FULLTEXT DEL 3 AV 4
Årsredovisning 2025
Läs mer om uppförandekoden för leverantörer och vårt program för ansvarsfull samverkan med leverantörer, i avsnittet G1 Ansvars- fullt företagande. Nobia tar aktiv ställning mot modernt slaveri och redogör årli- gen för vårt arbete att förhindra att tvångsarbete och handel med människor förekommer i vår verksamhet eller vår värdekedja. Uttalandet, signerat av vår VD, efterlever den brittiska lagen the Modern Slavery Act och finns publicerat på vår hemsida. På mot- svarande sätt görs årlig rapport för efterlevnad av den norska Åpenhetsloven, med sammanställning av åtgärder för riskbedöm- ning och insatser för att skydda mänskliga rättigheter, som också publiceras på hemsidan. S2-2, 3 Kontakter med arbetstagare i värdekedjan Nobia engagerar sig med arbetstagare i värdekedjan genom programmet för ansvarsfull samverkan med leverantörer, som inkluderar leverantörsbedömning och utveckling. I leverantörsbe- dömningen utgör förekomst av identifierade riskparametrar eller saknad information grund för vidare uppföljning, ytterst fysisk revision hos leverantörens. Vid fysisk revison på plats kan uppfölj- ning som inkluderar arbetstagares representanter vara möjlig. I övrigt är Nobias ambition vad gäller dialog direkt med arbetare i värdekedjan att Nobias anonyma visselblåsarkanal via Speak Up ska förmedlas av respektive leverantör internt och till intressenter för att också våra leverantörers anställda ska kunna rapportera beteenden som strider mot uppförandekoden, inklusive interna- tionellt kända normer i värdekedjan. Detta kommuniceras också på Nobias hemsida. Speak Up hanteras av extern aktör som säker- ställer den enskildes anonymitet. I programmet för ansvarsfull samverkan med leverantörers ini- tiala riskbedömning ingår bland annat om leverantörer har egna etablerade visselblåsarkanaler och huruvida Nobias visselblåsar- kanal förmedlats till medarbetare. S2-4 Aktiviteter I programmet för ansvarsfulla inköp som täcker in 98 procent av våra materialleveranser, är årlig riskbedömning och efterlevnads- kontroller viktiga delar, utöver att leverantörerna ska godkänna uppförandekoden för leverantörer och intyga efterlevnad av kra- ven i densamma. Syftet är bland annat att förebygga risker för brott mot mänskliga rättigheter samt risk för hälsa och säker- het för arbetare i värdekedjan. Kontrollerna är olika omfattande beroende på hur mycket, vad och varifrån varor levereras till Nobia. Informationen används dels i urvalet av leverantörer, dels för samverkan med leverantörerna för att säkerställa nödvändiga skyddsåtgärder. Om risken bedöms hög kan fysisk revision hos leverantören bli aktuell. Årets resultat från initial granskning påvi- sade inga allvarliga risker och/eller rapporterade incidenter kopp- lat till mänskliga rättigheter. Under året har vi med hjälp av en ny teknisk plattform kunnat utveckla vår metod för leverantörsgranskning, Plattformen för- bättrar Nobias tillgång till extern riskbedömning och ökar möjlig- het till anpassade kontroller, så de blir mer specifika och mer eller mindre omfattande, baserat på riskbedömning av leverantören och den aktuella värdekedjan för de produkter som levereras till Nobia. Det ger bättre möjlighet att täcka in större del av Nobias leverantörer, granska fler typer av inköp och gå djupare i uppfölj- ning för de typer av inköp där risker för att mänskliga rättigheter inte respekteras mest behöver motverkas. För socialt ansvar ingår numera utökade frågor kring skydd för visselblåsare, mänskliga rättigheter, identifiering av länder för underleverantörer med tillverkning kopplat till högre risk, etcetera. Under året skickades den omfattande initiala enkäten ut till samtliga berörda leverantörer och Nobias centrala inköpsfunk- tion har därefter arbetat intensivt med ambition att nå 100 pro- cent svarsfrekvens. Samtidigt ändrades definitionen av betydande leverantörer, från mer än 100 000 euro till mer än 50 000 euro årligt kontraktsvärde till Nobia, se mer under Ansvarsfullt företagande. Under 2026 fortsätter arbetet att skräddarsy programmet för ansvarsfull samverkan med leverantörer, för effektiv och ändamål- senlig process och minskad risk bland annat för brott mot mänskliga rättigheter och fara för liv och hälsa för medarbetare i värdekedjan. För information om relaterade resurser och kostnader se G1-2 Han- tering av förbindelser med leverantörer, sidan 85. S2-5 Mål och resultat Vårt övergripande mål är att säkerställa ansvarsfull samverkan med leverantörer. Se avsnitt G1 Ansvarsfullt företagande – Mål och resultat. Uppföljning av leverantörsuppförandekoden avseende arbetstagare i värdekedjan 2025 uppgav 79 procent av leverantörerna att de hade egna eta- blerade kanaler för visselblåsning och 84 procent konfirmerade att Nobias Speak Up blivit kommunicerat till relevanta delar av verksamheten. 99 procent av leverantörerna intygar konfidentia- litet och skydd för medarbetare och leverantörer som rapporterar misstänkta avvikelser antingen till bolaget självt eller till Nobia. Att inga avvikelser gentemot Nobias uppförandekod för leve- rantörer har kommit till Nobias kännedom under året är ett sätt att följa upp hur effektivt programmet för ansvarsfull samverkan med leverantörer är att förhindra brott mot mänskliga rättigheter och fara för liv och hälsa för medarbetare i värdekedjan. Inga sådana indikationer har framkommit 2025. E S G S2 – Arbetstagare i värdekedjan 78 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 79 ===== Väsentliga hållbarhetsfrågor Lokalisering i värdekedjan Tidshorisont Hälsa och säkerhet2) & Tillgång till (kvalitets)information 1) Produktansvar & hållbarhets - information utgör risk & möjlighet RISK MÖJLIGHET Ökade krav på produktdata och säkerhet innebär både möjligheter och risker. Nedströms Kort, medel, lång Definition tidshorisont: Kort 0–5 år Medel 5–10 år Lång 10–15 år 1) Del-underämne till ESRS S4:s underämne Informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare 2) Del-underämne till ESRS S4:s underämne Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare E S G S4 – Konsumenter och slutanvändare På Nobia designar vi kök för livet. För oss innebär det att utveckla välutformade och funktionella kök som talar till våra kunders hjärtan och sinnen med goda förutsättningar att motstå tidens tand. Kök att leva med länge, som möjliggör en hållbar livsstil och minskad klimatpåverkan. Att förse kunderna och köksanvändare med den information de behöver för att förstå produkternas kvalitet- och hållbarhetspåverkan, och att förutse och förebygga alla eventuella hälsorisker som kan uppstå vid installation och användning av våra köksmöbler är avgörande för oss. SBM-3 Koppling till strategi och affärsmodell Det är strategiskt avgörande för oss att förse kunderna med den information de behöver för att jämföra hållbarhetspåverkan, inklusive hälsoaspekter för användare av köken och att kunna utläsa kvalitet och möjligheter att reparera och uppgradera köket. Även om kök- och badrumsmöbler utgör låg risk för användares hälsa och säkerhet, jämfört med många andra typer av produkter, nyttjas de i hjärtat av våra hem och under lång tid. Försiktighets- principen är central för Nobia. Särskilt genom tillhandahållande av information säkerställer vi att våra höga hållbarhetsambitioner också skapar ekonomiskt värde för företaget och våra ägare. Hållbarhets- och miljöcertifieringar har varit och är del av stra- tegin för att verifiera och förmedla sådan information. Livscyke- lanalys (LCA) och tredjepartsverifierade miljövarudeklarationer (Environmental Product Declarations = EPDs) för produkter är vik- tiga för att sälja främst till företagskunder som behöver sådan data för sina egna beräkningar och rapportering. Nya lagar och regler driver på utvecklingen. EU:s direktiv om att stärka konsumenterna för den gröna omställningen, direktivet för explicita miljöpåståenden och förordningen om ekodesign för hållbara produkter skärper kraven att tillhandahålla hållbarhets- information och väntas inom de närmsta åren öka betydelsen av LCA som urskiljer produkter med bättre hållbarhetspåverkan.Lag- stiftning som stärker kravet på lågemitterande produkter (formal- dehyd) inom EU, har gjort det strategiskt viktigt att i tid anpassa materialval och metoder för ytbehandling för att kunna fortsätta marknadsföra och sälja, se vidare avsnitt Miljöföroreningar. Svanenmärkning av vårt sortiment för den nordiska marknaden har visat sig vara en framgångsrik strategi, genom att den tilläm- pande försiktighetsprincipen gör att vi redan innan lagkrav träder i kraft har hunnit utveckla metoder för att möta liknande kriterier för Svanen. Att inspirera till hållbar livsstil i köken innebär i många avseen- den att skapa goda förutsättningar att bidra till FN:s hållbarhets- mål 12 Hållbar konsumtion och produktion. Ytterligare upplysningar Denna ämnesspecifika standard har viss begränsning i sin rappor- tering med hänvisning till möjligheten för infasning enligt EU:s ”quick fix”. I huvuddrag fasar Nobia in delar av upplysningskraven som handlar rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare, gottgörelse samt åtgärder enligt upplysningskrav S4-1, 2 och 3. Där- för är inte årets rapportering av Konsumenter och slutanvändare helt fullständig. Tillgång till kvalitetsinformation och hälsa och säkerhet för slutan - vändare i allmänhet är väsentligt. De andra av standardens unde- rämnen, som fokuserar på särskilt sårbara grupper av konsumenter och slutanvändare, har mindre väsentlighet för Nobia givet att vi är en köksspecialist . S4-1 Policy och åtagande Grunden i Nobias miljö- och klimatpolicy är att vi alltid ska följa lagar, förordningar och avtalskrav samt att vi strävar efter att kontinuerligt förbättra produkternas och processernas miljöp - restanda utöver vad standarder och lagar kräver och intar ett proaktivt förhållningssätt till lagstiftning som påverkar verksam - heten. Därtill strävar vi efter att erbjuda ett omfattande utbud av miljömärkta köksprodukter och tillhandahålla data om produkter- nas hållbarhetspåverkan för att främja hållbar konsumtion. Del av policyn är att Nobia ska sträva efter ständiga förbättringar och undvika användandet av skadliga ämnen. Policyn omfattar hela vår egen verksamhet samt vår värdekedja, inklusive våra kunder. Nobias förhållningssätt gentemot konsumenter och slutanvän- dare är väl förenligt med internationellt erkända ramverk såsom som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig- heter. Hur vi utgår ifrån våra kunders och slutanvändares behov och möter våra medmänniskor med respekt inklusive anti-diskri- minering sammanfattas av vår uppförandekod. Vår miljö och kli- matpolicy och vårt åtagande att följa principerna för FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella företag tydlig- gör också vårt ansvar gentemot konsumenter och slutanvändare av kök när det gäller säkerhet och tillmötesgående av behov av miljö- och kvalitetsinformation. Läs mer om uppförandekoden i G1 Ansvarsfullt företagande sidan 84, och om miljö- och klimatpoli- cyn i E1 Klimatförändringar i sidan 56. 79 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 80 ===== Teamet för produktkravsefterlevnad, forskning och utveckling som är en del av funktionen för produktledning koordinerar imple- mentering och uppföljning av produktkrav, både gällande Nobias policy och externa certifieringar och lagar. S4-2, 3 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare För Nobia är kontakten med kunderna, för att förstå och tillmö- tesgå både konsumenters och slutanvändares behov central. Att tillämpa försiktighetsprincipen för användarnas säkerhet är helt grundläggande. Varje varumärke har sina egna processer och kanaler för kundservice och kontakt men gemensamt är att det personliga mötet och respekten för den enskilde individen är vik- tigt. Kundresan börjar ofta i möte med en köksdesigner som hjäl- per till med planeringen eller för företagskunder en säljkontakt som hjälper till vid bedömning av slutanvändarnas behov. Under resans gång har konsumenter tillgång till stöd och möjlighet att ställa frågor och göra kompletteringar med hjälp av varumär- kenas tjänster för kundservice. Skulle något bli fel är det också kundservice som är den främsta kontaktvägen. Rapporter om eventuella kvalitetsbrister återkopplas till produktionen för åtgärd genom ansvariga för respektive produktkategori inom funktionen för produktledning. Vi har inga människorättsrelaterade incidenter med kopp- ling till konsumenter och/eller slutanvändare att rapportera, och vår bedömning för tillbörlig aktsamhet är att sådan inver- kan är mycket osannolik givet vår typ av verksamhet och skydd för mänskliga rättigheter generellt bäst införlivas genom våra insatser för värderingsstyrd företagskultur, se avsnitt G1 Ansvarsfullt företagande. S4-4 Aktiviteter Nedan aktiviteter syftar till att utveckla och bibehålla ett starkt miljömärkt sortiment samt kunna bemöta efterfrågan på pro- duktrelaterad hållbarhetsdata inklusive miljövarudeklarationer (EPD:er). Vi säkerställer också att våra produkter bibehåller en hög nivå avseende kvalitet, hälsa/säkerhet och ergonomi. Aktivite- terna är del av våra kontinuerliga processer utan uppställda tids- ramar. Förväntat utfall avspeglas i relaterade mål. Arbetet koordineras av teamet för produktkravsefterlevnad, forskning och utveckling inom funktionen produktledning och omfattar cirka fem FTE:er samt kostnader för licenser för Svanen miljömärkning, plattform för livscykelanalysberäkningar, verifie - ring av EPD:er och övriga produktcertifieringar samt interna och externa kvalitetstester. Se E4 Biologisk mångfald och ekosystem för resurser relaterat till råvaror från FSC® och PEFCTM certifierade skogsbruk, sidan 64. Miljömärkning Genom varumärket Marbodal lanserade Nobia våra första Sva- nenmärkta produkter redan 1996 och vi fortsätter att ständigt vidareutveckla vårt miljömärkta sortiment för våra nordiska varu- märken. Svanenkriterierna beaktas redan i design- och produk- tutvecklingsfasen. Produkter som uppfyller Svanens kriterier har minskad miljö och klimatpåverkan under hela sin livscykel – och uppfyller strikta krav på cirkulär design, råmaterial, kemikalier och kvalitet. Med Svanen säkrar vi både en hälsosam inomhus- miljö, miljömässigt hållbara materialval, inklusive ansvarsfullt anskaffande av trä, och resurseffektiv produktion. Svanen skär- per succesivt sina kriterier, och i takt med att vi genomför projekt för att uppgradera våra produkter för att bibehålla Svanenmärk- ningen åstadkommer vi ständiga förbättringar och skapar trygg- het för kunderna att försiktighetsprincipen tillämpas. Arbetet med att förbereda för nya generationen av Svanen kriterier, Genera- tion 6, pågår för fullt då de nya kriterierna nu är fastställda. Vårt innevarande mål för nylanserade Svanenmärkta produkter gällde en förflyttning av sortimentet för genomförande mellan 2021 och 2025. 2026 kommer vi att se över framtida styrning och mål för miljömärkningen. I Storbritannien finns ingen övergripande hållbarhetsmärkning för produkter som Svanen. Där har vi därför kombinerat produkt- certifiering för hållbart skogsbruk enligt FSC® och PEFCTM med ISO-certifiering av våra kvalitets-, miljö- och arbetsmiljölednings - system för att säkerställa relevant och verifierad hållbarhetsinfor- mation till kunderna. För vidare förklaring om FSC® och PEFCTM, se avsnitt E4 Biologisk mångfald och ekosystem. Kvalitet, hälsa och säkerhet vid användning Produktsäkerhet, ergonomi och kvalitet är centralt i all vår produk- tutveckling. Innan en ny produkt tas in i produktionen genomförs systematiska produktriskbedömningar och tester, både i egen regi och av ackrediterade testinstitut enligt EU-standarder. I Storbri- tannien har alla våra skåp och luckor i stället testats utifrån FIRA:s (Furniture Industry Research Association) möbelkrav. På nord- iska marknaden testade vi under året produkter för certifikat för inomhusmiljö, såsom Indoor Air Comfort, Indoor Air Comfort Gold och Danish Indoor Climate Label. Produktionsanläggningarnas kvalitetsledningssystem tillsam - mans med varumärkenas processer för återkoppling vid inkomna kvalitetsärenden till kundservice hanterar vid behov korrigering i fabrik. Livscykelanalys av produkternas hela miljöavtryck Nobia erbjuder våra kunder i Norden tredjepartsverifierade och publicerade miljövarudeklarationer för vår genomsnittliga nord- iska produktion av våra huvudsakliga typprodukter. Dessa tjänar som underlag för översiktlig jämförelse med andra leverantörer och beräkning av exempelvis klimatavtryck för hel byggnad. Vi fortsätter utvecklingen av förfinad metod och verktyg för att effektivt göra produktspecifik livscykelanalys. Projektet har leve - rerat värdefull information om våra olika produkters olika värde- kedjor och ingående materials betydelse för miljöavtrycket och är del i vår förberedelse att möta framtida lagkrav och efterfrå- gan på mer detaljerad produktinformation. Under 2025 har vi kunnat förse företagskunder i Danmark med projektsammanställ- ningar för specifikt deras produktvals miljöpåverkan genom hela dess livscykel. Vi väntar in upptrappning av produktionen i den nya fabriken, Nobia Park, innan expansion och implementering för övriga Norden, vilket planeras för 2026. S4-5 Mål och resultat Miljömärkta och certifierade produkter (enhetsspecifikt mått) I linje med Nobias miljö- och klimatpolicy ska vi sträva efter ett hel- täckande utbud av miljömärkta köksprodukter för att främja håll- bar konsumtion, som del i att inspirera hållbar livsstil. Det innebär 2025 att öka andelen Svanenmärkta produktlanseringar i Norden samt att upprätthålla produktcertifiering för hållbar användning av trä (FSC®) i Storbritannien. Detaljmål Norden: Minst 90 procent av luckor och laminerade bänkskivor lanserade under perioden 2021–2025 ska vara mil- jömärkta enligt Svanen. Resultat: Av nylanseringarna under året var 80 procent (67) av luckor och 100 procent (100) av laminerade bänkski- vor Svanenmärkta. Sammantaget har 86 (80) procent av alla luckor och bänkskivor som lanserats från 2021 till och med 2025 blivit Svanenmärkta. E S G S4 – Konsumenter och slutanvändare 80 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 81 ===== Orsaken till att vi inte fullt uppnår vårt mål på aggregerad nivå under perioden beror att vi fortfarande arbetar med omställning för vad som ska levereras per produktionsanläggning. Priorite- ringen är att de skåpstommar, fronter och tillbehör som tillverkas i vår nya fabrik Nobia Park ska levereras med Svanenmärkning. Detaljmål Storbritannien: 100 procent av alla marknadsförda skåp och luckor ska ha FSC® certifiering. Resultat: Alla skåp och luckor som erbjuds marknaden i Storbritannien hade FSC® certifiering. Om målen Målen är baserade på analys av marknadens efterfråga vilket omfattar indirekt involvering av våra kunder. Kunderna har dock ej varit med och fastställt specifika målgränser eller delta- git i uppföljning av målen. Genom sin formulering saknar båda målen basår. Måtten är företagsspecifika. Beräkningsmetoder Antal Svanenmärkta produktplattformar och laminerade bänkski - vor som lanserats under året i relation till totala nylanserade plattfor- mar och laminerade bänkskivor. En plattform avser luckans specifika design och omfattar alla dimensioner och kulörer, och en laminat- bänkskiva avser en specifik färg, design och tjocklek och omfattar alla dimensioner. För Svanenmärkningen certifieras en referens - storlek. Andel FSC® certifierade produkter beräknas utifrån totalt antal FSC® certifierade produkter i relation till totalt antal produkter. Extern validering sker av samtliga Svanenmärkta och FSC® certifie- rade produkter. Själva beräkningen av måluppfyllelse har inte valide - rats externt. Ytterligare upplysningar Nobia har under året inte haft något produktsäkerhetsrelaterat fall som lett till legala processer. E S G S4 – Konsumenter och slutanvändare 81 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 82 ===== Ansvarsfullt företagande och ett etiskt förhållningssätt till omvärlden med utgångspunkt i våra värderingar utgör grundförutsättning för Nobias resa framåt. Det ligger både i vårt eget och våra intressenters intresse att företag agerar med god etik och tar ansvar sin påverkan på människa och miljö. För Nobia möjliggörs hållbar tillväxt av vårt starka engagemang för hållbar utveckling och nolltolerans mot korruption. E S G Styrning I detta avsnitt finns information om följande upplysningar ESRS standard Upplysningskrav Sida G1 Ansvarsfullt företagande GOV-1, SBM-3, G1-1/2/3/4 83–86 Mål för utbildning i vår Uppförandekod 100% För Nobia är det avgörande att alla medarbetare efter- lever vår uppförandekod, vilket förutsätter att alla har tillräcklig kunskap om den. Under året har nytt utbildningsprogram utvecklats. Sedan lanse- ring i december har redan 48 procent av alla med- arbetare i Norden slutfört grundutbildningen. 82 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 83 ===== E S G G1 – Ansvarsfullt företagande Det är strategiskt viktigt för Nobia att fostra en stark företagskultur med tydliga värderingar som utgör grunden i allt vi gör och skapar gemensamt engagemang och riktning i en decentraliserad organisation. Alla behöver vara väl införstådda med vår uppförandekod och känna sig trygga i vad som förväntas av var och en för ett etiskt agerande. Att vända sig till överordnande eller slå larm anonymt vid betänkligheter respektive att agera med försiktighet och ta ansvar i värdekedjan är viktiga delar av detta. SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållanden till strategi och affärsmodell Med en stark företagskultur och tydliga värderingar finns en god grund för att genomföra vår strategi och trygghet i att alla kom- mer till sin rätt och vet hur man beter sig i affärssammanhang och i samhället. Det mesta av Nobias påverkan på miljö och människa uppstår i värdekedjan utanför den egna verksamheten. Ansvars- full samverkan inte minst med med leverantörer är därför avgö- rande för att Nobia kraftfullt ska bidra till hållbar utveckling i världen. Företag förväntas ha förebyggande insatser och robusta kon- troller på plats för att förhindra oetiskt beteende såsom korrup- tion eller försvårande av ärlig konkurrens. Att inte kunna visa upp sådana eller om incidenter inträffar, kan utöver böter påverka för- säljningen negativt, särskilt till företagskunder utöver att allmänt försämra företagets anseende. Risk för korruption eller intresse- konflikter uppstår främst för anställda i roller som hanterar avtal med externa parter, såsom försäljning eller inköp. Det är viktigt för Nobia att förebygga sådant agerande som går emot uppfö- randekoden och ha goda kontroller för att upptäcka eventuella otillbörligheter om det ändå skulle förekomma. Välfungerande processer som uppmanar medarbetare och intressenter att slå larm vid upplevda missförhållanden och som tydligt skyddar vis- selblåsare skapar en god grund för en positiv och konsekvent företagskultur där värderingarna efterlevs. Särskilt val och utveckling av leverantörer för material som ingår i våra egna produkter får stor betydelse för produkternas miljöavtryck genom hela värdekedjan och förutsättningarna att kunna marknadsföra produkterna som ansvarsfullt producerade. Väsentliga hållbarhetsfrågor Lokalisering i värdekedjan Tidshorisont Företagskultur Företagskultur RISK MÖJLIGHET En stark kultur främjar integritet och engagemang för företagets strategi. En svag kultur innebär risker. Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort, medel, lång Skydd av visselblåsare Bristande skydd för visselblåsare RISK Bristande processer och avsaknad av skydd för rapportörer av missförhållanden kan hindra upptäckt och öka risker Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort, medel, lång Korruption och mutor Bristande förebyggande av korruption RISK Bristfälligt förebyggande arbete mot korruption kan leda till legala konsekvenser och förtroendeskada Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort, medel, lång Förvaltning av förbindelser med leverantörer Ansvarsfulla inköp & samverkan med leverantörer RISK MÖJLIGHET POSITIV EL NEGATIV PÅVERKAN Urval av och utveckling av verksamhetens leverantörer är helt avgörande för att lyckas med de flesta av strategiska föresatser för ett företag som Nobia Uppströms Kort, medel, lång Definition tidshorisont: Kort 0–5 år Medel 5–10 år Lång 10–15 år Mycket strikta leverantörskrav kan dock begränsa utbudet av tillgängliga leverantörer, om inte kraven åtföljs av engagemang och långsiktighet som kan stärka båda parter på sikt. Nobia strä- var efter goda relationer med våra leverantörer för att möjliggöra båda parters utveckling över tid. Genom detta arbete bidrar Nobia till många av FNs globala hållbarhetsmål och främst mål 16 Fredliga och inkluderande sam- hällen, medan mål 9 Hållbar industri, innovation och infrastruktur är stödjande för vår egen företagskultur och utveckling av leve- rantörer. Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap bidrar vi till genom hela hållbarhetsagendan. G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur En stark företagskultur skapar gemensam riktning och trygghet. Nobias åtaganden för att bibehålla och efterleva vår företagskul- tur omfattar en mängd tillfälliga och återkommande insatser med syfte att ytterligare etablera, utveckla, främja och utvärdera våra värderingar och vår uppförandekod för att stärka vår företagskul- tur. Effekten av vårt arbete följs upp genom medarbetarundersök- ningen, riskbedömningsprocessen och i förekommande fall analys av rapporterade incidenter. Våra värderingar Nobias värderingar är kärnan i vår verksamhet. De vägleder oss i vår strategi och hur vi kan göra skillnad genom vårt syfte: Att designa kök för livet. Värderingarna guidar hur vi behandlar var- andra, våra kunder och agerar i samhället i stort och genomsyrar våra beslut och vårt arbete. • Care – vi har alltid hjärtat med i vårt arbete. • Deliver – vi håller vad vi lovar. • Inspire – vi står aldrig stilla. → För aktiviteter som bidrar till att stärka våra värderingar, se avsnittet Den egna arbetskraften. 83 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 84 ===== Vår uppförandekod Nobias uppförandekod speglar de gemensamma värderingarna med syfte att stärka vår företagskultur och utgör en av de vikti- gaste byggstenarna i vårt ramverk för styrning. Den fungerar som kompass till en tydlig etisk kod och en integritetskultur. Uppförandekoden innehåller hänvisningar till relevanta krav från Nobia och grundar sig på flertalet internationella etiska riktlinjer såsom • Förenta Nationernas Allmänna förklaring om mänskliga rättigheter • Internationella arbetsorganisationens deklaration för grundläggande principer och arbetsrättigheter • FN:s Global Compact och de globala hållbarhetsmålen • OECD:s riktlinjer för multinationella företag • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter Miljöskydd och respekten för mänskliga rättigheter är genomgå- ende i uppförandekoden. Följande rättigheter betonas specifikt: föreningsfrihet och rätten till kollektivförhandling, förhindrande av tvångsarbete, barnarbete, diskriminering relaterat till anställ- ning och sysselsättning samt hälsa och säkerhet på arbetsplat- sen. Uppförandekoden sammanfattar också Nobias policy för att förhindra mutor, motstående incitament och säkerställande av ärlig konkurrens och är förenlig med FN:s konvention mot mutor. Koden uppmanar till att slå larm vid misstänkta avvikelser och intygar skydd för visselblåsare. Uppförandekoden gäller för samtliga medarbetare oavsett befattningsnivå. Vi förväntar oss att alla, även våra underentre- prenörer och deras medarbetare, agerar på ett sätt som följer denna kod och implementerar kraven för externa parter genom vår uppförandekod för leverantörer. Genom utbildning säkerstäl- ler vi att uppförandekoden blir kommunicerad till alla medarbe- tare. Den finns tillgänglig på intranätet på alla språk där vi har anställda inom koncernen, samt på engelska och svenska på hem- sidan och refereras till i samband med avtal för externa parter. Uppförandekoden är ett huvuddokument med referens till fler- talet andra policyer inom Nobia. G1-3 Förebyggande arbete för efterlevnad av vår uppförandekod Under 2025 genomförde People & Culture på koncernnivå en omarbetning av utbildningsprogrammet för uppförandekoden. En uppdaterad digital utbildning lanserades i december på Nobias lärplattform. Samtidigt stärktes processerna för utbildningstill - delning, uppföljning och rapportering. Det nya kursformatet ger högre tillgänglighet och en mer enhetlig genomförandeprocess. Utbildningen bygger på etiska dilemman och korta kunskaps- test som stödjer medarbetare i att hantera vanligt förekommande situationer i arbetet. Det tidigare programmet innehöll omfattande filmat mate- rial, vilket försvårade genomförande och regelbunden repetition. Det nya formatet är kortare, mer flexibelt och bättre anpassat för återkommande utbildning, vilket ligger i linje med Nobias ambition. Utbildningen är obligatorisk för samtliga medarbetare, inklu- sive chefer och Styrelsen, och behandlar områden som respekt- fullt beteende på arbetsplatsen, miljöansvar, antikorruption och informationssäkerhet. Nya medarbetare ska genomföra hela utbildningen under sina första arbetsdagar. Därefter följer en årlig repetitionsutbildning i form av ett kort digitalt test. Under det första året efter lanse- ringen av den uppdaterade utbildningen genomgår alla medarbe- tare hela programmet. Korruption och mutor Nobia har nolltolerans mot mutor och korruption och följer strikta regler för gåvor, representation och intressekonflikter samt säker- ställer ärlig konkurrens genom full efterlevnad av konkurrensla- gar och förbjuder alla former av kartellbildning eller otillbörliga avtal. Genom dessa policys som sammanfattas i uppförandeko- den främjar Nobia transparens, integritet och rättvisa affärsmeto - der i hela verksamheten. Även om hela verksamheten omfattas av vårt förebyggande arbete, finns det funktioner där risken för korruption och mutor är särskilt hög. Dessa inkluderar: • Inköp och leverantörshantering – ansvarar för avtal och monetära flöden. • Försäljning och kundrelationer – har mandat att ingå avtal och påverka prissättning eller bonusar. • Projekt- och investeringsbeslut – initierar och godkänner större investeringar. För att hantera dessa risker har Nobia etablerat följande kontroller: • Obligatorisk utbildning i Uppförandekod och antikorruption. • Tvånivåkontroll vid avtal och större transaktioner. • Riskbaserad tillbörlig aktsamhet för leverantörer, kunder och partners. • Rapporterings- och visselblåsarfunktion för misstänkta oegentligheter. • Regelbundna stickprov och internkontroll för granskning av finansiella flöden. • Riskbaserad uppföljning med fokus på högexponerade funktioner. Genom dessa åtgärder säkerställs att vi arbetar förebyggande över hela verksamheten samtidigt som särskild uppmärksamhet riktas mot de områden där risken är störst. Visselblåsarkanal och rapporteringsvägar för avvikelser För att rapportera en misstänkt avvikelse mot uppförandekoden kan medarbetare rapportera via den egna chefen, organisationen för People & Culture lokalt eller anonymt genom den externt admi- nistrerade visselblåsarkanalen SpeakUp. Kanalen är tillgänglig för alla medarbetare via vårt intranät samt för externa intressenter via vår hemsida. Efter rapportering utreds ärendet och Nobia vidtar erforderliga åtgärder och tolererar inga repressalier för den som rapporterat i god tro. Detta gäller oavsett utredningens utfall. Nobias process för utredning av inkomna rapporter om misstänkta avvikelser mot uppförandekoden säkerställer förutsättningarna för oberoende utredning. Utredning kan genomföras internt eller med anlitad extern kompetens, för att de som utreder korruption och andra eventuella oegentligheter ska vara oberoende från dem som är inblandade. Anonymiserade rapporterade ärenden och andra frågor rela- terade till principerna i uppförandekoden, konsolideras halvårsvis för rapport till styrelsens revisionsutskott, som delas med styrel- sen. inklusive i förekommande fall information om ärenden som rör misstanke om korruption och mutor. Ytterligare upplysningar Nationell kontaktpunkt för avvikelserapportering gentemot OECDs riktlinjer för multinationella företag, för företag med huvudkontor i Sverige, är Utrikesdepartementet. För rutiner, se OECDs hemsida. E S G G1 – Ansvarsfullt företagande 84 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 85 ===== G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer För att lyckas med Nobias strategi och hållbarhetsagenda, är det avgörande att vi har våra leverantörer med oss. På central nivå har vi ett omfattande program som hjälper oss att identifiera och hantera risker i vår leverantörskedja och att verka för en hållbar utveckling genom vår värdekedja. Programmet utgår ifrån Nobias leverantörsuppförandekod och inleds med riskbedömning gällande förutsättningar för leverans- säkerhet, kvalitet, affärsetik och anti-korruption, socialt ansvar, mänskliga rättigheter och miljö. Riskbedömningen bygger på parametrar såsom produktionsland, produktionsprocess, pro - dukttyp och material samt leverantörens intygande om bered- skap exempelvis i form av gällande ledningssystem och metoder för att följa upp lag- och policyefterlevnad. Utifrån dessa faktorer viktas risk mot beredskap och vi bedömer risken för överträdelser av legala ramverk och av Nobias uppförandekod för leverantörer. Riskbedömningen utgör grunden för beslut om revision hos leve- rantören. Fysiska leverantörsrevisioner syftar till att verifiera, han- tera och avhjälpa eventuella avvikelser och identifiera områden för förbättring. Samtliga betydande materialleverantörer ingår i program- met idag. Vid avyttringen av verksamhet i Österrike och Neder- länderna under 2025 avvecklades tidigare leverantörer som varit specifika för dessa länder. Samtidigt skärpte vi under året tröskel- värdet för definition av betydande leverantör till ett inköpsvärde från 100 000 till 50 000 euro årligen. Dessa förändringar tar i stort ut varandra gällande antalet leverantörer som omfattas. Idag ingår ungefär 300 leverantörer som tillsammans representerar 98 procent av Nobias totala materialinköp. Under året tillkom 54 nya leverantörer i programmet, varav en del var befintliga leverantö- rer som under året uppnått definierad gräns för inköpsvärde och därmed blev inkluderade. Genom större insikt i våra leverantörers hållbarhetsambitioner och drivkrafter har vi möjlighet att konstru- era ett urvalssystem som kan gynna företag med högre etisk stan- dard, som minskar våra risker och ger förutsättningar att uppnå våra strategiska mål. Förutom förebyggande riskhantering arbetar vi löpande i dia- log med våra leverantörer för hållbar utveckling i leverantörsked- jan. Under året har vi träffat leverantörer för olika inköpskategorier såsom trä- samt vitvaruleverantörer för dialog. Utöver att vi upp- muntrar och stöttar våra leverantörer att anta vetenskapligt baserade klimatmål som del av våra egna klimatmål för vi sär- skilt dialog med leverantörerna att ta fram livscykelanalys för miljöpåverkan för de varor och produkter vi köper in. Läs mer under E1 Klimatförändringar, sidan 57. Under året fortsatte arbetet med byte av plattform för leve- rantörsbedömningarna, vilket möjliggör mer riskbaserad infor- mationsinhämtning och mer leverantörsspecifik process för tillbörlig aktsamhet än tidigare. Resurserna för löpande riskana- lys, handlingsplan och uppföljning för att säkerställa framsteg mot överenskomna åtgärder är integrerad i den centrala inköps- avdelningens övriga uppgifter och licenskostnaden för den digi- tala plattformen är konfidentiell information. G1-4 Mål och resultat Ansvarsfulla inköp (enhetsspecifikt mått) Det är viktigt för Nobia att alla leverantörer som omfattas av pro- grammet svarar och kan bedömas. Plattformen samlar värde- full information och kunskap som bidrar till beslutsunderlag och minimerar risk, både strategiskt och operativt. Därför läggs stor vikt vid att underlaget för bedömning är heltäckande och för att säkerställa detta har vi satt som ett kontinuerligt mål att uppnå 100 procent svarsfrekvens. Det gör att vi med trygghet kan hän- visa till alla berörda leverantörer i vår riskbedömning och analys samt använda programmet för årlig uppföljning av föränderlig information. Mål: 100 procent svarsfrekvens för leverantörer av direktmaterial som ingår i vårt program för ansvarsfull samverkan med leverantörer. Resultat: I slutet av året hade ca 99 procent av berörda leverantörer medverkat aktivt med underlag för riskbedömning. Av dessa identifierades 19 leverantörer (av totalt 292) för ytterligare granskning och revision. Om målet: Målet är inte direkt utarbetat i samarbete med leverantörerna, deras anställda eller annan extern intressent, men den riskbase- rade metoden som ger olika leverantörer olika många frågor att besvara är utvecklad efter återkoppling från leverantörer med önskan att begränsa antalet frågor att besvara. Arbetare i värde- kedjan är ej involverade i att utvärdera resultatet från målet eller bidra med förbättringar. Målet syftar till att uppfyllas årligen och har därför ingen baslinje eller tidsplan. Beräkningsmetod De leverantörer som omfattas av programmet är leverantörer av direkt- material som Nobia köper varor för mer än 50 000 Euro från. Anta- let frågor som respektive leverantör har att besvara beror på tidigare svar och riskfaktorer såsom materialtyper och produktionsland. Svars- frekvens innebär att leverantören svarar på samtliga frågor i enkäten som denne omfattas av. Var tredje år ska samtliga leverantörer svara på hela enkäten. Däremellan behöver de leverantörer som i enkäten värderas till låg risk och som kan intyga att Nobia fortfarande kan för- lita sig på tidigare svar gällande policyer och processer för tillbörlig aktsamhet och efterlevnad endast svara på begränsad mängd frå- gor gällande mer föränderliga riskaspekter och produktinformation av specifik betydelse för Nobia. Mätningen av måluppfyllelse genomförs med mätetal som är integrerade i, och framtagna tillsammans med leverantören för, den externa plattformen för leverantörsgranskning och uppföljning (KodiakHub). Ytterligare extern validering görs inte. Utbildning i uppförandekoden (enhetsspecifikt mått) För Nobia är det avgörande att alla medarbetare har tillräcklig kunskap om uppförandekoden. Den nya digitala modulen lansera- des i december och arbetet att få alla att genomföra grundkursen kommer att fortsätta under 2026. Mål: Alla medarbetare ska följa Nobias utbildningsprogram för uppförandekoden och ha genomgått den inledande grundkursen samt årliga obligatoriska uppföljningskurser. Resultat: Sedan lanseringen i december har 48 procent av alla medarbetare i Norden hunnit slutföra den nya initiala grundkursen. 2024 hade 56 procent av alla anställda någon gång genomgått tidigare kurs. Årets resultat är väntat genom att utbildningen lanserades i slutet av året. Aktivitet för anställda i produktionen i Sverige med introduktion och avsatt tid att genomföra den digitala grundkursen planeras under första halvåret 2026. Om målet Målet om utbildning för medarbetare i vår uppförandekod ska ses som ett steg i att säkerställa att alla medarbetare vet vilka värde- ringar, regler och förväntningar som gäller. Det minskar risken för missförstånd och oavsiktliga regelbrott och förebygger vårt arbete att skapa en etisk och inkluderande arbetsmiljö. Målet syftar till att uppfyllas årligen och har därför ingen tidsplan. Målet omfattar alla anställda. Anställda har inte varit direkt delaktiga i att sätta målet. E S G G1 – Ansvarsfullt företagande 85 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 86 ===== Beräkningsmetod Andel medarbetare som genomgått utbildning beräknas genom antal medarbetare som slutfört utbildningen delat med antal medar - betare som varit ålagda att genomföra utbildningen. Resultatet från förra året omfattar dåvarande utbildningsprogram men speglar fort - farande måluppfyllelsen för 2024 om andel anställda med utbildning i uppförandekoden. Uppföljning av uppförandekodens efterlevnad Uppföljning av efterlevnad av uppförandekoden görs främst genom analys av årets inkomna rapporter om misstänkta avvikel- ser. Under året inkom totalt 86 ärenden varav 16 från vår anonyma kanal Speak up och 70 genom interna kanaler, varav ca 95 pro- cent avslutades inom 90 dagar. Samtliga ärenden utreds, vilket resulterar i antingen bekräftade eller obekräftade slutsatser base - rat på anklagelsernas innehåll. Flertalet, 21 stycken, resulterade i obekräftade slutsatser. Konsekvenserna vid bekräftade ärenden varierar från för- stärkta kontroller/utbildningsinsatser och till varningar (2025: 43 stycken), uppsägning av anställning alternativt sagt upp sig själv under processen (2025: 22 stycken), uppsägning av avtal, utebli- ven förlängning av samarbeten med affärspartners eller anmälan till relevanta myndigheter för vidare utredning (2025: 0 stycken). Inga ärenden avsåg mänskliga rättigheter eller mutor och otillbör- liga förmåner. För ärenden relaterat till diskriminering och trakas- serier, se S1 Den egna arbetskraften, sidan 76. Fall av korruption och mutor Nobia har nollvision mot mutor och korruption. Potentiella avvikel- ser ska upptäckas och rapporteras, så att alla eventuella inciden- ter utreds och hanteras skyndsamt. 2025 har inga rapporterade misstankar om avvikelser gentemot uppförandekoden berört kor- ruption och/eller mutor. Inget fall har tagits upp av domstol, inga böter har utdömts. E S G G1 – Ansvarsfullt företagande 86 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 87 ===== Allmän information Sida ESRS 2: Allmänna upplysningar Grund för utarbetandet BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 52 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 52 Styrning GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 34, 36, 39, 48 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 49 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 25, 26, 49 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 49 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 27–31, 49 Strategi SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 43–45 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 46 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 46, 47, 54, 55, 61, 63, 65, 71, 77, 79, 83 Hantering av påverkan, risker och möjligheter IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 50, 51, 54, 55 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 51, 87–92 E- Miljöinformation Artikel 8: Taxonomiförordningen Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning 68–69 ESRS E1: Klimatförändringar Strategi E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 55–56 Hantering av påverkan, risker och möjligheter E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 56 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 56–57 Mål och mätetal E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 57–60 E1-5 Energianvändning och energimix 60, 93 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 57–59, 94 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Infasning E1-8 Intern koldioxidprissättning Infasning E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter Infasning IRO-2 Upplysningskrav i ESRS standarder som omfattas av Nobias hållbarhetsförklaring Appendix 87 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 88 ===== ESRS E2: Miljöföroreningar Hantering av påverkan, risker och möjligheter E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 61 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 61–62 Mått och mål E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 62 E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark 62, 95 E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter 62 E2-6 Förväntade finansiella effekter av miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter Infasning ESRS E3: Vattenresurser och marina resurser Hantering av påverkan, risker och möjligheter E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser Ej väsentlig E3-2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser Ej väsentlig Mått och mål E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser Ej väsentlig E3-4 Vattenförbrukning Ej väsentlig E3-5 Förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser Ej väsentlig ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem Strategi E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 63 Hantering av påverkan, risker och möjligheter E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 63 E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 63–64 Mått och mål E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 64 E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem 64 E4-6 Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem Infasning E4-5 Enhetsspecifikt mått: Andel certifierat trä av inköpt träråvara 64, 95 E4-5 Enhetsspecifikt mått: Fördelning ursprungsländer inköpt träråvara 64 88 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 89 ===== ESRS E5: Resursanvändning och cirkulär ekonomi Hantering av påverkan, risker och möjligheter E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 65 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 66 Mått och mål E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 66 E5-4 Resursinflöden 66 E5-5 Resursutflöden 67 E5-6 Förväntade finansiella effekter av inverkningar, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi Infasning E5-5 Enhetsspecifikt mått: Träspill i förhållande till inköpt trä 67 E5-5 Enhetsspecifikt mått: Andel återanvänt eller återvunnet avfall 67 S- Social information ESRS S1: Den egna arbetskraften Hantering av påverkan, risker och möjligheter S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 71–72 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 72 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem 72 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 72–73 Mått och mål S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 73–74 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 75, 96 S1-7 Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda Ej väsentlig S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 76 S1-9 Mångfaldsindikatorer 73–74, 96 S1-10 Tillräckliga löner Ej väsentlig S1-11 Socialt skydd Ej väsentlig S1-12 Personer med funktionsnedsättning Ej väsentlig S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Ej väsentlig S1-14 Mått för arbetsmiljö 74, 96 S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid Ej väsentlig S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 75 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 76 S1 Enhetsspecifikt mått: Medarbetarengagemang 73 S1-9 Enhetsspecifikt mått: Mångfald bland medarbetare, könsfördelning koncernledning 73 S1-9 Enhetsspecifikt mått: Inkludering 74 S1-9 Enhetsspecifikt mått: Lika möjligheter 74 S1-14 Enhetsspecifikt mått: Arbetsolycksfrekvens, produktion 74 89 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 90 ===== ESRS S2: Berörda samhällen Hantering av påverkan, risker och möjligheter S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 77–78 S2-2 Rutiner för kontakter medarbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 78 S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 78 S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 78 Mått och mål S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 78 ESRS S3: Berörda samhällen Hantering av påverkan, risker och möjligheter S3-1 Policyer för berörda samhällen Ej väsentlig S3-2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående inverkningar Ej väsentlig S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem Ej väsentlig S3-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på berörda samhällen och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Ej väsentlig Mått och mål S3-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Ej väsentlig ESRS S4: Konsumenter och slutanvändare Hantering av påverkan, risker och möjligheter S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 79–80 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 80 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 80 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på konsumenter och slutanvändare och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 80 Mått och mål S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 80–81 S4-5 Enhetsspecifikt mått: Miljömärkta och certifierade produkter G – Styrningsinformation ESRS G1: Ansvarsfullt företagande Hantering av påverkan, risker och möjligheter G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 83–84 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 84–85 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 84 Mått och mål G1-4 Fall av korruption och mutor 86 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Ej väsentlig G1-6 Betalningspraxis Ej väsentlig G1 Enhetsspecifikt mått: Ansvarsfulla inköp 85 G1 Enhetsspecifikt mått: Utbildning i uppförandekoden 85 G1 Enhetsspecifikt mått: Enheter med certifierade ledningssystem för kvalitet, miljö och energi 96 90 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 91 ===== ESRS Datapunkt Titel Lagstiftning Sida ESRS2 GOV-1 21 d Könsfördelning i styrelsen SFDR 39 ESRS2 GOV-1 21e Procentdel oberoende styrelseledamöter SFDR 39 ESRS2 GOV-4 30 Redogörelse för due diligence SFDR 49 ESRS 2 SBM-1 40d i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen SFDR, Tredje pelaren, Referensvärdesförordningen Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 40 d, ii, iii, iv Inblandning i verksamheter kopplade till produktion av kemikalier, kontroversiella vapen och tobak SFDR, Referensvärdesförordningen Ej tillämplig E1-1 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet EUs klimatlag 55–56 E1-1 16g Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet Tredje pelaren, Referensvärdesförordningen Ej tillämplig E1-4 34 Miniskningsmål för utsläpp av växthusgaser SFDR, Tredje pelaren, Referensvärdesförordningen 57 E1-5 37 Energiförbrukning och energimix SFDR 60 E1-5 38 Energiförbrukning från fossila källor uppdelat efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) SFDR 60 E1-5 40 - 43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan SFDR 60 E1-6 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1,2,3 SFDR, Tredje pelaren, Referensvärdesförordningen 58 E1-6 53-55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp SFDR, Tredje pelaren, Referensvärdesförordningen 58 E1-7 56 Utsläpp av växthusgaser och kolodioxidkrediter EUs klimatlag Ej tillämplig E1-9 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker Referensvärdesförordningen Ej tillämplig E1-9 66a Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, Tredje pelaren Ej tillämplig E1-9 66c Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk Tredje pelaren Ej tillämplig E1-9 67c Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser Tredje pelaren Ej tillämplig E1-9 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter Referensvärdesförordningen Ej tillämplig E2-4 28 Utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark SFDR 62 E3-1; E3-4 9,13, 14, 28c, 29 13; 14 Alla upplysningar SFDR Ej väsentlig E4 IRO-1 16ai, b, c Aktiviteter i områden med känslig biologisk mångfald, påverkan kopplad till jordförstöring, ökenspridning och hårdgörning av mark, samt verksamhet som påverkar hotade arter. SFDR 50, 51 E4-2 24b, c, d, Policyer kopplade till biologisk mångfald och ekosystem SFDR 63 E5-5 37d, 39 Resursutflöden (ej-återvunnet avfall; farligt avfall och radioaktivt avfall) SFDR 67 S1 SBM-3 14f, g Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete SFDR 71 S1-1 20 Åtagande i policy för mänskliga rättighter SFDR 71–72 S1-1 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Referensvärdesförordningen 71–72 S1-1 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel SFDR 71–72 S1-1 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana SFDR 72 S1-3 32c Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor SFDR 72 S1-14 88b, c Mätetal för hälsa och säkerhet SFDR, Referensvärdesförordningen 74 S1-14 88e Mätetal för hälsa och säkerhet SFDR 74 S1-16 97a, b Ojusterad löneklyfta mellan könen, överdrivet hög VD-lön SFDR, Referensvärdesförordningen 75 S1-17 103a Fall av diskriminering SFDR 76 IRO-2 Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning 91 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 92 ===== ESRS Datapunkt Titel Lagstiftning Sida S1-17 104a Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer SFDR, Referensvärdesförordningen 76 S2 SBM-3 11b Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan SFDR 77 S2-1 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter SFDR 77–78 S2-1 18 Policyer för medarbetare i värdekedjan SFDR 77–78 S2-1 19 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer SFDR, Referensvärdesförordningen 77 S2-1 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, Referensvärdesförordningen 77, 84 S2-4 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led SFDR 78 S3-1; S3-4 16, 17, 36 Alla upplysningar SFDR, Referensvärdesförordningen Ej väsentlig S4-1 16 Policyer för konsumenter och slutanvändare SFDR 79 S4-1 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer SFDR, Referensvärdesförordningen 79 S4-4 35 Människorättsfrågor och människorättsincidenter SFDR 80 G1-1 10b FN:s konvention mot korruption SFDR 84 G1-1 10d Skydd för visselblåsare SFDR 84 G1-4 24a Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor SFDR, Referensvärdesförordningen 86 G1-4 24b Standarder för bekämpning av korruption och mutor SFDR 86 92 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 93 ===== E1-5 Energiförbrukning per land Danmark Energianvändning och energimix, MWh 2024 2025 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter, MWh - Bränsleförbrukning från råolja och petroelumprodukter, MWh 8 376 7 420 Bränsleförbrukning från naturgas, MWh 775 1 079 Bränsleförbrukning från andra fossila källor, MWh - - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor, MWh 807 1 014 Total användning av fossil energi, MWh 9 958 9 513 Andel fossila källor i total energianvändning, % 30 26 Användning från kärnenergikällor , MWh - 8 Andel från kärnenergikällor i total energianvändning, % - 0 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa, MWh - - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor, MWh 23 173 26 807 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke- bränsleenergi, MWh - - Total användning av förnybar energi, MWh 23 173 26 807 Andel förnybara källor i total energianvändning, % 70 74 131Total energianvändning, MWh 37 397 36 320 Finland Energianvändning och energimix, MWh 2024 2025 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter, MWh - Bränsleförbrukning från råolja och petroelumprodukter, MWh 391 299 Bränsleförbrukning från naturgas, MWh - - Bränsleförbrukning från andra fossila källor, MWh - - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor, MWh 6 9 Total användning av fossil energi, MWh 397 308 Andel fossila källor i total energianvändning, % 6 10 Användning från kärnenergikällor , MWh - 5 Andel från kärnenergikällor i total energianvändning, % - 0 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa, MWh 4 - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor, MWh 6779 2 834 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke- bränsleenergi, MWh - - Total användning av förnybar energi, MWh 6 783 2 834 Andel förnybara källor i total energianvändning, % 94 90 Total energianvändning, MWh 7 180 3 147 Norge Energianvändning och energimix, MWh 2024 2025 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter, MWh - Bränsleförbrukning från råolja och petroelumprodukter, MWh 405 404 Bränsleförbrukning från naturgas, MWh - 0 Bränsleförbrukning från andra fossila källor, MWh - - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor, MWh - 2 Total användning av fossil energi, MWh 405 405 Andel fossila källor i total energianvändning, % 5 7 Användning från kärnenergikällor , MWh - 0 Andel från kärnenergikällor i total energianvändning, % - 0 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa, MWh 3 829 2 713 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor, MWh 3 163 2 763 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke- bränsleenergi, MWh - - Total användning av förnybar energi, MWh 6 992 5 476 Andel förnybara källor i total energianvändning, % 95 93 Total energianvändning, MWh 7 398 5 882 93 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 94 ===== Storbritannien Energianvändning och energimix, MWh 2024 2025 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter, MWh - Bränsleförbrukning från råolja och petroelumprodukter, MWh 3 255 2 192 Bränsleförbrukning från naturgas, MWh 9 596 8 439 Bränsleförbrukning från andra fossila källor, MWh - - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor, MWh 58 59 Total användning av fossil energi, MWh 12 908 10 689 Andel fossila källor i total energianvändning, % 40 40 Användning från kärnenergikällor , MWh - 19 Andel från kärnenergikällor i total energianvändning, % - 0 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa, MWh - - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor, MWh 19 589 16 244 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke- bränsleenergi, MWh - - Total användning av förnybar energi, MWh 19 589 16 244 Andel förnybara källor i total energianvändning, % 60 60 Total energianvändning, MWh 32 497 26 952 Sverige Energianvändning och energimix, MWh 2024 2025 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter, MWh - Bränsleförbrukning från råolja och petroelumprodukter, MWh 677 799 Bränsleförbrukning från naturgas, MWh - - Bränsleförbrukning från andra fossila källor, MWh - - Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor, MWh 1 004 248 Total användning av fossil energi, MWh 1 681 1 047 Andel fossila källor i total energianvändning, % 4 2 Användning från kärnenergikällor , MWh - 20 Andel från kärnenergikällor i total energianvändning, % - 0 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa, MWh 44 37 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor, MWh 44 386 45 615 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke- bränsleenergi, MWh 363 862 Total användning av förnybar energi, MWh 44 793 46 515 Andel förnybara källor i total energianvändning, % 96 98 Total energianvändning, MWh 46 474 47 582 GHG utsläpp, tCO2e Basår (2016) 2024 2025 Danmark Scope 1 3 193 2 287 2 167 Scope 2 7 983 125 402 Totalt 11 175 2 412 2 569 Finland Scope 1 1 379 97 81 Scope 2 1 246 3 7 Totalt 2 625 100 87 Norge Scope 1 115 98 111 Scope 2 1 066 0 1 Totalt 1 181 98 112 Storbritannien Scope 1 9 384 2 519 2 073 Scope 2 12 111 25 34 Totalt 21 495 2 544 2 107 Sverige Scope 1 377 184 226 Scope 2 1 613 802 133 Totalt 1 990 986 359 Övrig verksamhet1 ) Scope 1 305 244 0 Scope 2 8 0 Totalt 305 252 0 1) Övrig verksamhet omfattar Nobias shared service center i Litauen, vårt dotterbolag Superfront i Sverige samt våra anläggningar i Nederländerna och Österrike som avyttrades under Q1 2024. E1-6 Utsläpp av växthusgaser, scope 1 och scope 2 per land 94 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 95 ===== Andel av totalt trä, % 2024 2025 Andel certifierat trä, FSC Sverige, Norge 92 89 Danmark 73 67 Finland 0 80 Storbritannien 94 94 Andel certifierat trä, PEFC Sverige, Norge 5 9 Danmark 25 32 Finland 97 18 Storbritannien 5 Andel trä med egen kontroll Sverige, Norge 3 0 Danmark 2 1 Finland 3 3 Storbritannien <1 0 E4-5 Hållbar träanskaffning per landE2-4 VOC utsläpp per land VOC utsläpp, ton 2024 2025 Danmark 76 87 Finland 12 4 Norge 71 61 Storbritannien 0 0 Sverige 16 10 95 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 96 ===== 2024 2025 Antal anställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sverige 262 616 878 248 640 889 Danmark 277 794 1071 304 780 1 083 Norge 116 91 207 111 80 192 Finland 77 164 241 54 94 148 Storbritannien 587 1361 1948 558 1 261 1 819 Litauen 47 25 72 45 24 69 Total 1 365 3 051 4 416 1 321 2 878 4 199 2024 2025 Antal arbetsrelaterade olyckor med skada 1) Sverige 13 13 Danmark 0 3 Norge 3 1 Finland 2 1 Storbritannien 2 1 Arbetsskadefrekvens 2), produktion Sverige 16,3 14,9 Danmark 0,0 3,8 Norge 15,8 5,9 Finland 14,0 9,0 Storbritannien 2,9 1,4 Arbetsskadefrekvens 2), totalt Sverige N/A 8,71 Danmark N/A 1,62 Norge N/A 3,12 Finland N/A 4,08 Storbritannien N/A 0,40 1) arbetsrelaterad skada med minst 8 timmars frånvaro 2) per miljon arbetade timmar för anställda inom produktion S1-6 Antal anställda och könsfördelning per land G1 Styrning Enheter med certifierade ledningssystem för kvalitet, miljö och energi (enhetsspecifikt mått) Verksamheten vid våra respektive anläggningar är certifierade enligt kvalitets-, miljö-, energistandarder enligt nedan översikt. Standard Enhet per land ISO 9001 Kvalitet Danmark: Bjerringbro, Ølgod Storbritannien: Darlington, Halifax Sverige: Jönköping, Tidaholm ISO 14001 Miljö Danmark: Bjerringbro, Farsö, Ølgod Finland: Nastola1) Storbritannien: Darlington, Halifax Sverige: Jönköping, Tidaholm ISO 50001 Energi Storbritannien Darlington, Halifax 1) Verksamhet flyttad till Danmark S1-14 Arbetsrelaterade olyckor per land 2024 2025 Åldersfördelning, % <30 30–50 >50 <30 30–50 >50 Sverige 20 50 30 23 50 27 Danmark 10 44 46 12 44 44 Norge 7 47 46 4 41 55 Finland 4 45 51 3 45 52 Storbritannien 22 48 30 20 49 31 Litauen 36 62 1 31 64 4 S1-9 Åldersfördelning per land 96 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 97 ===== Ekonomisk redovisning Koncernens ekonomiska redovisning ........................... 98 Moderbolaget ekonomiska redovisning ..................... 102 NOTER Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper ................. 104 Not 2 Finansiella risker ................................................ 110 Not 3 Rörelsesegment och Nettoomsättning ........ 113 Not 4 Personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar ................. 115 Not 5 Medelantal anställda ....................................... 118 Not 6 Ersättning till revisorer ..................................... 118 Not 7 Avskrivningar och nedskrivningar per funktion ......................................................... 119 Not 8 Övriga rörelseintäkter ...................................... 119 Not 9 Övriga rörelsekostnader .................................. 119 Not 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag ........ 119 Not 11 Finansiella intäkter och kostnader ................ 119 Not 12 Skatt på årets resultat ..................................... 120 Not 13 Immateriella tillgångar ..................................... 121 Not 14 Materiella anläggningstillgångar ................ 122 Not 15 Nyttjanderättstillgångar ................................ 123 Not 16 Finansiella anläggningstillgångar ............... 125 Not 17 Aktier och andelar i dotterföretag ............... 125 Not 18 Derivatinstrument ............................................. 126 Not 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ............................................. 126 Not 20 Likvida medel ..................................................... 126 Not 21 Aktiekapital ......................................................... 126 Not 22 Reserver i eget kapital ..................................... 127 Not 23 Resultat per aktie .............................................. 127 Not 24 Disposition av företagets vinst eller förlust 127 Not 25 Avsättningar för pensioner ............................ 128 Not 26 Uppskjuten skatt ............................................... 130 Not 27 Övriga avsättningar ......................................... 131 Not 28 Skulder till kreditinstitut .................................... 131 Not 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ........................................ 131 Not 30 Finansiella tillgångar och skulder ................ 132 Not 31 Tillgångar som innehas för försäljning ....... 134 Not 32 Avvecklade verksamheter ............................... 134 Not 33 Ställda säkerheter, Eventual- förpliktelser samt åtaganden ........................ 134 Not 34 Transaktioner med närstående ..................... 135 Not 35 Specifikationer till rapport över kassaflöden ............................................... 135 Not 36 Händelser efter balansdagen ....................... 136 Innehåll Bild: Marbodal Arkitekt Plus97 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 98 ===== Koncernens resultaträkning MSEK Not 2024 2025 Kvarvarande verksamheter Nettoomsättning 3 5 765 5 621 Kostnad sålda varor 4, 7, 10, 25 –3 753 –3 720 Bruttovinst 2 012 1 901 Försäljningskostnader 4, 7, 10, 25 –1 489 –1 355 Administrationskostnader 4, 6, 7, 10, 25 –549 –590 Övriga rörelseintäkter 8 89 190 Övriga rörelsekostnader 9 –35 –351 Rörelseresultat 28 –205 Finansiella intäkter 11 35 21 Finansiella kostnader 11 –268 –315 Resultat efter finansiella poster –205 –499 Skatt på årets resultat 12, 26 –149 –137 Årets resultat, kvarvarande verksamheter –354 –636 Resultat från avvecklade verksamheter, netto efter skatt 32 –989 –2 617 Resultat efter skatt, koncernen totalt –1 343 –3 253 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare –1 343 –3 253 Resultat per aktie, före utspädning, SEK 23 –2,46 –4,83 Resultat per aktie, efter utspädning, SEK 23 –2,46 –4,83 Koncernens totala resultatrapport MSEK Not 2024 2025 Årets resultat –1 343 –3 253 Övrigt totalresultat Poster som omförts eller kan komma att omföras till årets resultat Valutakursdifferenser vid omräkning av utlands verksamheter 22 106 –163 Kassaflödessäkringar före skatt 1) 22 19 –1 Skatt hänförligt till periodens förändring av säkringsreserv 2) 22 –4 0 121 –164 Poster som inte kommer att omföras till årets resultat Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 25 70 52 Skatt hänförligt till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner –19 –12 51 40 Årets övrigt totalresultat 172 –124 Årets summa totalresultat –1 171 –3 377 Årets summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare –1 171 –3 377 98 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernen Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 99 ===== Koncernens balansräkning MSEK Not 2024–12–31 2025–12–31 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 13 Goodwill 2 190 674 Övriga immateriella tillgångar 684 520 2 874 1 194 Materiella anläggnings tillgångar 14 Byggnader och mark 503 147 Pågående investeringar och förskott 1 991 1 200 Maskiner och andra tekniska anläggningar 826 1 568 Inventarier, verktyg och installationer 249 147 Nyttjanderättstillgångar 15 2 433 1 452 6 002 4 514 Räntebärande långfristiga fordringar (R) 16, 25 61 87 Andra långfristiga fordringar 16 90 38 Uppskjutna skattefordringar 26 472 200 Summa anläggningstillgångar 9 499 6 033 Varulager Råvaror och förnödenheter 313 197 Varor under tillverkning 90 85 Färdiga varor 580 82 Handelsvaror 85 35 1 068 399 Kortfristiga fordringar Aktuella skattefordringar 74 24 Kundfordringar 2 940 486 Derivatinstrument 2, 18 13 1 Räntebärande kortfristiga fordringar (R) 17 16 Övriga fordringar 2 140 92 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 276 222 1 460 841 Likvida medel (R) 20 270 39 Tillgångar som innehas för försäljning 31 - 1 724 Summa omsättningstillgångar 2 798 3 003 Summa tillgångar 12 297 9 036 Varav räntebärande poster (R) 348 142 MSEK Not 2024–12–31 2025–12–31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital 21 225 225 Övrigt tillskjutet kapital 2 514 2 514 Reserver 22 438 274 Balanserad vinst 1 147 –2 066 Summa eget kapital 4 324 947 Avsättningar för garantier 7 7 Avsättningar för pensioner (R) 25 173 165 Leasingskulder (R) 15 2 106 1 325 Uppskjutna skatteskulder 26 90 119 Övriga avsättningar 27 0 0 Skulder till kreditinstitut (R) 2, 28 2 569 2 983 Övriga skulder (R) 2 0 0 Övriga skulder ej räntebärande 2 1 1 Summa långfristiga skulder 4 946 4 600 Skulder till kreditinstitut (R) 2, 28 0 0 Förskott från kunder 172 30 Leverantörsskulder 2 1 406 798 Avsättningar 27 136 121 Aktuella skatteskulder 82 70 Leasingskulder (R) 15 296 154 Derivatinstrument 2, 18 12 3 Övriga skulder 2 175 172 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 748 509 Skulder som har direkt samband med tillgångar som innehas för försäljning 31 - 1 632 Summa kortfristiga skulder 3 027 3 489 Summa eget kapital och skulder 12 297 9 036 Varav räntebärande poster (R) 5 144 4 627 Information om koncernens ställda säkerheter och eventual förpliktelser se Not 33. 99 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernen Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 100 ===== Förändring i eget kapital – koncernen Hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Valutakurs differens vid omräkning av utlands verksamheter Kassaflödes - säkringar efter skatt Balanserad vinst Summa eget kapital Ingående balans per 1 januari 2024 57 1 459 335 –18 2 495 4 328 Justering ingående balans per 1 januari 2024 - - - - –56 –56 Justerad ingående balans per 1 januari 2024 57 1 459 335 –18 2 439 4 272 Årets resultat - - - - –1 343 –1 343 Årets övrigt totalresultat - - 106 15 51 172 Årets summa totalresultat - - 106 15 –1 292 –1 171 Nyemission 168 1 055 - - - 1 223 Periodisering av aktiesparprogram - - - - - - Utgående balans per 31 december 2024 225 2 514 441 –3 1 147 4 324 Ingående balans per 1 januari 2025 225 2 514 441 –3 1 147 4 324 Årets resultat - - - - –3 253 –3 253 Årets övrigt totalresultat - - –163 –1 40 –124 Årets summa totalresultat - - –163 –1 –3 213 –3 377 Utgående balans per 31 december 2025 225 2 514 278 –4 –2 066 947 100 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernen Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 101 ===== Koncernens kassaflödesanalys MSEK Not 2024 2025 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 28 –205 Rörelseresultat för avvecklad verksamhet –833 –1 835 Avskrivningar/Nedskrivningar 13, 14, 15 1 314 2 594 Övriga justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet –69 –1 Betald inkomstskatt –77 –88 Förändring av varulager 133 52 Förändringar av rörelse fordringar 279 107 Förändringar av rörelseskulder –565 –138 Kassaflöde från den löpande verksamheten 210 486 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar –722 –379 Investeringar i immateriella tillgångar –165 –120 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Erhållen ränta 24 13 Ökning/Minskning räntebärande tillgångar –19 50 Övriga poster i investeringsverksamheten 25 29 Avyttring av verksamheter 1 584 - Kassaflöde från investeringsverksamheten 727 –407 Operativt kassaflöde före förvärv/försäljning av dotterföretag, ränta, ökning/minskning av räntebärande tillgångar –652 16 Operativt kassaflöde efter förvärv/försäljning av dotterföretag, ränta, ökning/minskning av räntebärande tillgångar 937 79 MSEK Not 2024 2025 Finansieringsverksamheten Betald ränta –418 -345 Förändring av räntebärande skulder –1 4001) 3502) Förändring av leasingskulder –432 -342 Aktier eget innehav, återköpta - - Nyemission 1 213 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 037 –337 Årets kassaflöde exklusive kursdifferenser i likvida medel –100 –258 Likvida medel vid årets början 412 270 Årets kassaflöde –100 –258 Kursdifferens i likvida medel –42 27 Likvida medel vid årets slut 270 39 Kvarvarande verksamhet Kassaflöde från den löpande verksamheten, netto 231 703 Kassaflöde från investeringsverksamheten, netto 803 –320 Kassaflöde från finansieringsverksamheten, netto –947 –258 Årets kassaflöde kvarvarande verksamhet 87 125 1) Upptagande och återbetalning av lån omfattande netto –1 300 miljoner kronor . Resterande förändring utgörs främst av pensionsbetalningar samt återbetalning av kortfristiga räntebärande skulder . 2) Upptagande och återbetalning av lån omfattande netto 400 miljoner kronor . Resterande förändring utgörs främst av pensionsbetalningar samt återbetalning av kortfristiga räntebärande skulder . 101 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Koncernen Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 102 ===== Moderbolagets resultaträkning MSEK Not 2024 2025 Nettoomsättning 425 393 Administrationskostnader 4, 6, 25 –472 –719 Övriga rörelseintäkter 8 5 7 Övriga rörelsekostnader 9 –8 –4 Rörelseresultat –50 –323 Resultat från andelar i koncernföretag 11 0 0 Finansiella intäkter 11 368 87 Finansiella kostnader 11 –112 –301 Resultat efter finansiella poster 206 –537 Lämnade koncernbidrag –399 –387 Skatt på årets resultat 12 1 0 Årets resultat –192 –924 Moderbolagets rapport över totalresultat MSEK Not 2024 2025 Årets resultat –192 –924 Årets övrigt totalresultat - - Summa totalresultat för året –192 –924 Moderbolagets kassaflödesanalys MSEK Not 2024 2025 Den löpande verksamheten Rörelseresultat –50 –323 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 43 262 Erhållen utdelning 11 0 0 Erhållna koncernbidrag 23 0 Lämnade koncernbidrag –341 –399 Erhållen ränta 11 368 87 Erlagd ränta 11 –112 –301 Betald skatt –5 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital –74 –674 Förändring av skulder –1440 –1 325 Förändring av fordringar 406 1 961 Kassaflöde från den löpande verksamheten –1 108 –38 MSEK Not 2024 2025 Investeringsverksamheten Materiella anläggningstillgångar –1 0 Immateriella anläggningstillgångar –144 –93 Avyttring dotterbolag 3 0 Kassaflöde från investerings verksamheten –142 –93 Finansieringsverksamheten Utdelning - - Nyemission 1 213 - Kassaflöde från finansierings verksamheten 1 213 0 Årets kassaflöde –37 –131 Likvida medel vid årets början 243 206 Årets kassaflöde –37 –131 Likvida medel vid årets slut 206 75 Moderbolagets balansräkning MSEK Not 2024–12–31 2025–12–31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggnings tillgångar 14 3 2 Immateriella anläggningstillgångar 13 586 418 Aktier och andelar i koncernföretag 16, 17 1 283 2 833 Uppskjutna skattefordringar 26, 30 117 117 Summa anläggningstillgångar 1 989 3 369 Omsättningstillgångar Fordringar hos koncern företag 3 431 1 454 Övriga fordringar 22 24 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 19 43 58 Likvida medel 20 206 75 Summa omsättningstillgångar 3 702 1 611 Summa tillgångar 5 691 4 980 MSEK Not 2024–12–31 2025–12–31 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 1) 21 225 225 Reservfond 1 671 1 671 Fond för utvecklingsutgifter 58 23 1 954 1 919 Fritt eget kapital Överkursfond 1 108 1 107 Återköp av aktier –125 –125 Balanserad vinst 1 519 1 363 Årets resultat –192 –924 2 310 1 421 Summa eget kapital 4 264 3 340 Långfristiga skulder Avsättningar till pensioner 25 57 56 Uppskjutna skatteskulder 0 0 Summa långfristiga skulder 57 56 Kortfristiga skulder Övriga räntebärande skulder 0 0 Leverantörsskulder 32 67 Skulder till koncernföretag 1 295 1 424 Övriga skulder 27 3 62 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 40 31 Summa kortfristiga skulder 1 370 1 584 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5 691 4 980 1) Antalet utestående aktier var 673 011 284 ( 673 011 284 ). Moderbolaget 102 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Moderbolaget Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 103 ===== Moderbolagets förändring i eget kapital MSEK Aktiekapital Reservfond 1) Fond för utvecklings utgifter Överkursfond Återköp aktier Balanserad vinst Summa eget kapital Ingående balans per 1 januari 2024 57 1 671 60 52 –125 1 517 3 232 Årets resultat –192 –192 Årets totalresultat –192 –192 Avsättning fond för utvecklingsutgifter 22 –22 0 Upplösning till följd av årets avskrivningar av utvecklingsutgifter –24 24 0 Nyemission 168 1 055 1 223 Eget kapital per 31 december 2024 225 1 671 58 1 107 -125 1 327 4 264 Ingående balans per 1 januari 2025 225 1 671 58 1 107 -125 1 327 4 264 Årets resultat –924 –924 Årets totalresultat –924 –924 Avsättning fond för utvecklingsutgifter 5 –5 0 Upplösning till följd av årets avskrivningar av utvecklingsutgifter –40 40 0 Nyemission 0 Eget kapital per 31 december 2025 225 1 671 23 1 107 -125 438 3 340 1) Av moderbolagets reservfond består 1 390 miljoner kronor (1 390) av tillskjutet eget kapital. 103 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Moderbolaget Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 104 ===== 1 Väsentliga redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Nobias koncernredovisning är upprättad i enlighet med internationell redovisningsstandard, International Financial Reporting Standards (IFRS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU). Vidare har Rådet för finansiell rap- porterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovis - ningsprinciper”. Årsredovisning och koncernredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 31 mars 2026. Grunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder samt anläggningstill - gångar som innehas för försäljning. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Anläggningstill - gångar som innehas för försäljning redovisas till lägsta värdet av redovi- sat värde respektive verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommen - dation. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges. De nedan angivna väsentligaste redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör anta - ganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verk- liga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Upp - skattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringarna av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och fram- tida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar under kom - mande räkenskapsårs finansiella rapporter är följande; Uppskjutna skatter Vid upprättandet av de finansiella rapporterna gör Nobia en beräkning av inkomstskatten för varje skattejurisdiktion där koncernen är verksam, lik - som av uppskjutna skatter hänförliga till temporära skillnader. Uppskjutna skattefordringar som huvudsakligen är hänförliga till förlustavdrag, pen - sionsplaner och temporära skillnader redovisas om skattefordringarna kan förväntas återvinnas genom framtida beskattningsbara intäkter. För - ändringar i antaganden om prognosticerade framtida beskattningsbara intäkter, liksom förändringar av skattesatser, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter. I Not 26 Uppskjuten skatt framgår hur stora förlustavdrag inom koncernen som aktiverats respektive inte aktiverats. Nedskrivning av tillgångar och nyttjandeperioder Anläggningstillgångar liksom goodwill prövas varje år med avseende på behovet av eventuell nedskrivning eller när händelser och förändringar inträffar som tyder på att det redovisade värdet av en tillgång inte kan återvinnas. En tillgång som minskat i värde skrivs ned till återvinnings - värde, vilket utgörs av det högre av verkligt värde reducerat med försälj- ningskostnad respektive nyttjandevärde. En nedskrivning redovisas när informationen visar att en tillgångs redovisade värde inte kan återvinnas. I många fall kan ett marknadsvärde inte fastställas och en uppskattning av verkligt värde har gjorts med tillämpning av nuvärdesberäkning av kassa - flöden baserad på förväntat framtida utfall. Skillnader i uppskattningen av förväntat framtida utfall och de diskonteringsräntor som använts kan resultera i avvikelser vid värderingen av tillgångarna. Den årliga nedskriv - ningsprövningen avseende goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämd livslängd, inklusive utförd känslighetsanalys har inte visat på ett något nedskrivningsbehov. Materiella anläggningstillgångar i fabriken i Jönköping som är direkt kopplade till köksproduktion skrivs av enligt en produktionsbaserad metod som utgår från en förväntad användning av tillgångarna i förhållande till produktionskapacitet. Den förväntade användningen och produktionska - paciteten utvärderas löpande. Övriga materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över beräknad livslängd. Nyttjandeperioden för materiella tillgångar beräknas för byggnader till 15–40 år, för markanläggningar till 15 år och för maskiner, tekniska installationer och övrig utrustning till 6–20 år. Företagsledningen gör regelbundet en omvärdering av nyttjandeperio - den för alla tillgångar av väsentlig betydelse. Ersättningar efter avslutad anställning Nobia tillhandahåller såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pen - sionsplaner för anställda inom koncernen. Beräkningen av pensionskost - naden, avseende de förmånsbestämda pensionsplanerna, grundas på antaganden om diskonteringsränta, dödlighet och framtida pensions- och löneökningar. Ändrade antaganden har direkt inverkan på nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen, kostnader för tjänstgöring under innevarande period, räntekostnader och ränteintäkter. Koncernens pen - sionsskuld uppgick till 165 miljoner kronor (173) per 31 december 2025. Omstruktureringskostnader I omstruktureringskostnader ingår erforderlig nedskrivning av tillgångar och övriga poster som inte påverkar kassaflödet, liksom beräknade kost - nader för uppsägning av personal samt övriga direkta kostnader relate - rade till avslutande av verksamheter. Kostnadsberäkningen baseras på detaljerade åtgärdsplaner som förväntas förbättra koncernens kostnads - struktur och produktivitet. För att minimera osäkerhetsfaktorn ligger nor - malt historiskt utfall från liknande händelser i tidigare åtgärdsplaner till grund för beräkningen. Ändrade ifrs standarder och tolkningar Det finns inga nya eller ändrade standarder och tolkningar som är tillämp- liga från och med den 1 januari 2025 som har haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. IFRS 18 träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare och kommer att ersätta IAS 1. Standarden kommer inte att påverka redovisning eller värdering av poster men fastställer krav för presentation och upplysningar i de finansiella rapporterna. Standarden kan även ändra vilka transaktioner som ingår i koncernens rörelseresultat. Nobia utvärderar för närvarande den potentiella påverkan av IFRS 18 på sin finansiella rapportering. Koncernen förväntar sig inte att antagandet av standarderna och tolk - ningar som gäller för det år som slutar den 31 december 2025 och därefter kommer att ha en väsentlig effekt på dess finansiella rapporter. Övriga ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma ha någon väsentlig effekt på koncernens redovisning och kommer heller inte att förtids tillämpas. Klassificering Anläggningstillgångar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsätt - ningstillgångar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas inom tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga skulder består av skulder som Nobia har en avsikt och ovillkorad rätt att betala senare än tolv månader efter balansdagen. Andra skulder utgör kortfristiga skulder. Konsolideringsprinciper och rörelseförvärv Dotterföretag Dotterbolagens finansiella rapporter ingår i koncernredovisningen från det datum då det bestämmande inflytandet börjar till den dag då kontrollen upphör. Bestämmande inflytande uppnås när koncernen är exponerad mot eller har rätt till rörlig avkastning från dess engagemang i enheten och har förmågan att påverka dessa genom sin makt över enhe- ten. Koncerninterna saldon och eventuella orealiserade vinster och förlus - ter eller intäkter och kostnader som härrör från koncerninterna transaktio - ner elimineras vid upprättandet av koncernen bokslut. Avdrag sker för internvinster i lager som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingå- ende bolag. Förvärvsmetoden används för att redovisa förvärvet av dotterbolag. Identifierbara förvärvade nettotillgångar (inklusive immateriella till - gångar) i ett rörelseförvärv värderas initialt till deras verkliga värden vid förvärvsdagen. Där mätningen av det verkliga värdet av identifierbara nettotillgångar förvärvade är ofullständig vid utgången av den rapporte - ringsperiod då den kombinationen sker kommer koncernen att redovisa 104 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 105 ===== preliminära verkliga värden. Slutliga verkliga värden fastställs inom ett år från förvärvstidpunkten och tillämpas i efterhand. Det överskjutande ved - erlaget och beloppet av ev innehav utan bestämmande inflytande över det verkliga värdet av de identifierbara tillgångarna (inklusive immateriella till - gångar), skulder och eventualförpliktelser förvärvade är redovisas som goodwill. Den överförda ersättningen mäts som verkligt värde av de till - gångar som ges, emitterade egetkapitalinstrument (om sådana finns) och skulder antas eller uppstår vid förvärvstidpunkten. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Resultaten för de förvärvade dot - terbolagen ingår i koncernredovisning från förvärvstidpunkten. I koncern - redovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer. Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsätt - ningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovis - ningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeför - ändringar över resultatet. Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förluster och kostnader upp - kommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett sys - tematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgång - arna som är avskrivbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet. Omräkning av utländska dotterbolag Dotterbolagens finansiella rapporter upprättas i lokal valuta, funktionell valuta, som används i det land där bolaget är verksamt. I koncernredovis- ningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och tillika koncernens rapporteringsvaluta. Detta innebär att resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan räknas om till koncernens rapporterings - valuta svenska kronor. De utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och samtliga poster som redovisas i årets resultat respektive övrigt totalresultat räknas om till årets genomsnitt - skurs. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat och acku - muleras i en separat reserv inom koncernens eget kapital. Rörelsesegmentrapportering Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Då koncernledningen föl - jer upp verksamheternas resultat och beslutar om resursfördelning utifrån regioner utgör dessa koncernens rörelsesegment. Nobias rörelsesegment är koncernens två regioner, Storbritannien och Norden. Se Not 3 för ytterli- gare beskrivning av indelning och presentation av rörelsesegmenten. Intäktsredovisning Koncernen säljer köksprodukter och övriga produkter genom ett antal olika försäljningskanaler såsom egna butiker, franchisebutiker, bygghandel och gör det själv kedjor samt andra återförsäljare. Försäljning sker därmed både direkt till slutkund men även via återförsäljare. Koncernens intäkter härrör från följande aktiviteter: • Försäljning av köksprodukter och övriga produkter. • Intäkter för installationstjänster av sålda köksprodukter och övriga produkter. Intäkter värderas utifrån den ersättning som specificeras i avtal med kun - den, dvs. netto efter moms, rabatter och returer. Vid tillfällen där det är praktiskt ogenomförbart att fastställa periodspecifika effekter av ett fel hänförligt till tidigare perioder, räknas ingående balansen för skulder, till - gångar och eget kapital om för den tidigaste period för vilken en retroaktiv omräkning är praktiskt genomförbar, enligt IAS 8. Detta har gjorts för räkenskapsår 2024, relaterat till omvärdering av upplupna intäkter, se tabell över Eget kapital. Försäljning av färdiga produkter Försäljning av produkter intäktsredovisas vid en viss tidpunkt, när kontrollen över produkterna har överförts genom att produkterna levereras till kunden. Leverans sker när produkterna har skickats till en specifik plats, riskerna avseende inkurans och förlust har överförts till kunden och antingen har kunden accepterat produkterna i enlighet med försäljnings - kontraktet, acceptansvillkoren har förfallit eller så finns objektivt bevis på att alla kriterier för godkännande har uppfyllts. I praktiken beror överföring av kontroll, och därmed intäktsredovisning, normalt på leveransvillkoren. Intäkter för installationstjänster av sålda köksprodukter ch övriga produkter Intäkter avseende installationstjänster anses vara en distinkt service och hanteras därmed som ett separat prestationsåtagande. Oavsett om installation ingår i försäljningspriset för sålda köksprodukter och övriga produkter eller om detta prissätts som en separat tjänst kommer den del av transaktionspriset som avser installation att redovisas separat från intäkten kopplad till försäljning av köks- och övriga produkter. Om installa- tionstjänsten är inkluderad i försäljningspriset kommer en andel av det totala försäljningspriset att allokeras till prestationsåtagandet installa - tion, allokeringen baseras på marknadsmässigt pris för sådana tjänster. Intäkter för installationstjänster redovisas över tid i takt med att installa - tionen utförs. Med hänsyn till det normalt avser en relativt kort tidsperiod redovisas sådana intäkter linjärt över den period under vilken installatio - nen sker. Transaktionspris — Volymrabatter Kök till projektkunder säljs ofta med volymrabatter baserat på total försäljning under en viss tidsperiod, normalt 3–12 månader. Intäkter från sådan försäljning redovisas baserat på det pris som anges i kontraktet, med avdrag för de beräknade volymrabatterna. Rabatter beräknas och redovisas baserat på erfarenhet, med hjälp av antingen förväntat värde eller en bedömning av det mest sannolika beloppet. Intäkterna redovisas endast i den utsträckning det är högst sannolikt att en väsentlig återföring inte kommer att inträffa. Avtalsskulder redovisas för förväntade volymra - batter som betalas till kunder i förhållande till försäljning fram till rapport - periodens slut. Den beräknade volymrabatten revideras vid varje rappor - teringsdatum. Statliga stöd Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncer- nen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidraget periodiseras systematiskt i resultaträkningen huvudsakligen via övrig intäkt men även på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, utdelningsintäkter, räntekostnader på lån och pensions - skulder samt valutakursdifferenser på finansiella poster. Ränteintäkter eller räntekostnader redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningar redovisas i resultatet per det datum då koncernens rätt till betalning fast- ställs. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade löptiden för det finansiella instrumentet till: redovisat bruttovärde för den finansiella tillgången, eller det upplupna anskaffningsvärdet för den finansiella skulden. För finansiella tillgångar som har blivit kreditförsämrade efter det första redovisningstillfället beräknas ränteintäkter genom att tillämpa effektiv - räntan på den finansiella tillgångens upplupna anskaffningsvärde. Om tillgången inte längre är kreditförsämrad beräknas ränteintäkter åter genom tillämpning av effektivräntan på det redovisade bruttovärdet. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redo - visas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhålls avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänför - lig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla tem - porära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Skatteeffekten hänförlig till skattemässiga underskott som kommer att kunna utnyttjas mot framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefor - dran. Detta avser såväl ackumulerade förlustavdrag vid förvärvstidpunk - ten som därefter uppkomna förluster. Värdering sker till de skattesatser som gällde eller var beslutade på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som anlägg - ningstillgång eller långfristig skuld. Inkomstskatteskuld redovisas som kortfristig fordran eller skuld. Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, påver- kas aktuell skatt och uppskjuten skatt under den period som dessa fast- ställande görs. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvär - det ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet. I den mån till- gångar som uppförs utgör kvalificerade tillgångar aktiveras låneutgifter i 105 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 106 ===== anskaffningsvärdet. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvin - ningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde vilket belastar rörelseresultatet. Materiella anläggningstillgångar i fabriken i Jönköping som är direkt kopplade till köksproduktion skrivs av enligt en produktionsbaserad metod som utgår från en förväntad användning av tillgångarna i förhållande till produktionskapacitet. Den förväntade användningen och produktionska - paciteten utvärderas löpande. Övriga materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över beräknad livslängd. Avskrivningarna belastar rörelseresultatet och beräknas på tillgångar - nas ursprungliga anskaffningsvärden och beräknade nyttjandeperioder enligt följande: Köksutställningar 2–4 år Kontorsinventarier samt fordon 3–5 år Byggnader 15–40 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20 år Inventarier, verktyg och installationer 6–20 år Ingen avskrivning görs på mark. Anläggningstillgångar/avyttringsgrupp som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter Avvecklade verksamheter består av väsentlig verksamhet som avyttrats eller utgör avyttringsgrupp som innehas för försäljning och av dotterföre - tag som förvärvats i syfte att säljas vidare. Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet inklusive värdeförändringar redovisas på egen rad i resultaträkningen. Innebörden av att en grupp av tillgångar och skulder klassificeras som att de innehas för försäljning är att deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. Alla tillgångar som ingår i gruppen presenteras på en separat rad bland till- gångarna och gruppens alla skulder presenteras på en separat rad bland skulderna. Gruppen värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Immateriella tillgångar Redovisningen av rörelseförvärv kräver att överskottet av köpeskillingen från förvärvet som överstiger det bokförda nettovärdet av identifierbara tillgångar som förvärvats allokeras till den förvärvade enhetens tillgångar och skulder. Koncernen gör bedömningar och uppskattningar avseende fördelningen av det verkliga värdet av köpeskillingen. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Livs - längden för goodwill anses vara obestämd. Goodwill allokeras till kassa - genererande enheter (KGE), eller grupper av KGE:s, som förväntas dra nytta av synergier från förvärvet och testas årligen för nedskrivningbehov, eller oftare om en nedskrivning är indikerad. Vid avyttring av ett dotter - företag eller ett gemensamt styrt företag ska det belopp som är hänförligt till goodwill ingå i fastställandet av den vinst eller förlust som redovisas i koncernens resultaträkning. En beskrivning av metod och antaganden vid prövning för eventuellt nedskrivningsbehov återfinns i Not 13 Immateriella tillgångar. Övriga immateriella tillgångar är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utgifter för köp och interna och externa utgifter för utveckling av programvaror för koncernens IT-verksamhet, patent och licenser. Avskrivningar görs linjärt över de beräknade nyttjandeperio - derna, som uppgår till tre till sex år. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas årligen för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella till - gångar vilka prövas enligt IFRS 9, tillgångar för försäljning och avyttrings- grupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovi - sade värdet enligt respektive standard. Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 till - gångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill beräknas återvin - ningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av ned- skrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvär - det. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskriv - ningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet fördelas nedskriv - ningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enhe - ter). Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljnings - kostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskon - teras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången eller kassagenererande enheten (gruppen av enheter). Forskning och utveckling Produktutveckling Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa utgifter förekommer. Produktutvecklingen inom koncernen har framför allt karaktär av design utveckling och bedrivs kontinuerligt och anpassas till gällande modetrender. Någon forskning och utveckling inom produktom - rådet i större omfattning bedrivs inte inom koncernen. Programvaror Nobia investerar kontinuerligt i IT miljön och aktiverar utgifter för utveck - lingsarbeten, förvärvade programvarulicenser och utvecklingskostnader med utgångspunkt från förvärvs- och implementeringsutgifter. I Moderbo - laget finns en fond för utvecklingsutgifter om 23 (58) MSEK. Sådana imma- teriella tillgångar som ännu ej tagits i bruk prövas årligen för nedskrivning. Molnbaserade arrangemang Inom Nobia förekommer molnbaserade arrangemang, så kallade ’software as a service’ (SaaS) lösningar. Det innebär att Nobia erhåller åtkomst till en mjukvara som är molnbaserad, där åtkomsten t ex kan ske via internet men leverantören har fortsatt kontroll över mjukvaran. Kostna - der för att erhålla tillgång till mjukvaran redovisas som en löpande kost- nad över perioden då Nobia har åtkomst till mjukvaran. Om kostnader uppstår till följd av anpassningar eller konfigurationer på mjukvaran som leverantören har kontroll över, redovisas en kostnad vid tidpunkten då tjänsten utförs om tjänsten är distinkt. Utvecklingskostnader kan före - komma för att möjliggöra interaktion mellan befintlig mjukvara (där Nobia har kontroll) och den molnbaserade mjukvaran (som leverantören innehar kontroll över). I dessa fall kan utvecklingskostnaden på befintlig mjukvara aktiveras om kraven för en immateriell tillgång är uppfyllda. Leasingavtal Nobia bedömer om ett kontrakt är, eller innehåller ett leasingavtal vid avtalets början. I de fall Nobia bedöms vara leasetagare redovisas en nytt- janderättstillgång som representerar en rätt att använda den underlig - gande tillgången och en leasingskuld som representerar en skyldighet att betala leasingavgifter. Det finns undantag för korttidsleasingavtal, (lea - singavtal med en leasingperiod om maximalt 12 månader) samt leasing av tillgångar av lågt värde. För leasingavtal vilka uppfyller kriterierna för undantag redovisar koncernen leasingavgifterna som en rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av framtida leasingavgifter vilka inte har erlagts per inledningsdatum för leasingavtalet, diskonterade med den marginella låneräntan. Den marginella låneräntan är den ränte- sats som en leasetagare skulle behöva betala för en finansiering genom lån under motsvarande period, och med motsvarande säkerhet, för nytt - janderätten av en tillgång i en liknande ekonomisk miljö. Leasingavgifter som inkluderas i värderingen av leasingskulder omfattar följande: • Fasta avgifter, efter avdrag för eventuella förmåner i samband med tecknandet av det leasingavtal som ska erhållas, • Variabla leasingavgifter som beror på ett index eller ett pris, initialt värderade med hjälp av index eller pris vid inledningsdatumet, • Belopp som förväntas betalas ut av leasetagaren enligt restvärdesgarantier, • Lösenpris för en option att köpa om leasetagaren är rimligt säker på att kunna utnyttja en sådan möjlighet och • Straffavgifter som utgår vid uppsägning av leasingavtalet, om leasingperioden återspeglar att leasetagaren kommer att utnyttja en möjlighet att säga upp leasingavtalet. Leasingskulder redovisas i efterföljande period genom att skulden ökas för att återspegla effekten av ränta samt reduceras för att återspegla effek - ten av erlagda leasingavgifter. Nyttjanderättstillgången redovisas initialt till värdet av leasingskulden, med tillägg för leasingavgifter erlagda vid eller före inledningsdatum för leasingavtalet. Nyttjanderättstillgången redovisas i efterföljande period till anskaffningsvärde minus av- och nedskrivningar. Nyttjanderättstill - gångar skrivs av över beräknad nyttjandeperiod eller, om den är kortare, 106 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 107 ===== över den avtalade leasingtiden. Om ett leasingavtal överför äganderätten vid slutet av leasingperioden eller om anskaffningsvärdet inkluderar en sannolik exercis av en köpoption, skrivs nyttjanderättstillgången av över nyttjandeperioden. Avskrivningen påbörjad per inledningsdatum för lea - singavtalet. Leasar av lågt värde (tillgångar av ett värde i nyskick under ca 50 tkr) som främst utgörs av datorer, skrivare/kopiatorer och kaffemaskiner inklu - deras inte i leasingskulden utan redovisas med linjär kostnadsföring över leasingperioden. Förekomsten av leasar med en leasingperiod om maxi - malt 12 månader, så kallade korttidsleasar, bedöms inte vara väsentlig i koncernen. Varulager Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värde- ras, med tillämpning av ”först in först ut principen”, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för försäljningskostnader. Hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på normal produktion. Leverantörsrabatter, koncernen får intäkter från sina leverantörer, främst i form volymbaserade rabatter och tidig betalnings-rabatt. Dessa är redovisas som en minskning av kostnaderna under det år som de relate- rar. Vid periodens slut, i förekommande fall, gör koncernen uppskattningar leverantörsinkomster som beror på årsavtal om volymrabatter. Finansiella instrument En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas in i balansräkningen när bola- get blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell till - gång tas bort från balansräkningen när samtliga förmåner och risker för- knippade med äganderätten har överförts. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt avslutas. Finansiella tillgångar och skulder kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen, endast när det finns en legal rätt att kvitta de redovisade beloppen och en avsikt att reglera dem med ett nettobe - lopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Den legala rättigheten får inte vara beroende av framtida händelser och den måste vara rättsligt bindande för företaget och motparten både i den nor- mala affärsverksamheten och i fall av betalningsinställelse, insolvens eller konkurs. Finansiella tillgångar och skulder nettas inte i balansräkningen. Vinster och förluster från borttagande ur balansräkning samt modifiering redovisas i resultatet. Klassificering och värdering av finansiella instrument Finansiella instrument klassificeras vid första redovisningstillfället. Klassi - ficeringen bestämmer värderingen av instrumenten. Enligt IFRS 9 ska klas - sificering av finansiella tillgångar ske utifrån företagets affärsmodell och syftet med de kontraktuella kassaflödena. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde, och för vissa instrument som inte värderas till verkligt värde, inkluderas transaktions - kostnader. Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen tills dess att rättigheten i avtalet har realiserats eller företaget inte längre har rättighet till tillgången. Kontinuerligt genomförs, enligt expected loss model, genom - gång av de finansiella tillgångarna värderade till upplupet anskaffnings - värde för att utvärdera behovet av kreditförlustreservering. Finansiella till - gångar inkluderar likvida medel, kundfordringar, kortfristiga placeringar, derivat och övriga finansiella tillgångar. Egetkapitalinstrument: klassificeras till verkligt värde via resultatet. Derivat: klassificeras till verkligt värde via resultaträkningen förutom om de klassificeras som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar, då den effektiva delen av säkringen redovisas i ”Övrigt totalresultat”. Skuldinstrument: klassificeringen av finansiella tillgångar som är skuldin - strument baseras på koncernens affärsmodell för förvaltning av till - gången och karaktären på tillgångens avtalsenliga kassaflöden. Instrumenten klassificeras till: • upplupet anskaffningsvärde • verkligt värde via övrigt totalresultat, eller • verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar klassificerade till upplupet anskaffningsvärde värde - ras initialt till verkligt värde med tillägg av transaktionskostnader. Kund - fordringar redovisas initialt till det fakturerade värdet. Efter första redovis - ningstillfället värderas tillgångarna enligt effektivräntemetoden. Tillgångar klassificerade till upplupet anskaffningsvärde innehas enligt affärsmodellen att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbelop - pet. Tillgångarna omfattas av en förlustreservering för förväntade kredit - förluster. Koncernen har tillgångar klassificerade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Verkligt värde via resultaträkningen är alla andra skul - dinstrument som inte är värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat. Finansiella instrument i denna kate - gori redovisas initialt till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redo - visas i resultatet. Koncernens skuldinstrument klassificeras till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde via övrigt totalresultat är tillgångar som innehas enligt affärsmodellen att både sälja och att inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Finansiella instrument i denna kategori värderas vid för - sta redovisningstillfället till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i ”Övrigt totalresultat” tills tillgången tas bort från balansräk - ningen, då beloppen i ”Övrigt totalresultat” omklassificeras till resultatet. Tillgångarna omfattas av en förlustreservering för förväntade kreditför - luster. Verkligt värde via resultatet är alla andra skuldinstrument som inte är värderade till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat. Finansiella instrument i denna kategori redovisas initialt till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultatet. Finansiella skulder Finansiella skulder inkluderar tilläggsköpeskillingar, låneskulder, leveran - törsskulder och derivat. Redovisning sker beroende på hur skulden klassifi - ceras. Koncernen klassificerar finansiella skulder i kategorierna; finan - siella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde samt finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet enligt nedan. Skuldinstrument: klassificeras till upplupet anskaffningsvärde med undantag av derivat. Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaff - ningsvärde värderas initialt till verkligt värde inklusive transaktionskostna - der. Efter det första redovisningstillfället värderas de till upplupet anskaff - ningsvärde enligt effektivräntemetoden. Derivat: klassificeras till verkligt värde via resultaträkningen förutom om de klassificeras som säkringsinstrument i kassaflödessäkringar, då den effektiva delen av säkringen redovisas i ”Övrigt totalresultat”. Värdering till verkligt värde För de finansiella instrument där det finns marknadsnoteringar används aktuella kurser för värdering till verkligt värde. I de fall det inte finns mark- nadsnoteringar för instrumenten fastställer Nobia verkliga värden med hjälp av vanligt förekommande värderingsmodeller, där noterade priser på liknande tillgångar eller skulder på aktiva marknader används. Vid varje bokslut görs en bedömning huruvida det verkliga värde på långfristiga lån avviker från det bokförda värdet och justering görs i de fall det verkliga värdet materiellt avviker från det bokförda värdet. För kort - fristiga lån och placeringar bedöms det verkliga värdet överensstämma med det bokförda värdet mot bakgrund av att en förändring av marknads- räntan inte ger någon materiell effekt på marknadsvärdet. Finansiella derivatinstrument och andra säkringsåtgärder Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärde - ringar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstru - ment och huruvida säkring av verkligt värde eller kassaflöde föreligger. Derivat som inte identifieras som säkringsinstrument klassificeras i balans - räkningen som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansiella poster i den period då de uppstår. Säkringsredovisning Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 för finansiella instrument som syftar till att säkra: framtida kommersiella kassaflöden i utländsk valuta. Då transaktionen ingås dokumenteras förhållandet mel - lan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, eller transaktionen, lik - som målet för riskhanteringen och strategin för att vidta olika säkringsåt - gärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster. Säkringar utformas så att de kan förväntas vara effektiva, dvs det förväntas före - ligga ett ekonomiskt samband genom att säkringsinstrumentet motverkar förändringar i verkligt värde eller kassaflöde i säkrad post. Det ekonomiska sambandet fastställs företrädesvis genom kvalitativ analys av kritiska vill - kor i säkringsförhållandet. Om ändrade förhållanden påverkar säkrings - förhållandet så att kritiska villkor inte längre matchar, använder koncernen kvantitativa metoder för att utvärdera effektiviteten. Källor till säkringsin - effektivitet anges nedan under respektive säkringstyp. Koncernen fast - ställer säkringskvoten mellan säkringsinstrument och säkrad post baserat 107 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 108 ===== på de säkringskvoter som föreligger i de faktiska säkringarna. Säkrings - kvoten är 1:1 för koncernens samtliga säkringsförhållanden där säkringsre - dovisning tillämpas. Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrument som inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning redovisas omedelbart i resultaträkningen. Säkring av framtida kommersiella kassaflöden i utländska valutor För att säkra framtida prognostiserade och kontrakterade kommersiella valutaflöden såväl externa som interna inom koncernen, har koncernen upptagit valutaterminskontrakt. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på säkringsinstrumentet redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till en eventuell ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningens EBIT. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påver - kar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum. När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning resultatförs dessa samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. Om en prognostiserad transaktion inte längre förvän - tas ske överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen. Källor till säkringsineffektivitet omfattar påverkan från parternas kreditvärdighet värdering av säkringsin - strumentet och ej perfekt matchande kassaflöden mellan säkringsinstru - mentet och säkrade kommersiella kassaflöden. Koncernen bedömer att källorna till säkringsineffektivitet inte är väsentliga beaktande kreditvär - digheten hos Nobia och motparterna samt då rutiner finns för rapporte - ring och uppföljning av prognostiserade flöden mot utfall. Koncernen säk- rar normalt enbart en andel av prognostiserade kassaflöden. Lån definierade som nettoinvestering Koncernen har utlåning i utländsk valuta till vissa dotterbolag där lånen representerar en bestående del av huvudkontorets finansiering av dotter - bolaget. Lånen redovisas till balansdagens kurs, varvid kursdifferenser på lånen redovisas i resultatet. Nedskrivning av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, förutom de som klassificeras till verkligt värde via resultatet, omfattas av nedskrivning för förväntade kreditförluster. Härut - över omfattar nedskrivningen även avtalstillgångar, låneåtaganden och finansiella garantier som inte värderas till verkligt värde via resultatet. Nedskrivning för kreditförluster enligt IFRS 9 är framåtblickande och en förlustreservering görs när det finns en exponering för kreditrisk, vanligtvis vid första redovisningstillfället för en tillgång eller fordran. Förväntade kre - ditförluster återspeglar nuvärdet av alla underskott i kassaflöden hänför - liga till fallissemang antingen för de nästkommande 12 månaderna eller för den förväntade återstående löptiden för det finansiella instrumentet, beroende på tillgångsslag och på kreditförsämring sedan första redovis - ningstillfället. Förväntade kreditförluster återspeglar ett objektivt, sanno - likhetsvägt utfall som beaktar flertalet scenarier baserade på rimliga och verifierbara prognoser. Den förenklade modellen tillämpas för kundford - ringar, leasingfordringar, avtalstillgångar och vissa övriga finansiella fordringar. En förlustreserv redovisas för fordrans eller tillgångens förvän - tade återstående löptid. För övriga poster som omfattas av förväntade kreditförluster tillämpas en nedskrivningsmodell med tre stadier. Initialt, samt per varje balansdag, redovisas en förlustreserv för de nästkom - mande 12 månaderna, alternativt för en kortare tidsperiod beroende på återstående löptid (stadie 1). Om det har skett en väsentlig ökning av kredi- trisk sedan första redovisningstillfället redovisas en förlustreserv för till - gångens återstående löptid (stadie 2). För tillgångar som bedöms vara kreditförsämrade reserveras fortsatt för förväntade kreditförluster för den återstående löptiden (stadie 3). För kreditförsämrade tillgångar och ford - ringar baseras beräkningen av ränteintäkterna på tillgångens redovisade värde, netto av förlustreservering, till skillnad mot på bruttobeloppet som i föregående stadier. Under respektive modell baseras värderingen av för - väntade kreditförluster på olika metoder för olika kreditriskexponeringar. Metoden för kundfordringar, avtalstillgångar och vissa övriga finansiella fordringar baseras på historisk kreditförlustnivå kombinerat med fram - åtblickande faktorer. Leasingfordringar, vissa övriga finansiella fordringar samt likvida medel skrivs ned enligt en ratingbaserad metod. Förväntade kreditförluster värderas till produkten av sannolikhet för konkurs, förlust givet konkurs samt exponeringen vid konkurs. Både extern kreditrating och intern utvecklad ratingmetod används. Värderingen av förväntade kredit - förluster beaktar eventuella säkerheter och andra kreditförstärkningar i form av garantier. De finansiella tillgångarna redovisas i balansräkningen till upplupet anskaffningsvärde, dvs. netto av bruttovärde och förlustre - serv. Förändringar av förlustreserven redovisas i resultaträkningen som kreditförluster. Koncernens kreditexponering framgår i not 2 samt 28. Likvida medel Likvida medel består av kassamedel samt tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut med förfallodag inom tre månader från anskaff - ningstidpunkten samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Spärrade medel på bank - konton ingår inte i likvida medel. Avsättningar Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skul - der när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. Omstrukturering En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. Garantier En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garan - tier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sanno- likheter som utfallen är förknippade med. Eventualförpliktelser Upplysningar lämnas om en eventualförpliktelse när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräf - tas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning. Eget kapital Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet eget kapi- tal. Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. Resultat per aktie Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hän - syn till effekter av utspädande potentiella stamaktier. Potentiella sta - maktier utgörs under rapporterade perioder av rätter till aktier (s k match - nings- och prestationsaktierätterna). Matchningsaktierätter som innehas av anställda per rapportdagen anses utspädande. Prestationsaktierätter är utspädande i den utsträckning vinstmålen är uppfyllda per rapportda - gen. För att beräkna utspädningseffekten tillämpas en lösenkurs för aktie - rätterna som motsvarar värdet av framtida tjänster per utestående aktie - rätt beräknat som återstående kostnad att redovisa i enlighet med IFRS 2. Ersättningar till anställda Pensioner Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pen - sionsplaner. I Sverige och Storbritannien omfattas de anställda av för- månsbestämda pensionsplaner. I övriga länder och bolag omfattas de anställda av avgiftsbestämda planer. Från och med 2010 omfattas all nyintjäning i Storbritannien av avgiftsbestämda planer. Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företa - gets förpliktelser är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda pla - ner redovisas som en kostnad i resultatet i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period. Koncernens förmånsbestämda pensionsplaner är planer som anger ett belopp för den pensionsersättning en anställd, eller före detta anställd, erhåller efter pensionering, baserat på lön och antalet tjänsteår. Pensions - skulder för förmånsbestämda planer redovisas enligt gemensamma prin - ciper och beräkningsmetoder och beräknas med hänsyn till bland annat framtida löneökningar och inflation. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Det finns både fonderade och ofonderade förmånsbestämda pensions - planer inom koncernen. I de fall pensionsplanerna är fonderade finansie - ras dessa främst genom inbetalningar till pensionsstiftelser. För förmånsbestämda planer beräknas pensionsförpliktelsen enligt den så kallade Projected Unit Credit-metoden. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Beräkningen utförs årligen av obero - ende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förvän - tade framtida kassaflöden med användning av en diskonteringsränta. Dis - konteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, där en tillräckligt djup marknad finns, eller statsobligationer i avsaknad av en sådan. 108 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 109 ===== I Sverige har räntan bestämts utifrån bostadsobligationer medan den i Storbritannien baserats på företagsobligationer. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde kan det uppstå aktuariella vinster och förluster och vid fastställande av faktisk avkastning på förvalt - ningstillgångar framkommer en differens jämfört med den vid periodens början beräknade avkastningen, baserat på förpliktelsens diskonterings - ränta. De aktuariella vinsterna och förlusterna och skillnaden i avkastning på förvaltningstillgångarna benämns omvärderingar. Dessa omvärde - ringseffekter uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat. I koncernens balansräkning redovisas, för fonderade planer, pensionså - tagandet som en skuld av nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med net - totillgångar, det vill säga planer med tillgångar överstigande pensionså - tagandena, redovisas som anläggningstillgång. Nettot av ränta på pensionsskulder och beräknad avkastning på tillhö - rande förvaltningstillgångar redovisas som en del av finansnettot. Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen/-tillgången. Den del av särskild löneskatt som är beräknad utifrån tryggandelagen i juridisk person redovisas av förenklingsskäl som upplupen kostnad istället för som en del av nettoförpliktelsen/-tillgången. Avkastningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten avser och ingår därmed inte i skuldberäkningen. Vid fonderade planer belastar skatten avkastningen på förvaltningstillgångar och redovisas i övrigt totalresultat. Vid ofonderade eller delvis ofonderade planer, belas - tar skatten årets resultat. Aktierelaterade incitamentsprogram Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda, inklusive ledande befattningshavare i enlighet med de prestationsaktieprogram som Nobia initierar i enlighet med styrelsens förslag om incitamentspro - gram. Personalkostnader redovisas för värdet på erhållna tjänster, perio - diserat över programmens intjänandeperioder, beräknat som det verkliga värdet på de tilldelade eget kapitalinstrumenten (IFRS 2). Det verkliga vär- det fastställs vid tilldelningstidpunkten, det vill säga då Nobia och de anställda ingått överenskommelse om villkoren och bestämmelserna för programmen. Eftersom programmen regleras med egetkapitalinstrument klassificeras de som ”egetkapitalreglerade” och ett belopp motsvarande den redovisade personalkostnaden redovisas direkt i eget kapital (övrigt tillskjutet kapital). Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetal - ningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sanno- likt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisnings - lagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rappor- terings utgivna uttalanden gällande noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt det är möj- ligt inom ramen för årsredovisningslagen, Tryggandelagen och med hän - syn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendatio - nen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbola - gets redovisningsprinciper inom de områden som anges nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konse - kvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter. Ändrade redovisningsprinciper Ändringar av redovisningsprinciper med tillämpning 2025 har inte haft någon effekt på moderbolagets redovisning. Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare redovisas i enlig - het med undantaget till IFRS 16 i RFR2, vilket betyder att nyttjanderätter och leasingskulder inte redovisas i balansräkningen. Leasingavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. Klassificering och uppställningsformer För moderbolaget och koncernen redovisas en resultaträkning och en rap - port över totalresultat. Resultaträkning och balansräkning är för moderbo - laget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflö - desanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respek - tive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rappor - ter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anlägg - ningstillgångar, lease-avtal, eget kapital samt förekomsten av avsätt - ningar som egen rubrik i balansräkningen. Ersättningar till anställda I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbe - stämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandela- gens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillna - derna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antaganden om framtida löneökningar och att alla aktuari- ella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. Moderbolaget redovisar det verkliga värdet på aktieprogram utställda till anställda i dotterbolag som ägartillskott genom redovisning i eget kapi - tal och värdet på aktier i dotterbolag. Fond för utvecklingsutgifter Fond för utvecklingsutgifter Moderbolaget redovisar Fond för utvecklings - utgifter i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554). När aktiverade belopp skrivs av/utrangeras, förs motsvarande belopp från fonden för utvecklingsarbeten till fritt eget kapital. Ett belopp motsvarande summan av periodens utgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar har flyttats från fritt eget kapital till fonden för utvecklingsutgifter i bundet eget kapital. Koncernbidrag Moderbolaget tillämpar alternativregeln för erhållna och lämnade koncernbidrag och redovisar dessa som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Anteciperade utdelningar Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderbolaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderbolaget publicerat sina finansiella rapporter. 109 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 110 ===== 2 Finansiella risker Valutarisk Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av risk- mandat och limiter för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras centralt av koncernens finansfunktion som finns inom moderbolaget. Den övergripande målsätt - ningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat som härrör från marknadsrisker. Derivatinstrument innehas endast för säkringsändamål och inte för spe - kulativa transaktioner. Nobia har en övergripande strategi om att minska koncernens valutakursexponering kopplad till prognosticerade varuin - köp/varuförsäljning och använder sig av derivatinstrument i form av valu - taterminer för detta ändamål. Om derivatinstrument inte uppfyller kriteri - erna för säkringsredovisning värderas dessa till verkligt värde över resultaträkningen. Derivatinstrument vilka uppfyller kriterierna för säk - ringsredovisning designeras som kassaflödessäkringar och redovisas till verkligt värde med värdeförändring i övrigt totalresultat med ackumulerad effekt i eget kapital. Återföring av denna reserv till resultaträkningen sker när de säkrade underliggande transaktionerna sker. Det är Nobias policy att säkra prognosticerade flöden med cirka 80 pro- cent av flödet 0-3 månader framåt, 60 procent 4-6 månader framåt, 40 procent 7-9 månader framåt samt 100 procent av kontrakterade projekt. De viktigaste valutarelationerna har varit EUR mot GBP och NOK mot DKK samt EUR mot SEK. Den totala exponeringen uttryckt i SEK och efter kvitt- ning av motriktade flöden uppgick under 2025 till 2 078 miljoner kronor (2 377), därav säkrades 1 469 miljoner kronor (1 056). Vid utgången av 2025 uppgick säkringsvolymen till 441 miljoner kronor (890). Orealiserade vin- ster och förluster redovisade som kassaflödessäkring i eget kapital kommer att överföras till resultaträkningen vid olika tidpunkter inom 12 månader. Omräkningsexponering Koncernen har som policy att inte skydda omräkningsexponeringar i utländsk valuta. En 10 procentig förstärkning av den svenska kronan gent- emot andra valutor per 31 december 2025 skulle innebära en förändring av eget kapital med –45 miljoner kronor (–264) och av resultatet med 169 mil- joner kronor (65). Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra fakto- rer (till exempel räntan) blir oförändrade. Samma förutsättningar tillämpa - des för 2024. Kreditrisk Nobia är verksamt på ett flertal marknader och i flera distributionskanaler. Beroende på distributionskanal utgörs kundbasen av både professionella kunder och konsumenter. Av dessa skäl måste kredithantering och betal- ningsvillkor anpassas till respektive affärsenhets affärslogik och distribu - tionskanaler inom ramen för den av koncernen fastställda kreditpolicyn. Kreditpolicyn innebär att kreditvärderingen ska baseras på minst en kredi - trapport från ett välrenommerat kreditvärderingsföretag. Återköpande kunder kreditvärderas löpande. På vissa marknader och för vissa kundka - tegorier används kreditförsäkring. För kunder med låg återköpsfrekvens sker kreditgivning ofta mot säkerhet. Motpartsrisken avseende banker bedöms som mycket låg. Den totala kreditrisken utgjorde 671 miljoner kro- nor (1 458). Kreditkvaliteten på finansiella tillgångar som varken har förfal- lit till betalning eller som är nedskrivningsbara är god. Finansiell exponering Nobias policy för finansiering av utländska tillgångar innebär att syssel - satt kapital ska finansieras med externa lån i motsvarande valuta så att påverkan på skuldsättningsgraden minimeras vid valutakursförändringar. Koncernens lån handhas av Nobias huvudkontor. Genom en internbank förser huvudkontoret dotterbolagen med finansiella medel. Denna utlå - ning sker i lokala valutor. Genom matchande extern upplåning eller valuta- kontrakt minimeras resultatpåverkan genom kursförändringar. Vid nuva - rande skuldsättningsgrad och valutafördelning av sysselsatt kapital innebär det att cirka 55 procent (35%) av det utländska sysselsatta kapi- talet ska finansieras i lokal valuta. I kombination med denna policy kan annan kapitalisering väljas i respektive land i syfte att optimera kapital - struktur och skatteposition. Nobias policy för finansiell exponering innebär att ingen säkring av eget kapital görs. 2024 2025 MSEK Sysselsatt kapital per valuta Ränte bärande lån och leasing skulder Sysselsatt kapital per valuta Ränte bärande lån och leasing skulder SEK 5 417 3 712 4 569 4 071 EUR 176 49 99 38 GBP 2 474 770 –361 - DKK 1 217 589 1 096 478 NOK 184 24 170 39 Kvarvarande verksamhet 9 468 5 144 5 573 4 627 Skulder i tillgångar som innehas för försäljning - - - 772 Totalt 9 468 5 144 5 573 5 399 Ränterisk Hantering av ränteexponeringen är centraliserad vilket innebär att huvud - kontoret har ansvaret för att identifiera och hantera ränterisker. Nobia till- lämpar normalt en kort räntebindningstid. Räntebindningstiden lån upp - går till 3 månader. Räntebindning – upplåning 2024 2025 Koncernen, MSEK 0–3 mån två år tre år 0–3 mån två år tre år SEK 2 569 - - 2 983 - - Refinansieringsrisk Nobia tillämpar en centraliserad syn på koncernens finansiering, vilket innebär att all finansiering ska ske i Nobia AB eller Nobia NBI AB. Den syndi- kerade lånefaciliteten som Koncernen upptog under December 2020 har omförhandlats med de två kreditgivande bankerna i december 2024 för att bättre återspegla den förväntade återhämtningen i köksmarknaden (se sida 35). Faciliteten uppgår till 3 450 miljoner kronor och förfaller 2027. Lånen hade under 2025 tre covenanter; minimi EBITDA , räntetäckning (EBITDA genom nettoräntekostnader) and minimilikviditet (kreditfacilitet minus nyttjad del plus kassa). Under 2026 byts minimi EBITDA ut mot Skuld- sättning (nettoskuld genom EBITDA). Det är Nobias policy att erhålla lång- siktiga kreditlöften som står i samklang med Nobias långsiktiga strategi, samtidigt som detta krav måste balanseras mot kravet på låga kreditkost - nader. Utöver dessa lån har Nobia lokala kassakrediter. (se händelser efter årets utgång för ändringar av koncernens kreditfaciliteter). Nedanstå - ende tabell visar förfallostrukturen på Nobias samtliga lånefaciliteter: 2024 2024 2025 2025 Förfalloår 2027 2027 2027 2027 Lån och kreditlöften, MSEK 1 194 2 256 1 194 2 256 Därav utnyttjat, MSEK 910 1 690 1 050 1 950 Kapitalhantering Utdelningen ska i genomsnitt ligga i intervallet 40-60 procent av årets resultat efter skatt. För 2024 och 2025 blev utfallet 0,00 per aktie, ett totalt värde av 0 MSEK. Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 555 pro- cent (111). Som kapital betraktar Nobia det bokförda egna kapitalet 947 miljoner kronor (4 324). Likviditetsrisk Genom noggranna likviditetsprognoser följs den dagliga likviditeten. Likvi - diteten styrs centralt och syftar till att använda tillgänglig likviditet på ett effektivt sätt samtidigt som erforderliga reserver finns tillgängliga. Tillgänglig likviditet inklusive outnyttjade kreditfaciliteter utgjorde 489 miljoner kronor (1 120). 110 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 111 ===== Kommersiell exponering 2024 2025 USD EUR NOK SEK DKK USD EUR NOK SEK DKK Valutakontrakt på balansdagen Lokal valuta 33 –171 –15 15 4 –189 –81 19 Totalt, MSEK1) 384 –177 –15 23 39 –172 –81 27 Verkligt värde, MSEK 0 –7 0 0 0 - –2 –1 –2 - Nettoflöde kalenderår Nettoflöde, lokal valuta –3 –983) 480 –148 –127 -3 –55 4) 491 –399 –51 Nettoflöde, MSEK 2) –34 –1 1253) 472 –148 –194 -29 –604 4) 464 –399 –75 Säkrad volym, MSEK2) 0 –477 220 18 –44 - 773 –279 –76 45 1) Flöden omräknade till bokslutskurs, SEK. 2) Omräknat med snittkurs 2023, 2024. 3) Därutöver avser 34 MEUR flöde mot DKK, motsvarande 384 MSEK. 4) Därutöver avser 37 MEUR flöde mot DKK, motsvarande 409 MSEK. Känslighetsanalys 2024 2025 Valutor1) och räntor2) Förändring Påverkan på resultat före skatt, MSEK Påverkan på eget kapital3), MSEK Förändring Påverkan på resultat före skatt, MSEK Påverkan på eget kapital3), MSEK EUR/SEK 5% 3,5 2,8 5% 1,0 0,8 SEK/NOK 5% 5,3 4,1 5% 3,6 2,8 EUR/GBP 5% 19,2 14,4 5% - - NOK/DKK 5% 11,1 8,7 5% 12,6 9,9 SEK/DKK 5% 7,3 5,7 5% 9,2 7,2 DKK/SEK 5% - - 5% 0,3 0,3 EUR/NOK 5% - - 5% 1,2 0,9 DKK/NOK 5% - - 1,3 1,0 Räntenivå 100 pkt 26,0 20,6 100 pkt 30,0 23,8 1) Transaktionseffekt efter säkringar . 2) Efter räntesäkringar . 3) Motsvarar resultat efter skatt. 111 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 112 ===== Löptidsanalys över finansiella skulder inklusive leverantörsskulder 2024 2025 Koncernen, MSEK Valuta Total Inom 1 mån 1–3 mån 3 mån –1 år 1–5 år 5 år eller längre Total Inom 1 mån 1–3 mån 3 mån –1 år 1–5 år 5 år eller längre Banklån (R) Banklån3) SEK 3 170 0 46 143 2 981 - 3 600 0 49 150 3 401 - Övriga skulder Valutaterminskontrakt 1) SEK 1 0 0 1 - - 2 1 - 1 - - Valutaterminskontrakt 1) EUR 8 2 3 3 - - 3 1 1 1 - - Valutaterminskontrakt 1) NOK 2 1 0 1 - - 2 1 - 1 - - Valutaterminskontrakt 1) DKK 0 0 0 0 - - - - - - - - Valutaterminskontrakt 1) USD 0 0 0 0 - - - - - - - - Valutaswappar2) 0 0 0 0 - - - - - - - - Övriga skulder (R) DKK - - - - - - - - - - - - Övriga skulder (R) NOK - - - - - - - - - - - - Leverantörsskulder och övriga skulder SEK 1 568 1 103 257 209 –1 - 1 028 567 381 77 3 - Summa 4 749 1 106 306 357 2 980 0 4 635 570 431 230 3 404 0 Räntebärande skulder (R) 2 569 2 983 1) Värdet av valutaterminskontrakt ingår i posten derivat i balansräkningen. 2) Redovisas bland övriga skulder . 3) Amortering i enlighet med händelser efter balansdagen och skiljer sig från balansräkningen i termer av av timing där en mindre del är klassificerat som kortfristig skuld än vad som redovisas som amortering ovan. Åldersanalys, kundfordringar och övriga fordringar 2024 2025 MSEK Brutto Varav förväntade kreditförluster Varav nedskrivning Brutto Varav förväntade kreditförluster Varav nedskrivning Ej förfallna fordringar 911 7 0 439 6 0 Förfallna fordringar 0–30 dagar 99 1 0 119 2 0 Förfallna fordringar >30 dagar–90 dagar 48 - 7 42 - 16 Förfallna fordringar >90 dagar–180 dagar 19 - 20 11 - 12 Förfallna fordringar >180 dagar–360 dagar 30 - 16 10 - 3 Förfallna fordringar >360 dagar 65 - 41 8 - 13 Utestående fordringar 1 171 8 84 628 8 43 Avsättningskonto avseende förväntade kreditförluster och nedskrivning av kundfordringar och övriga fordringar MSEK 2024 2025 Ingående balans 84 92 Förväntade kundförluster 0 0 Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar –5 –10 Ändrad bedömning förväntade kundförluster 0 0 Årets nedskrivningar 18 2 Konstaterad förlust –8 –28 Omräkningsdifferens 3 -5 Avyttring av verksamhet 0 0 Utgående balans 92 51 I allt väsentligt bedöms kreditkvaliteten vara god för utestående kundford - ringar. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kre - ditexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i rapporten över finansiell ställning för respektive finan - siell tillgång. Från 2018 baserar Nobia eventuellt nedskrivningsbehov uti - från en modell för förväntade kreditförluster och nedskrivningen baseras inte längre enbart på inträffade händelser. Nedskrivning kan dock fortsatt inträffa på kundfordringar där det skett händelser som inte kunnat förut - ses. En sådan nedskrivning görs i första hand för varje enskild fordran men kan även ske gruppvis för en grupp av fordringar med likartade kredi- tegenskaper och karaktär. Vid beräkning av de förväntade kundförlus - terna beaktar Nobia historiska kundförluster, analys av respektive kund - segment samt beaktat makroekonomiska effekter på kundernas förutsättningar såsom till exempel Storbritanniens utträde ur den Europe - iska Uninons påverkan på den lokala marknaden. I ovanstående tabell avser 8 miljoner kronor (8) förväntade förluster och 43 miljoner kronor (84) reserverade fordringar. Kvittning av finansiella instrument Nobia har bindande ramavtal, avseende derivathandel, vilka medför att finansiella skulder kan komma att kvittas, s.k. nettning, i händelse av obe - stånd eller liknande händelse. Nedanstående tabeller visar belopp som omfattas av avtal för nettning per 2025-12-31 respektive 2024-12-31. Kvittningsavtal 2025 MSEK Finansiella tillgångar Finansiella skulder Redovisade belopp i rapport över finansiell ställning 5 –7 Belopp som omfattas av nettning –3 0 Belopp efter nettning 2 –7 2024 MSEK Finansiella tillgångar Finansiella skulder Redovisade belopp i rapport över finansiell ställning 13 –12 Belopp som omfattas av nettning –9 0 Belopp efter nettning 4 –12 112 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 113 ===== 3 Rörelsesegment och Nettoomsättning Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad ”management approach” eller företagsledningsperspektiv. Koncernens verksamhet är organiserad så att koncernledningen följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens regioner genere - rar. Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån regioner utgör dessa koncernens rörelseseg - ment. Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att kon - cernledningen kan följa upp regioners prestationer och resultat. Efter avyttringen av verksamheten i Storbritannien som slutfördes i februari 2026, har region Storbritannien upphört att existera och rörelsesegmentet region Norden återstår. För att återspegla nuvarande koncernstruktur redovisas region Storbritannien som resultat från avvecklad verksamhet och tillgångar och skulder som innehas för försäljning år 2025 och jämfö- relsetalen i resultaträkningen år 2024 har därmed räknats om. Nobia betraktar koncernens intäkter på kök, bad och förvaring som en enda produktgrupp eftersom bad och förvaring utgör en sådan liten del av koncernens totala balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys. Nettoomsättning och resultat per region Region Norden Koncerngemensamt och elimineringar Koncernen MSEK 2024 2025 2024 2025 2024 2025 Nettoomsättning från externa kunder 5 765 5 621 - - 5 765 5 621 Nettoomsättning från andra regioner 0 0 0 0 - - Summa netto omsättning 5 765 5 621 0 0 5 765 5 621 Bruttovinst 1 992 1 888 16 13 2 012 1 901 Bruttovinst exklusive jämförelsestörande poster 2 096 2 062 16 13 2 116 2 075 Bruttomarginal, % 34,6 33,6 - - 34,9 33,8 Bruttomarginal exklusive jämförelsestörande poster, % 36,4 36,7 - - 36,7 36,9 Avskrivningar -347 -363 -38 -33 –384 –396 Rörelseresultat 225 201 –200 –406 28 –205 Rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster 355 451 –196 –152 161 299 Rörelsemarginal, % 3,9 3,6 - - 0,5 –3,6 Rörelsemarginal exkl jmf störande poster, % 6,2 8,0 - - 2,8 5,3 Finansiella intäkter 35 21 Finansiella kostnader –268 –315 Resultat före skatt –205 –499 Nedskrivningar –4 –14 - –240 –4 –254 Summa skulder och tillgångar per region Region Norden Region Storbritannien Koncerngemensamt och elimineringar Koncernen MSEK 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 Summa operativa tillgångar 6 030 6 027 3 820 2 437 2 0991) 4291) 11 949 8 893 I summa operativa tillgångar ingår: Investeringar i anläggningstillgångar 802 413 84 89 144 90 1 030 592 Summa operativa skulder 1 698 1 603 1 081 1 678 502) 1812) 2 829 3 462 1) Utgörs främst av nedskrivning av tillgångar som innehas för försäljning om –750 miljoner kronor (0), goodwill om 387 miljoner kronor (1 103), koncernmässiga övervärden på anläggningstillgångar om 12 miljoner kronor (29) och anläggningstillgångar i moderbolaget om 420 miljoner kronor (589). Eliminering av interna fordringar uppgår till –73 miljoner kronor (–58). 2) Eliminering av interna skulder uppgår till –73 miljoner kronor (–58). 113 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 114 ===== Geografiska områden i koncernen Intäkter från externa kunder 1) Anläggningstillgångar 2) Nyttjanderättstillgångar MSEK 2024 2025 2024 2025 2024 2025 Sverige (domicil) 1 272 1 325 3 301 3 415 962 905 Danmark 2 791 2 827 676 603 585 466 Norge 1 188 1 043 139 127 29 42 Finland 441 349 141 111 52 22 Storbritannien 3 2 2 183 - 805 - Tyskland 13 11 3 - - 17 Frankrike 7 5 - - - - Island 44 55 - - - - Övriga länder 6 4 0 0 - - Totalt 5 765 5 621 6 443 4 256 2 433 1 452 1) Nettoomsättning från externa kunder utifrån kundens geografiska hemvist. 2) Anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar , tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning och rättigheter enligt försäkringsavtal. Jämförelsedata per produktgrupp Nettoomsättning per produktgrupp, % Region Norden Koncernen 2024 2025 2024 2025 Köksmöbler 73 73 73 73 Installationstjänster 5 5 5 5 Övriga produkter 22 22 22 22 Total 100 100 100 100 Jämförelsedata per kundsegment Nettoomsättning per kundsegment, % Region Norden Koncernen 2024 2025 2024 2025 Konsument 36 37 36 37 Hantverkare 15 16 15 16 Projekt 49 47 49 47 Total 100 100 100 100 Jämförelsedata per försäljningskanal Nettoomsättning per försäljningskanal, % Region Norden Koncernen 2024 2025 2024 2025 Köksspecialister, egna butiker och franchise 75 76 75 76 Direkt projektförsäljning 13 12 10 12 Bygghandel / gör det självkedjor 11 10 14 10 Andra återförsäljare 1 2 1 2 Total 100 100 100 100 Nobia redovisar sina intäkter vid den tidpunkt då kunden får kontroll över varorna. Intäkter för köksprodukter och övriga produkter redovisas vid en viss tidpunkt medan installationer redovisas över tid i takt med att installa- tionen utförs. Installationstjänster utgör ca 5% av Nobias totala omsättning. I Nobia förekommer inga kontraktstillgångar medan kontraktsskulder förekommer i form av förskott från kunder för leverans av köksprodukter eller installation. Löptiden på förskotten understiger ett år och utgående balans per 31 december 2025 uppgår till 30 miljoner kronor (171). Förskot- ten redovisas som intäkt när Nobia har fullgjort sitt åtagande till kunden i form av levererade köksprodukter eller fullgjord installation. De kontrakts - skulder som fanns i balansräkningen per 31 december 2024 har redovisats som intäkter under räkenskapsåret 2025 och de kontraktsskulder som fanns i balansräkningen per 31 december 2023 redovisades som intäkter under räkenskapsåret 2024. 114 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 115 ===== 4 Personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 2024 2025 MSEK Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Totalt Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Totalt Totalt dotterbolag1) 2 344 424 2 769 2 209 439 2 648 – varav pensionskostnader - 202 202 - 202 202 Moderbolaget 1) 102 61 163 139 51 190 – varav pensionskostnader - 29 29 - 24 24 Koncernen1) 2 446 485 2 932 2 348 490 2 838 – varav pensionskostnader - 231 231 - 224 224 1) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar . Totala kostnader för ersättningar till anställda MSEK 2024 2025 Löner och andra ersättningar 2 446 2 348 Sociala kostnader 254 266 Pensionskostnader – avgiftsbaserade planer 197 192 Pensionskostnader – förmånsbaserade planer 24 18 Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt 10 14 Kostnader för aktiesparprogrammet 2021–2024 - - 2022–2025 - - Summa kostnader för anställda 2 931 2 838 Löner och andra ersättningar för moderbolaget MSEK 2024 2025 Ledande befattningshavare 1) 18 17 Övriga anställda 84 122 Moderbolaget totalt2) 102 139 1) Under 2025 var antal personer 5 (5). 2) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar . Löner och andra ersättningar för dotterbolag MSEK 2024 2025 Verkställande direktörer i dotterbolag 1) 1 1 Övriga anställda i dotterbolag 2 343 2208 Dotterföretag totalt2) 2 344 2 209 1) Under 2025 var antal personer 1 (1). 2) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar . 115 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 116 ===== Ersättningar och övriga förmåner, 2025 Grundlön, styrelse - arvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensions - kostnad Aktie - relaterad ersättning Övrig ersättning Summa Pensions- förpliktelser Styrelsens ordförande Antony Buffin (ordförande ersättningsutskottet) 1,44 - - - - - 1,44 Styrelseledamot Andreas Elgaard 0,29 - - - - - 0,29 Marlene Forsell (ordförande revisionsutskottet) 0,58 - - - - - 0,58 Jimmy Renström (ledamot ersättningsutskottet) 0,32 - - - - - 0,32 Fredrik Ahlin (revisionsutskottet) 0,56 - - - - - 0,56 Catarina Fagerholm 0,29 - - - - - 0,29 Carsten Rasmussen (supply chain utskottet) 0,56 - - - - - 0,56 Emelie Carlsson 0,03 - - - - - 0,03 Dennis Pettersson 0,03 - - - - - 0,03 Per Bergström 0,03 - - - - - 0,03 Linda Gunnarsson 0,03 - - - - 0,03 Verkställande direktör Kristoffer Ljungfelt 6,48 - 0,50 2,21 - - 9,19 Övriga koncernledningen 1) 23,57 1,19 1,57 4,80 - 0,07 31,20 –varav från dotterbolag 2) 11,59 0,82 0,68 1,49 - 0,07 14,65 Summa 44,55 1) Antal personer 8. 2) Antal personer 3. Ersättningar och övriga förmåner, 2024 Grundlön, styrelse - arvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensions - kostnad Aktie - relaterad ersättning Övrig ersättning Summa Pensions- förpliktelser Styrelsens ordförande Antony Buffin 1,05 - - - - - 1,05 Styrelseledamot Marlene Forsell (ordförande revisionsutskottet) 0,57 - - - - - 0,57 Fredrik Ahlin (ledamot revisionsutskottet) 0,55 - - - - - 0,55 Carsten Rasmussen 0,52 - - - - - 0,52 Bekke Söderhielm 0,03 - - - - - 0,03 Dennis Pettersson 0,03 - - - - - 0,03 Nora Förisdal Larssen (avgick i april) 0,45 - - - - - 0,45 Jan Svensson (avgick i april) 0,43 - - - - - 0,43 David Haydon (avgick i april) 0,16 - - - - - 0,16 Per Bergström 0,03 - - - - - 0,03 Susanna Levinsson 0,03 - - - - - 0,03 Verkställande direktör Jon Sintorn 3,98 - 0,07 1,05 - - 5,10 Kristoffer Ljungfelt 4,32 0,13 1,58 - - 6,03 Övriga koncernledningen 1) 22,96 2,90 1,85 5,12 - 1,14 33,98 –varav från dotterbolag 2) 9,82 2,44 0,83 1,16 - 1,14 15,38 Summa 48,93 1) Antal personer 8. 2) Antal personer 3. Medelantalet anställda samt könsfördelning för styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i Not 5. Ledande befattningshavares ersättningar – Styrelsen och styrelsens ordförande Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår ersättning enligt årsstäm - mans beslut. Styrelseledamöter som är anställda i Nobia erhåller ej särskilt styrelsearvode. Av stämman valda styrelseledamöter erhåller ett fast arvode om 435 000 kronor per ledamot och 1 273 000 kronor för styrelsens ordförande. Därutöver erhåller revisionsutskottets ordförande 159 100 kro - nor och ledamot 132 300 kronor. Ett fast arvode utgår för ersättnings - utskottets ordförande med 79 000 kr och arvode till ledamot i ersättnings - utskottets ska utgå med 52 000 kronor. Ett särskilt arvode om 125 000 kronor utgåe till den styrelseledamot som styrelsen utser att ingå i styrel - sens Supply Chain Committee. För varje fysiskt styrelsesammanträde som hålls i Norden utgår ett mötesarvode om 21 000 kronor till varje leda- mot boende i Europa men utanför Norden. Sammanlagt erhöll styrelsen 3 823 999 kronor. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett inläsnings arvode på 26 000 kronor per person och år. – Verkställande direktören Verkställande direktören Kristoffer Ljungfelt har under räkenskapsåret 2025 i lön och förmåner erhållit 9 190 116 kronor, samt rörlig lönedel avse- ende 2025 års resultat med 0 kr. Utöver pensionsförmåner enligt lagen om allmän försäkring (ATP och AFP) har verkställande direktören rätt till pen- sionspremier motsvarande 35 procent av pensionsmed förande lön. Som pensionsmedförande lön menas fast årslön. Avseende 2025 utgjorde pre - miekostnaden för Verkställande Direktören 2 209 050 kronor. Pensionsål - dern är 65 år. Vid uppsägning från Nobias sida äger verkställande direktö- ren rätt till uppsägningstid motsvarande 12 månader. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader. – Koncernledningen i övrigt Koncernledningen, som under 2025 bestod av 8 personer (8), var av i moderbolaget 3 (3), har under räkenskapsåret erhållit lön och förmåner inklusive pension motsvarande 30 006 000 kronor samt rörliga lönedelar avseende 2025 års resultat med 1 193 095 kronor. Medlemmar i koncernled- ningen som är anställda i Sverige har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pension och pensionsförmåner ska vara premiebe - stämda, vilket innebär att en fastställd procentsats av individens årliga grundlön betalas in som pensionspremie. För koncernledningen ska pen - sionsförmåner inte överstiga 35 procent av den fasta kontantlönen. Med - lem i koncernledningen som har anställningskontrakt enligt annat lands villkor har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis varvid principerna i dessa riktlinjer så långt möjligt ska tillgodoses. Tidigare CFO Henrik Skogsfors erhöll en avgångsersättning motsva - rande sex månaders grundlön, utbetald i fyra delbetalningar under 2025. Utbetalningarna var villkorade av fortsatt anställning samt fullgörande av arbetsuppgifter under övergångsperioden. Detta utgör en avvikelse från ersättningsriktlinjerna och godkändes av styrelsen, då åtgärden bedöm - des nödvändig för att tillvarata Nobias långsiktiga intressen. Inga övriga avvikelser har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna ska til l- lämpas för att fastställa ersättningen för Koncernchefen eller andra ledande befattningshavare. Ingen ersättning har krävts tillbaka. – Rörlig lönedel För enhetschefers och koncernledningens rörliga lönedel gäller grundprin - cipen att rörlig lönedel maximalt kan utgå med 40 procent av fast årslön. Undantaget är VD vars rörliga lönedel kan uppgå till maximalt 65 procent av fast årslön. Undantag kan även göras för andra ledande befattnings- 116 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 117 ===== havare efter beslut i styrelsen. Den rörliga lönedelen baseras på en intjä - ningsperiod om ett år. Utfallet är beroende av huruvida i förväg uppsatta resultatmål nås. Målen för verkställande direktören fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av verkställande direktören efter tillstyrkande av styrelsens ersättningsutskott. – Ersättningsutskott Bland styrelsens medlemmar utses ett ersättningsutskott. Utskottet har bland annat till uppgift att ta fram förslag till kompensation för verkstäl- lande direktören samt ta ställning till förslag till kompensation för de chefer som direktrapporterar till honom. – Koncernledningens anställningsavtal Avtalen inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid på sex månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid på 12 månader. – Prestationsaktieprogram 2021 Vid ordinarie årsstämma 2021 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om incitamentsprogram i form av prestationsaktieprogram. Prestationsaktieprogram 2021 omfattar cirka 80 personer bestående av ledande befattningshavare och personer med högre chefsbefattningar inom Nobiakoncernen. Prestationsaktieprogrammet 2021 kräver en egen investering i Nobiaaktier. Efter intjänandeperioden kommer deltagarna vederlagsfritt tilldelas aktier i Nobia förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Tilldelning av aktier krä- ver att prestationsmål relaterat till genomsnittligt rörelseresultat (EBIT) upp- nåtts. Aktierätter tilldelas vederlagsfritt, rätt att erhålla aktier enligt aktie- rätterna förutsätter, med vissa begränsade undantag, att deltagaren förblir anställd inom Nobiakoncernen. Antalet aktierätter som berättigar till tilldelning beror på uppfyllande av prestationsmålet. Styrelsen har fastställt en miniminivå och en maximinivå för prestationsmålet som förutsätter att målnivå uppnås avseende genomsnittligt rörelseresultat under räkenskaps- åren 2021–2023. Om fastställd miniminivå för prestationsmålet uppnås berättigar aktierätterna till 25 procent tilldelning. Uppnås inte miniminivån i intervallet kommer inte aktierätterna berättiga till någon tilldelning, Om maximinivån i prestationsintervallet uppnås sker en tilldelning på 4–6 aktier beroende på typ av befattning. Mellan miniminivån och maximinivån sker tilldelning linjärt baserat på mellanliggande värden mellan de två nivåerna. När aktierätter tjänats in och aktier tilldelas ska sociala avgifter betalas i vissa länder för värdet av den anställdes förmån. En kostnad och avsätt- ning redovisas periodiserat över intjänandeperioden för dessa sociala avgifter. Avsättningen för sociala avgifter baseras på det antal aktierätter som förväntas tjänas in och på aktierätternas verkliga värde vid respek - tive rapporttillfälle och slutligen vid tilldelning av aktier. – Prestationsaktieprogram 2022 Vid ordinarie årsstämma 2022 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om incitamentsprogram i form av prestationsaktieprogram. Pre - stationsaktieprogram 2022 omfattar cirka 80 personer bestående av ledande befattningshavare och personer med högre chefsbefattningar inom Nobiakoncernen. Prestationsaktieprogrammet 2022 kräver en egen investering i Nobiaaktier. Efter intjänandeperioden kommer deltagarna vederlagsfritt tilldelas aktier i Nobia förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. För att vara berätti - gad till tilldelning av aktier krävs att deltagaren haft fortsatt anställning i Nobia-koncernen under intjänandeperioden samt att investeringen i Nobia-aktier i sin helhet bestått under samma tid. Antalet aktier som berät - tigar till tilldelning beror på uppfyllande av prestationsmålet. Styrelsen har fastställt en miniminivå och en maximinivå för prestationsmålet som förutsätter att målnivå uppnås avseende genomsnittligt rörelseresultat under räkenskapsåren 2022–2024. Om fastställd miniminivå för presta - tionsmålet uppnås berättigar aktierätterna till 25 procent tilldelning. Upp - nås inte miniminivån i intervallet kommer inte aktierätterna berättiga till någon tilldelning, Om maximinivån i prestationsintervallet uppnås sker en tilldelning på 4–6 aktier beroende på typ av befattning. Mellan minimini - vån och maximinivån sker tilldelning linjärt baserat på mellanliggande värden mellan de två nivåerna. När aktier tilldelas ska sociala avgifter betalas i vissa länder för värdet av den anställdes förmån. En kostnad och avsättning redovisas periodise - rat över intjänandeperioden för dessa sociala avgifter. Avsättningen för sociala avgifter baseras på det antal aktierätter som förväntas tjänas in och på aktiernas verkliga värde vid respektive rapporttillfälle och slutligen vid tilldelning av aktier. enligt förslaget till AGM var det 80. Det var ca 55 som accepterade erbjudandet. – Prestationsaktieprogram 2023, 2024 & 2025 Inget incitamentsprogram i form av prestationsaktieprogram antogs mel - lan åren 2023-2025. Det finns inga kostnader för prestationsaktiepro - grammen. Förändringar i antalet utestående aktierätter är som följer: Antal aktierätter prestationsprogram 2022 2024 2025 Per 1 januari 940 386 763 350 Förverkade –177 036 -763 350 Per 31 december 763 350 0 Utestående aktierätter vid årets slut har följande förfallodatum: Aktierätter Förfallodag 2024 2025 april/maj 2024 0 0 april/maj 2025 763 350 0 763 350 0 2022-2025 Intjänandeperiod juni 2022 – april/maj 2025 Prestationsmål Genomsnittligt rörelseresultat (EBIT) 2022-2025 Verkligt värde per aktierätt 29,40 kr Verkligt värde är beräknat som aktiekursen per programmets tilldelnings - tidpunkt, i maj vid början av intjänandeperioden, reducerad med nuvärdet av förväntade utdelningar under intjänandeperiod 117 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 118 ===== 6 Ersättning till revisorer Kostnader fördelade på kostnadsslag Koncernen Moderbolaget MSEK 2024 2025 2024 2025 PwC Revisionsuppdrag 5 5 2 2 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 0 1 0 1 Skatterådgivning 0 0 0 0 Andra uppdrag 1 0 1 0 Övriga revisionsbyråer Revisionsuppdrag (Deloitte) 5 6 - - Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 0 0 - - Skatterådgivning 1 1 - - Andra uppdrag 1 0 - - Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncern- redovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktö - rens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genom - förandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 5 Medelantal anställda 2024 2025 Dotterföretag i: Medelantal anställda Varav män Medelantal anställda Varav män Sverige 653 451 626 430 Danmark 1 065 788 1 054 770 Norge 189 72 172 57 Finland 224 158 158 98 Litauen 73 25 68 23 Totalt dotterföretag kvarvarande verksamhet 2 204 1 494 2 078 1 378 Moderbolaget 87 44 71 36 Koncernen, kvarvarande verksamhet 2 291 1 538 2 149 1 414 Avvecklad verksamhet Österrike 31 24 - - Storbritannien 1 989 1 382 1 813 1 259 Nederländerna 33 25 - - Koncernen, total verksamhet 4 344 2 969 3 962 2 673 2024 2025 Antal på balans dagen Varav män, % Antal på balans dagen Varav män, % Styrelseledamöter 68 76 64 72 Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 75 67 71 56 Koncernen 143 71 135 64 2024 2025 Antal på balans dagen Varav män, % Antal på balans dagen Varav män, % Styrelseledamöter 7 57 9 67 Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 4 75 4 75 Moderbolaget 11 64 13 69 118 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 119 ===== 7 Avskrivningar och nedskrivningar per funktion Avskrivningar Nedskrivningar Koncernen, MSEK 2024 2025 2024 2025 Kostnad sålda varor –153 –203 –4 –6 – varav avseende nyttjande rättstillgångar –68 –72 - - Försäljningskostnader –177 –150 0 –8 – varav avseende nyttjande rättstillgångar –134 –119 - 0 Administrationskostnader –54 –43 0 0 – varav avseende nyttjande rättstillgångar –23 –18 - - Övrig rörelsekostnad - - - –240 Summa avskrivningar och nedskrivningar –384 –396 –4 –254 – varav avseende nyttjande rättstillgångar –225 –209 - 0 8 Övriga rörelseintäkter Koncernen Moderbolaget MSEK 2024 2025 2024 2025 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 6 12 0 0 Kursvinster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär 25 79 4 4 Hyresintäkter 37 27 - - Ersättning rättstvist - 56 - - Övrigt 21 16 1 3 Summa övriga rörelseintäkter 89 190 5 7 9 Övriga rörelsekostnader Koncernen Moderbolaget MSEK 2024 2025 2024 2025 Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär –32 –88 –7 –4 Förlust vid försäljning av anläggningstillgångar –1 –4 - - Kostnader relaterade till butiksstängningar - –10 - - Nedskrivning övriga immateriella tillgångar - –240 - - Övrigt –2 –9 –1 0 Summa övriga rörelsekostnader –35 –351 –8 –4 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag MSEK 2024 2025 Kostnader för varor och material –1 981 –1 887 Kostnader för ersättningar till anställda –1 817 –1 797 Avskrivningar och nedskrivningar (Not 7) –388 –650 Fraktkostnader –427 –401 Övriga rörelsekostnader -1 213 –1 281 Summa rörelsekostnader –5 826 –6 016 11 Finansiella intäkter och kostnader Koncernen Moderbolaget MSEK 2024 2025 2024 2025 Resultat från andelar i koncernföretag Utdelningar - - - - Nedskrivning aktier i dotterbolag - - - - Resultat från försäljning av dotterbolag –4 - - - Finansiella intäkter Ränteintäkter, kortfristiga 25 14 209 87 Kursdifferenser 10 7 159 - Finansiella kostnader Räntekostnader 1 –151 –181 –112 –58 Räntekostnader avseende leasing –90 –94 - - Räntekostnader avseende pensions skuld –8 –8 - - Kursdifferenser –3 –13 - –243 Övriga finansiella kostnader –12 –19 - - Totalt –233 –294 256 –214 1) Årets räntekostnader för koncernen har reducerats med 93 miljoner kronor (146) avseende aktivering av låneutgifter enligt IAS 23. 119 Nobia års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Detta är Nobia Marknaden Strategi och mål Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning Övrig information ===== SIDA 120 =====