Årsredovisning 2025

53Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
ofta associeras med klimatförändringarna, såsom extrema 
väderhändelser som kan skada fysiska tillgångar eller störa 
verksamheten. Gällande de fysiska riskerna är det inom vår 
affärsmodell främst bolånen, där fastigheterna fungerar 
som säkerhet för lånet, som påverkas. Vi bedömer dock att 
vår exponering är hanterbar.
Den största utmaningen för Nordnet handlar istället om 
att hantera våra indirekta klimatutsläpp, där utsläpp från 
kundernas investeringar utgör det största fokusområdet. 
Eftersom våra kunder fattar investeringsbesluten, kan vi 
endast indirekt påverka vad de väljer att investera i. Att våra 
kunder gör egna placeringsval är grundläggande för vår 
affärsmodell. En annan utmaning handlar om att tillgodose 
kundernas efterfrågan på hållbara investeringsmöjligheter. 
Vår strategi för att hantera dessa utmaningar fokuserar på 
att stärka kundernas förmåga att göra hållbara val och på 
att säkerställa att det finns ett brett och konkurrenskraftigt 
utbud av hållbara produkter på plattformen. Vi använder ut-
bildning och transparens som våra främsta verktyg för stra-
tegin. Genom att tillhandahålla relevant information som 
belyser produkters hållbarhetsprofil och klimatpåverkan, 
gör vi det möjligt för kunderna att anpassa sina portföljer 
till en lägre klimatpåverkan. (E1-SBM-3 19c) (E1-SBM-3 
AR7b) (E1-SBM-3 AR8b) 
Klimatrisker som identifierats i 
resiliensanalysen
T abellen nedan visar de klimatrisker som identifierats i resi-
liensanalysen. Riskerna bedöms som låga, med undantag 
för omställningsrisk kopplat till affärsrisk: om Nordnet inte 
möter efterfrågan på produkter inom kategorin hållbara 
investeringar kan sparare välja att använda en annan aktör, 
vilket kan ha en negativ finansiell effekt för Nordnet.
Identifierade klimatrisker i resiliensanalysen
Marknadsrisk Kreditrisk Affärsrisk Operationell risk Tidshorisont
Fysisk risk
Akut Exponering i likvi-
ditetsportföljen och 
investeringarna i 
försäkringsbolagen
Exponering i kreditportföljen 
via bolån
Påverkan på kontor 
eller datacenter
Kort / Medel / Lång
Kronisk Exponering i kreditportföljen 
via bolån
Lång
Omställningsrisk
Politisk/ 
regulatorisk
Exponering i 
likviditetsportföljen 
och investeringarna i 
försäkringsbolagen
Exponering i kreditportföljen 
via portföljbelåning
Kort / Medel / Lång
T eknikskifte Exponering i 
likviditetsportföljen 
och investeringarna i 
försäkringsbolagen
Exponering i kreditportföljen 
via portföljbelåning
Kort / Medel / Lång
Kundsentiment Exponering i 
likviditetsportföljen 
och investeringarna i 
försäkringsbolagen
Exponering i kreditportföljen 
via portföljbelåning
Kunder väljer 
en annan bank 
med mer hållbart 
erbjudande
Kort / Medel / Lång
 E1-1   Omställningsplan för 
begränsning av klimatförändringarna
För att konkretisera vårt klimatarbete och säkerställa en 
omställning i linje med Parisavtalet har vi upprättat en 
omställningsplan. Planen har antagits av Nordnets vd, och 
planeras godkännas av styrelsen under 2026. Denna plan 
är en grundbult i Nordnets affärsstrategi inom hållbarhets-
området och beskriver vårt planerade tillvägagångssätt 
för att uppnå klimatmålen. Omställningsplanen revideras 
regelbundet i takt med att metoder och data förbättras. 
(E1-1 14) (E1-1-16i)
Förenlighet med Parisavtalet
Nordnet har upprättat mål för utsläppsminskning, med syf-
tet är att bidra till att uppnå Parisavtalets målsättning om 
att begränsa den globala uppvärmningen. För att säkerstäl-
la att våra mål är vetenskapligt förankrade och i linje med 
Parisavtalet har vi dels använt oss av metoden “Carbon 
Law”, som utvecklats av klimatforskare (läs mer på sida 61), 
dels anslutit oss till Science Based T argets Initiative (SBTi). 
Vi har under 2025 justerat våra mål för att överensstämma 
med SBTi:s standard och planerar att under 2026 få dessa 
validerade av SBTi. SBTi:s standard ger en metod för att 
sätta mål i enlighet med en ambitionsnivå om maximalt 1,5 
graders temperaturökning för Scope 1 och 2, och väl under 
2 grader för Scope 3. Genom att följa denna standard 
säkerställer Nordnet att omställningsplanen är i enlighet 
med Parisavtalet, och en 1,5 respektive väl under 2 graders 
ambitionsnivå.
De mål Nordnet har antagit kopplat till utsläpp inom vår 
egen och våra leverantörers verksamhet är uppdelade i 
Scope 1, 2 och 3, där vi inom varje scope har fastställt se-
parata delmål. För kategori 15 inom Scope 3 (investeringar) 
samt för investeringar gjorda av våra kunder på plattformen 
har vi mål baserade på intensitetsmått och inte absoluta 
mål. Målen är en del av vår långsiktiga plan för minskning 
av utsläpp i linje med Parisavtalet. (E1-1 16a)
Se även avsnitt E1-4 för ytterligare information om våra 
klimatmål.
Miljöinformation

===== SIDA 54 =====

54Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Utfasning av fossila bränslen och planerade 
nyckelåtgärder
Nordnets insatser för att fasa ut fossila bränslen sker inom 
olika områden. Inom vår egen verksamhet är målet att all 
elektricitet ska vara förnybar. Vad gäller våra utsläpp från 
tjänsteresor vill vi minska dessa genom att exempelvis välja 
tåg framför flyg. Nordnet arbetar även med att påverka våra 
leverantörer att minska sina utsläpp. Till exempel försöker 
vi genom dialog påverka leverantörer, särskilt datacenter, 
till att övergå till fossilfria lösningar. Slutligen arbetar Nord-
net för att underlätta för våra kunder att välja bort fossila 
bränslen när de fattar investeringsbeslut. Nordnet erbjuder 
ett stort antal hållbara investeringsalternativ som tillsam-
mans med olika funktioner på vår plattform underlättar för 
kunder att göra miljömedvetna val, till exempel genom att 
sortera bort fonder och ETF:er med exponering mot fossila 
bränslen. (E1-1 16b)
Se även avsnitt E1-3 på sida 57 för ytterligare information 
om våra åtgärder.
Inlåsta växthusgasutsläpp
Nordnet har begränsad mängd potentiella inlåsta växt-
husgasutsläpp inom Scope 1, 2 och 3. Inom utsläppen 
från våra kunders investeringar är variationen av inlåsta 
växthusgasutsläpp däremot stor, då dessa till stor del beror 
på vilka företag våra kunder investerar i – ett område där 
Nordnet saknar direkt möjlighet att påverka. Omfattningen 
av dessa utsläpp påverkas både av hur företagen i kunder-
nas portföljer hanterar sina egna inlåsta utsläpp och av hur 
kunderna väljer att allokera sitt kapital. Vår förmåga att nå 
klimatmålen är därmed i hög grad beroende av externa fak-
torer. Nordnet fortsätter dock vårt arbete med att inspirera 
och underlätta hållbart sparande för våra kunder.
Inom Scope 3 återfinns våra leverantörer. För inköp av 
varor kan de inlåsta utsläppen variera, men eftersom våra 
inköp främst är hårdvara och IT -relaterade är dessa oftast 
begränsade. Vid inköp av tjänster är klimatpåverkan i regel 
låg. (E1-1 16d)
Omställningsplanens koppling till Nordnets 
affärsstrategi
Omställningsplanen är en del av Nordnets affärsstrategi. 
Hållbarhet är en av nio pelare i Nordnets övergripande 
affärsstrategi och är därmed integrerat i alla relevanta 
processer, såsom inköp, godkännande av nya produkter 
och tjänster samt produktutveckling. Nordnet har en digital 
affärsmodell, vilket innebär att tillväxt inte nödvändigtvis 
behöver leda till ökade utsläpp. Vad gäller investeringar på 
plattformen har vi intensitetsmått, vilka inte heller påverkas 
av tillväxt. 
Omställningsplanen är också kopplad till identifierade 
risker och möjligheter. De mest väsentliga riskerna och 
möjligheterna utgör grunden för vårt klimatarbete, vilket är 
vägledande för Nordnets framtida strategi. Målen som har 
presenterats i omställningsplanen följs regelbundet upp av 
både ledning och styrelse och påverkar Nordnets operativa 
och finansiella planering och prioritering. (E1-1 16h)
Framsteg med genomförandet av 
omställningsplanen
Nordnet har under det gångna året arbetat med imple-
mentering av omställningsplanen genom att agera på två 
huvudfronter: att minska det indirekta klimatavtrycket från 
kundernas sparande och att reducera det direkta avtrycket 
från den egna verksamheten.
För att minska klimatpåverkan från kundernas investeringar 
har Nordnet vidtagit flera åtgärder. Vi har infört klimatindex 
i ett urval av våra samförvaltade fonder, vilket direkt un-
derlättar för kunderna att välja investeringsalternativ med 
lägre koldioxidintensitet. Dessutom har Nordnet antagit en 
exkluderingspolicy som säkerställer att vi inte investerar i 
företag med verksamhet inom exempelvis termiskt kol när 
vi fattar investeringsbeslut.
Parallellt har vi arbetat för att reducera utsläppen från den 
egna verksamheten samt från våra leverantörer (Scope 1, 2 
och 3). Inom leverantörskedjan, där Nordnets egna utsläpp 
till stor del sker, har vi framgångsrikt påverkat våra leveran-
törer av serverhallar att övergå till 100 procent förnybar el. 
(E1-1 16j)
Se även avsnitt E1-3 på sida 57 för ytterligare information 
om våra åtgärder. 
Hantering av inverkningar, 
risker och möjligheter
 IRO-1   Beskrivning av arbetsgången 
för att fastställa och bedöma 
väsentliga klimatrelaterade 
inverkningar, risker och möjligheter 
Genom Nordnets väsentlighetsanalys har klimatrelate-
rade inverkningar, risker och möjligheter analyserats. Hur 
analysen har genomförts har varierat utifrån vilken del av 
verksamheten som beaktats. Vi har utgått från dessa fyra 
delar:
  Nordnets egna utsläpp (inklusive utsläpp från  
 leverantörer).
  Hållbara investeringar, kunders möjlighet till att  
 investera hållbart.
  Finansierade och investerade utsläpp av växthusgaser.
  Kunder som är exponerade för risker relaterade till  
 klimatomställningen.
Baserat på informationen som samlats in i analysen be-
dömdes dessa efter de tröskelvärden för väsentlighet och 
MiljöinformationMiljöinformation

===== SIDA 55 =====

55Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
tidshorisonter som redogjorts för på sida 44. Nordnets 
strategiska planering görs på tre till fem års horisont vilket 
ligger inom definitionen för medellång sikt. Relevanta till-
gångars livslängd är bolåneportföljen där livslängden kan 
skattas till cirka 30 år. Tidsperspektiv för kapitalallokering 
anses inte vara relevant för Nordnet.
Nordnets analys av klimatscenarier har inte visat på några 
resultat som skulle kräva ett avgörande klimatrelaterat 
antagande i de finansiella rapporterna. Detta innebär att 
vi inte har behövt ändra några ekonomiska bedömningar i 
våra finansiella rapporter på grund av klimatscenarier.  (E1-
IRO-1 AR15)
Inverkningar
Egna och leverantörers utsläpp
För att identifiera och bedöma inverkan från Nordnets egna 
verksamhet samt våra leverantörer har vi genomfört en ge-
nomlysning av utsläppen i Scope 1, 2 och 3. Kartläggning-
en har inkluderat en detaljerad analys av de sektorer där 
Nordnet gör inköp. De identifierade väsentliga utsläppska-
tegorierna, till exempel energikonsumtion, anställdas pend-
ling, tjänsteresor samt utsläpp kopplade till vår inköpskedja, 
uppgår till en nivå att de inte är försumbara. 
Hållbara investeringar, kunders möjlighet till att 
investera hållbart
Genom våra kunders investeringar kan Nordnet ha en 
positiv inverkan på klimatet. Om våra kunder väljer hållbara 
investeringsalternativ kan det bidra till att öka kapitalflödet 
till bolag som aktivt driver omställningen, samtidigt som 
det minskar finansieringen för verksamheter med höga kol-
dioxidutsläpp. Genom att främja denna kapitalförflyttning 
kan Nordnet accelerera utfasningen av koldioxidintensiva 
verksamheter.
Ett sätt för oss att bedöma i vilken utsträckning våra kun-
ders investeringar bidrar till denna omställning är att utgå 
från EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar 
(SFDR). Vi mäter andelen av fondkapitalet på vår plattform 
som är investerat i fonder klassificerade som Artikel 8 och 
Artikel 9. Dessa fonder har högre hållbarhetsambitioner än 
andra fonder: Artikel 8-fonder främjar miljörelaterade och/
eller sociala egenskaper som en del av sin strategi, medan 
Artikel 9-fonder har hållbar investering som sitt primära 
mål.
Utbud hållbarhetsklassade fonder* 2025 2024 2023
Antal hållbarhetsklassade fonder (artikel 8 och 9) 2 398 2 260 2 050
Varav artikel 9 ("mörkgröna") 206 200 190
Andel av fondkapitalet i hållbarhetsklassade 
fonder (artikel 8 och 9) 86% 87% 84%
Varav artikel 9 ("mörkgröna") 4% 4% 5%
* Artikel 8 och 9. Definitioner utifrån SFDR.
Utbud hållbarhetsklassificerade ETF:er* 2025 2024 2023
Antal hållbarhetsklassade ETF:er (artikel 8 och 9) 831 780 610
Varav artikel 9 ("mörkgröna") 79 70 40
Andel av fondkapitalet i hållbarhetsklassade 
ETF:er (artikel 8 och 9) 16% - -
Varav artikel 9 ("mörkgröna") 0.1% - -
* Artikel 8 och 9. Definitioner utifrån SFDR.
Nordnet Fonder AB i siffror* 2025 2024 2023
Antal artikel 8-fonder 16 15 15
Antal fonder utan hållbarhetsklassificering 1 1 1
Andel av kapitalet i artikel 8-fonder 85% 83% 81%
Andel av kapitalet i fonder utan hållbarhetsklas-
sificering 15% 17% 19%
* Definitioner utifrån SFDR.
Finansierade och investerade utsläpp av 
växthusgaser
Kunders investeringar
Nordnets kunders investeringsval kan ha en indirekt 
klimatpåverkan genom att de väljer investeringar som har 
en inverkan på klimatet. För att identifiera och bedöma 
klimatpåverkan beräknar därför Nordnet utsläppen från 
kundernas investeringar på plattformen. Nordnet mäter 
koldioxidavtrycket som portföljviktad koldioxidintensitet. 
Metoden innebär att koldioxidintensiteten för respektive 
bolag beräknas som utsläpp genom intäkter, för att därefter 
viktas med dess andel av sparkapitalet. Detta säkerstäl-
ler att alla portföljer är direkt jämförbara med varandra, 
oberoende av den totala investeringens nominella storlek. 
Således påverkas inte intensiteten av en förändring i storle-
ken på sparkapitalet på plattformen.
Utlåning
Nordnets kreditgivning består av bolån och portföljbelå-
ning. Nordnet bedriver inte traditionell företagsutlåning 
eller projektfinansiering. Bolån är en del av utlåningsverk-
samheten med särskild betydelse för klimatet, eftersom 
fastigheter har en stor påverkan på klimatet. (E1-IRO-1 
20a) (E1-IRO-1 AR9a)
Risker och möjligheter
Fysiska klimatrisker 
Metod för bedömning av fysiska klimatrisker och 
användning av scenarioanalyser
En fysisk klimatrisk innebär bland annat att klimatför-
ändringarna leder till en ökad frekvens av extremväder, 
såsom stormar, torka eller skyfall. I arbetet med att förstå, 
analysera och bedöma exponeringen av risker kopplade 
till klimat- och miljöförändring används stresstester och 
scenarioanalyser där olika fysiska risker materialiseras. 
De flesta av dessa analyser har sitt ursprung i Nordnets 
processer för solvens och kapitalutvärdering som genom-
förs för Nordnets försäkrings- respektive bankverksamhet 
(ORSA respektive IKLU).
Miljöinformation

===== SIDA 56 =====

56Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Tidshorisonerna för analyserna täcker risker på kort, 
medellång och lång sikt. Störst fokus ligger på kort res-
pektive medellång sikt då det finns bättre möjligheter att 
genomföra relevanta analyser samt att dessa bedöms mest 
relevant för Nordnets riskprofil. Klimatförändringar är till sin 
natur långsiktiga och här blir bedömningarna till stor del 
kvalitativa. Risker på medellång sikt bedöms även kunna ge 
vägledning för hur risker kan utvecklas på längre sikt.
Scenarier för kreditrisk
Nordnet har identifierat en potentiell fysisk klimatrisk i bolå-
neportföljen och mäter klimatpåverkan på bolåneverksam-
heten genom olika stresstester. Exponeringen för fysiska 
klimatrisker bedöms utifrån ett översvämningsscenario till 
följd av höjda havsnivåer. Detta scenario bedöms utgöra 
en större risk än översvämning till följd av kraftiga regn och 
risker förknippade med andra fysiska risker som brand eller 
vind. Höjda havsnivåer är ett långsiktigt scenario och för 
att förenkla genomförandet och tydliggöra känsligheten 
utgår analysen från att portföljen och dess värde är kon-
stant över tid och att inga proaktiva åtgärder genomförs. 
Nordnet bedömer att en låg andel av fastigheterna som 
utgör säkerheter i bolåneportföljen påverkas vid en havs-
nivåhöjning som är två meter. I detta högutsläppsscenario 
(IPCC5-8.5, definierat av FNs klimatpanel IPCC) antas 
den sammanlagda minskningen av marknadsvärdet, på 
grund av översvämningsrisker samt direkt skada, vara stor. 
Den direkta skadan antas inte täckas av försäkringsbolag. 
Eftersom ett bolån via Nordnet endast är ett komplement 
till ett portföljsparande, stressas även marknadsvärdet 
på kundens värdepappersportfölj. Scenariot beräknas på 
lång sikt, vilket är relevant givet bolånens löptid om 30 år. 
Gällande den geografiska precisionen har vi, i brist på data 
på fastighetsnivå, valt att stressa marknadsvärdet för hela 
fastighetsbeståndet i de utsatta regionerna. Denna metod 
innebär ett medvetet mer konservativt antagande, och där-
med en hårdare stresstest, jämfört med att endast stressa 
de individuellt påverkade fastigheterna. (E1-IRO-1 20b) 
(E1-IRO-1 21) (E1-IRO-1 AR11) (E1-IRO-1 AR 13)
Risker och möjligheter genom klimatrelaterad  
omställning
Metod för bedömning av omställningsrisker och användning 
av scenarioanalyser
Risker och möjligheter kopplade till klimatomställningen 
bedöms genom scenarier som fokuserar på regulatoris-
ka förändringar, marknadsförändringar och teknologisk 
utveckling. Bedömningen utgår från samma tidshorisonter 
som för fysiska risker, där störst fokus ligger på kort och 
medellång sikt. Vi har också beaktat förändringar i kunder-
nas beteenden.
För att tydliggöra hur klimatfaktorer driver väsentliga 
förändringar och därigenom marknads-, kredit-, försäk-
rings- och operativ risk, har Nordnet även tagit fram ett 
gemensamt klimatscenarionarrativ för försäkrings- och 
bankverksamheten. Narrativet inspireras av de scenarier 
som Network for Greening the Financial System (NGFS) 
har tagit fram, där störst input har tagits från det kortsiktiga 
scenariot "Sudden wake-up call”, vilket är ett av scenariona 
för 1,5 graders temperaturökning. Nedan beskrivs komplet-
terande scenarioanalyser ur ett omställningsriskperspektiv.
Scenarier för kreditrisk
Nordnet har en potentiell exponering mot kreditförluster 
kopplat till klimatrelaterade omställningsrisker. Vi mäter 
energieffektivitet i utlåningsportföljen genom analys av 
hur stor andel av fastigheterna i bolåneportföljen som är 
energieffektiva. För att definiera vad som är en energief-
fektiv fastighet så används tröskelvärdet 15 procent mest 
energieffektivt i landet, vilket är i linje med definitionen av 
hållbara bostäder inom EU-taxonomin.
Scenarier för marknadsrisk
Ett scenario som används i bedömningen av försäkrings-
bolagens klimatriskexponering innebär att bolag med hög 
koldioxidintensitet inte klarar hållbarhetsomställningen, 
vilket leder till att deras börsvärde utraderas. Då kundernas 
tillgångar sjunker i värde innebär det sämre intäktsmöjlig-
heter för Nordnet. Denna stress får en större påverkan på 
den norska marknaden där andelen företag inom olje- och 
gassektorn är större än i övriga nordiska länder.
För bankens portföljbelåning används olika scenarier för 
att uppskatta känsligheten vid ogynnsamma klimatrelate-
rade förhållanden. Ett scenario innebär att förändringar i 
regelverk förhindrar utlåning med pant i företag inom olja- 
och gassektorn. I ett annat scenario simuleras kraftiga fall i 
aktiekurserna för bolag inom olje- och gassektorn. 
Scenarier för affärsrisk
Om kundernas efterfrågan på hållbara investeringar 
kopplat till klimat skiljer sig från vad Nordnet erbjuder, finns 
också risk att faktiska och potentiella kunder överväger 
andra aktörer. För att analysera detta har Nordnet dels an-
vänt sig av kundundersökningar där efterfrågan på hållbara 
produkter mäts, tillsammans med kartläggningar över vilka 
produkter som går att erbjuda. (E1-IRO-1 20c) (E1-IRO-1 
21) (E1-IRO-1 AR12)
Utvärdering av Nordnets känslighet i stresstester
De specifika scenarierna för omställningsrisk och fysiska 
risker bedöms vara viktiga för att analysera Nordnets käns-
lighet för dessa risker. Analysen av scenarierna visar att de 
ensamna inte är tillräckliga för att driva väsentliga kost-
nadsökningar, intäktsfall eller kreditförluster. För att uppnå 
väsentlig finansiell påverkan måste de kombineras med 
bredare, generella negativa stresstester som simulerar en 
plötslig och ihållande lågkonjunktur. Dessa mer effektfulla, 
övergripande stresstester är därmed tongivande i våra 
analyser. Eftersom dessa generella stresser kan vara drivna 
av underliggande klimatfaktorer blir analyserna avgörande 
för att bedöma den finansiella väsentligheten av klimatre-
Miljöinformation

===== SIDA 57 =====

57Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
laterade risker för Nordnet, även om de inte uttryckligen 
är benämnda som klimatrelaterade. Analyserna visar att 
Nordnets diversifierade intäktsströmmar ger en hög grad 
av resiliens och stor motståndskraft.
 E1-2   Policyer för begränsning av 
klimatförändringarna
Vår hållbarhets- och miljöpolicy utgör det centrala styr-
dokumentet för hur Nordnet arbetar med klimatfrågor. Vår 
policy är utformad för att hantera både vår verksamhets 
direkta påverkan och den indirekta påverkan som sker 
genom vår värdekedja. Genom att integrera klimatåtgär-
der i våra policyer, styr vi mot en mer hållbar affärsmodell. 
Nedan styrdokument omfattar hela Nordnets verksamhet 
och är integrerade i vårt dagliga arbete, där vd är ytterst 
ansvarig för att policyerna implementeras och efterlevs.
Vid fastställandet av styrdokumenten har Nordnet inte 
specifikt konsulterat berörda intressenter, men vi bedömer 
att styrdokumenten är väl i linje med dessa intressenters 
behov.
Nordnets hållbarhets- och miljöpolicy reglerar hur vi ska 
arbeta inom klimatområdet och är relevant för samtliga 
väsentliga inverkningar och den väsentliga risken inom 
området. Policyn, som antas av styrelsen minst en gång 
om året, fastslår att Nordnet ska arbeta för att minska våra 
direkta och indirekta utsläpp i linje med Parisavtalet. Detta 
innebär bland annat att vi aktivt ska arbeta för att minska 
Nordnets direkta påverkan på miljön, till exempel genom 
att sträva efter att driva våra kontorsytor med 100 procent 
elektricitet från förnyelsebara energikällor och återvinna 
avfall. Det innebär också att vi ska försöka påverka leve-
rantörer till att minska sina utsläpp samt använda sig av 
förnyelsebara energikällor. 
Utöver detta ska Nordnet arbeta för att minska den nega-
tiva påverkan från kunders investeringar. Målsättningen 
är att den indirekta påverkan på klimatet ska minska i linje 
med Parisavtalet. Som ett led i detta fastslår policyn att 
Nordnet ska erbjuda ett brett utbud av hållbara investe-
ringsalternativ, tillhandahålla digitala och användarvänliga 
verktyg som gör det enkelt att investera hållbart samt inspi-
rera och ge information om hållbart sparande. 
Riktlinjer för affärsresor gäller samtliga anställda eller 
andra som gör affärsresor för Nordnets räkning, och är rele-
vant för inverkningen som sker från Nordnets egna utsläpp. 
Riktlinjerna syftar till att styra affärsresor till miljövänliga 
alternativ med hänsyn tagen till kostnad och de anställdas 
säkerhet. Nordnets HR-chef antar riktlinjerna minst en 
gång om året.
Inköpsinstruktionen fastslår att samtliga leverantörer ska 
efterleva Nordnets uppförandekod för leverantörer eller ha 
en egen motsvarande kod. Uppförandekoden är baserad 
på UN Global Compacts principer om miljö, mänskliga rät-
tigheter, antikorruption samt arbetsrätt, och säkerställer att 
leverantörerna uppfyller våra hållbarhets- och klimatkrav. 
Denna instruktion är relevant för inverkningen från Nord-
nets egna utsläpp och antas minst en gång om året av vd.
Ingen av ovan policyer reglerar områdena anpassning till 
klimatförändringarna, energieffektivitet eller utveckling 
av förnybar energi, då detta inte anses väsentligt för vår 
verksamhet. (E1-2 25)
 E1-3   Åtgärder och resurser med
avseende på klimatförändringspolicyer
För att uppnå de syften och mål som är fastställda i vår 
policy har vi under 2025 genomfört en rad nyckelåtgärder. 
Dessa insatser är strategiskt indelade i två huvudområden: 
åtgärder som påverkar kundernas investeringar och åtgär-
der inom den egna verksamheten. 
Nyckelåtgärder: kundernas investeringar
Nordnets hållbarhets- och miljöpolicy fastslår att vi ska 
arbeta för att minska den negativa påverkan från kunders 
investeringar. I linje med detta bidrar nedan åtgärder till en 
minskning av växthusgasutsläpp. Om inget annat nämns 
omfattar nedan åtgärder samtliga verksamhetsländer.
Exkluderingsstrategi 
Under året har Nordnet antagit en exkluderingsstrategi 
som definierar ett antal sektorer och kriterier som vi strävar 
efter att exkludera från investeringar. Strategin är tillämplig 
i de fall Nordnet ansvarar för investeringsbeslutet, till ex-
empel för de fonder som förvaltas av Nordnet Fonder AB. 
Strategins syfte är att systematiskt undvika exponering mot 
branscher som bedöms ha en särskilt negativ påverkan på 
miljö- och samhällsfrågor, samt mot aktörer som bryter mot 
internationella normer. Bland de sektorer som exkluderas 
märks oljesand, skifferenergi och termiskt kol. Strategin 
är ännu inte implementerad i hela koncernen, utan detta 
arbete kommer fortsätta under 2026. 
Byte av index för samförvaltade fonder
Under året har vi bytt ut det underliggande indexet för sex 
av de fonder vi samförvaltar. De nya indexen har olika mål 
kopplade till koldioxidutsläpp, bland annat att minska koldi-
oxidutsläppen i enlighet med Parisavtalet. Bolag i sektorer 
med höga utsläpp och som inte agerar i enlighet med Pa-
risavtalet får en lägre viktning i fonden, medan bolag som 
bedöms vara bättre positionerade för att dra nytta av eller 
aktivt bidra till omställningen får en högre viktning. 
Genomlysning av fondutbud
Under det gångna året har vi genomfört en genomlysning  
av vårt fond- och ETF-utbud, med särskilt fokus på produk-
ter klassificerade som Artikel 9 enligt SFDR (EU:s Disclo-
sureförordning). Syftet med projektet var att säkerställa att 
vårt utbud på ett tillfredsställande sätt möter kundernas 
efterfrågan på hållbara investeringsalternativ.  
Miljöinformation

===== SIDA 58 =====

58Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Vår analys bekräftar att vårt erbjudande inom Artikel 9 är 
robust, särskilt när det gäller globalfonder samt USA- och 
sektorspecifika aktiefonder. Även om vi noterar att markna-
dens utbud av Artikel 9-fonder är mindre omfattande inom 
vissa tillgångsslag eller kategorier, som obligationsfonder 
eller de fonder med en utpräglad nationell eller nordisk in-
riktning, bedömer vi att det nuvarande utbudet av hållbara 
investeringsalternativ är tillräckligt brett och kvalitativt för 
att möta kundernas nuvarande efterfrågan. Vi gör således 
bedömningen att vi är väl positionerade för att även han-
tera den förväntade ökningen av efterfrågan på hållbara 
investeringar framöver. 
Inspiration och utbildning om hållbara investeringar
Som en del av vår strategi för hållbart sparande har 
Nordnet tidigare utvecklat funktioner som underlättar 
för kunderna att investera med fokus på hållbarhet. Ett 
exempel är de bevakningslistor som gör det möjligt för 
kunder att identifiera och investera i bolag som medverkar 
till den gröna omställningen. Funktionen har blivit en av de 
mest uppskattade på plattformen och bidrar löpande till att 
stödja våra kunders hållbara sparande. Bevakningslistorna 
används fortlöpande av kunder och förenklar kapitalallo-
kering till hållbara investeringar, vilket bidrar till minskad 
koldioxidintensitet i kundernas portföljer.
Under året har vi också publicerat flera blogginlägg med 
syfte att inspirera och öka kunskapen om hållbart sparan-
de, till exempel om hur kunder kan investera i lösningar 
mot vattenbrist och klimatförändringar. Syftet med dessa 
blogginlägg är att sänka tröskeln för hållbara investeringar, 
ge konkreta tips och direkt stödja kundens förmåga att 
fatta informerade beslut som är i linje med deras egna 
hållbarhetsmål.
Nyckelåtgärdernas förväntade effekt
Nedanstående åtgärder bedöms ha långsiktig effekt. Vad 
gäller indexbytet samt utbildningsinsatserna förväntas 
ytterligare minskningar under kommande år som inte 
inkluderats i beräkningarna. För övriga åtgärder förvän-
tas en permanent minskning, dock utan ytterligare effekt 
framöver. 
Nyckelåtgärd Bidrar till utfasning 
av fossila bränslen
Uppnådda och 
förväntade minskningar 
av växthusgasutsläpp
Exkluderingsstrategi Ja Mäts inte enskilt*
Byte av index Ja - 27 424 tCO2e
Analys av fondutbud Ja Mäts inte enskilt*
Inspiration och utbildning 
om hållbara investeringar Ja Mäts inte enskilt*
 
* Det är i princip omöjligt att koppla minskade växthusgasutsläpp som härrör från 
våra kunders investeringar till effekten av en enskild åtgärd. Vi utvärderar därför 
framstegen mot våra mål genom övergripande mått, såsom minskningen av det 
totala koldioxidavtrycket för det investerade kapitalet. (E1-3 29a) (E1-3 29b)
Nyckelåtgärder: den egna verksamheten
Nordnets hållbarhets- och miljöpolicy, som kompletteras av 
Nordnets riktlinjer för affärsresor, fastslår att vi ska arbeta 
för att minska Nordnets direkta och indirekta utsläpp i linje 
med Parisavtalet. I linje med detta bidrar nedan åtgärder till 
en minskning av växthusgasutsläppen.
Energieffektivitet i datacenter
Vi har infört en kravställning i inköpsprocessen som inne-
bär att alla nya avtal med datacenter inkluderar krav på 
energieffektivitet (PUE ≤ 1,3), användning av 100 procent 
förnybar elektricitet samt mål om att leverera klimatneutrala 
tjänster senast år 2030. Genom dialog och påverkan inom 
ramen för befintliga avtal arbetar vi systematiskt för att få 
leverantörerna av serverhallar att övergå till 100 procent 
förnybar elektricitet. Vi förväntar oss att dessa åtgärder 
kommer att minska våra indirekta utsläpp inom kategorin 
inköp av varor och tjänster och bidra till att vi når målet om 
50 procent reduktion av utsläppen inom denna kategori till 
2033.
Affärsresor 
För att minska utsläpp från affärsresor införde Nordnet 
2024 riktlinjer som prioriterar klimatvänliga alternativ: loka-
la tjänsteresor ska primärt genomföras med kollektivtrafik, 
och tåg ska väljas framför flyg för inrikesresor i största 
möjliga mån. Eftersom dessa riktlinjer trädde i kraft under 
2024, är det i den aktuella rapporteringsperioden som vi 
för första gången kan utvärdera och mäta effekten av dessa 
insatser på våra utsläpp.
Nyckelåtgärdernas förväntade effekt
Nedanstående åtgärder bedöms ha långsiktig effekt. Åt-
gärderna förväntas ge en permanent minskning, dock utan 
ytterligare effekt kommande år.
Nyckelåtgärd Bidrar till 
utfasning av 
fossila bränslen
Uppnådda och 
förväntade minskningar 
av växthusgasutsläpp
Förnyelsebar elekricitet i 
serverhallar Ja - 2 tCO2e
Affärsresor Ja - 8 tCO2e
 
 (E1-3 29a) (E1-3 29b)
 
Resursbehov för genomförande av åtgärder
För att framgångsrikt kunna genomföra våra klimatåtgärder 
och uppfylla våra hållbarhetsmål krävs en kombination av 
interna och externa resurser. Då den absolut största delen 
av Nordnets klimatpåverkan uppstår genom kundernas 
investeringar, är tillgång till hållbarhetsdata av god kvalitet 
en grundläggande förutsättning för vår fortsatta klimat-
omställning. Kvalitativ data är avgörande på två sätt. Dels 
möjliggör det för oss att presentera nödvändig information 
till kunderna, vilket i sin tur är en grundförutsättning för att 
framgångsrikt styra kapitalflöden i linje med hållbarhetsmå-
len. Dels är tillförlitlig hållbarhetsdata, kopplat till både våra 
leverantörer och de bolag som kan investeras i via platt-
formen, nödvändigt för att Nordnet ska kunna genomföra 
Miljöinformation

===== SIDA 59 =====

59Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
korrekta och transparenta utsläppsberäkningar.
Därutöver är våra medarbetares kompetens en mycket 
viktig resurs då kunskap inom hållbarhet och klimatom-
ställning är avgörande för ett effektivt genomförande av 
våra åtgärder. Det är också viktigt för att följa och anpassa 
vår verksamhet till branschpraxis, förändrade regelverk 
och marknadstrender. Inga betydande kostnader eller 
investeringar förväntas uppstå till följd av de vidtagna eller 
planerade åtgärderna. (E1-3 AR 21)
Mått och mål
 E1-4  Mål för begränsning av 
klimatförändringarna
Nordnets mål fokuserar på minskning av växthusgasut-
släpp. Syftet med målet är att säkerställa att arbetet med 
inverkningarna och riskerna inom klimatområdet är effektivt 
och ändamålsenligt med de riktlinjer som fastställts i 
policyn. Styrelsen har antagit mål och delmål som omfattar 
samtliga verksamhetsländer och koncernbolag. 
Mål 2050
Nettonollutsläpp 2050: Nordnet ska år 2050 
ha ett nettonollutsläpp av växthusgaser från 
Nordnet, leverantörer och kundernas investe-
ringar.
Utöver målet om nettonollutsläpp 2050 har Nordnet 
antagit ett antal delmål som ska uppnås 2033, som visar 
på Nordnets målsättningar för minskning av utsläpp av 
växthusgaser uppdelat per scope och vissa kategorier. För 
ökad jämförbarhet har dessa delmål även räknats om till 
2030 års nivåer, vilket redovisas i tabellen "Mål för ut-
släppsminskningar och effekter av åtgärder" på sida 62.
Målen följs regelbundet upp och utvärderas av både Håll-
barhetskommittén och styrelsens revisionsutskott. Genom 
kontinuerlig utvärdering säkerställs att de genomförda ak-
tiviteterna är i linje med de uppsatta målen och att bolaget 
är på rätt väg för att nå målen. (E1-4 33)
Miljöinformation

===== SIDA 60 =====

60Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Förklaring av basårets representativitet
Basåret 2023 har valts eftersom det är det första året då 
Nordnet hade tillgång till tillräckligt tillförlitlig och heltäck-
ande data för att fastställa en baslinje för både vår ope-
rativa klimatpåverkan (Scope 1, 2 och 3) och vår indirekta 
påverkan via kundernas sparkapital. Valet av baslinjevärde 
säkerställer en representativ utgångspunkt för de områden 
som ingår i klimatomställningsplanen och möjliggör där-
med mätning av framsteg mot våra långsiktiga mål. Data 
för katergori 15 (investeringar), inom Scope 3, har dock inte 
varit tillgängliga vid basåret. 
Vi är medvetna om att baslinjevärdet kan påverkas av 
externa faktorer. I takt med att vi kontinuerligt förbättrar vår 
datakvalitet och förfinar metoder kommer vi att utvär-
dera om baslinjevärdet behöver justeras vid kommande 
revideringar av omställningsplanen, exempelvis genom 
normalisering eller användning av ett flerårigt genomsnitt. 
(E1-4 AR 25a)
Metod för upprättandet av målet och 
vetenskaplig förankring 
Nordnet står bakom målsättningen i Parisavtalet att hålla 
den globala uppvärmningen väl under 2 °C och sträva efter 
att begränsa den till 1,5 °C. Med detta som utgångspunkt 
har vi tidigare formulerat mål för vår verksamhet i linje 
med principen "Carbon Law”, som innebär en halvering av 
utsläppen vart tionde år (se faktaruta). Vårt referensmål-
värde är således en 50 procents minskning mellan 2023 
och 2033. Under året har vi arbetat med att säkerställa att 
dessa mål är vetenskapligt förankrade och i linje med Pari-
savtalet. Vi arbetar utifrån Science Based T argets initiative 
(SBTi) och har under 2025 satt mål med utgångspunkt i 
SBTi:s standard, som dock inte validerats ännu (förväntas 
ske under 2026). Detta innebär en förfining av metoden för 
att ta fram målen och en något ökad ambition jämfört med 
“Carbon Law”. Dessa mål är utformade så att utsläppen 
högst ska motsvara en temperaturökning om 1,5°C i Scope 
1 och 2 samt 2°C i Scope 3. Under året har vi även i linje 
med detta satt ett långsiktigt mål som innebär att Nord-
net ska ha nettonollutsläpp 2050. Nettonoll innebär att 
utsläppen ska ha minskat med 90 procent. Resterande 10 
procent ska neutraliseras genom åtgärder som avlägsnar 
motsvarande mängd koldioxid ur atmosfären.
Förändringar i kunders önskemål vad gäller investeringar är 
en förutsättning för att vi ska kunna nå våra mål för kunders 
investeringar på plattformen. Notera att kategori 15 inom 
Scope 3 inte har specifika mål utan till viss del inbegrips i 
målet för kunders investeringar på plattformen och därmed 
är ett intensitetsmått och inte ett absolut mått. Ökat antal 
kunder kommer att ha påverkan på nivån av de absoluta 
utsläppen för kategori 15. För övriga kategorier av utsläpp 
har Nordnet beaktat framtida utveckling, så som ökat antal 
kunder, förändringar i kundernas önskemål och regelverk-
saspekter, men bedömt att detta inte kommer ha stor på-
verkan på våra utsläpp av växthusgaser eller arbetet med 
att minska dem. Under arbetet med framtagandet av målen 
har inte några intressenter involverats. (E1-4 34 e)
Scope 1
Scope 2*
Företagsbilar
±0%
Utsläpp 2023: 
0 CO2e
Elektricitet, fjärrvärme  
och fjärrkyla
-55%
Utsläpp 2023:  
52 CO2e
* Inom Scope 2 har den mark-
nadsbaserade metoden använts 
vid beräkningar. (E1-4 AR 24)
Inköpta varor och 
tjänster 
 
-50%
Utsläpp 2023: 
238 CO2e
Transport och distri-
bution i tidigare led 
-50%
Utsläpp 2023:
 85 CO2e
Anställdas pendling
 
-25%
Utsläpp 2023: 
69 CO2e
Bränsle- och 
energirelaterade 
verksamheter
-50%
 
Utsläpp 2023: 
62 CO2e
Tjänsteresor
 
-70%
Utsläpp 2023:
 102 CO2e
Avfall genererat 
i verksamheter
-50%
Utsläpp 2023: 
16 CO2e
Kunders investeringar på 
plattformen, intensitet 
-55%
Utsläppsintensitet 2023: 
143 ton CO2e/mUSD intäkter
Scope 3 Kunders investeringar
Delmål 2033, utsläpp jämfört med 
Nordnets basår (2023)

===== SIDA 61 =====

61Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Carbon law
I tidningen Science publicerade Johan Rockström et al. 
artikeln A roadmap for rapid decarbonization - Emis-
sions inevitably approach zero with a “carbon law” 
(2017). I artikeln formulerades en tumregel applicerbar 
på både företag, länder och individer som går ut på att 
halverade utsläpp vart tionde år ska kunna hålla den 
globala uppvärmningen väl under 2°C. Tumregeln fick 
namnet ”Carbon Law”.
Utfasning av fossila bränslen
En viktig källa till exponering mot sektorer inom fossila 
bränslen i finansbranschen är via bankers företagsut-
låning. Även om Nordnets affärsmodell inkluderar viss 
företagsutlåning består den endast av portföljbelåning till 
småbolag och enmansbolag. Så även om vi är verksamma 
inom finansbranschen där det finns utvecklingsbanor för 
utfasning av fossila bränslen kopplat till utlåning, är ingen 
av dessa relevanta för vår affärsmodell och utlåning. Våra 
mål har istället fastställts utifrån generella krav på utsläpps-
minskningar för att inte öka uppvärmningen i linje med 
Parisavtalet.
Nordnets kontor har en liten kvarvarande användning av 
energi från förbränning av fossila bränslen kopplat till an-
vändningen av fjärrvärme. Vi är här beroende av att värme-
verken fasar ut förbränning av fossila bränslen. Resor, i form 
av anställdas pendling och tjänsteresor, utgör också en 
kvarvarande källa till utsläpp från fossila bränslen. Vi vidtar 
egna åtgärder, såsom att endast erbjuda hybrid- och elbilar 
och införa striktare policys för flygresor. Trots våra insatser 
är dock en fullständig utfasning av dessa utsläpp beroende 
av samhällsutvecklingen och reseaktörernas omställning. 
I tabellen nedan redovisas effekten av Nordnets plane-
rade åtgärder för utsläppsminskningar, tillsammans med 
antaganden om generella utsläppsminskningar i linje med 
satta mål och utsläppsbanor för olika branscher. Nordnet 
har inte tagit hänsyn till olika scenaorios för uppvärmning, 
utan istället utgått från vilka mål relevanta branscher och 
regioner har för klimatomställningen. Dessa redovisas i 
tabellen nedan. Här har exempelvis utsläppsbanor för elek-
trifieringen av transportsektorn beaktats, liksom politiska 
scenarier. (E1-4 34 f)
MiljöinformationMiljöinformation

===== SIDA 62 =====

62Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Mål för utsläppsminskningar och effekter av åtgärder 
Utsläppskategori Utsläpp 
2023*
Mål 
2030
Beräknade 
utsläpp efter 
planerade 
åtgärder 2030
Mål 
2033
Beräknade 
utsläpp efter pla-
nerade åtgärder 
2033
Nordnets vidtagna eller planerade åtgärder Antaganden & metoder för minskning
Scope 1
Företagsbilar 0 tCO2e 0% 0% 0% 0% A) Alla företagsägda bilar måste vara hybrider 
eller helt eldrivna.
N/A
T otal Scope 1 0 tCO2e 0% 0% 0% 0%
Scope 2
Elektricitet, 
fjärrvärme och 
fjärrkyla
52 tCO2e -39% -64% -55% -69% A) 100 procent av energiförbrukningen för elek-
tricitet i våra kontorslokaler ska vara förnybar.
A) Norges utsläppsfaktor för uppvärm-
ning förblir oförändrad (Norges klimatplan 
2021–2030). 
B) Danmark använder förnybar energi för 
uppvärmning år 2030 (IEA). 
C) Sverige använder förnybar energi för 
uppvärmning år 2030 (Miljöbarometern, 
Fossilbränslefri organisation 2030, Stock-
holms stad, 2025).
T otal Scope 2 52 tCO2e -39% -64% -55% -69%
Scope 3
Inköpta varor 
och tjänster**
238 tCO2e -35% -41% -50% -42% För tjänster och molntjänstleverantörer: 
A) Alla nya avtal med dataleverantörer måste 
uppfylla krav på energieffektivitet, PUE*1,3. 
B) Alla nya avtal med dataleverantörer måste 
säkerställa 100 procent förnybar el. 
C) Alla Nordnets viktigaste leverantörer måste 
leva upp till Nordnets uppförandekod för leve-
rantörer, som även inkluderar miljö och klimat. 
D) Alla nya avtal med dataleverantörer måste 
ha som mål att bli klimatneutrala. 
E) All vår utvecklings- och driftmiljö måste vara 
klimatneutral senast 2030, möjliggjort genom 
en migration till molnet. Externa datacenter 
uppmuntras att ha förnybara energikällor. 
För hårdvara: 
F) Ställ krav på leverantörernas klimateffektivi-
tet vid inköp av hårdvara. 
G) Arbeta för att fortsatt ha långa ersättnings-
cykler för anställdas hårdvara.
H) Samla in data på produktnivå för att om 
möjligt kunna välja produkter med lägre klima-
tavtryck.
A) Viktad minskning baserad på de största 
leverantörernas utsläppsmål.
Bränsle- och 
energirelaterade 
verksamheter
62 tCO2e -35% -11% -50% -15% A) 100 procent av energiförbrukningen för elek-
tricitet i våra kontorslokaler ska vara förnybar.
A) Nordic Carbon Neutral Scenario (ut-
släppsbana för energibranschen). 
Transport och 
distribution i 
tidigare led
85 tCO2e -35% -19% -50% -19% A) Ställ krav på leverantörernas klimateffektivitet 
vid upphandling av transporter. 
B) Kräv att alla upphandlade leverantörer tillhan-
dahåller CO2-data. 
C) Använd klimatneutrala transportalternativ i så 
stor utsträckning som möjligt.
A) Land transport decarbonization pathway 
(SBTi).
Tjänsteresor 102 tCO2e -49% -47% -70% -51% A) Alla inrikesflygresor ska ersättas med tågresor. 
B) Minskade flygresor till förmån för tågresor.
C) Endast anordna tjänsteresor när digitala 
möten är mindre effektiva och/eller när ett fysiskt 
möte skapar ett betydande affärsvärde.
A) SBTi Aviation Sector Decarbonization 
Pathway (Well-Below 2°C Scenario).
Anställdas 
pendling
69 tCO2e -18% -23% -25% -23% A) Alla bilar som företaget erbjuder för leasing 
ska vara antingen laddhybrider eller helt 
eldrivna.
A) Minskning av utsläpp från personbilar: 
Future EU Fleet Average CO2 T argets 
(WLTP) for Cars (European Commission).
Avfall genererat 
i verksamheter
16 tCO2e -35% 0% -50% 0% A) Sortera den högsta möjliga andelen av det 
avfall som uppstår i verksamheten.
B) Minska den totala mängden avfall i verk-
samheten och ha flera pågående initiativ för att 
minska den.
C) För dialog och ställ krav gentemot hyres-
värdar kring förbättrad avfallshantering och 
tillförlitlig data.
N/A
T otal Scope 3, 
kategori 1-7
573 
tCO2e -35% -35% -51% -37%
To t a l 625 tCO2e -36% -35% -51% -37%
* Tidigare har andra värden reovisats för 2023. Dessa är uppdaterade efter metodförbättringar. 
** Kategorin Kapitalvaror inkluderas i kategorin inköpta varor och tjänster. 
(E1-4 34 a-c) (E1-4 34 e-f) (E1-4 AR 30 c)
Miljöinformation

===== SIDA 63 =====

63Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Principer för redovisning
Utöver antaganden om utsläppsbanor och politiska sce-
narier har ett antal antaganden behövt göras: 
  Antagande om personalexpansion (Tyskland): Vi 
antar att antalet anställda kommer att öka fram till 2033 
genom tillkomsten av medarbetare från vårt nya tyska 
kontor. Storleksordningen för denna expansion antas vara 
jämförbar med Nordnets nuvarande finska kontor.
  Antagande om utsläppsminskning (2030–2033): 
Då en majoritet av de underliggande scenarierna för 
utsläppsminskning sträcker sig till 2030, görs det kon-
servativa antagandet att ingen ytterligare minskning sker 
mellan åren 2030 och 2033 för dessa specifika scenarier.
  Antagande om teknikutveckling: Vid uppskattningen 
av våra utsläpp fram till 2033 har vi antagit att Nordnet 
använder motsvarande teknik som under basåret 2023. 
Nordnet har i nuläget inga planer på att införa ny teknik i 
syfte att uppnå utsläppsminskningsmålen, och de beräk-
nade utsläppsminskningarna baseras därför på befintliga 
tekniska lösningar.
 E1-5   Energianvändning och 
energimix
Nordnets energiförbrukning kommer till största del från 
driften av våra kontor och datacenter. Vår totala förbrukning 
inkluderar driften av IT -infrastrukturen samt förbrukning av 
el, värme och kyla på våra kontor. Vi har som målsättning 
att 100 procent av energiförbrukningen för elektricitet och 
kyla i våra kontorslokaler och drift av IT ska vara förnybar. 
För värme är vi beroende av den leverantör av fjärrvärme 
som finns i respektive stad där vi hyr kontorsyta. De redovi-
sade måtten har inte validerats av ett externt organ.
Energianvändning och energimix 
i Nordnets fastigheter
2025* 2024 2023
T otal användning av fossil energi (MWh) 117 87 -
Andel fossila källor av total energianvändning (%) 7% 4% -
Användning från kärnenergikällor (MWh) 87 315 -
Andel från kärnenergikällor av total 
energianvändning (%) 5% 15% -
Bränsleförbrukning för förnybara energikällor** 
(MWh) 0 0 -
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, 
värme, ånga och kylning från förnybara källor 
(MWh)
1 529 1 752 2 094
Förbrukning av egenproducerad förnybar 
icke-bränsleenergi (MWh) 8,3 0 0
T otal användning av förnybar energi (MWh) 1 537 1 752 2 094
Andel förnybara källor av total energianvändning 88% 81% 83%
T otal energianvändning (MWh)  1 742 2 154 2 515
 
* Från och med 2025 redovisas energianvändning i externa datacenter under 
Scope 3 och inkluderas därför inte i ovanstående tabell.
**Inbegripet biomassa som inkluderar industriavfall och kommunalt avfall av 
biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv. (E1-5 37)
Energiintensiteten per börsavslut 2025 2024 2023
Energiintensitet per börsavslut (kWh) 0,03 0,04 0,05
Nordnets elektricitetsförbrukning 2025 2024 2023
Elektricitetförbrukning kontorslokaler
Sverige* 694 720 740
Norge** 79 49 47
Danmark 39 35 62
Finland 33 79 100
T otal förbrukning, elektricitet kontorslokaler (MWh) 845 883 949
Varav förnybar 100% 100% 100%
Elektricitetsförbrukning externa datacenter (Scope 3, kategori 1)
T otal förbrukning, elektricitet datacenter 427 416 447
Varav förnybar*** 100% 94% 55%
T otal elektricitetsförbrukning (MWh) 1 272 1 298 1 396
 
* Sverige avser vårt kontor på Kungsholmen samt vår lokal på Biblioteksgatan.
** För år 2025 inkluderar förbrukningen i Norge kyla. 
*** Metoden har under 2024 har förbättrats från schablonberäkning till faktisk 
energimix. (E1-6 46h)
 E1-6   Bruttoväxthusgasutsläpp 
inom Scope 1, 2, 3 och totala 
växthusgasutsläpp.
Nordnet rapporterar årligen våra utsläpp av växthusga-
ser enligt den vedertagna standarden Greenhouse Gas 
Protocol och arbetar ständigt med att förbättra metoden. 
Utsläppen redovisas uppdelat i Scope 1, Scope 2 (mark-
nadsbaserad och platsbaserad), och Scope 3, samt sum-
meras till ett totalt utsläppsvärde. Scope 3 är uppdelad i 15 
kategorier enligt GHG Accounting Protocol, där kategorier 
1-14 omfattar Nordnets egen verksamhet och leverantör-
skedja, och kategori 15 motsvarar investeringar (finansie-
rade utsläpp). Utsläppen rapporteras utifrån väsentlighet, 
datatillgång och relevans för Nordnets verksamhet och 
affärsmodell. De redovisade måtten har inte validerats av 
något externt organ.
Avseende Scope 1 och 2 härrör de redovisade utsläppen 
enbart från den engla koncernen, eftersom Nordnet inte 
har några intresseföretag, gemensamma företag eller 
icke-konsoliderade dotterföretag. (E1-6 50)
Växthusgasutsläpp i relation till intäkter
Växthusgasutsläpp i relation till intäkter* 2025 2024 2023
Växthusgasutsläpp (platsbaserade) 
per intäktsenhet (tCO2e / m SEK) 63,1 0,12 0,16
Växthusgasutsläpp (marknadsbasera-
de) per intäktsenhet (tCO2e / m SEK) 63,1 0,12 0,16
*  Från och med 2025 inkluderar utsläppen även kategori 15 (investeringar), vilket 
gett betydligt högre utsläpp.  (E1-6 53)
Koncernens rörelseintäkter (se avsnittet “Året i siffror” på 
sida 15) och växthusgasutsläpp (exklusive utsläpp från 
kunders investeringar) har använts för beräkningen.   
(E1-6 55)
Miljöinformation

===== SIDA 64 =====

64Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Särskilt om kategori 15 investeringar
Kategori 15 Tillgångsslag Redovisat värde 
brutto (mSEK)
Finansierade 
utsläpp Scope 
1 & 2 (tCO2e)
Bolån Lån till bostäder 11 960 8 876
Portföljbelåning
Lån med 
värdepapper 
som säkerhet
17 895 103 192
Nordnet Fonder* Aktie och 
blandfonder 82 544 218 990
Likviditets-
portföljen
Räntepapper 
med hög 
kreditvärdighet
52 827 Data saknas
T otalt 165 226 331 058
 * Inklusive samförvaltade fonder.
Kundernas investeringar på plattformen
Koldioxidintensitet, ton CO2e/mUSD 2025 2024  2023
Aktier 91 85  152
Fonder 68 71  120
ETFer 104 118  145
T otal koldioxidintensitet 87 87  143
Andel av marknadsvärdet det finns 
tillgänglig utsläppsdata för 84% 81%  78%
Globalt aktieindex (MSCI world) 90 100  131
Investerade tillgångar (mdr SEK)* 1 098 962 757
* T otalt sparkapital exklusive inlåning.
Nordnets utsläpp
Retroaktivt**** År för delmål och mål
Basår (2023) Jämförande 
år (2024) 2025 Förändring 
från 2024 2030 2033 2050 Årligt mål i % / 
basår
Scope 1 - växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp Scope 1 (tCO2e) 0 1 0 -92% 0% 0% 0%
Procentandel Scope 1 - växthusgasutsläpp 
från reglerade utsläppshandels-system (%) 0% 0% 0% 0% - - - -
Scope 2* - växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom 
Scope 2 (tCO2e) 83 55 38 -31%
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp 
Scope 2 (tCO2e) 52 44 29 -35% -39% -55% -5,5%
Betydande växthusgasutsläpp inom Scope 3*
T otala indirekta bruttoutsläpp Scope 3 (tCO2e) 573 578 339 695 - - -
1 Inköpta varor och tjänster 238 286 171 -40% -35% -50% -5,0%
2 Kapitalvaror** - - -
3 Bränsle- och energirelaterade verksam-
heter (ingår inte i Scope1 eller Scope 2) 62 61 32 -47% -35% -50% -5,0%
4 Transport och distribution i tidigare led 85 40 17 -57% -35% -50% -5,0%
5 Avfall genererat i verksamheter 16 12 6 -47% -35% -50% -5,0%
6 Tjänsteresor 102 89 96 8% -49% -70% -7,0%
7 Anställdas pendling 69 91 94 3% -18% -25% -2,5%
8 Tillgångar som leasas i tidigare led - - -
9 Transport i senare led - - -
10 Bearbetning av sålda produkter - - -
11 Användning av sålda produkter - - -
12 Slutbehandling av sålda produkter - - -
13 Tillgångar som leasas i senare led - - -
14 Franchiseavtal - - -
15 Investeringar*** - - 339 280 Kategori 15 ingår i målet att minska utsläppen från 
kunders investeringar.
T otala utsläpp av växthusgaser
T otala utsläpp av växthusgaser 
(platsbaserade) (tCO2e) 656 634 339 734
T otala utsläpp av växthusgaser 
(marknadsbaserade) (tCO2e) 625 622 339 724
T otala utsläpp av växthusgaser utom kategori 
15 (marknadsbaserade) (tCO2e) 625 622 444 -29% -36% -51% -90%
* Vid beräkning av  växthusgaser inom detta Scope har eventuella upptag samt inköpta, sålda eller överförda koldioxidkrediter eller utsläppsrätter uteslutits. 
** Kategorin Kapitalvaror inkluderas i kategorin inköpta varor och tjänster. ***För 2025 har utsläpp för kategori 15 lagts till. **** Tidigare har andra värden reovisats för 2023 
och 2024. Dessa är uppdaterade efter metodförbättringar.
 (E1-6 44) (E1-6 48) (E1-6 49) (E1-6 51) (E1-6 52)
Miljöinformation

===== SIDA 65 =====

65Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 65Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Principer för redovisning och 
metodbeskrivningar
Nordnets utsläppsrapportering enligt 
GHG-protokollet
I tabellen nedan specificeras de kategorier inom 
GHG-standarden som Nordnet inte rapporterar och 
motiveringarna till detta.
Kategori Begränsning samt motivering 
till exkludering
Scope 1 
Företagsbilar Rapporterad
Scope 2
Elektricitet Rapporterad
Fjärrvärme Rapporterad
Fjärrkyla Rapporterad
Scope 3
1 Inköpta varor och tjänster Rapporterad
2 Kapitalvaror Rapporterad (inkluderad i inköpta 
varor och tjänster)
3 Bränsle- och energirelaterade 
verksamheter Rapporterad
4 Transport och distribution i 
tidigare led Rapporterad
5 Avfall genererat i verksamheter Rapporterad
6 Tjänsteresor Rapporterad
7 Anställdas pendling Rapporterad
8 Tillgångar som leasas i tidigare 
led
Ej väsentlig. Nordnet har inga leasade 
tillgångar av betydelse.
9 Transport i senare led Ej väsentlig. Nordnet har ingen fysisk 
distribution.
10 Bearbetning av sålda produkter Ej väsentlig. Nordnet säljer inga fysis-
ka produkter.
11 Användning av sålda produkter Ej väsentlig
12 Slutbehandling av sålda 
produkter
Ej väsentlig. Nordnet säljer inga fysis-
ka produkter som kan avfallshanteras.
13 Tillgångar som leasas i senare 
led
Ej väsentlig. Nordnet leasar inte 
tillgångar. 
14 Franchiseavtal Ej väsentlig. Nordnet har inte franchi-
semodeller.
15 Investeringar Rapporterad
(E1-6 AR 46i)
Koldioxidintensitet
Koldioxidintensitet beräknas som ett bolags utsläpp av koldioxi-
dekvivalenter (koldioxid och andra växthusgaser) dividerat med 
bolagets intäkter. De enheter Nordnet redovisar är utsläpp av 
koldioxidekvivalenter i ton per år delat med intäkter på årsbasis 
i miljoner USD. Koldioxidintensiteten för hela sparkapitalet 
beräknas genom att de underliggande bolagens individuella in-
tensitet multipliceras med den procentuella andel investeringen i 
bolaget motsvarar av hela sparkapitalet. Produkterna summeras 
därefter.
Portföljviktad koldioxidintensitet
k är bolag portföljen är investerad i.
=∑
n
k = 0
Portföljviktk
Utsläppk
Intäkterk
Utsläppsfaktorer 
I tabellen nedan specificeras de utsläppsfaktorer som 
Nordnet använt vid beräkning av utsläpp.  
Kategori Utsläppsfaktorer
Scope 1 
Företagsbilar Elbil Sverige: 0.0000855 tCO2e/kWh 
Källa: AIB (2025)
Scope 2
Elektricitet
Sverige: 
Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh 
Platsbaserad elektricitet: 0.0000050 tCO2e/kWh 
Norge: 
Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh 
Platsbaserad elektricitet: 0.0000067 tCO2e/kWh 
Danmark: 
Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh 
Platsbaserad elektricitet: 0.0000512 tCO2e/kWh 
Finland: 
Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh 
Platsbaserad elektricitet: 0.0000332 tCO2e/kWh  
Källa: AIB (2025)
Fjärrvärme
Sverige: 0.0000499 tCO2e/kWh 
Norge: 0.0000180 tCO2e/kWh 
Danmark: 0.0000400 tCO2e/kWh 
Finland: 0.0000730 tCO2e/kWh 
Källor: Energiföretagen (2025), Finnish Energy (2025), 
CTR, HOFOR and VEKS (2025), Norsk Fjernverme 
(2023)
Fjärrkyla
Sverige: 0 tCO2e/kWh 
Danmark: 0 tCO2e/kWh 
Finland: 0 tCO2e/kWh 
Källor: Energiföretagen (2025), DEFRA (2025)
Scope 3
1 Inköpta varor 
och tjänster
Leverantörer 
Molnleverantörer: 0.032 tCO2e/SEK 
IT - och datatjänster: 0.072 tCO2e/SEK 
Andra företagstjänster: 0.047 tCO2e/SEK 
Övriga kategorier: 0.148 tCO2e/SEK 
Ej kategoriserade: 0.1485 tCO2e/SEK 
Källa: Beräknade 
Datahallar 
Förnybar elektricitet: 0 tCO2e/kWh 
Platsbaserad elektricitet: 0.0000050 tCO2e/kWh 
Källa: AIB (2025)
Hårdvara: 
Mobiltelefoner: 0,061 tCO2e / enhet 
Laptops: 0,167 tCO2e / enhet 
Datorskärmar: 0,481 tCO2e / enhet 
Källa: Apple Product Environmental Report 2022
2 Kapitalvaror N/A
3 Bränsle- och 
energirelaterade 
verksamheter
Elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla 
Sverige 
Elektricitet: 0 tCO2e/kWh 
Fjärrvärme: 0.0000057 tCO2e/kWh 
Fjärrkyla: 0.0000057 tCO2e/kWh 
Norge 
Elektricitet: 0.0000067 tCO2e/kWh 
Fjärrvärme: 0.0000180 tCO2e/kWh 
Danmark: 
Elektricitet: 0 tCO2e/kWh 
Fjärrvärme: 0.00003517 tCO2e/kWh 
Fjärrkyla: 0.00003517 tCO2e/kWh 
Finland: 
Elektricitet: 0 tCO2e/kWh 
Fjärrvärme: 0.00003517 tCO2e/kWh 
Fjärrkyla: 0.00003517 tCO2e/kWh 
Källor: Energiföretagen (2025), Finnish Energy (2025), 
DEFRA (2025), DEFRA 2025, IEA (2025) 
Elbil Sverige: 
0.00000238 tCO2e/km 
Källor: AIB (2025) & IEA (2025) & Trafikverket Vägtrafi-
kens utsläpp 2024 (2025) 
Datahallar: 
Elektricitet: 0.000014 tCO2e/kWh 
Fjärrkyla: 0.0000057 tCO2e/kWh 
Källa: Energiföretagen (2025)
4 Transport och 
distribution i 
tidigare led
0.000174 tCO2e/EUR 
Källa: Exiobase 3.11 (2025)
Miljöinformation

===== SIDA 66 =====

66Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 66Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Kategori Utsläppsfaktorer
Scope 3
5 Avfall genererat i verksamheter
Genomsnittlig plast (öppet krets-
lopp): 0.00468568 tCO2e/ton 
Genomsnittlig plast (slutet krets-
lopp): 0.00468568 tCO2e/ton 
LDPE och LLDPE (öppet krets-
lopp): 0.00468568 tCO2e/ton 
Papper och kartong, blandat 
(slutet kretslopp): 0.00468568 
tCO2e/ton 
Blandade burkar (öppet krets-
lopp): 0.00468568 tCO2e/ton 
Skrotmetall (öppet kretslopp): 
0.00468568 tCO2e/ton 
WEEE – blandat (öppet krets-
lopp): 0.00468568 tCO2e/ton 
Glas (öppet kretslopp): 
0.00468568 tCO2e/ton 
Glas (slutet kretslopp): 
0.00468568 tCO2e/ton 
Restavfall från hushåll (deponi): 
0.49724244 tCO2e/ton 
Restavfall från hushåll (öppet 
kretslopp): 0.02129357 tCO2e/ton 
Företags- och industravfall (depo-
ni): 0.5205327 tCO2e/ton 
Återvinning: 0.00468568 tCO2e/
ton 
Källa: DEFRA (2025)
6 Tjänsteresor
T axi: 0.0004134 tCO2e/EUR 
T åg: 0.0004786 tCO2e/EUR 
Flyg: 0.0010135 tCO2e/EUR 
Källa: Exiobase 3.11 (2025) 
 
Flyg: 0.0001279 tCO2e/p-km 
Privata bilar: 0.0001370 tCO2e/p-
km 
Källor: DEFRA (2025), NTMCalc.
Advanced 4.0
7 Anställdas pendling
Buss: 0.0000866 tCO2e/p-km 
Tunnelbana: 0.0000060 tCO2e/p-
km 
Bil (laddhybrid): 0.0000915 
tCO2e/p-km 
Elbil: 0.0000324 tCO2e/p-km 
Bensinbil:  0.0001449 tCO2e/p-
km 
Motorcykel: 0.0001137 tCO2e/p-
km 
Elcykel: 0.00000004 tCO2e/p-km 
Källor: NTMCalc.Advanced 4.0, 
AIB (2025), Bosch eBike system 
(2023)
8 Tillgångar som leasas i tidigare led N/A
9 Transport i senare led N/A
10 Bearbetning av sålda produkter N/A
11 Användning av sålda produkter N/A
12 Slutbehandling av sålda produkter N/A
13 Tillgångar som leasas i senare led N/A
14 Franchiseavtal N/A
15 Investeringar Rapporterad
(E1-6 AR 39b)
Använda omräkningsfaktorer
Energi:  För att omvandla energiförbrukning från MWh till 
GJ används omräkningsfaktorn 3,6.
Växthusgasutsläpp: För att beräkna våra 
växthusgasutsläpp använder vi, så långt det är möjligt, 
omräkningsfaktorer som inkluderar alla relevanta 
växthusgaser, dvs. CO2, CH₄, N2O, HFC, PFC, SF₆ och 
NF₃. (E1-6 AR 39b)
Vi aggregerar våra utsläpp i CO2-ekvivalenter genom att 
använda faktorer från GWP (Global warming potential) 
för de utsläpp som inte är CO2. I denna rapport används 
faktorer från IPCC:s rapport AR5 över en 100-årsperiod. Vi 
använder inte AR6 då det i dagsläget inte finns tillförlitliga 
källor för data. (E1-6 AR 39d)
Särskilt om biogena utsläpp
Användningen av förnybara bränslen, precis som 
fossila bränslen, ger upphov till växthusgasutsläpp. 
Eftersom dessa utsläpp är biogena och en del av ett 
kretslopp rapporterar vi dock inte dessa koldioxidutsläpp 
i den nuvarande beräkningsmetoden för Scope 1, 
Scope 2, eller Scope 3.  Omräkningsfaktorerna som 
avser konsumtionen av förnybara bränslen omfattar 
den del av bränslet som är fossilt. Vi rapporterar 
däremot fossila växthusgasutsläpp som uppstår vid 
produktionen av både fossila och förnybara bränslen. 
Inga av beräkningar av dagens utsläpp inom Scope 1 
eller 2 har tagit hänsyn till någon koldioxidinfångning, 
koldioxidkrediter eller växthusgasutsläppsrätter. Nordnet 
gör klimatkompenseringar, men dessa dras ej av i 
beräkningarna av utsläpp. (E1-6 AR 43c) (E1-6 AR 45e) 
(E1-6 AR 46j)
Särskilt om certifikat vid inköp av energi
Vad gäller inköp av elektricitet erhålls ursprungscertifikat 
för att säkerställa att den är förnybar för 100 procent1  av 
elektriciteten i Scope 2, beräknat med marknadsbaserad 
metod. (E1-6 AR 45d)
Särskilt om valuta 
När valuta anges som en måttenhet används samma valuta 
som i Nordnets finansiella rapporter (SEK).
Särskilt om portföljberäkningar
Beräkningen av utsläpp i Scope 1 och 2, kategori 15 (Inves-
teringar), har genomförts i enlighet med GHG Accounting 
and Reporting Standard for the Financial Industry från 
Partnership for Carbon Accounting Financial (PCAF), del A 
”Financed Emissions” (version 2022).
1 För Nordnets norska kontorsfastighet avser ursprungscertifikatet fossilfri energikälla (ej förnybar).
Miljöinformation

===== SIDA 67 =====

67Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025 67Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Metod, uppskattningar och osäkerheter
Nordnets hållbarhetsdata baseras till stor del på uppgifter från tredjepart. Bristande enhetlighet i företagens 
beräkningsmetoder och tidsfördröjningar i rapporteringen inom Scope 3, kategori 15, utgör i dagsläget en utmaning för 
datakvaliteten. Vi använder alltid senaste tillgängliga data för respektive bolag, men dessa är i regel med minst ett års 
fördröjning. I takt med att företag förbättrar sin hållbarhetsrapportering förväntar vi oss att datakvaliteten kommer att 
förbättras. Vid behov kommer vi att revidera våra metoder för att ligga i linje med rådande marknadspraxis.
I tabellen nedan beskrivs de metoder och antaganden som används för beräkningarna. Dessutom redogörs för de
kvantitativa mått som är föremål för hög mätosäkerhet och de underliggande källorna till osäkerheten.
Utsläppskategori Utsläppskälla  
i kategorin
Metod Data (Primär- /  
Sekundärdata*)
Källa till osäkerhet och 
betydande antaganden
Osäkerhet
Scope 1
Företagsbilar Genomsnittsförbrukning av 
elektricitet per mil.
Data för antal körda mil 
(Primärdata) - Låg, data för an-
vändning finns.
Scope 2
Elektricitet, fjärrvärme, 
fjärrkyla i Nordnets 
kontorsfastigheter
Genomsnitt för utsläpp per 
kWh. 
Data för förbrukade kWh 
(Sekundärdata) - Låg, data för an-
vändning finns.
Scope 3
Kategori 1 - Inköpta 
varor och tjänster
IT, finansiella och affärs-
relaterade tjänster samt 
transport och datacenter.
Utsläppen beräknas baserat 
på vilken typ av tjänst som 
köpts in. 
Specifik data för de största 
leverantörerna kombinerat 
med schabloner.
Utgifter hos leverantörer, 
utsläpp hos utvalda leve-
rantörer samt kWh för data 
center. (Sekundär- och 
Primärdata)
Schabloner används i stor 
utsträckning.
Hög, data 
baseras på grova 
schabloner.
Hårdvara Utsläppen beräknas 
baserat på antalet inköpta 
produkter.
Antal inköpta produkter 
(Primärdata)
Data finns ej för specifikt 
våra leverantörer, genomsnitt 
används för produkttypen.
Låg, beräknat på 
produktnivå.
Kategori 3 - Bränsle- 
och energirelaterade  
Energirelaterade 
utsläpp uppströms och 
nedströms
Utsläpp beräknas per kWh 
i Scope 2.
KWh i Scope 2 
(Sekundärdata)
Schabloner används. Medel, data 
baseras på 
schabloner.
Kategori 4 - Trans-
port och distribution i 
tidigare led
Uppströms transport Genomsnitt baserat på 
beloppet för inköpt trans-
porttjänst.
Utgifter i Scope 2 
(Sekundärdata)
Schabloner används. Medel, data 
baseras på 
schabloner.
Kategori 5 - Avfall 
genererat i verksam-
heter
Avfall Genomsnitt per kg avfall. Kg avfall (Sekundärdata) Schabloner används för be-
räkning av hur mycket utsläpp 
avfallet genererar.
Hög, data 
baseras på grova 
schabloner.
Kategori 6 -  
Tjänsteresor
Flygresor bokade i rese-
bokningssytem
Avståndsbaserade beräk-
ningar för flygresor, baserat 
på den totala sträckan. 
Personkilometer i flyg 
(Sekundärdata)
Data för flygresor via vårt 
resebokningssystem, resor 
som köps utanför kan ej 
fångas upp.
Låg, detalje-
rad data finns 
tillgänglig.
Övriga transportmedel. 
T axi tåg samt resor med 
privat bil
För taxi och tåg samt flyg 
bokat utanför reseboknings-
system baserat på betalt 
belopp. Avståndsbaserade 
beräkningar för privata bilar 
baserat på körd sträcka. 
Utgifter för taxi, tåg och 
övrigt flyg samt kilometer i
privat bil (Primärdata)
Osäkerhet kring typ av bil för 
resor med privata bilar. Data 
saknas för övriga transport-
medel såsom tåg och buss. 
Medel, data 
baseras på 
schabloner.
Kategori 7 - 
Anställdas pendling
Medarbetares pendling Genomsnittlig sträcka som 
färdats per fordonstyp. 
Beräknat baserat på enkät-
svar från anställda.
Personkilometer per trans-
portmedel (Primärdata)
Vi har inte information om 
alla anställda utan endast om 
de som svarat på enkäten. 
Övriga beräknas med en 
schablon.
Hög osäkerhet 
då data saknas 
för stor andel 
personalen.
Kategori 15 -
Investeringar
Nordnet Fonder, Portfölj-
belåning och likviditets-
portföljen
Tredjepartsdata från da-
taleverantörer används för 
att beräkna bolags utsläpp. 
(Rapporterad data)
Rapporterad utsläppsdata 
från bolag (Sekundärdata)
Beroende av tredjeparts-
data. Beroende av att bolag 
rapporterat korrekt data. Lagg 
i data. Data för likviditetsport-
följen saknas.
Hög osäkerhet 
på grund av 
bristande kvalitet 
i bolagens rap-
porterade data.
Bolån Tredjepartsdata från 
dataleverantörer används 
för att beräkna fastigheters 
energieffektivitet. (Rappor-
terad data)
Energieffektivitet i 
bostäder (Sekundärdata)
Data via Boverket för 
svenska bostäder vilka utgör 
majoriteten av portföljen. För 
norska bostäder används en 
schablon. Data saknas för en 
stor andel av portföljen.
Hög osäkerhet 
då data saknas 
för stor andel av 
portfölj.
* Andel av utsläppen som beräknats med hjälp av primärdata är 0,1 procent av de totala utsläppen i Scope 1-3. 
(E1-6 AR 39b)  (E1-6 AR 46g) (E1-6 AR 46h) (BP-2 11a-b(i)) (BP-2 10)
Miljöinformation

===== SIDA 68 =====

S1 Den egna arbetskraften  69
 
Samhälls-
ansvar
 Innehåll

===== SIDA 69 =====

69Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Strategi
 ESRS 2 SBM-3   Väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och 
affärsmodell
Nordnets arbetsstyrka består till största del av tillsvidare-
anställda, men även andra anställningsformer som till ex-
empel behovsanställning förekommer (då främst relaterat 
till studenter som jobbar extra vid sidan av sin utbildning). 
Nordnet använder sig inte av konsulter i någon väsentlig 
omfattning. De inverkningar som Nordnets verksamhet kan 
generera kopplat till den egna arbetskraften berör därför 
främst de egna anställda. Om inget annat framgår, avser 
begreppen anställda och medarbetare genomgående i 
S1-avsnittet personer med någon form av anställning hos 
Nordnet, exklusive konsulter. (S1-SBM-3 14a) 
De väsentliga negativa inverkningar som identifierats kopp-
lat till Nordnets anställda återfinns inom de två områdena 
arbetsvillkor samt likabehandling, jämställdhet och mång-
fald. De länder vi bedriver verksamhet i har omfattande lag-
stiftning inom dessa områden. Detta kombinerat med stark 
facklig närvaro gör att de väsentliga negativa inverkning-
arna på arbetskraften inte uppstår på grund av utbredda 
systematiska problem, utan främst hänförs till enskilda 
händelser. Den väsentliga positiva inverkan Nordnet kan ha 
för våra anställda är kopplad till att erbjuda bra arbetsvillkor, 
vilket kan beröra samtliga anställda i alla verksamhetslän-
der. (S1-SBM-3 14b) (S1-SBM-3 14c)
Det kan finnas samband mellan Nordnets inverkningar på 
våra anställda och Nordnets risker och möjligheter. Så är 
fallet när det kommer till arbetsvillkor, där dåliga villkor kan 
leda till hög personalomsättning och svårigheter att attra-
hera kvalificerad kompetens. Detta kan i sin tur få negativa 
finansiella konsekvenser för Nordnet. (S1-SBM-3 14d)
Hantering av inverkningar, 
risker och möjligheter
 S1-1   Policyer för den egna 
arbetskraften
Policyer
För att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjlig-
heter relaterade till vår egen arbetskraft har Nordnet anta-
git en uppsättning policyer som gäller för samtliga medar-
betare inom organisationen. Dessa policyer är integrerade 
Den egna
arbetskraften
S1
Våra medarbetare är vår största tillgång och nöjda medarbetare är nyckeln till vår framgång. För att medar-
betarna ska trivas arbetar vi aktivt med att skapa en engagerande arbetsplats, där en god arbetsmiljö, hälsa 
och välmående är prioriterade områden. Vi ser att mångfald, jämställdhet och inkludering skapar kreativitet och 
innovation, samt bidrar till en engagerande och utvecklande företagskultur.
Beskrivning Väsentlig inverkan, 
risk eller möjlighet
Plats i värdekedjan Tidshorisont
 S1  Den egna arbetskraften
Arbetsvillkor: Bra arbetsvillkor, goda utvecklingsmöjligheter och en attraktiv arbetsplats 
kan ha en positiv inverkan på våra anställda.
Potentiell positiv 
inverkan
O Egen verksamhet Kort, 
Medellång, 
Lång
Arbetsvillkor: Dåliga arbetsvillkor kan leda till hög personalomsättning och svårigheter att 
attrahera kompetent personal, vilket i sin tur kan leda till en negativ finansiell effekt för Nordnet.
Risk O Egen verksamhet Kort, 
Medellång, 
Lång
Arbetsvillkor: Dåliga arbetsförhållanden kan ha negativ inverkan på anställdas välmående. Potentiell negativ 
inverkan
O Egen verksamhet Kort, 
Medellång, 
Lång
Likabehandling, jämställdhet och mångfald: Om Nordnet skulle misslyckas i sin ambition 
 att behandla alla lika skulle enskilda medarbetare kunna bli drabbade av exempelvis sämre 
arbetsvillkor eller trakasserier. 
Potentiell negativ 
inverkan
O Egen verksamhet Kort, 
Medellång, 
Lång
Likabehandling, jämställdhet och mångfald: En attraktiv arbetsplats för alla och likabehandling 
kan leda till ett breddat rekryteringsunderlag och bättre beslutsfattande.
Möjlighet O Egen verksamhet Kort, 
Medellång, 
Lång

===== SIDA 70 =====

70Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
i vårt dagliga arbete, där vd är ytterst ansvarig för att 
policyerna implementeras och efterlevs. Samtliga policyer 
finns tillgängliga för alla anställda att ta del av på Nordnets 
intranät.
Arbetsmiljöpolicyn fastställer att Nordnet systematiskt 
ska arbeta för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Målet 
är att förebygga olyckor och ohälsa samt främja välbefin-
nande på arbetsplatsen. Policyn slår fast att Nordnet har 
nolltolerans mot våld, hot, trakasserier och annat aggressivt 
beteende. Arbetet med arbetsmiljön är en naturlig del av 
verksamheten och en strategisk fråga som bidrar till såväl 
medarbetarnas engagemang och hälsa som Nordnets 
konkurrenskraft.
Policyn för lika möjligheter och mångfald anger att alla 
medarbetare ska behandlas rättvist. Policyn syftar till att 
främja en inkluderande och diversifierad arbetsplats. Ge-
nom att basera alla bedömningar på kompetens och lämp-
lighet skapar vi en möjlighet att bygga en engagerande och 
effektiv organisation. Policyn fastslår också att Nordnet har 
nolltolerans mot trakasserier.
Uppförandekoden utgör ramverket för vår företagskultur 
och definierar de etiska normer som gäller för alla som 
representerar Nordnet. Koden hanterar de etiska risker som 
kan uppstå i det dagliga arbetet. Ett konsekvent etiskt för-
hållningssätt skapar förutsättningar för långsiktiga relatio-
ner, minskar riskerna för arbetsrelaterad ohälsa och stödjer 
Nordnets förmåga att attrahera och behålla kvalificerad 
personal.
Ersättningspolicyn säkerställer att ersättningsnivåerna för 
Nordnets anställda är konkurrenskraftiga och marknadsba-
serade, så att Nordnet kan rekrytera och behålla kvalifice-
rad och erfaren personal. Lönen ska baseras på ansvar och 
relevant yrkeserfarenhet. Policyn slår fast att ersättnings-
modellen ska vara i linje med Nordnets affärsstrategi, mål, 
värderingar och långsiktiga intressen. (S1-1 19) (S1-1 23)
Särskilt om mänskliga rättigheter 
Nordnets verksamhet är koncentrerad till de nordiska län-
derna och det är också där våra medarbetare är anställda. 
Norden är en region där risken för brott mot mänskliga 
rättigheter normalt sett är låg. Nordnets uppförandekod 
och policy för lika möjligheter beskriver riktlinjer för alla an-
ställda och baseras på FN:s Global Compacts tio principer, 
vilka Nordnet åtagit sig att följa. Dessa principer handlar 
bland annat om mänskliga rättigheter och arbetsnormer. 
Nordnet har också åtagit sig att efterleva ILO:s principer 
avseende social rättvisa och humana arbetsvillkor, vilka 
innefattar bland annat tvångsarbete och barnarbete. Män-
niskohandel kan ses som en del i tvångsarbete. I enlighet 
med ovan är våra policyer avseende medarbetare förenliga 
med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga 
rättigheter. (S1-1 20) (S1-1 21) (S1-1 22) 
Särskilt om diskriminering
Nordnets policy för lika möjligheter och mångfald, som 
beskrivits ovan, reglerar hur Nordnet ska arbeta mot diskri-
minering och trakasserier. De diskrimineringsgrunder som 
omfattas av policyn är kön, könsöverskridande identitet 
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp-
fattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 
(S1-1 24a) (S1-1 24b)
Vi har inte gjort några särskilda åtaganden om att arbeta 
specifikt gentemot grupper som löper högre  risk att bli dis-
kriminerade. Policyn tydliggör dock vikten av lika möjlighe-
ter för alla, oavsett möjlig diskrimineringsgrund. (S1-24c)
För att säkerställa likabehandling och förebygga diskrimi-
nering har Nordnet upprättat en särskild rutin för detta än-
damål, för vilken HR-chefen är ansvarig. För att ytterligare 
stärka arbetet mot diskriminering arbetar Nordnet proaktivt 
med utbildningar för såväl medarbetare som chefer inom 
områden såsom lönesättning, prestationsutvärdering, lika-
behandling och mångfald. Detta säkerställer att riktlinjerna 
omsätts i praktiken i det dagliga arbetet. (S1-1 24d)
Se även avsnitt S1-4 för ytterligare information om Nord-
nets rutin för att förebygga diskriminering (sida 71).
 S1-2   Rutiner för kontakter med den
egna arbetskraften och arbetstagar-
representanter angående inverkningar
Nordnet beaktar den egna arbetskraftens perspektiv i 
beslut och åtgärder som rör hantering av faktiska och po-
tentiella inverkningar på den egna arbetskraften. Vid större 
förändringar genomförs exempelvis riskbedömningar, där 
medarbetarperspektivet ingår, varefter lämpliga åtgärder 
vidtas för att minska eventuella negativa konsekvenser. Vi 
har också en löpande dialog med fackliga organisationer 
gällande arbetsvillkor. Vid behov kan de fackliga organi-
sationerna i sin tur kontakta sina medlemmar. Frekvensen, 
konstellationen och typen av kontakt (digitalt, skriftligt eller 
i person) varierar från fall till fall. Nordnets HR-chef har 
det yttersta ansvaret för kontakten med arbetskraften och 
arbetstagarrepresentanterna. (S1-2 27a) (S1-2 27b) (S1-2 
27c)
I varje land där Nordnet är verksamt tillämpas relevanta lo-
kala regleringar avseende arbetsvillkor och personalfrågor. 
I Sverige, Danmark och Finland finns dessutom fackliga 
avtal (kollektivavtal) som förhandlats fram i samråd med 
arbetstagarrepresentanter och utgör en viktig grund för att 
identifiera och förstå medarbetarnas behov och synpunk-
ter vid beslut som kan påverka dem. Kollektivavtalet är 
omfattande och innehåller bland annat regler för samver-
kan och medbestämmande, men även detaljerade regler 
kring exempelvis anställningsformer, arbetstider, semester, 
föräldraledighet och minimilöner. I Norge finns ingen facklig 
anslutning, men återkopplingen från medarbetare genom 
medarbetarundersökningar (bland heltidsanställda) och 
Samhällsansvar

===== SIDA 71 =====

71Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
chefer utgör en viktig del för att förstå våra medarbetares 
behov och perspektiv i samtliga länder vi är verksamma. 
(S1-2 27d)
Kontakten med arbetstagarna är en central del av den 
dagliga verksamheten och vid förändringar. Ändamålsen-
ligheten i kontakterna utvärderas genom löpande analys 
och lyhördhet inför inkomna synpunkter. Vid behov leder 
detta till justeringar av hur kontakten hålls. Under 2025 har 
vi valt att byta system för medarbetarundersökningar, för 
att kunna föra en mer effektiv och ändamålsenlig dialog. 
(S1-2 27e)
Medarbetare kan vara olika benägna att rapportera miss-
förhållanden eller föreslå förbättringar, och det är därför 
viktigt att vara uppmärksam och lyhörd. De främsta verkty-
gen Nordnet har för att förstå perspektivet bland medarbe-
tare som löper risk att bli marginaliserade är regelbundna 
medarbetarundersökningar, visselblåsning och löpande 
dialog mellan medarbetare och närmsta chef. (S1-2 28)
S1-3   Rutiner för att gottgöra för 
negativa inverkningar och kanaler 
genom vilka den egna arbetskraften 
kan uppmärksamma problem
Nordnet har i dagsläget ingen standardiserad process 
för gottgörelse gentemot anställda. Vid situationer där 
Nordnets agerande har lett till en väsentlig negativ inverkan 
för en medarbetare följer vi tillämplig lagstiftning och har 
en nära dialog med den berörda medarbetaren och, om  
aktuellt, arbetstagarrepresentanter. Syftet är att säkerställa 
att åtgärderna leder till en skälig och rättvis upprättelse i 
det enskilda fallet. Gottgörelsen fastställs i samråd med 
medarbetaren (och eventuella arbetstagarrepresentanter) 
och bedömningen om gottgörelsen är tillräcklig sker löpan-
de under dialogen. (S1-3 32a)
Medarbetare kan uppmärksamma problem eller behov via 
olika kanaler. Det kan ske i dialog mellan medarbetare och 
chef, eller via fackliga organisationer. Nordnet genomför 
också regelbundna anonyma medarbetarundersökningar, 
där det finns möjlighet att addera fritextsvar för att lyfta 
problem eller behov. Slutligen har Nordnet också inrättat en 
process för visselblåsning där medarbetare anonymt kan 
uppmärksamma bolaget på missförhållanden, till exempel 
brott mot Nordnets interna regelverk, uppförandekod och 
nationell lagstiftning. Funktionen för visselblåsning finns 
tillgänglig för alla anställda via bolagets intranät. (S1-3 32b) 
(S1-3 32c) (S1-3 32d)
HR-chefen är mottagare av medarbetarundersökningen 
och bolagets Chief Compliance Officer mottar alla rappor-
ter från visselblåsare. Dessa ansvarar för en initial be-
dömning, leder utredningen och involverar andra ledande 
befattningshavare vid behov. Även vd och styrelse involve-
ras om aktuellt. (S1-3 32e)
Alla anställda genomgår regelbunden utbildning om vissel-
blåsarfunktionen, dess syfte och hur den används. Hante-
ringen av visselblåsarfunktionen beskrivs i Nordnets policy 
om visselblåsning, där det också säkerställs att visselblåsa-
ren inte drabbas av repressalier. (S1-3 33)
 S1-4   Åtgärder avseende 
väsentliga inverkningar på den egna 
arbetskraften och strategier för att 
minska de väsentliga riskerna och 
utnyttja de väsentliga möjligheterna, 
vad gäller den egna arbetskraften, och 
dessa åtgärders ändamålsenlighet
Vårt engagemang för att skapa en bra arbetsplats är djupt 
rotat i Nordnets företagskultur. Genom en rad proaktiva 
åtgärder strävar vi efter att skapa en attraktiv och inklude-
rande arbetsplats där varje medarbetare har lika möjlig-
heter. Nedan beskrivs de åtgärder vi vidtar för att hantera 
väsentliga inverkningar, risker och möjligheter kopplade till 
vår egen arbetskraft.
Arbetsvillkor
Goda arbetsvillkor är avgörande för de anställdas välmåen-
de. Vi arbetar därför systematiskt med arbetsvillkor som en 
central del av vår verksamhet. Vårt arbete omfattar en rad 
olika insatser som redogörs för nedan, från att främja fysisk 
och psykisk hälsa till att erbjuda bra anställningsvillkor och 
flexibla arbetsmodeller.
Trygghet och säkerhet
Nordnet tillämpar nolltolerans mot våld, hot, trakasserier 
eller annat störande beteende, både fysiskt och verbalt. 
Detta gäller inte bara mellan anställda utan även externa 
parter. Beteenden som kommunicerar direkta eller indirekta 
hot, inklusive muntliga eller skriftliga uttalanden, gester, 
eller andra handlingar som kan få någon att känna sig 
hotad eller trakasserad, accepteras inte. Rapportering av 
misstänkta fall kan göras anonymt och samtliga misstänkta 
fall av överträdelser utreds. Genom att följa dessa riktlinjer 
skapar Nordnet en arbetsplats där varje medarbetare kan 
känna sig säker, uppskattad och delaktig. 
Anställningsförmåner
För att säkerställa att anställningsavtal, lönesättning 
och förmåner är konkurrenskraftiga och rättvisa, arbetar 
Nordnet systematiskt med regelbunden granskning och 
justering av dessa. Utöver konkurrenskraftiga marknads-
villkor erbjuder vi en rad förmåner, såsom tjänstepension, 
subventionerad friskvård samt extra ersättning under 
föräldraledighet.
Utbildning och kompetensutveckling
Nordnet anordnar kontinuerligt kunskapshöjande work-
shops och ger våra medarbetare möjlighet att ta relevanta 
certifieringar och utbildningar. Tillsammans med regel-
bundna uppföljningar med chefer säkerställer detta att våra 
Samhällsansvar

===== SIDA 72 =====

72Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
anställda besitter den kompetens och kunskap som krävs 
för att leverera den service och innovation som kunderna 
efterfrågar. Genom att följa upp deltagande och effektivi-
tet i våra kompetenshöjande initiativ kan vi utvärdera och 
förbättra våra utbildningsstrategier, så att de stämmer 
överens med både medarbetarnas ambitioner och organi-
sationens mål. Med hjälp av dessa insikter kan vi identifiera 
nya behov, optimera resurser och effektivt anpassa oss till 
nya branschtrender.
Flexibilitet och kontorsmiljö
För att kunna erbjuda en flexibel arbetsmiljö anpassad 
efter individuella behov tillämpar Nordnet en hybrid arbets-
modell med möjlighet att arbeta både hemifrån och från 
kontoret. I linje med denna modell genomfördes under 
2024 ett projekt för att anpassa huvudkontoret i Stock-
holm, där en överväldigande majoritet av de anställda 
arbetar, för att bättre möta olika medarbetares behov och 
skapa en inspirerande arbetsmiljö. 
Arbetsmiljöarbete
Nordnet jobbar proaktivt för att upprätthålla en hälso-
sam och trygg arbetsmiljö. I samband med regelbundna 
medarbetarundersökningar ställer vi frågor kring stress 
och balans mellan yrkes- och privatliv. Syftet är att tidigt 
fånga upp tecken på brister i den psykosociala eller fysiska 
arbetsmiljön. 
Varje avdelning inom Nordnet sätter egna arbetsmiljömål 
utifrån sina specifika förutsättningar, samtidigt som våra 
övergripande mål för arbetsmiljöarbete beaktas. Som en 
del av den årliga processen för prestationsöversyn svarar 
medarbetaren på frågor kring arbetsmiljön, som sedan 
diskuteras mellan chef och medarbetare. Regelbundna 
arbetsmiljöronder genomförs under ledning av skyddsom-
bud för att identifiera potentiella problem kopplat till den 
fysiska arbetsplatsen. Även interna riktlinjer och krav ses 
över regelbundet. 
Arbetsmiljöinitiativ samordnas centralt via arbetsmiljö-
kommittén, som sammanträder kvartalsvis och består 
av skyddsombud, fackliga representanter, säkerhetsav-
delningen samt HR. Arbetsmiljökommittén arbetar enligt 
ett beslutat årshjul och sätter mål för det systematiska 
arbetsmiljöarbetet samt följer upp indikatorer på ohälsa 
och resultaten från den kvartalsvisa medarbetarundersök-
ningen. Arbetsplatsolyckor rapporteras omedelbart till HR 
(och av HR till Arbetsmiljöverket).
Hälsa och rehabilitering
Alla medarbetare erbjuds en hälsoförsäkring som inklude-
rar förebyggande insatser som samtalsterapi, fysioterapi, 
arbetsterapi och ergonomisk rådgivning. Försäkringen 
kan användas anonymt. Nordnet samarbetar även med ett 
företag som erbjuder kostnadsfri rådgivning kring alkohol-, 
drog- och spelproblematik samt medberoende. Vid behov 
erbjuder Nordnet rehabilitering för medarbetare. Rehabili-
tering och arbetsanpassning sker snabbt efter långvarig 
sjukskrivning i enlighet med gällande lagstiftning. 
Likabehandling
Nordnet arbetar kontinuerligt med åtgärder för att motver-
ka diskriminering och har upprättat en särskilt process för 
detta. Processen är integrerad i samtliga personalrelate-
rade områden, inklusive arbetsvillkor, ersättning, anställ-
ningsformer, möjligheten att förena arbete med föräldra-
skap, rekrytering, befordran samt kompetensutveckling och 
utbildning. Vi genomför till exempel en årlig lönekartlägg-
ning för att identifiera eventuella osakliga löneskillnader 
på grund av kön. Om sådana löneskillnader identifieras 
dokumenteras dessa med åtgärdsplaner. 
Process för att förebygga diskriminering
1.  Identifiering och undersökning av risker för  
 diskriminering eller andra kränkningar av rättigheter.
2.  Analys av de risker som framkommer i steg 1.
3. Vidtagande av åtgärder för att motverka dessa samt 
 kontinuerlig uppföljning. 
4. Utvärdering och förbättringsarbete. 
Nordnet ser löpande över arbetsförhållanden och risker för 
diskriminering samt implementerar och övervakar åtgärder 
för att stärka inkludering. Utöver denna process arbetar 
Nordnet proaktivt genom att erbjuda chefer utbildning 
inom lönesättning. Vi har tydliga åtgärder mot trakasserier 
och erbjuder en konfidentiell process för att hantera klago-
mål. Diskriminering eller trakasserier kan leda till disciplinä-
ra åtgärder, inklusive uppsägning i allvarliga fall.
För att förebygga diskriminering vid rekryteringar har Nord-
net en process som hjälper oss att undvika omedvetna 
ställningstaganden kopplat till diskrimineringsgrunderna. 
Detta arbete inkluderar på förhand utformade kravprofiler 
och ett krav på att minst två personer alltid ska medverka 
vid beslutsfattandet under anställningsprocessen. Vid 
en rekrytering strävar vi också efter att ha övervikt av det 
underrepresenterade könet i de olika stegen av processen, 
i allt från första urvalet till slutkandidater. (S1-4 38a) (S1-4 
40a) (S1-4 40b)
Utöver de åtgärder som beskrivits ovan gällande vår 
hantering av väsentliga inverkningar, risker och möjlighe-
ter, har Nordnet också andra initiativ för att åstadkomma 
positiva inverkningar på den egna arbetskraften. Bland 
dessa märks till exempel ett flertal workshops för att stärka 
Nordnets värderingar och företagskultur. Vidare arrangerar 
vi sociala evenemang såsom sommarfester, konferenser 
och informella mingeltillfällen för att främja gemenskap 
och nätverkande. För att uppmuntra till fysisk aktivitet och 
laganda sponsrar Nordnet även deltagande i motionslopp 
och andra idrottsevenemang där medarbetare kan delta. 
(S1-4 38c)
Identifiering och uppföljning av åtgärder
För att säkerställa en effektiv hantering av inverkningarna 
har vi rutiner både för att identifiera och följa upp åtgärder. 
Vårt primära verktyg för detta är de medarbetarundersök-
Samhällsansvar

===== SIDA 73 =====

73Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
ningar som genomförs regelbundet, där svaren är anony-
ma. I undersökningarna får arbetstagarna svara på frågor 
om till exempel engagemang, motivation, arbetsmiljö och 
sexuella trakasserier. Det finns även möjlighet att addera 
fritextsvar. Resultaten från undersökningen analyseras 
och diskuteras inom varje avdelning, där medarbetare 
och chef tillsammans kan komma överens om nödvändiga 
åtgärder. Frågor på företagsövergripande nivå analyseras 
av HR-chefen och rapporteras till koncernledningen. Om 
en specifik avdelning eller grupp anställda har avvikande 
resultat kan detta vid behov särskilt följas upp av HR, där 
ett tillvägagångssätt kan vara att hålla individuella samtal 
med berörda medarbetare. Utifrån resultaten i undersök-
ningarna kan Nordnet också genomföra mer djupgående 
undersökningar inom ett specifikt tema. Som ett komple-
ment till ovan förs löpande dialog mellan medarbetare 
och chef samt mellan Nordnet och fackliga organisationer, 
genom vilka lämpliga åtgärder också kan identifieras och 
följas upp. (S1-4 38d) (S1-4 39)
För att säkerställa att våra egna affärsbeslut inte orsakar 
eller bidrar till väsentliga negativa inverkningar på den egna 
personalen har Nordnet en intern process för alla större 
organisationsförändringar, där medarbetare involveras och 
risker kopplat till anställda identifieras och hanteras. Vid be-
hov förhandlar vi förändringar med fackliga organisationer, 
som i sin tur kan kontakta sina medlemmar. (S1-4 41)
De resurser vi avsätter för att hantera väsentliga inverk-
ningar är integrerade i vår dagliga verksamhet. För att sä-
kerställa att vi arbetar proaktivt och ansvarsfullt, involveras 
chefer med personalansvar, HR-avdelningen och lednings-
gruppen i arbetet. Genom ett nära samarbete mellan dessa 
delar av organisationen säkerställer vi att hanteringen av 
dessa frågor är en central del av hur vi driver vår verksam-
het. Denna gemensamma insats skapar en grund för att 
identifiera, bedöma och åtgärda eventuella problem på ett 
effektivt sätt. Nordnet har inte identifierat väsentliga drifts- 
eller kapitalutgifter specifikt för de åtgärder som beskrivits 
ovan. Dessa utgifter är i stället integrerade i Nordnets 
löpande kostnader. (S1-4 43)
Mått och mål
Principer för redovisning
För samtliga mått som redovisas i avsnitt S1-5 till S1-17 
gäller om inget annat framgår att:
  de beräkningsmetoder som används redogörs för i 
 samband med redovisning av respektive mått,
  begreppen anställda och medarbetare avser personer 
 med någon form av anställning hos Nordnet, exklusive 
 konsulter,
  den redovisade datan avser rapporteringsperiodens 
 slut (31 december),
  inget av måtten har validerats av ett externt organ.
 S1-5   Mål för hur väsentliga negativa 
inverkningar ska hanteras, positiva 
inverkningar stärkas och väsentliga 
risker och möjligheter hanteras
För att följa upp att arbetet med inverkningarna, riskerna 
och möjligheterna är effektivt och ändamålsenligt utifrån 
de riktlinjer som fastställts i policyn, har styrelsen antagit 
mål för varje relevant område. Om inget annat framgår av 
målet omfattas samtliga anställda på Nordnet och samtliga 
verksamhetsländer. Målen följs upp av Nordnets hållbar-
hetskommitté samt styrelse.
Nordnets mål kopplade till arbetsvillkor
Uppnå ett Employee Net Promoter Score (eNPS, mått på 
medarbetarnas trivsel) på 40 eller högre.
Nordnets mål kopplade till mångfald, jämställdhet 
och inkludering
Kvinnor ska utgöra 50 procent* av Nordnets chefer, 
koncernledning och styrelse senast 2027. Kvinnor ska 
utgöra 50 procent* av av det totala antalet anställda 
senast 2030.
*med en toleransnivå om +/- 10 procentenheter.
Nordnets policyer med koppling till arbetsvillkor syftar till 
att säkerställa att Nordnet erbjuder och upprätthåller bra 
arbetsvillkor, inklusive faktorer som arbetsmiljö, trygghet 
och förmåner. Användningen av eNPS som mätinstrument 
fungerar i detta sammanhang som ett konkret verktyg för 
att följa upp medarbetarnas upplevelse av arbetsvillkoren. 
Genom eNPS kopplas den övergripande policyns inten-
tioner till ett systematiskt och mätbart underlag för analys, 
uppföljning och kontinuerlig förbättring. 
Användningen av eNPS som mått på medarbetarnöjdhet är 
väletablerat bland arbetsgivare och mäts genom att med-
arbetarna anonymt besvarar frågan “På en skala 0 till 10, 
hur sannolikt är det att du skulle rekommendera Nordnet 
som arbetsgivare till andra?”. Svaren delas in i tre grup-
per: ambassadörer (9-10), passiva (7-8) och kritiker (0-6). 
eNPS-poängen beräknas sedan genom att subtrahera 
procentandelen kritiker från procentandelen ambassadörer. 
Poängen kan variera mellan -100 och +100.
Målnivån att eNPS ska vara 40 eller högre sattes base-
rat på externa benchmarks och intern analys av vad som 
klassas som "World-Class" eller "Branschledande" eNPS i 
tjänste- och finanssektorn. En eNPS på 40 innebär att an-
delen ambassadörer  är betydligt högre än andelen kritiker, 
vilket är ett robust tecken på hög medarbetarnöjdhet och 
engagemang. Antagandet är att ett eNPS på 40 är en stark 
indikator på en hälsosam arbetskultur.
Samhällsansvar

===== SIDA 74 =====

74Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Samtliga medarbetare har tillgång till resultaten i eNPS 
via en portal, som även diskuteras inom varje team för att 
identifiera förbättringar. Resultaten presenteras också för 
medarbetarna vid koncernövergripande informationsmö-
ten.
Nordnets policy för lika möjligheter och mångfald syftar till 
att säkerställa att samtliga individer har likvärdiga förutsätt-
ningar i befordran, rekrytering och kompetensutveckling. 
Jämställdhetsmålet fungerar som ett konkret styrmedel för 
organisationen. På så sätt skapas både en normativ grund 
för rättvisa processer och ett mätbart verktyg för uppfölj-
ning av faktiska utfall. 
Gällande andel kvinnor bland chefer, i koncernledning och 
styrelse har vi antingen uppnått eller är på god väg att nå 
våra jämställdhetsmål. Vår strategi framåt fokuserar därför 
på att bibehålla och befästa denna positiva trend. Ande-
len kvinnor i den totala arbetsstyrkan utvecklas positivt, 
men eftersom detta mål omfattar en stor volym och kräver 
långsiktig påverkan på rekryteringsbasen, fortsätter vi vårt 
fokuserade arbete inom detta område.
Målnivån om 50 procent kvinnor baseras på det väleta-
blerade affärsargumentet att könsbalanserade team och 
ledningar fattar bättre, mer innovativa och mindre riskfyllda 
beslut. Antagandet är att en jämn könsfördelning direkt 
bidrar till ökad finansiell prestanda och förbättrad riskhan-
tering, vilket är en central del av ansvarsfullt företagande i 
finanssektorn.
Vid fastställandet av ovan mål har inte någon intressent 
deltagit.
Resultat för mål inom den egna arbetskraften*
År Mål 2025 2024 2023
Inom arbetsvillkor
2025 eNPS på 40 eller högre** 41 40 45
Inom mångfald, jämställdhet och inkludering
2027
Kvinnor ska utgöra 50 procent*** 
av Nordnets chefer. 44 45 45
Kvinnor ska utgöra 50 procent*** 
av koncernledningen. 42 45 36
Kvinnor ska utgöra 50 procent*** 
av styrelsen. 50 50 43
2030 Kvinnor ska utgöra 50*** procent 
av den totala arbetskraften. 37 37 36
* Dessa mål har inga definierade basår. Då målen är formulerade som absoluta 
nivåer och inga relativa förändringar mäts, är historiska basår irrelevanta. 
** eNPS (medarbetares trivsel) avser medelvärdet under året.
*** Med en toleransnivå om +/- 10 procentenheter vid årets slut. 
(S1-5 46) (S1-5 47)
 S1-6   Uppgifter om företagets 
anställda
Nedan redogörs för uppgifter kopplade till Nordnets 
anställda. Med antalet anställda avses i nedan tabeller det 
totala antalet personer med en anställning hos Nordnet vid 
årets slut.  (S1-6 50d)
Antal anställda 
uppdelat efter 
land* Sverige Norge Finland Danmark Tyskland T otalt
Män  498 35 29 47 3 612
Kvinnor 291 17 29 26 1 364
T otalt 789 52 58 73 4 976
Andel av totalt 
antal anställda 80,8% 5,3% 5,9% 7,5% 0,4%
* Information om antal anställda framgår även av not 13 i den finansiella rapporten 
(sida 175), där heltidstjänster vid årets slut redovisas. I not 13 redovisas antalet 
anställda per 31 december som antalet heltidstjänster exklusive konsulter,  
tjänstlediga, föräldralediga och deltidsanställda.  (S1-6 50f) (S1-6 50a)
Antal anställda efter avtalstyp 
uppdelat efter kön Kvinnor Män Ej angivet T otalt
Antal anställda 364 612 976
Antal tillsvidareanställda* 329 561 890
Antal tillfälligt anställda** 16 14 30
Antal behovsanställda*** 19 37 56
* Inkluderar anställda med tillsvidareanställning och provanställning i alla våra verk-
samhetsländer. För Norge, Finland och Danmark inkluderas även timanställda med 
garanterade arbetstimmar, förutsatt att anställningen inte har ett slutdatum.
** Inkluderar anställda med tidsbegränsad anställning, till exempel visstidsanställ-
ningar och vikariat i alla våra verksamhetsländer. För Norge, Finland och Danmark 
inkluderas även timanställda med garanterade arbetstimmar, förutsatt att anställ-
ningen har ett slutdatum.
*** Denna kategori inkluderar endast timanställda i Sverige, då dessa avtal saknar 
garanterade arbetstimmar.
(S1-6 50b)
Samhällsansvar

===== SIDA 75 =====

75Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
 S1-8   Kollektivavtalstäckning och 
social dialog
Genom att samarbeta med fackliga organisationer och 
främja social dialog säkerställer vi rättvisa arbetsvillkor och 
skapar en stark grund för både medarbetarnas välmående 
och bolagets framgång. Nedan redovisar vi information om 
vår kollektivavtalstäckning. 
Kollektivavtal 2025 2024 2023
Andel av medarbetarna med kollektivavtal 94% 95% 96%
 (S1-8 60a)
Kollektivavtalstäckning Social dialog
Täcknings-
grad
Anställda i 
EES*
Anställda 
utanför EES 
Företrädare på 
arbetsplatsen (endast EES)*
0-19% - - -
20-39% - - -
40-59% - - -
60-79% - - -
80-100% Sverige - Sverige
* för länder med > 50 anställda som representerar > 10% av det totala antalet 
anställda. Givet fördelningen av anställda i Nordnets verksmhet omfattas enbart 
Sverige. (S1-8 60b) (S1-8 63a)
 S1-9   Mångfaldsindikatorer
Nedan redovisar vi vår könsfördelning på ledningsnivå 
samt åldersfördelningen bland våra medarbetare. Dessa 
datapunkter används i vårt arbete med att bygga en in-
kluderande kultur. För mer information om könsfördelning 
och utveckling över tid, se även vårt mål inom mångfald, 
jämställdhet och inkludering i avsnitt S1-5. 
Könsfördelning koncernledning Män Kvinnor
Antal 7 5
Procent 58% 42%
 (S1-9 66a)
Ålderskategori 2025 2024 2023
Under 30 år 279 186 177
30 - 50 år 590 505 477
Över 50 år 107 95 81
Andel under 30 år 29% 24% 24%
Andel 30-50 år 60% 64% 65%
Andel över 50 år 11% 12% 11%
 (S1-9 66b)  
S1-10   Tillräckliga löner
Samtliga Nordnets anställda garanteras en skälig lön i linje 
med externa riktmärken. Detta säkerställs genom att Nord-
net efterlever tillämplig lagstiftning och/eller kollektivavtal 
gällande löner. De nordiska länderna där Nordnet bedriver 
verksamhet kännetecknas av omfattande arbetsrättslig 
lagstiftning som reglerar anställningsvillkoren. (S1-10 69)
 S1-14   Mått för arbetsmiljö
Nedan tabell visar internt rapporterade arbetsskador, inklu-
sive dödsfall, som har inträffat på eller på grund av arbets-
platsen. Olyckor under resor till och från arbetet ingår inte i 
statistiken.
Arbetsmiljömått för den egna arbetskraften 2025 2024 2023
Andelen personer i den egna arbetskraften 
som omfattas av företagets arbetsmiljösystem 
baserat på lagkrav och/eller erkända normer 
eller riktlinjer (%)
100% 100% 100%
Antal dödsfall i den egna arbetskraften som har 
orsakats av arbetsrelaterade skador och arbets-
relaterad ohälsa
0 0 0
Antal registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 0 0 0
Frekvensen av registreringsbara  
arbetsrelaterade olyckor 0 0 0
 (S1-14 88a) (S1-14 88b) (S1-14 88c)
Personalomsättning 2025 2024 2023 
Anställda Varav kvinnor Anställda Varav kvinnor Anställda Varav kvinnor
Nyanställningar under året, tillsvidareanställda*
Under 30 år  105 36% 62 44% 56  43% 
30 – 50 år  87 48% 56 48% 85  35% 
Över 50 år  9 22% 10 60% 5  80% 
T otalt antal nyanställningar  201 41% 128 47% 146  40% 
Andel nyanställda (%) 18% 16% 20% 
Anställda som slutat under året , tillsvidareanställda*
Under 30 år  20 35% 30 67% 30  40% 
30 – 50 år  53 42% 50 40% 43  28% 
Över 50 år  10 70% 7 14% 11  82% 
T otalt antal anställda som slutat 83 43% 87 47% 84  39% 
Personalomsättning (%)** 7% 11%  11% 
 
* Inkluderar anställda med tillsvidareanställning och provanställning i alla våra verksamhetsländer. För Norge, Finland och Danmark inkluderas även timanställda med 
garanterade arbetstimmar, förutsatt att anställningen inte har ett slutdatum. 
** Personalomsättning räknas ut genom antalet tillsvidareanställda som lämnat under året/genomsnitt antalet tillsvidareanställda under året.  (S1-6 50c) (S1-6 50d)
Samhällsansvar

===== SIDA 76 =====

76Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
 S1-16   Ersättningsindikatorer 
(löneskillnader och total ersättning)
En rättvis lön är en grundläggande rättighet för alla medar-
betare och en rimlig lönestruktur är avgörande för att bygga 
förtroende och en hållbar organisation. Nedan redovisar 
vi nyckeltal som ger insikt i vår lönestruktur. Informationen 
omfattar löneskillnader mellan könen samt en jämförelse 
mellan den högsta betalda personen (vd) och medianlö-
nen. 
Löneskillnad, män jämfört med kvinnor 2025 2024 2023
Samtliga medarbetare, medellön* 5% 5% 6%
Samtliga medarbetare, median 17% 14% 16%
* Beräknat som (Bruttomedellön per timme för manliga anställda – bruttomed-
ellön per timme för kvinnliga anställda) / Bruttomedellön per timme för manliga 
anställda, där meddellön beräknas per 31 december. (S1-16 97a)
Årlig total ersättningsgrad 2025 2024
Förhållandet mellan högst betalda och medianlönen* 1758% 1271%
 * Exklusive timanställda och beräknat som den högst betalda personens ersätt-
ning / medianersättningen i Nordnet. Ersättningen inkluderar i detta fall fast lön, 
eventuell rörlig ersättning och andra eventuella förmåner. (S1-16 97b)
 S1-17   Incidenter, anmälningar och 
allvarliga inverkningar på mänskliga 
rättigheter
Att skydda mänskliga rättigheter är en grundläggande del 
av Nordnets arbete, och vi tolererar inte diskriminering, 
trakasserier eller andra kränkande beteenden. Vi har som 
nämnts ovan etablerade processer för att ta emot, utreda 
och hantera klagomål och incidenter. I följande tabeller 
redovisar vi information om antalet incidenter, anmälningar 
och eventuella böter eller sanktioner kopplade till mänskli-
ga rättigheter. 
Indikationer 2025 2024 2023
Antal rapporterade diskrimineringsfall, inklusive 
trakasserier 0 0 0
Antalet klagomål som lämnats in genom kanaler 
där anställda kan uppmärksamma problem 
(inklusive klagomålsmekanismer)
3 9 2
Böter, viten och utbetalda ersättningar kopplat 
till ovan diskrimineringsfall och klagomål 
(MSEK)
0 0 0
 (S1-17 103a) (S1-17 103b) (S1-17 103c)
Under rapporteringsperioden har inga ärenden eller allvar-
liga incidenter relaterade till mänskliga rättigheter förekom-
mit. Därmed har inte heller några böter eller viten utfärdats. 
(S1-17 104a) (S1-17 104b)
Samhällsansvar

===== SIDA 77 =====

G1 Ansvarsfullt företagande  78
Förebyggande av finansiell brottslighet  81
Cybersäkerhet  83
 
Bolags-
styrning
 Innehåll

===== SIDA 78 =====

78Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Då Nordnet bedriver bank-, värdepappers-, fond- och försäkringsverksamhet är det viktigt att alltid agera etiskt och 
ansvarsfullt, säkerställa god styrning och regelefterlevnad samt att aktivt arbeta med kontroller och åtgärdande av risker. 
Nordnet ska bedriva en ansvarsfull verksamhet och skapa ett så positivt avtryck som möjligt på de marknader där vi verkar. 
Vi strävar efter transparens, en hög etisk standard samt spararnytta i alla delar av erbjudandet. 
Ansvarsfullt 
företagande
G1
Beskrivning Väsentlig inverkan, 
risk eller möjlighet
Plats i 
värdekedjan
Tidshorisont
G1   Ansvarsfullt företagande
Företagskultur: En bristfällig företagskultur innebär operativa risker som kan påverka 
förtroendet för Nordnet eller resultera i sanktioner från tillsynsmyndigheter.
Risk O Egen verksamhet Kort, 
Medellång, 
Lång
 Enhetsspecifik: Finansiell brottslighet
Förebyggande av finansiell brottslighet (ink. bedrägerier): Finansiell brottslighet kan leda till 
allvarliga konsekvenser för det finansiella systemet och samhället i stort, varför det är avgörande 
att Nordnet hanterar dessa risker. Finansiell brottslighet inkluderar penningtvätt, terrorismfinan-
siering, bedrägerier, marknadsmissbruk och insiderhandel samt säkerställande av efterlevnad av 
finansiella sanktioner.
Potentiell negativ 
inverkan
↑ Uppströms
O Egen verksamhet
↓ Nedströms
Kort, 
Medellång, 
Lång
Förebyggande av finansiell brottslighet (ink. bedrägerier): Om Nordnets verksamhet utnyttjas 
för finansiell brottslighet kan detta leda till skadat förtroende för Nordnet samt regulatoriska 
sanktioner.
Risk ↑ Uppströms
O Egen verksamhet
↓ Nedströms
Kort, 
Medellång, 
Lång
Enhetsspecifik: Cybersäkerhet
Cybersäkerhet: Det är viktigt för Nordnet att skydda både våra egna system och 
kundernas information. Ett bristfälligt cybersäkerhetsskydd kan leda till negativa inverkningar, 
både för enskilda kunder och samhället i stort.
Potentiell negativ 
inverkan
↑ Uppströms
O Egen verksamhet
↓ Nedströms
Kort, 
Medellång, 
Lång
Cybersäkerhet: Om Nordnet brister i arbetet med cybersäkerhet kan detta leda till 
regulatoriska sanktioner, skadat förtroende från kunder och samhället och ekonomisk 
kompensation till de som drabbats.
Risk ↑ Uppströms
O Egen verksamhet
↓ Nedströms
Kort, 
Medellång, 
Lång
Hantering av inverkningar, 
risker och möjligheter
 G1-1   Policyer för ansvarsfullt 
företagande och företagskultur
Företagskultur
Nordnet har upprättat interna regler som samtliga med-
arbetare åtagit sig att följa. Dessa regler är utformade för 
att säkerställa att vi alltid agerar etiskt och ansvarsfullt, har 
god styrning och regelefterlevnad, samt aktivt arbetar med 
kontroller och åtgärdande av risker. Dessa övergripande 
interna regler beslutas av styrelsen minst en gång om 
året och finns tillgängliga för alla anställda att ta del av via 
vårt intranät. Nordnets kontrollfunktioner arbetar med att 
regelbundet granska verksamheten. Syftet är bland annat 
att identifiera risker för att kunna åtgärda eventuella brister i 
regelefterlevnaden. 
Inom vår företagskultur genomsyrar våra värdeord pas-
sion, enkelhet och transparens allt vi gör, från den dagliga 
kontakten med kunder till produktinnovation och samar-
bete mellan avdelningar internt. Med en positiv attityd och 
starkt engagemang anstränger vi oss lite extra för att skapa 
nöjda och lojala kollegor och kunder. Vi tror att en rak och 
enkel kommunikation, moderna sätt att arbeta samt an-
vändarvänliga produkter skapar engagemang och resultat. 
Genom att säga som det är och vara öppna, tillgängliga 
och ärliga såväl internt som externt, bygger vi förtroende 
och skapar en inkluderande kultur. (G1-1 9)
Policyer
Styrelsen har antagit en uppsättning policyer för att aktivt 
främja ansvarsfulla affärsmetoder. Dessa policyer är en 
central del av Nordnets styrning och fungerar som vägled-
ning för det dagliga arbetet, där vd är ytterst ansvarig för 
att policyerna implementeras och efterlevs. Syftet för samt-
liga nedan policyer är att upprätthålla en god företagskultur 
och förtroendet för Nordnet. Policyerna är tillämpliga för 
Nordnets egen verksamhet i alla våra verksamhetsländer, 
och finns tillgängliga för alla anställda via vårt intranät.
Antikorruptionspolicy fastslår ett generellt förbud mot att 
ge och ta emot förmåner, med vissa definierade undan-
tag. Förbudet inkluderar att använda mellanhänder som 
företräder Nordnet och så kallad sponsring. För sponsring 
undantas insatser inom ramen för Nordnets hållbarhetsar-

===== SIDA 79 =====

79Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
bete, såsom ekonomiskt bidrag till projekt för utbildning av 
unga i privatekonomi och programmering samt aktiviteter 
som syftar till att öka jämställdheten inom sparande och 
investeringar.
Uppförandekoden utgör ramverket för vår företagskultur 
och definierar de etiska normer som gäller för alla som 
representerar Nordnet. Koden hanterar de etiska risker som 
kan uppstå i det dagliga arbetet. Ett konsekvent etiskt för-
hållningssätt skapar förutsättningar för långsiktiga relatio-
ner, minskar riskerna för arbetsrelaterad ohälsa och stödjer 
företagets förmåga att attrahera och behålla kvalificerad 
personal.
Etikpolicyn fastställer en hög etisk standard som gäller för 
alla anställda på Nordnet. Den fungerar som en vägledning 
för situationer som inte direkt regleras av andra bestäm-
melser och ska säkerställa att verksamheten bedrivs på 
ett professionellt och ansvarsfullt sätt som upprätthåller 
allmänhetens förtroende.
Upprätthållande av en god företagskultur
Nordnet har flera olika mekanismer för att upptäcka, 
anmäla och utreda handlingar som misstänks bryta mot 
Nordnets interna regelverk, uppförandekod eller nationell 
lag. Bland dessa märks vår funktion för visselblåsning som 
finns tillgänglig för samtliga anställda och vårt antikorrup-
tionsarbete. (G1-1 10a)
Genom visselblåsarfunktionen kan våra anställda helt 
anonymt uppmärksamma potentiella eller faktiska över-
trädelser. Hanteringen av visselblåsarfunktionen beskrivs 
i Nordnets policy om visselblåsning som har antagits av 
styrelsen. Anmälningarna tas emot av Nordnets funktion 
för regelefterlevnad. De ansvariga personerna är Swed-
Sec-licensierade jurister med lång erfarenhet, vilka har 
genomgått utbildning i rapporteringssystemets funktiona-
litet. För att funktionen ska fungera på ett tillfredsställande 
sätt där missförhållanden uppmärksammas är det viktigt 
att alla medarbetare vågar använda funktionen. Detta 
ställer krav på Nordnet att tillhandahålla trygga och säkra 
kanaler för visselblåsning, där det säkerställs att vissel-
blåsaren inte drabbas av repressalier, vilket annars skulle 
kunna avskräcka från att våga rapportera missförhållanden. 
Nordnet genomför regelbunden utbildning för alla anställ-
da om möjligheten att använda visselblåsarverktyget, och 
information om verktyget finns också tillgängligt på vårt 
intranät. (G1-1 10c)
Visselblåsning* 2025 2024 2023
Antalet rapporterade fall till visselblåsarfunktionen 3 9 2
 
* T abellen omfattar fall som direkt rör Nordnets verksamhet samt fall där aktörer i 
Nordnets värdekedja varit inblandade, under förutsättning att Nordnet eller våra 
egna anställda varit direkt berörda.
Vid misstankar om korruption och mutbrott har Nordnet 
förfaranden för att snabbt, oberoende och objektivt utreda 
ärendet. Hög etik och transparens är hörnstenar i vår verk-
samhet, och målet är att agera snabbt och effektivt mot 
misstänkta oegentligheter för att alltid upprätthålla högsta 
möjliga standard för ansvarsfullt företagande. (G1-1 10e)
Det är viktigt att alla medarbetare känner till och agerar ut-
ifrån våra interna regler. Våra anställda skriver därför under 
Nordnets uppförandekod, där medarbetarna informeras om 
riktlinjer och förhållningssätt, både vid anställningens start 
och därefter årligen. För att säkerställa god efterlevnad av 
de interna reglerna genomför Nordnet även årliga utbild-
ningar inom till exempel etik, antikorruption, banksekretess, 
IT -säkerhet och motverkande av penningtvätt. (G1-1 10g)
Urval av utbildningar  
för anställda
Förekomst Målgrupp
Antikorruption Årlig Samtliga anställda
Banksekretess  Vid anställning Samtliga anställda
Bekämpning av penningtvätt 
och finansiering av terrorism  Årlig Samtliga anställda
Etiska riktlinjer Vid anställning Samtliga anställda
GDPR Vid anställning Samtliga anställda
Hållbarhet Årlig Samtliga anställda
Incidentrapportering Vid anställning Samtliga anställda
Introduktion till IT - och data-
säkerhet Vid anställning Samtliga anställda
Kundklagomål  Årlig Samtliga anställda med 
kundkontakt
Nordnets uppförandekod Årligen Samtliga anställda
Säkerhet (inklusive  
cybersäkerhet)
Flera gånger 
per år Samtliga anställda
 G1-2   Hantering av förbindelser med 
leverantörer
Nordnets övergripande strategi för leverantörsförbindel-
ser är att verka för att leverantörerna upprätthåller en hög 
standard inom hållbarhet och affärsetik. Detta görs i enlig-
het med bland annat Nordnets hållbarhetspolicy, interna 
styrdokument för inköpsverksamheten, Åpenhetsloven och 
medlemskapet i UN Global Compact. Nordnet har en due 
diligence-process som bygger på OECD:s riktlinjer och 
vägledning för ansvarsfullt företagande. Denna process 
kräver specifika kontroller av nya leverantörer innan avtal 
ingås, där hållbarhetsaspekter som miljöpåverkan, socialt 
ansvar och affärsetik beaktas. Genom att kräva att leve-
rantörerna följer Nordnets uppförandekod för leverantörer, 
eller har en egen motsvarande kod, säkerställer Nordnet att 
de uppfyller hållbarhetskraven. (G1-2 15a)
Nordnets uppförandekod för leverantörer
Nordnets uppförandekod för leverantörer fastställer minimikrav 
för alla affärsrelationer i syfte att säkerställa en hög etisk stan-
dard och hållbara affärsmetoder. Koden utgår från FN:s Global 
Compacts tio principer och täcker områden som arbetsrätt, 
mänskliga rättigheter, antikorruption och miljöfrågor.
BolagsstyrningBolagsstyrning

===== SIDA 80 =====

80Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Nordnet tar hänsyn till samhälls- och miljökriterier genom 
vår due diligence-process som utvärderar leverantörer 
utifrån dessa aspekter innan avtal ingås. I denna process 
görs bedömningar av hur leverantörerna respekterar 
grundläggande mänskliga rättigheter och upprätthåller an-
ständiga arbetsvillkor. Bedömningen fokuserar på faktorer 
som risken för negativ inverkan på mänskliga rättigheter 
och anständiga arbetsvillkor i leverantörskedjan. Denna 
process säkerställer att leverantören lever upp till de krav 
som ställs av Nordnet. Utöver den initiala kontrollen sker 
en löpande uppföljning och regelbundna kontroller genom 
dialog och samverkan för att säkerställa att kraven efter-
levs. (G1-2 15b)
Nordnet har en policy för betalningar som fastslår att 
Nordnet ska genomföra betalningar i enlighet med de 
avtalsvillkor som överenskommits med varje leverantör. 
(G1-2 14)
 G1-3   Förebyggande arbete mot, och 
upptäckt av, korruption och mutor
Nordnets verksamhet bygger på en stark affärsetik med 
nolltolerans mot korruption. Vi är fast beslutna att upprätt-
hålla en transparent och ansvarsfull företagskultur i alla led. 
Det innebär att ingen anställd, konsult eller annan repre-
sentant för Nordnet får erbjuda, utlova, ge, begära eller ta 
emot mutor eller otillbörliga förmåner, vare sig direkt eller 
indirekt. Styrelsen för respektive bolag inom Nordnetkon-
cernen är ansvarig för antikorruptionsarbetet och antar 
årligen antikorruptionspolicyn. Styrelsen informeras om 
Nordnets antikorruptionsarbete efter behov. (G1-3 18c)
Det är Nordnets juristavdelning som ansvarar för att ut-
forma arbetet mot antikorruption, inklusive att genomföra 
riskbedömningar och tillhandahålla utbildningar. Som ett 
led i att upprätthålla och efterleva antikorruptionspolicyn 
genomförs varje år en analys av risken för inblandning i 
korruption, med utgångspunkt i vissa särskilt relevanta 
nyckelfrågor. För Nordnets leverantörsled återfinns krav 
kopplat till mutor och korruption i Nordnets uppförandekod 
för leverantörer som signeras under inköpsprocessen. 
Misstankar om brott mot antikorruptionspolicyn kan anmä-
las antingen direkt till Nordnets juristavdelning eller genom 
vår funktion för visselblåsare. Alla misstankar om brott mot 
policyn utreds, i första hand av Nordnets juristavdelning. 
De som utför utredningen är oberoende från medarbetarna 
och avdelningarna som utreds. (G1-3 18a) (G1-3-18b)
Som ett ytterligare led i att upprätthålla och efterleva 
antikorruptionspolicyn genomförs varje år en utbildning i 
ämnet för att säkerställa att samtliga anställda, inklusive 
medarbetare på riskutsatta avdelningar, känner till företa-
gets policy. Utbildningen omfattar information om vad som 
klassas som mutor och korruption samt hur den anställde 
ska agera om den misstänker att det förekommer. Antikor-
ruptionspolicyn finns tillgänglig på Nordnets intranät samt 
hemsida. Sammantaget bedömer vi att de åtgärder som 
vidtagits, med en genomförd riskanalys och utbildning till 
alla anställda, är tillräckliga för att säkerställa att antikor-
ruptionspolicys förbud mot att ge och ta emot förmåner 
efterlevs. (G1-3 20) (G1-3 21a) (G1-3 21b)
För att säkerställa att styrelsen har aktuell kunskap om 
risker kopplade till korruption och mutor får de en årlig 
genomgång av Nordnets chefsjurist. Genomgången foku-
serar på de specifika risker som är relevanta för Nordnets 
verksamhet och marknader. Eftersom Nordnets verksam-
het bedrivs i länder som präglas av hög transparens och 
låg förekomst av korruption, fokuserar genomgången på att 
upprätthålla en hög etisk standard internt kopplat till dessa 
områden. (G1-3-21c)
Mått och mål
 G1-4   Fall av korruption och mutor
Under året har Nordnet inte utretts eller fällts för brott mot 
lagar mot korruption och mutor. Inga misstänkta fall av 
korruption eller mutor har heller identifierats under 2025. 
Antalet misstänkta fall av korruption och mutbrott beräknas 
utifrån Nordnets interna dokumentation. Mättalet baseras 
på ett antagande att Nordnet genom våra processer för att 
upptäcka korruption och mutbrott identifierat alla misstänk-
ta fall. Detta mått har inte validerats av ett externt organ. 
(G1-4 24a) 
Misstänkt korruption 2025 2024 2023
Antalet misstänkta fall av korruption och mutbrott 0 0 0
 Mål   inom G1
För att följa upp att arbetet med den identifierade risken är 
effektivt och ändamålsenlig med de riktlinjer som fastställts 
i policyn, har styrelsen antagit mål. Målet omfattar samtliga 
anställda i Nordnets egen verksamhet och samtliga verk-
samhetsländer. Ingen intressent har deltagit i arbetet med 
att fastställa målet. 
Nordnets mål kopplade till företagskultur
Minst 90% av alla anställda (undantaget anställda som 
är föräldralediga eller tjänstlediga) ska årligen genomgå 
utbildning inom Nordnets uppförandekod.
Resultat för mål inom företagskultur
Mål 2025 2024* 2023*
90% av alla anställda** ska genomgå 
utbildning inom Nordnets uppförandekod 93% - -
 
* Andelen som genomgår utbildningen började mätas 2025, varav det saknas 
resultat för tidigare år.
** Undantaget anställda som är föräldralediga eller tjänslediga vid tidpunkten för 
utbildningen.
Bolagsstyrning

===== SIDA 81 =====

81Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Enhetsspecifik fråga: 
Finansiell brottslighet
Det finns en risk att kriminella försöker utnyttja det finan-
siella systemet i syfte att uppnå ekonomiska fördelar. Med 
tanke på de allvarliga konsekvenser som finansiell brottslig-
het kan leda till, både för Nordnet, det finansiella systemet 
och samhället i stort, är det avgörande att Nordnet hanterar 
dessa risker på ett adekvat sätt. Nordnet arbetar därför 
aktivt för att motverka finansiell brottslighet – inklusive 
penningtvätt, terrorismfinansiering, bedrägeri, marknads-
missbruk och insiderhandel – samt för att säkerställa efter-
levnad av finansiella sanktioner. Arbetet innebär att på ett 
strukturellt plan minska riskerna för att Nordnets produkter 
och tjänster utnyttjas i brottsligt syfte, samt brottsförebyg-
gande åtgärder såsom övervakning, kontroll och rapporte-
ring av kända och potentiella risker.
Hantering av inverkningar, risker 
och möjligheter
 MDR-P   Policyer för motverkande av 
finansiell brottslighet
Utifrån rättsutvecklingen och praxis inom området för 
motverkande av finansiell brottslighet, samt riktlinjer från 
relevanta myndigheter, har Nordnet upprättat flera styr-
dokument som säkerställer att vi uppfyller våra krav och 
grundläggande principer. Dessa styrdokument täcker 
samtliga relevanta och tillämpliga delar av Nordnets verk-
samhet. 
Policyn för motverkande av penningtvätt och terrorism-
finansiering säkerställer regelefterlevnad i enlighet med 
gällande nationell lagstiftning som rör penningtvätt och ter-
roristfinansiering. Den syftar till att säkerställa att Nordnet 
och våra anställda har effektiva processer och rutiner samt 
en hög medvetenhet för att förhindra att verksamheten 
utnyttjas för kriminella aktiviteter. Några viktiga mål är att 
säkerställa trygghet för Nordnets kunder, skydda Nordnets 
anseende och att bidra till samhället genom att förhindra 
att kriminella aktörer utnyttjar den finansiella sektorn. 
Policyn för finansiella sanktioner reglerar Nordnets 
åtagande att följa internationella och nationella sanktioner 
som är tillämpliga eller relevanta för verksamheten. Syftet 
är att säkerställa att Nordnet har de rutiner, processer och 
system som krävs för att följa relevanta sanktionsbestäm-
melser. Policyn fastställer att Nordnet inte ska ha närvaro 
eller affärsintressen i länder eller territorier som omfattas 
av omfattande finansiella sanktioner, inte ska ägna sig åt 
finansiella transaktioner som rör sanktionerade instrument, 
och inte ska ha kunder eller affärsintressen med individer, 
enheter eller organisationer som är föremål för finansiella 
sanktioner.
Policyn för marknadsövervakning reglerar Nordnets 
åtagande att följa kraven i marknadsmissbruksförordningen 
(MAR) och andra relevanta regler för handel. Syftet är att 
säkerställa att Nordnet har de system, arrangemang och 
processer som krävs för en effektiv och löpande övervak-
ning av handelsorder och transaktioner. Policyn faststäl-
ler att Nordnet ska identifiera och rapportera order och 
transaktioner som kan utgöra insiderhandel, marknads-
manipulation eller försök till detta, för att därmed värna om 
marknadens integritet.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för att säkerställa en väl-
fungerande intern styrning och kontroll i enlighet med lagar 
och regler inom området för finansiella brott. Vd ansvarar 
för att hantera risker enligt styrelsens beslut och för att 
verksamheten bedrivs korrekt och i enlighet med gällande 
regelverk.
 MDR-A   Åtgärder kopplat till 
motverkande av finansiell brottslighet
Nordnet har en dedikerad avdelning direkt underställd vd, 
Financial Crime Prevention Unit, som övervakar kundtrans-
aktioner, säkerställer efterlevnad av finansiella sanktioner, 
och i övrigt arbetar för att förhindra finansiell brottslighet.
Nordnet arbetar aktivt för att motverka finansiell brottslig-
het, inklusive penningtvätt, terrorismfinansiering, bedrägeri, 
marknadsmissbruk, insiderhandel samt för att säkerställa 
efterlevnad av finansiella sanktioner. Området är brett och 
omfattar flera olika brottstyper och processer. Nordnet 
arbetar kontinuerligt med följande åtgärder för att motverka 
dessa risker:
  Förebyggande åtgärder: Nordnet har implemente-
rat interna kontrollmekanismer och genomför löpande 
utbildningsprogram för att säkerställa att samtliga anställda 
är medvetna om och följer gällande lagar och regelverk. 
Dessutom genomförs regelbundna uppdateringar av inter-
na styrdokument och vår riskbedömning för att identifiera 
och därefter minska de potentiella riskerna relaterade till 
finansiell brottslighet. 
Finansiell 
brottslighet Enhetsspecifik

===== SIDA 82 =====

82Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
  Mitigerande åtgärder: Nordnet har avsatt resurser för 
att hantera de risker som finns inom området samt för att 
övervaka och granska aktiviteter och transaktioner, vilket 
gör det möjligt att snabbt upptäcka och åtgärda avvikelser. 
När riskhöjande aktiviteter och transaktioner identifieras, 
aktiveras en eskaleringsprocess som säkerställer att nöd-
vändiga åtgärder vidtas. 
  Uppföljning och utvärdering: Nordnet följer regelbundet 
upp arbetet inom finansiell brottslighet för att säkerställa att 
processerna är effektiva och att de anpassas efter föränd-
rade risker och regulatoriska krav.
Ovan vidtagna åtgärder säkerställer att Nordnet arbe-
tar både kontinuerligt och proaktivt med att förebygga 
och hantera riskerna för finansiell brottslighet, i linje med 
bolagets policy. De beskrivna åtgärderna omfattar alla 
relevanta delar av Nordnets verksamhet där det finns en 
risk att bolaget kan utnyttjas för finansiell brottslighet. 
Riskbedömningar, uppdatering av interna styrdokument 
och utbildningsprogram sker regelbundet minst årligen, 
och övervakning samt kontroll för att identifiera och hantera 
risker utförs löpande. 
Ett specifikt riskområde som har fått ökad uppmärksamhet 
på senare tid är bedrägerier, särskilt de så kallade “pump 
and dump”-bedrägerierna. Som ett svar på detta har 
Nordnet intensifierat sina insatser för att identifiera och 
motverka denna typ av brottslighet. Det proaktiva arbetet 
har stärkts genom flera informationskampanjer riktade mot 
våra kunder, i syfte att öka medvetenheten om riskerna och 
hur de kan skydda sig, samt genom att blockera köporder i 
vissa aktier.
Nordnet har inte identifierat väsentliga kostnader specifikt 
för de åtgärder som beskrivits ovan. Dessa utgifter är i 
stället integrerade i Nordnets löpande kostnader. 
Mått och mål
 MDR- T och MDR-M   Mål och mått 
relaterade till motverkande av finansiell 
brottslighet
Nordnet har nolltolerans mot finansiell brottslighet och 
arbetar aktivt för att förhindra att vår plattform utnyttjas för 
kriminella syften. Vårt förebyggande arbete styrs av en låg 
riskaptit, vilket innebär att vi kontinuerligt utvärderar och 
anpassar våra policys och åtgärder för att skydda våra kun-
der och det finansiella systemet. Denna låga risktolerans 
är djupt förankrad i vår verksamhet och följs upp genom 
interna regelverk och processer.
Uppföljning av arbetets ändamålsenlighet
Vi använder både nyckeltal och nyckelindikatorer för att 
mäta och följa upp arbetet med att motverka finansiell 
brottslighet, vilket direkt stödjer målen i policyn för detta 
område. Nyckeltal hjälper Nordnet att övervaka hur väl 
policyns mål uppnås inom verksamheten, medan nycke-
lindikatorer fungerar som tidiga varningssignaler för po-
tentiella risker. Genom denna kombination kan Nordnet 
både följa framstegen i det operativa arbetet och snabbt 
identifiera och hantera risker. Dessa indikatorer rappor-
teras regelbundet till styrelsen och ledningen, vilket gör 
det möjligt att kontinuerligt förbättra processerna och 
säkerställa att riskerna för finansiell brottslighet hanteras 
på ett effektivt och hållbart sätt.
Andelen anställda som genomgått utbildning i motver-
kande av finansiell brottslighet under året är ett centralt 
nyckeltal för att följa upp Nordnets förmåga att säkerställa 
grundläggande kompetens och ett konsekvent arbetssätt 
i arbetet mot finansiell brottslighet. Måttet speglar i vilken 
utsträckning organisationen genomför planerade utbild-
ningsinsatser och ger därmed en indikator på styrning, 
efterlevnad och organisatorisk täckning i linje med interna 
policyer och externa krav.
En begränsning är att måttet primärt fångar genomföran-
degrad och inte i sig bedömer kunskapsnivå, förståelse 
eller faktisk tillämpning i arbetet. Begränsningen mitigeras 
framför allt genom en årlig riskbaserad utbildningsplan som 
kombinerar årlig grundläggande utbildning med riktade 
och rollanpassade utbildningar baserade på mottagarens 
ansvar och behov. På så sätt ökar sannolikheten att ut-
bildningen blir relevant, förståelig och praktiskt tillämpbar, 
samtidigt som kunskap förankras bredare än vad genom-
förandemåttet ensamt kan visa. Måttet har inte validerats 
av ett externt organ. 
Utbildning om motverkande av finansiell 
brottslighet
2025 2024 2023
Andel anställda** som under året genomgått 
utbildning i motverkande av finansiell brottslighet 91% - -
* Andelen som genomgår utbildningen började mätas 2025, varav det saknas
resultat för tidigare år.
** Andelen anställda beräknas baserat på samtliga anställda, inklusive de som är 
föräldralediga, sjukskrivna eller tjänstlediga.
Bolagsstyrning

===== SIDA 83 =====

83Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Enhetsspecifik fråga: Cybersäkerhet
För Nordnet är en korrekt och säker hantering av informa-
tion avgörande för att bibehålla förtroendet från kunder, 
myndigheter, ägare och samarbetspartners. I en alltmer 
digitaliserad värld krävs ett strukturerat informations- och 
IT -säkerhetsarbete, som integrerats i hela verksamheten.
Hantering av inverkningar, risker 
och möjligheter
 MDR-P   Policyer för cybersäkerhet
Nordnet har antagit styrdokument som definierar syfte, 
omfattning och kravställning för att hantera säkerhetsrisker, 
inklusive cyberattacker. Styrdokumenten gäller för hela 
Nordnets egen verksamhet, i alla verksamhetsländer.
Säkerhetspolicyns syfte är att fastställa vägledning och 
allmänna principer för säkerhet inom Nordnet samt att 
fastställa styrelsens riktning när det gäller mål för säker-
het. Policyn, tillsammans med säkerhetsinstruktionen och 
relaterade riktlinjer, utgör Nordnets ledningssystem för 
cybersäkerhet. Syftet med ledningssystemet är att säker-
ställa ett adekvat, strukturerat och metodiskt informations-
säkerhetsarbete för att effektivt hantera säkerhetsrisker 
och säkerställa efterlevnad av relevanta bestämmelser. 
Samtliga dokument revideras årligen eller oftare vid behov 
för att säkerställa att dessa ständigt är i linje med gällande 
lagstiftning och den ständigt föränderliga hotbilden.
Nordnets säkerhetsriktlinjer är upprättade efter ämnes-
område och noggrant utformade efter säkerhetsbran-
schens bästa praxis, i form av till exempel ISO/IEC27001- 
och NIST -standarderna1, finansbranschens regler och 
riktlinjer samt övrig relevant lagstiftning. 
 
Under 2025 trädde EU:s nya förordning om digital opera-
tiv motståndskraft (DORA) i kraft. Nordnet har under året 
säkerställt efterlevnad av de nya reglerna, vilket ytterligare 
stärker vår styrning och kontroll av risker kopplade till våra 
digitala system och IT -miljöer.
 MDR-A   Åtgärder kopplat till 
cybersäkerhet
Nordnet arbetar proaktivt med att minska risken för cybe-
rattacker och upprätthålla hög säkerhet. Genom en årlig 
riskanalys identifieras, klassificeras och analyseras olika 
säkerhetsrisker, inklusive cyberhot. För varje risk definieras 
därefter konkreta motåtgärder. En årsplan som samman-
fattar de mest kritiska riskerna och åtgärderna följs upp 
månadsvis för att säkerställa kontinuerlig efterlevnad.
Våra system, produkter och processer genomgår regel-
bundet, minst årligen, både interna och externa säkerhets-
revisioner som inkluderar både penetrationstester och 
sårbarhetsbedömningar.
Säkerhetsmedvetenhet hos medarbetarna är en viktig 
fråga, och som en del av detta genomförs till exempel re-
gelbundna utbildningar och phishingtester för all personal. 
Detta säkerställer en kontinuerlig utveckling av förmågan 
att identifiera och motverka cyberhot. Därtill genomgår 
medarbetare som arbetar med säkerhetsfrågor ytterligare 
fördjupande utbildningar årligen.
Nordnet har en omfattande uppsättning tekniska skyddsåt-
gärder som bland annat inkluderar kontinuerlig övervakning 
av IT -miljön samt skydd av identitets- och åtkomsthan-
tering. För att upptäcka sårbarheter så tidigt som möjligt 
har Nordnet också etablerat en strategi för att integrera 
säkerhet tidigt i utvecklingscykeln (“Shift left on Security”). 
Genom att använda styrningsstrukturer som följer etablera-
de standarder och bästa praxis inom cybersäkerhet, samt 
genom att vara medvetna om regulatoriska risker kopplade 
till användardata, arbetar Nordnet för att säkerhetsåtgär-
derna ska vara proaktiva, affärsanpassade och förenliga 
med gällande regelverk. Dessa åtgärder är avgörande för 
att behålla förtroendet hos intressenter och fullt utnyttja 
den digitala transformationens möjligheter. 
Nordnet har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapi-
talutgifter specifikt för de åtgärder som beskrivits ovan. 
Dessa utgifter är i stället integrerade i Nordnets löpande 
kostnader.
Mått och mål
 MDR- T och MDR-M   Mål och mått 
relaterade till cybersäkerhet
Nordnets övergripande säkerhetsmål är att upprätthålla 
konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet av Nordnets 
skyddsvärda tillgångar i form av information, tjänster, sys-
tem, personal och lokaler. Vi har på grund av områdets spe-
cifika egenskaper inte fastställt några mätbara tidsbundna 
Cybersäkerhet Enhetsspecifik
1 ISO/IEC27001 och NIST Cybersecurity Framework 2.0 är erkända ramverk för 
strukturerat informationssäkerhetsarbete samt cybersäkerhetskontroller.

===== SIDA 84 =====

84Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
utfallsinriktade mål inom cybersäkerhet, men arbetar ändå 
aktivt med att spåra ändamålsenligheten i vårt arbete.
Uppföljning av arbetets ändamålsenlighet
Nordnet arbetar kontinuerligt och strukturerat för att upp-
rätthålla det övergripande säkerhetsmålet i alla led. Detta 
sker bland annat genom att säkerställa att alla anställda 
genomgår säkerhetsutbildningar, främja en säker utveck-
ling av produkter och tjänster samt minimera cyberrisker 
och sårbarheter.
Utbildning: Alla anställda på Nordnet genomgår regelbun-
det säkerhetsutbildningar. Dessa utbildningsinsatser är 
ett viktigt verktyg för att öka medvetenheten och förbättra 
säkerhetskulturen bland våra anställda.
Säker utveckling: Nordnet arbetar kontinuerligt med att 
stärka säkerheten i hela vår mjukvaruutveckling. En central 
säkerhetsåtgärd är att vår kodbas löpande skannas och un-
derhålls för att identifiera och hantera beroenden gentemot 
tredjepartsbibliotek. Detta omfattar all kod, oavsett om den 
driftas i molnet eller i våra egna datacenter. Vi strävar efter 
en hög grad av automatisering, men i de fall där automatis-
ka processer ännu inte är implementerade hanteras uppda-
teringar och sårbarhetsåtgärder genom manuella rutiner för 
att säkerställa en fortsatt låg riskexponering.
Betyg: Säkerhetsklassificering är en dynamisk kvantifie-
ring av en organisations säkerhetsmognad utifrån extern 
exponering. Denna utvärdering genomförs av en obero-
ende, internationellt erkänd leverantör specialiserad inom 
säkerhetsområdet, och baseras på pålitliga metoder för 
datavalidering. Syftet är att ge en objektiv, lättförståelig och 
jämförbar representation av en organisations säkerhetspre-
standa utifrån potentiell extern attackyta. Skalan sträcker 
sig från 0-100 %, där 100 % motsvarar högsta nivån av 
säkerhetsmognad.
Måttet Utbildning bygger på antagandet att regelbundna 
utbildningsinsatser driver säkerhetsmedvetenhet och för-
bättrar säkerhetskulturen. Säker utveckling mäts som den 
procentuella andelen av kodbasen som löpande skannas. 
Mätningen bygger på antagandet att en hög automatiserad 
skanningsgrad tidigt identifierar och hanterar sårbarheter i 
koden. För båda mätningarna sker uppföljningen regelbun-
det, och utgångspunkten är den faktiska datan vid startåret 
för mätning. Betyget i den externa säkerhetsklassificering-
en kvantifierar Nordnets säkerhetsmognad utifrån extern 
exponering. Betyget mäts på en skala 0–100 % och antas 
ge en jämförbar representation av Nordnets säkerhetspre-
station. En begränsning i metodiken för alla dessa mätetal 
är att de primärt är aktivitets– och kapacitetsmått, de visar 
på utförda åtgärder men mäter inte direkt utfall i termer av 
faktiskt förhindrade cyberattacker eller incidenter, även om 
de stödjer det övergripande målet.
Resultat för uppföljning av ändamålsenlighet inom cybersäkerhet
Uppföljning 2025 2024
Utbildning: Genomsnittligt antal genomförda säker-
hetsutbildningar/anställd 6,6 st 5,8 st
Säker utveckling: Skannad kod* 77% 72%
Betyg: Betyg i en extern säkerhetsklassificering* 87% 88%
* Per 31 december. 
Måttet avseende betyg, som är ett externt satt betyg, har 
genomgått extern validering. Måtten relaterade till utbild-
ning och säker utveckling har inte validerats av ett externt 
organ.
Bolagsstyrning

===== SIDA 85 =====

85Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Nedan index ger en översikt över upplysningskraven från ESRS, med syfte att underlätta navigeringen i rapporten. 
Indexet visar var varje upplysningrav är uppfyllt i rapporten.
ESRS Upplysningskrav Införlivad genom 
hänvisning (helt eller delvis)
Sida
Allmän information
ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 34
ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 34
ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings och tillsynsorganens roll 35
ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företa-
gets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
36
ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 37
ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet (eng. due diligence) 37
ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 37
ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 38
ESRS 2 SBM-2 Intressenters behov och synpunkter 40
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strate-
gi och affärsmodell
41
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter
43
ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhets-
rapport
45
Miljöinformation
ESRS E1
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 37
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strate-
gi och affärsmodell.
52
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimat-
relaterade inverkningar, risker och möjligheter
54
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna. 53
E1-2 MDR-P Policyer för begränsning av klimatförändringarna 57
E1-3 MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 57
E1-4 MDR- T Mål för begränsning av klimatförändringarna. 59
E1-5 MDR-M Energianvändning och energimix 63
E1-6 MDR-M Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp. 63
Social information
ESRS S1
SBM-2 Intressenters behov och synpunkter 40
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strate-
gi och affärsmodell
69
S1-1 MDP-P Policyer för den egna arbetskraften 69
S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresen-
tanter angående inverkningar
70
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den 
egna arbetskraften kan uppmärksamma problem
71
S1-4 MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och 
strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga 
möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ända-
målsenlighet
71
S1-5 MDR- T Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar 
stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
73
S1-6 MDR-M Uppgifter om företagets anställda 74
S1-8 MDR-M Kollektivavtalstäckning och social dialog 75
S1-9 MDR-M Mångfaldsindikatorer 75
S1-10 MDR-M Tillräckliga löner 75
S1-14 MDR-M Mått för arbetsmiljö 75
S1-16 MDR-M Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 76
S1-17 MDR-M Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 76
ESRS-index
ESRS-index

===== SIDA 86 =====

86Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
ESRS Upplysningskrav Införlivad genom 
hänvisning (helt eller delvis)
Sida
Information om bolagsstyrning
ESRS G1
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi 
och affärsmodell
41
GOV-1 Förvaltnings-, lednings och tillsynsorganens roll 36
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter
45
G1-1 MDR-P  
MDR-A
Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 78
G1-2 MDR-A Hantering av förbindelser med leverantörer 79
G1-3 MDR-A Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 80
G1-4 MDR-M Fall av korruption och mutor 80
MDR- T Mål inom G1 80
Företagsspecifik information
Finansiell 
brottslighet
MDR-P Policyer för motverkande av finansiell brottslighet 81
MDP-A Åtgärder kopplat till motverkande av finansiell brottslighet 81
MDP- T Mål relaterade till motverkande av finansiell brottslighet 82
MDR-M Mått relaterade till motverkande av finansiell brottslighet 82
Cybersäkerhet
MDR-P Policyer för cybersäkerhet 83
MDP-A Åtgärder kopplat till cybersäkerhet 83
MDP- T Mål relaterade till cybersäkerhet 83
MDR-M Mått relaterade till cybersäkerhet 83
Upplysningskrav Relaterad 
datapunkt
Hållbarhets-
upplysning
Referens i SFDR 
(förordningen om håll-
barhetsupplysningar)
Referens 
i tredje pelaren
Referens i referens-
värdesförordningen
Referens i 
EU:s klimatlag
Sida
ESRS 2 GOV-1 21 d Jämnare 
könsfördelning i 
styrelserna 
Indikator nr 13 
tabell 1 bilaga I
Kommissionens dele-
gerade förordning (EU) 
2020/1816, bilaga II 
35
ESRS 2 GOV-1 21 e Procentandel obe-
roende styrelsele-
damöter
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/1816
35
ESRS 2 GOV-4 30 Redogörelse för 
due diligence (till-
börlig aktsamhet)
Indikator nr 10 
tabell 3 bilaga I
37
ESRS 2 SBM-1 40 d i Inblandning i verk-
samheter kopplade 
till fossila bränslen
Indikator nr 4 
tabell 1 bilaga I
Artikel 449a, förordning 
(EU) nr 575/2013, 
Kommissionens genom-
förandeförordning (EU) 
2022/2453, tabell 1: 
Kvalitativ information 
om miljörisker och tabell 
2: Kvalitativ information 
om  sociala risker
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/1816
Ej tillämplig
ESRS 2 SBM-1 40 d ii Inblandning i verk-
samheter kopplade 
till kemikaliepro-
duktion
Indikator nr 9 
tabell 2 bilaga I
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/1816
I/A Ej tillämplig
ESRS 2 SBM-1 40 d iii Deltagande i 
verksamhet med 
anknytning till 
kontroversiella 
vapen
Indikator nr 14 
tabell 1 bilaga I
Artikel 12 .1 i delegerad 
förordning (EU) 
2020/1818, bilaga II till 
delegerad förordning 
(EU) 2020/1816
I/A Ej tillämplig
Förteckning över datapunkter från annan EU-lagstiftning 
ESRS-index

===== SIDA 87 =====

87Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Upplysningskrav Relaterad 
datapunkt
Hållbarhets-
upplysning
Referens i SFDR 
(förordningen 
om hållbarhets-
upplysningar)
Referens 
i tredje pelaren
Referens i 
referensvärdes-
förordningen
Referens i 
EU:s klimatlag
Sida
ESRS 2 SBM-1 40 d iv Inblandning i 
verksamheter 
kopplade till 
odling och 
produktion av 
tobak
Artikel 12.1 i dele-
gerad förordning 
(EU) 2020/1818, 
bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/1816
I/A Ej tillämplig
ESRS E1-1 14 Omställ-
ningsplan 
för att uppnå 
klimatneutralitet 
senast 2050
Förord-
ning (EU) 
2021/1119, 
artikel 2.1
53-54
ESRS E1-1 16 g Företag som är 
uteslutna från 
EU-referens-
värdena för 
anpassning till 
Parisavtalet
Artikel 449a i förordning (EU) 
nr 575/2013, Kommissionens 
genomförandeförordning (EU) 
2022/2453, mall 1: Verksamhet 
utanför handelslagret – klimatför-
ändringsrelaterad omställningsrisk: 
Exponeringarnas kreditkvalitet efter 
sektor, utsläpp och återstående 
löptid
Delegerad 
förordning (EU) 
2020/1818, artik-
larna 12.1 d-g och 
artikel 12.2
Ej väsentligt
ESRS E1-4 34 Minskningsmål 
för utsläpp av 
växthusgaser 
Indikator nr 4 
tabell 2 bilaga I
Artikel 449a i förordning (EU) 
nr 575/2013, Kommissionens 
genomförandeförordning (EU) 
2022/2453, mall 3: Verksamhet 
utanför handelslagret – klimatför-
ändringsrelaterad omställningsrisk: 
anpassningsmått
Delegerad 
förordning (EU) 
2020/1818, artikel 
6
59-63
ESRS E1-5 38 Energiförbruk-
ning från fossila 
källor uppdelad 
efter källor 
(endast sektorer 
med hög klimat-
påverkan)
Indikator nr 
5 tabell 1 och indi-
kator nr 5 tabell 2 
bilaga I
Ej tillämpligt
ESRS E1-5 37 Energiför-
brukning och 
energimix
Indikator nr 5 
tabell 1  bilaga I
63
ESRS E1-5 40–43 Energiintensitet 
förknippad med 
verksamheter 
i sektorer med 
hög klimatpå-
verkan
Indikator nr 6 
tabell 1 bilaga I
Ej tillämplig
ESRS E1-6 44 Brutto och tota-
la växthusgas-
utsläpp Scope 
1, 2, 3
Indikator nr 1 och 
indikator nr 2 
tabell 1 bilaga I
Artikel 449a i förordning (EU) 
nr 575/2013, Kommissionens 
genomförandeförordning (EU) 
2022/2453, mall 1: Verksamhet 
utanför handelslagret – klimatför-
ändringsrelaterad omställningsrisk: 
Exponeringarnas kreditkvalitet efter 
sektor, utsläpp och återstående 
löptid
Delegerad 
förordning (EU) 
2020/1818, artiklar-
na 5.1, 6 och 8.1 
64
ESRS E1-6 53–55 Bruttoutsläpp-
sintensitet för 
växthusgasut-
släpp
Indikator nr 3 
tabell 1 bilaga I
Artikel 449a i förordning (EU) 
nr 575/2013, Kommissionens 
genomförandeförordning (EU) 
2022/2453, mall 3: Verksamhet 
utanför handelslagret – klimatför-
ändringsrelaterad omställningsrisk: 
anpassningsmått
Delegerad 
förordning (EU) 
2020/1818, artikel 
8.1
63-64
ESRS E1-7 56 Upptag av 
växthusgaser 
och koldioxid-
krediter
Förord-
ning (EU) 
2021/1119, 
artikel 2.1.
Ej väsentlig
ESRS E1-9 66 Referensport-
följens 
exponering mot 
klimatrelaterade 
fysiska risker
Bilaga II till delegerad förordning 
(EU) 2020/1818, bilaga II till dele-
gerad förordning (EU) 2020/1816
Ej tillämplig, 
infasning
ESRS-index

===== SIDA 88 =====

88Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Upplysningskrav Relaterad 
datapunkt
Hållbarhets-
upplysning
Referens i SFDR 
(förordningen 
om hållbarhets-
upplysningar)
Referens i 
tredje pelaren
Referens i
referensvärdes-
förordningen
Referens i 
EU:s klimatlag
Sida
ESRS E1-9 66 a 
66 c
Uppdelning 
av monetära 
belopp efter 
akut och kronisk 
fysisk risk; Plats 
för betydande 
tillgångar utsat-
ta för väsentlig 
fysisk risk.
Artikel 449a i förordning (EU) nr 
575/2013, Kommissionens genom-
förandeförordning (EU) 2022/2453, 
punkterna 46 och 47, mall 5: 
Verksamhet utanför handelslagret 
– klimatförändringsrelaterad fysisk 
risk: Exponeringar utsatta för fysisk 
risk.
Ej tillämplig, 
infasning
ESRS E1-9 67 c Uppdelning av 
det redovisade 
värdet på sina 
fastighetstill-
gångar efter 
energieffektivi-
tetsklasser
Artikel 449a i förordning (EU) nr 
575/2013, Kommissionens genom-
förandeförordning (EU) 2022/2453, 
punkt 34, mall 2 – Verksamhet 
utanför handelslagret – klimatför-
ändringsrelaterad omställningsrisk: 
Lån mot säkerhet i fast egendom – 
Säkerhetens energieffektivitet
Ej tillämplig, 
infasning
ESRS E1-9 69 Portföljens grad 
av exponering 
mot klimatrela-
terade möjlig-
heter
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/1818
Ej tillämplig, 
infasning
ESRS E2-4  28 Mängden av 
varje förorening 
som förtecknas 
i bilaga II till för-
ordningen om 
ett europeiskt 
register över 
utsläpp och 
överföringar 
som släpps ut i 
luft, vatten och 
mark
Indikator nr 8 
tabell 1 i bilaga 
1 Indikator nr 2 
tabell 2 i bilaga 
1 Indikator nr 1 
tabell 2 i bilaga 
1 Indikator nr 3 
tabell 2 i bilaga 1
Ej väsentlig
ESRS E3-1  9 Vattenresurser 
och marina 
resurser punkt
Indikator nr 7 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS E3-1  13 Särskild strategi  Indikator nr 8 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS E3-1  14 Hållbara ocea-
ner och hav
Indikator nr 8 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS E3-4 28 c T otalt återvun-
net och återan-
vänt vatten
Indikator nr 6,2 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS E3-4  29 T otal vattenför-
brukning i m3 
per nettoin-
komst av egen 
verksamhet
Indikator nr 6,1 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM-3 
– E4 
16 a i Indikator nr 7 
tabell 1 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM-3 
– E4 
16 b Indikator nr 10 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM-3 
– E4 
16 c Indikator nr 14 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS E4-2  24 b Hållbara mark-/ 
jordbruksmeto-
der/-policyer
Indikator nr 11 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS E4-2  24 c Hållbara me-
toder/ policyer 
för hållbarhet i 
haven
Indikator nr 12 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS E4-2  24 d Policyer för 
att behandla 
avskogning 
Indikator nr 15 
tabell 2 i bilaga I 
Ej väsentlig
ESRS E5-5  37 d Icke-återvunnet 
avfall 
Indikator nr 13 
tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS-index

===== SIDA 89 =====

89Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Upplysningskrav Relaterad 
datapunkt
Hållbarhetsupplysning Referens i SFDR 
(förordningen 
om hållbarhets-
upplysningar)
Referens i 
tredje pelaren
Referens i 
referensvärdes-
förordningen
Referens i 
EU:s klimatlag
Sida
ESRS E5-5  39 Farligt avfall och radioak-
tivt avfall
Indikator nr 9 
tabell 1 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM-3 
– S1
14 f Risk att utsättas för 
tvångsarbete 
Indikator nr 13 
tabell 3 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM-3 
– S1
14 g Risk att utsättas för 
barnarbete 
Indikator nr 12 
tabell 3 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S1-1  20 Åtaganden i policy för 
mänskliga rättigheter 
Indikator nr 9 
tabell 3 och indi-
kator nr 11 tabell 1 
i bilaga I
70
ESRS S1-1  21 Strategier för tillbörlig 
aktsamhet i frågor som 
behandlas i Internationella 
arbetsorganisationens 
(ILO) grundläggande 
konventioner 1–8
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/ 1816
70
ESRS S1-1  22 Processer och åtgärder för 
att förhindra människo-
handel 
Indikator nr 11 
tabell 3 i bilaga I
70
ESRS S1-1  23 Strategi för förebyggande 
av arbetsplatsolyckor eller 
ett system för att hantera 
sådana
Indikator nr 1 
tabell 3 i bilaga I
69-70
ESRS S1-3  32 c Mekanismer för klago-
målshantering i samband 
med personalfrågor 
Indikator nr 5 
tabell 3 i bilaga I
71
ESRS S1-14  88 b och c Antal dödsfall och antal 
och andel arbetsrelaterade 
olyckor
Indikator nr 2 
tabell 3 i bilaga I
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/1816
Ej tillämplig, 
infasning
ESRS S1-14  88 e Antal dagar förlorade på 
grund av skador, olyckor, 
dödsfall eller sjukdom 
Indikator nr 3 
tabell 3 i bilaga I 
Ej tillämplig, 
infasning
ESRS S1-16  97 a Ojusterad löneklyfta 
mellan könen
Indikator nr 12 
tabell 1 i bilaga I
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/ 1816
76
ESRS S1-16  97 b Överdrivet hög vd-lön Indikator nr 8 
tabell 3 i bilaga I
76
ESRS S1-17  103 a Fall av diskriminering Indikator nr 7 
tabell 3 i bilaga I 
76
ESRS S1-17 104 a Underlåtenhet att iaktta 
FN:s vägledande principer 
för företag och mänskliga 
rättigheter och OECD:s 
riktlinjer
Indikator nr 10 
tabell 1 och indi-
kator nr 14 tabell 
3 i bilaga I
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/1816, artikel 
12.1 i delegerad 
förordning (EU) 
2020/1818
76
ESRS 2 – SBM-3 
– S2 
11 b Betydande risk för barn-
arbete eller tvångsarbete i 
värdekedjan 
Indikator nr 12 
och indikator nr 13 
tabell 3 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S2-1 17 Åtaganden i policy för 
mänskliga rättigheter
Indikator nr 9 
tabell 3 och indi-
kator nr 11 tabell 1 
i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S2-1 18 Policyer för medarbetare i 
värdekedjan
Indikator nr 11 
och indikator nr 4 
tabell 3 i bilaga I 
Ej väsentlig
ESRS S2-1 19 Respekterar inte FN:s 
vägledande principer för 
företag och mänskliga 
rättigheter och OECD:s 
riktlinjer
Indikator nr 10 
tabell 1 i bilaga I 
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/1816, artikel 
12.1 i delegerad 
förordning (EU) 
2020/1818
Ej väsentlig
ESRS-index

===== SIDA 90 =====

90Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Upplysningskrav Relaterad 
datapunkt
Hållbarhetsupplysning Referens i SFDR 
(förordningen 
om hållbarhets-
upplysningar)
Referens i tredje pelaren Referens i 
referensvärdes-
förordningen
Referens i 
EU:s klimatlag
Sida
ESRS S2-1 19 Strategier för tillbörlig 
aktsamhet i frågor som 
behandlas i Internationella 
arbetsorganisationens 
(ILO) grundläggande 
konventioner 1–8
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS S2-4 36 Människorättsfrågor 
och människorättsfall 
kopplade till företagets 
värdekedja i tidigare och 
senare led
Indikator nr 14 
tabell 3 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S3-1  16 Människorättsåtaganden  Indikator nr 9 
tabell 3 i bilaga I 
och indikator nr 11 
tabell 1 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S3-1  17 Underlåtenhet att 
iaktta FN:s vägledande 
principer för företag och 
mänskliga rättigheter, 
ILO:s principer eller 
OECD:s riktlinjer
Indikator nr 10 
tabell 1 i bilaga I
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/ 1816, artikel 
12.1 i delegerad 
förordning (EU) 
2020/1818
Ej väsentlig
ESRS S3-4 36 Människorättsfrågor och 
människorättsincidenter
Indikator nr 14 
tabell 3 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S4-1  16 Policyer för konsumenter 
och slutanvändare
Indikator nr 9 
tabell 3 och indi-
kator nr 11 tabell 1 
i bilaga I
Ej tillämplig, 
infasning
ESRS S4-1 17 Underlåtenhet att 
iaktta FN:s vägledande 
principer för företag och 
mänskliga rättigheter och 
OECD:s riktlinjer 
Indikator nr 10 
tabell 1 i bilaga I
Bilaga II till delege-
rad förordning (EU) 
2020/ 1816, artikel 
12.1 i delegerad 
förordning (EU) 
2020/1818
Ej tillämplig, 
infasning
ESRS S4-4  35 Människorättsfrågor och 
människorättsincidenter
Indikator nr 14 
tabell 3 i bilaga I
Ej tillämplig, 
infasning
ESRS G1-1 10 b FN:s konvention mot 
korruption
Indikator nr 15 
tabell 3 i bilaga I
Ej tillämplig
ESRS G1-1 10 d Skydd för visselblåsare Indikator nr 6 
tabell 3 i bilaga I
Ej tillämplig
ESRS G1-4  24 a Böter för brott mot lagar 
mot korruption och mutor 
Indikator nr 17 
tabell 3 i bilaga I
Delegerad 
förordning (EU) 
2020/1816, 
bilaga II
80
ESRS G1-4  24 b Standarder för bekämp-
ning av korruption och 
mutor
Indikator nr 16 
tabell 3 i bilaga I
Ej tillämplig
ESRS-index

===== SIDA 91 =====

91Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Taxonomiförordningen 
EU:s taxonomiförordning innehåller kriterier för hur eko-
nomiska aktiviteter definieras som miljömässigt hållbara. 
För att klassificeras som hållbar ska en aktivitet uppfylla 
samtliga av följande tre kriterier:
 Ge ett väsentligt bidrag till minst ett av  
EU:s sex miljömål,
 inte orsaka betydande skada för något  
av de övriga fem miljömålen, 
 samt uppfylla fastställda minimiskyddsåtgärder. 
EU:s miljömål
1. Begränsning av klimatförändringar (CCM)
2. Klimatanpassning (CCA)
3. Vatten och marina resurser (WTR)
4. Cirkulär ekonomi (CE)
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar (PPC)
6. Biologisk mångfald och ekosystem (BIO)
Nordnets rapportering omfattar alla finansiella verksamhe-
ter inom koncernen: Nordnet Bank AB med filialer (kredi-
tinstitut), Nordnet Fonder AB (kapitalförvaltare), Nordnet 
Pensionsförsäkring AB samt Nordnet Livsforsikring AS 
med filialer (försäkringsföretag). Varje enskild verksam-
hetsgren har specifika upplysningskrav i enlighet med 
kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178. 
Rapporteringen presenteras på nästkommande sidor, upp-
delat per verksamhetsgren. 
Definitioner av nyckelbegrepp
 
Rapporteringen utgår från tre centrala begrepp som 
används för att identifiera och mäta miljömässigt hållbara 
ekonomiska aktiviteter. 
 
Tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn  
(covered assets): Avser den totala volymen av tillgångar 
(exponeringar) som utgör basen för beräkningen av 
nyckeltalen. Tillgångar som täcks av den centrala 
resultatindikatorn består av de tillgångar som omfattas av 
kraven på taxonomirapportering. 
Aktivitet som omfattas av taxonomin (eligible): Avser 
ekonomiska aktiviteter eller tillgångar som finns beskrivna 
i taxonomiförordningen och därmed har potential att vara 
miljömässigt hållbara. Att en tillgång omfattas innebär 
att den ska analyseras vidare för att fastställa om den 
uppfyller de tekniska granskningskriterierna som
fastställs i de delegerade akterna (EU) 2021/2178.
Förenlig med taxonomikraven (aligned): För att en 
tillgång ska klassificeras som taxonomiförenlig (ofta 
benämnt "grön") och därmed inkluderas i täljaren för 
Nordnets nyckeltal, måste den uppfylla de tre kriterierna 
som krävs för att klassificeras som miljömässigt hållbar.  
Datakällor och begränsningar i data
För att uppfylla taxonomins rapporteringskrav är Nordnet, 
liksom andra finansiella företag, beroende av underliggan-
de taxonominyckeltal som rapporteras av finansiella och 
icke-finansiella motparter, samt information om energief-
fektivitet för fastigheter som utgör säkerhet för bolån. Till-
gången till, samt täckningsgraden och kvaliteten på, denna 
data är avgörande för rapporteringens precision.
Även i de fall där finansiella motparter omfattas av taxono-
min eller är taxonomiförenliga, har tillgången till tillförlitlig 
data som kan levereras på ett effektivt sätt varit bristfällig. 
Kvalitetsbrister i den underliggande datan från motparter 
kan medföra att data behöver justeras eller exkluderas i 
Nordnets rapportering. Kvalitetsförbättringar i taxonomida-
ta förväntas ske över tid i takt med att marknaden imple-
menterar och tillämpar de standardiserade regelverken.
Årets rapportering begränsas till miljömålen CCM (Climate 
Change Mitigation - Begränsning av klimatförändringar), 
CCA (Climate Change Adaptation - Anpassning till klimat-
förändringar) och CE (Circular Economy - Cirkulär ekono-
mi), eftersom data inte har funnits tillgänglig för de andra 
fyra miljömålen. Även för de mål Nordnet rapporterar på, är 
tillgänglig data begränsad. 
För kreditinstitutets räkning har antagandet gjorts att de 
identifierade aktiviteterna primärt syftar till att minska 
klimatpåverkan. I brist på data för en mer granulär upp-
delning har därför samtliga värden avseende förenlighet, 
anpassning och möjliggörande aktiviteter allokerats till 
målet CCM. 
 
Taxonomi

===== SIDA 92 =====

92Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Metodutveckling och påverkan på GAR
I enlighet med Disclosure Delegated Act Annex XI, punkt 
1.1, arbetar Nordnet fortlöpande med att utveckla 
metoden för att identifiera och klassificera taxonomi-
förenliga tillgångar. För närvarande påverkas Nordnets 
andel miljömässigt hållbara tillgångar (GAR, eller i förekom-
mande fall GIR) av att merparten av likviditetsportföljens 
exponeringar är mot finansiella motparter där tillförlitlig 
taxonomidata ännu saknas. Detta innebär att en väsentlig 
del av portföljen i nuläget redovisas som noll vad gäller om-
fattning och förenlighet, trots att underliggande motparter 
kan ha gröna aktiviteter. Nordnet utvecklar sin datainsam-
lingsprocess för att i framtiden kunna inkludera nyckeltal 
från dessa finansiella motparter i takt med att deras rappor-
tering enligt regelverket mognar.
Strategiska åtgärder och målsättningar
Nordnets affärsmodell bygger primärt på kundernas 
sparande och investeringar snarare än traditionell utlåning. 
Balansomslutningen i bankverksamheten är en funktion 
av kundernas likviditet, vilket innebär att Nordnets inves-
teringsutrymme i första hand styrs av behovet av god 
likviditetsberedskap. Denna struktur innebär en naturligt 
begränsad direkt exponering mot både ”gröna” och ”bruna” 
tillgångar i balansräkningen, då merparten av likviditeten 
placeras i räntebärande värdepapper, centralbanker eller 
hos andra kreditinstitutioner.
För försäkrings- och kapitalförvaltningsverksamheten gäller 
motsvarande förutsättningar; innehaven i dessa delar är 
en direkt funktion av försäkringstagarnas och kundernas 
egna investeringsval. Nordnets roll är att tillhandahålla en 
plattform med ett brett urval, vilket innebär att andelen 
miljömässigt hållbara tillgångar inom dessa verksamhets-
grenar främst styrs av kundernas efterfrågan och allokering 
snarare än av koncernens egna strategiska placeringsbe-
slut. 
Inom kapitalförvaltningsverksamheten fattar fondbola-
get investeringsbeslut, vilket innebär att fondbolaget har 
möljighet att säkerställa att investeringarna ligger i linje 
med Nordnetkoncernens hållbarhetsstrategi, bland annat 
genom fastställda exkluderingskriterier för specifika sekto-
rer. 
För att stödja utvecklingen av GAR och främja omställ-
ningen i enlighet med Annex XI, punkt 1.2, agerar Nordnet 
utifrån följande strategiska prioriteringar:
Datadrivet synliggörande: Inom bolånesegmentet arbetar 
vi aktivt med att öka datatäckningen för energiprestanda. 
Genom att identifiera och verifiera fastigheternas ener-
giklass kan vi synliggöra befintliga gröna tillgångar och 
därigenom förbättra precisionen i rapporteringen. 
Motpartsutvärdering: Inom förvaltningsverksamheten 
är målsättningen att successivt integrera motparternas 
taxonomirapportering i investeringsanalyser. Detta skapar 
förutsättningar för att över tid beakta och styra placeringar 
mot aktörer med högre grad av taxonomiförenlighet. 
Kanalisering av kapital: Nordnet strävar efter att genom
produktutbud, digitala verktyg och kunskapsspridning öka 
andelen kapital som kanaliseras till hållbara investeringar. 
Genom att erbjuda relevanta verktyg och hållbara alternativ 
möjliggörs det för kunder att finansiera den gröna omställ-
ningen, vilket utgör den mest väsentliga indirekta påverkan 
på miljömålen. 
Även om Nordnets kärnverksamhet medför att de direkt 
rapporterade nyckeltalen förblir på en låg nivå, säkerställer 
dessa åtgärder att Nordnet aktivt bidrar till taxonomins 
syfte: att styra kapital mot miljömässigt hållbara aktivitet
T axonomiförordningen

===== SIDA 93 =====

93Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Andelen miljömässigt hållbara tillgångar (GAR*/GIR**)
Verksamhetsgren Central resultatindikator ,
omsättningsbaserad 
Central resultatindikator, 
kapitalutgiftsbaserad
Kapitalförvaltare** 4,12 % 4,56 %
Försäkringsföretag** 1,27 % 1,39 %
Kreditinstitut* 1,39 % 1,52 %
Gemensamt viktat KPI 1,70 % 1,87 %
Gemensamt KPI
Nedanstående tabell sammanfattar Nordnets taxonomi-
förenlighet för räkenskapsåret, uppdelat på våra huvud-
sakliga verksamhetsgrenar: kreditinstitut (Nordnet Bank 
AB), försäkringsverksamhet (Nordnet Pensionsförsäkring 
AB och Nordnet Livsforsikring AS) och kapitalförvaltare 
(Nordnet Fonder AB). Observera att de specifika nyckel-
talen och detaljerade redogörelser för respektive 
verksamhetsgren även presenteras i de separata avsnitten 
på följande sidor. 
I översikt nedan redovisas på sista raden, ett Gemensamt 
viktat KPI över miljömässigt hållbara tillgångar - ett 
aggregerat värde för samtliga verksamhetsgrenar. 
Nyckeltalet beräknas som det sammanlagda värdet 
av taxonomiförenliga (aligned) aktiviteter för nämnda 
verksamheter, i förhållande till de totala tillgångar som 
omfattas av rapporteringen för dessa verksamheter.
Gemensamt KPI.
T axonomiförordningen

===== SIDA 94 =====

94Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
Rapportering enligt Kommissionens 
delegerade förordning (EU) 2021/2178
Bankverksamhet
Rapporteringen för Nordnet Bank AB upprättas i enlighet 
med mallarna i bilaga VI för kreditinstitut. Rapporteringen 
avser den konsoliderade situationen för Nordnet Bank AB.
För att säkerställa en relevant och överskådlig redovisning 
presenteras endast de tabeller som är tillämpliga för 
bankens verksamhet. T abeller avseende exponeringar 
utanför balansräkningen, handelslager samt avgifts- och 
provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och 
kapitalförvaltning har utelämnats, då Nordnet Bank AB 
saknar relevanta exponeringar inom dessa kategorier. 
De mallar som inkluderas i årets rapportering framgår av 
sammanställningen nedan.
Lån 
Nordnets bolån bedöms omfattas av taxonomin (eligible), 
medan övriga lån till hushåll (portföljbelåning) har bedömts 
att inte omfattas. För bolån har energidata funnits tillgäng-
lig för 49 (43) procent av bolånestocken. 
Nordnets primära datakälla för energieffektivitet är intern 
ansökningsdata, vilken kontinuerligt stäms av mot regis-
terdata från Boverket för att säkerställa datakvaliteten. I 
bolånestocken bedöms 26 (25) procent uppfylla kriterierna 
för miljömässigt hållbara aktiviteter. Av den totala bolåne-
stocken utgör den förenliga andelen därmed 10 procent.  
För att bostäder ska klassificeras som miljömässigt hållbara 
krävs en energiprestanda som tillhör de 15 procent främsta 
i det nationella byggnadsbeståndet. Nordnet baserar sin 
bedömning på en rapport utgiven av CIT Energy Manage-
ment (2022), som fastställer gränsvärden för primärenergi-
tal i syfte att identifiera dessa fastigheter. För att inkluderas 
i klassificeringen tillämpar Nordnet de gränsvärden som 
rapporten anger för topp 15 procent, vilket motsvarar ett 
primärenergital under 78 kWh/m2 för villor och 81 kWh/m2 
för bostadsrätter. Nordnet klassificerar fastigheter som mil-
jömässigt hållbara om de innehar någon av de två högsta 
energiklasserna (motsvarande ett intervall om 32–81 kWh/
m²), alternativt om det föreligger andra verifierade belägg 
som styrker att bostaden tillhör de främsta 15 procenten av 
byggnadsbeståndet. Vidare bedöms bolånen inte orsaka 
betydande skada (Do No Significant Harm, DNSH) för 
övriga miljömål. 
I enlighet med taxonomins krav för DNSH  genomförs en 
analys av fysiska klimatrisker på individuell fastighetsnivå. 
Likviditetsportföljen
Endast en begränsad del av inlåningen lånas ut. Resteran-
de likviditet placeras i räntebärande värdepapper
med hög kreditkvalitet och god likviditet i syfte att sä-
kerställa en stark likviditetsberedskap. Exponeringar mot 
kommuner redovisas under posten Finansiering av lokala 
myndigheter. Samtliga relevanta innehav i likviditetsportföl-
jen, inklusive obligationer utgivna av icke-finansiella företag 
samt övriga exponeringskategorier, omfattas av bolagets 
analys för taxonomiförenlighet.
Tillgångar som inte omfattas av taxonomin
Balansposter som exkluderas från täljaren i beräkningen av 
gröna tillgångar (GAR) utgörs främst av exponeringar mot 
centralbanker och statsskuldförbindelser. 
Nordnets utlåning till företag utgörs uteslutande av 
portföljbelåning. Ingen av dessa företagskunder hade fler 
än 500 anställda per den 31 december 2025. Utlåningen 
klassificeras därför som exponeringar mot företag som 
inte omfattas av skyldigheten att rapportera icke-finansiell 
information (enligt CSRD/NFRD). Följaktligen görs ingen 
bedömning av huruvida denna utlåning är miljömässigt 
hållbar enligt taxonomin. 
 
Nya exponeringar under året (flöde)
Andelen gröna tillgångar i flödet beräknas genom analys 
av lån och exponeringar som tillkommit under året, såsom 
nyutgivna krediter till hushåll och förvärvade värdepapper-
sinnehav i likviditetsportföljen. Minskningar av tillgångar, 
exempelvis amorteringar och inlösta lån, beaktas ej. 
För likviditetsportföljen rapporteras de tillgångar som finns 
i portföljen per den 31 december. Positioner som har löpt ut 
eller avyttrats före årets slut har exkluderats. Detta innebär 
att förändringen i balansposterna mellan årets början och 
årets slut har använts som underlag för rapporteringen av 
flödet i för dessa tillgångar.
Green Asset Ratio (GAR) 
Andelen gröna tillgångar i stocken (befintliga innehav), “GAR”, 
är andel miljömässigt hållbara tillgångar (“taxonomy aligned”) 
av de totala tillgångar som omfattas av kraven på taxonomi-
rapportering och motsvarar bokfört värde av totala tillgångar 
exklusive exponeringar mot stater, centralbanker, överstatliga 
emittenter och handelslager.
T axonomiförordningen
Mall Beskrivning
0 Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen
1 Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, omsättningsbaserad respektive kapitalutgiftsbaserat
2 Andel gröna tillgångar (GAR) – sektorsinformation, omsättningsbaserad
3 Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i stocken (befintliga innehav).
4 Central resultatindikator för andelen gröna tillgångar i flödet.
Rapportering enligt bilaga VI.

===== SIDA 95 =====

95Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
De centrala resultatindikatorerna för kreditinstitut.
0. Sammanställning av de centrala resultatindikatorerna för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt art.8 i taxonomiförordningen.
Alla miljömässigt 
hållbara tillgångar 
(MSEK)****
Central 
resultat-
indikator
****
(GAR)
Central 
resultat-
indikator*****
(GAR)
% omfattning (i 
förhållande till alla 
tillgångar)***
% av tillgångar som 
undantas från täljaren 
vid beräkning av andelen 
gröna tillgångar (artikel 
7.2 och 7.3 och avsnitt 
1.1.2 i bilaga V) 
%  av de tillgångar som un-
dantas från nämnaren vid 
beräkning av andelen gröna 
tillgångar (artikel 7.1 och 
avsnitt 1.2.4 i bilaga V)
Huvud-
saklig 
central 
resultat-
indikator
Andelen 
gröna 
tillgångar i 
stocken
1 215 1.39 % 1,52 % 93,53 % 12,59 % 6,47 %
Alla miljömässigt 
hållbara verksam-
heter (MSEK)****
Central 
resultat-
indikator
**** 
Central 
resultat-
indikator*****
% omfattning (i 
förhållande till alla 
tillgångar)***
% av tillgångar exkludera-
de från täljaren i andelen 
gröna tillgångar  (Artikel 
7(2) och (3) och Avsnitt 
1.1.2 i Bilaga V) 
% av tillgångar exkluderade 
från nämnaren i andelen 
gröna tillgångar (Artikel 7(1) 
och Avsnitt 1.2.4 i Bilaga V)
Andra 
centrala 
reultat-
indikatorer
Andelen 
gröna 
tillgångar 
(flödet)
70 0,28 % 0,43 % 100% 8,18 % 0 %
Handelslager - - -
Finansiella garantier - - -
Förvaltade tillgångar - - -
Avgifts- och 
provisionsintäkt
- - -
***     % av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn genom bankernas alla tillgångar
****   På grundval av motpartens omsättningsindikator
***** På grundval av motpartens kapitalutgiftsindikator
T axonomiförordningen

===== SIDA 96 =====

96Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
 a b c d e f ab ac ad ae af
T otalt 
redovisat 
bruttovärde
2025-12-31
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL
Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljoner SEK
Varav 
användning av 
intäkter
Varav 
omställnings-
relaterade
Varav möjlig-
görande
Varav 
användning av 
intäkter
Varav 
omställnings-
relaterade
Varav möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare  
1
Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas 
för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar  75 429  11 953  1 215  1 202  -    -    11 953  1 215  1 202  -    -   
2  Finansiella företag  42 300  14  14  -    -    -    14  14  -    -    -   
3  Kreditinstitut  42 300  14  14  -    -    -    14  14  -    -    -   
4  Lån och förskott  2 025  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
5  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)  40 276  14  14  -    -    -    14  14  -    -    -   
6  Egetkapitalinstrument  -    -    -       -    -    -    -       -    -   
7  Övriga finansiella företag  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
8  Värdepappersföretag  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
9  Lån och förskott  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
10  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
11  Egetkapitalinstrument  -    -    -    -    -    -    -    -    -   
12  Förvaltningsbolag  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
13  Lån och förskott  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
14  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
15  Egetkapitalinstrument  -    -    -    -    -    -    -    -    -   
16  Försäkringsföretag  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
17  Lån och förskott  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
18  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
19  Egetkapitalinstrument  -    -    -    -    -    -    -    -    -   
20  Icke-finansiella företag  1 192  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
21  Lån och förskott  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
22  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP)  1 192  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
23  Egetkapitalinstrument  -    -    -    -    -    -    -    -    -   
24  Hushåll  24 611  11 947  1 202  1 202  -    -    11 947  1 202  1 202  -    -   
25  Lån med säkerhet i bostadsfastigheter  11 947  11 947  1 202  1 202  -    -    11 947  1 202  1 202  -    -   
26  Lån för byggnadsrenovering  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
27  Lån till motorfordon  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
28  Finansiering av lokala myndigheter  7 326  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
29  Bostadsfinansiering  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
30  Annan finansiering av lokala myndigheter  7 326  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och 
kommersiella fastigheter  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
32
Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna 
tillgångar (täcks i nämnaren)  11 729  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
33 Finansiella och Icke-finansiella företag  5 231 
34
SME och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyld-
igheten att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering  5 231 
35  Lån och förskott  5 231 
36  Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter  -   
37  Lån för byggnadsrenovering  -   
38  Skuldförbindelser  -   
39  Egetkapitalinstrument  -   
40
Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna 
uppgifter enligt direktvitet om icke-finansiell rapportering  -   
41  Lån och förskott  -   
42  Skuldförbindelser  -   
43  Egetkapitalinstrument  -   
44  Derivat  -   
45  Interbanklån på anfordran  -   
46  Kontanter och kontantrelaterade tillgångar  -   
47  Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.)  6 498 
48  Andel gröna tillgångar totalt  87 158  11 953  1 215  1 202 - -  11 953  1 215  1 202 - -
49  Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar  6 034 
50  Statspapper och överstatliga emittenter  1 357 
51  Exponeringar mot centralbanker  4 677 
52  Handelslager  -   
53  T otala tillgångar  93 192  11 953  1 215  1 202 - -  11 953  1 215  1 202 - -
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
54  Finansiella garantier  N/A
55  Tillgångar under förvaltning N/A
56   Varav skuldförbindelser N/A
57   Varav egetkapitalinstrument N/A
1. Tillgångar för beräkningen 
av andelen gröna tillgångar, 
omsättningsbaserad

===== SIDA 97 =====

97Nordnets års- och hållbarhetsredovisning 2025
 ag ah ai aj ak ai bg bh bi bj bk
T otalt 
redovisat 
bruttovärde
2024-12-31
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTAL
Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin)
Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven)
Miljoner SEK
Varav 
användning av 
intäkter
Varav 
omställnings-
relaterade
Varav möjlig-
görande
Varav 
användning av 
intäkter
Varav 
omställnings-
relaterade
Varav möjlig-
görande
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare  
1
Lån och förskott, skuldförbindelser och egetkapitalinstrument som inte innehas 
för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar  58 629  11 121  1 176  1 176  -    -    11 121  1 176  1 176  -    -   
2  Finansiella företag 29 450  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
3  Kreditinstitut 29 450  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
4  Lån och förskott 2 983 - - - - - - - - - -
5  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 26 467 - - - - - - - - - -
6  Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
7  Övriga finansiella företag - -  -    -    -    -   -  -    -    -    -   
8  Värdepappersföretag -  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
9  Lån och förskott - - - - - - - - - - -
10  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - -
11  Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
12  Förvaltningsbolag -  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
13  Lån och förskott - - - - - - - - - - -
14  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - -
15  Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
16  Försäkringsföretag -  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
17  Lån och förskott - - - - - - - - - - -
18  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) - - - - - - - - - - -
19  Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
20  Icke-finansiella företag 902  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
21  Lån och förskott - - - - - - - - - - -
22  Skuldförbindelser, inklusive användning av intäkter (UoP) 902 - - - - - - - - - -
23  Egetkapitalinstrument - - - - - - - - -
24  Hushåll 24 339 11 121 1 176 1 176  -    -   11 121 1 176  -   1 176  -   
25  Lån med säkerhet i bostadsfastigheter 11 121 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 - 1 176 -
26  Lån för byggnadsrenovering - - - - - - - - - - -
27  Lån till motorfordon - - - - - - - - - - -
28  Finansiering av lokala myndigheter 3 938  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
29 Bostadsfinansiering - - - - - - - - - - -
30  Annan finansiering av lokala myndigheter 3 938 - - - - - - - - - -
31
Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och 
kommersiella fastigheter -  -    -    -    -    -    -    -    -    -    -   
32
Andra tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkningen av andelen gröna 
tillgångar (täcks i nämnaren) 10 864  -    -    -    -   -  -    -    -    -   -
33  Icke-finansiella och finansiella företag 4 958
34
SME och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av skyldig-
heten att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 4 958
35  Lån och förskott 4 958
36  Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter -
37  Lån för byggnadsrenovering -
38  Skuldförbindelser -
39  Egetkapitalinstrument -
40
Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av skyldigheterna att lämna 
uppgifter enligt direktvitet om icke-finansiell rapportering -
41  Lån och förskott -
42  Skuldförbindelser -
43  Egetkapitalinstrument -
44  Derivat -
45  Interbanklån på anfordran -
46  Kontanter och kontantrelaterade tillgångar -
47  Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 5 906
48  Andel gröna tillgångar totalt 69 493 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 1 176 - -
49  Tillgångar som inte täcks av beräkningen av andelen gröna tillgångar 7 732
50  Statspapper och överstatliga emittenter 2 452
51  Exponeringar mot centralbanker 5 280
52  Handelslager -
53  T otala tillgångar 77 225 11 121 1 176 1 176 - - 11 121 1 176 1 176 - -
Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
54  Finansiella garantier  N/A
55  Tillgångar under förvaltning N/A
56   Varav skuldförbindelser N/A
57   Varav egetkapitalinstrument N/A
1. Tillgångar för beräkningen av 
andelen gröna tillgångar,  
omsättningsbaserad, t-1.
 
Rapporterade värden uppdaterade sedan förra 
årets rapportering till följd av förbättrad metod.

===== SIDA 98 =====