FULLTEXT DEL 3 AV 5
Årsredovisning 2025
Miljö Förändringar mot föregående år Saab tillämpar den uppdaterade versionen av taxonomiförordningen för första gången 2025, vilket innebär att flera aktiviteter som tidigare rapporterats som omfattande nu faller under väsentlighetströsklarna. Detta leder till en minskad andel taxonomiomfattade aktiviteter för samtliga nyckeltal jämfört med föregående år. Andelen taxonomiomfattande och taxonomiförenlig omsättning uppgår till 0,3 procent (3,2). Andelen taxonomiförenlig omsättning är 0,3 procent (0,4), motsvarande 261,7 MSEK. Andelen taxonomiomfattande och taxonomiförenliga kapitalutgifter uppgår till 9,2 procent (18,7). Andelen taxonomiförenliga kapitalutgifter är 1,4 procent (2,3), motsvarande 139,6 MSEK. Andelen taxonomiomfattande och taxonomiförenliga driftsutgifter uppgår till 1,7 procent (3,7). Andelen taxonomiförenliga driftsutgifter är 1,4 procent (1,8), motsvarande 53,7 MSEK. Redovisningsår 2025 Nyckeltal (1) Total (2) Andel verk- samhet som omfattas av taxonomin (3) Taxonomi- förenlig verksamhet (4) Andel taxonomi- förenlig verksamhet (5) Begränsning av klimatför- ändringar (6) Anpassning till klimatför- ändringar (7) Vatten och marina resurser (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald och ekosystem(11)Andel möjlig- görande verksamheter (12) Andel omställnings- verksamheter (13) Ej bedömda verksam- heter som anses vara oväsentliga (14) Taxonomi- förenlig verksamhet under föregående redo- visningsår (2024) (15) Andel taxonomi- förenlig verksamhet under föregående redovisningsår (2024) (16) MSEK % Omsättning 79 146 0,3% 261,7 0,3% 0,3% - - - - - 0,3% 0,0% 2,5% 267,2 0,4% Kapitalutgifter 10 084 9,2% 139,6 1,4% 1,4% - - - - - 0,0% 1,4% 5,0% 131,3 2,3% Driftsutgifter 3 791 1,7% 53,7 1,4% 1,4% - - - - - 0,1% 1,3% 0,9% 50,1 1,8% Sammanfattning 1 0 7 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 108 ===== Miljö Redovisningsår 2025 Miljömål för taxonomiförenlig verksamhet Ekonomiska verksamheter (1) Kod/koder (2)Nyckeltal för verksamhet som omfattas av taxonomin (andel av omsättning som omfattas av taxonomin) (3) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (mon- etärt värde av omsättningen) (4) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (andel av taxonomiförenlig omsättning) (5) Begränsning av klimatför ändringar (6) Anpassning till klimatför ändringar (7) Vatten och marina resurser (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald och ekosystem(11)Möjliggörande verksamhet (12) Omställnings- verksamhet (13) Taxonomiförenlig andel av verksamhet som omfattas av taxonomin (14) % MSEK (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp CCM 8.2 0,3% 261,7 0,3% 0,3% - - - - - E - 100,0% Summa förenlig per mål 0,3% - - - - - Totalt nyckeltal (omsättning) 0,3% 261,7 0,3% 0,3% - - - - - 0,3% - 100,0% Kapitalutgifter Redovisningsår 2025 Miljömål för taxonomiförenlig verksamhet Ekonomiska verksamheter (1) Kod/koder (2)Nyckeltal för verksamhet som omfattas av taxonomin (andel av kapitalutgifter som omfattas av taxonomin) (3) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (mon- etärt värde av kapitalutgifter) (4) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (andel av taxonomiförenliga kapitalutgifter) (5) Begränsning av klimatför- ändringar (6) Anpassning till klimatför- ändringar (7) Vatten och marina resurser (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald och ekosystem(11)Möjliggörande verksamhet (12) Omställnings- verksamhet (13) Taxonomiförenlig andel av verksamhet som omfattas av taxonomin (14) % MSEK (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Uppförande av nya byggnader CCM 7,1, CE 3.1 7,8% - - - - - - - - - - - T ransport med motorcyklar, personbilar och lätta kommersiella fordon CCM 6.5 1,4% 135,6 1,4% 1,4% - - - - - - T 96,7% Installation, underhåll och reparation av förnybar energiteknik CCM 7.6 0,0% 4,0 0,0% 0,0% - - - - - E - 100% Summa förenlig per mål 1,4% - - - - - Totalt nyckeltal (kapitalutgifter) 9,2% 139,6 1,4% 1,4% - - - - - 0,0% 1,4% 15,1% Omsättning 1 0 8 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 109 ===== Miljö Redovisningsår 2025 Miljömål för taxonomiförenlig verksamhet Ekonomiska verksamheter (1) Kod/koder (2)Nyckeltal för verksamhet som omfattas av taxonomin (andel av driftsutgifter som omfattas av taxonomin) (3) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (mon- etärt värde av driftsutgifter) (4) Nyckeltal för taxonomiförenlig verksamhet (andel av taxonomiförenliga driftsutgifter) (5) Begränsning av klimatför- ändringar (6) Anpassning till klimatför- ändringar (7) Vatten och marina resurser (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald och ekosystem(11)Möjliggörande verksamhet (12) Omställnings- verksamhet (13) Taxonomiförenlig andel av verksamhet som omfattas av taxonomin (14) % MSEK (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % T ransport med motorcyklar, personbilar och lätta kommersiella fordon CCM 6.5 1,5% 48,3 1,3% 1,3% - - - - - - T 83,2% Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp CCM 8.2 0,1% 5,4 0,1% 0,1% - - - - - E - 100,0% Summa förenlig per mål 1,4% - - - - - Totalt nyckeltal (driftsutgifter) 1,7% 53,7 1,4% 1,4% - - - - - 0,1% 1,3% 84,7% Driftsutgifter 1 0 9 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 110 ===== Samhällsansvar Samhällsansvar Den egna arbetskraften [S1] 111 Arbetstagare i värdekedjan 120 Berörda samhällen 123 Konsumenter och slutanvändare 127 1 1 0 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 1 1 0 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 111 ===== Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Faktisk negativ påverkan Fysisk skada till följd av arbetsrelaterade olyckor Faktisk negativ påverkan Ojämlika löner missgynnar berörda anställda Potentiell negativ påverkan Högt leveranstempo och stark affärstillväxt kan leda till stressrelaterad ohälsa Finansiell möjlighet En hälsosam och innovativ arbetsplats där de anställda har rätt kompetens, förutsättningar och motivation för att prestera SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell De väsentliga påverkan och möjligheten på Saabs egen arbetskraft omfattar tillsvidareanställda, visstidsanställda, deltidsanställda och inhyrd personal. Merparten av den inhyrda personalen på Saab tillhandahålls via tredjepartsföretag. Väsentlig påverkan består av fysiska arbetsrelaterade skador som är kopplade till specifika aktiviteter inom affärsmodellen, såsom tillverkning och tekniskt underhåll. Risken för fysiska skador ökar normalt i dessa miljöer. Genom att utföra kontinuerliga riskbedömningar, skyddsronder och analysera statistik över rapporterade olyckor har Saab utvecklat en förståelse för var riskerna för fysiska arbetsrelaterade skador är som störst och arbetar med åtgärder för att minska dessa risker. Den höga efterfrågan på Saabs produkter och tjänster ökar också risken för ökad arbetsbelastning, vilket kan Den egna arbetskraften medföra risk för stressrelaterad ohälsa bland medarbetarna. Förebyggande åtgärder genomförs i hela organisationen för att minska denna risk. Ojämlika lönevillkor har identifierats som en väsentlig negativ påverkan. Detta framgår av de uppgifter som rapporteras om löneklyftan mellan könen. Saab är beroende av en kvalificerad och engagerad arbetskraft, där företagets förmåga att attrahera, utveckla och behålla talanger är avgörande för tillväxten. Den höga efterfrågan på Saabs produkter och tjänster kräver att de anställda balanserar mellan att utveckla mer effektiva arbetssätt samtdigt som kvaliteten bibehålls eller förbättras, samt att nya medarbetare introduceras och ges möjlighet att bidra effektivt i ett tidigt skede. Om Saabs personal kan hantera denna situation på ett bra sätt har företaget möjlighet att stärka sin position. Saab strävar därför efter att skapa en hälsosam och innovativ arbetsplats där de anställda har rätt kompetens, förutsättningar och motivation för att prestera, med särskilt fokus på att främja mångfald och inkludering samt att stödja kontinuerligt lärande och utveckling. Detta arbetssätt är i linje med Saabs affärsstrategi om engagerade medarbetare och speglar synsättet om att mångfald främjar kreativitet och driver innovation, samt att en inkluderande kultur ökar engagemanget och gör det möjligt för varje medarbetare att prestera på ett ändåmålsenligt sätt. Detta är centralt för att säkra de kompetenser som krävs för att uppfylla Saabs strategiska mål och bidrar till företagets framgång. S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Mänskliga rättigheter Saabs uppförandekod, (Vår kod), ligger till grund för allt vi gör och beskriver de standarder och principer som vägleder varje medarbetare i att fatta ansvarsfulla beslut.Vår kod bygger på de tio principerna i FN:s Global Compact om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Den grundar sig även på OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. På Saab är etiskt uppträdande och ansvarsfullt företagande av yttersta vikt. Vår kod gäller för alla som arbetar på Saab, vilka förväntas att alltid upprätthålla de åtaganden som beskrivs. Utbildning i Saabs uppförandekod är obligatorisk. Företaget följer också OECD:s riktlinjer för tillbörlig aktsamhet och har en global ISO 45001-certifiering för arbetsmiljöledningssystem. Information om certifieringens omfattning finns tillgänglig på Saab.com . Samhällsansvar 1 1 1 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 112 ===== Samhällsansvar För information om Saabs allmänna strategi för samverkan med den egna arbetskraften, se avsnittet ‘Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepre sentanter angående påverkan’, si d a n 113. För information om Saabs generella förhållningssätt avseende åtgärder för att tillhandahålla och/eller möjliggöra gottgörelse för påverkan på mänskliga rättigheter, se avsnittet ‘Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem’ sidan 1 13. Arbetsmiljö och säkerhet Saabs arbetsmiljöpolicy syftar till en trygg och säker arbetsmiljö. Detta uppnås genom: • Fokus på arbetsmiljö för att främja god hälsa samt identifiera och hantera risker på arbetsplatsen • Förebygga olyckor, ohälsa och arbetsskador på både kort och lång sikt • Engagera och involvera de anställda i arbetet med arbetsmiljön • Uppmuntra de anställda att upprätthålla en balans mellan arbete och fritid och att värna om sin egen och andras hälsa • Ha nolltolerans mot alla former av trakasserier, repressalier, mobbning eller andra fysiska eller verbala handlingar av kränkande karaktär Saabs engagemang för arbetsmiljö är integrerat i Saabs Global Management System (GMS). Processen omfattar bland annat följande: • Att identifiera och utvärdera tillämpliga lagkrav som rör säkerhet på arbetsplatsen • Att genomföra risk-/möjlighetsbedömningar för att förebygga och åtgärda potentiella faror Saabs ”Place of Work Policy” anger att där Saab bedriver verksamhet ska en säker arbetsmiljö säkerställas. De flesta av Saabs medarbetare har sin arbetsplats på ett Saab-kontor, men Saab är öppet för distansarbete/arbete hemifrån, om och när det är möjligt. Detta säkerställs genom att ha rutiner på plats för att rapportera, utreda och dra lärdom av incidenter och riskobservationer som rör arbetsmiljön. Saab genomför också rutinmässiga säkerhetsronder för att identifiera och minska potentiella risker. Mångfald och inkludering Saabs policy för mångfald och inkludering betonar vikten av att de anställda ser värdet av mångfald, behandlar varandra med respekt och aktivt förebygger diskriminering. Alla anställda ska uppleva att de har samma möjligheter inom hela företaget, oavsett vem de är. Saab accepterar aldrig diskriminering i någon form. Diskrimineringsgrunderna fastställs genom juridisk prövning och Saab följer tillämplig nationell lagstiftning. I Saabs uppförandekod klargör Saab vad de anställda kan förvänta sig av företaget när det gäller mångfald, inkludering och respekt, inklusive ansvaret att arbeta för att bli ett mer mångsidigt och jämlikt företag på alla nivåer samt att aldrig acceptera diskriminering i någon form. Koden beskriver också hur Saab förväntar sig att de anställda ska agera för att främja en kultur av inkludering och respekt. Saabs arbete med att förebygga och begränsa effekterna av diskriminering omsätts i praktiken genom processer och rutiner. Dessa kan variera beroende på nationell lagstiftning och praxis. Potentiella signaler som indikerar risker för diskriminering kan komma till Saabs kännedom genom flera olika kanaler, inklusive men inte begränsat till företagets visselblåsarsystem, eller direkt från anställda via HR eller linjechefer. Saab hanterar sådana rapporter i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning och relevanta myndighetskrav. Lärande och utveckling Engagerade medarbetare är en del av Saabs strategiska affärsplan (SBP). SBP betonar vikten av anställdas lärande och utveckling för att möjliggöra Saabs långsiktiga värdeskapande. Saabs strategiska affärsplan godkänns av styrelsen. Omfattning och ansvar Alla policyer gäller för alla individer som arbetar för Saab, inklusive Saabs egna anställda och externa parter under Saabs kontroll. Saabs policyer innehåller inte några specifika policyåtaganden för särskilt utsatta grupper. Ansvaret för genomförandet av policyer är förankrat på högsta nivå. VD godkänner och undertecknar policyer, medan styrelsen antar uppförandekoden. Tillgänglighet och transparens är nyckeln i Saabs förhållningssätt. Saabs policyer finns tillgängliga för anställda via olika kanaler, inklusive introduktionsprogram och återkommande obligatoriska utbildningstillfällen. 1 1 2 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 113 ===== Samhällsansvar S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbet- skraften och arbetstagarrepre sentanter angående påverkan Saab prioriterar att hålla sina anställda informerade och engagerade, eftersom de spelar en avgörande roll för att uppnå företagets mål. Saab har en struktur för facklig information och förhandling som sträcker sig nedåt i organisationen från företagets högsta ledning till första linjens chefer. Arbetsmiljöarbetet inom Saab bedrivs i samråd med de anställda och deras representanter, det vill säga skyddsombud, och det finns ett övergripande organ som arbetar med utveckling och uppföljning av mål inom arbetsmiljöområdet. Skyddsombud är också engagerade i arbetsmiljökommittéerna på Saabs arbetsplatser. Genom globala medarbetarundersökningar och en öppen dialog främjar Saab en kultur av transparent kommunikation. Saab använder olika kommunikationskanaler, såsom regelbundna möten, beslutsforum och det globala intranätet, för att säkerställa transparens. S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem Saab främjar en kultur av öppenhet och ansvarstagande där de anställda uppmuntras att rapportera misstänkta överträdelser mot företagets uppförandekod. Rapportering kan ske via ordinarie rapporteringskanaler eller Saabs visselblåsarsystem, som tillhandahålls av en extern part. Denna kanal möjliggör anonym rapportering online eller per telefon, och erbjuder ett säkert sätt att rapportera problem för både anställda och externa parter. Den kan också användas för frågor om uppförandekoden och feedback om utredningar. Medvetenheten om visselblåsarsystemet och andra rapporteringskanaler säkerställs genom utbildning och genom löpande kommunikationsinsatser. Om rapporter visar sig vara grundade finns det en process på plats för att säkerställa korrigerande åtgärder. Rekommenderade åtgärder kommer att riktas till relevant intern organisation och rapporteras till Ethics and Compliance Board. All hantering av anmälningar och utredningar sker konfidentiellt och med respekt för de inblandade personernas integritet. Rapportörer hålls informerade om utredningarnas status och förväntade tidsramar. Företaget har ett särskilt utredningsteam med representanter från Ethics and Compliance, HR, Internal Audit och Security. Utredningsteamet granskar inkommande rapporter, genomför utredningar och håller rapportören informerad om status och förväntade tidsramar. Genom uppföljning strävar också utredningsteamet efter att bedöma effektivt åtgärdande och skydd mot repressalier. För att säkerställa att de anställda känner till Saabs strukturer och processer för att ta upp frågor och behov kommunicerar Saab denna information genom uppförandekoden, utbildningar och via publikationer på intranätet. Saab mäter också de anställdas förtroende för företagets hantering av överträdelser av uppförandekoden genom regelbundna enkäter. För mer information om styrningen av visselblåsarsystemet, se sidan 132 . 1 1 3 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 114 ===== Samhällsansvar S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Arbetsmiljö och säkerhet Under 2025 fortsatte Saab att utveckla arbetsmiljön i linje med koncernens ISO 45001-certifierade ledningssystem. Några viktiga åtgärder beskrivs nedan. Metoder för internkontroll och trendanalys förfinades och implementerades globalt för att förbättra datakvaliteten, stödja välgrundat beslutsfattande och driva långsiktiga förbättringar. Saabs incidenthanteringssystem, som är tillgängligt för majoriteten av organisationen, uppgraderades under 2025 för att förbättra användarupplevelsen, effektivisera arbetsflöden för utvalda incidenttyper och stödja en stark rapporteringskultur. Nya instrumentpaneler och avancerade sökfunktioner lades också till för att förbättra datatillgängligheten och trendövervakningen. Det globala rapporteringssystemet för nyckeltal inom arbetsmiljö uppdaterades också, med ett omarbetat gränssnitt och förbättrade funktioner för att ytterligare underlätta organisationens analys av nyckeltalsresultaten. Krav på arbetsmiljö, hälsa och säkerhet (OHS) för leverantörer som tillhandahåller tjänster och produkter har förtydligats och uppdaterats i Uppförandekoden för leverantörer. Detta för att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö där Saab bedriver verksamhet. Arbetet kommer att fortsätta under 2026, med särskilt fokus på krav som är specifika för entreprenörer. De anställdas välbefinnande är en viktig prioritering och en positiv trend inom detta område identifierades under 2025 jämfört med 2024. En ny metod introducerades globalt för att stödja chefer i enskilda samtal om balans mellan arbete och privatliv, och en global aktivitet genomfördes för att ytterligare öka medvetenheten om balans mellan arbete och privatliv. Resurser För att säkerställa en effektiv styrning och kontinuerlig förbättring av arbetsmiljön allokerar Saab organisatoriska resurser, inklusive personal, system och ledningsövervakning. Saab hade inga väsentliga utgifter, utöver kostnader för den löpande operativa verksamheten, under 2025. En hälsosam och innovativ arbetsplats där de anställda har rätt kompetens, förutsättningar och motivation för att prestera Mångfald och inkludering Saab anser att mångfald bland de anställda ökar kreativitet och innovation, samtidigt som en inkluderande kultur främjar engagemang, välbefinnande och prestation. Saab är övertygade om att detta bidrar till att företaget når sina mål och framgångar. Att attrahera talanger är nyckeln till denna strategi. I Universums karriärundersökning 2025 rankades Saab som den mest attraktiva arbetsgivaren bland svenska ingenjörsstudenter, med topplaceringar även bland yrkesverksamma. Saab utsågs även till den bästa arbetsgivaren av Ny Teknik genom undersökningen Ingenjörens val 2025, och till en av de tre bästa arbetsgivarna för kvinnliga ingenjörsstudenter och unga yrkesverksamma av Karriärföretagen. Principer för mångfald är integrerade i rekryteringsmetoder, platsannonser och intervjuprocesser, med stöd av utbildning för chefer och rekryterare om inkluderande rekrytering. Saabs arbete med mångfald och inkludering är integrerat i initiativ på både koncern- och affärsområdesnivå. För att hantera Saabs påverkan på ojämlika löner genomför Saab en årlig lönekartläggning i enlighet med nationell eller regional lagstiftning. Arbetet koordineras på koncernnivå. Eventuella omotiverade löneskillnader åtgärdas inom ramen för en tidsbestämd handlingsplan. Lärande och utveckling För att säkerställa rätt kompetens utifrån organisationens behov är kompetensbaserad rekrytering och effektiva introduktions-, talanghanterings- och kompetensutvecklingsprogram centrala för Saab. Företaget lägger stort fokus på strukturerad utbildningsplanering för att säkerställa att kompetensutvecklingen är proaktiv och stödjer både affärsbehov och de anställdas långsiktiga tillväxt. Detta uppnås genom en definierad metod för planering av lärande som kan tillämpas i hela organisationen, med primärt fokus på utvalda kompetensområden, nyckelprojekt och specifika affärsområden. Genom detta tillvägagångssätt identifierar teamen kritiska kompetensluckor, fastställer prioriteringar och omsätter dem i konkreta utbildningsåtgärder med mätbara indikatorer, däribland planerade jämfört med genomförda aktiviteter och antalet anställda som nåtts. Ett stödjande forum för planering av lärande, ”Learning Planning Forum”, bidrar till att upprätthålla momentum och uppföljning för att säkerställa framsteg och anpassning till verksamhetens prioriteringar. I Saabs uppförandekod betonar företaget tydligt sambandet mellan lärande och utveckling samt att vara en attraktiv arbetsgivare. Uppförandekoden uppmuntrar medarbetare att kontinuerligt lära sig nya färdigheter, utveckla sig själva och utforska sin fulla potential. Saab strävar efter att alla anställda ska nå sin fulla potential genom tydliga individuella mål, som följs upp i det årliga utvecklingssamtalet, och arbetar mot tekniskt ledarskap genom innovation, samarbete och en ständig strävan att utforska. 1 1 4 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 115 ===== Samhällsansvar Alla anställda görs medvetna om detta åtagande i den globala introduktionsprocessen, genom obligatorisk utbildning i företagets uppförandekod, som inkluderar krav på regelbunden uppdatering, samt obligatorisk utbildning i hållbarhet vid anställning. Dessa återkommande aktiviteter, tillsammans med mätbara inslag som genomförd obligatorisk utbildning, individuell målsättning och deltagande i årliga utvecklingssamtal, säkerställer en kontinuerlig förstärkning av företagets förväntningar och stödjer en kontinuerlig utveckling inom hela organisationen. Saabs Global Management System (GMS) innehåller tydliga processbeskrivningar och ansvarsfördelningar för hur de anställdas utveckling och målstyrning ska bedrivas för att säkerställa att både individer och organisation har rätt kompetens utifrån behov. Dessa processer driver, underlättar, stödjer och följer upp individuell utveckling och prestation. Processerna är pågående och syftar till att skapa gynnsamma förutsättningar för medarbetare att prestera och utvecklas i sina arbetsuppgifter, samt att skapa en miljö för självdrivet lärande i arbetsflödet, för att stödja prestation både nu och i framtiden. Saab gör detta genom att främja en kontinuerlig dialog mellan chefer och medarbetare under hela året, med återkommande uppföljningar och prestationsbedömningar. Material som underlättar för chefer att stödja de anställdas prestation under året, samt säkerställa att de anställda kan driva sin egen utveckling genom att tydliggöra utvecklingsmöjligheter, finns tillgängligt för alla chefer. Saab satsar på utveckling av anställda och chefer genom utbildning, ledarskapsprogram, coachning, mentorskap, nätverk, gigjobb, kunskapsutbyte och karriärutveckling. De anställda har tillgång till Saabs egen lärportal, vilket möjliggör utveckling av både färdigheter och kunskaper. För att mäta resultatet av utbildningsinsatserna, övervakar Saab ”Genomsnittligt antal utbildningstimmar per medarbetare” kvartalsvis. Data baseras på utbildningsaktiviteter som de anställda har genomfört i Saabs utbildningshanteringssystem Workday Learning. En gång om året sammanställs och utvärderas den individuella prestationen i den årliga prestationsbedömningen. Saab följer kontinuerligt upp flera mätvärden på koncernnivå relaterade till processen för prestation, såsom andelen anställda med slutförda prestationsbedömningar i Saabs HR-system Workday. Säkerställa ansvarsfulla arbetsmetoder För att säkerställa att Saabs interna rutiner inte orsakar eller bidrar till betydande negativa effekter för personalen följer företaget tillämplig lagstiftning. Inom arbetsmiljöområdet genomförs riskbedömningar både på årsbasis enligt Saabs årshjul och vid behov enligt gällande lagstiftning. S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Saab har fastställt mål för att hantera väsentlig påverkan och möjligheter relaterade till den egna arbetskraften. Saab samarbetar med skyddsombud när mål sätts och resultat följs upp, läs mer på si d a n 113. Feedback från bland annat medarbetarundersökningar införlivas i målsättningsprocessen för att säkerställa att målen är relevanta. Skadefrekvens Mål för skadefrekvens 2025 Mål Resultat TRIFR* <4,38 3,20 *Antal registrerbara skador/totalt antal arbetade timmar x 1 000 000 Andel kvinnor bland anställda och chefer Kvinnliga chefer Kvinnliga medarbetare Resultat 29% Resultat 27% Mål 2025 30% Mål 2025 25% Mål 2030 35% Mål 2030 30% 1 1 5 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 116 ===== Samhällsansvar Alla externa mål gäller globalt. Baslinjen för Saabs långsiktiga säkerhetsmål är TRIFR-nivån 2025, mot vilken målet om en 15-procentig minskning till 2030 mäts. Saabs långsiktiga mål för välbefinnande är att nå topp 25:e percentilen vad gäller balans mellan arbete och privatliv Målet är satt till 2030. Detta mål följs upp internt och fungerar som en referenspunkt för att mäta framstegen över tid. För att mäta resultatet av lärande följer Saab kvartalsvis internt upp måttet ”Genomsnittligt antal utbildningstimmar per medarbetare”. Målet är i genomsnitt 40 utbildningstimmar per anställd per år. Data baseras på utbildningsaktiviteter som de anställda har genomfört i Saabs HR-system Workday Learning. Saabs kontinuerliga arbete emot ojämlika löner går i linje med ambitionen i Saabs uppförandekod: att göra Saab till ett mer jämställt företag med ökad mångfald på alla nivåer samt att aldrig acceptera någon form av diskriminering. Uppföljningen sker genom det samordningsarbete som bedrivs på koncernnivå, se si d a n 114. Mått Saab använder etablerade interna och externa mätmetoder för att utvärdera prestationer och effektivitet avseende väsentlig påverkan, risker och möjligheter som påverkar medarbetarna. 1 1 6 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 117 ===== Samhällsansvar S1-6 Uppgifter om företagets anställda Antal anställda 2025 2024 Män 21 149 18 783 Kvinnor 7 944 6 673 Övriga - - Ej angivet - - Total 29 093 25 456 Antal anställda 2025 2024 Sverige 23 553 20 455 USA 1 152 1 062 Australien 1 040 1 045 Storbritannien 528 524 Tyskland 620 488 Sydafrika 470 419 Finland 347 276 Danmark 331 259 Förenade Arabemiraten 172 168 Brasilien 161 147 Schweiz 146 127 Indien 155 103 Tjeckien 83 79 Nederländerna 64 61 Övriga 271 243 Total 29 093 25 456 Antal anställda 2025 Män 2025 Kvinnor 2025 Total 2024 Män 2024 Kvinnor 2024 Total Antal anställda 21 149 7 944 29 093 18 783 6 673 25 456 Tillsvidareanställda 20 279 7 559 27 838 18 100 6 381 24 481 Tillfälligt anställda 853 377 1 230 663 286 949 Behovsanställda 17 8 25 20 6 26 Redovisningsprinciper Företagets system innefattar enbart kvinnligt och manligt kön och inkluderar därför inte data för andra könsidentiteter. Redovisade siffror baseras på antal anställda vid rapportperiodens slut. I Saabs finansiella rapport redovisas medelantal anställda som har beräknats som ett snitt av antal heltidsekvivalenter. Se Finansiella rapporter not 8 , sidan 170. S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft Heltidsekvivalenter 2025 2024 Antal icke-anställda i den egna arbetskraften 4 637 4 307 Redovisningsprinciper Antalet icke-anställda motsvarar heltidsekvivalenter av alla icke-anställda i den egna arbetskraften vid rapportperiodens slut. 1 1 7 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 118 ===== S1-14 Mått för arbetsmiljö Saabs ledningssystem för arbetsmiljö omfattar alla anställda och icke-anställda som arbetar under Saabs ledning. Anställda Icke-anställda Den egna arbetskraften 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador för den egna arbetskraften 0 0 0 0 0 0 Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterad ohälsa för den egna arbetskraften 0 - 0 - 0 - Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador för övrig personal som arbetar på företagets anläggningar 0 0 0 0 0 0 Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor för den egna arbetskraften (TRI) 157 186 14 15 171 201 Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor för den egna arbetskraften (TRIFR) 3,51 4,76 1,61 2,19 3,20 4,38 Redovisningsprinciper Rapporteringen omfattar verksamheter med ≥ 20 heltidsekvivalenter. Antal registrerbara arbetsrelaterade olyckor inkluderar alla TRI:er, oavsett om de är relaterade till arbetsrelaterade skador eller arbetsrelaterad ohälsa. Förhållandet mellan det totala antalet registrerade skador beräknas genom att det totala antalet registrerade skador divideras med det totala antalet arbetade timmar, multiplicerat med 1 000 000, som representerar fall per miljon arbetade timmar. Antalet arbetade timmar för Saab-anställda var 44 696 849 och för icke-anställda 8 673 170, totalt 53 370 019 timmar för den totala arbetskraften. Saab har inte längre några mål för arbetsrelaterade skador som lett till sjukfrånvaro (LTI) eller antalet rapporterade incidenter. Följaktligen ingår dessa mätetal inte längre i den externa rapporteringen. Saab tillämpar infasningslättnaderna enligt ESRS 1 bilaga C avseende antal förlorade dagar och antal fall av registrerad arbetsrelaterad ohälsa bland de anställda. Inga arbetsrelaterade dödsfall inträffade under rapportperioden. Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor (TRIFR) minskade med 1,18 för hela arbetskraften, -1,25 för anställda och 0,58 för icke-anställda. Dessa minskningar återspeglar pågående initiativ för att stärka arbetsmiljön, inklusive förbättrat förebyggande av incidenter, en starkare säkerhets- och rapporteringskultur samt förbättrade rapporteringsprocesser och digitala verktyg. Förebyggande åtgärder styrs av insikter från incidenter, riskbedömningar, skyddsronder och strukturerade arbetsmiljöaktiviteter som årliga uppföljningar, ledningens genomgångar, utvärderingar av efterlevnaden av lagar och regler samt psykosociala arbetsmiljöbedömningar. Samhällsansvar 1 1 8 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 119 ===== S1-9 Mångfaldsindikatorer Könsfördelning i högsta ledningen (antal anställda) 2025 Kvinnor 2025 Män 2024 Kvinnor 2024 Män Könsfördelning i antal anställda i högsta ledningen 4 9 4 10 Könsfördelning i procent av antal anställda i högsta ledningen 31 % 69 % 29 % 71 % Redovisningsprinciper Högsta ledningen definieras som koncernledningen. Antal anställda 2025 Total 2024 Total 2025 (%) 2024 (%) Under 30 år 5 576 4 342 19 % 17 % 30-50 år 13 360 11 671 46 % 46 % Över 50 år 10 157 9 443 35 % 37 % Total 29 093 25 456 100 % 100 % Redovisningsprinciper Antal anställda är antalet anställda fördelat på kön och åldersgrupp vid rapportperiodens slut. S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 2025 2024 2023 Löneklyftan 8 9 10 Årliga totala ersättningskvoten 27 27 24 Redovisningsprinciper Beräkningarna omfattar medarbetare med tillsvidareanställningar och internationella uppdrag, beräknat som FTE per månad. Tillfälligt anställda, konsulter, säsongsarbetare, timanställda och examensarbetare exkluderas. Bruttotimlön beräknas utifrån månadslön omräknad till FTE. Endast grundlön ingår, alla andra ersättningskomponenter exkluderas. För 2025 omfattar rapporteringen 95 % av medarbetarna med tillsvidareanställningar eller internationella uppdrag. Endast länder med komplett och uppdaterad lönedata i HRM -systemet inkluderas. Påverkan på löneklyftan Exkluderingen av tillfälligt anställda, säsongsarbetare och timanställda,grupper som generellt har lägre löner, bedöms ha begränsad påverkan på löneklyftan Användningen av FTE -normaliserad grundlön kan påverka utfallet något. Ett utökat urval av länder bedöms inte påverka könslönegapet nämnvärt, även om fullständiga data för att verifiera detta ännu saknas. Påverkan på Årliga totala ersättningskvoten Årliga totala ersättningskvoten illustrerar skillnaden mellan den högst betalda individen och medianlönen för övriga anställda. Eftersom all ersättning utom grundlön utesluts från beräkningarna är ersättningskvoten underskattad. Saab arbetar med att förbättra metodiken för att inkludera fler typer av ersättning i framtiden. För mer information om ersättningar, se finansiella rapporter not 8 , sidan 170. S1-17 Incidenter, klagomål och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter Saabs process för systematiskt insamling av information relaterad till diskriminering och trakasserier baseras på rapporter som lämnas via visselblåsarkanalen. Under 2025 avsåg 20 av de inkomna rapporterna frågor kopplade till mångfald, inkludering och respekt, vilket resulterade i disciplinära åtgärder mot två individer. Därutöver inkom sju rapporter under kategorin ”Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter”, varav ingen ledde till disciplinära åtgärder. Inga rapporter eller fall av allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter förekom. Bolaget blev inte föremål för några sanktioner för överträdelser under räkenskapsåret, och inga betydande ekonomiska påföljder utdömdes Samhällsansvar 1 1 9 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 120 ===== Samhällsansvar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Potentiell negativ påverkan Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med utvinning och förädling av metaller och mineraler samt produktion och montering av elektroniska produkter. Potentiell negativ påverkan Ökad efterfrågan kan leda till ökat övertidsarbete och arbetsrelaterad stress Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Som leverantör av högteknologisk utrustning till en global kundbas har Saab en omfattande värdekedja. Över 80 procent av Saabs direkta leverantörer och en majoritet av Saabs underleverantörer finns i Europa eller Nordamerika. Enligt EcoVadis klassificering av länders risk är skyddet av mänskliga rättigheter generellt starkt i dessa länder. Därför är det mer sannolikt att potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter i Saabs leverantörskedja sker bortom nivå 1, där en liten andel av Saabs utgifter, främst relaterade till standardprodukter och råvaror, har sitt ursprung i geografiska områden med en högre riskprofil på grund av marknadstillgänglighet. Att säkerställa god hantering av mänskliga rättigheter för arbetstagare i leverantörskedjan är en central del av Saabs hållbarhetsstrategi och viktigt för att säkerställa kontinuitet i verksamheten. Saab är beroende av tillgång till teknisk expertis, kritiska material och stabila relationer på alla nivåer i leverantörskedjan. Den växande efterfrågan på Saabs produkter innebär att trycket på både Saab och dess leverantörer har ökat och kommer fortsätta öka under kommande år. Detta kan i sin tur leda till en ökning av stressrelaterade hälsoproblem på grund av övertid. Saab har åtagit sig att, genom sin hållbarhetsstrategi och uppförandekod för leverantörer, ta itu med dessa utmaningar i samarbete med leverantörerna. Uppförandekoden för leverantörer anger tydligt förväntningarna och ger ramar för ständiga förbättringar inom områdena för arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Policyer för arbetstagare i värdekedjan Saabs åtaganden för mänskliga rättigheter finns beskrivna i flera viktiga policydokument. Uppförandekod för leverantörer I september 2025 lanserade Saab en uppdaterad uppförandekod för leverantörer. Syftet med uppdateringen är att anpassa förväntningarna på affärspartners i linje med Saabs hållbarhetsstrategi och säkerställa att Saab främjar ansvarsfullt företagande genom hela leverantörskedjan. Uppförandekoden för leverantörer uttrycker förväntningar på leverantörer att respektera mänskliga rättigheter i linje med internationella standarder och ramverk, inklusive FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s grundläggande konventioner. Den omfattar ett brett spektrum av ämnen, bland annat tvångsarbete och barnarbete, människohandel, rätten att gå med i fackföreningar och diskriminering. Den nya koden kräver också att leverantörer iakttar tillbörlig aktsamhet avseende hållbarhet i sina leverantörskedjor och utvecklar lämpliga ledningssystem, inklusive genom mekanismer för visselblåsning. Saab kommunicerar den uppdaterade uppförandekoden för leverantörer i samband med att leverantörsavtal/kontrakt tecknas eller revideras. För mer information om Saabs uppförandekod för leverantörer, se sidorna 87 , 99. Policy för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter För att ytterligare förbättra hanteringen av mänskliga rättigheter utvecklade och antog Saab en Human Rights Due Diligence Policy under 2025, som kommer att implementeras under 2026. Denna policy föreskriver riskbaserad tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter i enlighet med internationella standarder. Den åtföljs av en intern riktlinje som anger när riskbedömning och tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter ska genomföras i flera viktiga processer. Arbetstagare i värdekedjan Saab har valt att tillämpa EU-kommissionens ”quick fix”, som innebär en tillfällig infasningslättnad för årets hållbarhetsrapport. Detta inkluderar standarden ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan. Saab redovisar denna standard i enlighet med ESRS 2 BP-2-17. 1 2 0 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 121 ===== Samhällsansvar Policy för modernt slaveri Policyn anger att alla former av modernt slaveri är strängt förbjudna för anställda, leverantörer och affärspartners, inklusive specifika aktiviteter som tvångsarbete, olaglig rekrytering, skuldslaveri och sexhandel. Policyn beskriver också åtgärder för att motverka dessa risker, till exempel utbildning, leverantörskrav, riskbedömningar, rapporteringskanaler och disciplinära påföljder vid överträdelser. Policy för konfliktmineraler Policyn beskriver hur Saab arbetar för att säkerställa att mineraler som används i produkter inte kommer från konfliktdrabbade områden där gruvdrift finansierar väpnade grupper. Den ställer krav på leverantörer att använda konfliktfria källor och främjar transparens i leverantörskedjan. Policyn innehåller också en förteckning över specifika riskaktiviteter, till exempel tvångsarbete, olaglig rekrytering, skuldslaveri och sexhandel. Den beskriver också åtgärder för att motverka dessa risker, till exempel utbildning, leverantörskrav, riskbedömningar, rapporteringskanaler och disciplinära påföljder vid överträdelser. Uppförandekod Läs mer om Saabs uppförandekod på sidorna 99 , 111, 127, 130. Responsible Sales Policy Läs mer om Saabs Responsible Sales Policy på sidorna 123-124. Åtgärder avseende väsentlig påverkan på arbet- stagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Saab hanterar påverkan, risker och möjligheter i leverantörskedjan genom koncernens gemensamma upphandlingsprocesser med stöd i Saabs Global Management System (GMS). Saab har en decentraliserad modell för upphandling där samtliga Saab-enheter i Sverige följer den gemensamma processen i GMS och tillämplig nationell lagstiftning, medan enheter utanför Sverige måste förbinda sig till en så kallad Minimum Level of Compliance. Upphandlingsrutiner utvecklas genom koncernens Procurement Council och rapporteras till koncernledningen genom Saab Operational Excellence Board. Saabs koncernfunktion för inköp leder ett Responsible Sourcing-team som består av representanter från varje affärsområde. Teamet bidrar med hållbarhetskunskap genom hela upphandlingsprocessen och verkar för att hållbarhetsrisker hanteras i enlighet med Saabs processer. Ett team som ska stödja Saabs inköpsorganisationer har inrättats för att hjälpa till att hantera och utvärdera leverantörernas riskprofiler i förhållande till sanktionskontroll och hållbarhet, och för att ytterligare förbättra leverantörernas hållbarhetsresultat. Saab förväntar sig att alla leverantörer ska följa uppförandekoden för leverantörer och att de ska utvidga hållbarhetskraven till sina egna leverantörskedjor. Leverantörer som inte uppfyller Saabs förväntningar på hållbarhet kommer att uppmuntras att förbättra sina prestationer. Saab integrerar hållbarhetsfrågor i sin kvalificeringsprocess för leverantörer. För kvalificering av nya leverantörer använder Saab ett särskilt formulär i syfte att utvärdera leverantörens hantering av hållbarhetsrisker. Denna process hjälper, i kombination med hållbarhetsbedömningar som genomförs av Saabs partner EcoVadis, Saab att identifiera och hantera påverkan, risker och möjligheter i leverantörskedjan. För att bedöma hållbarhetsrisker hos leverantörer använder Saab sin allmänna leverantörsklassificering och ett specifikt filter för hållbarhetsrisker. För identifiering av strategisk relevans klassificerar Saab sina leverantörer på en skala från 1–4 enligt sitt ledningssystem. Leverantörer som klassificeras som 1 eller 2 betraktas som ”strategiska leverantörer” baserat på materiell påverkan på Saab. De viktigaste faktorer som Saab beaktar för att fastställa väsentlig påverkan är utgifter, komplexitet och motståndskraft. Saab använder även EcoVadis för att identifiera hållbarhetsrisker hos leverantörer. EcoVadis klassificerar leverantörer i sex nivåer från ”mycket låg” till ”mycket hög” baserat på leverantörens bransch och region. Leverantörer som av EcoVadis identifieras som ”hög risk” eller ”mycket hög risk” övervakas. EcoVadis Saab samarbetar med EcoVadis, en ledande global leverantör av hållbarhetsbetyg, genom medlemskap i IAEG:s gemensamma sektorsinitiativ för hållbarhet i leverantörskedjan, för att säkerställa en konsekvent utvärdering av strategiska leverantörer över alla enheter. EcoVadis utvärderar leverantörer utifrån en rad hållbarhetskriterier, inklusive miljöledning, mänskliga rättigheter, ansvarsfullt företagande och hållbara upphandlingsmetoder, med hjälp av både screening och djupgående revisionsverktyg. Dessa bedömningar bidrar till den övergripande leverantörsutvärderingsprocessen och påverkar hur leverantören väljs ut. 1 2 1 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 122 ===== Samhällsansvar Saab uppmuntrar utvalda leverantörer att kontinuerligt förbättra sin hållbarhetsprestanda baserat på EcoVadis betyg. Dessutom används EcoVadis för att bevaka nyheter och utveckling som rör leverantörer, vilket gör det möjligt för Saab att proaktivt hantera potentiella hållbarhetsrisker. Detta arbetssätt syftar till att skapa långsiktigt värde i form av förbättrade villkor för de anställda i leverantörskedjan och gör det möjligt för Saab att fokusera på att följa utvecklingen hos de leverantörer som har störst behov av förbättringar. Ytterligare en risk som har bäring på både mänskliga rättigheter och stabiliteten i leverantörskedjan är risken för sanktioner mot ägarintressen i bolag som finns i Saabs leverantörskedja. Sanktioner kan ha olika motiv men förknippas ofta med att det finns en konflikt mellan ägarintressena och respekten för arbetstagarnas mänskliga rättigheter i leverantörens verksamhet. Saab använder externa analysverktyg för att proaktivt kartlägga leverantörernas ägarstrukturer, vilket möjliggör tidig identifiering av potentiell sanktionsexponering. Dessutom kräver Saab att direktleverantörer bekräftar att de har robusta kontroller på plats för att förhindra sanktioner mot bolagsägare, både inom sina egna organisationer och genom hela sina leverantörskedjor. Genom att undvika att göra affärer med leverantörer som är föremål för sanktioner minskar Saab även risken att förknippas med negativ påverkan på mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Under 2025 har Saab utvecklat kriterier för produktdesign i syfte att integrera hänsyn till mänskliga rättigheter i produktutvecklingsprocessen. Planen för 2026 är att testa dessa kriterier i ett antal pilotprojekt för att kalibrera dem och slutligen implementera dem i alla processer som rör produktutveckling inom organisationen. För att proaktivt kunna hantera det föränderliga juridiska landskapet kring riskhantering i leverantörskedjan utvecklar Saab en digital plattform för nya leverantörer. Plattformen kommer att effektivisera kommunikation och hantering av krav med våra leverantörer. Den flexibla designen möjliggör framtida anpassning och underlättar strukturerad återkoppling om risk, vilket leder till effektivare riskhantering i hela leverantörskedjan. Rutinen för klagomålshantering finns allmänt tillgänglig på Saabs webbplats och hanteras i enlighet med Saabs visselblåsarpolicy. Alla rapporter om arbetstagare i värdekedjan som kräver korrigerande åtgärder förmedlas till den relevanta delen inom organisationen och rapporteras till den relevanta lokala ledningsgruppen, samt Ethics and Compliance Board. Anmälningar och utredningar behandlas konfidentiellt. Åtgärdsplaner tas fram baserat på klagomålets karaktär och Saabs instruktioner för korrigerande åtgärder. Läs mer om Saabs visselblåsarpolicy och skydd för visselblåsare på sidan 130 , 132. Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Sedan 2023 har Saab följt upp det årliga målet att minst 70 procent av de strategiska leverantörerna ska utvärderas, antingen genom EcoVadis skrivbordsrevisioner eller genom att förbinda sig att genomgå utvärdering. Utöver de strategiska leverantörerna har högriskleverantörer diskuterats. På grund av lanseringen av en ny digital plattform 2025, som möjliggör förbättrad övervakning av hållbarhetsprestanda i leverantörskedjan, övervakas detta mål nu endast internt. Resultaten för de strategiska leverantörer som utvärderats genom EcoVadis har fluktuerat kring målet på 70 procent, med vissa år över målet och andra år något under. Fokus har gradvis skiftat till att analysera utvärderingarna och aktivt engagera sig i de leverantörer som uppvisar svagare hållbarhetsresultat. Leverantörer som hamnar under ett förutbestämt tröskelvärde kontaktas av Saab för att inleda en dialog och uppmuntra till förbättringar. Saab arbetar med att ta fram nya mål att presentera externt. Mått Saab har beslutat att upphöra med extern rapportering av andelen leverantörer som utvärderas genom EcoVadis, vilket har mätts och rapporterats sedan 2022. I samband med lanseringen av en ny digital plattform arbetar Saab nu med att utveckla ett mer robust och förbättrat mått för att mäta hållbarhetsprestanda i leverantörskedjan. Eftersom Saab är beroende av värdekedjedata som ännu inte är tillgängliga kommer inga nya indikatorer att publiceras under 2025, i enlighet med infasningslättnaderna i ESRS 1 bilaga C. Arbete med att förfina metodiken inför framtida rapportering pågår. 1 2 2 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 123 ===== Samhällsansvar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Potentiell negativ påverkan Potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter vid felaktig eller oavsiktlig användning av militär utrustning Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell ‘Berörda samhällen’ avser de samhällen och individer som potentiellt kan påverkas negativt av felaktig eller oavsiktlig användning av militär utrustning. Utveckling, produktion och försäljning av säkerhets- och försvarsmaterial medför ett stort ansvar för hantering av risker för mänskliga rättigheter. Dessutom innebär den snabba utvecklingen av lagkrav på tillbörlig aktsamhet (due diligence) avseende mänskliga rättigheter allt högre förväntningar på hur Saab hanterar risker för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan, inklusive i relation till slutanvändning av Saabs produkter. Om detta inte uppfylls kan det leda till att intressenterna tappar förtroendet för Saabs strategi och verksamhet. Policyer för berörda samhällen Saab har åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom hela sin värdekedja i linje med FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för hållbart företagande. Saabs åtaganden för mänskliga rättigheter finns beskrivna i flera viktiga policydokument. Responsible Sales Policy För att hantera risker förknippade med potentiell felaktig användning av produkter har Saab antagit en Responsible Sales Policy. Den globala policyn tydliggör Saabs ansvar för tillbörlig aktsamhet och hantering av risker. Policyn kompletterar befintlig nationell exportkontroll och syftar till att överbrygga gapet mellan olika internationella lagstiftningar som är tillämpliga för Saab. Responsible Sales- ramverket innefattar en process för riskscreening, riskidentifiering, riskbegränsning och välgrundat beslutsfattande. Uppförandekod Läs mer om Saabs uppförandekod på sidorna 99 , 111, 127, 130. Policy för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter Läs mer om Saabs Human Rights Due Diligence Policy på sidan 120 . Uppförandekod för leverantörer Läs mer Saabs uppförandekod för leverantörer på sidorna 87-88 , 100, 120. Policy för modernt slaveri Läs om Saabs policy för modernt slaveri på sidan 121 . Policy för konfliktmineraler Läs om Saabs policy för konfliktmineraler på sidan 121. Berörda samhällen Saab har valt att tillämpa EU-kommissionens ”quick fix”, som innebär en tillfällig infasningslättnad för årets hållbarhetsrapport. Detta inkluderar standarden ESRS S3 – Berörda samhällen. Saab redovisar denna standard i enlighet med ESRS 2 BP-2-17. 1 2 3 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 124 ===== Saabs Responsible Sales Policy Saabs Responsible Sales – process för riskbedömning Process för flaggade affärer Bidrag till sälj- processen Fortsatt säljprocess och riskhantering Välgrundat beslut av affärsområdet Affärsområden kan eskalera beslut till Group Ethics and Compliance Board för vidare guidning Responsible Sales: riskbedömning Bidrag till riskbedömning: Landrisk Produktrisk Identifiering av risker Resultat av riskbedömning: Responsible Sales riskrapport Rekommenderad riskhantering Saab Responsible Sales Index Responsible Sales: screening Om en affär inte flaggas, fortsätter ordinarie affärsprocessen En riskscreening krävs för alla nya försäljningsmöjligheter. Möjligheter med hög risk flaggas och måste genomgå en ytterligare process för tillbörlig aktsamhet. En affärsmöjlighet flaggas när: • En kund har ett Saab Responsible Sales Index-poäng under en viss gräns, och • En produkt är klassificerad som militär utrustning, och • Affären inte är en uppföljande leverans (till exempel reservdelar). Utveckling, produktion och försäljning av försvarsmateriel medför ett stort ansvar, i flera dimensioner. För att hantera risk kopplat till slutanvändningen av Saabs produkter har företaget infört en Responsible Sales Policy. Den globala policyn förtydligar Saabs ansvar relaterat till tillbörlig aktsamhet och hantering av hållbarhetsrisker. Samhällsansvar 1 2 4 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 1 2 4 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 125 ===== Samhällsansvar Åtgärder avseende väsentlig påverkan på berörda samhällen och strategier för att hantera de väsent- liga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Under 2022 implementerade Saab en process för tillbörlig aktsamhet nedströms i värdekedjan, i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. Saabs Business and Human Rights-funktion inom Group Sustainability är ansvarig för implementering av Responsible Sales Policy och för att stötta affärsområdena genom säljprocessen. Funktionen tillhandahåller expertis, genomför Responsible Sales-riskbedömningar på flaggade affärsmöjligheter och utbildar anställda inom riskhantering i samband med mänskliga rättigheter. En viktig del av detta ansvar är att säkerställa att intressenternas intressen och hänsyn till mänskliga rättigheter integreras i varje steg av Responsible Sales-processen. Intressenternas perspektiv införlivas på flera sätt. Saabs Responsible Sales Index, som kombinerar fem internationellt erkända index för demokrati och mänskliga rättigheter, används för att granska affärsmöjligheter med avseende på risker för mänskliga rättigheter. När Saab genomför utvärderingarna använder vi oss av auktoritativa rapporter om mänskliga rättigheter från statliga organ, internationella organisationer och icke-statliga organisationer. Saab samarbetar också direkt med relevanta intressentgrupper, inklusive organisationer i det civila samhället och politiska export- och branschinitiativ, för att få insikter om nya risker för mänskliga rättigheter och geopolitiska risker att beakta i processerna för tillbörlig aktsamhet. Dessutom tar de nationella exportkontrollmyndigheterna oberoende hänsyn till intressenternas och allmänhetens intressen när de bedömer ansökningar om exportlicenser. För mer information om Saabs exportkontroll, se sidan 131. Saab säkerställer att Responsible Sales Policy efterlevs genom företagets Customer Relationship Management system (CRM), som integrerar granskning av mänskliga rättigheter i de tidiga stadierna av varje ny affärsmöjlighet. Affären flaggas för djupare bedömning när slutanvändarlandet har ett Responsible Sales Index-betyg under ett specifikt tröskelvärde, produkten är klassificerad som försvarsmateriel, och det inte gäller en följdleverans (exempelvis reservdelar). Flaggade affärsmöjligheter genomgår en detaljerad bedömning av potentiella risker för mänskliga rättigheter i samband med produktens slutanvändning och möjligheten att minska eller undvika sådana risker (se illustrationen på föregående sida). Baserat på denna bedömning fattas ett välgrundat beslut av affärsområdet, med möjlighet att eskalera komplexa fall till Ethics and Compliance Board för ytterligare vägledning. Utfallet av aktiviteterna avseende tillbörlig aktsamhet rapporteras till styrelsen. Saab uppmuntrar en kultur av transparens och rapportering av eventuella överträdelser. Anställda och externa intressenter uppmuntras att rapportera misstänkta eller faktiska överträdelser av Responsible Sales Policy via linjeorganisationen eller via Saabs konfidentiella visselblåsarsystem. För ytterligare information om styrningen av visselblåsarsystemet, se sidan 132 . Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Saab har som mål att genomföra Responsible Sales-bedömningar i 100 procent av affärsmöjligheter som flaggats i Saabs CRM-system. Mål 100 % Andel affärsmöjligheter som anses ha hög risk som genomgått Responsible Sales- bedömning Resultat 100 % 1 2 5 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 126 ===== Samhällsansvar Mått Saab rapporterar antalet riskbedömningar för flaggade affärsmöjligheter som genomförts under året, vilket gör det möjligt för intressenter att utvärdera omfattningen av Saabs arbete med riskhantering för mänskliga rättigheter. 2025 2024 Mål Andel affärsmöjligheter som anses ha hög risk som genomgått Responsible Sales-bedömning 100 % 100 % 100 % Antal genomförda riskbedömningar 8 16 - Redovisningsprinciper Alla Saabs globala affärsmöjligheter granskas för risker kopplade till Responsible Sales. Affärsmöjligheter som klassificeras som högrisk enligt Saabs granskningsmodell genomgår en fördjupad riskbedömning. En affärsmöjlighet flaggas om något av följande kriterier uppfylls: 1. kundens Responsible Sales Index -poäng understiger det fastställda tröskelvärdet, och 2. produkten klassificeras som försvarsmateriel, och 3. affärsmöjligheten inte utgör en följdleverans (t.ex. reservdelar). Måluppfyllelsen beräknas vid en definierad beslutspunkt, vid vilken flaggade affärsmöjligheter ska ha bedömts. För rapporteringsändamål fastställer Saab antalet och andelen flaggade affärsmöjligheter som har genomgått process för tillbörlig aktsamhet. Om ny och väsentlig information tillkommer som kan påverka tidigare slutsatser kan bedömningen öppnas på nytt för vidare granskning. Bedömningar inom Responsible Sales får inte vara äldre än 12 månader vid affärens avslut. Om 12 månader eller mer har passerat sedan bedömningen slutfördes måste den uppdateras innan affären kan slutföras Saab rapporteringsmål är genomföra fördjupad riskbedömning för 100 procent av affärsmöjligheter som klassificerats som hög risk i Saabs CRM-system. Under 2025 uppfylldes målet. För att stödja intressenternas bedömning av omfattningen av Saabs aktiviteter gällande tillbörlig aktsamhet och exponering mot högriskmarknader redovisar Saab även antalet möjligheter som bedömts som hög risk som genomgått en djupgående bedömning under året. Antalet genomförda bedömningar beror på hur många affärsmöjligheter som når den specifika beslutspunkten och fluktuerar därför från år till år på grund av marknadsdynamik. 1 2 6 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 127 ===== Samhällsansvar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Potentiell negativ påverkan Negativ effekt på användarna om ett produktfel uppstår. Finansiell risk Säkerhetsincidenter kan innebära betydande risker för företagets rykte och ekonomi, eftersom säkerhet är en avgörande konkurrensfaktor inom flyg- och försvarsindustrin. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Med en produktportfölj som sträcker sig från avancerade flygsystem till ubåtar är det av yttersta vikt att Saabs produkter och system är säkra att använda och hantera i alla relevanta faser av livscykeln (t.ex. drift, underhåll, transport och avfallshantering). Negativ påverkan kan vara hälsorisker i samband med produkter som inte uppfyller grundläggande kvalitetsstandarder. Arbetsmiljörisker för användare av dessa produkter ingår också inom begreppet produkt- och systemsäkerhet, och omfattar exponering för kraftiga explosioner, skadliga ångor från krut och liknande faror. Varumärkesrisken är betydande om någon av Saabs produkter skulle vara inblandad i eller bidra till en olycka. Vidare finns det en risk att avtalade överenskommelser kan komma att påverkas vid en sådan händelse. Båda dessa risker kan ha en väsentlig finansiell påverkan på Saab. Produkt- och systemsäkerhet är en förutsättning för att Saab ska fortsätta vara en relevant aktör inom försvarssektorn. Arbetet med att säkerställa säkerheten är integrerat i Saabs strukturer och processer. Ur Saabs affärsstrategiska perspektiv är produktsäkerhet en grundläggande förutsättning för tillväxt på strategiska marknader, investeringar i framtida förmågor och för att driva innovation. Policyer för konsumenter och slutan vändare Uppförandekod Produktkvalitet och säkerhet behandlas i ett särskilt avsnitt i Saabs uppförandekod, som klargör företagets ansvar för att säkerställa produkternas kvalitet och säkerhet. Samtidigt betonas de anställdas ansvar att följa de processer och rutiner som Saab har implementerat. För mer information om Saabs uppförandekod för leverantörer, se sidorna 99, 111, 130. Policy för systemsäkerhet Saabs policy för systemsäkerhet understryker ytterligare vikten av att följa dessa processer, rollbeskrivningar, rutiner och systemunderhåll som stödjer målet att leverera säkra produkter och system. Dessutom betonas att oacceptabla risker inte får tas och att all berörd personal måste få lämplig utbildning och information. Policyn finns tillgänglig på Saabs hemsida. Handbok för systemsäkerhet Saab följer företagets handbok i systemsäkerhet, som behandlar hantering av potentiella olycksrisker med konsekvenser för människor, egendom och miljö. Denna handbok är tillämplig inom alla Saabs affärsenheter och bygger på etablerade standarder. Handboken för systemsäkerhet är integrerad i Saabs globala företagsledningssystem (GMS). Konsumenter och slutanvändare Saab har valt att tillämpa EU-kommissionens ”quick fix”, som innebär en tillfällig infasningslättnad för årets hållbarhetsrapport. Detta inkluderar standarden ESRS S4 – Konsumenter och slutanvändare. Saab redovisar denna standard i enlighet med ESRS 2 BP-2-17. 1 2 7 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 128 ===== Samhällsansvar Åtgärder avseende väsentlig påverkan på konsu- menter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsent- liga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutan- vändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Saab hanterar produkt- och systemsäkerhet genom tydliga policyer, processer, rutiner samt väl definierade mandat och roller. Ett viktigt inslag i detta ramverk är riskanalys, där roller med specifik expertis som är relevant för uppgiften identifierar potentiella faror i produkter eller system, bedömer sannolikheten för att tillhörande olycksrisker blir verklighet och utvärderar deras konsekvenser. Alla olycksrisker reduceras till en nivå där de är accepterbart låga. Produkt- och systemsäkerhet betraktas ur ett livscykelperspektiv, vilket säkerställer att säkerhetsfrågorna integreras i alla skeden av produktens eller systemets livscykel, från design och tillverkning till drift, underhåll och avveckling. Produkter och system är konstruerade för att minimera sannolikheten för olyckor. Att ge slutanvändarna lämplig utbildning är också en viktig åtgärd för att garantera säker drift. Saab bidrar till detta i enlighet med relevanta kontrakt och överenskommelser med respektive kund. Sedan Saab grundades har företaget prioriterat produkt- och systemsäkerhet. Detta långvariga engagemang har främjat en robust säkerhetskultur inom organisationen, vilket betraktas som en viktig styrka och en nyckelfaktor för att upprätthålla leveransen av säkra produkter och system. Säkerhet och tillförlitlighet är ett av fem designkriterieområden för hållbarhet i Saabs strategi för proaktiv och integrerad hållbarhet i innovation och produktutveckling. Detta innebär att systemsäkerhetsarbetet inte bara drivs av regelverk och kundkrav, utan också som en del av Saabs ambition att beakta och utvärdera alla hållbarhetskriterier, inklusive säkerhet och tillförlitlighet, i alla produkter under hela deras livslängd. Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Saabs kunder förlitar sig på företagets produkter för att hålla människor och samhället säkra. Saab får aldrig kompromissa med kvalitet och säkerhet. Det innebär att Saab systematiskt utvärderar faror och felkällor för att minska säkerhetsriskerna och uppnå en säkerhetsnivå som uppfyller relevanta lagar, förordningar, internationella standarder och bästa praxis. Arbetet sker kontinuerligt i takt med att produkter och system utvecklas och det kommer in feedback från den operativa användningen. Inom system- och produktsäkerhet redovisar Saab inte externt mätbara, tidsatta mål. Mått Saab följer upp sitt produktsäkerhetsarbete internt, i samarbete med kunderna. Saab redovisar för närvarande inga externa mätetal inom detta område i sin hållbarhetsrapport, med hänvisning till ESRS 2 BP-2, sidan 68 . 1 2 8 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 129 ===== Bolagsstyrning Bolagsstyrning Ansvarsfullt företagande [G1] 130 1 2 9 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 1 2 9 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 130 ===== Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Risk Otillräckliga förebyggande åtgärder för att förhindra mutor och/eller korruption kan leda till att förtroendet för Saab som affärspartner minskar. Risk Underlåtenhet att följa mekanismer för efterlevnad inom företagskulturen, bland annat när det gäller specifika exportregler och förväntningar avseende informationssäkerhet, kan leda till avbrott i verksamheten och förlorat förtroende. Potentiell negativ påverkan Bristande täckning och hantering av Saabs visselblåsarfunktion ökar risken för att oegentligheter inträffar, vilket kan påverka människor och miljö negativt Möjlighet Politiskt engagemang för att proaktivt främja och företräda Saabs ståndpunkter och långsiktiga affärsintressen. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Den väsentliga påverkan, och de risker och möjligheter som identifierats inom bolagsstyrning spänner över hela värdekedjan. Saab har nolltolerans mot korruption och mutor. Misslyckande att förhindra incidenter på någon nivå i värdekedjan kan leda till att förtroendet för Saab som affärspartner, arbetsgivare eller leverantör minskar. Saab tar därför ett stort ansvar för att säkerställa ett väl fungerande visselblåsarverktyg för att minska risken för oegentligheter, som kan påverka människor och miljö negativt. En annan risk för Saab är att inte leva upp till förväntningar som är kopplade till företagskulturen, till exempel inom exportkontroll och informationssäkerhet. Därför arbetar företaget aktivt med att utveckla policyer och rutiner för att främja etiskt beteende och stödja de anställda i att göra rätt val i sina dagliga roller. Att proaktivt hantera dessa risker och effekter är viktigt för att säkerställa motståndskraften i Saabs strategi och affärsmodell. Företagets intressenter förväntar sig att Saab ska vara en ansvarsfull och etisk affärspartner och arbetsgivare, och eventuella incidenter kan påverka förmågan att hålla fast vid företagets långsiktiga plan. Saab använder vidare politiskt engagemang för att proaktivt främja och företräda Saabs ståndpunkter och långsiktiga affärsintressen, och öka motståndskraften. Under 2025 har ingen väsentlig aktuell finansiell påverkan identifierats. Ansvarsfullt företagande G1-1 Policyer och företagskultur rörande ansvarsfullt företagande Uppförandekod Saab har implementerat en koncerngemensam uppförandekod som utgör grunden för företagets kultur. Den anger etiska principer, integritetsnormer och förväntade beteenden för alla anställda, entreprenörer och företagets styrelse i utförandet av Saabs uppdrag. Uppförandekoden antas av styrelsen. Utöver uppförandekoden har Saab fastställt ett antal policyer som behandlar affärsetiskt uppförande. Dessa är antikorruptionspolicyn (ABC), visselblåsarpolicyn, policyn för interaktion med myndigheter, Responsible Sales Policy (se sidorna 123-124 ) och uppförandekoden för leverantörer (se sidorna 87-88 , 100, 120). Dessa policyer är antagna och undertecknade av koncernledningen. Antikorruptionspolicy (ABC) Policyn beskriver Saabs nolltolerans mot mutor och korruption, och säkerställer att verksamheten bedrivs fritt från alla former av mutor och korruption. ABC-policyn är förenlig med FN:s konvention mot korruption. Visselblåsarpolicy Policyn anger inriktningen för att främja en kultur där människor känner sig bekväma med att rapportera faktiska eller misstänkta överträdelser av uppförandekoden. Policyn innehåller instruktioner om hur man inrättar kanaler för rapportering, hantering av rapporter, korrigerande åtgärder samt skydd för visselblåsare. Policy för interaktion med myndigheter Policyn beskriver hur Saab samarbetar med regeringar och beslutsfattare på alla sina marknader som en del av företagets uppdrag att hålla människor och samhället säkert tillsammans med konsumenter och slutanvändare inom försvarsmakten och andra statliga organisationer. Ovanstående policyer gäller för alla Saab-anställda, är publicerade i det globala ledningssystemet, finns tillgängliga på Saabs intranät och externa webbplats samt kommuniceras genom utbildningar och via ledarskap. Bolagsstyrning 1 3 0 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 131 ===== Bolagsstyrning Företagskultur Saabs företagskultur påverkas av företagets affärsmodell och bygger på ett åtagande om ansvarsfullt agerande genom hela värdekedjan, inklusive att ta hand om Saabs anställda, skydda Saabs tillgångar, bedriva affärer med integritet, bedriva verksamhet med hög kvalitet samt transparent rapportering och kommunikation. För att stödja och främja denna kultur i hela organisationen erbjuder Saab en strukturerad introduktion, möjligheter till kontinuerlig utbildning och konsekvent kommunikation om viktiga ämnen, inklusive antikorruption och visselblåsning. Saab utvärderar kontinuerligt företagskulturen med hjälp av årliga medarbetarundersökningar och rapporter som inkommer via visselblåsarkanalerna. Informationssäkerhet och exportkontroll är särskilt viktiga aspekter av Saabs verksamhet och processer inom respektive område säkerställer att Saab kan bedriva verksamheten med integritet och skydda sina tillgångar och anställda. Förväntningar och regler som rör dessa ämnen sätter ramarna för hur de anställda utför sitt dagliga arbete och hur Saab fungerar som företag. Informationssäkerhet Som säkerhets- och försvarsföretag kan felaktig hantering av information få allvarliga säkerhetskonsekvenser för Saabs kunder och därmed även negativ påverkan på nationell, regional och global säkerhet. Därför kommer en stark säkerhetsposition och ett systematiskt arbetssätt i slutändan att säkerställa Saabs säkerhet och trovärdighet. Saab följer regler som är anpassade för att skydda konfidentiell information, integritet, tillgänglighet och spårbarhet hos våra tillgångar, såväl fysiska som digitala. Saabs företagstillgångar – finansiella, fysiska eller intellektuella – är kritiska för den löpande verksamheten och för långsiktig affärsframgång. Saab har implementerat en global säkerhetsorganisation som arbetar i enlighet med Saabs säkerhetspolicy och ledningssystem för säkerhet. Ledningssystemet är i linje med ISO27001 och säkerställer styrning och säkerhetshantering i hela företaget. Saabs säkerhetspolicy och integritetspolicy, som båda är godkända och undertecknade av VD, implementeras genom en kombination av arbete med organisation och administration, teknik, människor och platser. Säkerhetspolicyn beskriver hur Saab skyddar sin personal och sina tillgångar från kvalificerade hot. Integritetspolicyn anger hur Saab hanterar och korrigerar affärsmetoder som kan leda till kränkningar av enskildas integritet och överträdelser av tillämpliga lagar om dataskydd och integritet. Saab följer kvartalsvis internt upp utvecklingen mot den långsiktiga ambition avseende informationssäkerhet. Exportkontroll Exportkontroll reglerar export av varor, tjänster och teknik. All export av försvarsmateriel från Sverige och andra länder där Saab har verksamhet omfattas av gällande lagar och regler. Detta innebär att en stor del av Saabs produkter, tjänster och teknologier regleras av svensk exportkontrollagstiftning. Exporttillstånd kan beviljas om det finns säkerhets- och försvarspolitiska skäl för exporten och om den är förenlig med svenska utrikespolitiska intressen. Exporten ska inte strida mot något av Sveriges internationella åtaganden eller förpliktelser. Beslut om exporttillstånd fattas från fall till fall av Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som i sin helhetsbedömning beaktar ett antal kriterier, bland annat situationen vad gäller respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i det tänkta mottagarlandet. ISP tar också hänsyn till vilken typ av produkt som beslutet gäller. Saabs dotterföretag i andra länder följer de exportkontrollregler som gäller i respektive land. För att underlätta efterlevnaden av de exportkontrollregler som gäller för Saabs produkter, teknologier och verksamhet har Saab formulerat en exportkontrollpolicy. Chefen för exportkontroll ansvarar för företagets övergripande policy, direktiv och styrande policydokument, samt för att ge råd till verksamheterna i operativa frågor och övervaka efterlevnaden inom företaget. Därutöver har varje affärsområde en egen exportkontrollorganisation som leder arbetet på operativ nivå. För att underlätta samarbete och prioritering av behov har Saab även ett exportkontrollråd med representanter från affärsområdena. Saab följer kvartalsvis internt upp utvecklingen mot den långsiktiga ambition avseende exportkontroll. Missllyckande att följa mekanismer för efterlevnad av exportregler och informationssäkerhet kan leda till avbrott i verksamheten och förlorat förtroende. De koncernfunktioner som ansvarar för exportkontroll och informationssäkerhet har utvecklat robusta processer för att säkerställa efterlevnad, övervaka förändringar och följa upp åtgärder inom respektive område. Saab har också infört en policy för ansvarsfull försäljning för att komplettera kraven på efterlevnad av exportreglerna och ytterligare driva på hur företaget främjar hållbarhet i sina affärsmöjligheter. Läs mer om Responsible Sales Policy på sidorna 123-124 . Saabs ambition för företagskulturen är att verksamheten ska bedrivas på ett etiskt och ansvarsfullt sätt i enlighet med de principer som beskrivs i uppförandekoden. Hur väl Saabs företagskultur fungerar följs upp genom utbildningar samt genom rapporter om överträdelser. Saab har inte några ytterligare specifika tidsatta mål avseende företagskultur. 1 3 1 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 132 ===== Bolagsstyrning Skydd för visselblåsare Mekanismer för att identifiera, rapportera och utreda frågor om olagligt beteende eller överträdelser av Saabs uppförandekod inkluderar en visselblåsarfunktion. Systemet är tillgängligt för de anställda via Saabs intranät och för externa intressenter, inklusive kunder och leverantörer, via Saabs externa webbplats. Visselblåsarsystemet hanteras av en tredjepartsleverantör för att säkerställa objektivitet och anonymitet. Dessutom är utredningsgruppen skild från den ledningskedja som är involverad i ärendet. Dessa nivåer är implementerade för att säkerställa nödvändig täckning av visselblåsarfunktionen, i syfte att minska risken för oegentligheter som skulle kunna påverka människor och miljö negativt. Visselblåsarrapporter hanteras i enlighet med Saabs visselblåsarpolicy och interna utredningsinstruktioner. Visselblåsarpolicy följer direktiv (EU) 2019/1937 och omfattar interna rapporteringskanaler, ett dedikerat utredningsteam, utbildning för mottagare av rapporter och protokoll om förbud mot repressalier. Saab skyddar visselblåsare genom säkra rapporteringskanaler, inklusive anonyma alternativ, och strikt konfidentiell hantering. Rapportörer i riskzonen får särskild uppföljning och Saabs nolltolerans mot repressalier ger ett skydd som går utöver lagkraven. Under året rapporterades ett fall av repressalier, men 0 fall bekräftades. Effektiviteten i visselblåsarkanalen och resultatet av utredningar granskas regelbundet och rapporteras till Ethics and Compliance Board och revisionsutskottet. Antal rapporterade ärenden i visselblåsarsystemet Ärendekategori 2025 2024 Mutor och korruption 5 3 Konkurrensöverträdelser - - Intressekonflikter 8 11 Mångfald, inkludering och respekt 20 18 Miljö - - Exportkontroll och handelssanktioner - 1 Finans och redovisning - - Personlig hälsa och säkerhet 4 2 Produktkvalitet och -säkerhet 1 1 Säkerhet – IT, personlig och egendom 1 2 Känslig information och personuppgifter 5 2 Marknads- och insiderinformation - - Missbruk av företagets egendom 4 6 Arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter 7 3 Andra misstänkta fall av dåligt beteende eller lagbrott 9 4 Förfrågningar 10 6 Total: 74 59 Antal personer som varit föremål för disciplinära åtgärder under 2025: 7 1 3 2 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 133 ===== Bolagsstyrning ABC-utbildning Saabs strategi för ABC-utbildning beskriver Saabs process för utbildning i ansvarsfullt företagande. Utbildning i ansvarsfullt företagande ges till alla anställda och till styrelsen, men utbildningens upplägg och frekvens baseras på en riskklassificering (se tabell ABC-utbildningsstrategi). Generellt sett har funktioner som marknadsföring och försäljning, handel, ledning, ekonomi och upphandling identifierats som de som löper störst risk för mutor och korruption, vilket återspeglas i utbildningsstrategin. Vidare säkerställer Saab att alla anställda får utbildning om visselblåsarfunktionen genom utbildningen i uppförandekoden, där Speak-up är en integrerad del. Utbildningen innehåller information om hur och var man rapporterar, vad som förväntas av de anställda och vilka typer av problem som bör tas upp. När det gäller utbildning av personal som tar emot och hanterar anmälningar har företaget en särskild grupp för hantering av visselblåsarärenden. I denna grupp ingår representanter från olika koncernfunktioner och en särskild utredare. Gruppen sammanträder en gång i kvartalet för att systematiskt gå igenom lärdomar från tidigare fall, utbyta bästa praxis, kontinuerligt förbättra rutinerna och se till att alla medlemmar hålls informerade om relevant rättslig utveckling. Detta strukturerade arbetssätt stärker Saabs åtagande om transparens, ansvarstagande och ansvarsfullt företagande. Tillhandahållen och genomförd utbildning Utbildning Målgrupper ABC- utbildning Riskfunktioner – ABC- utbildning Introduktion till Saabs antikorruptions- program Utbildning i upp förandekod Deltagande – alla anställda 80 % 100 % 86 %* 91 %* Deltagande – chefer 90 % 100 % 88 % 95 % Redovisningsprinciper: Deltagarfrekvensen för ABC-utbildning för målgrupper beräknas som antalet anställda som deltog i personlig utbildning dividerat med antalet anställda som bjöds in till utbildning. Deltagarfrekvensen för digital utbildning beräknas som antalet anställda som slutförde utbildningen dividerat med antalet anställda som bjöds in till utbildning. *konsulter ingår . Alla anställda får den obligatoriska digitala utbildningen om uppförandekoden och grundläggande ABC, men riskfunktioner får ytterligare en obligatorisk digital utbildning, som ska genomföras varje år. För funktioner i särskilda målgrupper som exponeras för en hög korruptionsrisk ges en anpassad klassrumsutbildning i antikorruption minst vart tredje år. Styrelsen och koncernledningen genomgår också en klassrumsutbildning i antikorruption vart tredje år, den senaste genomfördes 2023. 100 procent av riskfunktionerna omfattas av dessa utbildningsprogram. Utbildningsstrategi för antikorruption (ABC) Grad av riskexp. Utbildn. grupper Kategorier Typ av utbildning Omfattning Längd Frekvens Hög Särskilda målgrupper Identifierade grupper av personer som frekvent är i kontakt med kunder eller som har mandat att ta affärsbeslut Klassrums- utbildning (fysiskt eller webbinarium) Djupgående ABC-utbildning med scenarion, som nödvändigt 1–2 h Vart tredje år (styrelsen vart tredje år) Mellan Risk- funktioner Market & Sales, Inköp, Management, Commercial, Finance Digital utbildning Generell ABC- utbildning ~10–15 min Årligen Låg Alla anställda Alla anställda (hela Saab koncernen) Digital utbildning Digital utbildning avseende uppförandekoden och introduktion till ABC-program ~10 min Vart tredje år 1 3 3 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 134 ===== Bolagsstyrning Industrimedia Särskilda projekt Business Intermediaries Affärspartners med högre risk Joint ventures (samriskbolag) M&A Inköp Offset Regulatoriska licenser Tullar och avgifter Gåvor och representation Kundbesök Sponsorskap och donationer Bokföring Intressekonflikter Lobbyism Övergångsregler BI (datorstödd affärsanalys) KORRIGERA UPPTÄCKA FÖREBYGGA RiskbedömningSpeak-up och utredningar Organisation och resurser Monitorering och utvärdering Policyer och processer Ledarskap och kultur Hantering av affärs- partners Utbildning och vägled- ning Nolltolerans mot korruption G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Underlåtenhet att förhindra mutor och/eller korruption kan leda till att förtroendet för Saab som affärspartner minskar; därför är det viktigt att Saab har en solid struktur för att identifiera och hantera potentiella incidenter. För att förebygga, upptäcka och hantera eventuella anklagelser eller incidenter om korruption och mutor använder Saab ett flerskiktat program mot mutor och korruption, som omfattar riskkartläggning, policyskapande, tillbörlig aktsamhet av tredje part, utbildning, Speak-up och internkontroller. Programmet är integrerat i företagets globala ledningssystem (GMS) och hanteras av Group Ethics and Compliance under överinseende av Ethics and Compliance Board och revisionsutskottet. Koncernens policy mot korruption och mutor beskriver förväntade beteenden som gäller för alla anställda. Revisionsutskottet har ett särskilt uppdrag att övervaka effektiviteten och tillräckligheten i Saabs ABC-program. Som en del av denna uppgift granskar revisionsutskottet den årliga rapporten om ABC-programmet och kvartalsstatistiken över visselblåsning. Se figuren nedan för Saabs process för att upptäcka, förebygga och åtgärda incidenter av korruption och mutor. Korruptionsriskbedömning Saab har identifierat ett antal riskområden som värderas utifrån sannolikhet och påverkan och som löpande följs upp och utvärderas inom ramen för ABC-programmet. 1 3 4 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 135 ===== Bolagsstyrning Prövning av affärspartners Affärspartners, särskilt de som är involverade i marknadsföring, försäljning, affärsutveckling eller strategisk planering (så kallade ”Business Intermediaries”), kan utgöra juridiska risker och anseenderisker i samband med korruption om de inte hanteras på rätt sätt. För att begränsa dessa risker har Saab inrättat särskilda resurser och processer. Engagemang med Business Intermediaries styrs av en centraliserad process som omfattar: 1. Bedömning av förmedlarens referenser och lämplighet genom tillbörlig aktsamhet och bakgrundskontroller. 2. Utbilda och binda Business Intermediaries till Saabs standarder för mutor och regelefterlevnad genom avtalsenliga åtaganden. 3. Övervakning och kontroll av Business Intermediaries prestationer och uppförande. Ethics and Compliance Board godkänner högriskuppdrag och går igenom relevant statistik. För varje samarbete finns en särskilt utsedd person som ansvarar för uppföljning av serviceprestanda, aktivitetsrapportering och betalningsprocesser. Saabs internrevisorer granskar årligen utvalda Business Intermediaries för att säkerställa att Saabs värderingar och avtalsvillkor efterlevs. Revisionsresultaten presenteras för Ethics and Compliance Board, och eventuella nödvändiga korrigerande åtgärder kommuniceras och följs upp med Business Intermediaries. Väsentliga problem som inte kan lösas kan leda till att Business Intermediaries uppdrag avslutas. Antal Business Intermediaries (fördelning utifrån Transparency Internationals korruptionsindex) Transparency Internationals korruptionsindex (CPI) Typ av Business Intermediary Total 0–30 31–40 41–60 61–80 81–100 Marknadskonsulter 62 - 17 12 29 4 Återförsäljare 16 - 4 3 9 - G1-4 Fall av korruption och mutor Under rapportperioden 2025 identifierades inga fall av korruption eller mutor inom Saabs värdekedja, och inga böter, sanktioner eller åtgärder utdömdes. 1 3 5 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 136 ===== Ansökan Tillbörlig aktsamhet Utvärdering Kontraktering Uppföljning Group Ethics & Compliance Global Business Development (GBD) Affärsområden (BA) Strategiska länder (OPC) GBD/BA/OPC/ Internrevision • Behovsgrundad ansökan • Kontroll av varningsflaggor • Enkät avseende till- börlig aktsamhet • Databassökning • Extern undersökning • Besök • Personlig intervju • Antikorruptionsutbild- ning (ABC) • Bedömning och godkännande • Specifik avtalsperiod • Antikorruptionsklausuler • Rapporteringskrav • Rätt till revision • Ersättningsmodell för stora affärer • Särskilda signeringsregler • Remiss till Ethics and Compliance Board • Utpekad avtalsansvarig • Rapporteringskrav • Process för godkän- nande av betalning • Revisionsprogram • Kontinuerlig uppföljning Liknande processer för hantering av korruptionsrisk tillämpas för andra affärspartners med hög risk. Process för anlitande och uppföljning av Business Intermediaries Bolagsstyrning 1 3 6 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 1 3 6 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 137 ===== Bolagsstyrning G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Saab samarbetar med regeringsföreträdare, tillsynsmyndigheter, branschorganisationer, EU, NATO och andra strategiska partners för att främja sina affärsintressen och politiska ståndpunkter. Dessa aktiviteter leds av Group Government Affairs och underställs av Saabs styrande organ, då chefen för Group Government Affairs rapporterar direkt till vice VD. Vice VD har i sin tur en stående punkt på styrelsens dagordning och har ansvar för att rapportera aktiviteter som utförs av funktionen. Under 2025 samarbetade Saab med regeringar och myndigheter i flera länder, bland annat Kanada, Polen, Thailand och Ukraina, för att stödja exportmöjligheter för bland annat Gripen-flygplan, ubåtar och GlobalEye-system. Dessa uppdrag utförs av Saabs lokala kontor i respektive land, ibland med stöd från koncernen och svenska staten, i linje med nationella försvarsintressen. Saab har verkat för en nationell försvarsindustristrategi i Sverige med fokus på långsiktig försörjningstrygghet inom viktiga områden som undervattensförsvar och stridsflyg. Företaget deltog i policydialogen genom Defence Innovation Council, som främjar en trippelhelixmodell för försvarsinnovation. Saab samarbetar med SOFF (Sveriges Säkerhets- och Försvarsindustriförbund) och bidrar till initiativ på EU-nivå genom ASD (European Aerospace and Defence Industry Association) och EDF (European Defence Fund). Saab har deltagit i dialogen om utformningen av viktiga EU-åtaganden, inklusive Europeiska konkurrenskraftsfonden (ECF), och bidrar aktivt till utvecklingen av EU:s försvarsindustriprogram (EDIP). Under 2025 valdes Saabs VD Micael Johansson till president och styrelseordförande för ASD, vilket ökar Saabs ansvar och inflytande i arbetet med att stärka Europas förmåga och konkurrenskraft. Saab har även representation i SOFF:s styrelse och flera medarbetare är aktiva i arbetsgrupper för respektive förening. Inga politiska bidrag har lämnats under räkenskapsåret 2025. Ingen av Saabs styrelseledamöter eller ledande befattningshavare har haft någon jämförbar befattning inom offentlig förvaltning under de senaste två åren före utnämningen. Saab är registrerat i EU:s transparensregister med registreringsnummer: 86477889163-49. Saab har inga tidsbestämda mål relaterade till politisk påverkan och lobbyverksamhet. Effektiviteten i Saabs policy och åtgärder följs upp genom exportmöjligheter till följd av engagemang, samt genom observerat inflytande inom branschinitiativ. 1 3 7 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 138 ===== Bilagor Bilaga – Fortsättning på Allmänna upplysningar, Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning ESRS innehållsförteckning 139 Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning 141 Scope 3 Växthusgasutsläpp per kategori 146 Ämnen som inger mycket stora betänkligheter per faroangivelse 147 Fortsättning på Allmänna upplysningar, Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning 1 3 8 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information 1 3 8 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 139 ===== Bilagor Upplysnings- krav Beskrivning av upplysningskrav Sida Införlivande genom hänvisning Allmän information BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 68 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 68 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 69 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 71 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 71 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 72 GOV-5 Riskhantering och internkontroll över hållbarhetsrapportering 72 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 73 FS SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 76 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 77 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 80 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 82 Miljö E1 Klimatförändringar E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 84 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 86 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 87 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 88 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 89 E1-5 Energianvändning och energimix 92 FS E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 93 FS E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter (Infasning) - E1-8 Intern koldioxidprissättning 95 E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter (Infasning) - Upplysnings- krav Beskrivning av upplysningskrav Sida Införlivande genom hänvisning E2 Föroreningar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 96 E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 96 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 97 E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 97 E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter 98 E2-6 Förväntade finansiella effekter av miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter (Infasning) - E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 99 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 99 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 100 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 101 E5-4 Resursinflöden 102 E5-5 Resursutflöden 102 E5-6 Förväntade finansiella effekter av påverkan, risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi (Infasning) - EU Taxonomi 105 FS Samhällsansvar S1 Den egna arbetskraften SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 111 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 111 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan 113 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 113 ESRS innehållsförteckning Nedanstående förteckning visar alla tillämpliga ESRS upplysningskrav för Saab. Detaljerade redovisningsprinciper presenteras i anslutning till redovisade mätetal. 1 3 9 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 140 ===== Bilagor Upplysnings- krav Beskrivning av upplysningskrav Sida Införlivande genom hänvisning S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 114 S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 115 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 117 FS S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft 117 S1-9 Mångfaldsindikatorer 119 S1-14 Mått för arbetsmiljö 118 S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 119 S1-17 Incidenter, klagomål och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter 119 ESRS 2 BP-2-17 Arbetstagare i värdekedjan Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 120 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 120 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 121 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 122 Mått 122 ESRS 2 BP-2-17 Berörda samhällen Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 123 Policyer för berörda samhällen 123 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på berörda samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 125 Upplysnings- krav Beskrivning av upplysningskrav Sida Införlivande genom hänvisning Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 125 ESÄ Mått 126 ESRS 2 BP-2-17 Konsumenter och slutanvändare Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 127 Policyer för konsumenter och slutan vändare 127 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 128 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 128 Mått 128 Bolags styrning Ansvarsfullt företagande Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 130 G1-1 Policyer och företagskultur rörande ansvarsfullt företagande 130 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 134 G1-4 Fall av korruption eller mutor 135 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 137 Förkortningar: FS Finansiell rapport 1 4 0 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 141 ===== Bilagor Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (d) Jämnare könsfördelning i styrelserna Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Allmänna upplysningar 69 ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (e) Procentandel oberoende styrelseledamöter Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Allmänna upplysningar 69 ESRS 2 GOV-4 Punkt 30 ”Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet)” Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Inte väsentlig - ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Inte väsentlig - ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iii Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad för- ordning (EU) 2020/1816 Allmänna upplysningar 73 ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak ”Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816” Inte väsentlig - ESRS E1-1 Punkt 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 Miljö 84 ESRS E1-1 Punkt 16 (g) Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 d–g och artikel 12.2 Miljö 84 ESRS E1-4 Punkt 34 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 Miljö 90 ESRS E1-5 Punkt 38 Energianvändning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Miljö 92 T abellen nedan innehåller alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning enligt bilaga B i ESRS 2, med angivande av var datapunkterna återfinns inom Saabs årsredovisning för 2025 samt vilka datapunkter som bedöms som ”Inte väsentlig”. Väsentliga datapunkter som inte ingår för rapporteringsperioden 2025 är markerade som ”Ej inkluderad” 1 4 1 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 142 ===== Bilagor Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS E1-5 Punkt 37 Energianvändning och energimix Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Miljö 92 ESRS E1-5 Punkterna 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan Indikator nr 6 T abell 1 i bilaga I Miljö 92 ESRS E1-6 Punkt 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 Miljö 93 ESRS E1-6 Punkterna 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 Miljö 95 ESRS E1-7 Punkt 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 Inte väsentlig - ESRS E1-9 Punkt 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelate rade fysiska risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Ej inkluderad - ESRS E1-9 Punkt 66 (a) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförande- förordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk. Ej inkluderad - ESRS E1-9 Punkt 66 (c) Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk Ej inkluderad - ESRS E1-9 Punkt 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Ej inkluderad - ESRS E1-9 Punkt 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Ej inkluderad - ESRS E2-4 Punkt 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga I Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga I Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga I Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - 1 4 2 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 143 ===== Bilagor Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS E3-1 Punkt 9 Vattenresurser och marina resurser Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E3-1 Punkt 13 Särskild strategi Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E3-1 Punkt 14 Hållbara oceaner och hav Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E3-4 Punkt 28 (c) T otalt återvunnet och återanvänt vatten Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E3-4 Punkt 29 T otal vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 – IRO-1 – E4 Punkt 16 (a) i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 – IRO-1 – E4 Punkt 16 (b) Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 – IRO-1 – E4 Punkt 16 (c) Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E4-2 Punkt 24 (b) Hållbara mark-/jord- bruksmetoder/-policyer Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E4-2 Punkt 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E4-2 Punkt 24 (d) Policyer för att behandla avskogning Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS E5-5 Punkt 37 (d) Icke-återvunnet avfall Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Miljö 103 ESRS E5-5 Punkt 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Miljö 103 ESRS 2 – SBM-3 – S1 Punkt 14 (f) Risk att utsättas för tvångsarbete Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS 2 – SBM-3 – S1 Punkt 14 (g) Risk att utsättas för barnarbete Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS S1-1 Punkt 20 Människorättsåtaganden Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Samhällsansvar 111 ESRS S1-1 Punkt 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Samhällsansvar 111 ESRS S1-1 Punkt 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS S1-1 Punkt 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 112 1 4 3 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 144 ===== Bilagor Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS S1-3 Punkt 32 (c) Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 113 ESRS S1-14 Punkt 88 (b) and (c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Samhällsansvar 118 ESRS S1-14 Punkt 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Ej inkluderad - ESRS S1-16 Punkt 97 (a) Ojusterad löneklyfta mel lan könen Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Samhällsansvar 119 ESRS S1-16 Punkt 97 (b) Överdrivet hög VD-lön Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 119 ESRS S1-17 Punkt 103 (a) Fall av diskriminering Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 119 ESRS S1-17 Punkt 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I ”Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818” Samhällsansvar 119 ESRS 2 – SBM-3 – S2 Punkt 11 (b) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Inte väsentlig - ESRS S2-1 Punkt 17 Människorättsåtaganden Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Samhällsansvar 120 ESRS S2-1 Punkt 18 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 120 ESRS S2-1 Punkt 19 FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I ”Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818” Samhällsansvar 120 ESRS S2-1 Punkt 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Samhällsansvar 120 ESRS S2-4 Punkt 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 121 ESRS S3-1 Punkt 16 Människorättsåtaganden Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Samhällsansvar 123 ESRS S3-1 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I ”Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818” Samhällsansvar 123 ESRS S3-4 Punkt 36 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 125 1 4 4 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 145 ===== Bilagor Upplysningskrav Relaterad datapunkt Hållbarhetsupplysning Hänvisning till förordningen om hållbarhetsupplysningar Hänvisning till tredje pelaren Hänvisning till referensvärdesförordningen Hänvisning till EU:s klimatlag Sektion Sida ESRS S4-1 Punkt 16 Policyer för konsumenter och slutan vändare Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Samhällsansvar 127 ESRS S4-1 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I ”Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818” Samhällsansvar 127 ESRS S4-4 Punkt 35 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Samhällsansvar 128 ESRS G1-1 Punkt 10 (b) FN:s konvention mot korruption Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Bolagsstyrning 130 ESRS G1-1 Punkt 10 (d) Skydd för visselblåsare Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I Bolagsstyrning 130 ESRS G1-4 Punkt 24 (a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Bolagsstyrning 135 ESRS G1-4 Punkt 24 (b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Bolagsstyrning 135 1 4 5 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 146 ===== Bilagor Scope 3 Växthusgasutsläpp per kategori Förteckning över de utsläppskategorier för växthusgaser inom scope 3 som inte ingår i Saabs beräkningar. Kategori Beskrivning Ingår Kommentar 3.3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet 3.5 Avfall genererat i verksamheten Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet 3.7 Anställdas pendling Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet 3.8 Tillgångar som leasas i tidigare led Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Saab rapporterar utsläpp inom scope 2 3.9 T ransport i senare led Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Ej relevant för Saab eftersom transport i senare led inte är en del av affärsmodellen 3.10 Bearbetning av sålda produkter Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Produkter och tjänster bearbetas inte vidare efter försäljning 3.12 Slutbehandling av sålda produkter Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Produkter med lång livslängd ska vid slutet av sin livslängd demonteras och återvinnas där utsläppen bedöms vara låga vilket innebär att detta inte kan anses falla inom ramen för Science Based T argets (SBTi) 3.13 Tillgångar som leasas i senare led Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet. Energianvändningen ingår i scope 1 och scope 2 när Saab hyr ut kontors- och/eller produktionslokaler till andra parter i lokaler där Saab har egen verksamhet 3.14 Franchiseavtal Nej Ej tillämpligt, då Saab inte bedriver franchiseverksamhet 3.15 Investeringar Nej Ingår inte i SBTi-åtagandet 1 4 6 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 147 ===== Bilagor Ämnen som inger mycket stora betänkligheter per faroangivelse Fortsättning på avsnitt E2-5 Antal unika SVHC i sålda produkter per faroangivelse H360 147 H350 140 H340 50 EUH441 15 EUH430 15 EUH380 7 EUH440 8 Varje enskilt ämne kan relatera till flera olika faroangivelser Antal unika SVHC i sålda produkter uppgår ill 286. Antal unika SVHC i inköpta kemiska produkter per faroangivelse H360 29 H350 18 H340 8 EUH441 8 EUH440 6 EUH380 1 EUH430 5 Varje enskilt ämne kan relatera till flera olika faroangivelse Antal unika SVHC i inköpta kemiska produkter uppgår till 63. 1 4 7 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor Finansiella rapporter Övrig information ===== SIDA 148 ===== 1 4 8 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Finansiella rapporter ===== SIDA 149 ===== 1 4 9 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Finansiell översikt 2025 Orderutveckling Under 2025 uppnådde Saab en orderingång om SEK 168 519 miljoner (96 798), en ökning om 74%. Orderstocken vid slutet av 2025 uppgick till SEK 274 532 miljoner (187 223) och motsvarade en ökning om 47% jämfört med början av året. Totalt 66% (76) av orderingången var hänförlig till marknader utanför Sverige. Försäljning och organisk tillväxt Försäljningsintäkterna för helåret uppgick till SEK 79 146 miljoner (63 751) och motsvarade en försäljningstillväxt om 24,1%, varav organisk försäljningstillväxt var 25,6%. Samtliga affärsområden och Combitech rapporterade försäljningstillväxt för helåret. Försäljningsintäkterna från internationella marknader ökade 24% och uppgick till SEK 46 637 miljoner (37 611), motsvarade 59% (59) av totala försäljningsintäkter. Bruttoresultat Bruttoresultatet ökade 26% till SEK 17 168 miljoner (13 663), till följd av ökade försäljningsvolymer och marginalförbättring. Bruttomarginalen ökade till 21,7% (21,4), drivet av högre marginaler i Aeronautics och Surveillance. Rörelseresultat Rörelseresultatet (EBIT) justerat för jämförelsestörande poster ökade 37% och uppgick till SEK 7 730 miljoner (5 662) med en justerad marginal om 9,8% (8,9). Rörelseresultatet och rörelsemarginalen förbättrades i alla affärsområden och förbättringen var särskilt stark i Dynamics och Surveillance. Jämförelsestörande poster under året inkluderade en realisationsvinst från avyttringen av Saab TransponderTech AB om SEK 336 miljoner. Finansnetto Finansnettot uppgick till SEK -47 miljoner (-373) varav SEK 52 miljoner (121) relaterade till räntenetto, SEK 258 miljoner (-266) relaterade till valutavinster/-förluster och SEK -200 miljoner (-159) relaterade till räntekostnad leasingskuld. Finansnettot hänförligt till pensioner uppgick till SEK -38 miljoner (-46) och övriga finansiella poster uppgick till SEK -119 miljoner (-23) och består av realiserade och orealiserade resultat på lång- och kortsiktiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter. Skatt Den effektiva skattesatsen under 2025 var 20,7 (20,4) procent. Aktuella och uppskjutna skatter uppgick till SEK -1 663 miljoner (-1 079). Ökningen i den effektiva skattesatsen var främst hänförlig till lägre utnyttjande av tidigare inte redovisade underskottsavdrag 2025 jämfört med 2024. Periodens resultat Resultat efter skatt för året ökade 51% till SEK 6 356 miljoner (4 210), motsvarande ett resultat per aktie efter utspädning om SEK 11,70 (7,74). Finansiell ställning Vid slutet av december 2025 hade Saab en nettolikviditet om SEK 3 989 miljoner jämfört med SEK 2 211 miljoner vid årets slut 2024. Nettolikviditet i relation till EBITDA var -0,4 (-0,3) vid slutet av perioden. Soliditeten var 35,0% (35,9). Kassaflöde Operationellt kassaflöde uppgick till SEK 5 273 miljoner (2 497), till följd av milstolpsbetalningar och förskott, delvis motverkade av ökade investeringar och ökade lagernivåer. Mål på medellång sikt Saabs mål på medellång sikt (2023-2027) består av mål för sammansatt årlig organisk försäljningstillväxt (CAGR), tillväxt i rörelseresultat och kassaflödeskonvertering: • Organisk försäljningstillväxt om ca 22% (CAGR)*. • Tillväxt i rörelseresultatet överstigande organisk försäljningstillväxt. • Kassaflödeskonvertering** om minst 60%, kumulativt för femårsperioden. *Basår för CAGR: 2022 **Definieras som operationellt kassaflöde dividerat med rörelseresultat ===== SIDA 150 ===== 1 5 0 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Räkningar och noter Resultaträkning, koncernen ............................................................... 151 T otalresultat, koncernen .....................................................................153 Finansiell ställning, koncernen .......................................................... 154 Förändring i eget kapital, koncernen .............................................. 156 Kassaflödesanalys, koncernen......................................................... 157 Resultaträkning, moderbolaget ........................................................ 158 T otalresultat, moderbolaget ..............................................................158 Balansräkning, moderbolaget ........................................................... 159 Förändring i eget kapital, moderbolaget ....................................... 160 Kassaflödesanalys, moderbolaget ................................................. 161 1 Redovisningsprinciper .............................................................. 162 2 Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper .......................................................... 163 3 Segmentrapportering ................................................................ 164 4 Försäljningsintäkter .................................................................... 166 5 Rörelsekostnader ........................................................................ 168 6 Övriga rörelseintäkter och kostnader .................................. 169 7 Statliga bidrag .............................................................................. 169 8 Anställda och ersättningar ...................................................... 170 9 Arvode och kostnadsersättning till revisorer .................... 176 10 Avskrivningar och nedskrivningar......................................... 176 11 Finansnetto ................................................................................... 177 12 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver ........... 178 13 Skatt ............................................................................................... 178 14 Resultat per aktie ........................................................................ 181 15 Immateriella anläggningstillgångar ....................................... 182 16 Materiella anläggningstillgångar ........................................... 184 17 Leasing ........................................................................................... 186 18 Biologiska tillgångar ................................................................... 187 19 Andelar i intresseföretag och joint ventures ..................... 188 20 Moderbolagets andelar i intresse företag och joint ventures ................................................................................ 188 21 Fordringar på koncernföretag ................................................ 189 22 Andra långfristiga värdepappers innehav ........................... 189 Räkningar Noter 23 Långfristiga fordringar och övriga fordringar ................... 190 24 Varulager ........................................................................................ 190 25 Kundfordringar ............................................................................. 191 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ............... 192 27 Likvida medel ................................................................................ 192 28 Eget kapital .................................................................................... 193 29 Räntebärande skulder, obligationer och andra skuldebrev ......................................................................... 194 30 Ersättningar efter avslutad anställning ............................... 195 31 Avsättningar .................................................................................. 198 32 Övriga skulder .............................................................................. 200 33 Upplupna kostnader och förut betalda intäkter ................ 201 34 Finansiell riskhantering och finansiella instrument ......... 201 35 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser .................... 209 36 Närstående .................................................................................... 209 37 Koncernföretag ............................................................................ 209 38 Kassaflödesanalys, tilläggsupplysningar ........................... 211 39 Rörelseförvärv .............................................................................. 213 40 Uppgifter om moderbolaget ................................................... 213 41 Jämförelsestörande poster .................................................... 213 42 I bokslutet använda valutakurser ........................................... 213 43 Nyckeltalsdefinitioner ................................................................ 214 44 Väsentliga händelser efter periodens slut ......................... 214 Innehåll ===== SIDA 151 ===== 1 5 1 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information MSEK Not 2025 2024 Försäljningsintäkter 4 79 146 63 751 Kostnad för sålda varor 5 -61 978 -50 088 Bruttoresultat 17 168 13 663 Övriga rörelseintäkter 6,41 538 301 Försäljningskostnader 5,41 -3 233 -3 099 Administrationskostnader 5 -2 785 -2 416 Forsknings- och utvecklingskostnader 5 -3 623 -2 809 Övriga rörelsekostnader 6 -135 -50 Andelar av intresseföretags och joint ventures resultat 19,41 136 72 Rörelseresultat 41 8 066 5 662 Finansiella intäkter 708 563 Finansiella kostnader -755 -936 Finansnetto 11 -47 -373 Resultat före skatt 8 019 5 289 Skatt 13 -1 663 -1 079 Årets resultat 6 356 4 210 Hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 6 314 4 171 Innehav utan bestämmande inflytande 42 39 Resultat per aktie före utspädning (SEK) 14 11,77 7,81 Resultat per aktie efter utspädning (SEK) 14 11,70 7,74 Räkningar Koncernens resultaträkning Orderläge Orderingången för helåret uppgick till MSEK 168 519 (96 798), motsvarande en ökning om 74 procent. Stora ordrar ökade 117 procent och uppgick till MSEK 106 571 (49 027), medelstora ordrar ökade 45 procent och uppgick till MSEK 41 613 (28 654) och små ordrar ökade 6 procent och uppgick till MSEK 20 335 (19 117). Tillväxten i orderingången var särskilt stark inom Aeronautics, Surveillance och Kockums under året. Orderstocken uppgick till MSEK 274 532, en ökning om 47 procent jämfört med MSEK 187 223 vid årets början. Totalt är 72 (72) procent av orderstocken hänförlig till internationella marknader. Orderstockens fördelning över år: 2026: SEK 74,8 miljarder 2027: SEK 77,8 miljarder 2028: SEK 53,0 miljarder 2029: SEK 33,2 miljarder Efter 2029: SEK 35,7 miljarder ===== SIDA 152 ===== 1 5 2 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Försäljnings intäkter per region MSEK 2025 2024 Sverige 32 509 26 140 Övriga Europa 20 392 15 829 Nordamerika 7 069 6 148 Central- och Sydamerika 3 439 4 556 Asien 5 856 5 329 Afrika 485 165 Australien etc. 3 038 3 375 Ej namngivet land 6 358 2 209 Summa 79 146 63 751 Försäljnings intäkter per marknadssegment MSEK 2025 2024 Militärt flyg 27 669 23 737 Land 25 309 18 476 Marin 20 839 16 854 Samhällssäkerhet 2 403 2 395 Kommersiellt flyg 1 491 1 125 Andra segment 1 435 1 164 Summa 79 146 63 751 Försäljningstillväxt MSEK 2025 2024 Organisk försäljnings tillväxt 25,6 23,4 Förvärv och avyttringar 0,0 0,2 Valutaeffekter avseende omräkning av utländska dotterföretag -1,5 -0,1 T otal försäljningstillväxt 24,1 23,5 Försäljningsintäkter Försäljningsintäkterna för helåret uppgick till MSEK 79 146 (63 751), motsvarande en försäljningstillväxt om 24,1 procent, varav en organisk försäljningstillväxt om 25,6 procent. Samtliga affärsområden och Combitech rapporterade tvåsiffrig försäljningstillväxt. Försäljningsintäkter från internationella marknader motsvarade 59 procent (59) av de totala försäljningsintäkterna. Av koncernens försäljningsintäkter avsåg 93 procent (92) den försvarsrelaterade marknaden. Resultat, marginal och lönsamhet Bruttoresultatet ökade med 26 procent och uppgick till 17 168 MSEK (13 663) till följd av ökade försäljningsvolymer och marginalförbättring. Bruttomarginalen ökade till 21,7 procent (21,4) drivet av högre marginaler i Aeronautics och Surveillance. Totala av- och nedskrivningar uppgick till 3 281 MSEK (2 740). Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar uppgick till 2 143 MSEK (1 782). De totala utgifterna för forskning och utveckling, vilka omfattar balanserade utvecklingsutgifter, forsknings- och utvecklingskostnader och kundfinansierade forsknings- och utvecklingsutgifter, uppgick till MSEK 12 555 (10 528), motsvarande cirka 16 procent (17) av försäljningsintäkterna. Av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar uppgick till 1 138 MSEK (958), varav avskrivningar på aktiverade utvecklingsutgifter uppgick till 725 MSEK (634). Forsknings- och utvecklingskostnader uppgick till MSEK 3 623 (2 809) efter ökning i de flesta affärsområdena. Resultatandelar i intresseföretag och joint ventures uppgick till MSEK 136 (72). Ökningen drevs av ett inte återkommande bidrag från minoritetsportföljen om MSEK 105 i det andra kvartalet 2025. EBITDA ökade med 35 procent och uppgick till MSEK 11 347 (8 402), med en EBITDA-marginal om 14,3 procent (13,2). Rörelseresultatet (EBIT) justerat för jämförelsestörande poster ökade med 37 procent och uppgick till MSEK 7 730 (5 662), med en EBIT-marginal om 9,8 procent (8,9). Rörelseresultatet var MSEK 8 066 (5 662) med en marginal på 10,2 procent (8,9). Rörelseresultatet och rörelsemarginalen förbättrades i alla affärsområden och förbättringen var särskilt stark i Dynamics och Surveillance. Aktuella och uppskjutna skatter uppgick 2025 till MSEK -1 663 (-1 079), motsvarande en effektiv skattesats om 20,7 procent (20,4). Ökningen i den effektiva skattesatsen var främst hänförlig till lägre utnyttjande av tidigare inte redovisade underskottsavdrag 2025 jämfört med 2024. ===== SIDA 153 ===== 1 5 3 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Totalresultat för koncernen MSEK 2025 2024 Årets resultat 6 356 4 210 Övrigt totalresultat: Poster som inte ska återföras i resultaträkningen: Omvärdering av nettopensionsförpliktelser 842 348 Skatt hänförlig till omvärdering av nettopensionsförpliktelser -174 -72 Omvärdering av egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat -152 1 371 Skatt hänförlig till egetkapitalinstrument klassificerade som redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat - -8 Summa 516 1 639 Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: Omräkningsdifferenser -1 081 486 Kassaflödessäkringar: Värdeförändring 2 994 -1 737 Upplösta mot resultaträkningen 556 -623 Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar -745 492 Räntebärande placeringar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat 20 2 Skatt hänförlig till räntebärande placeringar som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat -4 -1 Summa 1 740 -1 381 Årets övriga totalresultat 2 256 258 Årets totalresultat 8 612 4 468 varav moderbolagets aktieägares andel 8 603 4 408 varav innehav utan bestämmande inflytande 9 60 Finansnetto MSEK 2025 2024 Finansnetto hänförligt till pensioner -38 -46 Räntenetto 52 121 Valutavinster/-förluster 258 -266 Räntekostnad leasingskuld -200 -159 Övriga finansiella poster -119 -23 Summa -47 -373 Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat påverkades med MSEK 842 (348) före skatt av omvärdering av nettoavsättningar för pensioner, se not 30 för ytterligare information. Kassaflödessäkringar har påverkat årets total resultat med MSEK 3 550 före skatt (-2 360), se not 34 för mer information. Effekten före skatt om -152 (1 371) av omvärdering av egetkapitalinstrument var framförallt hänförlig till omvärdering av investeringen i Helsing GmbH. Finansnetto Finansnettot uppgick till MSEK -47 (-373). Ökningen jämfört med föregående år berodde främst på en förstärkning av den svenska kronan, vilket hade en gynnsam påverkan på valutasäkringar i tenderportföljen. Finansnetto hänförligt till pensioner är den finansiella kostnaden för nettopensionsskulden redovisad i balansräkningen. Se not 30 för mer information om förmånsbestämda pensionsplaner. Räntenetto avser ränta på likvida medel, lång- och kortfristiga placeringar och räntekostnader på kort- och långfristiga räntebärande skulder samt ränta på ränteswappar. Leasingskuldens ränta består av den räntedel som är hänförlig till leasingskulder som redovisas i balansräkningen. Övriga finansiella poster består av realiserade och orealiserade resultat avseende lång- och kortfristiga placeringar och derivat samt övriga valutaeffekter, till exempel förändringar av valutakurser för likvida medel i andra valutor än SEK. Minskningen jämfört med 2024 var främst hänförligt till omvärdering av aktier i en finansiell placering om MSEK -46, rapporterad i det tredje kvartalet 2025, och valutaeffekter. ===== SIDA 154 ===== 1 5 4 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Finansiell ställning för koncernen MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Immateriella anläggningstillgångar 15 12 585 12 998 Materiella anläggningstillgångar 16 16 882 12 484 Biologiska tillgångar 18 406 414 Nyttjanderättstillgångar 17 4 764 2 881 Andelar i intresseföretag och joint ventures 19 356 315 Finansiella placeringar 34 2 990 2 763 Långfristiga räntebärande placeringar 34 3 321 1 610 Långfristiga fordringar 23 410 435 Uppskjutna skattefordringar 13 412 521 Summa anläggningstillgångar 42 126 34 421 Omsättningstillgångar: Varulager 24 25 439 21 825 Derivat 34 2 484 930 Skattefordringar 247 250 Kundfordringar 25 13 713 11 334 Avtalstillgångar 4,25 18 475 14 323 Övriga fordringar 23 5 194 3 259 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 1 668 1 740 Kortfristiga placeringar 34 11 643 8 898 Likvida medel 27 3 715 2 843 Summa omsättningstillgångar 82 578 65 402 SUMMA TILLGÅNGAR 124 704 99 823 MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 28 Aktiekapital 2 174 2 174 Övrigt tillskjutet kapital 6 099 6 099 Andra reserver 1 952 195 Balanserade vinstmedel 33 111 27 035 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 43 336 35 503 Innehav utan bestämmande inflytande 340 309 Summa eget kapital 43 676 35 812 Skulder Långfristiga skulder: Långfristiga leasingskulder 17 4 198 2 337 Övriga långfristiga räntebärande skulder 29 8 475 7 128 Övriga skulder 32 176 136 Avsättningar för pensioner 30 383 1 387 Övriga avsättningar 31 2 035 2 238 Uppskjutna skatteskulder 13 2 017 1 070 Summa långfristiga skulder 17 284 14 296 Kortfristiga skulder: Kortfristiga leasingskulder 17 726 695 Övriga kortfristiga räntebärande skulder 29 1 310 224 Avtalsskulder 4 33 858 25 675 Leverantörsskulder 10 140 8 215 Derivat 34 559 2 444 Skatteskulder 1 080 536 Övriga skulder 32 1 856 1 190 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 12 197 9 700 Avsättningar 31 2 018 1 036 Summa kortfristiga skulder 63 744 49 715 Summa skulder 81 028 64 011 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 124 704 99 823 För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 35 . ===== SIDA 155 ===== 1 5 5 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Finansiell ställning för koncernen, forts. MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 NETTOLIKVIDITET/-SKULD Tillgångar Likvida medel 27 3 715 2 843 Kortfristiga placeringar 34 11 643 8 898 Summa likvida placeringar 15 358 11 741 Kortfristiga räntebärande fordringar 23 68 73 Långfristiga räntebärande fordringar 23 218 241 Långfristiga fordringar hänförliga till pensioner 23 76 79 Långfristiga räntebärande finansiella investeringar 34 3 321 1 610 Summa räntebärande tillgångar 19 041 13 744 Skulder Leasingskulder 17 4 924 3 032 Obligationer och andra skuldebrev 29 9 668 7 193 Skulder till intresseföretag och joint ventures 29 48 55 Övriga räntebärande skulder 29 69 104 Avsättningar för pensioner1) 30 343 1 149 Summa räntebärande skulder och avsättning för pensioner 15 052 11 533 Nettolikviditet (+) / nettoskuld (-) 3 989 2 211 1) Exklusive avsättning för pensioner hänförlig tillsärskild löneskatt. Den genomsnittliga nettolikviditeten/-skulden under 2025 uppgick till MSEK 1 552 (54). Nettolikviditeten/-skulden exklusive räntebärande fordringar, nettopensions förpliktelser och leasing skulder uppgick per den 31 december 2025 till MSEK 8 894 (5 999). Finansiell ställning Vid utgången av december 2025 hade Saab en nettolikviditet om MSEK 3 989, en ökning med MSEK 1 778 jämfört med årets slut 2024 då nettolikviditeten uppgick till MSEK 2 211. Nettoskuld i relation till EBITDA uppgick till -0,4 (-0,3) vid årets slut. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till MSEK 12 105 (6 732) Avtalstillgångar ökade med MSEK 4 152 och avtalsskulderna ökade med MSEK 8 183 jämfört med årets slut 2024. Varulagret ökade med MSEK 3 614 under året, främst inom Dynamics och Surveillance. Nettoavsättningen för pensioner, exklusive särskild löneskatt, uppgick till MSEK 267 per den 31 december 2025, jämfört med MSEK 1 070 vid årets slut 2024. Påverkan på nettoskulden om MSEK 803 var främst ett resultat av en positiv avkastning på pensionstillgångar och ökad diskonteringsränta. För mer information om Saabs förmånsbestämda pensionsplaner, se not 30. Materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 16 882 jämfört med MSEK 12 484 vid årets slut 2024. Nyttjanderättstillgångar redovisade i balansräkningen uppgick till MSEK 4 764 jämfört med MSEK 2 881 vid årets slut 2024. Finansiella placeringar ökade med MSEK 227 under året och uppgick till MSEK 2 990, jämfört med MSEK 2 763 vid årets slut 2024. Ökningen var framför allt hänförlig till ytterligare en investering i och omvärdering av andelar i Helsing GmbH. Omvärderingen av Helsing GmbH har redovisats i övrigt totalresultat. Under året gjordes nettoinvesteringar, vilka inkluderar kassaflödeseffekten från avyttring av materiella och immateriella tillgångar, om MSEK 7 187 (4 769). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 6 112 (4 012). Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 1 110 (827), av vilka MSEK 731 (530) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter. Investeringarna var främst hänförliga till utvecklingen av Gripen E/F. Per den 31 december 2025 uppgick lång- och kortfristiga räntebärande placeringar och likvida medel till MSEK 18 679, en ökning med MSEK 5 328 jämfört med årets slut 2024. Därtill hade koncernen outnyttjad revolverande kreditfacilitet uppgående till MSEK 6 000. I det fjärde kvartalet tog Saab upp en ny lånefacilitet med Nordiska investeringsbanken (NIB) om MSEK 1 200. Av detta belopp betalades MSEK 600 ut i december 2025 och resterande MSEK 600 ska betalas ut i januari 2026 Det sysselsatta kapitalet ökade med MSEK 11 383, från den 31 december 2024, till MSEK 58 728 vid utgången av året. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 16,5 procent (13,6) och avkastning på eget kapital till 16,0 procent (12,4). Utbetalning av utdelning till moderbolagets aktieägare har gjorts under året uppgående till MSEK 1 076 (856). ===== SIDA 156 ===== 1 5 6 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Förändring i eget kapital för koncernen Andra reserver MSEK Aktie kapital Övrigt tillskjutet kapital Säkrings- reserv Omräknings- reserv Balanserade vinstmedel Summa moder- bolagets aktie ägares andel Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående eget kapital 1 januari 2024 2 174 6 099 813 785 22 164 32 035 327 32 362 Årets totalresultat -1 868 465 5 811 4 408 60 4 468 Transaktioner med ägarna: Återköp av aktier genom aktieswap -318 -318 -318 Aktiesparprogram 235 235 235 Utdelning -856 -856 -79 -935 Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande -1 -1 1 0 Utgående eget kapital 31 december 2024 2 174 6 099 -1 055 1 250 27 035 35 503 309 35 812 Ingående eget kapital 1 januari 2025 2 174 6 099 -1 055 1 250 27 035 35 503 309 35 812 Årets totalresultat 2 805 -1 048 6 846 8 603 9 8 612 Transaktioner med ägarna: Erhållen utdelning på aktier i aktieswap 2 2 2 Aktiesparprogram 304 304 304 Utdelning -1 076 -1 076 -51 -1 127 Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande - - 73 73 Utgående eget kapital 31 december 2025 2 174 6 099 1 750 202 33 111 43 336 340 43 676 För definition av andra reserver, se not 28 . ===== SIDA 157 ===== 1 5 7 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Kassaflödesanalys för koncernen MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten: Resultat efter finansiella poster 8 019 5 289 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 38 4 725 3 369 Utdelning från intresseföretag och joint ventures 77 22 Betald inkomstskatt -1 036 -945 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 11 785 7 735 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: Avtalstillgångar och -skulder 3 800 7 218 Varulager -3 811 -4 890 Övriga rörelsefordringar -3 725 -5 464 Övriga rörelseskulder 4 860 3 589 Avsättningar -804 -1 456 Kassaflöde från den löpande verksamheten 12 105 6 732 Investeringsverksamheten: Aktiverade utvecklingsutgifter -731 -530 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -379 -297 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -6 112 -4 012 Avyttring av materiella och immateriella anläggningstillgångar 35 70 Förvärv och avyttring av kortfristiga placeringar -2 728 2 471 Förvärv av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures -2 207 -1 894 Förvärv av verksamheter 39 -60 -15 Avyttring av koncernföretag och andra verksamheter 38, 39 539 25 Kassaflöde från investeringsverksamheten -11 643 -4 182 Finansieringsverksamheten: Amortering av lån -173 -678 Amortering av leasingskulder -726 -690 Upptagande av lån 2 600 331 Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -1 076 -856 Utbetald utdelning till innehavare utan bestämmande inflytande -51 -41 T ransaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande 73 - Kassaflöde från finansieringsverksamheten 647 -1 934 ÅRETS KASSAFLÖDE 38 1 109 616 Likvida medel vid årets början 2 843 2 129 Valutakursdifferens i likvida medel -237 98 Likvida medel vid årets slut 27 3 715 2 843 Investeringar Kassaflödeseffekten av investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 6 112 (4 012). Investeringar i immateriella anläggnings- tillgångar uppgick till MSEK 1 110 (827), av vilka MSEK 731 (530) avsåg aktiverade utvecklingsutgifter och MSEK 379 (297) andra immateriella anläggningstillgångar. Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten exklusive skatter och andra finansiella poster ökade till MSEK 12 460 (7 266), se not 38 . Det operationella kassaflödet 2025 uppgick till MSEK 5 273 (2 497) Det operationella kassflödet definieras som kassaflöde från den löpande verksamheten samt förvärv och avyttringar av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Kassaflöde från den löpande verksamheten exkluderar skatter och andra finansiella poster men inkluderar amortering av leasingskulder. Fritt kassaflöde uppgick till MSEK 4 206 (993). Avyttringen av Saab TransponderTech AB hade en positiv effekt på det fria kassaflödet med MSEK 539. För mer detaljerad information om kassa flödet, se not 38. ===== SIDA 158 ===== 1 5 8 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Resultaträkning för moderbolaget Totalresultat för moderbolaget MSEK Not 2025 2024 Försäljningsintäkter 4 42 966 36 291 Kostnad för sålda varor -35 955 -30 454 Bruttoresultat 7 011 5 837 Försäljningskostnader -1 773 -1 628 Administrationskostnader -1 347 -1 057 Forsknings- och utvecklingskostnader -2 136 -1 587 Övriga rörelseintäkter 6 135 99 Övriga rörelsekostnader 6 -22 -15 Rörelseresultat 1,868 1 649 Resultat från finansiella poster: 11 Resultat från andelar i koncernföretag 1,950 2 333 Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures 53 -80 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 228 40 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 544 571 Räntekostnader och liknande resultatposter -441 -421 Resultat efter finansiella poster 4 202 4 092 Bokslutsdispositioner 12 -1 085 -824 Resultat före skatt 3 117 3 268 Skatt 13 -485 -703 Årets resultat 2 632 2 565 MSEK 2025 2024 Årets resultat 2 632 2 565 Övrigt totalresultat: Poster som senare kan återföras i resultaträkningen: Omräkningsdifferenser - - Årets övriga totalresultat - - Årets totalresultat 2 632 2 565 Försäljningsintäkter och resultat I moderbolaget ingår enheter inom affärsområdena Aeronautics, Surveillance, Dynamics samt en enhet inom Combitech. Dessutom ingår koncern staber och koncernsupport. ===== SIDA 159 ===== 1 5 9 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Balansräkning för moderbolaget MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 15 1 168 1 234 Materiella anläggningstillgångar 16 8 693 6 410 Finansiella anläggningstillgångar: Andelar i koncernföretag 37 7 311 7 044 Fordringar på koncernföretag 21 90 90 Andelar i intresseföretag och joint ventures 20 74 74 Fordringar på intresseföretag och joint ventures 21 155 164 Andra långfristiga värdepappersinnehav 22 5 129 3 038 Andra långfristiga fordringar 23 35 56 Uppskjuten skattefordran 13 705 479 Summa finansiella anläggningstillgångar 13 499 10 945 Summa anläggningstillgångar 23 360 18 589 Omsättningstillgångar Varulager 24 14 536 12 530 Kortfristiga fordringar: Kundfordringar 25 6 288 3 788 Fordringar på koncernföretag 6 320 6 550 Avtalstillgångar 16 059 10 454 Övriga fordringar 23 832 1 134 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 2 563 3 449 Summa kortfristiga fordringar 32 062 25 375 Kortfristiga placeringar 11 597 8 852 Kassa och bank 27 2 045 903 Summa omsättningstillgångar 60 240 47 660 SUMMA TILLGÅNGAR 83 600 66 249 Likviditet, finansiering, investeringar och antal anställda Moderbolagets nettoskuld uppgick till MSEK 2 243 per den 31 december 2025 jämfört med en nettolikviditet om MSEK 1 895 per den 31 december 2024. Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till MSEK 3 106 (1 712). Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till MSEK 346 (284). Vid periodens slut uppgick antalet anställda i moderbolaget till 13 959 jämfört med 12 250 personer vid årets början. MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 28 Bundet eget kapital: Aktiekapital 2 174 2 174 Uppskrivningsfond 625 631 Reservfond 543 543 Fritt eget kapital: Överkursfond 5 557 5 557 Balanserat resultat 9 070 7 268 Årets totalresultat 2 632 2 565 Summa eget kapital 20 601 18 738 Obeskattade reserver 12 5 835 4 750 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 30 151 189 Övriga avsättningar 31 1 965 1 795 Summa avsättningar 2 116 1 984 Skulder Obligationer och andra skuldebrev 29 9 664 7 187 Skulder till koncernföretag 15 393 8 883 Avtalsskulder 4 12 695 8 876 Leverantörsskulder 6 169 5 509 Skulder till intresseföretag och joint ventures 48 55 Skatteskulder 325 371 Övriga skulder 32 1 418 1 340 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 33 9 336 8 556 Summa skulder 55 048 40 777 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 83 600 66 249 För information om moderbolagets ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 35 . ===== SIDA 160 ===== 1 6 0 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Förändring i eget kapital för moderbolaget Bundet eget kapital Fritt eget kapital MSEK Aktie kapital Uppskriv nings- fond Reservfond Överkurs fond Balanserade vinstmedel Årets total resultat T otalt eget kapital Ingående eget kapital 1 januari 2024 2 174 637 543 5 557 8 199 - 17 110 Poster som redovisas direkt mot eget kapital: Förändring uppskrivningsfond -6 6 - Årets totalresultat 2 565 2 565 Transaktioner med ägarna: Återköp av aktier genom aktieswap -318 -318 Utdelning till ägarna -856 -856 Aktiesparprogram 235 235 Utgående eget kapital 31 december 2024 2 174 631 543 5 557 7 268 2 565 18 738 Ingående eget kapital 1 januari 2025 2 174 631 543 5 557 9 833 18 738 Poster som redovisas direkt mot eget kapital: Förändring uppskrivningsfond -6 6 - Årets totalresultat 2 632 2 632 Transaktioner med ägarna: Erhållen utdelning på aktier i aktieswap 2 2 Utdelning till ägarna -1 076 -1 076 Aktiesparprogram 304 304 Utgående eget kapital 31 december 2025 2 174 625 543 5 557 9 070 2 632 20,601 ===== SIDA 161 ===== 1 6 1 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Kassaflödesanalys för moderbolaget MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten: Resultat efter finansiella poster 4 203 4 092 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 38 700 -545 Betald inkomstskatt -757 -471 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 4 146 3 076 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital: Avtalstillgångar och -skulder -1 823 -647 Varulager -2 117 -1 858 Övriga rörelsefordringar -2 276 -1 317 Övriga rörelseskulder 2 115 2 919 Avsättningar -455 -1 307 Kassaflöde från den löpande verksamheten -410 866 Investeringsverksamheten: Lämnade/återbetalade aktieägartillskott -500 -772 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -346 -284 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 104 -1 684 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 8 20 Avyttring och förvärv av kortfristiga placeringar -2 729 2 473 Förvärv av finansiella tillgångar, intresseföretag och joint ventures -2 148 -1 874 Förvärv av verksamheter - -21 Avyttring av koncernföretag 233 61 Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 586 -2 081 Finansieringsverksamheten: Förändring av fordringar/skulder från koncernföretag 6 239 462 Upptagande av lån 2 600 7 Amortering av lån -127 -400 Utbetald utdelning till aktieägarna -1 076 -856 Erhållna koncernbidrag och utdelningar 2 502 2 152 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 10 138 1 365 ÅRETS KASSAFLÖDE 1 142 150 Likvida medel vid årets början 903 753 Likvida medel vid årets slut 27 2 045 903 ===== SIDA 162 ===== 1 6 2 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Noter Not 1. Redovisningsprinciper Verksamheten Saab AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Linköping. Bolagets B-aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm på listan för stora bolag. Verksamheten i Saab AB med koncernföretag, joint ventures och intresseföretag (gemensamt kallade Saab eller koncernen) är indelad i fyra affärsområden: Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Combitech rapporteras som ett av koncernens segment utanför affärsområdesstrukturen. Utöver dessa redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar och andra verksamheter inklusive UMS Skeldar och Saabs minoritetsportfölj. Verksamheten i respektive affärsområde och Combitech beskrivs i not 3 . Styrelsen och verkställande direktören har den 2 mars 2026 godkänt denna årsredovisning och koncernredovisning för publicering och den kommer att föreläggas årsstämman den 1 april 2026 för fastställande. Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Redovisningsstandarder utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Koncernredovisningen har även upprättats i enlighet med Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, som innehåller vissa ytterligare upplysningskrav för svenska koncernredovisningar upprättade i enlighet med IFRS. Årsredovisningen för Saab AB har upprättats enligt årsredovisningslagen, Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering RFR 2, Redovisning för juridiska personer och uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Skillnader mellan moderbolagets och koncernens tillämpade redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt i vissa fall på grund av gällande skatteregler. Väsentliga skillnader beskrivs nedan under ”Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper”. Förutsättningar vid upprättande av finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. De finansiella rapporterna presenteras i SEK. Samtliga belopp, om inte annat anges, är av rundade till närmaste miljontal. Upprättande av de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS förutsätter att styrelsen och företags - ledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Dessa bedömningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och kunskaper om den bransch som Saab verkar inom samt som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av bedömningarna och antagandena används sedan för att bestämma de redo visade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från dessa bedömningar och antaganden. Bedömningarna och antagandena ses över regelbundet och effekten av förändrade bedömningar redovisas i resultaträkningen såvida inte posten som är föremål för bedömningen redovisas i övrigt totalresultat. Bedömningar gjorda av styrelsen och företagsledningen vid tillämpningen av redovisningsprinciper enligt IFRS som kan ha en betydande inverkan på de finansiella rapporterna samt bedömningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2 . De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen samt de redovisningsprinciper beträffande väsentliga resultat- och balansposter som anges under respektive notupplysning har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernredovisningen har upprättats med anskaffningsvärde som värderingsgrund om inte annat framgår nedan och i redovisningsprinciperna i respektive not. Tillämpning av nya och ändrade redovisningsregler Ett antal ändringar och tolkningar av befintliga redovisningsstandarder har trätt i kraft under året. Ingen av dessa har haft någon väsentlig inverkan på koncernen. Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt i kraft IASB har utfärdat IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements vilken ska tillämpas från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare. Även om IFRS 18 inte kommer att påverka redovisning och värdering har Saab under 2025 arbetat med ett projekt för att utvärdera effekterna på presentation och upplysningar. Detta inkluderar presentation av resultaträkningen där t.ex. definitionen av rörelseresultat kan komma att förändras. IFRS 18 introducerar tre nya kategorier för resultaträkningen; rörelse-, investerings- och finansieringsverksamheten. Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures kommer under IFRS 18 att redovisas i den nya investeringskategorin, istället för i rörelseresultatet. Dessutom kommer finansnettot att till stor del delas upp mellan investerings- och finansieringskategorierna. Utöver IFRS 18 har IASB givit ut ett antal ändringar och standarder som ännu ej trätt i kraft. Ingen av dessa väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. Klassificering av tillgångar och skulder Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i huvudsak av belopp som kan återvinnas respektive ska betalas inom tolv månader räknat från balans dagen. Övriga tillgångar och skulder redovisas som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder. Konsolideringsprinciper Koncernföretag Företag eller rörelser som förvärvas (rörelseförvärv) redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att ett rörelseförvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar rörelsens tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. Anskaffnings värdet utgörs av summan av det verkliga värdet av vad som erläggs kontant vid förvärvstidpunkten, via övertagande av skulder eller egna emitterade aktier. Villkorade köpeskillingar inkluderas i anskaffningsvärdet och redovisas till deras verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande effekter av omvärderingar av villkorade köpeskillingar redovisas i resultaträkningen. Förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder redovisas initialt till deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Undantag för denna princip görs för förvärvade skatte - fordringar/-skulder, ersättningar till anställda, aktiebaserade ersättningar och tillgångar som innehas för försäljning, vilka värderas i enlighet med de principer som beskrivs under respektive notupplysning. Undantag görs även för gottgörelse tillgångar och återköpta rättigheter. Gottgörelsetillgångar värderas enligt samma princip som den gottgjorda posten. Återköpta rättigheter värderas baserat på den återstående kontraktstiden oavsett om andra marknadsaktörer skulle beakta möjligheter till kontraktsförlängning vid värderingen. Redovisad goodwill utgörs av skillnaden mellan å ena sidan anskaffningsvärdet för koncernföretagsandelarna, värdet på innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen ===== SIDA 163 ===== 1 6 3 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information och det verkliga värdet av tidigare ägd andel och å andra sidan det redovisade värdet i förvärvsanalysen av förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas vid förvärvstidpunkten antingen till dess verkliga värde eller till dess proportionella andel av det redovisade värdet av den förvärvade rörelsens identifierade tillgångar och skulder. Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner mellan ägarna i eget kapital. Omräkning av verksamheters finansiella rapporter till SEK Tillgångar och skulder i verksamheter med annan funktionell valuta än SEK räknas om till SEK till den valutakurs som råder på balansdagen medan intäkter och kostnader räknas om till SEK till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning redovisas i övrigt totalresultat. Beloppet särredo visas som omräkningsreserv i eget kapital. Väsentliga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget följer samma redovisningsprinciper som koncernen med följande undantag. Rörelseförvärv Transaktionskostnader inkluderas i anskaffningsvärdet vid förvärv av verksam heter. Intresseföretag och joint ventures Andelar i intresseföretag respektive joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar. Immateriella anläggningstillgångar Samtliga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas med eventuellt tillägg för uppskrivningar. Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder Moderbolaget redovisar inte leasingavtal i balansräkningen som nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden i enlighet med undantaget från IFRS 16 som finns i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Finansiella tillgångar och skulder och andra finansiella instrument Moderbolaget tillämpar inte IFRS 9 fullt ut utan reglerna för redovisning av finansiella instrument med utgångspunkt i anskaffningsvärden i RFR 2. Detta innebär bland annat att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Om skäl för eventuell nedskrivning upphör återförs nedskrivningen. Derivat och säkringsredovisning Derivat som ej klassificeras som säkringsinstrument värderas i moderbolaget enligt lägsta värdets princip. För derivat som klassificeras som säkringsinstrument styrs redovisningen av den säkrade posten vilket innebär att derivatet behandlas som en off-balance-post tills dess att den säkrade transaktionen har inträffat. Ersättningar till anställda Moderbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Obeskattade reserver De belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden som en del av de obeskattade reserverna. Koncernbidrag och aktieägartillskott Erhållna koncernbidrag redovisas i resultaträkningen inom finansnettot. Lämnade koncernbidrag aktiveras i aktier och andelar i moderbolaget. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Not 2. Bedömningar vid tillämpning av redovisningsprinciper Styrelsen och företagsledningen har tillsammans identifierat nedanstående områden där uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av redovisnings principerna kan ha en betydande inverkan på redo - visningen av koncernens resultat och finansiella ställning samt som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande finansiella rapporter. Utvecklingen inom dessa områden följs löpande av företagsledningen och styrelsens revisionsutskott. Osäkerheter i uppskattningar och bedömningar Långa kundkontrakt En majoritet av alla långa kundkontrakt innehåller betydande utvecklingsdelar vilka är förknippade med risker. Innan ett avtal tecknas med kund om leverans av produkt eller tjänst görs alltid en grundlig analys av förutsättningarna och riskerna för leverans genom en inom Saab etablerad projektstyrningsprocess. I genomförandefasen görs sedan kontinuerliga genomgångar av arbetet i projektet enligt samma process. En viktig del är att identifiera risker, bedöma dessa och de åtgärder som görs för att mitigera riskerna, med hjälp av en riskbedömningsmetod. Koncernen tillämpar vinstavräkning över tid för långa kundkontrakt. Bedömning av totalkostnader inklusive bedömningen av tekniska och kommersiella risker är kritiskt vid successiv vinstavräkning. Ändrade bedömningar av projektens totalkostnader får retroaktiva effekter som påverkar intäkts- och resultatavräkning. Saab har de senaste åren bedrivit flera större kundprojekt som befinner sig i utvecklingsfas, vilket innebär en större osäkerhet i risker avseende resultatavräkning och totalkostnad. Som en del av den löpande verksamheten ingår att se över risker i projekt och totalkostnadsprognoser. Denna översyn resulterar också i korrigeringar av projektkalkyler, såväl positiva som negativa. Redo visningen av långa kundkontrakt påverkar även balansposter såsom avtalstillgångar och avtalsskulder, kundfordringar, varulager och avsättning för förlustkontrakt. Leverans enligt projektplan och av milstolpar är viktigt för kassaflödet då betalning sker vid uppnådda milstolpar eller leveranser i projekt. För mer information om långa kundkontrakt, se not 4. Återvinning av värdet på utvecklingsutgifter Koncernen har investerat betydande belopp i forskning och utveckling. De redo visade beloppen i rapporten över finansiell ställning avser i huvudsak utvecklings projekt avseende den nya versionen av Gripen. Under 2025 blev den aktiverade utvecklingsutgiften hänförlig till det flygburna övervakningssystemet GlobalEye helt avskriven. Aktiverade utvecklingsutgifter uppgår till MSEK 5 972 (6 052). Redovisningen av utvecklingsutgifter som tillgång i rapporten över finansiell ställning kräver att bedömningar görs att produkten i framtiden förväntas bli tekniskt och kommersiellt användbar samt att framtida ekonomiska fördelar är troliga. Avskrivning av aktiverade utvecklingsutgifter sker linjärt över en bedömd nyttjandeperiod på maximalt 15 år. De redovisade värdena för aktiverade utvecklingskostnader prövas vid varje rapporttillfälle för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För tillgångar som är under upparbetning beräknas tillgångens återvinningsvärde årligen oavsett om indikation på nedskrivningsbehov har identifierats eller inte. För mer information, se not 15 . Nedskrivningsprövning av goodwill Vid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedömning av eventuellt nedskrivningsbehov på goodwill, har antaganden gjorts avseende beräkning av nyttjandevärden som bygger på diskonterade kassaflödesprognoser. En väsentlig avvikelse av förutsättningarna kan medföra nedskrivningsbehov av goodwill. Redovisat värde på goodwill uppgår till MSEK 5 289 (5 572), se vidare not 15. Saab har utfört scenarioanalyser och stresstestat beräkningarna av återvinningsvärde genom negativa justeringar av antagna nyckelbedömningar såsom tillväxttakt och resultatnivå under prognosperioden och i terminalvärdet. Dessa stresstester har inte lett till något identifierat nedskrivningsbehov. ===== SIDA 164 ===== 1 6 4 SAAB ÅRSREDOVISNING 2025 FINANSIELLA RAPPORTER Saab i korthet Marknad och trender Vår strategi Affärsområden Risker och osäkerheter Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiella rapporter Finansiell översikt Räkningar och noter Utdelningsmotivering Förslag till vinstdisposition Styrelsens undertecknande Revisionsberättelse Övrig information Pensioner Inom Saab finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgifts bestämda planer. Förmånsbestämda planer innebär att ersättning efter avslutad anställning utgår med en procentuell andel av lönen. Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser uppgår till MSEK 10 876 (10 969). Värdet av pensionsförpliktelsen bestäms genom ett antal aktuariella antaganden, vilket innebär att förpliktelsen kan öka eller minska väsentligt om de aktuariella antagandena förändras. Under 2025 har förändringar i aktuariella antaganden avseende diskonteringsränta och erfarenhet påverkat den förmåns bestämda pensionsförpliktelsen. Förändringar av aktuariella vinster och förluster påverkar direkt pensionsåtagandet och därmed koncernens finansiella ställning, se vidare not 30. Not 3. Segmentrapportering Rörelsesegment Saab är ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och samhällssäkerhet. Verksamheten omfattar framförallt väl avgränsade områden inom försvarselektronik, avancerade vapensystem, ledningssystem och navala system samt militärt och civilt flyg. Saab är också verksamt inom teknisk tjänsteproduktion och underhåll. Saab har en stark ställning i Sverige och huvuddelen av försäljningsintäkterna genereras i Europa. Dessutom har Saab en lokal närvaro i Australien, Brasilien, Sydafrika, USA och i andra utvalda länder. Segmentinformation presenteras baserat på företagsledningens perspektiv och rörelsesegment identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högsta verkställande beslutsfattare. Saab har identifierat koncernchefen som dess högsta verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denna för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den segmentinformation som presenteras. Uppföljning av segmenten sker på rörelseresultatsnivå. I segmentsredovisningen redovisas samtliga leasingavtal som kostnad linjärt över leasingperioden. Utöver IFRS 16 så överensstämmer i allt väsentligt de rapporterbara segmentens redovisningsprinciper med de principer som tillämpas av koncernen i dess helhet. Försäljning av varor och tjänster mellan segmenten sker till marknads mässiga villkor. Saabs verksamhets- och ledningsstruktur är uppdelad i fyra affärsområden, vilka också är rörelsesegment: Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Utöver dessa redovisas även Combitech som ett rörelsesegment skilt från affärsområdesstrukturen inom Saabkoncernen. Rörelsesegmenten beskrivs nedan. Utöver de fem rörelsesegmenten redovisas även Corporate, som omfattar koncernstaber, koncernavdelningar samt övriga operativa verksamheter som inte är kärnverksamhet. Aeronautics Aeronautics är en världsledande tillverkare av innovativa flygsystem och bedriver utveckling av produkter inom militär flygteknik. Här utförs även långsiktiga framtidsstudier kring såväl bemannade som obemannade flygplan. Detta som förberedelse för nya flygsystem och vidareutveckling av befintliga produkter. Dynamics Dynamics erbjuder en marknadsledande produktportfölj med understödsvapen, missilsystem, träningssystem och signaturhanteringssystem till försvarsmakter världen över, samt därtill relaterade militära och civila nischprodukter. Surveillance Surveillance levererar effektiva lösningar för säkerhet och trygghet, för övervakning och beslutsstöd och för att upptäcka, lokalisera och skydda mot olika typer av hot. Produktportföljen omfattar flygburna, landbaserade och marina radar-, signal spanings- och självskyddssystem samt ledningssystem för marin, flygvapen och armé. Kockums Kockums utvecklar, levererar och underhåller lösningar i världsklass för naval miljö. I portföljen finns ubåtar med Stirlingsystem för luftoberoende framdrivning, ytstridsfartyg, minröjningsfartyg, autonoma farkoster, torpeder samt obemannade undervattensfarkoster. Kockums unika kompetens ligger inom signaturanpassning, stöthållfasthet och avancerad smygteknik. Combitech Combitech är ett fristående dotterbolag till Saab och rapporteras som ett rörelsesegment skilt från affärsområdesstrukturen inom Saabkoncernen. Combitech är ett av Sveriges största teknikkonsultbolag som genom att kombinera teknik med spetskompetens skapar anpassade lösningar som utvecklar kundens verksamhet. Combitech är verksamt inom flygindustri, försvarsindustri, telekom samt övrig industri och offentlig sektor. Combitech erbjuder tjänster inom systemutveckling, systemintegration, informationssäkerhet, systemsäkerhet, kommunikation, mekanik, teknisk produktinformation och logistik. Information om större kunder Under 2025 hade Saab en kund som enskilt svarade för 10 procent eller mer av koncernens försäljningsintäkter. Svenska försvaret är kund till samtliga affärsområden och de totala intäkterna uppgick till MSEK 28 787 (22 795) vilket motsvarade 36 procent (36) av de totala försäljningsintäkterna. Information om geografiska områden Extern försäljning fördelas till den marknad där kunden hör hemma medan anläggningstillgångar fördelas till den marknad där tillgången är geografiskt placerad. ===== SIDA 165 =====