Årsredovisning 2025

Hållbarhets-
rapport 
2025
SSABs hållbarhetsrapport har upprättats 
i enlighet med Årsredovisningslagen, 
vilket innebär att rapporteringen följer 
kraven enligt EU:s direktiv om hållbarhets-
rapportering (CSRD) samt de europeiska 
standarderna för hållbarhetsrapportering 
(ESRS).
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT     FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 63

===== SIDA 66 =====

• Allmänna upplysningar 
(ESRS 2)
• Klimatförändringar (E1)
 
• Miljöföroreningar (E2)
• Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi (E5)
• Upplysningar enligt 
EU:s taxonomi
• Egen arbetskraft (S1)
• Arbetstagare i 
värdekedjan (S2)
• Ansvarsfullt 
företagande (G1)
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 64
Bolags-
styrnings-
information
Allmänna 
upplysningar
Miljö-
information
Samhälls-
ansvars-
information
Hållbarhetsupplysningar presenteras i avsnitten ovan med tillhörande noter. I respektive not finns 
upplysningar om uppskattningar och bedömningar samt redovisningsprinciper.

===== SIDA 67 =====

Innehåll: Upplysningar som ingår i Hållbarhetsrapporten 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 65
Upplysningskrav enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS) Sida
Allmänna upplysningar (ESRS 2) 67
ESRS 2 BP-1 Grunder för upprättande av Hållbarhetsrapporten 67
ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 67
ESRS 2 GOV-1 Styrelsens och koncernledningens ansvar för hållbarhetsarbetet 67
ESRS 2 GOV-2 Styrning och rapportering av hållbarhetsfrågor 68
ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhet i incitamentssystem 68
ESRS 2 GOV-4 Due diligence avseende hållbarhet 68
ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 69
ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 69
ESRS 2 SBM-2 Intressentdialoger 70
ESRS 2 SBM-3 Påverkan, risker och möjligheter i förhållande till strategi och affärsmodell 70
ESRS 2 IRO-1 Process för bedömning av väsentlig påverkan, risker och möjligheter 73
ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav som omfattas av Hållbarhetsrapporten 74
Klimatförändringar (E1) 76
E1-1 Omställningsplan 76
E1-2 Policy och styrande dokument 76
E1-3 Åtgärder 77
E1-4 Mål 78
E1-5 Energianvändning 78
E1-6 Utsläpp av växthusgaser 78
E1-9 Förväntade finansiella effekter 78
Miljöföroreningar (E2) 86
E2-1 Policy och styrande dokument 86
E2-2 Åtgärder 86
E2-3 Mål 87
E2-4 Förorening av luft, vatten och mark 87
E2-6 Förväntade finansiella effekter 87
Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5) 89
E5-1 Policy och styrande dokument 89
E5-2 Åtgärder 89
E5-3 Mål 90
E5-4 Resursinflöden 90
E5-5 Resursutflöden 90
E5-6 Förväntade finansiella effekter 90
Upplysningskrav enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS) Sida
Egen arbetskraft (S1) 98
S1-1 Policy och styrande dokument 98
S1-2 Dialoger med anställda och arbetstagarrepresentanter 99
S1-3 Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem 100
S1-4 Åtgärder 100
S1-5 Mål 101
S1-6 Uppgifter om anställda 101
S1-7 Uppgifter om icke-anställda 101
S1-9 Mångfaldsindikatorer 101
S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 101
S1-14 Mått för arbetsmiljö 101
S1- 17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 101
Arbetstagare i värdekedjan (S2) 106
S2-1 Policyer och styrande dokument 106
S2-2 Dialoger med arbetstagare i värdekedjan 107
S2-3 Rutiner för gottgörelse och kanaler för att uppmärksamma problem 107
S2-4 Åtgärder 107
S2-5 Mål 107
Ansvarsfullt företagande (G1) 109
G1-1 Policyer och styrande dokument samt företagskultur 109
G1-2 Ansvarsfulla inköp 111
G1-3 Arbete mot korruption och mutor 112
G1-4 Fall av korruption eller mutor 112

===== SIDA 68 =====

OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 66
Allmänna 
upplysningar
SSABs hållbarhetsarbete utgår från 
bolagets hållbarhetsåtaganden och 
uppförandekoden. Hållbarhetsarbetet 
är integrerat i affärsstrategin och 
omfattar alla koncernens bolag.   
Innehåll
• Allmänna upplysningar (ESRS 2)
SSABs styrning av hållbarhetsarbetet följer beskrivningen av due diligence i OCED:s riktlinjer 
för multinationella företag. Processen omfattar att identifiera, förbygga, hantera och 
redogöra för faktiska och potentiella negativa konsekvenser i verksamheten, leverantörsledet 
och andra affärsrelationer. Läs mer i stycket GOV-4 Due diligence avseende hållbarhet.  
Due diligence avseende hållbarhet

===== SIDA 69 =====

Allmänna upplysningar (ESRS 2)
Hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet 
med 6 kap. 12 § Årsredovisningslagen (ÅRL), 
vilket innebär att rapporteringen följer kraven 
enligt EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering 
(CSRD) samt de europeiska standarderna för 
hållbarhetsrapportering (ESRS). För utfall av 
granskning se revisorsrapport på sidorna 
181-182.
Grunder för upprättande av 
Hållbarhetsrapporten (BP-1)
SSABs hållbarhetsrapport har upprättats på 
konsoliderad grund. Omfattningen av hållbarhets-
rapporten är densamma som för de finansiella 
rapporterna. Intressebolag, joint ventures eller 
underleverantörer inkluderas inte, om inte annat 
anges. 
Inget av SSABs dotterbolag som ingår i 
konsolideringen är skyldigt att utarbeta 
hållbarhetsrapport på individuell eller 
konsoliderad grund och därför har inget av dem 
använt sig av undantaget i artiklarna 19a(9) eller 
29a(8) i EU:s direktiv 2013/34. 
SSABs hållbarhetsrapport omfattar information 
om SSABs verksamhet samt i vissa fall 
värdekedja i tidigare och senare led, utifrån de 
hållbarhetsområden som definierats som 
väsentliga. Se tabell i avsnitt SBM-3 samt 
upplysningar i respektive standard om vilka delar 
av värdekedjan som rapporteringen omfattar. 
SSAB har inte använt sig av alternativet att 
utelämna viss information som gäller 
immateriella rättigheter, know-how eller resultat 
av innovation. SSAB har inte heller utnyttjat 
undantaget från upplysning av förestående 
utveckling eller frågor som är under förhandling.
Upplysningar med avseende på 
särskilda omständigheter (BP-2)
Särskilda omständigheter (tidshorisonter, 
uppskattning av värdekedjan, källor till osäkerhet 
i uppskattning och utfall, ändringar av hur 
hållbarhetsinformation utarbetas eller 
presenteras samt fel i rapportering under tidigare 
perioder) presenteras i noter till de standarder 
där det är relevant, under rubrikerna 
Redovisningsprinciper eller Uppskattningar och 
bedömningar. Det inkluderar även om andra 
tidshorisonter än de som föreskrivs av ESRS-1 
(mindre än 1 år, 1–5 år samt över 5 år) används. 
Särskilt om Scope 3 utsläpp
Rapporteringen av Scope 3-utsläpp inkluderar 
uppgifter om värdekedjan som uppskattas med 
hjälp av indirekta källor. Grunden för utarbetandet 
av måttet, resulterande graden av noggrannhet 
samt de planerade åtgärderna för att förbättra 
noggrannheten i framtiden beskrivs i not E1. 
SSAB bedömer att rapporteringen av Scope 3-
utsläppen är ett mått med en hög grad av 
mätosäkerhet. Källorna till mätosäkerhet samt de 
antaganden och bedömningar som använts vid 
värderingen beskrivs i not E1. 
Hänvisning
SSAB har utnyttjat möjligheten att hänvisa till 
andra delar av Årsredovisningen avseende 
information om styrelsen och koncernledningen, 
där hänvisning görs till avsnitt i 
bolagsstyrningsrapporten. Vidare görs referenser 
till finansiella noter. 
Styrelsens och koncernledningens 
ansvar för hållbarhetsarbetet (GOV-1)
Styrelse 
SSABs styrelse är ytterst ansvarig för koncernens 
hållbarhetsarbete. Det omfattar bland annat att 
tillse att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt 
sätt, att bolaget genomför en väsentlighetsanalys 
samt att bolagets hållbarhetsarbete är integrerat 
i strategi och verksamhet. Styrelsen beslutar 
formellt om SSABs hållbarhetsrapport. 
Strategiska hållbarhetsfrågor behandlas av 
styrelsen som helhet. Hållbarhetsredovisningen 
behandlas i revisionsutskottet som en del av 
Årsredovisningen. Hållbarhetsfrågor kopplade till 
SSABs incitamentsprogram behandlas av 
ersättningsutskottet. Styrelsen har inte inrättat 
ett särskilt hållbarhetsutskott.
Styrelsen har under räkenskapsåret 2025 bestått 
av 8 bolagsstämmovalda ledamöter. Styrelsen 
per den 31 december 2025 bestod av 4 kvinnor 
och 4 män, vilket motsvarande en kvot avseende 
kvinnliga/manliga ledamöter om 50 (50) %. För 
mer information om styrelsens sammansättning, 
roller, ansvarsområden, oberoende samt 
kompetens se avsnitt Styrelse – utsedda av 
årsstämman i Bolagsstyrningsrapporten. 
Koncernledning
Vd ansvarar för den löpande förvaltningen av 
bolaget enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer 
och därmed även för det löpande 
hållbarhetsarbetet. Vd har i sin tur delegerat 
ansvaret för vissa hållbarhetsfrågor till 
medlemmar i koncernledningen samt 
divisionschefer:  
• Chefen för Organisation, kultur & hållbarhet 
ansvarar för samordning av hållbarhetsfrågor 
på koncernnivå samt SSABs arbete inom 
inkludering och mångfald. 
• Den tekniska chefen ansvarar för miljö- och 
energifrågor, samt omställningsprojektet i 
Luleå.
• Ekonomi- och finansdirektören ansvarar för 
hållbarhetsrapporteringen, investeringar med 
koppling till SSABs omställning samt SSABs 
riskhanteringsprocess där klimat- och 
hållbarhetsrisker ingår.
• Divisionschefen för SSAB Europe ansvarar för 
koordinering av SSABs arbete med ansvarsfulla 
inköp, Scope 3-beräkningar samt samordning 
av SSABs säkerhetsarbete.
• Divisionscheferna ansvarar för att driva 
hållbarhetsarbetet samt att följa de direktiv och 
instruktioner som koncernledningen utfärdar 
för olika hållbarhetsområden.
Därutöver ansvarar SSABs chefsjurist, som 
rapporterar direkt till vd, för frågor rörande etik 
och regelefterlevnad. 
Koncernledningen följer regelbundet utvecklingen 
av hållbarhetsarbetet samt ansvarar för att 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 67

===== SIDA 70 =====

processer finns på plats för att identifiera, 
förhindra och åtgärda negativ påverkan som 
SSABs verksamhet kan orsaka. 
Koncernledningen fastställer koncernens 
ambitioner och mål för de strategiskt viktiga 
hållbarhetsområdena. Dessa mål delges även 
styrelsen inom ramen för den årliga 
strategiprocessen. 
Styrelsens och koncernledningens erfarenhet 
och kompetens
Styrelsen utvärderas årligen för att säkerställa att 
den har en erforderlig samlad erfarenhet och 
kompetens för SSABs verksamhet, vilket 
inkluderar bolagets produkter, sektorer och 
geografiska platser för verksamheten samt 
väsentliga hållbarhetsområden. 
Särskild vikt läggs vid att styrelsen har erforderlig 
kompetens för att övervaka och driva 
genomförandet av SSABs omställning till fossilfri 
ståltillverkning. Dessa kompetenser omfattar 
bland annat erfarenhet inom tung 
processindustri, internationell marknadsföring 
och försäljning, större investeringsprojekt, finans, 
IT och digitalisering samt ansvarsfullt 
företagande.
Slutsatsen från styrelseutvärderingen som 
utfördes under 2025 var att styrelsens ledamöter 
bedömdes ha lämplig erfarenhet och kompetens 
för bolagets verksamhet. Utöver den kompetens 
som styrelsen besitter inom hållbarhetsområdet 
har styrelsen även tillgång till ytterligare 
kompetens vid behov, framförallt genom 
specialiserade medarbetare inom koncernen. 
För mer information om styrelsens och 
koncernledningens sammansättning, roller, 
ansvarsområden, oberoende samt kompetens se 
avsnitten Presentation av styrelse och 
Presentation av koncernledning i 
Bolagsstyrningsrapporten.
Styrning och rapportering av 
hållbarhetsfrågor (GOV-2) 
Styrelsen uppdateras minst kvartalsvis om 
utvecklingen av SSABs hållbarhetsarbete genom 
information i interna rapporter eller andra 
underlag och presentationer som tillhandahålls 
inför och presenteras vid styrelsemöten. För de 
områden som har fastställda mål tar styrelsen 
del av aktuellt utfall i relation till dessa. 
Information om koncernens säkerhetsarbete och 
SSABs omställning till fossilfri ståltillverkning ges 
vid varje ordinarie möte. Under året har styrelsen 
även behandlat väsentlighetsanalysen samt 
koncernens ambition inom inkludering och 
mångfald. 
Potentiell påverkan, risker och möjligheter är en 
del av den regelbundna riskutvärderingen som 
styrelsen tar del av. En analys av viktiga faktorer 
kopplat till påverkan, risker och möjligheter ur ett 
hållbarhetsperspektiv har varit en integrerad del 
av de större investeringsbesluten kopplat till 
SSABs omställning som styrelsen beslutat om de 
senaste åren. 
Styrelsen följer de viktigaste intressenternas 
synpunkter avseende SSABs hållbarhetsarbete, 
till exempel ingår arbetstagarrepresentanter i 
styrelsen vilket ger de anställda möjlighet till 
inflytande i de frågor som avhandlas i styrelsen. 
Vidare har styrelsen även kontakt med 
exempelvis aktieägare, framför allt i samband 
med årsstämman, samt myndigheter och 
politiker. Styrelsen informeras, om det bedöms 
nödvändigt, vid förändringar av koncerndirektiv 
och -instruktioner till följd av exempelvis 
regelverksförändring eller utifrån intern 
utvärdering. I övrigt har styrelsen delegerat 
intressentdialogerna till koncernledningens 
medlemmar inom respektive ansvarsområde. Vid 
behov eller större förändringar informeras 
styrelsen.
Koncernledningen har möten månadsvis för att 
följa upp koncernens samt divisionernas resultat, 
finansiella ställning och hållbarhetsarbete, vilket 
konsolideras och ligger till grund för det som 
rapporteras till styrelsen. Medlemmarna av 
koncernledningen informerar om utvecklingen 
inom deras respektive ansvarsområde inom 
hållbarhet vid behov i samband med ordinarie 
möten. Information om koncernens 
säkerhetsarbete och SSABs omställning till 
fossilfri ståltillverkning presenteras vanligtvis vid 
varje ordinarie möte. 
Integration av hållbarhet i 
incitamentssystem (GOV-3)
Upplysningar om hållbarhets- och klimat-
relaterade aspekter i SSABs incitamentprogram 
finns i not B.4.
Due diligence avseende hållbarhet 
(GOV-4)
SSABs styrning av hållbarhetsarbetet följer 
beskrivningen av due diligence i OECDs riktlinjer 
för multinationella företag. Processen omfattar 
att identifiera, förebygga, hantera och redogöra 
för faktiska och potentiella negativa 
konsekvenser i verksamheten, leverantörskedjan 
och andra affärsrelationer. Eftersom de olika 
delprocesserna täcks av upplysningskraven i 
ESRS 2 samt respektive ämnesstandard, och 
därmed presenteras genomgående i SSABs 
hållbarhetsrapport, ges nedan endast exempel på 
var i hållbarhetsrapporten olika delprocesser 
beskrivs.  
Policy, åtaganden och styrning
Uppförandekoden är grundläggande för SSABs 
arbete med att vara ett ansvarstagande företag. 
SSABs styrning och åtaganden inom respektive 
hållbarhetsområde slås fast i respektive direktiv 
och instruktioner. Åtaganden, direktiv och 
styrning för varje hållbarhetsområde finns 
beskrivna under respektive område. 
Identifiera och bedöma risker
Påverkan, risker och möjligheter inom hållbarhet 
identifieras genom den dubbla 
väsentlighetsanalysen. Intressenters perspektiv 
beaktas genom intressentdialoger. Läs vidare om 
intressentdialoger och väsentlighetsanalys i 
SBM-2, SBM-3 och IRO-1.
Förebygga och hantera risker
SSAB förebygger och hanterar påverkan och 
risker relaterade till hållbarhet som en del i 
affärsstrategin och den operativa styrningen. 
Hanteringen anpassas utifrån varje 
hållbarhetsområde och identifierad påverkan, 
möjligheter och risker. Läs vidare om 
hållbarhetsstrategi i SBM-1 samt under mål och 
aktiviteter för varje hållbarhetsområde i 
respektive standard. 
Uppföljning och utvärdering
Påverkan, möjligheter och risker följs upp 
regelbundet genom olika nyckeltal och mål. 
Uppföljningen är anpassad utifrån respektive 
hantering. Läs vidare om hållbarhetsstrategi i 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 68

===== SIDA 71 =====

SBM-1 samt upplysningar om aktiviteter och 
nyckeltal i respektive ämnesstandard. 
Rapportera och kommunicera
SSABs hållbarhetsrapport är en del av 
kommunikationen till interna och externa 
intressenter. Läs vidare om intressentdialoger i 
SBM-2.
Riskhantering och intern kontroll över 
hållbarhetsrapportering (GOV-5)
SSAB har integrerat hållbarhetsrapporteringen i 
samma styrnings- och kontrollstruktur som den 
finansiella rapporteringen. Funktionen för intern 
kontroll stöder arbetet med att kartlägga och 
dokumentera risker och mitigerande kontroller, 
vilka ingår i koncernens ramverk för intern 
kontroll och hanteras i ett gemensamt system. 
Under året har SSAB gått igenom befintliga 
kontroller samt undersökt behovet av nya för att 
säkerställa att kontrollmiljön är effektiv och 
tillförlitlig. Exempel på risker relaterade till 
hållbarhetsrapportering är risk för att kraven i 
CSRD-ramverket inte efterlevs samt att den 
rapporterade informationen inte är fullständig 
och/eller tillförlitlig. 
Efterlevnad av styrnings- och kontrollstrukturen 
säkerställs genom koncerndirektiv och 
-instruktion för hållbarhetsrapportering. 
Uppdateringar sker enligt samma rutin som för 
den finansiella rapporteringen. Uppdateringar 
kommuniceras av koncernansvarig för 
hållbarhetsredovisningen genom regelbundna 
möten eller vid behov. Direktivet och 
instruktionen finns tillgängliga på koncernens 
intranät. För att säkerställa tillförlitlighet och/
eller fullständighet ligger fokus initialt på 
avstämning, analys och rimlighetsbedömning av 
både kvantitativ och kvalitativ hållbarhetsdata. 
Kontrollerna utförs främst av koncernens 
funktion för hållbarhetsrapportering samt övriga 
ansvariga för hållbarhetsområden på 
koncernnivå. Framöver kommer arbetet fokusera 
på att identifiera och dokumentera motsvarande 
kontrollaktiviteter på divisions- och 
anläggningsnivå. 
Styrelsens uppföljning av intern kontroll 
avseende hållbarhetsredovisningen sker främst 
genom revisionsutskottet. I övrigt omfattas 
kontrollerna av samma utvärderingsrutiner som 
kontroller för den finansiella rapporteringen, det 
vill säga regelbundna självutvärderingar samt 
systematisk uppföljning av riskanalyser och 
kontrollaktiviteter. Kontrollerna är även föremål 
för revision. 
Strategi, affärsmodell och värdekedja 
(SBM-1)
Affärsmodell
SSAB är en nischad aktör på stålmarknaden med 
verksamhet i främst Norden och USA. SSABs 
unika kunnande inom avancerade stål är en 
central del i affärsmodellen. 
Affärsstrategin innebär att leverera unikt 
kundvärde genom framförallt SSABs premium-
erbjudande. Detta ska uppnås genom att stärka 
erbjudandet inom avancerade stål, expandera 
värdeskapande tjänster och lösningar 
samt erbjuda koldioxidreducerade stål, som 
sänker klimatavtrycket i kundernas produkter och 
applikationer. Premiumprodukter bidrar till en 
stabilare intjäning, vilket skapar värde för 
investerare och andra intressenter. 
SSAB har anställda i över 50 länder och 
produktionsanläggningar i Sverige, Finland och 
USA och är en betydande arbetsgivare på flera 
orter. SSAB har fem rörelsesegment: SSAB 
Special Steels, SSAB Europe och SSAB Americas 
samt Tibnor och Ruukki Construction1
Uppströms värdekedja (leverantörer)
SSABs inköp sker främst från Sverige, Finland 
samt andra europeiska länder (64 % av inköpen 
sker från Europa), men även USA (31 %). Endast 
en mindre andel kommer från övriga länder, och 
då främst Australien. Under 2025 köpte SSAB in 
produkter, material och tjänster till ett värde av 
cirka 71 (77) miljarder kronor. Skrot är den 
största inköpskategorin, följt av järnmalm och 
mekanisk utrustning. Dessa tre kategorier 
uppgick till omkring 29 % av koncernens totala 
kostnader. Skrot köps på spotmarknaden. 
Järnmalm köps i huvudsak från LKAB, Sverige, 
och priserna är länkade till marknadsindex. Stora 
inköp av kategorin mekanisk utrustning drivs 
främst av omställningen, som inkluderar 
investeringar i design och utvecklingen av 
processutrustning. Utvecklingen av fossilfri 
järnsvamp, som tillsammans med skrot och 
fossilfri el kommer att vara insatsvaror för de 
planerade elektriska stålverken i Norden, sker i 
Hybrit Development AB:s pilotanläggning i Luleå. 
Hybrit Development AB är ett intressebolag som 
ägs till lika delar av SSAB, LKAB och Vattenfall. 
Nedströms värdekedja (kunder)
SSABs kunder omfattar bland annat företag inom 
tunga transporter, byggindustrin, fordonsindustrin 
och bygg- och anläggningsmaskiner. På 
hemmamarknaderna Norden och Nordamerika 
säljs standardstål i viss utsträckning via 
servicecenter och distributörer. SSAB är även 
återförsäljare av stål och andra metaller via Tibnor 
samt erbjuder stålbaserade byggprodukter via 
Ruukki Construction. Tibnor och Ruukki 
Construction köper stål från SSAB men även från 
andra stålleverantörer.
Hållbarhet integrerat i affärsstrategin
SSABs hållbarhetsarbete är integrerat i 
affärsstrategin och omfattar alla koncernens 
bolag. SSAB vill vara ledande inom hållbarhet, 
vilket omfattar ambitionen att bli världens 
säkraste stålföretag och att i stort sett ta bort 
koldioxidutsläppen från den egna verksamheten. 
SSABs övergripande hållbarhetsmål
• Utsläpp av växthusgaser: Minskning med 48 % 
till 2033 jämfört med 2018.
• Säkerhet: Olycksfallsfrekvens (LTIF) under 1,0 
och total registrerbar skadefrekvens under 4,5 
(avseende 2030).
• Leveranser av SSAB ZeroTM, ett stål producerat 
av återvunnet stål och fossilfri energi: 
Leveranser av 100 000 ton 2025.
Hållbart erbjudande
SSAB stöder kundernas ambitioner att bli mer 
hållbara och konkurrenskraftiga genom att 
erbjuda avancerade höghållfasta stål och 
koldioxidreducerade stål. 
• SSABs avancerade stål gör applikationer 
starkare, lättare och ökar produktiviteten. Till 
exempel kan användandet av starkare stål i 
applikationer spara vikt och material vilket i sin 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 69
1  Antal anställda per land redovisas i not B.4. För finansiella upplysningar per segment se not B.1. SSAB har inga intäkter relaterade till verksamheter som nämns i SBM-1 40 d (exempelvis utvinning av fossila bränslen).

===== SIDA 72 =====

tur leder till bättre bränsleekonomi och lägre 
koldioxidavtryck för SSABs kunder. 
• SSABs koldioxidreducerade stål omfattar SSAB 
ZeroTM, ett stål producerat av återvunnet stål 
och fossilfri energi, samt pågående 
pilotleveranser av stål producerat med fossilfri 
järnsvamp, utvecklad med HYBRIT-tekniken. 
Stålen sänker koldioxidavtrycket i kundernas 
applikationer avsevärt och stärker deras 
hållbarhetsambitioner och konkurrenskraft. 
SSAB ZeroTM har funnits på marknaden sedan 
2023 och används exempelvis av kunder inom 
gruv- och transportindustrin. 
  
Intressentdialoger (SBM-2)
SSAB har regelbunden kontakt med intressenter 
och arbetar för en öppen dialog för att öka 
förståelsen för deras perspektiv. 
Intressentdialogerna anpassas för att tillgodose 
intressenternas behov, och kan ske exempelvis 
genom enskilda eller offentliga möten. 
Intressentdialoger sker i stor utsträckning på 
lokal nivå i anslutning till 
produktionsanläggningar, exempelvis med 
boende i närområdet och övriga lokalsamhället, 
men beroende på frågeställningar även på 
koncernnivå. Intressentdialoger sker även utanför 
SSABs egna processer i form av samråd med 
olika aktörer som en del av miljötillstånds-
processen.
Styrelse och koncernledning informeras om 
viktiga intressenters synpunkter och intressen 
relaterat till SSABs hållbarhetspåverkan. Övriga 
beslutsfattare inom SSAB informeras om 
resultatet av relevanta intressentdialoger och 
beaktar det för både operativa och strategiska 
frågor. Intressenternas synpunkter har tagits i 
beaktande i bedömningen av SSABs väsentliga 
områden. 
Intressenternas synpunkter kan påverka den 
strategiska inriktningen, som till exempel 2022 
när SSABs styrelse beslutade att tidigarelägga 
omställningen av det nordiska produktions-
systemet till följd av en hög efterfrågan från 
kunder på koldioxidreducerat stål. 
SSAB bedömer att intressenterna i stort stödjer 
både analysen av de viktiga områdena och 
företagets strategi och omställning.
Påverkan, risker och möjligheter i 
förhållande till strategi och 
affärsmodell (SBM-3)
SSABs väsentliga områden inom hållbarhet 
presenteras i tabellen på följande sida. 
Områdena är generellt oförändrade jämfört med 
2024, men väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter (så kallade IROer, Impacts, Risks and 
Opportunities) har förtydligats ytterligare. 
Hållbarhetspåverkan
SSABs påverkan på omvärlden följer till stor del 
av det faktum att bolaget verkar inom tung 
industri (till exempel miljöpåverkan och säker 
arbetsmiljö) och har en global värdekedja (till 
exempel arbete med affärsetik och hållbarhet i 
leverantörsledet). 
Genom den beslutade inriktningen att ställa om 
framförallt den nordiska stålproduktionen kan 
SSABs miljöpåverkan minska väsentligt. Det 
kontinuerliga arbetet med övriga 
hållbarhetsområden kan också ge positiva 
långsiktiga effekter inom exempelvis arbetsmiljö. 
Finansiella risker och möjligheter från 
hållbarhetsaspekter
Klimat är det område som sammantaget har 
störst finansiell betydelse för SSAB, främst 
genom att den fria tilldelningen av utsläppsrätter 
minskas stegvis och planeras att upphöra i 
mitten av nästa årtionde, samtidigt som SSAB 
investerar för att ställa om den nordiska 
stålproduktionen och öka andelen 
premiumprodukter. Premiumprodukter, inklusive 
koldioxidreducerat stål, kan säljas till ett högre 
marknadspris jämfört med standardstål och 
innebär därför en finansiell möjlighet för SSAB. 
SSAB avser att finansiera omställningen med 
egen balansräkning. Under 2025 säkrades gröna 
lånefaciliteter för omställningsprojektet i Luleå 
och SSAB emitterade även bolagets första gröna 
obligationer. 
Utförligare information om SSABs omställning 
och investeringar finns i avsnitt E1 samt 
Upplysningar enligt EU:s taxonomi. Se not C.1. 
för upplysningar om SSABs förbrukning av 
utsläppsrätter samt relaterade kostnader.
Övriga hållbarhetsområden bedöms i nuläget inte 
medföra signifikanta finansiella effekter för 
SSAB.  
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 70
Nyckelintressenter Typ av engagemang Syfte med engagemang 
Inställning till SSABs 
affärsmodell och strategi
Aktieägare, investerare och 
finansiärer
Möten, konferenser Få insikt i 
finansmarknadens 
perspektiv 
Stödjande
Befintliga och nya 
leverantörer
Möten, konferenser, 
mässor
Ta del av leverantörers 
erbjudanden och deras 
hållbarhetsarbete
Stödjande
Befintliga och nya kunder Möten, konferenser, 
mässor
Förstå kunders behov och 
deras ambitioner inom 
hållbarhet
Stödjande
Lokalsamhällen nära 
SSABs 
produktionsanläggningar
Offentliga samråd, möten 
med lokala aktörer som 
exempelvis kommuner, 
närboende och 
intresseorganisationer
Ökad förståelse för lokala 
perspektiv och frågor 
Till största del stödjande
Myndigheter och andra 
offentliga organisationer
Offentliga eller enskilda 
möten
Ömsesidig förståelse i 
frågor som påverkar 
SSABs verksamhet och 
omställning, exempelvis 
tillgång till fossilfri el och 
olika tillståndsprocesser
Stödjande
Befintliga och nya 
anställda
Interna och externa möten, 
mässor
Ökad förståelse för 
anställdas synpunkter och 
identifiera frågor viktiga för 
framtida rekryteringar
Stödjande

===== SIDA 73 =====

Tidshorisont
Sammantaget bedöms samtliga 
hållbarhetsområden vara väsentliga på kort, 
medellång och lång sikt (upp till 5 år) som en 
konsekvens av bolagets verksamhet. SSABs 
omställning till fossilfri ståltillverkning planeras 
för de närmaste tio åren, och kommer väsentligt 
att minska bolagets CO2-utsläpp samt övriga 
utsläpp till luft och vatten. I samband med 
Tidshorisont
Väsentligt område Delområde
Påverkan, risk eller 
möjlighet (IRO) Värdekedja Kort (< 1 år)
Mellan 
(1-5 år) Lång (> 5 år)
M
iljö
K
limatförändringar Koldioxidutsläpp från masugnsbaserad stålproduktion (Scope 1 och 3) Leverantörsledet 
Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion) x x x
Övriga koldioxidutsläpp (Scope 3)  Leverantörsledet x x x
Energianvändning (inkluderar Scope 2) Egen verksamhet x x x
Miljöföroreningar Utsläpp till luft Egen verksamhet x x x
Utsläpp till vatten från masugnsbaserad stålproduktion Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion) x x x
Buller från hantering av skrot Egen verksamhet (nordiska anläggningar)  x x x
Resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
Användning av material och insatsvaror Egen verksamhet x x x
Avfall  Egen verksamhet (masugnsbaserad stålproduktion) 
Kundledet x x x
Resurseffektivitet i kunders produkter  Kundledet x x x
S
ocial
E
gen arbetskraft Trygga och säkra arbetsförhållanden för egna anställda Egen verksamhet x x x
Inkluderande arbetsmiljö  Egen verksamhet x x x
Kompetensutveckling i samband med omställning Egen verksamhet (nordiska anläggningar)  x x x
Arbetstagare i värdekedjan Säkra arbetsförhållanden för entreprenörer Leverantörsledet (entreprenörer) x x x
Arbetsrätt och mänskliga rättigheter Leverantörsledet x x x
S
tyrning
A
nsvarsfullt företagande Ansvarsfullt företagande Egen verksamhet x x x
Incidenter relaterat till korruption eller mutor Leverantörsledet
Egen verksamhet, kundledet x x x
Ansvarsfulla inköp Leverantörsledet x x x
omställningen genomförs relevant 
kompetensutveckling i samband med 
omställning för SSABs medarbetare. 
Resiliens i strategi och affärsmodell
SSAB anser att företagets strategi och 
affärsmodell inte bara hanterar de olika 
väsentliga riskerna relaterade till hållbarhet utan 
även direkt adresserar de höga utsläppen, 
framförallt av koldioxid men även övriga utsläpp 
till luft och vatten, från masugnsbaserad 
ståltillverkning. 
SSAB har på ett systematiskt sätt analyserat 
risker inom klimat, både omställningsrisker och 
risker som ett förändrat klimat medför, och funnit 
att bolagets strategi och affärsmodell har 
kapacitet att hantera dessa risker på ett adekvat 
sätt. Läs mer om riskanalysen i E1 under rubriken 
Påverkan, risker och möjligheter i förhållande till 
strategi och affärsmodell (SBM-3), 
kompletterande upplysningar.  
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 71
         Påverkan             Risk            Möjlighet
Kommentar till tabell nedan
Tabellen visar SSABs identifierade väsentliga 
områden, där kolumnen Delområde avser de 
identifierade IROerna. En mer detaljerad 
beskrivning över varje delområde finns i 
inledningen till varje standard i rapporten.

===== SIDA 74 =====

SSABs påverkan
på omvärlden
 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 72
SSAB arbetar för att hantera och minimera koncernens påverkan på ett 
ansvarsfullt sätt. SSABs omställning till ståltillverkning i ljusbågsugnar i 
Norden kommer att medföra affärsmässiga möjligheter samtidigt som 
miljö- och klimatpåverkan kommer att minska avsevärt.

===== SIDA 75 =====

Process för bedömning av väsentlig 
påverkan, risker och möjligheter 
(IRO-1)
Det här avsnittet innehåller en beskrivning av 
metod och process för väsentlighetsanalysen, 
samt kompletterande upplysningar med fokus på 
klimat, föroreningar, resursanvändning och 
cirkulär ekonomi samt affärsetik. En översyn av 
väsentlighetsanalysen sker årligen. 
1. Omfattning
Väsentlighetsanalysen omfattar följande led i 
värdekedjan: 
• Uppströms (leverantörer samt entreprenörer 
som arbetar på SSABs anläggningar)
• Egen verksamhet (koncernens bolag)
• Nedströms (kunder, servicecenter och 
distributörer med direkta affärsrelationer med 
SSAB, samt Tier 2 kunder som vidareförädlar 
SSABs produkter)
2. Metod för bedömning och tröskelvärden
SSAB har utvecklat ett internt index för 
hållbarhetspåverkan där påverkan bedöms 
utifrån omfattning (inklusive allvarlighetsgrad), 
möjlighet till återställande samt sannolikhet.  
Bedömning av finansiella effekter från 
hållbarhetsrelaterad påverkan, risker och 
möjligheter (IROer) har utförts enligt en intern 
skala där den finansiella effekten mäts i kronor. 
Skalan för sannolikhet är densamma som i 
bedömningen av hållbarhetspåverkan. I 
processen har SSAB särskilt beaktat den 
koppling som finns mellan bolagets påverkan på 
människor och miljö och den finansiella påverkan 
på bolaget av dessa områden, vilket tydligt 
framgår av området klimatförändringar.
3. Input från intressenter
En sammanfattning av intressenternas input, se 
avsnitt SBM-2, inkluderas i bedömningen. Ingen 
särskild intressentdialog utfördes enbart för 
väsentlighetsanalysen under 2025, utan 
sammanfattningen baserades på dialoger 
genomförda i den löpande verksamheten. 
4. Bedömning av påverkan, risker och 
möjligheter
a) Kvantitativ
Den kvantitativa bedömningen enligt punkt 2 görs 
i samband med den årliga strategi- och 
riskprocessen av representanter från divisioner, 
dotterbolag och interna experter inom olika 
hållbarhetsområden.
b) Kvalitativ
Ekonomi- och finansdirektören, Chef 
Organisation, kultur & hållbarhet, Chef Strategi 
samt Chef Energi & Miljö kan justera den 
kvantitativa bedömningen genom en kvalitativ 
bedömning utifrån affärsstrategiska och 
bedömningsmässiga skäl. 
5. Summering
Utfallet efter den kvalitativa justeringen 
summeras utifrån väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter (IROer) som bedöms som väsentliga. 
Ingen gradering av väsentlighet görs.  
Om väsentlighetsanalysen 2025
SSAB har som en del i implementeringen av 
CSRD arbetat med att förbättra dokumentationen 
kring metod och process för 
väsentlighetsanalysen samt infört relevanta 
internkontroller.
I 2025 års väsentlighetsanalys inkluderades 
möjligheter (till skillnad från tidigare år), vilket 
omfattar SSABs erbjudande inom 
koldioxidreducerat stål och miljöfördelar som 
uppstår när kunder uppgraderar till höghållfast 
stål. Dessutom gjordes vissa förtydliganden vad 
gäller vilken del av verksamheten eller 
värdekedjan som omfattas. Utifrån resultat av 
intressenters synpunkter har buller från hantering 
av skrot lagts till som en väsentlig negativ 
påverkan och risk.  
Områden under väsentlighetströskeln
SSAB arbetar brett med hållbarhetsfrågor och 
följer upp verksamheten utifrån respektive 
anläggnings miljötillstånd. Områden som 
vattenförbrukning och -användning samt 
biologisk mångfald bedömdes i årets process 
vara under väsentlighetströskeln. SSAB ser över 
samtliga relevanta hållbarhetsområden årligen, i 
samband med översynen av 
väsentlighetsanalysen.  
Kompletterande upplysningar till IRO-1 
avseende klimatförändringar
Klimatförändringar är ett väsentligt område för 
SSAB. Bedömningen baseras på SSABs utsläpp 
av koldioxid och den påverkan på människor och 
miljö som uppstår som en konsekvens, samt den 
potentiella finansiella påverkan men också 
affärsmöjligheten genom att ställa om till fossilfri 
stålproduktion. Se närmare förklaring i E1. 
Bedömningen av väsentlighet har skett utifrån 
den process som beskrivs ovan. 
Under 2025 har en uppdaterad bedömning av 
konsekvenser av klimatförändringar genomförts. 
Nedan redogörs för processen för att bedöma 
klimatrelaterade fysiska risker, det vill säga risker 
som ett förändrat klimat medför, samt risker för 
klimatrelaterade omställningsrisker, det vill säga 
risker förknippade med att samhället i stort vidtar 
åtgärder för att begränsa den globala 
uppvärmningen. 
Bedömningen i båda processerna utgår från 
SSABs verksamhet. Bedömning av 
klimatrelaterade risker i värdekedjan görs vid 
behov av ansvarig division. Under kommande år 
kommer klimatförändringarnas påverkan på 
leverantörs- och kundledet att analyseras.  
Processen för bedömning av klimatrelaterade 
fysiska risker
Processen utgår från en bruttolista av 
klimatrelaterade händelser i enlighet med 
tabellen i ESRS E1 AR 11. Interna experter på 
miljö och hållbarhet gör en första bedömning av 
vilka av dessa händelser som är relevanta för 
SSAB. Sedan summeras tillgängliga 
klimatanalyser. Under 2025 genomfördes bland 
annat en analys av klimatrisker för de största 
anläggningarna, samt i samband med 
taxonomibedömning och grön finansiering av 
den nya anläggningen i Luleå. 
Efter detta analyseras de relevanta 
klimathändelserna i olika scenarier. Utifrån 
scenarioanalysen samt även användandet av 
riskskalan för finansiell väsentlighet gjordes 
sedan en bedömning om vilka klimathändelser 
som utgör väsentliga risker. SSAB bedömer inte 
att de stora stålproduktionsanläggningarna är 
utsatta för väsentliga risker relaterade till ett 
förändrat klimat under den kommande 
tioårsperioden. Läs mer under E1 SBM-3 där även 
mer specifik information om scenarioanalysen 
finns. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 73

===== SIDA 76 =====

Processen för omställningsrisker och 
-möjligheter
Processen utgår från en bruttolista av olika 
händelser relaterade till möjliga åtgärder i 
samhället i stort för att begränsa den globala 
uppvärmningen i enlighet med ESRS E1 AR 12. 
Interna experter inom miljö och strategi gör en 
bedömning av vilka händelser som är relevanta 
för SSAB, också med hänsyn till att olika 
händelser kan ha olika stor relevans beroende på 
vilken tidshorisont som appliceras. Flera 
händelser, som exempelvis införandet av EU ETS, 
hade hög relevans redan innan SSABs 
omställningsplan beslutades. Andra händelser, 
som kostnader för råmaterial, blir mer relevanta 
ju längre fram i genomförandefasen av 
omställningsplanen bolaget befinner sig. Sedan 
analyseras de relevanta omställningshändelserna 
i olika scenarier. Utifrån scenarioanalysen samt 
användandet av riskskalan för finansiell 
väsentlighet görs en bedömning av vilka 
klimathändelser som utgör väsentliga risker. 
SSAB bedömer att flera omställningshändelser 
utgör väsentliga risker, men också i vissa fall 
möjligheter, för den kommande tioårsperioden. 
Läs mer under E1 SBM-3 för mer specifik 
information avseende scenarioanalysen samt en 
tabell över riskerna. 
Överensstämmelse med den finansiella 
rapporteringen
Klimatrelaterade överväganden ingår i den 
löpande översynen av exempelvis 
avskrivningstakt samt tillgångsvärde. Se not A.2 
för allmänna upplysningar och not C.1 för 
nyttjandeperioder för materiella 
anläggningstillgångar och 
nedskrivningsprövning. Not C.1 innehåller 
upplysningar om hur SSABs omställning och 
tillhörande investeringsbeslut påverkar 
uppskattningar av återstående nyttjandeperioder 
för de tillgångar som kommer att ersättas. 
Kompletterande upplysningar till IRO-1 
avseende föroreningar samt 
resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
Föroreningar till luft och vatten samt 
resursanvändning och cirkulär ekonomi är 
väsentliga områden för SSAB. Se närmare 
förklaring i E2 och E5. Bedömning av väsentlighet 
har skett utifrån den process som beskrivs ovan 
och avser SSABs verksamhet. 
SSAB har de miljötillstånd som krävs för 
verksamheten i respektive land och uppfyller 
kraven vad gäller miljöföroreningar samt 
material- och avfallshantering. Respektive 
miljötillstånd för verksamheten hanterar även 
övriga frågor relaterade till miljöföroreningar och 
användningen av olika ämnen. 
Inom ramen för respektive miljötillståndsprocess 
har det genomförts samråd med bland andra 
allmänhet, kommun, myndigheter, närliggande 
verksamheter och särskilt berörda, exempelvis 
boende i närområdet. SSAB har inte ansett det 
vara värdeskapande att inom ramen för 
väsentlighetsanalysen genomföra någon 
ytterligare intressentdialog, miljöriskanalys eller 
granskning som går utanför kraven i 
miljötillstånden.
Kompletterande upplysningar till IRO-1 
avseende ansvarsfullt företagande
Ansvarsfullt företagande är väsentligt område för 
SSAB. Se närmare förklaring i G1. Bedömning av 
väsentlighet har skett utifrån den process som 
beskrivs ovan och avser SSABs verksamhet, 
leverantörsledet samt kundledet. SSAB har inom 
ramen för väsentlighetsanalysen tagit hänsyn till 
verksamhetens lokalisering, verksamhet, sektor 
och struktur, exempelvis genom en årlig 
självutvärdering avseende affärsetiska risker av 
de legala enheter där SSAB äger minst 50 %. 
Upplysningskrav som omfattas av 
Hållbarhetsrapporten (IRO-2)
Upplysningar enligt IRO-2 syftar till att redogöra 
för vilka upplysningskrav enligt European 
Sustainability Reporting Standards (ESRS) som 
är inkluderade i SSABs Hållbarhetsrapport 2025. 
Dessa presenteras i Innehåll: Upplysningar som 
ingår i Hållbarhetsrapporten på sidan 65. 
Vidare omfattar IRO-2 krav på att redogöra för 
hänvisningar till annan EU-lagstiftning för berörda 
paragrafer inom upplysningskraven. Dessa 
hänvisningar presenteras i indexet på sidan 113. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 74

===== SIDA 77 =====

OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 75
CO2e-utsläpp
4,8 %
Minskning av CO2e-utsläpp 
(Scope 1, 2 och Scope 3, 
2025 jämfört med 2018)
CO2e-utsläpp (Scope 1), per anläggning
Miljöinformation
SSAB har åtagit sig att minimera 
verksamhetens negativa miljöpåverkan 
och i stort sett ta bort de fossila 
koldioxidutsläppen från den egna 
verksamheten. 
Innehåll
• Klimatförändringar (E1)
• Miljöföroreningar (E2)
• Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)
• Upplysningar enligt EU:s taxonomi
Kton
Scope 1 Scope 2
16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
0
2 500
5 000
7 500
10 000
12 500
K
ton
4 074
3 053
1 631
404
374 219 70
SSAB Raahe SSAB Luleå
SSAB Oxelösund SSAB Mobile
SSAB Montpelier SSAB Borlänge
SSAB Hämeenlinna

===== SIDA 78 =====

Klimatförändringar (E1)
Omställningsplan (E1-1)
SSAB inledde redan 2016 arbetet med att 
utveckla fossilfri stålproduktion och 
omställningen utgör en central del i både 
affärsmodellen och strategin. De främsta 
drivkrafterna för omställningen kommer från 
kundernas efterfrågan på produkter med låga 
klimatavtryck samt ökade kostnader för utsläpp 
genom exempelvis EU ETS. De viktigaste 
åtgärderna som SSAB planerar att genomföra de 
kommande åren beskrivs nedan under rubriken 
Åtgärder (E1-3). Samtliga investeringsbeslut i 
samband med omställningen tas av styrelsen, 
som också följer upp dessa vid varje möte. 
Omställningen till fossilfri stålproduktion pågår 
enligt plan, även om mindre förseningar 
beroende på externa faktorer kommunicerades 
under året.  
I linje med Parisavtalet
SSABs klimatmål (se E1-4) är validerade av 
Science Based Targets initiative, som har 
klassificerat målen att vara i linje med 
ambitionsnivån för en 1,5°C-bana enligt 
Parisavtalet. 
Finansiering
SSAB avser att finansiera omställningen av det 
nordiska produktionssystemet med egen 
balansräkning. Styrelsen har godkänt 
investeringen av en ny ljusbågsugn och 
tillhörande råvaruhantering i Oxelösund (6,2 
miljarder kronor, samt ytterligare 2 miljarder 
kronor för kraftledning) samt investering av 
omställningen i Luleå (4,5 miljarder euro).  
Undvikande av inlåsningseffekter
Genomförandet av SSABs omställningsplan är 
nödvändig för att koncernens klimatmål ska 
uppnås och för att undvika så kallad inlåsning av 
växthusgasutsläpp. Om SSABs omställning inte 
genomförs, medför det att den 
masugnsbaserade stålproduktionen skulle 
fortsätta att vara i drift. Det skulle innebära ökade 
kostnader i form av utsläppsrätter, fortsatta 
utsläpp av växthusgaser motsvarande dagens 
nivåer samt även behov av kostsamma 
underhållsinvesteringar i masugnar och 
koksverk. 
Övrig information
SSAB bedömer att den framtida ståltillverkningen 
i ljusbågsugnar i Norden kommer att 
överensstämma med kriterierna i EU:s taxonomi, 
precis som verksamheten i USA. SSAB har dock 
inga direkta mål kopplade till taxonomin. För 
information om capex-planen, se Upplysningar 
om EU:s taxonomi. SSAB har inte gjort några 
betydande investeringar i kol-, olja- eller 
gasrelaterade verksamheter under året. Vad 
SSAB kunnat bedöma, är bolaget inte principiellt 
uteslutet från något aktieindex som följer EU:s 
förordning om referensvärden gällande 
Parisavtalet. 
Policy och styrande dokument (E1-2)
Arbetet med att hantera klimatfrågor styrs av 
SSABs koncerndirektiv och -instruktion för miljö. 
Dessa styrdokument inkluderar SSABs åtagande 
att arbeta med kontinuerliga förbättringar inom 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 76
Utsläpp av växthusgaser från framförallt den nordiska 
järnmalmsbaserade stålproduktionen har väsentlig miljöpåverkan 
på grund av användningen av koks och kol som reduktionsmedel 
vid ståltillverkningen men även från förbränning av fossila 
bränslen. Även indirekta utsläpp av växthusgaser, exempelvis 
från transporter och energi, har väsentlig påverkan. De största 
finansiella riskerna relaterade till klimatförändringar omfattar 
ökade kostnader för utsläpp av koldioxid. Investeringar i 
omställningen av det nordiska produktionssystemet kommer att 
stärka SSABs premiumerbjudande, inklusive koldioxidreducerat 
stål, samt minska utsläppen av växthusgaser. 
Påverkan, risker och möjligheter
Tidshorisont
Klimatförändringar I R O Värdekedja Kort Mellan Lång
Koldioxidutsläpp från 
masugnsbaserad 
stålproduktion (Scope 1 
och 3)
Leverantörsledet 
Egen verksamhet 
(masugnsbaserad 
stålproduktion)
x x x
Övriga koldioxidutsläpp 
(Scope 3)
Leverantörsledet x x x
Energianvändning 
(inkluderar Scope 2)
Egen verksamhet x x x

===== SIDA 79 =====

miljöområdet samt minskning av koncernens 
miljöpåverkan, exempelvis vad gäller utsläpp av 
växthusgaser, men även på andra sätt motverka 
och begränsa effekterna av klimatförändringar. 
I instruktionen för miljöarbetet framgår att SSABs 
miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001. 
Energifrågor styrs av SSABs koncerndirektiv och 
-instruktion för energi, som inkluderar SSABs 
åtagande att arbeta med kontinuerliga 
förbättringar inom energiområdet och därigenom 
förbättra koncernens energieffektivitet och stödja 
arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser 
genom användande av fossilfri energi. 
Instruktionen specificerar särskilt att elektrifiering 
av processer ska prioriteras. Om elektrifiering ej är 
genomförbar ska SSAB sträva efter att använda 
förnybara eller fossilfria bränslen. 
Koncerndirektiven för miljö och energi beslutas 
av SSABs koncernledning och ses över minst 
årligen. Styrdokumenten omfattar SSABs 
verksamhet samt arbetet med motsvarande 
frågor tillsammans med leverantörer och kunder. 
Styrdokumenten innehåller inga 
målformuleringar utan mål för respektive 
område tas fram i en separat process. 
Intressenternas synpunkter har beaktats inom 
ramen för väsentlighetsanalysen men de har inte 
varit direkt involverade i framtagandet av 
styrdokumenten. Dokumenten finns tillgängliga 
på SSABs hemsida. 
Arbetet med klimatfrågor i leverantörsledet 
omfattas av SSABs leverantörskod, som beskrivs 
närmare under Ansvarsfullt företagande, avsnitt 
G1-2.  
Åtgärder (E1-3)
För en sammanfattning av SSABs planerade 
åtgärder, se nedan illustration över SSABs 
nyckelåtgärder för att nå klimatmålen. 
Minskning av utsläpp av växthusgaser 
De främsta tekniska åtgärderna som ingår i SSABs 
omställningsplan omfattar omställningen från 
masugnsbaserad tillverkning till elektriska 
ljusbågsugnar på de nordiska anläggningarna. 
Ungefär 90 % av SSABs direkta koldioxidutsläpp 
kan härledas till den nordiska ståltillverkningen. 
Avveckling av såväl masugnar som koksverk utgör 
de huvudsakliga aktiviteterna för att nå koncernens 
klimatmål (se E1-4). Resterande 10 % av de direkta 
utsläppen härrör från fossila bränslen. De kommer 
att minskas genom elektrifiering av processer 
samt användning av fossilfria bränslen som till 
exempel biogas. 
Vad gäller de indirekta utsläppen från inköpt energi 
(Scope 2), främst elektricitet, förväntas dessa vara 
relativt oförändrade efter omställningen jämfört 
med dagens nivå. Utfasningen av fossila bränslen 
genom elektrifiering kommer att öka användningen 
av elektricitet men samtidigt kommer 
utsläppsintensiteten för den elektricitet som 
används att minska, genom övergång till fossilfri 
elmix. SSABs bedömning är att minskningen av 
Scope 1-utsläppen kommer att vara tillräcklig för 
den målsatta utsläppsreduktionen för både 
Scope 1 och Scope 2. För Scope 3 härrör en stor 
del av utsläppen från utvinning och transport av 
kol och kokskol. I samband med att SSABs 
omställning till ståltillverkning i ljusbågsugnar 
kommer dessa utsläpp att upphöra. För övriga 
Scope 3-utsläpp pågår ett arbete för att 
identifiera potentialen i olika typer av åtgärder. 
Till exempel har SSAB Americas under året 
arbetat med att stödja nya leverantörer av biokol 
och biogas för att ersätta fossila insatsvaror vid 
produktionen av stålämnen för SSAB ZeroTM. 
Energieffektivisering
Vad gäller energieffektivisering och -återvinning 
sker ett systematiskt arbete på alla anläggningar, 
samt elproduktion från egna processgaser, för 
att säkerställa en hög systemverkningsgrad och 
begränsa de totala utsläppen. Genom att återta 
processgaser och värmeenergi vid koksverk, 
masugnar och stålverk kan SSAB återta energi 
för eget bruk, men även för att producera el och 
fjärrvärme som kan säljas externt. Under 2025 
har en värmepumps-anläggning tagits i drift vid 
SSABs anläggning i Tavastehus för att årligen 
återvinna cirka 50 GWh överskottsvärme från 
kylvatten. Den återvunna energin levereras till det 
lokala fjärrvärmenätet.
Möjligheter
Många av SSABs kunder och andra aktörer på 
marknaden, inte minst inom fordons- och 
byggindustrin, har satt ambitiösa mål för att 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 77
Utsläpp av växthusgaser:
Merparten av SSABs direkta utsläpp 
(Scope 1) kommer från den nordiska 
stålproduktionen som sker med 
masugnar, där koks och kol används som 
reduktionsmedel. Möjligheterna att 
minska utsläppen från nuvarande 
processer är begränsade och innan den 
planerade omställningen är genomförd 
bedöms utsläppen i hög grad följa 
variationen i producerad mängd stål. 
Indirekta utsläpp (Scope 2) kommer 
främst från inköp av den elektricitet som 
används för att driva ljusbågsugnarna i 
USA, men också från el för valsning både i 
USA och Norden. SSAB köper främst in el 
utifrån den energimix som finns tillgänglig 
på respektive lokal marknad, men till 
anläggningen i Montpelier, USA, ger 
elleverantören lokal industri förtur till 
förnybar el, till största delen vindkraft. I 
Sverige och Finland köper SSAB även en 
del fossilfri el genom så kallade 
ursprungsgarantier.
 
Övriga indirekta utsläpp (Scope 3) 
omfattar främst inköp av råmaterial och 
produkter, transporter och frakt från 
leverantörer och till kunder samt 
bearbetningen av sålda produkter.
Energi:
SSABs produktionsprocesser är 
energiintensiva. El är den största 
energikällan och står för cirka 50 % av 
den totala energianvändningen 
(exklusive kol och koks som 
reduktionsmedel). El används främst till 
att driva de elektriska ljusbågsugnarna 
vid de amerikanska anläggningarna. 
Naturgas, propan och eldningsolja 
används främst för olika värmnings- och 
värmebehandlingsprocesser.

===== SIDA 80 =====

minska sin klimatpåverkan från material. I många 
fall står stål för en betydande andel av 
koldioxidutsläppen kopplade till material och 
tillverkning av dessa produkter. 
Koldioxidreducerade stål med lägre 
klimatpåverkan skapar stort värde för SSABs 
kunder och tillför ytterligare en dimension till 
SSABs premiumerbjudande. Redan 2023 
lanserade SSAB ett unikt koldioxidreducerat stål i 
kommersiell skala, SSAB ZeroTM, tillverkat av 
återvunnet stålskrot och fossilfri energi. I 
september 2025 var SSAB det första företaget i 
världen att producera stål som uppfyller 
gränsvärdet för nära-noll-utsläpp enligt 
International Energy Agencys riktlinjer. 
Mål (E1-4)
SSABs klimatmål summerar det förväntade 
resultatet av åtgärderna i omställningsplanen 
och omfattar en minskning av den 
klimatpåverkan som orsakas av 
växthusgasutsläpp. Klimatmålen är godkända av 
Science Based Targets initiative (SBTi) och följer 
SBTi:s specifika riktlinjer för stålindustrin och 
avser de absoluta utsläppsnivåerna. SSABs 
klimatmål är i överensstämmelse med 
Parisavtalets ambition om 1,5 °C och följer det 
som fastslagits i SBTi:s specifika riktlinjer för 
stålindustrin. 
Bland intressenter har framförallt aktie- och 
kreditanalytiker samt kunder, men även anställda, 
varit stödjande i SSABs beslut att ta fram 
vetenskapligt baserade klimatmål. Ur ett 
samhällsperspektiv kommer uppfyllandet av 
SSABs klimatmål att ge ett betydande bidrag till 
de nationella klimatmålen i Sverige och Finland. 
Tekniskt fokuserar SSAB på att stänga ner 
masugnarna och ersätta dem med elektriska 
ljusbågsugnar för ståltillverkningen. Därutöver 
fokuserar SSAB på produktion av fossilfri 
järnsvamp genom vätgasbaserad direktreduktion 
(H-DRI). Den utvecklas i samriskbolaget Hybrit 
Development AB, och vätgasen framställs med 
hjälp av fossilfri elektricitet. 
Med denna omställning av verksamheten 
bedömer SSAB att bolaget möter de politiska 
ambitioner som kommunicerats såväl globalt 
som i de länder där SSAB har ståltillverkning. 
Basår och metod
Processen för SBTi-godkännandet omfattade en 
bedömning av att basåret (2018) är relevant och 
representativt för både SSABs verksamhet och 
för de indirekta utsläpp som genereras 
uppströms och nedströms i värdekedjan. I 
processen säkerställdes också att gränserna för 
inventeringen av utsläppen av växthusgaser har 
skett enligt GHG-protokollet. 
Vägen mot att nå klimatmålen kommer att följa 
en stegvis reduktionskurva, där de största 
bidragen till måluppfyllnad kommer från 
omställningen av den masugnsbaserade 
ståltillverkningen i Sverige och Finland. Se ovan 
under E1-3 Åtgärder samt illustration nedan för 
tidplanen för de olika nyckelåtgärderna.
Energianvändning (E1-5)
SSAB redovisar den energianvändning som 
anses väsentlig för koncernen som helhet. Se not 
E1-5 för mer detaljer.  
Utsläpp av växthusgaser (E1-6)
SSAB redovisar de utsläpp som anses väsentliga 
för koncernen som helhet. Se not E1-6 för mer 
detaljer.  
Förväntade finansiella effekter (E1-9)
SSAB har valt att inte rapportera på E1-9 för 2025 
men finansiella upplysningar kopplade till klimat 
finns beskrivna i not A.2 samt C.1. Prissäkring av 
elförbrukningen genom fysisk leverans och 
finansiella instrument finns beskrivet i not D.1. 
Elpriserna i USA är reglerade i respektive delstat.
Påverkan, risker och möjligheter i 
förhållande till strategi och 
affärsmodell (SBM-3)
Kompletterande upplysningar
SSAB har identifierat ett antal väsentliga 
omställningsrisker (risker till följd av att 
samhället i stort vidtar åtgärder för att motverka 
global uppvärmning). Dessa presenteras i 
tabellen nedan. Olika samhällsåtgärder för att 
begränsa global uppvärmning kan också 
innebära affärsmöjligheter för SSAB. Betydelsen 
av olika omställningsrisker och -möjligheter kan 
variera utifrån vilken fas av SSABs omställning 
som avses, där vissa haft en större betydelse för 
upprättandet av omställningsplanen, medan 
andra är mer betydelsefulla i 
genomförandefasen. De identifierade 
omställningsriskerna och -möjligheterna 
hanteras inom ramen för omställningsplanen.
Vad gäller fysiska klimathändelser (som sker till 
följd av ett förändrat klimat), har SSAB i detta 
skede inte identifierat några väsentliga risker ur 
ett koncernperspektiv. Klimatförändringar 
beaktas löpande på lokal nivå, exempelvis vid 
ombyggnationer, nybyggnationer och vid 
planering av leveransrutter. Noggranna 
genomlysningar av klimatrisker vid 
anläggningarna i Oxelösund och Luleå görs i 
samband med de pågående 
omställningsprojekten och utvärderingen enligt 
EU:s taxonomi.  
SSABs omställningsplan bygger på de 
identifierade omställningsriskerna och -
möjligheterna samt de åtgärder och aktiviteter 
som planeras för att minska dessa risker. SSABs 
uppfattning är därmed att bolagets strategi är väl 
positionerad för potentiella omställningsrisker.  
Slutsatsen baseras på en bedömning av 
omställningsrisker och fysiska klimatrisker, med 
fokus på SSABs egna verksamhet (de största 
produktionsorterna). Bedömningen genomfördes 
under 2025 och kompletterar tidigare analyser på 
området. En analys av olika händelser utifrån 
klimatscenarier har applicerats. För 
bedömningen av fysiska klimatrisker användes 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 78
SSABs klimatmål: 
Mål på kort sikt:
• Minska utsläppen av växthusgaser 
(Scope 1, 2 och 3) med 48 % till 2033, 
jämfört med 2018.
Mål på lång sikt: 
• Minska utsläppen av växthusgaser 
(Scope 1, 2 och 3) med 93 % till 2045, 
jämfört med 2018. 
Netto-nollmål:
• Netto-nollutsläpp av växthusgaser 
genom hela värdekedjan till 2045.
Fler detaljer samt årets utfall finns i noter.

===== SIDA 81 =====

ett externt verktyg, som inkluderade 
klimatscenarierna SSP1-2.6 samt SSP5-8.5. För 
bedömningen av omställningsrisker användes 
kvalitativa scenarier som utvecklats internt, med 
utgångspunkt i SSP1-2.6 samt SSP5-8.5. En 
sammanfattning av de kvalitativa scenarierna 
finns nedan. Resonemang kring 
makroekonomiska förutsättningar, 
energianvändning samt val av teknologi ingår i 
scenariebeskrivningarna. 
För bedömning av fysiska klimatrisker har en 
tidshorisont på upp till 30 år använts. Längre 
tidshorisonter, upp till 70 år, påverkar inte 
slutsatserna nämnvärt. För bedömning av 
omställningsrisker har en kortare tidsperiod 
använts, eftersom flera av händelserna som 
dessa risker (och möjligheter) refererar till redan 
kunnat påvisats sedan SSABs 
omställningsstrategi lanserades 2016. 
Bedömningen har därför gjorts utifrån den 
kommande tioårsperioden, i linje med SSABs 
omställningsplan. 
Det finns alltid osäkerheter kopplade till olika 
typer av framtidsanalyser. För SSAB är klimat en 
viktig faktor i omställningsstrategin, men även 
andra faktorer är viktiga, som efterfrågan på stål, 
tillgång till energi och råmaterial samt övriga 
produktionsrisker. För att hantera osäkerheter 
genomgår alla investeringar relaterade till 
omställningen specifika risk- och 
känslighetsanalyser där många olika faktorer 
beaktats.
Det ska också noteras att omställningsrisker, 
enligt definitionen i ESRS, inte omfattar risker 
som kan uppstå som en konsekvens av att 
samhället begränsar eller reducerar åtgärder 
som tidigare beslutats eller kommunicerats för 
att motverka den globala uppvärmningen. Detta 
skulle exempelvis kunna vara förändringar i det 
regulatoriska landskapet, som skulle kunna öka 
risken för att SSABs omställning inte kan 
genomföras enligt plan eller får ett lägre 
affärsmässigt värde.
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 79
Väsentliga klimatrelaterade omställningsrisker för SSAB
Politik och reglering Teknik Marknad Varumärke/rykte
Högre priser på 
växthusgasutsläpp
Ersättning av befintliga 
produkter med alternativ 
med lägre utsläpp
Förändrat kundbeteende Växlande kundönskemål
Framgångsrik investering i 
ny teknik
Osäkra marknadssignaler Ökad oro och risk för 
negativ respons från 
intressenter
Kostnader för omställning 
till teknik med lägre utsläpp
Ökade kostnader för råvaror
SSABs kvalitativa framtidsscenarier för 
omkring 2050 Samhället i stort Stålindustrin SSABs marknadsposition
Scenario 1: Låga framtida utsläpp 
(inspirerat av SSP1)
Den globala temperaturökningen har begränsats till under 2 
grader och koldioxidutsläppen är negativa. Globala 
överenskommelser har resulterat i en strikt internationell 
klimatpolitik och höga kostnader för CO2-utsläpp. Hög 
efterfrågan på hållbara produkter och högt regulatoriskt tryck 
har bidragit till att samtliga industrier har ställt om till 
produkter med låga klimatavtryck.
Stora stålbolag har ställt om till fossilfri stålproduktion eller 
produktion med låga CO2-utsläpp, bland annat på grund av en 
stark efterfrågan. Stål med lågt CO2-avtryck har utvecklats över 
tid och blivit en standardprodukt. Förmågan att snabbt ställa 
om och anpassa verksamheten har varit en konkurrensfördel.
Stål med lågt CO2-avtryck är på väg att bli det nya normala. 
Under en övergångsperiod kan fossilfritt stål sannolikt 
motivera ett högre mervärde för kunden jämfört med 
standardstål. Denna prispremie bedöms dock vara mindre 
sannolik när stora delar av industrin ställt om.
Scenario 2: Höga framtida utsläpp 
(inspirerat av SSP5)
Den globala temperaturökningen är 4 grader och 
koldioxidutsläppen är 3 gånger så höga som idag. Globala 
överenskommelser om klimatpolitik och bindande åtaganden 
om utsläppsminskningar har inte kommit till stånd. 
Befolkningens resursintensiva livsstil fortsätter och även om 
vissa industrier ställer om mot lägre klimatavtryck, fortsätter 
andra oförändrat med höga utsläpp.
Många stålproducenter har fortsatt använda koldioxidintensiva 
produktionsmetoder och ett mindre antal har valt att ställa om 
mot nischade stålprodukter med låga utsläpp av CO2.
Det finns en efterfrågan på fossilfritt stål, men sannolikt i 
mindre omfattning än i scenariot ovan. Den möjliga 
prispremien för fossilfritt stål bedöms inte vara lika uttalad, 
men kan troligen realiseras över en längre tidsperiod.

===== SIDA 82 =====

SSABs nyckelåtgärder 
för att nå klimatmålen
Nyckelåtgärderna omfattar omställning till elektriska 
ljusbågsugnar (EAF) samt produktion av 
koldioxidreducerat stål. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 80
SSABs 
klimatmål
Under 
planering
Pågående
Pågående
Pågående
Konverteringen vid anläggningen i 
Brahestad planeras att ske någon 
gång efter 2030. När masugnarna 
stängs ned beräknas CO2-
utsläppen minska med upp till 4 
miljoner ton per år (Scope 1). 
Investeringsbeslut är ännu inte 
fattat. 
Omställningen av anläggningen i 
Luleå ska ske genom byggnation av 
ett integrerat elektrostålverk (så 
kallad mini-mill) med ljusbågsugn, 
integrerad valsning och 
vidareförädling samt stängning av 
masugnen och koksverket. Det nya 
elektrostålverket planeras att tas i 
drift i slutet av 2029. När masugnen 
stängs ned beräknas CO2-utsläppen 
minska med upp till 3 miljoner ton per 
år (Scope 1). Styrelsen har godkänt en 
investeringsram om 4,5 miljarder 
euro. 
Konverteringen av anläggningen i 
Oxelösund pågår genom byggnation 
av ljusbågsugn och stängning av 
masugnarna samt koksverket. 
Ljusbågsugnen förväntas tas i drift i 
början av 2027. När masugnarna 
stängs ned beräknas CO2-utsläppen 
minska med upp till 1,5 miljoner ton 
per år (Scope 1). Styrelsen har 
godkänt en investering på 6,2 
miljarder kronor i en ny ljusbågsugn 
med tillhörande råvaruhantering i 
Oxelösund (exklusive kraftledning).
Produktion av SSAB ZeroTM, 
tillverkat av återvunnet stål och 
fossilfri energi, pågår sedan 
2023. Under 2025 levererades 
cirka 90 000 ton av SSAB ZeroTM 
till SSABs kunder. De fossila 
koldioxidutsläppen i SSABs 
produktion av SSAB ZeroTM är 
lägre än 0,05 kg CO2e/kg stål.
48 %
minskning av de absoluta 
utsläppen av växthusgaser till 
2033 (Scope 1, 2 och Scope 3), 
jämfört med 2018
93 %
minskning av de absoluta 
utsläppen av växthusgaser till 
2045 (Scope 1, 2 och Scope 3), 
jämfört med 2018
Netto-noll
Netto-nollutsläpp av växthusgaser 
genom hela värdekedjan till 2045

===== SIDA 83 =====

Noter om klimatförändringar (E1)
Rapporteringen omfattar följande anläggningar:
• Sverige: Oxelösund, Luleå, Borlänge, Finspång 
samt Järnforsen (Ruukki Construction) och 
Köping (Tibnor)
• Finland: Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, 
Oulainen, Pulkkila och Toijala
• USA: Mobile och Montpelier
• Polen: Oborniki (Ruukki Construction)
Scope 1: Scope 1-utsläppen för Norden för 
innevarande år är preliminära. Pågående 
verifieringsprocess inom EU ETS för 
utsläppsrapporter för koldioxid kan medföra 
mindre justeringar. Värden för tidigare år har 
uppdaterats jämfört med tidigare rapportering av 
samma anledning. 
Scope 3: SSAB använder en hybridmetod som 
kombinerar utgiftsbaserade och 
aktivitetsbaserade beräkningar. Den 
utgiftsbaserade metoden beräknar utsläpp 
utifrån utgifter för inköp och branschspecifika 
emissionsfaktorer. Den aktivitetsbaserade 
metoden använder faktiska mängder av inköpta 
material eller produkter. Dessutom använder 
SSAB leverantörs- och produktspecifik data, 
såsom LCA och EPD:er, för att öka precisionen. 
Beräkningarna är baserade på antaganden och 
schablonvärden som kan komma att uppdateras, 
även för historiska värden. SSAB arbetar aktivt 
med att förbättra datakvalitet för att minska 
beroendet av schablondata och har under året 
infört ett relevant systemstöd för ökad 
spårbarhet och reviderbarhet. 
Växthusgasutsläpp
Rapportering av växthusgasutsläpp upprättas i 
enlighet med GHG-protokollet. 
Växthusgasutsläpp rapporteras som 
koldioxidekvivalenter (CO₂e), och rapporteringen 
omfattar direkta utsläpp från den egna 
verksamheten (Scope 1), indirekta utsläpp från 
inköpt energi (Scope 2) samt övriga indirekta 
utsläpp från värdekedjan (Scope 3). 
Scope 1: Scope 1-utsläpp beräknas utifrån 
direkta växthusgasutsläpp från stationära och 
mobila förbränningskällor som ägs eller 
kontrolleras av SSAB, samt processrelaterade 
utsläpp, i enlighet med WBCSD GHG-protokollet. 
Utsläpp av biogen koldioxid (CO₂) behandlas som 
klimatneutrala och beräknas baserat på inköpt 
mängd biogena bränslen som till exempel 
biogas. Däremot inkluderas utsläpp av andra 
växthusgaser än CO2 från förbränning av biogena 
bränslen i den totala GHG-utsläppsberäkningen, 
men dessa är generellt sett små. Biogena CO₂-
utsläpp redovisas separat.  
Scope 2: Scope 2-utsläpp beräknas genom att 
total förbrukning av inköpt el och värme 
multipliceras med relevanta emissionsfaktorer 
(marknadsbaserade eller platsbaserade) i 
enlighet med GHG-protokollet. De 
marknadsbaserade emissionsfaktorerna för el 
baseras på leverantörsspecifika 
emissionsfaktorer och, om dessa inte finns 
tillgängliga, residualmixen, som representerar 
genomsnittliga utsläpp från källor som inte 
omfattas av specifika avtal. För den 
platsbaserade metoden används 
emissionsfaktorer för nationell elmix utan 
marknadsbaserade korrigeringar.
Vid marknadsbaserade beräkningar tillämpas en 
emissionsfaktor på noll för inköp av förnybar el, 
till exempel vind- och vattenkraft, och även för 
kärnkraft. 
Scope 3: Övriga indirekta utsläpp av 
växthusgaser (CO2e), ej inkluderade i Scope 2, 
som sker i SSABs värdekedja, uppströms och 
nedströms. Scope 3 är beräknat i enlighet med 
Greenhouse Gas Protocol Corporate Value chain 
(Scope 3) Accounting and Reporting standard 
(WRI & WBCSD 2011). Följande Scope 3-
kategorier bedöms inte vara väsentliga för SSAB 
och rapporteras därför inte: 9 och 11–15. 
Energi
Rapportering av använd energi baseras på 
inköpta mängder bränslen, el och värme. Kol och 
koks används främst som reduktionsmedel i järn- 
och ståltillverkningen och redovisas därför i not 
E5. Det förekommer inga andra fossila källor 
utöver de som specificerats. Andelen 
egenproducerad, icke-bränslebaserad förnybar 
energi, till exempel från solpaneler, är försumbar i 
förhållande till den totala elanvändningen och 
betraktas därför som noll i rapporten. 
Energiredovisningen omfattar användningen av 
elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme. 
Användningen av elektricitet inkluderar även 
externa bolag inom industriområdena. 
Intensitetsmått 
Växthusgasintensitet per ton stål avser utsläppen 
av CO2e (ton) i Scope 1 och 2 dividerat med total 
volym råstål (ton). Total volym råstål återfinns i 
Förvaltningsberättelsen under rubriken 
produktion. 
Växthusgasintensitet per nettointäkt avser CO2e-
utsläpp (Scope 1 och 2) dividerat med 
koncernens nettoomsättning (not B.2 Intäkter). 
Energiintensiteten motsvarar total 
energianvändning (elektricitet, inköpta bränslen 
och inköpt värme) i kWh dividerat med total 
volym råstål i ton. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 81
Uppskattningar och bedömningar
Redovisningsprinciper

===== SIDA 84 =====

Utsläpp av växthusgaser (E1-6)
1
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 82
1 Mindre justeringar har gjorts för historiska data till följd av EU ETS-verifieringen av CO2-utsläppsrapporteringen.
2 SBTi-målet 2033 omfattar växthusgasutsläppen i Scope 1 och 2 samt Scope 3, kategorierna 1, 3 och 4. Nettonoll-målet 2045 inkluderar ett reduktionsmål på 93% och därefter kan kompensationsåtgärder tillämpas. Utöver 2033-målets omfattning inkluderas även Scope 3 
kategori 10 i nettonoll-målet.
3 Den årliga växthusgasutsläppsreduktionen i procent är ett medelvärde för målperioden fram till 2033. I praktiken är SSABs utsläppsreduktion inte linjär utan följer den stegvisa omställningen mot en fossilfri stålproduktion.
Utsläpp av växthusgaser 
Förändring 
jämfört med Basår Utfall Mål Mål
Årlig 
minskning
2025 2024 2023 2024 2018 2025 2033 2045
kton CO2e % kton CO2e % % % %
Scope 1-utsläpp av växthusgaser1)
Scope 1-utsläpp av växthusgaser 9 839 9 479 9 947
Varav scope 1-utsläpp som regleras av utsläppshandelssystem (%) 92 92 94
Scope 2-utsläpp av växthusgaser
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, platsbaserad metod 806 806 829
Scope 2 utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod 896 1 260 1 157
Scope 3-utsläpp av växthusgaser
Scope 3-utsläpp av växthusgaser 10 913 10 204 10 444
Varav kategori 1: Köpta varor och tjänster 6 501 5 966 6 277
Varav kategori 2: Kapitalvaror 63 78 103
Varav kategori 3: Bränsle- och energirelaterade verksamheter 412 381 367
Varav kategori 4: Uppströms transporter och distribution 2 471 2 557 2 420
Varav kategori 5: Avfall från verksamheten 220 195 182
Varav kategori 6: Tjänsteresor 5 11 5
Varav kategori 7: Anställdas resor till/från arbetet 11 12 12
Varav kategori 8: Uppströms tillgångar som leasas 20 23 25
Varav kategori 10: Bearbetning av sålda produkter 1 210 981 1 053
Summa utsläpp av växthusgaser
Summa utsläpp av växthusgaser, platsbaserad metod 21 558 20 488 21 219
Summa utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod 21 647 20 943 21 547
Summa utsläpp av växthusgaser, marknadsbaserad metod, omfattning som för SBTi-målet2) 20 118 19 643 20 167  2,4 21 130  -4,8  -47,9 Netto-noll 4,33)
Redovisade Scope 1‑utsläpp ligger inom det förväntade intervallet. Variationerna mellan åren är främst ett resultat av skiftningar i produktionstakten. Scope 2-utsläppen (marknadsbaserad metod) har 
minskat tack vare ökad andel inköpt fossilfri el. Variationer i Scope 3‑utsläppen jämfört med föregående år förklaras huvudsakligen av förändringar i emissionsfaktorer i samband med införandet av ett nytt 
systemstöd. Det nya systemet har förbättrat möjligheterna till spårbarhet och datakvalitet, men påverkar dock jämförbarheten med tidigare års utfall. För en av de största leverantörerna har SSAB tillgång 
till leverantörsspecifik utsläppsdata, vilket sammantaget uppgår till cirka 3 % av de totala rapporterade Scope 3 utsläppen. Denna typ av datagrund förbättrar datakvaliteten genom att minska beroendet av 
schablonvärden. SSAB strävar efter att utöka andelen leverantörsspecifik data för att ytterligare stärka tillförlitligheten och transparensen i rapporteringen.

===== SIDA 85 =====

OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 83
Växthusgasutsläppsintensitet per intäkt
ton CO2e/Mkr 2025 2024 2023
Totala utsläpp av växthusgaser enligt platsbaserad metod per 
nettointäkt 224 198 178
Totala utsläpp av växthusgaser enligt marknadsbaserad metod per 
nettointäkt 225 203 180
Scope 1 och 2 växthusgasintensitet per ton råstål
Ton CO2e/ton råstål 2025 2024 2023
Malmbaserad ståltillverkning, Norden
Scope 1- och 2-utsläpp enligt platsbaserad metod per ton råstål 1,77 1,73 1,74
Scope 1- och 2-utsläpp enligt marknadsbaserad metod per ton råstål 1,86 1,85 1,83
Skrotbaserad ståltillverkning, USA
Scope 1- och 2-utsläpp enligt platsbaserad metod per ton råstål 0,64 0,64 0,57
Scope 1- och 2-utsläpp enligt marknadsbaserad metod per ton råstål 0,48 0,59 0,51
Scope 1 växthusgasutsläpp1)
kton CO2e 2025 2024 2023
Malmbaserad ståltillverkning, Norden
SSAB Brahestad 4 074 3 877 3 963
SSAB Luleå 3 053 3 027 3 384
SSAB Oxelösund 1 631 1 560 1 683
SSAB Borlänge 219 220 235
SSAB Tavastehus 70 68 63
Skrotbaserad ståltillverkning, USA
SSAB Montpelier 374 292 291
SSAB Mobile 404 421 313
Övrigt
Andra rapporterade anläggningar 14 14 14
Summa Scope 1 växthusgasutsläpp 9 839 9 479 9 947
Scope 2 växthusgasutsläpp, marknadsbaserad metod
kton CO2e 2025 2024 2023
Malmbaserad stålproduktion, Norden
SSAB Brahestad 304 425 389
SSAB Luleå 44 36 21
SSAB Oxelösund 48 36 21
SSAB Borlänge 33 27 16
SSAB Tavastehus 73 100 91
Skrotbaserad stålproduktion, USA
SSAB Montpelier — 202 204
SSAB Mobile 382 420 401
Övrigt
Övriga rapporterade anläggningar 11 14 13
Summa Scope 2 växthusgasutsläpp, marknadsbaserad metod 896 1 260 1 157
Tilläggsinformation
kton CO2 2025 2024 2023
Biogena CO2-utsläpp (Scope 1) 11 13 19
Scope 1- och 2-utsläpp av totala växthusgasutsläpp
% 2025 2024 2023
Andel Scope 1- och 2-utsläpp, platsbaserad metod  49  50  51 
Andel Scope 1- och 2-utsläpp, marknadsbaserad metod  50  51  52 
1) Mindre justeringar har gjorts för historiska data till följd av EU ETS-verifieringen av CO2-utsläppsrapporteringen.

===== SIDA 86 =====

Energianvändning (E1-5)
Den totala energianvändningen (elektricitet, inköpta bränslen och inköpt värme) var 9 121 (8 950) 
GWh. Nästan 80 % av elförbrukningen kommer från fossilfria källor eller från återvinning av egna 
processgaser.   
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 84
Energianvändning1) och mix 
GWh 2025 2024 2023
Fossila bränslen
Naturgas 3 253 3 112 3 206
Gasol 1 050 1 055 1 053
Olja 124 164 200
Diesel, etc. 34 23 24
Förnybara bränslen
Biogas 13 11 8
Biodiesel 30 40 40
Elektricitet
Elförbrukning2) 4 601 4 525 4 616
Varav fossil energi 1 031 1 156 979
Varav kärnkraft 988 961 1 316
Varav förnybar energi 1 459 1 524 1 201
Varav från SSABs processgaser 1 122 884 1 121
Värme
Fjärrvärme, köpt värme 17 20 19
Fjärrvärme, såld värme 1 031 981 1 161
Summa
Summa fossila bränslen 4 461 4 354 4 483
Andel fossila bränslen av total energianvändning, % 49 49 49
Summa förnybara bränslen 43 51 48
Andel förnybara bränslen av total energianvändning, % 0 1 1
Summa elförbrukning 4 601 4 525 4 616
Andel elektricitet av total energianvändning, % 50 51 50
Summa energianvändning3) 9 121 8 950 9 166
Summa energianvändning, netto (summa energianvändning minus 
såld värme)3) 8 090 7 969 8 004
Energianvändning1) och elmix 2025
GWh
Malmbaserad 
stålproduktion, 
Norden
Skrotbaserad 
stålproduktion, 
USA
Övriga 
rapporterade 
anläggningar
Fossila bränslen
Naturgas 1 158 2 092 3
Gasol 994 — 56
Olja 124 — 0
Diesel, etc. 24 8 1
Förnybara bränslen
Biogas 12 1 —
Biodiesel 27 3 1
Elektricitet
Elförbrukning2) 2 688 1 877 35
Varav fossil energi 323 697 11
Varav kärnkraft 701 276 11
Varav förnybar energi 542 904 13
Varav från SSABs processgaser 1 122 — —
Värme
Fjärrvärme, köpt värme — — 17
Fjärrvärme, såld värme 1 020 — 10
Summa
Summa fossila bränslen 2 301 2 100 60
Andel fossila bränslen av total energianvändning, % 46 53 53
Summa förnyabara bränslen 39 4 1
Andel förnybara bränslen av total energianvändning, % 1 0 0
Summa elförbrukning 2 688 1 877 35
Andel elektricitet av total energianvändning, % 53 47 31
Summa energianvändning3) 5 028 3 981 112
Summa energianvändning, netto (summa energianvändning 
minus såld värme)3) 4 007 3 981 102
Elförbrukning per källa
% 2025 2024 2023
Fossil energi 22 26 21
Kärnkraft 21 21 29
Förnybar energi 32 34 26
SSABs processgaser 24 20 24
Energiintensitet per intäkt
GWh/Mkr 2025 2024 2023
Total energianvändning per intäkt 0,09 0,09 0,08
1) Energiinnehåll i reduktionsmedel (koks och kol) ingår inte. 
2) Inklusive externa företag inom industriområdet. 
3) Anställdas resor och externa transporter är inte inkluderade.

===== SIDA 87 =====

Nedan finns detaljerad information om SSABs 
klimatmål. Science Based Targets initative (SBTi) 
har validerat att SSABs klimatmål 
överensstämmer med SBTi Critieria and 
Recommendations (Criteria version 5.1) samt 
SBTi Corporate Net Zero Standard. Enligt SBTi 
ska bolag med validerade klimatmål redovisa 
utfall löpande under tidsperioden fram till 
målåret.  
Mål på kort sikt (2033)
SSAB har åtagit sig att minska utsläppen av 
absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 med 
47,9 % till 2033 jämfört med basåret 2018. 
Scope 3 är här begränsat till kategorierna 1, 3 
och 4. SSAB tillämpar en sektorspecifik 
avkarboniseringsbana för de utsläpp som ligger 
inom systemgränsen för kärnverksamhet enligt 
SBTi:s vägledning för stålindustrin. För utsläpp 
utanför denna systemgräns tillämpas absolut 
kontraktionsmetod. 
Målet om en minskning med 47,9 % avser den 
samlade minskningen baserat på följande tre 
mål, alla för tidsramen 2033 jämfört med basåret 
2018: 
• Minskning av absoluta utsläpp i Scope 1, 2 och 
3 för kärnverksamheten med 55,1 % 
• Minskning av övriga absoluta utsläpp av 
växthusgaser i Scope 1 och 2 med 63,0 %
• Minskning av övriga absoluta utsläpp av 
växthusgaser i Scope 3 med 37,5 % 
För samma tidsram finns också ett 
intensitetsmål att minska utsläppen med 56,8 % 
per ton varmvalsat stål omfattande Scope 1, 2 
och 3 för kärnverksamheten, samt en gräns på 
63 % för den maximala tillåtna skrotandelen. 
2025 uppgick minskningen av utsläppen per ton 
varmvalsat stål till 2 % och skrotandelen för 
koncernen till 38 %.   
För målet på kort sikt finns en prognos för 
utsläppsminskningen per år, se nedan. 
Prognosen ingår i SSABs ramverk för grön och 
hållbar upplåning (Green and Sustainability-linked 
Finance Framework).
Mål på lång sikt (2045)
SSAB har åtagit sig att minska utsläppen av 
absoluta växthusgaser i Scope 1, 2 och 3 med 
93 % till 2045 jämfört med basåret 2018, samt att 
uppnå netto-nollutsläpp av växthusgaser i hela 
värdekedjan senast 2045. Värdet för basåret är 
22 821 kton CO2e för båda målen. Jämfört med 
det övergripande målet på kort sikt inkluderar 
målen på lång sikt och netto-nollmålet även 
Scope 3, kategori 10 (bearbetning av sålda 
produkter). Eftersom metodutveckling pågår för 
beräkning av denna kategori, rapporterar SSAB 
för närvarande inte utfallet för dessa långsiktiga 
mål. SSABs reduktionsmål är likställda med 
kravnivån för 1,5 °C-scenariot och dess 
referensmålvärde sammanfaller därför med 
redan redovisade målnivåer.
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 85
Tilläggsupplysning: SSABs klimatmål
2033 SBTi-målnedbrytning1)
Basår Utfall Mål
2018 2025 3033
kton CO2e % %
Scope 1, 2 och 3, inom SBTis kärngräns (varmvalsning och uppströms) 12 201  -7,6  -55,1 
Scope 1 och 2, utanför SBTis kärngräns (nedströms efter varmvalsning) 222  1,7  -63,0 
Scope 3, övriga växthusgasutsläpp uppströms och nedströms i värdekedjan 8 707  -1,0  -37,5 
Summa 21 130  -4,8  -47,9 
2033 SBTi-mål reduktionsbana
Basår Utfall Reduktionsbana Mål
2018 2025 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033
Växthusgasutsläpp jämfört med basåret, miljoner ton CO2e — -1,0 -1,0 -1,0 -1,3 -2,3 -3,2 -5,5 -5,5 -6,7 -10,1
Växthusgasutsläpp jämfört med basåret, % —  -4,8  -5,0  -5,0  -6,0  -11,0  -15,0  -26,0  -26,0  -32,0  -47,9 
Summa växthusgasutsläpp, miljoner ton CO2e 21,1 20,1 20,1 20,1 19,8 18,8 17,9 15,6 15,6 14,4 11,0
1) Marknadsbaserad metod har använts för Scope 2-utsläpp.

===== SIDA 88 =====

Miljöföroreningar (E2)
Policy och styrande dokument (E2-1)
Arbetet med att hantera frågor om föroreningar 
från verksamheten styrs ytterst av SSABs 
koncerndirektiv och -instruktion för miljö. Dessa 
styrdokument inkluderar SSABs åtagande att 
arbeta systematiskt med kontinuerliga 
förbättringar inom miljöområdet samt minskning 
av koncernens miljöpåverkan, exempelvis vad 
gäller föroreningar till luft och vatten. 
Instruktionen för miljö inkluderar att SSABs 
miljöarbete ska drivas i enlighet med ISO 14001. 
Koncerndirektivet och -instruktionen för miljö 
beslutas av SSABs koncernledning och ses över 
minst årligen. De omfattar SSABs verksamhet 
och finns tillgängliga på SSABs hemsida. 
Samtliga av koncernens bolag är ansvariga för 
att bedriva verksamheten i linje med gällande 
koncerndirektiv och -instruktioner. 
Koncernens styrdokument för miljöarbetet 
innehåller inga explicita krav eller styrmedel för 
begränsning av föroreningar till luft, vatten eller 
mark, utan dessa hanteras av varje division eller 
dotterbolag för deras respektive anläggningar 
utifrån lokala förutsättningar samt miljötillstånd 
där sådana fordras. Styrdokumenten på 
koncernnivå innehåller inte heller några krav på 
utfasning eller minimering av särskilt utpekade 
ämnen i till exempel kemikalier, då även dessa 
frågor hanteras lokalt (se nedan under Åtgärder). 
För samtliga anläggningar (se lista i noter) finns 
krav från relevanta miljömyndigheter och kopplat 
till miljötillstånd finns även specifika 
utsläppsvillkor på anläggningsnivå. 
Tillståndsprövningen inkluderar en 
samrådsprocess vilken medför att intressenter 
som myndigheter och närboende beaktas. 
Anläggningarnas ledning ansvarar för att 
säkerställa att utsläppen hålls inom ramen för 
utsläppsvillkor och andra krav från 
miljömyndigheterna. Inom varje division samt 
Tibnor och Ruukki Construction finns särskilda 
miljöfunktioner med ansvar för att bevaka lagar 
och krav, handlägga tillståndsansökningar samt 
att genomföra egenkontroll som till exempel 
mätningar av utsläpp och rapportering av dessa.
På anläggningsnivå finns lokala styrdokument 
och instruktioner för utsläpp till luft, vatten och 
buller i samtliga fall där detta utgör betydande 
miljöaspekter enligt ISO 14001. De lokala 
styrdokumenten och instruktionerna är inte 
publika men anläggningarnas miljötillstånd och 
miljörapporter till myndigheterna är offentliga 
handlingar (dock kan vissa delar vara 
sekretessbelagda för att skydda känslig 
affärsinformation). De lokala styrdokumenten 
beslutas av anläggnings- eller divisionsledningen. 
På lokal nivå finns även styrdokument och 
instruktioner för hur incidenter och 
nödsituationer kopplade till miljöföroreningar ska 
hanteras och i möjligaste mån undvikas (del av 
respektive miljöledningssystem). 
Åtgärder (E2-2)
Miljöarbetet sker i första hand inom ramen för 
ISO 14001-standarden och alla 
produktionsanläggningar är certifierade enligt 
denna standard. Miljöledningssystemet omfattar 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 86
Stålproduktion och vidareförädling av stålämnen har en 
betydande miljöpåverkan, främst genom utsläpp till luft från 
olika förbränningsprocesser. Stålproduktion i masugnar orsakar 
även miljöpåverkan genom utsläpp av kylvatten och förorenat 
processvatten. Omställningen till elektriska stålverk i Norden 
medför minskad miljöbelastning men den ökande hanteringen 
av skrot medför utmaningar när det gäller buller.Påverkan, risker och möjligheter
Tidshorisont
Miljöföroreningar I R O Värdekedja Kort Mellan Lång
Utsläpp till luft Egen verksamhet x x x
Utsläpp till vatten från 
masugnsbaserad 
stålproduktion
Egen verksamhet 
(masugnsbaserad 
stålproduktion)
x x x
Buller från hantering av 
skrot
Egen verksamhet i 
Norden x x x

===== SIDA 89 =====

framtagande av policy, rutiner och arbetssätt i 
syfte att kontinuerligt förbättra miljöarbetet och 
att möta eller överträffa lagar och andra krav. 
Inom ramen för miljöledningssystemet 
identifieras den lokala verksamhetens 
miljöaspekter, med hänsyn till den lokala och 
regionala miljön, för att säkerställa att arbetet 
fokuseras på det som är av störst betydelse för 
miljön på respektive plats.
Utsläpp till luft 
Förebyggande åtgärder omfattar till exempel val 
av bränsletyp och -kvalitet samt val av 
förbränningsteknik där olika val kan bidra till 
lägre utsläpp av stoft, SOx och NOx. 
Sekundära åtgärder omfattar 
reningsanläggningar, som exempelvis luftfilter, 
skrubberanläggningar och efterbrännkammare. 
För att minska diffus damning används till 
exempel dammbindande medel och 
vegetationsbarriärer.
Utsläpp till vatten 
Alla SSABs anläggningar vidtar åtgärder för att 
förebygga risken för förorening av lokala 
vattenresurser samt för att minska utsläppen av 
förorenat vatten till vattenrecipienter. 
Förebyggande åtgärder omfattar till exempel val 
av processkemikalier vilket påverkar vilka 
föroreningar som kan uppstå. Det används även 
invallningar för kemikalier och flytande avfall för 
att minimera risken för utsläpp. 
Sekundära åtgärder omfattar 
vattenreningsanläggningar av olika typer, 
biologisk rening, flotationsanläggningar och 
sandfilter, sedimenteringsanläggningar och 
indunstare. För att minska utsläppen via 
dagvatten sker till exempel sopning av 
asfalterade ytor.
Buller
Förebyggande åtgärder omfattar val av plats och 
arbetssätt exempelvis för hantering av skrot (se 
faktaruta). Sekundära åtgärder i form av 
bullerbarriärer tillämpas vid behov och även 
begränsningar i tid förekommer där nattperioden 
undviks för vissa aktiviteter.
Mål (E2-3)
Eftersom arbetet med att minska föroreningar till 
luft och vatten samt buller sker på lokal nivå, 
utifrån lokala och regionala förutsättningar och 
inom ramen för respektive tillstånd, anser inte 
SSAB att koncernmål för dessa områden skulle 
vara värdeskapande.
De lokala anläggningarna sätter lokala miljömål 
som följs upp och bevakas av respektive 
anläggnings ledning.
Förorening av luft, vatten och mark 
(E2-4) 
SSAB redovisar de utsläpp som anses vara 
väsentliga för koncernen som helhet. Se not E2-4 
för mer detaljer.  
Förväntade finansiella effekter (E2-6)
SSAB har valt att inte redovisa E2-6 för 2025, 
men upplysningar om finansiella effekter av 
framtida återställning av miljö finns i not C.5. 
 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 87
Exempel på åtgärder: minskning av 
utsläpp till luft genom SSABs 
omställning 
SSABs omställning, som omfattar 
stängning av masugnar i Sverige och 
Finland, kommer inte bara innebära att 
koldioxidutsläppen minskar, utan även 
att utsläpp av stoft (som exempel 
koldamm) och svaveldioxid kommer att 
minska kraftigt. Även utsläppen av 
kväveoxider beräknas minska. 
Exempel på åtgärder: containerlösning 
för att minska buller  
När den nya ljusbågsugnen i Oxelösund 
tas i drift kommer upp till 1,5 miljoner 
ton skrot per år att behövas som 
råmaterial, jämfört med nuvarande 
nivåer på cirka 200 000 ton om året. För 
att minska bullernivåerna från 
skrothanteringen specialtillverkar SSAB 
2 000 containrar. Att använda containrar 
jämfört med ett traditionellt skrotlager 
innebär att bullret vid hanteringen 
begränsas till lossningen i hamnen där 
strikta bullerrestriktioner finns samt 
inne i den nya stålverksbyggnaden där 
buller till omgivningen dämpas av bland 
annat tjocka betongväggar.

===== SIDA 90 =====

Noter om miljöförorening (E2)
Rapporteringen omfattar följande anläggningar: 
• Sverige: Oxelösund, Luleå, Borlänge, Finspång 
samt Järnforsen (Ruukki Construction) och 
Köping (Tibnor)
• Finland: Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, 
Oulainen, Pulkkila och Toijala
• USA: Mobile och Montpelier 
• Polen: Oborniki (Ruukki Construction) 
När direkta mätningar av utsläpp till luft inte är 
möjliga beräknas utsläppen med hjälp av 
bränsledata och relevanta emissionsfaktorer. 
SSAB rapporterar utsläpp av partiklar (PM10), 
svaveloxider (SOₓ) och kväveoxider (NOₓ) till luft. 
De rapporterade utsläppen till vatten utgörs av 
suspenderade ämnen (vanligen föroreningar av 
kalcium, magnesium och kisel) som har sitt 
ursprung i stålverken och masugnarna, samt 
kväve, zink, cyanider och fenoler. Rapporteringen 
sker i enlighet med platsspecifika miljötillstånd 
och regionala föreskrifter. 
Luftutsläpp mäts genom kontinuerliga 
emissionsmätsystem (CEMS) eller genom 
periodisk provtagning. Utsläpp till vatten 
kontrolleras genom provtagning i fastställda 
utsläppspunkter. Vattenproverna analyseras vid 
ackrediterade laboratorier och utsläppta 
mängder beräknas baserat på det utgående 
vattenflödet.
All data samlas in på anläggningsnivå enligt 
system baserade på ISO 14001 och konsolideras 
centralt på koncernnivå. Kvalitetssäkring sker 
genom kalibrering, verifiering och regelbundna 
granskningar av tredje part, i enlighet med 
lagkrav, bästa tillgängliga teknik (BAT) enligt 
industriutsläppsdirektivet (IED) för europeiska 
anläggningar samt tillämpliga föreskrifter på 
federal och delstatsnivå för anläggningar i USA. 
Detta tillvägagångssätt är i linje med principerna i 
det europeiska registret för utsläpp och 
överföringar av föroreningar (E-PRTR) och 
säkerställer transparens, jämförbarhet och 
efterlevnad inom hela SSABs verksamhet. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 88
Uppskattningar och bedömningar
Redovisningsprinciper
SO₂‑utsläppen varierar över en tvåårscykel, främst till följd av drift‑ och underhållsrelaterade faktorer. 
Fluktuationen är i linje med förväntningarna. Övriga typer av utsläpp till luft ligger i nivå med 
föregående års utfall.
Vad gäller utsläpp till vatten uppvisar mängden suspenderande ämnen variation mellan åren men 
miljöpåverkan ligger inom förväntade nivåer. 
Utsläpp till vatten
Ton 2025 2024 2023
Totalkväve 138 104 189
Suspenderade ämnen 504 274 353
Zink och zinkföreningar (Zn) 3,8 1,7 1,7
Cyanider (totalt CN) 2,6 1,9 2,9
Fenoler (totalt C) 0,1 0,1 0,1
Utsläpp till luft
Ton 2025 2024 2023
Kväveoxider (NO2) 3 503 3 643 3 426
Svaveloxider (SO2) 3 359 2 695 3 578
Partiklar (PM10) 630 628 576
Förorening av luft, vatten och mark (E2-4)

===== SIDA 91 =====

Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)
Policy och styrande dokument (E5-1)
Arbetet med resursanvändning och hantering av 
avfall omfattas av koncernens direktiv och 
instruktion för miljöarbetet samt tillämpade 
miljöledningssystem. Se E2-1, första stycket, för 
mer information. Arbetet med att begränsa 
användningen av resurser och de avfallsmängder 
som uppkommer sker lokalt. SSAB har ingen 
koncernpolicy för resursanvändning, vare sig vad 
gäller materialanvändning eller hantering av 
avfall. Relevanta arbetsinstruktioner finns på 
divisions- och lokal nivå. 
Vad gäller avfall har samtliga SSABs 
anläggningar egna övervaknings- och data-
insamlingssystem som uppfyller myndigheternas 
krav. SSAB arbetar löpande med att minska 
avfallsmängderna samt öka återvinningen och 
användningen av restprodukter. 
Åtgärder (E5-2)
Användning av material och insatsvaror
SSAB arbetar redan idag med att minska behovet 
av material och insatsvaror, exempelvis genom 
värmeåtervinning och användning av 
processgaser, vilket minskar behovet av inköpta 
bränslen och el. När det är möjligt återvinner 
SSAB restmaterial i ståltillverkningsprocesserna 
för att utvinna mer värde, minska förbrukningen 
av jungfruliga råvaror och minimera mängden 
avfall som deponeras. Exempelvis kan 
användningen av skrot optimeras i 
ståltillverkningen, för att minska behovet av 
järnmalm som insatsvara. I de nordiska 
anläggningarna som idag är järnmalmsbaserade, 
användes 18,6 (18,5) % skrot. De amerikanska 
anläggningarna använder redan idag 
ljusbågsugnar där 97,9 (97,5) % skrot används 
som råvara. Totalt inom SSAB uppgick 
skrotanvändningen under året till 3,7 (3,5) 
miljoner ton. 
SSABs omställning till fossilfri stålproduktion 
kommer att innebära en förändring av vilka 
råmaterial som används för ståltillverkningen i de 
nordiska anläggningarna, där användningen av 
kol och koks kommer att upphöra och 
användningen av skrot och fossilfri järnmalms-
pellets kommer att öka. 
Användning av restprodukter
Ståltillverkning ger upphov till olika restprodukter 
och SSAB eftersträvar en effektiv och ökad 
användning av egna restprodukter som 
insatsmaterial i den egna produktionen. Till 
exempel kan järnhaltigt material återföras till 
ståltillverkningen vilket minskar behovet av 
jungfruliga råvaror. Detta minskar i sin tur även 
uppkomsten av avfall. Material som inte kan 
återanvändas internt kan vidareförädlas till 
biprodukter och säljas externt för att ersätta 
naturresurser i andra branscher. Biprodukter som 
slagg används i olika industrier, till exempel inom 
vägkonstruktion och som ersättning för cement. 
Bensen, svavel och stenkolstjära (restprodukter 
från kokstillverkning) används inom kemisk 
industri som råvara. Resultatet av arbetet med 
användning av restprodukter visas i Not E5 
(tabellen Resursutflöde E5-5). 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 89
I stålproduktion används flera olika material som insatsvaror, 
exempelvis järnmalmspellets, reduktionsmedel som kol och 
koks samt skrot. Graden av miljöpåverkan från dessa 
insatsvaror varierar, både från utvinning och användning. 
Stålproduktion i framförallt masugnar ger upphov till avfall och 
restprodukter som exempelvis slagg. Efter vidareförädling kan 
vissa restprodukter användas vidare i andra branscher. SSAB 
bidrar till ökad resurseffektivitet när kunder uppgraderar från 
konventionellt stål till höghållfasta stål, till exempel genom att 
mindre mängd stål behövs för samma styrka i en konstruktion. 
 
Påverkan, risker och möjligheter
Tidshorisont
Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi I R O Värdekedja Kort Mellan Lång
Användning av input 
material
Egen verksamhet x x x
Avfall Egen verksamhet 
(masugnsbaserad 
stålproduktion) 
Kundledet
x x x
Resurseffektivitet i kunders 
produkter
Kundledet x x x

===== SIDA 92 =====

I den nordiska verksamheten arbetar SSAB med 
återcirkulering av material till den egna 
produktionen, bearbetning och försäljning av 
biprodukter som slagg samt hantering av avfall 
som inte har någon miljömässig eller ekonomisk 
försvarbar avsättning. Ett av SSABs fokus-
områden för den egna verksamheten kopplat till 
cirkulär ekonomi är nyttjandet av slagg. Den 
totala efterfrågan på slaggbaserade produkter 
har ökat och nya tillämpningar för slagg skapar 
också nya intäktsströmmar för SSAB. Slagg-
användningen, definierad som andel slagg som 
använts internt eller externt i förhållande till 
mängden slagg som genererats under året, från 
verksamheten i Sverige och Finland uppgick till 
100 (88) %. 
Där det inte finns något miljömässigt eller 
ekonomiskt försvarbart alternativ för användning 
uppstår ett avfall som antingen måste skickas till 
egna deponier eller till externa avfallsmottagare. 
På de stora anläggningarna i Norden har SSAB 
egna deponier, för exempelvis stoft och slam 
från järn- och stålproduktionen. Dessa deponier 
drivs i enlighet med erforderliga tillstånd och 
efterlevnaden övervakas av tillsynsmyndigheter. I 
USA har SSAB inga egna deponianläggningar 
eller transporter för avfall. Materialet som 
skickas till deponi provtas av en tredje part och 
klassificeras innan leverans. 
Under året har SSAB Americas minskat 
transporter av filterstoft genom att materialet nu 
återvinns istället för att deponeras. Detta minskar 
både transportrelaterade kostnader och utsläpp. 
Genom att arbeta med automatisering och 
digitalisering av produktionsprocessen har SSAB 
Americas även kunnat optimera tillsättning av 
kalk, vilket har lett till en minskning av 
förbrukningen.  
Mål (E5-3)
SSAB har inget koncernmål för resursanvändning 
och cirkulär ekonomi. 
Resursinflöden (E5-4)
SSAB redovisar de material som anses 
väsentliga för koncernen som helhet. Se not E5-4 
för mer detaljer. 
Resursutflöden (E5-5)
SSAB redovisar genererade avfallsmängder enligt 
not E5-5. 
Förväntade finansiella effekter (E5-6)
SSAB har valt att inte redovisa finansiella effekter 
enligt E5-6 för 2025. 
Rapporteringen omfattar följande anläggningar:
• Sverige: Oxelösund, Luleå, Borlänge, Finspång 
samt Järnforsen (Ruukki Construction) och 
Köping (Tibnor) 
• Finland: Brahestad, Tavastehus, Kankaanpää, 
Oulainen, Pulkkila och Toijala 
• USA: Mobile och Montpelier 
• Polen: Oborniki (Ruukki Construction) 
Resurseffektivitet: SSAB beräknar den mängd 
stål som sparas genom att jämföra vikten av 
SSABs leveranser av höghållfasta stål med den 
mängd konventionellt stål som annars hade 
krävts. Den senare beräkningen görs av SSABs 
tekniska experter och baseras på deras 
specialistkunskap inom respektive område.
Data samlas in från lokala system och 
dokumentation från avfallshanterare och 
konsolideras på koncernnivå. Klassificering av 
farligt och icke-farligt avfall följer lokala tillstånd 
och EU:s avfallskoder i Sverige, Finland och 
Polen, samt federala och delstatliga 
avfallsföreskrifter för anläggningarna i USA, och 
sammanställs till enhetliga kategorier för att 
möjliggöra jämförbarhet. Samtliga anläggningar 
är certifierade och driver miljöledningssystem i 
enlighet med ISO 14001, vilket även inkluderar 
uppföljning av datakvalitet på anläggningsnivå 
samt trend- och avvikelseanalyser i förhållande 
till produktionsstatistik på koncernnivå. 
Materialanvändning baseras främst på 
godsmottagningsregister lagerföringsloggar och 
stycklistor, där direkt mätning prioriteras framför 
uppskattning. Sekundära insatsvaror utgörs av 
externt inköpta återvunna material, exempelvis 
skrot. Emballage som används vid leverans 
(såsom stål- eller plastband, pallar, hörnskydd 
och plastfilm) rapporteras inte som ett separat 
resursinflöde. Detta följer samma tillväga-
gångssätt som i SSABs miljödeklarationer (EPD), 
i enlighet med ISO 14025, där emballaget 
exkluderats på grund av dess marginella 
påverkan. Emballage som blir avfall inom SSABs 
verksamhet redovisas dock fullt ut under 
relevanta avfallskategorier och typ av behandling. 
Den totala mängden genererat avfall i Norden 
redovisas och kategoriseras i flöden som styrs 
mot återvinningsförfaranden (förberedelse för 
återanvändning, materialåtervinning, annan 
återvinning) och flöden som styrs till bort-
skaffande (deponering och annan bortskaffning), 
med separat rapportering för farligt och icke-
farligt avfall. Primära datakällor inkluderar 
anläggningsregister, vågintyg och intyg från 
entreprenörer. I USA tillämpas samma 
kategoriseringsmodell, med anpassning till 
delstatsspecifika kategorier. 
Mängden icke-återvunnet avfall beräknas som 
den totala mängden genererat avfall minus det 
avfall som gått till återvinningsförfarande.
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 90
Exempel på åtgärder: 
Resurseffektivitet – miljömässiga 
fördelar med SSABs höghållfasta stål 
SSAB erbjuder ett brett sortiment av 
höghållfasta och slitstarka stål 
utvecklade för att ge lägre vikt och 
högre kapacitet i kundernas 
slutprodukter. Dessa stål ger också 
väsentliga miljöfördelar i 
användningsfasen för slutprodukterna 
genom förbättrad bränsleekonomi och 
längre livslängd.  
Under 2025 uppnådde kunder, som 
uppgraderade till SSABs höghållfasta 
stål, en total viktminskning på 1 036 
(1 043) tusen ton, jämfört med praxis i 
respektive kundsegment.
Noter om resursanvändning och 
cirkulär ekonomi (E5)
Uppskattningar och bedömningar
Redovisningsprinciper

===== SIDA 93 =====

Resursinflöden (E5-4) Resursutflöden (E5-5) 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 91
Resursutflöden
kton 2025 2024 2023
Biprodukter
Användning internt
Slaggprodukter1) 935 532 659
Internt skrot 1 067 953 939
Tackjärn och skrot från slagg 38 27 129
Briketter av material med järninnehåll, etc. 463 427 432
Försäljning externt
Slaggprodukter 1 247 1 463 1 470
Internt skrot 175 164 159
Tackjärn och skrot från slagg 136 133 145
Glödskal och järnoxider 74 78 76
Zinkslagg 2 1 2
Koksverkprodukter 168 205 183
Avfall som avletts från bortskaffande
Farligt avfall
Förberedelse för återanvändning — 0 0
Materialåtervinning 43 23 23
Andra återvinningsförfaranden 2 3 3
Icke-farligt avfall
Förberedelse för återanvändning 1 1 1
Materialåtervinning 19 23 21
Andra återvinningsförfaranden 71 103 77
Avfall som skickas till bortskaffande
Farligt avfall
Avfallsförbränning 3 3 3
Avfall till deponi 6 22 21
Annan bortskaffning 2 5 2
Icke-farligt avfall
Avfallsförbränning 4 3 3
Avfall till deponi 325 335 320
Annan bortskaffning 0 1 0
Summa utflöde av biprodukter och avfall
Biprodukter 4 304 3 983 4 193
Avfall 476 522 473
Varav farligt avfall 57 56 51
Varav icke-farligt avfall 419 466 422
Varav återvinning 135 153 124
Användning av biprodukter och återvinning av avfall % 93 92 93
1) Koks, kol och andra reduktionsmedel såsom olja.
2) Kalksten, bränd kalk, dolomit, karbid, etc.
3) Briketter med järninnehållande material, etc.
 
Resursinflöden
kton 2025 2024 2023
Järnmalmspellets 6 776 6 551 6 980
Reduktionsmedel1) 2 388 2 330 2 427
Slaggbildare2) 636 637 666
Legeringar 107 100 108
Metall- och färgbeläggningar 49 46 45
Återvunna material 4 513 4 308 4 435
Varav skrot (externt och internt) 3 673 3 513 3 658
Varav andra järnbärare3) 839 795 776
Andel återvunna material, % 31 31 30
Cirkularitet, nyckeltal
% 2025 2024 2023
Nyttjandegrad av slagg 100 88 120
Värdena för resursutflöden är generellt sett i linje med föregående år. Materialåtervinningen av farligt 
avfall ökade under 2025 på grund av att filterstoft återvinns vid SSABs anläggning i Montpelier istället 
för att skickas till deponi. Det förklarar även minskningen av Avfall till deponi. Mer än 90 % av allt 
material som genereras utöver stålproduktionen används som biprodukter eller återvinns. 
Värdena för resursinflöden är stabila utan några väsentliga förändringar jämfört med tidigare år.
Återvinningen av slagg i Norden ligger på en mycket hög nivå. Värden över 100% visar att även lagrad 
slagg från tidigare år kunnat återvinnas.
1) Utöver slagg kan de redovisade uppgifterna även omfatta mindre mängder av andra restprodukter, såsom eldfast tegel.

===== SIDA 94 =====

Stålets livscykel 
och cirkularitet
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 92
Stål är världens mest återvunna material och kan återvinnas om och om igen utan att 
förlora sina egenskaper. Tack vare sin beständighet har stålprodukter en lång livslängd 
och kan återanvändas eller återvinnas för nya stålprodukter, vilket sparar resurser.

===== SIDA 95 =====

Upplysningar enligt EU:s taxonomi
SSAB rapporterar omsättning, capex och 
driftsutgifter enligt Redovisningsprinciper nedan. 
SSAB har inför årets rapportering identifierat 
oklarheter i reglering och vägledning vad gäller 
gränsdragning för omfattning av taxonomin, 
vilket förklaras närmare i Redovisningsprinciper. 
Rapportering för år 2025 bygger på SSABs 
nuvarande analys och tolkning av regelverket, 
men kan komma att ändras. 
Omfattning av taxonomin (eligibility)
Bedömningen av gränsdragningen för omfattning 
av taxonomin görs av SSABs interna experter 
inom hållbarhet, miljö och redovisning. SSABs 
stålproduktion ingår i kategorin 3.9 Järn- och 
stålproduktion, som återfinns i bilaga I till EU:s 
taxonomiförordning EU 2020/852, och omfattas 
därmed av miljömålet Begränsning av 
klimatförändringar. 
SSAB bedömer att samtliga ekonomiska 
aktiviteter som återfinns i produktionsledet 
omfattas av taxonomin, från ståltillverkning till 
färdig produkt. Se närmare under 
Redovisningsprinciper. Dessa ekonomiska 
aktiviteter motsvarar i princip 100 % av SSABs 
direkta koldioxidutsläpp (Scope 1). 
Omsättning, capex och driftsutgifter för Ruukki 
Construction bedöms som icke-väsentliga 
eftersom de uppgår till mindre än 10 % av 
koncernens respektive utfall. Tibnor har inte 
några aktiviteter som omfattas av taxonomin. 
SSAB har inga aktiviteter som omfattas av de 
delegerade akterna för övriga miljömål. 
Externa intäkter som omfattas:
83 (83) % av de totala intäkterna omfattas av 
taxonomin, utifrån SSABs metodik. En snävare 
gränsdragning motsvarande enbart produktion av 
stålämnen skulle motsvara 0 (0) %. Anledningen 
är att SSAB vidareförädlar i princip samtliga 
internt producerade stålämnen genom 
exempelvis varm- och kallvalsning, vilket sker 
antingen i direkt anslutning till produktionen av 
stålämnen eller vid en annan av SSABs 
anläggningar. 
Capex som omfattas: 
95 (93) % av total capex omfattas av taxonomin, 
utifrån SSABs metodik. Dras gränsen vid enbart 
produktion av stålämnen skulle 54 (60) % 
omfattas. Skillnaden i siffrorna förklaras av att en 
stor del av SSABs investeringar relaterade till 
stålproduktionen görs i aktiviteter som valsning 
eller vidare bearbetning. Dessa aktiviteter är i 
realiteten integrerade i stålproduktionen. 
Driftsutgifter som omfattas: 
95 (94) % av driftsutgifterna omfattas av 
taxonomin enligt SSABs metodik. Dras gränsen 
vid enbart produktion av stålämnen skulle 
motsvarande siffra uppgå till 38 (39) %. 
Förklaring till skillnaden i siffrorna är densamma 
som för capex. 
Bedömning av förenlighet (alignment)
Tekniska gränsvärden: 
• SSABs skrotbaserade ståltillverkning i 
elektriska ljusbågsugnar använder mer än 90 % 
återvunnet stålskrot och uppfyller därmed 
gränsvärdet i den delegerade akten. Nedan 
redogörs för analysen avseende kriterier för att 
inte orsaka betydande skada. Externa intäkter, 
capex och driftsutgifter rapporteras som 
förenliga med taxonomin. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 93
2025
Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med
taxonomikraven
Central 
resultatindikator Totalt
Andel av 
verksamheter 
som 
omfattas av 
taxonomin 
Verksamheter 
som är
förenliga
med
taxonomikrav
en 
Andel av
verksamheten 
som är
förenlig med
taxonomi-
kraven
Begränsning 
av klimat-
förändringar 
Anpassning 
till klimat-
förändringar Vatten 
Cirkulär 
ekonomi Föroreningar 
Biologisk 
mångfald 
Andel av 
möjlig-
görande 
verksamhet 
Andel av 
omställnings-
verksamheter 
Icke-
bedömda
verksamheter
som anses
vara icke-
väsentliga
Verksamheter
som är
förenliga med
taxonomi-
kraven under
föregående
räkenskapsår
(N-1)
Andel av
verksamheter
som är
förenliga med
taxonomi-
kraven under
föregående
räkenskapsår
(N-1)
Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr %
Omsättning 96 220 83 26 746 28 28 — — — — — — 28 6 29 228 28
Kapitalutgifter 14 949 95 595 4 4 — — — — — — 4 1 832 9
Driftsutgifter 6 227 95 913 15 15 — — — — — — 15 2 863 14

===== SIDA 96 =====

• Inget av SSABs stålverk som producerar 
järnmalmsbaserat stål i masugn klarar 
gränsvärdena för framställning av råjärn eller 
koks och är därmed inte förenliga. Ingen vidare 
analys avseende kriterier för att inte orsaka 
betydande skada har genomförts. Externa 
intäkter, capex och driftsutgifter rapporteras 
som att de omfattas av taxonomin (eligible).
• Den nya ljusbågsugnen i Oxelösund samt det 
nya, integrerade elektrostålverket i Luleå 
beräknas, oavsett råvara, klara gränsvärdet på 
0,209 ton CO2e/ton stål. SSAB har erhållit 
tredjepartsverifiering som intygar möjlig 
taxonomiförenlighet för båda projekten. 
Eftersom de är under uppförande återstår vissa 
åtgärder, som behövs för att full 
taxonomiförenlighet ska kunna intygas, 
exempelvis avseende 
klimatanpassningsåtgärder. Till dess att SSAB 
har erhållit tredjepartsverifiering på full 
taxonomiförenlighet rapporteras capex som att 
den omfattas av taxonomin (eligible) samt 
potentiellt taxonomiförenlig. 
Kriterier för att inte orsaka betydande skada:
Analysen av SSABs skrotbaserade ståltillverkning 
i USA utgår från SSABs bedömning av syftet med 
regleringen samt utifrån ett väsentlighets-
perspektiv. Verksamheten bedöms inte orsaka 
betydande skada kopplat till andra mål vid sidan 
av klimatförändring:  
• Klimatanpassning: Klimatriskanalys har 
genomförts med vedertagna modeller. Inga 
väsentliga risker har identifierats för 
anläggningarna i USA. 
• Vatten och marina resurser: SSABs 
skrotbaserade anläggningar har erforderliga 
tillstånd för uttag av vatten, utsläpp av 
kylvatten, processavloppsvatten och 
dagvatten. Båda anläggningarna har fastställda 
rutiner och processer för att förhindra utsläpp. 
Båda anläggningarna finns i områden med låg 
vattenstress. SSAB bedömer att 
anläggningarna uppfyller kriterierna.
• Föroreningar: SSAB bedömer att 
anläggningarna uppfyller kriterierna, genom att 
de skrotbaserade anläggningarna till exempel 
har de miljötillstånd som krävs, att samtliga 
kemikalier bedöms användas under 
kontrollerade former och att det inte finns 
alternativ teknik eller kända alternativ för 
substitution av de kemikalier som skulle kunna 
påverka uppfyllandet av dessa kriterier. 
• Biologisk mångfald: SSAB bedömer att 
anläggningarna uppfyller kriterierna. Risker för 
biologisk mångfald till följd av utsläpp till luft, 
vatten eller mark hanteras inom ramen för de 
miljötillstånd som finns för verksamheterna. 
Erforderliga försiktighetsmått har vidtagits och 
riskerna bedöms därmed inte som betydande. 
Anläggningarna ligger inte heller nära (inom 50 
km) något område som bedöms vara särskilt 
känsligt, som till exempel Natura 2000-
områden. 
Minimiskyddsåtgärder:
SSAB bedömer att minimiskyddsåtgärderna är 
uppfyllda för koncernen som helhet genom 
arbetet som bedrivs inom bland annat affärsetik, 
antikorruption, hälsa och säkerhet, anställda 
samt ansvarsfulla inköp.
Sammanfattningsvis rapporterar SSAB en 
taxonomiförenlighet på 28 (28) % avseende 
intäkter, 4 (9) % avseende capex samt 15 (14) % 
avseende driftsutgifter. Motsvarande siffror 
baserat på enbart produktion av stålämnen skulle 
uppgå till 0 (0) %, 1 (2) % respektive 4 (5) %.  
Förändring jämfört med föregående år
Andelen taxonomiförenlig omsättning i 
förhållande till koncernens totala omsättning 
förblev oförändrad. Andelen av kapitalutgifterna 
som avser taxonomiförenliga aktiviteter 
minskade till följd av investeringar i Luleå och 
Oxelösund, vilka omfattas av taxonomin men 
ännu inte är taxonomiförenliga. Andelen 
driftsutgifter hänförliga till taxonomiförenliga 
aktiviteter, i förhållande till koncernens totala 
driftsutgifter, ökade eftersom 
underhållskostnaderna i den skrotbaserade 
stålproduktionen ökade mer än de totala 
driftsutgifterna. 
Finansiering i linje med taxonomin
SSAB publicerade ett uppdaterat ramverk för 
grön och hållbarhetslänkad finansiering under 
2024. Under 2025 emitterade SSAB två gröna 
obligationer under ramverket (dock inte så 
kallade europeiska gröna obligationer). SSAB har 
under året även säkrat finansiering för 
investeringar i det nya, moderna stålverket i 
Luleå, i linje med ramverket.
Capexplan enligt taxonomin
SSABs capexplan enligt taxonomin omfattar de 
planerade investeringarna i Oxelösund och Luleå 
(se E1-3). Rörelsekostnader är inte inkluderade i 
kapitalutgiftsplanen eftersom färdigställandet av 
anläggningarna ligger i slutet av den definierade 
femårsperioden och är därför svåra att bedöma.
  
Reglering och vägledning avseende EU:s 
taxonomi är under kontinuerlig utveckling och det 
finns begränsad praxis av rapportering. Som en 
följd av detta är interna bedömningar och 
överväganden nödvändiga. 
Taxonomirapporteringen kan komma att ändras i 
takt med att ny regulatorisk vägledning ges, 
marknadspraxis utvecklas eller att 
taxonomiförordningen utökas eller förtydligas. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 94
Kapitalutgiftsplan – kapitalutgifter
Mkr 2025 2024
Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter för räkenskapsåret 7 054 1 971
Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter de kommande fem åren1) 46 968 55 682
Summa 54 022 57 653
Uppskattningar och bedömningar
1) Potentiellt taxonomiförenliga kapitalutgifter motsvarar investeringsbeslut för Oxelösund (ny ljusbågsugn och tillhörande 
råvaruhantering, exklusive kraftledning) om 6,2 miljarder kronor samt investeringsbeslut för Luleå om 4,5 miljarder euro 
minus redan betalda kapitalutgifter (EUR omräknat till  SEK med kursen 11,07 (11,43)).

===== SIDA 97 =====

SSAB anser att det råder osäkerhet hur 
gränsdragningarna avseende eligibility ska dras. 
Detta grundar sig i skrivningar, och tolkningar av, 
den delegerade akten (bilaga I till EU:s 
taxonomiförordning EU 2020/852) samt 
kommissionens FAQ (Commission Notice on the 
interpretation and implementation of certain 
legal provisions of the EU Taxonomy 
Environmental Delegated Act, the EU Taxonomy 
Climate Delegated Act and the EU Taxonomy 
Disclosures Delegated Act, Question #11). 
Enligt SSABs uppfattning finns det stöd i den 
delegerade akten för att inkludera ståltillverkning 
och tillhörande förädlingsaktiviteter i taxonomin, 
medan FAQ:n ger uttryck för en snävare tolkning 
vilket enbart skulle tillåta ståltillverkning, det vill 
säga produktion av stålämnen. 
Givet osäkerheten så har SSAB valt att rapportera 
i linje med föregående år, det vill säga 
inkluderande förädlingsaktiviteter, men att även 
ange vad motsvarande siffror för enbart 
produktion av stålämnen skulle uppgå till. 
För SSABs redovisning av intäkter, investeringar 
och driftsutgifter är följande NACE-koder 
relevanta:
• C19.10 Tillverkning av koksugnsprodukter
• C24.10 Tillverkning av enklare järn och stål 
samt av ferrolegeringar
• C24.20 Tillverkning av rör, hålprofiler och 
tillhörande beslag av stål
• C24.32 Kallvalsning av smal bandplåt
• C24.52 Gjutning av stål
• C25.61 Behandling och beläggning av metaller
Vidare inkluderar SSAB verksamheter utan 
specifika NACE-koder som betning, glödgning, 
spaltning, formatklippning och emballering samt 
stödjande eller kompletterande aktiviteter såsom 
vattenuttag, reningsverk, återvinning av 
restprodukter, deponier, kraftverk, produktion av 
vätgas och syre. 
Definitioner: 
Externa intäkter motsvarar not B.2 Intäkter. 
Capex motsvarar summan av investeringar i 
materiella och immateriella tillgångar samt 
nyttjanderättstillgångar. Beloppet 
överensstämmer med summa Inköp under året 
enligt not C.1 Immateriella tillgångar och 
materiella anläggningstillgångar och 
tillkommande nyttjanderättigheter enligt not C.2 
Leasing. 
Driftsutgifter motsvarar fasta kostnader för 
underhåll, fast egendom samt forskning och 
utveckling. De fasta kostnaderna enligt 
definitionen i taxonomin uppgår till cirka 7 % av 
rörelsens totala kostnader enligt not B.3 
Rörelsens kostnader. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 95
Omsättning
2025 Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Ekonomiska verksamheter Kod 
Centrala 
resultatindikatorer 
som omfattas av 
taxonomikraven 
(andel av 
omsättning som 
omfattas av 
taxonomin)
Centrala 
resultatindikatorer 
som är förenliga 
med 
taxonomikraven 
(monetärt värde 
av omsättning) 
Centrala 
resultatindikatorer 
som är förenliga 
med 
taxonomikraven 
(andel av 
taxonomiförenlig 
omsättning)
Begränsning 
av klimat-
förändringar 
Anpassning 
till klimat-
förändringar Vatten 
Cirkulär 
ekonomi Föroreningar 
Biologisk 
mångfald 
Möjlig-
görande 
verksamhet 
Omställnings-
verksamhet 
Andel som är 
förenlig med 
taxonomikraven 
av den andel 
som omfattas 
av 
taxonomikraven
% Mkr % % % % % % % E T %
Järn- och ståltillverkning CCM 3.9. 83 26 746 28 28 — — — — — — T 33
Summan av förenligheten per mål 28 — — — — —
Omsättning totalt 83 26 746 28 28 — — — — — — T 33
Redovisningsprinciper

===== SIDA 98 =====

OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 96
Kapitalutgifter
2025 Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Ekonomiska verksamheter Kod 
Centrala 
resultatindikatorer 
som omfattas av 
taxonomikraven 
(andel av 
omsättning som 
omfattas av 
taxonomin)
Centrala 
resultatindikatorer 
som är förenliga 
med 
taxonomikraven 
(monetärt värde 
av omsättning) 
Centrala 
resultatindikatorer 
som är förenliga 
med 
taxonomikraven 
(andel av 
taxonomiförenlig 
omsättning)
Begränsning 
av klimat-
förändringar 
Anpassning 
till klimat-
förändringar Vatten 
Cirkulär 
ekonomi Föroreningar 
Biologisk 
mångfald 
Möjlig-
görande 
verksamhet 
Omställnings-
verksamhet 
Andel som är 
förenlig med 
taxonomikraven 
av den andel 
som omfattas 
av 
taxonomikraven
% Mkr % % % % % % % E T %
Järn- och ståltillverkning CCM 3.9. 95 595 4 4 — — — — — — T 4
Summan av förenligheten per mål 4 — — — — —
Kapitalutgifter totalt 95 595 4 4 — — — — — — T 4
Driftsutgifter
2025 Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
Ekonomiska verksamheter Kod 
Centrala 
resultatindikatorer 
som omfattas av 
taxonomikraven 
(andel av 
driftsutgifter som 
omfattas av 
taxonomin)
Centrala 
resultatindikatorer 
som är förenliga 
med 
taxonomikraven 
(monetärt värde 
av driftsutgifter)
Centrala 
resultatindikatorer 
som är förenliga 
med 
taxonomikraven 
(andel av 
taxonomiförenliga 
driftsutgifter)
Begränsning 
av klimat-
förändringar 
Anpassning 
till klimat-
förändringar Vatten 
Cirkulär 
ekonomi Föroreningar 
Biologisk 
mångfald 
Möjlig-
görande 
verksamhet 
Omställnings-
verksamhet 
Andel som är 
förenlig med 
taxonomikraven 
av den andel 
som omfattas 
av 
taxonomikraven
% Mkr % % % % % % % E T %
Järn- och ståltillverkning CCM 3.9. 95 913 15 15 — — — — — — T 15
Summan av förenligheten per mål 15 — — — — —
Driftsutgifter totalt 95 913 15 15 — — — — — — T 15

===== SIDA 99 =====

OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 97
Antal anställda Könsfördelning 
6 542
4 796
1 553
2 285
Sverige Finland
USA Övriga länder
22 %
78 %
Kvinnor Män
Olycksfallsfrekvens
Samhällsansvars-
information
SSAB vill vara det säkraste 
stålföretaget i världen och erbjuda en 
trygg och inkluderande arbetsplats för 
både anställda och entreprenörer. 
Innehåll
• Egen arbetskraft (S1)
• Arbetstagare i värdekedjan (S2)
Olycksfallsfrekvens (LTIF)
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF)
18 19 20 21 22 23 24 25
0
4
8
12
16

===== SIDA 100 =====

Egen arbetskraft (S1)
Policy och styrande dokument (S1-1)
SSABs anställda i Sverige och Finland omfattas 
av kollektivavtal som är förenliga med 
internationellt erkända instrument. Avtalen 
reglerar bland annat löner, arbetstid och övriga 
anställningsvillkor för arbetstagare. 
Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar 
förhandlar gemensamt löner och 
anställningsvillkor. Genom kollektivavtalen kan 
reglerna om anställningsvillkor bli bättre än enligt 
lag. Majoriteten av de anställda i Sverige och 
Finland är representerade av fackföreningar. För 
de anställda i USA, samt övriga länder, finns det 
olika engagemang enligt praxis och arbets-
lagstiftning i respektive land. 
SSAB har flertalet styrande dokument som 
omfattar väsentliga områden avseende den egna 
arbetskraften. Vid framtagandet av dessa har 
relevanta intressenters perspektiv beaktats, dock 
har ingen specifik intressentdialog genomförts.
SSABs uppförandekod
SSABs uppförandekod fastställer koncernens 
principer för ansvarsfullt företagande och 
omfattar områden som säkerhet, miljö, 
mänskliga rättigheter och affärsetik. 
Uppförandekoden baseras på SSABs stöd för 
FN:s Global Compacts principer samt 
International Bill of Human Rights, Internationella 
Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, 
OECD:s riktlinjer för multinationella företag och 
FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter. SSAB har åtagit sig att 
implementera processer för att förhindra, 
identifiera och åtgärda negativ påverkan på 
mänskliga rättigheter som verksamheten kan 
orsaka eller bidra till.
Koden vägleder alla medarbetare i hur de ska 
agera och utgör koncernens etiska riktlinjer. 
SSAB tillåter inte någon form av diskriminering 
och har nolltolerans mot alla former av barn-, 
tvångsarbete och modernt slaveri. 
Av uppförandekoden framgår även att SSAB 
erkänner och respekterar medarbetares rätt till 
föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, att 
SSAB följer tillämpliga lagar, branschstandarder 
och kollektivavtal om arbetstid, inklusive övertid 
och övertidsersättning, säkerställer tillräcklig tid 
för vila och fritid och har åtagit sig att betala 
rättvisa löner. SSAB respekterar de anställdas 
rättigheter att organisera sig i enlighet med 
nationella lagar och bestämmelser. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 98
Trygga arbetsförhållanden, en säker och inkluderande 
arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter i samband med SSABs 
omställning har bedömts som väsentliga områden. Detta 
utifrån de säkerhetsrisker som finns i SSABs arbetsmiljö, 
möjlighet till positiv påverkan på den egna arbetskraften, samt 
finansiella risker (exempelvis produktionsstörningar) och 
möjligheter (exempelvis förmåga att behålla och attrahera rätt 
kompetens) som förknippas med dessa områden. 
Påverkan, risker och möjligheter
Tidshorisont
Egen arbetskraft I R O Värdekedja Kort Mellan Lång
Trygga och säkra 
arbetsförhållanden för 
egna anställda
Egen verksamhet
x x x
Inkluderande arbetsmiljö Egen verksamhet x x x
Kompetensutveckling i 
samband med omställning
Egen verksamhet i 
Norden x x x
SSABs anställda:
SSAB hade vid slutet av året 15 176 
anställda, en minskning med ca 1 % 
jämfört med föregående år. SSAB har flest 
anställda i Sverige, följt av Finland och 
USA. 96 % är tillsvidareanställda. 22 % av 
personalstyrkan är kvinnor. Personal-
omsättningen uppgick till 7 (6) % och 
under året anställdes 717 (677) nya 
medarbetare.

===== SIDA 101 =====

Flera processer och aktiviteter används för att 
övervaka efterlevnad. Respektive HR-avdelning 
övervakar efterlevnad i samråd med lednings-
grupperna och de fackliga organisationerna i 
enlighet med gällande kollektivavtal. 
Överträdelser av uppförandekoden kan 
rapporteras och följas upp i kanaler för 
rapportering och visselblåsning (se avsnitt G1-1). 
Koden finns tillgänglig för alla anställda på 
SSABs intranät och hemsida. Utbildning om 
uppförandekoden är obligatorisk för alla 
anställda. Utbildningen inkluderar även 
arbetsförhållanden samt mänskliga rättigheter. 
För att förebygga människorättsrisker följer 
SSAB lokal lagstiftning och internationella 
normer för mänskliga rättigheter. Utöver 
uppförandekoden ger styrdokument på 
koncernnivå ytterligare vägledning inom 
exempelvis inkludering och mångfald där även 
förbud mot trakasserier ingår. SSAB följer 
gällande nationella lagar och regler, exempelvis 
kollektivavtal, avseende eventuell gottgörelse för 
överträdelse av individers rättigheter. 
Styrdokument för hälsa och säkerhet
SSABs arbete för en säker arbetsmiljö styrs av 
koncerndirektivet och -instruktionen för hälsa och 
säkerhet. Dessa dokument inkluderar SSABs 
ambition att vara det säkraste stålföretaget i 
världen och uppnå noll arbetsplatsolyckor och 
sjukdomar. Styrdokumenten påtalar också att 
säkerhetsarbetet är obestridligt samt vikten av 
det individuella ansvaret för att säkerställa säkert 
arbete. Koncerndirektivet för hälsa och säkerhet 
beslutas av koncernledningen och ses över minst 
årligen. Direktivet omfattar SSABs anställda och 
underleverantörer på SSABs anläggningar och 
finns tillgängligt på SSABs hemsida. 
Styrdokument för inkludering och mångfald
Arbetet med inkludering och mångfald styrs, 
utöver uppförandekoden, av ett koncerndirektiv 
och -instruktion. De utgör ett ramverk för hur 
SSAB arbetar med att skapa en inkluderande 
arbetsplats där alla anställda har lika möjligheter 
att delta och vara involverade i SSABs 
verksamhet. Styrdokumenten redogör för att 
rekrytering, utveckling och lönesättning ska ske 
utifrån kompetens och förmåga, att lika villkor för 
alla anställda ska säkerställas samt även 
motverkande av diskriminering i alla former. Nio 
diskrimineringsgrunder adresseras: kön, 
könsöverskridande identitet, etnisk eller nationell 
tillhörighet, religion eller annan trosåskådning, 
funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning, 
civilstånd eller föräldrastatus samt politisk 
åskådning eller medlemskap i fackförening. 
Koncerndirektivet omfattar hela SSABs 
verksamhet, beslutas av koncernledningen och 
ses över minst årligen. Inkludering, mångfald och 
en icke-diskriminerande företagskultur ingår även 
i den obligatoriska utbildningen om 
uppförandekoden. SSABs visselblåsarsystem 
Ethics Line är en viktig kanal för att säkerställa 
nolltolerans mot diskriminering och SSABs 
medarbetarundersökning är ett viktigt instrument 
för att följa upp att policy och arbete med 
inkludering och mångfald systematiskt främjas. 
Styrdokument för kompetensutveckling i 
samband med omställning
SSABs uppförandekod är utgångspunkt för 
personalfrågor kopplade till den strategiska 
omställningen till fossilfri stålproduktion. Utöver 
koden finns ett projektledningssystem för 
omställningsprojektet i Luleå där miljö och 
sociala frågor ingår. Det utgår från både svensk 
och europeisk lagstiftning samt internationella 
standarder.
Dialoger med anställda och 
arbetstagarrepresentanter (S1-2)
SSAB säkerställer samverkan med den egna 
arbetskraften angående eventuell negativ 
påverkan både genom direkt kontakt och genom 
arbetstagarrepresentanter. Den direkta kontakten 
sker genom medarbetarundersökningar, 
arbetsplatsträffar samt medarbetardialoger som 
hålls årligen mellan medarbetare och chef. 
Information om tillgängliga kanaler tillhandahålls 
via intranätet och av HR-organisationen. 
Samverkan med arbetstagarrepresentanter 
regleras av lokal lagstiftning samt lokala 
kollektivavtal. Samverkan med arbetstagar-
representanter sker med syfte att informera om 
utvecklingen i verksamheten samt inhämta de 
anställdas synpunkter. I vissa situationer finns 
också krav på formella förhandlingar med 
arbetstagarrepresentanterna genom lokal 
lagstiftning. HR-organisationen har det 
övergripande ansvaret för kontakten med 
arbetstagarrepresentanter. I Sverige och Finland 
finns även särskilda roller med övergripande 
ansvar för fackliga relationer. 
Avtal med de fackliga organisationerna 
säkerställer att dialoger och informationsutbyte 
inom ramen för samverkan sker på ett 
strukturerat sätt, exempelvis genom:  
• Group Works Council där delar av 
koncernledningen kvartalsvis träffar 
arbetstagarrepresentanter för medarbetare i 
Sverige och Finland.
• Division Works Council där ledningen för 
divisionen träffar arbetstagarrepresentanter 
åtta gånger per år.
• Local Works Council där ledningen för varje 
anläggning träffar lokala 
arbetstagarrepresentanter.
På SSAB finns även ett europeiskt företagsråd 
(European Works Council), vilket är reglerat 
genom ett särskilt avtal. Inom ramen för detta 
avtal samlas arbetsgivarrepresentanter från 
samtliga europeiska länder där SSAB har fler än 
75 anställda för ett årligt möte med SSABs 
företagsledning, som informerar om aktuella 
frågor med betydelse för de anställda.  
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 99
SSABs ambition inom säkerhet:
SSABs ambition inom säkerhet är att vara 
det säkraste stålföretaget i världen och att 
uppnå noll arbetsplatsolyckor och 
sjukdomar. Alla anställda och entreprenörer 
har rätt till en hälsosam arbetsmiljö utan 
olycksfall. För att uppnå detta arbetar SSAB 
utifrån följande principer: 
• Samtliga skador och arbetsrelaterade 
sjukdomar kan och ska förhindras
• Medarbetarengagemang och utbildning 
är en förutsättning för ett framgångsrikt 
säkerhetsarbete
• Att arbeta säkert är en förutsättning för 
anställning hos SSAB
• Ett bra arbete inom hälsa och säkerhet 
ger även bra affärsresultat
• Hälsa och säkerhetsfrågor ska 
integreras i affärsprocessen

===== SIDA 102 =====

Rutiner för gottgörelse och kanaler för 
att uppmärksamma problem (S1-3)
De olika kanalerna som SSAB tillhandahåller 
(mekanismer för klagomålshantering, rutiner 
samt uppföljning) finns beskrivna i G1-1. 
Därutöver implementerade SSAB under året en 
särskild återkopplingskanal för omställnings-
projektet i Luleå. SSAB följer gällande nationella 
lagar och regler, exempelvis kollektivavtal, 
avseende eventuell gottgörelse. 
Åtgärder (S1-4)
Koncernens bolag ansvarar för arbetet inom 
områdena och driver aktiviteter och projekt på 
lokal nivå. Det finns inga specifika upplysningar 
om resursfördelning. Resurstillsättning sker inom 
ramen för årliga budgetprocessen. 
Säkerhet
Inom SSABs verksamhet finns potentiell negativ 
påverkan för de anställda och entreprenörer 
relaterad till risk för olyckor och skador. 
Olyckorna sker främst på produktions-
anläggningarna och de vanligaste incidenterna är 
sår- och klämskador, stukningar, sträckningar, 
frakturer och hjärnskakningar. 
SSABs säkerhetsarbete omfattar alla anställda 
och entreprenörer. Alla medarbetare har både 
möjlighet och ansvar att rapportera avvikelser, 
tillbud och potentiella faror på arbetsplatsen. 
Medarbetarna deltar också i säkerhets-
ronderingar för att identifiera risker och kartlägga 
behov av förbättringar av arbetsmiljön. Alla 
olyckor och identifierade risker utvärderas. 
Grundorsakerna till inträffade incidenter 
identifieras och åtgärder sätts in i syfte att 
förhindra att de inträffar igen. Alla anställda och 
entreprenörer uppmuntras också att ge förslag 
på hur arbetssätt kan förbättras för att 
möjliggöra en säkrare arbetsmiljö. Alla anställda 
och entreprenörer har tillgång till nödvändiga 
instruktioner samt utbildning och utrustning för 
att kunna arbeta på ett säkert sätt. Alla 
koncernens bolag är ansvariga för 
säkerhetsarbetet och leder många aktiviteter och 
projekt relaterade till området. 
De historiskt låga utfallen vad gäller 
olycksfallsfrekvens, med LTIF på 0,56 för 2025, 
visar att det långsiktiga, strukturerade 
säkerhetsarbetet ger resultat. Flera av SSABs 
anläggningar hade inga skador med frånvaro 
under året. 
Inkludering och mångfald
SSABs arbete inom inkludering och mångfald 
syftar till att säkerställa ett inkluderande 
arbetssätt i koncernen och att alla anställdas 
kompetens kommer till sin rätt, samt att 
motverka diskriminering i alla former. Området är 
en viktig del i arbetet med att skapa en god 
företagskultur och för att SSAB ska kunna 
attrahera och behålla medarbetare i framtiden. 
SSAB deltar sedan tidigare i flera olika nätverk 
som syftar till att öka mångfalden i 
stålbranschen, till exempel Tekniksprånget i 
Sverige, Women in Tech Finland, Inklusiiv i 
Finland och Association of Women in the Metal 
Industries i USA. 
HR-funktionen på koncernnivå ansvarar för 
koncernövergripande styrning av inkludering och 
mångfald. Divisionerna och dotterbolag ansvarar 
för att ta fram lämpliga åtgärder och initiativ på 
lokal nivå. 
Kompetensutveckling i samband med 
omställning 
SSABs omställning till fossilfri stålproduktion 
kommer kräva nya kompetenser och arbetssätt. 
SSABs koncernövergripande utbildningsramverk 
för kompetensutveckling i samband med 
omställningen kallas SSAB Academy. SSAB 
Academy börjar utvecklas för anläggningen i 
Luleå. För detta har SSAB tilldelats stöd från EU:s 
Fonden för en rättvis omställning på 1,45 
miljarder kronor. Målsättningen är att SSAB 
Academy ska innehålla lokalt anpassade 
utbildningar utifrån behov och förutsättningar. 
SSAB samarbetar nära de fackliga parterna och har 
bland annat diskuterat kommande behov och olika 
sätt att nå ut till medarbetare. Detta inkluderar 
intervjuer för att kartlägga behov samt delaktighet i 
planering av upplägg och innehåll. Fackliga parter 
ingår även i styrgruppen för SSAB Academy. 
Inför starten av nya utbildningar genomförs alltid 
en kartläggning av kompetensbehov. I samband 
med detta ingår även dialoger med deltagare och 
personer med kompetens inom aktuellt område. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 100
Exempel på åtgärder: Inkludering och 
mångfald 
Under året har bland annat följande 
aktiviteter genomförts:
• SSAB Special Steels har arbetat med 
aktiviteter för att motverka omedvetna 
fördomar vid rekrytering, bland annat 
har användningen av tester och 
videofrågar utvecklats.
• SSAB Europe arrangerade en riktad 
utbildning på anläggningen i Borlänge: 
Våld i nära relationer – att agera som 
chef eller kollega. Syftet var att stärka 
kunskapen om hur våld kan upptäckas 
och bemötas – en viktig del av arbetet 
inom jämställdhet, inkludering och en 
trygg arbetsmiljö.
Exempel på åtgärder: Säkerhet 
Under året har bland annat följande 
aktiviteter genomförts: 
• Inom SSAB Special Steels har 
utbildningar i ledarskap och 
riskhantering genomförts för att stärka 
säkerhetskulturen. Vidare genomfördes 
rotorsaksanalyser av incidenter och 
information om bästa praxis inom 
säkerhetsarbete för alla anläggningar. I 
Oxelösund har implementering av ett 
digitaliserat arbetssätt för planering och 
uppföljning skett. 
• Inom SSAB Europe etablerades en 
process vid anläggningen i Luleå för att 
säkerställa en säker arbetsmiljö för 
gravida och ammande kvinnor. Vid 
anläggningen i Borlänge utvecklades en 
ny utbildning i arbetsmiljö och hälsa för 
nyanställda. 
• Inom SSAB Americas utvecklades ett 
arbetssätt för att göra det tydligt vilka 
olika dimensioner som utgör en bra 
säkerhetskultur, till exempel en bra 
känslomässig kontakt med medarbetare 
och att förstå vikten av att ledare föregår 
med gott exempel.

===== SIDA 103 =====

Mål (S1-5)
Säkerhet
SSAB följer främst upp säkerhetsarbetet genom 
olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar 
skadefrekvens (TRIF) per miljon arbetade 
timmar. De tillhörande målsättningarna 
inkluderar egna anställda och entreprenörer. 
Koncernmålen beslutas av koncernledningen. 
Divisionerna och Tibnor och Ruukki Construction 
har årliga mål på LTIF och TRIF och utfallet 
rapporteras månadsvis till koncernledningen. 
Relevanta intressenter (representanter för 
anställda och entreprenörer) involveras i 
processen för att sätta upp mål. I processen 
ingår även utvärdering av tidigare utfall och mål. 
Styrdokumenten innehåller inga 
målformuleringar utan mål för respektive område 
sätts i en separat process.
Som en del av SSABs arbete för en säker 
arbetsmiljö har tre koncernmål fastställts (se 
kolumn längst till höger). För 2025 uppgick 
olycksfallsfrekvensen (LTIF) till 0,56 (0,75). Den 
totala registrerbara skadefrekvensen (TRIF) 
uppgick till 5,6 (6,7). Inga dödsolyckor inträffade. 
Inkludering och mångfald
SSAB har inget koncernmål, men en långsiktig 
ambition om att arbetskraften, både anställda 
och chefer, ska bestå av minst 30 % av vardera 
kön vid 2035. Arbetet inom inkludering och 
mångfald följs upp genom interna KPI:er. 
Styrdokumenten innehåller inga mål-
formuleringar. 
Kompetensutveckling i samband med 
omställning
Arbetet för att kompetensutveckla medarbetare i 
samband med SSABs omställning omfattas inte 
av några mål. 
Uppgifter om anställda (S1-6)
För upplysningar om anställda, se nedan under 
noter samt redovisningsprinciper. Antalet 
anställda per land redovisas i not B.4. 
Uppgifter om icke-anställda (S1-7)
På SSAB utförs arbete av olika entreprenörer, 
samarbetspartners och externa konsulter inom 
alla delar av organisationen och inom olika typer 
av arbetsområden, exempelvis städning av 
lokaler, underhållsarbete på produktions-
anläggningarna och olika typer av IT-tjänster. 
SSAB har ingen central uppföljning av de olika 
externa resurserna utan det hanteras på lokal 
nivå. 
Mångfaldsindikatorer (S1-9)
För upplysningar om mångfald, se noter samt 
avsnitten Styrelse och Koncernledning i 
bolagsstyrningsrapporten. 
Mått för utbildning och 
kompetensutveckling (S1-13)
SSAB har flera interna utvecklingsprogram för 
olika nivåer av organisationen, exempelvis ett 
internt affärsutvecklingsprogram och 
utbildningsprogram för chefer på olika nivåer. 
SSAB har även traineeprogram, exempelvis med 
fokus på teknik och ledarskap. 
Under 2025 har SSAB Academy fortsatt att 
stärka kompetensutvecklingen inom koncernen. 
Totalt deltog 880 medarbetare i olika 
utbildningsinsatser under året. Den samman-
lagda utbildningstiden uppgick till ca 19 500 
timmar.
Mått för arbetsmiljö (S1-14)
Ledningssystemet för säkerhet uppfyller kraven 
enligt ISO 45001 och är implementerat på alla 
anläggningar. Se Not S1-14 för mått för 
arbetsmiljö. 
Incidenter, anmälningar och allvarliga 
inverkningar på mänskliga rättigheter 
(S1-17)
Antalet klagomål som lämnats in genom kanaler 
för rapportering och visselblåsning framgår 
under G1-1. Inga klagomål har rapporterats 
genom nationella kontaktpunkter för 
multinationella företag inom OECD. Inte heller 
utdömdes några sanktioner eller skadestånd för 
ärenden som rapporterats in till Ethics Line. Inga 
fall av allvarliga inverkningar på mänskliga 
rättigheter inträffade under perioden. 
För vidare upplysningar om kanaler och 
incidentrapportering se G1-1. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 101
Exempel på åtgärder: 
kompetensutveckling
Inom ramen för projektledningssystemet 
för omställningsprojektet i Luleå har 
styrdokument och planer gällande bland 
annat personal, utbildning och 
arbetsvillkor tagits fram och 
implementerats. Under året har 
medarbetare inom metallurgisk utveckling 
vid SSAB i Luleå påbörjat utbildning i drift 
av ljusbågsugn och relaterade processer. 
<1
olycksfallsfrekvens (skada med 
frånvaro per 1 miljon arbetade 
timmar) 2030, anställda och 
entreprenörer
<4,5
total registrerade skador per 
1 miljon arbetade timmar 2030, 
anställda och entreprenörer
Nr 1
Att vara det säkraste stålföretaget 
i världen och 0 arbetsplatsolyckor 
och sjukdomar (långsiktig 
ambition)
SSABs 
säkerhetsmål
101

===== SIDA 104 =====

Intressenter
(Kompletterande upplysningar till ESRS-2 
SBM-2)
SSABs anställda är en viktig intressentgrupp och 
deras intressen och åsikter är en viktig del av 
SSABs uppförandekod och andra relevanta 
styrdokument inom koncernen. SSAB har 
regelbundna möten med anställda i syfte att 
informera om den planerade omställningen av 
SSABs anläggningar och ge medarbetarna 
möjlighet att ställa frågor. SSAB har även dialog 
med de fackliga företrädarna om kompetens-
utveckling, exempelvis i samband med 
omställningen, samt medarbetarnas arbetsmiljö.
Påverkan, risker och möjligheter i 
förhållande till strategi och 
affärsmodell (SBM-3)
Kompletterande upplysningar 
SSABs påverkan gäller främst egna anställda 
men även entreprenörer som utför arbete på 
SSABs anläggningar. Indirekt berörs även 
anställda i övriga delar av leverantörsledet. Den 
främsta potentiella negativa påverkan anser 
SSAB relatera till risker kopplade till skador och 
olyckor på SSABs anläggningar. Bristande 
säkerhet kan leda till finansiella risker till följd av 
kostnader för sjukfrånvaro, produktionsbortfall 
samt ryktesrisk. 
Utöver säkerhetsaspekter är risker kopplade till 
arbetsförhållanden, inkludering och 
kompetensutveckling väsentliga för den egna 
arbetskraften. Avsaknaden av en inkluderande 
arbetsmiljö eller kontinuerlig kompetens-
utveckling kan på medellång och lång sikt 
innebära förlorad kompetens, minskat 
engagemang och försämrad konkurrenskraft.
Samtidigt finns också möjligheter genom att 
främja säkra och rättvisa arbetsförhållanden, en 
inkluderande kultur och kontinuerlig 
kompetensutveckling. Detta stärker 
engagemang, välbefinnande och långsiktig 
jobbsäkerhet, vilket kan skapa finansiella fördelar 
genom ökad produktivitet, effektivitet och 
förmåga att attrahera och behålla kvalificerad 
personal. 
SSAB har inte genomfört bedömning av 
arbetstagargrupper, geografiska områden eller 
verksamheter för att identifiera eventuell högre 
risk för negativa sociala konsekvenser. Det finns 
därmed inga identifierade utsatta grupper, länder 
eller organisatoriska delar att rapportera. 
Upplysningarna kommer att uppdateras när en 
formell riskkartläggning har genomförts.
Säkerhet 
SSAB har ingen formaliserad rapportering på 
arbetsrelaterad ohälsa. Upplysningarna i 
rapporten omfattar endast arbetsrelaterade 
skador. 
Månatliga sammanställningar av säkerhetsdata 
delas av anläggning och/eller division. 
Informationen kommer från ett dokument-
hanteringssystem där medarbetare själva 
rapporterar in händelser. En ansvarig grupp 
klassar eventuella fall av registrerbara skador. 
Därefter konsolideras data på koncernnivå.
Skada med frånvaro (LTI, Lost Time Injury) avser 
arbetsrelaterad skada som resulterar i att 
medarbetaren inte kan återgå till arbetet följande 
kalenderdag. Återgång till arbetet med begränsad 
arbetsförmåga utgör inte en skada med frånvaro. 
Måttet inkluderar entreprenörer om inget annat 
anges.
Olycksfallsfrekvens (LTIF) avser antalet 
rapporterade skador med minst en dags frånvaro 
per miljon arbetade timmar. Inkluderar 
entreprenörer om inget annat anges. 
Total registrerbar skadefrekvens (TRIF) avser 
totalt registrerbara skador per miljon arbetade 
timmar. Registrerbar skada innebär skador med 
rapporterad frånvaro, skador med medicinsk 
behandling och fall med alternativa 
arbetsuppgifter. Mått inkluderar entreprenörer 
om inget annat anges. För entreprenörer i 
verksamheten i USA ingår ej uppgifter om skador 
med medicinsk behandling och fall med 
alternativa arbetsuppgifter. 
Allvarlig LTI avser skada som medarbetaren inte 
kan eller förväntas återhämta sig från inom 6 
månader. 
Anställda
Data avseende personal samlas in från SSABs 
globala HR-system och konsolideras på 
koncernnivå för att sedan sammanställas i olika 
grupperingar baserade på exempelvis ålder, 
anställningsform och geografisk fördelning. 
Total personalstyrka avser totala antalet 
anställda vid årets slut och inkluderar både 
tillsvidareanställda och visstidsanställda. 
Personalomsättning omfattar tillsvidareanställda 
och beräknas till totala antalet anställda som 
slutat dividerat med genomsnittet av antal 
anställda under året (vid varje kvartal). 
Visstidsanställda omfattar olika tidsbegränsade 
anställningar som exempelvis semestervikarier 
och studenter. Avser vid årets slut. 
Deltidsanställda omfattar anställda som arbetar 
mindre än 100 %. Avser vid årets slut. 
Linjechefer avser tillsvidareanställda tjänstemän 
med direktrapporterande personal. 
Nyanställda avser antal nya, tillsvidareanställda 
medarbetare under året.
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 102
Noter om den 
egna arbets-
kraften (S1)
Redovisningsprinciper

===== SIDA 105 =====

Uppgifter om anställda (S1-6) 1
Antal anställda uppdelat i män och kvinnor
Könstillhörighet 2025 2024 2023
Män 11 902 12 004 11 956
Kvinnor 3 274 3 259 3 170
Ej angivet — — —
Totalt anställda 15 176 15 263 15 126
Antal anställda per land
Land 2025 2024 2023
Sverige 6 542 6 647 6 500
Finland 4 796 4 777 4 731
USA 1 553 1 535 1 500
Antal anställda efter avtalstyp uppdelat i män och kvinnor
2025 2024 2023
Avtalstyp Kvinnor Män Övriga
Uppgift 
saknas Totalt Kvinnor Män Övriga
Uppgift 
saknas Totalt Kvinnor Män Övriga
Uppgift 
saknas Totalt
Antal anställda 3 274 11 902 — — 15 176 3 259 12 004 — — 15 263 3 170 11 956 — — 15 126
Antal tillsvidareanställda 3 114 11 495 — — 14 609 3 060 11 558 — — 14 618 2 974 11 591 — — 14 565
Antal tillfälligt anställda 160 407 — — 567 199 446 — — 645 196 365 — — 561
Antal behovsanställda1) — — — — — — — — — — — — — — —
Antal heltidsanställda 3 113 11 575 — — 14 688 3 107 11 704 — — 14 811 3 042 11 673 — — 14 715
Antal deltidsanställda 161 327 — — 488 152 300 — — 452 128 283 — — 411
Antal anställda efter avtalstyp och region
2025 2024 2023
Avtalstyp Sverige Finland USA Övriga Totalt Sverige Finland USA Övriga Totalt Sverige Finland USA Övriga Totalt
Antal anställda 6 542 4 796 1 553 2 285 15 176 6 647 4 777 1 535 2 304 15 263 6 500 4 731 1 500 2 395 15 126
Antal tillsvidareanställda 6 298 4 593 1 542 2 176 14 609 6 302 4 580 1 518 2 218 14 618 6 209 4 581 1 481 2 294 14 565
Antal tillfälligt anställda 244 203 11 109 567 345 197 17 86 645 291 150 19 101 561
Antal behovsanställda1) — — — — — — — — — — — — — — —
Antal heltidsanställda 6 253 4 667 1 553 2 215 14 688 6 373 4 662 1 535 2 241 14 811 6 243 4 620 1 500 2 352 14 715
Antal deltidsanställda 289 129 — 70 488 274 115 — 63 452 257 111 — 43 411
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 103
1 SSAB har ingen central process för hantering av data avseende behovsanställda. Därav görs ingen utfallsrapportering. 
Merparten av SSABs anställda är anställda i Sverige, Finland 
och USA. 78 % av de anställda är män och 22 % kvinnor. 
Merparten av de anställda är tillsvidareanställda, på heltid.

===== SIDA 106 =====

Mått för arbetsmiljö (S1-14)
Arbetsrelaterade personskador 
2025 2024 2023
Totalt
Skador med frånvaro (LTI:er) 16 21 25
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 0,56 0,75 0,87
Totalt registrerbara skador (TRIF) 5,6 6,7 6,2
Anställda
Dödsolyckor — — —
Allvarliga skador med frånvaro (LTI:er) 2 1 2
Totala skador med frånvaro (LTI:er) 12 16 18
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 0,48 0,65 0,72
Totalt registrerbara skador (TRIF) 5,1 6,5 5,8
Arbetade timmar 24 919 758 24 716 355 25 153 659
Underleverantörer
Dödsolyckor — — —
Allvarliga skador med frånvaro (LTI:er) 1 — —
Totala skador med frånvaro (LTI:er) 4 5 7
Olycksfallsfrekvens (LTIF) 1,11 1,58 1,96
Arbetade timmar 3 605 487 3 168 028 3 564 809
Olycksfallsfrekvens (LTIF) efter land/region (anställda och underleverantörer)
2025 2024 2023
Sverige 0,84 0,77 1,02
Finland — 0,49 —
USA 1,11 0,91 1,36
Övriga Europa 0,34 1,33 2,20
Övriga länder — — —
Totalt registrerbara skador per miljon arbetade timmar (TRIF) efter land/region (anställda)
2025 2024 2023
Sverige 5,4 6,6 7,8
Finland 4,5 5,7 4,1
USA 5,7 8,4 5,0
Övriga Europa 5,2 6,1 4,8
Övriga länder 5,8 5,8 3,7
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 104
Det totala antalet arbetsrelaterade personskador (LTI:er) minskade, vilket också avspeglas i lägre 
olycksfallsfrekvens. Både olycksfallsfrekvensen (LTIF) och totalt registrerbara skador (TRIF) 
minskade jämfört med föregående år. 
För de egna anställda noterades inga dödsolyckor, och både totala och allvarliga skador med 
frånvaro minskade. LTIF sjönk till 0,48, medan TRIF minskade till 5,1, vilket indikerar att 
säkerhetsinsatserna haft god effekt trots i stort sett oförändrad arbetstidsvolym.
Även för underleverantörerna noterades förbättrade resultat. Totala LTI:er minskade till 4, och LTIF 
förbättrades till 1,11, trots en ökning i arbetade timmar. Antalet allvarliga olyckor låg fortsatt på en 
låg nivå och inga dödsolyckor inträffade.

===== SIDA 107 =====

Mångfaldsindikatorer (S1-9)
Ledning och anställda, per kön, personalkategori och åldersgrupp 
Styrelse1)
2025 2024 2023
Totalt antal 8 8 7
Kvinnor 4 4 3
Män 4 4 4
< 30 år — — —
30–50 år — 1 —
> 50 år 8 7 7
Koncernledning
2025 2024 2023
Totalt antal 9 11 11
Kvinnor 3 4 4
Kvinnor, % 33 36 36
Män 6 7 7
Män, % 67 64 64
< 30 år — — —
< 30 år, % — — —
30–50 år — — 1
30–50 år, % — — 9
> 50 år 9 11 10
> 50 år, % 100 100 91
Anställda
% 2025 2024 2023
Kvinnor 22 21 21
Män 78 79 79
< 30 år 14 14 13
30–50 år 52 52 52
> 50 år 35 35 35
Arbetare
% 2025 2024 2023
Kvinnor 13 13 13
Män 87 87 87
< 30 år 18 18 17
30–50 år 49 49 49
> 50 år 33 33 34
Tjänstemän
% 2025 2024 2023
Kvinnor 34 34 34
Män 66 66 66
< 30 år 8 8 7
30–50 år 55 56 56
> 50 år 37 37 37
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 105
1) Medlemmar utsedda av anställda (6) är inte inkluderade. 
SSABs anställda består av 22 % kvinnor och 78 % män. Majoriteten av de anställda är mellan 30-50 år.

===== SIDA 108 =====

Arbetstagare i värdekedjan (S2)
Policyer och styrande dokument (S2-1)
SSABs uppförandekod för leverantörer
Koncerndirektivet för inköp fastställer att alla 
inköp inom SSAB ska ske i linje med 
uppförandekoden för leverantörer. Den utgör 
grunden för miljömässiga och sociala krav 
gentemot leverantörer. Till stöd för medarbetare 
med inköpsansvar finns även instruktioner och 
rutinbeskrivningar för hållbarhetsuppföljning av 
leverantörer. 
Uppförandekoden för leverantörer baseras på 
SSABs uppförandekod samt internationella 
konventioner och standarder som FN Global 
Compacts principer samt International Bill of 
Human Rights, Internationella 
Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, 
OECD:s riktlinjer för multinationella företag och 
FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter. 
Uppförandekoden för leverantörer omfattar 
SSABs leverantörer både uppströms och 
nedströms. Koden ses över årligen och beslutas 
av koncernledningen. Den finns tillgänglig på 
SSABs hemsida. 
I uppförandekoden för leverantörer beskrivs 
bland annat vilka krav SSAB har vad gäller 
mänskliga rättigheter. För varje krav finns även 
exempel för att underlätta för leverantören. 
Koden innehåller bland annat: 
• SSAB tolererar varken barnarbete eller 
tvångsarbete, inklusive modern slavhandel
• Leverantörerna ska tillhandahålla säkra och 
hälsosamma arbetsförhållanden och behandla 
anställda med rättvisa, värdighet och respekt
• Leverantörer får inte tolerera någon form av 
diskriminering
• Leverantörerna ska betala rättvisa löner och 
förmåner, relevanta för marknaden och i 
överensstämmelse med branschstandarder där 
de är verksamma
• Anställda hos leverantörerna ska ha rätt att 
lagligt, frivilligt och utan inblandning, etablera 
och gå med i fackliga organisationer och 
förhandla kollektivt i enlighet med lokal 
lagstiftning och internationella konventioner
• Alla leverantörer måste vara rättmätiga och 
lagliga ägare eller användare av den egendom 
de är verksamma på
• Leverantörer är skyldiga att respektera, främja 
och skydda ursprungsbefolkningar och deras 
rättigheter
• Leverantörer ska inte ägna sig åt markrofferi
Säker arbetsmiljö på SSABs anläggningar
Arbetet med en säker arbetsmiljö för under-
leverantörer på SSABs anläggningar styrs av 
koncerndirektivet för hälsa och säkerhet som 
beskrivs i S1-1. Underleverantörer har samma 
rätt till en säker arbetsplats som SSABs egna 
anställda. 
SSAB följer gällande nationella lagar och regler, 
exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell 
gottgörelse. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 106
För arbetstagare i SSABs värdekedja kan framförallt bristande 
säkerhet vid arbeten på SSABs anläggningar ha en negativ 
påverkan, men även generellt i leverantörsledet finns risk för 
negativ påverkan inom arbetsrätt och mänskliga rättigheter. 
För SSAB innebär dessa områden även en finansiell risk genom 
risk för produktionsstörningar, ryktesrisk och ökade kostnader. 
Påverkan, risker och möjligheter
Tidshorisont
Arbetstagare i 
värdekedjan I R O Värdekedja Kort Mellan Lång
Säkra arbetsförhållanden 
för entreprenörer på SSABs 
anläggningar
Leverantörsledet 
(entreprenörer) x x x
Arbetsrätt och mänskliga 
rättigheter
Leverantörsledet x x x

===== SIDA 109 =====

Dialoger med arbetstagare i 
värdekedjan (S2-2)
Säkerhet på SSABs anläggningar
Det generella säkerhetsarbetet som även 
omfattar entreprenörer beskrivs i S1.  
SSAB har en väl utbyggd dialog med 
entreprenörer på anläggningarna. SSAB ställer 
krav på att alla entreprenörers medarbetare 
genomgår säkerhetsutbildningar, både generella 
och lokala kurser för den specifika anläggningen 
där de ska arbeta. Entreprenörer har möjlighet att 
göra säkerhetsobservationer antingen via en 
arbetsledare eller direkt via ett verktyg. Alla 
riskobservationer, tillbud, olycksfall samt 
kränkningar och diskrimineringar som 
rapporteras i verktyget av entreprenörer följs upp. 
Uppföljningen görs bland annat av inköps-
organisationen som skapar relevanta 
åtgärdslistor och handlingsplaner. 
Entreprenörerna deltar också i utredningar av 
olyckor och allvarliga tillbud i de fall deras 
personal har varit inblandad. Alla utrednings-
rapporter är tillgängliga för entreprenörer. 
Separata evenemang har ordnats för 
entreprenörer för att diskutera aktuella 
säkerhetsfrågor. I förekommande fall kan 
entreprenörens medarbetare kontaktas, till 
exempel vid revision. 
Utöver det som beskrivits ovan avseende 
säkerhet på SSABs anläggningar har inte SSAB 
några systematiska rutiner för kontakter med 
arbetstagare i värdekedjan. SSAB har inte heller 
en etablerad process för att bedöma 
effektiviteten i dialogerna med arbetstagare i 
värdekedjan. Vidare har SSAB inte genomfört 
någon analys för att identifiera grupper av 
arbetstagare i värdekedjan som kan vara särskilt 
sårbara för påverkan eller marginaliserade. 
Därför finns ingen specifik process för att 
inhämta insikter från dessa grupper. 
Rutiner för gottgörelse och kanaler för 
att uppmärksamma problem (S2-3)
SSAB följer gällande nationella lagar och regler, 
exempelvis kollektivavtal, avseende eventuell 
gottgörelse. SSABs visselblåsarsystem är öppet 
för personer utanför SSAB att rapportera 
misstänkta överträdelser av SSABs 
uppförandekod samt lagar och regler. Se G1-1 för 
mer information. Eftersom visselblåsarsystemet 
är tillgängligt på hemsidan har SSAB inga 
särskilda rutiner för att se till att anställda hos 
leverantörer eller kunder har ytterligare tillgång 
till det. SSAB undersöker inte särskilt huruvida 
arbetstagarna i värdekedjan känner till SSABs 
visselblåsarsystem. SSABs leverantörskod 
uttrycker förväntningar på leverantörer att dessa 
ska ha eller etablera egna kanaler för 
visselblåsarärenden eller rapportering av 
problem, samt att de anställda ska kunna 
använda dessa kanaler utan risk för repressalier. 
Åtgärder (S2-4)
SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland 
annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, 
mänskliga rättigheter och korruption. 
Bedömningen görs med hjälp av ett externt 
verktyg. Varje leverantör har en riskprofil baserad 
på land- och branschrisk. Leverantörer som 
bedöms som medel eller hög risk måste antingen 
svara på SSABs egna frågeformulär om miljö, 
arbetsrätt, mänskliga rättigheter, etik och hållbar 
upphandling eller dela med sig av en 
hållbarhetsutvärdering gjord i det externa 
verktyget. Baserat på resultatet av dessa 
utvärderingar vidtar SSAB eventuella åtgärder. 
Dessa åtgärder kan vara förslag på förbättrings-
åtgärder med uppföljning och/eller en revision. 
Revisioner sker även planerat hos leverantörer 
som är klassade som kvalitets- eller 
säkerhetskritiska (som till exempel entreprenörer 
på SSABs anläggningar). För mer information om 
revisioner hos leverantörer samt exempel på 
åtgärder se G1. 
SSAB kommer att fortsätta utveckla metoderna 
för att fastställa risker för anställda i värdekedjan 
under kommande år. I detta arbete ingår också 
att vidta lämpliga åtgärder och införa en 
systematisk uppföljning. Resurstillsättning görs 
inom ramen för budgetprocessen för 
ansvarsfulla inköp. 
För mer information om incidenter kopplade till 
mänskliga rättigheter se G1. 
Mål (S2-5)
SSAB följer upp och målsätter 
olycksfallsfrekvens (LTIF) och total registrerbar 
skadefrekvens (TRIF) för entreprenörer, se S1-5. 
SSAB har för närvarande inga övriga koncern-
gemensamma mål avseende arbetstagare i 
värdekedjan, utan arbetar systematiskt med den 
övergripande hållbarhetsrisken i leverantörsledet, 
se G1-2. 
Intressenter
(Kompletterande upplysningar till ESRS-2 
SBM-2)
Anställda i SSABs värdekedja, särskilt 
entreprenörer som utför arbete på SSABs 
anläggningar, är en viktig intressentgrupp, och 
deras intressen och åsikter är en viktig del av 
SSABs uppförandekod och andra relevanta 
styrdokument inom koncernen.
Processen för bedömning av väsentlig 
påverkan, risker och möjligheter 
(Kompletterande upplysningar till ESRS-2 
SBM-3)
Med anställda i värdekedjan avser SSAB främst 
entreprenörer som utför arbete på SSABs 
anläggningar, anställda uppströms i värdekedjan 
inom exempelvis brytning av järnmalm och kol, 
samt anställda nedströms i värdekedjan som 
exempelvis arbetare inom logistik och 
transporter som nyttjas av SSAB. Dessa grupper 
bedömer SSAB utsätts för högst risk för negativ 
påverkan rörande arbetsmiljö och mänskliga 
rättigheter. Vissa industrier och geografiska 
områden där SSAB är verksam bedöms ha högre 
risk för negativa sociala och miljömässiga 
konsekvenser. Dessa risker är identifierade på 
bransch- och landnivå, men är inte kopplade till 
specifika leverantörer. SSAB kommer att 
fortsätta utveckla metoderna för att fastställa 
risker för anställda i värdekedjan under de 
närmaste åren.
För definitioner av nyckeltal om säkerhetsarbetet 
på SSABs anläggningar, se not S1. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 107
Noter om 
arbetstagare i 
värdekedjan (S2)
Redovisningsprinciper

===== SIDA 110 =====

OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 108
%
22 23 24 25
0
25
50
75
100
22 23 24 25
0
25
50
75
100
125
150
Andel av nya leverantörer som 
utvärderats avseende hållbarhet
Antal audits av leverantörer
89 %
Andel nyanställda som 
genomgått utbildning i 
uppförandekoden
Bolagsstyrnings-
information
SSABs arbete med ansvarsfullt 
företagande omfattar bland annat 
mänskliga rättigheter, affärsetik och 
antikorruption samt ansvarsfulla inköp. 
Innehåll
• Ansvarsfullt företagande (G1)

===== SIDA 111 =====

Ansvarsfullt företagande (G1)
Policyer och styrande dokument samt 
företagskultur (G1-1)
Företagskultur
SSABs företagskultur sammanfattas av 
plattformen SSAB Compass. SSAB Compass 
innehåller SSABs vision och värderingar, samt 
förväntningar på både chefer och anställda i 
arbetet mot SSABs olika mål för att uppnå 
visionen och leverera på strategin. SSAB 
Compass är utgångspunkt för de årliga 
utvecklingssamtalen och medarbetar-
undersökningen.  
Uppförandekoden och övriga styrdokument
Grunden för SSABs arbete inom ansvarsfullt 
företagande är uppförandekoden. Den är SSABs 
etiska kompass som anger hur medarbetare 
förväntas bete sig i förhållande till intressenter 
och på marknaden genom att översätta SSABs 
värderingar till riktlinjer för agerande. 
Uppförandekoden omfattar områden som hälsa 
och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och 
affärsetik. Den baseras på SSABs stöd för FN:s 
Global Compacts principer samt International Bill 
of Human Rights, Internationella 
Arbetsorganisationens (ILO:s) kärnkonventioner, 
OECD:s riktlinjer för multinationella företag och 
FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter. Uppförandekoden 
kompletteras med en guide för att tydliggöra 
SSABs affärsetiska principer. Uppförandekoden 
ses över minst en gång årligen och beslutas av 
styrelsen. Både uppförandekoden och guiden 
finns tillgängliga på SSABs hemsida. 
Övriga styrdokument inom ansvarsfullt 
företagande är koncerndirektiv och -instruktion 
om antikorruptionsarbete samt koncerndirektiv 
och -instruktion om korruptionsriskbedömning av 
affärspartners. Dokumenten syftar till att slå fast 
SSABs nolltolerans mot korruption och mutor. 
Dokumenten ses över minst en gång årligen och 
beslutas av koncernledningen. Koncerndirektiv 
och -instruktion om antikorruptionsarbete finns 
tillgängliga på SSABs hemsida. SSAB har även 
ett koncerndirektiv och -instruktion för Ethics 
Line och interna rapporteringskanaler för 
visselblåsning, för att säkerställa att SSAB agerar 
i enlighet med EU:s direktiv 2019/1937. Det ses 
över minst årligen och beslutas av 
revisionsutskottet. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 109
SSABs åtagande inom ansvarsfullt 
företagande: 
SSAB är medlem i FN:s Global Compact 
och står bakom de tio principerna inom 
mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och 
antikorruption. SSAB har också åtagit sig 
att bedriva verksamheten i linje med FN:s 
globala mål för hållbar utveckling och 
Parisavtalet. 
SSAB stöder även International Bill of 
Human Rights, Internationella 
Arbetsorganisationens (ILO:s) 
kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag samt FN:s 
vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter. 
SSABs arbete inom ansvarsfullt företagande syftar till att 
säkerställa etiskt agerande, efterlevnad av SSABs 
uppförandekod och ansvarsfulla inköp, och därigenom undvika 
negativ påverkan i värdekedjan eller finansiella risker för SSAB, 
som exempelvis böter eller påverkan på varumärket.  
Påverkan, risker och möjligheter
Tidshorisont
Ansvarsfullt företagande I R O Värdekedja Kort Mellan Lång
Ansvarsfullt företagande Egen verksamhet x x x
Incidenter relaterat till 
korruption eller mutor
Leverantörsledet 
Egen verksamhet 
Kundledet
x x x
Ansvarsfulla inköp Leverantörsledet x x x

===== SIDA 112 =====

På koncernnivå ansvarar Ethics and Compliance-
funktionen för det strategiska arbetet samt 
implementering av ny lagstiftning inom affärsetik 
och antikorruption. Ansvaret för efterlevnad av 
instruktionerna ligger hos linjeorganisationen. 
Samordning sker genom ett koncernövergripande 
etikråd. 
Kanaler för rapportering och visselblåsning
SSAB uppmanar medarbetare att rapportera 
överträdelser av lagar och uppförandekoden. I 
koden slås fast att ingen person som på rimliga 
grunder rapporterar oegentligheter får utsättas 
för repressalier eller trakasserier. Rapportering 
kan till exempel ske till närmaste chef eller HR-
representant. Dessa ärenden följs upp 
regelbundet inom linjeorganisationen med stöd 
av personalavdelningen, juristfunktionen och 
internrevision. Det finns ingen koncerninstruktion 
eller process för hur dessa utredningar ska 
bedrivas inom linjeorganisationen. Medarbetare 
inom EU kan även rapportera via lokala interna 
rapporteringskanaler för visselblåsning, inrättade 
i enlighet med implementering av EU:s direktiv 
2019/1937. 
Vid rapportering via dessa kanaler kommer 
utredningen att hanteras av lokalt utsedda 
personer. Information om de interna 
rapporteringskanalerna och hur de fungerar finns 
tillgänglig på SSABs intranät och hemsida och 
omnämns även i den obligatoriska utbildningen 
om uppförandekoden. I policyn för de interna 
rapporteringskanalerna och uppförandekoden 
framgår uttryckligen att visselblåsare skyddas 
och inte får utsättas för repressalier på grund av 
rapporteringen. SSAB har påbörjat utbildning för 
de personer som är behöriga att ta emot och 
utreda rapporter från rapporteringskanalerna. 
Rapportering kan även ske genom SSABs globala 
visselblåsarsystem, Ethics Line. Information om 
Ethics Line finns tillgänglig på SSABs intranät 
och hemsida och både interna och externa 
intressenter kan lämna in rapporter. Information 
om Ethics Line ingår även i den obligatoriska 
utbildningen om uppförandekoden. 
Ethics Line tillhandahålls av en oberoende 
leverantör och rapporterna vidarebefordras till en 
intern styrgrupp för ärendehantering som tillser 
att ärenden (inbegripet eventuella korruptions- 
och mutbrott) utreds snabbt, oberoende och 
objektivt. Av instruktionen för visselblåsar-
systemet Ethics Line framgår att styrgruppen ska 
vara objektiv från dem som är inblandade i 
ärendet och att det inte får hänvisas till någon 
som omfattas av rapporten eller på annat sätt är 
olämplig att delta i utredningen. Processen 
beskrivs i instruktionen och det framgår även att 
visselblåsare inte får utsättas för repressalier på 
grund av rapporteringen. 
Styrgruppen för Ethics Line består av SSABs chef 
för internrevision, chefen för Etik & Compliance 
samt VP People & Culture. Chefen för 
internrevision informerar SSABs revisionsutskott 
kvartalsvis om samtliga Ethics Line-rapporter, 
inklusive sammanfattningar av pågående 
utredningar, utan att delge personuppgifter. 
Chefen för internrevision rapporterar direkt till 
revisionsutskottet men är funktionellt underställd 
ekonomi- och finansdirektören. 
Under 2025 rapporterades 41 (37) incidenter via 
Ethics Line och efter utredning konstaterades 9 
ärenden vara inom ramen för Ethics Line och 
åtgärder vidtogs i 3 ärenden (relaterade till 
regelefterlevnad). 2 ärenden är fortfarande under 
utredning och 30 ärenden bedömdes inte vara 
inom ramen för visselblåsarärenden och 
rapportören hänvisades till andra 
rapporteringskanaler. Antalet rapporter i Ethics 
Line påvisar att medarbetare känner till och litar 
på strukturerna för rapportering. Inga 
diskrimineringsärenden inkom som avsåg 
könstillhörighet, etnisk tillhörighet, nationalitet, 
religion eller trosuppfattning eller 
funktionsnedsättning. Inga rapporter om 
överträdelser av mänskliga rättigheter inkom. 
Inte heller utdömdes några sanktioner eller 
skadestånd för ärenden som rapporterats in till 
Ethics Line. 
Om en korruptionsöverträdelse skulle identifieras 
vidtas olika åtgärder beroende på situation men 
följande åtgärder kan förekomma: Efter en intern 
utredning, beslutas om ärendet ska polis-
anmälas. Därutöver kan anställda bli föremål för 
disciplinära åtgärder, inklusive uppsägning, 
beroende på omständigheter i varje enskilt fall, 
vilket beslutas av ansvariga chefer tillsammans 
med personalavdelningen. Även förebyggande 
arbete initieras för att undvika att situationen 
upprepas. 
Utbildningar
SSABs utbildning om uppförandekoden, som 
även inkluderar arbetsförhållanden och 
mänskliga rättigheter och arbete mot korruption 
samt hur avvikelser rapporteras, är obligatorisk 
för alla medarbetare. Utbildningen finns på tio 
språk och måste göras om vart tredje år. Under 
2025 genomförde 89 (85) % av aktiva nyanställda 
utbildning i uppförandekoden. Alla medlemmar 
av koncernledningen har genomfört utbildningen.
Aktiviteter under året
Lanseringsaktiviteter för att implementera SSABs 
uppdaterade uppförandekod fortsatte under året 
och medarbetare, både nyanställda och 
medarbetare som genomgått den tidigare 
utbildningen i affärsetik, bjöds in för att genomgå 
utbildningen. 
SSAB fortsatte även arbetet med att etablera nya 
interna kanaler inom EU för att rapportera 
missförhållanden där ärenden hanteras av lokalt 
utsedda personer, med utgångspunkt i SSABs 
koncerndirektiv och -instruktion gällande Ethics 
Line och interna rapporteringskanaler för 
visselblåsarärenden. SSAB genomförde 
utbildning för de personer som är behöriga att ta 
emot och utreda rapporter från de interna 
rapporteringskanalerna. Dessa aktiviteter är en 
del av SSABs arbete för att säkerställa att 
medarbetare har information om och tillgång till 
interna rapporteringskanaler samt Ethics Line. 
Utbildningarna genomfördes för medarbetare i 
Sverige, Finland, Estland, Frankrike, Holland och 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 110
SSAB Ethics Line:
SSABs globala visselblåsarsystem, Ethics 
Line, finns tillgängligt i nästan alla länder 
där SSAB har verksamhet. Rapportering 
kan ske på 13 språk. Via Ethics Line är 
det möjligt att rapportera anonymt dygnet 
runt, antingen online eller via telefon. 
Under 2025 hade 96 (96) % av alla 
anställda tillgång till Ethics Line. 
Anställda som inte har tillgång till Ethics 
Line har andra rapporteringskanaler.

===== SIDA 113 =====

Italien. SSAB planerar fortsätta med liknande 
aktiviteter under de närmaste åren. 
SSAB följer upp arbetet för att säkerställa att nya 
medarbetare har fått utbildning om 
uppförandekoden samt att medarbetare har 
tillgång till Ethics Line. 
Ansvarsfulla inköp (G1-2)
Arbetet med hållbarhet i leverantörsledet 
omfattar både SSABs direkta leverantörer och i 
ökad omfattning deras underleverantörer, i vissa 
fall i flera led. Det omfattar även SSABs anställda 
med inköpsansvar, i form av utbildningar och 
instruktioner. I SSABs leverantörskedja kan 
framförallt risk för negativ miljöpåverkan uppstå, 
exempelvis föroreningar till luft, vatten och mark, 
negativ påverkan på biologisk mångfald samt 
utsläpp av växthusgaser. Hälsa och säkerhet och 
mänskliga rättigheter är också viktiga frågor.  
Uppförandekod för leverantörer
Koncerndirektivet för inköp fastställer att alla 
inköp inom SSAB ska ske i linje med 
uppförandekoden för leverantörer. Den utgör 
grunden för SSABs miljömässiga och sociala 
krav gentemot leverantörer. Till stöd för 
medarbetare med inköpsansvar finns även 
instruktioner och rutinbeskrivningar för 
hållbarhetsuppföljningar av leverantörer. 
Uppförandekoden för leverantörer baseras på 
SSABs uppförandekod och de åtaganden som 
den innebär (se föregående sida) samt krav på 
leverantörer att respektera internationellt erkända 
mänskliga rättigheter. Koden omfattar SSABs 
leverantörer både uppströms och nedströms. 
Den ses över årligen och beslutas av 
koncernledningen. Koden finns tillgänglig på 
SSABs hemsida. 
Styrdokumenten innehåller inga mål-
formuleringar utan målen sätts i en separat 
process. SSAB har ingen särskild policy för att 
förhindra försenade betalningar till leverantörer. 
Identifiering och bedömning av leverantörsrisker
SSAB riskbedömer leverantörer utifrån bland 
annat risker relaterade till miljö, arbetsvillkor, 
mänskliga rättigheter, korruption samt 
sanktioner. Bedömningen görs med hjälp av ett 
externt verktyg. Varje leverantör har en riskprofil 
baserad på lands- och branschrisk. Leverantörer 
som bedöms som medel eller hög risk måste 
svara på ytterligare frågor om bolagsstyrning, 
sociala villkor och miljöarbete, och utifrån det 
vidtar SSAB eventuella åtgärder som exempelvis 
närmare uppföljning eller revision. Högre risk kan 
också innebära att SSAB avstår från att ingå avtal 
med nya leverantörer eller förnya avtal med 
befintliga leverantörer. Under 2025 riskbedömdes 
99 (99) % av alla nya leverantörer avseende 
hållbarhet. Andelen av totala utgifter som 
ytterligare utvärderats avseende hållbarhet 
uppgick till 70 (53) %. 
Riskutvärdering och revisioner
Den årliga revisionsplanen slår fast hos vilka 
leverantörer riskutvärdering eller tredjeparts-
revision ska genomföras. SSAB genomför 
leverantörsriskutvärderingar och 
leverantörsrevisioner som en del av leverantörs-
hanteringsprocessen. Leverantörers 
riskutvärderingar utförs av inköpsorganisationen 
medan leverantörsrevisioner kan utföras av 
SSABs internrevisorer eller av tredje part, 
beroende på behov och typ av leverantör. 
Avvikelser från SSABs uppförandekod för 
leverantörer, policyer, kontrakt eller tidigare 
revisioner kan leda till en ny utvärdering eller 
revision. Leverantörsriskutvärderingar ger en 
indikation på leverantörens risknivå och påverkar 
uppföljningen, till exempel revideras 
högriskleverantörer minst vart tredje år och 
leverantörer med tidigare avvikelser följs upp 
oftare, beroende på omständigheterna i varje 
enskilt fall. Fokusområden vid revisionerna är 
hållbarhet, arbetsmiljö och kvalitet, inklusive 
efterlevnad av ISO- och IATF standarder. Resultat 
och åtgärder dokumenteras för spårbarhet och 
uppföljning. Under året genomfördes 127 (144) 
audits eller riskutvärderingar. 
Arbete mot modern slavhandel
SSAB stöder och respekterar internationellt 
fastställda mänskliga rättigheter och har vidtagit 
flera åtgärder för att förhindra att barnarbete, 
tvångsarbete, slaveri och människohandel 
förekommer i leverantörskedjan. Åtgärderna 
omfattar uppdatering av SSABs leverantörskod, 
riskutvärderingar och revisioner och utbildning av 
SSABs anställda. 
Aktiviteter under året
Hållbarhetsfunktionen inom Inköp leder arbetet 
med insamling av utsläppsdata från leverantörer 
samt att utveckla lämplig styrning för att nå 
SSABs klimatmål (beskrivs närmare i E1). Under 
året implementerade SSAB en global plattform 
för miljörapportering, vilket ökar transparensen i 
rapporteringen av utsläppsdata, framförallt av 
leverantörers data, förbättrar styrningen och 
möjliggör automatisering av datahantering. 
SSAB genomförde under året en kartläggning av 
hållbarhetsrisker i leverantörsledet, baserad på 
ett representativt urval av leverantörskategorier. 
Analysen syftade till att identifiera potentiella 
väsentliga områden i leverantörsledet som en del 
av SSABs väsentlighetsanalys. Analysen 
identifierade relevanta branscher som utgör 
startpunkten för en leverantörsspecifik 
kartläggning. Urvalet används för fortsatt analys 
och kontakt med nyckelleverantörer, som en del 
av ett systematiskt arbetssätt.
Under året utförde SSAB även en undersökning 
bland leverantörer avseende ursprung av olika 
mineraler i enlighet med den uppdaterade 
rapporteringen Extended Minerals reporting 
template. Se faktarutan på nästa sida för 
resultat. 
SSAB planerar att fortsätta med liknande 
aktiviteter under de närmaste åren. 
OM SSAB  RAPPORTER ÖVRIGT
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT     ERSÄTTNINGSRAPPORT     FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE     HÅLLBARHETSRAPPORT      FINANSIELLA RAPPORTER
SSAB ÅRSREDOVISNING 2025 111
Exempel på åtgärd: tredjeparts revision av 
underleverantör i Kina 
Under året genomfördes en 
tredjepartsrevision av en råvaruleverantör i 
Tier 2, i Kina. Revisionen identifierade 17 
avvikelser och 3 goda exempel. Åtgärder 
som nödljus, utrymningsskyltar och 
förbättrade viloperioder för arbetstagare 
har initierats och kommer följas upp.

===== SIDA 114 =====