Årsredovisning 2024

Kriterier för rörlig kontantersättning m.m. 
Kriterierna för STI sätts årligen och ska bestå av koncernmål, enhetsmål (dvs. mål relaterade till viss 
division, visst dotterbolag eller viss funktion) och/eller individuella mål, med fördelning enligt nedan.  
Koncernmålen kan vara finansiella och icke finansiella. De finansiella målen ska utgöra minst 60 % av 
koncernmålen och ska vara kopplade till EBITDA-marginaler i förhållande till en jämförelsegrupp av 
bolagets konkurrenter, egen EBITDA-nivå eller marginal, avkastning på sysselsatt kapital, bolagets 
kassaflöde eller bolagets lageromsättning. De icke-finansiella koncernmålen ska vara kopplade till 
hållbarhet. 
Enhetsmålen kan vara olika för olika enheter. För enheter med tydligt resultatansvar ska enhetsmålen 
till minst 50 % utgöras av finansiella mål som ska vara kopplade till omsättning, volym, rörelseresultat, 
rörelsemarginaler, kostnadsbesparingar, avkastning på sysselsatt kapital eller kassaflöden. 
Resterande del av enhetsmålen ska utgöras av operationella mål som ska vara kopplade till hållbarhet 
och uppfyllande av enhetens strategiska plan. För övriga enheter ska enhetsmålen vara utformade så 
att de på ett tydligt sätt bidrar till uppfyllelsen av respektive enhets strategi inklusive hållbarhet. 
STI ska för verkställande direktören bestå till minst 85 % av koncernmål och till resterande del av 
kvantitativa eller kvalitativa individuella mål syftande till ökat värdeskapande för bolaget. För ledande 
befattningshavare med eget tydligt resultatansvar ska STI bestå till minst 45 % av enhetsmål och till 
resterande del av koncernmål. För övriga ledande befattningshavare ska STI bestå till minst 70 % av 
koncernmål och till resterande del av enhetsmål. 
Program för rörlig kontantersättning ska utformas så att styrelsen, om exceptionella förhållanden 
råder, har möjlighet att begränsa eller underlåta utbetalning av rörlig kontantersättning om en sådan 
åtgärd bedöms som rimlig och förenlig med bolagets ansvar gentemot aktieägare, anställda och 
övriga intressenter.  
När mätperioden för rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas i vilken utsträckning målen 
uppfyllts. Styrelsen ansvarar för sådan bedömning såvitt avser rörlig kontantersättning till 
verkställande direktören efter förslag av ersättningsutskottet. Såvitt avser rörlig kontantersättning till 
övriga ledande befattningshavare ansvarar ersättningsutskottet för bedömningen efter samråd med 
verkställande direktören. När styrelsen bedömer hur de finansiella målen har uppfyllts ska detta göras 
mot den senaste offentliggjorda finansiella informationen med de eventuella justeringar som styrelsen 
anser nödvändiga eller lämpliga. 
Innan utbetalning av rörlig kontantersättning verkställs ska styrelsen verifiera att målen kopplade till 
ersättningen har uppfyllts och att ersättningen har beräknats på korrekt sätt.
Lön och anställningsvillkor för anställda 
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för 
bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens 
komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid utgjort en del av styrelsens och 
ersättningsutskottets beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de 
begränsningar som följer av dessa.  
Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna 
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I utskottets uppgifter ingår att bereda styrelsens beslut 
om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet ska även följa 
och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för 
ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i 
bolaget. Vid styrelsens och ersättningsutskottets behandling av och beslut i ersättningsrelaterade 
frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de 
berörs av frågorna.  
Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för 
beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.
Frångående av riktlinjerna
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns 
särskilda skäl för det och ett avsteg är motiverat för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, 
inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan 
ingår det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även 
innefattar beredning av beslut om avsteg från riktlinjerna.
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE      HÅLLBARHETSRAPPORT     FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 66

===== SIDA 68 =====

Fem år i sammandrag
Nyckeltal
2024 2023 2022 2021 2020
Intäkter, Mkr 103 418 119 489 128 745 95 891 65 396
Rörelseresultat, Mkr 7 860 16 467 -4 355 18 837 -325
Rörelsemarginal, % *  8   14   -3   20   0  
Justerat rörelseresultat, Mkr * 7 860 16 467 29 283 18 837 -325
Rörelseresultat före avskrivningar, Mkr * 12 069 20 141 32 340 22 094 3 364
Resultat före skatt, Mkr 8 313 16 716 -4 641 18 416 -802
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr 6 522 13 029 -10 886 14 662 -510
Investeringar, Mkr *1) 5 375 4 474 4 148 2 888 2 910
Operativt kassaflöde, Mkr * 10 692 21 524 22 693 15 296 3 460
Nettokassaflöde, Mkr * -964 5 922 8 748 12 434 2 180
Nettoskuld (+) / Nettokassa (-), Mkr * -17 777 -18 206 -14 287 -2 346 10 278
Balansomslutning, Mkr 110 728 107 839 109 711 112 019 88 601
Räntabilitet på sysselsatt kapital, % *  13  22  -1  27  2 
Räntabilitet på eget kapital, % *  9  19  -12  23  -1 
Soliditet, % *  64  63  61  66  61 
Nettoskuldsättningsgrad, % *  -25  -27  -21  -3  19 
Utdelning per aktie, kr; 2024 – förslag 2,60 5,00 8,70 5,25 0,00
Resultat per aktie, kr 6,54 12,67 -10,57 14,24 -0,50
Medelantalet anställda 15 626 15 754 15 799 15 255 15 121
Råstålsproduktion, kton 7 349 7 778 7 293 8 179 7 535
Plåtproduktion, kton 6 658 7 122 6 727 7 568 6 937
Plåtleveranser, kton 6 134 6 460 6 341 6 921 6 560
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 2) 0,75 0,87 1,06 1,80 3,70
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF) 3) 6,7 6,2 7,8 9,2 9,7
CO2e-utsläpp från produktionen (Scope 1), kton 9 483 9 947 9 844 10 641 9 471
Indirekta CO2e-utsläpp (Scope 2), kton 1 260 1 157 1 179 1 029 1 339
1) Från och med 2023 rapporteras som underhållsinvesteringar och strategiska investeringar. Jämförande information har uppdaterats.
2) Antal olyckor som resulterat i frånvaro i mer än en dag per miljon arbetade timmar (LTIF, Lost Time Injury Frequency), egna anställda och underleverantörer.
3) Antal skador som resulterat i frånvaro, medicinsk behandling och alternativa arbetsuppgifter, per miljon arbetade timmar (TRIF, Total Recordable Injury Frequency), egna anställda och underleverantörer, exklusive skador med medicinsk behandling och fall med alternativa 
arbetsuppgifter för underleverantörer i USA.
*   Alternativt nyckeltal, se not A.3 för mer information.
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE      HÅLLBARHETSRAPPORT     FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 67

===== SIDA 69 =====

Hållbarhetsrapport 2024
Allt vi gör syftar till att skapa en starkare, lättare och mer 
hållbar värld. Hållbarhet är en central drivkraft både för 
oss och våra kunder. Vi leder stålindustrins gröna omställning 
och planerar att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från 
vår egen verksamhet.
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT     FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 68

===== SIDA 70 =====

• Grund för upprättande 
• Hållbarhetsstyrning
• Påverkan från SSABs 
verksamhet, nu och i 
framtiden
• Strategi, affärsmodell 
och värdekedja
• Väsentlig påverkan, 
risker och möjligheter
 
• Klimatförändringar (E1)
 
• Miljöföroreningar (E2)
• Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi (E5)
• Upplysningar enligt 
EU:s taxonomi
 
• Egen arbetskraft (S1)
• Arbetstagare i 
värdekedjan (S2)
 
• Ansvarsfullt 
företagande (G1)
 
• Resurseffektivitet
• Vatten
• Biologisk mångfald
• Kollektivavtal
• Klimatpolitiskt 
engagemang
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 69
Bolags-
styrnings-
information
Allmän 
information
Miljö-
information
Samhälls-
ansvars-
information
Övrig 
hållbarhets-
information
Hållbarhetsupplysningar presenteras i ovan avsnitt med tillhörande noter. I respektive not finns, 
om relevant, upplysningar om policy och styrdokument, mål och utfall, redovisningsprinciper samt 
viktiga uppskattningar och bedömningar för respektive område.

===== SIDA 71 =====

Allmän information
SSABs hållbarhetsarbete utgår 
från bolagets hållbarhets-
åtaganden, dialoger med 
intressenter och den strategiska 
ambitionen att vara först på 
marknaden med fossilfritt stål. 
SSABs hållbarhetsarbete 
fokuserar främst på åtta av FN:s 
mål för hållbar utveckling. 
• Grund för upprättande 
• Hållbarhetsstyrning
• Påverkan från SSABs verksamhet, nu och i 
framtiden
• Strategi, affärsmodell och värdekedja
• Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Mål 3 God hälsa och välbefinnande 
Vårt mål är att bli världens säkraste 
stålföretag och att förebygga alla 
arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar.
Mål 5 Jämställdhet 
Vi har nolltolerans mot all form av 
diskriminering och arbetar aktivt för 
att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla 
känner sig uppskattade. 
Mål 9 Hållbar industri, innovationer 
och infrastruktur 
Vi utvecklar en fossilfri värdekedja för 
stål tillsammans med våra samarbetspartners 
och kunder. 
Mål 12 Hållbar konsumtion och 
produktion 
Vi arbetar med att förbättra 
resurseffektiviteten och minska användningen 
av råmaterial och naturresurser.
 
Mål 13 Bekämpa 
klimatförändringarna 
Vår ambition är att i stort sett ta bort 
koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet till 
omkring 2030, vilket kan minska Sveriges 
koldioxidutsläpp med cirka 10 % och Finlands 
med cirka 7 %.
Mål 16 Fredliga och inkluderande 
samhällen 
Vi har nolltolerans mot mutbrott och 
korruption, höga krav inom affärsetik och arbetar 
aktivt för att stärka mänskliga rättigheter i vår 
verksamhet och hos våra leverantörer.
Mål 17 Genomförande och globalt 
partnerskap 
Samarbete är en viktig del av att 
förändra samhället i mer hållbar riktning. Vi 
samarbetar med andra aktörer, till exempel inom  
First Movers’ Coalition, och arbetar nära våra 
kunder vad gäller utveckling av det fossilfria 
erbjudandet.
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 70
Allmän 
information

===== SIDA 72 =====

Grund för upprättande 
SSABs hållbarhetsrapport har, utöver obligatorisk 
revision av taxonomin, frivilligt granskats av 
valda revisorer. För utfall av granskning se 
revisorsrapport på sida 122.
Grunder för upprättande av 
Hållbarhetsrapporten (BP-1)
SSABs hållbarhetsförklaring har upprättats på 
konsoliderad grund. Omfattningen av hållbarhets-
rapporten är densamma som för de finansiella 
rapporterna. Om inte annat anges inkluderas inte 
intressebolag, joint ventures eller 
underleverantörer. 
Rapportering av miljödata omfattar följande 
produktionsorter:
• SSAB Special Steels: Oxelösund och Virsbo, 
Sverige; Mobile, Alabama, USA.
• SSAB Europe: Luleå, Borlänge och Finspång, 
Sverige; Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, 
Oulainen, Pulkkila och Toijala, Finland.
• SSAB Americas: Montpelier, USA.
• Ruukki Construction: Järnforsen, Sverige, 
Oborniki, Polen. 
• Tibnor: Köping, Sverige.
Dessa produktionsorter omfattar tillsammans 
följande verksamheter: alla stålverk, alla valsverk, 
all ytbeläggning och alla rörverk. Klipplinjer är 
inkluderade om de är lokaliserade på dessa 
anläggningar. 
Inget av SSABs dotterbolag som ingår i 
konsolideringen är skyldigt att utarbeta 
hållbarhetsförklaring på individuell eller 
konsoliderad grund och därför har inget av dem 
använt sig av undantaget i artiklarna 19a(9) eller 
29a(8) i EU:s direktiv 2013/34. 
SSABs hållbarhetsförklaring inkluderar 
information om värdekedjan i tidigare och senare 
led. Informationen om värdekedjans tidigare led 
avser SSABs leverantörer och ingår i alla SSABs 
väsentliga hållbarhetsområden förutom cirkulär 
ekonomi. Informationen om det senare ledet av 
värdekedjan avser SSABs kunder och de 
slutprodukter där SSABs stål används. 
Värdekedjans senare led betraktas som 
väsentligt vad gäller klimatförändringar och 
ansvarsfullt företagande. 
För närvarande klassificeras biologisk mångfald 
och vatten och marina resurser som områden 
under väsentlighetströskeln i SSABs verksamhet 
och värdekedja och ligger därför utanför den 
formella hållbarhetsförklaringen (i avsnittet Övrig 
hållbarhetsinformation).  
SSAB har inte använt sig av alternativet att 
utelämna viss information som gäller 
immateriella rättigheter, know-how eller resultat 
av innovation. SSAB har inte heller utnyttjat 
undantaget från upplysning av förestående 
utveckling eller frågor som är under förhandling.
Upplysningar med avseende på 
särskilda omständigheter (BP-2)
Särskilda omständigheter (tidshorisonter, 
uppskattning av värdekedjan, källor till osäkerhet 
i uppskattning och utfall, ändringar av hur 
hållbarhetsinformation utarbetas eller 
presenteras, fel i rapportering under tidigare 
perioder) presenteras i samband med det avsnitt 
där det är relevant under rubrikerna 
Redovisningsprinciper eller Uppskattningar och 
bedömningar i noter till respektive standard. 
SSAB har tillämpat de tidshorisonter som 
definieras av ESRS 1. Om andra tidshorisonter 
används beskrivs detta i respektive noter. Scope 
3-utsläppen inkluderar uppgifter om värdekedjan 
som uppskattas med hjälp av indirekta källor. 
Grunden för utarbetandet av måttet, 
resulterandegraden av noggrannhet samt de 
planerade åtgärderna för att förbättra 
noggrannheten i framtiden beskrivs i not E1. 
Scope 3-utsläppen är även ett mått med en hög 
grad av mätosäkerhet. Källorna till mätosäkerhet 
samt de antaganden och bedömningar som 
använts vid värderingen beskrivs i not E1. 
SSAB har delvis tillämpat Global Reporting 
Initiative (GRI) Standards i sin 
hållbarhetsrapportering. Miljöinformationen i 
SSABs hållbarhetsförklaring har upprättats i 
enlighet med följande GRI-standarder: GRI 301: 
Material, GRI 302: Energi, GRI 305 Utsläpp och 
GRI 306: Avlopp och avfall. SSABs 
hållbarhetsförklaring inkluderar även 
hållbarhetsrapportering i enlighet med 
Årsredovisningslagen enligt lydelsen före 
1 juli 2024.
 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 71
Upplysningskrav enligt MDR-P, MDR-A, MDR-M och MDR-T för SSABs väsentliga hållbarhetsfrågor 
återfinns under respektive standard. 
Översikt över referenser till upplysningar om policyer, åtgärder, mål och mått
ESRS standard Policy Åtgärder Mål Mått
Klimatförändringar (E1) E1-2 E1-3 E1-4 Noter om klimatförändringar
Miljöföroreningar (E2) E2-1 E2-2 E2-3 Noter om föroreningar
Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi (E5)
E5-1 E5-2 E5-3 Noter om resurseffektivitet och 
cirkulär ekonomi
Egen arbetskraft (S1) S1-1 S1-4 S1-5 Noter om egen arbetskraft
Arbetstagare i 
värdekedjan (S2)
S2-1 S2-4 S2-5 Noter om personal i värdekedjan
Ansvarsfullt 
företagande (G1)
G1-1, G1-2, G1-3 G1-1, G1-2, G1-3 Noter om 
ansvarsfullt 
företagande
Noter om ansvarsfullt företagande

===== SIDA 73 =====

Hållbarhetsstyrning
Upplysningar om SSABs hållbarhetsstyrning finns 
till största delen i Bolagsstyrningsrapporten men 
även i not B.4 vad gäller integration av hållbarhet 
i incitamentssystemen. 
Due diligence avseende hållbarhet 
(GOV-4)
SSABs due diligence-process avseende 
hållbarhet består av ett antal delprocesser och 
börjar med policyer och åtaganden, där 
exempelvis uppförandekoden och 
uppförandekoden för leverantörer är centrala. 
Utbildning ges för både uppförandekoder och 
övriga relevanta direktiv och instruktioner. 
Hållbarhetsområden kartläggs, bedöms och 
prioriteras i den dubbla väsentlighetsanalysen. 
Väsentlighetsanalysen görs genom en serie 
interna workshops, inklusive riskbedömningar 
och hantering, samt externa intressentdialoger. 
Detta utgör grunden för hållbarhetsstrategin 
inklusive mål och delmål. Koncernens 
hållbarhetsfunktion övervakar och samordnar 
genomförande som utförs av divisioner och 
dotterbolag. Mål, delmål och KPI:er rapporteras 
till SSAB-koncernen på månads-, kvartals- och 
årsbasis. Internkontroller är upprättade inom 
vissa områden men ännu inte alla. Resultaten 
kommuniceras genom kvartals- och 
årsredovisningar samt på SSABs hemsida.
 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 72
Delprocess Exempel på innehåll (sidhänvisning)
Policyer och åtaganden
• Uppförandekod (G1-1)
• Uppförandekod för leverantörer (G1-2)
• Övriga direktiv och instruktioner (MDR-P för respektive standard)
Identifiering av hållbarhetsrisker
• Väsentlighetsanalysen (SBM-3, IRO-1)
• Intressentdialoger (SBM-2)
• Hållbarhetsstrategi (SBM-1)
Implementering av strategi, aktiviteter och åtgärder • Genomförande (MDR-A för respektive standard)
Uppföljning • Uppföljning på månads-, kvartals- och årsbasis (GOV-2)
• Internkontroller (GOV-5)
Kommunicera och rapportera • Års- och delårsrapporter 
• Hemsida

===== SIDA 74 =====

Påverkan från SSABs verksamhet nu och i framtiden
SSABs värdekedja har idag olika grad av påverkan på omvärlden. SSAB arbetar för att hantera 
och minimera påverkan på ett ansvarsfullt sätt. Genom ny teknik och omställning av verksamheten 
kommer SSABs påverkan, främst inom miljö, minska avsevärt under den närmaste tioårsperioden. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 73

===== SIDA 75 =====

Strategi, affärsmodell och värdekedja
Strategi, affärsmodell och värdekedja 
(SBM-1)
Affärsmodell
SSAB är en nischad aktör på stålmarknaden med 
verksamhet i främst Norden och USA. 
Affärsmodellen bygger på SSABs unika 
kunnande, särskilt inom så kallade specialstål. 
Centralt i affärsmodellen är att öka andelen 
premiumprodukter och höghållfasta stål, vilket 
även omfattar stålsorter med låga 
koldioxidutsläpp.  
SSAB levererar kundvärde genom produkter med 
hög kvalitet och leveranssäkerhet, höghållfasta 
stål som förbättrar prestandan i maskiner och 
annan utrustning samt stål med låga 
koldioxidutsläpp som sänker klimatavtrycket i 
kundernas produkter och applikationer. SSABs 
affärsmodell, med fokus på premiumprodukter, 
bidrar till en mer stabil intjäning, vilket skapar 
värde för investerare och andra intressenter.  
SSAB har anställda i över 50 länder och 
produktionsanläggningar i Sverige, Finland och 
USA och är en betydande arbetsgivare på flera 
orter. Antalet anställda per land redovisas i not 
B.4. 
SSAB är organiserat i fem rörelsesegment: de tre 
divisionerna SSAB Special Steels, SSAB Europe 
och SSAB Americas samt de helägda 
dotterbolagen Tibnor och Ruukki Construction. 
För finansiella upplysningar per segment se not 
B.1. SSAB har inga intäkter relaterade till 
verksamheter som nämns i SBM-1 40 d. 
Uppströms värdekedja
SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland 
samt andra europeiska länder (59 % av inköpen 
sker från Europa), men även USA (31 %). Endast 
en mindre andel kommer från övriga länder, och 
då främst Australien. Under 2024 köpte SSAB in 
produkter, material och tjänster till ett värde av 
cirka 77 (76) miljarder kronor. Järnmalm är den 
största inköpskategorin, följt av kol och koks och 
skrot. Dessa tre kategorier uppgick till omkring 
34 % av koncernens totala kostnader. Skrot köps 
på spotmarknaden. Järnmalm köps i huvudsak 
från LKAB, Sverige, och priserna är länkade till 
marknadsindex. Inköp av kokskol görs från 
Australien, USA och Kanada, normalt med årliga 
leveranskontrakt och månatliga priser. 
Utvecklingen av fossilfri järnsvamp, som 
tillsammans med skrot och fossilfri el kommer 
att vara insatsvaror för de planerade elektriska 
stålverken i Norden, sker i Hybrit Development 
AB:s pilotanläggning i Luleå. Hybrit Development 
AB är ett intressebolag som ägs till lika delar av 
SSAB, LKAB och Vattenfall. Den planerade 
demonstrationsanläggningen i Gällivare, som blir 
den första i industriell skala, kommer att ägas 
och drivas av LKAB.
Nedströms värdekedja
SSABs kunder omfattar bland annat företag inom 
tunga transporter, byggindustrin, 
fordonsindustrin och bygg- och 
anläggningsmaskiner. På hemmamarknaderna 
Norden och Nordamerika säljs standardstål i viss 
utsträckning via servicecenter och distributörer. 
SSAB är även återförsäljare av stål och 
andra metaller via Tibnor samt erbjuder 
stålbaserade byggprodukter via Ruukki 
Construction. Tibnor och 
Ruukki Construction köper stål från SSAB men 
även från andra stålleverantörer.
Hållbarhetsstrategi
SSABs hållbarhetsarbete är integrerat i 
affärsstrategin och omfattar alla divisioner och 
dotterbolag. Hållbarhetsstrategin utgår från  
väsentlighetsanalysen (se SBM-3) och inkluderar 
även det fossilfria kunderbjudandet. SSAB vill 
vara ledande inom hållbarhet, vilket omfattar 
ambitionen att bli världens säkraste stålföretag 
och att i stort sett ta bort koldioxidutsläppen från 
den egna verksamheten till omkring 2030. Detta 
innebär att SSAB avser att ställa om hela 
produktportföljen till produkter med lågt 
koldioxidavtryck. 
SSABs övergripande hållbarhetsmål: 
• Utsläpp av växthusgaser: Minskning med 48 % 
till 2033 jämfört med 2018.
• Säkerhet: Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0 
och total registrerbar skadefrekvens under 5,5 
(avseende 2024).
• Leveranser av utsläppsfritt stål (SSAB Zero): 
Leveranser av 100 000 ton av stålet SSAB Zero 
2025.
Hållbart erbjudande
SSABs erbjudande till kund omfattar 
hållbarhetsaspekter. Några exempel är: 
• SSABs masugnsbaserade produktion är redan 
idag bland den mest CO2-effektiva i världen och 
minskar därmed koldioxidavtrycket från SSABs 
egna produkter såväl som i kunders produkter.
• SSAB är världsledande inom höghållfast stål 
vilket hjälper kunder att uppgradera sina 
produkter och använda starkare stål för att 
spara vikt och material. 
• SSAB Zero, ett stål producerat av återvunnet 
stål och fossilfri energi, lanserades under 2023. 
SSABs kunder från till exempel gruv- och 
transportindustrin använder redan SSAB Zero i 
sina produkter. 
• SSAB har lanserat världens första stålpulver 
utan fossila koldioxidutsläpp för kommersiella 
leveranser. Pulvret kombinerar egenskaperna 
hos SSABs höghållfasta stål med de lätta 
strukturer som är möjliga med 3D-printing. 
• Pilotleveranser av stål producerat med fossilfri 
järnsvamp som råvara fortsätter. Den fossilfria 
järnsvampen är utvecklad med HYBRIT-tekniken 
som för närvarande produceras i pilotskala i 
Hybrit Development AB:s anläggning i Luleå. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 74
SSAB är medlem i FN:s Global Compact och 
står bakom de tio principerna inom 
mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och 
antikorruption. SSAB har också åtagit sig att 
bedriva verksamheten i linje med FN:s 
globala mål för hållbar utveckling och 
Parisavtalet. 
SSAB stödjer även International Bill of 
Human Rights, Internationella 
Arbetsorganisationens (ILO:s) 
kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag samt FN:s 
vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter. SSAB har regelbunden 
kontakt med intressenter (se SBM-2).

===== SIDA 76 =====

• SSABs partnerskap med kunder samt 
leveranser av utsläppsfritt stål sker främst till 
industriella kunder på hemmamarknaderna 
Norden och USA.  
Intressentdialoger (SBM-2)
SSAB har regelbunden kontakt med intressenter 
och arbetar för en öppen dialog för att öka 
förståelsen för deras perspektiv. 
Intressentdialogerna anpassas för att tillgodose 
intressenternas behov, och kan ske exempelvis 
genom enskilda eller offentliga möten. 
Intressentdialoger sker i stor utsträckning på 
lokal nivå i anslutning till 
produktionsanläggningar, exempelvis med 
boende i närområdet och övriga lokalsamhället, 
men beroende på frågeställningar även på 
koncernnivå. Styrelse och koncernledning 
informeras årligen om viktiga intressenters 
synpunkter och intressen med avseende på 
SSABs hållbarhetspåverkan. Övriga 
beslutsfattare inom SSAB informeras om 
resultatet av relevanta intressentdialoger och 
dessa tas i beaktande för både dagliga och 
strategiska frågor. 
Intressenternas synpunkter kan påverka den 
strategiska inriktningen, som till exempelvis 2022 
när SSABs styrelse beslutade att tidigarelägga 
omställningen av det nordiska 
produktionssystemet till följd av en hög 
efterfrågan från kunder på utsläppsfritt stål. 
Intressentdialoger hölls som en integrerad del av 
bedömningen av SSABs väsentliga områden. 
SSAB bedömer att intressenterna stödjer både 
analysen av de viktiga områdena och företagets 
strategi och omställning.
Väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter i förhållande till strategi 
och affärsmodell (SBM-3)
Hållbarhet är integrerat i SSABs affärsmodell och 
strategi (se SBM-1). 
Hållbarhetspåverkan
Vad gäller klimat vill SSAB angripa grunden till 
problemet med de höga CO2-utsläppen inom 
stålindustrin, nämligen reduktion av råvaran 
järnmalm med hjälp av koks. Övriga väsentliga 
hållbarhetsområden följer till stor del av att SSAB 
är ett bolag inom tung industri (till exempel 
säkerhetsfrågor och jämställdhet), och har en 
global värdekedja (till exempel arbete med 
affärsetik, anti-korruption samt hållbarhet i 
leverantörsledet). SSAB har idag genom sin 
verksamhet negativ påverkan på människor och 
miljö, men genom den av styrelsen beslutade 
inriktningen mot fossilfri ståltillverkning kan 
miljöpåverkan minska väsentligt och även driva 
resten av stålbranschen i en mer miljövänlig 
riktning. Det kontinuerliga arbetet med övriga 
hållbarhetsområden kan också ge positiva 
långsiktiga effekter inom exempelvis arbetsmiljö 
och jämställdhet.
Finansiell påverkan
Klimat är det område som sammantaget har 
störst finansiell påverkan på SSAB, genom att 
den fria tilldelningen av utsläppsrätter minskas 
stegvis och planeras att upphöra i mitten av 
nästa årtionde. Läs mer om SSABs förbrukning 
av samt kostnad för utsläppsrätter i not C.1. 
Samtidigt investerar SSAB för att ställa om till 
fossilfri stålproduktion. Läs mer under avsnitt E1 
samt om kapitalutgiftsplan i avsnittet 
Upplysningar enligt EU:s taxonomi. SSAB avser 
att finansiera omställningen med egen 
balansräkning och publicerade exempelvis under 
2024 ett nytt ramverk för gröna och 
hållbarhetslänkade obligationer. Under 2023 
lanserade SSAB det unika stålet SSAB Zero, som 
har under 0,05 kg koldioxidekvivalenter per kg 
stål. Produkten säljs till ett högre marknadspris 
jämfört med konventionellt tillverkat stål, då den 
tillför värde genom att stödja kundernas arbete 
att minska koldioxidavtrycket i sina produkter.  
Övriga hållbarhetsområden bedöms i nuläget inte 
ha signifikant påverkan på SSABs finansiella 
ställning, investeringar eller driftskostnader. 
Väsentliga hållbarhetsområden
SSABs väsentliga hållbarhetsområden, villken del 
av värdekedja som omfattas samt enligt vilken 
ESRS standard de redovisas finns i översikten på 
nästa sida. Här sammanfattas även SSABs 
åtgärder inom respektive område samt om 
påverkan främst är av hållbarhetsrelaterad eller 
finansiell karaktär. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 75
Nyckelintressenter Typ av engagemang Syfte med engagemang
Inställning till SSABs 
affärsmodell och strategi
Aktieägare, investerare och 
finansiärer
Möten, konferenser Få insikt i finansmarknadens 
perspektiv på olika aspekter 
av SSAB
Stödjande
Befintliga och nya 
leverantörer
Möten, konferenser, 
mässor
Ta del av leverantörers 
erbjudanden och få insikt i 
deras hållbarhetsinsatser, 
inklusive deras arbete för att 
motverka 
klimatförändringar.
Stödjande
Befintliga och nya kunder Möten, konferenser, 
mässor
Förstå kunders behov och 
deras mål för hållbarhet
Stödjande
Lokalsamhällen nära 
SSABs 
produktionsanläggningar
Offentliga samråd, möten 
med lokala aktörer som 
exempelvis kommuner, 
företag eller representanter 
för ursprungsbefolkning
Lyssna på perspektiv från 
samhällsaktörer och 
invånare nära SSAB
Till största del stödjande
Myndigheter och andra 
offentliga organisationer
Offentliga eller enskilda 
möten
För att uppnå bättre 
ömsesidig förståelse i frågor 
som rör SSABs verksamhet 
och omställning, såsom 
tillgång till fossilfri el och 
olika tillståndsprocesser
Stödjande
Befintliga och nya 
anställda
Interna och externa möten Förstå anställdas syn på 
olika frågor bättre och 
identifiera framtida 
rekryteringsmöjligheter
Stödjande

===== SIDA 77 =====

Tidshorisont
SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning 
planeras för de närmaste tio åren, och kommer 
väsentligt att minska SSABs CO2-utsläpp och 
övriga utsläpp. I samband med omställningen 
genomförs relevant kompetensutveckling och 
utbildning för SSABs medarbetare. 
Bedömning av övriga hållbarhetsområden är att 
de kommer behöva hanteras löpande som en 
konsekvens av verksamheten inom en 
överskådlig framtid. 
Resiliensanalys av strategi och affärsmodell
SSAB anser att företagets strategi och 
affärsmodell inte bara hanterar de olika 
väsentliga riskerna relaterade till hållbarhet utan 
även direkt adresserar kärnan i 
klimatproblematiken, särskilt de höga utsläppen 
från masugnsbaserad ståltillverkning. 
Därför menar SSAB att strategin och 
affärsmodellen på ett adekvat och resilient sätt 
behandlar de kritiska frågorna inom hållbarhet. 
SSABs hållbarhetsstrategi och rapportering 
bygger på områden där bolaget har stor inverkan 
på människor, miljö och/eller områden med stor 
finansiell påverkan på SSAB, antingen  där denna 
påverkan redan sker eller är mycket sannolik att 
den kan komma att ske. Se även kompletterande 
upplysningar till SBM-3 avseende 
klimatförändringar under E1. 
  
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 76
Väsentliga hållbarhetsområden 
Hållbarhetsområde Omfattning Område och delområde enligt ESRS SSABs åtgärder i korthet
Väsentlig hållbarhetspåverkan/finansiell 
påverkan
CO2-utsläpp Leverantörer, ståltillverkning, kunder Klimatförändringar (E1): Anpassning till 
klimatförändringar, begränsning av 
klimatförändringar, energi
• Strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning
• Utveckling av en fossilfri värdekedja
Hållbarhetspåverkan samt finansiell påverkan
Föroreningar Leverantörer, ståltillverkning Föroreningar (E2): Miljöförorening av luft och 
vatten 
• Strategi att ställa om till fossilfri ståltillverkning Hållbarhetspåverkan
Cirkularitet Egen verksamhet Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5): 
Resursinflöden, inklusive resursanvändning; 
resursutflöden relaterade till produkter och 
tjänster; avfall
• Användning av stålskrot som råmaterial
• Återanvändning av restprodukter
Hållbarhetspåverkan
Säkerhet Leverantörer, egen verksamhet Egen arbetskraft (S1): Arbetsvillkor
• Säkerhetslöfte
• Säkerhetskultur
• Utbildning
• Riskbedömningar
Hållbarhetspåverkan
Inkludering och mångfald Egen verksamhet Egen arbetskraft (S1): Likabehandling och lika 
möjligheter för alla
• Jämställd rekrytering
• Utbildning
• Stötta olika initiativ i samhället för inkludering 
och mångfald 
Hållbarhetspåverkan
Kompetensutveckling Egen verksamhet Egen arbetskraft (S1): Likabehandling och lika 
möjligheter för alla
• Utbildning
• Initiativ för att vara en attraktiv arbetsplats
Hållbarhetspåverkan
Ansvarsfulla inköp Leverantörer Klimatförändringar (E1): Begränsning av 
klimatförändringar; Egen arbetskraft (S1): 
Arbetsvillkor, Arbetstagare i värdekedjan (S2): 
Arbetsvillkor, lika behandling och lika möjligheter 
för alla, övriga arbetsrelaterade rättigheter
• Leverantörskod
• Bedömning av hållbarhetsrisker
Hållbarhetspåverkan
Affärsetik och anti-korruption Leverantörer, egen verksamhet, kunder Affärsetik (G1): Företagskultur, förbindelser med 
leverantörer, korruption och mutor
• Uppförandekod
• Utbildningar
• Riskbedömningar
Hållbarhetspåverkan samt möjlig finansiell 
påverkan vid eventuellt brott mot regelverk

===== SIDA 78 =====

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Processen för bedömning av väsentlig 
påverkan, risker och möjligheter 
(IRO-1)
Det här avsnittet innehåller en beskrivning av 
processen för att komma fram till de områden 
som har väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter och som presenteras i SBM-3. 
Processen för bedömning av finansiella risker är 
etablerad sedan flera år, medan bedömning av 
påverkansrisker är ny för 2024. 
Metodbeskrivning
SSABs bedömning av påverkan, risker och 
möjligheter avseende människor och miljö 
grundar sig främst på uppskattningar av SSABs 
interna hållbarhetsexperter. Uppskattningarna 
bygger i sin tur på olika antaganden, exempelvis 
att det är möjligt att rangordna olika typer av 
hållbarhetspåverkan på samma skala. 
Ambitionen har varit att resultatet som helhet ska 
vara överensstämmande med SSABs och 
intressenternas uppfattning. Resultatet har 
stämts av med olika intressentgrupper, 
exempelvis aktieägare, kunder och fackliga 
företrädare, som har haft möjlighet att i olika 
möten lämna synpunkter. SSAB bedömer att 
intressenterna delar SSABs analys av de 
väsentliga områdena och inga synpunkter på 
förändring av väsentlighetsanalysen framfördes. 
Bedömningarna har gjorts både för SSABs egen 
verksamhet men även för koncernens påverkan 
genom affärsrelationer med leverantörer och 
kunder. Bedömningarna har inte fokuserat på 
några särskilda verksamheter eller geografiska 
områden. Störst vikt har lagts på att bedöma 
nuvarande och framtida negativa konsekvenser av 
verksamheten. I många fall är SSABs hantering av 
en negativ konsekvens samtidigt en möjlighet 
såväl för SSAB, SSABs intressenter, och samhället 
i stort liksom för miljön. Till exempel har SSAB en 
hög miljöpåverkan idag, men har samtidigt en 
tydlig strategi för att minska CO2-utsläppen vilket 
motsvarar ungefär 10 % av Sveriges totala utsläpp 
och 7 % av Finlands. 
Bedömning av risker och möjligheter
Bedömning av påverkan, risker och möjligheter 
avseende människor och miljö har gjorts med 
utgångspunkt i metodiken enligt ESRS 1 3-5. 
SSAB har utvecklat ett internt index för 
hållbarhetspåverkan där påverkan bedöms 
utifrån omfattning (både allvarlighetsgrad och 
hur omfattande påverkan är), möjlighet till 
återställande samt sannolikhet. 
Bedömning av finansiella effekter från 
hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och 
möjligheter har gjorts enligt en intern skala där 
den finansiella effekten mäts i kronor. Skalan för 
sannolikhet är densamma som i bedömningen av 
hållbarhetsrelaterade risker. I processen har 
SSAB särskilt beaktat den koppling som finns 
mellan SSABs påverkan på människor och miljö 
och den finansiella påverkan på SSAB av dessa 
områden, vilket tydligt framgår av området 
klimatförändringar
Båda bedömningarna görs i samband med den 
årliga strategi- och riskprocessen. Alla divisioner 
samt dotterbolagen Tibnor och Ruukki 
Construction gör egna bedömningar vilka sedan 
ingår i en helhetsbedömning för koncernen. 
Denna valideras av EVP Hållbarhet, Ekonomi- och 
finansdirektören och EVP Strategi samt interna 
experter på koncernnivå. Bedömningen har 
rapporterats till styrelsen i samband med den 
årliga strategi- och risköversynen. Avsikten med 
processen är att identifiera risker på koncernnivå 
samt ge underlag till SSABs strategiska 
prioriteringar och hållbarhetsrapportering. 
SSAB har ingen särskild process för att 
identifiera hållbarhetsrelaterade möjligheter utan 
bedömningen av dessa ingår som en del av både 
den ordinarie strategiprocessen och den  löpande 
verksamheten. SSABs hållbarhetsrelaterade 
affärsmässiga möjligheter ligger främst inom 
klimatområdet, exempelvis minskat 
koldioxidavtryck i kundernas produkter samt 
partnerskap inom fossilfritt stål.
Kompletterande upplysningar 
avseende klimatförändringar
Som framgår av upplysningarna i SBM-3 är 
klimatförändringar ett av de områden där SSAB 
har störst påverkan och även störst framtida 
risker. Bedömningen baseras på SSABs utsläpp 
av koldioxid och den påverkan på människor och 
miljö som uppstår som en konsekvens, samt 
även den potentiella finansiella påverkan men 
också affärsmöjligheten genom att ställa om till 
fossilfri stålproduktion. 
SSAB har ingen specifik process för att bedöma 
påverkan på människor och miljö som en 
konsekvens av utsläpp av växthusgaser från 
stålproduktionen. 
Processen för klimatrelaterade fysiska risker
Bedömning av klimatrelaterade fysiska risker för 
de närmaste tre åren ingår i den årliga 
koncernövergripande riskprocessen för 
finansiella risker. Andra bedömningar, som kan 
vara på längre sikt, sker för närvarande genom 
att inhämta olika typer av expertbedömningar vid 
behov. Exempelvis lät SSAB under 2022 SMHI 
analysera potentiella fysiska klimatrisker vid 
SSABs produktionsanläggningar utifrån två olika 
klimatscenarier. På lokal nivå ses eventuella 
fysiska klimatrisker över kontinuerligt, 
exempelvis genom skyfallskartläggningar. 
Hänsyn tas till dessa vid såväl 
underhållsplanering som genomförande av 
nybyggnation, exempelvis i samband med 
uppförandet den nya ljusbågsugnen i Oxelösund. 
På lokal nivå har även mer ingående analys av 
specifika klimatfaktorer gjorts. 
Bedömning av klimatrelaterade fysiska risker i 
värdekedjan görs vid behov av ansvarig division 
(SSAB har ingen formaliserad 
koncernövergripande process).
 
Oavsett klimatscenario förväntas ett varmare 
klimat med ökad nederbörd för SSABs 
anläggningar, främst i Norden. Se 
sammanställning i E1. För de närmaste tre åren 
så bedöms den sammantagna risken av ett 
förändrat klimat vara låg för koncernen som 
helhet. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 77

===== SIDA 79 =====

Processen för omställningsrisker och 
-möjligheter
Bedömning av omställningsrisker och 
möjligheter för de närmaste tre åren görs 
framförallt i den årliga strategi- och 
riskprocessen men även löpande i divisioner och 
dotterbolag. SSAB inledde redan 2016 arbetet 
med att utveckla fossilfri stålproduktion, till följd 
av en bedömning av ökade omställningsrisker 
genom exempelvis ökad reglering och kostnader 
rörande koldioxidutsläpp, men också en ökad 
efterfrågan på fossilfria produkter. SSABs 
strategi att ställa om till fossilfri stålproduktion 
utvecklas kontinuerligt, exempelvis i början av 
2022 när styrelsen tog ett policybeslut att 
tidigarelägga omställningen av det nordiska 
produktionssystemet med cirka 15 år, tack vare 
en ökad kundefterfrågan på produkter med lågt 
koldioxidavtryck. 
Bedömning av klimatrelaterade 
omställningsrisker i värdekedjan görs vid behov 
av ansvarig division (SSAB har ingen 
formaliserad koncernövergripande process).
Eftersom beslutet att ställa om verksamheten 
redan är fattat (avser inriktningsbeslut samt 
separata investeringsbeslut för Oxelösund och 
Luleå) bedömer SSAB det som mer relevant att 
fokusera på bolagets förmåga att leverera på 
strategin enligt den uppsatta tidsplanen, och 
risker förknippade med utförandet. 
Vid behov görs också bedömningar av SSABs 
omställningsstrategi utifrån olika 
klimatscenarier. En sådan genomfördes 2022 där 
två klimatscenarier med låga respektive höga 
framtida nivåer av globala koldioxidutsläpp 
användes, med en tidshorisont på ungefär 20–25 
år. Slutsatsen blev att SSABs strategi att ställa 
om till fossilfri ståltillverkning och stänga ner 
masugnarna i Sverige och Finland och som 
första stålbolag lansera fossilfritt stål på 
marknaden är väl positionerad i dessa två 
klimatscenarier. Oavsett scenario bedöms det 
finnas en marknad för stål med lågt 
koldioxidavtryck, även om marginalerna kommer 
att variera. Se översikt i E1. 
Resultat av bedömningen på medellång sikt 
(1–5 år)
Följande är exempel på klimatrelaterade risker 
och möjligheter som SSAB identifierat utifrån 
processen som beskrivs ovan. Se Riskavsnittet 
för en fullständig rapportering om SSABs risker 
och riskhantering.
Överensstämmelse med den finansiella 
rapporteringen
Klimatrelaterade överväganden ingår i den 
löpande översynen av exempelvis 
avskrivningstakt samt tillgångsvärde. Se not A.2 
för allmänna upplysningar och not C.1 för 
nyttjandeperioder för materiella 
anläggningstillgångar och 
nedskrivningsprövning. Not C.1 innehåller 
upplysningar om hur SSABs omställning och 
tillhörande investeringsbeslut påverkar 
uppskattningar av återstående nyttjandeperioder 
för de tillgångar som kommer att ersättas. 
Exempel på klimatrelaterade risker och möjligheter
Produkter och 
tjänster Politik och reglering Politik och reglering Teknik
Risk / 
möjlighet
Att bli först på 
marknaden med 
fossilfritt stål
Utvecklingen av priset 
för CO2
Försening i 
omställningen till 
fossilfri ståltillverkning  
Genomförande av 
omställningsprogram 
och investeringar 
misslyckas 
Beskrivning SSABs mål är att bli det 
första stålföretaget 
som lanserar fossilfritt 
stål på marknaden.
Inom EU sätts priset 
för CO2-utsläpp 
genom ETS-systemet 
och kostnaden för 
stålindustrin beräknas 
öka i takt med att den 
fria tilldelningen av 
utsläppsrätter 
minskar. Andra 
regioner har generellt 
lägre kostnader för 
CO2-utsläpp, vilket 
kan leda till sämre 
konkurrenskraft för 
europeiska tillverkare. 
SSAB har påbörjat 
arbetet med att ställa 
om till fossilfri 
ståltillverkning. På 
grund av långa och 
oförutsägbara 
tillståndsprocesser 
finns det risk för att 
omställningen fördröjs 
om tillstånd inte kan 
erhållas i tid och stabil 
tillgång till fossilfri el 
inte kan garanteras.
Om SSABs omställning 
till fossilfri 
stålproduktion inte 
genomförs eller blir 
försenad så finns det 
en risk att SSAB 
förlorar 
marknadsandelar och/
eller produktions-
kostnaderna ökar. 
Möjlig finansiell 
påverkan
Att genomföra 
omställningen kommer 
att innebära ökade 
investeringskostnader. 
Fossilfritt stål kommer 
vara en 
premiumprodukt och 
efterfrågan beräknas 
vara god. 
I takt med att den fria 
tilldelningen upphör 
kommer SSABs 
kostnader för 
utsläppsrätter att öka. 
Ett CO2-pris på 100 
EUR/ton skulle 
innebära omkring 10 
miljarder kronor i 
ökade kostnader. 
Samtidigt medför ett 
högt CO2-pris ett 
högre värde på 
fossilfritt stål. 
En försening av SSABs 
omställning skulle 
innebära att SSABs 
försprång i industrins 
omställning skulle 
minska samtidigt som  
kostnader för 
utsläppsrätter inte kan 
undvikas i samma 
utsträckning, eftersom 
den traditionella 
järnmalmsbaserade 
stålproduktionen 
behöver fortsätta 
längre än planerat. 
Beroende på när 
tillräckliga mängder av 
fossilfri järnsvamp från 
demonstrations-
anläggningen finns 
tillgängliga, kan SSAB 
behöva använda den 
planerade 
ljusbågsugnen i 
Oxelösund med enbart 
återvunnet stål som 
råmaterial under en 
viss tid, vilket skulle 
öka SSABs beroende 
av skrotmarknaden. 
Merkostnaden för 
detta bedöms inte bli 
väsentlig för 
koncernen som helhet. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 78

===== SIDA 80 =====

Kompletterande upplysningar 
avseende föroreningar 
På koncernnivå anser SSAB att miljöföroreningar 
till luft och vatten är väsentliga områden där 
SSAB har en påverkan idag.  
SSAB har de miljötillstånd som krävs för 
verksamheten i respektive land och uppfyller 
kraven vad gäller miljöföroreningar. Respektive 
miljötillstånd för verksamheten hanterar även 
övriga frågor relaterade till miljöföroreningar och 
användningen av olika ämnen. Inom ramen för 
respektive miljötillståndsprocess har det 
genomförts samråd med bland andra allmänhet, 
kommun, myndigheter, närliggande verksamheter 
och särskilt berörda, exempelvis boende i 
närområdet. SSAB har inte genomfört någon 
ytterligare miljöriskanalys eller granskning som 
går utanför kraven i miljötillstånden.
SSAB arbetar med att sätta upp en process för 
riskbedömning av olika hållbarhetsområden, i 
värdekedjan. Eftersom arbetet pågår avser 
upplysningarna enligt E2 enbart SSABs 
verksamhet.
Kompletterande upplysningar 
avseende resursanvändning och 
cirkulär ekonomi 
SSAB har de miljötillstånd som krävs för 
verksamheten i respektive land och uppfyller 
kraven vad gäller material- och avfallshantering. 
Inom ramen för respektive miljötillståndsprocess 
har det genomförts samråd med bland andra 
allmänhet, kommun, myndigheter, närliggande 
verksamheter och särskilt berörda, exempelvis 
boende i närområdet. SSAB har inte genomfört 
någon ytterligare riskanalys eller granskning som 
går utanför kraven i aktuell lagstiftning eller 
gällande miljötillstånd. 
Upplysningarna enligt E5 avser enbart SSABs 
verksamhet. 
Kompletterande upplysningar 
avseende ansvarsfullt företagande
Affärsetiska risker identifieras genom den årliga 
självutvärdering som Internkontroll genomför och 
som omfattar majoriteten av de legala enheter 
där SSAB äger minst 50 %. Frågorna avser 
kännedom om SSABs uppförandekod samt 
styrdokument för affärsetik och anti-korruption 
samt upprättade visselblåsarsystem och 
därutöver information om att inte enheten eller 
personer i ledande ställning åtalats eller dömts 
för korruptions- eller mutbrott.
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 79

===== SIDA 81 =====

Upplysningskrav som omfattas av Hållbarhetsrapporten (IRO-2)
Följande tabell avser index enligt IRO-2 som syftar till att redogöra för vilka upplysningskrav enligt ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som är inkluderade i SSABs hållbarhetsförklaring 2024. 
Om upplysningskrav ej är inkluderade, finns en motivering till varför (ej väsentligt, ej tillämpligt, infasningsmöjlighet eller att SSAB rapporterar området enligt GRI). Vidare innehåller tabellen även hänvisning till 
annan EU-lagstiftning för berörda paragrafer inom upplysningskraven. 
ESRS 2 BP-1 Inkluderad 71
ESRS 2 BP-2 Inkluderad 71
ESRS 2 GOV-1 Bolagsstyrningsrapporten 36, 37, 40, 41, 43
ESRS 2 GOV-2 Bolagsstyrningsrapporten 36, 41
ESRS 2 GOV-1 21d ● ● Bolagsstyrningsrapporten 36
ESRS 2 GOV-1 21e ● Bolagsstyrningsrapporten 36
ESRS 2 GOV-3 Inkluderad 139
ESRS 2 GOV-4 Inkluderad 72
ESRS 2 GOV-4 30 ● Inkluderad 72
ESRS 2 GOV-5 Inkluderad 46
ESRS 2 SBM-1 Inkluderad 74
ESRS 2 SBM-1 40d i ● ● ● Inkluderad 74
ESRS 2 SBM-1 40d ii och iii ● ● Inkluderad 74
ESRS 2 SBM-1 40d iv ● Inkluderad 74
ESRS 2 SBM-2 Inkluderad 75
ESRS 2 SBM-3 Inkluderad 75
ESRS 2 IRO-1 Inkluderad 77
ESRS 2 IRO-2 Inkluderad 80
ESRS 2 MDR-P Inkluderad 71 (förteckning)
ESRS 2 MDR-A Inkluderad 71 (förteckning)
ESRS 2 MDR-M Inkluderad 71 (förteckning)
ESRS 2 MDR-T Inkluderad 71 (förteckning)
ESRS E1 GOV-3 Inkluderad 139
ESRS E1-1 Inkluderad 86
ESRS E1-1 14 ● Inkluderad 86
ESRS E1-1 16g ● ● Inkluderad 86
ESRS E1 SBM-3 Inkluderad 88
ESRS E1 IRO-1 Inkluderad 77
ESRS E1-2 Inkluderad 86
ESRS E1-3 Inkluderad 87
ESRS E1-4 Inkluderad 88
Upplysningskrav enligt ESRS
Referens i förordningen om 
hållbarhetsupplysningar
Referens i 
tredje pelaren
Referens i referensvärdes-
förordningen EU:s klimatlag Inkluderad i hållbarhetsrapporten Sida
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 80

===== SIDA 82 =====

ESRS E1-4 34 ● ● ● Inkluderad 88, 93
ESRS E1-5 Ej inkluderad (GRI 302-1) —
ESRS E1-5 37 ● Ej inkluderad (se GRI referens E1-5) —
ESRS E1-5 38 ● Ej inkluderad (se GRI referens E1-5) —
ESRS E1-5 40-43 ● Ej inkluderad (se GRI referens E1-5) —
ESRS E1-6 Ej inkluderad (GRI 305-1, 305-2, 305-3, 305-4) —
ESRS E1-6 44 ● ● ● Ej inkluderad (se GRI referens E1-6) —
ESRS E1-6 53-55 ● ● ● Ej inkluderad (se GRI referens E1-6) —
ESRS E1-7 Ej inkluderad (ej tillämplig) —
ESRS E1-7 56 ● Ej inkluderad (ej tillämplig) —
ESRS E1-8 Ej inkluderad (ej tillämplig) —
ESRS E1-9 Ej inkluderad (infasningsmöjlighet) —
ESRS E1-9 66 ● Ej inkluderad (infasningsmöjlighet) —
ESRS E1-9 66a ● Ej inkluderad (infasningsmöjlighet) —
ESRS E1-9 66c Ej inkluderad (infasningsmöjlighet) —
ESRS E1-9 67c ● Ej inkluderad (infasningsmöjlighet) —
ESRS E1-9 69 ● Ej inkluderad (infasningsmöjlighet) —
ESRS E2 IRO-1 Inkluderad 79
ESRS E2-1 Inkluderad 84
ESRS E2-2 Inkluderad 94
ESRS E2-3 Inkluderad 95
ESRS E2-4 Ej inkluderad (GRI 305-7) —
ESRS E2-4 28 ● Ej inkluderad (se GRI referens E2-4) —
ESRS E2-5 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E2-6 Ej inkluderad (infasningsmöjlighet) —
ESRS E3 IRO-1 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E3-1 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E3-1 9 ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E3-1 13 ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E3-1 14 ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E3-3 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E3-4 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E3-4 28c ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E3-4 29 ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E3-5 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4-1 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
Upplysningskrav enligt ESRS
Referens i förordningen om 
hållbarhetsupplysningar
Referens i 
tredje pelaren
Referens i referensvärdes-
förordningen EU:s klimatlag Inkluderad i hållbarhetsrapporten Sida
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 81

===== SIDA 83 =====

ESRS E4 SBM-3 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4 SBM-3 16a i ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4 SBM-3 16b ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4 SBM-3 16c ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4 IRO-1 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4-2 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4-2 24b ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4-2 24c ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4-2 24d ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4-3 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4-4 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4-5 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E4-6 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS E5 IRO-1 Inkluderad 79
ESRS E5-1 Inkluderad 96
ESRS E5-2 Inkluderad 96
ESRS E5-3 Inkluderad 96
ESRS E5-4 Ej inkluderad (GRI 301-1) —
ESRS E5-5 Ej inkluderad (306-3) —
ESRS E5-5 37d ● Ej inkluderad (se GRI referens E5-5) —
ESRS E5-5 39 ● Ej inkluderad (se GRI referens E5-5) —
ESRS E5-6 Ej inkluderad (infasningsmöjlighet) —
ESRS S1 SBM-2 Inkluderad 107
ESRS S1 SBM-3 Inkluderad 107
ESRS S1 SBM-3 14f ● Inkluderad 107
ESRS S1 SBM-3 14g ● Inkluderad 107
ESRS S1-1 Inkluderad 104
ESRS S1-1 20 ● Inkluderad 104
ESRS S1-1 21 ● Inkluderad 104
ESRS S1-1 22 ● Inkluderad 104
ESRS S1-1 23 ● Inkluderad 104
ESRS S1-2 Inkluderad 105
ESRS S1-3 Inkluderad 105, 115
ESRS S1-3 32c ● Inkluderad 104
ESRS S1-4 Inkluderad 105
ESRS S1-5 Inkluderad 106
Upplysningskrav enligt ESRS
Referens i förordningen om 
hållbarhetsupplysningar
Referens i 
tredje pelaren
Referens i referensvärdes-
förordningen EU:s klimatlag Inkluderad i hållbarhetsrapporten Sida
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 82

===== SIDA 84 =====

ESRS S1-6 Inkluderad 106
ESRS S1-7 Inkluderad 106
ESRS S1-8 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S1-9 Inkluderad 106
ESRS S1-10 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S1-11 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S1-12 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S1-13 Inkluderad 107
ESRS S1-14 Inkluderad 107
ESRS S1-14 88b och c ● ● Inkluderad 107
ESRS S1-14 88e ● Inkluderad 107
ESRS S1-15 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S1-16 Inkluderad 107
ESRS S1-16 97a ● ● Inkluderad 107
ESRS S1-16 97b ● Inkluderad 51
ESRS S1-17 Inkluderad 107
ESRS S1-17 103a ● Inkluderad 107
ESRS S1-17 104a ● ● Inkluderad 107
ESRS S2 SBM-2 Inkluderad 113
ESRS S2 SBM-3 Inkluderad 113
ESRS S2 SBM-3 11b ● Inkluderad 113
ESRS S2-1 Inkluderad 112
ESRS S2-1 17 ● Inkluderad 112
ESRS S2-1 18 ● Inkluderad 112
ESRS S2-1 19 ● ● Inkluderad 112
ESRS S2-2 Inkluderad 112
ESRS S2-3 Inkluderad 112
ESRS S2-4 Inkluderad —
ESRS S2-4 36 ● Ej inkluderad (ej tillämplig) 113
ESRS S2-5 Inkluderad —
ESRS S3 SBM-2 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S3 SBM-3 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S3-1 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S3-1 16 ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S3-1 17 ● ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S3-2 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
Upplysningskrav enligt ESRS
Referens i förordningen om 
hållbarhetsupplysningar
Referens i 
tredje pelaren
Referens i referensvärdes-
förordningen EU:s klimatlag Inkluderad i hållbarhetsrapporten Sida
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 83

===== SIDA 85 =====

ESRS S3-3 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S3-4 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S3-4 36 ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S3-5 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4 SBM-2 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4 SBM-3 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4-1 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4-1 16 ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4-1 17 ● ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4-2 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4-3 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4-4 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4-4 35 ● Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS S4-5 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS G1 GOV-1 Inkluderad 43
ESRS G1 IRO-1 Inkluderad 79
ESRS G1-1 Inkluderad 115
ESRS G1-1 10b ● Ej inkluderad (ej tillämplig) —
ESRS G1-1 10d ● Ej inkluderad (ej tillämplig) —
ESRS G1-2 Inkluderad 115
ESRS G1-3 Inkluderad 115
ESRS G1-4 Inkluderad 115
ESRS G1-4 24a ● ● Inkluderad 115
ESRS G1-4 24b ● Ej inkluderad (ej tillämplig) —
ESRS G1-5 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
ESRS G1-6 Ej inkluderad (ej väsentlig) —
Upplysningskrav enligt ESRS
Referens i förordningen om 
hållbarhetsupplysningar
Referens i 
tredje pelaren
Referens i referensvärdes-
förordningen EU:s klimatlag Inkluderad i hållbarhetsrapporten Sida
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 84

===== SIDA 86 =====

Miljöinformation
SSAB har åtagit sig att minimera 
verksamhetens negativa 
miljöpåverkan och i stort sett ta 
bort koldioxidutsläppen från den 
egna verksamheten. 
• Klimatförändringar (E1)
• Miljöföroreningar (E2)
• Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)
• Upplysningar enligt EU:s taxonomi
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 85
Miljö-
information
Ton CO2e (Scope 1 och 2)/
ton råstål
Malmbaserad stålproduktion i Norden
Skrotbaserad stålproduktion i USA
20 21 22 23 24
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
Växthusgasintensitet 
4 805
3 952
713
99
524 622
Scope 1 Scope 2
Sverige Finland USA
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
6 000 Scope 1 och 2 utsläpp per land (kton)
Minskning av CO2-utsläpp 
(Scope 1, 2 och Scope 3, 
2024 jämfört med 2018)
7,1 %
GWh
Inköpt elkraft
20 21 22 23 24
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
Inköpt elkraft

===== SIDA 87 =====

Klimatförändringar (E1)
Merparten av SSABs direkta utsläpp av 
växthusgaser (Scope 1) kommer från den 
nordiska järnmalmsbaserade stålproduktionen 
och härrör från användningen av koks och kol 
som reduktionsmedel vid ståltillverkningen. 
SSABs nordiska anläggningar hör till de mest 
CO2-effektiva i världen, framför allt beroende på 
användningen av högvärdiga järnmalmspellets 
och högkvalitativ koks. Det finns dock 
begränsade möjligheter att ytterligare minska 
utsläppen från nuvarande processer och innan 
den planerade omställningen är genomförd 
kommer de direkta utsläppen i hög grad att följa 
variationen i producerad mängd stål. 
De indirekta koldioxidutsläppen av växthusgaser 
från inköpt energi (Scope 2) kommer främst från 
den elektricitet som används för ljusbågsugnarna 
vid anläggningarna i USA, men också från 
användningen av el för valsning av stål i både 
USA och Norden. SSAB köper främst in el och 
värme utifrån den energimix som finns tillgänglig 
på respektive lokal marknad, men till 
anläggningen i Montpelier, USA, ger 
elleverantören lokal industri förtur till förnybar el, 
till största delen vindkraft. I Sverige och Finland 
köper SSAB även en del fossilfri el genom så 
kallade ursprungsgarantier.
 
De övriga indirekta utsläppen av växthusgaser 
(Scope 3) omfattar främst utsläpp från inköpta 
råmaterial och produkter, transporter och frakt 
från leverantörer och/eller till kunder samt 
bearbetning av sålda produkter. 
SSABs produktionsprocesser är energiintensiva. 
El är den största energikällan och står för cirka 
50 % av den totala energianvändningen. El 
används främst till att driva de elektriska 
ljusbågsugnarna vid de amerikanska 
anläggningarna. Naturgas, propan och 
eldningsolja används främst för olika värmnings- 
och värmebehandlingsprocesser. 
Omställningsplan (E1-1)
SSAB inledde redan 2016 arbetet med att 
utveckla fossilfri stålproduktion och har under 
de senaste åren noga följt olika risker till följd av 
den globala uppvärmningen, exempelvis ökad 
reglering rörande klimatfrågor och 
koldioxidutsläpp, men även möjligheter genom 
en ökad efterfrågan på stål med låga 
klimatavtryck. SSABs omställning till fossilfri 
stålproduktion utgör en central del i både 
affärsmodellen och strategin. De främsta 
drivkrafterna för omställningen kommer från 
kundernas efterfrågan på produkter med låga 
fossila utsläpp samt ökade kostnader för 
utsläpp genom exempelvis EU ETS. De största 
åtgärderna som SSAB planerar att genomföra 
de kommande åren beskrivs nedan under 
rubriken Åtgärder. SSABs planer för omställning 
till fossilfri stålproduktion, inklusive 
investeringsram, är beslutade av styrelsen. 
Styrelsen följer upp planerna vid varje möte. 
Omställningen till fossilfri stålproduktion pågår 
enligt plan.  
Finansiering
SSAB avser finansiera omställningen av det 
nordiska produktionssystemet med egen 
balansräkning. Under 2024 publicerade SSAB ett 
nytt ramverk för både gröna och 
hållbarhetslänkade obligationer. Styrelsen har 
godkänt investeringen av en ny ljusbågsugn och 
tillhörande råvaruhantering i Oxelösund (6,2 
miljarder kronor, exklusive kraftledning) samt 
investering av omställningen i Luleå (4,5 miljarder 
euro).  
Undvikande av inlåsningseffekter
Genomförandet av SSABs omställning är 
nödvändigt för att klimatmålen ska uppnås och 
för att undvika så kallad inlåsning av utsläpp av 
växthusgaser. Om inte SSABs omställning 
genomförs medför det att det masugnsbaserade 
produktionssystemet skulle fortsätta vara i drift, 
vilket skulle innebära ökade kostnader i form av 
utsläppsrätter, fortsatta utsläpp av växthusgaser 
motsvarande dagens nivåer samt på sikt även 
behov av kostsamma underhållsinvesteringar i 
masugnar och koksverk. 
Övrig information
SSAB har inga verksamhetsmål kopplade till EU:s 
taxonomi för miljömässigt hållbara 
verksamheter, men SSAB bedömer att 
ståltillverkningen i de nya, planerade 
produktionsanläggningarna kommer att vara i 
överensstämmelse med taxonomins kriterier 
(aligned). För information om kapitalutgiftsplan, 
se Upplysningar om EU:s taxonomi. SSAB hade 
under året inga signifikanta investeringar i kol-, 
olja- eller gasrelaterade verksamheter. Vad SSAB 
kunnat bedöma, är bolaget inte principiellt 
uteslutet från något aktieindex som följer EU:s 
benchmarkförordning gällande Parisavtalet. 
Policy och styrande dokument (E1-2)
Arbetet med att hantera klimatfrågor styrs av 
SSABs koncerndirektiv och -instruktion för miljö. 
Dessa styrdokument inkluderar SSABs åtagande 
att arbeta med kontinuerliga förbättringar inom 
miljöområdet samt minskning av koncernens 
miljöpåverkan, exempelvis vad gäller utsläpp av 
växthusgaser, men även på andra sätt motverka 
och begränsa effekterna av klimatförändringar. 
I instruktionen för miljöarbetet framgår att SSABs 
miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 86
Linjering med Parisavtalet
SSABs klimatmål (se E1-4) är validerade 
av Science Based Targets initative, som 
har klassificerat målen för Scope 1 och 
2 att vara i linje med ambitionsnivån för 
en 1,5°C-bana enligt Parisavtalet. Målen 
bygger på SSABs strategi att ställa om 
det nordiska masugnsbaserade 
produktionssystemet till fossilfria 
elektrostålverk och därmed till stor del 
eliminera koldioxidutsläppen från den 
egna verksamheten.

===== SIDA 88 =====

Energifrågor styrs av SSABs koncerndirektiv och 
-instruktion för energi, som inkluderar SSABs 
åtagande att arbeta med kontinuerliga 
förbättringar inom energiområdet och därigenom 
förbättra koncernens energieffektivitet och stödja 
arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser 
genom användande av fossilfri energi. 
Instruktionen specificerar särskilt att elektrifiering 
av processer ska prioriteras. Om elektrifiering ej är 
genomförbar så ska SSAB sträva efter att använda 
förnybara eller fossilfria bränslen. 
Både koncerndirektivet för miljö och 
koncerndirektivet för energi beslutas av SSABs 
koncernledning och ses över minst årligen. 
Styrdokumenten omfattar SSABs verksamhet 
samt arbetet med dessa frågor tillsammans med 
leverantörer och kunder. Styrdokumenten 
innehåller inga målformuleringar utan mål för 
respektive område tas fram i separat process. 
Intressenternas synpunkter har beaktats inom 
ramen för väsentlighetsanalysen men de har inte 
varit direkt involverade i framtagande av 
styrdokumenten. Dokumenten finns tillgängliga 
på SSABs hemsida. 
Arbetet med klimatfrågan i leverantörsledet 
omfattas av SSABs leverantörskod, som beskrivs 
närmare under Ansvarsfullt företagande, avsnitt 
G1-2.  
Åtgärder (E1-3)
De främsta nyckelåtgärderna som SSAB planerar 
omfattar att upphöra med traditionell 
masugnsbaserad stålproduktion, där kol och koks 
används som reduktionsmedel för järnmalmen vid 
framställning av råjärn. Ungefär 90 % av SSABs 
direkta koldioxidutsläpp kan härledas till den 
nordiska ståltillverkningen i sammanlagt fem 
masugnar. Masugnarna planeras att bytas ut mot 
elektriska ljusbågsugnar. Omställningen till fossilfri 
stålproduktion med avveckling av såväl masugnar 
som koksverk utgör därmed de huvudsakliga 
aktiviteterna för att nå klimatmålen (se E1-4). 
Resterande 10 % av de direkta utsläppen härrör 
från fossila bränslen och de kommer att minskas 
genom elektrifiering av processer samt 
användning av fossilfria bränslen som till exempel 
biogas. 
De indirekta utsläppen från inköpt energi (Scope 2), 
främst elektricitet, kommer att vara relativt 
neutrala i förhållande till uppsatta utsläppsmål. 
Övergång till fossilfri elektricitet kommer att 
minska utsläppsintensiteten för den elektricitet 
som används men samtidigt kommer utfasningen 
av fossila bränslen genom elektrifiering att öka 
användningen av elektricitet. Sammantaget 
bedöms dessa i stort sett ta ut varandra för den 
aktuella målperioden. SSABs  bedömning är att 
minskningen av Scope 1-utsläppen kommer att 
uppfylla den målsatta utsläppsreduktionen för 
både Scope 1 och Scope 2 sammantaget. För 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 87

===== SIDA 89 =====

Scope 3 pågår fortfarande ett arbete för att 
identifiera potentialen i olika typer av åtgärder.
Vad gäller energieffektivisering och -återvinning 
sker ett systematiskt arbete på alla anläggningar, 
liksom med elproduktion från processgaser i 
stålverken, för att säkerställa en hög 
systemverkningsgrad och begränsa de totala 
utsläppen. Genom att återta processgaser och 
värmeenergi vid koksverk, masugnar och stålverk 
kan SSAB dels använda energin för eget bruk, 
dels producera el och fjärrvärme som säljs 
externt. 
Mål (E1-4)
Genom att införa ambitiösa mål för Scope 1, 2 
och 3 i SSABs verksamhetsstyrning drivs 
verksamheten mot minskade CO2-utsläpp på ett 
effektivt sätt. 
Linjering med Parisavtalet
Klimatmålen är godkända av Science Based 
Targets initiative (SBTi) vilket säkerställer att 
målen följer Parisavtalets ambition samt minskar 
omställningsriskerna. SSAB blev under 2024 ett 
av de första stålbolagen i världen att få 
validerade vetenskapliga mål för 
utsläppsminskning av växthusgaser enligt SBTi:s 
specifika riktlinjer för stålindustrin. SSAB har valt 
att applicera den metodik som medför mål för 
absoluta utsläppsnivåer. 
SSABs klimatmål är i överensstämmelse med 
Parisavtalets ambition om 1,5°C både för netto-
nollmålet (Scope 1, 2 och 3) och målet på kort 
sikt (Scope 1 och 2). Målet för andra indirekta 
utsläpp (Scope 3) är i linje med ambitionsnivån 
”well below 2°C” för målåret 2033. Detta är i linje 
med SBTi:s standard för stålindustrin. 
Bland intressenter har framförallt aktie- och 
kreditanalytiker samt kunder, men även anställda, 
varit stödjande till SSABs beslut att ta fram 
vetenskapligt baserade klimatmål. Ur ett 
samhällsperspektiv kommer uppfyllande av 
SSABs klimatmål att ge ett betydande bidrag till 
de nationella klimatmålen i Sverige och Finland 
och det leder även till en teknikutveckling som 
kan påskynda den globala omställningen inom 
hela stålindustrin. 
Teknologiskt fokuserar SSAB på vätgasbaserad 
direktreduktion (DRI) för järnframställning. Den 
utvecklas i samriskbolaget Hybrit Development 
AB, och vätgasen framställs med hjälp av fossilfri 
elektricitet. SSAB fokuserar även på att stänga 
ner masugnarna och ersätta dessa med 
elektriska ljusbågsugnar för ståltillverkningen. 
Därutöver sker även ett skifte till fossilfria 
energikällor i hela SSABs verksamhet. Med 
denna omställning av verksamheten bedömer 
SSAB att bolaget även möter de politiska 
ambitioner som kommunicerats såväl globalt 
som i de länder där SSAB har ståltillverkning. 
Basår och metod
Basåret för de nya, uppdaterade klimatmålen 
(2018) är detsamma som för det tidigare 
klimatmålet för att underlätta jämförelse. 
Processen för SBTi-godkännandet omfattade 
även en bedömning av att basåret är relevant och 
representativt för hela SSABs verksamhet och för 
de indirekta utsläpp som genereras uppströms 
och nedströms i värdekedjan. Processen 
inkluderade också att säkerställa att gränserna 
för inventering av utsläppen av växthusgaser 
enligt GHG-protokollet följs. 
Vägen mot att nå klimatmålen kommer att följa 
en stegvis reduktionskurva, där de största 
bidragen till måluppfyllnad kommer från 
omställningen av den masugnsbaserade 
ståltillverkningen i Sverige och Finland. Se ovan 
under Åtgärder för tidplanen för de olika 
nyckelåtgärderna.
Väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter och hur de förhåller sig till 
strategi och affärsmodell 
(Kompletterande upplysningar relaterat till ESRS 
2 SBM-3)
Exempel på identifierade klimatrelaterade risker 
och möjligheter finns under IRO-1, där tabellen på 
kommande sida visar klimatrelaterade 
omställningsrisker och möjligheter. 
Som redovisas under SBM-3 anser SSAB att 
nuvarande strategi och affärsmodell direkt 
adresserar kärnan i klimatproblematiken för 
ståltillverkning, särskilt de höga 
koldioxidutsläppen från masugnsbaserad 
ståltillverkning. Upplysningar om hur 
resiliensanalysen har utförts finns under IRO-1 
och tabellen Analys av klimatscenarier nedan 
innehåller information om analysen. SSAB anser 
att strategin är väl positionerad i de två 
klimatscenarierna. Det förväntas finnas en 
marknad för stål med lågt koldioxidavtryck 
oavsett scenario, men med varierande 
marginaler. Scenarioanalysen kan även användas 
som stöd i uppföljning och utvärdering av 
omställningsstrategin för att säkerställa framtida 
beslut och identifiera eventuella justeringsbehov. 
Klimatförändringar tas även i beaktande på lokal 
nivå, till exempelvis genom flexibla 
inköpsstrategier och förmågan att ställa om 
leveransrutter vid behov. Klimatförändringar tas 
även hänsyn till vid utvärdering av befintliga 
tillgångar. Ett exempel på beslut som tagits som 
resultat av sådan utvärdering är de förändrade 
nyttjandeperioderna på de tillgångar som 
kommer att ersättas i det nya 
produktionssystemet i samband med 
omställningen. 
Förväntade finansiella effekter (E1-9)
SSAB har valt att inte rapportera på E1-9 för 2024 
men finansiella upplysningar kopplade till klimat 
finns beskrivna i not A.2 samt C.1. Prissäkring av 
elförbrukningen genom fysisk leverans och 
finansiella instrument finns beskrivet i not D.1. 
Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 88
Målöversikt: 
Mål på kort sikt:
• SSAB åtar sig att minska de absoluta 
utsläppen av växthusgaser i Scope 1, 2 
samt Scope 3 med 47,9 % till 2033.
Mål på lång sikt: 
• SSAB åtar sig att minska utsläppen av 
absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 
3 med 93 % till 2045 från basåret 2018. 
Netto-nollmål:
• SSAB åtar sig att nå netto-nollutsläpp 
av växthusgaser genom hela 
värdekedjan till 2045.
Fler detaljer om SSABs klimatmål samt 
utfall finns i noter.

===== SIDA 90 =====

Analys av klimatscenarier 
De två scenarierna utgår från IPCC:s 
klimatscenarier RCP 2.6 och RCP 8.5, samt 
beskrivningar i SSP1 och SSP5. Tidshorisonten 
motiveras av en uppskattning av 
anläggningarnas livslängd. SSAB gav också i 
uppdrag till SMHI att analysera potentiella 
fysiska effekter av framtida klimatförändringar 
vid SSABs största produktionsanläggningar. 
Även denna analys utgick från RCP 2.6 och RCP 
8.5. I den fysiska klimatanalysen ingick de 
klimatfaktorer som SSAB ansåg vara mest 
väsentliga: temperatur, nederbörd, vindstyrka och 
tillförsel av vatten. Totalt sett analyserades 10 
olika indikatorer. I analysen användes tre olika 
tidsperioder: kort sikt (fram till 2040), medellång 
sikt (2040–2070) och lång sikt (2070–2100). 
Tidshorisonterna skiljer sig jämfört med vad som 
anges i ESRS 1 på grund av att det krävs långa 
tidshorisonter för att modellera förändringar av 
klimatet (för att undvika att dessa inte bara 
återspeglar naturligt fluktuerande 
väderförhållanden). Tidshorisonterna, även den 
korta, är längre än vad som normalt ingår i SSABs 
strategiska och finansiella planering. I tabellen 
nedan har det medellånga perspektivet använts.
  Möjliga framtidsscenarier 
  för omkring år 2050
Samhället i stort Stålindustrin SSABs marknadsposition Klimat vid SSABs anläggningar 
  Scenario 1: Låga framtida 
  utsläpp
Den globala temperaturhöjningen har 
begränsats till under 2 grader och 
koldioxidutsläppen är negativa vid 
århundradets slut. Globala överenskommelser 
har resulterat i en strikt internationell 
klimatpolitik och höga kostnader förknippat 
med CO2-utsläpp. Hög efterfrågan på hållbara 
produkter och högt regulatoriskt tryck har 
bidragit till att samtliga industrier har ställt om 
till lågt klimatavtryck.
Stora stålbolag har ställt om till fossilfri 
stålproduktion eller produktion med låga CO2-
utsläpp, bland annat på grund av en stark 
efterfrågan. Stål med lågt CO2-avtryck har 
utvecklats över tid och blivit en 
standardprodukt. Förmågan att snabbt ställa 
om och anpassa verksamheten har varit en 
konkurrensfördel.
Stål med lågt CO2-avtryck är på väg att bli det 
nya normala. Under en övergångsperiod kan 
fossilfritt stål sannolikt motivera ett högre 
mervärde för kunden jämfört med 
standardstål. Denna prispremie bedöms dock 
vara mindre sannolik när hela industrin ställt 
om.
Medeltemperaturen har ökat vid de flesta 
av SSABs produktionsanläggningar. 
Lokalt har även nederbördsmängderna 
ökat, exempelvis vid anläggningen i Luleå. 
Medeltemperaturen i Östersjön har stigit 
något. 
  Scenario 2: Höga framtida  
  utsläpp
Den globala temperaturhöjningen har ökat till 
4 grader vid århundradets slut och 
koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som 
idag. Globala överenskommelser om 
klimatpolitik och bindande åtaganden om 
utsläppsminskningar har inte kommit till 
stånd. Befolkningens resursintensiva livsstil 
fortsätter och även om vissa industrier ställer 
om mot lägre klimatavtryck, fortsätter andra 
oförändrat med höga utsläpp.
Många stålproducenter har fortsatt använda 
koldioxidintensiva produktionsmetoder men 
ett mindre antal har valt att ställa om och ta en 
nischad position med stål med låga utsläpp av 
CO2. 
Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men 
sannolikt i mindre omfattning än i scenariot 
ovan. Den möjliga prispremien för fossilfritt 
stål bedöms inte vara lika uttalad, men kan 
troligen realiseras över en längre tidsperiod.
Medeltemperaturen har ökat vid alla 
SSABs produktionsanläggningar. Även 
nederbördsmängderna har ökat, både 
sommar och vintertid, särskilt vid 
anläggningarna i Norden. 
Medeltemperaturen i Östersjön har stigit 
något och mängden vatten i vattendrag 
har ökat. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 89

===== SIDA 91 =====

Noter om klimatförändringar (E1)
Rapportering av data om miljöföroreningar görs i enlighet med GRI (se Upplysningar om särskilda 
omständigheter, BP-2).
Utsläpp av växthusgaser 
kton 2024 2023 2022 2021 2020
Scope 1-utsläpp av växthusgaser
Scope 1-utsläpp av växthusgaser, brutto 9 483 9 947 9 844 10 641 9 471
Andel av scope 1 som regleras av 
utsläppshandelssystem för växthusgaser, % 92 94 94 93 92
Scope 2-utsläpp av växthusgaser
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, 
marknadsbaserade, brutto 1 260 1 157 1 179 1 029 1 339
Scope 3-utsläpp av växthusgaser
Kategori 1: Köpta varor och tjänster 5 966 6 277 6 741 n/a n/a
Kategori 2: Kapitalvaror 78 103 116 n/a n/a
Kategori 3: Bränsle- och energirelaterade 
verksamheter 381 367 496 n/a n/a
Kategori 4: Uppströms transporter och distribution 2 557 2 420 2 255 n/a n/a
Kategori 5: Avfall från verksamheten 195 182 189 n/a n/a
Kategori 6: Tjänsteresor 11 5 4 n/a n/a
Kategori 7: Anställdas resor till/från arbetet 12 12 11 n/a n/a
Kategori 8: Uppströms tillgångar som leasas 23 25 41 n/a n/a
Kategori 10: Bearbetning av sålda produkter 981 1 053 1 499 n/a n/a
Summa Scope 3-utsläpp av växthusgaser 10 204 10 444 11 352 n/a n/a
Summa utsläpp av växthusgaser 20 947 21 547 22 375
Uppskattningar & bedömningar
Scope 1: Scope 1-utsläppen för Norden för år 2024 är preliminära. Pågående verifieringsprocess 
inom EU ETS för utsläppsrapporter för växthusgaser kan medföra mindre justeringar. Värden för 
2023 har uppdaterats jämfört med tidigare rapportering av samma anledning. 
Scope 3: Scope 3-utsläppen är beräknade av en extern part: Metodiken för beräkningen bygger på 
en hybridmetod, där både generella emissionsfaktorer och aktivitetsdata har använts. Metodiken 
bygger på riktlinjer i Science Based Targets initiative Steel sector guidance. Där det är möjligt har 
beräkningar baserade på vikt eller tonkilometer använts. I övriga fall har utgifter för inköp använts. 
Beräkningarna är baserade på antaganden och schablonvärden som kan komma att uppdateras, 
även för historiska värden. SSAB arbetar aktivt med datakvalitet för att minska beroendet av 
schablondata. Under året har arbetet resulterat i en högre andel viktbaserad data. Förbättringen 
av kvaliteten av data anses dock inte medföra problem avseende jämförbarhet gentemot tidigare 
rapporteringsår då metoden för beräkning är densamma. 
Policy och styrande dokument
• Koncerndirektiv och -instruktion för miljö
• Koncerndirektiv och -instruktion för energi 
Redovisningsprinciper
Koldioxidekvivalenter, CO2e: SSABs utsläpp av växthusgaser består främst av koldioxid men även 
andra växthusgaser som till exempel metan. Koldioxidekvivalenter innebär att man anger hur 
mycket koldioxidutsläpp som motsvaras av en specifik växthusgas för att ge samma påverkan på 
klimatet. När koldioxid eller CO2 omnämns i löptext i redovisningen  avses koldioxidekvivalenter. 
Scope 1: Direkta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från SSABs verksamhet. Beräknas i enlighet med 
instruktionerna i WBSCD GHG Protocol samt ytterligare riktlinjer från EU och nationella 
myndigheter. Biogena CO2-utsläpp har inte bedömts relevanta och ingår inte i rapporteringen. 
Scope 2: Indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e) från produktion av inköpt el och värme som 
förbrukas av SSAB. För el är indirekta CO2e-utsläpp beräknade med hjälp av marknadsbaserade 
emissionsfaktorer för den totala elkonsumtionen utan avdrag för egenproducerad elektricitet. 
Generiska emissionsfaktorer används för beräkningen av indirekta utsläpp från inköpt värme. 
Scope 3: Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (CO2e), ej inkluderade i Scope 2, som sker i 
SSABs värdekedja, uppströms och nedströms. Scope 3 är beräknat i enlighet med Greenhouse 
Gas Protocol Corporate Value chain (Scope 3) Accounting and Reporting standard (WRI & WBCSD 
2011). Följande Scope 3-kategorier rapporteras ej: 9, 11, 12, 13, 14 och 15. 
Växthusgasintensitet per ton stål motsvarar CO2e Scope 1 och 2 dividerat med total volym råstål 
(ton). Total volym råstål återfinns i Förvaltningsberättelsen under rubriken Produktion. 
Växthusgasintensitet per omsättningskrona motsvarar CO2e Scope 1 och 2 dividerat med 
koncernens nettoomsättning (not B.2 Intäkter). 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 90
U&B
P
RP

===== SIDA 92 =====

Energiredovisningen omfattar användningen av elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme. 
Användningen av elektricitet inkluderar externa bolag inom industriområdena. 
Energiintensitet motsvarar total energianvändning (elektricitet, inköpta bränslen och inköpt 
värme) i kWh dividerat med total volym råstål. 
Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-1)
kton 2024 2023 2022 2021 2020
Utsläpp från produktionen, Scope 1
Malmbaserad stålproduktion i Norden 8 757 9 328 9 226 9 916 8 697
   Sverige 4 805 5 302 5 331 5 335 5 076
   Finland 3 952 4 026 3 895 4 581 3 621
Skrotbaserad stålproduktion i USA 713 604 602 706 757
Övriga rapporterade anläggningar 14 14 16 19 17
Summa 9 483 9 947 9 844 10 641 9 471
Utsläpp av växthusgaser (GRI 305-2)
kton 2024 2023 2022 2021 2020
Indirekta utsläpp från framställningen av 
inköpt elkraft och värme, Scope 2
Malmbaserad stålproduktion i Norden 624 539 442 380 332
   Sverige 99 58 113 34 32
   Finland 524 480 329 346 300
Skrotbaserad stålproduktion i USA 622 605 725 636 990
Övriga rapporterade anläggningar 14 13 13 13 17
Summa 1 260 1 157 1 179 1 029 1 339
Växthusgasintensitet (GRI 305-4)
Ton CO2e-utsläpp/ton råstål (genomsnitt) 2024 2023 2022 2021 2020
Malmbaserad stålproduktion i Norden 1,85 1,83 1,95 1,80 1,79
Skrotbaserad stålproduktion i USA 0,59 0,51 0,57 0,55 0,70
Genomsnitt 1,46 1,42 1,51 1,42 1,43
Ton CO2e-utsläpp/omsättningskrona, Mkr 103,88 92,92 85,62 121,70 165,30
Direkta utsläpp av växthusgaser, Scope 1, per produktionsort
kton 2024 2023
SSAB Brahestad 3 884 3 963
SSAB Luleå 3 027 3 384
SSAB Oxelösund 1 558 1 683
SSAB Montpelier 292 291
SSAB Mobile 421 313
SSAB Borlänge 220 235
SSAB Tavastehus 68 63
SSAB Finspång 8 9
SSAB Kankaanpää 4 4
Indirekta utsläpp från framställningen av inköpt elkraft och värme, Scope 2, per produktionsort
kton 2024 2023
SSAB Brahestad 425 389
SSAB Luleå 36 21
SSAB Oxelösund 36 21
SSAB Montpelier 202 204
SSAB Mobile 420 401
SSAB Borlänge 27 16
SSAB Tavastehus 100 91
SSAB Finspång 1 1
SSAB Kankaanpää 4 3
Klimatrelaterade förkortningar
SBTi Science Based Targets 
initiative
Organisation som tillhandahåller standarder för företags klimatmål som 
verifierar att planerna för att minska koldioxidutsläppen motsvarar samma 
ambitionsnivå som Parisavtalet. Organisationen är ett partnerskap mellan 
CDP, Global compact, World Resources Institute och Världsnaturfonden. 
IPCC Interngovernmental Panel 
of Climate Change
FN:s klimatpanel som sammanfattar och bedömer vetenskapen relaterat till 
den globala uppvärmningen. 
RCP Representative 
Concentration Pathway
Scenario för framtida utsläpp av växthusgaser framtaget av IPCC. Det finns 
fyra scenarier som är lika möjliga och beror på mängden växthusgaser som 
kommer att släppas ut. 
SSP Shared Socioeconomic 
Pathway
Scenario för framtida socioekonomiska utvecklingar som används i 
klimatmodeller.
SMHI Sveriges Meteorologiska 
och Hydrologiska Institut
Statlig myndighet med uppdrag att vara ett expertorgan inom meteorologi, 
hydrologi, oceanografi och klimatologi.
NACE-
koder
Europeiska gemenskapens 
statistiska nomenklatur 
över ekonomiska aktiviteter 
Klassificiering av branscher inom EU som används vid rapportering av 
upplysningar enligt EU:s taxonomi.
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 91

===== SIDA 93 =====

Den totala energianvändningen (inklusive elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) var 8 927 
(9 142) GWh och energiintensiteten uppgick till 1 215 (1 175) kWh/ton råstål. 
Energianvändning och mix (GRI 302-1)
GWh 2024 2023 2022 2021 2020
Användning av fossil energi
Naturgas 3 112 3 206 3 255 3 680 3 708
Gasol 1 055 1 053 932 815 684
Olja 164 200 187 163 214
Summa användning av fossil energi 4 331 4 459 4 374 4 658 4 606
Andel fossil energi av total energianvändning, % 49 49 49  50  51 
Användning av förnybar energi
Biogas 11 8 — — —
Biodiesel 40 40 — — —
Summa användning av förnybar energi 51 48 — — —
Andel förnybar energi av total energianvändning, % 1 1 — — —
Användning av el och värme
Inköpt elkraft 3 640 3 495 3 532 3 357 3 271
Elkraft som producerats från processgaser 884 1 121 1 037 1 342 1 184
Inköpt värme 20 19 18 18 21
Summa användning av el och värme 4 545 4 635 4 587 4 717 4 476
Andel el och värme av total energianvändning, % 51 51 51  50  49 
Såld elkraft och värme
Såld värme 981 1 161 1 095 1 193 1 098
Summa såld elkraft och värme 981 1 161 1 095 1 193 1 098
Summa energianvändning, brutto 8 927 9 142 8 961 9 375 9 082
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld 
värme) 7 946 7 981 7 866 8 182 7 984
Energianvändning och mix, per region 2024
GWh Norden USA Övrigt
Användning av fossil energi
Naturgas 1 061 2 049 2
Gasol 1 000 — 55
Olja 164 — 1
Summa användning av fossil energi 2 225 2 049 57
Andel fossil energi av total energianvändning, % 45 53 49
Användning av förnybar energi
Biogas 9 1 —
Biodiesel 38 2 1
Summa användning av förnybar energi 47 4 1
Andel förnybar energi av total energianvändning, % 1 0 0
Användning av el och värme
Inköpt elkraft 1 778 1 823 39
Elkraft som producerats från processgaser 884 — —
Inköpt värme — — 20
Summa användning av el och värme 2 662 1 823 60
Andel el och värme av total energianvändning, % 54 47 51
Såld elkraft och värme
Såld värme 969 — 13
Summa såld elkraft och värme 969 — 13
Summa energianvändning, brutto 4 934 3 876 118
Summa energianvändning, netto (avdrag för såld värme) 3 965 3 876 105
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 92
26 %
21 %34 %
20 %
Fossil energi
Kärnkraft
Förnybar energi
Egna processgaser
Elkonsumtion per energikälla, 2024

===== SIDA 94 =====

Mål och utfall
Science Based Targets initative har validerat att reduktionsmålen för växthusgasutsläpp som 
lämnats in av SSAB överensstämmer med SBTi Critieria and Recommendations (Criteria version 
5.1) samt SBTi Corporate Net Zero Standard. 
SSAB åtar sig att minska utsläppen av absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 (kategorierna 
inköpta varor och tjänster, bränsle- och energirelaterade aktiviteter samt uppströms transport och 
distribution) med 47,9 % till 2033 jämfört med basåret 2018. SSAB tillämpar en sektorspecifik 
avkarboniseringsväg för de utsläpp som ligger inom systemgränsen för kärnverksamheten enligt 
SBTi:s vägledning för stålindustrin. För utsläpp utanför denna systemgräns tillämpas absolut 
kontraktionsmetod. 
Det övergripande absoluta målet är ett vägt genomsnitt av följande tre delmål: SSAB åtar sig att 
minska sina absoluta utsläpp i Scope 1, 2 och 3 för kärnverksamheten med 55,1 % till 2033 
jämfört med basåret 2018. SSAB åtar sig också att minska alla andra absoluta utsläpp av 
växthusgaser i Scope 1 och 2 med 63,0 % inom samma tidsram. SSAB åtar sig vidare att minska 
alla andra absoluta utsläpp av växthusgaser i Scope 3 från inköpta varor och tjänster, bränsle- och 
energirelaterade aktiviteter och uppströms transport och distribution med 37,5 % inom samma 
tidsram. Det finns också ett intensitetsmål att minska utsläppen med 56,8 % per ton varmvalsat 
stål omfattande Scope 1, 2 och 3 för kärnverksamheten, samt en gräns för den maximala tillåtna 
skrotandelen (63 %). 2024 uppgick minskningen av utsläppen per ton varmvalsat stål till 1,1 % och 
skrotandelen för koncernen till 39 %. För det övergripande målet på kort sikt ger SSAB även en 
årlig prognos, se nedan. Prognosen ingår i SSABs ramverk för grön och hållbar upplåning (Green 
and Sustainability-linked Finance Framework).
Mål på kort sikt (minskning av Scope 1, 2 och 3) Basår Utfall Mål prognos Mål år
2018 2024 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033
Absolut nivå, miljoner ton 21,1 19,6 20,1 20,1 20,1 19,8 18,8 17,9 15,6 15,6 14,4 11,0
Förändring jämfört med basåret, miljoner ton  — -1,5 -1,0 -1,0 -1,0 -1,3 -2,3 -3,2 -5,5 -5,5 -6,7 -10,1
Minskning jämfört med basåret, % — 7,1 5,0 5,0 5,0 6,0 11,0 15,0 26,0 26,0 32,0 47,9
Basår Utfall Mål
2018 2024 2033
kton % %
Mål på kort sikt (minskning av Scope 1, 2 och 3 
jämfört med basåret) 21 130  7,1  47,9 
Delmål: Absolut mål, minskning av Scope 1, 2 och 
3, för kärnverksamheten, dvs varmvalsning och 
uppströms
12 201  10,9 55,1
Delmål: Absolut mål, minskning av Scope 1 och 2, 
utanför kärnverksamheten, dvs nedströms efter 
från varmvalsning
222 -7,2 63,0
Delmål: Absolut mål, minskning av Scope 3, 
utanför kärnverksamheten, dvs uppströms och 
nedströms i värdekedjan
8 707  2,0 37,5
Summa 21 130
SSAB har även åtagit sig att minska utsläppen av absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 med 
93 % till 2045 jämfört med basåret 2018 (mål på lång sikt), samt att uppnå netto-nollutsläpp av 
växthusgaser i hela värdekedjan senast 2045. Värdet för basåret är 22 821 kton för båda målen. 
Jämfört med det övergripande målet på kort sikt inkluderar målen på lång sikt och netto-nollmålet 
även Scope 3, kategori 10 (bearbetning av sålda produkter). Eftersom metodutveckling pågår för 
beräkning av denna kategori, rapporterar SSAB för närvarande inte utfallet för dessa långsiktiga 
mål. 
SSABs reduktionsmål är likställda med kravnivån för 1,5°C och därför skulle ett referensmålvärde 
för 1,5°C bli det samma som SSABs målvärden. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 93
M

===== SIDA 95 =====

Miljöföroreningar (E2)
Stålproduktion och vidareförädling av stålämnen 
genererar förutom utsläpp av koldioxid också 
andra betydande utsläpp till luft från olika 
förbränningsprocesser samt utsläpp till vatten 
via kylvatten och förorenat processvatten. 
Sammantaget sker utsläpp till både luft, vatten 
och mark från SSABs verksamhet, varav utsläpp 
till luft (förutom koldioxid även till exempel 
kväveoxider, svaveloxider och stoft) och vatten 
(till exempel utsläpp av kväve och suspenderade 
ämnen) anses vara väsentliga för samtliga 
produktionsorter inom SSAB Special Steels, 
SSAB Europe och SSAB Americas (se lista under 
BP-1).  
Policy och styrande dokument (E2-1)
Arbetet med att hantera frågor om föroreningar 
från verksamheten styrs ytterst av SSABs 
koncerndirektiv och -instruktion för miljö. Dessa 
styrdokument inkluderar SSABs åtagande att 
arbeta systematiskt med kontinuerliga 
förbättringar inom miljöområdet samt minskning 
av koncernens miljöpåverkan, exempelvis vad 
gäller föroreningar till luft och vatten. 
Instruktionen för miljöarbetet inkluderar att 
SSABs miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 
14001. Koncerndirektivet och -instruktionen för 
miljö beslutas av SSABs koncernledning och ses 
över minst årligen. De omfattar SSABs 
verksamhet och finns tillgängliga på SSABs 
hemsida. Intressenternas synpunkter har 
beaktats inom ramen för väsentlighetsanalysen 
men de har inte varit direkt involverade i 
framtagande av styrdokumenten.
Samtliga divisioner och dotterbolag är ansvariga 
för att bedriva verksamheten i linje med 
koncerndirektiv och -instruktioner samt 
säkerställa att utsläppen hålls inom ramen för 
utsläppsvillkor och andra krav från 
miljömyndigheterna. Inom varje division och 
dotterbolag finns särskilda miljöfunktioner med 
ansvar för att bevaka lagar och krav, handlägga 
tillståndsansökningar samt genomföra 
mätningar av utsläpp och rapportering av dessa. 
Koncernens styrdokument för miljöarbetet 
innehåller inga explicita krav eller styrmedel för 
begränsning av föroreningar till luft, vatten eller 
mark, utan dessa hanteras av varje division eller 
dotterbolag och deras lokala anläggningar. 
Styrdokumenten på koncernnivå innehåller inte 
heller några krav på utfasning eller minimering av 
särskilt utpekade ämnen i till exempel kemikalier, 
utan även dessa frågor hanteras lokalt (se nedan 
under Åtgärder). 
På lokal nivå finns styrdokument och 
instruktioner för hur incidenter och 
nödsituationer kopplade till miljöföroreningar kan 
undvikas (del av respektive 
miljöledningssystem). Sammantaget gäller att i 
händelse av en miljöolycka ska alltid en 
omedelbar korrigerande åtgärd göras samt 
rapportering i enlighet med tillämpliga interna 
rutiner. Beroende på platsen och händelsens 
allvarlighetsgrad kan ytterligare rapportering till 
lokala myndigheter vara nödvändig. 
De lokala styrdokumenten och instruktionerna är 
inte publika men anläggningarnas miljötillstånd 
och miljörapporter till myndigheterna är 
offentliga handlingar (dock kan vissa delar vara 
sekretessbelagda för att skydda känslig 
affärsinformation). De lokala styrdokumenten 
beslutas av orts- eller divisionsledningen. 
Leverantörskod
Genom SSABs leverantörskod uppmanas 
leverantörer att vidta åtgärder för att minska 
miljöpåverkan samt arbeta för att exempelvis 
förbättra kvaliteten på luft, vatten och mark. 
Åtgärder (E2-2)
SSAB prioriterar att minska miljöpåverkan från 
verksamheten och att förbättra kvaliteten på luft, 
vatten och mark. SSAB tillämpar en 
begränsningshierarki för föroreningar som kan 
exemplifieras enligt följande: 
Förebyggande av miljöförorening vid källan
• SSAB strävar efter att eliminera potentiella 
miljöföroreningar vid källan, exempelvis genom 
kriterier vid inköp av kemikalier för att undvika 
skadliga ämnen och därmed minimera negativ 
inverkan på miljön och människors hälsa. 
• Detta arbetssätt omfattar hela SSABs 
verksamhet och alla inköp av råvaror, 
insatsvaror och kemikalier.
• SSAB arbetar utifrån det övergripande 
åtagandet om ständiga förbättringar. Vid 
förändringar i lagstiftning eller krav från 
myndigheter anpassas både handlingsplaner 
och tidplaner för att möta dessa krav som 
miniminivå.
• Genom omställningen till fossilfri 
stålproduktion minskar inte bara utsläppen av 
koldioxid utan även många andra föroreningar.
Minska utsläppen av miljöföroreningar
• SSAB strävar efter att ersätta betänkliga 
kemikalier med alternativ som har mindre 
negativ påverkan.
• Dessa åtgärder genomförs ofta som en del av 
större investeringar som till exempel val av 
produktionsteknisk utrustning. Därutöver sker 
ett löpande förbättringsarbete genom 
förebyggande underhållsinsatser, egenkontroll, 
avvikelserapportering och tillhörande 
korrigerande åtgärder och förbättringar.
• Inom gällande miljötillstånd tas hänsyn till valet 
av bästa möjliga teknik och efterlevnaden av de 
föreskrivna miljökraven, såsom 
utsläppsgränser.
• Även här arbetar SSAB utifrån åtagande om 
ständiga förbättringar enligt 
miljöledningssystemet (ISO 14001), med 
policyer, rutiner och arbetssätt som omfattar 
hela verksamheten för att uppfylla eller 
överträffa lagar och krav. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 94
Positiva effekter av SSABs omställning  
SSABs omställning, som omfattar 
stängning av masugnar i Sverige och 
Finland, kommer inte bara innebära att 
koldioxidutsläppen minskar, utan även 
att utsläpp av stoft, som exempel 
koldamm, och svaveldioxid kommer att 
minska kraftigt. Även utsläpp av 
kväveoxider beräknas minska.

===== SIDA 96 =====

Återställa miljöförorening
• SSAB arbetar både med löpande 
förbättringsarbete och akuta insatser om 
miljöolyckor skulle inträffa.  
• I händelse av en miljöolycka görs alltid en 
omedelbar korrigerande åtgärd och 
avvikelserapportering. Inga allvarliga 
miljöolyckor har inträffat under året. 
• Behovet av sanering undersöks även för 
tidigare verksamheter som äldre 
industriområden, gruvor och deponier när det 
finns misstanke om betydande miljö- eller 
hälsorisker.
SSABs bedömning är att REACH Annex XVII 
(Begränsningslistan) är uppfylld. SSABs 
kemikalieanvändning omfattar dock vissa ämnen 
på Begränsningslistan men användningen av 
dessa strider inte mot de aktuella kraven. 
Ämnen enligt REACH Artikel 59 
(Kandidatförteckningen) eller andra ämnen som 
uppfyller kriterierna enligt REACH Artikel 57 kan 
finnas i de kemikalier som SSAB använder. 
Mål (E2-3)
SSAB arbetar brett med miljörelaterade frågor på 
divisions- och anläggningsnivå. Miljöarbetet sker 
i första hand inom ramen för ISO 14001-
standarden och alla produktionsanläggningar är 
certifierade enligt denna standard. 
Miljöledningssystemet omfattar arbete med 
policy, rutiner och arbetssätt i syfte att möta eller 
överträffa lagar och andra krav. Inom ramen för 
miljöledningssystemet identifieras den lokala 
verksamhetens miljöaspekter med hänsyn till den 
lokala och regionala miljön. 
Utifrån de miljöaspekter som bedöms vara 
betydande sätts lokala miljömål. Detta är ett 
frivilligt arbete som sker utöver det arbete som 
sker för att möta miljölagstiftning och andra krav 
som ålagts verksamheterna från respektive 
miljömyndighet (exempelvis att utsläpp till luft 
och vatten håller sig inom de gränsvärden som 
satts upp i respektive miljötillstånd). SSAB har 
givet detta omfattande arbete på lokal nivå inget 
mål för föroreningar på koncernnivå. 
Förväntade finansiella effekter (E2-6)
SSAB har valt att inte redovisa E2-6 för 2024, 
men upplysningar om finansiella effekter av 
framtida återställning av miljö finns i not C.5. 
 
Noter om miljöförorening (E2)
Rapportering av data om miljöföroreningar görs i enlighet med GRI (se Upplysningar om särskilda 
omständigheter, BP-2).
Andra betydande utsläpp till luft (GRI 305-7)
Ton 2024 2023 2022 2021 2020
Utsläpp av stoft (PM) 628 576 531 595 510
Utsläpp av svaveldioxid (SOx) 2 695 3 578 2 393 3 492 2 549
Utsläpp av kväveoxider (NOx) 3 643 3 426 3 484 3 135 3 274
Utsläpp till vatten
Ton 2024 2023 2022 2021 2020
Suspenderade ämnen 269 353 302 164 76
Mineralolja 1 2 2 1 2
Policy
• Koncerndirektiv och -instruktion för miljö.
Mål och utfall
SSAB har inga övergripande koncernmål avseende miljöföroreningar. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 95
M
P

===== SIDA 97 =====

Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)
I stålproduktionen används flera olika material 
som insatsvaror, exempelvis järnmalmspellets, 
reduktionsmedel som kol och koks samt skrot. 
Material som inte kan återcirkuleras internt 
vidareförädlas till biprodukter och säljs vidare 
externt. Biprodukter som slagg används i olika 
industrier, till exempel inom vägkonstruktion och 
som ersättning för cement. 
Policy och styrande dokument (E5-1)
SSAB har ingen koncernövergripande policy för 
resursanvändning, vare sig vad gäller 
materialanvändning eller hantering av avfall och 
restprodukter men ser över behovet av en sådan 
under kommande år. Relevanta 
arbetsinstruktioner finns på lokal nivå. 
Samtliga SSABs anläggningar har egna 
övervaknings- och datainsamlingssystem som 
uppfyller myndigheternas krav. SSAB arbetar 
löpande med att minska avfallsmängderna och 
öka användningen av restprodukter. 
Åtgärder (E5-2)
Användning av material och insatsvaror
SSABs omställning till fossilfri stålproduktion 
kommer att innebära en förändring av vilka 
råmaterial som används för ståltillverkningen, 
framförallt i de nordiska anläggningarna, där 
användningen av kol och koks kommer att 
upphöra och användningen av skrot och fossilfria 
järnmalmspellets kommer att öka. Detta beskrivs 
översiktligt i illustrationen av SSABs påverkan 
under Allmän information. Redan idag arbetar 
SSAB med att minska behovet av material och 
insatsvaror, exempelvis genom värmeåtervinning 
och användning av processgaser, vilket minskar 
behovet av inköpta bränslen och el. När det är 
möjligt återvinner SSAB restmaterial i 
ståltillverkningsprocesserna för att utvinna mer 
värde, minska förbrukningen av jungfruliga 
råvaror och minimera mängden avfall som 
deponeras. Exempelvis kan användningen av 
skrot optimeras i ståltillverkningen, för att minska 
behovet av järnmalm som insatsvara. 
I de amerikanska anläggningarna används nära 
100 % stålskrot som råvara, och även de 
nordiska, järnmalmsbaserade anläggningarna 
använder ungefär 20 % skrot som råvara. För 
2024 var utfallet 97,5 % respektive 18,5 %.Totalt 
inom SSAB uppgick skrotanvändningen under 
året till 3,5 (3,7) miljoner ton. 
Användning av restprodukter
Ståltillverkning ger upphov till olika restprodukter 
och SSAB eftersträvar en effektiv och ökad 
användning av egna restprodukter som 
insatsmaterial i den egna produktionen. Till 
exempel kan järnhaltigt material återföras till 
ståltillverkningen vilket minskar behovet av 
jungfruliga råvaror. Detta minskar i sin tur även 
uppkomsten av avfall. Material som inte kan 
återanvändas internt kan vidareförädlas till 
biprodukter och säljas externt för att ersätta 
naturresurser i andra branscher. Resultatet av 
arbetet med användning av restprodukter visas i 
tabellen Restprodukter i noterna. 
I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med 
återcirkulering av material till den egna 
produktionen, bearbetning och försäljning av 
biprodukter som slagg samt hantering av avfall 
som inte har någon miljömässigt eller 
ekonomiskt försvarbar avsättning. Ett av SSABs 
fokusområden för den egna verksamheten 
kopplat till cirkulär ekonomi är nyttjandet av 
slagg. Den totala efterfrågan på slaggbaserade 
produkter har ökat och nya tillämpningar för 
slagg skapar också nya intäktsströmmar för 
SSAB. 
Där det inte finns något miljömässigt eller 
ekonomiskt försvarbart alternativ för användning 
uppstår ett avfall som antingen måste skickas till 
egna deponier eller till godkända externa 
avfallsmottagare. På de stora anläggningarna i 
Norden har SSAB egna deponier, för exempelvis 
stoft och slam från järn- och stålproduktionen. 
Dessa deponier drivs i enlighet med erforderliga 
tillstånd och efterlevnaden övervakas av 
tillsynsmyndigheter. I USA har SSAB inga egna 
deponianläggningar eller transporter för avfall. 
Materialet som skickas till deponi provtas av en 
tredjepartsleverantör och klassificeras före 
leverans. 
Mål (E5-3)
Målet för resursanvändning omfattar den 
nordiska verksamheten och innebär att hela den 
årliga slaggproduktionen ska komma till 
användning internt eller externt. Målet mäts 
genom att sätta årets slagganvändning i relation 
till slaggproduktionen (basår saknas). Utfallet för 
2024 var 88 (120) %. Intressenter har inte varit 
involverade i beslutsprocessen rörande målet. 
Målet relaterar till resursutflöde och mer specifikt 
ökning av cirkulär materialanvändning och 
minimering av primära råvaror. Vad gäller 
avfallshierarkin och dess olika nivåer avser målet 
materialåtervinning. Målet är satt på frivillig basis 
av SSAB och driver förbättringsarbetet längre än 
de legala kraven. Målet är inte kopplat till de 
lokala arbetsinstruktionerna.
Förväntade finansiella effekter (E5-6)
SSAB har valt att inte redovisa E5-6 för 2024. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 96
Användning av restprodukter i SSABs 
verksamhet  
• Restprodukter som innehåller järn 
återförs i produktionsprocesserna för 
att ersätta järnmalm
• Stålslagg används i masugnarna för att 
ersätta kalksten
• Masugnsslagg används i 
cementindustrin för att ersätta kalksten
• Slagg säljs till vägbyggen för att minska 
användningen av jungfrulig ballast
• Vissa sorters slagg används som 
jordförbättringsmedel inom jordbruket
• Bensen, svavel och stenkolstjära 
används inom kemisk industri som 
råvara

===== SIDA 98 =====

Noter om resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)
Rapportering av data om resursanvändning görs i enlighet med GRI (se Upplysningar om särskilda 
omständigheter, BP-2). 
Policy 
SSAB har ingen koncernövergripande policy för resursanvändning.
Materialanvändning (GRI 301-1)
kton 2024 2023 2022 2021 2020
Järnmalmspellets 6 551 6 980 6 483 7 601 6 417
Reduktionsmedel1) 2 330 2 427 2 299 2 594 2 309
Skrot (externt + internt) 3 513 3 658 3 705 3 828 3 689
Återvunnet material 795 776 717 973 823
Slaggbildare2) 637 666 717 789 661
Legeringar 100 107 110 122 101
Metall- och färgbeläggningar 46 45 46 61 57
Summa icke förnybara material 13 972 14 660 14 077 15 968 14 057
Restprodukter (306-3)
kton 2024 2023 2022 2021 2020
Restprodukter från malmbaserad stålproduktion 3 664 3 284 2 932 3 888 3 897
   Använts internt eller externt 3 217 3 364 2 440 3 294 3 578
Restprodukter från skrotbaserat stålproduktion 835 819 754 713 762
   Använts internt eller externt 758 751 685 642 685
Summa restprodukter 4 498 4 103 3 686 4 601 4 659
   Använts internt eller externt 3 975 4 116 3 125 3 936 4 263
Avfall, total mängd
kton 2024 2023 2022 2021 2020
Industriavfall till deponi 300 274 333 369 331
Farligt avfall 47 50 48 54 51
Icke farligt avfall 69 61 58 79 63
Summa mängd 416 385 439 502 445
Redovisningsprinciper
Slagganvändning definieras som andel slagg som använts i förhållande till mängden slagg som 
uppstått under året. Detta avser slagg från stålproduktion inom verksamheten i Sverige och 
Finland.
Mål och utfall
 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 97
1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.
2) Kalksten, bänd kalk, dolomit, karbid, etc.
Mål och utfall: Resursanvändning
% 2024 2023 Mål 2025 Mål 2030
Slagganvändning  88  120  100  105 
Upplysningar om farligt avfall för år 2023 har justerats jämfört med tidigare rapportering.  
P
M
RP

===== SIDA 99 =====

Upplysningar enligt EU:s taxonomi
SSABs stålproduktion ingår i EU:s taxonomi i 
kategorin för järn- och ståltillverkning (delegerad 
akt för klimat). Stålproduktionen inkluderar alla 
ekonomiska aktiviteter som ingår i divisionerna 
SSAB Special Steels, SSAB Europe och SSAB 
Americas. Dessa aktiviteter motsvarar i princip 
100 % av SSABs koldioxidutsläpp (Scope 1). 
SSABs definition av ekonomiska aktiviteter 
framgår nedan under Redovisningsprinciper. 
Externa intäkter, investeringar och driftsutgifter 
förklaras i anslutning till respektive tabell. 
SSAB har inga andra verksamheter som bedömts 
som väsentliga i relation till koncernens intäkter, 
investeringar och driftsutgifter, eller som 
omfattas av de delegerade akterna för övriga 
miljömål. 
Förändring jämfört med föregående år
Intäkterna från SSABs skrotbaserade stålproduktion 
minskade relativt sett mer än övriga intäkter under 
året. Kapitalutgifter i verksamhet som ej är 
taxonomiförenlig ökade relativt sett på grund av 
bland annat inköp av utsläppsrätter. Driftsutgifter 
för de  taxonomiförenliga verksamheterna 
minskade relativt sett mer än de övriga 
driftsutgifterna under året. 
Finansiering i linje med taxonomin
SSAB har under året publicerat ett uppdaterat 
ramverk för gröna och hållbarhetslänkade 
obligationer. Inga obligationer gavs ut under 
ramverket 2024.
Kärnenergirelaterade verksamheter
Företaget utför, finansierar eller är exponerat 
mot forskning, utveckling, demonstration och 
utbyggnad av innovativa elproduktions-
anläggningar som producerar energi från 
kärnenergiprocesser med minimalt avfall från 
bränslecykeln.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat 
mot uppförande och säker drift av nya 
kärntekniska anläggningar för produktion av el 
eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme 
eller industriella processer, som 
vätgasproduktion, samt för säkerhets-
uppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa 
tillgängliga teknik.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat 
mot säker drift av befintliga kärntekniska 
anläggningar som producerar el eller 
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller 
industriella processer, såsom 
vätgasproduktion från kärnenergi, samt 
säkerhetsuppgraderingar av dessa.
NEJ
Fossilgasrelaterade verksamheter
Företaget utför, finansierar eller är exponerat 
mot uppförande eller drift av 
elproduktionsanläggningar som producerar el 
med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat 
mot uppförande, renovering och drift av 
anläggningar för kombinerad produktion av 
värme/kyla och el med hjälp av fossila 
gasformiga bränslen.
NEJ
Företaget utför, finansierar eller är exponerat 
mot uppförande, renovering och drift av 
värmeproduktions-anläggningar som 
producerar värme/kyla med hjälp av fossila 
gasformiga bränslen.
NEJ
Uppskattningar och bedömningar
Gränsvärde för klimat                                          
EU:s taxonomi omfattar gränsvärden för hur 
ekonomiska aktiviteter kan anses bidra väsentligt 
till att klimat-förändringarna begränsas. 
• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i elektriska 
ljusbågsugnar använder mer än 90 % återvunnet 
stål och uppfyller därmed gränsvärdet.  
• De planerade nya anläggningarna i Oxelösund 
och Luleå beräknas, oavsett råvara, klara 
klimatkriteriet 0,209 tCO2e/ton stål. 
• Inget av SSABs stålverk som producerar 
järnmalmsbaserat stål i masugn klarar 
gränsvärdena för framställning av råjärn eller 
koks. 
Kriterier för att inte orsaka betydande skada 
Analysen av SSABs skrotbaserade ståltillverkning 
i USA utgår från SSABs bedömning av syftet med 
regleringen samt utifrån ett väsentlighets-
perspektiv. Den bedöms inte orsaka betydande 
skada:  
• Klimatanpassning: Klimatriskanalys har 
genomförts med vedertagna modeller. Inga 
väsentliga risker har identifierats för 
anläggningarna i USA. 
• Vatten och marina resurser: SSABs 
skrotbaserade anläggningar har erforderliga 
tillstånd för uttag av vatten, utsläpp av kylvatten, 
processavloppsvatten och dagvatten. Båda 
anläggningarna har fastställda rutiner och 
processer för att förhindra utsläpp. Båda 
anläggningarna finns i områden med låg 
vattenstress. SSAB bedömer att anläggningarna 
uppfyller kriterierna.
• Föroreningar: SSAB bedömer att 
anläggningarna uppfyller kriterierna, genom att 
till exempel de skrotbaserade anläggningarna har 
de miljötillstånd som krävs samt att 
ståltillverkning i USA kan räknas som en 
samhällsviktig funktion. 
• Biologisk mångfald: SSAB bedömer att 
anläggningarna uppfyller kriterierna. Risker för 
biologisk mångfald till följd av utsläpp till luft, 
vatten eller mark hanteras inom ramen för de 
miljötillstånd som finns för verksamheterna. 
Erforderliga försiktighetsmått har vidtagits och 
riskerna bedöms därmed inte som betydande. 
Anläggningarna ligger inte heller nära (inom 50 
km) något område som bedöms vara särskilt 
känsligt, som till exempel Natura 2000-områden. 
Minimiskyddsåtgärder
SSAB bedömer att arbetet som bedrivs inom 
bland annat affärsetik, antikorruption, hälsa och 
säkerhet, anställda samt ansvarsfulla inköp 
motsvarar sådana processer och adresserar 
identifierade risker.
Kapitalutgiftsplan
Enligt CSRD måste alla företag ange en 
kapitalutgiftsplan som omfattar alla 
kapitalutgifter enligt definitionen i EU:s taxonomi, 
både kapitalutgifter och rörelsekostnader som 
har uppkommit under räkenskapsåret samt de 
som förväntas uppkomma under de kommande 
fem åren. SSABs kapitalutgiftsplan omfattar de 
planerade investeringarna i Oxelösund och Luleå 
(se E1-3). SSAB har erhållit tredjepartsverifiering 
som intygar möjlig taxonomiförenlighet för båda 
anläggningarna. Eftersom anläggningarna är 
under uppförande har exempelvis inte 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 98
U&B

===== SIDA 100 =====

klimatanpassningsåtgärder genomförts fullt ut 
än. Rörelsekostnader är inte inkluderade i 
kapitalutgiftsplanen eftersom färdigställandet av 
anläggningarna ligger i slutet av den definierade 
femårsperioden och är därför är svåra att 
bedöma.  
Redovisningsprinciper
För SSABs redovisning av intäkter, investeringar 
och driftsutgifter är följande NACE-koder 
relevanta:
• C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter
• C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål 
samt av ferrolegeringar
• C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och 
tillhörande beslag, av stål
• C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt
• C24.52 Gjutning av stål
• C25.61 Behandling och beläggning av metaller
Vidare inkluderar SSAB verksamheter utan 
specifika NACE-koder som betning, glödgning, 
spaltning, formatklippning och emballering. samt 
stödjande eller kompletterande aktiviteter såsom 
vattenanvändning, reningsverk, återvinning av 
restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av 
vätgas och syre. 
SSAB har noterat att detta inte är i linje med den 
s.k. Draft Commission Notice (FAQ) från 
November 2024 men har valt att rapportera enligt 
tidigare år för att behålla jämförbarheten tills 
dess att regelverket formaliserats. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 99
RP

===== SIDA 101 =====

OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 100
Omsättning 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande 
skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)
K
od (2)
O
msättning (3)
A
ndel av omsättningen, år 2024 (4)
B
egränsningar av klimatförändringar (5)
A
npassning till klimatförändringar (6)
V
atten (7)
F
öroreningar (8)
C
irkulär ekonomi (9)
B
iologisk mångfald (10)
B
egränsning av klimatförändringar (11)
A
npassning till klimatförändringar (12)
V
atten (13)
F
öroreningar (14)
C
irkulär ekonomi (15)
B
iologisk mångfald (16)
M
inimiskyddsåtgärder (17)
A
ndel förenliga med taxonomikraven 
(A.1) eller som omfattas av taxonomi 
kraven (A.2)  Omsättning, år 2023 (18)
K
ategori möjliggörande verksamhet (19)
K
ategori omställningsverksamhet (20)
M
kr %
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9. 29 228 28 J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J — J J 32 — T
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 29 228 28 28 — — — — — J J J J — J J 32
Varav möjliggörande verksamheter — — — — — — — — — — — — — — — — E
Varav omställningsverksamheter 29 228 28 28 J J J J — J J 32 T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt 
hållbara (ej  taxonomiförenliga)
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9. 56 763 55 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 52
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är 
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 56 763 55 55 — — — — — 52
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 85 990 83 83 — — — — — 84
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 17 428 17
TOTALT (A + B) 103 418 100
Taxonomi (externa intäkter) motsvarar not B.2 Intäkter. Ovan tabell redogör för att 28 % av intäkterna är taxonomiförenliga 2024, dessa är hänförliga till skrotbaserad stålproduktion.

===== SIDA 102 =====

1) Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter motsvarar investeringsbeslut för Oxelösund (ny ljusbågsugn och tillhörande 
råvaruhantering, exklusive kraftledning) om 6,2 miljarder kronor  samt investeringsbeslut för Luleå om 4,5 miljarder euro 
minus kapitalutgifterna för räkenskapsåret  (EUR omräknat till SEK med kursen 11,43).  
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 101
Kapitalutgifter 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka 
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)
K
od (2)
K
apitalutgifter (3)
A
ndel av kapitalutgifterna år 2024 (4)
B
egränsningar av klimatförändringar (5)
A
npassning till klimatförändringar (6)
V
atten (7)
F
öroreningar (8)
C
irkulär ekonomi (9)
B
iologisk mångfald (10)
B
egränsning av klimatförändringar (11)
A
npassning till klimatförändringar (12)
V
atten (13)
F
öroreningar (14)
C
irkulär ekonomi (15)
B
iologisk mångfald (16)
M
inimiskyddsåtgärder (17)
A
ndel förenliga med taxonomikraven 
(A.1) eller som omfattas av taxonomi 
kraven (A.2)  Kapitalutgifter, år 2023 (18)
K
ategori möjliggörande verksamhet (19)
K
ategori omställningsverksamhet (20)
M
kr %
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9. 832 9 J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J — J J 12 — T
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna 
(A.1) 832 9 9 — — — — — J J J J — J J 12
Varav möjliggörande verksamheter — — — — — — — — — — — — — — — — E
Varav omställningsverksamheter 832 9 9 J J J J — J J 12 T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt 
hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9. 7 501 84 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 81
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är 
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 7 501 84 84 — — — — — 81
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 8 333 93 93 — — — — — 93
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifterna hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 636 7
TOTALT (A + B) 8 969 100
Taxonomi (investeringar) motsvarar summa investeringar i materiella 
och immateriella tillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Beloppet 
överensstämmer med summa Inköp under året enligt not C.1 
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar och 
tillkommande nyttjanderätter enligt not C.2 Leasing. 
Kapitalutgiftsplan – kapitalutgifter
Mkr 2024
Taxonomiförenliga kapitalutgifter för räkenskapsåret 1 834
Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter de kommande fem åren1) 55 818
Summa 57 652

===== SIDA 103 =====

OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 102
Driftsutgifter 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka 
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)
K
od (2)
D
riftsutgifter (3)
A
ndel av driftsutgifterna år 2024 (4)
B
egränsningar av klimatförändringar (5)
A
npassning till klimatförändringar (6)
V
atten (7)
F
öroreningar (8)
C
irkulär ekonomi (9)
B
iologisk mångfald (10)
B
egränsning av klimatförändringar (11)
A
npassning till klimatförändringar (12)
V
atten (13)
F
öroreningar (14)
C
irkulär ekonomi (15)
B
iologisk mångfald (16)
M
inimiskyddsåtgärder (17)
A
ndel förenliga med taxonomikraven 
(A.1) eller som omfattas av taxonomi 
kraven  (A.2)  Driftsutgifter, år 2023 (18)
K
ategori möjliggörande verksamhet (19)
K
ategori omställningsverksamhet (20)
M
kr %
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Skrotbaserad stålproduktion CCM 3.9. 863 14 J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J — J J 21 — T
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna 
(A.1) 863 14 14 — — — — — J J J J — J J 21
Varav möjliggörande verksamheter — — — — — — — — — — — — — — — — E
Varav omställningsverksamheter 863 14 14 J J J J — J J 21 T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt 
hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
EL; N/
EL
Järnmalmsbaserad stålproduktion CCM 3.9. 4 876 80 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 75
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är 
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 4 876 80 80 — — — — — 75
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 5 739 94 94 — — — — — 95
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för  verksamheter som inte omfattas av taxonomin 349 6
TOTALT (A + B) 6 088 100
Taxonomi (driftsutgifter) motsvarar fasta kostnader för underhåll, fast egendom samt forskning och utveckling. De fasta 
kostnaderna enligt definitionen i taxonomin uppgår till cirka 6 % av rörelsens totala kostnader enligt not B.3 Rörelsens kostnader.

===== SIDA 104 =====

Samhällsansvarsinformation
SSAB vill vara det säkraste 
stålföretaget i världen och 
erbjuda en trygg och 
inkluderande arbetsplats för 
både anställda och 
entreprenörer. 
• Egen arbetskraft (S1)
• Arbetstagare i värdekedjan (S2)
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 103
Samhälls-
ansvars-
information
Fast anställda
Könsfördelning 
Olycksfallsfrekvens (LTIF)
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF)
20 21 22 23 24
0
4
8
12
6 302
4 580
1 518
Sverige Finland
USA
21 %
79 %
Kvinnor Män
Andel kvinnor, linjechefer: 
22 %
Olycksfallsfrekvens

===== SIDA 105 =====

Egen arbetskraft (S1)
SSAB strävar efter att få medarbetarna delaktiga, 
engagerade och motiverade att växa 
professionellt inom organisationen, samt vara en 
trygg och välkomnande arbetsplats där balansen 
mellan arbete och fritid är viktig. 
SSAB hade vid slutet av året 15 263 anställda, en 
ökning med 137 jämfört med föregående år. 
SSAB har flest anställda i Sverige, följt av Finland 
och USA. 96 % är tillsvidareanställda. 21 % av 
personalstyrkan är kvinnor. Personal-
omsättningen uppgick till 6 (8) % och under året 
anställdes 677 (709) nya medarbetare.
Policy och styrande dokument (S1-1)
Alla SSABs anställda i Sverige och Finland 
omfattas av kollektivavtal som är förenliga med 
internationellt erkända instrument och reglerar 
bland annat löner, arbetstid och övriga 
anställningsvillkor för arbetstagare. 
Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar 
förhandlar gemensamt löner och 
anställningsvillkor. Genom kollektivavtalen kan 
reglerna om anställningsvillkor bli bättre än enligt 
lag. Majoriteten av de anställda i Sverige och 
Finland är representerade av fackföreningar. För 
de anställda i USA, samt övriga länder, finns det 
olika engagemang enligt praxis och 
arbetslagstiftning i respektive land. 
SSABs uppförandekod
SSABs uppförandekod fastställer SSABs 
principer för ansvarsfullt företagande. Den är 
koncernens etiska kompass och ger vägledning i 
hur alla anställda ska agera. SSAB tillåter inte 
någon form av diskriminering, och inkludering 
och mångfald är viktiga frågor. Det råder 
nolltolerans för trakasserier och inga former av 
barnarbete, tvångsarbete, slavarbete eller olagligt 
arbete, inklusive trafficking och andra former av 
modernt slaveri, får förekomma. SSAB har åtagit 
sig att implementera processer för att förhindra, 
identifiera och åtgärda negativ påverkan på 
mänskliga rättigheter som verksamheten kan 
orsaka eller bidra till.
Av uppförandekoden framgår även att SSAB 
erkänner och respekterar medarbetares rätt till 
föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, att 
SSAB följer tillämpliga lagar, branschstandarder 
och kollektivavtal om arbetstid, inklusive övertid 
och övertidsersättning, säkerställer tillräcklig tid 
för vila och fritid och har åtagit sig att betala 
rättvisa löner. SSAB respekterar de anställdas 
rättigheter att organisera sig i enlighet med 
nationella lagar och bestämmelser. 
Flera processer och aktiviteter används för att 
övervaka efterlevnad. Uppförandekoden 
kompletteras med en guide för att tydliggöra 
ytterligare SSABs grundläggande principer. 
Överträdelser av uppförandekoden kan 
rapporteras och följas upp i kanaler för 
rapportering och visselblåsning (se avsnitt G1-1). 
Den obligatoriska utbildningen om 
uppförandekoden inkluderar även 
arbetsförhållanden samt mänskliga rättigheter 
(se avsnitt G1-1). Respektive HR-avdelning 
övervakar efterlevnad i samråd med 
ledningsgrupperna och de fackliga 
organisationerna i enlighet med gällande 
kollektivavtal. 
För att förebygga människorättsrisker följer 
SSAB lokal lagstiftning och internationella 
normer för mänskliga rättigheter. Förutom 
uppförandekoden så ger styrdokument på 
koncernnivå ytterligare vägledning inom 
exempelvis inkludering och mångfald där även 
förbud mot trakasserier ingår. 
SSAB följer gällande nationella lagar och regler, 
exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell 
gottgörelse för överträdelse av individers 
mänskliga rättigheter. 
Styrdokument för hälsa och säkerhet
Utöver uppförandekoden finns det ytterligare 
styrdokument för att hantera de främsta 
hållbarhetsriskerna inom den egna arbetskraften. 
SSABs arbete för en säker arbetsmiljö styrs av 
koncerndirektivet och -instruktionen för hälsa och 
säkerhet. Dessa dokument inkluderar SSABs 
målsättning att vara det säkraste stålföretaget i 
världen, att ha noll arbetsplatsolyckor och 
sjukdomar samt påtalar vikten av att 
säkerhetsarbetet inte är kompromissbart och det 
individuella ansvaret för att arbeta på ett säkert 
sätt. Säkerhetsarbetet ska vara en del av det 
integrerade ledningssystemet. Koncerndirektivet 
för hälsa och säkerhet beslutas av 
koncernledningen och ses över minst årligen. Det 
omfattar SSABs anställda och underleverantörer 
på SSABs anläggningar och finns tillgängligt på 
SSABs hemsida. 
Styrdokument för inkludering och mångfald
Arbetet med inkludering och mångfald styrs av 
ett koncerndirektiv och -instruktion, som är ett 
ramverk för hur SSAB arbetar med att skapa en 
inkluderande arbetsplats där alla anställda har 
lika möjligheter att delta och vara involverade i 
SSABs verksamhet, säkerställa lika villkor för alla 
anställda och motverka diskriminering. 
Styrdokumentet adresserar nio 
diskrimineringsgrunder (kön, könsöverskridande 
identitet, etnisk eller nationell tillhörighet, religion, 
funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, 
civilstånd eller föräldrastatus, politisk åskådning 
eller medlemskap i fackförening). 
Koncerndirektivet omfattar SSABs verksamhet, 
beslutas av koncernledningen och ses över minst 
årligen. Direktivet och instruktionen kompletteras 
av en medarbetarhandbok och olika 
utbildningstillfällen. Inkludering, mångfald och en 
icke-diskriminerande företagskultur ingår även i 
den obligatoriska utbildningen om 
uppförandekoden. SSABs visselblåsarsystem 
Ethics Line är en viktig kanal för att säkerställa 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 104
Uppförandekoden baseras på SSABs stöd 
för FN:s Global Compacts principer samt 
International Bill of Human Rights, 
Internationella Arbetsorganisationens 
(ILO:s) kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer 
för multinationella företag och FN:s 
vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter. Uppförandekoden 
omfattar områden som hälsa och 
säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och 
affärsetik och är grunden för SSABs 
åtaganden och styrande dokument inom 
dessa områden. Läs mer om 
uppförandekoden i avsnitt G1-1.

===== SIDA 106 =====

nolltolerans mot diskriminering och SSABs 
medarbetarundersökning är ett viktigt instrument 
för att följa upp att policy och arbete med 
inkludering och mångfald främjas generellt. 
Styrdokument för rättvis omställning
SSABs uppförandekod är utgångspunkt för 
personalfrågor kopplade till den strategiska 
omställningen till fossilfri stålproduktion. 
Dialoger med anställda och 
arbetstagarrepresentanter (S1-2)
SSAB säkerställer samverkan med den egna 
arbetskraften angående eventuell negativ 
påverkan både genom direkt kontakt och genom 
arbetstagarrepresentanter. Den direkta kontakten 
sker genom årliga medarbetarundersökningar, 
arbetsplatsträffar samt medarbetardialoger som 
hålls årligen mellan medarbetare och chef. 
Information om tillgängliga kanaler tillhandahålls 
via intranätet och av HR-organisationen. 
SSAB har även kontinuerlig kontakt med den 
egna arbetskraften genom 
arbetstagarrepresentanter. Dessa kontakter 
regleras av lokal lagstiftning samt lokala 
kollektivavtal. HR-organisationen har det 
övergripande ansvaret för kontakten med 
arbetstagarrepresentanter. I Finland och Sverige 
finns även särskilda roller med övergripande 
ansvar för fackliga relationer. Samverkan med 
arbetstagarrepresentanter sker med syfte att 
informera om utvecklingen i verksamheten samt 
inhämta synpunkter. I vissa situationer finns 
också krav på formella förhandlingar med 
arbetstagarrepresentanterna genom lokal 
lagstiftning. 
Avtal med de fackliga organisationerna 
säkerställer att dialoger och informationsutbyte 
sker på ett strukturerat sätt. Enligt detta avtal 
sker samverkan genom bland annat: 
• Group Works Council där delar av 
koncernledningen kvartalsvis träffar 
arbetstagarrepresentanter för medarbetare i 
Sverige och Finland.
• Division Works Council där ledningen för 
divisionen träffar arbetstagarrepresentanter 
åtta gånger per år.
• Local Works Council där ledningen för varje 
anläggning träffar lokala 
arbetstagarrepresentanter.
På SSAB finns även ett europeiskt företagsråd 
(European Works Council) vilket är reglerat 
genom ett särskilt avtal. Det innebär att 
arbetstagarrepresentanter för SSABs verksamhet 
i samtliga länder i Europa (med fler än 75 
anställda) träffar SSABs ledning en gång om året. 
Ledningen informerar om frågor som är av 
betydelse för de anställda. 
Rutiner för gottgörelse och kanaler för 
att uppmärksamma problem (S1-3)
De olika kanalerna som SSAB tillhandahåller 
(mekanismer för klagomålshantering, rutiner 
samt uppföljning) finns beskrivna i G1-1. SSAB 
följer gällande nationella lagar och regler, 
exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell 
gottgörelse. 
Åtgärder (S1-4)
Säkerhet
Inom SSABs verksamhet finns risk för olyckor 
och skador för anställda och entreprenörer, 
främst i produktionsanläggningarna. De 
vanligaste olyckorna är sår- och klämskador, 
stukningar, sträckningar, frakturer och 
hjärnskakningar. 
 Alla SSABs anställda och entreprenörer är 
inkluderade i säkerhetsarbetet och har både 
möjlighet och ansvar att rapportera avvikelser, 
tillbud och potentiella faror på arbetsplatsen. 
Medarbetarna deltar också i 
säkerhetsronderingar för att identifiera risker och 
förbättra arbetsmiljön. Alla olyckor och 
identifierade risker utvärderas. Grundorsakerna 
till incidenter identifieras och åtgärdas i syfte att 
förhindra att de inträffar igen. Alla anställda och 
entreprenörer uppmuntras också att ge förslag 
på hur arbetssätt kan förbättras för att 
möjliggöra en säkrare arbetsmiljö. Alla anställda 
och entreprenörer har tillgång till nödvändiga 
instruktioner samt utbildning och utrustning för 
att kunna arbeta på ett säkert sätt. 
Divisioner och dotterbolag är ansvariga för 
säkerhetsarbetet och leder många aktiviteter och 
projekt relaterade till området. Under året har 
bland annat följande aktiviteter genomförts: 
• SSAB Special Steels: Arbete med att stärka 
säkerhetskulturen genom att förbättra sättet 
dialoger kring säkerhet förs på, samt att stärka 
riskmedvetenheten genom användandet av 
Säkerhets Kaizen-teams.  
• SSAB Europe: Utvecklad process i Luleå för att 
säkerställa en säker arbetsmiljö för gravida och 
ammande kvinnor och genomförande av en 
särskild säkerhetsintroduktion för 
semestervikarier i Borlänge. SSAB Europe har 
sedan tidigare etablerat en två veckors 
säkerhetsutbildning för alla anställda inom 
divisionen. Utbildningen innehåller 
riskmedvetenhet, att skapa tillit i gruppen, 
säkra beteendemönster och hur medarbetare 
kan stötta varandra att göra rätt och att arbeta 
säkert.
• SSAB Americas: Utveckling av ett arbetssätt för 
att göra det tydligt vilka olika dimensioner som 
utgör en bra säkerhetskultur, till exempel en bra 
känslomässig kontakt med medarbetare och 
att förstå vikten av att ledare föregår med gott 
exempel. 
Inkludering och mångfald
SSABs arbete inom inkludering och mångfald 
syftar till att säkerställa ett inkluderande 
arbetssätt i koncernen och att alla anställdas 
kompetens tas tillvara, samt att motverka 
diskriminering i alla former. Arbetet är också 
viktigt för att SSAB ska kunna attrahera och 
behålla medarbetare i framtiden. Inom mångfald 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 105
SSABs ambition inom hälsa och säkerhet 
är att förebygga arbetsrelaterade olyckor 
och sjukdomar och att vara världens 
säkraste stålföretag. Alla anställda och 
entreprenörer har rätt till en hälsosam 
arbetsmiljö utan olycksfall. 
För att uppnå detta arbetar SSAB utifrån 
följande principer: 
• Samtliga skador och arbetsrelaterade 
sjukdomar kan och ska förhindras
• Medarbetarengagemang och utbildning 
är en förutsättning för ett framgångsrikt 
säkerhetsarbete
• Att arbeta säkert är en förutsättning för 
anställning hos SSAB
• Ett bra arbete inom hälsa och säkerhet 
ger även bra affärsresultat
• Hälsa och säkerhetsfrågor ska 
integreras i affärsprocessen

===== SIDA 107 =====

är jämställdhet mellan kvinnor och män ett viktigt 
område. Metall- och gruvindustrin har generellt 
en skev könsfördelning bland anställda, något 
som även präglar SSABs 
personalsammansättning. 
SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk 
som syftar till att öka mångfalden i 
stålbranschen, till exempel Female Leader 
Engineer och Tekniksprånget i Sverige, Women in 
Tech och Inklusiiv i Finland och Association of 
Women in the Metal Industries i USA. 
HR-funktionen på koncernnivå ansvarar för 
koncernövergripande styrning av inkludering och 
mångfald, samt att ta fram mål och definitioner. 
SSAB arbetar fortsatt med den interna och 
externa kommunikationen för att stärka 
kunskapen om inkludering och mångfald. 
Divisionerna och dotterbolag ansvarar för att ta 
fram lämpliga åtgärder och initiativ på lokal nivå. 
Under året har exempelvis SSAB Special Steels 
arbetat med aktiviteter för att motverka 
omedvetna fördomar vid rekrytering. Ett annat 
exempel är omställningen av SSABs anläggning i 
Luleå. När den nya produktionsanläggningen 
planeras är målsättningen att förbättra 
arbetsmiljön genom att exempelvis minska 
arbetsmoment med tunga lyft. Inom SSAB 
Americas genomfördes fortsatta 
utbildningsinsatser riktade mot chefer kring hur 
de kan stödja och utveckla en inkluderande 
arbetsmiljö. 
Arbetet inom inkludering och mångfald är 
långsiktigt och givet den skeva könsfördelningen 
i branschen tar det tid innan aktiviteter får effekt. 
Rättvis omställning 
SSABs omställning till fossilfri stålproduktion 
innebär att nya nyckelkompetenser och nya 
arbetssätt kommer att behövas. Dessa frågor 
hanteras lokalt på respektive anläggning, men 
det finns en övergripande styrning på 
koncernnivå för att säkerställa en enhetlig 
strategi. 
Inför starten av nya utbildningar genomförs alltid 
en kartläggning av kompetensbehov. I samband 
med detta ingår även dialoger med deltagare och 
personer med kompetens inom aktuellt område. 
Under året har också en insats som kallas 
medarbetardrivna utbildningsinsatser 
implementerats som en viktig del i SSAB 
Academy. Detta är utbildningar som 
medarbetarna själva tar initiativ till och som 
syftar till att utveckla deras kompetens och bidra 
till SSABs omställning. Detta har hittills resulterat 
i flera utbildningsinsatser, till exempel avseende 
underhåll, materiallära och lastning och lossning. 
SSAB samarbetar nära de fackliga parterna och 
har bland annat diskuterat kommande behov och 
olika sätt att nå ut till medarbetare. Detta 
inkluderar intervjuer för att kartlägga behov samt 
delaktighet i planering av upplägg och innehåll. 
Fackliga parter ingår även i styrgruppen för SSAB 
Academy. För att säkerställa spridning av 
utbildningsinsatser samarbetar SSAB Academy 
med den koncernövergripande HR-
organisationen som sitter med i arbetsgrupper 
och styrgruppen, och säkerställer på så sätt att 
utvecklande arbetssätt och utbildningar sprids till 
en bredare målgrupp. 
Mål (S1-5)
Mål och utfall finns presenterade i tabeller under 
noter. 
Säkerhet
SSAB följer främst upp säkerhetsarbetet genom 
olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar 
skadefrekvens (TRIF) per miljon arbetade 
timmar. De tillhörande målsättningarna 
inkluderar egna anställda och entreprenörer. 
Koncernmålen beslutas av koncernledningen. 
Alla divisioner och dotterbolag har årliga mål på 
LTIF och TRIF och utfallet rapporteras månadsvis 
till koncernledningen. Relevanta intressenter 
(representanter för anställda och entreprenörer) 
involveras i processen för att sätta mål. I 
processen ingår även utvärdering av tidigare 
utfall och mål. Styrdokumenten innehåller inga 
målformuleringar utan mål för respektive område 
sätts i en separat process.
Inkludering och mångfald
Arbetet inom inkludering och mångfald följs upp 
genom flera nyckeltal, varav andelen kvinnliga 
chefer redovisas under noter. Mål inom området 
finns inom alla divisioner och dotterbolag. SSAB 
har ingen specifik process för hur anställda 
involveras i framtagandet av målen utöver de 
regelbundna dialogerna med de fackliga 
företrädarna. Styrdokumenten innehåller inga 
målformuleringar, utan mål för respektive 
område sätts i en separat process. 
Rättvis omställning
Arbetet för att kompetensutveckla medarbetare i 
samband med SSABs omställning omfattas inte 
av några mål. 
Uppgifter om anställda (S1-6)
För upplysningar om anställda, se nedan under 
noter samt redovisningsprinciper. Antalet 
anställda per land redovisas i not B.4. 
Uppgifter om icke-anställda (S1-7)
På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer, 
samarbetspartners och externa konsulter inom 
alla delar av organisationen och inom olika typer 
av arbetsområden, exempelvis städning av 
lokaler, underhållsarbete på 
produktionsanläggningarna och olika typer av IT-
tjänster. SSAB har ingen central uppföljning av de 
olika externa resurserna utan det hanteras på 
lokal nivå. 
Mångfaldsindikatorer (S1-9)
För upplysningar om mångfald, se nedan under 
noter. 
Mått för utbildning och 
kompetensutveckling (S1-13)
SSAB har flera interna utvecklingsprogram för 
olika nivåer av organisationen, exempelvis ett 
internt affärsutvecklingsprogram och utbildning 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 106
Under året har arbetet med SSAB 
Academy i Luleå fortsatt. SSAB har fått 
stöd från EU:s fond för en rättvis 
omställning för att kompetensutveckla 
medarbetare i enlighet med företagets 
behov i och med omställningen till fossilfri 
stålproduktion. Flera utbildningsinsatser 
genomfördes: en utbildning för 
industrielektriker, en ledarskapsutbildning, 
en pilotutbildning inom automation för 
elektriker samt utbildningsinsatser för att 
stärka medarbetarnas kunskap om Luleås 
omställning.

===== SIDA 108 =====

av mellanchefer. SSAB har även traineeprogram, 
exempelvis med fokus på teknik och ledarskap. 
En viktig del av de anställdas 
kompetensutveckling är de årliga 
utvecklingssamtalen där fokus läggs på 
medarbetarens individuella utvecklingsplan. 
Beroende på SSABs strategi och framtida behov 
utvecklas kompetenshöjande insatser för att 
säkerställa att medarbetare får rätt 
förutsättningar för kompetensutveckling. Under 
2024 hade 92 (92) % av tjänstemännen 
utvecklingssamtal.
Mått för arbetsmiljö (S1-14)
Ledningssystemet för säkerhet uppfyller kraven 
enligt ISO 45001 och är implementerat på alla 
anläggningar. Se noter för kvantitativa 
upplysningar samt redovisningsprinciper. 
Ersättningsmått (löneskillnader och 
total ersättning) (S1-16)
SSAB redovisar för närvarande inte lönegap 
mellan könen på koncernnivå. Arbete pågår med 
att definiera löneskillnadsbegrepp och ta fram 
kvalitativt underlag med hänsyn taget till det EU-
direktiv om transparens avseende lön som gäller 
från och med 2026. Ersättningen för den högst 
betalda personen samt genomsnittet av den 
totala ersättningen för alla anställda framgår av 
Ersättningsrapporten. 
Incidenter, anmälningar och allvarliga 
inverkningar på mänskliga rättigheter 
(S1-17)
Antalet klagomål som lämnats in genom kanaler 
för rapportering och visselblåsning framgår 
under G1-1. Inga klagomål har rapporterats 
genom nationella kontaktpunkter för 
multinationella företag inom OECD. Inte heller 
utdömdes några sanktioner eller skadestånd. 
Inga upptäckta fall av allvarliga konsekvenser 
och incidenter relaterade till mänskliga 
rättigheter inträffade under perioden. 
För övriga upplysningar under S1-17, se G1-1. 
Intressenter
(Kompletterande upplysningar till ESRS2 
SBM-2)
SSABs anställda är en viktig intressentgrupp och 
deras intressen och åsikter är en viktig del av 
SSABs uppförandekod och andra relevanta 
styrdokument inom koncernen. SSAB har 
regelbundna möten med anställda i syfte att 
informera om den planerade omställningen av 
SSABs anläggningar och ge medarbetarna 
möjlighet att ställa frågor. SSAB har även dialog 
med de fackliga företrädarna om 
kompetensutveckling, exempelvis i samband 
med omställningen, samt medarbetarnas 
arbetsmiljö.
Påverkan, risker och möjligheter 
(Kompletterande upplysningar till ESRS2 
SBM-3) 
SSABs påverkan rör främst egna anställda men 
även entreprenörer som utför arbete på SSABs 
anläggningar. Även anställda i övriga delar av 
leverantörsledet kan påverkas indirekt av SSABs 
verksamhet. Den främsta negativa inverkan 
anser SSAB komma från risker relaterade till 
skador och olyckor på SSABs anläggningar. 
Olycksfallsfrekvensen har minskat markant under 
de senaste åren. SSABs omställning till fossilfri 
ståltillverkning kan innebära att arbetsuppgifter 
på anläggningarna förändras, när till exempel 
masugnar och koksverk stängs ner. SSAB arbetar 
aktivt med utveckling av nya nyckelkompetenser 
och utbildning inom nya arbetssätt för berörd 
personal, exempelvis på anläggningen i Luleå. 
 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 107

===== SIDA 109 =====

Noter om den egna arbetskraften (S1)
Policy och styrande dokument
• SSABs uppförandekod och tillhörande Guide.
• Koncerndirektiv och -instruktion för säkerhet.
• Koncerndirektiv och -instruktion för inkludering och mångfald. 
Mål och utfall
Mål och utfall: Inkludering och mångfald
% Utfall 2024 Mål 2024 Mål 2025
Andel kvinnor, linjechefer 22  23  24 
Mål och utfall: Hälsa och säkerhet
Utfall 2024 Mål 2024 Mål 2025 Mål 2026
Antal dödsolyckor — — — —
LTIF 0,75 < 1,0 < 1,0 < 1,0
TRIF 6,7 5,5 5,0 4,5
Redovisningsprinciper
Säkerhet
SSAB har ingen strukturerad rapportering på arbetsrelaterad ohälsa. Upplysningarna i rapporten 
omfattar endast arbetsrelaterade skador. 
Skada med frånvaro (LTI, Lost Time Injury) avser arbetsrelaterad skada som resulterar i att 
medarbetaren inte kan återgå till arbetet följande kalenderdag. Återgång till arbetet med 
begränsad arbetsförmåga utgör inte en skada med frånvaro. Måttet inkluderar entreprenörer om 
inget annat anges.
Olycksfallsfrekvens (LTIF) avser antalet rapporterade skador med minst en dags frånvaro per 
miljon arbetade timmar. Inkluderar entreprenörer om inget annat anges. 
Total registrerbar skadefrekvens avser totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar. 
Registrerbar skada innebär skador med rapporterad frånvaro, skador med medicinsk behandling 
och fall med alternativa arbetsuppgifter. I de fall entreprenörer räknas med, ingår ej uppgifter om 
skador med medicinsk behandling och fall med alternativa arbetsuppgifter för verksamheten i 
USA. 
Allvarlig LTI avser skada som medarbetaren inte kan eller förväntas återhämta sig från inom 6 
månader. 
Anställda
Total personalstyrka avser totala antalet anställda vid årets slut och inkluderar både 
tillsvidareanställda och visstidsanställda. 
Personalomsättning omfattar tillsvidareanställda och beräknas till totala antalet anställda som 
slutat dividerat med genomsnittet av antal anställda under året (vid varje kvartal). 
Visstidsanställda omfattar olika tidsbegränsade anställningar som exempelvis semestervikarier 
och studenter. Avser vid årets slut. 
Deltidsanställda omfattar anställda som arbetar mindre än 100 %. Avser vid årets slut. 
Linjechefer avser tillsvidareanställda tjänstemän med direktrapporterande personal. 
Nyanställda avser antal nya, tillsvidareanställda medarbetare under året. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 108
RP
P
M

===== SIDA 110 =====

Uppgifter om anställda (S1-6) 
Fast anställda
2024 2023 2022
Fast anställda 14 618 14 565 14 568
Land
Sverige 6 302 6 209 6 135
Finland 4 580 4 581 4 551
USA 1 518 1 481 1 405
Kön
Kvinnor 3 060 2 974 2 902
Män 11 558 11 591 11 666
Visstidsanställda
2024 2023 2022
Visstidsanställda 645 561 758
Land
Sverige 345 291 379
Finland 197 150 258
USA 17 19 8
Kön
Kvinnor 199 196 264
Män 446 365 494
Antal heltidsanställda 
2024 2023 2022
Heltidsanställda 14 811 14 715 14 921
Land
Sverige 6 373 6 243 6 276
Finland 4 662 4 620 4 679
USA 1 535 1 500 1 413
Kön
Kvinnor, % 21 21 20
Män, % 79 79 80
Total personalstyrka
2024 2023 2022
Anställningskategori
Total personalstyrka 15 263 15 126 15 326
Tillsvidareanställda, % 96 96 95
Visstidsanställda, % 4 4 5
Heltidsanställda, % 97 97 97
Deltidsanställda, % 3 3 3
Land
Sverige 6 647 6 500 6 507
Finland 4 777 4 731 4 809
USA 1 535 1 500 1 413
Kön
Kvinnor, % 21 21 20
Män, % 79 79 80
Nyanställda och personalomsättning 
2024 2023 2022
Nyanställda, totalt 677 709 990
Land
Sverige 286 252 366
Finland 115 134 188
USA 160 204 218
Kön
Kvinnor, % 25 22 23
Män, % 75 78 77
Personalomsättning, total, % 6 8 8
Land
Sverige, % 6 7 7
Finland, % 5 5 6
USA, % 10 11 12
Kön
Kvinnor, % 6 7 8
Män, % 7 8 8
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 109

===== SIDA 111 =====

Mått för arbetsmiljö (S1-14)
Arbetsrelaterade personskador 
2024 2023 2022 2021 2020
Totalt
LTI:er 21 25 30 48 101
LTIF 0,75 0,87 1,06 1,8 3,7
TRIF 6,7 6,2 7,8 9,2 9,7
Anställda
Dödsolyckor — — — — —
Allvarliga LTI:er 1 2 — 2 9
Totala LTI:er 16 18 17 37 73
LTIF 0,65 0,72 0,69 1,6 3,2
TRIF 6,5 5,8 7,5 9,3 9,7
Arbetade timmar 24 716 355 25 153 659 24 521 439 23 585 560 22 767 926
Underleverantörer
Dödsolyckor — — — — —
Allvarliga LTI:er — — — — 4
Total LTI:er 5 7 13 10 28
LTIF 1,58 1,96 3,50 3,2 7,7
Arbetade timmar 3 168 028 3 564 809 3 740 095 3 166 893 3 654 969
LTIF efter land/region (anställda och underleverantörer)
2024 2023 2022 2021 2020
Sverige 0,77 1,02 1,38 2,6 3,3
Finland 0,49 — 0,69 1,3 5,5
USA 0,91 1,36 1,41 0,5 1,9
Övriga Europa 1,33 2,20 0,72 1,8 3,2
Övriga länder — — — 2,4 2,4
TRIF efter land/region (anställda)
2024 2023 2022 2021 2020
Sverige 6,6 7,8 8,1 9,0 10,6
Finland 5,7 4,1 7,8 12,8 12,6
USA 8,4 5,0 5,4 4,7 4,0
Övriga Europa 6,1 4,8 7,2 6,2 5,4
Övriga länder 5,8 3,7 5,6 7,2 8,7
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 110

===== SIDA 112 =====

Mångfaldsindikatorer (S1-9)
  
Ledning och anställda, per kön, personalkategori och åldersgrupp 
Styrelse1)
2024 2023 2022 2021
Totalt antal 8 7 8 7
Kvinnor 4 3 3 3
Män 4 4 5 4
< 30 år — — — —
30–50 år 1 — — —
> 50 år 7 7 8 7
Koncernledning
2024 2023 2022 2021
Totalt antal 11 11 11 11
Kvinnor 4 4 4 4
Kvinnor, % 36 36 36 36
Män 7 7 7 7
Män, % 64 64 64 64
< 30 år — — — —
< 30 år, % — — — —
30–50 år — 1 2 2
30–50 år, % — 9 18 18
> 50 år 11 10 9 9
> 50 år, % 100 91 82 82
Anställda
% 2024 2023 2022 2021
Kvinnor 21 21 21 20
Män 79 79 79 80
< 30 år 14 13 14 14
30–50 år 52 52 52 52
> 50 år 35 35 34 34
Arbetare
% 2024 2023 2022 2021
Kvinnor 13 13 13 12
Män 87 87 87 88
< 30 år 18 17 18 18
30–50 år 49 49 49 49
> 50 år 33 34 33 33
Tjänstemän
% 2024 2023 2022 2021
Kvinnor 34 34 33 33
Män 66 66 67 67
< 30 år 8 7 7 7
30–50 år 56 56 57 57
> 50 år 37 37 36 36
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 111
1) Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade.

===== SIDA 113 =====

Arbetstagare i värdekedjan (S2)
Policyer och styrande dokument (S2-1)
SSABs uppförandekod för leverantörer
Koncerndirektivet för inköp slår fast att alla inköp 
inom SSAB ska ske i linje med uppförandekoden 
för leverantörer. Den utgör grunden för 
miljömässiga och sociala krav gentemot 
leverantörer. Till stöd för medarbetare med 
inköpsansvar finns även instruktioner och 
rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljning av 
leverantörer. 
Leverantörskoden omfattar SSABs leverantörer 
både uppströms och nedströms, ses över årligen 
och beslutas av koncernledningen. Den finns 
tillgänglig på SSABs hemsida. 
I uppförandekoden för leverantörer beskrivs 
bland annat vilka krav SSAB har vad gäller 
mänskliga rättigheter. För varje krav finns även 
exempel för att underlätta för leverantören. 
Leverantörskoden innehåller bland annat: 
• SSAB tolererar varken barnarbete eller 
tvångsarbete, inklusive modern slavhandel
• Leverantörerna ska tillhandahålla säkra och 
hälsosamma arbetsförhållanden och behandla 
anställda med rättvisa, värdighet och respekt
• Leverantörer får inte tolerera någon form av 
diskriminering
• Leverantörerna ska betala rättvisa löner och 
förmåner, relevanta för marknaden och i 
överensstämmelse med branschstandarder där 
de är verksamma
• Anställda hos leverantörerna ska ha rätt att 
lagligt, frivilligt och utan inblandning, etablera 
och gå med i fackliga organisationer och 
förhandla kollektivt i enlighet med lokal 
lagstiftning och internationella konventioner
• Alla leverantörer måste vara rättmätiga och 
lagliga ägare eller användare av den egendom 
de är verksamma på
• Leverantörer är skyldiga att respektera, främja 
och skydda ursprungsbefolkningar och deras 
rättigheter
• Leverantörer ska inte ägna sig åt markrofferi
Säker arbetsmiljö på SSABs anläggningar
Arbetet med en säker arbetsmiljö för 
underleverantörer på SSABs anläggningar styrs 
av koncerndirektivet för hälsa och säkerhet som 
beskrivs utförligt i S1-1. Underleverantörer har 
samma rätt till en säker arbetsplats som SSABs 
egna anställda. 
SSAB följer gällande nationella lagar och regler, 
exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell 
gottgörelse. 
Dialoger med arbetstagare i 
värdekedjan (S2-2)
Säkerhet på SSABs anläggningar
Det generella säkerhetsarbetet som även 
omfattar entreprenörer beskrivs i S1.  
SSAB har en väl utbyggd dialog med 
entreprenörer på anläggningarna. SSAB ställer 
krav på att alla entreprenörers medarbetare 
genomgår säkerhetsutbildningar, både generella 
och lokala kurser för den specifika anläggningen 
där de ska arbeta. Entreprenörer har möjlighet att 
göra säkerhetsobservationer antingen via en 
arbetsledare eller direkt via ett verktyg. Alla 
riskobservationer, tillbud, olycksfall och 
kränkningar och diskrimineringar som 
rapporteras i verktyget av entreprenörer följs upp 
bland annat av inköpsorganisationen som skapar 
åtgärdslistor och handlingsplaner. 
Entreprenörerna deltar också i utredningar av 
olyckor och allvarliga tillbud om deras personal 
har varit inblandad. Alla utredningsrapporter är 
tillgängliga för entreprenörer. Separata 
säkerhetsevenemang har ordnats för 
entreprenörer för att diskutera aktuella 
säkerhetsfrågor. I förekommande fall kan 
entreprenörens medarbetare kontaktas, till 
exempel vid revision. 
Utöver det som beskrivits ovan avseende 
säkerhet på SSABs anläggningar har inte SSAB 
några systematiska rutiner för kontakter med 
arbetstagare i värdekedjan.
Rutiner för gottgörelse och kanaler för 
att uppmärksamma problem (S2-3)
SSAB följer gällande nationella lagar och regler, 
exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell 
gottgörelse. SSABs visselblåsarsystem är även 
öppet för personer utanför SSAB att rapportera 
misstänkta överträdelser av SSABs 
uppförandekod och lag. Se G1-1 för mer 
information. Eftersom visselblåsarsystemet är 
tillgängligt på hemsidan har SSAB inga särskilda 
rutiner för att se till att anställda hos leverantörer 
eller kunder har tillgång till det. SSAB undersöker 
inte särskilt huruvida arbetstagarna i värdekedjan 
känner till SSABs visselblåsarsystem. SSABs 
leverantörskod uttrycker förväntningar på 
leverantörer att dessa ska ha eller etablera egna 
kanaler för visselblåsarärenden eller rapportering 
av problem, samt att de anställda ska kunna 
använda dessa kanaler utan risk för repressalier. 
Åtgärder (S2-4)
SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland 
annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, 
mänskliga rättigheter och korruption. 
Bedömningen görs med hjälp av ett externt 
verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad 
på land- och branschrisk. Leverantörer som 
bedöms som medel eller hög risk måste antingen 
svara på ytterligare frågor om miljö, arbetsrätt, 
mänskliga rättigheter, etik och hållbar 
upphandling eller dela med sig av en 
hållbarhetsutvärdering gjord i det externa 
verktyget. Baserat på resultatet av dessa 
utvärderingar vidtar SSAB eventuella åtgärder. 
Dessa åtgärder kan vara förslag på 
förbättringsåtgärder med uppföljning och/eller en 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 112
Uppförandekoden för leverantörer 
baseras på SSABs uppförandekod samt 
internationella konventioner och 
standarder som FN Global Compacts 
principer samt International Bill of Human 
Rights, Internationella 
Arbetsorganisationens (ILO:s) 
kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag och FN:s 
vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter.

===== SIDA 114 =====

revision. Revisioner sker även planerat hos 
leverantörer som är klassade som kvalitets- eller 
säkerhetskritiska (som till exempel entreprenörer 
på SSABs anläggningar). 
SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna 
för att fastställa risker för anställda i värdekedjan 
under kommande år. I detta arbete ingår också 
att vidta lämpliga åtgärder och införa en 
systematisk uppföljning. Aktiviteter pågår dock 
redan nu och under året har SSAB prövat en ny 
typ av tredjepartsrevision för arbetsplatskontroll 
på en byggarbetsplats på SSABs område. Bland 
annat kontrollerades att alla arbetare hade 
korrekt identitet och rätt säkerhetsträning och
 -utrustning. Om de var utlandsstationerade 
kontrollerades även att detta var korrekt 
registrerat. Revisioner som dessa bidrar till en 
säker arbetsmiljö för entreprenörers medarbetare 
samt säkerställer att deras mänskliga rättigheter 
inte kränks. 
Mål (S2-5)
SSAB följer upp och målsätter 
olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar 
skadefrekvens (TRIF) för entreprenörer, se S1-5. 
SSAB har för närvarande inga övriga mål 
avseende arbetstagare i värdekedjan, utan 
arbetar systematiskt med den övergripande 
hållbarhetsrisken i leverantörsledet, se G1-2. 
Intressenter
(Kompletterande upplysningar till ESRS2 
SBM-2)
Anställda i SSABs värdekedja, särskilt 
entreprenörer som utför arbete på SSABs 
anläggningar, är en viktig intressentgrupp, och 
deras intressen och åsikter är en viktig del av 
SSABs uppförandekod och andra relevanta 
styrdokument inom koncernen.
Processen för bedömning av väsentlig 
påverkan, risker och möjligheter 
(Kompletterande upplysningar till ESRS2 
SBM-3)
Med anställda i värdekedjan avser SSAB främst 
entreprenörer som utför arbete på SSABs 
anläggningar, anställda uppströms i värdekedjan 
inom exempelvis brytning av järnmalm och kol, 
samt anställda nedströms i värdekedjan som 
exempelvis arbetare inom logistik och 
transporter som nyttjas av SSAB. Dessa grupper 
bedömer SSAB har högst risk för negativ 
påverkan rörande arbetsmiljö och mänskliga 
rättigheter. Bedömningen grundar sig på SSABs 
erfarenheter av säkerhetsarbete för 
entreprenörer på de egna anläggningarna samt 
riskutvärdering av leverantörskedjan. 
SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna 
för att fastställa risker för anställda i värdekedjan 
under de närmaste åren.
Noter om arbetstagare i värdekedjan (S2)
Policy och andra styrande dokument
• Koncerndirektiv för inköp
• Koncerndirektiv och -instruktion för säkerhet
• SSABs uppförandekod för leverantörer. 
Mål och utfall
Entreprenörer ingår i SSABs koncernövergripande mål för LTIF och TRIF, se S1-5. 
Redovisningsprinciper
För definitioner av nyckeltal om säkerhetsarbetet på SSABs anläggningar, se noter om den egna 
arbetskraften (S1).
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 113
P
M
RP

===== SIDA 115 =====

Bolagsstyrningsinformation
SSABs arbete med ansvarsfullt 
företagande omfattar bland 
annat mänskliga rättigheter, 
affärsetik och antikorruption 
samt ansvarsfulla inköp. 
• Ansvarsfullt företagande (G1)
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 114
Bolags-
styrnings-
information
%
22 23 24
0
25
50
75
100
22 23 24
0
25
50
75
100
125
150
Andel av nya leverantörer som 
utvärderats avseende hållbarhet
Antal audits av leverantörer
Andel nyanställda som 
genomgått utbildning i 
uppförandekoden:
85 %

===== SIDA 116 =====

Ansvarsfullt företagande (G1)
Policyer och styrande dokument samt 
företagskultur (G1-1)
Företagskultur
SSABs företagskultur sammanfattas av 
plattformen SSAB Way, som beskriver vad SSAB 
erbjuder och vad som förväntas av de anställda. 
SSAB Way innehåller bland annat vision och 
värderingar, förväntningar på anställda genom 
SSABs uppförandekod samt verktyg och kriterier 
för chefer och anställda i arbetet mot SSABs 
olika mål. SSAB Way är utgångspunkt för de 
årliga utvecklingssamtalen och 
medarbetarundersökningen. I den senare får 
medarbetare möjlighet att anonymt skicka in 
kommentarer, vilket ger möjlighet för SSAB att 
identifiera potentiella områden för förbättringar 
av exempelvis företagskulturen. I 
medarbetarundersökningen ingår en fråga om 
man känner till rutinerna för att rapportera 
problem. 
Uppförandekoden och övriga styrdokument
Grunden för SSABs arbete inom ansvarsfullt 
företagande är uppförandekoden. Den är SSABs 
etiska kompass som anger hur medarbetare 
förväntas bete sig i förhållande till intressenter 
och på marknaden genom att översätta SSABs 
värderingar till riktlinjer för agerande. 
Uppförandekoden omfattar områden som hälsa 
och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och 
affärsetik och är grund för SSABs åtaganden 
inom dessa områden. Uppförandekoden baseras 
på SSABs stöd för FN:s Global compacts 
principer samt International Bill of Human Rights, 
Internationella Arbetsorganisationens (ILO:s) 
kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag och FN:s vägledande 
principer för företag och mänskliga rättigheter. 
Uppförandekoden kompletteras med en guide för 
att tydliggöra SSABs affärsetiska principer. 
Uppförandekoden ses över minst en gång årligen 
och beslutas av styrelsen. Både 
uppförandekoden och guiden finns tillgängliga på 
SSABs hemsida. 
Övriga styrdokument inom ansvarsfullt 
företagande är koncerndirektiv och -instruktion 
om anti-korruptionsarbete samt koncerndirektiv 
och -instruktion om korruptionsriskbedömning av 
affärspartners. Dokumenten syftar till att slå fast 
SSABs nolltolerans mot korruption och mutor. 
Dokumenten ses över minst en gång årligen och 
beslutas av koncernledningen. Koncerndirektiv 
och -instruktion om anti-korruptionsarbete finns 
tillgängliga på SSABs hemsida. SSAB har även 
ett koncerndirektiv och -instruktion gällande 
Ethics Line och interna rapporteringskanaler för 
visselblåsarärenden, för att säkerställa att SSAB 
agerar i enlighet med EU:s direktiv 2019/1937. 
Det ses över minst årligen och beslutas av 
revisionsutskottet. 
På koncernnivå ansvarar Etik & Compliance-
funktionen för det strategiska arbetet samt 
implementering av ny lagstiftning inom affärsetik 
och anti-korruption. Ansvaret för efterlevnad av 
instruktionerna ligger på linjeorganisationen. 
Samordning sker inom ett koncernövergripande 
etikråd. 
Kanaler för rapportering och visselblåsning
SSAB uppmanar medarbetare att rapportera 
eventuella överträdelser av lagar och 
uppförandekoden. I koden slås fast att ingen 
person som på rimliga grunder rapporterar 
oegentligheter får utsättas för repressalier eller 
trakasserier. Rapportering kan ske till exempelvis 
närmaste chef eller HR-representant. Dessa 
ärenden följs upp regelbundet inom 
linjeorganisationen med stöd av 
personalavdelningen, juristfunktionen och 
internrevision. Det finns ingen 
koncernövergripande instruktion eller process för 
hur dessa utredningar ska bedrivas inom 
linjeorganisationen. Medarbetare inom EU kan 
även rapportera via lokala interna 
rapporteringskanaler för visselblåsning, inrättade 
i enlighet med implementering av EU:s direktiv 
2019/1937. 
Vid rapportering via dessa kanaler kommer 
utredningen att hanteras av lokalt utsedda 
personer. Information om de interna 
rapporteringskanalerna och hur de fungerar finns 
tillgänglig på SSABs intranät och hemsida och 
omnämns även i den obligatoriska utbildningen 
om uppförandekoden. I policyn för de interna 
rapporteringskanalerna och uppförandekoden 
framgår uttryckligen att visselblåsare skyddas 
och inte får utsättas för repressalier på grund av 
rapporteringen. SSAB har påbörjat utbildning för 
de personer som är behöriga att ta emot och 
utreda rapporter från rapporteringskanalerna. 
Rapportering kan även ske genom SSABs globala 
visselblåsarsystem, Ethics Line. Information om 
Ethics Line finns tillgänglig på SSABs intranät 
och hemsida och både interna och externa 
intressenter kan lämna in rapporter. Information 
om Ethics Line ingår även i den obligatoriska 
utbildningen om uppförandekoden. 
Ethics Line tillhandahålls av en oberoende 
leverantör och rapporterna vidarebefordras till en 
intern styrgrupp för ärendehantering som tillser 
att ärenden (inbegripet eventuella korruptions- 
och mutbrott) utreds snabbt, oberoende och 
objektivt. Av instruktionen för 
visselblåsarsystemet Ethics Line framgår att 
styrgruppen ska vara objektiv från dem som är 
inblandade i ärendet och att det inte får hänvisas 
till någon som omfattas av rapporten eller på 
annat sätt är olämplig att delta i utredningen. 
Processen beskrivs i instruktionen och det 
framgår även att visselblåsare inte får utsättas 
för repressalier på grund av rapporteringen. 
Styrgruppen består av SSABs chef för 
internrevision, chefen för Etik & Compliance samt 
chefen för HR Compliance. Chefen för 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 115
SSAB Ethics Line
SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics 
Line, finns tillgängligt i nästan alla länder 
där SSAB har verksamhet. Rapportering 
kan ske på 13 språk. Via Ethics Line är 
det möjligt att rapportera anonymt dygnet 
runt, antingen online eller via telefon. 
Anställda som inte har tillgång till Ethics 
Line har andra rapporteringskanaler.

===== SIDA 117 =====

internrevision informerar kvartalsvis SSABs 
revisionsutskott om samtliga Ethics Line-
rapporter, inklusive sammanfattningar av 
pågående utredningar, utan att delge 
personuppgifter. Chefen för internrevision 
rapporterar direkt till revisionsutskottet och är 
funktionellt underställd ekonomi- och 
finansdirektören. 
Under 2024 rapporterades 37 (39) incidenter via 
Ethics Line och efter utredning konstaterades 5  
ärenden vara inom ramen för Ethics Line och 
åtgärder vidtogs i 2 ärenden (relaterade till 
regelefterlevnad). 4 ärenden är fortfarande under 
utredning och 28 ärenden bedömdes inte vara 
inom ramen för visselblåsarärenden och 
rapportören hänvisades till andra 
rapporteringskanaler. Antalet rapporter i Ethics 
Line påvisar att medarbetare känner till och litar 
på strukturerna för rapportering. Inga 
diskrimineringsärenden inkom som avsåg 
könstillhörighet, etnisk tillhörighet, nationalitet, 
religion eller trosuppfattning eller  
funktionsnedsättning. Inga rapporter om 
överträdelser av mänskliga rättigheter inkom. 
Inte heller utdömdes några sanktioner eller 
skadestånd för ärenden som rapporterats in till 
Ethics Line. 
Om en korruptionsöverträdelse skulle identifieras 
vidtas olika åtgärder beroende på situation men 
följande åtgärder kan förekomma: Efter en intern 
utredning, beslutas om ärendet ska 
polisanmälas. Därutöver kan anställda bli 
föremål för disciplinära åtgärder, inklusive 
uppsägning, beroende på omständigheter i varje 
enskilt fall, vilket beslutas av ansvariga chefer 
tillsammans med personalavdelningen. Även 
förebyggande arbete initieras för att undvika att 
situationen upprepas. 
Utbildningar
SSABs utbildning om uppförandekoden, som 
även inkluderar arbetsförhållanden och 
mänskliga rättigheter och arbete mot korruption 
samt hur avvikelser rapporteras, är obligatorisk 
för alla medarbetare. Utbildningen finns på tio 
språk och måste göras om vart tredje år. Under 
2024 genomförde 85 % av alla nyanställda 
utbildning i uppförandekoden. 
Aktiviteter under året
Under 2023 lanserades en ny intern utbildning 
om uppförandekoden. Lanseringsaktiviteterna 
fortsatte under 2024 och en större grupp 
medarbetare, både nyanställda och medarbetare 
som genomgått den tidigare utbildningen i 
affärsetik, bjöds in för att genomgå utbildningen. 
Aktiviteterna syftar till att uppnå SSABs 
koncernmål avseende utbildning i 
uppförandekoden. 
SSAB fortsatte även arbetet med att etablera nya 
interna kanaler inom EU för att rapportera 
missförhållanden där ärenden hanteras av lokalt 
utsedda personer. SSAB påbörjade utbildning för 
de personer som är behöriga att ta emot och 
utreda rapporter från de interna 
rapporteringskanalerna. Aktiviteterna är en del i 
SSABs arbete med att säkerställa att 
medarbetare har information om och tillgång till 
de interna rapporteringskanalerna och Ethics 
Line. SSAB planerar fortsätta med liknande 
aktiviteter under de närmaste åren. 
Mål för ansvarsfullt företagande
SSAB följer upp arbetet genom mål för att 
säkerställa att nya medarbetare har fått 
utbildning om uppförandekoden samt att 
medarbetare har tillgång till Ethics Line (se 
noter). Alla medlemmar av koncernledningen har 
genomfört utbildningen. SSAB har inte involverat 
intressenter i framtagandet av målen.  
Ansvarsfulla inköp (G1-2)
Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet 
omfattar både SSABs direkta leverantörer och i 
ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa 
fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda 
med inköpsansvar, i form av utbildningar och 
instruktioner. I SSABs leverantörskedja kan 
framförallt risk för negativ miljöpåverkan uppstå, 
exempelvis föroreningar till luft, vatten och mark, 
negativ påverkan på biologisk mångfald samt 
utsläpp av växthusgaser. Hälsa och säkerhet och 
mänskliga rättigheter är också viktiga frågor. 
SSABs mål för arbetet med ansvarsfulla inköp 
finns under noter. SSAB har inte involverat 
intressenter i framtagandet av målen. 
Uppförandekod för leverantörer
Koncerndirektivet för inköp slår fast att alla inköp 
inom SSAB ska ske i linje med uppförandekoden 
för leverantörer. Den utgör grunden för 
miljömässiga och sociala krav gentemot 
leverantörer. Till stöd för medarbetare med 
inköpsansvar finns även instruktioner och 
rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljningar av 
leverantörer. Uppförandekoden för leverantörer 
baseras på SSABs uppförandekod samt 
internationella konventioner och standarder som 
FN:s Global Compacts principer, OECD:s riktlinjer 
för multinationella företag, International Bill of 
Human Rights, Internationella 
Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, 
OCED:s riktlinjer för multinationella företag och 
FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter. Leverantörer måste 
respektera internationellt erkända mänskliga 
rättigheter. Leverantörskoden omfattar SSABs 
leverantörer både uppströms och nedströms, ses 
över årligen och beslutas av koncernledningen. 
Den finns tillgänglig på SSABs hemsida. 
Styrdokumenten innehåller inga 
målformuleringar utan målen sätts i en separat 
process.
SSAB har ingen särskild policy för att förhindra 
försenade betalningar till leverantörer. 
Riskutvärdering och revisioner
I den årliga revisionsplanen slås fast hos vilka 
leverantörer riskutvärdering eller 
tredjepartsrevision ska genomföras. Urvalet 
baseras bland annat på en bedömning av 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 116
Identifiering och bedömning av 
leverantörsrisker
SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland 
annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, 
mänskliga rättigheter, korruption samt 
sanktioner. Bedömningen görs med hjälp av 
ett externt verktyg. Varje leverantör har en 
riskprofil baserad på land- och branschrisk. 
Leverantörer som bedöms som medel eller 
hög risk måste svara på ytterligare frågor om 
bolagsstyrning, sociala villkor och miljöarbete, 
och utifrån det vidtar SSAB eventuella 
åtgärder som exempelvis närmare uppföljning 
eller revision. Det kan också innebära att 
SSAB avstår från att ingå avtal med nya 
leverantörer eller förnya avtal med befintliga 
leverantörer.

===== SIDA 118 =====

leverantörernas hållbarhetsarbete (inklusive 
hälsa och säkerhet). 
Arbete mot modern slavhandel
SSAB stödjer och respekterar internationellt 
fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit 
flera åtgärder för att förhindra att barnarbete, 
tvångsarbete, slaveri och människohandel 
förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna 
omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod, 
riskutvärderingar och revisioner och utbildning av 
SSABs anställda. 
Aktiviteter under året
Förutom det ordinarie arbetet med 
riskbedömning av leverantörer som beskrivs 
ovan, påbörjades en rad strategiska initiativ 
under året. Bland annat inkluderades SSAB 
Scope 3-utsläpp i det nya koncernövergripande 
klimatmålet (beskrivs närmare i E1). 
Hållbarhetsfunktionen inom Inköp leder arbetet 
med insamling av data samt även att utveckla 
lämplig styrning för att nå det uppsatta målet. 
SSAB påbörjade också processen för att närmare 
identifiera risker i leverantörsledet, särskilt vad 
gäller arbetstagare i leverantörsledet, men också 
vad gäller miljöfrågor. Även olika initiativ för 
förbättring av systemstöd pågick. SSAB planerar 
fortsätta med liknande aktiviteter under de 
närmaste åren. 
Arbete mot korruption och mutor 
(G1-3)
SSAB arbetar med att förebygga och upptäcka 
korruption genom direktivet och instruktionen om 
anti-korruption (tillgänglig på 11 språk) med 
tillhörande utbildning samt handbok i affärsetik 
som finns tillgänglig på intranätet. 
Styrdokumenten innehåller information om hur 
SSAB definierar muta och otillbörliga förmåner 
samt hur medarbetare förväntas agera vid sina 
kontakter med leverantörer, kunder och andra 
affärspartners. SSAB har även en instruktion för 
affärsetisk granskning som främst omfattar 
agenter och distributörer i högriskområden för 
korruption. Instruktionen innebär att SSAB inte 
får ingå avtal med affärspartners som företräder 
SSAB innan en första bedömning visar att dessa 
respekterar SSABs affärsetiska regler. 
Revision av risker för bedrägeri och korruption 
ingår även vid revisionsgranskningar av 
dotterbolag. Revisionerna har inte påvisat några 
konkreta oegentligheter men möjlighet att 
reducera risker har identifierats. Dessa 
förbättringsmöjligheter åtgärdas i enlighet med 
framtagna handlingsplaner. SSAB uppmuntrar 
även medarbetare och externa intressenter att 
rapportera eventuella korruptionsincidenter 
genom rapporteringskanalerna. 
Aktiviteter under året
SSAB genomför regelbundet utbildning i 
affärsetik, främst riktad mot chefer och 
medarbetare inom försäljning och inköp, som 
löper större risk att utsättas för korruption i sitt 
dagliga arbete. SSAB tillhandahåller även en 
intern utbildning i konkurrensrätt och anti-
korruption. Den senare baseras på instruktionen 
om anti-korruption och fokuserar på hur man kan 
förebygga och upptäcka korruption samt hantera 
intressekonflikter. Utbildningarna innehåller även 
dilemma-diskussioner samt ett kunskapstest. 
Under året har utbildningsinsatser pågått med 
målet att öka medvetenheten om SSABs anti-
korruptionsarbete och nolltolerans mot 
korruption och mutor. SSAB planerar fortsätta 
med liknande aktiviteter under de närmaste åren. 
Utbildningar
Vid slutet av året hade 97 (94) % av målgruppen 
genomfört utbildningen i konkurrensrätt och 94 
(90) % utbildningen i anti-korruption. Alla 
medlemmar av koncernledningen har sedan 
tidigare genomgått dessa utbildningar. 
Fall av korruption eller mutor (G1-4)
Under året fanns inga korruptionsincidenter att 
rapportera enligt gällande regelverk. 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 117
Inga konfliktmineraler
SSAB använder inte så kallade 
konfliktmineraler (guld, tenn, volfram och 
tantal) och på begäran lämnas intyg som 
bekräftar detta till kunderna. När de gäller de 
utökade konfliktmineralerna (kobolt och 
glimmer), används inte kobolt i slutprodukter 
från SSABs stålproduktion. Naturligt glimmer 
kan förekomma i färgbeläggning av stål, men 
köps inte från så kallade konfliktområden.

===== SIDA 119 =====

Noter om ansvarsfullt företagande (G1)
Policy och styrande dokument
• SSABs uppförandekod och tillhörande guide
• Koncerndirektiv och -instruktion om anti-korruptionsarbete
• Koncerndirektiv och -instruktion om korruptionsriskbedömning av affärspartners
• SSABs uppförandekod för leverantörer 
  Mål och utfall
Mål och utfall: Ansvarsfullt företagande
% Mål 2025 2024 2023 2022
Andel aktiva nyanställda som 
genomgått utbildning i 
uppförandekoden  100  85  76  89 
Andel medarbetare som har 
tillgång till Ethics Line  95  96  96  90 
Mål och utfall: Ansvarsfulla inköp 
Mål 2025 Mål 2030 2024 2023 2022
Andel av nya leverantörer som 
utvärderats avseende hållbarhet  100  %  100  %  99  %  88  %  91  %
Andel av totala utgifter som 
utvärderats avseende hållbarhet  96  %  98  %  53  %  20  %  97  %
Antal audits/riskbedömningar 100 100 144 111 80
Redovisningsprinciper 
Andel nyanställda som genomgått utbildning i uppförandekoden avser andelen aktiva nyanställda 
som slutfört den nya utbildningen i uppförandekoden. Från och med 2024 omfattar utfallet enbart 
den nya utbildningen i uppförandekoden. 2023 omfattade målet endast nyanställda medan 
utfallet för 2023 omfattade nyanställda som hade slutfört tidigare utbildning i affärsetik eller den 
nya utbildningen i uppförandekoden.
Målet rörande andel medarbetare som har tillgång till Ethics Line är satt efter vad SSAB anser 
vara en lämplig nivå utifrån bland annat vilka länder SSAB är verksamt i, hur personalfördelningen 
ser ut i respektive land samt att det i vissa länder finns legala begränsningar för hur Ethics Line 
kan implementeras. De medarbetare som inte har tillgång till Ethics Line har andra 
rapporteringsvägar. 
Målgruppen för utbildningar i konkurrensrätt och anti-korruption avser i första hand medarbetare 
inom försäljning och inköp som löper större risk att utsättas för korruption i sitt dagliga arbete 
och denna målgrupp får förebyggande utbildning. Fler medarbetare än dem som ingår i riskgrupp 
genomgår dock utbildningarna och ingår i målgruppen. Målgruppen för utbildningen i 
konkurrensrätt (2 630 medarbetare) utgör 17 % av den totala personalstyrkan och målgruppen för 
utbildning i anti-korruption (2 563 medarbetare) utgör 17 %.  
Utvärdering av hållbarhet avser miljöpåverkan, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, affärsetik 
och hållbar upphandling, samt en riskprofil baserad på land och branschrisk. 
  
 
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 118
RPP
M

===== SIDA 120 =====

Övrig hållbarhetsinformation
I det här avsnittet presenteras 
hållbarhetsinformation som 
bedömts ligga under 
väsentlighetsgränsen. 
• Resurseffektivitet
• Vatten
• Biologisk mångfald
• Kollektivavtal
• Klimatpolitiskt engagemang
OM SSAB      RAPPORTER
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2024 119
Övrig 
hållbarhets-
information
Miljoner m3
20 21 22 23 24
0
100
200
300
400
500
Vattenanvändning
Insparad volym stål 
(tusen ton)
1 043

===== SIDA 121 =====