FULLTEXT DEL 2 AV 4
Årsredovisning 2025
Mål och mätetal S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras För att främja jämställdhet mellan könen i hela organisationen har Ratos styrelse antagit ett mål att minst uppnå fördelningen 40/60 mellan kvinnor och män på ledande positioner i Ratoskoncernen senast år 2030. Fördelningen avser det minst representerade könet. Ledande befattningar avser styrelse och ledningsgrupper i såväl Ratos som i alla bolag (exklusive intressebolag). Per sista december 2025 uppgår köns- fördelningen i Ratos ABs styrelse till 50/50 (43/57) och i Ratos ABs led- ningsgrupp till 40/60 (17/83). Ratos AB uppnår således jämställdhets- målen i både styrelse och ledningsgrupp år 2025. Könsfördelningen i bolagens styrelser var 26/74 och i ledningsgrupper var fördelningen 29/71. Se även S1-9 för ytterligare information. Könsfördelning på ledande positioner Kvinnor/Män, % 2025 Mål Styrelse Ratos AB 50/50 40/60 Ratosbolag 26/74 40/60 Ledning Ratos AB 40/60 40/60 Ratosbolag 29/71 40/60 Ratos medarbetare har inte varit direkt involverade i målens utformande. Uppföljning av målet kommuniceras både internt till alla anställda och externt på Ratos webbplats och i hållbarhetsrapporten. Ratos har i nuläget inga andra mål kopplat till den egna arbetskraften men har som ambition att under 2026 identifiera och målsätta ytter- ligare underämnen. S1-6 Uppgifter om företagets anställda Antal anställda anges som antalet anställda vid rapporteringsperiodens slut, det vill säga per 31 december 2025, om inget annat anges. Ratos har stor geografisk spridning med medarbetare i stora delar av världen men där en majoritet av koncernens medarbetare är anställda i Sverige och Norge. En majoritet av de anställda inom koncernen har tillsvidareanställning eller motsvarande. Fördelningen av anställda efter avtalstyp varierar mellan bolag med i princip uteslutande tillsvidare- anställda till bolag med tillfälligt- och behovsanställda vilket bedöms vara naturligt givet dess verksamheter med stor påverkan av säsongs- variationer eller tidsbegränsade projekt. Behovet av tillfälligt anställd personal finns i flertalet bolag och inom samtliga affärsområden. Könsfördelning Antal anställda 2025 2024 Män 5 985 7 574 Kvinnor 3 967 4 744 Annat 2 0 Totalt anställda 9 954 12 318 Antal anställda fördelat per land1) Antal anställda 2025 2024 Sverige 4 227 5 093 Norge 1 927 3 338 Övriga länder 3 800 3 887 Totalt anställda 9 954 12 318 1) För länder med > 50 anställda som representerar > 10% av det totala antalet anställda. Fördelning av anställda redovisat efter avtalstyp uppdelat i män och kvinnor 2025 Heltidsekvivalenter Kvinnor Män Totalt Antal tillsvidareanställda 3 237 5 354 8 591 Antal tillfälligt anställda 130 183 313 Antal behovsanställda 9 149 158 Total 3 376 5 686 9 062 För antal heltidsekvivalenter fördelat per land, se not 7. 2024 Heltidsekvivalenter Kvinnor Män Totalt Antal tillsvidareanställda 3 712 7 050 10 762 Antal tillfälligt anställda 37 100 137 Antal behovsanställda 15 24 39 Total 3 765 7 173 10 938 Personalomsättningen inom koncernen uppgår till 20%. Personalomsättningsinformationen ska ses i ljuset av att Ratos verk- samhet spänner över en bredd av verksamheter inom många branscher där bland annat två större bolag har en hög andel säsongsarbetare där personalomsättningen naturligt är högre. Därtill har ett av Ratos bolag under rapporteringsperioden haft verksamhet inom bemanningsverk- samhet vilket också driver personalomsättningen. Rapporter Förvaltningsberättelse 55 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 58 ===== S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Andelen anställda inom koncernen som omfattas av kollektivavtal uppgår till 66%. Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal beräknas enligt följande formel: (Antal anställda som omfattas av kol- lektivavtal/Antal anställda) x 100. Kollektivavtalstäckning inom EES presenteras för länder där bolaget har ett väsentligt antal1) anställda, det vill säga i Sverige och Norge. Kollektivavtalstäckningen har minskat i Norge till följd av avyttringen av Sentia. Kollektivavtalstäckning, anställda i EES 1) Täckningsgrad 2025 2024 0–19% 20–39% 40–59% Norge 60–79% Sverige, Norge 80–100% Sverige Andelen anställda som täcks av företrädare på arbetsplatsen uppgår i länder där Ratos har ett väsentligt antal1) anställda till 96% respektive 99% i Sverige respektive i Norge . Social dialog, företrädare på arbetsplatsen (endast EES) 1) Täckningsgrad 2025 2024 0–19% 20–39% 40–59% Sverige 60–79% Norge 80–100% Sverige, Norge 1) För länder med > 50 anställda som representerar > 10% av det totala antalet anställda. S1-9 Mångfaldsindikatorer Per sista december 2025 uppgick könsfördelningen till 40% kvinnor och 60% män i Ratos ABs företagsledning vilket innebär att Ratos AB har nått jämställdhetsmålet om minst 40/60 fördelning mellan kvinnor och män i ledningen. I Ratos bolag var könsfördelningen 29% kvinnor och 71% män i ledningen vilket är en förbättring mot föregående år då fördel- ningen var 24% kvinnor och 76% män. Notera att de finansiella rappor- terna (not 7) presenterar könsfördelning för koncernen totalt inklusive moderbolag varför datan nedan (fördelad mellan moderbolag och Ratos bolag) skiljer sig mot data presenterad i not 7. Könsfördelning inom företagsledningen 2025 2024 Antal anställda Andel, % Antal anställda Andel, % Företagsledning Ratos AB Män 3 60 5 83 Kvinnor 2 40 1 17 Total 5 100 6 100 Företagsledning Ratosbolag Män 49 71 78 76 Kvinnor 20 29 25 24 Total 69 100 103 100 Åldersfördelning 2025 2024 Antal anställda Andel, % Antal anställda Andel, % Under 30 år 2 257 23 2 854 23 30–50 år 5 274 53 6 280 51 Över 50 år 2 423 24 3 184 26 S1-10 Tillräckliga löner Samtliga anställda inom koncernen har bedömts ha löner som lägst uppfyller de lagstadgade kraven i respektive land och/eller lönenivå satt i kollektivavtal där det finns. Rapporter Förvaltningsberättelse 56 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 59 ===== S1-14 Mått för arbetsmiljö Ratos strävar efter att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser. Incidenter och olyckor är ett prioriterat nyckeltal som rapporteras månadsvis till Ratos. Bolagen ansvarar för att utreda och följa upp eventuella incidenter och olyckor. Tabellen presenterar data för arbetsmiljö relaterat till den egna arbetskraften. Frekvens av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor är beräknad enligt ESRS genom att dividera antalet registrerbara arbetsrelaterade olyckor med totalt antal arbetade timmar som den egna arbetskraften har arbetat multiplicerat med 1 000 000. Frekvens av antalet arbetsrelaterade olyckor visar fall per miljon arbetade timmar. Frekvensen varierar inom koncernen till följd av de olika verksamhets- områden som bolagen är verksamma inom. Bolag inom konsultbran- schen har generellt en lägre frekvens av arbetsrelaterade olyckor än bolag inom bygg- och tillverkningsindustrin. Vid beräkning av koncernens arbetade timmar har uppskattningar gjorts utifrån standardarbetstid med hänsyn tagen till rätten att ta betald frånvaro såsom semester, allmänna helgdagar och sjukledighet. Under 2025 har ingen medarbetare inom Ratos omkommit till följd av arbetsrelaterade skador eller arbetsrelaterad ohälsa. Arbetsrelaterad ohälsa omfattar hälsobesvär som orsakas eller förvärras av arbetsför- hållanden på arbetsplatsen till exempel muskel- och skelettbesvär men också psykisk ohälsa. Muskel- och skelett besvär redovisas som arbets- relaterad ohälsa, inte som skada. Utfallet visar både att andelen anställda som omfattas av arbetsmiljösystem har ökat samt att frek- vensen och antal registreringsbara arbetsrelaterade olyckor har minskat sedan föregående år. Avseende antalet fall av arbetsrelaterad ohälsa har datakvaliteten förbättrats varför 2024 års data inte är helt jämförbar. Arbetsmiljö 2025 2024 Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer, % 94 93 Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa 0 0 Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 273 396 Frekvens av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 18 23 När det gäller företagets anställda, antalet fall av registreringsbar arbetsrelaterad ohälsa, i enlighet med rättsliga restriktioner för insamling av uppgifter 16 40 S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid Samtliga anställda inom hela Ratos koncern, oavsett geografisk sprid- ning, är berättigade att ta ledigt av familjeskäl till exempel föräldra- ledighet och vård av nära anhörig antingen genom nationell lagstiftning, kollektivavtal eller policyer. Andel av anställda som är berättigade att ta ledigt av familjeskäl Andel, % 2025 2024 Män 100 100 Kvinnor 100 100 Total 100 100 Andel som har tagit ledigt av familjeskäl1) Andel, % 2025 2024 Män 16 16 Kvinnor 14 14 Total 15 15 1) Andel av de som har rätt till ledighet av familjeskäl. S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Ratos arbetar för att lika arbete ska resultera i lika lön och på så vis eliminera löneskillnader mellan könen. För 2025 uppmättes en ojusterad löneskillnad om 2%. Löneskillnader har beräknats enligt följande: (genomsnittlig ersättning per manlig FTE – genomsnittlig ersättning per kvinnlig FTE)/genomsnittlig ersättning per manlig FTE. Genomsnittlig ersättning för män beräknas som den totala ersättning som utbetalats till manliga anställda dividerad med antalet manliga heltids ekvivalenter (FTE) i koncernen. Genomsnittlig ersättning för kvinnor beräknas som den totala ersättning som utbetalats till kvinn- liga anställda dividerad med antalet kvinnliga heltids ekvivalenter (FTE) i koncernen. Beräkningen tar inte hänsyn till lika arbete utan endast ersättning i förhållande till antal arbetade timmar vilket är en begräns- ning för nyckeltalet. Eftersom det inte går att bekräfta oförklarliga löne- skillnader bör det tas i beaktning vid analys av data. Vidare har Ratos beräknat kvoten av den högst betalde individens ersättning i för hållande till den ojusterade medianlönen i koncernen. Den högst betalde individen i koncernen är VD. Nyckeltalet beräknas genom formeln VD:s totala ersättning/total medianersättning för samt- liga anställda som erhållit ersättning under rapporteringsperioden. Ersättningen inkluderar grundlön, plus rörlig ersättning och andra förmåner. Ersättningskvoten uppgår i perioden till 61. Vid analys av utfallet bör tas i beaktning att Ratos äger bolag som verkar inom branscher med stora säsongsvariationer vilket resulterar i en större andel deltidsarbetare. Den stora andelen deltidsarbetare är då en naturlig del av affären för att kunna möta en högre efterfrågan i perioder men sänker medianlönen inom koncernen. En generell begränsning är att data inte är justerad efter skillnader i köpkraft mellan länder vilket påverkar ersättningsmåtten på grund av den geografiska spridningen av Ratos bolags anställda. Vidare tar data inte hänsyn till individer som inte identifierar sig som man eller kvinna alternativt inte vill uppge sitt kön. Individer som inte identifierar sig som man eller kvinna alternativt inte vill uppge sitt kön har exkluderats från populationen. Alla belopp för ersättningsmåtten har räknats om från respektive bolags lokala valuta till SEK utifrån Ratos valutakurser. Valutakurserna är samma som tillämpas för den finansiella rapporteringen. Datakvali- teten varierar inom koncernen främst till följd av tillgång till data på grund av olika HR- och lönesystem. S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga påverkan på mänskliga rättigheter Under rapporteringsperioden rapporterades åtta fall av diskriminering. Tre av fallen grundade sig i ett missförstånd och avskrevs. Samtliga åtta fall har hanterats. Vidare har det inkommit totalt 33 ärenden till bola- gens visselblåsarsystem. Av 33 ärenden är 32 avslutade per balansdag. I ärendet som inte var stängt per sista december 2025 har bolaget invol- verat både HR och ledningsgrupp för att säkerställa att hantering sker på ett korrekt sätt. Under 2025 har det inte rapporterats några allvarliga människorättsrelaterade ärenden i koncernen, varken genom vissel- blåsarsystem eller till ansvariga. Således har det inte heller utfärdats böter, viten eller andra gottgörelser. Rapporter Förvaltningsberättelse 57 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 60 ===== ESRS S2 • Arbetstagare i värdekedjan Ratos rapporterar översiktligt på S2 Arbets- tagare i värdekedjan och tillämpar infasnings- reglerna enligt den så kallade ”Quick Fix” för huvuddelen av standarden. Läs mer om användningen av infasning i BP-2. Väsentliga hållbarhetsfrågor Beskrivning Värdekedja Arbetsvillkor De väsentliga hållbarhetsfrågorna är arbetsvillkor, lika behandling och lika möjligheter för alla och andra arbetsrelaterade rättigheter.1) Uppströms 1) S2 Arbetstagare i värdekedjan är föremål för infasning och kommer att utvecklas framåt. Väsentliga frågor och koppling till affärsmodell Ratos har identifierat potentiell negativ påverkan på arbetstagare i värde kedjan, uppströms och nedströms avseende arbetsvillkor, lika- behandling och lika möjligheter för alla och andra arbetsrättsrelaterade frågor. Ett av Ratos kärnvärden ”Allt handlar om människor” speglar Ratos syn på att både medarbetare inom Ratoskoncernen och arbetare i andra delar av värdekedjan är viktiga att fokusera på. Ratos arbete med att utvärdera, bedöma och hantera påverkan, risker och möjligheter på arbetstagare i värdekedjan är under utveckling. I ett första steg kommer leverantörsdialoger att prioriteras som ett indirekt sätt att påverka i värdekedjan. Ratos förväntar sig att leverantörerna ska vara transparenta kring sina inköps- och produktionsprocesser samt på begäran lämna ut nödvändig dokumentation för att följa Ratos stan- darder för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Policyer Ratos policyramverk vilket inkluderar Ratos Uppförandekod och Ratos Uppförandekod för leverantörer lägger stor vikt vid dialog med leveran- törer för att säkerställa efterlevnad av hållbar affärspraxis i värdekedjan. Policyerna förtydligar också att Ratos ska verka för att hantera väsent- liga konsekvenser, risker och möjligheter relaterade till arbetstagare i värdekedjan. Det inkluderar rättvisa arbetsvillkor, säkra arbetsförhål- landen och respekt för mänskliga rättigheter. Åtgärder och resultat Uppföljning av åtgärder och resultat kommer att vidareutvecklas inför att kraven på full implementering av S2 ska genomföras. En viktig åtgärd som redan vidtagits är införandet av en visselblåsarfunktion, läs mer om den under G1. En pågående insats är att etablerandet av en upp- förandekod för leverantörer. Mätetal och mål Ratos har inte implementerat särskilda mätetal eller mål avseende arbetstagare i värdekedjan då riskkartläggning av koncernens leveran- törer ännu pågår. Rapporter Förvaltningsberättelse 58 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 61 ===== Styrningsupplysningar ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Sida ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 60 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 61 G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 61 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 62 G1-4 Fall av korruption eller mutor 62 Under år 2025 har det inte rapporterats något fall av misstänkt korruption eller mutbrott inom Ratos eller något av bolagen. 0 rapporterade fall Gemensamma policyer och styrnings- principer ska säkerställa att Ratos och bolagen bedrivs rättvist, transparent och i enlighet med lagar och etiska normer. Ansvarsfull och transparent styrning Ägandeskap utövas genom styrelse- representation där Ratos som ägare ställer höga krav på god affärsetik. Långsiktigt och aktivt ägande Rapporter Förvaltningsberättelse 59 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt Läs mer Läs mer Läs mer ===== SIDA 62 ===== ESRS G1 • Ansvarsfullt företagande Ratos främjar en företagskultur som bygger på integritet, ansvarstagande och respekt, vilket är avgörande för att upprätthålla förtroende och ett hållbart affärsbeteende. Genom gemensamma policyer och tydliga styrnings- principer säkerställs att verksamheten bedrivs rättvist, transparent och i enlighet med lagar och etiska normer. Väsentliga hållbarhetsfrågor Beskrivning Värdekedja Företagskultur En företagskultur som präglas av etik och samarbete stärker förtroendet inom organisationen och främjar ansvarsfullt agerande. Brister i företagskulturen, särskilt avseende ansvarstagande och kännedom om informationssäker- het, kan öka risken för cyberincidenter som leder till driftstörningar, ekonomiska förluster och skadat förtroende hos företagets intressenter. Egen verksamhet Skydd av visselblåsare Otillräckligt skydd för visselblåsare kan leda till att oegentligheter inte rapporteras och ökad risk för bristande regelefterlevnad och skadat anseende. Uppströms Nedströms Korruption och mutor Korruption och mutor kan leda till böter, rättsliga kostnader och förlorade affärer, särskilt för bolag inom koncernen som verkar i bygg- och anläggningsbranschen. Uppströms Egen verksamhet Nedströms Styrning GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar Ratos har fastställt tre kärnvärden som är vägledande för sättet att arbeta och agera, både internt och externt. De tre kärnvärdena är: • • Enkelhet • • Tempo i exekvering • • Allt handlar om människor Ratos styrmodell etablerar tydliga ansvarsområden och roller för kon- cernens majoritetsägda bolag. Bolagen opererar med en hög grad av självständighet samtidigt som efterlevnad av den gemensamma affärs- och hållbarhetsstrategin genomsyrar koncernen. Ägandeskap utövas genom styrelserepresentation där Ratos som ägare ställer höga krav på att god affärsetik och proaktivt antikorruptionsarbete finns implemen- terat i bolagen. Ratos chefsjurist och chefen för kommunikation och hållbarhet är medlemmar av ledningsgruppen vilket säkerställer att ledningen har god tillgång till sakkunskaper inom ansvarsfullt företagande. Rapporter Förvaltningsberättelse 60 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 63 ===== Hantering av påverkan, risker och möjligheter IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter Ratos identifierar, bedömer och hanterar väsentlig påverkan, risker och möjligheter inom området ansvarsfullt företagande genom en systema- tisk och koncernövergripande process som beskrivs under ESRS 2, IRO-1. I väsentlighetsbedömningen av frågor som berör ansvarsfullt före- tagande har bland annat bolagsstruktur, verksamhetssektor och geo- grafiska och regulatoriska förutsättningar beaktats. Ratos är en svensk koncern med verksamhet främst i Norden men även internationellt. Ratos verkar genom tre affärsområden – Industry, Construction & Services och Consumer – som alla har olika riskprofiler. Risker har identifierats avseende datasäkerhet och integritet, korrup- tion och mutor samt skydd för visselblåsare. Positiv påverkan har också identifierats avseende företagskultur. En stark och etisk företagskultur som främjar ansvarstagande, samarbete och innovation kan stärka medarbetarnas engagemang, produktivitet och bolagens operativa effektivitet. Risker för datasäkerhet och integritet drivs av bland annat digitalise- ring där dataintrång och cyberattacker kan orsaka driftstörningar, eko- nomiska förluster, juridiska kostnader och skada förtroendet. Brott mot dataskyddsregler som GDPR kan även medföra betydande böter och skadat anseende. Risker avseende korruption och mutor skulle kunna uppstå från otillbörligt beteende inom den egna verksamheten eller i värdekedjan som kan leda till rättsliga påföljder, förlorade kontrakt och marknads- tillstånd, samt allvarlig skada på varumärke och investerarförtroende. Risken är särskilt relevant i branscher med komplexa upphandlingar, såsom bygg- och anläggningsverksamhet i affärsområdet Construction & Services. Bristande skydd för visselblåsare i leverantörsledet kan hindra rap- portering av oegentligheter, vilket ökar risken för bristande regelefter- levnad, rättsliga påföljder och störningar i leverantörskedjan. Det kan i sin tur påverka produktkvalitet och skada Ratos anseende. G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur Ratos Uppförandekod fastställer koncernens principer för ansvarsfullt företagande och hållbar affärspraxis. Områden i policyn som berör ansvarsfullt företagande och företagskultur omfattar bland annat affärsetik, antikorruption, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och ansvarsfulla investeringar i hela värdekedjan. Den betonar en före- tagskultur byggd på integritet, ansvarstagande och respekt. Genom tyd- liga styrningsprinciper, utbildning och visselblåsarfunktion främjar Ratos en öppen och etisk kultur i samtliga bolag. För utförlig beskrivning av uppförandekoden se ESRS 2 GOV-1 samt ESRS 2 GOV-2. Uppförande- koden kompletteras även med Ratos AB:s Personalhandbok samt Ratos AB:s Policy för Samhällsengagemang. Även Ratos investeringskriterier fastställer principer för ansvarsfullt företagande. Ratos investerar inte i bolag som tillverkar tobaksprodukter, där huvudråvaran är tobaksblad, tillhandahåller pornografi eller bidrar till allvarlig miljöskada. Vidare investerar Ratos inte i utveckling, produk- tion eller försäljning av vapen som strider mot internationella konven- tioner (till exempel klusterbomber, landminor, kemiska- eller biologiska vapen) eller kärnvapen. För utförlig information om Ratos ägarstyrning hänvisas till bolagsstyrningsrapporten. I den dubbla väsentlighetsanalysen identifierades även risker kopplat till datasäkerhet och integritet vilket regleras i ett flertal policyer till exempel Ratos AB:s Datasäkerhetspolicy, Ratos AB:s IT- och Informa- tionssäkerhetspolicy, Ratos AB:s Policy för Behandling av Anställdas Personuppgifter och Ratos AB:s Integritetspolicy. Hösten 2025 antog och publicerade Ratos styrelse en ny Upp- förande kod för leverantörer. Den bygger på samma principer som Uppförande koden. Arbetet med att implementera den i koncernen och införliva den i leverantörsdialoger kommer att pågå under 2026. För mer information om arbetstagare i värdekedjan, se S2 på sidan 58. Visselblåsarfunktion Misstänkta överträdelser ska rapporteras till närmaste överordnad chef, om det av någon anledning inte bedöms lämpligt eller möjligt har både anställda och tredje man möjlighet att anonymt rapportera via en vissel- blåsarfunktion. Samtliga bolag i koncernen har en visselblåsarfunktion som möjliggör anonym rapportering avseende missförhållanden och oegentligheter. De tillhandahålls av en oberoende tredje part. Alla rapporter i visselblåsarfunktionen hanteras inom det externa systemet utifrån särskilda riktlinjer i enlighet med Ratos personal- handbok samt information som finns på Ratos webbplats. Rapporte- ringskanalen är krypterad och lösenordsskyddad. Rapportering kan ske anonymt. Riktlinjer för mottagarkollektivet fastställs i Ratos riktlinjer för visselblåsarärenden. Riktlinjerna fastställer minimikrav för mottagar- kollektivet av visselblåsarärenden i Ratos AB samt majoritetsägda bolag. Mottagarkollektivet i Ratos bolag ska bestå antingen av minst en Ratos- styrelseledamot eller respektive bolags chefsjurist tillsammans med en extern jurist. Styrelseordförande i respektive bolag är ansvarig för att riktlinjerna uppfylls. Rapporter som inkommer till Ratos AB:s vissel- blåsar funktion behandlas konfidentiellt av Ratos visselblåsaransvariga Ratos chefsjurist och ordförande för revisionsutskottet. Externa råd- givare kan involveras om det finns behov av att stärka upp med expert- kunskap. När en rapport lämnas registreras den i ett formulär, och rap- portören får därefter ett personligt ID och lösenord som bör sparas på ett säkert sätt. Inom sju dagar kan rapportören logga in med uppgifterna för att läsa eventuella följdfrågor eller svar från Ratos AB. Alla rapporter granskas enligt de svenska riktlinjerna för visselblåsning. Interna rap- porter, inkluderat korruption och mutor, hanteras också enligt särskilda riktlinjer. Ratos accepterar inte repressalier mot någon som har rapporterat i god tro. Skyddad anonymitet och oberoende hantering är exempel på sätt som anställda eller andra som rapporterat skyddas mot repressa- lier. Funktionen är helt frikopplad från Ratos IT-system och webb- tjänster. Ratos strävar efter att upprätthålla ett öppet företagsklimat och en hög affärsetik. För att alla anställda ska känna till att visselblåsarfunktionen existerar får alla nyanställda en policygenomgång och en introduktion till personalhandboken i samband med introduktionen. Tilltron till vissel blåsarfunktionen följs upp på arbetsplatssamtal efter årlig med- arbetarundersökning. För representation, gåvor och engagemang gäller särskilda riktlinjer. För Ratos AB regleras riktlinjer för representation i Ratos AB:s personal- handbok som bland annat omfattar att aktiviteten ska vara övervägande yrkesinriktad snarare än övervägande nöjesbetonad. Oavsett form av aktivitet (eller gåva), ska alltid beaktas huruvida kostnaden för mot- parten är rimlig och i det fall kostnaden är hög, att risk för muta före- ligger och/eller att man kan försätta sig i en komprometterande situation gentemot givaren/leverantören. I det fall aktiviteterna är i gräns landet mellan övervägande ”nöjesbetonad” och övervägande ”yrkesinriktad” skall VD från fall till fall avgöra hur aktiviteten skall behandlas. Det är individens skyldighet att informera VD i det fall gåva eller annan förmån erhållits av person eller företag som Ratos har eller kan komma att ha en affärsrelation med. För Ratos AB regleras riktlinjer kring samhällsengagemang i Ratos AB:s Policy för Samhällsengagemang gäller att minst ett av bestämda huvudkriterier är uppfyllt. Huvudkrite- rier omfattar bland annat, utsatta i samhällen där Ratos verkar, entre- prenörskap, utbildning och forskning. Rapporter Förvaltningsberättelse 61 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 64 ===== G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Inom Ratoskoncernen råder nolltolerans mot korruption vilket inklu- derar mutor och penningtvätt. Ledningsgruppen i såväl Ratos AB som i respektive bolag ska regelbundet analysera korruptions- och penning- tvättsrisk samt tillhandahålla och övervaka åtgärdsprogram avseende anti-korruption- och anti-penningtvätt vilket regleras i Ratos Upp- förandekod. VD i Ratos AB och VD i respektive bolag är ansvariga för genomförande av analyserna. Resultatet av anti-korruptionsåtgärder rapporteras till Ratos AB och respektive bolags styrelse vartannat år. I nuläget har Ratos inte anordnat koncerngemensamma utbildningar inom anti-korruption och anti-mutor. Ratos AB har för perioden gjort antagandet att klassificera respektive bolags och Ratos AB:s företags- ledning som högriskfunktioner. Under rapporteringsperioden har det inte genomförts riktade utbildningar till ledningen i respektive bolag. Inkomna ärenden i visselblåsarfunktionen, inklusive korruption och mutor, hanteras oberoende enligt särskilda regler och rutiner. Se mer i G1-1. Korruption och mutor ingår i Ratos Uppförandekod och ingår därmed i den policygenomgång som alla nyanställda får. Policyn finns tillgänglig internt och på Ratos webbplats. Ratos har under 2025 inte genomfört analys av nuvarande eller för- väntade finansiella effekter som till exempel kapital- eller driftutgifter. Mätetal och mål G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor Under 2025 har inga fall av korruption eller mutor identifierades och därmed har det inte heller utfärdats böter. Rapporter Förvaltningsberättelse 62 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 65 ===== Förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning I tabellen nedan visas de datapunkter i ESRS 2 och tematiska ESRS som härrör från annan EU-lagstiftning. Tabellen är ett obligatoriskt tillägg enligt ESRS. Upplysningskrav Datapunkt Namn på datapunkt Referens i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) Referens i Pelare 3-rapporten Referens i EU:s förordning om referensvärden (BMR) Referens i EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS 2 GOV-1 21 (d) Jämnare könsfördelning i styrelserna X X Mål och måluppfyllelse, Hållbarhetsrapport 11, 22, 55 ESRS 2 GOV-1 21 (e) Procentandel oberoende styrelseledamöter X Hållbarhetsrapport 35 ESRS 2 GOV-4 30 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) X Hållbarhetsrapport 36 ESRS 2 SBM-1 40 (d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen X X X Inte relevant ESRS 2 SBM-1 40 (d) ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion X X Inte relevant ESRS 2 SBM-1 40 (d) iii Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen X X Inte relevant ESRS 2 SBM-1 40 (d) iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak X Inte relevant ESRS E1-1 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 X Hållbarhetsrapport 46 ESRS E1-1 16 (g) Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet X X Inte relevant ESRS E1-4 34 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser X X X Hållbarhetsrapport 48 ESRS E1-5 38 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) X Hållbarhetsrapport 48 ESRS E1-5 37 Energiförbrukning och energimix X Hållbarhetsrapport 48 ESRS E1-5 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan X Hållbarhetsrapport 48 ESRS E1-6 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 X X X Hållbarhetsrapport 49 ESRS E1-6 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp X X X Hållbarhetsrapport 49 ESRS E1-7 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter X Inte materiellt ESRS E1-9 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker X Infasning ESRS E1-9 66 (a) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk X Infasning ESRS E1-9 66 (c) Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk X Infasning ESRS E1-9 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser X Infasning ESRS E1-9 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter X Infasning ESRS E2-4 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark X Inte materiellt Rapporter Förvaltningsberättelse 63 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 66 ===== Upplysningskrav Datapunkt Namn på datapunkt Referens i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) Referens i Pelare 3-rapporten Referens i EU:s förordning om referensvärden (BMR) Referens i EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS E3-1 9 Vattenresurser och marina resurser X Inte materiellt ESRS E3-1 13 Särskild strategi X Inte materiellt ESRS E3-1 14 Hållbara oceaner och hav X Inte materiellt ESRS E3-4 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt vatten X Inte materiellt ESRS E3-4 29 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet X Inte materiellt ESRS 2 SBM 3 – E4 16 (a) i X Inte angivet ESRS 2 SBM 3 – E4 16 (b) X Inte angivet ESRS 2 SBM 3 – E4 16 (c) X Inte angivet ESRS E4-2 24 (b) Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer X Inte materiellt ESRS E4-2 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven X Inte materiellt ESRS E4-2 24 (d) Policyer för att behandla avskogning X Inte materiellt ESRS E5-5 37 (d) Icke-återvunnet avfall X Inte materiellt ESRS E5-5 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall X Inte materiellt ESRS 2 SBM3 – S1 14 (f) Risk att utsättas för tvångsarbete X Hållbarhetsrapport 52 ESRS 2 SBM3 – S1 14 (g) Risk att utsättas för barnarbete X Hållbarhetsrapport 52 ESRS S1-1 20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter X Hållbarhetsrapport 53 ESRS S1-1 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 X Hållbarhetsrapport 53 ESRS S1-1 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel X Hållbarhetsrapport 53 ESRS S1-1 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana X Hållbarhetsrapport 53, 54, 57 ESRS S1-3 32 (c) Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor X Inte angivet 54 ESRS S1-14 88 (b) och (c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor X X Hållbarhetsrapport 57 ESRS S1-14 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom X Hållbarhetsrapport 57 ESRS S1-16 97 (a) Ojusterad löneklyfta mellan könen X X Hållbarhetsrapport 57 ESRS S1-16 97 (b) Överdrivet hög VD-lön X Hållbarhetsrapport 57 ESRS S1-17 103 (a) Fall av diskriminering X Hållbarhetsrapport 57 ESRS S1-17 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer X X Hållbarhetsrapport 57 Rapporter Förvaltningsberättelse 64 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 67 ===== Upplysningskrav Datapunkt Namn på datapunkt Referens i EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) Referens i Pelare 3-rapporten Referens i EU:s förordning om referensvärden (BMR) Referens i EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS 2 SBM3 – S2 11 (b) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan X Inte angivet ESRS S2-1 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter X Hållbarhetsrapport 58 ESRS S2-1 18 Policyer för arbetstagare i värdekedjan X Hållbarhetsrapport 58 ESRS S2-1 19 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer X X Infasning ESRS S2-1 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 X Infasning ESRS S2-4 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led X Infasning ESRS S3-1 16 Människorättsåtaganden X Inte materiellt ESRS S3-1 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer X X Inte materiellt ESRS S3-4 36 Människorättsfrågor och människorättsincidenter X Inte materiellt ESRS S4-1 16 Policyer för konsumenter och slutanvändare X Inte materiellt ESRS S4-1 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer X X Inte materiellt ESRS S4-4 35 Människorättsfrågor och människorättsincidenter X Inte materiellt ESRS G1-1 10 (b) FN:s konvention mot korruption X Hållbarhetsrapport 61 ESRS G1-1 10 (d) Skydd för visselblåsare X Hållbarhetsrapport 61 ESRS G1-4 24 (a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor X X Hållbarhetsrapport 62 ESRS G1-4 24 (b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor X Hållbarhetsrapport 62 Rapporter Förvaltningsberättelse 65 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 68 ===== Bolagsstyrning Rapporter Bolagsstyrning 66 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 69 ===== Ratos fyller 160 år i år. Under årtiondena har vi byggt flera framgångs rika företag och kontinuerligt förfinat vår strategi. Erfarenheterna och lärdomarna från vår historia utgör en stark grund när vi formar nästa kapitel i Ratos utveckling. Vår nuvarande portfölj innehåller flera mycket spännande verksamheter med god långsiktig potential. Ratos ska över tid bygga lönsamma och stabila bolag, med fokus på höga margi- naler, stark kapitalavkastning samt både organisk och förvärvad tillväxt. Ratos ägarhorisont är långsiktig och vår ambition är att varje innehav ska vara ledande inom sin respektive bransch. 2025 präglades av högt tempo, avgörande beslut och betydel- sefulla åtgärder som sammantaget har stärkt Ratos. Merparten av våra 14 bolag uppvisar idag en robusthet som är central för att skapa långsiktigt aktieägarvärde. Det stärker också vår förmåga att genomföra ytterligare tilläggsförvärv framöver. Affärsmässiga beslut ska fattas nära verksamheten. Ratos ledning ska därför bestå av ett fåtal mycket kompetenta och erfarna medarbetare, med tydligt mandat och ansvar. Hållbarhet är samtidigt en integrerad del av hur vi bygger ett konkurrenskraftigt Ratos. Vårt engagemang för affärskritisk hållbarhet stärker bolagens motståndskraft och position, både i dagens och morgondagens marknad. Avslutningsvis vill jag tacka våra aktieägare för ert fortsatta förtroende samt alla medarbetare, ledningsgrupper och styrelser i våra bolag för ert engagemang och hårda arbete. Tillsammans fortsätter vi att utveckla Ratos med fokus på kapitaleffektivitet, lönsamhet och långsiktigt värdeskapande – ett hållbart Ratos med kraft att växa och leverera aktieägarvärde över tid. Per-Olof Söderberg Styrelseordförande Ordföranden har ordet 2025 blev ett händelserikt och viktigt år för Ratos. Genom avyttringen av airteam, börsnoteringen av Sentia, rekonstruktionen av Plantasjen och HL Displays tilläggsförvärv av Deinzer, tog vi tydliga steg framåt i utveck- lingen av bolaget. Året avslutades med både ökad rörelsemarginal och organisk tillväxt. Rapporter Bolagsstyrning 67 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 70 ===== Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrning inom Ratos Ratos AB är ett publikt aktiebolag och till grund för styrningen av Ratos ligger både externa och interna regelverk. I syfte att fastställa riktlinjer för bolagets drift har styrelsen utarbetat och fastslagit ett antal policy- dokument. I dessa lämnas en vägledning för organisationen och med- arbetarna baserad på de grundläggande värderingar och principer som ska prägla verksamhet och uppförande. Ratos tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (”koden”) och redovisar inte några avvikelser från koden för räkenskapsåret 2025. Denna bolagsstyrningsrapport strävar efter att undvika upprepningar av infor- mation som följer av tillämpliga regelverk och att i första hand beskriva bolagsstyrning för Ratos AB. Bolagets revisorer har utfört en lagstadgad genomgång av bolags- styrningsrapporten. Viktiga externa regelverk • • Svensk aktiebolagslag • • Redovisningslagstiftning och rekommendationer • • Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter • • Svensk kod för bolagsstyrning Viktiga interna regelverk och dokument • • Bolagsordning • • Styrelsens och styrelseutskottens arbetsordningar • • Beslutsordningar/attestinstruktioner • • VD-instruktion och rapporteringsinstruktion • • Interna riktlinjer, policydokument och manualer som ger vägledning för koncernens verksamhet och medarbetare, till exempel Ratos Code of Conduct samt insiderpolicy. Styrningsstruktur i Ratos 1 Aktieägare genom bolagsstämma Högsta beslutande organ. Beslutar om fastställande av resultat- och balans- räkning, ansvarsfrihet, vinstdisposition, bolagsordning, styrelse, revisor, valbered- ningens tillsättning och förslag, ersätt- ningar och ersättningsprinciper till ledning (inkl. ersättningsrapport) samt övriga viktiga frågor. 4 Revisor Granskar bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. 3b Revisionsutskott Säkerställer den finansiella rapporte- ringen och den interna kontrollen. 3a Ersättningsutskott Bereder frågor avseende ersättnings- och anställningsvillkor för VD och ledande befattningshavare. 3 Styrelse Övergripande ansvar för bolagets organisa- tion och förvaltning. Utser VD. Fastställer strategier och mål. Hanterar och fattar beslut i koncernövergripande frågor. 2 Valberedning Aktieägarnas organ som bland annat nominerar styrelseledamöter och revisor samt föreslår arvoden till dessa. 5 VD och ledningsgrupp Ansvarar för den löpande förvaltningen av verksamheten enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD leder arbetet i led- ningsgruppen. Rapporter Bolagsstyrning 68 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 71 ===== 1 Aktieägare och bolagsstämmor Aktiekapital och aktieägare Ratos är sedan 1954 noterat på Nasdaq Stockholm. Aktiekapitalet upp- gick vid årsskiftet till cirka 1 031 MSEK fördelat på totalt 327 385 688 aktier, varav 84 637 060 A-aktier och 242 748 628 B-aktier. Bolagets A-aktier ger rätt till en röst per aktie medan B-aktier ger rätt till en tiondels röst per aktie. A- och B-aktier medför samma rätt till andel av bolagets tillgångar samt berättigar till lika stor utdelning. Bolagstämman beslutar om utdelning. Vid årsskiftet hade Ratos totalt 58 343 aktieägare enligt statistik från Modular Finance, som sammanställer och bearbetar data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen. De tio största ägarna svarade för 68,2 procent av rösterna och 44,3 procent av kapi- talet. Mer information om Ratosaktien och aktieägare finns på sidorna 24–25. Bolagsstämmor Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i Ratos och det är genom deltagande på den som Ratos aktieägare utövar sitt inflytande i företaget. Normalt hålls bolagsstämma en gång per år, årsstämman, som sammankallas i Stockholm före juni månads utgång. Kallelse sker genom publicering i Post- och Inrikes Tidningar och på Ratos hemsida. Att kallelse skett annonseras i Svenska Dagbladet. Samtliga stämmo- dokument publiceras på Ratos webbplats (www.ratos.com) på svenska och engelska. Aktieägare med minst en tiondel av rösterna i Ratos har rätt att begära en extra bolagsstämma. Även styrelsen och Ratos revisor kan kalla till extra bolagsstämma. Aktieägare som vill få ett ärende behandlat vid en årsstämma ska skicka en skriftlig begäran till styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till årsstämman, normalt cirka sju veckor före års- stämman. Uppgift om senaste tidpunkt för en sådan begäran finns på Ratos hemsida. Aktieägare som är registrerad i Euroclear Swedens aktieägarregister och som i tid har anmält sitt deltagande har rätt att delta i bolags- stämman, personligen eller genom ombud, och rösta för sitt innehav. Biträde till aktieägare får närvara om aktieägaren anmäler detta. En sammanställning över de huvudsakliga beslut som årsstämman fattar framgår av Ratos bolagsordning på Ratos webbplats. Årsstämma 2025 Årsstämman 2025 avhölls den 26 mars 2025 på Grand Hôtel, lokal: ’Studio Stockholm’ i Stockholm. Vid årsstämman var 266 aktieägare företrädda, personligen, via ombud eller genom poströstning, vilka sam- mantaget representerade 76,1 procent av rösterna och 49,8 procent av kapitalet. Samtliga styrelseledamöter som valdes på årsstämman var när- varande, liksom Ratos VD och revisor. Protokoll och information om års- stämman 2025, både på svenska och engelska, samt VD:s anförande, finns publicerade på Ratos webbplats. Årsstämman 2025 fattade bland annat beslut om följande: • • Utdelning med 1,35 SEK/aktie av serie A och B, totalt 442 MSEK • • Arvode om 990 000 SEK till styrelsens ordförande och 510 000 SEK till varje styrelseledamot samt ersättning till revisor • • Omval av styrelseledamöterna Per-Olof Söderberg, Tone Lunde Bakker, Mats Granryd, Cecilia Sjöstedt, Jan Söderberg och Jonas Wiström samt nyval av Gunilla Berg. Ulla Litzén avböjde omval. Omval av Per-Olof Söderberg som styrelsens ordförande • • Omval av revisionsfirma Ernst & Young AB (EY) • • Beslut om ersättningsrapport • • Erbjudande till VD och övriga nyckelpersoner i Ratos om förvärv av konvertibler och teckningsoptioner i Ratos • • Bemyndigande för styrelsen att förvärva och överlåta Ratosaktier • • Bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemission av högst 35 miljoner aktier av serie B i samband med företagsförvärv. Årsstämma 2026 Årsstämma i Ratos AB (publ) hålls onsdagen den 25 mars 2026 kl 14.00 på Grand Hôtel, entré Spegelsalen, lokal: ’Studio Stockholm’, i Stockholm. För ärenden till valberedningen och årsstämman hänvisas till Ratos webbplats. För ytterligare information om årsstämman se sidan 150. Närvaro vid årsstämman 20252024202320222021 157 202 230 266 76,175,572,974,87 7,7 185 Antal närvarande/företrädda aktieägare Andel av röster, % Rapporter Bolagsstyrning 69 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 72 ===== 2 Valberedningen Årsstämman har beslutat om principerna för hur valberedningen ska utses och dessa principer ska gälla tills vidare tills annat beslutas av bolagsstämma. Valberedningen ska bestå av minst fem ledamöter, jämte styrelseordföranden. Valberedningens ledamöter ska utses av de till röstetalet största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti året före årsstämman. Vid bedömningen av vilka som utgör de till röstetalet största ägarna ska en grupp aktieägare anses utgöra en ägare om de till bolaget skriftligen meddelat att de träffat skriftlig överenskommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning. Den ledamot som utsetts av den till röstetalet största ägaren ska vara ordförande i valberedningen, om inte valberedningen beslutar annat. Om någon aktieägare avstår från sin rätt att utse ledamot, ska den aktieägare som därefter är den till röstetalet största ägaren erbjudas utse en ledamot. Majoriteten av valberedningens ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Valbered- ningens mandatperiod sträcker sig intill dess ny valberedning utsetts. Om en ledamot avgår ur valberedningen ska den ägare som utsett ledamoten ha rätt att utse ersättare. Om en ägare som utsett ledamot i valberedningen väsentligt reducerat sitt aktieinnehav i bolaget och därigenom inte längre tillhör de fem till röstetalet största ägarna, eller om ny ägare kommit bland de fem till röstetalet största ägarna, kan val- beredningen erbjuda annan aktieägare att utse en ersättare för den ledamot som utsetts av den ägare som inte längre tillhör de fem till röste talet största ägarna. Valberedningen kan också besluta att istället adjungera en sådan ersättare till valberedningen. Valberedningens sammansättning meddelades på Ratos hemsida samt offentliggjordes genom pressmeddelande den 26 september 2025. Valberedningen består av: • • Jenny Parnesten, utsedd av Ragnar Söderbergs stiftelse, samt eget och närståendes innehav, valberedningens ordförande • • Markus Söderberg, utsedd av Jan Söderberg Förvaltning, samt eget innehav • • Maria Söderberg, utsedd av Torsten Söderbergs Stiftelse, samt eget innehav • • Erik Brändström, utsedd av Spiltan Fonder • • Patrik Jönsson, utsedd av SEB Funds AB • • Per-Olof Söderberg, ordförande i Ratos styrelse. Tillsammans representerar valberedningen 62 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. En sammanställning av valberedningens uppgifter finns i Ratos valberedningsinstruktion på Ratos hemsida. Valberedningens arbete inför årsstämman 2026 Valberedningen har inför årsstämman 2026 hållit fyra protokollförda sammanträden och däremellan haft löpande kontakt. Valberedningen har för sitt arbete tagit del av den interna utvärdering av styrelsens arbete som utförts, tagit del av styrelseordförandens redogörelse för styrelsearbetet och VD:s redogörelse för bolagets strategi. Valbered- ningens ordförande, tillsammans med delar av valberedningen, har därutöver intervjuat enskilda styrelseledamöter. Ratos är ett svenskt bolag som äger och utvecklar privata och börs- noterade nordiska bolag. Det ställs mot denna bakgrund höga krav på att styrelsen både har en bred industriell bakgrund och dokumenterad förmåga att driva och utveckla bolag i olika branscher och i olika utveck- lingsfaser. Ratos styrelse har under de senaste åren successivt förnyats, samtidigt som en viss kontinuitet behållits. Det är valberedningens upp- fattning att den nuvarande styrelsen fungerar väl och med ett stort engagemang från de enskilda ledamöterna. Sammantaget bedömer valberedningen att de föreslagna ledamö- terna har en bred och kompletterande erfarenhet som mycket väl svarar upp mot kraven som ställs. Valberedningen har därför inte sett anled- ning i detta skede att välja in någon ytterligare styrelseledamot, utan anser att den föreslagna sammansättningen med sex ledamöter är lämplig och ändamålsenlig. Kraven på oberoende bedöms också vara uppfyllt. Valberedningen har fortsatt diskuterat kraven på mångfald, bland annat utifrån bolagsstyrningskodens krav att ange hur mångfalds- policyn har tillämpats och har valt att som mångfaldspolicy använda bolagsstyrningskodens avsnitt 4.1 som anger att styrelsen ska präglas av mångsidighet och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bak- grund, samt att en jämn könsfördelning eftersträvats. Efter valbered- ningens överväganden rörande bland annat styrelseledamöternas bak- grund och erfarenhet konstateras att könsfördelningen i den föreslagna styrelsen kommer att bli 50 procent kvinnor och 50 procent män, eftersom de föreslagna ledamöterna är tre kvinnor och tre män (jämfört med tre kvinnor och fyra män per 31 december 2024)1). Förslagen till arvoden för styrelsen, liksom ersättning för utskotts- arbete, har beretts av de fem ledamöter i valberedningen som inte ingår i Ratos styrelse. Aktieägarna har informerats om att förslag till årsstämman kan lämnas till valberedningen. Valberedningens förslag, redogörelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2026 samt kompletterande information om föreslagna sty- relseledamöter offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman och redogörs även för på årsstämman 2026. Inget arvode har utgått för medverkan i valberedningen. Avvikelser/överträdelser Ratos följer koden utan avvikelser. Inga överträdelser av Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter eller god sed på aktiemarknaden har förekommit. 1) Notera att Jonas Wiström avträdde ur styrelsen i samband med att han avträdde som vd i december 2025. Rapporter Bolagsstyrning 70 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 73 ===== 3 Styrelse Styrelsens sammansättning Ratos styrelse ska bestå av lägst fyra och högst nio ledamöter. Styrelsen utses av aktieägarna vid varje årsstämma. Mandatperioden är därmed ett år. Årsstämman 2025 beslutade att styrelsen ska bestå av sju ledamöter, utan suppleanter. Omval skedde av styrelseledamöterna Per-Olof Söderberg, Tone Lunde Bakker, Mats Granryd, Cecilia Sjöstedt, Jan Söderberg och Jonas Wiström samt nyval av Gunilla Berg. Ulla Litzén avböjde omval. Omval skedde av Per-Olof Söderberg som styrelsens ordförande. VD ingår i styrelsen och närvarar därmed vid styrelsemöten. 86 procent (samtliga utom VD) av styrelsens ledamöter är oberoende i relation till Ratos. Styrelsens sammansättning och en bedömning av varje styrelseledamots oberoende presenteras närmare på sidorna 76–77. Styrelsens ansvar och uppgifter Styrelsen har det övergripande ansvaret för Ratos organisation och för- valtning, i såväl bolagets som aktieägarnas intresse. Styrelsen fastställer finansiella mål och beslutar om bolagets strategi, affärsplan, säker- ställer god intern kontroll, riskhantering och ett adekvat hållbarhets- arbete. Styrelsens arbete regleras av bland annat aktiebolagslagen, bolags ordningen, koden och styrelsens arbetsordning. Styrelsens över- gripande ansvar kan inte delegeras men styrelsen kan utse utskott med uppgift att bereda och utvärdera frågor inför beslut i styrelsen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsearbetet som ska tillse att bolagets operativa arbete och bolagets ekonomiska förhål- landen kontrolleras på ett betryggande sätt. I arbetsordningen beskrivs styrelseordförandens särskilda roll och uppgifter, beslutsordningar, instruktioner för Ratos VD och rapportering samt ansvarsområden för utskotten. Därutöver fastställer styrelsen också årligen ett antal policy- dokument för bolagets verksamhet och säkerställer att det finns en tillfreds ställande kontroll av bolagets efterlevnad av lagar, regler och interna riktlinjer. Styrelsen säkerställer nämnda efterlevnad bland annat genom Ratos årliga riskhanteringsprocess och assurance mapping, där ansvar för och validering av interna processer kopplade till identifierade risker tydliggörs. Styrelseordförandens främsta uppgift är att leda styrelsearbetet och se till att styrelseledamöterna fullgör sina respektive uppgifter. Styrelsens arbete under 2025 Under 2025 har sammanlagt 19 protokollförda styrelsemöten hållits: sex ordinarie, ett konstituerande per capsulam, två extra styrelsemöten samt tio per capsulammöten. Styrelsemötena har en återkommande struktur med bestämda huvudpunkter. Informationsmaterial och beslutsunderlag inför styrelsemötena utsänds i regel cirka en vecka före varje möte. Ratos chefsjurist är protokollförare i styrelsen. Vid samtliga ordinarie styrelsemöten presenteras information om bolagets finansiella ställning och viktiga händelser som påverkar bolagets verksamhet. Vid extra styrelsemöten behandlas vanligtvis förvärvs- och avyttringsfrågor samt finansierings- och incitamentsfrågor och hålls när dessa beslutsärenden uppkommer. 2025 har varit ett år med tilläggsförvärvs-, incitaments- och finansieringsfrågor. Ledande befattningshavare i Ratos har deltagit i styrelsens möten såsom före- dragande i särskilda frågor. Utvärdering av styrelsen Styrelsen utvärderar årligen styrelsens arbete i en strukturerad process där ledamöterna har möjlighet att ge sin syn på arbetsformer och effek- tivitet, styrelsematerial, ledamöternas insatser samt uppdragets omfatt- ning för att utveckla styrelsens arbetsformer. För verksamhetsåret 2025 gjordes utvärderingen internt genom att styrelseledamöterna besvarat ett anonymt frågeformulär och resultatet av utvärderingen har föredra- gits av styrelseordföranden med efterföljande diskussion i styrelsen. Därutöver har valberedningens ordförande, tillsammans med delar av valberedningen, haft enskilda samtal med respektive styrelseledamot. Resultatet av utvärderingen har redovisats för valberedningen. Av utvär- deringen framgår att styrelsearbetet bedömdes fungera väl. Utskott Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott och ett revisionsutskott för att strukturera, effektivisera och kvalitetssäkra arbetet och bereda sty- relsens beslut inom dessa områden. Utskottens ledamöter utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet. Styrelsens sammansättning Mötesnärvaro under 2025 Namn 1) Invald år Oberoende av bolaget Oberoende av större aktieägare Totalt arvode 2), TSEK Ersättnings - utskottsmöten Revisions - utskottsmöten Styrelse- möten Per-Olof Söderberg 2000 Ja Nej 1 190 6/6 5/5 19/19 Jan Söderberg 2000 Ja Nej 710 6/6 5/5 19/19 Gunilla Berg 2025 Ja Ja 855 – 4/4 15/16 Mats Granryd 2024 Ja Ja 635 – 5/5 19/19 Tone Lunde Bakker 2022 Ja Ja 635 – 5/5 19/19 Cecilia Sjöstedt 2024 Ja Ja 710 6/6 5/5 19/19 Jonas Wiström 3) 2016 Nej Ja 0 – – 15/19 Summa 4 735 1) Ulla Litzén avböjde omval vid årsstämman 2025. 2) Avser arvoden för bolagsstämmoåret 2025/2026. 3) Jonas Wiström uppbär inte något arvode för uppdraget som ordinarie styrelseledamot. Jonas Wiström lämnade styrelsen den 1 december 2025. Rapporter Bolagsstyrning 71 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 74 ===== 3a Ersättningsutskottets arbete Ersättningsutskottet har dels en rådgivande (uppföljning och utvärde- ring), dels en beredande funktion för beslutsärenden innan behandling och beslut sker i Ratos styrelse. Följande frågor handläggs bland annat i ersättningsutskottet: • • VD:s anställningsvillkor och villkor för bolagsledningen och direkt- rapporterande till VD • • Följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsled- ningen • • Ärenden av principiell karaktär rörande pensionsavtal, avgångs- vederlag, uppsägningstid, bonus/tantiem, arvoden, förmåner med mera • • Bereda frågor kring samt beslut avseende Ratos och bolagens incita- mentssystem, i vissa fall för styrelsens och/eller bolagsstämmas beslut • • Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt rapport innehållande information om ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet arbetar enligt fastställd arbetsordning. Normalt görs under tidig höst en genomgång av om det finns några större prin- cipiella ersättningsrelaterade frågor att förbereda. Om sådana finns behandlas dessa inför ett slutligt förslag vid de ordinarie mötena i december och januari. Under 2025 har ersättningsutskottet gjort en grundlig utvärdering av Ratos ersättningsstrukturer och incitaments- program, vilken resulterat i förslag från utskottet att lämna strukturen för den rörliga kontantlönen för 2025 i huvudsak oförändrad samt att, i likhet med 2024, föreslå årsstämman 2025 ett långsiktigt incitaments- program i form av ett tecknings- samt konvertibeloptionsprogram. Inför årsstämman 2026 föreslås mindre uppdateringar av ersättningsrikt- linjerna. Ersättningsutskottet gör även en årlig utvärdering av Ratos långsiktiga incitamentssystem samt upprättar en årlig rapport inne- hållande information om ersättning till ledande befattningshavare, som Ratos styrelse lägger fram på årsstämman för godkännande. Under 2025 har Per-Olof Söderberg (styrelsens ordförande, tillika ordförande i ersättningsutskottet), Jan Söderberg och Cecilia Sjöstedt ingått i ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet har hållit sex protokollförda möten under 2025 och har däremellan haft löpande kontakt. Ratos chefsjurist är protokoll- förare i utskottet. Ersättningsutskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen och lämnar förslag i frågor som kräver styrelsens beslut. Protokollen görs tillgängliga för samtliga styrelseledamöter. VD och andra ledande befattningshavare deltar vanligtvis i utskottets sammanträden som föredragande i vissa frågor. 3b Revisionsutskottets arbete Under 2025 har samtliga styrelseledamöter, förutom VD, ingått i revi- sionsutskottet. Samtliga revisionsutskottets ledamöter är att betrakta som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Gunilla Berg är ordförande i utskottet. Bolagets revisor har deltagit vid samtliga fem revisionsutskottsmöten under 2025. Revisionsutskottet har hållit fem protokollförda möten. Ratos chefs- jurist är protokollförare i utskottet. Revisionsutskottet har dels en rådgivande, dels en beredande funktion för beslutsärenden innan behandling och beslut sker i Ratos styrelse. Revisionsutskottet fastställer årligen en årscykel över de arbets- uppgifter och områden som revisionsutskottet ansvarar för. Utskottet ansvarar för och följer enligt ett fastställt schema upp bland annat redo- visning och finansiell rapportering, hållbarhetsrapportering, revision, intern kontroll, bolagsstyrning, riskhantering, inköp av icke-revisions- tjänster, betalning av skatter, moderbolagets garanti- och kapital- åtaganden, försäkring, tvister och strategiska redovisningsfrågor samt efterlevnad av lagar och regler och vissa policydokument beslutade av Ratos styrelse. Vidare upprätthåller revisionsutskottet tillsyn av Ratos externt opererade visselblåsarsystem. Revisionsutskottets arbete följer Ratos kvartalsrapportering samt Ratos arbete med värderingsfrågor och nedskrivningsprövningar, med fem ordinarie möten varje år där revisorn deltar i samtliga utskottsmöten. Frågor som särskilt behandlats under 2025 var frågeställningar relaterade till Ratos finansiella rapportering, hållbarhetsrapportering, internkontroll och tvister. VD och CFO deltar vanligtvis i utskottets sammanträden som föredraganden. Utskottets ordförande har löpande kontakt med bolagets revisor. Ersättning till styrelsens ledamöter Årsstämman 2025 beslutade att ersättning till styrelsens ordinarie ledamöter ska utgå med 510 000 SEK per ledamot och år. Ersättning till styrelsens ordförande ska utgå med 990 000 SEK per år. Till ordförande i revisionsutskottet beslutades att därutöver utbetala 345 000 SEK per år och till övriga utskottsledamöter 125 000 SEK per år. Till ordförande i ersättningsutskottet beslutades utbetala 75 000 SEK per år och till övriga utskottsledamöter 75 000 SEK per år. 4 Revisor Revisor i Ratos utses årligen av årsstämman. Nominering sker av valbe- redningen. Revisorn har till uppgift att på aktieägarnas vägnar granska bolagets årsredovisning och koncernredovisning, styrelsens och verk- ställande direktörens förvaltning, ersättningen till ledande befattnings- havare (inklusive ersättningsrapporten), hållbarhetsrapporten samt bolagsstyrningsrapporten. Granskningsarbetet och revisionsberättelsen föredras på årsstämman. Vid årsstämman 2025 omvaldes Ernst & Young AB (EY) till revisions- byrå intill nästa årsstämma. EY har utsett Erik Sandström till huvud- ansvarig revisor. Utöver uppdraget i Ratos är Erik Sandström huvud- ansvarig revisor för Atlas Copco, Epiroc, Essity och Spotify. Vid års stämman 2026 föreslås EY att utses till revisionsbyrå intill nästa årsstämma. Ersättning till revisor Arvode till bolagets revisor utgår enligt särskild därom träffad överens- kommelse, i enlighet med beslut på årsstämman. För specifikation av revisionsarvode och kostnader för andra uppdrag, se not 8. Ratos policy för inköp av icke-revisionstjänster följs kontinuerligt upp av revisions- utskottet som även utvärderar innehållet i såväl revisions- som konsult- tjänster. Rapporter Bolagsstyrning 72 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 75 ===== 5 Styrning i Ratos Ratos principer för aktivt ägande och utövande av ägarrollen Ratos är ett svenskt bolag som äger och utvecklar privata och börsnote- rade nordiska bolag. I Ratos Code of Conduct finns vissa strategiska fundament som ligger till grund för hur bolaget väljer att agera som ägare och synen på bolagsstyrning. Ratos som ägare ska addera värde men värdeskapande och styrning är därmed inte detsamma i alla situa- tioner. Att ha en tydlig ansvarsfördelning mellan ägare, styrelse och VD är viktigt för styrningen av Ratos bolag såväl som för moderbolaget Ratos AB och därmed en viktig del i Ratos affärsmodell och framgång som ägare. Mer om Ratos utövande av ägarrollen går att läsa på sidan 4. VD och ledningsgruppen VD utses av styrelsen och ansvarar tillsammans med ledningsgruppen för den dagliga verksamheten i Ratos i enlighet med styrelsens instruk- tioner. VD ger styrelsen löpande uppdateringar om verksamheten och tillser att den får information för att fatta väl avvägda beslut. Ledningsgruppen i Ratos består av VD, CFO, investerings- och strategi chef, chefsjurist samt kommunikations- och hållbarhetschef. Ledningsgruppens roll är att förbereda och implementera strategier, hantera bolagsstyrnings- och organisationsfrågor samt följa upp Ratos finansiella utveckling och hållbarhetsarbete. Bolagens finansiella utveckling och pågående aktiviteter avhandlas vid månadsvisa möten där respektive bolags VD och CFO deltar tillsam- mans med Ratos VD, CFO samt andra ledande befattningshavare. Ersättning till ledande befattningshavare Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkändes på årsstämman 2022. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i not 7. Utvärdering av behovet av internrevision Ratos innehav består av 14 bolag med huvudsaklig verksamhet i Norden, som är eller kan bli marknadsledande. Vid utgången av året hade Ratos 14 bolag vilka verkar inom tre affärsområden i olika branscher med olika risker. För Ratos har behovet av internrevision därmed bedömts lämp- ligare att diskutera och besluta för varje enskilt bolag utifrån behov, storlek och komplexitet än från moderbolags- eller koncernnivå. Ratos genomför årligen en riskgenomgång, där betydande risker i bolagen respektive Ratos sammanfattas och diskuteras i bolagens respektive Ratos ledning och styrelse. Ratos ledning och styrelse kan med riskgenomgången som grund identifiera behov av fördjupning/ utveckling av vissa områden, möjlighet att identifiera områden som behöver stärkas samt ge vägledning för revisionsutskottet vid revisions- prioriteringar. Moderbolaget Ratos AB med 23 anställda vid årets slut har inga komplexa funktioner som är svåra att genomlysa. Behovet av att införa en internrevisionsfunktion för moderbolaget Ratos AB måste därför betraktas som litet, varför Ratos, i likhet med föregående år, beslutat att inte inrätta en internrevisionsfunktion varken på koncernnivå eller för moderbolaget Ratos AB. Intern kontroll Styrelsen har det övergripande ansvaret för att det inom Ratos finns en effektiv och adekvat riskhantering och intern kontroll. Syftet är att ge en rimlig försäkran att verksamheten drivs ändamålsenligt och effektivt, att den externa rapporteringen är tillförlitlig och att lagar såväl som interna regler och policydokument följs. Detta sker genom ett strukturerat sty- relsearbete samt genom att uppgifter delegeras till ledningen, revisions- utskottet och andra medarbetare. Därutöver sker en dialog med koncer- nens revisorer avseende deras löpande observationer samt den årliga utvärderingen av intern kontroll, som genomförs under tredje kvartalet och avrapporteras till revisionsutskottet. Ansvar och befogenheter defi- nieras även i Ratos ”assurance mapping”, vilket utgör en del av Ratos riskhanteringsprocess, samt i instruktioner för attesträtt, policydoku- ment och manualer som anger riktlinjer och handledning för koncernens verksamhet och medarbetare. Vidare har respektive bolags styrelse ansvar för att bolaget i fråga följer lagar och regler samt för efterlevnad av interna policydokument och riktlinjer. En rutin har successivt implementerats för att stärka uppföljningen av dessa. Ratos har ett ramverk med minimikrav avseende intern kontroll (MICR) kopplat till intern kontroll för finansiell rapportering (ICFR). Ramverket syftar till att få ytterligare förbättrad säkerhet i att den externa finansiella rapporteringen är tillförlitlig och upprättad i enlighet med lagar, förordningar, redovisningsstandarder och andra krav som är tillämpliga för Ratos. Uppföljning och utvärdering av minimikraven i respektive bolag görs årligen och återrapporteras till Ratos revisions- utskott. Rapporter Bolagsstyrning 73 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 76 ===== Ratos riskhanteringsprocess Ratos genomför årligen en riskgenomgång, där betydande risker i den egna verksamheten och bolagen sammanfattas och diskuteras i Ratos respektive bolagens ledning och styrelse. Processen syftar till att ge bolagens ledning och styrelse samt Ratos ledning och styrelse en för- ståelse för Ratos största risker. Som en del av god bolagsstyrning förväntas bolagen ha en kon- tinuerlig process för att identifiera, bedöma och hantera sina risker. Respektive bolags VD och ledning är operationellt ansvariga för att en ändamålsenlig riskhanteringsprocess finns och är godkänd av respek- tive bolags styrelse. Ratos stödjer sina bolag med upplägg och modeller för arbetet och arbetar löpande med att stärka såväl den egna som bolagens riskpro- cesser. Ratos riskhanteringsprocess kompletteras med en ”assurance mapping”, dvs. ett tydliggörande av ansvar och validering av interna processer och identifierade risker. Ratos största risker finns samman- fattade i förvaltningsberättelsen på sidorna 28–31. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen Den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgår från hur Ratos verksamhet bedrivs och hur organisationen är uppbyggd. Ratos verksamhet består av att utveckla bolag med huvudkontor i Norden, som är eller kan bli marknadsledande. Ratos har tre affärs- områden; Construction & Services, Industry och Consumer och varje affärsområde består för närvarande av två till åtta bolag. Respektive affärsområde har ett dedikerat team som även arbetar aktivt i bolagens styrelser. Varje enskilt bolag är oberoende av andra bolag ägda av Ratos. Avsikten är inte att system- och rapporteringsmässigt integrera dessa bolag i Ratoskoncernen, utan resurser läggs på uppföljning och utveck- ling av dotter- och intresseföretagens rapportering. Ratos ambition är att, som en del i det värdeskapande arbetet med bolagen, skapa själv- ständiga och högkvalitativa organisationer med en hög rapporterings- kvalitet. Ratos har ett övergripande ansvar men beslut och styrning sker i varje enskilt bolag utifrån behov, storlek och komplexitet. Den interna kon- trollen avseende den finansiella rapporteringen utformas därför för att vara ändamålsenlig i såväl Ratos AB som i bolagen. Utvärdering och beslut tas av respektive styrelse och ledning. Det innebär att de väsent- liga risker som påverkar den interna kontrollen avseende finansiell rap- portering identifieras och hanteras såväl av Ratos som på bolagsnivå. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporte- ringen utgörs av en övergripande kontrollmiljö där organisation, besluts- vägar, befogenheter och ansvarsområden har dokumenterats och kom- municerats i ett antal styrande dokument. Det innebär att befogenheter och ansvar inom Ratos AB och respektive dotterbolag finns fastställda i ett antal interna riktlinjer, policydokument och manualer. Det gäller till exempel arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD och övriga organ som styrelsen inrättar, instruktioner för attesträtt samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner. Detta tjänar även till att minska risken för oegentligheter och otillbörligt gynnande av annan part på företagets bekostnad. Samtliga bolag rapporterar månadsvis fullständiga bokslut samt prognoser. Rapporteringen sker i ett gemensamt koncernredovisnings- system. Rapporteringen utgör grunden för koncernens konsoliderade finansiella rapportering. Varje enskilt bolag svarar för ekonomisk styr- ning och för att finansiella rapporter är korrekta, kompletta och leve- reras i tid inför koncernrapporteringen. Den finansiella rapporteringen är utarbetad för att följa gällande lagar och regelverk såsom till exempel IFRS. Bolagens IFRS-tillämpning i rapporteringen och hur den ansluter till de principval som Ratos har gjort följs upp löpande. Ratos ekonomi- avdelning har flertalet stödjande instruktioner och dokument avsedda som stöd för bolagens rapportering för att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Intern riskhanteringsprocess för Ratos 1. Identifiering 2. Klassificering 3. Hantering 4. Rapportering 5. Ägarrapportering En plan för hur identifierade risker ska hanteras tas fram med aktivi- teter och medel för att eliminera/ minska/bevaka risken, samt vem som är ansvarig för respektive aktivitet. En rapport som summerar Ratos största risker sammanställs och dis- kuteras i Ratos styrelse årligen. Riskbedömningen och handlings- planer presenteras och diskuteras i respektive bolags styrelse åtminstone en gång per år. Klassificering och rangordning av identifierade risker, baserat på sanno likhet, påverkansgrad, typ av risk och tidsaspekt. Ratos rekommenderar en bred ansats, där samtliga relevanta ope- rationella, strategiska, finansiella samt legala områden täcks, för att identifiera bolagens största risker. Respektive bolag bör fånga upp och diskutera risker på lämplig nivå i organisationen i en bolagsanpassad process. Rapporter Bolagsstyrning 74 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 77 ===== Säkerställandet av kvaliteten i den finansiella rapporteringen Det är styrelsens uppfattning att kvaliteten i ett bolags finansiella rap- portering i första hand styrs av organisationens kompetens i redovis- ningsfrågor samt hur ekonomi-, redovisnings- och finansfunktionerna är bemannade och organiserade. Ratos ekonomiavdelning är involverade i rapporteringen från bolagen. Detta innebär att kvaliteten i bolagens redovisning och rapportering kontinuerligt granskas och utvecklas. Ratos utvärderar inrapporteringen från bolagen ur analytisk synvinkel med avseende på fullständighet och rimlighet samt att Ratos redovis- ningsprinciper efterlevs. Ratos ekonomiavdelning har en aktiv dialog med respektive bolag. Eventuella avvikelser som uppmärksammats i den legala och operativa uppföljningen korrigeras. Utvecklingen och risker som identifieras kommuniceras månadsvis till VD och CFO, som i tillämpliga fall i sin tur rapporterar till Ratos styrelse. Varje månad avger bolagen rapporter där aktiviteter i bolaget och bolagets utveckling beskrivs och analyseras. Rapporterna lämnas till Ratos ledning och i vissa fall till Ratos styrelse. Rapporterna komplet- teras med månadsvisa möten mellan bolagen och Ratos ledning där rap- porteringen diskuteras och analyseras för att förstå respektive bolags finansiella utveckling och uppföljning av verksamheten. Redovisning av förvärv och avyttringar, liksom större transaktioner och redovisningsfrågor, diskuteras och stäms löpande av med Ratos revi- sorer. Koncernkonsolideringsprocessen innehåller ett antal avstäm- ningskontroller, dels manuella, dels automatiska kontroller i till exempel koncernredovisningssystemet. Ratos ekonomiavdelning är organiserad och bemannad utifrån behovet av att säkerställa att koncernen upprätthåller en hög redovis- ningsstandard samt följer IFRS och övrig normgivning inom redovis- ningsområdet. I arbetsuppgifterna ingår att upprätta löpande redovis- ning i huvudsak för moderbolaget samt att upprätta bokslut för både moderbolag och koncern. Ratos ekonomiavdelning leds av Ratos CFO och medarbetarna har relevant yrkeserfarenhet från rapportering och redovisningsfrågor. Styrelsen övervakar genom revisionsutskottet den interna kontrollen samt den finansiella rapporteringens tillförlitlighet och utvärderar rekommendationer till förbättringar. Revisionsutskottet lämnar förslag i frågor som kräver styrelsens beslut. Läs mer om Ratos bolagsstyrning Läs mer om Ratos bolagsstyrning på vår hemsida under Bolagsstyrning • • Tidigare års bolagsstyrningsrapporter • • Bolagsordning • • Information från tidigare års bolagsstämmor • • Valberedning • • Styrelsen och dess utskott • • Ledningsgrupp • • Incitamentssystem • • Revisor Rapporter Bolagsstyrning 75 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 78 ===== Övre raden från vänster: Jan Söderberg Tone Lunde Bakker Gunilla Berg Magnus Stephensen Undre raden från vänster: Mats Granryd Cecilia Sjöstedt Per-Olof Söderberg Rapporter Bolagsstyrning 76 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 79 ===== Styrelse och VD Per-Olof Söderberg, ordförande Styrelseledamot sedan 2000 och styrelseordförande sedan december 2017. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Beroende i förhållande till större aktieägare i bolaget. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. MBA Insead. Född 1955, svensk. Styrelseordförande och medgrundare i Söderberg & Partners AB. Styrelseordförande och grundare i föreningen Inkludera. Vice ordförande i Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare koncernchef på Dahl. Aktier i Ratos (eget och närståendes): 17 739 153 A-aktier, 5 370 122 B-aktier Tone Lunde Bakker Styrelseledamot sedan 2022. Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt större aktieägare i bolaget. Civilekonomexamen från Arizona State University i USA. Född 1962, norsk. VD för Eksportfinansiering Norge (Eksfin). Styrelsele- damot i Webstep ASA. Medlem av, och ordförande i Kontroll kommittén, Stiftelsen DNV Counsel. Tidigare ledande befattningar inom nordiska banker. 18 år inom Danske Bank Norway varav tre år som lands- chef och senast som VD för Swedbank Norway. Aktier i Ratos (eget och närståendes): 5 000 B-aktier Gunilla Berg Styrelseledamot sedan 2025. Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt större aktieägare i bolaget. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Född 1960, svensk. Styrelseledamot samt ordförande i revisionsutskotten i Atrium Ljungberg, Praktikertjänst samt Nordion Energi. Tidigare CFO i bl a Post Nord, SAS och KF samt styrelse- ledamot för bl a Alfa Laval, LE Lundbergsföretagen, Vatten fall, Atlas Copco samt Afry. Aktier i Ratos (eget och närståendes): 4 000 B-aktier Mats Granryd Styrelseledamot sedan 2024. Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt större aktieägare i bolaget. Civilingenjör, KTH Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Född 1962, svensk. Styrelseordförande i Vattenfall och Business Sweden. Styrelsemedlem i Telenor. Verksam inom DNV Counsel, FN:s bredbandskommission samt medlem i The B Team. Tidigare Director General och styrelseledamot i GSMA, 2016–2025. VD och koncernchef för Tele2 Group, 2010– 2016. Ledande befattningar inom Ericsson, 1995–2010. Managementkonsult Arthur Andersen och Arrigo, 1988–1995. Aktier i Ratos (eget och närståendes): 30 000 B-aktier Jan Söderberg, vice ordförande Styrelseledamot sedan 2000 och vice styrelseordförande sedan december 2017. Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Beroende i förhållande till större aktieägare i bolaget. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Född 1956, svensk. Styrelseordförande i och grundare av Söderbergföretagen. Tidigare befattningar inkluderar VD och koncernchef för Bröderna Edstrand samt ledande befattningar i Dahl Invest AB, Fosselius & Alpen och Esselte. Aktier i Ratos (eget och närståendes): 14 787 996 A-aktier, 4 731 750 B-aktier Gustaf Salford, VD och koncernchef VD och koncernchef sedan december 2025. Masterexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Reservofficer, Flottan Född 1977, svensk. Anställd på Ratos sedan december 2025. Tidigare VD, CFO och andra ledande befattningar Elekta, 2009–2025. Managementkonsult Boston Consulting Group, 2007–2009. Managementkonsult Booz Allen Hamilton, 2004–2007. Aktier i Ratos (eget och närståendes): 0 Cecilia Sjöstedt Styrelseledamot sedan 2024. Oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt större aktieägare i bolaget. Civilingenjör, maskinteknik, KTH Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Född 1967, svensk. Vice President & Managing Director för Maquet Critical Care på Getinge. Vice styrelseordförande för Stockholms handelskammare. Styrelseledamot i Pulsion Medical Systems (Tyskland). Tidigare Site Leader & Managing Director samt GSC Director Resins & Technology på Cytiva (Danaher)/GE Healthcare Uppsala, 2018–2023. Plant & Site Director (Managing Director) på Galderma/Nestlé Skin Health Uppsala, 2016–2018. Site Director Fresenius Kabi Uppsala, 2010–2016. Ledande positioner inom svensk och inter- nationell industri. Framför allt inom pappersindustrin, grafisk industri, mat & dryckesindustrin samt Life Science/ MedTech. Aktier i Ratos (eget och närståendes): 5 500 B-aktier Styrelsesekreterare Magnus Stephensen, Chefsjurist, Ratos. Revisor Vid 2025 års ordinarie bolagsstämma valdes revisions- byrån Ernst & Young AB. Erik Sandström, auktoriserad revisor, har utsetts till huvudansvarig revisor för tiden till och med ordinarie bolagsstämma 2026. Styrelsens och VD:s innehav per den 31 december 2025, för aktuellt innehav se Ratos hemsida www.ratos.com. Rapporter Bolagsstyrning 77 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 80 ===== Från vänster: Wilhelm Montgomery Katarina Grönwall Anna Vilogorac Gustaf Salford Magnus Stephensen Rapporter Bolagsstyrning 78 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 81 ===== Ledningsgrupp Anna Vilogorac CFO & IR MSc KTH Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Född 1979, svensk. Anställd på Ratos sedan 2025. Group CFO, Nuent Group, 2023–2025. Flera olika strategi- och finansroller, senast CFO på ett av Sandvik Groups affärsområden, 2013–2023. Transaction services KPMG, 2011–2013. Strategy advisory PwC, 2008–2011. Business consultant Lawson, 2006–2008. Teckningsoptioner i Ratos: 100 000 Konvertibler i Ratos: 100 000 Wilhelm Montgomery Vice President of Strategy & Investments MBA INSEAD. Född 1994, svensk. Anställd på Ratos sedan 2021. L.E.K. Consulting, 2018–2021. Aktier i Ratos (eget och närståendes): 15 500 A-aktier, 350 000 B-aktier Konvertibler i Ratos: 216 400 Katarina Grönwall Vice President Communications & Sustainability Jur. kand. Stockholms universitet. Född 1968, Svensk. Anställd på Ratos sedan 2025. Chief Communications & Sustainability OX2 Group, 2021–2024. Chief Communications Sweco Group, 2019–2021. Chief Communications Handelsbanken Group, 2018–2019. SVP Communications Skanska Group, 2009–2018. EVP Hallvarsson & Halvarsson, 1999–2009. EU-Fakta, Confederation of Swedish Enterprises, 1992–1996. Teckningsoptioner i Ratos: 50 000 Konvertibler i Ratos: 50 000 Gustaf Salford VD och koncernchef sedan december 2025 Masterexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Reservofficer, Flottan. Född 1977, svensk. Anställd på Ratos sedan december 2025. VD, CFO och andra ledande befattningar Elekta, 2009–2025. Managementkonsult Boston Consulting Group, 2007–2009. Managementkonsult Booz Allen Hamilton, 2004–2007. Aktier i Ratos (eget och närståendes): 0 Ledningsgruppens innehav per den 31 december 2025, för aktuellt innehav se Ratos webbplats www.ratos.com. Magnus Stephensen Chefsjurist Jur.kand. Uppsala universitet. Född 1980, svensk och isländsk. Anställd på Ratos sedan 2017. Modern Times Group MTG AB (publ), 2012–2017. Linklaters Advokatbyrå AB, 2005–2012. Teckningsoptioner i Ratos: 375 000 Konvertibler i Ratos: 665 000 Rapporter Bolagsstyrning 79 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 82 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 80 Finansiella rapporter och noter Koncernens rapport över resultat och totalresultat MSEK Not 2, 4 2025 2024 Nettoomsättning 3 18 832 20 057 Övriga rörelseintäkter 3 1 022 142 Kostnad för sålda varor och tjänster –8 330 –8 985 Aktiverat arbete för egen räkning 7 11 Kostnader för ersättning till anställda 7, 22 –6 589 –6 849 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar 11, 12, 13 –3 131 –1 745 Övriga externa kostnader 8, 26 –2 114 –2 136 Realisationsresultat från koncernföretag 5 9 62 Realisationsresultat från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 33 Andelar av resultat från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 6, 14 544 439 Rörelseresultat 284 995 Finansiella intäkter 9 33 68 Finansiella kostnader 9 –532 –771 Valutakursvinster/förluster 9 –48 –23 Finansnetto –547 –726 Resultat före skatt –262 269 Inkomstskatt 10 –236 –176 Årets resultat från kvarvarande verksamhet –499 94 Årets resultat från avvecklad verksamhet 4 3 031 568 Årets resultat 2 532 662 Årets resultat hänförligt till Moderbolagets ägare 2 130 249 Innehav utan bestämmande inflytande 20 402 414 MSEK Not 2, 4 2025 2024 Övrigt totalresultat Poster som inte ska återföras i resultaträkningen 22 Omvärdering av förmånsbestämda pensioner, netto 9 –3 Skatt hänförlig till poster som inte ska återföras i resultaträkningen 10 –1 0 8 –3 Poster som senare kan återföras i resultaträkningen 19 Årets omräkningsdifferenser –582 133 Årets förändring av säkringsreserv –116 79 Skatt hänförlig till poster som senare kan återföras till resultaträkningen 10 4 –2 –694 210 Årets övrigt totalresultat, netto efter skatt –685 207 Summa totalresultat för året 1 846 869 Summa totalresultat för året hänförligt till Moderbolagets ägare 1 594 434 Innehav utan bestämmande inflytande 253 436 Resultat per aktie från årets resultat, SEK 21 – före utspädning 6,51 0,76 – efter utspädning 6,46 0,76 Resultat per aktie från kvarvarande verksamhet, SEK 21 – före utspädning –2,07 –0,45 – efter utspädning –2,07 –0,45 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 83 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 81 Rapport över finansiell ställning för koncernen MSEK Not 4 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 11 10 170 14 286 Övriga immateriella anläggningstillgångar 11 1 539 1 785 Materiella anläggningstillgångar 12 1 177 1 547 Nyttjanderättstillgångar 13 3 277 3 609 Andelar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 14 5 264 3 426 Aktier och andelar 16 22 0 Övriga fordringar 16 57 95 Uppskjutna skattefordringar 10 476 555 Summa anläggningstillgångar 21 982 25 304 Omsättningstillgångar Varulager 17 1 602 1 851 Skattefordringar 64 86 Kundfordringar 16, 25 2 150 3 025 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 321 393 Avtalstillgångar 32 390 669 Övriga fordringar 16 236 1 010 Derivatinstrument 16 1 12 Likvida medel 16, 30 1 138 2 186 Summa omsättningstillgångar 5 902 9 232 Summa tillgångar 27 885 34 536 MSEK Not 4 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Aktiekapital 18 1 031 1 031 Övrigt tillskjutet kapital 439 439 Reserver 19 –613 –70 Balanserat resultat inklusive årets resultat 12 451 10 869 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 13 308 12 270 Innehav utan bestämmande inflytande 20 2 126 2 482 Summa eget kapital 15 434 14 752 Skulder Långfristiga räntebärande skulder 16, 25, 26 7 002 7 613 Övriga långfristiga skulder 16, 32 325 963 Avsättningar för pensioner 22 64 68 Övriga avsättningar 23 33 43 Uppskjutna skatteskulder 10 346 708 Summa långfristiga skulder 7 771 9 395 Kortfristiga räntebärande skulder 16, 25, 26 912 1 390 Leverantörsskulder 16 1 348 2 676 Skatteskulder 141 304 Avtalsskulder 32 272 2 398 Derivatinstrument 16 8 3 Övriga skulder 595 1 412 Upplupna kostnader 24 1 277 1 651 Avsättningar 23 127 555 Summa kortfristiga skulder 4 680 10 388 Summa skulder 12 451 19 783 Summa eget kapital och skulder 27 885 34 536 Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 27. Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 84 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 82 Rapport över förändringar i koncernens eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Not 18, 19, 20 Aktie kapital Övrigt till skjutet kapital Reserver Balanserat resultat, inkl. årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 029 421 –258 11 123 12 314 2 137 14 451 Årets resultat 249 249 414 662 Årets övrigt totalresultat 188 –3 185 22 207 Årets totalresultat 188 246 434 436 869 Utdelning –409 –409 –281 –689 Innehav utan bestämmande inflytandes andel av kapitaltillskott, nyemission och nedsatt kapital 50 50 Konvertering av konvertibellån till aktier 3 19 21 21 Nettoeffekt, återköp/inlösen egna aktier –1 –1 –1 –2 Värdet av konverteringsrätt för konvertibla förlagslån, netto 4 4 4 Optionspremier, netto 6 6 6 Säljoption, framtida förvärv från innehav utan bestämmande inflytande 598 598 323 921 Förvärv av andel i dotterföretag från innehav utan bestämmande inflytande –529 –529 –402 –931 Avyttring av andel i dotterföretag till innehav utan bestämmande inflytande –12 –12 64 52 Innehav utan bestämmande inflytandes andel av utdelning från intressebolag –156 –156 156 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 031 439 –70 10 869 12 270 2 482 14 752 Ingående eget kapital 2025-01-01 1 031 439 –70 10 869 12 270 2 482 14 752 Årets resultat 2 130 2 130 402 2 532 Årets övrigt totalresultat –543 7 –536 –149 –685 Årets totalresultat –543 2 137 1 594 253 1 846 Utdelning –442 –442 –856 –1 298 Innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv 5 5 Innehav utan bestämmande inflytande i avyttrat företag –308 –308 Värdet av konverteringsrätt för konvertibla förlagslån, netto 1 1 1 Optionspremier, netto –1 –1 –1 Säljoption, framtida förvärv från innehav utan bestämmande inflytande 179 179 440 619 Förvärv av andel i dotterföretag från innehav utan bestämmande inflytande –140 –140 –56 –195 Avyttring av andel i dotterföretag till innehav utan bestämmande inflytande –39 –39 51 12 Innehav utan bestämmande inflytandes andel av utdelning från intressebolag –114 –114 114 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 031 439 –613 12 451 13 308 2 126 15 434 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 85 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 83 Rapport över kassaflöden för koncernen MSEK Not 30 2025 2024 Den löpande verksamheten Rörelseresultat från kvarvarande verksamhet 284 995 Rörelseresultat avvecklad verksamhet 3 047 675 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 10 1 568 3 342 3 238 Erhållna utdelningar från intressebolag 320 318 Räntor och finansiella poster, netto –414 –544 Betald inkomstskatt –363 –447 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2 884 2 566 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (–)/Minskning (+) av varulager 64 130 Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar 131 351 Ökning (+)/Minskning(–) av rörelseskulder –784 399 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 294 3 445 Investeringsverksamheten Förvärv, koncernföretag –43 –608 Avyttring, koncernföretag 71 –25 Avyttring, investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 30 Investering och avyttring, immateriella/materiella anläggningstillgångar –394 –287 Investering och avyttring, finansiella tillgångar 6 –52 Kassaflöde från investeringsverksamheten –330 –972 MSEK Not 30 2025 2024 Finansieringsverksamheten Innehav utan bestämmande inflytandes andel i emission/kapitaltillskott 50 Överlåtelse av egna aktier –2 Återköp/slutreglering optioner –128 –28 Förvärv och avyttring av andel i dotterföretag från innehav utan bestämmande inflytande –149 –891 Utbetald utdelning –442 –409 Utbetald utdelning, innehav utan bestämmande inflytande –856 –281 Upptagna lån 3 262 3 405 Amortering av lån –3 659 –3 403 Amortering av finansiella leasingskulder –938 –1 060 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –2 909 –2 618 Årets kassaflöde –944 –145 Likvida medel vid årets början 2 186 2 360 Kursdifferens i likvida medel –105 –29 Likvida medel vid årets slut 1 138 2 186 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 86 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 84 Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets rapport över totalresultat MSEK Not 2025 2024 Övriga rörelseintäkter 3 62 8 Övriga externa kostnader 8 –100 –36 Personalkostnader 7, 22 –136 –113 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 12 –1 –1 Rörelseresultat –174 –142 Resultat från andelar i koncernföretag 5 –700 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 393 478 Räntekostnader och liknande resultatposter 9 –1 297 –459 Valutakursvinster/förluster 9 –38 –4 Resultat efter finansiella poster –1 816 –127 Koncernbidrag, erhållna 485 177 Resultat före skatt –1 332 50 Skatt 10 50 48 Årets resultat –1 281 98 MSEK 2025 2024 Årets resultat –1 281 98 Årets övrigt totalresultat 0 0 Årets totalresultat –1 281 98 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 87 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 85 MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 12 3 3 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 29 8 883 11 174 Andra långfristiga värdepappersinnehav 22 Fordringar på koncernföretag 15, 16 3 700 3 130 Uppskjutna skattefordringar 301 252 Summa anläggningstillgångar 12 909 14 560 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar på koncernföretag 15,16 1 327 3 983 Övriga fordringar 3 5 Derivatinstrument 16 1 4 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 17 Kassa och bank 16, 30 436 246 Summa omsättningstillgångar 1 788 4 254 Summa tillgångar 14 697 18 814 Moderbolagets balansräkning MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 18 Bundet eget kapital Aktiekapital 1 031 1 031 Reservfond 289 289 Fritt eget kapital Överkursfond 203 203 Balanserat resultat 7 772 8 116 Årets resultat –1 281 98 Summa eget kapital 8 014 9 737 Långfristiga skulder Räntebärande skulder Konvertibla förlagslån 16 104 112 Övriga räntebärande skulder 16 4 100 4 133 Uppskjutna skatteskulder 3 4 Summa långfristiga skulder 4 207 4 249 Kortfristiga avsättningar Övriga avsättningar 23 9 5 Summa kortfristiga avsättningar 9 5 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Konvertibla förlagslån 16 42 40 Skulder till koncernföretag 16 1 985 4 140 Derivatinstrument 16 2 1 Övriga räntebärande skulder 16 30 378 Ej räntebärande skulder Skulder till koncernföretag 16 339 193 Leverantörsskulder 16 6 14 Övriga skulder 6 3 Upplupna kostnader 24 57 53 Summa kortfristiga skulder 2 467 4 824 Summa eget kapital och skulder 14 697 18 814 Information om moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 27. Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 88 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 86 Förändringar i moderbolagets eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital MSEK Not 18 Aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 029 289 184 8 223 292 10 016 Övriga vinstdispositioner 292 –292 Årets resultat 98 Årets totalresultat 98 98 Utdelning –409 –409 Konvertering av konvertibellån till aktier 3 19 21 Optionspremier 6 6 Värdet av konverteringsrätt för konvertibla förlagslån 5 5 Uppskjuten skatt på konverteringsrätt för konvertibla förlagslån –1 –1 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 031 289 203 8 116 98 9 737 Ingående eget kapital 2025-01-01 1 031 289 203 8 116 98 9 737 Övriga vinstdispositioner 98 –98 Årets resultat –1 281 Årets totalresultat –1 281 –1 281 Utdelning –442 –442 Optionspremier –1 –1 Värdet av konverteringsrätt för konvertibla förlagslån 2 2 Uppskjuten skatt på konverteringsrätt för konvertibla förlagslån –1 –1 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 031 289 203 7 772 –1 281 8 014 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 89 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 87 MSEK Not 30 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat före skatt –1 332 50 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 1 440 –269 109 –220 Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 109 –220 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar –25 –35 Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder –3 2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 80 –252 Investeringsverksamheten Investering och utbetalning netto, aktier i dotterföretag 1 790 –298 Investering, materiella anläggningstillgångar –0 Investering i finansiella tillgångar –22 Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 767 –298 Finansieringsverksamheten Återköp/inlösen optioner –29 Inbetald optionspremie 18 Konvertibla förlagslån –7 44 Förändring av externa lån –350 54 Förändring av koncerninterna lån –829 212 Utbetald utdelning –442 –409 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 657 –80 Årets kassaflöde 190 –630 Likvida medel vid årets början 246 876 Kursdifferens i likvida medel 0 0 Likvida medel vid årets slut 436 246 Moderbolagets kassaflödesanalys Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 90 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 88 1 Redovisningsprinciper 89 2 Rörelsesegment 94 3 Intäktsredovisning 97 4 Förvärvade och avyttrade verksamheter 98 5 Realisationsresultat från koncernföretag och investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 101 6 Andel av resultat från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 101 7 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares och styrelsens ersättningar 102 8 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 106 9 Finansiella intäkter och kostnader 107 10 Skatter 108 11 Immateriella anläggningstillgångar 110 12 Materiella anläggningstillgångar 114 13 Nyttjanderättstillgångar 115 14 Andelar redovisade enligt kapitalandelsmetoden 116 15 Fordringar på koncernföretag 118 16 Finansiella instrument 119 17 Varulager 122 18 Eget kapital 122 19 Redogörelse för övrigt totalresultat samt förändring av reserver och innehav utan bestämmande inflytande 123 20 Innehav utan bestämmande inflytande 124 21 Resultat per aktie 125 22 Pensioner 125 23 Avsättningar 127 24 Upplupna kostnader 128 25 Finansiella risker och riskpolicy 128 26 Leasing 131 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 132 28 Närståenderelationer 133 29 Andelar i koncernföretag 133 30 Kassaflödesanalys 134 31 Viktiga uppskattningar och bedömningar 137 32 Avtalstillgångar och avtalsskulder 137 33 Händelser efter balansdagen 138 34 Valutakurser 138 35 Uppgifter om moderbolaget 138 Notförteckning Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 91 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 89 Noter Not 1 • Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Ratos koncernredovisning har upprättats i enlighet med årsredovis- ningslagen (1995:1554), RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolk- ningar till standarderna (IFRIC) så som de antagits av EU. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet ”Moderbolagets redo visningsprinciper” sida 94. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller förändrade IFRS Det har under 2025 inte tillkommit några nya standarder eller ändringar i standarder som har krävt någon förändring av redovisnings- eller värderingsprinciper. Övriga förändringar bedöms inte påverka koncernens principer i någon väsentlig utsträckning. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Framtida standarder, ändringar och förbättringar i befintliga standarder samt tolkningar som inte trätt i kraft för räkenskapsåret 2025 har inte förtidstillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Ratos utvärderar för närvarande effekterna av införandet av IFRS 18. Stan- darden förväntas främst påverka presentationen och upplysningskraven i de finansiella rapporterna, särskilt utformningen av rapporten över totalresultat samt upplysningar om alternativa resultatmått. IFRS 18 för- väntas inte påverka koncernens redovisade resultat, finansiella ställning eller kassaflöden, utan påverkan bedöms avse klassificering och pre- sentation. Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Belopp anges i miljoner kronor (MSEK) om inte annat framgår. Avrundningar kan förekomma i tabeller och räkningar, vilka får till följd att angivna totalbelopp inte alltid är en exakt summa av de avrundade delbeloppen. Koncernens redovisningsprinciper, som återges på följande sidor, tillämpas konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncer- nens finansiella rapporter. Principerna tillämpas även konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och intresse företag. Bedömningar och uppskattningar Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs. Bedömningar vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna, liksom gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter, beskrivs närmare i not 31. Klimatrelaterade risker För att bidra till klimatomställningen har Ratos satt reduktionsmål som sträcker sig över samtliga scope med målet att nå netto noll senast år 2050. I samband med framtagande av målen har Ratos utvärderat både omställningsrisker och fysiska klimatrisker på en översiktlig nivå. Resul- tatet visar att det finns väsentliga risker inom respektive område på sikt. Exempel på omställningsrisker omfattar ökade kostnader till följd av övergång från en till huvudsak, fossildriven fordons- och maskinpark, till fordon och maskiner som drivs på förnybar energi, ökade energikost- nader och koldioxidskatter. Fysiska klimatrisker bedöms till exempel vara extrema väderhändelser som kan störa både den egna verksam- heten direkt och indirekt genom värde- och distributionskedjor. Avseende fysiska klimatrisker görs bedömningen att det är geografisk spridning på koncernens tillgångar vilket minskar risken för effekter av enskilda händelser. Därtill verkar Ratos bolag i huvudsak i geografiska områden vars exponering för extremväder bedöms vara relativt låg. Den större risken bedöms istället vara kopplad till värdekedjan. För att han- tera och reducera denna risk arbetar Ratos för att ha en spridning av både kunder, leverantörer och distributörer som minskar risken att bli beroende av enskilda parter. För mer information om finansiella risker, se vidare information i not 25. Då omställningen sker gradvis har klimatförändringar inte bedömts haft en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna eller på de upp- skattningar och antaganden som har gjorts vid upprättande av koncer- nens års- och hållbarhetsredovisning för räkenskapsåret 2025. Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 92 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 90 Konsolideringsprinciper och rörelseförvärv Dotterföretag Dotterföretag är företag som Ratos har ett bestämmande inflytande över. Bestämmande inflytande innehas när koncernen exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt bestämmande inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Förvärvsmetoden Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion genom att koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvs- dagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Vid förvärv av rörelse finns två alternativa metoder för redovisning av goodwill, antingen pro- portionell andel eller full goodwill. Full goodwill innebär att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstid- punkten. Om den villkorade köpeskillingen klassificeras som en finan- siell skuld omvärderas denna till verkligt värde vid varje rapporttillfälle. Omvärderingen redovisas i årets resultat. Om den villkorade köpe skil- lingen däremot klassificeras som egetkapitalinstrument görs ingen omvärdering, och reglering redovisas inom eget kapital. Köp- och säljoption utställd till ägare utan bestämmande inflytande Säljoption utställd till ägare utan bestämmande inflytande avser avtal som ger denne rätt att sälja andelar i dotterföretaget till verkligt värde vid en framtida tidpunkt. Köpoption utställd till ägare utan bestämmande inflytande avser avtal som ger Ratos rätt att köpa andelar i dotterföretaget till verkligt värde vid en framtida tidpunkt. Det belopp som kan komma att betalas om optionen utnyttjas redovisas initialt till nuvärdet av inlösen priset, som gäller vid den tidpunkt då optionen först kan utnyttjas, som finansiell skuld med ett motsvarande belopp direkt i eget kapital. Värdering (nivå 3) av optionen görs löpande och förändringar redovisas direkt över eget kapital. Om optionen löper ut utan att utnyttjas, bokas skulden bort och en motsvarande justering av eget kapital görs. För information om utställda köp- och säljoptioner se not 16. Förvärv och avyttringar i dotterföretag där det bestämmande inflytandet är oförändrat Förvärv och avyttringar av andelar i dotterföretag där Ratos har, ett av transaktionen opåverkat bestämmande inflytande, redovisas som en transaktion inom eget kapital, dvs. mellan moderbolagets ägare och Innehav utan bestämmande inflytande. Intresseföretag – kapitalandelsmetod Intresseföretag är företag som Ratos har ett betydande inflytande över. Betydande inflytande innebär möjlighet att delta i beslut som rör före- tagets finansiella och operativa strategier, men innebär inte ett bestäm- mande inflytande eller gemensamt bestämmande inflytande. I normal- fallet innebär ett ägande motsvarande lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna att ett betydande inflytande innehas. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandels metoden. Kapitalandels- metoden innebär att det i koncernen bokförda värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt eventuella restvärden på koncernmässiga över- och undervärden reducerat med eventuella internvinster. I koncernens resultaträkning redovisas som ”Andel av resultat från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden” koncernens andel i intresse- företagens resultat efter skatt. Erhållna utdelningar från intresseföretag minskar redovisat värde. Tillgången avseende andelar i intresseföretag prövas årligen för nedskrivning, skulle värdet anses ha en värdenedgång skrivs andelen ned. Redovisade nedskrivningar reverseras utifall andelar i intresseföretag bedöms ha en bestående värdeuppgång till bokfört värde innan nedskrivning. I noterade intressebolag beräknas Ratos resultatandel på tillgänglig ekonomisk information vid publicering av delårsrapport. I de fall ingen offentlig rapport från intressebolaget finns att tillgå inom rimlig tid före en delårsrapport offentliggörande baseras beräkningen på analytikers prognoser och dylik ekonomisk information. Utländsk valuta Transaktioner Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära till- gångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakurs- differenser som uppstår vid omräkningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot. Värdeförändringar som beror på valuta- omräkning avseende rörelserelaterade tillgångar och skulder redovisas i rörelseresultatet. Nettoinvestering i en utlandsverksamhet Monetära långfristiga fordringar på en utlandsverksamhet för vilken reglering inte är planerad eller troligen inte kommer att ske inom över- skådlig framtid, är i praktiken en del av nettoinvesteringen i utlands- verksamheten. En valutakursdifferens som uppstår på den monetära långfristiga fordringen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserv i eget kapital. Intäktsredovisning Intäktsredovisning enligt IFRS 15 ska ske på det sätt som bäst speglar överföringen av den utlovade varan eller tjänsten till kunden, med hjälp av en femstegsmodell som anges i standarden. För att tillämpa modellen måste ett företag identifiera ett kontrakt som innehåller en prestations- förpliktelse för att överföra en vara eller tjänst till en kund till ett fast- ställt transaktionspris (försäljningspris). Transaktionspriset utgörs av den ersättning som ett företag förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att det överför varor eller tjänster till en kund. När transaktions- priset är fastställt så ska det fördelas till de respektive åtagandena i kontraktet. Intäkten redovisas när prestationsförplikten är uppfylld. Intäktsredovisningen kan antingen ske vid en tidpunkt eller över tid, beroende på när kontrollen överförs till kunden. Ett företag uppfyller ett prestationsåtagande över tid om ett av följande kriterier är uppfyllt: 1. kunden erhåller omedelbar nytta när åtagandet uppfylls 2. företagets prestationer skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar 3. företagets prestationer skapar inte en tillgång som har en alternativ användning för företaget och företaget har en rätt till betalning för hittills utförda prestationer. För mer information om intäktsredovisning, se not 3. Finansiella intäkter och kostnader I finansnettot redovisas bland annat utdelning, ränta samt kostnader för att uppta lån, beräknad med tillämpning av effektivräntemetoden samt valutakursförändringar avseende finansiella tillgångar och skulder. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla utdelning fastställts. Realisationsresultat vid avyttring av finansiella tillgångar och nedskriv- ningar av finansiella tillgångar redovisas i finansnettot, liksom orealise- rade och realiserade värdeförändringar avseende finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Värdeförändringar på derivat- instrument där säkringsredovisning ej tillämpas redovisas i finansnettot. Därutöver fördelas betalningar avseende finansiella leasingkontrakt mellan räntekostnad och amortering. Räntekostnaden redovisas som finansiell kostnad. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill värderas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill skrivs inte av utan prövas årligen för nedskrivningsbehov eller när indikation uppkommer som tyder på att tillgången minskat i värde. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag eller joint ventures inkluderas i det redo visade värdet för andelarna. Övriga immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar samt, om tillgången har en bestämbar nyttjandeperiod, ackumulerade avskrivningar. Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 93 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 91 Avskrivning Avskrivningar redovisas i resultatet linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Antal år Varumärken1) Obestämbar nyttjandeperiod Kundrelationer 2–10 Affärssystem 3–8 Övriga immateriella tillgångar 3–10 1) De varumärken som för närvarande identifierats av koncernen har bedömts ha obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av, se vidare not 11. Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffnings- värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ned- skrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsult- och juristtjänster. Redovisat värde för en materiell anläggningstillgång tas bort ur Rapport över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redo- visade värde, med avdrag för direkta försäljningskostnader, redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod per komponent. Mark skrivs inte av. Antal år Byggnader 5–50 Maskiner och inventarier 2–20 Leasing Från och med 1 januari 2019 redovisas huvuddelen av leasingavtalen som nyttjanderätts tillgång med tillhörande skuld, från den tidpunkt då tillgången är tillgänglig för användning av leasetagaren. Samtliga leasing kontrakt ses som finansiella leasing avtal. Vid den initiala redo- visningen av ett leasing kontrakt är värdet på nyttjanderättstillgången och leasingskulden vanligt vis lika stort. Varje leasingbetalning fördelas mellan ränta och amortering av leasing skulden. Räntan redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen fördelat över leasing perioden så att varje period belastas med ett belopp som motsvarar en fast ränta på den underliggande leasingskulden. Nyttjanderättstillgången värderas till anskaffningsvärdet vilket motsvaras av värdet på leasingskulden, plus eventuella initiala direkta utgifter, plus åtaganden för till exempel nedmontering, bortforsling eller återställande efter leasingkontraktets slut. Huvud regeln är att nyttjande rättstillgången skrivs av linjärt över kontraktets löptid eller den tid som leasetagaren bedömer att utnyttja tillgången om en förläng- nings option finns. Leasingavtal av lågt värde, liksom leasingavtal med en leasing period om maximalt 12 månader, så kallade korttids leasing- avtal, inkluderas inte i leasingskulden utan redovisas med linjär kostnads föring under leasing perioden. Med leasingavtal av lågt värde avses leasing kontrakt som understiger 50 KSEK eller 5 KUSD eller respek tive bolags materialitetsnivå. Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av framtida leasing- avgifter. Leasingavgifterna ska diskonteras med användning av leasing- avtalets implicita ränta, om denna räntesats lätt kan fastställas, men vanligaste metoden är att koncernen använder marginell låneränta. Framtida leasingavgifter som nuvärdesberäknas består främst av fasta avgifter, variabla leasingavgifter som beror på ett index och åtagande att betala ett restvärde vid kontraktets slut. Leasing skulder som förfaller inom 12 månader klassificeras som kortfristig skuld och skulder som förfaller bortom 12 månader som långfristig skuld. Vid fastställande av löptid för leasingkontraktet tas hänsyn till för- längningsoptioner om det är troligt att de kommer att utnyttjas. Istället för avtalets kontraktstid så lägger leasetagaren till den tid som man tror man kommer att förlänga kontraktet med. Möjligheter att förlänga/säga upp leasingavtal inkluderas endast i leasingperioden om det är rimligt att anta att avtalet förlängs eller inte avslutas. Vissa optioner kan eventuellt utnyttjas vid ett senare tillfälle. Marginell låneränta används som diskonteringsräntan för nuvärdes- beräkning. Det är den ränta som leasetagaren skulle få betala om den istället upptar ett lån för att köpa motsvarande tillgång som leasing- skulden avser, hänsyn tas bland annat till kontraktets löptid, land, valuta, säkerhet och kredit risk för långivaren. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i Rapport över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andelar, övriga fordringar och derivatinstrument. På skuldsidan åter- finns leverantörsskulder, räntebärande skulder, övriga skulder och derivatinstrument. Upplupet anskaffningsvärde Tillgångar som innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden enbart består av kapitalbelopp och ränta, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Ränteintäkter från sådana finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter genom tillämp- ning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från rapport över finansiell ställning redovisas direkt i resultaträkningen inom finansnettot tillsammans med valutakurs- resultatet. Skulder som redovisas till upplupet anskaffningsvärde är alla andra skulder än de som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Ränte kostnader från finansiella skulder som är värderade till upplupet anskaffningsvärde redovisas som finansiella kostnader genom tillämp- ning av effektivräntemetoden. Vinster och förluster som uppstår vid bortbokning från rapport över finansiell ställning redovisas direkt i resultaträkningen inom finansnettot tillsammans med valutakurs- resultatet. I kategorin upplupet anskaffningsvärde ingår kundfordringar, övriga fordringar, likvida medel, leverantörsskulder, skulder till kreditinstitut, finansiell leasingskuld samt övriga räntebärande skulder. Kundford- ringar redovisas till det belopp varmed de förväntas inflyta, med avdrag för förlustreserv. Leverantörsskulder, som har en kort förväntad löptid, värderas till nominellt belopp utan diskontering. Verkligt värde via resultaträkningen Tillgångar och skulder som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernen värderar alla egetkapitalinstrument till verkligt värde. Förändringar i det verkliga värdet av finansiella tillgångar/skulder som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen redovisas i resultaträkningen. En vinst eller förlust för ett skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via resultat- räkningen och som inte ingår i ett säkringsförhållande redovisas netto i resultaträkningen i den period vinsten eller förlusten uppkommer. Skuldinstrument som ingår i kategorin är tilläggsköpeskillingar, synte- tiska optioner, säljoptioner samt derivat med undantag för derivat som är identifierat och effektivt säkringsinstrument i samband med säk- ringsredovisning. Syfte med derivatinstrument, som inte klassificeras som säkringsinstrument, avgör om värdeförändringen redovisas i finans- nettot eller i rörelseresultatet. Värdeförändring på utfärdade syntetiska Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 94 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 92 optioner där marknadsmässiga premier har erlagts redovisas i finans- nettot. Egetkapitalinstrument som ingår i kategorin är innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag eller intresseföretag. Derivatinstrument och säkringsredovisning Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar koncernen är utsatt för. För att säkra risken används olika typer av derivatinstrument såsom terminer, swappar och säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet. Samtliga derivatinstrument redovisas till verkligt värde i Rapport över finansiell ställning. Transaktionskostnader belastar resultatet initialt. De värdeförändringar som uppstår vid omvärdering redovisas på olika sätt, beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller ej. I enlighet med IFRS 9 dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten då transaktionen ingås, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanterings- strategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner har varit och fortsätter vara effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Säkringarnas utfall redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. Om säkringsredovisningen avbryts innan derivatinstrumentets för- fallodag återgår derivatinstrumentet till att klassificeras som finansiell tillgång eller skuld värderad till verkligt värde via resultatet, och derivat instrumentets framtida värdeförändringar redovisas därmed direkt i årets resultat. Kassaflödessäkringar De valutaterminer som används för säkring av framtida kassaflöden och prognostiserade inköp och försäljningar i utländsk valuta redovisas i Rapport över finansiell ställning till verkligt värde. I de fall säkringsredo- visning tillämpas redovisas periodens värdeförändringar i övrigt total- resultat och de ackumulerade värdeförändringarna i säkringsreserven inom eget kapital till dess att det säkrade flödet redovisas i årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat för att där möta och matcha resultat- effekterna från den säkrade transaktionen. Tillämpas inte säkringsredovisning redovisas periodens värde- förändring direkt i årets resultat. Säkring av nettoinvestering Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som en effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen som övriga intäkter eller övriga kostnader. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital omklassificeras till resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis. Nedskrivningar Vid varje rapporttillfälle görs en bedömning av huruvida det föreligger någon indikation på att en tillgång minskat i värde. Om en indikation på värdenedgång finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Bedömning av nedskrivning sker på annat sätt för vissa tillgångar. Detta gäller varulager, tillgångar som innehas för försäljning, förvalt- ningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda samt uppskjutna skattefordringar, se respektive rubrik nedan. IAS 36 tillämpas avseende nedskrivning av andra tillgångar än finan- siella tillgångar vilka redovisas enligt IFRS 9. Nedskrivning av goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar Värdet på goodwill, immateriella och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra imma- teriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod samt immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinnings- värdet dessutom årligen oavsett om en indikation på värde nedgång föreligger eller ej. I Ratoskoncernen hänförs goodwill och immateriella anläggnings- tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod till ett bolag, dvs. ett dotter- eller intresseföretag, då varje bolag utgör en kassa gene rerande enhet. En prövning av redovisat värde, inklusive värdet på goodwill och immate- riella tillgångar som är hänförliga till bolaget i fråga, görs per bolag. En nedskrivning belastar rörelseresultatet och redovisas när redo- visat värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning fördelas i första hand till goodwill. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärdet. För utförlig beskrivning, se not 11. Nedskrivning av finansiella tillgångar Koncernen värderar de framtida förväntade kreditförlusterna relaterade till investeringar i skuldinstrument redovisade till upplupet anskaffnings- värde resp. verkligt värde med förändringar via övrigt totalresultat baserat på framåtriktad information. Koncernen tillämpar i enlighet med reglerna i IFRS 9 en förenklad metod för nedskrivningsprövning av kundfordringar. Förenklingen innebär att reserven för förväntade kreditförluster beräknas baserat på förlustrisken för hela fordrans löptid och redovisas när fordran redovisas första gången. För mer information se not 25. Återföring av nedskrivningar Nedskrivningar på andra tillgångar än goodwill återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av åter- vinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redo- visade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. Finansiella tillgångar skrivs bort när det inte längre föreligger rimlig förväntan om betalning, exempelvis när en gäldenär har misslyckats att uppfylla en återbetalningsplan eller fordran har förfallit över ett visst antal dagar. När lån och fordringar har skrivits bort, genomförs fortsatta åtgärder i försök att återkräva fordran. Om en tidigare bortskriven fordran återvinns redovisas beloppet i resultaträkningen. Eget kapital Koncernens egna kapital delas upp på aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver, balanserat resultat inklusive årets resultat samt innehav utan bestämmande inflytande. Förvärv och avyttringar i dotterföretag där det bestämmande inflytandet är oförändrat Förvärv och avyttringar av andelar i dotterföretag där Ratos har, ett av transaktionen opåverkat bestämmande inflytande, redovisas som en transaktion inom eget kapital, dvs. mellan moderbolagets ägare och Innehav utan bestämmande inflytande. Återköp av egna aktier Förvärv av egna aktier redovisas som en minskning av eget kapital. Likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital. Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman fattat beslut om utdelningen. Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 95 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 93 Ersättning till anställda Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där före- tagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den aktuariella risken och investeringsrisken. Före tagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas. Förmånsbestämda planer Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både inne- varande och tidigare perioder. Ersättningen diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företags obligation med en löptid som motsvarar koncernens pensions- förpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företags- obligationer används i stället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade Projected unit credit-metoden. Incitamentsprogram, syntetiska optioner Ratos AB har under åren 2007–2017 ställt ut syntetiska optioner. Syntetiska optioner kan även ställas ut av dotterföretag. Erhållen premie redovisas som finansiell skuld. Det har initialt inte inneburit någon kostnad för företaget då en värdering av optionernas verkliga värde motsvarar den premie företaget har erhållit. Skulden omvärderas löpande till verkligt värde genom tillämpning av en optionsvärderingsmodell, med beaktande av gällande villkor. Värdeförändringar under optionens löptid redovisas som en finansiell post. Om en syntetisk option utnyttjas av innehavaren regleras den finan- siella skulden. Realiserat resultat ingår i resultatet som en finansiell post. Om de syntetiska optionerna förfaller värdelösa intäktsförs den redovisade skulden. I de fall en marknadsmässig premie inte har erlagts redovisas och värderas dessa i enlighet med IFRS 2. Grundläggande för IFRS 2 är att företaget bär den kostnad det har inneburit att inte erhålla en marknads- mässig premie. Kostnaden som initialt motsvaras av marknadsvärdet på skulden redovisas som ersättningar till anställda. I vissa fall periodiseras kostnaden över en intjänandeperiod. Skulden omvärderas löpande till verkligt värde och värdeförändringar redovisas i årets resultat. Incitamentsprogram, konvertibla förlagslån Moderbolaget har emitterat konvertibla förlagslån till personalen, som erlagt ett marknadsvärde. Redovisning av det konvertibla förlagslånet delas upp i en räntebärande skuld och en konverteringsrätt. Konverte- ringsrätten redovisas i eget kapital. Det initiala verkliga värdet för det konvertibla förlagslånets skulddel beräknas genom användning av marknadsräntan på utgivningsdagen för en likvärdig icke konvertibel obligation. Efter första redovisningstillfället redovisas skulden till upplupet anskaffningsvärde till dess den konverteras eller förfaller. Resterande del av likviden fördelas till konverteringsrätten och redovisas netto efter skatt i eget kapital och omvärderas inte. Utgivet konvertibelt förlagslån medför inte några personalkostnader. Vid en eventuell framtida konvertering av förlagslånet emitteras nya aktier som ökar eget kapital samtidigt som skulddelen överförs till eget kapital. Om konvertering ej sker återbetalas skulden till deltagarna på förfallodagen. Incitamentsprogram, teckningsoptioner Moderbolaget har emitterat teckningsoptioner till personalen. Tecknings- optionerna erbjuds vederlagsfritt, vilket innebär att deltagarna erhåller en förmån motsvarande marknadsvärdet. Marknadsvärdet vid tilldelning är beräknat med Black & Scholes värderingsformel. Förmånen och där- till hörande sociala avgifter redovisas i sin helhet som personalkostnad vid emitteringstillfället då intjänande-, presentations- eller marknads- villkor saknas. Kostnaden för förmånen redovisas med en motsvarande ökning av eget kapital. Vid ett eventuellt framtida utnyttjande av teck- ningsoptioner erhåller moderbolaget en likvid motsvarande lösenkursen varvid nya aktier emitteras och lösen likviden redovisas som en ökning av eget kapital. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsätt- ningen. En avsättning redovisas i Rapport över finansiell ställning när kon- cernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en till- förlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balans- dagen. Om effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedöm- ningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med avsättningen. En avsättning för förlustkontrakt redovisas när fördelarna som kon- cernen förväntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet. En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produk- terna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med. Omstrukturering En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd, utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. Skatt Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomst- skatter redovisas i resultatet utom då underliggande transaktion redo- visas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatte- effekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan redovisat och skattemässigt värde på tillgångar och skulder. En värde- ring görs baserat på de skattesatser och skatteregler som har beslutats eller aviserats per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att de kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sanno likt att de kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder och när de uppskjutna skattefordringarna och -skulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet och det finns en avsikt att reglera dessa genom en nettobetalning. Vid behov bokas en reservering i form av skatteskuld avseende osäker skatteposition. En osäker skatteposition föreligger när det finns osäker- het kring huruvida en viss hantering kommer att godkännas av skatte- myndigheten. Det kan till exempel vara oklart hur skattelagstiftningen ska tillämpas på en viss transaktion eller under en viss omständighet. Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 96 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 94 Avvecklad verksamhet En avvecklad verksamhet är en del av koncernen som antingen avyttrats eller är klassificerad som att den innehas för försäljning och som motsvarar en självständig rörelsegren eller är ett dotterföretag som förvärvats uteslutande i syfte att säljas. En avvecklad verksamhet redovisas skiljt från kvarvarande verksamhet i resultaträkningen med motsvarande redovisning för jämförelseperioden. Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredo vis nings- lagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen, tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisnings- principer framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget tillämpas konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moder- bolagets finansiella rapporter. Klassificering och uppställningsformer Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan Rapport över totalresultat, Rapport över förändringar i eget kapital och Rapport över kassaflöden baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggnings- tillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen. Intresse- och dotterföretag Andelar i intresse- och dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i det redovisade värdet för innehav i dotterföretag och intresseföretag. I koncernen däremot redovisas transaktionsutgifterna för dotterföretag direkt i resultatet. Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsätt- ningen/fordran ökar/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredo- visningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värde förändringar över resultatet. Koncernbidrag och aktieägartillskott I de fall moderbolaget lämnar aktieägartillskott aktiveras dessa som aktier och andelar i den mån nedskrivning inte erfordras. Koncernbidrag redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Erhållna koncernbidrag redovisas som finansiell intäkt samt lämnade koncern- bidrag redovisas som en finansiell kostnad. Skatt Moderbolaget har beskattats enligt reglerna för investmentbolag fram till 2020. Från 2021 har verksamheten ändrats i moderbolaget vilket innebar att skattestatus investmentbolag anses ha upphört och moder- bolaget beskattas enligt konventionella inkomstskatteregler. Leasing Moderbolaget tillämpar lättnadsregeln i RFR 2 och redovisar leasing- avgifter som kostnad linjärt över leasingperioden. Not 2 • Rörelsesegment Ratos är en svensk koncern med fokus på teknik- och infrastruktur- lösningar. Vid utgången av 2025 äger Ratos 12 dotter bolag samt två intressebolag. Bolagen verkar i olika branscher samt agerar strategiskt, operativt och finansiellt på ett självständigt sätt. Ratos har tre affärs- områden, Industry, Construction & Services samt Consumer, vilka består av fyra segment. Affärsområdet Industry består av segmenten Industrial Services och Product Solutions, affärsområdet Construction & Services består av segmentet Construction & Services och affärsområdet Consumer består av segmentet Consumer. Den mest relevanta uppdel- ningsgrunden för att kategorisera intäkter är utifrån de fem segmenten. Denna uppdelning ger upp lysning om det mest väsentliga och relevanta analysbehovet för Ratoskoncernen samt ger läsaren möjlighet att få för- ståelse för de olika branscher som Ratos är involverad i för att kunna bedöma konjunkturkänslighet för koncernen samt andra ekonomiska faktorer som kan påverka intäkterna. Ratos verkställande direktör som är Ratoskoncernens ”högsta verk- ställande beslutsfattare”, följer regelbundet upp verksamheten i respek- tive affärsområde och beslutar om resursallokering samt utvärderar finansiella utfall utifrån Ratos finansiella målsättningar. Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 97 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 95 2025 MSEK Industrial Services Product Solutions Construction & Services Consumer Koncern kostnader och elimineringar Totalt kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Totalt Nettoomsättning 5 118 5 306 3 929 4 5311) –52 18 832 5 552 24 384 EBITDA 464 1 479 801 841 –169 3 415 3 098 6 513 Av- och nedskrivningar av tillgångar –226 –545 –188 –429 –5 –1 392 –51 –1 443 EBITA 238 934 613 412 –174 2 023 3 047 5 070 Jämförelsestörande poster –107 286 –263 176 92 2 813 2 905 EBITA, justerad 345 648 876 2362) –174 1 931 234 2 166 Av- och nedskrivningar av tillgångar uppkomna vid förvärv –74 –8 –603 –1 054 –1 739 –1 739 Rörelseresultat 163 926 11 –642 –174 284 3 047 3 331 Finansnetto –39 –115 –168 69 –294 –547 54 –492 Koncernbidrag –17 –435 17 –68 503 Resultat före skatt 107 376 –140 –641 35 –262 3 102 2 839 Kassaflöde från den löpande verksamheten 369 1 446 444 148 83 2 489 –195 2 294 Räntebärande nettofordran (–)/nettoskuld (+) 606 926 1 078 3 521 689 6 819 6 819 1) Varav Plantasjen 2 982 MSEK 2) Varav Plantasjen 137 MSEK 2024 MSEK Industrial Services Product Solutions Construction & Services Consumer Koncern kostnader och elimineringar Totalt kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Totalt Nettoomsättning 5 356 5 099 4 307 5 3371) –43 20 057 12 068 32 125 EBITDA 635 884 889 470 –137 2 740 783 3 523 Av- och nedskrivningar av tillgångar –244 –304 –177 –646 –4 –1 375 –108 –1 483 EBITA 391 579 712 –176 –142 1 365 675 2 039 Jämförelsestörande poster –75 21 –236 –289 –289 EBITA, justerad 466 579 691 602) –142 1 645 675 2 329 Av- och nedskrivningar av tillgångar uppkomna vid förvärv –74 –3 –42 –250 –369 –369 Rörelseresultat 317 576 670 –426 –142 995 675 1 670 Finansnetto –36 –186 –180 –336 13 –726 76 –650 Koncernbidrag –112 –65 177 Resultat före skatt 280 278 491 –828 48 269 751 1 020 Kassaflöde från den löpande verksamheten 613 664 625 652 –246 2 308 1 138 3 445 Räntebärande nettofordran (–)/nettoskuld (+) 421 2 125 2 517 3 995 1 694 10 751 –3 932 6 820 1) Varav Plantasjen 3 785 MSEK 2) Varav Plantasjen –37 MSEK Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 98 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 96 Nettoomsättning 1), Kvarvarande verksamhet Anläggningstillgångar 2) 2025 MSEK Industrial Services Product Solutions Construction & Services Consumer Elimineringar Totalt Kvarvarande verksamhet Industrial Services Product Solutions Construction & Services Consumer Moderbolaget Totalt Kvarvarande verksamhet Norge 195 232 3 113 1 872 5 413 23 31 2 804 1 727 4 584 Sverige 3 308 422 619 2 659 –52 6 956 5 592 1 348 82 1 517 3 8 541 Övriga Norden 20 321 197 538 1 1 808 29 1 837 Övriga Europa 1 249 2 992 4 241 137 620 757 Övriga världen 346 1 339 1 685 18 347 365 5 118 5 306 3 929 4 531 –52 18 832 5 770 4 154 2 915 3 243 3 16 084 Nettoomsättning 1) , Kvarvarande verksamhet Anläggningstillgångar 2) 2024 MSEK Industrial Services Product Solutions Construction & Services Consumer Elimineringar Totalt Kvarvarande verksamhet Industrial Services Product Solutions Construction & Services Consumer Moderbolaget Totalt Kvarvarande verksamhet Avvecklad verksamhet Totalt Norge 175 165 3 216 2 187 –0 5 742 23 33 2 871 3 107 6 034 1 057 7 091 Sverige 3 522 328 690 2 951 –43 7 448 5 412 1 417 755 1 562 3 9 149 498 9 647 Övriga Norden 31 374 401 199 1 005 0 1 931 26 1 958 887 2 845 Övriga Europa 1 053 3 206 4 259 160 733 893 893 Övriga världen 576 1 027 1 602 21 730 751 751 5 356 5 099 4 307 5 337 –43 20 057 5 617 4 844 3 652 4 668 3 18 785 2 442 21 227 1) Nettoomsättning utifrån var kunden har sin geografiska hemvist. 2) Med anläggningstillgångar avses materiella och immateriella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Inget enskilt land utöver Norge och Sverige bedöms som väsentliga för koncernen och särredovisas därför inte i tabellen ovan. Bedömningen om ett land är väsentligt eller inte görs utifrån om nettoomsättningen eller anläggningstillgångarna för landet överstiger 10 procent av koncernens totala netto omsättning respektive totala anläggningstillgångar. Ingen enskild kund svarar för mer än 10 procent av den totala nettoomsättningen. Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 99 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 97 Not 3 • Intäktsredovisning Nettoomsättning Koncernen – kvarvarande verksamhet MSEK 2025 2024 Nettoomsättningens fördelning Varuförsäljning 9 650 10 264 Tjänsteuppdrag 7 984 8 352 Entreprenaduppdrag 674 994 Ersättningsbara utlägg 525 447 Koncernen totalt 18 832 20 057 MSEK 2025 2024 Tidpunkt för intäktsredovisning Vid en tidpunkt 13 966 14 651 Över tid 4 866 5 405 18 832 20 057 Nedan beskrivs prestationsåtaganden samt viktiga bedömningar vid tillämpning av IFRS 15. Se not 32 för vidare information gällande avtals- tillgångar och avtalsskulder. Varuförsäljning Prestationsåtagandet innebär försäljning av olika typer av varor till kund, bland annat kompositmaterial, butiksinredning, växter och trädgårds- utrustning. Åtagandet uppfylls antingen vid leverans av vara till kund alternativt om försäljning sker i butik direkt vid betalningen. Betalnings- villkoren varierar mellan 15–120 dagar. Skyldighet för returer föreligger avseende de varor som säljs direkt till privatpersonen och retur perioden varierar mellan 7–30 dagar. Garantiåtagande finns för vissa varor och i dessa fall finns reserver för returer som baseras på historisk försäljning. Avtal innehåller fristående försäljningspriser. I de fall rörlig ersättning (prisreduktion, mängdrabatt etc.) eller andra rabatter förekommer för- delas motsvarande till samtliga prestationsåtaganden på basis av deras relativa fristående försäljnings priser. Nettoomsättning från varuförsälj- ning avser segmenten Consumer och Product Solutions. Tjänsteuppdrag Prestationsåtagandet innebär att bistå kunder med olika form av tjänster, bland annat teknikkonsultsuppdrag, underhåll av infrastruktur samt tredjeparts logistiklösningar och bemanning. Utförandet av tjänster sker utifrån avtal. Åtagandet uppfylls antingen vid leverans av tjänsten till kund, det vill säga vid utförandet av tjänsten, eller proportio- nellt över avtalets löptid. Uppfylls åtagandet vid utförandet av tjänsten redovisas intäkten vid en tidpunkt. Detta avser intäkter från exempelvis tredjeparts logistiklösningar samt underhåll av infrastruktur. För presta- tionsåtaganden som uppfylls proportionellt över avtalets löptid, redo- visas intäkten i takt med att prestationsåtagandet uppfylls. Betalnings- villkoren varierar vanligen mellan 30–90 dagar men även förskotts- betalning förekommer. Ingen skyldighet för returer, återbetalningar eller garanti föreligger. Avtalen innehåller fristående försäljningspris. I de fall rörlig ersättning (prisreduktion, mängdrabatt etc.) eller andra rabatter förekommer fördelas de ut på berörda prestations åtaganden på basis av deras relativa fristående försäljningspriser. Netto omsättning från tjänste uppdrag avser segmenten Construction & Services, Industrial Services och Product Solutions. Entreprenaduppdrag Entreprenadverksamheten består huvudsakligen av att genomföra kontrakts uppdrag (projekt) med en varaktighet av några månader upp till fem år. Prestations åtagande är att uppföra byggnation av BEST- arbeten åt kund. Överföring till kund sker löpande och intäktsredovis- ning sker över tid (successiv vinst avräkning). Successiv vinstavräkning innebär att intäkter redovisas när arbetet fortskrider, baserat på färdig- ställandegraden. Graden av färdigställande bedöms på grundval av den utförda produktionen och beräknas som förhållandet mellan nedlagda kostnader per boksluts datumet och beräknad totalkostnad för respek- tive projekt. Resultat föring sker från första månaden i ett projekt där en intäkt tas upp till motsvarande nedlagd kostnad för projektet. Så snart ett slut resultat kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt börjar man löpande ta upp en vinst i förhållande till färdigställandegrad i projektet. Normalt fak- tureras kund månatligen med betalningsvillkor om normalt 30 dagar. Varje projekt har olika betalningsplaner. Fakturering sker antingen i takt med att arbetet fortskrider eller enligt avtalade betalningsplaner. Vid slutfaktura till kund uppgår betalningsvillkor normalt till 30 dagar. Upplupna intäkter som inte fakturerats redovisas som avtalstillgångar. Fakturerade intäkter som ännu inte har intjänats, redovisas som kort- fristig avtalsskuld. Bolaget har en garanti förpliktelse och gör avsättning för reklamationsarbete. Avtal innehåller fri stående försäljningspris. Netto omsättning från entreprenaduppdrag avser segmentet Construc- tion & Services. Övriga rörelseintäkter Koncernen – kvarvarande verksamhet MSEK 2025 2024 Realisationsvinst vid avyttring materiella anläggningstillgångar 13 61 Hyresintäkter 8 39 Intäkt från skiljedom 723 Ackordsvinster 232 Övriga rörelseintäkter 47 42 1 022 142 Moderbolaget MSEK 2025 2024 Intern försäljning 43 8 Övriga rörelseintäkter 20 0 62 8 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 100 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 98 Not 4 • Förvärvade och avyttrade verksamheter Under 2025 Förvärv inom affärsområden Under första kvartalet har HL Display genomfört ett mindre inkråms- förvärv av delar av LTG Displays rörelse. Diab förvärvade under december 2024 det norska bolaget Subsea Composite Solutions AS (SCS). Under första kvartalet 2025 har förvärvs- analysen uppdaterats och slutlig köpeskilling betalats ut. Presis infra har under andra kvartalet förvärvat aktier i sitt intresse- bolag Sopihop AS vilket medför att bolaget från förvärvet konsolideras som ett dotterbolag. Ägarandelen uppgår till ca 90% efter förvärvet. HL Display förvärvade under oktober 2024 det kanadensiska bolaget Kost Klip Manufacturing Ltd. Under tredje kvartalet 2025 har förvärvs- analysen uppdaterats då slutlig köpeskilling fastställts. I tabellen presenteras preliminär förvärvsanalys för de tilläggsförvärv samt uppdaterade förvärvsanalyser som genomförts under året. MSEK Immateriella anläggningstillgångar 6 Materiella anläggningstillgångar 4 Nyttjanderättstillgångar 23 Finansiella tillgångar 0 Uppskjuten skattefordran 1 Kundfordringar 12 Omsättningstillgångar 6 Likvida medel 9 Innehav utan bestämmande inflytande –5 Långfristiga skulder –27 Kortfristiga skulder –21 Netto identifierbara tillgångar och skulder 8 Goodwill –24 Köpeskilling –16 varav kontant utbetald 31 varav värde av aktier i intressebolag 25 varav villkorad tilläggsköpeskilling –71 Förvärvade likvida medel –9 Utbetald villkorad köpesskilling tidigare förvärv 21 Påverkan på koncernens likvida medel 43 Avyttring inom affärsområden Plantasjen har i januari avyttrat sitt dotterbolag Kaggen Gård AS, total reavinst uppgår till 2 MSEK för försäljningen. Presis Infra har i mars avyttrat sitt dotterbolag Bergen Bydrift AS, total reaförlust uppgår till 13 MSEK för försäljningen. Speed Group har under fjärde kvartalet avyttrat sina dotterbolag Speed Competence samt Speed Construction Logistics, total reavinst uppgår till 7 MSEK för försäljningarna. I tabellen presenteras effekter på koncernens rapport över finansiell ställning och kassaflöden till följd av de avyttringar som genomförts under året. MSEK Immateriella anläggningstillgångar 4 Materiella anläggningstillgångar 68 Nyttjanderättstillgångar 10 Finansiella anläggningstillgångar 0 Kundfordringar 41 Omsättningstillgångar 12 Likvida medel 25 Långfristiga skulder och avsättningar –10 Kortfristiga skulder och avsättningar –49 Netto tillgångar och skulder 102 Försäljningspris 100 Avyttrade likvida medel –25 varav villkorad tilläggsköpeskilling –25 Påverkan på koncernens likvida medel 51 Försäljningspris 100 Avyttrade netto tillgångar (-) / skulder (+) –102 Transaktionskostnader –1 Redovisat rearesultat i resultaträkning –3 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 101 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 99 Avyttring av segmentet Construction Från och med andra kvartalet 2025 redovisar Ratossegmentet Construction som avvecklad verksamhet. Detta då airteam avyttrades i maj 2025 och Sentia börsnoterades i juni 2025. I tabellerna nedan ses en specifikation över segmentet Constructions verksamhet som avyttrats och dess effekt på koncernens rapport över finansiell ställning och rapport över kassaflöden under jämförelseåret. Resultaträkning från avvecklad verksamhet MSEK 2025 2024 Intäkter 5 555 12 072 Kostnader –5 266 –11 321 Resultat före skatt 289 751 Skatt –71 –183 Resultat efter skatt 218 568 Realisationsresultat vid avyttring av den avvecklade verksamheten 2 813 Totalt resultat för perioden 3 031 568 Periodens resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 2 809 395 Innehav utan bestämmande inflytande 221 174 Resultat per aktie, SEK före utspädning 8,58 1,21 efter utspädning 8,53 1,21 Kassaflödesanalys från avvecklad verksamhet MSEK 2025 2024 Kassaflöde från den löpande verksamheten –195 1 138 Kassaflöde från investeringsverksamheten 12 –29 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 057 159 Förändring av likvida medel –1 240 1 268 Nettotillgångar vid försäljningstidpunkt Tillgångar och skulder som ingick i det avvecklade segmentet Construction framgår nedan. MSEK 2025 Goodwill 2 086 Övriga immateriella tillgångar 36 Materiella anläggningstillgångar 20 Nyttjanderättstillgångar 239 Finansiella tillgångar 41 Uppskjutna skattefordringar 50 Kortfristiga fordringar 1 568 Likvida medel 3 071 Innehav utan bestämmande inflytande –309 Långfristiga räntebärande skulder –162 Långfristiga ej räntebärande skulder –387 Kortfristiga räntebärande skulder –96 Kortfristiga ej räntebärande skulder –4 133 Avyttrade nettotillgångar 2 025 Realisationsresultat exklusive transaktionskostnader och omräkningsdifferenser 2 975 Försäljningspris 5 000 Verkligt värde kvarvarande aktier i Sentia ASA –1 909 Avgår likvida medel i avyttrad verksamhet –3 071 Summa kassaflödespåverkande 21 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 102 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 100 Under 2024 Förvärv inom affärsområden Industry I mars slutförde HL Display förvärvet av pr trading-Flekota A/S (pr trading) som varit deras distributionspartner i Danmark. pr trading levererar standard- och skräddarsydda display- och butikslösningar till danska dagligvaruhandlare samt specialhandlare och varumärkesleverantörer. Bolaget har 38 anställda och en omsättning på cirka 160 MDKK. I juni slutförde LEDiL förvärvet av Ingemann Components A/S. Bolaget är en Danmarksbaserad, nordeuropeisk ledare inom ljuseffekt, armatureffektivitet, ljusfördelning och bländskydd för storskalig optik. Bolaget omsätter cirka 90 MDKK årligen. Under tredje kvartalet har två mindre förvärv genomförts i HL Display samt Speed Group. I oktober förvärvade HL Display Kost Klip Manafucturing Ltd., en kanadensisk tillverkare av lösningar för butiks-kommunikation och hyll- hantering för detaljhandeln. Bolaget har 110 anställda och en omsätt- ning på cirka 24 MCAD. I november förvärvade Speed Group Nord Logistics, ett bolag som erbjuder kompletta transporttjänster även inom sjö- och flygfrakt. Bolaget har 4 anställda och en omsättning på cirka 49 MSEK. Diab förvärvade under december det norska bolaget Subsea Composite Solutions AS (SCS). Förvärvet kommer att stärka och bredda Diabs position som en global leverantör av färdigbearbetade och lackerade undervattensprodukter. Bolaget har 11 anställda samt en omsättning på cirka 60 MNOK. Nedan presenteras preliminär förvärvsanalys för de tilläggsförvärv som genomförts under året samt uppdaterade poster avseende fastställda förvärvsanalyser från tidigare förvärv. MSEK Industry Totalt Immateriella anläggningstillgångar 45 45 Materiella anläggningstillgångar 42 42 Nyttjanderättstillgångar 29 29 Kundfordringar 110 110 Omsättningstillgångar 81 81 Likvida medel 17 17 Innehav utan bestämmande inflytande –0 –0 Uppskjuten skatteskuld –8 –8 Långfristiga skulder och avsättningar Kortfristiga skulder –118 –118 Netto identifierbara tillgångar och skulder 171 171 Goodwill 437 437 Köpeskilling 608 608 varav kontant utbetald 525 525 varav emitterade aktier 3 3 varav villkorad tilläggs köpeskilling 80 80 Avyttring inom affärsområden Consumer Plantasjen har under september begärt sitt finska dotterbolag i konkurs till följd av den pågående rekonstruktionen. Plantasjen redovisar en total reavinst om 28 MSEK till följd av konkursen i Finland. Construction & Services Expin Group har under året begärt 4 dotterbolag i konkurs till följd av den pågående omstruktureringen samt sålt sitt norska dotterbolag till anställda i bolaget. Expin Group redovisar en total reavinst om 34 MSEK till följd av dessa transaktioner. MSEK Construction & services Consumer Totalt Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar 15 6 21 Nyttjanderättstillgångar 6 335 342 Finansiella tillgångar 3 0 3 Varulager 34 34 Kundfordringar 76 3 79 Omsättningstillgångar 105 51 156 Likvida medel 8 18 25 Långfristiga skulder och avsättningar –7 –416 –423 Kortfristiga skulder –240 –72 –313 Netto tillgångar och skulder –34 –41 –75 Försäljningspris 0 0 Avyttrade netto tillgångar (–)/ skulder (+) 34 41 75 Omräkningsdifferenser 0 –13 –13 Redovisat resultat i resultaträkning 34 28 62 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 103 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 101 Not 5 • Realisationsresultat från koncern företag och investeringar redovisade enligt kapitalandels metoden Koncernen – kvarvarande verksamhet Realisationsresultat vid försäljning av koncernföretag 1) MSEK 2025 2024 Expin Group, realisationsresultat från konkurser i 4 dotterbolag och försäljning av norskt dotterbolag 34 Plantasjen, realisationsresultat från konkurs i finskt dotterbolag 12 28 Plantasjen, realisationsresultat från avyttring av norskt dotterbolag 2 Presis Infra, realisationsresultat från avyttring av norskt dotterbolag –13 Speed Group, realisationsresultat från avyttring av två svenska dotterbolag 7 9 62 1) Realisationsresultat för avvecklad verksamhet redovisas i not 4. Moderbolaget Resultat från andelar i koncernföretag MSEK 2025 2024 Nedskrivning av aktier i koncernföretag 1) –700 –700 1) Se not 29 för mer information. Not 6 • Andel av resultat från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden Koncernen – kvarvarande verksamhet MSEK 2025 2024 Resultatandelar Aibel 426 434 Sentia 116 Övriga intressebolag 2 5 544 439 Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 104 ===== Rapporter Finansiella rapporter och noter 102 Not 7 • Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares och styrelsens ersättningar Medelantalet anställda 1) 2025 2024 Totalt Varav kvinnor, % Totalt Varav kvinnor, % Moderbolaget 23 39 21 43 Koncernföretag 9 883 35 10 917 34 Koncernen totalt 9 906 10 938 Varav i: Sverige 4 104 34 4 608 34 Norge 1 846 30 2 394 26 Danmark 252 36 401 31 Finland 193 20 326 33 Australien 8 25 10 20 Bangladesh 1 0 Belgien 3 33 4 25 Brasilien 740 26 593 26 Frankrike 125 63 125 61 Förenade Arabemiraten 5 20 6 17 Indien 8 50 8 50 Irland 6 67 9 44 Israel 8 100 8 94 Italien 106 29 134 18 Kanada 107 35 102 43 Kina 531 21 327 34 Kroatien 1 100 1 100 Litauen 83 29 85 31 Nederländerna 26 39 26 43 Polen 364 61 348 47 Portugal 30 86 29 84 Rumänien 2 100 2 100 Schweiz 12 55 13 54 Slovenien 3 33 3 33 Spanien 241 83 241 81 Storbritannien 373 34 382 34 Thailand 18 50 18 61 Tjeckien 7 57 7 57 Tyskland 302 44 275 45 2025 2024 Totalt Varav kvinnor, % Totalt Varav kvinnor, % Ungern 243 46 253 45 USA 140 42 183 47 Vietnam 1 0 Österrike 16 25 17 29 9 906 10 938 Varav avvecklad verksamhet 844 15 1 747 15 1) Exklusive Aibel och Sentia som redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Könsfördelning i styrelse och bland ledande befattningshavare 2025-12-31 Andel kvinnor, % 2024-12-31 Andel kvinnor, % Styrelse Moderbolaget 50 43 Koncernen totalt 29 15 Företagsledning Moderbolaget 40 17 Koncernen totalt 30 24 Löner och andra ersättningar Koncernen – kvarvarande verksamhet 2025 2024 MSEK Styrelse och ledande befattningshavare 1) Övriga anställda Totalt Styrelse och ledande befattningshavare 1) Övriga anställda Totalt Koncernen, totalt 239 4 639 4 879 251 4 877 5 128 (varav tantiem) (52) (52) (66) (66) Varav i Sverige 147 2 254 2 402 160 2 205 2 365 (varav tantiem) (32) (32) (38) (38) Varav i övriga länder 92 2 385 2 477 91 2 672 2 763 (varav tantiem) (21) (21) (28) (28) Medelantal personer 130 145 1) Med ledande befattningshavare avses i dessa tabeller ledande befattningshavare i respektive underkoncern. Introduktion Innehåll Om Ratos Rapporter Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljöupplysningar Sociala upplysningar Styrningsupplysningar Bolagsstyrning Ordföranden har ordet Bolagsstyrningsrapport Styrelse och VD Ledningsgrupp Finansiella rapporter och noter Koncernens räkningar Moderbolagets räkningar Notförteckning Noter Revisionsberättelse Granskningsberättelse Övrigt ===== SIDA 105 =====