Årsredovisning 2025

Syftet med hållbarhetsmålen är att skapa ett ramverk för det långsiktiga hållbarhetsarbetet, stärka kommunikationen till olika intressentgrupper samt säkerställa att gemensamma nyckeltal mäts  
och följs upp på ett gemensamt sätt på alla nivåer i koncernen. Samtliga hållbarhetsmål kopplas till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och koppling till tematisk ESRS visas i tabellen. 
V åra hållbarhetsmål
Fokusområde 2030 Hållbarhetsmål Uppföljning Mål 2030 2025 2024 Baseline 2021 Koppling till ESRS
Scandi Standard arbetar löpande med att förbättra datakvaliteten, speciellt kopplat till klimatdata i värdekedjan. Sedan 2021 har ett omfattande arbete gjorts för att förstå och samla in specifik data, bland annat kopplat till klimatpåverkan från fodertillverkning. I samband med att de nya FLAG-målen godkändes 2024, 
justerades också basåret 2021. Växthusgasutsläppen i scope 3 för 2024 är justerade jämfört med tidigare publicerade resultat.
MÄNNISKORNA
Kvalitet och livsmedelssäkerhet
Tillgängliggöra lokalt, hälsosamt,  
säkert och kostnadseffektivt protein
Kritiska reklamationer och produktåterkallelser Kritiska reklamationer 0
Produktåterkallelser 0
14
2
0
2
7
10
S4
Kvalitets- och livsmedelssäkerhetskultur Andel svarande 90% 
Resultat 75%
77,8%
85,5%
76,6%
81,5% n/a
Nutrition och hälsa
Efterlevnad Clean Label Policy 100% 97,8% 97,6% n/a
Saltreduktion Lokala mål n/a n/a n/a
Leverantörer Efterlevnad uppförandekod leverantörer 100% av högriskleverantörer 73,1% 73,1% 38,8% S3
Arbetsmiljö
Säkra, sunda och engagerade  
medarbetare
Arbetsskador med frånvaro (L TIFR) <15 18,7 27,1 39,2 S1
Medarbetarnöjdhet Scandi Pulse – medarbetarnöjdhet 75 n/a 73 n/a
Inkluderande kultur Scandi Pulse – inkluderande kultur 90 n/a 74 n/a
KYCKLINGARNA
Djurvälfärd Bevara och utveckla vårt arbete  
med djurvälfärd
Djurvälfärdsindikator (fotpoäng) <5 7,7 6,5 9,3 G1
Mortalitet transport <0,13% 0,13% 0,10% 0,10%
Mortalitet uppfödning <3,5% 3,9% 3,8% 3,6%
Antibiotikaanvändning Antibiotikaanvändning <1% 7,6% 4,4% 5,2%
PLANETEN
Biologisk mångfald Uppfödarrapportering av data avseende miljö och klimat 100% 41% 24% 0% E1, E2 & E4
Klimat och växthusgaser
Energi- och industriutsläpp i förhållande till 2021 (ton 
CO
2e)
–42% (Scope 1 & 2)
–42% (Scope 3)
29 700 
158 634
31 463 
143 225
31 518 
131 708
FLAG-utsläpp i förhållande till 2021 (ton CO2e) –30.3% (Scope 1 & 3) 867 600 775 571 812 635
Plast och förpackningar Minskad och förbättrad plastanvänd-
ning när vi utvecklar våra förpackningar
Återvinningsbara förpackningar 100% 91,0% 90,8% n/a E5
Förpackningar av återvunnet eller icke-fossilt material 50% 57,1% 56,6% 21%
Plastreduktion –20% 10,2%
(5 440 ton)
4,6%
(5 165 ton) 4 936 ton
Avfall
Maximerad resursanvändning och  
minimerat avfall
Avfall till återvinning 40% 37,0% 33,9% n/a E5
Matsvinn Matavfall i produktion <1% 3,0% 1,4% 1,2% E5
Vatten Vattenmål relaterade till volym och kvalitet Lokala mål n/a n/a n/a E2 & E3
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  56OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 57 =====

SBM-2
Intressenters intressen och synpunkter 
Under 2022 genomlystes och förstärktes processen för intressentdialog. 
Merparten av intressenterna är lokala, och arbetet med intressenter tar därför 
sin utgångspunkt i de lokala bolagen. Ledningsgruppen i respektive land 
identifierar årligen sina prioriterade intressentgrupper. Baserat på respektive 
bolags strategi för intressentdialog identifieras även en handlingsplan för 
året som sedan löpande följs upp. Ledningsgruppen för varje land informeras 
under lokala ledningsgruppsmöten om det lokala resultatet av intressentdialo-
gen. De lokala planerna sammanställs på koncernnivå och kompletteras med 
koncerngemensamma intressenter. I samband med den dubbla väsentlighets-
analysen engagerades interna ämnesexperter från alla länder, varumärken och 
koncernfunktioner. Urvalet baserades på kriterier, såsom deras roll, expertis, 
relation till en viss intressentgrupp och samhällsroll. Exempelvis användes 
konsumentundersökningar och forskningrapporter som underlag och intres-
sentrepresentation. Dessutom upprätthåller Scandi Standard ett kontinuerligt 
engagemang i de samhällen där vi verkar och deltar regelbundet i relevanta 
forum med olika externa intressenter. Dessa interaktioner fungerar som en 
solid grund för bedömning av företagets mest väsentliga inverkningar, risker 
och möjligheter. I tabellen redovisas Scandi Standards prioriterade intres-
sentgrupper i bokstavsordning samt information kring prioriterade frågor och 
strategi för dialog och samverkan. Processen för arbete med väsentlighet och 
intressentdialog följs kontinuerligt upp av koncernledningen. Scandi Standards 
lokala bolag är medlemmar i lokala bransch- och intresseorganisationer 
relaterat specifikt till kycklingproduktion och även mer generellt till livsmedels- 
produktion. På koncernnivå syns en ökad efterfrågan och behov vad gäller 
dialog med kunder och investerare kring hållbarhetsfrågor, och under året har 
ett stort antal förfrågningar om Scandi Standards hållbarhetsarbete, mål och 
riskhantering mottagits. I den dubbla väsentlighetsanalysen och processen 
för tillbörlig aktsamhet beaktas intressenters intressen och synpunkter med 
utgångspunkt i strategi och affärsmodell genom interna intressentdialoger och 
workshops. Scandi Standard utvärderar årligen mänskliga rättigheter kopplat 
till den egna arbetskraften och arbetstagare i värdekedjan för att identifiera 
förändringar i verksamheten som kan ha en väsentlig inverkan på mänskliga 
rättigheter. Utvärderingen omfattar samtliga anställda oavsett anställnings-
form, arbetstagare i värdekedjan samt slutkonsumenter och användare. De 
olika perspektiven beaktas indirekt genom interna proxys och bevakning av 
relevanta forum genom exempelvis Oxfam och MVO risk checker.
Intressent Väsentliga frågor Hur vi arbetar Resultat av intressentdialog
Bransch- 
organisationer
Kvalitet och livsmedelssäkerhet, klimat  
och växthusgaser, djurvälfärd
Proaktivt genom representation i relevanta 
styrelser och genom deltagande i möten, 
seminarium och relevanta dialoger och 
remissprocesser
Bidragande till branschgemensamma riktlinjer 
och standarder, samtidigt stärks samarbetet med 
relevanta aktörer
Investerare Klimat och växthusgaser, djurvälfärd, foder- 
effektivitet, arbetsmiljö
Rapportering kvartalsvis till marknaden och 
kapitalmarknadsdagar 
Tillgodoseende av investerares behov av relevant 
och transparent hållbarhetsdata samt förbättrade 
möjligheter till långsiktig finansiering
Konsumenter Klimat och växthusgaser, djurvälfärd,  
nutrition och hälsa, plast och förpackningar
Produktutveckling och innovation för att möta 
slutkonsumentens förväntningar
Innovativa produkter som möter konsumenternas 
förväntningar och krav
Kunder Kvalitet och livsmedelssäkerhet, klimat  
och växthusgaser, djurvälfärd, matsvinn
Tillgänglighet och transparens kring väsentliga 
frågor. Vi får i ökad utsträckning förfrågningar 
kring exempelvis klimatberäkningar
Stärkta kundrelationer baserade på transparens, 
delade värderingar och gemensamma hållbar-
hetsambitioner
Leverantörer Kvalitet och livsmedelssäkerhet, plast  
och förpackningar, leverantörer  
(uppförandekod)
Proaktivt för att säkerställa samsyn kring 
väsentliga frågor
Högre kvalitet och bättre kontroll i värdekedjan 
samt stärkt efterlevnad av hållbarhetskrav
Medarbetare Arbetsmiljö, inkluderande kultur, kvalitet 
och livsmedelssäkerhet samt generella 
hållbarhetsfrågor
Proaktivt i ett stort antal kanaler såsom  
avdelningsmöten, intranät, digitala skyltar, 
skriftlig information, och större informations-
möten
Medarbetarperspektiv integrerat i beslut och 
prioriteringar. Stärkt engagemang och inkludering 
samt förbättrad arbetsmiljö och ökad säkerhet
Myndigheter 
och lagstiftare
Arbetsmiljö, kvalitet och livsmedelsäker-
het, djurvälfärd, lokal miljö kring våra 
produktionsplatser
Regelbunden kontakt med relevanta myndig-
heter. Vår verksamhet kontrolleras dagligen av 
olika kontrollinstanser
Säkerställd efterlevnad av lagar och regler samt 
förbättrad transparens och tillsyn
Uppfödare Djurvälfärd, antibiotikaanvändning, foder- 
effektivitet
Proaktivt genom gårdsbesök, specialist- 
grupper, kvalitetsprogram samt löpande 
skriftlig information
Förbättrad djurvälfärd och minskad antibiotika-
användning. Ökad fodereffektivitet och längre 
miljöpåverkan samt förstärkt samarbete och 
kunskapsutbyte i värdekedjan
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  57OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 58 =====

SBM-3 
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande  
till strategi och affärsmodell 
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter identifierades genom den 
dubbla väsentlighetsanalysen. Den dubbla väsentlighetsanalysen är en del 
av den årliga riskprocessen som också utgör en del av underlaget till Scandi 
Standards långsiktiga strategi. Detaljerade beskrivningar av väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter beskrivs i tabellformat under respektive tematisk 
standard samt i tabellen på sidan 59. De nuvarande finansiella effekterna av 
väsentliga risker och möjligheter redovisas under not 1.
Resiliens
Scandi Standards strategi är utformad för att hantera väsentliga inverkningar, 
risker och möjligheter inom klimat (E1), föroreningar (E2), biologisk mångfald 
(E4), cirkulär ekonomi (E5), konsumenter och slutanvändare (S4), den egna 
arbetskraften (S1), arbetstagare i värdekedjan (S2) ansvarsfullt företagande 
(G1). Scandi Standards fyra strategiska områden: öka värdet på vårt protein, 
öka effektiviteten och optimera resursanvändningen, bättre tillsammans och 
integrera hållbarhetsarbetet är tydligt kopplade till väsentliga inverkningar, 
risker och möjligheter. Den finansiella väsentligheten bedömdes utifrån 
exponering, med uppskattningar baserade på Scandi Standards egna 
finansiella data. De ekonomiska effekterna relaterade till möjligheter är främst 
kopplade till förändrade matvanor och ökad efterfrågan på kyckling och lägre 
klimatpåverkan i kycklingvärdekedjan samt transparens till konsumenter kring 
produkternas klimatavtryck. Finansiella risker med hög påverkan är främst 
kopplade till förmåga att attrahera och behålla talang. 
Nuvarande och förväntade effekter
Affärsmodell: Ökad exponering mot fysiska risker (vattenbrist, extremväder), 
omställningsrisker (avskogningsförordningen, förpackningsdirektiv) och 
systemrisker (förlust av ekosystemtjänster) påverkar kostnadsstruktur, leve-
ranssäkerhet och varumärkesvärde. Möjligheter kopplas till ökad efterfrågan 
på produkter med lägre klimatavtryck och hög livsmedelssäkerhet.
Värdekedja: Störst påverkan uppströms (foder, råvaror) genom avskogning 
och vattenrisker, samt nedströms via krav på transparens och livsmedels- 
säkerhet.
Strategi och beslutsfattande: Riskanalysen har lett till prioriteringar i investe-
ringar, leverantörskrav och produktutveckling.
Planerade ändringar: Fortsatt utveckling av foder baserat på lokala protein- 
grödor, investeringar i ökad spårbarhet, och scenarioanalys för systemrisker.
Tidshorisonter
•  Kort (2025): lagändringar, minskade föroreningar till vatten, livsmedels- 
säkerhet, förstärkt arbete med hälsa och säkerhet.
•  Medel (2030): Råvarudiversifiering, biosäkerhet, cirkulära flöden,  
leverantörsdialog, ökad effektivitet genom en mer integrerad värdekedja.
•  Lång (2050): Hantering av systemrisker genom minskat beroende av  
högriskkommoditeter och robusta samarbeten.
Analysen omfattar hela värdekedjan – både tidigare och senare led  
– samt den egna verksamheten och bygger på insikter från interna nyckel- 
personer. Hur scenarioanalysen och riskidentifieringen genomfördes  
redovisas under IRO 1.
Strategiska förändringar Start Status
Antagande av klimatomställningsplan  
i linje med 1,5 °C-scenariot (E1).
2024 Pågående
Diversifiering av foder och minskad soja- 
inblandning för att reducera avskogning och 
vattenrisker (E4).
2019 Pågående
Stärkt livsmedelssäkerhet (S4) genom HACCP , 
spårbarhet och återkallelseberedskap.
Pågående
Cirkulära lösningar för förpackningar och 
matsvinnreducering (E5).
Pågående
Program för hälsa och säkerhet (S1) och för att 
minska arbetsmiljörisker och säkra kontinuitet.
2021 Pågående
Stärkt arbete med tillbörlig aktsamhet i värde- 
kedjans tidigare led (S2).
2023 Pågående
Policy- och branschdialog (G1) för att hantera 
regulatorisk osäkerhet.
Pågående
Ökad transparens och arbete med djurvälfärd 
(G1).
Pågående
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  58OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 59 =====

Resultat av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys
Tematiska ESRS Ämne Underämne Inverkningar, risker och möjligheter Tidshorisont
Del i  
värdekedjan
Inverkans- 
väsentlighet 
Finansiell 
väsentlighet
ESRS E1 Klimat- 
förändringar 
Anpassning till klimatförändringar  Ökade råvarupriser till följd av fysiska klimatförändringar
Kort- och medellång sikt   Icke-väsentlig  Väsentlig 
Begränsningar av klimatförändringar Klimatpåverkan, utsläpp av växthusgaser Kort-, medellång och lång sikt     Väsentlig  Icke-väsentlig 
Energi Energianvändning och användning av fossila bränslen Kort-, medellång och lång sikt Väsentlig  Icke-väsentlig 
ESRS E2 Miljöförorening Miljöförorening av vatten Utsläpp av avloppsvatten samt risk för vattenutsläpp i 
värdekedjan
Kort- och medellång sikt  Väsentlig  Icke-väsentlig  
ESRS E4  Biologisk mångfald  
och ekosystem  
Direkta påverkansfaktorer som leder till  
förlust av biologisk mångfald  
Minskad biologisk mångfald, till följd av sjukdomsutbrott 
bland kycklingar
Kort-, medellång och lång sikt   Väsentlig   Väsentlig  
Inverkningar på arters tillstånd  Striktare lagar och regler kring markanvändning och  
biologisk mångfald
Kort- och medellång sikt   Väsentlig   Icke-väsentlig  
Inverkningar på ekosystems omfattning  
och tillstånd 
Sojaproduktion kan orsaka avskogning Kort- och medellång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig  
Inverkningar på och beroenden av  
ekosystemtjänster 
Minskad biologisk mångfald kopplat till sojaproduktion Kort- och medellång sikt Väsentlig   Väsentlig  
ESRS E5  Cirkulär ekonomi   Resursinflöden, inklusive resursanvändning   Hög resursanvändning kopplat till plastförpackningar Kort och medellång sikt   Väsentlig   Icke-väsentlig  
Resursutflöden relaterade till produkter  
och tjänster  
Minskat matavfall och högre nyttjandegrad av kycklingen
  Kort-, medellång och lång sikt   Väsentlig   Väsentlig  
Avfall  Avfall och matsvinn i produktion Kort-, medellång och lång sikt   Väsentlig   Icke-väsentlig  
ESRS S1  Den egna  
arbetskraften  
Arbetsvillkor  Anställdas hälsa och säkerhet, skador och medarbetarnöjdhet   Kort Väsentlig   Väsentlig  
Likabehandling och lika möjligheter för alla   Arbetsförhållanden i produktion Kort- och medellång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig  
ESRS S2  Arbetstagare i 
värdekedjan  
Arbetsvillkor  Arbetsförhållanden i högriskländer
Kort- och medellång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig  
ESRS S4  Konsumenter och 
slutanvändare  
Informationsrelaterade inverkningar för 
konsumenter och/eller slutanvändare  
Korrekt konsumentinformation på produktförpackningar
Kort- och medellång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig  
Personlig säkerhet för konsumenter  
och/eller slutanvändare 
Biosäkerhet, brister i livsmedelssäkerhet eller märkning Kort-, medellång och lång sikt Väsentlig   Icke-väsentlig  
ESRS G1  Ansvarsfullt  
företagande  
Företagskultur   Talangattraktion och bibehållande av kompetens Kort-, medellång och lång sikt Icke-väsentlig   Väsentlig  
Djurskydd   Djurvälfärd     Kort-, medellång och lång sikt     Väsentlig   Väsentlig  
Politiskt engagemang och lobbyverksamhet  Lagändringar som begränsar kycklingproduktion Medel- och lång sikt Icke-väsentlig   Väsentlig  
Korruption och mutor   Lagefterlevnad kopplat till korruption och mutor Kort-, medellång och lång sikt     Icke-väsentlig   Väsentlig  
Tabellen visar resultatet av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys, inklusive ämnen och underämnen bedömts som väsentliga från ett inverkansväsentlighetsperspektiv respektive ett finansiellt perspektiv. I tabellen redovisas även i vilken del av värdekedjan som inverkningarna, riskerna och möjligheter uppkommer. 
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan    Tidigare led    Egen verksamhet    Senare led
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  59OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 60 =====

IRO-1 
Processen för att identifiera väsentliga hållbarhetsrelaterade risker,  
möjligheter och inverkansområden 
Väsentliga hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter och inverkansområden för 
Scandi Standards verksamhet sammanställdes i en första väsentlighetsanalys 
2017 och har uppdaterats årligen. Under hösten 2023 genomförde Scandi 
Standard en första dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera företagets 
väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Analysen genomfördes i enlig-
het med EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) samt 
de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). Den dubbla 
väsentlighetsanalysen uppdaterades under 2025 och ett beslut avseende dess 
omfattning har tagits av koncernledningen och styrelsen under året. Väsentlig-
hetsanalysen följer principen om dubbel väsentlighet och en hållbarhetsfråga 
anses väsentlig om den bedöms väsentlig antingen ur ett inverkans- eller 
finansiellt perspektiv. Analysen är baserad på bruttolistan över hållbarhetsfrå-
gor, inklusive under- och delunderämnen, som tillhandahålls i ESRS 1. 
Allmänna krav och en bedömning av varje fråga i relation till Scandi Standard 
genomfördes. Bedömningen omfattade Scandi Standards affärsverksamhet, 
geografiska områden, sektorer och värde kedja. Förutom de frågor som omfat-
tas av ESRS, identifierades även andra hållbarhetsfrågor som inte inkluderas 
i ESRS men som också potentiellt kan vara väsentliga för Scandi Standard. 
Detta resulterade i en preliminär lista på 36 hållbarhetsfrågor som spänner 
över Scandi Standards värdekedja och olika tidshorisonter. 
Under den bedömningen genomfördes en omfattande identifiering av 
Scandi Standards positiva och negativa inverkningar. Parallellt identifierades 
även finansiella risker och möjligheter, baserat bland annat på insikter från 
Scandi Standards tidigare TCFD (Task Force on Climate-related Financial 
Disclosures) analys. Bedömningen utfördes med ett värdekedjeperspektiv, där 
Scandi Standards värdekedja, affärsmodell och nuvarande arbetsprocesser 
granskades noggrant. Därefter gjordes en bedömning, med hänsyn till brutto- 
listan av hållbarhetsfrågorna som omfattas av ESRS samt hållbarhetsfrågor 
som inte om fattas av ESRS. Bedömningen omfattade en analys av väsentliga 
inverkningar och finansiella effekter som varje fråga är kopplad till, inom 
ramen för Scandi Standards verksamhet. De identifierade riskerna och möjlig-
heterna i ovannämnda processer integrerades i motsvarande hållbarhetsfråga i 
bruttolistan. Ytterligare inverkningar, risker, och möjligheter kartlagdes baserat 
på resultat från Scandi Standards intressentdialoger, interndokumentation och 
skrivbordsgranskningar.
De befintliga riskprocesserna integrerades med de metoder som anges i 
ESRS och användes i bedömningen av den dubbla väsentlighetsanalysen. De 
kartlagda inverkningarna, riskerna och möjligheterna identifierades över kort-, 
medellång- och långsiktiga tidshorisonter samt var i värdekedjan de uppkom-
mer. Efter kartläggningen av Scandi Standards positiva och negativa, faktiska 
och potentiella inverkan på människor och miljö inom hållbarhetsfrågorna, 
poängsattes och prioriterades inverkans väsentligheterna. Negativ inverkan 
poängsattes baserat på allvarlighetsgrad, en kombination av skala (0–5), 
omfattning (0–5), återställbarhet (0–5) och sannolikhet (0–100 procent). 
Totalt identifierades och poängsattes 59 inverkningar. Omfattningen av inver-
kan varierade mellan ”minimal”, ”informativ”, ”viktig”, ”signifikant” och ”kritisk”. 
I likhet bedömdes de respektive finansiella effekterna för hållbarhetsrelaterade 
risker och möjligheter baserat på omfattningen av den potentiella finansiella 
effekten enligt en skala (1–5) och sannolikhet (0–100 procent) för att de inträf-
far. Poängsättningen utgick från företagets befintliga risk hanteringssystem 
(ERM). Totalt identifierades och poängsattes 62 risker och möjligheter. 
Omfattningen av effekterna sträckte sig från ”minimal”, ”informativ”, ”viktig”, 
”signifikant” och ”kritisk”.
Tröskelvärden som validerats internt genom workshops samt diskussioner 
med lokala hållbarhetsansvariga och koncernledningen fastslogs av styrelsen 
i samband med att beslut fattades kring den dubbla väsentlighetsanalysen. 
Scandi Standards styrelse har beslutat att en inverkan, risk eller möjlighet är 
väsentlig om den åtminstone är ”signifikant”. Det innebär att hållbarhets frågan 
som är associerad till den inverkan, risk och möjlighet som bedöms ”signifi-
kant” eller ”kritiskt”, också bedöms som väsentlig. 
Beslutet att en fråga bedöms väsentlig om den åtminstone når tröskeln 
”signifikant” grundas på att det finns ett behov av att prioritera de viktigaste 
frågorna från ett intressentperspektiv samt att kunna upprätthålla effektiv 
resursallokering och hantering. Resultaten validerades sedan av representanter 
från ledningsgruppen och andra nyckelfunktioner i företaget och slutliga 
justeringar gjordes. Väsentlighetsbedömningen resulterade i att åtta aktuella 
standarder för ESRS anses vara väsentliga och 17 underämnen, som 
presenteras i tabellen på sidan 59. I tabellen på sidan 59 presenteras även 
de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats samt var i 
värdekedjan de uppstår. Scandi Standard har beaktat kopplingarna mellan sina 
inverkningar och beroenden och de risker och möjligheter som kan uppstå till 
följd av dessa inverkningar och beroenden genom interna intressentdialoger 
och genom den årliga riskbedömningen. Scandi Standard inkluderar hållbar-
hetsrisker i den årliga riskbedömningsprocessen och det prioriteras i linje med 
övriga risker. Det går att läsa mer om Scandi Standards riskbedömningsverk-
tyg och bredare arbete med riskanalys på sidan 47. Beslutsprocessen för den 
dubbla väsentlighetsanalysen går först genom koncernens hållbarhetsfunktion 
och sen till koncernledningen och därefter för godkännande hos risk- och 
revisionskommittén och därefter till styrelsen som högsta beslutsfattande 
organ. Förfarande för intern kontroll kopplat till den dubbla väsentlighetsanaly-
sen sker genom att den går genom flera interna processer årligen listade enligt 
ovan och följer principen om fyra ögon.
Inverkansväsentlighet: Scandi Standards inverkningar på människor 
och/eller miljön. Finansiell väsentlighet: Hållbarhetsfrågor som utlöser 
inverkningar på Scandi Standards kassaflöden, utveckling, prestation, 
position, kapitalkostnad eller tillgång till finansiering.
Den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes i sex steg:
1. Identifiering av hållbarhetsfrågor
2. Intressentdialog och processanalys
3. Bedömning av inverkansväsentlighet
4. Bedömning av finansiell väsentlighet
5. Metod och definitioner för poängsättning
6. Väsentlighetskartläggning och dokumentation
Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga  
inverkningar, risker och möjligheter
Klimatförändringar
Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och 
möjligheter kopplat till klimatförändringar utgick från den tidigare analysen 
som gjorts i enlighet med rapporteringsramverket Taskforce on Climate-
related Financial Disclosures (TCFD) samt lokala miljöriskbedömningar och 
intressentdialoger. Analysen inkluderande den egna verksamheten samt 
värdekedjans tidigare och senare led, utan geografiska eller organisatoriska 
avgränsningar. För att testa Scandi Standards strategiska motståndskraft 
mot klimatförändringar utvecklades under 2023 tre olika scenarier baserade 
på data från IEA, WBCSD och IPCC. Scenarierna är förenliga med den senaste 
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  60OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 61 =====

vetenskapen och täcker plausibla risker och osäkerheter. Vid bedömningen 
användes även ett antal avgörande antaganden kopplade till klimatpolitik, 
teknikutveckling, energipriser och jordbrukets klimatpåverkan, vilka styrde 
uppskattningar av både exponering och potentiella finansiella effekter i 
respektive scenario. TCFD-metodiken innefattar scenarioplanering som 
tar hänsyn till exempelvis lagstiftningsambitioner och fysiska förändringar 
kopplade till en ökning av den globala medeltemperaturen. De tre scenarier 
som användes motsvarade en temperaturökning på 1,5 °C, <2 °C respektive 
>3 °C. Tidshorisonter för scenarierna sattes till kort sikt 2025, medellång sikt 
2030 och lång sikt 2050. Samma tidshorisonter används för samtliga risker. 
Dessa horisonter är anpassade till klimat- och affärsscenarier samt mål för 
minskning av växthusgasutsläpp (E1-4) och strategiska planeringsperspektiv 
och planer på kapitalallokering. Risker och möjligheter identifierades både 
genom analys av externa trender och faktorer samt genom dialog med interna 
nyckelpersoner. Fyra övergångsrelaterade risker identifierades, två fysiska 
risker samt fyra övergångsrelaterade möjligheter. Klassificiering av klimatrela-
terade risker tog också i beaktande huruvida de var akuta eller kroniska risker. 
Dessa verkar som underlag till den dubbla väsentlighetsanalysen. De inverk-
ningar, risker och möjligheter som identifierades som materiella presenteras i 
tabellen på sidan 60. Inverkningar på klimatförändringarna, i synnerhet Scandi 
Standards växthusgasutsläpp i den egna verksamheten, det vill säga scope 
1- och 2-utsläpp, är kopplade till energiförbrukning och användning av fossila 
bränslen. Inverkningar i värdekedjans tidigare led, det vill säga scope 3, har 
störst inverkan och härrör främst från foderproduktion och fodereffektivitet.  
I bedömningen av tillgångar och affärsverksamhet som kan exponeras för och 
är känsliga för klimatrelaterade risker beaktades riskernas sannolikhet, storlek 
och varaktighet samt de geospatiala koordinatorerna. Inga stora fysiska eller 
omställningsrisker identifierades. 
Miljöföroreningar
Fastställning och bedömning av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 
kopplat till miljöföroreningar gjordes med utgångspunkt i lokala miljörisk-
bedömningar, intressentdialoger och interndokumentation. Samråd med 
berörda samhällen sker löpande på respektive anläggning genom intressent-
dialoger med exempelvis kommun. Utsläpp till vatten är ett väsentligt område 
på samtliga av koncernens anläggningar.
Vatten och marina resurser
Fastställning och bedömning av inverkningar, risker och möjligheter kopplade 
till vatten och marina resurser gjordes utifrån lokala bedömningar, intressent- 
dialoger och interndokumentation. Vatten och marina resurser låg under 
väsentlighetströskeln och rapporteras därför inte. 
Biologisk mångfald och ekosystem
För att bättre förstå Scandi Standards naturrelaterade beroenden, inverkningar 
och risker genomfördes under 2024 en övergripande analys inspirerad av 
Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD), ett ramverk för 
rapportering och riktlinjer gällande naturrelaterade risker och möjligheter. Ana-
lysen gjordes med hjälp av flera olika verktyg såsom WWF:s riskfilter, ENCORE, 
Thinkhazard, Aqueduct och Science Based Targets for Nature. I analysen 
analyserades faktisk och potentiell inverkan samt beroenden på biologisk 
mångfald och ekosystem för hela värdekedjan och egna anläggningar. Faktisk 
och potentiell inverkan analyserades för egna anläggningar och beroenden 
på biologisk mångfald och ekosystem analyserades för egna anläggningar 
och värdekedjan. Omställningsrisker, fysiska risker, systematiska risker och 
möjligheter analyserades genom ovan nämnda verktyg. Slutsatserna från 
analysen avseende Scandi Standards egen verksamhet är att naturrelaterade 
risker är medelstora. Inga berörda samhällen har direkt involverats i analysen. 
Scandi Standard har inga anläggningar i känsliga områden. 
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker 
och möjligheter kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi baserades 
på lokala miljöriskbedömningar, intressentdialoger och interndokumentation. 
Inget direkt samråd har utförts med berörda samhällen.
Ansvarsfullt företagande
Affärsetik och ansvarsfullt företagande är väsentliga frågor för Scandi 
Standard och hantering av inverkningar, risker och möjligheter går att läsa 
mer i detalj i bolagsstyrningsrapporten på sidan 37. Inverkningar, risker, 
och möjligheter kopplat till ansvarsfullt företagande kartlades baserat på 
resultat från Scandi Standards intressentdialoger, medarbetarundersökningar, 
interndokumentation och skrivbordsgranskningar.
IRO-2 
Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets  
hållbarhetsförklaring 
Upplysningskraven visas i detalj i tabellerna på sidorna 93-98 under hållbar-
hetsnoter.
E1 – Klimatförändringar
E2 – Miljöförorening
E3
 –  Vattenresurser och marina resurser
E4 –  Biologisk mångfald och ekosystem
E5 –  Resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
S1 – Den egna arbetskraften
S2 – Arbetstagare i värdekedjan
S3 – Berörda samhällen
S4
 –  Konsumenter och slutanvändare
G1 – Ansvarsfullt företagande
I matrisen presenteras resultatet av Scandi Standards dubbla väsentlighetsanalys. 
Inverkansväsentligheten redovisas på y-axeln och den finansiella väsentligheten på 
x-axeln. Väsentlighetströskeln är satt till signifikant.
INVERKANSVÄSENTLIGHET
KritiskSignifikantViktigInformativMinimal
Minimal Informativ Viktig Signifikant Kritisk
FINANSIELL VÄSENTLIGHET
G1S1
E1
E2
E3
E4
E5
S2
S3
S4
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  61OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 62 =====

UPPL YSNINGAR ENLIGT ARTIKEL 8 I FÖRORDNING (EU) 2020/852  
(TAXONOMIFÖRORDNINGEN)
Den totala omsättningen i koncernen enligt taxonomiförordningens definition 
uppgick under året till 14 105 (13 035) MSEK och omfattar nettoomsättning, 
hyresintäkter samt intäkter från personalmatsalar (not 4). De totala kapital-
utgifterna uppgick till 845 (937) MSEK och omfattar immateriella tillgångar 
exklusive goodwill (not 11, rad investeringar), materiella anläggningstillgångar 
(not 12, rad investeringar), förvärv (not 12, rad förvärv och avyttringar, brutto- 
anskaffningsvärde hänförligt till förvärv) samt nyttjanderättstillgångar (not 13, 
rad Ökning av nyttjanderättstillgångar). Driftutgifterna enligt taxonomiförord-
ningens definition uppgick till 346,7 (198,1) MSEK och avser huvudsakligen 
reparation och underhåll av byggnader samt kortfristiga leasingavtal och 
leasing av tillgångar av lågt värde (totala rörelsekostnader redovisas på sidan 
101 under övriga rörelsekostnader). Taxonomins nyckeltal har upprättats på 
konsoliderad koncernnivå. Förvärv som genomförts under året återspeglas i 
nyckeltalen i enlighet med omfattningen för den finansiella rapporteringen.
För rapporteringen avseende räkenskapsåret 2025 har Scandi Standard 
beslutat att tillämpa kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178, 
i dess lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/73, 
inklusive införandet av en väsentlighetströskel. Enligt den kumulativa väsentlig-
hetströskeln redovisas ekonomiska aktiviteter som sammantaget utgör mindre 
än 10 procent av omsättning, kapitalutgifter eller driftsutgifter som icke-bedömda 
aktiviteter, vilka anses oväsentliga och därmed inte behöver prövas avseende 
taxonomitillämplighet eller taxonomiförenlighet. Förändringar i rapporteringen 
för 2025 inkluderar förenklade rapporteringsmallar samt införandet av en 
väsentlighetströskel. Koncernens ekonomiska aktiviteter har bedömts mot de 
delegerade akterna för klimat och miljö. Samtliga sex miljömål har beaktats 
och under 2025 understiger omsättning och kapitalutgifter den kumulativa 
väsentlighetströskeln och redovisas därför som icke-bedömda, medan drifts- 
utgifter överstiger tröskeln och har genomgått vidare bedömning. Icke-bedömda 
kapitalutgifter är hänförliga till CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader samt 
CCM 7.2 / CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader. Driftsutgifterna har 
beräknats på konsoliderad koncernnivå och omfattar samtliga dotterbolag. 
Driftsutgifter som omfattas av taxonomin är hänförliga till aktiviteten CCM / 
CE 3.2 Renovering av befintliga byggnader. Inga driftsutgifter har bedömts vara 
i enlighet med taxonomin. Scandi Standard följer noggrant utvecklingen av 
taxonomiförordningen, inklusive eventuell framtida inkludering av ekonomiska 
aktiviteter inom jordbruk och livsmedelsproduktion som är närmare kopplade 
till koncernens kärnverksamhet. För detaljerad information, se sidan 89.
E1 KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont
Fysiska klimatrisker   
Klimatförändringar kan resultera i högre foderpriser, det finns 
även risk för inverkan i leveranskedjan som kan leda till brist 
på råvaror till foder.
Kort- och  
medellång sikt
 
Klimatpåverkan 
Utsläpp av växthusgaser sker i den egna verksamheten 
och i värdekedjan (scope 1, 2 och 3). Störst inverkan sker i 
värdekedjan, särskilt kopplat till soja i foder.
Kort-, medellång  
och lång sikt
   
Energianvändning och användning av fossila bränslen   
Verksamheten har betydande energiförbrukning, där en del av 
utsläppen härrör från användning av fossila bränslen. 
Kort-, medellång  
och lång sikt
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan 
OMSTÄLLNINGSPLAN
E1-1
Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna
Scandi Standards klimatomställningsplan är en omfattande och tidsbunden 
handlingsplan som utformats för att stödja företagets övergripande strategi 
och ambitiösa vetenskapsbaserade klimatmål. Klimatomställningsplanen 
är utformad för att bidra till Parisavtalets mål om att begränsa den globala 
uppvärmningen till 1,5 °C. Våra vetenskapligt baserade mål innebär att minska 
absoluta växthusgasutsläpp från energi och industri (scope 1, 2 och 3) med 
42 procent till 2030 och med 90 procent till 2050 jämfört med 2021 som 
är basåret. För utsläpp från markanvändning och jordbruk (FLAG) är målen 
30,3 procent till 2030 och 72 procent till 2050 jämfört med basåret 2021. 
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och nyckelåtgärder för att minska 
klimatpåverkan inkluderar en gradvis övergång till fossilfri energi och el på 
alla anläggningar. Elektrifiering av processer och fordon tillsammans med 
ny teknik, såsom värmepumpar och icke-fossil gas i slaktprocessen är andra 
drivkrafter för att nå målen. 
En betydande del av företagets klimatpåverkan härrör från värdekedjan, 
där nästan 80 procent är kopplade till foderproduktion och foderomvandling. 
Miljöinformation
För att nå Scandi Standards långsiktiga mål arbetar man med att hitta bättre 
alternativ till den nuvarande sojan, som står för cirka 60 procent av de foder-
relaterade utsläppen. Bättre alternativ kan vara lokalt odlade proteinkällor som 
ärtor och bondbönor men även spårbar, avskogningsfri soja. 
Omställningsplanen är godkänd av koncernledningen och är en central 
del av vår affärsstrategi och styr investeringsbeslut. Hållbarhet är en av fyra 
huvudpelare i koncernens strategi. Som en del av strategin har 210 MSEK 
avsatts för klimat- och hållbarhetsrelaterade kapitalinvesteringar fram till 
2027. Hållbarhetskriterier är integrerade i investeringsbeslut och kapitalutgifts- 
planer. En liten del av koncernens kapitalutgifter omfattas av EU-taxonomin, 
men är inte taxonomiförenliga. Då Scandi Standards huvudsakliga verksam-
het, livsmedelsproduktion, inte omfattas av EU-taxonomin är det heller inte 
koncernens ambition att uppnå taxonomiförenlighet för omfattade kapital- 
utgifter. Scandi Standard har inga betydande kapitalutgifter kopplade till  
kol-, olje- eller gasrelaterade verksamheter och företaget är inte uteslutet från 
EU:s Parisanpassade referensvärden.
De största potentiella inlåsta utsläppen finns i värdekedjan, främst kopplat 
till foderproduktion och användning av soja. Detta hanteras genom strategiska 
projekt för att ersätta soja med lokala proteinkällor och genom att ställa krav 
på avskogningsfri soja. Scandi Standard arbetar även med att minska energi-
intensiteten i våra anläggningar genom elektrifiering och energieffektivisering. 
Detta bidrar till att mitigera omställningsriskerna. 
Sedan 2021 har Scandi Standard implementerat användning av fossilfri el 
på anläggningarna i våra hemmamarknader, initierat elektrifiering av truckar, 
och minskat användningen fossila bränslen i Sverige och Norge genom 
implementering av fjärrvärmebaserade lösningar. Storskaliga tester i Sverige, 
Irland, Danmark och Finland har visat att en minskning av sojainnehållet har 
begränsad påverkan på djurens tillväxt och hälsa. Dessutom strävar Scandi 
Standard efter att stärka samarbetet med foderproducenterna, med målet att 
säkerställa att den soja som köps in är spårbar och inte bidrar till avskogning. 
Detta leder i sin tur till att utsläppen från förändrad markanvändning minskar. 
Arbetet med att minska klimatpåverkan omfattar även transporter och 
förpackningar. Scandi Standard ställer krav på sina transportleverantörer att 
rapportera miljödata och inom Sverige används i stor utsträckning biobränslen 
som HVO-biodiesel för produkttransporter, vilket möjliggjorts genom installa-
tion av tankstationer vid produktionsanläggningar. Företagets förpacknings-
strategi fokuserar på att minimera plastanvändning, främja återvinningsbarhet 
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  62OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 63 =====

och säkerställa produktkvalitet och hållbarhet för att minska matsvinn.  
Vi rapporterar årligen till CDP och redovisar framsteg i genomförandet  
i vår hållbarhetsredovisning.
INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER
ESRS 2 SBM-3; E1 SBM 3
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande  
till strategi och affärsmodell 
Som livsmedelsproducent är vi beroende av en fungerande jordbruksvärde-
kedja, främst för produktion av foder till våra kycklingar och kycklinguppföd-
ning. Samtidigt ser vi ändrade konsumtionsmönster, nya kundkrav och ökade 
varumärkesrisker kopplade till klimatförändringarna. Scandi Standard har 
genomfört en scenarioanalys i linje med TCFD för att testa affärsmodellens 
och strategins robusthet mot olika klimatutvecklingar. Tre scenarier har 
utvecklats baserat på IEA, NGFS, WBCSD och IPCC.
Resiliensanalysens omfattning och utförande
Scandi Standards resiliensanalys omfattar den egna verksamheten samt 
väsentliga delar av värdekedjan, inklusive tidigare och senare led. Analysen 
genomfördes under fjärde kvartalet 2025 och bygger på resultaten från 
bolagets klimatrelaterade scenarioanalys. Vissa fysiska risker i sekundära 
marknader samt teknologiska risker kopplade till alternativa proteiner utanför 
de valda huvudscenarierna har inte analyserats i detalj, då dessa i nuläget 
bedömts ha begränsad påverkan på affärsmodellens resiliens. Resiliensana-
lysen baseras på tre klimatscenarier som speglar olika utvecklingsbanor för 
klimatpolitik, marknadsförutsättningar och fysiska klimateffekter: 
•  Societal Transformation (1,5 °C) – ordnad omställning med stark policy- 
utveckling, höga koldioxidpriser och relativt låga fysiska klimatrisker. 
•  Forecast Policy (<2 °C) – delvis oordnad omställning med ökade övergångs-
risker och medelhöga fysiska risker.
•  Historic Trends (>3 °C) – begränsad global omställning, låga övergångs- 
risker men höga fysiska klimatrisker.
Scenarioutfallen har använts för att identifiera och analysera hur klimatre-
laterade risker och möjligheter kan påverka Scandi Standards affärsmodell, 
värdekedja och finansiella utveckling över tid. Resiliensanalysen är huvudsak-
ligen kvalitativ, med kompletterande kvantitativa uppskattningar där tillgänglig 
data medger detta. Analysen bygger på ett antal centrala antaganden, vilka är 
förenade med betydande osäkerhet. Dessa omfattar bland annat makroeko-
nomiska faktorer såsom global befolkningstillväxt och långsiktig efterfrågan 
på protein, samt antaganden om energisystemens utveckling och teknologisk 
mognad. I samtliga scenarier antas en gradvis elektrifiering och ökad andel 
förnybar energi i EU, medan ett fortsatt högre fossilberoende antas i utveck-
lingsländer i >3 °C-scenariot. I 1,5 °C-scenariot antas en snabbare utveckling 
Klimatmål och utfall 2025 i förhållande till basåret 2021 (ton CO2e)      
2030 2050
Scope 1 & 2 Scope 3 Scope 1 & 2 Scope 3
Energi och industri Mål –42% –42% –90% –90%
Utfall (Förändring 2021 till 2025) 29 700 (–5,8%) 158 634 (+20,4%)
FLAG Mål –30,3% –72%
Utfall (Förändring 2021 till 2025) 867 600 (+6,8%)
av energieffektivitet och alternativa proteiner, medan denna utveckling bedöms 
ske långsammare i scenarier med högre temperaturökning. Resiliensanalysen 
har genomförts med tre tidshorisonter: kort sikt (2025), medellång sikt 
(2030) och lång sikt (2050). Dessa tidshorisonter är anpassade till bolagets 
klimatmål för minskning av växthusgasutsläpp (ESRS E1-4), strategiska 
planeringshorisonter samt långsiktiga beslut om kapitalallokering. Effekterna 
av identifierade risker och möjligheter bedöms öka över tid, särskilt i scenarier 
med höga fysiska klimatrisker. De förväntade effekterna från scenarioanalysen 
inkluderar ökade kostnader för foder och energi, vilka i långsiktiga scenarier 
uppskattas kunna uppgå till cirka 84 MSEK per år till 2050. Analysen indikerar 
även potentiella intäktsminskningar på vissa europeiska marknader, samtidigt 
som möjligheter till ökad global export kan uppstå. Dessa uppskattningar är 
förknippade med osäkerhet och baseras på nuvarande kunskapsläge, antagan-
den om marknadsutveckling samt tillgänglig klimat- och kostnadsdata. Som 
en del av resiliensanalysen har resultatet från scenarioanalysen använts för 
att identifiera behov av mitigerande och anpassande åtgärder. Dessa omfattar 
bland annat åtgärder för att minska klimatpåverkan och riskexponering i 
leverantörskedjan, investeringar i energieffektivisering, förbättrad insamling 
och kvalitetssäkring av klimatdata samt successiva investeringar i fossilfria 
och mer robusta energilösningar. 
Identifierade risker och möjligheter
Klimatrelaterade risker och möjligheter är integrerade i Scandi Standards 
övergripande riskhanteringsprocess och styrningsmodell. De risker och 
möjligheter som identifierats genom scenarioanalysen och resiliensanalysen 
presenteras i tillhörande tabell och utgör underlag för fortsatt strategisk 
planering, prioritering av åtgärder och uppföljning. 
Klimatrelaterade risker och möjligheter
Transitions-
risker
Prissättning av växthusgasutsläpp
Förändringar i lagar och regleringar kopplade till  
landanvändning och avskogning
Förändrade matvanor hos slutkonsumenter
Utmaningar kopplade till att attrahera och behålla  
arbetskraft i kycklingbranschen
Fysiska risker Extremväder som påverkar grödor och foderproduktion 
(akut)
Höjda medeltemperaturer och förändringar i nederbörds-
mönster med påverkan på grödor och foderproduktion 
(kroniskt)
Transitions-
relaterade 
möjligheter
Förändrade matvanor från rött till vitt kött
Diversifiering av produkterbjudande mot alternativa 
proteinkällor
Konsumentinformation och transparens kopplat till 
produkter med låg klimatpåverkan
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  63OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 64 =====

Utfall och samlad resiliensbedömning
Resiliensanalysens utfall indikerar att Scandi Standard, givet nuvarande 
affärsmodell och förutsatt att planerade strategiska och operativa åtgärder 
genomförs, kan fortsätta bedriva sin kärnverksamhet och nuvarande produkt-
portfölj i samtliga analyserade klimatscenarier. Ingen omedelbar avveckling 
eller grundläggande förändring av produktportföljen bedöms vara nödvändig 
för att hantera identifierade fysiska risker eller omställningsrisker. Affärsmo-
dellens lönsamhet och stabilitet bedöms dock vara mer ansträngd i långsiktiga 
scenarier med höga fysiska klimatrisker, där ökade kostnader och störningar i 
värdekedjan kan påverka resultatet. Resiliensen bedöms därför vara beroende 
av tidiga och riktade investeringar i omställning, energieffektivisering och 
fördjupat samarbete i värdekedjan, i syfte att begränsa riskexponering och 
undvika framtida värdeminskning av tillgångar. 
POLICYER
E1-2 
Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter relaterade till begränsning av och 
anpassning till klimatförändringarna. Miljöpolicyn behandlar och styr arbetet 
med inverkningarna, riskerna och möjligheterna kopplat till begränsning av 
klimatförändringarna, anpassning till klimatförändringarna och energi- 
effektivitet och beskrivs närmare i tabellen på sidan 90. Miljöpolicyn täcker 
den egna verksamheten och värdekedjan i tidigare led. Intressenters intressen 
har beaktats genom interna intressentdialoger med personer med god 
kunskap om de olika inverkningarna, riskerna och möjligheterna. 
ÅTGÄRDER
E1-3
Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 
Under året har åtgärder kopplat till begränsning av klimatförändringar och 
användning av fossila bränslen genomförts i den egna verksamheten. Den 
åtgärd som har lett till betydande utsläppsminskningar under 2025 är bytet av 
fossil LPG till bio-LPG på anläggningarna i Irland. Förändringen har inneburit 
ökade driftskostnader med fem procent och har resulterat i att utsläppen 
har minskat med 1 015 ton CO
2e inom scope 1 jämfört med 2024. Åtgärden 
utvärderas årligen för att säkerställa att inköpta volymer bidrar till att nå de 
lokala klimatmålen. Övergripande genomförda och planerade åtgärder och 
resurser kopplade till klimatförändringarna finns i klimatomställningsplanen, 
som återfinns på sidorna 62-63.
Energianvändning och energimix 2025
(1)  Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh) 0
(2)  Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh) 40 634
(3)  Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) 26 341
(4)  Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) 0
(5)  Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme,  
ånga eller kylning från fossila källor (MWh) 4 807
(6)  Total användning av fossil energi (MWh)  
(beräknad som summan av raderna 1 till 5) 71 783
Andel fossila källor i total energianvändning (%) 34%
(7)  Användning från kärnenergikällor (MWh) 0
Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) 0%
(8)  Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inklusive biomassa  
(inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt 
ursprung, biobränslen, biogas, förnybar vätgas osv.) (MWh) 19 367
(9)  Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme,  
ånga och kylning från förnybara källor (MWh) 121 364
(10)  Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsle- 
energi (MWh) 0
(11)  Total användning förnybar energi (MWh)  
(beräknad som summan av raderna (8-10) 140 731
Andel förnybara källor i total energianvändning (%) 66%
Total energianvändning (MWh)  
(beräknad som summan av raderna 6, 7 och 11) 212 514
Energiintensitet per nettointäkt 2025
Total energianvändning från verksamheter i sektorer med hög 
klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer  
med hög klimatpåverkan (MWh/SEK) 0,015
MÅL
E1-4
Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Klimatmålen omfattar den egna verksamheten och tidigare och senare led  
i värdekedjan. Målen kopplar till fysiska klimatrisker, begränsning av klimat- 
förändringar och energianvändning och fossila bränslen och styrs av miljö- 
policyn. Under 2021 skrev Scandi Standard under Science Based Targets 
initiativet (SBTi), och åtog sig att sätta vetenskapligt förankrade klimatmål. 
Scandi Standards klimatmål validerades av SBTi under 2023 då även arbetet 
med att sätta ytterligare klimatmål enligt SBTi:s ramverk för Forest, Land 
och Agriculture (FLAG) påbörjades. Detta inkluderar även landbaserade 
utsläppsminskningar och upptag. De nya målen validerades i november 2024 
och innebär att Scandi Standard åtar sig att minska absoluta utsläpp av 
växthusgaser kopplade till energi och industri med 42 procent till 2030 med 
2021 som basår, både från den egna verksamheten (scope 1 och 2) och från 
värdekedjan (scope 3). I tillägg till det ska utsläpp från markhantering och 
förändrad markanvändning minskas med 30,3 procent inom scope 1 och 3 
inom samma tidsperiod. Dessa mål är i linje med Parisavtalets strävan att 
begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C och speglar företagets enga-
gemang för en övergång mot en livsmedelskedja med lägre klimatpåverkan. 
SBTi har även validerat Scandi Standards långsiktiga mål att minska absoluta 
utsläpp av växthusgaser kopplade till energi och industri med 90 procent och 
att minska de absoluta FLAG-utsläppen med 72 procent till 2050. Samtliga 
växthusgaser omfattas. Målen är bruttomål som rapporteras i ton CO
2e och 
är satta utifrån en platsbaserad metod. Målen är konsekventa med gränserna 
för inventering av växthusgaser enligt SBTi:s och GHG-protokollets riktlinjer, 
enbart icke tillämpbara kategorier exkluderas. 2021 anses representativt som 
basår då verksamheten eller värdekedjan inte förändrats på ett väsentligt sätt. 
De förväntade drivkrafterna för att nå klimatmålen är skifte bort från fossila 
bränslen i produktion och transporter, skifte mot soja med avskogningsfri 
värdekedja, och mindre andel soja i fodret och ökad effektivitet och integrering 
i hela värdekedjan. Scandi Standard genomför ett löpande arbete för att 
kartlägga och beräkna klimatpåverkan i hela värdekedjan – både på koncern- 
och produktnivå. Målen för scope 1 och 2 följs upp på kvartalsbasis och målen 
för scope 1, 2 och 3 följs upp gemensamt på årsbasis. Målen uppdateras och 
granskas löpande och en omräkningspolicy på fem procent har implemen-
terats. Uppföljning mot målen tar hänsyn till framtida utveckling, exempel 
volymtillväxt och skiften mot mer förnyelsebar energi i ländernas elproduktion 
vilket förväntas bidra till minskade utsläpp i scope 1 och 2. 
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  64OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 65 =====

MÅTT
E1-5
Energianvändning och energimix 
På respektive produktionsanläggning sker ett löpande arbete med att effektivisera 
användningen av energi. Detta sker med utgångspunkt i koncernens miljö- 
policy och lokala mål baserade på de koncernövergripande hållbarhetsmålen 
som sätts årligen och följs upp månadsvis. Scandi Standard arbetar syste-
matiskt med kartläggning och åtgärder relaterade till energieffektivisering, 
såsom återcirkulering av värme och byte till LED-belysning, vilket har resulterat 
i energibesparingar. Det sker ett pågående arbete med successiv utfasning 
av fossila energikällor. All inköpt el är ursprungsmärkt förnybar för samtliga 
produktionsanläggningar, med undantag för anläggningarna i Litauen och 
Nederländerna. Tabellen på sidan 64 beskriver i detalj energianvändning och 
energimix fördelat på bränsleförbrukning från olika källor och energiintensitet 
per nettointäkt. Detta omfattar hela den egna verksamheten, där allt omfattas 
av sektorn jordbruks-, skogsbruks- och fiskenäringen. Nettointäktsbeloppet 
stäms av mot not tre i de finansiella posterna.
E1-6 
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 
i enlighet med GHG-protokollet redovisas i detalj i tabellen på sidan 91 
under hållbarhetsnoter. Utsläppen är även nedbrutna enligt riktlinjerna för 
FLAG (Forest, Land and Agriculture). Totalt har Scandi Standard ökat sina 
utsläpp med åtta procent mellan 2021 och 2025. Detta är framförallt drivet 
av förvärven i Litauen och Nederländerna, samt organisk tillväxt och ökade 
produktionsvolymer i Scandi Standards hemmamarknader. Totala utsläpp 
av växthusgaser per nettointäkt var 2025 0,07 ton koldioxidekvivalenter per 
nettointäkt utifrån platsbaserad metod. Avstämningen av nettointäktsbeloppen 
har gjorts mot not tre i den finansiella rapporten. Beräkningarna i scope 2 
använder inga avtalsinstrument.
E1 REDOVISNINGSPRINCIPER
Utsläppsberäkningarna omfattar alla Scandi Standards produktionsanlägg-
ningar med operativ kontroll, samt relevanta scope 3 utsläpp. Följande scope 
3 kategorier exkluderas eftersom de inte bedöms som tillämpbara: kategori 
8 (uppströms leasade tillgångar), kategori 13 (nedströms leasade tillgångar) 
och kategori 14 (franchises). Kategori 11 (användning av sålda produkter) 
redovisas som out of scope enligt SBTis riktlinjer. Alla typer av växthusgaser 
är inkluderade. Både platsbaserade och marknadsbaserade beräkningar har 
gjorts och redovisas separat. Förnyelsebar energianvändning presenteras 
under biogena utsläpp. I samband med att de nya FLAG-målen beräknades 
och validerades av Science Based Targets initiativet (SBTi), uppdaterades även 
växthusgasutsläppen för basåret 2021 och jämförelseåret 2024 följer samma 
redovisningsprinciper. De totala utsläppen för 2024 har justerats jämfört med 
tidigare rapporterade resultat, justeringen är gjord i scope 3, kategori 1. En 
översikt av beräkningsmetoder och tillämpade emissionsfaktorer för respek-
tive utsläppskategori redovisas i tabellen på sidan 66. Beräkningarna är gjorda 
baserat på primära aktivitetsdata där möjligt, annars används sekundära 
data, extrapoleringar eller annan tillgänglig information. Leverantörsspecifika 
emissionsfaktorer används om möjligt, annars används andra specifika och 
relevanta emissionsfaktorer. I scope 3, kategori 1, köpta varor och tjänster, 
inkluderas bland annat foder och uppfödning av kycklingarna. Klimatpåverkan 
från foder har beräknats baserat på tillgängliga emissionsfaktorer från 
foderproducenter. I beräkningen av fodrets klimatpåverkan har genomgående 
utsläpp från landförändringar (LUC) inkluderats, och dessa redovisas även 
separat i tabellen på sidan 91. Då klimatberäkningar och framför allt klimat-
påverkan kopplad till landanvändning och matproduktion är områden under 
utveckling har Scandi Standard som målsättning att löpande öka kvaliteten på 
data och förbättra beräkningsmetodik i dialog med experter och andra aktörer 
i värdekedjan. Energianvändning och energimix beräknas primärt baserat 
på leverantörsfakturor samt kompletterande mätaravläsningar. Inköpt el är 
ursprungsmärkt förnybar i samtliga länder utom Litauen och Nederländerna. 
För Nederländerna har elmixen, baserat på leverantörsinformation, klassifi-
cerats som baserad på fossila källor. För Litauen har energimixen estimerats 
utifrån nationellt genomsnitt. Energiintensitet per nettointäkt omfattar hela 
Scandi Standards verksamhet då hela verksamheten är i en sektor med hög 
klimatpåverkan.
E2 MILJÖFÖRORENINGAR
Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont
Utsläpp till vatten   
Foderproduktion kan orsaka föroreningar genom närings- 
läckage (kväve och fosfor), bekämpningsmedel och  
kemikalier, vilket kan påverka vattenkvalitet negativt.
Kort- och  
medellång sikt
 
Utsläpp till vatten   
Utsläpp av avloppsvatten, kan påverka vattenkvaliteten 
negativt genom höga halter av kväve, fosfor och organiskt 
material. Vattenrening sker på de flesta anläggningar.
Kort- och  
medellång sikt
 
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan 
INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER
ESRS 2 SBM-3
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till 
strategi och affärsmodell
Scandi Standard arbetar kontinuerligt med att kartlägga och identifiera 
potentiella föroreningar till luft, mark och vatten från den egna produktionen 
eller värdekedjan. Samtliga produktionsanläggningar strävar, utifrån sina miljö- 
tillstånd och rådande lagar och regler, efter att säkerställa att föroreningar hålls 
till ett minimum och inom de gränsvärden som finns. Scandi Standard arbetar 
med att implementera miljöledningssystem certifierade av tredje part enligt ISO 
14001. Målsättningen har varit att alla större produktionsanläggningar ska vara  
certifierade innan slutet av 2025, och planen är att de sista kommer certifieras 
under första halvåret 2026. I nuläget är Manor Farms båda irländska anläggningar, 
de norska anläggningarna i Jaeren och i Stokke, Den Stolte Hanes huvudkontor i 
Oslo, samt anläggningen i Lieto, Finland, certifierade. Certifieringsprocessen har 
startat för anläggningarna i Valla, Aars och Farre. Implementering av certifierade 
miljöledningssystem innebär att påverkan och risker relaterade till föroreningar 
av vatten följs upp och hanteras på ett strukturerat och systematiskt sätt, 
inklusive arbete med målsättningar och ständig förbättring.
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  65OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 66 =====

Utsläppskategori Beräkningsmetod och kvalitet på emissionsfaktorer Beskrivning
Scope 1 88,7 procent av utsläppen är beräknade med bränslebaserad metod. 8,8 procent av 
utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod och 2,4 procent av utsläppen är 
beräknade med leverantörsspecifik data.
Emissionsfaktorer för bränslen från Defra (2024) och för 
gödselhantering från Scandi Standards beräkningar av 
koldioxidutsläpp på produktnivå.
Scope 2 98 procent av utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod.  
2 procent är beräknade med leverantörsspecifik data. 
Där det inte finns tillgång till leverantörsspecifik data har 
lokala genomsnittliga emissionsfaktorer från AIB (2024) 
använts för el och fjärrvärme.
Scope 3 59,2 procent av utsläppen är beräknade med leverantörsspecifik data.  
25,2 procent är beräknade med hybridmetod, 11,3 procent är beräknade  
med genomsnittlig metod, 4,2 procent är beräknade baserat på spend,  
och 0,1 procent baserat på avstånd.
Kategori 1 62,6 procent av utsläppen är beräknade med leverantörsspecifik data,  
26,1 procent av utsläppen är beräknade med hybridmetod där en  
kombination av leverantörsspecifik och genomsnittlig data använts.  
10 procent är beräknade med genomsnittlig metod och 1,3 procent  
med spendbaserad metod.
Den största andelen av utsläppen i Kategori 1 (83 procent) är 
kopplade till foder. För Danmark, Finland och Irland används 
leverantörsspecifik data. För Sverige och Norge används 
genomsnittliga emissionsfaktorer från leverantörerna. För 
Litauen har en gemonsnittlig metod använts.
Kategori 2 Utsläppen är beräknade med spendbaserad metod. Emissionsfaktorer från Exiobase 3.9 (2019).
Kategori 3 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från Defra (2024).
Kategori 4 47 procent av utsläppen är beräknade med spendbaserad metod,  
44 procent är beräknade med leverantörsspecifik data, 5 procent är  
beräknade med avståndsbaserad metod och tre procent med genomsnittlig metod.
Emissionsfaktorer från NTM (2018 och 2024), Open CEDA 
(2025), Exiobase (3.8.2 och 3.9). 
Kategori 5 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från Defra (2024).
Kategori 6 Utsläppen är beräknade med hybridmetod. Beräkningarna är baserade på leverantörsspecifik data, 
men genomsnittliga emissionsfaktorer har applicerats av 
leverantören.
Kategori 7 Utsläppen är beräknade med hybridmetod. Beräkningarna är baserade på primär data från medarbetar-
undersökningen, men genomsnittliga emissionsfaktorer har 
tillämpats för beräkningarna.
Kategori 9 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktor från Scandi Standards beräkningar av 
koldioxidutsläpp på produktnivå.
Kategori 10 Utsläppen är beräknade med spendbaserad metod. Emissionsfaktor är baserad på Scandi Standards emis-
sionsintensitet.
Kategori 12 Utsläppen är beräknade med genomsnittlig metod. Emissionsfaktorer från Defra (2024).
Kategori 15 Utsläppen är beräknade med hybridmetod. Aktivitetsdata är primärdata från investeringarna, genom-
snittliga emissionsfaktorer har sedan tillämpats.
POLICYER
E2-1
Policyer relaterade till miljöförorening
Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter relaterade till föroreningar. Miljöpolicyn 
behandlar begränsning av negativa inverkningar i fråga om miljöförorening 
av vatten, inbegripet förebyggande och kontroll. Miljöpolicyn inkluderar också 
undvikande av incidenter och nödsituationer, och om och när de inträffar, 
kontroller och begränsningar av inverkan på människor och miljön. Intressen-
ternas intressen har beaktats när policyn har fastställts genom interna dialoger 
med medarbetare som har nära kontakt med intressenter som kan påverkas 
av utsläpp till vatten samt genom lokala dialoger med intressenter. Policyn 
omfattar inverkningar kopplat till utsläpp till vatten i den egna verksamheten 
och i tidigare led. Miljöpolicyn beskrivs närmare i tabellen på sidan 90. 
ÅTGÄRDER
E2-2
Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 
Scandi Standard följer idag upp och kartlägger föroreningar till vatten på lokal 
nivå på respektive produktionsanläggning i förhållande till befintliga miljötillstånd. 
Det innebär exempelvis tester av avloppsvatten och dialog med lokala tillsyns-
myndigheter. På respektive produktionsanläggning sker ett löpande arbete för 
effektiv användning av vatten och förbättring av vattenkvaliteten i det vatten som 
släpps ut från våra anläggningar. Detta sker med utgångspunkt i koncernens 
miljöpolicy och lokala mål för vattenanvändning och vattenkvalitet. Under året har 
investeringar på 1,1 MSEK gjorts i vattenreningsverket i Valla, 3,7 MSEK i vatten- 
rening i Honkajoki och 0,2 MSEK i vattenreningsverket i Joniŝkis. Detta redovisas 
under materiella anläggningstillgångar (not 12, rad investeringar). Åtgärderna 
återfinns i den egna verksamheten och tas fram i samråd med interna intressenter 
och lokala myndigheter. Enligt Scandi Standards senaste vattenriskanalys, ligger 
varken våra egna produktionsanläggningar eller kontraktsuppfödare i områden 
med direkt vattenbrist. Däremot är inverkan och risker större i fodrets värdekedja 
och specifikt i jordbruksproduktionen i Sydamerika. Åtgärderna i värdekedjans 
tidigare led fokuserar främst på att se till att sojan är certifierad. Färskvatten är 
dock alltid en begränsad resurs som ska användas ansvarsfullt. Inom ramen 
för regelverk relaterade till livsmedelssäkerhet och hygien, arbetar vi för optimal 
användning av vattnet och återcirkulering av vatten om möjligt ur livsmedels-
säkerhetssynpunkt. Minskad vattenanvändning lokalt syftar främst till att indirekt 
minska energianvändningen, samt till att minska mängden avloppsvatten som 
behöver renas. 
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  66OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 67 =====

MÅL
E2-3
Mål relaterade till miljöförorening 
Målen grundar sig i miljöpolicyn att övervaka och minimera föroreningar till 
vatten kopplat till inverkningar i den egna verksamheten. Målen omfattar den 
egna verksamheten och målen sätts lokalt per anläggning men inkluderar hela 
Scandi Standards verksamhet. Då miljötillstånden är anpassade till lokala 
förutsättningar har inga koncerngemensamma mål satts. Målen är löpande och 
har därför inget basår eller målår. Målen bygger inte på vetenskaplig bevisning 
utan grundar sig i lokala miljötillstånd vilket betyder att de sker i samråd med 
intressenter i form av lokala myndigheter och tillsynsansvariga. Gränsvärdena i 
miljötillstånden följs upp på månadsbasis lokalt och konsolideras på årsbasis på 
koncernnivå. Inga övriga antaganden görs utan data samlas in från leverantörer 
som redovisar provsvar på avfallsvattnet på månadsbasis. På koncernnivå 
rapporteras total mängd vatten (m
3) per kilo producerad kyckling som ett 
övergripande nyckeltal. På lokal nivå mäts vattenanvändning och vattenkvalitet, 
framförallt utifrån befintliga lagstadgade miljötillstånd och mål sätts lokalt för 
dessa nyckeltal. Tröskelvärden och mål kopplat till föroreningar av vatten är 
obligatoriska och regleras av lokala miljötillstånd. På koncernnivå följs total 
mängd föroreningar till vatten (kg) upp. Inga ändringar av mål och motsvarande 
mått eller bakomliggande mätmetodik, betydande antaganden, begränsningar, 
källor och processer för att samla uppgifter som antagits inom den definierade 
tidshorisonten har gjorts under 2025.
Avloppsvatten
Vattenutsläpp per destination (m³)
2025 2024
Tredjepart 1 513 980 1 224 627
Ytvatten 415 662 400 882
Grundvatten – –
Havsvatten – –
Summa 1 929 642  1 625 509 
Total vattenanvändning 2025 var  2 481 674 m 3 vilket motsvarar 6,9 liter per kg produkt.
Miljöföroreningar av vatten (kg) 2025
Total mängd utsläpp till vatten 1,05
BOD 0,29
COD 0,63
Fosfor 0,02
Kväve 0,07
Fett 0,05
Vattenanvändning, Liter per kg produkt
0
2
4
6
8
20252024202320222021
MÅTT
E2-4
Miljöförorening av vatten 
Höga halter av kväve, fosfor och andra organiska material i avloppsvatten kan 
påverka vattenkvaliteten negativt när de släpps ut i vattendrag. Lokala myndig- 
heter ställer omfattande krav på avloppsvattnets kvalitet, som kontrolleras 
genom uppföljning av exempelvis fosfor och kväve, halten biologiskt ned- 
brytbar substans (BOD) samt vattnets pH och fettinnehåll. Ämnen av särskild 
oro samt tröskelvärden av utsläpp till vatten bestäms av anläggningens lokala 
miljötillstånd eller i samband med lokala aktörer. Övervakningen utförs i enlig-
het med lokala miljötillstånd vilket också kan utföras i enlighet med EU:s  
BREF-standarder i linje med lokal lagstiftning. Överträdelser av bestämda 
nivåer av utsläpp till vatten har skett nio gånger 2025. Sex av koncernens 
anläggningar har idag egna reningsanläggningar som tar hand om avlopps-
vattnet från slakt och bearbetning av kycklingarna innan det släpps vidare till 
exempelvis kommunala reningsverk. Inga av Scandi Standards anläggningar 
har utsläpp till vatten i områden med vattenstress. Totala vattenutsläpp 
uppdelat per destination återfinns i tabellen på sidan 67. Ingen tidigare kon-
soliderad rapportering av föroreningar till vatten har skett och det finns därför 
ingen information om förändringar över tid. På samtliga anläggningar samlas 
data in månadsvis. Mätningarna och datainsamling sker antingen internt av 
egen personal eller av den mottagande leverantören av avfallsvattnet som 
levererar en rapport på månadsbasis med information kopplat till utsläpp till 
vatten. Direkt mätning av utsläpp görs genom erkända system för kontinuerlig 
övervakning. I tillägg utförs kalibreringstester av de automatiska mätsystemen 
och resultat verifieras av oberoende laboratorier.
E2 REDOVISNINGSPRINCIPER
Total mängd utsläpp till vatten beräknas som den totala volymen av förore-
ningar i avloppsvattnet i kilo fördelat på förorening för de produktionsanlägg-
ningar där mätning utförs. Vattenanvändning i liter per kilo produkt beräknas 
med stöd av vattenmätare och leverantörsfakturor. I produktvolymen inklu-
deras all producerad mängd som är avsedd för mänsklig konsumtion i kilo. 
Tabellen på sidan 67 visar relevanta föroreningar baserat på vad som anges i 
bilaga II (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006).
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  67OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 68 =====

E4 BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM
Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont
Minskad biologisk mångfald   
Utbrott av fågelinfluensa kan leda till dödlighet bland  
kycklingar, produktionsstopp, minskad efterfrågan och 
begränsad export, vilket påverkar intäkterna negativt.
Kort-, medellång  
och lång sikt
 
Minskad biologisk mångfald   
Strängare regler kring markanvändning och biologisk 
mångfald kan öka kostnaderna för jordbruksråvaror till 
kycklingfoder, som soja och majs.
Kort- och  
medellång sikt
 
Minskad biologisk mångfald 
Storskalig sojaproduktion kan orsaka avskogning, förlust  
av biologisk mångfald och försämrade ekosystemtjänster 
som koldioxidlagring och vattenrening.
Kort- och  
medellång sikt
Minskad biologisk mångfald   
Monokulturer och kemikalieanvändning vid sojaproduktion 
kan försämra jord- och vattenkvalitet. Brist på djupgående bio-
diversitetsbedömning ökar risken för negativa miljöeffekter.
Kort- och  
medellång sikt
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan 
OMSTÄLLNINGSPLAN
E4-1, SBM-3
Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem  
i strategi och affärsmodell
Scandi Standards strategi för biologisk mångfald är en integrerad del av 
klimatomställningsplanen och syftar till att stärka affärsmodellens motstånds-
kraft mot naturrelaterade risker. Genom att minska beroendet av högrisk-
råvaror som soja och öka användningen av lokala proteingrödor reduceras 
exponeringen mot avskogning, vattenstress och förlust av ekosystemtjänster. 
Dessa åtgärder bidrar både till minskad klimatpåverkan och bibehållen 
biologisk mångfald i leverantörsledet.
Resiliensanalysen omfattar den egna verksamheten men har framför allt 
fokus på värdekedjan i tidigare led, där de mest betydande naturrelaterade 
riskerna och beroendena identifierats. I analysen inkluderades interna 
intressenter med god kännedom om biologisk mångfald och dess påverkan 
på affärsmodellen, vilket säkerställde att strategiska beslut grundas på både 
operativ och värdekedjerelaterad kunskap.
Antaganden och tidshorisonter
Analysen har utgått från följande antaganden:
•  Fortsatt global efterfrågan på kycklingprodukter.
•  Gradvis skärpta miljö- och biodiversitetskrav inom EU (inklusive  
avskogningsförordningen).
•  Klimatförändring enligt IPCC:s SSP2-4.5-scenario, vilket innebär ökade 
fysiska risker som vattenstress och extremväder.
Tidshorisonter:
•  Kort sikt (2025): Anpassning till nya EU-regler för avskogning och  
fodertransparens.
•  Medellång sikt (2030): Ökad risk för vattenstress och förändrade  
marknadskrav på hållbara produkter.
•  Lång sikt (2050): Systemrisker kopplade till ekosystemkollaps,  
vilket kan påverka hela värdekedjan.
Risktyper och koppling till strategi:
•  Fysiska risker: Vattenbrist, försämrad vattenkvalitet, extremväder samt 
förlust av ekosystemtjänster som pollinering och erosion.
•  Åtgärder: Vatteneffektivisering på riskplatser, diversifiering av råvar or, 
lokala foderlösningar.
•  Omställningsrisker: Nya lagar (avskogningsförordningen, förpacknings- 
direktivet), ökade krav på spårbarhet och certifiering, samt förändrade 
konsumentpreferenser.
•  Åtgärder: Investeringar i spårbarhetssystem, dialog med leverantörer, 
utveckling av alternativa foder och förpackningar.
•  Systemrisker: Storskalig förlust av biologisk mångfald som påverkar 
jordbrukets produktivitet och försörjningskedjor globalt.
•  Åtgärder: Strategisk planering och samarbete för att minska beroendet  
av högriskkommoditeter.
Som nästa steg undersöks möjligheterna att genomföra en mer detaljerad 
TNFD LEAP-analys och insamling av platsdata från leverantörer. Scandi 
Standard har som mål att anta en omställningsplan för biologisk mångfald 
senast i slutet av 2027.
INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER
ESRS 2 SBM-3; E4 SBM-3
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande  
till strategi och affärsmodell
Scandi Standard är helt beroende av naturliga ekosystem för att kunna 
producera kyckling. Att säkerställa skydd för, och minimerad inverkan på den 
biologiska mångfalden är därför av yttersta vikt. De största inverkningarna från 
den egna verksamheten är kopplade till vattenanvändning, växthusgasutsläpp, 
och användning av ekosystem. Det största beroendet, i den egna verksam-
heten är kopplad till tillgång till vatten och grundvatten. Vidare visar analysen 
att de största naturrelaterade inverkningarna och riskerna återfinns i Scandi 
Standards uppströms värdekedja och särskilt vid anskaffning av foderråvaror 
såsom soja. Råvarorna kan kräva en hög vattenanvändning och soja är dess-
utom kopplat till avskogning och monokultur vilket kan resultera i ekosystems-
störningar och en negativ inverkan på biologisk mångfald. Dessutom förvärrar 
klimatförändringar dessa problem vilket understryker behovet av att minska 
utsläppen av växthusgaser. Potentiella finansiella risker som kostnadsvolatili-
tet och störningar i leverantörskedjan på grund av minskad tillgång till råvaror 
identifierades även. 
POLICYER
E4-2
Policyer för biologisk mångfald och ekosystem
Scandi Standard har antagit en miljöpolicy för hantering av väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald och 
ekosystem. Miljöpolicyn behandlar begräsningen av negativa effekter på 
biologisk mångfald och ekosystem i vår verksamhet och värdekedjans tidigare 
led genom certifieringar av soja i fodret till kycklingarna slaktade vid våra pro-
duktionsanläggningar. Koncernledningen antog i december 2024 ett ställnings-
tagande för biologisk mångfald som finns tillgängligt på Scandi Standards 
hemsida. Scandi Standards ställningstagande för biologisk mångfald beskriver 
styrning, strategi och hantering av inverkningar, risker och möjligheter kopplat 
till råvaror, avskogning och beaktande av biologisk mångfald i värdekedjan 
samt på våra egna anläggningar. Policyer som reglerar och styr arbetet med 
smittskydd kopplat till fågelinfluensa är antibiotikapolicyn samt djurvälfärds-
policyn. Miljöpolicyn reglerar arbetet med att spåra produkter, komponenter 
och råvaror som orsakar väsentliga faktiska eller potentiella konsekvenser för 
biologisk mångfald och ekosystem i värdekedjans tidigare led. Samhälls- 
effekterna av inverkningar på biologisk mångfald tas upp i ställningstagandet 
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  68OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 69 =====

Soja och biologisk mångfald Soja, andel i fodret (%) Certifierad soja (%)
2025 2024 2022 2025 2024 2022
Scandi Standard 22,6 22,1 21,5 94,8 93,6 75,0
Danmark 26,9 25,8 25,3 100 80,0 16,7
Finland 20,0 18,8 20,5 100 100 100
Irland 25,1 24,2 23,6 100 100 100
Litauen 21,3 n/a n/a 0,0 n/a n/a
Norge 19,4 13,8 11,8 100 100 100
Sverige 18,0 20,0 20,0 100 100 100
Scandi Standard är medlem i Round Table for Responsible Soy (RTRS). I Sverige och Norge är all soja certifierad enligt RTRS eller ProTerra. I Finland är merparten RTRS certifierad, men även andra  
internationella certifieringar förekommer. På Irland är all soja certifierad enligt Cefetra CRS Standard eller RTRS. I Litauen kommer all soja certifieras från och med 2026. 
för biologisk mångfald och miljöpolicyn. Miljöpolicyn innehåller också informa-
tion kopplat till vattenanvändning och hållbarhet i haven liksom information 
om att Scandi Standard följer upp målen och åtagandena regelbundet. Mer 
information om policyer över biologisk mångfald återfinns på sidan 90.
ÅTGÄRDER
E4-3
Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem
Sedan 2019 drivs ett strategiskt utvecklingsprojekt tillsammans med foderspe-
cialister för att ta fram och testa nya foderrecept, där en väsentlig del av sojan 
ersätts med inhemskt odlade proteinkällor såsom åkerböna och ärtor. Under 
de senaste åren har tester i större skala genomförts både i Finland, Irland, 
Danmark och Sverige med goda resultat och tester kommer fortsätta under 
2026. Åtgärderna kopplat till soja och foder utvärderas årligen men förväntas 
slutföras 2030 vilket är målåret. Parallellt med foderprojektet vill vi även, 
tillsammans med foderproducenterna, säkerställa att den soja som köps är 
spårbar och inte leder till avskogning. Detta gör vi genom dialog och engage-
mang i olika initiativ, såsom den Svenska Plattformen för Riskgrödor och den 
danska sojadialogen. Arbetet framåt avseende de slutsatser som gjordes i den 
TNFD-inspirerade analysen inkluderar utöver fortsatt arbete med leverantörer 
av soja och andra råvaror även att ta fram kompletterande mål och mätetal 
till de som är på plats. Under 2025 har ett arbete påbörjats med att identifiera 
prioriterade åtgärder kopplat till biologisk mångfald både i värdekedjan och i 
den egna verksamheten. Vidare ska en mer detaljerad anläggnings- och plats-
specifik analys av Scandi Standards verksamheter och värdekedja genomföras 
och Scandi Standards riskhantering i förhållande till dessa faktiska risker 
ska utvärderas och en plan tas fram där det är relevant. Möjligheter kopplade 
till biologisk mångfald och primärproduktionen ska också identifieras och 
kommuniceras till uppfödare. Kompensation för biologisk mångfald ingår inte 
i Scandi Standards åtgärder. Ingen betydande finansiell allokering har gjorts 
för åtgärderna kopplat till biologisk mångfald. Mer information om åtgärder 
kopplat till fågelinfluensa beskrivs under G1 Djurvälfärd. 
MÅL
E4-4
Mål för biologisk mångfald och ekosystem
Scandi Standard har två nyckeltal och ett mål kopplade till biologisk mångfald 
och ekosystem. Målet kopplat till biologisk mångfald och ekosystem har 
fastställts genom interna intressentdialoger och baserat på bedömningar från 
funktioner med kännedom om biologisk mångfald och ekosystem. Mätetalen 
omfattar samtliga av Scandi Standards dotterbolag och fokuserar på sojan i 
fodret till kycklingarna som slaktas vid våra produktionsanläggningar. Måtten 
har valts för att kycklingfoder innehåller soja, vilket utgör den största risken 
för biologisk mångfald och avskogning i vår värdekedja på grund av dess 
ursprungsplatser, främst i Sydamerika. Målsättningen att all soja ska vara 
certifierad senast i slutet av 2025. Nyckeltalen redovisas i tabellen på sidan 
69. I framtagandet av målet har inga ekologiska trösklar använts. Målet ligger 
inte till grund för eller är anpassade efter Kunming-Montreal-avtalet och är inte 
vetenskapligt grundande. Det har inte gjorts någon förändring i metod och inga 
betydande antaganden har tillkommit vid identifieringen av målet. Ingen kom-
pensering ämnas användas för att nå målet. Målet placeras som undvikande 
och minimering i begränsningshierarkin. Den geografiska spridningen på målet 
är Scandi Standard samt dotterbolag. Scandi Standard avser inte sätta mål för 
risken kopplat till fågelinfluensa baserat på riskens natur. Scandi Standard har 
nollvision för smittoutbrott och mer information om hur arbetet för fågelinflu-
ensa följs upp finns på sidan 87.
MÅTT
E4-5
Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald  
och ekosystem
Scandi Standard arbetar på att ta fram ytterligare mål och mått kopplat till 
biologisk mångfald och ekosystem. Mått kopplat till fågelinfluensa presenteras 
under G1 Djurvälfärd.
E4 REDOVISNINGSPRINCIPER
Andel soja i fodret beräknas som total mängd soja i fodret som andel av total 
foderkonsumtion. Certifieringsgraden beräknas som mängden certifierad 
soja utifrån total volymen av soja i foder som uppfyller de standarder som 
definieras i Scandi Standards miljöpolicy. 
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  69OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 70 =====

E5 RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI
Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont
Hög resursanvändning 
Plastförpackningar säkerställer livsmedelssäkerhet och 
hållbarhet, vilket minskar matsvinn. Samtidigt bidrar plast- 
användningen till ökad resursförbrukning och miljöpåverkan.
Kort- och  
medellång sikt
 
Minskat matavfall och högre 
nyttjandegrad av kycklingen   
Användning av hela djuret och omvandla avfall till resurser, 
exempelvis som djurfoder, kan skapa nya affärsmöjligheter.
Kort-, medellång  
och lång sikt
Minskat matavfall och högre  
nyttjandegrad av kycklingen   
Slaktprocessen kräver resursutflöden, vilket påverkar  
cirkulära flöden och miljön. 
Kort- och  
medellång sikt
 
Avfall och matsvinn   
Avfallshanteringen omfattar exempelvis animaliskt avfall, 
golvspill och matsvinn. En del resurser återvinns som 
djurfoder eller bioenergi.
Kort-, medellång  
och lång sikt
 
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan 
INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER
SBM-3
Ett fokusområde i Scandi Standards strategi handlar om att ta vara på 
hela kycklingen och öka förädlingsvärdet på våra produkter, vilket minskar 
matsvinnet och stärker vår affär. Detta arbetar vi med i ett koncernövergri-
pande projekt med samarbeten mellan olika funktioner och länder. Runt våra 
produktionsanläggningar arbetar vi med lokala intressenter för att förbättra 
resursanvändningen och öka cirkulariteten, exempelvis genom gemensam 
fjärrvärmeproduktion eller återanvändning och återvinning av avfall.
POLICYER
E5-1
Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Scandi Standard har antagit en miljöpolicy som tar upp väsentliga inverkningar, 
risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. 
Policyn adresserar uppströms led i värdekedjan samt den egna verksamheten. 
Scandi Standard driver flera projekt som ska främja resursanvändning 
Grafen visar matsvinn i produktionen på koncernnivå över tid. Data samlas in löpande på 
respektive produktionsanläggning och rapporteras veckovis. 2025 inkluderades den irländska 
anläggningen i sammanställningen för första gången. 
inom förpackningar, matsvinn och avfall. Scandi Standards miljöpolicy 
lyfter övergång från användning av nya resurser, inbegripet relativ ökning 
av användningen av sekundära (återvinningsbara) resurser och anskaffning 
och användning av förnybara resurser. I utarbetandet av policyn har interna 
intressenter varit delaktiga med god kunskap inom resursanvändning och 
cirkulär ekonomi. Mer information återfinns i tabellen med hållbarhetspolicyer 
på sidan 90.
ÅTGÄRDER
E5-2
Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Under 2025 har flera åtgärder genomförts för att minska plastanvändningen 
och förbättra förpackningarnas miljöprestanda inom Scandi Standard. I 
Danmark har tjockleken på konsumentförpackningspåsar minskats, och i 
Finland har tunnare tråg införts. För att öka återvinningsbarheten har tester 
med återvinningsbar toppfilm genomförts i Norge, Irland och Sverige. I Sverige 
har även laminerade, icke återvinningsbara tråg kunnat tas bort i samband 
med att Ready-to-eat produktionen flyttats till Norge och Danmark, där 
återvinningsbara material används. I Norge har tester gjorts med att ersätta 
fryst film i laminat med monofilm, vilket både minskar plastmängden och gör 
filmen återvinningsbar. I Irland har tråg för hel kyckling bytts från PP till rPET, 
vilket ökar andelen återvunnet material i förpackningarna. På anläggningen 
i Valla har investeringar i en förpackningsmaskin motsvarande 3,6 MSEK 
gjorts, vilket lett till minskad plastanvändning. Detta redovisas under materiella 
anläggningstillgångar (not 12, rad investeringar). Övriga åtgärder kopplat 
till förpackningar utförs av leverantörsansvarig i Group Procurement och är 
riktat mot tidigare led. Nyttjandegrad av kycklingen och matsvinn ansvarar 
produktionsavdelningarna för och åtgärder sker i den egna verksamheten. 
Åtgärderna utförs löpande som en del av det dagliga arbetet och ska senast 
slutföras målåret 2030.
MÅL
E5-3
Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Målen för 2030, som grundar sig i Scandi Standards miljöpolicy, innebär att 
samtliga förpackningar ska vara återvinningsbara, att 50 procent av förpack-
ningsvolymen ska vara baserad på förnyelsebar eller återvunnen råvara och att 
den totala plastvolymen ska minska med 20 procent. Målen omfattar vår egna 
verksamhet samt tidigare led i värdekedjan. I den egna verksamheten omfat-
tas områden där koncernen bedriver produktion och förpackningshantering. 
Basåret 2023 kunde 90 procent av materialet i förpackningarna återvinnas, 54 
procent av materialet i förpackningarna bestod av återvunnet material och 4 
648 ton plast användes. I dagsläget är 57,8 procent av alla tråg tillverkade av 
återvunnen plast. Totalt under 2025 användes 5 440 ton plast i våra förpack-
ningar och produktionsprocesser, vilket motsvarar 15,7 gram plast per kilo 
produkt. De största kategorierna plast är tråg, plastfilm och produktionsplast. 
Som en del av arbetet med hållbarhetsmålen pågår ett koncerngemensamt 
projekt med syfte att kvantifiera och sätta mål för att minska matsvinn 
och livsmedelsavfall i våra egna processer. I grafen presenteras matsvinn i 
produktionen över tid, det vill säga råvara som kunnat bli mat, men av olika 
anledningar istället blir biprodukter. Vår målsättning är att denna siffra ska 
vara mindre än en procent 2030, jämfört med basåret 2021 då matsvinnet var 
1,2 procent. Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi är frivilligt satta 
men tar hänsyn till EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall 
(PPWR). Målet för matsvinn kopplar till att förebygga i avfallshierarkin och är 
anpassat till EU:s mål för matsvinn. Förpackningsmålen kopplar till förebygga, 
förbereda för återanvändning och materialåtervinning i avfallshierarkin. Målen 
följs upp och utvärderas årligen både lokalt och på koncernnivå. Målen omfattar 
cirkulär produktdesign och minimering av primära råvaror genom ökandet av 
återvunna material samt ökande av material som är återvinningsbara. Målen 
Matsvinn i produktionen (kg)
0
2 000 000
4 000 000
6 000 000
8 000 000
10 000 000
20252024202320222021
Golvavfall           Processavfall           
Avvisade vid fabrik
1,2% 1,3% 1,4% 1,4%
3,0%
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  70OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 71 =====

kopplar inte till andra frågor som rör resursanvändning eller cirkulär ekonomi. 
Inga ändringar av mål och motsvarande mått eller bakomliggande mätmetodik, 
betydande antaganden, begränsningar, källor och processer för att samla 
uppgifter har gjorts under året. Målen bygger på sammanfattande vetenskaplig 
bevisning kopplat till plastanvändning, matsvinn, återvinningsbarhet och 
återvunnet material. Samtliga mål har fastställts genom interna intressent- 
dialoger, men inte i samråd med externa intressenter. Utvecklingen mot målen 
är i linje med vad som ursplingen planerats. Förändringar i prestationen mot 
att uppnå målen grundas i förbättrad datakvalitet.
MÅTT
E5-4
Resursinflöden
I Scandi Standards värdekedja finns det ett antal steg som inkluderar inköp  
av levande djur, till exempel avelsdjur och föräldradjur. Äggen från kläckäggs- 
gårdarna skickas till kläckning och de dagsgamla kycklingarna skickas sedan 
till gårdar för uppfödning. Detta är resurskrävande processer som kan ha 
negativ inverkan på miljön. Scandi Standard arbetar därför kontinuerligt med 
att ta fram initiativ för att maximera resursanvändningen och säkerställa att 
varje kyckling, och hela kycklingen räknas och används i så stor utsträckning 
som möjligt. Fokus är också på att minimera mängden plast där det är möjligt. 
I inköpsprocessen prioriteras rena, icke-sammansatta material, och återvunnet 
eller tunnare material väljs om möjligheten finns. För att beräkna resursinflö-
den kopplade till både biologiska inköp och förpackningsmaterial används 
leverantörsfakturor och relevant leverantörsunderlag som primära datakällor.
E5-5
Resursutflöden
Inverkningar och möjligheter kopplat till resursutflöden är minskat matavfall 
och högre nyttjandegrad av kycklingen samt hög resursanvändning, avfall och 
matsvinn. Skärpt lagstiftning och trender för cirkulär ekonomi inom exempel-
vis förpackningar påverkar Scandi Standard. Inom EU ska allt plastemballage 
kunna återanvändas eller materialåtervinnas senast 2030. Första prioritet i 
Scandi Standards förpackningsstrategi är att säkerställa kvalitet och hållbarhet 
på produkterna för att minska matsvinnet och öka livsmedelssäkerheten. 
Detta med fortsatt fokus på produktkvalitet och förpackningens funktion. 
Exempelvis använder vi nu i Danmark, Sverige, Irland och Norge helt eller delvis 
tråg av återvunnen PET, så kallad rPET. 
Plastanvändning i förpackningar
Plastintensitet (g plast / kg produkt) Andel tråg tillverkade av återvunnen plast (%)
2025 2024 2022 2025 2024 2022
Scandi Standard 15,7 16,1 14,8 57,8 55,5 54,5
Danmark 16,6 14,9 13,0 87,6 88,4 98,0
Finland 28,4 28,6 22,0 0,0 0,0 0,0
Irland 14,1 14,2 14,4 32,9 33,7 11,0
Litauen 1,7 n/a n/a n/a n/a n/a
Nederländerna 41,8 n/a n/a n/a n/a n/a
Norge 17,8 18,2 17,9 90,5 84,4 58,0
Sverige 14,5 15,4 14,7 78,5 66,0 74,0
Plastintensiteten är beräknad som volym inköpt förpacknings- och produktionsplast per kilo kyckling. Andel tråg tillverkade i återvunnen plast är baserat på volym (kg). I Finland är det i nuläget inte möjligt att 
introducera plasttråg av återvunnet material på grund av hur det lokala återvinningssystemet är utformat.
Andel återvinningsbarhet, återvunnet material samt plastvolym i förpackningar
Material i förpackningar  
som är återvunnet (%)
Material i förpackningar  
som kan återvinnas (%)
Plast använt i  
förpackningar (ton)
2025 2024 2023 2025 2024 2023 2025 2024 2023
Scandi Standard 57,1 56,6 54,0 91,0 90,8 90,1 5 440 5 165 4 648
Danmark 74,5 74,6 67,0 95,0 94,5 93,0 1 780 1 587 1 677
Finland 4,5 2,8 0,0 74,5 72,7 80,0 618 600 392
Irland 42,7 43,9 38,0 83,6 88,6 88,0 1 220 1 141 1 030
Litauen 55,9 n/a n/a 99,2 n/a n/a 30 n/a n/a
Nederländerna 63,2 n/a n/a 97,9 n/a n/a 34 n/a n/a
Norge 65,3 67,1 67,0 93,4 93,5 92,6 645 663 493
Sverige 40,8 38,1 37,0 91,2 87,8 85,0 1 113 1 174 1 056
Procenten är beräknad från den totala mängden inköpt material som används i förpackningar i ton. Dessa är nyckeltal kopplade till Scandi Standards strategi förförpackningar där fokuset ligger på reducering, 
återanvändning och återvinning.
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  71OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 72 =====

Sammanlagda mängden avfall  
i den egna verksamheten
2025
Farligt Icke-farligt
Sammanlagda mängd avfall (ton) 27 46 883
Totala mängd i vikt som avletts från  
bortskaffande (ton) 12 12 116
– Förberedelse för återanvändning (ton) 0 10 571
– Materialåtervinning (ton) 12 1 423
– Andra återvinningsförfaranden (ton) 1 123
Total mängd i vikt avsedd för bortskaffande 
(ton) 15 4 060
– Förbränning (ton) 14 3 933
– Deponi (ton) 1 98
– Annat bortskaffningsförfarande (ton) 0 29
Procent av icke materialåtervinningsbart  
avfall (%) 54% 9%
Total mängd radioaktivt avfall (ton) 0 0
Aktuella avfallsflöden Livsmedelsavfall
Material som avfallet består av Biomassa, plast, kartong
Resursinflöden 2025
Totalvikten på de produkter och det tekniska och biologiska 
materialet (ton) 336 224
Procentandelen biologiskt material (och biodrivmedel som 
används för andra ändamål än energi) som används för att 
tillverka företagets produkter och tjänster (inklusive förpack-
ningar) som har hållbart ursprung (%) 95%
Vikten på de återanvända eller återvunna delar (ton) 8 697
Procent av återanvända eller återvunna delar (%) 3%
Vikten på sekundära mellanprodukter och sekundära  
material (ton) 0
Procent av sekundära mellanprodukter och sekundära  
material (%) 0%
Total vikt sekundära material (ton) 8 697
Procent av sekundära material (%) 3%
Avfall
Hela kycklingen tas tillvara i förädlingsprocessen. Av varje kyckling blir i snitt 
72 procent livsmedel och resterande 28 procent biprodukter i form av exem-
pelvis djurfoder, biogas eller bioolja. Svinn i processen finns framför allt då det 
kommer till djur och råvara som av olika anledningar inte kan användas. Sett 
till hela värdekedjan är även kund- och konsumentledet viktigt för att minska 
mängden matsvinn. Där bidrar Scandi Standard med innovativa förpacknings-
lösningar, vägledning till konsumenter och optimering av produktflödet till och i 
livsmedelsbutikerna. Utöver det biologiska avfallet är det avfall som uppkom-
mer i våra anläggningar främst emballage och annat brännbart material. 
Avfallssortering och uppföljning av volymer för respektive avfallsfraktion sker 
på alla större produktionsanläggningar. 
E5 REDOVISNINGSPRINCIPER
Matsvinn
Matsvinn i produktion inkluderar golvavfall, processavfall och råvara som  
på grund av felhantering i produktionen inte kan användas. För 2025 inklude-
rades för första gången den irländska anläggningen i sammanställningen av 
matsvinnsdata. Litauen och Nederländerna är ännu inte inkluderat. Under 2024  
påbörjades ett arbete för att sammanställa livsmedelsavfallsdata, vilket 
inkluderar organiskt material som förbränns, men inte sådant där material  
eller näringsämnen kan återvinnas. Arbetet med att förbättra datakvaliteten 
fortgår, med fokus på information om hanteringen av livsmedelsavfallet, för  
att säkerställa en mer heltäckande och tillförlitlig rapportering framöver. 
Nyttjandegraden av kycklingen 
Beräkning av nyttjandegraden av kycklingen beräknas som andel av kycklingen 
som kan använda till livsmedelsproduktion och andelen som går till biprodukter 
eller livsmedelsavfall. Beräkningen görs genomsnittligt över alla Ready-to-cook-
anläggningar och beräknas som grillvikt i förhållande till levandevikt.
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  72OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 73 =====

S1 DEN EGNA ARBETSKRAFTEN
Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont
Anställdas hälsa och säkerhet   
I högriskdelar av verksamheten, såsom produktionsfasen 
finns det risk för negativ påverkan på anställdas hälsa och 
säkerhet, vilket även kan påverka medarbetarnöjdhet.
Kort sikt
Arbetsförhållanden   
Olika moment i produktionen kan medföra arbetsmiljörisker. 
Bristande kommunikation, exempelvis språkbarriärer, kan leda 
till missförstånd, och användning av bemanningsföretag kan 
innebära begränsad insyn i arbetsförhållanden.
Kort-, medel- 
lång sikt
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan 
INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER
SBM-3; S1 SBM-3
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande  
till strategi och affärsmodell 
Ett fokusområde i Scandi Standards strategi är bättre tillsammans vilket 
bland annat fokuserar på samarbete och hur anställdas intressen, åsikter och 
rättigheter tillvaratas på bästa sätt. En av Scandi Standards största utmaningar 
är att attrahera och behålla kompetenta medarbetare, både i produktionen 
och bland kontorsanställda. Under det gångna året har ett flertal initiativ 
gjorts för att arbeta med inverkningar, risker och möjligheter kopplade till 
våra medarbetare. Under det kommande året avser Scandi Standard fortsätta 
stärka arbetet med utbildning och kompetensutveckling, HR-processer 
samt hälsa och säkerhet. Inom Scandi Standards ledarskapsprogram har 
det under året genomförts utbildningar med ledningsgrupperna och lokala 
ledardagar för linjechefer i Sverige och Danmark. Utbildningar finns även 
tillgängliga i vårt digitala lärverktyg som stödjer 130 språk och under 2025 
har ett koncerngemensamt HR IT-system implementerats. HR-avdelningen är 
ansvarig för att följa upp inverkan på och risker för våra medarbetare. Inga av 
Scandi Standards anläggningar eller länder anses ha signifikant risk för barn- 
eller tvångsarbete. Under året har inga väsentliga inverkningar inträffat. Alla 
medarbetare som ingår i vår arbetsstyrka, oavsett anställningsform, inklusive 
konsulter och personal från bemanningsföretag och som påverkas av vår 
verksamhet omfattas av både väsentlighetsbedömningen och de upplysningar 
som lämnas. Det finns inga identifierade risker och möjligheter som uppstått 
till följd av beroende av särskilda grupper. Väsentliga, negativa inverkningar 
beror på enskilda händelser.
POLICYER
S1-1
Policyer för den egna arbetskraften
Scandi Standard har tre relaterade policyer vilka är uppförandekoden, policyn 
för hälsa och säkerhet samt visselblåsarpolicyn.
Uppförandekod
Scandi Standards koncerngemensamma uppförandekod ligger till grund för 
att hantera väsentliga inverkningar och tillhörande risker och möjligheter 
rörande den egna arbetskraften, oavsett anställningsform. Genom samarbete 
med medarbetare i den egna arbetskraften genom etablerade dialog- och 
samverkansprocesser såsom medarbetarundersökningar och visselblåsar-
system säkerställer Scandi Standard samråd med den egna arbetskraften. 
Uppförandekoden inkluderar respekt för mänskliga rättigheter, liksom andra 
nyckelområden relaterat till arbetsvillkor och medarbetarnas rättigheter såsom 
motverkande av diskriminering och trakasserier. Uppförandekoden definierar 
diskrimineringsgrunder såsom etniskt ursprung, ras, kön, funktionshinder, 
civiltillstånd, ålder, religion, politisk tillhörighet, nationell härkomst eller socialt 
ursprung, sjukdom, medlemskap i arbetstagarorganisationer inklusive fack-
föreningar, sexuell läggning eller liknande. Scandi Standards uppförandekod 
gör ingen särskild åtskillnad som rör inkludering eller positiv särbehandling av 
personer i den egna arbetskraften som är särskilt sårbara. Scandi Standards 
uppförandekod tydliggör att då negativ inverkan kopplat till mänskliga rättighe-
ter har identifierats ska företaget gottgöra, eller göra det möjligt att gottgöra. 
Uppförandekoden är utformad i enlighet med FN:s vägledande principer för 
företag och mänskliga rättigheter och tillämpas som grund för att identifiera, 
bedöma och hantera verksamhetens direkta och indirekta inverkningar på 
mänskliga rättigheter. Uppförandekoden anger att människohandel, tvångs-
arbete och barnarbete är förbjudet. Uppförandekoden beskriver rutiner som 
ska säkerställa att diskriminering förebyggs, minskas och åtgärdas när det 
upptäcks, liksom att mångfald och inkludering främjas generellt.
Mänskliga rättigheter
Scandi Standard har ingen separat policy för mänskliga rättigheter, då det 
regleras av uppförandekoden. 
Hälsa och säkerhet
Koncernens samlade policy för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen tydliggör 
Scandi Standards åtagande för en god arbetsmiljö, hälsofrämjande arbete, 
och att säkerställa efterlevnad av lagstiftning och standarder på området. I 
enlighet med policyn har risker identifierats kopplade till anställdas hälsa och 
arbetsförhållanden. Policyn adresserar arbetsmiljörisker. Vidare omfattas hur 
Scandi Standard övervakar efterlevnad av policyn. Koncernledningen ansvarar 
för implementering av policyn medan det operativa arbetsmiljöarbetet och 
arbetet med arbetsmiljöledningssystem ligger lokalt hos respektive bolag och 
på varje specifik produktionsanläggning. 
Likabehandling och icke-diskriminering
Likabehandling och icke-diskriminering är centrala delar av den koncern- 
gemensamma uppförandekoden. Scandi Standard har ingen separat policy 
för att motverka trakasserier eller främja lika möjligheter, utan dessa frågor 
regleras av uppförandekoden.
RUTINER FÖR KONTAKTER OCH GOTTGÖRELSE
S1-2
Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och  
arbetstagarrepresentanter angående inverkningar
I alla länder sker medarbetarengagemang på flera nivåer och i olika former, 
ofta genom en kombination av facklig samverkan, arbetsmiljöarbete, 
informationsdelning och strukturerad dialog mellan anställda och ledning. 
De medarbetare som tillhör särskilt utsatta grupper omfattas av samma 
mekanismer som övriga anställda. Engagemang sker både regelbundet och 
vid behov, och involverar såväl lokal som central nivå i organisationen.
Socialt
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  73OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 74 =====

Fackliga representanter spelar en nyckelroll i Danmark, Finland, Norge, 
Sverige, Nederländerna och Irland och deltar i återkommande möten med HR 
och företagsledning. I Danmark hålls exempelvis både lokala och centrala 
samarbetsmöten två gånger om året, medan Finland har vecko- och månatliga 
möten. I Norge underlättas engagemanget genom flera organ som arbetsmiljö- 
kommittén (AMU), skyddsombud och fackliga representanter, med möten som 
hålls vid behov, samt kvartalsvis och månadsvis. Irland har kommunikation 
via nyhetsbrev, digitala plattformar och informationsskärmar, men håller även 
månatliga fackliga möten.
I Sverige har ledningen möte med fackliga representanter fyra gånger per 
år samt veckovis lokalt på anläggningen. Engagemang sker också genom 
medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal och skyddsinspektioner. 
Undersökningsresultaten följs upp i möten mellan chefer och anställda, där 
förbättringsområden identifieras, beslut tas och handlingsplaner utvecklas. 
Återkommande informationsmöten hålls också av avdelningschefer, direktörer 
och landschef. Det följs upp årligen i medarbetarundersökningen om 
medarbetarna anser att förbättringar har skett sedan föregående undersök-
ning. Frekvensen för dialog varierar mellan länder, men inkluderar vanligtvis 
veckovisa skyddsronder, månatliga fackliga möten, kvartalsvisa informations-
möten och årliga prestationsutvärderingar. I vissa fall, som i Danmark, regleras 
strukturen av nationella avtal.
Ansvaret för att säkerställa att dialog sker och att dess resultat förmedlar 
företagets strategi och arbetsmiljöarbete ligger främst hos HR-funktioner, 
chefer och den verkställande ledningen. På koncernnivå är HR- och kom-
munikationschefen den mest seniora rollen som ansvarar för att säkerställa 
att kontakter äger rum och att resultaten från dem beaktas i beslut. I Danmark 
leder HR-chefen det centrala företagsrådet, medan lokala chefer leder lokala 
möten. I Finland och Sverige delas ansvaret mellan landschef, HR-chefer och 
ledningsgrupper på olika nivåer. I Norge och Irland är HR och chefer huvudsak-
ligen ansvariga. Sammanfattningsvis återspeglar den övergripande bilden ett 
starkt fokus på strukturerad dialog, arbetsplatssäkerhet och kommunikation 
i hela koncernen, med lokala variationer i form och frekvensberoende på 
nationella avtal och företagskultur. 
S1-3 
Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom  
vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem 
Scandi Standards visselblåsarfunktion är tillgänglig för alla anställda som en 
kanal för upplevda problem som behöver åtgärdas och lösas. Visselblåsar-
funktionen är tillgänglig för anställda och deras representanter samt konsulter. 
Det är viktigt att kanalerna är lättillgängliga. De kanaler som Scandi Standard 
använder utvärderas och kontrolleras för att säkerställa processeffektivitet 
och att anställda är medvetna om och känner sig bekväma med att använda 
dessa kanaler. I medarbetarundersökningen frågar vi anställda om de känner 
sig bekväma med att dela sina tankar och idéer utan rädsla för negativa 
konsekvenser. 
Våra värderingar och standarder är viktiga för oss, och vi vill att våra 
anställda tar ansvar för att säga ifrån när de ser att en chef eller en kollega inte 
lever upp till dem. I de flesta fall kräver detta att de har modet att utmana sina 
kollegors beteende på ett lämpligt och artigt sätt. Ibland är detta inte möjligt, i 
vilket fall de bör ta upp sina problem med sin chef eller annan lämplig person 
eller funktion inom företaget, såsom personalavdelningen, Group Legal, Group 
Compliance, Group Sustainability eller landsledning.
Den anonyma visselblåsarfunktionen är ett alternativt sätt att rapportera 
allvarliga missförhållanden i fall där anställda inte känner sig bekväma med att 
rapportera via ovanstående kanaler. Alla accepterade rapporter om påstådda 
missförhållanden kommer att bli föremål för en utredning i enlighet med 
visselblåsarriktlinjerna. Visselblåsarteamet avgör lämplig utredningsmetod. 
Mer information om visselblåsarfunktionen finns under G1-1. 
Scandi Standard har åtagit sig att hantera väsentliga negativa effekter på 
sin personal genom en strukturerad metod:
1. Identifiering av effekter: 
Regelbundna bedömningar och revisioner genomförs för att identifiera 
potentiella eller faktiska väsentliga negativa effekter på personalen, såsom de 
som rör arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter.
2. Samverkan med berörda individer: 
Berörda anställda engageras på ett transparent och respektfullt sätt för att 
förstå deras klagomål.
3. Åtgärdsmekanismer: 
Korrigerande åtgärder vidtas för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till 
väsentliga negativa effekter. Detta kan inkludera ändringar i policyer, utbild-
ningsprogram, disciplinära åtgärder eller justeringar av arbetsplatsens rutiner.
4. Övervakning och kontinuerlig förbättring: 
Företaget övervakar effektiviteten av korrigerande åtgärder och justerar 
sitt tillvägagångssätt baserat på feedback och förändrade omständigheter. 
Lärdomar integreras i företagets policyer för att förhindra att det återkommer.
ÅTGÄRDER
S1-4
Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och 
strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga 
möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders 
ändamålsenlighet 
Scandi Standard identifierar åtgärder för inverkan på anställdas hälsa och 
säkerhet och arbetsförhållanden genom en kombination av interna och externa 
processer. Dessa processer inkluderar riskbedömningar, medarbetarundersök-
ningar och klagomålsmekanismer. Uppförandekoden och policyn för hälsa och 
säkerhet används för att vägleda bedömningarna samt säkerställa efterlevnad 
av internationella standarder. Vidare underlättar incidentrapportering och 
uppföljning för Scandi Standard att förstå potentiella risker och vidta kor-
rigerande åtgärder. Uppförandekoden och regelbundna revisioner säkerställer 
efterlevnad gentemot internationella arbetsstandarder, vilket reducerar risken 
för oetiskt agerande. Programmen för hälsa och säkerhet innefattar rutin-
Arbetsskador med frånvaro 
(LTIFR, antal skador med frånvaro per miljon arbetade timmar) 
Mål 2030 2025 2024
(Basår)
 2021
Scandi Standard <15,0  18,7  27,1  39,2 
Danmark 17,4 30,0  18,0 
Finland 21,6 39,5  55,8 
Irland 17,4 16,7  42,7 
Litauen 20,8 n/a n/a
Nederländerna 27,1 n/a n/a
Norge 12,7 8,7  23,3 
Sverige 23,2 38,4  61,4 
Sjukfrånvaro och arbetsrelaterade skador följs upp på respektive anläggning och rapporteras i 
gemensamma system. Två av olyckorna som inträffade under året har orsakat bestående men.  
Totalt inträffade 131 skador med sjukfrånvaro under året och totalt antal arbetade timmar var  
7 001 873. Antal skador med sjukfrånvaro och arbetade timmar omfattar inte huvudkontoret.   
De vanligast förekommande olyckorna är fall (samma nivå), klämd mellan föremål, fall från höjd 
samt träffad av rörligt föremål. Siffrorna inkluderar både anställda och medarbetare som inte är 
anställda (om tillämpbart). Scandi Standard har övergripande noll-vision för olyckor, med lokala 
mätbara delmål i arbetet med säker arbetsmiljö.
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  74OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 75 =====

MÅTT
S1-6
Uppgifter om företagets anställda
Antalet anställda varierar säsongsmässigt. Under sommaren ökar antalet 
tillfälligt anställda, samtidigt som antalet tillsvidareanställda minskar. Denna 
variation beror på verksamhetens behov av extra arbetskraft under högsäsong.
Könstillhörighet
Antal  
anställda 
Män 2 448
Kvinnor 1 835
Annat 0
Ej angivet 0
Totalt anställda 4 283
Land Kvinnor Män Övriga
Ej 
angivet Totalt
Danmark 445 644 0 0 1 089
Finland 138 191 0 0 329
Irland 506 673 0 0 1 179
Litauen 106 132 0 0 238
Nederländerna 20 42 0 0 62
Norge 237 171 0 0 408
Sverige 383 595 0 0 978
Personalomsättning 2025
Personalomsättning (%) 15%
Totala antalet anställda som lämnade företaget 641
inspektioner och riskbedömningar för att proaktivt identifiera och minimera 
risker. Genom medarbetarutbildning säkerställs efterlevnad av dessa riktlinjer i 
hela organisationen.
Ledningssystemen för arbetsmiljö omfattar både anställda och inhyrd 
arbetskraft. Produktionsverksamheten i Danmark som är certifierad enligt ISO 
45001, representerar ungefär 25 procent av koncernens anställda eller  
1 089 personer. Allvarligare olyckor inträffar mycket sällan, däremot har Scandi 
Standard en återstående utmaning i att fortsätta arbetet med att minska det 
totala antalet olyckshändelser. Under 2021 ökade antalet inträffade arbets-
skador som leder till sjukfrånvaro från en redan hög nivå, vilket ledde till att 
ett koncernövergripande förbättringsprogram startades och rotorsaken till 
samtliga olyckor analyserades. Syftet med förbättringsprogrammet är att 
minska olycksfrekvensen, genom att stärka det förebyggande och syste-
matiska arbetsmiljöarbetet. Fokus ligger på att åtgärda identifierade risker i 
anläggningarna, skapa en starkare säkerhetskultur, dela erfarenheter mellan 
produktionsanläggningar och vidareutveckla gemensamma arbetssätt och  
rapporteringssystem. Transparens och tydliga, enhetliga nyckeltal är viktiga 
delar i förbättringsprogrammet, liksom att stärka ägarskap och lokala 
målsättningar. Arbetet fortsätter nu för att ytterligare förbättra och stärka vårt 
arbete med arbetsmiljö, bland annat genom att på ett tydligare och koncern-
gemensamt sätt rapportera och följa upp tillbud men även genom att stärka 
och förtydliga processer, styrning och policyer. Scandi Standard allokerar 
resurser genom att ha minst en dedikerad ansvarig för hälsa och säkerhet per 
land eller anläggning. Inga betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter krävs 
för att genomföra åtgärdsplanerna då det är en del av det löpande arbetet 
med att minimera de negativa inverkningar på den egna arbetskraften. I 
investeringsprocessen inkluderas inverkningarna på den egna arbetskraften 
genom utvärdering om ny teknik eller investering kan bidra till förbättringar i 
arbetsmiljön eller minska risken för skador. Scandi Standard har under året 
också arbetat med att göra information tillgänglig på flera språk till exempel 
finns de flesta utbildningarna i det interna digitala utbildningsverktyget på 
alla lokala språk. Under året togs också utbildningsvideos fram på alla lokala 
språk inom hälsa och säkerhet vilka har införts på alla anläggningar för att 
öka medvetenheten och riskminimering kring skador och göra information 
om hälsa och säkerhet tillgängligt på ett språk som anställda förstår. Scandi 
Standard säkerställer genom ovan processer att minimera orsakan eller bidrag 
till väsentlig negativ inverkan på den egna arbetskraften. Tidshorisonten för 
genomförandet av åtgärderna sträcker sig fram till målåret som är 2030. När 
det kommer till att erbjuda gottgörelse för de som har åsamkats skada genom 
väsentlig negativ inverkan utvärderas de lokalt löpande av ansvarig personal i 
samband med att incidenter uppkommer. Inga faktiska incidenter har inträffat 
under året som krävt gottgörelse. Presenterade åtgärder följs upp månadsvis 
genom rapportering av olyckor som leder till frånvaro och utvärderas i hälso- 
och säkerhetsforum tillsammans med respektive anläggningsansvarig för 
området. 
MÅL
S1-5
Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva  
inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
Scandi Standard samråder direkt med den egna arbetskraften och arbetstagar-
representanter vid formulering av målen, kontroll och uppföljning mot målen 
samt i dialog för att dra lärdomar, förbättringar att göra kopplat till insatserna 
för att nå målen. Målet avseende arbetsskador (L TIFR) är kopplade till de 
identifierade riskerna kring hälsa och säkerhet samt arbetsförhållanden, 
och sträcker sig från basåret 2021 till målet 2030. De flesta medarbetare 
arbetar i en produktionsmiljö där fysiska hälso- och arbetsmiljörelaterade 
risker förekommer. De identifierade riskerna avseende anställdas hälsa och 
säkerhet ligger till grund för Scandi Standards nollvision för arbetsolyckor. 
Scandi Standard mäter måluppfyllnad per kvartal, målen har bidragit till tydliga 
förbättringar och reducering av skador med frånvaro. Vidare arbetar Scandi 
Standard förebyggande och systematiskt med såväl fysiska arbetsmiljörisker 
som psykosocialt arbetsklimat och företagskultur. Sjukfrånvaro och arbets-
relaterade skador följs upp på respektive anläggning och på koncernnivå. 
Lokala delmål sätts i varje land och dessa är kopplade till Scandi Standards 
incitamentsprogram på såväl koncernnivå som på lokal nivå. Olyckor följs upp 
per produktionsanläggning samt i produktionens gruppgemensamma dagliga 
avstämningar och sedan kvartalsvis per land och månadsvis i koncernled-
ningen och i ordinarie styrelsemöten. Skillnaderna mellan länderna är delvis 
strukturella, Ready-to-eat segmentet har en lägre arbetsskadefrekvens än 
Ready-to-cook, men beror även på historiskt arbete med säkerhetskultur 
där fokus ligger på att stärka arbetet i hela koncernen. Vid arbetsrelaterade 
dödsfall redovisas de på årsbasis då de sker väldigt sällan, liksom om någon 
av olyckorna under året har lett till bestående men.
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  75OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 76 =====

Heltidsekvivalenter 2025 nedbrutet per land
Region
Antal  
anställda
Antal tillsvidare-
anställda
Antal tillfälligt 
anställda
Antal behovs-
anställda
Antal heltids-
anställda
Antal deltids-
anställda
Danmark 922 847 74 0 907 7
Finland 313 291 22 29 291 4
Irland 1 059 1 041 18 27 940 86
Litauen 180 180 0 0 167 12
Nederländerna 22 22 0 0 21 7
Norge 342 316 26 5 266 78
Sverige 831 731 100 0 784 24
Total 3 670 3 429 241 61 3 375 219
Heltidsekvivalenter 2025
Avtalstyp Kvinnor Män Övriga Uppgift saknas Totalt
Antal anställda 1 569 2 100 0 0 3 670
Antal tillsvidareanställda 1 481 1 948 0 0 3 429
Antal tillfälligt anställda 88 153 0 0 241
Antal behovsanställda 24 37 0 0 61
Antal heltidsanställda 1 410 1 965 0 0 3 375
Antal deltidsanställda 128 91 0 0 219
S1-7 
Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft
Icke-anställda i företaget är personer som tillhandahålls av en tredje part. 
Detta avser främst inhyrd personal och konsulter. 
S1-8
Kollektivavtalstäckning och social dialog
Andel anställda som omfattas av kollektivavtal och andel som är anställda 
på ett driftställe där de företräds av arbetstagarrepresentanter redovisas per 
land i tabellen på sidan 77. Kollektivavtalstäckningen inom Scandi Standard är 
93 procent. För medarbetare som inte omfattas av kollektivavtal gäller lokala 
lagar och regler, samt relevanta branschstandarder för exempelvis löne- 
sättning.
Sammanlagda antalet arbetstagare i den egna  
arbetskraften som inte är anställda i företaget 
Antal personer 
2025
Danmark 43
Finland 0
Irland 0
Litauen 24
Nederländerna 3
Norge 10
Sverige 39
Totalt 119
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  76OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 77 =====

S1-9
Mångfaldsindikatorer
Kollektivavtalstäckning Social dialog
Täckningsgrad Anställda i EES (för länder med > 50 anställda som representerar  
> 10% av det totala antalet anställda) 
Anställda – utanför EES (uppskattning för regioner med > 50 anställda 
som representerar > 10% av det totala antalet anställda)
Företrädare på arbetsplatsen (endast EES) (för länder med > 50 
anställda som representerar > 10% av det totala antalet anställda
0-19% Litauen Litauen
20-39%
40-59%
60-79%
80-100% Irland, Norge, Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark Irland, Norge, Sverige, Finland, Nederländerna, Danmark
S1-10
Tillräckliga löner
Alla anställda och icke-anställda får en rimlig lön, i linje med tillämpliga 
riktmärken.
S1-13
Mått för utbildning och kompetensutveckling
Prestations- och karriärutvecklingsöversyner 2025
Procentandelen anställda som deltog i regelbundna  
prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) 31,6%
Procentandelen kvinnor som deltog i regelbundna  
prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) 32,5%
Procentandelen män som deltog i regelbundna  
prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) 31,0%
Procentandelen övriga som deltog i regelbundna  
prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) n/a
Procentandelen uppgift saknas som deltog i regelbundna 
prestations- och karriärutvecklingsöversyner (%) n/a
Genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd Antal timmar
Per anställd 11,2
Kvinnor 10,5
Män 11,8
Könsfördelningen på företagsledningsnivå 2025
Antal och procent (%) kvinnor 16 (28%)
Antal och procent (%) män 41 (72%)
Antal och procent (%) övriga 0 (0%)
Antal och procent (%) där uppgift saknas 0 (0%)
Åldersfördelning 2025
Antal anställda och procent (%) under 30 år 726 (17%)
Antal anställda och procent (%) mellan 30-50 år 2 449 (57%)
Antal anställda och procent (%) över 50 år 1 108 (26%)
S1-14
Mått för arbetsmiljö
På respektive produktionsanläggning bedrivs regelbunden utbildning inom 
arbetsmiljö med fokus på anläggningsspecifika risker där medarbetare bland 
annat utbildas i identifiering och rapportering av risker. En viktig del av arbetet 
med arbetsmiljö är också regelbunden dialog mellan anställda och ledning på 
respektive produktionsanläggning, exempelvis genom arbetsmiljökommittéer. 
Koncernens samlade policy för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen tydliggör 
Scandi Standards åtagande för en god arbetsmiljö, hälsofrämjande arbete, och 
att säkerställa efterlevnad av lagstiftning och standarder på området. Ansvar för 
implementeringen av policyn, det operativa arbetsmiljöarbetet och arbete med 
arbetsmiljöledningssystemet ligger hos respektive bolag och på varje specifik 
produktionsanläggning. Scandi Standard arbetar löpande med att minska det 
totala antalet olyckshändelser. Fokus ligger på att åtgärda identifierade risker 
i anläggningarna, skapa en starkare säkerhetskultur, dela erfarenheter mellan 
produktionsanläggningar och vidareutveckla gemensamma arbetssätt och rap-
porteringssystem. Transparens och tydliga, enhetliga nyckeltal är viktiga delar i 
förbättringsprogrammet, liksom att stärka ägarskap och lokala målsättningar. 
Under det tredje kvartalet inträffade en arbetsrelaterad dödsolycka på en av
gårdarna i den litauiska verksamheten. Olyckan har utretts internt och i tillägg 
till befintligt arbetsmiljöarbete har ytterligare åtgärder vidtagits för att förhindra 
framtida olyckor. Olyckan är för närvarande också föremål för utredningar av 
berörda myndigheter. Scandi Standard samarbetar fullt ut i dessa utredningar. 
Arbetet fortsätter för att ytterligare förbättra och stärka vårt arbete med 
arbetsmiljö, bland annat genom att på ett tydligare och koncerngemensamt 
sätt rapportera och följa upp tillbud men även genom att stärka och förtydliga 
processer, styrning och policyer. 
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  77OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 78 =====

S1-16
Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)
Löneskillnaderna mellan könen presenteras per land och den årliga ersätt-
ningsgraden för samtliga länder redovisas i tabellen nedan. 
S1-17
Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter
Scandi Standard har åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom 
hela värdekedjan. Arbetet med mänskliga rättigheter är en process som är 
ständigt pågående. Under 2024 genomfördes en första övergripande analys 
av risker kopplat till mänskliga rättigheter som identifierade Scandi Standards 
inverkan kopplat till mänskliga rättigheter och kartlade de mest allvarliga 
riskerna. Arbetet med att systematiskt integrera mänskliga rättigheter på ett 
bredare plan i verksamheten fortsätter. Inverkan på mänskliga rättigheter är 
en viktig pelare i den övergripande processen för tillbörlig aktsamhet och i 
Scandi Standards riskprocess. Under 2025 har inga incidenter, anmälningar 
eller allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter i den egna verksamheten 
inkommit via vår visselblåsarkanal eller andra interna klagomålsmekanismer. 
Inga böter, viten och ersättningar för skador relaterade till incidenter relaterade 
till mänskliga rättigheter har betalats ut.
Anställda 2025
Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av 
företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller 
erkända normer eller riktlinjer (%) 100%
Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av 
företagets arbetsmiljösystem på grund av lagkrav och/eller 
erkända normer eller riktlinjer vilket granskats internt och/eller 
av en certifierad tredjepart (%) 25%
Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador 
och arbetsrelaterad ohälsa 1
Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 472
Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor (%) 67,2
Antalet fall av registreringsbar arbetsrelaterad ohälsa 5
Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade  
skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, 
arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa 1 618
Icke-anställda 2025
Andelen icke-anställda som omfattas av företagets arbets- 
miljösystem på grund av lagkrav och/eller erkända normer  
eller riktlinjer (%) 100%
Antalet dödsfall som har orsakats av arbetsrelaterade skador 
och arbetsrelaterad ohälsa 0
Antalet registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 2
Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor 39,2
Antalet fall av registreringsbar arbetsrelaterad ohälsa 2
Antalet förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador 
och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbets- 
relaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa 57
Land
Aggregerad 
löneklyfta(%)
Danmark 16,1%
Finland 7,1%
Irland 8,2%
Litauen  –53,8%
Nederländerna 12,5%
Norge 8,7%
Sverige 5,2%
Totalt 6,4%
2025
Den årliga totala ersättningsgraden (%) 717,7%
S1 REDOVISNINGSPRINCIPER
Antal anställda
Siffrorna avser ett genomsnitt över året. FTE definieras och beräknas som 
den faktiska arbetstiden och den betalda sjukfrånvaron dividerat med normal 
schemalagd arbetstid för månaden. Antalet anställda redovisas även i not 5 i 
den finansiella rapporten. 
Icke anställda
Icke anställda definieras som anställda av ett annat bolag som utför 
regelbundet arbete på Scandi Standards anläggningar. Icke anställda som 
utför en tillfällig tjänst omfattas inte. Siffrorna avser antalet vid årets slut och 
presenteras som antal anställda.
Arbetsskador
L TIFR beräknas genom att multiplicera antalet olyckor (som leder till frånvaro 
minst dagen efter) med en miljon, dividerat med totala antalet arbetade 
timmar, vilket ger antalet olyckor per en miljon arbetade timmar.
Uppgifter om företagets anställda 
Antalet anställda redovisas som headcount, vilket innebär det faktiska antalet 
personer anställda i företaget vid periodens slut, oavsett sysselsättningsgrad. 
Heltidsekvivalenter beräknas genom att den sammanlagda arbetade tiden under 
perioden divideras med den arbetstid som motsvarar en heltidsanställning.
Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar  
på mänskliga rättigheter inklusive fall emot UN Guiding  
Principles och OECD Guidelines for Multinational Enterprises 2025
Sammanlagda antalet diskrimineringsfall, inklusive  
trakasserier 0
Antalet klagomål som lämnas in genom kanaler för personer  
i företagets egen arbetskraft för att uppmärksamma problem  
(inklusive klagomålsmekanismer) och, i tillämpliga fall National 
Contact Points för OECD Multinational Enterprises 18
Den sammanlagda mängden böter, viten och ersättningar för  
de incidenter och klagomål som redovisats ovan (EUR) 0
Antalet allvarliga människorättsincidenter med anknytning  
till företagets anställda 0
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  78OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 79 =====

Personalomsättning
Baseras på antal anställda som lämnat företaget under året dividerat med 
antal anställda vid årets slut.
Mångfaldsindikatorer 
Mångfaldsindikatorer beräknas baserat på antal anställda vid slutet av 
rapporteringsperioden. Ledande befattningar omfattar koncernledning och 
respektive lands ledningsgrupp.
Mått för utbildning och kompetensutveckling
Regelbundet deltagande i prestations- och karriärsutvecklingsöversyn inne- 
fattar antal personer som deltagit i dessa under rapporteringsåret.
Genomsnittliga antalet utbildningstimmar per anställd
Scandi Standard dokumenterar utbildningar för kontorsanställda i sitt digitala 
utbildningsverktyg samt genom fysiska utbildningstillfällen, vilket möjliggör 
rapportering av utbildningstimmar. För produktionsanställda sker utbildning-
arna fysiskt och deltagandet registreras separat. Genomsnittet är viktad mot 
antal FTE:er per land.
Mått för arbetsmiljö - anställda och icke-anställda
Frekvensen av registreringsbara arbetsrelaterade olyckor beräknas genom att 
antal fall divideras med det sammanlagda antalet arbetade timmar personer 
(anställda eller icke-anställda) har arbetat multiplicerat med en miljon.
Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) 
Aggregerad löneklyfta mellan könen är skillnaden mellan de genomsnittliga 
lönenivåerna bland kvinnliga och manliga anställda, uttryckt i procent av 
de manliga arbetstagarnas genomsnittliga lönenivåer. Detta inkluderar lön 
såväl som rörliga ersättningar. Den årliga totala ersättningsgraden baseras 
på den årliga totala ersättningen för den högst betalda anställda, relaterat till 
medianvärdet för den totala ersättningen för alla anställda. Den totala årliga 
ersättningsgraden är viktad mot antal FTE:er per land.
S2 ARBETSTAGARE I VÄRDEKEDJAN
Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont
Arbetsförhållanden   
Sojaproduktion i Sydamerika och andra högriskländer kan 
innebära lägre arbetsstandarder och ha en inverkan på 
arbetsvillkor och rättigheter. Certifieringar och leverantörskrav 
minskar riskerna, men utmaningar kvarstår kring likvärdiga 
villkor för alla arbetstagare.
Kort- och  
medellång sikt
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan 
INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER
SBM-3; S2 SBM-3
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande  
till strategi och affärsmodell
Samtliga arbetstagare i värdekedjan omfattas av rapportering enligt ESRS 2. 
Arbetstagare i värdekedjan återfinns i värdekedjan i tidigare led, arbetstagare 
på egna anläggningar rapporteras under icke-anställda under S1. Inga särskilt 
utsatta grupper har identifierats. Råvaror för vilka det finns en högre risk för 
barnarbete eller tvångsarbete bland arbetstagare i värdekedjans tidigare led är 
soja. Systematiska risker är kopplade till sojaproduktion och högriskleverantö-
rer, inverkan är inte kopplat till specifika incidenter. Under 2023 antogs ny pro-
cess för hantering av risker relaterade till leverantörer och implementeringen 
av den processen har fortsatt under 2024 och 2025. Med stöd i denna process 
kan högriskleverantörer både i förhållande till kategori och land identifieras, 
och leverantörer som bedöms som hög risk utvärderas av en tredje part. Inom 
inköpsorganisationen har dedikerade resurser allokerats till att genomföra 
riskanalysen och att utvärdera högriskleverantörer samt följa upp eventuella 
förbättringsområden. Arbetsgången för förståelsen för arbetstagare som 
stämmer in på vissa kriterier, arbetar i vissa sammanhang eller med en viss typ 
av arbetsuppgifter kan löpa större risk att komma till skada har gjorts genom 
interna intressentdialoger, dialoger med leverantörer och skrivbordsundersök-
ningar. Fortsätta förbättringar rörande arbetstagare i värdekedjan kommer 
fokusera på att slutföra arbetet med att implementera riskhanteringsproces-
sen, stärka arbetet med due diligence-processen med fokus på mänskliga 
rättigheter och miljö samt att upprätta en konkret handlingsplan.
POLICYER
S2-1
Policyer för arbetstagare i värdekedjan
Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter
Scandi Standards uppförandekod för leverantörer är formulerad med 
principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s 
kärnkonventioner som grund.
Supplier Code of Conduct
Scandi Standards koncerngemensamma uppförandekod för leverantörer 
ligger till grund för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 
genom krav relaterade till miljöansvar, antikorruption och etik, mänskliga 
rättigheter och socialt ansvar motsvarande koncernens egen uppförandekod. I 
uppförandekoden för leverantörer specificeras också att leverantörerna måste 
säkerställa att kraven förs vidare i kedjan, det vill säga till deras respektive 
underleverantörer. Uppförandekoden för leverantörer innehåller krav på 
respekt för arbetstagarnas mänskliga rättigheter, kontakter med arbetstagare 
i värdekedjan och åtgärder för att gottgöra eller möjligheter för att gottgöra 
för inverkningar på mänskliga rättigheter. Uppförandekoden överensstämmer 
med internationellt erkända instrument, såsom FN:s Global Compact, FN:s 
vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer 
för multinationella företag och ILO:s kärnkonventioner om barnarbete, 
tvångsarbete, föreningsfrihet, icke-diskriminering och lika lön. Ansvarig för 
uppförandekodens innehåll och implementering är koncernens inköpschef, 
med stöttning från kvalitets- och hållbarhetsfunktionerna. Under 2024 
uppdaterades leverantörsuppförandekoden och godkändes även av styrelsen. 
I samband med det beslutades om en process för att få befintliga leverantörer 
att skriva under den uppdaterade koden. Efterlevnad av uppförandekoden 
säkerställs genom revisioner av leverantörer, det sker även bedömningar av 
leverantörer, via en tredje part. Detta beskrivs mer under S2-4. Det systema-
tiska arbetet baseras på processen för utvärdering av leverantörsrisker, vilket 
inkluderar en riskscreening på leverantörsnivå avseende riskparametrar såsom 
produktionsland och kategori samt branschspecifika risker kopplade till miljö, 
mänskliga rättigheter eller etiska frågor.
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  79OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 80 =====

RUTINER FÖR KONTAKTER OCH GOTTGÖRELSE
S2-2
Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar
Scandi Standard kräver att specifika leverantörer undertecknar den koncern-
gemensamma uppförandekoden för leverantörer. I uppförandekoden för 
leverantörer, specificeras att lämpliga åtgärder finns på plats för att säkerställa 
att koden efterlevs i leverantörens egen verksamhet och värdekedja, såsom 
policyer och kontroller, och att dessa kommuniceras till alla anställda, inklusive 
möjligheten att använda Scandi Standards visselblåsarfunktion för att 
rapportera problem eller missförhållanden gällande efterlevnaden av Scandi 
Standards uppförandekod för leverantörer. Vid inrapportering av incidenter 
via visselblåsarfunktionen utvärderas ärendet och återkoppling sker oftast 
inom 30 dagar, granskningen genomförs av en tredjepart. Direkt dialog och 
samråd med arbetstagare och deras representanter sker genom leverantörs-
dialog och genom leverantörsansvarig inköpare. Arbetstagare i värdekedjan 
informerar beslut och åtgärder kopplat till högriskleverantörer och hur risker 
kan minimeras i värdekedjan för arbetstagare. Kontakt med arbetstagare i 
värdekedjan sker genom leverantörsansvarig inköpare och tas regelbundet 
i leverantörsutvärderingar och dialoger, kontakter sker i upphandlingar och 
löpande i kontakten med leverantörer. Den högst ansvariga för att kontakter 
tas och att utkomsten av dessa beaktas är inköpsdirektören. Scandi Standard 
har inga globala ramavtal med fackförbund för arbetstagare i värdekedjan. 
Ändamålsenligheten i kontakter med arbetstagare i värdekedjan utvärderas 
regelbundet igenom leverantörsutvärderingar och i utvärderingen av högrisk- 
leverantörer. Mer information om visselblåsarfunktionen återfinns under G1-1. 
Rutiner för att gottgöra
Scandi Standards uppförandekod för leverantörer kräver att leverantören 
ska sträva efter att tillhandahålla möjligheter till konfidentiell rapportering av 
klagomål till alla anställda, oavsett anställningsförhållanden, och säkerställa 
att det finns processer för att säkerställa att anställda som framför problem 
och uttrycker sina åsikter i trovärdighet skyddas från repressalier i enlighet 
med EU:s visselblåsardirektiv eller lokal lagstiftning. Uppförandekoden för 
leverantörer kräver att leverantören förser Scandi Standard med all nödvändig 
dokumentation relaterad till efterlevnaden av koden på begäran och tillåter  
Scandi Standard, eller någon tredjepartsrevisor som agerar på Scandi Standards 
vägnar, att utföra revisioner på plats eller genom skrivbordsundersökningar.
S2-3 
Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom  
vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem
Leverantören och dess anställda kan framföra eventuella frågor om miss-
förhållanden relaterade till lagstiftning eller Scandi Standards leverantörs-
uppförandekod via det visselblåsarsystem som finns tillgängligt på Scandi 
Standards externa webbplats. Visselblåsarsystemet drivs av en oberoende 
tredje part, vilket möjliggör anonym och konfidentiell rapportering i enlighet 
med personuppgiftsskyddsförordningarna (GDPR). Leverantörsuppförande-
koden anger att de personer som använder visselblåsarfunktionen skyddas 
från repressalier. Ingen undersökning har gjorts för att analysera huruvida 
arbetstagare i värdekedjan känner till och litar på processen. Scandi Standard 
bidrar själva till gottgörelse i de fall incidenter uppkommer och bedömer i 
effektiviteten av åtgärderna på en incidentsbasis genom interna och externa 
intressentdialoger och samverkan. 
S2-4
Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värde- 
kedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja  
de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan,  
och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Vårt systematiska arbete baseras på processen för utvärdering av leveran-
törsrisker, vilket inkluderar en riskscreening på leverantörsnivå avseende 
riskparametrar såsom produktionsland och kategori samt branschspecifika 
risker kopplade till miljö, mänskliga rättigheter och etiska frågor. Under 2023 
förtydligades och utökades processen för leverantörsriskbedömning, och 
screeningprocessen har strukturerats ytterligare, vilket säkerställer ett riktat 
fokus på leverantörer med de mest betydande hållbarhetsriskerna för Scandi 
Standard. En betydande justering inkluderar utvidgningen av kravet att alla 
indirekta leverantörer av livsmedelsrelaterade material och tjänster, oavsett 
storleken på leverantörsförhållandet, ska omfattas av uppförandekoden för 
leverantörer. Utvidgningen omfattar leverantörer som tillhandahåller material 
och tjänster, såsom personlig skyddsutrustning, kylförvaringslösningar, 
kemikalier och externa städtjänster. För övriga leverantörer bibehålls gränsen 
om 500 000 SEK per år. I samband med att den nya processen introducerats 
har Scandi Standard inlett ett strategiskt partnerskap med EcoVadis, som 
tillhandahåller externa hållbarhetsutvärderingar. Samarbetet med EcoVadis 
gör det möjligt för Scandi Standard att dra nytta av deras globala nätverk 
av leverantörers hållbarhetsutvärderingar, få ökad transparens och främja 
samarbete för att driva på kontinuerliga förbättringar inom hållbarhet med 
våra leverantörer. Partnerskapet underlättar effektiv, trovärdig och transparent 
övervakning av social och miljömässig prestanda i leverantörskedjan, och 
säkerställer att kraven i vår uppförandekod för leverantörer följs. Utöver arbetet 
med våra direkta leverantörer arbetar Scandi Standard löpande med att minska 
potentiella negativa effekter gällande arbetsförhållanden, främst kopplat till 
sojaproduktionen i Sydamerika, men även andra länder där risken för negativa 
inverkningar relaterat till arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter är 
högre än i våra nordiska hemmamarknader. Scandi Standard hanterar dessa 
potentiella negativa inverkningar och risker genom krav på certifierad soja, 
samt bedömningar av leverantörer från högriskländer. Om en leverantör strider 
mot uppförandekoden för leverantörer förväntas leverantören upprätta en plan 
för korrigerande åtgärder för att åtgärda situationen, detta inkluderar samtliga 
områden såsom mänskliga rättigheter och miljö.
Alla högriskleverantörer är skyldiga att genomgå en hållbarhetsbedöm-
ning utförd av en tredjepart via EcoVadis för att säkerställa att de följer 
leverantörsuppförandekoden. En bedömning som resulterar i en totalpoäng 
under 50 för leverantören leder till att leverantören placeras på en korrigerande 
åtgärdsplan. Leverantörsrelationsinnehavaren ansvarar för att skräddarsy 
åtgärdsplanen baserat på de fokusområden som utsetts i bedömningen av 
EcoVadis och i samråd med koncernens hållbarhetsfunktion. Leverantören 
har fram till nästa års bedömning på sig att förbättra sig och arbeta med den 
korrigerande åtgärdsplanen. Åtgärder som vidtagits av leverantören bör synas 
i ombedömningen. Åtgärderna följs upp och kontrolleras när ombedömningen 
inkommer genom analys av den uppdaterade totalpoängen. Om totalpoängen 
ökar anses åtgärderna vara effektiva. Om det inte finns några betydande 
förbättringar efter två ombedömningar och två korrigerande åtgärdsplaner kan 
en diskussion om leverantörens status inledas. Inga betydande driftsutgifter 
eller kapitalutgifter krävs för att genomföra åtgärdsplanerna då det är en del 
av det pågående samarbetet och dialog med leverantörerna. Tidshorisonten 
för genomförandet av åtgärderna sträcker sig till målåret 2030. Inga specifika 
åtgärder har slutförts under året då det är ett pågående arbete, vid händelse av 
incidenter som kräver gottgörelse på grund av skada genom väsentlig negativ 
påverkan ska det utvärderas och åtgärdas direkt av Group Procurement i 
samråd med Group Sustainability. Inga incidenter som kräver gottgörelse 
har identifierats under året. För att säkerställa att våra egna affärspraxis 
inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa inverkningar på arbetstagare 
i värdekedjan har Scandi Standard etablerat interna riktlinjer och processer 
som integrerar hållbarhetskrav i inköp. Våra inköpsrutiner är utformade för 
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  80OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 81 =====

att undvika oskäliga tidsramar, prispress eller volymkrav som kan leda till 
försämrade arbetsförhållanden hos leverantörer. Vi arbetar proaktivt med 
leverantörsdialog för att identifiera och hantera motsättningar, exempelvis 
genom att justera leveransplaner eller erbjuda stöd för kapacitetsbyggande. 
Dessutom säkerställs att dataanvändning och uppföljning sker transparent och 
i enlighet med gällande integritetskrav, vilket stärker förtroendet och möjliggör 
kontinuerliga förbättringar utan att skapa ytterligare risker för arbetstagare. 
Inga kända allvarliga människorättsrelaterade problem och incidenter i värde- 
kedjans tidigare led identifierades under 2025. Vid uppkomst av en faktisk 
väsentlig negativ inverkan på arbetstagare i värdekedjan har Scandi Standard 
etablerade rutiner för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse. Detta sker 
genom omedelbar utvärdering och åtgärd i samråd mellan Group Procurement 
och Group Sustainability, inklusive krav på korrigerande handlingsplaner och 
uppföljning tills situationen är åtgärdad. Utöver riskhantering arbetar vi aktivt 
med initiativ som främjar positiva inverkningar, såsom strategiska partnerskap 
för hållbarhetsutvärderingar, utbildningsinsatser för leverantörer och utökade 
krav på uppförandekod. Dessa åtgärder syftar till att stärka arbetsvillkor, 
mänskliga rättigheter och social dialog i hela värdekedjan.
MÅL
S2-5
Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva  
inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
Målen kopplade till arbetstagare i värdekedjan har fastställts genom interna 
intressentdialoger med medarbetare som har nära kontakt med leverantörer. 
I stället för direkta leverantörskontakter har målsättningen utgått från 
bedömningar från funktioner med god kännedom om leverantörsförhållanden. 
Trots nedjusteringar av de tidigare åren, upprätthåller vi samma ambitiösa mål 
om att 100 procent av våra högriskleverantörer ska efterleva vår leverantörs-
uppförandekod till 2030. Den förfinade processen visar också på skillnaderna 
i riskprofil för våra leverantörer, vilket framgår av vår uppdaterade definition 
av högriskleverantörer, som nu tydligt anger riskkriterierna för högriskle-
verantörer som tillhörande en specificerad högriskkategori eller land. Efter 
förvärven i Litauen och Nederländerna upplevde Scandi Standard en ökning 
av antalet leverantörer under 2025, vilket krävde en analys av den utökade 
leverantörsbasen. Under året utvärderades 286 nya leverantörer i enlighet 
med leverantörsriskbedömningsprocesserna, varav 20 procent undertecknade 
leverantörsuppförandekoden. Analysen och utvärderingen av den återstående 
leverantörsbasen kommer att fortsätta under 2026. Implementeringen av Eco-
Vadis följer ett stegvis tillvägagångssätt, med den första gruppen av högriskle-
verantörer bjöds in att genomföra den externa hållbarhetsbedömningen under 
2023, en grupp som sedan utökades under 2024 och 2025. Trots ökningen av 
leverantörsbasen visade undertecknargraden för leverantörsuppförandekoden 
en liten förbättring jämfört med 2024. Den etappvisa implementeringen av 
EcoVadis-bedömningar fortsatte under hela 2025, vilket ökade täckningen 
bland högriskleverantörer från 54 procent till 69 procent, vilket motsvarar 
52 procent av Scandi Standards totala spend med högriskleverantörer. Den 
sista fasen av implementeringen kommer att inledas under 2026 och omfatta 
tidigare uppskjutna leverantörskategorier. Exklusive dessa kategorier ökade 
den justerade leverantörstäckningen från 65 procent till 84 procent, vilket 
motsvarar 99 procent av Scandi Standards totala spend med högriskleveran-
törer. Initiativet har gett en omfattande förståelse för mognadsnivån på våra 
högriskleverantörers hållbarhetsarbete och processen med att introducera 
handlingsplaner och målsättningar för våra leverantörer har även inletts, för att 
säkerställa kontinuerlig förbättring av leverantörer med förbättringspotential. 
Måluppfyllnad utvärderas genom interna intressentdialoger med medarbetare 
som har nära kontakt med leverantörer. Inga lärdomar att eller förbättringar 
har identifieras, vad gäller företagets insatser för att nå målen.
S2 REDOVISNINGSPRINCIPER
Under 2023 genomfördes åtgärder för att förbättra metodik och datakvalitet, 
vilket resulterade i nedjusteringar av mätvärdena för 2021 och 2022. Den nya, 
förbättrade, metodiken har applicerats konsekvent sedan implementeringen 
2023 och gäller även för 2025. Signerad uppförandekod beräknas som antal 
direkta och indirekta leverantörer som signerat uppförandekoden. Högrisk-
leverantörer definieras baserat på högriskkategori eller land. Aktiv extern 
hållbarhetsbedömning beräknas som andel högriskleverantörer som har 
genomgått bedömning i Ecovadis.
 
Signerad uppförandekod 
för leverantörer 2025 2024
(Basår) 
20211)
Direkta leverantörer 81,9% 80,1% 38,8%
Indirekta leverantörer 19,2% 17,9% 8,7%
Högriskleverantörer Mål 2030 2025 2024
(Basår) 
20211)
Signerad uppförandekod 
för leverantörer 100% 73,1% 73,1% 20,5%
Aktiv extern hållbarhets- 
bedömning 69,2% 53,8% –
1) Jämförelsesiffrorna har räknats om baserat på den nya metoden.
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  81OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 82 =====

S4 KONSUMENTER OCH SLUTANVÄNDARE
Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont
Korrekt konsumentinformation 
Bristande eller felaktig produktinformation kan skada 
konsumenter och påverka förtroendet negativt.
Kort- och  
medellång sikt
Biosäkerhet   
Brister i livsmedelssäkerhet eller märkning kan leda till 
återkallelser, böter och skada varumärket.
Kort-, medellång  
och lång sikt
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan 
INVERKNINGAR, RISKER OCH MÖJLIGHETER 
SBM 3; S4 SBM-3 
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande  
till strategi och affärsmodell 
Scandi Standards konsumenter är konsumenter som äter kyckling. Det inklude-
rar inte konsumenter av varor farliga för människor, negativa inverkningar 
kopplat till personlig integritet, konsumenter beroende av rättvisande informa-
tion eller konsumenter särskilt sårbara för hälso- eller integritetsinverkningar. 
Samtliga av Scandi Standards konsumenter omfattas av väsentliga inverk-
ningar, inga konsumentgrupper exkluderas eller har ansetts ha större risk att 
komma till skada i den dubbla väsentlighetsanalysen. Att tillgängliggöra lokalt, 
hälsosamt, säkert och kostnadseffektivt protein är en av Scandi Standards 
huvuppgifter, vilket kräver robusta processer för att garantera att produkterna 
är av god kvalitet och säkra att äta för slutkonsumenten. God kvalitet och håll-
barhet på produkterna är också grunden för lönsamhet och att kunna bibehålla 
goda kundrelationer. Respektive produktionsplats ansvarar för produktkvalitet 
och livsmedelssäkerhet genom en lokal kvalitetschef. På koncernnivå 
säkerställs gemensamma processer och system genom koncernfunktionen 
för kvalitet- och livsmedelssäkerhet som rapporterar till hållbarhetschefen som 
ingår i koncernledningen. Frågor kopplade till produktutveckling och kontakt 
med konsumenter hanteras lokalt i respektive landsorganisation.
POLICYER
S4-1
Policyer för konsumenter och slutanvändare
Scandi Standard har två policyer kopplade till inverkan och risker för konsu-
mentinformation och biosäkerhet som går att läsa mer om i tabellen på sidan 
90. Samtliga konsumenter omfattas av kvalitets- och livsmedelssäkerhets- 
policyn och Clean Label policyn vilka också styr inverkan, risker och möjlig-
heter för konsumentinformation och biosäkerhet. Kvalitets- och livsmedels-
säkerhetspolicyn ligger till grund för arbetet med livsmedelssäkerhet. Sedan 
2020 finns en koncerngemensam Clean Label Policy, som med grund i 
gällande lagstiftning beskriver vår gemensamma hållning för hälsosamma 
produkter och sätter ramar för produktinnehållet inklusive produktinformation. 
Policyn är etablerad i samtliga länder och gäller för alla produkter och recept 
inom våra egna varumärken, vilket motsvarar 38 procent av Scandi Standards 
omsättning. Som verktyg i arbetet har varje land en databas med information 
om ingredienser, dess innehåll och sammansättning. 
RUTINER FÖR KONTAKTER OCH GOTTGÖRELSE
S4-2
Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare  
angående inverkningar
Det finns ett koncerngemensamt system för att hantera klagomål från slut- 
konsumenter som är direkt kopplat till vårt kvalitetsledningssystem, vilket 
skapar effektivare arbetsflöden och synergier. Systemet möjliggör direkt 
engagemang med konsumenter och slutanvändare, eller legitima företrädare. 
Insikterna från kontakterna beaktas i beslut och den lokala ledningen för 
implementeringen vid respektive anläggning. Kontakt med konsumenter 
sker löpande genom lokala kundserviceavdelningar och även via lokala och 
koncerngemensamma kvalitetsavdelningar. Kontakt sker vid behov och inte 
efter en satt frekvens. Kontakt kan även tas i produktutvecklingsdialoger  
och indirekt via kunder som agerar som proxy åt konsumenten. Kontakten 
är både proaktiv men sker även i de fall som till exempel en kvalitetsincident 
har inträffat. Ändamålsenligheten i kontakter utvärderas genom interna och 
externa intressentdialoger samt genom avvikelsehanteringssystemet. Kontak-
terna leder till åtgärder och förbättringsarbete med livsmedelssäkerheten.
S4-3 
Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom  
vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem
Alla företags webbplatser har ett kontaktformulär där det är möjligt att fram-
föra frågor om produkter och processer. Kontakt via telefon är också möjlig. 
Alla konsumenter kan också kontakta sina lokala livsmedelsmyndigheter, som 
kommer att administrera kontakten med företaget. Alla frågor och klagomål 
spåras, utreds och följs upp av kvalitetsavdelningarna eller medarbetare 
som jobbar med kontaktformulären. En visselblåsarfunktion har inrättats i 
samarbete med ett externt företag för att underlätta anonym rapportering 
av potentiella överträdelser av uppförandekoden. Rapporterade ärenden tas 
emot och hanteras av en kommitté bestående av koncernens chefer för HR, 
ekonomi och riskhantering. Visselblåsarsystemet finns tillgängligt på Scandi 
Standards externa webbplats. Visselblåsarsystemet drivs av en oberoende 
tredje part, vilket möjliggör anonym och konfidentiell rapportering i enlighet 
med personuppgiftsskyddsförordningarna (GDPR). Mer information om 
visselblåsarfunktionen går att hitta under G1-1. Scandi Standard bidrar själva 
till gottgörelse om incidenter uppkommer och bedömer i effektiviteten av 
åtgärderna på en incidentsbasis genom interna och externa intressentdialoger 
och samverkan. Scandi Standard undersöker huruvida konsumenter känner till 
och litar på dessa strukturer och rutiner genom interna och externa intressent-
dialoger och genom analys av inkomna fall.
S4-4 
Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och  
slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna  
och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter  
och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 
Produktkvalitet och livsmedelssäkerhet har högsta prioritet för Scandi Standard. 
Genom våra certifierade ledningssystem, löpande kontroller, mätbara indika-
tioner och krav på både interna och externa producenter säkerställer vi att 
våra egna rutiner inte bidrar till väsentliga negativa effekter på konsumenters 
och slutanvändares hälsa och säkerhet. Vi arbetar löpande med att förbättra 
processer och styrning, med utgångspunkt i certifierade ledningssystem. 
Samtliga av våra produktionsanläggningar är tredjepartscertifierade enligt 
BRC eller IFS, två internationella kvalitetsledningsstandarder för livsmedels-
säkerhet. Detta inkluderar krav på kvalitetssäkrade arbetssätt, byggnader och 
utrustningar, riskanalys enligt Hazard Analysis and Critical Control Points 
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  82OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 83 =====

(HACCP), produktspårbarhet, personalkompetens och hygienrutiner samt 
kontroll av både produkter och processer. Utöver det följer vi specifika krav 
som olika kunder ställer, på oss som företag eller för en viss produkt eller på 
en viss marknad. För att stärka kulturen kring livsmedelssäkerhet genomförs 
årligen en undersökning bland alla produktionsanställda, där deltagande och 
resultat följs upp. Detta är en del av hållbarhetsmålen till 2030 och genom- 
snittet rapporteras i tabellen på sidan 56. Risker för förekomst av oönskade 
bakterier och kvalitetsbrister eller livsmedelsbedrägerier i samband med 
inköp av ingredienser, är utmaningar som hanteras löpande. De senaste åren 
har arbetet med livsmedelssäkerhet stärkts ytterligare under ledning av en 
koncernansvarig för kvalitet och produktsäkerhet. Med hjälp av flera mätbara 
indikatorer följer och kontrollerar vi produktkvalitet och identifierar eventuella 
avvikelser. Temperatur och renhet i anläggningarna, bakterieförekomst, 
kontroll av färdiga produkter och reklamationer är några exempel. Särskilt 
fokus läggs på att kontrollera eventuell förekomst av patogena bakterier, det 
vill säga bakterier som kan orsaka sjukdom. I alla våra marknader gäller att 
vår kyckling ska vara helt fri från salmonella och för campylobacter gäller 
minsta möjliga förekomst. Regelmässig kontroll av båda dessa bakterier görs 
på kycklingarna i stallarna eller vid ankomst till slakteriet. Campylobacter är 
en vanlig bakterie över hela världen och förekommer hos både människor och 
djur, däribland kycklingar. Salmonella är väldigt sällsynt i Norden men vanligt 
i andra delar av världen. För att undvika smitta är det viktigt med handhygien 
och att genomsteka kycklingen. Strikta krav på livsmedelssäkerhet ställs på 
tredjepartsproducenter. Om det finns en risk för konsumenters hälsa eller att 
leverantören inte kan leva upp till kraven kan avtal komma att avslutas. Inga 
betydande driftsutgifter eller kapitalutgifter krävs för att genomföra åtgärds-
planerna då det är en del av det löpande arbetet med livsmedelssäkerhet. 
Tidshorisonten för genomförandet av åtgärderna sträcker sig till målåret 2030. 
Inga specifika åtgärder har slutförts under året då det är ett pågående arbete, 
när det kommer till att erbjuda gottgörelse för de som har åsamkats skada 
genom väsentlig negativ inverkan utvärderas de lokalt löpande av ansvarig 
personal i samband med att incidenter uppkommer. Resultatet av de löpande 
åtgärderna syns bland annat i resultatet från undersökningen i livsmedelssä-
kerhet och uppföljning mot målen utvärderas på koncerngemensamma möte 
för samtliga kvalitetsansvariga inom koncernen. Scandi Standard tillhandahål-
ler gottgörelse i förhållande till faktisk väsentlig inverkan till exempel kopplat 
till kritiska reklamationer. Processen för gottgörelse följer tydliga rutiner 
implementerade av kvalitetsteamet. Ändamålsenligheten vad gäller utförande 
och resultat av processen utvärderas löpande av både Scandi Standards och 
lokala kvalitetsteam i interna dialoger. Effektiviteten i riskhanteringen följs upp 
genom mätning och granskning av kritiska reklamationer och avvikelser samt 
interna och externa revisioner som granskar arbetet med livsmedelsäkerhet. 
Vid minskning av avvikelser vid revisioner och reducering av kritiska reklama-
tioner anses arbetet vara effektivt. 
MÅL
S4-5
Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverk-
ningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 
Mål kopplat till konsumenter och slutanvändare har satts genom interna intres-
sentdialoger med representanter som har nära kontakt med konsumenter och 
slutanvändare i sitt dagliga arbete. Målen har inte satts genom direktkontakt 
med konsumenter och slutanvändare utan genom interna proxys med god 
kännedom inom livsmedelssäkerhet och som arbetar nära konsument. Inom 
Scandi Standard tillämpas en gemensam definition och process för så kallade 
kritiska reklamationer. Dessa reklamationer inkluderar återkallelse från kunder 
eller konsumenter, förekomst av främmande objekt i produkter, allergener, 
fel innehåll eller datummärkning. Bedömningen görs lokalt i respektive land 
och kalibreras på koncernnivå. Trenden har under året varit negativ och 14 
kritiska reklamationer har rapporterats under 2025, medan det under 2024 inte 
rapporterades några. Vid reklamationer utreds rotorsaken för att förebygga 
att liknande fel uppstår igen. Förekomst av salmonella och campylobacter 
mäts som andel smittade flockar. Under 2025 uppmättes campylobacter i 14,4 
procent av flockarna, vilket är något lägre än föregående år men högre än det 
långsiktiga målet på 5–10 procent. Salmonella har uppmätts i 0,16 procent av 
flockarna, en fortsatt låg siffra inom målspannet. Uppföljning av efterlevnad av 
Clean Label Policy görs månadsvis för tre koncerngemensamma indikatorer: 
användningen av aromämnet natriumglutamat (MSG/E621), artificiella 
färgämnen samt artificiella smakämnen. Målsättningen är att samtliga 
ska vara noll till 2030. I genomsnitt förekom E621 under 2025 i fyra danska 
produkter per månad, vilket motsvarar 0,2 procent av produkterna inom våra 
egna varumärken. Artificiella färgämnen användes i en norsk produkt samt 
i fem finska produkter, motsvarande 0,4 procent. När det gäller artificiella 
smakämnen kvarstår ett behov i vissa lokala produkter för att uppfylla 
specifika smakpreferenser och krav på att undvika allergena ingredienser. 
Exempel på detta är pesto i Finland och röksmak i Sverige. I genomsnitt 
förekom artificiella smakämnen varje månad i 26 produkter i Finland, Sverige 
och Norge, vilket motsvarar 1,6 procent av våra egna varumärkens produkter. 
Utöver det koncerngemensamma arbetet med Clean Label Policy arbetar de 
lokala produktutvecklingsorganisationerna aktivt med att minska saltinnehållet 
i produkterna och lokala mål sätts utefter lokala marknadsförutsättningar och 
förväntningar, men det övergripande målet att minska saltanvändningen.
S4 REDOVISNINGSPRINCIPER
Kritiska reklamationer
Under 2021 infördes en ny definition för kritiska reklamationer där begreppet 
har förtydligats och bara de reklamationer som relaterar till livsmedelsäkerhet, 
hälsa för konsumenten och lagkrav inkluderas numera i rapporteringen. Detta 
avser allvarliga avvikelser som främmande föremål (glas, metall, hård plast) 
eller allergener i färdiga produkter som kan äventyra livsmedelssäkerheten 
eller skada varumärket.
Produktåterkallelser 
En produktåterkallelse sker när en produkt redan har nått slutkonsument och 
bedöms utgöra en risk för hälsa eller säkerhet (eller på annat sätt inte uppfyller 
gällande lagstiftning). En återkallelse föregås av en livsmedelssäkerhets- och 
juridisk bedömning och avser endast färdiga produkter.
Salmonella, smittade flockar
Salmonella mäts som andelen smittade flockar i procent och är viktad mot 
fågelkvantiteten per land.
Campylobacter 
Campylobacter mäts som andel smittade flockar i procent och är viktad mot 
fågelkvantiteten per land.
Produktkvalitet och  
livsmedelssäkerhet
Mål 2030 2025 2024
(Basår)  
2021
Kritiska reklamationer1), antal 0 14 0 7
Produktåterkallelser, antal 0 2 2 6
Salmonella, smittade flockar 0–0,5% 0,16% 0,30% 0,20%
Campylobacter, smittade 
flockar 5–10% 14,4% 17,0% 11,90%
1)  Dessa reklamationer inkluderar återkallelse från kunder eller konsumenter , förekomst av 
främmande objekt i produkter, allergener, fel innehåll eller datummärkning.
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  83OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 84 =====

G1 ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE
Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont
Talangattraktion   
En negativ företagskultur kan försvåra rekrytering och 
behållande av talanger, vilket kan leda till ökade kostnader. En 
positiv arbetsmiljö är avgörande för att minska dessa risker.
Kort- och  
medellång sikt
Lagändringar   
Kommande lagstiftning som begränsar tillväxten av kyckling 
kan leda till ökade produktionskostnader och påverka 
tillgänglighet och pris på produkter. Detta understryker 
behovet av att följa upp och påverka politiska beslut genom 
transparent och ansvarsfull dialog med beslutsfattare, för att 
säkerställa att nya regler utformas på ett sätt som beaktar 
både djurvälfärd och livsmedelsförsörjning.
Kort-, medellång  
och lång sikt
Lagefterlevnad   
Bristande efterlevnad av lagar och antikorruptionspolicyer kan 
leda till böter, förlorat förtroende och affärsmöjligheter. 
Kort- och  
medellång sikt
   
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan 
SBM 3
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till 
strategi och affärsmodell 
Affärsetik och ett ansvarsfullt sätt att bedriva verksamhet är centrala delar i 
Scandi Standards arbete. Scandi Standard strävar efter att ta tillvara varje med-
arbetares kompetens och att främja en innovativ arbetsmiljö som speglar både 
samhället i stort och våra kunders behov. En inkluderande och framgångsrik 
företagskultur är avgörande för att säkra framtida kompetens. Företaget 
lägger stor vikt vid att bygga en kultur som vilar på starka etiska principer och 
en god arbetsmiljö, där uppförandekoden fungerar som vägledande ramverk. 
Genom tydlig intern styrning och ett värderingsdrivet ledarskap skapas 
förutsättningar för en hållbar företagskultur – även genom hela värdekedjan.
POLICYER
G1-1
Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur
Samtliga affärsetiska policyer är listade i tabellen på sidan 90 och ämnen som 
berörs är bland annat djurvälfärd, korruption och mutor samt förbindelser med 
leverantörer. Uppförandekoden gäller alla medarbetare och representanter 
för Scandi Standard, inklusive styrelsen. Uppförandekoden sätter ramarna för 
ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik, miljö, sociala frågor och mänskliga 
rättigheter. Samtliga medarbetare får en genomgång av koden på det lokala 
språket i samband med anställning och får därefter bekräfta att de förstått vad 
den innebär. Utbildningen sker sedan löpande vartannat år för att säkerställa 
förankring. Under 2024 togs en uppdaterad version av Scandi Standards 
uppförandekod fram och godkändes av styrelsen. Den innehåller tydligare 
beskrivningar av tillämplighet och processer, samt att delar kring exempelvis 
mutor och korruption, konkurrensrätt och mänskliga rättigheter har stärkts. 
Under 2024 påbörjades implementeringen av ett digitalt utbildningsverktyg och 
i samband med det uppdaterades utbildningen. Större delen av verksamheten 
(80%), både kontorsanställda (98%) och produktionsanställda (76%) har 
genomfört den uppdaterade utbildningen. 
De interna styrdokumenten är tillgängliga på koncernens intranät för all  
relevant personal och för andra intressenter på företagets externa hemsida. 
Utbildning i kritiska policyer genomförs också genom obligatorisk e-utbildning 
och i samband med introduktion av nya medarbetare. För att ytterligare stödja 
kontinuerligt lärande och utveckling har en ny interaktiv plattform för lärande 
och kunskapsdelning implementerats under året. De interna styrdokumenten 
granskas, uppdateras och godkänns regelbundet med hänvisning till exempel-
vis förändringar i lagstiftning, redovisningsstandarder, noteringskrav och intern 
riskbedömning.
Visselblåsarfunktionen är tillgänglig för Scandi Standards samtliga 
anställda oavsett anställningsform, deras representanter, inklusive konsulter, 
men även tredje part i värdekedjans tidigare och senare led, såsom leverantörer 
och kunder. Via visselblåsarfunktionen kan nämnda parter rapportera om 
upplevda problem relaterat till farhågor avseende överträdelse mot Scandi 
Standards styrdokument såsom uppförandekoden, andra policyer, instruktio-
ner samt ansvarsfullt företagande och korruptions- och mutbrott. Visselblå-
sarfunktionen finns lättillgänglig på den externa webbplatsen för tredje parter 
och det kommuniceras och följs upp om funktionen i dialog med leverantörer 
och kunder. En tredje part utreder, följer upp och klassificerar inkomna fall. 
Funktionens effektivitet följs årligen upp genom medarbetarundersökningen 
Scandi Puls för att säkerställa att medarbetarna känner sig trygga med att 
använda visselblåsarfunktionen. Information om visselblåsarfunktionen inklu-
deras i den obligatoriska utbildningen för Scandi Standards samtliga anställda 
som genomförs via den interna utbildningsplattformen för kontorsanställda 
och i person för produktionsanställda. Alla rapporter hanteras konfidentiellt 
och inga ärenden utreds av personer som kan vara berörda eller kopplade till 
ärendet. Visselblåsarteamet kan vid behov ställa uppföljande frågor genom 
den anonyma rapporteringskanalen och ingen från teamet eller någon annan 
som deltar i utredningsprocessen kommer att försöka identifiera den som rap-
porterat. Visselblåsarpolicyn tydliggör att anställda i den egna verksamheten 
och i värdekedjans tidigare led samt konsumenter i värdekedjans senare led 
och även tredje parter skyddas mot repressalier när de använder visselblåsar-
funktionen.
Företagskultur
Scandi Standard vill ta vara på varje medarbetares potential och främja en 
kreativ arbetskultur som speglar vår omvärld och våra kundgrupper. En attrak-
tiv och vinnande kultur är nyckeln till att trygga vår framtida kompetensförsörj-
ning. Scandi Standard ser det som väsentligt att ha en företagskultur grundad 
i stark etisk praxis och en hälsosam arbetsmiljö vilket uppförandekoden sätter 
standarden för. Dessutom kan tydlig intern dokumentation och ledarskap 
avseende företagsvärderingar främja en sund företagskultur i värdekedjan. 
Ansvarsfullt företagande
Uppförandekoden sätter ramarna för ett ansvarsfullt agerande vad gäller etik, 
miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter. 
Följande mekanismer för att identifiera, rapportera och utreda problem med 
olagligt beteende eller beteende i strid mot uppförandekoden eller liknande 
interna regler finns på plats:
•  Interna styrdokument, inklusive bolagsstyrning och uppförandekod.
•  Aktiv övervakning av regeländringar, ofta genom br anschorganisationer.
•  Interna system för säkerhets- och hälsokontroll.
Styrning
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  84OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 85 =====

•  Onboardingprocesser och utbildningsprogram för anställda och chefer.
•  Aktivt arbete med arbetsgivarmarknadsföring, inklusive ett forskar- 
utbildningsprogram.
•  Årlig medarbetarundersökning med uppföljning, riktade åtgärder och  
successionsplanering.
•  Vi genomför regelbundna leverantörsrevisioner i enlighet med vår  
process för riskbedömning och hantering av leverantörer.
•  Systematiskt arbete och kommunikation för att upprätthålla en sund 
företagskultur.
•  Visselblåsarfunktion för att möjliggöra rapportering a v olagligt eller  
oetiskt beteende som bryter mot koncernens uppförandekod.
•  Finansiella och redovisningsmässiga principer och koncernens ramverk  
för intern kontroll över den finansiella rapporteringen.
•  Revision, inklusive uppföljning av resultat.
•  Efterlevnad av exportkontroll.
•  Strategiska granskningar av omvärldsbevakning, kontrollsystem,  
medarbetarnöjdhet och löpande utvecklingsprogram.
Korruption och mutor 
Scandi Standard eftersträvar ett etiskt och respektfullt förhållningssätt i alla 
affärsrelationer. Uppförandekoden tydliggör bland annat att nolltolerans gäller 
för alla former av mutor och korruption och koncernen har även en specifik 
policy gällande mutor och korruption med ytterligare detaljer och riktlinjer 
som finns tillgänglig för berörda funktioner via intranätet. Scandi Standards 
medarbetare ska agera föredömligt och ansvarsfullt för att säkerställa korrekt 
hantering av information och att eventuella intressekonflikter undviks. Utöver 
Uppförandekoden har Scandi Standard en specifik policy mot mutor och 
korruption. Policyn mot korruption och mutor är förenlig med FN:s konvention 
mot korruption. Policyn har identifierat inköpsfunktionerna som mer utsatta för 
korruption och mutor.
G1-5 
Politiskt inflytande och lobbyverksamhet
Scandi Standard engagerar sig genom de lokala bolagen i lokala branschorga-
nisationer. Det är viktigt att noga övervaka kommande lagar och bestämmelser 
där förändringar potentiellt kan utöva ett betydande finansiellt inflytande på 
Scandi Standards operativa verksamhet. Scandi Standard för aktiv dialog, 
genom branschorganisationer eller i egen regi, i de frågor som anses relevanta 
främst kopplat till djurvälfärdsrelateradefrågor och klimat. Ansvaret för tillsy-
nen av denna verksamhet görs av koncernledningen och av varje lands lokala 
ledningsgrupp. Det sammanlagda monetära värdet av de politiska bidrag i 
pengar var under 2025 0 SEK. Uppförandekoden fastslår att inga politiska 
donationer eller bidrag får göras. Scandi Standard eller något av dotterbolagen 
finns inte upptaget i EU:s öppenhetsregister eller motsvarande öppenhets-
register i en medlemsstat. Ingen i koncernledningen eller styrelsen har under 
rapporteringsperioden innehaft en jämförbar befattning hos en myndighet  
eller tillsynsmyndighet under de två år som föregått utnämningen.
MÅL
Scandi Standard har mål satta kopplat till inkluderade kultur och medarbetar-
nöjdhet vilket är relaterat till risken om talangattraktion. Under 2025 byttes 
systemet för medarbetarundersökningen ut och det medförde att metod, 
bedömning och poängskalan delvis förändrades. Detta gör att det inte finns 
någon uppföljning mot målen för 2025. Medarbetarundersökningen genom-
fördes 2025 i det nya systemet för enbart kontorsanställda vilket har ansetts 
inte vara ett representativt underlag att sätta en ny baslinje och målsättning. 
Nya målsiffror med den uppdaterade metodiken kommer sättas under 2026 
då både produktionsanställda och kontorsanställda har genomfört medarbe-
tarundersökningen i det nya systemet. Medarbetarundersökningen följs upp 
och analyseras på koncernnivå, landsnivå och av varje chef och i dess team. 
Ändamålsenligheten följs upp genom uppföljning av resultatet i koncernled-
ningsmöten och lokala ledningsgruppsmöten. För politiskt inflytande och 
lobbyverksamhet samt korruption och mutor avser inte Scandi Standard sätta 
några mål baserat på naturen av riskerna.
G1 REDOVISNINGSMETODER
Fall av korruption och mutor beräknas som antalet kända inkomna fall via 
visselblåsarfunktionen eller formella polisanmälningar.
FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL ANSVARFULLT FÖRETAGANDE
G1-3
Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor
Policyn för korruption och mutor omfattar alla anställda, och tillgängliggörs 
via intranätet. Alla anställda genomgår grundläggande utbildning via vårt 
digitala utbildningsverktyg kopplat till korruption och mutor via utbildningen 
i Scandi Standards uppförandekod, detta inkluderar koncernledning och 
styrelse. Denna utbildning genomförs även löpande för högriskanställda. Under 
2025 genomförde 22 personer utbildningen, motsvarande 100 procent av de 
högriskanställda. Utbildningen hanterar ämnen såsom korruption, mutor, 
gåvor och bedrägerier. Under 2026 kommer en djupgående och specifik 
utbildning för korruption och mutor tas fram. Scandi Standard arbetar med att 
förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid anklagelser eller incidenter 
rörande korruption och mutor genom processer för kontraktsskrivning, 
utbetalningar och internkontroller. De personer som utreder korruption och 
mutor är oberoende från de som är inblandade i fallet. Resultatet redovisas till 
koncernledning och styrelse vid behov.
MÅTT
G1-4 
Fall av korruption eller mutor
Inga brott mot rutiner och standarder för antikorruption och mutbekämpning 
har identifierats.
Korruption och mutor 2025 2024 2021
Bekräftade antal fall av korruption  
och mutor 0 0 0
Antal bekräftade fall där egna anställda 
avskedades eller disciplinerades för 
korruption eller mutrelaterade incidenter 0 0 0
Antal bekräftade incidenter relaterade 
till kontrakt med affärspartners som 
avslutats eller inte förnyats relaterat  
till korruption eller mutor 0 0 0
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  85OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 86 =====

G1 DJURVÄLFÄRD
Beskrivning av inverkan, risker och möjligheter Tidshorisont
Djurvälfärd   
Ett proaktivt förhållningssätt och transparens kring god 
djurskyddspraxis kan skapa affärsmöjligheter. Sprida med-
vetenhet och utbilda allmänheten om djurvälfärd kan locka 
investerare samt stärka varumärkets rykte.
Kort-, medellång  
och lång sikt
 
Djurvälfärd   
Variationer i djurskyddsstandarder mellan regioner kan 
påverka djurens välbefinnande, särskilt utanför den egna 
verksamheten. Höga interna krav bidrar till att minska risken. 
Kort-, medellång  
och lång sikt
 
Djurvälfärd   
Även med strikt efterlevnad av regler finns det en inneboende 
risk för negativt rykte inom branschen. Det kan få allvarliga 
konsekvenser att inte uppfylla förväntade standarder. Sämre 
djurvälfärd kan skada ryktet och resultera i ekonomiska 
förluster, såsom förlust av affärer och investeringar.
Kort-, medellång  
och lång sikt
   
 Risk    Möjlighet    Negativ inverkan 
INVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER 
Styrning och strategi
Generella principer för styrning och ansvarsfördelning relaterat till hållbarhet 
beskrivs på sidan 52. Generell information om Scandi Standards strategi 
och integration av hållbarhetsaspekter i det strategiska arbetet beskrivs på 
sidorna 52-54. Scandi Standard har två övergripande policyer relaterade till 
djurvälfärd och antibiotika användning som styr arbetet med levande djur. 
Dessa presenteras i tabellen på sida 90. Vid framtagandet av dessa policyer 
har Scandi Standard fört interna intressentdialoger med representanter som 
har relevant expertis. Scandi Standards hållbarhetschef har det övergripande 
ansvaret för koncernens djurvälfärdspolicy och förbättringsarbete. På 
respektive marknad ansvarar den lokala ledningen tillsammans med lokalt 
ansvarig för levande djur för implementering och uppföljning av policyn. Varje 
produktions anläggning har en utsedd koordinator för djurvälfärd och samtliga 
medarbetare som hanterar levande djur får djurvälfärds utbildning som en del 
av sin introduktion.
Hantering av inverkningar, risker och möjligheter
Friska kycklingar omvandlar effektivt foder till kött, det är därför ur flera 
perspektiv väsentligt att djuren mår bra och inte behöver medicineras i 
onödan. Ingen vinner på ett djur som mår dåligt. God djurvälfärd ger möjlighet 
till produkter med hög kvalitet som producerats på ett resurseffektivt sätt 
samtidigt som dålig djur välfärd innebär en risk för ökad sjukdom, dödlighet 
och kassationer såväl som medie- och ryktesrelaterade risker. Djurvälfärd är 
därmed en ytterst väsentlig fråga där Scandi Standard inte bara har en stor 
potentiell inverkan, men som även innebär signifikanta risker och möjligheter. 
Fokus på ständig förbättring är grunden i arbetet med god djurvälfärd. Till-
sammans med de kontrakterade uppfödarna är Scandi Standards ambition att 
ha en drivande roll för god djurvälfärd i hela branschen och hela värdekedjan. 
Det nordiska förhållningssättet till djurvälfärd, med en djurskyddslagstiftning 
som tillhör världens strängaste, är vår utgångspunkt. Med kunskap och höga 
krav på hantering, stallmiljö och foder skapas de bästa förutsättningarna för 
att kycklingarna ska hålla sig friska och tillgodogöra sig näring.
Scandi Standards djurvälfärdspolicy utgår från de internationellt erkända 
friheterna för djurvälfärd, och speglar vad som krävs för att kycklingarna ska 
må bra. Policyn fastställer bland annat att genmodifiering eller antibiotika i 
förebyggande syfte inte används, liksom tillväxthormoner eller näbbtrimning. 
Krav ställs också på stallar och flocktäthet, ansvarsfulla transporter och 
bedövning före slakt. För Scandi Standard är det viktigt att ha en holistisk syn 
på djurvälfärd, där flera olika aspekter är viktiga och där flera olika nyckeltal 
i kombination behöver följas upp för att säkerställa god djurvälfärd. Sådana 
aspekter inkluderar uppfödarens kompetens och engagemang, kvaliteten 
på den nykläckta kycklingen, foderkvalitet, stallmiljö, möjlighet till naturligt 
beteende, hybrid, lastning och transport samt bedövning och slakt. Dessa 
faktorer beskrivs i grafiken till höger.
ÅTGÄRDER
Samarbete med uppfödaren, stallmiljö och foder
För att må bra och växa måste kycklingarna kunna röra sig fritt, ha en ren miljö 
i stallet och tillräckligt med utrymme. Gränsvärdet för flocktäthet, det vill säga 
hur många kycklingar det kan vara i en och samma flock, varierar beroende 
på anläggning och nationell lagstiftning. Scandi Standards genomsnitt 
ligger under EU:s lagstadgade maxvärden för flocktäthet och anpassas 
efter djur välfärdsresultat. Även ströbädden som kycklingarna vistas på har 
stor påverkan på deras hälsa. En torr ströbädd är bekväm för kycklingarna, 
upprätthåller deras immunförsvar och minskar risken att sjukdomar sprids. 
Kycklingar behöver även bra ljus, ventilation, underlag och bra utrustning för 
foder och vatten. Flockarnas hälsa kontrolleras dagligen och stallmiljön mäts 
och utvärderas på särskilda nyckeltal såsom temperatur, luftfuktighet och 
luftkvalitet. Kvaliteten på ströbädden kontrolleras genom att kycklingarnas 
trampdynor undersöks, och tillståndet registreras för varje flock när kyckling-
arna anländer till slakteriet.
Scandi Standard arbetar med utvalda uppfödare i respektive land och 
samarbetet är långsiktigt. Uppfödarnas kunskap, förståelse och omsorg 
om kycklingarna är den viktigaste faktorn när det kommer till garantier för 
god djurvälfärd och att skapa förutsättningar för välmående kycklingar som 
mår bra och växer. Hur en kyckling mår när den kläcks spelar stor roll för 
Djur - 
välfärd
Lastning och 
transport
Ankomst till 
slakteriet och 
bedövning
Uppfödarens 
kunskap och 
engagemang
Kvalitet på 
dagsgammal 
kyckling 
Foder- 
kvalitet
Stall- 
miljö
Naturligt  
beteende
Ras- 
 egenskaper
Scandi Standard Års- och hållbarhetsredovisning 2025 |  86OM OSS STRATEGI BOLAGSSTYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL INFORMATION ÖVRIGT
Hållbarhetsrapport  Allmänna upplysningar Miljö Socialt Styrning

===== SIDA 87 =====