FULLTEXT DEL 3 AV 7
Årsredovisning 2025
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Bolagsstyrningsinformation Skanska är fast besluten att agera etiskt och med integritet. Verksamheten bedrivs rättvist och transparent och främjar en kultur där alla vågar säga ifrån om något är fel. Oetiskt upp- förande tolereras inte och Skanska arbetar för att säkerställa att det inte ska förekomma. Väsentliga hållbarhetsfrågor med tillhörande påverkan, risker och möjligheter (IRO:er) Delområde Typ av påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Företagskultur Potentiell positiv påverkan Fokus på säkerhet och inkludering samt att arbeta för en öppen kultur kan stärka hälsa och säkerhet, motverka diskriminering och öka säkerheten på arbetsplatsen. Skydd för visselblåsare Faktisk positiv påverkan Skydd för visselblåsare bidrar till säker arbetsmiljö och motverkar korruption, trakasserier och oetiskt beteende. Relationer med leverantörer Potentiell negativ påverkan Små eller medelstora leverantörer kan vara känsliga för felaktig hantering och bristfällig betalningspraxis. Korruption och mutor Potentiell negativ påverkan Korruption och mutor kan förekomma i hela värdekedjan och påverka kunder, leverantörer och samhället i stort. Risk Korruption och mutor medför direkta och indirekta finansiella risker, inklusive böter och viten, skador på anseendet, förlorat förtroende, uteslutning från offentliga upphandlingar, rättsliga processer samt en minskad förmåga att uppfylla projektåtaganden. G1-1 Policyer Uppförandekod Uppförandekoden är det huvudsakliga styrdokument som vägleder Skanskas beteende och interaktioner med kollegor och tredje parter. Uppförandekoden bygger på Skanskas värderingar, däribland att Agera etiskt och öppet, samt anger principerna för hur alla Skanskas medarbetare ska arbeta etiskt, med respekt för människor, miljö samt tillämpliga lagar och förordningar. Den omfattar bland annat antikorruption, rättvis konkurrens och ekonomisk brottslighet, diskriminering, rättvisa arbetsvillkor, arbetsmiljöansvar och mänskliga rättigheter. Den beskriver Skanskas öppenhetsfrämjande kultur och policy mot repressalier samt hur man rapporterar oegentligheter. Uppförandekod för leverantörer Uppförandekoden för leverantörer innehåller relevanta delar av uppförandekoden som gäller för Skanskas leverantörer, bland annat policyn mot repressalier och hur man rapporterar oegentligheter. Den gäller inte bara för leverantören som organisation utan även för leverantörens anställda som har utsetts för att arbeta med Skanska. Leverantörer ska säkerställa att de värderingar och principer som anges i uppförandekoden för leverantörer tillämpas i hela deras leverantörskedjan vid arbete för Skanska. Antikorruptionspolicy Antikorruptionspolicyn fastslår Skanskas nolltolerans mot mutor och korruption i alla former, i alla delar av verksamheten och i alla affärsrelationer. Policyn ger vägledning om vilka former korruption kan ta, och hur man ska agera på ett lämpligt och etiskt sätt vid tillämpning av de principer för antikorruption och rättvis konkurrens som finns i Skanskas uppförandekod. Den innehåller också instruktioner för obligatorisk due diligence i fråga om etik, godkännanden och rapporteringskrav. Instruktion för uppförandekodprogrammet Instruktionen för uppförandekodprogrammet stödjer implementeringen av uppförandekoden som en integrerad del av affärsprocesserna. Den fastställer roller och ansvarsområden för koncernens och affärsenheternas etikfunktioner, däribland att tillämpa etisk due diligence samt planera och genomföra etiska riskbedömningar och säkerhetsgranskningar. Standard för hantering av en hållbar leverantörskedja Standarden för hantering av en hållbar leverantörskedja fastställer minimikrav som stödjer due diligence och hantering av hållbara leverantörskedjor inom koncernen. Dessa inkluderar krav på att delta i en årlig koncerngemensam bedömning av leverantörskedjans hållbarhetspåverkan och krav på att affärsenheterna ska anta planer för hantering av en hållbar leverantörskedja. Mekanism för rapportering av problem och skydd för visselblåsare Anställda kan anmäla misstänkta eller kända oegentligheter, däribland korruption, mutor, mobbning, trakasserier, diskriminering eller andra överträdelser av uppförandekoden via flera kanaler: online, e-post, telefon eller ett fysiskt möte. Anställda kan ta upp problem direkt med sin chef eller chefens chef. För frågor som rör deras anställning ska affärsenhetens HR-avdelning vara den primära kontaktpunkten. För att anmäla misstänkta oegentligheter eller etiska frågor kan anmälarna kontakta sin affärsenhets juridiska avdelning eller etiska kommitté. För leverantörer, kunder och andra externa parter som vill rapportera misstanke om oegentligheter finns vägledning på ”Visselblåsartjänst” på Skanskas webbsida group.skanska.com/sv. Där framgår hur man kan uppmärk- samma problem, antingen genom att tala med platschefen eller genom att kontakta relevant HR-avdelning, juridisk avdelning eller koncernens etikavdelning. Anmälare kan också (anonymt om de så önskar) kontakta Skanskas Code of Conduct Hotline per telefon, online eller via SpeakUp-appen, som är tillgänglig för både interna och externa parter. Affärsenheterna ska upprätthålla kommunikationskanaler för hur man anmäler problem, till exempel affischer och digitala 86 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport skärmar i Skanskas lokaler och på byggarbetsplatserna. Skanskas policy mot repressalier är utformad för att förhindra negativ påverkan för den som i god tro rapporterar misstanke om oegentligheter. Processer för att utreda anmälda misstankar Utredningar av inrapporterade ärenden genomförs med målet att hantera alla ärenden utan dröjsmål och med största noggrannhet och integritet. Utredarna är i de flesta fall interna etikansvariga med juridiska eller andra relevanta yrkeskvalifikationer. Utredningar ska i varje enskilt fall genomföras av personer som är oberoende av det område som det inrapporterade ärendet avser. Allvarligare fall kan kräva en mer omfattande utredning. Ett första svar ska lämnas inom sju dagar från det att ärendet rapporterades. Varje fall ska avslutas så snabbt som möjligt och, om inte omständigheterna är mycket komplicerade, senast inom tre månader efter det att anmälan inkommit. Alla utredningar som rör medel- och högriskfall granskas av koncernens etiska råd för att säkerställa objektiv enhetlighet i hela koncernen. Affärsenheterna måste informera koncernens etiska råd om alla nya högriskfall som anmäls direkt till affärsenheten. Uppföljning av viljan att uppmärksamma problem Frågor som tas upp ger möjlighet till förbättringar, även i de fall då inget brott mot uppförandekoden har skett. Utredningar innehåller ofta rekommendationer som sedan ska genomföras av affärsenheterna. Skanska mäter anmälningsnivån både lokalt och via koncernens hotline. Den upplevda viljan att ta upp problem mäts som en del av Skanskas årliga medarbetarundersökning. År 2025 uppgav 85/uni00A0procent av medarbetarna att de kände sig bekväma med att uttrycka sina åsikter utan rädsla för negativa påverkan. Skanska mäter också medarbetarnas förtroende för att Skanska kommer att agera vid problem genom den årliga medarbetarundersökningen. Utbildning i ansvarsfullt företagande Utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla nyanställda inom en månad från det att de börjar sin anställning. Utbildningen är gemensam för alla affärsenheter och introducerar Skanskas värderingar, huvudområdena i uppförandekoden (däribland antikorruption), hur man går till väga för att uppmärksamma om problem och Skanskas policy mot repressalier. Samtliga medarbetare måste genomgå en repetitionsutbildning i uppförandekoden vartannat år. Medlemmar i koncernledningen omfattas av samma krav på introduktion och repetitionsutbildning vartannat år. Alla affärsenheter ansvarar för att organisera riktad fördjupad utbildning inom de områden som är mest relevanta för enheten, däribland antikorruption och förebyggande av mutor. Utbildningen definierar vilka aktiviteter som kan utgöra mutor, belyser andra riskområden, ger praktiska exempel och kunskapskontroller samt förklarar var misstankar om oegentligheter kan anmälas. G1-2 Hantering av relationer med leverantörer Skanskas leverantörskedja består av en stor andel små och medelstora företag, vilka representerar en majoritet av leverantörerna, och typiskt sett står för 70-90 procent av affärsenheternas utgifter. Hanteringen av relationer med leverantörer samt policyer och processer för betalning i leverantörskedjan är decentraliserade till respektive affärsenhet. Valet av leverantörer är decentraliserat till affärsenheterna och till enskilda projekt. På affärsenhetsnivå styrs möjligheten att ingå i Skanskas leverantörskedja av en förkvalificeringsprocess som omfattar kriterier för samhällsansvar och miljö, såsom tillgång till policyer och ledningssystem certifierade enligt ISO 14001 och ISO 45001. När en leverantör är förkvalificerad påverkas urvalet för enskilda projekt av kraven på den specifika marknaden, sektorn, kunden med mera, men följer vanligtvis en balanserad bedömningsmodell där pris, kvalitet och hållbarhetsfaktorer vägs in. Hållbarhetsfaktorerna kan omfatta kriterier för både samhällsansvar och miljö, såsom klimatsmarta lösningar, lokal anknytning och minoritetsägande. Affärsenheterna ansvarar för att fastställa betalningsvillkor som är lämpliga för den marknad och avtalsmiljö där de verkar och att följa lagkrav. I enlighet med uppförandekoden åtar sig Skanska att agera med integritet och rättvisa i kontakterna med affärspartners. Betalningsbeteende övervakas och rapporteras på affärsenhetsnivå, i många fall med mål för att förhindra sena betalningar. Det är ovanligt med ett särskilt fokus på små och medelstora företag, men de gynnas av en övergripande strategi för snabba betalningar. Skanskas uppförandekod för leverantörer ska ingå i leverantörskontrakt. Uppförandekoden för leverantörer beskriver Skanskas förväntningar och kräver att principerna tillämpas i deras egen leverantörskedja. Skanska tillämpar en riskbaserad ansats för due diligence. Uppförande-koden för leverantörer medger tillsyn och revision där så är lämpligt. Inom hela koncernen genomför Skanska normalt över 400 leverantörsrevisioner per år, både i projekt och i leverantörernas lokaler. Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanska arbetar systematiskt för att säkerställa att rutinerna upprätthålls och ständigt förbättras, bland annat genom att säkerställa att alla medarbetare regelbundet får utbildning och vägledning om uppförandekoden och lagkrav, enligt ovan. En viktig åtgärd under 2025 var att uppdatera antikorruptions- programmet och ta fram en ny koncernövergripande antikorruptionsutbildning som lanserades i slutet av året. Affärsenheterna måste genomföra och dokumentera utbildning i antikorruption vartannat år för funktioner med identifierad riskexponering (såsom inköp, försäljning och marknadsföring, ledning och roller som samverkar med offentliga tjänstemän). Skanska har ingen fastställd koncernövergripande handlingsplan för hantering av relationer med leverantörer. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 87 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 89 ===== skärmar i Skanskas lokaler och på byggarbetsplatserna. Skanskas policy mot repressalier är utformad för att förhindra negativ påverkan för den som i god tro rapporterar misstanke om oegentligheter. Processer för att utreda anmälda misstankar Utredningar av inrapporterade ärenden genomförs med målet att hantera alla ärenden utan dröjsmål och med största noggrannhet och integritet. Utredarna är i de flesta fall interna etikansvariga med juridiska eller andra relevanta yrkeskvalifikationer. Utredningar ska i varje enskilt fall genomföras av personer som är oberoende av det område som det inrapporterade ärendet avser. Allvarligare fall kan kräva en mer omfattande utredning. Ett första svar ska lämnas inom sju dagar från det att ärendet rapporterades. Varje fall ska avslutas så snabbt som möjligt och, om inte omständigheterna är mycket komplicerade, senast inom tre månader efter det att anmälan inkommit. Alla utredningar som rör medel- och högriskfall granskas av koncernens etiska råd för att säkerställa objektiv enhetlighet i hela koncernen. Affärsenheterna måste informera koncernens etiska råd om alla nya högriskfall som anmäls direkt till affärsenheten. Uppföljning av viljan att uppmärksamma problem Frågor som tas upp ger möjlighet till förbättringar, även i de fall då inget brott mot uppförandekoden har skett. Utredningar innehåller ofta rekommendationer som sedan ska genomföras av affärsenheterna. Skanska mäter anmälningsnivån både lokalt och via koncernens hotline. Den upplevda viljan att ta upp problem mäts som en del av Skanskas årliga medarbetarundersökning. År 2025 uppgav 85/uni00A0procent av medarbetarna att de kände sig bekväma med att uttrycka sina åsikter utan rädsla för negativa påverkan. Skanska mäter också medarbetarnas förtroende för att Skanska kommer att agera vid problem genom den årliga medarbetarundersökningen. Utbildning i ansvarsfullt företagande Utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för alla nyanställda inom en månad från det att de börjar sin anställning. Utbildningen är gemensam för alla affärsenheter och introducerar Skanskas värderingar, huvudområdena i uppförandekoden (däribland antikorruption), hur man går till väga för att uppmärksamma om problem och Skanskas policy mot repressalier. Samtliga medarbetare måste genomgå en repetitionsutbildning i uppförandekoden vartannat år. Medlemmar i koncernledningen omfattas av samma krav på introduktion och repetitionsutbildning vartannat år. Alla affärsenheter ansvarar för att organisera riktad fördjupad utbildning inom de områden som är mest relevanta för enheten, däribland antikorruption och förebyggande av mutor. Utbildningen definierar vilka aktiviteter som kan utgöra mutor, belyser andra riskområden, ger praktiska exempel och kunskapskontroller samt förklarar var misstankar om oegentligheter kan anmälas. G1-2 Hantering av relationer med leverantörer Skanskas leverantörskedja består av en stor andel små och medelstora företag, vilka representerar en majoritet av leverantörerna, och typiskt sett står för 70-90 procent av affärsenheternas utgifter. Hanteringen av relationer med leverantörer samt policyer och processer för betalning i leverantörskedjan är decentraliserade till respektive affärsenhet. Valet av leverantörer är decentraliserat till affärsenheterna och till enskilda projekt. På affärsenhetsnivå styrs möjligheten att ingå i Skanskas leverantörskedja av en förkvalificeringsprocess som omfattar kriterier för samhällsansvar och miljö, såsom tillgång till policyer och ledningssystem certifierade enligt ISO 14001 och ISO 45001. När en leverantör är förkvalificerad påverkas urvalet för enskilda projekt av kraven på den specifika marknaden, sektorn, kunden med mera, men följer vanligtvis en balanserad bedömningsmodell där pris, kvalitet och hållbarhetsfaktorer vägs in. Hållbarhetsfaktorerna kan omfatta kriterier för både samhällsansvar och miljö, såsom klimatsmarta lösningar, lokal anknytning och minoritetsägande. Affärsenheterna ansvarar för att fastställa betalningsvillkor som är lämpliga för den marknad och avtalsmiljö där de verkar och att följa lagkrav. I enlighet med uppförandekoden åtar sig Skanska att agera med integritet och rättvisa i kontakterna med affärspartners. Betalningsbeteende övervakas och rapporteras på affärsenhetsnivå, i många fall med mål för att förhindra sena betalningar. Det är ovanligt med ett särskilt fokus på små och medelstora företag, men de gynnas av en övergripande strategi för snabba betalningar. Skanskas uppförandekod för leverantörer ska ingå i leverantörskontrakt. Uppförandekoden för leverantörer beskriver Skanskas förväntningar och kräver att principerna tillämpas i deras egen leverantörskedja. Skanska tillämpar en riskbaserad ansats för due diligence. Uppförande-koden för leverantörer medger tillsyn och revision där så är lämpligt. Inom hela koncernen genomför Skanska normalt över 400 leverantörsrevisioner per år, både i projekt och i leverantörernas lokaler. Aktiviteter för hantering av påverkan, risker och möjligheter Skanska arbetar systematiskt för att säkerställa att rutinerna upprätthålls och ständigt förbättras, bland annat genom att säkerställa att alla medarbetare regelbundet får utbildning och vägledning om uppförandekoden och lagkrav, enligt ovan. En viktig åtgärd under 2025 var att uppdatera antikorruptions- programmet och ta fram en ny koncernövergripande antikorruptionsutbildning som lanserades i slutet av året. Affärsenheterna måste genomföra och dokumentera utbildning i antikorruption vartannat år för funktioner med identifierad riskexponering (såsom inköp, försäljning och marknadsföring, ledning och roller som samverkar med offentliga tjänstemän). Skanska har ingen fastställd koncernövergripande handlingsplan för hantering av relationer med leverantörer. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 87 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 90 ===== G1-3 Förebyggande arbete och upptäckt av korruption och mutor Antikorruptionspolicyn beskriver Skanskas nolltolerans mot alla former av mutor och fokuserar på de riskområden som är kopplade till företagets aktiviteter. Den kompletteras av relaterade policyer om gåvor och gästfrihet samt intresse- konflikter för att ge medarbetarna en god överblick över vad som är acceptabelt och göra dem bättre förberedda på att känna igen och hantera en komprometterande situation. Andra rutiner som införts för att upptäcka och förhindra mutor är strikta regler kring sponsring, samhällsinvesteringar och politiska bidrag, vilket återspeglas i standarden för samhälls- investeringar och sponsring. Det finns också styrning kring godkännande av betalningar. Möjligheten att rapportera misstankar om mutor är också en viktig metod för upptäckt och förebyggande. Korruptionsrisker granskas regelbundet som en del av processen för att bedöma etiska risker. Detta kompletterar den bredare hanteringen av verksamhetsrisker och syftar till att identifiera specifika situationer som kan innebära risker för mutor. Där det förekommer sådana situationer upprättas en plan för att minska risken. Riskbedömningen och risk- reduceringsplanerna granskas och godkänns av affärs- enheternas ledningsgrupper. Riskbedömningen sker vartannat år och kompletteras med en granskningsinsats för att följa upp genomförda åtgärder under de mellanliggande åren. Om misstänkta fall av mutor uppstår utreds de opartiskt av någon som är i oberoende ställning till berörda befattningshavare. Tillgång till policyer för berörda intressenter Antikorruption och mutor behandlas i antikorruptionspolicyn samt i uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer. Samtliga finns tillgängliga på Skanskas webbplats, group.skanska.com/sv, och på intranät i digitalt format och PDF-format. Det finns särskilda sidor med vägledning på Skanskas intranät, regelbundna diskussioner om etiska dilemman och värderingsrelaterade situationer som behandlar frågor i uppförandekoden samt affischer och information på skärmar på arbetsplatserna. Uppförandekoden finns förinstallerad på alla Skanskas telefoner och länkar direkt till antikorruptionspolicyn. Mätetal G1-4 Fall av korruption eller mutor Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor, % 2025 Antikorruptionsutbildning, alla anställda som definieras som riskutsatta funktioner 98 Antikorruptionsutbildning, koncernledning 100 Under 2025 förekom inga fällande domar relaterade till korruption eller mutor och inga böter utdömdes för överträdelser av lagar mot korruption eller mutbrott. G1-6 Betalningspraxis Betalningspraxis 2025 Procentandel av betalningarna som följer de standardiserade betalningsvillkoren 73 Genomsnittligt antal dagar för betalning av faktura 29 Antal rättsliga förfaranden som pågår avseende sena betalningar 6 88 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hållbarhetsrapport Redovisningsprinciper Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter som anger anställda med befattningar som definieras som riskutsatta funktioner under rapportperioden. Riskutsatta funktioner – Funktioner där det bedöms finnas risk för korruption och mutor på grund av arbetsuppgifter och ansvar, exempelvis roller med förmåga att påverka utfallet inom organisationen, som har tillgång till känslig information eller som har beslutsförmåga eller inflytande över beslut. Både direkt och indirekt inflytande är relevant. Utbildning om mutor – Andel som slutfört utbildningen avser den koncernövergripande antikorruptionsutbildningen som lanserades i slutet av 2025 samt likvärdiga lokala riktade antikorruptionsutbildningar. Fall av korruption eller mutor Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter som anger antal fällande domar och bötes- beloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor under rapportperioden. Bötesbeloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor – Avser det totala bötesbeloppet i Mkr som genom en dom som har vunnit laga kraft eller beslut av domstol eller annan behörig myndighet ålagts företaget, dess anställda eller företrädare på grund av brott mot lagar eller förordningar relaterade till korruption eller mutor. Betalningspraxis Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter avseende betalningspraxis för rapportperioden. Data från lokala affärssystem används i första hand, annars används representativa stickprov för att beräkna den information som krävs. Standardiserade betalningsvillkor – Beräknas som genomsnittet av Skanskas standardiserade betalningsvillkor, eftersom antalet dagar skiljer sig åt för olika leverantörskategorier. Procentandel av betalningarna som följer de standardiserade betalningsvillkoren – Inkluderar alla transaktioner där fakturan betalats i enlighet med eller snabbare än de angivna betalningsvillkoren dividerat med totalt antal fakturor. Genomsnittligt antal dagar för betalning av faktura – Inkluderar alla fakturor som betalats oavsett typ av betalningsvillkor (avtalsenliga eller lagstadgade). Bestridda fakturor eller fakturor som är föremål för försenad betalning på grund av externa orsaker utanför Skanskas kontroll är undantagna. Antal rättsliga förfaranden som pågår avseende sena betalningar – Antal av samtliga rättsliga förfaranden (tvister eller skiljedomsförfaranden) som pågår avseende sena betalningar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 89 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 91 ===== Redovisningsprinciper Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter som anger anställda med befattningar som definieras som riskutsatta funktioner under rapportperioden. Riskutsatta funktioner – Funktioner där det bedöms finnas risk för korruption och mutor på grund av arbetsuppgifter och ansvar, exempelvis roller med förmåga att påverka utfallet inom organisationen, som har tillgång till känslig information eller som har beslutsförmåga eller inflytande över beslut. Både direkt och indirekt inflytande är relevant. Utbildning om mutor – Andel som slutfört utbildningen avser den koncernövergripande antikorruptionsutbildningen som lanserades i slutet av 2025 samt likvärdiga lokala riktade antikorruptionsutbildningar. Fall av korruption eller mutor Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter som anger antal fällande domar och bötes- beloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor under rapportperioden. Bötesbeloppen för brott mot lagar mot korruption och mutor – Avser det totala bötesbeloppet i Mkr som genom en dom som har vunnit laga kraft eller beslut av domstol eller annan behörig myndighet ålagts företaget, dess anställda eller företrädare på grund av brott mot lagar eller förordningar relaterade till korruption eller mutor. Betalningspraxis Skanska konsoliderar data på koncernnivå baserat på data från affärsenheter avseende betalningspraxis för rapportperioden. Data från lokala affärssystem används i första hand, annars används representativa stickprov för att beräkna den information som krävs. Standardiserade betalningsvillkor – Beräknas som genomsnittet av Skanskas standardiserade betalningsvillkor, eftersom antalet dagar skiljer sig åt för olika leverantörskategorier. Procentandel av betalningarna som följer de standardiserade betalningsvillkoren – Inkluderar alla transaktioner där fakturan betalats i enlighet med eller snabbare än de angivna betalningsvillkoren dividerat med totalt antal fakturor. Genomsnittligt antal dagar för betalning av faktura – Inkluderar alla fakturor som betalats oavsett typ av betalningsvillkor (avtalsenliga eller lagstadgade). Bestridda fakturor eller fakturor som är föremål för försenad betalning på grund av externa orsaker utanför Skanskas kontroll är undantagna. Antal rättsliga förfaranden som pågår avseende sena betalningar – Antal av samtliga rättsliga förfaranden (tvister eller skiljedomsförfaranden) som pågår avseende sena betalningar. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 89 Hållbarhetsrapport ===== SIDA 92 ===== Hantering av risker och möjligheter Hyresfastighet Tåjärnet Hägersten Stockholm Sverige Skanskas koncernövergripande Enterprise Risk Management Policy (ERMP), som är fastställd av styrelsen, sätter ramarna för riskhanteringen och fördelar ansvaret inom organisationen. Det övergripande syftet är att säkerställa att risker hanteras systematiskt och så effektivt som möjligt samt att rätt prioriteringar görs för att uppnå mål och ambitioner./one.tf) Hantering av verksamhetsrisker/one.tf) Skanska tillämpar en ”top-down” och ”bottom-up”-modell med etablerade metoder för riskidentifiering och analys samt ramverket från Committee of Sponsoring Organisations of the Treadway Commission (COSO) som referens. Detta är en integrerad och robust modell för hantering av verksamhetsrisker (Enterprise Risk Management, ERM). Styrelsen ansvarar för en effektiv riskhantering inom koncernen. VD och Koncernchefen ansvarar för att säkerställa att koncernens risker granskas och kontrolleras. Affärsenheterna ansvarar för att hantera risker inom sina respektive verksam- heter inom ramverket för ERMP. Från affärsenhet till koncernnivå/uni00B9) Enligt ERMP ska affärsenheterna upprätta och underhålla ett riskregister, Enterprise Risk Register (ERR). Varje affärsenhet identifierar, kategoriserar och bedömer sina risker och utarbetar därefter riskhanteringsplaner. Affärsenheterna bär alltid ansvaret för sina risker. Deras riskregister sorteras, grupperas, granskas och sammanställs på koncernnivå för att skapa ett koncernomfattande riskregister, där toppriskerna identifieras. När riskregistren har konsoliderats på koncernnivå presenteras en lista över koncernens topprisker för koncernens Risk Advisory Council (RAC), bestående av medlemmar från koncern- ledningen och chefer för koncernstaberna, som granskar riskerna utifrån ett ”top-down”-perspektiv. Resultatet är en uppdaterad lista med identifierade topprisker i koncernen. Listan lämnas till VD och Koncernchefen samt koncern- ledningen via den årliga rapporten om hantering av verksamhetsrisker (Enterprise Risk Management Report) och presenteras slutligen för revisionskommittén. Proaktiv och strukturerad riskhantering på alla nivåer ger ökad motståndskraft mot risker och en större förmåga att tillvarata möjligheter. Skanska har en väletablerad process för riskhantering i projekt för att säkerställa att risker identifieras och utvärderas innan projekt godkänns. 1) Införlivat i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1 punkterna 22(a) - (c)). 90 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 93 ===== Strategiska risker Operativa risker Avser vårt syfte, våra långsiktiga mål och vår strategi. Hotar genomförandet av vår affärsplan och övriga kortsiktiga mål och ambitioner eller en effektiv resursanvändning. Finansiella risker Regulatoriska risker Hotar vår finansiella ställning. Avser efterlevnad av tillämplig lagstiftning, externa föreskrifter och interna regelverk. Verksamhetsrisker delas in i strategiska, operationella, finansiella och regulatoriska risker. De flesta riskkontroller på koncernnivå regleras i koncernens policyer, instruktioner och standarder, vilka i sin tur ingår i koncernens ramverk för intern styrning. En specifik risk kan omfattas av mer än en policy, standard eller process. För en förteckning över koncernpolicyer, se bolagsstyrningsrapporten på sidan 105. Riskuniversum och riskreducering/uni00B9) Alla risker kategoriseras med hjälp av Skanskas riskuniversum, vilket möjliggör ett enhetligt sätt att arbeta med verksamhets- risker. Skanska kan snabbt och enkelt sammanställa, analysera och hantera de mest väsentliga riskerna på ett flexibelt och proaktivt sätt. Skanska kan även bedöma om det är lämpligt att fastställa riskaptit och risktolerans för vissa väsentliga risker. Det främjar också Skanskas efterlevnad av regelverk och bidrar till en mer effektiv utformning, implementering och säkerställande av interna kontroller. Detta är tydligt i linje med styrningsprocesserna och möjliggör ett bättre integrerat system för styrning, risk och kontroll. ERM-uppdatering 2025 Efter granskningar gjorda av RAC, koncernledningen och revisionskommittén har Skanska identifierat koncernens topprisker för 2025. Cybersäkerhet förblir en kritisk risk. Koncernstaben IT fortsätter att bemöta det föränderliga landskapet av cyberhot genom att stärka styrningen av IT . Riskuniversum och topprisker Tabellen som följer visar verksamhetsriskerna sammanvägda med risker som identifierats i dialog med intressenter och i den dubbla väsentlighetsanalysen. Riskerna är exempel på väsentliga risker för Skanska indelade i avgränsade men överlappande riskkategorier, eftersom en risk kan ingå i fler än en kategori. Ale resurspark Göteborg Sverige 1) Införlivat i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1 punkterna 22(a) - (c)). 91Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 94 ===== Riskbeskrivning Viktiga riskreduceringsåtgärder/aktiviteter Strategiska risker Större disruptiva händelser Makroekonomisk instabilitet eller större disruptiva händelser såsom geopolitiska spänningar, terrordåd eller epidemier/pandemier Skanska bevakar och utvärderar fortlöpande makroekonomiska händelser för att kunna förutse eventuella förändringar i företagsklimatet som är relevanta för Skanskas verksamhet. Av erfarenhet, till exempel från pandemin, kan Skanska snabbt inrätta team både inom affärsenheter och på koncernnivå för att övervaka, rapportera om och snabbt reagera på förändringar. Bästa praxis för riskhantering och nya arbetssätt kan identifieras och spridas. Koncernövergripande temporära instruktioner för hantering av kritiska risker kan utfärdas för att stärka relevanta styrdokument för att skydda Skanskas kassaposition och IT-system. Hållbarhets- och klimatrisker Hantering och upplysningar om hållbarhet och klimatpåverkan, oförmåga att anpassa sig till nya klimatregler och krav från investerare och kunder. Fysiska händelser orsakade av negativa klimatförändringar, till exempel extremväder. En tydlig inriktning ges av Skanskas klimatplan, koncernens ramverk för intern styrning inklusive koncernens hållbarhetspolicy, koncernens standard för styrning av miljö och klimat samt koncernens instruktion för hållbarhetsrapportering, liksom efterlevnad av principerna i ISO 14001. Klimatrisker är en integrerad del av Skanskas modell för hantering av verksamhetsrisker och riskhantering på projektnivå, eftersom projektteamen måste identifiera, bedöma och motverka relevanta klimatrisker och -möjligheter som en del i investerings- och anbudsprocessen. Skanska har sedan 2022 tillämpat klimatbaserad scenarioanalys för att identifiera och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter. Läs mer på sidorna 40–43 och i hållbarhetsrapport på sidorna 50–85. HR Ledarskapsrisker Ett svagt ledarskap eller systematiska fel i HR-processer, till exempel att rekrytera/behålla medarbetare, att identifiera behov av kritisk kunskap, utbildning/utveckling, successionsplanering, otillräcklig mångfald i arbetsstyrkan eller en icke-inkluderande/ojämlik kultur. Skanska har en etablerad och gedigen process för utvärdering och utveckling av medarbetare, innefattande successionsplanering, strukturerad resursplanering och av prestationsutvärdering. Koncerninstruktionen för inkludering och mångfald föreskriver hur Skanska ska arbeta systematiskt med inkludering och mångfald i sin verksamhet. Skanska är fast besluten att vara en arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter och som attraherar, rekryterar och befordrar talanger med olika bakgrund för att öka mångfald i en mansdominerad bransch utan tolerans för diskriminering. Läs mer i hållbarhetsrapporten på sidorna 78–79, 83–85. Brister i ledarskapet Ett svagt ledarskap ledande till bristande kontroll över resultatet eller ett misslyckat genomförande av strategin. Skanskas ramverk för intern styrning sätter ramarna för ansvar och ansvarstagande, beslutsfattande, kontroll och regelefterlevnad i Skanskas verksamhet. Ökat fokus på hanteringen av affärsvillkor och förändringar i projektomfattning. Vidare satsas på utbildning av medarbetarna för att skapa team med rätt kompetens för att fatta rätt beslut vid projektplanering, upphandling, design och genomförande. Teknik och innovation Investeringar i och införande av teknik som inte ger avsedda fördelar. Gå miste om nya teknologiska innovationer på marknaden. Oförmåga att säkra och skydda immateriella rättigheter inom innovation. Införande av större förändringar av teknik som affärssystem planeras och genomförs noga. Planer för driftskontinuitet finns och testas regelbundet för att säkerställa fortsatt drift i händelse av systemavbrott eller fel. Koncernens innovationspolicy säkerställer att Skanska har ett stabilt styrsystem för att kunna ta tillvara och skala upp möjligheter, och samtidigt kunna hantera riskerna med innovation och anpassning till ny teknik. 92 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 95 ===== Riskområde och beskrivning Viktiga riskreduceringsåtgärder/aktiviteter Operativa risker Förlustgenererande projekt/investeringar Svag kommersiell kontraktshantering och systematisk underskattning av kostnader, tidplan, omfattning, mängder och/eller val av fel projekt eller kunder, inklusive val av volym framför vinst eller bara för att skapa sysselsättning för en enhet. Skanska har en väletablerad och strukturerad process för att säkerställa att risker utvärderas och förstås innan projekt godkänns. Förbättrad projektrapportering och förbättrade granskningsprocesser med ytterligare riskhanteringsåtgärder innefattar kontinuerlig riskbedömning under hela projektet för att kunna lösa problem, göra förbättringar i ett tidigare skede och sänka projektkostnader. Skanska erbjuder utökad utbildning av medarbetare och en inkluderande arbetsmiljö för att bilda team med mångsidig kompetens för att fullt ut ta tillvara expertis och bästa praxis inom hela företaget. Proaktiva åtgärder kopplade till kapitalbindning, krav på förhandsuthyrning och förhandsförsäljning samt ökat fokus på hantering av legala krav och rättstvister – faktorer som alla bidrar till ett förbättrat projektgenomförande. Läs mer om projektriskhantering på sidan 95. Risker i leverantörskedjan Kontrakt med motparter som är (eller blir) oförmögna att uppfylla finansiella förpliktelser eller kontraktsenliga åtaganden. Störningar i leverantörskedjan och brist på material och arbetskraft som resulterar i finansiella och icke finansiella konsekvenser för projekt. Strategiska upphandlingar och tidig involvering av viktiga underentreprenörer samt förhandskvalificering eller kvalificering före en kontraktstilldelning minskar utföranderisken i projekt. Koncernens standard för hantering av en hållbar leverantörskedja anger minimikrav för att säkerställa hållbara leverantörskedjor inom Skanska. Skanskas uppförandekod för leverantörer är en del av alla kontrakt som ingås med leverantörer och underentreprenörer. Skanska tillämpar en riskbaserad ansats för due diligence i fråga om tredje parter. För vissa kategorier av tredje parter, som representanter och joint venture-partners är etisk due diligence-granskning obligatorisk. Automatiska sanktionskontroller genomförs av alla aktiva leverantörer en gång per dygn mot en global databas. Produktrelaterade sanktionsrisker reduceras genom utökad due diligence, där högriskleverantörer ägnas särskild uppmärksamhet. Läs mer på sidan 47 och i hållbarhetsrapporten på sidorna 86–88. Hälso- och säkerhetsrisker Arbetsskador, olyckor, dödsolyckor och ohälsa som drabbar människor på arbetsplatser eller människor som påverkas av Skanskas verksamhet. För att arbeta proaktivt och uppnå ständiga förbättringar granskas säkerhetsresultatet regelbundet. Koncernens hållbarhetspolicy och standard för arbetsmiljöhantering innehåller föreskrifter om hur medarbetare förväntas bete sig på Skanskas arbetsplatser. De omfattar utbildning, incidenthantering, riskbedömning och instruktioner för korrekt säkerhetshantering på arbetsplatsen. Färdplanen för hälsa och säkerhet styr hur vi utvecklar och implementerar säkerhetspraxis med betydande konsekvenser. Den är uppbyggd kring fyra fokusområden: Åtgärdstrappan, Analys, Underentreprenörer och Säkerhetskultur. Skanska är certifierat enligt ISO 45001 Ledningssystem för arbetsmiljö. Det gäller för hela verksamheten, vilket stödjer Skanskas förmåga att främja ständiga förbättringar. Skanska samarbetar med sina partners för att utveckla och förnya tekniska lösningar, utformar byggprocesser och arbetssätt för att minska hälso- och säkerhetsrisker i Skanskas verksamheter. Läs mer på sidan 46 och i hållbarhetsrapporten på sidorna 81–82. Cybersäkerhet och IT-system Brott mot cybersäkerheten, större fel i IT-system, förlust av kritisk IT-infrastruktur eller brott mot datasekretessen som orsakar förlust av åtkomst till IT-system, dataförlust eller integritetsbrott. Koncernens standard för informationsklassificering och standarden för säkerhet syftar båda till att skydda Skanska från cyberrisker och upprätta en gemensam lägstanivå för säkerheten i affärskritiska processer och affärskritisk information, som finns i ett IT-system. Förutom Microsoft 365-plattformens regelbundna penetrationstester, e-postfiltrering och säkerhetsfunktioner arbetar Skanska även med att övervaka, följa upp och undersöka alla incidenter regelbundet. Relevant utbildning och uppdateringar i säkerhetsfrågor för alla användare tillhandahålls också. Skanskas Security Operations Center övervakar cyberhot dygnet runt, året om, och kan vidta åtgärder för att motverka, åtgärda och isolera vid behov. Skanskas leverantörer som hanterar Skanskas information minskar sina cyberrisker enligt Skanskas minimikrav. 93Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 96 ===== Riskområde och beskrivning Viktiga riskreduceringsåtgärder/aktiviteter Regulatoriska risker Etiska överträdelser, korruption och mutor Brott mot besticknings- och korruptionslagar (exempelvis UK Bribery Act, US Foreign Corrupt Practices Act, penningtvätt, vinning av brott), brott mot EU:s konkurrenslagstiftning, USA:s antitrustlagar eller relaterade regler om offentlig upphandling. Skanskas uppförandekod, koncernens antikorruptionspolicy och konkurrens-rättsliga föreskrifter, och värderingar ger tydliga riktlinjer för medarbetarna avseende lämpligt och etiskt uppförande. Uppförandekod för leverantörer kräver motsvarande standarder från tredje part. Regelbunden utbildning i uppförandekoden är obligatorisk för medarbetare. Riktade utbildningar i antikorruption och konkurrensrätt genomförs också för medarbetare i relevanta roller. Regelbundna etiska riskbedömningar kartlägger potentiella problem och möjliggör att förebyggande och upptäckande åtgärder kan vidtas. Etiska och transaktionella risker identifieras som en del av godkännande-processen i projekten och det görs en bakgrundskontroll (due diligence) av potentiellt viktiga partners. Skanskas Code of Conduct Hotline är ett externt hanterat verktyg som ger möjlighet att anonymt rapportera brott eller misstänkta brott mot vår uppförandekod. Trovärdiga anmälningar utreds alltid och åtgärder vidtas om lämpligt. Läs mer på sidan 47 . Brott mot mänskliga rättigheter Någon form av exploatering av arbetskraft, inklusive tvångsarbete, skuldslaveri, människohandel och barnarbete eller miljööverträdelser på Skanskas arbetsplatser och hos underentreprenörer och leverantörer i leverantörskedjan. Skanska stödjer erkända globala mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor för dem som arbetar i Skanskas projekt, på Skanskas arbetsplatser samt i leverantörskedjan. Skanska har nolltolerans mot alla former av människohandel, tvångsarbete och barnarbete, och är vaksam när det gäller att säkerställa att inget av detta drabbar någon som arbetar på Skanskas arbetsplatser. Mänskliga rättigheter är integrerade i Skanskas uppförandekod och uppförandekoden för leverantörer, liksom i koncernens hållbarhetspolicy, standard för hantering av en hållbar leverantörskedja och principerna i ISO 45001. Rapporterade avvikelser kan få konsekvenser, såsom uppsägning av avtal, böter, straffavgifter och civilrättsliga processer. Läs mer på group.skanska.com/sv Brott mot sanktioner Brott mot gällande exportkontrollbestämmelser och sanktioner. Skanskas uppförandekod, koncernens sanktionsinstruktion, uppförandekod för leverantörer och värderingar ger tydliga riktlinjer för medarbetare avseende lämpligt uppförande. Skanska genomför också sanktionsutbildningar, uppmärksamhetskampanjer och ger vägledning till berörda medarbetare. Att identifiera etiska och transaktionella risker är en del av godkännandeprocessen i projekten. För att underlätta efterlevnad av sanktioner genomför Skanska en kontrollprocess för motparter via en extern databas. Kontrollen är obligatorisk för vissa motparter medan andra kontrolleras utifrån en riskbaserad metod. Dessutom kontrolleras alla aktiva leverantörer automatiskt en gång per dygn. Ett dedikerat team utvärderar de varningar som identifierats i kontrollprocessen. Riskområde och beskrivning Viktiga riskreduceringsåtgärder/aktiviteter Finansiella risker Finansiering och andra finansiella risker Risk att inte erhålla finansiering eller finansiering till ogynnsamma villkor, lägre positivt kassaflöde eller negativt sysselsatt kapital. Vidare är Skanskas verksamhet exponerad för andra finansiella risker såsom kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk. I koncernens finanspolicy har styrelsen fastställt riktlinjer, mål och begränsningar för finansiell styrning och hantering av finansiella risker. Skanskas limit för justerad nettoskuld på maximalt -10/uni00A0miljarder kronor, samt limit för kapitalbindning och sysselsatt kapital i utvecklings-verksamheterna, hjälper till att bibehålla en stark finansiell ställning. Genom en aktiv hantering och bevakning av likviditet, finansiella tillgångar och skulder säkerställer Skanska att koncernen är välfinansierad. Läs mer i not 5 på sidorna 140–147 . 94 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 97 ===== Hantering av projektrisker/uni00B9) För verksamhet inom byggverksamhet och projektutveckling är det avgörande att risker och möjligheter hanteras på rätt sätt. Dessa är ofta projektspecifika. Skanska har en väletablerad och strukturerad process på alla nivåer för att säkerställa att risker utvärderas och förstås innan några projekt godkänns. Föreslagna bygg- och utvecklingsprojekt som överstiger vissa tröskelnivåer ska passera affärsenhetens projektstyrelse, Skanska Tender Board, som består av koncernledningen och, i vissa fall, projektkommittén, som består av styrelseledamöter. Ansvaret för att hantera risk i projekten är tydligt allokerat till affärsenhetscheferna. Koncernens ramverk för översyn av pågående projekt består av Skanskas Project Reporting and Review Procedure och den kvartalsvisa rapporterings-/ uppföljningsprocessen. Hanteringen av kommersiella risker i projekt regleras till viss del genom koncernens policy för hantering av legala krav. Skanskas godkännandeprocess vid projektinvesteringar: Förvaltningsfastigheter Aktivitet Fastighetsinvesteringar med fokus på läge, produkt, hyresgäster, rörelseresultat och potentiell framtida värdeökning. Investeringar i ägda fastigheter med fokus på driftnetto och värdeökning. Försäljning av en fastighet med fokus på potentiell värdeökning och avkastning. Ansvarig Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet Beslut Gå vidare eller avstå? Gå vidare eller avstå? Gå vidare eller avvakta? Ansvarig Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Skanskas anbudsprocess: Byggverksamhet Aktivitet Preliminär utvärdering av ett projekt med fokus på Skanskas hemmamarknader, expertis, kunder, kontrakt och partners. Anbudsförslag med fokus på de viktigaste riskerna och möjligheterna. Slutgiltigt anbud. Utförande enligt kontraktet med fokus på kontinuerlig granskning av risker och möjligheter. Ansvarig Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet Beslut Gå vidare eller avstå? Lämna in anbud eller avstå? Avtalsförhandlingar Ansvarig Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Skanskas godkännandeprocess vid projektinvesteringar: Kommersiell fastighetsutveckling och Bostadsutveckling Aktivitet Markinvestering med fokus på läge, detaljplanering, partners, miljöaspekter och avkastning. Lansering av projekt, med beaktande av prisnivå och förhandsförsäljning (endast Bostadsutveckling). Projektstart med fokus på huvudsakliga risker och möjligheter på marknaden. Försäljning av projekt med fokus på uthyrningsgrad och betalningsvillkor (endast Kommersiell fastighetsutveckling). Ansvarig Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet Affärsenhet Beslut Gå vidare eller avstå? Gå vidare, avvakta, omarbeta eller sälja? Gå vidare, avvakta, omarbeta eller sälja? Gå vidare eller avvakta? Ansvarig Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse Affärsenhet VD och Koncernchef Koncernledning Styrelse 1) Införlivat i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1 punkterna 22(a) - (c)). 95Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Hantering av risker och möjligheter ===== SIDA 98 ===== God bolagsstyrning säkerställer att Skanska leds ansvarsfullt, effektivt och hållbart för alla sina intressenter, inklusive aktieägare, kunder, leverantörer, medarbetare och samhället i stort. Den innebär ett effektivt överinseende över verksamheten genom styrelsen, Verkställande direktören (VD) och Koncern- chefen samt koncernledningen; främjar en sund riskkultur; möjliggör en robust riskhantering för att identifiera och kontrollera risker; och stödjer ett effektivt beslutsfattande genom tydlig ansvarsfördelning på alla nivåer. Vidare utgör god bolagsstyrning grunden för Skanskas strategi, stärker Skanskas konkurrenskraft och vägleder Skanskas medarbetare i ansvarsfullt agerande. Denna bolagsstyrningsrapport för 2025 utgör en del av förvaltningsberättelsen i Skanskas Års- och hållbar- hetsredovisning 2025. Den har upprättats i enlighet med 6 kap. 6 § årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) och har granskats av bolagets externa revisor. Skanskas bolagsstyrning Skanska är ett av världens största bygg- och projekt- utvecklingsföretag, verksamt på utvalda hemmamarknader i Norden, Europa och USA. Skanskas globala erfarenhet, lokala expertis och finansiella styrka ger Skanska möjlighet att genomföra några av världens mest komplexa byggprojekt. Skanska gynnas av sin närvaro i hela värdekedjan, från projektutveckling och byggverksamhet till fastighetsförvaltning. Skanskas förmåga att förstå lokalsamhällets behov gör Skanska till en pålitlig partner för stora bostadsprojekt och kommersiella projekt. Med hjälp av sin expertis och sina framtidsinsikter stärker Skanska sitt ledarskap inom hållbara och motståndskraftiga lösningar. Tillsammans bygger Skanska ett bättre samhälle och skapar långsiktigt värde för sina kunder och aktieägare. Moderbolag i koncernen är Skanska AB (Bolaget), med säte i Stockholm. Som ett svenskt publikt aktiebolag noterat på Nasdaq Stockholm omfattas Skanska av en rad externa lagar, regler och förordningar som formar Skanskas bolagsstyrning. För att säkerställa regelefterlevnad och en effektiv styrning har Skanska antagit koncerngemensamma interna regler och processer. Hållbart värdeskapande är en integrerad del av Skanskas strategi, och koncernens verksamhet vägleds av höga krav på transparens, integritet och etiska värderingar. Bolagsstyrnings- rapport Aurum Åbo Finland 96 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 ===== SIDA 99 ===== Bolagsstämma Bolagsstämman är Skanskas högsta beslutande organ, där aktieägarna utövar sin rätt att besluta i Bolaget. Årsstämman hålls inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Vid årsstämman fattas beslut utifrån förslag från valberedningen, styrelsen och, i förekommande fall, aktieägare, samt i andra ärenden som krävs enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen och Koden. Aktieägarna beslutar bland annat om fastställande av resultaträkning och balansräkning, utdelning, ansvarsfrihet för styrelse ledamöterna samt för VD och Koncernchefen, styrelsens sammansättning, styrelsearvoden, revisorsarvoden och val av revisor. Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman minst vart fjärde år, medan styrelsens ersättningsrapport årligen lämnas till årsstämman för godkännande. Datum och ort för årsstämman meddelas senast i samband med publiceringen av delårsrapporten för det tredje kvartalet föregående år. Aktieägare som är upptagna i aktieboken på avstämnings dagen och som anmäler sitt deltagande till Bolaget inom den tid som anges i kallelsen till årsstämman har rätt att delta och rösta, antingen personligen eller genom ombud med fullmakt. I enlighet med bolagsordningen får styrelsen besluta att aktieägare även ska kunna utöva sin rösträtt genom poströstning före årsstämman. Aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat vid årsstämman om begäran har inkommit till styrelsen senast sju veckor före årsstämman. Samtliga årsstämmorelaterade dokument publiceras på Skanskas webbplats i svensk och engelsk version. Skanska hade inga avvikelser från Koden under 2025. Bolaget var inte föremål för några beslut av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller av Aktiemarknadsnämnden avseende några överträdelser av de börsregler som gäller för Bolaget eller brott mot god sed på aktiemarknaden. Aktier och aktieägare Skanska har två aktieslag: A-aktier och B-aktier. B-aktierna är noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap-segmentet. Vid utgången av 2025 uppgick aktiekapitalet till 1 259 709 216 kronor, fördelat på totalt 419 903 072 aktier. Av dessa var 19 523 473 A-aktier och 400 379 599 B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Utöver detta innehåller bolagsordningen inga begränsningar av hur många röster en aktieägare får avge på bolagsstämman. Båda aktieslagen har lika rätt till utdelning. Per den 31 december 2025 hade Skanska totalt 116 711 aktieägare. De tio största aktieägarna stod för 55,3 procent av rösterna och 38,5 procent av aktiekapitalet. De tre röstmässigt största aktieägarna var AB Industrivärden (24,7 procent), Lundberggruppen (13,3 procent) och BlackRock (4,2 procent). Mer information om Skanska-aktien och dess aktieägare, inklusive Bolagets innehav av egna B-aktier, finns på sidorna 218–219. Bolagsstyrningsstruktur Ersättn/i.ss01ngskomm/i.ss01tté Projektkomm/i.ss01tté Akt/i.ss01eägare, genom bolagsstämman Styrelse Koncernstaber VD och Koncernchef Koncernledn/i.ss01ng Valberedn/i.ss01ng Extern rev/i.ss01sor Internrev/i.ss01s/i.ss01on Rev/i.ss01s/i.ss01onskomm/i.ss01tté Kommers/i.ss01ell fast/i.ss01ghetsutveckl/i.ss01ngBostadsutveckl/i.ss01ng Förvaltn/i.ss01ngsfast/i.ss01gheterByggverksamhet 97Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 100 ===== Årsstämma 2025 Årsstämman 2025 hölls den 7 april 2025 i Stockholm. Vid årsstämman var totalt 1 187 aktieägare företrädda, vilket motsvarade cirka 63,9 procent av det totala antalet röster. Aktieägarna hade även möjlighet att utöva sin rösträtt på förhand genom poströstning. Vid årsstämman beslutades: • Utdelning om 8,00 kronor per aktie • Omval av Hans Biörck, Pär Boman, Mats Hederos, Catherine Marcus, Jayne McGivern, Henrik Sjölund och Åsa Söderström Winberg som styrelseledamöter, samt val av Martin Lindqvist som ny styrelseledamot • Omval av Hans Biörck som styrelseordförande • Omval av Ernst & Young AB som revisor • Godkännande av styrelsens ersättningsrapport för 2024 • Antagande av ett långsiktigt aktiesparprogram för räkenskapsåren 2026–2028 (Seop 7) för fast anställda inom Skanska-koncernen • Bemyndiganden för styrelsen att, intill årsstämman 2026, besluta om: (i) förvärv av högst 1 000 000 av Bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i koncernens långsiktiga aktie spar- program för räkenskapsåren 2023–2025, vilket beslutades av årsstämman 2022 (Seop 6), (ii) förvärv av högst 1 000 000 av Bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Seop 7 , samt (iii) förvärv av så många av Bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm att Bolagets innehav av egna aktier efter varje förvärv uppgår till högst en tiondel av samtliga aktier i Bolaget, i syfte att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme att anpassa Bolagets kapitalstruktur och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde. Fullständig information samt stämmoprotokoll finns tillgängliga på group.skanska.com/sv. Valberedning I enlighet med den instruktion som antogs av årsstämman 2018 ska valberedningen bestå av ledamöter utsedda av var och en av de fyra röstmässigt största aktieägarna per den sista bankdagen i augusti, samt av styrelseordföranden. Styrelseordföranden sammankallar valberedningen till det första sammanträdet. Till ordförande i valberedningen utses den ledamot som representerar den röstmässigt största aktieägaren. Inget arvode utgår till valberedningens ledamöter. Valberedningen utarbetar förslag till beslut av årsstämman avseende val av styrelseledamöter och styrelseordförande, arvode till styrelseledamöter, arvode till revisorn samt – efter rekommendation av styrelsens revisionskommitté – val av revisor. Instruktionen för valberedningen finns tillgänglig på group.skanska.com/sv. Valberedning inför årsstämman 2026 Valberedningen inför årsstämman 2026 består av följande ledamöter: • Helena Stjernholm, AB Industrivärden • Katarina Martinson, Lundberggruppen • Patricia Hedelius, AMF Tjänstepension och AMF Fonder • Simon Blecher, Carnegie Fonder • Hans Biörck, styrelseordförande i Bolaget. Helena Stjernholm är valberedningens ordförande. Centrala externa styrdokument • Aktiebolagslagen • Nasdaqs regelverk för aktieemittenter på huvudmarknaden • Svensk kod för bolagsstyrning • Årsredovisningslagen • Lagen om värdepappersmarknaden • Tillämplig EU-lagstiftning • International Financial Reporting Standards (IFRS) och andra redovisningsregler • Direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) Centrala interna styrdokument • Bolagsordning, finns tillgänglig på group.skanska.com/sv • Arbetsordning för styrelsen och dess kommittéer • Instruktion för VD och Koncernchef • Koncerngemensamma styrdokument, inklusive koncernpolicyer, standarder, instruktioner, riktlinjer och verksamhetsprocesser för godkännande, kontroll och riskhantering • Skanskas uppförandekod, finns tillgänglig på group.skanska.com/sv 98 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 101 ===== Årsstämma 2026 Skanskas årsstämma 2026 hålls tisdagen den 31 mars 2026 kl. 10.00 på Sergel Hub, Sveavägen 10A, Stockholm. Aktieägare har även möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på sidan 220 och på group.skanska.com/sv. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare. Hans Biörck, Simon Blecher och Patricia Hedelius är även oberoende i förhållande till Bolagets röstmässigt största aktieägare. Valberedningens sammansättning uppfyller således oberoendekraven i Koden. Under tiden fram till avgivandet av denna Års- och hållbarhets- redovisning sammanträdde valberedningen vid fyra tillfällen. Samtliga beslut som fattades av valberedningen var enhälliga. I sitt arbete har valberedningen särskilt beaktat de krav som Bolagets verksamhet, strategi samt styrning och kontroll ställer på styrelsens kompetens och sammansättning. Resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete, styrelsen som helhet samt styrelsens ordförande har presenterats för valberedningen. Valberedningen har även tagit del av styrelseordförandens redogörelse för styrelsens sammansättning och arbete, inklusive arbetet i styrelsens kommittéer, samt genomfört intervjuer med styrelseledamöter. Därutöver har valberedningen bedömt de föreslagna styrelseledamöternas oberoende enligt Koden och utvärderat antalet övriga styrelseuppdrag som respektive ledamot innehar. Vidare har valberedningen träffat representanter från bolagsledningen för att få en presentation av den revisors- upphandling som Bolaget genomfört inför årsstämman 2026. Valberedningen har även tagit del av revisionskommitténs rekommendation avseende extern revisor, baserad på resultatet av upphandlingen. För att få ytterligare insikt i Bolagets verksamhet och strategiska inriktning har valberedningen även träffat Skanskas VD och Koncernchef samt finansdirektör. Mångfaldspolicy Inför sitt förslag till val av styrelse har valberedningen tillämpat regel 4.1 i Koden som sin mångfaldspolicy. Enligt nämnda regel ska styrelsen ha en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund, och en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Valberedningens redogörelse för sitt arbete inför årsstämman 2026, dess fullständiga förslag och dess motiverade yttrande avseende förslag till styrelse, styrelsearvoden och val av revisor, samt information om de föreslagna styrelseledamöterna finns tillgängliga på group.skanska.com/sv. Styrelse Styrelsen har det övergripande ansvaret för koncernens organisation och förvaltningen av koncernens verksamhet och har som främsta uppgift att ta tillvara Bolagets och aktie- ägarnas intressen. Styrelsen beslutar bland annat i frågor som rör koncernens strategi och affärsplan, finansiella mål och hållbarhetsmål, delårsrapporter och årsredovisning, större byggprojekt, investeringar och avyttringar, tillsättning av VD och Koncernchef samt frågor om koncernens organisations struktur. Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och har regel- bunden kontakt med VD och Koncernchefen för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Powerhouse Brattørkaia Trondheim Norway 99Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 102 ===== Sammansättning/uni00B9) Per den 31 december 2025 bestod styrelsen av åtta ledamöter valda av aktieägarna vid årsstämman 2025 för tiden intill slutet av årsstämman 2026. Fredrik Lundberg och Jan Gurander avböjde omval inför årsstämman 2025 och lämnade därmed styrelsen vid stämman. Den nuvarande styrelsesammansättningen är ett resultat av valberedningens arbete inför årsstämman 2025. Inför stämman meddelade valberedningen att Kodens regel 4.1 hade tillämpats som valberedningens mångfaldspolicy. Styrelsen är präglad av mångsidighet och bredd avseende ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Tre av de bolagsstämmo- valda styrelseledamöterna är kvinnor och fem är män, vilket motsvarar 38 procent kvinnor och 62 procent män. De fackliga organisationerna har, i enlighet med svensk lag, rätt till styrelserepresentation och har utsett tre ledamöter och tre suppleanter (arbetstagar representanter). Ledamoten Ola Fält lämnade styrelsen den 13 mars 2025 och Yvonne Stenman lämnade den 31 december 2025. Suppleanten Anders Rättgård tjänstgjorde som ordinarie ledamot från den 17 juli 2025. Från och med den 5 februari 2026 utsåg de fackliga organisationerna Anders Rättgård och Fredrik Norrman till nya ordinarie ledamöter samt Veronica Lundqvist och Malte Fält till nya suppleanter. För en närmare presentation av styrelseledamöterna, se sidorna 108–109. Oberoende/uni00B2) Samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter anses vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare. Pär Boman och Henrik Sjölund anses inte vara oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. De övriga sex ledamöterna är oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare, vilket motsvarar 75 procent av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna. Styrelsens sammansättning uppfyller således oberoendekraven i Koden. Styrelsens arbete under 2025 Styrelsens arbete följer en årlig agenda som fastställs i styrelsens arbetsordning, vilken ses över och beslutas av styrelsen årligen vid det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen innehåller bland annat regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, styrelsens kommittéer samt VD och Koncernchefen; instruktioner för hur den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen till styrelsen ska ske; samt rutiner för hantering av intressekonflikter. Arbetsordningen anger även vilka ärenden som ska beslutas av styrelsen, av VD och Koncernchefen respektive av koncernledningen. Styrelsens arbete bedrivs i första hand inom ramen för formella styrelsemöten samt möten i styrelsens kommittéer. Rapporter och annan dokumentation, sammanställd enligt fastställda processer, tillhandahålls styrelsen inför varje möte för att säkerställa att besluten baseras på relevant underlag. VD och Koncernchefen samt finansdirektören deltar vid styrelsemötena. Andra medlemmar av koncernledningen, affärsenheternas verkställande direktörer, chefer för koncernstaber samt andra medarbetare deltar i styrelse- och kommittémöten som föredragande i särskilda frågor. Chefsjuristen är styrelsens sekreterare. Styrelsens sammansättning per den 31 december 2025 Ledamot Befattning Invald, år Revisions- kommittén Ersättnings- kommittén Projekt- kommittén Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare Hans Biörck Styrelseordförande 2016 Ja Ja Pär Boman Ledamot 2015 Ja Nej Mats Hederos Ledamot 2022 Ja Ja Martin Lindqvist Ledamot 2025 Ja Ja Catherine Marcus Ledamot 2017 Ja Ja Jayne McGivern Ledamot 2024 Ja Ja Henrik Sjölund Ledamot 2024 Ja Nej Åsa Söderström Winberg Ledamot 2020 Ja Ja Richard Hörstedt Arbetstagarrepresentant 2007 – – Fredrik Norrman Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2023 – – Hans Reinholdsson Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2020 – – Anders Rättgård Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2017 – – = Ordförande = Ledamot 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkterna 21 (a)–(b) och 21 (d)). 2) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkt 21 (e)). 100 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 103 ===== Under 2025 höll styrelsen nio ordinarie möten, inklusive det konstituerande styrelsemötet, samt två extra möten. Leda- möternas närvaro vid mötena framgår av tabellen nedan. Viktiga frågor som styrelsen behandlade under året innefattade uppföljning av verksamheten; granskning och godkännande av delårsrapporter och årsredovisning; strategisk översyn av koncernen; fastställande av finansiella mål; fastställande av lön och annan ersättning till VD och Koncernchefen; samt tillsättning av medlemmar i koncernledningen (se sidan 104). Styrelsen behandlade även frågor relaterade till cybersäkerhet, intern kontroll, riskhantering, regelefterlevnad och hållbarhet – inklusive klimat, etik samt hälsa och säkerhet. Styrelsen fick regelbundna uppdateringar om hur den makroekonomiska och geopolitiska utvecklingen påverkade koncernens verksamhet och marknader samt om de åtgärder som vidtogs för att hantera dessa utmaningar. Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsens arbete utvärderas årligen genom en strukturerad process som syftar till att förbättra arbetsmetoder, effektivitet och den samlade kompetensen samt till att identifiera eventuella behov av förändring. Under 2025 genomfördes utvärderingen genom en intern enkät och individuella samtal mellan styrelseordföranden och varje styrelseledamot. Styrelseordföranden utvärderades även genom en skriftlig enkät samt en diskussion i styrelsen utan styrelseordföranden närvarande. Utvärderingen för 2025 visade att styrelsen, dess arbete och dess kommittéer fungerade effektivt. Resultatet av utvärderingen presenterades för styrelsen och för valberedningen. Styrelsearvode Årsstämman 2025 beslutade att arvoden till bolagsstämmo- valda styrelseledamöter ska utgå enligt följande: • 2 490 000 kronor till styrelsens ordförande • 830 000 kronor till var och en av övriga styrelseledamöter • 350 000 kronor till ordföranden i revisionskommittén och 230 000 kronor till var och en av övriga ledamöter i kommittén • 120 000 kronor till ordföranden i ersättningskommittén och 115 000 kronor till var och en av övriga ledamöter i kommittén • 245 000 kronor till ordföranden och var och en av övriga ledamöter i projektkommittén. För detaljerad information om ersättning till styrelseledamöterna, se Not 34 på sidorna 178–182. Styrelsens kommittéer Styrelsen har det yttersta ansvaret för organisationen och förvaltningen av koncernens verksamhet. Detta övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen kan inrätta kommittéer med uppgift att bereda och utvärdera frågor inför beslut i styrelsen. Styrelsen kan även delegera beslutanderätt till sådana kommittéer, men behåller det fulla ansvaret för de beslut som fattas med stöd av sådana delegationer. Närvaro vid styrelse- och kommittémöten under 2025/one.tf) Styrelse Revisions- kommitté Ersättnings- kommitté Projekt- kommitté Antal möten 11/two.tf) 8/two.tf) 7/two.tf) 12 Ordinarie ledamot Hans Biörck 11 8 7 12 Pär Boman/three.tf) 10 8 5 10 Jan Gurander/four.tf) 3 1 3 2 Mats Hederos 11 12 Martin Lindqvist/five.tf) 8 7 4 8 Fredrik Lundberg/six.tf) 3 2 Catherine Marcus 11 12 Jayne McGivern 10 12 Henrik Sjölund 11 8 12 Åsa Söderström Winberg 11 8 12 Ola Fält/seven.tf) 3 Richard Hörstedt 11 Yvonne Stenman 11 Anders Rättgård/eight.tf) 6 12 1) Suppleanterna (arbetstagarrepresentanter) deltog också i styrelsemötena, men tabellen visar endast närvaron för de ordinarie styrelseledamöterna, eftersom dessa är de beslutsfattande ledamöterna. 2) Varav två möten var extra möten. 3) Pär Boman deltog inte vid ett styrelsemöte på grund av ett samtidigt styrelseåtagande. Han deltog dock i den del av mötet där han presenterade resultatet av utvärderingen av styrelseordföranden för 2025. 4) Jan Gurander avböjde omval inför årsstämman 2025 och lämnade därför styrelsen, revisionskommittén, ersättningskommittén och projektkommittén vid stämman. 5) Martin Lindqvist valdes som ny styrelseledamot av årsstämman 2025 och utsågs vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman till ledamot i revisionskommittén, ersättningskommittén och projektkommittén. 6) Fredrik Lundberg avböjde omval inför årsstämman 2025 och lämnade därför styrelsen, revisionskommittén, ersättningskommittén och projektkommittén vid stämman. 7) Ola Fält, utsedd av de fackliga organisationerna, lämnade styrelsen den 13 mars 2025. 8) Anders Rättgård deltog i styrelsemöten som ordinarie styrelseledamot (arbetstagarrepresentant) från och med den 17 juli 2025. 101Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 104 ===== Styrelsen har inrättat tre kommittéer för att strukturera, effektivisera och kvalitetssäkra sitt arbete: • Revisionskommitté • Ersättningskommitté • Projektkommitté Ordföranden och övriga ledamöter i kommittéerna utses årligen vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman, med undantag för revisionskommitténs ordförande, som utses vid revisionskommitténs konstituerande möte efter det konstituerande styrelsemötet. Av styrelsens arbetsordning framgår vilka arbetsuppgifter och vilken beslutanderätt som har delegerats till kommittéerna. Ordföranden i respektive kommitté rapporterar muntligt till styrelsen efter varje kommittémöte, och samtliga protokoll från kommittémötena tillhandahålls styrelsen. Revisionskommitté Revisionskommittén bistår styrelsen i övervakningen av koncernens redovisning, finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering samt revisionen av årsredovisningen och revisorns granskning av hållbarhetsrapporten. Kommittén behandlar även andra frågor som följer av tillämplig lagstiftning. Kommittén övervakar kvaliteten och integriteten i den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt effektiviteten i den interna kontrollen, internrevisionen och riskhanteringen inom dessa områden. Den övervakar efterlevnaden av lagar och regler som väsentligen påverkar den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, hanterar relationen med den externa revisorn och säkerställer revisorns opartiskhet och oberoende. Kommittén säkerställer att koncernen har formella rutiner för den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen och att dessa rapporter uppfyller tillämpliga principer, lagar, redovisningsstandarder och andra krav. Den granskar och diskuterar den årliga revisionsplanen och större iakttagelser med den externa revisorn samt fastställer riktlinjer för tillhandahållande av icke-revisionstjänster. Minst en gång per år träffar kommittén den externa revisorn utan att bolagsledningen är närvarande. Revisionskommittén har under 2025 bestått av Jan Gurander/uni00B9) och Pär Boman/uni00B9) (som båda tjänstgjorde som ordförande under olika perioder), Hans Biörck, Martin Lindqvist/uni00B2), Henrik Sjölund och Åsa Söderström Winberg. Samtliga av kommitténs ledamöter anses vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare. Av dessa ledamöter är tre även oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. Kommitténs sammansättning uppfyller således oberoende- kraven i Koden. VD och Koncernchefen samt finansdirektören deltog i kommitténs möten. Chefsjuristen var sekreterare i kommittén. Kommittén höll sex ordinarie möten, inklusive det konstituerande mötet, samt två extra möten. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 101. Viktiga frågor som behandlades under året innefattade kapital- allokering, finansiering, pensionsrapportering, extern finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering, prövning av nedskrivningsbehov, värdering av bygg- och projekt- utvecklingsprojekt, större tvister, granskning av delårsrapporter och årsredovisning, IT-relaterade risker, IT-initiativ och IT-system, intern kontroll, riskhantering samt regelefterlevnad. Ersättningskommitté Ersättningskommitténs huvuduppgifter innefattar att bereda rekommendationer för beslut av styrelsen om aktiespar- program, tillsättning eller entledigande av VD och Koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen, liksom om lön och annan ersättning till VD och Koncernchef. Kommittén beslutar om lön och annan ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen efter rekommendationer från VD och Koncernchefen. Kommittén utvärderar också utfallet av de rörliga ersättningskomponenterna. Ersättningskommittén har under 2025 bestått av Hans Biörck (ordförande), Pär Boman, Jan Gurander/uni00B3) och Martin Lindqvist/uni00B3). Kommitténs sammansättning uppfyllde oberoendekraven i Koden. VD och Koncernchefen, Executive Vice President, Human Resources, samt Vice President, Compensation and Benefits deltog i kommitté ns möten. Chefsjuristen var sekreterare i kommittén. Kommittén höll fem ordinarie möten samt två extra möten. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 101. Viktiga frågor som behandlades under året innefattade granskning av Skanskas program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, granskning och utvärdering av tillämpningen av riktlinjerna för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 2023, granskning av gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer samt av ledande befattningshavares övriga uppdrag, samt beredning av rekommendationer för beslut av styrelsen om tillsättning av medlemmar i koncernledningen (se sidan 104). Vidare förberedde kommittén styrelsens förslag till ersättningsrapporten för 2024 och Seop 7 , vilka därefter godkändes av årsstämman 2025, samt förslaget till årsstämman 2026 om ersättningsrapporten för 2025. För mer information om Seop 6 och Seop 7 , se Not 34 på sidorna 178–182. Styrelsens ersättningsrapporter finns tillgängliga på group.skanska.com/sv. 1) Pär Boman, sedan tidigare ledamot i revisionskommittén, utsågs till ordförande vid revisionskommitténs konstituerande möte som hölls efter det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025. Han efterträdde Jan Gurander, som avböjde omval som styrelseledamot inför årsstämman 2025 och därför lämnade styrelsen och revisionskommittén vid stämman. 2) Martin Lindqvist utsågs till ny ledamot i revisionskommittén vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025. 3) Martin Lindqvist utsågs till ny ledamot i ersättningskommittén vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2025. Han efterträdde Jan Gurander, som avböjde omval som styrelseledamot inför årsstämman 2025 och därför lämnade styrelsen och ersättningskommittén vid stämman. 102 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 105 ===== Projektkommitté Projektkommitténs huvuduppgift är att granska och fatta beslut om enskilda projekt som kräver styrelsens godkännande. Kommittén bestod under 2025 av samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanten Anders Rättgård. Kommittén höll tolv möten under året. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 101. VD och Koncernchefen samt finansdirektören deltog i kommitténs möten. Extern revisor Vid årsstämman 2025 omvaldes det registrerade revisions- bolaget Ernst & Young AB till Bolagets revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2026. Den auktoriserade revisorn Rickard Andersson är huvudansvarig för revisionen. Revisorn deltog under 2025 vid två styrelsemöten för att redogöra för revisionsprocessen för Skanska samt för att ge styrelsens ledamöter möjlighet att ställa frågor utan ledande befattningshavares närvaro. Revisorn deltog även vid sju möten med revisionskommittén. För information om arvoden och annan ersättning till revisorn avseende revisionsrelaterade och andra tjänster, se not 35 på sidan 183. VD och Koncernchef samt koncernledning VD och Koncernchefen är Skanskas högste verkställande beslutsfattare och leder Bolaget och koncernen genom koncernledningen, som består av VD och Koncernchefen samt Executive Vice Presidents (EVP) utsedda av styrelsen. Koncernledningen träffas regelbundet och så ofta det behövs, dock minst tio gånger per år. VD och Koncernchefen har ansvaret för den löpande förvaltningen av Bolagets och koncernens verksamhet i enlighet med de instruktioner som styrelsen har antagit. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD och Koncernchefen fastställs i styrelsens arbetsordning, vilken ses över och antas av styrelsen årligen. Frågor som hänför sig till Bolagets och koncernens löpande verksamhet och som inte kräver styrelsens godkännande tillhör VD och Koncernchefens beslutanderätt. För att uppnå en effektiv beslutsprocess kan VD och Koncernchefen delegera viss beslutsbefogenhet till andra medlemmar i koncernledningen, men VD och Koncernchefen är ytterst ansvarig för de handlingar och beslut som fattas. VD och Koncernchefen håller styrelsens ordförande löpande informerad om koncernens verksamhet. VD och Koncernchefens arbete utvärderas årligen vid ett styrelsemöte utan ledande befattningshavare närvarande. Legal Skanskas ledningsstruktur Koncernledning Claes Larsson EVP Lena Hök EVP Pontus Winqvist EVP, Finansdirektör Anders Danielsson, VD och Koncernchef Assurance and Control Skanska USA Building Skanska USA Civil Human Resources Sustainability and Innovation Åsa Thunman EVP, Chefsjurist Richard Kennedy EVP Ståle Rød EVP Skanska Centraleuropa Skanska UK Skanska Norge Skanska Bostadsutveckling Europa Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltnings- fastigheter Skanska Kommersiell Utveckling Norden Skanska Kommersiell Utveckling Europa Skanska Kommersiell Utveckling USA Therese Tegner EVP Bygg- verksamhet Skanska Finland Skanska Sverige Communi- cations Information Technology Finance Finance Operations Corporate Finance and Control Investor Relations Internal Audit and Compliance Verksamhetsgren Koncernstab (Core corporate funct/i.ss01on) Affärsenhet Koncernstab (Group funct/i.ss01on) Rapporterar d/i.ss01rekt t/i.ss01ll styrelsen via revisionskommittén 103Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 106 ===== Information om VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen, inklusive deras respektive ansvar för Skanskas verksamhetsgrenar, affärsenheter och koncernstaber, finns i ledningsstrukturen på sidan 103 och på sidorna 110–111. Förändringar i koncernledningen Från och med den 27 november 2025 tillträdde Pontus Winqvist som EVP, finansdirektör och medlem i koncernledningen, efter Jonas Rickberg som hade innehaft denna position sedan den 31 januari 2025. Från och med den 2 juni 2025 tillträdde Åsa Thunman som EVP, chefsjurist och medlem i koncernledningen, efter Ulrika Wester som dessförinnan tjänstgjort som tillförordnad EVP, tillförordnad chefsjurist och tillförordnad medlem i koncern- ledningen. Ulrika Wester fortsatte i sin befattning som Vice President Ethics and Compliance. Ersättning till ledande befattningshavare Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattnings- havare ska antas av årsstämman minst vart fjärde år efter förslag från styrelsen. Information om de senast antagna ersättningsriktlinjerna, som antogs av årsstämman 2023, samt uppgifter om lön och annan ersättning till ledande befattningshavare och om utestående aktie- och aktie- relaterade incitamentsprogram finns i not 34 på sidorna 178–182. Med ledande befattningshavare avses VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen. Information om ersättning till VD och Koncernchefen finns även i styrelsens ersättningsrapport, tillgänglig på group.skanska.com/sv. Verksamhetsgrenar Skanskas organisationsmodell bygger på en decentraliserad affärsmodell. Skanskas verksamhet består av fyra verk- samhetsgrenar: Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter, vilka utgör koncernens rörelsesegment. Verksamhetsgrenarna beskrivs närmare på sidorna 21–36 och rörelsesegmenten i not 4 på sidorna 136–139. Verksamhetsgrenarna överensstämmer med Skanskas operativa organisation, som används av VD och Koncernchefen samt koncernledningen för att följa upp koncernens resultat. Styrelsen får regelbundna rapporter om verksamhetsgrenarnas resultat. Ansvarsfördelningen inom koncernledningen är följande: VD och Koncernchefen ansvarar för Byggverksamhet, Ståle Rød för Bostadsutveckling samt Claes Larsson för Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter. VD och Koncernchefen beslutar om allokering av resurser till respektive verksamhetsgren och övervakar, tillsammans med de ansvariga medlemmarna i koncernledningen, verksamhetsgrenarnas resultat, bland annat genom kvartals- visa uppföljningsmöten med ledningen för varje affärsenhet. Affärsenheternas verkställande direktörer rapporterar till den medlem i koncernledningen som ansvarar för respektive verksamhet enligt ledningsstrukturen på sidan 103. Varje verksamhetsgren bedriver skilda typer av verksamhet med olika riskprofiler, och varje verksamhetsgren har sina egna mål baserade på verksamhetens karaktär. Dessa mål fastställs på koncernnivå och återspeglar Skanskas ambition att bibehålla en branschledande position operativt, finansiellt och inom hållbarhet (se sidorna 18–19). Verksamheten inom varje verksamhetsgren bedrivs av koncernens affärsenheter (se sidan 103). Hur Skanska bedriver sin verksamhet och Skanskas strategi, som vägleder skapandet av långsiktigt värde för kunder, aktieägare och samhället i stort, är fast förankrade i Skanskas syfte att bygga ett bättre samhälle och i Skanskas värderingar (se sidorna 5 och 15). Läs mer om Skanskas strategiska inriktning på sidorna 13–19, inklusive globala trender, koncernens strategi, affärsmodell och mål. Koncernstaber Koncernstaberna (se sidan 103) biträder VD och Koncernchefen samt koncernledningen. Vissa koncernstaber leds direkt av en medlem i koncernledningen, medan andra leds av en Senior Vice President utsedd av koncernledningen. Senior Vice Presidents rapporterar till den medlem i koncernledningen som ansvarar för respektive funktion, med undantag för Senior Vice President Internal Audit and Compliance (Internrevision), som rapporterar direkt till styrelsen via revisionskommittén. Ramverk för intern styrning/uni00B9) En central del av koncernens styrning och riskhantering är de obligatoriska koncernpolicyer, koncerninstruktioner och koncernstandarder som fastställts av styrelsen och koncernledningen, kompletterade med icke-obligatoriska koncernriktlinjer. Dessa styrdokument tillämpas i hela organisationen för att säkerställa efterlevnad av externa lagar, regler och förordningar som Skanska omfattas av samt för att definiera interna regler och principer som gäller specifikt inom koncernen. Tillsammans etablerar de enhetliga principer för verksamhet, finansiering, hållbarhet, intern kontroll och riskhantering inom koncernen samt tydliga strukturer för ansvar och befogenheter. Styrdokumenten ses över och uppdateras regelbundet för att återspegla förändringar i koncernens verksamhet, interna krav och tillämpliga externa regler och krav. Koncernens styrnings- ramverk förstärks dessutom av de ambitioner och krav som uttrycks i Skanskas syfte, värderingar och uppförandekod. 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkt 22 (c)). 104 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 107 ===== Utöver styrelsens arbetsordning, uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer omfattar koncernens policyer: • Antikorruptionspolicy • Kravhanteringspolicy • Enterprise Risk Management-policy • Finanspolicy • Koncernens allmänna policy • HR-policy • Informationspolicy • Innovationspolicy • Insiderpolicy • IT-policy • Personuppgiftspolicy • Hållbarhetspolicy • Skattepolicy Uppförandekod Uppförandekoden bygger på Skanskas värderingar och sätter standarden för medarbetares dagliga agerande och för hur Skanska bedriver sin verksamhet. Den ses regelbundet över av koncernledningen och uppdateringar godkänns av styrelsen. Uppförandekoden beskriver principer för etiskt agerande och respekt för människor, planeten och tillämplig lagstiftning. Den omfattar områden såsom hälsa och säkerhet, inkludering och mångfald, dataskydd, miljö, sekretess, intressekonflikter, bedrägerier, konkurrens på lika villkor, mutor och korruption samt insiderinformation och marknadsmissbruk. Medarbetare är skyldiga att följa de principer och krav som anges i uppförandekoden. Alla medarbetare måste genomgå utbildning i uppförandekoden vartannat år, och nya medarbetare inom en månad från anställningens början. Uppförandekoden kompletteras av uppförandekoden för leverantörer, som gäller för underentreprenörer, leverantörer, konsulter, mellanhänder och liknande tredje parter. Den inkluderas i avtal med dessa parter och tydliggör Skanska förväntningar på dem Skanska gör affärer med. Uppförandekoden för leverantörer omfattar liknande områden som uppförandekoden och säkerställer att vår leveranskedja följer Skanskas standarder. Uppförandekodens visselblåsartjänst (Code of Conduct Hotline) erbjuder en möjlighet för medarbetare, leverantörers medarbetare och andra tredje parter att anonymt rapportera beteenden som de vet eller misstänker är olagliga, oetiska eller på annat sätt strider mot uppförandekoden. Tjänsten kompletterar de olika rapporteringskanaler som finns inom koncernen och som medarbetare och tredje parter uppmuntras att använda. Uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer, samt information om hur misstänkt eller känd oegentlighet kan rapporteras, finns tillgängliga på group.skanska.com. Hållbarhet Hållbart värdeskapande är en drivkraft i Skanskas affärsstrategi och en avgörande framgångsfaktor för både Skanska och dess kunder. Skanskas hållbarhetsstrategi fokuserar på tre områden: Ansvar, Klimat och Resiliens. Styrelsen får kvartalsvisa uppdateringar om hållbarhets- prestanda, inklusive klimat samt hälsa och säkerhet. Styrelsens, VD och Koncernchefens samt koncernledningens ansvar för att övervaka hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter beskrivs i hållbarhetsrapporten (sidorna 50–89), som även innehåller information om vilka hållbarhetsfrågor som behandlades av styrelsen och koncernledningen under 2025. Skanskas riskbedömning på sidorna 90–95 beskriver hållbarhets-relaterade risker och möjligheter. Mer information om Skanskas hållbarhetsarbete och klimatmål finns på sidorna 19 och 39–47 , och hållbarhetsrapporten på sidorna 50–89 redovisar Skanskas framsteg inom hållbarhetsområdet. Koncernpolicyer Obligatoriska styrdokument som fastställer koncernens grundläggande principer, regler och mål och som utgör grunden för alla andra koncernövergripande styrdokument. Koncerninstruktioner och standarder Obligatoriska styrdokument som kan innehålla icke-obligatoriska rekommendationer. Instruktioner ger steg-för-steg-anvisningar för hur uppgifter eller processer ska utföras. Standarder fastställer specifika krav, kriterier, mätetal och referensvärden. Koncernriktlinjer Icke-bindande styrdokument som innehåller rekommendationer avsedda att stödja efterlevnaden av koncernens obligatoriska styrdokument. 105Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 108 ===== Sedan 2023 har hållbarhetsrelaterade prestationsmål integrerats i det långsiktiga aktiesparprogrammet (Seop) för koncernens cirka 400 högsta chefer, inklusive VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen. Mer information om integrationen av hållbarhetskriterier i Seop och i den årliga rörliga kontanta ersättningen för VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen finns i hållbarhetsrapporten (sidorna 54–55). Information om tillämpningen av prestationskriterierna för VD och Koncernchefens årliga rörliga kontanta ersättning finns i styrelsens ersättningsrapport, tillgänglig på group.skanska.com/sv. Intern kontroll/uni00B9) Syftet med intern kontroll är att ge rimlig säkerhet för att bolagets mål uppnås, inklusive tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga krav. Detta avsnitt beskriver de viktigaste delarna av Skanskas system för intern kontroll och riskhantering avseende finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. Dessa system är utformade för att säkerställa tillförlitlig rapportering och efterlevnad av tillämpliga krav. Skanskas principer för finansiell rapportering redovisas i not 1 (sidorna 129–135). För information om principer för hållbarhetsrapportering samt om riskhantering och intern kontroll avseende hållbarhetsrapportering, se hållbarhetsrapporten på sidorna 50–89. Kontrollmiljö Kontrollmiljön utgör grunden för Skanskas system för intern kontroll och riskhantering. Syftet är att ge rimlig säkerhet för att verksamheten bedrivs på ett korrekt och effektivt sätt, att extern rapportering är tillförlitlig och att lagar, regler och interna riktlinjer efterlevs. Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig riskhantering och intern kontroll. Styrelsens arbetsordning definierar ansvarsfördelningen mellan styrelsen, dess kommittéer och VD och Koncernchefen, och anger vilka frågor som ska beslutas av styrelsen, av VD och Koncernchefen respektive av koncernledningen. Styrelsen och koncernledningen har antagit grundläggande regler av betydelse för intern kontroll, bland annat koncernens Enterprise Risk Management-policy och koncerninstruktionen för styrning. VD och Koncernchefen rapporterar tillsammans med övriga medlemmar i koncernledningen regelbundet till styrelsen enligt fastställda rutiner, och revisionskommittén rapporterar om sitt arbete till styrelsen. Systemet för intern kontroll avseende väsentliga operativa risker innefattar en tydlig beslutsstruktur samt ramverket av koncernens policyer, instruktioner, standarder och riktlinjer. Riskbedömning och kontrollaktiviteter Styrelsen har fastställt koncernens Enterprise Risk Management-policy, som definierar ramverket och ansvarsfördelningen för riskhantering i hela organisationen. Syftet är att säkerställa att risker hanteras systematiskt och effektivt samt prioriteras på ett ändamålsenligt sätt för att stödja Skanskas affärsmål. Styrelsen har det yttersta ansvaret för en effektiv riskhantering inom koncernen, medan VD och Koncernchefen ansvarar för att risker övervakas och kontrolleras på både bolags- och koncernnivå. Varje affärsenhet ansvarar för att hantera risker i sin verksamhet inom respektive verksamhetsgren – Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter – i enlighet med koncernens Enterprise Risk Management-policy. Dessa risker sammanställs, granskas och konsolideras på koncernnivå. Koncernövergripande risker kategoriseras som strategiska, operativa, finansiella och regulatoriska. Riskkontroller på koncernnivå är integrerade i de policyer, instruktioner och standarder som utgör en del av koncernens styrningsramverk. För byggverksamhet, projektutveckling och förvaltningsfastigheter är en effektiv hantering av risker och möjligheter – som ofta är projektspecifika – avgörande. Den specialiserade koncernenheten Skanska Risk Team granskar förslag avseende bygganbud, markinvesteringar och projektutvecklingsaktiviteter – inklusive projektstarter och avyttringar – som överstiger fastställda tröskelvärden. Baserat på sin analys lämnar Skanska Risk Team rekommendationer om hur projekten bör drivas vidare. I enlighet med koncern- instruktionerna Project Scrutiny and Approval Procedure, Tender Approval Procedure och Investment Approval Procedure samt styrelsens arbetsordning granskas och beslutas projekt som överstiger fastställda tröskelvärden av Skanska Tender Board – som består av VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen – och i vissa fall av projekt- kommittén, som består av samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter och en arbetstagarrepresentant. Risker och möjligheter är som mest betydande under projektens genomförandefas, vilket därför är ett särskilt fokusområde. Eftersom i princip varje projekt är unikt bedöms risker och möjligheter utifrån projektets typ, geografiska läge, fas i genomförandet, entreprenadform och kund. Under genom- förandet måste projekt som överstiger fastställda tröskelvärden följa koncerninstruktionen Project Reporting and Review Procedure för att säkerställa enhetliga genomgångar och tidig upptäckt av avvikelser från planerad prestation. Varje affärs- enhet tillämpar värderingsprinciper och terminologi som är specifika för de verksamhetsgrenar där enheten är verksam, vilket säkerställer en konservativ projektvärdering och hög transparens i resultatuppföljningen. Mer information om identifierade koncernövergripande risker samt Skanskas hantering av risker och möjligheter finns på sidorna 90–95. 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkt 22 (c)). 106 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 109 ===== Information och kommunikation/uni00B9) Väsentliga redovisningsprinciper, manualer och övrig dokumentation av betydelse för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering uppdateras och kommuniceras löpande i organisationen. Flera informationskanaler säkerställer att viktig information når styrelsen, revisionskommittén, VD och Koncernchefen samt koncernledningen. För Skanskas externa kommunikation har styrelsen fastställt en koncernomfattande informationspolicy för att säkerställa efterlevnad av gällande regler och för att marknaden ska få korrekt och aktuell information. Övervakning/uni00B9) Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som VD och Koncernchefen, koncernledningen och revisionskommittén lämnar. Av särskild betydelse är resultatet av revisions- kommitténs arbete med att övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontrollprocesser. Detta innefattar att säkerställa att brister som identifierats vid intern och extern revision åtgärdas och att rekommenderade åtgärder genomförs. Internrevision/uni00B9) Koncernstaben Internrevision (Internal Audit and Compliance) ansvarar för att övervaka och utvärdera effektiviteten i koncernens riskhantering och interna kontrollprocesser. Den årliga revisionsplanen upprättas i samråd med revisionskommittén och rapportering sker direkt till styrelsen via revisionskommittén. Frågor rörande internrevision kommuniceras även regelbundet till Bolagets externa revisor. Under 2025 fokuserade Internrevision på att granska risker som identifierats i koncernens projekt, affärskritiska processer och centrala koncernfunktioner. Totalt genomfördes 60 revisioner under året inom samtliga verksamhetsgrenar. Särskilt fokus låg på verksamheten inom kommersiell fastighetsutveckling. Vidare granskades IT- och cybersäkerhetsprocesser och kontroller både på koncernnivå och i utvalda affärsenheter. Alla revisioner genomfördes enligt en enhetlig revisionsmetodik. 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkt 22 (c)). 107Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 110 ===== Hans Biörck Styrelseordförande Född: Sverige, 1951. Invald: 2016 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 25 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Styrelseledamot: Handelsbanken AB Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm Arbetslivserfarenhet: Finansdirektör, Skanska AB; Finansdirektör, Autoliv AB; Finansdirektör, Esselte AB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Pär Boman Styrelseledamot Född: Sverige, 1961. Invald: 2015 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 5 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Ordförande: Handelsbanken AB, AB Volvo Vice ordförande: AB Industrivärden Ordförande: Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening, Handelsbankens forskningsstiftelser Utbildning: Ingenjörs- och ekonomexamen, Ek dr hc Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör och koncernchef, Handelsbanken AB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Beroende i förhållande till större aktieägare. Jayne McGivern Styrelseledamot Född: Storbritannien, 1960. Invald: 2024 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 1 348 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Styrelseledamot: NEOM (Oxagon) Utbildning: Harrogate Ladies College; Fellow of the Royal Institution of Chartered Surveyors Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Sport Boulevard Foundation (sedan 2021); President för bygg och utveckling, Madison Square Garden Company; Verkställande direktör, Red Grouse; Verkställande direktör, Multiplex Europe; Verkställande direktör för Europa, AEG Company Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Styrelse/uni00B9) Styrelseledamöter valda av årsstämman 2025 Revisor Ernst & Young AB Huvudansvar/i.ss01g rev/i.ss01sor sedan 2023: R/i.ss01ckard Andersson, auktor/i.ss01serad rev/i.ss01sor Mats Hederos Styrelseledamot Född: Sverige, 1957 . Invald: 2022 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 2 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Ordförande: Qarlbo Property AB Styrelseledamot: Miramis Hospitality AB, Antilooppi Oy Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm; Executive Programme in Resilience Thinking, Stockholm Resilience Center, Stockholms universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, AMF Fastigheter; Fastighetschef, AMF Kapitalförvaltning; Chef transaktion, AP Fastigheter (numera Vasakronan); Investment Banker, Enskilda Securities, SEB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Catherine Marcus Styrelseledamot Född: USA, 1965. Invald: 2017 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 4 000 ADR:s (American Depositary Receipts), vilket motsvarar 4 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Styrelseledamot: PREA, PREA Foundation, Interface Inc., NCREIF, NYU Schack Advisory Board Utbildning: M.S., Real Estate Investment and Development, New York University; B.S.E. Real Estate Finance and Entrepreneurial Management, Wharton School, University of Pennsylvania Arbetslivserfarenhet: Gemensam chef (co-Head) och global operativ chef (COO), Real Estate, PGIM (sedan 2023); Global operativ chef (COO) och chef för U.S. Equity, Real Estate, PGIM; MBL Life Assurance Corporation Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkterna 19 och 21 (a)–(c)). 2) Uppgifter avseende styrelseuppdrag och aktieinnehav avser förhållandena per den 31 december 2025. Innehav inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Martin Lindqvist Styrelseledamot Född: Sverige, 1962. Invald: 2025 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 5 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B2): Ordförande: Swiss Steel Holding AG Styrelseledamot: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Indutrade AB Utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör och koncernchef, SSAB AB; Affärsområdeschef, SSAB EMEA; Divisionschef, SSAB Tunnplåt (numera SSAB Strip Products); Finansdirektör, SSAB AB; Finansdirektör, SSAB Tunnplåt (numera SSAB Strip Products); Chefscontroller, NCC AB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. 108 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 111 ===== Henrik Sjölund Styrelseledamot Född: Sverige, 1966. Invald: 2024 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B9): 5 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B9): Ordförande: Cepi (the Confederation of European Paper Industries), Industriarbetsgivarna Styrelseledamot: Holmen AB, Svenskt Näringsliv, Skogsindustrierna Utbildning: Civilekonom, Linköpings universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör och koncernchef, Holmen AB (sedan 2014); Verkställande direktör, Holmen Paper; Marknads- och försäljningschef, Holmen Paper; Försäljningsdirektör Norden, Holmen Paper Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Beroende i förhållande till större aktieägare. Åsa Söderström Winberg Styrelseledamot Född: Sverige, 1957 . Invald: 2020 Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B9): 8 000 B-aktier Övriga styrelseuppdrag/uni00B9): Styrelseledamot: Systemair Group AB, Currentum Group AB Utbildning: Civilekonom, Stockholms universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Sweco Theorells AB; Verkställande direktör, Ballast Väst AB; Marknadschef, NCC Industri; Informationschef, NCC Bygg AB Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning: Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till större aktieägare. Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av fackliga organisationer Malte Fält Styrelsesuppleant Född: Sverige, 1989 Utsedd av: Seko, 2025 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 923 B-aktier Fredrik Norrman Styrelseledamot Född: Sverige, 1967 Utsedd av: SACO/Sveriges Ingenjörers Akademikerförening, 2023 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 2 696 B-aktier Veronica Lundqvist Styrelsesuppleant Född: Sverige, 1971 Utsedd av: Ledarna, 2025 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 2 855 B-aktier Anders Rättgård Styrelseledamot Född: Sverige, 1961 Utsedd av: Unionen, 2017 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 5 370 B-aktier Hans Reinholdsson Styrelsesuppleant Född: Sverige, 1972 Utsedd av: Byggnads, 2020 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 1 771 B-aktier 1) Uppgifter avseende styrelseuppdrag och aktieinnehav avser förhållandena per den 31 december 2025. Innehav inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Richard Hörstedt Styrelseledamot Född: Sverige, 1963 Utsedd av: Byggnads, 2007 Aktieinnehav i Skanska/uni00B9): 0 aktier 109Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 112 ===== Lena Hök Executive Vice President (sedan 2021) Född: 1972. Anställd i Skanska: 2017 Ansvarig för koncernstab: Sustainability and Innovation Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 36 813 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 4 250 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): Ordförande: Svenska hållbarhetskommittén, Internationella Handelskammaren (ICC) Styrelseledamot: The Build Environment Board at World Business Council for Sustainable Development Utbildning: Filosofie magisterexamen Företagsekonomi, Uppsala universitet; GEM Management program, Handelshögskolan Executive Education, Stockholm Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President, Sustainability, Skanska AB; Hållbarhetschef, Skandia Group; Verksamhetschef för Skandias stiftelse Idéer för livet, Skandia Group; Kommunikationschef, Skandiabanken och Skandia: Senior Associate, JKL; Managementkonsult, ERM Ståle Rød Executive Vice President (sedan 2023) Född: 1972. Anställd i Skanska: 1997 Ansvarig för verksamhetsgren: Bostadsutveckling Ansvarig för affärsenheter: Skanska Norge, Skanska Centraleuropa, Skanska UK, Skanska Bostadsutveckling Europa Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 52 681 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 2 479 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): – Utbildning: B.Sc. Civil Engineering, Høgskulen på Vestlandet; Officers School, Norwegian Army; Advanced Management Program, Harvard Business School Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Skanska Norge; Executive Vice President, Skanska Norge; Regionchef, Skanska Norge; Projektchef, Skanska Norge Anders Danielsson VD och Koncernchef (sedan 2018) Född: 1966. Anställd i Skanska: 1991 Ansvarig för verksamhetsgren: Byggverksamhet Ansvarig för affärsenheter/koncernstaber: Skanska Finland, Skanska Sverige, Communications, Information Technology Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 342 153 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 16 931 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): Ledamot: Stockholms Handelskammares fullmäktige Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm; Advanced Management Program, Harvard, Boston MA, USA Arbetslivserfarenhet: Executive Vice President, Skanska AB; Verkställande direktör, Skanska Sverige; Verkställande direktör, Skanska Norge Richard Kennedy Executive Vice President (sedan 2018) Född: 1966. Anställd i Skanska: 2004 Ansvarig för affärsenheter: Skanska USA Building, Skanska USA Civil Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 187 899 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 866 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): – Utbildning: Bachelor of Arts, Rutgers College, Rutgers University; Juris Doctor, Seton Hall University School of Law; Master of Laws, London School of Economics and Political Science Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Skanska USA Building; Chief Operating Officer, Skanska USA Building; Chefsjurist, Skanska USA Building Koncernledning/uni00B9) Therese Tegner Executive Vice President (sedan 2022) Född: 1968. Anställd i Skanska: 2005 Ansvarig för koncernstab: Human Resources Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 57 192 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 4 549 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): Styrelseledamot: Agne Sandberg Stiftelse Utbildning: LL.M., Lunds universitet Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President, Skanska Financial Services; Head of Project Advisory, Skanska Financial Services; Head of Guarantees and Insurances, Skanska Financial Services; Senior Associate, Archibald Lawfirm (numera Ramberg Advokater) 1) Införlivad i hållbarhetsrapporten (ESRS 2 GOV-1, punkterna 19 och 21 (a)–(c)). 2) Uppgifter avseende styrelseuppdrag och aktieinnehav avser förhållandena per den 31 december 2025. Innehav inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Styrelseuppdrag avser uppdrag i bolag eller organisationer utanför Skanska-koncernen. 3) Per den 31 december 2025. Avser tilldelade men ej utskiftade aktierätter 2023–2025 under långsiktiga aktiesparprogram. För utskiftande av aktierna förutsätts normalt ytterligare tre års tjänstgöring från respektive tilldelningsdatum. Aktierätter för 2025 är preliminära. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2025 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. Claes Larsson Executive Vice President (sedan 2006) Född: 1965. Anställd i Skanska: 1990 Ansvarig för verksamhetsgrenar: Kommersiell fastighetsutveckling, Förvaltningsfastigheter Ansvarig för affärsenheter: Skanska Kommersiell Utveckling Norden, Skanska Kommersiell Utveckling Europa, Skanska Kommersiell Utveckling USA Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B2): 310 623 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B3): 8 494 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B2): – Utbildning: Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola; MBA, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet Arbetslivserfarenhet: Verkställande direktör, Skanska Kommersiell Utveckling Norden; Verkställande direktör, Skanska Fastigheter Göteborg 110 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 113 ===== 1) Uppgifter avseende styrelseuppdrag och aktieinnehav avser förhållandena per den 31 december 2025. Innehav inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall. Styrelseuppdrag avser uppdrag i bolag eller organisationer utanför Skanska-koncernen. 2) Per den 31 december 2025. Avser tilldelade men ej utskiftade aktierätter 2023–2025 under långsiktiga aktiesparprogram. För utskiftande av aktierna förutsätts normalt ytterligare tre års tjänstgöring från respektive tilldelningsdatum. Aktierätter för 2025 är preliminära. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2025 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2026. Åsa Thunman Executive Vice President, Chefsjurist (sedan 2025) Född: 1969. Anställd i Skanska: 2025 Ansvarig för koncernstaber: Legal, Assurance and Control Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B9): 1 003 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B2): 778 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B9): – Utbildning: Juristexamen, Uppsala universitet; Masterexamen i European Business Law, University of Amsterdam Arbetslivserfarenhet: Executive Vice President, Chefsjurist, Sandvik AB; Senior Vice President, Chefsjurist och koncernens Risk Manager, Securitas AB; Senior Legal Counsel, Securitas AB; Executive Vice President, Chefsjurist, Elekta AB; Verkställande direktör, Elekta Instrument AB; Biträdande jurist, Lagerlöf & Leman Advokatbyrå (numera Linklaters Advokatbyrå) Pontus Winqvist Executive Vice President, Finansdirektör (sedan 2025) Född: 1969. Anställd i Skanska: 1997 Ansvarig för koncernstaber: Finance, Finance Operations, Corporate Finance and Control, Investor Relations, Internal Audit and Compliance (Internrevision; rapporterar direkt till styrelsen via revisionskommittén) Aktieinnehav i Skanska (eget och närståendes)/uni00B9): 13 862 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter/uni00B2): 2 082 B-aktier Styrelseuppdrag/uni00B9): Styrelseledamot: Swedish Hospital Partners Utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet; Certified Financial Analysts (CEFA) – Stockholm School of Economics Arbetslivserfarenhet: Senior Vice President Corporate Finance and Control, Skanska AB; tf. Executive Vice President och Finansdirektör, Skanska AB; Finansdirektör, Skanska Sverige; Verkställande direktör Asset Management, Skanska AB; Finansdirektör, Skanska Infrastrukturutveckling; Senior Vice President Investor Relations, Skanska AB; Finansdirektör, Skanska Kommersiell Utveckling Norden; Finansdirektör, Skanska Kommersiell Utveckling Europa 111Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Bolagsstyrning ===== SIDA 114 ===== Stockholm New /zero.tf/one.tf Stockholm Sverige Intäkter och resultat Mkr 2025 2024 Intäkter 179 291 177 208 Rörelseresultat/uni00B9) 7 241 7 086 Finansnetto 686 661 Resultat efter finansiella poster 7 927 7 748 Inkomstskatter -1 632 -1 913 Periodens resultat 6 295 5 835 Periodens resultat per aktie, kr/uni00B2) 15,09 14,12 Periodens resultat per aktie enligt IFRS, kr/uni00B2) 13,82 13,51 1) Inkluderar Centralt och Elimineringar. 2) Periodens resultat hänförligt till aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier. Intäkterna ökade 6 procent i lokal valuta och uppgick till 179,3 (177 ,2) miljarder kronor, en ökning om 1 procent i svenska kronor. Rörelseresultatet ökade 7 procent i lokal valuta och uppgick till 7 241 (7 086) Mkr, en ökning om 2 procent i svenska kronor. Rörelseresultatet för Centralt uppgick till -712 (-440) Mkr, varav 182 (245) Mkr avser OPS-portföljen och BoKlok UK. Elimineringar uppgick till -235 (188) Mkr. Elimineringar inkluderar en vinst om 234 Mkr avseende en intern överföring av mark som genomfördes i tredje kvartalet. Elimineringar för jämförelseperioden inkluderar en positiv effekt av kapitaliserade räntor om 115 Mkr. Finansnettot uppgick till 686 (661) Mkr. Periodens inkomstskatt uppgick till -1 632 (-1 913) Mkr. Effektiv skattesats för 2025 uppgick till 21 (25) procent. Skanskas resultat för 2025 inkluderar ett rekordresultat inom Byggverksamhet, stabil orderingång och blandat resultat inom Projektutveckling till följd av gradvis återhämtade fastighetsmarknader. Den finansiella analysen av resultaträkningen på sidorna 112–117 redovisas enligt segmentsredovisning där annat ej anges. Det operativa kassaflödet, balansräkningen och förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld, eget kapital, nettodesinvesteringar samt sysselsatt kapital redovisas enligt IFRS. De finansiella rapporterna och de finansiella noterna på sidorna 119–198 redovisas också enligt IFRS. Finansiell analys 112 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Intäkter och rörelseresultat per verksamhetsgren Mkr 2025 2024 Intäkter per verksamhetsgren enligt segmentsredovisning Byggverksamhet 171 121 168 554 Bostadsutveckling 6 925 8 302 Kommersiell fastighetsutveckling 8 099 11 225 Förvaltningsfastigheter 472 363 Centralt och Elimineringar -7 325 -11 237 Totala intäkter enligt segmentsredovisning 179 291 177 208 Skillnad i redovisningsprinciper -2 633 -727 Totala intäkter enligt IFRS 176 658 176 481 Mkr 2025 2024 Rörelseresultat per verksamhetsgren enligt segmentsredovisning Byggverksamhet 7 094 5 854 Bostadsutveckling 450 53 Kommersiell fastighetsutveckling 259 1 119 Förvaltningsfastigheter 386 311 Centralt -712 -440 Elimineringar -235 188 Rörelseresultat enligt segmentsredovisning 7 241 7 086 Skillnad i redovisningsprinciper -667 -339 Rörelseresultat enligt IFRS 6 574 6 748 Orderingång och orderstock Orderingång Orderstock Mkr 2025 2024 2025 2024 Norden 61 199 53 001 69 278 68 646 varav Sverige 31 369 30 853 30 141 29 715 Europa 30 634 22 717 34 685 35 001 USA 87 620 132 176 153 935 181 350 Totalt 179 453 207 895 257 898 284 998 Resultat – Verksamhetsgrenar Byggverksamhet Verksamhetsgrenen Byggverksamhet levererade ett rekordresultat för året, med bidrag från alla huvudmarknader i Norden, Europa och USA samt en rörelsemarginal i linje med det nyligen höjda långsiktiga målet om ≥4,0 procent. Orderingången uppgick till 179,5 (207 ,9) miljarder kronor. På rullande 12 månader var orderingången 105 (31 dec 2024: 123) procent av intäkterna. Orderstocken var hög och uppgick till 257 ,9 (31 dec 2024: 285,0) miljarder kronor, justerat för valutakurseffekter ökade orderstocken med 3 procent jämfört med föregående år. Order-stocken motsvarar 19 månaders produktion (31 dec 2024: 20). Intäkterna i Byggverksamheten ökade med 7 procent i lokal valuta och uppgick till 171,1 (168,6) miljarder kronor, en ökning med 2 procent i svenska kronor. Rörelseresultatet nådde en ny toppnotering och ökade med 27 procent i lokal valuta och uppgick till 7 094 (5 854) Mkr, motsvarande en ökning med 21 procent i svenska kronor. Rörelsemarginalen för helåret uppgick till 4,1 (3,5) procent. Bostadsutveckling Resultatet för Bostadsutveckling under 2025 karaktäriserades av höga volymer och stark lönsamhet i Centraleuropa medan den nordiska bostadsmarknaden fortsatt påverkades av makroekonomisk osäkerhet som tynger konsumentförtroendet. Under 2025 uppgick antalet sålda bostäder till 1 535 (2 056) och 1 571 (1 302) nya bostäder produktionsstartades. Vid utgången av året fanns 3 189 (2 918) bostäder i produktion och 51 procent av dessa var sålda. Antal färdigställda osålda bostäder minskade under året till 358 (477) bostäder i slutet av året. Intäkterna uppgick till 6 925 (8 302) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 450 (53) Mkr. Rörelsemarginalen var 6,5 (0,6) procent. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 4,6 (1,6) procent. Kommersiell fastighetsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling sålde 12 projekt under året. Vid årets slut uppgick antalet pågående projekt till 16 stycken, sammanlagt hade de en uthyrningsbar yta om 287 000 kvadratmeter. Av dessa var 15 kommersiella fastigheter och ett var hyresbostadsprojekt. För de kommersiella fastigheterna uppgick ekonomisk uthyrningsgrad till 66 procent och färdig- ställandegraden till 57 procent. Portföljen av färdigställda projekt uppgick till 21 projekt och motsvarar en uthyrningsbar yta om 504 000 kvadratmeter. Den ekonomiska uthyrnings- graden för denna portfölj var 72 procent i slutet av året. Uthyrningsaktiviteten har varit god under året och uthyrningen uppgick till 163 000 (219 000) kvadratmeter, varav 19 000 (69 000) kvadratmeter avser hyresbostäder. Totala intäkter uppgick till 8 099 (11 225) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 259 (1 119) Mkr. Rörelseresultatet påverkades negativt av nedskrivningar av fastighetstillgångar på ett par fastigheter i USA om totalt 0,7 miljarder kronor. Försäljningar genomfördes under 2025 till ett totalt värde om 6 686 (10 055) Mkr. Resultat från fastighetsförsäljningar uppgick till 1 378 (2 064) Mkr och inkluderar upplösning av avsättningar hänförbara till gamla projekt. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 1,0 (3,0) procent. Förvaltningsfastigheter Resultatet var stabilt för verksamhetsgrenen Förvaltnings- fastigheter. Vid årets slut bestod portföljen av sju högkvalitativa kontorsfastigheter till ett fastighetsvärde om totalt 8,3 miljarder kronor. Genomsnittligt direktavkastningskrav tillämpat i portföljen vid slutet av året var 4,7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden i portföljen var 85 procent. Alla fastigheter har den högsta hållbarhetscertifieringen, LEED Platinum, och ligger i attraktiva lägen. Intäkterna uppgick till 472 (363) Mkr och rörelseresultatet uppgick till 386 (311) Mkr. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 113 Finansiell analys ===== SIDA 115 ===== Intäkter och rörelseresultat per verksamhetsgren Mkr 2025 2024 Intäkter per verksamhetsgren enligt segmentsredovisning Byggverksamhet 171 121 168 554 Bostadsutveckling 6 925 8 302 Kommersiell fastighetsutveckling 8 099 11 225 Förvaltningsfastigheter 472 363 Centralt och Elimineringar -7 325 -11 237 Totala intäkter enligt segmentsredovisning 179 291 177 208 Skillnad i redovisningsprinciper -2 633 -727 Totala intäkter enligt IFRS 176 658 176 481 Mkr 2025 2024 Rörelseresultat per verksamhetsgren enligt segmentsredovisning Byggverksamhet 7 094 5 854 Bostadsutveckling 450 53 Kommersiell fastighetsutveckling 259 1 119 Förvaltningsfastigheter 386 311 Centralt -712 -440 Elimineringar -235 188 Rörelseresultat enligt segmentsredovisning 7 241 7 086 Skillnad i redovisningsprinciper -667 -339 Rörelseresultat enligt IFRS 6 574 6 748 Orderingång och orderstock Orderingång Orderstock Mkr 2025 2024 2025 2024 Norden 61 199 53 001 69 278 68 646 varav Sverige 31 369 30 853 30 141 29 715 Europa 30 634 22 717 34 685 35 001 USA 87 620 132 176 153 935 181 350 Totalt 179 453 207 895 257 898 284 998 Resultat – Verksamhetsgrenar Byggverksamhet Verksamhetsgrenen Byggverksamhet levererade ett rekordresultat för året, med bidrag från alla huvudmarknader i Norden, Europa och USA samt en rörelsemarginal i linje med det nyligen höjda långsiktiga målet om ≥4,0 procent. Orderingången uppgick till 179,5 (207 ,9) miljarder kronor. På rullande 12 månader var orderingången 105 (31 dec 2024: 123) procent av intäkterna. Orderstocken var hög och uppgick till 257 ,9 (31 dec 2024: 285,0) miljarder kronor, justerat för valutakurseffekter ökade orderstocken med 3 procent jämfört med föregående år. Order-stocken motsvarar 19 månaders produktion (31 dec 2024: 20). Intäkterna i Byggverksamheten ökade med 7 procent i lokal valuta och uppgick till 171,1 (168,6) miljarder kronor, en ökning med 2 procent i svenska kronor. Rörelseresultatet nådde en ny toppnotering och ökade med 27 procent i lokal valuta och uppgick till 7 094 (5 854) Mkr, motsvarande en ökning med 21 procent i svenska kronor. Rörelsemarginalen för helåret uppgick till 4,1 (3,5) procent. Bostadsutveckling Resultatet för Bostadsutveckling under 2025 karaktäriserades av höga volymer och stark lönsamhet i Centraleuropa medan den nordiska bostadsmarknaden fortsatt påverkades av makroekonomisk osäkerhet som tynger konsumentförtroendet. Under 2025 uppgick antalet sålda bostäder till 1 535 (2 056) och 1 571 (1 302) nya bostäder produktionsstartades. Vid utgången av året fanns 3 189 (2 918) bostäder i produktion och 51 procent av dessa var sålda. Antal färdigställda osålda bostäder minskade under året till 358 (477) bostäder i slutet av året. Intäkterna uppgick till 6 925 (8 302) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 450 (53) Mkr. Rörelsemarginalen var 6,5 (0,6) procent. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 4,6 (1,6) procent. Kommersiell fastighetsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling sålde 12 projekt under året. Vid årets slut uppgick antalet pågående projekt till 16 stycken, sammanlagt hade de en uthyrningsbar yta om 287 000 kvadratmeter. Av dessa var 15 kommersiella fastigheter och ett var hyresbostadsprojekt. För de kommersiella fastigheterna uppgick ekonomisk uthyrningsgrad till 66 procent och färdig- ställandegraden till 57 procent. Portföljen av färdigställda projekt uppgick till 21 projekt och motsvarar en uthyrningsbar yta om 504 000 kvadratmeter. Den ekonomiska uthyrnings- graden för denna portfölj var 72 procent i slutet av året. Uthyrningsaktiviteten har varit god under året och uthyrningen uppgick till 163 000 (219 000) kvadratmeter, varav 19 000 (69 000) kvadratmeter avser hyresbostäder. Totala intäkter uppgick till 8 099 (11 225) Mkr. Rörelseresultatet uppgick till 259 (1 119) Mkr. Rörelseresultatet påverkades negativt av nedskrivningar av fastighetstillgångar på ett par fastigheter i USA om totalt 0,7 miljarder kronor. Försäljningar genomfördes under 2025 till ett totalt värde om 6 686 (10 055) Mkr. Resultat från fastighetsförsäljningar uppgick till 1 378 (2 064) Mkr och inkluderar upplösning av avsättningar hänförbara till gamla projekt. Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 1,0 (3,0) procent. Förvaltningsfastigheter Resultatet var stabilt för verksamhetsgrenen Förvaltnings- fastigheter. Vid årets slut bestod portföljen av sju högkvalitativa kontorsfastigheter till ett fastighetsvärde om totalt 8,3 miljarder kronor. Genomsnittligt direktavkastningskrav tillämpat i portföljen vid slutet av året var 4,7 procent. Den ekonomiska uthyrningsgraden i portföljen var 85 procent. Alla fastigheter har den högsta hållbarhetscertifieringen, LEED Platinum, och ligger i attraktiva lägen. Intäkterna uppgick till 472 (363) Mkr och rörelseresultatet uppgick till 386 (311) Mkr. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 113 Finansiell analys ===== SIDA 116 ===== Marknadsutsikter kommande 12 månader Byggverksamhet Byggverksamheten förväntas vara konkurrensutsatt men fortsätta kunna erbjuda goda möjligheter för de kommande 12 månaderna. Den starkaste marknaden är anläggnings-marknaden i USA, med en välfinansierad pipeline av projekt. Husbyggnadsmarknaden i USA är fragmenterad, med både svaga och starka segment och sektorer. Vår breda expertis och geografiska räckvidd ger en stabilitet. I Europa och Norden kommer byggandet av säkra och motståndskraftiga samhällen att stödja en god pipeline av projekt för energi, infrastruktur, industri och försvar. Anläggningsmarknaden förväntas växa medan aktiviteten på marknaden för husbyggande kommer att förbli dämpad. Bostadsutveckling Bostadsmarknaderna i Polen och Tjeckien förväntas vara gynnsamma för bostadsutveckling med växande ekonomier, låg arbetslöshet och räntesänkningar. Den nordiska marknaden för nyproduktion förväntas återhämta sig gradvis, med stöd i förbättrad makroekonomi och ökad disponibel inkomst men geopolitisk osäkerhet har fortsatt påverka kunders förtroende och vilja att köpa nya bostäder. Kommersiell fastighetsutveckling I Centraleuropa har aktiviteten på både hyres- och transaktions- marknaden förbättrats. I nyckelstäderna minskar vakansnivåerna och transaktionsvolymerna ökar. De nordiska marknaderna ser en mer gradvis återhämtning. Uthyrnings-marknaden hålls tillbaka av konjunkturcykeln men förväntas förbättras. Den underliggande trenden med återgång till kontoret är positiv för våra högkvalitativa fastigheter i USA, men aktiviteten på investerarmarknaden förblir dämpad under en längre period. Förvaltningsfastigheter Efterfrågan på lokaler av hög kvalitet i fastigheter som uppfyller kundernas krav på hållbarhet är fortsatt god men konkurrensen är hög. Hyresgäster prioriterar flexibilitet och inflyttningsklara lokaler. Operativt kassaflöde Mkr 2025 2024 Kassaflöde operativ verksamhet 7 858 6 309 Förändring i rörelsekapital -1 733 517 Nettodesinvestering(+)/investering(-) -928 1 516 Periodisering -247 279 Kassaflöde från operativ verksamhet före betalda skatter 4 948 8 621 Betalda skatter i operativ verksamhet -806 -1 712 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -568 -164 Operativt kassaflöde från verksamheten 3 575 6 745 Strategiska nettodesinvesteringar(+)/investeringar(-) 30 2 Utdelning etc. -3 409 -2 493 Kassaflöde före förändring i räntebärande fordringar och skulder 196 4 254 Förändring i räntebärande fordringar och skulder exklusive leasingskulder -7 888 -3 752 Periodens kassaflöde -7 692 502 Operativt kassaflöde från verksamheten uppgick till 3 575 (6 745) Mkr, till följd av lägre rörelsekapital och netto- investeringar för koncernen. Balansräkning – i korthet Mdr kr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Summa tillgångar 158,3 171,2 Summa eget kapital 62,0 62,6 Räntebärande nettofordran(+)/nettoskuld(-) 15,7 15,4 Justerad räntebärande nettofordran(+)/nettoskuld(-) 11,5 12,0 Sysselsatt kapital, utgående balans 79,7 84,4 Soliditet, % 39,1 36,6 Förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld Mkr 2025 2024 Ingående balans räntebärande nettofordran(+)/ nettoskuld(-) 15 353 9 037 Periodens kassaflöde -7 692 502 Avgår förändring i räntebärande fordringar och skulder 7 888 3 752 Kassaflöde före förändring i räntebärande fordringar och skulder 196 4 254 Omräkningseffekter, räntebärande nettofordran/ nettoskuld -1 226 173 Omvärderingar av pensionsfordran/skuld 424 960 Förvärvade/sålda räntebärande skulder - -2 Övriga förändringar, räntebärande nettofordran/ nettoskuld 953 931 Förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld (inklusive likvida medel) 347 6 316 Utgående balans räntebärande nettofordran(+)/ nettoskuld(-) 15 701 15 353 Likvida medel med restriktioner -8 789 -9 394 Pensionsfordran(-)/skuld(+), netto -1 617 -1 114 Leasingskulder 6 209 7 130 Utgående balans justerad räntebärande nettofordran(+)/nettoskuld(-) 11 505 11 976 Justerad räntebärande nettofordran(+)/nettoskuld (-) uppgick till 11,5 (31 dec 2024: 12,0) miljarder kronor. Räntebärande nettofordran uppgick till 15,7 (31 dec 2024: 15,4) miljarder och inkluderar 6,2 miljarder kronor i räntebärande leasingskulder enligt IFRS 16. I slutet av året uppgick likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bekräftade kreditlöften till 28,6 (31 dec 2024: 28,6) miljarder kronor, varav 19,5 (31 dec 2024: 21,8) miljarder kronor är tillgängliga inom en vecka. Koncernens centrala skuldportfölj uppgick till 7 ,9 (31 dec 2024: 10,1) miljarder kronor, bestående av 4,6 miljarder kronor i Medium-Term Notes (MTN) med en genomsnittlig löptid på 1,8 år och 3,3 miljarder kronor i bilaterala lån med en genomsnittlig löptid på 2,6 år. Den 31 dec 2025, uppgick koncernens outnyttjade kreditfaciliteter till 9,6 (31 dec 2024: 10,1) miljarder kronor. Den centrala skuld- portföljen, inklusive outnyttjade bekräftade kreditlöften, hade en genomsnittlig löptid på 2,5 (31 dec 2024: 3,3) år. För finansiell ställning se vidare not 5 och not 12. 114 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiell analys Förändring i eget kapital Mkr 2025 2024 Ingående balans 62 617 56 347 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Övriga förändringar i eget kapital som ej ingår i periodens totalresultat 165 126 Periodens resultat 5 772 5 584 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser -3 828 1 852 Påverkan av omvärderingar av pensioner 537 936 Påverkan av kassaflödessäkringar -16 29 Utgående balans 61 951 62 617 Justerat eget kapital Mdr kr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 61,8 62,5 Orealiserat övervärde i Bostadsutveckling 3,2 3,0 Orealiserade utvecklingsvinster i Kommersiell fastighetsutveckling 4,7 4,0 Påverkan i orealiserat eget kapital i OPS-portfölj 0,7 0,7 Justerat eget kapital 70,3 70,2 Koncernens egna kapital uppgick till 62,0 (62,6) miljarder kronor, soliditeten till 39,1 (36,6) procent och koncernens nettofordran resulterade i en negativ nettoskuldsättningsgrad om -0,3 (-0,2). Omräkningsdifferenser uppgick till -3 828 (1 852) Mkr till följd av en starkare svensk krona. Påverkan av omvärderingar av pensioner uppgick till 537 (936) Mkr. Under året slutfördes en försäljning (buy-in) av förmåns- bestämda pensionsplaner i Storbritannien vilket resulterade i en negativ nettoeffekt om 0,5 miljarder kronor. Effekten motverkades av en ökning av pensionstillgångar, främst i Sverige, till följd av högre räntor. Justerat eget kapital uppgick till 70,3 (70,2) miljarder kronor, motsvarande ett justerat eget kapital per aktie om 169,73 (170,50) kronor. De orealiserade övervärdena i Projekt- utveckling, inklusive OPS-portföljen, uppgick till 9,4 miljarder kronor, varav 1,7 miljarder kronor har realiserats enligt segmentsredovisning. Motsvarande belopp efter avdrag för schablonmässig skatt uppgick till 8,5 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor. Investeringar, desinvesteringar och nettodesinvesteringar(+)/ investeringar(-) Mkr 2025 2024 Investeringar Byggverksamhet -3 137 -2 632 Bostadsutveckling -4 949 -4 577 Kommersiell fastighetsutveckling -4 280 -6 167 Förvaltningsfastigheter -61 -2 968 Övrigt 721 2 891 Totalt -11 706 -13 452 Desinvesteringar Byggverksamhet 363 327 Bostadsutveckling 5 054 9 770 Kommersiell fastighetsutveckling 5 369 7 773 Förvaltningsfastigheter - - Övrigt 22 -2 899 Totalt 10 807 14 970 Nettodesinvesteringar(+)/investeringar(-) Byggverksamhet -2 774 -2 305 Bostadsutveckling 105 5 193 Kommersiell fastighetsutveckling 1 089 1 606 Förvaltningsfastigheter -61 -2 968 Övrigt 743 -8 Totalt -898 1 518 Varav strategiska 30 2 Sysselsatt kapital i Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter Mkr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Bostadsutveckling 13 720 13 601 Kommersiell fastighetsutveckling 41 700 44 076 Förvaltningsfastigheter 8 348 8 364 Totalt sysselsatt kapital i Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter 63 767 66 041 Koncernens investeringar uppgick till -11 706 (-13 452) Mkr och desinvesteringar till 10 807 (14 970) Mkr, vilket resulterade i nettoinvesteringar om -898 (1 518) Mkr. I Byggverksamheten uppgick nettoinvesteringar till -2 774 (-2 305) Mkr. I Bostadsutveckling uppgick nettodesinvesteringar till 105 (5 193) Mkr. I Kommersiell fastighetsutveckling uppgick nettodesinvesteringar till 1 089 (1 606) Mkr. Totala investeringar i Förvaltningsfastigheter uppgick till -61 (-2 968) Mkr. Jäm- förelseperioden inkluderar förvärv av kontorsfastigheterna Citygate i Göteborg och Oas i Malmö. Avkastning på eget kapital och avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på eget kapital enligt segmentsredovisning uppgick till 10,2 (10,0) procent och avkastning på sysselsatt kapital för Projektutveckling uppgick till 1,8 (2,6) procent, påverkat av svaga fastighetsmarknader. Avkastning på sysselsatt kapital för Förvaltningsfastigheter uppgick till 4,7 (4,6) procent. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 115 Finansiell analys ===== SIDA 117 ===== Förändring i eget kapital Mkr 2025 2024 Ingående balans 62 617 56 347 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Övriga förändringar i eget kapital som ej ingår i periodens totalresultat 165 126 Periodens resultat 5 772 5 584 Övrigt totalresultat Omräkningsdifferenser -3 828 1 852 Påverkan av omvärderingar av pensioner 537 936 Påverkan av kassaflödessäkringar -16 29 Utgående balans 61 951 62 617 Justerat eget kapital Mdr kr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 61,8 62,5 Orealiserat övervärde i Bostadsutveckling 3,2 3,0 Orealiserade utvecklingsvinster i Kommersiell fastighetsutveckling 4,7 4,0 Påverkan i orealiserat eget kapital i OPS-portfölj 0,7 0,7 Justerat eget kapital 70,3 70,2 Koncernens egna kapital uppgick till 62,0 (62,6) miljarder kronor, soliditeten till 39,1 (36,6) procent och koncernens nettofordran resulterade i en negativ nettoskuldsättningsgrad om -0,3 (-0,2). Omräkningsdifferenser uppgick till -3 828 (1 852) Mkr till följd av en starkare svensk krona. Påverkan av omvärderingar av pensioner uppgick till 537 (936) Mkr. Under året slutfördes en försäljning (buy-in) av förmåns- bestämda pensionsplaner i Storbritannien vilket resulterade i en negativ nettoeffekt om 0,5 miljarder kronor. Effekten motverkades av en ökning av pensionstillgångar, främst i Sverige, till följd av högre räntor. Justerat eget kapital uppgick till 70,3 (70,2) miljarder kronor, motsvarande ett justerat eget kapital per aktie om 169,73 (170,50) kronor. De orealiserade övervärdena i Projekt- utveckling, inklusive OPS-portföljen, uppgick till 9,4 miljarder kronor, varav 1,7 miljarder kronor har realiserats enligt segmentsredovisning. Motsvarande belopp efter avdrag för schablonmässig skatt uppgick till 8,5 miljarder kronor respektive 1,5 miljarder kronor. Investeringar, desinvesteringar och nettodesinvesteringar(+)/ investeringar(-) Mkr 2025 2024 Investeringar Byggverksamhet -3 137 -2 632 Bostadsutveckling -4 949 -4 577 Kommersiell fastighetsutveckling -4 280 -6 167 Förvaltningsfastigheter -61 -2 968 Övrigt 721 2 891 Totalt -11 706 -13 452 Desinvesteringar Byggverksamhet 363 327 Bostadsutveckling 5 054 9 770 Kommersiell fastighetsutveckling 5 369 7 773 Förvaltningsfastigheter - - Övrigt 22 -2 899 Totalt 10 807 14 970 Nettodesinvesteringar(+)/investeringar(-) Byggverksamhet -2 774 -2 305 Bostadsutveckling 105 5 193 Kommersiell fastighetsutveckling 1 089 1 606 Förvaltningsfastigheter -61 -2 968 Övrigt 743 -8 Totalt -898 1 518 Varav strategiska 30 2 Sysselsatt kapital i Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter Mkr 31 dec, 2025 31 dec, 2024 Bostadsutveckling 13 720 13 601 Kommersiell fastighetsutveckling 41 700 44 076 Förvaltningsfastigheter 8 348 8 364 Totalt sysselsatt kapital i Projektutveckling och Förvaltningsfastigheter 63 767 66 041 Koncernens investeringar uppgick till -11 706 (-13 452) Mkr och desinvesteringar till 10 807 (14 970) Mkr, vilket resulterade i nettoinvesteringar om -898 (1 518) Mkr. I Byggverksamheten uppgick nettoinvesteringar till -2 774 (-2 305) Mkr. I Bostadsutveckling uppgick nettodesinvesteringar till 105 (5 193) Mkr. I Kommersiell fastighetsutveckling uppgick nettodesinvesteringar till 1 089 (1 606) Mkr. Totala investeringar i Förvaltningsfastigheter uppgick till -61 (-2 968) Mkr. Jäm- förelseperioden inkluderar förvärv av kontorsfastigheterna Citygate i Göteborg och Oas i Malmö. Avkastning på eget kapital och avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på eget kapital enligt segmentsredovisning uppgick till 10,2 (10,0) procent och avkastning på sysselsatt kapital för Projektutveckling uppgick till 1,8 (2,6) procent, påverkat av svaga fastighetsmarknader. Avkastning på sysselsatt kapital för Förvaltningsfastigheter uppgick till 4,7 (4,6) procent. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 115 Finansiell analys ===== SIDA 118 ===== Segmentsredovisning och IFRS Principen för segmentsredovisning i resultaträkningen av Bostadsutveckling och Kommersiell fastighetsutveckling skiljer sig från redovisningen enligt IFRS på några punkter. I segmentsredovisningen redovisas intäkter och resultat vid tidpunkten för tecknande av försäljningsavtal mellan köpare och säljare. I redovisningen enligt IFRS redovisas intäkter och resultat när en fastighet överlämnas till köparen. För mer information se not 1. Forskning och innovation Direkta kostnader avseende forskning och utveckling uppgick till 142 (145) Mkr. För att samordna arbetet, underlätta kunskapsdelning och skalning i koncernen har Skanska en funktion på koncernnivå som har till uppgift att skapa en koncerngemensam portfölj av initiativ inom forskning och utveckling och innovation. Fokusområden är inom industrialisering, ny teknik, material och cirkularitet, energi och maskiner som driver verksamheten och tillgodoser såväl kundernas och marknadens behov som behoven i Skanskas egen verksamhet. Moderbolag Moderbolaget bedriver administrativ verksamhet och omfattar VD och Koncernchefen, koncernledningen och koncernstaber. Årets resultat uppgick till 5 131 (7 218) Mkr och avser i huvudsak utdelning från dotterföretag. Medelantalet anställda var 151 (158). Ersättningar till ledande befattningshavare Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattnings- havare ska antas av årsstämman minst vart fjärde år efter förslag från styrelsen. Information om de senast antagna ersättningsriktlinjerna, som antogs av årsstämman 2023, samt uppgifter om lön och annan ersättning till ledande befattnings- havare och om utestående aktie- och aktierelaterade incitamentsprogram finns i not 34. Med ledande befattningshavare avses VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen. Information om ersättning till VD och Koncernchefen finns även i styrelsens ersättningsrapport, tillgänglig på group.skanska.com/sv. Aktiesparprogram (Seop) Syftet med Seop är att förstärka koncernens möjlighet att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare och att knyta dessa närmare bolaget och dess aktieägare. Programmen ger medarbetare möjlighet att investera i aktier i Skanska och samtidigt få incitament i form av möjlig tilldelning av ytterligare aktier. Denna tilldelning baseras till övervägande del på resultat. Tilldelning av aktier sker först efter en treårig inlåsningsperiod. För att ha möjlighet att tjäna in matchningsaktier och prestationsaktier måste den anställde ha varit anställd under hela inlåsningsperioden och ha behållit de aktier som inköpts inom ramen för programmet. Under 2025 var kostnaden för Seop-programmen 279 (362) Mkr, se vidare not 23 och 34. Tillämpade principer för redovisning av aktiesparprogrammen framgår av not 1, IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. 116 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiell analys Information om aktier Årsstämman 2025 beslutade att bemyndiga styrelsen att, intill årsstämman 2026, besluta om: (i) förvärv av högst 1 000 000 av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i det långsiktiga aktiesparprogrammet för räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 som antogs av årsstämman 2022 (Seop 6); (ii) förvärv av högst 1 000 000 av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i det långsiktiga aktiesparprogrammet för räkenskapsåren 2026, 2027 och 2028 som antogs av årsstämman 2025 (Seop 7); samt (iii) förvärv av så många av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm att moderbolagets innehav av egna aktier efter varje förvärv uppgår till högst en tiondel av samtliga aktier i moderbolaget, i syfte att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme att anpassa moderbolagets kapitalstruktur och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde. Totalt har 370 000 aktier återköpts under året till en snittkurs om 239,54 kronor. Samtliga aktier har återköpts för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Seop 6. Snittkursen för samtliga återköpta aktier inom ramen för programmet är 149,24 kronor. Kvotvärdet av de återköpta aktierna är 3,00 kronor per aktie eller totalt 1,1 Mkr och aktierna representerar 0,1 procent av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgår till 89 Mkr. Under året har 2 816 069 aktier tilldelats de anställda som deltagit i aktiespar- programmet. Kvotvärdet av dessa aktier är 3,00 kronor per aktie eller totalt 8,4 Mkr och aktierna representerar 0,7 procent av det totala aktiekapitalet. Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2025 till 5 935 339 aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är 3,00 kronor per aktie, eller totalt 17 ,8 Mkr och aktierna representerar 1,4 procent av det totala aktiekapitalet. Den totala anskaffningskostnaden uppgår till 0,9 miljarder kronor. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 117 Finansiell analys ===== SIDA 119 ===== Information om aktier Årsstämman 2025 beslutade att bemyndiga styrelsen att, intill årsstämman 2026, besluta om: (i) förvärv av högst 1 000 000 av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i det långsiktiga aktiesparprogrammet för räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 som antogs av årsstämman 2022 (Seop 6); (ii) förvärv av högst 1 000 000 av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i det långsiktiga aktiesparprogrammet för räkenskapsåren 2026, 2027 och 2028 som antogs av årsstämman 2025 (Seop 7); samt (iii) förvärv av så många av bolagets egna B-aktier på Nasdaq Stockholm att moderbolagets innehav av egna aktier efter varje förvärv uppgår till högst en tiondel av samtliga aktier i moderbolaget, i syfte att ge styrelsen ett ökat handlingsutrymme att anpassa moderbolagets kapitalstruktur och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde. Totalt har 370 000 aktier återköpts under året till en snittkurs om 239,54 kronor. Samtliga aktier har återköpts för att säkerställa leverans av aktier till deltagare i Seop 6. Snittkursen för samtliga återköpta aktier inom ramen för programmet är 149,24 kronor. Kvotvärdet av de återköpta aktierna är 3,00 kronor per aktie eller totalt 1,1 Mkr och aktierna representerar 0,1 procent av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgår till 89 Mkr. Under året har 2 816 069 aktier tilldelats de anställda som deltagit i aktiespar- programmet. Kvotvärdet av dessa aktier är 3,00 kronor per aktie eller totalt 8,4 Mkr och aktierna representerar 0,7 procent av det totala aktiekapitalet. Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2025 till 5 935 339 aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är 3,00 kronor per aktie, eller totalt 17 ,8 Mkr och aktierna representerar 1,4 procent av det totala aktiekapitalet. Den totala anskaffningskostnaden uppgår till 0,9 miljarder kronor. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 117 Finansiell analys ===== SIDA 120 ===== Finansiell informationKaye Seattle USA Finansiella rapporter 119 Noter 128 Förslag till vinstdisposition 199 Revisionsberättelse 200 Revisorns granskningsberättelse över Skanska AB:s hållbarhetsrapport 206 Kvartalsinformation 208 Koncernen fem år i sammandrag, finansiellt 211 Koncernen fem år i sammandrag, hållbarhet 216 Aktien 218 Årsstämma och Investerarkalender 220 Adresser 221 Koncernens resultaträkning Mkr Not 2025 2024 Intäkter 6, 7 176 658 176 481 Kostnader för produktion och förvaltning 8, 9, 10, 33, 38 -161 906 -162 001 Bruttoresultat 14 753 14 480 Försäljnings- och administrationskostnader 8, 9, 10, 33, 35, 38 -8 554 -8 724 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 37 53 737 Resultat från joint ventures och intresseföretag 17 323 253 Rörelseresultat 6 574 6 748 Finansiella intäkter 11 1 140 1 185 Finansiella kostnader 11, 12 -446 -517 Finansnetto 694 667 Resultat efter finansiella poster 7 268 7 415 Inkomstskatter 13 -1 496 -1 831 Årets resultat 5 772 5 584 Årets resultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 5 702 5 552 – innehav utan bestämmande inflytande 70 32 Resultat per aktie, kronor 23, 40 13,82 13,51 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 23, 40 13,76 13,40 Föreslagen ordinarie utdelning per aktie, kronor 8,50 8,00 Föreslagen extra utdelning per aktie, kronor 5,50 0,00 Koncernens totalresultat Mkr 2025 2024 Årets resultat 5 772 5 584 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 649 1 171 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat -112 -236 537 936 Poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat Omräkningsdifferenser -3 757 1 818 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34 Påverkan av kassaflödessäkringar -42 14 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 13 22 Skatt hänförlig till poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat 13 -7 -3 844 1 881 Årets övrigt totalresultat efter skatt -3 308 2 817 Årets totalresultat 2 464 8 401 Årets totalresultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 2 399 8 367 – innehav utan bestämmande inflytande 65 34 Se även not 23. 119Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 121 ===== Koncernens resultaträkning Mkr Not 2025 2024 Intäkter 6, 7 176 658 176 481 Kostnader för produktion och förvaltning 8, 9, 10, 33, 38 -161 906 -162 001 Bruttoresultat 14 753 14 480 Försäljnings- och administrationskostnader 8, 9, 10, 33, 35, 38 -8 554 -8 724 Värdeförändring förvaltningsfastigheter 37 53 737 Resultat från joint ventures och intresseföretag 17 323 253 Rörelseresultat 6 574 6 748 Finansiella intäkter 11 1 140 1 185 Finansiella kostnader 11, 12 -446 -517 Finansnetto 694 667 Resultat efter finansiella poster 7 268 7 415 Inkomstskatter 13 -1 496 -1 831 Årets resultat 5 772 5 584 Årets resultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 5 702 5 552 – innehav utan bestämmande inflytande 70 32 Resultat per aktie, kronor 23, 40 13,82 13,51 Resultat per aktie efter utspädning, kronor 23, 40 13,76 13,40 Föreslagen ordinarie utdelning per aktie, kronor 8,50 8,00 Föreslagen extra utdelning per aktie, kronor 5,50 0,00 Koncernens totalresultat Mkr 2025 2024 Årets resultat 5 772 5 584 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 649 1 171 Skatt hänförlig till poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat -112 -236 537 936 Poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat Omräkningsdifferenser -3 757 1 818 Säkring av valutarisk i utlandsverksamheter -71 34 Påverkan av kassaflödessäkringar -42 14 Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 13 22 Skatt hänförlig till poster som har eller kommer att omklassificeras till årets resultat 13 -7 -3 844 1 881 Årets övrigt totalresultat efter skatt -3 308 2 817 Årets totalresultat 2 464 8 401 Årets totalresultat hänförligt till – moderbolagets aktieägare 2 399 8 367 – innehav utan bestämmande inflytande 65 34 Se även not 23. 119Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 122 ===== Koncernens rapport över finansiell ställning Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Förvaltningsfastigheter 37 8 268 8 154 Materiella anläggningstillgångar 14 9 466 9 061 Materiella anläggningstillgångar, nyttjanderätter 38 2 372 2 977 Goodwill 15 3 724 4 082 Övriga immateriella tillgångar 16 200 256 Placeringar i joint ventures och intresseföretag 17 2 318 2 214 Finansiella anläggningstillgångar 18 4 620 4 987 Uppskjutna skattefordringar 13 1 843 2 230 Summa anläggningstillgångar 32 810 33 961 Omsättningstillgångar Omsättningsfastigheter 19 51 359 56 914 Omsättningsfastigheter, nyttjanderätter 38 3 300 3 771 Material och varulager 20 1 061 1 064 Skattefordringar 13 1 068 1 371 Avtalstillgångar 7 8 841 7 769 Övriga rörelsefordringar 21 30 755 34 073 Finansiella omsättningstillgångar 18 10 089 10 247 Kortfristiga räntebärande placeringar 8 535 3 613 Likvida medel 22 10 474 18 426 Summa omsättningstillgångar 125 482 137 246 SUMMA TILLGÅNGAR 29 158 292 171 207 Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL 23 Aktiekapital 1 260 1 260 Övrigt tillskjutet kapital 5 297 5 018 Reserver 2 548 6 388 Balanserat resultat 52 655 49 800 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 61 760 62 466 Innehav utan bestämmande inflytande 192 151 SUMMA EGET KAPITAL 61 951 62 617 SKULDER Långfristiga skulder Finansiella långfristiga skulder 24 5 380 8 790 Leasingskulder 38 4 763 6 123 Pensioner 25 1 861 2 603 Uppskjutna skatteskulder 13 3 060 2 424 Summa långfristiga skulder 15 064 19 940 Kortfristiga skulder Finansiella kortfristiga skulder 24 4 410 3 291 Leasingskulder 38 1 446 1 007 Skatteskulder 13 355 685 Kortfristiga avsättningar 26 9 829 10 959 Avtalsskulder 7 25 410 26 807 Övriga rörelseskulder 27 39 826 45 900 Summa kortfristiga skulder 81 277 88 650 SUMMA SKULDER 96 341 108 590 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 29 158 292 171 207 Information om koncernens ställda säkerheter och eventual förpliktelser framgår av not 30. 120 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Koncernens rapport över förändring i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Mkr Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Omräknings- reserv Reserv för kassaflödes- säkring Balanserat resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 260 4 656 4 661 -152 45 777 56 202 146 56 347 Årets resultat 5 552 5 552 32 5 584 Årets övrigt totalresultat 1 850 29 936 2 814 2 2 817 Utdelning -2 257 -2 257 -29 -2 286 Återköp av 1 036 543 B-aktier -207 -207 -207 Aktierelaterade ersättningar 362 362 362 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 260 5 018 6 511 -123 49 800 62 466 151 62 617 Ingående eget kapital 2025-01-01 1 260 5 018 6 511 -123 49 800 62 466 151 62 617 Årets resultat 5 702 5 702 70 5 772 Årets övrigt totalresultat -3 824 -16 537 -3 303 -4 -3 308 Utdelning -3 295 -3 295 -25 -3 320 Återköp av 370 000 B-aktier -89 -89 -89 Aktierelaterade ersättningar 279 279 279 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 260 5 297 2 687 -139 52 655 61 760 192 61 951 Se även not 23. 121Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 123 ===== Koncernens rapport över förändring i eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Mkr Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Omräknings- reserv Reserv för kassaflödes- säkring Balanserat resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 260 4 656 4 661 -152 45 777 56 202 146 56 347 Årets resultat 5 552 5 552 32 5 584 Årets övrigt totalresultat 1 850 29 936 2 814 2 2 817 Utdelning -2 257 -2 257 -29 -2 286 Återköp av 1 036 543 B-aktier -207 -207 -207 Aktierelaterade ersättningar 362 362 362 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 260 5 018 6 511 -123 49 800 62 466 151 62 617 Ingående eget kapital 2025-01-01 1 260 5 018 6 511 -123 49 800 62 466 151 62 617 Årets resultat 5 702 5 702 70 5 772 Årets övrigt totalresultat -3 824 -16 537 -3 303 -4 -3 308 Utdelning -3 295 -3 295 -25 -3 320 Återköp av 370 000 B-aktier -89 -89 -89 Aktierelaterade ersättningar 279 279 279 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 260 5 297 2 687 -139 52 655 61 760 192 61 951 Se även not 23. 121Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 124 ===== Koncernens rapport över kassaflöden Mkr 2025 2024 Löpande verksamhet Rörelseresultat 6 574 6 748 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet/ska ingå i kassaflödet 999 -722 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring i rörelsekapitalet 7 573 6 026 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Investering omsättningsfastigheter -7 936 -10 328 Desinvestering omsättningsfastigheter 10 262 14 610 Förändring varulager samt rörelsefordringar -2 618 -5 063 Förändring rörelseskulder 885 5 581 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital 593 4 799 Betald inkomstskatt -806 -1 712 Kassaflöde från löpande verksamhet 7 360 9 113 Investeringsverksamhet Förvärv av verksamheter -3 0 Investering förvaltningsfastigheter -61 -44 Investering immateriella tillgångar -47 -11 Investering materiella anläggningstillgångar -3 128 -2 666 Investering aktier -208 -129 Investering finansiella tillgångar -11 203 -8 374 Erhållen ränta 1 023 1 131 Erhållen utdelning 313 313 Försäljning av verksamheter 33 2 Desinvestering immateriella tillgångar 0 4 Desinvestering materiella anläggningstillgångar 325 323 Desinvestering aktier 33 621 Desinvestering finansiella tillgångar 5 538 3 062 Kassaflöde från investeringsverksamhet -7 385 -5 767 Finansieringsverksamhet Upptagna lån 1 311 3 830 Övriga finansiella intäkter och kostnader -127 45 Betald ränta -815 -995 Amortering av skulder exklusive leasingskulder -3 558 -2 247 Amortering av leasingskulder -1 070 -983 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -25 -29 Återköp av B-aktier -89 -207 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -7 667 -2 843 Årets kassaflöde -7 692 502 Likvida medel vid årets början 18 426 17 912 Kursdifferens i likvida medel -260 11 Likvida medel vid årets slut 10 474 18 426 Förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld Mkr 2025 2024 Ingående räntebärande nettofordran/nettoskuld 15 353 9 037 Kassaflöde från löpande verksamhet 7 360 9 113 Kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive förändring i räntebärande fordringar -1 721 -455 Kassaflöde från finansieringsverksamhet exklusive förändring i räntebärande skulder -5 443 -4 403 Omvärderingar av pensionsskulder 424 960 Förvärvad/såld nettofordran/nettoskuld -2 Omräkningsdifferenser -1 226 173 Övrigt 953 931 Utgående räntebärande nettofordran (+)/ nettoskuld (-) 15 701 15 353 Se även not 32. 122 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Koncernens rapport över kassaflöden, specifikation Koncernens operativa kassaflödesanalys och förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld Mkr 2025 2024 Byggverksamhet Kassaflöde operativ verksamhet 9 500 8 062 Förändring i rörelsekapital 1 381 3 952 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -2 804 -2 305 Totalt Byggverksamhet 8 077 9 709 Bostadsutveckling Kassaflöde operativ verksamhet -537 -1 005 Förändring i rörelsekapital -408 -2 630 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 105 5 193 Periodisering/uni00B9) -39 -59 Totalt Bostadsutveckling -879 1 500 Kommersiell fastighetsutveckling Kassaflöde operativ verksamhet -346 -570 Förändring i rörelsekapital -2 981 -984 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 1 089 1 606 Periodisering/uni00B9) -208 -250 Totalt Kommersiell fastighetsutveckling -2 446 -198 Förvaltningsfastigheter Kassaflöde operativ verksamhet 333 250 Förändring i rörelsekapital 10 32 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -61 -2 968 Periodisering/uni00B9) -1 -2 Totalt Förvaltningsfastigheter 281 -2 688 Centralt och Elimineringar Kassaflöde operativ verksamhet -1 092 -428 Förändring i rörelsekapital 265 147 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 743 -10 Periodisering/uni00B9) 590 Totalt Centralt och Elimineringar -85 299 Mkr 2025 2024 Totalt kassaflöde operativ verksamhet 7 858 6 309 Totalt förändring i rörelsekapital -1 733 517 Totalt nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -928 1 516 Totalt periodisering/uni00B9) -247 279 Totalt kassaflöde från operativ verksamhet före betalda skatter 4 948 8 621 Betalda skatter i operativ verksamhet -806 -1 712 Kassaflöde från operativ verksamhet inklusive betalda skatter 4 143 6 910 Räntenetto, övrigt finansnetto och amortering av leasingskulder -568 -164 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -568 -164 Operativt kassaflöde från verksamheten 3 575 6 745 Strategiska nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 30 2 Utdelning etc./uni00B2) -3 409 -2 493 Kassaflöde före förändring i räntebärande fordringar och skulder 196 4 254 Förändring i räntebärande fordringar och skulder exklusive leasingskulder -7 888 -3 752 Årets kassaflöde -7 692 502 Likvida medel vid årets början 18 426 17 912 Kursdifferens i likvida medel -260 11 Likvida medel vid årets slut 10 474 18 426 1) Avser erlagda likvider under innevarande år avseende desinvesteringar/investeringar tidigare år, respektive ej betalda desinvesteringar/investeringar avseende innevarande år. 2) Varav återköp av B-aktier -89 -207 Se även not 32. 123Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 125 ===== Koncernens rapport över kassaflöden, specifikation Koncernens operativa kassaflödesanalys och förändring i räntebärande nettofordran/nettoskuld Mkr 2025 2024 Byggverksamhet Kassaflöde operativ verksamhet 9 500 8 062 Förändring i rörelsekapital 1 381 3 952 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -2 804 -2 305 Totalt Byggverksamhet 8 077 9 709 Bostadsutveckling Kassaflöde operativ verksamhet -537 -1 005 Förändring i rörelsekapital -408 -2 630 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 105 5 193 Periodisering/uni00B9) -39 -59 Totalt Bostadsutveckling -879 1 500 Kommersiell fastighetsutveckling Kassaflöde operativ verksamhet -346 -570 Förändring i rörelsekapital -2 981 -984 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 1 089 1 606 Periodisering/uni00B9) -208 -250 Totalt Kommersiell fastighetsutveckling -2 446 -198 Förvaltningsfastigheter Kassaflöde operativ verksamhet 333 250 Förändring i rörelsekapital 10 32 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -61 -2 968 Periodisering/uni00B9) -1 -2 Totalt Förvaltningsfastigheter 281 -2 688 Centralt och Elimineringar Kassaflöde operativ verksamhet -1 092 -428 Förändring i rörelsekapital 265 147 Nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 743 -10 Periodisering/uni00B9) 590 Totalt Centralt och Elimineringar -85 299 Mkr 2025 2024 Totalt kassaflöde operativ verksamhet 7 858 6 309 Totalt förändring i rörelsekapital -1 733 517 Totalt nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) -928 1 516 Totalt periodisering/uni00B9) -247 279 Totalt kassaflöde från operativ verksamhet före betalda skatter 4 948 8 621 Betalda skatter i operativ verksamhet -806 -1 712 Kassaflöde från operativ verksamhet inklusive betalda skatter 4 143 6 910 Räntenetto, övrigt finansnetto och amortering av leasingskulder -568 -164 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -568 -164 Operativt kassaflöde från verksamheten 3 575 6 745 Strategiska nettodesinvesteringar (+)/investeringar (-) 30 2 Utdelning etc./uni00B2) -3 409 -2 493 Kassaflöde före förändring i räntebärande fordringar och skulder 196 4 254 Förändring i räntebärande fordringar och skulder exklusive leasingskulder -7 888 -3 752 Årets kassaflöde -7 692 502 Likvida medel vid årets början 18 426 17 912 Kursdifferens i likvida medel -260 11 Likvida medel vid årets slut 10 474 18 426 1) Avser erlagda likvider under innevarande år avseende desinvesteringar/investeringar tidigare år, respektive ej betalda desinvesteringar/investeringar avseende innevarande år. 2) Varav återköp av B-aktier -89 -207 Se även not 32. 123Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 126 ===== Moderbolagets resultaträkning Mkr Not 2025 2024 Intäkter 42 1 398 1 365 Bruttoresultat 1 398 1 365 Försäljnings- och administrationskostnader 35, 44, 45, 57 -1 336 -1 174 Rörelseresultat 62 190 Resultat från andelar i koncernföretag 43 4 400 6 150 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 43 712 936 Räntekostnader och liknande resultatposter 43 -51 -61 Resultat efter finansiella poster 5 124 7 216 Inkomstskatter 44 7 2 Årets resultat/uni00B9) 5 131 7 218 1) Överensstämmer med årets totalresultat. 124 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Moderbolagets balansräkning Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 45 4 5 Materiella anläggningstillgångar 46 37 24 Finansiella anläggningstillgångar 47 Andelar i koncernföretag 48 13 000 12 971 Andelar i samarbetsarrangemang 0 3 Fordringar hos koncernföretag 58 25 025 23 356 Uppskjutna skattefordringar 44 64 61 Andra långfristiga fordringar 47 97 99 Summa finansiella anläggningstillgångar 38 186 36 490 Summa anläggningstillgångar 38 227 36 519 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 58 206 189 Skattefordringar 12 7 Övriga kortfristiga fordringar 126 123 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 49 91 73 Summa kortfristiga fordringar 435 391 Summa omsättningstillgångar 435 391 SUMMA TILLGÅNGAR 54 38 662 36 910 Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 50 Aktiekapital 1 260 1 260 Reservfond 598 598 Bundet eget kapital 1 858 1 858 Balanserad vinst 31 147 27 033 Årets resultat 5 131 7 218 Fritt eget kapital 36 277 34 250 Summa eget kapital 38 135 36 108 Avsättningar 51 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 53 116 124 Övriga avsättningar 87 80 Summa avsättningar 203 204 Långfristiga skulder 53 Skulder till koncernföretag 58 0 3 Summa långfristiga skulder 0 3 Kortfristiga skulder 53 Leverantörsskulder 35 35 Skulder till koncernföretag 58 185 463 Övriga skulder 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 104 97 Summa kortfristiga skulder 324 595 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 54 38 662 36 910 125Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 127 ===== Moderbolagets balansräkning Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 45 4 5 Materiella anläggningstillgångar 46 37 24 Finansiella anläggningstillgångar 47 Andelar i koncernföretag 48 13 000 12 971 Andelar i samarbetsarrangemang 0 3 Fordringar hos koncernföretag 58 25 025 23 356 Uppskjutna skattefordringar 44 64 61 Andra långfristiga fordringar 47 97 99 Summa finansiella anläggningstillgångar 38 186 36 490 Summa anläggningstillgångar 38 227 36 519 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 58 206 189 Skattefordringar 12 7 Övriga kortfristiga fordringar 126 123 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 49 91 73 Summa kortfristiga fordringar 435 391 Summa omsättningstillgångar 435 391 SUMMA TILLGÅNGAR 54 38 662 36 910 Mkr Not 2025-12-31 2024-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 50 Aktiekapital 1 260 1 260 Reservfond 598 598 Bundet eget kapital 1 858 1 858 Balanserad vinst 31 147 27 033 Årets resultat 5 131 7 218 Fritt eget kapital 36 277 34 250 Summa eget kapital 38 135 36 108 Avsättningar 51 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 53 116 124 Övriga avsättningar 87 80 Summa avsättningar 203 204 Långfristiga skulder 53 Skulder till koncernföretag 58 0 3 Summa långfristiga skulder 0 3 Kortfristiga skulder 53 Leverantörsskulder 35 35 Skulder till koncernföretag 58 185 463 Övriga skulder 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 104 97 Summa kortfristiga skulder 324 595 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 54 38 662 36 910 125Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 128 ===== Moderbolagets förändring i eget kapital Mkr Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 260 598 29 135 30 993 Årets resultat/uni00B9) 7 218 7 218 Utdelning till moderbolagets aktieägare -2 257 -2 257 Återköp av 1 036 543 B-aktier -207 -207 Aktierelaterade ersättningar 362 362 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 260 598 34 250 36 108 Ingående eget kapital 2025-01-01 1 260 598 34 250 36 108 Årets resultat/uni00B9) 5 131 5 131 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -3 295 Återköp av 370 000 B-aktier -89 -89 Aktierelaterade ersättningar 279 279 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 260 598 36 276 38 134 1) Överensstämmer med årets totalresultat. Se även not 50. 126 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter Moderbolagets kassaflödesanalys Mkr 2025 2024 Löpande verksamhet Rörelseresultat 62 190 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet 29 23 Betald inkomstskatt 0 -4 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring i rörelsekapitalet 91 209 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring rörelsefordringar -39 108 Förändring rörelseskulder 23 11 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital -16 119 Kassaflöde från löpande verksamhet 75 327 Investeringsverksamhet Investering immateriella tillgångar -2 -1 Investering materiella tillgångar -26 -11 Erhållen ränta 712 936 Erhållen utdelning 4 400 6 150 Minskning av räntebärande fordringar 0 2 Lämnat koncernbidrag 390 -255 Ökning av räntebärande fordringar 1 669 -4 830 Kassaflöde från investeringsverksamhet 3 025 1 991 Finansieringsverksamhet Betalning från dotterföretag avseende aktiesparprogram 338 268 Betald ränta -51 -61 Amortering av skuld -3 -61 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Återköp av B-aktier -89 -207 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -3 100 -2 318 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 Se även not 56. 127Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 129 ===== Moderbolagets kassaflödesanalys Mkr 2025 2024 Löpande verksamhet Rörelseresultat 62 190 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet 29 23 Betald inkomstskatt 0 -4 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring i rörelsekapitalet 91 209 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Förändring rörelsefordringar -39 108 Förändring rörelseskulder 23 11 Kassaflöde från förändring i rörelsekapital -16 119 Kassaflöde från löpande verksamhet 75 327 Investeringsverksamhet Investering immateriella tillgångar -2 -1 Investering materiella tillgångar -26 -11 Erhållen ränta 712 936 Erhållen utdelning 4 400 6 150 Minskning av räntebärande fordringar 0 2 Lämnat koncernbidrag 390 -255 Ökning av räntebärande fordringar 1 669 -4 830 Kassaflöde från investeringsverksamhet 3 025 1 991 Finansieringsverksamhet Betalning från dotterföretag avseende aktiesparprogram 338 268 Betald ränta -51 -61 Amortering av skuld -3 -61 Utdelning till moderbolagets aktieägare -3 295 -2 257 Återköp av B-aktier -89 -207 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -3 100 -2 318 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 Se även not 56. 127Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Finansiella rapporter ===== SIDA 130 ===== Noter med Redovisnings- och värderingsprinciper • Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges. • Intäkter redovisas med positivt tecken och kostnader med negativt tecken. • Både tillgångar och skulder redovisas med positivt tecken. • Räntebärande nettofordran/nettoskuld redovisas med positivt tecken om det är en fordran och negativt tecken om det är en skuld. • Ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar redovisas med negativt tecken. Innehållsförteckning noter Koncernen Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 129 Not 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar 135 Not 3 Effekter av ändrade redovisningsprinciper 136 Not 4 Rörelsesegment 136 Not 5 Finansiella instrument och finansiell riskhantering 140 Not 6 Intäkter 148 Not 7 Avtalstillgångar och avtalsskulder 148 Not 8 Rörelsens kostnader fördelat per kostnadsslag 149 Not 9 Avskrivningar 149 Not 10 Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar 149 Not 11 Finansnetto 149 Not 12 Lånekostnader 150 Not 13 Inkomstskatter 150 Not 14 Materiella anläggningstillgångar 151 Not 15 Goodwill 153 Not 16 Övriga immateriella tillgångar 154 Not 17A Dotterföretag 155 Not 17B Placeringar i joint ventures och intresseföretag 155 Not 17C Gemensamma verksamheter 158 Not 18 Finansiella tillgångar 159 Not 19 Omsättningsfastigheter 160 Not 20 Material- och varulager 161 Not 21 Övriga rörelsefordringar 161 Not 22 Likvida medel 161 Not 23 Eget kapital/Resultat per aktie 161 Not 24 Finansiella skulder 164 Not 25 Pensioner 164 Not 26 Avsättningar 168 Not 27 Övriga rörelseskulder 169 Not 28 Specifikation av räntebärande nettofordran/nettoskuld per tillgång och skuld 170 Not 29 Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder 171 Not 30 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar 172 Not 31 Valutakurser, samt effekt av ändrade valutakurser 173 Not 32 Kassaflödesanalys 175 Not 33 Personal 177 Not 34 Ersättning till ledande befattningshavare och styrelseledamöter 178 Not 35 Arvode och ersättningar till revisorer 183 Not 36 Upplysningar om transaktioner med närstående 183 Not 37 Förvaltningsfastigheter 184 Not 38 Leasing 185 Not 39 Händelser efter rapportperioden 186 Not 40 Definitioner 186 Moderbolaget Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper 135 Not 41 Finansiella instrument 190 Not 42 Intäkter 191 Not 43 Finansnetto 191 Not 44 Inkomstskatter 191 Not 45 Immateriella tillgångar 192 Not 46 Materiella anläggningstillgångar 192 Not 47 Finansiella anläggningstillgångar 192 Not 48 Andelar i koncernföretag 193 Not 49 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 193 Not 50 Eget kapital 194 Not 51 Avsättningar 194 Not 52 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 194 Not 53 Skulder 194 Not 54 Förväntade återvinningstider på tillgångar och skulder 195 Not 55 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser 196 Not 56 Kassaflödesanalys 196 Not 57 Löner 196 Not 58 Upplysningar om transaktioner med närstående 197 Not 59 Upplysningar enligt årsredovisningslagens 6 kapitel 2 a § 197 Not 60 Kompletterande upplysningar 198 Not 61 Händelser efter rapportperioden 198 128 Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 Noter Not 1. Koncernens redovisnings- och värderingsprinciper Överensstämmelse med lag och normgivning I enlighet med den av Europeiska unionen (EU) beslutade förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder har koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2025 upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS®) och International Accounting Standards (IAS), utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee och dess föregångare Standing Interpretations Committee (SIC), till den del dessa standarder och tolkningsuttalanden har godkänts av EU. Vidare har den av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering utgivna rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats liksom Uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisnings- och värderingsprinciper". De finansiella rapporterna är föremål för fastställande av årsstämman. Förutsättningar vid upprättande av koncernens finansiella rapporter Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Belopp i tabeller och uttalanden överensstämmer inte alltid med den beräknade summan av relaterade poster på grund av avrundningsdifferenser. Målet är att varje rad ska överensstämma med källan och därför kan det finnas avrundningsskillnader som påverkar summan när de presenterade raderna läggs samman. De finansiella rapporterna har upprättats enligt fortlevnadsprincipen. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att det görs uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och antaganden. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda vid tillämpningen av IFRS som har betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 2. De följande angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang. Nyheter innevarande år IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser har ändrats gällande hur ett bolag bedömer om valutor är växlingsbara samt hur ett bolag fastställer spotkursen för de ej växlingsbara valutorna. Samtidigt införs nya upplysningskrav hur valutor som ej är växlingsbara kan förväntas påverka resultat- och balansräkningen samt kassaflödet. Ändringen har inte haft någon påverkan på Skanskas redovisning. Kommande ändringar av redovisningsprinciper IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiell information och ska tillämpas från och med 1 januari 2027 , givet att EU godkänner standarden. Den nya standarden innebär att nya krav på presentation av intäkter och kostnader införs i resultaträkningen, dessa ska delas in i fem olika kategorier. Vidare införs två obligatoriska delsummeringar (”Rörelseresultat” och ”Resultat före finansiering och inkomstskatter”). Standarden inför även krav på upplysningar om utvalda nyckeltal. Slutligen tas nuvarande valmöjligheter för utformning av rapport över kassaflöden bort. Effekterna av den nya standarden är under utredning. Hittills konstaterade effekter är att Skanska kommer få en ny presentation av intäkter och kostnader i resultaträkningen där: • Resultat från joint ventures och intressebolag kommer att flyttas till efter rörelseresultatet i resultaträkningen. • Intäkter och kostnader som uppstår från likvida medel och finansiering kommer att flyttas från finansnettot i resultaträkningen och delas upp i de nya kategorierna. • En ny delsummering ”Resultat före finansiering och inkomstskatter” införs i resultaträkningen. Skanska har ännu inte identifierat några effekter på presentationen av rapporten över finansiell ställning, totalresultatet eller rapporten över förändring i eget kapital. Rapporten över kassaflöden påverkas då rörelseresultatet ändras enligt ovan beskrivning. Skanska kommer lämna upplysningar om Management-defined performance measures men har ännu inte utrett hur det påverkar. IAS 1 – Utformning av finansiella rapporter Resultaträkning Som intäkter redovisas projektintäkter, ersättningar för andra utförda tjänster, försäljning av omsättningsfastigheter, material- och varuleveranser, hyresintäkter och andra rörelseintäkter. Intäkter vid försäljning av maskiner, inventarier, anläggningsfastigheter och immateriella tillgångar medtas ej här utan nettoredovisas bland rörelsekostnader mot tillgångarnas redovisade värden. Se not 8. Som kostnader för produktion och förvaltning redovisas bland annat direkta och indirekta tillverkningskostnader, förlustriskreserveringar, redovisade värden för sålda omsättningsfastigheter, kundförluster och kostnader för garantiåtaganden. Häri ingår också avskrivningar på anläggningstillgångar som använts för produktion och förvaltning. Förändring av marknadsvärde på derivat kopplade till rörelsen redovisas inom rörelseresultat. Orealiserade och realiserade värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas netto på egen rad i resultaträkningen. I försäljnings- och administrationskostnader ingår sedvanliga administrationskostnader, teknikkostnader, försäljningskostnader och avskrivningar på maskiner och inventarier som använts för försäljning och administration. Som försäljnings- och administrationskostnad redovisas även nedskrivningar på goodwill. Resultat från joint ventures och intresseföretag, efter skatt, särredovisas i resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. Som finansiella intäkter redovisas bland annat ränteintäkter, utdelningar och övriga finansiella intäkter. Bland finansiella kostnader ingår bland annat räntekostnader och övriga finansiella kostnader. Förändringar av marknadsvärdet på finansiella instrument, främst derivat kopplade till finansiella aktiviteter, redovisas som en särskild delpost fördelat på finansiella intäkter och finansiella kostnader. Nettot av kursdifferenser samt resultat vid aktieförsäljningar redovisas antingen som finansiell intäkt eller finansiell kostnad. Finansiella intäkter och kostnader beskrivs närmare i not 5 och 11. Totalresultat I rapporten Koncernens totalresultat upptas förutom årets resultat de poster som ingår i övrigt totalresultat. Häri ingår omräkningsdifferenser, säkring av valutarisker i utlandsverksamheter, omvärderingar relaterade till pensionsanknutna tillgångar och skulder, påverkan av kassaflödessäkringar samt skatt på dessa poster. Skanska | Års- och hållbarhetsredovisning 2025 129 Noter ===== SIDA 131 =====