FULLTEXT DEL 3 AV 5
Årsredovisning 2025
Utsläppen från inköpta varor och tjänster kartläggs och följs upp årligen.
Midsona använder tredjepartsexpertis och emissionsfaktorer enligt
etablerade industristandarder för att säkerställa kvaliten i beräkningarna.
Genom att utveckla produkter med lägre klimatavtryck och förbättrad
resurseffektivitet bidrar Midsona till att minska efterfrågan på energi-
intensiva råvaror och processer.
6. Klimatpåverkan från användning av fossil energi
Faktisk negativ inverkan (uppströms, egen verksamhet och nedströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona har identifi erat att användningen av fossil energi, i den egna
verksamheten (Scope 1 och 2) samt i värdekedjan (Scope 3) är en bety-
dande källa till klimatpåverkan. För att minska utsläppen arbetar koncer-
nen systematiskt med att fasa ut fossila bränslen, öka energieffektiviteten
och ställa om till förnybar energi, vilket också är avgörande för att nå
Midsonas klimatmål.
Energianvändning
Energianvändningen följs upp månadsvis i alla produktionsanläggningar,
och energiledningssystem (EMS) har installerats på utvalda anläggningar
och utvärderas att införas på ytterligare anläggningar för att minska för-
luster och optimera drift. I den nordiska och tyska verksamheten används
endast förnybar elektricitet och även förnybar fjärrvärme där tillgängligt.
För verksamheterna i Frankrike och Spanien undersöks relevanta alter-
nativ för att öka andelen förnybara energislag. Åtgärder för att minska
energiförbrukningen är också en viktig del i arbetet, där ett exempel är
den franska verksamheten som genom ny tilläggsisolering kommer mins-
ka gaskonsumtionen 2026. Vidare utvärderas alterantiva energislag i
olika steg av produktionen där ett exempel är ersättningen av en fossil-
driven gasugn i den tyska verksamheten under 2025 med en elektisk ugn
som drivs på förnybar el.
Transporter
Transporter är en av koncernens största utsläppskällor efter inköpta va-
ror och tjänster samt förpackningar. För att hantera detta deltar Midsona
bland annat i branschinitiativ för fossilfria transporter, samordnar logistik-
flöden samt kartlägger nya möjligheter bland transportleverantörerna för
att nå uppsatt klimatmål. Midsona strävar även efter att minska andelen
lastbilstransporter till förmån för järnvägs- och båttransporter ytterligare.
Koncernen har även bytt ut största delen av tjänstebilarna från fossil-
drivna till elektriska.
Nästan alla inrikestransporter i Sverige och delar av inkommande
transporter i Danmark och Sverige är redan fossilfria. Under 2025 upp-
nåde Midsona Sverige AB sitt åtagande till DLF:s Transportinitiativ. I de
delar av verksamheten där detta inte är fallet, eftersträvar koncernen att
välja bränslen efter hierarkin av hållbara bränslen: el, vätgas, biobräns-
len, hybrid och till sist fossila bränslen. I Frankrike har Midsona delvis
övergått till transporter med elektriska lastbilar mellan koncernens
produktionsanläggning och externt lager.
Godsflödet från Italien till Danmark har fortsatt transporteras med
intermodal lösning för att minska utsläppen per transporterat ton. Även
Division North Europe tittar på denna typ av transportalternativ och har
under året skiftat från lastbil till tåg från Hamburg till råvarulagret i
Tyskland.
I Finland har Midsona stärkt samarbetet med transportleverantören
Posti, som har kommunicerat ett mål om att samtliga transporter ska
vara fossilfria senast 2030. Det utökade samarbetet med Posti möjliggör
både kostnadsbesparingar och en successiv övergång till fossilfria trans-
portlösningar i takt med att dessa blir tillgängliga.
Under hösten 2025 har dessutom transportflödet från Polen till Fin-
land ställts om från vägtransport via Baltikum till sjötransport med short
sea-färja direkt mellan Polen och Finland. Förändringen av transportslag
förväntas bidra till både minskade kostnader och reducerad klimatpåver-
kan, då sjötransport generellt medför cirka 50 procent lägre koldioxid-
utsläpp jämfört med långväga vägtransporter.
Genom att kontinuerligt identifi era och implementera alternativ för
logistikoptimering kan antalet transporter reduceras. En av de senaste
optimeringarna är en ökning av pallhöjd för Friggs-teer från leverantören,
vilket har resulterat i en ökning av lastkapaciteten per pall. Detta leder till
färre transporter och medför både miljömässiga och ekonomiska bespa-
ringar.
Distribution av Midsonas produkter ligger utanför den direkta verk-
samheten och bortsett från en mindre del i Division South Europe är all
distributionsverksamhet utlagd till externa transportleverantörer och in-
kluderas därför i koncernens klimatpåverkan i värdekedjan (Scope 3) och
som en del av Midsonas klimatmål.
Genom att kombinera energieffektivisering, elektrifi ering, förnybar en-
ergi och hållbara transportlösningar samt samordna inköp med en tydlig
prioritering av lokala leverantörer och optimera förpackningsformaten,
minskar Midsona sitt beroende av fossil energi och bidrar till en lång-
siktigt klimatneutral värdekedja.
7. Ökade kostnader för skatter kopplat till
fossilbaserad energi
Klimatrelaterad omställningsrisk (uppströms, egen verksamhet och ned-
ströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska risk
En centralt identifi erad omställningsrisk är ökade kostnader för skatter
och avgifter kopplade till fossilbaserad energi. För att hantera denna risk
arbetar Midsona målstyrt och proaktivt med att minska sitt beroende av
fossila bränslen genom:
• Energiomställning, vilket inkluderar utfasning av fossil uppvärmning
och övergång till fossilfri el och fjärrvärme.
• Omställning mot fossilfria drivmedel av fordonsflottan, vilket minskar
känsligheten för stigande skatter på fossila drivmedel.
• Energieffektivisering, vilket reducerar både kostnader och risk-
exponering.
• Investeringar i förnybart, vilket bidrar till att minska inköpsbehovet av
fossilintensiv energi.
Genom att successivt fasa ut fossil energi och öka andelen egenprodu-
cerad och inköpt förnybar energi minskar Midsona risken för ökade kost-
nader till följd av klimatrelaterade skatter och avgifter. Samtidigt stärker
Midsona koncernens konkurrenskraft genom att bidra till en 1,5°C-
anpassad omställning.
MÅTT OCH MÅL
Midsonas hållbarhetsarbete baseras på koncernens övergripande strate-
gi och genomförda analyser där relevanta och meningsfulla mål fastställs.
Arbetet omfattar en noggrann bedömning av de viktigaste drivkrafterna
inom varje hållbarhetsområde. Midsona identifi erar var i värdekedjan
dessa drivkrafter har störst betydelse och gör en samlad bedömning av
både tidshorisont och sannolikhet för att nå de uppsatta målen.
Midsonas hållbarhetsmål har fastställts i linje med koncernens hållbar-
hetspolicy, som anger hur koncernen integrerar miljömässiga, sociala
och styrningsrelaterade hänsyn i strategi, affärsmodell och värdekedja.
Policyn utgör ramen för identifi ering och hantering av väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter, och ligger till grund för målformulering,
prioritering och uppföljning, inklusive klimatmål.
E1-4
MÅL FÖR BEGRÄNSNING AV OCH ANPASSNING TILL
KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
Som ett led i att säkerställa efterlevnad av koncernens hållbarhetpolicy
och hantera den negativa inverkan som har identifi erats, kopplat till ut-
släpp relaterade till inköpta varor och tjänster, markanvändning och av-
skogning samt klimatpåverkan och omställningsrisk från användning av
fossil energi, har Midsona åtagit sig att nå netto-noll-utsläpp senast 2045
i hela värdekedjan, i linje med SBTi.
Delmål:
• Minska absoluta Scope 1 och 2-utsläpp av växthusgaser med
42 procent till 2030 från basåret 2022. Se utfall i avsnitt E1-6.
• Minska absoluta Scope 3-utsläpp av växthusgaser från kapitalvaror,
bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter och
distribution, avfall genererat i verksamheten, affärsresor, pendling,
nedströms transporter och distribution samt slutbehandling av sålda
produkter med 42 procent till 2030 från basåret 2022.
Se utfall i avsnitt E1-6.
• 70 procent av koncernens leverantörer, baserat på inköpskostnader
för inköpta varor och tjänster, ska ha vetenskapligt baserade mål till
2028. Se utfall i avsnitt E1-6.
• Minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med
30,3 procent till 2030 från basåret 2022. Se utfall i avsnitt E1-6.
• Ingen avskogning ska ske inom Midsonas primära råvaror med kopp-
ling till avskogning, med mål att uppnå detta senast den 31 december
2025.
75
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 76 =====
Långsiktiga mål:
• Minska absoluta utsläpp i Scope 1, 2 och 3 med 90 procent till 2045,
i linje med SBTi:s Net Zero-standard.
• Minska absoluta Scope 3 FLAG-utsläpp av växthusgaser med
72 procent inom samma tidsram. Resterande utsläpp ska
neutraliseras genom högkvalitativa kompensationslösningar, se E1-7
för mer information.
Mål för minskning av
växthusgasutsläpp
2022
(basår) 2028 2030 2045
Scope 1 & 2 3 459 tCO2e -42 % -90 %
Scope 3 18 057 tCO2e -42 % -90 %
FLAG 74 645 tCO2e -30,3 % -72 %
Leverantörer med SBT 6 % 70 %
Avskogning och markanvändning
Midsona har en tydlig målsättning om ingen avskogning i värdekedjan se-
nast 2025 som en del av koncernens vetenskapligt baserade klimatmål.
Gällande målåret 2025 inväntar Midsona dock en eventuell uppdatering
från SBTi som ser över samtliga kriterier som en följd av förändringarna
EU har beslutat gällande EUDR.
Fokus för detta mål ligger på primära råvaror med koppling till avskog-
ning, vilka är defi nierade i SBTi:s FLAG standard som soja, kakao, palm-
olja, nötkreatur, kaffe, naturgummi och trä. För Midsona avser det främst
de tre första råvarorna. Redan 2024 var 99,99 procent av Midsonas pro-
dukter fria från palmolja, vilket är ett viktigt steg mot målet. Ytterligare
viktiga åtgärder är användningen av certifi erade råvaror där Midsona ser
över vilka av befi ntliga certifi eringar och eventuellt ytterligare certifi ering-
ar för kakao och soja som adresserar avskogning på ett tillfredställande
sätt.
Arbetet sker i nära dialog med leverantörer och omfattar krav på certi-
fi eringar och riskbedömningar för att säkerställa att inköp inte bidrar till
avskogning. Genom koncernens åtagande inom SBTi, arbetar Midsona
också för att minska FLAG-utsläpp kopplade till markanvändning, skogs-
och jordbruk med 30,3 procent till 2030.
E1-5
ENERGIANVÄNDNING OCH ENERGIMIX
Midsona arbetar för att minska energianvändningen och öka andelen
förnybar energi i alla delar av verksamheten.
Resultat
Under 2025 har Midsona gjort tydliga framsteg inom energiomställning-
en, med minskad energiintensitet och använding av fossila källor, samti-
digt som andelen förnybar energi har ökat.
Den totala energianvändningen minskade med 9 procent jämfört med
föregående år, vilket visar på en fortsatt förbättring av verksamhetens
energieffektivitet. Minskningen är främst driven av en reducerad använd-
ning av fossil energi i form av propan och naturgas inom Division South
Europe och Division North Europe, samt en omställning från fossildrivna
N N-1
Energianvändning och energimix Enhet 2025 2024 2023 % N / N-1
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter MWh 0 0 0 -
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter MWh 5 720 7 100 7 527 -19 %
Bränsleförbrukning från naturgas MWh 3 023 3 365 2 288 -10 %
Bränsleförbrukning från andra fossila källor MWh 0 0 0 -
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor MWh 2 962 3 094 3 247 -4 %
Total användning av fossil energi MWh 11 706 13 560 13 063 -14 %
Andel fossila källor av total energianvändning % 61 64 66 -5 %
Total användning från kärnenergikällor1 MWh 0 0 0 -
Andel från kärnenergikällor av total energianvändning % 0 0 0 -
Bränsleförbrukning från förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och
kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.) MWh 0 0 0 -
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor MWh 7 166 7 335 6 294 -2 %
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi MWh 471 386 438 22 %
Total användning av förnybar energi MWh 7 637 7 721 6 732 -1 %
Andel förnybara källor av total energianvändning % 39 36 34 9 %
Total energianvändning MWh 19 343 21 280 19 795 -9 %
Förnybar energiproduktion MWh 645 585 656 10 %
¹ En viss andel kärnkraft kan indirekt ingå i elektriciteten beroende på landets elmix.
Energiintensitet per nettointäkt Enhet 2025 2024 2023 % N / N-1
Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan per nettointäkt från
verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan MWh/MSEK 5,3 5,7 5,2 -6,7 %
tjänstebilar till eldrivna tjänstebilar inom Division Nordics. Dessa åtgärder
ligger i linje med koncernens arbete för att hantera koncernens negativa
klimatpåverkan från användning av fossil energi samt ökade kostnader
för skatter kopplat till fossilbaserad energi.
Användning av fossila energikällor minskade med 14 procent jämfört
med föregående år, samtidigt som andelen fossil energi av den totala
energianvändningen minskade med 5 procent, vilket markerar ett viktigt
steg mot omställningen bort från fossila energikällor.
Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ökade
med 9 procent jämfört med föregående år, och med 16 procent sedan
2023, vilket visar på en långsiktig positiv trend. Utvecklingen var ett
resultat av omställningen till 100 procent förnybar elektricitet inom
Division Nordics och Division North Europe, samt pågående övergång
till fossilfria drivmedel av fordonsflottan.
76
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 77 =====
E1-6
BRUTTOVÄXTHUSGASUTSLÄPP INOM SCOPE 1, 2, 3
OCH TOTALA VÄXTHUSGASUTSLÄPP
Resultat
Under 2025 har koncernens totala marknadsbaserade växthusgas-
utsläpp minskat marginellt med 0,1 procent jämfört med föregående år,
och med 8 procent sedan basåret.
Scope 1
Växthusgasutsläppen inom Scope 1 har minskat med 17 procent sedan
basåret och med 19 procent jämfört med föregående år. Minskningen är
driven av lägre konsumtion av propan, naturgas och fysikaliska proces-
ser i Division South Europe och Division North Europe, som tillsammans
står för 91 procent av de totala utsläppen inom Scope 1.
Som en del av produktionsoptimeringen har en maskin i Division
North Europe tagits ur drift under 2025, vilken tidigare stod för en bety-
dande del av gaskonsumtionen. Detta har därmed bidragit till minskning
av utsläppen. Biogena utsläpp är utvärderat som icke väsentliga utsläpp.
Scope 2
De marknadsbaserade växthusgasutsläppen inom Scope 2 har ökat med
4 procent sedan basåret, men minskat med 14 procent jämfört med före-
gående år. Minskningen är framförallt drivet av lägre konsumtion av elek-
tricitet till följd av minskad produktionskapacitet i Spanien efter en brand
under året. Den spanska verksamheten står för 72 procent av de totala
utsläppen i Scope 2.
Ökningen från basåret är främst ett resultat av omställningen från fos-
sildriven mobil förbränning till en eldriven fordonsflotta i alla divisioner.
Biogena utsläpp är utvärderat som icke väsentliga utsläpp.
Växthusgasutsläppen för Scope 1 och 2 har minskat med 18 procent jäm-
fört med föregående år och 14 procent sedan basåret. Minskningen för-
klaras framförallt av lägre utsläpp från stationär förbränning inom Scope 1,
och ligger i linje med Midsonas vetenskapligt baserade klimatmål.
Scope 3
De marknadsbaserade växthusgasutsläppen inom Scope 3 har minskat
med 8 procent sedan basåret, men ökat med 0,5 procent jämfört med
föregående år. Ökningen förklaras främst av ökade utsläpp från industri
och energi inom kategori 1 (inköpta varor och tjänster), som står för 31
procent av de totala utsläppen inom Scope 3. Metodiken för beräkning
av utsläpp från förpackningar för färdiga varor har uppdaterats inom
kategorin för 2025 års data. Den nya metoden omfattar ett bredare om-
fång och har därmed lett till högre utsläpp inom industri och energi jäm-
fört med tidigare år, där den tidigare metoden var mer begränsad och
inte fulltäckande. Även utsläpp från kategori 4 (uppströms transport och
distribution) ökade jämfört med föregående år, då andelen estimerade
utsläpp från transportörer där underlag saknas, mätt i andel av fraktkost-
nader, minskade med 82 procent för Division Nordics, från 9 till 2 pro-
cent. Större andel primärdata från transportörer, som ger en mer rätt-
visande bild än estimerade värden, har därmed lett till högre utsläpp.
MIDSONAS VÄXTHUSGASUTSLÄPP N N-1
Retroaktivt År för delmål och mål
Enhet 2022
(basår)1 2025 2024 2023 % N /
N-1
% N /
basår 2030 Årligt mål i
% / basår 2045
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp Scope 1 tCO2e 2 908 2 418 2 990 2 844 -19 % -17 %
Procentandel Scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade
utsläppshandelssystem % 0 0 0 0 - -
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 tCO2e 1 339 1 266 1 522 1 304 -17 % -5 %
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp Scope 2 tCO2e 551 574 671 711 -14 % 4 %
Totala utsläpp Scope 1 och 2
(marknadsbaserade) tCO2e 3 459 2 992 3 661 3 555 -18 % -14 % -42 % -6,6 % -90 %
Scope 3-växthusgasutsläpp
2. Kapitalvaror tCO2e 361 138 155 305 -11 % -62 %
3. Bränsle- och energirelaterade verksamheter
(ingår inte i Scope 1 eller 2) tCO2e 836 806 919 803 -12 % -4 %
4. Uppströms transport och distribution tCO2e 8 492 7 360 6 802 7 792 8 % -13 %
5. Avfall genererat i verksamheter tCO2e 249 146 192 308 -24 % -41 %
6. Tjänsteresor tCO2e 257 208 253 230 -18 % -19 %
7. Anställdas pendling tCO2e 867 803 898 897 -11 % -7 %
9. Nedströms transport och distribution tCO2e 4 610 4 292 4 407 4 485 -3 % -7 %
12. Slutbehandling av sålda produkter tCO2e 2 385 1 622 1 740 2 184 -7 % -32 %
Totala utsläpp Scope 3 exklusive kategori 1 tCO2e 18 057 15 374 15 366 17 004 0,1 % -15 % -42 % -6,6 %
1. Inköpta varor och tjänster: Industri och energi tCO2e 34 629 35 693 34 186 32 536 4 % 3%
Totala utsläpp Scope 3 exklusive FLAG tCO2e 52 686 51 067 49 552 49 540 3 % -3 % -90 %
1. Inköpta varor och tjänster: FLAG tCO2e 74 645 65 773 66 666 62 641 -1 % -12 % -30,3 % -4,4 % -72 %
-Varav sLUC tCO2e 39 079 34 315 34 579 31 753 -1 % -12 %
-Varav LM CO2 tCO2e 12 395 10 217 10 970 10 529 -7 % -18 %
-Varav LM icke-CO2 tCO2e 23 171 21 241 20 359 21 116 0,6 % -8 %
-Varav upptag tCO2e 0 0 0 0 - -
Totala utsläpp Scope 3 tCO2e 127 353 116 851 116 226 112 191 0,5 % -8 %
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) tCO2e 131 600 120 536 120 739 116 339 -0,2 % -8 %
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) tCO2e 130 812 119 843 119 888 115 746 -0,1 % -8 %
¹ Basårets växthusgasutsläpp har uppdaterats inom Scope 2, där förändringen understiger SBTi:s 5-procentströskeln och kräver därför ingen omvärdering.
Växthusgasintensitet per nettointäkt Enhet 2025 2024 2023 % N / N-1
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt tCO2e/MSEK 33,19 32,40 30,67 2 %
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt tCO2e/MSEK 33,00 32,17 30,52 3 %
77
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 78 =====
Minskningen från basåret är framförallt drivet av lägre utsläpp från FLAG
under kategori 1 (inköpta varor och tjänster), som står för 56 procent av
de totala utsläppen inom Scope 3. Även utsläpp från kategori 4 (upp-
ströms transport och distribution) minskade med 13 procent sedan
basåret, och utgör 6 procent av de totala utsläppen inom Scope 3.
Minskningen är ett resultat av omställningen mot fossilfria transporter,
där framsteg har gjorts inom divisionerna.
Växthusgasutsläppen från Scope 3 exklusive kategori 1 (inköpta varor
och tjänster) ökade med 0,1 procent jämfört med föregående år men
minskade med 15 procent sedan basåret. Minskningen förklaras fram-
förallt av lägre utsläpp från slutbehandling av sålda produkter till följd av
högre andel återvinningsbart förpackningsmaterial, samt lägre utsläpp
från bränsle- och energirelaterade verksamheter. Utvecklingen är i linje
med Midsonas vetenskapligt baserade klimatmål.
Växthusgasutsläppen från FLAG under kategori 1 (inköpta varor och
tjänster) har minskat med 1 procent jämfört med föregående år och 12
procent sedan basåret. Minskningen förklaras främst av förändringar i
koncernens inköpsportfölj, där andelen utsläppsintensiva råvaror har
reducerats till förmån för alternativ med lägre utsläpp. Denna utveckling
ligger även i linje med koncernens vetenskapligt baserade klimatmål.
Leverantörer med vetenskapligt baserade klimatmål
I antal leverantörer med vetenskapligt baserade klimatmål ses en kraftig
ökning från 36 till 62 stycken. Baserat på storlek av leverantörer i in-
köpsvärde reflekteras detta dock inte i uppföljningen av Midsonas klimat-
mål där andelen leverantörer med vetenskapligt baserade klimatmål har
ökat mer modest från 11,2 procent till 11,7 procent.
Under 2025 har Midsona fört aktiva dialoger med koncernens leve-
rantörer i syfte att uppmuntra dem att sätta vetenskapligt baserade
klimatmål i linje med SBTi. Som ett resultat av detta arbete har andelen
leverantörer som har accepterat att göra omställningen via dialog med
Midsona, leverantörer som har skickat in ansökan till SBTi, samt leveran-
törer som har fått godkända vetenskapligt baserade klimatmål av SBTi
ökat under året och utgör nu sammantaget över 25 procent mätt i in-
köpskostnader, vilket speglar ett växande engagemang i leverantörsledet
hos Midsonas leverantörer.
E1-7
VÄXTHUSGASUPPTAG OCH BEGRÄNSNINGSPROJEKT
FÖR VÄXTHUSGASER SOM FINANSIERAS GENOM
KOLDIOXIDKREDITER
Midsona har ingen lagring eller upptag av CO 2e. Under 2025 har Midso-
na klimatkompenserat 2025 tCO2e för Helios-produkter och 390 tCO 2e
för Kung Markatta-produkter genom Gold Standard-certifi erade Verifi ed
Emission Reductions (VERs). Krediterna fi nansierar vatten- och klimat-
projekt i Madhya Pradesh, Indien, och bidrar till minskade utsläpp och
förbättrad tillgång till rent vatten.
E1-8
INTERNT SYSTEM FÖR KOLDIOXIDPRISSÄTTNING
Midsona använder inga interna system för koldioxidprissättning i
verksamheten.
E1-9
FÖRVÄNTADE FINANSIELLA EFFEKTER GENOM
VÄSENTLIGA FYSISKA RISKER OCH OMSTÄLLNINGS-
RISKER OCH POTENTIELLA KLIMATRELATERADE
MÖJLIGHETER
Midsona har valt att utnyttja möjligheten till infasning för att utesluta de
fi nansiella effekterna av miljöföroreningsrelaterad inverkningar och ber-
oenden samt information om hur dessa risker har (eller rimligen kan för-
väntas ha) ett väsentligt inflytande på koncernens fi nansiella ställning.
78
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 79 =====
Upplysningskrav
i ESRS Datapunkt/Mått Redovisningsprincip
E1-5 Energianvändning och energimix Total användning av fossil energi
Energianvändning från fossilt bränsle täcker användning av stationär förbränning gällande naturgas, propan och gasol, användning av mobil förbränning från företagsbilar med fossila drivmedel samt förbrukning av inköpt energi
från fossila källor. Förbrukningsdata bygger på faktisk data insamlat från elleverantörer eller mätaravläsningar.
Total användning av kärnenergikällor
Energianvändningen baseras inte på direkt tillförsel från kärnkraftskällor, men kan indirekt innehålla en viss andel kärnkraft genom elmixens sammansättning.
Total användning av förnybar energi
Energiförbrukning från förnybar energi täcker användning av eldrivna företagsbilar samt inköpt eller egenproducerad elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla för kontor, lager och produktion. En marknadsbaserad metod används för att
beräkna andelen förnybar energi av den totala förbrukningen av inköpt eller egenproducerad elektricitet. All förnybar elektricitet styrks med ursprungscertifi kat. Förbrukningsdata bygger på faktisk data insamlat från elleverantörer
eller mätaravläsningar.
Energiintensitet från aktiviteter i sektorer med hög klimatpåverkan
Midsona bedriver koncernens huvudverksamhet inom NACE sektion C (Tillverkning) och NACE sektion G (Handel) enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288. Huvudverksamheten består av produktion och försälj-
ning av färdiga varor med en relativt jämn fördelning mellan aktiviteterna. Med hänsyn till detta bedöms koncernens verksamhet tillhöra en sektor med hög klimatpåverkan enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288.
Energiintensitet beräknas som total energiförbrukning dividerad med nettoomsättning och rapporteras som MWh per miljon SEK. Nettoomsättningen hämtas från koncernens resultaträkning under kapitlet Finansiella rapporter.
Förnybar energiproduktion
Redovisning av elproduktion omfattar både elproduktion och energilagring från solceller vid berörda anläggningar.
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom
Scope 1,2,3 och totala växthus-
gasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1
Omfattar alla direkta utsläpp av växthusgaser från stationär förbränning, användning av köldmedier, fysikaliska processer samt mobil förbränning från företagsbilar. Förbrukningsdata per energislag bygger på faktisk data in-
samlat från leverantörer. Utsläpp från köldmedier baseras på påfylld mängd. Utsläpp från företagsbilar baseras på primärdata av antal körda kilometer, vilka har omräknats till bränsleförbrukning i liter utifrån genomsnittliga
förbrukningsvärden. Emissionsfaktorer hämtas från Department for Environment, Food & Rural Affairs (DEFRA) (2025;2024) och GHG Protocol, IPCC Global Warming Potential Values (2024).
Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2
Omfattar indirekta utsläpp av växthusgaser relaterade till produktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla som köps och förbrukas. Förbrukningsdata hämtas från elleverantörer eller mätaravläsningar. I enlighet med GHG-proto-
kollen beräknas utsläppen för elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla med en platsbaserad och marknadsbaserad metod. För platsbaserad metod används emissionsfaktorer för respektive land. För den marknadsbaserade meto-
den för elektricitet används marknadsspecifi ka emissionsfaktorer från Association of Issuing Bodies (AIB) (2025) och International Energy Agency (IEA) (2025), där certifi erad el redovisas med nollutsläpp. För fjärrvärme och
fjärrkyla tillämpas nollutsläpp när garantier eller intyg fi nns tillgängliga. Vid avsaknad tillämpas nätmixens emissionsfaktor enligt den platsbaserade metoden, vilket är i enlighet med GHG protocol Scope 2 Guidance.
Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 3
Omfattar resterande indirekta utsläpp av växthusgaser relaterade till värdekedjan, och rapporteras baserat på GHG-protokollet. 9 av de 15 defi nierade kategorierna har identifi erats som väsentliga.
Kategori 1 Inköpta varor och tjänster
Senaste emissionsfaktorer har ej tillämpats på grund av avsaknad av en tillräckligt detaljerad databas för konsekvent uppdatering av kategori 1. För att säkerställa jämförbarhet uppdateras samtliga emissionsfaktorer samtidigt
eller inte alls. Exkluderar konsumenthälsoprodukter samt icke produktrelaterat förpackningsmaterial på grund av bristande datakvalitet och ofullständig information från värdekedjan. Infasningsmöjligheter enligt ESRS 1, av-
snitt 10.2, tillämpas. Avsaknad data uppskattas motsvara 14 procent av total vikt.
Industri- och energiutsläpp: Avser inköp av råvaror, förpackningsmaterial, vatten och inköp av färdiga varor för vidare försäljning och distribution efter att FLAG-utsläpp har utvunnits. DEFRA (2023) för
icke-FLAG-relaterade förpackningar; Agri-Footprint 6.3 (AFP) för FLAG-produkter och primära produktingredienser; AGRIBALYSE 3.1 för FLAG-produkter, ytterligare förädlingssteg samt övriga produktingredienser där
AFP-data inte är tillgänglig; Ecoinvent 3.9.1 för FLAG-relaterade förpackningar; DEFRA (2025) för vattenanvändning.
FLAG-utsläpp: Agri-Footprint 6.3 (AFP) för FLAG-utsläpp; AGRIBALYSE 3.1 för FLAG-utsläpp; Ecoinvent 3.9.1 för FLAG-utsläpp för förpackningar.
- Varav sLUC: Utsläpp från förändring i kollager till följd av markomvandling, exempelvis avskogning. Midsona beräknar sLUC-utsläpp som total CO2 från övergång mellan skog, våtmark eller gräsmark till jordbruksmark
över en bedömningsperiod på 20 år. Beräkningarna baseras på statistiska uppskattningar per land och gröda enligt GHG-protokollets och SBTi:s riktlinjer. Indirekta markanvändningsförändringar (iLUC) inkluderas inte.
- Varav LM CO2: Avser biogena CO2-utsläpp från markförvaltning, såsom avverkning och skörd, beräknade utifrån aktiviteter på samma mark över en given period.
- Varav LM icke-CO2: Omfattar N2O, CH4 samt icke-biogen CO2 från jordbruksverksamhet, inklusive organiska och oorganiska insatser eller uttag från jordbruk samt användning av fordon på gårdsnivå. Avser även
metan- och lustgasutsläpp från skogsbruk, djurhållning och jordbruk.
- Varav upptag (valfri): Avser upptag av kol i skog och jordbruk enligt SBTi FLAG och GHG Protocol Land Sector and Removals Guidance. Endast upptag inom FLAG-sektorer får inkluderas, medan tekniska- och bio-
gena upptag utanför FLAG exkluderas. För inkludering av upptag i klimatbokslut krävs primärdata med kontinuerlig uppföljning, spårbarhet och osäkerhetstillämpningar. Endast kollagring omfattas, inte lagring av metan eller
lustgas. Midsonas inventering inkluderar för närvarande inga biogena upptag.
REDOVISNINGSPRINCIPER E1
79
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 80 =====
Upplysningskrav
i ESRS Datapunkt/Mått Redovisningsprincip
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom
Scope 1,2,3 och totala växthus-
gasutsläpp
Kategori 2 Kapitalvaror: Utsläpp relaterade till direkta kapitalinvesteringar gällande utrustning och maskiner. Utgiftsbaserad metod appliceras för att omvandla kapitalinvesteringar till växthusgasutsläpp genom att
multipliceras med relevant emissionsfaktor från Cornerstone (2025).
Kategori 3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter: Omfattar utsläpp från bränslen och elektricitet för stationära och mobila källor.
Kategori 4 Uppströms transport och distribution: Uppströms utsläpp från transport och distribution omfattar utsläpp relaterade till alla egenkontrakterade transport- och distributionstjänster som utförs av
tredje parts logistikleverantörer. Utsläppen är till största del baserade på primärdata från transportleverantörer, där data som inte rapporteras i CO 2 beräknas med emissionsfaktorer från DEFRA (2025) och IEA (2025). Där
data inte är tillgänglig beräknas andelen där underlag saknas, som sedan används för att extrapolera utsläppen till att täcka hela leverantörsbasen. Alla utsläpp beräknas som Well-to-Wheel (WTW)-utsläpp.
Kategori 5 Avfall genererad i verksamheter: Utsläpp baseras på primärdata från avfallsleverantörer som omfattar avfall från kontor, lager och produktion. Emissionsfaktorer från DEFRA (2025).
Kategori 6 Affärsresor: Omfattar utsläpp från affärsresor av anställda, inklusive flyg, tåg och privata bilar. Distansbaserad data från resebyråsystem eller andra externa system för hantering av affärsresor. Alla ut-
släpp beräknas som WTW-utsläpp med emissionsfaktorer från DEFRA (2025), där CO 2-data saknas.
Kategori 7 Anställdas pendling: Utsläpp från transport av anställda mellan hem och arbetsplats. Utsläpp beräknas baserat på uppskattning av genomsnittlig sträcka och typ av resa, multiplicerat med relevant
emissionsfaktor och antalet heltids- och deltidsanställda. Alla utsläpp beräknas som WTW-utsläpp. IEA (2025) används vid beräkning för elcykel; DEFRA (2025) används vid beräkning av resterande transportmedel.
Kategori 9 Nedströms transport och distribution: Nedströms utsläpp från transport och distribution omfattar utsläpp relaterade till alla icke egenkontrakterade transport- och distributionstjänster. Alla ut-
släpp beräknas som WTW-utsläpp. För 2025 har utsläpp från nedströms transporter uppskattats baserat på tidigare beräkningar från 2019 och aktuell omsättning. År 2019 beräknades utsläppen genom att multiplicera den
totala sålda volymen med genomsnittlig transportsträcka i tonkilometer, med emissionsfaktorer från DEFRA. En ny och förbättrad metod planeras att implementeras under 2026, vilket förväntas ge mer precisa resultat.
Kategori 12 slutbehandling av sålda produkter: Utsläpp från slutbehandling av sålda produkter omfattar distribution och konsumentförpackningar för egna varumärken samt licensierade varumärken.
Volymen för respektive förpackningsmaterial av sålda produkter baseras på försäljningsdata, som multipliceras med emissionsfaktorer från DEFRA (2025).
Andel växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelsystem
Andelen avtalsinstrument visar på hur stor del av den totala energiförbrukningen som kommer från el producerad med ursprungsgarantier.
Utsläppsintensitet för växthusgaser
Utsläppsintensiteten beräknas som de totala växthusgasutsläppen dividerad med nettoomsättningen och rapporteras som tCO 2 per årlig omsättning i miljoner SEK. Nettoomsättningen hämtas från koncernens resultat-
räkning, som återfi nns under kapitlet Finansiella rapporter.
E1-7 Växthusgasupptag och begräns-
ningsprojekt för växthusgaser
som fi nansieras genom koldioxid-
krediter
Midsona har inga egna projekt för växthusgasupptag eller lagring. Klimatkompensation sker genom inköp och annullering av certifi erade koldioxidkrediter (Verifi ed Emission Reductions, VERs). Dessa avser utsläppsminsk-
ningar utanför den egna värdekedjan och redovisas separat från rapporterade bruttoväxthusgasutsläpp.
N/A EU:s taxonomi Omsättning
Midsonas omsättning avser koncernens redovisade nettoomsättning. Baserat på genomförd inventering bedöms ingen del av koncernens omsättning vara kopplad till ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin.
Principer för koncernens fi nansiella redovisning fi nns beskrivna i Not 1 Redovisningsprinciper.
Kapitalutgifter
Kapitalutgifter omfattar tillägg till materiella och immateriella anläggningstillgångar, inklusive nyttjanderätter, samt tillgångar förvärvade i samband med rörelseförvärv, före avskrivningar och nedskrivningar, och exklusive
förändringar i verkligt värde. En del av kapitalutgifterna relaterar till leasing av tjänstebilar och lokaler och kan klassifi ceras som taxonomirelevanta. För detaljer hänvisas till Not 13 Immateriella anläggningstillgångar, Not 14
Materiella anläggningstillgångar och Not 15 Leasing.
Driftsutgifter
Driftsutgifter enligt taxonomin defi nieras som ej kapitaliserade kostnader för forskning och utveckling, byggnadsrenoveringar, kortfristig leasing samt underhåll och reparationer som är kopplade till ekonomiska aktiviteter
förenliga med taxonomin. För Midsona är andelen OPEX kopplad till taxonomirelevanta aktiviteter mycket begränsad eftersom leasingkostnader inkluderas i nyttjanderätter och därmed inte utgör löpande driftsutgifte r.
80
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 81 =====
MIDSONAS REDOVISNING I ENLIGHET MED
EU:S TAXONOMI FÖR HÅLLBARA
INVESTERINGAR
Fokus på klimat, miljö och hållbara företag
Midsona rapporterar enligt EU:s taxonomi (EU 2020/852) med fokus på
klimat, miljö och hållbara företag. Taxonomin är ett klassifi ceringssystem
för miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter och underlättar identifi e-
ring och jämförelse av hållbara investeringar.
Taxonomirelevanta aktiviteter
Midsona har bedömt samtliga ekonomiska aktiviteter för att avgöra om
de omfattas av taxonomin (Taxonomy-eligible activities), med stöd av EU
Taxonomy Compass. En ekonomisk aktivitet är en process där resurser,
såsom kapital, arbetskraft och råvaror, kombineras för att producera
varor eller tjänster.
Midsonas huvudverksamhet, inklusive produktion, partihandel, mark-
nadsföring och försäljning av livsmedel, kosmetika och kosttillskott samt
partihandel med läkemedel och medicintekniska produkter, omfattas inte
av taxonomins aktiviteter. En begränsad del av verksamheten är dock
taxonomirelevant, vilket gäller:
• CCM 6.5: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon
• CCM 7.7: Förvärv och ägande av byggnader
Bedömning och tolkningar
CCM 6.5: Transport med motorcyklar, personbilar och
lätta motorfordon
Midsona har leasing av tjänstebilar som omfattas av kapitalutgifter enligt
CCM 6.5. Bolaget har en omställningsplan för att uppnå 100 procent för-
nybar energianvändning i tjänstebilar, inklusive övergång till elbilar senast
2028. Eftersom leasing sker via tredjepart har fullständig analys av tax-
onomiförenlighet ännu inte kunnat genomföras på grund av begränsad
information om hur fordonen påverkar andra miljömål.
CCM 7.7: Förvärv och ägande av byggnader
Midsona har leasing av kontorslokaler som omfattas av kapitalutgifter en-
ligt CCM 7.7. Fokus ligger på medarbetares välbefi nnande genom för-
bättrade eller renoverade lokaler, vilket utgör en begränsad del av kon-
cernens CAPEX. Eftersom leasing sker via tredjepart har fullständig ana-
lys av taxonomiförenlighet ännu inte kunnat genomföras på grund av be-
gränsad information om hur lokalerna påverkar andra miljömål.
Kärnenergi och fossilgasrelaterade verksamheter
Midsonas verksamhet omfattas inte av kärnenergi- eller fossilgasrelatera-
de aktiviteter enligt taxonomins defi nitioner.
Minimiskyddsåtgärder
Inom Midsona pågår ett kontinuerligt arbete med minimiskyddsåtgärder
inom områdena mänskliga rättigheter, antikorruption, beskattning och
rättvis konkurrens. Med minimiskyddsåtgärder avses att koncernen har
processer för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med
OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande princi-
per för företag och mänskliga rättigheter. Midsona har en uppförandekod
som gäller för anställda och leverantörer och processer har implement-
erats för att följa upp denna. Vidare fi nns ett visselblåsarsystem på plats
för att fånga upp eventuella oegentligheter både inom koncernens verk-
samhet och i värdekedjan. Midsonas uppförandekod stipulerar också att
koncernen är i linje med riktlinjer som FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna, Internationella arbetsorganisationens (ILO)
grundläggande konven tioner, FN:s Global Compact, FN:s konvention mot
korruption, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s väg-
ledning för tillbörlig aktsamhet i ansvarsfullt företagande.
Midsonas arbete med mänskliga rättigheter hos egna anställda och i vär-
dekedjan fi nns beskrivet i kapitel S1 och S2, samt arbetet med anti-
korruption i kapitlet G1. Inga fällande domar för brott mot lagar mot kor-
ruption och mutor har noterats under året och Midsona har heller inte
brutit i efterlevnaden avseende gällande lagar och regelverk inom be-
skattning eller konkurrenslagstiftning. Frågor om rättvis konkur rens han-
teras i Midsonas uppförandekod. Den allmänna bedömningen som gjorts
är därmed att koncernens befi ntliga rutiner och processer är fullgoda för
att uppfylla minimi skyddsåtgärderna.
FÖRKLARING TILL TAXONOMITABELLERNA
Förklaring av förkortningar som används i taxonomitabellerna
(omsättning, kapitalutgifter, driftsutgifter):
J: Ja
N: Nej
E: Möjliggörande verksamhet
T: Omsättningsverksamhet
EL: Omfattas av EU-taxonomin för det relevanta målet
N/EL: Omfattas ej av EU-taxonomin för det relevanta målet
CCM: Begränsning av klimatförändringar
CCA: Anpassning till klimatförändringar
WTR: Vattenresurser och marina resurser
CE: Cirkulär ekonomi
PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar
BIO: Biologisk mångfald och ekosystem
81
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 82 =====
OMSÄTTNING
Från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.
Budgetår 2025 År Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (2)
Omsättning (3)
Andel av omsättning, år 2025 (4)
Bgränsning av klimatförändringar (5)
Anpassning till klimatförändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald (10)
Bgränsning av klimatförändringar (11)
Anpassning till klimatförändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald (16)
Minimiskyddsåtgärder (17)
Andel förenlig med taxonomikraven
(A.1) eller som omfattas av taxonomik-
raven (A.2) omsättning, år 2024 (18)
Kategori möjiggörande verksamhet (19)
Kategori omställningsverksamhet (20)
MSEK % J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 %
Varav möjliggörande verksamheter 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % E
Varav omställningsverksamheter 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (g)
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt
hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 %
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 3 630 100 %
TOTALT 3 630 100 %
Andel av omsättningen/total omsättning
Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin
CCM 0 % 0 %
CCA 0 % 0 %
WTR 0 % 0 %
CE 0 % 0 %
PPC 0 % 0 %
BIO 0 % 0 %
82
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 83 =====
Budgetår 2025 År Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (2)
Kapitalutgifter (3)
Andel av kapitalutgifterna, år 2025 (4)
Bgränsning av klimatförändringar (5)
Anpassning till klimatförändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald (10)
Bgränsning av klimatförändringar (11)
Anpassning till klimatförändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald (16)
Minimiskyddsåtgärder (17)
Andel förenlig med taxonomikraven
(A.1) eller som omfattas av taxonomik-
raven (A.2) kapitalutgifter, år 2024 (18)
Kategori möjiggörande verksamhet (19)
Kategori omställningsverksamhet (20)
MSEK % J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 %
Varav möjliggörande verksamheter 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % E
Varav omställningsverksamheter 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (g)
Transport med motorcykel, personbil och lätta motorfordon 6.5 13 16 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 13 %
Förvärv och ägande av byggnader 7.7 7 9 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 2 %
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt håll-
bara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 20 25 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 15 %
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 20 25 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 15 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 60 75 %
TOTAL 80 100 %
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin
CCM 0 % 25 %
CCA 0 % 0 %
WTR 0 % 0 %
CE 0 % 0 %
PPC 0 % 0 %
BIO 0 % 0 %
KAPITALUTGIFTER
Från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.
83
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 84 =====
Budgetår 2025 År Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (2)
Omsättning (3)
Andel av omsättning, år 2025 (4)
Bgränsning av klimatförändringar (5)
Anpassning till klimatförändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald (10)
Bgränsning av klimatförändringar (11)
Anpassning till klimatförändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald (16)
Minimiskyddsåtgärder (17)
Andel förenlig med taxonomikraven
(A.1) eller som omfattas av taxonomik-
raven (A.2) omsättning, år 2024 (18)
Kategori möjiggörande verksamhet (19)
Kategori omställningsverksamhet (20)
MSEK % J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 %
Varav möjliggörande verksamheter 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % E
Varav omställningsverksamheter 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 % T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (g)
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (A.2) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 %
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 0 0 % N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 25 100 %
TOTALT 25 100 %
Andel driftsutgifter/totala driftsutgifter
Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin
CCM 0 % 0 %
CCA 0 % 0 %
WTR 0 % 0 %
CE 0 % 0 %
PPC 0 % 0 %
BIO 0 % 0 %
DRIFTSUTGIFTER
Från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven.
84
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 85 =====
MIDSONAS UPPLYSNINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 8.6 OCH 8.7: KÄRNENERGI-
OCH FOSSILGASRELATERADE VERKSAMHETER*, OMFATTAR ÅR 2025
Kärnenergirelaterade verksamheter
1.
Företaget utför, fi nansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och ut-
byggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiproces-
ser med minimalt avfall från bränslecykeln.
Nej
2.
Företaget utför, fi nansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska
anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella
processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av
bästa tillgängliga teknik.
Nej
3.
Företaget utför, fi nansierar eller är exponerat mot säker drift av befi ntliga kärntekniska anlägg-
ningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella proces-
ser, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, fi nansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanlägg-
ningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
5. Företaget utför, fi nansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar
för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
6. Företaget utför, fi nansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värme-
produktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
*KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/1214 av den 9 mars 2022 om ändring av delegerad
förordning (EU) 2021/2139 vad gäller ekonomiska verksamheter inom vissa energisektorer och delegerad förordning
(EU) 2021/2178 vad gäller särskilda offentliga upplysningar för dessa ekonomiska verksamheter.
85
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 86 =====
E2
FÖRORENINGAR
Föroreningar från jordbruk och produktion påverkar både mark, vatten och ekosystem.
Midsona arbetar systematiskt med ansvarsfulla inköp och stödjer jordbruksmetoder
som minskar negativ miljöpåverkan. Genom att erbjuda en hög andel ekologiska
produkter främjas en mer hållbar råvaruproduktion, vilket bidrar till både miljönytta
och stabil råvaruförsörjning.
Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk
- Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet
+ Positiv inverkan
VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT
Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen
verksamhet Nedströms Kort
sikt
Medellång
sikt
Lång
sikt
Förorening av mark
Förorening av mark från användning av bekämpningsmedel och oorganiska
gödningsmedel
Negativ inverkan från jordbruksmetoder och intensivt jordbruk i leverantörskedjan
med användning av bekämpningsmedel och oorganiska gödningsmedel.
Faktisk
negativ inverkan l l l l
86
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 87 =====
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
ESRS 2 SBM-3
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH
MÖJLIGHETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE
TILL STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL
Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter kopplade till förorening av mark. Inverkan uppstår främst upp-
ströms i värdekedjan via användning av syntetiska bekämpningsmedel
och oorganiska gödningsmedel som används vid odling av jordbruks-
råvaror, vilka återfi nns i koncernens konventionella produkter. Dessa kan
bidra till ackumulering av toxiska ämnen i mark, försämrad markstruktur
och minskad biologisk aktivitet, vilket på sikt kan påverka ekosystemens
funktion och jordens bördighet.
Eftersom Midsonas affärsmodell är beroende av jordbruksråvaror är
markens kvalitet en central förutsättning för långsiktig råvarutillgång och
produktkvalitet. Hållbar markanvändning och bevarande av markhälsa är
därför direkt kopplat till koncernens värdeskapande. Ett försämrat mark-
tillstånd i leverantörsledet kan innebära risker för leveranssäkerhet och
efterlevnad av hållbarhetskrav.
FÖRORENING AV MARK
1. Förorening av mark från användning av bekämpnings-
medel och oorganiska gödningsmedel
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Förorening av mark kan uppstå i leverantörsledet vid odling av jordbruks-
råvaror som används i framför allt Midsonas konventionella produkter.
Användning av syntetiska bekämpningsmedel och oorganiska gödnings-
medel i leverantörsledet kan leda till markförorening, försämrad mark-
hälsa samt risk för spridning av föroreningar. Detta kan även bidra till
förlust av biologisk mångfald och påverka de ekosystemtjänster som
jordbruket är beroende av.
Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom Midsonas affärsmodell är
beroende av jordbruksråvaror och livsmedelsproduktion, fi nns en struk-
turell koppling mellan råvaruförsörjningen och markens tillstånd. Markens
kvalitet och bördighet utgör en central förutsättning för långsiktig råvaru-
tillgång och produktkvalitet. En ökad förekomst av markföroreningar i
leverantörskedjan skulle därför kunna påverka tillgången på råvaror,
produktionskostnader och koncernens möjlighet att leverera hållbara
livsmedel i linje med affärsmodellen.
För mer information om hur Midsona fastställt väsentlig inverkan, risker
och möjligheter, se ESRS 2 IRO-1.
HANTERING AV KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
E2-1
POLICYER RELATERADE TILL FÖRORENING
Hållbarhetspolicy
Frågan om föroreningar i leverantörsledet adresseras i Midsonas hållbar-
hetspolicy under avsnitt 6.2 Pollution. Policyn beskrivs i kapitel E1, under
E1-2. Den anger att Midsona ska begränsa användningen av skadliga
ämnen och främja hållbara jordbruksmetoder vid odling av jordbruks-
råvaror som används i koncernens produkter. Genom dessa åtaganden
arbetar Midsona för att minska riskerna för markföroreningar från
användning av syntetiska bekämpningsmedel och oorganiska gödnings-
medel i leverantörskedjan.
Uppförandekod för leverantörer
Frågan om föroreningar adresseras även i Midsonas uppförandekod för
leverantörer under avsnitt 3: Environment & Animal Welfare. Policyn ang-
er att den lokala miljön vid produktionsplatsen inte får exploateras eller
försämras genom förorening, och att farliga kemikalier och andra skad-
liga ämnen ska hanteras med stor försiktighet. Genom dessa krav säker-
ställer Midsona att leverantörer arbetar för att minimera risker för mark-
och miljöföroreningar kopplade till produktion och användning av jord-
bruksråvaror.
E2-2
ÅTGÄRDER OCH RESURSER RELATERADE TILL
FÖRORENING
FÖRORENING AV MARK
1. Förorening av mark från användning av bekämpnings-
medel och oorganiska gödningsmedel
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
En central del av Midsonas arbete för att motverka markförorening är
koncernens stora andel ekologiska produkter. Genom att erbjuda och
aktivt främja ett brett sortiment av ekologiska varumärken och råvaror,
bidrar Midsona till att minska användningen av syntetiska bekämpnings-
medel och oorganiska gödningsmedel i jordbruksledet. Ekologisk
produktion sker i regel utan dessa insatsmedel och bidrar därmed till att
skydda markens kvalitet, bevara biologisk mångfald och minska risken
för föroreningar.
Utöver detta arbetar Midsona proaktivt för att minska riskerna för
markföroreningar i leverantörsledet genom samarbete med leverantörer
och jordbrukspartners. Koncernen främjar odlingsmetoder som mini-
merar användningen av syntetiska insatsmedel och stödjer övergången
till ekologiska och regenerativa jordbruksmetoder som bevarar markens
bördighet och långsiktiga produktionsförmåga.
Riskbaserad leverantörsbedömning
Midsona engagerar sig även i leverantörsdialoger och kapacitetsbygg-
ande aktiviteter för att stärka hållbarhetsarbetet i värdekedjan. Koncer-
nen jobbar med riskbaserad leverantörsbedömning, där nya leverantörer
bland annat granskas mot kriterier för miljöprestanda, kemikaliehantering
och råvaruprocesser. I vissa fall genomförs även fördjupade uppföljningar
och gemensamma förbättringsplaner, särskilt med leverantörer av jord-
bruksråvaror i regioner med förhöjda miljörisker. Vid förhöjd risk följs ock-
så utvalda leverantörer upp i delar av verksamheten genom Sedex-
plattformen och tredjepartsrevisioner (till exempel SMETA och BSCI),
där fokus ligger på miljöskydd, arbetsvillkor och affärsetik.
Dessa insatser stödjer koncernens strategiska mål att öka kostnads-
och kapitaleffektivitet och säkerställa långsiktig tillgång till högkvalitativa
jordbruksråvaror.
Midsona integrerar miljöaspekter i koncernens inköpsprocesser och
samarbetar med leverantörer för att minska risker för markförorening.
Leverantörer utvärderas och riskklassifi ceras enligt hållbarhetskriterier,
och krav på miljöskydd, kemikaliehantering och jordhälsa ingår i Midso-
nas uppförandekod för leverantörer. Vid behov genomförs revisioner eller
uppföljningar för att säkerställa efterlevnad, vilket är ett återkommande
arbete för att säkerställa bra processer för minskad negativ inverkan.
Projekt i leverantörsledet
Under 2025 har Midsona initierat ett treårigt, samfi nansierat program för
utveckling av leverantörskedjan i Nepal i samverkan med flera intressen-
ter. Programmet syftar till att ställa om konventionella odlingssystem till
diversifi erade ekologiska värdekedjor för grödor såsom hirs, bönor,
kryddor och ris. Initiativet integrerar så kallade agroforestry-element där
så är möjligt och tillämpar ett fullständigt förbud mot syntetiska insats-
medel, vilket bidrar till att skydda markkvaliteten och stärka den lång-
siktiga bördigheten.
I Indien har Midsona fortsatt sitt engagemang i biodynamisk risodling
tillsammans med småskaliga jordbrukare genom varumärket Davert.
Biodynamiska preparat produceras lokalt inom jordbrukssamhällena och
är utformade för att aktivera naturliga markprocesser. Effektutvärdering-
ar från tidigare projekt har visat ökningar av organiskt material i marken
samt markkol, vilket bidrar till förbättrad markhälsa och minskade för-
oreningsrisker.
Midsona har även som ambition att utöka sitt engagemang i projekt
för ekologisk risodling i Kambodja genom att öka antalet deltagande jord-
brukare som förbinder sig till ekologiska odlingsmetoder samt genom att
införa gröddiversifi ering för att stärka agroekologisk motståndskraft och
markhälsa. Dessa initiativ kompletteras av Midsonas strategiska fokus på
ekologiska varumärken och användningen av ekologiska råvaror, vilket
sammantaget bidrar till ett minskat föroreningsavtryck längs hela värde-
kedjan.
Åtgärder för gottgörelse
Vid identifi erade avvikelser eller brister i miljöhantering arbetar Midsona
för att säkerställa förbättring genom dialog och handlingsplaner. Upp-
följning sker för att verifi era genomförda åtgärder. Endast i de fall då
brister kvarstår eller inte åtgärdas avslutas samarbetet. Detta förhåll-
ningssätt främjar lärande och kontinuerlig förbättring i leverantörskedjan.
87
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 88 =====
Direkt gottgörelse är inte tillämplig, eftersom den potentiella inverkan
relaterad till föroreningar huvudsakligen uppstår i primärproduktionen i
leverantörsledet, utanför Midsonas direkta operativa kontroll. Koncernen
fokuserar i stället på att förebygga och minska risker genom tydliga
leverantörskrav, leverantörsengagemang och uppföljning, kunskaps-
delning kring ansvarsfull kemikaliehantering, minskad användning av be-
kämpningsmedel och gödningsmedel samt förbättrade odlingsmetoder
för att begränsa utsläpp till mark och vatten. Midsona verkar för en bre-
dare övergång till hållbara jordbruksmetoder genom att öka tillgången till
ekologiska produkter i hela värdekedjan.
Koncernen har också samarbeten med jordbrukare för att utveckla
regenerativa odlingsmetoder, förbättra spårbarheten och stärka biologisk
mångfald. Dessa syftar bland annat till att förbättra markhälsa och mins-
ka näringsläckage, samtidigt som det stärker lokala jordbrukares lång-
siktiga försörjningsförmåga.
Projektet Kotwa i Indien är ett exempel på ett samhällsprojekt för att
minska miljö- och klimatpåverkan i risodling genom stöd till lokalbefolk-
ningen. Midsona har också fortsatt koncernens engagemang i Ibis Rice
Project i Kambodja för att skydda den biologiska mångfalden under ris-
odling, ett viktigt projekt då det ligger i en offi ciell ”High Conservation
Area”. Midsona arbetar också vidare med Celnat-fonden, som jobbar
med odling av spannmål i Frankrike för att skydda den biologiska mång-
falden, landsbygdslandskapet och jordbruksstrukturer, samt frön, grödor
och vattenförsörjning för att minska klimatpåverkan.
Uppföljning och kontroll
Midsona följer löpande upp hållbarhetsarbetet i leverantörsledet genom
koncernens interna uppföljningssystem och externa plattformar såsom
Sedex vid behov. Leverantörer granskas utifrån risknivå och hållbarhets-
prestation, och resultatet rapporteras inom ramen för koncernens mål
om 100 procent riskklassifi cerade leverantörer enligt hållbara riktlinjer till
2025. Utfallet analyseras årligen för att identifi era förbättringsområden
och utveckla nya fokusinsatser.
MÅTT OCH MÅL
E2-3
MÅL RELATERADE TILL FÖRORENING
I enlighet med Midsonas hållbarhetspolicy ska koncernen sätta relevanta
och tidsbundna mål för väsentliga områden gällande inverkan, risker och
möjligheter. Under 2025 har Midsona reviderat koncernens övergripande
hållbarhetsmål, men specifi ka mål relaterade till föroreningar har ännu
inte fastställts. Arbetet med att defi niera sådana mål planeras att slut-
föras under 2026, inklusive etablering av relevanta nyckeltal för att följa
upp framsteg samt utveckling av implementeringsplaner för samtliga mål
inom koncernen.
88
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 89 =====
E3
VATTEN OCH MARINA RESURSER
Tillgången till rent vatten är avgörande för livsmedelsproduktion och samhällen.
Felaktig hantering i värdekedjan kan orsaka vattenstress och föroreningar som på-
verkar både människor och miljö. Midsona stödjer ansvarsfulla jordbruksmetoder och
effektiva lösningar för att bevara vattenresurser, främja återanvändning och skydda
ekosystem i värdekedjan.
Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk
- Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet
+ Positiv inverkan
VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT
Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen
verksamhet Nedströms Kort
sikt
Medellång
sikt
Lång
sikt
Vattenkonsumtion
och vattenuttag
Vattenstress genom jordbruksåtgärder i värdekedjan
Midsona orsakar belastning av vattensystem genom koncernens uppströms värde-
kedja kopplad till jordbruksåtgärder. Vattenanvändning för jordbruk är en av de mest
betydande påfrestningarna på sötvatten och ännu mer specifi kt livsmedelssektorn.
Faktisk
negativ inverkan l l l l
Utsläpp av vatten
Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet
Negativ inverkan i leveranskedjan på grund av konventionellt jordbruk med avsaknad
av system för att släppa ut vatten utan att förorena jorden.
Faktisk
negativ inverkan l l l l
89
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 90 =====
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
ESRS 2 SBM-3
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIG-
HETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI
OCH AFFÄRSMODELL
Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter kopplade till vattenanvändning och inverkan på vattenresur-
ser. Den största inverkan har identifi erats uppströms i värdekedjan, där
odling och förädling av jordbruksråvaror kräver betydande mängder
vatten. Risker relaterar till överuttag av vatten i områden med vatten-
stress, samt till förorening av yt- och grundvatten genom näringsläckage
från gödnings- och bekämpningsmedel.
I den egna verksamheten är vattenanvändningen bedömd som liten,
huvudsakligen kopplad till rengöring och processer i livsmedelsproduk-
tion. Samtidigt arbetar den spanska organisationen aktivt med vatten-
frågan, eftersom tillgången till vatten är en viktig lokal aspekt för verk-
samheten där. Arbetet fokuserar på att effektivisera användningen,
minska förbrukningen per producerat ton och säkerställa en ansvarsfull
hantering av vattenresurser i områden med högre risk för vattenstress.
Sett till hela verksamheten är detta fortfarande en mindre fråga och där-
för har Midsona inte identifi erat någon väsentlig direkt inverkan från den
egna verksamheten.
Eftersom koncernens affärsmodell är beroende av jordbruksråvaror
och livsmedelsproduktion är tillgång till rent vatten en grundläggande för-
utsättning för värdeskapande. Övergången till ekologiska råvaror bidrar
till att minska inverkan på vattenresurser. Vattenrelaterade risker i leve-
rantörsledet kan påverka råvarutillgång, kostnadsnivåer och efterlevnad
av miljökrav, men förbättrad vattenhushållning i värdekedjan utgör samti-
digt en möjlighet till ökad motståndskraft och hållbar tillväxt.
VATTENKONSUMTION OCH VATTENUTTAG
1. Vattenstress genom jordbruksåtgärder i värdekedjan
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Vattenstress kan uppstå i leverantörsledet vid odling av jordbruksråvaror
som används i Midsonas produkter, särskilt i regioner med begränsad till-
gång till sötvatten eller hög konkurrens om vattenresurser. Detta gäller
samtliga delar av världen där Midsona har leverantörer, exempelvis om-
råden med torrt klimat, säsongsbunden nederbörd eller otillräcklig
vatteninfrastruktur.
I dessa regioner kan bevattning leda till överuttag av grundvatten,
sänkta vattennivåer och försämrad tillgång till vatten för jordbruk, industri
och lokalsamhällen. Ineffektiva bevattningssystem och otillräcklig vatten-
hushållning kan dessutom bidra till markförsämring och anrikning av salt
(salinisering), vilket minskar markens produktivitet och ekosystemens
återhämtningsförmåga. Sådana effekter kan i förlängningen påverka vat-
tenkvalitet, biologisk mångfald och livsmiljöer för vattenlevande organis-
mer, särskilt i områden där grundvattenreserver redan är under tryck.
Även om inverkan inte är direkt kopplad till Midsonas egna verksamhet,
uppstår den indirekt genom leverantörsledet och är därför relevant ur ett
hållbarhetsperspektiv.
Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas affärsmodell är beroende av
en stabil och hållbar tillgång av jordbruksråvaror, vilket skapar en struktu-
rell koppling mellan värdeskapande och tillgången till vattenresurser i
leverantörskedjan. Ett hållbart nyttjande av vatten är avgörande för lång-
siktig råvaruförsörjning, produktkvalitet och produktionsstabilitet. Sam-
tidigt kan vattenstress och förändrade hydrologiska förhållanden i olika
delar av världen driva innovation mot mer vatteneffektiva, klimatanpassa-
de och regenerativa jordbruksmetoder, vilket ligger i linje med Midsonas
mål om att stärka motståndskraften i leveranskedjorna.
UTSLÄPP AV VATTEN
2. Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet, främst vid konventionell
odling, i leverantörsledet kan ge upphov till kvalitetsförsämring i yt- och
grundvatten. Avrinning från odlingsmark med rester av bekämpnings-
medel, näringsämnen och partiklar kan bidra till övergödning (eutrofi e-
ring), förorening och sedimentation i vattendrag och sjöar. Denna in-
verkan kan försämra vattenkvaliteten, minska biologisk mångfald och för-
ändra ekosystemens struktur och funktion.
Eftersom mindre än hälften av Midsonas produktportfölj baseras på
konventionellt odlade råvaror är inverkan begränsad till en del av leveran-
törsledet. Riskerna är särskilt relevanta i områden med intensiv odling
och begränsade reningsmöjligheter, där läckage från gödsel och be-
kämpningsmedel är en central källa till vattenförorening.
Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas affärsmodell bygger på en
stabil och hållbar tillgång till jordbruksråvaror av hög kvalitet. Eftersom
vattenkvalitet påverkar markhälsa, avkastning och ekosystemens långsik-
tiga funktion fi nns en tydlig koppling mellan vattenutsläpp i leverantörs-
ledet och koncernens förmåga att upprätthålla hållbara leveranskedjor.
Detta gäller främst för den konventionella odlingen, som utgör cirka
50 procent av Midsonas portfölj. Försämrad vattenkvalitet i dessa jord-
bruksområden kan leda till ökade kostnader, strängare regulatoriska krav
och minskad tillgång till odlingsbar mark. Men genom samarbeten kan
även innovationer drivas mot mer slutna och resurseffektiva jordbruks-
system.
HANTERING AV KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
E3-1
POLICYER FÖR VATTENRESURSER OCH
MARINA RESURSER
Frågan om vatten hanteras i Midsonas hållbarhetspolicy under avsnitt 6.3
Water. Policyn beskrivs i kapitel E1, under E1-2. Den anger att Midsona
ska använda vattenresurser effektivt och främja hållbar vattenförvaltning i
hela värdekedjan för att minimera negativa inverkningar och risker kopp-
lat till vattenanvändning.
Genom dessa åtaganden arbetar Midsona för att minska koncernens
vattenförbrukning, skydda vattenkvalitet och bidra till en mer resurs-
effektiv livsmedelsproduktion. Midsona främjar också hållbara jordbruks-
metoder och uppmuntrar leverantörer att minska vattenrelaterade risker i
produktionen av råvaror. Policyn stödjer ett ansvarsfullt nyttjande av vat-
tenresurser i linje med internationella riktlinjer och EU:s miljöambitioner.
E3-2
ÅTGÄRDER OCH RESURSER FÖR VATTENRESURSER
OCH MARINA RESURSER
VATTENKONSUMTION OCH VATTENUTTAG
1. Vattenstress genom jordbruksåtgärder i värdekedjan
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona hanterar vattenrelaterad inverkan genom att eftersträva sam-
arbeten med leverantörer som bedriver produktion i områden med låg
vattenstress eller tillämpar effektiva bevattningssystem och hållbara vat-
tenhushållningsmetoder. Genom leverantörsbedömningar främjas an-
vändning av vatteneffektiva och klimatanpassade jordbruksmetoder.
Midsona uppmuntrar leverantörer att tillämpa bästa praxis för vatten-
användning enligt Food and Agriculture Organization (FAO) riktlinjer för
hållbart jordbruk och att delta i certifi eringsprogram som inkluderar krav
på vatteneffektivitet.
Midsona undersöker till exempel huruvida leverantörer implementerat
miljöledningssytemet ISO 14001, vilket adresserar bland annat vatten-
användning. Standarden hjälper leverantörerna att identifi era, mäta och
optimera användning och inverkan på vattenresurser. Midsona har där-
emot inga specifi ka krav på att detta ska fi nnas på plats vid val av leve-
rantörer. Genom leverantörsdialoger och uppföljning integreras vatten-
frågor i koncernens riskbedömning av råvaror, med särskilt fokus på regi-
oner där vattenstress är dokumenterat hög.
Under 2025 har Midsona fortsatt att hantera vattenrelaterade inverk-
ningar i leverantörskedjan, med särskilt fokus på jordbruksråvaror som
härrör från regioner med förhöjd vattenstress. Förebyggande åtgärder
har prioriterats genom leverantörskrav, riskbaserade bedömningar och
riktad dialog. Förväntningar på ansvarsfull vattenförvaltning är integrera-
de i Midsonas uppförandekod för leverantörer, och vattenrelaterade ris-
ker beaktas både i leverantörsbedömningar och i riskanalyser kopplade
till råvaror.
Ett särskilt fokusområde är risodling, som är en av Midsonas mest
vattenintensiva råvaror. Genom ett pilotprojekt i Indien stöttar Midsona
småskaliga jordbrukare att införa vatteneffektiva metoder för torr ris-
odling, såsom Alternate Wetting and Drying (AWD) och System of Rice
Intensifi cation (SRI). Åtgärderna kompletteras med laserbaserad mark-
utjämning, utbildning av jordbrukare samt tillämpad forskning. Tidigare
effektutvärderingar har visat att kombinationen av SRI och biodynamiska
odlingsmetoder kan minska vattenanvändningen med cirka 33 procent.
Parallellt har Midsona fortsatt att implementera agroforestry-baserade
angreppssätt inom flera pilotprojekt, bland annat i Nepal, Malawi och
Frankrike. Fullt etablerade agroforestry-system förbättrar markens förmå-
ga att hålla kvar fukt, minskar avdunstning och bidrar därigenom till ett
minskat behov av sötvatten i jordbruksproduktionen.
90
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 91 =====
Direkta åtgärder för avhjälpande (remediation) har inte varit tillämpliga,
eftersom koncernens huvudsakliga vattenrelaterade inverkningarna upp-
står i den primära produktionen utanför Midsonas direkta operativa
kontroll. Midsona fokuserar därför på förebyggande arbete genom leve-
rantörsdialog och kunskapsdelning kring hållbar vatten- och närings-
hantering.
Dessa insatser stöds ytterligare av Midsonas strategiska fokus på
ekologisk och regenerativ råvaruförsörjning samt främjandet av eko-
logiska varumärken, vilket på sikt bidrar till ökad vatteneffektivitet och
minskade föroreningsrisker.
Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig, eftersom inverkan huvudsakligen
uppstår i primärproduktionen utanför Midsonas direkta kontroll. Koncer-
nen fokuserar i stället på att minska riskerna genom leverantörsengage-
mang och kunskapsdelning kring hållbar vattenanvändning.
Genom att öka andelen ekologiska och växtbaserade produkter bidrar
Midsona indirekt till minskad vattenkonsumtion, eftersom dessa produkt-
kategorier generellt kräver mindre vatten jämfört med konventionell livs-
medelsproduktion. Arbetet ligger i linje med strategins pelare ”Utveckla
och utnyttja starka lokala positioner”, där harmonisering av nyckel-
produktgrupper för att skapa förbättrad effektivitet i leveranskedjan är en
central komponent vilket inkluderar stort fokus på ekologiska och växt-
baserade produkter och hållbart nyttjande av naturresurser.
Uppföljning och kontroll
Midsona följer upp miljöaspekter inom ramen för koncernens hållbarhets-
styrning och leverantörsbedömningar. I leverantörsdialoger uppmuntras
arbetet med strukturerade miljöledningssystem, exempelvis ISO 14001,
som hjälper leverantörer att identifi era och hantera sin miljöpåverkan
samt sätta upp och följa upp miljömål. Om en leverantör har betydande
vattenanvändning är det naturligt att detta blir ett fokusområde inom
deras miljöarbete.
UTSLÄPP AV VATTEN
2. Utsläpp av vatten från jordbruksverksamhet
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona arbetar proaktivt för att minska riskerna för vattenföroreningar i
leverantörskedjan genom krav, uppföljning och leverantörsdialog. I
koncernens uppförandekod för leverantörer ställs krav på att leverantörer
ska skydda den lokala miljön och hantera kemikalier på ett säkert sätt för
att undvika negativ inverkan på vatten och mark. Vidare ser Midsona
över hur detta arbete kan utvecklas för att minska inverkan ytterligare.
Midsona uppmuntrar leverantörer att tillämpa bästa praxis för närings-
ämnes- och kemikaliehantering i linje med FAO:s riktlinjer för hållbart
jordbruk och att delta i certifi eringsprogram som ställer krav på vatten-
och markskydd. Genom leverantörsdialoger integreras vattenfrågor i
koncernens hållbarhetsbedömningar.
Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig, eftersom inverkan huvudsakligen
uppstår i primärproduktionen utanför Midsonas direkta kontroll. Koncer-
nen fokuserar istället på att förebygga och minska risker genom leve-
rantörsengagemang och kunskapsdelning om hållbar näringshantering
och vattenvård.
Midsona bidrar indirekt till förbättrad vattenkvalitet genom att öka an-
delen ekologiska och regenerativt producerade råvaror, där användning
av syntetiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte är tillåten. Dessa
produktionsformer bidrar till att minska avrinning av näringsämnen och
kemikalier till vattendrag och sjöar, och stärker därigenom ekosystemens
motståndskraft.
Uppföljning och kontroll
Midsona följer upp vattenrelaterade miljöaspekter inom ramen för kon-
cernens hållbarhetsstyrning och leverantörsbedömningar. I dialog med
leverantörer uppmuntras arbetet med strukturerade miljöledningssystem,
exempelvis ISO 14001, som stöd för att identifi era och hantera utsläpp till
vatten samt sätta upp mål för minskad förorening och förbättrad vatten-
kvalitet. För leverantörer vars verksamhet innebär risk för utsläpp av nä-
ringsämnen, bekämpningsmedel eller andra ämnen till vatten, utgör detta
ett prioriterat fokusområde inom miljöarbetet.
MÅTT OCH MÅL
E3-3
MÅL FÖR VATTENRESURSER OCH MARINA RESURSER
I enlighet med Midsonas hållbarhetspolicy ska koncernen sätta relevanta
och tidsbundna mål för väsentliga områden gällande inverkan, risker och
möjligheter. Under 2025 har Midsona reviderat koncernens övergripande
hållbarhetsmål, men specifi ka mål relaterat till vattenresurser har ännu
inte fastställts. Arbetet med att defi niera sådana mål planeras att slut-
föras under 2026, inklusive etablering av relevanta nyckeltal för att följa
upp framsteg samt utveckling av implementeringsplaner för samtliga mål
inom koncernen.
91
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 92 =====
E4
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM
Biologisk mångfald är avgörande för fungerande ekosystem och hållbar livsmedels-
produktion samtidigt som det globala livsmedelssystemet är en stor drivkraft bakom
förlust av biologisk mångfald. Midsona främjar ekologiska produkter och ansvarsfulla
jordbruksmetoder för att minska negativ inverkan på arter och habitat. Genom att
stödja bevarandeinsatser och öka biologisk mångfald bidrar koncernen till en mer
stabil råvaruförsörjning och långsiktig motståndskraft.
I enlighet med möjligheten till infasning enligt Annex C i ESRS 1 har Midsona för
räkenskapsåret valt att utelämna fullständig rapportering för biologisk mångfald.
Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk
- Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet
+ Positiv inverkan
VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT
Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen
verksamhet Nedströms Kort
sikt
Medellång
sikt
Lång
sikt
Direkta inverkans-
faktorer som leder till
förlust av biologisk
mångfald
Negativ inverkan på ekosystem från invasiva främmande arter vid produktion av
jordbruksråvaror
Potentiell
negativ inverkan l l l
Direkta inverkans-
faktorer som leder till
förlust av biologisk
mångfald
Markomvandling och habitatförlust i värdekedjan till följd av monokulturell odling
Negativ inverkan kopplad till omvandling av skog, våtmarker och gräsmarker till
monokultur i koncernens uppströms värdekedja.
Faktisk
negativ inverkan l l l l
Konsekvenser för
arters tillstånd
Negativ inverkan på biologisk mångfald i leverantörskedjan orsakad av ohållbara
odlingsmetoder
Negativ inverkan på arters populationsstorlek i leverantörskedjan till följd av intensivt jord-
bruk med användning av oorganiska bekämpningsmedel och gödningsmedel, vilket leder
till ohållbar markanvändning, hotar pollinatörer med utrotning och orsakar avskogning.
Faktisk
negativ inverkan l l l l
Konsekvenser för och
beroenden av
ekosystemtjänster
Risk för ökade råvarukostnader och leveransinstabilitet till följd av förlust av
biologisk mångfald och markförsämring orsakad av klimatförändringar
Finansiella risker till följd av förlust av biologisk mångfald och jordbruksnedbrytning
orsakad av klimatförändringar. Detta kan leda till brist på råvaror och ökade kostnader
på grund av instabilitet i leverantörskedjan samt minskad produkt tillgång.
Finansiell risk l l l l
92
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 93 =====
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
ESRS 2 SBM-3
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIG-
HETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI
OCH AFFÄRSMODELL
Inom ramen för Midsonas DMA har följande underämnen bedömts som
väsentliga:
• Direkta inverkanfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald:
Negativ inverkan
• Konsekvenser för arters tillstånd: Negativ inverkan
• Konsekvenser för och beroenden av ekosystemtjänster: Finansiell
risk
Strategi
Midsonas strategi bygger på att erbjuda hälsosamma och hållbara livs-
medel. Detta är direkt kopplat till arbetet med biologisk mångfald, efter-
som koncernens affärsmodell prioriterar råvaror från ekologiska och
regenerativa jordbruksmetoder som bevarar jordens bördighet och främ-
jar ekosystemens funktion. Genom en hög andel ekologiska produkter
minskar Midsona beroendet av insatsvaror som hotar biologisk mångfald,
såsom oorganiska bekämpningsmedel och gödningsmedel. Initiativ som
leverantörsbedömningar, certifi eringskrav och pilotprojekt för regenera-
tivt jordbruk stärker värdekedjan och säkerställer långsiktig tillgång till
råvaror samtidigt som naturliga livsmiljöer skyddas. Detta arbete är en in-
tegrerad del av koncernens affärsstrategi och stöder Midsonas mission.
HANTERING AV KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
Policyer för biologisk mångfald och ekosystem
Midsonas hållbarhetspolicy omfattar koncernens arbete med biologisk
mångfald och ekosystem. Policyn beskriver Midsonas åtagande att iden-
tifi era och hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relate-
rade till natur, biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med utgångs-
punkt i koncernens DMA. Den styr Midsonas arbete med att främja håll-
bara och spårbara råvaror, minska trycket på naturresurser samt mot-
verka avskogning och omvandling av ekosystem. Policyn ligger till grund
för mål, handlingsplaner och uppföljningsprocesser och säkerställer att
åtgärder integreras i verksamhetsstyrningen och värdekedjan.
Midsonas avskogningspolicy beskriver koncernens åtagande att mot-
verka avskogning och skogsförstörelse i den egna verksamheten och i
leverantörskedjan. Policyn tydliggör hur Midsona identifi erar och hanterar
väsentlig inverkan, risker och möjligheter kopplat till skogsråvaror och av-
skogningsrisker, med utgångspunkt i den dubbla väsentlighetsbedöm-
ningen. Policyn styr arbetet med att säkerställa hållbara och spårbara
inköp av råvaror såsom soja, kakao, palmolja, papper och träbaserade
förpackningar, samt att dessa inte bidrar till avskogning i enlighet med
gällande lagstiftning, inklusive EU:s avskogningsförordning (EUDR). Se
ESRS 2 för översikt av policyer.
Åtgärder
Midsona strävar efter ett brett sortiment av produkter som på olika sätt
minskar den negativa inverkan på miljön och biologisk mångfald, såsom
en hög andel ekologiska produkter. Ekologisk produktion bidrar till be-
varande av biologisk mångfald genom att utestänga syntetiska bekämp-
ningsmedel och konstgödsel, vilket minskar belastningen på ekosyste-
men och skapar bättre livsmiljöer för pollinatörer, fåglar och markorgan-
ismer. Under 2025 var 80 procent av koncernens totala antal sålda
enskilda produkter ekologiska.
En nyckelfaktor i arbetet är att ha effektiva kontrollsystem i värdeked-
jan och skapa transparens som möjliggör hållbara inköp av råvaror.
Midsona arbetar löpande med att identifi era och hantera naturrelaterade
risker i värdekedjan, särskilt kopplade till råvaror med påverkan på av-
skogning och markhälsa. Koncernen har ett extra fokus på högrisk-
råvaror såsom soja, kakao, palmolja, fi skolja, ris, majs och pappers-
råvara. Koncernens viktigaste åtgärder omfattar användning av etablera-
de certifi eringar såsom olika ekologiska certifi eringar, FSC för pappers-
baserade produkter, RSPO för palmolja, samt Friends of the Sea för fi sk-
olja. Dessa används för att förebygga negativa effekter på biologisk
mångfald och säkerställa råvaror från mer hållbara produktionssystem.
Som del av det förebyggande arbetet, utöver ett brett utbud av eko-
logiska produkter, genomför Midsona leverantörsgranskningar, riskklass-
ifi cering av råvaror och spårbarhetsarbete, inklusive ett pågående
projekt för att möta kraven i EUDR.
De resurser som avsätts för detta arbete inkluderar inköpsteamens
löpande uppföljning av certifi eringar och leverantörskrav, intern komp-
etens inom hållbarhet och riskbedömning samt investeringar i förbättrade
processer och systemstöd för att kartlägga råvaruflöden och natur-
relaterade risker.
Arbete med utbildning, leverantörsdialog och utveckling av interna
riktlinjer kompletterar detta. Dessa åtgärder och resurser utgör grunden
för Midsonas framtida rapportering kopplad till biologisk mångfald och
ekosystem som kommer att utvecklas vidare efter infasningsperioden.
MÅTT OCH MÅL
Mål för biologisk mångfald och ekosystem
Som en del av Midsonas åtagande till SBTi har följande mål satts:
• Ingen avskogning inom koncernens primära råvaror med koppling
till avskogning senast den 31 december 2025.
Samtidigt omfattas Midsona av EUDR och säkerställer efterlevnad av
regelverket vilket också är ett viktigt styrmedel för EU för att värna om
biologisk mångfald. Gällande målåret 2025 inväntar Midsona en eventuell
uppdatering från SBTi som ser över sina kriterier som en följd av föränd-
ringarna EU har beslutat gällande avskogningsförordningen.
Midsona arbetar även med att identifi era ytterligare mål relaterat till
koncernens väsentliga underämnen. Dessa väntas presenteras under 2026.
Mått på konsekvenser relaterade till förändringar i
biologisk mångfald och ekosystem
Midsona utvärderar att rapportera följande mått i framtiden:
• Inverkansområden för biologisk mångfald
• Råvaror med risk för påverkan på ekosystem
• Åtgärder och resultat
• Certifi eringsgrader (t.ex ekologiskt, FSC)
• EUDR-relaterade indikatorer
Koncernen planerar att göra detta genom att säkerställa att Midsonas rå-
varupolicy uppdateras i enlighet med erkända globala standarder, ge-
nomföra/uppdatera kartläggning av naturrelaterade risker och använda
leverantörsdata och certifi eringskontroll som bas för arbetet.
93
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 94 =====
E5
CIRKULÄR EKONOMI
Cirkulära flöden gör det möjligt att använda resurser effektivare, minska avfall och
utsläpp samt stärka motståndskraften i livsmedelssystemet. Midsona arbetar med att
optimera hanteringen av livsmedel, minska materialförluster och främja återvinnings-
bara material. Genom optimering, återanvändning och återvinning skyddas natur-
resurser och biologisk mångfald, samtidigt som ekonomiskt värde skapas och
resurser nyttjas på ett mer effektivt sätt.
Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk
- Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet
+ Positiv inverkan
VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT
Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen
verksamhet Nedströms Kort
sikt
Medellång
sikt
Lång
sikt
Resursinflöden,
inklusive resurs-
användning
Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvunnet material i förpackningar
Finansiell risk kopplad till framväxande regleringar av mängden återvunnet material i
förpackningar.
Finansiell risk l l l l
Resursutflöden rela-
terade till produkter
och tjänster
Ökade kostnader kopplat till regleringar om återvinningsbart förpackningsmaterial
Ökad kostnad för återvinningsbart förpackningsmaterial på grund av nya regleringar. Finansiell risk l l l
Resursutflöden rela-
terade till produkter
och tjänster
Förlust av materialvärde och klimatpåverkan från icke-återvinningsbara
förpackningar
Negativ inverkan i nedströms värdekedja på grund av att icke-återvinningsbara
förpackningar förbränns, vilket genererar högre utsläpp jämfört med återvinningsbara
alternativ.
Faktisk
negativ inverkan l l l l
Avfall
Förlust av materialvärde under processer i leverantörskedjan
Negativ inverkan i leveranskedjan till följd av materialförluster av vissa råvaror under
leveranskedjans processer.
Faktisk
negativ inverkan l l l l
Avfall
Osorterat avfall i leverantörskedjan
Negativ inverkan i leveranskedjan på grund av en högre andel osorterat avfall i
utvecklingsländer, från vilka Midsona gör inköp, än i industriländer.
Faktisk
negativ inverkan l l l l
Avfall
Kostnader kopplat till spill och kassering av livsmedel
Höga kostnader i samband med spill och kassering av livsmedel i lager, produktion
och hos leverantörer.
Finansiell risk l l l l l
94
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 95 =====
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
ESRS 2 SBM-3
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIG-
HETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI
OCH AFFÄRSMODELL
Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter kopplade till resursanvändning och övergången till en cirkulär
ekonomi. Midsonas resursflöden är varierade och speglar koncernens
sortiment av livsmedel med fokus på hälsa och hållbarhet. Inflödena
består huvudsakligen av råvaror för livsmedelsproduktion samt förpack-
ningsmaterial, såsom plast, papper och kartong.
Inverkan uppstår främst i värdekedjan genom produktion av förpack-
ningsmaterial och råvaror samt i hantering av avfall, spill och kassering i
livsmedelskedjan. De mest väsentliga miljöaspekterna är kopplade till
användning av plast- och pappersförpackningar samt till resursförluster
vid produktion och distribution av livsmedel.
I den egna verksamheten fokuserar Midsona på att systematiskt före-
bygga och ta tillvara på livsmedelsavfall samt utveckla förpackningar
med återvinningsbar design. Förpackningar utgör en betydande del av
koncernens resursanvändning, och arbetet med att öka andelen åter-
vunnet och återvinningsbart material samt minska förpackningsvikter är
centrala för att reducera miljöpåverkan. År 2025 hade en högre andel av
koncernens förpackningar återvinningsbar design, samtidigt som arbetet
fortgår med att ersätta jungfruliga, fossilbaserade material och minska
förpackningsvikter.
Eftersom Midsonas affärsmodell bygger på livsmedel med tydlig
koppling till hälsa och hållbarhet är en resurseffektiv och cirkulär värde-
kedja avgörande för långsiktig konkurrenskraft. Inom strategins pelare
”Kostnads- och kapitaleffektivitet” prioriteras minskad resursanvändning
och optimerade processer som stärker miljöprestanda och lönsamhet.
Samtidigt stödjer koncernens övergripande mission utvecklingen av pro-
dukter med lägre klimat- och resursavtryck. En ökad övergång till cirkulä-
ra lösningar bidrar till att minska kostnader, säkra tillgång till råmaterial
och stärker Midsonas position som en ansvarstagande aktör i livs-
medelssektorn.
RESURSINFLÖDEN, INKLUSIVE RESURSANVÄNDNING
1. Ökade kostnader kopplat till regleringar om åter-
vunnet material i förpackningar
Finansiell omställningsrisk (egen verksamhet)
Skärpta regelverk inom EU och nationellt gällande krav på andelen åter-
vunnet material i förpackningar, såsom PPWR, kan medföra ökade kost-
nader för råvaror, produktutveckling och omställning av förpacknings-
lösningar. Begränsad tillgång till återvunnet material av livsmedelskvalitet
riskerar att driva upp marknadspriserna och skapa leveransstörningar,
vilket kan påverka Midsonas bruttomarginal och produktionsplanering.
På längre sikt kan utebliven anpassning till nya materialkrav leda till
regulatoriska påföljder, minskad marknadstillgång eller försämrad varu-
märkesposition.
Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom förpackningar är en
central komponent i Midsonas produkterbjudande och varumärkesprofi l
är tillgång till hållbara, regelanpassade material avgörande för Midsonas
konkurrenskraft. Kostnadseffektiv resursanvändning och anpassning till
nya krav på cirkularitet prioriteras då de framväxande regleringarna inne-
bär initiala fi nansiella risker, men kan även skapa incitament för innova-
tion och långsiktiga effektiviseringsvinster genom ökad användning av
återvunnet material och standardiserade förpackningslösningar.
RESURSUTFLÖDEN RELATERADE TILL PRODUKTER
OCH TJÄNSTER
2. Ökade kostnader kopplat till regleringar om åter-
vinningsbart förpackningsmaterial
Finansiell omställningsrisk (uppströms)
Framväxande EU- och nationella regelverk som ställer högre krav på
återvinningsbarhet och materialåtervinning i förpackningar kan leda till
ökade kostnader vid inköp, fi nansiering av omställningsinsatser samt för
avfallshantering i enlighet med utökade producentansvar. Ökad efter-
frågan på återvinningsbara material, i kombination med begränsad till-
gång till certifi erade leverantörer, riskerar att skapa prispress och leve-
ransosäkerhet. Detta kan påverka Midsonas kostnadsstruktur och margi-
naler, särskilt i kategorier med hög förpackningsintensitet. De skärpta
kraven på materialdesign och spårbarhet kan även komma att kräva in-
vesteringar i produktutveckling, uppdaterade produktionsprocesser,
implementation och kontroll.
Koppling till strategi/affärsmodell: Förpackningar är en integrerad del
av Midsonas produkterbjudande och en viktig bärare av varumärkes-
värde. Arbetet för att minska resursförbrukning, öka andelen återvin-
ningsbart material och säkra efterlevnad av cirkularitetskrav är centrala
fokusområden inom strategin. De nya regleringarna innebär kortsiktiga
fi nansiella risker genom ökade material- och investeringskostnader, men
driver samtidigt innovation och effektivisering för att minska material-
åtgång och öka återanvändning. Detta kan bidra till minskade kostnader
för förpackningar på sikt och stärka Midsonas långsiktiga konkurrens-
kraft och hållbarhetsprofi l.
3. Förlust av materialvärde och klimatpåverkan från
icke-återvinningsbara förpackningar
Faktisk negativ inverkan (nedströms)
Negativ inverkan kan uppstå i nedströms värdekedja när icke-åter-
vinningsbara förpackningar behandlas som uttjänta genom förbränning.
Förbränning av förpackningsmaterial innebär samtidigt ett permanent
resursbortfall, vilket motverkar cirkulära flöden och ökar efterfrågan på
jungfrulig råvara. Detta bidrar till högre klimatpåverkan, ökad energi-
användning och förlust av materialvärde.
Koppling till strategi/affärsmodell: Förpackningar är en viktig del av
Midsonas produkter och spelar en stor roll i kontakten med konsumenter.
Därför har förpackningars miljöpåverkan en direkt koppling till koncer-
nens hållbarhetsmål. Midsona prioriterar att utveckla förpackningar som
är lättare att återvinna och har lägre klimatpåverkan, för att stärka
erbjudandet med hållbara lösningar. Om återvinningsgraden i värde-
kedjan är låg kan det påverka Midsonas klimatprestanda, varumärke och
långsiktiga mål om att bidra till en mer cirkulär livsmedelssektor. Utveck-
ling av förpackningslösningar med hög återvinningsbarhet samt minskad
klimatpåverkan prioriteras högt, för att stärka produktportföljen med håll-
bara helhetslösningar.
AVFALL
4. Förlust av materialvärde under processer
i leverantörskedjan
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Negativ inverkan kan uppstå i leveranskedjan genom materialförluster
under produktion, förädling och transport av jordbruksråvaror samt livs-
medel där vissa råvaror är mer utsatta, såsom ris och jordnötter. Spill,
skador och kassering längs leveranskedjan leder till onödig resurs-
användning, ökade utsläpp och förlorat materialvärde. Förluster i tidiga
led av leveranskedjan innebär även att vatten, energi och insatsmedel
som använts vid odling och tillverkning går till spillo, vilket förvärrar den
totala miljöpåverkan. Dessa ineffektiviteter kan bidra till minskad råvaru-
tillgång och högre klimatavtryck i värdekedjan som helhet.
Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom Midsonas affärsmodell
bygger på livsmedelsproduktion och distribution är resurseffektivitet och
minimering av svinn centrala för att uppnå miljömässig hållbarhet.
Koncernen har ett fokus på att minska spill och förbättra processer
genom optimerad planering, transport och logistik. Midsonas fokus på
området främjar hållbar användning av jordbruksråvaror samt minskar
klimatpåverkan per producerad enhet. Minskade materialförluster stärker
både lönsamhet och Midsonas bidrag till en mer cirkulär livsmedelskedja.
5. Osorterat avfall i leverantörskedjan
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Negativ inverkan kan uppstå i leveranskedjan till följd av bristfällig avfalls-
hantering och låg grad av materialåtervinning i vissa utvecklingsländer
från vilka Midsona köper råvaror och produkter. I dessa regioner saknas
ofta etablerade system för avfallsseparering och återvinning, vilket leder
till att en större andel avfall deponeras eller förbränns utan energiåter-
vinning. Detta bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser, förorening av
mark och vatten samt förlust av värdefulla materialflöden. Skillnader i
avfallshantering mellan utvecklings- och industriländer innebär därmed
en ojämlik miljöpåverkan i värdekedjan och ökar de indirekta klimat- och
resursrelaterade effekterna av Midsonas inköp.
Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom Midsonas affärsmodell
bygger på ett brett nätverk av leverantörer inom global livsmedels-
produktion och förädling är ansvarsfull resurs- och avfallshantering i
värdekedjan en central faktor för hållbar råvaruförsörjning. Inom strate-
gins pelare ”Kostnads- och kapitaleffektivitet” prioriteras förbättrad spår-
barhet, hållbara inköp och minimering av avfall i hela produktlivscykeln.
Genom att ställa krav på leverantörer för att förbättra lokala rutiner för
avfallshantering kan Midsona bidra till att minska resursförluster och
klimatpåverkan i de delar av värdekedjan där infrastrukturen ännu är
under utveckling.
95
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 96 =====
6. Kostnader kopplat till spill och kassering av livsmedel
Finansiell risk (uppströms och egen verksamhet)
Spill och kassering av livsmedel i lager, produktion och leverantörsled
medför betydande kostnader kopplade till inköp, lagerhantering, trans-
port och avfallshantering. Dessa förluster innebär att insatta resurser,
såsom råvaror, energi och vatten, inte omvandlas till produkter som kan
säljas, vilket innebär uteblivet ekonomiskt värde, försämrad lönsamhet
och ineffektivt resursutnyttjande.
En hög svinnnivå kan dessutom skapa osäkerhet i tillgång till produk-
ter, vilket i sin tur kan leda till att större säkerhetslager behöver hållas för
att undvika bristsituationer. Detta binder kapital, ökar lagringskostnader
och kan försvåra en flexibel och effektiv produktion. På en livsmedels-
marknad med hög konkurrens kan detta minska kostnadseffektiviteten
och pressa marginalerna, särskilt vid stigande råvarupriser eller störning-
ar i leveranskedjan.
Koppling till strategi/affärsmodell: Eftersom Midsonas affärsmodell
bygger på livsmedelsproduktion och distribution är minimering av svinn
och spill avgörande för att säkra både ekonomisk och miljömässig håll-
barhet. Fokus ligger på att optimera processer, planering och lager-
hantering för att minska livsmedelsavfall och öka resurseffektiviteten.
Genom förbättrad produktionsstyrning, datadriven efterfrågeplanering
och samarbete med leverantörer kan Midsona reducera svinnkostnader
och samtidigt stärka koncernens cirkulära och kostnadseffektiva värde-
kedja.
HANTERING AV KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
E5-1
POLICYER FÖR RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR
EKONOMI
Frågan om resursanvändning och cirkulär ekonomi hanteras i Midsonas
hållbarhetspolicy, vilken beskrivs i ESRS E1. Mer om cirkulär ekonomi går
att fi nna i policyn under sektion 6.5 Resources and Circular Economy.
Policyn anger att Midsona ska hantera koncernens inverkan och risker
kopplade till resursanvändning och cirkulära lösningar i den egna verk-
samheten samt i värdekedjan.
Midsona erkänner att en betydande del av miljöpåverkan sker i leve-
rantörsledet och arbetar därför aktivt med att förbättra avfallshantering-
en även utanför den egna verksamheten. Midsona strävar efter att mins-
ka användningen av jungfruliga material, öka andelen återvunna, åter-
använda och förnybara resurser i koncernens förpackningar samt säker-
ställa att alla förpackningar är återvinningsbara. Midsona arbetar även för
att minska spill och kassation i den egna verksamheten och främja håll-
bar produktion och konsumtion.
Genom dessa åtaganden bidrar Midsona till en mer resurseffektiv och
cirkulär livsmedelskedja i linje med EU:s handlingsplan för cirkulär eko-
nomi. Policyn kompletteras av Midsonas uppförandekod samt uppfö-
randekod för leverantörer, vilka tillsammans utgör grunden för implemen-
tering och uppföljning av koncernens cirkularitetsarbete.
E5-2
ÅTGÄRDER OCH RESURSER FÖR RESURSANVÄNDNING
OCH CIRKULÄR EKONOMI
RESURSINFLÖDEN, INKLUSIVE RESURSANVÄNDNING
1. Ökade kostnader kopplat till regleringar om
återvunnet material i förpackningar
Finansiell omställningsrisk (egen verksamhet)
Åtgärder för att förebygga eller minska risk
Midsona fokuserar på att säkerställa att förpackningsdesignen uppfyller
kommande krav från kunder, konsumenter och regelverk gällande åter-
vinningsbarhet, återvunnet innehåll och resurseffektivitet. Förpacknings-
materialens klimatpåverkan adresseras i koncernens klimatomställnings-
plan med målsättningen att på sikt tillhandahålla produkter med förpack-
ningar som är 100 procent återvinningsbara och tillverkade med en viss
andel återvunnet material. För mer information se E1-1.
För att möta ökade krav och framtida regelverk, såsom PPWR, pågår
ett projekt under 2025–2026 med att ta fram en färdplan för optimering
av förpackningsportföljen, vilken även omfattar scenarioanalyser av kost-
nadsutvecklingen för avfallshantering samt inkludering av resultaten i
koncernens riskrapportering.
Midsona arbetar med att öka andelen återvunnet material i förpack-
ningar och att successivt övergå till monomaterial som underlättar åter-
vinning. Koncernen samarbetar med förpackningsleverantörer för att
främja innovation och utveckla materiallösningar som kombinerar livs-
medelssäkerhet med cirkularitet. Effektiviseringsåtgärder i produktionen
och minskade materialvikter bidrar samtidigt till att motverka ökade råva-
rukostnader. Midsona deltar även i branschinitiativ och samarbeten för
att driva utvecklingen av skalbara lösningar och påverka framtida regel-
verk. Inom det pågående projektet att ta fram en färdplan för förpack-
ningsportföljen identifi eras ytterligare och konkreta områden att arbeta
med de kommande åren för att säkerställa en hållbar och kostnads-
effektiv förpackningsportfölj framåt.
Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig, då riskerna är kopplade till komman-
de regelkrav snarare än redan uppkommen inverkan. Midsona fokuserar i
stället på att minska exponeringen genom aktiv anpassning till lagstift-
ning, dialog med branschorganisationer och deltagande i initiativ för
standardisering av förpackningslösningar.
Genom arbetet med cirkulära förpackningar, ekodesign och ökad
materialåtervinning bidrar Midsona till att minska resursanvändning och
klimatpåverkan i värdekedjan. Övergången till mer hållbara material och
minskad förpackningsmängd skapar samtidigt förutsättningar för ökad
kostnadseffektivitet och stärker Midsonas position som en ledande aktör
inom hållbara livsmedel. Arbetet ligger i linje med strategins pelare ”Kost-
nads- och kapitaleffektivitet”, som betonar resurseffektivitet och kontinu-
erliga processförbättringar, samt stödjer koncernens hållbarhetsramverk
som vägleder arbetet med att förverkliga Midsonas strategi och mission.
Uppföljning och kontroll
Midsona följer upp utvecklingen av regleringar, materialkostnader och
leverantörsexponering inom ramen för koncernens hållbarhetsstyrning
och riskhantering. Indikatorer såsom andel återvunnet material, åter-
vinningsbarhet och förpackningsvikter övervakas årligen. Resultaten
används som underlag för strategiska beslut om inköp, produktutveckling
och långsiktig investeringsplanering. Pågående förpackningsprojekt in-
kluderar även att ta fram förslag på hur uppföljning av förpackningar kan
förbättras ytterligare för att säkerställa en kostnadseffektiv och hållbar
förpackningsportfölj som är i linje med kommande lagkrav.
RESURSUTFLÖDEN RELATERADE TILL PRODUKTER
OCH TJÄNSTER
2. Ökade kostnader kopplat till regleringar om
återvinningsbart förpackningsmaterial
Finansiell omställningsrisk (uppströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska risk
Midsona hanterar risken kopplad till ökade kostnader för återvinningsbart
förpackningsmaterial genom ett systematiskt arbete med material-
effektivitet, leverantörsdiversifi ering och innovationssamarbeten. Kon-
cernen analyserar löpande prisutvecklingen på förpackningsmaterial och
följer förändringar i marknadstillgång, särskilt för plast- och pappers-
baserade material med återvinningsbar design. Genom samarbete, kun-
skaps-och informationsdelning mellan inköpsavdelningarna i koncernen
minskas exponeringen för plötsliga prisfluktuationer. För att möta ökade
krav och framtida regelverk, såsom PPWR, pågår också ett projekt under
2025–2026 med att ta fram en färdplan för optimering av förpacknings-
portföljen, vilken även omfattar scenarioanalyser av kostnadsutveckling-
en för avfallshantering samt inkludering av resultaten i koncernens risk-
rapportering.
För att begränsa effekterna av ökade materialkostnader arbetar Mid-
sona med att minska den totala mängden förpackningsmaterial per
produkt samt att optimera designen för ökad återvinningsbarhet, utan att
kompromissa med livsmedelssäkerheten. Koncernen utvecklar succes-
sivt monomaterialförpackningar och utvärderar alternativ till fossilbasera-
de råvaror. Dessutom pågår initiativ för att standardisera förpacknings-
lösningar inom koncernen, vilket möjliggör effektivisering samt minskad
komplexitet i inköpsledet.
Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig eftersom risken är fi nansiell och fram-
åtblickande. Midsona fokuserar i stället på att stärka koncernens mot-
ståndskraft genom att utveckla kostnadseffektiva lösningar, förbättra
leverantörsrelationer och öka intern kunskap om hållbara materialval och
cirkulära affärsmodeller.
Genom att driva innovation inom förpackningsdesign och öka andelen
återvinningsbara material bidrar Midsona till en mer cirkulär värdekedja
och reducerar klimatpåverkan över tid. Arbetet ligger i linje med strat-
egin, som fokuserar på optimerade processer och resurseffektivitet.
Genom hållbar produktutveckling och medvetna materialval stärks både
varumärket och konkurrenskraften.
96
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 97 =====
Uppföljning och kontroll
Midsona följer upp utvecklingen av materialkostnader, tillgång till åter-
vinningsbara material och leverantörsberoenden inom ramen för koncer-
nens risk- och inköpsstyrning. Indikatorer såsom andelen återvinnings-
bart material, genomsnittlig förpackningsvikt och förpackningens klimat-
avtryck mäts och utvärderas årligen på totalnivå för hela förpack-
ningsportföljen. Resultaten används för att styra produktutveckling,
investeringsbeslut och prioriteringar mot Midsonas mål.
3. Förlust av materialvärde och klimatpåverkan från
icke-återvinningsbara förpackningar
Faktisk negativ inverkan (nedströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona hanterar nedströms inverkan från icke-återvinningsbara för-
packningar genom att stegvis fasa ut material och designlösningar som
försvårar återvinning. Det pågående arbetet med att ta fram en färdplan
för optimering av förpackningsportföljen är ett viktigt steg i att säkerställa
en minskad inverkan på miljön från förpackningar. Koncernen följer eko-
designprinciper, där förpackningar utvärderas utifrån återvinningsbarhet,
materialval och klimatpåverkan. Samarbeten med branschorganisationer
och återvinningsaktörer syftar till att förbättra förutsättningarna för mate-
rialåtervinning på de marknader där Midsonas produkter säljs.
För att minska klimatpåverkan från förpackningar har Midsona antagit
målet att alla förpackningar ska vara återvinningsbara, i enlighet med
PPWR. Under 2025 hade en högre andel av koncernens förpackningar
återvinningsbar design, där arbetet fortsätter med att ersätta flerskikts-
material och icke-separerbara komponenter med monomateriallösningar,
se föregående sida för mer detaljer om åtgärder. Ett nära samarbetet
med leverantörer är viktigt för att öka andelen återvunnet innehåll och på
så sätt driva utvecklingan av mer resurseffektiva alternativ.
Övergång från multi- till monomaterial
Midsona planerar att fram till 2030 ställa om alla förpackningar till åter-
vinningsbara material. I Danmark har Midsona initierat samarbeten med
leverantörer för att övergå helt från multimaterialfolie till monomaterial i
den egna produktionen. Inom koncernens skönhetssortiment är fokus på
att säkerställa att pumpar och tuber består av monomaterial. Vidare
planeras en övergång från nuvarande etiketter på glasförpackningar till
etiketter med vattenlösligt lim.
För några produkter genomför Midsona en omställning från konvent-
ionella plastburkar till burkar tillverkade av återvunnen plast. Samtidigt
ersätts befi ntliga etiketter med plastetiketter, vilket resulterar i en förpack-
ningslösning som helt består av plast och därmed uppfyller kraven på
monomaterial. Omställningen förbättrar förpackningarnas återvinnings-
barhet och bidrar till en mer cirkulär materialanvändning. Därutöver
avvecklas användningen av folie på både etiketter och kartonger, vilket
ytterligare stärker förpackningarnas miljöprestanda genom att minska
materialkomplexitet och underlätta återvinning.
Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig eftersom inverkan uppstår i avfalls-
ledet efter produktens användning. Midsona fokuserar i stället på att
minska framtid inverkan genom designförbättringar, informationsinsatser
till konsumenter om korrekt sortering samt deltagande i producentans-
varssystem som säkerställer ansvarsfull hantering av förpackningsavfall.
Genom ökad återvinningsbarhet, lägre materialvikter och övergång till
återvunnet material bidrar Midsona till att minska resursförbrukning och
klimatutsläpp i produktens slutfas. Arbetet ligger i linje med koncernens
strategi som fokuserar på resurseffektivitet och processförbättring, samt
hållbar produktutveckling och cirkulära lösningar.
Uppföljning och kontroll
Midsona följer årligen upp andelen återvinningsbara och återvunna
material i koncernens förpackningar samt deras klimatpåverkan.
Resultaten integreras i koncernens hållbarhetsrapportering och används
som beslutsunderlag för produktutveckling och inköpsprioriteringar.
AVFALL
4. Förlust av materialvärde under processer
i leverantörskedjan
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona hanterar materialförluster i leveranskedjan genom att identifi era
kritiska steg i produktions- och logistikflöden där spill och kassering
riskerar att uppstå. Arbetet omfattar löpande dialog med leverantörer
och produktionspartners för att förbättra hantering, lagring och transport
av råvaror och produkter. Processoptimering och kvalitetskontroller
används för att minska mängden skadat eller kasserat material innan det
når produktionen.
En annan åtgärd som Midsona har fortsatt med under 2025 är att
skänka produkter med kort utgångsdatum till Matmissionen i Sverige
(inititiv av Sveriges Stadsmissioner) som uppstår i samband med pro-
duktion av koncernens produkter hos några av leverantörerna.
För att förebygga materialförluster arbetar Midsona med effektivare
produktionsplanering, optimerad temperatur- och fuktkontroll i transpor-
ter samt förbättrad spårbarhet i leveranskedjan. Koncernen uppmuntrar
leverantörer att implementera rutiner för svinnreducering och att rappor-
tera avvikelser kopplade till spill. Digitala uppföljningssystem används i
ökande grad för att analysera orsaker till förluster och stödja kontinuerli-
ga förbättringar.
Som en del av detta arbete uppmuntras leverantörer att införa struktu-
rerade miljöledningssystem, exempelvis ISO 14001, 9001 och Good
Manufacturing Practices (GMP) som stöd för att identifi era och hantera
resursförluster, utsläpp och annan miljöpåverkan i produktionsprocess-
en. Midsona följer upp dessa aspekter inom ramen för koncernens håll-
barhetsstyrning och leverantörsbedömningar, där risker och förbättrings-
områden identifi eras och tas i beaktning vid fortsatt arbete inom området.
Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig, eftersom inverkan sker i leverantörs-
ledet. Midsona fokuserar i stället på att minska framtida förluster genom
kompetensdelning, samarbete och utbildning kring resurseffektiva
arbetssätt i värdekedjan.
Genom att minska spill och kassering stärker Midsona både resurs-
effektivitet och klimatprestanda i värdekedjan. Koncernen undersöker
möjligheter att ta tillvara på sidoströmmar från produktion och att an-
vända restprodukter i nya tillämpningar, vilket stödjer övergången till en
mer cirkulär livsmedelskedja.
Uppföljning och kontroll
Materialförluster följs upp genom interna nyckeltal för svinn och resurs-
användning. Data används för att identifi era förbättringsområden,
jämföra resultat mellan anläggningar och utvärdera effektiviteten i
genomförda åtgärder. Resultaten rapporteras årligen inom ramen för
Midsonas hållbarhetsstyrning. Utöver detta ser koncernen över möjlig-
heter att arbeta mer systematiskt med området framöver.
5. Osorterat avfall i leverantörskedjan
Faktisk negativ inverkan (uppströms)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona hanterar risken för negativ inverkan kopplad till osorterat avfall i
leveranskedjan genom krav på hållbara produktions- och avfallshante-
ringsrutiner hos leverantörer. I leverantörsbedömningen ingår miljö-
relaterade kriterier som avfallshantering och efterlevnad av lokala och
internationella miljölagar. Leverantörer som uppvisar brister uppmanas
att ta fram handlingsplaner och genomföra förbättringar inom avfalls-
sortering och hantering.
Midsona prioriterar samarbeten med leverantörer som kan uppvisa
etablerade system för avfallsseparering, återvinning och spårbarhet.
Utbildning, uppföljning och leverantörsdialog används för att stärka
förståelsen för miljömässiga risker och förbättra rutiner för sortering,
återvinning och minskad deponering. Även här arbetar koncernen med
att identifi era på vilka sätt Midsona kan arbeta mer systematiskt för att
hantera negativ inverkan från avfallshantering i leverantörsledet.
Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig, då inverkan uppstår i leverantörsled
där Midsona saknar operativ kontroll. Koncernen fokuserar i stället på att
minska framtid inverkan genom inköpspåverkan, kravställning och part-
nerskap med leverantörer som delar Midsonas ambition om resurs-
effektivitet och cirkularitet.
Genom att främja förbättrad avfallshantering och ökad återvinning i
leverantörsledet bidrar Midsona till att minska resursförluster, klimat-
utsläpp och miljöbelastning i de regioner där infrastrukturen för avfalls-
hantering är svag. Arbetet med ansvarsfulla inköp och leverantörs-
styrning är centrala verktyg för att uppnå hållbarhet i hela värdekedjan
och ett område som kontinuerligt ses över och vidareutvecklas.
97
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 98 =====
Uppföljning och kontroll
Avfallshantering ingår idag i Midsonas process för leverantörsbedömning
och uppföljning. Detta är ett pågående arbete och syftar till att skapa en
bättre översikt av leverantörers inverkan inom området samt att identifi e-
ra förbättringsåtgärder.
6. Kostnader kopplat till spill och kassering av livsmedel
Finansiell risk (uppströms och egen verksamhet)
Åtgärder för att förebygga eller minska risk
Midsona hanterar risken för ökade kostnader kopplade till spill och kas-
sering av livsmedel genom ett systematiskt arbete med resurseffektivitet
och produktionsoptimering. Koncernen kartlägger svinnkällor i både
egna produktionsled och hos leverantörer för att identifi era förbättrings-
möjligheter. Arbetet omfattar förbättrad planering av produktion och
lagerhållning, optimerad logistik samt kvalitetssäkring för att minska
risken för kassering på grund av utgången hållbarhet eller hanteringsfel.
Midsona tillämpar rutiner för att minska svinn i hela värdekedjan,
inklusive just-in-time-produktion, förbättrad efterfrågeprognostisering
och standardiserade lagringsprocesser. Leverantörer uppmuntras att
rapportera spilldata och implementera effektivare processer för att
minska råvaru- och produktförluster. I egna produktionsenheter arbetar
Midsona med att optimera batch-storlekar och förpackningsflöden för att
minimera restvolymer och kassering.
I Frankrike har Midsona automatiserat analysen och beräkningen av
nettobehovet av halvfabrikat genom ERP-systemet, baserat på försälj-
ningsprognoser. Åtgärden stärker planeringsprecisionen och bidrar till
mer effektiva lagernivåer. Prognosprecisionen följs upp löpande och
under 2025 har lagervärdet minskat jämfört med 2024, vilket i sin tur har
bidragit till minskat svinn.
Som en kompletterande åtgärd genomförs månatliga analyser för att
identifi era långsamt rörligt lager i syfte att möjliggöra tidiga och före-
byggande kommersiella åtgärder.
För att undvika livsmedelsavfall arbetar även Midsona med alternativa
kanaler, som att donera produkter med kort utgångsdatum till välgören-
hetsorganisationer eller säljer dem till rabatterat pris. I Sverige har
Midsona haft ett nära samarbete med Matmissionen sedan 2022 till vilka
koncernen skänker produkter med kort utgångsdatum. Sedan starten
har Midsona skänkt över 40 ton mat.
Åtgärder för gottgörelse
Direkt gottgörelse är inte tillämplig eftersom risken är ekonomisk och
framåtblickande. Midsona fokuserar i stället på att begränsa framtida
förluster genom förbättrad datainsamling, utbildning och erfarenhets-
utbyte mellan produktionsenheter och leverantörer.
Genom att minska svinn och kassering bidrar Midsona till lägre råva-
ruanvändning, minskade klimatutsläpp och förbättrad resurseffektivitet.
Arbetet stärker även koncernens lönsamhet och konkurrenskraft genom
kostnadsbesparingar och effektivare produktion.
Uppföljning och kontroll
Livsmedelsavfall följs upp genom interna nyckeltal och rapporteras inom
ramen för koncernens hållbarhetsstyrning. Resultaten används för att
identifi era ineffektiva processer och prioritera förbättringsåtgärder i
produktion och leverantörsled. Analys av ekonomiska förluster kopplade
till spill ingår i Midsonas riskbedömning och används som besluts-
underlag för investeringar i teknik- och processförbättringar.
MÅTT OCH MÅL
E5-3
MÅL FÖR RESURSANVÄNDNING OCH
CIRKULÄR EKONOMI
Midsonas hållbarhetsmål har fastställts i linje med koncernens hållbar-
hetspolicy, som anger hur Midsona integrerar miljömässiga, sociala och
styrningsrelaterade hänsyn i strategi, affärsmodell och värdekedja.
Policyn utgör ramen för identifi ering och hantering av väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter, och ligger till grund för målformulering,
prioritering och uppföljning, inklusive mål kopplat till cirkulär ekonomi.
Som ett led i att säkerställa efterlevnad av koncernens hållbarhet-
policy och hantera den negativa inverkan och fi nansiella risk Midsona har
identifi erat kopplat till resursinflöden, resursutflöden och livsmedelsavfall,
har målen som presenteras i detta avsnitt fastslagits. Specifi ka mål för
avfall i leverantörskedjan har ännu inte fastställts. Arbetet med att
defi niera sådana mål planeras att slutföras under 2026, inklusive
etablering av relevanta nyckeltal för att följa upp framsteg samt utveck-
ling av implementeringsplaner för samtliga mål inom koncernen.
Förpackningsmaterial
Under 2025 har Midsona uppdaterat förpackningsmålet som nu är fast-
ställt i enlighet med lagkraven i PPWR och främjar en mer cirkulär
användning av resurser:
• 100 procent av förpackningarna ska vara återvinningsbara senast år
2030, med basår 2025.
Se utfall i avsnitt E5-5.
Målet kommer att utvidgas under kommande år, där arbetet omfattar
minskning av jungfruliga materialflöden samt ökad användning av åter-
vunnet material i förpackningar. Genom att säkerställa att samtliga för-
packningar är återvinningsbara senast 2030 och successivt öka andelen
återvunnet plastinnehåll, bidrar Midsona till att minska miljöpåverkan från
förpackningar och stödja övergången till en cirkulär och mer resurs-
effektiv ekonomi.
Målsättningen utgår även från kaskadprincipen, där resurser ska an-
vändas så högt upp i avfallshierarkin som möjligt och cirkulera så länge
som möjligt innan de går till återvinning eller energiutvinning. Revidering-
en av det tidigare målet om 100 procent återvinningsbara plastförpack-
ningar senast 2025 har varit nödvändigt för att ta ett helhetsgrepp om
förpackningsportföljen utifrån ett PPWR-perspektiv och de uppdaterade
riktlinjer det innebär.
Livsmedelsavfall
Under 2025 har Midsona uppdaterat livsmedelsavfallsmålet:
• Minska livsmedelsavfall som inte är lämpligt för mänsklig konsumtion
med 50 procent till 2030 från basår 2025.
Se utfall i avsnitt E5-5.
Målet syftar till att minska mängden livsmedelsavfall som inte kan åter
användas eller återvinnas för konsumtion av människor i värdekedjan.
Genom att halvera volymerna till 2030 bidrar Midsona till att minska
resursförluster och klimatpåverkan kopplad till livsmedelsproduktion,
samtidigt som målnivån harmoniserar med kund- och branschinitiativ för
minskat livsmedelsavfall. Då målet har reviderats till att enbart fokusera
på livsmedelsavfall som inte är lämpligt för mänsklig konsumtion, har
målets basår satts till 2025 även om tidigare rapportering av matsvinn
har utförts. Målen är inte verifi erade av extern part.
E5-4
RESURSINFLÖDEN
Midsonas totala vikt av produkter och material som använts under
rapporteringsperioden utgörs till största delen av biologiska material,
främst livsmedelsrelaterade råvaror. Midsona har i nuläget avgränsat
biologiska material med hållbart ursprung till koncernens ekologiska
sortiment samt till pappersbaserat förpackningsmaterial som är FSC-
certifi erat.
En relativt låg andel av Midsonas totala vikt av produkter och material
härrör från återvunnet material. Detta beror huvudsakligen på att mer-
parten av koncernens produkter består av biologiska material, såsom
livsmedel, vilka i de flesta fall inte kan baseras på återvunnet innehåll.
Den rapporterade vikten av återvunnet material avser därför främst
förpackningsmaterial som Midsona köper in med återvunnet innehåll.
2025 2024
Resursinflöden Total vikt
(ton)
Andel av
total vikt
Total vikt
(ton)
Andel av
total vikt
Totalvikten av produkter och material 69 917 100 % 73 886 100 %
Totalvikten av biologiskt material 54 812 78 % 56 240 76 %
Totalvikten av biologiskt material med
hållbart ursprung 43 194 62 % 42 371 57 %
Totalvikten av återanvänt material 2 505 4 % 2 092 3 %
98
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 99 =====
E5-5
RESURSUTFLÖDEN
Midsona erbjuder ett brett utbud av produkter inom hä lsa, välbefi nnande
och hållbar livsstil, fördelat över olika varumärken. Förpackningsmaterial
som används till koncernens produkter inkluderar material som plast,
papper, glas, metal, aluminium och trä. Under 2025 har andelen åter-
vinningsbart förpackningsmaterial ökat med 4 procentenheter jämfört
med föregående år. En tydlig ökning noteras särskilt för plast, där an-
delen återvinningsbart material har ökat med 32 procent, från 50 till 65
procent av alla platsförpackningar. Utvecklingen är i linje med koncer-
nens strategi för resursutflöden relaterade till produkter och tjänster.
2025 2024
Resursutflöden Total vikt
(ton)
Andel av
total vikt
Total vikt
(ton)
Andel av
total vikt
Totalvikten av produktförpackningar 4 951 100 % 4 528 100 %
Totalvikten av återvinningsbart material
i produktförpackningar 2 907 59 % 2 501 55 %
Livsmedelsavfall
Tabellen visar hur livsmedelsavfall som inte är lämpligt för mänsklig
konsumtion hanterades under 2025, uppdelat på livsmedelsavfall som i
första hand återanvänds, exempelvis som djurfoder eller biomassa, samt
det avfall som slutligen går till spillo.
2025
Livsmedelsavfall som inte är lämpligt
för mänsklig konsumtion Total vikt (ton) Andel av total
vikt
Återanvänds till djurfoder 323 41 %
Återanvänds till biomassa eller gödsel 424 54 %
Återanvänds på andra sätt 8 1 %
Går till spillo 28 4 %
Totalt 784 100 %
99
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 100 =====
REDOVISNINGSPRINCIPER E5
Upplysningskrav i ESRS Datapunkt/Mått Redovisningsprincip
E5-4 Resursinflöden Resursinflöden
Omfattar externa resursinflöden av råvaror, färdiga varor och förpackningsmaterial som använts under rapporteringsperioden, mätt i kg. Totalvikten för biologiskt
material är avgränsat till råvaror och färdiga varor för livsmedel och förpackningsmaterial i papper och bioplast.
E5-5 Resursutflöden Resursutflöden
Omfattar distributions- och konsumentförpackningar för produkter, mätt i kg, som säljs externt under egna och licensierade varumärken.
Livsmedelsavfall
Omfattar livsmedelsavfall, mätt i kg, från lager och produktionsanläggningar, både råvaror och färdiga varor som antingen återanvänds eller går till spillo.
100
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 101 =====
S1
DEN EGNA ARBETSKRAFTEN
Midsonas medarbetare är grunden för koncernens förmåga att utveckla, producera och
leverera hälsosamma och hållbara produkter. En trygg, inkluderande och motiverande
arbetsmiljö främjar både välbefi nnande och engagemang. Insatser för att förebygga
arbetsrelaterade skador och stress, tillsammans med initiativ som stärker jämställdhet
och mångfald, bidrar till att stärka koncernen och dess medarbetare. Genom dessa
åtgärder skapas en arbetsplats där människor kan växa och bidra på bästa sätt.
Kort sikt: Rapporteringsperioden
Medellång sikt: Slutet av rapporteringsperioden upp till fem år
Lång sikt: Mer än fem år
- Finansiell risk
- Negativ inverkan
+ Finansiell möjlighet
+ Positiv inverkan
VART I VÄRDEKEDJAN TIDSHORISONT
Underämne Beskrivning av IRO Faktisk / Potentiell Uppströms Egen
verksamhet Nedströms Kort
sikt
Medellång
sikt
Lång
sikt
Arbetsvillkor
Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet
Negativ inverkan på hälsa och säkerhet för den egna arbetskraften baserat på risk för
arbetsrelaterade skador och stressrelaterade hälsoproblem.
Faktisk
negativ inverkan l l l l
Likabehandling
och lika möjligheter
för alla
Jämställdhet och mångfald i organisationen
Negativ inverkan på den egna arbetskraften relaterad till potentiellt otillräcklig im-
plementering av policyer och processer för att säkerställa jämställdhet och mångfald.
Potentiell
negativ inverkan l l l l
101
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 102 =====
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
ESRS 2 SBM-3
VÄSENTLIGA KONSEKVENSER, RISKER OCH MÖJLIG-
HETER OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL STRATEGI
OCH AFFÄRSMODELL
Följande avsnitt beskriver Midsonas väsentliga inverkningar, risker och
möjligheter kopplade till den egna arbetskraften. Midsonas medarbetare
utgör grunden för koncernens förmåga att producera, utveckla och leve-
rera hälsosamma och hållbara produkter. En trygg, inkluderande och
motiverande arbetsmiljö är därför central för Midsonas affärsmodell och
strategiska mål.
Medarbetare som berörs av Midsonas inverkningar, risker och möjlig-
heter är egna anställda och inhyrd personal (se defi nition i redovisnings-
principerna för S1). Med hänsyn till verksamhetens karaktär och de
länder där Midsona är verksamt bedöms risken för kränkning av grund-
läggande arbetsrelaterade rättigheter, såsom tvångsarbete, barnarbete
och människohandel, som mycket låg.
Inom koncernen identifi eras generellt inte några väsentliga risker eller
möjligheter som enbart berör enskilda grupper av medarbetare. Mid-
sonas riktlinjer och processer gäller i huvudsak samtliga medarbetare,
exempelvis avseende arbetsmiljö, kompetensutveckling och likabehand-
ling. Däremot fi nns vissa skillnader mellan länder och verksamheter som
beaktas. Lokala arbetsmiljörisker kan variera beroende på typ av arbete
eller produktionsanläggning. HR och chefer i respektive land ansvarar för
att identifi era och hantera dessa specifi ka risker, bland annat genom
anpassade utbildningar, instruktioner, rutiner och arbetsmiljöinsatser. Vid
behov riktas även särskilda utvecklingsinsatser till vissa grupper, exem-
pelvis nyanställda eller ledare i nya roller, för att stärka kompetens och
trivsel.
Bedömning av sociala risker
Inom ramen för den genomförda DMA:n har Midsona inte identifi erat
några grupper av medarbetare som kan klassifi ceras som särskilt risk-
utsatta eller sårbara i förhållande till koncernens verksamhet, arbetsmiljö
eller arbetsvillkor. Bedömningen baseras på verksamhetens karaktär, de
länder där Midsona är verksamt samt de etablerade processerna för
arbetsmiljö, likabehandling och dialog.
Arbetsmiljö, säkerhet och hälsa hanteras genom etablerade process-
er och rutiner som omfattar samtliga medarbetare och anpassas lokalt
vid behov. Genom förebyggande åtgärder, utbildning och systematisk
uppföljning säkerställs att risker för skada minimeras för alla medar-
betare, oavsett arbetsuppgifter eller arbetsmiljö.
Eftersom inga sådana grupper har identifi erats fi nns heller inga behov
av särskilda strategier eller åtgärder riktade enbart till riskutsatta eller
sårbara personer. Midsonas befi ntliga riktlinjer och processer för arbets-
miljö, hälsa, säkerhet och lika möjligheter gäller samtliga medarbetare
och bedöms vara tillräckliga för att förebygga hinder och säkerställa tryg-
ga och jämlika arbetsvillkor.
Den huvudsakliga sociala inverkan som identifi erats rör hälsa och
säkerhet i arbetet samt likabehandling och lika möjligheter. I produktions-
och logistikverksamheten kan det fi nnas risker för arbetsrelaterade skad-
or, ergonomiska belastningar och stress, vilket kan påverka både väl-
befi nnande och effektivitet. På samma sätt kan bristande fokus på jäm-
ställdhet, mångfald och inkludering leda till ojämlika karriärmöjligheter,
minskat engagemang och svårigheter att attrahera och behålla kom-
petens.
Ett starkt och hälsosamt arbetsklimat bidrar till högre produktivitet,
kvalitet och innovationsförmåga, faktorer som direkt stödjer koncernens
övergripande mål om hållbar tillväxt. Arbetet med arbetsmiljö, hälsa,
mångfald och inkludering utgår från Midsonas mission:
”Vi hjälper människor och planet till ett hälsosammare och hållbarare liv.”
Strategins påverkan på medarbetare
Midsonas strategi bygger på att skapa lönsam och hållbar tillväxt genom
starka varumärken, förbättrad operationell effektivitet och en långsiktigt
hållbar organisation. Eftersom koncernens affärsmodell är beroende av
hög kvalitet i produktion, logistik och produktutveckling har koncernen
identifi erat att strategin direkt påverkar arbetsvillkor, kompetensbehov
och arbetsmiljö för den egna arbetskraften.
Affärsmodellen ställer höga krav på en säker arbetsmiljö och kompe-
tenta medarbetare. Detta innebär att arbetsmiljöarbete, hälsa och säker-
het samt kompetensutveckling är integrerade delar av strategins genom-
förande. Midsona har anpassat koncernens processer för att säkerställa
att omställningar, effektiviseringsprogram och förändrade produktions-
flöden inte leder till ökade risker för olyckor, arbetsrelaterad belastning
eller försämrade villkor. Ökad digitalisering och effektivisering innebär
också nya kompetensbehov, vilket integreras i HR-planeringen och
utvecklingsinsatser.
Strategin inkluderar ett aktivt arbete med kulturfrågor, såsom mång-
fald och inkludering, för att säkerställa att förändringar i organisationens
arbetssätt inte skapar ojämlik inverkan eller risk för diskriminering.
Genom återkommande medarbetarundersökningar, dialogmöten, och
lokala arbetsmiljökommittéer följer Midsona upp hur strategiska beslut
påverkar arbetsbelastning, engagemang och välbefi nnande, och vid
behov genomförs åtgärder för att mildra identifi erade inverkningar.
Sammanfattningsvis har Midsona integrerat hänsyn till den egna arbets-
kraften i genomförandet av affärsstrategin genom att:
• Identifi era hur förändringar kan påverka arbetsvillkor, hälsa och
kompetens.
• Anpassa arbetssätt, HR-processer och arbetsmiljörutiner för att
förebygga risker.
• Övervaka inverkningar genom dialog, systematiskt arbetsmiljöarbete
och löpande uppföljning.
• Agera med riktade insatser där väsentliga inverkningar uppstår.
Konsekvenser för den egna arbetskraften kopplat till
klimat- och miljöomställning
Midsonas omställningsarbete för att minska klimatpåverkan och skapa
mer hållbara produktions- och logistikflöden omfattar åtgärder som ener-
gieffektiviseringar, optimering av produktionslinjer, ökad digitalisering,
minskade avfallsmängder, omställning till mer resurseffektiva lösningar
och förstärkt kontroll över råvarors miljöpåverkan.
Enligt den genomförda bedömningen har dessa åtgärder inte identifi e-
rats ge någon väsentlig negativ inverkan på den egna arbetskraften. För-
beredelser görs dock löpande för att säkerställa att medarbetare har den
kompetens som krävs för förändrade arbetsprocesser, exempelvis inom
hållbara produktionsmetoder, energieffektiv drift, digitala verktyg och för-
bättrad spårbarhet för miljödata. Omställningen kan även skapa nya
roller kopplade till inköp, produktutveckling, kvalitet, processoptimering
och datahantering.
Midsona arbetar aktivt för att stödja medarbetare genom dialog,
planering, kompetensutveckling och intern rörlighet, för att förebygga
eventuella risker och säkerställa trygga övergångar. Sammanfattningsvis
innebär koncernens miljö- och klimatrelaterade initiativ att Midsona:
• Identifi erar kompetensbehov kopplade till omställningen.
• Säkerställer utbildning och stöd för medarbetare.
• Skapar möjligheter till nya roller och kompetensområden i en mer
hållbar och klimatneutral framtida verksamhet.
ARBETSVILLKOR
1. Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet
Faktisk negativ inverkan (egen verksamhet)
Negativ inverkan på hälsa och säkerhet för den egna arbetskraften till
följd av risk för arbetsrelaterade skador, oergonomisk belastning och
stressrelaterade hälsoproblem, särskilt inom produktion, logistik och
lagerhantering. Otillräcklig hantering av arbetsbelastning, säkerhets-
rutiner eller psykosociala faktorer kan leda till ohälsa, sjukfrånvaro och
minskat engagemang bland medarbetare.
Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas affärsmodell bygger på
effektiv produktion, starka varumärken och hållbara produkter. En trygg,
säker och hälsosam arbetsmiljö är en förutsättning för att upprätthålla
effektivitet och kvalitet i värdekedjan samt för att driva strategins tre
pelare. Hälsa och säkerhet för medarbetare speglar även Midsonas
mission ”Vi hjälper människor och planet till ett hälsosammare och
hållbarare liv”, en princip som gäller både i och utanför organisationen.
102
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 103 =====
LIKABEHANDLING OCH LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA
2. Jämställdhet och mångfald i organisationen
Potentiell negativ inverkan (egen verksamhet)
Negativ inverkan på den egna arbetskraften kan uppstå vid otillräcklig
implementering av policyer och processer för jämställdhet, inkludering
och mångfald. Brist på proaktiva åtgärder riskerar att leda till disk-
riminering, ojämlika karriärmöjligheter eller lönegap, vilket kan minska
medarbetarnas välbefi nnande, engagemang och förtroende. Detta kan
även påverka Midsonas attraktionskraft som arbetsgivare och därmed
den långsiktiga kompetensförsörjningen. Om koncernen inte lyckas att-
rahera och behålla den mest lämpliga kompetensen kan det i sin tur leda
till försämrad innovationsförmåga, effektivitet och resultat.
Koppling till strategi/affärsmodell: Midsonas strategi inkluderar
etableringen av centrala HR-funktioner som ska säkerställa en enhetlig
och rättvis personalhantering. Ett inkluderande och jämnställt arbets-
klimat stärker engagemang och innovationskraft, vilket är avgörande för
att utveckla hållbara och hälsosamma produkter, kärnan i Midsonas
affärsidé. Koncernen har även tydliga mål om jämn könsfördelning i
ledande positioner, vilket konkretiserar ambitionen om lika möjligheter
för alla.
HANTERING AV KONSEKVENSER,
RISKER OCH MÖJLIGHETER
S1-1
POLICYER FÖR DEN EGNA ARBETSKRAFTEN
Uppförandekod
Midsonas uppförandekod utgör grunden för koncernens syn på affärsetik
och beskriver de principer som styr agerandet i relation till medarbetare,
leverantörer, kunder och andra intressenter. Policyn omfattar områden
som mänskliga rättigheter, antikorruption, rättvis konkurrens, miljöansvar
och transparens. Alla medarbetare förväntas följa koden, som även ligger
till grund för utbildning och löpande uppföljning inom koncernen. Genom
denna kod säkerställer Midsona att verksamheten bedrivs på ett etiskt,
ansvarsfullt och lagligt sätt i alla led. För mer information, se G1-1.
HR-policy
Midsona har en koncernövergripande HR-policy som styr hur koncernen
hanterar frågor relaterade till den egna arbetskraften. Policyn syftar till att
säkerställa en hälsosam, trygg och inkluderande arbetsmiljö, där
jämställdhet och mångfald är integrerade delar av verksamheten. I detta
ingår ett aktivt arbete för att motverka diskriminering baserat på etnicitet
och ursprung, sexuell läggning, könsidentitet, politisk åsikt, religion,
funktionsvariationer, social härkomst, ålder och hudfärg. Policyn
fastställer även roller och ansvar i HR-arbetet samt principer för utbild-
ning, uppföljning och kommunikation inom hela koncernen. Policyn och
övriga styrande dokument är tillgängliga för berörda intressenter genom
publicering på Midsonas interna plattformar, där alla medarbetare har
åtkomst. Policyn kommuniceras även via introduktionsprogram för nya
anställda och genom regelbundna utbildningar som leds av HR-organisa-
tionen. För externa intressenter, såsom leverantörer och andra relevanta
parter, görs policyn tillgänglig vid behov genom direkt kommunikation
och dokumentdelning i samband med avtal och uppföljning. Midsona är
även anslutet till och arbetar i enlighet med ett antal internationella
initiativ och principer relaterade till mänskliga rättigheter och socialt
ansvar, däribland:
• FN:s Global Compact och FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter.
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s vägledning
för tillbörlig aktsamhet i ansvarsfullt företagande.
• FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG:erna) med särskilt fokus
på mål kopplade till anständiga arbetsvillkor, jämlikhet och hälsa.
Dessa ramar utgör grunden för Midsonas arbete med att respektera
mänskliga rättigheter, främja anständiga arbetsvillkor och säkerställa
efterlevnad av internationella standarder, inklusive ILO:s deklaration om
grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. För mer information
om Midsonas policer, se översikt i ESRS 2.
Midsonas HR-policy innehåller övergripande principer om likabehand-
ling, mångfald och inkludering, men koncernen har i dagsläget inga sär-
skilda, policyformulerade åtaganden om positiv särbehandling eller rikt-
ade insatser för specifi ka sårbara grupper inom den egna arbetskraften.
Policyn godkänns av Midsonas styrelse och ägs av koncernledningen,
med HR-chefer på regional nivå som ansvarar för lokal implementering
och utbildning. Policyn bidrar till att säkerställa efterlevnad av arbets-
rättsliga krav samt att Midsona fortsätter att vara en attraktiv och hälso-
sam arbetsgivare i linje med koncernens värderingar och långsiktiga håll-
barhetsmål. Kopplat till policyn har Midsona även ett antal etablerade
rutiner:
• Rutiner för hälsa inom verksamheten
Hälsorutin som stödjer HR-policyn och anger hur Midsona system-
atiskt arbetar för att främja medarbetarnas hälsa och välbefi nnande.
Rutinen beskriver ansvarsfördelning, implementering, utbildning och
uppföljning samt konkreta åtgärder och övervakning för att skapa en
trygg, hälsofrämjande och balanserad arbetsmiljö.
Fokus ligger på att förebygga ohälsa, minska sjukfrånvaro, främja
fysisk aktivitet och hälsosamma vanor samt säkerställa balans mellan
arbete och privatliv. Midsona uppmuntrar tobaksfrihet, hållbara
mötesrutiner, ekologiska inköp och fysisk rörelse i vardagen.
• Rutiner för arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljörutin som beskriver hur Midsona systematiskt arbetar
för att säkerställa en trygg, inkluderande och hälsosam arbetsmiljö.
Rutinen omfattar både fysiska, organisatoriska och sociala
aspekter av arbetsmiljön och gäller för alla enheter inom koncernen.
Syftet är att bevara och stärka medarbetarnas hälsa och arbets-
förmåga under hela arbetslivet genom förebyggande insatser,
riskhantering och aktivt samarbete mellan ledning, chefer och
medarbetare. Rutinen tydliggör ansvarsfördelning, krav på
utbildning och kommunikation samt rutiner för uppföljning
och förbättring.
• Rutin för organisatorisk och social arbetsmiljö
Midsonas rutin för organisatorisk och social arbetsmiljö omfattar alla
medarbetare inom den egna arbetskraften. Rutinen syftar till att
säkerställa en trygg, jämlik och inkluderande arbetsmiljö fri från
diskriminering, trakasserier och ohälsosam arbetsbelastning. Den
beskriver ansvarsfördelning mellan ledning, HR, chefer och
medarbetare samt fastställer rutiner för utbildning, kommunikation
och uppföljning.
Genom Midsonas policyer och rutiner tydligör koncernens sina åtagande
för den egna arbetskraften att:
• Främja mångfald, jämlikhet och lika möjligheter.
• Förebygga och agera mot alla former av trakasserier och kränkningar.
• Säkerställa rimlig arbetsbelastning och psykosocialt välbefi nnande.
• Ge chefer nödvändig kompetens och stöd.
• Regelbundet följa upp arbetsmiljön genom dialog, enkäter och
riskbedömningar.
Midsonas rutiner bidrar till att upprätthålla koncernens värderingar,
stärka det sociala skyddet för arbetstagare och säkerställa efterlevnad
av arbetsmiljölagstiftning i enlighet med ESRS S1-1.
Midsona genomför regelbundna arbetsmiljöundersökningar, risk-
bedömningar och skyddsronder för att identifi era och hantera eventuella
brister. Varje medarbetare förväntas ta ansvar för sin egen och andras
arbetsmiljö genom att rapportera risker och delta i relevanta utbildningar.
S1-2
RUTINER FÖR KONTAKTER MED MEDARBETARE OCH
DERAS FÖRETRÄDARE ANGÅENDE KONSEKVENSER
Midsona värdesätter en öppen och kontinuerlig dialog med medarbetare
som en central del av arbetet med att skapa en trygg, inkluderande och
motiverande arbetsmiljö. Koncernen arbetar systematiskt för att förstå
perspektiven hos medarbetare som kan vara särskilt utsatta eller
marginaliserade.
Genom återkommande pulsmätningar, som innehåller frågor om
inkludering, arbetsmiljö och trygghet, kan Midsona identifi era riskgrupper
eller individer som upplever negativa inverkningar. Vid behov analyseras
resultaten vidare och leder till riktade insatser, dialoger eller förbättrings-
åtgärder för att säkerställa att deras perspektiv tillvaratas. Genom att
aktivt samla in medarbetares perspektiv och erfarenheter stärks besluts-
fattande, prioriteringar och utvecklingen av strategier inom hela koncer-
nen.
Midsona genomför medarbetarundersökningar som mäter engage-
mang, trivsel, ledarskap, arbetsbelastning och upplevelsen av fysisk och
psykosocial arbetsmiljö, vilket görs kvartalsvis via självskattningsformulär.
HR-ansvariga i respektive land säkerställer att dessa mätningar genom-
förs, att de är tillgängliga för samtliga medarbetare och att svar kan
lämnas anonymt. Resultaten analyseras på koncernnivå och följs upp i
respektive verksamhetsområde. Chefer och HR-funktioner använder
resultaten som underlag för dialoger i arbetslagen och för att utforma
konkreta förbättringsinitiativ.
Utöver de större undersökningarna sker löpande dialoger genom
103
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 104 =====
medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar och samverkansforum mellan
ledning och medarbetarrepresentanter. Dessa forum används för att
diskutera frågor om hälsa och säkerhet, arbetsvillkor, utvecklingsmöjlig-
heter samt jämställdhet och mångfald. På produktionsanläggningar sker
även regelbundna skyddsronder och säkerhetsmöten, där medarbetare
och chefer tillsammans identifi erar risker och föreslår förbättringar. Vad
gäller facklig representation varierar formerna för samverkan mellan
länderna. I Sverige fi nns till exempel en samverkansgrupp med arbets-
platsombud som sammanträder fyra gånger per år. Under dessa möten
diskuteras bland annat frågor som rör medarbetarnas arbetsmiljö och
synpunkter, samt uppföljning av genomförda åtgärder.
Midsona främjar en kultur av öppenhet och delaktighet, där alla med-
arbetare uppmuntras att uttrycka sina åsikter, rapportera avvikelser och
bidra till förbättringar. Kanaler för anonym rapportering av oegentligheter
eller arbetsmiljörelaterade frågor fi nns tillgängliga genom koncernens
visselblåsarfunktion.
Koncernen utvärderar ändamålsenligheten i kontakterna med den
egna arbetskraften genom flera kompletterande uppföljningar. Midsona
säkerställer att dialogen fungerar och att koncernens kanaler för delak-
tighet och rapportering upplevs som tillgängliga och trygga. Utvärdering-
en sker bland annat genom:
• Pulsmätningar och medarbetarenkäter, där resultat analyseras och vid
behov leder till handlingsplaner.
• Arbetsmiljöronder, arbetslagsmöten och medarbetarsamtal, där
synpunkter samlas in och följs upp av ansvariga chefer.
• Uppföljning av visselblåsarfunktionen för att identifi era återkommande
frågor, risker eller behov av åtgärder.
• Löpande dialog med skyddsombud och fackliga representanter,
där gemensamma frågor följs upp och överenskomna åtgärder
säkerställs.
Sammantaget säkerställer dessa processer att alla medarbetares röster är
en integrerad del av Midsonas bolagsstyrning och beslutsprocesser.
Engagemanget i arbetsstyrkan är en förutsättning för att uppnå koncer-
nens mål om effektivitet, välmående och långsiktigt hållbar kompetens-
försörjning.
S1-3
RUTINER FÖR ATT GOTTGÖRA FÖR NEGATIVA KONSE-
KVENSER OCH KANALER GENOM VILKA DE EGNA
MEDARBETARNA KAN UPPMÄRKSAMMA PROBLEM
Midsona har tydliga policyer och processer för att säkerställa att alla
medarbetare behandlas med respekt, värdighet och rättvisa.
Arbetet med medarbetarfrågor styrs av koncernens uppförandekod,
HR-policyer och tidigare nämnda lokala riktlinjer som omfattar arbetsmiljö,
hälsa och säkerhet, jämställdhet, mångfald, icke-diskriminering och
föreningsfrihet. Midsona verkar för en säker, inkluderande och rättvis
arbetsmiljö och tillämpar nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och
repressalier. Medarbetare uppmuntras att rapportera oegentligheter,
avvikelser eller arbetsmiljörelaterade problem genom flera etablerade
kanaler:
• I första hand till närmaste chef eller HR-partner.
• Vid behov direkt till den centrala HR-funktionen.
• Anonymt via Midsonas visselblåsarfunktion, som är tillgänglig för alla
medarbetare och externa intressenter.
Alla rapporter hanteras konfi dentiellt och opartiskt, och Midsona säker-
ställer att ingen utsätts för repressalier vid användning av dessa kanaler.
Vid behov initieras utredningar och åtgärdsplaner för att återställa trygg-
het och säkerhet på arbetsplatsen.
För att stärka kännedom och förtroende för dessa processer inform-
eras medarbetare regelbundet via intranät, utbildningar och introduk-
tionsprogram. HR-funktionen följer upp inkomna ärenden och analyserar
trender för att identifi era förbättringsområden kopplade till arbetsmiljö,
ledarskap och organisationskultur.
Genom dessa policyer och processer säkerställer Midsona att alla
medarbetare har trygga, tydliga och tillgängliga vägar för dialog och
rättelse, vilket bidrar till en stark och hållbar företagskultur.
S1-4
ÅTGÄRDER AVSEENDE VÄSENTLIGA KONSEKVENSER
FÖR DEN EGNA ARBETSKRAFTEN OCH STRATEGIER
FÖR ATT MINSKA DE VÄSENTLIGA RISKERNA OCH
UTNYTTJA DE VÄSENTLIGA MÖJLIGHETERNA, VAD
GÄLLER DEN EGNA ARBETSKRAFTEN, OCH DESSA
ÅTGÄRDERS ÄNDAMÅLSENLIGHET
ARBETSVILLKOR
1. Medarbetares hälsa och säkerhet i arbetet
Faktisk negativ inverkan (egen verksamhet)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativ inverkan
Midsona styr arbetsmiljöarbetet genom arbetsmiljöpolicyn, uppförande-
koden och lokala rutiner för hälsa och säkerhet. Arbetet baseras på ett
systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i enlighet med nationell lagstiftning,
EU-direktiv och ILO:s kärnkonventioner.
Koncernen följer regelbundet upp arbetsmiljön genom skyddsronder,
riskbedömningar, skyddskommittéer och medarbetarundersökningar,
samt har etablerade rutiner för att rapportera och utreda arbetsskador
och tillbud.
Midsona arbetar proaktivt med att minska risken för arbetsrelaterade
skador och ohälsa genom:
• Förebyggande säkerhetsåtgärder och utbildning i säkerhetsrutiner,
ergonomi och krishantering.
• Program för psykisk hälsa och välmående, inklusive stöd vid stress
och balans mellan arbete och privatliv.
• Ergonomiska förbättringar och riskbedömningar i produktionsmiljöer.
• Koncerngemensamma rutiner och processer för uppföljning av hälsa,
säkerhet och tillbud.
Ett strukturerat arbetsmiljö- och säkerhetsprogram har vidareutvecklats
och implementerats under året. Syfte är att tydliggöra förväntningar på
säkra beteenden, stärka medarbetarengagemanget samt säkerställa
enhetliga arbetssätt för hälsa och säkerhet på samtliga anläggningar.
Följande är exempel på konkreta åtgärder:
Danska organisationen:
• Etablerat en formell arbetsmiljöorganisation över samtliga verksam-
heter, med tydlig roll- och ansvarsfördelning samt medarbetar-
representation i arbetsmiljöfrågor, en strukturerad mötesstruktur,
inklusive regelbundna möten på produktionsgolvet och uppföljning
i ledningsforum.
• Genomfört en arbetsplatsbedömning med externt stöd för att
säkerställa en oberoende och heltäckande analys av arbetsmiljörisker.
• Delat resultaten från arbetsplatsbedömningen inom samtliga
avdelningar och tagit fram avdelningsspecifi ka handlingsplaner
baserade på identifi erade risker och medarbetares återkoppling.
• Infört regelbundna säkerhetsronder med fokus på bland annat brand-
skydd och generell arbetsplatssäkerhet.
• Infört en säkerhetsindikator på verksamhetsnivå som mäter antal
arbetsdagar utan arbetsrelaterade olyckor.
• Stärkt det beteendebaserade ledarskapet genom att skiftledare
agerar förebilder och aktivt påverkar säkra beteenden i det
dagliga arbetet.
Franska organisationen:
• Genomfört en CAPEX-investering för att möjliggöra säker hantering
av tunga material i syfte att minska manuella lyft och olycksrisker.
• Säkerställt daglig uppföljning av arbetsmiljö- och säkerhetsåtgärder
genom morgonmöten baserade på visuell styrning enligt lean
management-principer.
• Följt upp identifi erade säkerhetsåtgärder kvartalsvis inom ramen för
anläggningens säkerhetskommitté.
• Genomfört regelbundna brandövningar samt uppdaterat tillhörande
rutiner och instruktioner.
• Genomfört riktade säkerhetsutbildningar för medarbetare, inklusive
utbildning i första hjälpen, hantering av brandsläckare, elbehörighet,
samt utbildning i truckkörning.
Medarbetares välmående värnas också genom ett antal andra initiativ,
såsom att erbjuda flexibla arbetstider och hybridarbete, friskvårdsbidrag
och förmånscyklar, fri tillgång till frukt och hälsosamma snacks, personal-
butiker med rabatterade priser samt aktiviteter för att stärka lagandan, till
exempel gemensamma frukostar, jul- och sommarfester.
Åtgärder för gottgörelse
Vid inträffade olyckor eller tillbud erbjuds berörda medarbetare stöd
genom olika insatser. HR och linjechef följer upp händelser för att säker-
ställa rehabilitering och återgång till arbete, samt vidtar korrigerande
åtgärder för att förhindra upprepning.
Midsona främjar en kultur av säkerhet, hälsa och engagemang genom
återkommande utbildningar, hälsoveckor och välbefi nnandeinitiativ.
Lokala förbättringsgrupper engagerar medarbetare i att identifi era risker
och förbättringsförslag.
104
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 105 =====
Uppföljning och kontroll
Resultat följs upp genom löpande registrering av incidenter, sjukfrånvaro
och tillbud, med ambitionen att ha noll arbetsskador. Nyckeltal rapport-
eras till koncernledningen och används som underlag för förbättringar i
arbetsmiljöarbetet.
Genom regelbundna medarbetarundersökningar kan koncernen
också fånga upp eventuella negativa trender i välmående hos medar-
betarna och utvärdera behov av mer riktade insatser.
LIKABEHANDLING OCH LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA
2. Jämställdhet och mångfald i organisationen
Potentiell negativ inverkan (egen verksamhet)
Åtgärder för att förebygga eller minska negativa inverkan
Midsona har en uppförandekod, likabehandlingspolicy och rekryterings-
riktlinjer som förbjuder diskriminering och främjar lika möjligheter. Ansvar
för efterlevnad ligger hos HR-funktionen och chefer på alla nivåer.
Samtliga medarbetare har tillgång till en visselblåsarkanal för att anonymt
rapportera misstänkta oegentligheter eller diskriminering.
Koncernen följer löpande upp jämställdhetsarbetet genom könsfördel-
ningsstatistik, lönekartläggning och medarbetarundersökningar, samt
deltar i dialoger kring inkludering och rättvisa. Midsona arbetar proaktivt
med att minska risken för diskrimenering och olika behandling genom:
• Integrering av jämställdhetsperspektiv i rekrytering, befordran
och utbildning.
• Utvärdering av HR-processer för att säkerställa rättvisa och
enhetlighet i beslutsfattande.
Under året har Midsona vidtagit flera åtgärder för att säkerställa lika
behandling, rättvisa arbetsvillkor och inkluderande arbetsmiljöer för alla
medarbetare. Koncernen arbetar bland annat med att ta fram utbildning-
ar för att stötta ett inkluderande ledarskap och medvetenhet om
omedvetna fördomar. Vid rekryteringar är fokus på att hitta den mest
lämpliga kandidaten där även mångfald såsom kön är en viktig aspekt
som beaktas, vilket har fortsatt bidra till en jämn könsfördelning i koncer-
nen på alla nivåer. Regelbundna löneöversyner och analyser av löne-
struktur har genomförts för att säkerställa lika lön för lika arbete mellan
kvinnor och män samt för att identifi era och åtgärda eventuella osakliga
löneskillnader. Parallellt har strukturerade processer och verktyg
kopplade till lönetransparens, inklusive förberedelser inför efterlevnad av
EU:s direktiv om lönetransparens, initierats.
Medarbetarsamtal och medarbetarundersökningar
Principer om lika möjligheter har tillämpats konsekvent i processer för
kompetensutveckling, prestationsbedömning och karriärutveckling.
Medarbetare bedöms, utvecklas och befordras utifrån gemensamma,
objektiva och transparenta kriterier. Ett stort arbete har genomförts
under 2025 med att ta fram ett koncerngemensamt underlag för medar-
betardialog, inklusive prestationsbedömning, som börjar användas 2026.
I Tyskland har ett nytt utbildningsverktyg införts med enkelt visuellt språk
och översättningar till över 35 språk för att förbättra tillgänglighet och
inkludering. Det har också utvecklats ett mentors-program för att stötta
nya medarbetare under deras första tre månader.
För att följa upp arbetsmiljö, engagemang, välbefi nnande och inklud-
ering har regelbundna anonyma medarbetarundersökningar genomförts
varje kvartal. För att säkerställa en inkluderande undersökning översätts
medarebatarundersökningar till flertal språk där behov fi nns, till exempel
i Danmark där frågor har översatts till ukarinska, thailändska, vietname-
siska och kinesiska för att möjliggöra för alla anställda att dela sin åsikt
på lika villkor. Resultaten av medarbetarundersökningarna har analys-
erats och legat till grund för lokala handlingsplaner anpassade till
respektive verksamhet.
Fortsatt utveckling av objektiva processer
Strukturerade och objektiva processer för prestationsledning kommer
fortsatt att tillämpas för att säkerställa rättvis utvärdering, målformulering
och tillgång till utvecklingsmöjligheter i hela organisationen. Medarbetar-
undersökningar och tillhörande uppföljande åtgärdsplaner kommer även
framöver att användas för att identifi era och hantera risker kopplade till
arbetsmiljö, välbefi nnande, inkludering och psykisk hälsa.
Arbetet med lika villkor och inkludering kommer att fortsätta och stär-
kas framåt. Regelbundna löneanalyser kommer även fortsättningsvis att
genomföras för att systematiskt följa upp lönejämlikhet och åtgärda iden-
tifi erade skillnader. Implementeringen av ramverk och system för
lönetransparens kommer att fullföljas, inklusive operativt införande av de
processer som krävs enligt EU:s lönetransparensdirektiv.
Midsona avser vidare att stärka rapporterings-, visselblåsar- och
klagomålsmekanismer för att säkerställa att frågor som rör diskrimine-
ring, trakasserier eller ojämlik behandling enkelt kan lyftas och hanteras
effektivt.
Riktade insatser kommer att genomföras för att stödja arbetsplatser
präglade av mångfald och inkludering, inklusive initiativ kopplade till
åldersmångfald, kulturell inkludering och underrepresenterade grupper,
anpassade efter lokala behov. Under 2026 kommer även en över-
gripande översyn av samtliga centrala HR-policyer att genomföras för att
säkerställa fortsatt överensstämmelse med principer för jämlikhet, mång-
fald, inkludering och tillämpliga regulatoriska krav.
Åtgärder för gottgörelse
Om fall av diskriminering eller ojämlik behandling skulle rapporteras
genomförs interna utredningar enligt etablerade rutiner. Berörda medar-
betare erbjuds stöd, och resultatet följs upp för att säkerställa rättelse
och förebyggande åtgärder.
Midsona har satt ett mål om att årligen, sedan 2023, upprätthålla
jämn könsfördelning i ledande positioner, med minst 40 procent repre-
sentation för varje kön, och arbetar för att bibehålla andelen kvinnor i
ledande roller. Kommunikation kring mångfald och inkludering stärker en
kultur av respekt, öppenhet och tillhörighet.
Uppföljning och kontroll
Utvecklingen följs upp årligen genom könsfördelningsdata, lönekartlägg-
ningar och resultat från medarbetarundersökningar. Utfallet rapporteras
till ledning och styrelse som en del av hållbarhetsuppföljningen.
Resultaten används för att justera mål, policyer och initiativ inom ramen
för Midsonas strategi.
Resurser för hantering av väsentliga konsekvenser
Midsona avsätter resurser på både koncern- och lokal nivå för att hant-
era väsentliga inverkningar som rör medarbetarnas hälsa, säkerhet och
arbetsvillkor. Ansvar och resurser är integrerade i HR-organisationen, i
arbetsmiljöarbetet samt i ledningssystemen för hälsa och säkerhet. Kost-
nader för utbildning, skyddsutrustning, ergonomiska förbättringar och
företagshälsovård ingår i den löpande verksamheten och inga ytterligare
betydande drifts- eller kapitalutgifter förväntas krävas för dessa insatser.
Koncernen genomför kontinuerliga riskbedömningar för att identifi era
och hantera eventuella inverkningar på medarbetare, särskilt i samband
med organisatoriska förändringar och effektiviseringsinitiativ. Bedöm-
ningar och åtgärder följs upp inom ramen för det systematiska arbets-
miljöarbetet för att säkerställa att resurser används effektivt och att
medarbetares välbefi nnande skyddas.
MÅTT OCH MÅL
Midsonas hållbarhetsarbete baseras på koncernens övergripande strate-
gi och genomförda analyser vid fastställande av relevanta och menings-
fulla mål. Arbetet omfattar en noggrann bedömning av de viktigaste driv-
krafterna inom varje hållbarhetsområde. Midsona identifi erar var i värde-
kedjan dessa drivkrafter har störst betydelse och gör en samlad bedöm-
ning av både tidshorisont och sannolikhet för att nå de uppsatta målen.
S1-5
MÅL FÖR HUR VÄSENTLIGA NEGATIVA KONSEKVEN-
SER SKA HANTERAS, OCH VÄSENTLIGA RISKER OCH
MÖJLIGHETER HANTERAS
Arbetsvillkor, hälsa och säkerhet
Midsona har som ambition att ha noll arbetsrelaterade olyckor och
skador och har satt följande mål:
Mål 1: Minska LTIFR med 50 procent till 2030 jämfört
med 2025 (relativt mål).
• Koppling till policy: Grundar sig i Midsonas arbetsmiljöpolicy och
uppförandekodens krav på säker arbetsmiljö.
• Omfattning: Den egna arbetskraften enligt defi nition i redovisnings-
principerna för S1, i alla geografi er.
• Metoder och antaganden: Mätning baseras på incidentrapportering
och HR-data; beräkning sker enligt vedertagna arbetsmiljöstandarder
och ESRS S1-metodik.
• Intressentdialog: Fackliga representanter, ledning, HR och säkerhets
ansvariga involveras i uppföljning och åtgärder.
• Övervakning: LTIFR följs årligen; resultat redovisas i HR-rapporter och
hållbarhetsrapporten.
Se utfall i avsnitt S1-14.
105
DETTA ÄR MIDSONA
MIDSONAS MÅL
KONCERNCHEFEN HAR ORDET
HÄNDELSER 2025
MIDSONAS STRATEGI
VARUMÄRKENAS UTVECKLING
UNDER ÅRET
MIDSONAS HÅLLBARHETSRAMVERK
VÅRA DIVISIONER
OMVÄRLD OCH DRIVKRAFTER
FEM SKÄL ATT INVESTERA I MIDSONA
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS 2:
Allmäna upplysningar
ESRS E1:
Klimatförändringar
ESRS E2:
Föroreningar
ESRS E3:
Vatten och marina resurser
ESRS E4:
Biologisk mångfald och ekosystem
ESRS E5:
Cirkulär ekonomi
ESRS S1:
Den egna arbetskraften
ESRS S2:
Arbetstagare i värdekedjan
ESRS S4:
Konsumenter och slutanvändare
ESRS G1:
Ansvarsfullt företagande
FINANSIELLA RAPPORTER
===== SIDA 106 =====