FULLTEXT DEL 2 AV 4
Årsredovisning 2025
På koncernnivå bedömdes följande ämnen som icke väsentliga: E2 – Föroreningar E3 – Vatten och marina resurser E4 – Biologisk mångfald och ekosystem S3 – Påverkade samhällen S4 – Konsumenter och slutanvändare Inom dessa områden förekommer dock ämnen som är väsentliga för specifika affärsenheter. För att ge tydligt stöd och riktlinjer till affärsenheterna omfattar hållbarhets - policyn ett åtagande för respektive aspekt . IRO-2 Upplysningskrav som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring Hållbarhetsrapporten innehåller upplysningar baserat på Storskogens väsentlighetsanalys . Se sid . 79 för förteckning över upplysningskrav och sid . 75 för datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning . MDR-P Policyer i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor Storskogen har ett koncerngemensamt policyramverk som omfattar bolagets väsentliga hållbarhetsfrågor . Policyerna anger principer och förhållningssätt för att förebygga, minska och hantera identifierad påverkan, risker och möjligheter inom den egna verksamheten och, där det är relevant, i värdekedjan . Alla hållbarhetsrelaterade koncernövergripande policyer revideras årligen och antas av styrelsen. Identifierad på verkan, risker och möjligheter beaktas vid varje översyn . Det är även viktigt för Storskogen att intressenternas synpunkter beaktas vid utformandet av policyer . Under kommande år planeras ett arbete för att skapa en mer strukturerad och kontinuerlig dialog för att säkerställa att deras perspektiv integreras i policyerna . Samtliga väsentliga frågor täcks av gällande policyer . För mer information om policyernas till- lämpning, se respektive hållbarhetsstandard i denna rapport . ALLMÄN INFORMATION Storskogens koncerngemensamma policyramverk E1 – Klimatförändring Policy Begränsning av klimatförändringar Energi Hållbarhetspolicy Uppförandekod för leverantörer E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi Policy Resursinflöde Avfall Hållbarhetspolicy Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod S1 – Den egna arbetskraften Policy Jämställdhet och inkludering Uppförandekod Jämställdhets- och mångfaldspolicy Arbetsmiljö och arbetsvillkor Uppförandekod Arbetsmiljöpolicy Incidenter, klagomål och frågor som rör mänskliga rättigheter Uppförandekod Arbetsmiljöpolicy Visselblåsarpolicy Storskogens verkställande direktör är ansvarig för policy - erna och respektive affärsenhets verkställande direktör är ansvarig för att de implementeras. Policyerna finns tillgäng liga på Storskogens webbplats och på koncernens kunskaps- plattform KX (i flera språkversioner), där även utbildningar och genomgångar erbjuds . Utöver den koncerngemensamma hållbarhetspolicyn finns en mall för lokala hållbarhetspolicyer som affärs enheterna kan anpassa efter sina specifika hållbarhetsut maningar . Storskogens uppförandekod och uppförande - kod för leverantörer baseras på internationellt erkända standarder, inklusive FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt tillämpliga miljö- och anti - korruptionslagar . Storskogens antikorruptionspolicy upp - fyller, tillsammans med visselblåsarpolicyn, riktlinjerna för FN:s konvention mot korruption (UNCAC) . S2 – Arbetstagare i värdekedjan Policy Arbetsvillkor, mänskliga rättigheter Uppförandekod för leverantörer G1 – Ansvarsfullt företagande Policy Affärsetik, antikorruption och mutor Uppförandekod Policy mot penningtvätt Antikorruptionspolicy Sanktionspolicy Visselblåsarpolicy Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 52 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 53 ===== Inför rapporteringsåret 2025 har Storskogen valt att tillämpa den nya möjligheten enligt EU:s delegerade akt, från 4 juli 2025, att genomföra en materialitetsbedömning. Denna möjlighet innebär att ekonomiska aktiviteter som samman lagt understiger 10 procent av respektive KPI (omsättning, CapEx och OpEx) kan undantas från vidare bedömning av tillämplighet och förenlighet. Analysen har baserats på före gående års KPI:er med hänsyn till eventuella förändringar mellan åren. Taxonomi Räkenskapsår 2025 Fördelning efter miljömål för aktiviteter som omfattas av taxonomin KPI (1) Totalt (2) MSEK Andel av aktiviteter som omfattas av taxonomin (3) Taxonomi- förenliga aktiviteter (4) MSEK Andel av taxonomiförenliga aktiviteter (5) Andel av möjliggörande aktiviteter (12) Andel av omställande aktiviteter (13) Andel ej bedöm- da aktiviteter som betraktas icke- väsentliga (14) Aktiviteter som omfattas av taxonomin i föregående räkenskapsår 2024 (15) MSEK Andel av taxonomi förenliga aktiviteter i föregående räkenskapsår 2024 (16) Omsättning 33,097 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 5,1% 1,748 0% CapEx 1,399 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 4,7% 70 0% OpEx 251 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 7,1% 18 0% Samtliga ekonomiska aktiviteter understiger 10 procent av respektive KPI:s nämnare, både enskilt och aggregerat, och är därför ickeväsentliga. Dessa aktiviteter har där med undantagits från vidare bedömning i enlighet med de delegerade akterna. Aktiviteter som undantagits rap porteras i tabell 1, i enlighet med den delegerade akten. Storskogen har gjort bedömningen att tabellerna för om sättning och CapEx inte tillför någon väsentlig information och väljer därmed att utelämna dessa i årets taxonom rapportering. De undantagna aktiviteterna tillhör främst affärsenheter inom koncernen som verkar inom affärsområde Services, där den stora majoriteten tillhör vertikalen Infrastructure Services, som omfattar markentreprenad, installationer och järnväg. Endast en handfull affärsenheter som tidigare omfattats av Storskogens taxonomirapportering tillhör övriga affärsområden och vertikaler. Miljöinformation Begränsning av klimatförändringar (6) Anpassning till klimatförändringar (7) Vatten (8) Cirkulär ekonomi (9) Föroreningar (10) Biologisk mångfald (11) Redovisningsprinciper Taxonomirapporteringen följer redovisningsprinciperna för den finansiella rapporteringen och till skillnad från övrig hållbarhetsrapportering inkluderas årets förvärv och årets avyttringar med utgångspunkt i förvärvsdatum och avytt ringsdatum. CapEx-definitionen i taxonomirapporteringen skiljer sig från CapEx-definitionen i de finansiella nyckeltalen. KPI omsättning: Total omsättning motsvarar koncernens totala omsättning enligt IFRS, (se resultaträkning på sid 81, raden nettoomsättning). KPI kapitalutgifter (CapEx): Kapitalutgifter inkluderar investeringar i materiella och immateriella tillgångar, exklusive goodwill (se koncernens finansiella rapporter,sid. 111114, not 1314, rad investeringar), tillägg från rörelseförvärv, exklusive goodwill (se koncernens finansiella rapporter, sid. 111114, not 1314, rad rörelseförvärv) samt tillkommande nyttjanderättstillgångar (se koncernens finansiella rapport, sid. 128, not 27, rad tillkommande avtal). KPI driftsutgifter (OpEx): Driftsutgifter omfattar direkta kost nader för forskning och utveckling (ej aktiverad), byggnads renovering, korttidsleasingavtal, underhåll och reparation som rör materiella tillgångar samt andra direkta utgifter som rör dagligt underhåll av materiella anläggningstillgångar som utförs av företaget eller anlitad tredje part och som krävs för säkerställande av dessa tillgångars fortlöpande och ändamålsenliga funktion. Exempel på detta kan vara serviceavtal, el eller dieselkostnader i samband med reparation (i de fall det är möjligt att särskilja och identifiera). Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 53 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 54 ===== E1 Klimatförändringar Introduktion till ämnet Storskogen har ett ansvar att bidra till den globala om ställningen mot en klimatneutral ekonomi och att minska växthusgasutsläppen i linje med Parisavtalets mål. Arbetet omfattar både den egna verksamheten och värde kedjan, där koncernen successivt minskar sin klimatpåverkan och stärker motståndskraften mot framtida klimatrelaterade risker. Storskogens åtagande att minimera miljöpåverkan omfattar: • Minskat utsläpp av växthusgaser genom energieffektivise ring, elektrifiering och övergång till förnybara energikällor. • Främjande av en cirkulär ekonomi som bevarar natur resurser och minskar avfall. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter I nedanstående tabell presenteras Storskogens väsentliga påverkan och risker kopplade till klimatförändringar. Inga koncernövergripande väsentliga möjligheter identifierades för Storskogen. Det finns dock betydande möjligheter på affärsenhetsnivå, som ökad efterfrågan på produkter och tjänster med lägre livscykelutsläpp och ökad själv för sörjning av energi. Väsentlig påverkan och risker kopplade till klimatförändringar IRO Typ Beskrivning Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser Hela värdekedjan Faktisk negativ påverkan Koncernens växthusgas utsläpp bidrar till den globala uppvärmningen. Ändring i klimat relaterad lagstiftning Egna verksamheten Övergångsrisk Ändringar i klimatrelaterad lagstiftning kan leda till ökade kostnader för växt husgasutsläpp och mins kade marginaler. Extremt väder Hela värdekedjan Fysisk risk Akuta klimatrelaterade händelser kan orsaka ökade driftkostnader. Koncernens direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen och utgör en faktisk negativ miljöpåverkan. De största utsläppen återfinns inom scope 3, där inköp av varor och tjänster samt upp och nedströms transporter är de främsta källorna. Egna transporter står för huvuddelen av koncernens scope 1 och scope 2utsläpp, där bränsleförbrukning svarar för cirka 80 procent av de totala utsläppen. Förändringar i klimatrelaterad lagstiftning och policy utgör en övergångsrisk, där skärpta krav på koldioxid prissättning, utsläppsbegränsningar eller rapporterings plikt kan leda till ökade kostnader för växthusgasutsläpp. Detta kan påverka lönsamheten negativt, särskilt i energi och transportintensiva verksamheter. Akuta klimatrelaterade händelser, såsom översväm ningar, stormar och perioder av extrem hetta, utgör fysiska klimatrisker som kan leda till leveransförseningar, produk tionsstörningar och ökade driftskostnader, vilket i förläng ningen kan påverka lönsamheten negativt. Vissa affärs enheter är särskilt exponerade för dessa risker, främst i geografiska områden med hög sårbarhet för extrema väderförhållanden. Koncernen har analyserat riskerna på central nivå, medan uppföljning och styrning hanteras utifrån lokala förutsättningar på affärsenhetsnivå. Scenarioanalys och klimatrelaterade risker Under 2024 genomförde Storskogen en klimatrelaterad resiliensanalys i enlighet med TCFDramverket. Arbetet utgick från den dubbla väsentlighetsanalysen och håller på att integreras i Storskogens ordinarie riskhanteringsprocess. Varje identifierad klimatrelaterad påverkan, risk och möjlig het bedömdes utifrån allvarlighetsgrad, sannolikhet och tidshorisont (kort, medellång och lång sikt), med hänsyn till både den egna verksamheten och värdekedjan upp ströms och nedströms. Resultaten konsoliderades och prioriterades på koncernnivå för att fastställa vilka klimat relaterade frågor som är väsentliga enligt ESRS E1. Syftet var att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter inom hela värdekedjan samt att utvärdera affärsmodellens motståndskraft vid både fysiska och övergångsrelaterade påfrestningar. Analysen baserades på två huvudsakliga scenarier: ett högutsläppsscenario (≈4 °C) för att bedöma fysiska risker och ett lågutsläppsscenario (≈1,5 °C) för att bedöma över gångsrisker. Indikatorer såsom extrem nederbörd, tempe raturtoppar, vattenstress, elpriser och koldioxidkostnader analyserades för respektive scenario. Resultaten visar att ökade koldioxidpriser och nya klimatregler i ett lågemis sionsscenario samt akuta väderhändelser och störningar i försörjningskedjan i ett högemissionsscenario utgör koncernövergripande väsentliga risker. Storskogens affärsmodell och strategi bedöms vara mot ståndskraftiga på kort sikt, men övergångsrisker kopplade till ökade energipriser och krav på utsläppsminskningar kräver fortsatt fokus på energieffektivisering, elektrifiering, förnybar energi och klimatrelaterad kompe ten sutveckling. Riskanalysen indikerar att 60 procent av scope 3utsläppen är exponerade för framtida koldioxidpriser genom leveran törskedjan. Detta återspeglas i ökade kostnader vid inköp av stål och logistik. Tabellen på nästa sida sammanfattar de mest väsent liga klimatrelaterade riskerna utifrån geografisk förekomst, placering i värdekedjan och en preliminär uppskattning av potentiell finansiell påverkan inom en tidshorisont på fem till tio år. Bedömningarna bygger på interna analyser och Storskogens TCFD rapport 2024 och speglar möjliga kost nader för klimatanpassning, ökade driftskostnader och framtida regleringskrav. Integrering av klimatrelaterade riskanalyser i finansiell planering och investeringsbeslut pågår och uppskattade finansiella konsekvenser kommer att redovisas successivt i takt med fördjupad analys. Sammanställningen utgör ett komplement till den övergripande beskrivningen av klimatriskhantering. MILJÖINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 54 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 55 ===== Väsentliga klimatrelaterade risker Typ av risk Värdekedja Geografiskt område Potentiell påverkan Översvämning (akut fysisk) Hela värdekedjan Globalt Driftstopp, skador på maskiner, ökad försäkrings premie Värmeböljor (akut fysisk) Hela värdekedjan Globalt Arbetsmiljörisk, kostnader för kyl och ventilations system Koldioxid prissättning (övergång) Egna verksamheten Koncern övergripande Högre kostnader vid inköp av stål och logistik Energi/rå material pris chocker (övergång) Uppströms Egna verksamheten Globalt (särskilt Industry) Ökad OpEx, volatilitetsrisk E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar Storskogen har påbörjat arbetet med en koncerngemen sam omställningsplan, men har i dagsläget inte en full ständig plan i enlighet med kraven i ESRS E1 1. Nuvarande omställningsplan omfattar affärsenheter med störst utsläpp (över 500 tCO2e), motsvarande cirka 72 procent av koncernens totala utsläpp inom scope 1 och 2. Återstående utsläpp härrör från affärsenheter med relativt lägre utsläppsnivåer, och arbete pågår för att inkludera dessa på ett proportionerligt och ändamålsenligt sätt. Vidare har Storskogen ännu inte fastställt något monetärt värde för koncernens investeringsplaner kopplade till klimatomställ ningen. Ytterligare underlag, modellering och analys krävs för att säkerställa rimliga och tillförlitliga uppskattningar av klimatrelaterad CapEx (kapitalutgifter) och OpEx (drifts utgifter). Mot denna bakgrund har Storskogen valt att inte offentliggöra något monetärt värde. Arbetet med att vidare utveckla omställningsplanen och den finansiella kvantifie ringen fortsätter som en prioriterad del av koncernens klimatarbete. Science Based Targets initiative (SBTi) validerade Stor skogens klimatmål i april 2025 – en bekräftelse på att koncernens klimatstrategi är förenlig med internationella standarder och bidrar till att begränsa den globala upp värmningen till 1,5 °C. Storskogens omställningsplan har utarbetats i linje med SBTi:s krav och omfattar två kort siktiga mål fram till 2034 samt två långsiktiga mål fram till 2050. Läs mer på sid. 57. Koncernens plan för omställning baseras på individuella omställningsplaner som tagits fram av de affärsenheter med årliga totala scope 1 och 2utsläpp över 500 tCO2e. Planerna säkerställer att åtgärder och investeringar anpassas efter varje verksamhets förutsättningar och sammantaget bidrar till att uppnå Storskogens övergri pande klimatmål. Omställningsplanen har godkänts av Storskogens styrelse och koncernledning. Följande huvudsakliga åtgärder förvän tas bidra till att Storskogen når målen: • Övergång till förnybar energi (scope 1 och 2) • Elektrifiering av fordonsflottan (scope 1 och 2) • Energieffektivitet (scope 1 och 2) • Upphandling av stål med lägre klimatpåverkan (scope 3) • Förlänga livslängden på produkter (scope 3) • Val av fossilfria transporter (scope 3) Storskogens klimatomställningsplan Ambition: Nettonoll-organisation med mål som validerats av Science Based Targets initiative (SBTi) och som är anpassade till 1,5 ° C-målet. Scope 1 och 2 42% minskning av absoluta utsläpp 59% minskning av absoluta utsläpp 90% minskning av absoluta utsläpp 64% minskning av utsläpps- intensitet 97% minskning av utsläpps- intensitet Scope 3 2023 20301) 2034 2050 • Övergång till förnybar energi • Elektrifiering av fordons - flottan • Energieffektivitet • Upphandling av stål med lägre klimatpåverkan • Förlänga livslängden på våra produkter • Val av fossilfria transporter Dessa åtgärder, i kombination med kontinuerlig övervakning av klimatdata och rapportering till hållbarhetsutskottet, sty relsen och koncernledningen, säkerställer en stabil grund för att driva Storskogens hållbarhetsinitiativ framåt och stödja klimatmålen. Åtgärderna beskrivs mer i detalj på sid. 56. Storskogen har inte exkluderats från PAB (Paris aligned Benchmarks). Resurser och investeringar För att stödja genomförandet av omställningsplanen kommer Storskogen att allokera resurser och genomföra nödvändiga investeringar, som elektrifiering av fordon och maskiner, installation av solceller och uppgradering av värmesystem. Ökade kostnader förväntas även för förnybar el och förnybara bränslen som ersättning för fossila bränslen. En process pågår för att kvantifiera investeringsbehoven inom respektive åtgärdsområde. Som exempel kan nämnas att elektrifiering av fordonsflottan förväntas kräva investe ringar i fordon, laddinfrastruktur och utbildning av förare. Inom energieffektivisering har en rad lönsamma åtgärder 1) Intern milstolpe men inte officiellt SBTi-mål MILJÖINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 55 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 56 ===== identifierats med återbetalningstid under tre år, vilket ger incitament för snabb implementering. Finansieringen av omställningsprojekten sker i dagsläget huvudsakligen med interna medel. Inlåsta utsläpp Vissa tillgångar och produkter inom Storskogen, exempel vis bränsledrivna maskiner, fordon och anläggningar med fossila uppvärmningssystem, kan medföra potentiella inlåsta utsläpp. Dessa kan fördröja utsläppsminskningar och öka risken för framtida kostnader kopplade till omställ ning, exempelvis genom stigande koldioxidpriser eller krav på ny teknik. Koncernen arbetar successivt med att minska sådan exponering genom energieffektivisering, elektrifie ring och förnybara energikällor, ett arbete som förväntas ge effekt på medellång till lång sikt. Uppföljning och rapportering Storskogen har etablerat rutiner för uppföljning och rap portering av framdriften i att minska koncernens klimat påverkan. Detta inkluderar hållbarhetschefens löpande avrapportering till koncernledningen och årliga hållbar hetsrapporter. Dessutom sker regelbunden uppföljning i Storskogens hållbarhetsutskott och styrelse för att säker ställa att arbetet sker i linje med fastställda mål och strate gier och att korrigerande åtgärder kan vidtas vid behov. För att bättre kunna följa framdriften mot att nå koncer nens klimatmål, infördes under 2025 kvartalsvis rapporte ring av klimatdata för scope 1 och 2 från affärsenheter med störst utsläpp. Genom mer frekvent rapportering kan det under året bedömas om riktade insatser behövs. Detta ger också bättre möjligheter att effektivisera årsbokslut, för bättra förutsättningar för extern revision och hantera externa faktorer som exempelvis höjd emissionsfaktor vid slopad reduktionsplikt. Fördjupad information om Storskogens klimatarbete finns att ta del av i klimatrapporten som är tillgänglig på Stor skogens webbplats. Klimatrapporten utgör ett komplement till de upplysningar som lämnas i denna hållbarhetsrap port enligt ESRS E1 och omfattas inte av revisionsplikt. E1-2 Policyer Storskogens policyramverk beskriver ansvar och åtagan den för att minska klimatpåverkan och säkerställa ett ansvarsfullt agerande genom hela värdekedjan. Ram verket består av fyra policyer: • Hållbarhetspolicyn fastställer principer för att minska energianvändningen, främja övergången till förnybar energi samt säkerställa att leverantörer följer lokal miljölagstiftning och tillämpar hållbara och resurseffektiva arbetssätt. Inom ramen för hållbarhetspolicyn har den koncernövergripande klimatstrategin antagits. • Uppförandekoden tydliggör förväntningen att Storskogens medarbetare och affärsenheter ska följa internationella standarder och etiska riktlinjer gällande klimat och miljö. • Uppförandekoden för leverantörer fastställer att leve rantörer ska minska sina utsläpp och anta vetenskapligt baserade mål i linje med Parisavtalets ambitioner. • Visselblåsarpolicyn tillhandahåller en säker och ano nym funktion för att rapportera misstänkta oegentligheter, inklusive överträdelser av policyer och åtaganden kopplade till miljö och klimatfrågor. Funktionen stärker transparensen och fördjupar Storskogens engagemang för ett ansvarsfullt agerande i hela värdekedjan. Effekter av policyerna bedöms genom årlig uppföljning av utsläpp inom scope 1, 2 och 3, andel av koncernens verk samhet som omfattas av klimatmål och handlingsplaner samt framsteg i åtgärder enligt Storskogens omställnings plan (exempelvis investering i förnybar energi och fossilfria transporter). För mer information om Storskogens policyer, se sid. 52. E1-3 Åtgärder Övergång till förnybar energi (scope 1 och 2) Storskogen prioriterar övergången till förnybar energi, och strävar efter att all el ska komma från förnybara källor i samtliga länder där koncernen verkar. Affärsenheterna förväntas säkra förnybar energi där det är möjligt och ekonomiskt rimligt - genom certifierade elavtal, egen pro duktion via solpaneler eller inköp av förnybarhetscertifikat. Omställningen bidrar inte bara till minskade växthusgas utsläpp, utan stärker även Storskogens motståndskraft mot framtida förändringar i energimarknader och koldioxid reglering. Övergången bedöms genomförbar på kort till medellång sikt. Elektrifiering av fordonsflottan (scope 1 och 2) Storskogen arbetar för att elektrifiera samtliga passagerar- och tjänstebilar till 2030, där detta är praktiskt möjligt. För tunga maskiner och processer som ännu inte kan elektrifie ras pågår en successiv övergång till förnybara bränslen, som HVO100 och biogas, där detta är rimligt. Dessa åtgärder bidrar till minskade koldioxidutsläpp och stärker koncernens långsiktiga omställning mot en helt elektrifierad fordons- flotta. Energieffektivitet (scope 1 och 2) Storskogen sätter mål och genomför åtgärder för att minska energiförbrukningen i energiintensiva affärsen heter, särskilt inom lager, byggnader och maskintunga verksamheter. I Sverige och Danmark genomförs energi kartläggningar enligt lag, och resultaten används i budget och investerings beslut. Motsvarande insatser sker i länder som Storbritannien, Norge, Tyskland och Schweiz, där affärsenheterna följer nationella krav och bästa praxis för energi effektivitet. Åtgärder beslutas på styrelsenivå i res pektive affärsenhet för att säkerställa ansvar, affärs nytta, samt koppling till koncernens långsiktiga klimatmål. Över gången bedöms genomförbar på kort till medellång sikt. Upphandling av stål med lägre klimatpåverkan (scope 3) Storskogen arbetar för att minska klimatpåverkan från inköpt stål genom att i ökad utsträckning välja leverantörer som erbjuder material med lägre klimatpåverkan, som exempelvis återvunnet stål. Genom leverantörsprogrammet ställs krav på att leverantörer redovisar sina utsläpp och vidtar åtgärder för att minska dem. MILJÖINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 56 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 57 ===== Förlängd livslängd på produkter (scope 3) Genom design och kvalitetsförbättringar, serviceerbju danden och möjligheter till återbruk förlängs produkternas livslängd. Det minskar behovet av nyproduktion och därmed de indirekta utsläppen i värdekedjan. Flera affärs enheter utvecklar även cirkulära affärsmodeller som reparation, renovering och återtillverkning. Val av fossilfria transporter (scope 3) Storskogen samarbetar med transportpartners för att öka andelen fossilfria transporter, bland annat genom använd ning av eldrivna fordon och alternativa bränslen som HVO100 och biogas. I takt med förbättrad datainsamling kartläggs även kundtransporter för att identifiera ytterligare utsläppsminskningar längs värdekedjan. Åtgärder för att minska utsläppen inom scope 3 är insatser som löper över medellång till lång sikt. Vissa aktiviteter, som upphandlingskrav och samarbete med transportpartners, ger effekter redan på kort sikt, men bedöms få störst genomslag på utsläppen på medellång och lång sikt. E1-4 Mål Klimatmål Storskogen har uppdaterat klimatmålen för scope 1 och 2 och skiftat från intensitetsbaserade mål till absoluta minskningsmål i linje med SBTi’s senaste vägledning. Det innebär uppföljning och styrning mot minskningar i faktiska ton CO2e, oavsett om verksamheten ökar eller minskar. År 2024 infördes scope 3mål för att utvidga Stor skogens klimatambition till att omfatta hela värdekedjan. Det tredje året med scope 3rapportering stärker ytter ligare koncer nens förståelse för indirekta utsläpp och ger en mer hel täckande grund för riktade åtgärder. Klimat målen för scope 3 är intensitetsbaserade och följs upp som ton CO2e/MSEK värdeaddering, vilket innebär att utsläppen relateras till koncernens förädlingsvärde. De största utsläppskällorna är fortfarande, i linje med tidigare bedömningar, inköp av stål, transporter och kundernas användning av produkter. Storskogens fyra koncernövergripande klimatrelaterade mål är: Kortsiktiga klimatmål • Scope 1 och 2: Minska de absoluta växthusgasutsläppen med 59 procent till 2034, från basåret 2023. Storskogen har även ett internt milstolpemål att minska de absoluta växthusgasutsläppen med 42 procent till år 2030. • Scope 3: Minska växthusgasutsläppen med 64 procent per MSEK av värdeaddering till 2034, från basåret 2023. Långsiktiga klimatmål • Scope 1 och 2: Minska de absoluta växthusgasutsläppen med 90 procent till 2050, från basåret 2023. • Scope 3: Minska växthusgasutsläppen med 97 procent per MSEK av värdeaddering till 2050, från basåret 2023. Målen speglar koncernens åtagande att minimera miljö påverkan genom energieffektivisering, elektrifiering och övergång till förnybara energikällor samt främjande av en cirkulär ekonomi som bevarar naturresurser och minskar avfall. Framsteg mot klimatmål Under 2025 uppgick Storskogens beräknade växthusgasut släpp i scope 1 till 31 808 ton CO2e (en ökning med 1 procent jämfört med basåret) och i scope 2 till 4 180 ton CO 2e (en minskning med 54 procent jämfört med basåret). De beräknade växthusgasutsläppen i scope 3 uppgick till 1 279 011 ton CO2e (en ökning med 4 procent). Den totala utsläppsintensiteten (ton CO 2e/MSEK värdeaddering) ökade med 6 procent jämfört med basåret. En intern uppföljningsmodell med kvartalsvisa datapunk ter möjliggör styrning mot 2034 målet. Framstegen mot klimatmålen drivs av både interna åtgärder och externa förutsättningar i värdekedjan. En utmaning är att tillgång och efterfrågan på transportlös ningar med lägre klimatpåverkan inte alltid utvecklas i den takt som krävs, särskilt när dessa innebär en merkostnad jämfört med konventionella alternativ (t.ex. HVO100). Detta kan påverka hur snabbt omställningen till fossilfria trans porter kan ske och därmed måluppfyllelsen på kort sikt. Stor skogen fortsätter därför att prioritera dialog med kun der och logistikpartners för att öka användningen av låg och nollutsläppsalternativ där det är möjligt. Metod och antaganden avseende klimatmål Storskogens klimatmål är beräknade enligt SBTi:s standard och i linje med 1,5 °C-scenariot. Scope 3-målen är uttryckta i intensitet (ton CO2e per MSEK av värdeaddering), vilket valts för att återspegla utsläpp i relation till affärsaktivitet i en diversifierad koncern. Beräkningarna är baserade på GHGprotokollets principer. Utsläppsdata kommer från affärsenheterna och omfattar både aktivitetsdata och utgiftsbaserade modeller. Data kvaliteten förbättras successivt och framtida scenario justeringar beaktas vid uppföljning. Koncernens klimatmål omfattar samtliga verksamheter inom scope 1 och 2 samt prioriterade kategorier inom scope 3, framför allt inköp av varor och tjänster samt trans porter. Målen gäller för hela koncernen, oavsett geografi. Vid framtagandet av målen har Storskogen beaktat för väntningar från investerare och långivare, krav från större kunder, samt dialoger med medarbetare och branschinitiativ såsom SBTi. Detta har säkerställt att målen är relevanta både ur ett affärs och intressentperspektiv. Klimatkompensation Storskogens mål är satta i absoluta termer utan att inkludera klimatkompensation. Från och med 2030 planerar Storskogen att införa intern prissättning och klimatkompensation av återstående utsläpp. Dessa åtgärder kommer inte att räknas mot måluppfyllelse utan syftar till att fördela en kostnad på kvarvarande utsläpp, stärka affärsincitamenten och möjliggöra mer rättvisa jämförelser över hela koncernen. Utvärdering av alternativ för klimatkompensation pågår, som naturbaserade lösningar, men faktiska utsläpps minskningar prioriteras i första hand. MILJÖINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 57 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 58 ===== Mått Energianvändning (scope 1 och 2) Storskogens totala energianvändning har sammanställts i MWh och utsläppen ingår i scope 1 och 2 i enlighet med GHG-protokollets definitioner, beräknat med marknads - baserad metod. Energianvändningen redovisas uppdelad per energikälla – fossila, förnybara respektive kärnkrafts baserade – samt som total energianvändning i relation till nettointäkt. Växthusgasutsläpp (scope 1, 2 och 3) Storskogen har en etablerad process för att mäta och följa upp växthusgasutsläpp inom scope 1 och 2. För scope 3 genomfördes den första koncernövergripande beräkningen 2023. Arbetet med att förbättra datakvalitet och täcknings grad pågår, särskilt inom mer komplexa områden i värde kedjan. Årets rapportering innebär ett viktigt framsteg, och rapporteringen förväntas bli mer komplett och rättvisande under de kommande åren. Storskogens växthusgasberäkningar följer GHG proto kollets riktlinjer och inkluderar scope 1, 2 och 3. • Scope 1 och 2: Cirka 90 procent (86) av data i scope 1 och 77 procent (59) av data i scope 2 baseras på faktiska uppgifter (exempelvis bränsleköp och energiförbrukning). Scope 2 redovisas platsbaserat och marknadsbaserat. Scope 2 marknadsbaserat baseras på certifierad förnybar energi (70 procent), fossilfri energi (kärnkraft) (20 procent) och el utan certifikat (10 procent). • Scope 3: Data samlas in från affärsenheterna via aktivitetsdata (exempelvis ton transporterat gods) där det finns tillgängligt. I övrigt används utgiftsbaserade uppskattningar med emissionsfaktorer. Affärsenheterna har olika förutsättningar att rapportera hög datakvalitet och datakvaliteten varierar därför. De emissionsfaktorer som används kommer bland annat från DEFRA, CADI och nationella energimyndigheter. Alla beräkningar baseras på koldioxidekvivalenter (CO 2e) och inkluderar kända växthusgaser enligt IPCC:s definitioner. Energianvändningen i scope 2 ökade marginellt med knappt 2 procent. Inköp av certifierad förnybar el ökade med knappt 24 procent, samtidigt som användningen av ickeursprungsmärkt el minskade kraftigt med 53 procent. I Sverige är andelen fossilfri el (inklusive kärnkraft) hög, närmare 99 procent, men siffran är betydligt lägre internationellt. Storskogen fortsätter arbetet med att säkerställa tillgången till fossilfri el på alla marknader. Redovisningsprinciper Total energianvändning och energimix inkluderar all energianvändning i scope 1 och 2 för alla affärsenheter och den centrala organisationen. Energianvändningen avser värme, kyla, elanvändning, drivmedel för fordon samt bränsleanvändning i verksamheterna och har grupperats efter fossila källor, förnybara källor samt kärnkraft. Scope 1 omfattar direkta växthusgasutsläpp från företagsägda och leasade personbilar, skåpbilar, lastbilar, maskiner, truckar, traktorer och annan bränsledriven utrustning. I de fall bränsleanvändning inte funnits tillgänglig baseras beräkningarna på antal körda kilometer. I scope 1 inkluderas även bränsleanvändning inom verksamheten, för exempelvis fordon eller uppvärmning, samt läckage av köldmedia. Scope 2 omfattar inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla som konsumeras i ägda, leasade eller hyrda lokaler samt inköpt el för laddning av elbilar. Beräkningarna baseras på inköpt mängd energi, transporterade kilometer eller uppskattningar baserade på lokalyta. Scope 2 redovisas enligt den marknadsbaserade metoden vilket innebär att hänsyn tas till de energi slag som inköpta certifikat avseende makulering av ursprungsgarantier avser. I de fall ursprung av elektricitet inte kan anges är växthusgasutsläp pen beräknade med en emissionsfaktor för residualmixen för respektive land. Undantaget från denna metod är extern laddning av elbilar vilka är beräknade med medelmix, då detta antas vara mest representativt för den laddning som sker. Energiintensitet Energianvändning per nettointäkt, MWh/MSEK KPI 2025 2024 Förändring % Energiintensitet från verksamheter inom sektorer med hög klimatpåverkan1) 6,47 6,51 0,6% 1) Verksamheterna finns bland annat inom bygg-och anläggning, tillverkning av metallvaror, maskintillverkning och fastighetsverksamhet. Redovisningsprinciper Energiintensitet från verksamheter inom sektorer med hög klimatpåverkan beräknas genom att den totala energianvändningen delas med den totala nettoomsättningen. Nettoomsättningen som används uppgår till 17 790 MSEK (17 651). MILJÖINFORMATION E1-5 Energianvändning och energimix Total energianvändning och energimix Storskogen, MWh KPI 2025 2024 Förändring % Total energianvändning 245 166 249 963 -2% Bränsle, kol1) N/A N/A N/A Bränsle, diesel/bensin 86 671 77 187 12% Bränsle, naturgas 18 874 18 083 4% Bränsle från andra fossila källor 16 631 39 749 58% Användning av köpt eller erhållen el, värme, ånga och kyla från fossila källor 8 466 13 336 37% Fossilt, totalt 130 642 148 354 12% Fossilt, andel % 53% 59% 6% Kärnkraft, totalt 19 879 21 060 6% Kärnkraft, andel % 8% 8% 0% Förnybart bränsle, totalt 25 436 19 641 27% Förnybar inköpt el, totalt (ursprungsgarantier) 50 998 41 220 27% Egenproducerad energi, totalt 1 830 N/A N/A Förnybart, total 94 646 80 549 18% Förnybart, andel % 39% 32% 7% 1) Utifrån den väsentlighetsanalys som ligger till grund för uppsättningen av Storskogens klimatberäkningar används inte kol för uppvärmning. Storskogen har för avsikt att insamla uppdaterad information kring detta inför kommande års bokslut. Kommentar till resultat Koncernens totala energianvändning (motsvarande scope 1 och 2) uppgick under 2025 till 245 GWh (250), vilket motsvarar en minskning med knappt 2 procent jämfört med föregående år. Affärsenheterna inom koncernen har genomfört omställningsåtgärder de senaste åren såsom ökad användning av förnybar el, bränslebyten och elektrifiering av transporter. I absoluta tal ökade andelen förnybar energianvändning med drygt 18 procent till 94 GWh mellan 2024 och 2025. Fossil energi (scope 1 och 2) minskade med knappt 12 procent, motsvarande en reduktion på 17 GWh. Energi från kärn kraft minskade med 6 procent, motsvarande 1 GWh. Mängden fossil energianvändning i scope 1 minskade med drygt 10 procent mellan 2024 och 2025. Samtidigt ökade användningen av förnybar energi inom scope 1 med 31 procent under samma period, främst drivet av ökad användning av förnybara drivmedel som HVO100 samt elektrifiering. Elektrifieringen av egna fordon ökade jämfört med föregående år. Energi för extern laddning av personbilar ökade med 35 procent. Motsvarande för service och tunga fordon ökade med 80 procent. Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 58 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 59 ===== E1-6 Växthusgasutsläpp Totala växthusgasutsläpp Storskogen, ton CO2e MILJÖINFORMATION KPI 2025 20241) 2023 basår1) Δ mot basår (2025) Delmål 2030 (internt) Mål 2034 Mål 2050 Scope 1 och 2 Mål Scope 1 och 2 Scope 1 31 808 36 553 31 508 1% Minska de absoluta växthusgasutsläppen med 42% från basåret 2023. Minska de absoluta växthusgasutsläppen med 59% från basåret 2023. Minska de absoluta växthusgasutsläppen med 90% från basåret 2023.Scope 2, platsbaserat 7 978 8 241 9 229 –14% Scope 2, marknadsbaserat 4 180 7 927 9 185 –54% Totalt platsbaserat 39 786 44 794 40 737 –2% Totalt marknadsbaserat 35 989 44 480 40 693 –12% Scope 3 Mål Scope 3 1. Inköpta varor och tjänster 916 253 893 347 828 573 11% N/A Minska växthusgasutsläppen med 64% per MSEK av värdeaddering från basåret 2023. Minska växthusgasutsläppen med 97% per MSEK av värdeaddering från basåret 2023.2. Kapitalvaror 20 323 22 382 20 443 –1% 3. Energirelaterat (uppströms) 9 960 10 697 9 425 6% 4. Transport och distribution (uppströms) 94 808 111 142 114 437 –17% 5. Avfall i egen verksamhet 7 101 6 448 6 191 15% 6. Tjänsteresor 1 647 1 767 2 193 –25% 7. Pendlingsresor 8 986 9 235 9 930 –10% 9. Transport och distribution (nedströms) 17 932 17 176 15 357 17% 10. Bearbetning av sålda produkter 4 551 4 649 22 224 –80% 11. Användning av sålda produkter 191 594 222 111 201 728 –5% 12. Sluthantering sålda produkter 5 839 11 412 1 445 304% ’13. Uthyrda tillgångar nedströms 16 13 14 11% Totalt 1 279 011 1 310 380 1 231 961 4% GHGutsläpp, totalt marknadsbaserat2) 1 315 000 1 354 860 1 272 653 3% GHGutsläpp, totalt platsbaserat3) 1 320 320 1 356 174 1 273 578 4% Storskogen bedriver ingen verksamhet som omfattas av reglerad utsläppshandel, såsom EU ETS eller motsvarande nationella system. Andelen utsläpp i scope 1 som täcks av sådana system uppgår därmed till 0 procent. 1) Basåret och föregående år har justerats jämfört med senast redovisade siffror, till följd av avyttring av affärsenheter, metodförändringar och justeringar som skett under året. 2) Totala växthusgasutsläpp inklusive scope 2utsläpp av växthusgaser mätta med hjälp av den marknadsbaserade metoden. Marknadsbaserade utsläpp baseras på den energi en organisation har valt att köpa, ofta i form av avtal eller instrument som Renewable Energy Certificates (RECs). 3) Totala utsläpp av växthusgaser inklusive scope 2utsläpp av växthusgaser mätta med hjälp av den platsbaserade metoden. Platsbaserade utsläpp baseras på den genomsnittliga utsläppsintensiteten för den lokala energikällan, vilket kan vara både lokalt och regionalt. Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 59 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 60 ===== Utsläppsintensitet, ton CO2e/MSEK KPI 2025 20241) 2023 basår1) Δ mot basår (2025) Utsläppsintensitet per nettoomsättning, scope 1, 2 och 32) 36,76 37,83 38,48 –4% Platsbaserat, scope 1, 2, 3 36,91 37,87 38,51 –4% Platsbaserat, scope 22) 4) 0,22 0,23 0,28 Marknadsbaserat, scope 1, 2, 3 36,76 37,83 38,48 –4% Marknadsbaserat, scope 23) 4) 0,12 0,22 0,28 Utsläppsintensitet per värdeaddering, scope 35) 110 118 104 6% 1) Basåret och föregående år har justerats jämfört med senast redovisade siffror, till följd av avyttring av affärsenheter, metodförändringar och justeringar som skett under året. 2) Totala utsläpp av växthusgaser inklusive scope 2utsläpp av växthusgaser mätta med hjälp av den platsbaserade metoden. Platsbaserade utsläpp baseras på den genomsnittliga utsläppsintensiteten för den lokala energikällan, vilket kan vara både lokalt och regionalt. 3) Totala utsläpp av växthusgaser inklusive scope 2utsläpp av växthusgaser mätta med hjälp av den marknadsbaserade metoden. Marknadsbaserade utsläpp baseras på den energi en organisation har valt att köpa, ofta i form av avtal eller instrument som Renewable Energy Certificates (RECs). 4) Enligt GHGprotokollet är koldioxidutsläppen från förbränning av biomassa netto noll för direkta utsläpp i Scope 1 och indirekta utsläpp i Scope 2, eftersom mängden kol som absorberas av biomassan under tillväxtfasen är motsvarar den mängd kol som frigörs vid förbränning. Biogena utsläpp rapporteras därmed separat. 5) Intensitetsmåttet är formulerat som utsläpp av växthusgaser per värdeaddering med enheten ton CO2e/MSEK. Värdeaddering motsvarar förädlingsvärdet vilket är ett mone tärt belopp som kan beräknas genom att summera EBITDA plus personal kostnader. Kommentar till resultat Årets resultat visar en stabilisering av utsläppsintensiteten i koncernen som helhet, samtidigt som vissa rörelsesegment uppvisar betydande förbätt ringar jämfört med föregående år. På koncernnivå minskade den totala utsläppsintensiteten med 3 procent till ca 37 ton CO2e/MSEK, jämfört med föregående år. Jämfört med basåret 2023, då utsläppsintensiteten uppgick till ca 39 ton CO2e/MSEK, motsvarar 2025 års resultat en förbättring med 4 procent. Minskningen kan härledas till förbättringar inom affärsom rådena Industry och Services. Industry, koncernens mest utsläppsintensiva affärsområde, visar en tydlig förbättring jämfört med basåret. Utsläppsintensiteten minskade med 12 procent jämfört med basåret och 6 procent jämfört med föregående år. Minskningen återfinns i vertikalerna Automation och Product Solutions, där många affärsenheter rapporterade lägre utsläpp per omsatt krona. Vertikalen Industrial Technologies rapporterade en utsläppsintensitet i linje med föregående år. Kommentar till resultat Scope 1 – De direkta utsläppen i scope 1 uppgick till 31 808 ton Co2e, vilket motsvarar en minskning med 13 procent jämfört med 2024. Jämfört med basåret 2023 är nivån i stort oförändrad (en ökning med knappt 1 procent). Minskningen mot föregående år förklaras främst av lägre bränsleanvänd ning och en ökad andel biodrivmedel i flera verksamheter. Delar av den egna fordonsflottan har också elektrifierats vilket minskat behovet av andra drivmedel. Affärsområde Services minskade mest, med 16 procent jämfört med föregående år. Även Trade och Industry bidrar till minskningen. Scope 2 – Koncernens övergripande klimatpåverkan inom scope 2 fortsatte att minska jämfört med föregående år, vilket är ett resultat av både energibesparande åtgärder och fortsatta omställningar inom affärsenheterna. De marknadsbaserade utsläppen inom scope 2 uppgick under 2025 till 4 180 ton CO2e, en minskning med 47 procent i förhållande till föregående år och en betydande minskning jämfört med basåret 2023. Denna utveckling förklaras främst av övergång till leverantörer av förnybar el inom flera av koncernens verksamheter. Även de platsbaserade utsläppen minskade, om än i lägre takt, och uppgick till 7 978 ton CO2e, motsvarande en minskning om drygt 3 procent jämfört med 2024 och en minskning om 14 procent i förhållande till basåret 2023. Den positiva utvecklingen i scope 2 visar att de påbörjade initiativen inom energieffektivitet, övergång till förnybar energi samt elektrifiering av fordonsflottan inom affärsenheterna har börjat att ge resultat. Scope 3 – Storskogens huvudsakliga växthusgasutsläpp i scope 3 härrör från inköp av varor och tjänster (främst stålinköp), användning av sålda produkter samt inköpt transport och distribution (främst vägfrakt). 35 procent av utsläppen i scope 3 har beräknats med primärdata från leverantörer och affärsenheterna själva. Resterande andel baseras på sekundärdata och schabloner i avsaknad av fullständiga leverantörsupp gifter. Inköpta varor och tjänster står ensamt för 70 procent av de totala utsläppen i scope 3. Nästan hälften av dessa utsläpp härrör från material inköp av stål och stålkomponenter. Utsläppen från inköpta varor och tjänster ökade under året jämfört med 2023, vilket kan härledas till aktiviteter inom Industry och Trade. För Trade ökade utsläppen för inköpta produkter, vilket främst beror på ett ökat antal inköpta produkter i flertalet produktka tegorier och delvis metodförändringar i beräkningarna. För Industry beror ökningen främst på förbättrad beräkningsmetodik och därmed metodför ändringar i beräkningen av utsläpp, både mellan 2023 och 2024 samt 2024 och 2025. Den näst största källan till klimatutsläpp inom Stor skogen sker vid användning av såld produkt. Utsläppen i denna kategori minskade jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av förbättrad beräkningsmetodik mellan 2024 och 2025 men också av ett minskat antal sålda produkter. Inköpt transport och distribution är Storskogens tredje största utsläpps kategori. Totalt sett står utsläpp från vägtransporter för nästan 70 procent av utsläppen inom kategorin. Utsläppen från vägtransporter var relativt stabila mellan 2024 och 2025. Utsläppen från flyg- och sjöfrakt minskade jämfört med föregående år. Minskningen av utsläpp från flyg beror på att en affärsenhet rapporterat mycket färre utsläpp än året innan, beroende på ett tapp av flera stora kunder inom sjö- och luftfrakt. Minskningen av utsläpp från sjöfart beror på en trolig felrapportering 2024. För både vägtransporter och sjöfrakten var påverkan från de felrapporterade dataunderlagen för litet för att motivera en basårsjustering av 2024. Affärsområde Industry står för störst utsläpp av Storskogens tre affärs områden. Majoriteten av utsläppen kommer från inköpta produkter och material samt utsläpp från användning av sålda produkter. Stål inköpt av affärsenheterna inom Industry är det material som ensamt står för 400 000 ton CO2e vid framtagning, vilket motsvarar 40 procent av Storskogens totala utsläpp i denna kategori. De produkter som genererar störst utsläpp vid användning är större maskiner som används inom processindustrin och i skogsbruket. Inom affärsområde Trade utgör inköp av produkter majoriteten av affärsenheternas utsläpp. Affärsområdet köper in en stor variation av produkter. De produkter som köps in i större volymer och genererar stora utsläpp vid tillverkningen är produkter av textil, stål, aluminium och plast. Utsläppen i kategorin har ökat med 10 procent jämfört med basåret, vilket är i linje med affärsområdets omsättningsökning mellan 2023 och 2025. Utsläppen inom affärsområde Services härrör främst från inköp relate rade till byggnation, inköp av entreprenadtjänster samt vägtransporter. Mängden färdigställda ytor i nyproducerade byggnader varierar över åren och med anledning av att det är en utsläppsintensiv aktivitet påverkar den resultatet i kategori 3.1. Utsläppen från färdigställda ytor minskade med 35 procent jämfört med 2024, vilket ledde till en minskning med 17 procent i kategori 3.1. För Services har dock utsläppen inom kategori 3.1. ökat något, 7 procent, jämfört med basåret. Strax över hälften av Storskogens totala utsläpp av inköpta transporter kommer från en affärsenhet inom Services, vilket förklaras av att det är ett transportbolag som köper in vägtransporter. Redovisningsprinciper Från och med räkenskapsåret 2025 rapporterar Storskogen enligt EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD), vilket innebär högre transparens, utökad datainsamling och striktare metodkrav. Under året uppdaterades emissions faktorer och en del affärsenheter övergick till mer detaljerad rapportering. För vissa affärsenheter ändrades emissionsfaktorer och antaganden och ny information tillkom. Det gäller framför allt avseende användningsfasen för sålda produkter, transport data samt stålkomponenter som numera rapporteras i vikt. Sammanlagt bedöms metodförändringarna ha påverkat årets resultat, men huvuddelen av den totala utsläppsminskningen bedöms vara faktisk och knuten till förbättringar i verksamheterna. MILJÖINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 60 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 61 ===== MILJÖINFORMATION Även affärsområde Services förbättrade sitt resultat. Utsläppsintensiteten minskade från 23 till 21 ton CO2e/MSEK mellan 2024 och 2025. Business Services minskade intensiteten med 18 procent jämfört med föregående år, medan Infrastructure Services ökade intensiteten med 6 procent under samma tidsperiod. Ett fåtal affärsenheter har en stor påverkan på ökningen. Affärsområde Trade ökade utsläppsintensiteten från 31 till 33 ton CO2e/ MSEK 2025. Ökningen drevs av Consumer Products, även om variationen mellan enskilda affärsenheter var stor. Årets utfall visar att Storskogens utsläppsintensitet minskade i samtliga affärsområden. Samtidigt kvarstår betydande variationer mellan affärs enheterna, vilket speglar portföljens bredd och de olika förutsättningar som råder inom industri, tjänste och handelsverksamheter. Koncernens arbete med harmoniserade rapporteringsprocesser, gemensamma riktlinjer och fördjupad uppföljning bedöms ha varit avgörande för årets positiva utveckling och utgör en viktig grund för fortsatt utsläppsminskning i värdekedjan. Redovisningsprinciper Åren 2023 och 2024 har basårsjusterats enligt Storskogens omräknings princip, med anledning av strukturella förändringar avseende avyttring av affärsenheter samt förändringar i beräkningsmetodik (beroende på tillgång till data med bättre kvalitet) och förbättringar i noggrannhet av emissionsfaktorer. Datakvaliteten för klimatberäkningar i scope 1 och 2 är generellt sett hög. Av de totala växthusgasutsläppen i scope 1 är cirka 90 procent (87) baserade på faktiska data och resten är estimerade. För växthusgasutsläppen i scope 2 är motsvarande andel faktiska data cirka 77 procent (86). Information om dataunderlagets kvalitet i scope 3 har tidigare år inte varit möjlig att samla in, men från och med 2025 års beräkningar har det varit möjligt. Av de växthusgasutsläpp i scope 3 som kompletterats med information om datakvalitet (ca 90 procent av de totala utsläppen i scope 3) är 54 procent av utsläppen baserade på faktiska data och resterande andel är estimerade. Datakvaliteten för klimat beräkningar i scope 3 varierar beroende på verksamhet och till gänglighet av data i affärsenheterna. Vissa affärsenheter har rapporterat detaljerade aktivitetsdata såsom inköpta produkter (antal) och transport arbete (tonkm), medan andra har rapporterat spend för sina aktiviteter. För att möjliggöra rapportering för alla Storskogens affärsenheter krävs en viss flexibilitet i rapporteringen. Därför har Storskogen dels beslutat om gene rella nivåer på datakvalitet för olika affärsområden, dels möjliggjort olika nivåer av datakvalitet för transportarbete både i scope 1 och 3. Det finns möjliga brister i dataunderlaget för åren 2023 till 2025. Vanliga misstag som identifierats under åren inkluderar dubbelrapportering av transporter i scope 1 och felaktig rapportering av energikälla i scope 2. För scope 3 har vanliga fel varit felaktiga antaganden om vikt, rapportering i felaktig enhet (exempelvis ton i stället för kg), felaktigt framtagna antaganden av tonkm, dubbelrapportering samt ofullständig rapportering. Data underla get har validerats och justeringar av indata har skett, men det finns fortsatt en risk för felaktigheter i dataunderlaget och därmed beräkningarna. Biogena utsläpp, tCO2 KPI 2025 2024 2023 basår Δ mot basår (2025) Biogena utsläpp, totalt 16 285 9 950 N/A N/A – scope 1 6 879 5 282 N/A N/A – scope 2 4 463 4 668 N/A N/A – scope 3 4 943 N/A N/A N/A Redovisningsprinciper Enligt GHGprotokollet är koldioxidutsläppen från förbränning av biomassa nettonoll för direkta utsläpp i scope 1 och indirekta utsläpp i scope 2, då mängden kol som absorberas av biomassan under tillväxtfasen motsvarar den mängd kol som frigörs vid förbränning. Biogena utsläpp rapporteras därmed separat. Biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa har beräknats för scope 1 och 2 och redovisas separat från scope 1 och 2utsläppen av växthusgaser, enligt GHGprotokollets riktlinjer. Sammanställningen av biogena utsläpp i scope 3 är dock inte kompletta, med anledning av bristande dataunderlag och en generell svårighet att uppskatta de indirekta biogena utsläppen. Biogena utsläpp som redovisas i scope 3 baseras på de utsläppsposter som rapporterats i kategori 3.4 och 3.9, avseende transport och distribution. Dessa utsläpp antas motsvara en väsentlig del av Storskogens biogena utsläpp i scope 3, men ytterligare förbränning av biogena utsläpp antas uppkomma i kategori 3.1, 3.2, 3.5, 3.6, 3.7, 3.11, 3.12 och 3.13. Metodbeskrivning Klimatpåverkan redovisas som direkta (scope 1) och indirekta (scope 2 respektive scope 3) växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter i enlighet med riktlinjerna i Greenhouse Gas Protocol (GHGprotokollet), en väleta blerad och internationell standard för klimatberäkningar. Storskogen har valt att tillämpa operationell kontroll för att bestämma konsolideringsan sats. För att kunna jämföra utsläppen från olika växthusgaser har samtliga utsläpp, förutom koldioxid, multiplicerats med en så kallad global upp värmningspotential (Global Warming Potential, GWP) utifrån ett hundra årsvärde (GWP100). Resultatet av klimatpåverkan beskrivs med koldioxid ekvivalenter (CO2e), vilka motsvarar samtliga växthusgaser definierade i GHGprotokollet. Emissionsfaktorerna som använts i beräkningarna har tillhandahållits av en extern klimatkonsult och kommer främst från Ecoin vent, EPD International, IPCC, AIB, IEA, DEFRA, IVL, Energimyndigheten och Upphandlingsmyndigheten. Majoriteten av indata avser verksamhetsåret 2025. Baserat på 2024 års klimatberäkningar har de utsläppsposter som står för Storskogens lägsta växthusgasutsläpp, som tillsammans utgör 7 procent av Stor skogens totala utsläpp, exkluderats från indatarapporteringen. Dessa utsläpp baseras i stället på indata som rapporterades för verksamhetsåret 2024 och skalas på affärsenheternas förändrade omsättning mellan 2024 och 2025. För övriga beräkningar kan i vissa fall enskilda affärsenheter inom koncernen ha extrapolerade eller estimerade data för vissa månader alternativt hela året, i avsaknad av verkliga data. För 2023, 2024 och 2025 års beräkningar har Storskogen tagit hjälp av en extern klimatkonsult i genomförandet av klimatberäkningarna och indata har samlats in från affärsenheterna via plattformen Worldfavor. Rapporterade data delas upp i faktiska och estimerade data för scope 1 och 2, liksom tidigare år, samt för scope 3 från och med 2025. Basårsomräkning Storskogen har satt klimatmål enligt Science Based Targets initiative för absoluta minskningar av växthusgaser för scope 1 och 2 samt minskning av utsläppsintensitet per värdeaddering för scope 3. Storskogen har fastställt ett basår för att möjliggöra jämförelse av växthusgasutsläpp och följa utvecklingen. Vid vissa tillfällen kan dessa basårsutsläpp behöva räknas om för att säkerställa meningsfulla och relevanta jämförelser över tid. Storskogen har fastställt principerna för omräkning och uppdatering av historiska klimatdata för Storskogen och dess affärsenheter enligt GHGprotokollets riktlinjer. Omräkning av basår och historiska siffror genomförs om något av följande inträffar: strukturella förändringar avseende förvärv och avyttring av företag; förändringar i beräkningsmetodik eller förbättringar i noggrann het av emissionsfaktorer eller aktivitetsdata som resulterar i en betydande inverkan på basårets utsläppsdata; upptäckt av betydande fel, eller ett antal kumulativa fel som tillsammans är betydande. Organisk tillväxt eller minskning medför ingen omräkning av basåret. År som påverkas av om räkningsprincipen är följande: Innevarande år (N); Jämförelseår (N1); Basår. Scope 1 Scope 1 omfattar direkta växthusgasutsläpp från företagsägda och leasade personbilar, skåpbilar, lastbilar, maskiner, truckar, traktorer och annan bränsledriven utrustning. I de fall förbrukningsdata inte funnits tillgänglig baseras beräkningarna på antal körda kilometer. I scope 1 inkluderas även bränsleanvändning inom verksamheten, för exempelvis fordon eller uppvärmning, samt läckage av köldmedia. Scope 2 Scope 2 omfattar inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla som konsumeras i ägda, leasade eller hyrda lokaler samt inköpt el för laddning av elbilar. Beräk ningarna baseras på inköpt mängd energi, transporterade kilometer eller uppskattningar baserade på lokalyta. Scope 2 redovisas enligt den marknadsbaserade metoden vilket innebär att hänsyn tas till de energi slag som inköpta certifikat avseende makulering av ursprungsgarantier avser. I de fall ursprung av elektricitet inte kan anges är växthusgasutsläp pen beräknade med en emissionsfaktor för residualmixen för respektive land. Undantaget från denna metod är extern laddning av elbilar vilka är beräknade med medelmix, då detta antas vara mest representativt för den laddning som sker. Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 61 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 62 ===== Scope 3 Scope 3 delas enligt GHGprotokollet upp i uppströmskategorier (1–8) och nedströmskategorier (9–15). Tolv av dessa kategorier har identifierats som relevanta för beräkning av växthusgasutsläpp inom Storskogens verksam het. Växthusgasutsläpp från de återstående tre kategorierna: 8. ”Upp ströms hyrda tillgångar”, 14. ”Franchise” och 15. ”Investeringar”, har begrän sad relevans i förhållande till Storskogens totala klimatpåverkan eller saknar en koppling till Storskogens affärsverksamhet. Scope 3 omfattar indirekta växthusgasutsläpp i värdekedjan och för Storskogens verksamhet härstammar de främst från inköpta material och produkter, transporter och frakter från leverantörer och/eller till kunder, samt från användning av sålda produkter. Beräkningarna utgår till stor del från primärdata som samlas in av affärsenheterna men för vissa katego rier används schabloner. Följande stycken beskriver hur beräkningarna genomförts för respektive scope 3kategori: 1. Inköpta varor och tjänster: Omfattar uppströmsutsläpp från produktion av inköpta varor och tjänster. Data har samlats in i fördefinierade produkt och tjänstekategorier som syftar till att täcka alla relevanta utsläppskällor. Data för varor rapporteras i faktiska växthusgasutsläpp, vikt, antal eller kostnad. Data för tjänster rapporteras som kostnad. Varje kategori har en tillhörande emissionsfaktor (i vissa fall inkluderat antaganden) som tagits fram av en extern klimatkonsult, med stöd från Storskogen och dess affärsenheter. Beroende på produktkategorins bredd och tillgången på faktorer så används i olika utsträckning faktorer för liknande produkter där specifika faktorer ej finns att tillgå. 2. Kapitalvaror: Omfattar uppströmsutsläpp från produktion av produkter, maskiner eller andra investeringar som skrivs av i ett företags resultat räkning. Kapitalvarornas totala kostnad rapporteras i spend i ett antal fördefinierade inköpskategorier. Genomsnittliga spend-emissionsfaktorer har använts för att beräkna växthusgasutsläppen för inköpen i respek tive kategori. 3. Bränsle och energirelaterad verksamhet: Omfattar uppströms växthusgasutsläpp från inköpta bränslen och energi (utöver de som redovisas i scope 1 och 2). Det avser exempelvis utsläpp vid utvinning, produktion och transport av bränslen och utsläpp vid energiproduktio nen av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Beräkningarna baseras på indata som rapporteras för scope 1 och 2. 4. Uppströms transport och distribution: Omfattar all inköpt transport och distribution för transportslagen flyg, järnväg, sjö och väg. Data kan rapporteras i olika enheter; faktiska växthusgasutsläpp, transporterad vikt och sträcka, bränslekostnad eller total kostnad. För att beräkna växthusgasutsläppen har emissionsfaktorer för respektive transportslag använts. I de fall transport och distribution ingår i kostnaden för inköpta produkter eller tjänster i kategori 1 och inte kan separeras från totalkost naden, beräknas växthusgasutsläppen från dessa transporter som utsläpp i kategori 1. Uppströms transporter som inte betalas av affärsen heterna ska egentligen inkluderas i denna kategori. För att underlätta datainsamlingen har dock samtliga ickeinköpta transporter, upp ströms och nedströms, rapporterats samlat och därmed inkluderats i kategori 9 ”Nedströms transport och distribution”. 5. Avfall som uppkommer i verksamheten: Omfattar avfall som genereras i den egna verksamheten, både i egna lokaler och på externa platser. Data rapporteras i vikt fördelat mellan olika avfallskategorier. För att beräkna växthusgasutsläppen har emissionsfaktorer för respektive avfallsslag använts. 6. Tjänsteresor: Omfattar tjänsteresor, exklusive tjänsteresor i bil som rapporteras i scope 1. Beräkningen baseras på antal anställda i respek tive affärsenhet samt schabloner för genomsnittligt antal tjänsteresor genomförda av medborgare inom EU. Schablonen baseras på data underlag från Eurostat med statistik för antal tjänsteresor som genom förs i tjänst i EU för olika transportslag, vars växthusgasutsläpp beräknats med en emissionsfaktor för respektive transportslag. 7. Anställdas pendling: Omfattar anställdas pendling till och från arbetet. Beräkningen baseras på antal anställda i respektive affärsenhet och en schablon för genomsnittlig pendlingsdistans per person och dag i Sverige från Trafikanalys. Schablonen tillämpas för alla geografier och inkluderar resor gjorda med bil, kollektivtrafik, till fots eller cykel, vars växthusgasutsläpp beräknats med emissionsfaktor för respektive transportslag. 9. Nedströms transport och distribution: Omfattar nedströms transport och distribution av sålda produkter som ej köpts in av affärsenheterna. Nedströms transporter som köpts in av affärsenheterna inkluderas i kategori 4 ”Uppströms transport och distribution” enligt GHGprotokol lets riktlinjer. Transporterna i denna kategori avser transportslagen flyg, sjö och väg. Järnväg har exkluderats från beräkningen då detta trans portslag används i liten omfattning och har låg klimatpåverkan per sträcka. Transport och distribution nedströms omfattar primärt trans porter som sker från affärsenheternas verksamhet till nästa mottagare. Utanför Storskogens kontroll sker troligen fler nedströms transporter, men dessa har exkluderats då de är svåra att mäta och följa upp och anses försumbara i förhållande till Storskogens totala klimatpåverkan. I beräkningen inkluderas även uppströms transporter som inte betalas av affärsenheterna, då de inte varit möjliga att separera från ickeinköpta nedströms transporter. Beräkningarna baseras på affärsenheternas uppskattningar av transporterad vikt och sträcka angivet i enheten tonkilometer per transportslag, vars växthusgasutsläpp beräknats med emissionsfaktorer för respektive transportslag. 10. Bearbetning av sålda produkter: Omfattar energianvändning vid behandling, förädling och bearbetning av sålda produkter efter försälj ning till tredje part. Beräkningarna baseras på inrapporterade antal sålda produkter och affärsenheternas egna uppskattningar av energi förbrukning vid bearbetning, vars växthusgasutsläpp har beräknats med emissionsfaktor för respektive energislag. Produkter med känd eller antagen låg energianvändning vid vidare bearbetning har exkluderats från beräkningarna, då denna bearbetning antas ha liten klimatpåverkan i jämförelse med Storskogens totala växthusgasutsläpp. MILJÖINFORMATION 11. Användning av sålda produkter: Omfattar energianvändning vid användning av sålda produkter, avseende el och bränsleanvändning samt användning av köldmedier. Beräkningarna baseras på antal sålda produkter och antaganden om produktens energianvändning. Antagan dena avser produkternas totala energianvändning under sin livslängd samt vilken geografisk marknad produkterna säljs till. Växthusgasutsläp pen har beräknats med emissionsfaktorer för respektive aktivitet. För affärsenheter inom affärsområdet Trade antas antalet sålda produkter motsvara antalet inköpta produkter samma år och beräkningarna baseras därmed på rapporterade inköpta produkter. Produkter med känd eller antaget låg energianvändning vid användning har exklude rats från beräkningarna, då denna användning antas ha liten klimat påverkan i jämförelse med Storskogens totala växthusgas utsläpp. 12. Hantering av sålda produkter när de blivit uttjänta: Omfattar avfalls hantering av sålda produkter när användaren förbrukat produkten. Beräkningarna baseras på de inköp som rapporteras som inköpta varor och vikten på materialet eller produkten. De totala inköpens vikt antas motsvara den totala vikten på de produkter som säljs. I de fall inköp rapporteras som antal produkter har en genomsnittlig vikt per produkt tagits fram, antingen utifrån affärsenheternas egna uppskattningar eller genom antaganden. I de fall produkter rapporteras som en kostnad har vikt uppskattats per krona. Den totala rapporterade vikten beräknas med en viktbaserad emissionsfaktor för avfallshantering med antagan det att produkterna material eller energiåtervinns (energiåtervinning avser avfallsförbränning där värmen återvinns till el och/eller värme). 13. Nedströms hyrda tillgångar: Omfattar tillgångar som hyrs ut till andra företag, vars energiförbrukning inte inkluderas i scope 1 eller 2. Beräkningen baseras på affärsenhetens omsättning för den verksamhet som hyr ut utrustning och växthusgasutsläppen från energiförbrukningen vid användning av utrustningen baseras på en spendfaktor. Metodförändringar 1. Förenklad datainsamling: I syfte att fokusera rapporteringen på Storskogens väsentliga utsläpp och för att underlätta datainsamlingen för Storskogens affärsenheter har flertalet affärsenheter helt eller delvis exkluderats från rapportering av data för 2025. Dessutom har flertalet tidigare datapunkter exkluderats från inrapporteringen av data. Till sammans motsvarar exkluderingarna 7 procent av Stor skogens totala växthusgasutsläpp 2024. För att fortsatt inkludera dessa utsläpp i beräkningarna har dessa affärsenheter och datapunkter skalats baserat på förändrad omsättning mellan åren. 2. Uppdatering av emissionsfaktorer: För 2025 års beräkningar har flertalet emissionsfaktorer för beräkningar av utsläpp i kategori 3.1 Inköpta varor och tjänster uppdaterats i syfte att använda senast uppdaterade källor. För flertalet utsläppskällor är denna påverkan liten, men för ett antal utsläppskällor har det större påverkan. Basårsomräkning har inte krävts för dessa förändringar. Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 62 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 63 ===== MILJÖINFORMATION 3. Inköpta varor och tjänster: Stålkomponenter var tidigare endast möjligt att rapportera i kostnad men rapporteras även i vikt från och med 2025. Syftet med uppdateringen är att få högre kvalitet på indata och därmed större säkerhet i beräkningen av växthusgasutsläpp. Basårsomräkning har inte krävts för dessa förändringar. 4. Användning av såld produkt: Antagandena och emissionsfaktorerna som används för att beräkna växthusgasutsläppen för sålda produkter har uppdaterats för 2025 års beräkningar. Anledningen till detta är att flertalet affärsenheter bidragit med ytterligare kunskap om produktens energianvändning under sin livstid samt vilka marknader produkterna säljs till. De produkter som omfattas av justeringen är de produkter med väsentliga växthusgasutsläpp i användningsfasen inom affärsområ dena Industry och Trade. Det som främst har påverkat beräkningarna är justeringar av antalet användningsdagar per år som påverkar den totala energianvändningen samt fördelningen av marknader som påverkar val av emissionsfaktor för el. Den förbättrade beräkningsmeto den har en betydande påverkan på beräkningen för 2025 jämfört med basåret, och har därför föranlett en omräkning av basåret för ett antal affärsenheter. 5. Hantering av sålda produkter när de blivit uttjänta: Tidigare år har dataunderlaget för vikter på inköpt material varit bristfälligt. Rapporte rade utsläpp har tidigare motsvarat de inköp som rapporterats i vikt samt delar av de inköp som rapporterats i antal. Övriga inköp som saknat snittvikt har schabloniserats för de material och produkter som saknat viktantagande. Med en förbättrad metodik 2025 har vikter kompletterats för inköp rapporterat i antal och kostnad, vilket innebär att alla inköpta varor (kategori 3.1) har en antagen vikt. Denna metod förändring innebär en ökning av växthusgasutsläpp med 0,2 procent (4 500 ton CO2e) jämfört med basåret 2023. Därmed genomförs ingen basårsjustering för förändrad metod. E1-7, E1-8 Klimatkompensation och intern koldioxidprissättning Storskogen deltar inte i några aktiviteter relaterade till klimat kompensation eller certifikat. I dagsläget har Storskogen ingen intern koldioxidprissättning på koncernnivå, men planerar att införa intern prissättning och kompensation för koldioxidutsläpp från och med 2030. E1-9 Finansiella effekter av klimatrelaterade risker och möjligheter Storskogen tillämpar infasning och lämnar därför ingen kvantitativ information för 2025. Detta beror främst på att påverkan varierar mellan affärsenheter, att flera effekter uppstår indirekt i leverantörs eller kundled, samt att insamlingen av nödvändiga data för en aggregerad bedömning är under utveckling. Arbetet med att analysera och på sikt kvantifiera de för väntade finansiella effekterna har påbörjats. Fokus ligger på att: • Identifiera möjliga kostnadsposter kopplade till väsentliga risker (exempelvis ökade inköpskostnader, investeringar i klimatanpassning, driftstörningar). • Utveckla scenariomodeller för att belysa effekter vid olika utsläppsbanor och regleringsnivåer. • Integrera klimatrelaterad riskbedömning i den finansiella planeringen på koncernnivå. Under 2026 planeras en utvärdering av kontoplanen och relaterade dataprocesser. Målsättningen är att från och med 2027 genomföra en fullständig kvantifiering av inves teringar i affärsenheter med omställningsplaner, med årlig omprövning av väsentlighet. Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 63 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 64 ===== E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Introduktion till ämnet Resurseffektivitet och minskat avfall är integrerade delar av Storskogens arbete för att uppnå koncernens klimatmål. Genom den koncernövergripande scope 3 rapporteringen inhämtas data, som är relevant för resursanvändning (kategori 1, Inköp av varor) och avfall (kategori 5, Avfall). Cirkulär ekonomi är väsentligt för flera affärsenheter, särskilt inom affärsområdena Industry och Trade, där materialflöden är betydande. Mot bakgrund av koncernens decentraliserade struktur, där verksamheterna verkar inom olika branscher och geografier, sker styrningen inom detta område på affärsenhetsnivå. Varje affärsenhet ansvarar för att fastställa relevanta mål och åtgärder inom resurs effektivitet och cirkularitet, vilka i sin tur bidrar till koncernens övergripande klimat och hållbarhetsmål. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter I nedanstående tabell presenteras Storskogens väsentliga påverkan och risker kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi. Inga koncerngemensamma väsentliga möjligheter har identifierats för Storskogen. Däremot finns flera betydande möjligheter på affärsenhetsnivå, som ökad efterfrågan på produkter och tjänster som bidrar till resurseffektivitet, cirkulära materialflöden samt hållbara förpackningslösningar. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi IRO Typ Beskrivning Resursanvändning Hela värdekedjan Faktisk negativ påverkan Resursanvändning i linjära flöden driver avfall och utsläpp inom scope 3. Råvarubrist Uppströms Egna verksamheten Övergångsrisk Övergång till en hållbar ekonomi kan öka efterfrågan på kritiska råmaterial och komponenter. I linjära värdekedjor leder resursanvändning ofta till ökade avfallsmängder och högre utsläpp inom scope 3. En betydande del av Storskogens klimatpåverkan härrör från inköp av material och produkter, framför allt i utvinnings och tillverkningsleden där energiintensiva processer och användning av råvaror medför utsläpp av växthusgaser. Inköp av stål står för 32 procent av de totala utsläppen i scope 3. En mer cirkulär resursanvändning och effektivare materialflöden utgör därför en viktig förutsättning för att minska både avfall och klimatpåverkan i värdekedjan. Övergången till en mer hållbar och resurseffektiv ekonomi kan öka efterfrågan på vissa kritiska råmaterial och kom ponenter, vilket medför risk för resursbrist, prisökningar och produktionsstörningar. Detta kan leda till högre driftskost nader, förseningar i leveranskedjan samt ökade kostnader för produktutveckling och materialsubstitution. Risken berör främst affärsenheter som är beroende av metaller och andra insatsvaror. E5-1 Policyer Koncernens gemensamma policyramverk anger förvänt ningar på effektiv resursanvändning, minskat avfall och efterlevnad i såväl den egna verksamheten som i leveran törskedjan. Ramverket som styr arbetet inom cirkulär ekonomi och resursanvändning består av tre policyer: • Hållbarhetspolicyn – beskriver åtagande att främja cirku lär ekonomi genom att använda resurser effektivt, minska avfall och främja återvinning samt återanvändning. Den adresserar användning av hållbara materialval och förbättrade avfallsflöden i Storskogens verksamhet och hela värdekedjan. • Uppförandekoden för leverantörer – ställer krav på att leverantörer aktivt minskar sin miljöpåverkan genom effektiv resursanvändning, minskning av avfall och främ jande av återvinning och återanvändning. Leverantörer förväntas följa tillämplig miljölagstiftning, arbeta för att optimera materialflöden och använda resurser på ett sätt som stödjer cirkulära och hållbara produktionsmetoder. • Uppförandekoden – tydliggör att alla medarbetare inom koncernen ska bidra till en ansvarsfull och effektiv användning av resurser. Koden betonar vikten av att före bygga onödigt avfall, använda material på ett hållbart sätt och ständigt arbeta för att minska den miljöpåverkan som uppstår i den dagliga verksamheten. För mer information om Storskogens policyer, se sid. 52. E5-2 Åtgärder Varje affärsenhet ansvarar för att identifiera och genom föra relevanta åtgärder baserat på sin verksamhet, sina materialflöden och sitt miljöavtryck. Arbetet omfattar bland annat tillämpning av principer för cirkulär design, ökad återanvändning och materialåtervinning samt för bättrad avfallshantering för att minska deponi. Flera affärsenheter har genomfört initiativ som bidrar till minskad resursanvändning och ökad cirkularitet. Exempel är effektivare förpackningslösningar genom justerade produkt och förpackningsdimensioner, optimerad pall användning och övergång till tunnare sträckfilm. Andra åtgärder omfattar försäljning av begagnade produkter, användning av återvunnet material i nya produktserier och samlastning av varor. Dessa insatser bidrar till lägre materialförbrukning, minskat avfall och ökad resurseffektivitet samt till att nå koncernens klimatmål. På koncernnivå kartläggs resurs- och avfallsflöden genom affärsenheternas scope 3rapportering, vilket möjliggör uppföljning av framsteg och koppling till de övergripande klimatmålen. Storskogen stödjer affärsenheternas arbete genom att tillhandahålla verktyg, utbildning och vägled ning inför kommande EUlagstiftning, såsom avskognings förordningen (EUDR) och förpackningsförordningen (PPWR). Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi är ett område där Storskogen befinner sig i en tidig fas och arbete sker stegvis för att ta fram och implementera ytterligare relevanta åtgärder. MILJÖINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 64 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 65 ===== E5-3 Mål I dagsläget saknas tillräckliga och jämförbara data för att fastställa och följa upp ett separat koncernmål inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. Resursanvändning är samtidigt en viktig drivare av andra miljöpåverkansområden, som klimatpåverkan. Detta gör att Stor skogens arbete med resursanvändning och rapportering av scope 3 utsläpp i praktiken är nära sammankopplat. Tillvägagångs sättet som Storskogen valt är att koppla prioriteringarna inom resurs användning och cirkulär ekonomi till koncernens klimatmål inom scope 3. Under 2026 planeras en fördjupad genom gång av resursanvändning och cirkulär ekonomi för att fastställa en långsiktig hantering i koncernen som inkluderar målstruktur, ansvar och datainsamling. Storskogen fastställer därför inte några koncerngemen samma mål inom resursanvändning och avfall för 2025. Däremot följs målutfall indirekt upp genom koncernens klimatmål, där inköp av stål och övriga metaller utgör majoriteten av utsläppen inom scope 3, kategori 1. Målstyr ningen sker i stället på affärsenhetsnivå där resursanvänd ning och cirkularitet bedöms som väsentliga. Detta möjlig gör en effektiv styrning och uppföljning, där påverkan uppstår och kan hanteras direkt. Mått Storskogen saknar tillräckligt underlag för att rapportera enligt E5-4 (Resursinflöden) och E5-5 (Resursutflöden), och det har inte heller bedömts vara väsentligt att konsolidera denna information på koncernnivå. Det som däremot bedömts vara väsentligt att följa upp på koncernnivå är resursanvändning kopplad till inköp av stål och övriga metaller, som baseras på data för scope 3, kategori 1. Avse ende avfall rapporteras endast totalt avfall, baserat på data inom scope 3, kategori 5. Stål och övriga metaller står för 33 procent av de totala utsläppen i scope 3 och för 47 procent i scope 3, kategori 1. För övriga material, som plast, trä och kartong, saknas i nuläget tillräcklig data på gruppnivå för att göra en robust och kvantitativ bedömning av vilka material som är relevanta inom ramen för resursanvändning och cirkulär ekonomi. Frågan kommer att beaktas i den uppdaterade dubbla väsenlighetsanalysen under 2026, i syfte att stärka datainsamlingen och analysen av materialanvändning samt möjliggöra mer välgrundade bedömningar. Effektiviteten i policyer och åtgärder utvärderas utifrån affärsenheternas måluppfyllelse, resurseffektivitet över tid samt framsteg i respektive omställningsplan. Läs mer om hur Storskogen arbetar med omställningsplaner på sid. 55. På koncernnivå följs utvecklingen upp kvalitativt genom affärsenheternas rapportering av framsteg, initiativ och resultat relaterade till cirkularitet, resurseffektivitet och minimering av avfall. Utvecklingen följs även indirekt via affärsen heternas rapportering och status i omställningsplanerna. Väsentlig het omprövas årligen, och rapporteringen skalas upp när datakvalitet och beslutsnytta motiverar det. Material och avfallsflöden (scope 3), ton KPI 2025 2024 Förändring % Materialinflöde – stål 160 862 161 722 1% Materialinflöde – övriga metaller 29 672 27 297 9% Totalt avfall 316 186 341 989 8% Redovisningsprinciper Storskogen har påbörjat arbetet med att kartlägga material inflöden. Stål och övriga metaller har identifierats som väsentliga materialflöden utifrån ett klimatperspektiv. Dataunderlaget för dessa flöden bedöms vara av god kvalitet. I vissa fall rapporteras inköpt material i vikt. I de flesta fall har dock omvandlingar krävts för data som ursprungligen rapporterats i exempelvis antal eller spend. Dessa omräkningar har baserats på antaganden om produkters vikt, genomsnittlig kostnad samt andel stål och övrig metall som produkten innehåller. Mängden material som redovisas i tabellen är därmed en uppskattning av Storskogens materialinflöden. Mängden totalt avfall har baserats på data underlag från affärsenheternas rappor tering för 2024, vilket har justerats för 2025 års beräkningar utifrån förändring i affärsenheternas omsättning. E5-6 Finansiella effekter av risker kopplade till resurser och cirkulära flöden Då förutsättningarna för en robust kvantifiering av de finansiella riskerna ännu inte är på plats, bland annat beroende på komplexiteten att få fram tillförlitlig data, lämnas en kvalitativ bedömning för 2025. De huvudsakliga potentiella finansiella effekterna av identifierade risker rör ökade kostnader för insatsvaror och mellanprodukter, minskade intäkter till följd av produktions begränsningar, ökade kostnader för avfallshantering och regelefterlevnad samt investeringar i produkt och material omställning. Även kostnader för utveckling av nya produkter och lösningar förväntas uppstå när material byts ut eller design anpassas till cirkulära krav. Kvantifiering sker på affärsenhetsnivå där påverkan bedöms vara väsentlig. Bedömningen uppdateras årligen i takt med ökad data mognad och förändrad regelutveckling. Leveransstörningar bedöms kunna uppstå vid brist på kritiska material eller begränsningar i logistikkedjor, vilket kan påverka produktionstakten och i förlängningen intäkts nivåer. Kostnader för avfallshantering och producent ansvar förväntas öka till följd av nya EUkrav och nationella avgifter. Efterlevnadskostnader kopplas främst till implementering av kommande regelverk, såsom förordningen om förpack ningar och förpackningsavfall (PPWR) samt ramdirektivet för avfall (WFD). Effekterna bedöms kunna uppstå på kort till medellång sikt (1–5 år) i samband med nya regelkrav och förändrade marknadsförutsättningar. På längre sikt (upp till 10 år) bedöms övergången till mer cirkulära materialflöden med föra ökade investeringsbehov men också långsiktiga vinster i form av högre resurseffektivitet och minskad finansiell sårbarhet kopplad till materialkostnader. MILJÖINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 65 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 66 ===== S1 Den egna arbetskraften Introduktion till ämnet Medarbetarna är Storskogens viktigaste resurs och avgö rande för koncernens långsiktiga framgång. Genom att erbjuda en trygg, rättvis och utvecklande arbetsmiljö skapas förutsättningar för engagemang, produktivitet och hållbar tillväxt. Koncernen är främst verksam i Norden, DACH regionen (Tyskland, Schweiz och Österrike) samt Storbritannien, där stark lagstiftning stödjer goda arbetsvillkor och arbets trygghet. Givet Storskogens decentraliserade struktur, med verksamheter i olika branscher och geografiska markna der, bedrivs styrningen inom området både på koncern nivå och affärsenhetsnivå. På koncernnivå etableras ett gemensamt förhållnings sätt genom styrdokument, vägledande principer, minimi krav och regelbunden uppföljning i affärsenheternas styrelser. Storskogen är engagerat i att främja social rättvisa, säker het och välbefinnande inom hela koncernen genom att: • Säkerställa rättvisa och säkra arbetsvillkor • Respektera och skydda mänskliga rättigheter i alla delar av verksamheten Väsentlig påverkan, risker och möjligheter Arbetsmiljö och arbetsvillkor har identifierats som en väsentlig påverkan på koncernnivå. Arbetsmiljöfrågorna innebär både faktisk påverkan, i form av inträffade olyckor, och potentiell påverkan, då ytterligare incidenter kan inträffa om förebyggande åtgärder inte vidtas. Väsentliga möjligheter har inte fastställts centralt, men flera affärs - enheter har identifierat möjligheter till förbättrade arbets villkor. Ingen påverkan eller risk avseende den egna arbetskraften har noterats i samband med koncernens klimatomställningsplan. Väsentlig påverkan kopplad till den egna arbetskraften IRO Typ Beskrivning Arbetsmiljö och arbetsvillkor Egna verksamheten Faktisk negativ påverkan Arbetsmiljö och arbetsvillkor har en direkt påverkan på medarbetarnas hälsa. Arbetsmiljö och arbetsvillkor inom Storskogen har en direkt påverkan på medarbetarnas hälsa, engagemang och långsiktiga anställningsbarhet. Negativa effekter kan upp stå genom arbetsrelaterad ohälsa, olyckor eller bristande arbetsvillkor, vilket i sin tur kan påverka produktivitet och välbefinnande. Påverkan är störst i affärsenheter med praktiskt och operativt arbete, där fysiska risker och belastningsskador är vanligare, särskilt inom installation, tillverkning, bygg, logistik och distribution i affärsområdena Services och Industry. Bristande jämställdhet och representation, särskilt i ledande befattningar, kan också ha en negativ påverkan på motivation, arbetsklimat och affärsenheternas attrak tionskraft som arbetsgivare. Typiska risker kopplade till den egna arbetsstyrkan rör främst arbetsplatsolyckor, psykosocial stress, hög personalomsättning och lågt engagemang, vilket kan leda till operativa störningar och ökade kostnader. Särskilt utsatta är medarbetare i fysiskt krävande eller säsongsbetonade verksamheter. Vissa risker finns även kopplade till bristande jämställd het och represen tation, som kan påverka engage mang och attraktionskraft. Risker relaterade till tvångsarbete, barnarbete och andra former av exploatering har beaktats men inte bedömts som väsentliga på koncernnivå. En mer systematisk process för till börlig aktsamhet utvecklas för att stärka uppföljningen av dessa områden. Möjligheterna är kopplade till ett proaktivt arbete med jämställdhet, hälsa, säkerhet och arbetsmiljö, vilket stärker attraktionskraften som arbetsgivare och bidrar till högre trivsel, lojalitet och produktivitet. Infasning För upplysningskravet S1 7, Ickeanställda i egen arbets kraft, har Storskogen valt infasning och rapporterar inte på kravet för 2025. Förekomsten av icke anställda varierar betydligt mellan affärsenheter och länder, vilket innebär låg jämförbarhet på koncernnivå. Dessa arbetstagare hanteras idag lokalt utifrån verksamhetens behov och gällande lagstiftning. Dessa variationer bedöms göra det svårt att rapportera på ett ändamålsenligt och jämförbart sätt. En mer djup gående analys och bedömning av betydelsen samt fram tida rapportering för icke anställda kommer att genom föras under 2026. Ej väsentliga delområden inom S1 Vissa delområden inom ESRS S1 har inte bedömts som väsentliga. Bedömningen baseras på att dessa områden varierar betydligt mellan länder, branscher och affärs enheter, vilket begränsar möjligheten till jämförbar och beslutsrelevant rapportering centralt. Dessa delområden hanteras i stället lokalt inom respektive affärsenhet, i enlighet med nationell lagstiftning och bransch praxis. Ej väsentliga delområden: • S18 Kollektivavtal och social dialog – Landsberoende variation gör central rapportering mindre relevant. Kollektiv avtalstäckning och social dialog följs upp lokalt enligt nationell lagstiftning och branschpraxis. • S110 Skäliga löner – Lönenivåer och köpkraft varierar avsevärt mellan länder, vilket gör lokala analyser mer relevanta än ett koncerngemensamt genomsnitt. • S111 Socialt skydd – Socialförsäkringssystemen skiljer sig avsevärt mellan länder, vilket gör lokala analyser mer meningsfulla. Varje affärsenhet ansvarar för att säker ställa efterlevnad av lagstadgat skydd. Samhällsansvarsinformation Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 66 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 67 ===== SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION • S112 Personer med funktionsnedsättning – Uppgifter rapporteras inte centralt av integritets och dataskäl. Lokala initiativ kan däremot genomföras inom relevanta affärsenheter för att främja inkludering. • S113 Utbildning och kompetens – Definitioner, uppföljnings- metoder och innehåll skiljer sig markant mellan affärsen heter och kostnaden för harmonisering bedöms överstiga nyttan. Utbildning och kompetensutveckling hanteras därför av respektive affärsenhet. • S115 Balans mellan arbete och fritid – Praxis, KPI:er och lagstiftning varierar mellan tjänste och industribolag, vilket ger låg jämförbarhet. Dessa frågor hanteras därför lokalt. • S116 Löneskillnader – Skillnader i valutor, ersättnings strukturer och rättsliga ramverk gör central rapportering mindre meningsfull. Rättvis ersättning säkerställs genom lokala översyner. Inför kommande lagkrav avseende lönetransparensdirektivet har Storskogen säkerställt att jobbarkitektur och likvärdighetsbedömningar är i enlighet med kommande lagkrav samt förtydligat lönekriterierna. Som stöd för affärsenheterna har ramavtal tecknats med leverantör som bistår med lönekartläggningar och en utbildning inom lönetransparensdirektivet har gjorts tillgänglig på Storskogens gemensamma kunskapsplatt form KX. S1-1 Policyer Storskogens policyramverk utgör grunden för hur koncer nen säkerställer ansvarsfulla arbetsvillkor och en trygg, rättvis och utvecklande arbetsmiljö för alla anställda. Storskogen följer de ramverk som fastställts av FN:s väg ledande principer, ILO:s kärnkonventioner och OECD:s rikt linjer för multinationella företag för att vägleda arbetet avseende mänskliga rättigheter. Följande policyer hante rar frågor som rör den egna arbetskraften: • Uppförandekoden – anger minimikrav för skydd av arbetsrätt, rättvisa arbetsvillkor samt nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och repressalier. Policyn stöd jer respekten för mänskliga rättigheter och säkerställer att Storskogen bedriver sin verksamhet på ett socialt ansvarsfullt sätt i enlighet med internationella riktlinjer. Uppförandekoden gäller för alla medarbetare och tydlig gör de beteenden och värderingar som förväntas inom hela koncernen. • Jämställdhets och mångfaldspolicyn – säkerställer lika möjligheter och rättvis behandling oavsett kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller andra personliga egenskaper. Policyn stödjer inkluderande processer för rekrytering, befordran och lönesättning. • Arbetsmiljöpolicyn – syftar till att säkerställa en säker, hälsosam och riskmedveten arbetsplats genom systema tisk riskidentifiering, förebyggande åtgärder och hantering av inträffade incidenter. Policyn omfattar både fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden. • Visselblåsarpolicyn – erbjuder en säker och anonym kanal för medarbetare att rapportera oro eller misstankar, inklusive potentiella kränkningar av mänskliga rättigheter, trakasserier eller oetiskt beteende. Policyn garanterar skydd mot repressalier för den som rapporterar och att ärenden hanteras enligt fastställd rutin. Dessa policyer gäller hela koncernen och efterlevnad följs via lokala kontroller, utbildningsstatistik samt ärendestatistik gällande mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, samt inkomna visselblåsningsfall. Avvikelser hanteras på affärsenhetsnivå och rapporteras till respektive affärs enhets styrelse. För mer information om Storskogens policyer, se sid. 52. S1-2 Rutiner för kontakt med den egna arbetskraften Inom Storskogens centrala organisation förs en kontinuer lig dialog med medarbetarna genom återkommande medarbetarundersökningar enligt eNPS (employee Net Promoter Score), utvecklingssamtal samt regelbundna avstämningar mellan chefer och team. På affärsenhets nivå sker dialogen lokalt och anpassas efter verksamhet ens storlek och struktur. Resultaten från dessa processer rapporteras till respektive affärsenhets styrelse. Dialogen syftar till att fånga upp synpunkter, identifiera förbättrings områden och bidra till att medarbetarnas perspektiv beaktas i beslut, policyer och aktiviteter på både koncern och affärsenhetsnivå. Effektiviteten i engagemangsprocesserna mäts med flera metoder, inklusive svarsfrekvens och resultat från medarbetarundersökningar, återkommande utvecklings samtal samt framtagande och uppföljning av handlings planer baserade på feedback från enkäter och möten. Under året hade eNPSundersökningen inom den centrala organisationen en svarsfrekvens på 69,5 procent, och enga gemanget bland medarbetarna uppmättes till 4,25 (av 5). Hållbarhetschefen och HR chefen har gemensamt ansvar för koncernens processer för medarbetarengage mang och deras kontinuerliga utveckling i linje med Stor skogens mål. Under det kommande året genomförs ett arbete för att stärka Storskogens intressentdialog, med ökat fokus på medarbetardialogen. Syftet är att öka del aktigheten genom en mer strukturerad och enhetlig pro cess för hur medarbetares synpunkter samlas in och används i beslutsfattande. Parallellt utvecklas Storskogens process för tillbörlig aktsamhet med fokus på mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och affärsetik. I detta arbete utvärderas även möjligheten att införa ett så kallat Global Framework Agreement för att ytterligare stärka koncernens arbete med mänskliga rättigheter. S1-3 Kanaler för att uppmärksamma problem Storskogen tillhandahåller en koncerngemensam vissel blåsartjänst som gör det möjligt för medarbetare och andra intressenter att rapportera misstänkta oegentlig heter eller allvarliga missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang. Syftet är att tidigt identifiera och hantera potentiella risker samt att värna om god bolagsstyrning, hög affärsetik och en trygg arbetsmiljö. Rapporteringskanalen kan användas för att anmäla misstänkta överträdelser av lagar, interna policyer eller etiska riktlinjer, som korruption, diskriminering, arbetsmiljö brister, miljöbrott eller integritetskränkningar. Frågor som rör allmänt missnöje eller individuella arbetsrelaterade tvister hanteras i stället genom ordinarie HR processer och dialog med närmaste chef. Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 67 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 68 ===== Visselblåsartjänsten drivs av en extern och oberoende part (WhistleB) för att säkerställa anonymitet och sekretess. Rapportering kan ske skriftligt, muntligt eller genom ett fysiskt möte på begäran. Endast behöriga personer inom Storskogen Group (chefsjurist, HR chef och CFO) samt utsedda representanter i berörda affärsenheter har åtkomst till inkomna rapporter. Ärenden bekräftas inom sju dagar och återkoppling lämnas inom tre månader, i enlig het med EU:s visselblåsardirektiv och svensk visselblåsar lag. Visselblåsare skyddas mot repressalier, diskriminering och andra negativa konsekvenser till följd av att de i god tro lämnat en rapport. Alla meddelanden hanteras konfi dentiellt och i enlighet med GDPR. Affärsenheter med fler än 250 anställda ska upprätta egna visselblåsarkanaler, medan övriga affärsenheter omfattas av den koncerngemensamma funktionen. För mer information: report.whistleb.com/storskogen S1-4 Åtgärder Arbetsmiljö och arbetsvillkor har en direkt påverkan på medarbetarnas hälsa, engagemang och långsiktiga anställningsbarhet. För att motverka den identifierade negativa påverkan arbetar Storskogen med åtgärder inom följande områden: Trygga och rättvisa arbetsvillkor För att förebygga negativa effekter kopplade till osäkra anställningar och ojämlika villkor säkerställs att anställ ningsvillkor överensstämmer med gällande kollektivavtal och branschstandarder. Detta omfattar rättvisa löner, pensioner och sociala förmåner enligt nationell lagstift ning. Flexibla arbetsformer, såsom möjlighet till distans arbete, främjar balans mellan arbete och privatliv och bidrar till att minska risker för stress och ohälsa. Hälsa och säkerhet i arbetsmiljön I affärsenheter med fysiskt krävande arbeten och förhöjda säkerhetsrisker tillämpas koncernens arbetsmiljöpolicy och lokala hälso- och säkerhetspolicyer. Genom certifie ringar som ISO 45001, systematiska riskbedömningar och förebyggande åtgärder minskas risken för olyckor och arbetsrelaterad ohälsa. Antalet certifierade affärsenheter följs upp centralt för att mäta framsteg. Likabehandling och lika möjligheter För att hantera den negativa påverkan kopplad till ojäm ställdhet och bristande representation genomförs löne översyner, lagstadgade eller initierade av affärsenheterna själva, för att identifiera och åtgärda oskäliga skillnader. Mångfald och jämställdhet integreras i rekrytering och befordran, och antalet affärsenheter som sätter egna jämställdhetsmål följs upp. Rätten till facklig representa tion och föreningsfrihet respekteras, och risker för diskrimi nering, tvångs arbete och barnarbete motverkas genom koncernens uppförandekod och leverantörskrav. Utbildning och kompetensutveckling För att minska risker kopplade till bristande kompetens eller säkerhetsrutiner, uppmuntras en kultur av kontinuer ligt lärande. Den centrala organisationen tillhandahåller gemensamma metoder och utbildningar, som affärs enheterna använder i kombination med resultat från medarbetarunder sökningar, arbetsmiljö och incident rapportering för att rikta förebyggande insatser till områden med högst risknivå. Uppföljning sker löpande i respektive affärsenhets styrelse. Regelbunden riskbedömning, medarbetarundersökning och uppföljning i affärsenheternas styrelser säkerställer att de åtgärder som vidtas inte orsakar eller bidrar till negativ påverkan på medarbetarna. Resurser för att hantera påverkan inom arbetsmiljö och arbetsvillkor är integrerade i Storskogens HR och hållbar hetsorganisation. Den centrala funktionen ansvarar för gemensamma riktlinjer, utbildning och uppföljning, medan affärsenheterna avsätter egna resurser för lokala insatser och arbetsmiljöarbete. S1-5 Mål Som en del av det övergripande jämställdhetsarbetet har koncernen sedan tidigare fastställt ett mål om 40–60 procents könsfördelning i seniora roller inom den centrala organisationen samt för de ledamöter som Storskogen utser i affärsenheternas styrelser. Utöver dessa mål har Storskogen under 2025 infört nya koncernövergripande mål: • Samtliga affärsenheter ska fastställa jämställdhetsmål • Personalomsättning, i nivå med branschsnitt • Sjukfrånvaro, i nivå med branschsnitt • Olycksfrekvens med frånvaro (LTIFR), i nivå med branschsnitt • Nolltolerans mot allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter Målen speglar koncernens ambition att säkerställa rättvisa och säkra arbetsvillkor samt respektera och skydda mänskliga rättigheter i alla delar av verksamheten. Utfall av mål kopplat till branschsnitt utvärderas internt och följs upp i respektive affärsenhets styrelse. Mått Följande tabeller redovisar Storskogens nyckelmått inom områdena anställda, mångfald, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter. Måtten för anställda, mångfald, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter konsolideras. Data hämtas huvudsakligen från koncernens HR system, inrapporterade data från affärsenheterna samt uppgifter från koncernens visselblåsarkanal. Övriga mått och mål hanteras på affärsenhetsnivå, då de inte bedöms vara beslutsrelevanta eller jämförbara på koncernnivå. SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 68 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 69 ===== S1-6 Uppgifter om anställda Uppgifter om Storskogens anställda KPI 2025 2024 Medelantal anställda under året, totalt 9 837 10 250 Antal anställda vid årets slut, totalt 10 417 10 792 Andel kvinnor % 25% 28% Andel män % 75% 72% Antal anställda vid årets slut, Sverige 5 183 5 272 Andel kvinnor % 24% 25% Andel män % 76% 75% Antal anställda vid årets slut, Storbritannien 1 134 1 095 Andel kvinnor % 14% 13% Andel män % 86% 87% Antal anställda vid årets slut, Tyskland 960 1 013 Andel kvinnor % 21% 21% Andel män % 79% 79% Personalomsättning (årlig) % 17% N/A Antal anställda som lämnat, vid årets slut 1 432 N/A Kommentar till resultat Jämfört med föregående år minskade antalet anställda, vilket huvud sakligen berodde på affärsenheter som avyttrats under året. Även minskningen av andelen kvinnor kan härledas till avyttringar som gjorts. Personal omsättning och antal anställda som lämnat är nya nyckeltal för 2025 års rapportering, därför saknas jämförelsetal. Personalomsättningen uppgick till 17 procent under året och påverkades framför allt av personal strukturen hos vissa affärsenheter inom koncernen. Utfallet reflekterar främst andelen tidsbegränsade anställningar samt genomförda verksam hets och kostnadsanpassningar under året. Redovisningsprinciper och omfattning Rapporteringen omfattar koncernens egna anställda, dvs. personer med direkt anställning i Storskogen och dess affärsenheter. Antal anställda vid årets slut redovisas även separat för Sverige, Storbritannien och Tyskland, länder som vardera representerar minst 9 procent av det totala antalet anställda. Information om självanställda och tredjepartsanställda saknas. Det fanns inga ickegaranterat timanställda i den centrala organisationen. Det totala antalet anställda har angivits både i antal anställda vid årets slut och i medelantal anställda under året. Andelen kvinnor respektive män är beräknad på antal anställda vid årets slut. Personalomsättningen gäller affärsenheter med fler än 50 medelantal anställda under året, vilka täcker 84 procent av totala medelantal anställda under året. Detta urval bedöms spegla Storskogens totala personalomsättning. Storskogens personal omsättning beräknas genom att det totala antalet anställda som lämnar organisationen under den angivna perioden divideras med medelantalet anställda under året. Omsättningen inkluderar alla jobbförändringar, oavsett om det beror på uppsägning, pension, arbetsövergång, tidsbe gränsad anställning eller dödsfall. Uppgifter om antal anställda finns även i den finansiella rapporteringen på sid 104. Avvikelser jämfört med den finansiella rapporteringen förklaras av att förvärvade och avyttrade affärsenheter exkluderats för 2025, i enlighet med tillämpade redovisnings principer för hållbarhetsrapporteringen. S1-9 Mångfaldsindikatorer Mångfald inom Storskogens ledning och styrelser KPI 2025 2024 Antal personer i koncernstyrelsen 5 5 Andel kvinnor % 40% 40% Andel män % 60% 60% Antal personer i koncernledningen 8 8 Andel kvinnor % 25% 25% Andel män % 75% 75% Antal personer i seniora roller, Storskogens centrala organisation 29 31 Andel kvinnor % 45% 41% Andel män % 55% 59% Antal ledamöter i affärsenheternas styrelser, utsedda av Storskogen 307 419 Andel kvinnor % 28% 27% Andel män % 72% 73% Antal vd:ar i affärsenheterna 111 116 Andel kvinnor % 14% 11% Andel män % 86% 89% Andel affärsenheter med jämställdhetsmål 75% 36% Kommentar till resultat En majoritet av KPI:erna visar på ett positivt utfall. Andelen kvinnliga vd:ar i affärsenherna, andelen kvinnor i seniora roller i centrala organisationen och andelen kvinnliga ledamöter i affärsenheternas styrelser visar på en ökning. Andelen affärsenheter som satt upp jämställdhetsmål ökade avsevärt, ett resultat av arbetet under året att alla affärsenheter ska ha fastställda jämställdhetsmål. Utöver det redovisade resultatet rapporte rade några affärsenheter att de är i processen att ta fram mål. Redovisningsprinciper Med seniora roller avses personer som rapporterar till medlem i lednings gruppen och/eller har många års erfarenhet i rollen. Alla affärsenheter som rapporterat att de satt jämställdhetsmål har inkluderats i den sista posten gällande jämställdhetsmål. En bedömning kring vilket eller vilka mål som satts har inte gjorts. Åldersfördelning rapporteras inte då det bedömts som ickeväsentligt. Antal ledamöter utsedda av Storskogen Denna siffra inkluderar Storskogens anställda som tjänstgör i styrelser som ledamöter eller suppleanter, men även externa personer såsom vd:ar från andra Storskogenbolag. Rapporteringen avser moderbolaget inom affärs enheten. Definitionen baseras på Storskogens möjlighet till påverkan och det resulterande utfallet. Styrelseordföranden tillsätts alltid av Stor skogen, liksom majoriteten av ledamöterna. S1-14 Arbetsmiljö Hälsa och säkerhet inom Storskogen KPI 2025 2024 Antal arbetsrelaterade dödsfall, egen arbetskraft 0 0 Antal arbetsrelaterade dödsfall, övrig arbetskraft 0 N/A Antal allvarliga arbetplatsolyckor 80 83 Olycksfrekvens med frånvaro (LTIFR) 4.24 N/A Antal förlorade dagar 3 089 N/A Sjukfrånvaro korttidsfrånvaro 5.17 N/A långtidsfrånvaro 5.10 N/A Andel som omfattas av ledningssystem 28% 23% Kommentar till resultat Antal allvarliga arbetsplatsolyckor minskade med 4 procent jämfört med föregående år. Det kvarstår viss osäkerhet i den inrapporterade datan, då nationell lagstiftning och praxis för skade och olycksrapportering skiljer sig mellan länder. Detta medför osäkerhet kring vad som klassificeras som allvarliga skador ur ett koncernperspektiv och påverkar även jämförbar heten över tid. Storskogen avser att genomföra utbildningsinsatser för affärsenheterna samt se över möjligheten att förtydliga definitionen av allvarliga skador inför kommande rapporteringsperiod. Affärsområde Industry hade högst antal allvarliga arbetsplatsolyckor. Affärsområdet arbetar strukturerat och proaktivt med att identifiera säkerhetsrisker och uppmuntrar anställda att identifiera risker i arbetet innan någon olycka inträffar. De flesta affärsenheter med väsentliga risker inom arbetsmiljö har en ISO 45001-certifiering. SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 69 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 70 ===== SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION Antal förlorade dagar var högst inom affärsområdet Industry (76 procent), där 60 procent av dagarna var hänförligt till vertikalen Industrial Technology, en vertikal med högre risk inom hälsa och säkerhet. Även det totala antalet sjukdagar var högst inom affärsområdet Industry, följt av Services och Trade. Fördelningen av både korttidsfrånvaro och långtids frånvaro följde fördelningen av medelantal anställda inom respektive affärsområde, där Industry hade flest antal sjukdagar och flest medelantal anställda och Trade minst antal sjukdagar och minst medelantal anställda. Sett till intensitetsmått hade Trade högst korttidsfrånvaro per medelantal anställda och Industry högst långtidsfrånvaro per medelantal anställda. Andelen som omfattades av ledningssystem ökade med 5 procent, vilket bedöms vara rimligt eftersom antalet certifierade affärs enheter ökade jämfört med föregående år, samtidigt som antalet anställda minskade. För utfall av andel certifierade affärsenheter, se sid. 74. Antal arbetsrelate rade dödsfall (övrig arbetskraft), olycksfrekvens med frånvaro (LTIFR), antal förlorade dagar och sjukfrånvaro är nya nyckeltal för 2025 års rapportering, därför saknas jämförelsetal. Redovisningsprinciper och omfattning Dödsolyckor till och från arbetet ingår inte i rapporteringen. Allvarliga arbetsplatsolyckor definieras som olycka där en eller flera personer har skadats på arbetsplatsen eller på en plats de har besökt i arbetet. Exempel på allvarliga skador är frakturer, svår blödning eller skador på inre organ. Olycksfrekvens med frånvaro (LTIFR, Lost Time injury frequency rate) anger antal allvarliga olyckor per en miljon arbetade timmar. Antal arbetade timmar har beräknats utifrån en standardiserad årsarbetstid om 1 920 timmar. Sverige har använts som standard då Storskogens majoritet av anställda finns i Sverige. Faktiska avvikelser i arbetstid mellan länder har inte beaktats men beräkningen kan komma att utvecklas kommande år. Detta gäller även vilka olyckor som inkluderas i beräkningen. Antal arbetade timmar har beräknats utifrån medelantal anställda multiplicerat med standardiserad årsarbetstid. För räkenskapsåret 2025 baseras Olycksfrek vens med frånvaro på allvarliga arbetsplatsolyckor då fullständiga uppgifter om samtliga arbetsrelaterade skador i den egna arbetskraften saknas i dagsläget. Det innebär att totalt antal skador och den totala frekvensen av arbetsrelaterade skador med frånvaro inte kan upplysas i enlighet med ESRS S114. Under 2026 vidareutvecklas datainsamlingen och rapporteringsrutinerna för att inkludera alla typer av arbetsrelaterade skador och därmed rapportera fullt ut enligt ESRS S114 från och med nästa rapporteringsår. Antalet förlorade dagar omfattar förlorade dagar till följd av arbetsrela terade skador, arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall (orsakade av arbets relaterade olyckor eller ohälsa) bland anställda. Sjukfrånvaro beräknas som totalt antal sjukdagar (uppdelat på kort respektive långtidsfrånvaro) dividerat med medelantal anställda. Korttids frånvaro avser dag 1–14 och långtidsfrånvaro avser dag 15 och uppåt. Måttet omfattar samtliga sjukdagar under ordinarie arbetstid, oavsett orsak, som inte ingår i nyckeltalet ’Antal förlorade dagar’. Sjukfrånvaro och antal förlorade dagar rapporteras av affärsenheter med fler än 50 medelantal anställda under året, vilket motsvarar 84 procent av det totala medelantalet anställda under året. Urvalet bedöms spegla den totala sjukfrånvaron och antal förlorade dagar. Andelen som omfattas av ledningssystem beräknas som antalet anställda vid årets slut som omfattas av ledningssystem, dividerat med det totalta antal anställda. Med ledningssystem avses ISO 45001 eller motsvarande. S1-17 Incidenter kopplade till mänskliga rättigheter Incidenter kopplade till mänskliga rättigheter inom Storskogen KPI 2025 2024 Antal inkomna anmälningar i visselblåsar funktionen (mänskliga rättigheter) 3 0 Antal bekräftade ärenden 0 0 Antal inkomna anmälningar via NCP (National Contact Point) 0 N/A Allvarliga incidenter (mänskliga rättigheter) 0 0 Böter, sanktionsavgifter eller kompensation, SEK 0 0 Kommentar till resultat Under 2025 inkom totalt 8 st ärenden via visselblåsarsystemet. Av dessa var inga legala visselblåsarfall. Av de inkomna ärendena avsåg 3 st mänsk liga rättigheter. Alla ärenden är avslutade. Redovisningsprinciper Samtliga visselblåsarfall inrapporterades via en extern visselblåsarkanal. Orsaken till visselblåsning kan vara alla typer av missförhållanden eller oegentligheter som står i konflikt med Storskogens uppförandekod. Enbart fall som är legala visselblåsarfall har rapporterats som bekräftade ärenden. Med legala visselblåsarfall menas de fall som utgör bristande efterlevnad enligt visselblåsarlagen. Varje OECDland har en Nationell kontaktpunkt (NCP) – en myndighet eller funktion som tar emot klagomål mot företag som påstås ha brutit mot OECD:s riktlinjer, exempelvis gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö eller antikorruption. Allvarliga incidenter (mänskliga rättigheter) definieras enligt UNGP’s klassificering ”severe”. Endast bekräftade fall inkluderas och klassificeras enligt lokala rutiner. Datainsamling och uppföljning sker lokalt, medan aggregering och kvalitetsgranskning hanteras på koncernnivå. Böter/ sanktionsavgifter eller kompensation avser fall relaterade till diskriminering, trakasserier och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter inom den egna arbetsstyrkan. Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 70 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 71 ===== S2 Arbetstagare i värdekedjan Introduktion till ämnet Standarden har identifierats som väsentlig i den dubbla väsentlighetsanalysen. Fullständig rapportering enligt ESRS S2 utelämnas dock för räkenskapsåret 2025, med stöd av EUkommissionens infasningsregler som tillåter att vissa standarder undantas under de inledande rapporterings åren för företag i den första tillämpningsvågen. Storskogen väljer att tillämpa lättnaden då arbete pågår med att bygga upp mer robusta processer och digitalt systemstöd för att möjliggöra insamling, kvalitetssäkring och uppfölj ning av relevant information från leverantörskedjan. Under 2026 prioriteras fortsatt kapacitetsuppbyggnad, inklusive utbildningsinsatser inom hållbara leverantörskedjor, risk hantering, uppförandekrav och uppföljning gentemot leverantörer i högriskkategorier. För mer information om Storskogens hantering av förbindelser med leverantörer, se avsnitt G1, sid 73. Fullständig rapportering enligt ESRS S2 planeras att inledas från och med räkenskapsåret 2027. En kortfattad redogörelse för standarden lämnas här. Väsentlig påverkan och risk i förhållande till arbetstagare i värdekedjan IRO Typ Beskrivning Arbetsvillkor i värdekedjan Uppströms Potentiell negativ påverkan Bristande hänsyn till arbets förhållanden och mänskliga rättigheter hos leverantörer kan ha en negativ påverkan på arbetsvillkor och sociala förhållanden i värdekedjan. S2-1 Policyer Storskogens gemensamma uppförandekod för leverantörer ställer minimikrav på hållbarhet och socialt ansvar i hela värdekedjan. Varje affärsenhet anpassar sitt arbete med regelefterlevnad till sina specifika risker och verksamhetens storlek för att anpassa sig till uppförandekoden för leveran törer, som innehåller grundläggande krav på arbets villkor, miljöhänsyn och sociala standarder. S2-4 Åtgärder Storskogen stödjer ansvarsfulla inköp genom ett koncern övergripande program för hållbara leverantörskedjor, som är utformat för att hjälpa affärsenheterna att bedöma och hantera sociala risker i sin leverantörsbas. Programmet är en stödplattform som erbjuder praktiska verktyg och väg ledning som kan tillämpas där det är relevant, särskilt vid förhöjd risk. S2-5 Mål och mått Storskogens program bygger på målen för att upprätthålla hållbara arbetsvillkor för de som arbetar i leverantörskedjan: • Alla affärsenheter ska genomföra riskbedömningar och identifiera eventuella högriskleverantörer. • Alla högriskleverantörer ska underteckna en uppförande kod för leverantörer och uppföljning ska genomföras. SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 71 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 72 ===== G1 Ansvarsfullt företagande Introduktion till ämnet Affärsetik och regelefterlevnad är grundläggande för att bevara Storskogens förtroende hos kunder, ägare, med arbetare och samhället i stort. Ett ansvarsfullt agerande i alla delar av verksamheten är avgörande för långsiktig framgång och hållbart värdeskapande. På koncernnivå etableras ett gemensamt förhållningssätt genom styr dokument, vägledande principer, minimikrav och regel bunden uppföljning i affärsenheternas styrelser. Storskogens åtagande att upprätthålla en hög standard för affärsetik och styrning omfattar: • Nolltolerans mot korruption och mutor. • Utbildning i affärsetik och antikorruption för medarbetare och ledning. Väsentlig påverkan och risk i förhållande till ansvarsfullt företagande IRO Typ Beskrivning Affärsetik, korruption och bedrägeri Egna verksamheten Nedströms Faktisk negativ påverkan Risk Otydliga rutiner och bristfäl liga kontrollsystem kan leda till mutor och korruption, sär skilt i högriskländer. Kan resultera i ökade kostnader för juridiska processer och intäktsförluster till följd av skadat rykte. Korruption, mutor och bedrägerier har identifierats som en väsentlig fråga på koncernnivå, med hänsyn till verksam hetens transaktionsvolymer och geografiska spridning. Den påverkan som identifierats är faktisk negativ men även potentiellt negativ, kopplad till risken att koncernens verksamhet eller affärspartners agerar i strid med koncer nens förväntningar och styrdokument inom affärsetik och ansvarsfull styrning. Korruption, mutor och bedrägerier utgör även en finansiell risk genom möjliga kostnader, rättsliga påföljder eller skador på varumärket. Inga möjlig heter har identifierats på koncernnivå. Bristande affärsetik bidrar även till samhällelig skada genom att snedvrida marknader och försvaga institutioner. Otillräckliga kontroll rutiner och efterlevnad kan öka risken för mutor, intresse konflikter och oegentligheter i värdekedjan, vilket i sin tur kan resultera i rättsliga påföljder, finansiella förluster och varaktig skada på koncernens anseende. Koncernen har tidigare råkat ut för fall av bedrägeri inom enskilda affärsenheter. Även om större delen av Storskogens verksamhet bedrivs i länder med välutvecklade rättssystem kan etiska risker uppstå, särskilt inom leverantörsintensiva branscher, vid offentliga upphandlingar eller i gränsöverskridande affärer. Riskerna omfattar bland annat mutor, bedrägerier, intres sekonflikter, bristande due diligence vid förvärv samt otill räckliga interna kontroller. Sådana brister kan leda till rättsliga processer, ekonomiska förluster och skada på koncernens anseende, särskilt vid överträdelser av tillämp lig lagstiftning eller Storskogens uppförandekod. Styrelsens och koncernledningens roll Storskogens styrelse har det övergripande ansvaret för att upprätthålla god bolagsstyrning och ett etiskt affärsbeteende. Styrelsen fastställer policyer för affärsetik, antikorruption och regelefterlevnad samt följer upp dessa genom kvartalsvis rapportering från koncernledningen. Koncernledningen ansvarar för implementering och uppföljning av policyer, utbildningar och kontroller inom ramen för intern kontroll. Efterlevnaden av antikorruptionspolicyn behandlas löpande i affärsenheternas styrelser, och väsentliga avvikelser rap porteras till Storskogens styrelse. Visselblåsartjänsten, som drivs av en extern och oberoende part (WhistleB), säker ställer anonymitet, sekretess och opartisk hantering av inkomna rapporter. G1-1 Policyer Storskogens gemensamma ramverk för ansvarsfulla affärer utgör en central del av Storskogens företagskultur för att etablera och främja ett gemensamt förhållningssätt till etik, ansvar och professionalism i hela koncernen. Ramverket består av fem riktlinjer: • Hållbarhetspolicyn anger principer för affärsetik och antikorruption och betonar vikten av att integrera etiska och hållbara affärsprinciper i hela koncernen. Storskogen och dess affärsenheter ska agera i enlighet med internationella standarder och prioritera transparens och ansvarstagande i alla affärsrelationer. • Uppförandekoden - definierar företagets förväntningar på alla medarbetare gällande affärsetik och ansvarsfullt agerande. Den tydliggör även vikten av att rapportera överträdelser för att upprätthålla en hög etisk standard. • Antikorruptionspolicyn innehåller riktlinjer för att identifiera, förebygga och hantera risker för korruption och mutor. Policyn stipulerar nolltolerans och ställer krav på utbildningar i affärsetik och antikorruption för riskexponerade roller som inköp, sälj och ledningsgrupper. Utbildningen genomförs löpande i samarbete med extern part. • Uppförandekoden för leverantörer ställer krav på efter levnad av lagstiftning, respekt för mänskliga rättigheter och nolltolerans mot korruption. • Visselblåsarpolicyn möjliggör anonym rapportering av misstänkta överträdelser och bidrar till tidig hantering av oegentligheter. Kanalen kan användas av såväl medarbetare som externa parter. Vedergällning eller repressalier är inte tillåtna. Bolagsstyrningsinformation Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 72 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 73 ===== Policyerna gäller alla anställda i inom hela koncernen och, där det är praktiskt, även tredje part som agerar för Stor skogens räkning, exempelvis agenter och leverantörer. För mer information om Storskogens policyer, se sid. 52. Storskogens legala funktion samordnar visselblåsar kanal, rådgivning och oberoende utredningar tillsammans med hållbarhetsfunktionen. Uppföljning rapporteras kvartalsvis till ledning och minst årligen till styrelsen. Stor skogens arbete med identifiering, förebyggande, åtgärd och uppföljning förklaras i avsnitt Tillbörlig aktsamhets process, sid. 45. G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer För att säkerställa hållbara leverantörskedjor har Stor skogen etablerat ett koncernövergripande program i fyra steg: 1. Utbildning – Storskogens inköpare ska ha relevant kun skap för att förstå sin roll i arbetet med hållbara leveran törskedjor. För detta ändamål har koncernen tagit fram en online utbildning som omfattar kartläggning av leve rantörskedjan, kravställning, utvärdering av efterlevnad samt uppföljning. 2. Bedömning – En kartläggning av Storskogens leverantörs kedjor genomförs för att identifiera var risken för negativ social och miljömässig påverkan är som störst, inklusive påverkan på mänskliga rättigheter. Leverantörer i högrisk segment identifieras och prioriteras utifrån risknivå. 3. Avtal – Storskogens uppförandekod för leverantörer, som baseras på FN:s Global Compacts 10 principer, ska vara minimikrav i leverantörsavtal. 4. Efterlevnad Storskogen ska samarbeta med hög risk leverantörer för att bedöma efterlevnaden av uppförande koden, för att förhindra och mildra potenti ella eller faktiska miljööverträdelser eller kränkningar av mänskliga rättigheter. Allt material, som online utbildning, självskattningsmallar, policyer och policygenomgångar finns på KX, Storskogens koncerngemensamma plattform för information. Materialet finns tillgängligt på svenska och engelska. Arbetet är pågå ende och implementeras successivt. Vissa affärs en heter har kommit längre än andra i leverantörskartläggningen, och Storskogen fortsätter att stödja implemen teringen för att säkerställa en enhetlig tillämpning av programmet. G1-3 Förebyggande arbete mot korruption och mutor Storskogen bedriver ett systematiskt arbete för att före bygga, upptäcka och hantera korruption och mutor inom koncernen och dess affärsenheter. Det förebyggande arbetet omfattar regelbundna riskbedömningar och granskningar för att identifiera potentiella risker, samt till lämpning av attestinstruktioner där dualitetsprincipen säkerställer att inga ekonomiska transaktioner godkänns av en enskild person. Som en del av Storskogens ramverk för internkontroll finns särskilda kontroller kopplade till antikorruption. Dessa kon troller testas årligen av affärsenheterna, och resultaten rapporteras till respektive affärsenhets styrelse. Syftet är att säkerställa att koncernens rutiner och processer fungerar effektivt för att motverka oegentligheter och upprätthålla en hög grad av finansiell integritet. De medarbetare som inrapporterats vara i riskutsatta roller genomgår obligatorisk utbildning i affärsetik och antikorruption för att säkerställa att de har den kunskap och medvetenhet som krävs. Efterlevnaden av koncernens antikorruptionspolicy är en stående punkt på affärsenheternas styrelsemöten, vilket säkerställer kontinuerlig uppföljning på lokal nivå. Miss tänkta överträdelser kan rapporteras via Storskogens visselblåsarfunktion. För att säkerställa opartiskhet vid incidenthantering handläggs inkomna rapporter enligt fastställda rutiner där utredning sker av oberoende funktioner utan koppling till den berörda verksamheten. Vid allvarliga ärenden rappor teras dessa direkt till koncernens styrelse. Mål Under 2025 fastställdes inga nya mål på koncernnivå inom området ansvarsfullt företagande. Storskogen arbetar vidare med tidigare satta mål: • Inga bekräftade fall av korruption eller mutor. • 100 procent utbildning i affärsetik för medarbetare i högriskroller. • 100 procent av högriskleverantörer ska skriva under uppförandekoden. Målen speglar koncernens åtagande att upprätthålla en hög standard för affärsetik och ansvarsfull styrning. Arbetet syftar till att förebygga oegentligheter och säkerställa rättvis konkurrens, samtidigt som förtroendet hos kunder, leverantörer och investerare stärks. Mått Uppföljning av målen redovisas i nedan tabell med nyckel mått för incidenter inom korruption och mutor. Uppgifterna konsolideras på koncernnivå. Utöver dessa mått inkluderas även uppgifter om andelen affärsenheter som har ledningssystem. Denna upplysning är företagsspecifik då den inte omfattas av något särskilt krav i ESRSstandarderna, men bedöms ändå vara en viktig del i att beskriva hur Storskogens affärsenheter strukturerar, styr och följer upp sitt arbete inom olika områden, inklusive sådant som rör affärsetik, miljö och arbetsmiljö. Affärsenheter med färre än 50 anställda och utan hög riskexponering kan undantas från central KPI insamling. BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 73 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 74 ===== G1-4 Incidenter relaterade till korruption och mutor Incidenter relaterade till korruption och mutor inom Storskogen KPI 2025 2024 Antal överträdelser gällande antikorruption, sanktioner eller penningtvätt 0 0 Antal överträdelser av uppförandekoden 0 0 Antal inkomna anmälningar i visselblåsarfunktionen (antikorruption) 0 0 Andel utredda/avslutade visselblåsarfall % 0% 0% Andel medarbetare inom högriskroll som genomgått utbildning i affärsetik % 73% 74% Kommentar till resultat Inga rapporterade överträdelser av antikorruptions, sanktions eller penningtvättspolicy eller uppförandekod har skett under året. Utbildnings målet för året har inte uppnåtts, arbetet fortsätter för att nå målnivån. Redovisningsprinciper Samtliga fall inrapporteras via en extern visselblåsarkanal. Orsaken till visselblåsning kan vara alla typer av missförhållanden eller oegentligheter som står i konflikt med Storskogens uppförandekod. Enbart fall som är legala visselblåsarfall rapporteras som visselblåsarfall i redovisningen. Datakälla: Visselblåsarsystem, HR/arbetsrätt, utredningsregister, Legal/ Finance samt Sustademy. BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION Ledningssystem – företagsspecifik upplysning Andel affärsenheter med ledningssystem KPI 2025 2024 ISO 9001 (eller motsvarande) 52% 52% ISO 14001 (eller motsvarande) 48% 47% ISO 45001 (eller motsvarande) 21% 16% Kommentar till resultat Storskogen strävar efter att affärsenheter, där det tillför värde, ska ha ledningsystem. ISO-certifieringar är mer vanligt förekommande hos de svenska affärsenheterna, där i princip samtliga har certifieringar, medan de tyska, schweiziska, danska och brittiska affärsenheterna ännu inte har ISO-certifieringar i samma utsträckning. Under året har totalt sex affärs- enheter påbörjat tillämpningen av ISO 45001, varav två inom Trade, två inom Services och två inom Industry. Redovisningsprinciper Andel affärsenheter med ledningssystem som är certifierade enligt ISO 9001, 14001, 45001 eller motsvarande ledningssystem per sista december 2025. Om minst ett dotterbolag inom affärsenheten är certifierat, har det räknats som om de omfattas av certifieringen enligt aktuella redovisnings principer. Datakälla: Inrapporterad data från affärsenheterna. Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 74 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 75 ===== Förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav och datapunkt (ESRS) Referens i disclosureförordningen Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdeförordningen Referens i EU:s klimatlag Sektion i denna rapport ESRS 2 GOV1 Jämnare könsfördelning i styrelserna, datapunkt 21 (d) Indikator 13, Tabell 1, Bilaga I Kommissionsdelegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II ESRS 2 Allmän information – Hållbarhetsstyrning, sid. 44 ESRS 2 GOV1 Andel oberoende styrelse ledamöter, datapunkt 21 (e) Kommissionsdelegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II ESRS 2 Allmän information – Hållbarhetsstyrning, sid. 44 ESRS 2 GOV4 Uttalande om tillbörlig aktsamhet, datapunkt 30 Indikator 10, Tabell 3, Bilaga I ESRS 2 Allmän information – Tillbörlig aktsamhetsprocess, sid. 45 ESRS 2 SBM1 Involvering i fossilrelaterade verksamheter, datapunkt 40 (d)i Indikator 4, Tabell 1, Bilaga I CRR art.449a; CIR (EU) 2022/2453, mall 1–2 (översikt och exponeringar) Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Ej relevant ESRS 2 SBM1 Involvering i kemikalie produktion, datapunkt 40 (d)ii Indikator 9, Tabell 2, Bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Ej relevant ESRS 2 SBM1 Involvering i kontroversiella vapen, datapunkt 40 (d)iii Indikator 14, Tabell 1, Bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1818 art.12(1); 2020/1816 bilaga II Ej relevant ESRS 2 SBM1 Involvering i odling/produktion av tobak, datapunkt 40 (d)iv Delegerad förordning (EU) 2020/1818 art.12(1) Ej relevant ESRS E11 Omställningsplan till klimat neutralitet 2050, datapunkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, art.2(1) E1 Klimatförändringar – Omställningsplan, sid. 55 ESRS E11 Uteslutning från Parisanpassade index, datapunkt 16 (g) CRR art.449a; CIR (EU) 2022/2453, mall 1 (alignment) Delegerad förordning (EU) 2020/1818 art.12(1) (d)–(g) Ej relevant ESRS E14 Mål för minskning av växthus gasutsläpp, datapunkt 34 Indikator 4, Tabell 2, Bilaga I CRR art.449a; CIR (EU) 2022/2453 mall 3 (anpassningsmått) Delegerad förordning (EU) 2020/1818, art.6 E1 Klimatförändringar – Mål, sid. 55 ESRS E15 Energiförbrukning, datapunkt 37 Indikator 5, Tabell 1, Bilaga I E1 Klimatförändringar – Energianvändning, sid. 58 ESRS E15 Energiförbrukning från fossila källor, datapunkt 38 (endast hög klimatpåverkan) Indikator 5, Tabell 1 och 2, Bilaga I E1 Klimatförändringar – Energianvändning, sid. 58 ESRS E15 Energiintensitet, datapunkt 40–43 (hög klimatpåverkanssektor) Indikator 6, Tabell 1, Bilaga I E1 Klimatförändringar – Energiintensitet, sid. 58 ESRS E16 Brutto Scope 1, 2, 3 och totalt, datapunkt 44 Indikator 1 och 2, Tabell 1, Bilaga I CIR (EU) 2022/2453, mall 1 Delegerad förordning (EU) 2020/1818, art.8(1) E1 Klimatförändringar – Växthusgasutsläpp, sid. 59 ESRS E16 Brutto GHG intensitet, datapunkt 53–55 Indikator 3, Tabell 1, Bilaga I CIR (EU) 2022/2453, mall 3 Delegerad förordning (EU) 2020/1818, art.8(1) E1 Klimatförändringar – Växthusgasutsläpp, sid. 60 ESRS E17 Upptag/kompensationer, datapunkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, art.2(1) E1 Klimat – Kompensationer (ej tillämpat 2025), sid. 63 ESRS E19 Exponering för fysiska klimat relaterade risker, datapunkt 66 (a,c) CIR (EU) 2022/2453, mall 5 Delegerad förordning (EU) 2020/1818 bilaga II; 2020/1816 bilaga II E1 Klimat – Finansiella effekter, (infasning kvantifiering), sid. 63 ESRS E19 Fastigheters värde per energiklass, datapunkt 67 (c) CIR (EU) 2022/2453, mall 2 Ej relevant APPENDIX Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 75 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 76 ===== Upplysningskrav och datapunkt (ESRS) Referens i disclosureförordningen Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdeförordningen Referens i EU:s klimatlag Sektion i denna rapport ESRS E19 Exponering mot klimatrelaterade möjligheter, datapunkt 69 Delegerad förordning (EU) 2020/1818 bilaga II E1 Klimat – Finansiella effekter, sid. 63 ESRS E24 Utsläpp till luft/vatten/mark (E PRTR), datapunkt 28 Indikator 8, Tabell 1; Indikator 1–3, Tabell 2, Bilaga I Ej väsentlig ESRS E31 Åtaganden och policy för vatten/marina resurser, datapunkt 9, 13–14 Indikator 7, 8 och 12, Tabell 2, Bilaga I Ej väsentlig ESRS E34 Återvunnet/återanvänt vatten, datapunkt 28 (c); Vattenkonsumtion, datapunkt 29 Indikator 6.2 och 6.1, Tabell 2, Bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 SBM 3 E4, datapunkt 16 (a) Indikator 7. Tabell 1, Bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 SBM 3 E4, datapunkt 16 (b) (c) Indikator 10 och 14, Tabell 2, Bilaga I Ej väsentlig ESRS E42 Policyer (landbruk, hav, avskogning), datapunkt 24 (b–d) Indikator 11, 12 och 15, Tabell 2, Bilaga I Ej väsentlig ESRS E55 Ickeåtervunnet/farligt avfall, datapunkt 37 (d), 39 Indikator 13, Tabell 2, Indikator 9, Tabell 1, Bilaga I E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi – Totalt avfall, sid. 65 ESRS 2 SBM 3 S1 Risk för incidenter kopplade till tvångsarbete, datapunkt 14 (f) Indikator 13, Tabell 3, Bilaga I S1 Den egna arbetskraften – Väsentlig påverkan, risker och möjligheter, sid. 66 ESRS 2 SBM 3 S1 Risk för incidenter kopplade till barnarbete, datapunkt 14 (g) Indikator 12, Tabell 3, Bilaga I S1 Den egna arbetskraften – Väsentlig påverkan, risker och möjligheter, sid. 66 ESRS S11 Åtagande i policy mänskliga rättigheter, datapunkt 20 Indikator 9 Tabell 3 och Indikator 11 Tabell 1 av Bilaga I S1 Den egna arbetskraften – Policyer, sid. 67 ESRS S11 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i ILO:s grundläggande konventioner 1 8, datapunkt 21 Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II S1 Den egna arbetskraften – Policyer, sid. 67 ESRS S11 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel, datapunkt 22 !ndikator 11 Tabell 3 av Bilaga I S1 Den egna arbetskraften – Policyer, sid. 67 ESRS S11 Olycksförebyggande policy/system, datapunkt 23 Indikator 1 Tabell 3 av Bilaga I S1 Den egna arbetskraften – Policyer, sid. 67 ESRS S13 Klagomålsmekanismer, datapunkt 32(c) Indikator 5 Tabell 3 av Bilaga I S1 Kanaler för att uppmärksamma problem, sid. 67 ESRS S114 Antal och frekvens av arbetsrelaterade olyckor, datapunkt 88 (b), (c) Indikator 2 Tabell 3 av Bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II S1 Den egna arbetskraften – Arbetsmiljö, sid. 69 ESRS S114 Frånvarodagar på grund av skador/olyckor, datapunkt 88 (e) Indikator 3 Tabell 3 av Bilaga I S1 Den egna arbetskraften – Arbetsmiljö, sid. 69 ESRS S116 Ojusterad löneklyfta mellan könen, datapunkt 97 (a) Indikator 12 Tabell 1 av Bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II Ej väsentlig ESRS S116 Löneskillnadsindikatorer (CEO kvot), datapunkt 97 (b) Indikator 8 Tabell 3 av Bilaga I Ej väsentlig ESRS S117 Diskrimineringsincidenter, datapunkt 103 (a) Indikator 7 Tabell 3 av Bilaga I G1 Ansvarsfullt företagande – Incidenter kopplade till mänskliga rättigheter, sid. 70 Förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning, forts. APPENDIX Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 76 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 77 ===== Förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning, forts. Upplysningskrav och datapunkt (ESRS) Referens i disclosureförordningen Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdeförordningen Referens i EU:s klimatlag Sektion i denna rapport ESRS S117 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer, datapunkt 104 (a) Indikator 10 Tabell 1 och Indikator 14 Tabell 3 av Bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II och (EU) 2020/1818, Artikel 12 (1) S1 Den egna arbetskraften – Policyer, sid. 67 ESRS 2 – SBM 3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan, datapunkt 11 (b) Indikator 12 och 13 Tabell 3 av Bilaga I S2 Arbetstagare i värdekedjan (infasning 2025), sid. 71 ESRS S21 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter, datapunkt 17 Indikator 9 Tabell 3 och Indikator 11 Tabell 1 av Bilaga I S2 Arbetstagare i värdekedjan (infasning 2025), sid. 71 ESRS S21 Policyer för arbetstagare i värdekedjan, datapunkt 18 Indikator 11 och 4 Tabell 3 av Bilaga I S2 Arbetstagare i värdekedjan (infasning 2025), sid. 71 ESRS S21 Underlåtenhet att iakkta FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer, datapunkt 19 Indikator 10 Tabell 1 av Bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II och (EU) 2020/1818, Artikel 12 (1) S2 Arbetstagare i värdekedjan (infasning 2025), sid. 71 ESRS S21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i ILO:s grundläggande konventioner 1–8, datapunkt 19 Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II S2 Arbetstagare i värdekedjan (infasning 2025), sid. 71 ESRS S24 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja, datapunkt 36 Indikator 14, Tabell 3 av Bilaga I S2 Arbetstagare i värdekedjan (infasning 2025), sid. 71 ESRS S31 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter, datapunkt 16 Indikator 9 Tabell 3 av Bilaga l och Indikator 11 Tabell 1 av Bilaga I Ej väsentlig ESRS S31 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer, data punkt 17 Indikator 10, Tabell 1 av Bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II och (EU) 2020/1818, Artikel 12 (1) Ej väsentlig ESRS S34 Människorättsfrågor och människorättsincidenter, datapunkt 36 Indikator 14 Tabell 3 av Bilaga I Ej väsentlig ESRS S41 Policyer relaterade till konsumenter och användare, datapunkt 16 Indikator 9 Tabell 3 och Indikator 11 Tabell 1 av Bilaga I Ej väsentlig ESRS S41 Underlåtenhet att iakkta FN:s vägledande principer och OECD:s riktlinjer, datapunkt 17 Indikator 10 Tabell 1 av Bilaga l Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II och (EU) 2020/1818, Artikel 12 (1) Ej väsentlig ESRS S44 Människorättsfrågor och människorättsincidenter, datapunkt 35 Indikator 14 Tabell 3 av Bilaga l Ej väsentlig ESRS G11 Policyer och företagskultur (etik), datapunkt 10 FN’s konvention mot korruption, datapunkt 10 (b) Indikator 15 Tabell 3 av Bilaga I G1 Ansvarsfullt företagande – Policyer, sid. 72 ESRS G11 Skydd för visselblåsare, datapunkt 27 (g) Indikator 6 Tabell 3 av Bilaga I G1 Ansvarsfullt företagande – Policyer, sid. 72 ESRS G14 Böter för antikorruption/anti mutbrott, datapunkt 24 (a) och 24 (b) Indikator 17 Tabell 3 av Bilaga I Delegerad förordning (EU) 2020/1816, bilaga II G1 Ansvarsfullt företagande – Incidenter relaterade till korruption och mutor, sid. 74 ESRS G14 Standarder mot korruption och mutor, datapunkt 24 (b) Indikator 16 Tabell 3 av Bilaga I G1 Ansvarsfullt företagande – Incidenter relaterade till korruption och mutor, sid. 74 APPENDIX Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 77 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 78 ===== ESRS innehållsindex ALLMÄN INFORMATION ESRS 2 – Allmänna upplysningar Sektion Upplysningskrav Sidan Hänvisning BP1 och BP2 Grund för utarbetande av hållbarhetsrapport sid. 43 GOV1 Förvaltnings , lednings och tillsynsorganens roll sid. 44 GOV2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings , lednings och tillsynsorgan sid. 44 GOV3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem sid. 45 GOV4 Tillbörlig aktsamhetsprocess sid. 45 GOV5 Riskhantering och internkontroll över hållbarhetsrapportering sid. 45 SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja sid. 46 SBM2 Intressenters intressen och synpunkter sid. 49 SBM3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell sid. 50 IRO1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter sid. 51 IRO2 Upplysningskrav i ESRS standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport sid. 52 MILJÖINFORMATION ESRS E1- Klimatförändringar Sektion Upplysningskrav Sidan Hänvisning Taxonomin sid. 53 Se siffror finansiella rapporter, sid. 81, sid. 111 114, not 1314 och sid. 128, not 27 E11 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna sid. 55 E12 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna sid. 56 E13 Åtgärder och resurser med avseende på policyer för klimatförändringar sid. 56 E14 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna sid. 57 E15 Energianvändning och energimix sid. 58 E16 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala utsläpp av växthusgaser sid. 59 E19 Finansiella effekter av klimatrelaterade risker och möjligheter sid. 63 APPENDIX MILJÖINFORMATION, forts. ESRS E5 - Resursanvändning och cirkulär ekonomi Sektion Upplysningskrav Sidan Hänvisning E51 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi sid. 64 E52 Åtgärder avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi sid. 64 E53 Mål avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi sid. 65 E54 och 5 Mått avseende material och avtalsflöden i scope 3 sid. 65 E56 Finansiella effekter av risker kopplade till resurser och cirkulära flöden sid. 65 SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION ESRS S1 - Den egna arbetskraften Sektion Upplysningskrav Sidan Hänvisning S11 Policyer för den egna arbetskraften sid. 67 S12 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften sid. 67 S13 Kanaler för att uppmärksamma problem sid. 67 S14 Åtgärder avseende påverkan på den egna arbetskraften sid. 68 S15 Mål avseende hantering av negativ påverkan sid. 68 S16 Uppgifter om Storskogens anställda sid. 69 S19 Mångfaldsindikatorer sid. 69 S114 Uppgifter om hälsa och säkerhet sid. 69 S117 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter sid. 70 ESRS S2 - Arbetstagare i värdekedjan Standard under infasning sid. 71 BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION ESRS G1 - Ansvarsfullt företagande Sektion Upplysningskrav Sidan Hänvisning G11 Policyer för ansvarsfullt företagande sid. 72 G12 Hantering av förbindelser med leverantörer sid. 73 G13 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor sid. 73 G14 Incidenter relaterade till korruption och mutor sid. 74 Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 78 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 79 ===== Förteckning över upplysningskrav Upplysningskrav Status E11 Omställningsplan mot 2050 Väsentlig E14 Mål – absolut utsläppsminskning och intensitet Väsentlig E15 Energiförbrukning och mix Väsentlig E16 Växthusgasutsläpp, scope 1, 2 och 3 Väsentlig E 17 Koldioxidkrediter – annullerade/brukade Ej väsentlig E18 Internt koldioxidpris Ej väsentlig E19 Finansiella effekter – fysiska och övergångsrisker Infasning E54 Materialinflöde (stål och övriga metaller) Väsentlig E55 Resursutflöde (avfall) Väsentlig E56 Förväntade finansiella effekter Infasning S16 Arbetsstyrkans egenskaper Väsentlig S17 Ickeanställda I egen arbetskraft Infasning S18 Kollektivavtal och social dialog Ej väsentlig S19 Mångfald (ledning och styrelser) Väsentlig Upplysningskrav Status S110 Skäliga löner Ej väsentlig S111 Socialt skydd Ej väsentlig S112 Personer med funktionsnedsättning Ej väsentlig S113 Utbildning och kompetens Ej väsentlig S114 Hälsa och säkerhet Väsentlig S115 Balans arbete och fritid Ej väsentlig S116 Löneskillnader Ej väsentlig S117 Incidenter och allvarliga konsekvenser Väsentlig S2 Arbetstagare i värdekedjan Infasning G12 Hantering av relationer med leverantörer Väsentlig G13 Förebyggande och upptäckt av korruption och mutor Väsentlig G14 Incidenter av korruption och mutor Väsentlig G15 Politiskt inflytande Ej väsentlig G16 Betalningspraxis Ej väsentlig APPENDIX Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 79 HÅLLBARHETSRAPPORT INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT ALLMÄN INFORMATION MILJÖINFORMATION SAMHÄLLSANSVARSINFORMATION BOLAGSSTYRNINGSINFORMATION APPENDIX RÄKENSKAPER STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 80 ===== Räkenskaper Scandinavian Cosmetics, Sverige INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 81 ===== RESULTATRÄKNING KONCERNEN 1 januari – 31 december, MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning 3, 4 33 097 34 182 Råvaror och förnödenheter –17 746 -18 349 Övriga externa kostnader –3 807 -3 953 Personalkostnader 8 –7 725 -8 018 Övriga rörelseintäkter 10 642 714 Övriga rörelsekostnader 10 –320 -353 EBITDA 4 141 4 223 Avskrivningar och nedskrivninvar på materiella anläggningstillgångar 7 –1 053 -1 209 EBITA 3 088 3 013 Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella anläggningstillgångar 7 –697 -1 521 Rörelseresultat (EBIT) 2 391 1 492 Finansiella intäkter 414 276 Finansiella kostnader –1 220 –1 275 Finansnetto 11 –806 –999 Resultat före skatt 1 585 493 Inkomstskatt 12 –386 –376 Årets resultat 1 199 116 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 1 063 –52 Innehav utan bestämmande inflytande 136 168 Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK Not 2025 2024 Resultat per aktie före utspädning, aktie serie A & B 32 0,63 –0,03 Resultat per aktie efter utspädning, aktie serie A & B 32 0,63 –0,03 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT KONCERNEN 1 januari – 31 december, MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 1 199 116 Övrigt totalresultat Poster som inte kommer att omföras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 54 –13 Summa poster som inte kommer att överföras till resultaträkningen 54 –13 Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter –1 058 501 Vinst/förlust vid innehav i derivat avseende kassaflödessäkring 15 9 Summa poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat –1 043 510 Övrigt totalresultat –989 497 Årets totalresultat netto efter skatt 210 613 Årets totalresultat netto efter skatt, hänförligt till: Moderbolagets ägare 233 344 Innehav utan bestämmande inflytande –23 269 Årets totalresultat netto efter skatt 210 613 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 81 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 82 ===== RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING KONCERNEN MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Goodwill 13 18 124 18 455 Övriga immateriella anläggningstillgångar 13 4 886 5 483 Materiella anläggningstillgångar 14 3 565 3 781 Nyttjanderättstillgångar 27 1 540 1 591 Finansiella placeringar 49 37 Långfristiga fordringar 229 270 Nettotillgångar för pensionsåtaganden 21 18 13 Uppskjutna skattefordringar 12 162 169 Summa anläggningstillgångar 28 572 29 797 Varulager 15 4 382 4 346 Skattefordringar 498 555 Kundfordringar 17 4 140 4 063 Avtalstillgångar 4 1 656 1 673 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 499 519 Övriga fordringar 377 328 Kortfristiga placeringar 25 0 0 Likvida medel 18 1 332 1 899 Summa omsättningstillgångar 12 884 13 383 Summa tillgångar 41 455 43 180 MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital Aktiekapital 19 1 1 Övrigt tillskjutet kapital 13 268 13 268 Reserver 19 93 976 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 7 235 6 561 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 20 597 20 806 Innehav utan bestämmande inflytande 3 0 Summa eget kapital 20 599 20 807 Skulder Långfristiga räntebärande skulder 20 8 925 8 575 Långfristiga leasingskulder 20, 27 1 102 1 114 Avsättningar för pensioner 21 221 263 Övriga långfristiga skulder 23 380 1 167 Avsättningar 22 40 33 Uppskjutna skatteskulder 12 1 504 1 663 Summa långfristiga skulder 12 173 12 815 Kortfristiga räntebärande skulder 20 368 1 423 Kortfristiga leasingskulder 20, 27 449 492 Avtalsskulder 4 1 220 1 545 Leverantörsskulder 2 430 2 311 Skatteskulder 594 572 Övriga skulder 23 1 876 1 428 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 1 712 1 739 Avsättningar 22 35 48 Summa kortfristiga skulder 8 683 9 558 Summa skulder 20 856 22 373 Summa eget kapital och skulder 41 455 43 180 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 82 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 83 ===== RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN MSEK Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Omräknings- reserv Säkrings- reserv Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2025-01-01 1 13 268 1 059 –83 6 561 20 806 0 20 807 Årets totalresultat Årets resultat – – – – 1 063 1 063 136 1 199 Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner – – – – 54 54 0 54 Årets övriga totalresultat – – –899 15 – –884 –159 –1 043 Årets totalresultat – – –899 15 1 117 233 –23 210 Transaktioner med koncernens ägare Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Återköp egna aktier – – – – –91 –91 – –91 Lämnade utdelningar – – – – –169 –169 –90 –258 Emissionskostnader efter skatt – –1 – – – –1 – –1 Inbetald premie vid utfärdande av aktieoptioner – – – – 7 7 – 7 Aktierelaterade ersättningar – – – – –29 –29 – –29 Säljoptioner hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande – – – – –178 –178 589 411 Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare – –1 – – –460 –460 499 39 Förändringar av ägarandel i dotterföretag Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, bestämmande inflytande sedan tidigare – – – – 21 21 –498 –477 Förvärv av delägda dotterföretag, ej bestämmande inflytande sedan tidigare – – – – – – 52 52 Avyttring av delägda dotterföretag, bestämmande inflytande upphör – – – – – – –45 –45 Avyttring av innehav utan bestämmande inflytande, bestämmande inflytande kvarstår – – – – –3 –3 16 13 Summa förändringar av ägarandel i dotterföretag – – – – 18 18 –474 –457 Summa transaktioner med koncernens ägare – –1 – – –442 –442 25 –418 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 13 268 160 –67 7 235 20 597 3 20 599 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 83 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 84 ===== RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN, forts. MSEK Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Omräknings- reserv Säkrings- reserv Balanserade vinstmedel inkl. årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 13 177 659 –91 6 690 20 435 2 20 437 Årets totalresultat Årets resultat – – – – –52 –52 168 116 Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner – – – – –13 –13 0 –13 Årets övriga totalresultat – – 400 9 – 409 101 510 Årets totalresultat – – 400 9 –65 344 269 613 Transaktioner med koncernens ägare Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Lämnade utdelningar – – – – –152 –152 –78 –229 Konvertering av lån i samband med förvärv av bolag 0 91 – – – 91 – 91 Emissionskostnader efter skatt – 0 – – – 0 – 0 Inbetald premie vid utfärdande av aktieoptioner – – – – 11 11 – 11 Aktierelaterade ersättningar – – – – 24 24 – 24 Säljoptioner hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande – – – – –11 –11 65 53 Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare 0 91 – – –128 –37 –13 –50 Förändringar av ägarandel i dotterföretag Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande, bestämmande inflytande sedan tidigare – – – – 76 76 –260 –183 Förvärv av delägda dotterföretag, ej bestämmande inflytande sedan tidigare – – – – – – 2 2 Avyttring av delägda dotterföretag, bestämmande inflytande upphör – – – – – – –23 –23 Avyttring av innehav utan bestämmande inflytande, bestämmande inflytande kvarstår – – – – –13 –13 25 12 Summa förändringar av ägarandel i dotterföretag – – – – 64 64 –257 –193 Summa transaktioner med koncernens ägare 0 91 – – –64 27 –270 –243 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 13 268 1 059 –83 6 561 20 806 0 20 807 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 84 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 85 ===== RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN KONCERNEN MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 1 585 493 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 31 1 809 2 896 Betald inkomstskatt –392 –661 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 3 002 2 728 Ökning (–)/Minskning (+) av varulager –208 –9 Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar –294 –47 Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder –49 427 Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 451 3 098 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar –551 –675 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 112 129 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar –108 –104 Förvärv av dotterföretag/rörelse, netto likviditetspåverkan 5 –390 –301 Avyttring av dotterföretag/rörelse, netto likviditetspåverkan 6 95 101 Förvärv av minoritetsandelar –477 –183 Avyttring av minoritetsandelar 13 12 Förvärv/avyttring av finansiella tillgångar 72 –98 Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 233 –1 121 MSEK Not 2025 2024 Finansieringsverksamheten Inbetald premie vid utfärdande av teckningsoptioner 6 11 Upptagna lån 3 680 4 509 Amortering av lån –4 314 –5 391 Reglering av derivat kopplade till finansiering –194 0 Amortering av leasingskuld –555 –568 Återköpta egna aktier –91 – Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare –169 –152 Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande –90 –78 Övrig finansieringsverksamhet 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 725 –1 668 Årets kassaflöde –508 309 Likvida medel vid årets början 18 1 899 1 560 Valutakursdifferens i likvida medel –60 31 Likvida medel vid årets slut 1 332 1 899 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 85 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 86 ===== RESULTATRÄKNING MODERBOLAGET 1 januari – 31 december, MSEK Not 2025 2024 Nettoomsättning 34 117 182 Övriga externa kostnader –54 –84 Personalkostnader 36 -113 -222 Övriga rörelseintäkter 0 1 Övriga rörelsekostnader 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar 0 0 Rörelseresultat –50 –124 Resultat från andelar i koncernföretag 42 400 74 Ränteintäkter och liknande resultatposter 43 1 392 1 627 Räntekostnader och liknande resultatposter 44 –1 301 –1 104 Resultat efter finansiella poster 441 473 Bokslutsdispositioner 45 219 –46 Resultat före skatt 660 427 Skatt 38 0 –15 Årets resultat 660 412 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT MODERBOLAGET 1 januari – 31 december, MSEK Not 2025 2024 Årets resultat 660 412 Årets totalresultat 660 412 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 86 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 87 ===== BALANSRÄKNING MODERBOLAGET MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar 1 1 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 47 12 464 10 373 Fordringar hos koncernföretag 35, 49 16 550 18 237 Övriga långfristiga fordringar 191 242 Summa finansiella anläggningstillgångar 29 204 28 851 Summa anläggningstillgångar 29 206 28 852 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag 35, 49 4 537 4 221 Övriga fordringar 11 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 35 19 Summa kortfristiga fordringar 4 584 4 290 Kassa och bank 775 1 259 Summa omsättningstillgångar 5 359 5 548 Summa tillgångar 34 564 34 400 MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 1 1 Fritt eget kapital Balanserat resultat 4 698 4 565 Överkursfond 13 289 13 283 Årets resultat 660 412 Summa eget kapital 18 648 18 260 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar – 0 Summa obeskattade reserver – 0 Avsättningar Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 1 1 Summa avsättningar 1 1 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 39 8 716 8 403 Summa långfristiga skulder 8 716 8 403 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 39 255 1 321 Leverantörsskulder 35 1 7 Skulder till koncernföretag 35 6 888 6 319 Övriga kortfristiga skulder 40 1 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41 55 78 Summa kortfristiga skulder 7 200 7 736 Summa eget kapital och skulder 34 564 34 400 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 87 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 88 ===== RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MODERBOLAGET MSEK Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktiekapital Balanserat resultat Överkursfond Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2025-01-01 1 4 565 13 283 412 18 260 Disposition av föregående års resultat – 412 – -412 – Årets totalresultat Årets resultat – – – 660 660 Årets totalresultat – – – 660 660 Återköp egna aktier – –91 –91 Lämnade utdelningar – –169 – – –169 Emissionskostnader efter skatt – – –1 – –1 Inbetald premie vid utfärdande av aktieoptioner – – 7 – 7 Aktierelaterade ersättningar – –19 – – –19 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 4 698 13 289 660 18 648 MSEK Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktiekapital Balanserat resultat Överkursfond Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 4 019 13 181 687 17 887 Disposition av föregående års resultat – 687 – -687 – Årets totalresultat Årets resultat – – – 412 412 Årets totalresultat – – – 412 412 Lämnade utdelningar – –151 – – –151 Konvertering av lån i samband med förvärv av bolag 0 – 91 – 91 Inbetald premie vid utfärdande av aktieoptioner – – 11 – 11 Aktierelaterade ersättningar – 10 – – 10 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 4 565 13 283 412 18 260 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 88 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 89 ===== KASSAFLÖDESANALYS MODERBOLAGET MSEK Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 660 427 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 51 –79 295 Betald inkomstskatt –6 –35 575 686 Ökning (–)/Minskning (+) av rörelsefordringar 22 –20 Ökning (+)/Minskning (–) av rörelseskulder –23 –63 Kassaflöde från den löpande verksamheten 574 604 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar –1 – Utlåning till koncernföretag –709 –27 Nettoförändring av in/utlåning cashpool 722 919 Övrig förändring av finansiella anläggningstillgångar 53 –64 Kassaflöde från investeringsverksamheten 65 828 Finansieringsverksamheten Inbetald premie vid utfärdande av aktieoptoner 6 11 Upptagna lån 3 583 4 509 Amortering av lån –4 260 –5 280 Reglering av derivat kopplade till finansiering –194 0 Återköpta egna aktier –91 – Utbetald utdelning –169 –152 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 123 –912 Årets kassaflöde –484 520 Likvida medel vid årets början 1 259 739 Likvida medel vid årets slut 775 1 259 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 89 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 90 ===== NOT 1 VÄSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER Koncernens redovisningsprinciper GRUNDER FÖR UPPRÄTTANDE Koncernens redovisning har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS Redovis- ningsstandarder) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) såsom de antagits av Europeiska Unionen (EU). Vidare tillämpar koncernen årsredovisningslagen (1995:1554) och RFR 1 ”Kompletterande redovis- ningsregler för koncerner” utfärdad av Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering. Styrelsens godkännande av detta dokument har skett den 27 mars 2026. De finansiella rapporterna blir föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2026. Enligt tyska regler enligt § 264 Abs 3 HGB och § 264b HGB är det tillåtet att inte publicera årsredovisningar för enskilda dotterbolag (både bolag och partnerskap) i Tyskland förutsatt att enheterna konsolideras på en högre nivå i ett annat EU-land. För att uppfylla kraven enligt regelverket för bolag enligt § 264 Abs 3 HGB har Storskogen Group AB (publ) förklarat sig garantera för efterföljande räkenskapsår de åtaganden som dotterföretaget ingått fram till den 31 december 2025. Denna resolution kommer att publiceras i officiella tyska register i enlighet med § 325 HGB. Det har också beslutats att undantagsreglerna i § 264 Abs 3 HGB och § 264b HGB är tillämpliga med avseende på förvaltningsberättelsen och offentliggörandet av bokslutet i det officiella tyska registret för dotter- bolagen. Nedan listade tyska dotterbolag, som har den juridiska formen av antingen ett bolag eller ett partnerskap, använder sig av undantagen enligt beskrivningen ovan och tillhandahålls av § 264 Abs 3 HGB och § 264b HGB: Bolagsnamn Huvudkontor A&K Die Frische Küche GmbH Recklinghausen Casino Menüservice GmbH Wuppertal Christ & Wirth Haustechnik GmbH Zwenkau DS SafetyWear Arbeitsschutzprodukte GmbH Lohmar EppsteinFoils GmbH Eppstein EppsteinFoils Holding GmbH Eppstein Foiltum Holding GmbH Eppstein Hans Kämmerer GmbH Dusseldorf HK Immobilien GmbH München LEP Deutschland GmbH Barmstedt LNS Deutschland GmbH Leonberg Möller Klima-Kälte GmbH Schkeuditz Nutritum GmbH Cuxhaven PBT Germany GmbH Siegen Roleff GmbH & Co. KG Altbach Schaufler GmbH Laichingen Schaufler Tooling GmbH & Co. KG Laichingen SF Tooling Group GmbH Laichingen SO-CON Leit- und Steuerungstechnik GmbH Bönnigheim Stahlbau Verwaltungs-GmbH Altbach Storskogen Deutschland GmbH München Südwind Lebensmittel GmbH Cuxhaven Weidinger GmbH Maisach WF Plan Gesellschaft für Gebäudeplanung und Service GmbH Zwenkau Wingert Foods GmbH Cuxhaven De redovisningsprinciper som beskrivs nedan har, såvida inget annat anges, tillämpats konsekvent för samtliga rapporterade perioder för alla företag som omfattas av de finansiella rapporterna. Koncernens redovisning har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden om inte annat anges. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Alla belopp i denna rapport är angivna i miljontals svenska kronor (MSEK) om inget annat anges. Avrundningsdifferenser kan förekomma. FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Storskogen Års- och hållbarhetsredovisning 2025 90 INTRODUKTION STRATEGI OCH AFFÄRSMODELL AFFÄRSOMRÅDEN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BOLAGSSTYRNING HÅLLBARHETSRAPPORT RÄKENSKAPER FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER STYRELSENS INTYGANDE REVISIONSBERÄTTELSE GRANSKNINGSBERÄTTELSE DEFINITION AV ALTERNATIVA NYCKELTAL STORSKOGENS AKTIE INNEHÅLL Ladda ner utskriftsvänlig pdf ===== SIDA 91 =====