Årsredovisning 2025

ESRS E1 – Klimatförändringar
E1 GOV-3: Integration av hållbarhetsrelaterade  
resultat i incitamentssystem
Incitamentsprogrammet (benämnt LTI-programmet) för ledande befatt -
ningshavare omfattar prestationskriterier i form av dels ett finansiellt mål, 
dels ett hållbarhetsmål. I nuvarande program utgörs hållbarhetsmålet av 
levererad klimatnytta, mätt i miljoner ton CO 2e. SCAs klimatnytta sum -
merar bolagets bidrag till att motverka global uppvärmning och inkluderar 
klimat effekt av den egna skogens nettoupptag av CO 2e, produkternas 
bidrag till klimatomställningen samt utsläpp av fossil CO 2e i värdekedjan. 
Målet att halvera de fossila utsläppen till 2030 jämfört med basåret 2019, 
vilket är samma reduktionsmål som anges i avsnitt E1-4, utgör en del -
mängd av målet för klimatnytta. Klimatmålet, klimatnytta, utgör 10 pro -
cent av incitamentsprogrammet. Se även Allmän information GOV-3 och 
not C3 i den finansiella redovisningen. 
E1-1: Omställningsplan för begränsning av  
klimat  förändringarna
Bolagets verksamhet har en positiv påverkan att begränsa klimatföränd -
ringar då bolagets växande skogar tar upp stora mängder koldioxid från 
atmosfären och skördad förnybar råvara bidrar till att fasa ut produkter av 
fossilt kol. Enbart nettoupptaget av koldioxid i den växande skogen är 
flera gånger större än de samlade fossila utsläppen från värdekedjan.
En övergripande målsättning är att årligen leverera en klimatnytta 
 överstigande 10 miljoner ton CO 2e, innehållande ett delmål att från 2019 
halvera de fossila utsläppen i värdekedjan fram till år 2030. Ambitionen på 
lång sikt är en helt fossilfri värdekedja. Delmålet för utsläppsminskningen 
togs fram i linje med de vetenskapligt baserade reduktionsbanor publice -
rade på Science Based Targets webbplats då målet formulerades år 
2020. Jämförelsen och de uppställda målen gjordes för att säkerställa 
att delmålet är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Fossila utsläpp från värdekedjan har negativ påverkan och bidrar till 
klimat förändringarna. Den enskilt största fossila utsläppskällan kommer 
från transporter och för att minska dessa utsläpp är bolaget beroende av 
teknikutveckling och konkurrenskraftiga alternativa drivmedel. Bolaget 
samarbetar med fordonstillverkare och branschföreningar för att utveckla 
eldrivna lastbilar för bland annat virkestransporter. Under år 2024 togs 
den andra el-lastbilen inom SCA i drift, vilken även var den första virkes -
bilen i världen som hämtar rundvirke i skogen med egen kran.
Förutom att minska utsläppen från transporter, arbetar bolaget med 
att eliminera användandet av fossil olja i industriverksamheten och att 
minska fossila utsläpp från tillverkning av insatsvaror. SCA har sedan flera 
år arbetat med att ersätta fossil olja med förnybar energi och redan idag 
är industriverksamheten nästan helt fossilfri. Ett antal investeringar har 
genomförts så som utbyte av mesaugnar på koncernens massabruk.
I enlighet med strategin, har bolaget tillsammans med en affärspartner 
investerat i ett bioraffinaderi för tillverkning av flytande biodrivmedel och 
flera affärspartners har investerat i förnybar elproduktion av vindkraft. 
Bolaget arbetar löpande med initiativ för att reducera kvarvarande fossila 
utsläpp och för att fortlöpande kunna tillämpa nya långsiktiga konkurrens -
kraftiga lösningar.
Bolaget har under år 2025 gjort en större översyn av möjliga initiativ 
för att reducera fossila utsläpp i värdekedjan. Dessa sammanfattas i en 
omställningsplan som bygger på flera viktiga antaganden, exempelvis 
fortsatt tillgång till konkurrenskraftiga förnybara bränslen och tekniker, 
särskilt inom transportsektorn. Planen förutsätter fortsatt teknisk utveck -
ling inom transportsektorn och tillgång till förnybar energi både för bola -
gets egen verksamhet och för tillverkning av insatskemikalier. Huvudkom -
ponenter i omställningsplanen utgörs av elektrifiering, övergång till bio -
bränslen, optimering av sjöfarten vad gäller lasteffektivitet, ruttplanering 
och optimering av bränsleförbrukning, energieffektivisering inom industri -
verksamheten och minskade utsläpp från tillverkning av insatsvaror. 
Då det finns osäkerhet om på vilket sätt och med vilken tidshorisont ny 
teknik inom transportsektorn utvecklas och blir tillgänglig samt när fossil -
 fri energi finns tillgänglig för hela värdekedjan, innehåller omställnings -
planen i nuläget en ospecificerad komponent för att nå målet om halve -
rade fossila utsläpp till år 2030. Andra viktiga osäkerhetsparametrar inklu -
derar politiska beslut och spelregler kring exempelvis reduktionsplikt och 
tillgång till tillförlitlig infrastruktur. Dessa faktorer gör det sammantaget 
komplext att uppskatta och kvantifiera kostnader samt att därmed redo -
visa en fullständig omställningsplan enligt kriterierna i ESRS.
Bolaget har i nuläget inte identifierat väsentliga så kallade låsta effekter 
(engelska locked-in) varken vad gäller kapitalintensiva investeringar, lång -
siktiga avtal eller beroende av föråldrad teknik.
E1 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter  
och deras förhållande till strategi och affärsmodell 
Klimatförändringar utgör en av de största globala utmaningarna. Under år 
2025 har SCA genomfört en dubbel väsentlighetsanalys för att identifiera 
väsentlig påverkan, risker och möjligheter för SCAs verksamhet och 
värde kedja relaterat till klimatförändringar, se Allmän information SBM-3. 
För att fastställa väsentlig påverkan, risker och möjligheter, har insikter 
från interna experter och externa intressenter inhämtats. Information har 
samlats in genom bland annat workshops, litteraturstudier, enkät till leve -
rantörer, dialog med kunder, leverantörer och kreditmarknaden. Genom -
förd scenarioanalys, se avsnitt E1 IRO-1, har utgjort en del av underlaget 
för den dubbla väsentlighetsanalysen. Den dubbla väsentlighetsanalysen 
identifierade följande väsentliga påverkan, risker och möjligheter.
Begränsning av klimatförändringar
SCAs skogar bidrar positivt till att motverka klimatförändringar genom att 
välskött och ansvarsfullt skogsbruk medför en nettotillväxt i skogen varje 
år. Skogsbeståndet visar på kontinuerligt ökande kolförråd genom att den 
årliga tillväxten överskrider avverkning och naturliga förluster. Detta har 
identifierats som en faktisk positiv påverkan.
Bolagets produkter är baserade på förnybar råvara och har låga klimat -
avtryck. Produkterna möjliggör undvikna fossila utsläpp då de kan ersätta 
fossila alternativ. Detta har bedömts som en potentiell positiv påverkan 
då substitutionen realiseras nedströms bolagets egen verksamhet. 
Påverkan realiseras redan i nuläget och bedöms fortsätta att vara relevant 
över tid.
Direkta och indirekta fossila utsläpp i den egna verksamheten och 
i övriga delar av värdekedjan bidrar till växthusgaser i atmosfären. Detta 
har bedömts som en faktisk negativ påverkan.
Väsentliga identifierade risker utgörs av transitionsrisker i form av 
 politiska beslut kopplade till skogsbruk och eventuella klimatavgifter.
Väsentliga möjligheter har identifierats kopplade till bolagets produkter, 
där efterfrågan på förnybara och fossilfria alternativ förväntas öka över tid.
Energi
SCAs verksamhet använder stora mängder energi både för den industri -
ella verksamheten och för transporter i olika led av värdekedjan. Även om 
energianvändningen redan i dag till största delen är förnybar, har detta 
bedömts som en väsentlig negativ påverkan.
SCA producerar stora mängder förnybar energi i form av biobränslen 
och förnybar el både för extern försäljning och intern användning. Bolaget 
är också delägare i ett bioraffinaderi som producerar förnybara driv -
medel. Den stora producerade förnybara energimängden har bedömts 
som en faktisk positiv påverkan.
Identifierade möjligheter och risker har inkluderats i redovisningen 
under Begränsning av klimatförändringar ovan.
Anpassning till klimatförändringar
Den dubbla väsentlighetsanalysen identifierade ingen väsentlig påverkan, 
risk eller möjlighet kopplade till anpassning till klimatförändringar. Bolaget 
har ändå valt att rapportera risker kopplade till klimatförändringar som 
väsentliga då det är svårförutsägbart hur förutsättningar för skogsbruket 
kommer att påverkas på lång sikt. SCA deltar i flera olika forsknings -
projekt och utvärderar nya metoder och plantmaterial anpassade för ett 
varmare klimat.
Miljöinformation
121FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 124 =====

Affärsmodellens resiliens
Klimatförändringar kommer sannolikt att påverka skogsbruket och 
 förutsättningar i skogen på olika sätt som delvis motverkar varandra. 
Ökad risk för extremväder så som stormar kan medföra att träd blåser 
ner, men detta medför oftast en tillfälligt ökad tillgång på vedråvara. 
Längre perioder med torka kan påverka tillväxten i skogen negativt, men 
ett varmare klimat innebär sannolikt en längre växtperiod och därmed 
högre tillväxt samtidigt som ett varmare klimat ökar risken för angrepp 
av skadedjur så som svampar och insekter.
SCA har bedömt att bolagets affärsmodell har en god resiliens inför 
övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi. SCAs och övriga skogs -
industrin bör vara en viktig del av lösningen genom att tillhandahålla 
 produkter som möjliggör en cirkulär ekonomi och utfasning av fossila 
material. Energi  mixen i Sverige, där bolaget har sin tillverkning, har redan 
en mycket låg andel fossil energi och bolaget har redan ersatt nästan all 
fossil baserad energi med förnybar energi. Bolagets produktion är 
baserad på förnybar råvara som till stor del kommer från den egna 
skogen. Bedömningen av affärsmodellens resiliens gjordes i samband 
med analys av klimatrelaterade risker och möjligheter och använde 
samma tidshorisonter, se riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. För 
bedömning av resiliens har fokus lagts vid kort och medel  lång sikt. 
 Analysen har fokuserat på den egna verksamheten, uppströms råvaru -
anskaffning och nedströms logistik till kunderna. De största riskerna 
bedöms i nuläget vara politiska beslut som även är svåra att förutsäga 
och värdera, se även risk  avsnittet i Förvaltningsberättelsen. Resiliens -
analysen har genomförts som en del av genomförd scenarioanalys år 
2022. Slutsatserna ses över årligen och uppdateras vid förändrade 
 förutsättningar.
E1 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa  
och bedöma väsentlig klimatrelaterad påverkan,  
risker och möjligheter 
SCA har nyttjat scenarioanalys för att identifiera och bedöma klimat -
relaterad påverkan, risker och möjligheter samt eventuellt behov av att 
anpassa verksamhet eller anläggningar för ett ändrat klimat. Scenario -
analysen har utgått från två olika scenarion, ett med högre och ett med 
lägre temperaturökning, där 1,5-gradersmålet nås i det senare scenariot. 
Detaljer och antaganden för använda scenarion, analys och slutsatser 
beskrivs i riskavsnittet i Förvaltnings  berättelsen. Riskerna har analyserats 
och bedömts utifrån tre olika tidshorisonter, där kort sikt omfattar ≤1 år, 
medellång sikt 1–5 år och lång sikt >5 år. Vid analysen har bolaget tagit 
hjälp av olika källor så som litteratur, konsult  stöd, interna experter och 
externa intressenter. Bedömning av risker på längre sikt är komplext då 
det är många osäkerhetsfaktorer kring hur väder och klimat kommer att 
utvecklas och beror i stor utsträckning på vilka politiska beslut som 
kommer att fattas.
Scenarioanalysen genomfördes år 2022 och har årligen setts över 
och vid behov uppdaterats baserat på ny information. Analysen har 
utgjort en del av underlaget för den dubbla väsentlighetsanalysen och 
även använts för att identifiera möjligheter för bolaget samt för att 
bedöma affärsmodellens resiliens. Analysen är en del av bolagets risk -
hanteringsprocess och redovisas i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. 
Analysen baserades på två scenarion, ett i linje med Parisavtalets 
1,5-gradersmål och ett med större ökning av den globala medeltempe -
raturen. Analysen inkluderade fysiska risker och omställningsrisker 
även kallade transitionsrisker.
De klimatrelaterade risker som har bedömts kunna ha störst påverkan 
på bolaget på kort och medellång sikt är transitionsrisker till följd av poli -
tiska processer och svårförutsägbara tillståndsprocesser. Politiska beslut 
som till exempel innebär att mer skogsmark behöver undantas från aktivt 
skogsbruk för att gynna biologisk mångfald eller för att bidra till det natio -
nella LULUCF-målet eller som på annat sätt begränsar bolagets möjlighet 
att nyttja och bruka den egna skogen, kan påverka upptaget av koldioxid 
i bolagets skogar samt tillgång till och kostnad för vedråvara. Skatter och 
avgifter på utsläpp kan öka bolagets kostnader men även innebära möj -
ligheter för bolagets produkter. Svårförutsägbara tillståndsprocesser kan 
medföra sena eller uteblivna investeringsbeslut.
På medellång till lång sikt, har även fysiska risker identifierats och som 
främst bedömts kunna påverka förhållandena i skogen. Akuta risker i form 
av mera extrema väderförhållanden som exempelvis stormar och kro -
niska förändringar så som längre torrperioder samt varmare och mera 
nederbördsrika vintrar har identifierats. Till följd av klimatförändringar kan 
även risken för större insekts- och svampangrepp öka. Ett varmare klimat 
kan även innebära en längre vegetationsperiod och därmed högre tillväxt 
i skogen. SCA deltar i ett antal forskningsprojekt för att öka kunskapen 
om hur och när förhållandena kan komma att ändras och på vilket sätt de 
bäst kan hanteras. Det kan vara ändrade sätt att bedriva skogsbruk, val 
av trädslag vid plantering och ökad variation i skogen. Ett annat område 
är kunskap om skade insekter och svampar och hur dessa på bästa sätt 
kan hanteras.
På längre sikt har även utvecklingstakt för nya teknologier, både 
 tillgång och kostnadseffektivitet, identifierats och som kan påverka 
omställningstakten till ett fossilfritt samhälle.
Scenarioanalysen har även visat på möjligheter för bolaget. Bolagets 
produkter som är baserade på förnybar råvara från ansvarsfullt skötta 
skogar, förväntas öka och där nya användningsområden kan möjliggöra 
nya affärsmöjligheter. Eventuella finansiella effekter till följd av klimat -
relaterade risker och möjligheter beaktas vid värdering av tillgångar och 
har betydelse för tillgång och villkor för bolagets finansiering, se not A1 
i den finansiella redovisningen.
För bolagets industriplatser har i nuläget inget behov av anpassningar 
för ett ändrat klimat identifierats. Kraftigt höjda temperaturer i färsk  vatten-
försörjningen skulle kunna innebära ett ökat behov av kylkapacitet under 
varma årstider. Bolagets kustnära industriplatser ligger i områden med 
stor landhöjning, vilket bedöms motverka en eventuell höjning av havs -
nivån och bedöms därmed inte utgöra en väsentlig risk. Bolaget inklu -
derar klimatrisker vid bedömning av anläggningstillgångarnas värde. 
I nuläget bedöms risken för så kallade stranded assets som låg. Eventu -
ella behov av anpassning till klimatförändringar i värdekedjan utanför 
bolagets direkta kontroll har ännu inte analyserats i detalj.
E1-2: Policyer för begränsning av och anpassning  
till klimatförändringarna 
SCAs hållbarhetspolicy utgör tillsammans med satta mål grunden för 
bolagets klimatarbete. Policyn omfattar områden så som arbete för att 
begränsa klimatförändringar, minska fossila utsläpp, minimera negativ 
påverkan och ökad resurs- och energieffektivitet. Hållbarhetspolicyn 
behandlar inte explicit användandet av förnybar energi, då bolaget i sin 
egen verksamhet redan har växlat ut nästan all fossil energi förutom 
 drivmedel inom transportområdet. Policyn kompletteras med ett antal 
instruktioner som reglerar arbetet mer i detalj.
Policyn beskriver även processen för identifiering, bedömning och 
 hantering av negativ påverkan, vilken även beskrivs mer i detalj i Allmän 
information IRO-1.
Policyn beslutas av styrelsen och hållbarhets- och kommunikations-
direktören har det övergripande ansvaret för implementering av policyn. 
Policyn gäller för hela SCA-koncernen och är publikt tillgänglig via 
sca.com. Arbetet följs upp på koncernnivå via SCAs hållbarhetsråd 
som  rapporterar till koncernledningen och vidare till styrelsen.
SCAs leverantörsstandard beskriver de krav som bolaget ställer på 
sina leverantörer så som att minimera påverkan på klimatet.
Risker inom klimatområdet ingår i SCAs gemensamma process 
för identifiering och hantering av risker som beskrivs i bolagets Risk -
hantering- och internkontrollpolicy och i riskavsnittet i Förvaltnings -
berättelsen. Identifiering och utveckling av möjligheter utgör en del 
av bolagets strategiprocess.
E1-3: Åtgärder och resurser med avseende  
på klimat förändringspolicyer 
SCA medverkar till att begränsa den globala uppvärmningen och arbetar 
aktivt för att öka bolagets bidrag genom att med skogen som bas minska 
samhällets beroende av fossila material och energislag. I detta arbete 
ingår även att minska de fossila utsläppen i den egna verksamheten och 
i övriga delar av värdekedjan. 
För att möjliggöra uppföljning och utvärdering av arbetet, samlas data 
in med hjälp av systemstöd så som koncernens redovisningssystem och 
RMS, SCAs miljö- och resursledningssystem. I vissa fall kan det krävas 
 antaganden och omräkningsfaktorer för beräkningar, vilket medför en 
osäkerhetskälla. SCA arbetar för att ha så säkra data som möjligt. I RMS- 
systemet samlas data om hur bolaget använder energi, vatten, trans -
porter och råvaror samt genererar avfall och utsläpp. De omvandlings -
122 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 125 =====

faktorer som används, erhålls från leverantörer eller hämtas från litteratur -
data. RMS-data rapporteras på enhetsnivå utifrån direkta mätningar, 
inventeringar och fakturaunderlag. För att mäta, analysera och rapportera 
utsläpp av koldioxid och övriga växthusgaser, använder SCA den globala 
standarden Greenhouse Gas Protocol, GHG-protocol. Fossila utsläpp av 
växthusgaser anges i koldioxidekvivalenter (CO 2e). För övrig miljödata 
använder SCA erkända standarder för mätningar och beräkningar såsom 
Svensk Standard, Svenska Naturvårdsverket och faktorer från Associa -
tion of  Issuing Bodies (AIB). Utsläpp och energiförbrukning från trans -
porter beräknas baserat på det totala utförda transportarbetet per trans -
portsätt för levererade produkter, råvaror och insatsvaror. Utsläppen 
beräknas genom att transportarbetet per transportsätt (uttryckt i ton -
kilometer) multi  pliceras med typiska emissionsfaktorer och energiinnehåll 
för de olika transportsätten och använda bränslen.
Bolagets åtgärder kan delas in i tre områden, ökad klimatnytta, 
 reduktion av fossila utsläpp samt ökad energieffektivisering. Åtgärderna 
omfattar i första hand bolagets egna verksamhet, men för reduktion av 
fossila utsläpp ingår även åtgärder i värdekedjan.
Ökad klimatnytta
Bolagets strategi och affärsmodell utgår från det egna skogsinnehavet. 
Värdeskapandet baseras på ett ansvarsfullt och aktivt skogsbruk där 
 växande träd tar upp koldioxid från atmosfären och omvandlar den till 
biomassa. Genom bolagets skötsel främjas tillväxt samtidigt som bio -
logisk mångfald och andra värden i skogen värnas. Från avverkade träd 
tillverkas produkter som kan bidra till att fasa ut fossila material och fossil 
energi, vilket mäts som potential för undvikna fossila utsläpp. Produk -
terna lagrar även kol under sin livslängd. Genom innovation och sam -
arbeten utvecklas användnings  områden för bolagets produkter för att 
ytterligare öka klimatnyttan. Genom att öka klimatnyttan, kan bolaget 
bidra till att ställa om samhället till en cirkulär ekonomi och beroendet 
av fossilt kol fasas ut. Under år 2025 har bolaget fortsatt att investera i 
egen skog i Baltikum, färdigställt investering i vindkraftsproduktion samt 
investerat i lagring av el.
Reduktion av fossila utsläpp
Genom systematiskt arbete, investeringar, effektiviseringar och övergång 
till biobränslen har utsläppen från bolagets industrier reducerats och är 
idag nästan fossilfria. Den största enskilda källan till fossila utsläpp är 
transporter. För att minska utsläppen arbetar bolaget bland annat med att 
välja transportmedel med liten miljöpåverkan, optimera transporterna och 
använda olika tekniker för att minska bränsleförbrukningen. Bolaget 
deltar i utvecklingsprojekt för att ta fram nya transportalternativ. Världens 
första eltimmerbil har sedan år 2022 transporterat råvara till bolagets 
kraftlinerfabrik i Obbola utanför Umeå från en närliggande timmer -
terminal. Under år 2024 togs ytterligare ett steg, då SCA inom ramen för 
samarbetsprojektet Transition to efficient electrified forestry transport 
(TREE), möjliggjorde för ett lokalt åkeri i Västernorrland att äga en ny och 
banbrytande eltimmerbil. Den nya eltimmerbilen är utrustad med en kran 
så att den kan lasta virke i skogen och transportera det till en virkes -
terminal vilket uppskattas minska fossila utsläpp med 170 ton CO 2e per 
år. Det är den första elektrifierade timmerbilen i världen som har denna 
utrustning och utvärdering i reguljär drift i skogsbruket har fortsatt under 
året. Projekt TREE ska bidra till att 50 procent av de nya lastbilarna som 
skogsbruket köper är elektrifierade år 2030 och är en del av den svenska 
skogsindustrins gemensamma framtidsagenda med mål om fossilfria 
transporter till 2040. Testerna med eltimmerbilarna ger värdefull kunskap 
för det fortsatta arbetet med att minska fossila utsläpp från transporter.
Ett annat exempel är investeringar i biobränsleeldade mesaugnar 
under tidigare år, där bolagets samtliga tre sulfatmassabruk nu har bytt ut 
sina olje eldade ugnar. Under året har en ny barkpress tagits i bruk för att 
höja torrhalten på bark och minska behovet av bränsle för att torka barken 
till brännbar torrhalt i brukets ångpanna. Energibesparingen utgörs av 
både fossil olja och biobränsle. Projekt har sparat energi motsvarande 
närmare 120 GWh och minskat behovet av olja motsvarande cirka 8 300 
ton CO2e per år, varav cirka 7 100 ton CO2e i scope 1. Om hela bränsle-
mängden hade utgjorts av olja, hade besparingen motsvarat cirka 36 000 
ton CO2e per år, varav cirka 33 300 i scope 1. 
Bolaget fortsätter arbetet med att ersätta kvarvarande  fossila bränslen. 
Detta arbete kräver i de flesta fall investeringar. Förutom löpande kost -
nader och redan genomförda investeringar, har bolaget inte haft några 
signifikanta merkostnader under år 2025. För år 2025, finns ingen 
 koppling mellan åtgärder för att minska fossila utsläpp och bolagets 
 rapportering enligt EUs Taxonomiförordning.
En stor del av bolagets transportarbete sker via fartygstrafik. För bola -
gets egna fartyg har frekvensdrift och behandling av skrov tillsammans 
med planering av resväg och ecodrivning reducerat utsläppen. Tillgång 
till fossilfri teknik är ännu begränsad vad gäller fartygstrafiken. Bolaget 
arbetar aktivt för att maximera andelen trafik på järnväg inom Sverige och 
är i detta arbete beroende av tillförlitlig infrastruktur.
Ett tredje område är tillverkning av insatsvaror så som olika kemikalier, 
där bolaget är beroende av leverantörernas arbete med att minska de 
 fossila avtrycken.
Energieffektivisering – ESAVE
Bolaget arbetar aktivt för att öka energieffektiviteten. Förutom att minska 
utsläpp och kostnader, bidrar även detta arbete till att öka bolagets 
energi överskott som då kan säljas och ersätta fossil energi. 
SCA bedriver sedan många år ett energieffektiviseringsprogram 
ESAVE (Energy Savings and Efficiency). Arbetet bedrivs som femårs -
program där en ny målambition är under framtagande för den nästkom -
mande femårsperioden. Målet för den nuvarande programperioden år 
2020–2025 är energibesparingsåtgärder om minst 35 GWh per år. Ett 
ESAVE-nätverk finns etablerat inom koncernen och omfattar energi -
kartläggningar, investeringar i energieffektiva tekniska lösningar, arbete 
med ständiga förbättringar samt en ökad medvetenhet bland medarbe -
tarna. Målnedbrytning görs centralt och varje affärsområde ansvarar för 
sina handlingsplaner samt att energibesparingsaktiviteter initieras och 
genomförs. Utvärdering och uppföljning av utfall görs kvartalsvis där 
goda exempel sprids och erfarenhetsutbyte sker mellan koncernens 
olika enheter inom ramen för nätverket.
E1-4: Mål för begränsning av och anpassning  
till klimatförändringarna
SCA har fyra mål kopplade till begränsning av klimatförändringar och för 
att bidra till en fossilfri värld. Det övergripande målet är att leverera klimat -
nytta överstigande 10 miljoner ton CO 2e per år. Därutöver har bolaget mål 
på halverade fossila utsläpp i värdekedjan, ökad energieffektivitet i 
enlighet med pågående ESAVE-program samt att realisera 11 TWh 
 installerad vindkraftskapacitet på SCAs mark. Bolaget har inte identifierat 
väsentlig påverkan kopplat till anpassning till klimatförändringar och inte 
formulerat något mål explicit för anpassning till klimatförändringar. Målen 
följs upp på olika nivåer i bolaget, bland annat av  styrelsen, koncern -
ledningen och SCAs hållbarhetsråd. Utfall rapporteras i bolagets årliga 
hållbarhetsrapport som översiktligt granskats av extern revisor. Målen 
beskrivs mer i detalj nedan. När målen har formulerats har omvärlds -
faktorer och trender beaktats, men externa intressenter har inte deltagit 
i den slutliga formuleringen av målen.
SCA beräknar levererad klimatnytta baserat på komponenterna i den 
globala standarden ISO 13391 del 1–3 samt effekt av egen vindkraft, se 
Allmän information BP-2. SCAs klimatnytta år 2025 uppgick till 12,0 (12,3) 
miljoner ton CO2e vilket var högre än målet att årligen leverera klimatnytta 
överstigande 10 miljoner ton CO 2e. Målet inkluderar nettoupptag av kol -
dioxid i skogen, lagring av biogent kol i produkterna under deras livslängd 
(HWP), potential för undvikna utsläpp då bolagets produkter kan ersätta 
fossila material samt fossila utsläpp i värdekedjan. Beräkning av netto -
upptag i skogen, beskrivs i avsnitt E1-7 och övriga beräkningar beskrivs 
i avsnitt E1-6 samt i Allmän information BP-2. Beräkning av lagring av bio -
gent kol i produkterna (HWP) följer ISO 13391:2 som baseras på IPCCs 
metodik. Beräkningen baseras på nettotillförsel av produkter under året, 
med antagande om halveringstid och återvinningsgrad. Använda anta -
ganden redovisas i tabell SCAs klimatnytta 2025. För beräkning av poten -
tiellt undvikna utsläpp, beräknas en potential baserat på produkternas 
användningsområden enligt ISO 13391:3. Displacementfaktorer, DP- 
faktorer, har bestämts per produktgrupp baserat på LCA-analyser i litte -
raturen. Försiktighetsprincipen har applicerats för att hellre underskatta 
än överskatta potentialen. För vissa produktgrupper så som tissue har 
DP-faktor 0 använts för första användningsområde. I enlighet med ISO 
13391:3, beräknas även en sammanlagd DP-faktor och i SCAs fall har 
energiåtervinning applicerats för merparten av produkterna utom energi -
produkter där enbart första användning inkluderats. För varje applikation 
har även antagande om andel som ersätter fossila alternativ använts. I 
beräkningen av fossila utsläpp i värdekedjan, har värdekedjan definierats 
123FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 126 =====

omfatta utsläpp från skogsbruk till kundens grind. Utsläpp nedströms 
kundens grind ingår i bedömningen av DP-faktorer när klimatnytta för 
potentiellt undvikna utsläpp för bolagets produkter beräknas. Även 
 kategorin kapitalvaror i scope 3, exkluderas då den inte utgör en del av 
den löpande produktionen och kan variera stort mellan åren, se avsnitt 
E1-6 för redovisning av de fossila utsläpp som inkluderats. Utfall för år 
2025 redovisas i tabell SCAs klimatnytta 2025 tillsammans med gjorda 
antaganden.
Det långsiktiga målet är en fossilfri värdekedja. Ett delmål är att minska 
de fossila utsläppen i värdekedjan med 50 procent till år 2030. Målet har 
inte specificerats per scope utan definierats för scope 1, 2 och 3 tillsam -
mans och mäts i absolut utfall relativt basåret 2019. Målet omfattar växt -
husgaserna koldioxid, metangas, lustgas, fluorkolväten, perfluorkolväten, 
svavelhexafluorid och kvävetrifluorid och har utformats internt av SCA för 
att vara i linje med Parisavtalet, se även avsnitt E1-1. För scope 2 är målet 
baserat på platsbaserade utsläppsdata. Se även avsnitt E1-6 för de kate -
gorier inom scope 3 som ingår i målsättningen. Fossila utsläpp från bola -
gets värdekedja uppgick år 2025 till 0,90 (0,87) miljoner ton CO 2e, mätt 
som bruttoutsläpp. Det är en mindre ökning jämfört med föregående år, 
drivet av ökningar i scope 3. Jämfört med basåret 2019 är det en minsk -
ning med 14 procent. I scope 1 ingår utsläpp från egenägda fartyg. 
Utsläppen inom scope 1 är i stort sett oförändrade jämfört med före -
gående år till följd av lägre förbrukning av fossila bränslen som motverkas 
av en ökad gödsling av skogen. Jämfört med basåret minskade utsläppen 
i scope 1 med cirka 12 procent drivet av lägre förbrukning av fossila 
bränslen. Minskningen av utsläpp inom scope 2 uppgår till 19 procent 
jämfört med föregående år och drygt 60 procent jämfört med basåret. 
Största orsaken är lägre emissionsfaktorer men även en minskning av 
elförbrukningen. Ökningen i scope 3 består av utsläpp från inköpta varor 
och tjänster samt från transporter, vilket är en effekt av ökad produktions -
volym och högre andel transporter till andra kontinenter. Minskningen 
jämfört med basåret, drivs av lägre utsläpp från transporter och från pro -
duktion av bränslen samtidigt som utsläpp från köpta insatsvaror ökat 
och delvis motverkar minskningen från transporter. Av värdekedjans 
 fossila utsläpp kommer cirka 33 (36) procent från den egna verksamheten 
och från inköpt energi medan cirka 67 (64) procent kommer från källor 
utanför bolagets anläggningar. Redovisningen av  delmålet utgör en del av 
bolagets hållbarhetsrapport som översiktligt granskats av extern revisor.
Projekt genomförda under år 2025 inom ramen för bolagets ESAVE- 
arbete, se avsnitt E1-3, har överträffat målet och resulterat i energibespa -
ring om 39 GWh. Optimering av segment vid malning av massa och ökad 
ångåtervinning har bidragit till målet. Uppföljning görs på projektnivå där 
varje projekts energibesparing följs genom att mäta eller beräkna energi -
prestanda under en utvärderingsperiod och jämföra med en referens -
period.
Bolaget äger många områden med fördelaktiga vindförhållanden för 
etablering av vindkraft. Bolaget arbetar på olika sätt med att realisera 
denna potential och därigenom möjliggöra tillgång till förnybar el för att 
fasa ut fossilbaserad el. Målet är att realisera 11 TWh installerad kapacitet 
vindkraft på SCAs mark till 2025. Målet är i stort sett uppnått då det vid 
utgången av år 2025 fanns 10,6 TWh installerad vindkraftskapacitet på 
SCAs mark, vilket motsvarar cirka 20 procent av Sveriges installerade 
vindkraftskapacitet.
SCAs klimatnytta 2025
Bolagets klimatnytta har beräknats baserat på komponenterna i den globala standarden, Wood and wood-based products — Greenhouse gas dynamics 
ISO 13391 del 1–3. För att underlätta jämförelsen med tidigare års utfall, redovisas även utfall enligt modell publicerad av SCA år 2019.
Klimatnytta 
Baserad på lSO 133911)
Klimatnytta 
modell publicerad 20192)
Miljoner ton CO2e 2025 2024 2025 2024 Antaganden och källor avseende utfall år 2025
Skogen 4,3 5,1 3,0 3,9
Nettoupptag i växande produktiv skog 3,0 3,9 3,0 3,9 1,375 ton CO2e/m3sk i nettotillväxt, se E1-7.
Nettoupptag på lågproduktiv skogsmark 0,3 0,4 N/A N/A 1,231 ton CO2e/ha/år, se E1-7.
Nettoökning av kol i marken 1,0 0,8 N/A N/A Nettoförändring av kol i mark under året.  
Faktor 0,96 ton CO2e/ha skogsmark, se E1-7.
Nettoupptag i uppströms skogar 0,0 0,0 N/A N/A De områden bolaget köper råvara ifrån visar ett 
ökande kollager över tid. Klimatbidraget bedömt till 0.
Lagring av kol i produkter 0,8 0,7
Träprodukter 0,6 0,5 N/A N/A Halveringstid 35 år. Faktor 0,33 ton CO2e/ton CO2e 
i produkt, se BP-2.
Träfiberprodukter (massa och papper) 0,2 0,2 N/A N/A Halveringstid 2 år. Faktor för massa 0,04 och för 
container board 0,14 ton CO2e/ton CO2e i produkt. 
 Återvinningsgrad 30 respektive 80 procent, se BP-2.
Undvikna utsläpp (potential) 7,8 7,4 5,9 5,5
Träprodukter 2,9 2,7 2,9 2,7 DP-faktor 1,5 ton CO2e/ton CO2e i produkt, se BP-2.
Träfiberprodukter (massa och papper) 3,9 3,7 2,1 2,0 DP-faktor mellan 0,9 och 1,6 ton CO2e/ton CO2e 
i produkt, se BP-2.
Energiprodukter3) 1,0 1,0 0,9 0,8 Baserad på ersatt energimängd.
Faktor 0,8–0,9 ton CO2e/ton CO2e i produkt, se BP-2.
Fossila utsläpp –0,9 –0,9 –0,9 –0,9
Fossila utsläpp i värdekedjan, scope 1–3 –0,9 –0,9 –0,9 –0,9 Platsbaserade utsläpp (scope 2). 
Scope 3-kategorier, se E1-6.
Total klimatnytta4) 12,0 12,3 8,0 8,5
1) Beräknad baserad på komponenterna i ISO 13391 del 1–3, och för år 2024 ”final draft international standard” av samma ISO-modell, FDIS 13391 del 1–3:2025. 
2) Beräknad enligt den modell som SCA publicerade år 2019 och som användes för att rapportera bolagets klimatnytta år 2018–2022, se sca.com.
3) Egen vindkraft ingår i energiprodukter, vilket är ett avsteg från ISO 13391:3.
4) Detta är ett avsteg från ISO 13391 som inte anger summering av de ingående komponenterna.
124 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 127 =====

E1-5: Energianvändning och energimix
Total energianvändning 1)2)
MWh 2025 2024
Bränslen och inköpt energi (fossila källor)
Kol och kolprodukter 0 0
Råolja och petroleumprodukter  
(inklusive egna fartyg) 817 730 830 630
Naturgas 0 0
Övriga fossila källor 28 070 26 440
Inköpt elektricitet, värme, ånga och kylning 246 020 212 170
Total användning av fossil energi 1 091 820 1 069 240
Andel från fossila källor av total energi (%) 9% 9%
Energi från kärnenergikällor
Total användning av kärnenergikällor 403 850 450 350
Andel från kärnenergikällor av total energi (%) 4% 4%
Bränslen och inköpt energi (förnybara källor)
Bränslen från förnybara källor 9 307 760 9 406 180
Inköpt elektricitet, värme, ånga och kylning 736 440 747 600
Egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi 0 0
Total användning av förnybar energi 10 044 200 10 153 780
Andel från förnybara källor av total energi (%) 87% 87%
Total energianvändning 11 539 870 11 673 3703)
Såld energi4) 2 833 500 2 743 500
Såld energi i relation till total energianvändning 25% 24%
1) Inkluderar all energianvändning inklusive drivmedel till egna fartyg och bränslen för 
produktion av sålda energiströmmar som exempelvis el och fjärrvärme. 
2) För inköpt el används fördelning per källa enligt residualmix per land enligt AIB.
3) Korrigering av mindre inmatningsfel har gjorts för år 2024. Ändringen motsvarar 0,1 
procent av total energianvändning.
4) Inkluderar överskottsel från mottryckskraft, el från egen vindkraft, pellets, oförädlade 
biobränslen, tallolja, fjärrvärme samt andel av sålt lastutrymme.
Skogsindustrin är en stor energiförbrukare men också en stor energi -
producent. En stor del av den energi som förbrukas kommer från bolagets 
egen verksamhet och den egna produktionen av förnybar energi. SCA är 
nettoproducent av bioenergi och överskottet säljs i form av pellets och 
oförädlade sortiment så som bränsleflis och bark. El produ  ceras i form av 
mottryckskraft och i form av egen vindkraft.
Hela bolagets verksamhet har bedömts ingå i de sektorer som klassas 
som ”Sektorer med hög klimatpåverkan”. Följande sektorer har identifie -
rats: skogsbruk, tillverkning av träprodukter, massa och papper, energi -
produktion samt logistik.
SCA har under lång tid arbetat strukturerat för att ersätta fossila 
bränslen med förnybara och industrianläggningarnas bränsle försörjning 
är idag till mer än 96 procent fossilfri. En stor del av den energi som för -
brukas kommer från förbränning av vedrester och el genererad via egen 
mottryckskraft.
I bolagets totala energianvändning ingår energi som används vid 
 bolagets industrier, i skogsbruket och de drivmedel som egenägda eller 
leasade fartyg använder. I den totala energianvändningen ingår även det 
överskott som genereras vid bolagets anläggningar och som säljs till 
kund.
Fossila energikällor utgörs av olja, drivmedel, gasol, plastrejekt från 
returfiber samt fossil andel för el och fjärrvärme. 
Energi från kärnenergikällor består av den andel av inköpt el som 
kommer från kärnkraftsproduktion.
Förnybara energikällor utgörs av biobränslen från den egna verksam -
heten så som bark, vedpellets, vedämnen i lut och slam samt förnybar 
andel i drivmedel och inköpt el.
För beräkning av inköpt elektricitets ursprung per källa, har data från AIB 
använts. För beräkning enligt principen marknadsbaserad sammansätt -
ning, har AIBs data för residualmix för respektive land där elen köps från 
nätet använts, och med ett års förskjutning, då data för rapporteringsåret 
inte finns tillgängliga innan årsredovisningen publiceras.
Den egenproducerade elenergin som inte förbrukas internt, levereras 
till det nationella elnätet. SCA levererar även energi till kommunala fjärr -
värme nät genom att ta vara på sekundärvärme från processerna. En 
biprodukt från koncernens sulfatmassabruk är tallolja, som säljs externt 
och vidareförädlas till flytande biobränslen. Under slutet av år 2023 togs 
det samägda bioraffinaderiet i Göteborg i drift.
Energiintensitet
Hela bolagets verksamhet klassas som ”Sektorer med hög klimat -
påverkan”. För att beräkna energiintensiteten, har bolaget använt kon -
cernens intäkter, det vill säga nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter 
efter eliminering av internförsäljning.
Bolagets intäkter, se not B1 i den finansiella redovisningen, uppgick 
år 2025 till 23 447 (23 627) MSEK, vilket ger en energiintensitet om 
492 (494) MWh per MSEK.
E1-6: Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 
och totala växthusgasutsläpp
Intensitetsmått för växthusgaser
För att beräkna SCAs växthusgasintensitet, har bolaget använt koncer -
nens intäkter, det vill säga nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter 
efter eliminering av internförsäljning. Intensitetsmåttet avser totala fossila 
utsläpp i scope 1, 2 och 3, där samtliga kategorier i scope 3 har inklude -
rats. Bolagets intäkter, se not B1 i den finansiella redovisningen, uppgick 
år 2025 till 23 447 (23 627) MSEK, vilket ger en växthusgasintensitet om 
42 (41) ton CO2e per MSEK mätt som platsbaserade och 46 (44) ton CO 2e 
per MSEK mätt som marknadsbaserade utsläpp.
Metodik och kommentarer till beräkning av växthusgasutsläpp
För att beräkna och rapportera fossila utsläpp såsom koldioxid och övriga 
växthusgaser, använder SCA den globala standarden Greenhouse Gas 
Protocol (GHG-protokollet) som inkluderar: 
• The Greenhouse Gas Protocol: A Corporate Accounting and Reporting 
Standard (Revised Edition) 
• The Greenhouse Gas Protocol: Scope 2 Guidance 
• The Greenhouse Gas Protocol: Corporate Value Chain (Scope 3) 
 Standard 
Gaser som ingår i beräkning av utsläpp är fossil koldioxid (CO 2), 
metangas (CH4), lustgas (N2O), fluorkolväten (HFCs), perfluorkolväten 
(PFCs), svavelhexafluorid (SF 6) och kvävetrifluorid (NF 3). För beräkning av 
Global Warming Potential (GWP) för icke CO 2-gaser har emissionsfaktorer 
enligt Värmemarknadskomitteén 2024, Energiföretagen, och Naturvårds -
verket 2024 använts.
SCA rapporterar utsläpp för scope 1, 2 och 3. Scope 1 omfattar direkta 
utsläpp från verksamheten, scope 2 är indirekta utsläpp som  uppstår vid 
produktion av inköpt el, fjärrvärme, fjärrkyla och processånga samt scope 
3 som omfattar övriga indirekta utsläpp, uppströms och  nedströms i vär-
dekedjan. För SCAs klimatbokslut tillämpas operationell kontroll. Rappor -
teringsperioden är identisk med den finansiella rapporteringen och 
omfattar ett kalenderår. Vid större förändringar i förutsättningar, till 
exempel förvärv, avyttring eller förändrad verksamhet, eller vid betydande 
händelser, kommenteras detta i rapporteringen. 
SCA har en årlig process för att säkerställa att korrekta och tillförlitliga 
data rapporteras. Processen omfattar en genomgång av använda omräk -
ningsfaktorer, emissionsfaktorer, datakällor och leverantörsspecifika data 
som också uppdateras utifrån behov eller tillgång till nya data. Utsläppen 
har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor.
125FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 128 =====

Totala växthusgasutsläpp
Koncernens fossila utsläpp i värdekedjan redovisas i tabellen nedan. Rapporteringen avser bruttoutsläpp. Mål för utsläppsminskning omfattar 
scope 1, 2 och 3 tillsammans och är ej nedbrutet per scope. Nedan framgår de kategorier i scope 3 som inkluderats i målet.
Retroaktivt År för delmål och mål
Växthusgasutsläpp, ton CO2e
Basår 
2019
Utfall 
2024
Utfall 
2025
2025 / 
2024, % 2030
Årligt mål % 
 / Basår
Scope 1-växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 312 500 278 200 276 000 –1%
Procentandel scope 1-växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem (%) 32% 55% 65%
Scope 2-växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 58 300 26 700 21 700 –19%
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 111 500 104 900 121 500 16%
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 31)
Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 750 000 661 200 683 800 3%
1 Inköpta varor och tjänster 148 900 155 200 179 300 16%
2 Kapitalvaror 38 300 50 700 34 000 –33%
3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 68 800 57 800 52 200 –10%
4 Transport och distribution i tidigare led 453 500 347 200 367 500 6%
5 Avfall genererat i verksamheten 3 100 3 200 2 400 –25%
6 Tjänsteresor 4 100 700 500 –29%
7 Anställdas pendling2) N/A N/A N/A
8 Tillgångar som leasas i tidigare led3) N/A N/A N/A
9 Transport i senare led4) 0 0 0
10 Bearbetning av sålda produkter 33 300 46 400 47 900 3%
11 Användning av sålda produkter N/A N/A 0
12 Slutbehandling av sålda produkter N/A N/A 0
13 Tillgångar som leasas i senare led N/A N/A 0
14 Franchiseavtal5) N/A N/A N/A
15 Investeringar2) N/A N/A N/A
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) 1 120 800 966 100 981 500 2%
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) 1 174 000 1 044 300 1 081 300 4%
Utsläpp av växthusgaser som ingår i utsläppsmål och i beräkning av klimatnytta6) 1 049 200 869 000 899 600 4% –50% –5%
1) Översyn av scope 3-kategorier har genomförts och förändringar kommenteras under metodavsnittet. 
2) Bedömts som ej materiell då utsläppen utgör <1% av totala utsläppen. 
3) Ej relevant, inga aktiviteter kopplade till kategorin har identifierats.
4) Utsläpp inkluderade i kategori 4, transport och distribution i tidigare led.
5) Ej tillämpbar för SCAs verksamhet.
6) Exklusive scope 3-kategorierna kapitalvaror, bearbetning, användning och slutbehandling av sålda produkter,  
tillgångar som leasas i senare led och investeringar. För scope 2 avses platsbaserade utsläpp. 
Metod för att rapportera scope 1-utsläpp
Indata baseras på förbrukningsdata från interna och externa källor, vilka 
omräknas till ton CO2e. Scope 1 omfattar direkta växthusgasutsläpp från 
stationär förbränning, arbetsmaskiner som används i verksamheten, 
transporter under operationell kontroll, hyrda eller ägda bilar och utsläpp 
från användning av torv och gödningsmedel. Förbrukningsdata samlas in 
från interna system eller tillhandahålls från externa parter. 
Avverkning utförd av entreprenörer, rapporteras som scope 1. 
 Bränsleförbrukning och utsläpp beräknas utifrån avverkad volym och 
uppmätt bränsleförbrukning per avverkad m 3 för egna avverkningslag. 
Mätnoggrannheten har bedömts vara tillfredsställande, då SCAs avverk -
ningar genomförs av cirka 10 procent egna avverkningsresurser. Skogs -
vård utförs främst av entreprenörer, SCA har räknat fram ett nyckeltal från 
ett urval av entreprenörer som sedan appliceras på utförd areal. Interna 
transporter på terminaler, där förbrukningstal saknas, har en uppskatt -
ning av nyttjade timmar hos entreprenörer gjorts.
För beräkning av växthusgasutsläpp har emissionsfaktorer hämtats 
från publikt tillgängliga och etablerade källor, såsom Naturvårdsverket, 
Energiföretagen Sverige, Network for Transport Measures (NTM) och 
Energimyndigheten. Utsläpp från stationär förbränning har beräknats 
med emissionsfaktorer från Naturvårdsverket och Energiföretagen 
 Sverige, medan utsläpp relaterade till transporter och logistik har beräk -
nats med hjälp av emissionsfaktorer från Network for Transport Measures 
(NTM) och Energimyndigheten. Vid beräkning av transportrelaterade 
utsläpp har gällande bestämmelser om reduktionsplikt beaktats. Valet 
av dessa källor säkerställer transparens, jämförbarhet och tillgång till 
regelbundet uppdaterade emissionsdata.
Ökning i reglerade utsläppshandelssystem beror på att egna fartyg 
inkluderas från år 2024.
Biogena utsläpp av koldioxid beräknas utifrån mängden biobränslen 
och emissionsfaktorer från tillgängliga och etablerade källor som Natur -
vårdsverket och Energiföretagen Sverige. SCAs biogena utsläpp av kol -
dioxid från stationär förbränning uppgår till cirka 3 475 000 ton CO 2e och 
biogena utsläpp från transporter cirka 1 600 ton CO 2e. Biogena utsläpp 
rapporteras endast för scope 1 då tillförlitliga data för scope 2 och 3 
saknas i nuläget och är osäkra att uppskatta. 
126 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 129 =====

Metod för att rapportera scope 2-utsläpp 
För köpt elektricitet från nationellt elnät används emissionsfaktorer 
 publicerade av AIB för beräkning av både platsbaserade och marknads -
baserade utsläpp. Användningen av denna källa ger transparens och 
regelbundet uppdaterade data.
För köpt fjärrvärme har leverantörsspecifika emissionsfaktorer använts. 
Användningen av dessa källor ger specifika uppgifter. SCA köper ingen 
fjärrkyla.
Av bolagets inköpta el utgör andel köpt med ursprungsgarantier noll 
procent. Andel köpt el med gröna elcertifikat avser kontorsutrymmen och 
motsvarande lokaler, vilket utgör en mycket liten andel av bolagets totala 
elförbrukning.
Metod för att rapportera scope 3-utsläpp
Under år 2025, genomförde SCA en screening av scope 3 för att identi -
fiera relevanta och materiella kategorier för bolagets påverkan och rap -
portering. Ett tröskelvärde på 1 procent av totala utsläpp användes för 
att bestämma materialitet, vilket innebär att de kategorier som beräknas 
bidra med mindre än 1 procents utsläpp har exkluderats. I rapporteringen 
för år 2025 tillkommer kategorierna kapitalvaror och bearbetning av 
sålda produkter jämfört med föregående års rapportering. Utsläpp från 
anställdas pendling och investeringar är ej materiella då de utgör mindre 
än en procent av totala utsläppen och har därför exkluderats. Kategorin 
tillgångar som leasas i tidigare led, är ej relevant då SCA har operationell 
kontroll över samtliga inhyrda tillgångar. Utsläppen från dessa tillgångar 
rapporteras i scope 1 och 2. Utsläpp från transporter i senare led redo -
visas som noll då utsläppen är inkluderade i kategori 4. SCAs träprodukter, 
massa, containerboard och grön el genererar inga fossila koldioxid -
utsläpp i användningsfasen och därför har kategorin användning av sålda 
produkter exkluderats. Även kategorin slutbehandling av sålda produkter 
har exkluderats då i stort sett alla produkter som SCA säljer är biobase -
rade och inte ger några fossila koldioxidutsläpp. Kategorin tillgångar som 
leasas i senare led, ger inga utsläpp som inte redan ingår i scope 1 och 2. 
Kategorin franchiseavtal är ej tillämpbar då SCA inte bedriver verksamhet 
med franchisetagare.
Den procentandel av utsläpp som beräknats med hjälp av primärdata 
som erhållits från leverantörer inkluderar endast utsläpp som beräknats 
med leverantörsspecifika emissionsfaktorer och när färdigberäknade 
utsläpp erhållits direkt från leverantörer. För de totala utsläppen i 
 kategori 3 har 8 procent beräknats med primärdata från leverantörer.
Scope 3-avgränsningar:
3.1 Inkluderar inköpta kemikalier, förpackningsmaterial, trävaror, torv, 
gödsel och inhyrda arbetsmaskintjänster. Förbrukningsdata samlas in 
från interna system eller tillhandahålls från externa parter. Inköpt mängd 
processkemikalier används som mått på förbrukad volym processkemi -
kalier. Utsläppen beräknas med emissionsfaktorer från olika publika eller 
leverantörsspecifika källor. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts. 
Andelen av utsläppen beräknade med primärdata från leverantörer är 
45 procent.
3.2 Utsläpp för kapitalvaror kommer från tillverkning av byggnads -
material, anläggningstillgångar, maskiner, produktionsutrustning, inven -
tarier och fordon som SCA tagit i drift under året. Utsläppsberäkningen 
baseras på bokfört värde samt publikt tillgängliga och etablerade emis -
sionsfaktorer. Kategorin tillkommer i redovisningen av utsläpp från år 
2025. Utsläpp från basåret 2019 och föregående år har uppdaterats i 
redovisningen. Procent  andelen av utsläppen beräknad med primärdata 
från leverantörer är 0 procent.
3.3 Inkluderar uppströms utsläpp från produktion av bränsle- och energi -
relaterade aktiviteter som rapporterats under scope 1 och 2. Indata 
baseras på förbrukningsdata från interna system och externa källor, vilka 
omräknas till ton CO2e. Utsläppen beräknas med emissionsfaktorer från 
olika publika källor. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts. 
Procent andelen av utsläppen beräknad med primärdata från leverantörer 
är 0 procent.
3.4 Inkluderar uppströms utsläpp från inköpta transporter och inklu -
derar både direkta utsläpp och utsläpp från produktion av bränslen. SCA 
har tidigare beräknat utsläpp från enbart transport av råvaror och pro -
dukter och inte inkluderat utsläpp som uppstår vid hanteringen i lager vid 
externa terminaler. I kategorin ingår även nedströms transporter då SCA 
betalar för huvuddelen av transporterna till kunder. Indata baseras på fak -
tiskt transportarbete (godsvikt och transportsträcka) från interna system 
och externa källor, vilka omräknas till ton CO 2e. För år 2025 kompletteras 
kategorin med utsläpp som uppstår vid flytt och omlastning av produkter, 
lagring i terminaler och kortare interna transporter. Ett nyckeltal har ska -
pats baserat på energiförbrukning och hanterad volym på SCAs egna ter -
minaler. Nyckeltalet appliceras på hanterad volym vid externa terminaler 
som SCA nyttjar i Europa och USA. Emissionsfaktorerna är publikt till -
gängliga och baseras på terminalernas geografiska placering. Redovis -
ningen för år 2024 och basåret 2019, har uppdaterats med dessa utsläpp. 
Inget specifikt beräkningsverktyg har använts. Procentandelen av 
utsläppen beräknad med primärdata från leverantörer är 0 procent.
3.5 Inkluderar avfall som genereras i verksamheten och transport till 
avfallshantering. Indata baseras på mängden genererat avfall från interna 
system och externa källor, vilka omräknas till ton CO 2e. Avfall har tidigare 
beräknats för SCAs industrier och skogliga verksamhet. Från år 2025 
ingår avfall från logistikverksamheten i redovisningen, och även utsläppen 
för år 2024 har kompletterats. Utsläppen beräknas med emissionsfak -
torer från olika publika källor. Inget specifikt beräkningsverktyg har 
använts. Procent andelen av utsläppen beräknad med primärdata från 
leverantörer är 0 procent.
3.6 Inkluderar tjänsteresor för SCA-anställda. Indata baseras på upp -
mätta resedata och emissionsdata från resebyrån. Data från resebyrån 
inkluderar resor med flyg, tåg och hotellvistelser. Uppgifterna från rese -
byrån rapporteras som kg CO 2e per resesätt. Utsläpp från hyrbilar erhålls 
från hyrbilsföretag som kg CO 2e eller som körda kilometer. Körda kilo -
meter räknas om till CO2e med hjälp av emissionsfaktorer från publika 
källor. Data för taxiresor hämtas från bolagets ekonomisystem och 
beräknas om till kg CO2e med hjälp av emissionsfaktorer från publika 
källor. Procentandelen av utsläppen som beräknats med primärdata 
från leverantörer är drygt 74 procent.
3.10 Bearbetning av sålda produkter omfattar utsläpp som uppstår när 
produkter som SCA har sålt kräver bearbetning innan användning. SCAs 
försäljning av massa kräver bearbetning innan den blir en slutprodukt. 
SCA har gjort en uppskattning av den elförbrukning som behövs vid mal -
ning av massan hos kund. Utsläppen beräknas med emissionsfaktorer 
från publika källor med ett års fördröjning. Procentandelen av utsläppen 
som beräknats med primärdata från leverantörer är 0 procent. Utsläppen 
har tillkommit i redovisningen för år 2025 och redovisad data för basåret 
2019 och år 2024 har uppdaterats. 
För jämförbarhetens skull har de förändringar och kompletteringar av 
scope 3-kategorier som gjorts för år 2025 även korrigerats för basåret 
2019 och år 2024.
Uppskattningar i scope 3-utsläppen har bedömts ge tillfredsställande 
noggrannhet då mer tillförlitliga alternativ för insamling av data saknas.
127FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 130 =====

E1-7: Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för 
växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 
Bolaget deltar inte i några externa projekt för upptag och/eller lagring av 
koldioxid. Bolaget har inte heller kännedom om några projekt i värde -
ked jan för upptag eller lagring av koldioxid. Bolaget har inte finansierat 
några växthusgasutsläpp genom att köpa koldioxidkrediter eller reverserat 
några utsläpp genom aktiva åtgärder under året eller under tidigare år. 
Bolaget har dock ett betydande nettoupptag av växthusgaser i form 
av koldioxid i bolagets skogar som är flera gånger större än utsläppen av 
fossila växthusgaser mätt som CO 2e i hela värdekedjan. Under år 2025 
uppgick nettoupptaget i bolagets skogar till 4,3 (5,1) miljoner ton CO 2e. 
Upptaget har inte använts för att kompensera utsläpp av växthusgaser 
i värdekedjan eller sålts till extern part under året eller under tidigare 
år. Beräkningen följer standarden ISO 13391:2. Nettoupptaget i SCAs 
 växande skog beräknas genom att bruttotillväxten i skogen reduceras 
med naturliga förluster och avverkning under året. Erhållen nettotillväxt 
multipliceras med faktor 1,375 ton CO 2e per m3sk nettotillväxt.  Bakgrund 
till faktorn finns beskriven i ”Individual tree biomass equations or biomass 
expansion factors for assessment of carbon stock changes in living 
 biomass – A comparative study”, Forest Ecology and Management 2012. 
Till nettoupptaget räknas även upptag i växande biomassa på låg -
produktiv skogsmark samt nettoökning av kol i skogsmark från bland 
annat nedfallande barr och löv samt nedbrytning av rötter. Nettoupptag 
för lågproduktiv skogsmark i Sverige baseras på data från Riksskogs-
taxeringen, SLU, som rapporterat en nettoinlagring i levande biomassa 
om 1,231 ton CO2e/ha/år. Denna faktor appliceras på SCAs areal av låg -
produktiv skogsmark. För SCAs baltiska skogsinnehav finns ingen bety -
dande areal lågproduktiv skogsmark, och därmed ingen nettoinlagring för 
denna kategori. Nettoökning av kol i mark, död ved och förna, baseras på 
data från Naturvårdsverkets nationella klimatrapportering, och utgör ett 
medelvärde för skogsmark i Sverige. För att få en säkrare faktor, har ett 
medelvärde för åren 2020–2024 för nettolagring använts, 0,96 ton CO 2e/
ha/år. Denna faktor appliceras på hela SCAs skogsmark i Sverige. För 
det baltiska skogsinnehavet rapporteras ingen nettoinlagring för denna 
kategori i de nationella inventeringsrapporterna för Estland och Lettland, 
och SCA har därmed beräknat denna kategori till noll.
E1-8: Intern koldioxidprissättning
SCA använder inte intern prissättning för befintliga utsläpp. Därmed 
omfattas 0 procent av bolagets utsläpp enligt scope 1–3 av intern 
 prissättning. 
SCA tillämpar dock intern prissättning på koldioxid vid värdering av 
potentiella investeringar för att på så sätt bedöma klimateffekt och even -
tuella kostnader eller besparingar. För prissättning används aktuellt eller 
prognosticerat marknadspris på utsläppsrätter i EUs utsläppshandels -
system, EU ETS.
128 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 131 =====

EU Taxonomi
Ekonomiska aktiviteter som omfattas av EUs Taxonomi
EUs Taxonomi för hållbara investeringar ska vara en vägledning för finan -
siella aktörer att identifiera ekonomiska verksamheter som väsentligt 
bidrar till att nå EUs klimatmål och gröna tillväxtstrategi. Redovisnings -
kravet för år 2025 omfattar samtliga sex miljömål och med rapportering 
av dels de aktiviteter (verksamheter) som är förenliga med taxonomins 
krav (aligned) dels de som omfattas av taxonomin (eligible). Bolaget har, 
för verksamhetsåret 2025, valt att tillämpa beslutade förenklingar i form 
av materialitet och förenklade tabeller. Jämförande data och nyckeltal för 
år 2024 har räknats om i enlighet med rapporteringskraven gällande från 
den 1 januari 2026.
SCAs produkter bidrar till en hållbar omställning genom att ersätta 
 fossila material med produkter baserade på förnybar råvara från ett 
ansvarsfullt skogsbruk. Trots detta omfattas inte de flesta av bolagets 
produkter av EUs Taxonomi i dagsläget, det vill säga det finns inte några 
tekniska kriterier beskrivna för dessa  aktiviteter.
Exempel på SCAs aktiviteter som bidrar till att begränsa klimat -
förändringar, men inte omfattas av taxonomin är: 
• Produktion och försäljning av trävaror för byggande, renovering och 
 tillverkning av möbler.
• Produktion och försäljning av fiberbaserade förpackningsmaterial.
• Produktion och försäljning av pellets och oförädlade biobränslen för 
generering av förnybar energi.
Bedömningen av verksamheten har baserats på de aktiviteter och kriterier 
som beskrivs i de delegerade akterna för EUs Taxonomi 2021/2139, 
2021/2178, 2022/1214, 2023/3850, 2023/3851 och 2026/73. De ekono-
miska aktiviteter som identifierats omfattas av taxonomin är skogsförvalt -
ning, energi aktiviteter så som försäljning av fjärrvärme, el och tallolja för 
vidareförädling till biodrivmedel samt olika transporttjänster och lagring 
av el.
Avgränsningen för att identifiera de aktiviteter som omfattas av EUs 
Taxonomi följer bolagets konsolideringsprinciper, se not A1 i den finan -
siella redovisningen. Detta medför att inga aktiviteter kopplade till joint 
ventures har inkluderats.
Identifierade aktiviteter som omfattas av EUs Taxonomi, har i första 
hand bedömts utifrån bidrag till miljömålet ”Begränsning av klimat -
förändringar”. Några aktiviteter omfattas även av miljömålet ”Biologisk 
mångfald och ekosystem”. Dessa aktiviteter bedöms dock huvudsakligen 
utifrån bidrag till miljömål ”Begränsning av klimatförändringar”, varför 
de redovisas under detta mål. För år 2025 har inga  aktiviteter identifierats 
som huvudsakligen omfattas av eller bidrar till de övriga miljö  målen.
Vid bedömning av ekonomiska aktiviteter har försiktighetsprincipen 
tillämpats, det vill säga i de fall då det funnits tveksamheter kring huruvida 
en aktivitet uppfyller de krav som finns på bidrag till miljömålen, har dessa 
ej inkluderats i beräkningen av omsättning, kapital- eller driftsutgifter.
För att bedöma om en aktivitet är förenlig med taxonomin (aligned), 
har de tekniska kriterierna, kriterierna för att inte orsaka betydande skada 
(do no significant harm, DNSH) samt minimiskyddsåtgärderna (minimum 
social safeguards) bedömts. SCA bedöms uppfylla minimiskyddsåtgär -
derna, se Bolagsstyrningsinformation G1 avsnitt GOV-1 till och med G1-3.
För år 2025 har bolaget inte identifierat några aktiviteter som klassas 
som omställningsverksamhet.
Bolaget har tillämpat kumulativa materialitetströsklar om 10 procent 
per nyckeltal (omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter), och för de 
aktiviteter som understiger tröskeln, har ingen bedömning av taxonomi -
förenlighet genomförts. Inga av de exkluderade aktiviteterna bedöms 
som så kallade skadlig verksamhet.
Omsättning
Omsättningen omfattar koncernens intäkter, se not B1 i den finansiella 
redovisningen. I intäkter ingår netto  omsättning och övriga rörelseintäkter 
från extern försäljning av varor och tjänster, det vill säga efter eliminering 
av interna transaktioner. Utfall för omsättning per respektive ekonomisk 
 aktivitet tas från koncernens ekonomisystem och följer den ekonomiska 
redovisningen.
Skogen är basen för SCAs verksamhet och SCAs skogsbruk bedöms 
omfattas av EUs Taxonomi, men då det mesta av vedråvaran förbrukas 
internt exkluderas intäkten från redovisning av omsättningen. Detta 
medför att det är en mycket liten andel av SCAs totala omsättning som 
får inkluderas vid beräkning av andelen som omfattas av EUs Taxonomi 
(eligible) respektive andelen som är taxonomiförenlig (aligned). De  aktivi-
teter som omfattas av taxonomin, utgörs nästan helt av övriga rörelse -
intäkter och utgör en mindre andel av bolagets omsättning.
Aktiviteten skogsförvaltning omfattar intäkter från externt sålda skogs -
vårdstjänster, försäljning av skogsplantor samt extern försäljning av en 
mindre mängd virke. Energiaktiviteter som identifierats omfattas av EUs 
Taxonomi utgörs av försäljning av vindkraft från egen vindkraft, produk -
tion och försäljning av tallolja för vidare förädling till flytande biodriv -
medel, extern försäljning av mottrycksel, värme och fjärrvärme samt 
 lagring av el. Extern försäljning av sjötransporter på egna och leasade 
fartyg bedöms också omfattas av taxonomin.
Kapitalutgifter
SCA, ett icke-finansiellt bolag som tillämpar IFRS-standards, har identi -
fierat kapitalutgifter (investeringar) under kategorierna IAS 16, IAS 38, 
IAS 41 samt IFRS 16. Vid bedömning av de investeringar som omfattas 
av taxonomin och som uppfyller kriterierna, har beräkning gjorts av de 
investeringar som uppfyller något av  kriterierna a–c:
(a) avser tillgångar eller processer som är kopplade till bolagets ekono -
miska aktiviteter som i nuläget omfattas av taxonomin.
(b) är en del av en plan att öka bolagets ekonomiska aktiviteter som 
omfattas av taxonomin eller gör det möjligt för ekonomiska aktiviteter 
som omfattas av taxonomin att bidra till miljömålen inom en på förhand 
fastställd tidsram.
(c) avser inköp av externa varor och tjänster som är resultat av ekono -
miska aktiviteter som är förenliga med taxonomikraven och enskilda 
åtgärder som gör det möjligt att bli koldioxidsnåla eller leda till minskade 
växthusgasutsläpp, samt enskilda åtgärder för byggnadsrenovering enligt 
vad som anges i de delegerade akterna.
För år 2025 utgörs kapitalutgifterna, som omfattas av EUs Taxonomi, 
främst av förvärv av skogsmark samt investering i egen vindkraft. Investe -
ringar i skogsförvaltning består till största delen av förvärv av skogsmark i 
Baltikum och Sverige. Kostnaderna inkluderar även investeringar i skogs -
bilvägar, kapitaliserad skogsvård samt leasingkontrakt kopplade till 
skogsmaskiner. Andra investeringsutgifter omfattar ökad produktion av 
vindkraft, underhåll av egna fartyg, produktion och leverans av fjärrvärme 
samt batterilagring av el. För år 2025 har ingen andel av kapitalutgifterna 
finansierats via gröna obligationer eller bidrag. I nuläget finns inga aktivi -
teter som omfattas av en kapitalutgiftsplan.
Driftsutgifter
Driftsutgifterna inkluderar, i enlighet med taxonomins definition, direkta 
kostnader som inte bokförts som tillgångar och som avser forskning och 
utveckling, renovering av byggnader, kortfristiga leasing  avtal, underhåll 
och reparation samt övriga direkta drifts  utgifter som rör det dagliga 
löpande underhåll som krävs för att säkerställa de materiella anläggnings -
tillgångarnas fortsatta drift och  ändamålsenliga funktion.
Vid bedömning av de driftsutgifter som omfattas av taxonomin och 
som uppfyller kriterierna, har beräkning gjorts av de drifts  utgifter som 
uppfyller något av kriterierna a–c:
(a) avser tillgångar eller processer som är kopplade till bolagets 
 ekonomiska aktiviteter som i nuläget omfattas av taxonomin. 
(b) är en del av en plan att öka bolagets ekonomiska aktiviteter som 
omfattas av taxonomin eller gör det möjligt för ekonomiska aktiviteter 
som omfattas av taxonomin att bidra till miljömålen inom en på förhand 
fastställd tidsram.
(c) avser inköp av externa varor och tjänster som är resultat av 
 ekonomiska aktiviteter som är förenliga med taxonomikraven och 
enskilda åtgärder som gör det möjligt att bli koldioxidsnåla eller leder 
till minskade växthusgasutsläpp, samt enskilda åtgärder för byggnads -
renovering enligt vad som anges i de delegerade akterna. 
129FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 132 =====

Endast konton som innehåller driftsutgifter som uppgår till minst 1 miljon 
SEK har beaktats vid beräkningen enligt kategori c) ovan. 
Vid genomgång av dessa utgifter, har endast fakturor som uppgår 
till minst 0,5 MSEK beaktats. För år 2024 utgörs majoriteten av drifts -
utgifterna som omfattas av taxonomin av övriga direkta  drifts utgifter.
De största driftsutgifterna som bedöms omfattas av EUs Taxonomi 
utgörs av skogsvårdsåtgärder på egen skog så som kostnader för gall -
ring. Därtill kommer underhåll av utrustning för att utföra skogsvårds -
tjänster åt andra skogsägare. 
För energiproduktion har underhållskostnader beräknats som en andel 
av anläggningens totala underhållskostnader baserat på behovet av 
underhåll för anläggningens olika avdelningar. 
Energiaktiviteter bedöms som aligned då dessa driftsutgifter är kopp -
lade till aktiviteter som bedöms vara aligned med de tekniska kriterierna. 
Driftsutgifter kopplade till de egna fartygen har tagits upp som eligible 
men inte aligned, då  fartygen har ett koldioxidutsläpp som inte uppfyller 
de tekniska  kriterierna. Från år 2025, bedöms inte längre skogsvårds -
åtgärder som aligned då kriteriet om extern revision inte gått att uppfylla, 
se vidare under CCM 1.3 Skogsbruk nedan.
Bedömning av ekonomiska aktiviteters förenlighet med 
EUs Taxonomi
Nedan beskrivs den bedömning som gjorts för hur respektive  ekonomisk 
aktivitet uppfyller de tekniska kriterierna och kriterierna för att inte orsaka 
betydande skada, DNSH, för övriga miljömål. Upp  fyllandet av kravet på 
minimiskyddsåtgärder har beskrivits  tidigare i detta avsnitt.
CCM 1.3 Skogsbruk
SCA är Europas största privata skogsägare. Bolagets skogsbruk är certi -
fierat enligt FSC och PEFC. Detta innebär att bolaget utöver att tillämpa 
nationell skogsbrukslagstiftning även uppfyller internationellt vedertagna 
principer och kriterier för ansvarsfullt skogsbruk. Bolaget har skogsbruks -
planer som syftar till att säkerställa ett aktivt och långsiktigt skogsbruk 
med hållbart  nyttjande av skogens resurser och eko  system tjänster. Dessa 
skogs bruksplaner omfattar ekologisk landskapsplanering som dokumen -
terar områden med höga naturvärden och ligger till grund för bolagets 
strategi att bevara och utveckla skogens biologiska mångfald. Skogsbruks-
planerna uppdateras löpande. Genom inventeringar av skogs  beståndet 
med fem till tio års intervall uppdateras bolagets avverkningsplaner för att 
säkerställa ett uthålligt uttag av råvara. Då den årliga avverkningsnivån är 
lägre än tillväxten, sker en nettotillväxt av biomassa varje år och därmed 
ett nettoupptag av koldioxid från atmosfären. Detta ingår i bolagets 
klimat nytta som beskrivs under klimatavsnittet i denna årsredovisning. 
Virkesförrådets utveckling (nettotillväxt) verifieras och redovisas regel -
bundet via SLUs Riksskogstaxering och egen inventering. Dessa mät -
ningar påvisar ett ökande kolförråd över tid sett till hela bolagets innehav. 
Beräkningarna omfattar alla berörda kolpoler och följer IPCCs riktlinjer för 
inventering av växthusgaser. Via certifieringssystemen FSC och PEFC 
genomförs årligen interna och externa revisioner av bolagets skogsbruk. 
Bolagets klimatrisk analys redovisas under riskavsnittet i  Förvaltningsbe -
rättelsen. Bolaget har planterat contortatall på en mindre andel av skogs -
innehavet. Den bedöms inte som en invasiv art enligt ansvarig myndighet, 
Skogs styrelsen. Contortatallen är inte ett inhemskt trädslag men får enligt 
lag planteras i Sverige. Med sin väsentligt högre överlevnad och tillväxt -
hastighet ger den ett signifikant bidrag till skogens nettoupptag av kol -
dioxid från atmosfären och bidrar därmed till att begränsa klimatföränd -
ringar. Vid åtgärder i skogen, finns riktlinjer för att inte påverka miljövärden 
negativt. Särskilda insatser görs för att bevara och restaurera vattendrag 
och våtmarker. Likaså finns föreskrifter och rutiner för att undvika utsläpp 
av till exempel hydraulolja och för att minimera effekten om ett läckage 
ändå skulle uppstå och påverka mark och vatten. Bolagets skogsbruk 
bedöms av SCA uppfylla samtliga kriterier enligt EUs Taxonomi förutom 
kravet på tredjepartsrevision. Bolaget har sökt efter en partner som kan 
utföra revision som överensstämmer med kraven enligt EUs Taxonomi, 
men har ännu inte funnit någon och kommer att fortsätta söka. Fram tills 
dess rapporterar bolaget fortsättningsvis aktiviteten skogsförvaltning 
som omfattandes av EUs Taxonomi men inte som aligned. Detta är en 
 förändring mot föregående års rapportering. Aktiviteten är materiell 
 avseende kapitalutgifter och driftutgifter.
CCM 4.3 Elproduktion för vindkraft
SCA äger en egen vindpark. Väsentligt bidrag till att begränsa klimat -
förändringar bedöms uppfyllt då parken producerar och säljer förnybar el 
från landbaserad vindkraft. Genom miljökonsekvens  bedömning, erhållet 
miljötillstånd och plan för att hantera en framtida nedmontering av 
parken, bedöms aktuella DNSH-kriterier vara uppfyllda. Aktiviteten är 
materiell avseende kapitalutgifter och bedöms vara aligned.
CCM 4.10 Lagring av el
Bolaget har investerat i och driver en batterianläggning för lagring av el. 
Aktiviteten är en möjliggörande aktivitet som underlättar elektrifiering och 
kan bidra till att stabilisera elnätet. I slutet av livscykeln planeras för åter -
vinning av till exempel metaller. Aktiviteten bedöms inte som materiell.
CCM 4.13 Framställning av biogas och biobränslen för 
transportändamål samt av flytande biobränslen
Bolaget utvinner och säljer tallolja som är en restprodukt från sulfat -
massa tillverkningen. All råvara till massatillverkningen uppfyller som 
minimum FSC Controlled Wood. Talloljan vidareförädlas till flytande 
biodrivmedel och ger en reduktion av växthusgasutsläpp större än 
90 procent jämfört med fossilt bränsle. Genom massafabrikernas miljö -
konsekvensbedömningar och erhållna miljötillstånd, bedöms  aktuella 
DNSH-kriterier vara uppfyllda. Aktiviteten bedöms inte som materiell.
CCM 4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla
Bolaget levererar värme till kommunala fjärrvärmenät. Levererad värme 
utgörs av överskottsvärme och/eller värme baserad på förnybara bränslen. 
Genom miljökonsekvensbedömningar och erhållna miljötillstånd för 
berörda industrier, bedöms aktuella DNSH-kriterier vara uppfyllda. 
 Aktiviteten bedöms inte som materiell.
CCM 4.20 Kombinerad produktion av värme/kyla och el från bioenergi
I bolagets industriprocesser produceras mottrycksel som dels används 
internt, dels säljs externt till elnätet. Denna aktivitet omfattar även en 
mindre leverans av ånga producerad från biobränslen. Råvaran till fabri -
kerna uppfyller som lägst FSC Controlled Wood och reduktionen av växt -
husgaser bedöms vara cirka 90 procent jämfört med om fossila bränslen 
hade använts. Genom miljökonsekvens  bedömningar och erhållna miljö -
tillstånd för berörda industrier, bedöms aktuella DNSH-kriterier vara 
 uppfyllda. Aktiviteten bedöms inte som materiell. 
CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon
Bolaget leasar ett antal bilar för persontransport. Den andel som utgörs 
av rena elbilar bedöms uppfylla de tekniska kriterierna och DNSH-kriteri -
erna då fordonen inte ger upphov till några fossila utsläpp. Aktiviteten 
bedöms inte som materiell.
CCM 6.10 Havs- och kustfartyg för godstransport, fartyg för 
hamnarbeten och hjälpverksamhet
Bolaget bedriver sjöfrakter för godstransport på egna eller leasade fartyg. 
I nuläget finns inte tillgänglig teknik för att uppfylla de tekniska kriterierna 
i EUs Taxonomi. Aktiviteten bedöms inte som materiell.
130 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 133 =====

Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftutgifter från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller 
taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (sammanfattande nyckeltal)
Räkenskapsår (N) 2025
KPI (1) Totalt (2)
Andel av verksamheter som omfattas 
av taxonomin (3)
Verksamheter som är förenliga med 
taxonomikraven (4)
Andel av verksamheten som är 
förenlig med taxonomikraven (5)
Uppdelning per miljömål av  
taxonomiförenliga verksamheter
Andel möjliggörande av 
verksamheter (12)
Andel av omställningsverksamheter 
(13)
Icke-bedömda verksamheter som 
anses icke-väsentliga (14)
Verksamheter som är förenliga med 
taxonomikraven under föregående 
räkenskapsår (N-1) (15)
Andel av verksamheter som är 
förenliga med taxonomikraven under 
föregående budgetår (N–1) (16)
Begränsning av 
klimatförändringar (6)
Anpassning till 
klimatförändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Föroreningar (10)
Biologisk mångfald (11)
MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK %
Omsättning 23 446 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 6% 0 0%
Kapitalutgifter 2 904 57% 952 33% 33% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 434 18%
Driftsutgifter 2 051 29% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 4% 0 0%
Andel av omsättning från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller taxonomiförenliga  
ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning per verksamhet)
Rapporterad KPI Omsättning
Räkenskapsår (N) 2025
Ekonomiska aktiviteter (1) Kod (2)
KPI:er som omfattas av taxonomi-
kraven (Andel av omsättning som 
omfattas av taxonomin) (3)
Taxonomiförenlig KPI (Monetärt 
värde av omsättning) (4)
Taxonomiförenlig KPI (Andel av 
taxonomiförenlig omsättning) (5)
Miljömål för taxonomiförenliga  
verksamheter
Möjliggörande verksamhet (12)
Omställningsverksamhet (13)
Andel som är förenlig med 
taxonomikraven av den andel som 
omfattas av taxonomikraven (14)
Begränsning av 
klimatförändringar (6)
Anpassning till 
klimatförändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Föroreningar (10)
Biologisk mångfald (11)
% MSEK % % % % % % % (E där tillämpligt) (T där tillämpligt) %
Inga aktiviteter över materialitets-
tröskeln, 10 procent N/A 0% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Summa taxonomiförenlighet per miljömål
Total KPI (Omsättning)
Härledning av redovisade kapitalutgifter som inkluderats  
i taxonomirapporteringen
Investeringsverksamheten1) MSEK 2025 Kommentar
Bolagsförvärv 0
Avyttringar 0
Löpande investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar –1 542 Ingår i taxonomirapporteringen
Strategiska investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar –1 273 Ingår i taxonomirapporteringen
Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar (KF:2) –2 815
Försäljning av materiella anläggningstillgångar (KF:2) 233
Förvärv och avyttring av finansiell tillgång –23
Återbetalning av lån från utomstående 0
Kassaflöde från investeringsverksamheten –2 605
Leasing (nya, omvärderade samt avslutade kontrakt, not B1) –89 Ingår i taxonomirapporteringen
Underlag för taxonomirapporteringen (kapitalutgifter) –2 904
1) Se koncernens kassaflödesanalys, sidan 169.
131FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 134 =====

Andel av kapitalutgifter från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller taxonomiförenliga  
ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning per verksamhet)
Rapporterad KPI Kapitalutgifter
Räkenskapsår (N) 2025
Ekonomiska aktiviteter (1) Kod (2)
KPI:er som omfattas av taxonomi-
kraven (Andel av kapitalultgifter 
som omfattas av taxonomin) (3)
Taxonomiförenlig KPI (Monetärt 
värde av kapitalutgifter) (4)
Taxonomiförenlig KPI  
(Andel av taxonomiförenliga 
kapitalutgifter) (5)
Miljömål för taxonomiförenliga  
verksamheter
Möjliggörande verksamhet (12)
Omställningsverksamhet (13)
Andel som är förenlig med 
taxonomikraven av den andel som 
omfattas av taxonomikraven (14)
Begränsning av 
klimatförändringar (6)
Anpassning till 
klimatförändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Föroreningar (10)
Biologisk mångfald (11)
% MSEK % % % % % % % (E där tillämpligt) (T där tillämpligt) %
Skogsförvaltning CCM 1.3 24% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Elproduktion från vindkraft CCM 4.4 33% 952 33% 33% 0% 0% 0% 0% 0% 100%
Summa taxonomiförenlighet per miljömål 33% 0% 0% 0% 0% 0%
Total KPI (kapitalutgifter) 57% 952 33% 33% 0% 0% 0% 0% 0% 58%
Andel av driftsutgifter från produkter eller tjänster som är associerade med taxonomiberättigade eller taxonomiförenliga  
ekonomiska aktiviteter – upplysningar som omfattar år 2025 (uppdelning per verksamhet)
Rapporterad KPI Driftsutgifter
Räkenskapsår (N) 2025
Ekonomiska aktiviteter (1) Kod (2)
KPI:er som omfattas av taxonomi-
kraven (Andel av driftsutgifter som 
omfattas av taxonomin) (3)
Taxonomiförenlig KPI (Monetärt 
värde av driftsutgifter) (4)
Taxonomiförenlig KPI  
(Andel av taxonomiförenliga 
driftsutgifter) (5)
Miljömål för taxonomiförenliga  
verksamheter
Möjliggörande verksamhet (12)
Omställningsverksamhet (13)
Andel som är förenlig med 
taxonomikraven av den andel som 
omfattas av taxonomikraven (14)
Begränsning av 
klimatförändringar (6)
Anpassning till 
klimatförändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Föroreningar (10)
Biologisk mångfald (11)
% MSEK % % % % % % % (E där tillämpligt) (T där tillämpligt) %
Skogsförvaltning CCM 1.3 29% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Summa taxonomiförenlighet per miljömål 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Total KPI (driftsutgifter) 29% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
132 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 135 =====

ESRS E2 – Förorening
E2 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa  
och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter  
i samband med föroreningar 
SCA har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys omfattande koncer -
nens verksamhet och värdekedja för att identifiera påverkan, risker och 
möjligheter kopplade till föroreningar, se Allmän information SBM-3. För 
att identifiera väsentlig påverkan inom föroreningar har dialog förts både 
med interna experter och externa intressenter genom bland annat work -
shop, litteraturstudier samt intressentdialoger med leverantörer och 
kredit marknaden. Processen beskrivs i Allmän information IRO-1.
SCAs verksamhet inom skogsindustri, sågverk, massa- och pappers -
produktion samt transporter innebär risk för negativ påverkan genom 
 faktiska eller potentiella utsläpp till luft och vatten. Bolagets utsläpp 
påverkas av produktionsnivå och produktmix. SCA efterlever gällande 
miljölagstiftning och villkor i erhållna miljötillstånd. Vid oförutsedda hän -
delser som exempelvis haverier, kan dock utsläpp ske som kan ha en 
 tillfällig negativ påverkan på ett begränsat geografiskt område.
SCAs dubbla väsentlighetsanalys identifierade väsentlig påverkan 
i form av utsläpp till luft och en potentiellt negativ påverkan kopplat till 
utsläpp till vatten.
Utsläpp till luft och vatten
SCAs samtliga produktionsanläggningar är tillståndspliktiga och har 
miljö tillstånd som bland annat anger gränser för utsläpp. Utsläpp till luft 
från bolagets produktionsanläggningar, kommer i första hand från för -
bränningsanläggningar vilket kan påverka ekosystem lokalt och regionalt. 
Utöver fossil CO2, är stoft, NOX och SO2 de utsläpp till luft som har identi -
fierats ha störst påverkan och som också omfattas av industriernas miljö -
tillstånd. Industrierna har kontrollprogram för att hantera och säkerställa 
att utsläppen inte överskrider tillåtna gränsvärden.
Utsläpp till luft kommer även från transporter av olika slag. Största 
delen av transportarbetet sker med fartyg i form av egenägda RoRo-
fartyg eller andra externa lastfartyg. Större delen av SCAs lastbils  trans-
porter köps in från externa leverantörer. Där så är möjligt sker transporter 
med järnväg. Fossila utsläpp av växthusgaser redovisas i Klimatföränd -
ringar, se avsnitt E1-6, och inkluderar även utsläpp i värdekedjan. 
Utsläpp till vatten från SCAs industriella verksamheter skulle kunna 
bidra till negativ påverkan på vattenmiljön. Samtidigt är det inte givet att 
effekterna blir allvarliga eller långvariga, eftersom utsläppen huvud -
sakligen sker i större vattendrag och kustvatten med hög omsättnings- 
och utspädningskapacitet. Påverkan varierar därför mellan olika platser 
och beror i hög grad på recipientens känslighet, lokala hydrologiska för -
hållanden och säsongsvariationer. Den negativa påverkan har därmed 
bedömts som potentiell men med begränsad omfattning. För Sverige 
finns inom ramen för Vattendirektivet särskilda miljökvalitetsnormer för 
recipienter som mottar processvatten, såväl i inlandet som vid kusten. 
Inom ramen för miljötillståndsprocessen, utreds normalt att verksamhets -
platsers vattenutsläpp klarar dessa normer.
E2-1: Policyer relaterade till förorening 
SCAs hållbarhetspolicy utgör tillsammans med satta mål grunden för 
bolagets arbete kopplat till föroreningar. Policyn omfattar bland annat att 
bolaget ska bedriva sin verksamhet så att negativ påverkan på människa, 
miljö och klimat minimeras och på ett sätt som minst motsvarar de krav 
som ställs av tillämplig lagstiftning. Behov av åtgärder bedöms utifrån 
SCAs prestation, miljötillståndsvillkor och gällande BAT (Best Available 
Techniques). Ständiga förbättringar av prestanda för att skydda miljö 
och förebygga föroreningar inkluderas i ordinarie process- och produk -
tutvecklingsarbete. Policyn täcker de föroreningar som omfattas av miljö -
tillstånd, lagstiftning eller BAT. Policyn beslutas av styrelsen och hållbar -
hets- och kommunikationsdirektören har det övergripande ansvaret för 
implementering av policyn. Policyn gäller för hela SCA-koncernen och 
är publikt tillgänglig via sca.com.
SCA har en leverantörsstandard som beskriver de krav som bolaget 
ställer på sina leverantörer så som att minimera påverkan på miljö och 
klimat och som leverantörerna måste uppfylla. Leverantörsstandarden 
är publikt tillgänglig via sca.com.
Utöver hållbarhetspolicyn har bolaget skriftliga interna instruktioner för 
att hantera påverkan, risker och möjligheter inom föroreningar. Exempel 
på intern dokumentation är miljöledning, miljöbedömningar, hantering av 
klagomål och synpunkter samt nödlägesplaner. Resursledningssystemet 
(RMS) används för att samla in data och följa upp utfall. Verksamheterna 
omfattas av miljökontrollprogram som innefattar rutiner, mätningar och 
dokumentation för att säkerställa att bolagets påverkan på människa och 
miljö minimeras. Varje affärsområde ansvarar för att instruktioner och 
rutiner finns tillgängliga för sina medarbetare och att dessa är implemen -
terade i verksamheten.
Rutiner finns implementerade för att minimera risken för att oväntade 
incidenter ska inträffa som kan medföra utsläpp till luft, vatten eller mark. 
Om de ändå skulle inträffa, till exempel vid ett haveri, finns nödlägesplaner 
inom samtliga verksamheter. Dessa beskriver hur oväntade händelser ska 
hanteras för att minimera negativ påverkan för människa och miljö.
Alla svenska produktionsenheter är medlemmar i lokala vattenråd eller 
recipientkontrollföreningar där bolaget samarbetar med berörda intres -
senter, inklusive tillsynsmyndigheter, om frågor gällande hantering och 
övervakning av recipientens status.
E2-2: Åtgärder och resurser relaterade till förorening 
SCA bedriver tillståndspliktiga verksamheter där respektive industri följer 
gällande miljövillkor och lagstiftning. Eventuella avvikelser från tillstånd 
eller lagstiftning registreras i ett internt avvikelsesystem och korrigerande 
åtgärder vidtas dels akut, dels på längre sikt för att minimera negativ 
påverkan och att händelsen inträffar igen. Vid ett eventuellt överskridande 
informeras berörda myndigheter.
SCAs produktionsanläggningar innehar miljötillstånd, vilka bland annat 
reglerar utsläpp till luft och vatten. Bolaget har kontrollsystem på plats för 
att säkerställa att givna tillstånd följs. Kontinuerlig övervakning i form av 
mätutrustning, underlättar en snabb upptäckt av eventuella avvikelser 
och ett snabbt agerande för att minimera potentiella negativa effekter. 
För att minimera utsläpp till luft och vatten, investerar SCA även i ny 
teknik och genomför energieffektiviseringar för att minska utsläppskällor. 
Bland annat renar bolaget rökgas och processluft genom filter, cykloner 
och elektrofilter. SCA har systematiskt arbetat med att ersätta olja med 
biobränslen och el vilket även minskar utsläpp till luft. Bolagets åtgärder 
omfattar i första hand den egna verksamheten och definieras på enhets -
nivå baserat på de lokala förhållandena.
Bolaget arbetar även för att öka fyllnadsgraden på transporter, utbilda 
i ecodriving, tillämpa olika tekniker för sänkt bränsleförbrukning och prio -
ritera transportmedel och bränslen med mindre miljöpåverkan. Andra 
aktiviteter i värdekedjan för att minimera utsläpp är nyttjande av tunga 
fordon, så kallade 74-tons fordon, som bidrar till effektivare transporter. 
För transporter av virke används 74-tons fordon där så är möjligt utifrån 
vägbroars bärighet. Utvärdering av eldrivna fordon för virkestransporter 
för att minimera miljöbelastningen pågår.
Cirka 95 procent av allt vatten som används i SCAs industrier, återgår 
till recipienten som för SCA är Bottniska viken. Största delen av vattnet, 
63 procent, används som kylvatten och har aldrig varit i kontakt med 
 processen utan kan släppas ut direkt, med något förhöjd temperatur. 
32 procent av vattnet är processvatten som återanvänds i flera steg innan 
det slutligen renas både mekaniskt och biologiskt innan det släpps ut till 
recipient. I den mekaniska reningen tas suspenderade ämnen, sand och 
partiklar bort. I den biologiska reningen reduceras upplösta ämnen och 
föroreningar som påverkar den kemiska syreförbrukningen (Chemical 
Oxygen Demand, COD). Resterande 5 procent avgår i huvudsak som 
vatten ånga, se avsnitt E3-4.
Utsläpp till vatten omfattar suspenderade ämnen, COD, klororganiska 
föreningar (AOX), kväve och fosfor. SCA följer vattenförbrukningen och 
avloppsvattnets kvalitet med hjälp av styrnings- och kontrollprogram.
För att minska utsläppen till vatten har SCA avancerade vattenrenings -
verk vid massa- och pappersbruk och genomför kontinuerligt mätning 
och övervakning av utsläppsnivåer enligt miljötillstånden. SCA investerar 
även i processförbättringar för att bland annat minska mängden suspen -
derade ämnen och kemikalier. 
För att minimera risken för utsläpp vid skogsbruksåtgärder finns ett 
flertal rutiner och uppföljning görs bland annat i form av interna revisioner 
på plats.
För att minska potentiella utsläpp till luft och vatten genomförs konti -
nuerligt nödlägesövningar på respektive enhet, för att träna på olika 
 scenarier. Efter en övning eller inträffad händelse utvärderas prestationen 
för att identifiera kort- och långsiktiga förbättringar, vilka sedan sprids i 
organisationen och är en del av arbetet med ständiga förbättringar.
133FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 136 =====

SCAs massa- och pappersbruk och den skogliga verksamheten har 
 miljöledningssystem som är certifierade enligt ISO 14001, där interna och 
externa revisioner ingår liksom förbättringsarbete och uppföljning av 
efterlevnad.
SCA har installerat olika åtgärder som externrening och elfilter för att 
minimera utsläpp liksom övervakningssystem för att mäta halter av olika 
ämnen både i utsläpp till vatten och luft. Bolaget har i dagsläget inte 
 identifierat ytterligare åtgärder som kräver betydande driftsutgifter.
E2-3: Mål relaterade till förorening 
SCA har mål för utsläpp till luft och vatten för att minimera miljöpåverkan 
på enhetsnivå för de producerande enheterna. Målen sätts utifrån 
 enheternas miljövillkor och följs upp på enhetsnivå. SCA har valt att inte 
definiera aggregerade mål för utsläpp till luft då det är effektivare att följa 
utsläppen på enhetsnivå. 
SCA har ett koncernövergripande mål att minska utsläpp av partiklar 
till vatten med 10 procent till år 2030 jämfört med basåret 2020. Målet 
har satts efter interna diskussioner och följs årligen upp på koncernnivå. 
Mängd partiklar mäts med metoden SS-EN 872:2005. Under år 2025 har 
utsläpp av partiklar till vatten minskat med 39 procent jämfört med bas -
året 2020 och med 13 procent jämfört med föregående år. Fortlöpande 
trimningar och mindre investeringar i anläggningarna har medfört en 
positiv utveckling. Minskade utsläpp av partiklar, suspenderade ämnen, 
medför också minskade utsläpp av övriga miljöparametrar kopplade till 
utsläpp till vatten. Målsättningarna som SCA har valt för att minska 
utsläpp till luft och vatten är frivilliga.
E2-4: Förorening av luft, vatten och mark 
Föroreningar som släpps ut till luft och vatten mäts vid SCAs anlägg -
ningar. Miljötillstånden innehåller villkor som ställer krav på egenkontroll -
program för respektive anläggning. I dessa kontrollprogram beskrivs vad 
som ska mätas, vid vilka tidpunkter och med vilken metod. Mätningar 
sker både automatiskt och manuellt. 
Utsläpp till luft och vatten följs upp inom ramen för de kontroll  pro-
 gram som ingår i gällande miljötillstånd. Miljötillstånden fastställs av 
nationell myndighet och efterlevnaden följs upp av tillsynsmyndighet 
(Läns styrelsen). Bolagets massa- och pappersbruk är certifierade enligt 
ISO 14001 och revideras av extern part.
De utsläpp som inte övervakas kontinuerligt via olika mätare, mäts 
periodiskt eller beräknas baserat på utsläppsfaktorer. Föroreningar 
som släpps ut till vatten, beräknas baserat på uppmätt koncentration 
av  föroreningar i flödet och uppmätt flödesvolym. Koncentration av 
 föroreningarna analyseras med laboratorietester på utgående avlopps -
vatten. Avloppsflödet mäts med flödesmätare, vilka verifieras enligt 
 respektive fabriks underhållsrutin för att säkerställa korrekt mätning. 
I vissa fall mäts inte utsläppen kontinuerligt utan beräknas, baserat på 
publika faktorer överenskomna med myndigheter, till exempel utsläpp 
av metaller i luft som beräknas utifrån tillförd effekt i värmepanna.
I tabellen nedan redovisas föroreningar från SCAs industriella 
 verksamheter. 
Utfall 2025 
Mängd föroreningar Mätmetod Mätfrekvens
Typ av förorening
utsläppta i  
luft (kg)
utsläppta i 
vatten (kg) luft vatten luft vatten
Kolmonoxid (CO) 2 337 175 - Beräkning / mätning Stickprov / 
kontinuerlig
Ammoniak (NH3) 329 545 - IVL/SSVL 20211213 Årligen
Flyktiga organiska föreningar  
utom metan (NMVOC)
1 462 202 - IVL/SSVL 20211213 Årligen
Kväveoxider (NOX/NO2) 2 104 543 - NFS 2004:6 Kontinuerlig
Svaveloxider (SOx/SO2) 199 463 NFS 2013:252,253 Kontinuerlig
Totalkväve - 320 939 SS 028101-1 Dygn
Totalfosfor - 34 260 SS 028101-1 Dygn
Arsenik och arsenikföreningar (som As)  34 54 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Dygn
Kadmium och kadmium föreningar (som Cd) 20 58 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn
Krom och kromföreningar (som Cr) - 116 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn
Koppar och kopparföreningar (som Cu) 135 1 568 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn
Kvicksilver och kvicksilverföreningar (som Hg) - 2 SS-EN ISO17294-2:2005 Dygn
Nickel och nickelföreningar (som Ni)  130 159 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn
Bly och blyföreningar (som Pb)  - 91 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn
Zink och zinkföreningar (som Zn) 622 10 422 IVL/SSVL 20211213 SS-EN ISO17294-2:2005 Årligen Dygn
Halogenerade organiska  föreningar (som AOX)  - 34 815 SS028104-1 Dygn
Totalt organiskt kol (TOC)  
(som totalt C eller COD/3)
- 4 503 060 COD/3:Hach Lange LCK814, 
TOC:SS-EN 1484:1997
Dygn
Partiklar till luft (PM10) 174 425 - SS 02 84 26 Stickprov / 
kontinuerlig
134 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 137 =====

ESRS E3 – Vattenresurser och marina resurser
E3 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa 
och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
relaterade till vattenresurser och marina resurser 
Vattenfrågor blir allt viktigare ur ett resursperspektiv globalt sett även om 
Sverige är ett land med låg risk för generell vattenbrist. World Resources 
Institutes riskkarta över vattentillgång i världen, Water Atlas, visar att 
norra Sverige har en låg risk (0–1) på en femgradig skala. SCAs industri -
enheter ligger i norra Sverige i områden med mycket god vattentillgång 
i form av större älvar och försörjs till nära 100 procent med ytvatten från 
dessa vattendrag. Resterande vatten kommer från kommunala led -
ningsnät. 
Under år 2025 har en dubbel väsentlighetsanalys genomförts för att 
identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter för SCAs verksamhet 
och värdekedja, se Allmän information SBM-3 och IRO-1. För att fastställa 
väsentliga områden har dialog förts med både interna experter och 
externa intressenter. Information har samlats in genom bland annat 
workshop, litteraturstudier, enkät till leverantörer, dialog med leverantörer 
och kreditmarknaden. Den dubbla väsentlighetsanalysen visar på en 
potentiell negativ påverkan till följd av användning av vatten i SCAs verk -
samhet och värdekedja. Ingen väsentlig påverkan relaterad till marina 
resurser har identifierats.
Inga väsentliga risker eller möjligheter kopplade till vattenresurser 
eller marina resurser har identifierats.
Vattenanvändning i SCAs verksamhet och värdekedja
SCAs massa- och pappersbruk använder större mängder vatten för kyl -
ning och processvatten. Processvatten används till bland annat transport 
av biomassa i processen och tvättsteg i produktionen. Vatten tas nästan 
uteslutande från ytvattenkällor i norra Sverige där tillgången på vatten är 
god och där respektive anläggnings vattenuttag utgör en mycket liten del 
av normalflödet och därmed bedöms påverkan på den lokala vatten -
balansen som försumbar.
Ansvarsfull vattenhushållning
SCAs större industrianläggningar ligger i norra Sverige i områden med god tillgång 
till vatten och försörjs till nära 100 procent med ytvatten från Pite älv, Ume älv och 
Indalsälven. SCAs totala vattenuttag från de tre älvarna utgör så lite som cirka 
0,4 procent av deras sammanlagda årsmedelvattenföring. Närmare 100 procent 
återgår till recipienten Bottniska viken.
Kylvatten 63%
Processvatten 32%
Förbrukat vatten 5%
Fördelning använt vatten
63 procent av SCAs vattenintag används som kyl -
vatten och har aldrig varit i kontakt med tillverknings -
processen utan kan släppas ut direkt till havet med 
något förhöjd temperatur.
32 procent är processvatten som renas både 
 mekaniskt och biologiskt innan det släpps ut till 
 recipient.
5 procent avgår i huvudsak som vattenånga samt 
avdunstning vid vattenrening.
SCAs industrier ligger  
i områden med låg vattenstress  
– nu och i framtida scenarier.
Kylvatten  
till havet
Mekanisk  
rening
Mekanisk  
rening
Biologisk  
rening
Renat process-  
vatten till havet
Bottniska viken
Processvatten
till rening
Kommunala  
vattenlednings-  
system
Ytvatten till kylning 
och processer
Processvatten  
återanvänds 
flera gånger
135FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 138 =====

I SCAs industrier används det mesta av vattnet för kylning och har inte 
varit i kontakt med processen. Processvatten utgör cirka en tredjedel av 
den totala vattenanvändningen och är den del av vattenintaget som har 
varit i kontakt med den industriella processen. Processvattnet recirku -
leras flera gånger internt i respektive fabrik innan det behandlas i renings -
anläggningar och återförs till recipient. 
Vatten används även i flera led av SCAs värdekedja, exempelvis vid 
produktion av insatsvaror och reservdelar eller vidareförädling av vissa 
produkter. Även om majoriteten av SCAs egna verksamheter är lokalise -
rade i regioner med god tillgång till vatten kan underleverantörer eller 
nedströms aktörer vara lokaliserade i områden med potentiellt högre risk 
för vattenbrist. Exempelvis kan kemikalieproduktion eller återvinning av 
uttjänta produkter ske i geografiska områden där tillgången till vatten är 
mer begränsad vilket skulle kunna öka risken för den lokala vatten -
balansen. Detta har bedömts som en potentiell negativ påverkan som 
eventuellt kan öka i betydelse i framtiden beroende på hur klimat -
förändringar och tillhörande konsekvenser utvecklas över tid. 
Växande träd i SCAs skogar är beroende av tillgång till vatten för att 
utvecklas och generera en god tillväxt av biomassa. SCA följer olika sce -
narion för klimateffekter och anpassar val av plantor vid återplantering i 
egen skog för att dessa ska vara bättre anpassade till ett varmare klimat.
E3-1: Policyer för vattenresurser och marina resurser 
SCAs hållbarhetspolicy utgör grunden för bolagets arbete avseende 
vatten resurser. Hållbarhetspolicyn beskriver att SCA ska bedriva sin verk -
samhet så att negativ påverkan på människa, miljö och klimat minimeras 
och på ett sätt som minst motsvarar de krav som ställs av tillämplig lag -
stiftning. I hållbarhetspolicyn beskrivs att vatten är en begränsad resurs 
globalt och att SCAs enheter ska optimera sin vattenanvändning baserat 
på de lokala förutsättningarna så som tillgång på vatten och typ av reci -
pient. Se även i avsnitt E2-1 för policy relaterad till föroreningar.
Policyn omfattar även att bolaget ska utvärdera klimat- och miljö -
påverkan från sina processer och produkter från ett livscykelperspektiv 
och involvera leverantörer och kunder i denna process. Ständiga förbätt -
ringar av prestanda för att skydda miljö och förebygga föroreningar utgör 
en del av det löpande process- och produktutvecklingsarbetet. Vatten -
användning och rening av utsläpp utgör en del av detta och är ett viktigt 
bidrag för en hållbar vattenförsörjning över tid.
Hållbarhetspolicyn beslutas av styrelsen och hållbarhets- och kom -
munikationsdirektören har det övergripande ansvaret för implementering 
av policyn. Policyn gäller för samtliga verksamheter inom hela SCA-kon -
cernen och är publikt tillgänglig via sca.com. Då ingen väsentlig påverkan, 
risk eller möjlighet identifierats relaterat till marina resurser har det inte 
bedömts relevant att behandla oceaner och hav i bolagets policy.
E3-2: Åtgärder och resurser för  vattenresurser 
och marina resurser
SCA främjar användningen av vatteneffektiv teknik och processer samt 
gör investeringar i vattenbesparande teknik.
Processvattnet recirkuleras flera gånger internt i respektive fabrik innan 
det behandlas i reningsanläggningar och återförs till recipient. Varje fabrik 
har anpassade kontrollprogram för att följa reningsanläggningens effekti -
vitet och säkerställa att utsläppen inte överskrider tillåtna nivåer i enlighet 
med givna miljötillstånd. Även kontroll av temperaturen sker vid återföring 
till recipienten.
Bolaget arbetar på olika sätt för att kontrollera vattenkvalitet på det 
vatten som återförs till recipient samt för att minska den totala process -
vattenanvändningen. Några exempel är löpande analyser av renings -
anläggningens effektivitet så som halt av syreförbrukande ämnen (COD) 
och partiklar i utgående vatten (suspenderade ämnen). Andra åtgärder är 
miljöledningssystem med kontrollprogram, recirkulation av processvatten 
för att minska behov av färskvattenintag, flödes- och temperaturkontroll 
på avloppsvatten, inspektion för att upptäcka eventuella läckage i tät -
ningsvattensystem och investeringar i vattenbesparande teknik. Industri -
anläggningarna har utsedda resurser inom den ordinarie bemanningen för 
att sköta reningsanläggningar och följa upp dess effektivitet genom tillsyn 
och analys av utgående vatten till recipient.
Under året har inga ytterligare åtgärder förutom ordinarie övervakning, 
underhåll och vattenoptimering genomförts. Bolaget har i dagsläget inte 
identifierat ytterligare åtgärder som kräver betydande utgifter för att 
minska vattenanvändningen. Bolaget har ingen verksamhet i områden 
med vattenrisk eller hög vattenstress. Bolagets åtgärder omfattar i första 
hand bolagets egen verksamhet. Då det är relevant, diskuteras vatten -
frågor med bolagets leverantörer.
E3-3: Mål för vattenresurser och marina resurser
Den största användningen av vatten i SCAs verksamhet finns inom 
massa- och pappersproduktionen. SCAs anläggningar ligger inte i 
områden med vattenrisk eller i vattenstressade områden. Bolaget arbetar 
ändå för att minska vattenanvändningen och har som mål att den speci -
fika processvattenanvändningen i massa- och pappersbruken ska minska 
med 5 procent till år 2030 jämfört med basåret 2020. Fastställandet av 
målet har gjorts efter interna analyser och med beaktande av BAT (Best 
Available Techniques). Målsättningen som SCA har antagit för att minska 
vattenanvändningen är frivillig och utgör inget lagkrav. När målen har 
 formulerats har omvärldsfaktorer och trender beaktats, men externa 
intressenter har inte deltagit i den slutliga formuleringen av målen.
Uppföljning av målet görs på koncernnivå per kvartal och helår. År 2025 
ökade den specifika processvattenanvändningen med 7 procent jämfört 
med basåret men minskade med 1 procent relativt föregående år. Jämfört 
med basåret har större investeringar i utökad produktionskapacitet 
genomförts och tryckpappersverksamheten har avvecklats. Fortsatt 
arbete med att trimma anläggningarna genomförs successivt i syfte att 
uppnå målet. Bolaget har även mål för utsläpp till vatten vilket beskrivs 
i avsnitt E2-3. 
136 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 139 =====

E3-4: Vattenförbrukning 
SCA beräknar sin vattenanvändning genom att mäta vattenintag och 
utsläpp till recipient med flödesmätare. Flödesmätarna kontrolleras samt 
kalibreras vid behov. Kylvattenflödet som återförs till recipient mäts nor -
malt inte utan beräknas baserat på direkt mätning av vattenintag och 
utsläpp till recipient samt uppskattning av förbrukad mängd vatten. 
Mängden förbrukat vatten beräknas baserat på IVL-rapport U3016 som 
redovisar vattenprofilen för svensk skogsindustri och som uppskattar 
 förbrukningen till cirka fem procent av intaget råvatten. Förbrukningen 
består nästan uteslutande av vattenånga från torkning av produkt och 
i rökgaser från fabrikens pannor samt avdunstning i vattenreningarna. 
En mindre mängd vatten är bundet i utgående produkter.
Stora mängder vatten recirkuleras inom varje fabrik innan det leds till 
den externa vattenreningen och vidare till recipient. I nuläget återanvänds 
inget av det renade vattnet efter externreningen. Bolaget lagrar inget 
vatten.
Vattenförbrukning
Utfall, miljoner m3
2025 2024
Totalt vattenuttag (vattenanvändning) 129 126
varav kylvatten, återfört till recipient 82 80
varav processvatten, renat och återfört till recipient 41 40
Total vattenförbrukning i områden utan vattenrisk 6 6
Total vattenförbrukning i områden med hög vatten-
risk, inkluderat områden med vattenstress1) 0 0
Total vattenförbrukning 6 6
Total mängd vatten som återvinns och  återanvänds2) 0 0
Total mängd vatten som lagras 0 0
Total mängd vatten återfört till recipient 123 120
1) Bolaget har ingen verksamhet i områden med hög vattenrisk eller vattenstress.
2) Avser processvatten efter extern rening som nyttjas och ersätter råvatten.
Vattenintensitet
För att beräkna vattenintensiteten, har bolaget använt kon  cernens 
intäkter, det vill säga nettoomsättning plus övriga rörelseintäkter efter 
 eliminering av internförsäljning.
Bolagets intäkter, se not B1 i den finansiella redovisningen, uppgick 
år 2025 till 23 447 (23 627) MSEK, vilket ger en vattenintensitet om 
256 (254) m3 per MSEK.
137FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 140 =====

ESRS E4 – Biologisk mångfald och ekosystem
E4-1: Övergångsplan och beaktande av biologisk 
mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 
SCA är Europas största privata skogsägare med cirka 2,7 miljoner hektar 
skogsmark i norra Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Skogen utgör 
kärnan i verksamheten och bolagets affärsmodell och strategi utgår 
från den egna skogen. Bolagets strategi för lönsam tillväxt omfattar en 
 växande förnybar skogstillgång, ökat värde från varje träd och hög själv -
försörjningsgrad inom vedråvara, energi och logistik. Kring skogen har 
bolaget byggt ett integrerat industriellt ekosystem, där de avverkade 
träden används för produktion av förnybara  produkter som kan ersätta 
fossila material och fossil energi. Bolaget är beroende av tillgång till ved -
råvara som dels kommer från den egna skogen, dels köps från privata 
skogsägare, skogsbolag och andra mark  ägare. Ett aktivt och ansvarsfullt 
skogsbruk kan påverka den biologiska mångfalden negativt genom att till 
exempel påverka förutsättningarna för vissa arter sam  tidigt som andra 
arter kan gynnas. SCAs mål är att bolagets skogar ska skötas så att de är 
minst lika rika på biologisk mångfald, naturupplevelser och vedråvara i 
framtiden som idag och att 100 procent av vedråvaran ska komma från 
ansvarsfullt skötta skogar. Baserat på nya kunskaper och erfarenheter 
från olika forskningsprogram och försöksverksamheter, har skogsbruket 
utvecklats över tid för att värna biologisk mångfald och andra värden i 
skogen tillsammans med en god råvarutillväxt. Då förloppen i skogen är 
långa, tar det lång tid att utvärdera nya metoder. Därtill kommer klimat -
förändringar som skogen också behöver anpassas till.
Resiliensen för bolagets affärsmodell och strategi med avseende på 
biologisk mångfald och ekosystem har bedömts utifrån ett tidsperspektiv 
på cirka 100 år, vilket motsvarar en ungefärlig omloppstid i skogen. För -
loppen i skogen är långsamma och det tar tid att se effekter av gjorda 
insatser. Bedömningen omfattar det egna skogsinnehavet samt försörj -
ningskedjan av vedråvara till SCA. Bedömningen baseras på att huvud -
delen av det egna innehavet finns i norra Sverige och att över 95 procent 
av råvaran kommer från samma geografi. SCA har god kontroll över för -
sörjningskedjan av vedråvara eftersom större delen av externa inköp sker 
i form av avverkningsrätter från privata skogsägare där SCA ombesörjer 
naturvärdesbedömning, planering samt avverkning i egen regi. Genom 
långvarigt arbete med att följa tillståndet i skogarna via Riksskogs -
taxeringens inventeringar och analyser, finns bra statistik för att följa 
utvecklingen av flera parametrar av betydelse för biologisk mångfald, 
exempelvis andelen död ved och andelen lövträd. Riksskogstaxeringen 
redovisar även statistik för utvecklingen av ålder och det totala virkesför -
rådet. Omställningsrisker avseende politiska beslut som kan öka kraven 
på att avsätta mark för att gynna biologisk mångfald eller för att bidra till 
nationellt LULUCF-åtagande har inte beaktats vid analysen, eftersom det 
i nuläget råder oklarhet kring definitioner och tolkningar. Värdering av 
eventuell påverkan från politiska beslut sker löpande i verksamheten. 
Andra omställningsrisker omfattar tillgång till ny teknik som bedöms inne -
bära nya möjligheter till ett effektivare och skonsammare skogsbruk. Sys -
temrisker, så som kollaps av ekosystem eller utarmning av biologisk 
mångfald, bedöms i nuläget som låga för norra Sverige, den geografi som 
bolaget i första hand är beroende av för sin råvaruförsörjning. Bedöm -
ningen är att bolagets affärsmodell och strategi har en god resiliens vad 
gäller biologisk mångfald. Med stort utspritt skogsinnehav minskar risken 
vid lokala störningar som till exempel stormar eller bränder eller andra 
skogsskador. Ett varmare klimat medför en längre växtsäsong, högre halt 
av koldioxid i atmosfären och därmed sannolikt en ökad tillväxt. Däremot 
kan stormar och längre perioder av torka påverka tillväxten negativt 
liksom eventuella angrepp av skadedjur och svampar.
SCA bedriver ett betydande arbete för att skydda biologisk mångfald 
på olika sätt och för att restaurera och återskapa livsmiljöer för arter som 
kan påverkas negativt av skogsbruk. Arbetet sammanfattas i SCAs natur -
vårdsstrategi som kombinerar ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk med 
att värna om biologisk mångfald, skydd av ekosystemtjänster och andra 
värden i skogen så som möjlighet till rekreation och naturupplevelser. På 
motsvarande sätt värnar SCAs virkesförsörjningsstrategi den biologiska 
mångfalden i de skogar som SCA köper vedråvara ifrån. SCAs skogsbruk 
är utformat enligt den svenska modellen som utvecklats över lång tid 
baserat på kunskapsuppbyggnad genom vetenskapliga arbeten och fält -
studier samt utifrån erfarenheter från certifieringssystemen så som FSC 
och PEFC. En rad olika intressenter har involverats, exempelvis myndig -
heter, skogliga forskningsinstitut, miljöorganisationer och företrädare för 
rennäringen. SCA följer och deltar i den fortsatta utvecklingen av skogs -
bruket samt de lagar och regler som styr brukandet och nyttjandet av 
skogen för att kunna tillämpa nya metoder och anpassa det egna arbetet.
Basen och planen för naturvårdsarbetet utgörs av den ekologiska 
 landskapsplaneringen, som omfattar hela SCAs innehav och uppdateras 
kontinuerligt. I den ekologiska landskapsplaneringen och med hjälp av 
omfattande naturvärdesinventeringar, klassas all mark i hänsyns kategorier 
som beskriver på vilket sätt marken ska skötas och brukas, se beskriv -
ning av process för bedömning av hänsynskategori och åtgärder för att 
bevara biologisk mångfald i bolagets skogar i avsnitt E4-3. Hänsyn till 
 biologisk mångfald tas vid alla åtgärder i bolagets skogar. I hänsyns -
kategorin fri  villiga avsättningar, undantas mark helt från virkesproduktion 
eller sköts med naturvårdande skötsel för att främja den biologiska mång -
falden. Andra hänsynskategorier är områden med kombinerade mål och 
områden med förstärkt hänsyn. På övrig produktiv skogsmark lämnas 
generell hänsyn i samband med skogliga åtgärder.
E4 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
och deras förhållande till strategi och affärsmodell 
SCA är beroende av tillgång till vedråvara och livskraftiga fungerande 
ekosystem för sin råvaruförsörjning, affärsmodell och strategi. Det är 
därför viktigt att använd vedråvara kommer från ansvarsfullt brukade 
skogar där hänsyn tas till biologisk mångfald och skogarnas övriga 
värden. I den genomförda dubbla väsentlighetsanalysen bedömdes bola -
gets väsentliga påverkan på biologisk mångfald och ekosystem främst 
bero på aktivt skogsbruk dels i bolagets egna skogar, dels uppströms i 
värdekedjan från de skogar som bolaget köper vedråvara. 
Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av  
biologisk mång  fald 
Storskaligt skogsbruk kan ha en direkt påverkan på biologisk mångfald 
genom exempelvis avverkning, markberedning och anläggning av skogs -
bilvägar. Skogsbruket kan påverka livsmiljöer, utbredning och spridnings -
möjligheter för olika arter. Skogsbruket kan även påverka vattendrag 
negativt om inte hänsyn tas. Aktivt skogsbruk, kan även medföra bättre 
övervakning vilket kan medföra att naturliga störningar så som skogs -
bränder inträffar mer sällan. När naturliga störningar minskar har behov av 
att genomföra kontrollerade bränder (naturvårdsbränningar) identifierats 
för att gynna arter som är beroende av bränd ved. Brist på naturliga stör -
ningar har bedömts som en faktisk negativ påverkan dels i bolagets egna 
skogar dels i de skogar där inköpt råvara avverkas. 
Påverkan på och beroenden av ekosystemtjänster
Aktivt skogsbruk omfattar olika åtgärder så som avverkning, markbered -
ning, återplantering och vägbyggnation över stora arealer och kan leda 
till lägre grad av variation i skogslandskapet. Storskaligt skogsbruk kan 
påverka skogsekosystemens naturliga förmåga att leverera viktiga eko -
systemtjänster, såsom vattenrening, reglering av vattenflöden, klimat -
reglering via kolinlagring, bevarande av biologisk mångfald och rekrea -
tionsvärden. Detta har bedömts som en potentiell negativ påverkan på 
medel och lång sikt dels i det egna skogsbruket, dels i den uppströms 
värdekedjan för externt inköpt vedråvara.
SCA bedriver ett strukturerat och systematiskt arbete med ekologisk 
landskapsplanering, naturhänsyn och skydd av särskilt värdefulla livs -
miljöer, vilket ger möjlighet att bidra till bevarandet av biologisk mångfald 
och ekosystemfunktioner i den boreala skogen. Bolagets stora mark -
innehav möjliggör samordnade insatser över större landskapsavsnitt, 
vilket enligt vissa intressenter, inklusive naturvårdsaktörer, kan komplet -
tera och förstärka det offentliga naturvårdsarbetet. SCA har resurser och 
planeringskapacitet som gör det möjligt att identifiera och genomföra 
åtgärder där andra aktörer har mer begränsade förutsättningar. På så sätt 
kan ett ansvarsfullt skogsbruk bidra till att stärka de ekologiska värdena i 
brukad skog. Den ekologiskt anpassade skogsförvaltningen har bedömts 
som en potentiell positiv påverkan på medel och lång sikt.
SCA är beroende av väl fungerande ekosystem för att kunna bedriva ett 
effektivt och uthålligt skogsbruk och för att få tillgång till förnybar råvara. 
Försämring av ekosystemtjänster som påverkar skoglig produktionsför -
måga, kan påverka tillväxten i skogen negativt. Förändrade förhållanden 
i skogen till följd av klimatförändringar eller begränsningar i markanvänd -
ning till följd av politiska beslut om ökade krav på naturrestaurering kan 
påverka tillgång på råvara negativt och medföra ökade kostnader för 
 vedråvaran. Detta har bedömts som en finansiell risk på lång sikt.
138 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 141 =====

SCAs affärsmodell bygger på ansvarsfullt brukade skogar och förnybara 
råvaror, vilket positionerar bolaget väl i omställningen till en biobaserad 
och cirkulär ekonomi. Genom att erbjuda produkter som ersätter fossil -
baserade alternativ, såsom träprodukter och förnybara förpacknings -
material, möter SCA krav från kunder och slutkonsumenter på produkter 
med lägre klimatavtryck och högre spårbarhet. Detta har bedömts som 
en finansiell möjlighet på kort, medel och lång sikt.
Påverkan på arters tillstånd
Skogsbruk kan påverka arter som är beroende av skogsstrukturer som 
långsamt uppstår genom naturliga processer och störningar i skogsland-
skapet. Detta har bedömts som en potentiell negativ påverkan på lång sikt.
Bolagets påverkan på populationernas storlek och utbredning bedöms 
i nuläget som begränsad. Potentiell påverkan har studerats genom att 
analysera de arter som skulle kunna påverkas negativt av aktivt skogs -
bruk genom att utgå från Artdata  bankens rödlista för Sverige (SLU) och 
filtrera ut de arter som finns i norra Sverige, kan påverkas negativt av 
skogsbruk och som finns observerade på SCAs mark. Av totalt cirka 
7 400 skogslevande arter i norra Sverige, identifierades 685 arter på röd -
listan som skulle kunna påverkas negativt av skogsbruk. Av dessa fanns 
betydelsefulla förekomster av 203 arter på bolagets markinnehav. Dessa 
utgör SCAs särskilda artansvar. Bolaget arbetar aktivt med att bevara, 
utveckla och återskapa prioriterade livs  miljöer för SCAs ansvarsarter, 
se även avsnitt E4-3.
Verksamhetsställen nära områden med känslig biologisk mångfald
I tabellen nedan redovisas en översikt över bolagets olika verksamheter 
och antal eller hektar per kategori som finns i eller i anslutning till områden 
med känslig biologisk mångfald. Områden med känslig biologisk mång -
fald har definierats som Natura 2000, världsarv enligt UNESCO, national -
parker samt så kallade ”Key Biodiversity Areas” (KBA). För att identifiera 
KBA-områden har bland annat KBA Map search använts. 
SCAs produktionsverksamheter finns i Sverige och skogsinnehavet 
finns i fyra olika länder. Det svenska skogsinnehavet är stort till samman -
lagd yta och har redovisats på en rad då det omfattas av samma lagstift -
ning och interna rutiner och då inget område bedöms ha en stor påverkan 
på området med känslig biologisk mångfald. Beslut om åtgärder tas 
dessutom alltid individuellt för varje område för att på bästa sätt värna 
känsliga naturvärden. Bedömningen har gjorts genom att mappa bola -
gets innehav av skogsmark mot områden med känslig biologisk mångfald 
enligt definition ovan. Bedömning av påverkan har, för samtliga länder, 
baserats på respektive skogsområdes hänsynskategori och skötselplan. 
De 115 857 hektar som identifierats på bolagets svenska markinnehav 
utgörs av ett stort antal avdelningar. Merparten av dessa ligger nära 
Natura 2000-områden, främst i anslutning till vattendrag. Bedömningen 
är att bolagets påverkan på den biologiska mångfalden inom de känsliga 
områdena är låg för samtliga avdelningar då de redan utgör en frivillig 
avsättning eller genom den hänsyn som tas eller planeras. 
En industriplats har identifierats nära område med känslig biologisk 
mångfald. Enhetens påverkan på området bedöms som liten och hanteras 
inom ramen för anläggningens miljötillstånd.
Verksamhet/aktivitet
Antal nära 
känsligt 
område 
Hektar nära  
känsligt 
område
Bedömning  
av påverkan
Sågverk och träförädling 1 N/A Liten
Massa- och pappersbruk 0 N/A N/A
Pelletsproduktion 0 N/A N/A
Skogsinnehav, Sverige N/A 115 857 Liten
Skogsinnehav, Estland N/A 201 Liten
Skogsinnehav, Lettland N/A 1 565 Liten
Skogsinnehav, Litauen N/A 619 Liten
E4 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa 
och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
för biologisk mångfald och ekosystem
SCA har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys omfattande koncer -
nens verksamhet och värdekedja för att identifiera påverkan, risker och 
möjligheter. Processen beskrivs i Allmän information IRO-1 och utfallet 
redovisas översiktligt i Allmän information SBM-3. Samtliga risker ingår 
i bolagets riskhanteringsprocess och redovisas i riskavsnittet i Förvalt -
ningsberättelsen. Utveckling av möjligheter utgör en del av  bolagets stra -
tegiprocess. Scenarioanalys har utgjort en del av analysen och beskrivs 
i riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen. Systemrisker, så som kollaps av 
ekosystem eller utarmning av biologisk mångfald, bedöms i nuläget som 
låga för norra Sverige, den geografi som bolaget i första hand är bero -
ende av för sin råvaruförsörjning och en grundligare analys av dessa har 
därmed inte utförts som en del av väsentlighetsanalysen.
För att identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade 
till biologisk mångfald och ekosystem, har dialog förts både med interna 
experter och externa intressenter i form av bland annat arbetsmöten, 
litteratur  studier samt intressentdialoger med bland annat kunder, investe -
rare, leverantörer, kreditmarknad, företrädare för rennäringen och miljö -
organisationer. De årliga intressentdialoger för bolagets fem mångfalds -
parker ger möjligheter till dialog med närboende kring skogsbruk och 
skogens övriga värden. Kontinuerlig bevakning av förslag till nya lagar 
och förordningar utgör också en viktig del i att identifiera, bedöma och 
hantera potentiella risker.
Skogsbruket och lagstiftningen i Sverige har utvecklats över tid för att 
minska risken för negativ påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. 
Svensk lagstiftning har ett starkt fokus på hållbar skogsskötsel och skydd 
av naturvärden, men det finns fortfarande utmaningar och risker att han -
tera. Nedan ges exempel på utmaningar och risker kopplade till skogs -
bruk som skulle kunna påverka biologisk mångfald och ekosystem 
 negativt och som har beaktats i den dubbla väsentlighetsanalysen. 
En låg grad av trädslagsvariation eller åldersvariation i skogen kan 
medföra mindre varierade skogar. Detta kan minska variationen av både 
växt- och djurarter som trivs i olika typer av skogsmiljöer. 
Skogsbruket kan medföra brist på livsmiljöer så som äldre skog om inte 
äldre skog med höga naturvärden skyddas frivilligt eller brukas med till 
exempel hyggesfria metoder. Skogsbruket kan även medföra brist på 
substrat som grov, död ved och gamla träd om inte dessa sparas genom 
hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Dessa miljöer är viktiga för vissa arters 
fortlevnad.
Skogsbruk kan leda till fragmentering av livsmiljöer om större samman -
hängande skogsområden delas upp i mindre områden, vilket kan göra det 
svårare för arter att sprida sig och interagera med andra populationer för 
att öka den genetiska variationen. Ekologisk landskapsplanering är därför 
viktig för att planera skötsel- och naturvårdsåtgärder över längre tid och 
över hela landskapet.
Skogsbrand är ett viktigt inslag i det boreala ekosystemet och många 
växter och djur är beroende av brända substrat och brandfält utan kon -
kurrerande växtlighet. Dagens aktiva skogsbruk har en effektiv brand -
bekämpning och därmed är förekomsten av bränder lägre, vilket kan 
kompenseras med kontrollerade naturvårdsbränningar.
Skogsbruk kan påverka markens vattenflöden vid avverkning på fuktig 
mark och nära vattendrag om inte god hänsyn lämnas i form av kantzoner 
och att körning och markskador undviks nära dessa områden. Detta kan 
påverka både växt- och djurliv som är beroende av dessa ekosystem 
samt kan påverka vattenkvaliteten om ämnen som finns i marken 
 transporteras till vattendrag.
Skogsbruket behöver även tillgång till vägar för att till exempel frakta 
avverkat virke från skogen till förbrukare. Bilvägarna kan innebära en stör -
ning i skogslandskapet, men kan även underlätta för människor att ta sig 
ut i naturen. Bilvägar minskar också behovet av långa terrängtransporter, 
vilket är gynnsamt för att reducera koldioxidutsläpp samt kan minska 
risken för markskador vid känsliga passager.
139FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 142 =====

E4-2: Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 
SCAs hållbarhetspolicy, SCAs naturvårdsstrategi och Instruktion för 
anskaffning av vedråvara utgör tillsammans med satta mål grunden för 
bolagets arbete för att värna biologisk mångfald och ekosystem (hållbar 
markpolicy). Exempel på områden som omfattas är biologisk mångfald, 
ansvarsfullt skogsbruk, ansvarsfull fiberanskaffning, minimering av 
negativ påverkan på människa och miljö, respekt för mänskliga rättig -
heter, klimatpåverkan och resurseffektivitet. Policyn omfattar även att 
SCAs skogsbruk ska vara praktiskt och vetenskapligt beprövat och 
utvecklas i samverkan med forskning och viktiga intressenter.
SCAs hållbarhetspolicy beslutas av styrelsen och hållbarhets- och 
kommunikationsdirektören har det övergripande ansvaret för implemen -
tering av policyn. Policyn gäller för hela SCA-koncernen och är publikt 
 tillgänglig via bolagets hemsida. Arbetet följs upp på koncernnivå via 
SCAs hållbarhetsråd som rapporterar till koncernledningen och vidare 
till styrelsen.
SCA arbetar för ett aktivt och ansvarfullt skogsbruk, där skogsbruk 
 kombinerar hög produktion av förnybar råvara med stor hänsyn för att 
bevara eller utveckla skogens övriga värden så som:
• Biologisk mångfald
• Vattenkvalitet
• Samexistens med rennäring
• Kulturella minnen och fornlämningar
• Rekreation och friluftsliv
• Andra näringar beroende av skog
SCA bedriver ett betydande arbete för att skydda biologisk mångfald på 
olika sätt och för att restaurera och återskapa livsmiljöer för arter som 
kan påverkas negativt av skogsbruk. Arbetet sammanfattas i SCAs natur -
vårdsstrategi som kombinerar ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk med 
att värna om biologisk mångfald, skydd av ekosystemtjänster och andra 
värden i skogen så som möjlighet till rekreation och naturupplevelser.
På motsvarande sätt värnar SCAs virkesförsörjningsstrategi den bio -
logiska mångfalden i de skogar som SCA köper vedråvara ifrån. SCAs 
skogsbruk är utformat enligt den svenska modellen som utvecklats över 
lång tid baserat på kunskapsuppbyggnad genom vetenskapliga arbeten 
och fältstudier samt utifrån erfarenheter från certifieringssystemen så 
som FSC och PEFC. En rad olika intressenter har involverats, exempelvis 
myndigheter, skogliga forskningsinstitut, miljöorganisationer och före -
trädare för rennäringen. Instruktion för anskaffning av vedråvara ska 
säkerställa att inköpt vedråvara kommer från skogar som skötts på ett 
ansvarsfullt sätt och tar hänsyn till biologisk mångfald. All inköpt råvara 
ska som minimikrav uppfylla kraven i FSCs Controlled Wood. I samband 
med inköp av vedråvara arbetar SCA systematiskt med att säkerställa 
goda arbetsvillkor och hänsyn till biologisk mångfald, även utanför det 
egna innehavet.
Bolaget tillämpar en hållbar avverkningsstrategi för att  säkra ett 
ökande förråd av stående skog över tid, vilken tas fram genom avance -
rade avverkningsberäkningar baserade på regelbundna taxeringar av det 
egna skogsbeståndet. Laserscanning av skogsbeståndet är en viktig 
metodutveckling för att effektivisera analysen av skogsbeståndet. 
Analys av skogsbeståndets utveckling i de områden som SCA köper 
 vedråvara från externa leverantörer visar på ett ökande skogsbestånd 
över tid. Genom certifiering enligt FSC Chain of custody och gällande 
EU-bestämmelser säkras spårbarhet av råvaran från skogen till färdig 
produkt. SCA tar avstånd från avskogning och anskaffar inte vedråvara 
eller annan råvara från regioner där avskogning sker.
140 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 143 =====

E4-3: Åtgärder och resurser för biologisk mångfald  
och ekosystem
SCAs skogsbruk har utvecklats och fortsätter att utvecklas för att kombi -
nera ett aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens övriga värden. Genom 
att bedriva skogsbruket på ett ansvarsfullt sätt och med en medveten 
strategi för att bevara och stärka naturvärden kan en positiv effekt på bio -
logisk mångfald uppnås till exempel genom att bevara, utveckla eller åter -
skapa livsmiljöer och främja en varierad skogsstruktur. Sett från ett 
begränsningshierarkiperspektiv, utgår bolagets åtgärder från att undvika 
eller minimera att höga naturvärden påverkas negativt. Bolaget strävar 
därutöver att förstärka och utveckla naturvärden som redan finns samt att 
skapa förutsättningar för framtida livsmiljöer som gynnar hotade arter.
SCA vidtar ett stort antal åtgärder varje år för att värna om biologisk 
mångfald och för att fortsätta utveckla skogsbruket dels i egen regi dels 
 tillsammans med myndigheter och angränsande markägare samt genom 
forskning- och utvecklingsprojekt. Synpunkter inhämtas från dialoger 
och samråd med olika intressentgrupper så som myndigheter, berörd 
ren näring och andra mark  ägare. Kompensationsåtgärder för biologisk 
mångfald utgör inte en del av SCAs åtgärdsplaner för att uppnå natur -
vårdsstrategin.
SCA har fem mångfaldsparker i Sverige. Parkerna är större skogs -
områden som sköts för att gynna biologisk mångfald, lyfta fram kultur -
historiska värden eller rekreationsvärden. Varje år genomförs en 
intressent  dialog för var och en av de fem mångfaldsparkerna, om hur 
skogen bör hanteras med avseende på olika värden i parken. Inom 
 parkerna utvärderas många olika åtgärder och skötselmetoder, för att 
både förstärka befintliga värden, skapa nya naturvärden och utvärdera 
nya brukningssätt.
Bolaget samarbetar med andra markägare och myndigheter för att 
 tillsammans bidra till effektiva åtgärder för att gynna biologisk mångfald. 
Tillsammans med kunder förs dialog om bland annat försörjningskedjor 
för vedråvara, ansvarsfullt skogsbruk och klimateffekter med avseende 
på biologisk mångfald. Bolaget har även utvecklat rutiner för att identifiera 
och skydda kultur- och fornminnen i sina skogar.
Process för bedömning av hänsynskategori och åtgärder för att bevara  
eller gynna biologisk mångfald i bolagets skogar
Klassas marken som 
skogsmark?
Definition: Minst 10% 
 krontäckning
Ej skogsmark
(kalfjäll, myrar, vägar)
Brukas inte. Vissa riktade åtgärder så som 
hydrologisk återställning.
Produktiv skogsmark?
Definition: Tillväxt på  
minst 1 m3/ha och år
Förekommer mycket 
höga naturvärden?
Frivilliga avsättningar (FA)
100% hänsyn. Fri utveckling 
eller naturvårdande skötsel för 
att förstärka naturvärden 
såsom naturvårdsbränning.
Förekommer höga 
naturvärden som kräver 
>50% hänsyn?
Kombinerade mål (KM)
>50% hänsyn. 
Skötsel för att bevara biologisk 
mångfald och avverkning med 
hyggesfria metoder.
Finns behov av förstärkt 
hänsyn utöver generell 
hänsyn?
Produktionsskog med för -
stärkt hänsyn (PF)
15–30% hänsyn. Åtgärder för 
att till exempel gynna känsliga 
arter eller främja lövskogar.
Generell hänsyn
Till exempel sparas kantzoner 
mot vattendrag och myrar, 
mindre skogsområden för 
känsliga arter och trädgrupper 
som lämnas kvar, död ved och 
spridda träd som är gamla eller 
på annat sätt viktiga för till 
exempel insekter och fåglar.
Produktionsskogar
Skogar för virkesproduktion. 
Generell hänsyn vid alla skogs -
bruksåtgärder. Cirka 15% 
hänsyn vid avverkning.
Lågproduktiv skogsmark
(trädbevuxna myrar, hällmarker)
100% hänsyn. Ingen avverkning. Vissa 
åtgärder för att främja  biologisk mångfald.
Ja
Ja Ja Ja
Ja
Nej
Nej
Nej Nej Nej
Hänsynsområde
Större sammanhängande områden eller kluster med högre koncentration av höga naturvärden.
Högre naturvårdsambition gäller inom dessa områden genom en högre förekomst av FA, KM, PF och riktade åtgärder. 
I ett tiotal hänsynsområden görs anpassningar för att gynna skötselkrävande ÅGP-arter, se avsnitt E4-3.
Klassning av hänsynskategori
Flera parametrar vägs ihop för att avgöra vilken hänsyns  kategori som ska tillämpas. Exempelvis bedöms mängd och kvalitet 
på död ved, frekvens av gamla träd och lövinslag. Även typ av biotop påverkar bedömningen liksom förekomst av hotade arter.
 Nivåerna är noga kalibrerade och resulterar i en poängsumma som är vägledande vid klassningen av hänsyns  kategori för 
 respektive skogsbestånd. Bedömningen utförs av medarbetare som får regelbunden utbildning i gällande kriterier och vid 
behov stöttning av naturvårdsspecialister.
Ekologisk landskapsplanering (ELP)
141FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 144 =====

Skötsel av skogen är en integrerad del av bolagets verksamhet och är 
organiserad inom affärsområde Skog. Naturhänsyn tas i alla skogliga 
åtgärder och det finns dedikerade resurser som arbetar med naturvård. 
Utöver de löpande kostnaderna, har bolaget inte identifierat signifikanta 
merkostnader under år 2025.
Naturvårdsstrategi för biologisk mångfald
SCAs naturvårdsstrategi beskriver hur bolaget planerar att skogen ska 
skötas för att gynna biologisk mångfald och skogens övriga värden och 
minimera negativ påverkan. Naturvårdsstrategin är baserad på känd 
forskning och har ett långsiktigt perspektiv. Ekologisk landskapsplane -
ring görs genom att identifiera större geografiska områden, där olika 
värden på en lokal nivå skapar och förstärker specifika naturvärden 
i ett landskap.
Områden som är viktiga livsmiljöer för känsliga djur- och växtarter 
undantas från virkes  produktion i form av frivilliga avsättningar, sköts med 
alternativa brukningsformer eller lämnas vid trakthyggesbruk som miljö -
hänsyn vid avverkning. De skogar som undantas från virkesproduktion 
eller sköts med hyggesfria brukningsformer ingår i den ekologiska 
landskaps  planeringen som SCA utvecklat för hela sitt innehav. Den 
 ekologiska landskaps  planeringen är en process som pågår fortlöpande 
i syfte att uppnå högsta naturvårdsnytta. Planerade och genomförda 
natur vårds åtgärder dokumenteras.
Arbetet för att gynna naturvärden och biologisk mångfald bedrivs enligt 
principerna bevara, utveckla och återskapa.
• Bevara – Arbetet inriktas på att bevara och främja de naturvärden som 
redan finns på skogsmarken. De högsta naturvärdena skyddas genom 
att helt avsätta 7 procent av den produktiva skogsmarksarealen som fri -
villiga avsättningar. Prioriteringen utgår ifrån naturvärdesbedömningar 
och artförekomster. Ytterligare 6 procent av arealen utgörs av skog som 
sköts med kontinuitetsskogsbruk eller förstärkt hänsyn där de livs -
miljöer som finns i skogen bevaras samtidigt som ett virkesuttag kan 
göras. I genomsnitt undantas 10–15 procent av arealen vid föryngrings -
avverkning som generell naturhänsyn för livsmiljöer som redan finns 
i skogslandskapet, exempelvis genom skyddszoner mot vattendrag 
och våtmarker och mindre hänsynskrävande biotoper. Exempel på livs -
miljöer är gammal flerskiktad tallskog, gransumpskogar och lövrika 
barrskogar med mycket gammal asp, blädning av flerskiktad granskog 
eller luckhuggning av tall- och lövskog.
• Utveckla  – Åtgärder utförs i form av naturvårdande skötsel för att för -
stärka och utveckla naturvärden över tid. Detta är ett långsiktigt arbete 
och det tar många år innan effekterna kan följas upp. Exempel på 
åtgärder är naturvårdsbränningar, återvätning av våtmarker, avlägs -
nande av trädkonkurrens från gran i tall- eller lövskog, veteranisering av 
tall för att skapa värdefull ved som efterliknar den ved som tall får efter 
att ha utsatts för en skogsbrand. Åtgärderna sker framför allt i bolagets 
frivilliga avsättningar men naturvårdande åtgärder kan även utföras i 
skog med kombinerade mål eller förstärkt hänsyn.
• Återskapa  – Insatserna utförs för att skapa eller ge förutsättningar för 
framtida livsmiljöer, framtidsbiotoper, som inte redan finns i de områden 
där åtgärderna utförs. Arbetet strävar efter att återskapa variation i 
landskapet och ger resultat först på lång sikt. Exempel kan vara etable -
ring av lövskog vid föryngringsplantering, röjning eller gallring, ska -
pande av framtidsbiotoper vid gallring av tallskog med låga naturvärden 
eller att minska fragmentering i utpekade ÅGP-landskap där produk -
tionsskogen anpassas för ansvarsarter som är beroende av tall- eller 
lövskog.
På den produktiva marken finns identifierade områden, så kallade hän -
synsområden, med högre naturvärden och förekomst av ansvarsarter än 
utanför hänsynsområdena. Här finns en högre andel av frivilliga avsätt -
ningar, hyggesfria metoder och anpassningar av brukandet av skogen 
och till dessa områden prioriteras naturvårdsåtgärder. 
Naturvärdesinventeringar, uppföljningar i fält och dialog med intres -
senter utgör en viktig del av arbetet med att bedöma negativ påverkan 
samt effekten av genomförda åtgärder och identifiering av behov av för -
bättringar. Samråd och samplanering genomförs tillsammans med berörd 
rennäring för att identifiera och planera skogsbruksåtgärder så som 
avverkning, gallring, vägröjning och val av trädslag för återplantering med 
hänsyn till rennäringens behov och för att undvika negativ påverkan.
Naturvårdsarbetet bygger på hög kompetens hos egen personal och 
entreprenörer, omfattande inventeringar av naturvärden inom bolagets 
skogar samt dialog med intressenter. Naturvärdesbedömning i fält utförs 
inför all föryngrings  avverkning och kompletterande inventering utförs av 
personal med specialistkompetens i skogar där det bedöms kunna 
 förekomma höga naturvärden. 
Den ekologiska landskapsplaneringen omfattar sedan många år dialog 
med bland annat länsstyrelserna och Naturvårdsverket kring vilka skogar 
som lämpar sig bäst för formellt skydd.
I tabell Åtgärder för att gynna biologisk mångfald, redovisas de åtgärder 
som utförts och hur dessa bidrar till livsmiljöer som är viktiga för att gynna 
SCAs ansvarsarter.
SCAs särskilda artansvar för ökad precision i naturvårdsarbetet
I norra Sverige där SCA har majoriteten av sitt skogsinnehav finns upp -
skattningsvis cirka 7 400 skogslevande arter, varav cirka 700 är rödlistade 
enligt SLUs Artdatabank och bedöms kunna påverkas negativt av skogs -
bruk. I syfte att utveckla och öka precisionen i arbetet med att bevara och 
utveckla biologisk mångfald genomförde SCA under år 2020 ett arbete 
tillsammans med Artdatabanken och extern expertis för att kartlägga 
vilka av dessa arter som förekommer på SCAs mark  innehav. Arbetet iden -
tifierade 203 arter som kan anses vara särskilt berörda av SCAs skogs -
bruk och därmed de arter som SCA har ett särskilt ansvar för. Dessa arter 
kallas för ”SCAs ansvarsarter” och utgörs främst av svampar, skalbaggar, 
mossor, lavar samt insekter och vissa fåglar.
Fördelning per hänsynskategori
Tabellen visar fördelning av den produktiva skogsarealen uppdelad per hänsynskategori.
Sverige Baltikum1)
Hänsynskategori, andel av produktiv skogsmark Ambition 2025 2024 2025 2024
Generell hänsyn 87% 88% 88% 83% 83%
Frivillig avsättning2) 7% 8% 8% 5% 5%
Utökad hänsyn3) 6% 4% 4% 12% 12%
Areal produktiv skogsmark, miljoner ha 2,0 2,0 0,07 0,07
1) För Baltikum har ingen ambition fastställts, då processen att förvärva mark upp till 100 000 ha pågår och skogsinnehavet är under utveckling i form av exempelvis återplantering.
2) Inkluderar arealer som har skyddats eller i framtiden kan komma att skyddas formellt, exempelvis i form av naturreservat. Sammanlagt avsätts minst 10 procent av den produktiva 
skogsmarken som frivilliga avsättningar eller sköts med kombinerade mål för att långsiktigt bevara och primärt utveckla naturvärden och/eller sociala värden.
3) Utökad hänsyn omfattar kombinerade mål och produktionsskog med förstärkt hänsyn, se processbild.
142 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 145 =====

Åtgärder för att gynna biologisk mångfald
Tabellen redovisar åtgärder som utförts för att gynna biologisk mångfald inom SCAs svenska skogsinnehav och exempel på livsmiljöer och ansvarsarter 
som gynnas av dessa åtgärder och som är viktig för SCAs ansvarsarter. Inom de olika hänsynskategorierna genomförs fler åtgärder än vad som har 
 specificerats på underliggande rader, varför totala hektar per hänsynskategori blir något högre än summan av underliggande rader. Förutom redovisade 
åtgärder nedan, lämnades 14,5 procent som generell hänsyn vid föryngringsavverkningar år 2025.
Antal hektar
Utförda åtgärder Viktiga livsmiljöer för SCAs ansvarsarter Exempel på ansvarsarter 2025 20241) 
Naturvårdande skötsel i frivilliga avsättningar 128 160
varav talldominans Ljusa tallskogar med kontinuitet av 
död ved
Mörk kolflarnlav, urskogsticka, kantad 
kulhalsbock
87
varav lövrik barrskog Lövrika skogar med död ved Finporing, grynig gelelav, karelsk 
 barkfluga
35
Kombinerade mål (exempelvis blädning, plockhuggning och luckhuggning) 2 206 1 531
varav talldominans Ljusa tallskogar med kontinuitet av 
död ved, öppen sandtallskog
Lakritsmusseron, dvärgbägarlav, 
 fläckporing
529
varav granskogsdominans Barrnaturskog med trädkontinuitet  
och/eller död ved
Lappticka, skogsfru, norsk näverlav 675
varav lövrik barrblandskog Lövrika skogar med död ved Liten aspgelelav, djupsvart  brunbagge, 
koralltaggsvamp
370
varav barrblandskog Barrnaturskog med trädkontinuitet  
och/eller död ved
Knärot, garnlav, orange taggsvamp, 
rynkskinn
490
Förstärkt hänsyn (utförda skärmar där lövträd sparas för framtiden eller produktion med förstärkta hänsynsytor) 2 708 2 828
 varav talldominans Ljusa tallskogar med kontinuitet av 
död ved, öppen sandtallskog
Kolflarnlav,reliktbock, talltaggsvamp 1 132
varav grandominans Barrnaturskog med trädkontinuitet, 
 lövrika skogar med död ved
Garnlav, ullticka, större flatbagge 405
varav lövdominans Lövrika skogar med död ved, levande/
döda träd i solöppen miljö
Liten aspgelelav, svart plattbagge, 
 aspbarkgnagare
396
varav barrblandskog Barrnaturskog med trädkontinuitet, 
 lövrika skogar med död ved
Doftticka, lunglav, violettgrå tagellav 615
Övriga åtgärder
Fröträdsställning, skärmträd sparas 
för framtiden
Levande, döda träd i solöppen miljö, 
öppen sandtallskog med trädkontinuitet
Reliktbock, slaguggla, motaggsvamp 1 184 1 516
Naturvårds- och hyggesbränning2) Brandfält Grov tallkapuschongbagge, kolticka, 
djupsvart brunbagge
96 193
Restaureringsåtgärder i produktions-
bestånd inom ÅGP-landskap
Lövrika skogar med död ved, ljusa 
 tallskogar med kontinuitet av död ved
Liten aspgelelav, kantad kulhalsbock, 
djupsvart brunbagg
1 623 453
Våtmarksrestaurering3) 355 397
Summa4) 8 300 7 078
1) Mindre justeringar av utfallet för år 2024 har gjorts med uppdaterade data efter att årsredovisningen 2024 publicerades. Justeringarna beror på fördröjda registreringar av utförda åtgärder 
som utförts under år 2024 och dessa åtgärder har adderats till fjolårets utfall. Ibland har siffran minskat, vilket beror på löpande justeringar av beståndsavgränsningar i GIS-systemet.
2) Naturvårdsbränningar utförs inom frivilliga avsättningar.
3) Restaurering av öppna våtmarker på SCAs mark utförda i SCAs regi och i samverkan med andra aktörer. Efterbehandling av sentida torvtäkter som avslutats utgjorde år 2025 0 (155) hektar.
4) Tillkommer arealer för generell hänsyn vid avverkning i produktiv skog som år 2025 uppgick till 14,5 procent.
Utifrån arternas ekologi, har ett antal olika livsmiljöer identifierats som 
ansvarsarterna är beroende av. Genom att inrikta naturvårdsarbetet 
till dessa livsmiljöer kan SCA, tillsammans med andra markägare och 
myndig heter, på ett resurseffektivt sätt skapa förutsättningar för att 
ansvarsarterna ska kunna fortleva i det brukade skogslandskapet. För att 
återskapa biotoper och värdefulla substrat utförs olika åtgärder och rik -
tade insatser, där naturvårdsbränning och våtmarksrestaurering är två 
exempel. Bränning genomförs både på hyggen som föryngringsmetod 
och i avsatta naturvårdsskogar. Våtmarks  restaurering har utförts av 
öppna våtmarker för att återställa hydrologi efter historisk utdikning.
För att förbättra hänsynen till ansvarsarter i skogsbruket har SCA bland 
annat identifierat de arter som behöver skötselåtgärder för att finnas kvar 
på lång sikt. Ett 30-tal av SCAs ansvarsarter är så kallade ÅGP-arter. ÅGP 
är åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper framtagna av Natur -
vårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten. Åtgärderna består främst 
av naturvårdande skötsel, såsom naturvårdsbränning, nyskapande av död 
ved eller återställning av vattendrag. Åtgärderna kan även utgöras av res-
taurering för att öka omfattningen av den livsmiljö som arten är beroende 
av, såsom att skapa lövdominerad skog och flerskiktad tallskog. Denna 
typ av åtgärder gynnar även betydligt fler än de cirka 30 ÅGP- arterna.
SCA har hittills identifierat cirka 10 ÅGP-landskap, på drygt 73 000 hektar, 
för arter som kräver landskapstäckande anpassningar såsom aspbarkg -
nagare och tallkapuschongbaggar. Naturvärdena i  dessa landskap är typ -
iskt knutna till antingen löv- eller tallskogar, men det är också vanligt att 
livsmiljöerna ligger isolerade från varandra. Till dessa landskap prioriteras 
åtgärder för att både höja kvaliteten i befintliga livsmiljöer och restaurera 
sådana livsmiljöer som arterna kan dra nytta av på sikt. Genom högre 
precision i naturvårdsarbetet knyter de restaurerade livsmiljöerna på så 
sätt samman dagens livsmiljöer så att funktionaliteten i landskapet 
 förbättras över tid genom högre kvalitet, större livsutrymmen och bättre 
spridningsmöjligheter. I riktade artinventeringar under senare år, har tidi -
gare okända förekomster av mycket ovanliga ÅGP-arter  upptäckts på 
SCAs mark, vilket är ett tydligt kvitto på att de utpekade ÅGP-  landskapen 
är mycket betydelsefulla. Geografisk utbredning och skötselinriktning 
inom dessa landskap ses kontinuerligt över för att skapa högsta natur -
vårdsnytta.  Under år 2025 genomfördes naturvårdsåtgärder för att gynna 
bio logisk mångfald på 8 300 (7 078) hektar i både produktionsskog och i 
skog med befintliga höga naturvärden. Därutöver har röjning och gallring 
utförts för att skapa lövdominerade skogar.
143FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 146 =====

Ansvarsfull fiberanskaffning
Det finns en risk att inköpt vedråvara kommer från skogar som inte skötts 
på ett ansvarsfullt sätt och inte tar hänsyn till biologisk mångfald. För att 
minimera denna risk ska all vedråvara som används i SCAs produkter 
komma från ansvarsfullt brukade skogar. All ved  råvara som SCA köper 
omfattas av spårbarhetsregler och ska som lägst uppfylla kraven i FSCs 
standard för Controlled Wood, FSC CW. Detta innebär att vedråvaran inte 
får komma från kontroversiella källor vilket bland annat omfattar skogar 
som avverkats olagligt, skogar med höga bevarandevärden där dessa 
värden hotas av skogsbruk och skogsbruk där urfolks rätt eller mänskliga 
rättigheter kränks. SCAs virkesanskaffningsverksamhet är tredjeparts -
certifierad enligt PEFC Chain of Custody och FSC Chain of Custody. SCA 
arbetar aktivt för att öka andelen vedråvara från skogsbruk som är certi -
fierat. SCA uppmuntrar de markägare som inte har ett certifierat skogs -
bruk att ta samma naturhänsyn vid avverkning som bolaget tar i egen 
skog. Detta benämns  SCA-hänsyn och motsvarar certifieringskrav. I sam -
band med inköp av vedråvara arbetar SCA systematiskt med att säker -
ställa goda arbetsvillkor. Nästan all vedråvara som SCA använder kommer 
från Sverige, se tabell nedan. Förutom vedråvaran som avverkas i bola -
gets egen skog, avverkar bolaget det mesta av den inköpta ved  råvaran 
från privata markägare. Detta ger bolaget en mycket god kontroll över den 
vedråvara som används. Ingen vedråvara härstammar från Ryssland, Vit -
ryssland eller något annat land som omfattas av EUs eller FNs sanktioner.
Ursprungsland, andel av förbrukad vedråvara 2025 2024
Sverige 96,6% 95,7%
Estland, Lettland, Litauen 2,5% 3,5%
Övriga 0,9% 0,8%
SCAs produktionsanläggningar förbrukade 11,0 (10,9) miljoner m3  vedråvara år 2025. 
E4-4: Mål för biologisk mångfald och ekosystem
SCAs mål är att SCAs skogar ska skötas så att de är minst lika rika på bio -
logisk mångfald, naturupplevelser och råvara i framtiden som idag och att 
100 procent av vedråvaran ska komma från ansvarsfullt skötta skogar. 
Samtliga mål och mätetal utgör en del av bolagets frivilliga rapportering 
och är inget lagkrav. 
SCA har definierat ambitionsnivåer för hur stor andel av SCAs produk -
tiva skogsmark i Sverige som ska undantas från aktivt skogsbruk eller 
brukas med alternativa brukningsformer. Detta mäts som andel av pro -
duktiv skogsmark och per hänsyns  kategori, se tabell Fördelning per hän -
synskategori, där ambitionsnivå och utfall redovisas. För varje hänsyn -
skategori har tröskelvärden för andel naturhänsyn specificerats vilka 
framgår av processbeskrivningen Process för bedömning av hänsyns -
kategori och åtgärder för att bevara eller gynna biologisk mångfald i 
 bolagets skogar. Ansvaret hör organisatoriskt till affärsområde Skog. 
Ambitionsnivån har utformats i linje med certifieringskrav enligt FSC 
Forest management. 
SCA genomför många olika åtgärder för att gynna biologisk mångfald 
i SCAs skogar. Ett strukturerat arbete bedrivs och fokuserar på livs  miljöer 
som främjar SCAs ansvarsarter. SCAs mål är att aktivt bidra till biologisk 
mångfald genom att bevara, utveckla och återskapa prioriterade livs -
miljöer för SCAs ansvarsarter. Målet mäts som antal hektar per år där 
olika åtgärder genomförts i syfte att gynna biologisk mångfald och redo -
visas i tabell Åtgärder för att gynna biologisk mångfald.
För att följa utvecklingen av biologisk mångfald i bolagets skogar har 
SCA valt att följa ett antal indikatorer av betydelse för biologisk mångfald 
exempelvis andelen död ved och andelen lövträd, se avsnitt E4-5. I 
nuläget följs dessa indikatorer och hur de utvecklas över tid på SCAs 
mark i Sverige i förhållande till norra Sverige som helhet. Dessa indika -
torer är etablerade sätt att följa utveckling av biologisk mångfald och 
används av Riksskogstaxeringen på nationell nivå. Riksskogstaxeringen 
har samlat data från provytor i skogar från hela Sverige vilket ger under -
 lag för att följa utvecklingen under lång tid, och är en förutsättning för att 
utvärdera utveckling av biologisk mångfald då det tar lång tid att se 
resul tat av de åtgärder som görs. Bolaget erhåller primärdata för de 
 provytor som finns på SCAs mark. Bolaget har inte själv kännedom om 
var provytorna är lokaliserade. Data tas från Sveriges officiella statistik, 
Skogsdata 2025,  Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. SLU 
inhämtar data från provytorna med ett rullande femårsintervall varför 
redovisade data avser 5-årsmedelvärden. Utfall uppdateras årligen och 
redovisas för produktiv skogsmark, exklusive formellt skyddade 
områden, på SCAs mark. Provytor som ligger på mark som bolaget sålt 
under året exkluderas från trenderna och för referenspunkten. För att få 
en representativ bas för att följa utvecklingen valdes ett medelvärde av 
utfallet för åren 1996 till 2000 som startpunkt. I nuläget finns inte mot -
svarande statistik för innehavet i Estland, Lettland och Litauen varför 
 uppföljningen enbart omfattar det svenska innehavet.
För att följa att vedråvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar, 
har bolaget krav och mål på att 100 procent av vedråvara som lägst ska 
uppfylla FSC CW. Bolaget har även som mål att 75 procent av vedråvaran 
ska komma från certifierat skogsbruk eller vara avverkat med SCA-
hänsyn. Med certifierad råvara avses att vedråvaran kommer från skogs -
bruk som är certifierat enligt FSC eller PEFC. Med SCA-hänsyn avses att 
vedråvaran avverkas med samma krav på naturhänsyn som FSC-certi -
fierat skogsbruk. Uppföljningen görs på den volym som levereras till bola -
gets produktionsanläggningar och rapporteras på årsnivå.
SCA har under många år arbetat med att bevara och gynna biologisk 
mångfald dels på eget initiativ dels i samarbeten i form av forsknings -
program och utveckling av certifieringar. Bolagets naturvårdsstrategi 
bygger på dessa mångåriga erfarenheter och arbetet fortsätter att 
utvecklas över tid baserat på nya kunskaper och erfarenheter. FNs ram -
verk, Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, syftar till att 
stoppa och vända pågående förlust av biologisk mångfald globalt. Avtalet 
omsätts till nationella krav och SCA följer hur detta arbete samt relevanta 
direktiv från EU utvecklas för att vid behov anpassa de egna målsätt -
ningarna. SCAs mångåriga arbete har resulterat i att cirka 33 procent av 
bolagets skogsmark är reserverad  för naturhänsyn eller brukas med alter -
nativa metoder, se tabell och figur nedan, vilket är i linje med visionerna 
inom ramverket Kunming-Montreal. I avsatt areal ingår frivilliga avsätt -
ningar, generell hänsyn och lågproduktiv skogsmark. I areal som brukas 
med alternativa metoder ingår kombinerade mål och produktionsskog 
med förstärkt hänsyn.
Fördelning SCAs skogsmark i Sverige, år 2025 Areal
Reserverad för naturhänsyn1) 673 000
Alternativa brukningsformer2) 81 000
Produktionsskog 1 513 000
Summa skogsmark 2 267 000
Ej skogsmark3) 333 000
Totalt landinnehav, miljoner ha 2 600 000
1) I areal reserverad för naturhänsyn ingår frivilliga avsättningar, generell hänsyn och 
lågproduktiv skogsmark.
2) Omfattar kombinerade mål och produktionsskog med förstärkt hänsyn.
3) Omfattar till exempel myrar och vägar.
Reserverad för naturhänsyn 30%
Alternativa brukningsformer 3%
Produktionsskog 67%
Fördelning skogsmark, Sverige
144 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 147 =====

E4-5: Mått på påverkan relaterad till förändringar i 
biologisk mångfald och ekosystem 
Det är komplext att mäta och utvärdera effekter av gjorda insatser för att 
gynna biologisk mångfald. SCA har valt att följa utvecklingen på SCAs 
svenska markinnehav för några indikatorer relevanta för biologisk mång -
fald med hjälp av Riksskogstaxeringen vid SLU som publicerar data för 
hela  Sverige baserat på ett stort antal provytor. Status för indikatorerna 
bygger på skattningar av data från Riksskogstaxeringens provytor på 
SCAs mark. Åtgärder för bio  logisk mångfald är långsiktiga och resultatet 
ses oftast först efter lång tid. För att få en representativ bas för att följa 
utvecklingen valdes ett medelvärde av utfallet för åren 1996 till 2000 som 
startpunkt. Följande indikatorer har valts: död ved, äldre lövträd, volym 
lövträd, äldre skog samt äldre skog med särskilda indikationer på natur -
värden. Samtliga indikatorer bedöms representera viktiga förutsättningar 
för biologisk mångfald i skog. Provytor som ligger på skogsmark som 
sålts av SCA under år 2025 har exkluderats i analysen och vid bestämning 
av startnivå. Det medför dock endast marginella skillnader jämfört med 
tidigare redovisade data och har liten inverkan på tolkningen av 
 indikatorernas utveckling över tid.
Mängden död ved i skogslandskapet är en etablerad indikator för 
att bedöma förutsättningar för biologisk mångfald då många arter är 
beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier. Tillgång till grova lövträd 
är en annan viktig indikator för att gynna vissa fågel  arter och på sikt ge 
livsmiljöer med gammal död lövved. Då det finns osäkerheter i data för 
respektive år följs i första hand den relativa utvecklingen per indikator.
Utvecklingen av samtliga indikatorer på SCAs mark har varit mycket 
positiv och är ett resultat av bolagets satsningar på frivilliga avsättningar, 
lämnad hänsyn vid slut  avverkningar och ändrade skötselstrategier. För 
död ved noteras också en effekt av större stormfällningar. Volymen död 
ved har ökat med cirka 44 procent jämfört med startpunkten, se ovan. 
Ökningen är påtaglig från år 2011 och beror främst på att döda träd 
 lämnats efter stormar (år 2011, 2013) och insektsangrepp (år 2009–2016).
Volymen grova lövträd har ökat med 86 procent. Ökningen utgörs 
främst av ökad mängd grova lövträd i äldre skog. För grova lövträd, som 
förekommer på relativt få av Riksskogstaxeringens provytor, är skillnader 
mellan enskilda år osäkra.
Volymen lövträd har ökat med 23 procent. Ökningen beror främst på 
att lövträd lämnas i större utsträckning vid röjning och gallring. Löv 
lämnas även i stor utsträckning i generell miljöhänsyn vid avverkning. 
Andelen äldre skog (≥141 år) har ökat med 45 procent. Ökningen beror 
främst på att frivilligt avsatt skog blivit äldre. Andelen äldre skog med 
 särskild indikation på naturvärden har ökat med 55 procent sedan de 
första skattningarna från år 2005.
För att mäta att råvaran kommer från ansvarsfullt skötta skogar följs 
dels hur stor andel som uppfyller kraven i FSC CW och dels hur stor andel 
som kommer från certifierat skogsbruk (FSC eller PEFC) eller som har 
avverkats med SCA-hänsyn. All vedråvara, 100 (100) procent, som SCA 
använde under år 2025 uppfyllde minimikravet FSC CW. Vedråvara från 
certifierat skogsbruk utgjorde 74 (66) procent av förbrukad vedråvara och 
6 (9) avverkades med SCA-hänsyn vilket summerat ger 80 (75) procent 
vedråvara från certifierat skogsbruk eller avverkat med SCA-hänsyn. Ved -
råvara från egen skog och flis från egna sågverk är inkluderad i andelen 
certifierat skogsbruk.
SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC Forest management och 
PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) vilket 
också innebär att skogsbruket regelbundet revideras av tredje part. 
SCA har inte identifierat några siter som ligger nära eller i områden 
med känslig biologisk mångfald och som har stor påverkan på den bio -
logiska mångfalden inom dessa områden, se Allmän information SBM-3. 
Åtgärder i skogs bestånden bedöms och beslutas utifrån de lokala 
behoven och naturvärdena. För de industriella platserna bedöms 
påverkan på biologisk mångfald som en del av tillståndsprocessen 
för miljötillstånd.
Indikatorer för biologisk mångfald 1)
Indikator
SCA 
Startpunkt 
1996–2000
SCA 
Nuläge 
2022
SCA 
Utveckling
Medel-
värde för 
norra 
Sverige
Död ved, m3 sk/ha 9,0 13,0 44% 9,4
Äldre lövträd (grova lövträd  
≥ 35 cm), m3 sk/ha 0,6 1,0 86% 1,1
Lövträd, m3 sk/ha 15,7 19,3 23% 20,2
Äldre skog (≥141 år), andel av 
produktiv skogsmark2) 5,3% 7,7% 45% 9,2%
Äldre skog med SIN, andel av 
 produktiv skogsmark3) 2,8% 4,3% 55% 4,5%
1) Data avser 5-årsmedelvärden på produktiv skogsmark, exklusive formellt skyddade 
områden för SCAs skogar respektive referensvärden för norra Sverige.
2) Äldre skog redovisar ålder ≥141 år för att harmoniera med Riksskogstaxeringens 
redovisning (Skogsdata). Tidigare redovisades för SCA ålder ≥140 år. Ändringen har 
marginell påverkan.
3) SIN står för särskild indikation på naturvärden och omfattar hög beståndsålder, grova träd, 
död ved samt trädskiktning. SIN började mätas år 2003 och har en annan referensperiod. 
År 2005 valdes som startpunkt då det är det första redovisade 5-årsmedelvärdet.
Indikatorer för biologisk mångfald – relativ förändring
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
20222021202020192018201720162015201420132012201120102009200820072006200520042003200220012000
Index 1 = medelvärde 1996–2000
Död ved Grova lövträd Volym lövträd
Äldre skog Äldre skog SIN
Källa: SLU Riksskogstaxeringen. Sveriges officiella statistik, Skogsdata 2025. 
 Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Referensvärden är hämtade från Skogsdata 
samt från Riksskogstaxeringen. Data för SCA baseras på Riksskogstaxeringens 
provytor på SCAs skogsinnehav.
145FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 148 =====

ESRS E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi
E5 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa  
och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 
Effektiv resursanvändning blir allt viktigare för att nyttja jordens resurser 
på ett hållbart sätt. Förnybara råvaror utgör en väsentlig förutsättning för 
en cirkulär ekonomi. Under år 2025 har SCA genomfört en dubbel väsent -
lighetsanalys för att identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi inom den egna verk -
samheten, uppströms och nedströms i värdekedjan. För att fastställa 
väsentliga områden har dialog förts med både interna experter och 
externa intressenter från bolagets olika intressentgrupper. Information har 
samlats in genom bland annat workshops, litteraturstudier och enkät till 
leverantörer. Vid årets process har ingen separat dialog förts med 
berörda samhällen som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen.
Processen för att fastställa väsentliga områden beskrivs i Allmän infor -
mation IRO-1 och en översiktlig beskrivning av identifierade områden i 
Allmän information SBM-3. Nedan ges en mer detaljerad beskrivning av 
påverkan och möjligheter. Inga väsentliga finansiella risker kopplade till 
resursanvändning och cirkulär ekonomi har identifierats.
Resursinflöden, inklusive resursanvändning
SCAs industriella verksamhet är beroende av stora mängder råmaterial, 
energi och insatsvaror för att producera massa, papper, trävaror och 
energi. Råmaterialet utgörs till största delen av förnybar vedråvara, men 
det krävs även inflöden av icke-förnybara resurser såsom fossil energi för 
transporter, IT-produkter, metaller i maskinkomponenter och inköpta 
kemikalier. Detta har identifierats som en faktisk negativ påverkan på 
naturresursernas tillgång och förnyelseförmåga samt på klimat och miljö 
genom utsläpp och resursåtgång.
SCAs affärsmodell bygger på användning av biologiskt förnybar ved -
råvara som huvudsaklig insatsvara i produktionen av massa, papper, trä -
varor och energi. Denna råvara kommer från skogar där den biologiska 
tillväxten över tid överstiger avverkningen vilket innebär att de natur -
resurser som används för produktion kontinuerligt återskapas. Detta har 
identifierats som en potentiell positiv påverkan eftersom råvaran inte bara 
ersätter icke-förnybara material utan utvinns ur ett system som syftar till 
att stärka naturens förmåga att ge resurser på lång sikt. Tillväxten i SCAs 
skogar överstiger årlig avverkning vilket innebär att bolagets användning 
av skogsråvara inte bara är neutral utan kan bidra till en nettoförbättring i 
ekosystemets tillstånd över tid.
Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster
SCAs ambition är att tillhandahålla återvinningsbara produkter. Trots det 
finns det användningsområden så som vissa förpackningar med barriär -
beläggning, hygienprodukter och sammansatta material där cirkularitet är 
tekniskt eller praktiskt svårt att uppnå med dagens teknik eller infra -
struktur. Dessa produkter riskerar att bidra till resursförlust, ökad avfalls -
mängd och utsläpp av växthusgaser. Brist på lokala återvinningslösningar 
och variationer i insamlingssystem mellan olika geografiska marknader 
medför även risk för att återvinningsbara produkter inte alltid kan åter -
cirkuleras. Detta har identifierats som en faktisk negativ påverkan på 
resursanvändning och klimat.
SCAs produkter, särskilt inom trävaror och förpackningsmaterial, är 
utformade med fokus på hållbarhet, återvinningsbarhet och funktionell 
resurseffektivitet. Trävaror används i långlivade konstruktioner som 
binder koldioxid under lång tid medan förpacknings- och massaprodukter 
är designade för hög återvinningsgrad i etablerade kretslopp. Genom att 
minimera avfall och maximera materialens livslängd och  cirkulära värde 
bidrar SCA till att minska resursförbrukning och klimat  påverkan i sam-
hället vilket har identifierats som en potentiell positiv påverkan.
 Ökande efterfrågan på återvinningsbara och cirkulära produktlös -
ningar där bolagets produkter är väl positionerade har identifierats som 
en finansiell möjlighet.
Avfall
SCA utgår från ett livscykelperspektiv och arbetar aktivt med resurs-
effektivitet. Detta har möjliggjort nya användningsområden och i en del 
fall helt nya produkter, endera i egen verksamhet eller hos en extern part. 
Biprodukter och sidoströmmar tas tillvara så långt det är möjligt och det 
fasta avfallet, som främst utgörs av askor, slam, organiskt avfall och plast 
återvinns till största delen genom att användas som råvara i andra pro -
cesser som konstruktionsmaterial eller genom att energiåtervinnas. 
SCAs verksamhet genererar avfall från produktion av massa, papper, 
trävaror och energi samt från emballage, slam, plastavfall och metallskrot. 
Även om delar återvinns eller energiåtervinns hanteras viss andel fortfa -
rande som icke-återvunnet avfall. Detta har identifierats som en faktisk 
negativ påverkan på miljö och resurseffektivitet särskilt vid hantering av 
farligt avfall och blandavfall som kan bidra till förorening, klimat  påverkan 
och resursförlust.
Genom att återanvända och energiutvinna restflöden som askor, bark, 
slam och spån i exempelvis fjärrvärme, jordförbättring och bränslen 
bidrar SCA till att minimera avfall, reducera klimatpåverkan och optimera 
resursanvändningen i sin verksamhet. Effektiv avfallshantering och intern 
cirkulation minskar behovet av extern avfallshantering, ökar energiåter -
vinningen samt minskar trycket på deponi. Detta har identifierats som en 
potentiell positiv påverkan på både den naturliga miljön och resurseffekti -
viteten och visar att industriprocesser kan integreras i ett cirkulärt flöde.
E5-1: Policyer för resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
SCAs hållbarhetspolicy utgör tillsammans med koncernmålet Zero waste 
– inga slöserier, grunden för bolagets arbete med resurseffektivitet och 
cirkulär ekonomi. Policyn omfattar områden så som optimering av resurs -
effektivitet och energiprestanda samt minimering av avfall genom stän -
diga förbättringar av processer, produkter, arbetssätt och transportlös -
ningar samt ökad återvinning och nya användningsområden för bolagets 
sidoströmmar. Policyn omfattar även att bidra till kunders resurseffekti -
vitet och ökad cirkularitet i samhället. Policyn kompletteras med instruk -
tioner som reglerar arbetet mer i detalj. Policyn beskriver även processen 
för identifiering, bedömning och hantering av negativ påverkan vilken 
även beskrivs mer i detalj i Allmän information IRO-1. Hållbarhetspolicyn 
beslutas av styrelsen och hållbarhets- och kommunikationsdirektören har 
det övergripande ansvaret för implementering av policyn. Policyn gäller 
för hela SCA-koncernen och är publikt tillgänglig via sca.com. Arbetet 
följs upp på koncernnivå via SCAs hållbarhetsråd som  rapporterar till 
koncern ledning och vidare till styrelsen.
SCAs leverantörsstandard beskriver de krav som bolaget ställer på 
sina leverantörer så som att minimera påverkan på människa och miljö.
Risker inom hållbarhetsområdet ingår i SCAs gemensamma process 
för identifiering och hantering av risker som beskrivs i bolagets Risk -
hantering- och internkontrollpolicy och i riskavsnittet i Förvaltningsberät -
telsen. Identifiering och utveckling av möjligheter utgör en del av bolagets 
strategiprocess.
146 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 149 =====

E5-2: Åtgärder och resurser för resursanvändning och 
cirkulär ekonomi
SCAs produkter är förnybara och möjliggör ökad cirkularitet såväl som 
lägre klimatpåverkan och är viktiga för att ställa om till ett hållbart sam -
hälle och en hållbar konsumtion där fossila material kan fasas ut. SCA ska 
bedriva sin verksamhet så att påverkan på människa och miljö minimeras 
samt att eliminera slöserier, Zero waste. SCAs produkter är baserade på 
förnybar råvara som kan återanvändas och bidrar till ett cirkulärt material -
flöde. Genom samarbeten och innovationer söker bolaget löpande nya 
användningsområden för befintliga eller nyutvecklade produkter, bipro -
dukter och sidoströmmar från processen för att på så sätt ytterligare öka 
cirkulariteten och klimatnyttan.
SCA arbetar kontinuerligt för att öka materialeffektiviteten i varje steg. 
Det största råvaruinflödet består av vedråvara. Åtgångstal, det vill säga 
förbrukad mängd vedråvara för att producera trävaror, massa och för -
packningspapper är därför ett viktigt mått för att nyttja trädet så effektivt 
som möjligt. Åtgångstalet eller utbytet följs noggrant på respektive 
enhet som också identifierar åtgärder för att ständigt förbättra utfall 
och material effektivitet. På motsvarande sätt följs maskinverkningsgrad 
lokalt på enhetsnivå för att nyttja industrianläggningarna så effektivt 
som möjligt. 
SCA använder även sekundära råvaror i form av returfiber för sin till -
verkning av förpackningspapper. Färskfiber och returfiber utgör tillsam -
mans ett cirkulärt kretslopp där fibrerna cirkulerar och återanvänds flera 
gånger. Eftersom fibrer inte kan återvinnas ett oändligt antal gånger krävs 
ett kontinuerligt tillflöde av färskfiber. Insamling och återanvändning av 
fibrerna är ett väl fungerande system och återvinningsgraden i Europa är 
cirka 85 procent.
SCA och skogsindustrin som bransch har en viktig roll i transforma -
tionen till ett cirkulärt samhälle. SCAs strategi och hållbarhetsarbete 
syftar till att öka värdeskapandet från varje träd. Hela trädet nyttjas i 
 bolagets industriella ekosystem där sidoströmmar så som cellulosaflis 
och bark från sågverken blir till råvara för massatillverkning respektive 
biobränsle och kan ersätta olja. Genom innovation strävar bolaget också 
efter att kontinuerligt höja förädlingsgraden och klimatnyttan för bolagets 
sidoströmmar. Bolaget för även dialog med återvinningsföretag för att 
identifiera nya användningsområden.
I nära kontakt med kunder och leverantörer driver SCA ett strukturerat 
innovationsarbete som till exempel kan leda till ökad materialeffektivitet. 
Bolaget uppmuntrar och stöttar även entreprenörer genom programmet 
Forest Business Accelerator vilket är ett samarbete med IBM, RISE 
 Processum och BizMaker i syfte att skapa nya affärsmöjligheter och ett 
mera hållbart samhälle genom att förena skog, digitalisering och entre -
prenörskap för att på så sätt gynna företagande och innovation i den 
skogliga värdekedjan.
Energieffektivitet är ytterligare ett exempel på åtgärder. SCA har samlat 
sitt arbete i ett ESAVE-program där nya initiativ för energieffektivitet prio -
riteras, genomförs och följs upp, se avsnitt E1-3.
SCA arbetar löpande för att förbättra produkternas och processernas 
hållbarhetsprofil genom att öka resurseffektivitet och miljöprestanda 
genom hela livslängden vilket inkluderar bra dialog med leverantörer 
och kunder.
E5-3: Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 
SCAs övergripande koncernmål för resurseffektivitet och cirkulär eko -
nomi är Zero waste – inga slöserier där det viktigaste delmålet är att hela 
trädet ska användas och som följs genom att mäta utbyte och åtgångstal 
för vedråvaran. Detta mål mäts på respektive enhet och syftar till att 
 minimera behovet av primär råvara.
Bolaget har också ett mål kopplat till avfallshantering där det egna 
icke-farliga avfallet ska återanvändas till minst 95 procent. Till återvinning 
räknas även energiåtervinning. Detta mål syftar till att öka cirkulariteten 
genom att avfallsströmmarna kan nyttjas till andra produkter och att 
 minimera mängden avfall och följer kaskadprincipen. För det avfall som 
klassas som farligt avfall till exempel lysrör och hydrauloljor ska en  korrekt 
avfallsklassning användas för att säkerställa rätt hantering. År 2025 åter -
användes 97 procent av det egna icke-farliga avfallet, se tabell i avsnitt 
E5-5.
Då bolagets råvaruflöde till största delen utgörs av biologiskt material, 
se avsnitt E5-4, och utgör en del av det biogena kretsloppet då bolagets 
produkter är förnybara och bidrar till att möjliggöra ett cirkulärt samhälle 
samt att bolagets eget industriella ekosystem baseras på cirkulära flöden 
inom koncernens olika enheter har SCA valt att inte formulera ett konkret 
mätbart mål kring ökad cirkularitet. Bolagets mål är frivilliga och när 
dessa har formulerats har omvärldsfaktorer och trender beaktats men 
externa intressenter har inte deltagit i den slutliga formuleringen av målen. 
E5-4: Resursinflöden 
I den dubbla väsentlighetsanalysen har materialflöden så som råvaror och 
insatsvaror för produktion av bolagets produkter bedömts som väsent -
liga. De väsentliga inflödena utgörs av vedråvara, returfiber, kemikalier 
och fyllmedel, vatten och energi. Av dessa utgörs sekundära material till 
största delen av returfiber. Övriga klassas som primära material.
SCA är självförsörjande på biobränslen. Bolaget har en egen elproduk -
tion och köper resterande från nätet. Den totala energianvändningen 
redovisas i avsnitt E1-5. Vatten är väsentligt för produktion av bolagets 
produkter. Vattenanvändningen redovisas i avsnitt E3-4.
Huvuddelen av resursinflödet utgörs av vedråvara och returfiber som 
levereras utan emballage. Förpackningar har därmed inte bedömts som 
väsentliga för bolaget. Dubbelräkning undviks genom att enbart bedöma 
inflöden till koncernen som helhet.
Sällsynta jordartsmetaller ingår i elektronik som bolaget använder 
men ingår inte i bolagets produkter och utgör ingen väsentlig del av 
resurs inflödet.
Vedråvaran mäts som volym ingående till industrierna och mäts av 
tredje part. Omräkning till vikt görs med densitet för respektive träslag. 
Returfiber mäts via inlevererad mängd och lagerinventering. Kemikalier 
och fyllmedel mäts via fakturerad mängd på faktura. Mängderna 
 rapporteras i torra ton.
Resursinflöde, torra ton 2025
Råvara (rundved, flis, sågad vara, sågspån och returfiber) 4 905 000
Kemikalier och fyllmedel 215 000
Totalt 5 120 000
Biologiskt material 4 905 000
Biologiskt material av totalt, % 96%
Andel hållbart anskaffat biologiskt material, %1) 100%
Sekundärt material av totalt, % 8%
1) Hållbar anskaffning omfattar råvara som är certifierad enligt FSC eller PEFC eller omfattas 
av FSC CW samt återvunnen fiber (returfiber).
147FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 150 =====

E5-5: Resursutflöden 
SCA levererar produkter baserade på förnybar vedråvara från ansvarsfullt 
skötta skogar som erbjuder alternativ till fossilbaserade material och kan 
därigenom bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle. I den dubbla 
väsentlighetsanalysen var det främst tillgång till fungerande system i alla 
geografier för återvinning av produkter som identifierades som en poten -
tiell negativ påverkan. Likaså möjlighet till materialåtervinning för samtliga 
slutprodukter.
Produkterna kan återanvändas, recirkuleras eller energiåtervinnas. 
De huvudsakliga produktområdena är trävaror, massa, förpacknings -
papper och energi. Energin är förnybar och kan ersätta fossil energi. 
Övriga produkter är helt återvinningsbara och bidrar till ett cirkulärt 
material flöde. En mycket liten andel av bolagets träprodukter är behand -
lade med impregneringsmedel för att öka livslängden eller fabriksmålade 
för att minska kundernas miljöpåverkan i senare led. Även dessa pro -
dukter är återvinningsbara då de färger och impregneringsmedel som 
används uppfyller krav för återvinning. Andel återvinningsbart material 
i produkter uppgår till 100 procent. Dock kan det saknas effektiva åter -
vinningssystem på olika marknader.
Bolagets produkter levereras både med och utan emballage beroende 
på leveransform och användningsområde. För massa och papper är 
emballagen återvinningsbara. För träprodukterna höjs successivt andelen 
emballage som är återvinningsbart. I nuläget är 8 procent av förpacknings -
materialet återvinningsbart och resterande andel är brännbart och kan 
energiåtervinnas. Andel återvinningsbart förpackningsmaterial uppgår 
till 100 procent om energiåtervinning inkluderas.
Utflöden av avfall består huvudsakligen av slam, aska och plastrejekt. 
Alla resursutflöden mäts i vikt eller volym för varje fraktion. För volym 
 tillämpas en känd eller etablerad densitet för omvandling till vikt. SCA 
bedriver inte verksamhet som genererar radioaktivt avfall. 
Avfallsström, ton
Farligt 
avfall
Icke- 
 farligt 
avfall
Total mängd 
genererat 
avfall
Avledd från avfallshantering
Förberedelse för återanvändning 6 385 391
Materialåtervinning 463 148 859 149 322
Andra återvinningsförfaranden 397 7 999 8 396
Total mängd avledd från 
 avfallshantering 866 157 243 158 109
Avsedd till bortskaffande
Förbränning 87 0 87
Deponi 2 594 3 982 6 576
Annat bortskaffningsförfarande 307 346 653
Total mängd bortskaffat 2 988 4 328 7 316
Totalt avfall 3 854 161 571 165 425
Andel icke-återvunnet avfall 4%
Måluppföljning
Andel återvunnet av eget icke-farligt avfall 97%
148 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 151 =====