Årsredovisning 2025

Aktieägarna i Peab 
Aktieägarnas inflytande är utgångspunkten för styrningen av 
Peab. Deras ägarandelar och röststyrka påverkar hur Peab 
leds och beslut fattas.
Per 31 december 2025 är Ekhaga Utveckling AB den största 
aktieägaren med en kapitalandel på 23,0 procent och en 
röstandel på 48,7 procent. Därefter följer Mats och Fredrik 
Paulsson med familjer, som innehar 5,7 procent i kapital-
andel och 11,3 procent i röstandel. 
è	Läs mer om aktieägare och innehav på sidan 216 i avsnittet 
Peabaktien. 
Bolagsstämma
Bolagsstämman är Peabs högsta beslutande organ där 
Peabs aktieägare utövar sin beslutanderätt. På årsstämman 
fattar aktieägarna beslut i frågor som vinstutdelning, 
styrelsesammansättning och ändring av bolagsordning. 
Varje aktieägare har rätt att utöva sin rösträtt, antingen 
personligen eller genom ombud, baserat på antalet aktier. 
Bolagsstämman hålls senast sex månader efter 
räkenskapsårets utgång och den årliga bolagsstämman 
benämns som årsstämma.
Årsstämman 2025
Peabs årsstämma hölls den 6 maj 2025 i Grevie, Båstad 
kommun. Aktieägare kunde, personligen eller genom 
ombud, utöva sin rösträtt fysiskt på årsstämman eller genom 
poströstning i enlighet med Peabs bolagsordning. Varje 
röstberättigad aktieägare i Peab hade rätt att rösta för det 
fulla antalet av sina ägda och företrädda aktier. A-aktier 
berättigar till tio röster och B-aktier till en röst. Utöver vad 
som följer av lag beträffande aktieägares rätt att delta vid 
bolagsstämman anger Peabs bolagsordning att aktieägare 
ska göra en föranmälan inom den tid som framgår av 
kallelsen. Vid anmälan ska det även uppges om aktieägaren 
avser att medföra biträde. 
Vid årsstämman var totalt 596 331 
359 röster representerade, motsvarande 76,7 procent av 
samtliga röster i Peab. Av 441 anmälda aktieägare deltog 
412, varav 120 personligen och 290 genom ombud. Därutöver 
deltog två aktieägare genom poströstning.
Vid 2025 års årsstämma fattades följande beslut:
• Omval av sju styrelseledamöter samt styrelseordförande. 
Karl-Axel Granlund avböjde omval och frånträdde sitt 
uppdrag i samband med stämman.
• Stämman fastställde styrelse- och utskottsarvoden i enlighet 
med valberedningens förslag.
• Resultat- och balansräkningarna för räkenskapsåret 2024 
godkändes. Stämman beslutade att utdelningen för 
verksamhetsåret 2024 ska betalas ut vid två tillfällen. Vid det 
första utbetalningstillfället skulle 1,50 kronor per aktie betalas 
ut, med avstämningsdag torsdagen den 8 maj 2025. Vid det 
andra utbetalningstillfället skulle 1,25 kronor per aktie betalas 
ut, med avstämningsdag tisdagen den 28 oktober 2025.
• Styrelseledamöterna och verkställande direktören beviljades 
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2024.
• Ernst & Young AB valdes till bolagets revisor, med Jonas 
Svensson som huvudansvarig revisor.
• En justerad ersättningspolicy antogs. Ändringarna syftar till 
att stärka kopplingen mellan ersättning till ledande 
befattningshavare och bolagets långsiktiga prestationer samt 
hållbarhetsmål.
• Årsstämman godkände ersättningsrapporten för 
räkenskapsåret, vilken redogör för hur ersättningspolicyn 
tillämpats och vilka ersättningar som utfallit till ledande 
befattningshavare.
• Styrelsen bemyndigades att fram till nästa årsstämma besluta 
om nyemission av B-aktier samt förvärv och överlåtelse av 
egna aktier. Syftet är att kunna justera kapitalstrukturen eller 
finansiera framtida förvärv. Det framhölls att förvärv av egna 
aktier inte får ske i aktiekursvårdande syfte.
• Prestationsaktieprogram 2025 godkändes, vilket riktar sig till 
ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom 
koncernen. Programmet syftar till att skapa incitament för 
långsiktig värdeökning i bolaget. Stämman beslutade även att 
överlåta tidigare återköpta aktier till deltagarna i programmet 
som en del av dess belöningsstruktur.
Röstande vid årsstämman
Vid årsstämman godkändes styrelsens samtliga förslag med 
erforderlig majoritet. Detta inkluderade även beslut som 
krävde kvalificerad majoritet om nio tiondelar (9/10).
Avvikande röster förekom i begränsad omfattning och 
uppgick som mest till 0,88 procent av det totala antalet 
avgivna röster. Samtliga avvikande röster lämnades genom 
poströstning, medan majoriteten av poströsterna stödde 
styrelsens förslag.
è	För ytterligare information och beslut från årsstämman 
hänvisas till det officiella protokollet från Peab AB:s årsstämma 2025 
på peab.se
. 
Valberedningen
Valberedningens arbete styrs av ”Principer för 
valberedningens tillsättning och instruktion för 
valberedningen i Peab AB (publ)”. Denna beskriver 
arbetsmetoder och tillämpliga kriterier för urval av 
styrelsekandidater.
Valberedningens huvuduppgift är att ta fram förslag till 
styrelseledamöter samt styrelse- och utskottsarvoden. 
Valberedningen ska också lämna förslag på revisor och 
revisorsarvode samt ordförande vid stämman. Den ska 
säkerställa en balanserad sammansättning av styrelsen i 
enlighet med valberedningens mångfaldspolicy.
Valberedningen ska också främja öppenhet och goda 
styrelseprinciper inom Peab. Valberedningens motiverade 
yttrande beträffande förslag till styrelse, inklusive redogörelse 
för valberedningens arbete, presenteras på årsstämman som 
också fattar beslut om valberedningens förslag.
Valberedningens arbete inför årsstämma 2026
Peab AB:s valberedning består av fyra ledamöter, inklusive 
styrelsens ordförande. De övriga tre ledamöterna är 
representanter från de tre största aktieägarna, utvalda enligt 
deras plats i ägarordningen och intresse av att utse 
ledamöter. Ägaruppgifterna baseras på information från 
Euroclear Sweden AB:s ägarregister per den sista bankdagen 
i juni varje år. Valberedningen i Peab AB har konstituerats i 
enlighet med de av årsstämman fastställda principerna för 
valberedningens tillsättning.  Valberedningens 
sammansättning samt instruktioner för hur aktieägare kan 
lämna förslag till valberedningen publicerades den 17 
oktober 2025 och finns sedan dess tillgängliga på Peabs 
webbplats.
Cicero Fonder är ny representerad aktieägare i årets 
valberedning. Valberedningen har vid sitt konstituerande 
möte utsett Anders Sundström till ordförande. Ulf Liljedahl, 
utsedd av AB Axel Granlund, har utträtt ur valberedningen 
inför årsstämman 2026. De aktieägare som utsett ledamöter 
till valberedningen representerar tillsammans 50,0 procent 
av röstetalet för samtliga aktier i Peab AB. Inget arvode utgår 
till valberedningens ledamöter. Samtliga ledamöter i 
valberedningen bedöms vara oberoende i förhållande till 
Peab och Peabs ledande befattningshavare. Därutöver 
bedöms två ledamöter vara oberoende i förhållande till den 
aktieägare som har det största innehavet av röstandelar i 
Peab. Valberedningen uppfyller därmed Kodens krav 
avseende oberoende. 
Under 2025 har valberedningen sammanträtt vid fyra 
protokollförda möten. Alla ledamöter har deltagit och 
besluten har fattats enhälligt. Som underlag för sitt arbete 
har valberedningen följt upp styrelsens arbete och 
analyserat vilka kompetenser och erfarenheter som behövs i 
styrelsen mot bakgrund av Peabs verksamhet och strategi. 
Valberedningen har tagit del av resultatet från utvärderingen 
av styrelsearbetet, inklusive bedömningar av styrelsen och 
styrelseordföranden. Vidare har valberedningen inhämtat 
styrelseordförandens beskrivning av styrelsens 
sammansättning och arbetsformer, inklusive utskottens 
arbete. Valberedningen har även genomfört intervjuer med 
Peabs verkställande direktör och revisor.
I översikten nedan framgår valberedningens 
sammansättning efter dess konstituerande möte inför 
årsstämman 2026. 
Ledamot Utsedd av Rösteandel
Anders Sundström Ekhaga Utveckling AB 48,7 %
Christer Sterndahlen Cicero Fonder 0,7 %
Suzanne Sandler Handelsbanken Fonder 0,6 %
Anders Runevad, styrelseordförande 
i Peab AB
Processen för styrelsenomineringar
För att föreslå kandidater till styrelsen fastställer 
valberedningen specifika kriterier för styrelsemedlemmar, 
baserat på kompetens, erfarenhet och bakgrund. Processen 
att identifiera styrelsekandidater inkluderar både nuvarande 
styrelsemedlemmar och nya kandidater. Kandidaternas 
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   55

===== SIDA 56 =====

kvalifikationer och bakgrund granskas genom processer som 
intervjuer och referenskontroller. När utvärderingen är klar, 
lämnar valberedningen förslag till årets nominerade 
styrelseledamöter. Vid årsstämman väljer aktieägarna 
styrelseledamöter och styrelseordförande.
Valberedningens mångfaldspolicy
Valberedningen i Peab tillämpar en mångfaldspolicy för sitt 
arbete som överensstämmer med regel 4.1 i Svensk kod för 
bolagsstyrning. Målsättningen är att säkerställa en styrelse 
med en bred och mångsidig sammansättning avseende 
kompetens, erfarenhet och bakgrund. Som en del av policyn 
har valberedningen fastställt ett kvantitativt mål som 
innebär att vardera kön ska vara representerat med minst 40 
procent i styrelsen.
Inför nominering av styrelseledamöter till årsstämman gör 
valberedningen därför en noggrann granskning av 
potentiella styrelseledamöters kvalifikationer för att 
säkerställa att de uppfyller de uppsatta kraven på 
mångsidighet och bredd. Den nuvarande styrelsen består av 
fyra kvinnor och tre män. Valberedningen har därmed 
fullföljt sitt uppdrag att föreslå en styrelse som efterlever och 
i enlighet med policyn.
”Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, 
utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig 
sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd 
avseende de stämmovalda ledamöternas kompetens, 
erfarenhet och bakgrund. En jämn könsfördelning ska 
eftersträvas.”
Svensk kod för bolagsstyrning, regel 4.1
Styrelsen 1)
Peabs styrelse har det yttersta ansvaret för Peabs och 
koncernens organisation, förvaltning och verksamhet. 
Enligt Peabs bolagsordning ska styrelsen bestå av, utöver 
lagstadgade arbetstagarledamöter, lägst fem och högst nio 
styrelseledamöter. Styrelseledamöterna väljs årligen av 
årsstämman.
Vid årsstämman 2025 beslutades att styrelsen skulle bestå av 
sju ledamöter, jämfört med åtta under föregående år. Karl-
Axel Granlund valde att inte ställa upp för omval och 
valberedningen valde att inte nominera någon ny 
styrelseledamot. Följande personer omvaldes som 
styrelseledamöter:
• Magdalena Gerger
• Liselott Kilaas
• Kerstin Lindell
• Fredrik Paulsson
• Malin Persson
• Anders Runevad
• Lars Sköld
Anders Runevad utsågs av årsstämman till styrelsens 
ordförande. Under 2025 hölls 11 styrelsesammanträden. Av 
dessa var sju ordinarie styrelsesammanträden (inklusive det 
konstituerande styrelsesammanträdet) och fyra extra 
styrelsesammanträden av vilka tre hölls per capsulam. 
Medlemmar från koncernledningen har varit föredragande 
vid styrelsesammanträdena. Huvudansvarig revisor har varit 
närvarande vid två ordinarie styrelsesammanträden. 
De av aktieägarna valda styrelseledamöterna uppbär arvode 
för uppdraget som styrelseledamot och, i förekommande 
fall, utskottsledamot i enlighet med beslut fattat på 
årsstämman. Styrelseledamöternas arvoden redovisas i not 
9 i årsredovisningen.
Följande representanter var vid årsstämman 2025 utsedda 
av arbetstagarorganisationerna: Maria Doberck, Patrik 
Svensson och Kim Thomsen (ledamöter), Peter Johansson 
och Cecilia Krusing (suppleanter).
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   56
1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

===== SIDA 57 =====

Styrelsens arbete under året
Styrelsens arbete följer den av styrelsen antagna 
arbetsordningen, Arbetsordning för styrelsen i Peab AB (publ). 
Däri fastställs att styrelsens huvuduppgift är att förvalta Peabs 
angelägenheter för att säkerställa en långsiktigt god avkastning 
för ägarna. Det innefattar att fastställa övergripande mål och 
strategier, utvärdera vd, fastställa styrande dokument och 
säkerställa effektiva kontrollsystem för verksamheten och dess 
risker. I detta arbete ska styrelsen även beakta principer för 
hållbar utveckling och bolagets ansvar gentemot samhället, 
inklusive frågor om miljö, socialt ansvar och affärsetik. 1)
Dessutom ansvarar styrelsen för att Peabs externa 
kommunikation är öppen, korrekt och tillförlitlig. Styrelsen 
fastställer årligen Styrelsens arbetsordning och instruktioner 
för vd, Peabs uppförandekod, leverantörskod, finanspolicy, 
informationspolicy, policy för intern styrning och kontroll samt  
policy för närståendetransaktioner. Styrelsen fattar även beslut 
om större företagsförvärv och investeringar vars värde 
överskrider vissa i förväg fastställda nivåer. Styrelsens 
ordförande ska se till att styrelsens arbete bedrivs effektivt och 
att styrelsen fullgör sina åligganden.
Väsentliga initiativ som behandlades under året inkluderade:
• Löpande analys av marknads- och konjunktursignaler
• Fördjupade strategidiskussioner om bransch- och 
marknadstrender, prioriteringar och kapitalallokering för 
att stärka konkurrenskraft och motståndskraft över tid
• Uppföljning av AI-strategi, cyber- och 
informationssäkerhet
• Översyn av finansiella risker och hållbarhetsrelaterade 
risker, inklusive så kallad dubbel väsentlighetsbedömning
• Vidareutveckling av ramverk för finansiella och 
hållbarhetsrelaterade risker, inklusive dubbel 
väsentlighetsbedömning och prioritering av 
riskreducerande åtgärder
• Klimatfärdplanen, för att nå klimatneutralitet 2045
• Förvärv/avyttringar/etableringar
Styrelseledamöternas erfarenhet i frågor som 
är relevant för Peabs produkter och tjänster 2)
Peabs styrelseledamöter har en bred kompetensprofil, 
inklusive expertis inom områden som riskhantering, 
bolagsstyrning, affärsstrategi och hållbarhet. 
Styrelseledamöterna får regelbundna uppdateringar om 
aktuella frågor från Peabs verksamhet, förutom 
ledamöternas egna initiativ.
Styrelsen har under 2025 fått utbildning i bland annat etik, 
inklusive antikorruption och konkurrensrätt.
Sammanställning av de av årsstämman valda 
styrelseledamöternas självskattade erfarenhet inom 
områden som är av särskild betydelse för Peab, inklusive 
kompetens inom affärsetik.
Mycket god ò	God ò	Viss ò
Erfarenhet av:
Byggnads- och/eller industrisektorn ò ò ò ò òò ò
Strategiskt arbete ò ò ò ò ò ò ò
Ekonomiska/finansiella frågor ò ò ò ò ò ò ò
VD-/koncernledningsbefattningar ò ò ò ò ò ò ò
Cybersäkerhet ò ò ò ò ò ò ò
Expertis och kompetens inom:
Hållbarhetsfrågor ò ò ò ò òò ò
Etiska frågor* ò ò ò ò ò òò
*exempelvis antikorruption, visselblåsning, stöld, kränkningsärenden, 
konkurrensrätt och övriga etiska frågor.
Andel oberoende styrelseledamöter (stämmovalda)
Oberoende (5 personer)
Inte oberoende (2 personer)
Könsfördelning i styrelsen (stämmovalda) 3)
Kvinnor (4 personer)
Män (3 personer)
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   57
1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2
2) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1.
3) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS2, GOV-1.

===== SIDA 58 =====

Styrelse 1)
Utsedda av årsstämman
Anders Runevad
Styrelseordförande
Född: 1960
Invald: 2020 
Nationalitet: Svensk 
Utbildning: Civilingenjör, MBA, Lunds Universitet 
Aktuella uppdrag:
• Styrelseordförande i Vestas Wind Systems A/S (publ)
• Styrelseledamot Ekhaga Utveckling AB
• Styrelseledamot i Schneider Electric SE (publ)
• Styrelseordförande i The National Golf & Resort AB
• Styrelseledamot i Copenhagen Infra- structure 
Partners (CIP)
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
• Styrelseledamot Nilfisk A/S
• Vd Vestas Wind Systems A/S 
• Vd Ericsson Group (Region Väst & Central Europa)
Oberoende
Oberoende till Peab och bolagsledningen: Ja
Oberoende till större aktieägare: Nej
Innehav i Peab: 
27 300 B-aktier
Kerstin Lindell
Ledamot
Född: 1967
Invald 2014 
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Civilingenjör kemiteknik, Civilekonom,   
Teknologie Licentiat polymerkemi, Hedersdoktor LTH
Aktuella uppdrag:
• Styrelseledamot Inwido AB (publ)
• Styrelseledamot Indutrade AB (publ)
• Styrelseledamot Hexpol AB (publ)
• Styrelseordförande Bona AB
• Styrelseordförande Sydsvenska Industri- och 
Handelskammaren
• Styrelseledamot Nord-Lock International AB
• Styrelseledamot IPCO AB
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
• Vd och koncernchef Bona AB
• Forsknings-och utvecklingschef Akzo Nobel Industrial 
Wood Coatings
Oberoende
• Oberoende till Peab och bolagsledningen: Ja
• Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav i Peab:
5 000 B-aktier
Fredrik Paulsson
Ledamot
Född: 1972
Invald: 2009 
Nationalitet: Svensk 
Aktuella uppdrag:
• Styrelseledamot SkiStar AB (publ)
• Styrelseordförande i Bjäre Invest AB
• Styrelseledamot och vd i Kranpunkten i Båstad AB
• Styrelseledamot och vd i Ekhaga Utveckling AB
• Ledamot Mats Paulssons Stiftelse
• Ledamot stiftelsen Stefan Paulssons Cancerfond
• Ledamot Mats Paulssons Stiftelse för forskning, 
innovation och samhällsbyggande
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
• Styrelseledamot IKEA foundation
• Styrelseledamot IMAs foundation
• Styrelseledamot Ingka Foundation
• Styrelseledamot Peab Industri AB (publ)
Oberoende
• Oberoende till Peab och ledningen: Nej
• Oberoende till större aktieägare: Nej
Innehav i Peab:
445 956 A-aktier
817 500 B-aktier
samt via ägande i Ekhaga Utveckling AB 
24 781 033 A-aktier, 39 962 790 B-aktier
Malin Persson
Ledamot
Född: 1968
Invald 2016
Nationalitet: Svensk 
Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi
Aktuella uppdrag:
• Styrelseledamot Getinge AB (publ)
• Styrelseledamot Hexpol AB (publ)
• Styrelseledamot Absolent Air Care Group AB
Urval av arbetslivserfarenhet och annan information
• Vd Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola
• Vd Volvo Technology AB
• Strategi- och affärsutvecklingschef AB Volvo
• Styrelseledamot Ricardo Plc 
• Styrelseledamot OX2
Oberoende
• Oberoende till Peab och ledningen: Ja
• Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav i Peab:
5 000 B-aktier
Lars Sköld
Ledamot
Född: 1950
Invald 2007 
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Jurist kandidat
Aktuella uppdrag:
• Styrelseordförande i Dufweholms Herrgård AB
• Urval av arbetslivserfarenhet och annan 
information
• Vd och koncernchef STC Interfinans
• Vd Sveaskog
• Vd Klövern Fastigheter
• Oberoende
• Oberoende till Peab och ledningen: Ja
• Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav i Peab:
25 000 B-aktier
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   58
1) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS2, GOV-1.

===== SIDA 59 =====

Liselott Kilaas
Ledamot
Född 1959
Invald 2018 
Nationalitet: Norsk
Utbildning: Magisterexamen i matematik och 
statistik, MBA IMD Business School
Aktuella uppdrag:
• Styrelseordförande Implantica AB (publ)
• Styrelseledamot Orkla ASA (publ)
• Vd och koncernchef Evidia GmbH
• Styrelseledamot Varroc Engineering Ltd. 
(publ)
• Styrelseledamot Avonova AB
Urval av arbetslivserfarenhet och annan 
information:
• Styrelseledamot Norsk Hydro
• Vd och koncernchef Aleris Group
• Styrelseledamot Recover Nordic, EQT-
bolag
• Styrelseledamot Norska Folketrygdfondet
Oberoende
• Oberoende till Peab och ledningen: Ja
• Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav I Peab:
Inget
Magdalena Gerger
Ledamot
Född 1964
Invald 2021 
Nationalitet: Svensk
Utbildning: Civilekonom och MBA 
Handelshögskolan Stockholm
Aktuella uppdrag:
• Styrelseledamot Curry Ltd (publ)
• Styrelseledamot Investor AB (publ)
• Styrelseordförande Nefab AB
• Styrelseordförande Colart Ltd
Urval av arbetslivserfarenhet och annan 
information
• Styrelseledamot Humana
• Styrelseledamot Husqvarna AB
• Styrelseledamot Ahlsell AB
• Styrelseledamot IKEA (Ingka Holding)
• Styrelseledamot Svenska Spel
• Vd Systembolaget AB
• Vice vd Arla Foods, Fresh Dairy, Marketing 
and Innovation, divisionschef Nestle UK
• Sustainability Council advisory Board på  
VW Group
Oberoende
• Oberoende till Peab och ledningen: Ja
• Oberoende till större aktieägare: Ja
Innehav i Peab:
3 000 B-aktier
Utsedda av arbetstagarna
Patrik Svensson
Ledamot
Född: 1969
Utsedd 2007
Nationalitet: Svensk 
Lagbas i Peab Sverige AB
Innehav i Peab: Inget
Cecilia Krusing
Suppleant
Född: 1971
Utsedd 2019
Nationalitet: Svensk 
Projektchef Peab Sverige AB
Innehav i Peab: Inget
Kim Thomsen
Ledamot
Född: 1965
Utsedd 2008
Nationalitet: Dansk 
Byggnadssnickare Peab Byggservice AB
Innehav i Peab:
Inget
Peter Johansson
Suppleant
Född: 1965
Utsedd 2022
Nationalitet: Svensk 
Beläggningsarbetare Peab Asfalt AB
Innehav i Peab: Inget
Maria Doberck
Ledamot
Född: 1972
Utsedd 2021
Nationalitet: Svensk 
Verksamhetsarkitekt på Peab AB
Innehav i Peab:
10 230 B-aktier
De redovisade innehaven gäller per 2025-12-31. Innehaven inkluderar makes/makas, omyndiga barns och privata bolags innehav.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   59

===== SIDA 60 =====

Koncernledning 1)
Jesper Göransson
VD och koncernchef (CEO)
Född: 1971
Olika poster inom Peab sedan 1996
Ekonomie magister
Styrelseledamot i Annehem Fastigheter AB
Innehav: 438 800 B-aktier samt 1 044 100 B-
aktier via kapitalförsäkring 2)
Innehav i Annehem Fastigheter AB 833 038 B-
aktier och i SkiStar AB 10 000 B-aktier
Niclas Winkvist
Ekonomi- och Finansdirektör (CFO)
Född: 1966
Anställd sedan 1995
Civilekonom
Innehav: 125 000 B-aktier samt 445 000 B-
aktier via kapitalförsäkring 2)
Stefan Danielsson
Affärsområdeschef Bygg
Född: 1969
Anställd sedan 2015
Högskoleingenjör
Innehav: 152 300 B-aktier via kapitalförsäkring 2)
Roger Linnér
Produktionschef (COO)
Född: 1970
Anställd sedan 1996
Civilingenjör
Innehav: 6 825 B-aktier samt 361 300 B-aktier 
via kapitalförsäkring 2)
Charlotta Brändström
Affärsområdeschef Anläggning samt ansvarig 
del av affärsområde Industri (Swerock och 
Asfalt)
Född: 1966
Anställd sedan 2017
Civilingenjör
Innehav: 32 050 B-aktier via kapitalförsäkring 2)
Johan Dagertun
Strategichef (CSO)
Född: 1985
Anställd sedan 2016
Civilekonom
Innehav: 6 000 B-aktier samt 38 000 B-aktier 
via kapitalförsäkring 2)
Göran Linder
Affärsområdeschef Projektutveckling
Född: 1968
Anställd sedan 2011
Civilekonom
Innehav: 157 200 B-aktier via kapitalförsäkring 2)
Camila Buzaglo
Kommunikationsdirektör (CCO)
Född: 1971
Anställd sedan 2018
Fil.kand i statsvetenskap
Innehav: 50 400 B-aktier via kapitalförsäkring 2)
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   60
1)  Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1.
2)  Enligt anställningsavtal för ledande befattningshavare, kan hela eller delar av utfall avseende rörlig lön 
placeras i en kapitalförsäkring som huvudsakligen investerar i Peabaktier. Information om ersättning till 
ledande befattningshavare, se not 9.
Revisor
Ernst & Young AB
Jonas Svensson
Huvudansvarig revisor
De redovisade innehaven gäller per 2025-12-31. Innehaven inkluderar 
makes/makas, omyndiga barns och privata bolags innehav.

===== SIDA 61 =====

Uppförandekod och policyer som beslutas av 
styrelsen
Styrelsen reviderar och fastställer årligen uppförandekoden 
och ett antal centrala policyer, vilka tillsammans utgör en 
viktig del av Peabs bolagsstyrningsstruktur och bidrar till att 
främja en hållbar och etisk verksamhet. Processen för att 
uppdatera styrande dokument sker enligt en fastställd och 
strukturerad rutin, vilket säkerställer att de kontinuerligt 
revideras utifrån identifierade risker samt gällande 
lagstiftning.
Nedan beskrivs de mest centrala koderna och policyerna 
samt hur de främjar Peabs affärskultur.
Uppförandekoden 
Peabs uppförandekod är en konkretisering av Peabs 
kärnvärden jordnära, utvecklande, personliga och pålitliga. 
Uppförandekoden betonar vikten av god affärsetik, 
nolltolerans mot korruption, transparens och långsiktiga 
relationer, samtidigt som den bidrar till hållbar 
samhällsutveckling och socialt ansvarstagande. 
Uppförandekoden är en vägledning för medarbetarna att 
fatta korrekta beslut och den är sammanlänkad med andra 
styrande dokument som miljöpolicy, riktlinjer om 
visselblåsning, antikorruption, sanktioner, 
informationssäkerhet, konkurrensrätt samt om processen 
för tillbörlig aktsamhet. Genom att medarbetare följer koden 
och dess referenser till andra policyer och riktlinjer, främjar 
Peab ett etiskt och lagligt agerande. Ansvaret för att tillse att 
koden följs är delegerad till koncernledningen, med vd som 
ytterst ansvarig för det operativa arbetet. Chefer på varje 
nivå ansvarar därefter för att kraven i uppförandekoden 
tillämpas och efterlevs inom sina avdelningar eller 
funktioner. Samtliga medarbetare i Peab får utbildning i 
uppförandekoden vartannat år. Riskutsatta medarbetare får 
skräddarsydd utbildning i specifika delar av 
uppförandekoden årligen.
Frågor kring regelefterlevnad, särskilt inom områden som 
mänskliga rättigheter, antikorruption och värdekedjan är 
återkommande i det operativa arbetet för medlemmarna i 
koncernledningen.
Policy för intern styrning och kontroll
Policyn för intern styrning och kontroll syftar till att 
säkerställa ändamålsenlig organisation och förvaltning av 
verksamheten, tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av 
lagar och regler. Målsättningen är att policyn ska hjälpa Peab 
att effektivt bedriva verksamheten, nå måluppfyllelse samt 
upprätthålla förtroende för verksamheten, där oönskade 
händelser i första hand förebyggs och i andra hand upptäcks 
och hanteras. Processen för intern styrning och kontroll i 
Peab består av målstyrning, riskhantering och 
kontrollaktiviteter. Beslutsforum och specifika råd hanterar 
bland annat anbud, investeringar, hållbarhet och etik.
Informationspolicy
Informationspolicyn säkerställer att Peab kommunicerar 
korrekt, enhetligt och transparent. Den omfattar all 
kommunikation och tydliggör ansvar. Policyn syftar till att ge 
alla intressenter en rättvisande bild av bolaget och att all 
information hanteras ansvarsfullt, inklusive 
insiderinformation och reglerad kommunikation.
Policy för närståendetransaktioner
Policyn reglerar hur Peab hanterar transaktioner med 
närstående för att säkerställa att de identifieras, bedöms och 
genomförs på marknadsmässiga villkor. Syftet är att 
säkerställa korrekt, transparent och laglig hantering av 
närståendetransaktioner, inklusive att väsentliga 
transaktioner prövas och godkänns i enlighet med gällande 
regelverk.
Finanspolicy
Finanspolicyn omfattar regelverk och riktlinjer för den 
finansiella verksamheten. Koncernens finansiella 
risktagande ska regleras av till verksamheten anpassade 
riskmandat fastställda av styrelsen. Syftet med finanspolicyn 
är att fastställa riktlinjer och ansvarsfördelning för finansiella 
transaktioner för att uppnå och upprätthålla en god 
riskkontroll.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   61

===== SIDA 62 =====

Styrelsesammanträden, närvaro 2025
Årsstämmovalda ledamöter
Oberoende i
förhållande till 
bolaget
och bolagsledningen
Oberoende i
förhållande till
större aktieägare
Närvaro
styrelsesammanträde* Revisionsutskott
Närvaro
revisionsutskott Ersättningsutskott
Närvaro
ersättningsutskott Finansutskott
Närvaro
finansutskott
Anders Runevad Ja Nej 11/11 O 3/3 O 16/16
Magdalena Gerger Ja Ja 10/11 L 4/4
Karl-Axel Granlund* Ja Ja 3/4 L 1/3 L 4/16
Kerstin Lindell Ja Ja 10/11 L 3/4
Fredrik Paulsson Nej Nej 11/11 L 3/3 L 16/16
Malin Persson Ja Ja 11/11
Lars Sköld Ja Ja 11/11 O 4/4 L* 12/16
Liselott Kilaas Ja Ja 11/11 L* 4/4 L 2/3
Arbetstagarrepresentanter
Maria Doberck, ordinarie 11/11
Patrik Svensson, ordinarie 10/11
Kim Thomsen, ordinarie 11/11
Peter Johansson, suppleant 8/11
Cecilia Krusing, suppleant 8/11
O – ordförande  L – ledamot
*I samband med styrelsens konstituerande sammanträde den 6 maj 2025, efter årsstämman, utsågs Lars Sköld till ledamot i finansutskottet och Liselott Kilaas till ledamot i revisionsutskottet. Karl-Axel Granlund avträdde sina utskottsuppdrag .
Successionsplanering
Peab har en strategisk och långsiktig successionsplanering, 
med styrelsen i en nyckelroll för att säkerställa kontinuitet 
och effektiv succession för vd och koncernledning. Denna 
planering är en integrerad del av Peabs HR-strategi. Årliga 
uppdateringar av planen görs för att upprätthålla dess 
relevans. Förslag på uppdaterad plan presenteras för 
ersättningsutskottet och styrelsen för beslut. Denna process 
syftar till att behålla kompetens inom Peab och förbereda 
verksamheten på oförutsedda händelser samt stärka Peabs 
organisatoriska motståndskraft.
Styrelsens uppföljning av intern styrning och kontroll 1)
Styrelsen följer fortlöpande upp och utvärderar effektiviteten 
i Peabs struktur för intern styrning och kontroll genom den 
information som koncernledningen och styrelsens utskott 
lämnar till styrelsen. Vid varje ordinarie styrelsemöte 
behandlas Peabs ekonomiska situation och finansiella 
ställning samt avstämning mot finansiella och icke-
finansiella mål. Inför styrelsemötena får styrelseledamöterna 
rapporter avseende Peabs utveckling. Motsvarande 
uppföljning görs av koncernledningen och 
affärsområdesledningarna. En utvärdering avseende 
styrning och kontroll av den finansiella rapporteringen görs 
vid det första ordinarie styrelsesammanträdet som äger rum 
efter räkenskapsårets utgång.
Styrelsen har för verksamhetsåret 2025 utvärderat behovet 
av en funktion för internrevision och kommit fram till att den 
etablerade kontrollstrukturen i Peab ger erforderlig styrning 
och kontroll av koncernen. Det är därför för närvarande inte 
motiverat med en funktion för internrevision i bolaget.
Oberoende ledamöter
Fredrik Paulsson är inte att anses som oberoende i 
förhållande till bolagets större aktieägare och inte heller i 
förhållande till bolaget och bolagsledningen. Anders 
Runevad bedöms vara oberoende i förhållande till Peab och 
bolagsledningen. Vid tidpunkten för valberedningens förslag 
till årsstämman bedömdes han även vara oberoende i 
förhållande till bolagets större aktieägare. Från och med juni 
2025 har Anders Runevad tagit sig an uppdrag i Ekhaga 
Utveckling, vilket innebär att han inte längre är oberoende i 
förhållande till bolagets större aktieägare. De övriga fem 
ledamöterna valda av stämman är oberoende i förhållande 
till Peab, bolagsledningen och bolagets större aktieägare. 
Styrelsens sammansättning uppfyller därmed Svensk kod för 
bolagsstyrningskrav på oberoende.
Styrelseutvärdering
Peabs styrelse genomför varje år en strukturerad utvärdering 
av sitt arbete för att utveckla arbetsformer och effektivitet. 
Utgångspunkten för utvärderingen är en av 
styrelseordföranden utformad detaljerad enkät, vilken 
besvaras av samtliga styrelseledamöter och suppleanter. 
Valberedningens ordförande har, beträffande utvärdering av 
styrelseordförande, godkänt enkätens innehåll. Huvuddelen 
av frågorna i enkäten är återkommande för att ge möjlighet 
att jämföra utfallen mellan åren, men viss uppdatering av 
frågorna sker vid behov. I de tre senast genomförda 
utvärderingarna har det lagts ett fördjupat fokus på 
hållbarhetsfrågor. Som komplement till enkäten 
genomfördes också individuella muntliga genomgångar med 
varje styrelsemedlem/suppleant för att få möjlighet till 
fördjupning och utveckling.
Resultaten visade att styrelsen har mycket god insikt i och 
stor förståelse för Peabs strategiska mål, kärnvärden och 
styrande dokument. Styrelsemedlemmarnas breda 
erfarenheter och kunskaper inom hållbarhetsområdet 
betonades som värdefulla för Peab. 2)
Resultat och insikter av styrelseutvärderingen har redovisats 
och diskuterats vid styrelsemöte och presenterats för 
valberedningen.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   62
1)  Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-5
2)  Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1.

===== SIDA 63 =====

Styrelseutskotten 1)
Styrelsen har etablerat särskilda styrelseutskott för att öka 
effektiviteten och stärka fokus på specifika områden inom 
styrelsearbetet samt säkerställa god bolagsstyrning. 
Utskottens ledamöter utses vid det konstituerande 
styrelsemötet för ett år i taget. För att säkerställa ordning 
och struktur i utskottens arbete, styrs varje utskott av 
fastställda utskottsinstruktioner. I utskottens 
arbetsuppgifter ingår också ansvar för tillsyn av 
hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter inom 
deras respektive ansvarsområde. Ärenden som behandlas 
vid utskottens möten dokumenteras och avrapporteras vid 
nästkommande ordinarie styrelsemöte.
Styrelsen har följande utskott:
Revisionsutskottet 2)
Revisionsutskottet är sammansatt av medlemmar som 
utnämns efter årsstämman på det konstituerande 
styrelsesammanträdet. Utskottet från 2025 bestod av 
följande ledamöter:
• Lars Sköld, ordförande
• Magdalena Gerger
• Kerstin Lindell
• Liselott Kilaas
Revisionsutskottets ansvar och arbete
Revisionsutskottets huvudsakliga ansvar är att övervaka 
Peabs finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering 
samt lämna rekommendationer och förslag för att 
säkerställa rapporteringens tillförlitlighet. Utskottet ansvarar 
även för att övervaka effektiviteten i Peabs interna kontroll 
och styrning samt riskhantering. 3)
Som en del av styrelsens ansvar kopplat till lagar och regler 
på hållbarhetsområdet ingår det i revisionsutskottets 
uppdrag att säkerställa en helhetssyn på verksamheten som 
omfattar påverkan, risker och möjligheter kopplade till 
hållbarhetsrelaterade frågor. 4)
Revisionsutskottet ska hålla sig informerat om revisionen av 
års- och koncernredovisningen, om granskningen av 
hållbarhetsrapporten samt resultatet av Revisorsnämndens 
kvalitetskontroll. Utskottet är ansvarigt för att informera 
styrelsen om revisionens resultat och dess bidrag till den 
finansiella rapporteringens och hållbarhetsrapporteringens 
tillförlitlighet samt att redogöra för utskottets egen funktion i 
denna process.
En ytterligare uppgift är att granska och övervaka revisorns 
opartiskhet och självständighet. Det innefattar att vara 
särskilt uppmärksam på om revisorn erbjuder andra tjänster 
än revision och granskning till bolaget, vilket kan påverka 
objektiviteten.
Slutligen ansvarar revisionsutskottet för att biträda i 
upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om val 
av revisor och för att leda urvalsförfarandet vid valet av 
revisor. Detta säkerställer att revisorsvalet sker på ett 
genomtänkt och ansvarsfullt sätt.
Vid revisionsutskottets sammanträden deltar representanter 
för koncernledningen som föredragande i relevanta frågor. 
Revisionsutskottet har haft fyra sammanträden under 2025. 
Huvudansvarig revisor deltog i relevanta delar under tre  
sammanträden. Revisionsutskottets möten protokollförs och 
delges styrelsen, och rapportering sker löpande till styrelsen.
Utöver de arbetsuppgifter som beskrivs ovan, har 
revisionsutskottet under året bland annat adresserat:5)
• Hållbarhetsrådets arbete
• Den dubbla väsentlighetsbedömningen
• Införande av nytt system- och rapporteringsstöd för 
hållbarhetsdata
• Klimatkalkylen
• NIS2-direktivet och dess påverkan på Peab
Finansutskottet 6)
Finansutskottet är sammansatt av medlemmar som 
utnämns efter årsstämman på det konstituerande 
styrelsesammanträdet. Utskottet från 2025 bestod av 
följande ledamöter:
• Anders Runevad, ordförande
• Karl-Axel Granlund (avträdde 6:e maj 2025)
• Fredrik Paulsson
• Lars Sköld (ersatte Karl-Axel Granlund)
Finansutskottets ansvar och arbete
Finansutskottet bereder och fattar beslut i ekonomiska 
frågor. Arbetet samt utskottets bestämmanderätt regleras av 
de årliga fastställda instruktioner och arbetsordning för 
styrelse, samt av styrelsens fastställda finanspolicy. 
Finansutskottet ansvarar för att övervaka bolagets 
finansiella strategier. Detta innefattar säkerställandet av att 
investeringar och finansiella beslut är i linje med bolagets 
långsiktiga hållbarhetsmål. Under finansutskottets möten 
närvarar representanter från koncernledningen som 
informerar och föredrar ärenden.
Finansutskottet har haft 16 sammanträden under 2025. 
Finansutskottet rapporterar löpande till styrelsen.
Under 2025 behandlades bland annat frågor rörande större 
anbud, investeringar och avyttringar, strategiska låneavtal, 
tvister samt den ekonomiska utvecklingen i koncernen.
Ersättningsutskottet 7)
Ersättningsutskottet är sammansatt av medlemmar som 
utnämns efter årsstämman på det konstituerande 
styrelsesammanträdet. Utskottet från 2025 bestod av 
följande ledamöter:
• Anders Runevad, ordförande
• Karl-Axel Granlund (avträdde 6:e maj 2025)
• Fredrik Paulsson
• Liselott Kilaas (ersatte Karl-Axel Granlund)
Ersättningsutskottets ansvar och arbete
Ersättningsutskottet förbereder styrelsens beslut gällande 
ersättningsprinciper, ersättningar och andra 
anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare 
bereder, övervakar och utvärderar  utskottet kommande, 
pågående och under året avslutade program för rörliga 
ersättningar för dessa befattningshavare. Utskottet granskar 
även tillämpningen av den av bolagsstämman årligen 
fastställda ersättningspolicyn, samt de aktuella 
ersättningsstrukturerna och -nivåerna i koncernen. 
Dessutom lämnar utskottet förslag till styrelsen angående 
vd:s lön och andra villkor i linje med  gällande 
ersättningspolicyn. För övriga ledande befattningshavare 
beslutar utskottet om lön och villkor, efter 
rekommendationer från vd. Vid utskottssammanträden 
deltar koncernledningens representanter som föredragande.
Ersättningsutskottet hade fyra sammanträden under 2025. 
Ersättningsutskottet rapporterar löpande till styrelsen.
Ersättning till bolagsledningen 8)
Årsstämman 2025 beslutade om ersättningspolicy för 
koncernledningen. Ersättningspolicyn finns tillgänglig på 
www.peab.se. Information om lön och andra ersättningar till 
vd och övriga personer i koncernledningen återfinns i not 9 i 
års- och hållbarhetsredovisningen samt på webbplatsen.
Incitamentsprogram 9)
Peab har för närvarande två pågående 
prestationsaktieprogram. Vid årsstämman 2025 godkändes 
förslaget om Prestationsaktieprogram 2025, vilket är ett 
treårigt incitamentsprogram som ska ge incitament för 
ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom 
koncernen att erhålla aktier i Peab om vissa mål som främjar 
långsiktig värdeökning i företaget uppnås. Sedan tidigare 
finns prestationsaktieprogram 2024. Samtliga rörliga 
ersättnings (STI)- och prestationsaktieprogram (LTI) 
innehåller tydliga hållbarhetsmål kopplat till viktning och 
utfall. 
è	För mer information om ersättningar se sida 71 och not 9 på 
sidorna 170-173. 
Verkställande direktör 10)
Styrelsen ansvarar för att utse vd och fastställa instruktioner 
för dennes arbetsuppgifter.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   63
1)  Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
2) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
3) Införlivad Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
4)  Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
5) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
6) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
7) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
8) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-3.
9) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-3.
10) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

===== SIDA 64 =====

Vd har huvudansvaret för Peabs löpande förvaltning och 
därmed för att arbetet med intern styrning och kontroll 
organiseras  på lämpligt sätt. Detta innefattar hantering av 
företagsinvesteringar, personal-, finans- och ekonomifrågor 
och att upprätthålla kontinuerlig kontakt med Peabs 
intressenter och den finansiella marknaden. Vd ska tillse att 
hållbarhetsmål och prestationer är en central del i 
utvärderingen av koncernledningens arbete.
En del av vd:s uppdrag är att vara föredragande och 
förslagsställare i styrelsen, vilket innebär att presentera och 
föreslå ärenden för styrelsens beslut. Vd har tillsatt en 
koncernledningsgrupp som bistår i den dagliga hanteringen 
och strategiska beslutsprocessen inom Peab.
Koncernledning 1)
Koncernledningen bestod under 2025 av vd och koncernchef, 
CFO, COO, CCO, CSO och cheferna för affärsområdena Bygg, 
Anläggning och Projektutveckling, totalt åtta personer. 
Verksamheten i affärsområde Industri drivs av respektive vd 
för de i affärsområdet ingående större bolagen. Varje sådan 
vd rapporterar till utsedd medlem i koncernledningen.
Koncernledningen fastställer övergripande mål och 
strategier för verksamheten i koncernens affärsplan.
Koncernledningen sammanträder en gång per månad med 
inriktning på operativ styrning av verksamheten, uppföljning 
av mål i affärsplanen, riskhantering och strategiska frågor.
Peabs styrelse har även ålagt koncernledningen det 
övergripande ansvaret för styrning och uppföljning av 
integreringen av hållbarhetsarbetet i verksamheten. Vid 
sammanträden adjungeras vid behov ansvariga för 
koncernfunktionerna och andra medarbetare.
Koncernledningen ansvarar för att på ett relevant och tydligt 
sätt för organisationen kommunicera Peabs mål och risknivå 
samt hur den interna styrningen och kontrollen ska fungera.
è	För mer information om verkställande direktören och 
medlemmar i koncernledningen, se sidorna 58-60
Styrdokument som beslutas av 
koncernledningen
Koncernledningen fastställer årligen flertalet styrdokument, 
såsom miljöpolicy, riktlinjer om antikorruption och riktlinjer 
om konkurrensrätt med flera. 
Övriga interna regelverk, som riktlinjer, regler och 
instruktioner ansvarar affärsområden och/eller 
koncernfunktioner för.
För att säkerställa enhetlig tillämpning av processer och 
rutiner inom hela koncernen använder Peab ett 
verksamhetsledningssystem. Detta system beskriver och 
dokumenterar koncernens processer och fungerar som en 
plattform för att säkerställa att arbetssätt och styrande 
dokument följs. 
è	För mer information, se sidan 69 (ESRS 2, GOV 1-2) och figur 66 på 
sidan 139 (G1-1)
Verksamhetsstyrning
Enligt den affärsplan som gällde under 2025 arbetar Peab 
med tre finansiella mål och sex icke-finansiella mål. De icke-
finansiella målen innefattar Peabs hållbarhetsmål. 
Koncernens affärsplan bryts ner och bearbetas av de olika 
affärsområdena och bolagen som fastställer sina respektive 
affärsplaner. 
Koncernledningens möten under året
Under 2025 höll koncernledningen tretton möten med fokus 
på verksamhetsuppdateringar, omvärldsanalys samt 
strategiska vägval för  fortsatt tillväxt. Arbetet omfattade 
även redundans och säkrad tillgång till strategiska 
insatsvaror samt löpande uppföljning av koncernens 
strategiska mål, inklusive insatser för att nå målet om 
klimatneutralitet 2045. Vidare genomfördes fördjupade 
analyser och prioritering av riskreducerande åtgärder 
avseende finansiella och operativa risker, inklusive arbetet 
med  den dubbla väsentlighetsbedömning. Därutöver följdes 
koncernens AI-strategi samt arbete med cyber-och 
informationssäkerhet upp inom ramen för den övergripande 
styrningen. Under året prioriterades även initiativ för att 
minska risken för korruption.
Koncernfunktioner
Koncernfunktionerna stödjer både koncernledningen och 
affärsområdena, såväl strategiskt som i den löpande 
verksamheten. Funktionerna leds av olika medlemmar i 
koncernledningen. För koncernfunktionerna finns 
ledningsgrupper som ansvarar för att förvalta, driva och 
utveckla dessa.
Peabs koncernledningsforum 2)
Anbudsrådet: Är ett beslutande organ avsett för att utifrån 
projektstorlek och komplexitet säkerställa att anbuden 
bygger på väl genomarbetade kalkyler med optimerade 
möjligheter och reducerade risker. Rådet leds av COO.
Ersättningsrådet: Hanterar och beslutar om 
ersättningsfrågor och förbereder material till styrelsens 
ersättningsutskott. Rådet säkerställer att 
ersättningsstrukturerna är rättvisa, marknadsmässiga och i 
linje med Peabs övergripande strategi och policyer. Rådet 
leds av CFO.
Etiska rådet: Hanterar frågor kring affärsetik, korruption och 
ekonomiska oegentligheter samt säkerställer opartisk 
utredning i ärenden som rör trakasserier och diskriminering. 
Etiska rådet hanterar allvarliga överträdelser av Peabs 
uppförandekod, policyer och vissa riktlinjer samt ser till att 
ärenden utreds opartiskt, i syfte att bidra till en sund 
företagskultur. Visselblåsarrådet är en delfunktion inom 
Etiska rådet som ansvarar för visselblåsarverktyget samt 
hantering av inkommande visselblåsningar/klagomål mellan 
etiska rådets månatliga sammanträden. Rådet leds av 
chefsjuristen för bolagsstyrning och regelefterlevnad.
Hållbarhetsrådet: Övervakar, samordnar och utvecklar 
hållbarhetsarbetet i Peab samt säkerställer att 
verksamheten följer interna och externa regleringar, 
standarder och lagar. Rådet fungerar som en central 
funktion för att integrera hållbarhetsfrågor i Peabs 
övergripande strategi och verksamhet och rådet rapporterar 
löpande till koncernledning, revisionsutskott och styrelse. 
Rådet leds av CSO.
Investeringsgruppen: Är koncernledningens beslutsforum 
för investeringar och avyttringar avseende maskiner, 
inventarier och projektutveckling. Investeringsgruppen 
ansvarar för styrning av koncernens kapitalanvändning med 
målsättningen att uppnå förväntad avkastning på investerat 
kapital. Gruppen leds av CFO.
Affärsutskott: Är inget enskilt forum utan utgörs av 
koncernledningen. I affärsutskottet bereds och beslutas om 
förvärv eller avyttring av företag eller verksamheter. 
Utskottet leds av vd.
Utvecklingsrådet: Ansvarar för styrning och beslut om 
genomförande av utvecklingsprojekt, både inom ramen för 
affärsplanen och den digitala strategin. Utvecklingsrådet 
ansvarar för att utvecklingsprojekten är kostnadseffektiva 
och att de efterlever fastställda ramar. Rådet leds av CSO.
Varumärkesrådet: Ansvarar för Peabs varumärken. I 
varumärkesrådet ingår sponsringsrådet som säkerställer att 
Peabs sponsringsriktlinjer efterlevs och att 
sponsringssamarbeten utvecklas, genomförs och utvärderas. 
Rådet säkerställer att aktiviteterna är i linje med Peabs 
värderingar och riktlinjer samt ger ett mervärde till både 
Peab och samhället. Inga politiska bidrag ges. Rådet leds av 
CCO.
Krisledning (PKL): Är koncernens forum för ledning och 
samordning vid allvarliga händelser som inte kan hanteras 
inom ordinarie rutiner eller resurser. PKL aktiveras vid behov 
och har då det övergripande ansvaret för att leda insatsen. 
PKL består av utvalda medlemmar ur koncernledningen och 
stöds av en krisledningsstab med specialistfunktioner. 
Beredskapen vidmakthålls genom systematiskt arbete med 
riskanalyser, utbildning och övning, kontinuitetsplanering, 
säkerhet samt kommunikationsplanering. Forumet leds av 
koncernens säkerhetschef.
Dessa forum utgör en del av Peabs sammanhängande 
kontrollmiljö och deras uppdrag är definierade i särskilda 
styrdokument. Styrelsen övervakar och bedömer 
regelbundet effektiviteten i Peabs interna styrnings- och 
kontrollstrukturer. Utvärderingen baseras på den 
information som tillhandahålls av koncernledningen, dess 
olika forum, samt styrelsens egna utskott. Genom denna 
process säkerställs en effektiv styrning i hela koncernen.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   64
1)  Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
2) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.

===== SIDA 65 =====

Affärsområdesledning
Koncernens operativa verksamhet bedrivs i de fyra 
affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och 
Projektutveckling. I affärsområdena Bygg, Anläggning och 
Projektutveckling finns en ledningsgrupp som leds av 
respektive affärsområdeschef och som i övrigt består av 
operativa chefer och chefer för stödfunktioner i 
affärsområdet. Verksamheten i affärsområde Industri är mer 
diversifierad än de övriga affärsområdena och drivs av 
respektive vd för de i affärsområdet ingående större bolagen. 
Varje sådan vd rapporterar till utsedd medlem i 
koncernledningen. Affärsområdescheferna och respektive 
ansvarig vd inom affärsområde Industri ansvarar för att driva 
verksamheterna genom att delegera ansvar och 
befogenheter. De ansvarar för att respektive affärsenhet 
inom koncernen har en god intern kontroll och arbetar i 
enlighet med Peabs fastställda policyer samt övriga 
fastställda styrdokument, processer och verktyg.
Funktionen för bolagsstyrning och 
regelefterlevnad 1)
Funktionen för bolagsstyrning och regelefterlevnad är 
organisatoriskt placerad under VD och rapporterar löpande 
till såväl VD som styrelsen. Dess huvuduppgift är att 
säkerställa Peabs efterlevnad av gällande lagar och regler. 
Det görs genom att till exempel tillhandahålla och 
genomföra utbildningar om relevanta regelverk. Funktionen 
tar även fram och vidareutvecklar styrande dokument och 
arbetar i tvärfunktionella grupper, som Etiska rådet och 
Hållbarhetsrådet, för att effektivisera och kontrollera 
efterlevnaden.
Funktionen för riskhantering och intern 
kontroll 2)
Funktionen för riskhantering och intern kontroll ansvarar för 
att genomföra och följa upp riskanalyser på affärsområdes- 
och funktionsnivå och konsolidera identifierade risker på 
koncernnivå. Riskprocessen utgår från de riskregister som 
varje affärsområde och funktion arbetar i med tillhörande 
ägandeskap, responsplan och handlingsplan. Funktionen 
sammanställer de konsoliderade riskerna i en årlig 
riskrapport samt genomför olika internkontrollaktiviteter för 
att säkerställa efterlevnad.
Intern styrning och kontroll i verksamheten 3)
Peabs styrelse ansvarar för att det finns effektiva rutiner och 
system för koncernens styrning och kontroll avseende den 
finansiella och icke-finansiella rapporteringen. 
Koncernledningen ansvarar för att implementera och 
övervaka de interna styrningsmekanismerna. 
Utgångspunkterna för denna process är fastställda av 
styrelsen i policy för intern styrning och kontroll och bygger 
på komponenterna enligt COSO:s (Committee of Sponsoring 
Organizations of the Treadway Commission) ramverk för 
intern kontroll. Processen struktureras enligt principen om 
tre ansvarslinjer, med ansvarsfördelning från operativ 
verksamhet till extern revision.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön bygger på Peabs kärnvärden och omfattar 
organisationsstruktur, interna regelverk och styrande 
dokument, tilldelning och begränsning av ansvar, 
kompetensförsörjning samt uppföljning av intern styrning 
och kontroll.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande 
styrningen av Peab och för kontrollen av de risker som 
förknippas med verksamheten. Ledningen ansvarar för att 
utveckla och implementera Peabs struktur för intern styrning 
och kontroll i verksamheten inkluderande 
organisationsstruktur, ansvarstilldelning och mandat, 
kompetensförsörjning och uppföljning.
Riskanalys
Riskanalyser genomförs utifrån uppsatta mål i de olika 
verksamheterna i Peab. Riskanalys på verksamhets- och 
projektnivå genomförs enligt process som beskrivs i Peabs 
verksamhetsledningssystem. En övergripande riskanalys 
som inkluderar riskhantering av varje identifierad väsentlig 
risk genomförs årligen i respektive affärsområde och därefter 
i koncernledningen varefter den avrapporteras till styrelsen. 
En utförlig beskrivning av risker och riskhantering i Peab 
finns i avsnittet Risker och riskhantering på sidorna 149-153.
Kontrollaktiviteter
I Peabs verksamhet är kontrollaktiviteter en integrerad del 
av det dagliga arbetet, med syfte att uppnå mål och hantera 
risker effektivt. Dessa aktiviteter baseras på individuellt 
ansvar där varje medarbetare är ansvarig för att följa de 
arbetssätt, processer och styrande dokument som är 
fastställda och återfinns i Peabs 
verksamhetsledningssystem.
Särskilda kontrollmekanismer som ”fyraögonsprincipen” för, 
till exempel, finansiella transaktioner och IT-system med 
behörighetskontroller och attestfunktioner är centrala för att 
upprätthålla denna kontroll.
Vidare har koncernledningen etablerat 
koncernledningsforum för att fokusera på specifika områden 
inom koncernen. Dessa forum, som består av representanter 
från olika koncernfunktioner, följer definierade rutiner och 
styrdokument för att säkerställa effektivitet och efterlevnad 
inom sina ansvarsområden. De övervakar även 
konsekvenser, risker och möjligheter och rapporterar sina 
iakttagelser till koncernledningen. Arbetet inom råden 
avrapporteras löpande till styrelsen.
Externa revisorer
Enligt Peabs bolagsordning ska en eller två revisorer väljas 
av årsstämman. Vid årsstämman 2025 omvaldes Ernst & 
Young AB till bolagets revisor med auktoriserade revisorn 
Jonas Svensson som huvudansvarig revisor för tiden intill 
slutet av årsstämman 2026.
Utöver revision har Ernst & Young AB endast tillhandahållit 
Peab tjänster i form av redovisningskonsultationer samt 
expertis inom hållbarhetsredovisning.
Övriga obligatoriska upplysningar enligt 6 kap 
6 § årsredovisningslagen
• Direkta och indirekta aktieinnehav i bolaget som 
representerar minst en tiondel av röstetalet för samtliga 
aktier i bolaget redovisas i Övriga upplysningar, avsnitt 
Peabaktien.
• Det finns inga begränsningar i bolagsordningen avseende 
hur många röster varje aktieägare kan avge vid en 
bolagsstämma, vilket även framgår i Övriga upplysningar, 
avsnitt Peabaktien.
• I bolagsordningen föreskrivs att tillsättande av 
styrelseledamöter ska ske vid årsstämma i bolaget. 
Bolagsordningen innehåller inte några bestämmelser om 
entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av 
bolagsordningen.
• Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta 
att bolaget ska ge ut nya aktier redovisas i Övriga 
upplysningar, avsnitt Peabaktien.
• Bolagsstämmans bemyndigande till styrelsen att besluta 
att bolaget ska förvärva egna aktier redovisas i Övriga 
upplysningar, avsnitt Peabaktien.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O R T   65
1)  Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
2) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, GOV-1, GOV-2.
3) Införlivad i hållbarhetsrapporten, ESRS 2, G1, GOV-1, GOV-2.

===== SIDA 66 =====

Hållbarhets-
rapport

===== SIDA 67 =====

Innehållsförteckning
Allmän information
ESRS 2 Allmänna upplysningar Sida
Allmänna upplysningar om Peabs hållbarhetsstyrning, strategi, 
påverkan, risker och möjligheter
68
Grund för utarbetande 68
Bolagsstyrning 69
Strategi 73
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 82
Miljöinformation
E1 Klimatförändringar Sida
Strategi 86
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 86
Begränsning av och anpassning till klimatförändringar 87
Mått och mål 88
E2 Föroreningar
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 95
Mått och mål 97
Ämnen som inger (stora) betänkligheter 97
E3 Vatten och marina resurser
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 99
Mått och mål 99
E4 Biologisk mångfald
Strategi 101
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 101
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 105
Mått och mål 107
Resursinflöden 107
Resursutflöden 108
Avfall 109
EU-taxonomiförordningen
Upplysningar enligt EU-taxonomiförordningen 110
Social information 
S1 Den egna arbetskraften Sida
Strategi 118
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 118
Arbetsvillkor 119
Likabehandling och lika möjligheter för alla 120
Andra arbetsrelaterade rättigheter 121
Mått och mål 121
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Strategi 126
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 127
Arbetsvillkor 128
Likabehandling och lika möjligheter för alla 129
Andra arbetsrelaterade rättigheter 129
Mått och mål 129
S3 Påverkade samhällen
Strategi 131
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 131
Mått och mål 132
S4 Konsumenter och slutanvändare
Strategi 134
Hantering av påverkan, risker och möjligheter 134
Mått och mål 135
Bolagsstyrningsinformation
G1 Affärsetik Sida
Företagskultur 138
Skydd för visselblåsare 139
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet 
betalningsrutiner
140
Mått och mål 141
Tilläggsinformation
Sida
Förteckning över datapunkter, inklusive infasade upplysningskrav 142
Förteckning över alla datapunkter som härrör från annan EU-
lagstiftning
144
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E R Ö V R I G  I N F O R M A T I O N H Å L L B A R H E T S R A P P O R T  67

===== SIDA 68 =====

ESRS2
Allmänna upplysningar
BP-1
Allmän grund för utarbetandet av 
hållbarhetsrapporten
Peab har utarbetat den föreliggande hållbarhetsrapporten på 
konsoliderad basis i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL), 
standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), som sedan den 1 juli 
2024 är implementerad i svensk lagstiftning, samt enligt EU:s 
taxonomiförordning. Det innebär att denna hållbarhetsrapport utgår från 
och innehåller information om väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
förknippade med Peabs verksamhet. Dessa har identifierats i vår egen 
verksamhet samt genom direkta och indirekta affärsrelationer i våra 
värdekedjor uppströms och nedströms efter genomförd dubbel 
väsentlighetsbedömning. 
Hållbarhetsrapporten publiceras årligen, följer det finansiella 
räkenskapsåret och omfattar perioden 1 januari till 31 december 2025 
samt ingår som del i Peabs förvaltningsberättelse och är översiktligt 
granskad av revisor. 
För vissa beräkningar har senast tillgänglig information använts, vilket 
innebär att uppgifterna i dessa fall kan avse en annan period än 
räkenskapsåret. De beräkningsperioder som tillämpas redovisas i 
anslutning till respektive beräkning och tillhörande metodbeskrivning.
Hållbarhetsrapporten omfattar Peabkoncernens verksamhet i Sverige, 
Norge, Finland och Danmark och samtliga de bolag där Peab har 
operationell kontroll. Likaså ingår intresseföretag, joint venture-bolag 
och gemensamma verksamheter (joint operations) i den konsoliderade 
hållbarhetsrapporten i samma omfattning som för de finansiella 
räkenskaperna. Vi har inte undantagit något dotterföretag från 
hållbarhetsrapporteringen. Peab har inte heller utelämnat information 
som gäller immateriella rättigheter, know-how eller resultat av 
innovation. Vi har inte utnyttjat undantaget för företag baserade i en EU-
medlemsstat för att undanta information avseende förestående 
utveckling eller frågor under förhandling.
I enlighet med hållbarhetsämnena som definieras i de tio olika ESRS 
standarderna har vi analyserat och bedömt påverkan, risker och 
möjligheter i värdekedjorna uppströms och nedströms. Vi har alltså 
eftersträvat att identifiera och inkludera de olika hållbarhetsämnenas 
förekomst i de delar av värdekedjorna uppströms eller nedströms där vi 
bedömer dem som väsentliga. Totalt har vi definierat åtta olika 
värdekedjor i Peabs verksamhet, som vi bedömer som centrala för 
verksamheten.
Vi har tagit oss an denna omfattande redovisningsstandard med en tanke 
om att den syftar till balanserad, transparent och konsekvent 
redovisning av hållbarhetsinformation och kan fungera som en 
katalysator för de faktiska insatserna samt integrationen av 
hållbarhetsarbetet som del av Peabs kärnverksamhet. I detta arbete har 
vi därför identifierat ett antal utvecklingsområden, och för vissa områden 
konkreta planer.
De hållbarhetsfrågor som Peab har slagit fast som väsentliga presenteras 
i figur 12 på sidan 76. Dessa frågor ligger i linje med vår strategi och 
affärsmodell samt med våra intressenters prioriteringar.
Figur 1: Väsentlighet i värdekedjan           
Väsentligt underämne Uppströms Egen verksamhet Nedströms
E1 Klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar X X X
Begränsning av klimatförändringar X X X
Energi X X X
E2 Föroreningar Ämnen som inger betänkligheter X X X
Ämnen som inger mycket stora betänkligheter X X X
E3 Vatten och marina resurser Vattenuttag X X X
E4 Biologisk mångfald och 
ekosystem
Direkta påverkansfaktorer X X X
Ekosystems omfattning och tillstånd X X
E5 Resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
Resursinflöden X X
Resursutflöden X X
Avfall X
S1 Den egna arbetskraften Arbetsvillkor X
Likabehandling och lika möjligheter för alla X
Andra arbetsrelaterade rättigheter X
S2 Arbetstagare i värdekedjan Arbetsvillkor X
Likabehandling och lika möjligheter för alla X
Andra arbetsrelaterade rättigheter X
S3 Påverkade samhällen Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter X X
S4 Konsumenter och 
slutanvändare
Personlig säkerhet X X
Social inkludering X X
G1 Affärsetik Företagskultur X X
Skydd för visselblåsare X X X
Korruption och mutor X X X
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet 
betalningsrutiner X
 För närmare information om vårt tillvägagångssätt avseende den dubbla väsentlighetsbedömningen, läs mer på sidorna 82-83. 
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   68

===== SIDA 69 =====

BP-2
Upplysningar med avseende på särskilda 
omständigheter
Från och med räkenskapsåret 2025 utarbetas hållbarhetsinformationen 
fullt ut i enlighet med kraven i CSRD och de europeiska 
hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS). Detta innebär att 
redovisningen i än större utsträckning än tidigare följer den 
strukturerade standarden med datapunkter och jämförelsetal, jämfört 
med Peabs redovisning för år 2024 som var inspirerad av CSRD-
ramverket. Därtill har vi för föreliggande redovisningsperiod samlat in 
och sammanställt data med hjälp av ett nytt systemstöd för att öka 
systematiken i arbetet och informationsgivningen.
För datapunkter av kvantitativ karaktär presenteras jämförelsesiffror 
endast i de fall där siffror rapporterats för tidigare redovisningsperioder 
och där vi inte har gjort några metodförändringar. Nya datapunkter som 
inte redovisades i hållbarhetsrapporten 2024 eller i tidigare rapporter 
redovisas därför utan jämförelsetal. Utöver detta har presentationen 
anpassats för att säkerställa ökad transparens, spårbarhet och 
jämförbarhet i linje med ESRS.
Med utgångspunkt i den dubbla väsentlighetsbedömningen säkerställer 
vi att redovisningen fokuserar på de frågor som fångar verksamhetens 
väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Vi reviderade våra väsentliga 
hållbarhetsaspekter i samband med att vi under hösten 2023 samt under 
2024 genomförde denna analys då vi också antog en ny affärsplan för 
perioden 2024-2026. Samtliga hållbarhetsämnen enligt ESRS är 
väsentliga för Peab, även om alla underämnen eller delunderämnen inte 
är det inom varje tematiskt hållbarhetsämne. Peab redovisar sedan 2021 
enligt fyra målområden som innefattar totalt nio externa mål. Sex av 
dessa mål är hållbarhetsrelaterade och är del av Peabs väsentliga 
hållbarhetsaspekter.
Vi har bedömt tidsintervallet konsekvent i rapporteringen i enlighet med 
tidsangivelserna i ESRS 1 för kort-, medellång- och lång sikt:
• Kort sikt: Upp till 1 år
• Medellång sikt: 1 till 5 år
• Lång sikt: Mer än 5 år.
Vi tillämpar de föreslagna definitionerna för tidsintervall för att främja 
jämförbarhet och konsekvens i vår hållbarhetsrapportering och i 
förhållande till andra rapporterande organisationer samt för att 
underlätta för olika intressenters tolkning av våra bedömningar och vår 
efterlevnad av CSRD-regelverket.
Infasning
Som figur 1 på sidan 68 åskådliggör har vi bedömt ett antal 
underkategorier i de tematiska standarderna E4, S1, S2, S3 och S4 som 
väsentliga för Peab, men har valt att tillämpa EU:s Quick Fix för E4, S3 
och S4. Det innebär att vi för dessa standarder endast besvarar 
minimiupplysningskraven (MDR) och SBM-3 i enlighet med Appendix C i 
ESRS1 17 (a-e). 
För att ta del av denna information, läs vidare på:
• E4: Sidorna 100-102
• S3: 130-132
• S4: 133-135
Sammantaget tillämpar Peab infasningsreglerna för följande 
upplysningskrav:
• ESRS 2, SBM-1 (40 b) Strategi, affärsmodell och värdekedja. 
(uppdelning av totala intäkter efter betydande ESRS-sektor)
• ESRS 2, SBM-1 (40 c) Strategi, affärsmodell och värdekedja.  
(förteckning över ytterligare betydande ESRS-sektorer)
• ESRS 2, SBM-3 (48 e) Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell (förväntade finansiella 
effekter)
• E1-9: Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker 
och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter 
• E2-6: Förväntade finansiella effekter genom föroreningsrelaterade 
påverkan, risker och möjligheter
• E3-5: Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och 
möjligheter som har att göra med vattenresurser eller marina resurser
• E4: Samtliga upplysningskrav, förutom MDR och SBM-3
• E5-6: Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och 
möjligheter som har att göra med resursanvändning
• S1-7: Uppgifter om företagets egna arbetskraft som inte är anställda 
• S1-11: Socialt skydd
• S1-12: Andel anställda med funktionsnedsättning
• S1-15: Balans mellan arbete och privatliv
• S3: Samtliga upplysningskrav, förutom MDR och SBM-3
• S4: Samtliga upplysningskrav, förutom MDR och SBM-3
è	För en fullständig förteckning av de upplysningskrav Peab 
rapporterar se figur 69  på sidorna 142-143. 
Metoder och antaganden
Vi har gjort vissa antaganden, bedömningar och uppskattningar i 
rapporteringen av ett antal upplysningskrav. För ett antal datapunkter 
som omfattar värdekedjan uppströms och nedströms, och specifikt 
avseende data för Peabs Scope 3-utläpp samt avfall, har data helt eller 
delvis baserats på indirekta källor, såsom branschschabloner, 
emissionsfaktorer och uppskattningar utifrån finansiella data. Detta 
beror på begränsad tillgång till primärdata från värdekedjorna samt 
beroendet av externa aktörer, vilket ger osäkerhet i redovisade data. 
Redovisade utfallsdata ska därför bedömas med försiktighet. Vi arbetar 
kontinuerligt med att förbättra processer och datakvalitet för 
rapportering. Vi har tillämpat beräkningsmetoderna och 
redovisningsprinciperna konsekvent under räkenskapsåret och för 
jämförelsetal, där sådana finns. Beräkningsmetoder inklusive 
beräkningsfaktorer och redovisningsprinciper beskrivs i anslutning till 
redovisade uppgifter. I de fall avgränsningar och/eller 
redovisningsprinciper har förändrats i någon av de specifika 
upplysningarna för något av de rapporterade åren, anges detta i direkt 
anslutning till redovisad information. Se till exempel närmare 
information om hur vi beräknat utsläppsdata på sidorna 90-93. På dessa 
sidor beskriver vi även hur vi arbetar för att successivt öka 
tillförlitligheten i den data som ligger till grund för rapportering av 
värdekedjornas utsläpp.
Inga rättelser har gjorts av de uppgifter som redovisats för tidigare 
perioder.
Upplysningarna som lämnas i enlighet med ESRS är strukturerade enligt 
de krav som framgår av CSRD (Directive (EU) 2022/2464) och de 
delegerade akterna för ESRS. Hänvisning görs till respektive 
upplysningskrav i redovisningen (t.ex. ESRS 2 BP-2, ESRS E1-6, ESRS E5-4 
etc.). Peab har även beaktat och tillämpat andra etablerade ramverk och 
regelverk i hållbarhetsrapporten. Dessa används i den mån de 
kompletterar eller förtydligar ESRS-kraven och avser:
• GHG-protokollet, som utgör den metodologiska grunden för 
beräkning och rapportering av koncernens växthusgasutsläpp. 
Beräkning av växthusgasutsläpp följer GHG-protokollets Corporate 
Standard (2004, reviderad version) med definitionerna av Scope 1, 2 
och 3 samt tillhörande “Guidance for Scope 3 Accounting and 
Reporting” (2011).
• Nationella regelverk och riktlinjer, såsom vägledningar från Svensk 
kod för bolagsstyrning (kapitel 3, punkt 10) för styrningsrelaterad 
information samt Naturvårdsverkets vägledningar för miljörelaterad 
information.
• Nationella och branschspecifika initiativ, inklusive vägledningar och 
rekommendationer. 
Ta del av metodbeskrivningar i respektive tematiskt ESRS-avsnitt för 
närmare information om mätetal som har koppling till ovanstående 
ramverk och regelverk. 
GOV-1-2
Styrning och hållbarhet
Styrelsens ansvar
Peab har etablerat och fastställt strukturer för styrning och rapportering av 
hållbarhetsfrågor inom bolagets ledning och tillsynsorgan. Styrelsen har 
det övergripande ansvaret för att säkerställa att bolagets verksamhet 
bedrivs i enlighet med principer för hållbar utveckling och att 
hållbarhetsfrågor beaktas i strategiska beslut samt för övervakningen av att 
arbetet är förankrat i påverkan, risker och möjligheter. Detta ansvar är 
formaliserat i ett antal styrdokument fastslagna av styrelsen (Arbetsordning 
för styrelse och i Policy intern styrning och kontroll), som även omfattar 
styrelseutskottens arbete och ansvar kopplat till hållbarhet. Styrelsens 
utskott, framför allt revisionsutskottet, är viktiga i detta arbete. 
I Peab AB:s styrelsearbete säkerställs att relevanta färdigheter och 
kompetenser för att övervaka hållbarhetsfrågor finns eller utvecklas, 
särskilt genom det arbete som utförs inom styrelsens olika utskott. 
Hållbarhetsfrågorna är en integrerad del av beslutsprocesserna och tas 
upp både som egna punkter och som en del av andra punkter på 
styrelsens dagordning.
Peabs styrelse utmärks av kompetenser inom riskhantering, 
bolagsstyrning, affärsstrategi och hållbarhetsfrågor – områden som är 
avgörande för bolagets strategi som ledande samhällsbyggare i Norden. 
Styrelsen består av ledamöter med erfarenhet från bygg- och 
anläggningsbranschen, industriell utveckling samt samhällsplanering, 
vilket innebär kunskap och förståelse för såväl hållbarhetsrisker som -
möjligheter i värdekedjan i bygg- och anläggningsbranschen. 
è	Läs mer om styrelsemedlemmarnas erfarenheter i 
bolagsstyrningsrapporten på sidorna 57-59.
Hållbarhetsrelaterad expertis tillhandahålls och stärks genom de 
specifika ansvarsområdena som tilldelats styrelsens utskott. 
Revisionsutskottet har en central roll i att övervaka och säkerställa 
tillförlitligheten i bolagets hållbarhetsrapportering. Utskottet granskar 
effektiviteten i bolagets interna kontroll och riskhantering. Dessutom 
håller utskottet sig informerat om granskningen av hållbarhetsrapporten 
och dess påverkan på rapporteringens tillförlitlighet. Revisionsutskottet 
rapporterar regelbundet till styrelsen i dessa frågor, vilket säkerställer att 
hållbarhetskompetens kontinuerligt beaktas i styrningen av Peab.
Finansutskottet bidrar till bolagets hållbarhetsarbete genom att 
övervaka finansiella strategier med hänsyn till hållbarhet. Utskottet 
säkerställer att investeringar och finansiella beslut är i linje med bolagets 
långsiktiga hållbarhetsmål.
Ersättningsutskottet, som ansvarar för att bereda beslut om ersättningar 
till ledande befattningshavare, följer och utvärderar hur Peabs 
hållbarhetsmål integreras i belöningssystemen. Det inkluderar att 
säkerställa att incitament till ledande befattningshavare är utformade för 
att främja hållbar utveckling, vilket kräver kunskap om hur 
hållbarhetsfrågor påverkar bolagets långsiktiga mål.
Styrelsens samlade kompetens täcker Peabs väsentliga 
hållbarhetsområden. Genom utskotten med sina specifika 
ansvarsområden relaterade till hållbarhet säkerställer styrelsen att 
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   69

===== SIDA 70 =====

hållbarhetsfrågorna är integrerade i bolagets övergripande strategi och 
verksamhetsbeslut samt minimerar risker.
Peab har även en väl etablerad struktur för arbetstagarrepresentation, 
särskilt genom fackliga organisationer och skyddskommittéer. Dessa är 
involverade i frågor som rör arbetsmiljö, säkerhet, jämställdhet och 
kompetensutveckling. Arbetstagarrepresentanter deltar i 
bolagsstyrningen, bland annat genom representation i styrelsen, vilket är 
i linje med svensk bolagsrätt.
Peabs bolagsstyrningsrapport ger en översikt över styrelsens och 
verkställande ledningens (inklusive vd) sammansättning och mångfald, och 
belyser deras roller, ansvarsområden och kompetens i hållbarhetsfrågor. 
För 2025, bland de stämmovalda ledamöterna utgjorde kvinnor 57 procent 
och män 43 procent, och inklusive arbetstagarrepresentanter och 
suppleanter var fördelningen 50 procent kvinnor och 50 procent män.
è	För mer information, se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 
53-65.
Styrning i verksamheten
Peabs vd och koncernchef ansvarar, med stöd av koncernledningen, för 
hållbarhetsarbetet och -styrningen i verksamheten och ska tillse att 
styrelsen hålls informerad om utvecklingen av bolagets 
hållbarhetsarbete. Hållbarhetsmål och prestationer är en central del i 
utvärderingen och följs upp minst årligen i samband med styrelse- och 
utskottsmöten.
Peabs koncernledning ansvarar för att:
• Övervaka och säkerställa arbete avseende hållbarhetsrelaterad 
påverkan, risker och möjligheter i hela organisationen.
• Säkerställa att hållbarhetsarbetet är integrerat i strategi, 
affärsplanering, riskhantering och investeringsbeslut.
• Övervaka framsteg inom prioriterade hållbarhetsmål, såsom 
minskade växthusgasutsläpp, förbättrad arbetsmiljö och ökad 
jämställdhet.
• Implementera interna kontrollsystem och rapporteringsrutiner för 
hållbarhetsdata. 
Genom denna struktur eftersträvar vi att säkerställa att hållbarhetsfrågor 
är integrerade i Peabs affärsmodell och beslutsfattande. Till stöd finns 
ett antal hållbarhetsrelaterade policyer med tillhörande regler och 
riktlinjer, som alla utgår från Peabs uppförandekod, och som ytterligare 
definierar våra åtgärder inom respektive område Figur 2 sammanfattar 
de viktigaste policyerna.
è	För mer information om policyer och riktlinjer, se 
bolagsstyrningsrapporten på sidan 61. Dessa finns även på Peabs 
webbplats.
Figur 2: Policyer för hållbarhetsfrågor
Policy Innehåll Anpassningar till standarder Beslutas av ESRS 
Uppförandekod Peabs uppförandekod utgör koncernens grundläggande styrdokument för ansvarsfullt agerande 
och beskriver de principer som ska vägleda alla medarbetare och samarbetspartners. Koden är 
koncernövergripande och gäller i hela Peabs värdekedja. Uppförandekoden är en vägledning för 
medarbetarna att fatta korrekta beslut och den är sammanlänkad med Peabs samtliga andra 
styrande dokument (policyer och riktlinjer) som miljöpolicy, riktlinjer om visselblåsning, 
antikorruption, sanktioner, informationssäkerhet, konkurrensrätt samt om processen för 
tillbörlig aktsamhet. Den baseras på internationella ramverk såsom FN:s deklaration om 
mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och 
FN:s Global Compact. Koden innehåller inga undantag eller begränsningar.
• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 
• ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet 
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande 
• FN:s Global Compact 
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter 
• Barnrättsprinciperna för företag 
Styrelsen E1-E5, S1-
S4, G1 
Policy för intern styrning och 
kontroll 
Policyn för intern styrning och kontroll syftar till att säkerställa ändamålsenlig organisation och 
förvaltning av verksamheten, tillförlitlig rapportering samt efterlevnad av lagar och regler. 
Tillämplig på hela verksamheten. Innehåller inga undantag eller begränsningar.
Styrelsen E1-E5, S1-
S4, G1
Leverantörskod Leverantörskod bygger på Peabs uppförandekod och beskriver de krav Peab ställer på sina 
leverantörer, underentreprenörer och samarbetspartners i hela värdekedjan.  Den baseras på 
internationella ramverk såsom FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner, 
OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact. Leverantörskoden 
undertecknas av strategiska partners i samband med att avtal ingås. Policyn gäller för alla 
leverantörer, deras underleverantörer och värdekedjan och innehåller inga undantag.
• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna  
• ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet  
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande  
• FN:s Global Compact 
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter  
• Barnrättsprinciperna för företag 
Styrelsen E1-E5, S1-
S4, G1
Riktlinjer om processen för 
tillbörlig aktsamhet (Due 
Diligence) 
Riktlinjen beskriver hur Peab integrerar tillbörlig aktsamhet ("due diligence") i verksamheten 
för att identifiera, förebygga, mildra och åtgärda negativa konsekvenser på människor och 
miljö. Syftet är att stärka ansvarsfullt företagande, följa relevanta lagar och internationella 
riktlinjer (bl.a. FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer) samt skapa en kultur av 
ansvarstagande inom Peab och bland affärspartners. Riktlinjen innehåller inga undantag.
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande 
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter 
• OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande
Koncernledning E1-E5, S1-
S4, G1 
Miljöpolicy Peabs miljöpolicy innebär att verksamheten ska minimera sin miljöpåverkan genom 
systematiskt miljöarbete, följa relevanta lagar och krav samt arbeta för kontinuerliga 
förbättringar inom områden som resursanvändning, utsläpp och hållbart byggande. Policyn 
fungerar som ett starkt styrmedel för hur Peab integrerar miljöhänsyn i hela verksamheten. 
Policyn omfattar hela Peabkoncernen och dess leverantörer. Innehåller inga undantag.
• ISO 14001 Koncernledning E1-E5
Arbetsmiljöpolicy Peabs arbetsmiljöpolicy innebär att alla som vistas på Peabs arbetsplatser ska ha en säker, 
hälsosam och trygg arbetsmiljö. Peab bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete, förebygger 
risker genom skyddsronder, utbildning och säkra arbetsmetoder, samt säkerställer att både 
medarbetare och underentreprenörer följer samma krav för att minimera olyckor och ohälsa. 
Policy tillämpas fullt  utan undantag. 
• ISO 45001 Koncernledning S1 
Kvalitetspolicy Peab tar ett långsiktigt och förebyggande ansvar för att deras produkter och tjänster håller hög 
kvalitet och bidrar till goda kundrelationer och framtida affärer. Kvalitet är integrerat i den 
dagliga verksamheten genom systematiskt arbetssätt, höga kvalitetsmål och kontinuerlig 
kompetensutveckling. Policyn bygger på Peabs kärnvärden och uppförandekod och gäller hela 
koncernen och dess leverantörer. Policyn gäller hela Peabkoncernen och dess leverantörer, 
utan några avvikelser eller undantagsfall.
• ISO 9001 Koncernledning E1-E5, S1-
S4, G1
Riktlinjer om antikorruption Definierar mutor/smörjmedel, förtydligar Peabs nolltolerans, styr rapportering och utredning av 
misstänkt korruption. Riktlinjerna innehåller inga undantag och gäller fullt ut för alla 
medarbetare, alla nivåer och all verksamhet, och anger en absolut nolltolerans mot korruption.
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande 
• FN:s Global Compact
Koncernledning G1 
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   70

===== SIDA 71 =====

Peab har ett antal koncernledningsforum, som är centrala för 
koncernens styrning. De ansvarar bland annat för att inom sina 
respektive områden övervaka och hantera påverkan, risker och 
möjligheter avseende hållbarhetsrelaterade aspekter. Hållbarhetsrådet, 
som utgörs av COO (Chief Operating Officer), chef för regelefterlevnad, 
chef för icke-finansiell rapportering, chef för investerarrelationer, chef för 
risk och säkerhet, miljöchef samt hållbarhetscontroller och leds av CSO 
(Chief Strategy Officer), arbetar som en tvärfunktionell enhet för att 
övervaka, samordna och utveckla hållbarhetsarbetet i Peab samt 
säkerställa att verksamheten följer interna och externa regleringar, 
standarder och lagar. Medlemmarna arbetar gemensamt för att integrera 
tillbörlig aktsamhet i Peabs styrning, strategi och affärsmodell. Till rådet 
hör också ett antal adjungerade sakfrågeexperter inom 
hållbarhetsområdet, såsom HR, arbetsmiljö och inköp. Rådet utvärderar 
kontinuerligt behovet av kompetens, intern eller extern, inom hållbarhet 
samt föreslår koncernledningen om eventuella behov och resurser. 
Hållbarhetsrådet har genom CSO till uppgift att rapportera om sitt arbete 
till revisionsutskottet och koncernledningen. Rapportering sker 
regelbundet enligt fastställd instruktion, men minst en gång per år. 
Rapporteringen är utformad för att säkerställa strategisk övervakning 
och samordning av Peabs hållbarhetsmål, särskilt i förhållande till 
identifierade klimatrisker, mänskliga rättigheter och transparens i 
leverantörskedjan.
Peabs Etiska råd rapporterar till styrelsen gällande överträdelser av 
uppförandekoden och affärsetik, samt vid behov visselblåsarärenden.
Därtill har varje affärsområde till uppgift att säkerställa att rätt 
hållbarhetskompetens finns i verksamheterna och att de arbetar i 
enlighet med framlagda strategier och beslut. På miljöområdet finns 
även de fyra råden klimatrådet, kemikalierådet, rådet för biologisk 
mångfald och rådet för cirkularitet som samlar ett koncernövergripande 
perspektiv på respektive sakfråga och arbetar för kontinuerliga framsteg. 
Samtliga kompetenser arbetar i enlighet med koncernens affärsplan i 
vilken hållbarhetsarbetet är en integrerad del. En central del i 
affärsplanen är de två koncernövergripande utvecklingsprogrammen 
”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” samt ”Kvalitetssäkrad och 
spårbar värdekedja”, som tar avstamp i ovanstående.
è	För en övergripande illustration av rapporteringsvägar samt 
information om styrning och kontroll och hur tillsyn utövas, läs mer i 
bolagsstyrningsrapporten på sidan 54.
Peab har säkerställt att dess administrativa, ledande och övervakande 
organ besitter, eller har tillgång till, relevant kompetens och expertis för 
att kunna identifiera, bedöma och hantera de väsentliga konsekvenser, 
risker och möjligheter som är kopplade till hållbarhetsfrågor. Denna 
kompetens omfattar områden som miljömässig påverkan, sociala frågor, 
affärsetik, riskhantering samt styrning och efterlevnad. Kompetensen är 
antingen direkt representerad inom styrelsen eller tillgänglig genom 
interna funktioner, externa rådgivare eller utbildningsinsatser. Peab 
genomför regelbundna utvärderingar av kompetensbehov i relation till 
de hållbarhetsfrågor som identifierats som väsentliga genom dubbel 
väsentlighetsbedömning, och uppdaterar sin kompetensprofil därefter.
Peabs ledning, förvaltning och tillsynsorgan tar hänsyn till 
hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och möjligheter i sin strategiska 
styrning och tillsyn genom flera integrerade processer och strukturer. Vi 
arbetar utifrån fyra strategiska målområden som är direkt kopplade till 
hållbarhetsaspekter och som styr koncernens strategiska beslut:
• Nöjdaste kunderna
• Bästa arbetsplatsen
• Mest lönsamma företaget 
• Ledande inom samhällsansvar
Hållbarhetsaspekter utgör en central del av Peabs affärsplaneprocess. 
Beslut om större transaktioner, investeringar och projekt vägs mot våra 
hållbarhetsmål. Investeringar i produktionskapacitet för mer 
klimatanpassade material, såsom ECO-Betong, visar hur 
hållbarhetsmöjligheter vägs in i strategi och investeringar.
Peabs koncernövergripande riskhanteringsprocess inkluderar 
hållbarhetsrelaterade risker i linje med den dubbla 
väsentlighetsbedömningen. 
è	Läs mer i avsnittet risker och riskhantering på sidan 149. 
När det kommer till tillsyn och uppföljning har styrelsen och 
kontrollfunktioner ett tydligt ansvar att följa upp hållbarhetsmål och 
risker, och koncernledningen arbetar verksamhetsnära med att 
säkerställa att Peabs strategi efterföljs. Hållbarhetsrapporten granskas 
slutligen översiktligt av revisorer.
Figur 2 på sidan 70 åskådliggör väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
som förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen eller deras relevanta 
kommittéer behandlar.
GOV-3
Integration av hållbarhetsrelaterade 
resultat i incitamentssystem
Peabs ersättningspolicy ska bidra till företagets strategier, långsiktiga 
värdeskapande och hållbarhet samt att Peab har rätt kompetens på 
ledande positioner, som funktionschefer och nyckelkompetenser. Det 
säkerställs genom de grundläggande principerna att:
• erbjuda marknadsmässig ersättning så att Peab kan attrahera och 
behålla kompetenta ledande befattningshavare. Ersättningsnivåerna 
jämförs regelbundet med andra företag som är verksamma på samma 
marknader.
• erbjuda kort- och långsiktiga incitamentsprogram med fokus på 
ovanstående.
• årligen utvärdera individuella prestationer och måluppfyllelse i för- 
hållande till Peabs finansiella och icke-finansiella resultat.
Peab har integrerat hållbarhetsrelaterade mål i bedömningen av 
prestation för medlemmar i sina styrande organ. Bedömningen sker 
inom ramen för både kortsiktiga och långsiktiga incitamentsprogram, i 
enlighet med bolagets ersättningspolicy som antogs av årsstämman 
2025.
I Peabs nuvarande kortsiktiga incitamentsprogram (STI, short term 
incentive) kopplas incitamenten till företagets strategi i form av 
lönsamhet, miljö och arbetsmiljö. Lönsamhetsmålen uppgår till totalt 66 
procent av det maximala utfallet för rörlig ersättning, medan miljömålet 
och arbetsmiljömålet uppgår tillsammans som mest till 34 procent av det 
totala utfallet. Miljömålet beräknas som ett viktat utfall från 
affärsområdenas prestationer avseende minskning av utsläpp av 
växthusgaser (Scope 1 och 2), och i det ingår att främja miljöförbättrade 
produkter och återbruk. Arbetsmiljömålet är en fallande trend avseende 
allvarliga arbetsplatsolyckor. Dessa mål understryker vårt engagemang 
för att vara ledande inom samhällsansvar i branschen.
De långsiktiga incitamentsprogrammen (LTI, long term incentive) mäter 
de två förutbestämda prestationsmåtten lönsamhet (resultat per aktie 
enligt segmentsredovisning) och utsläppsminskningar (Scope 1 och 
Scope 2) under perioderna 2024-2026 och 2025-2027. Minskning av 
utsläppen av växthusgaser viktas med tio procent av det totala 
prestationsmålet. På rekommendation av styrelsen och efter beslut av 
årsstämman är avsikten att årligen starta nya treåriga program.
De långsiktiga incitamentsprogrammen omfattar cirka 600 personer 
inom Peabkoncernen. Syftet med programmen är att främja Peabs 
strategiska mål och långsiktiga värdeskapande. Vid varje 
programperiods början tilldelas deltagarna ett antal aktierätter baserat 
på fast lön och deltagarkategori. Efter intjänandeperioden får deltagarna 
Peabaktier utan kostnad, förutsatt att de fortfarande är anställda och att 
uppsatta prestationsmål har uppnåtts. Om miniminivån för intervallet för 
prestationsmålet resultat per aktie inte uppnås berättigar aktierätterna 
inte till någon tilldelning av prestationsaktier, medan varje aktierätt 
berättigar till en prestationsaktie om maximinivån i intervallet uppnås. 
Mellan miniminivån och maximinivån sker tilldelning linjärt baserat på 
mellanliggande värden. För prestationsmålet minskade utsläpp av 
växthusgaser krävs att en på förhand fastställd reducering uppnåtts.
Prestationsmålen i de långsiktiga prestationsaktieprogrammen (LTI) 
ser ut enligt följande: 
Figur 3: Prestationsmål
Formel för beräkning 
av utfall Viktning
Resultat per aktie enligt 
segmentsredovisning, 
2024-2026
Miniminivå: 13,50 kr, 
maximinivå 20 kr, linjär 
tilldelning däremellan
90 %
Koldioxidutsläpp (CO2e),
2024-2026
Mindre än 155 000 ton 
koldioxidekvivalenter, 
beräknat på direkta (Scope 1) 
och indirekta utsläpp (Scope 
2) utifrån beräkningsprinciper 
enligt GHG-protokollet
10 %
Resultat per aktie enligt 
segmentsredovisning, 
2025-2027
Miniminivå: 15,00 kr, 
maximinivå 22 kr, linjär 
tilldelning däremellan
90 %
Koldioxidutsläpp (CO2e),
2025-2027
Mindre än 137 000 ton 
koldioxidekvivalenter, 
beräknat på direkta (Scope 1) 
och indirekta utsläpp (Scope 
2) utifrån beräkningsprinciper 
enligt GHG-protokollet
10 %
Peabs ersättningsutskott bereder styrelsens beslut om 
ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för 
ledande befattningshavare. Det följer och utvärderar pågående, och 
under året avslutade, program för rörliga ersättningar för ledande 
befattningshavare. Ersättningsutskottet utvärderar även tillämpningen 
av den ersättningspolicy som årligen fastställs av årsstämman samt 
gällande ersättningsstrukturer och -nivåer i Peabkoncernen. Eventuella 
avvikelser från ersättningspolicyn får endast ske om det är nödvändigt 
för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, hållbarhet eller 
finansiella bärkraft, och ska då motiveras i efterföljande 
ersättningsrapport.
è	Läs mer om ersättningsutskottets ansvar på sidan 63 i 
bolagsstyrningsrapporten samt om ersättningar på Peab på sidorna 
155-158 i not 9 .
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   71

===== SIDA 72 =====

GOV-4
Förklaring om tillbörlig aktsamhet
För att verka för en hållbar verksamhet och minska negativ påverkan på 
människor, miljö och samhälle är arbetet med tillbörlig aktsamhet (due 
diligence) avgörande. Genom att integrera tillbörlig aktsamhet i vår 
styrning, strategi och affärsmodell samt att utgå från vår 
intressentanalys (läs mer  i avsnittet SBM-2 Intressenters intressen och 
synpunkter på sidan 77), vill vi såväl leva upp till interna och externa krav 
och förväntningar som skapa värden för våra intressenter och bidra till 
ansvarstagande i värdekedjan. 
Samtidigt är arbetet med tillbörlig aktsamhet komplext och kräver 
ständig utveckling. Under året har vi identifierat områden där vi behöver 
bli ännu bättre, särskilt när det gäller att stärka riskhanteringen i våra 
leverantörskedjor och att fördjupa samarbetet med affärspartners. 
Under året fick vi till exempel värdefull feedback genom revisioner från  
beställare som belyste områden där vårt arbete kan stärkas ytterligare. 
Den här typen av insikter ger oss vägledning för att kontinuerligt förfina 
och förtydliga våra processer och arbetssätt. Därtill arbetar vi med att 
vidareutveckla våra nyckeltal för att kunna mäta och följa upp arbetet än 
mer effektivt. Hållbarhetsrådet är ansvarigt för att utveckla arbetet med 
tillbörlig aktsamhet och kontinuerligt förbättra dess integrering i Peabs 
styrning och affärsmodell.
Processen avseende tillbörlig aktsamhet grundar sig på FN:s vägledande 
principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag.
Strukturerad process
Vi har en systematisk process för tillbörlig aktsamhet som i korthet 
omfattar följande steg:
Införliva ansvar i policyer och ledningssystem: Våra styrande dokument 
utgör grunden för arbetet med tillbörlig aktsamhet. Uppförandekoden 
(tillbörlig aktsamhet beskrivs i punkt 8) och leverantörskoden (tillbörlig 
aktsamhet beskrivs i punkt 6) beslutas av styrelsen och riktlinjer om 
processen för tillbörlig aktsamhet beslutas av vd. Dessa riktlinjer 
integreras i tillämpliga arbetssätt i hela koncernen samt i värdekedjan 
genom utbildning, kommunikation och efterlevnadskontroller.
Identifiera och utvärdera negativa konsekvenser och risker: Med stöd av 
löpande riskbedömningar, miljöaspektutvärderingar enligt ISO 14001  
och genom den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierar vi faktisk 
och potentiell negativ påverkan inom hållbarhetsområdena. Dessa 
prioriterar vi utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet, och vi fokuserar 
på de mest väsentliga områdena.
Förebygg, mildra och hantera konsekvenser: Vi implementerar åtgärder 
för att förebygga och minimera risker samt mildra vår påverkan. När vi 
identifierar väsentlig påverkan, till exempel i vår leverantörskedja, ska vi 
utveckla handlingsplaner i nära samarbete med affärspartners och andra 
intressenter.
Följa upp och förbättra: Regelbunden uppföljning är en hörnsten i vår 
process. Interna och externa revisioner hjälper oss att säkerställa att våra 
åtgärder är effektiva och att vi lär oss av erfarenheter för att utveckla 
våra arbetssätt. Vi utvecklar metoder, mål och mått för att förbättra 
uppföljningen.
Rapportera och vara transparenta: Vi rapporterar öppet om vårt arbete 
med tillbörlig aktsamhet, med fokus på de största riskområdena och 
vidtagna åtgärder. Transparens är en viktig del av vårt ansvar gentemot 
våra intressenter.
Gottgörelse vid behov: Om vi identifierar negativa konsekvenser arbetar vi 
aktivt för att tillhandahålla eller samverka kring gottgörelse. Det kan till 
exempel inkludera återställande av miljöskador, ekonomisk 
kompensation eller andra avhjälpande åtgärder.
Konkreta exempel på inom vilka områden vi tillämpar tillbörlig 
aktsamhet återges i figur 4 nedan:
GOV-5
Riskhantering och intern kontroll över 
hållbarhetsrapportering
Peab har en process för riskhantering som utgår från riktlinjen för 
riskhantering. Väsentliga risker från den dubbla 
väsentlighetsbedömningen har successivt integrerats i den övergripande 
riskhanteringsprocessen för att säkerställa ett systematiskt riskarbete 
och en samlad riskhantering inom organisationen. 
è	Läs mer i avsnittet risker och riskhantering på sidorna 149-153. 
Peab arbetar med att utveckla det interna kontrollprogrammet avseende 
hållbarhetsrapportering, vilket kommer innefatta såväl kontroller för att 
säkerställa efterlevnad av regulatoriska krav som kontroller för att 
säkerställa att inrapporterade data är rimliga.
Omfattningen, huvudfunktionerna och komponenterna i Peabs 
processer och system för riskhantering och intern kontroll i relation till 
hållbarhetsrapportering är:
Omfattning: Vår riskhanterings- och internkontrollprocess omfattar alla 
affärsområden och koncernfunktioner som är involverade i 
hållbarhetsrapporteringen. Processen bedrivs både på koncernnivå och i 
våra fyra affärsområden.
Huvudfunktioner: Vi använder en metod för riskhantering och intern 
kontroll som inkluderar riskidentifiering, bedömning, hantering och 
övervakning. 
Komponenter: Våra grundläggande komponenter i 
riskhanteringsprocessen är våra riskregister, matris för värdering, system 
för hantering och dokumentation av responsplaner.
Riskbedömningsmetod
Vår riskbedömningsmetod innefattar en riskidentifiering-, värderings- 
och prioriteringsmetodik. Vi strävar efter att använda oss av både 
kvantitativa och kvalitativa analyser för att identifiera och prioritera 
risker. Risker relaterade till metod för datainsamling av 
hållbarhetsrelaterade data har högt fokus.
Integrering i interna funktioner samt rapportering
Vi integrerar resultaten av vår riskbedömning och intern kontroll i 
relevanta interna funktioner och processer genom att:
• Intern kontroll över hållbarhetsdata strävar efter att på sikt följa 
samma processer som för finansiell rapportering.
• Regelbundet utvärdera effektiviteten i intern kontroll för att 
identifiera förbättringsåtgärder enligt  etablerade rutiner.
• Regelbunden rapportering till koncernledning, revisionsutskott och 
styrelse. 
Organisatorisk struktur och styrning av hållbarhetsrapportering
Peab har etablerat funktionen icke-finansiell rapportering för att möta 
kraven på hållbarhetsrapportering. Funktionen är ansvarig för att 
koordinera rapportering, utbilda och informera internt kring standarder 
och rapporteringskrav samt säkerställa etablering av robusta 
dokumenterade processer för hållbarhetsrapportering.
I syfte att säkerställa att hållbarhetsarbetet inom Peab drivs på ett 
koordinerat sätt och efterlever regulatoriska krav finns även det tidigare 
beskrivna hållbarhetsrådet sedan 2023. Rådet har ett tvärfunktionellt 
arbetssätt och arbetar med samtliga frågor (miljö, socialt 
ansvarstagande och affärsetik samt riskhantering och regelefterlevnad, 
inklusive i värdekedjan) för att övervaka och hantera påverkan, risker och 
möjligheter. I arbetet ingår att integrera tillbörlig aktsamhet i Peabs 
styrning, strategi och affärsmodell samt att årligen rapportera om sitt 
arbete och viktiga hållbarhetsrelaterade frågor både till 
koncernledningen och revisionsutskottet. 
è	Läs mer om Peabs hållbarhetsråd i bolagsstyrningsrapporten på 
sidan 64. 
Kontrollmekanismer för att minimera risker i hållbarhetsrapporteringen
Peab har etablerat en strukturerad och systematiserad intern 
kontrollmiljö för att minimera risker i hållbarhetsrapporteringen och 
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   72
  
Figur 4: Grundläggande delar i 
tillbörlig aktsamhet
Syfte Upplysningskrav Sida
Tillbörlig aktsamhet i styrning, 
strategi, och affärsmodell
Säkerställa fungerande intern kontroll, riskhantering och 
rapporteringsvägar internt och genom hela värdekedjan.
ESRS 2 GOV-1
ESRS 2 GOV-2
ESRS 2 GOV-3
ESRS 2 SBM-3
Bolagsstyrning
69
70
71
78-81, 86, 101, 118, 126, 131, 134
61, 62, 65
Samarbete med påverkade 
intressenter
Identifiera, involvera och föra en informerad och ansvarsfull 
dialog med de intressenter som påverkas av verksamhetens 
beslut, risker och påverkan.
ESRS 2 SBM-2
ESRS 2 IRO-1
ESRS 2 MDR-P
77
82, 86, 95, 99, 105, 138
85, 95, 99, 101, 104, 117, 126, 131, 134, 
137
Identifiera och bedöma negativ 
påverkan för miljön och 
människor
Säkerställa en strukturerad, dokumenterad och riskbaserad 
process för att minimera risker och mildra påverkan.
ESRS IRO-1
ESRS 2 SBM-3
82, 86, 95, 99, 105, 138
78-81, 86, 101, 118, 126, 131, 134
Åtgärder för att behandla negativ 
påverkan för miljö och människor
Säkerställa att riktiga, effektiva och proportionerliga åtgärder för 
att minimera konsekvenser vid behov.  
Miljö
Social
Bolagsstyrning
87 (E1), 101 (E4), 105 (E5-2)
119 (S1-4), 131 (S3), 134 (S4)
138 (G1), 140 (G1-3)
Uppföljning av åtgärdernas 
ändamålsenlighet
Säkerställa systematik, dokumentation och att vidtagna åtgärder  
fungerar och justeras vid behov.
Miljö
Social
Bolagsstyrning
88 (E1-4), 101 (E4), 107 (E5-3)
121 (S1-5), 129 (S2-5), 
131 (S3), 134 (S4)
69-70 (GOV 1-2), 140 (G1-3), 141 (G1-4)

===== SIDA 73 =====

säkerställa att den information som rapporteras är korrekt, tillförlitlig 
och förenlig med gällande regelverk.
Arbetet bedrivs genom tydliga roller och ansvar, standardiserade 
arbetsformer samt flera integrerade kontrollmekanismer i 
rapporteringsprocessens samtliga steg. En CSRD-arbetsgrupp, med 
representanter från relevanta koncernfunktioner och verksamheter, 
samverkar löpande under rapporteringscykeln för att säkerställa enhetlig 
tolkning och konsekvent tillämpning av rapporteringskrav.
Kvalitetssäkring sker genom flera nivåer av interna kontroller, där 
rapporterade uppgifter utvärderas, jämförs och valideras enligt fyra-
ögonprincipen. Detta omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa 
upplysningskrav och inkluderar rimlighetsbedömningar, granskningar av 
metod och datakällor samt avstämningar mot finansiell information där 
så är relevant. Interna experter från både centrala funktioner och 
verksamheten bidrar med ämneskompetens och oberoende granskning.
För att möjliggöra en effektiv och spårbar rapporteringsprocess används en 
rapporteringsplattform. Plattformen stödjer insamling, konsolidering och 
dokumentation av hållbarhetsdata samt tillhandahåller funktionalitet för 
versionshantering, roll- och ansvarsfördelning, interna granskningsflöden 
och dokumenterad validering. Detta skapar transparens och säkerställer 
spårbarhet från datakälla till rapporterad upplysning.
Utöver de operativa kontrollerna genomförs fördjupade interna 
granskningar inför årsrapporteringen inom ramen för koncernens arbete 
med icke-finansiell rapportering. Dessa omfattar bland annat 
stickprovskontroller, granskning av underlag och dokumentation samt 
bedömning av efterlevnad av tillämpliga standarder och regelverk, 
såsom ESRS, EU-taxonomin och GHG-protokollet.
Erfarenheter från interna och externa granskningar används för att 
vidareutveckla rapporteringsprocesser, systemstöd och styrande 
dokument, i syfte att kontinuerligt stärka kvalitet, kontroll och 
tillförlitlighet i rapporteringen.
Sammantaget skapar dessa kontrollmekanismer en robust struktur för 
att hantera risker i hållbarhetsrapporteringen och säkerställa att 
rapporterad information uppfyller såväl interna kvalitetskrav som 
externa regulatoriska förväntningar.
Identifiering och hantering av risker 
I samband med den dubbla väsentlighetsbedömningen analyserades 
rapporteringsförmåga och risker per ESRS-standard. Riskbedömningen 
tog utgångspunkt i sannolikhet och konsekvens utifrån spårbarhet, 
verifierbarhet, kompletthet och i den utsträckning det var representativt. 
Kopplat till våra mest väsentliga hållbarhetsområden bedöms Scope 3, 
resursinflöden och -utflöden samt avfall vara förknippade med högst risk 
eftersom de innefattar uppskattningar, manuell insamling och osäkerhet 
i relation till datakälla. Även arbetstagare i värdekedjan är förknippat 
med risk till följd av begränsningar i insyn hos leverantörer och 
underleverantörer. Utvecklingsresurser har prioriterats till dessa 
områden för att säkerställa tekniska lösningar med hög grad av 
digitalisering och spårbarhet. Vidare har vi investerat i utbildning och 
information externt gentemot leverantörerna.
Lägst risk bedöms inom Scope 1 och 2, egna anställda samt regler och 
efterlevnad där fokus har varit att säkerställa komplett dokumentation 
generellt och specifikt beskrivning av intern kontroll. 
Peab verkar i olika branschforum där vi arbetar för förflyttning mot 
standardiserade och enhetliga dataformat inom olika produktkategorier. Det 
hjälper oss att över tid ytterligare öka tillförlitligheten i hållbarhets-
rapporteringen, framför allt inom Scope 3 och resursinflöden och -utflöden.
è	Läs mer om intern kontroll i bolagsstyrningsrapporten på sidan 
65.
SBM-1
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Samverkan mellan affärsområdena i förädlingskedjan och lokal närvaro 
är de två hörnstenarna i vår affärsmodell. De ger synergier i 
verksamheten och hjälper oss att minska vår miljö- och klimatpåverkan, 
främja socialt ansvar och positiv samhällsutveckling samt att bedriva en 
etisk verksamhet.
Peabs verksamhet syftar till att förbättra vardagen där människor lever 
sina liv och att bidra till att bygga hållbara samhällen. Att bygga allt från 
bostäder, skolor, äldreboenden och sjukhus till att anlägga broar, vägar 
och annan infrastruktur är kärnan i vårt hållbarhetsarbete och 
ansvarsfulla företagande. Detta gör vi för kunderna i hela Norden, från 
den lilla inlandsorten i norr och kuststaden i väst till storstaden i söder. 
Affärsmodellen
Med närmare 60 miljarder kronor i omsättning och cirka 13 000 
medarbetare (information om medarbetarna, inklusive geografisk 
fördelning finns på sidorna 121-122 i avsnitt S1 Den egna arbetskraften) 
och var bedrivs verksamheten genom de fyra affärsområdena Bygg, 
Anläggning, Industri och Projektutveckling. Vart och ett står på egna ben 
och har sina kunder. Ibland levererar samtliga fyra affärsområden till en 
kund, ibland har ett enda affärsområde kundrelationen. Den påverkan, 
risker och möjligheter som Peabs verksamhet ger upphov till 
förekommer alltså i dessa affärsområdens verksamheter.
è	Läs mer om Peabs fyra affärsområden på sidorna 53-65.
Styrkan i affärsmodellen ökar när affärsområdena samverkar med 
varandra i förädlingskedjan, från markförvärv till produktion och drift. 
Det ger oss god tillgång till lokala resurser och insatsvaror som egen 
personal, betong, asfalt samt lokala underentreprenörer, vilket ökar  vår 
kontroll över värdekedjan och våra möjligheter att möta kundernas 
behov och omvärldens förväntningar. Framför allt ökar våra möjligheter 
att styra verksamheten i en mer hållbar riktning och minska negativ 
påverkan på människa och miljö. Detta innefattar naturligtvis vårt 
hållbarhetserbjudande i form av till exempel ECO-produkter, återvinning 
och återbruk samt lokalt samhällsansvar på de orter där vi finns. På det 
här sättet minskar vi inte bara verksamhetens negativa påverkan, utan 
skapar långsiktiga och hållbara värden.
Figur 5: Förteckning över betydande ESRS-sektorer: 
Bygg Bygg och ingenjörstjänster CCE
Tillverkning Material, kemikalier, elektronik, fordon m.m. MMB–MMV
Fastigheter Fastigheter och relaterade tjänster RRE
Peabs högförädlade affär i samverkan hjälper oss att nå en bred 
måluppfyllnad. Här listar vi fördelarna med Peabs affärsmodell:
• Ökad förädlingsgrad
• Intäktsdiversifiering och riskspridning
• Investeringsmöjligheter och finansieringsstyrka
• Närproducerat genom lokala resurser (insatsvaror och personal)
• Innovations- och produktutvecklingsförmåga
• Erfarenhetsåterföring
• Skaleffekter och stordriftsfördelar
• Arbetstillfällen och lokal utveckling
Styrningsförmåga mot hållbarhet:
• God arbetsmiljö och säkerhet
• Ökad jämställdhet och mångfald
• Minskad miljö- och klimatpåverkan
• Etisk affärsverksamhet
Peabs värdeskapande sker genom sex huvudsakliga faser i 
förädlingskedjan, genom de fyra affärsområdena: 1) förvärv, 2) 
utveckling och projektering, 3) anskaffning och produktion, 4) anläggning 
och byggnation, 5) avyttring samt 6) drift, underhåll och vidareutveckling 
(se illustration på sidan 10). Affärsområdena och de verksamheter som 
bedrivs inom ramen för dessa har olika logik och är strukturerade efter 
respektive marknads och delmarknads förutsättningar samt indelade 
efter produktsegment och geografi.
Inom affärsområdena Bygg och Anläggning kommer intäkterna från 
entreprenaduppdrag till både privata och offentliga kunder. 
Affärsområde Industri har både entreprenaduppdrag och säljer sina 
produkter och tjänster till de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. 
Affärsområde Projektutveckling säljer bostäder till privatpersoner och 
kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter till privata och 
offentliga beställare.
Hållbarhet i affärsmodell och strategi
Hållbarhet är som beskrivs ovan integrerad i vår strategi och 
affärsmodell och uttrycks i det vi kallar “Närproducerat samhällsbygge”. 
Att verksamheten bedrivs lokalt nära kunden är förutsättningen för bland 
annat för minskade transporter, användning av lokala resurser som 
insatsvaror, material och arbetskraft samt effektivt nyttjande av dessa 
resurser. Det är grunden för vårt hållbara erbjudande samt kontroll och 
ansvar i vår verksamhet och i förädlingskedjan. 
Hållbarhetsmål
Vi styr verksamheten utifrån koncernövergripande mål, flera med tydlig 
koppling till hållbarhet. Våra strategiska målområden Bästa arbetsplatsen 
och Ledande inom samhällsansvar inrymmer Peabs arbetsmiljömål och 
miljö- och klimatmål, liksom målet att främja jämställdhet i branschen.
Våra koncernövergripande mål bryter vi ned i delmål i våra affärsområden 
beroende på verksamhet se figur 6 på sidan 74. Vårt övergripande mål om 
klimatneutralitet speglas i verksamhetsmål som att öka andelen ECO-
Betong i våra entreprenader eller att öka andelen alternativa bindemedel 
i betong- och prefabproduktionen. Resurseffektivitet omsätts till mål som 
att öka andelen återvunnen asfalt i våra beläggningsentreprenader eller 
att minska mängden avfall och svinn i byggentreprenader.
Vår förmåga att öka måluppfyllelsen förbättras i takt med att vi inleder 
dialoger med kunderna i allt tidigare skeden. Våra offentliga kunder – och 
allt oftare även de privata – ställer i allt högre utsträckning specifika krav 
på hållbarhetsprestanda i projekten till nytta för både Peabs och 
kundernas egna hållbarhetsmål. Med tanke på att vår verksamhet är  störst 
i Sverige går denna utveckling att tydligast se i Peabs svenska verksamhet.
Strategiska initiativ och fokusområden
Vi bedriver flertalet strategiska initiativ med koppling till hållbarhet. 
Programmet “Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” syftar till att uppnå 
klimatneutralitet samt trygga försörjningen av kritiska insatsvaror som stål, 
cement, bitumen och bränsle. Programmet bedrivs tvärfunktionellt i 
Peabkoncernen med utsedda arbetsgrupper per utsläppskälla/insatsvara. 
Programmet “Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” syftar till att skapa 
digital spårbarhet av hållbarhetsrelaterad information i vår samlade 
värdekedja. Med ökad spårbarhet kan Peab dels påvisa effekten av våra 
hållbara kund- och affärserbjudanden, dels stärka förmågan att styra mot 
egna hållbarhetsrelaterade mål.
Genom bättre förmåga att styra förädlingskedjan kan vi i större utsträckning 
ta ansvar för hållbarheten i hela leveransen, från ingående material och 
byggtekniska lösningar till arbetskraft, arbetsmiljö, säkerhet och arbetsvillkor 
för alla som finns på våra arbetsplatser.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   73

===== SIDA 74 =====

Hållbarhet i kunderbjudanden
Verksamheten i de fyra affärsområdena har både positiv och negativ 
påverkan. Förutom att vi till exempel bygger vägar för effektivare och 
säkrare transporter handlar många av Peabs projekt om att bidra till den 
pågående klimatomställningen genom att begränsa utsläpp och anpassa 
samhällen till klimatförändringar. Det kan handla om att till exempel 
utveckla hamnar, förbereda markområden och bygga fabrikslokaler för 
att möjliggöra den gröna omställningen eller att möjliggöra för vind- och 
solkraftsproduktion och att dimensionera vatten- och avloppsnät till 
ökade regnmängder.
Utveckling av hållbara kund- och marknadserbjudanden är en hörnsten i 
vår strategi och affärsmodell. Inom affärsområde Projektutveckling, till 
exempel, miljömärker vi idag våra egna bostadsprojekt huvudsakligen 
genom Svanencertifiering. Inom affärsområde Bygg efterfrågar kunder i 
allt fler projekt ett hållbart byggande, energieffektiva fastigheter och 
miljöcertifierade projekt. 
Inom affärsområde Anläggning gör vi betydande satsningar inom vatten- 
och avloppsanläggningar och Peab arbetar med flera industriprojekt som 
är viktiga för klimatomställningen. Vi har idag även projekt vi genomför 
endast med helelektriska arbetsmaskiner. Inom affärsområde Industri 
erbjuder vi marknaden ett brett sortiment av produkter under våra ECO-
varumärken som bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser, jämfört med 
traditionella alternativ. För 2025 uppgick andelen ECO-produkter totalt 
till omkring 35 procent av omsättningen för affärsområde Industri, 
inkluderat försäljning till andra affärsområden i Peab. Vi ökar 
kontinuerligt användningen av produkter med lägre växthusgasutsläpp. 
Under året ökade vi till exempel inblandningen av Merit i ECO-Prefab från 
50 till 70 procent för vissa produkter - och minskade därmed ytterligare 
andelen cement. I övrigt är Peabs ECO-erbjudande detsamma som 
föregående år. Peab är inte verksamt inom sektorn för fossila bränslen, 
har inga förbjudna produkter eller tjänster på våra marknader och har 
inte heller verksamhet som kan komma att ge upphov till väsentlig 
påverkan.
Vi ger våra medarbetare trygga anställningar och meningsfulla yrken 
med utvecklingsmöjligheter. Det handlar om allt från att verka för säkra 
arbetsplatser utan olyckor och att aktivt främja jämställdhet och 
mångfald i den traditionellt mansdominerade bygg- och 
anläggningsbranschen till att begränsa riskerna för etiska överträdelser i 
de komplexa värdekedjorna som kännetecknar 
samhällsbyggnadssektorn. Vi och våra leverantörer har därför ett ansvar 
att agera etiskt och med hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter.
Utmaningar inom hållbarhet
De huvudsakliga utmaningarna vi arbetar med kopplat till hållbarhet kan 
sammanfattas enligt följande:
• Variation i kundbehov och kundkrav
• Tekniska och produktionsmässiga utmaningar
• Spårbarhetsrelaterade utmaningar
• Bred och komplex leverantörsbas
Variation i kundbehov och kundkrav
Ett entreprenadprojekt är sällan likt ett annat. Bredden av kunder och 
variationen i kundbehov och -krav innebär att projekt i hög grad 
kundanpassas och att omfattningen i hållbarhetskraven därmed också 
varierar. Ett bostadshus, ett kontor eller en bro har en livslängd på 
decennier, vilket ofta innebär unika anpassningar och särprägel på 
slutprodukten. 
Tekniska och produktionsmässiga utmaningar
En viktig insats mot ökad hållbarhet är teknisk och produktionsrelaterad 
utveckling. Målet om klimatneutralitet, till exempel,  förutsätter lösningar 
eller alternativ för 1) cement/betong, 2) stål, 3) drivmedel, 4) bitumen/
asfalt, 5) el/energi samt 6) transporter. Idag finns befintlig teknik för att 
delvis minska växthusgasutsläppen, men inte helt. Ny teknik ger ofta nya 
produktionsmässiga utmaningar, såsom att härdningstiden för betong 
ökar ju större inblandningen är av alternativa bindemedel. Ökad 
hållbarhet kräver kontinuerligt utvecklade produktionsmetoder, vilket i 
sin tur kräver resurser och investeringar.
Spårbarhetsrelaterade utmaningar
Den digitala spårbarheten av hållbarhetsrelaterad information är en 
branschgemensam utmaning. En totalentreprenad i byggverksamheten, 
till exempel, är en sammansatt tjänst där mängden ingående insatsvaror 
och produkter är omfattande. Därtill består totalentreprenaden 
vanligtvis av underentreprenader där leverantörer i olika grad  
tillhandahåller arbetskraft och material.
Bred och komplex leverantörsbas
Mängden och variationen av leverantörer och underentreprenörer som vi 
samverkar med  är omfattande och uppgår till omkring 35 000. 
Schakttjänster, till exempel, är ett område där marknaden består av en 
stor mängd fåmansföretag som verkar lokalt. En annan försvårande 
aspekt handlar om typen av inköp, särskilt avseende köpta och 
sammansatta tjänster. Installationer är ett exempel där vi upphandlar 
både installationsarbetet och material från installatören, som i sin tur 
kan ha olika materialleverantörer. Att öka kontrollen och spårbarheten 
avseende leverantörsbasen är en omfattande uppgift, men utvecklas 
kontinuerligt. Delsvar går att finna i mer avgränsad kategori- och 
leverantörsstyrning och ökad branschsamverkan, inte minst för att 
arbeta standardiserat.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   74
  
Figur 6: Hållbarhetsämne Koncernmål Exempel på delmål i våra affärsområden
E1 – Klimatförändringar • Klimatneutralitet senast 2045 
• Koldioxidintensitet för egen produktion -60 % 2030 (jmf. basår 2015)
• Koldioxidintensitet för köpta varor och tjänster -50 % 2030 (jmf. basår 2015)
• Öka försäljningen av ECO-produkter 
• Minska energiintensiteten i våra projekt 
• Öka andelen alternativa bindemedel i vår betongproduktion
E2 – Föroreningar • Senast 2030 ska vi ha fasat ut miljö- och hälsofarliga produkter • Öka andelen unika kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna
E3 – Vatten och marina resurser • Peab har inga koncernmål på området
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem • Senast 2030 ska vi fullt ut skydda, bevara och stärka ekosystem och biologisk 
mångfald
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi • 100 % resurseffektiv verksamhet senast 2040 • Minska avfallsintensitet 
• Öka källsorteringsgrad 
• Öka andelen återvunnen asfalt 
• Öka försäljningen av ECO-Ballast
S1 – Egen arbetskraft • Nollvision och fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor
• Rekrytering av kvinnor i produktionsnära roller  > utbildningsmarknaden
• Främja säkerhetskultur genom riskobservationer, skyddsronder och 
säkerhetspromenader 
• 100  % riskanalys i samtliga arbetsberedningar
S2 – Arbetstagare i värdekedjan • Nollvision och fallande trend avseende allvarliga arbetsplatsolyckor (avser 
underentreprenörer)
• Säkra köp: Minst 75 % av våra inköp görs från leverantörer med skriftliga avtal
• Främja säkerhetskultur genom riskobservationer, skyddsronder och 
säkerhetspromenader    
• Öka andelen inköp från leverantörer med skriftliga avtal
S3 – Påverkade samhällen • Peab har inga koncernmål på området • Lokal sponsring alla projekt inom Bostadsutveckling
S4 – Konsumenter och slutanvändare • Nöjd-Kund-Index >75 • Minskade reklamationskostnader 
• Färre garantiärenden
G1 – Affärsetik • 100 % av medarbetarna har genomfört uppförandekodsutbildning inom en 
tvåårsperiod
Figuren  ovan visar hur vi styr verksamheten utifrån uppställda mål med koppling till hållbarhet. Peab har mål såväl på koncernövergripande nivå som mål nedbrutna på affärsområdesnivå

===== SIDA 75 =====

Figur 7: Peabs ECO-produkter 
Upp till 70 procent lägre utsläpp
• Byter ut minst 30 procent av cementen
• Armering av återvunnet stål
• Grön el i tillverkningen
• Tåg vid långa transporter
Utsläppsminskning samtliga 
ingående delar
• Bostäder -30 procent
• Kommersiella fastigheter – 25 procent
Upp till 60 procent lägre utsläpp
• Alternativa bindemedel, t.ex. ersätter Merit 
cement
• Verifierad miljövarudeklaration (EPD)
100 procent återvunna råvaror
• Tillverkad av återvunna råvaror
• Ersätter eller kompletterar jungfruliga material
• CE-märkt, miljö- och hälsodeklarerad 
(tredjepartsgranskad)
65 procent lägre utsläpp
• Förnyelsebart ersätter fossilt bränsle
• Returasfalt beroende på ändamål
• Verifierad miljövarudeklaration (EPD)
• Upp till 34 procent lägre utsläpp
• Minskad andel stål
• Armering av återvunnen stål
• Alternativa bindemedel, t.ex. ersätter Merit 
cement Verifierad miljövarudeklaration (EPD)
Verksamheten och affärsplanen 2024-2026
Huvudområdena i Peabkoncernens affärsplan för 2024 till 2026 handlar 
om kundfokus, hållbarhet och hållbara erbjudanden samt effektivitet. 
Samverkan i våra geografier är en förutsättning för framgång inom 
samtliga områden. Vi har slagit fast två koncernövergripande 
utvecklingsprogram som stöttar dessa förflyttningar: 
1) ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som, genom att bryta ner 
våra klimatmål i aktivitetsplaner med åtgärder, syftar till att vi ska nå 
våra klimatmål och säkra tillgången till kritiska insatsvaror och 
2) ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som ska stötta det 
förstnämnda programmet och bidra till vårt arbete och ansvarstagande 
med Peabs värdekedjor. Läs mer om dessa program i faktarutorna här 
intill.
Värdekedjor
Med tanke på Peabs breda verksamhet med fyra affärsområden är 
antalet värdekedjor många. Byggverksamheten har en typ av värdekedja, 
medan anläggningsverksamheten har en annan. Affärsområde 
Projektutveckling har sin värdekedja och inom affärsområde Industri 
finns flera värdekedjor genom uthyrningsverksamheten, 
prefabverksamheten samt beläggnings- och 
materialförsäljningsverksamheterna. Ofta finns dessutom variationer 
inom respektive värdekedja, inte minst med tanke på att 
produktionskedjan i bygg- och anläggningsbranschen är komplex med 
många aktörer. I samband med arbetet med Peabs dubbla 
väsentlighetsbedömning analyserade verksamheten de åtta 
huvudsakliga värdekedjorna bygg, anläggning, prefabricerade 
byggelement, uthyrning, beläggning, betong, råvaruförsörjning och 
projektutveckling.
è	Läs mer om Peabs intressenter samt se illustrationen (figur 10) 
på sidorna 76-77. 
Uppströms
Peab hanterar varje år omkring 35 000 leverantörer. Cirka 3 000 
leverantörer står för 80 procent av koncernens totala inköpsvolym. Vi är 
med andra ord en stor inköpare i Norden och har därmed också goda 
möjligheter att främja säkra och hållbara inköp samt 
leverantörssamarbeten.
Vi delar in Peabs totala inköpsvolym i inköpskategorier. Idag har vi 
omkring 260 olika kategorier, varav stommar och fasader, installationer, 
anläggningstransporter och entreprenadmaskintjänster är de största.
För oss är kontinuerlig tillgång till ett antal strategiska insatsvaror – 
cement, bitumen, el, bränslen, stål och vissa träprodukter – en 
förutsättning för samhällsbyggandet. Vi arbetar därför strukturerat med 
dessa insatsvaror för att både säkra tillgången och bidra till deras 
omställning. På så sätt stärker vi Peabs motståndskraft, minimerar 
sårbarheten samt påskyndar omställningen till framtida förnybara 
produkter, lösningar och byggmetoder. 
Det är också vid tillverkningen av dessa material som de största 
utsläppen av växthusgaser uppstår. För att minska de materialrelaterade 
utsläppen har vi stort fokus på att minska utsläpp genom val av material, 
optimerad materialanvändning samt återvinning och återbruk. Allt detta 
kräver samarbete i värdekedjorna med våra leverantörer.
Därtill arbetar vi med att utveckla lösningar som innebär att material 
som idag har stor klimatpåverkan kan substitueras med hänsyn till 
teknologi, prestanda, kvalitet och marknad samt att förutsättningarna 
för återbruk och återvinning förbättras. Det som idag inte anses vara en 
strategisk insatsvara, kan vara det imorgon. 
Detta betyder bland annat att Peab:
• har tvärfunktionella arbetsgrupper som arbetar för att säkerställa 
tillgången till strategiska insatsvaror.
• säkerställer styrning, med beaktande av intressentkrav, i syfte att 
planera för och nå framdrift.
• verkar för god kontroll på försörjningskedjorna och -riskerna.
• har god samverkan med leverantörer.
• tar höjd för teknikutveckling, innovation och kravställning.
Nedströms
Peab har en bred kundbas som spänner över våra fyra affärsområden 
och det totala antalet kunder uppgår till omkring 18 000.
Bygg- och anläggningsbranschen är historiskt sett kunddriven där 
majoriteten av entreprenadprojekten anpassas efter kunders behov. Vi 
tar dock allt oftare en aktiv roll i tidiga skeden i projekterings- och 
designfasen av planerade projekt. Det ger oss ökade möjligheter att 
påverka projekten i en mer hållbar riktning.
Figur 8: Strategiskt initiativ: 
Klimatfärdplan och strategiska 
insatsvaror
Summering av syfte och mål
• Klimatneutralitet
• Trygga försörjning av strategiska insatsvaror
Angreppssätt
• Arbetsgrupper tvärs affärsområden och funktioner inom 
Peabkoncernen
• Åtgärdsplan per utsläppskälla/insatsvara
Strategier
• Kompetensutveckling – för medarbetare och kund
• Produktutveckling – förbättra klimatprestanda i egna 
produkter och tekniska lösningar
• Affärsutveckling – aktivt erbjuda kunderna klimatförbättrade 
alternativ
• Produktionsutveckling – produktval, energieffektivisering och 
förnybar energi i egen produktion
•  Leverantörsutveckling – dialog, kravställning och uppföljningFigur 9: Strategiskt initiativ: 
Kvalitetssäkrad och spårbar 
värdekedja
Summering av syfte och mål
• Skapa digital spårbarhet i vår samlade värdekedja  för 
hållbarhetsrelaterad information för att: Påvisa värdet av 
Peabs hållbara kund- och affärserbjudanden 
• Stärka Peabs förmåga att styra mot egna hållbarhetsrelaterade 
mål 
• Efterleva befintliga och kommande rapporteringskrav
Angreppssätt
• Arbetsgrupper över affärsområden och funktioner inom 
Peabkoncernen
Strategier
• Hållbarhet beaktas i tidigt skede
• Etablering av klimatredovisning som nytt område
• Kravställning på klimatdata från leverantörsledet
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   75

===== SIDA 76 =====

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   76
  
Transporter, drivmedel och energi
Sammansatta tjänster
Underleverantörer
Arbetskraft
Förvärvar
Förädling till insatsvaror, halvfabrikat och produkter
Utvecklar och projekterar
Anskaffar och producerar
Arbetskraft
Anlägger och bygger
Transporter, drivmedel och energi
Driftar, underhåller och vidareutvecklar
Avyttrar
Infrastruktur
Bostäder
Fastigheter
Utomhusmiljöer
1
2
3
4
56
7
8
9
12
11
10
13
14
Figur 10: Peabs värdekedja
Illustrationen visar översiktligt Peabs samlade 
värdekedja samt var vår väsentliga 
hållbarhetsrelaterade påverkan, risker och 
möjligheter förekommer. Se figur 13a och 13b på 
sidorna 80 till 82 för komplett redovisning av 
påverkan, risker och möjligheter.
Påverkan, risker och möjligheter
4
1
Uppströms
1 Markanvändning
2 Ianspråktagande av jungfruliga resurser
3 Utsläpp av växthusgaser
4 Användning av (förnybar) energi
8 Användning av skadliga ämnen
9 Påverkan på ekosystem
Egen verksamhet
1 Markanvändning
2 Ianspråktagande av jungfruliga resurser
3 Utsläpp av växthusgaser
4 Användning av (förnybar) energi
5 Avfallsgenerering
6 Återvinning och återbruk
7 Klimat: Omställnings- och fysiska risker
8 Användning av skadliga ämnen
9 Påverkan på ekosystem
10 Ansvarsfullt företagande
11 Säkra och hälsosamma arbetsplatser
12 Skapande av lokala arbetstillfällen
Nedströms
1 Markanvändning
3 Utsläpp av växthusgaser
13 Påverkan på lokalsamhälle
14 Utformning av trygga och tillgängliga samhällen
Råvaruutvinning
Kraftproduktion
9
8
2
3
3
1
N
ärproducerat 
samhällsbygge

===== SIDA 77 =====

SBM-2
Intressenters intressen och synpunkter
Vi har ständigt pågående dialoger med representanter från våra olika 
intressentgrupper, både de som påverkas eller kan påverkas av vår 
verksamhet och de som för olika syften använder vår 
hållbarhetsrapportering. Till den första kategorin hör kunder, 
leverantörer och medarbetare samt närboende och andra aktörer i 
lokalsamhället. Till den andra hör till exempel befintliga och potentiella 
ägare och investerare, långivare och försäkringsföretag samt andra 
användare som affärspartner, arbetsmarknadens parter, icke-statliga 
organisationer, statliga förvaltningar och akademin.
Det sker kontinuerliga dialoger med representanter för våra olika 
intressentgrupper, på många olika håll i organisationen. Dialogerna sker i 
såväl vardagliga möten med kunder, leverantörer, medarbetare och 
andra intressenter som i mer strukturerade former som 
leverantörsrevisioner, möten med politiker och andra beslutsfattare, 
ägar- och investerardialoger och seminarier på högskolor och andra 
lärosäten. Ett representativt antal intressentdialoger fångar vi upp, 
dokumenterar och analyserar. Dialogernas sammanvägda resultat utgör 
en delmängd både i vår affärsplaneprocess och i den dubbla 
väsentlighetsbedömningen vi genomfört och de hållbarhetsämnen vi 
identifierat som väsentliga.
Vi omformar successivt intressenternas krav och önskemål till hur vi 
bedriver våra projekt och utformar våra erbjudanden, inte minst när det 
gäller den pågående klimatomställningen. Det handlar till exempel om 
utvecklingen av de olika ECO-produkterna eller de två 
koncernövergripande utvecklingsprogrammen. Vi ser tydligt hur det 
faktum att vi driver utvecklingen av vår verksamhet i denna riktning gör 
Peab mer valbart hos kunder, medarbetare, investerare och övriga 
intressenter. I denna kontinuerliga utveckling av vårt hållbara 
erbjudande kan också ingå att vi arbetar alltmer - eller går in - i segment 
som följer av intressenters intressen och synpunkter. Det kan till exempel 
handla om uppdrag inom klimatanpassning, fler och mer komplexa 
uppdrag inom vatten och avloppsinfrastrukturen eller projekt kopplade 
till kraftproduktion. 
Genom att intressentdialogerna ingår som del i Peabs affärsplaneprocess 
fångas de upp i vår strategi och affärsmodell. Två konkreta uttryck av 
detta är de två affärsplaneprogrammen för åren 2024-2026. Eventuella 
ytterligare steg kan komma att genomföras inom ramen för vår nästa 
affärsplaneperiod 2027-2029, som innefattar analyser av våra 
intressentdialoger.
Intressentdialogerna syftar huvudsakligen till att ge oss en fördjupad 
förståelse kring olika krav och förväntningar – idag och imorgon – som 
intressenterna har på vår verksamhet. I dialogerna eftersträvar vi även 
att visa både på våra framsteg i verksamheten och goda exempel och 
initiativ, men också peka på utmaningar. På så sätt vill vi skapa och 
upprätthålla konstruktiva och transparenta samtal samt främja 
samarbete som leder till faktisk hållbar utveckling.
Intressentdialogerna ingår som del i Peabs affärsplaneprocess, inklusive 
genomförda väsentlighetsbedömningar, och har inom ramen för dessa 
arbeten rapporterats till styrelsen samt gåtts igenom i koncernledningen. 
Inom ramen för koncernledningens arbete förekommer kontinuerligt 
diskussioner som har bäring på vad Peabs kunder och andra intressenter 
uttrycker för krav och önskemål.
Figur 11 nedan redovisar Peabs viktigaste intressenter, hur 
dialogformerna med dem ser ut, vilka förväntningar dessa ställer på oss 
och vilka värden Peab skapar för sina intressenter genom sin 
verksamhet.
Figur 11: Intressent Förväntningar på Peab Dialogformer Främsta motparter hos PEAB Skapade värden
Befintliga och potentiella 
medarbetare
Ansvarsfullt etiskt företagande, god arbetsmiljö och hög säkerhet, kompetensutveckling, gott 
ledarskap, likabehandling, jämställdhet och mångfald, goda arbets- och anställningsvillkor, 
medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, samhällsengagemang bland 
annat i form av lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan.
Daglig dialog, medarbetarundersökning, arbetsmiljömätning, 
arbetsmiljödialog, arbetsplatsmöten, facklig samverkan, 
internutbildningar, incidentuppföljning, chefsmöten, mål- och 
utvecklingssamtal, extern undersökning kring arbetsgivarvarumärke, 
samverkan med elever, studenter och utbildningsväsendet.
• HR-funktioner
• Rekryterande chefer
• Löner och ersättningar 
• Meningsfulla arbeten som samhällsbyggare, hos en arbetsgivare som tar 
hållbarhetsansvar 
• Möjlighet till utveckling, utmaning och gemenskap Initiativ för hälsa, säkerhet och 
välmående
Kunder Ansvarsfullt etiskt företagande, professionellt affärsmannaskap, kompetens, resurskapacitet, 
kvalitet, tillgänglighet, erfarenhets- och kompetensåterföring, goda arbets -och 
anställningsvillkor, certifieringar, löpande riskkartläggning och -hantering, medvetenhet och 
åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan, samhällsengagemang bland annat i form av 
lokal utveckling, ansvar längs hela värdekedjan.
Personliga möten, dagliga kontakter, nätverk, samarbetsprojekt, 
dialogmöten, kundträffar, mässor, kundenkäter, frågeformulär från 
kunder, upphandlingar och revisioner.
• Lokala försäljningsorganisationer 
• Olika specialistkompetenser (t.ex. 
teknik, miljö)
• Lösningar och leveranser som förbättrar förutsättningarna för kundernas verksamheter, 
ökar produktiviteten och sänker deras kostnader samt hjälper dem att uppnå sina 
hållbarhetsmål 
• Underlättar kundernas möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling B2C 
(bostadskunder) 
• Underlättar människors vardag Underlättar människors möjligheter att ta ansvar och 
Leverantörer och 
arbetstagare i 
värdekedjan
Ansvarsfullt etiskt företagande, professionellt affärsmannaskap, löpande riskkartläggning och 
riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan (gärna i 
samverkan med leverantören), ansvar längs hela värdekedjan.
Upphandlingar, leverantörsutvärdering, personliga möten, dagliga 
kontakter, leverantörsträffar, leverantörsrevisioner, 
hållbarhetsdialoger och samarbetsprojekt.
• Centrala och lokala 
inköpsorganisationer 
• Platschefer och projektansvariga
• Långsiktiga relationer och affärsmöjligheter för omkring 41 500 leverantörer
• Arbetstillfällen 
• Ger möjligheter att ta ansvar och driva hållbar utveckling
Aktieägare/Investerare Ansvarsfullt etiskt företagande, långsiktig ekonomisk värdeutveckling som skapar årlig 
avkastning, löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad 
miljö- och klimatpåverkan, ansvar längs hela värdekedjan och samhällsengagemang bland 
annat i form av lokal utveckling.
Årsstämma, analytikerkontakter, enkäter från investerare och ägare, 
investerarträffar och -samtal, nationella och internationella 
utvärderingar och rankingar.
• Vd, CFO, IR-chef • Investering som verkar för hållbar utveckling 
• Avkastning på eget kapital 
• Totalavkastning (kurs och föreslagen utdelning)
Aktörer i lokalsamhället Bidrag till lokal samhällsutveckling, kostnadseffektivt byggande och bostäder i olika prisklasser, 
löpande riskkartläggning och riskhantering, medvetenhet och åtgärder för minskad miljö -och 
klimatpåverkan, engagemang i lokal miljövård, lokalt samhällsengagemang bland annat i form 
av integrationsarbete och bidrag till ungas arbetslivserfarenhet, sponsring av lokal 
ungdomsverksamhet, ansvar längs hela värdekedjan.
Studiebesök, samverkansprojekt, informationsträffar, nätverk, 
kontakter med länsstyrelser/kommuner, samråd, miljöredovisningar, 
visionsarbeten, mentorskap, sponsringsprojekt, medborgar- och 
boendedialoger.
• Lokala projektorganisationer
• Ansvariga för Peabs sociala 
ansvar
• Lokala arbetstillfällen 
• Skatter och sociala avgifter 
• Bidrag till långsiktiga hållbarhetsmål, inklusive klimatmål 
• Lokala inköp och lokal försörjning 
• Bidrag till ungas utbildning och utveckling 
• Bidrag till jämställdhet, mångfald och likabehandling 
• Lokal sponsring av civilsamhället
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   77

===== SIDA 78 =====

SBM-3
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
och deras förhållande till strategi och 
affärsmodell
I figurerna 13a och 13b på sidorna 79 till 81 redovisar vi Peabs påverkan, 
risker och möjligheter, i vilken utsträckning påverkan förekommer på 
människa och miljö, var i  värdekedjan påverkan, risker och möjligheter 
uppstår, om den är faktisk eller potentiell samt tidshorisonten på 
påverkan. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter går även att se 
översiktligt i illustrationen på sidan 76 figur 10. I respektive tematiskt 
ESRS-avsnitt beskrivs sedan närmare Peabs hållbarhetsrelaterade 
påverkan (positiv och negativ), risker och möjligheter, inklusive var i 
värdekedjan påverkan finns.  
Den efterföljande figurerna 13a och 13b på sidorna 79-81 sammanfattar 
Peabs väsentliga hållbarhetsområden. Vi har aggregerat utfallet på 
koncernnivå per ESRS-ämne. Den dubbla väsentlighetsbedömningen 
innebär att diagrammet inkluderar samtliga tio ESRS-ämnen som 
väsentliga för Peab, om än inte samtliga underämnen eller 
delunderämnen. Jämfört med föregående rapporteringsperiod, 
förekommer inga förändringar avseende väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter. 
Peab bedömer klimat- och hållbarhetsriskerna som låga på kort och 
medellång sikt och de bedöms ha en begränsad påverkan på Peabs 
finansiella ställning.  
è	Läs mer i not 2 på sidan 163
.
Vi har förmåga att både mitigera risker och dra fördel av möjligheter. Vi 
arbetar med risker, till exempel till följd av klimatförändringar eller 
ansvar i leverantörskedjorna, huvudsakligen genom våra 
affärsplaneprogram och vår process för riskhantering. Vi nyttjar 
möjligheter i verksamheten, till exempel genom uppdrag inom 
klimatanpassning eller att vi som en stor aktör i byggbranschen ställer 
krav på våra leverantörer.
På övergripande nivå och i det korta perspektivet ligger Peabs strategi 
och affärsmodell fast. Vi bedömer att Peabs hållbarhetsrelaterade 
påverkan på människa och miljö inklusive  risker och möjligheter 
adresseras väl i de målsättningar och strategiska utvecklingsprogram  
som är beslutade och pågående.
Peabs affärsplanearbete löper i treårscykler där innevarande affärsplan 
gäller till och med 2026. Under 2026 pågår analys- och planeringsarbete 
inför den nya affärsplanen 2027-2029 där input från den dubbla 
väsentlighetsbedömningen, intressenter och målutfall är vägledande 
inför eventuella förändringar av vårt strategiska hållbarhetsarbete.
.
E1 Klimatförändringar:
• Anpassning till klimatförändringar
• Begränsning av klimatförändringar
• Energi
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi:
• Resursinflöden
•  Resursutflöden
•  Avfall
S1 Den egna arbetskraften: 
• Arbetsvillkor
G1 Affärsetik:
• Företagskultur
• Skydd för visselblåsare
• Korruption och mutor
•
S2 Arbetstagare i värdekedjan: 
• Arbetsvillkor
• Andra arbetsrelaterade rättigheter
E2 Föroreningar:
• Förorening av luft
• Förorening av vatten
• Förorening av mark
• Levande organismer och livsmedelsresurser
• Mikroplast
E3 Vatten och marina resurser:
• Vattenförbrukning
• Utsläpp av vatten
• Vattenutsläpp i haven
• Utvinning och användning av marina resurser
E4 Biologisk mångfald och ekosystem:
• Konsekvenser för arters tillstånd
• Konsekvenser för och beroende av 
ekosystemtjänster
S3 Påverkade samhällen:
• Samhällens civila och politiska rättigheter
• Urfolks rättigheter
S4 Konsumenter och slutanvändare: 
• Informationsrelaterade konsekvenser
G1 Affärsetik:
• Djurskydd
• Politiskt engagemang
E2 Föroreningar: 
• Ämnen som inger betänkligheter
• Ämnen som inger mycket stora betänkligheter
E3 Vatten och marina resurser:
• Vattenuttag
E4 Biologisk mångfald och ekosystem:
• Direkta påverkansfaktorer
• Ekosystems omfattning och tillstånd
S1 Den egna arbetskraften: 
• Likabehandling och lika möjligheter för alla
• Andra arbetsrelaterade rättigheter
S2 Arbetstagare i värdekedjan:
• Likabehandling och lika möjligheter för alla 
S3 Påverkade samhällen:
• Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella 
rättigheter 
S4 Konsumenter och slutanvändare: 
• Personlig säkerhet
• Social inkludering
G1 Ansvarsfullt företagande: 
• Förvaltning av förbindelser med leverantörer, 
inbegripet betalningsrutiner
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   78
  
Diagrammet nedan visar dels att samtliga ESRS-ämnen är väsentliga för Peab, dels i vilken grad de olika ESRS:erna är väsentliga utifrån påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. De färgade  fälten är väsentliga. Enligt Peabs dubbla väsentlighetsbedömning är 
samtliga underämnen  inte väsentliga. 
V
äsentligt
F
inansiell väsentlighet
PåverkansväsentlighetEj väsentligt
Figur 12: Redovisning ESRS-ämnen utifrån Peabs dubbla väsentlighetsbedömning
E
j väsentligt
V
äsentligt

===== SIDA 79 =====

Påverkan, risker och möjligheter som Peab har bedömt som väsentliga genom den dubbla väsentlighetsbedömningen som beskrivs på föregående sida och som hanteras av Peabs koncernledning.
Figur 13a: Påverkansväsentlighet Beskrivning av påverkan Påverkan på människor 
eller miljö
Kategori Tidshorisont
E1 Klimatförändringar 
Anpassning till klimatförändringar:
Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser 
till följd av klimatförändringar
Klimatförändringar med ökade extremväderhändelser kan innebära  risker för driftstörningar i Peabs produktion, 
transportkedjor och leverantörsled. De kan påverka resursförsörjningen och skapar behov av  klimatanpassningsåtgärder.
Negativ
Faktisk
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
E1 Klimatförändringar
Begränsning av klimatförändringar:
Utsläpp (Scope 1, 2 och 3)
Användning av fossildrivna fordon, maskiner och icke-fossilfri energi ger  utsläpp av växthusgaser. Genom omställning till 
eldrivna fordon, maskiner och förnybara energilösningar kan utsläppen minska. Cementtillverkning samt material och tjänster 
producerade med fossil energi bidrar ytterligare till klimatpåverkan, och beroendet av ändliga råvaror innebär samtidigt en 
sårbarhet i värdekedjan.
Negativ
Faktisk
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
E1 Klimatförändringar
Energi: Energianvändning  i fastigheter
Direkta och indirekta utsläpp från uppvärmning och elförbrukning. Förnybar energi samt åtgärder för energieffektiviseringar 
minskar klimatpåverkan.
Negativ
Faktisk
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
E2 Föroreningar
Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter:
Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen
Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen under produktion kan ha negativ påverkan på hälsa, miljö och materiell 
egendom. Användningen försvårar även återvinning och återbruk och kan påverka slutkund om skadliga ämnen byggs in i 
slutprodukten.
Negativ
Potentiell
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Medellång sikt
E3 Vatten och marina resurser
Vattenuttag:
Vattenuttag vid framställning av insatsvaror och råmaterial samt i 
produktion
Vattenuttag kan bidra till vattenbrist, påverka grundvattennivåer, våtmarker och magasin.
Dessa effekter kan orsaka konstruktionsproblem, såsom sättningar i konstruktioner och byggnader och påverka lokala 
ekosystem. Vattenanvändning i fastigheter kan ha påverkan på dagvatten.
Negativ
Potentiell
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Medellång och lång sikt
E4 Biologisk mångfald
Direkta påverkansfaktorer:
Exploatering av jungfrulig mark, skog eller marina miljöer vid tillverkning, 
byggnation och drift: 
– Råvaru- och kraftproduktion
– Byggnation av fastigheter, vägar, hamnar etc.
– Täktverksamhet
Påverkan på ekosystem vid byggnation och markarbete. Negativ
Faktisk
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
E4 Biologisk mångfald
Ekosystems omfattning och tillstånd, hårdgörning av mark:
Asfaltering av ytor eller konstruktioner av betong
Exploatering av naturresurser och hårdgörning av mark kan förändra landskap, påverka mark- och vattenmiljöer, störa 
vattenflöden och öka risken för erosion och översvämningar, vilket försämrar livsmiljöer för flora och fauna.
Negativ
Faktisk
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursinflöden: Användning av jungfruliga och ändliga naturresurser för 
produktion
Kalksten, järnmalm och råolja är exempel på ändliga råvaror som används i produktionen av cement, stål och bitumen, och vars 
utvinning påverkar miljön, utsläpp av växthusgaser samt utarmar icke-förnybara resurser, vilket kan innebära försörjningsrisker.
Negativ
Faktisk
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursutflöden: Förnybara resurser, cirkulära flöden och materialval
Användning av återvinningsbara material och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden, där materialet kan 
användas igen efter end-of-life för produkten. Omsorgsfulla materialval med lång livslängd minskar resursförbrukning och 
klimatpåverkan.
Positiv
Potentiell
Egen verksamhet Medellång och lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursutflöden: Fastigheters påverkan över livscykeln
Om konstruktioner och installationer inte utformas energieffektivt ökar energiförbrukningen under drift, vilket ökar 
klimatpåverkan och driftskostnaderna för slutkunden. Användning av material med kort livslängd ökar behovet av underhåll och 
renoveringar, vilket genererar avfall och ytterligare resursförbrukning samt försvårar cirkulära flöden.
Negativ
Faktisk
Nedströms Medellång och lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Avfall: Spill, rivnings- och schaktmassor
Avfall uppstår vid produktion genom till exempel spill från byggmaterial, rivnings- och schaktmassor. Dessutom kan en design 
som försvårar demontering och återvinning leda till att material går till deponi eller förbränning, vilket ökar miljöpåverkan och 
minskar möjligheten till cirkularitet.
Negativ
Faktisk
Egen verksamhet Kort, medellång och 
lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Avfall: Återbruk och återvinning av material och schaktmassor
Återvinningsbara material, återbruk och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden och minskar resursförbrukning 
och klimatpåverkan. Omsorgsfulla materialval och lång livslängd minskar också behovet av jungfruliga och kritiska råvaror.
Positiv
Potentiell
Egen verksamhet Medellång och lång sikt
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   79

===== SIDA 80 =====

S1 Den egna arbetskraften
Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner
Rimliga ersättningar för anställda, såsom löner, förmåner, flexibla arbetsupplägg, utöver regulatoriska krav kan stödja en god 
levnadsstandard för anställda och deras familjer samt främja medarbetarnöjdhet och arbetsmiljön. Det kan stärka Peabs 
arbetsgivarvarumärke, bredda rekryterings- och kompetensbasen samt minska personalomsättningen.
Negativ
Faktisk
Egen verksamhet Kort, medellång och 
lång sikt
S1 Den egna arbetskraften
Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet
Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan ge projektförseningar och minska verksamhetens effektivitet samt 
hindra attraktion till yrket.
Negativ
Faktisk
Egen verksamhet Kort, medellång och 
lång sikt
S1 Den egna arbetskraften
Likabehandling och lika möjligheter för alla: 
Jämställdhet och mångfald
Brister i mångfalds- och inkluderingsarbetet och oförmåga att ta vara på människors fulla potential kan påverka välbefinnandet 
för medarbetaren, skada Peabs anseende och leda till effektivitetsförluster samt förlorade affärsmöjligheter. Brist på 
jämställdhet kan vara negativ för arbetsplatskulturen, öka personalomsättningen och göra det svårare att attrahera kompetens.
Negativ
Potentiell
Egen verksamhet Kort, medellång och 
lång sikt
S1 Den egna arbetskraften
Andra arbetsrelaterade rättigheter:
Anställning och arbete på frivillig grund
Brister i andra arbetsrelaterade rättigheter kan påverka välbefinnandet för medarbetaren. Vi tillämpar nolltolerans mot alla 
former av brott mot mänskliga rättigheter som barnarbete, människohandel, tvångsarbete eller arbete som sker under någon 
form av hot eller bestraffning.
Negativ
Potentiell
Egen verksamhet Kort, medellång och 
lång sikt
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner
Det finns risker att arbetstagare i värdekedjan utsätts för lönediskriminering eller brister i arbetsvillkor, såsom orimliga 
arbetstider och osäkra, kortvariga kontrakt utan trygghet. Brister i trygga anställningar, orimliga löner och att individer kan fara 
illa.
Negativ
Faktisk
Uppströms Kort, medellång och 
lång sikt
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Arbetsvillkor: Hälsa och säkerhet
Arbetsplatsolyckor, bristande skyddsutrustning och osäkra arbetsförhållanden kan påverka hälsa och säkerhet. Negativ
Faktisk
Uppströms Kort, medellång och 
lång sikt
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Likabehandling och lika möjligheter för alla:
Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen
Det finns risker att arbetstagare i värdekedjan råkar ut för brister i inkluderingsarbete, diskriminering eller trakasserier och att 
rutiner för hantering av diskriminering och trakasserier brister på arbetsplatsen.
Negativ
Potentiell
Uppströms Kort, medellång och 
lång sikt
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Andra arbetsrelaterade rättigheter:
Barnarbete och tvångsarbete
Arbetare i värdekedjan kan utsättas för kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom barnarbete, tvångsarbete eller kränkningar 
av den personliga integriteten.
Negativ
Potentiell
Uppströms Kort, medellång och 
lång sikt
S3 Påverkade samhällen
Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter:
Miljö-, social och samhällspåverkan i byggskeden
Projekt och byggskeden kan påverka lokalsamhällen genom buller, ökad trafik, försämrad boendemiljö eller miljörisker som 
föroreningar. De kan också påverka trygghet, kulturmiljöer och skapa intressekonflikter eller negativ opinion, särskilt vid 
bristfällig dialog.
Negativ
Potentiell
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
S3 Påverkade samhällen
Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter:
Lokal ekonomisk och social utveckling
Genom att stärka relationerna med lokalsamhället och bidra till bostäder, infrastruktur och trygga miljöer främjar vår 
verksamhet lokal utveckling och ett livskraftigt samhällsliv. Detta skapar lokala arbetstillfällen, stärker ekonomin och minskar 
risker för konflikter, förseningar och ökade kostnader.
Positiv
Faktisk
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
S4 Konsumenter och slutanvändare
Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare:
Hälsa och säkerhet i den byggda miljön
Brister i slutprodukter, såsom i tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor eller i säkerhetsstandarder, 
kan påverka konsumenter och/eller slutanvändares hälsa och säkerhet negativt.
Negativ
Potentiell
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
S4 Konsumenter och slutanvändare
Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare:
Tillgång till varor och tjänster och användbarhet
Byggnation med hänsyn till gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och välbefinnande. Individers 
säkerhet samt skydd av barn påverkas av aspekter som ljussättning, öppna ytor och trafiksäkerhet.
Positiv
Potentiell
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
G1 Affärsetik
Företagskultur
En sund företagskultur med starka etiska värden stärker medarbetarnas och externa intressenters förtroende för Peab. Det 
skapar en kultur präglad av ansvar och engagemang och hjälper oss att nå mål och strategier och att skapa långsiktiga värden. 
En sund företagskultur med välförankrad uppförandekod och kärnvärden vägleder medarbetarna i det dagliga arbetet.
Positiv
Faktisk
Uppströms
Egen verksamhet
Kort, medellång och 
lång sikt
G1 Affärsetik
Skydd för visselblåsare
Ett välfungerande och effektivt visselblåsarsystem främjar öppenhet och transparens genom att göra det enkelt och tryggt att 
rapportera anonymt misstänkta oegentligheter. Skydd för visselblåsare är avgörande för att säkerställa att rapportering sker 
utan risk för repressalier. Det bidrar till en ansvarsfull företagskultur och stärker förtroendet för Peab. Bristande kunskap om 
användning av visselblåsarsystemet, om anonymitet inte kan garanteras för visselblåsaren eller oro för repressalier kan ha 
negativ påverkan på såväl individer som organisation.
Negativ
Potentiell
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   80

===== SIDA 81 =====

G1 Affärsetik
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet 
betalningsrutiner
Goda relationer med leverantörer skapar stabila och pålitliga leverantörskedjor, medan brister i att upprätthålla transparens 
och välfungerande samarbetsrutiner riskerar att orsaka skada på människa och miljö.
Negativ
Potentiell
Egen verksamhet Kort, medellång och 
lång sikt
G1 Affärsetik
Korruption och mutor
Korruptionsincidenter kan snedvrida rättvis konkurrens. Negativ
Potentiell
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Kort, medellång och 
lång sikt
I slutet av 2025 hade Peab inte gjort en resiliensanalys av sin affärsmodell i förhållande till sin väsentliga påverkan, risk och möjligheter (SBM-3 48f)
Figur 13b: Finansiell väsentlighet Beskrivning av risker eller möjligheter* Risk eller möjlighet Var i värdekedjan förekommer den Rimlig tidshorisont
E1 Klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar:
Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd 
av klimatförändringar
Klimatförändringar innebär risker kopplade till extremväder, kostnader för klimatanpassning och ökade krav från kund 
och lagstiftning.
Risk  
Potentiell
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Lång sikt
E1 Klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar:
Extremväder, temperaturökningar och andra oförutsedda konsekvenser till följd 
av klimatförändringar
Klimatanpassat byggande, modernisering av VA-infrastruktur och andra tjänster kopplade till klimatanpassning skapar 
nya marknadssegment och stärker Peabs långsiktiga konkurrenskraft.
Möjlighet
Potentiell
Egen verksamhet
Nedströms
Lång sikt
E1 Klimatförändringar
Begränsning av klimatförändringar:
Utsläpp (Scope 3)
Egen tillverkning av material baserat på alternativa bindemedel och förnybar energi innebär en affärsmöjlighet. Möjlighet
Potentiell
Egen verksamhet
Nedströms
Lång sikt
E2 Föroreningar
Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter:
Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen
Vid användning av kemiska produkter finns risker för miljöbrott med juridiska och/eller ekonomiska påföljder samt skada 
på anseende.
Risk  
Potentiell
Egen verksamhet
Nedströms
Lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursinflöden:
Användning av jungfruliga och ändliga naturresurser för produktion
Begränsad tillgång till vissa resurser kan leda till försörjningsrisker och prisökningar, särskilt när få leverantörer dominerar 
marknaden. Avfall som inte kan återbrukas eller återvinnas medför dessutom ökade kostnader. 
Risk  
Potentiell
Egen verksamhet Lång sikt
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursutflöden:
Förnybara resurser, cirkulära flöden och materialval
Cirkulära erbjudanden och ökat återbruk/återvinning av material och schaktmassor skapar affärsmöjligheter. Detta 
minskar behovet av jungfruliga och kritiska råvaror och stärker Peabs cirkularitet.
Möjlighet
Potentiell
Egen verksamhet Lång sikt
S1 Den egna arbetskraften
Hälsa och säkerhet
Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan orsaka förseningar, lägre effektivitet och skada Peabs 
attraktivitet och anseende, vilket kan leda till ekonomiska konsekvenser. Brister i arbetsrelaterade rättigheter kan 
dessutom ge effektivitetsförluster, förlorade affärsmöjligheter samt juridiska eller ekonomiska påföljder. 
Risk  
Potentiell
Egen verksamhet Lång sikt
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Arbetsvillkor: Trygga anställningar och rimliga löner
Brister i trygga anställningar och rimliga villkor hos arbetstagare i värdekedjan kan leda till projektförseningar, avtalsviten 
och andra juridiska eller ekonomiska påföljder samt skada Peabs anseende. Kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom 
barnarbete eller tvångsarbete, kan dessutom medföra juridiska och ekonomiska konsekvenser.
Risk  
Potentiell
Uppströms
Egen verksamhet
Lång sikt
S4 Konsumenter och slutanvändare
Hälsa och säkerhet i den byggda miljön
Brister i slutprodukter, såsom i tekniska installationer, materialval, fukt- och inomhusmiljöfrågor eller i säkerhetsstandarder, 
finns risker för ekonomiska konsekvenser för boende, brukare och Peab, liksom risk för skadat anseende för Peab.
Risk
Potentiell
Nedströms Lång sikt
S4 Konsumenter och slutanvändare
Säkerhet och trygghet i bostads- och stadsutvecklingsprojekt samt 
utomhusmiljöer
Byggnation med hänsyn till gestaltning, trygghet och mobilitet påverkar människors vardagsliv och välbefinnande. 
Individers säkerhet samt skydd av barn påverkas av aspekter som ljussättning, öppna ytor och trafiksäkerhet. God hänsyn 
till ovanstående förebygger risker och främjar kundnöjdhet samt kan gynna anseende och ge affärsmöjligheter. 
Möjlighet
Potentiell
Nedströms Lång sikt
G1 Affärsetik
Korruption och mutor
Korruptionsincidenter kan leda till rättsliga åtgärder, böter och skada på anseende. Risk  
Potentiell
Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Lång sikt
* Aktuella finansiella effekter återfinns i årsredovisningen not 2. Under 2025 bedöms identifierade hållbarhetsrisker inte påverka Peabs finansiella ställning i väsentlig grad. 
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   81

===== SIDA 82 =====

IRO-1
Beskrivning av arbetsgången för att 
fastställa och bedöma väsentlig påverkan, 
risker och möjligheter
Så har vi fastställt väsentlig påverkan, risker och möjligheter
I våra förberedelser för CSRD-lagstiftningen genomförde vi under 2023 
och 2024 den första dubbla väsentlighetsbedömningen för att identifiera 
påverkan, risker och möjligheter samt att kunna slå fast Peabs väsentliga 
hållbarhetsämnen. I enlighet med riktlinjerna i ESRS 1 har vi tillämpat en 
strukturerad metod för att identifiera faktisk och potentiell påverkan 
(negativ och positiv), risker och möjligheter i vår egen verksamhet samt i 
våra värdekedjor, både uppströms och nedströms. Vi har följt OECD:s 
riktlinjer för due diligence och har identifierat och gått igenom 
verksamhetsområden med förhöjd risk för negativ påverkan. I 
bedömningarna har det ingått riskkartläggningar, till exempel av projekt, 
leverantörskedjor och geografiska områden. 
Den dubbla väsentlighetsbedömningen har i korthet innefattat följande 
steg:
Kartläggning av påverkan, risker och möjligheter: Vi har analyserat våra 
aktiviteter, produkter och tjänster i hela värdekedjan – totalt åtta stycken 
– för att identifiera faktiska och potentiella negativa och positiva effekter 
på miljö, människor och samhälle. Detta inkluderar både direkta och 
indirekta effekter.
Intressentdialoger: Vi har genomfört dialoger med nyckelintressenter, 
inklusive kunder, leverantörer, medarbetare och investerare, för att 
förstå deras förväntningar och prioriteringar.
Bedömning av påverkan och finansiell risk per identifierad fråga utifrån:
• Påverkansdimensionen: omfattning, allvar och sannolikhet för 
påverkan på miljö och människor.
• Finansiell dimension: potentiell påverkan på Peabs affärsmodell, 
kassaflöde och långsiktiga värde.
Tröskelvärden och prioritering: Vi har tillämpat tröskelvärden för att 
avgöra vilka frågor som är väsentliga. Frågor som uppfyller kriterier för 
antingen påverkan eller finansiell väsentlighet har inkluderats i 
rapporteringen.
Som tidigare beskrivet innebär Peabs breda verksamhet att vi har olika 
affärsmodeller som genererar intäkter och skapar värde, alla med sina 
olika relationer och beroenden. Med denna utgångspunkt har vi 
analyserat och kartlagt följande åtta huvudsakliga värdekedjor för att slå 
fast våra väsentliga hållbarhetsämnen:
• bygg
• anläggning
• prefabricerade byggelement
• uthyrning
• beläggning
• betong
• råvaruförsörjning 
• projektutveckling
Därtill har vi gjort särskilda analyser av värdekedjorna uppströms för de 
insatsvaror vi identifierat som strategiska för verksamheten: betong, 
cement, bitumen/asfalt, stål, trävaror, el och bränslen. På samma sätt 
har vi analyserat vitvaror. För värdekedjan bygg gjorde vi initialt även 
separata analyser för Sverige, Finland och Norge, och för värdekedjan 
anläggning gjorde vi separata analyser för Sverige och Norge.  
I analyserna har medarbetare från funktionerna miljö, arbetsmiljö, HR 
och controllers deltagit, såväl centralt som på affärsområdes- och 
dotterbolagsnivå. Därtill har kategoriansvariga inom 
inköpsorganisationen kartlagt väsentligheten i våra strategiska 
inköpsvaror. Från koncernledningen har CSO och COO deltagit i 
väsentlighetsbedömningarna, samtidigt som arbetet kontinuerligt har 
stämts av med Peabs koncernledning och styrelse. Arbetet har letts av 
Peabs funktion för icke-finansiell rapportering och med stöd av extern 
rådgivare. 
Våra experter från respektive verksamhet har bedömt väsentligheten per 
värdekedja utifrån de tio ESRS inom områdena miljö (E1-E5), socialt 
ansvar (S1-S4) och affärsetik (G1). Utifrån utfallet av analyserna har vi 
sedan konsoliderat bedömningarna till koncernnivå per ESRS. För 
bedömningarna har vi tagit del av vägledning från EFRAG, gjort egna 
tolkningar utifrån vår verksamhet samt byggt upp en metodik för 
tröskelvärden genom poängsättning och bedömning av värdekedjorna 
för att kunna slå fast väsentlighet. Vi har värderat dialoger med interna 
och externa intressenter utifrån de intressentsammanställningar vi gjort 
för att förstå faktisk och potentiell påverkan. 
En del av processen för att bedöma väsentlighet inkluderar samråd som 
sker på olika nivåer inom Peab. Varje affärsområde har rutiner och 
riktlinjer för aktiviteter som påverkar de samhällen vi verkar i, såsom 
lokala samråd i samband med projektutveckling eller etablering av täkt. I 
enlighet med lagar och förordningar samt demokratiskt fastslagna 
processer deltar vi till exempel i processer för att utveckla 
översiktsplaner tillsammans med kommuner och andra byggherrar och 
bidrar på så sätt till att fastställa grunderna för framtida planprogram. 
När det gäller tillståndspliktiga verksamheter, såsom täkter eller 
miljöfarlig verksamhet som potentiellt skulle kunna ha påverkan på 
samhällen, innefattas medborgardialoger i den reglerade processen.
è	Läs mer om Peabs intressenter på sidan 77. 
Påverkansväsentligheten har vi bedömt för varje hållbarhetsämne 
genom att värdera allvarlighetsgraden och sannolikheten för påverkan, 
risker och möjligheter (beskrivs även på sidan X). Allvarlighetsgraden 
avgörs av skala, omfattning och återställbarhet samt om det finns risker 
avseende mänskliga rättigheter. På samma sätt har vi bedömt potentiell 
påverkan genom en poängskala mellan ett och fem. Allvarlighetsgraden 
utgörs av en skala mellan ett till tre för respektive faktor, där 1 = låg, 2 = 
medel och 3 = hög. För finansiell väsentlighet har vi använt oss av den 
femgradiga skalan vi använder i vårt interna riskarbete. För den 
potentiella omfattningen har vi utgått från respektive affärsområdes 
årliga omsättning. Tidsintervallet för både påverkansväsentlighet och 
finansiell väsentlighet har vi bedömt i enlighet med tidsangivelserna i 
ESRS 1 för kort-, medellång- och lång sikt.
Vi  har tagit hänsyn till risker kopplade till mänskliga rättigheter genom 
vår process för tillbörlig aktsamhet som täcker både den egna 
verksamheten och värdekedjan, baserad på ESRS-kraven för dubbel 
väsentlighetsbedömning  där allvarlighetsgrad väger tyngst. 
Riskkartläggningen har utgått från de internationella riktlinjernaFN:s 
vägledande principer och OECD:s riktlinjer och integrerats i vår samlade 
process för att bedöma påverkan, risker och möjligheter. Vi har 
analyserat identifierade risker i förhållande till Peabs affärsmodell, 
geografiska närvaro och typ av entreprenader, med särskilt fokus på 
risker kopplade till arbetsvillkor, säkerhet i leverantörsledet, påverkan på 
lokalsamhällen samt risker för diskriminering eller annan negativ 
påverkan på utsatta grupper.
Som framgår av diagrammet på sidan78
 har vi bedömt samtliga tio ESRS 
standarderna som väsentliga, om än inte samtliga underämnen eller 
delunderämnen.
Vi utvecklar kontinuerligt vårt arbete med den dubbla 
väsentlighetsbedömningen och dess följder samt förbättrar metodiken, 
liksom vår förmåga att redovisa de upplysningskrav som följer av den 
dubbla väsentlighetsbedömningen. Det gör vi i takt med att vi utvecklar 
verksamheten för att möta de ”gap” vi identifierat.
Utfallet av väsentlighetsbedömningen med påverkan, risker och 
möjligheter följer vi upp genom handlingsplaner, årliga uppdateringar av 
väsentlighetsbedömningen samt regelbunden rapportering till 
koncernledning och styrelse. Detta arbetssätt syftar samtidigt till att 
bekräfta affärsbeslut och strategiska mål, utveckla våra 
hållbarhetsstrategier och nyckeltal samt att säkerställa 
hållbarhetsarbetets integrering i verksamheten.
Inom ramen för de åtta identifierade värdekedjorna har vi 
analyserat risker för negativ påverkan på människor och miljö med 
särskilt fokus på:
Verksamhetsområden: Till exempel identifiering av 
anläggningsprojekt med markarbeten, sanering och 
vattenhantering som innebär risker för förorenad mark, buller, 
vibrationer och påverkan på biologisk mångfald, om 
byggproduktion nära känsliga miljöer som medför risker för utsläpp 
och störningar eller materialproduktion (betong, asfalt, ballast) som 
medför klimatpåverkan och arbetsmiljörisker.
Affärsförbindelser: Vi har analyserat leverantörsled, särskilt vid 
inköp av insatsmaterial och underentreprenörer, utifrån 
arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljöprestanda.
Geografier: Vi har undersökt vår egen verksamhet i Norden och om 
påverkan är lokal, regional eller global, till exempel avseende 
projekt i norra Sverige och Norge där industrisatsningar och 
infrastrukturutbyggnad sker i känsliga naturmiljöer och stadsnära 
byggnationer med påverkan på boendemiljöer, buller och säkerhet. 
Vi har undersökt påverkan utanför Norden, i huvudsak genom 
internationella inköp av material och utrustning.
Därtill har vi bedömt förhöjda risker kopplat till arbetsmiljö i 
produktionen, särskilt vid tunga lyft, höga höjder och 
maskinanvändning.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   82

===== SIDA 83 =====

Peabs påverkan
Peab påverkar genom sin verksamhet inom affärsområdena Bygg, 
Anläggning, Industri och Projektutveckling, vilket framgår i figur 13a och 
13b i avsnitt SBM-3 på sidorna 79-81. Påverkan avser:
• Miljöpåverkan från byggproduktion, markarbeten och 
materialtillverkning (t.ex. utsläpp, påverkan på biologisk mångfald).
• Social påverkan såsom arbetsmiljö, säkerhet och jämlikhet för egna 
medarbetare.
• Etisk påverkan i samband med projekt i till exempel i känsliga miljöer 
eller med särskilda samhällsintressen.
Peab påverkar även genom affärsförbindelser i värdekedjorna, särskilt i 
leverantörsledet och vid samverkan med underentreprenörer och andra 
affärspartners. Påverkan avser:
• Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter hos leverantörer.
• Miljöprestanda hos underleverantörer av insatsmaterial och 
transporter.
• Etiska risker vid samverkan i projektutveckling.
Peab har en uppförandekod för leverantörer och affärspartners, 
genomför leverantörsgranskningar och arbetar med successiv förbättring 
av due diligence-processen. Påverkan, risker och möjligheter från 
affärsförbindelser integreras i väsentlighetsbedömningen och 
rapporteras till koncernledning.
Vid sidan av den dubbla väsentlighetsbedömningen identifieras 
påverkan genom interna riskbedömningar, miljökonsekvensanalyser och 
arbetsmiljörapporter, och hanteras genom styrsystem, utbildning och 
uppföljningar. Peab strävar efter att ta ett helhetsansvar för sin påverkan 
i hela värdekedjan.
Förutom figur 13a och 13b i SBM-3 beskriver vi närmare i respektive 
tematiskt ESRS-avsnitt vilken hållbarhetsrelaterad påverkan (positiv och 
negativ) samt vilka risker och möjligheter respektive hållbarhetsämne 
har eller kan ha, som vi i vår analys har bedömt som väsentlig för Peab. Vi 
anger även om påverkan och riskerna finns i vår egen verksamhet och/
eller i aktiviteter uppströms eller nedströms i värdekedjan. 
è	Läs mer i  figur 13a och 13b på sidorna79
-81. 
Hållbarhetsrisker och -möjligheter och finansiell påverkan
För hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som kan ha finansiell 
påverkan på kort, medellång och lång sikt har Peab en process för att 
identifiera, bedöma, prioritera och övervaka dessa, som är integrerad i 
koncernens övergripande affärsstrategi och riskhantering. Dessa risker 
och möjligheter identifierar vi genom:
• Omvärldsanalyser av förändringar i klimatpolitik, regleringar, 
marknadskrav och teknologisk utveckling (ansvar Hållbarhetsrådet).
• Interna halvårsvisa riskbedömningar inom affärsområdena Bygg, 
Anläggning, Industri och Projektutveckling samt stödfunktioner 
(ansvar riskfunktionen).
• EU-taxonomibedömningar för att identifiera ekonomiska aktiviteter 
med miljömässig betydelse (ansvar funktionerna icke-finansiell 
rapportering och miljö).
• Intressentdialoger med kunder, leverantörer, investerare, 
myndigheter och samhällsaktörer (sammanställs av icke-finansiell 
rapportering).
Vi har vid identifiering av risker och möjligheter konsekvent utgått från 
den väsentliga påverkan som framkommit i den dubbla 
väsentlighetsbedömningen för att på så sätt säkerställa att analys och 
prioriteringar baseras på de mest betydande effekterna på människor 
och miljö.
Avsikten är att än mer strukturerat genomföra scenarioanalyser för att 
förstå långsiktiga effekter och resiliens, inklusive finansiell påverkan.
Identifierade risker är kopplade till klimatförändringar (extremväder, 
förseningar) och ryktesrisker vid bristande socialt ansvar i 
leverantörsledet. Se närmare i figur 13a och 13b i SBM-3.
Dessa processer syftar till att: 1) säkerställa att Peabs affärsmodell är 
robust inför framtida hållbarhetskrav 2) styrka investeringsbeslut och 
affärsutveckling samt 3) hjälpa oss att utforma hållbarhetsmål och 
externa rapporter.
Centrala beroenden för vår verksamhet innebär framför allt tillgång till 
naturresurser (t.ex. ballast, cement), stabila leverantörsled, tillgång till 
kvalificerad arbetskraft och fungerande samhällsinfrastruktur. I vår 
dubbla väsentlighetsbedömning analyserar vi hur dessa konsekvenser 
och beroenden kan leda till finansiella eller strategiska risker och 
möjligheter.
Integration i riskhanteringsprocessen
Peabs koncernövergripande riskhanteringsmodell omfattar alla typer av 
risker, inklusive hållbarhetsrelaterade risker. Det betyder att Peab har 
successivt implementerat sina hållbarhetsrelaterade risker i sin 
riskhanteringsprocess, där dessa bedöms och prioriteras på samma  sätt 
som andra strategiska, operativa och finansiella risker. Syftet är att 
säkerställa att hållbarhetsrisker får rätt uppmärksamhet i 
beslutsfattande och styrning.
Riskerna dokumenteras i ett gemensamt riskregister med hjälp av ett 
systemstöd, vilket möjliggör jämförelse och prioritering mellan olika 
riskkategorier.
Peab har en strukturerad beslutsprocess och ett internt kontrollsystem 
för att säkerställa att hållbarhetsrelaterade risker identifieras, bedöms, 
hanteras och rapporteras på ett korrekt och transparent sätt. Dessa 
processer är integrerade i den övergripande styrnings- och 
ledningsstrukturen, inklusive affärsplaneprocessen på koncern- och 
affärsområdesnivå. Hållbarhetsrisker som bedöms ha hög sannolikhet 
och/eller stor påverkan prioriteras i koncernens riskrapportering till 
ledning och styrelse, vilket också innebär att de beaktas i strategiska 
beslut, investeringsbedömningar och affärsplanering. Likaså diskuteras 
och prioriteras identifierade möjligheter i affärsplaneprocessen samt 
integreras sedan i investeringsbeslut, produktutveckling och 
marknadsstrategier.  
Peabs interna kontrollsystem för hållbarhetsrelaterade frågor omfattar:
• Policyer och riktlinjer, inklusive uppförandekod, miljöpolicy, 
arbetsmiljöpolicy och inköpspolicy.
• Systematiskt förbättringsarbete enligt ISO 14001 och ISO 45001, med 
regelbundna revisioner och uppföljningar.
• Riskhanteringsprocesser där hållbarhetsrisker integreras i den 
koncerngemensamma risksammanställningen.
• Interna kontroller och granskningar, inklusive kontroll av efterlevnad 
av hållbarhetskrav i projekt och leverantörsled.
• Rapportering och uppföljning sker löpande till koncernledning och 
styrelse, med särskilt fokus på väsentliga hållbarhetsfrågor och risker.
Därtill använder vi i allt större utsträckning digitala verktyg för 
datainsamling, analys och rapportering av hållbarhetsdata, följer upp 
mål och nyckeltal samt genomför utbildningar för att säkerställa 
kunskap i organisationen om hållbarhetskrav och interna rutiner.
è	Läs mer om risker och riskhantering på sidorna 149-150 samt i 
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över 
hållbarhetsrapportering på sidan 72 i ESRS2.
IRO-2
Upplysningskrav i ESRS-standarder som 
omfattas av företagets hållbarhetsrapport
Peab har identifierat väsentlig information utifrån utfallet i den dubbla 
väsentlighetsbedömningen vi gjort i enlighet med ESRS 1 kapitel 3.2 och 
som beskrivs ovan. Resultatet av denna process är ämnen med väsentlig  
påverkan, risker och möjligheter som vi redovisar i denna rapport. Där 
det är möjligt har vi tillämpat infasningsmöjligheter. Ämnen som 
bedömts som icke-väsentliga har vi dokumenterat med en kort förklaring 
och har för avsikt att årligen följa upp.
Efter att vi genomfört vår dubbla väsentlighetsbedömning gjorde vi en 
genomgång av de ämnen vi identifierat ha väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter och filtrerade fram de upplysningskrav som sak redovisas i 
denna rapport. Vi utgick från ESRS bilaga A samt EFRAG:s lista över 
upplysningskrav (Implementation Guide IG3). 
è	Se figur 69 Tilläggsinformation på sidorna 142
-143 som listar 
samtliga upplysningskrav med tillhörande hänvisningar som Peab 
redovisar. 
è	Se figur 70 Tilläggsinformation på sidorna 144-147 som listar 
annan EU-lagstiftning.  
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N A L L M Ä N N A  U P P L Y S N I N G A R  –  E S R S  2   83

===== SIDA 84 =====

Miljö E1
ESRS
Klimatförändringar
Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
☑ Anpassning till klimatförändringar
☑ Begränsning av klimatförändringar
☑  Energi

===== SIDA 85 =====

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M  P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A  R A P P O R T E R  O C H  N O T E RÖ V R I G  I N F O R M A T I O N M I L J Ö  E 1 – E 5   85
  
Figur 14 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter Kategori Policyer (MDR-P) Åtgärder  (MDR-A) Mål (MDR-T) Mått (MDR-T)
ESRS E1 Klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Extremväder, temperaturökningar och andra 
oförutsedda konsekvenser till följd av 
klimatförändringar
Klimatförändringar med ökade extremväderhändelser kan innebära  risker för driftstörningar i Peabs 
produktion, transportkedjor och leverantörsled. De kan påverka resursförsörjningen och skapar behov av  
klimatanpassningsåtgärder.
Negativ
Faktisk
Miljöpolicy
Riktlinje Omställningsinvestering
Riktlinje Peab Green Finance Framework
Arbete med 
klimatanpassade  material 
och infastruktur
Diversiering av värdekedjan
Tidiga dialoger med 
beställare 
Extremväder, temperaturökningar och andra 
oförutsedda konsekvenser till följd av 
klimatförändringar
Klimatförändringar innebär risker kopplade till extremväder, kostnader för klimatanpassning och ökade krav 
från kund och lagstiftning. 
Risk  
Potentiell
Riktlinje Omställningsinvestering
Riktlinje Peab Green Finance Framework
Arbete med 
klimatanpassade  material 
och infastruktur
Diversifiering av värdekedjan
Tidiga dialoger med 
beställare 
Extremväder, temperaturökningar och andra 
oförutsedda konsekvenser till följd av 
klimatförändringar
Klimatanpassat byggande, modernisering av VA-infrastruktur och andra tjänster kopplade till 
klimatanpassning skapar nya marknadssegment och stärker Peabs långsiktiga konkurrenskraft.
Möjlighet
Potentiell
Riktlinje Omställningsinvestering
Riktlinje Peab Green Finance Framework
Arbete med 
klimatanpassade  material 
och infastruktur
Diversiering av värdekedjan
Tidiga dialoger med 
beställare 
Begränsning av klimatförändringar
Utsläpp (Scope 1, 2 och 3) Användning av fossildrivna fordon, maskiner och icke-fossilfri energi ger utsläpp av växthusgaser. Genom 
omställning till eldrivna fordon, maskiner och förnybara energilösningar kan utsläppen minska. 
Cementtillverkning samt material och tjänster producerade med fossil energi bidrar ytterligare till 
klimatpåverkan, och beroendet av ändliga råvaror innebär samtidigt en sårbarhet i värdekedjan.
Negativ
Faktisk
Miljöpolicy
Policy Strategiska insatsvaror
Riktlinje Omställningsinvestering
Elektrifiering och förnybara 
bränslen inom fordons- och 
maskinpark 
Energieffektivisering
Klimatneutralitet 2045 
Delmål 2030: -60 % (Jfr. basår 2015)
E1-6 Scope 1 & 2 
GHG-utsläpp
Utsläpp (Scope 3) Egen tillverkning av material baserat på alternativa bindemedel och förnybar energi ger en affärsmöjlighet. Möjlighet
Potentiell
Policy Strategiska insatsvaror
Riktlinje Omställningsinvestering
Tillverkning i egen regi 
Val, design och optimering 
av material (inkl. ECO-
produkter) 
Logistik- och 
transporttjänster 
Leverantörssamarbeten 
Materialinköp
Klimatneutralitet 2045 
Delmål 2030: -50 % (Jfr. basår 2015)
E1-6 Scope 3 GHG- 
utsläpp
Energi
Energianvändning i fastigheter Direkta och indirekta utsläpp från uppvärmning och elförbrukning. Förnyelsebar energi samt åtgärder för 
energieffektiviseringen minskar klimatpåverkan.
Negativ
Faktisk
Miljöpolicy
Riktlinje Omställningsinvestering
Energieffektivisering
Materialval
Delmål 2026: Energiintensitet -30 % (kWh/Mkr) 
(Jfr. basår 2015)
E1-5 
Energiintensitet
ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

===== SIDA 86 =====