FULLTEXT DEL 3 AV 4
Årsredovisning 2025
kycklingens hälsa och tillväxt under resten av livet. Bra val av föräldradjur och rätt hantering av befruktade ägg under inkubationstiden ger kycklingar som är starka och friska redan från starten. En viktig del av samarbetet med uppfödarna är sammansättningen av foder. Näringsinnehåll och kvalitet har stor påverkan på både kycklingens hälsa och hur effektiv foderanvändningen blir. Eftersom kycklingar är bra på att omvandla foder till kött, är fodereffektiviteten en direkt indikator på fodrets kvalitet, och på hur väl kycklingarna tas omhand. Allt foder tas fram med noggrant utvalda råvaror, där vete och soja är stora komponenter. Den irländska verksamheten har egen foderexpertis och lokal foderkvarn, i övriga länder sker samarbete med externa foderleverantörer, som de externa uppfödarna köper in foder från. Användning av foder där genmodifierade organismer (GMO), i detta fall soja och majs, förekommer är omdiskuterad inom hela jordbruksnäringen. Scandi Standard har valt att utgå ifrån lokala förutsättningar och kundkrav och ställer i nuläget krav på foder fritt från GMO i Sverige och Norge, samt för ekologisk kyckling i Danmark. Under 2021 etablerade Scandi Standard ett Centre of Excellence med syfte att utveckla kunskap, arbetssätt och processer kring djurvälfärd och kycklinguppfödning samt sprida det i vår värdekedja och till uppfödarna. Under det första året låg fokus fram förallt på att utveckla ett foder med lägre klimatpåverkan, med lokala foderråvaror som kan ersätta en betydande del av sojaproteinet i fodret. Under 2022 och 2023 har det nya fodret testats i både Finland och Sverige med lovande resultat. Under 2024 och 2025 har tester fortsatt i olika omfattning i Finland, Danmark och Irland. Huvudfokus för Centre of Excellence under har varit att driva Scandi Chicken Quality Program. Det är ett resultatbaserat förbättringsprogram för att höja kvaliteten på de kycklingar som levereras från Scandi Standards kontraktsuppfödare. Varje uppfödare mäts på elva nyckeltal kopplade till prestanda inom djurvälfärd, kvalitet, livsmedels säkerhet och produktivitet. Detta ger en tydlig bild över hur varje uppfödningsstall hos Scandi Standards uppfödare presterar. Baserat på resultaten tar Scandi Standard i samverkan med uppfödaren fram anpassade åtgärdspaket för de lägst presterande stallen. Syftet är att lyfta verksamheten systematiskt och kontinuerligt, genom att sätta in konkreta åtgärder där de gör som mest nytta. Programmet har hittills implementerats i Irland, Finland och Danmark och målsättningen är att det ska implementeras i hela koncernen. Detta gynnar såväl kycklingar och uppfödare som Scandi Standard, och i slut- ändan även konsumenten. Inga betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter krävs för att uppfylla åtgärderna som ska vara genomförda senast målåret 2030. Etik vid transport och slakt Djuretik har hög prioritet vid transport och slakt av kycklingarna. För att få till en lugn miljö sker hämtning innan slakt med utbildad personal och anpassade fordon. I länder med kallt klimat används bilar med temperaturstyrd ventila- tion. Eftersom slaktfågelupp födarna generellt finns nära produktionsanlägg- ningarna kan transporterna hållas korta. Genomsnittligt transportavstånd viktat mot fågelvolym i koncernens länder är 93 kilometer, en sträcka som tar 1-2 timmar och ligger väl under den lagstadgade maxtiden som exempelvis i Sverige är åtta timmar. Transporttider och ankomsttider planeras och registreras för att säker ställa att alla kycklingar hanteras inom fastställda tidsramar och slakt sker alltid samma dag som transporten. Vid ankomst inspekteras kycklingarna både av Scandi Standards egen personal och av oberoende veterinär. Vingarna kontrolleras som indikator på hur väl lastningen skötts och ving skador följs upp systematiskt för att öka djurvälfärden men även säkerställa att så stor del som möjligt av kycklingen kan användas till matproduktion. Alla kycklingar bedövas före slakt. Inom Scandi Standard används bedövning i kontrollerad atmosfär (CAS) på de flesta produktions- Danmark – jämförelse mellan konventionell och långsamtväxande kyckling Mortalitet uppfödning (%) Fotpoäng Foder- effektivitet (FCR) Konventionell 4,1 1,5 1,47 Långsamtväxande 3,6 0,2 1,61 I tabellen presenteras en jämförelse mellan konventionell (Ross308) och långsamtväxande (Rustic Gold) slaktkyckling. Den rapporterade datan relaterar till Scandi Standards danska verksamheten under 2025, där båda hybriderna har producerats i stor skala under jämförbara förhållanden. Resultatet visar mycket små skillnader i dödlighet och fotpoäng. Antibiotikaanvändning (% behandlade flockar) Mål 2030 2025 2024 (Basår) 2021 Scandi Standard <1% 7,6% 4,4% 5,2% Danmark 0,7% 0,4% 0,1% Finland 0,0% 0,0% 0,0% Irland 18,2% 14,3% 18,1% Litauen 51,7% n/a n/a Norge 0,0% 0,0% 0,0% Sverige 0,7% 0,2% 0,7% Djurvälfärds- indikatorer Mål 2030 2025 2024 (Basår) 2021 Djurvälfärdsindikator (fotpoäng) <5,0 7,7 6,5 9,3 Fodereffektivitet, FCR kg foder/kg levande vikt 1,49 1,49 1,52 Mortalitet uppfödning <3,5% 3,9% 3,8% 3,6% Mortalitet transport (DOA) <0,13% 0,13% 0,10% 0,10% Fodereffektivitet i tabellen avser konventionell (Ross 308) slaktkyckling. anläggningar, samt elektrisk bedövning i Danmark och Litauen. CAS har flera fördelar sett till både djurvälfärd och köttkvalitet. Systematiskt arbete för att minska antibiotikaanvändningen Med växande antibiotikaresistens som en stor global hälsoutmaning ser vi att Scandi Standard har en viktig roll för att minimera användningen av antibiotika i livsmedelsproduktion, särskilt vid förvärv och integration av utomnordiska verksamheter i koncernen. Scandi Standards policy gällande användning av antibiotika och andra typer av läkemedel är mycket strikt. I enlighet med nord- isk lagstiftning används inte antibiotika i förebyggande syfte i upp födningen, till skillnad från många andra länder. Endast sjuka djur får behandlas, efter beslut av veterinär. Antibiotikaanvändningen hos de nordiska uppfödarna är också mycket låg, nära noll, vilket är ett tecken på god djurhållning. Utbrott av fågelinfluensa Fågelinfluensa är en virussjukdom bland vilda fåglar som kan spridas till tamfåglar, utbrott kan då drabba ägg och kyckling producenter. Viruset anses dock inte orsaka några allvarligare symtom hos människor och konsumenter behöver inte känna oro gällande huruvida kycklingprodukter är säkra att äta. Utbrott av fågelinfluensa leder till omfattande nedstängningar för att hindra bredare spridning till nya flockar. Under året skedde ett utbrott av fågelinflu- ensa på en kontrakterad föräldradjursgård i Sverige. Scandi Standards team i respektive land samarbetar nära med berörda uppfödare och relevanta myndigheter för att se till att rätt åtgärder vidtas om utbrott sker. Det handlar bland annat om att upprätta zonsystem som säkerställer smittskyddet och undviker att upp födare och kycklingnäring drabbas hårdare än nödvändigt. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 87OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 88 ===== MÅL Målen för 2030 grundar sig i Scandi Standards djurvälfärds- och antibiotika- policyn. Genom en intern intressentdialog med representanter som har god kännedom om djurvälfärd och interna proxys har målen fastställts. Målen omfattar både den egna verksamheten och tidigare led i värdekedjan, i detta fall de kontrakterade gårdarna. Genom målmedvetet arbete har användningen av antibiotika minskat kraftigt även i vår irländska verksamhet, från cirka 70 procent när bolaget förvärvades 2017 till 18,2 procent 2025. Resultatet försämrades tillfälligt under 2022, men har sedan andra halvåret 2023 vänt till- baka mot en positiv trend och är nu tillbaka på samma låga nivåer som innan 2022. Detta är en konsekvens av ett disciplinerat arbete där man arbetar med kvaliteten på den dagsgamla kycklingen såväl som att stärka förutsättningarna för kycklingarna under de första 48 timmarna i uppfödningsstallet, exem- pelvis genom att optimera ströbädden. Arbetet fortsätter med att minimera antibiotikaanvändningen i den irländska verksamheten och det långsiktiga koncernmålet är att andelen antibiotikabehandlade flockar ska vara lägre än en procent 2030, samt att fotpoängen ska vara under fem. I den litauiska siffran ingår både kycklingar som slaktats vid bolagets eget slakteri i Joniŝkis och kycklingar som säljs externt. Kvaliteten på dagsgamla kycklingar skiljer sig mellan de två populationerna, vilket bidrar till en högre användning av antibiotika hänförlig till kycklingar som säljs externt. Antibiotikaanvändningen uppgick till 10,2 procent för kycklingar som slaktades i Joniŝkis och 100 procent för externt sålda kycklingar. Det finns inga underliggande antaganden som ligger till grund för målen och det har inte skett några förändringar i metod, mätprinciper eller kring dess omfattning under rapporteringsperioden. Målen är inte vetenskapligt baserade utan utgår från följande rapporterings- principer används för egna upplysningar avseende djurvälfärd. MÅTT G1 DJURVÄLFÄRD REDOVISNINGSPRINCIPER Antibiotikaanvändning Mäts som andel behandlade flockar. Fotpoäng Fotpoäng är ett ledande mått på djurvälfärd, som mäts manuellt på 100 slump- mässigt utvalda fåglar per flock, vid ankomst till slakteriet. Fötterna poängsätts med 0, 1 eller 2 där varje poäng har en viktning på 0, 0,5 respektive 2. Antalet fåglar i varje kategori multipliceras med viktningen och summeras samt multipliceras med 100 och divideras med totalt antal bedömda fåglar. Detta medför en skala på 0-200 där ett lägre värde indikerar bättre djurvälfärd. Resultatet viktas mot fågelkvantiteten per land. Fodereffektivitet Beräknas genom att dividera den mängd foder som krävs för att producera den accepterade mängden levande vikt med den accepterade levande vikten och är viktad mot fågelkvantiteten per land. Mortalitet Mortalitet i uppfödning samt i transport mäts som andelen fåglar som inte överlever uppfödningen eller transporten och är viktad mot fågelkvantiteten per land. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 88OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 89 ===== Hållbarhetsnoter Taxonomi UPPL YSNINGAR ENLIGT ARTIKEL 8 I FÖRORDNING (EU) 2020/852 (TAXONOMIFÖRORDNINGEN) Räkenskapsår 2025 Andel av verksam- heten som omfattas av taxonomin Verk- samheter som är för- enliga med taxonomi- kraven Andel av verksamheter som är förenlig med taxonomi- kraven Uppdelning av miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av möjlig- görande verksamhet Andel av omställnings- verksamhet Icke-bedömda verksam- heter som anses vara icke- väsentliga Verksamheter som är förenliga med taxonomi- kraven under föregående räken- skapsår 2024 Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomi- kraven under föregående räken- skapsår 2024 Central resultatindikator Totalt Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föro- reningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK % Omsättning 14 105 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0% Kapitalutgifter 861 0,0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 8,9% 0 0% Driftsutgifter 347 11,8% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0 0% Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar år 2025 (sammanfattade centrala resultatindikatorer). Driftsutgifter 2025 Centrala resultat- indikatorer som omfattas av taxonomi- kraven (andel av omsätt- ning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin) Centrala resultat- indikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning/kapitalut- gifter/driftsutgifter) Centrala resultat- indikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel av taxonomiförenlig omsättning, kapitalut- gifter och driftsutgifter) Uppdelning av miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställnings- verksamhet Andel som är förenlig med taxonomi- kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Ekonomiska verksamheter Kod Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föro- reningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) % MSEK % % % % % % % (E where applicable) (T where applicable) % Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 CE 3.2 11,8% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Summan av förenligheten per mål 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Totala driftsutgifter 11,8% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning efter verksamhet). Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 89OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 90 ===== Policy Policyns huvudsakliga innehåll Policyns omfattning Högsta ansvarig Relevanta tredjepartsstandarder Beaktning av intressenter ESRS standard Uppförandekod Uppförandekoden beskriver förhållningssätt och riktlinjer för miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande. Den egna verksamheten och den egna arbetskraften. Styrelsen International Labour Organization, ILO:s kärnkonventioner, FN:s Global Compact, OECD:s principer för multi-nationella bolag, FN:s principer för företagande och mänskliga rättigheter. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S1, G1, E1–E5 Leverantörs- uppförandekod Uppförandekoden för leverantörer beskriver det förhållningssätt och de riktlinjerna för miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande som Scandi Standard förväntar sig av sina leverantörer. Värdekedjan i tidigare led. Styrelsen ILO:s kärnkonventioner. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S2, S3, G1 Miljöpolicy Policyn syftar till att reglera hur Scandi Standard arbetar med miljöfrågor och beskriver väsentliga områden såsom klimatförändringar, föroreningar, vattenresurser och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem, samt resursanvändning och cirkulär ekonomi. Den egna verksamheten samt värdekedjan i tidigare led. Styrelsen Certifieringar för ansvarsfull produktion av soja, inklusive Round Table for Responsible Soy (RTRS) och ProTerra, Greenhouse Gas Protocol Accounting and Reporting standard, Science Based Targets initiative (SBTi), ISO14001. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. E1–E5 Djurvälfärds- policy Policyn beskriver hur vi arbetar med djurvälfärd, inklusive frågor som uppfödarkompetens och engagemang, kvaliteten på nykläckta kycklingar, foderkvalitet, stallmiljö, möjlighet till naturligt beteende, uppfödning, lastning och transport samt bedövning och slakt. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare led. Styrelsen De fem friheterna för djurvälfärd. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. G1 Antibiotika- policy Policyn beskriver Scandi Standards riktlinjer för användning av antibiotika i djuruppfödning. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare led. Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. G1 Group Clean Label Policy Riktlinjer för hela verksamheten gällande tillsatser och näringsinnehåll i våra produkter samt produktutveckling. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led. Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S4 Kvalitets- och livsmedels- säkerhetspolicy Policyn specificerar fokusområden för kvalitet och livsmedelssäkerhet i den egna verksamheten och för slutkonsumenter av Scandi Standards produkter. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led. Styrelsen BRC, IFS och FSSC. Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S4 Visselblåsar- policy Processen för visselblåsning. Den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare och senare led. Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. G1 Policy för hälsa och säkerhet Policyn beskriver ansvar och åtaganden på arbetsplatsen för hälsa och säkerhet. Den egna verksamheten. Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. S1 Policyn mot korrup- tion och mutor Policyn beskriver ansvar och åtaganden kopplat till korruption och mutor Den egna verksamheten Styrelsen Beaktade intressenter redovisas på sidan 57. G1 Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 90OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 91 ===== Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Totala utsläpp (ton CO2e) Förändring Utsläpp Energi och industri (ton CO2e) Utsläpp FLAG (ton CO2e) Landanvändning Landförändring (Basår) 2021 2024 2025 2024-2025 (Basår) 2021 2024 2025 (Basår) 2021 2024 2025 (Basår) 2021 2024 2025 Scope 1 Flyktiga utsläpp 4 392 4 963 5 067 2% 4 392 4 963 5 067 – – – – – – Mobila utsläpp 2 296 2 318 3 275 41% 2 296 2 318 3 098 – – 177 – – – Stationär förbränning 11 700 11 426 13 161 15% 11 700 11 426 11 489 – – 1 672 – – – Landanvändning 427 494 2 087 322% – – – 427 494 2 087 – – – Totalt Scope 1 18 815 19 201 23 590 23% 18 388 18 706 19 654 427 494 3 936 – – – Scope 2 Elektricitet (platsbaserad) 12 148 12 041 9 782 –19% 12 148 12 041 9 782 – – – – – – Elektricitet (marknadsbaserad) – – 4 849 – – – 4 849 – – – – – – Fjärrvärme (platsbaserad) 981 716 264 –63% 981 716 264 – – – – – – Fjärrvärme (marknadsbaserad) 981 716 264 –63% 981 716 264 – – – – – – Totalt Scope 2 (platsbaserad) 13 129 12 757 10 046 –21% 13 129 12 757 10 046 – – – – – – Totalt Scope 2 (marknadsbaserad) 981 716 5 114 614% 981 716 5 114 – – – – – – Totalt Scope 1 och 2 (platsbaserad) 31 944 31 957 33 636 5% 31 518 31 463 29 700 427 494 3 936 – – – Totalt Scope 1 och 2 (marknadsbaserad) 19 796 19 917 28 704 44% 19 369 19 422 24 767 427 494 3 936 – – – Scope 3 Kategori 1 – Köpta varor och tjänster 899 849 859 800 949 308 10% 87 642 84 723 85 644 411 245 391 434 262 038 400 962 383 643 601 626 Kategori 2 – Kapitalvaror 12 382 14 114 18 180 29% 12 382 14 114 18 180 – – – – – – Kategori 3 – Bränsle– och energirelaterade aktiviteter 9 966 6 158 6 455 5% 9 966 6 158 6 455 – – – – – – Kategori 4 – Uppströms transport och distribution 10 291 17 555 23 663 35% 10 291 17 555 23 663 – – – – – – Kategori 5 – Avfall genererat i verksamheten 594 718 722 1% 594 718 722 – – – – – – Kategori 6 – Affärsresor 119 589 520 –12% 119 589 520 – – – – – – Kategori 7 – Anställdas pendling 761 2 794 2 978 7% 761 2 794 2 978 – – – – – – Kategori 9 – Nedströms transport och distribution 8 957 9 842 13 383 36% 8 957 9 842 13 383 – – – – – – Kategori 10 – Bearbetning av sålda produkter 122 1 040 1 284 23% 122 1 040 1 284 – – – – – – Kategori 12 – Slutbehandling av sålda produkter 467 400 329 –18% 467 400 329 – – – – – – Kategori 15 – Investeringar 408 5 292 5 477 3% 408 5 292 5 477 – – – – – – Totalt Scope 3 943 916 918 302 1 022 298 11% 131 708 143 225 158 634 411 245 391 434 262 038 400 962 383 643 601 626 Totalt CO2e (platsbaserad) 975 860 950 259 1 055 934 11% 163 226 174 688 188 334 411 672 391 928 265 974 400 962 383 643 601 626 Totalt CO2e (marknadsbaserad) 963 712 938 219 1 051 001 12% 151 077 162 647 183 401 411 672 391 928 265 974 400 962 383 643 601 626 Biogena utsläpp och out of scope Scope 1 (biobränslen, t ex träflis och halm) 51 – 120 – Scope 2 (köpt ånga genererad med träflis) 4 1 692 54 –97% Scope 3 (transport med HVO) 1 230 1 927 1 679 –13% Scope 3 (användning av sålda produkter) 32 506 35 716 38 926 9% 32 506 35 716 38 926 – – – – – – Totala platsbaserade och marknadsbaserade koldioxidutsläpp samt totala Scope 3 utsläpp och utsläpp i Scope 3 Kategori 1 för 2024 har uppdaterats jämfört med tidigare publicerade siffror. Växthusgasutsläpp Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 91OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 92 ===== Företagsspecifika mått E1 Klimatmål FLAG enligt SBTi E2 Vattenanvändning per kg produkt Avloppsvatten – Vattenutsläpp per destination E4 Andel soja i fodret Andel certifierad soja i fodret E5 Plastintensitet Andel tråg tillverkade av återvunnen plast Material i förpackningar som är återvunnet Material i förpackningar som kan återvinnas Plast använt i förpackningar Matsvinn i produktion S1 Arbetsskador L TIFR Uppförandekod - genomförande rate Anmälningar till visselblåsarfunktionen Kvinnor i ledande positioner S2 Signerad uppförandekod för direkta leverantörer Signerad uppförandekod för indirekta leverantörer Signerad uppförandekod för högriskleverantörer Aktiv extern hållbarhetsbedömning av högriskleverantörer S4 Kritiska reklamationer Produktåterkallelser Salmonella, smittade flockar Campylobacter, smittade flockar G1 Antibiotikaanvändning (% behandlade flockar) Fotpoäng Fodereffektivitet Mortalitet Införlivande genom hänvisning Krav på offentliggörande Avsnitt i rapporten Sida Beskrivning GOV-1 Erfarenhet som är relevant för sektorer, produkter och geografiska platser. Bolagsstyrningsrapporten 39-40 Information om erfarenhet hos koncernledningen och styrelsen GOV-3 Hållbarhetskopplade incitamentsprogram och ersättningar Finansiella rapporter 117 Not 5 GOV-5 Process för riskhantering och intern kontroll och intern kontroll i samband hållbarhetsrapportering Bolagsstyrningsrapporten 37-38 Kontroll avseende finansiell och hållbarhetsrapportering ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Finansiella rapporter 109 Not 1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter – Ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsrapporten 37-38 Kontroll avseende finansiell och hållbarhetsrapportering Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 92OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 93 ===== Upplysningskrav Titel Sida ALLMÄNNA UPPL YSNINGAR Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 52 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 52 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52-53 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 52-53 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 53 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 54 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 54 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 54-56 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 57 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 58-59 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 60-61 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 61, 93-98 MILJÖINFORMATION Klimat- förändringar SBM-3 E1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 63-64 GOV-1 E1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52 IRO-1 E1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterat till klimatförändringarna 60-61 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 62-63 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 64, 90 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 64 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 64 E1-5 Energianvändning och energimix 64-65 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1,2,3 och totala växthusgasutsläpp 65-66, 91 ESRS index Upplysningskrav Titel Sida Miljö- föroreningar SBM-3 E2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 65 IRO-1 E2 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till miljöföroreningar 61 E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening 66, 90 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 66 E2-3 Mål relaterade till miljöförorening 67 E2-4 Miljöförorening av vatten 67 Företagsspecifika mål och mått 67 Biologisk mångfald och ekosystem SBM-3 E4 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 68 E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 68 E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 68-69, 90 E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 69 E4-4 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 69 E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem 69 Företagsspecifika mål och mått 69 Resurs- användning och cirkulär ekonomi SBM-3 E5 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 70 IRO-1 E5 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterat till resursanvändning och cirkulär ekonomi 61 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 70, 90 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 70 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 70-71 E5-4 Resursinflöden 71-72 E5-5 Resursutflöden 71-72 Företagsspecifika mål och mått 70-72 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 93OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 94 ===== Upplysningskrav Titel Sida SOCIALT Den egna arbetskraften SBM-3 S1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 73 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 73, 90 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagar- representanter angående inverkningar 73 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 74 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 74-75 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 75 Företagsspecifika mål och mått 74 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 75-76 S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft 76 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 76-77 S1-9 Mångfaldsindikatorer 77 S1-10 Tillräckliga löner 77 S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 77 S1-14 Mått för arbetsmiljö 77-78 S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 78 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 78 Arbetstagare i värdekedjan SBM-3 S2 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 79 S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 79, 90 S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 80 S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 80 S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värde- kedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 80-81 S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 81 Förtagsspecifika mål och mått 81 Upplysningskrav Titel Sida Konsumenter och slut- användare SBM-3 S4 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 82 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 82, 90 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 82 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 82 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slut- användare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 82-83 S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 83 Företagsspecifika mål och mått 83 STYRNING Ansvarsfullt företagande SBM-3 G1 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 84 GOV-1 G1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 52 IRO-1 G1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterat till ansvarsfullt företagande 61 G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 84-85, 90 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 85 G1-4 Fall av korruption eller mutor 85 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 85 Förtagsspecifika mål och mått 86-88 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 94OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 95 ===== IRO-2 tabell Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens I förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens I referensvärdes- förordningen Referens I EU:s klimatlag Väsentligt / Icke-väsentligt Sida och paragraf- hänvisning ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 (d) Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade förord- ning (EU) 2020/1816, bilaga II Väsentligt Sida 52-53 §21(d) ESRS GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöterna punkt 21 (e) Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt Sida 52-53 §21(e) ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 Tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 54 §40(d) ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 (d) i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: kvalitativ information om sociala risker Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga Icke-väsentligt ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 (d) ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Icke-väsentligt ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 (d) iii Indikator nr 14 Tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Icke-väsentligt ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 (d) iv Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Icke-väsentligt ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119 artikel 2.1 Väsentligt Sidan 62 §14 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 (g) Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksam- het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarna kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 12.1 d-g och artikel 12.2 Väsentligt Sidan 62 §15(g) ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksam- het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 6 Väsentligt Sidan 64 §34 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatinverkan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 64 §38 ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 64 §37 ESRS E1-5 Energiintensitet förknippad med verksamhet i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40-43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 64 §40-43 ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikatorer nr 1 och nr 2 Tabell 1 i bilaga I Artikel 449a; förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksam- het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 Väsentligt Sidan 65 §44 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 95OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 96 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens I förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens I referensvärdes- förordningen Referens I EU:s klimatlag Väsentligt / Icke-väsentligt Sida och paragraf- hänvisning ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53-55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksam- het utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omsättningsrisk: anpassningsmått Delegerad förordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 Väsentligt Sidan 65 §53-55 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119 artikel 2.1 Icke-väsentligt ESRS E1-9 Referensportföljens exponering för klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818, bilaga II till Delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt, fasas in ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66a Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 46 och 47: mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Väsentligt, fasas in ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 (c) Väsentligt, fasas in ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighets- tillgångarna per energieffektivitetsklasser punkt 67 (c) Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säk- erhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Väsentligt, fasas in ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Väsentligt, fasas in ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som anges i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga I Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga I Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga I Indikator nr 3 Tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 67 §28 ESRS E3-1 Vatten och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 (c) Indikator nr 6.2 tabell 2 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m^3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6.1 tabell 2 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS 2- SBM-3 - E4 punkt 16 (a) i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 68 §16(a) ESRS 2- SBM-3 - E4 punkt 16 (b) Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 68 §16(b) ESRS 2- SBM-3 - E4 punkt 16 (c) Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 68 §16(c) ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 (b) Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 68 §24(b) ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 (c) Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 68 §24(c) ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 (d) Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 68 §24(d) ESRS E5-5 Icke återvunnet avfall punkt 37 (d) Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Väsentligt Sidan 72 §37(d) Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 96OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 97 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens I förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens I referensvärdes- förordningen Referens I EU:s klimatlag Väsentligt / Icke-väsentligt Sida och paragraf- hänvisning ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 72 §39 ESRS 2 - SBM3 - S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 (f) Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 73 §14(f) ESRS 2 - SBM3 - S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 (g) Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 73 §14(g) ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indika- tor nr 11 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 73 §20 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1-8, punkt 21 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt Sidan 73 §21 ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förebygga människo- handel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 73 §22 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 73 §23 ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 (c) Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 74 §32(c) ESRS S1-14 Antal dödsfall och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 (b) och (c) Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt Sidan 77 §88(b,c) ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 (e) Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 77 §88(e) ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 (a) Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga Väsentligt Sidan 78 §97(a) ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 (b) Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 78 §97(b) ESRS S1-17 Fall av diskriminering punkt 103 (a) Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 78 §103(a) ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 (a) Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Delegerad förordning (EU) 2020/1818 art. 12.1 Väsentligt Sidan 78 §104(a) ESRS 2- SBM-3 - S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångs- arbete i värdekedjan punkt 11 (b) Indikator nr 12 och nr 13 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 79 §11(b) ESRS S2-1 Åtagande i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indika- tor nr 11 tabell 1 i bilaga I Väsentligt Sidan 79 §17 ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 Indikator nr 11 och nr 4 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 79 §18 ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Väsentligt Sidan 79 §19 ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Väsentligt Sidan 79 §19 ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 80 §36 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 97OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 98 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens I förordningen om hållbarhetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens I referensvärdes- förordningen Referens I EU:s klimatlag Väsentligt / Icke-väsentligt Sida och paragraf- hänvisning ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 Tabell 1 bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Icke-väsentligt ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indika- tor nr 11 tabell 1 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (E)U) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 Icke-väsentligt ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 (b) Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 (d) Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I Icke-väsentligt ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 (a) Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Väsentligt Sidan 85 §24(a) ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 (b) Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I Väsentligt Sidan 85 §24(b) Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 98OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 99 ===== TCFD-index Styrning Strategi Riskhantering Mätetal och mål Organisationens styrning kring klimat- relaterade risker och möjligheter. De effekter och potentiella effekterna av klimatrelaterade risker och möjlig- heter avseende organisationens verksamhet, strategi och finansiella planering om informationen är av väsentlig betydelse. Hur organisationen identifierar, bedömer och hanterar klimat- relaterade risker. Mätetal och mål som används för att bedöma och hantera väsentliga klimatrelaterade risker och möjlig- heter. Rekommenderade upplysningar a) Beskrivning av styrelsens över- vakning av klimatrelaterade risker och möjligheter. a) Beskrivning av identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter. a) Beskrivning av organisationens processer för att identifiering och bedömning av klimatrelaterade risker. a) Beskrivning av organisationens Indikatorer för att bedöma klimat- relaterade risker och möjligheter. Sidorna 52-53 Sidorna 59 och 63 Sidorna 60-61 Sidorna 60-61 b) Beskrivning av ledningens roll i bedömning och hantering av klimatrelaterade frågor. b) Beskrivning av påverkan från klimatrelaterade risker och möjligheter på affärsstrategi och finansiell planering. b) Beskrivning av organisationens processer för hantering av klimatrelaterade risker. b) Redovisning av utsläpp av Scope 1, 2 och 3 enligt Greenhouse Gas Protocol. Sidorna 52-53 Sidorna 58, 63-64 Sidorna 62-64 Sidorna 65-66, 91 c) Beskrivning av organisationens beredskap att ställa om strategin med hänsyn till olika klimat- relaterade scenarier. c) Beskrivning av integrationen av ovanstående processer i organisa- tionens generella riskhantering. c) Beskrivning av organisationens mål för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter. Sidorna 58, 62-63 Sidan 47 Sidorna 63-64 Under våren 2023 genomfördes en analys där risker och möjligheter kopplade till klimatförändringarna i enlighet med rapporteringsramverket Taskforce for Climaterelated Financial Disclosures (TCFD) identifierades och värderades. Sedan analysen genomfördes 2023 har Scandi Standard rapporterat i enlighet med TCFD. Full rapportering av risker, möjligheter och kvantifiering av dessa återfinns i klimatövergångsplanen. Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 99OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning ===== SIDA 100 ===== Koncernens finansiella rapporter 101 Moderbolagets finansiella rapporter 105 Noter till koncernens finansiella rapporter Not 1 Redovisningsprinciper 107 Not 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål 112 Not 3 Segmentsrapportering 113 Not 4 Intäkternas fördelning 114 Not 5 Anställda och personalkostnader 115 Not 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar 118 Not 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 118 Not 8 Finansiella intäkter och kostnader 119 Not 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet 119 Not 10 Skatt 119 Not 11 Immateriella anläggningstillgångar 121 Not 12 Materiella anläggningstillgångar 122 Not 13 Nyttjanderättstillgångar 123 Not 14 Andelar i intresseföretag 123 Not 15 Långfristiga finansiella tillgångar 124 Not 16 Biologiska tillgångar 124 Not 17 Varulager 124 Not 18 Kundfordringar och övriga fordringar 124 Not 19 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel 125 Not 20 Eget kapital 125 Not 21 Räntebärande skulder 125 Not 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 126 Not 23 Pensioner 130 Not 24 Övriga avsättningar 132 FINANSIELL INFORMATION Not 25 Leverantörsskulder och övriga skulder 132 Not 26 Transaktioner med närstående 132 Not 27 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 132 Not 28 Förvärv och avyttringar 133 Not 29 Noter till kassaflödesanalysen 134 Not 30 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång 134 Noter till moderbolagets finansiella rapporter Not 31 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 135 Not 32 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 135 Not 33 Andelar i dotterföretag 135 Not 34 Förslag till vinstdisposition 135 Styrelsens och verkställande direktörens försäkran 136 Revisionsberättelse 137 Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 100 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT ===== SIDA 101 ===== Koncernens finansiella rapporter Koncernens resultaträkning MSEK Not 2025 2024 1, 2, 3, 26 Nettoomsättning 4 14 083 13 024 Övriga rörelseintäkter 4 46 42 Förändring i lager av färdiga varor och produkter i arbete 63 7 Råmaterial och förnödenheter –8 567 –7 879 Personalkostnader 5 –2 875 –2 640 Av- och nedskrivningar 6 –448 –425 Övriga rörelsekostnader 7, 9 –1 702 –1 622 Resultat från andelar i intresseföretag 14 3 3 Rörelseresultat 603 509 Finansiella intäkter 8, 9 3 4 Finansiella kostnader 8, 9 –153 –158 Resultat efter finansnetto 452 354 Skatt på årets resultat 10 –86 –80 Årets resultat 367 275 Varav hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 367 275 Innehav utan bestämmande inflytande – – Genomsnittligt antal utestående aktier 65 393 422 65 327 164 Resultat per aktie före utspädning, SEK 5,61 4,20 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 5,61 4,20 Antal aktier vid periodens slut 66 060 890 66 060 890 Koncernens rapport över totalresultat MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 367 275 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner 23 10 18 Skatt på aktuariella vinster och förluster 23 –2 –4 Summa 8 14 Poster som kommer eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar 4 4 Valutakursdifferenser från omräkning av utlandsverksamhet –156 70 Resultat från valutasäkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet 0 –8 Skatt hänförlig till poster som kommer att omklassificeras till resultaträkningen, netto 0 –1 Summa –152 65 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt –144 79 Summa totalresultat för året 223 354 Varav hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 223 354 Innehav utan bestämmande inflytande – – OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 101 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 102 ===== Koncernens balansräkning MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 1, 2, 3, 26, 27, 32 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill 11 913 961 Övriga immateriella anläggningstillgångar 11 966 991 Materiella anläggningstillgångar 12 2 726 2 464 Nyttjanderättstillgångar 13 273 301 Andelar i intresseföretag 14 54 55 Överskott i fonderade pensioner 23 74 69 Finansiella anläggningstillgångar 15 16 8 Uppskjutna skattefordringar 10 69 78 Summa anläggningstillgångar 5 092 4 928 Omsättningstillgångar Biologiska tillgångar 16 152 128 Varulager 17 829 831 Kundfordringar 18 1 067 1 043 Övriga kortfristiga fordringar 18 139 124 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 88 115 Derivatinstrument finansiella 22 – 2 Likvida medel 19 279 109 Summa omsättningstillgångar 2 553 2 352 SUMMA TILLGÅNGAR 7 646 7 279 MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 1, 2, 3, 26, 27, 32, 34 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 1 1 Övrigt tillskjutet kapital 257 420 Reserver 152 304 Balanserade vinstmedel 2 266 1 886 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 2 677 2 611 Innehav utan bestämmande inflytande – – Summa eget kapital 20 2 677 2 611 Skulder Långfristiga skulder Långfristig del av räntebärande skulder 21, 22 2 021 1 733 Långfristiga leasingskulder 21, 22 217 249 Derivatinstrument finansiella 21, 22 4 – Derivatinstrument operationella 21, 22 1 1 Avsättningar för pensionsförpliktelser 23 3 3 Övriga avsättningar 24 9 13 Uppskjutna skatteskulder 10 169 179 Övriga långfristiga skulder 22 74 77 Summa långfristiga skulder 2 497 2 255 Kortfristiga skulder Kortfristiga leasingskulder 21, 22, 25 70 64 Derivatinstrument finansiella 21, 22 0 – Derivatinstrument operationella 21, 22 3 13 Leverantörsskulder 25 1 498 1 532 Skatteskulder 10 51 45 Övriga kortfristiga skulder 22, 25 82 82 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22, 25 769 677 Summa kortfristiga skulder 2 471 2 413 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 7 646 7 279 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 102 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 103 ===== Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Not Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Säkrings- reserv Omräknings- reserv Balanserade vinstmedel Eget kapital hänförligt till moder- bolagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital 20 Utgående balans den 31 dec 2023 1 571 –16 255 1 588 2 398 – 2 397 Ingående balans 1 jan 2024 1 571 –16 255 1 588 2 398 – 2 397 Årets resultat 275 275 275 Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner 18 18 18 Kassaflödessäkringar 4 4 4 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet 70 70 70 Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet –8 –8 –8 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 0 –4 –4 –4 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 4 62 289 354 354 Utdelning –150 –150 –150 Långsiktigt incitamentsprogram (L TIP) 10 10 10 Transaktioner med ägarna –150 10 –140 –140 Utgående balans den 31 dec 2024 1 420 –13 317 1 886 2 611 – 2 611 Ingående balans 1 jan 2025 1 420 –13 317 1 886 2 611 – 2 611 Årets resultat 367 367 367 Aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner 10 10 10 Kassaflödessäkringar 4 4 4 Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet –156 –156 –156 Resultat från säkring av nettoinvestering i utländsk verksamhet 0 0 0 Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 0 –2 –2 –2 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt 4 –156 375 223 223 Utdelning –163 –163 –163 Långsiktigt incitamentsprogram (L TIP) 7 7 7 Transaktioner med ägarna –163 7 –157 –157 Utgående balans den 31 dec 2025 1 257 –9 161 2 266 2 677 – 2 677 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 103 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 104 ===== Koncernens kassaflödesanalys MSEK Not 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 603 509 Justering för icke kassaflödespåverkande poster 464 444 Betalda finansiella poster netto 29:1 –146 –157 Betald inkomstskatt –80 –79 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital 840 717 Förändringar av varulager och av biologiska tillgångar –63 –7 Förändringar av rörelsefordringar –79 20 Förändringar av rörelseskulder 172 –76 Förändringar i rörelsekapital 31 –62 Kassaflöde från den löpande verksamheten 871 654 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i nyttjanderättstillgångar –3 –1 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar –85 –85 Investeringar i materiella anläggningstillgångar –698 –282 Avyttring och förvärv av verksamhet 29:2 –16 –453 Kassaflöden från investeringsverksamheten –802 –821 MSEK Not 2025 2024 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 29:4 338 1 928 Återbetalning av lån 29:4 –97 –1 381 Förändring checkkredit 134 –19 Utbetalningar avseende amortering av leasingskulder 29:4 –69 –80 Utdelning –163 –150 Övrigt –31 –26 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 111 271 Årets kassaflöde 181 104 Likvida medel vid periodens början 109 4 Kursdifferens i likvida medel –10 1 Årets kassaflöde 181 104 Likvida medel vid årets slut 29:3 279 109 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 104 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 105 ===== Moderbolagets finansiella rapporter Moderbolaget Scandi Standard AB (publ) äger aktier i dotterföretag där verksamheten bedrivs. Denna verksamhet framgår av avsnittet som beskriver koncernen. I moderbolaget bedrivs ingen verksamhet och där finns inga anställda. Moderbolagets balansräkning MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 32, 34 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag 33 938 938 Summa anläggningstillgångar 938 938 Omsättningstillgångar Fordringar hos koncernföretag 87 73 Likvida medel 0 0 Summa omsättningstillgångar 87 73 SUMMA TILLGÅNGAR 1 025 1 011 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundna reserver Aktiekapital 1 1 Fritt eget kapital Överkursfond 256 420 Balanserade vinstmedel 590 391 Årets resultat 177 200 Summa eget kapital 1 024 1 011 Kortfristiga skulder Skatteskulder 1 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 0 Summa kortfristiga skulder 1 0 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 025 1 011 Moderbolagets resultaträkning MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning – – Rörelsekostnader 31 0 0 Rörelseresultat 0 0 Finansnetto1) 171 200 Resultat efter finansnetto 171 199 Koncernbidrag 7 0 Skatt på årets resultat –1 – Årets resultat 177 200 1) Avser i huvudsak utdelning från dotterbolag. Moderbolagets rapport över totalresultat MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 177 200 Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt – – Summa totalresultat för året 177 200 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 105 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 106 ===== Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital MSEK Not Aktie- kapital Överkurs- fond Fritt eget kapital Summa eget kapital 20 Eget kapital den 1 jan 2024 1 570 390 961 Årets resultat 200 200 Utdelning –150 –150 Återköp egna aktier – – Eget kapital den 31 dec 2024 1 420 590 1 011 Eget kapital den 1 jan 2025 1 420 590 1 011 Årets resultat 177 177 Utdelning –163 –163 Återköp egna aktier – – Eget kapital den 31 dec 2025 1 256 767 1 024 Moderbolagets kassaflödesanalys MSEK 2025 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 0 0 Betalda finansiella poster netto 10 0 Betald inkomstskatt 0 – Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring i rörelsekapital 9 0 Förändring av rörelsefordringar 0 0 Förändring av rörelseskulder 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 9 0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning till dotterföretag –1 –40 Utdelning –8 40 Återköp egna aktier – – Koncernbidrag 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –9 0 Årets kassaflöde 0 0 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 106 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 107 ===== Noter till koncernens finansiella rapporter FÖRETAGSINFORMATION Moderbolaget, Scandi Standard AB (publ) är ett aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Organisationsnumret är 556921–0627. Koncernens verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Årsredovisningen för 2025 föreläggs årsstämman för fastställande den 28 april 2026. NOT 1 Redovisningsprinciper De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättandet av denna årsredovisning beskrivs översiktligt i denna not eller i respektive not. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under en särskild rubrik. GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE Scandi Standards koncernredovisning har upprättats i enlighet med IFRS Redovisningsstandarder såsom de antagits av EU och enligt årsredovisnings- lagen. IFRS redovisningsstandarder innefattar även International Accounting Standards (IAS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). Utöver årsredovisningslagen och IFRS tillämpas även Rådet för hållbar- hets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Moderbolagets årsredovisning har upprättats i enlighet med årsredovisnings- lagen samt Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommenda- tion RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Belopp i MSEK om inget annat anges. Scandi Standard tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller derivatinstrument och kategorin ”finan- siella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen” samt för biologiska tillgångar, som värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. I moderbolaget värderas inte dessa finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Det förekommer att totalsumman i tabeller och räkningar inte summerar på grund av avrundningsdifferenser. Syftet är att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför kan avrundningsdifferenser uppstå. Standarder, ändringar och tolkningar godkända av EU som koncernen tillämpar och som trätt i kraft 2025. Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Följande standarder och ändringar tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2025: • Effekter av förändringar i valutakurser (ändringar av IAS 21) Ändringarna som anges ovan har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernen. Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats Vissa ändringar i standarder som har publicerats träder i kraft för räken- skapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare och har inte förtids- tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport: • Klassificering och värdering av finansiella instrument (ändringar av IFRS 7 och IFRS 9) • IFRS 18 Presentation and disclosure in financial statements • IFRS 19 Subsidiaries without public accountability: disclosures IFRS 18 kommer inte att påverka redovisningen eller värdering av poster i de finansiella rapporterna men väntas ha effekter på rapporteras utformning och upplysningar såsom presentationen av resultaträkningen och av ledningen definierade resultatmått. En utvärdering av de detaljerade effekterna pågår. Övriga ändringar förväntas inte få någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter. Klimatrelaterade risker i de finansiella rapporterna Vid upprättande av de finansiella rapporterna har ledningen bedömt hur klimat- relaterade risker kan påverka rapporterna samt vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att hantera dessa risker. Ledningen har gjort bedömningen att klimatrelaterade risker inte har någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna för 2025. Även om klimatrelaterade risker för närvarande inte har en betydande effekt på de finansiella rapporterna, följer vi förändringar och utveckling inom dessa riskområden. De poster som bedöms kunna exponeras för klimatrelaterade risker i framtiden är följande: • Nedskrivningsprövning (not 6): Ledningen har bedömt att klimatrelaterade antaganden inte utgör väsentliga faktorer vid nedskrivningstestet av goodwill för 2025. • Materiella anläggningstillgångar (not 12): Ledningen har beaktat hur klimat- relaterade risker påverkar byggnader, maskiner och installationer, inklusive effekten på tillgångarnas ekonomiska livslängd och bedömt att de inte har någon väsentlig påverkan för 2025. KONCERNREDOVISNING Koncernens bokslut omfattar bokslut för moderbolaget och samtliga koncern- företag i enlighet med nedanstående definitioner. Moderbolaget Moderbolaget redovisar innehav i koncernföretag till anskaffningsvärde, i förekommande fall justerat för ackumulerade nedskrivningar. Dotterföretag Dotterföretag omfattar alla de företag över vilka moderbolaget utövar bestäm- mande inflytande. Bestämmande inflytande föreligger när Scandi Standard koncernen exponeras för, eller har rätt till, den rörliga avkastningen från sitt Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 107 ===== SIDA 108 ===== innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom att utöva ett bestämmande inflytande över företaget. Dotterföretag konsolideras till fullo från det datum då kontrollen överförs till koncernen. Konsolideringen upphör från det datum då kontrollen upphör. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Anskaffnings- värdet för andelarna i dotterföretaget utgörs av kontant erlagd köpeskilling och det verkliga värdet av betalning med apportegendom. Koncernens anskaffningsvärde på den förvärvade nettotillgången, det egna kapitalet i bolaget, bestäms utifrån en värdering av förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Överstiger anskaffningsvärdet för andelarna i dotterföretaget det verkliga värdet på det förvärvade bolagets identifierbara nettotillgångar så redovisas skillnaden som koncernmässig Goodwill. Understiger anskaffningsvärdet det slutligen fastställda verkliga värdet på nettotillgångarna redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas löpande i resultaträkningen. Huruvida en minoritetsandel av Goodwill ska värderas och inkluderas som tillgång avgörs för varje enskilt förvärv. Samtliga koncerninterna transaktioner, såväl fordringar och skulder som intäkter och kostnader samt orealiserade resultat, elimineras i koncernredo- visningen. Intresseföretag Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden när Scandi Standard har ett betydande men inte bestämmande inflytande, normalt mellan 20 och 50 procent av rösterna. Läs mer i not 14 Andelar i intresseföretag. Läs mer i not 26 Transaktioner med närstående. Omräkning av utländska koncernföretag Balansräkningar och resultaträkningar i samtliga koncernföretag, med annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, räknas om till koncernens rapporteringsvaluta enligt följande: • Tillgångar och skulder räknas om till balansdagskursen per respektive bokslutsdag som redovisas i balansräkningen. • Intäkter och kostnader räknas om till genomsnittskursen för respektive år som redovisas i resultaträkningen och rapport över totalresultatet. • Alla omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas som en separat post under övrigt totalresultat i rapport över totalresultatet. I de fall nettoinvesteringar i utländsk verksamhet säkrats med finansiella instrument, redovisas även valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av dessa instrument i rapporten över totalresultatet. Vid avyttring av ett utländskt bolag redovisas ackumulerade omräkningsdifferenser och valuta- kursdifferenser på eventuella finansiella instrument som innehafts för att säkra nettoinvesteringen i bolaget, som en del i redovisat realisations resultat. Goodwill och justeringar till verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utländsk verksamhet behandlas som tillgångar och skulder i den utländska verksamheten och omräknas enligt samma principer som verksamheten. Transaktioner och balansposter i utländsk valuta De olika enheterna inom koncernen redovisar i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive bolag huvudsakligen är verksamt (den funktionella valutan). Koncernredovisningen är upprättad i svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillfälle. Kursdifferenser som uppkommer vid sådan omvärdering, samt vid betalning av transaktionen, redovisas i resultaträkningen. Kursdifferenser som uppkommer vid omvärdering av poster som utgör säkringstransaktioner, och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas dock i övrigt totalresultat. Vinster och förluster på rörelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rörelseresultatet. Vinster och förluster på upplåning och finansiella placeringar redovisas som finansiella poster. Valutakursdifferenser på fordringar som utgör en utvidgad investering i dotterföretag redovisas via övrigt totalresultat på samma sätt som omräk- ningsdifferenser avseende investeringar i utländska dotterföretag. Koncernens viktigaste valutor, utöver SEK, 2025 SEK Genomsnittskurs Balansdagens kurs DKK 1,4829 1,4484 NOK 0,9444 0,9147 EUR 11,0677 10,818 SEGMENTSRAPPORTERING Redovisade rörelsesegment överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till högsta verkställande beslutsfattaren, som är den som tilldelar resurser och bedömer rörelsesegmentens resultat. I Scandi Standard har denna funktion identifierats som verkställande direktör som, på styrelsens uppdrag, sköter den löpande förvaltningen och styrningen. Rörelsesegmenten överensstämmer med koncernens operativa organisa- tion där verksamheten är indelad i segment Ready-to-cook och Ready-to-eat. Verksamhet som inte ingår i segmenten Ready-to-cook och Ready-to-eat samt koncerngemensamma funktioner redovisas som Övrigt. Ytterligare beskrivning av segmenten återfinns i not 3. Segmenten ansvarar för sitt rörelseresultat och de tillgångar och skulder som används i den egna verksamheten, det operativa kapitalet. Finansiella poster och skatter ligger inte inom segmentens ansvar utan redovisas centralt för koncernen. Samma redovisningsprinciper används inom segmenten som för koncernen förutom vad gäller redovisning av finansiella instrument (IFRS 9 tillämpas endast på koncernnivå). Transaktioner mellan segmenten och även gentemot övrig verksamhet görs till marknadsmässiga villkor. INTÄKTER Nettoomsättning Intäkter från försäljning av varor för de huvudsakliga verksamheterna som omfattar försäljning av produkter redovisas när köparen erhåller kontroll över en produkt. Koncernen bedömer att denna tidpunkt i huvudsak inträffar vid leverans till kund i enlighet med aktuella leveransvillkor i ingångna avtal. Intäkter redovisas till transaktionspris, vilket utgörs av den ersättning koncernen förväntar sig ha rätt att erhålla i utbyte mot att överföring av varor och tjänster sker. Vid fastställande av transaktionspriset beaktas främst eventuella rabatter men även eventuella åtaganden gällande varor som kunden inte lyckas sälja vidare. Betalning sker utifrån överenskomna betalningsvillkor i ingångna avtal, vilket i normalfallet sker vid en tidpunkt som inträffar efter det att leverans har skett. Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvud- aktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 108 ===== SIDA 109 ===== SKATT Koncernens skattekostnad består av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, då tillhörande skatt också redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. I aktuell skatt ingår även justeringar av aktuell skatt som kan hänföras till tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas enligt balansräkningsmetoden för alla tempo- rära skillnader som uppkommer mellan det skatte mässiga värdet och det redo- visade värdet på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt värderas till nominellt belopp och beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Uppskjutna skatter avseende temporära skillnader som hänför sig till andelar i dotter- och intresse företag redovisas inte, då Scandi Standard i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföringen av dessa och det inte bedöms sannolikt att återföring sker inom en snar framtid. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det bedöms sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skatte utbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder nettoredovisa när de är hänförliga till samma skattemyndighet och berörda bolag har en legal rätt att kvitta skattefordringar mot skatteskulder. Koncernen omfattas av International Tax Reform – Pillar Two Model Rules samt av EUs direktiv för Pelare 2. Lagstiftning antogs i Sverige 1 januari 2024, där Scandi Standard har sitt säte. Pelare två är en global minimiskatt på, inled- ningsvis, 15% som införs för bolag i varje land där verksamhet bedrivs. Pelar 2 bedöms inte medföra någon väsentlig påverkan på koncernens skattekostnad. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella tillgångar som Goodwill, varumärken och kund- och leverantörs- relationer identifieras och värderas normalt i samband med bolagsförvärv. Ut- gifter för internt genererade varumärken, kundrelationer liksom internt genererad Goodwill, redovisas i resultaträkningen som kostnad då de uppkommer. Goodwill Värdet på Goodwill hänförs till de kassagenererande enheter inom ett rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det förvärv som givit upphov till Goodwillposten. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Nedskrivning av Goodwill återförs inte. Goodwill som uppstår vid förvärv av intresseföretag inkluderas i redovisat värde på intresseföretaget och nedskrivningstestas som en del av värdet på det totala innehavet i intresseföretaget. Varumärken Värdet på varumärken redovisas till anskaffningsvärde efter eventuella acku- mulerade avskrivningar och nedskrivningar. Varumärken med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan testas årligen vad gäller nedskrivnings- behov, på motsvarande sätt som för Goodwill. Konsumentvarumärken som Scandi Standard avser fortsätta använda under överskådlig tid framåt och som har ett anskaffningsvärde på minst 10 MSEK klassificeras som varu- märke med obestämbar nyttjandeperiod. Värdering av varumärken som identifierats i ett bolagsförvärv görs enligt Relief from Royalty-metoden. Varumärken inom Sverige, Danmark och Norge har obestämbar nyttjande- period, några nyttjandeperioder har därför inte fastställts. Varumärken inom Irland har en bedömd nyttjandeperiod på 20 år. Kund- och leverantörsrelationer I samband med bolagsförvärv identifieras immateriella tillgångar i form av kund- respektive leverantörsrelationer. Värdet på dessa bedöms utifrån över- värdesmetoden (Multi Period Excess Earning) samt eventuell annan relevant information och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Befintliga kundrelationer bedöms för närvarande ha en total nyttjandeperiod på 8, 10 eller 20 år och befintliga leverantörsrelationer en nyttjandeperiod på 5 eller 10 år. Forskning och utveckling Någon forskning bedrivs inte inom koncernen. Utgifter för utveckling redovisas som immateriell tillgång endast under förutsättning att det är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången, att den bedöms ge framtida ekonomiska fördelar, att anskaffningsvärdet på tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och att utvecklingsarbetet är mer omfattande. För närvarande innebär detta att samtliga utgifter för utveckling av kommersiella produkter och liknande kostnadsförs när de uppstår. För utgifter av utveckling av affärsrelaterade IS/IT-system har Scandi Standard gjort en utvärdering om uppsättningen av molnbaserade lösningen för det nya affärssystemet kan aktiveras som en immateriell tillgång baserat på gällande regelverk. Eftersom det finns en avtalsenlig rätt att ta programvaran i koncernens besittning under avtalsperioden utan betydande påföljd samt möjligheten att köra program- varan på koncernens egen hårdvara alternativt kontrakt med en part som inte är relaterad till leverantören för att vara värd för programvaran har utgifterna för det nya affärssystemet aktiverats. Aktiverade utgifter skrivs av linjärt under en bedömd nyttjandeperiod på 5 till 10 år. Nedskrivningar Immateriella tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen, eller oftare vid indikation, avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Det redovisade värdet på tillgångar som skrivs av prövas fortlöpande. Vid varje boksluts tillfälle görs en bedömning om det föreligger någon indikation på att tillgångarnas värde minskat så att det föreligger ett nedskrivningsbehov. För dessa tillgångar, liksom för tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Med återvinningsvärde avses det högsta av en tillgångs verkliga värde, med avdrag för försäljningskostnader, och dess nyttjandevärde. Nedskrivning görs till återvinningsvärdet om detta understiger det redovisade värdet. För en tillgång som är beroende av att andra tillgångar genererar kassa- flöden beräknas nyttjandevärdet för den minsta kassagenererande enhet som tillgången tillhör. Goodwill hänförs alltid till de kassagenerande enheter som gynnas av det förvärv som genererat Goodwill. Med en tillgångs nyttjandevärde avses nuvärdet av de bedömda framtida kassaflöden som förväntas uppstå när tillgången används, och det beräknade restvärdet vid slutet av nyttjandeperioden. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en räntesats före skatt som tar hänsyn till marknadens bedömning av riskfri ränta och risk förknippad med den specifika tillgången. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Vid stora investeringar, där det totala investeringsvärdet uppgår till minst 100 MSEK och investeringstiden omfattar minst 12 månader, inkluderas ränta under byggnadstiden i tillgångens anskaffningsvärde. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Mark förutsätts ha en obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Varje del av en större materiell anläggningstillgång, med ett anskaffningsvärde som är betydande i relation till tillgångens sammanlagda anskaffningsvärde och Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 109 ===== SIDA 110 ===== en nyttjandeperiod som väsentligt avviker från resten av tillgången, skrivs av separat. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas minst en gång per år och justeras vid behov. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader 25–30 år Fastighetsinventarier 10–25 år Maskiner, tekniska anläggningar 5–20 år Inventarier, verktyg 5–15 år Fordon 5–10 år Kontorsutrustning 5–10 år NYTTJANDERÄTTSTILLGÅNGAR Leasingavtal redovisas i balansräkningen, klassificerade som nyttjanderätts- tillgångar och leasingskulder. Vid leasingavtalets startdatum ska en nyttjande- rättstillgång och en finansiell skuld redovisas. Undantag, utgörs av kortfristiga leasingavtal (kortare än ett år) och leasingavtal med lågt underliggande värde (riktmärke under 50 KSEK). Dessa redovisas inte som nyttjanderättstillgång och leasingskulder. Hyreskostnaderna redovisas linjärt över leasingperioden. För ytterligare information hänvisas till not 13. Nyttjanderättstillgången värderas initialt till ett anskaffningsvärde som omfattar det initiala beloppet för leasingskulden justerat för eventuella leasingavgifter som erlades på eller före inledningsdagen plus eventuella initiala direkta utgifter och en uppskattning av kostnader för att återställa underliggande tillgång. Leasingskulden uppskattas initialt till nuvärdet av utestående leasing- avgifter, diskonterade med hjälp av den implicita räntan i leasingavtalet eller, om denna ränta inte kan bestämmas lätt, koncernens marginella låneränta. I allmänhet använder koncernen sin marginella upplåningsränta som diskon- teringsränta. Räntekostnader redovisas separat. När leasingavtalets längd fastställs, beaktar företaget tillgänglig information som ger ett ekonomiskt incitament att utnyttja en förlängningsoption, eller inte utnyttja möjligheten att säga upp leasingavtalet. Förlängnings optioner inkluderas endast i leasing- perioden om leasetagaren är rimligt säker på att utnyttja denna möjlighet och perioder som omfattas av en möjlighet att säga upp leasingavtalet inkluderas endast i leasingperioden om leasetagaren är rimligt säker på att inte utnyttja denna möjlighet. Omvärdering av leasingskulder sker när förändringar i framtida leasing- avgifter uppkommer, genom förändring av index, pris eller om koncernen ändrar sin bedömning av om den kommer att utöva ett köp, förlängning eller avsluta leasingavtalet. Omvärderings beloppet för leasingskulden redovisas därvid också som en justering av nyttjanderätten. Nyttjanderätten skrivs av linjärt över den kortaste av tillgångens nyttjande- period och leasingavtalets längd. Leasingtillgången justeras periodiskt för vissa omvärderingar av leasingskulden och eventuella nedskrivningar. Scandi Standard koncernen som leasetagare avser avtal avseende fram- förallt produktionsanläggningar, kontorsfastigheter, produktionsutrustning och tjänstebilar. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Inom Scandi Standard finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur inom verksamheten i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Uppfödning av kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och i Litauen. Föräldradjur har en livslängd som uppgår till cirka ett år, och kycklingarna en livslängd på cirka 30 dagar. Tillgångar i form av föräldradjur och kycklingar värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader, enligt IAS 41. Föräldradjur har värderats med hjälp av kassaflödesprognoser från den förväntade försäljningen av dagsgamla kycklingar, samt direkta och indirekta kostnader för djurhållningen. Kostnaderna har beräknats utifrån tidigare erfa- renheter. Det finns ett observerbart marknadspris för dagsgamla kycklingar. För antalet producerade kycklingar har använts uppfödarnas normer för de olika sorterna som innehas. Kycklingar i uppfödningen har värderats baserat på direkta och indirekta kostnader för djurhållningen samt med hjälp av gällande inköpspris för liknande flockar. VARULAGER Varulager värderas enligt IAS 2, till det lägsta av anskaffnings värdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Anskaffningsvärdet beräknas med tillämpning av FIFU-metoden (först in/först ut) eller vägda genomsnittspriser. Anskaffningsvärdet för egentillverkade varor innefattar råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och produktionsrelaterade omkostnader, baserade på normal produktionskapacitet. Lånekostnader ingår inte i lagervärdena. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten efter avdrag för uppskattade kostnader för att färdigställa och sälja varan. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Finansiella instrument Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i balansräkningen inkluderar likvida medel, kundfordringar, värdepapper, lånefordringar, leverantörsskulder, låneskulder och derivatinstrument. Derivatinstrument redovisas i balans- räkningen när avtal ingåtts. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas på likviddag. Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier; verkligt värde via resultaträkningen eller upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar som innehas med syftet att inkassera avtalsenliga kassaflöden och där dessa kassaflöden endast utgör kapitalbelopp och ränta, och inte har identifierats som värderad till verkligt värde, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Det bokförda värdet av dessa tillgångar justeras med förväntade kreditförluster. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas med effektivränteme- toden och ingår i finansiella intäkter. Finansiella skulder redovisas normalt till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen bedömer de framtida förväntade kreditförluster som är kopplade till tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen redovisar en kreditreserv för sådana förväntade kreditförluster vid varje rapporterings- datum. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade ansatsen för kreditreservering, d.v.s. reserven kommer att motsvara den förväntade förlusten över hela fordringens livslängd. För att uppskatta de förväntade kredit- förlusterna har kundfordringar grupperats baserat på kreditriskegenskaper samt antal dagar i förhållande till förfall. Koncernen använder sig dessutom av framåtblickande variabler för att bedöma de förväntade kreditförlusterna. Fordringar som inte är kundfordringar bedöms utifrån risken för fallissemang utifrån återstående löptid och förväntat återvinningsvärde. Derivatinstrument och säkringsredovisning Scandi Standards innehav av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- swappar och energiderivat. Ränteswappar ingås i syfte att förlänga ränte- bindningstiden för underliggande skulder och minska osäkerheten i framtida räntekostnader. Energiderivat ingås i syfte att minska osäkerheten i framtida energikostnader. Derivatinstrument redovisas till verkligt värde och resultatet av omvärde- ringen påverkar resultaträkningen. I de fall derivatinstrument uppfyller kraven för säkringsredovisning och säkringsmodellen är en kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvesteringar redovisas den effektiva delen av omvärderings- effekten i övrigt totalresultat. Säkringsredovisning tillämpas om vissa kriterier, vad gäller dokumentation av säkringsrelationen och dess effektivitet, uppfylls. Scandi Standard tillämpar för närvarande endast kassaflödes säkring och säkring av nettoinvesteringar. Säkringsredovisning Scandi Standard har uppdaterat säkringsdokumentationen utifrån IFRS 9. Säkringar som kvalificerar för säkringsredovisning ska bedömas vara effektiva under säkringens kvarvarande löptid. Källor för ineffektivitet ska vara identifierade. Den säkrade posten och säkringsinstrumentet ska ha ett OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 110 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 111 ===== tydligt ekonomiskt samband, säkringskvoten ska vara i enlighet med bolagets säkringsstrategi samt att kreditrisk inte får vara den dominerande orsaken till säkringsinstrumentets värdeförändring. Kassaflödessäkring De framtida kassaflöden som säkras ska bedömas ha en hög sannolikhet att inträffa. Den del av säkringsinstrumentets värde förändring som bedöms vara effektiv redovisas via övrigt totalresultat till eget kapital och eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. När resultatet av den säkrade posten påverkar resultaträkningen överförs resultatet från säkringsinstru- mentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. Scandi Standard tillämpar kassaflödessäkring för valutarisker i kommersi- ella inköp och försäljningar, för ränterisker i skuld portföljen samt för prisrisker vid inköp av elektricitet och gas. Säkring av nettoinvesteringar Scandi Standard säkrar nettoinvesteringar i utlandsverksamhet med upplåning i motsvarande valuta. Omräkningseffekter relaterade till denna redovisas via övrigt totalresultat till det egna kapitalet. Resultatet omklassificeras från eget kapital till resultat räkningen vid en framtida avyttring av utlandsverksamheten. Fastställande av verkligt värde Verkligt värde för ränteswappar beräknas baserat på diskontering till relevant räntekurva för swapparnas framtida kassaflöden. Verkligt värde på energi- derivat beräknas utifrån gällandeterminskurser på balansdagen. För finansiella skulder beräknas verkligt värde genom diskontering av framtida kassaflöden till relevant marknadsränta med hänsyn tagen till Scandi Standards kreditrisk. För finansiella tillgångar och skulder med en löptid understigande tre månader, eller då marknadsvärdet inte kan bestämmas, antas verkligt värde överensstämma med anskaffningsvärdet justerat för förväntade kreditförluster. Moderbolaget I moderbolaget redovisas finansiella instrument enligt anskaffningsvärde- metoden. Moderbolaget tillämpar reglerna i RFR2 och således inte IFRS 9. Vad gäller räntebärande tillgångar och skulder överensstämmer moder- bolagets praxis i allt väsentligt med vad som gäller för koncernen varför några särskilda upplysningar inte lämnas för moderbolaget. AVSÄTTNINGAR Avsättningar redovisas enligt IAS 37, när Scandi Standard har ett legalt eller informellt åtagande till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra åtagandet. Som avsättning redovisas det belopp som enligt bästa bedömning beräknas utgå för att reglera åtagandet på balansdagen. Vid långfristiga, väsentliga belopp görs en nuvärdesberäkning för att ta hänsyn till tidsaspekten. Avsättning för omstruk- tureringsåtgärder görs när en detaljerad, formell plan för åtgärder finns och välgrundade förväntningar har skapats hos dem som kommer att beröras av åtgärderna. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Läs mer i not 5 Ersättning till anställda. Pensioner Ersättningar till anställda redovisas enligt IAS 19. Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner, varav de flesta är fonderade. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar bolaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har därefter ingen förpliktelse att betala ytter- ligare avgifter. I förmånsbestämda pensionsplaner anges ett belopp för den pensionsförmån en anställd ska erhålla. Koncernens bolag bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Den skuld som redovisas i balansräkningen utgör nettot av beräknat nuvärde av den förmånsbestämda förpliktelsen och verkligt värde på balansdagen på förvaltnings tillgångarna knutna till förplikt- elsen i pensionsstiftelse. Bolagets åtagande beräknas årligen av oberoende aktuarier. Åtagandet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna. Diskonterings- räntan som används motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer med en löptid som motsvarar den genomsnittliga löptiden för förpliktelserna och valutan. Vid fastställandet av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster och redovisas i övrigt totalresultat. Särskild löneskatt beräknas på mellanskillnaden mellan pensionsförplik- telse fastställd enligt IAS 19 och pensionsförpliktelse fastställd enligt de regler som tillämpas för juridiska personer. Den beräknade framtida löneskatten inkluderas i redovisad pensionsskuld. Ersättningar vid uppsägning Avsättning för kostnader i samband med uppsägning av personal redovisas endast om bolaget är förpliktigat att avsluta en anställning före normal pensionsavgång, eller när ersättningar erbjuds för att uppmuntra till frivillig avgång. Beräknat avgångsvederlag redovisas som avsättning när en detaljerad plan för åtgärden presenterats. STATLIGA STÖD Statliga stöd redovisas i balans- och resultaträkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med stödet kommer att uppfyllas och att stödet kommer att erhållas. Stödet periodiseras i resultaträkningen över samma perioder som koncernen redovisar kostnader för relaterade utgifter som stödet är avsett att kompensera för. Bidrag som är hänförliga till tillgångar redovisas som en reduktion av de aktuella tillgångarnas redovisade värden. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en övrig intäkt. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT Moderbolaget Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering har infört regler för redovis- ning av koncernbidrag i sin rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Scandi Standard tillämpar alternativregeln, vilket innebär att såväl erhållna som lämnade koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition. Utbetalda aktieägartillskott aktiveras i aktier och andelar, i den mån nedskrivning ej erfordras. NÄRSTÅENDE Genom bestämmande inflytande är moderbolaget närstående till sina dotter- och dotterdotterföretag. Genom betydande inflytande är såväl koncernen som moderbolaget närstående till sina intresseföretag, vilka således omfattar både de direkt och indirekt ägda bolagen. Prissättning på leveranser av varor och tjänster mellan bolag i koncernen sker till marknadspris. Ledamöterna i koncernledningen har genom sin rätt att delta i beslut som rör koncernens strategier ett betydande inflytande över moderbolaget och koncernen och är därmed att betrakta som närstående. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 111 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 112 ===== NOT 2 Viktiga bedömningar, uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål Upprättandet av årsredovisningen enligt IFRS baseras i många fall på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden när de redovisade värdena på tillgångar och skulder fastställs. Dessa uppskattningar baseras på tidigare erfarenheter och de antaganden som görs bedöms vara rimliga och realistiska med hänsyn till de omständigheter som råder vid den aktuella tidpunkten. Faktiska utfall kan komma att skilja sig från de gjorda bedömningarna och uppskattningarna. Uppskattningar och underliggande antaganden ses över regelbundet. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs samt i framtida perioder, om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nedan följer en övergripande beskrivning av de redovisningsprinciper där sådana uppskattningar och antaganden förväntas ha den största inverkan på Scandi Standards finansiella ställning eller resultat under kommande räkenskapsår. För uppgifter om redovisade värden på balansdagen hänvisas till balansräkningen med tillhörande noter. Nedskrivning av Goodwill och övriga tillgångar Nedskrivning av Goodwill, och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod, prövas årligen eller så snart indikationer finns att ett nedskriv- ningsbehov skulle föreligga, till exempel vid ändrat affärsklimat, beslut om avyttring eller nedläggning av verksamhet. Värdet på koncernens Goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar uppgick vid årets utgång till 1 879 (1 953) MSEK, vilket motsvarar 25 (27) procent av koncernens balansomslut- ning. Nedskrivning av övriga tillgångar prövas så snart det finns en indikation på att det återvinningsbara värdet på tillgången är lägre än det redovisade värdet. I de flesta fall uppskattas värdet på tillgångarna med tillämpning av nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden. Det framtida kassa- flödet baseras på antaganden utifrån bolagsledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förutsättningar som kommer att föreligga under tillgångens återstående livslängd. Nedskrivning görs om det beräknade nyttjandevärdet understiger det redovisade värdet. De diskonteringsfaktorer som används vid beräkning av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena är de uppskattade, aktuella vägda kapitalkostnaderna (WACC), som vid tidpunkten är fastställda att gälla inom koncernen, för de marknader där de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet. Andra uppskattningar avseende förväntade framtida utfall, och de diskonte- ringsräntor som använts, kan ge andra värden på tillgångarna än de som här tillämpats. Nedskrivningar kommenteras mer specifikt i not 6. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder Bedömningar görs för att bestämma uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder. Uppskjutna skattefordringar redovisas som fordran när det bedöms sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster. Andra antaganden avseende utfallet på dessa framtida beskattningsbara vinster, liksom förändrade skattesatser och skatteregler, kan resultera i betydande skillnader i värderingen av uppskjutna skatter. För information om beloppen, se not 10. Pensioner Värdet på pensionsförpliktelserna för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar utifrån antaganden om diskonteringsräntor, framtida löneökningar, inflation och demo grafiska förhållanden. Diskonterings- räntan, som är det mest kritiska antagandet, baseras på marknadsmässig avkastning på förstklassiga bolagsobligationer, nämligen bostadsobligationer med lång löptid och där räntan extrapolerats att motsvara pensionsplanens förpliktelser. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och kostnaden medan en höjd diskonteringsränta ger omvänd effekt. En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK medan en ökning av räntan med 0,25 procent enheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. För information om beloppen, se not 23. Biologiska tillgångar Inom koncernen finns biologiska tillgångar i form av föräldradjur, inom den verksamhet i Sverige som föder upp dagsgamla kycklingar. Uppfödning av kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och i Litauen. Dessa tillgångar värderas och redovisas till verkligt värde med avdrag för försäljningsomkostnader enligt IAS 41. Värdet på dessa tillgångar baseras på uppskattningar. Gällande föräldradjur påverkas tillgångens värde av marknadspriset för dagsgamla kycklingar samt rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dagsgamla kycklingar påverkar tillgångens värde med cirka 1 (1) MSEK. Beträffande kycklinguppfödningen påverkas värdet av rörelsekostnaderna för att hålla djurbeståndet. En förändring på 1 procent i priset på dessa flockar påverkar värdet med cirka 0 (1) MSEK. För information om belopp och förändringar, se not 16. Värdering lager och Inkuransreserv Den ”anatomiska balansen” övervakas regelbundet tillsammans med dess effekt på lagret. Lagret av färdiga varor värderas till det lägsta av anskaffnings- värde eller nettoförsäljningsvärde. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningsvärdet minus förväntade försäljningskostnader. En bedömning av det uppskattade försäljningsvärdet kräver antaganden och bedömningar av ledningen som inkluderar subjektiva aspekter, såsom priskonkurrens och förväntade fluktuationer på framtida priser. Att fastställa nedskrivningsbehovet är en väsentlig och svår bedömningsfråga. Historiskt uppgår de genomsnitt- liga inkuransreserverna till 7-12 procent av lagervärdet. Detaljerad information om beloppen och förändringarna se not 17. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 112 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 113 ===== NOT 3 Segmentsrapportering Information om rörelsesegment Räkenskapsåret, jan 1–dec 31 MSEK Ready-to-cook Ready-to-eat Övrigt / Elimineringar1, 2) Summa Koncern 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Nettoomsättning 10 783 9 923 2 785 2 601 516 499 14 083 13 024 Justerat rörelseresultat 487 368 97 148 19 –6 603 509 Jämförelsestörande poster – – – – – – – – Rörelseresultat 487 368 97 148 19 –6 603 509 Varav resultatandel i intresseföretag 3 3 – – – – 3 3 Finansiella intäkter 3 4 Finansiella kostnader –153 –158 Skatt på årets resultat –86 –80 Årets resultat 367 275 Övriga upplysningar Tillgångar3) 5 437 5 293 1 522 1 218 258 443 7 217 6 954 Andelar i intresseföretag 54 55 Ofördelade tillgångar 375 270 SUMMA TILLGÅNGAR 5 437 5 293 1 522 1 218 258 443 7 646 7 279 Skulder 1 652 1 588 518 482 253 243 2 423 2 313 Ofördelade skulder 2 546 2 356 Eget kapital 2 677 2 611 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 652 1 588 518 482 253 243 7 646 7 279 Nettoinvesteringar 427 207 272 72 84 88 783 367 Av- och nedskrivningar –358 –342 –66 –59 –24 –23 –448 –425 1) Varav elimineringar av gemensamma gruppkostnader i året om 374 (327) MSEK. 2) Nettoomsättningen för ingredienser uppgick till 516 (499) MSEK och rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 58 (32) MSEK. Koncerngemensamma kostnader om –39 (–38) MSEK ingick i koncernens rörelseresultat (EBIT). 3) För tillgångarnas fördelning per land, se not 12. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 113 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 114 ===== Scandi Standards verksamhet är indelad i segmenten Ready-to-cook, Ready-to-eat och Övrigt Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisation, dvs. chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra nytta av produktutveckling och främja skalfördelar över hela koncernen. Ansvaret för koncernens finansiella tillgångar och skulder, avsättningar till skatter, samt omvärderingseffekter vid värdering av finansiella instrument (enligt IFRS 9) och pensionsskulder (enligt IAS 19) ligger hos koncerngemen- samma funktioner och fördelas inte på segmenten. Segment Ready-to-cook (RTC): utgör koncernens största produktsegment och omfattar produkter som är kylda eller frysta, som inte har tillagats. Det kan vara helfågel, styckade produktdetaljer, urbenade och kryddade eller marinerade produkter. Försäljning sker främst via säljkanalerna Dagligvaru- handeln och Restaurang och Storhushåll, på både inhemska marknader och exportmarknader. I segmentet ingår produktionsanläggningar för RTC i sex länder, foderverksamheten på Irland, produktion av konsumentägg i Norge och kläckeriverksamhet i Sverige. Nettoomsättning för segmentet Ready-to-cook omfattar den externa försäljningen. Segment Ready-to-eat (RTE): utgörs av produkter som har tillagats vilket innebär att de kan konsumeras direkt eller efter uppvärmning. Produkterna inkluderar allt ifrån grillade och styckade kycklingfiléer med olika kryddningar till nuggets. Försäljningen sker främst inom säljkanalerna Dagligvaruhandeln och Restaurang och Storhushåll, och en del av produktionen exporteras. I segmentet ingår fyra egna produktionsanläggningar för RTE i Danmark, Norge, Finland och Nederländerna, kombinerat med tredjepartsproduktion. Nettoom- sättningen för segmentet Ready-to-eat omfattar den externa försäljningen. Operativt resultat för segmentet Ready-to-eat inkluderar det integrerade resultatet för koncernen utan interna vinstpåslag. Segment Övrigt: utgörs av ingredienser som utgör överskottsprodukter främst avsedda för andra ändamål än livsmedelsanvändning, och används i industriell produktion av djurfoder och till andra tillämpningar, vilket är i linje med Scandi Standards ambition att ta tillvara på hela djuret eftersom det bidrar till ett minimerat produktionsspill och ett lägre koldioxidavtryck. Ingen enskild del av Övrigt är tillräckligt stor för att utgöra sitt eget segment. MSEK Ready-to-cook Ready-to-eat Övrigt Total 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Nettoomsättning fördelning Sverige 2 861 2 606 748 700 173 150 3 781 3 455 Danmark 1 976 1 868 1 453 1 337 143 143 3 574 3 348 Norge 1 701 1 774 486 471 30 39 2 218 2 284 Irland 2 868 2 688 11 11 135 130 3 016 2 829 Finland 911 982 85 83 34 37 1 032 1 101 Litauen 464 5 – – – – 464 5 Nederländerna – – – – Total nettoomsättning per land 10 783 9 923 2 785 2 601 516 499 14 083 13 024 NOT 4 Intäkternas fördelning MSEK 2025 2024 Nettoomsättning Varuförsäljning 14 083 13 024 Summa 14 083 13 024 Övriga rörelseintäkter Hyresintäkter 1 0 Statliga stöd 2 1 Försäljning personalmatsal 5 9 Försäkringsersättning 14 15 Realiserade och orealiserade valutavinster 12 7 Övrigt 13 9 Summa 46 42 Statliga stöd har erhållits om 2 (1) MSEK och av dessa har 2 (1) MSEK redovisats som intäkt och 0 (0) MSEK som en reducering av kostnad. Not 3 forts. Nettoomsättning (extern försäljning) till kundens hemvist MSEK 2025 2024 Sverige 4 348 3 980 Irland 2 728 2 312 Norge 2 252 2 489 Danmark 2 019 1 839 Finland 1 127 1 188 Tyskland 223 187 Storbritannien 232 195 Övriga Europa 871 551 Övriga världen 283 283 Summa 14 083 13 024 Under 2025 var det en av Scandi Standards kunder som stod för mer än 10 procent av koncernens totala nettoomsättning. Netto omsättningen för kunden uppgick till 1 751 (1 636) MSEK vardera och är huvudsakligen inom segmentet RTC. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 114 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 115 ===== Medeltal anställda 2025 varav kvinnor 2024 varav kvinnor Koncernen Sverige 831 37% 851 38% Danmark 922 42% 938 43% Norge 342 57% 328 58% Irland 1 059 43% 930 40% Finland 313 43% 299 36% Litauen 180 44% 20 61% Nederländerna 22 34% – – Summa koncernen1) 3 670 43% 3 366 42% 1) Det finns inga anställda i moderbolaget. Personalkostnader MSEK 2025 2024 Löner och ersättningar, styrelser och vd:ar 32 22 – varav rörlig del 5 4 Löner och ersättningar, övriga anställda 2 292 2 093 Sociala kostnader 276 258 Pensionskostnader1) 185 171 Övriga personalkostnader 90 99 Aktiverade personalkostnader2) 0 –1 Summa 2 875 2 641 1) Av koncernens pensionskostnader avser 2 (2) MSEK koncernens styrelser och vd. I koncernen finns inga utestående pensionsförpliktelser till dessa. 2) Avser aktivering av pågående investeringsprojekt. Könsfördelning i bolagsledningen Koncernen Moderbolaget Andelen kvinnor, % 2025 2024 2025 2024 Styrelser 28 17 25 25 Övriga ledande befattningshavare 35 30 – – Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman har beslutat om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare. Med ledande befattningshavare avses i dessa riktlinjer verkställande direktören för bolaget samt de vid var tid till verkställande direktören eller CFO rapporterande cheferna i bolaget eller andra koncernbolag som också ingår i koncernledningen samt styrelseledamöter i bolaget som har ingått ett anställnings avtal eller konsultavtal med bolaget eller ett koncernbolag. Bolagets ersättningsprinciper och policyer ska säkerställa ansvarsfulla och hållbara ersättningsbeslut som stödjer bolagets och koncernens strategi, långsiktiga intressen och hållbara affärsmetoder. Löner och andra anställ- ningsvillkor ska vara adekvata för att bolaget och koncernen ska ha möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta ledande befattningshavare till en rimlig kostnad. Ersättningar till ledande befattningshavare ska bestå av en fast lön, rörlig lön, pension och övriga förmåner samt vara baserade på prestation, konkurrenskraft och skälighet. Principer för fast lön Alla ledande befattningshavare ska erbjudas en fast lön som är marknads- mässig och baserad på den ledande befattningshavarens ansvar, kompetens och prestation. I den mån styrelseledamot utför arbete för bolagets räkning, utöver ordinarie styrelsearbete, ska marknadsmässigt konsultarvode kunna utgå. Principer för rörlig lön Alla ledande befattningshavare kan från tid till annan erbjudas rörlig lön (dvs. kontanta bonusar). Den rörliga lönen ska baseras på att ett antal förut- bestämda finansiella mål uppfylls. Bedömningen av om målen för utbetalning av rörlig lön är uppfyllda ska göras när den relevanta mätperioden för målen har avslutats. Styrelsens ersättningsutskott är ansvarig för bedömningen såvitt avser rörlig lön till den verkställande direktören. Den verkställande direktören är ansvarig för bedömningen såvitt avser rörlig lön till andra ledande befatt- ningshavare. Rörlig lön ska inte överstiga 75 procent av den fasta lönen (med fast lön avses fast kontant lön som intjänats under året exklusive pensioner, förmåner och liknande). Principer för aktierelaterade incitamentsprogram Dessa riktlinjer omfattar inte ersättningar som bolagsstämman beslutar om. Följaktligen är riktlinjerna inte tillämpliga på det aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram 2025 (L TIP 2025) som styrelsen har beslutat på års- stämman 2025 eller de utestående aktierelaterade långsiktiga incitaments- programmen som årsstämmorna 2024, 2023 och 2022 beslutade om. Bolags- stämman kan fatta beslut om långsiktiga incitamentsprogram såsom aktie och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till vissa nyckelpersoner. Sådana incitamentsprogram ska utformas med syfte att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. Principer för pensioner, andra förmåner, lön under uppsägningstid och avgångsvederlag Avtal avseende pensioner ska, där så är möjligt, vara avgiftsbaserade och utformas i enlighet med de nivåer och den praxis som gäller i det land där den ledande befattningshavaren är anställd. Pensionspremierna för premie- bestämd pension ska uppgå till högst 30 procent av den årliga fasta lönen om inte annat gäller enligt tillämpliga kollektivavtal. Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghets- försäkring vid arbetsskada samt tjänstegrupplivförsäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befattningshavare ha rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil beroende på avtal. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio procent av den årliga fasta lönen. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Det totala avgångsvederlaget för ledande befattningshavare ska vara begränsat till gällande månadslön för de återstående månaderna fram till rådande pensionsålder i respektive land. Beredning och översyn av frågor relaterade till ersättning till ledande befattningshavare Dessa riktlinjer har upprättats av styrelsens ersättningsutskott. Vid ersätt- ningsutskottets bedömning av om riktlinjerna och de begränsningar som gäller enligt riktlinjerna är rimliga, har ersättningsutskottet beaktat uppgifter om den totala ersättningen till bolagets samtliga anställda, inklusive olika ersättningskomponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid. Ersättningsutskottet ska övervaka och utvärdera både pågående och under året avslutade program för rörlig ersättning till ledande befattnings havare, samt övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som beslutats av årsstämman och gällande ersätt- ningsstrukturer och ersättnings nivåer i bolaget och koncernen. Ledamöterna NOT 5 Anställda och personalkostnader OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 115 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 116 ===== i ersättningsutskottet är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Den verkställande direktören och de övriga medlemmarna i koncern ledningen deltar inte i behandling av och beslut i ersättnings relaterade frågor i den mån de berörs av frågorna. Principer för avvikelser från riktlinjerna Styrelsen har rätt att helt eller delvis frångå riktlinjerna om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det och om ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Rörlig lön Scandi Standard har ett övergripande program för rörlig lön för ledande befattningshavare, lokala ledningsgrupper och andra nyckelpersoner. Målen kan vara både kvalitativa och kvantitativa. Beslut om deltagare och mål fattas årligen av bolagets styrelse. Rörlig lön kostnadsförs löpande efter förväntad utbetalning. Pensioner Scandi Standard erbjuder sina anställda tjänstepensioner om inte annat är reglerat i lokala avtal eller i andra regleringar. Scandi Standards verkställande direktör erhåller en avgiftsbestämd pension med en premie om 30 procent av den pensionsgrundande lönen. Scandi Standards högsta ledning, följer ersättningsriktlinjerna vilka innebär en maximal premie om 30 procent av pensionsgrundande lön. Övriga anställda: I Sverige omfattas anställda av förmånsbaserad eller premie baserad pensionsplan genom PRI Pensionstjänst AB eller alternativ lösning. I Danmark sker avsättning till pensioner med 13 procent av den pensions- grundande lönen. I Norge baseras pensionsavsättningarna på avtal om individuella avgifts- bestämda pensionsplaner, med premier på mellan 3 och 23 procent av den pensionsgrundande lönen. I Irland sker avsättning till pensioner med 4 till 20 procent av den pensions- grundande lönen. I Finland sker avsättning till pensioner med 23 till 25 procent av den pensionsgrundande lönen. I Litauen sker avsättning till pensioner med 3 procent av den pensions- grundande lönen. I Nederländerna sker avsättning till pensioner med 15 till 21 procent av den pensionsgrundande lönen. Avgångsvederlag och andra förmåner Avgångsvederlag/uppsägning För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om sex månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls avgångsvederlag motsvarande sex månaders ersättning. Avgångsvederlaget är inte semester- och pensionslönegrundande och utbetalas med en sjättedel per månad efter det att uppsägningstiden avslutats. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid om 3–6 månader vid uppsägning på egen begäran och 6–12 månader på bolagets begäran. Vissa ledande befattningshavare har konkurrensklausul som innebär att motsvarande 3–12 månaders finansiell ersättning ska betalas till bolaget som ersättning vid brott mot denna klausul. Övriga förmåner Scandi Standard erbjuder utöver fast och rörlig lön, pension, trygghetsför- säkring vid arbetsskada samt tjänstegruppliv försäkring i enlighet med lokala avtal och regler. Härutöver kan ledande befattningshavare ha rätt till privat sjukvårdsförsäkring samt telefon och tjänstebil beroende på avtal. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får uppgå till högst tio procent av den årliga fasta lönen. Långsiktigt incitamentsprogram L TIP 2022 avslutades under 2025 och innebar att 166 211 aktier med ett sammantaget marknadsvärde om 16 MSEK tilldelades deltagarna i program- met. Deltagare i programmen utgörs av ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Vid utgången av 2025 pågår följande långsiktiga incitamentsprogram, som har antagits av årsstämman respektive startår: • L TIP 2023, för 32 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 302 330 aktier. • L TIP 2024, för 31 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 530 000 aktier. • L TIP 2025, för 33 deltagare och ursprungligen med maximal tilldelning om 474 000 aktier. LTIP 2025 Deltagarna är ålagda att investera i Scandi Standard-aktier (”Investeringsaktier”) i förhållande till en procentandel av deltagarens fasta lön för att delta i L TIP 2025. Varje investeringsaktie ger deltagarna rätt till en (1) Retentionsaktierätt och fyra (4) Prestationsaktierätter som var och en är föremål för uppfyllande av varsitt prestationskrav under programmets löptid. För att Aktierätterna (både Retentionsaktierätter och Prestationsaktierätter) ska berättiga till tilldel- ning av stamaktier krävs att deltagaren (a) inte avyttrar sina Investeringsaktier under Intjänandeperioden, (b) och inte har gett eller inte har fått meddelande om uppsägning inom koncernen under Intjänande perioden och (c) deltagaren åtar sig att behålla alla tilldelade stam aktier (förutom stamaktier som avyttras för att täcka betalning av skatt som uppkommer i samband med tilldelningen av stamaktier) under en period om två år från dagen för tilldelning av stamaktierna. Prestationskrav Utöver intjänandekriterier som framgår ovan ska tilldelning av stamaktier för Prestationsaktierätterna vara villkorat av uppfyllandet av respektive prestations- krav nedan. Krav 1 Prestationskravet är relaterat till totalavkastningen (TSR) för Scandi Standards stamaktie på Nasdaq Stockholm i förhållande till OMX Stockholm Mid Cap Index (”Index”) under en viss mät period som framgår nedan. Den lägsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en TSR är lika med TSR index. Om TSR är lika med TSR Index, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent av sina Prestationsaktierätter 1. Den högsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en TSR motsvarande TSR Index plus 10,0 procent. Om TSR uppgår till mer än TSR Index plus 10,0 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 100 procent av sina Prestationsaktierätter 1 (maximal tilldelning). Om TSR är mindre än TSR Index, ska inga Prestationsaktierätter 1 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om TSR Index är mellan det lägsta och det högsta värdet ska antalet Prestationsaktierätter 1 som berättigar till tilldelning av stamaktier beräknas linjärt. Krav 2 Prestationskravet är relaterat till den årliga justerade genomsnittliga tillväxten för vinst per aktie (”EPS CAGR”) under en viss mätperiod. Den lägsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 5,0 procent. Om EPS CAGR är 5,0 procent, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 25 procent av sina Prestationsaktierätter 2 och 3. Den högsta nivån av prestationskravet ska uppgå till en EPS CAGR motsvarande 32,0 procent. Om EPS CAGR uppgår till 32,0 procent eller mer, ska deltagarna tilldelas stamaktier för 100 procent av sina Prestationsaktierätter 2 och 3 (maximal tilldelning). Om EPS CAGR är mindre än 5,0 procent, ska inga Prestationsaktierätter 2 och 3 berättiga till tilldelning av stamaktier. Om EPS CAGR är mellan det lägsta och det högsta Not 5 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 116 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 117 ===== Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2025, TSEK Styrelse- arvoden Fast lön1) Rörlig lön2) LTIP3) Pension1) Övriga förmåner5) Summa 2025 Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan 4 620 – – – – – 4 620 Verkställande direktör Jonas Tunestål – 6 116 4 422 5 117 1 842 144 17 641 Koncernledning, övriga6) – 27 418 7 657 5 673 4 268 1 654 46 671 Summa 4 620 33 535 12 078 10 791 6 111 1 798 68 932 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2024, TSEK Styrelse- arvoden Fast lön1) Rörlig lön2) LTIP4) Pension1) Övriga förmåner5) Summa 2024 Styrelseledamöter, enligt specifikation nedan 4 430 – – – – – 4 430 Verkställande direktör Jonas Tunestål – 5 568 3 060 3 599 1 675 173 14 075 Koncernledning, övriga7) – 30 797 5 438 3 628 3 502 1 701 45 066 Summa 4 430 36 365 8 498 7 226 5 177 1 874 63 570 Not 5 forts. 1) Vissa medlemmar i koncernledningen har rätt att byta fast lön mot pensionsavsättningar inom ramen för gällande skattelagstiftning. 2) Den rörliga lönen baseras på koncernens finansiella resultat och finansiella mål. För 2 024 ingår avtalad engångsersättning enligt anställningskontrakt för medlem i koncernledning. 3) Koncernens reservering avseende L TIP 2023 – L TIP 2025. 4) Koncernens reservering avseende L TIP 2022 – L TIP 2024. 5) Huvudsakligen bilförmåner, telefon och sjukvårdsförsäkring. 6) Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2025 för totalt 11 personer. Under året har 1 person lämnat koncernledningen. Under 2025 har 1 person tillkommit i koncernledningen. 7) Koncernledningen, övriga inkluderar kostnader för 2024 för totalt 13 personer. Under året har totalt 2 personer lämnat koncernledningen vilka uppbar lön och uppsägningslön för delar av året och avgångsvederlag enligt avtal. Under 2024 har 2 personer tillkommit i koncernledningen. Styrelsearvoden1), SEK 2025 2024 Johan Bygge, ordförande 1 120 000 1 080 000 Sebastian Backlund 415 000 400 000 Lars-Gunnar Edh 415 000 400 000 Øystein Engebretsen 545 000 530 000 Paulo Gaspar 570 000 550 000 Pia Gideon 595 000 580 000 Henrik Hjalmarsson 455 000 400 000 Cecilia Lannebo 505 000 490 000 Summa 4 620 000 4 430 000 1) Arvodena är exklusive reseersättning och inklusive utskottsarbete. Styrelse- och kommittéarvoden överensstämmer med av stämman beslutade arvoden och regleras till styrelsen 2 gånger per år i oktober och i april. värdet ska antalet Prestationsaktierätter 2 och 3 som berättigar till tilldelning av stamaktier beräknas linjärt. Krav 3 Prestationskravet är relaterat till koncernens officiella hållbarhetsmål som relaterar till arbetsplatsolyckor mätt i L TIFR (Lost Time Injury Frequency Rate), antibiotikaanvändningen och utsläpp av växthusgaser mätt i CO 2e under mätperioden 2025–2027. Om L TI FR målet för 2027 uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 40 procent av sina Prestationsaktierätter 4, om antibiotikamålet för 2027 uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 20 procent av sina Prestationsaktierätter 4, om CO2e målet för 2027 uppnås ska deltagarna tilldelas stamaktier för 40 procent av sina Prestationsaktierätter 4. För information om L TIP 2023 och L TIP 2024 se tidigare års redovisningar. Styrelsen har beslutat att föreslå årsstämman 2026 ett långsiktigt incitaments program för 2026 (L TIP 2026) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner, som är avsett att främja bolagets och koncernens långsiktiga värdeskapande samt öka intressegemenskapen mellan deltagaren och bolagets aktieägare. L TIP 2026 har i allt väsentligt samma utformning som det långsiktiga incitamentsprogrammet som antogs vid årsstämman 2025 (L TIP 2025). Värdet av och kostnader för långsiktiga incitamentsprogram De långsiktiga incitamentsprogrammen (L TIP) redovisas i enlighet med IFRS 2, Aktierelaterade ersättningar. Den totala kostnaden för programmen är initialt beräknad som; antal aktier för tilldelning multiplicerat med aktiekursen vid starten av programmet och sociala kostnader. Programmet kostnadsförs linjärt över intjänande perioden (tre år). Koncernen reglerar aktieprogrammet netto för majoriteten av deltagarna, genom att innehålla det antal aktier med ett verkligt värde som motsvarar det monetära värdet av den anställdes källskatt och det är endast de resterande aktier som ges ut vid utgången av intjänsteperioden. Intjänandeperioden för L TIP 2022 löpte till den 4 maj 2025. EPS CAGR för perioden 1 januari 2022 - 31 december 2024 uppgick till 42,6 procent och relativ TSR uppgick till 212 procent, vilket resulterade i att deltagarna till- delades 1 aktie per investeringsaktie och totalt 166 211 aktier. Intjänandeperioden för L TIP 2023 löper till den 4 maj 2026 eller tills tilldel- ning sker. EPS CAGR för perioden 1 januari 2023 - 31 december 2025 uppgick till 40,6 procent och relativ TSR uppgick till 195 procent, vilket resulterar i att deltagarna tilldelas 1 aktie per investeringsaktie och totalt 164 507 aktier. L TIP 2024 och L TIP 2025 är i princip baserade på kriterium i linje med det program som föreslås stämman 2026. Förutsatt fullt uppfyllande av den relativa TSR, EPS kravet och baserat på deltagare som per 31 december 2025 var fortsatt anställda och inte hade blivit uppsagda eller sagt upp sig kommer L TIP 2024 och L TIP 2025 att resultera i tilldelningar av 238 735 respektive 290 927 aktier i bolaget. Motsvarande värden uppgår till 23,4 MSEK för L TIP 2024 och 32,2 MSEK för L TIP 2025, baserat på aktiekurserna 78,4 SEK respek- tive 91,0 SEK. Vid utgången av 2025 uppgick totala ackumulerade reserverade kostnader för L TIP 2023– L TIP 2025 till 29,2 (21,6) MSEK. Årets L TIP kostnader uppgick till 6 (10) MSEK. De sociala avgifterna beräknas uppgå till i genomsnitt 23 (22) procent av marknadsvärdet på aktierna som tilldelas vid utnyttjande av prestationsaktier. Den genomsnittliga procentsatsen varierar beroende på mixen av deltagarnas nationaliteter. Vid årets slut hade Scandi Standard AB (publ) 620 141 (733 726) aktier i eget förvar. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 117 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 118 ===== NOT 6 Avskrivning och nedskrivning av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt av nyttjanderättstillgångar NOT 7 Arvode och kostnadsersättning till revisorer MSEK 2025 2024 PricewaterhouseCoopers (PwC) Revisionsuppdrag 7 7 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag 2 1 Skatterådgivning 1 1 Övriga tjänster 1 1 Summa 10 10 Med revisionsuppdrag avses granskning av moderbolagets och koncernens finansiella rapportering, bokföring och styrelsens och vd:s förvaltning. I revisionsuppdraget ingår även andra uppgifter som hör till bolagets revision samt rådgivning till följd av de iakttagelser som gjorts vid granskningen under revisionsuppdraget. Av det totala arvodet till PwC AB (Sverige) på 7 MSEK uppgår arvodet till icke revisionstjänster enligt EU:s revisorsförordningens definitioner för icke- revisionstjänster till 1 (2) MSEK varav 0 (1) MSEK avser revisionsuppdraget, 0 (0) MSEK avser skatteråd givning och 0 (1) avser övriga servicetjänster. Tjänsterna avser redovisningsmässig rådgivning avseende upprättande av finansiell rapportering samt annan redovisningsmässig och skattemässig rådgivning. QSR och vår Ready-to-eat-anläggning i Nederländerna utgör en viktig plattform för Scandi Standards långsiktiga tillväxt. Ledningen förväntar sig över tid en fortsatt ökande efterfrågan inom detta lönsamma segment. Nedskriv- ningsprövningen visar heller inte något nedskrivnings behov även om EBITDA marginalen skulle sjunka med tre procentenheter. För ytterligare upplysningar om Goodwill och immateriella anläggnings- tillgångar, se not 11. MSEK 2025 2024 Avskrivningar och nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 74 63 Byggnader och mark 67 52 Maskiner och andra tekniska anläggningar 188 178 Inventarier, verktyg och installationer 43 48 Nyttjanderättstillgångar, byggnader och mark 36 45 Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar1) 39 38 Summa 448 425 1) Nyttjanderättstillgångar, maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier , verktyg och installationer. Nedskrivningar Koncernen prövar årligen värdet på tillgångarna med obestämbar nyttjande- period. Dessa tillgångar innefattar Goodwill och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod. Immateriella anläggningstillgångar fördelas på de kassagene- rerande enheter i vilka de har genererat kassaflödet. Koncernens operativa struktur är en integrerad matrisorganisation, dvs chefer hålls ansvariga för både länder och produktsegment. En central del av strategin för fortsatt tillväxt och värdeskapande är att dela best practice, dra nytta av produktutveckling och främja skalfördelar över hela koncernen. De kassagenererande enheterna motsvaras av koncernens rörelsesegment som består av Ready-to-cook och Ready-to-eat. Förväntade kassaflöden för segmenten grundar sig på affärsplaner som har beslutats av koncernledningen för de följande fem åren, och på en organisk tillväxt på 2 procent därefter. Kassaflödena diskonteras med hjälp av en beräknad viktad kapitalkostnad före skatt (WACC) på 9,3 (8,1) procent för segmenten Ready-to-cook och 9,6 (8,1) procent för Ready-to-eat baserat på nuvarande räntor och segmentens uppskattade avkastningskrav. För nedskrivningsprövningarna i slutet av 2025 förväntas samtliga kassa- genererande enheter prestera i nivå med marknaden. EBITDA förväntas förbättras något under prognosperioden mot koncernens mål på medellång sikt. Nedskrivningsprövningen vid årets utgång visar inte på något behov av nedskrivning i någon av de kassagenererande enheterna. Antagandena i beräkningarna är framåtblickande och är som sådana i sig osäkra och baseras på ledningens antaganden. För att utvärdera risken för att en förändring i något av antagandena skulle ha försämrat resultatet av nedskrivningsprövningen har känslighetsanalyser upprättats. Den WACC som används grundar sig på långsiktiga variabler och bör vara relativ stabil över tiden. Ändå kan avkastningskrav och räntenivåer förändras. Test av denna variabel visar att inget nedskrivningsbehov föreligger även om WACC ökar ytterligare två procentenheter för Ready-to-cook och Ready-to-eat. Kassaflödesförväntningar i kassagenererande enheter är en viktig variabel i nedskrivningsprövningen. De kassaflöden som användes är baserade på ledningens bästa uppskattning av framtida kassaflöden i varje kassagenere- rande enhet. Det finns en risk att dessa kassaflöden kommer att vara lägre än förväntat med tiden, då särskilt på lång sikt. Långsiktiga antaganden är försiktigt baserade på en tillväxttakt under den förväntade marknadstill växten. Kassaflödet för de kommande fem åren har större inverkan på värdet av tillgångarna och är viktigt att testa. Segmentet Ready-to-cook har sett en materiell tillväxt under 2025 med förbättrat rörelseresultat främst drivet av ökad försäljning och positiva effekter av investeringar för att öka kapacitet och produktionseffektivitet. Förvänt- ningen är att marginalerna kommer att fortsätta att öka under de kommande åren. Baserat på ledningens förväntningar kommer denna förbättring främst att drivas av pris utveckling och effektivitet i verksamheten samt med kapaci- tets-förbättringar inom befintliga anläggningar i alla länder. Scandi Standards affärsmodell, som gör att ändringar i råvarupriser generellt kan överföras till kund, ger goda förutsättningar för att hantera pris- och kostnadsökningar över tid. Nedskrivningsprövningen visar heller inte något nedskrivningsbehov även om EBITDA marginalen skulle sjunka med två procentenheter. Segmentet Ready-to-eat har sett en vändpunkt från kvartal tre 2025 efter en utmanade marknads utveckling under andra halvåret av 2023 fram till första halvåret 2025. Ökade kostnader för råmaterial har påverkat marginalerna under 2025, med prisjusteringar för kunder både under året och in i 2026. Segmentet visar en uppmuntrande vändning i den europeiska efterfrågan på OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 118 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 119 ===== NOT 8 Finansiella intäkter och kostnader Intäkter Kostnader Summa MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Lånefordringar och övriga fordringar Övriga intäkter –1 1 – – –1 1 Övriga ränteintäkter 4 3 – – 4 3 Summa 3 4 – – 3 4 Derivat använda i säkringsredovisning Ränte- och valutaswappar – – 0 11 0 11 Summa – – 0 11 0 11 Övriga finansiella skulder Räntekostnader, pensionsplaner – – 3 2 3 2 Räntekostnader, upplåning – – –85 –86 –85 –86 Räntekostnader, factoring, vendor financing – – –37 –46 –37 –46 Övriga lånekostnader – – –13 –18 –13 –18 Övriga räntekostnader – – –5 –6 –5 –6 Finansiell kostnad leasing – – –13 –12 –13 –12 Valutakurseffekter – – –4 –3 –4 –3 Värdeförändring andel pensionsstiftelse – – – – – – Summa – – –153 –169 –153 –169 Summa 3 4 –153 –158 –150 –155 NOT 9 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet MSEK 2025 2024 Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet –2 0 Valutakursdifferenser på finansiella poster –4 –3 Summa –6 –3 Kursdifferenser i rörelseresultatet inkluderas i: Övriga rörelseintäkter/rörelsekostnader –2 0 Summa –2 0 NOT 10 Skatt Skatt på årets resultat, MSEK 2025 2024 Aktuell skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Årets skattekostnad/intäkt –89 –71 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 0 0 Summa aktuell skatt –89 –71 Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt från förändringar i temporära skillnader 18 –16 Uppskjuten skatteintäkt från aktiverat underskottsavdrag 6 11 Utnyttjande av tidigare aktiverade underskottsavdrag –20 –4 Summa uppskjuten skatt 4 –9 Summa redovisad skattekostnad –86 –80 2025 2024 Avstämning av effektiv skatt % MSEK % MSEK Resultat före skatt 452 354 Förväntad skatt enligt gällande svensk skattesats –20,6 –93 –20,6 –73 Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag 2,1 10 1,9 7 Uppskjuten skatt på underskott, som inte aktiveras –1,4 –6 –1,9 –7 Ej avdragsgilla kostnader –1,0 –4 –4,3 –15 Ej skattepliktiga intäkter 1,5 7 0,1 0 Skatt hänförlig till tidigare år 0,4 2 –0,2 –1 Återläggning resultat intresseföretag 0,1 –1 0,2 1 Omvärdering av uppskjuten skatt hänförligt till underskottsavdrag – – 2,0 7 Övrigt – – 0,2 1 Redovisad effektiv skatt –19,0 –86 –22,5 –80 Skatteposter som redovisats via övrigt totalresultat mot eget kapital, MSEK 2025 2024 Aktuariella vinster och förluster i förmånsbaserade pensionsplaner –2 –4 Kassaflödessäkringar 0 –1 Summa skatteeffekter i övrigt totalresultat –2 –5 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 119 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 120 ===== Underskottsavdrag Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om 796 (856) MSEK varav 481 (524) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran som uppgick till 104 (124) MSEK. Ej aktiverade underskott uppgår till 315 (332) MSEK varav 143 (186) MSEK avser Finland, 142 (118) MSEK avser Litauen och 28 (28) MSEK avser Danmark. Uppskjuten skattefordran på aktiverade underskott i Finland uppgår till 14 (20) MSEK. Förfallotiden för underskott i Finland är 10 år och kvarvarande livslängd är som lägst ett år. Aktiverade underskott i Danmark uppgår till 84 (104) MSEK och har obegränsad livslängd. Aktiverade underskott i Neder- länderna uppgår till 6 (-) MSEK och har obegränsad livslängd. Uppskjuten skatt har inte aktiverats på underskott från den i oktober 2024 förvärvade verksamheten i Litauen. Koncernen har utvärderat återvinningsmöjligheterna baserat på en 5-årig långsiktig plan som har visat övertygande bevis för att tillräcklig skattepliktig vinst kommer att finnas tillgänglig mot outnyttjade underskottsavdrag. Ledningens bedömning är att den skattefordran som redovisas avseende förlusterna i Finland, Danmark och Nederländerna fortsatt bör redovisas i balansräkningen. Övrigt Scandi Standard omfattas av reglerna om tilläggsskatt, det vill säga reglerna om global minimibeskattning enligt Pelare 2, som har trätt i kraft 1 januari 2024. Koncernen har konstaterat att tilläggsskatt inte uppkommer för 2024 och 2025, baserat på erforderliga beräkningar för att kontrollera detta. Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag, MSEK Belopp vid årets ingång Redovisat över resultaträkningen Redovisat mot övrigt totalresultat Förändringar vid förvärv/ avyttring av bolag Omräknings- differenser Belopp vid årets utgång 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Immateriella tillgångar –135 –126 8 –7 – – – – 3 –2 –125 –135 Byggnader och mark –1 13 3 –9 – – – –6 0 0 3 –1 Maskiner och inventarier –71 –71 6 2 – – – – 2 –1 –63 –71 Nyttjanderättstillgångar 4 5 0 0 – – – – 0 0 5 4 Övriga tillgångar –4 0 –1 –4 – – – – 0 0 –5 –4 Pensionsavsättningar –14 –11 1 1 –2 –4 – – – – –15 –14 Övriga skulder 6 5 1 3 0 –1 – 0 0 0 7 6 Underskottsavdrag 124 113 –14 7 – – – 0 –5 4 104 124 Övriga –11 –9 0 –2 – – – – – – –11 –11 Summa –101 –81 4 –9 –2 –5 – –6 –1 1 –100 –101 Uppskjuten skattefordran/skatteskuld, MSEK Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Netto 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Immateriella tillgångar – – 125 135 –125 –135 Byggnader och mark 9 10 6 11 3 –1 Maskiner och inventarier – – 63 71 –63 –71 Nyttjanderättstillgångar 5 4 0 0 5 4 Övriga tillgångar 2 4 7 8 –5 –4 Pensionsavsättningar – – 15 14 –15 –14 Övriga skulder 7 7 – 1 7 6 Underskottsavdrag 104 124 – – 104 124 Övrigt 0 0 11 11 –11 –11 Summa 127 149 227 250 –100 –101 Kvittning av kvittningsbara tillgångar/skulder per jurisdiktion –58 –71 –58 –71 – – Summa, netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld 69 78 169 179 –100 –101 Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder kvittningsbara inom samma jurisdiktion har nettoredovisats under 2025 och 2024. Not 10 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 120 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 121 ===== NOT 11 Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Övriga immateriella anläggningstillgångar Varumärken Kund- och leverantörsrelationer Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten Pågående nyanläggningar Summa övriga immateriella tillgångar MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 913 961 454 470 740 784 405 352 41 20 1 640 1 626 Ackumulerade avskrivningar – – –84 –81 –420 –413 –170 –140 – – –673 –634 Ackumulerade nedskrivningar – – – – – – –1 – – – –1 – Redovisat värde 913 961 370 389 320 371 235 212 41 20 966 991 Ingående balans 961 950 389 390 371 390 212 28 20 126 991 933 Investeringar – – – – – – – 1 85 84 85 85 Förvärv – – – – – – – – – – – – Försäljningar och utrangeringar – – – – – – – – – – – – Årets avskrivningar – – –4 –4 –30 –32 –39 –27 – – –74 –63 Årets nedskrivningar – – – – – – –1 – – – –1 – Omklassificeringar – – – – – – 64 210 –64 –190 0 20 Omräkningsdifferenser –49 11 –14 4 –20 13 –1 0 – – –35 17 Redovisat värde 913 961 370 389 320 371 235 212 41 20 966 991 Fördelning av Goodwill, varumärken och kund-/leverantörsrelationer Ready-to-cook 744 788 3091) 3201) 320 371 Ready-to-cook – – 492) 572) – – Ready-to-eat 169 173 121) 121) – – Summa 913 961 370 389 320 371 1) Varumärken med obestämbar nyttjandeperiod (Kronfågel, Ivars, Vitafågeln, Bosarp, Danpo, BornholmerHanen, Den Stolte Hane). 2) Varumärke med begränsad nyttjandeperiod (Manor Farm). För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar, samt årlig prövning vad gäller nedskrivning, se not 6. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 121 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 122 ===== NOT 12 Materiella anläggningstillgångar Mark och markanläggningar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 95 86 2 016 1 815 3 816 3 764 484 496 282 244 6 693 6 406 Ackumulerade avskrivningar –7 –13 –844 –818 –2 775 –2 766 –341 –344 – – –3 967 –3 941 Ackumulerade nedskrivningar – – – – – – – – – – – – Redovisat värde 88 73 1 172 997 1 040 998 144 152 282 244 2 726 2 464 Redovisat värde vid årets början 73 27 997 561 998 924 152 186 244 259 2 464 1 958 Investeringar1) 8 – 177 12 3 38 18 3 498 229 704 283 Förvärv och avyttringar – 46 – 348 – 79 – 4 – 1 – 478 Försäljningar och utrangeringar – – 6 – –17 –1 –1 – – – –12 –1 Årets avskrivningar –1 –1 –67 –52 –188 –178 –43 –48 – – –299 –279 Årets nedskrivningar – – – – – – – – – – – – Omklassificeringar 11 1 121 110 296 115 21 4 –450 –249 – –20 Omräkningsdifferenser –4 – –62 18 –51 20 –4 2 –10 4 –131 45 Redovisat värde 88 73 1 172 997 1 040 998 144 152 282 244 2 726 2 464 1) I investeringar ingår inga aktiverade räntor. Erhållna statliga stöd som har reducerat investeringsvärdena uppgick till 16 (0) MSEK. För ytterligare upplysningar om av- och nedskrivningar se not 6. Anläggningstillgångar fördelning per geografisk region1), MSEK 2025 2024 Sverige 1 041 965 Danmark 1 013 1 070 Norge 837 932 Irland 975 1 108 Finland 288 323 Litauen 501 320 Nederländerna 223 – Totalt 4 878 4 718 1) Avser anläggningstillgångar (inkl immateriella tillgångar enligt not 11 och nyttjanderättstillgångar enligt not 13), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar tillgångar avseende ersättning efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 122 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 123 ===== NOT 13 Nyttjanderättstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar1) Summa nyttjanderättstillgångar MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden 472 502 162 127 635 629 Ackumulerade avskrivningar –295 –271 –62 –45 –357 –317 Ackumulerade nedskrivningar –4 – – –11 –4 – Redovisat värde 173 231 100 71 273 301 Redovisat värde vid årets början 231 322 71 51 301 373 Investeringar/Tillskott av nyttjanderättstillgångar – 34 72 58 72 91 Förvärv och avyttringar – – – – – – Försäljningar, utrangeringar och minskning av nyttjanderättstillgångar –16 –78 – –2 –16 –79 Årets avskrivningar –36 –45 –39 –38 –75 –83 Årets nedskrivningar – – – – – – Omklassificeringar – – – – – – Omräkningsdifferenser –6 –1 –4 1 –9 –1 Redovisat värde 173 231 100 71 273 301 1) Maskiner och andra tekniska anläggningar inkluderar inventarier, verktyg och installationer. För upplysningar om leasingsskuldernas förfallostruktur, se not 22. Övriga upplysningar om leasingavtal som inte framgår tydligt i de finansiella rapporterna eller som behöver redovisas separat MSEK 2025 2024 Räntekostnader –13 –12 Hyreskostnader för – korttidsleasing –16 –11 – tillgångar av lågt värde som inte ingår i kostnaden för korttidsleasing –3 –3 – variabla leasingbetalningar som inte ingår i leasingskulder –21 –21 Enligt kassaflödesanalysen – investeringar i nyttjanderättstillgångar –3 –1 – utbetalningar avseende amortering av leasingskulder –69 –80 Totalt kassaflöde för leasingavtal –124 –128 NOT 14 Andelar i intresseföretag MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Ingående balans 55 51 Andel i intresseföretags resultat 3 3 Övrig justering – – Omräkningsdifferens –3 1 Redovisat värde 54 55 Eventuella nedskrivningar och återförda nedskrivningar redovisas i resultaträkningen under Resultat från andelar i intresseföretag. Information om intresseföretag 2025 MSEK Tillgångar Skulder Netto- omsättning Årets resultat Farmfood A/S 268 166 2 0 Nærbø Kyllingslakt AS 102 77 105 8 Information om intresseföretag 2024 MSEK Tillgångar Skulder Netto- omsättning Årets resultat Farmfood A/S 316 201 358 0 Nærbø Kyllingslakt AS 82 64 95 4 Koncernens innehav i intresseföretag 31 december 2025 Bolagsnamn Org.nummer Säte Antal aktier Kapital- andel, % Redovisat värde i koncernen 2025, MSEK Redovisat värde i koncernen 2024, MSEK Intresseföretag i koncernen: Danmark Farmfood A/S 27 121 977 Loegstoer 10 000 33,3 32 33 Norge Nærbø Kyllingslakt AS 985 228 175 Nærbø, Hå 3 875 50,0 22 22 Summa 54 55 För upplysningar om andelar i dotterföretag, se not 33. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 123 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 124 ===== NOT 18 Kundfordringar och övriga fordringar MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kundfordringar 1 067 1 043 Övriga kortfristiga fordringar 139 124 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 88 115 Summa 1 294 1 282 Förändringen i förlustreserven under räkenskapsåret specificeras nedan: Kundfordringar 2025 2024 Ingående balans per 1 januari 2024 – beräknad i enlighet med IFRS 9 17 16 Ökning av förlustreserven, förvärvade bolag – – Ökning av förlustreserven, förändring redovisad i resultaträkningen 5 2 Under året bortskrivna kundfordringar –2 – Återföring av ej utnyttjat belopp 0 –1 Omräkningsdifferens –1 1 Utgående balans 31 december 19 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Förutbetalda hyror 5 14 Förutbetalda försäkringar 15 12 Förskottsbetalningar till kontrakterade broilerproducenter 24 28 Övriga förutbetalda kostnader 43 56 Övriga upplupna intäkter 1 4 Summa 88 115 NOT 15 Långfristiga finansiella tillgångar MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Derivatinstrument, finansiella1) – – Övriga aktier och andelar 5 5 Övriga finansiella tillgångar 11 3 Summa 16 8 1) Består i sin helhet av ränteswappar. NOT 16 Biologiska tillgångar De biologiska tillgångarna består i huvudsak av hönor (föräldradjur) för produk- tion av dagsgamla kycklingar för försäljning till uppfödare i Sverige. Uppfödning av kycklingar bedrivs i Irland, Danmark och i Litauen. Av koncernens totala värde om 152 (128) MSEK avser 81 (84) MSEK, föräldradjur inom verksam- heten i Sverige. Hönornas livscykel omfattar 60 veckor och den huvudsakliga intäktskällan är försäljningen av dagsgamla kycklingar. Varje höna producerar ca 170 kyck- lingar mellan vecka 25 och vecka 60. Produktionskostnader omfattar direkta kostnader såsom foder, hyra och energi. Vid årets slut fanns ca 510 000 (540 000) hönor med ett totalt verkligt värde efter avdrag för försäljnings- omkostnader på 79 (84) MSEK. Gödkycklingarna värderas till anskaffningsvärde som en approximation till verkligt värde, vilket motsvarar 71 (44) MSEK. NOT 17 Varulager MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Råvaror och förnödenheter 269 271 Varor under tillverkning 18 23 Färdiga varor och handelsvaror 542 538 Summa 829 831 Av årets totala varulager på 829 (831) MSEK är 182 (182) MSEK värderat till nettoförsäljningsvärde. Under året har nedskrivningar redovisats på 7 (30) MSEK. Under året har tidigare nedskrivningar återförts om –11 (–40) MSEK avseende lager där nedskrivningsbehovet inte längre kvarstår. Inga varor har ställts som säkerhet för lån och andra förpliktelser. Åldersanalys av kundfordringar, MSEK 31 dec 2025 Förväntad förlustnivå i % Kredit- förlustreserv 31 dec 2024 Förväntad förlustnivå i % Kredit- förlustreserv Ej förfallna fordringar 972 – – 953 – – Förfallna fordringar < 31 dagar 90 0% 0 78 – – 31–60 dagar 11 64% 7 11 – – 61–90 dagar 3 77% 2 2 99% 2 > 90 dagar 11 89% 10 15 96% 15 Summa 1 086 19 1 060 17 Avsättningar för osäkra kundfordringar –19 –17 Summa 1 067 1 043 För information om värdering av kundfordringar se not 22. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 124 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 125 ===== Balanserade vinstmedel I denna post ingår huvudsakligen intjänade vinstmedel i koncernen, aktuariella vinster och förluster i pensionsplaner, återköp av aktier och prestationsbase- rade incitamentsprogram. Resultat per aktie 2025 2024 Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 367 275 Genomsnittligt antal aktier 65 393 422 65 327 164 Resultat per aktie, SEK 5,61 4,20 Eget kapital per aktie 2025 2024 Eqet kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 2 677 2 611 Utestående antal aktier 65 440 739 65 327 164 Eget kapital per aktie, SEK 40,91 39,97 NOT 19 Kortfristiga räntebärande tillgångar och likvida medel MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Kassa och bank 279 109 Summa 279 109 NOT 20 Eget kapital Aktiekapital Aktiekapitalet uppgick till 659 663 (659 663) SEK och fördelas på 66 060 890 (66 060 890) aktier varav utestående aktier uppgick till 65 440 739 (65 327 164). Det finns endast ett aktieslag med lika rösträtt och rätt i bolagets vinst och kapital. Kvotvärde per aktie uppgick till 0,009986 (0,009986) SEK. Varje aktie motsvarar en röst. Övrigt tillskjutet kapital Övrigt tillskjutet kapital avser eget kapital tillskjutet från aktieägarna efter avdrag för lämnad utdelning. Under 2025 uppgick utdelningen till 163 (150) MSEK. Inga återköp av aktier gjordes under 2025 eller 2024. Säkringsreserv Kassaflödessäkring där den säkrade transaktionen ännu inte ägt rum, omfattar säkringsreserv den ackumulerade effektiva andelen av vinster och förluster hänförligt till omräkningar av säkringsinstrumentet till verkligt värde. De ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisas i säkringsreserven kommer att återföras till resultaträkningen när den säkrade transaktionen påverkar resultatet. Omräkningsreserv I omräkningsreserven ingår alla valutakursdifferenser som uppstår vid om- räkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upp- rättat sina finansiella rapporter i annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i, som är svenska kronor. I omräkningsreserven innefattas även vinster och förluster på säkrings- instrument som kvalificerar sig som säkringar av en nettoinvestering i utländsk verksamhet. NOT 21 Räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Långfristiga skulder till kreditinstitut 1) 2 021 1 733 Derivatinstrument 5 1 Långfristiga leasingskulder 217 249 Summa 2 243 1 984 Kortfristiga räntebärande skulder MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Derivatinstrument 3 13 Kortfristiga leasingskulder 70 64 Summa 73 77 1) Ingår som en del av konventantberäkningen. Finansieringen av koncernen sker huvudsakligen genom koncernbolaget Scandinavian Standard Nordic AB. Extern finansiering i dotterföretagen upptas endast i den mån det är optimalt för koncernen. Hållbarhetslänkad kreditfacilitet Ett syndikerat hållbarhetslänkat låneavtal om ca 3 100 MSEK tecknades under 2024 med en löptid om fem år. Finansieringen består av ett fast lån om 1 000 MSEK i flera valutor och två revolverande låneramar om 1 100 MSEK respektive 95 MEUR med möjlighet att låna i flera valutor. Faciliteterna är tillgängliga för Scandinavian Standard Nordic AB och utvalda dotterföretag. Under förutsätt- ning att relevanta långivare godkänner det så finns det även en möjlighet att ytterligare öka det lånade beloppet under banklånet med upp till 1 500 MSEK (eller motsvarande i andra valutor). Kovenanter Det syndikerade låneavtalet innehåller två finansiella kovenanter, en avseende skuldsättningsgrad (kvotförhållandet mellan räntebärande nettoskuld/EBITDA på rullande tolvmånadersbas) och en avseende räntetäckningsgrad (finansiella kostnader i förhållande till EBITDA på rullande tolvmånadersbas). Dessa ska uppfyllas kvartalsvis. Definitionen av skuldsättningsgraden i låneavtalet är en annan än den som används vid beräkningen av koncernens finansiella mål. Villkoren för banklånet kräver att Scandi Standard uppnår en räntetäckningsgrad om minst 3,50:1 och att skuldsättningsgraden inte överstiger 4,00:1. Från och med det femte året får skuldsättningsgraden inte överstiga 3,00:1. Banklånet innehåller också en option att, efter godkännande från långivarna, öka den tillåtna skuldsättningsgraden under en period om tolv månader efter ett förvärv. Denna option kan utnyttjas två gånger under kreditfaciliteternas löptid. De finansiella kovenanterna har uppfyllts varje kvartal sedan låneavtalet tecknades. Hållbarhetskriterier Låneavtalet innehåller tre olika hållbarhetskriterier, ett klimatmål (absoluta växt- husgasutsläpp, omfattande scope 1,2 och 3), ett mål avseende andelen anti- biotikabehandlade flockar, samt ett mål relaterat till arbetsskador med frånvaro per miljon arbetade timmar. Utfallet av dessa nyckeltal ska redovisas årligen och kan ge en mindre påverkan på marginalen som betalas under kommande år. Även om Scandi Standard generellt fortsatte att visa goda framsteg inom hållbar- hetskriterierna under 2025, påverkade de förvärvade verksamheterna i Litauen koncernens resultat, eftersom hållbarhetsramverket inte hade anpassats för inkluderingen av Litauen och målen därmed inte uppnåddes. Implementeringen av Scandi Standards policyer och processer i den Litauiska verksamheten förväntas förbättra resultatet över tid. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 125 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 126 ===== NOT 22 Finansiella instrument och finansiell riskhantering Fördelning kundfordringar per valuta MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 SEK 126 134 DKK 253 248 NOK 162 150 EUR 509 496 Övriga valutor 36 31 Summa 1 086 1 060 Fördelning leverantörsskulder per valuta MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 SEK 328 389 DKK 420 425 NOK 295 285 EUR 453 432 Övriga valutor 2 2 Summa 1 498 1 532 Omräkningsexponering Omräkningsexponering är effekten av valutakursförändringar när utländska dotterföretags resultaträkning och balansräkning omräknas till koncernens rapporteringsvaluta (SEK). Valutasäkring av investeringar i utländska dotter- företag (nettotillgångar samt Goodwill och andra förvärvade övervärden) hanteras genom upptagande av lån i dotterföretagens respektive rapporte- ringsvalutor, så kallad equity hedge (egetkapitalsäkring). Vid bokslutstillfället redovisas dessa lån till balansdagskurs. I bolaget resultatförda kursdifferenser hänförliga till dessa lån (netto efter skatt) redovisas i koncernen tillsammans med omräkningsdifferenser från nettotillgångarna i dotterföretaget via övrigt totalresultat mot koncernens egna kapital. För närvarande finns det nettotillgångar i DKK, NOK och EUR som är säkrade. En förändring av den svenska kronan jämfört med övriga valutor med 5 procent skulle påverka det egna kapitalet med +/–147 (154) MSEK utan hänsyn tagen till egetkapitalsäkring. Med hänsyn tagen till egetkapitalsäkring skulle eget kapital förändras med +/– 75 (79) MSEK, allt annat lika. Valutakursförändringar påverkar även omräkningen av utländska dotter- företags resultaträkning till SEK. Denna omräkning är inte valutasäkrad och omräkningsdifferensen är därför utsatt för valutarisk och medräknad i känslighetsanalysen som redovisas ovan. Känslighetsanalys vid transaktionsexponering av utländska valutor Scandi Standard är främst exponerad mot valutorna DKK, NOK och EUR. De olika valutorna representerar både in- och utflöden jämfört med den funktio- nella valutan. En femprocentig förändring av den svenska kronan gentemot dotterföre- tagens valutor skulle vid en omräkning av rörelseresultatet ha en ungefärlig påverkan på rörelseresultatet med +/– 23 (14) MSEK. Påverkan fördelar sig enligt följande: DKK/SEK +/– 2 (1) MSEK, NOK/SEK +/–11 (12) MSEK och EUR/SEK +/– 10 (1) MSEK. Beräkningen utgår från att allt annat är lika och tar inte hänsyn till eventuellt förändrade priser och kundbeteende vid förändrade valutakurser. RISK FÖR PRISFÖRÄNDRINGAR FÖR ENERGI Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för risk genom att prisförändringar för elektricitet och gas påverkar koncernens resultaträkning och balansräkning. Målet för koncernens riskhantering av prisförändringar för elektricitet och gas är att minimera den kortsiktiga effekten av prisföränd- ringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning. Strategin för att hantera risken för prisförändringar på energi är att köpa derivat med fasta priser som täcker en viss procent av förväntad konsumtion av elektricitet och gas för de kommande tre åren, för att kunna absorbera fluktuationer i pris. Strategin ska revideras årsvis. RÄNTERISK Räntebärande upplåning innebär att koncernen är exponerad för ränterisk. Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor har en negativ effekt på koncernens finansiella resultat och kassaflöden. Strategin för att hantera ränteriskexponeringen är att ha en balanserad kombination av rörlig och fast ränta. Ränterisken kan hanteras genom fasta lån, derivat eller en kombination av båda. Hänsyn ska tas till hur känsliga bolagets konsoliderade kassaflöden Scandi Standard är genom sina internationella verksamheter exponerat för olika finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens finansiella resultat, finansiella ställning och kassaflöde till följd av valutarisker, ränterisker, refinansierings- och likviditetsrisker samt kredit- och motparts- risker. VALUTARISK Scandi Standard är genom sin verksamhet exponerad för valutarisk genom att valutakursförändringar påverkar koncernens resultaträkning och balans- räkning. Koncernens valutaexponering omfattar både transaktionsexponering och omräkningsexponering. Målet för koncernens valutariskhantering är att minimera den kortsiktiga effekten av valutakursförändringarnas inverkan på koncernens finansiella resultat och finansiella ställning. Transaktionsexponering Valutaflöden som uppstår främst vid köp och försäljning av varor i andra valutor än respektive koncernbolags lokala valuta ger upphov till transaktions- exponering. Varje affärsenhet ska regelbundet identifiera sin exponering för valutarisk och rapportera prognostiserade kassaflöden i utländsk valuta till Group Finance. Transaktionsexponeringen skall minskas aktivt genom att netta kassaflöden (matchande in- och utflöden per valuta). Scandi Standards finanspolicy föreskriver att transaktionsexponering endast bör säkras för en faktiskt genomförd transaktion över 1 MSEK och med en betalningstid på 60 dagar eller mer. Slutet på säkringsperioden är förväntad betalningsdag. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 126 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 127 ===== är för förändringar i marknadsräntenivåerna över en längre period. Durationen påverkas av verksamhetens karaktär, förekomsten av finansiella kovenanter, bolagets skuldsättningsnivå samt framtida prognostiserade kassaflöden och koncernens förmåga att åter betala skulder. Vid en årlig granskning ska styrelsen godkänna hur stor andel av den förväntade skulden som ska säkras för varje år baserat på rekommendation från ledningen. Vid sådant beslut ska ledningen genomföra säkringar så snart som möjligt. Derivat som godkänts av styrelsen för att hantera ränterisk är ränteswappar (IRS), räntegolv, räntetak och valutaränteswappar. Under 2025 har ett flertal ränteswapavtal tecknats vilket förlängt koncernens räntebindning väsentligt. Koncernens utestående skulder till kreditinstitut per 31 december 2025 inklusive utestående ränteswappar, har en vägd genomsnittlig räntebindnings- tid på 25 (4) månader. En ränteförändring med 1 procentenhet skulle vid rapportperiodens slut inte innebära någon väsentlig förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar och skulder. Effekten på räntekostnaderna under den kommande 12-månadersperioden vid en ränteuppgång/nedgång med 1 procentenhet på de räntebärande skulderna uppgår till +/– 4 (21) MSEK. REFINANSIERINGSRISK OCH LIKVIDITETSRISK Med refinansieringsrisk avses risken att kostnaden blir högre och finansie- ringsmöjligheterna begränsade när lån och krediter ska omsättas. Likviditets- risk är risken för att betalningsförpliktelser inte kan fullgöras. Scandi Standard begränsar refinansieringsrisken genom att ha god spridning på motparter för sina lånefaciliteter. Den vägda genomsnittliga löptiden på räntebärande skulder exklusive leasingåtaganden var per den 31 december 2025 4 (5) år. Genom att ständigt hålla likvida tillgångar, alternativt outnyttjade kredit- faciliteter, försäkrar sig koncernen om att hålla en god betalningsberedskap och därigenom minska likviditetsrisken. Betalningsberedskapen, det vill säga likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter, uppgick till 1 300 (1 859) MSEK per den 31 december 2025. Likviditetsrisk från leverantörsfinansiering är 344 (384) MSEK. Detta beror på omvända factoring-arrangemang som förlänger betalningsvillkoren i Sverige, Danmark och Norge från 14–25 dagar till 60–90 dagar. Tabellerna över förfallostruktur visar odiskonterade avtalsenliga kassa- flöden således kan samma belopp ej återfinnas i balansräkningen. Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2025 MSEK 2026 2027 2028 2029 2030– Summa SEK 16 16 16 466 – 514 NOK 20 20 20 359 – 419 DKK 13 13 13 372 – 412 EUR 27 27 27 757 – 839 Summa 77 77 77 1 954 – 2 185 Varav ränta 77 77 77 56 – 286 Valutafördelning och förfallostruktur, skulder till kreditinstitut 2024 MSEK 2025 2026 2027 2028 2029– Summa SEK 10 10 10 10 262 303 NOK 29 29 29 29 487 603 DKK 16 16 16 16 397 463 EUR 28 28 28 28 666 776 Summa 84 84 84 84 1 812 2 146 Varav ränta 84 84 84 84 63 397 Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2025-12-31 MSEK 2026 2027 2028 2029– Verkligt värde Räntederivat 364 364 364 666 –4 Energiderivat 39 22 12 – –4 Summa 403 386 376 666 –8 Förfallostruktur derivatinstrument, nominella belopp 2024-12-31 MSEK 2025 2026 2027 2028– Verkligt värde Räntederivat 501 – – – 2 Energiderivat 46 44 – – –15 Summa 547 44 – – –12 Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2025 MSEK 2026 2027 2028 2029 2030– Summa SEK 34 21 18 16 29 117 NOK 18 17 17 17 55 124 DKK 23 19 14 9 10 75 EUR 5 0 –1 0 3 7 Summa 80 56 47 41 97 322 Varav ränta 11 8 6 4 7 36 Valutafördelning och förfallostruktur, skulder avseende leasing 2024 MSEK 2025 2026 2027 2028 2029– Summa SEK 37 34 21 18 51 162 NOK 18 18 17 17 75 144 DKK 15 11 7 4 2 38 EUR 4 2 1 0 3 11 Summa 75 64 46 38 131 354 Varav ränta 11 9 7 5 11 43 Förfallotiden för kortfristiga skulder är upp till ett år. Leverantörsskulderna förfaller normalt inom cirka 60 dagar. KREDIT - OCH MOTPARTSRISK Kredit- och motpartsrisk avser risken att motparten i en transaktion inte kan fullgöra sitt åtagande och därmed orsakar Scandi Standard en förlust. För att begränsa motpartsrisken accepteras endast motparter med hög kreditvärdighet. Kundkreditrisk Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom särskild kreditprövning. Scandi Standard tillämpar kreditkontroll av sina kunder där information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Not 22 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 127 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 128 ===== Säkringsinstrument med tillhörande säkrade poster och derivatinstrument Tillgångar Skulder Genomsnittligt säkringspris/-kurs Nominellt belopp Återstående löptid Nominellt belopp Bokfört värde Bokfört värde Årets värdeförändring Ackumulerad värdeförändring MSEK < 1 år > 1 år 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 31 dec 2025 31 dec 2024 2025 31 dec 2025 Kassaflödessäkringar Ränterelaterade kontrakt Ränteswap 2,60% 364 1 395 1 759 501 – 2 –4 – –6 –6 Energiderivat 39 34 73 90 – – –4 –15 11 –4 Summa säkringsinstrument 403 1 429 1 832 591 – 2 –8 –15 5 –10 Säkring av nettoinvestering i utlandsverksamhet Valutarelaterade kontrakt Säkringsinstrument – Lån – 1 444 1 444 1 495 – – 1 444 1 495 92 – Säkrad post – nettoinvestering i utlandsverksamhet – 1 444 1444 1 495 1 444 1 495 – – –92 – Summa derivatinstrument – – – – – – 1 444 1 495 – – Typer av säkringsredovisning som tillämpas i koncernredovisningen Typ av exponering Typ av säkrad post Säkrad risk Säkringsinstrument Säkringsredovisningsmodell1) Ränteexponering Lån med rörlig ränta Ränterisk Ränteswap Kassaflödessäkring Valutaexponering Investeringar i utlandsverksamhet Valutarisk Lån i utländsk valuta Säkring av nettoinvestering Energiprisexponering Prognostiserade inköp av elektricitet och gas Risk för energiprisförändring Energiderivat Kassaflödessäkring 1) Avvikelser i kritiska villkor mellan säkringsinstrument och säkrad post utgör för samtliga säkringstyper den huvudsakliga källan för ineffektivitet. Not 22 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 128 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 129 ===== Finansiella tillgångar och skulder fördelade per värderingskategori 31 dec 2025, MSEK Värderat till upplupet anskaffningsvärde Värderat till verkligt värde via resultaträkningen1) Derivat som ingår i säkrings- redovisning1) TILLGÅNGAR Finansiella anläggningstillgångar 16 – – Kundfordringar 1 067 – – Övriga kortfristiga fordringar 28 – – Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella – – – Derivatinstrument (Nivå 2), operationella – – – Likvida medel 279 – – Summa finansiella tillgångar 1 390 – – SKULDER Långfristig del av räntebärande skulder 2 021 – – Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella – – 4 Derivatinstrument (Nivå 2), operationella – – 4 Kortfristiga skulder 10 – – Leverantörsskulder 1 498 – – Upplupna kostnader (ej personalrelaterad ersättning) 373 – – Summa finansiella skulder 3 902 – 8 31 dec 2024, MSEK Värderat till upplupet anskaffningsvärde Värderat till verkligt värde via resultaträkningen1) Derivat som ingår i säkrings- redovisning1) TILLGÅNGAR Finansiella anläggningstillgångar 8 – – Kundfordringar 1 043 – – Övriga kortfristiga fordringar 23 – – Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella – – 2 Derivatinstrument (Nivå 2), operationella – – – Likvida medel 109 – – Summa finansiella tillgångar 1 182 – 2 SKULDER Långfristig del av räntebärande skulder 1 733 – – Derivatinstrument (Nivå 2), finansiella – – – Derivatinstrument (Nivå 2), operationella – – 15 Kortfristiga skulder 2 – – Leverantörsskulder 1 532 – – Upplupna kostnader (ej personalrelaterad ersättning) 296 – – Summa finansiella skulder 3 564 – 15 Not 22 forts. Värderingstekniker Derivat i nivå 2 består av valutaterminer, ränteswappar och energiderivat. Värderingen till verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs som nuvärdet av framtida kassaflöden baserat på kurser för valutaterminen på bokslutsdagen. Verkligt värde för ränteswappar beräknas som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor. Verkligt värde på energiderivat beräknas utifrån gällande terminskurser på balansdagen. Det redovisade värdet på det långfristiga lånet är en god approximation av verkligt värde då kreditrisken inte väsentligt förändrats. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde. 1) Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade i enlighet med följande verkligt värdehierarki; Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder. Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade under nivå 1, det vill säga prisnoteringar eller data härledda från prisnoteringar. Nivå 3: Data för värdering av tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 129 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 130 ===== Inom Scandi Standard finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer tillämpas för flertalet av koncernens pensionsförpliktelser. Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland. De förmånsbestämda planerna, som redovisas i koncernens balansräkning är i huvudsak fonderade och avser så kallade PRI-pensioner i Sverige. Dessa planer är fonderade i en pensionsstiftelse, Lantmännens Gemensamma Pensionsstiftelse Grodden, där ett antal bolag som ingår i eller har ingått i Lantmännen-koncernen tryggar sina pensionsförpliktelser. Varje bolag har sin egen del av stiftelsens tillgångar. Det finns ingen skyldighet för anslutna bolag att tillskjuta ytterligare medel till stiftelsen. Förpliktelserna är också kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti som är ett ömsesidigt försäkringsbolag som garanterar de anställdas framtida pensioner. I och med att tillgångarna finns avskilda i en särskild stiftelse kan förpliktelserna reduceras med marknadsvärdet på tillgångarna i stiftelsen vid redovisning i balansräkningen. Kronfågel AB och SweHatch AB är anslutna till stiftelsen. Vad gäller förpliktelser intjänade under perioden juni 2013 till december 2023 har all nyintjäning av pensioner finansierats direkt med avgifter, bland annat till Alecta. Beslut har fattats om att öppna pensionsplanen för aktiva ITP2’or i Sverige från och med 1 januari 2024, dvs för alla anställda i bolagen som är födda till och med 1978. För övriga anställda i koncernen finansieras ny intjäning av pensioner fortsatt direkt med avgifter. Förpliktelserna i Irland avser stängda pensionsplaner. Pensionsplaner med balansmässiga överskott redovisas som tillgång i balansräkningen, under Överskott i fonderade pensionsplaner. Övriga pensionsplaner som är ofonderade eller delvis fonderade redovisas som Avsättningar för pensionsförpliktelser. Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar i koncernen: Förmånsbestämda pensionsplaner, MSEK 31 dec 2025 31 dec 2024 Fonderade planer Förmånsbestämda förpliktelser enligt svenska PRI 133 135 Förvaltningstillgångars verkliga värde –207 –204 Summa nettovärde, fonderade planer –74 –69 Överskott i fonderad pensionsplan redovisad som tillgång 74 69 Delvis fonderad pensionsplan redovisad som skuld – – Ofonderade planer Övriga ofonderade förpliktelser 3 3 Summa, ofonderade planer 3 3 Avsättning för pensioner, nettovärde –71 –66 Förmånsbestämda pensionsplaner finns i Sverige och Irland. NOT 23 Pensioner Pensionskostnad i resultaträkningen, MSEK 2025 2024 Förmånsbestämda planer Kostnad för pensioner intjänade under året –6 –6 Ränteintäkter/räntekostnader 3 2 Kostnad förmånsbestämda planer –4 –4 Kostnad avgiftsbestämda planer –179 –171 Total pensionskostnad –182 –174 Kostnaden redovisas på följande rader i resultaträkningen Personalkostnader, not 5 –185 –176 Finansiella intäkter/kostnader, not 8 3 2 Total pensionskostnad –182 –174 Pensionsrelaterade avgifter i övrigt totalresultat, MSEK 2025 2024 Förmånsbestämda planer Avkastning på förvaltningstillgångar utöver vad som redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen 5 11 Omvärdering av pensionsförpliktelser: – Erfarenhetsbaserad justering av förpliktelsen –1 0 – Effekter av ändrade demografiska antaganden – – – Effekter av ändrade finansiella antaganden 6 7 Summa omvärdering av pensionsförpliktelser 5 7 Summa aktuariella vinster (+), förluster (–) 10 18 Skatt på ovanstående poster –2 –4 Summa redovisad i Övrigt totalresultat 8 14 OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 130 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 131 ===== Förändringar av förpliktelser, tillgångar och nettobelopp: Förmånsbaserade förpliktelser Förvaltnings- tillgångar Netto 31 december, MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Ingående balans, fonderade planer 135 141 –204 –196 69 –55 Kostnader avseende tjänstgöring under året 8 6 – – 8 6 Räntor redovisade i resultaträkningen 5 4 –7 –6 –3 –2 Utbetalning av pensionsersättning –9 –9 – – –9 –9 Utbetald kompensation till arbetsgivare – – 9 9 9 9 Avkastning på förvaltningstillgångar utöver redovisad ränta – – –5 –11 –5 –11 Omvärdering av pensionsförpliktelse redovisad i övrigt totalresultat –5 –6 – – –5 –6 Utgående balans, fonderade planer 133 135 –207 –204 –74 –69 Ofonderade planer 3 3 – – 3 3 Utgående balans, pensionsskuld 136 139 –207 –204 –71 –66 Verkligt värde på förvaltningstillgångar och andel av de totala förvaltningstillgångarna 2025 2024 MSEK % MSEK % Fastigheter 61 29,2 53 26,1 Fastränteplaceringar 56 27,1 63 30,7 Aktieplaceringar 81 39,0 81 39,8 Alternativa placeringar 9 4,4 7 3,3 Likvida medel 0 0,2 0 0,1 Summa 207 100 204 100 Samtliga aktieplaceringar avser noterade placeringar. Aktuariella antaganden 2025 2024 Diskonteringsränta 3,75% 3,50% Framtida ökningar av pensioner 2,00% 2,00% Inflation 2,00% 2,00% Dödlighetstabell DUS23 DUS23 En minskning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle öka pensionsförpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK medan en ökning av diskonteringsräntan med 0,25 procentenheter skulle minska förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. En förändring av livslängdsantagandena med ett år skulle förändra förpliktelsen med cirka 6 (6) MSEK. Ändrade antaganden gällande inflationen med 0,25 procentenheter skulle ändra förpliktelsen med cirka 4 (4) MSEK. Pensionsstiftelsen hade en avkastning på 5,8 (8,9) procent, och en förändring med 1 procentenhet skulle ändra förvaltningstillgångarnas värde med cirka 2 (2) MSEK. De fonderade planerna omfattar 42,6 (43,4) procent fribrevshavare och 57,4 (56,6) procent pensionärer och 10,4 (10,2) procent aktiva. Löptiden är 12 (12) år. Förväntade utbetalningar av pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner under 2025 uppgår till 9 (9) MSEK. För vissa anställda i Sverige har erlagts försäkringspremier till Alecta avseende åtaganden enligt den så kallade traditionella ITP-planen. Planen är en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta kan för närvarande inte lämna den information som krävs för att redovisa denna pensionsplan som en förmånsbestämd plan. Pensioner, som tryggas genom försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Av kostnaden ovan för avgifts- bestämda planer, 185 (171) MSEK, avser 0 (0) MSEK premier till Alecta för traditionell ITP . I och med att den förmåns- bestämda pensionsplanen i Sverige har öppnats för intjäning för berörda anställda från och med 2024 så har inga premier erlagts till Alecta för den så kallade traditionella ITP-Planen (ITP2). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Per den 31 december 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoliderings- nivån till ca 163 (161) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Not 23 forts. OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 | 131 Finansiella rapporter Noter Revisionsberättelse ===== SIDA 132 =====