Årsredovisning 2025

IRO-1    Beskrivning av processen för att fastställa 
och bedöma Skanskas väsentliga IRO:er
Skanska har genomfört en DMA i enlighet med ESRS. Den 
godkändes under våren 2025, och bygger vidare på Skanskas 
tidigare väsentlighetsanalyser. Processen är utformad för 
att identifiera och bedöma väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter i den egna verksamheten och i hela värdekedjan. 
DMA:n resulterade i en lista med 29 väsentliga IRO:er. Dessa 
täcker åtta väsentliga hållbarhetsfrågor med respektive 
delområden och detaljområden enligt ESRS tematiska 
standarder, vilket framgår av SBM-3 på sidan 57 . 
Miljö Samhällsansvar Styrning IRO:er
E1 
Klimatförändringar 
Möjlighet, negativ 
påverkan, positiv 
påverkan
S1 Den egna 
arbetskraften 
Negativ påverkan
G1 Ansvarsfullt 
företagande 
Risk, negativ 
påverkan, positiv 
påverkan
29 väsentliga 
IRO:er
E3 Vatten 
Negativ påverkan
S2 Arbetstagare i 
värdekedjan 
Negativ påverkan
E4 Biologisk 
mångfald och 
ekosystem 
Negativ påverkan
S3 Berörda 
samhällen 
Negativ påverkan
E5 Cirkulär 
ekonomi 
Negativ påverkan
Bedömning av värdekedja och intressenter – En analys av 
marknadsförutsättningarna för Skanskas verksamhet och 
värdekedja genomfördes på samtliga marknader och på 
koncernnivå. Arbetet inkluderade dialoger med interna och 
externa intressenter på huvudmarknaderna för att skapa 
en bred förståelse för hur Skanskas verksamhet påverkar 
och påverkas av centrala hållbarhetsfrågor.
Identifiering av IRO:er – Faktiska och potentiella påverkan, 
risker och möjligheter identifierades och kartlades inom 
områdena miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Arbetet 
omfattade både den egna verksamheten och aktiviteter 
uppströms och nedströms i värdekedjan.
Väsentlighetsanalys – Påverkan bedömdes utifrån skala, 
omfattning och återställbarhet, inklusive sannolikhet för 
potentiella påverkan. Finansiell väsentlighet utvärderades 
genom att uppskatta potentiella finansiella effekter och 
sannolikheten för hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. 
En strukturerad poängsättningsmetod tillämpades i enlighet 
med ESRS 2, baserad på en skala 0–5 där minst tre krävs 
för att anses väsentligt. En hållbarhetsfråga klassades som 
väsentlig om den uppnådde tröskelvärdet för antingen 
påverkansväsentlighet eller finansiell väsentlighet. Metoden 
säkerställer att båda perspektiven i dubbel väsentlighet 
beaktas enligt kraven i ESRS. Materialitetsanalys på 
datapunktsnivå genomfördes av ämnesexperter för varje 
väsentligt område, med fastställande av datapunkters relevans 
för användarna av hållbarhetsrapporten.
Skanskas områden för väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) där upplysningarna ska fasas in
Delområde eller 
detaljområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning av påverkan, risk eller möjlighet
Placering i värdekedjan Tidshorisont
Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort Medel Lång
E4 Biologisk mångfald och ekosystem 
Ekosystemtjänster Potentiell negativ 
påverkan
Aktiviteter som bygg- och bergtäktsverksamhet, 
materialutvinning och tillverkning kan påverka 
naturen negativt genom att bidra till naturrelaterade 
påverkansfaktorer.
 
S2 Arbetstagare i värdekedjan
Arbetstid Potentiell negativ 
påverkan
Övertidsarbete kan förekomma i byggprojekt och 
i leverantörskedjan för material.  
Tillräckliga löner Potentiell negativ 
påverkan
Bristande arbetsvillkor och otillräckliga löner kan 
förekomma i leverantörskedjan för material, särskilt 
inom gruvdrift och bergtäktsverksamhet utanför 
hemmamarknaderna.
 
Hälsa och 
säkerhet
Potentiell negativ 
påverkan
Bristande hälso- och säkerhetsstandarder kan 
förekomma i värdekedjan för material, särskilt inom 
gruvdrift och bergtäktsverksamhet utanför Skanskas 
hemmamarknader. 
 
Likabehandling Potentiell negativ 
påverkan
Leverantörskedjan för material kan indirekt omfatta 
länder där diskriminerande arbetsmetoder är vanligare.  
Tvångsarbete Potentiell negativ 
påverkan
Tvångsarbete kan förekomma i olika delar av 
värdekedjan, bland annat inom råvaruutvinning 
och tillverkning.
 
S3 Berörda samhällen
Välbefinnande Potentiell negativ 
påverkan
Byggverksamhet kan ge upphov till buller, vibrationer, 
damm, miljöföroreningar och trafikstörningar som 
påverkar lokalsamhällets välbefinnande.  
58 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
Validering och beslut – DMA resultatet granskades och 
validerades av koncernledningen och revisionskommittén. 
Styrelsen godkände därefter DMA resultatet.
Skanska definierar väsentliga påverkan, risker och möjligheter 
enligt principen om dubbel väsentlighet. Bedömningen beaktar 
både finansiella effekter och påverkan på människor och miljö, 
och vägleds av intern expertis, återkoppling från intressenter 
samt tillämpliga hållbarhetsregelverk, inklusive ESRS.
Information som beskriver hur påverkan, risker och möjligheter 
integreras i Skanskas riskhanteringsprocesser finns i avsnitt 
GOV-1 och i rapporten om hantering av risker och möjligheter 
på sidorna 90–95. 
Skanska förbättrar löpande processen för att fastställa och 
bedöma väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. 
Som en del av övergången från hållbarhetsstandarden GRI till 
ESRS har metoden vidareutvecklats för att fullt ut återspegla 
kraven i dubbel väsentlighet.
Bedömningen omfattar hela värdekedjan, inklusive leverantörer, 
tjänsteleverantörer, den egna verksamheten samt kunder och 
slutanvändare.
  E1. ESRS 2 IRO-1    Klimatförändringar 
Skanskas arbetsgång för att fastställa och bedöma 
klimatrelaterade risker och möjligheter som en del av DMA:n 
bygger på etablerade processer såsom Skanskas arbetsgång 
för riskhantering. Vidare kräver Skanskas process för 
granskning av projekt, att relevanta projekt bedömer om fysiska 
klimatrelaterade risker kan hanteras baserat på platsspecifika 
analyser.
Skanska använder klimatscenarion för att identifiera 
klimatrelaterade risker och möjligheter. För detta tillämpas 
både ett scenario med låga och höga utsläpp, där ett brett 
spektrum av externa scenarion tillämpats, inklusive Net Zero 
2050, Divergent Net Zero, Below 2°C och Current Policies från 
Network for Greening the Financial System (NGFS), samt Net 
Zero Energy 2050 och Sustainable Development från 
International Energy Agency (IEA). 
Scenarierna bedöms täcka relevanta risker och 
osäkerhetsfaktorer eftersom de omfattar ett brett spektrum 
av både fysiska och övergångsrelaterade utfall. Antagandena 
anses relevanta för Skanskas verksamhet och speglar den 
förväntade utvecklingen inom politik, marknad och teknik som 
påverkar byggsektorn. Scenarierna tillämpas på en över-
gripande nivå och begränsas därför av detaljnivån och de 
uppgifter som tillhandahålls i externa källor avseende potentiell 
framtida utveckling. 
De tidshorisonter som har tillämpats omfattar kort sikt (0–1 år), 
medellång sikt (1–5 år) och lång sikt (till 2050 eller i linje med 
tillgångarnas livslängd där det är relevant). Den här metoden är 
förenlig med tidshorisonterna i Skanskas affärsplan (medellång 
sikt) och säkerställer att både omedelbara operativa risker och 
möjligheter (kort sikt) och långsiktiga strategiska risker och 
möjligheter tas tillvara såväl för Skanskas egen verksamhet 
som uppströms och nedströms i värdekedjan. 
Tabellen på sidan 60, sammanfattar de tillämpade 
klimatscenarierna och ger en översikt över de klimatrelaterade 
risker och möjligheter som har identifierats för scenarierna 
med låga respektive höga utsläpp, samt de åtgärder som har 
vidtagits för att hantera dessa.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 59
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 61 =====

Validering och beslut – DMA resultatet granskades och 
validerades av koncernledningen och revisionskommittén. 
Styrelsen godkände därefter DMA resultatet.
Skanska definierar väsentliga påverkan, risker och möjligheter 
enligt principen om dubbel väsentlighet. Bedömningen beaktar 
både finansiella effekter och påverkan på människor och miljö, 
och vägleds av intern expertis, återkoppling från intressenter 
samt tillämpliga hållbarhetsregelverk, inklusive ESRS.
Information som beskriver hur påverkan, risker och möjligheter 
integreras i Skanskas riskhanteringsprocesser finns i avsnitt 
GOV-1 och i rapporten om hantering av risker och möjligheter 
på sidorna 90–95. 
Skanska förbättrar löpande processen för att fastställa och 
bedöma väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. 
Som en del av övergången från hållbarhetsstandarden GRI till 
ESRS har metoden vidareutvecklats för att fullt ut återspegla 
kraven i dubbel väsentlighet.
Bedömningen omfattar hela värdekedjan, inklusive leverantörer, 
tjänsteleverantörer, den egna verksamheten samt kunder och 
slutanvändare.
  E1. ESRS 2 IRO-1    Klimatförändringar 
Skanskas arbetsgång för att fastställa och bedöma 
klimatrelaterade risker och möjligheter som en del av DMA:n 
bygger på etablerade processer såsom Skanskas arbetsgång 
för riskhantering. Vidare kräver Skanskas process för 
granskning av projekt, att relevanta projekt bedömer om fysiska 
klimatrelaterade risker kan hanteras baserat på platsspecifika 
analyser.
Skanska använder klimatscenarion för att identifiera 
klimatrelaterade risker och möjligheter. För detta tillämpas 
både ett scenario med låga och höga utsläpp, där ett brett 
spektrum av externa scenarion tillämpats, inklusive Net Zero 
2050, Divergent Net Zero, Below 2°C och Current Policies från 
Network for Greening the Financial System (NGFS), samt Net 
Zero Energy 2050 och Sustainable Development från 
International Energy Agency (IEA). 
Scenarierna bedöms täcka relevanta risker och 
osäkerhetsfaktorer eftersom de omfattar ett brett spektrum 
av både fysiska och övergångsrelaterade utfall. Antagandena 
anses relevanta för Skanskas verksamhet och speglar den 
förväntade utvecklingen inom politik, marknad och teknik som 
påverkar byggsektorn. Scenarierna tillämpas på en över-
gripande nivå och begränsas därför av detaljnivån och de 
uppgifter som tillhandahålls i externa källor avseende potentiell 
framtida utveckling. 
De tidshorisonter som har tillämpats omfattar kort sikt (0–1 år), 
medellång sikt (1–5 år) och lång sikt (till 2050 eller i linje med 
tillgångarnas livslängd där det är relevant). Den här metoden är 
förenlig med tidshorisonterna i Skanskas affärsplan (medellång 
sikt) och säkerställer att både omedelbara operativa risker och 
möjligheter (kort sikt) och långsiktiga strategiska risker och 
möjligheter tas tillvara såväl för Skanskas egen verksamhet 
som uppströms och nedströms i värdekedjan. 
Tabellen på sidan 60, sammanfattar de tillämpade 
klimatscenarierna och ger en översikt över de klimatrelaterade 
risker och möjligheter som har identifierats för scenarierna 
med låga respektive höga utsläpp, samt de åtgärder som har 
vidtagits för att hantera dessa.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 59
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 62 =====

Klimatrelaterade risker och möjligheter
Låga koldioxidutsläpp i linje med Parisavtalet (under 2°C)
Detta scenario beskriver en snabb och globalt samordnad övergång mot minskade 
koldioxidutsläpp. Internationell politisk samsyn möjliggör stark klimatpolitik, 
prissättning och reglering av koldioxidutsläpp. Omställningen kännetecknas 
av en storskalig utbyggnad av förnybar energi och snabba tekniska framsteg 
som förändrar energisystemet. Det sker snabba förändringar av samhällets och 
industrins infrastruktur, detta med stöd av en stor efterfrågan på energieffektiva 
byggnader och teknik med låga koldioxidutsläpp. Elektriska värmepannor, 
värmepumpar och lokal produktion av förnybar energi blir standardlösningar. 
Där direkt elektrifiering inte är möjlig ersätts fossila bränslen av koldioxidneutrala 
alternativ som grön vätgas, hållbara biobränslen och syntetiska bränslen, vilka 
blir kostnadsmässigt konkurrenskraftiga vid hög koldioxidprissättning. Betydande 
framsteg inom material- och resurseffektivitet, inklusive cirkulär användning av 
stål och betong, ersättning med koldioxidsnåla material och längre livstider för 
byggnader minskar inbäddade koldioxidutsläpp och behovet av nya resurser. 
Koldioxidupptag (CDR) spelar en stödjande roll för att uppnå klimatmålen, men 
används restriktivt och inom hållbara gränser. Till 2050 bedöms mer än hälften av 
energi-användningen i byggnader, industrin och transportsektorn vara elektrifierad.
Som resultat begränsas den globala uppvärmningen till 1,5–2°C fram till 2100, 
vilket generellt reducerar klimatrelaterade skador. Extremväder fortsätter dock att 
intensifieras, och vid en uppvärmning på 2°C ökar riskerna för ekosystemförluster 
och sårbarhet relaterad till vatten, livsmedel och hälsa.
Område Drivkraft av risk och möjlighet Potentiell konsekvens Riskreduceringsåtgärder
Omställning
Exempel på risker och möjligheter i scenariet med låga koldioxidutsläpp
Lagstiftning Ambitiös klimatpolitik inom 
områden som skärpta energikrav,  
offentlig rapportering och 
prissättning av koldioxid.
Möjlighet att differentiera erbjudandet 
och stärka konkurrenskraften, med risk 
för anseendeskador och ökade kostnader 
om kraven inte uppfylls.
• Skanska följer ny reglering och säkerställer transparenta, tredjepartsverifierade 
uppgifter och hållbarhetsdata.
• Skanska kommunicerar via branschorganisationer i aktiva dialoger med 
tillsynsmyndigheter och andra intressenter för att säkerställa en 
effektiv omställning till en koldioxidsnål ekonomi. Skanska deltar i internationella 
samarbeten som World Green Building Council (WGBC), World Business Council 
for Sustainable Development (WBCSD) och International Chamber of 
Commerce (ICC) med målet att spela en aktiv roll i klimatomställningen.
Teknik Tekniska innovationer tar fart 
i byggsektorn och i hela 
värdekedjan.
Ökad effektivitet och konkurrensfördelar 
med att vara pionjär kan ge högre 
marknadsandelar och lägre kostnader, 
medan den som agerar sent riskerar förlorad 
relevans och ett potentiellt behov av 
kostsam ombyggnad i ett senare skede.
• Skanska fokuserar på innovation som möjliggör identifiering, testning och 
uppskalning av riktade och kommersiellt attraktiva lösningar som kan bidra 
till klimatomställningen.
Marknad Ökad efterfrågan från kunder på 
energieffektiva, koldioxidsnåla 
och klimatresilienta byggnader 
och infrastruktur.
Ökande kundefterfrågan på energieffektiva 
lösningar för minskade koldioxidutsläpp och 
klimatanpassade byggnader skapar 
möjligheter till ökad marknadstillväxt och 
stärkt marknadsposition, medan om 
förväntningarna inte möts riskerar det att 
leda till minskad konkurrenskraft. 
• Med en dokumenterad historik av koldioxidsnåla och hållbara lösningar är 
Skanska väl positionerat för att möta en förväntad ökande efterfrågan på 
energieffektiva, koldioxidsnåla och cirkulära byggnader och infrastrukturprojekt. 
• Skanska utforskar nya affärsmöjligheter som uppkommer genom 
klimatomställningen, såsom renovering av befintliga byggnader.
• Det finns en tydlig efterfrågan på klimatresilient infrastruktur och byggnation på 
marknaden. Detta syns allt oftare i anbud, både i Europa och i USA. Skanska har 
en stark ställning för att möta den ökade efterfrågan på motståndskraftiga 
byggnader och arbetar aktivt med att utveckla klimatresilienta lösningar.
Anseende Ökade granskningskrav från 
intressenter gällande 
trovärdighet, transparens och 
resultat.
Ökade granskningskrav från intressenter 
gällande trovärdighet, transparens och 
resultat skapar möjlighet att stärka 
förtroende och attrahera investeringar, 
medan ett bristfällligt uppgiftslämnande 
eller resultat kan leda till skador på 
anseendet, förlust av intressenternas 
förtroende och minskad tillgång till kapital.
• Skanska har satt mål för minskade koldioxidutsläpp godkända av Science 
Based Targets initiative, vilket ger en trovärdighet och tillförlitlighet.
• Skanska upprätthåller hög standard för hållbarhetsstyrning och -rapportering, 
med starkt fokus på trovärdighet och med bevisat stöd från omfattande 
tredjepartsverifierade certifieringar.
• Skanska har under många år offentliggjort hållbarhetsdata i sin års- och 
hållbarhetsredovisning, där koldioxiddata översiktlig granskats av extern part.
Höga koldioxidutsläpp (över /two.tf°C)
Detta scenario kännetecknas av en begränsad klimatpolitik och långsam 
teknikutveckling, vilket leder till fortsatt höga koldioxidutsläpp och accelererande 
klimatförändringar. Extremväder, stigande havsnivåer, torka, skogsbränder och 
översvämningar blir både vanligare och allvarligare, vilket leder till ekonomiska förluster, 
försämrad hälsa, skador på infrastruktur och ökande migrationer. Leverantörskedjor blir 
mer sårbara, och stigande temperaturer och luftfuktighet försämrar den fysiska 
arbetsproduktiviteten, framförallt vid utomhus- och industriarbete. Befintliga byggnader 
och infrastruktur utsätts för ökade risker från stormar, översvämningar och värmeböljor, 
och skadorna från tropiska orkaner förväntas öka kraftigt, särskilt i USA. 
I takt med att påverkan blir mer kraftfull föreskriver lagkraven i allt högre grad 
klimatanpassning i byggnader, infrastruktur och stadsplanering.
Den globala uppvärmningen når cirka 1,5°C under 2030-talet och kan nå upp till 4°C till år 
2100 om koldioxidutsläppen förblir höga. Vid en uppvärmning på cirka 3°C är det sannolikt 
med oåterkalleliga förändringar i hav, inlandsisar och ekosystem. Vid 4°C kommer extrema 
och till stor del oåterkalleliga förändringar i naturliga och mänskliga system att allvarligt 
begränsa möjligheterna till anpassning, vilket får långtgående påverkan för samhällen och 
ekonomier.
Område Drivkraft av risker och möjligheter Potentiell konsekvens Riskreduceringsåtgärder
Fysiska
Exempel på risker och möjligheter i scenariet med höga koldioxidutsläpp
Akuta Intensivare och mer 
frekventa extremväder.
Byggsektorn kommer sannolikt att notera 
en ökad efterfrågan på motståndskraftig 
infrastruktur, återuppbyggnad efter 
katastrofer och innovativa byggmetoder 
som kan stå emot mer förekommande och 
extrema väderhändelser, samtidigt som 
sektorn också kommer att ställas inför 
risker i form av projektförseningar i bygg-
verksamheten, störningar i leverantörs-
kedjor, skador och ökade hälso- och 
säkerhetsrisker för arbetstagarna.
• Skanska har etablerade rutiner för att förebygga skador, hantera störningar 
och begränsa eventuella finansiella förluster.
• Höga temperaturer är redan en realitet på vissa av Skanskas marknader, 
särskilt under sommaren. Skanska har etablerade rutiner för att säkerställa 
trygga arbetsvillkor. Här ingår justerade arbetstider och vätskepauser. Bästa 
praxis delas inom hela koncernen i takt med att frågan blir aktuell på andra 
marknader. 
• Skanska har en stark ställning för att möta den ökade efterfrågan på resilienta 
byggnader och arbetar aktivt med att utveckla klimatresilienta lösningar.
Bestående Långsiktiga, gradvisa 
förändringar såsom stigande 
havsnivåer, stigande 
medeltemperaturer och 
längre perioder av torka.
Ett förändrat klimat kan påverka värdet 
på mark och befintliga byggnader.
Högre havsnivåer kan göra mark och 
befintliga fastigheter mindre attraktiva 
och göra det mer utmanande att till exempel 
få bygglov i vissa områden och att sälja 
fastigheter som ligger i högriskområden.
• Skanskas process för granskning av projekt kräver att relevanta projekt 
bedömer fysiska klimatrelaterade risker baserat på en platsspecifik analys.
60 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
  E3. ESRS 2 IRO-1    Vatten
Skanska har analyserat vilka delar av verksamheten som är 
belägna i områden med hög vattenstress, baserat på World 
Resources Institutes Aqueduct Water Risk Atlas (4.0). 
Utvärderingen, som genomfördes 2025, visar att Skanska 
verkar i områden med hög vattenstress i Sverige, Polen, 
Rumänien, Storbritannien och USA.
Alla Skanskas projekt, oavsett geografisk placering, ska 
identifiera, hantera och minska miljöpåverkan och miljörisker, 
inklusive vattenrelaterade risker, i enlighet med principerna i 
ISO 14001. Denna metod möjliggör att projekten fastställer och 
genomför relevanta riskreduceringsåtgärder baserat på lokala 
förhållanden och tillämpliga bestämmelser.
  E5. ESRS 2 IRO-1    Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Skanska granskar fortlöpande resursinflöden i verksamheten 
genom mekanismer såsom inköpskostnader och heltäckande 
livscykelanalyser. Avfall följs upp kontinuerligt och rapporteras 
kvartalsvis. För information om dialoger och samråd med 
berörda samhällen, se sidan 56.
  G1. ESRS 2 IRO-1    Ansvarsfullt företagande
Skanskas process för att fastställa och bedöma påverkan, 
risker och möjligheter kopplade till ansvarsfullt företagande 
inom ramen för DMA:n bygger på etablerade processer såsom 
riskhanteringsprocessen, processen för hantering av etiska 
risker samt due diligence som genomförs i koncernen. 
I processen beaktas även uppgifter från Code of Conduct Hotline 
och interna revisioner. Etiska risker bedöms genom en risk-
baserad ansats som tar hänsyn till flera faktorer, exempelvis 
geografiskt läge, typ av bransch, typ av transaktion samt 
egenskaper hos affärspartners och kundrelationer. Ett av 
kriterierna vid bedömning av leverantörsrelationer är 
förekomsten av små och medelstora leverantörer.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 61
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 63 =====

E3. ESRS 2 IRO-1    Vatten
Skanska har analyserat vilka delar av verksamheten som är 
belägna i områden med hög vattenstress, baserat på World 
Resources Institutes Aqueduct Water Risk Atlas (4.0). 
Utvärderingen, som genomfördes 2025, visar att Skanska 
verkar i områden med hög vattenstress i Sverige, Polen, 
Rumänien, Storbritannien och USA.
Alla Skanskas projekt, oavsett geografisk placering, ska 
identifiera, hantera och minska miljöpåverkan och miljörisker, 
inklusive vattenrelaterade risker, i enlighet med principerna i 
ISO 14001. Denna metod möjliggör att projekten fastställer och 
genomför relevanta riskreduceringsåtgärder baserat på lokala 
förhållanden och tillämpliga bestämmelser.
  E5. ESRS 2 IRO-1    Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Skanska granskar fortlöpande resursinflöden i verksamheten 
genom mekanismer såsom inköpskostnader och heltäckande 
livscykelanalyser. Avfall följs upp kontinuerligt och rapporteras 
kvartalsvis. För information om dialoger och samråd med 
berörda samhällen, se sidan 56.
  G1. ESRS 2 IRO-1    Ansvarsfullt företagande
Skanskas process för att fastställa och bedöma påverkan, 
risker och möjligheter kopplade till ansvarsfullt företagande 
inom ramen för DMA:n bygger på etablerade processer såsom 
riskhanteringsprocessen, processen för hantering av etiska 
risker samt due diligence som genomförs i koncernen. 
I processen beaktas även uppgifter från Code of Conduct Hotline 
och interna revisioner. Etiska risker bedöms genom en risk-
baserad ansats som tar hänsyn till flera faktorer, exempelvis 
geografiskt läge, typ av bransch, typ av transaktion samt 
egenskaper hos affärspartners och kundrelationer. Ett av 
kriterierna vid bedömning av leverantörsrelationer är 
förekomsten av små och medelstora leverantörer.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 61
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 64 =====

IRO-2    Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av Skanskas hållbarhetsrapport
Upplysningskrav Sida
ESRS 2 Allmänna upplysningar
BP-1: Grund för upprättande 51
BP-2: Särskilda omständigheter 51–52
GOV-1: Roller och ansvar inom styrning 53–54
GOV-2: Information till styrelsen och koncernledning 54
GOV-3: Incitamentssystem 54–55
GOV-4: Due diligence 55
GOV-5: Riskhantering 55
SBM-1: Strategi, affärsmodell och värdekedja 55–56
SBM-2: Intressenter 56
SBM-3: Koppling till strategi 56–58
IRO-1: Processer 58–61
IRO-2: Upplysningskrav i ESRS standarder 62–63
ESRS E1 Klimatförändringar
ESRS 2 GOV-3: Styrning 54–55
E1-1: Omställningsplan 64–65
ESRS 2 SBM-3: Koppling till strategi 65
ESRS 2 IRO-1: Processer 59–60
E1-2: Policyer 65
E1-3: Aktiviteter 66
E1-4: Mål 67
E1-5: Energiförbrukning 67
E1-6: Växthusgasutsläpp 68–69
E1-7: Växthusgasupptag 70
E1-8: Intern koldioxidprissättning e.t
E1-9: Förväntade finansiella effekter Infasning
ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser 
ESRS 2 IRO-1: Processer 61
E3-1: Policyer 72
E3-2: Aktiviteter 72
E3-3: Mål 72
E3-4: Vattenförbrukning e.t
E3-5: Förväntade finansiella effekter Infasning
ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem 
ESRS 2 52
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
ESRS 2 IRO-1: Processer 61
E5-1: Policyer 73
E5-2: Aktiviteter 73
E5-3: Mål 73
E5-4: Resursinflöden 74
E5-5: Resursutflöden 74
E5-6: Förväntade finansiella effekter Infasning
Upplysningskrav Sida
ESRS S1 Egna medarbetare
ESRS 2 SBM-2: Intressenter 56, 78–79
ESRS 2 SBM-3: Koppling till strategi 78
S1-1: Policyer 79
S1-2: Processer 78–79
S1-3: Avhjälpa negativ påverkan 78
S1-4: Aktiviteter 79
S1-5: Mål 79
S1-6: Egna medarbetare 79
S1-7: Icke-anställda e.t
S1-8: Kollektivavtalstäckning e.t
S1-9: Mångfald 84
S1-10: Tillräckliga löner e.t
S1-11: Socialt skydd e.t
S1-12: Funktionsnedsättningar e.t
S1-13: Utbildning e.t
S1-15: Balans mellan arbete och fritid e.t
ESRS S1 Egna medarbetare – Hälsa och säkerhet
S1-1: Policyer 81
S1-4: Aktiviteter 81
S1-5: Mål 81
S1-14: Hälsa och säkerhet 82
ESRS S1 Egna medarbetare – Inkludering och mångfald
S1-1: Policyer 83
S1-4: Aktiviteter 83
S1-5: Mål 84
S1-9: Mångfald 84
S1-16: Ersättning 84
S1-17: Incidenter och klagomål 85
S2 Arbetstagare i värdekedjan
ESRS 2 52
ESRS S3 Berörda samhällen 
ESRS 2 52
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande
ESRS 2 GOV-1: Styrning 53–54
ESRS 2 IRO-1: Processer 61
G1-1: Policyer 86
G1-2: Leverantörer 87
G1-3: Förebyggande åtgärder 88
G1-4: Tillbud 88
G1-5: Politiskt inflytande e.t
G1-6: Betalningspraxis 88
62 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning
Upplysningskrav Datapunkt
Referens i 
SFDR
Referens i 
pelare 3
Referens i 
referensvärdesförordningen 
(Benchmark Regulation)
Referens i EU:s 
klimatlag 
(EU Climate Law) Sida
ESRS 2 GOV-1 21 d 53
ESRS 2 GOV-1 21 e 53
ESRS 2 GOV-4 30 55
ESRS 2 SBM-1 40 d i 55–56
ESRS 2 SBM-1 40 d ii 55–56
ESRS 2 SBM-1 40 d iii 55–56
ESRS 2 SBM-1 40 d iv 55–56
ESRS E1-1 14 64–65
ESRS E1-1 16 g 64–65
ESRS E1-4 34 67
ESRS E1-5 38 67
ESRS E1-5 37 67
ESRS E1-5 40-43 67
ESRS E1-6 44 68–69
ESRS E1-6 53-55 68–69
ESRS E1-7 56 70
ESRS E1-9 66 Infasning
ESRS E1-9 66 a, 66 c Infasning
ESRS E1-9 67 c Infasning
ESRS E1-9 69 Infasning
ESRS E3-1 9 72
ESRS E3-1 13 72
ESRS E3-1 14 72
ESRS E3-4 28 c e.t
ESRS E3-4 29 e.t
ESRS 2 IRO-1 E4 16 a i 52
ESRS 2 IRO-1 E4 16 b 52
ESRS 2 IRO-1 E4 16 c 52
ESRS E4-2 24 b 52
ESRS E4-2 24 c 52
ESRS E4-2 24 d 52
ESRS E5-5 37 d 74
ESRS E5-5 39 74
ESRS 2 SBM-3 S1 14 f 78
ESRS 2 SBM-3 S1 14 g 78
ESRS S1-1 20 79
ESRS S1-1 21 79
ESRS S1-1 22 79
ESRS S1-1 23 79
ESRS S1-3 32 c 78
ESRS S1-14 88 b, 88 c 82
ESRS S1-14 88 e 82
ESRS S1-16 97 a 84
ESRS S1-16 97 b 84
ESRS S1-17 103 a 85
ESRS S1-17 104 a 85
ESRS 2 SBM-3 S2 11 b 56, 78–79
ESRS S2-1 17 52
ESRS S2-1 18 52
ESRS S2-1 19 52
ESRS S2-1 19 52
ESRS S2-4 36 52
ESRS S3-1 16 52
ESRS S3-1 17 52
ESRS S3-4 36 52
ESRS G1-1 10 b 86
ESRS G1-1 10 d 86
ESRS G1-4 24 a 88
ESRS G1-4 24 b 88
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 63
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 65 =====

Förteckning över datapunkter i övergripande och tematiska standarder som härrör från annan EU-lagstiftning
Upplysningskrav Datapunkt
Referens i 
SFDR
Referens i 
pelare 3
Referens i 
referensvärdesförordningen 
(Benchmark Regulation)
Referens i EU:s 
klimatlag 
(EU Climate Law) Sida
ESRS 2 GOV-1 21 d 53
ESRS 2 GOV-1 21 e 53
ESRS 2 GOV-4 30 55
ESRS 2 SBM-1 40 d i 55–56
ESRS 2 SBM-1 40 d ii 55–56
ESRS 2 SBM-1 40 d iii 55–56
ESRS 2 SBM-1 40 d iv 55–56
ESRS E1-1 14 64–65
ESRS E1-1 16 g 64–65
ESRS E1-4 34 67
ESRS E1-5 38 67
ESRS E1-5 37 67
ESRS E1-5 40-43 67
ESRS E1-6 44 68–69
ESRS E1-6 53-55 68–69
ESRS E1-7 56 70
ESRS E1-9 66 Infasning
ESRS E1-9 66 a, 66 c Infasning
ESRS E1-9 67 c Infasning
ESRS E1-9 69 Infasning
ESRS E3-1 9 72
ESRS E3-1 13 72
ESRS E3-1 14 72
ESRS E3-4 28 c e.t
ESRS E3-4 29 e.t
ESRS 2 IRO-1 E4 16 a i 52
ESRS 2 IRO-1 E4 16 b 52
ESRS 2 IRO-1 E4 16 c 52
ESRS E4-2 24 b 52
ESRS E4-2 24 c 52
ESRS E4-2 24 d 52
ESRS E5-5 37 d 74
ESRS E5-5 39 74
ESRS 2 SBM-3 S1 14 f 78
ESRS 2 SBM-3 S1 14 g 78
ESRS S1-1 20 79
ESRS S1-1 21 79
ESRS S1-1 22 79
ESRS S1-1 23 79
ESRS S1-3 32 c 78
ESRS S1-14 88 b, 88 c 82
ESRS S1-14 88 e 82
ESRS S1-16 97 a 84
ESRS S1-16 97 b 84
ESRS S1-17 103 a 85
ESRS S1-17 104 a 85
ESRS 2 SBM-3 S2 11 b 56, 78–79
ESRS S2-1 17 52
ESRS S2-1 18 52
ESRS S2-1 19 52
ESRS S2-1 19 52
ESRS S2-4 36 52
ESRS S3-1 16 52
ESRS S3-1 17 52
ESRS S3-4 36 52
ESRS G1-1 10 b 86
ESRS G1-1 10 d 86
ESRS G1-4 24 a 88
ESRS G1-4 24 b 88
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 63
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 66 =====

ESRS E1 Klimatförändringar
Skanska utvecklar och implementerar lösningar för minskad 
klimatpåverkan med fokus på design för effektivitet, material 
och energi. Ambitionen är att övergå till byggnation med låga 
koldioxidutsläpp i all verksamhet, för att nå Skanskas mål om 
netto noll-koldioxidutsläpp senast 2045. Skanska erbjuder 
lösningar för klimatanpassning som gör infrastruktur och 
byggnader mer motståndskraftiga mot klimatrelaterade 
händelser. Därtill bygger Skanska partnerskap för att dela 
kunskap och för att utveckla nya lösningar för den byggda miljön. 
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande 
påverkan, risker och möjligheter (IRO:er)
Delområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Anpassning till 
klimatförändringar
Faktisk negativ 
påverkan
Vissa byggnadsarbeten, till exempel 
hårdgöring av mark, påverkar samhällets 
förmåga att anpassa sig till 
klimatförändringar.
Faktisk positiv 
påverkan
Att hantera klimatrelaterade fysiska 
risker och leverera klimatresilienta 
byggnader och infrastrukturlösningar 
stärker samhällets förmåga att anpassa 
sig till klimatförändringar.
Begränsning av 
klimatförändringar
Möjlighet Klimatomställningen driver en efterfråga 
på energieffektiva byggnader och 
lösningar som minskar  
koldioxidutsläppen. 
Faktisk negativ 
påverkan
Direkta och indirekta utsläpp av 
växthusgaser, där majoriteten utgörs 
av scope 3-utsläpp i värdekedjan, 
påverkar klimatet. 
Energi Faktisk negativ 
påverkan
Byggarbetsplatser är fortfarande 
beroende av icke-förnybar energi såsom 
diesel för maskiner och fordon.
  E1-1    Omställningsplan för begränsning 
av klimatförändringar
Skanskas nuvarande klimatplan styr arbetet mot en övergång 
till byggnation med låga koldioxidutsläpp i alla projekt, för 
att nå målet om netto noll-utsläpp senast 2045. Delar av 
klimatomställningsplanen är fortfarande under utveckling. 
Klimatplanen är anpassad till och integrerad i Skanskas 
strategi, där hållbart värdeskapande och innovativa lösningar 
utgör drivkrafter för affärsstrategin. Klimatplanen har tre 
fokusområden: design för effektivitet, material och energi. 
Dessa är kopplade till ett antal viktiga åtgärdsområden för 
minskade utsläpp för att nå klimatmålet. Beskrivningar av 
viktiga åtgärder och betydande investeringar inom dessa 
områden beskrivs under Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter. Genom att tillämpa innovativa lösningar 
kan Skanska minska koldioxidutsläppen och skapa 
affärsmöjligheter.
Design för effektivitet
Design för effektivitet bidrar till att minska koldioxidutsläppen 
i Skanskas användning av såväl energi som material på ett 
kostnads- och resurseffektivt sätt. Viktiga åtgärdsområden för 
utfasning av fossila utsläpp är digital och teknisk utveckling, 
resurseffektiv användning samt certifieringar och tidig 
samverkan.
Digitala lösningar i Skanskas verksamheter ökar effektiviteten och 
minskar koldioxidutsläppen ytterligare genom optimerad design, 
digitala planeringsverktyg och koldioxidberäkningar. Användning 
av 3D-modeller av byggnads- och infrastrukturprojekt förbättrar 
visualisering, samordning och samarbete med kunder. Det bidrar 
till att identifiera möjligheter och risker tidigt i designfasen, minska 
misstag och omarbetningar under byggverksamhet och på så 
sätt undvika ytterligare koldioxidutsläpp och resursanvändning. 
Projektplaneringsverktyg stödjer en effektiv resursfördelning 
i projekten och ger insikter om material- och energianvändning, 
transporter och utrustningsbehov samt bidrar till produktivitet. 
Genom tidig samverkan med kunder och projektteam kan 
relevanta klimatlösningar och certifieringar effektivt integreras 
i design- och planeringsprocessen.
Material
Byggmaterial såsom betong, stål och asfalt ger upphov till 
betydande koldioxidutsläpp. Viktiga åtgärdsområden för 
utfasning av fossila bränslen inom Skanskas material-
användning är material med låga utsläpp, materialeffektivitet 
och cirkularitet.
Smart design och planering för att använda material med låga 
koldioxidutsläpp och principer för cirkulär ekonomi ger förbättrad 
resurseffektivitet under hela livscykeln. Skanska samarbetar med 
branschkollegor för att utveckla innovativa lösningar och öka 
tillgången till miljövarudeklarationer (EPD:er). Skanska tillverkar 
till exempel betong med lägre koldioxidutsläpp genom att ersätta 
och använda mindre mängder kalkstenscement. Ett annat 
exempel är återanvändning av asfalt. Skanska arbetar för att öka 
cirkularitet av material genom återbruk från rivna byggnader och 
infrastruktur, pilotprojekt med cirkulära lösningar samt bättre 
uppföljning av data kopplat till cirkularitet.
Energi
Energi spelar en avgörande roll i både byggverksamheten och 
projektutvecklingsverksamheten. Viktiga åtgärdsområden för 
utfasning av fossila bränslen från Skanskas energianvändning 
är att öka energieffektiviteten och elektrifieringen samt andelen 
förnybar energi.
På byggarbetsplatserna minskar Skanska koldioxidutsläppen 
genom ökad energieffektivitet, elektrifiering av fordons- och 
maskinparken samt ökad användning av förnybar energi. 
På vissa av Skanskas marknader drivs denna utveckling även 
av kundernas efterfrågan på fossilfria byggarbetsplatser. 
Den fortsatta utvecklingen av elektrifiering och användning av 
förnybar energi på Skanskas olika marknader kommer delvis 
vara beroende av förändrade marknadsförutsättningar. 
Miljöinformation 
64 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
Skanskas industriproduktion i Sverige och Centraleuropa ställer 
gradvis om till elektrifiering och förnybar energi, samtidigt som 
ökad effektivitet efterstävas.
Skanskas verksamhetsgrenar inom Projektutveckling fokuserar 
på energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi 
för att minska koldioxidutsläppen från energianvändning i 
byggnader. Skanska mäter, följer upp och optimerar energi-
prestandan i sin projektportfölj och ser till att byggnaderna 
uppfyller både aktuella och framtida krav. Skanskas 
verksamhetsgren Förvaltningsfastigheter fungerar som 
en testbädd för nya tekniker och lösningar som kan stärka  
Skanskas kommersiella erbjudande och ge mervärde 
för kunderna.
Inlåsta koldioxidutsläpp
Skanskas inlåsta koldioxidutsläpp är kopplade till energi 
från den fossildrivna fordons- och maskinparken, industriell 
produktion samt energianvändning i fastighetsförvaltningen. 
De inlåsta koldioxidutsläppen hanteras genom ett kontinuerligt 
arbete med de åtgärdsområden för minskade utsläpp som 
tidigare beskrivits. 
Vägen mot minskade koldioxidutsläpp till 2030
Skanska har två delmål för 2030 för att göra framsteg och 
driva utvecklingen mot klimatmålet om netto noll-utsläpp 2045. 
Delmålen har godkänts av Science Based Targets initiative 
(SBTi) enligt 1,5°C-banan (läs mer under Mål och utvärdering av 
effektiviteten på sidan 67 och Växthusgasutsläpp, Enhetsspecifika 
på sidan 69). För Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) är 
delmålet att minska koldioxidutsläppen med 70 procent till år 
2030, jämfört med 2015. Under 2025 uppgick minskningen till 
65/uni00A0procent och koldioxidintensiteten förbättrades från 2,60 till 
0,80. För verksamhetsgrenarna inom Projektutveckling är 
delmålet att minska koldioxidutsläppen i värdekedjan (scope 3) 
med 50/uni00A0procent jämfört med 2020. Under 2025 uppgick 
minskningen till 39/uni00A0procent. En fördelning av uppnådda 
utsläppsminskningar per åtgärdsområde är inte möjlig på 
grund av åtgärdernas integrerade karaktär och begränsningar 
i tillgång till data.  
Fortsatt minskning av koldioxidutsläpp i Skanskas egen 
verksamhet (scope 1 och 2) förväntas främst komma från 
ökad energieffektivitet, användning av förnybar energi 
och elektrifiering av Skanskas byggarbetsplatser och 
industriproduktion. Minskade koldioxidutsläpp i värdekedjan 
(scope 3) förväntas huvudsakligen komma från en ökad 
energieffektivitet, användning av material med låg 
klimatpåverkan, resurseffektivitet och cirkularitet i Skanskas 
fastigheter. Åtgärdsområden såsom digital och teknisk 
utveckling, effektiv resursanvändning samt certifieringar 
och tidig samverkan förväntas minska Skanskas totala 
koldioxidutsläpp inom samtliga scope. Dessa åtgärdsområden 
är kopplade till identifierade områden inom de klimatscenarier 
som beskrivs på sidan 60. De förväntade bidragen från 
samtliga åtgärdsområden kommer att kvantifieras och 
sammanställas på koncernnivå. De åtgärder som beskrivs 
på sidan 66 förväntas bidra till att klimatmålet för 2030 
kan uppnås.
Styrning och finansiell planering 
Skanskas nuvarande klimatplan har godkänts av 
koncernledningen och kommer fortsatt att följas upp av den 
i takt med att klimatplanen utvecklas. Sedan 2024 är 100 
procent av Skanskas centrala finansiering klassificerad som 
grön eller hållbarhetslänkad. Per den 31 december 2025 hade 
4/uni00A0588 Mkr i gröna obligationer allokerats till gröna byggnader, 
hållbara transporter och cirkulär ekonomi, med ett betydande 
fokus på minskade koldioxidutsläpp. Under 2025 uppgick 
Skanskas taxonomiförenlighet till 4/uni00A0procent för intäkter 
och 24/uni00A0procent för kapitalutgifter (CapEx). EU-taxonomin 
implementeras stegvis för att säkerställa korrekthet och en 
långsiktig, strategisk utveckling mot ökad förenlighet. 
Driftsutgifter och kapitalutgifter med koppling till åtgärder 
för begränsning av klimatförändringar bedöms och integreras 
i projekten. För närvarande håller Skanska på att konsolidera 
en översikt av investeringar och finansiering som ska stödja 
klimatplanen. Skanska inkluderas i EU-referensvärdena för 
anpassning till Parisavtalet.
  SBM-3  Väsentliga IRO:er och deras förhållande 
till Skanskas strategi och affärsmodell
För att utvärdera robustheten i Skanskas strategi och 
affärsmodell, samt förmågan att ta tillvara nya och 
framväxande möjligheter som identifieras genom 
klimatscenarioanalyser, genomförde Skanska en 
resiliensbedömning under 2024. Bedömningen utfördes 
i samband med klimatscenarioanalysen, som beskrivs på 
sidorna 59–60, och omfattade en kvalitativ kartläggning av 
Skanskas pågående och planerade aktiviteter för att hantera 
potentiella risker och möjligheter i respektive scenario. 
Resultaten från resiliensbedömningen visar att nuvarande 
åtgärder ger en stabil grund för att hantera förväntade risker, 
särskilt på projektnivå. Samtidigt kan ytterligare initiativ krävas 
för att möta nya risker på lång sikt, både vid höga 
koldioxidutsläpp och vid en omställning mot 1,5°C-målet. 
Det kan exempelvis avse Skanskas beroende av att 
leverantörskedjan framgångsrikt genomför sina egna 
omställningsåtgärder. Bedömningen utgör underlag för 
Skanskas strategiska planering och bidrar till prioriteringen 
av framtida klimatrelaterade initiativ.
  E1-2    Policyer
Hållbarhetspolicy
Hållbarhetspolicyn fastställer gemensamma principer och 
krav som stödjer Skanskas åtagande om ständiga förbättringar 
av hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrelaterad due diligence 
inom hela koncernen. Den anger krav på att affärsenheterna 
ansvarar för att hantera påverkan, risker och möjligheter genom 
att införa standarder, fastställa tydliga mål och processer samt 
följa upp och mäta resultat. De centrala delarna och över-
gripande målen i relation till klimatförändringar är att 
kontinuerligt förbättra Skanskas resultat genom att följa 
principerna i ISO/uni00A014001 och ständigt förbättra den 
övergripande miljöprestandan. 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 65
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 67 =====

Skanskas industriproduktion i Sverige och Centraleuropa ställer 
gradvis om till elektrifiering och förnybar energi, samtidigt som 
ökad effektivitet efterstävas.
Skanskas verksamhetsgrenar inom Projektutveckling fokuserar 
på energieffektivitet och ökad användning av förnybar energi 
för att minska koldioxidutsläppen från energianvändning i 
byggnader. Skanska mäter, följer upp och optimerar energi-
prestandan i sin projektportfölj och ser till att byggnaderna 
uppfyller både aktuella och framtida krav. Skanskas 
verksamhetsgren Förvaltningsfastigheter fungerar som 
en testbädd för nya tekniker och lösningar som kan stärka  
Skanskas kommersiella erbjudande och ge mervärde 
för kunderna.
Inlåsta koldioxidutsläpp
Skanskas inlåsta koldioxidutsläpp är kopplade till energi 
från den fossildrivna fordons- och maskinparken, industriell 
produktion samt energianvändning i fastighetsförvaltningen. 
De inlåsta koldioxidutsläppen hanteras genom ett kontinuerligt 
arbete med de åtgärdsområden för minskade utsläpp som 
tidigare beskrivits. 
Vägen mot minskade koldioxidutsläpp till 2030
Skanska har två delmål för 2030 för att göra framsteg och 
driva utvecklingen mot klimatmålet om netto noll-utsläpp 2045. 
Delmålen har godkänts av Science Based Targets initiative 
(SBTi) enligt 1,5°C-banan (läs mer under Mål och utvärdering av 
effektiviteten på sidan 67 och Växthusgasutsläpp, Enhetsspecifika 
på sidan 69). För Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) är 
delmålet att minska koldioxidutsläppen med 70 procent till år 
2030, jämfört med 2015. Under 2025 uppgick minskningen till 
65/uni00A0procent och koldioxidintensiteten förbättrades från 2,60 till 
0,80. För verksamhetsgrenarna inom Projektutveckling är 
delmålet att minska koldioxidutsläppen i värdekedjan (scope 3) 
med 50/uni00A0procent jämfört med 2020. Under 2025 uppgick 
minskningen till 39/uni00A0procent. En fördelning av uppnådda 
utsläppsminskningar per åtgärdsområde är inte möjlig på 
grund av åtgärdernas integrerade karaktär och begränsningar 
i tillgång till data.  
Fortsatt minskning av koldioxidutsläpp i Skanskas egen 
verksamhet (scope 1 och 2) förväntas främst komma från 
ökad energieffektivitet, användning av förnybar energi 
och elektrifiering av Skanskas byggarbetsplatser och 
industriproduktion. Minskade koldioxidutsläpp i värdekedjan 
(scope 3) förväntas huvudsakligen komma från en ökad 
energieffektivitet, användning av material med låg 
klimatpåverkan, resurseffektivitet och cirkularitet i Skanskas 
fastigheter. Åtgärdsområden såsom digital och teknisk 
utveckling, effektiv resursanvändning samt certifieringar 
och tidig samverkan förväntas minska Skanskas totala 
koldioxidutsläpp inom samtliga scope. Dessa åtgärdsområden 
är kopplade till identifierade områden inom de klimatscenarier 
som beskrivs på sidan 60. De förväntade bidragen från 
samtliga åtgärdsområden kommer att kvantifieras och 
sammanställas på koncernnivå. De åtgärder som beskrivs 
på sidan 66 förväntas bidra till att klimatmålet för 2030 
kan uppnås.
Styrning och finansiell planering 
Skanskas nuvarande klimatplan har godkänts av 
koncernledningen och kommer fortsatt att följas upp av den 
i takt med att klimatplanen utvecklas. Sedan 2024 är 100 
procent av Skanskas centrala finansiering klassificerad som 
grön eller hållbarhetslänkad. Per den 31 december 2025 hade 
4/uni00A0588 Mkr i gröna obligationer allokerats till gröna byggnader, 
hållbara transporter och cirkulär ekonomi, med ett betydande 
fokus på minskade koldioxidutsläpp. Under 2025 uppgick 
Skanskas taxonomiförenlighet till 4/uni00A0procent för intäkter 
och 24/uni00A0procent för kapitalutgifter (CapEx). EU-taxonomin 
implementeras stegvis för att säkerställa korrekthet och en 
långsiktig, strategisk utveckling mot ökad förenlighet. 
Driftsutgifter och kapitalutgifter med koppling till åtgärder 
för begränsning av klimatförändringar bedöms och integreras 
i projekten. För närvarande håller Skanska på att konsolidera 
en översikt av investeringar och finansiering som ska stödja 
klimatplanen. Skanska inkluderas i EU-referensvärdena för 
anpassning till Parisavtalet.
  SBM-3  Väsentliga IRO:er och deras förhållande 
till Skanskas strategi och affärsmodell
För att utvärdera robustheten i Skanskas strategi och 
affärsmodell, samt förmågan att ta tillvara nya och 
framväxande möjligheter som identifieras genom 
klimatscenarioanalyser, genomförde Skanska en 
resiliensbedömning under 2024. Bedömningen utfördes 
i samband med klimatscenarioanalysen, som beskrivs på 
sidorna 59–60, och omfattade en kvalitativ kartläggning av 
Skanskas pågående och planerade aktiviteter för att hantera 
potentiella risker och möjligheter i respektive scenario. 
Resultaten från resiliensbedömningen visar att nuvarande 
åtgärder ger en stabil grund för att hantera förväntade risker, 
särskilt på projektnivå. Samtidigt kan ytterligare initiativ krävas 
för att möta nya risker på lång sikt, både vid höga 
koldioxidutsläpp och vid en omställning mot 1,5°C-målet. 
Det kan exempelvis avse Skanskas beroende av att 
leverantörskedjan framgångsrikt genomför sina egna 
omställningsåtgärder. Bedömningen utgör underlag för 
Skanskas strategiska planering och bidrar till prioriteringen 
av framtida klimatrelaterade initiativ.
  E1-2    Policyer
Hållbarhetspolicy
Hållbarhetspolicyn fastställer gemensamma principer och 
krav som stödjer Skanskas åtagande om ständiga förbättringar 
av hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrelaterad due diligence 
inom hela koncernen. Den anger krav på att affärsenheterna 
ansvarar för att hantera påverkan, risker och möjligheter genom 
att införa standarder, fastställa tydliga mål och processer samt 
följa upp och mäta resultat. De centrala delarna och över-
gripande målen i relation till klimatförändringar är att 
kontinuerligt förbättra Skanskas resultat genom att följa 
principerna i ISO/uni00A014001 och ständigt förbättra den 
övergripande miljöprestandan. 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 65
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 68 =====

Standard för styrning av miljö och klimat
Standarden för styrning av miljö och klimat anger att 
klimatplaner ska upprättas och att verksamhetens miljö-
ledningssystem ska vara certifierade enligt ISO 14001. 
Standarden omfattar energieffektivisering samt användning 
och främjande av förnybar energi för att begränsa negativ 
miljöpåverkan. Projekt ska utvärdera och hantera de fysiska 
effekterna av klimatförändringar, inklusive hur verksamheten 
kan påverkas av potentiella extrema väderhändelser. Inom 
Skanskas verksamhetsgrenar för Projektutveckling ska 
projekten genomföra riskanalyser för att identifiera långsiktiga 
fysiska klimatrisker, för att ge stöd till motståndskrafiga 
designlösningar. 
  E1-3    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Begränsning av klimatförändringar 
Under 2025 fortsatte Skanska sina framsteg med att minska 
koldioxidutsläppen för att uppnå sina klimatmål. I linje med 
koncernens klimatplan har affärsenheterna arbetat utifrån sina 
egna klimatplaner. Framtida insatser är i högre grad beroende 
av marknadsutvecklingen och tillgången till resurser.
Design för effektivitet
Pågående åtgärder för digital och teknisk utveckling
innefattar utveckling av pilotprojekt för ett antal digitala 
lösningar för att visualisera och jämföra olika materialalternativ 
samt att optimera både material- och energianvändning på 
byggarbetsplatser, logistik ochbyggnaders energianvändning 
i driftsfasen. Marknads- och projektspecifika tröskelvärden och 
nyckeltal för energi och koldioxidutsläpp från byggmaterial 
integreras i projekt och organisatoriska processer. Det pågår 
utveckling av databaser för klimatlösningar och innovationer 
för att underlätta för att insikter delas mellan olika projekt. 
Perspektiv som effektivitet och kostnad för koldioxid införlivas 
i inköpsprocesserna. 
Pågående åtgärder för certifieringar och engagemang i 
ett tidigt skede omfattar utveckling och implementering av 
kunders klimatförslag, workshops från tidiga projektfaser, 
klimatåtgärdsplaner på projektnivå och koldioxidbudgetar.
Material
Pågående åtgärder relaterade till material med låga 
koldioxidutsläpp innefattar ökade andelar av betong och 
asfalt med lägre koldioxid som produceras, säljs och används 
i Norden, ökad tillgång till ökad användning av miljövaru-
deklarationer samt alternativ med lägre koldioxidutsläpp i 
Centraleuropa och USA. I Sverige utgjordes 53 (32) procent 
av betongproduktionen under 2025 av betong med lägre 
klimatpåverkan än motsvarande traditionell betong. I Skanskas 
asfaltsproduktion i Sverige nådde den genomsnittliga mängden 
återanvänd asfalt i producerade asfaltblandningar en nivå 
på 26 (26)/uni00A0procent under 2025. Andra åtgärder utgjordes av 
forskning och pilotprojekt av nya typer av material, samarbeten 
med materialleverantörer samt val av stomlösningar med låg 
klimatpåverkan i ett flertal utvecklingsprojekt i Norden.
Pågående åtgärder för ökad materialeffektivitet och cirkularitet 
innefattar en större andel återvunnet material vid asfalts-
produktion i Norden och Centraleuropa. Andra viktiga åtgärder 
innefattar tillämpning av resurshanteringsplaner med inventering 
inför rivning, ökat fokus på ombyggnationer, utveckling av 
återvinningscentraler på byggarbetsplatser, återanvändning 
av massor, pilotprojekt för återbruk i byggprojekt samt 
uppföljning av andelen återvunnet material och återbruk 
i projekt. Under 2025 uppgick Skanskas taxonomiförenliga 
kapitalutgifter kopplade till renovering av befintliga byggnader 
(CCM 7 .2.) till 47 Mkr.
Energi
Energieffektivitet är relevant för alla verksamheter, men mest 
väsentligt för energianvändningen i Skanskas fastigheter inom 
Projektutveckling (scope 3). Pågående åtgärder innefattar 
utveckling och implementering av marknadsbaserade besparings-
kurvor för primärenergi (kWh/m/two.tf) för Skanskas projektportfölj. 
Besparingskurvorna anger hur stor förbättring av energi-
effektiviteten som krävs i fastighetsutvecklingsprojekten för 
att uppnå klimatmålen. Kurvorna är integrerade i processen 
för Skanska Tender Board, där projekten delvis utvärderas och 
godkänns baserat på deras besparingskurvor. 
Under 2025 var energieffektiviteten i Projektutveckling 
23 procent bättre än marknadsstandarderna/uni00B9). Per den 
31 december 2025 hade Skanska allokerat 4 007 Mkr i gröna 
obligationer till mycket energieffektiva kommersiella fastigheter 
(minst 20/uni00A0procent bättre än marknadsstandarderna), medan 
återstoden av Skanskas centrala skuldportfölj består av gröna 
bilaterala lån med liknande krav. Skanskas taxonomiförenliga 
kapitalutgifter kopplade till nybyggnation (CCM 7 .1.) uppgick 
till 495/uni00A0Mkr.
Pågående åtgärder för elektrifiering omfattar en fortlöpande 
elektrifiering av Skanskas fordons- och maskinflotta i Norden 
och USA. Därtill en förväntad elektrifiering av en bergtäkt och 
en asfaltsanläggning i Centraleuropa under 2026. Utvecklingen 
framöver kommer delvis att vara beroende av tillgången på 
eldrivna tunga fordon och maskiner samt laddnings-
infrastruktur.
Per den 31 december 2025 hade Skanska allokerat 494/uni00A0Mkr 
i gröna obligationer till investeringar i eldrivna fordon och 
maskiner. Av det har huvuddelen koppling till tunga fordon 
och maskiner. Skanskas taxonomiförenliga kapitalutgifter 
som avser infrastruktur för järnvägstransport (CCM 6.14.) 
och infrastruktur som möjliggör koldioxidsnåla vägtransporter 
och kollektivtrafik (CCM 6.15.) uppgick till 391/uni00A0Mkr.
Åtgärder avseende förnybar energi omfattar en ökad 
användning av förnybara bränslen inom Skanskas egna 
fordons- och maskinparker, samt på byggarbetsplatser. 
Vidare omställning till fossilfria energikällor i den nordiska 
industriproduktionen och ökade nivåer av förnybar el på alla 
marknader. 
1) Årlig förväntad energibesparing i projektportföljen inom Projektutveckling jämfört med marknadsstandarder som NZEB eller ASHRAE.
66 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
Anpassning till klimatförändringar
Anpassningsåtgärder för att begränsa risker utvärderas, 
utformas och implementeras på projektbasis, med hänsyn 
tagen till riskens specifika omständigheter och dess omgivning. 
Exempel på lösningar som har använts i Skanskas projekt är 
åtgärder för att förhindra översvämningar i marknivå, 
upphöjning av teknisk infrastruktur samt markbeläggningar 
som absorberar vatten. Kompetensen inom dessa områden 
delas inom koncernen eftersom en fortsatt ökning av 
efterfrågan kan förväntas.
  E1-4   Mål och utvärdering av effektiviteten
Skanskas klimatmål är att uppnå netto noll-utsläpp av koldioxid 
senast 2045. Skanska har två delmål till 2030. Delmålet för 
Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) är att minska 
koldioxidutsläppen med 70 procent till år 2030, jämfört 
med 2015. Delmålet för verksamhetsgrenarna inom Projekt-
utveckling är att minska koldioxidutsläpp i värdekedjan 
(scope 3) med 50 procent jämfört med 2020. För Skanskas 
framsteg och måluppfyllelse, se sidan 69.
För att uppnå netto noll-målet använder Skanska en rad 
olika mätetal, bland annat absoluta mål, intensitetsmål, 
ledande indikatorer och andra kortsiktiga mål kopplade till 
incitamentsprogram för att vara i linje med de långsiktiga 
målen, oavsett affärstillväxt.
Skanskas klimatmål och inventering av växthusgaser fastställs 
i enlighet med GHG-protokollet och genom en process som 
inkluderar enkäter, analyser av referensvärden och feedback 
från intressenter, till exempel genom möten och intervjuer. 
Skanskas klimatdelmål är validerade och godkända som 
vetenskapligt baserade. Ytterligare information om metoder, 
antaganden och valda scenarion finns på SBTi:s webbplats. 
Som en del av det långsiktiga incitamentsprogrammet, som 
gäller från 2026, inför Skanska intensitetsmål. Målen främjar 
fokus på att förbättra effektiviteten och säkerställa framsteg 
mot de långsiktiga målen oavsett marknadsförhållanden. För 
mer information, se sidorna 54–55. Ett av dessa mål syftar till 
energieffektivisering av byggnader i enlighet med kundernas 
prioriteringar. Resultatet följs upp kvartalsvis av styrelsen, VD 
och Koncernchef samt koncernledningen. Skanska följer också 
upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera 
påverkan, risker och möjligheter avseende begränsning av 
klimatförändringar genom granskningar av affärsenheternas 
styrning som genomförs av koncernledningen och 
koncernstaberna.
Skanska har inget koncernövergripande mål för anpassning 
till klimatförändringar. Skanska är en decentraliserad 
organisation som verkar i olika geografiska områden, var 
och en med sina egna marknadsförhållanden, regelverk samt 
verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Skanska 
följer dock upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter 
för att hantera påverkan, risker och möjligheter kopplade till 
anpassning till klimatförändringar genom granskningar av 
styrning som genomförs av koncernen.
Mätetal
  E1-5    Energiförbrukning och energimix
Skanska är verksamt inom sektorer med hög klimatpåverkan 
enligt definitionen i EU-kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2022/1288. 
Energiförbrukning och energimix, MWh 2025
Förbrukning från fossila källor
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 512/uni00A0317
Bränsleförbrukning från naturgas 65/uni00A0145
Bränsleförbrukning från andra fossila källor
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, 
värme, ånga och kylning från fossila källor 11/uni00A0098
Total fossil energiförbrukning 588/uni00A0560
Andel av förbrukning från fossila källor 
av total energiförbrukning (%) 50
Förbrukning från kärntekniska källor
Total energiförbrukning från kärntekniska källor 256
Andel från kärntekniska källor i total energiförbrukning (%) 0
Förbrukning från förnybara energikällor
Bränsleförbrukning från förnybara källor, inklusive biomassa 290/uni00A0030
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, 
värme, ånga och kylning från förnybara källor. 287/uni00A0746
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 580
Total förbrukning av förnybar energi 578/uni00A0356
Andel av förbrukning från förnybara energikällor av total 
energiförbrukning (%) 50
Total energiförbrukning 1/uni00A0167/uni00A0172
Energiproduktion och energimix, MWh 2025
Icke-förnybara källor
Energiproduktion
Förnybara källor
Energiproduktion 883
Total energiproduktion 883
Energiintensitet per nettointäkt, MWh/Mkr/uni00B9) 2025
Total energiförbrukning från verksamheter i sektorer med hög 
klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer 
med hög klimatpåverkan
6,51
/uni00B9) Total energi MWh/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning, se not 6.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 67
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 69 =====

Anpassning till klimatförändringar
Anpassningsåtgärder för att begränsa risker utvärderas, 
utformas och implementeras på projektbasis, med hänsyn 
tagen till riskens specifika omständigheter och dess omgivning. 
Exempel på lösningar som har använts i Skanskas projekt är 
åtgärder för att förhindra översvämningar i marknivå, 
upphöjning av teknisk infrastruktur samt markbeläggningar 
som absorberar vatten. Kompetensen inom dessa områden 
delas inom koncernen eftersom en fortsatt ökning av 
efterfrågan kan förväntas.
  E1-4   Mål och utvärdering av effektiviteten
Skanskas klimatmål är att uppnå netto noll-utsläpp av koldioxid 
senast 2045. Skanska har två delmål till 2030. Delmålet för 
Skanskas egen verksamhet (scope 1 och 2) är att minska 
koldioxidutsläppen med 70 procent till år 2030, jämfört 
med 2015. Delmålet för verksamhetsgrenarna inom Projekt-
utveckling är att minska koldioxidutsläpp i värdekedjan 
(scope 3) med 50 procent jämfört med 2020. För Skanskas 
framsteg och måluppfyllelse, se sidan 69.
För att uppnå netto noll-målet använder Skanska en rad 
olika mätetal, bland annat absoluta mål, intensitetsmål, 
ledande indikatorer och andra kortsiktiga mål kopplade till 
incitamentsprogram för att vara i linje med de långsiktiga 
målen, oavsett affärstillväxt.
Skanskas klimatmål och inventering av växthusgaser fastställs 
i enlighet med GHG-protokollet och genom en process som 
inkluderar enkäter, analyser av referensvärden och feedback 
från intressenter, till exempel genom möten och intervjuer. 
Skanskas klimatdelmål är validerade och godkända som 
vetenskapligt baserade. Ytterligare information om metoder, 
antaganden och valda scenarion finns på SBTi:s webbplats. 
Som en del av det långsiktiga incitamentsprogrammet, som 
gäller från 2026, inför Skanska intensitetsmål. Målen främjar 
fokus på att förbättra effektiviteten och säkerställa framsteg 
mot de långsiktiga målen oavsett marknadsförhållanden. För 
mer information, se sidorna 54–55. Ett av dessa mål syftar till 
energieffektivisering av byggnader i enlighet med kundernas 
prioriteringar. Resultatet följs upp kvartalsvis av styrelsen, VD 
och Koncernchef samt koncernledningen. Skanska följer också 
upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera 
påverkan, risker och möjligheter avseende begränsning av 
klimatförändringar genom granskningar av affärsenheternas 
styrning som genomförs av koncernledningen och 
koncernstaberna.
Skanska har inget koncernövergripande mål för anpassning 
till klimatförändringar. Skanska är en decentraliserad 
organisation som verkar i olika geografiska områden, var 
och en med sina egna marknadsförhållanden, regelverk samt 
verksamhetsrelaterade utmaningar och möjligheter. Skanska 
följer dock upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter 
för att hantera påverkan, risker och möjligheter kopplade till 
anpassning till klimatförändringar genom granskningar av 
styrning som genomförs av koncernen.
Mätetal
  E1-5    Energiförbrukning och energimix
Skanska är verksamt inom sektorer med hög klimatpåverkan 
enligt definitionen i EU-kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2022/1288. 
Energiförbrukning och energimix, MWh 2025
Förbrukning från fossila källor
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 512/uni00A0317
Bränsleförbrukning från naturgas 65/uni00A0145
Bränsleförbrukning från andra fossila källor
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, 
värme, ånga och kylning från fossila källor 11/uni00A0098
Total fossil energiförbrukning 588/uni00A0560
Andel av förbrukning från fossila källor 
av total energiförbrukning (%) 50
Förbrukning från kärntekniska källor
Total energiförbrukning från kärntekniska källor 256
Andel från kärntekniska källor i total energiförbrukning (%) 0
Förbrukning från förnybara energikällor
Bränsleförbrukning från förnybara källor, inklusive biomassa 290/uni00A0030
Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, 
värme, ånga och kylning från förnybara källor. 287/uni00A0746
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 580
Total förbrukning av förnybar energi 578/uni00A0356
Andel av förbrukning från förnybara energikällor av total 
energiförbrukning (%) 50
Total energiförbrukning 1/uni00A0167/uni00A0172
Energiproduktion och energimix, MWh 2025
Icke-förnybara källor
Energiproduktion
Förnybara källor
Energiproduktion 883
Total energiproduktion 883
Energiintensitet per nettointäkt, MWh/Mkr/uni00B9) 2025
Total energiförbrukning från verksamheter i sektorer med hög 
klimatpåverkan per nettointäkt från verksamheter i sektorer 
med hög klimatpåverkan
6,51
/uni00B9) Total energi MWh/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning, se not 6.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 67
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 70 =====

Växthusgasutsläpp, tCO2e i enlighet med ESRS
Utsläpp i scope 1, 2 och 3 som genereras i Skanskas egen verksamhet enligt kraven i ESRS avseende uppdaterade 
rapporteringsgränser och metod för konsolidering.
Retroaktivt År för delmål och mål/uni00B9)
Basår 2025 2025/2024, % 2025 2030 (2050)
Årligt mål i 
%/basår
Scope 1 växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 142/uni00A0350
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 från reglerade system 
för handel med utsläppsrätter, %
Scope 2 växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 30/uni00A0514
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 1/uni00A0954
Betydande scope 3 växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1/uni00A0349/uni00A0433
Utsläpp beräknade med hjälp av primärdata från leverantörer, % 33
1. Inköp av varor och tjänster 1/uni00A0102/uni00A0707
2. Kapitalvaror
3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i scope 1 eller 2) 43/uni00A0351
4. Transporter och distribution (uppströms)
5. Avfall som genererats i verksamheten 1/uni00A0117
6. Tjänsteresor 10/uni00A0528
7. Medarbetares pendling till och från arbetet
8. Hyrda tillgångar (uppströms)
9. Transporter nedströms
10. Bearbetning av sålda produkter
11. Användning av sålda produkter 184/uni00A0558
12. Utrangering av sålda produkter
13. Hyrda tillgångar (nedströms)
14. Franchise
15. Investeringar 7/uni00A0172
Totala utsläpp av växthusgaser 1 524 251
Totala växthusgasutsläpp, platsbaserade 1/uni00A0522/uni00A0297
Totala växthusgasutsläpp, marknadsbaserade 1/uni00A0493/uni00A0737
1) Skanskas klimatmål har fastställts i enlighet med GHG-protokollet och presenteras i en bolagsspecifik tabell på sidan 69.
  E1-6   Bruttoväxthusgasutsläpp för 
scope 1, 2, 3 samt totala växthusgasutsläpp
Mätetalen för bruttoväxthusgasutsläpp för scope 1, 2 och 3, 
samt totala utsläpp täcker in alla affärsområden inom Skanska. 
Skanska beräknar och rapporterar utsläppen av växthusgaser i 
enlighet med GHG-protokollet. Organisationsgränserna baseras 
på metoden finansiell kontroll, vilket innebär att verksamheter 
som står under Skanskas finansiella kontroll ingår. ESRS ställer 
krav på tillämpning av metoden för operativ kontroll, vilket 
medför full konsilidering av joint ventures och gemensamma 
verksamheter. Eftersom Skanskas klimatmål definieras enligt 
GHG-protokollets metod, enligt vilken joint ventures och 
gemensamma verksamheter redovisas enligt 
kapitalandelsmetoden, är dessa mål redovisade i en 
enhetsspecifik tabell, sid 69. 
Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter, tCO2e/Mkr/uni00B9) 2025
Intensitet för växthusgasutsläpp, platsbaserade 8,49
Intensitet för växthusgasutsläpp, marknadsbaserade 8,33
1) Total tCO2e/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning, se not 6
Avtalsinstrument, % 2025
Andel av totala avtalsinstrument för 
scope 2 (marknadsbaserade)
96
Varav andel av avtalsinstrument 
för scope 2 (fristående)
90
Varav andel av avtalsinstrument 
för scope 2 (i paket)
10
Biogena utsläpp, tCO2e 2025
Biogena utsläpp som inte ingår 
i scope 1 växthusgasutsläpp
79/uni00A0780
Biogena utsläpp som inte ingår 
i scope 2 växthusgasutsläpp
7/uni00A0963
Biogena utsläpp som inte ingår 
i scope 3 växthusgasutsläpp
68 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
Växthusgasutsläpp, tCO2e i enlighet med GHG-protokollet
Enhetsspecifika
Utsläpp i scope 1, 2 och 3 som genereras i Skanskas egen verksamhet baserat på rapporteringsgränserna 
som definieras i Skanskas klimatmål. För att kunna följa upp resultaten i förhållande till klimatmålen övervakas 
utsläpp från joint ventures och gemensamma verksamheter med hjälp av kapitalandelsmetoden.
Retroaktivt Mål
Basår/uni00B9) 2025
2025/
Basår, % 2030, % 2045, %
Scope 1 växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 322/uni00A0325 140/uni00A0596 -56
Utsläpp utanför scope (biogena) 79/uni00A0335
Scope 2 växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 42/uni00A0987 30/uni00A0635 -29
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 80/uni00A0334 2/uni00A0192 -97
Utsläpp utanför scope (biogena) 7/uni00A0960
Betydande scope 3 växthusgasutsläpp/uni00B2)
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1/uni00A0945/uni00A04591/uni00A0184/uni00A0274-39
1. Inköp av varor och tjänster 986/uni00A0777944/uni00A0720 -4
2. Kapitalvaror
3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i scope 1 eller scope 2) 44/uni00A0921 43/uni00A0351 -3
4. Transporter och distribution (uppströms)
5. Avfall som genererats i verksamheten 19/uni00A0838 1/uni00A0117 -94
6. Tjänsteresor 4/uni00A0139 10/uni00A0528 154
7. Medarbetares pendling till och från arbetet
8. Hyrda tillgångar (uppströms)
9. Transporter nedströms
10. Bearbetning av sålda produkter
11. Användning av sålda produkter/uni00B3) 889/uni00A0784 184/uni00A0558 -79
12. Utrangering av sålda produkter
13. Hyrda tillgångar (nedströms)
14. Franchise
15. Investeringar
Totala utsläpp av växthusgaser 2 348 118 1 327 062
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 322 325 140 596 -56
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 2, marknadsbaserade 80 334 2 192 -97
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1 945 459 1 184 274 -39
Framsteg mot målen och koldioxidintensitet
Förändring jämfört med basår, scope 1 och 2, marknadsbaserade -65 -70 -100
Förändring jämfört med basår, scope 3 -39 -70 -100
Växthusgasintensitet, scope 1 och 2, marknadsbaserade/uni2074) 2,60 0,8 -69
1) Basår är 2015 för scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3.
2) Kategori 2, 4, 7–10 och 12–15 inkluderas inte i rapporteringen.
3)  En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. En livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur. Från och med 2024, 
vid avyttring görs avdrag från en byggnads livslängd motsvarande de år som byggnadens operativa utsläpp redovisats i scope 2.
4) Scope 1 och 2 (marknadsbaserat)/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning.
Under 2025 uppgick totala växthusgasutsläpp till 1/uni00A0327/uni00A0000 
ton CO2e. Skanska har minskat koldioxidutsläppen i den egna 
verksamheten, scope 1 och 2, med 65/uni00A0procent jämfört med 
basåret 2015. Koldioxidintensiteten (växthusgasutsläpp/Mkr 
intäkter) för scope 1 och 2 fortsatte att minska och uppgick till 
0,80 jämfört med 2,60 under 2015. 
Utsläpp inom scope 1 stod för 10,8/uni00A0procent av de totala 
växthusgasutsläppen. Jämfört med basåret 2015 minskade 
utsläppen inom scope 1 med 56/uni00A0procent som en följd av ökad 
elektrifiering och användning av biobränslen.
Utsläpp inom scope 2 stod för 0,2/uni00A0procent av de totala 
växthusgasutsläppen. Jämfört med basåret 2015 minskade 
utsläppen inom scope 2 med 97/uni00A0procent som en följd av ökad 
användning av förnybar energi.
Utsläppen i scope 3 utgjorde 89/uni00A0procent av den totala 
klimatpåverkan. Jämfört med basåret 2020 minskade 
utsläppen inom scope 3 med 39/uni00A0procent. Utfallet för ett enskilt 
år kommer att påverkas av aktivitetsnivån inom 
Projektutveckling.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 69
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 71 =====

Växthusgasutsläpp, tCO2e i enlighet med GHG-protokollet
Enhetsspecifika
Utsläpp i scope 1, 2 och 3 som genereras i Skanskas egen verksamhet baserat på rapporteringsgränserna 
som definieras i Skanskas klimatmål. För att kunna följa upp resultaten i förhållande till klimatmålen övervakas 
utsläpp från joint ventures och gemensamma verksamheter med hjälp av kapitalandelsmetoden.
Retroaktivt Mål
Basår/uni00B9) 2025
2025/
Basår, % 2030, % 2045, %
Scope 1 växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 322/uni00A0325 140/uni00A0596 -56
Utsläpp utanför scope (biogena) 79/uni00A0335
Scope 2 växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 42/uni00A0987 30/uni00A0635 -29
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 80/uni00A0334 2/uni00A0192 -97
Utsläpp utanför scope (biogena) 7/uni00A0960
Betydande scope 3 växthusgasutsläpp/uni00B2)
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1/uni00A0945/uni00A04591/uni00A0184/uni00A0274-39
1. Inköp av varor och tjänster 986/uni00A0777944/uni00A0720 -4
2. Kapitalvaror
3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (som inte ingår i scope 1 eller scope 2) 44/uni00A0921 43/uni00A0351 -3
4. Transporter och distribution (uppströms)
5. Avfall som genererats i verksamheten 19/uni00A0838 1/uni00A0117 -94
6. Tjänsteresor 4/uni00A0139 10/uni00A0528 154
7. Medarbetares pendling till och från arbetet
8. Hyrda tillgångar (uppströms)
9. Transporter nedströms
10. Bearbetning av sålda produkter
11. Användning av sålda produkter/uni00B3) 889/uni00A0784 184/uni00A0558 -79
12. Utrangering av sålda produkter
13. Hyrda tillgångar (nedströms)
14. Franchise
15. Investeringar
Totala utsläpp av växthusgaser 2 348 118 1 327 062
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 322 325 140 596 -56
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 2, marknadsbaserade 80 334 2 192 -97
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 3 1 945 459 1 184 274 -39
Framsteg mot målen och koldioxidintensitet
Förändring jämfört med basår, scope 1 och 2, marknadsbaserade -65 -70 -100
Förändring jämfört med basår, scope 3 -39 -70 -100
Växthusgasintensitet, scope 1 och 2, marknadsbaserade/uni2074) 2,60 0,8 -69
1) Basår är 2015 för scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3.
2) Kategori 2, 4, 7–10 och 12–15 inkluderas inte i rapporteringen.
3)  En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. En livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur. Från och med 2024, 
vid avyttring görs avdrag från en byggnads livslängd motsvarande de år som byggnadens operativa utsläpp redovisats i scope 2.
4) Scope 1 och 2 (marknadsbaserat)/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning.
Under 2025 uppgick totala växthusgasutsläpp till 1/uni00A0327/uni00A0000 
ton CO2e. Skanska har minskat koldioxidutsläppen i den egna 
verksamheten, scope 1 och 2, med 65/uni00A0procent jämfört med 
basåret 2015. Koldioxidintensiteten (växthusgasutsläpp/Mkr 
intäkter) för scope 1 och 2 fortsatte att minska och uppgick till 
0,80 jämfört med 2,60 under 2015. 
Utsläpp inom scope 1 stod för 10,8/uni00A0procent av de totala 
växthusgasutsläppen. Jämfört med basåret 2015 minskade 
utsläppen inom scope 1 med 56/uni00A0procent som en följd av ökad 
elektrifiering och användning av biobränslen.
Utsläpp inom scope 2 stod för 0,2/uni00A0procent av de totala 
växthusgasutsläppen. Jämfört med basåret 2015 minskade 
utsläppen inom scope 2 med 97/uni00A0procent som en följd av ökad 
användning av förnybar energi.
Utsläppen i scope 3 utgjorde 89/uni00A0procent av den totala 
klimatpåverkan. Jämfört med basåret 2020 minskade 
utsläppen inom scope 3 med 39/uni00A0procent. Utfallet för ett enskilt 
år kommer att påverkas av aktivitetsnivån inom 
Projektutveckling.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 69
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 72 =====

E1-7    Växthusgasupptag och begränsningsprojekt 
för växthusgaser finansierade genom koldioxidkrediter
Skanska har ännu inte genomfört några betydande åtgärder för 
att permanent ta upp eller aktivt stödja upptag av växthusgaser 
och har inte köpt några koldioxidkrediter. Skanska arbetar med 
att ta fram interna standarder och minimikrav avseende 
växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser 
som finansieras genom koldioxidkrediter.
Redovisningsprinciper
Energiförbrukning och energimix
Total energiförbrukning kopplad till den egna verksamheten 
omfattar förnybara källor, fossila källor, förbrukning av inköpt 
eller förvärvad elektricitet, värme eller kylning från fossila källor 
och förnybara källor, förbrukning av egenproducerad förnybar 
icke-bränsleenergi, i Skanskas egen verksamhet. 
Skanska mäter energiintensitet genom att beräkna sin totala 
energiförbrukning inom sektorer med hög klimatpåverkan 
(uttryckt i MWh) med de totala nettointäkterna (uttryckt i Mkr). 
Skanska är verksamt inom sektorer med hög klimatpåverkan 
enligt definitionen i EU-kommissionens delegerade förordning 
(EU) 2022/1288.
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1, 2, 3
Organisationens avgränsningar
Skanska tillämpar metoden med finansiell konsolidering 
enligt GHG-protokollet och redovisar miljöpåverkan från 
de verksamheter där företaget har finansiell kontroll. I fråga 
om joint ventures och gemensamma verksamheter tillämpar 
Skanska metoden för konsolidering av operativ kontroll, 
enligt kraven i ESRS. För Skanska-specifika mätetal för 
växthusgasutsläpp tillämpar Skanska i fråga om joint ventures 
och gemensamma verksamheter kapitalandelsmetoden.
Skanska beräknar och redovisar sina växthusgasutsläpp i 
enlighet med GHG-protokollet och redovisar växthusgasutsläpp 
i ton koldioxidekvivalenter (tCO2e). De växthusgaser som ingår 
i rapporteringen är koldioxid (CO2), metan (CH4) och kväveoxid 
(N2O). Den globala uppvärmningspotentialen som används 
vid beräkningen av CO2e baseras på IPCC:s femte 
utvärderingsrapport (AR5) över en period om 100 år. 
Växthusgasupptag, koldioxidkrediter och utsläpp som undviks 
ingår inte.
Emissionsfaktorer
Emissionsfaktorer används för att räkna om en aktivitet till 
växthusgasutsläpp. Emissionsfaktorerna granskas årligen. 
Skanska använder de senaste och mest korrekta 
emissionsfaktorerna. Källor till emissionsfaktorer i scope 1 
inkluderar DEFRA (2025). Källor till emissionsfaktorer i scope 2 
inkluderar DEFRA (2025), AIB European Residual Mixes (2025), 
IEA (2025). Källor till emissionsfaktorer i scope 3 inkluderar ICE 
3.0 databas för kategori 1, DEFRA (2025) för kategorierna 3, 5 
och 6 samt IEA (2025) för kategori 11. För biogena utsläpp 
används emissionsfaktorn från DEFRA (utanför scope) (2025). 
Utsläppsdata innehåller en viss inbyggd osäkerhet på grund 
av ofullständig vetenskaplig kunskap vid fastställandet av 
emissionsfaktorer samt osäkerheter i mätmetoderna, med 
påföljande effekter på mätningar och uppskattningar.
Utsläppsintensitet
Utsläppsintensitet definieras som utsläpp dividerat med 
intäkter på koncernnivå för Skanska. Nettointäkter avser totala 
intäkter enligt IFRS redovisningsstandarder, se not 6. 
Scope 1-utsläpp
Rapporteringen av scope 1 omfattar växthusgasutsläpp från 
inköpta bränslen till källor som ägs och kontrolleras av Skanska 
i form av företagets anläggningar, utrustning och företagsbilar. 
Data inhämtas från primära källor, som fakturaunderlag. 
Bränslespecifika emissionsfaktorer från bränsleleverantörer 
används om de finns tillgängliga.  
System för reglerad handel med utsläpp omfattar bland annat 
EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) eller nationella system 
och sådana som inte ingår i EU ETS.  
Scope 2-utsläpp
Utsläpp i scope 2 avser indirekta växthusgasutsläpp från el, 
värme och kyla som köps in och förbrukas av Skanska. 
Platsbaserade utsläpp baseras på genomsnittliga 
emissionsfaktorer för det nationella elnätet för definierade 
platser. Marknadsbaserade utsläpp i scope 2 avser indirekta 
växthusgasutsläpp som är kopplade till inköpt el, värme och 
kyla och inkluderar avtalsinstrument såsom elcertifikat (EAC), 
elköpsavtal (PPA) och ursprungsgarantier från källor som vind-, 
vatten- och solkraft samt biomassa. Data inhämtas från 
primära källor genom fakturerade poster och certifikat för inköp 
av förnybar energi.
Scope 3-utsläpp
Skanska rapporterar kategorierna 1, 3, 5, 6, 11 och 15 inom 
scope/uni00A03-utsläpp.
Kategori 1: Utsläpp från inköpta varor och tjänster omfattar 
utsläpp från inköp av viktiga material såsom betong, cement, 
stål, asfalt och bitumen. Aktivitetsdata baseras på vikt eller 
volym på material som köps in från leverantörer eller beräknad 
vikt baserat på kostnad, om inga viktdata finns tillgängliga. 
Utsläpp beräknas med sekundära källor från genomsnittliga 
databaser. Om leverantörsspecifika emissionsfaktorer finns 
tillgängliga används dessa. 
Kategori 3: Utsläpp från bränsle- och energirelaterade 
verksamheter omfattar utsläpp uppströms från inköp och 
förbrukning av energi som inte ingår i scope 1 och/uni00A02, inklusive 
utvinning, produktion och transport av bränsle förbrukat i scope 
1, och utvinning, produktion av samt överföringsförluster från 
inköpt energi. Aktivitetsdata baseras på primära källor. Utsläpp 
uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av 
emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser.  
70 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
Kategori 5: Utsläpp från avfall som genereras i Skanskas egen 
verksamhet omfattar utsläpp från egenproducerat avfall i 
Skanskas verksamhet. Med genererat avfall i Skanskas egen 
verksamhet avses material som har tagits in i ett projekt för att 
användas men som inte använts i projektets produktion och 
därför behandlas som avfall. Det omfattar överskottsmaterial 
eller oanvänt material som levererats till ett projekt som 
Skanska utvecklat och som därefter avyttras, återvinns eller 
hanteras på annat sätt som avfall. Schaktmassor ingår inte 
i denna definition. Skanska har olika avfallsentreprenörer på 
olika marknader och affärsenheterna följer upp sina respektive 
kontrakt. Aktivitetsdata baseras på primära och sekundära 
källor. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med 
användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga 
databaser. 
Kategori 6: Utsläpp från tjänsteresor omfattar utsläpp från 
tjänsteresor som görs av Skanskas medarbetare. Skanskas 
rapportering av dessa utsläpp begränsas till flygresor. 
Aktivitetsdata baseras på resavstånd som tillhandahålls av 
resebyråer. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor 
från genomsnittliga databaser.  
Kategori 11: Användning av sålda produkter omfattar utsläpp 
under hela livscykeln för projekt som har överlämnats under 
rapportperioden. Rapporteringen omfattar projekt utvecklade 
av Skanska. Aktivitetsdata baseras på primära källor. Utsläpp 
uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av 
emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser. En förväntad 
livslängd tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela 
livscykeln. En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid 
beräkning av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. 
En livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur. Vid avyttring 
görs avdrag från en byggnads livslängd motsvarande de år 
som byggnadens operativa utsläpp redovisats i scope 2. 
Kategori 15: Omfattar utsläpp i scope 1 och scope 2 från 
joint ventures där Skanska inte har någon kontroll över 
verksamheten, enligt Skanskas kapitalandel i enheten. 
Aktivitetsdata baseras huvudsakligen på primära källor. 
Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med 
användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga 
databaser.  
Biogena utsläpp
Skanska inkluderar biogena utsläpp i sina beräkningar av 
utsläpp utanför scope genom att redovisa biogena källor för 
såväl scope 1 som scope 2, vilka redovisas som utanför scope. 
Biogena utsläpp i scope 1 avser utsläpp som kommer direkt 
från förbrukningen av biomassabränsle. På grund av brist på 
data täcker biogena källor i scope 2 enbart in utsläpp som är 
kopplade till förbrukningen av inköpt värme där energikällan 
innefattar biomassa.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 71
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 73 =====

Kategori 5: Utsläpp från avfall som genereras i Skanskas egen 
verksamhet omfattar utsläpp från egenproducerat avfall i 
Skanskas verksamhet. Med genererat avfall i Skanskas egen 
verksamhet avses material som har tagits in i ett projekt för att 
användas men som inte använts i projektets produktion och 
därför behandlas som avfall. Det omfattar överskottsmaterial 
eller oanvänt material som levererats till ett projekt som 
Skanska utvecklat och som därefter avyttras, återvinns eller 
hanteras på annat sätt som avfall. Schaktmassor ingår inte 
i denna definition. Skanska har olika avfallsentreprenörer på 
olika marknader och affärsenheterna följer upp sina respektive 
kontrakt. Aktivitetsdata baseras på primära och sekundära 
källor. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med 
användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga 
databaser. 
Kategori 6: Utsläpp från tjänsteresor omfattar utsläpp från 
tjänsteresor som görs av Skanskas medarbetare. Skanskas 
rapportering av dessa utsläpp begränsas till flygresor. 
Aktivitetsdata baseras på resavstånd som tillhandahålls av 
resebyråer. Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor 
från genomsnittliga databaser.  
Kategori 11: Användning av sålda produkter omfattar utsläpp 
under hela livscykeln för projekt som har överlämnats under 
rapportperioden. Rapporteringen omfattar projekt utvecklade 
av Skanska. Aktivitetsdata baseras på primära källor. Utsläpp 
uppskattas med hjälp av sekundära källor med användning av 
emissionsfaktorer från genomsnittliga databaser. En förväntad 
livslängd tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela 
livscykeln. En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid 
beräkning av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. 
En livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur. Vid avyttring 
görs avdrag från en byggnads livslängd motsvarande de år 
som byggnadens operativa utsläpp redovisats i scope 2. 
Kategori 15: Omfattar utsläpp i scope 1 och scope 2 från 
joint ventures där Skanska inte har någon kontroll över 
verksamheten, enligt Skanskas kapitalandel i enheten. 
Aktivitetsdata baseras huvudsakligen på primära källor. 
Utsläpp uppskattas med hjälp av sekundära källor med 
användning av emissionsfaktorer från genomsnittliga 
databaser.  
Biogena utsläpp
Skanska inkluderar biogena utsläpp i sina beräkningar av 
utsläpp utanför scope genom att redovisa biogena källor för 
såväl scope 1 som scope 2, vilka redovisas som utanför scope. 
Biogena utsläpp i scope 1 avser utsläpp som kommer direkt 
från förbrukningen av biomassabränsle. På grund av brist på 
data täcker biogena källor i scope 2 enbart in utsläpp som är 
kopplade till förbrukningen av inköpt värme där energikällan 
innefattar biomassa.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 71
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 74 =====

ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser
Skanska tar hänsyn till vattenanvändningens påverkan 
i byggverksamhetens värdekedja, särskilt i områden med hög 
vattenstress. Skanska strävar efter att hantera vattenuttag 
och vattenutsläpp på ett ansvarsfullt sätt för att minimera 
miljöpåverkan och säkerställa en sund vattenhantering i 
alla projekt.
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande 
påverkan, risker och möjligheter (IRO:er)
Delområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Vattenuttag Faktisk 
negativ påverkan
Vattenuttag förekommer i all 
byggverksamhet. De största volymerna 
uppstår i materialtillverkningen, i 
själva byggprocessen och under 
byggnaders användningsfas.
Potentiell 
negativ påverkan
Vattenuttag för byggverksamhet i områden 
med hög vattenstress kan påverka lokala 
vattenkällor.
Utsläpp av 
vatten
Potentiell 
negativ påverkan
Förorenat vatten från materialutvinning, 
tillverkning, byggprocesser och byggnaders 
driftfas kan påverka miljön negativt. 
  E3-1    Policyer
Hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat
De centrala delarna och de övergripande målen i koncernens 
hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat 
avseende vatten är att ständigt förbättra Skanskas arbete 
genom att följa principerna i ISO 14001 och genom att designa 
för effektivitet och öka den cirkulära användningen av resurser 
som vatten. Detta hanterar påverkan, risker och möjligheter 
kopplade till både byggverksamhet och projektutvecklings-
verksamhet.
Standarden för styrning av miljö och klimat kräver ISO 
14001-certifierade miljöledningssystem i verksamheten, vilket 
innebär att verksamheten ska utvärdera och minska eventuell 
negativ påverkan på vatten genom att vidta skyddsåtgärder 
och upprätthålla beredskapsplaner.
  E3-2    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Aktiviteter för vattenrelaterade frågor genomförs i Skanskas 
projekt och verksamhet. Projekten ska identifiera och motverka 
väsentlig lokal vattenrelaterad påverkan i enlighet med 
principerna i ISO 14001. Skanska har inte någon fastställd 
koncernövergripande handlingsplan för vattenrelaterade 
frågor, eftersom aktiviteter som hanterar vattenuttag och 
utsläpp av vatten skräddarsys för varje projekt vid behov. 
För att hantera och minska Skanskas negativa påverkan 
på vattenuttag och utsläpp av vatten bidrar Skanskas 
verksamhetsgrenar inom Projektutveckling med olika 
designlösningar såsom snålspolande kranar och insamling 
av regnvatten eller gråvatten för att ersätta användningen av 
dricksvatten där det är möjligt. På byggarbetsplatserna inför 
projekten ofta lösningar som filtrering och kvarhållande av 
vatten före utsläpp och sediment- och erosionskontroller för 
att minska den negativa påverkan för närliggande vattendrag. 
Vidare används markbindare för att minska användningen 
av vatten för dammreduktion beroende på lokala om- 
ständigheter och villkor för projekten. Alla ovannämnda 
aktiviteter implementeras eller planeras i områden med 
hög vattenstress.
Driftsutgifter och kapitalutgifter med koppling till vatten-
relaterade frågor utvärderas och integreras i projekten.
  E3-3    Uppföljning och utvärdering av effektiviteten 
Skanska har inget koncernövergripande mål för vatten. 
Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i 
olika geografiska områden, var och en med sina egna 
marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade 
utmaningar och möjligheter. Alla Skanskas projekt, oavsett var 
de genomförs, ska fastställa, hantera och minska miljöpåverkan 
och miljörisker, inklusive vattenrelaterade risker, i enlighet med 
principerna i ISO 14001. Utvärderingen av verksamheter som 
pågår i områden med hög vattenstress har gett Skanska bättre 
insikter i hur nuvarande vattenhantering fungerar. Skanska 
följer upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att 
hantera påverkan, risker och möjligheter avseende vatten 
genom granskningar av styrning som genomförs av koncernen.
72 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Skanska arbetar för att bevara värdet av cirkulerande resurser 
genom affärsmetoder som möjliggör längre livscykler, 
återanvändning, renovering samt återvinning av produkter 
och material. Skanska strävar efter att minska avfallet och 
öka resurseffektiviteten genom smartare design, planering, 
upphandling och logistik. 
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande 
påverkan, risker och möjligheter (IRO:er)
Delområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Resursinflöden Faktisk 
negativ påverkan
Förbrukning av material som betong, 
cement, stål, asfalt och bitumen medför 
en miljöpåverkan.
Avfall Faktisk 
negativ påverkan
Bortskaffande av byggavfall till deponi 
eller förbränning leder till förlust av 
värdefulla material och resurser.
Potentiell 
negativ påverkan
Farligt byggavfall kan orsaka mark- och 
vattenföroreningar.
  E5-1    Policyer
Hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat
De centrala delarna och övergripande målen i koncernens 
hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat 
avseende resursinflöden och avfall är att kontinuerligt förbättra 
Skanskas arbete. Detta ska ske genom att införa ISO 14001- 
certifierade miljöledningssystem i verksamheten, samt genom 
att designa för ökad effektivitet och öka den cirkulära 
användningen av material. Dessutom förväntas verksam-
heterna minska avfallet genom effektiv hantering, återvinning 
och återanvändning av material. 
Koncernens standard för styrning av miljö och klimat omfattar 
ett åtagande om att köpa virke som kommer från lagliga 
och hållbara källor, med preferens för standarderna Forest 
Stewardship Council (FSC) eller Programme for the 
Endorsement of Forest Certification (PEFC) eller motsvarande. 
Standard för arbetsmiljöhantering
Standarden för arbetsmiljöhantering innehåller en förteckning 
över ämnen som omfattas av begränsningar som bidrar till 
att minska och begränsa användningen av farliga ämnen och 
förekomsten av farligt avfall. Standarden kräver införandet av 
ledningssystem för arbetsmiljö certifierade enligt ISO 45001 i 
verksamheten.
  E5-2    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Skanskas klimatplan styr aktiviteter för resursanvändning 
och cirkularitet inom fokusområdena: design för effektivitet, 
material och energi. På operativ nivå vidtar affärsenheterna 
och projekten olika åtgärder för att minska och återvinna avfall 
och främja cirkulariteten genom att minska användningen av 
primära materialresurser. Detta görs genom att öka designens 
effektivitet, användning av befintliga byggnader och infra-
struktur, samt återanvändning och återvinning av material, 
inklusive massor.
För att minska negativa påverkan till följd av material-
användning har Skanska flera aktiviteter på gång, till exempel 
digitala lösningar och optimerad design för att förbättra 
resurseffektiviteten. Andra aktiviteter omfattar att undersöka 
möjligheterna till utveckling av renoveringsstrategier, cirkulär 
rivning och ombyggnad av befintliga byggnader. Det pågår 
pilotprojekt för att testa återanvändning av byggelement, bland 
annat genom det EU-finansierade projektet ReCreate. Inom 
bygg- och anläggningsprojekt optimeras hanteringen av 
massor, och både återvinningscenter och resursparker 
utvecklas för att möjliggöra återanvändning och återvinning 
direkt på byggarbetsplatserna, till exempel genom mobila 
fragmenterings- och fräsmaskiner. Inom industriproduktionen 
arbetar Skanska för att öka återvinningen i asfaltverken.
För att minska den negativa påverkan från avfallsgenerering 
ökas återanvändning och återvinning i projekten genom att följa 
avfallshierarkin samt genom att följa upp och sätta upp mål för 
återanvändnings- och återvinningsnivåer. På många marknader 
finns det interna mål för totala avfallsvolymer samt för andelen 
avfall som återvinns och/eller går till deponi. Skanska arbetar 
också för att öka antalet projekt som är förenliga med EU- 
taxonomin. Det omfattar bland annat att uppfylla kriteriet att 
minst 70/uni00A0procent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet ska 
gå till återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning.
I projekten följs även Skanskas förteckning över ämnen som 
omfattas av begränsningar för att minska mängden farligt avfall. 
Farligt avfall på byggarbetsplatserna hanteras enligt lokala 
förordningar och principerna i ISO 14001 för att undvika 
föroreningar. 
Driftsutgifter och kapitalutgifter avseende avfallshantering 
och cirkularitet bedöms och integreras i projekten. 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 73
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 75 =====

ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Skanska arbetar för att bevara värdet av cirkulerande resurser 
genom affärsmetoder som möjliggör längre livscykler, 
återanvändning, renovering samt återvinning av produkter 
och material. Skanska strävar efter att minska avfallet och 
öka resurseffektiviteten genom smartare design, planering, 
upphandling och logistik. 
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande 
påverkan, risker och möjligheter (IRO:er)
Delområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Resursinflöden Faktisk 
negativ påverkan
Förbrukning av material som betong, 
cement, stål, asfalt och bitumen medför 
en miljöpåverkan.
Avfall Faktisk 
negativ påverkan
Bortskaffande av byggavfall till deponi 
eller förbränning leder till förlust av 
värdefulla material och resurser.
Potentiell 
negativ påverkan
Farligt byggavfall kan orsaka mark- och 
vattenföroreningar.
  E5-1    Policyer
Hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat
De centrala delarna och övergripande målen i koncernens 
hållbarhetspolicy och standard för styrning av miljö och klimat 
avseende resursinflöden och avfall är att kontinuerligt förbättra 
Skanskas arbete. Detta ska ske genom att införa ISO 14001- 
certifierade miljöledningssystem i verksamheten, samt genom 
att designa för ökad effektivitet och öka den cirkulära 
användningen av material. Dessutom förväntas verksam-
heterna minska avfallet genom effektiv hantering, återvinning 
och återanvändning av material. 
Koncernens standard för styrning av miljö och klimat omfattar 
ett åtagande om att köpa virke som kommer från lagliga 
och hållbara källor, med preferens för standarderna Forest 
Stewardship Council (FSC) eller Programme for the 
Endorsement of Forest Certification (PEFC) eller motsvarande. 
Standard för arbetsmiljöhantering
Standarden för arbetsmiljöhantering innehåller en förteckning 
över ämnen som omfattas av begränsningar som bidrar till 
att minska och begränsa användningen av farliga ämnen och 
förekomsten av farligt avfall. Standarden kräver införandet av 
ledningssystem för arbetsmiljö certifierade enligt ISO 45001 i 
verksamheten.
  E5-2    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Skanskas klimatplan styr aktiviteter för resursanvändning 
och cirkularitet inom fokusområdena: design för effektivitet, 
material och energi. På operativ nivå vidtar affärsenheterna 
och projekten olika åtgärder för att minska och återvinna avfall 
och främja cirkulariteten genom att minska användningen av 
primära materialresurser. Detta görs genom att öka designens 
effektivitet, användning av befintliga byggnader och infra-
struktur, samt återanvändning och återvinning av material, 
inklusive massor.
För att minska negativa påverkan till följd av material-
användning har Skanska flera aktiviteter på gång, till exempel 
digitala lösningar och optimerad design för att förbättra 
resurseffektiviteten. Andra aktiviteter omfattar att undersöka 
möjligheterna till utveckling av renoveringsstrategier, cirkulär 
rivning och ombyggnad av befintliga byggnader. Det pågår 
pilotprojekt för att testa återanvändning av byggelement, bland 
annat genom det EU-finansierade projektet ReCreate. Inom 
bygg- och anläggningsprojekt optimeras hanteringen av 
massor, och både återvinningscenter och resursparker 
utvecklas för att möjliggöra återanvändning och återvinning 
direkt på byggarbetsplatserna, till exempel genom mobila 
fragmenterings- och fräsmaskiner. Inom industriproduktionen 
arbetar Skanska för att öka återvinningen i asfaltverken.
För att minska den negativa påverkan från avfallsgenerering 
ökas återanvändning och återvinning i projekten genom att följa 
avfallshierarkin samt genom att följa upp och sätta upp mål för 
återanvändnings- och återvinningsnivåer. På många marknader 
finns det interna mål för totala avfallsvolymer samt för andelen 
avfall som återvinns och/eller går till deponi. Skanska arbetar 
också för att öka antalet projekt som är förenliga med EU- 
taxonomin. Det omfattar bland annat att uppfylla kriteriet att 
minst 70/uni00A0procent av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet ska 
gå till återanvändning, återvinning eller annan materialåtervinning.
I projekten följs även Skanskas förteckning över ämnen som 
omfattas av begränsningar för att minska mängden farligt avfall. 
Farligt avfall på byggarbetsplatserna hanteras enligt lokala 
förordningar och principerna i ISO 14001 för att undvika 
föroreningar. 
Driftsutgifter och kapitalutgifter avseende avfallshantering 
och cirkularitet bedöms och integreras i projekten. 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 73
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 76 =====

E5-3    Uppföljning och utvärdering av effektiviteten
Skanska har inget koncernövergripande mål avseende 
resursanvändning och cirkulär ekonomi. Skanska är en 
decentraliserad organisation som verkar i olika geografiska 
områden, var och en med sina egna marknadsförhållanden, 
regelverk samt verksamhetsrelaterade utmaningar och 
möjligheter. Skanskas åtgärder är integrerade i olika 
projektteams och affärsenheters ansvarsområden och 
genomförs som löpande initiativ. Därför är tidshorisonterna inte 
fastställda utan föremål för kontinuerlig prövning. Skanska följer 
upp effektiviteten i sina policyer och aktiviteter för att hantera 
påverkan, risker och möjligheter med koppling till 
resursanvändning och cirkulär ekonomi genom granskningar 
av styrning som genomförs av koncernen. Grupper för 
kunskapsdelning inom Skanska ökar insikterna om 
resursanvändning och hantering av cirkularitet. Skanskas 
nyckeltal för uppföljning av effektiviteten inkluderar 
resursinflöden och resursutflöden.
Mätetal
  E5-4    Resursinflöden
Skanskas huvudsakliga resurspåverkan avser de byggmaterial 
som används i projekt under byggfasen. I Skanskas verksam-
heter och i värdekedjan uppströms utgörs de huvudsakliga 
resursinflödena av betong, cement, stål, asfalt och bitumen. 
Vatten och energi kan också betraktas som väsentliga 
resursinflöden i Skanskas egen verksamhet liksom både upp- 
och nedströms i värdekedjan. Dessa frågor tas upp mer i detalj 
i avsnitten Klimatförändringar på sidan 64 och Vattenresurser 
och marina resurser på sidan 72.
Mätetal kopplade till resursinflöden framgår av tabellen nedan. 
Då Skanska enbart redovisar sina viktigaste resursinflöden 
ingår inte andelen biologiskt material och biobränslen som 
används för andra ändamål än energi och som är hållbart 
anskaffade i mätetalen för resursinflöden 2025.
Resursinflöden 2025
Den sammanlagda totalvikten på de produkter och det 
tekniska och biologiska material som har använts under 
rapportperioden, ton
4/uni00A0754/uni00A0102
Absolut vikt på sekundära, återanvända eller återvunna
delar, sekundära mellanprodukter och sekundärt 
material, ton
87/uni00A0118
Procentandel sekundära, återanvända eller återvunna 
delar, sekundära mellanprodukter och sekundärt material, %
2
  E5-5    Resursutflöden, avfall
Merparten av Skanskas avfall kommer från bygg- och 
rivningsverksamhet. Skanskas största avfallskategorier är 
betong, rivningsavfall, blandat byggavfall och asfalt. Vidare 
ingår även glas, metall, gips, plast och trä i Skanskas avfall. 
Kontorsavfall följdes inte upp under 2025. Inget radioaktivt 
avfall redovisades under 2025. För femårsdata om andelen 
avfall till deponi, se sidan 217 .
Genererat avfall per avfallshanteringsmetod, ton 2025
Avfall som avleds från bortskaffande
Farligt avfall
Förberedelse för återanvändning
Materialåtervinning 8/uni00A0357
Andra återvinningsförfaranden
Icke-farligt avfall
Förberedelse för återanvändning 3/uni00A0204
Materialåtervinning 484/uni00A0355
Andra återvinningsförfaranden 471
Avfall som går till bortskaffande
Farligt avfall
Förbränning 3/uni00A0749
Deponi 12/uni00A0782
Annat bortskaffningsförfarande 189
Icke-farligt avfall
Förbränning 18/uni00A0453
Deponi 19/uni00A0929
Annat bortskaffningsförfarande 3/uni00A0648
Totalt avfall i den egna verksamheten 555/uni00A0138
Radioaktivt avfall 0
Icke-återvunnet avfall 62/uni00A0426
Andelen icke-återvunnet avfall, procent 11
Redovisningsprinciper
Resursinflöden
Redovisade materialinflöden omfattar inköp av viktiga material 
såsom betong, cement, stål, asfalt och bitumen. Primärdata 
baseras på vikt/volym på material som köps in från leverantörer. 
Sekundärdata är beräknad vikt baserad på kostnad, om inga 
viktdata finns tillgängliga. 
Resursutflöden: Avfall
Redovisat avfall omfattar avfall som genereras i Skanskas 
egen verksamhet. Med genererat avfall avses material som 
har tagits in i ett projekt men som inte använts och därför 
behandlas som avfall. Det omfattar överskottsmaterial eller 
oanvänt material som levererats till ett projekt som Skanska 
utvecklat och som därefter avyttras, återvinns eller på annat 
sätt hanteras som avfall. Schaktmassor ingår inte i denna 
definition. Data inhämtas från primära och sekundära källor. 
Bland primära källor ingår direktdata från leverantörerna. 
Bland sekundära källor ingår utgiftsbaserade beräkningar.
Indikatorn för avfall till deponi definieras som mängden 
avfall till deponi. Metoden för avfallshantering baseras 
på de organisatoriska standarderna hos de lokala avfalls-
entreprenörerna. Skanska har olika avfallsentreprenörer 
på olika marknader och affärsenheterna följer upp sina 
respektive kontrakt. Avfall som går till återanvändning 
bedöms vara en underskattad kategori, eftersom den inte 
täcks in av avfallsentreprenörerna på många marknader.
74 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
Rapportering enligt EU:s taxonomi
Skanskas process gällande EU:s taxonomi
Skanskas process gällande EU:s taxonomi har fokus på 
bedömningar av vad som omfattas av taxonomin och är 
förenligt med den avseende intäkter, kapitalutgifter och drifts-
utgifter. Bedömningen följer IFRS redovisningsstandarder.  
Omfattas – granskning
Alla ekonomiska verksamheter som potentiellt omfattas har 
granskats i enlighet med de tekniska bilagorna i den delegerade 
klimatakten: Bilaga I – Begränsning av klimatförändringar 
(CCM) och Bilaga II – Anpassning till klimatförändringar (CCA) 
och en granskning av den delegerade miljöakten: Bilaga I – 
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser 
(WTR), Bilaga II – Omställning till en cirkulär ekonomi (CE), 
Bilaga III – Förebyggande och bekämpning av miljöföroreningar 
(PPC) och Bilaga IV – Skydd och återställande av biologisk 
mångfald och ekosystem (BIO).
Bedömning – förenlighet
En bedömning av huruvida Skanskas uppfyller de tekniska 
granskningskriterierna utförs för var och en av de omfattade 
ekonomiska verksamheterna som bedöms vara väsentliga för 
Skanska. De tekniska granskningskriterierna omfattar kriterier 
för väsentligt bidrag, inte orsaka betydande skada och 
minimiskyddsåtgärder.
Årets resultat
Som ett resultat av Skanskas process med en granskning enligt 
EU-taxonomin omfattades 92/uni00A0procent av omsättningen under 
2025 av taxonomin och 4/uni00A0procent av omsättningen var 
taxonomiförenlig. Av kapitalutgifter under 2025 omfattades 
97/uni00A0procent av taxonomin och 23/uni00A0procent var taxonomiförenliga. 
Taxonomiförenliga kapitalutgifter omfattar investeringar i 
maskiner, fordon och annan utrustning som antingen är 
elektrifierad eller drivs med förnybara bränslen samt maskiner 
eller annan utrustning som minimerar vattenanvändningen som 
redovisas under IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, och 
fastigheter anpassade till den ekonomiska verksamheten under 
7 .7 Förvärv och ägande av byggnader som redovisas i IAS 40 
Förvaltningsfastigheter. 
Totala driftsutgifter uppgick under 2025 till 1 710 Mkr. Enligt 
IFRS redovisar Skanska sina kostnader för byggprojekt som 
upplupna kostnader fördelat på produktionskostnader samt 
försäljnings- och administrationskostnader (varav forskning och 
utveckling samt kortfristiga leasingavtal). Kostnader hänförliga 
till Skanskas egna utvecklingsprojekt aktiveras eftersom 
fastigheter under uppförande klassificeras som omsättnings-
tillgångar. Driftsutgifter är inte väsentliga på grund av Skanskas 
affärsmodell, och redovisas enbart på koncernnivå som totala 
driftsutgifter, i enlighet med undantaget i EU-taxonomin. 
Taxonomiredovisning i enlighet med artikel 8 i kommissionens 
delegerade förordning (EU) 2021/2178, ändrad genom den 
delegerade akten om EU:s miljötaxonomi (kommissionens 
delegerade förordning (EU) 2023/2486) återfinns på sidan 76.
Omfattas av taxonomin
Baserat på Skanskas årliga granskningsprocess och 
väsentlighetsöverväganden har följande ekonomiska 
verksamheter som definieras i EU-taxonomin identifierats som 
relevanta för Skanskas nyckeltal för intäkter och kapitalutgifter. 
CCM/CCA 6.14 – Infrastruktur för järnvägstransport
CCM/CCA 6.15 – Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål 
vägtransport och kollektivtrafik
CCM/CCA 6.16 – Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål 
sjöfart
CCM/CCA 7 .1, CE 3.1 – Uppförande av nya byggnader
CCM/CCA 7 .2, CE 3.2 – Renovering av befintliga byggnader 
CCM/CCA 7 .7 – Förvärv och ägande av byggnader
Följande ekonomiska verksamheter som uppgår till högst 
10/uni00A0procent av nyckeltalet har fastställts som icke-väsentliga 
för Skanska. 
CCM/CCA 4.5 – Elproduktion från vattenkraft
CCM/CCA 4.9 – Överföring och distribution av el
CCM/CCA 5.1 – Uppförande, utbyggnad och drift av system 
för uppsamling och rening av vatten samt 
vattenförsörjningssystem
CCM/CCA 5.2 – Förnyelse av system för uppsamling och 
rening av vatten samt vattenförsörjningssystem
CCM/CCA 5.3 – Uppförande, utbyggnad och drift av 
system för uppsamling och rening av vatten
CCM/CCA 5.4 – Förnyelse av uppsamling och rening 
av avloppsvatten
WTR 2.1 – Vattenförsörjning
WTR 2.2 – Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse
Taxonomiförenlighet 
Skanska har utvärderat de tekniska granskningskriterierna för 
de ekonomiska verksamheter som omfattas, både kriterierna 
väsentligt bidrag och inte orsaka betydande skada, på 
projektnivå, samt minimiskyddsåtgärderna på bolagsnivå. 
Ingen bedömning av taxonomiförenlighet genomfördes för 
CE 3.1 och 3.2; då samma projekt bedömdes enligt CCM/CCA 
7 .1 och 7 .2. Resultaten för 2025 var som följer:
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 75
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 77 =====

Rapportering enligt EU:s taxonomi
Skanskas process gällande EU:s taxonomi
Skanskas process gällande EU:s taxonomi har fokus på 
bedömningar av vad som omfattas av taxonomin och är 
förenligt med den avseende intäkter, kapitalutgifter och drifts-
utgifter. Bedömningen följer IFRS redovisningsstandarder.  
Omfattas – granskning
Alla ekonomiska verksamheter som potentiellt omfattas har 
granskats i enlighet med de tekniska bilagorna i den delegerade 
klimatakten: Bilaga I – Begränsning av klimatförändringar 
(CCM) och Bilaga II – Anpassning till klimatförändringar (CCA) 
och en granskning av den delegerade miljöakten: Bilaga I – 
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser 
(WTR), Bilaga II – Omställning till en cirkulär ekonomi (CE), 
Bilaga III – Förebyggande och bekämpning av miljöföroreningar 
(PPC) och Bilaga IV – Skydd och återställande av biologisk 
mångfald och ekosystem (BIO).
Bedömning – förenlighet
En bedömning av huruvida Skanskas uppfyller de tekniska 
granskningskriterierna utförs för var och en av de omfattade 
ekonomiska verksamheterna som bedöms vara väsentliga för 
Skanska. De tekniska granskningskriterierna omfattar kriterier 
för väsentligt bidrag, inte orsaka betydande skada och 
minimiskyddsåtgärder.
Årets resultat
Som ett resultat av Skanskas process med en granskning enligt 
EU-taxonomin omfattades 92/uni00A0procent av omsättningen under 
2025 av taxonomin och 4/uni00A0procent av omsättningen var 
taxonomiförenlig. Av kapitalutgifter under 2025 omfattades 
97/uni00A0procent av taxonomin och 23/uni00A0procent var taxonomiförenliga. 
Taxonomiförenliga kapitalutgifter omfattar investeringar i 
maskiner, fordon och annan utrustning som antingen är 
elektrifierad eller drivs med förnybara bränslen samt maskiner 
eller annan utrustning som minimerar vattenanvändningen som 
redovisas under IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, och 
fastigheter anpassade till den ekonomiska verksamheten under 
7 .7 Förvärv och ägande av byggnader som redovisas i IAS 40 
Förvaltningsfastigheter. 
Totala driftsutgifter uppgick under 2025 till 1 710 Mkr. Enligt 
IFRS redovisar Skanska sina kostnader för byggprojekt som 
upplupna kostnader fördelat på produktionskostnader samt 
försäljnings- och administrationskostnader (varav forskning och 
utveckling samt kortfristiga leasingavtal). Kostnader hänförliga 
till Skanskas egna utvecklingsprojekt aktiveras eftersom 
fastigheter under uppförande klassificeras som omsättnings-
tillgångar. Driftsutgifter är inte väsentliga på grund av Skanskas 
affärsmodell, och redovisas enbart på koncernnivå som totala 
driftsutgifter, i enlighet med undantaget i EU-taxonomin. 
Taxonomiredovisning i enlighet med artikel 8 i kommissionens 
delegerade förordning (EU) 2021/2178, ändrad genom den 
delegerade akten om EU:s miljötaxonomi (kommissionens 
delegerade förordning (EU) 2023/2486) återfinns på sidan 76.
Omfattas av taxonomin
Baserat på Skanskas årliga granskningsprocess och 
väsentlighetsöverväganden har följande ekonomiska 
verksamheter som definieras i EU-taxonomin identifierats som 
relevanta för Skanskas nyckeltal för intäkter och kapitalutgifter. 
CCM/CCA 6.14 – Infrastruktur för järnvägstransport
CCM/CCA 6.15 – Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål 
vägtransport och kollektivtrafik
CCM/CCA 6.16 – Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål 
sjöfart
CCM/CCA 7 .1, CE 3.1 – Uppförande av nya byggnader
CCM/CCA 7 .2, CE 3.2 – Renovering av befintliga byggnader 
CCM/CCA 7 .7 – Förvärv och ägande av byggnader
Följande ekonomiska verksamheter som uppgår till högst 
10/uni00A0procent av nyckeltalet har fastställts som icke-väsentliga 
för Skanska. 
CCM/CCA 4.5 – Elproduktion från vattenkraft
CCM/CCA 4.9 – Överföring och distribution av el
CCM/CCA 5.1 – Uppförande, utbyggnad och drift av system 
för uppsamling och rening av vatten samt 
vattenförsörjningssystem
CCM/CCA 5.2 – Förnyelse av system för uppsamling och 
rening av vatten samt vattenförsörjningssystem
CCM/CCA 5.3 – Uppförande, utbyggnad och drift av 
system för uppsamling och rening av vatten
CCM/CCA 5.4 – Förnyelse av uppsamling och rening 
av avloppsvatten
WTR 2.1 – Vattenförsörjning
WTR 2.2 – Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse
Taxonomiförenlighet 
Skanska har utvärderat de tekniska granskningskriterierna för 
de ekonomiska verksamheter som omfattas, både kriterierna 
väsentligt bidrag och inte orsaka betydande skada, på 
projektnivå, samt minimiskyddsåtgärderna på bolagsnivå. 
Ingen bedömning av taxonomiförenlighet genomfördes för 
CE 3.1 och 3.2; då samma projekt bedömdes enligt CCM/CCA 
7 .1 och 7 .2. Resultaten för 2025 var som följer:
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 75
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 78 =====

Sammanfattning
2025
Fördelning per miljömål för 
taxonomiförenliga verksamheter
Nyckeltal (KPI) Summa
Andel 
verksamheter 
som omfattas 
av taxonomin
Taxonomi-
förenliga 
verksamheter
Andel 
taxonomi-
förenliga 
verksamheter
Begränsning av 
klimatförändringar
Anpassning till 
klimatförändringar
Vatten 
Cirkulär ekonomi
Miljöföroreningar
Biologisk mångfald
Andel möjlig-
görande 
verksamheter
Andel 
omställnings-
verksamheter
Ej bedömda 
verksamheter 
som anses 
vara icke-
väsentliga
Taxonomi-
förenliga 
verksamheter 
under 
föregående 
räkenskapsår
Andel 
taxonomi-
förenliga 
verksamheter 
under 
föregående 
räkenskapsår
Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr %
Omsättning 176/uni00A0658 92 7/uni00A0733 4 4 0 0 0 0 0 3 0 2 8/uni00A0915 5
Kapitalutgifter 4/uni00A0128 97 982 23 23 0 0 0 0 0 10 1 3 854 14
Driftsutgifter 1/uni00A0710 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Omsättning
Redovisat nyckeltal Omsättning
Räkenskapsår 2025
Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter
Ekonomiska verksamheter Kod
Nyckeltal 
som 
omfattas av 
taxonomin
Taxonomi-
förenligt 
nyckeltal
Taxonomi-
förenligt 
nyckeltal
Begränsning av 
klimatförändringar
Anpassning till 
klimatförändringar
Vatten 
Cirkulär ekonomi
Miljöföroreningar
Biologisk mångfald
Möjlig-
görande 
verksamhet
Omställnings-
verksamhet
Andel 
Taxonomi-
förenliga inom 
Omfattas av 
taxonomin
/uni00A0 % Mkr % % % % % % % %
Infrastruktur för järnvägstransport
CCM 6.14/
CCA 6.14 12 4/uni00A0899 3 3 0 0 0 0 0 E 22
Infrastruktur som möjliggör koldioxid-
snål vägtransport och kollektivtrafik:
CCM 6.15/
CCA 6.15 24 425 0 0 0 0 0 0 0 E 1
Infrastruktur som möjliggör 
koldioxidsnål sjöfart
CCM 6.16/
CCA 6.16 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Uppförande av nya byggnader
CCM 7 .1/
CCA 7.1 /
CE 3.1 48 1/uni00A0413 1 1 0 0 0 0 0 2
Renovering av befintliga byggnader
CCM 7 .2/
CCA 7 .2/
CE 3.2 4 671 0 0 0 0 0 0 0 T 9
Förvärv och ägande av byggnader
CCM 7 .7/
CCA 7.7 0 326 0 0 0 0 0 0 0 0
Summa taxonomiförenlighet per mål 4 0 0 0 0 0
Total omsättning 92 7/uni00A0733 4 4 0 0 0 0 0 5
CCM/CCA 6.14 – Infrastruktur för järnvägstransport: Projekten 
uppfyller kraven i den delegerade klimataktens bilaga I, 
Begränsning av klimatförändringar, och uppfyller därmed 
taxonomikraven och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga 
omsättning.
 
CCM/CCA 6.15 – Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) 
vägtransport och kollektivtrafik: Projekten uppfyller kraven 
i den delegerade klimataktens bilaga I, Begränsning av 
klimatförändringar, och uppfyller därmed taxonomikraven 
och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga omsättning.
CCM/CCA 6.16 – Infrastruktur (som möjliggör koldioxidsnål) 
sjöfart: Inga projekt räknas in i den taxonomiförenliga 
omsättningen.
CCM/CCA 7 .1 – Uppförande av nya byggnader: Projekten 
uppfyller kraven i den delegerade klimataktens bilaga I, 
Begränsning av klimatförändringar, och omfattas därmed 
av taxonomin och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga 
omsättning.
 
CCM/CCA 7 .2 – Renovering av befintliga byggnader: Projekten 
uppfyller kraven i den delegerade klimataktens bilaga I, 
Begränsning av klimatförändringar, och uppfyller därmed 
taxonomikraven och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga 
omsättning.
 
CCM/CCA 7 .7 – Förvärv och ägande av byggnader: Projekten 
uppfyller kraven i den delegerade klimataktens bilaga I, 
Begränsning av klimatförändringar, och uppfyller därmed 
taxonomikraven och räknas in i Skanskas taxonomiförenliga 
omsättning.
Minimiskyddsåtgärder
Skanska efterlever minimiskyddsåtgärderna genom att följa 
internationellt erkända ramverk, inklusive OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag 
och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande 
principer och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga 
rättigheterna. I dessa ramverk finns riktlinjer för bolagsstyrning, 
due diligence, respekt för mänskliga rättigheter och ett etiskt 
beteende. För mer information om mänskliga rättigheter, se 
sidorna 79, 85 och 86, och för antikorruption se sidorna 86–88.
76 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
Kapitalutgifter
Redovisat nyckeltal Kapitalutgifter
Räkenskapsår 2025
Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter
Ekonomiska verksamheter Kod
Nyckeltal som 
omfattas av 
taxonomin
Taxonomi-
förenligt 
nyckeltal
Taxonomi-
förenligt 
nyckeltal
Begränsning av 
klimatförändringar
Anpassning till 
klimatförändringar
Vatten 
Cirkulär ekonomi
Miljöföroreningar
Biologisk mångfald
Möjlig-
görande 
verksamhet
Omställnings-
verksamhet
Andel 
Taxonomi-
förenliga inom 
Omfattas av 
taxonomin
% Mkr % % % % % % % %
Infrastruktur för järnvägstransport
CCM 6.14/
CCA 6.14 13 136 3 3 0 0 0 0 0 E 24
Infrastruktur som möjliggör 
koldioxidsnål 
vägtransport och kollektivtrafik
CCM 6.15/
CCA 6.15 26 265 6 6 0 0 0 0 0 E 24
Infrastruktur som möjliggör 
koldioxidsnål sjöfart
CCM 6.16/
CCA 6.16 4 37 1 1 0 0 0 0 0 E 24
Uppförande av nya byggnader
CCM 7 .1/
CCA 7.1/CE 3.1 48 495 12 12 0 0 0 0 0 24
Renovering av befintliga byggnader
CCM 7 .2/
CCA 7 .2/CE 3.2 5 49 1 1 0 0 0 0 0 T 24
Förvärv och ägande av byggnader
CCM 7 .7/
CCA 7.7 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Summa taxonomiförenlighet per mål 23 0 0 0 0 0
Summa kapitalutgifter 97 982 23 23 24
Redovisningsprinciper
Nyckeltalen avseende EU-taxonomin innefattar konsoliderade 
siffror för koncernen. 
Total omsättning 
Total omsättning avser totala intäkter enligt IFRS 
redovisningsstandarder, se not 6. Nyckeltalen för omsättning 
definieras som taxonomiberättigad omsättning dividerad 
med total omsättning samt taxonomianpassad omsättning 
dividerad med total omsättning.
Kapitalutgifter (CapEx) 
Skanskas tolkning av totala kapitalutgifter enligt EU-taxonomin 
är investeringar redovisade i följande kategorier: IAS 16 
Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, 
IAS 40 Förvaltningsfastigheter och IFRS 16 Leasingavtal, 
se noterna 14, 16, 37 och 38 i de finansiella rapporterna. 
Leasingavtal som inte leder till redovisning av nyttjanderätt 
av tillgången ska inte räknas som kapitalutgifter. Nyckeltalen 
för kapitalutgifter definieras som Kapitalutgifter som omfattas 
av taxonomin dividerat med total omsättning och 
Taxonomiförenliga kapitalutgifter dividerat med totala 
kapitalutgifter.
Driftsutgifter (OpEx)
Skanskas totala driftsutgifter, baserade på EU-taxonomins 
definition och Skanskas redovisningsprinciper (IFRS), är 
kostnader hänförliga till forskning och utveckling (FoU) och 
kortfristiga leasingavtal. Driftsutgifter redovisas enbart på 
koncernnivå som totala driftsutgifter, i enlighet med undantaget 
i EU-taxonomin. Nyckeltalet för driftsutgifter definieras som 
totala driftsutgifter. 
Bakgrundsinformation om nyckeltalen
2022 är basåret för EU-taxonomirapporteringen. Under 2025 
lades ytterligare en ekonomisk verksamhet, CCM/CCA 6.16 
– Infrastruktur (som möjliggör koldioxidsnål) sjöfart, 
till de områden som redovisningen omfattar. Omfattningen av 
bedömningen av vad som omfattas utökades till att inkludera 
CE för de ekonomiska verksamheterna Uppförande av nya 
byggnader och Renovering av befintliga byggnader. Inga 
förändringar gjordes av processen för datainsamling. Skanska 
inkluderar alla verksamheter på samtliga marknader i  
EU-taxonomibedömningen. Skanska delar inte upp projekt 
i olika ekonomiska verksamheter. Ett projekt bedöms omfattas 
av EU-taxonomin om den huvudsakliga delen av omsättningen 
omfattas av taxonomin. Förenlighet bedöms på samma sätt.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 77
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 79 =====

Kapitalutgifter
Redovisat nyckeltal Kapitalutgifter
Räkenskapsår 2025
Miljömål för taxonomiförenliga verksamheter
Ekonomiska verksamheter Kod
Nyckeltal som 
omfattas av 
taxonomin
Taxonomi-
förenligt 
nyckeltal
Taxonomi-
förenligt 
nyckeltal
Begränsning av 
klimatförändringar
Anpassning till 
klimatförändringar
Vatten 
Cirkulär ekonomi
Miljöföroreningar
Biologisk mångfald
Möjlig-
görande 
verksamhet
Omställnings-
verksamhet
Andel 
Taxonomi-
förenliga inom 
Omfattas av 
taxonomin
% Mkr % % % % % % % %
Infrastruktur för järnvägstransport
CCM 6.14/
CCA 6.14 13 136 3 3 0 0 0 0 0 E 24
Infrastruktur som möjliggör 
koldioxidsnål 
vägtransport och kollektivtrafik
CCM 6.15/
CCA 6.15 26 265 6 6 0 0 0 0 0 E 24
Infrastruktur som möjliggör 
koldioxidsnål sjöfart
CCM 6.16/
CCA 6.16 4 37 1 1 0 0 0 0 0 E 24
Uppförande av nya byggnader
CCM 7 .1/
CCA 7.1/CE 3.1 48 495 12 12 0 0 0 0 0 24
Renovering av befintliga byggnader
CCM 7 .2/
CCA 7 .2/CE 3.2 5 49 1 1 0 0 0 0 0 T 24
Förvärv och ägande av byggnader
CCM 7 .7/
CCA 7.7 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Summa taxonomiförenlighet per mål 23 0 0 0 0 0
Summa kapitalutgifter 97 982 23 23 24
Redovisningsprinciper
Nyckeltalen avseende EU-taxonomin innefattar konsoliderade 
siffror för koncernen. 
Total omsättning 
Total omsättning avser totala intäkter enligt IFRS 
redovisningsstandarder, se not 6. Nyckeltalen för omsättning 
definieras som taxonomiberättigad omsättning dividerad 
med total omsättning samt taxonomianpassad omsättning 
dividerad med total omsättning.
Kapitalutgifter (CapEx) 
Skanskas tolkning av totala kapitalutgifter enligt EU-taxonomin 
är investeringar redovisade i följande kategorier: IAS 16 
Materiella anläggningstillgångar, IAS 38 Immateriella tillgångar, 
IAS 40 Förvaltningsfastigheter och IFRS 16 Leasingavtal, 
se noterna 14, 16, 37 och 38 i de finansiella rapporterna. 
Leasingavtal som inte leder till redovisning av nyttjanderätt 
av tillgången ska inte räknas som kapitalutgifter. Nyckeltalen 
för kapitalutgifter definieras som Kapitalutgifter som omfattas 
av taxonomin dividerat med total omsättning och 
Taxonomiförenliga kapitalutgifter dividerat med totala 
kapitalutgifter.
Driftsutgifter (OpEx)
Skanskas totala driftsutgifter, baserade på EU-taxonomins 
definition och Skanskas redovisningsprinciper (IFRS), är 
kostnader hänförliga till forskning och utveckling (FoU) och 
kortfristiga leasingavtal. Driftsutgifter redovisas enbart på 
koncernnivå som totala driftsutgifter, i enlighet med undantaget 
i EU-taxonomin. Nyckeltalet för driftsutgifter definieras som 
totala driftsutgifter. 
Bakgrundsinformation om nyckeltalen
2022 är basåret för EU-taxonomirapporteringen. Under 2025 
lades ytterligare en ekonomisk verksamhet, CCM/CCA 6.16 
– Infrastruktur (som möjliggör koldioxidsnål) sjöfart, 
till de områden som redovisningen omfattar. Omfattningen av 
bedömningen av vad som omfattas utökades till att inkludera 
CE för de ekonomiska verksamheterna Uppförande av nya 
byggnader och Renovering av befintliga byggnader. Inga 
förändringar gjordes av processen för datainsamling. Skanska 
inkluderar alla verksamheter på samtliga marknader i  
EU-taxonomibedömningen. Skanska delar inte upp projekt 
i olika ekonomiska verksamheter. Ett projekt bedöms omfattas 
av EU-taxonomin om den huvudsakliga delen av omsättningen 
omfattas av taxonomin. Förenlighet bedöms på samma sätt.
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 77
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 80 =====

ESRS S1 Egna medarbetare
Information om samhällsansvar 
Skanska har ett systematiskt arbetssätt inom hälsa och 
säkerhet som skyddar människors liv och välbefinnande. 
Skanska strävar även efter att vara en arbetsgivare som 
erbjuder lika möjligheter genom att utveckla en inkluderande 
kultur som värdesätter mångfald och skapar förutsättningar att 
attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare med olika 
bakgrunder och kompetenser.
  SBM-3  Väsentliga IRO:er och deras koppling 
till Skanskas strategi och affärsmodell
Inom ramen för Skanskas hållbarhetsstrategi, som beskrivs 
på sidan 39, är huvudområdet Ansvar inriktat på frågor som 
rör egna medarbetare. Området omfattar hälsa och säkerhet, 
etik samt inkludering och mångfald. Här redovisas även den 
väsentliga negativa påverkan som Skanska identifierat 
gällande egna medarbetare. Säkerheten för medarbetare är av 
högsta prioritet. Inkludering och mångfald är centrala delar av 
Skanskas värderingar och viktiga komponenter i medarbetar-
strategin. En grundläggande princip i uppförandekoden är att 
erbjuda rättvisa arbetsvillkor och säkerställa efterlevnad av 
lokala lagar, regelverk och kollektivavtal.
Den väsentligt negativa påverkan, potentiell eller faktisk, härrör 
från Skanskas verksamhet. Det finns negativ påverkan som är 
kopplad till byggverksamhetens natur, där branschen generellt 
är förknippad med olycksrisker och långsiktiga hälsoproblem 
relaterade till högriskmoment såsom lyft, lastning, lossning och 
logistik. Vidare kan negativ påverkan uppstå till följd av att 
byggbranschen traditionellt uppvisar en ojämn könsfördelning. 
Skanskas verksamhet är decentraliserad och omfattar bygg- 
och utvecklingsprojekt i flera geografiska områden. Användning 
av deltidsarbete, nolltimmarskontrakt och tidsbegränsade 
anställningar, anställningsformer som är vanliga i 
projektbaserade verksamheter, kan medföra mindre stabila 
arbetstider och påverka medarbetarnas upplevelse av trygghet 
och arbetsnöjdhet. 
Egna medarbetare avser Skanskas anställda, icke-anställda 
och underentreprenörer som utför arbete på arbetsplatser eller 
anläggningar som ägs eller kontrolleras av Skanska. Skanskas 
medarbetare utgörs av både tjänstemän och yrkesarbetare. 
Skanska anlitar icke-anställda medarbetare i form av konsulter. 
Yrkesarbetare i byggprojekt är i högre grad exponerade för 
hälso- och säkerhetsrisker till följd av arbetsuppgifternas och 
arbetsmiljöns karaktär. Skanska hanterar väsentlig påverkan 
inom hälsa och säkerhet genom att tillämpa en omfattande 
säkerhetsstrategi som omfattar alla som arbetar på 
arbetsplatser som ägs eller kontrolleras av Skanska. 
Alla Skanskas medarbetare inkluderas i upplysningarna. 
Därutöver inkluderas underentreprenörers anställda och icke-
anställda i upplysningar inom hälsa och säkerhet, i enlighet 
med Skanskas omfattande säkerhetsstrategi. 
Implementeringen av Skanskas klimatplan bedöms inte leda till 
någon väsentlig negativ påverkan på de egna medarbetarna. 
Skanska har inte heller identifierat några delar av verksamheten 
där det föreligger betydande risk för tvångsarbete eller 
barnarbete för de egna medarbetarna.  
  S1-2, S1-3    Medarbetardialog
Processer för dialog med egna medarbetare
Skanska strävar efter en öppen och transparent dialog med 
sina medarbetare. Kommunikation och återkoppling sker 
genom flera etablerade och strukturerade processer, bland 
annat den årliga globala medarbetarundersökningen. 
Undersökningen ger medarbetarna möjlighet att lämna 
synpunkter på olika aspekter av sitt arbete som är väsentligt för 
Skanska, bland annat arbetsvillkor, likabehandling och lika 
möjligheter. Resultaten ger insikter i hur upplevelserna skiljer sig 
hos olika demografiska grupper, bland annat utifrån kön och 
ålder. Samtliga anställda bjuds in att delta i undersökningen, 
med undantag för yrkesarbetare inom affärsenheterna Skanska 
USA Civil och Skanska USA Building på grund av lokala 
anställningslagar och regelverk. Resultaten på koncernnivå 
kommuniceras till hela organisationen. Chefer ansvarar för att 
presentera resultaten till sina team och, tillsammans med dem, 
identifiera och prioritera relevanta förbättringsområden. En 
handlingsplan tas fram och arbetet med genomförandet pågår 
under året. Utöver den årliga undersökningen uppmuntras 
medarbetare att löpande framföra synpunkter till sina chefer. 
Detta kan även ske i ett mer strukturerat format under de 
individuella utvecklingssamtalen. Skanska följer upp hur effektiv 
medarbetardialogen är genom uppföljning av både nivå av 
deltagande i undersökningen och antalet genomförda 
utvecklingssamtal.
Skanska samarbetar med arbetstagarrepresentanter och 
fackföreningar genom olika former av samverkan på lokal och 
nationell nivå. Skanska har dessutom tecknat ett avtal om ett 
europeiskt företagsråd (EWC) vilket kompletterar befintliga 
samarbetsformer och är en viktig plattform för dialog mellan 
ledningen och arbetstagarrepresentanter från Skanskas 
europeiska marknader på koncernnivå. EWC möts två gånger 
per år. Vid ett av dessa tillfällen representeras Skanska av EVP 
HR och annars av den lokala ledningen och HR-team. Mötena 
ger arbetstagarrepresentanter möjlighet att få information om 
frågor som berör dem, lyfta problem, ställa frågor och lämna 
återkoppling direkt till högsta ledningen i gränsöverskridande 
frågor. Ett brett spektrum av ämnen diskuteras, bland annat 
affärsresultat, strategiska beslut och deras potentiella 
påverkan på medarbetarna. 
78 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
Processer för att avhjälpa negativ påverkan
Skanska tillhandahåller flera rapporteringskanaler för egna 
medarbetare: online, via e-post eller telefon samt fysiska möten. 
Vid rutinartade frågor eller problem uppmuntras medarbetare i 
första hand vända sig till sin chef eller chefens chef. För ärenden 
som rör anställningsvillkor är affärsenhetens HR-avdelning den 
primära kontaktpunkten. Mer information om tillgängliga 
rapporteringskanaler för medarbetare och hur Skanska följer 
upp och hanterar inkomna ärenden finns på sidan 86.
  S1-1    Policyer för mänskliga rättigheter relevanta 
för egna medarbetare
I uppförandekoden tydliggörs Skanskas åtagande att 
respektera alla tillämpliga, internationellt erkända mänskliga 
rättigheter. Koden är i linje med FN:s vägledande principer för 
företag och mänskliga rättigheter och beskriver Skanskas 
ansvar att skydda människors rättigheter i sin verksamhet. 
Detta omfattar ett tydligt avståndstagande från alla former 
av exploatering av arbetskraft, inklusive tvångsarbete, 
skuldslaveri, människohandel och barnarbete. Skanska följer 
Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande 
arbetsnormer och efterlever alla relevanta lagar avseende 
arbetstider, löner och förmåner. Företaget upprätthåller 
arbetstagares rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar 
och för en löpande dialog med arbetstagar-organisationer, 
fackföreningar och arbetstagarrepresentanter. Det finns 
etablerade mekanismer på plats för att rapportera och hantera 
eventuella orättvisa arbetsvillkor både inom Skanska och hos 
underleverantörer. 
Skanskas åtaganden avseende mänskliga rättigheter vägleds 
av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, 
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter 
och OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande. 
Skanska har också undertecknat FN:s Global Compact och 
följer dess tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, 
miljö och antikorruption. 
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, 
risker och möjligheter (IRO:er)
Detaljområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Arbetstid Potentiell 
negativ 
påverkan
Användning av deltid, nolltimmarsavtal och 
tillfälliga kontrakt i den projektbaserade 
verksamheten kan påverka stabila 
arbetstider och medarbetarnöjdhet.
  S1-1    Policyer
Skanska har ingen koncernövergripande policy för arbetstid. 
I enlighet med uppförandekoden följer Skanska alla tillämpliga 
lagar och avtal som reglerar arbetstider, löner och förmåner. 
Skanska stödjer medarbetarnas rätt att bilda och gå med i 
fackföreningar samt delta i kollektivförhandlingar. En 
kontinuerlig dialog förs med arbetstagarorganisationer, 
fackföreningar och arbetstagarrepresentanter för att 
säkerställa transparens, goda arbetsvillkor och ömsesidig 
respekt.
  S1-4    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Skanska säkerställer efterlevnad av tillämpliga lagar, regelverk 
och kollektivavtal som reglerar arbetstider, löner och förmåner 
i hela verksamheten. I enlighet med internationella normer och 
nationell lagstiftning värnar Skanska arbetstagares rätt att 
bilda och gå med i fackföreningar och att delta i kollektiv-
förhandlingar. 
Affärsenheterna ansvarar för att tilldela de resurser som krävs 
för att hantera väsentlig påverkan. En strukturerad och löpande 
dialog förs med fackföreningar, arbetstagarorganisationer 
och arbetstagarrepresentanter för att säkerställa rättvisa och 
transparenta arbetsvillkor. Det finns etablerade mekanismer 
på plats för att identifiera, rapportera och åtgärda eventuella 
orättvisa eller olagliga arbetsvillkor, bland annat interna 
anmälningskanaler. Uppföljningen av dessa rutiner ingår i 
Skanskas styrningsprocesser och är kopplad till 
implementeringen av uppförandekoden.
  S1-5    Uppföljning och utvärdering av effektiviteten 
Skanska har inget koncernövergripande mål för arbetstid. 
Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika 
geografiska områden, var och en med sina egna marknads-
förhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade 
utmaningar och möjligheter. 
Mätetal
  S1-6    Uppgifter om Skanskas anställda
Antal anställda per avtalstyp, antal 
personer
2025
Män Kvinnor Annat
Tillsvidareanställda 18/uni00A0135 5/uni00A0192 0
Tillfälligt anställda 321 144 0
Behovsanställda 3/uni00A0129 113 0
Totalt antal 21/uni00A0585 5/uni00A0449 0
Behovsanställda är främst yrkesarbetare i USA.
Antal anställda per land
Det totala antalet anställda efter antal personer och uppdelning 
efter land för länder där Skanska har anställda motsvarande 
minst 10/uni00A0procent av det totala antalet anställda.
Antal anställda per land, 
antal personer/uni00B9)
2025
Män Kvinnor Annat
USA 5/uni00A0852 1/uni00A0170 0
Sverige 5/uni00A0310 1/uni00A0602 0
Norge 3/uni00A0976 502 0
Storbritannien 2/uni00A0418 912 0
Övriga länder 4/uni00A0029 1/uni00A0263 0
Totalt antal 21/uni00A0585 5/uni00A0449 0
/uni00B9) För information om medelantal anställda, se not 33.
Anställda som lämnat företaget och personalomsättning 2025
Antal personer som lämnat företaget 5/uni00A0785
Personalomsättning, % 21,4
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 79
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 81 =====

Processer för att avhjälpa negativ påverkan
Skanska tillhandahåller flera rapporteringskanaler för egna 
medarbetare: online, via e-post eller telefon samt fysiska möten. 
Vid rutinartade frågor eller problem uppmuntras medarbetare i 
första hand vända sig till sin chef eller chefens chef. För ärenden 
som rör anställningsvillkor är affärsenhetens HR-avdelning den 
primära kontaktpunkten. Mer information om tillgängliga 
rapporteringskanaler för medarbetare och hur Skanska följer 
upp och hanterar inkomna ärenden finns på sidan 86.
  S1-1    Policyer för mänskliga rättigheter relevanta 
för egna medarbetare
I uppförandekoden tydliggörs Skanskas åtagande att 
respektera alla tillämpliga, internationellt erkända mänskliga 
rättigheter. Koden är i linje med FN:s vägledande principer för 
företag och mänskliga rättigheter och beskriver Skanskas 
ansvar att skydda människors rättigheter i sin verksamhet. 
Detta omfattar ett tydligt avståndstagande från alla former 
av exploatering av arbetskraft, inklusive tvångsarbete, 
skuldslaveri, människohandel och barnarbete. Skanska följer 
Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande 
arbetsnormer och efterlever alla relevanta lagar avseende 
arbetstider, löner och förmåner. Företaget upprätthåller 
arbetstagares rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar 
och för en löpande dialog med arbetstagar-organisationer, 
fackföreningar och arbetstagarrepresentanter. Det finns 
etablerade mekanismer på plats för att rapportera och hantera 
eventuella orättvisa arbetsvillkor både inom Skanska och hos 
underleverantörer. 
Skanskas åtaganden avseende mänskliga rättigheter vägleds 
av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, 
FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter 
och OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande. 
Skanska har också undertecknat FN:s Global Compact och 
följer dess tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, 
miljö och antikorruption. 
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, 
risker och möjligheter (IRO:er)
Detaljområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Arbetstid Potentiell 
negativ 
påverkan
Användning av deltid, nolltimmarsavtal och 
tillfälliga kontrakt i den projektbaserade 
verksamheten kan påverka stabila 
arbetstider och medarbetarnöjdhet.
  S1-1    Policyer
Skanska har ingen koncernövergripande policy för arbetstid. 
I enlighet med uppförandekoden följer Skanska alla tillämpliga 
lagar och avtal som reglerar arbetstider, löner och förmåner. 
Skanska stödjer medarbetarnas rätt att bilda och gå med i 
fackföreningar samt delta i kollektivförhandlingar. En 
kontinuerlig dialog förs med arbetstagarorganisationer, 
fackföreningar och arbetstagarrepresentanter för att 
säkerställa transparens, goda arbetsvillkor och ömsesidig 
respekt.
  S1-4    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Skanska säkerställer efterlevnad av tillämpliga lagar, regelverk 
och kollektivavtal som reglerar arbetstider, löner och förmåner 
i hela verksamheten. I enlighet med internationella normer och 
nationell lagstiftning värnar Skanska arbetstagares rätt att 
bilda och gå med i fackföreningar och att delta i kollektiv-
förhandlingar. 
Affärsenheterna ansvarar för att tilldela de resurser som krävs 
för att hantera väsentlig påverkan. En strukturerad och löpande 
dialog förs med fackföreningar, arbetstagarorganisationer 
och arbetstagarrepresentanter för att säkerställa rättvisa och 
transparenta arbetsvillkor. Det finns etablerade mekanismer 
på plats för att identifiera, rapportera och åtgärda eventuella 
orättvisa eller olagliga arbetsvillkor, bland annat interna 
anmälningskanaler. Uppföljningen av dessa rutiner ingår i 
Skanskas styrningsprocesser och är kopplad till 
implementeringen av uppförandekoden.
  S1-5    Uppföljning och utvärdering av effektiviteten 
Skanska har inget koncernövergripande mål för arbetstid. 
Skanska är en decentraliserad organisation som verkar i olika 
geografiska områden, var och en med sina egna marknads-
förhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade 
utmaningar och möjligheter. 
Mätetal
  S1-6    Uppgifter om Skanskas anställda
Antal anställda per avtalstyp, antal 
personer
2025
Män Kvinnor Annat
Tillsvidareanställda 18/uni00A0135 5/uni00A0192 0
Tillfälligt anställda 321 144 0
Behovsanställda 3/uni00A0129 113 0
Totalt antal 21/uni00A0585 5/uni00A0449 0
Behovsanställda är främst yrkesarbetare i USA.
Antal anställda per land
Det totala antalet anställda efter antal personer och uppdelning 
efter land för länder där Skanska har anställda motsvarande 
minst 10/uni00A0procent av det totala antalet anställda.
Antal anställda per land, 
antal personer/uni00B9)
2025
Män Kvinnor Annat
USA 5/uni00A0852 1/uni00A0170 0
Sverige 5/uni00A0310 1/uni00A0602 0
Norge 3/uni00A0976 502 0
Storbritannien 2/uni00A0418 912 0
Övriga länder 4/uni00A0029 1/uni00A0263 0
Totalt antal 21/uni00A0585 5/uni00A0449 0
/uni00B9) För information om medelantal anställda, se not 33.
Anställda som lämnat företaget och personalomsättning 2025
Antal personer som lämnat företaget 5/uni00A0785
Personalomsättning, % 21,4
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 79
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 82 =====

Redovisningsprinciper
Uppgifter om Skanskas anställda
Skanska sammanställer data på koncernnivå för samtliga 
anställda (antal anställda) bland de egna medarbetarna. 
Datainhämtningen baseras på registreringar i affärsenheternas 
lokala HR-system och personalregister. 
Anställd – Person som har ett anställningsförhållande med 
Skanska enligt nationell lagstiftning eller praxis. 
Uppgifter om Skanskas anställda – Antal anställda utifrån kön 
(man, kvinna eller annat) uppdelat på tillsvidareanställning, 
tidsbegränsad anställning och behovsanställning, uppmätt i 
slutet av rapportperioden. 
Land – Antal anställda uppdelat efter det land där den 
anställde är juridiskt anställd. 
Avgångna – Anställda som har lämnat Skanska, både frivilligt 
och ofrivilligt, inklusive pensioneringar under rapportperioden.
Personalomsättning – Antal anställda som lämnat under 
rapportperioden dividerat med genomsnittligt antal anställda 
under rapportperioden. Mätetalet omfattar projektanställda 
yrkesarbetare med visstidskontrakt utan garanterade timmar, 
där det sker en naturlig omsättning när projekten avslutas.
80 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
ESRS S1 Egna medarbetare – Hälsa och säkerhet
Säkerheten för Skanskas medarbetare är av högsta prioritet. 
Skanska arbetar för att stärka säkerheten genom bransch-
ledande standarder och lösningar, kombinerat med systematisk 
uppföljning och riktade åtgärder.
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande 
påverkan, risker och möjligheter (IRO:er)
Detaljområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Hälsa och 
säkerhet
Faktisk negativ 
påverkan
Olyckor och exponering för farliga ämnen 
förekommer i verksamheten.
Potentiell 
negativ påverkan
Risk för olyckor och långvariga 
hälsoproblem, däribland allvarliga 
incidenter och dödsfall, är förknippad med 
byggbranschen.
  S1-1    Policyer
Standard för arbetsmiljöhantering
Standarden för arbetsmiljöhantering fastställer krav för 
att minska och förebygga arbetsplatsolyckor i samtliga 
verksamheter. Det innefattar bland annat krav på att införa ISO 
45001-certifierade ledningssystem för arbetsmiljö. Standarden 
omfattar centrala krav såsom riskbedömning av arbetsplatser, 
utbildning, incidenthantering och användning av personlig 
skyddsutrustning (PPE) liksom instruktioner för arbetsmoment 
med särskilt hög risk på Skanskas byggarbetsplatser. 
I enlighet med standarden ska affärsenheterna upprätta en 
plan för hälsa och säkerhet som stödjer Skanskas arbete med 
att minska påverkan för hälsa och säkerhet. Planen bygger på 
fyra fokusområden som styr hur Skanska utvecklar och 
implementerar säkerhetspraxis med väsentlig påverkan: 
Åtgärdstrappan – Syftet är att proaktivt identifiera och hantera 
säkerhetsrisker i ett tidigt skede för att eliminera eller minska 
riskexponering på arbetsplatsen. 
Analys – Använda och analysera säkerhetsdata för att hantera 
de främsta riskerna och följa upp effekten av Skanskas 
säkerhetsinsatser. 
Underentreprenörer – Involvera underentreprenörer i 
säkerhetsarbetet för att säkerställa efterlevnad av Skanskas 
standarder och skapa förutsättningar för ökad säkerhet.
Säkerhetskultur – Stärka chefernas medvetenhet och utveckla 
en proaktiv säkerhetskultur som ökar engagemanget och bidrar 
till säkrare byggarbetsplatser. 
  S1-4    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Skanska är certifierat enligt ISO 45001, ledningssystem för 
arbetsmiljö. Certifieringen omfattar hela verksamheten, och 
stödjer Skanskas arbete med att främja kontinuerliga 
förbättringar inom arbetsmiljöområdet. 
Skanska fokuserar på att minska säkerhetsriskerna genom att 
stärka rutinerna för att förebygga allvarliga tillbud. Ett 
systematiskt arbetssätt för att utreda och lära av tillbud bidrar 
till att ytterligare stärka processerna och minska riskerna. När 
allvarliga olyckor eller dödsfall inträffar vidtar Skanska 
omedelbara åtgärder för att fastställa grundorsaken och 
arbetar målmedvetet för att minimera riskerna. 
Under 2025 var antalet olyckor med frånvaro (L TAR) 2,4 (2,2). 
Skanska fortsatte sitt arbete med att minska den faktiska och 
potentiella hälsa- och säkerhetsrisker genom följande åtgärder i 
Skanskas verksamhet: 
• Integrera åtgärdstrappan i projektplanering, 
systemimplementering samt i riskbedömningar av projekt.
•  Förbättra datadrivna insikter genom att använda proaktiva 
indikatorer och tillämpa ett systematiskt lärande från 
incidenter.
•  Förbättra ledningen av underentreprenörer och fördjupa 
samarbetet kring kvalificeringsstandarder. 
•  Stärka ledarskapsengagemang och främja en proaktiv 
säkerhetskultur, genomföra säkerhetsprogram och utbildning 
som stödjer säkra beteenden.
  S1-5    Uppföljning och utvärdering av effektiviteten 
Skanska har inget koncernövergripande mål för hälsa och 
säkerhet. Skanska är en decentraliserad organisation som 
verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna 
marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade 
utmaningar och möjligheter. Skanska följer upp effektiviteten i 
sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och 
möjligheter inom hälsa och säkerhet genom ett antal nyckeltal. 
Dessa inkluderar bland annat:    
• Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro (L TAR), se sidan 217
• Allvarliga tillbud som kunde ha resulterat i dödsfall
• Högre chefers arbetsplatsbesök (Executive Safety Site Visits, 
ESSV) med fokus på säkerhet vilket bidrar till ett synligt och 
närvarande ledarskap, se sidan 217
• Totalt antal olyckor (TCA) 
• Olyckornas allvarlighetsgrad  
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 81
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 83 =====

ESRS S1 Egna medarbetare – Hälsa och säkerhet
Säkerheten för Skanskas medarbetare är av högsta prioritet. 
Skanska arbetar för att stärka säkerheten genom bransch-
ledande standarder och lösningar, kombinerat med systematisk 
uppföljning och riktade åtgärder.
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande 
påverkan, risker och möjligheter (IRO:er)
Detaljområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Hälsa och 
säkerhet
Faktisk negativ 
påverkan
Olyckor och exponering för farliga ämnen 
förekommer i verksamheten.
Potentiell 
negativ påverkan
Risk för olyckor och långvariga 
hälsoproblem, däribland allvarliga 
incidenter och dödsfall, är förknippad med 
byggbranschen.
  S1-1    Policyer
Standard för arbetsmiljöhantering
Standarden för arbetsmiljöhantering fastställer krav för 
att minska och förebygga arbetsplatsolyckor i samtliga 
verksamheter. Det innefattar bland annat krav på att införa ISO 
45001-certifierade ledningssystem för arbetsmiljö. Standarden 
omfattar centrala krav såsom riskbedömning av arbetsplatser, 
utbildning, incidenthantering och användning av personlig 
skyddsutrustning (PPE) liksom instruktioner för arbetsmoment 
med särskilt hög risk på Skanskas byggarbetsplatser. 
I enlighet med standarden ska affärsenheterna upprätta en 
plan för hälsa och säkerhet som stödjer Skanskas arbete med 
att minska påverkan för hälsa och säkerhet. Planen bygger på 
fyra fokusområden som styr hur Skanska utvecklar och 
implementerar säkerhetspraxis med väsentlig påverkan: 
Åtgärdstrappan – Syftet är att proaktivt identifiera och hantera 
säkerhetsrisker i ett tidigt skede för att eliminera eller minska 
riskexponering på arbetsplatsen. 
Analys – Använda och analysera säkerhetsdata för att hantera 
de främsta riskerna och följa upp effekten av Skanskas 
säkerhetsinsatser. 
Underentreprenörer – Involvera underentreprenörer i 
säkerhetsarbetet för att säkerställa efterlevnad av Skanskas 
standarder och skapa förutsättningar för ökad säkerhet.
Säkerhetskultur – Stärka chefernas medvetenhet och utveckla 
en proaktiv säkerhetskultur som ökar engagemanget och bidrar 
till säkrare byggarbetsplatser. 
  S1-4    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Skanska är certifierat enligt ISO 45001, ledningssystem för 
arbetsmiljö. Certifieringen omfattar hela verksamheten, och 
stödjer Skanskas arbete med att främja kontinuerliga 
förbättringar inom arbetsmiljöområdet. 
Skanska fokuserar på att minska säkerhetsriskerna genom att 
stärka rutinerna för att förebygga allvarliga tillbud. Ett 
systematiskt arbetssätt för att utreda och lära av tillbud bidrar 
till att ytterligare stärka processerna och minska riskerna. När 
allvarliga olyckor eller dödsfall inträffar vidtar Skanska 
omedelbara åtgärder för att fastställa grundorsaken och 
arbetar målmedvetet för att minimera riskerna. 
Under 2025 var antalet olyckor med frånvaro (L TAR) 2,4 (2,2). 
Skanska fortsatte sitt arbete med att minska den faktiska och 
potentiella hälsa- och säkerhetsrisker genom följande åtgärder i 
Skanskas verksamhet: 
• Integrera åtgärdstrappan i projektplanering, 
systemimplementering samt i riskbedömningar av projekt.
•  Förbättra datadrivna insikter genom att använda proaktiva 
indikatorer och tillämpa ett systematiskt lärande från 
incidenter.
•  Förbättra ledningen av underentreprenörer och fördjupa 
samarbetet kring kvalificeringsstandarder. 
•  Stärka ledarskapsengagemang och främja en proaktiv 
säkerhetskultur, genomföra säkerhetsprogram och utbildning 
som stödjer säkra beteenden.
  S1-5    Uppföljning och utvärdering av effektiviteten 
Skanska har inget koncernövergripande mål för hälsa och 
säkerhet. Skanska är en decentraliserad organisation som 
verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna 
marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade 
utmaningar och möjligheter. Skanska följer upp effektiviteten i 
sina policyer och aktiviteter för att hantera påverkan, risker och 
möjligheter inom hälsa och säkerhet genom ett antal nyckeltal. 
Dessa inkluderar bland annat:    
• Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro (L TAR), se sidan 217
• Allvarliga tillbud som kunde ha resulterat i dödsfall
• Högre chefers arbetsplatsbesök (Executive Safety Site Visits, 
ESSV) med fokus på säkerhet vilket bidrar till ett synligt och 
närvarande ledarskap, se sidan 217
• Totalt antal olyckor (TCA) 
• Olyckornas allvarlighetsgrad  
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 81
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 84 =====

Mätetal
  S1-14    Arbetsmiljö
2025
Antal dödsfall/uni00A0till följd av arbetsrelaterade olyckor 
Anställda 0
Arbetstagare hos underentreprenörer 1
Antal registrerade arbetsrelaterade olyckor 
Anställda 471
Arbetstagare hos underentreprenörer 702
Olycksfrekvens för registrerade arbetsrelaterade olyckor
Anställda 9,06
Arbetstagare hos underentreprenörer 8,79
Antal förlorade arbetsdagar till följd av arbetsrelaterade olyckor
Anställda 4/uni00A0648
Arbetstagare hos underentreprenörer 3/uni00A0618
Redovisningsprinciper
Hälsa och säkerhet
Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på arbetade 
timmar och antal olyckor. Rapporteringen omfattar Skanskas 
anställda, icke-anställda samt underentreprenörer som utför 
arbete på arbetsplatser och anläggningar som ägs eller 
kontrolleras av Skanska under rapportperioden. Data hämtas 
från information i Skanskas projekt, HR-system och 
ledningssystem för arbetsmiljö. Arbetade timmar beräknas 
schablonmässigt som 40 timmar per vecka för en 
heltidsekvivalent (FTE).
Anställd – Person som har ett anställningsförhållande med 
Skanska enligt nationell lagstiftning eller etablerad praxis. 
Arbetstagare hos underentreprenör – Person som är anställd av 
en underentreprenör som arbetar på arbetsplatser eller 
anläggningar som ägs eller kontrolleras av Skanska. 
Icke-anställd – Person som antingen är konsult eller är anställd 
av ett företag vars huvudsakliga verksamhet är bemanning. 
Data om icke-anställda ingår i kategorin underentreprenörers 
arbetstagare. 
Arbetsrelaterade olyckor – Arbetsrelaterade incidenter som 
leder till medvetslöshet, nedsatt arbets- eller rörelseförmåga, 
permanent omplacering till andra arbetsuppgifter inom 
företaget eller som kräver medicinsk behandling av legitimerad 
läkare. 
Olycksfrekvens för arbetsrelaterade olyckor – Antalet 
arbetsrelaterade olyckor per en miljon arbetade timmar, 
beräknat som totalt antal arbetsrelaterade olyckor dividerat 
med totalt antal arbetstimmar multiplicerat med 1 000 000 
under rapportperioden. 
Dödsolyckor – Arbetsrelaterade olyckor som leder till att en 
anställd, underentreprenörs arbetstagare eller icke-anställd 
avlider. 
82 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
ESRS S1 Egna medarbetare – Inkludering och mångfald
Skanska strävar efter att vara en arbetsplats fri från 
trakasserier och mobbing och tolererar inte diskriminering, 
oavsett social bakgrund, etnicitet, funktionsnedsättning, kön, 
könsidentitet eller någon annan skyddad egenskap. Skanska 
säkerställer rättvis och objektiv ersättning fri från fördomar och 
tillämpar principen om lika lön för lika arbete.
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande 
påverkan, risker och möjligheter (IRO:er)
Detaljområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Jämställdhet och 
lika lön för lika 
arbete
Potentiell 
negativ påverkan
Att verka i en mansdominerad bransch kan 
skapa en obalans mellan könen och utgöra 
hinder för underrepresenterade grupper.
Åtgärder mot 
våld och 
trakasserier på 
arbetsplatsen
Potentiell 
negativ påverkan
En decentraliserad verksamhet kan 
innebära risk för trakasserier och 
diskriminering i arbetsmiljön.
Mångfald Potentiell 
negativ påverkan
Att verka i en mansdominerad bransch kan 
begränsa mångfalden i personalstyrkan 
och i den högsta ledningen. 
Skanska verkar i en mansdominerad bransch och har idag en 
lägre andel kvinnor än män i arbetsstyrkan. Skanska strävar 
efter att attrahera och behålla de mest kvalificerade 
kandidaterna och tillämpar nolltolerans mot diskriminering. 
Inkludering och mångfald är centrala delar av Skanskas 
värderingar och utgör ett prioriterat område i medarbetar-
strategin. Övriga fokusområden är hälsa och välbefinnande, 
lärande, utveckling och tillväxt samt digitalisering. Dessa 
områden är avgörande för att säkerställa starka prestationer 
och för att hantera negativ påverkan på Skanskas egna 
medarbetare. Skanskas satsning på digitalisering av 
medarbetardata och processer stärker koncernens förmåga 
att fatta välgrundade beslut baserat på kvantitativa underlag 
samt att effektivt möta ökade krav på lagstadgad rapportering. 
Skanska tolererar inte någon form av mobbning, trakasserier 
eller diskriminering. Detta åtagande framgår tydligt av 
företagets uppförandekod och förstärks genom instruktionen 
för inkludering och mångfald. 
  S1-1    Policyer 
Medarbetarpolicy
Medarbetarpolicyn anger gemensamma principer och krav för 
nivå- och rollstrukturer, talanghantering, ersättning och 
förmåner, inkludering, mångfald samt praxis för anti-
diskriminering i hela koncernen. 
Instruktion för inkludering och mångfald
Instruktionen för inkludering och mångfald fastställer ett 
systematiskt arbetssätt för att utveckla och stärka inkludering 
och mångfald inom Skanskas organisation. Den omfattar krav 
på att varje verksamhet ska lämna in årliga uppdateringar och 
handlingsplaner. Den beskriver även åtgärder för att motverka 
trakasserier, fördomar och respektlöst beteende samt 
säkerställer rättvis behandling och inkluderande arbetssätt 
oavsett könsidentitet eller bakgrund. Instruktionen bygger på 
uppförandekoden och värderingar samt ligger i linje med FN:s 
globala mål för hållbar utveckling. 
Standard för ersättningar
Standarden för ersättningar utgör ett gemensamt ramverk för 
koncernen som säkerställer konsekvens, effektivitet, efterlevnad 
och riskbegränsning i Skanskas ersättning till sina anställda. 
Inom Skanska stöds jämställd och jämlik behandling av enhetlig 
tillämpning av ersättningsrelaterade element. Standarden 
gäller för samtliga anställda såvida ersättningen inte regleras 
genom fackliga organisationer eller kollektivavtal. 
  S1-4    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen 
Skanskas policy mot repressalier (beskrivs på sidan 86) 
uppmuntrar medarbetare att rapportera misstänkta 
överträdelser eller oegentligheter och skyddar dem som säger 
ifrån. Det finns flera lokala rapporteringskanaler för att anmäla 
misstänkta brott mot uppförandekoden. Inkomna ärenden 
hanteras enligt formaliserade processer. Utbildning i 
uppförandekoden är obligatorisk för alla nyanställda under 
deras första anställningsmånad. Samtliga anställda genomför 
dessutom en obligatorisk repetitionsutbildning vartannat år. 
Detta konsekventa arbetssätt säkerställer att alla medarbetare 
regelbundet får utbildning i Skanskas uppförandekod, inklusive 
rutiner för att rapportera eventuella problem.   
Enligt instruktionen för inkludering och mångfald ska affärs-
enheterna årligen redovisa vilka åtgärder de har vidtagit för att 
säkerställa en arbetsmiljö fri från mobbning och trakasserier.  
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 83
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 85 =====

ESRS S1 Egna medarbetare – Inkludering och mångfald
Skanska strävar efter att vara en arbetsplats fri från 
trakasserier och mobbing och tolererar inte diskriminering, 
oavsett social bakgrund, etnicitet, funktionsnedsättning, kön, 
könsidentitet eller någon annan skyddad egenskap. Skanska 
säkerställer rättvis och objektiv ersättning fri från fördomar och 
tillämpar principen om lika lön för lika arbete.
Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande 
påverkan, risker och möjligheter (IRO:er)
Detaljområde
Typ av påverkan, 
risk eller möjlighet Beskrivning
Jämställdhet och 
lika lön för lika 
arbete
Potentiell 
negativ påverkan
Att verka i en mansdominerad bransch kan 
skapa en obalans mellan könen och utgöra 
hinder för underrepresenterade grupper.
Åtgärder mot 
våld och 
trakasserier på 
arbetsplatsen
Potentiell 
negativ påverkan
En decentraliserad verksamhet kan 
innebära risk för trakasserier och 
diskriminering i arbetsmiljön.
Mångfald Potentiell 
negativ påverkan
Att verka i en mansdominerad bransch kan 
begränsa mångfalden i personalstyrkan 
och i den högsta ledningen. 
Skanska verkar i en mansdominerad bransch och har idag en 
lägre andel kvinnor än män i arbetsstyrkan. Skanska strävar 
efter att attrahera och behålla de mest kvalificerade 
kandidaterna och tillämpar nolltolerans mot diskriminering. 
Inkludering och mångfald är centrala delar av Skanskas 
värderingar och utgör ett prioriterat område i medarbetar-
strategin. Övriga fokusområden är hälsa och välbefinnande, 
lärande, utveckling och tillväxt samt digitalisering. Dessa 
områden är avgörande för att säkerställa starka prestationer 
och för att hantera negativ påverkan på Skanskas egna 
medarbetare. Skanskas satsning på digitalisering av 
medarbetardata och processer stärker koncernens förmåga 
att fatta välgrundade beslut baserat på kvantitativa underlag 
samt att effektivt möta ökade krav på lagstadgad rapportering. 
Skanska tolererar inte någon form av mobbning, trakasserier 
eller diskriminering. Detta åtagande framgår tydligt av 
företagets uppförandekod och förstärks genom instruktionen 
för inkludering och mångfald. 
  S1-1    Policyer 
Medarbetarpolicy
Medarbetarpolicyn anger gemensamma principer och krav för 
nivå- och rollstrukturer, talanghantering, ersättning och 
förmåner, inkludering, mångfald samt praxis för anti-
diskriminering i hela koncernen. 
Instruktion för inkludering och mångfald
Instruktionen för inkludering och mångfald fastställer ett 
systematiskt arbetssätt för att utveckla och stärka inkludering 
och mångfald inom Skanskas organisation. Den omfattar krav 
på att varje verksamhet ska lämna in årliga uppdateringar och 
handlingsplaner. Den beskriver även åtgärder för att motverka 
trakasserier, fördomar och respektlöst beteende samt 
säkerställer rättvis behandling och inkluderande arbetssätt 
oavsett könsidentitet eller bakgrund. Instruktionen bygger på 
uppförandekoden och värderingar samt ligger i linje med FN:s 
globala mål för hållbar utveckling. 
Standard för ersättningar
Standarden för ersättningar utgör ett gemensamt ramverk för 
koncernen som säkerställer konsekvens, effektivitet, efterlevnad 
och riskbegränsning i Skanskas ersättning till sina anställda. 
Inom Skanska stöds jämställd och jämlik behandling av enhetlig 
tillämpning av ersättningsrelaterade element. Standarden 
gäller för samtliga anställda såvida ersättningen inte regleras 
genom fackliga organisationer eller kollektivavtal. 
  S1-4    Aktiviteter för hantering av påverkan, 
risker och möjligheter
Åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen 
Skanskas policy mot repressalier (beskrivs på sidan 86) 
uppmuntrar medarbetare att rapportera misstänkta 
överträdelser eller oegentligheter och skyddar dem som säger 
ifrån. Det finns flera lokala rapporteringskanaler för att anmäla 
misstänkta brott mot uppförandekoden. Inkomna ärenden 
hanteras enligt formaliserade processer. Utbildning i 
uppförandekoden är obligatorisk för alla nyanställda under 
deras första anställningsmånad. Samtliga anställda genomför 
dessutom en obligatorisk repetitionsutbildning vartannat år. 
Detta konsekventa arbetssätt säkerställer att alla medarbetare 
regelbundet får utbildning i Skanskas uppförandekod, inklusive 
rutiner för att rapportera eventuella problem.   
Enligt instruktionen för inkludering och mångfald ska affärs-
enheterna årligen redovisa vilka åtgärder de har vidtagit för att 
säkerställa en arbetsmiljö fri från mobbning och trakasserier.  
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 83
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 86 =====

Mångfald 
Att öka mångfalden är ett långsiktigt prioriterat område som 
även innefattar att öka antalet kvinnor i ledande befattningar. 
Skanska arbetar systematiskt med inkludering och mångfald 
i organisationen. Affärsenheterna ska samla in relevanta 
datainsikter och ta fram årliga handlingsplaner som stödjer 
utvecklingen av en inkluderande kultur och stärker mångfalden 
i den lokala arbetskraften. Könsfördelningen på chefsnivå följs 
upp kvartalsvis, och den årliga globala medarbetarunder-
sökningen ger ytterligare insikter om medarbetares upplevelser 
i olika demografiska grupper, bland annat utifrån kön och ålder. 
Arbetet med successionsplanering och talangutvärdering 
innebär att Skanska regelbundet följer upp och mäter hur 
jämställda successionsplanerna är för ledande befattningar. 
För globala utvecklingsprogram följs andelen män och kvinnor 
som deltar upp, liksom representationen från Skanskas olika 
geografiska områden och verksamhetsgrenar. Dessa processer 
bidrar till att medarbetarna ges möjlighet att utvecklas i sina 
roller, och stärker även Skanskas förmåga att attrahera de mest 
kvalificerade kandidaterna. Arbetet stödjer också målet att 
förbättra könsfördelningen i ledande befattningar inom hela 
organisationen. Under 2025 togs en koncernövergripande plan 
för inkludering och mångfald fram för att identifiera prioriterade 
åtgärder för att underbygga Skanskas inkluderings- och 
mångfaldsarbete. Åtgärderna omfattar bland annat nya 
definitioner av inkludering och mångfald som kommer att 
införas i hela Skanska under 2026.
Jämställdhet och lika lön för lika arbete 
Bland de åtgärder som vidtagits för att öka jämställdheten 
finns Skanskas standard för inkludering och mångfald. Enligt 
standarden ska verksamheterna samla in relevant data och ta 
fram årliga handlingsplaner som stödjer utvecklingen mot ökad 
jämställdhet i hela organisationen. Könsfördelningen på chefs-
nivå följs upp kvartalsvis, och den årliga globala medarbetar-
undersökningen ger fördjupade insikter om medarbetares 
erfarenheter i olika demografiska grupper, bland annat utifrån 
kön, för samtliga medarbetare. 
Skanska stärker jämställdheten genom ett strukturerat 
arbete med inkludering och mångfald. Det innefattar årliga 
handlingsplaner baserade på analyser av personaldata 
samt kvartalsvis uppföljning av könsfördelningen i ledande 
befattningar. Insikter från den globala medarbetarunder-
sökningen används för att identifiera skillnader i erfarenheter 
mellan olika demografiska grupper.  
Skanska förstår vikten av att erbjuda rättvis och objektiv 
ersättning fri från fördomar. Skanska följer principen om lika 
lön för lika arbete och arbetar kontinuerligt för att främja 
lönejämlikhet i hela organisationen. Lönebeslut baseras 
på arbetets karaktär, graden av ansvar och komplexitet, 
individuella prestationer och kvalifikationer samt platsspecifika 
marknadsdata. Under 2025 infördes ett koncerngemensamt 
ramverk för lönerevision för att bättre beakta prestation, 
marknadsvillkor och rättvisa i lönerevisionerna.
Affärsenheterna ansvarar för att tilldela de resurser som krävs 
för att hantera väsentlig påverkan.
  S1-5    Uppföljning och utvärdering av effektiviteten 
Skanska har inget koncernövergripande mål för inkludering och 
mångfald. Skanska är en decentraliserad organisation som 
verkar i olika geografiska områden, var och en med sina egna 
marknadsförhållanden, regelverk samt verksamhetsrelaterade 
utmaningar och möjligheter. Skanska följer upp effektiviteten 
i sina policyer och aktiviteter kopplade till påverkan, risker och 
möjligheter för egna medarbetare genom ett antal nyckeltal. 
Ett av nyckeltalen för att bedöma utvecklingen inom inkludering 
och mångfald utgörs av de kvartalsvisa rapporter som nämnts 
ovan samt anmälda påståenden om överträdelser mot 
uppförandekoden.
Mätetal
  S1-9    Anställda uppdelade på kön
Anställda uppdelade på kön och 
ledningsbefattning, antal personer
2025
Män, 
antal
Män, 
%
Kvinnor, 
antal
Kvinnor,
 %
Högsta ledningen (nivå 5–7) 92 68 43 32
2025
Anställda per ålderskategori, antal anställda Antal %
Under 30 år 4/uni00A0012 14,8
Mellan 30 år och 50 år 13/uni00A0759 50,9
Över 50 år 9/uni00A0263 34,3
Summa 27/uni00A0034 100
  S1-16    Ersättningsmätetal
Ersättningsmätetal 2025
Löneskillnad mellan könen, % 16
Årlig total ersättningskvot 48
Löneskillnaden mellan könen för 2025 för koncernen uppgick 
till 16/uni00A0procent. Mätetalet baseras på genomsnittlig lön för 
kvinnor och män i samtliga roller inom koncernen, oberoende 
av faktorer som anställningstid eller typ av befattning, och 
benämns ojusterad löneskillnad mellan könen. Den ojusterade 
löneskillnaden påverkas inte enbart av Skanskas arbete för 
rättvisa och icke-diskriminerande löner, utan även av köns-
fördelningen inom koncernen. Den ojusterade löneskillnaden 
för koncernen påverkas av en obalans i könsfördelningen både 
i den totala gruppen av egna medarbetare och bland högre 
befattningar. Det är viktigt att skilja mellan den ojusterade 
löneskillnaden och principen om lika lön för lika arbete, en 
princip Skanska tillämpar och är engagerat i. Skanska arbetar 
också långsiktigt med att attrahera, utveckla och behålla en 
mångfald av medarbetare samt att erbjuda inkluderande 
arbetsplatser.
Den årliga totala ersättningskvoten för 2025 uppgick till 48:1
för koncernen. Skanska har en mångfacetterad personalstyrka 
med både tjänstemän och yrkesarbetare i Norden, USA, 
Storbritannien och Centraleuropa, marknader som präglas av 
olika levnadskostnader och arbetsmarknadsförutsättningar. 
Denna variation återspeglas i de anställdas genomsnittliga 
lönenivåer. 
84 Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025
Hållbarhetsrapport
  S1-17    Incidenter och klagomål
Incidenter och klagomål 2025
Fall av diskriminering (inklusive trakasserier)/uni00B9), antal 50
Klagomål som lämnats in genom kanaler för att uppmärksamma 
problem, antal
29
1)  Av dessa rapporterades 6 anmälningar antingen till Code of Conduct-linjen eller direkt till 
affärsenheternas etikteam, 43 rapporterades via lokala HR-kanaler och 1 rapporterades 
av en affärsenhet som ett slutligt beslut.
Under 2025 har Skanska inte ålagts några böter, viten eller 
skadestånd kopplade till de incidenter och anmälningar som 
redovisas ovan. Inga incidenter anmäldes till nationella 
kontaktpunkter enligt OECD:s riktlinjer för multinationella 
företag under 2025.
Skanska har inte identifierat några betydande risker för 
allvarliga människorättsrelaterade incidenter, såsom tvångs-
arbete eller barnarbete under rapportperioden, och har därför 
bedömt detta som icke-väsentligt. Påverkan som berör 
mänskliga rättigheter hanteras inom respektive väsentlig IRO. 
Redovisningsprinciper
Mångfald 
Skanska konsoliderar data på koncernnivå för samtliga 
anställda baserat på antalet anställda i den egna arbets-
kraften. Underlaget hämtas från affärsenheternas lokala 
HR-system och register. Samtliga mätetal för mångfald baseras 
på data vid rapportperiodens slut. 
Ledarskap och ledande befattningar – Skanska definierar 
högsta ledningen som anställda på nivå 5–7 . Ledande 
befattningar omfattar direktörer, chefer, teamledare och 
högre chefsroller. Nivå 6 omfattar verkställande direktörer för 
affärsenheterna samt direktörer inom koncernstaberna. 
Nivå 5 avser affärsenheternas ledningsgrupper. 
Ersättning
Skanska konsoliderar data på koncernnivå för samtliga 
anställda baserat på underlag från affärsenheternas lokala 
HR-system och register. Uppgifterna omfattar medarbetare 
som var anställda vid rapportperiodens slut.
Ojusterad löneskillnad mellan könen – Beräknas som skillnaden 
i genomsnittlig timlön mellan kvinnor och män, dividerat med 
den genomsnittliga timlönen för män. 
Årlig total ersättningskvot – Beräknas som timlönen för VD 
och Koncernchef dividerad med den genomsnittlig timlönen 
för övriga anställda.  
Timlön – Beräknas för varje anställd som den totala skatte-
pliktiga ersättningen under rapportperioden, enligt tillämplig 
lokal lagstiftning, omräknat till kronor, dividerad med antal 
arbetade timmar. 
Incidenter och anmälningar   
Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på ärenden 
som rapporteras via Code of Conduct Hotline, SpeakUp-appen, 
direkt till affärsenheternas etiska råd eller genom lokala 
HR-kanaler. 
De redovisade siffrorna omfattar samtliga incidenter som 
klassificerats som hänförliga till den egna arbetskraften. 
Anonyma anmälningar som inte kan kategoriseras exkluderas. 
Anmälningar som lämnas till chefens chef ingår inte i de 
redovisade siffrorna, om inte ärendet eskaleras till etiska rådet. 
Anmälningar som lämnas till HR och hanteras inom den lokala 
klagomålsprocessen inkluderas inte i rapporteringen. För 
anmälningar som lämnas via de nationella kontaktpunkterna 
för ansvarsfullt företagande, enligt OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag, samlas uppgifterna in av affärs-
enheternas etikombud. Etikombuden är skyldiga att informera 
Skanska Group Ethics när en anmälan har gjorts via dessa 
kanaler. 
Incidenter – Ärenden där ett brott mot uppförandekoden har 
bekräftats efter genomförd utredning, eller händelser där en 
lagvunnen dom eller beslut från domstol eller myndighet som 
rör företagets anställda har fastställts. 
Anmälningar – Alla övriga anmälda ärenden där något brott 
mot uppförandekoden inte har konstaterats, eller där ärendet 
fortfarande är under handläggning och ännu inte slututrett.
Böter, viten och ersättningar som skadestånd – Avser incidenter 
och anmälningar där Skanska genom beslut av domstol eller 
myndighet har ålagts att betala böter, viten eller skadestånd. 
Förlikningsöverkommelser mellan Skanska och anställda i 
samband med att en anställd lämnar företaget omfattas inte. 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 85
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 87 =====

S1-17    Incidenter och klagomål
Incidenter och klagomål 2025
Fall av diskriminering (inklusive trakasserier)/uni00B9), antal 50
Klagomål som lämnats in genom kanaler för att uppmärksamma 
problem, antal
29
1)  Av dessa rapporterades 6 anmälningar antingen till Code of Conduct-linjen eller direkt till 
affärsenheternas etikteam, 43 rapporterades via lokala HR-kanaler och 1 rapporterades 
av en affärsenhet som ett slutligt beslut.
Under 2025 har Skanska inte ålagts några böter, viten eller 
skadestånd kopplade till de incidenter och anmälningar som 
redovisas ovan. Inga incidenter anmäldes till nationella 
kontaktpunkter enligt OECD:s riktlinjer för multinationella 
företag under 2025.
Skanska har inte identifierat några betydande risker för 
allvarliga människorättsrelaterade incidenter, såsom tvångs-
arbete eller barnarbete under rapportperioden, och har därför 
bedömt detta som icke-väsentligt. Påverkan som berör 
mänskliga rättigheter hanteras inom respektive väsentlig IRO. 
Redovisningsprinciper
Mångfald 
Skanska konsoliderar data på koncernnivå för samtliga 
anställda baserat på antalet anställda i den egna arbets-
kraften. Underlaget hämtas från affärsenheternas lokala 
HR-system och register. Samtliga mätetal för mångfald baseras 
på data vid rapportperiodens slut. 
Ledarskap och ledande befattningar – Skanska definierar 
högsta ledningen som anställda på nivå 5–7 . Ledande 
befattningar omfattar direktörer, chefer, teamledare och 
högre chefsroller. Nivå 6 omfattar verkställande direktörer för 
affärsenheterna samt direktörer inom koncernstaberna. 
Nivå 5 avser affärsenheternas ledningsgrupper. 
Ersättning
Skanska konsoliderar data på koncernnivå för samtliga 
anställda baserat på underlag från affärsenheternas lokala 
HR-system och register. Uppgifterna omfattar medarbetare 
som var anställda vid rapportperiodens slut.
Ojusterad löneskillnad mellan könen – Beräknas som skillnaden 
i genomsnittlig timlön mellan kvinnor och män, dividerat med 
den genomsnittliga timlönen för män. 
Årlig total ersättningskvot – Beräknas som timlönen för VD 
och Koncernchef dividerad med den genomsnittlig timlönen 
för övriga anställda.  
Timlön – Beräknas för varje anställd som den totala skatte-
pliktiga ersättningen under rapportperioden, enligt tillämplig 
lokal lagstiftning, omräknat till kronor, dividerad med antal 
arbetade timmar. 
Incidenter och anmälningar   
Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på ärenden 
som rapporteras via Code of Conduct Hotline, SpeakUp-appen, 
direkt till affärsenheternas etiska råd eller genom lokala 
HR-kanaler. 
De redovisade siffrorna omfattar samtliga incidenter som 
klassificerats som hänförliga till den egna arbetskraften. 
Anonyma anmälningar som inte kan kategoriseras exkluderas. 
Anmälningar som lämnas till chefens chef ingår inte i de 
redovisade siffrorna, om inte ärendet eskaleras till etiska rådet. 
Anmälningar som lämnas till HR och hanteras inom den lokala 
klagomålsprocessen inkluderas inte i rapporteringen. För 
anmälningar som lämnas via de nationella kontaktpunkterna 
för ansvarsfullt företagande, enligt OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag, samlas uppgifterna in av affärs-
enheternas etikombud. Etikombuden är skyldiga att informera 
Skanska Group Ethics när en anmälan har gjorts via dessa 
kanaler. 
Incidenter – Ärenden där ett brott mot uppförandekoden har 
bekräftats efter genomförd utredning, eller händelser där en 
lagvunnen dom eller beslut från domstol eller myndighet som 
rör företagets anställda har fastställts. 
Anmälningar – Alla övriga anmälda ärenden där något brott 
mot uppförandekoden inte har konstaterats, eller där ärendet 
fortfarande är under handläggning och ännu inte slututrett.
Böter, viten och ersättningar som skadestånd – Avser incidenter 
och anmälningar där Skanska genom beslut av domstol eller 
myndighet har ålagts att betala böter, viten eller skadestånd. 
Förlikningsöverkommelser mellan Skanska och anställda i 
samband med att en anställd lämnar företaget omfattas inte. 
Skanska   |   Års- och hållbarhetsredovisning 2025 85
Hållbarhetsrapport

===== SIDA 88 =====