FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2024
Vi arbetar med att skapa en systematisk och digitaliserad hantering av Peabkoncernens klimatdata. Arbetet omfattar systemstöd och processer för insamling och analys av data kopplat till köpta produkter och tjänster. Syftet är att öka tillgängligheten, transparensen och kvaliteten för att kunna möta ständigt ökande rapporteringskrav från såväl myndigheter som kunder och finansaktörer. Förutom att vi slog fast Peabs omställnings- plan som vi kallar Klimatfärdplanen under 2023, så beslutade koncernled- ningen även om det andra utvecklingsprogrammet Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja, som innefattar arbetet med digitalisering av miljödata. Utsläpp av växthusgaser För att säkerställa att våra mål för utsläppsminskningar är vetenskapligt baserade, redovisar Peab de metoder och scenarier som använts för att fastställa dessa mål. Vi bedömer också framtida utvecklingar, som föränd- ringar i försäljningsvolymer, kundpreferenser och nya teknologier samt hur dessa faktorer kan påverka både utsläpp och minskningar av dessa. För att mäta framsteg har vi etablerat ett representativt baslinjevärde som inkluderar alla relevanta aktiviteter och fångar verksamhetens växt- husgasutsläpp och energiförbrukning. Färdplanen för fossilfri bygg- och anläggningssektor utgår från referensåret 2015, vilket Peab också har valt att utgå från. I takt med att datakvaliteten förbättras och en större del av verksamheten inkluderas, uppdateras baslinjeberäkningen för att relatio- nen mot aktuell uppföljning fortsatt ska vara densamma. När Peab fortsätter att samarbeta med leverantörer och underentrepre- nörer möjliggör det ett robust baslinjevärde, en effektiv spårning av fram- steg och informerat beslutsfattande för att nå de uppsatta målen avseende ustläpp av växthusgaser. Peab har upprättat instruktioner om vilka energi- och emissionsfaktorer som ska användas i koncernen med syftet att uppnå enhetlig beräkning av energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Faktorer väljs ut enligt prioriteringsprincipen om att i första hand använda faktiska faktorer från leverantör och som sista val handelsnormer, vilka återfinns tillsammans med källhänvisning i separat dokument. För att beräkna vårt CO 2-avtryck använder vi oss av ED-appar (Environ- ment Data). Här analyserar vi detaljerad klimatinformation på fakturor inom Scope 1 och 2. Det som inte inkluderas i ED tas fram manuellt genom insamling hos leverantörer. För Scope 3 använder vi estimerade mängder som är kontobaserade eller gör manuell insamling hos leverantörer. Datan sammanställs i platt- formen Sustainability Manager. Peab arbetar med digital utveckling där vi ser potentialen att inkludera mer i exempelvis ED från framtida digitala följesedlar via vårt fakturasys- tem E-handla. Peab har under 2024 fortsatt att förfina processen för insamling av data. Förändringar i energianvändningen, som utgör en grund för beräkning av utsläpp av växthusgaser, beskrivs i avsnittet ”Energianvändning” . I första hand har leverantörsspecifika uppgifter använts för beräkning av utsläpp av växthusgaser (CO 2e). Standardschabloner för emissionsfaktorer har använts där leverantörsspecifika data saknas. Scope 1 (bränsleanvändning): Utsläppen av växthusgaser från bränsleanvändning har beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från Peabs bränsleleverantörer, nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer. Beräkningen av växthusgasutsläpp speglar Peabs faktiska utsläpp för sammansättningen av de bränslen som Peab har köpt, inte genomsnitt för den reduktions- pliktiga bränslevolymen. Översyn av använda schabloner genomförs årligen. Utsläppen av växthusgaser i Scope 1 för 2024 har ökat med 1,5 procent jämfört med 2023 och beror på förändringen i reduktionsplikten för bränslen i Sverige. Det kan även finnas viss eftersläpning av revidering av emissionsfaktorer till följd av den ändrade reduktionsplikten på våra bränslerelaterade produkter. Scope 2 (annan energianvändning): Utsläpp av växthusgaser enligt den platsbaserade beräkningsmetoden (Location-based) har beräknats med emissionsfaktorer från AIB – Produk- tionsmix (2023), nationell statistik eller uppgifter från energibranschor- ganisationer. Utsläpp av växthusgaser för 2024 enligt den platsbaserade beräkningsmetoden har minskat med 30 procent jämfört med 2023. Det beror huvudsakligen på ändrade emissionsfaktorer på elektricitet. Utsläpp av växthusgaser enligt den marknadsbaserade beräkningsme- toden (Market-based) har i första hand beräknats med emissionsfaktorer insamlade från energileverantörer. I de fall emissionsfaktorer från leveran- tör inte varit tillgängliga har AIB – Residualmix (2023) använts för elektrici- tet och nationell statistik eller uppgifter från energibranschorganisationer för fjärrvärme och fjärrkyla. Utsläpp av växthusgaser för 2024 enligt den marknadsbaserade beräkningsmetoden har minskat med 2,4 procent jämfört med 2023. Scope 3 (insatsvaror och köpta tjänster): Omfattningen på vad som mäts och redovisas inom Scope 3 har utökats från och med 2021 och Peab fortsätter att arbeta vidare med att öka fullständigheten i Scope 3-rapporteringen enligt GHG-protokollet (Green- house Gas). Avgränsningen av rapporteringen inom Scope 3 baseras på en bedömning av såväl miljöpåverkans omfattning som förutsättningarna för att mäta den. Av GHG-protokollets 15 utsläppskategorier redovisar Peab följande utsläppskategorier, med vissa avgränsningar som beskrivs nedan. 1. Köpta produkter och tjänster 4. Uppströms transport och distribution 5. Avfallshanteringstjänster 6. Tjänsteresor Köpta produkter och tjänster avser material som Peab har köpt in till verksamheten, material levererat via underentreprenörer samt köpta arbetsmaskintjänster. Uppströms transporter och distribution innefattar transporttjänster Peab köpt av tredje part. Beräkning av växthusgasutsläpp från köpta produkter och tjänster samt uppströms transporter och distribu- tion baseras på estimerade mängder. Emissionsfaktorerna är inhämtade från leverantörer och i de fall dessa uppgifter inte varit tillgängliga baserar vi emissionsfaktorerna på schabloner från Transportstyrelsen, Natur- vårdsverket och DEFRA. Andelen ECO-produkter har ökat, samtidigt som minskningen har dämpats av den förändrade reduktionsplikten på bränsle i Sverige. Utsläpp av växthusgaser från genererat avfall har beräknats med ett verktyg utvecklat av avfallsbranschen, där hänsyn tas till klimatpåverkan från avfallstransporter. Utsläppen från genererat avfall minskade med 29 procent för 2024 jämfört med 2023. Förändringar och variationer i mäng- den avfall mellan år beror till stor del på variationer i antal projekt samt omfattning och utformning av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret. Utsläpp av växthusgaser från tjänsteresor inkluderar de tåg- och flygresor som bokas via Peabs reseleverantörer och CO 2e–uppgifterna är insamlade direkt från leverantörerna. Utsläppen från flygresor utgör 1 444 ton CO 2e, medan utsläppen från tågresor endast utgör 0,3 ton CO2e för 2024. Växthusgasutsläpp från tjänsteresor har ökat jämfört med 2023. Under 2024 ökade antalet tjänsteresor med flyg, medan tjänsteresor med tåg minskade. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 56 Miljö56 Miljö56 Miljö56 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 57 ===== Icke förnyelsebart bränsle 70% (77%) Förnyelsebart bränsle 30% (23%) Ton CO2e 2024 2023 2022 Scope 1 176 000 173 000 216 000 Utsläpp 176 000 173 000 216 000 Scope 2 (marknadsbaserad beräkningsmetod) 14 500 15 000 16 000 Platsbaserad beräkningsmetod 4 500 6 000 7 000 Marknadsbaserad beräkningsmetod 14 500 15 000 16 000 Scope 3 910 000 936 000 1 100 000 Tjänsteresor (flyg & tåg) 1 444 1 005 1 236 Avfallshantering inkl. avfallstransport (exkl. schaktmassor) 63 000 88 000 68 000 Insatsvaror och köpta tjänster 845 500 847 000 1 000 000 Total mängd utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserad beräkningsmetod) 1 117 000 1 120 000 1 332 000 Notera att CO2e-värdena är avrundade och att summeringar därför kan avvika. Energianvändning Peab har under 2024 fortsatt att förfina sin process för insamling av energi- data. Redovisade data för elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla täcker in alla de största leverantörerna som tillsammans står för mer än 90 procent av inköpsvolymen. Peab har inte använt ånga under 2024. Avseende bränsle har data från samtliga leverantörer inkluderats. Huvuddelen av statistiken är insamlad baserad på elektroniska fakturor. För de leverantörer som inte tillhandahåller elektroniska fakturor har statistik samlats in direkt från dessa. I första hand har leverantörsspecifika uppgifter om produkterna använts för beräkning av energi från bränsle. Omvandlingsfaktorer för bränsle har uppdaterats samt justerats för att reflektera reduktionsplikten. Standard - schabloner f ör omvandlingsfaktorer, baserat på nationell statistik och information från leverantörer, används där leverantörsspecifika data sak- nas. En översyn av använda schabloner görs årligen. Användningen av flytande bränsle och gas ökade med åtta procent 2024 jämfört med 2023 och användningen av förnyelsebart ökade med sju pro- cent under 2024. Användningen av elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla är på ungefär samma nivå under 2024 jämfört med 2023. Användningen 2024 av förnyelsebar elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla var densamma som 2023. Förändringen i total energianvändning mellan åren beror främst på projektens utformning. Total energianvändning 1 091 000 (1 022 000) MWh * Användningen av fjärrkyla utgör en liten del av den totala energianvändningen. Procent av total bränsleanvändning som är förnybart, 2024 Primära bränsletyper 2024, MWh Övriga bränsletyper 2024, MWh 0 250 000 500 000 750 000 1 000 000 1 250 000 202420232022 FjärrvärmeElektricitet Fjärrkyla* Icke förnyelsebart bränsle Förnyelsebart bränsle Icke förnyelsebart bränsleFörnyelsebart bränsle 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Tunga bränsleoljorGasEldningsoljaDieselBioolja Mvh 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 HVO100Bensin Mvh Icke förnyelsebart bränsleFörnyelsebart bränsle MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 57Miljö 57Miljö 57Miljö 57 ===== SIDA 58 ===== Miljöcertifiering av byggnader Tabellen visar antal erhållna certifieringar uppdelat per certifieringsnivå. För Miljöbyggnad och BREEAM kan det vara den preliminära certifieringen som visas. Statistiken inkluderar både projekt i egen regi, där Peab ansva- rar för certifieringen, och projekt som Peab bygger åt beställare. Totalt uppgick antalet certifieringar till 41 (56) under 2024. Certifieringar 2024 2023 2022 Svanen 25 27 15 Miljöbyggnad 10 18 13 Guld 0 2 1 Silver 10 16 11 Brons 0 0 1 Leed 0 3 2 Platinum 0 2 1 Gold 0 1 1 Silver 0 0 0 BREEAM 4 4 5 Outstanding 0 0 0 Excellent 3 1 1 Very good 1 3 2 Good 0 0 2 Well Building Standard 0 1 1 NollCO2 2 1 1 BREEAM Infrastructure (tidigare CEEQUAL) 0 2 0 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 58 Miljö58 Miljö58 Miljö58 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 59 ===== Miljö E2 Föroreningar Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab F örorening av luft F örorening av vatten F örorening av mark Le vande organismer och li vsmedelsresurser ✓ Ä mnen som inger betänkligheter ✓ Ä mnen som inger mycket stora be tänkligheter Mikr oplast ESRS PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 59Miljö 59 ===== SIDA 60 ===== Aktiviteterna som Peabs verksamhet och dess värdekedjor ger upphov till medför föroreningar i olika faser i livscykeln. Föroreningar kan skada människors hälsa och miljön, medföra skador på materiell egendom eller till exempel försvåra möjligheterna att dra nytta av naturens ekosystemtjänster. Vid bedömning av påverkans- och finansiell väsentlighet fastställer vi två underämnen som väsentliga: ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter. Peab använder i produktionen ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter separat, i blandningar eller i varor. Dessa avser kemikalier eller material som kan utgöra risker för hälsa och/eller miljö. Det kan handla om ämnen som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska (CMR), eller har persistenta, bioackumu- lerande och toxiska (PBT) egenskaper. De ämnen som inger betänkligheter, inklusive de som inger mycket stora betänkligheter, regleras bland annat genom de europeiska REACH- och CLP-regleringarna som syftar till att skydda människors hälsa och miljön. REACH kräver registrering, utvärde- ring, godkännande och begränsning av kemikalier, medan CLP standardi- serar klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. När det gäller Peabs verksamhet och ämnen som inger betänklig he ter eller ämnen som inger mycket stora betänkligheter, följer här några exem- pel längs värdekedjan på ämnen det skulle kunna handla om: Uppströms: Användning av kemikalier i produktionsprocesser, såsom beläggningsmaterial för att skydda ytor Egen verksamhet: Kemiska produkter som rengöringsmedel, lim eller målarfärg i byggproduktion Nedströms: PVC och andra plaster vid återvinning av olika byggnadsmate- rial, emissioner från färg i byggnader Väsentlighetsprocessen För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till föroreningar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor har vi arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för E2 föroreningar per värdekedja och land och därefter konsoliderat bedöm- ningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av specialister inom föroreningar och kemikalier från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet. Funktionen icke- finansiell r apportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Peab och föroreningar Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter Uppströms/ Egen verksamhet/ Nedströms Användning av kemikalier och skadliga ämnen under produktion eller risk för använd ning av förbjudna ämnen • Risk f ör negativ påverkan på hälsa och miljö. • F örsämrar möjligheten till återvinning och återbruk vid renovering eller rivning. • Kan inneb ära miljöbrott samt ge juridiska och ekonomiska påföljder. • Kan sk ada förtroendet för verksamheten. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande. Så arbetar vi Peab har ett ansvar att skydda människor och miljön från skadlig expo- nering, såväl under produktions- som användarfasen. Att inte blanda in ämnen som inger betänkligheter i material är dessutom en förutsättning för att kunna skapa cirkulära resurseffektiva flöden. Det som är skadligt eller farligt ska helt enkelt aldrig komma in i verksamheten. Ett av Peabs tre miljömål är att vi senast år 2030 ska ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter. Målet är beslutat av koncernledningen och omfattas av mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. Det bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar och utmaningar. Ansvar och policyer Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrå- gorna, inklusive frågan om föroreningar, i nära samverkan med affärs- områdenas miljöchefer och specialister. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer i affärsområdena att fatta beslut om frågor avseende föroreningar för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet. I koncernen finns det så kallade kemikalierådet som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Peab har ett regelverk som beskri- ver hur vi arbetar med substitution av miljö- och hälsofarliga produkter samt en tidplan för utfasningen av ämnen som inger betänkligheter. Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett lednings- system som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns rutiner som beskriver hur Peab förebygger och kontrollerar användande av kemikalier. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetslednings- systemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy där vi uttrycker målet att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och poli- cyer i det dagliga arbetet. För ämnen som inger betänkligheter finns förebyggande åtgärder beskrivna för till exempel förvaring, märkning och hantering av kemiska produkter, till exempel genom att beakta behållarens material, uppsam- lingskärl/invallning, förvaringens placering och utformning samt tillgänglig saneringsutrustning. I enlighet med gällande lag har vi rutiner för att riskbedöma kemiska produkter innan de hanteras, för att förebygga skadlig påverkan på männ- iskors hälsa eller miljön. Vi har koncernövergripande nödlägesrutiner för hur vi ska agera vid hän- delse av olycka eller nödsituation. Syftet med rutinerna är att identifiera och förebygga miljörisker samt att planera nödlägesberedskap så att vi kan handla snabbt och korrekt i händelse av olycka eller nödsituation. Nödlä- gesrutinen innefattar bland annat checklista för hantering av miljöolycka samt instruktion för att rapportera miljöolycka eller miljötillbud. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 60 Miljö60 Miljö60 Miljö60 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 61 ===== Arbetssätt och fokusområden Våra förutsättningar för att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter avgörs till stor del av att vi fattar rätt beslut från början. För att fasa ut dessa produkter tar vi vid produktval hjälp av miljöbedömningssystem, såsom Byggvarubedömningen, Basta och Cobuilder. Vi utvecklar våra metoder och system för att styra inköpen mot bättre produktval, till exempel genom att integrera information om miljöbedömning och miljömärkning i våra inköpsprocesser. För produktval har vi även en rutin och instruktion som beskriver tillvägagångssätt för att välja produkter. Vi arbetar efter en substitutionstrappa och har tydliggjort de kriterier som ligger till grund för att fasa ut ämnen och produkter som inger betänk- ligheter och mycket stora betänkligheter. Till stöd har vi även implemen- terat digitala kemikaliehanteringssystem för att underlätta uppföljning och styrning av kemikalieanvändningen och att vi arbetar med rätt sub- stitution, liksom ett digitalt verktyg som visualiserar hur vi ligger till med utfasningen av farliga produkter. Vi har även påbörjat arbetet med att i våra inköpssystem begränsa kemiska produkter som innehåller farliga ämnen enligt Peabs utfasningskriterier. Utöver koncerngemensamma rutiner finns verksamhetsspecifika rutiner och checklistor för att hantera specifika risker inom olika verksamheter kopplat till ämnen som inger betänkligheter. Delar av företagets verksamhet utgör tillståndspliktig verksamhet. Det innebär att vi enligt gällande miljölagstiftning måste ansöka om miljötill- stånd för att bedriva sådan verksamhet. Inför ansökan om tillstånd upp- rättar vi miljökonsekvensbeskrivningar, där vi genomlyser verksamheters miljöpåverkan. Betydande miljöpåverkan regleras sedan i tillståndet, till exempel genom begränsningar i verksamhetens omfattning eller särskilda villkor vi måste förhålla oss till för att minimera vår negativa miljöpåverkan och skydda människors hälsa. Inför miljöprövningar genomför vi sam- rådsprocesser för att involvera berörda parter och samla in synpunkter på planerade verksamheter eller åtgärder som kan påverka miljön. Fokus framåt Vi arbetar vidare utifrån slutsatserna i den genomförda dubbla väsent- lighetsanalysen med avseende på föroreningar. Det handlar såväl om att fortsätta utveckla processer och arbetssätt som vår förmåga att rapportera i enlighet med upplysningskraven i CSRD-lagstiftningen. Ett exempel är att vi har för avsikt att göra en översyn av Peabs miljöpolicy för att utvärdera behovet av styrning avseende föroreningar. Mål och mätetal För att nå målet att senast år 2030 ha fasat ut miljö- och hälsofarliga pro- dukter har vi slagit fast ett delmål fram till 2026: • Andel unik a kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna ska uppgå till >70 %. Peabkriterierna baseras på EU-lagstiftningen och är i linje med Basta, som är ett marknadsledande miljöbedömningssystem för produkter i Sverige. Målet mäts som antal kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna i relation till totalt antal registrerade produkter. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 61Miljö 61Miljö 61Miljö 61 ===== SIDA 62 ===== Miljö E3 ESRS Vatten och marina resurser Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab Vattenförbrukning ✓ Vattenuttag U tsläpp av vatten V attenutsläpp i haven U tvinning och användning av marina resurser PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 62 Miljö62 Miljö62 Miljö62 Miljö ===== SIDA 63 ===== Peabs verksamhet och dess värdekedjor tar vatten i anspråk och påverkar marina resurser. Vid bedömning av inverkans- och finansiell väsentlighet är det underämnet vattenuttag vi slår fast som väsentligt för Peab, det vill säga mängden vatten vi tar från olika källor för användning i verksam- heten. Stora vattenuttag av grundvatten kan till exempel leda till att närlig- gande brunnar och vattendrag som försörjs med grundvatten sinar, att våt- marker och magasin torkar ut och att det blir sättningar i byggnader bero- ende på förändringar i jordlagerförhållanden. Peabs påverkan och hante- ringen av risker finns framför allt i områden med potentiell vattenbrist och vattenstress (där efterfrågan på vatten överstiger tillgänglig mängd eller att vattenkvaliteten är bristfällig) och omfattar hela värdekedjan. Riskerna kan också vara allt från brister på dricksvatten till påverkan på biologisk mång- fald. I verksamheten förekommer påverkan på vattenuttag huvudsakligen i vår produktion, materialproduktion, kylning, användning av processvatten samt påverkan på vatten- och avloppssystem. Till exempel är våra betong- relaterade verksamheter beroende av vatten, vår råvaruförsörjning påver- kar grundvattnet och produktionen i vår entreprenadverksamhet använder vatten till olika syften, såsom dammbekämpning och avspolning. Inom vår industriverksamhet, till exempel, utreder vi alltid vattenfrågan i samband med ansökan om tillstånd till täktverksamhet. När det gäller Peabs verksamhet och vatten och marina resurser följer här några exempel längs värdekedjan på aktiviteter som innebär vattenut- tag och har eller kan ha påverkan: Uppströms: Brytning av järnmalm, framställning av cement, odling av trä, industrier för massa, papper, kemikalier, stål- och metallverk samt vatten för energiproduktion i termiska kraftverk. Egen verksamhet: All vattenanvändning i verksamheten, inklusive kranvatten och arbeten vid till exempel grundläggning och bygg- och insatsvaruproduktion. Nedströms: Privatpersoners användning av vatten i fastigheter, påver- kan på val av VA-system och behov av reningsverk, vattenreservoarer eller liknande infrastruktur. Vatten och marina resurser har koppling till FN:s 14:e globala mål för hållbar utveckling: Hav och marina resurser. Väsentlighetsprocessen För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till vat- ten och marina resurser i vår egen verksamhet och våra värdekedjor har vi arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för E3 vatten och marina resurser per värdekedja och land och därefter kon- soliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunk- tionella grupperna har i huvudsak bestått av miljö- och klimatspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet. Funktionen icke- finansiell r apportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskriv- ningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Peab och vatten och marina resurser Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Vattenuttag Uppströms Framställning av insatsvaror och råmate- rial, t.ex. kalkbrytning och stålframställning • Kan bidr a till vattenbrist. Påverkan på grundvattennivåer. • V åtmarker och magasin kan påverkas. Egen verksamhet Vattenanvändning inom bygg- och insats- varuproduktion, t.ex. vid framställning av betong. Påverkan vid grundläggningsarbeten. • Kan bidr a till vattenbrist. Påverkan på grundvattennivåer. • V åtmarker och magasin kan påverkas. • Risk er avseende sättningar i byggnader och konstruktioner. Nedströms Vattenanvändning i fastigheter • P åverkan på dagvatten. Resurseffektiv vattenhantering, t.ex. lokal dagvattenhantering, återvinning av regnvatten och installationer som minskar vattenuttaget. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande. Så arbetar vi Ansvar och policyer Ett av våra tre miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt resurseffektiv verksamhet. I resurseffektivitet ingår även vatten och marina resurser. Kon- cernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrågorna, inklusive frågan om vatten och marina resurser, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -specialister. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer i affärsområdena att fatta beslut om frågor avseende vatten och marina resurser för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet. Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett lednings- system som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns processer som beskriver hur vi arbetar med vatten. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetsledningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet. Aktiviteter 2024 • Vi har arbe tat med vårt erbjudande om mobila vattenreningsanläggningar. • Vi har lanser at erbjudandet ECO-Byggarbetsplatsen för byggarbets- platser som innehåller krav på digital uppföljning av vattenuttag i byggproduktionen. Fokus framåt I samband med den dubbla väsentlighetsanalysen identifierade vi inte bara affärsområdenas och dotterbolagens potentiella och faktiska påverkan, risker och möjligheter på vatten och marina resurser, utan även behov av utförligare informationsunderlag. Vi ser ett behov av att inom delar av verk- samheten mer ingående analysera vattenfrågan. Likaså har vi för avsikt att göra en översyn av Peabs miljöpolicy för att utvärdera behovet av styrning avseende vatten och marina resurser. I förlängningen syftar det fortsatta arbetet till att utifrån slutsatserna i den dubbla väsentlighetsanalysen arbeta vidare med såväl processer och arbetssätt som vår förmåga att rap- portera i enlighet med upplysningskraven i CSRD-lagstiftningen. Mål och mätetal Vi har inte definierat mål eller mätetal, men har för avsikt att utvärdera behovet av dessa i det fortsatta arbetet. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 63Miljö 63Miljö 63Miljö 63 ===== SIDA 64 ===== Miljö E4 ESRS Biologisk mångfald och ekosystem Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab Dir ekta påverkansfaktorer Klimatförändring ✓ F örändrad markanvändning och förändrad sötvattens och havsvattensanvändning ✓ Direkt exploatering In vasiva främmande arter Förorening Övriga K onsekvenser för arters tillstånd A rters populationsstorlek, negativt A rters populationsstorlek, positivt A rters risk för globalt utdöende Ek osystems omfattning och tillstånd Markförstöring Ökenspridning ✓ H årdgörning av mark K onsekvenser för och beroende av ekosystemtjänster PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 64 Miljö64 Miljö64 Miljö64 Miljö ===== SIDA 65 ===== Biologisk mångfald och ekosystem innebär en variation inom arter, mellan arter och olika typer av livsmiljöer och är avgörande för naturens och därmed människans välfärd. Peabs verksamhet och aktiviteterna i våra vär- dekedjor påverkar den biologiska mångfalden och ekosystem. Till exempel kan de innebära ingrepp i naturen med risk för att arter trängs undan. Vid bedömning av inverkans- och finansiell väsentlighet är det följande unde- rämnen inom direkta påverkansfaktorer och ekosystems omfattning och tillstånd vi slår fast som väsentliga: • Dir ekta påverkansfaktorer: Förändrad markanvändning och f örändrad sötvattens- och havsvattensanvändning • Dir ekta påverkansfaktorer: Direkt exploatering • Ek osystems omfattning och tillstånd: Hårdgörning av mark När det gäller Peabs verksamhet och biologisk mångfald och ekosystem, följer här några exempel längs värdekedjan på aktiviteter som har eller kan ha påverkan: Uppströms: Råoljeutvinning, kalkbrytning, gruvdrift av till exempel järn- malm, stålframställning samt skogsbruk Egen verksamhet: Byggnation, täktverksamhet, hårdgörning av mark genom asfaltering av ytor eller konstruktioner av betong Nedströms: Infrastruktur vi anlägger, som vägar och järnvägar samt fastigheter vi bygger Biologisk mångfald och ekosystem har koppling till FN:s 15:e globala mål för hållbar utveckling: Ekosystem och biologisk mångfald. Väsentlighetsprocessen För att utvärdera påverkan, risker och möjligheter i relation till biologisk mångfald och ekosystem i vår verksamhet och våra affärsmodeller har koncernens råd för biologisk mångfald varit delaktig i den koncernöver- gripande väsentlighetsanalysen. Arbetet har skett i enlighet med beskriv- ningen av väsentlighetsprocessen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49 och med hjälp av tredje part specialiserad på området. Analysen genomfördes med hjälp av den så kallade LEAP-metoden, som är vedertagen för analyser av biologisk mångfald och ekosystem. Förutom en nulägesanalys innefattar analysen även rekommendationer och ligger därför till grund för en färd- plan fram till år 2030 för Peabs arbete med biologisk mångfald och ekosys- tem, som är under framtagande. I det första steget tog vi fram ett kartunderlag där vi placerade Peabs verksamhetsställen – framför allt täkter, asfaltverk och betongfabriker där verksamhet bedrivs under lång tid och som har påverkan på biologisk mångfald och ekosystem – på landspecifika kartor. Därefter analyserade vi vilka av verksamheterna som ligger inom en kilometer från skyddade naturområden. För bygg- och anläggningsprojekt med mer temporära verksamhets- ställen, såsom väg- och husbyggen samt byggrätter har vi inte genomfört motsvarande analys. Påverkan, risker och möjligheter på biologisk mång- fald och ekosystem från entreprenadprojekt hanteras huvudsakligen av projektspecifika kund- och lagkrav. Andra verksamheter med stationära verksamhetsställen, framför allt uthyrningsverksamhet, fabriker för prefabricerade betongelement och drift- och underhållsdepåer, har inte bedömts ha väsentlig påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. Peab och biologisk mångfald och ekosystem Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Direkta påverkansfaktorer Uppströms Anspråkstagande av mark för råvaru- och kraftproduktion (byggnation och i drift) • F örändrad markanvändning och påverkan på land- och vatten - ek osystem, livsmiljöer och arter vid exempelvis gruvdrift och vattenkraftproduktion. • Ut släpp och föroreningar kan påverka den biologiska mångfalden. Egen verksamhet Anspråktagande av mark (t.ex. byggen, vägar, täkter) eller marina resurser (t.ex. hamnar) • E xploatering av jungfrulig mark som påverkar naturliga ekosystem. Egen verksamhet Återställande eller sanering av nyttjad mark eller täkter • Å terställande eller sanering skapar förutsättningar för etablering av nya ekosystem Nedströms Anlagd infrastruktur och fastigheter • Anlag d infrastruktur, som vägar och järnvägar, samt fastigheter begränsar livsrummet och utgör barriär för växt- och djurliv. Ekosystems omfattning och tillstånd Egen verksamhet Asfaltering av ytor eller konstruktioner av betong • Hår dgörning av mark kan minska markens förmåga att absorbera vatten samt öka avrinning och erosion. Till exempel kan parke- ringsplatser och vägbyggen förhindra vatteninfiltration och skada naturliga habitat. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 65Miljö 65Miljö 65Miljö 65 ===== SIDA 66 ===== Så arbetar vi Peab har ett ansvar för den biologiska mångfalden och ekosystem, såväl under produktions- som användarfasen. Ett av våra tre miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt resurseffektiv verksamhet, vilket är fastsla- get av koncernledningen. I detta mål ingår att vi ska skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk mångfald vid exploatering av mark och naturresurser. Det pågår arbete dels med att i Peabs affärsmodeller och strategier än tydligare säkerställa beaktande av biologiska mångfald och ekosystem, dels med att utveckla ramverk med mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden såväl på koncernnivå som mer nedbrutet i verksamheten. Peabs mål är att senast år 2040 ha en 100 procent resurseffektiv verksamhet Ansvar och policyer Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrå- gorna, inklusive frågan om biologisk mångfald och ekosystem, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -specialister. I koncernen finns det så kallade rådet för biologisk mångfald som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och koncern- gemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer i affärsområdena att fatta beslut om frågor avseende biologisk mångfald och ekosystem för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet. Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett lednings- system som är miljöcertifierade enligt ISO 14001. I ledningssystemen finns processer som beskriver hur vi ska ta hänsyn till frågor avseende biologisk mångfald och ekosystem. Miljöledningssystemet är integrerat i verksam- hetsledningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy där vårt mål är att arbeta långsiktigt för att minska vår negativa miljöpåverkan, effektivisera resursanvändningen och skydda miljön, inklusive den biolo- giska mångfalden. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet. När vi miljöcertifierar byggnader, till exempel genom Svanenmärkning, innebär det att vi beaktar biologisk mångfald. Enligt Peabs rutiner ska verksamheten riskbedöma möjlig påverkan på biologisk mångfald och ekosystem innan projekt eller andra aktiviteter i verksamheten startas, för att förebygga skadlig påverkan på naturvärden. När nya områden ska tas i bruk eller befintliga områden utökas krävs enligt gällande lagstiftning att ingen oacceptabel negativ inverkan sker på biologiskt känsliga områden. Därför gör vi de utredningar och vidtar de försiktighetsåtgärder som krävs på varje aktuell plats. Arbetssätt och fokusområden Vi arbetar på olika sätt med att skydda och främja biologisk mångfald, inklusive bevarande av hotade arter, restaurering av skadade ekosystem och hållbar förvaltning av naturresurser. Konkret handlar det om allt från råvaruhantering, certifieringar, rutiner för att undvika, återställa och mildra negativa konsekvenser på den biologiska mångfalden och ekosystem till att hantera sociala konsekvenser relaterade till biologisk mångfald. Ibland lyckas vi till och med bidra till att öka bestånden i de miljöer där vi genomför projekt. Det sker till exempel genom att vi utvecklar grön och blå infrastruktur i direkt anslutning till projekten, såsom faunapassager och fiskomlöp. Våra förutsättningar för att skydda och bevara biologisk mångfald avgörs till stor del av att vi fattar rätt beslut från början. Dels eftersträvar vi att göra det i samband med ansökningar om miljötillstånd för egna anläggningar, dels är tidiga kunddialoger viktiga när det gäller entreprenadprojekt. Innan vi öppnar en täkt, till exempel, gör vi naturvärdes- och artbedömningar för att kunna avgöra om en plats är lämplig och vi identifierar eventuella skyddsåtgärder och upprättar allt fler biologiska mångfaldsplaner. Hittills har vi upprättat 15 mångfaldsplaner i Sverige. Samtidigt kan täkterna erbjuda unika livsmiljöer för många hotade arter och därmed innehålla högre naturvärden än omgivningen. Verksamheter som till exempel kan komma att påverka hotade arter utreder vi i samband med tillståndsprövningar. När det gäller markförstö- ring eller hårdgörning av mark hanterar vi vanligen eventuella negativa konsekvenser inom respektive projekt redan i samband med projektering och projektutveckling. Oavsiktliga negativa konsekvenser under produk- tion, såsom vattengenomsläpplighet och påverkan på dagvattenflöden, hanterar vi i den dagliga verksamheten. Vi arbetar aktivt tillsammans med leverantörer och tillverkare för att värna den biologiska mångfalden och ekosystem. Vi är även aktiva i en rad branschinitiativ för att utveckla kunskap och driva frågorna om biologisk mångfald och ekosystem tillsammans med andra i vår bransch. Till exempel har vi deltagit i två arbetsgrupper i ett branschgemensamt projekt som tagit fram ett praktiskt verktyg för att vär- dera effekterna av insatser kopplat till biologisk mångfald. Vi är medlem- mar i Business@Biodiversity Sweden, som är ett nätverk med fokus på bio- logisk mångfald och affärsnytta, i Aggregates Europes (UEPG) arbetsgrupp för biologisk mångfald, i Sveriges Bergmaterialindustris arbetsgrupp för biologisk mångfald och framtagande av färdplan för biologisk mångfald. Fokus framåt Arbetet med att ta fram en färdplan med aktiviteter för Peabs arbete med biologisk mångfald och ekosystem fortgår, liksom målformulering inom området. Ett led i detta är att göra en översyn av Peabs miljöpolicy för att utvärdera behovet av styrning avseende biologisk mångfald och ekosystem. Mål och mätetal Under 2024 var målet att göra en koncernövergripande kartläggning av Peabs påverkan på och av biologisk mångfald. Kartläggningen färdig- ställdes och utgör nu grunden för det fortsatta arbetet med att identifiera lämpliga mål och aktiviteter. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 66 Miljö66 Miljö66 Miljö66 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 67 ===== Miljö E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ✓ Resursinflöden ✓ Resursutflöden ✓ Avfall ESRS PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 67Miljö 67Miljö 67Miljö 67 ===== SIDA 68 ===== Peab och resursanvändning och cirkulär ekonomi Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Resursinflöde Uppströms Utvinning av jungfruliga resurser • Kalks ten, järnmalm, råolja är exempel på jungfruliga och ändliga resurser som är avgörande i våra bygg- och anläggningsprojekt. Peab arbetar aktivt med att minimera och byta ut dessa råvaror. Uppströms Användning av förnybara resurser • Anv ändning av till exempel förnybar energi eller resurser som går att återanvända, som returasfalt. Uppströms Tillgång till kritiska insatsmaterial • Cement , bitumen, alternativa bindemedel kan innebära försörj- ningsrisker då tillgången är begränsad till få leverantörer. Efter- fr ågan/utbud påverkar prisnivåer. Egen verksamhet Återbruk och användning av cirkulära produkter • Anv ändning av cirkulära produkter som vår ECO-Ballast samt att vi använder en stor del returasfalt i vår asfaltproduktion bidrar till minskat uttag av jungfruliga resurser. Egen verksamhet Användning av jungfruliga resurser • R esurssmarta och materialeffektiva konstruktioner bidrar till mins- kat uttag av jungfruliga material och ökar kostnadseffektiviteten. Resursutflöde Egen verksamhet Återbruk och återvinning • Å terbruk och återvinning ger upphov till nya cirkulära erbjudanden och bidrar till minskat uttag av jungfruliga resurser. • R eparationer och renovering förlänger livslängden. Nedströms Fastigheters påverkan över livscykeln • Anv ändning av långlivade material kan förlänga livscykeln på infrastruktur och fastigheter • Eff ektiva och energismarta konstruktioner och installationer minskar energiförbrukningen. Avfall Egen verksamhet Spill, rivnings- och schaktmassor och annat avfall • B ygg- och anläggningsprojekt samt produktion av insatsvaror ger upphov till avfall som måste återbrukas, återvinnas eller deponeras. • A vfallshantering kan innebära ökade kostnader. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs egen verksamhet, liksom uppströms och nedströms i värdekedjan. Den är inte heltäckande. Peabs verksamhet är materialintensiv. Det innebär att vi tar jungfruliga naturresurser i anspråk, som blir till insatsvaror och andra material och resurser i våra projekt. Miljöpåverkan kopplad till resursanvändning uppstår dock inte bara i Peabs egen verksamhet när vi tillverkar material, bygger och anlägger, utan i hela värdekedjan: hos andra aktörer som leve- rantörer, kunder, avfallsentreprenörer och andra tillverkande företag. När framtagna resurser inte återanvänds sker utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar vid transport och förbränning av avfall, samti- digt som mark tas i anspråk för lagring och deponering av avfall. Det utgör i sin tur risk för spridning av farliga ämnen till mark och vatten. Vi arbetar därför kontinuerligt med att minimera mängden avfall och i stället maxi- mera återanvändning och återvinning. Vår verksamhet och dess bredd innebär samtidigt att vi på olika sätt kan bidra positivt och arbeta med att se affärspotentialen i resursanvändning och cirkulär ekonomi, både avseende kostnader och intäkter. Vid bedömning av inverkans- och finansiell väsentlighet inom resursan- vändning och cirkulär ekonomi är samtliga underkategorier väsentliga för oss: • R esursinflöden • R esursutflöden • A vfall När det gäller Peabs verksamhet och resursanvändning och cirkulär eko- nomi, följer här några exempel längs värdekedjan på aktiviteter som har eller kan ha påverkan: Uppströms: Uttag av jungfruliga resurser, förbrukning och användning av förnyelsebara resurser, avfall vid produktion av byggnadsmaterial. Egen verksamhet: • Utvinning av jungfruligt ma terial och cirkulära flöden, till exempel ballast och användning av återvunnen asfalt. • Anv ändning av material i projekt, till exempel emballage, lastbärare och material för tillfälliga konstruktioner. • Spill, rivningsmassor , hantering och återanvändning av massor, deponi och förbränning. • Å terbruk av rivningsmaterial. Nedströms: Utformning av byggnader och anläggningar påverkar resursanvändning och cirkularitet (till exempel lösningar för underhåll, livslängd, cirkulära material, konstruktioner som möjliggör återvinning och återbruk). PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 68 Miljö68 Miljö68 Miljö68 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 69 ===== Resursanvändning och cirkulär ekonomi har koppling till FN:s 12:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbar konsumtion och produktion. Väsentlighetsprocessen För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till resursanvändning och cirkulär ekonomi i vår egen verksamhet och våra värdekedjor har vi arbetat i tvärfunktionella grupper med representa- tion av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för E5 resursanvändning och cirkulär ekonomi per värdekedja och land och därefter konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av specialister inom resursanvändning och cirkulär ekonomi från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet. Funktionen icke- finansiell r apportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Så arbetar vi Peab har ett ansvar för sin resursanvändning och att främja cirkulär ekonomi i hela värdekedjan för att spara värdefulla naturresurser och samtidigt bidra till klimatmålet. Ett av våra tre miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt resurseffektiv verksamhet, vilket är fastslaget av kon- cernledningen. Resurseffektivitetsmålet innebär bland annat att vi ska gå mot alltmer cirkulära affärsmodeller, optimera användningen av resurser och minimera uppkomsten av avfall. Vi har mål, mätetal och strategiska förbättringsområden när det gäller avfallsintensitet, källsorteringsgrad och faktisk återvinningsgrad samt ytterligare icke-målsatta nyckeltal, såväl på koncern- som affärsområdesnivå. I Peabs affärsmodeller och strategier ser vi möjligheterna med effektiv resursanvändning och främjande av cirkulära affärsmodeller. Ansvar och policyer Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma miljöfrå- gorna, inklusive frågan om resursanvändning och cirkulär ekonomi, i nära samverkan med affärsområdenas miljöchefer och specialister. I koncernen finns det så kallade rådet för cirkularitet som har till uppgift att säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller koncernge- mensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer i affärsområdena att fatta beslut om frågor avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi för att omsätta planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet. Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett led- ningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I ledningssystemet finns processer som beskriver hur vi arbetar med resursanvändning och cirkulär ekonomi. Miljöledningssystemet är integrerat i verksamhetsled- ningssystemet, vilket bland annat innefattar Peabs miljöpolicy. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering och efterlevnad av lednings- system och policyer i det dagliga arbetet. Det finns bolagsspecifika rutiner och vägledningar gällande resurs- och avfallshantering för att styra det dagliga arbetet i verksamheten i riktning mot målet. När vi miljöcertifierar byggnader, till exempel genom Svanenmärkning, innebär det att vi beaktar resursanvändning och cirkulär ekonomi. När det gäller avfallshantering säkerställer vi att den är trygg och säker genom att kontrollera att avfallsentreprenörerna har erforderliga myndig- hetstillstånd för verksamheten innan vi skriver avtal. Arbetssätt och fokusområden Vi arbetar med att minska miljöpåverkan orsakad av avfall utifrån avfallshierarkin. Det betyder att vi i första hand strävar efter att minimera uppkomsten av avfall och i andra hand att styra det avfall som trots allt uppkommer mot förberedelse för återbruk eller materialåtervinning, såsom användning av returasfalt. Vi arbetar också för att minska avfallets farlighet och att öka användningen av återvunnet material i produkter vi producerar och använder, liksom möjligheten att återvinna produkterna efter användning. Vi eftersträvar en resurseffektiv produktion genom försiktighet med icke-förnybara resurser, effektiv användning av material, ansvarsfull hante- ring av restprodukter och arbetssätt som minskar avfall samt ökar graden av cirkularitet i verksamheten. Det handlar till exempel om att utforma resurseffektiva konstruktioner, minimera och återvinna spill, återbruka byggnadsmaterial och säkerställa att överblivet material används, hantera massor effektivt och cirkulärt, källsortera i högre grad för att skapa förut- sättningar för materialåtervinning samt att upphandla cirkulära produkter. Från avfall till cirkulära material När det gäller att ta vara på affärspotential inom resursanvändning och cir- kulär ekonomi erbjuder Peab till exempel ECO-Ballast till marknaden. Pro- dukten erbjuder likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast och är både kvalitetssäkrad och miljö- och hälsodeklarerad. ECO-Ballast kan användas för tillverkning av asfalt och betong eller som konstruktionsmaterial och är ett viktigt bidrag till det cirkulära samhällsbygget. I allt arbete som har med resursanvändning och cirkulär ekonomi att göra är innovation och design viktiga beståndsdelar. I byggverksamheten pågår det flera projekt med mål för återbruk där Peab tillsammans med kunden utforskar nya sätt att återbruka byggpro- dukter. Vi utvärderar löpande möjligheterna till cirkulära materialflöden, avseende såväl ingående råvaror till produktionen som återvinningsbarhet hos tillverkade produkter. Förutom ECO-Ballast är bindemedlet Merit, som baseras på slagg som är en biprodukt från stålindustrin samt användning av returasfalt i vår beläggningstillverkning andra exempel på cirkulära materialflöden. Tidiga dialoger med materialleverantörer är viktiga för att vi ska kunna använda fler produkter som innehåller ökad andel återvunnet material. Vi genomför leverantörsdialoger som syftar till att skapa handlingsplaner för ökad cirkularitet genom bland annat ökad andel återvunnet material i produkter och emballage. Peab har också avtal med återbruksaktörer som täcker in ett 70-tal orter och arbetar kontinuerligt för att hitta fler samarbetspartners. Inom byggverksamheten pågår flera projekt med återbruksfokus, till exempel Arctic Center of Energy i Skellefteå, Botaniska trädgården och förvaltningsrätten i Göteborg samt Varvsstaden i Malmö. Det ger viktiga erfarenheter för ett mer cirkulärt byggande. Inom Peabbo- laget Lambertsson utgår vi från den cirkulärekonomiska idén om att hyra i stället för att köpa till den eldrivna maskinparken och fossilfria transporter. Lambertsson har en omfattande portfölj av maskiner och tjänster som vi löpande förnyar och miljöanpassar i takt med att produkterna och tekno- login utvecklas. Med hjälp av så kallade våtsiktar bidrar Swerock till cirkulära material- flöden genom att uppgradera överskottsmassor till användbara produkter. Det minskar mängden överskottsmassor som läggs på deponi med upp till 80 procent. Inom anläggningsverksamheten arbetar vi allt oftare med så kallad in situ-sanering, som innebär sanering av förorenad mark och föro- renade muddermassor på platsen där de finns, i stället för att transportera bort massorna. Då minskar även behovet av transport av ersättningsmas- sor för utfyllnad. Enligt våra livcykelberäkningar kan in situ-sanering och stabilisering av förorenade massor ge upp till 80 procent lägre koldiox- idutsläpp. Under året har vi genomfört in situ-sanering bland annat på Bobergsgatan och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 69Miljö 69Miljö 69Miljö 69 ===== SIDA 70 ===== Samverkan i fokus Peab har störst möjlighet att styra miljöpåverkans omfattning i den egna produktionen, men kan också påverka andra aktörers miljöpåverkan genom dialog, kravställning och vårt erbjudande av produkter och tjänster. Vi samarbetar även aktivt med leverantörer och tillverkare, i och utanför våra traditionella värdekedjor, för att kontinuerligt förbättra och utveckla resursanvändningen och de cirkulära materialflödena. Tre goda exempel är returasfalt, ECO-Ballast och återbruk i byggprojekt. Vi genomför miljödialoger med våra materialleverantörer där vi till exempel går igenom hur de arbetar med återvunnen råvara i sina produk- ter och i sina emballage, om de arbetar med lastbärare som kan gå i retur och om de planerar att utveckla cirkulära flöden. Vår målsättning är att genomföra en miljödialog vid ramavtalsupphandlingar inom kategorier av stor betydelse för miljön och att utifrån den sätta upp en handlingsplan för leverantören samt att följa upp den några gånger per år. Därtill är vi aktiva i olika initiativ för att utveckla kunskap och driva frå- gorna om resursanvändning och cirkulär ekonomi tillsammans med andra aktörer i vår bransch. Till exempel deltar vi i Byggföretagens referensgrupp som utvecklar branschens gemensamma resurs- och avfallsriktlinjer. Material och avfallsflöden samt a vfalls f örebyggande åtgärder Aktuella avfallsflöden och material avfallet består av för Peab och byggbranschen: • I b yggverksamheten är det de stora byggmaterialen som skapar de största avfallsflödena, såsom betong och andra mineraliska materi- alslag som trä och stål. Därtill uppkommer avfall från stomkomplette- ring, såsom gips och isolering. • Inom anläggningsv erksamheten är de största avfallsmängderna rela- terade till schaktmassor. • Inom indus triverksamheten uppkommer avfall i produktionsfasen av till exempel betong, stål och asfalt. Flöden uppströms beskriver materialströmmar till Peab, till exempel materialleveranser från leverantörer och överskottsmaterial från andra aktörer som tas emot för återvinning, medan flöden nedströms beskriver materialströmmar ut från Peab, till exempel färdiga produkter till kund, komponenter till återbruk hos annan aktör och avfall till extern avfalls - entr eprenör. Peabs material- och avfallsflöden kan översiktligt beskrivas enligt figuren nedan. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 70 Miljö70 Miljö70 Miljö70 Miljö MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 71 ===== 1. Jungfruliga material Peab har en betydande verksamhet inom råvaruförsörjning, där vi förser samhället med nödvändiga konstruktionsmaterial, såsom ballast som till exempel används för järnvägsbyggnation och betongtillverkning. Vi arbetar för en ökad användning av cirkulära material, men använder också grus- och bergmaterial från egna täkter. I våra projekt arbetar vi för att minska behovet av konstruktionsmaterial och massor för utfyllnad, till exempel genom optimerad design och in situ-sanering av förorenade massor som oskadliggör föroreningarna på plats. 2. Insatsvaror I vår produktion använder vi insatsvaror i form av kemiska produkter, mate- rial och varor från ett stort antal leverantörer. Många av insatsvarorna ger i olika grad upphov till spill från till exempel material, förpackningar och lastbärare. För att minska miljöbelastningen från insatsvaror arbetar vi bland annat för optimerade konstruktioner som reducerar materialbehovet och effek- tiva arbetssätt som minimerar spill och uppkomsten av överskottsmaterial eller skadat material. Vi eftersträvar också ökad inblandning av återvunna material samt ökad återvinningsbarhet i såväl produkter som förpack- ningsmaterial. Vidare arbetar vi för ökad användning av returemballage, såsom byggpall. 3. Biprodukter Vi använder biprodukter från andra aktörers verksamhet som råvara i vår egen produktion. Vi arbetar kontinuerligt med att öka andelen biprodukter som råvara och bidrar på så sätt till att minska mängden material som går till avfall. Ett exempel är att vi nyttjar slagg från ståltillverkning i vår betongproduktion. Vi använder det för framställning av bindemedlet Merit som delvis kan ersätta cement i betong. 4. Överskottsmaterial Peab bedriver egen återvinningsverksamhet med fokus på överskottsmas- sor från såväl egen verksamhet som externa kunder. Genom effektiv återvinning av överskottsmassor, bland annat med hjälp av så kallade våtsiktar, kan mängden överskottsmassor från schakter och infrastrukturprojekt som läggs på deponi minskas med upp till 80 procent. Vi kan i stället använda materialet som råvara till nya produkter vilket mins- kar användningen av jungfruligt material. 5. Material och produkter Peab tillverkar olika material och produkter till kunderna, allt från ballast, asfalt och betong till färdiga broar, skolor och sjukhus. Vi arbetar för att våra produkter ska innehålla en ökad andel återvunna material. Ett exempel är att vi återanvänder uppriven asfalt, så kallad returasfalt, som råvara i vår asfalttillverkning. Det minskar behovet av såväl bitumen som ballastmaterial. Vi arbetar också med att tillhandahålla pro- dukter och material med lång livslängd och för att möjliggöra ökat återbruk och återvinning av ingående material och produkter efter slutanvändning. Till exempel strävar vi efter att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter som innehåller ämnen vi inte vill ha in i det cirkulära kretsloppet. Vi arbetar också för ökad demonterbarhet, som möjliggör ett framtida återbruk av ingående komponenter. 6. Återtag och returspill I produktionen uppstår, trots förebyggande åtgärder, materialspill och ibland blir det material över. Vi strävar efter att i första hand returnera sådant material till leverantö- ren genom att återta överblivna, oskadda produkter som kan säljas igen eller att returnera materialspill som kan ingå som råvara i leverantörens materialtillverkning. Exempel på materialspill vi idag kan returnera till leve- rantören för återvinning är glasull, stenull och gips. 7. Återbruk Om överblivet material och produkter inte kan returneras till leverantören eftersträvar vi att dessa ska komma till användning och inte bli avfall. Det kan till exempel handla om material och produkter som blivit över, tillfälligt material som endast behövs under produktionsfasen eller produkter som har demonterats i samband med renovering eller rivning. En del material kan vi återbruka själva i vår egen verksamhet. Ett exem- pel på systematiskt återbruk är vår verksamhet i Varvsstaden, som är ett tidigare varvsområde som nu omvandlas till en ny stadsdel med centralt läge i Malmö. Här har ”Materialbanken” utvecklats, som är en databas som innehåller information om platsens alla material och visar miljövinsterna med att arbeta med återbruk och återvinning. Överblivet material och pro- dukter som vi inte kan återbruka inom den egna verksamheten vill vi göra tillgängliga för andra aktörer. Vi har därför skrivit samarbetsavtal med flera externa återbruksaktörer och är medlemmar i branschgemensamma forum för cirkulärt byggande, såsom CC Build. 8. Avfall Det avfall som trots ovanstående förebyggande åtgärder uppstår i vår verk- samhet källsorterar vi så långt som möjligt och lämnar till professionella avfallsentreprenörer. De kan i sin tur ha möjlighet att förbereda material för återbruk eller materialåtervinning. Om inte, går avfallet till förbränning, vanligen med energiutvinning, eller i sista hand till deponering. Det före- kommer också material och produkter som inte lämpar sig för återbruk eller återvinning, till exempel farligt avfall som uppkommer i samband med rivning eller marksanering. Även detta lämnas till professionella avfallsen- treprenörer för behandling och/eller bortskaffning. Fokus framåt Vi arbetar vidare med att utveckla processer och arbetssätt avseende resur- sanvändning och cirkulär ekonomi, liksom att utveckla vår förmåga att rapportera i enlighet med upplysningskraven i CSRD-lagstiftningen. Ett led i detta är att göra en översyn av Peabs miljöpolicy för att utvärdera behovet av styrning avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Miljö 71Miljö 71Miljö 71Miljö 71 ===== SIDA 72 ===== Mål och mätetal På koncernnivå följer vi upp målet om resurseffektivitet genom målsatta nyckeltal med delmål fram till 2026: Mätetal Delmål 2026 Avfallsintensitet (ton/MSEK) 5% reduktion, jmf. 2023 Källsorteringsgrad (%) 90 Faktisk återvinningsgrad (%) 80 De tre nyckeltalen exkluderar farligt avfall och schaktmassor. Se tabellen nedan med avfallsdata. Avfallsintensitet avser avfallsflöden som hanteras via avfallsentreprenö- rer som fakturerar Peab. Definitionen av källsorterat är: blandat avfall, brännbart (blandat), deponi (blandat). Återvinningsgrad baseras på de behandlingskoder som avfallet tilldelas av avfallsentreprenören. Återvinning inkluderar all typ av återvinning, även konstruktionsmaterial på deponier och aktörer som fyller sina gropar med fyllnadsmaterial. Återvinning inkluderar även behandlingskoden ”förberett för återvinning/prepared for reuse” . Peabs produkter ska innehålla ökade andelar återvunnet material och vi återvinner idag bland annat asfalt, ballast och jordmassor. I Peabs nordiska asfaltsproduktion uppgick andelen returasfalt 2024 till 28 (28) procent (jfr. 14 procent 2015). Utifrån målet om resurseffektivitet sätter vi även nedbrutna mål per affärs- område. De knyter an till lagstiftningen, eftersom vi utgår från avfallshierar- kin och målet är att nå så högt som möjligt i denna hierarki. Olika åtgärder berör olika steg i hierarkin. Uppkommet avfall Peab har under 2024 fortsatt att förfina sin process för insamling av avfalls- data och säkerställa god insamling av statistik, inklusive ökad standardi- sering av benämning på avfallsslag och behandlingsmetoder. Redovisade data täcker in de största leverantörerna som tillsammans står för över 90 procent av inköpsvolymen för avfallshanteringstjänster. Jämfört med 2023 ökar mängden ton avfall med 26,4 procent under 2024. Förändringar i mängden avfall mellan åren beror till stor del på vari- ationer i antal projekt samt omfattning och utformningen av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret. Ökningen under 2024 beror främst på fem större anläggningsprojekt, där jordskredet på E6:an utanför Stenungsund var det projekt med störst mängd avfall. Avfall totalt för koncernen uppgick för 2024 till 1 250 000 (991 000) ton. Avfallsdatan inhämtas från Peabs avfallsentreprenörer och masshante- rare och är data från direkta mätningar som sammanställer hur avfallet sor- terats och behandlats i respektive projekt/verksamhetsgren och kan därtill aggregeras på olika organisationsnivåer. När det gäller behandlingskoder kan det förekomma att avfallsentreprenören arbetar med schabloner/ skattningar. Uppkommet avfall per avfallsslag för Peabkoncernen 2024 2023 2022 Total mängd uppkommet avfall (ton) 1 250 000 991 000 901 000 Asfalt 144 000 155 000 124 000 Mineraliska massor 84 500 100 000 86 000 Schaktmassor 925 500 588 000 608 800 Blandat avfall (för eftersortering) 8 000 21 500 10 000 Brännbart avfall (utsorterat) 8 200 8 700 11 000 Elektriskt och elektroniskt avfall 190 210 130 Farligt avfall 2 200 12 000 17 000 Gips 3 400 5 100 4 600 Glas 150 260 290 Mineralull 670 800 580 Papper 700 1 300 800 Park- och trädgårdsavfall 12 100 7 400 4 000 Plast 1 400 2 300 1 100 Skrot och metall 11 000 6 200 6 400 Trä 14 700 15 700 14 800 Deponi 8 600 6 500 4 000 Övrigt avfall 24 700 60 200 7 000 Uppkommet avfall, icke farligt och farligt Behandlingsmetod för uppkommet avfall Bortskaffning 33% (26%)Återvinning 67% (74%) Farligt avfall 3% (6%) Icke farligt avfall 97% (94%) PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 72 Miljö72 Miljö72 Miljö72 Miljö MiljöE1E2E3E4E5 MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 73 ===== Redovisning enligt EU:s taxonomiförordning I juli 2020 trädde EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 i kraft. Den är ett klassificeringsverktyg som ska hjälpa investerare och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksamhet är och på så vis styra kapitalflöden till miljömässigt bättre alternativ. Taxonomiförordningen syftar därmed till att EU ska nå sina klimatmål och målsättningarna inom den europeiska gröna given. Peab har analyserat och klassificerat sina verksamheter enligt taxonomin för 2024. Taxonomiförordningen omfattar de sex miljömålen begränsning av klimatförändringar (CCM), anpassning till klimatförändringar (CCA), hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (WTR), omställning till en cirkulär ekonomi (CE), förebyggande och begränsning av miljöföroreningar (PPC) samt skydd och återställande av biologisk mång- fald och ekosystem (BIO). Redovisningen anger dels om Peabs verksamhet omfattas av de sex miljömålen, dels om de är miljömässigt hållbara. Basen är det urval av ekonomiska verksamheter som listas i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den väsentligt bidra till ett eller flera av de fastställda miljömålen, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen samt uppfylla vissa sociala minimikrav. Sedan 2023 är även rapportering avseende exponering mot kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter obligatorisk. Peab har ingen verksam- het som omfattas av dessa områden, vilket redovisas i tabellen nedan. Peabs förutsättningar och redovisning 2024 Peab har en diversifierad och komplex verksamhet inom samhällsbyggnad. Vi finns i fyra nordiska länder och har omfattande geografisk närvaro samt kunder inom både privat och offentlig sektor. Våra fyra affärsområden Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling står på egna ben och säkerställer genom samverkan att vi så långt som möjligt tar vara på lokala resurser i form av egen personal och egna insatsvaror. Peabs verksamhet omfattar således många olika typer av aktiviteter inom taxonomiförord- ningen. Samtidigt kännetecknas Peabs verksamhet av ytterligare förutsätt- ningar som anger ramarna för hur vår redovisning enligt taxonomin ska förstås. En är att verksamheten i stor utsträckning bedrivs i projektform där varje projekt är unikt, vilket gör det insatskrävande att utvärdera varje pro- jekt. Inom vår bygg- och anläggningsverksamhet är det i hög grad externa beställare som anger specifikationen på ett projekt. Det minskar Peabs möjligheter att påverka utfallet, även om vi arbetar aktivt med att vägleda beställarna genom tidiga dialoger. Vidare kännetecknas branschen av långa ledtider – från detaljplaneläggning till färdigt projekt – och därför tar det år innan nya krav slår igenom i verksamheten och redovisningen. För att säkerställa Peabs långsiktiga konkurrenskraft och leva upp till det strategiska målet Ledande inom samhällsansvar har koncernledningen fastslagit klimatmål och beslutat om en klimatfärdplan, som beskriver vägen till klimatneutralitet 2045. Det innebär att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären, det vill säga att vi inte ska tillföra mer än naturen klarar av att ta upp. Klimatfärdplanen handlar om att utveckla, till- handahålla och använda material som innebär mindre klimatpåverkan vid tillverkning och som håller längre, att optimera transporter, energieffektivi- sera och att använda förnybar energi till produktionsanläggningar, fordon och maskiner samt att bygga material- och energieffektiva byggnader. Klimatfärdplanen ska bidra till att Peabs verksamhet blir mer miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Peab och hela branschen är på en förändringsresa som kräver uppda- terade arbetssätt och utökad uppföljning. Ett exempel är att flera certifie- ringssystem redan har anpassat sig till taxonomin, vilket sätter en ny stan- dard för branschen. Våra upplysningar för 2024 bygger på vår nuvarande tolkning av reglerna och kan framöver komma att ändras i takt med att praxis utvecklas och de allmänna kunskaperna om taxonomin ökar. Från och med 2024 kompletterar Peab redovisningen inom verksam- heten Tillverkning med CCM 3.7 Tillverkning av cement. Försäljning av alternativa bindemedlet Merit till externa kunder har från och med 2024 flyttats till CCM 3.7 från CE 2.7. Energi tillkommer som verksamhet från och med 2024 inom CCM 4.9 Överföring och distribution av el och CCM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla. Vidare tillkommer inom verksamheten Transport CCM 6.13 Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik samt inom verksamheten Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering WTR 2.3 Hållbar dagvattenhantering i tätorter. Sociala minimiskyddsåtgärder Enligt taxonomiförordningen ska de ekonomiska verksamheterna, utöver kriterierna för väsentligt bidrag och att de ”inte orsakar betydande skada” (DNSH), ta hänsyn till sociala minimiskyddsåtgärder för att kunna anses vara miljömässigt hållbara. Avsikten är att genom dessa säkerställa att aktörer inte klassar verksamheter som hållbara, trots att de till exempel bedriver verksamhet som strider mot regler kring mänskliga rättigheter (inklusive arbetstagares rättigheter), beskattning, rättvis konkurrens eller korruption. I enlighet med EU:s i oktober 2022 publicerade rapport ”Plat- form for sustainable finance” om redovisning av de sociala minimiskydds- åtgärderna, gör vi bedömningen att Peab uppfyller de nyss nämnda sociala minimiskyddsåtgärderna. Mänskliga rättigheter, beskattning, konkurrens- frågor och korruption är också centrala i Peabs uppförandekod, som i sin tur bygger på internationella konventioner och nationella lagar som FN:s Global Compacts principer, som inkluderar försiktighetsprincipen och FN:s mänskliga rättigheter samt ILO:s kärnkonventioner. Peab följer även FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), liksom OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Samtidigt arbetar vi kontinu- erligt med att vidareutbilda och informera våra medarbetare om koncer- nens rutiner och processer kring de sociala minimiskyddsåtgärderna. Verksamhet vi bedömer omfattas av taxonomiförordningen Vi har utvärderat taxonomins verksamheter och bedömer att följande är väsentliga för Peab: Tillverkning • C CM 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik • C CM 3.7 Tillverkning av cement Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter i Peabs egenut- vecklade ECO-produkter samt det alternativa bindemedlet Merit inom affärsområde Industri. Exempel på produkter är ECO-Asfalt som tillverkas med biobränsle i asfaltsverken, ECO-Betong som tillverkas med alternativa bindemedel som delvis ersätter cement samt ECO-Prefab där klimatför- bättrad betong används och armeringen består av återvunnet stål. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 EU-taxonomi 73EU-taxonomi 73 ===== SIDA 74 ===== Med stöd av Byggföretagens tolkning av EU-taxonomins kriterier samt egen utredning med stöd av extern expertis, bedöms Peabs ECO-produkter upp- fylla kriterierna för att väsentligt bidra till begränsningen av klimatförändringar. Skälet är att klimatavtrycket är väsentligt lägre för dessa produkter än de standardprodukter som finns tillgängliga på marknaden. Merit, ett slaggbaserat bindemedel som används som ersättning för cement i betong, har ett väsentligt lägre klimatavtryck än traditionell cement. Tillverkningen av ett ton Merit genererar ett klimatavtryck som motsvarar 3-6 procent av det som uppstår vid tillverkningen av ett ton cement. I ECO-Betong används Merit, eller motsvarande bindemedel, och produkten uppfyller kraven för klimatförbättrad betong enligt Svensk Betongs standard. Den har väsentligt lägre klimatavtryck än standardbe- tong. Med klimatförbättrad betong avses betong med minst tio procent reducerade koldioxidutsläpp, jämfört med referensbetong med samma funktion. I tillverkningen av ECO-Prefab och ECO-Stomme, används bland annat klimatförbättrad betong, vilket ger ett väsentligt lägre klimatavtryck än prefabprodukter tillverkade med standardbetong. Produkterna upp- fyller kraven för klimatförbättrade prefabprodukter enligt Svensk Betongs standard. Vid tillverkningen av ECO-Asfalt används koldioxidneutrala biobränslen, vilket reducerar klimatavtrycket för ECO-Asfalt väsentligt jämfört med tillverkning vid ett standardasfaltverk. Enligt Trafikverkets beräkningsmodell ger ECO-Asfalt en reduktion i klimatpåverkan på mer än 60 procent, jämfört med asfaltbranschens genomsnitt. Livscykelanalyser har genomförts och tredjepartsverifierade miljövarudeklarationer (EPD:er) finns tillgängliga för ECO-produkterna. Kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada på något av övriga mål har utvärderats och Peabs ECO-produkter bedöms uppfylla dem. • Klima tanpassning: Bedöms uppfyllas genom att vi har genomfört klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för samtliga tillverkningsanlägg- ningar för ECO-produkter samt identifierat möjliga riskreducerande åtgärder. • Hållb ar användning och skydd av vatten och marina resurser: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då vat- tenverksamhet och andra situationer som berör miljökvalitetsnormer för vatten alltid kräver en miljökonsekvensbeskrivning och vidta- gande av relevanta skyddsåtgärder. • Oms tällning till en cirkulär ekonomi: Bedöms uppfyllas genom att Peab tillämpar branschens riktlinjer för avfallshantering, som styr mot källsortering för att möjliggöra materialåtervinning. Peab utvärderar också löpande möjligheterna till cirkulära materialflöden, avseende såväl ingående råvaror till produktionen som återvinnings- barhet hos tillverkade produkter. Exempel på detta är bindemedlet Merit, som är baserat på slagg som är en biprodukt från stålindustrin, ECO-Ballast som kan användas i betong och asfalt och som baseras på 100 procent återvunnen råvara samt användningen av returasfalt som råvara i vår beläggningstillverkning. Miljövarudeklarationer finns framtagna för ECO-produkterna. • F örebyggande och bekämpning av föroreningar: Bedöms upp- fyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då ämnen som är förbjudna eller är föremål för stränga restriktioner täcks av befintlig lagstiftning. • Sky dd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem: Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, efter- som vår tillverkningsverksamhet av ECO-produkter inte får bedrivas fritt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald och till- ståndsprocessen i aktuella fall hanterar miljökonsekvensbedömning och villkor kring eventuella skyddsåtgärder. Energi • C CM 4.9 Överföring och distribution av el • C CM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader till externa beställare inom kraft och eldistribution samt fjärrvärme och fjärrkyla inom affärsområde Anläggning. Peabs verksamhet inom Energi bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Transport • C CM 6.13 Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik • C CM 6.14 Infrastruktur för järnvägstransport • C CA 6.15 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik • C CA 6.16 Infrastruktur för sjöfart Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader till externa beställare avseende infrastruktur för järnvägstransporter, vägtransporter och kollektivtrafik samt hamn- och sjötransporter inom affärsområde Anläggning. Vidare inkluderas omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter från beläggningsverksamheten inom affärsområde Indu- stri. Peabs verksamhet inom Transport bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Bygg- och fastighetsverksamhet • C CM 7.1 Uppförande av nya byggnader • C CM 7.2 Renovering av befintliga byggnader • C CM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader • CE 3.4 Underhåll av v ägar och motorvägar Inkluderar omsättning från nybyggnation, renovering samt om- och till- byggnad för externa beställare inom affärsområde Bygg samt försäljning av egenutvecklade, nybyggda fastigheter inom affärsområde Projektutveck- ling. Vidare inkluderas hyresintäkter från ägda fastigheter samt omsättning vid försäljning av projekt- och exploateringsfastigheter som redovisas som lagertillgångar inom affärsområde Projektutveckling. Även entre- prenader för drift och underhåll till externa beställare inom affärsområde Anläggning inkluderas i omsättningen. Driftsutgifter och kapitalutgifter är relaterade till ägda och leasade tillgångar i fastigheter inom affärsområde Projektutveckling. För Peabs verksamhet inom Bygg- och fastighetsverksamhet bedöms delar av verksamheten inom CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader upp- fylla de tekniska granskningskriterierna samt kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada på något av övriga mål. Peab har definierat minimikrav för vilka verifikat som ska kunna uppvisas för att styrka att kriterierna är upp- fyllda. Projekt som byggs i linje med EU-taxonomin ska löpande under pro- jektets gång säkra sådan dokumentation och efter projektets slutförande kunna tillhandahålla samtliga verifikat. Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering • WTR 2.1 V attentillgång • WTR 2.2 A vloppsvattenrening städer • WTR 2.3 Hållb ar dagvattenhantering i tätorter Inkluderar omsättning från entreprenader till externa beställare avseende vattenförsörjning och avloppsvattenhantering inom affärsområde Anlägg- ning. Peabs verksamhet inom Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshan- tering och sanering bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriteri- erna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Tjänster • CE 5.5 Pr odukter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 74 EU-taxonomi74 EU-taxonomi MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 75 ===== Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter för uthyrningsverk- samheten inom affärsområde Industri. Peabs verksamhet inom Tjänster bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin. Inom både affärsområde Bygg och Projektutveckling omfattas verksam- heterna fullt ut av taxonomin. Verksamhet som vi bedömer faller utanför taxonomin utgörs inom affärsområde Anläggning av andra entreprenader och infrastrukturprojekt som inte omfattas i Energi, Transport, Bygg- och fastighetsverksamhet, Vattenförsörjning eller Tjänster. Inom affärsområde Industri utgör grus- och bergverksamhet, övrig prefabverksamhet samt varuförsäljning verksamhet som inte klassificeras inom taxonomin. Dubbelräkning har undvikits då endast extern försäljning har inkluderats i summeringen av de relevanta verksamheterna. Vid användning av egna ECO-produkter i bygg- och anläggningsentreprenader har denna del exklu- derats i CCM 3.6 och ingår i rapporteringen i entreprenaderna till externa beställare inom taxonomins övriga verksamheter. Tillämpade redovisningsprinciper Omsättning: Inkluderar extern omsättning enligt IFRS 15 Intäkter och IFRS 16 Leasingav- tal (hyresintäkter) inom taxonomiförenliga verksamheter. För affärsområdena Bygg och Anläggning innebär det entreprenadintäkter från externa beställare. För affärsområde Industri avses samtliga externa intäkter från beläggningsentreprenader, uthyrningsintäkter från maskin- och kr antjänster samt försäljning från ECO- Be tong, ECO- Pr efab och ECO- S tomme. I affärsområde Projektutveckling inkluderas externa intäkter från försäljning av olika typer av bostäder och kommersiella fastigheter samt hyresintäkter från fastigheter. Driftsutgifter: Inkluderar driftsutgifter relate- rade till anläggningstillgångar inom verksam- heter som omfattas av taxonomin, i huvudsak inom affärsområde Industri. Dessa består till största delen av reparationer och underhåll av fabriker, maskiner och inventarier för ECO- pr odukter, beläggningsverksamheten samt för uthyrningsverksamheten. I driftsutgifter inklu- deras även forsknings- och utv ecklingsutgifter relaterade till affärsområdena Industri, Anlägg- ning och Bygg. Kapitalutgifter: Inkluderar investeringar i byggnader, maskiner och inventarier samt förvärv av byggnader och mark klassificerade som anläggningstillgångar. Kapitalutgifterna är främst relaterade till affärsområde Industri och tillverkning av ECO- pr odukter, produktion för övrig beläggningsverksamhet samt maskiner och kranar för uthyrningsverksamhet. I kapi- talutgifter ingår också investeringar i fastigheter inom affärsområde Projektutveckling klassifice- rade som anläggningstillgångar. Förvärv avseende projekt- och exploaterings- fastigheter inom affärsområde Projektutveckling har inte inkluderats i taxonomirelaterade kapi- talutgifter då dessa redovisas som omsättnings- tillgångar i koncernen. MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 EU-taxonomi 75EU-taxonomi 75 ===== SIDA 76 ===== Omsättning 1) 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka be tydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter Kod/ koder Omsättning Andel av omsättningen, år 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Minimiskyddsåtgärder Andel förenlig med taxonomi - kr aven (A.1) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2) omsättning, år 2023 Ka tegori (möjliggörande verksamhet) Kategori (omställnings- v erksamhet) MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % M O A. Verksamheter som omfattas av taxonomin A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 6 251 10,2 J N N N N N J J J J J J J 8,7 M – Tillverkning av cement CCM 3.7 188 0,3 J N N N N N J J J J J J J – – O Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 962 1,6 J N N N N N J J J J J J J 0,6 – – De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 7 401 12,1 12,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 9,3 Varav möjliggörande verksamheter 6 251 10,2 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 8,7 M Varav omställningsverksamheter 188 0,3 0,3 J J J J J J J 0,0 – A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/ EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL Överföring och distribution av el CCM 4.9 492 0,8 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15 250 0,4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13 376 0,6 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 956 1,6 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,1 Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 15 880 25,9 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 33,4 Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 8 956 14,6 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 14,7 Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 1 843 3,0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 2,7 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik CCA 6.15 11 347 18,5 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 14,7 Infrastruktur för sjöfart CCA 6.16 1 251 2,0 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,6 Vattentillgång WTR 2.1 713 1,2 N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 0,9 Avloppsvattenrening städer WTR 2.2 1 018 1,7 N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 1,3 Hållbar dagvattenhantering i tätorter WTR 2.3 305 0,5 N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL – Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall CE 2.7 – – N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 0,2 Underhåll av gator och vägar CE 3.4 2 848 4,6 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 4,7 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 818 1,3 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 1,4 Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 47 053 76,7 46,9 20,5 3,4 5,9 0,0 0,0 76,7 A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 +A.2) 54 454 88,8 59,0 20,5 3,4 5,9 0,0 0,0 86,0 B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin Omsä ttningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 6 829 11,2 TOTALT 61 283 100,0 1) Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024 Andel av omsättning/total omsättning Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 12,1% 59,0% CCA – 20,5% WTR – 3,4% CE – 5,9% PPC – – BIO – – PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 76 EU-taxonomi76 EU-taxonomi MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 77 ===== Driftsutgifter 2) 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter Kod/ koder Absoluta drifts- ut gifter Andel av drifts- ut gifter, år 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomi kraven (A.1.) eller som omfattas av taxonomi kraven (A.2.) drifts- ut gifter, år 2023 Kategori (möjlig görande verksamhet) Kategori (omställnings- v erksamhet) MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % M O A. Verksamheter som omfattas av taxonomin A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 300,3 32,9 J N N N N N J J J J J J J 21,9 M – Tillverkning av cement CCM 3.7 20,0 2,2 J N N N N N J J J J J J J – – – Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 320,3 35,1 35,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 21,9 Varav möjliggörande verksamhet 300,3 32,9 32,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 21,9 M Varav omställningsverksamhet 20,0 2,2 2,2 J J J J J J J 0,0 – A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL EL; N/ EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/ EL EL; N/ EL Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 2,0 0,2 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,6 Renovering/ombyggnad av fastigheter CCM 7.2 0,5 0,1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 3,4 0,4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,5 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik CCA 6.15 246,3 27,0 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 23,8 Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall CE 2.7 – – N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 2,0 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 174,5 19,1 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 20,1 Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 426,7 46,8 0,7 27,0 0,0 19,1 0,0 0,0 47,0 A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 747 81,9 35,8 27,0 0,0 19,1 0,0 0,0 68,9 B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 166 18,1 TOTALT 913 100,0 2) Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024 Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 35,1% 35,8% CCA – 27,0% WTR – – CE – 19,1% PPC – – BIO – – MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 EU-taxonomi 77EU-taxonomi 77 ===== SIDA 78 ===== Kapitalutgifter 3) 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka be tydande skada (DNSH) Ekonomiska verksamheter Kod Kapital - ut gifter Andel av kapitalutgifterna, år 2024 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten och marina resurser Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald och ekosystem Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomi - kr aven (A.1.) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2.) omsätt- ning, år 2023 Kategori (möjliggörande verksamhet) Kategori (omställnings- v erksamhet) MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % M O A. Verksamheter som omfattas av taxonomin A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 154 15,3 J N N N N N J J J J J J J 28,5 M – Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 154 15,3 15,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 28,5 Varav möjliggörande verksamhet 154 15,3 15,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 28,5 M Varav omställningsverksamhet – 0,0 0,0 J J J J J J J 0,0 – A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 5 0,5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,2 Förvärv och förvaltning av byggnader CCM 7.7 85 8,4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 5,4 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik CCA 6.15 132 13,1 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 8,2 Sortering och materialåtervinning av icke-farligt avfall CE 2.7 – – N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 2,5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 208 20,7 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 14,2 Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 430 42,7 8,9 13,1 0,0 20,7 0,0 0,0 30,5 A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 584 58,0 24,2 13,1 0,0 20,7 0,0 0,0 59,0 B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 422 42,0 TOTALT 1 006 100,0 3) Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar år 2024 Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin CCM 15,3% 24,2% CCA – 13,1% WTR – – CE – 20,7% PPC – – BIO – – Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Kärnenergirelaterade verksamheter JA/NEJ 1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ 2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. NEJ 3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. NEJ Fossilgasrelaterade verksamheter 4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ 6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 78 EU-taxonomi78 EU-taxonomi MiljöE1E2E3E4E5EU-taxonomi ===== SIDA 79 ===== Social S1 Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab ✓ Arbetsvillkor ✓ Lika behandling och lika möjligheter för alla ✓ A ndra arbetsrelaterade rättigheter Den egna arbetskraften ESRS PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 79Social 79Social 79Social 79 ===== SIDA 80 ===== Peab finns i både stora och små orter runtom i Norden. Hos oss får våra omkring 13 000 medarbetare – och de underentreprenörer och andra icke-anställda medarbetare som vi årligen anlitar – möjlighet att bidra till att bygga det lokala samhället på de orter där de bor och verkar. Vi vill erbjuda värdeskapande och utvecklande arbetsuppgifter, som medarbe- tarna löser tillsammans. Vi strävar alltid efter att kunna upprätta möjlighe- ter för goda och trygga arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter. Vi vill att varje medarbetare ska mötas av såväl goda arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter som av trygga, säkra och inkluderande arbets- platser. Det kräver att verksamheten grundas i en stark företagskultur som baseras på våra värderingar och ansvar i ett verksamhetsnära ledarskap. Peabs breda verksamhet innebär att vi har en rad olika yrkesroller. Vid den senaste genomgången uppgick antalet yrkeskategorier till 228, allt från geotekniker, asfaltläggare, byggingenjörer, anläggningsarbetare och chaufförer till tjänstemän i stödfunktioner som HR, arbetsmiljö, juridik och kommunikation. Vårt lokala fokus och vår strategi för det närproducerade samhällsbygget innebär att vi har en hög andel egna yrkesarbetare, särskilt jämfört med andra aktörer i bygg- och anläggningsbranschen. Frågan om jämställdhet inom bygg och anläggning är en branschrelate- rad utmaning. Även inom Peab är andelen kvinnor liten, inte minst bland våra yrkesarbetare. Därför arbetar vi aktivt med frågan, bland annat genom samarbete med utbildningsväsendet. Vi är övertygade om att en inklude- rande företagskultur skapar bättre arbetsplatser och en mer framgångsrik verksamhet. Eftersom bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad är det särskilt viktigt att vi ständigt och med stort fokus arbetar för att förebygga skador och närma oss vår nollvision avseende arbetsplatsolyckor. Vi ställer samma krav på våra underentreprenörer och andra icke-an- ställda medarbetare på våra arbetsplatser. Det förutsätter god dialog och nära samverkan kring arbetsplats- och arbetsmiljöfrågor samt inne- fattar kravställande och återkommande uppföljningar av leveranser och arbetssätt. Den egna arbetskraften omfattar alla yrkesarbetare och tjänstemän, anställda och icke-anställda medarbetare, som arbetar för verksamheten under anställningsliknande former. De anställda innefattar såväl tillsvi- dareanställda som visstidsanställda. För Peab är underentreprenörer, medarbetare från bemanningsföretag och konsulter exempel på icke-an- ställda medarbetare. De kan till exempel arbeta hos Peab på projektbasis, regelbundet eller på timbasis. Arbetstagare i värdekedjan omfattas inte, utan återfinns i ESRS S2. När det gäller den egna arbetskraften är Peabs påverkan väsentlig avseende de tre hållbarhetsämnena arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter och samtliga delunderämnen under dessa tre områden. När det gäller Peab och den egna arbetskraften, följer här några exempel på aktiviteter som har eller kan ha påverkan: Egen verksamhet: • Alla som vis tas på våra byggarbetsplatser har tillgång till rätt skydds- utrustning och arbetsplatserna inspekteras regelbundet. • Vi g enomför regelbundna arbetsmiljöutvärderingar, säkerhetsut- bildningar och uppdaterar arbetsvillkor, liksom specifika riskbedöm- ningar gällande hälsa, säkerhet och arbetsmiljö. • Vi g enomför fackliga förhandlingar och har processer för att rap- portera och systematiskt hantera överträdelser av arbetsrelaterade rättigheter. • Vi g ör kontroller och begränsar icke-anställda medarbetare för att minska arbetsrättsliga risker. Den egna arbetskraften har koppling till FN:s 8:e globala mål för hållbar utveckling: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Peab och den egna arbetskraften Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Arbetsvillkor Egen verksamhet Trygga anställningar och rimliga löner genom kollektivavtal • Inkluder ar säker anställning, arbetstid, adekvata löner, social dialog, föreningsfrihet, balans mellan arbete och privatliv samt hälsa och säkerhet. Egen verksamhet Olycksrelaterade risker på arbetsplatsen • B ygg- och anläggningsbranschen innehåller riskfyllda arbets- moment och är därf ör skadedrabbad. • Sys tematiskt arbete för en säker arbetsmiljö (t.ex. förebyggande riskbedömningar) är en förutsättning. Likabehandling och lika möjligheter för alla Egen verksamhet Respektfullt bemötande • Inkluderingsarbe te med tydliga rutiner för hantering av diskrimine- ring och trakasserier på arbetsplatsen. Egen verksamhet Jämlikhet och jämställdhet • Till e xempel åtgärder för att minimera lönegap mellan män och kvinnor och att aktivt rekrytera i underrepresenterade grupper. Andra arbetsrelaterade rättigheter Egen verksamhet Arbete och anställning på frivillig grund • Nollt olerans avseende barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning. Tabellen ovan ger exempel på den mest väsentliga inverkans- och finansiella väsentlighet samt risker och möjligheter som förekommer i Peabs verksamhet. Den är inte heltäckande. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 80 Social80 Social80 Social80 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 81 ===== Väsentlighetsprocessen Arbetet med att genomföra den dubbla väsentlighetsanalysen för S1, den egna arbetskraften, har gjorts på en koncernövergripande nivå. För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till den egna arbetskraften har nyckelpersoner och funktioner med kunskap och särskild insyn i Peabs verksamhet och arbete med medarbetare deltagit. Dessa har inkluderat kompetens från sex olika koncernfunktioner: 1. Arbe tsmiljö 2. Arbe tsrätt 3. Arbe tsgivarvarumärke, rekrytering och kompetensförsörjning 4. K ompensation, löner och pension 5. Mångf ald och inkludering 6. HR -system och HR-stöd Därtill har ett antal medarbetare från koncernens övriga stödfunktioner deltagit i arbetet. Det har skett genom möten och workshops där vi har sammanställt och värderat Peabs hållbarhetsfrågor inom samtliga hållbarhetsämnen och underämnen för S1, enligt den mall vi tagit fram. Utifrån detta har vi identifierat påverkan, risker och möjligheter som anses väsentliga för Peab. Funktionen icke- finansiell r apportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Vi arbetar vidare med att utveckla vår process och våra bedömningar för att helt fastställa resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Det arbetet innefattar fortsatt datainsamling från intressenter i organisationen, inklusive våra verksamhetsländer och bolag. Så arbetar vi Eftersom bygg- och anläggningsverksamhet är personalintensiv och med- arbetarna en förutsättning för Peabs förmåga att efterleva sin affärsmodell och strategi, är det avgörande att vi är en ansvarsfull arbetsgivare för våra anställda och icke-anställda medarbetare. Vi mäter framstegen i arbetet i det strategiska målområdet ”bästa arbetsplatsen” . Två av Peabs koncer- növergripande externa mål har direkt koppling till den egna arbetskraften: branschens mest attraktiva arbetsgivare (eNPS) och nollvision dödsolyckor och fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor. Målen är fast- slagna av koncernledningen och omfattas av mätetal, mätmetoder och strategiska förbättringsområden. De bryts ner i delmål och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar och utmaningar. Vårt arbete och ansvarstagande inom den egna arbetskraften regleras i huvudsak genom nationell lagstiftning, branschöverenskommelser och kollektivavtal, vilka vi efterlever. Vi har kollektivavtal som förhandlas fram tillsammans med valda fackliga representanter till samtliga medarbetare (100 procent), oavsett om medarbetaren är fackligt ansluten eller inte. Till stöd i vårt arbete följer vi även internationella riktlinjer, normer och initia- tiv: FN:s Global Compact, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), de allmänna prin- ciperna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter samt OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer. Våra policyer och riktlinjer är förenliga med dessa åtaganden. Ansvar och policyer Utgångspunkten är våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga (JUPP) som hjälper oss att bygga vår kultur och det vi brukar kalla för Peabandan samt vägleder oss i verksamheten. Till dessa värden kommer vår uppförandekod och leverantörskod, som bland annat reglerar arbetsförhållanden och anställningsvillkor och inkluderar frågor som rör mänskliga rättigheter och arbetsrelaterade rättigheter. Exempel på sådana frågor är föreningsfrihet, förbud mot tvångs- och barnarbete samt nolltolerans mot diskriminering. Genom uppförandekoden och leverantör- skoden säkerställer vi även att vi och våra icke-anställda medarbetare (och underleverantörer) tar ansvar för både risker och möjligheter som uppstår i verksamheten. Andra styrdokument vi arbetar efter är koncerngemensamma policyer inom områden som arbetsmiljö, mångfald och inkludering. Vi går varje år igenom samtliga policyer och uppdaterar dem vid behov. Vi tar även in synpunkter från fackliga organisationer för att identifiera risker och förbätt- ringsmöjligheter. Vi har även ett flertal riktlinjer som grundar sig på policy- erna, såsom likabehandlingsplan samt ordnings- och skyddsregler. Därtill är vi certifierade i enlighet med ett antal standarder inom olika bolag på Peab, som inkluderar ISO 9001:2015, ISO 14001:2015, ISO 45001:2018. Vi har riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet, som beskri- ver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö samt arbetar aktivt med att förebygga och minimera dessa. Vi ska regelbundet utvärdera hur effektiva våra åtgärder är, kommu- nicera öppet om våra insatser och ta initiativ till avhjälpande åtgärder där det behövs. I riktlinjerna finns också rutiner för gottgörelse vid eventuella negativa konsekvenser av vår verksamhet. Ansvaret för att vi följer dessa rutiner ligger ytterst på vd, men delegeras till linjechefer. Koncernens håll- barhetsråd informerar och stöttar organisationen samt bevakar att proces- sen efterlevs. Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsamhet baseras på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Om en medarbetare bryter mot principerna i uppförandekoden kan det leda till korrigerande åtgärder, och i allvarliga fall till att anställningen avslutas. När icke-anställda medarbetare (eller leverantörer i övrigt) på något sätt inte lever upp till koden eller tydligt bryter mot den kan vi som en sista utväg avbryta affärsrelationen med motparten. Incidenter och eventuella skador samt brott mot företagets värderingar, regler och koder kräver aktivitet och efterföljs av utredningar. Åtgärder om gottgörelse görs efter resultat från de utredningar som görs. Kollektivavtalet förtydligar hur disciplinära åtgärder görs. Det strategiska arbetet kopplat till de väsentliga frågorna inom mål- område bästa arbetsplatsen bedrivs på koncern- och affärsområdesnivå, tillsammans med relevant kompetens på samtliga nivåer i organisationen. Våra prioriteringar är detsamma i alla fyra länder där vi är verksamma, dock med hänsyn till nationella juridiska skillnader. Det yttersta ansvaret ligger alltid hos våra chefer, som har stöd av specialister. Särskilt ledarska- pet är avgörande för Peabs möjligheter att nå uppsatta mål och att medar- betarna ska kunna utvecklas i sina yrkesroller. Chefsutveckling är därför en ständig prioritet. Likaså är kontinuerlig utveckling av medarbetarna av största vikt. Varje medarbetare har rätt till minst ett årligt mål- och utvecklingssamtal med sin chef. Utöver dessa formaliserade samtal sker medarbetarutvecklingen genom vardaglig dialog mellan chef och medarbetare. Alla som arbetar i Peab ska ta aktiv del i sin egen utveckling. Styrningen inom Peab stöds av flera samverkande system för bland annat HR, hälsa och säkerhet samt koncernens ledningssystem. Peabs samarbetspartners arbetsmiljöprestationer är också viktiga för vårt arbetsmiljöarbete. De fångas framför allt upp i inköpsprocesserna i form av krav och riktlinjer samt i arbetsplatsintroduktionerna inför att arbeten påbörjas. Arbetssätt och fokusområden Arbetsvillkor När det gäller arbetsvillkor arbetar vi med frågor som inkluderar säker anställning, arbetstid, adekvata löner, social dialog, föreningsfrihet, kollek- tivavtal, balans mellan arbete och privatliv, samt hälsa och säkerhet. Med goda arbetsvillkor och förmåner vill vi att våra medarbetare ska må bra. Vi arbetar, till exempel, enligt standardiserade processer för anställning för att värna skäliga anställningsvillkor som också följer kollektivavtal i alla anställningsprocesser och i verksamheten. Det innefattar bland annat sjukförsäkring, tjänstepension och rätt till föräldraledighet. Vi erbjuder marknadsmässiga löner och villkor som tillåter balans mellan arbete och fritid. Hos oss styr arbetets art, prestation och kompetens lönen. I den svenska verksamheten genomför vi i enlighet med svensk lag och aktuella kollektivavtal årliga lönekartläggningar i syfte att säkerställa att löner är satta på sakliga grunder. Även i Norge, Danmark och Finland görs lönepro- cesser enligt nationell lagstiftning och kollektivavtal. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 81Social 81Social 81Social 81 SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 82 ===== Hälsa Vi genomför kontinuerligt aktiviteter med inriktning på förebyggande insatser och att tidigt identifiera risker för ohälsa. I Sverige använder vi sedan 2020, i samarbete med Företagshälsovården, en modell som kallas Hälsokollen, som innebär att medarbetare svarar på frågor om sin upp- levda hälsa, livsstil och arbetsmiljö för att få fram en personlig hälsoprofil. Utifrån resultatet får medarbetaren tillgång till individanpassade insatser, som till exempel fysiska undersökningar eller träffa en fysioterapeut eller psykolog/beteendevetare. Även gruppinsatser kan bli aktuella, baserat på det samlade resultatet. Det kan handla om utbildning, stresshantering eller konflikthantering. Peab har avtal med leverantörer av företagshälsovård i de länder där våra medarbetare arbetar. Genom vår frivilliga gruppförsäk- ring erbjuder vi även samtliga anställda möjlighet att teckna sjukvårds- och olycksfallsförsäkringar. Samtliga medarbetare omfattas av Peabs förmånsutbud där de kan ta del av friskvårdsbidrag och andra rabatter. Peab Fritid är en del av förmåns- utbudet och syftar till att våra medarbetare ska göra hälsofrämjande val. Vi utgår framför allt från individens önskemål och med idén att medarbetaren är aktiv medskapare. Peab Fritid vill också skapa möjligheter för medar- betarna att tillsammans göra aktiviteter som förbättrar hälsa, trivsel och sammanhållning i företaget. Formerna för aktiviteterna kan se olika ut beroende på livsvillkor och intressen. Samtliga av Peabs omkring 13 000 medarbetare (100 procent) omfattas av ett hälso- och säkerhetshanteringssystem som stöds av flera verktyg. Detsamma gäller alla övriga (100 procent) som vistas på Peabs arbetsplat- ser, till exempel underentreprenörer, som vi har ett samordningsansvar för. Peabs arbetsplatser är alkohol- och drogfria. Vi uppdaterade 2024 vår alkohol- och drogpolicy som omfattar samtliga medarbetare och alla arbetsställen där Peab utför arbete. I policyn ingår bland annat att Peab kan komma att genomföra drogkontroller på arbetsplatsen. Säker arbetsmiljö Även om bygg- och anläggningsbranschen är skadedrabbad kan vi aldrig acceptera att någon skadar sig på eller blir sjuk av arbetet. En säker arbets- miljö är grunden i vår verksamhet. Alla som vistas på våra arbetsplatser ska kunna göra det under trygga och säkra förhållanden, trots att det finns riskfyllda arbetsmoment i verksamheten. Alla har även den uttalade rätten att inte utföra ett arbete om det inte kan göras säkert. De förebyggande insatserna är centrala i vårt arbetsmiljöarbete och arbetet med vår säkerhetskultur pågår ständigt. Varje risk vi åtgärdar är en potentiell olycka mindre. Vi bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och flera delar av verksamheten är certifierade enligt ISO 45001. För att förebygga olyckor och tillbud utvecklar vi kontinuerligt kvalitetssäkrade och systematiserade arbetsmetoder. På byggarbetsplatserna handlar det om återkommande skyddsronder med efterföljande åtgärder av identi- fierade brister. Vi har även stort fokus på lärande arbetsmiljörevisioner som ska underlätta för arbetsplatserna att göra rätt. Därtill har vi utvecklat arbetssätt där medarbetarna gemensamt genomför arbetsberedningar innan arbetet påbörjas. Arbetsberedningarna fokuserar särskilt på riskhan- tering, det vill säga identifiering av risker och adekvata åtgärder. Medar- betare rapporterar riskobservationer som vi åtgärdar så långt som möjligt och lär från. Rapporteringsbenägenheten ligger på en hög nivå med cirka 46 000 (55 000) inrapporterade riskobservationer per år. Peab har även ett stort antal arbetsplatser som påverkas av förbipas- serande trafik. Passerande trafik innebär risker som kräver särskilda åtgärder, samtidigt som förbipasserande påverkas av hur vi utformar väg- arbetsplatserna. Vår funktion, Produktionsstöd TA, har i uppdrag att höja komptensen inom trafik-och skyddsanordningar och därmed skapa säkra vägarbetsplatser inom Peab. Funktionen ger till exempel projektstöd i kalkyl- och genomförandeskedet, gör besök med direkt återkoppling under pågående produktion på vägarbetsplatserna och analyserar Trafikverkets cirka 150 kontroller av vägarbetsplatserna. Förra året gjorde produktions- töd 70-tal interna arbetsplatskontroller. Teamet hjälper även till att sprida erfarenheter och goda exempel i verksamheten genom interna, obligato- riska utbildningar inom ”Arbete på Väg” , som ofta också kravställs av våra beställare. På detta sätt säkerställer vi ett ständigt förbättringsarbete och upprätthåller en hög nivå av kompetens inom trafiksäkerhetsområdet. Vi har en tydlig uppgiftsfördelning för att klargöra chefers arbetsmil- jöuppgifter så att inget faller mellan stolarna. Till sin hjälp har cheferna arbetsmiljöspecialister i olika roller på alla nivåer i verksamheten. Vi lägger stor vikt vid samverkan och våra skyddsombud har en viktig roll i arbets- miljöarbetet. Idag finns det omkring 700 skyddsombud i verksamheten, men vi uppmuntrar ständigt fler att ta sig an denna roll. Arbetsmiljöarbetet är integrerat med koncernens arbete mot diskriminering och kränkande särbehandling . Lika behandling och lika möjligheter Likabehandling och lika möjligheter för alla innebär lika lön för lika arbete samt jämlikhet i anställning, utbildning och kompetensutveckling. Vi arbetar aktivt med att skapa och stärka en inkluderande företagskultur. Vi arbetar även aktivt mot diskriminering, våld och trakasserier på arbetsplat- sen för en tryggare arbetsmiljö för alla. Principen om likabehandling är en europeisk lagstiftning vilket innebär att alla medarbetare ska ges samma möjligheter på jobbet trots olika förutsättningar. För oss är det självklart att varje medarbetare ska behandlas med respekt. Det är också viktigt att Peab som arbetsgivare lyckas ta vara på medarbetarnas unika förmågor och perspektiv. Vi ser att en trygg och inkluderande arbetsmiljö är en rättighet för alla, arbetsmiljöarbetet omfat- tar därför samtliga som vistas på våra arbetsplatser. Vi accepterar aldrig utanförskap eller andra former av social utsatthet på våra arbetsplatser, Peabs krisorganisation Peab har sedan många år en krisorganisation som består av omkring 100 medarbetare. Syftet är att den vid hän- delse av olycka eller kris hjälper till med ett professionellt omhändertagande för att minska onödigt lidande och skadeverkningar för drabbade, både anställd personal och tredje part. Varje lokal krissamordnare genomgår en utbildning i krishantering i samarbete med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt gör återkommande övningar inom ramen för krisorganisationens verksam- het. Krisorganisationen tar varje år emot ett femtiotal krissamtal. Exempel på frågor i Peabs arbetsmiljöenkät: • Är din arbe tsplats fri från skämt och jargong som kan upplevas diskriminerande? • Om någ on på arbetsplatsen sa något nedsättande eller kränkande, är du då trygg med att dina kollegor skulle säga ifrån? • Är klima tet i din arbetsgrupp tryggt och tillåtande nog att k ollegor kan berätta om problem och svårigheter? • Har du under de senas te tolv månaderna varit fri från kränkande särbehandling, mobbning, diskriminering, tr akasserier eller se xuella trakasserier på jobbet? PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 82 Social82 Social82 Social82 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 83 ===== samtidigt som vi är medvetna om risker att det kan förekomma diskrimi- nering eller trakasserier. Kvinnor och minoritetsgrupper löper generellt högre risk för att utsättas. Inkludering står högt på vår agenda och vi mäter kontinuerligt dessa aspekter i våra medarbetarundersökningar. Det kan handla om nivån av upplevd inkludering, hur inkluderande vårt språk är, psykologisk trygghet, hur starkt vårt civilkurage och hur inkluderande företagskulturen är. Peab har en likabehandlingsplan, som även inkluderar mål och hand- lingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling. Att utöka inkludering av kvinnor finns med som ett särskilt mål i planen. Samtliga medarbetare och chefer med personalansvar går anpassade e e-utbild- ningar för likabehandling. Som diskrimineringsgrunder tar likabehand- lingsplanen upp kön, religion, eller tro, eller livssyn, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, etniskt ursprung, politisk uppfattning, verksamhet eller nationalitet, könsidentitet eller könsuttryck, fackföreningsfrihet eller -verksamhet, föräldraledighet, graviditet samt arbetsform. Under de senaste året har vi utbildat elva procent av medarbetarna i mångfald, likabehandling och inkludering, vilket innebär att omkring 1 450 (1 100) medarbetare genomgått utbildningen. Samtliga nyanställda genomgår en obligatorisk utbildning som uppdateras med viss frekvens. Vi försäkrar oss om att samtliga som visats på våra arbetsplatser tar del av våra policyer, inklusive likabehandlingsplanen som alltså innefattar riktlinjer avseende anti-diskriminering och trakasserier. 2024 påbörjade vi även en övergripande analys för att identifiera risker för diskriminering och trakasserier i organisationens aktiviteter och processer. Arbetet fortsätter under 2025. Därtill har vi ett etiskt råd som säkerställer att fall av krän- kande särbehandling och diskriminering utreds av opartisk expertis. Kompetensutveckling Peab har en platt och decentraliserad organisation. Medarbetarunder- sökningar visar på att lagandan är stark, samtidigt som varje enskild medarbetare är viktig och har möjlighet att påverka såväl sin vardag som hur vi verkar som företag. Vår storlek och breda verksamhet i Norden gör att vi kan erbjuda många möjligheter, oavsett om medarbetaren vill växa i sin befintliga roll, prova nya roller och uppgifter eller utveckla sina ledare- genskaper eller specialistkunskaper. Det kan även handla om att utveckla sin karriär på andra orter. Utveckling kan med andra ord ske på olika sätt, utifrån det individuella behovet. Vår utgångspunkt är dessutom att varje medarbetare i Peab, oavsett roll, kön eller livssituation, ska kunna kombinera föräldraskap med sitt arbete och inte hindras av nämnda skäl i sin karriärutveckling. De senaste åren har vi vidareutvecklat vår metodik för kompetensut- veckling och idag är digitalt lärande vårt vardagliga sätt att kompetensut- vecklas i arbetet. Vi har för närvarande ett utbud på 799 (859) utbildningar som alla medarbetare kan anmäla sig till i vårt verktyg för kompetensut- veckling och utbildning. I samband med det årliga mål- och utvecklings- samtalet kan medarbetare och chef planera och lägga till utbildningar till medarbetarens individuella utvecklingsplan. Inom stödfunktionerna har vi utifrån beteendevetenskapliga forskningsinsikter tagit fram ett stöd i mål- och utvecklingssamtal i syfte att minska risken hos chefer för partiskhet och främja kompetensbaserad utvärdering. Andra arbetsrelaterade rättigheter Peabs uppförandekod slår tydligt fast att vi aldrig accepterar barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning. Arbete ska alltid ske på frivillig grund. Peabs egen verksamhet bedrivs uteslutande i Norden, där alla de nord- iska länderna har ratificerat ILO Co29, Forced Labor Convention, 1930 (No.29). Vi använder oss inte heller av gästarbetare från informella aktörer, vilket gör att vi ytterligare kan minimera riskerna om brister i arbetsrelate- rade rättigheter, inklusive brist på adekvat boende, barnarbete, tvångsar- bete och kränkningar i personlig integritet. För icke-anställda medarbetare, såsom inhyrd personal som ibland används för att säkerställa resurser och tidplan i projekt, är riskerna för brister i arbetsrelaterade rättigheter alltid något högre. Det är svårare för oss att kontrollera icke-anställda, även om vi genomför kontinuerliga kontroller genom vårt system för ”säkra köp” och eftersträvar att begränsa andelen medarbetare som inte är anställda av Peab. Dessutom tjänar processen för tillbörlig aktsamhet oss väl i dessa avseenden. Vi hade inga inrapporterade fall av brott mot arbetsrelaterade rättigheter under 2024. Rapporteringskanaler Vid frågor som till exempel avser arbetstagares rättigheter och villkor, missnöje eller incidenter ska medarbetare i första hand kontakta närmast ansvarig eller överordnad chef, i andra hand den lokala HR-funktionen. Utöver detta uppmuntras medarbetare att även vända sig till andra chefer eller personer i lokala HR-avdelningar, skyddsombud, eller fackliga repre- sentanter eller företagshälsovården. Därtill finns Peabs visselblåsarsystem tillgänglig för hela den egna arbetskraften, liksom icke-anställda medar- betare och andra externa intressenter, där man kan rapportera om över- trädelser eller missförhållanden. Visselblåsarkanalen tillåter anonymitet i samband med rapportering. Alla inkomna fall hanteras efter samma doku- menterade process som inkluderar undersökning av varje fall och åtgärder. Peabs visselblåsarkanal är samtidigt utformad så att vi kan förbättra vår verksamhet genom kontinuerligt lärande. Vi identifierar och analyserar regelbundet frekvensen, mönstren och orsakerna till rapporterna för att kunna förebygga framtida problem. En sammanställning av inkomna ären- den rapporteras årligen till styrelsen och halvårsvis till koncernledningen. Medarbetarenkäten som företaget använder för att samla feedback och perspektiv från den egna arbetskraften inkluderar Handslaget som görs två gånger per år, samt arbetsmiljömätningen som görs en gång per år på koncernnivå. Därutöver finns alltid tillgängliga rapporteringskanaler och kontinuerlig uppföljning genom olika möten mellan medarbetare och närmaste chef. Vid årliga utvecklingssamtal samlar vi, genom chefer, in feedback och medarbetarnas perspektiv gällande arbetsmiljö och påver- kan från företaget. Aktiviteter 2024 • Utbildning: Vi g enomförde ordinarie ledarutvecklingsprogram, som erbjuds till våra chefer på fyra olika nivåer. Vi gjorde även en satsning på utveckling av arbetsledare för att underlätta för dem att lyckas i sina roller. Totalt utbildades 150 arbetsledare från Tromsö i norr till Trelleborg i söder och sammantaget genomförde vi utvecklingsin- satser för omkring 2 600 (2 000) chefer under året. Utöver detta erbjöd vi ett stort antal seminarier samt coachning och mentorskap. Våra arbetsledare kommer ofta direkt från avslutad utbildning in i en chefsroll och är därför en viktig målgrupp för oss att stötta. • Arbe tsmiljö: Vi genomförde den årliga arbetsmiljöveckan i våra fyra verksamhetsländer. Under veckan genomfördes en rad aktiviteter, såsom övningar inom de olika delarna av våra kärnvärden och samtal kring hur Peabs värdegrund kan integreras mer i det dagliga arbetet. Målet var att diskutera den tillsammans med arbetslaget under det övergripande temat “laget framför jaget” . • Arbe tsmiljö: Vi genomförde den årliga säkerhetsdagen i alla våra verksamhetsländer, där fokus låg på att inleda samtalen kring vår vär- degrunder, jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga (JUPP). • Arbe tsmiljö: Vi har fortsatt med säkerhetspromenader, där ett synligt och tydligt ledarskap främjar en god arbetsmiljö, genom att fånga vad som fungerar bra men även för att identifiera förbättringsområden. • Arbe tsmiljö: I vår årliga arbetsmiljömätning fick samtliga medar- betare möjligheten att skatta sin arbetsmiljö inom kategorierna arbetstid, arbetsbelastning och likabehandling. Resultatet för 2024 fortsatte att vara stabilt och väl i linje med benchmark. Det visade på en överlag hög trivsel och ett stort engagemang för frågor som rör arbetsmiljön. Arbetsbelastningen är ett område som upplevs som utmanande och där resultatet har gått ned något. Frågan om likabehandling uppvisar en förbättring och utfallet är högre bland tjänstemän än bland yrkesarbetare. Vid utgången av 2024 uppgick andelen yrkesarbetare till 53 (53) procent, medan tjänstemannarollerna stod för 47 (47) procent. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 83Social 83Social 83Social 83 SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 84 ===== Mål och mätetal eNPS Mål: > benchmark (redovisas halvårsvis) Utfall 2024: 28 Inom det strategiska målområdet bästa arbetsplatsen är ett av våra mål att kunna erbjuda våra medarbetare den bästa arbetsplatsen i branschen. Vi mäter det genom att värdet för eNPS (rekommendera Peab) ska ligga över benchmark i branschen industri och tillverkning. eNPS- v ärdet för koncernen i höstens mätning var fortsatt långt över nordisk benchmark. Vi ökade med en punkt till 28 (27 i vårens mätning), trots att det gångna året präglades av en utmanande omvärld. Samtidigt sjönk benchmark med tre punkter till 17 (20 i vårens mätning). eNPS- v ärdet ökade särskilt för yrkes- arbetande kvinnor som gick upp med hela nio punkter jämfört med vårens mätning. I undersökningen lyfter medarbetarna fram samarbete med kollegor, gemenskap och kärnvärdena JUPP:en som några av de främsta styrkorna med Peab. Den trend som backar avser arbetsbelastning. Svarsfrekvensen blev den högsta hittills i Peabs historia och uppgick till 90,2 (89,9 i vårens mätning) procent samtidigt som vi fick omkring 10 000 kommentarer. Det visar på ett stort engagemang för att bidra till utveck- lingen av sitt arbetslag och utveckling av verksamheten. Peab samlar data om rekrytering, utbildningar, medarbetarenkät hand- slaget, delvis om antal rapporterade fall av diskriminering och trakasserier, resultat från lärlingsprogrammet Byggåret och information från olika nätverk. eNPS (employee Net Promoter Score) mäter medarbetarnas vilja att rekommendera Peab som arbetsgivare och har skalan -100 till 100. eNPS-värdet ska ligga över benchmark i branschen (industri och tillverkning). BenchmarkeNPS 0 5 10 15 20 25 30 2024 Q42024 Q22023 Q42023 Q22022 Q42022 Q22021 Q42020 Q42019 Q4 10 15 24 20 28 22 1818 29 21 27 26 27 19 17 28 20 eNPS 8 Antal anställda: affärsområde Per 31 december 2024 Affärsområde 2024 2023 2022 Bygg 4 681 5 207 5 671 Anläggning 3 365 3 422 3 405 Industri 4 581 4 573 4 931 Projektutveckling 145 211 264 Koncerngemensamt 611 694 769 Totalt antal 13 383 14 107 15 040 Antal anställda: könsfördelning Per 31 december 2024 Antal anställda: per land Per 31 december 2024 Män 85% (11 351)Kvinnor 15% (2 032) Finland 13% (1 747) Sverige 73% (9 808) Danmark 3% (351) Norge 11% (1 477) Antal medarbetare inom parentes Vid utgången av 2024 uppgick andelen yrkesarbetare till 53 (53) procent, medan tjänstemannarollerna stod för 47 (47) procent. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 84 Social84 Social84 Social84 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 85 ===== Information om anställda/andra arbetstagare Data har inhämtats ur HR-systemen i Sverige, Norge, Finland och Danmark och därefter summerats. Medarbetardata presenteras i headcount. Antal medarbetare per land och kön Diagrammen visar antal medarbetare per den 31 december 2024. Vid utgången av 2024 hade Peab 13 383 (14 107) medarbetare, varav 15 pro- cent (15) var kvinnor och 6 290 (6 600) var tjänstemän och 7 093 (7 507) var yrkesarbetare. Varken 2023 eller 2024 hade Peab några anställda utan garanterade timmar i anställningskontraktet. Detta gällde för hela Peabkoncernen. MänKvinnor 0 5 000 10 000 15 000 202420232022 Antal Norge 0 500 1 000 1 500 2 000 202420232022 Antal MänKvinnor Finland 0 500 1 000 1 500 2 000 202420232022 Antal MänKvinnor Danmark 0 100 200 300 400 202420232022 Antal MänKvinnor 0 5 000 10 000 15 000 20 000 202420232022 Antal MänKvinnor Hela Peab Sverige SocialS1S2S3S4 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 85Social 85Social 85Social 85 ===== SIDA 86 ===== Anställningsformer för alla medarbetare Kvinnor Män 2024 2023 2022 2024 2023 2022 Tillsvidareanställda 1 988 2 039 2 123 11 105 11 762 12 501 Sverige 1 567 1 601 1 649 8 125 8 662 9 129 Norge 155 172 182 1 211 1 364 1 474 Finland 234 242 267 1 459 1 467 1 617 Danmark 32 24 25 310 269 281 Projekt-/visstidsanställda 44 50 75 246 256 341 Sverige 15 18 35 101 112 164 Norge 19 17 30 92 101 137 Finland 9 13 10 45 25 40 Danmark 1 2 – 8 18 – Anställningstyp för tillsvidareanställda Kvinnor Män 2024 2023 2022 2024 2023 2022 Heltidsanställda 1927 1 971 2 047 11 042 11 700 12 433 Sverige 1 519 1 555 1 601 8 091 8 625 9 093 Norge 149 160 174 1 200 1 355 1 464 Finland 233 240 261 1 448 1 451 1 598 Danmark 26 16 11 303 269 278 Deltidsanställda 64 68 76 60 62 68 Sverige 48 46 48 34 37 36 Norge 6 12 8 11 9 10 Finland 1 2 6 11 16 19 Danmark 9 8 14 4 0 3 Per medarbetare uppdelat på personalkategori Medarbetarna uppdelade per per sonalkategori, kön och ålder Tjänstemän med che fspositioner per kön Antal utbildningstimmar Per medarbetare uppdelat på kön 0 5 10 15 20 202420232022 Timmar MänKvinnor Övriga tjänstemänTjänstemän med chefspositioner 0 5 10 15 20 202420232022 Timmar Yrkesarbetare Mångfald i Peabs styrelse och koncernledning (kön och ålder) Övriga tjänstemän per kön Män 88% (87%)Kvinnor 12% (13%) Män 66% (66%)Kvinnor 34% (34%) >50 år 95% (95%) <30 år 0% (0%) 30-50 år 5% (5%) Män 62% (62%)Kvinnor 38% (38%) Kön Ålder PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 86 Social86 Social86 Social86 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 87 ===== Yrkesarbetare per kön Tjänstemän med che fspositioner per ålder Övriga tjänstemän per ålder Yrkesarbetare per ålder >50 år 31% (31%) <30 år 9% (10%) 30-50 år 58% (59%) >50 år 35% (35%) <30 år 20% (21%) 30-50 år 45% (44%) Män 96% (96%)Kvinnor 4% (4%) >50 år 39% (37%) <30 år 2% (3%) 30-50 år 59% (60%) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro % 2024 2023 2022 Tjänstemän 2,4 2,6 2,9 Yrkesarbetare 5,7 6,1 7,2 Totalt 4,2 4,5 5,1 Data har inhämtats från HR-systemen i Sverige, Norge, Finland och Dan- mark och därefter summerats. Löner och ersättningar I lönekartläggningen för 2024 upptäckte vi 20 (20) fall av osakliga löneskill- nader mellan kvinnor och män med jämförbara yrkesgrupper, kompeten- ser och positioner. Dessa skillnader har korrigerats. Rapportering allvarliga olyckor Nollvisionen avseende dödsolyckor och målet om en fallande trend avse- ende allvarliga arbetsplatsolyckor omfattar både våra egna medarbetare och alla andra som vistas på våra arbetsplatser. Peab definierar en allvarlig olycka som en arbetsplatsolycka som resulterar i allvarliga personskador. Det kan vara skador som orsakar en fraktur på ett ben i kroppen, en svår blödning eller en svår skada på nerver, muskler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tredje gradens brännskada. Antal allvarliga olyckor 2024 2023 2022 Egen personal 20 30 30 Underentreprenörer 13 18 19 Totalt 33 48 49 Peab definierar en allvarlig olycka (kategori 4) som en arbetsplatsolycka som resulterar i allvarliga personskador. Det kan vara skador som orsakar en fraktur på ett ben i kroppen, en svår blödning eller en svår skada på nerver, muskler eller senor, skada på inre organ eller andra eller tredje gradens brännskada. UEEgen personal Total 0 10 20 30 40 50 60 70 dec 2024 sep 2024 jun 2024 mar 2024 dec 2023 sep 2023 jun 2023 mar 2023 dec 2022 sep 2022 jun 2022 mar 2022 34 Antal 48 48 4849 54 43 43 44 41 33 Antal allvarliga olyckor SocialS1S2S3S4 PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 87Social 87Social 87Social 87 ===== SIDA 88 ===== Rapportering frånvaroolyckor Vi följer antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro, exklusive skadedagen (L TI4, där L TI står för Lost Time Injury) samt arbets- platsolyckor enligt samma definition per en miljon arbetade timmar (L TIF4) för våra egna medarbetare. Efter utgången av 2024 uppgick antalet frånvaroolyckor till 33 och frekvensen L TIF4 per rullande tolv månader var 5,9. Det är en minskning av antalet frånvaroolyckor, samtidigt som L TIF4 är på samma nivå som 2023. L TI4 L TIF4 0 10 20 30 40 50 60 Kvartal 4 2024 Kvartal 3 2024 Kvartal 2 2024 Kvartal 1 2024 Kvartal 4 2023 Kvartal 3 2023 Kvartal 2 2023 Kvartal 1 2023 Kvartal 4 2022 Kvartal 3 2022 Kvartal 2 2022 Kvartal 1 2022 Antal Frekvens 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 10,0 Kvartal 4 2024 Kvartal 3 2024 Kvartal 2 2024 Kvartal 1 2024 Kvartal 4 2023 Kvartal 3 2023 Kvartal 2 2023 Kvartal 1 2023 Kvartal 4 2022 Kvartal 3 2022 Kvartal 2 2022 Kvartal 1 2022 L TI4 och L TIF4 Vi följer antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro, exklusive skadedagen (LTI4) samt arbetsplatsolyckor enligt samma definition per en miljon arbetade timmar (LTIF4) för våra egna medarbetare. Efter utgången av 2024 uppgick antalet frånvaroolyckor till 33 och frekvensen LTIF4 per rullande tolv månader var 5,9. Det är en minskning av anta- let frånvaroolyckor, samtidigt som LTIF4 är på samma nivå som 2023. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 88 Social88 Social88 Social88 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 89 ===== Social S2 ESRS Arbetstagare i värdekedjan Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab A rbetsvillkor ✓ T rygg anställning A rbetstid ✓ Rimli ga löner So cial dialog F öreningsfrihet, förekomsten av företagsråd och arbetstagares rätt till information, samråd och deltagande K ollektivförhandlingar, inbegripet andelen ar betstagare som omfattas av kollektivavtal B alans mellan arbete och privatliv ✓ H älsa och säkerhet Lika behandling och lika möjligheter för alla ✓ J ämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete U tbildning och kompetensutveckling S ysselsättning och social delaktighet för pe rsoner med funktionsnedsättning ✓ Å tgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen ✓ Mångfald ✓ A ndra arbetsrelaterade rättigheter ✓ B arnarbete ✓ Tv ångsarbete ✓ Tillr äckliga bostäder ✓ V atten och sanitet P ersonlig integritet PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 89Social 89Social 89Social 89 ===== SIDA 90 ===== Peab och arbetstagare i värdekedjan Produktionskedjorna i bygg- och anläggningsbranschen är komplexa och består av en mängd aktörer, såväl lokala som globala. Att verka för hållbara värdekedjor där arbetstagares rättigheter värnas om och respekteras är en självklar hörnsten i Peabs verksamhet. Vi vill samarbeta med aktörer som tar hand om sina medarbetare, möter dem med såväl goda arbetsförhål- landen och utvecklingsmöjligheter som av trygga, säkra och inkluderande arbetsplatser. Eftersom Peab finns i både stora och små orter runtom i Norden och arbetar ständigt med många olika projekt är också antalet leverantörer och andra samarbetspartners i värdekedjan många. Vi hanterar varje år omkring 41 500 leverantörer, varav cirka 3 000 står för 80 procent av kon- cernens totala inköpsvolym. Vi är med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed ett ansvar att främja säkra och hållbara inköp samt leve- rantörssamarbeten, inklusive ansvarstagande för arbetstagare i värdeked- jorna. Bakom våra leverantörer står dessutom ännu fler underleverantörer med sina arbetstagare. Respekt för de mänskliga rättigheterna är en självklarhet i alla delar av Peabs verksamhet och genom hela värdekedjan. Grunden är vår efter- levnad av den omfattande nordiska lagstiftningen inom detta område. Vi värnar också om föreningsfriheten och arbetstagarnas rättigheter att orga- nisera sig och förhandla kollektivt. Vår inställning till mänskliga rättigheter och föreningsfrihet understryker Peabs åtagande för en arbetsmiljö som är såväl säker och hälsosam som inkluderande och rättvis. Genom att stödja dessa arbetsmiljöprinciper och uppmana våra leverantörer att integrera dem i sina processer, bidrar vi till att stärka de mänskliga rättigheterna och arbetsrätten. Vi arbetar kontinuerligt med att utvärdera och åtgärda even- tuella brister i verksamheten samt gör revisioner av våra leverantörer. Arbetstagare i värdekedjan omfattar: • Arbe tstagare som utför kontrakterat arbete på Peabs arbetsplatser, till exempel arbetstagare som sköter säkerheten eller levererar IT- och andra kontorsrelaterade tjänster. • Arbe tstagare hos Peabs leverantörer. • Arbe tstagare längre bort i leverantörskedjan som utvinner råvaror som förädlas till insatsvaror och komponenter som ingår i Peabs erbjudande. • Arbe tstagare hos Peabs kunder och andra aktörer i värdekedjan ned- ströms, till exempel fastighetsförvaltare. Icke-anställda medarbetare, såsom underentreprenörer, medarbetare från bemanningsföretag och konsulter som arbetar för verksamheten, omfattas inte. De ingår i ESRS S1, den egna arbetskraften. När det gäller arbetstagare i värdekedjan är Peabs påverkan väsentlig avseende de tre hållbarhetsämnena arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter. Samtliga underämnen bedöms dock inte vara väsentliga för Peab, utan väsentlighe- ten ser ut enligt följande: • Arbe tsvillkor: trygg anställning, rimliga löner och hälsa och säkerhet • Lik abehandling och lika möjligheter för alla: jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete, åtgärder mot våld och trakasserier på arbets- platsen, mångfald • Andr a arbetsrelaterade rättigheter: barnarbete, tvångsarbete, vatten och sanitet, personlig integritet och tillräckliga bostäder. Nedan följer exempel på aktiviteter med avseende på arbetstagare i värde- kedjan som har eller kan ha påverkan: Uppströms och nedströms: • Vi g ör kontinuerliga riskbedömningar och revisioner av våra leveran- törer utifrån arbetsvillkor, likabehandling och andra arbetsrelaterade rättigheter. • Vi ty dliggör mekanismer för arbetstagare att rapportera kränkningar eller andra incidenter anonymt och tryggt. • Vi utv ecklar riktlinjer och rutiner för arbetsrätt och mänskliga rättig- heter, som våra leverantörer ska följa. Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Arbetsvillkor Uppströms Anställningstrygghet • Inkluder ar risker för orättvisa löner och lönediskriminering, bris- tande arbetsvillkor såsom orimliga arbetstider och temporära kort- variga kontrakt utan trygghet. Uppströms Arbetsmiljö och säkerhet • Inkluder ar risker för arbetsplatsolyckor, bristande skyddsutrustning och osäkra arbetsförhållanden. Likabehandling och lika möjligheter för alla Uppströms Jämlikhet och jämställdhet • Inkluder ar brister i till exempel åtgärder för att minimera lönegap mellan män och kvinnor rekrytering i underrepresenterade grupper. Uppströms Respektfullt bemötande • Inkluder ar brister i inkluderingsarbete och i rutiner för hantering av diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen. Andra arbetsrelaterade rättigheter Uppströms Arbete och anställning på frivillig grund • Inkluder ar risker för kränkningar mot mänskliga rättigheter, till exempel barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning. Tabellen ovan ger exempel på den mest väsentliga inverkans- och finansiella väsentlighet samt risker och möjligheter som förekommer uppströms (och nedströms) i Peabs värdekedjor. Den är inte heltäckande. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 90 Social90 Social90 Social90 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 91 ===== Arbetstagare i värdekedjan har koppling till FN:s 8:e globala mål för hållbar utveckling: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Väsentlighetsprocessen Arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen för S2, arbetstagare i värdekedjan, har gjorts på en koncernövergripande nivå. Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till arbetstagare i värdekedjan har, utöver våra identifierade åtta huvudsakliga värdekedjor, utvärderats specifikt utifrån värdekedjorna för insatsvarorna cement, bitumen, el, bränslen, stål och vissa träprodukter samt vitvaror och transporttjänster. Väsentlighets- analysen har i huvudsak genomförts av Peabs koncerninköpsfunktion och kategoriansvariga per strategisk insatsvara. Därtill har ett antal medarbe- tare från koncernens övriga stödfunktioner deltagit i arbetet. Arbetet har genomförts genom möten och workshops där Peabs hållbarhetsämnen för S2 har sammanställts och värderats, enligt framtagen mall. Funktionen icke- finansiell r apportering har samordnat processen avseende väsentlig- het, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Så arbetar vi Peabs arbete och ansvarstagande inom arbetstagare i värdekedjan regleras i huvudsak genom nationell lagstiftning, branschöverenskommelser och kollektivavtal, som vi efterlever och uppmanar alla aktörer i värdekedjan att efterleva. Till stöd i vårt arbete följer vi även internationella riktlinjer, normer och initiativ: FN:s Global Compact, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), de allmänna principerna i det internationella regelverket för mänskliga rät- tigheter samt OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer. Våra policyer och riktlinjer är förenliga med dessa åtaganden. Ansvar och policyer Utgångspunkten för Peabs arbete avseende arbetstagare i värdekedjan är våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga som hjäl- per oss att bygga vår kultur och vägleder oss i verksamheten. Till dessa värden läggs Peabs leverantörskod, som definierar våra förväntningar på samarbetspartners och deras samarbetspartners i värdekedjan. Leverantörskoden reglerar bland annat arbetsförhållanden och anställningsvillkor samt inkluderar Peabs krav avseende mänskliga rättigheter, såsom föreningsfrihet, förbud mot tvångs- och barnarbete samt diskriminering. I koden betonas att leverantören ska ha processer på plats för att kunna hantera faktisk och potentiell inverkan på mänskliga rättigheter och miljö, vilket kräver riktlinjer och policyer samt styrelse- och chefsansvar för affärsetik och hållbarhetsfrågor, liksom återkommande utbildningar av medarbetare. Ansvaret utgår från koncernledningen och går via linjechefer ut på varje arbetsplats för kravställande och uppföljning i värdekedjan. Det förutsätter rutiner såväl för att bedöma, förebygga och hantera risker som för samver- kan och transparens. Arbetssätt och fokusområden Peab kontrollerar och kravställer sina samarbetspartners framför allt i inköpsprocesserna och i arbetsplatsintroduktionerna inför att arbeten påbörjas. För att kunna bli avtalsleverantör till Peab måste leverantörsko- den godkännas. Incidenter och eventuella skador samt brott mot Peabs värderingar, regler och koder föranleder utredningar och eventuella åtgärder. Om en leverantör bryter mot leverantörskoden kan vi som en sista utväg avbryta affärsrelationen. Peabs riktlinjer avseende processen för tillbörlig aktsam- het tjänar oss väl i sammanhanget. De beskriver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö samt arbetar aktivt med att förebygga eller minimera dessa. För att ytterligare stärka arbetet med värdekedjan, uppmanar vi leveran- törer att proaktivt kommunicera till sina medarbetare om möjligheten att använda visselblåsarsystem vid händelser som strider mot leverantörskod eller lagstiftning. Det ger medarbetarna hos våra leverantörer och även deras leverantörer möjligheten att rapportera misstankar om överträdelser mot lagstiftning eller leverantörskod. Ett av Peabs två utvecklingsinitiativ för affärsplaneperioden 2024-2026 handlar om att verka för att kvalitetssäkra arbetet i värdekedjorna och inte minst att öka spårbarheten. Inom ramen för initiativet pågår arbete med att utveckla arbetsprocesser, mätmetoder samt dialogen och kontrollen av våra leverantörer. Häri ligger naturligtvis även frågorna som handlar om mänskliga rättigheter och miljö. Arbetsvillkor När det gäller arbetsvillkor prioriterar vi frågor som inkluderar trygg anställning, rimliga löner samt hälsa och säkerhet. Med goda arbetsvillkor vill vi att arbetstagare hos våra samarbetspartners och deras samarbets- partners ska ha goda förutsättningar både vad gäller arbete och fritid. Med anledning av detta är vi tydliga med våra förväntningar på de aktörer som på något sätt samarbetar med oss och bidrar i våra värdekedjor. Förutom att Peabs arbetsplatser är alkohol- och drogfria, har vi stort fokus på arbetet med säkra arbetsplatser. För att minska antalet arbets- platsolyckor är de förebyggande insatserna centrala i vårt arbetsmiljöar- bete. Arbetet med säkerhetskulturen pågår ständigt och vi är tydliga med att alla som vistas på Peabs arbetsplatser har den uttalade rätten att inte utföra ett arbete om det inte kan göras säkert. Läs mer om Peabs arbets- miljöarbete, inklusive vår nollvision avseende dödsolyckor och målet om en fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor på sidan 82. Målet omfattar både våra egna medarbetare och alla andra som vistas på våra arbetsplatser. Lika behandling och lika möjligheter för alla Lika behandling och lika möjligheter för alla inkluderar jämställdhet och lika lön för lika arbete, mångfald samt åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen. Principen om likabehandling är en allmän princip i europeisk lagstiftning om att alla individer i jämförbara situationer ska behandlas på samma sätt. En trygg och inkluderande arbetsmiljö är en rättighet för alla och Peabs arbetsmiljöarbete omfattar därför samtliga som vistas på våra arbetsplat- ser. Vi accepterar aldrig utanförskap eller andra former av social utsatthet, varken på våra arbetsplatser eller på arbetsplatser längs våra värdekedjor. Vi försäkrar oss om att alla som arbetar på våra arbetsplatser tar del av våra policyer, inklusive Peabs likabehandlingsplan som innefattar riktlinjer avseende anti-diskriminering och trakasserier. Frågan om jämställdhet inom bygg och anläggning är en branschrela- terad utmaning. Även inom Peab är andelen kvinnor liten, särskilt bland yrkesarbetare, och är därför en fråga vi arbetar aktivt med. Vi är övertygade om att större mångfald skapar bättre arbetsplatser och en mer framgångs- rik verksamhet. Andra arbetsrelaterade rättigheter Peabs leverantörskod slår tydligt fast att vi aldrig accepterar barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete kopplat till någon form av hot eller bestraffning. Arbete ska alltid ske på frivillig grund. Med tanke på att vår egen verksamhet uteslutande bedrivs i Norden med en stor andel nordiska arbetstagare samt att vi inte använder gästarbetare från informella entreprenörer, minskar riskerna för brister i andra arbets- relaterade rättigheter som barnarbete, tvångsarbete, brist på adekvat boende och integritetskränkningar. Alla de nordiska länderna har till exem- pel ratificerat ILO Co29, Forced Labor Convention, 1930 (No.29), vilket mini- merar riskerna avseende tvångsarbete. Samtidigt innebär vårt beroende av leverantörer i värdekedjan att det finns risker för brister i arbetsrelaterade rättigheter. Våra möjligheter att utöva tillsyn minskar ju längre bort i värde- kedjan vi kommer. Processen för tillbörlig aktsamhet tjänas oss väl i dessa avseenden. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 91Social 91Social 91Social 91 SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 92 ===== Inköpsstyrning lägger grunden Riskhantering i leverantörskedjan förutsätter god inköpsstyrning. Peab arbetar bland annat med kategoribaserat inköp. Syftet är att samla den totala inköpsvolymen inom en inköpskategori för att teckna gemensamma avtal till fördelaktiga prisnivåer och med rätt kravställningar. Därigenom kan vi styra våra inköpsvolymer till ett antal ramavtalsleverantörer och för- enkla för verksamheten att endast avropa från godkända leverantörer med fördefinierade villkor. Det underlättar samtidigt för oss att på ett struktu- rerat sätt kontinuerligt öka kunskapen inom de olika inköpskategorierna. Vi kan öka förståelsen för risker och möjligheter och därmed verka för att positivt påverka medarbetare i värdekedjan. Idag har vi omkring 260 olika kategorier, varav stommar och fasader, installationer och anläggningstransporter och entreprenadmaskintjänster är de största. Vi följer dessutom kontinuerligt de affärskritiska kategorierna som bränsle, el, bitumen och stål. Det som också kännetecknar kategoribaserat inköp är att vi arbetar med riskkategorier, som präglas av förhöjda risker gällande arbetsmiljö, arbets- villkor och mänskliga rättigheter eller andra hållbarhetsrelaterade områ- den. Riskkategorier som Peab har identifierat är bemanning, håltagning, rivning, städning, ställningsbyggande, sanering och bevakning. Kategoriarbetet styrs och hålls samman av en kategorichef och varje kategori har en ansvarig kontaktperson. Arbetet utförs inom ramen för ett kategoriteam bestående av representanter från andra specialfunktioner såsom kvalitets- och miljösamordnare, finans, HR och relevanta funktioner inom affärsområdena. Därtill kompletterar vi våra processer och rutiner med systemstöd. I vårt leverantörsregister utför vi våra leverantörskontroller. Leverantörerna bedöms mot en beslutmatris bestående av fyra beslutparametrar: säker arbetsplats, säker betalning, säker leverantör och sanktioner. Vi följer även upp leverantörerna utifrån mätetalet säkra köp. Kortfattat är definitionen av ett säkert köp att det har gjorts från en godkänd leverantör, att det omfattar ett skriftligt avtal och att det är digitalt spårbart. En säker leve- rantör uppfyller samhällsåtagandet, exempelvis att arbetsgivaravgifter har betalats in. Vi kan även kontrollera att kollektivavtal finns. Vidare finns det gemensamma nordiska inköpsforum som arbetar med kategoristyrning, process och systemfrågor. Leverantörsrevisioner Vi genomlyser varje år våra inköpskategorier och väljer ut ett antal vi revi- derar utifrån parametrar som mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, barnar- bete, diskrimineringsfrågor och miljö. Leverantörsrevisionerna genomförs av tvärfunktionella team bestående av kategorichefer och ansvariga för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Under 2024 fortsatte Peab att genomföra revisioner på plats hos våra prioriterade leverantörer, som vi identifierat utifrån volym och bedömd risknivå. Leverantörskoden är utgångspunkten när vi följer upp och meto- den är alltid den lärande dialogen. Vårt mål är att genom samverkan driva förbättring och främja en hållbar och säker leverantörskedja. Under 2024 genomförde vi 72 (37) leverantörsrevisioner och 2025 arbetar vi med att se över vårt revisionsprogram för att öka dess effektivitet för oss och våra leverantörer. Andra kontroller Som ett led i vårt ständiga förbättringsarbete har vi sedan ett antal år utö- kat kontrollerna av våra underentreprenörer och leverantörer. Ett resultat av detta i Sverige är att allt fler underentreprenörer tillämpar de bransch- gemensamma kraven inom ”UE 2021” , som är ett ramverk som utvecklas genom branschsamverkan, inte minst genom skärpta hållbarhetskrav. Det innebär bland annat ansvar för att se till att underentreprenörer har kollek- tivavtal och F-skattebevis. Syftet är framför allt att få bort oseriösa aktörer och att skapa säkra arbetsplatser. Det ligger också i linje med Peabs ambi- tion att verka för en sund byggbransch där affärsetik, kvalitet, arbetsmiljö och miljöhänsyn värnas. Sedan 2021 genomför vi tredjepartskontroller i den svenska verksam- heten för att säkerställa att obehöriga inte har tillträde till och inte vistas på våra arbetsplatser. Under det gångna året besöktes 12 (35) arbetsplatser och kontrollerna omfattade 335 (1 298) individer. Kontrollerna visar att vi har god ordning och att vi genom inloggningssystemen har ordning på den anställdas uppgifter samt vem arbetsgivaren är. Vi har också en koppling till vårt leverantörsregister där arbetsgivarna kontrolleras utifrån kriterierna för ”säker arbetsplats” . Systemet hämtar dagligen uppgifter från offentliga källor och kreditupplysningsföretag, vilket gör att informationen alltid är aktuell. Vid årsskiftet 2024/2025 införde vi förändringar i hanteringen av unde- rentreprenörer, som dels innebär att underentreprenörer ska föranmälas digitalt, dels att huvudprincipen numera är att antalet underentreprenör- sled begränsas till två. Bakgrunden till förändringen är vårt arbete med att öka möjligheten till spårbarhet och uppföljning i värdekedjan för att främja en hållbar byggbransch. Vi tillämpar denna ”tvåstegsregel” delvis redan i vår norska och finska verksamhet. Sedan krigsutbrottet i Ukraina understryker vi vikten av våra leverantör- skontroller och vi har uppdaterat våra rutiner till att även hantera aktuella sanktioner. Rapporteringskanaler Vid frågor som till exempel avser arbetstagares rättigheter och villkor, miss- nöje eller incidenter ska arbetstagare i värdekedjan i första hand kontakta närmast ansvarig eller närmaste chef, i andra hand den lokala HR-funktio- nen, hos Peab. Utöver detta uppmuntras arbetstagare att även vända sig till skyddsombud, fackliga representanter eller företagshälsovården. Därtill finns Peabs visselblåsarsystem tillgänglig för alla externa intressenter och den tillåter både anonymitet och trygghet i samband med rapportering. Läs mer om Peabs visselblåsarfunktion på sidorna 102-103. Därtill uppma- nar vi även leverantörer och deras leverantörer att ha egna klagomålsme- kanismer och kanaler för visselblåsning. Fokus framåt Peabs fokus framåt kommer att vara att fortsätta kvalitetssäkra arbetet i värdekedjorna och att öka spårbarheten i värdekedjan. Under 2025 följer vi upp arbetet med digital föranmälan och begränsningar av antalet underentreprenörsled. Mål och mätetal Vi har inte definierat mål eller mätetal, men har för avsikt att utvärdera behovet av dessa i det fortsatta arbetet. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 92 Social92 Social92 Social92 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 93 ===== Social S3 ESRS Påverkade samhällen Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab S amhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ✓ Tillr äckliga bostäder Tillr äckliga livsmedel V atten och sanitet ✓ M arkrelaterade konsekvenser ✓ S äkerhetsrelaterade konsekvenser S amhällens civila och politiska rättigheter Yttrandefrihet Mötesfrihet K onsekvenser för människorättsaktivister U rfolks rättigheter F ritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke Självbestämmande K ulturella rättigheter PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 93Social 93Social 93Social 93 ===== SIDA 94 ===== Som lokal samhällsbyggare finns Peab på många orter runtom i Norden. Att bidra positivt till samhällets utveckling är kärnan i vår verksamhet. Vi respekterar och främjar samhällens sociala och kulturella rättigheter och arbetar för att stärka relationerna med lokalsamhällena där vi verkar. Att göra nytta lokalt är tydligt definierad genom vårt koncernmål om att vara ledande inom samhällsansvar. Vi bidrar med bostäder, infrastruktur och miljöer som främjar lokalt samhällsliv. Samtidigt är vi medvetna om att bygg- och anläggningsverksamhet kan föra med sig negativa konsekvenser, till exempel genom att vår verksamhet kan inkräkta på andra önskemål eller avsikter på platsen. Människor som bor och arbetar i anslutning till vår verksamhet kan påverkas eller komma att påverkas. Vi arbetar därför för att undvika negativ påverkan på de samhällen där vi verkar. Det gör vi genom att vara aktiva i det lokala civilsamhället, inte minst genom samver- kan med våra kunder, leverantörer och andra aktörer i lokala demokratiska beslutsprocesser. Eftersom Peab även har ansvar för samhällen som påver- kas eller kan påverkas av verksamhet uppströms och nedströms i värde- kedjan ökar antalet påverkade eller potentiellt påverkade samhällen. Ett av de områden som våra kunder allt oftare betonar är vikten av sam- verkan kring ett gemensamt ansvar i att forma framtidens samhällen. För Peab är denna utveckling positiv och en central del av vår affärsmodell. Det handlar till exempel om att vi utformar attraktiva bostäder och säkra bostadsområden, bedriver en ansvarsfull verksamhet vid våra täkter och fabriker samt främjar lokalt föreningsliv och ungas utveckling och utbild- ning. Vi skapar också gemenskaper och bidrar till planeringen av grönom- råden, mötesplatser och tillgänglighet till serviceanläggningar. Genom att delta i kontinuerliga dialoger med relevanta förvaltningar inom kommuner där lokalsamhället bidrar, spelar Peab en viktig roll i att forma hållbara, levande och inkluderande samhällen. Samhällsbyggnadssektorn i de nordiska länderna är strikt reglerad, till exempel genom den svenska plan- och bygglagen, den norska motsvarig- heten lov om planlegging og byggesaksbehandling och den finska mar- kanvändnings- och bygglagen. Det övergripande syftet med dessa lagar är att skapa hälsosamma, säkra och trivsamma livsmiljöer som fungerar socialt och där behoven hos olika befolkningsgrupper beaktas. Dessa lagar är integrerade i våra verksamhetsprocesser. Genom dem säkerställer vi att perspektiven hos berörda samhällen beaktas i våra beslut, liksom när och hur samråd med påverkade samhällen och deras representanter ska genomföras. När det gäller påverkade samhällen är Peabs påverkan väsentlig avse- ende samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Inom ramen för detta hållbarhetsämne har vi särskilt identifierat underämnena tillräckliga bostäder, markrelaterade konsekvenser och säkerhetsrelate- rade konsekvenser som väsentliga. Nedan följer exempel på aktiviteter med avseende på påverkade sam- hällen som har eller kan ha påverkan: Uppströms: Peabs leverantörer, till exempel inom byggmaterial, transporter och energiförsörjning eller underentreprenörer, ska i enlighet med leverantörskoden säkerställa att de inte kränker lokala samhällens rättigheter. Det kan handla om negativ påverkan på mark och miljö eller att produktion och leverans sker på ett säkert sätt. Egen verksamhet: Peab skapar förutsättningar för lokalt samhällsliv genom att bygga attraktiva bostäder och säkra bostadsområden. De som bor och verkar i anslutning till Peabs verksamhetsplatser, såsom byggarbetsplatser, fabriker eller kontor, kan påverkas negativt av föränd- ringar i landskapet och positivt av påverkan på lokala ekonomier och arbetsmarknader. Nedströms: Synpunkter, klagomål eller anmälningar från medborgare och och andra samhällsaktörer på Peabs verksamhet och slutprodukter. Påverkade samhällen har koppling till FN:s 11:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbara städer och samhällen. Peab och påverkade samhällen Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Egen verksamhet Relationer med lokalsamhället • Vi arbe tar för att stärka relationerna med lokalsamhällena där vi verkar, både i frågor som direkt rör vår verksamhet och som lokal samhällsaktör. Egen verksamhet Lokala arbetstillfällen och utbildningsmöjligheter • Ak tivt arbete med att försörja med lokala resurser och att använda lokal kompetens. Egen verksamhet Påverkan på människa eller miljö i det omkringliggande samhället • V erksamheten kan ge påverkan på hälso- eller säkerhetsaspekter i lokala samhällen. Verksamheten kan ge upphov till intressekon- flikter eller negativ opinion om den till exempel uppfattas inkräkta på andra önskemål eller avsikter på en plats nyttjande eller får påverkan på miljön, såsom föroreningar. Vi eftersträvar att arbeta transparent och med god kommunikation med berörda aktörer. Egen verksamhet Utveckling av lokal infrastruktur • Vi bidr ar med bostäder, infrastruktur och trygga miljöer som främjar lokalt samhällsliv och Peabs relationer med lokalsamhället. Tabellen ovan ger exempel på väsentlig påverkan, risker och möjligheter som förekommer i Peabs verksamhet. Den är inte heltäckande. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 94 Social94 Social94 Social94 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 95 ===== Väsentlighetsprocessen Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen för S3 påverkade sam- hällen på en koncernövergripande nivå. För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter har vi inkluderat nyckelpersoner och funktioner med kunskap och särskild insyn i hur Peabs verksamhet påverkar samhällen, inklusive ett antal medarbetare från koncernens övriga stödfunktioner. Det har skett genom möten och workshops där vi har sammanställt och värde- rat Peabs hållbarhetsfrågor inom samtliga hållbarhetsämnen för S3, enligt en mall vi tagit fram. Utifrån detta har vi identifierat de konsekvenser, risker och möjligheter som är väsentliga för Peab. Funktionen icke- finan - siell rapportering har samordnat processen avseende väsentlighet, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Vi arbetar vidare med att utveckla vår process och våra bedömningar för att helt fastställa resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Det arbetet innefattar fortsatt datainsamling från intressenter i och utanför organisationen. Så arbetar vi Grunden i Peabs åtagande är efterlevnad av nordisk lagstiftning. Vi och våra partners ska naturligtvis följa de lagar, regler och förordningar som gäller på de marknader där vi är verksamma. Därtill följer vi internationella riktlinjer, normer och initiativ, såsom FN:s Global Compact, FN:s dekla- ration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) och de allmänna principerna i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter. Våra policyer och riktlinjer är, i sin tur, förenliga med dessa åtaganden. Ansvar och policyer Vi utgår från våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga som vägleder oss i allt vi gör. Till dessa värden kommer Peabs uppförandekod och leverantörskod, som klargör Peabs åtaganden för samhällsansvar och mänskliga rättigheter. Genom dessa policyer och riktlinjer säkerställer vi att vi och våra leverantörer tar ansvar för både risker och möjligheter i de samhällen som påverkas av våra gemensamma verksamheter. Vi har även riktlinjer om processen för tillbörlig aktsamhet, som bland annat beskriver hur vi identifierar och bedömer potentiella negativa konsekvenser för människor och miljö och arbetar aktivt med att förebygga eller minimera dessa, samt våra rutiner för gottgörelse vid even- tuella negativa konsekvenser av vår verksamhet. Utöver de styrande dokumenten arbetar vi efter koncerngemensamma policyer inom områden som arbetsmiljö, miljö och informationshantering. Peab har därtill affärsplaneprogrammet kvalitetssäkrad och spårbar vär- dekedja, med syftet att bland annat bevaka och utveckla vårt arbete med sociala frågor och samhällspåverkan i värdekedjan. Inom respektive affärsområde finns rutiner och riktlinjer för våra akti- viteter som påverkar de samhällen vi verkar i, såsom vid lokala samråd i samband med projektutveckling eller etablering av täkt. I enlighet med våra verksamhetsledningssystem vilar ansvaret för detta på respektive verksamhetschef. Arbetssätt och fokusområden Vi eftersträvar att minimera störningar och säkerställa att de lokala eko- nomiska, sociala och kulturella rättigheterna respekteras, inklusive om projektet berör urfolks rättigheter. Våra tre väsentliga hållbarhetsämnen tillräckliga bostäder, markrelaterade konsekvenser och säkerhetsrelate- rade konsekvenser är svåra att separera då de är sammanvävda i vår verk- samhet. Beroende på verksamhet och projekt har vi rutiner för att inhämta synpunkter och värna intressen och rättigheter för människor som finns i samhällen som påverkas av vår verksamhet. Dessa frågor kan avgöra fram- gången i våra projekt och har därför direkt påverkan på Peabs affärsmodell och strategi. Vid byggprojekt involverar vi påverkade samhällen till exempel genom samrådsprocesser med lokalbefolkningen. Det gör vi både för att mini- mera negativ påverkan på lokala intressen och identifiera möjligheter. Att skapa attraktiva och säkra bostäder och bostadsområden är självklart för oss. I enlighet med lagar och förordningar samt demokratiskt fastslagna processer deltar vi till exempel i processer för att utveckla översiktsplaner tillsammans med kommuner och andra byggherrar och bidrar på så sätt till att fastställa grunderna för framtida planprogram. När det gäller tillståndspliktiga verksamheter, såsom täkter eller miljö- farlig verksamhet som potentiellt skulle kunna få konsekvenser för sam- hällen, innefattas medborgardialoger i den reglerade processen. Dialoger med relevanta förvaltningar och med samhällets valda företrädare är där- med en naturlig del av arbetet. Vi använder olika dialogformer och genom- för kontinuerligt nätverksträffar, samverkansprojekt, informationsträffar och bjuder in till studiebesök. Vi har aktiva kontakter med kommunala och regionala beslutsorgan, och engagerar oss i samråd, miljöredovisningar, visionsarbeten, mentorskap, sponsringsprojekt och medborgardialoger. Här är även det förebyggande arbetet i samband med genomförande av projekt viktigt. Information till och dialog med närboende och kringlig- gande intressenter pågår före, under och efter det att vi utför arbeten. Visselblåsning Vi har flera välfungerande kanaler för utomstående att komma i kontakt med Peab, till exempel vår kundtjänst eller våra webbplatser. Vi erbjuder även ett webbaserat visselblåsarsystem som garanterar anonymitet för anmälaren. Ofta sker dock dialogen genom direktkontakt med något av våra lokalkontor eller med medarbetare på en arbetsplats. Det är vanligt förekommande att boende i närheten av någon av Peabs verksamheter hör av sig med frågor eller synpunkter. Det kan handla om buller, transporter som hindrar framkomligheten eller störande lukt från asfaltshantering. Vi arbetar transparent, systematiskt och förebyggande genom långsiktiga insatser, inte minst när det handlar om att åtgärda problem. Här har vi stöd av fastslagna arbetssätt för händelsehantering. Övriga fokusområden Fokus på barn och unga När det gäller ungas utveckling vill vi att så många som möjligt av Nordens barn och unga ska ha likvärdig tillgång till fritidsaktiviteter, utbildning och ett första steg in på arbetsmarknaden. Det är en viktig del av vårt strate- giska målområde att vara ledande inom samhällsansvar. I nästan alla våra projekt finns olika typer av krav på socialt ansvars- tagande. Genom vårt koncept Peab Life har vi de senaste åren skapat samarbeten med partners på olika orter i Norden för att främja barns och ungas utveckling. Våra Peab Life-samarbeten riktar sig främst till skolor och idrottsföreningar och vi försöker oftast rikta insatserna till unga i socioekonomiskt utsatta områden eller till unga som på andra sätt riskerar utanförskap. I Göteborg, till exempel, har vi ett pågående samarbete med Anpassade Gymnasiet, som är en skola för unga med funktionsnedsätt- ningar. Under året genomförde vi flera studiebesök, Peabmedarbetare var med på kreativa lektioner och vi ordnade sommarjobb till en grupp ungdomar från skolan. Tillsammans med organisationen Smartmatte har vi varit ute på skolor och arbetat med verklighetsnära yrkesmatematik och träffat omkring 370 högstadieelever. I samverkan med fastighetsbolaget Backahill har vi ett långsiktigt sam- arbete med Ängelholms gymnasium där eleverna får bidra till utvecklingen av den nya stadsdelen Kronodalen. De kommande åren kommer de bland annat att genomföra marknadsundersökningar och hålla dialoger med andra ungdomar för att få fram tankar och synpunkter som vi kan ta in i hur området ska utvecklas. Alla resultat redovisas för oss och våra samar- betspartners, och några av ungdomarnas tankar kring belysning har redan tagits in i planeringen för området. Under 2024 genomförde Peab Life 40 (38) aktiviteter och involverade över 3 000 (2000) barn, ungdomar och studenter i lokala samarbeten. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 95Social 95Social 95Social 95 SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 96 ===== Fokus på sponsring Peab sponsrar lokala idrottsföreningar och andra organisationer som verkar för aktivitet, jämställdhet och inkludering. Våra insatser styrs av Peabs riktlinjer för sponsring där ett villkor är att vårt bidrag ska generera någon form av motprestation tillbaka till samhället. Mycket av vår spons- ring är öronmärkt till barns och ungas idrottande. En gång per månad sammanträder ett koncerngemensamt sponsringsråd för att ta ställning till förfrågningar om sponsring. Ofta samordnas sponsringsengagemanget och Peab Life-samarbeten. Totalt har vi sponsrat cirka 300 föreningar i Norden under året och därigenom varit med och skapat möjligheter för tusentals barn och unga. Vår projektutvecklingsverksamhet gör ett tydligt åtagande i sin affärs- plan, där varje påbörjat projekt har en avsatt summa för lokal sponsring och där det finns en strävan efter att genomföra medborgardialoger med huvudfokus på barn och unga. Fokus på jämställdhet Peab arbetar aktivt för att bidra till en mer jämställd bygg- och anlägg- ningsbransch. Ett led i det arbetet är lärlingsprogrammet Byggåret. Det är ett utbildningsprogram för kvinnor som den första gruppen avslutade i september 2024. Byggåret ger oss möjligheten att anställa kvinnor i våra lokala organisationer genom en särskild typ av anställning för företagslä- rlingar där vi under grundutbildningen blandar teori med praktiskt arbete på arbetsplatserna. På så sätt kan vi utbilda fler nya yrkesarbetare. Vi erbjuder platser i programmet enbart på de orter och inom de yrken där vi faktiskt har behov och kan erbjuda en långsiktig anställning. Resultatet av det första året innebar att 36 kvinnor, de flesta helt utan tidigare erfarenhet av yrket, påbörjade programmet. 25 av dessa kunde gå vidare till en fast anställning i Peab och fortsätta sin lärlingstid. Ytterligare fyra fortsatte i branschen men i andra företag och två valde att söka vidare till branschut- bildningar inom Yrkeshögskolan. Samtidigt som den första omgången Byggårslärlingar blev klara bör- jade den andra kullen med 19 nya lärlingar i den andra omgången av programmet. Fokus på utbildning I samma anda vill vi ge nyutexaminerade högskole- och civilingenjörer en bra start på sina karriärer genom årliga traineeprogram. Förra året påbörjade ingenjörer från Luleå i norr till Malmö i söder i programmet som erbjuder en omfattande ledarskapsutbildning och praktisk erfarenhet från olika arbetsplatser och projekt. Av de 22 deltagarna är 14 kvinnor, vilket också bidrar till Peabs jämställdhetsmål. Ett ytterligare konkret exempel på hur Peab påverkar samhället är Peab- skolan som vi drivit sedan 2006. Peabskolan finns idag i Malmö, Göteborg och Solna. Peab är det enda bygg- och anläggningsföretaget i Sverige som driver egna skolor med yrkesinriktning. 2024 hade Peabskolan 282 (280) elever på Bygg- och anläggningsprogrammet och yrkesinriktat intro- duktionsprogram. I juni 2024 tog 80 (84) elever studenten och gav sig ut i arbetslivet eller fortsatte sin utbildning. De senaste 19 åren har 1 921 elever fått sin gymnasieutbildning hos oss. Fokus på långtidsarbetslösa Inom vår drift- och underhållsverksamhet har vi en rad avtal med kom- muner som innehåller skrivningar om socialt ansvarstagande genom att ta emot långtidsarbetslösa på arbetsplatserna. För att verkligen försäkra oss om att vi klarar vårt åtagande och för att de som får anställning hos oss den här vägen verkligen trivs, har vi tillsammans med Arbetsförmed- lingen i Helsingborg och Malmö tagit fram ett särskilt arbetssätt som kallas Jobbspår. Det handlar om att vi före anställningen anordnar en utbildning som också innehåller praktik. På så sätt får både vi som arbetsgivare och den som söker en bättre förståelse för förutsättningarna. Totalt gick 29 långtidsarbetslösa deltagare utbildningen under 2024, varav 20 erbjöds en anställning. Aktiviteter 2024 • Hant erat lukt från asfaltverk genom kontakt, dialog och åtgärder i samband med klagomål kring lukt från asfaltverk. • E tt flertal lokala dialoger tillsammans med beställare och andra intressenter i samband med pågående entreprenadprojekt, till exem- pel med Göteborgs Stad om byggnationen av Göteborg Grand Central och Umeå kommun om miljöaspekter. • Delt agande i utbildningsväsendet genom studentträffar vid tekniska högskolor i Göteborg, Borås, Jönköping, Stockholm och flera andra orter. Ett bärande tema vid dessa träffar är att lyssna på studenternas tankar kring byggbranschens samhällsansvar och hållbarhetsarbete. Fokus framåt Vi har för avsikt att arbeta vidare utifrån slutsatserna i den genomförda dubbla väsentlighetsanalysen med avseende på påverkade samhällen för att utveckla såväl processer och arbetssätt som vår förmåga att rapportera i enlighet med upplysningskraven i CSRD-lagstiftningen. En del i detta arbete är att ytterligare förtydliga vårt ansvar för kontakter med de sam- hällen som påverkas av vår verksamhet eller värdekedja. Mål och mätetal Vi har inte definierat mål eller mätetal, men har för avsikt att utvärdera behovet av dessa i det fortsatta arbetet. PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 96 Social96 Social96 Social96 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 97 ===== Social S4 ESRS Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab I nformationsrelaterade konsekvenser för k onsumenter och/eller slutanvändare Personlig integritet Yttrandefrihet Till gång till (kvalitets)information ✓ P ersonlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare ✓ H älsa och säkerhet ✓ En pe rsons säkerhet ✓ S kydd av barn So cial inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare ✓ I cke diskriminering ✓ Till gång till varor och tjänster Ansvarsfulla marknadsföringsmetoder Konsumenter och slutanvändare PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 Social 97Social 97Social 97Social 97 ===== SIDA 98 ===== Peab och konsumenter och slutanvändare Människor i Norden möter och nyttjar varje dag det Peab har byggt eller underhåller. Det kan handla om allt från bostäder, kontor, skolor eller sjukhus vi byggt till vägar vi asfalterat eller parker vi sköter. Förutom dessa slutanvändare har Peab konsumenter inom utveckling av bostäder och kommersiella fastigheter, även om vi inte är en långsiktig ägare av våra egenutvecklade projekt. Konsumenterna i bostadsutvecklingsprojekt är privatpersoner som väljer att bo i de fastigheter vi utvecklar, medan kun- derna i de kommersiella fastighetsutvecklingsprojekten är organisationer som är hyresgäster. Att Peab levererar i enlighet med sina åtaganden till kunderna är avgö- rande för en långsiktigt hållbar affär. Förutom att vi lyckas möta kundernas behov och krav är det viktigt att vi kan tillvarata konsumenter och slutan- vändares intressen och behov. Peab vill ligga i framkant av utvecklingen av de produkter och tjänster vi levererar. När det gäller konsumenter och slutanvändare är Peabs påverkan väsentlig avseende de två hållbarhetsämnena personlig säkerhet för kon- sumenter och/eller slutanvändare och social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare. Samtliga underämnen bedöms dock inte vara väsentliga för Peab i den senare kategorin, utan väsentliga är icke-diskrimi- nering och tillgång till varor och tjänster. Nedan följer exempel på aktiviteter med avseende på konsumenter och slutanvändare som har eller kan ha påverkan: Nedströms: Vi gör kontinuerliga besiktningar och kvalitetskontroller av det vi bygger. Vi gör medvetna materialval, främjar energieffektivitet och tar andra hän- syn till slutanvändare när vi bygger. Vi tydliggör mekanismer för konsumenter och slutanvändare att rapportera önskemål, klagomål eller alla former av incidenter anonymt och tryggt. Konsumenter och slutanvändare har koppling till FN:s 11:e globala mål för hållbar utveckling: Hållbara städer och samhällen. Väsentlighetsprocessen Arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen för S4, konsumenter och slutanvändare, har gjorts på en koncernövergripande nivå. Bedömning av Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till konsumenter och slutanvändare har i huvudsak genomförts av Peabs teknikspecialister från våra stödfunktioner samt ett antal medarbetare från koncernens övriga stödfunktioner. Arbetet har genomförts genom möten och workshops där vi har sammanställt och värderat Peabs hållbarhetsfrågor inom samtliga hållbarhetsämnen för S4, enligt framtagen mall. Utfallet har sammanställts och resulterat i de väsentliga hållbarhetsämnena för Peab. Funktionen icke- finansiell r apportering har samordnat processen avseende väsentlig- het, vilket i övrigt har skett i enlighet med beskrivningen i avsnittet ESRS 2 på sidan 49. Negativ påverkan / riskPositiv påverkan / möjlighet Del av värdekedjan Exempel på inverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Personlig säkerhet Nedströms • Säkr a och trygga bostadsområden, stads - delar och ut omhusmiljöer • B yggnation med hänsyn till individers säkerhet, till exempel genom aspekter som ljussättning, öppna ytor och trafiksäker- het Byggnation med fokus på skydd av barn Nedströms • K valitetsbrister i slutprodukter • Kan risk era att ha påverkan på konsumenten eller slutkundens hälsa eller säkerhet. • Sys tematiskt kvalitetsarbete för att förebygga sådana risker. Social inkludering Nedströms • Utf ormning av bostäder, fastigheter och utomhusmiljöer ur tillgänglighetsperspektiv • Anp assning för särskilda behov, såsom funktionsnedsättningar. Tabellen ovan ger exempel på den mest väsentliga inverkans- och finansiella väsentlighet samt risker och möjligheter som förekommer nedströms i Peabs värdekedjor. Den är inte heltäckande. Så arbetar vi Peabs arbete och ansvarstagande inom konsumenter och slutanvändare regleras i huvudsak genom nationell lagstiftning i Norden och bransch- överenskommelser. Till stöd i vårt arbete följer vi även internationella riktlinjer, normer och initiativ som FN:s Global Compact, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s globala mål för hållbar utveckling, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), de allmänna principerna i det interna- tionella regelverket för mänskliga rättigheter samt OECD:s konvention mot mutor och dess rekommendationer. Våra policyer och riktlinjer är förenliga med dessa åtaganden. Ansvar och policyer Utgångspunkten för Peabs arbete avseende konsumenter och slutanvän- dare är våra kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga samt vår uppförandekod som hjälper oss att bygga vår kultur och vägleder oss i verksamheten. Peab har särskilt två policyer som rör konsumenter och slutanvändare samt processer för att involvera dem i frågor kring påverkan: kvalitetspolicyn och informationssäkerhetspolicyn. Kvalitetspoli- cyn slår bland annat fast att Peab som samhällsbyggare tar ansvar för kva- liteten i våra produkter och tjänster. Målet med kvalitetsarbetet är att våra slutprodukter håller hög kvalitet och ger goda referenser för framtida affä- rer. Vi arbetar förebyggande och långsiktigt med kvalitet som en integrerad PEAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024 98 Social98 Social98 Social98 Social SocialS1S2S3S4 ===== SIDA 99 =====