FULLTEXT DEL 3 AV 7

Årsredovisning 2025

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

Peab och klimatförändringar
Klimatförändringar påverkar bygg- och anläggningsbranschen, samtidigt
som branschen bidrar till utsläpp av växthusgaser. Att minska
klimatpåverkan och anpassa verksamheten till ett förändrat klimat är
avgörande för Peabs samhällsansvar och långsiktiga värdeskapande.
Innovation, investeringar och samverkan med kunder, leverantörer och
andra aktörer i värdekedjan hjälper oss att minska klimatpåverkan och
stärka vår konkurrenskraft. Genom att integrera klimatfrågan i strategi,
styrning och operativ verksamhet stärker vi vår motståndskraft mot
klimatrelaterade risker och skapar förutsättningar för fortsatta
affärsmöjligheter.
SBM-3
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
och deras förhållande till strategi och
affärsmodell
Peabs verksamhet påverkar klimatet genom hela värdekedjan. De största
utsläppen av växthusgaser har koppling till insatsvaror och material vi
köper in och använder i vår produktion, såsom cement och stål (Scope 3)
då upphettning av kalk samt tillverkning av stål ger upphov till
betydande utsläpp av växthusgaser. Även våra egna
produktionsprocesser (Scope 1 och 2) är källor till växthusgaser, till
exempel genom energianvändning och transporter. Det är därför främst
inom dessa områden våra utsläppsminskande åtgärder finns. Nedströms
skapas utsläpp av växthusgaser genom användning och drift av det vi
levererat och byggt.
Peabs verksamheter påverkas av fysiska risker och omställningsrisker.
Fysiska klimatrisker omfattar extremväder såsom kraftiga regn,
översvämningar, stormar, värmeböljor samt långsiktigt förändrade
klimatförhållanden som stigande havsnivåer. Extremväder riskerar att
påverka resursförsörjningen i leverantörsledet. Det kan även leda till
driftstörningar och förseningar längs leverantörs- och transportledet
samt i den egna produktionen, vilket kan leda till ökade kostnader.
Omställningsrisker och -möjligheter för oss är till exempel ökade
kostnader för utsläpp av växthusgaser till följd av skärpta lagkrav,
förändringar i kundernas kravställningar, teknisk utveckling och ökad
efterfrågan på insatsvaror och förändrade produktionsmetoder, som
möjliggör byggnation med lägre klimatavtryck. De klimatrelaterade
riskerna ingår i koncernens riskhanteringsprocess som uppdateras
årligen.Figur 14 på sidan 85
visar identifierad påverkan, risker och
möjligheter samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt
mål och mått, som beskrivs i detta kapitel.
Vi strävar efter att arbeta strukturerat mot målet om klimatneutralitet
och har en fördel i att vi kan förse vår entreprenadverksamhet och de
projekt vi själva utvecklar med insatsvaror och råvaror genom
affärsområde Industri, vilket förbättrar våra möjligheter att styra mot
lägre utsläpp av växthusgaser.
Samtidigt påverkas förutsättningarna för vår verksamhet av
klimatförändringarna och arbetet med klimatanpassning blir allt
viktigare.
Vi arbetar med resiliens i vår affärsmodell och strategier genom våra
scenario- och riskanalyser. Baserat på identifierade risker vidtar vi
åtgärder för att upprätthålla en robusthet i verksamheten. Ett exempel
på åtgärd som ska verka för resiliens är vår policy för strategiska
insatsvaror som bland annat ska säkerställa tillgång till kritiska
insatsvaror framåt. Det återstår för Peab att göra en sammanhållen
resiliensanalys med koncernövergripande resultat samt tidshorisonter. Vi
arbetar därför vidare med att såväl utveckla arbetet med
resiliensanalyser som att utvärdera behovet av ytterligare åtgärder inom
detta område.
För att möta risker och möjligheter som följer med klimatförändringarna
har Peab integrerat klimataspekter i både strategi och operativ styrning.
Det har vi gjort i huvudsak genom att:
• Vi har identifierat klimatförändringar som en strategisk affärsrisk och -
möjlighet och har därför slagit fast koncernövergripande
klimatrelaterade mål.
• Klimatfrågor är integrerade i affärsplanen för samtliga affärsområden,
med särskilt fokus på utsläppsreducerande åtgärder kopplade till
material, transport, energi och bygglösningar.
• Ett av våra två affärsplaneprogram är “Klimatfärdplan och strategiska
insatsvaror” som på ett strukturerat sätt syftar till att reducera
utsläppen av växthusgaser och ställa om Peabs verksamhet.
• Vi beaktar klimatrelaterade risker och möjligheter i
investeringsbeslut, projektplanering samt anbud och leverantörsval.
• Vi utvecklar steg för steg vårt erbjudande mot lägre klimatavtryck,
bland annat genom ökad användning av klimatförbättrade material
och elektrifiering av maskin- och fordonsparken.
• Vi följer upp faktiskt klimatpåverkan från allt fler projekt.
• Vi samarbetar med kunder för att utveckla klimatförbättrade
byggprojekt.
• Vi kompetensutvecklar inom klimatområdet.
• Vi för miljödialoger med våra leverantörer för att driva på
utvecklingen av produkter med lägre klimatavtryck.
Peab har förmåga att anpassa strategi och affärsmodell till
klimatförändringar genom att integrera klimatrisker och -möjligheter i
projektering, kalkyl och genomförande av projekt. Det innebär att vi styr
mot mer resurseffektiva och klimatneutrala lösningar, ökar
användningen av klimatförbättrade material och anpassar
projektmetoder för att hantera väderrelaterade störningar. Peabs
affärsmodell möjliggör även omställningen genom nära samverkan med
beställare och leverantörer i projekt samt styrning av klimatmål i projekt
och inköp.
Samtliga tre underämnen” anpassning till klimatförändringar,
begränsning av klimatförändringar och energi” är väsentliga för Peab.
è Information om integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i
incitamentssystem samt deras omfattning går att läsa om i ESRS 2-
avsnittet på sidan 71.
IRO-1
Beskrivning av arbetsgången för att
fastställa och bedöma väsentlig
klimatrelaterade påverkan, risker och
möjligheter
För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till
klimatförändringar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor, har vi
genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt den
faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan, risker och
möjligheter från Peabs verksamhet på sin omgivning och omgivningens
påverkan på vår verksamhet. Den dubbla väsentlighetsbedömningen har
omfattat såväl fysiska risker som omställningsrisker samt en bedömning
av hur tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras för och är
känsliga för dessa risker. Bedömningen har gjorts på kort (<1 år),
medellång (1-5 år) och lång sikt (>5år), enligt standardintervallen i ESRS.
Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av
medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla
väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter konsoliderat
bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella
grupperna har i huvudsak bestått av miljö- och klimatspecialister från de
fyra affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare.
Därtill har ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit
i arbetet och funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat
processen.
è Läs mer om processen för att fastställa och bedöma väsentlig
påverkan, risker och möjligheter avseende klimatförändringar på
sidorna 82-83.
Klimatscenarioanalys
Resultatet från en tidigare analys, som Peab utfört med stöd av TCFD:s
rekommendationer, har utgjort underlag för den dubbla
väsentlighetsbedömningen avseende klimat. Denna kvalitativa
scenariobaserade riskanalys bygger på information från myndigheter
(klimatanpassning.se), som har gjort konsekvensbedömningar av
klimatförändringar och deras påverkan på samhället. Analysen fokuserar
på potentiella konsekvenser för Peabs verksamheter ur ett värsta-fall-
scenario, oavsett tidsperspektiv, både vad gäller effekterna vid
omfattande klimatförändringar (enligt RCP 8.5) och effekterna av de
omfattande åtgärder som krävs för att minimera klimatförändringarna i
linje med Parisavtalet (enligt RCP 2.6). Genom att utgå från dessa tydligt
olika vedertagna scenarier identifierar vi de mest allvarliga
konsekvenserna som kan uppstå. De risker och möjligheter vi identifierat
har klassificerats enligt TCFD-modellen, med fysiska risker och
omställningsrisker. Hela koncernens verksamhet omfattas på en
övergripande nivå och alla affärsområden har varit involverade i
analysen.
Dessa scenarioinsikter, tillsammans med Peabs klimatmål och sektorns
klimatfärdplan, är viktiga underlag för verksamhetens mål och strategier
kopplat till klimatförändringar.
Peab har även tagit fram en vägledning och påbörjat arbetet med att
genomföra klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för sina fasta
anläggningar, i linje med EU-taxonomins DNSH-krav för
klimatanpassning. För denna analys av fysiska risker används två olika
klimatscenarier; RCP 4.5 (“medel”) och RCP 8.5 (“värsta fall”).
Klimatförändringar har koppling till
FN:s 7:e och 13:e globala mål för
hållbar utveckling: Hållbar energi för
alla och Bekämpa
klimatförändringarna.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 86

===== SIDA 87 =====

E1-1
Omställningsplan för begränsning av
klimatförändringar
För att nå Peabs långsiktiga mål om att vara klimatneutral 2045 i linje
med det vetenskapsbaserade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet, det vill
säga minska beroendet av fossila bränslen och begränsa
klimatförändringarna, har vi arbetat fram en långsiktig
koncerngemensam strategisk plan som sträcker sig till 2045, vår
Klimatfärdplan. Den har vi konkretiserat i en handlingsplan med
aktiviteter inom ramen för affärsplaneprogrammet Klimatfärdplan och
strategiska insatsvaror, som är ett av Peabs två utvecklingsprogram
under affärsplaneperioden 2024-2026. Peab har inte en fullständig
omställningsplan enligt ESRS 1 paragraf 17, men Klimatfärdplanen och
handlingsplanen utgör tillsammans basen för vårt arbete med
omställningen. Vi arbetar vidare för att säkerställa en komplett
omställningsplan. Såväl klimatfärdplanen som handlingsplanen är
beslutade i koncernledningen. Uppföljningen sker regelbundet i
programmets styrgrupp samt i koncernledningen.
Drivkrafterna för att ställa om och fasa ut fossila bränslen ligger i
Peabkoncernens strategiska mål att vara ledande inom samhällsansvar,
säkerställa en hög och proaktiv regelefterlevnad samt i vår förmåga att
möta en marknad med allt hårdare klimatkrav från kunderna. Vi ser
också att våra klimatrelaterade åtgärder och investeringar, liksom vårt
fokus på ett erbjudande som minskar utsläppen av växthusgaser, stärker
vår konkurrenskraft och möjligheten att öka marknadsandelar.
Centrala drivkrafter för omställningen inkluderar:
• Ökade regulatoriska krav och klimatpolitiska åtaganden på nationell
nivå (till exempel Boverket och klimatdeklarationer) och EU-nivå (till
exempel EPBD, EU-taxonomin).
• Teknologisk utveckling (till exempel inom elektrifierade byggmaskiner
och material med lägre klimatpåverkan vid produktion och
användning).
• Marknadens efterfrågan på byggnader med förbättrade
energiprestanda och minskade utsläpp vid produktionen och över
livscykeln.
En del i arbetet med klimatfärdplanen handlar om att förändra vårt
erbjudande samt att utveckla produkter och integrerade lösningar som
bidrar till att minska Peabs klimatpåverkan. Planen innefattar
investeringar, till exempel i energieffektivisering av våra fabriker och
elektrifiering av maskiner och fordon på våra byggarbetsplatser och
produktionsanläggningar samt reducering av klimatpåverkan från
transporter. Materialval, optimerad materialanvändning och
lågemitterande designprinciper, återvinning och återbruk, inklusive
cirkulär masshantering, är andra områden som innefattar både åtgärder
och investeringar. Vi samarbetar även med leverantörer kring
gemensamma lösningar och påverkar beställarna att ställa krav på
förnybara bränslen, energisnål utrustning samt att använda produkter
och material med lägre klimatavtryck. Därtill söker vi aktivt bidrag för att
kunna göra omställningar i snabbare takt. Framför allt handlar det om
att driva projekt inom forskning och utveckling, ofta i samverkan med
andra aktörer, med inriktning på klimatreducerande teknik och
arbetsmetoder. Det som förväntas bidra mest till att reducera
växthusgasutsläppen under affärsplaneperioden 2024-2026 är
alternativa bindemedel till betong (ca. 40 procent), förnybara bränslen
(ca. 25 procent), materialeffektiv design (ca. 10 procent), återvunnet stål
(ca. 10 procent), energieffektivisering (ca. 5 procent), minskade
transporter (ca. 5 procent) och elektrifiering (ca. 5 procent).
Cirka tio procent av reduktionen i handlingsplanen för
affärsplaneperioden 2024-2026 bedöms vara beroende av investeringar,
samtidigt som många av de övriga åtgärderna innebär ökade
driftskostnader. Det senare har dock inte kvantifierats.
De största inlåsta utsläppen i Peabs verksamhet, som kan försvåra vårt
arbete med att ställa om och nå målet att minska växthusgasutsläppen,
bedöms finnas i material och installationer, fossildrivna arbetsmaskiner
och fordon (ägda och hyrda) samt i byggnader med hög
energianvändning från fossila källor. Material som betong, asfalt, ballast
och stål bidrar till stora utsläpp av växthusgaser och gör det därmed
utmanande för oss att minska växthusgasutsläppen. Samtidigt är
materialen viktiga för att vi ska kunna bedriva våra verksamheter. Vi
arbetar aktivt med att utveckla dessa material och införa nya ingående
delar och produktionsmetoder som bidrar till lägre klimatpåverkan. Det
är också viktigt för oss att integrera livscykelanalyser av
växthusgasutsläpp i våra projekt för att stödja strategiska beslut och
minska de långsiktiga utsläppen.
Baserat på tillgänglig information har Peab inte uteslutits från några EU-
referensvärden eller benchmark som är i linje med Parisavtalet, eftersom
Peabs verksamhet inte omfattas av något av uteslutningskriterierna.
E1-2
Policyer för begränsning av och anpassning
till klimatförändringar
Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast klimat
och energi som väsentliga miljöområden för koncernen. Miljöpolicyn
gäller hela Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är våra chefer som
ansvarar för att implementera miljöpolicyn i sina respektive
verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på Peabs
webbplatser, i koncernens ledningssystem och intranät samt
kommuniceras till relevanta intressenter.
Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt
perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den
egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga
representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,
leverantörer och andra intressenter.
Miljöpolicyn kompletteras av riktlinjer som närmare beskriver Peabs
åtgärder inom klimat och energi. Peab har riktlinjer för
omställningsinvesteringar, som stöttar koncernens arbete med att
minska klimatpåverkan.
Peab har även en koncernövergripande policy för strategiska insatsvaror,
som är antagen av koncernledningen och som COO ansvarar för att
implementera i verksamheten. Policyn anger att vi ska säkerställa
kontinuerlig tillgång till strategiska insatsvaror för vår verksamhet och
att material som idag har klimatpåverkan i så stor utsträckning som
möjligt ska substitueras.
è Läs mer om policyer på sidan 70, figur 2.
Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett
ledningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I
ledningssystemet finns rutiner som kompletterar koncernens policy och
riktlinjer och beskriver hur vi arbetar med att begränsa
klimatförändringar, anpassa oss till dem samt energifrågor.
E1-3
Åtgärder och resurser med avseende på
klimatförändringspolicy
Vi arbetar med en rad åtgärder för att minska vår klimatpåverkan samt
göra klimatanpassningar, inte minst genom utveckling av
klimatförbättrade produkter. Våra förutsättningar att minska
klimatpåverkan i vår egen verksamhet samt uppströms och nedströms i
värdekedjan avgörs till stor del av rätt beslut i tidiga projektskeden. Ofta
kräver det samverkan genom tidiga dialoger med kunder och andra
samarbetspartners och tydligt definierade projektmål. Med andra ord
sker vår klimatomställning huvudsakligen successivt genom de projekt -
ofta entreprenadprojekt - vi har i uppdrag att genomföra. Vi arbetar
därför aktivt tillsammans med leverantörer och beställare för att hitta
lösningar som minskar utsläppen av växthusgaser. I projekteringsfaser
ingår idag allt oftare klimatanpassningsåtgärder som en integrerad del,
där vi tillsammans med beställare till exempel kan behöva förstärka
konstruktioner för att tåla extremväder eller bygga med hänsyn till
havsnivåhöjningar. Därtill är utvecklingsarbetet som bedrivs inom
koncernen avseende produkt, logistik och metoder viktigt för Peabs
förmåga att minska klimatpåverkan.
Vi fokuserar på våra erbjudanden kring klimatförbättrade produkter med
både utveckling av alternativa bindemedel i betong och asfalt samt ökad
användning av dessa produkter i våra projekt, transporter, övergång till
förnybar energi och elektrifiering, energieffektivisering av vår produktion
och byggarbetsplatser med lägre klimatbelastning. Tidplanen för arbetet
med dessa åtgärder bygger på våra utsläppsmål 2030 samt målet om
klimatneutralitet 2045. Våra åtgärder inom områdena materialrelaterade
utsläpp, energianvändning och transporter kan sammanfattas enligt
följande:
Materialrelaterade utsläpp
Eftersom materialrelaterade utsläpp är den största källan till
växthusgaser i vår verksamhet fokuserar vi på att minska utsläpp genom
val av material, designa och optimera materialanvändningen samt
återvinna och återbruka. I det här arbetet är våra ECO-produkter
avgörande och vi vidareutvecklar dem kontinuerligt. För att ytterligare
minska sårbarheten i verksamheten har vi under de gångna åren
intensifierat arbetet med att bredda leverantörsbasen avseende våra
strategiska insatsvaror, både utifrån risken att klimatförändringar kan
påverka vår resursförsörjning och för att vi ska minska beroendet av
fossilbaserade produkter.
Betong
Cement fungerar som bindemedel i betong och står för 90 procent av
betongens klimatpåverkan. Därför använder och utvecklar vi alternativa
bindemedel som genererar lägre utsläpp. Vi tillverkar det slaggbaserade
bindemedlet Merit, som till allt större del kan ersätta cementen i betong.
Tillverkningen av ett ton Merit genererar ett klimatavtryck som
motsvarar knappt en tiondel av det som uppstår vid tillverkningen av ett
ton cement. Det innebär ett väsentligt lägre klimatavtryck från den
klimatförbättrade betongen. Med hjälp av Merit kan vi idag erbjuda
marknaden ECO-Betong, ECO-Prefab, ECO-Stomme och ECO-Pålar och
kan minska växthusgasutsläppen från betong med uppemot 70 procent
jämfört med traditionell betong, samtidigt som uttaget av jungfrulig
kalksten reduceras.
Sedan 2024 använder vår svenska betong- och entreprenadverksamhet
ECO-Betong (steg 1) som sin standardbetong, vilket innebär att varje
enskilt projekt minskar utsläppen av koldioxid med minst tio procent i
betongbyggnadsdelar, jämfört med betong som endast innehåller
cement som bindemedel.
Vår ECO-Prefab produceras med klimatförbättrad betong, armering av
återvunnet stål och i produktionsanläggningarna använder vi grön el. I
ECO-Stomme och ECO-Pålar använder vi också klimatförbättrad betong
och återvunnet stål.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 87

===== SIDA 88 =====

Stål
Tillverkning av stål i masugnar innebär också utsläpp av växthusgaser.
Genom Peabs partnerskap med stålproducenten SSAB kring fossilfritt
stål, planerar vi att så snart bolagets produktion är i gång börja använda
stål som tillverkats fossilfritt i våra bygg- och anläggningsprojekt. Peab
och SSAB har i begränsad skala även börjat samarbeta kring leveranser
av SSAB Zero, vilket är stål baserat på återvunnet stål som är fossilfritt
tillverkat och transporterat. Vidare har vi samarbetat i ett
forskningsprojekt som färdigställdes 2025, med finansiering från Svenska
Byggbranschens utvecklingsfond (SBUF), där vi utrett möjliga
utsläppsbesparingar inom bygg- och anläggningsbranschen med hjälp av
den vätgasbaserade HYBRIT-tekniken.
Energirelaterade utsläpp
ECO-Asfalt är ett exempel på hur vi i produktionen använder förnybara
energislag för att minska klimatpåverkan. Vår tillverkning av ECO-Asfalt
bygger på att biobränslen istället för fossila bränslen används vid
torkning och uppvärmning av stenmaterialet, som är det mest
energikrävande momentet i tillverkningsprocessen. Det halverar
klimatpåverkan, utan att slutproduktens egenskaper påverkas. Idag har
dotterbolaget Peab Asfalt cirka 90 asfaltverk i Norden. Av dessa erbjuder
20 asfaltverk i Sverige ECO-Asfalt, sex i Danmark och sju i Finland. Utöver
de energirelaterade aspekterna kopplat till asfalten arbetar vi även med
att öka andelen återvunnen asfalt samt att genomföra provläggningar av
asfalt med biomaterial, för att delvis ersätta det oljebaserade
bindemedlet bitumen.
Energikraven i bygg- och anläggningsbranschen blir högre och större
fokus riktas även på energianvändningen i själva byggprocessen.
Dotterbolaget Lambertsson erbjuder byggbodar med goda energivärden.
Bolaget tillhandahåller sina kunder även plattformen Lambertsson
Control, som är ett system för övervakning, mätning och styrning av
driftsmiljön på byggarbetsplatserna och ger möjligheter att mäta och
styra energi- och vattenförbrukning på ett projekt. Energiförbrukningen
kan minskas med 30-40 procent då mätningar skapar underlag till att
hitta energibesparingar.
Vi erbjuder också lösningar som medför lägre energiförbrukning och
klimatbelastning på byggarbetsplatsen, genom att fokusera på de fyra
områden på byggarbetsplatsen som har störst miljöpåverkan under
byggskedet: energi, cirkularitet och vattenhantering, logistik och
arbetsmaskiner.
Transportrelaterade utsläpp
Arbetet med att byta ut fossila bränslen mot förnybar energi för vår
fordons- och maskinpark pågår fortlöpande. Vi byter ut allt från
grävmaskiner, dumprar och hjullastare till tjänstebilar och lätta lastbilar
mot el- och hybriddrift, som nu uppgår till 38 procent av fordonsflottan.
Av de förmånsbilar vi beställde under 2025 var 98 procent hybrid- eller
elbilar.
När det gäller transporter eftersträvar vi framför allt att använda rätt
transportslag på rätt plats, optimera logistiken samt att hantera massor
effektivt. Lambertsson, till exempel, har ett bygglogistikerbjudande som
omfattar logistikpersonal, digitalt leveransplaneringsverktyg,
samlastning och mellanlagring av byggmaterial. Planerade och
samlastade transportflöden ger både effektivitets- och klimatvinster.
Resurser
Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och
affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av
bemanning, investeringar samt merkostnader avseende olika typer av
driftskostnader, främst avseende bränsle och energi. Därutöver kan det
uppkomma ökade kostnader genom andra materialval för insatsvaror i
våra entreprenader. Koncernens totala rörelsekostnader framgår av not
11, Rörelsens kostnader på sidan 173. Driftskostnader klassificerade
enligt EU-taxonomin utgör endast en mindre del av dessa. Under 2025
genomförde vi investeringar om cirka 280 miljoner kronor i
klimatförbättrande åtgärder. Detta avsåg huvudsakligen elektrifierade
maskiner och fordon. Av dessa investeringar är cirka 40 procent förenliga
med EU-taxonomin.
Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma
miljöfrågorna, inklusive klimatfrågan, i samverkan med affärsområdenas
miljöchefer och klimatspecialister. I koncernen finns det så kallade
klimatrådet som har till syfte att säkerställa helhetsperspektiv och
effektiv hantering av lands- och/eller koncerngemensamma
frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har uppgiften att stödja
ansvariga chefer att fatta beslut om klimatfrågor för att omsätta planer
till aktiviteter och åstadkomma framdrift i klimatarbetet i de olika
verksamheterna. Därtill har Peab en avdelning för forskning och
innovation för att stötta arbetet med de klimatrelaterade åtgärderna.
Vårt fokus framåt är att arbeta vidare med att genomföra de aktiviteter –
och kontinuerligt utvärdera resursbehovet – som är beslutade i
handlingsplanen för klimatfärdplanen för att vi ska nå våra kort- och
långsiktiga klimatmål.
E1-4
Mål för begränsning av och anpassning till
klimatförändringar
Peab har sedan 2021 koncernövergripande klimatmål och mäter
framstegen i sitt klimatarbete inom ramen för det strategiska målområdet
”ledande inom samhällsansvar”. Av Peabs fyra koncernövergripande
miljömål är det mest långsiktiga att vi senast år 2045 ska vara
klimatneutrala, vilket är i linje med det vetenskapsbaserade 1,5-
gradersmålet i Parisavtalet. Samtliga våra miljömål hänger dock ihop och
har kopplingar till olika typer av klimatrelaterad påverkan, risker och
möjligheter. De klimat- och energirelaterade målen följs upp årligen och
inkluderar mätetal från verksamheten uppströms och nedströms. Utöver
denna uppföljning genomför vi mer grundliga analyser av klimatmål och -
mått inom ramen för koncernens affärsplaneprocess. Målen är satta med
hänsyn till kundkrav, branschstandarder samt nationella
överenskommelser och processen för målformulering har skett med intern
kompetens.
Våra klimatmål fram till 2030 är att minska koldioxidintensiteten i den egna
verksamheten – Scope 1 och 2 som mäter bränsle- och energianvändning –
med minst 60 procent (jfr. basår 2015) och för insatsvaror och köpta
tjänster – Scope 3 – minst halvera koldioxidintensiteten (jfr. basår 2015).
Peab har inte fastställt några absoluta tal för utsläpp av växthusgaser i
målen fram till år 2030 för Scope 1 och 2. Målen mäter utsläpp av
växthusgaser (CO2e) i förhållande till verksamhetens nettoomsättning
enligt segmentsredovisning.
Peab har sedan 2021 också ett mål för energiintensitet, mätt som total
energianvändning (alla energislag) i förhållande till verksamhetens
nettoomsättning (kWh/Mkr). 2021–2023 var målet att minska
energiintensiteten med 15 procent fram till 2023, jämfört med basåret
2015. För affärsplaneperioden 2024–2026 skärpte vi målet till en minskning
med 30 procent fram till 2026 (jfr. basår 2015).
Målvärdena omfattar samma verksamhet som basåret 2015, som följer
byggindustrins färdplan. För Scope 1 och 2, där utsläppsvärden samlas in
genom leverantörsdata, finns god jämförbarhet mellan åren. För Scope 3
är jämförbarheten mellan åren begränsad, eftersom utsläppsdata
genereras utifrån utgiftsposter där både konteringsstandarder och
kontoplaner har ändrats, jämfört med basåret 2015. Med denna
förståelse redovisar vi ändå målvärden mot basåret 2015, då detta utgör
del av Peabs affärsplane- och måluppföljning. Läs mer i E1-6 på sidorna
90-91.
Nettoomsättning enligt segmentsredovisningen för verksamheter med hög
klimatpåverkan har identifierats och redovisas i enlighet med koncernens
finansiella rapportering. se intäkter not 3. Inga avvikelser förekommer och
det har inte gjorts några justeringar i förhållande till de finansiella
rapporterna.
Målen är fastslagna av koncernledningen och omfattar mätetal,
mätmetoder och strategiska förbättringsområden. De bryts ner i delmål
och konkretiseras i de olika verksamheterna utifrån affärsområdenas
specifika förutsättningar. Vid behov justeras mål, åtgärder och
prioriteringar.
Figur 15: Nyckeltal Delmål Utfall 2025
Koldioxidintensitet
Scope 1+2 (ton CO2e/
Mkr)
2026: 50 % reduktion
(basår 2015)
2030: 60 % reduktion
(basår 2015)
-58 %
Koldioxidintensitet
Scope 3 (ton CO2e/Mkr)
2026: 20 % reduktion
(basår 2015)
2030: 50 % reduktion
(basår 2015)
-7 %
Energiintensitet (kWh/
Mkr)
2026: 30% reduktion
(basår 2015)
-30 %
Utfallet för 2025 avseende koldioxidintensitet i den egna verksamheten
(Scope 1+2), påverkas positivt av omställningen till grön energi, samtidigt
som den i Sverige minskade reduktionsplikten har en motverkande
effekt. Vi är nu nära att nå målet om en minskning med 60 procent före
2030.
För Scope 1 är minskningen mellan åren 2015 och 2025 161 538 ton CO₂e.
För Scope 2 (market-based) är minskningen mellan åren 2015 och 2025
15 263 ton CO₂e. Även om koldioxidintensitetsmålen är gemensamma för
Scope 1 och 2 redovisar vi utfallet separat enligt ESRS-standard.
Koldioxidintensiteten för insatsvaror och köpta tjänster (Scope 3)
omfattar betong, cement, asfalt/bitumen, stål, avfall, transport- och
arbetsmaskintjänster och tjänsteresor. Utfallet för 2025 inom Scope 3
påverkas av jämförelsestörande poster, huvudsakligen till följd av att
emissionsfaktorn för bitumen har höjts kraftigt samt att vi nu inkluderar
fler insatsvaror i måluppföljningen, såsom bindemedel för
grundförstärkning inom cement. Vi har även ändrat metod för beräkning
av avfall, vilket inneburit sänkta emissionsfaktorer. För 2025 uppgick
tCO2e för Scope 3 till 958 000 (910 000), se närmare i figur 16 på sidan 89.
Figuren presenterar skillnaden i utsläpp av växthusgaser per kategori
jämfört med 2024.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 88

===== SIDA 89 =====

Figur 16: Strategiska insatsvaror,
transporter och tjänsteresor Scope 3-utsläpp (tCO2e)
Utfall 2024 910 000
Bitumen +124 000
Cement +120 000
Betong -3 000
Stål -2 000
Entreprenadmaskiner -32 000
Transporter -113 000
Avfall -47 000
Tjänsteresor 700
Utfall 2025 958 000
Se även vidare i figur 21 på sidan 91 för fullständig redovisning av Peabs
utsläpp av växthusgaser inom Scope 3, där den redovisade datan ovan
utgör en delmängd framför allt i kategori 3.1 Inköpta varor och tjänster,
som från och med 2025 är komplett. Därtill återspeglas siffrorna ovan i
mindre utsträckning i kategorierna 3, 4, och 6.
Vi arbetar vidare i nära dialog med leverantörer, kunder och andra
partners för att sänka koldioxidavtrycket inom Scope 3 insatsvaror och
köpta tjänster.
Det lägre utfallet för energiintensiteten 2025 förklaras till stor del av lägre
total energiförbrukning, där minskad bränsleförbrukning inom Scope 1
stod för en betydande del av minskningen.
För redovisning av Peabs kompletta utsläppsdata inom Scope 1, 2 och 3,
se figur 21 på sidan 91 och metodbeskrivningar på sidorna 92-93.
Beräkningsmetoder
Energiintensitet
Energiintensitet beräknas som den totala mängden energi som förbrukas
i relation till nettoomsättning enligt segmentsredovisning. Beräkningen
inkluderar både bränsleförbrukning (Scope 1) och inköpt energi (Scope
2), konverterat till en gemensam energienhet (kWh).
Energiintensitet = Total energianvändning (kWh
)
Nettoomsättning i Mkr
Bränsleförbrukning från fakturor konverteras till energienheter med
hjälp av standardiserade omräkningsfaktorer. Energidata samlas in från
fakturor, interna system och leverantörer, och valideras i samband med
rapporteringsperioden.
Koldioxidintensitet
Koldioxidintensitet beräknas som mängden växthusgasutsläpp (i ton
koldioxidekvivalenter) i relation till nettoomsättning enligt
segmentsredovisningen. Utsläpp från både Scope 1 (direkta utsläpp från
bränsleförbrukning) och Scope 2 (indirekta utsläpp från inköpt energi)
inkluderas i beräkningen.
Koldioxidintensitet Scope 1+2 = Totala utsläpp (tCO
2e)
Nettoomsättning i Mkr
Utsläppen beräknas enligt GHG-protokollets riktlinjer, med tillämpning
av både marknadsbaserad och platsbaserad metod för Scope 2,
beroende på tillgång till data. Emissionsfaktorer för marknadsbaserade
utsläpp hämtas från fakturor, leverantörer eller residualmix enligt
prioriteringsordning. För platsbaserade utsläpp används
produktionsbaserad metod.
Beräkningen av koldioxidintensiteten för Scope 3 omfattar utsläpp från
utvalda Scope 3-kategorier (strategiska insatsvaror, transporter samt
tjänsteresor). Dessa har bedömts som mest relevanta för koncernen.
Koldioxidintensitet Scope 3 =
Utsläpp från strategiska insatsvaror + transporter - tjänsteresor (tCO
2e)
Nettoomsättning i Mkr
Figur 17: Koldioxidintensitet, egen produktion (Scope 1 + 2)
Mål Utfall
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2026
2027
2028
2029
20300
20
40
60
80
100
Figur 18: Koldioxidintensitet, Strategiska insatsvaror, transporter och
tjänsteresor (Scope 3)
Mål Utfall
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2026
2027
2028
2029
20300
20
40
60
80
100
Figur 19: Energiintensitet

Mål Utfall
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
20260
20
40
60
80
100
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 89

===== SIDA 90 =====

E1-5
Energianvändning och energimix
Med verksamhet inom industri, transport, bygg- och anläggningssektorn har Peab en betydande energiförbrukning.
Peab redovisar energianvändningen uppdelad på förnybara och icke-förnybara energikällor samt mellan egna bränslen och inköpt energi.
Redovisningen visar hur stor del av den totala energiförbrukningen som kommer från respektive energislag. Inom de icke-förnybara energislagen utgör
petroleumprodukter den största posten, och även naturgas står för en betydande del av den totala energiförbrukningen. Bland de förnybara
energikällorna är både bioolja och inköpt el från förnybara källor stora volymer i Peabs energimix. Figur 20 nedan visar fördelningen mellan energislagen
för rapporteringsåret. Andelen förnybar energi i el, fjärrvärme och fjärrkyla baseras på både platsbaserade och marknadsbaserade metoder.

Figur 20: Energiförbrukning från förnybara och icke-förnybara källor, MWh
Energi (MWh) 2025
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 516 375
Bränsleförbrukning från naturgas 90 226
Bränsleförbrukning från andra icke-förnybara källor 67
Förbrukning från kärnkraft 0
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från icke-förnybara källor 63 171
Total icke-förnybar energiförbrukning 669 839
Andel icke-förnybara källor av den totala energiförbrukningen (%) 69 %
Bränsleförbrukning från förnybara källor (inklusive biomassa, biogas, avfall från icke-fossila bränslen, förnybar vätgas etc.) 158 602
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från förnybara källor 141 659
Total förbrukning av förnybar energi 300 261
Andel förnybara källor av den totala energiförbrukningen (%) 31 %
Total energiförbrukning (MWh) 970 100
Energiintensitet
Total energiintensitet per nettoomsättning (MWh/Mkr) 17
Nettoomsättning, segmentsredovisning, Mkr 58 589
Peab är ett bygg- och anläggningsföretag, och hela dess verksamhet tillhör sektorer med hög klimatpåverkan enligt ESRS E1-5. Sektorer med hög klimatpåverkan listas under NACE-koderna A
till H och L (så som definierat i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1288)
E1-6
Bruttoväxthusgasutsläpp i Scope 1, 2, 3 och
totala växthusgasutsläpp
För att säkerställa en komplett redovisning av bruttoväxthusgasutsläpp
har vi arbetat med att inkludera data från samtliga våra väsentliga
utsläppskategorier. Det har vi gjort inom ramen för koncernens
affärsplaneprogram kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja där vi skapat
en systematisk och digitaliserad hantering av Peabkoncernens
utsläppsdata. Arbetet har omfattat systemstöd och processer för
insamling och analys av data kopplat till köpta produkter och tjänster.
Syftet har varit att öka tillgängligheten, transparensen och kvaliteten för
att kunna möta ökande rapporteringskrav från såväl myndigheter som
kunder och finansmarknadsaktörer. Peabs metod för att beräkna
utsläppen i Scope 1, 2 och 3 bygger från och med 2025 på att vi nyttjar
styrkan i vår ekonomiska information och struktur som finns i vår
koncern för att uppnå en heltäckande rapportering av utsläppsdata. Det
innebär att vi från och med 2025 översätter vår ekonomiska verksamhet
och tillskriver varje utgiftspost inom Peabkoncernen ett CO2e-värde.
Samtidigt ska siffrorna tolkas med försiktighet till följd av att
omräkningen till utsläpp av växthusgaser gjorts med relativt ospecifika
emissionsfaktorer (Exiobase), vilket innebär att vi bedömer att Peabs
utsläppsdata är konservativt hållen. Förutom vårt fortsatta
utsläppsminskande arbete, räknar vi med att Peabs utsläpp av
växthusgaser kommer att sjunka även i takt med att vi framöver
utvecklar vår förmåga att kunna använda mer rättvisande
emissionsfaktorer i våra utsläppsberäkningar.
Vi tillämpar Peabs metod för utsläppsberäkningar på alla våra
verksamheter och bolag, inklusive våra delägda bolag inom koncernen
där Peab har operationell kontroll*och där bolagets ekonomi hanteras i
Peabs ekonomisystem. För de dotterbolag där ekonomiska transaktioner
saknas samlar vi in utsläppsdata manuellt när de finns tillgängliga.
Vissa områden kräver samtidigt avgränsningar, exempelvis på grund av
databegränsningar, olika metoder för datainsamling eller strukturella
särdrag i verksamheten.
Där sådana begränsningar har förekommit beskriver vi det under
respektive Scope och kategori. Övriga utsläpp uppströms inkluderas inte
i beräkningen, då dessa har bedömts som icke-väsentliga i förhållande
till koncernens totala klimatpåverkan. Utsläpp nedströms inom Scope 3
beräknas i enlighet med den metodik som koncernen har utvecklat i
samarbete med extern expertis. När utsläppsdata saknas för ett bolag
tillämpas en schablonbaserad metod.
è Läs mer om våra metodbeskrivningar på sidorna 92-93.
Peab arbetar aktivt med sina leverantörer för att öka andelen insamlade
primärdata för Scope 3 genom branschgemensamma standardiserade
informationsdelningsmetoder så som BEAst digitala följesedlar/Peppol
Advanced Dispatch Advice. Även för Scope 1 och 2 utvecklas metoderna
för datainsamling och beräkning av utsläpp genererade från Peabs
energi- och bränsleförbrukning med strävan att successivt öka andelen
aktivitetsdata.
Peabs elanvändning baseras på en kombination av gröna elavtal och
kompletterande inköp av ursprungsgarantier. Tillsammans innebär detta
att 79,3 procent av den el vi använder inom koncernen kommer från
förnybara energikällor.
Peab särredovisar inte biogena utsläpp för Scope 1, 2 och 3 på grund av
bristande datatillgång. Biogena utsläpp kommer att inkluderas när
kvalitetssäkrat underlag finns att tillgå.
Metoden består av flera olika typer av aktivitetsdata och
utsläppsberäkningsmetoder, som mynnar ut i den totala
klimatpåverkan. Utsläppsberäkningsmetoderna kan kombineras och är
kompatibla med varandra. Utfallsdata för Scope 1, 2 och 3 är inte
verifierad av extern part.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 90

===== SIDA 91 =====

Figur 21 följer ESRS upplysningskrav, men då Peab för närvarande inte
sätter mål för absoluta utsläpp av växthusgaser för Scope 3 i enlighet
med övergångsbestämmelsen i ESRS 1 paragraf 133 (a) är uppgifter om
basår, milstolpar och målår inte tillämpliga.
Peab har inte fastställt några absoluta tal för utsläpp av växthusgaser i
målen fram till år 2030 för Scope 1 och 2.
Under 2025 uppgick de totala växthusgasutsläppen till 2 033 897 ton
CO₂e. Jämfört med basåret 2015 har Peab minskat utsläppen av
växthusgaser i den egna verksamheten, Scope 1 och 2, med 52,8 procent.
Av Peabs totala utsläpp stod Scope 1 för 7,4 procent. Utsläpp inom Scope
2 stod för 0,4 procent av de totala växthusgasutsläppen.
Scope 3 utgör den största andelen av Peabs totala växthusgasutsläpp
med 92,2 procent. Av Scope 3-utsläpp utgör kategori ett 79,2 procent.
è Läs mer om våra metodbeskrivningar på sidorna 92-93.
Figur 21: Utsläpp av växthusgaser (tCO2e) År för delmål och mål
Basår 2024 2025 % 2025/2024 2030 2045 Årligt mål i % / basår
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Brutto, Scope 1 utsläpp av växthusgaser 311 493 176 000 149 955 -15 %
Procentandel av Scope 1 -utsläpp av växthusgaser från reglerade system för handel med utsläppsrätter % 0
Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Brutto platsbaserade Scope 2-utsläpp av växthusgaser 4 500 3 254 -28 %
Brutto marknadsbaserade Scope 2-utsläpp av växthusgaser 23 390 14 500 8 127 -44 %
Betydande Scope 3-utsläpp av växthusgaser
Totalt brutto indirekt (Scope 3) utsläpp av växthusgaser 1 875 815
Inköpta varor och tjänster (kategori 1) 1 486 012
Kapitalvaror (kategori 2) 20 152
Bränsle- och energirelaterad verksamhet (kategori 3)
Transport och distribution uppströms (kategori 4) 177 872
Avfall som genereras av verksamheten (kategori 5) 16 791
Affärsresor (kategori 6) 2 143
Medarbetarnas pendling (kategori 7) 24 579
Tillgångar som leasas uppströms (kategori 8) 18 077
Transport och distribution nedströms (kategori 9)
Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)
Användning av sålda produkter (kategori 11) 82 340
Slutbehandling av sålda produkter (kategori 12) 38 180
Tillgångar som leasas nedströms (kategori 13)
Franchise (kategori 14)
Finansiella investeringar (kategori 15) 9 670
Totalt utsläpp av växthusgaser
Totalt utsläpp av växthusgaser (platsbaserat) 2 029 025
Totalt utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserat) 2 033 897
För definition, se avsnittet Alternativa nyckeltal och definitioner på sidorna 226-227.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 91

===== SIDA 92 =====

Figur 22: Utsläppsintensiteten baseras på totala
växthusgasutsläpp i förhållande till nettoomsättning* 2025
Utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per
nettoomsättning (tC02e/Mkr) 35
Utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per
nettoomsättning (tC02e/Mkr) 35
*Nettoomsättning enligt segmentsredovisning not 3 58 589
Figur 21 sammanställer Peabs utsläpp av växthusgaser i värdekedjan.
Figur 22 innehåller uppgifter om utsläppsintensitet i relation till
nettoomsättning enligt segmentsredovisning, se not 3, vilket möjliggör
jämförelser över tid.
E1-7
Växthusgasupptag och begränsningsprojekt
för växthusgaser som finansieras genom
koldioxidkrediter
Peab finansierar inte växthusgasupptag och begränsningsprojekt genom
att köpa koldioxidkrediter.

E1-8
Intern koldioxidprissättning
Peab tillämpar inte intern koldioxidprissättning.
Metodbeskrivningar
Scope 1
Då faktisk förbrukning inte kan mätas med tillräcklig precision, fokuserar
Peab på inköpsdata. Antagandet är att allt bränsle som köps in också
förbrukas. Vid beräkning av utsläpp använder Peab utsläppsfaktorer som
omfattar Well-to-Wheel. Det medför att utsläpp från Well-to-Tank redan
är inkluderat i beräkningarna och därför exkluderas från separat
rapportering i Scope 3, kategori 3.3. Scope 1 underlaget utgörs dels av
aktivitetsdata, dels av uppskattningar. För gas utgör andelen
aktivitetsdata 96 procent och uppskattad data uppgår till fyra procent.
För bränsle utgör aktivitetsdata för 98 procent och uppskattad data
uppgår till två procent.
Bränsle- och gasinköpen multipliceras med emissionsfaktorer som kan
vara fakturaspecifika emissionsfaktorer (värden som anges på fakturan
från leverantören), leverantörsspecifika emissionsfaktorer
(genomsnittliga emissionsfaktorer från bränsleleverantören) eller
standardiserade emissionsfaktorer. Standardiserade emissionsfaktorer
är hämtade från Boverkets klimatdatabas (Sv), Statistikcentralen (Fi),
Miljødirektoratet (No), Erhvervstyrelsen (Dk). Utsläppsfaktorer för Scope
1 inkluderar diesel (inkl. färgad), motorbensin (petroleum), HVO 100, RME
100, bioolja, etanol, pellets, eldningsolja, naturgas samt biogas.
Beräkningsperioden är tolv månader från 1 december 2024 – 30
november 2025. Joint ventures med operationell kontroll inkluderas till
100 procent men redovisas för närvarande endast inom Scope 3, då
verksamheterna är begränsade och direkta utsläpp bedöms som icke-
väsentliga. Verksamheterna i Danmark, som inte omfattas av Peabs
standard ekonomisystemen, hanteras genom en kompletterande
manuell process.
Scope 2
Scope 2 omfattar indirekta växthusgasutsläpp som uppstår vid
produktion av inköpt el, värme, ånga och kyla som används i den egna
verksamheten. Peab har ingen ånga i sin verksamhet. Utsläppen
redovisas baserat på faktisk energianvändning och tillämpliga
utsläppsfaktorer enligt lokalbaserad och, där tillämpligt,
marknadsbaserad metod. Peab har koncernövergripande avtal med
större energileverantörer i respektive verksamhetsland. Genom dessa
avtal säkerställs att huvuddelen av den inköpta elen kommer från
upphandlade leverantörer, där energin är certifierad som förnybar enligt
gällande standarder och leverantörsspecifikationer. För fjärrvärme och
fjärrkyla är förutsättningarna annorlunda, då dessa energislag
tillhandahålls av lokala leverantörer.
Utfallet för Scope 2 fås genom att multiplicera energianvändning genom
aktivitetsdata och uppskattningar med emissionsfaktorer. Andelen
aktivitetsdata uppgår till 87 % och uppskattade data uppgår till 13 %. Vid
beräkning av utsläpp från inköpt energi tillämpar Peab både
marknadsbaserad och platsbaserad metod. Marknadsbaserad metod
nyttjar fakturaspecifika emissionsfaktorer (värden som anges på fakturan
från leverantören), leverantörsspecifika emissionsfaktorer (genomsnittliga
emissionsfaktorer från bränsleleverantören) samt residualmix för landet
(Peabs egna schablonvärden, baserade på respektive lands residualmix).
Residualmixen representerar den del av elproduktionen som återstår efter
att ursprungsgarantier har sålts, och speglar därmed den genomsnittliga
utsläppsintensiteten för el utan garanterat ursprung. Dessa värden hämtas
från Association of Issuing Bodies (AIB) och uppdateras regelbundet för att
spegla aktuella förhållanden. För den platsbaserade metoden används
respektive lands produktionsmix som emissionsfaktor. Produktionsmixen
speglar den genomsnittliga utsläppsintensiteten för all elproduktion i
landet, oavsett om ursprungsgarantier har utfärdats eller inte. Även dessa
värden hämtas från Association of Issuing Bodies (AIB). För fjärrvärme och
fjärrkyla används Energiföretagen (Sv), Fjernkontrollen (No), Motiva (Fi),
Erhvervstyrelsen (Dk) som källa för emissionsfaktorer.
Beräkningsperioden är tolv månader från 1 december 2024 – 30 november
2025 för de beskrivna metoderna. Joint venture-bolag med operationell
kontroll inkluderas till 100 procent men redovisas tills vidare endast inom
Scope 3, då verksamheterna är begränsade och direkta utsläpp bedöms
som icke-väsentliga. Verksamheterna i Danmark, som inte omfattas av
Peabs standard ekonomisystem, hanteras genom en kompletterande
manuell process. Elbilsladdning är exkluderat då data saknas i befintliga
lösningar. Förmåga att särredovisa förbrukning från kärnkraft samt
solenergi som andel av energiförbrukning saknas.
Scope 3
Kategori 1 - Inköpta varor och tjänster
Utsläppsberäkningarna för inköpta varor och tjänster tar utgångspunkt i
bokförda ekonomiska transaktioner där respektive transaktion tilldelas
ett utsläppsvärde utifrån en analys och kategorisering kopplad till
Exiobase emissionsfaktorbibliotek, det vill säga respektive utgift
multipliceras med en Exiobase emissionsfaktor. För inköp av för Peab
strategiskt viktiga insatsvaror och som också har hög klimatpåverkan har
inköpskostnad använts som proxy för aktivitetsdata och omvandlas till
enhetsvärde via estimatfaktorer, varefter emissionsfaktorer tillämpas.
Emissionsfaktorer för denna typ av beräkning har hämtats från
Trafikverkets Klimatverktyg, Svensk Betong, Energimyndigheten,
Drivkraft Sverige, Boverkets klimatdatabas samt LCA.no. Beräkningarna
för kategori 1 baseras uteslutande på utgiftsposter.
Beräkningsperioden är tolv månader från 1 januari 2025 – 31 december
2025 och alla data hämtas från koncernens centrala datalager. För
verksamheterna i Danmark, som inte är en del av koncernens centrala
datalager, har en mer manuell metod för kategori 1 använts. Inköpta
mängder råvaror till asfalt multipliceras med relevanta
emissionsfaktorer. Vissa mindre produktgrupper exkluderas.
Kategori 2 – Kapitalvaror
Kategori 2 omfattar utsläpp från produktionen av inköpta kapitalvaror
(råmaterial till tillverkning) och är väsentlig för samtliga affärsområden.
Datainsamlingen har anpassats till Peabs fyra affärsområden och omfattar
78 datapunkter fördelade på 11 kategorier, vilka har kopplats till relevanta
emissionsfaktorer. Beräkningsperioden är 1 januari–31 december.
Beräkningarna baseras på faktiska inköpsvärden och genomförs enligt
en utgiftsbaserad metod utan användning av direkt aktivitetsdata (0 %
aktivitetsdata, 100 procent uppskattade data för 2025). Utgiftsbaserade
emissionsfaktorer hämtas från Upphandlingsmyndigheten och Exiobase.
Datainsamlingen för rapporteringsåret i den danska verksamheten är
ännu inte heltäckande.
Kategori 3 – Bränsle-och energirelaterade aktiviteter
Kategori 3 redovisas inte separat, eftersom relevanta utsläpp uppströms
kopplade till bränsle- och energirelaterade aktiviteter redan ingår i
redovisningen av Scope 1 och Scope 2.
Kategori 4 – Transport och distribution uppströms
För kategori 4 tillämpas samma datainsamling, utsläppsfaktorer,
indirekta källor och beräkningsmetoder som för Scope 3, kategori 1. För
verksamheten i Danmark tillämpas en verksamhetsspecifik metodik.
Beräkningarna baseras på tillgängliga transportuppgifter, kompletterade
med schabloniserade antaganden i de fall detaljerad leverantörsdata
inte har kunnat erhållas, och utsläppsberäkningarna genomförs med
utsläppsfaktorer från EPD-generatorn (LCA.no). Inom kategori 4 finns
inga avgränsningar.
Kategori 5 – Avfall
Rapporteringen omfattar hela verksamheten och inkluderar både farligt
och icke-farligt avfall enligt Peabs interna klassificering. Avfallsdata
samlas in från leverantörer enligt en strukturerad process.
Beräkningsperioden är 1 december–30 november. Resultatet baseras på
en kombination av aktivitetsdata och uppskattningar. För 2025 uppgår
andelen aktivitetsdata till 93 procent och uppskattade data till sju
procent.
Emissionsfaktorer för 2025 är viktade per avfallstyp. Nuvarande
systemstöd medger en emissionsfaktor per avfallstyp, inte per
behandlingsmetod. För att säkerställa korrekt matchning har avfallstyper
och behandlingsmetoder mappats mot databaser från DEFRA och EPA,
vilket möjliggör framtida mer detaljerad faktorindelning. Under 2025 har
emissionsfaktorerna uppdaterats i enlighet med GHG-protokollet, vilket
innebär att resultaten inte är fullt jämförbara med tidigare år. Inga
avgränsningar har gjorts.
Kategori 6 – Affärsresor
För kategori 6 har vi använt oss av utgifts- och kontobaserad
utsläppsberäkningsmetod, det vill säga alla kostnader som går att
hänföra till kategori 6 och affärsresor multipliceras med relevant
emissionsfaktor från Exiobase.
Kategori 7 – Anställdas pendling
Pendling avser utsläpp från anställdas pendling mellan bostad och
arbetsplats i alla affärsområden och länder där koncernen är verksam.
Pendlingssträcka och val av färdmedel baseras på officiell svensk
resvanestatistik från rapporten ”Resvanor i Sverige 2024”. Uppskattad
pendlingssträcka kopplat till respektive färdmedel multipliceras med
utsläppsfaktorer från NTM och Trafikverket. Till detta har medelantal
anställda för 2024 tillförts. Kategorin beräknas uteslutande på
antaganden utan användning av direkta aktivitetsdata. Andelen
aktivitetsdata för 2025 uppgår därmed till 0 procent, uppskattade data
uppgår till 100 procent.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 92

===== SIDA 93 =====

Kategori 8 – Leasade tillgångar
För kategori 8 tillämpas samma datainsamling, utsläppsfaktorer,
indirekta källor och beräkningsmetoder som för Scope 3, kategori 1, med
undantag för att metoden för strategiska insatsvaror inte tillämpas.
Kategori 9 – Transport som bekostas av kund (nedströms transporter)
Kategori 9 rapporteras inte separat, då utsläpp från transporter till kund
ingår i koncernens egna verksamhetskostnader och därmed redan
omfattas av rapporteringen inom Scope 1, Scope 2 och uppströms Scope
3. Transport till kund betraktas som en integrerad del av den levererade
produkten, vilket innebär att en separat redovisning i kategori 9 skulle
medföra risk för dubbelräkning.
Kategori 10 – Förädling av sålda produkter
Kategori 10 rapporteras inte separat, då koncernen inte säljer produkter
som genomgår vidareförädling hos kund. Den bearbetning som sker
ingår i koncernens egen verksamhet och omfattas därmed redan av
rapporteringen inom Scope 1, Scope 2 och uppströms Scope 3.
Kategori 11 – Användning av sålda produkter
Kategori 11 omfattar direkta utsläpp som uppstår när kunder använder
Peabs sålda produkter. Detta är relaterat till energiförbrukningen under
driftsfasen för byggnader som levererats under perioden. För Peab avser
detta enbart fastigheter som säljs av affärsområde Projektutveckling
samt uppförs av affärsområde Bygg till externa beställare.
Datainsamlingen baseras på antal uppförda och sålda kvadratmeter
(Atemp) per fastighetstyp under beräkningsperioden 1 oktober–30
september, inklusive skola, vård, handel, idrottsanläggning, badhus,
hotell, restaurang, elevhem, flerbostadshus, småhus, övrig lokal och
övrig byggnad. Beräkningarna baseras på schabloniserade faktorer och
uppskattningar med flera antaganden. För 2025 uppgår andelen
aktivitetsdata till 0 procent och uppskattade data till 100 procent.
Metoden bedöms ge en rimlig bild av utsläppens storlek. Schablonvärden
för fjärrvärme- och elanvändning baseras på underlag från Boverket.
Genomsnittliga utsläppsfaktorer för fjärrvärme och fastighetsel beräknas
över fastigheternas livslängd, med antagandet att energirelaterade
utsläpp successivt minskar till nettonoll senast 2045. Indirekt användning
av infrastruktur, exempelvis utsläpp från fordon som använder
väginfrastruktur, exkluderas med hänvisning till att dessa indirekta
utsläpp är frivilliga att inkludera enligt GHG-protokollet.
Kategori 12 – Behandling av sålda produkter vid livscykelns slut
Datainsamlingen är verksamhetsspecifik och baseras på sålda produkter
för rapporteringsperioden per affärsområde. Resultatet beräknas på
insamlade data multiplicerat med utsläppsfaktorer för sluthantering.
Andelen aktivitetsdata för 2025 uppgår till 0 procent, uppskattad data
uppgår till 100 procent. Beräkningsperioden är 1 oktober – 30 september.
GHG conversion factor från DEFRA samt Exiobase för sluthantering av
byggmaterial är emissionsfaktorer som använts. För särskilt utvalda
produkter som bedöms vara väsentliga, såsom betong, ballast, asfalt,
stål, plast och trä har specifika schabloner använts som konfigureras som
parametrar i beräkningsmodellen.
Kategori 13 – Leasade tillgångar nedströms
Kategori 13 har bedömts som icke-väsentlig för koncernen eftersom den
externa uthyrningen av maskiner förekommer i begränsad omfattning
och påverkar inte koncernens samlade utsläppsprofil i någon väsentlig
grad.
Kategori 14 – Franchiseverksamheter
Kategori 14 är inte relevant då koncernen inte bedriver verksamhet
genom franchiseupplägg.
Kategori 15 – Investeringar
Redovisningen ska omfatta samtliga investeringar i joint venture-bolag
utan operationell kontroll, fonder, noterade bolag, närstående bolag
samt andra onoterade bolag där varken operationell eller finansiell
kontroll föreligger. Syftet är att fånga investeringar som inte omfattas av
koncernens övriga beräkningsmetoder.
Peab saknar innehav i noterade bolag och för närstående bolag finns
ingen data då närstående bolag endast utgörs av bolag där
nyckelpersoner inom Peab har styrelseuppdrag i dessa bolag. Data
samlas in för respektive investering, inklusive fondinnehav.
Beräkningsperioden är 1 oktober 2024 – 30 september 2025.
Beräkningarna baseras på schabloniserade, branschbaserade
emissionsfaktorer och utgår helt från uppskattade data (0 procent
aktivitetsdata och 100 procent uppskattade data för 2025).
Emissionsfaktorer baseras på branschdata från Exiobase.
Senast tillgängliga finansiella data samlas in från respektive innehav och
nettoomsättningen från dessa summeras per bransch. Branschspecifika
utsläppsfaktorer för Scope 1, 2 och 3 hämtas från Exiobase och
multipliceras med nettoomsättningen för att beräkna utsläpp. Metoden
bygger på antagandet att företag inom samma bransch har likartade
utsläppsnivåer, vilket innebär en förenkling då faktiska utsläpp varierar
beroende på verksamhetens utformning och effektivitet.
Joint venture-bolag där Peab har operationell kontroll ingår inte i
kategori 15, utan deras utsläpp redovisas inom Peabs Scope 1, 2 och 3 på
samma sätt som för helägda bolag.
Koncernen har ett mindre fondinnehav i en EQT-fond, som inte ingår i
underlaget. Innehavet är av begränsad finansiell betydelse, har
successivt minskat i värde och medför inget inflytande över fondens
investeringar eller förvaltning.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 93

===== SIDA 94 =====

Miljö E2
ESRS
Föroreningar
Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
☐ Förorening av luft
☐ Förorening av vatten
☐ Förorening av mark
☐ Levande organismer och livsmedelsresurser
☑ Ämnen som inger betänkligheter
☑ Ämnen som inger mycket stora betänkligheter
☐ Mikroplast

===== SIDA 95 =====

Peab och föroreningar
Aktiviteterna i Peabs verksamhet och värdekedjor medför föroreningar i
olika faser i livscykeln. Föroreningar kan skada människors hälsa, miljön
eller materiell egendom. Peab har ett ansvar att skydda människor och
miljön från skadlig exponering från föroreningar, såväl i produktions-
som användarfasen. Därför ska vi sträva efter att det som är skadligt eller
farligt aldrig kommer in i verksamheten.
Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora
betänkligheter avser skadliga ämnen som till exempel kan förekomma i
kemikalier eller material. Det kan vara förbjudna ämnen som utgör risk
för hälsa och/eller miljö. Det kan handla om ämnen som försämrar
möjligheterna till återvinning och cirkulära resursflöden vid renovering
eller rivning. Användande av skadliga och förbjudna ämnen kan medföra
miljöbrott och ge juridiska och ekonomiska påföljder, som i sin tur kan
skada Peabs anseende. Exempel på användning av ämnen i olika faser i
livscykeln är: kemikalier i produktionsprocesser, såsom
beläggningsmaterial för att skydda ytor, kemiska produkter som
rengöringsmedel, lim eller målarfärg i byggproduktion, PVC och andra
plaster vid återvinning av byggnadsmaterial eller emissioner från färg i
byggnader. Riskerna för exponering av farliga ämnen berör såväl
anställda hos tillverkare som medarbetare hos Peab och ibland även
slutkund, om produkten som innehåller ämnen med betänkligheter
byggs in i slutprodukten. Samtidigt ges möjligheter till positiv påverkan
vid hantering och behandling av skadliga ämnen vid renovering och
marksanering i samband med byggnation.
Figur 23 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de
förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs
i detta kapitel.
I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning
avseende föroreningar fastställer vi ämnen som inger betänkligheter och
ämnen som inger mycket stora betänkligheter som väsentliga för Peab.
IRO-1
Beskrivning av arbetsgången för att
fastställa och bedöma väsentlig påverkan,
risker och möjligheter i samband med
föroreningar
För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till
föroreningar i vår egen verksamhet och våra värdekedjor, har vi
genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt den
faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan – inklusive
möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning och
omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den dubbla
väsentlighetsbedömningen har inkluderat alla underkategorier avseende
föroreningar samt bedömningar av hur tillgångar och affärsverksamheter
kan exponeras. Bedömningen har gjorts på kort (<1 år), medellång (1-5
år) och långsikt (>5år), enligt standardintervallen i ESRS. Vi har arbetat i
tvärfunktionella grupper med representation av medarbetare från hela
koncernen. Vi har genomfört den dubbla väsentlighetsbedömningen per
värdekedja och därefter konsoliderat bedömningarna till en
koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella grupperna har i huvudsak
bestått av miljöspecialister från de fyra affärsområdena, finansiella
controllers samt kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från
koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet och funktionen icke-
finansiell rapportering har samordnat processen.
Peab har dialoger med påverkade samhällen (kommuner, närboende och
andra relevanta intressenter) i projekt där det finns
föroreningsrelaterade risker, exempelvis vid markarbeten, hantering av
massor eller verksamhet nära känsliga miljöer. Dialogen sker genom
informationsmöten, samråd enligt miljöbalken och löpande
kommunikation under projektens genomförande. Synpunkterna
används för att utforma skyddsåtgärder, anpassa arbetsmetoder och
säkerställa att lokala miljö- och hälsorisker hanteras på ett ansvarsfullt
sätt.
E2-1
Policyer relaterade till föroreningar
Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast
föroreningar och farliga ämnen som väsentliga miljöområden för
koncernen. Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra
leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar för att implementera
miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn
finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och
intranät samt kommuniceras till relevanta intressenter.
Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt
perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den
egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga
representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,
leverantörer och andra intressenter.
Miljöpolicyn kompletteras av riktlinjer som närmare beskriver Peabs
åtgärder inom föroreningar och farliga ämnen. Peab har riktlinjen
Peabkriterier och substitutionstrappa i Peabs
verksamhetsledningssystem som beskriver de utfasningskriterier vi tagit
fram och som inkluderar ämnen som inger betänkligheter och ämnen
som inger mycket stora betänkligheter. Den vägleder verksamheten i
valet av produkter och substitutionen av skadliga produkter.
I våra ledningssystem finns även rutiner och instruktioner för att
förebygga incidenter och nödsituationer, som grundar sig på lagar, krav
och erfarenheter. De fyra affärsområdena ansvarar för implementering
och efterlevnad av ledningssystem och policyer i det dagliga arbetet.
Därtill finns verksamhetsspecifika rutiner och checklistor för att hantera
specifika risker inom olika verksamheter kopplat till ämnen som inger
betänkligheter.
Peab ställer genom leverantörskoden och i avtal krav på att
materialleverantörer ska arbeta med utfasning av miljö- och hälsofarliga
produkter. Peabkriterier och substitutionstrappa ingår som bilaga i
avtalsmallarna som används inom affärsområdena Bygg och Anläggning
i Sverige.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 95

Figur 23 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter Kategori Policyer (MDR-P) Åtgärder (MDR-A) Mål (MDR-T) Mått (MDR-T)
ESRS E2 Föroreningar
Ämnen som inger (mycket stora) betänkligheter
Användning av kemiska produkter och
skadliga ämnen
Användning av kemiska produkter och skadliga ämnen under produktion kan ha negativ påverkan på hälsa, miljö och
materiell egendom. Användningen försvårar även återvinning och återbruk och kan påverka slutkund om skadliga
ämnen byggs in i slutprodukten.
Negativ
Potentiell
Miljöpolicy
Riktlinjer Peabkriterier och
substitutionstrappa
Leverantörskod
Arbete med substitution i våra
processer
Förebyggande åtgärder
Händelsehantering
Åtgärder i värdekedjan
2030 ska vi ha fasat ut miljö- och
hälsofarliga produkter
Delmål 2026: Andelen unika kemiska
produkter som uppfyller
Peabkriterierna ska uppgå till minst 70
procent
Användning av kemiska produkter och
skadliga ämnen
Vid användning av kemiska produkter finns risker för miljöbrott med juridiska och/eller ekonomiska påföljder samt
skada på anseende.
Risk
Potentiell
Miljöpolicy
Riktlinjer Peabkriterier och
substitutionstrappa
Leverantörskod
Arbete med substitution i våra
processer Förebyggande
åtgärder Händelsehantering
Åtgärder i värdekedjan
ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

===== SIDA 96 =====

E2-2
Åtgärder och resurser relaterade till
föroreningar
Peabs kriterier och plan för utfasning av miljö- och hälsofarliga kemiska
produkter omfattar hela koncernens användning av kemiska produkter.
Vi vet dock att det i dagsläget inte finns ersättningsprodukter för alla
tillämpningar och att en del dispenser från denna utfasningsplan därför
behövs.
För produktval har vi en instruktion som beskriver tillvägagångssätt. För
det arbetet använder vi miljöbedömningssystem, som bland annat ger
information om hur farlig en produkt är, vad som ska göras vid
exempelvis ett utsläpp samt som säkerställer att vi arbetar med rätt
substitution. Vi har även implementerat digitala
kemikaliehanteringssystem i alla våra länder och verksamheter för att
underlätta styrning och uppföljning av kemikalieanvändningen, liksom
ett digitalt verktyg som visualiserar hur vi ligger till med utfasningen av
farliga produkter. De miljö- och hälsoskadliga produkter som inte kan
ersättas av mindre skadliga alternativ hanterar vi genom ett
dispensförfarande. Dispenserna ses över regelbundet för att säkerställa
uppdaterad bevakning. Därtill har vi påbörjat arbetet med att i våra
inköpssystem begränsa kemiska produkter som innehåller farliga ämnen
enligt Peabs utfasningskriterier.
Förebyggande arbete
Vi arbetar systematiskt med riskbedömningar och dokumenterade
rutiner, instruktioner och mallar för att undvika olyckor och skador på
människor och miljö. Genom verksamhetsspecifika rutiner och
checklistor hanterar affärsområdena specifika risker inom sina
verksamheter kopplat till skadliga och farliga ämnen.
För ämnen som inger betänkligheter finns förebyggande åtgärder
beskrivna för förvaring, märkning och hantering av kemiska produkter,
till exempel genom att beakta behållarens material, uppsamlingskärl/
invallning, förvaringens placering och utformning samt tillgänglig
saneringsutrustning. I enlighet med gällande lag och enligt Peabs rutiner
riskbedömer vi kemiska produkter innan de hanteras för att på så sätt
förebygga skadlig påverkan på människors hälsa eller miljön.
Vid planering av ett byggprojekts etablering, till exempel, gör vi en så
kallad APD-plan (arbetsplatsdispositionsplan). Det är en ritning över
arbetsområdet som bland annat visualiserar platser för bodar och
materialdepåer, vägar för transporter, skyltar och skyddsåtgärder. I
planen ingår även identifiering av lämpliga förvaringsplatser för kemiska
produkter, material och varor samt avfallshantering. Vid varje
nyetablering använder vi checklistor där nödlägesberedskap, såsom
saneringsutrustning, ingår som en kontrollpunkt. Kontroll av att
arbetssättet med förebyggande åtgärder efterlevs görs genom skydds-
och miljöronder.
Projektutvecklingsverksamheten miljöcertifierar merparten av sina
fastigheter, där dessa certifieringar kravställer ingående
byggnadsmaterial.
Besiktning, service och förebyggande underhåll av maskiner och
produktionsutrustning är också en viktig del i arbetet med att förhindra
oönskade händelser.
Händelsehantering
Peab har ett händelsehanteringssystem, som från och med 2026 används
i hela organisationen. I det dokumenterar och hanterar vi avvikelser som
även omfattar ämnen som inger betänkligheter. Rutinen syftar till att
säkerställa att miljöhändelser (tillbud och olyckor) och risker
rapporteras, utreds, åtgärdas och följs upp. Genom erfarenhetsåterföring
från inträffade händelser kan vi förebygga olyckor.
Ett antal händelser avseende ämnen som inger betänkligheter
registrerades i systemet under 2025. Det handlade exempelvis om
exponering av farliga ämnen vid rivning på grund av bristfällig
materialinventering, läckage eller spill av diesel eller kemiska produkter
som hanterats utan att rätt skyddsutrustning använts. Direkta åtgärder
vid spill och läckage är att spillet samlas upp och området saneras.
Därefter görs orsaksutredningar för att identifiera eventuella
förebyggande åtgärder som behöver vidtas. I ett fall då en kemisk
produkt användes utan korrekt skyddsutrustning fick berörd
arbetstagare genomgå medicinsk kontroll och produkten togs bort från
arbetsplatsen.
I övrigt registreras det i händelsehanteringssystemet även fall, såsom
läckage av hydraulolja från maskiner, som vanligtvis inte innehåller
ämnen som inger betänkligheter.
För att begränsa och kontrollera konsekvenser av samtliga incidenter
och nödsituationer finns rutiner för krishantering, vilket inkluderar
checklista olycka/tillbud där hantering av miljöskadliga utsläpp finns
upptaget (till exempel kemiska produkter). Incidenter dokumenteras
enligt rutinen för händelsehantering i Peabs händelsehanteringssystem
för vidare utredning och erfarenhetsåterföring.
Åtgärder uppströms och nedströms
Peab arbetar systematiskt med att ställa och följa upp miljökrav i hela
värdekedjan för att minimera miljö- och hälsoskadliga produkter.
Uppströms handlar åtgärderna om att vi utvecklar våra metoder och
system för att styra inköpen mot bättre produktval, till exempel genom
att integrera information om miljöbedömning och miljömärkning i våra
inköpsprocesser. Vi arbetar för att säkerställa att leverantörer minskar
föroreningar genom leverantörskod, avtal, handlingsplaner och
revisioner. Det kan till exempel innebära krav på kemikalie- och
avfallshantering. Efterlevnaden följer vi upp genom leverantörsrevisioner
samt i vissa fall även genom uppföljning av miljöhandlingsplanen under
avtalsperioden.
För prioriterade kategorier innefattar våra upphandlingar av nya
ramavtal miljödialoger och -handlingsplaner. Kravställningen handlar
bland annat om att leverantören aktivt ska arbeta med utfasning av
miljö- och hälsofarliga produkter samt att i så stor utsträckning som
möjligt leverera produkter som lever upp till kraven i de så kallade
Peabkriterierna och begränsa kemiska produkter som innehåller farliga
ämnen.
Nedström handlar våra åtgärder för att minska föroreningar om att ge
kunder information så att de kan bedöma risker och hantera eventuella
utsläpp. Miljöintyg och säkerhetsdatablad är viktiga inslag i detta arbete.
Krav på den färdiga produkten finns i produktstandarder och
produktionen granskas av tredje part enligt systemet Factory Production
Control (FPC). Vi eftersträvar även att leverera produkter som minskar
risker för föroreningar, framför allt genom skonsammare produktval,
utfasning av förorenande produkter samt genom att säkerställa att
produkterna och verksamheten uppfyller relevanta miljökrav och
standarder.
När det till exempel handlar om ingående material som cement och
ballast måste de uppfylla krav gällande halter av ämnen i delmaterialen
som används vid betongtillverkningen. Detta kontrolleras av
leverantören av insatsvaror. Vi samlar upp tvättvatten och slamrester
från betongbilar och analyserar det innan vi återanvänder det.
Tillsynsmyndigheten kan kräva provtagning och analys av vatten från
avrinningsytor på verksamhetsområdet. Vi arbetar vidare utifrån
slutsatserna i den genomförda dubbla väsentlighetsbedömningen med
avseende på föroreningar. Det handlar såväl om att fortsätta utveckla
processer och arbetssätt som vår förmåga att rapportera i enlighet med
lagstiftningen.
è Läs mer om vårt tillvägagångssätt avseende gottgörelse inom
föroreningsrelaterade händelser på sidan 72.
Resurser
Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och
affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av
bemanning, investeringar samt merkostnader avseende drift.
Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma
miljöfrågorna, inklusive frågan om miljö- och hälsoskadliga produkter, i
samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -specialister. I
koncernen finns det så kallade kemikalierådet som har till syfte att
säkerställa helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller
koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har
uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om produktfrågor
för att åstadkomma framdrift i utfasningsarbetet i de olika
verksamheterna. Vad gäller investeringar och kostnader saknas för
närvarande fullständighet i information avseende resursbehov.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 96

===== SIDA 97 =====

E2-3
Mål relaterade till föroreningar
En del av Peabs affärsplaneprocess är att sätta mål och utvärdera dem. I
denna process gör vi omvärldsanalyser och branschjämförelser för att
fånga in krav och förväntningar från intressenter såsom myndigheter,
beställare, konkurrenter och investerare. I arbetsprocessen involverar vi
såväl medarbetare från verksamheterna som relevanta funktioner såsom
miljöchefer och miljöspecialister samt funktionen för icke-finansiell
rapportering.
Ett av Peabs fyra miljömål är att koncernen senast år 2030 ska ha fasat ut
miljö- och hälsofarliga produkter, vilket omfattar huvuddelen av de
kriterier som gäller för ämnen som inger betänkligheter och ämnen som
inger mycket stora betänkligheter. Peab har slagit fast målet, även om
lagstiftningen inte kräver det. Det ska nås successivt i enlighet med den
uppsatta substitutionstrappan. Målet bryts ner i delmål och strategiska
förbättringsområden samt konkretiseras i de olika verksamheterna
utifrån affärsområdenas specifika förutsättningar. Både miljöpolicyn och
riktlinjen Peabkriterier och substitutionstrappa syftar till att vi ska nå det
uppsatta målet. Målets utformning gör att utgångspunkt i ett basår inte
är relevant.
För att nå målet att senast år 2030 ha fasat ut miljö- och hälsofarliga
produkter har vi slagit fast ett delmål fram till 2026:
• Andel unika kemiska produkter som uppfyller Peabkriterierna ska
uppgå till >70 procent.
Peabs mål om utfasning är beslutat av koncernledningen, baseras på EU-
lagstiftning och är i linje med Basta, som är ett marknadsledande
miljöbedömningssystem för produkter i Sverige. Målet omfattar alla
affärsområden, bolag och länder inom Peabkoncernen, men för
närvarande inte underentreprenörers produkter. Det följs upp
regelbundet och mäts som antal kemiska produkter som uppfyller
Peabkriterierna i relation till totalt antal registrerade produkter i
kemikaliehanteringssystemet.
Utfallet för 2025 är 65 procent (64). Arbetet med att fasa ut miljö- och
hälsofarliga produkter är med andra ord på god väg att nå målet om
minst 70 procent godkända kemiska produkter till senast 2026. Enligt
Peabs sätt att mäta krävs att en kemisk produkt är borttagen från
samtliga verksamheter inom koncernen för att räknas som utfasad, vilket
betyder att det är ett gediget arbete som ligger bakom årets resultat.
Olika delar av verksamheten har kommit olika långt i arbetet med
utfasningen och arbetet med att fasa ut är ett kontinuerligt lärande och
förbättringsarbete som involverar flera funktioner. För det fortsatta
arbetet är det viktigt att fånga upp de delar av verksamheten som inte
kommit lika långt i sitt utfasningsarbete samt att ytterligare förstärka
samarbetet mellan funktioner som miljö och inköp.
E2-5
Ämnen som inger betänkligheter och ämnen
som inger mycket stora betänkligheter
De ämnen som inger betänkligheter, inklusive de som inger mycket stora
betänkligheter, regleras bland annat genom de europeiska REACH- och
CLP-regleringarna som syftar till att skydda människors hälsa och miljön.
REACH kräver registrering, utvärdering, godkännande och begränsning
av kemikalier, medan CLP standardiserar klassificering, märkning och
förpackning av kemikalier.
Peabs riktlinje Peabkriterier och substitutionstrappa omfattar samtliga
kriterier som ingår i ämnen som inger betänkligheter och ämnen som
inger mycket stora betänkligheter, förutom H412. Därtill omfattar
riktlinjen ytterligare kriteriepunkter, som inte är en del av ämnen som
inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter.
Figur 24 beskriver de olika grupperna och Peabs metod för hantering.
Då Peab i dagsläget inte har några tekniska möjligheter att mäta faktiska
mängder av ämnen som inger betänkligheter och mycket stora
betänkligheter rapporterar vi inte på dessa.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 97

Figur 24
Grupp Metodbeskrivning för identifiering mot Peabkriterierna
1 Produktnivå faroangivelser (H- och EUH-fraser)
Kemiska produkter vilket har klassificerats i avsnitt 2 i säkerhetsdatabladet med nedan angivna H- och EUH-fraser klarar inte Peabkriterierna samt i
byggvarudeklarationens avsnitt om kemiskt innehåll:
- CMR (H350, H351, H340, H341, H360, H361) - Spädbarnsskador (H362)
- Toxicitet vid enstaka exponering (H304, H370, H371) - Allergiframkallande (H334, H317)
- Akut toxicitet (H300, H301, H310, H311, H330, H331 - Miljöfarligt (H400, H410, H411, H413
- Toxicitet vid upprepad exponering (H372, H373 - Farligt för ozonskiktet (H420)
- Hormonstörande ämnen kategori 1 (EUH380 och EUH430) - PBT och vPvB (EUH440 och EUH441)
- Hormonstörande ämnen kategori 2 (EUH381 och EUH431) - PMT och vPvM (EUH450 och EUH451)
2 PBT och vPvB ämnen
Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot kemikalieinspektionens databas PRIO, för identifiering som PBT-eller vPvB-ämnen
3 Hormonstörande ämnen (EDC)
Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ämneslista från BASTA, "Substance list - Ämneslista".
4 Bly, Kvicksilver, Kadmium
Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot Kemikalieinspektionens databas PRIO, för identifiering som särskilt farliga metaller.
5 Flyktiga organiska ämnen (VOC)
Ämnen som har en begynnelsekokpunkt <250°C vid ett standardtryck på 101,3 kPa och är klassificerade enligt angivna H-fraser:
- Dödligt, Giftigt eller Skadligt vid inandning (H330, H331, H332)
- Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad (H336)
- Kan orsaka organskador (H371)
- Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering (H373)
6 Kandidatämnen (SVHC-ämnen)
Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ECHA´s kandidatlista över särskilt farliga ämnen (SVHC).
7 Fluorerade växthusgaser
Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ämneslista från BASTA, "Substance list-Ämneslista".
8 Farlig för ozonskiktet
Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot ämneslista från BASTA, "Substance list-Ämneslista".
9 PFAS
Samtliga ämnens CAS-nr kontrolleras mot Kemikalieinspektionens databas PRIO, för identifiering som PFAS.

===== SIDA 98 =====

Miljö E3
ESRS
Vatten och
marina resurser
Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
☐ Vattenförbrukning
☑ Vattenuttag
☐ Utsläpp av vatten
☐ Vattenutsläpp i haven
☐ Utvinning och användning av marina resurser

===== SIDA 99 =====

Peab och vatten och marina resurser
Peabs verksamhet och värdekedjor tar vatten i anspråk. Uttag av
grundvatten kan till exempel leda till att brunnar och vattendrag som
försörjs med grundvatten sinar, att våtmarker och magasin torkar ut och
att det blir sättningar i byggnader när jordlagerförhållanden förändras.
I verksamheten förekommer påverkan på vattenuttag huvudsakligen i
materialproduktion, produktion, kylning, användning av processvatten
samt påverkan på vatten- och avloppssystem. Till exempel är våra
betongrelaterade verksamheter beroende av vatten, vår råvaruförsörjning
påverkar grundvattnet och produktionen i vår entreprenadverksamhet
använder vatten till olika syften, såsom dammbekämpning och avspolning.
Uppströms påverkas vattenuttaget av exempelvis brytning av järnmalm,
framställning av cement, odling av trä, industrier för massa, kemikalier,
stål- och metallverk samt vatten för energiproduktion i termiska
kraftverk. Nedströms påverkar privatpersoners användning av vatten i
fastigheter, val av VA-system och behov av reningsverk,
vattenreservoarer eller liknande infrastruktur.
Figur 25 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de
förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs
i detta kapitel. I enlighet med resultaten från Peabs dubbla
väsentlighetsbedömning avseende vatten är underämnet vattenuttag
väsentligt för Peab, det vill säga vatten som tas från olika källor för
användning i verksamheten.

IRO-1
Beskrivning av arbetsgången för att
fastställa och bedöma väsentlig påverkan,
risker och möjligheter relaterade till
vattenresurser och marina resurser
För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till
vatten och marina resurser i vår egen verksamhet och våra värdekedjor,
har vi genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den har vi bedömt
den faktiska och potentiella positiva eller negativa påverkan – inklusive
möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på sin omgivning och
omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den dubbla väsentlighets-
bedömningen har inkluderat alla underkategorier avseende vatten och
marina resurser samt bedömningar av hur tillgångar och
affärsverksamheter kan exponeras. Bedömningen har gjorts på kort (<1
år), medellång (1-5 år) och långsikt (>5 år), enligt standardintervallen i
ESRS. Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med representation av
medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört den dubbla
väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter konsoliderat
bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De tvärfunktionella
grupperna har i huvudsak bestått av miljöspecialister från de fyra
affärsområdena, finansiella controllers samt kategoriinköpare. Därtill har
ett antal medarbetare från koncernens stödfunktioner deltagit i arbetet
och funktionen icke-finansiell rapportering har samordnat processen.
Vatten och marina resurser har koppling till FN:s
14:e globala mål för hållbar utveckling: Hav och
marina resurser.

E3-1
Policyer relaterade till vattenresurser och
marina resurser
Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast vatten
som väsentligt miljöområde för koncernen. Miljöpolicyn gäller hela
Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar
för att implementera miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och
funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i
koncernens ledningssystem och intranät samt kommuniceras till
relevanta intressenter.
Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt
perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den
egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga
representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,
leverantörer och andra intressenter.
Miljöpolicyn kompletteras av styrande dokument i Peabs
verksamhetsledningssystem, som närmare beskriver hur vi arbetar med
vatten. Det handlar om att identifiera och hantera tillståndsrelaterade
vattenfrågor, till exempel genom miljöprövning, projektanpassade
kontrollplaner och särskilda rutiner för vattenhantering. Verksamheter
som innebär uttag av vatten eller utsläpp till recipient är reglerad enligt
lag och kräver ofta tillstånd och godkännande från relevanta
myndigheter samt att åtgärder vidtas för att minimera påverkan på
miljön. Om det finns lokala krav på vattenanvändning fångas dessa upp
och hanteras inom ramen för projektets styrande dokument. Syftet är att
säkerställa att vattenfrågor beaktas i varje enskilt projekt.

E3-2
Åtgärder och resurser relaterade till
vattenresurser och marina resurser
Vatten hanteras inom ramen för de tillstånds- och myndighetsprocesser
och miljökrav som är relevanta för respektive verksamhet. Åtgärder och
resurser för att hantera vattenrisk bestäms och baseras på de lagkrav och
riskanalyser som är aktuella för respektive verksamhet och projekt.
När vi till exempel etablerar en betongfabrik eller en täkt utreder vi alltid
vattenfrågan. I Sverige och Finland är detta tillståndspliktiga verksamheter. I
tillståndsprocessen är vattenfrågan prioriterad. Verksamheten utreder hur
vattenförbrukning och utsläpp påverkas och redovisar för myndigheten. Om
verksamheten får tillstånd, har vattenfrågan utretts och eventuella krav
inkluderas i verksamhetstillståndet och det kontrollprogram som upprättas.
Dessa krav följs sedan upp internt och genom myndighetens tillsyn.
Dokumentationen ställer krav på verksamheten, både vad gäller produktion
och uppföljning. Dessa åtgärder är också i linje med vårt
verksamhetsledningssystem.
Risker och krav identifierar vi i början av varje projekt och planerar för
hur riskerna ska hanteras utifrån givna förutsättningar. Hantering sker
löpande genom projektet och inkluderas i till exempel checklistor och
kontrollprogram. Inom vår prefabverksamhet, till exempel, kan
myndigheter ibland ha krav på recirkulerat vatten, det vill säga att vatten
som används för att tvätta betongblandaren i möjligaste mån ska vara
recirkulerat vatten. Recirkulerat vatten kan också, efter godkänd
provtagning, användas i produktionen. Det gäller särskilt om det skulle
förekomma vattenstress i eller nära vår verksamhet. För täkterna ska vi då
mäta och rapportera volymen grundvatten som pumpas ut från området.
I Finland finns det vattenstressområden, som kan påverka enskilda
byggprojekt.
Åtgärder avseende vattenanvändning i fastigheter handlar till stor del om
att vi installerar vattensnåla armaturer i vårt standardsortiment för
egenproducerade fastigheter. Det är viktigt att vi redan i
projekteringsfasen av ett projekt verkar för att minska mängden vatten
som förbrukas av beställare och slutkunder.
I samband med den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierade vi
inte bara affärsområdenas och dotterbolagens potentiella och faktiska
påverkan, risker och möjligheter på vatten och marina resurser, utan även
behov av att ytterligare analysera vattenfrågan mer ingående i delar av
verksamheten för att utveckla arbetssätt och åtgärder.

E3-3
Mål för vattenresurser och marina resurser
Vi har inte definierat mål eller mått för vattenuttag, men vatten ingår i
koncernens övergripande mål om att ha 100 procent resurseffektiv
verksamhet 2040. Vi har för avsikt att utvärdera behovet av ett specifikt
mål avseende vattenuttag i vårt fortsatta arbete.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 99

Figur 25 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter Kategori Policyer (MDR-P) Åtgärder (MDR-A) Mål (MDR-T) Mått (MDR-T)
ESRS E3 Vatten och marina resurser
Vattenuttag
Vattenuttag vid framställning av insatsvaror
och råmaterial samt i produktion
Vattenuttag kan bidra till vattenbrist, påverka grundvattennivåer, våtmarker och magasin.
Dessa effekter kan orsaka konstruktionsproblem, såsom sättningar i konstruktioner och byggnader och påverka
lokala ekosystem. Vattenanvändning i fastigheter kan ha påverkan på dagvatten.
Negativ
Potentiell
Miljöpolicy Riskanalyser inför nya projekt
Löpande hantering och
dokumentation i projekt
ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

===== SIDA 100 =====

Miljö E4
ESRS
Biologisk mångfald
och ekosystem
Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
☐ Direkta påverkansfaktorer
☐ Klimatförändring
☑ Förändrad markanvändning och förändrad
sötvattens- och havsvattenanvändning
☑ Direkt exploatering
☐ Invasiva främmande arter
☐ Förorening
☐ Övriga

☐ Konsekvenser för arters tillstånd
☐ Arters populationsstorlek, negativt
☐ Arters populationsstorlek, positivt
☐ Arters risk för globalt utdöende
☐ Ekosystems omfattning och tillstånd
☐ Markförstöring
☐ Ökenspridning
☑ Hårdgörning av mark
☐ Konsekvenser för och beroende av ekosystemtjänster

===== SIDA 101 =====

Peab och biologisk mångfald och ekosystem
Peab tillämpar infasningsreglerna i enlighet med Europeiska
kommissionens infasningsregler för våg 1-företag enligt Omnibus och
”Quick Fix” och redovisar minimikraven (Minimum Disclosure
Requirements) i enlighet med ESRS 2 §17 för E4 Biologisk mångfald och
ekosystem genom att sammanfatta information om ämnets
väsentlighet, strategiska koppling, policyer, åtgärder och mål.
Peabs verksamhet och aktiviteterna i våra värdekedjor påverkar den
biologiska mångfalden och ekosystem. Till exempel innebär byggnation
och anläggning ianspråktagande och exploatering av mark samt ingrepp
i naturen med risk för förlust av naturvärden som att arter eller
livsmiljöer trängs undan. Hårdgörning av mark och den infrastruktur vi
anlägger, såsom vägar och järnvägar, innebär ingrepp i naturmiljön. Det
kan förändra vattenflöden, minska markens förmåga att absorbera
vatten och påverka grundvattennivåer samt öka avrinning och risken för
erosion. Det kan i sin tur leda till översvämningar och försämrade
livsmiljöer för flora och fauna, liksom bidra negativt till
klimatförändringarna. Peab har ett ansvar för den biologiska mångfalden
och ekosystem såväl under produktions- som driftsfasen.
Figur 26 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter samt hur de
förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått, som beskrivs
i detta kapitel.
I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning
avseende biologisk mångfald och ekosystem är direkta
påverkansfaktorer och ekosystems omfattning och tillstånd väsentliga
med följande underämnen:
• Direkta påverkansfaktorer: Förändrad markanvändning och
förändrad sötvattens- och havsvattensanvändning
• Direkta påverkansfaktorer: Direkt exploatering
• Ekosystems omfattning och tillstånd: Hårdgörning av mark
SBM-3
Väsentliga påverkan, risker och möjligheter
och deras förhållande till strategi och
affärsmodell
Att arbeta med biologisk mångfald är viktigt för vår affärsverksamhet. Vi
behöver möta de ökade förväntningarna och kraven från kunder och
omvärld, som drivs av ökad kunskap och mer omfattande regelverk.
Genom att identifiera risker och möjligheter kan vi vidta åtgärder för att
till exempel både säkra tillgången på strategiska insatsvaror och erbjuda
hållbara lösningar som tar hänsyn till biologisk mångfald.

Biologisk mångfald och ekosystem har koppling till FN:s
15:e globala mål för hållbar utveckling: Ekosystem och
biologisk mångfald.
Hantering av påverkan, risker och
möjligheter
MDR-P
Antagna policyer för hur väsentliga
hållbarhetsfrågor ska hanteras
Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast
biologisk mångfald som väsentligt miljöområde för koncernen.
Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra leverantörer. Det är
våra chefer som ansvarar för att implementera miljöpolicyn i sina
respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn finns tillgänglig på
Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och intranät samt
kommuniceras till relevanta intressenter.
Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt
perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den
egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga
representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,
leverantörer och andra intressenter.
Miljöpolicyn kompletteras av styrande dokument i Peabs
verksamhetsledningssystem, som närmare beskriver hur vi arbetar med
biologisk mångfald. Affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och
Projektutveckling har interna dokument med rekommendationer om hur
biologisk mångfald kan skyddas och stärkas i projekt.
2025 antog Peabs koncernledning en färdplan för biologisk mångfald. I
den framgår de beslutade principerna och åtgärderna som ska bidra till
att uppnå Peabs koncerngemensamma mål för biologisk mångfald, att vi
senast år 2030 fullt ut ska skydda, bevara och stärka ekosystem och
biologisk mångfald. Även målet slogs fast av koncernledningen under
året. Färdplanen omfattar all verksamhet inom Peabkoncernen och
sträcker sig fram till 2030.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 101

Figur 26 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter Kategori Policyer (MDR-P) Åtgärder (MDR-A) Mål (MDR-T) Mått (MDR-T)
ESRS E4 Biologisk mångfald
Direkta påverkansfaktorer
Exploatering av jungfrulig mark, skog eller
marina miljöer vid tillverkning, byggnation
och drift:
- Råvaru- och kraftproduktion
- Byggnation av fastigheter, vägar, hamnar etc.
- Täktverksamhet
Påverkan på ekosystem vid byggnation och markarbete. Negativ
Faktisk
Miljöpolicy 2025 tog vi fram "Färdplan biologisk
mångfald Peabkoncernen 2030"
Planering och riskbedömning
Återställande av nyttjad mark och
andra kompensationsåtgärder
Forskning och utveckling
Kompetensutveckling
Ekosystems omfattning och tillstånd
Asfaltering av ytor eller konstruktioner av
betong
Exploatering av naturresurser och hårdgörning av mark kan förändra landskap, påverka mark- och
vattenmiljöer, störa vattenflöden och öka risken för erosion och översvämningar, vilket försämrar livsmiljöer
för flora och fauna.
Negativ
Faktisk
Miljöpolicy 2025 tog vi fram "Färdplan biologisk
mångfald Peabkoncernen 2030"
Planering och riskbedömning
Återställande av nyttjad mark och
andra kompensationsåtgärder
Forskning och utveckling
Kompetensutveckling
ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

===== SIDA 102 =====

MDR-A
Åtgärder och resurser med avseende på
väsentliga hållbarhetsfrågor
Med utgångspunkt i färdplanen för biologisk mångfald arbetar vi på olika
sätt med att skydda och främja biologisk mångfald, inklusive bevarande
av hotade arter, restaurering av skadade ekosystem och hållbar
förvaltning av naturresurser. Vi riskbedömer och planerar, återställer
nyttjad mark och gör andra kompensationsåtgärder som minskar
negativa effekter och skapar förutsättningar för nya ekosystem. Konkret
handlar det om allt från råvaruhantering, certifieringar, rutiner för att
undvika, återställande och mildring av negativa konsekvenser på den
biologiska mångfalden och ekosystemen till att hantera sociala
konsekvenser relaterade till biologisk mångfald.
Innan projekt eller aktiviteter påbörjas i verksamheten, riskbedömer
Peab möjlig påverkan på biologisk mångfald och ekosystem samt gör
utredningar och vidtar de försiktighetsåtgärder som krävs för att
förebygga skadlig påverkan på naturvärden. Ofta sker detta i samband
med tillståndsprövningar. En princip vi tillämpar är hänsynshierarkin, till
exempel när vi planerar för nya täkter, vilket bidrar till Peabs resiliens i
relation till biologisk mångfald. Innan vi öppnar en täkt gör vi
naturvärdes- och artbedömningar för att kunna avgöra om en plats är
lämplig och vi identifierar eventuella skyddsåtgärder. Vi upprättar allt
oftare biologiska mångfaldsplaner och har hittills upprättat 15
mångfaldsplaner i Sverige. Samtidigt är det viktigt att slå fast att ibland
kan täkterna erbjuda unika livsmiljöer för hotade arter och kan därmed
innehålla högre naturvärden än omgivningen.
När det gäller markförstöring eller hårdgörning av mark hanterar vi
vanligen eventuella negativa konsekvenser inom respektive projekt
redan i samband med projektering och projektutveckling. Oavsiktliga
negativa konsekvenser under produktion hanterar vi i den dagliga
verksamheten, såsom att dagvattenflöden påverkas. Vi arbetar med
lösningar som inkluderar hållbar dagvattenhantering,
kompensationsåtgärder och återställning av mark där det är möjligt,
samtidigt som vi strävar efter att integrera biologisk mångfald i våra
projekt.
Vi vidtar kontinuerligt åtgärder som skyddar livsmiljöer och arter – och
ibland även ökar bestånden i de miljöer där vi är verksamma. I vissa
projekt bidrar vi till att bevara biologisk mångfald genom att utveckla
grön och blå infrastruktur, såsom faunapassager och viltövergångar. Vi
genomför även uppdrag till kunder som bidrar till att bevara biologisk
mångfald i sjöar och hav.
Inom Peab Projektutveckling miljöcertifierar vi alla egenutvecklade
projekt. Miljöcertifieringarna beaktar biologisk mångfald i varierande
grad:
• Bostäder i Sverige: Svanenmärkning (eller BREEAM, Miljöbyggnad
eller NollCO2 om bostäderna ingår i ett kommersiellt avtal). Sedan
2025 kartlägger vi biologisk mångfald, före och efter byggnation, i
samtliga egenutvecklade projekt.
• Bostäder i Norge och Finland: BREEAM.
• Kommersiella projekt: BREEAM, LEED eller Miljöbyggnad.
För att utveckla kunskap och driva frågorna om biologisk mångfald och
ekosystem initierar och deltar Peab i ett antal forsknings- och
utvecklingsprojekt. Vi är även aktiva i olika initiativ tillsammans med
andra i vår bransch. Till exempel har vi deltagit i arbetsgrupper i ett
branschgemensamt projekt som tagit fram ett praktiskt verktyg för att
värdera effekterna av insatser kopplat till biologisk mångfald. Vi är
medlemmar i Business@Biodiversity Sweden, som är ett nätverk med
fokus på biologisk mångfald och affärsnytta, i Aggregates Europes
(UEPG) arbetsgrupp för biologisk mångfald, i Sveriges
Bergmaterialindustris arbetsgrupp för biologisk mångfald och
framtagande av färdplan för biologisk mångfald.
Vi har även arbetat vidare med att stärka vår kompetens genom att
utbilda interna målgrupper om biologisk mångfald och ekosystem.
Åtgärder som affärsområdena arbetat med under 2025:
• utvärderat metoder för att arbeta med biologisk mångfald i projekt.
• stärkt dialogen och samarbetet med kunder för att möjliggöra
åtgärder kring biologisk mångfald i projekt.
• stärkt dialog och samarbetet med leverantörer för att utveckla
kravställning avseende biologisk mångfald kopplat till köpta
produkter och tjänster.
Vi arbetar aktivt tillsammans med leverantörer och tillverkare för att
värna den biologiska mångfalden och ekosystem.
Resurser
Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och
affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av
bemanning, investeringar samt merkostnader avseende drift.
Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma
miljöfrågorna, inklusive frågan om biologisk mångfald, i samverkan med
affärsområdenas miljöchefer och -specialister. I koncernen finns det så
kallade rådet för biologisk mångfald som har till syfte att eftersträva
helhetsperspektiv och effektiv hantering av lands- och/eller
koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens miljöfunktioner har
uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut om frågor kring
biologisk mångfald för att omsätta planer till aktiviteter och
åstadkomma framdrift i arbetet i de olika verksamheterna. Vad gäller
investeringar och kostnader saknas för närvarande fullständighet i
information avseende resursbehov.
MDR-T
Uppföljning av policyernas och åtgärdernas
ändamålsenlighet genom mål
Att sätta mål och utvärdera dem är en del av Peabs affärsplaneprocess. I
denna process gör vi omvärldsanalyser och branschjämförelser för att
fånga in krav och förväntningar från intressenter såsom myndigheter,
beställare, konkurrenter och investerare. I arbetsprocessen involverar vi
såväl medarbetare från verksamheterna som relevanta funktioner såsom
miljöchefer och miljöspecialister samt funktionen för icke-finansiell
rapportering.
Sedan 2025 har Peab det koncerngemensamma målet för biologisk
mångfald: “2030 ska vi skydda, bevara och stärka ekosystem och
biologisk mångfald”. Målet är inspirerat av och relaterat till Kunming-
Montrealavtalet för biologisk mångfald och dess långsiktiga mål och
åtgärdsmål samt EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030 och med
hänsyn till fågeldirektivet och habitatdirektivet. Dessa ligger även till
grund för utformningen av Peabs färdplan för biologisk mångfald.
Vi har definierat ett antal tidsatta mått kopplat till åtgärder i färdplanen
för biologisk mångfald:
• nya biologiska mångfaldsplaner ska tas fram för minst sex täkter.
• biologisk mångfald, före och efter byggnation, ska kartläggas i minst
två egenutvecklade projekt under 2026.
• minst tre FoU-projekt med fokus på biologisk mångfald har initierats
senast 2029.
• minst tre miljöplaner med åtgärder som har betydande effekt på
biologisk mångfald har tagits fram tillsammans med leverantörer till
2029.
Vi arbetar vidare med biologisk mångfald och ekosystem för att utveckla
såväl processer som arbetssätt. En viktig del i detta arbete är att
ytterligare omsätta Peabs färdplan för biologisk mångfald i konkreta mål
och aktiviteter inom koncernen.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 102

===== SIDA 103 =====

Miljö E5
ESRS
Resursanvändning
och cirkulär ekonomi
Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
☑ Resursinflöden
☑ Resursutflöden
☑ Avfall

===== SIDA 104 =====

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 104

Figur 27 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter Kategori Policyer (MDR-P) Åtgärder (MDR-A) Mål (MDR-T) Mått (MDR-T)
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursinflöden
Användning av jungfruliga och ändliga
naturresurser för produktion.
Kalksten, järnmalm och råolja är exempel på ändliga råvaror som används i produktionen av cement, stål och
bitumen, och vars utvinning påverkar miljön, utsläpp av växthusgaser samt utarmar icke-förnybara resurser,
vilket kan innebära försörjningsrisker.
Negativ
Faktisk
Miljöpolicy
Policy strategiska insatsvaror
Minimering av
resursanvändningen, t.ex.
genom materialeffektiv design
och alternativa material.
Miljödialoger med leverantörer
Forskning och utveckling
Återvinning och återbruk
E5-4
Användning av jungfruliga och ändliga
naturresurser för produktion.
Begränsad tillgång till vissa resurser kan leda till försörjningsrisker och prisökningar, särskilt när få leverantörer
dominerar marknaden. Avfall som inte kan återbrukas eller återvinnas medför dessutom ökade kostnader.
Risk
Potentiell
Policy strategiska insatsvaror
Resursutflöden
Förnybara resurser, cirkulära flöden och
materialval
Användning av återvinningsbara material och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden, där
materialet kan användas igen efter end-of-life för produkten. Omsorgsfulla materialval och lång livslängd
minskar resursförbrukning, klimatpåverkan.
Positiv
Potentiell
Miljöpolicy Medvetna materialval
Bransch- och
leverantörssamarbeten
Forskning och utveckling
E5-5
Förnybara resurser, cirkulära flöden och
materialval
Cirkulära erbjudanden och ökat återbruk/återvinning av material och schaktmassor skapar nya
affärsmöjligheter. Detta minskar behovet av jungfruliga och kritiska råvaror och stärker Peabs cirkularitet.
Möjlighet
Potentiell
Miljöpolicy Medvetna materialval
Bransch- och
leverantörssamarbeten
Forskning och utveckling
Fastigheters påverkan över livscykeln Om konstruktioner och installationer inte utformas energieffektivt ökar energiförbrukningen under drift, vilket
ökar klimatpåverkan och driftskostnaderna för slutkunden. Användning av material med kort livslängd ökar
behovet av underhåll och renoveringar, vilket genererar avfall och ytterligare resursförbrukning samt försvårar
cirkulära flöden.
Negativ
Faktisk
Miljöpolicy Arbete med konstruktioner
Medvetna materialval
E5-5
Avfall
Spill, rivnings- och schaktmassor Avfall uppstår vid produktion genom till exempel spill från byggmaterial, rivnings- och schaktmassor.
Dessutom kan en design som försvårar demontering och återvinning leda till att material går till deponi eller
förbränning, vilket ökar miljöpåverkan och minskar möjligheten till cirkularitet.
Negativ
Faktisk
Miljöpolicy
Riktlinjer för hantering av material för
återbruk
Åtgärder enligt avfallshierarkin
Leverantörssamarbeten för
utvecklad avfallshantering
Mål: 2040 ska vi ha en 100 % resurseffektiv
verksamhet
Delmål: 2026, exkl. farligt avfall och
schaktmassor
Avfallsintensitet: 5 % reduktion (jmf. basår 2023)
Källsorteringsgrad: 90 %
Faktisk återvinningsgrad: 80 %
E5-5
Återbruk och återvinning av material och
schaktmassor
Återvinningsbara material, återbruk och demonterbara konstruktioner möjliggör cirkulära flöden och minskar
resursförbrukning och klimatpåverkan. Omsorgsfulla materialval och lång livslängd minskar också behovet av
jungfruliga och kritiska råvaror.
Positiv
Potentiell
Miljöpolicy
Riktlinjer för hantering av material för
återbruk
Kundsamarbeten för
återbruksmöjligheter
Samarbeten med
återbruksaktörer
Mål: 2040 ska vi ha en 100 % resurseffektiv
verksamhet
Delmål: 2026, exkl. farligt avfall och
schaktmassor
Avfallsintensitet: 5 % reduktion (jmf. basår 2023)
Källsorteringsgrad: 90 %
Faktisk återvinningsgrad: 80 %
E5-5
Förnybara resurser, cirkulära flöden och
materialval
Cirkulära erbjudanden och ökat återbruk/återvinning av material och schaktmassor skapar nya
affärsmöjligheter. Detta minskar behovet av jungfruliga och kritiska råvaror och stärker Peabs cirkularitet
Möjlighet
Potentiell
Miljöpolicy
Riktlinjer för hantering av material för
återbruk
Medvetna materialval
Bransch- och
leverantörssamarbeten
Forskning och utveckling
ESRS 2 SBM-3 Figur ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

===== SIDA 105 =====

Peabs resursanvändning och cirkulär
ekonomi
Peabs verksamhet är materialintensiv. Vi tar jungfruliga och ändliga
naturresurser i anspråk som blir till insatsvaror, andra material och
resurser i våra infrastruktur- och byggprojekt. När resurser inte kan
omhändertas uppstår avfall. Påverkan kopplad till resursanvändning
härrör inte bara från Peabs egen verksamhet när vi tillverkar material,
bygger och anlägger, utan i hela värdekedjan hos leverantörer, kunder,
avfallsentreprenörer och andra tillverkande företag. Vi har ett ansvar för
vår resursanvändning och att främja cirkulär ekonomi i värdekedjan för att
spara naturresurser och bidra till klimatomställningen.
Betong, ballast och asfalt är exempel på användning av insatsvaror i vår
verksamhet. I projekt använder vi olika slags material, allt från
byggmaterial, emballage, lastbärare och material för tillfälliga
konstruktioner till schaktmassor samt återbrukat rivningsmaterial.
Resursanvändningen och graden av cirkularitet påverkas av hur vi och
våra kunder utformar byggnader och anläggningar, till exempel genom
lösningar för underhåll, livslängd, cirkulära material samt konstruktioner
som möjliggör återvinning och återbruk.
När framtagna resurser inte återanvänds uppstår utsläpp av växthusgaser
och andra luftföroreningar vid transport och förbränning av avfall,
samtidigt som mark tas i anspråk för lagring och deponering av avfall. Det
kan utgöra risk för spridning av skadliga ämnen till mark och vatten. Vi
arbetar kontinuerligt med att minimera mängden avfall och maximera
återanvändning och återvinning.
Avfallsflöden och material som avfallet består av för Peab och
byggbranschen:
• I byggverksamheten är det de stora byggmaterialen som skapar de
största avfallsflödena, såsom betong och andra mineraliska
materialslag, trä och metall. Därtill uppkommer avfall från
stomkomplettering, såsom gips och isolering.
• Inom anläggningsverksamheten är de största avfallsmängderna
relaterade till schaktmassor.
• Inom industriverksamheten uppkommer avfall i produktionsfasen av
till exempel betong och asfalt.
Peabs verksamhet och bredd innebär att vi på olika sätt kan arbeta med
att se affärspotentialen i resursanvändning och cirkulär ekonomi, både
avseende kostnader och intäkter, inklusive att minska beroendet av
kritiska råvaror.
Figur 27 på sidan 104 visar identifierad påverkan, risker och möjligheter
samt hur de förhåller sig till Peabs policyer, åtgärder samt mål och mått,
som beskrivs i detta kapitel.
I enlighet med resultaten från Peabs dubbla väsentlighetsbedömning
avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi är de tre
underkategorierna resursinflöden, resursutflöden och avfall väsentliga.

IRO-1
Beskrivning av arbetsgången för att
fastställa och bedöma väsentlig påverkan,
risker och möjligheter avseende
resursanvändning och cirkulär ekonomi
För att utvärdera Peabs påverkan, risker och möjligheter i relation till
resursanvändning och cirkulär ekonomi i vår egen verksamhet och våra
värdekedjor, har vi genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning. I den
har vi bedömt den faktiska och potentiella positiva eller negativa
påverkan – inklusive möjligheter och risker – från Peabs verksamhet på
sin omgivning och omgivningens påverkan på vår verksamhet. Den
dubbla väsentlighetsbedömningen har inkluderat alla underkategorier
avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi samt bedömningar av
hur tillgångar och affärsverksamheter kan exponeras. Bedömningen har
gjorts på kort (<1 år), medellång (1-5 år) och långsikt (>5år), enligt
standardintervallen i ESRS. Vi har arbetat i tvärfunktionella grupper med
representation av medarbetare från hela koncernen. Vi har genomfört
den dubbla väsentlighetsbedömningen per värdekedja och därefter
konsoliderat bedömningarna till en koncernövergripande nivå. De
tvärfunktionella grupperna har i huvudsak bestått av miljöspecialister
från de fyra affärsområdena, finansiella controllers samt
kategoriinköpare. Därtill har ett antal medarbetare från koncernens
stödfunktioner deltagit i arbetet och funktionen icke-finansiell
rapportering har samordnat processen.
Resursanvändning och cirkulär ekonomi har koppling
till FN:s 12:e globala mål för hållbar utveckling:
Hållbar konsumtion och produktion.

E5-1
Policyer för resursanvändning och cirkulär
ekonomi
Peabs miljöpolicy, som är beslutad av koncernledningen, slår fast
resursanvändning och cirkularitet som väsentliga miljöområden för
koncernen. Miljöpolicyn gäller hela Peabkoncernen och våra
leverantörer. Det är våra chefer som ansvarar för att implementera
miljöpolicyn i sina respektive verksamheter och funktioner. Miljöpolicyn
finns tillgänglig på Peabs webbplatser, i koncernens ledningssystem och
intranät samt kommuniceras till relevanta intressenter.
Vi ser över miljöpolicyn årligen. Processen utgår från ett nordiskt
perspektiv och inkluderar såväl omvärldsbevakning som input från den
egna organisationen, till exempel miljöspecialister och fackliga
representanter. Hänsyn tas även till krav och synpunkter från kunder,
leverantörer och andra intressenter.
Miljöpolicyn kompletteras av riktlinjer som närmare beskriver Peabs
åtgärder inom resursanvändning och cirkularitet. Peab har riktlinjen
hantering av material för återbruk som stöttar ökat nyttiggörande av
överblivet material, återbruksmaterial och returemballage, vilket är
viktigt för att både minska uttaget av jungfruliga resurser och förebygga
och minska avfallet i verksamheten. I vår process “miljödialogen” kring
leverantörers miljöarbete efterfrågar vi bland annat återvunnen andel i
material och produkter hos leverantör.
Peab har även en koncernövergripande policy för strategiska insatsvaror,
som är antagen av koncernledningen och som COO ansvarar för att
implementera i verksamheten. Policyn anger att vi ska säkerställa
kontinuerlig tillgång till strategiska insatsvaror för vår verksamhet och
att material som idag har klimatpåverkan i så stor utsträckning som
möjligt ska substitueras. Vidare slår policyn fast att vi ständigt ska
förbättra förutsättningarna för cirkularitet och återbruk samt påskynda
omställningen till förnybara produkter, lösningar och byggmetoder.
Huvuddelen av Peabs verksamheter arbetar inom ramen för ett
ledningssystem som är miljöcertifierat enligt ISO 14001. I
ledningssystemet finns rutiner som kompletterar koncernens policy och
riktlinjer och beskriver hur vi arbetar med resursanvändning och cirkulär
ekonomi.
Det finns bolagsspecifika rutiner och vägledningar gällande resurs- och
avfallshantering. När vi miljöcertifierar byggnader, till exempel genom
Svanenmärkning, beaktar vi resursanvändning och cirkulär ekonomi.

E5-2
Åtgärder och resurser relaterade till
resursanvändning och cirkulär ekonomi
De åtgärder Peab vidtar inom resursanvändning och cirkulär ekonomi
(resursinflöde, resursutflöde och avfall) baseras på resultatet från våra
väsentliga områden för påverkan, risker och möjligheter samt går i linje
med våra mål och policyer. Dessa insikter har påverkat strategin genom
att vi eftersträvar resurseffektiv produktion genom försiktighet med
icke-förnybara resurser, effektiv användning av material, ansvarsfull
hantering av restprodukter och arbetssätt som minskar avfall samt ökad
användning av återvunnet material och krav på cirkulära lösningar i
projektens tidiga skeden. Det handlar till exempel om att vi strävar efter
att utforma resurseffektiva konstruktioner, använda medvetna och
alternativa material, minimera och återvinna spill, återbruka
byggnadsmaterial och säkerställa att överblivet material används,
hantera massor effektivt och cirkulärt, källsortera i högre grad för att
främja materialåtervinning i nästa skede samt att upphandla cirkulära
produkter. Vi har därför styrt resurser till utveckling av materialval,
leverantörskrav, nya arbetssätt för återbruk samt digitala verktyg för
spårbarhet.
Vi arbetar aktivt med implementeringen av policyn för strategiska
insatsvaror genom affärsplaneprogrammet Klimatfärdplan och
strategiska insatsvaror. Här bryts målsättningarna ner till aktiviteter som
förflyttar verksamheten i riktning mot uppsatta mål. Handlingsplan och
målutfall följs upp löpande.
è Läs mer om Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror på sidan
75, figur 8.
Vi genomför utbildningsinsatser, deltar i branschgemensamma
utvecklingsgrupper (till exempel inom Byggföretagen och CC Build) och
arbetar med anpassningar i produktion och logistik. Vi bevakar
forsknings- och utvecklingsinitiativ avseende alternativa material.
Vi arbetar löpande med att minska mängden avfall i våra projekt, vilket
kan se olika ut beroende på verksamhetens karaktär och affärsområde.
Inom affärsområde Bygg strävar vi efter att nå högre i avfallshierarkin,
det vill säga att i första hand minimera uppkomsten av avfall och
återbruka och i andra hand styra avfall, som trots allt uppkommer, mot
materialåtervinning. Byggprojekten har projektledare som planerar och
genomför avfallsminimerande åtgärder. I Sverige och Norge använder vi
en så kallad “Avfallsapp” för uppföljning av avfallshanteringen. Under
2025 anordnade vi även workshops för att dela erfarenheter och goda
exempel kring avfallsminimering.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 105

===== SIDA 106 =====

Vi genomför miljödialoger, upprättar handlingsplaner och ställer krav på
våra leverantörer för att öka cirkulariteten i byggprodukter, material
samt förpackningar och lastbärare. Det pågår flera projekt med mål för
återbruk där Peab tillsammans med kunden utforskar nya sätt att
återbruka byggprodukter. Vi har nära samarbeten med ramavtalade
avfallsentreprenörer för att utveckla avfallshanteringen mot mer
cirkulära flöden. För att ytterligare främja återbruk i projekten har vi
tecknat koncernavtal med återbruksaktörer som täcker in ett 130-tal
svenska kommuner.
Inom affärsområde Anläggning är de största avfallsmängderna
relaterade till hantering av schaktmassor. För att kunna återanvända
massor i stället för att de transporteras till deponi arbetar vi med in situ-
sanering där vi sanerar förorenad mark och förorenade muddermassor
där de finns. Det minskar behovet av transport av ersättningsmassor för
utfyllnad. Enligt våra livscykelberäkningar kan in situ-sanering och
stabilisering av förorenade massor ge upp till 80 procent lägre
växthusgasutsläpp. Vi har olika samarbeten kring cirkulär masshantering
och vi produktifierar överskottsmassor med hjälp av dotterbolaget
Swerocks våtsiktar. I anläggningsprojekten arbetar vi med avfallsplaner
tillsammans med utsedda avfallsmottagare.
Exempel på andra åtgärder:
• Anpassningar i verksamheten för att kunna arbeta mer cirkulärt, till
exempel av produktionsutrustning, recept och förvaring av cirkulära
material.
• Optimering av logistik och produktion för att minska spill och öka
resurseffektivitet.
• Forskning och utveckling för att hitta alternativa material, såsom
bindemedel och ballast.
För Peab innebär den cirkulära ekonomin affärspotential. Vi erbjuder till
exempel ECO-Ballast av återvunna råvaror till marknaden. Produkten
erbjuder likvärdiga egenskaper som jungfrulig ballast och är både
kvalitetssäkrad och miljö- och hälsodeklarerad. ECO-Ballast kan
användas för tillverkning av asfalt och betong eller som
konstruktionsmaterial och är ett bidrag till det cirkulära samhällsbygget.
Användning av returasfalt i vår beläggningstillverkning är ett annat
exempel på cirkulärt materialflöde.
Resurser
Vi resurssätter de identifierade åtgärderna på både koncern- och
affärsområdesnivå. Samtliga åtgärder förutsätter olika former av
bemanning, investeringar samt merkostnader avseende drift.
Koncernens miljöchef samordnar och driver de gemensamma
miljöfrågorna, inklusive frågan om resursanvändning och cirkulär
ekonomi, i samverkan med affärsområdenas miljöchefer och -
specialister. I koncernen finns det så kallade rådet för cirkularitet som
har till syfte att eftersträva helhetsperspektiv och effektiv hantering av
lands- och/eller koncerngemensamma frågeställningar. Koncernens
miljöfunktioner har uppgiften att stödja ansvariga chefer att fatta beslut
om frågor kring resursanvändning och cirkulär ekonomi för att omsätta
planer till aktiviteter och åstadkomma framdrift i arbetet i de olika
verksamheterna. Vad gäller investeringar och kostnader saknas för
närvarande fullständighet i information avseende resursbehov.
Anläggningsverksamheten har miljöspecialister med huvudinriktning
förorenade massor som arbetar med in situ-behandling av förorenade
massor och cirkulär masshantering. Liknande roller finns inom
affärsområdena Bygg och Industri. Därtill finns utsedda resurser i bygg-
och anläggningsprojekten som till exempel ansvarar för att driva och
följa upp frågan om avfallshantering.
Material och avfallsflöden samt
avfallsförebyggande åtgärder
Flöden uppströms beskriver materialströmmar till Peab, till exempel
materialleveranser från leverantörer och överskottsmaterial från andra
aktörer som tas emot för återvinning, medan flöden nedströms beskriver
materialströmmar ut från Peab, till exempel färdiga produkter till kund,
komponenter till återbruk hos annan aktör och avfall till extern avfalls-
entreprenör. Peabs material- och avfallsflöden kan översiktligt beskrivas
enligt figur 28 nedan.
1. Jungfruliga material
Peab har en betydande verksamhet inom råvaruförsörjning, där vi förser
samhället med nödvändiga konstruktionsmaterial, såsom ballast som till
exempel används för järnvägsbyggnation och betongtillverkning. Vi
arbetar för en ökad användning av cirkulära material, men använder
också grus- och bergmaterial från egna täkter.
2. Insatsvaror
I vår produktion använder vi insatsvaror i form av kemiska produkter,
material och varor från ett stort antal leverantörer. Många av
insatsvarorna ger i olika grad upphov till spill från till exempel material,
förpackningar och lastbärare. För att minska miljöbelastningen från
insatsvaror arbetar vi bland annat för optimerade konstruktioner som
reducerar materialbehovet och effektiva arbetssätt som minimerar spill
och uppkomsten av överskottsmaterial eller skadat material. Vi
eftersträvar också ökad inblandning av återvunna material samt ökad
återvinningsbarhet i såväl produkter som förpackningsmaterial. Vidare
arbetar vi för ökad användning av returemballage, såsom byggpall.
3. Biprodukter
Vi använder biprodukter från andra aktörers verksamhet som råvara i vår
egen produktion. Vi arbetar kontinuerligt med att öka andelen
biprodukter som råvara och bidrar på så sätt till att minska mängden
material som går till avfall. Ett exempel är att vi nyttjar slagg från
ståltillverkning i vår betongproduktion. Vi använder det för framställning
av bindemedlet Merit som delvis kan ersätta cement i betong.
4. Överskottsmaterial
Peab bedriver egen återvinningsverksamhet med fokus på
överskottsmassor från såväl egen verksamhet som externa kunder.
Genom effektiv återvinning av överskottsmassor, bland annat med hjälp
av så kallade våtsiktar, kan mängden överskottsmassor från schakter och
infrastrukturprojekt som läggs på deponi minskas med upp till 80
procent. Vi kan i stället använda materialet som råvara till nya produkter
vilket minskar användningen av jungfruligt material.
5. Material och produkter
Peab tillverkar olika material och produkter till kunderna, allt från
ballast, asfalt och betong till färdiga broar, skolor och sjukhus.
Vi arbetar för att våra produkter ska innehålla en ökad andel återvunna
material. Ett exempel är att vi återanvänder uppriven asfalt, så kallad
returasfalt, som råvara i vår asfalttillverkning. Det minskar behovet av
såväl bitumen som ballastmaterial. Vi arbetar också med att
tillhandahålla produkter och material med lång livslängd och för att
möjliggöra ökat återbruk och återvinning av ingående material och
produkter efter slutanvändning.
Till exempel strävar vi efter att fasa ut miljö- och hälsofarliga produkter
som innehåller ämnen vi inte vill ha in i det cirkulära kretsloppet. Vi
arbetar också för ökad demonterbarhet, som möjliggör ett framtida
återbruk av ingående komponenter.
6. Återtag och returspill
I produktionen uppstår, trots förebyggande åtgärder, materialspill och
ibland blir det material över. Vi strävar efter att i första hand returnera
överblivna, oskadda produkter till leverantören som kan säljas igen eller
att returnera materialspill som kan ingå som råvara i leverantörens
materialtillverkning.
7. Återbruk
Om överblivet material och produkter inte kan returneras till leverantören
eftersträvar vi att de ska komma till användning och inte bli avfall. Det
kan till exempel handla om material och produkter som blivit över,
tillfälligt material som endast behövs under produktionsfasen eller
produkter som har demonterats i samband med renovering eller rivning.
Överblivet material och produkter som vi inte kan återbruka inom den
egna verksamheten vill vi göra tillgängliga för andra aktörer. Vi har därför
skrivit samarbetsavtal med flera externa återbruksaktörer och är
medlemmar i branschgemensamma forum för cirkulärt byggande, såsom
CC Build.
En del material kan vi återbruka själva i vår egen verksamhet. Ett
exempel på systematiskt återbruk är vår verksamhet i Varvsstaden, som
är ett tidigare varvsområde som nu omvandlas till en ny stadsdel med
centralt läge i Malmö. Här har ”Materialbanken” utvecklats, som är en
databas som innehåller information om platsens alla material och visar
miljövinsterna med att arbeta med återbruk och återvinning.
8. Avfall
Det avfall som trots ovanstående förebyggande åtgärder uppstår i vår
verksamhet källsorterar vi så långt som möjligt och lämnar till
professionella avfallsentreprenörer. De kan i sin tur ha möjlighet att
förbereda material för återbruk eller materialåtervinning.
Om inte, går avfallet till förbränning, vanligen med energiutvinning, eller i
sista hand till deponering. Det före- kommer också material och
produkter som inte lämpar sig för återbruk eller återvinning, till exempel
farligt avfall som uppkommer i samband med rivning eller marksanering.
Även detta lämnas till professionella avfallsentreprenörer för behandling
och/eller bortskaffning.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 106

Figur 28

===== SIDA 107 =====

E5-3
Mål för resursanvändning och cirkulär
ekonomi
Ett av Peabs fyra miljömål är att vi senast år 2040 ska ha en helt
resurseffektiv verksamhet, vilket är fastslaget av koncernledningen.
Resurseffektivitetsmålet innefattar att vi ska gå mot mer cirkulära
affärsmodeller, optimera användningen av resurser och minimera
uppkomsten av avfall. Det innebär att nya produkter och material ska
hålla längre, innehålla mer återvunnet material och vara designade för
återvinning och återbruk. Det relaterar även till ekosystem och den
biologiska mångfalden vid exploatering av mark och naturresurser samt
klimat då vi genom återvinning och återbruk – och därmed minskat
användande av jungfruliga material – också minskar utsläppen av
växthusgaser. Inga förändringar av mål eller mått har gjorts under 2025.
Målet om resurseffektivitet är i dagsläget inte ytterligare kvantifierat.
Vi har mål, mått och strategiska förbättringsområden för
avfallsintensitet, källsorteringsgrad och faktisk återvinningsgrad samt
ytterligare icke-målsatta nyckeltal, såväl på koncern- som
affärsområdesnivå. Dessa avfallsrelaterade mål är inte vetenskapligt
förankrade. Målen fokuserar på avfallshierarkins tre första steg: 1)
förebyggande (minimering) av avfall, 2) återanvändning och 3)
materialåtervinning.
På koncernnivå följer vi upp målet om resurseffektivitet genom målsatta
nyckeltal med delmål fram till 2026:
Figur 29: Mätetal Delmål 2026 2025
Avfallsintensitet (ton/
MSEK)
5 % reduktion, jmf.
basår 2023 -28 %
Källsorteringsgrad (%) 90 79
Faktisk
återvinningsgrad (%) 80 81
De tre nyckeltalen exkluderar farligt avfall och schaktmassor. Se figur 32
på sidan 109 med avfallsdata. Målet avseende avfallsintensitet har basår
2023, medan målen avseende källsorteringsgrad och faktisk
återvinningsgrad saknar basår då de mäter en trend och redovisas som
andelar av 100 procent.
Avfallsmängderna avser avfallsflöden som hanteras via
avfallsentreprenörer som fakturerar Peab. Avfallsintensiteten beräknas
som avfallsmängd i förhållande till koncernens omsättning. Definitionen
av källsorteringsgrad är den totala mängden icke-farligt avfall minus
blandat avfall, brännbart avfall, avfall till deponi samt avfall som
sorterats i fraktionerna.
Återvinningsgrad baseras på de behandlingskoder som avfallet tilldelas
av avfallsentreprenören. Återvinning inkluderar alla typer av återvinning,
även material som återvinns som konstruktionsmaterial eller
fyllnadsmaterial. Återvinning inkluderar även behandlingskoden
”förberett för återvinning/prepared for reuse”.
Peabs produkter ska innehålla ökade andelar återvunnet material och vi
återvinner idag bland annat asfalt, ballast och schaktmassor. I Peabs
nordiska asfaltsproduktion uppgick andelen returasfalt 2025 till 31 (28)
procent (jfr. 14 procent 2015).
Utifrån målet om resurseffektivitet sätter vi även nedbrutna mål per
affärsområde.
I takt med att vi utvecklar arbetet inom resursanvändning och cirkulär
ekonomi har vi för avsikt att utvärdera behovet av att utveckla våra mått
och mål för att än bättre kunna mäta framsteg i våra åtgärder, inte minst
avseende resursinflöden och resursutflöden.
E5-4
Resursinflöden
Peabs väsentliga resursinflöden definieras i policyn för strategiska
insatsvaror, som belyser vilka insatsvaror som är kritiska för Peabs
samhällsbyggande. Insatsvarorna är bitumen, cement, el, bränsle, stål
samt vissa träprodukter.
Mer än 67 procent av Peabs inköp sker direkt genom bygg- och
anläggningsentreprenaderna. På Peab arbetar vi därför mot att styra
inköpen av strategiska insatsvaror mot valda leverantörer som möter
kraven på ökad cirkularitet och låga värden av utsläpp av växthusgaser.
Samtidigt arbetar vi aktivt med att involveras i tidigt skede i projekten,
tillsammans med beställaren, för att kunna påverka material- och
leverantörsval.
Vi har analyserat koncernens utgiftsdata för att beräkna resursinflöden.
För att få fram mängder resursinflöden har vi använt samma
omräkningsfaktorer för utgiftsdata som vid framräknandet av Scope 3.1-
rapporteringen. Metoden möjliggör beräkning av resursmängder baserat
på bokförda inköp vilket innebär att det finns en osäkerhet i utfallet.
Genom att utgå från inköpta och bokförda kostnader säkerställer vi att
underlaget är komplett, då det kan stämmas av mot redovisade inköp.
För respektive resurstyp har vi, i den mån det varit möjligt, samlat
underlag från de största leverantörerna för att styrka andelen återvunnet
material.
Figur 30 visar de största resursinflödena i Peab och är inte begränsad
enbart till Peabs direkta materialinköp av externa leverantörer.
Sammanställd data i figuren är inte verifierad av extern part.
Andelen återvunnet material är baserat på EPD-data på leverantörsnivå.
Förmåga att fånga andel biologiskt material per materialflöde är inte
uppbyggd och behöver etableras över tid.
Peab arbetar löpande med att förbättra datakvalitet och kompletthet på
leverantörspecifika data och ersätta mängder resursinflöden baserat på
utgiftsdata och omräkningsfaktorer.
Figur 30: Materialförbrukning, med andel återvunnet material. Enhet 2025
2025 återvunnet
material
2025 % återvunnet
material
Material-icke förnybara resurser
Betong/Cement
Cement ton 336 000
Kalkcement ton 17 000
Fabriksbetong ton 438 000
Betongstomme ton 175 000
Bitumen ton 318 000
Stålprodukter
Handelsstål/konstruktionsstål ton 12 000 11 400 95 %
Armering ton 40 000 38 000 95 %
Asfalt ton 74 000 14 800 20 %
Material - förnybara resurser
Trä
Virke m3 24 000
Skivor m3 8 500
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 107

===== SIDA 108 =====

E5-5
Resursutflöden
Det är en rad olika material och produkter som följer av Peabs
produktionsprocesser. Det som affärsområde Bygg i huvudsak lämnar
efter sig är nyproduktion och renovering av bostäder, kommersiella
lokaler som kontor och industribyggnader samt offentliga byggnader som
skolor, vård- och omsorgsinrättningar och badhus. Ur affärsområde
Anläggnings produktionsprocesser följer till exempel vägar och järnvägar,
broar, hamnar, kajer och vattenverk samt flygplatser. Inom affärsområde
Industri tillverkas betong, asfalt, ballast, prefabricerade betongelement
samtidigt som produktionsutrustning och maskiner hyrs ut till kunder. För
affärsområde Projektutveckling är det huvudsakliga produkterna bostäder
och kommersiella fastigheter som affärsområde Bygg bygger.
Reparerbarheten, det vill säga möjligheten att återställa funktion och
säkerhet, i dessa produkter och material är avgörande för att uppnå målen
inom cirkulär ekonomi och resurseffektivitet. Anläggningskonstruktioner
som broar, kajer och dammar är komplexa och långlivade strukturer. Ofta
är vi styrda av krav från våra beställare, men vi arbetar aktivt med att
påverka dem att främja cirkularitet genom att till exempel föreslå
lösningar gällande design och materialval. Detsamma gäller verksamheten
inom affärsområde Bygg. Att bygga byggnader som kan demonteras,
repareras, byggas om till annan användning förekommer fortfarande inte i
den grad som regeländringar och styrmedel skulle innebära.
Vi säkerställer även alltid att ritningar, materialdata och
underhållsinstruktioner finns tillgängliga för beställaren när vi lämnar över ett
färdigt projekt till beställaren.
Betong och asfalt är till hundra procent reparerbara material.
Betongkonstruktioner går att reparera genom underhållsåtgärder och uttjänt
betong går att återvinna, inte minst som ballast. Ballastprodukter som
bergkross och återvunnen ballast är i sig inte reparerbara, då de utgör
råmaterial snarare än färdiga produkter med funktionella komponenter.
Reparerbarheten handlar därför främst om möjligheten att återställa eller
förlänga funktionaliteten hos de konstruktioner där ballastmaterialet ingår.
Inom all verksamhet har Peab rutiner för underhåll och reparation, vilket
bidrar till ökad livslängd och resurseffektivitet för produkter.
Utgångspunkten för de produkter eller materialkategorier som Peab redovisar
för 2025 avseende resursutflöde grundar sig i vår dubbla väsentlighets-
bedömning samt graden av produktens eller materialets cirkularitet.
Resursutflödet baseras på uppgifter om sålda volymer. För huvuddelen av
resursutflödet finns uppgifter om sålda mängder uttryckta i ton. För fabriks-
betong, som säljs i kubikmeter, har vi använt en omräkningsfaktor till ton.
Vi har inhämtat uppgifter om sålda volymer från respektive verksamhet som
baseras på rapporterade volymer enligt koncernens system under
rapporteringsperioden.
Figur 31: Produkt Volym Enhet Livslängd Reparerbarhet Återvinningsbart material i produkten %
Tillverkade produkter/Utvunna produkter
Asfalt 6 157 849 ton Lågt trafikerad väg: 25 år
Hårt trafikerad väg: 5-10 år
Trafikverket anger ett medel på 17 år.
Källa: Trafikverket
Asfalt är 100 % reparerbar.
Asfaltsbeläggningar går att reparera genom
underhållsåtgärder. Uttjänt asfalt går att återvinna.
95 %
Källa: Anges i asfaltens EPD
Ballast* 25 363 291 ton Svårt att ange livslängd på ballast. Den mesta av ballasten
är dold i tex olika underbyggnader eller inblandad i t ex
betong och då är livslängden väldigt lång. Sen används
annan ballast till andra funktioner där livslängden är
betydligt kortare, t ex halkbekämpning.
Ballastprodukter såsom bergkross och återvunnen ballast är i
sig inte reparerbara i traditionell mening, då de är homogena
snarare än produkter med funktionella komponenter.
Reparerbarhet inom denna produkt handlar därför främst om
möjligheten att återställa eller förlänga funktionaliteten hos de
konstruktioner där ballastmaterialet ingår.
100 %
Prefabricerade betongelement 176 123 ton Minst 50 år Betongelement är reparerbart genom underhållsåtgärder. Val
av ytskikt kan påverka livslängd.
69 %
Fabriksbetong 2 172 748 ton Minst 100 år
Källa: Svensk betong
Betong är 100 % reparerbart
Betongkonstruktioner går att reparera genom
underhållsåtgärder. Uttjänt betong går att återvinna.
100 % för betongmassan
Byggprojekt 37 % av omsättn. Konstruktionsreglerna ställer krav på teknisk livslängd på 50
år
Livslängden varierar mellan olika material och delar kan
därmed behöva bytas under byggnadens livslängd
Hur stor del av materialet som kan
återvinnas se de olika materialtyperna
enligt ovan
Infrastrukturprojekt 27 % av omsättn. Konstruktionsreglerna ställer krav på 40 år, 80 år eller 120 år
för broar beroende på trafikslag samt samhällskritisk
funktion. Grundförutsättning för vägtrafik är 80 år och
järnvägstrafik är 120 år
När det gäller teknisk livslängd på vägar inverkar främst
trafikmängd och klimatzon. Asfaltbeläggningar
dimensioneras för 20 år och har planerat underhåll.
Livslängden varierar mellan olika material och delar kan
därmed behöva bytas under byggnadsverkens/ vägens
livslängd
Hur stor del av materialet som kan
återvinnas se de olika materialtyperna
enligt ovan. Stål har stor återvinningsgrad.
* Ballast redovisas som en egen produktkategori. Redovisade ballastvolymer har inte justerats för eventuell användning som insatsmaterial i andra rapporterade produkter.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 108

===== SIDA 109 =====

Uppkommet avfall
Avfallsdatan inhämtas från Peabs avfallsentreprenörer och
masshanterare och är data från direkta mätningar som sammanställer
hur avfallet sorterats och behandlats i respektive projekt/
verksamhetsgren och kan därtill aggregeras på olika organisationsnivåer.
När det gäller behandlingskoder kan det förekomma att
avfallsentreprenören arbetar med schabloner/skattningar.
Peabs avfall består främst av schaktmassor, följt av asfalt, mineraliska
material, trä, park- och trädgårdsavfall samt metallskrot, vilket också
utgör de avfallsströmmar och materialtyper som är mest relevanta för
verksamheten. Jämfört med 2024 ökar mängden ton avfall med 9,2
procent under 2025. Förändringar i mängden avfall mellan åren beror till
stor del på variationer i antal projekt samt omfattning och utformningen
av projekt som Peab haft under det aktuella rapporteringsåret.
Avfallsdata samlas in från leverantörer enligt Peabs strukturerade
process och omfattar både farligt och icke-farligt avfall. Rapporteringen
bygger på aktivitetsdata kompletterat med uppskattningar där
aktivitetsdata saknas. Data sammanställs från projekt- till koncernnivå
och uppgifterna verifieras inte av extern part.
è Läs mer om våra metodbeskrivningar på sidorna 92-93.
Figur 32: Totalt avfall (ton) 2025
Totalt farligt avfall 93 112
Totalt radioaktivt avfall 0
Totalt icke-farligt avfall 1 272 473
Totalt avfall 1 365 584
Totalt återvunnet avfall 967 179
Totalt ej återvunnet avfall 398 406
Andel ej återvunnet avfall av totalt avfall 29 %
Farligt fast avfall (ton)
Avfall till förbränning 863
Avfall till deponi 66 339
Övrig bortskaffningsverksamhet 3 006
Avfall till bortskaffning 70 208
Återvinning 4 619
Återanvändning 8 772
Övrig återvinningsverksamhet 9 513
Totalt avfall som avleds från bortskaffning 22 904
Totalt farligt avfall 93 112
Icke-farligt fast avfall (ton)
Avfall till förbränning 17 206
Avfall till deponi 308 980
Övrig bortskaffningsverksamhet 2 012
Avfall till bortskaffning 328 198
Återvinning 841 523
Återanvändning 82 745
Övrig återvinningsverksamhet 20 007
Totalt avfall som avleds från bortskaffning 944 275
Totalt icke-farligt avfall 1 272 473
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 109

===== SIDA 110 =====

Redovisning enligt EU:s
taxonomiförordning
I juli 2020 trädde EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 i kraft. Den är ett klassificeringsverktyg
som ska hjälpa investerare och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksamhet är och
på så vis styra kapitalflöden till miljömässigt bättre alternativ. Taxonomiförordningen syftar
därmed till att EU ska nå sina klimatmål och målsättningarna inom den europeiska gröna given.
Peab har analyserat och klassificerat sina verksamheter enligt taxonomin
för 2025. Taxonomiförordningen omfattar de sex miljömålen begränsning
av klimatförändringar (CCM), anpassning till klimatförändringar (CCA),
hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (WTR),
omställning till en cirkulär ekonomi (CE), förebyggande och begränsning av
miljöföroreningar (PPC) samt skydd och återställande av biologisk
mångfald och ekosystem (BIO). Redovisningen anger dels om Peabs
verksamhet omfattas av de sex miljömålen, dels om de är miljömässigt
hållbara. Basen är det urval av ekonomiska verksamheter som listas i
taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som
miljömässigt hållbar ska den väsentligt bidra till ett eller flera av de
fastställda miljömålen, inte orsaka betydande skada för något av de övriga
målen samt uppfylla vissa sociala minimikrav.
Sedan 2023 är även rapportering avseende exponering mot kärnenergi- och
fossilgasrelaterade verksamheter obligatorisk. Peab har ingen verksamhet
som omfattas av dessa områden, vilket redovisas i tabellen nedan.
Peabs förutsättningar och redovisning 2025
Peab har en diversifierad och komplex verksamhet inom
samhällsbyggnad. Vi finns i fyra nordiska länder och har omfattande
geografisk närvaro samt kunder inom både privat och offentlig sektor.
Våra fyra affärsområden Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling
står på egna ben och säkerställer genom samverkan att vi så långt som
möjligt tar vara på lokala resurser i form av egen personal och egna
insatsvaror. Peabs verksamhet omfattar således många olika typer av
aktiviteter inom taxonomiförordningen. Samtidigt kännetecknas Peabs
verksamhet av ytterligare förutsättningar som anger ramarna för hur vår
redovisning enligt taxonomin ska förstås. En är att verksamheten i stor
utsträckning bedrivs i projektform där varje projekt är unikt, vilket gör
det insatskrävande att utvärdera varje projekt. Inom vår bygg- och
anläggningsverksamhet är det i hög grad externa beställare som anger
specifikationen på ett projekt. Det minskar Peabs möjligheter att påverka
utfallet, även om vi arbetar aktivt med att vägleda beställarna genom
tidiga dialoger. Vidare kännetecknas branschen av långa ledtider – från
detaljplaneläggning till färdigt projekt – och därför tar det år innan nya
krav slår igenom i verksamheten och redovisningen.
För att säkerställa koncernens långsiktiga konkurrenskraft och leva upp
till det strategiska målet Ledande inom samhällsansvar har
koncernledningen fastslagit klimatmål och beslutat om en
klimatfärdplan som beskriver vägen till klimatneutralitet 2045. Dessa
åtgärder bidrar också till att vi utvecklar byggnader med lägre
klimatpåverkan. Koncernen har inga betydande CapEx relaterade till
kol-, olje- eller gasrelaterade ekonomiska aktiviteter.
Peab och hela branschen är på en förändringsresa som kräver
uppdaterade arbetssätt och utökad uppföljning. Ett exempel är att flera
certifieringssystem redan har anpassat sig till taxonomin, vilket sätter en
ny standard för branschen. Våra upplysningar för 2025 bygger på vår
nuvarande tolkning av reglerna och kan framöver komma att ändras i
takt med att praxis utvecklas och de allmänna kunskaperna om
taxonomin ökar. Redovisningen för 2025 är upprättad på samma sätt
som för 2024 och med samma taxonomiverksamheter.
Sociala minimiskyddsåtgärder
Enligt taxonomiförordningen ska de ekonomiska verksamheterna, utöver
kriterierna för väsentligt bidrag och att de ”inte orsakar betydande
skada” (DNSH), ta hänsyn till sociala minimiskyddsåtgärder för att kunna
anses vara miljömässigt hållbara. Avsikten är att genom dessa
säkerställa att aktörer inte klassar verksamheter som hållbara, trots att
de till exempel bedriver verksamhet som strider mot regler kring
mänskliga rättigheter (inklusive arbetstagares rättigheter), beskattning,
rättvis konkurrens eller korruption. I enlighet med EU:s i oktober 2022
publicerade rapport ”Platform for sustainable finance” om redovisning
av de sociala minimiskyddsåtgärderna, gör vi bedömningen att Peab
uppfyller de nyss nämnda sociala minimiskyddsåtgärderna. Mänskliga
rättigheter, beskattning, konkurrens- frågor och korruption är också
centrala i Peabs uppförandekod, som i sin tur bygger på de
internationella konventionerna FN:s Global Compacts principer, som
inkluderar försiktighetsprincipen och FN:s mänskliga rättigheter samt
ILO:s kärnkonventioner. Peab eftersträvar att även följa FN:s vägledande
principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), liksom OECD:s
riktlinjer för multinationella företag. Samtidigt arbetar vi kontinuerligt
med att vidareutbilda och informera våra medarbetare om koncernens
rutiner och processer kring de sociala minimiskyddsåtgärderna.
Verksamhet vi bedömer omfattas av taxonomiförordningen
Vi har utvärderat taxonomins verksamheter och bedömer att följande är
väsentliga för Peab:
Tillverkning
• CCM 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik
• CCM 3.7 Tillverkning av cement
Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter i Peabs egenut-
vecklade ECO-produkter samt det alternativa bindemedlet Merit inom
affärsområde Industri. I CCM 3.6 finns ECO-produkterna. Exempel på
produkter är ECO-Asfalt som tillverkas med biobränsle i asfaltsverken,
ECO-Betong som tillverkas med alternativa bindemedel som delvis
ersätter cement samt ECO-Prefab där klimatförbättrad betong används
och armeringen består av återvunnet stål. Med stöd av Byggföretagens
tolkning av EU-taxonomins kriterier samt egen utredning med stöd av
extern expertis, bedöms Peabs ECO-produkter uppfylla kriterierna för att
väsentligt bidra till begränsningen av klimatförändringar. Skälet är att
klimatavtrycket är väsentligt lägre för dessa produkter än de
standardprodukter som finns tillgängliga på marknaden. I CCM 3.7
inkluderas extern försäljning av Merit, ett slaggbaserat bindemedel som
används som ersättning för cement i betong. Merit har ett väsentligt
lägre klimatavtryck än traditionell cement och tillverkningen av ett ton
Merit genererar ett klimatavtryck som motsvarar 3-6 procent av det som
uppstår vid tillverkningen av ett ton cement. I ECO-Betong används
Merit, eller motsvarande bindemedel, och produkten uppfyller kraven för
klimatförbättrad betong enligt Svensk Betongs standard. Den har
väsentligt lägre klimatavtryck än standardbetong. Med klimatförbättrad
betong avses betong med minst tio procent reducerade
växthusgasutsläpp, jämfört med referensbetong med samma funktion. I
tillverkningen av ECO-Prefab och ECO-Stomme, används bland annat
klimatförbättrad betong, vilket ger ett väsentligt lägre klimatavtryck än
prefabprodukter tillverkade med standardbetong. Produkterna upp-
fyller kraven för klimatförbättrade prefabprodukter enligt Svensk
Betongs standard. Vid tillverkningen av ECO-Asfalt används
koldioxidneutrala biobränslen, vilket reducerar klimatavtrycket för ECO-
Asfalt väsentligt jämfört med tillverkning vid ett standardasfaltverk.
Enligt Trafikverkets beräkningsmodell ger ECO-Asfalt en reduktion i
klimatpåverkan på mer än 60 procent, jämfört med asfaltbranschens
genomsnitt. Livscykelanalyser har genomförts och tredjepartsverifierade
miljövarudeklarationer (EPD:er) finns tillgängliga för ECO-produkterna.
Kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada på något av övriga mål har
utvärderats och Peabs ECO-produkter bedöms uppfylla dem.
• Klimatanpassning: Bedöms uppfyllas genom att vi har genomfört
klimatrisk- och sårbarhetsanalyser för samtliga
tillverkningsanläggningar för ECO-produkter samt identifierat möjliga
riskreducerande åtgärder.
• Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser: Bedöms
uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då vatten-
verksamhet och andra situationer som berör miljökvalitetsnormer för
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 110

===== SIDA 111 =====

vatten alltid kräver en miljökonsekvensbeskrivning och vidtagande av
relevanta skyddsåtgärder.
• Omställning till en cirkulär ekonomi: Bedöms uppfyllas genom att
Peab tillämpar branschens riktlinjer för avfallshantering, som styr mot
källsortering för att möjliggöra materialåtervinning. Peab utvärderar
också löpande möjligheterna till cirkulära materialflöden, avseende
såväl ingående råvaror till produktionen som återvinningsbarhet hos
tillverkade produkter. Exempel på detta är bindemedlet Merit, som är
baserat på slagg som är en biprodukt från stålindustrin, ECO-Ballast
som kan användas i betong och asfalt och som baseras på 100
procent återvunnen råvara samt användningen av returasfalt som
råvara i vår beläggningstillverkning. Miljövarudeklarationer finns
framtagna för ECO-produkterna.
• Förebyggande och bekämpning av föroreningar: Bedöms uppfyllas
genom efterlevnad av gällande lagstiftning, då ämnen som är
förbjudna eller är föremål för stränga restriktioner täcks av befintlig
lagstiftning.
• Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem:
Bedöms uppfyllas genom efterlevnad av gällande lagstiftning, efter-
som vår tillverkningsverksamhet av ECO-produkter inte får bedrivas
fritt i eller nära områden med känslig biologisk mångfald och
tillståndsprocessen i aktuella fall hanterar miljökonsekvens-
bedömning och villkor kring eventuella skyddsåtgärder.
Energi
• CCM 4.9 Överföring och distribution av el
• CCM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla
Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader
till externa beställare inom kraft och eldistribution samt fjärrvärme och
fjärrkyla inom affärsområde Anläggning. Peabs verksamhet inom Energi
bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna för att
definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.
Transport
• CCM 6.13 Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik
• CCM 6.14 Infrastruktur för järnvägstransport
• CCA 6.15 Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik
• CCA 6.16 Infrastruktur för sjöfart
Inkluderar omsättning och driftsutgifter från anläggningsentreprenader
till externa beställare avseende infrastruktur för järnvägstransporter,
vägtransporter och kollektivtrafik samt hamn- och sjötransporter inom
affärsområde Anläggning. Vidare inkluderas omsättning, driftsutgifter
och kapitalutgifter från beläggningsverksamheten inom affärsområde
Industri. Peabs verksamhet inom Transport bedöms inte uppfylla de
tekniska granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt
hållbar enligt taxonomin.
Bygg- och fastighetsverksamhet
• CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader
• CCM 7.2 Renovering av befintliga byggnader
• CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader
• CE 3.4 Underhåll av vägar och motorvägar
Inkluderar omsättning från nybyggnation, renovering samt om- och till-
byggnad för externa beställare inom affärsområde Bygg samt försäljning
av egenutvecklade, nybyggda fastigheter inom affärsområde
Projektutveckling. Vidare inkluderas hyresintäkter från ägda fastigheter
samt omsättning vid försäljning av projekt- och exploateringsfastigheter
som redovisas som lagertillgångar inom affärsområde Projektutveckling.
Även entreprenader för drift och underhåll till externa beställare inom
affärsområde Anläggning inkluderas i omsättningen.
Driftsutgifter och kapitalutgifter är relaterade till ägda och leasade
tillgångar i fastigheter inom affärsområde Projektutveckling.
För Peabs verksamhet inom Bygg- och fastighetsverksamhet bedöms
delar av verksamheten inom CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader upp-
fylla de tekniska granskningskriterierna samt kriterierna för att inte
orsaka väsentlig skada på något av övriga mål. Peab har definierat
minimikrav för vilka verifikat som ska kunna uppvisas för att styrka att
kriterierna är uppfyllda. Projekt som byggs i linje med EU-taxonomin ska
löpande under projektets gång säkra sådan dokumentation och efter
projektets slutförande kunna tillhandahålla samtliga verifikat.
Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering
• WTR 2.1 Vattentillgång
• WTR 2.2 Avloppsvattenrening i städer
• WTR 2.3 Hållbar dagvattenhantering i tätorter
Inkluderar omsättning från entreprenader till externa beställare
avseende vattenförsörjning och avloppsvattenhantering inom
affärsområde Anläggning.
Peabs verksamhet inom Vattenförsörjning, avloppsrening,
avfallshantering och sanering bedöms inte uppfylla de tekniska
granskningskriterierna för att definieras som miljömässigt hållbar enligt
taxonomin.
Tjänster
• CE 5.5 Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och
resultatorienterade tjänstemodeller
Inkluderar omsättning, driftsutgifter och kapitalutgifter för
uthyrningsverksamheten inom affärsområde Industri. Peabs verksamhet
inom Tjänster bedöms inte uppfylla de tekniska granskningskriterierna
för att definieras som miljömässigt hållbar enligt taxonomin.
Inom både affärsområde Bygg och Projektutveckling omfattas
verksamheterna fullt ut av taxonomin. Verksamhet som vi bedömer faller
utanför taxonomin utgörs inom affärsområde Anläggning av andra
entreprenader och infrastrukturprojekt som inte omfattas i Energi,
Transport, Bygg- och fastighetsverksamhet, Vattenförsörjning eller
Tjänster. Inom affärsområde Industri utgör grus- och bergverksamhet,
övrig prefabverksamhet samt varuförsäljning verksamhet som inte
klassificeras inom taxonomin.
Dubbelräkning har undvikits då endast extern försäljning har inkluderats
i summeringen av de relevanta verksamheterna. Vid användning av egna
ECO-produkter i bygg- och anläggningsentreprenader har denna del
exkluderats i CCM 3.6 och ingår i rapporteringen i entreprenaderna till
externa beställare inom taxonomins övriga verksamheter.
Tillämpade redovisningsprinciper
Omsättning: Inkluderar extern omsättning enligt IFRS 15 Intäkter och
IFRS 16 Leasingavtal (hyresintäkter) inom taxonomiförenliga
verksamheter. För affärsområdena Bygg och Anläggning innebär det
entreprenadintäkter från externa beställare. För affärsområde Industri
avses samtliga externa intäkter från beläggningsentreprenader,
uthyrningsintäkter från maskin- och krantjänster samt försäljning från
ECO-Betong, ECO-Prefab och ECO-Stomme. I affärsområde
Projektutveckling inkluderas externa intäkter från försäljning av olika
typer av bostäder och kommersiella fastigheter samt hyresintäkter från
fastigheter.
Driftsutgifter: Inkluderar driftsutgifter relaterade till
anläggningstillgångar inom verksamheter som omfattas av taxonomin, i
huvudsak inom affärsområde Industri. Dessa består till största delen av
reparationer och underhåll av fabriker, maskiner och inventarier för ECO-
produkter, beläggningsverksamheten samt för uthyrningsverksamheten.
Kapitalutgifter: Inkluderar investeringar i byggnader, maskiner och
inventarier samt förvärv av byggnader och mark klassificerade som
anläggningstillgångar. Kapitalutgifterna är främst relaterade till
affärsområde Industri och tillverkning av ECO-produkter, produktion för
övrig beläggningsverksamhet samt maskiner och kranar för
uthyrningsverksamheten.
Förvärv avseende projekt- och exploateringsfastigheter inom
affärsområde Projektutveckling har inte inkluderats i
taxonomirelaterade kapitalutgifter då dessa redovisas som
omsättningstillgångar i koncernen.
De ovan beskrivna kapital- och driftsutgifterna utgör underlaget för
beräkningen av koncernens drifts- och kapitalutgifter enligt EU:s
taxonomiförordning och den delegerade förordningen (EU) 2021/2178.
Koncernen har inte upprättat en särskild investeringsplan enligt artikel 8
i taxonomiförordningen.
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 111

Figur 33: Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter JA/NEJ
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar
som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. NEJ
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med
hjälp av bästa tillgängliga teknik. NEJ
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme,
inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. NEJ
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila
gasformiga bränslen. NEJ
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla
och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/
kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. NEJ

===== SIDA 112 =====

Figur 34: Omsättning
2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/
koder Omsättning
A
ndel av omsättningen, år 2025
B
egränsning av klimatförändringar
A
npassning till klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och ekosystem
B
egränsning av klimatförändringar
A
npassning till klimatförändringar
V
atten och marina resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och ekosystem
M
inimiskyddsåtgärder
A
ndel förenlig med
taxonomikraven (A.1)
eller som omfattas av
taxonomikraven (A.2)
omsättning, år 2024
Kategori
(möjliggörande
verksamhet)
Kategori
(omställnings
verksamhet)
MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % M O
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik
CCM
3.6 6 776 11,5 J N N N N N J J J J J J J 10,2 M
Tillverkning av cement
CCM
3.7 276 0,5 J N N N N N J J J J J J J 0,3 O
Uppförande av nya byggnader
CCM
7.1 849 1,4 J N N N N N J J J J J J J 1,6
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas
omsättning (A.1) 7 901 13,4 13,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 12,1
Varav möjliggörande verksamheter 6 776 11,5 11,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 10,2 M
Varav omställningsverksamheter 276 0,5 0,5 0,3 O
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte
är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
Överföring och distribution av el
CCM
4.9 462 0,8 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,8
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla
CCM
4.15 162 0,3 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,4
Infrastruktur för enpersonsfordon, cykellogistik
CCA
6.13 341 0,6 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,6
Infrastruktur för järnvägstransport
CCA
6.14 1 740 3,0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,6
Uppförande av nya byggnader
CCM
7.1 14 141 24,1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 25,9
Renovering av befintliga byggnader
CCM
7.2 8 497 14,5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 14,6
Förvärv och ägande av byggnader
CCM
7.7 2 009 3,4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 3,0
Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik
CCM
6.15 9 590 16,4 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 18,5
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 112

===== SIDA 113 =====

Infrastruktur för sjöfart
CCM
6.16 1 738 3,0 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 2,0
Vattentillgång
WTR
2.1 811 1,4 N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 1,2
Avloppsvattenrening städer
WTR
2.2 1 159 2,0 N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 1,7
Hållbar dagvattenhantering i tätorter
WTR
2.3 348 0,6 N/EL N/EL EL N/EL N/EL N/EL 0,5
Underhåll av gator och vägar CE 3.4 2 767 4,7 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 4,6
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och
resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 831 1,4 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 1,3
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej
taxonomiförenliga) (A.2) 44 596 76,2 46,7 19,4 4,0 6,1 0,0 0,0 76,7
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin
(A.1 +A.2) 52 497 89,6 60,1 19,4 4,0 6,1 0,0 0,0 88,8
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av
taxonomin 6 084 10,4
TOTALT 58 581 100,0
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 113

Figur 35 Andel av omsättning/total omsättning
Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin
CCM 13,4 % 60,1 %
CCA — % 19,4 %
WTR — % 4,0 %
CE — % 6,1 %
PPC — % — %
BIO — % — %

===== SIDA 114 =====

Figur 36: Driftsutgifter
2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/
koder
Absoluta
driftsutgifter
A
ndel av driftutgifter,
år 2025
B
egränsning av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina
resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
B
egränsning av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina
resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
M
inimiskyddsåtgärder
A
ndel förenlig med
taxonomikraven (A.1)
eller som omfattas av
taxonomikraven (A.2)
driftsutgifter, år 2024
Kategori
(möjliggörande
verksamhet)
Kategori
(omställningsv
erksamhet)
MSEK %
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % M O
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 454 42,0 J N N N N N J J J J J J J 32,9 M
Tillverkning av cement CCM 3.7 40 3,7 J N N N N N J J J J J J J 2,2 O
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheterna (A.1) 494 45,7 45,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 35,1
Varav möjliggörande verksamhet 454 42,0 42,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 32,9 M
Varav omställningsverksamhet 40 3,7 3,7 J J J J J J J 2,2 O
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/EL EL; N/ EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/ EL EL; N/ EL
Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 0 0,0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,2
Renovering/ombyggnad av fastigheter CCM 7.2 0 0,0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,1
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 3 0,3 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,4
Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik CCA 6.15 333 30,8 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 27,0
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och
resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 154 14,3 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 19,1
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som
inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 490 45,4 0,3 30,8 0,0 14,3 0,0 0,0 46,8
A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 983 91,1 46,0 30,8 0,0 14,3 0,0 0,0 81,9
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 96 8,9
TOTALT 1 079 100,0
Figur 37 Andel av driftsutgifter/total omsättning
Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin
CCM 45,7 % 46,0 %
CCA — % 30,8 %
WTR — % — %
CE — % 14,3%
PPC — % — %
BIO — % — %
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 114

===== SIDA 115 =====

Figur 38: Kapitalutgifter
2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/
koder
Absoluta
kapitalutgifter
A
ndel av
kapitalutgifter, år 2025
B
egränsning av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina
resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
B
egränsning av
klimatförändringar
A
npassning till
klimatförändringar
V
atten och marina
resurser
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald och
ekosystem
M
inimiskyddsåtgärder
A
ndel förenlig med
taxonomikraven (A.1)
eller som omfattas av
taxonomikraven (A.2)
kapitalutgifter, år
2024
Kategori
(möjliggörande
verksamhet)
Kategori
(omställnings
verksamhet)
MSEK %
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL
J; N; N/
EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % M O
A. Verksamheter som omfattas av taxonomin
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik CCM 3.6 37 2,6 J N N N N N J J J J J J J 15,3 M
Tillverkning av cement CCM 3.7 71 5,0 J N N N N N J J J J J J J 0,0
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheterna (A.1) 108 7,6 7.6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 15,3
Varav möjliggörande verksamheter 37 2,6 7.6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 J J J J J J J 15,3 M
Varav omställningsverksamheter 71 5,0 0.0 J J J J J J J 0,0
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 7 0,5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,5
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 19 1,4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 8,4
Infrastruktur för vägtransporter och kollektivtrafik CCA 6.15 391 27,8 N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 13,1
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- och
resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 337 24,0 N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 20,7
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som
inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 754 53,7 1,9 27,8 0,0 24,0 0,0 0,0 42,7
A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1
+A.2) 862 61,3 9,5 27,8 0,0 24,0 0,0 0,0 58,0
B. Verksamheter som inte omfattas av taxonomin
Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 544 38,7
TOTALT 1 406 100,0
Figur 39 Andel av kapitalutgifter/total omsättning
Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin
CCM 7,6 % 9,5 %
CCA — % 27,8 %
WTR — % — %
CE — % 24,0 %
PPC — % — %
BIO — % — %
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N M I L J Ö E 1 – E 5 115

===== SIDA 116 =====

Social S1
ESRS
Den egna
arbetskraften
Väsentliga hållbarhetsämnen för Peab
☑ Arbetsvillkor
☑ Likabehandling och lika möjligheter för alla
☑ Andra arbetsrelaterade rättigheter

===== SIDA 117 =====

ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N S O C I A L T S 1 – S 4 117

Figur 40 Beskrivning av påverkan, risker och möjligheter Kategori Policy (MDR-P) Åtgärder (MDR-A) Mål (MDR-T)* Mätetal (MDR-T)
ESRS S1 Den egna arbetskraften Kategori Policyer Åtgärder Mål Mått
Arbetsvillkor
Trygga anställningar och rimliga löner Rimliga ersättningar för anställda, såsom löner, förmåner, flexibla arbetsupplägg, utöver regulatoriska krav kan
stödja en god levnadsstandard för anställda och deras familjer samt främja medarbetarnöjdhet och
arbetsmiljön. Det kan stärka Peabs arbetsgivarvarumärke, bredda rekryterings- och kompetensbasen samt
minska personalomsättningen.
Negativ
Faktisk
Uppförandekod
Riktlinjer om Visselblåsning
Kollektivavtalade löner och
ersättningar.
Lönekartläggningar Fackliga dialoger
eNPS (employee Net Promoter Score)
Mål: >benchmark (mäts halvårsvis)
S1-10
Hälsa och säkerhet Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan ge projektförseningar och minska verksamhetens
effektivitet samt hindra attraktion till yrket.
Negativ
Faktisk
Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöhandboken
Hälsoundersökningar
Främjar aktiviteter för medarbetarnas
fysiska och psykologiska hälsa
Gör förebyggande och systematiska
åtgärder för att främja
säkerhetskulturen
Riskobservationer, skyddsronder och
arbetsberedningar
Arbetsmiljöutredningar och -analyser
Utbildning
Nollvision
Fallande trend för allvarliga olyckor
S1-14
Hälsa och säkerhet Arbetsplatsolyckor, skador och långsiktiga hälsorisker kan orsaka förseningar, lägre effektivitet och skada
Peabs attraktivitet och anseende, vilket kan leda till ekonomiska konsekvenser. Brister i arbetsrelaterade
rättigheter kan dessutom ge effektivitetsförluster, förlorade affärsmöjligheter samt juridiska eller ekonomiska
påföljder.
Risk
Potentiell
Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöhandboken
Hälsoundersökningar
Främjar aktiviteter för medarbetarnas
fysiska och psykologiska hälsa
Gör förebyggande och systematiska
åtgärder för att främja
säkerhetskulturen
Riskobservationer, skyddsronder och
arbetsberedningar
Arbetsmiljöutredningar och -analyser
Utbildning
Nollvision
Fallande trend för allvarliga olyckor
S1-14
Likabehandling och lika möjligheter för alla
Jämställdhet och mångfald Brister i mångfalds- och inkluderingsarbetet och oförmåga att ta vara på människors fulla potential kan
påverka välbefinnandet för medarbetaren, skada Peabs anseende och leda till effektivitetsförluster samt
förlorade affärsmöjligheter. Brist på jämställdhet kan vara negativ för arbetsplatskulturen, öka
personalomsättningen och göra det svårare att attrahera kompetens.
Negativ
Potentiell
Uppförandekod
Arbetsmiljöpolicy
Likabehandlingsplan
Tagit fram och beslutat om
inkluderingsstrategi
Aktivt inkluderingsarbete, t.ex.
lärlingsprogram för kvinnor
Mål:
>6,0 % (yrkesarbetare, YA)
>30,0 % (tjänstemän, TJM)
Andel rekryterade kvinnor inom
produktionsnära tjänster bland
yrkesarbetare (YA, produktion och
förädling) och tjänstemän (TJM,
produktionsledning och
produktionsstöd) > andel examinerade
kvinnor i för oss relevanta
utbildningsmarknader
S1-9
Andra arbetsrelaterade rättigheter
Arbete och anställning på frivillig grund Brister i andra arbetsrelaterade rättigheter kan påverka välbefinnandet för medarbetaren. Vi tillämpar
nolltolerans mot alla former av brott mot mänskliga rättigheter som barnarbete, människohandel,
tvångsarbete eller arbete som sker under någon form av hot eller bestraffning.
Negativ
Potentiell
Uppförandekod
Riktlinjer om processen för tillbörlig
aktsamhet
Visselblåsarfunktion
Branschsamarbeten
S1-17
*Inget av Peabs mål under S1 är relevant föratt utgå från ett basår.
ESRS 2 SBM-3 Figuren ovan visar Peabs påverkan, risker och möjligheter samt hur de förhåller sig till våra policyer, åtgärder samt mål och mått.

===== SIDA 118 =====