Årsredovisning 2025

ESRS S1 – Den egna arbetskraften
Samhällsansvarsinformation
S1 SBM-2: Intressenters intressen och synpunkter 
SCAs värdebaserade kultur vilar på bolagets kärnvärden och den värde -
baserade kulturen värnar om ett olycksfritt och hälsosamt SCA med en 
sund affärsetik. Medarbetarna är en viktig intressentgrupp för bolaget 
och det finns flera möjligheter för dem att föra dialog kring förväntningar, 
arbetssituation, trivsel, arbetsmiljö samt att lämna synpunkter. Med när -
maste chef sker dialog i vardagen och i mål- och utvecklingssamtal och 
utöver det genomförs arbetsplatsträffar. På de svenska enheterna finns 
även samverkansforum på olika nivåer i bolaget där representanter från 
bolaget och fackliga företrädare träffas. Uppföljning sker löpande med 
närmaste chef och i respektive forum. SCAs verksamheter i andra länder 
följer rådande praxis och har regelbundet individuella samtal och arbets -
platsträffar.
Frågor som behandlas i möten med medarbetare och fackliga före -
trädare är exempelvis arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, personal- och 
organisationsfrågor, likabehandling, strategi samt ekonomiskt utfall. 
Olika affärsbeslut kan påverka medarbetare både positivt och negativt. 
Vid förändringar av verksamheten har bolaget en process för att sam -
verka med fackliga företrädare och tillsammans bedöma påverkan.
S1 SBM-3: Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
och deras förhållande till strategi och affärsmodell 
SCA har gjort en dubbel väsentlighetsanalys, se Allmän information 
SBM-3, för hela koncernen där den egna arbetskraften ingått. Områden 
som beaktats är arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för 
alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter. Väsentlighetsanalysen har 
omfattat påverkan på den egna arbetskraften som innefattar alla anställda, 
inhyrd personal och egenföretagare som arbetsleds av SCA. Väsentlig -
hetsanalysen baseras på bolagets huvudkategorier av anställda såsom 
arbete i industriprocesser, underhållsarbete, skogliga tjänster och kon -
torsarbete. Bolaget har inte identifierat några kategorier av anställda som 
skulle vara speciellt utsatta för negativ påverkan. Inga väsentliga risker 
kopplade till den egna arbetskraften, med finansiell påverkan på bolaget, 
har identifierats. 
Likabehandling och lika möjligheter för alla 
SCA verkar inom en bransch som historiskt präglats av mansdominerade 
yrkesstrukturer där kvinnor varit och är underrepresenterade inom många 
yrkeskategorier. Detta är en branschgemensam utmaning och kan med -
föra en potentiell negativ påverkan i form av bristande mångfald på 
arbetsplatserna och i arbetsgrupperna samt begränsa möjligheterna att 
tillvarata hela arbetsmarknadens kompetens. SCA strävar efter att vara  
en attraktiv arbetsgivare för en bred målgrupp samt rekrytera och behålla 
engagerade och kompetenta medarbetare. 
Arbetsvillkor 
När det gäller arbetsvillkor har både en positiv och en negativ påverkan 
identifierats. Den positiva påverkan handlar om att SCA har en företags -
kultur som möjliggör medarbetarnas välbefinnande och bidrar till en 
hållbar prestation inom hela koncernen. I SCAs senaste medarbetar -
undersökning som genomfördes under år 2025, ger medarbetarna ett 
högt betyg på områden så som arbetsmiljö, ledarskap och målfokus vilket 
tyder på en etablerad företagskultur där psykologisk trygghet, tydlighet 
kring mål och stöd från chefer möjliggör välbefinnande och en hållbar  
prestation.
SCA har en nollvision för arbetsolycksfall och bedriver ett strukturerat 
arbete för att realisera ett olycksfritt och hälsosamt SCA. Ett systematiskt 
arbete bedrivs för att proaktivt minimera risker för att arbetsrelaterade 
olycksfall och ohälsa ska inträffa. Samtliga medarbetare förväntas delta i 
det förebyggande arbetet och att uppmärksamma risker, säkra och 
osäkra beteenden. Trots ett aktivt proaktivt arbete, kan olyckor ändå 
inträffa som kan påverka drabbade individer negativt. Detta har identifie -
rats som en negativ påverkan.
Med hjälp av riskanalyser får bolaget kunskap om vilka risker som finns 
på en arbetsplats, såväl fysiska som psykosociala. För att minimera 
risken genomförs bland annat riskanalyser av hela anläggningar, säker -
hetsvandringar och arbete med beteendebaserad säkerhet. SCA arbetar 
även med att fortlöpande uppdatera policyer och instruktioner, utbild -
ningar och arbetssätt för att minska risken för negativ påverkan på  
medarbetarna.
SCA bedömer att bolaget inte har någon väsentlig påverkan på 
områden såsom barn- och tvångsarbete. SCA tar avstånd från barn- och 
tvångsarbete och bolaget är inte verksamt i geografiska områden eller 
annan typ av verksamhet där det finns signifikant risk för barn- och 
tvångsarbete. 
Övergången till en grönare och mer klimatneutral verksamhet är i linje 
med bolagets strategi och affärsmodell och bedöms medföra möjligheter 
att utveckla bolaget och därmed skapa arbetstillfällen, vilket bedöms 
positivt för den egna arbetskraften.
S1-1: Policyer för den egna arbetskraften 
SCA har flera policyer och övergripande instruktioner som beskriver 
hur bolaget hanterar väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat 
till den egna arbetskraften. SCAs policyer beslutas av bolagets styrelse 
och gäller för hela bolaget. Övergripande instruktioner beslutas av 
 verkställande direktör. 
SCAs Uppförandekod är en av bolagets policyer och utgör grunden för 
bolagets företagskultur, hur människor bemöts och hur SCA gör affärer 
och bedriver verksamhet på ett etiskt och ansvarsfullt sätt. Bolaget res -
pekterar och stödjer internationella standarder och följer nationella lagar  
i respektive land där bolaget bedriver verksamhet. SCA värnar om res -
pekten för de mänskliga rättigheterna såsom föreningsfrihet, nolltolerans 
mot barnarbete och tvångsarbete samt att beakta urfolks intressen.  
Uppförandekoden baseras på FNs deklaration om mänskliga rättigheter, 
internationella arbetsorganisationen ILOs kärnkonventioner, OECDs  
riktlinjer för multinationella företag och FN Global Compacts tio principer 
som integrerats i den dagliga verksamheten. Alla koncernens medarbe -
tare och andra som representerar SCA omfattas av Uppförandekoden 
och har ansvar för att följa den. SCAs chefsjurist är övergripande ansvarig 
för implementeringen. 
Andra områden i Upp  förandekoden handlar bland annat om att mini -
mera risken för diskriminering, trakasserier samt ett oetiskt och korrupt 
beteende. I koden beskrivs hur SCA arbetar för att utveckla mångfalden 
och strävar efter att alla medarbetare ska nå sin fulla potential, i en  
omgivning av respekt och tillit. Alla nuvarande och framtida medarbetare 
behandlas lika oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, 
civilstånd, föräldraskap, etniskt, nationellt eller socialt ursprung, sexuell 
läggning, religion, politisk tillhörighet, ålder, funktionsnedsättning eller 
annat som skyddas av tillämplig lag. 
I Uppförandekoden beskrivs även hur anmälan och överträdelser mot 
Uppförandekoden ska hanteras. SCA uppmuntrar alla medarbetare att 
rapportera misstankar om överträdelser av Uppförandekoden och lag -
stiftning enligt SCAs ordinarie kanaler. Även inhyrd personal och egen -
företagare som inte är anställda av SCA kan rapportera misstankar om 
överträdelser. Upp  förandekoden är publikt tillgänglig via sca.com, och 
beskrivs mer i detalj i Bolagsstyrningsinformation G1-1. 
Bolaget har även en HR-policy som beskriver hur medarbetare och 
ledare i SCA ska förhålla sig till och ta ansvar i diverse frågor såsom med-
arbetarskap, ledarskap, utveckling och lärande, mångfald, jämställdhet, 
kränkande särbehandlingar samt drogfri arbetsplats. HR-policyn 
beskriver även hur rekryteringar ska genomföras professionellt och  
högklassigt. Bolaget har även tydliga instruktioner kring kränkande sär -
behandling för att minimera att detta inträffar och hur det ska hanteras 
om det ändå skulle inträffa. Likabehandlingsplaner upprättas och följs 
upp årligen. SCAs HR-direktör är övergripande ansvarig för implementering 
av HR-policyn och tillhörande instruktioner samt att dessa är uppdaterade.
149FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 152 =====

SCA har en nollvision för arbetsolycksfall och har en hälso- och säker -
hetspolicy som beskriver bolagets vision och arbete för att realisera ett 
olycksfritt och hälsosamt SCA, där alla ska komma hem friska och 
oskadda från arbetet. Det systematiska arbets  miljöarbetet sker i ett 
företags övergripande arbete kallat ZERO. SCAs HR-direktör är övergri -
pande ansvarig för att hälso- och säkerhetspolicyn är uppdaterad och 
 kommunicerad. Respektive affärsområdeschef ansvarar för att hälso- 
och säkerhetspolicyn implementeras. 
SCA har en due diligence-process med tillhörande instruktion för 
bedömning och hantering av negativ och positiv påverkan på människa 
och miljö och som beskrivs mer i detalj i Allmän information IRO-1. 
 Processen beskriver även hur uppföljning ska ske. Bolagets process för 
 risk bedömning och hantering beskrivs i riskavsnittet i Förvaltnings -
berättelsen.
SCA ser barn som en grupp intressenter med särskilt behov av skydd 
vilket beskrivs i bolagets Uppförandekod. Bolaget respekterar och främjar 
barns rättigheter i sin verksamhet och i samhället i enlighet med FNs 
Barnrättsprinciper. I de fall där vår verksamhet berör barn, tar vi särskild 
hänsyn till barnens intresse. SCA tolererar inte barnarbete i våra anlägg -
ningar eller i verksamheter som drivs av våra affärspartners. Vi följer strikt 
gällande nationell och internationell lagstiftning om minimiålder på alla 
platser där vi bedriver verksamhet.
Alla medarbetare ska följa och efterleva SCAs policyer och tillhörande 
instruktioner, och agera i enlighet med dessa. Implementering av policyer 
och övergripande instruktioner sker via koncernledningen till affärs -
områdena. Affärsområdena och dess enheter har sedan ansvar att sprida 
informationen inom respektive verksamhet. Vanligtvis sprids informa -
tionen via avdelningsmöten och arbetsplatsträffar. Information om nya 
eller förändrade policyer och instruktioner sker även på bolagets intranät. 
Vid förändringar kan även utbildning inom dessa områden förekomma. 
S1-2: Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften 
och deras företrädare angående påverkan 
Samverkan med de fackliga organisationerna är en mycket viktig del i det 
kontinuerliga arbetet med att utveckla individen, arbetsplatsen och verk -
samheten. Syftet med samverkan är att från idé till beslut skapa infly -
tande och delaktighet i arbetet genom att arbetstagarna ges möjligheter 
till information och dialog. Samverkan sker på alla nivåer i bolaget. På 
SCAs styrelsemöten, som genomförs omkring tio gånger per år, deltar 
medarbetarnas fackliga representanter. SCA har i Sverige ett fackligt  
koncernråd där representanter från bolaget bjuds in. Affärsområdena har 
affärsråd där representanter från affärsområdet och fackliga företrädare 
deltar. Andra forum för dialog är enheternas samverkansgrupper och 
skyddsronder med fackliga företrädare och direkt med medarbetare 
genom arbetsplatsträffar, mål- och utvecklingssamtal samt dagliga 
möten i den operativa verksamheten så kallad operativ styrning. I övriga 
länder där SCA har verksamhet sker dialog direkt med medarbetarna och 
i arbetsgrupper.
SCA och de fackliga organisationerna har avtal som reglerar hur sam -
verkan ska gå till och vilka punkter som ska behandlas på olika möten. 
Syftet med avtalet är att skapa en väl fungerande struktur för information 
och utövande av medbestämmandet i koncernen. Samverkansgrupperna 
sammanträder minst tre gånger per år och målsättningen är att främja 
involvering, öka inflytande, utveckling och effektivisering av bolaget jäm -
sides med skapandet av stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter i 
en god och säker arbetsmiljö. Agendan innehåller punkter som hälsa och 
säkerhet, personal- och organisationsfrågor, likabehandling, ekonomi och 
investeringar samt information om hur det går för bolaget. Samverkans -
mötena ger arbetstagarna en möjlighet att uttrycka sina åsikter och 
påverka genom de fackliga före  trädarna. Vid samverkansmötena noteras 
beslut och information till  övriga medarbetare sker via de fackliga före -
trädarna samt mötesprotokoll. 
Inom hela koncernen har arbetsgrupper regelbundna möten där dialog 
sker kring frågor som kan påverka medarbetaren och dennes arbets -
grupp. Agendan omfattar bland annat frågor såsom hälsa och säkerhet, 
personal- och organisationsfrågor, måluppföljning, ekonomi och investe -
ringar. Detta är ett forum med möjlighet till inflytande och påverkan om 
det som berör den egna gruppen där information kan förtydligas, idéer 
utvecklas och gemensamma beslut fattas. SCA har även en egen -
utvecklad samtalsbox som finns att tillämpa för att underlätta och upp -
muntra dialog kring frågor och situationer som kan uppstå i vardagen och 
hur dessa bör hanteras. Genom att synliggöra och skapa förståelse för 
varandra kan SCAs medarbetare och bolaget arbeta för att tillsammans 
skapa en ännu bättre arbetsplats. 
Med närmaste chef sker, förutom det årliga mål- och utvecklings -
samtalet, kontinuerlig dialog i frågor som främst berör medarbetaren 
såsom hälsa och säkerhet, arbetsuppgifter, trivsel, personlig utveckling, 
resultat och återkoppling på prestation, individuella behov eller annat 
som kan påverka medarbetaren. 
Vid förändringar som kan få betydande påverkan på anställda, 
 respekteras och följs lokala lagar och förordningar, samt kollektivavtal.
SCAs HR-direktör är övergripande ansvarig för processen för sam -
verkan. På affärsområden, stödjande enhet och koncernstaber är respek -
tive chef ansvarig för att mål- och utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar 
och samverkansmöten genomförs. Uppföljning och bedömning hur väl 
dialogen fungerar sker i respektive forum, både i koncernråd och affärs råd. 
Affärsområdenas HR-chefer, fackliga representanter och  koncernens 
HR-direktör utvärderar samverkans  processen regelbundet för att 
bedöma dess effektivitet.
SCA genomför återkommande medarbetarundersökningar där med -
arbetarna får möjlighet att anonymt göra sin röst hörd. Handlingsplaner 
tas fram i dialog med medarbetare och chefer och integreras i verksam -
heten. 
S1-3: Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan  
och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan 
uppmärksamma problem 
SCA uppmuntrar alla medarbetare att föra en dialog med sin närmaste 
chef när det gäller frågeställningar kring den egna arbetssituationen, 
verksamheten, klagomål eller andra områden som påverkar eller kan 
komma att påverka medarbetaren negativt. Samtliga medarbetare har 
möjlighet att rapportera misstankar om överträdelser av SCAs Upp -
förandekod och gällande lagstiftning via bolagets ordinarie kanaler, 
vilka är närmaste chef, HR-chef, bolagsjurist, fackliga företrädare eller 
bolagets vissel  blåsar kanal. 
För att fånga upp alla potentiella brott mot Uppförandekoden och för 
att anmälare ska känna sig trygga finns ett flertal kanaler. Visselblåsar -
kanalen är publikt tillgänglig via sca.com och är därmed öppen både för 
medarbetare och personer som inte är anställda av SCA. Anmälningar 
kan göras anonymt och behandlas konfidentiellt, skyndsamt och profes -
sionellt samt med beaktande av gällande personuppgiftslagstiftning. 
SCAs complianceråd följer kontinuerligt upp pågående ärenden och vid -
tagna åtgärder. Compliancerådet gör även en årlig sammanställning och 
analys av inkomna ärenden för att följa upp antal och kategori samt iden -
tifiera behov av åtgärder. Utveckling jämfört mot tidigare år analyseras. 
I samband med analysen bedöms processens effektivitet. I Bolags -
styrningsinformation G1-3 finns detaljerad beskrivning kring visselblåsar -
processen och uppföljning av inrapporterade ärenden.
Alla medarbetare har även möjlighet att via en plattform som tillhanda -
hålls av Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag, Afa, rapportera hän -
delser och riskobservationer inom miljö och arbetsmiljö.
Vid introduktionen av nya medarbetare och vid repetitionsutbildning  
i Uppförandekoden medvetandegörs alla medarbetare vilka kanaler som 
finns för att framföra synpunkter eller klagomål. Om bolaget har eller kan 
komma att påverka en medarbetare negativt sker dialog med medarbe -
taren hur den negativa påverkan kan minimeras eller helt undvikas. Med -
arbetaren har möjlighet att vid samtalet ta hjälp av sin fackliga företrädare. 
Uppföljning sker i dialog med närmaste chef om åtgärden varit tillräcklig.
Medarbetarna ges även möjlighet att uttrycka sina åsikter i medarbe -
tarundersökningar, via fackliga kontakter och i dialog med närmaste chef 
och bedömning görs om fler åtgärder behöver vidtas. 
150 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 153 =====

S1-4: Åtgärder avseende väsentlig påverkan för den  
egna arbetskraften och strategier för att minska de 
väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjlig -
heterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa 
åtgärders ändamålsenlighet 
För att öka attraktiviteten och främja en ökad mångfald i branschen 
genomförs olika initiativ som till exempel FLIT (Flickor i teknik), Ung Före -
tagsamhet och skolsamverkan. För att öka mångfalden strävar SCA att 
bredda rekryteringsbasen inom hela koncernen. Detta görs fortlöpande 
bland annat med att tydliggöra arbetsgivarerbjudandet genom utformning 
av rekryteringsannonser. Vid rekrytering eftersträvas att minst en av slut -
kandidaterna är av det underrepresenterade könet för befattningen. 
För att öka intresset hos unga sker kontinuerlig samverkan med 
gymnasie  skola, högskola och universitet. SCA erbjuder examensarbete, 
arbetsplatspraktik och sommarjobb. Årligen ges cirka 445 (400) sommar -
jobbare möjlighet till arbetslivserfarenhet och för dessa eftersträvas en 
balanserad könsfördelning för att på sikt öka mångfalden i branschen. 
Könsfördelningen för år 2025 bland sommarjobbare var 35 procent 
kvinnor och 65 procent män. SCA deltar i Tekniksprånget, ett praktik -
program för unga som funderar på att läsa högre tekniska utbildningar, 
och Jobbsprånget som är ett praktikprogram för nyanlända med högre 
teknisk examen. Bolaget har även interna nätverk och mentorskap för att 
inspirera och utveckla medarbetare inom yrkeskategorier med bristande 
mångfald. Det finns även möjlighet för medarbetare att delta i externa 
 nätverk inom branschen och olika yrkeskategorier. Uppföljning av 
 effektiviteten sker fortlöpande.
För att fånga medarbetarnas uppfattning av företagskulturen görs 
 återkommande medarbetarundersökningar där koncernens medarbetare 
har möjlighet att delta. Den senaste medarbetarundersökning genom -
fördes år 2025 och hade en svarsfrekvens på 87 procent. Medarbetar -
undersökningen visar att det framför allt är inom områdena arbetsmiljö, 
ledarskap och målfokus som medarbetarna ger bolaget ett högt betyg. 
SCA följer specifikt utvecklingen av två index, ledarskap och engage -
mang. Ledarskapsindexet är ett nyckeltal som visar hur medarbetarna 
bedömer sin närmaste chefs ledarskap. Det andra indexet, engage -
mangsindexet, baseras på medarbetarnas upplevelse av sin motivation 
och engagemang, allmän tillfredställelse samt om de rekommenderar 
SCA som arbetsgivare. Alla medarbetare får ta del av resultat från med -
arbetarundersökningen samt delta i framtagande och genomförande av 
handlingsplaner för att fortsätta utveckla verksamheten. 
Den positiva påverkan skapar trygghet, motivation och arbetsglädje 
inom hela koncernen vilket är centralt för medarbetares hälsa och lång -
siktiga lojalitet. SCA jobbar kontinuerligt för att skapa en bra arbetsmiljö 
för samtliga medarbetare. Alla medarbetare ska ha årliga mål- och 
utvecklingssamtal för att diskutera arbetssituation, följa upp prestation 
och trivsel samt för att definiera utvecklingsområden och nya mål. I sam -
talet har medarbetaren även möjlighet att lyfta annat som skulle kunna 
påverka medarbetaren. 
SCA jobbar även kontinuerligt med likabehandlingsplaner inom hela 
bolaget. På verksamhetsnivå genomförs åtgärder inom områden som 
arbetsförhållanden, kränkande särbehandling och trakasserier, löner och 
anställningsvillkor, rekrytering, utbildning och övrig kompetensutveckling 
samt förvärvsarbete och föräldraskap.
För SCA är ledarskapet en prioriterad fråga och bolaget har utvecklat 
en ledarskapsplattform som bygger på fyra grundpelare så som per -
spektiv, prestation, personalledning och personlig påverkan. Bolaget 
erbjuder sina chefer ledarutveckling via koncerngemensamma program, 
lokala ledarforum och individuella utvecklingsplaner. SCA genomför 
löpande utbildningar för nya chefer, där bolagets förväntningar på ledare 
samt ledarskapets betydelse för företagskulturen och måluppfyllelse 
ingår. För chefer i affärsområdenas ledningsgrupper startades år 2025  
ett program tillsammans med Stockholm School of Economics inom 
finansiellt värdeskapande. Chefer inom SCA förväntas leda arbetet så att 
verksamhetens kvalitet bibehålls och utvecklas, formulera och kommuni -
cera mål för verksamheten tillsammans med medarbetarna och aktivt 
arbeta med uppföljning för att säkerställa måluppfyllelse. I chefskapet 
ingår även att skapa förutsättningar för dialog, medinflytande och ett 
positivt arbetsklimat samt att agera som förebild och uppmärksamma 
andra goda föredömen. 
För att minska risken för negativ påverkan i form av fysisk hälsa och 
arbetsrelaterade olycksrisker arbetar SCA aktivt för att förebygga arbets -
relaterade skador och ohälsa inom hela bolaget. SCAs mål inom hälsa 
och säkerhet är ett olycksfritt och hälsosamt SCA där alla medarbetare 
kommer hem friska och oskadda efter arbetet. SCA har samlat hälso- och 
säkerhetsarbetet under programmet ZERO. Varje affärsområde ansvarar 
för att identifiera, förebygga och åtgärda risker som kan påverka fysisk 
och psykisk hälsa negativt. Styrgrupp ZERO ansvarar för koncernens 
övergripande hälso- och säkerhetsarbete. Styrgruppen består av med -
lemmar ur koncernledningen, SCAs koordinator för ZERO och facklig 
företrädare. Styrgrupp ZERO följer upp mål och aktiviteter inom området. 
Rapportering sker direkt till koncernens verkställande direktör. Verkstäl -
lande direktör rapporterar i sin tur regelbundet utfall och utveckling till 
bolagets styrelse. SCA har även ett tvärfunktionellt arbetsmiljönätverk 
som aktivt ska bidra till att förverkliga ett olycksfritt SCA genom att 
utveckla hälso- och säkerhetskulturen inom hela SCA-koncernen. 
 Nätverket samordnar och prioriterar gemensamma frågeställningar för 
koncernen. Arbetsmiljönätverket består av en representant per affärs -
område/större enhet och leds av koordinatorn för ZERO. 
Inom ZERO utvecklas den gemensamma hälso- och säkerhetskulturen, 
tränas ledare samt förs dialoger kring säkra och osäkra beteenden. Alla 
medarbetare förväntas engagera sig och delta aktivt i arbetet. Varje med -
arbetare har rätt att avbryta ett arbete om situationen upplevs osäker. 
ZERO omfattar även gemensamma rutiner och en enhetlig struktur för 
systematisk uppföljning, utvärdering och rapportering. SCA arbetar före -
byggande med att identifiera och åtgärda brister och risker, rapportera 
och analysera inträffade händelser för att identifiera bakomliggande 
orsaker samt åtgärder för att förhindra liknande händelser i framtiden. 
Lärdomar från inträffade händelser delas med övriga enheter inom  
koncernen. 
SCA genomför utbildningsinsatser kring hälsa och säkerhet. Alla nya 
chefer, ledare och skyddsombud utbildas i ”Bättre arbetsmiljö”, BAM. 
Utöver det, utbildas alla medarbetare i beteendebaserad säkerhet, BBS, 
ett metodiskt och enkelt sätt att uppmärksamma varandra att arbeta 
säkert via BBS-dialoger. Lagstadgade utbildningar inom olika områden 
exempelvis heta arbeten, truckkörning och kemiska risker på arbets -
platserna genomförs löpande. Regelbundet genomförs lagstadgade 
medicinska kontroller i arbetslivet. Dessutom erbjuds medarbetarna 
hälsoprofil  bedömningar vart tredje år, med syfte att fånga upp risk -
faktorer som eventuellt finns och som har betydelse för medarbetarens 
hälsa. Det finns även lokala initiativ som främjar hälsa och en säker 
arbetsmiljö. 
På varje enhet finns en tydlig skyddsorganisation, lokala mål och 
handlings planer. Arbetsmiljömålen är nedbrutna utifrån identifierade 
risker, och har omsatts till handlingsplaner och aktiviteter. 
Under år 2025 har det systematiska förbättringsarbetet fortsatt för att -
driva hälso- och säkerhetsarbetet framåt. Inom SCA genomförs kontinu -
erligt aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket innebär att 
medarbetare undersöker, bedömer, åtgärdar och kontrollerar att det leder 
till förbättringar som skapar säkrare och hälsosammare arbetsplatser för 
alla medarbetare inom våra verksamhetsområden. Genom det bygger 
SCA också en god säkerhetskultur och ett säkerhetsklimat där vi har 
gemensamma värderingar och uppfattningar som bidrar till att bolaget 
prioriterar och hanterar säkerhetsfrågor på alla nivåer i verksamheten.
Genom uppföljning av vidtagna åtgärder och kontroller, exempelvis  
vid skyddsronder och samverkansforum kan enheterna utvärdera om 
 åtgärderna varit effektiva.
 Inom hela koncernen har det under år 2025 pågått ett arbete med 
extra fokus för att minimera risk för kollision mellan människa och fordon, 
fall, halka och snubbla samt BBS-dialoger och att medarbetarna tar del 
av och tillämpar livräddande regler. Under år 2025 införde koncernen en 
kravutbildning gällande brandskydd för samtliga anställa. 
Bolaget har haft en mycket positiv utveckling i antalet arbetsolycksfall 
som medfört frånvaro sedan år 2019 och har valt att övergå till mätetalet 
Total Recordable Incidents, TRI istället för som tidigare LTA. TRI omfattar 
arbetsolycksfall som medför frånvaro, att ordinarie arbetsuppgifter inte 
kan utföras men medarbetaren ändå kan återvända till andra anpassade 
arbetsuppgifter eller att medicinsk behandling utöver första hjälpen 
behövts. 
151FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 154 =====

Inriktningen för hälsa och säkerhet år 2026 är en vidareutveckling av 
ZERO livräddande regler, där befintliga instruktioner vidareutvecklas till 
nivåanpassade standarder för att systematiskt förbättra säkerhetskul -
turen steg för steg. Fokus kommer att vara att implementera standarderna, 
vilket kommer att ge tydligare hälso- och säkerhetsregler på varje del i 
organisationen. SCA startar år 2026 med bolagets årliga hälso- och 
säkerhetsvecka som omfattar hela koncernen där fokus kommer att vara 
ett liv i rörelse. Temat kommer att vara i fokus för hela året. Med detta 
avses att öka riskmedvetenheten och medvetandegöra våra egna bete -
enden för att förebygga olyckor och främja hälsa i det tempo vi lever i idag 
samt när vi förflyttar oss på olika sätt.
Arbetsrelaterade skador och tillbud, arbetsrelaterad ohälsa till följd av 
yrkessjukdomar enligt ILOs definition rapporteras per enhet och följs upp 
med hjälp av ett koncernövergripande system, IA-systemet. Statistiken 
aggregeras till koncernnivå. Systemet används även för förebyggande 
rapportering av riskobservationer. Ett system har utvecklats av SCA för 
att rapportera observationer av säkra och osäkra beteenden, BBS, som 
ett hjälpmedel för att utveckla hälso- och säkerhetskulturen i bolaget. 
Uppföljning av bolagets hälso- och säkerhetsarbete sker i ZERO styr -
grupp med underlag från IA-händelsehanteringssystemet och systemet 
för att följa antalet registrerade BBS-observationer. Statistiken följs även 
upp i arbetsmiljönätverket. SCA rapporterar dödsfall, allvarliga arbets-
olycksfall samt allvarliga tillbud till berörd myndighet vilka kan gå vidare 
till åklagare för prövning. 
För att förebygga att bolaget inte skapar rutiner och arbetssätt som 
kan påverka negativt genomförs konsekvensbedömningar av arbets -
moment, analyser av inrapporterade riskobservationer och dialoger om 
beteendebaserad säkerhet. I arbetet medverkar både medarbetare och 
fackliga  representanter. Vid organisationsförändringar genomför bolaget 
konsekvensanalyser där fackliga företrädare deltar. Analysen omfattar 
bland annat förändrade arbetsuppgifter och framtida arbetssituation  
jämfört med nuläget samt eventuella risker för ohälsa.
Bolaget bedömer att processen för arbetet med hälsa och säkerhet 
utvecklas positivt då det proaktiva arbetet involverar många medarbe -
tare, att antalet olycksfall successivt minskar samt att resultatet i den 
senaste genomförda medarbetarundersökningen visar att SCA prioriterar 
arbetet med hälsa och säkerhet.
S1-5: Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska 
hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga  
risker och möjligheter hanteras 
SCAs övergripande mål kopplat till den egna arbetskraften är ”Ett 
 olycksfritt och hälsosamt SCA där alla medarbetare följer SCAs 
Uppförande  kod”. 
För att främja en ökad mångfald inom branschen, gör SCA flera initiativ 
både genom egna insatser och via branschinitiativ. Bolaget arbetar på 
olika sätt för att nå bredast möjliga rekryteringsbas. Utvecklingen av 
könsfördelning följs årligen på koncernnivå och vid genomgångar med 
affärsområdena för att säkerställa att bolaget har rätt kompetens nu och 
för framtiden utan att något siffersatt mål fastställts. 
SCA följer ledarskaps- och engagemangsindex som mäts för hela  
koncernen via medarbetarundersökningar och har som mål att dessa ska 
vara på grönt. 
SCA har en nollvision för arbetsolycksfall. Målet är ett olycksfritt 
och hälsosamt SCA vilket mäts som TRI-frekvens, som står för Total 
Recordable Incidents per miljon arbetade timmar. Målet omfattar alla 
medarbetare och gäller för år 2026. Inhyrd personal ingår i statistiken 
medan egenföretagare och tillfälliga konsulter inte ingår. 
TRI omfattar arbetsolycksfall som resulterar i sjukskrivning, att den 
anställde inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter eller behöver 
 medicinsk behandling utöver första hjälpen. Tidigare användes mätetalet 
Lost Time Accidents per miljon arbetade timmar, LTA-frekvens. Utveck -
lingen av LTA har sedan basåret 2019 varit mycket positiv. Den positiva 
utvecklingen har bidragit till att nyckeltalet utökats med fler kategorier för 
att ytterligare bidra till att uppnå målet med ett olycksfritt och hälsosamt 
SCA. Från år 2025 har SCA övergått till att mäta TRI-frekvens. Målet gäller 
hela bolaget och har utformats efter analys av statistik, jämförelser i 
 branschen och interna diskussioner. I processen för att sätta målet har 
fackliga representanter varit delaktiga innan det beslutats av koncern -
ledningen och presenterats för styrelsen. 
Förutom TRI-frekvens fortsätter bolaget att mäta LTA-frekvens och en 
rad proaktiva mått exempelvis antal riskobservationer och BBS-dialoger. 
Uppföljning av målet sker månadsvis på koncernledningsmöten, lednings -
gruppsmöten, ZERO styrgrupp, arbetsplatsträffar och i samverkans -
grupper. I de olika mötesforumen ges möjlighet att diskutera utfallet och 
dra lärdomar för att minska framtida negativ påverkan. Olycksfall och 
inträffade händelser gås löpande igenom i olika forum på affärsområ -
dena, koncernledningsmöten, styrgrupp ZERO och arbetsmiljönätverket. 
Lärdomar, erfarenhets- och kunskapsutbyte sker på mötena och sprids  
i hela organisationen.
S1-6: Uppgifter om företagets anställda 
Genomsnittligt antal anställda totalt i koncernen år 2025 var 3 508. 
 Motsvarande siffra för Sverige var 3 437, det vill säga cirka 98 procent av 
totalt anställda. Närmare 90 procent av bolagets medarbetare är tills -
vidare anställda och resterande innehar olika former av tidsbegränsade 
anställningar. Tidsbegränsade anställningar förekommer vid hög arbets -
belastning och projekt, och varierar med säsong och enheternas behov.
Antalet anställda som lämnade bolaget under året uppgick till 254 
medarbetare. Medarbetaromsättningen ligger i nivå med fjolåret på 7 (8) 
procent, vilket beror på normala avgångar. 
Insamling av personalrelaterade data sker främst i SCAs HR-system. 
Viss HR-data kompletteras manuellt. Sammanställning och validering 
av HR-data sker centralt. 
Antal anställda vid årets slut redovisas nedbrutet på avtalstyp, länder 
som SCA är verksamt i och juridiskt kön, se tabellerna nedan. Tabellerna 
avser data vid årets slut, 31 december 2025, uttryckt i antal anställda. 
Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor.
Totala personalkostnader redovisas i SEK i not C1 i den finansiella 
redovisningen. 
Anställda efter avtalstyp uppdelat i män och kvinnor
Antal personer Kvinnor Män Annat
Ej  
angivet Totalt
Antal anställda 859 2 565 - - 3 424
Antal tillsvidareanställda 720 2 288 - - 3 008
Antal tillfälligt anställda 129 213 - - 342
Antal behovsanställda 10 64 - - 74
Antal heltidsanställda 847 2 533 - - 3 380
Antal deltidsanställda 12 32 - - 44
Antal anställda i länder med minst 50 anställda
Land
Antal anställda  
(antal personer)
Sverige 3 352
Antal anställda uppdelat i män och kvinnor
Könstillhörighet
Antal anställda  
(antal personer)
Män 2 565
Kvinnor 859
Annat -
Ej angivet -
Totalt anställda 3 424
152 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 155 =====

S1-7: Uppgifter om medarbetare i den egna 
arbetskraften som inte är anställda 
I kategorin medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda av 
SCA, inkluderas inhyrd personal och egenföretagare som arbetsleds av 
SCA. I rapporteringen ingår även inhyrda och egenföretagare i utländska 
verksamheter. Den personal som ingår i denna kategori ersätter ordinarie 
personal, arbetsleds av SCAs personal och bolaget har ett gemensamt 
arbetsmiljöansvar med individens arbetsgivare i linje med den svenska 
arbetsmiljölagen samt att personalen har den huvudsakliga sysselsätt -
ningen hos SCA. Med huvudsaklig sysselsättning avses icke-anställda 
vars uppdrag utgör mer än 80 procent av deras årsarbetstid. 
Från bemannings- och konsultföretag anlitas bland annat administra -
törer, operatörer, hamnarbetare, tekniker och innesäljare. Rapportering  
av antalet icke- anställda sker manuellt på varje affärsområde och sam -
manställning sker centralt. Eventuella fluktuationer mellan åren påverkas 
av bolagets behov av kompetens och resurser. 
Vid årets slut, den 31 december 2025, hade SCA anlitat 89 personer 
jämfört med 77 personer för år 2024, räknat som heltidsanställda vilket 
utgör 3 procent av SCAs anställda. I genomsnitt har 91 personer anlitats 
under året i jämförelse till 69 personer för år 2024. Ökning av antalet 
icke-anställda beror på ett tillfälligt ökat behov av arbetskraft. 
Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor. 
S1-8: Kollektivavtalstäckning och social dialog 
SCAs utgångspunkt är att arbetsvillkoren ska följa respektive lands lag -
stiftning och att kollektivavtal finns på alla arbetsplatser i Sverige. I dessa 
regleras minimilöner och årsarbetstider. Arbetstagarrepresentation 
 regleras av bolaget och fackförbunden. I de fall kollektivavtal inte är 
 tillämpliga följer bolaget gällande industrinormer. 
På SCA är andelen kollektivavtalsanslutna 98 procent av de anställda. 
Medlemmar i koncernledningen samt majoriteten av utlandsanställda 
omfattas inte av kollektivavtal. För den svenska verksamheten är 100  
procent av medarbetarna anslutna till kollektivavtal, när verkställande 
direktör och koncernledning exkluderas. SCAs verksamheter i andra 
länder omfattas inte av kollektivavtal, förutom i Tyskland där 70 procent 
av medarbetarna är anslutna. Inhyrd personal och egenföretagare som 
arbetsleds av SCA ingår inte i statistiken. 
SCA har ett vilande European Works Council (EWC) då företaget har 
majoriteten av sina verksamheter och anställda i Sverige (98 procent). 
Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor.
Kollektivavtalstäckning Social dialog
Täckningsgrad Anställda i EES 
Anställda – 
utanför EES 
Företrädare på arbets-
platsen (endast EES) 
0–19%
20–39%
40–59%
60–79%
80–100% Sverige Sverige
S1-9: Mångfaldsindikatorer 
Koncernens åldersstruktur redovisas i tabell nedan. Tabellen avser 
tillsvidare  anställda vid årets slut för hela koncernen. Inga större föränd -
ringar har skett jämfört med föregående år. 
SCAs styrelse består av fem kvinnor och fyra män, andelen kvinnor 
utgör 56 (56) procent exklusive arbetstagarrepresentanter. SCAs kon -
cernledning består av tre kvinnor och åtta män, andelen kvinnor utgör 
27 (27) procent. Andel kvinnor i ledande positioner dvs de som ingår 
i  ledningsgrupper på affärsområden och större enheter är 22 (21) procent. 
Totalt
Åldersstruktur totalt för koncernen, % 2025 2024
<30 år 16 15
31–40 år 26 25
41–50 år 21 21
51–60 år 29 31
>60 år 8 8
S1-10: Tillräckliga löner
Lönen för SCAs samtliga medarbetare är högre än respektive lands 
 minimilön eller gängse referenslön i de fall minimilön inte är reglerad 
enligt lag. 
S1-11: Socialt skydd
I Sverige omfattas SCAs medarbetare av den nationella lagstiftningen 
som innefattar sjuklön, ersättning vid arbetslöshet, arbetsskada och 
funktionsnedsättning, föräldraledighet och pensionering. 
I andra länder där SCA har verksamhet, har medarbetarna ett socialt 
skydd som berättigar dem ersättning vid sjukfrånvaro, arbetslöshet, 
arbetsskador och förvärvat funktionshinder, föräldraledighet samt  
pension.
S1-13: Mått för utbildning och kompetensutveckling 
SCA har som målsättning att samtliga medarbetare ska genomföra minst 
ett mål- och utvecklingssamtal med sin chef årligen. För år 2025 hade 
96 procent av männen ett samtal med sin chef, motsvarande siffra för 
kvinnor var 95 procent. Totalt ligger andelen genomförda mål- och 
utvecklingssamtal på 96 (93) procent i bolaget.
Under året har i genomsnitt varje medarbetare genomgått utbildning 
i 23 timmar jämfört med fjolårets 18 utbildningstimmar. Av dessa har män 
i genomsnitt utbildats 23 timmar och kvinnor i genomsnitt 25 timmar. 
Utöver dessa utbildningstimmar sker utveckling och lärande enligt 
70-20-10-modellen, vilket innebär att det mesta lärandet sker genom att 
utföra arbetsuppgifter och reflektera i vardagen (70 procent), följt av inter -
aktion med varandra (20 procent) och formella utbildningar (10 procent). 
Förutom kravutbildningar utifrån befattning och ledarskapsträning, 
genomfördes kompetensutvecklingsinsatser under året såsom skogs -
maskinförarutbildning i egen regi, externt utvecklingsprogram för att öka 
kompetensen inom underhåll samt traineeprogram för att möjliggöra för -
sörjning av framtida ledare och specialister. SCA startade även en ny 
utbildning där medarbetare tränas i att handleda andra för att öka bola -
gets förmåga till effektiv kompetensöverföring vid introduktion av kollegor 
och praktikanter. Utöver det, har SCAs egna funktionella akademier inom 
till exempel inköp och individuell utveckling med syfte att attrahera, 
behålla och utveckla kompetens. SCA genomför även kontinuerligt nano -
utbildningar inom exempelvis IT-säkerhet och GDPR.
Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor.
153FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 156 =====

S1-14: Mått för arbetsmiljö
Grunden för SCAs systematiska arbetsmiljöarbete, som gäller för hela 
koncernen, följer föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 
2023:1). Arbetsmiljöarbetet på SCAs bruk är certifierat enligt ISO 45001 
vilket utgör 33 procent av totala antalet anställda. Interna och externa 
revisioner utförs i enlighet med standarden.
Arbetsrelaterade skador och tillbud, arbetsrelaterad ohälsa till följd av 
yrkessjukdomar enligt ILOs definition rapporteras per enhet och följs upp 
med hjälp av ett koncernövergripande system, IA-systemet. Statistiken 
aggregeras till koncernnivå. Rapporteringen omfattar även inhyrd per -
sonal, egenföretagare och entreprenörer som utför arbete inom SCAs 
anläggningsområden. I tabellen nedan redovisas utfall för hälsa och 
säkerhet.
TRI-utfallet blev 10,0 arbetsolycksfall per miljon arbetade timmar för år 
2025. Utfallet för LTA-frekvens år 2025 blev 3,9 (3,1) jämfört med 7,4 
arbetsolycksfall per miljon arbetade timmar för basåret 2019. Utfallet är i 
linje med målsättningen. Beräkningen för LTA och TRI baseras på antalet 
arbetade timmar från föregående år. 
DLA, arbetsdagar som förlorats på grund av arbetsplatsolyckor, redo -
visas till totalt 488 dagar vilket främst orsakats av två händelser som till -
sammans utgör drygt 280 dagar.
Hälsa och säkerhet 1)
2025 2024
Sjukfrånvaro totalt 3,1% 3,1%
Antal arbetsplatsolyckor med frånvaro,  
LTA (varav utlandsenheter) 20 (0) 16 (0)
Antal arbetsplatsolyckor bland entreprenörer,  
CLTA2) (varav dödsolyckor) 20 (0) 12 (0)
Antal arbetsdagar som förlorats p.g.a. 
 arbetsplats olyckor, DLA3) 488 280
Arbetsplatsolyckornas allvarlighetsgrad, ASR,  
mätt som frånvarodagar/LTA 24,4 17,5
Arbetsolycksfallsfrekvens, FR,  
LTA per miljon arbetade timmar 3,9 3,1
Dödsolyckor 0 0
Antal Total Recordable Incidents, TRI4) 52 53
Total Recordable Incidents Rate, TRIR,  
TRI per miljon arbetade timmar 10,0 10,4
Antal arbetade timmar, miljoner timmar 5,18 5,11
1) I tabellen redovisas aggregerade data på koncernnivå för de verksamheter som vid aktuellt 
år ingått i koncernen. 
2) Avser entreprenörer som utför arbete på SCAs anläggningar, i skoglig verksamhet eller 
utför transporter. 
3) Schemalagda frånvarodagar från dag 1 efter olyckan.
4) Inkluderar alla olyckor med frånvaro (LTA), alternativa arbetsuppgifter (RWC) och 
medicinskt behandlade olycksfall (MT). Medicinskt behandlade olycksfall enligt OHSA.
De vanligaste olyckorna under år 2025 som medfört frånvaro är relaterade 
till att med arbetare faller, snubblar eller halkar. En annan kategori på 
olyckor som medfört frånvaro är kläm- och skärskador. Baserat på analys 
av de vanligaste olycksorsakerna,  initieras åtgärder och utbildning.
S1-15: Mått för balans mellan arbete och fritid 
SCA följer rådande lagstiftning i respektive land, som möjliggör för  
medarbetarna att ta familjerelaterad ledighet i samtliga länder där SCA  
är verksamt. I Tyskland är det möjligt för med  arbetarna att ta ledigt av 
familjeskäl med ett undantag, det saknas laglig rätt att ta ut pappaledighet.
Andelen som har möjlighet att ta familjerelaterad ledighet i SCA är  
99 procent av medarbetarna. Under året har 24 procent av kvinnorna  
och 19 procent av männen tagit familjerelaterad ledighet. 
Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor.
S1-16: Ersättningsmått (löneskillnader och total 
ersättning)
SCA följer kollektivavtal och gällande lagstiftning och arbetar med even -
tuella osakliga löneskillnader för lika och likvärdigt arbete per legal enhet. 
På koncernövergripande nivå är kvinnors genomsnittliga lönenivå 11 
(13) procent lägre än männens genomsnittliga lönenivå. För att beräkna 
löneskillnaden mellan mäns och kvinnors lön används bruttolönen, 
där även rörliga ersättningar ingår, för samtliga anställda. En brutto -
timlön räknas ut genom att ställa bruttolönen mot betald arbetad tid för 
perioden. Skillnaden mellan mäns och kvinnors bruttomedellön per 
timme ställs i förhållande till mäns bruttomedellön per timme.
Den årliga totala ersättningskvoten för den högst betalda personen 
i förhållande till medianvärdet för den totala ersättningen för övriga 
anställda var 23 (34). För att beräkna den årliga totala ersättningskvoten 
för den högst betalda personen i förhållande till medianårslönen för övriga 
anställda, utgår SCA från bruttolönen för samtliga anställda. Den totala 
årslönen för den högst betalde medarbetaren har ställts mot median -
bruttolönen för övriga anställda för att få fram ersättningskvoten.
Mätetalen har granskats av SCAs externa revisorer.
S1-17: Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan 
relaterade till mänskliga rättigheter 
SCA har etablerat ett antal metoder för att säkerställa efterlevnad av 
 gällande lagstiftning och bolagets Uppförandekod. Dessa innefattar 
bland annat riskutvärdering, revisioner av externa och interna revisorer, 
bolagets internkontroll, rapportering av händelser och kontroller i sam -
band med förvärv. Processen för att rapportera misstänkta överträdelser 
av lagstiftning och/eller bolagets Uppförandekod inklusive mänskliga 
rättig heter hänvisas till Bolagsstyrningsinformation G1-1. Rapportering  
av oro kan ske genom samma kanaler som vid rapportering av misstänkt 
överträdelse av Uppförandekoden. Medarbetarna uppmuntras att i första 
hand vända sig till närmaste chef. 
Under år 2025 har inga (0) diskrimineringsfall, inklusive trakasserier, 
anmälts, varken genom kanaler för att uppmärksamma problem (inklusive 
klagomålsmekanismer) som finns tillgängliga för personer i den egna 
arbetskraften, eller på annat sätt. SCA har heller inte ålagts böter, viten 
eller att betala ersättningar för några sådana incidenter eller klagomål 
under året. Det har inte inträffat några fall (0) av allvarliga människorätts -
incidenter med anknytning till SCAs anställda under rapporterings -
perioden. SCA har heller inte ålagts böter, viten eller att betala ersätt -
ningar för skador som uppstått i samband med några sådana incidenter 
under året.
Mätetalen har inte granskats av annan part än SCAs externa revisor.
154 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 157 =====

ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
I bolagets värdekedja skapas många arbetstillfällen som utförs dels på 
SCAs anläggningar och markinnehav, dels hos leverantörer och under -
leverantörer. Några exempel är skogsbruksåtgärder, underhållstjänster, 
transporttjänster, konsulttjänster och produktion av insatsvaror. SCA har 
avtal med ett stort antal leverantörer. Cirka 175 entreprenörer svarar för 
huvuddelen av avverkningsarbetet, cirka 100 för transporterna av virke till 
SCAs industrier och cirka 100 för skogsvårdsåtgärder. SCAs entrepre -
nörer och underentreprenörer i den skogliga verksamheten sysselsätter 
årligen drygt 1 100 personer. I Baltikum arbetar närmare 200 entrepre -
nörer med skogsvård, avverkning och transporter åt SCA. 
För virkesförsörjningen från privata skogsägare har SCA byggt upp en 
inköpsorganisation med ett åttiotal virkesköpare, fördelade på lokalkontor 
i hela regionen. Genom denna organisation har SCA affärsrelationer med 
cirka 18 000 privata skogsägare. Virkesinköp från andra skogsbolag och 
större skogsägarföreningar sköts av en central inköpsfunktion, som även 
hanterar eventuell import av virke. 
SCA har genomfört en dubbel väsentlighetsanalys där medarbetare 
i värdekedjan ingått. Väsentlighetsanalysen visar att det kan finnas 
 potentiell negativ påverkan inom områdena arbetsvillkor och andra 
arbetsrelaterade rättigheter då det kan vara komplext för bolaget att ha 
insyn och kontroll i alla led i värdekedjan, Allmän information SBM-3.
Arbetsvillkor
Det kan finnas en potentiell negativ påverkan att medarbetare i värde -
kedjan skulle kunna utsättas för bristande arbetsvillkor i leverantörsledet 
om otillräckliga leverantörskontroller genomförs vid exempelvis tillfälliga 
anställningar och när underentreprenörer och utländsk arbetskraft anlitas. 
Den negativa påverkan skulle kunna innebära låga löner, osäkra arbets -
villkor, bristande arbetsmiljö, otillräcklig vila eller för mycket övertid.
Andra arbetsrelaterade rättigheter
Begränsningar av föreningsfrihet och otillräckliga möjligheter till dialog  
i leverantörsledet, skulle kunna leda till att arbetstagarnas rättighet att 
organisera sig fackligt, föra dialog med arbetsgivaren eller delta i kollek -
tiva förhandlingar begränsas och har identifierats som potentiell negativ 
påverkan. Säsongs- och migrantarbetare som anlitats av underentrepre -
nörer skulle kunna utsättas för otrygga anställningsformer, ofördelaktiga 
lönevillkor, begränsad tillgång till skyddsutrustning, språkliga hinder och 
bristande arbetsmiljöinformation, vilket skulle kunna leda till negativ 
påverkan på medarbetare i värdekedjan.
Koppling till affärsmodell och strategi
I bolagets värdekedja skapas många arbetstillfällen som utförs dels på 
SCAs anläggningar och markinnehav, dels hos leverantörer och under -
leverantörer. SCA är beroende av tillgång till entreprenörer och leveran -
törer av olika slag. Entreprenörer inom skogsbruksåtgärder och naturvård 
är speciellt kritiska för bolagets verksamhet för att säkra tillgång på 
råvara, skötsel av den egna skogen och i arbetet med att värna biologisk 
mångfald. Skötsel av den egna skogen säkrar värdet av skogstillgången 
för framtiden och tillgången till vedråvara är kritisk för att bolaget ska 
kunna producera sina produkter och bidra till klimatnytta. 
Policyer 
SCAs Uppförandekod, hållbarhetspolicy och instruktioner för entrepre -
nörer inom skogsverksamheten, utgör grunden för bolagets arbete 
kopplat till arbetare i värdekedjan. SCA har en leverantörsstandard som 
baseras på SCAs Uppförandekod och internationella standarder. Den  
har formulerats för att säkerställa att leverantörerna delar bolagets vär -
deringar och för att minimera negativ påverkan i leverantörskedjan. 
Leverantörs  standarden är global och gäller för bolagets samtliga leveran -
törer. I leverantörsstandarden framgår det att leverantörerna förväntas 
ställa motsvarande krav på sina leverantörer. Leverantörsstandarden 
ställer krav på leverantörerna bland annat inom mänskliga rättigheter och 
arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet, miljöpåverkan, affärsetik och 
hållbara inköp. 
Inom skogsbruket finns tydliga krav på vad entreprenörer och under -
entreprenörer måste leva upp till samt checklistor för dokumentation.
Åtgärder 
SCA har flera olika åtgärder för att säkerställa att arbetsmiljö och arbets -
förhållanden i värdekedjan lever upp till SCAs krav. 
SCA har processer för att granska och godkänna leverantörer och 
affärspartners innan avtal ingås. Potentiella affärspartners utvärderas 
enligt en instruktion för integritetsgranskning av affärspartners (IDD), 
innan ett samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärsmässiga 
områden, frågor om befintliga policyer och processer gällande till 
exempel mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, arbetsförhållanden och 
affärsetik. SCAs process för en hållbar leverantörskedja innefattar leve -
rantörernas godkännande av SCAs leverantörsstandard, riskbedöm -
ningar och revisioner hos utvalda leverantörer. För att säkerställa att 
SCAs leverantörer delar bolagets värdegrund, har SCA formulerat en 
leverantörsstandard som leverantörerna måste uppfylla. Kontroller av att 
leverantörerna uppfyller SCAs leverantörsstandard genomförs.
För att minimera risk för negativ påverkan inom skogsbruket finns en 
process för att granska och godkänna entreprenörer. Med hjälp av en 
checklista, kontrolleras dels vid avtalstecknandet, dels vid en årlig leve -
rantörsbedömning, som genomförs med samtliga entreprenörer, bland 
annat att entreprenören har F-skattesedel och ansvarsförsäkring, är 
PEFC-certifierade, är ansluten till företagshälsovård, har ett systematiskt 
arbetsmiljöarbete och har gjort en generell riskbedömning av arbetsupp -
gifterna samt att personalen har relevant utbildning och att entreprenören 
upprätthåller ett utbildningsregister. Processen och arbetssättet är det -
samma oavsett om det är lokala eller utländska entreprenörer. SCA har 
även krav att alla entreprenörer ska vara knutna till antingen grön arbets -
givare eller ha hängavtal med Grafiska fackförbundet och Skogs- och Trä -
facket (GS-facket). Ett annat krav SCA har, är att samtliga entreprenörers 
anställda ska ha gjort Skötselskolan, en utbildning inom skogsbruk som 
skapats i samarbete mellan flera skogsbolag, skogsägarföreningar, 
Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN) och Skogforsk. Beroende på vilka 
arbetsuppgifter entreprenörernas anställda ska utföra, finns även krav 
på en utbildning i naturvård. Utbildningarna inom skogsbruket finns 
 tillgängliga på minst tio språk.
155FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 158 =====

Utöver SCAs interna checklista finns det även en årlig process när SCA 
anlitar tillkommande skogsvårds- och avverkningsentreprenörer där 
GS-facket är involverat. GS-facket, som ofta har en djupare kunskap 
kring entreprenörerna, ger SCA ett uttalande kring entreprenörens status, 
om det kan finnas brister som behöver åtgärdas eller annat som skulle 
kunna påverka om entreprenören bör anlitas eller inte.
SCA utvärderar kontinuerligt leverantörernas hållbarhetsarbete inom 
miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, etik och hållbara inköpspro -
cesser i ett externt system. Hållbarhetsrisker för drygt 4 400 (4 400) av 
SCAs leverantörer har utvärderats i verktyget EcoVadis IQ vilket är samt -
liga leverantörer som SCA har köpt varor och tjänster av för mer än 30 000 
kronor per år. Hållbarhetsarbetet för närmare 700 (500) av dessa leveran -
törer har dessutom granskats mer i detalj med hjälp av EcoVadis. Åter -
kommande risk- och förbättringsgenomgångar görs både internt och i 
dialog med leverantörer. För bolagets befintliga leverantörer, görs en risk -
baserad genomgång som ligger till grund för urval av revisioner på plats 
hos leverantören. SCA, eller av SCA utsedd tredje part, besöker leveran -
tören och utför revision på plats för att försäkra sig om efterlevnad av 
leverantörsstandarden. Dessa revisioner görs i första hand med personal 
som pratar det lokala språket på aktuell plats och eventuella avvikelser 
hanteras därefter via en åtgärdsplan med gemensam uppföljning. Under 
år 2025 har 9 (8) revisioner genomförts på plats.
Om leverantören eller någon av dess egna underleverantörer inte upp -
fyller kraven i leverantörsstandarden, ska leverantören vidta åtgärder så 
att kraven uppfylls. Vid uppkomna avvikelser sker en ny utvärdering för att 
säkerställa att avvikelserna har korrigerats. Om en leverantör inte åtgärdar 
avvikelserna kan SCA avsluta samarbetet.
För entreprenörer som utför avverknings- och skogsvårdstjänster finns 
en rutin för leverantörsbedömning kombinerad med kontroll och uppfölj -
ning i fält. Kraven motsvarar SCAs leverantörsstandard och har komplet -
terats med krav och kontroller kopplade till skog och skogsbruk, bland 
annat i enlighet med PEFCs entreprenörscertifiering. Stickprov hos SCAs 
entreprenörer genomförs löpande dels för att följa upp kvalitet på utförda 
arbetsuppgifter och dels för att säkerställa en säker arbetsmiljö för entre -
prenörernas medarbetare. Drygt 7 100 (7 000) uppföljningar har gjorts i 
fält under år 2025. Entreprenörernas medarbetare inom skogsvård får 
dessutom anonymt svara på en enkät med frågor kring arbetsvillkor 
såsom anställningsförhållanden, lön, arbetstider, boende, arbetsmiljö 
och tillgång till skyddsutrustning. Enkäten finns på tio språk. 
Utöver SCAs egna kontroller och stickprov genomförs även inspektioner 
av GS-facket och PEFC-revisioner kontinuerligt. 
För att minska den potentiella negativa påverkan genomförs regel -
bundet kontroller av säkerhetsarbete hos SCAs entreprenörer, exempelvis 
i form av säkerhetsvandringar. Dialogen kring säkerhetsarbetet har ökat 
de senaste åren och vid säkerhetsvandringar granskas exempelvis 
skyddsutrustning, arbetsmiljö, transporter, baracker, sanitetsutrymmen 
samt ordning och reda. Eventuella brister följs upp för att säkerställa att 
de åtgärdats. 
Ett fokusområde har varit att bilen ska vara en säker arbetsplats. 
 Samtliga planterings-, röjnings- och avverkningsentreprenörer har 
genomgått utbildning där områden som trafiksäkerhet, vilt, lastning och 
beteende i trafiken har ingått. Motsvarande utbildning som genomförs av 
NTF, Nationella trafiksäkerhetsförbundet, planeras genomföras år 2026 
med bolagets markberedningsentreprenörer.
Ett annat exempel på säkerhetsarbetet är krav på varselkläder för alla 
som vistas vid arbetsplatser i skogen. SCA driver även vidareutveckling 
tillsammans med maskintillverkare för att vidareutveckla arbetsmiljön för 
maskinförare. Ett exempel är utvecklingen av en förarstol som anpassas 
till olika kroppstyper.
SCA har ett integrerat samarbete med entreprenörerna och en nära 
dialog kring verksamheten för att tillsammans skapa goda förutsättningar. 
För att säkerställa att SCAs krav efterlevs och att risken för den poten -
tiella negativa påverkan minimeras, genomför SCA stickprov på lagefter -
levnad hos entreprenörer och underentreprenörer inom skogsvård både 
genom besök och med en enkät till medarbetarna. När det gäller 
avverknings  entreprenörer sker löpande stickprov kring lagefterlevnad 
utöver den årliga checklistan. Stickproven kontrollerar lagefterlevnad och 
att SCAs rutiner följs inom bland annat avverkning, kvalitet, arbetsmiljö 
och virkesfrågor. 
Mål och mätetal 
SCAs inköp ska göras från leverantörer som delar SCAs värderingar 
och följer bolagets leverantörsstandard. Målet är att > 98 procent av 
avtals leverantörerna ska godkänna SCAs leverantörsstandard. Under år 
2025 har 98 (98) procent av avtalsleverantörerna godkänt leverantörs -
standarden.
156 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 159 =====

ESRS S3 – Påverkade samhällen
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
SCA vill utvecklas tillsammans med de samhällen där bolaget bedriver 
verksamhet och därigenom bidra till livskraftiga lokalsamhällen där det 
finns möjlighet till försörjning och meningsfull fritid. SCAs samhälls -
engagemang har en tydlig koppling till bolagets värderingar, strategiska 
prioriteringar, kompetens, verksamhet samt geografiska närvaro. SCA för 
kontinuerligt dialog med olika intressenter om hur koncernen kan bidra till 
att samhället utvecklas positivt. Det sker exempelvis i möten och samtal 
med kommunrepresentanter, lokalbefolkning, renskötande samer och 
närboende kring SCAs anläggningar.
Identifierad väsentlig påverkan, risker och möjligheter beskrivs över -
siktligt i Allmän information SBM-3. 
SCA bedriver skoglig verksamhet i delar av norra Sverige som även 
utgör traditionella renbetesområden för renägande samebyar. I dessa 
områden finns en potentiell risk att åtgärder såsom avverkning, anlägg -
ning av skogsbilvägar eller markberedning kan påverka renskötselns för -
utsättningar negativt om inte tillräcklig hänsyn tas. Detta omfattar både 
skogsbruksåtgärder på egen skog eller på skog som ägs av andra mark -
ägare och som bolaget köper in råvara ifrån. Contortatallen, som ingår  
i SCAs strategi för ett uthålligt skogsbruk, har en hög tillväxt som bidrar 
till ökad klimatnytta men bildar ofta täta bestånd, vilket kan utgöra  
problem för rennäringen och utgöra en potentiell negativ påverkan.
Genom SCAs verksamhet och värdekedja skapas många arbets -
tillfällen och bidrag till ekonomisk utveckling av lokalsamhällen, i främst 
norra Sverige, vilket identifierats som en väsentlig positiv påverkan för 
påverkade samhällen. 
Risker har identifierats i form av risk för begränsningar i råvarutillgång, 
missade affärsmöjligheter eller förlängda projekttider om inte goda rela -
tioner, samsyn och samexistens nås. Detta kan gälla såväl skogsbruks -
åtgärder eller etablering av ny verksamhet som vindkraftsparker. Omvänt 
gäller att goda relationer och samexistens identifierats som en  möjlighet 
för att underlätta ansvarsfullt brukande av skogen och  etablering av ny 
verksamhet.
Koppling till affärsmodell och strategi 
Skogen är kärnan i SCAs verksamhet och bolagets affärsmodell är att 
uthålligt skapa högsta möjliga värde av, ur och kring denna unika resurs. 
Med skogens kraft bidrar vi till en hållbar framtid genom ansvarsfullt 
skogsbruk, resurseffektivitet och förnybara produkter.
SCA engagerar sig på olika sätt i lokal, regional och global utveckling. 
SCAs stora skogsinnehav och omfattande industriverksamhet gör 
bolaget till en synlig och viktig aktör lokalt, regionalt och nationellt. 
SCA bidrar till den lokala ekonomin i kommuner i norra Sverige där 
bolaget bedriver verksamhet. Huvuddelen av SCAs cirka 3 500 med -
arbetare, 98 procent, är anställda i Sverige och resterande 2 procent före -
trädesvis i övriga Europa. Förutom de direkta inbetalningarna i form av 
olika skatter, genererar SCA förutsättningar för att handel, servicetjänster 
och samhällsservice kan finnas kvar på mindre orter. SCAs verksamhet, 
där köp av vedråvara från privata skogsägare är en mycket viktig del av 
råvaruförsörjningen, skapar arbetstillfällen i glesbygd såväl direkt som 
indirekt. 
SCAs skogar och de skogsbilvägar som bolaget anlägger, bidrar till 
ekoturism, jakt och fiske. Betydande investeringar i industriell kapacitet 
och ansvarsfullt skogsbruk skapar värde för bolaget och för andra skogs -
ägare i regionen. En viktig förutsättning för att locka företag att etablera 
sig i regionen är hållbara transporter. SCA har byggt en ny containerhamn 
i Sundsvall, i direkt anslutning till den logistikpark som Sundsvalls 
kommun investerat i och som utgör ett viktigt transportnav.
Policyer 
SCAs Uppförandekod och SCAs hållbarhetspolicy utgör grunden för 
bolagets arbete kopplat till påverkade samhällen. Hållbarhetspolicyn 
omfattar bland annat områden som att utvecklas tillsammans med de 
samhällen där bolaget bedriver verksamhet och att bolagets produkter 
ska produceras så att negativ påverkan på människa och miljö minimeras 
och med respekt för mänskliga rättigheter och hänsyn till urfolks rättig -
heter. Policyn kompletteras med instruktioner för att reglera arbetet mer 
i detalj, exempelvis Instruktion för anskaffande av vedråvara.
Alla policyer beslutas av styrelsen och hållbarhets- och kommunika -
tionsdirektören har det övergripande ansvaret för implementering av håll -
barhetspolicyn. Policyn gäller för alla verksamheter inom SCA-koncernen 
och är publikt tillgänglig via sca.com. Arbetet följs upp på koncernnivå via 
SCAs hållbarhetsråd som  rapporterar till koncernledning och vidare till 
styrelsen.
Bolagets process för identifiering, bedömning och hantering av negativ 
påverkan, beskrivs i Allmän information IRO-1.
Risker inom området ingår i SCAs gemensamma process för iden -
tifiering och hantering av risker som beskrivs i bolagets Risk  hantering- 
och internkontrollpolicy och i riskavsnittet i Förvaltnings  berättelsen. 
 Identifiering och utveckling av möjligheter utgör en del av bolagets 
 strategiprocess.
Åtgärder 
SCA vill bidra till en hållbar utveckling i de samhällen där vi är verksamma. 
Bolagets åtgärder för påverkade samhällen fokuseras till tre områden;  
en konstruktiv dialog och samverkan med rennäringen, att främja kompe -
tensutveckling, etablering och utveckling av verksamheter som skapar 
värde i och från skogen samt att stödja lokalsamhället inom idrott, kultur 
och andra områden för att bidra till attraktivitet och en meningsfull fritid.
En konstruktiv dialog och samverkan med rennäringen
På SCAs mark har ett trettiotal samebyar hävdvunnen rätt att bedriva ren -
skötsel. Genom aktiva dialoger mellan parterna, både på central och lokal 
nivå, säkerställs att rennäringens behov blir beaktade som en naturlig del 
av vårt skogsbruk. Med dialogen som stöd söker vi den information som 
behövs för att kunna anpassa skogsskötseln mot renskötselns behov. 
Med dessa centrala verktyg som grund strävar vi efter att stödja en lång -
siktig samverkan mellan skogsbruk och renskötsel. Detta arbete utgår 
från principerna för FPIC (Free, Prior, and Informed Consent) och genom -
förs för att säkerställa hänsyn till rennäringens behov samtidigt som vi 
upprätthåller våra långsiktiga strategier för ett hållbart skogsbruk. 
Samplanering är en integrerad process på lokal- och landskapsnivå 
som genomförs i en gemensam process vilket möjliggör landskapsplane -
ring över både stora geografiska områden och över längre tidsperioder. 
Samplaneringsprocessen är utformad för att i god anda i linje med princi -
perna i FPIC, skapa goda förutsättningar för både renskötsel och skogs -
bruk att samexistera. En viktig del av samplaneringen är att renskötarna 
kan lyfta sina specifika behov via sina renbruksplaner, vilket ger en grund 
för dialog och anpassning av skogsbrukets planering. Under året har vi 
fått tillgång till mer information från ett antal samebyar om renskötselns 
viktigaste områden, vilket varit ett bra stöd för att utveckla våra skogs -
skötselstrategier för att ännu bättre kunna möta renskötselns behov.
För att underlätta samverkan används den gemensamma webplatt -
formen samplanering.se, där information om planerade skogliga åtgärder 
delas med samebyarna. Plattformen gör det möjligt för samebyarna att 
lämna synpunkter, vilket är en mycket viktig del i informationsflödet inför 
fysiska eller digitala möten. Samverkan sker ur ett landskapsperspektiv, 
där skogliga åtgärder som röjning, gallring, biobränslehantering och alter -
nativa avverkningsmetoder anpassas inom områden med hög betydelse 
för rennäringen. På de marker som är lämpliga för att bibehålla eller för -
bättra förutsättningarna för marklavsbete genomförs riktade insatser 
för att främja marklavens bevarande och tillväxt.
157FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 160 =====

Contortatallen, som är en viktig del av SCAs strategi för hållbart skogs -
bruk, har hög tillväxt, vilket gynnar klimatet genom ett högt koldioxid -
upptag från atmosfären, men kan också orsaka täta bestånd som ibland 
utgör hinder för renskötseln. Därför etableras inte några nya contortatall -
bestånd utan genomförd samplanering med berörd sameby. Samplane -
ringen inkluderar även att utarbeta lämpliga åtgärder i befintliga bestånd 
av contortatall för att främja renskötselns behov.
Främja kompetensutveckling, etablering och utveckling  
av verksamheter som skapar värde i och från skogen 
SCA arbetar för att främja kompetensutveckling, etablering och utveck -
ling av verksamheter som skapar värde i och från skogen. Ett exempel är 
den maskinförarutbildning som SCA bedriver för att säkra tillgång till 
maskinförare i skogsbruket och samtidigt skapa möjlighet till syssel -
sättning, ofta i glesbygd. Andra exempel är SCAs deltagande i olika forsk -
nings- och utvecklingsprogram tillsammans med universitet, forsknings-
institut och kommersiella aktörer på nationell och internationell nivå. 
 Närheten mellan SCA R&D Centre och Mittuniversitetet i Sundsvall har 
bidragit till flera forsknings- och innovationsprojekt i regionen och till att 
attrahera kompetens.
Stöd till lokalsamhället för att bidra till attraktivitet  
och en meningsfull fritid
SCA har som mål att stödja lokalsamhället inom idrott, kultur och andra 
områden som kan bidra till en meningsfull fritid och attraktivitet för de 
samhällen där bolaget bedriver verksamhet. SCA sponsrar närmare 200 
föreningar inom sitt verksamhetsområde, från södra Norrland och norrut. 
Samarbeten med ideella föreningar bidrar till att stärka lokalsamhällen 
och gynna en hållbar social utveckling, där invånarna trivs och har en 
meningsfull fritid. SCA stöttar föreningslivet inom såväl idrott som fri -
luftsliv och kultur. SCA sponsrar främst verksamheter för barn och ung -
domar, men elitverksamhet är också värdefull eftersom den skapar 
attrak tions kraft. Elitidrott skapar även förebilder och motivation för 
våra ungdomar och bidrar till inkludering i samhället.
Mål och mätetal 
SCAs koncernmål är att bidra till hållbar utveckling i de samhällen  
vi verkar. Detta innefattar en konstruktiv dialog och samverkan med 
 rennäringen, att främja kompetensutveckling, etablering och utveckling 
av verksamheter som skapar värde i och från skogen samt att stödja 
lokalsamhället inom idrott, kultur och andra områden för att bidra till 
 attraktivitet och en meningsfull fritid.
Under år 2025 samplanerade SCA med 24 (21) samebyar, vilket omfat -
tade cirka 3 800 (5 100) skogsbestånd. Förutom fysiska möten, upprätt -
hålls dialogen med samebyarna löpande under året via olika kanaler. De 
fysiska mötena planeras till att huvudsakligen genomföras vintertid dels 
för att passa rennäringens årshjul, dels för en effektiv planering av de 
åtgärder som ska genomföras, och kan följas av ett eller flera gemen -
samma fältmöten under sommaren. Under senare år har samplanerings -
processen inte fungerat effektivt för att möjliggöra en långsiktig och bra 
planering av skogsbruksåtgärder. För att säkerställa en effektiv och 
 fungerande process, ser vi behov av fortsatt utveckling och förbättring 
av  processen. Detta skulle skapa den framförhållning som behövs för att 
genomföra fler anpassningar som gynnar renskötseln och som ger den 
långsiktighet som krävs för planering av skogliga åtgärder. SCA utvär -
derar därför kontinuerligt metoder och processer tillsammans med ren -
näringen för att effektivisera och förbättra samverkan.
Under år 2025 har två maskinförarutbildningar med totalt 25 deltagare 
genomförts med bra resultat. I årets omgång av Forest Business Accele -
rator har 4 (5) startuppbolag deltagit. Bolagen arbetar bland annat med 
obemannade fordon, mätmetoder för fältinventering baserade på AI och 
livsmedelsbaserade ingredienser för livsmedel.
Under år 2025 har 196 centrala sponsoravtal gett bidrag till lokala  
föreningar inom sport, kultur och hälsa.
158 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 161 =====

ESRS G1 – Ansvarsfullt företagande
Bolagsstyrningsinformation
G1 GOV-1: Förvaltnings-, tillsyns- och  
ledningsorganens ansvar 
Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets organisation och 
förvaltning genom löpande uppföljning av verksamheten, säkerställande 
av en ändamålsenlig organisation och ledning samt säkerställande av att 
riktlinjer och internkontroll är ändamålsenliga och efterlevs. 
För att säkerställa att SCA och dess medarbetare lever upp till bolagets 
kärnvärden har SCA en Uppförandekod. Uppförandekoden är grunden för 
företagskulturen och utgår från SCAs kärnvärden; ansvar, respekt och 
högklassighet. Den återspeglas i det sätt SCA bemöter människor samt i 
det sätt SCA gör affärer och bedriver verksamhet. Koden är ett ramverk 
för hur koncernens kärnvärden omsätts i praktisk handling och ska säker -
ställa att SCAs medarbetare och andra som representerar SCA lever upp 
till koncernens kärnvärden och inte medverkar i oetiska affärer eller 
 aktiviteter.
Uppförandekoden är en policy som godkänns av styrelsen och ses 
över regelbundet. Koden innehåller principer om bland annat affärsetik, 
antikorruption, relationer till medarbetarna, respekt för mänskliga rättig -
heter och hänsyn till miljön. Både medarbetare och koncernledning 
utbildas kontinuerligt i bolagets Uppförandekod. Policyn är publikt 
 tillgänglig via sca.com.
SCA har ett koncernövergripande complianceråd som löpande följer 
upp rapporterade ärenden vid misstanke om potentiella överträdelser 
av Uppförandekoden vad gäller omfattning, utfall och åtgärder. SCAs 
complianceråd rapporterar löpande potentiella och bekräftade över -
trädelser mot Uppförandekoden till SCAs revisionsutskott. Compliance -
rådet har till uppgift att säkerställa ett effektivt och funktionellt ramverk 
för compliancefrågor, att vid behov uppdatera regelverk och styrande 
dokument samt att följa upp och eventuellt hantera misstänkta över -
trädelser av Uppförandekoden. I rådets uppgifter ingår även att ha en 
överblick av antikorruptionsfrågor och affärsetik, klagomål, revisions -
avvikelser, GDPR-förvaltning och den årliga internkontrollen inom 
 relevanta områden. 
Styrelsens revisionsutskott övervakar bland annat compliancefrågor, 
den finansiella rapporteringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, 
internrevision och riskhantering.
SCAs funktion för internrevision utvärderar bland annat SCAs interna 
processer för inköp, finansiell rapportering, affärsetik, hållbarhetsrappor -
tering, kompensationer och förmåner, personalrelaterade frågor samt 
efterlevnad av SCAs policyer inklusive uppföljning av Uppförandekoden 
och övergripande instruktioner. Internrevisionen rapporterar till revisions -
utskottet.
159FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 162 =====

SCAs process för en hållbar leverantörskedja
Det är viktigt att bolagets leverantörer delar våra värderingar. Genom återkommande risk- och förbättringsgenomgångar kan vi 
utvecklas tillsammans.
Godkänd
leverantör
Uppdaterad
riskbedömning
Revision av  
utvalda
leverantörer
Korrigering av
funna avvikelser
Avtal där SCAs
leverantörs-  
standard  
accepterats  av 
leverantören
Utvärdering av   
genomförda  
revisioner och 
korrigeringar
Samarbetet  
med  leverantören 
avslutas om  
avvikelserna är 
allvarliga
Godkänd leverantör
SCA har en process för att kvalificera och god -
känna leverantörer som bland annat omfattar 
granskning av ekonomi, arbetsmiljö, miljö och 
kvalitet samt andra specifika kontroller vid behov.
SCAs leverantörsstandard
Standarden baseras på SCAs Uppförandekod 
och internationella standarder. Den har formule -
rats för att säkerställa att leverantörerna delar 
bolagets värderingar och för att minimera risker 
i leverantörskedjan. Standarden täcker områden 
såsom affärsetik, mänskliga rättigheter, arbets -
förhållanden, miljöpåverkan och produkt  säkerhet.
 
G1 IRO-1: Beskrivning av processen för att fastställa  
och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
SCA har gjort en dubbel väsentlighetsanalys under år 2025. Processen  
för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
beskrivs i Allmän information IRO-1. Specifikt inom området ansvarsfullt 
företagande har intervjuer gjorts med intressentgrupper både internt och 
externt. Externa intressenter som gett SCA insikter kring ansvarsfullt 
 företagande är leverantörer, privata skogsägare, investerare, kreditmark -
naden och representanter från lokalsamhället. Väsentlighetsanalysen 
som gjorts för hela koncernen, har identifierat två områden med potentiell 
negativ påverkan och två risker.
Företagskultur
En bra och sund företagskultur är en viktig förutsättning för ett ansvars -
fullt företagande. Brister eller inkonsekvenser i företagskulturen skulle 
kunna medföra ett agerande i strid med SCAs värderingar och påverka 
beslut, arbetsmiljö och anseende. Detta har identifierats som en potentiell 
negativ påverkan. 
Brister i företagskulturen skulle även kunna leda till sämre måluppfyllelse 
och risk för bristande regelefterlevnad, vilket skulle kunna påverka bola -
gets finansiella ställning och identifieras som en potentiell finansiell risk.
Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet 
betalningsrutiner
SCA har ett omfattande nätverk av små och medelstora leverantörer.  
I dessa relationer finns risk för en potentiell maktobalans, som skulle 
kunna skapa ett beroendeförhållande. Detta har identifierats som en 
potentiell negativ påverkan när det gäller förvaltning av förbindelser  
med leverantörer såväl på kort, medellång som lång sikt.
Korruption och mutor
SCA tar avstånd från alla former av korruption och mutor och arbetar på 
olika sätt för att minimera risken för att detta ska inträffa. Om korruption 
och mutor ändå skulle förekomma i verksamheten eller hos affärspart -
ners, skulle det kunna leda till finansiella effekter och negativ påverkan på 
bolagets anseende. Detta har identifierats som en potentiell finansiell risk. 
160 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 163 =====

G1-1: Affärsetiska policyer och företagskultur 
SCA är en aktör i många olika sammanhang – stora som små. Hur SCA 
agerar har betydelse för natur, miljö, människor och samhällen. Därför är 
det viktigt att säkerställa att verksamheten alltid bedrivs på ett ansvars -
fullt sätt. 
SCA har ett robust internt ramverk som syftar till att upptäcka, 
bedöma, hantera och/eller åtgärda väsentlig påverkan, risker och möjlig -
heter relaterade till affärsetiska frågor och bolagets företagskultur. SCAs 
Uppförandekod är grunden för företagskulturen, som utgår från SCAs 
kärnvärden; ansvar, respekt och högklassighet. Uppförandekoden gäller 
för alla verksamheter och alla medarbetare inom SCA. Den gäller också 
för tillfälligt anställda, konsulter och andra som representerar SCA eller 
agerar på uppdrag av SCA. Koden återspeglas i bemötandet, både av 
varandra och av bolagets intressenter, i hur affärer genomförs och hur 
verksamheten bedrivs. Koden är fundamentet för hur koncernens kärn -
värden omsätts i praktisk handling och syftar till att säkerställa att SCAs 
medarbetare och andra som representerar SCA lever upp till kärnvärdena. 
Med Uppförandekoden som bas har ytterligare ett flertal koncernöver -
gripande policyer, instruktioner och riktlinjer antagits, som mer ingående 
reglerar de områden som finns i koden. Bland dessa finns exempelvis 
SCAs hållbarhetspolicy, HR-policy, antikorruptionsinstruktion och rikt -
linjer för efterlevnad av konkurrenslagstiftningen.
Uppförandekoden baseras på FNs deklaration om mänskliga rättig -
heter, internationella arbetsorganisationen ILOs kärnkonventioner, 
OECDs riktlinjer för multinationella företag och FN Global Compacts tio 
principer. Koden fastställer exempelvis att hälsa och säkerhet alltid ska 
sättas främst samt understryker ett strängt förbud mot mutor, bedräg -
erier, utpressning och all annan form av korruption. SCA tar ansvar för  
och visar omsorg om miljö och samhälle, värnar om respekten för de 
mänskliga rättigheterna och föreningsfriheten samt har nolltolerans för 
barn- och tvångsarbete, vilket också fastslås i koden. I koden beskrivs 
även hur SCA arbetar för att bredda mångfalden bland medarbetarna och 
att alla medarbetare ska behandlas lika oavsett kön, könsöverskridande 
identitet eller uttryck, civilstånd, föräldraskap, etniskt, nationellt eller 
socialt ursprung, sexuell läggning, religion, politisk tillhörighet, ålder, 
funktionsnedsättning eller annat som skyddas av lag. Uppförandekoden 
finns publicerad på SCAs intranät och externt på sca.com. 
Uppförandekoden fastställs årligen av styrelsen och SCAs chefsjurist 
är övergripande ansvarig för implementeringen. 
Koden gäller för alla marknader där SCA har verksamhet. Alla koncer -
nens medarbetare och andra som representerar SCA omfattas av Upp -
förandekoden och har ansvar för att följa den. Utvärdering och uppfölj -
ning av SCAs företagskultur sker bland annat genom en bedömning i 
internkontrollen av hur väl Uppförandekoden efterlevs och genom att 
 analysera och följa upp inrapporterade avvikelser. Medarbetarna har 
även möjlighet att göra sin röst hörd i SCAs medarbetarundersökning. 
Nya medarbetare utbildas i Uppförandekoden som en del av introduk -
tionen, och vart tredje år genomgår samtliga medarbetare en repetitions -
utbildning. Utbildningen omfattar bland annat områdena hälsa och 
säkerhet, affärsetik, antikorruption och rättvis konkurrens, respekt för 
mänskliga rättigheter, mångfald och icke-diskriminering, miljö och håll -
barhet, relationerna med samhället samt informationssäkerhet och inte -
gritet. Under året uppgick andelen tillsvidareanställda som genomgått 
utbildning i Uppförandekoden till 98 procent. Samtliga tjänstemän får 
vartannat år en utökad utbildning inom antikorruption. Funktioner som 
kan vara särskilt utsatta för risker, såsom medarbetare i ledande befatt -
ningar och/eller som har externa kontakter, samt nyanställda inom 
utvalda funktioner, ges regelbundet fördjupad antikorruptionsutbildning 
i seminarieform, enligt ett särskilt utbildningsprogram. 
Med Uppförandekoden och internationella standarder som grund har 
SCA även formulerat en leverantörsstandard, för att säkerställa att bola -
gets leverantörer delar bolagets värderingar och för att minimera risker  
i leverantörskedjan. Detta arbete utvecklas närmare i avsnitt G1-2. 
SCA uppmuntrar alla medarbetare att rapportera misstankar om 
 överträdelser av Uppförandekoden och lagstiftning via SCAs ordinarie 
kanaler, vilka är närmaste chef, HR-chef, bolagsjurist, fackliga företrädare 
eller via SCAs visselblåsarsystem. Bolaget tillämpar en instruktion för 
vissel blåsning som är upprättad i enlighet med gällande lagstiftning, 
 däribland den så kallade visselblåsarlagen, som införlivar direktiv (EU) 
2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser  
av unionsrätten. Visselblåsarsystemet, som finns tillgängligt på svenska, 
engelska och franska, är en krypterad rapporteringskanal som tillhanda -
hålls av en extern leverantör och är publikt tillgängligt via sca.com. SCAs 
visselblåsarsystem är tillgängligt för både medarbetare och externa 
intressenter. Anmälningar kan lämnas anonymt och behandlas konfidenti -
ellt, skyndsamt och professionellt av mottagare med adekvat kompetens 
och erfarenhet inom juridik respektive HR, samt med beaktande av gäl -
lande personuppgiftslagstiftning. Vid behov kan experter kallas in till 
utredningsprocessen. Som anges i Uppförandekoden och i SCAs instruk -
tion för visselblåsning skyddas den som i god tro anmäler en genuin 
misstanke mot alla former av repressalier och annan ogynnsam behand -
ling till följd av detta. Skyddet gäller även gentemot den som har koppling 
till en anmälare, till exempel anhöriga, kollegor eller någon som hjälpt till 
med rapporteringen. SCA tolererar inte heller repressalier på grund av att 
någon har vänt sig till sin arbetstagarorganisation för att samråda kring 
rapportering. Likaså är det strängt förbjudet att hindra eller försöka hindra 
någon att söka sådant samråd. Detta framgår av både SCAs egna interna 
regelverk och av visselblåsarlagen. Utbildning om hur man rapporterar 
ingår bland annat i utbildningen kring Uppförandekoden och i den för -
djupade utbildningen i antikorruption.
G1-2: Hantering av förbindelser med leverantörer 
SCA är beroende av en rad leverantörer av varor och tjänster för att 
bedriva sin verksamhet. Bolagets inköpsaktiviteter är främst knutna till  
en gemensam inköpsorganisation där inköpsarbetet samordnas och 
inköparna ansvarar för merparten av dialogerna med bolagets leveran -
törer. Upphandling av entreprenörer inom skogsvård och avverkning sker 
inom affärsområde Skog. 
För SCA är det viktigt att affärer sker på affärsetiska villkor. Genom 
systemstöd, riktlinjer och internrevisioner säkerställer SCA rättvisa och 
ansvarsfulla affärsöverenskommelser inklusive betalningsvillkor. SCA har 
en process för hållbar leverantörskedja som innefattar utvärdering av 
leverantör, leverantörernas godkännande av SCAs leverantörsstandard, 
riskbedömningar och revisioner hos utvalda leverantörer, se SCAs pro -
cess för en hållbar leverantörskedja.
Innan en affärsförbindelse eller ett samarbete inleds med leverantörer, 
görs en utvärdering av potentiella leverantörer i enlighet med bolagets 
instruktion för integritets  granskning av affärspartners (IDD). Utvärde -
ringen omfattar affärsmässiga frågor där bland annat sanktioner och 
negativ media kontrolleras. Även frågor om affärspartnerns befintliga 
policyer och processer gällande till exempel mänskliga rättigheter, 
arbetsmiljö, arbetsförhållanden och affärsetik utvärderas.
SCA vill säkerställa att kunder och konsumenter får säkra varor och 
tjänster med hög kvalitet som tillverkas och levereras med respekt för 
mänskliga rättigheter, människa och miljö. För att säkerställa att SCAs 
leverantörer delar bolagets värdegrund, har SCA formulerat en leveran -
törsstandard som leverantörerna måste uppfylla. Standarden baseras på 
SCAs Uppförandekod och internationella standarder. Den har formulerats 
för att säkerställa att leverantörerna delar bolagets värderingar och för att 
minimera risker i leverantörskedjan. Leverantörsstandarden ställer krav 
på leverantörerna bland annat inom mänskliga rättigheter, arbetsförhål -
landen, hälsa och säkerhet, miljö, affärsetik och hållbara inköp. För entre -
prenörer som utför avverknings- och skogsvårdstjänster finns en rutin för 
leverantörsbedömning kombinerad med kontroll och uppföljning i fält. 
Kraven motsvarar SCAs leverantörsstandard och har kompletterats med 
krav och kontroller kopplade till skog och skogsbruk, bland annat i 
enlighet med PEFCs entreprenörscertifiering. 
För att minimera negativ påverkan och risker i leverantörsledet gör  
SCA återkommande risk- och förbättringsgenomgångar både internt  
och i dialog med leverantörer. SCA nyttjar externa system från EcoVadis 
och Dun & Bradstreet, för att utvärdera leverantörernas hållbarhets  arbete 
inom miljö, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, etik och hållbara inköps -
processer. Baserat på riskbedömningar genomförs även revisioner på 
plats. SCA, eller av SCA utsedd tredje part, besöker leverantörerna och 
utför granskningar eller revisioner på plats för att försäkra sig om att  
leverantörerna uppfyller SCAs leverantörsstandard. 
161FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 164 =====

G1-3: Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, 
korruption och mutor 
SCA bygger sin affärsverksamhet på ärlighet, integritet och ansvarsfullt 
företagande. Arbetet mot korruption är en del av SCAs Uppförandekod 
och SCAs instruktion för antikorruption fastställer regler för att förhindra 
korruption i koncernens verksamhet oavsett land. Tillämpliga lagar, före -
skrifter och SCAs policyer med tillhörande instruktioner ska följas. Mutor, 
bedrägerier, utpressning och all annan form av korrupt verksamhet är 
strängt förbjuden och tolereras inte. Varken SCA eller någon som agerar 
för SCAs räkning får erbjuda, ge, ta emot, godkänna eller främja betal -
ningar, gåvor eller andra förmåner som kan påverka eller kan uppfattas 
påverka objektiviteten av ett affärsbeslut eller myndighetsbeslut. SCAs 
Uppförandekod och antikorruptionsinstruktion finns publikt tillgängliga 
via sca.com. I koncernens interna dokumenthanteringssystem finns bola -
gets samtliga policyer och instruktioner tillgängliga för medarbetarna. 
Under år 2024 lanserades en ny riktlinje för antikorruption med fördjupad 
information och exempelsituationer som belyser praktiska frågeställ -
ningar och kan vägleda medarbetarna i deras vardag.
Korruption är att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för 
egen eller annans vinning. Här inkluderas mutor som innebär att lämna, 
erbjuda, ta emot eller begära en otillbörlig förmån. Bolagets förebyg -
gande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor innefattar en 
rad aktiva åtgärder.
Antikorruption ingår i utbildningen för Uppförandekoden där samtliga 
medarbetare inom alla verksamheter och geografier där SCA verkar 
utbildas, både vid nyanställning och med löpande repetition vart tredje år. 
Samtliga tjänstemän genomgår vartannat år en utökad utbildning inom 
antikorruption, som syftar till att stärka medarbetarnas förmåga att identi -
fiera och undvika korruptionsrisker samt ger tydlig vägledning kring hur 
de ska agera etiskt vid potentiellt komplexa situationer. Den utökade 
utbildningen omfattar tjänstemän i alla SCAs verksamheter, både i Sverige 
och i andra länder. Under år 2025 uppgick målgruppen för den utökade 
utbildningen till cirka 1 600 medarbetare, vilket motsvarar nästan  
50 procent av samtliga medarbetare. Funktioner som kan vara särskilt 
utsatta för risker, såsom medarbetare i ledande befattningar och/eller 
som har externa kontakter, samt nyanställda inom utvalda funktioner, ges 
regelbundet fördjupad antikorruptionsutbildning i seminarieform, enligt 
ett särskilt utbildningsprogram. 
SCA står för öppen och rättvis konkurrens och därför ska alltid affärer 
göras på ett ärligt sätt och enligt gällande konkurrenslagstiftning. SCA 
följer konkurrenslagstiftningen och arbetar för att motverka kartellbild -
ning, prissamarbeten, uppdelning av kunder eller geografiska marknader, 
otillbörligt samarbete vid budgivning eller missbruk av en dominerande 
ställning. SCA har ett program för att öka medarbetarnas kunskap om 
konkurrenslagstiftning. Målgruppen är medarbetare som har marknads -
relaterad kontakt och omfattar cirka 500 medarbetare, bland annat inom 
försäljning och inköp. SCA har väletablerade riktlinjer för efterlevnad av 
konkurrenslagstiftningen. Dessa skickas årligen ut till målgruppen, som 
får bekräfta att de tagit del av riktlinjerna. Förutom utbildning av med -
arbetare och nyanställda inom berörd målgrupp, genomförs löpande 
seminarier där frågeställningar och nyheter inom området diskuteras. 
Under året finns det inga pågående (0) utredningar mot SCA avseende 
överträdelse av konkurrenslagstiftningen och SCA har inte heller varit 
föremål för någon rättslig process under året eller föregående år. 
SCA arbetar också aktivt för att undvika intressekonflikter hos med -
arbetarna. Som framgår av SCAs Uppförandekod ska medarbetare alltid 
handla i SCAs intresse och undvika intressekonflikter. I bolagets intresse -
konfliktsinstruktion utvecklas innebörden av intressekonflikter och hur 
potentiella intressekonflikter ska rapporteras. 
SCA bedriver sin verksamhet i enlighet med tillämplig penningtvätts -
lagstiftning. SCA förbinder sig också att följa gällande nationella och 
internationella bestämmelser om handelsrestriktioner och sanktioner som 
gäller i de länder där bolaget är verksamt. All finansiell information måste 
redovisas korrekt enligt SCAs principer och inte vara missledande. 
SCAs leverantörer och andra affärspartners förväntas följa liknande 
principer som de som finns i Uppförandekoden i sina egna verksamheter. 
Att de lever efter dessa principer är ett viktigt kriterium när SCA väljer 
affärspartners. SCA har en process för att utvärdera potentiella affärs -
partners innan ett samarbete inleds. Utvärderingen omfattar både affärs -
mässiga områden och affärsetiska frågor. För att säkerställa att SCAs 
leverantörer delar bolagets värdegrund har SCA även etablerat en 
leverantörs  standard som bland annat innefattar affärsetiska krav som 
leverantörerna måste uppfylla. Åtgärder för kontroll och uppföljning i 
dessa delar framgår av avsnitt G1-2. 
Risker inom affärsetik ingår i SCAs gemensamma process för identifie -
ring och hantering av risker som beskrivs i bolagets Riskhanterings- och 
internkontrollpolicy, där kontrolleraktiviteternas effektivitet följs upp 
genom utvärderingar och bolagets internrevision. Efterlevnad följs även 
upp genom analys av inrapporterade ärenden, se avsnitt G1-4.
SCA uppmuntrar den som har en misstanke om att något inte står rätt 
till att rapportera detta. Ordinarie kanaler för att rapportera överträdelser, 
incidenter och klagomål är till närmaste chef, HR-chef, bolagsjurist eller 
fackliga företrädare. Varje affärsområde har även utsett särskilda funk -
tioner för att oberoende och självständigt ta emot anmälningar. Därutöver 
finns ett visselblåsarsystem tillgängligt via sca.com som är öppet både 
för medarbetare och personer som inte arbetar inom SCA. Anmälningar 
kan lämnas anonymt om så önskas och behandlas alltid konfidentiellt, 
 skyndsamt och professionellt samt med beaktande av gällande person -
uppgiftslagstiftning. Även om ingen överträdelse kan konstateras, kan 
förebyggande åtgärder vidtas. 
Bolaget tillämpar en visselblåsarinstruktion som är upprättad i enlighet 
med gällande lagstiftning, däribland den så kallade visselblåsarlagen, 
som införlivar direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rappor -
terar om överträdelser av unionsrätten. Ärenden som rapporteras in han -
teras av oberoende och självständiga funktioner som utsetts av respek -
tive verksamhet inom SCA, där de som granskar och hanterar ärenden  
är oberoende från de involverade i respektive anmälan. Vid behov sker 
granskningen av extern part. Den som i god tro anmäler en genuin miss -
tanke är skyddad mot alla former av repressalier och annan ogynnsam 
behandling på grund av detta. Skyddet gäller även gentemot den som har 
koppling till en anmälare, till exempel anhöriga, kollegor eller någon som 
hjälpt till med rapporteringen. SCA tolererar inte heller repressalier på 
grund av att någon har vänt sig till sin arbetstagarorganisation för att 
samråda kring rapportering. Likaså är det strängt förbjudet att hindra eller 
försöka hindra någon att söka sådant samråd. Information om hur en 
anmälan görs och efterföljande process finns tillgängligt via sca.com. 
Medarbetare får information genom utbildning i Uppförandekoden och 
utbildning i antikorruption. Utbildning till mottagare och utredare sker 
återkommande i mindre grupper. Omfattning, utfall och åtgärder av rap -
porterade ärenden följs upp av SCAs complianceråd som också löpande 
rapporterar till styrelsens revisionsutskott.
162 Förvaltningsberättelse SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 165 =====

G1-4: Bekräftade fall av korruption och mutor 
Rapporterade fall och klagomål under år 2025  
SCA har etablerat ett antal metoder för att säkerställa efterlevnad av  
gällande lagstiftning och bolagets Uppförandekod. Dessa innefattar 
bland annat riskutvärdering, revisioner av externa och interna revisorer, 
bolagets internkontroll, rapportering av händelser och kontroller i sam -
band med förvärv. Misstänkta överträdelser utreds och hanteras i 
enlighet med SCAs instruktion för visselblåsning, som även erbjuder 
möjlig heten att rapportera anonymt. Alla anmälningar behandlas konfi -
dentiellt, skyndsamt och professionellt samt med beaktande av gällande 
personuppgiftslagstiftning. Överträdelser tas på största allvar och kan 
leda till disciplinåtgärder som kan inkludera avsked. Om överträdelsen 
utgör ett brott kan den även medföra rättsliga åtgärder. Även om ingen 
över trädelse kan konstateras, kan förebyggande åtgärder vidtas. 
 Omfattning, utfall och åtgärder av rapporterade ärenden följs upp av 
SCAs compliance  råd som också löpande rapporterar till styrelsens 
 revisionsutskott. 
Under år 2025 rapporterades och utreddes 12 (9) fall av potentiella 
överträdelser av Uppförandekoden, vilka bland annat omfattade katego -
rierna stöld och bedrägerier, korruption och intressekonflikter samt övriga 
överträdelser. Av dessa bekräftades 2 (5) fall som överträdelser av koden. 
Därutöver bekräftades ytterligare ett fall av överträdelse av koden under 
året, kopplad till ett ärende som rapporterades in under 2024. Vid årets 
utgång fanns 2 pågående ärenden. SCA har inte varit föremål för några 
fällande domar (0) eller böter (0) för brott mot lagar mot korruption och 
mutor under rapporteringsperioden. Inga (0) åtal i brottmål avseende 
mutor och korruption har heller väckts mot SCA och dess medarbetare 
under året. 
G1-6: Betalningspraxis 
I tabellen nedan redovisas genomsnittlig betalningstid, avtalad betal -
ningstid och andel genomförda betalningar i tid till små och medelstora 
företag. SCA betalar leverantörerna enligt svensk praxis, vilket innebär en 
genomsnittlig betalningstid om cirka 32 dagar. Utsökning av leverantörs -
fakturor och när de har betalats har gjorts i koncernens ekonomisystem 
från 1 januari till 30 september där samtliga SCA-bolag med fler än 249 
anställda har ingått. Betalningstiderna hämtas för de tre första kvartalen 
i ekonomisystemen och beräknas vara likvärdiga för kvartal fyra. Data 
grundar sig på leverantörer med 0 till 249 anställda. Mätetalen har inte 
granskats av annan part än SCAs externa revisor.
SCA har inga rättsliga förfaranden med avseende på sena betalningar 
till leverantörer.
Antal anställda hos leverantörer
Betalningspraxis 0–9 10–49 50–249
Genomsnittlig betalningstid, antal dagar 29 30 39
Avtalad betalningstid, antal dagar 26 27 31
Andel genomförda betalningar i tid, % 59 58 55
163FörvaltningsberättelseSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 166 =====

Finansiella rapporter och noter
KONCERNEN
Koncernens räkningar
Koncernens resultaträkning 165
Koncernens rapport över totalresultat 166
Koncernens förändring i eget kapital 167
Koncernens balansräkning 168
Koncernens kassaflödesanalys 169
Noter till koncernens räkningar
A  Redovisningsprinciper och användning  
av alternativa nyckeltal
Övergripande redovisningsprinciper  
och nya redovisningsregler A1 170
 Användning av finansiella mått som inte  
återfinns i IFRS A2 171
B Omsättning och resultat
Rapportering per rörelsesegment  
samt intäkter från avtal med kund B1 174
Övriga rörelseintäkter B2 177
Råvaror och förnödenheter B3 177
Övriga rörelsekostnader B4 177
Skatter B5 177
C Anställda
Personalkostnader C1 179
Personaldata C2 179
Ersättning till ledande befattningshavare C3 179
Ersättning till styrelseledamöter i  
moderbolaget C4 182
Ersättning efter avslutad anställning C5 182
D Operativa tillgångar och skulder
Immateriella anläggningstillgångar D1 185
Materiella anläggningstillgångar D2 186
Skogstillgångar D3 187
Nyttjanderättstillgångar och leasingskulder D4 191
Varulager D5 193
Övriga kortfristiga fordringar D6 193
Övriga skulder D7 193
Övriga avsättningar D8 194
Leverantörsskulder D9 194
E Kapitalstruktur och finansiering
Finansiella instrument per kategori och 
värderingsnivå E1 195
Finansiella tillgångar och likvida medel E2 196
Kundfordringar E3 197
Finansiella skulder E4 197
Likviditetsrisk E5 199
Derivat och säkringsredovisning E6 199
Finansiella intäkter och kostnader E7 200
Eget kapital E8 201
F Koncernstruktur
Dotterbolag F1 204
Intressebolag och joint ventures F2 204
Rörelseförvärv och avyttringar F3 205
G Övrigt
Tillgångar som innehas för försäljning G1 206
Säkerheter, ställda panter och åtaganden G2 206
Transaktioner med närstående G3 206
Händelser efter balansdagen G4 206
MODERBOLAGET
Moderbolagets räkningar
Moderbolagets resultaträkning 207
Moderbolagets rapport över totalresultat 207
Moderbolagets förändring i eget kapital 208
Moderbolagets balansräkning 209
Moderbolagets kassaflödesanalys 210
M Noter till moderbolagets räkningar
Övriga rörelsekostnader M1 211
Personal- och styrelsekostnader M2 211
Personaldata M3 211
Avsättningar för pensioner M4 211
Bokslutsdispositioner M5 211
Skatter M6 212
Materiella anläggningstillgångar M7 212
Andelar i koncernbolag M8 213
Fordringar och skulder dotterbolag M9 213
Övriga kortfristiga fordringar M10 213
Finansiella instrument M11 214
Övriga kortfristiga skulder M12 214
Aktiekapital M13 215
Eventualförpliktelser, ställda säkerheter  
och garantier M14 215
Förslag till vinstdisposition M15 215
Den här symbolen tar dig tillbaka 
till denna innehållsförteckning.
164 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 167 =====

Koncernens resultaträkning (RR) 
MSEK Not 2025 2024
Nettoomsättning B1 20 427 20 232
Övriga rörelseintäkter B1, B2 3 020 3 395
Intäkter 23 447 23 627
Förändring av varulager 71 105
Värdeförändring biologiska tillgångar D3 1 782 1 840
Råvaror och förnödenheter B3 –5 610 –5 081
Personalkostnader C1 –2 796 –2 781
Övriga rörelsekostnader B4 –10 325 –10 421
Resultat från andelar i intressebolag och joint ventures F2 –5 –146
EBITDA 6 564 7 143
Av- och nedskrivningar –2 132 –2 116
Rörelseresultat 4 432 5 027
Finansiella intäkter E7 86 79
Finansiella kostnader E7 –519 –585
Resultat före skatt 3 999 4 521
Inkomstskatter B5 –794 –882
Årets resultat 3 205 3 639
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare 3 205 3 639
Innehav utan bestämmande inflytande 0 -
Resultat per aktie
Resultat per aktie, SEK – moderbolagets aktieägare1) E8 4,56 5,18
Utdelning per aktie, SEK2) 3,00 3,00
1) Det finns inga utspädningseffekter.
2) Utdelning år 2025 avser styrelsens förslag till årsstämman.
165Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 168 =====

Koncernens rapport över totalresultat (TRR)
MSEK Not 2025 2024
Periodens resultat (RR) 3 205 3 639
Övrigt totalresultat för perioden:
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Värdeförändring marktillgångar D3 –5 346 –2 376
Omvärdering förmånsbestämda pensionsplaner 744 229
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 919 453
Summa –3 683 –1 694
Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar:
Resultat från omvärdering av derivat redovisat i eget kapital 699 –419
Överfört till resultaträkningen för perioden –426 –65
Säkringskostnad 0 12
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet –208 125
Inkomstskatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat –47 97
Summa 18 –250
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt –3 665 –1 944
Summa totalresultat för perioden –460 1 695
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare (EK) –460 1 695
Innehav utan bestämmande inflytande (EK) 0 -
166 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 169 =====

Koncernens förändring i eget kapital (EK)
MSEK 2025 2024
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Värde vid periodens början 104 035 104 284
Summa totalresultat för perioden (TRR) –460 1 695
Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde på säkrade investeringar 45 –1
Skatt på kassaflödessäkring –9 0
Utdelning –2 107 –1 931
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande 0 –12
Värde vid periodens slut 101 504 104 035
Innehav utan bestämmande inflytande
Värde vid periodens början - -
Summa totalresultat för perioden (TRR) 0 -
Kapitaltillskott till innehavare utan bestämmande inflytande 17 -
Värde vid periodens slut 17 -
Summa eget kapital, värde vid periodens slut 101 521 104 035
För ytterligare information, se not E8.
167Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 170 =====

Koncernens balansräkning (BR)
MSEK Not 2025 2024
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar D1 1 301 1 025
Byggnader, mark, maskiner och inventarier D2 24 935 25 239
Skogstillgångar D3 103 766 107 329
varav marktillgångar D3 41 536 46 974
varav biologiska tillgångar D3 62 230 60 355
Nyttjanderättstillgångar D4 459 573
Innehav i intressebolag och joint ventures F2 1 146 1 156
Överskott i fonderade pensionsplaner C5 3 168 2 448
Långfristiga finansiella tillgångar E2 158 155
Uppskjutna skattefordringar B5 60 35
Övriga långfristiga tillgångar 13 3
Summa anläggningstillgångar 135 006 137 963
Omsättningstillgångar
Varulager D5 6 555 5 730
Kundfordringar E3 3 196 3 279
Aktuella skattefordringar B5 58 56
Övriga kortfristiga fordringar D6 970 803
Kortfristiga finansiella tillgångar E2 82 92
Likvida medel E2 590 1 328
Omsättningstillgångar exklusive tillgångar som innehas för försäljning 11 451 11 288
Tillgångar som innehas för försäljning G1 - 12
Summa omsättningstillgångar 11 451 11 300
Summa tillgångar 146 457 149 263
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital E8
Moderbolagets aktieägare
Aktiekapital 2 350 2 350
Övrigt tillskjutet kapital 6 830 6 830
Reserver 31 147 35 367
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 61 177 59 488
Summa eget kapital Moderbolagets aktieägare 101 504 104 035
Innehav utan bestämmande inflytande 17 -
Summa eget kapital 101 521 104 035
Långfristiga skulder
Långfristiga finansiella skulder E4 12 620 11 519
Avsättningar för pensioner C5 300 325
Uppskjutna skatteskulder B5 24 115 24 348
Övriga långfristiga avsättningar D8 57 58
Övriga långfristiga skulder D7 0 0
Summa långfristiga skulder 37 092 36 250
Kortfristiga skulder
Kortfristiga finansiella skulder E4 2 017 3 064
Leverantörsskulder D9 4 580 4 440
Aktuella skatteskulder B5 4 10
Kortfristiga avsättningar D8 73 172
Övriga kortfristiga skulder D7 1 170 1 292
Summa kortfristiga skulder 7 844 8 978
Summa skulder 44 936 45 228
Summa eget kapital och skulder 146 457 149 263
168 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 171 =====

Koncernens kassaflödesanalys (KF)
MSEK Not 2025 2024
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt (RR) 3 999 4 521
varav erhållen ränta 14 18
varav betald ränta –420 –571
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet (KF:1) 433 315
Förändring av skulder avseende omstruktureringskostnader –19 –17
Betald skatt B5 –197 –293
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 4 216 4 526
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Förändring av varulager –856 –367
Förändring av rörelsefordringar 41 –356
Förändring av rörelseskulder 616 –317
Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 017 3 486
Investeringsverksamheten
Rörelse- och tillgångsförvärv - –117
Avyttringar 0 -
Investering i immateriella anläggningstillgångar (KF:2) –172 –138
Investering i materiella anläggningstillgångar (KF:2) –1 370 –1 344
Strategiska investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar (KF:2) –1 273 –689
Försäljning av materiella anläggningstillgångar (KF:2) 233 560
Förvärv och avyttring av finansiell tillgång –23 24
Kassaflöde från investeringsverksamheten –2 605 –1 704
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån E4 2 762 2 653
Amortering av lån E4 –2 576 –1 466
Amortering av lån, leasing E4 –223 –215
Utdelning E8 –2 107 –1 931
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –2 144 –959
Periodens kassaflöde –732 823
Likvida medel vid periodens början 1 328 502
Kursdifferens i likvida medel –6 3
Likvida medel vid periodens slut E2 590 1 328
TABELL KF:1
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
MSEK 2025 2024
Av- och nedskrivningar anläggningstillgångar (RR) D1, D2, D4 2 132 2 116
Värdeförändring biologiska tillgångar (RR) D3 –1 782 –1 840
Resultat vid försäljning och byten av tillgångar 57 –72
Orealiserat resultat på säkrade poster –143 97
Upplupen ränta –1 –12
Övrigt 170 26
Summa 433 315
TABELL KF:2
Nettoinvestering i immateriella och materiella anläggningstillgångar
MSEK 2025 2024
Löpande nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar B1 –1 309 –922
Strategiska investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar B1 –1 273 –689
Summa –2 582 –1 611
För upplysningar om koncernens likviditetsreserv, se riskavsnittet i Förvaltningsberättelsen.
169Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 172 =====

A Redovisningsprinciper och användning av alternativa nyckeltal
A1 Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler
Läsanvisning
Övergripande redovisningsprinciper och nya redovisningsregler §  
beskrivs nedan. Övriga redovisningsprinciper, som SCA bedömer som 
väsentliga, redovisas i anslutning till respektive not. Samma principer 
 tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I de fall moderbolaget 
tillämpar andra principer än koncernen anges dessa principer under 
 respektive not i moderbolaget.
Viktiga bedömningar och antaganden !  redovisas under respektive 
not. För att kunna upprätta redovisningen enligt internationella redovis -
ningsstandarder och god svensk redovisningssed måste bedömningar 
och antaganden göras som påverkar redovisade tillgångs- och skuld -
poster respektive intäkts- och kostnadsposter samt lämnad information 
i övrigt. Dessa bedömningar och antaganden, vilka även inkluderar upp -
skattningar baserade på bland annat valda värderingsmodeller, grundar 
sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer inklusive 
 förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och upp -
skattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer 
sällan helt att överensstämma med det uppskattade. 
SCA bedömer att de områden där antaganden och uppskattningar  
har störst inverkan är: 
• Ersättning efter avslutad anställning, not C5.
• Skogstillgångar, not D3.
Belopp som är avstämningsbara mot resultaträkning, balansräkning, 
totalresultat, eget kapital och kassaflödesanalys samt tabell i noter 
 markeras med följande symboler:
RR Koncernens resultaträkning
TRR Koncernens rapport över totalresultat 
EK Koncernens förändring i eget kapital
BR Koncernens balansräkning
KF Koncernens kassaflödesanalys
XX:X Hänvisning till tabell i not
Bolagsinformation
Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), organisationsnummer 
556012-6293, är ett publikt aktiebolag vars aktier är noterade och 
handlas på börsen Nasdaq Stockholm (för mer information se ”Aktien 
och ägarna” på sidorna 66–68). 
Registrerat säte är Sundsvall, Sverige, med postadress  
851 88 Sundsvall. Koncernen bedriver huvudsakligen verksamhet 
inom skogsindustriområdet. 
Grunder för upprättande
SCA-koncernens bokslut upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen, 
International Financial Reporting Standards (IFRS ®) samt International 
Accounting Standards (IAS) såsom de är antagna inom EU och Rådet 
för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 
 Kompletterande redo visningsregler för koncerner. Vid upprättandet av 
moderbolagets bokslut har RFR 2 Redovisning för juridiska personer och 
Årsredovisningslagen tillämpats. Bokslutet för både koncernen och moder-
bolaget avser räkenskapsåret som avslutades den 31 december 2025.   
Biologiska tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen. 
Marktillgångar hänförliga till skogstillgångar redovisas till verkligt värde i 
övrigt totalresul tat. I moderbolaget värderas biologiska tillgångar till 
anskaffningsvärdet.
SCA tillämpar det tvingande undantaget i IAS 12 Inkomstskatter att inte 
redovisa uppskjuten skatt avseende tilläggsskatter som uppstår på grund 
av OECD:s (Organisation for Economic Co-operation and Development) 
modellregler enligt Pelare 2 för global minimiskatt (tilläggsskatt). 
Se not B5 för ytterligare information.
Årsredovisningen samt koncernredovisningen har signerats och 
 godkänts för publicering av styrelsen den 26 februari 2026.
Balansräkningarna och resultaträkningarna är föremål för fastställande 
av årsstämman 27 mars 2026.
Ändring av redovisningsprinciper
Nya eller reviderade IFRS eller tolkningsuttalanden från Inter  national 
Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har inte haft någon 
väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapportering. 
IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements ersätter 
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter och gäller från och med 1 januari 
2027 och bedöms ha en påverkan på SCAs finansiella rapportering. SCA 
fortsätter utvärdera effekterna av införandet. Inga andra nya eller ändrade 
standarder och tolkningar, som ännu inte trätt i kraft, har tillämpats i förtid 
och förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella 
rapportering.
Konsolideringsprinciper
Koncernens bokslut är upprättat i enlighet med koncernens redovis -
ningsprinciper och omfattar boksluten för moderbolaget och samtliga 
koncernbolag. 
Dotterbolag
Som dotterbolag konsolideras alla bolag där koncernen har bestäm -
mande inflytande.
Omräkning av utländsk valuta
Funktionell valuta och omräkning av utländska koncernbolag  
till rapportvaluta
SCAs moderbolag har svenska kronor (SEK) som funktionell valuta. 
Koncern bolagens finansiella rapporter räknas om till koncernens rapport -
valuta, vilket i SCAs fall är SEK.
Valutakurseffekter som uppstår på finansiella instrument som används 
för att säkra utländska dotterbolags nettotillgångar redovisas i övrigt 
totalresultat, som är en del av omräkningsreserver i eget kapital.
Transaktioner och balansposter i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till funktionell valuta genom 
användning av transaktionsdagens kurs. I de fall valutakurseffekten är 
relaterad till rörelsen redovisas effekten netto i rörelseresultatet. Valuta -
kurseffekter som avser upplåning och finansiella placeringar redovisas 
som övriga finansiella poster. 
Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt 
anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället.
Har säkringsredovisning tillämpats, exempelvis vid kassaflödessäkring 
eller säkring av nettoinvesteringar, redovisas valutaeffekten i eget kapital 
under övrigt totalresultat.
För finansiella tillgångar i form av egetkapitalinstrument som inte 
innehas för handel, redovisas den del av värdeförändringen som avser 
valuta i resultaträkningen. Övrig orealiserad förändring redovisas i eget 
kapital under övrigt totalresultat.
Redovisning av intäkter
Nettoomsättning omfattar ersättning för sålda varor, inklusive intäkter 
från egen vindkraft, inom koncernens huvudsakliga verksamhet. Dessa 
består i sin helhet av intäkter från avtal med kund och redovisas enligt 
IFRS 15 Intäkter från avtal med kund. Övriga rörelseintäkter innefattar 
bland annat intäkter från SCAs transportverksamhet, försäljning av 
skogsplantor, grus, fjärrvärme, el, ursprungsgarantier avseende vindkraft, 
tallolja och pellets, intäkter från leasing, arrendeintäkter från vindkraft, 
jakt- och fiske rätter, samt realisations  vinster vid försäljning av 
anläggnings  till gångar. Merparten av övriga rörelseintäkter är intäkter 
från avtal till kund och redovisas enligt IFRS 15. Intäkter från hållbarhets -
instrument från massabruk redovisas som minskade energi  kostnader. 
Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har  fastställts.
Statliga stöd
Statliga stöd relaterade till förvärv av tillgångar redovisas i balansräk -
ningen genom att stödet reducerar tillgångens redovisade värde. Statliga 
stöd som erhålls som kompensation för kostnader periodiseras och redo -
visas i resultaträkningen som kostnadsreduktion under samma perioder 
som kostnaderna. I de fall ett statligt stöd varken hänför sig till förvärv av 
tillgångar eller till kompensation för kostnader, redovisas stödet som en 
övrig intäkt. För mer information om statliga stöd se not B2, B4, D1, D2 
och D8.
170 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 173 =====

A2 Användning av finansiella mått som inte återfinns i IFRS
I årsredovisningen refereras till ett antal finansiella mått som inte återfinns i IFRS, som används för att hjälpa såväl investerare som ledning att analysera 
bolagets verksamhet. Nedan beskrivs de finansiella mått som använts som ett komplement till den finansiella information som redovisats enligt IFRS.
Beräkning av finansiella mått som inte återfinns i IFRS
RESULTATMÅTT Olika typer av resultatmått samt marginalmått uttryckta i procent av nettoomsättningen
Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet
Intäkter Summan av nettoomsättning och övriga rörelseintäkter. Måttet är ett komplement till uppföljning av nettoomsättning 
och följs av ledningen inom affärsområdet Förnybar energi.
EBITDA Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt. Måttet är ett komplement till rörelseresultatet, då det visar 
resultatet från verksamheten exklusive effekter av 
avskrivningar, nedskrivningar, finansiella poster och skatter. 
Se not B1.
EBITDA exklusive 
omvärdering av 
biologiska tillgångar
Resultat före av- och nedskrivningar, finansiella poster och skatt exklusive 
omvärdering av biologiska tillgångar.
Måttet är ett komplement till EBITDA, då det visar resultatet 
från verksamheten utan omvärdering av biologiska tillgångar.
EBITDA-marginal EBITDA i procent av nettoomsättning. Definitionen används på koncernnivå 
och segmentnivå förutom för Förnybar energi där EBITDA-marginalen 
beräknas i procent av intäkter.
Ett komplement till rörelsemarginal. Ledningen använder 
måttet som ett av de viktigaste för att styra bolagets 
affärsenheter. Se not B1.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Definitionen används på 
koncernnivå och segmentnivå för samtliga segment förutom Förnybar energi 
där rörelsemarginalen beräknas som rörelseresultat i procent av intäkter.
Rörelsemarginal beskriver hur stor andel av 
nettoomsättningen eller intäkter som blir kvar som 
rörelseresultat. Se not B1.
KAPITALMÅTT Visar hur kapital nyttjas samt bolagets finansiella styrka
Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet
Sysselsatt kapital Beräknas som balansräkningens totala tillgångar exklusive finansiella 
tillgångar och pensionstillgångar, minskat med ej räntebärande skulder 
(uppskjutna och aktuella skatteskulder, övriga långa och korta avsättningar, 
övriga lång- och kortfristiga skulder samt leverantörsskulder).
Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital 
som binds i rörelsen och som finansierats av ägare och 
långivare.
MSEK Not 2025 2024
SYSSELSATT KAPITAL
Totala tillgångar 146 457 149 263
Finansiella tillgångar C5, E2 –3 998 –4 023
Långfristiga, ej räntebärande skulder B5, D7, D8 –24 172 –24 406
Kortfristiga, ej räntebärande skulder B5, D7, D8, D9 –5 827 –5 914
Sysselsatt kapital 112 460 114 920
SYSSELSATT KAPITAL
Skogstillgångar D3 103 766 107 329
Immateriella och övriga materiella anläggningstillgångar D1, D2, D4 26 694 26 837
Rörelsekapital 5 344 4 768
Aktuell och uppskjuten skatt B5 –24 002 –24 267
Övrigt sysselsatt kapital 658 253
Sysselsatt kapital 112 460 114 920
Klimatrelaterade risker och möjligheter
SCA ser både risker och möjligheter kopplade till ett förändrat klimat och 
åtgärder för att motverka eller anpassa verksamheter till förväntade 
klimat förändringar. Identifiering och hantering av dessa risker är integre -
rade i bolagets riskprocess. SCA har analyserat klimatrelaterade risker 
och möjligheter genom två alternativa scenarier, ett scenario med låga 
framtida utsläpp och ett scenario med höga framtida utsläpp, se risk -
avsnittet i Förvaltningsberättelsen. Negativa konsekvenser kan vara 
ökade kostnader eller minskad möjlighet att bedriva skogsbruk och 
därmed lägre avverkningsnivåer. Positiva möjligheter kan vara ökad 
 efterfrågan på  förnybara material och förnybar energi.
Förväntade fysiska klimatförändringar bedöms ha störst påverkan på 
utvecklingen av skogsbeståndet samt förhållandena för skogsbruket 
och bedöms i nuläget vara relaterade till mer frekventa extrema väder -
förhållanden, ökad risk för skadeangrepp samt en längre växtsäsong. 
Transitionsrisker så som politiska beslut kan innebära både möjligheter 
och risker för bolaget. Positiv eller negativ påverkan har identifierats 
inom  följande områden och kommenteras under respektive not:
Värdering av tillgångar, se not D1 och D2.
Värdering av skogstillgångar, se not D3.
Tillgång och villkor för finansiering, se not E4.
171Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 174 =====

Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet
Rörelsekapital Rörelsekapitalet beräknas som kortfristiga rörelsefordringar (varulager, 
kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar) minus kortfristiga 
rörelseskulder (leverantörsskulder exklusive de som avser strategiska 
investeringar, andra kortfristiga skulder och kortfristiga övriga avsättningar).
Måttet följs av ledningen med syfte att minska det kapital 
som binds i balansräkningen från bolagets operativa 
verksamhet.
MSEK Not 2025 2024
RÖRELSEKAPITAL
Varulager D5 6 555 5 730
Kundfordringar E3 3 196 3 279
Övriga kortfristiga fordringar D6 970 803
Leverantörsskulder D9 –4 375 –3 774
Övriga kortfristiga skulder D7 –998 –1 270
Övriga kortfristiga avsättningar D8 –4 -
Rörelsekapital 5 344 4 768
Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet
Nettolåneskuld Beräknas som lång- och kortfristiga finansiella skulder och avsättningar 
för pensioner med avdrag för finansiella tillgångar (överskott i fonderade 
pensionsplaner, finansiella tillgångar och likvida medel).
Nettolåneskulden bedöms vara det mest relevanta måttet för 
att beskriva bolagets totala lånefinansiering på kort och lång 
sikt, därför ingår korta och långa finansiella skulder likväl 
som korta och långa finansiella tillgångar. Nyckeltalet följs 
löpande av ledningen.
Skuldsättningsgrad Nettolåneskulden i förhållande till eget kapital. Visar den finansiella risken och används av ledningen för att 
följa skuldsättningsnivån.
Nettolåneskuld/
EBITDA
Nettolåneskuld i förhållande till 12 månaders rullande (LTM) EBITDA. 
I årsredovisningen utgör LTM räkenskapsåret.
Används för att bedöma SCAs förmåga att betala av skulder 
med genererade kassaflöden från verksamheten. Måttet ger 
en övergripande bild av SCAs finansiella struktur och hjälper 
bolaget att säkerställa en hållbar skuldsättningsnivå.
MSEK Not 2025 2024
NETTOLÅNESKULD
Överskott i fonderade pensionsplaner C5 3 168 2 448
Långfristiga finansiella tillgångar E2 158 155
Kortfristiga finansiella tillgångar E2 82 92
Likvida medel E2 590 1 328
Finansiella tillgångar 3 998 4 023
Långfristiga finansiella skulder E4 12 620 11 519
Avsättningar för pensioner C5 300 325
Kortfristiga finansiella skulder E4 2 017 3 064
Finansiella skulder 14 937 14 908
Nettolåneskuld 10 939 10 885
Eget kapital E8 101 521 104 035
Skuldsättningsgrad % 10,8 10,5
EBITDA B1 6 564 7 143
Nettolåneskuld/EBITDA 1,7x 1,5x
AVKASTNINGSMÅTT Olika typer av avkastningsmått uttryckta i procent av sysselsatt kapital
Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet
Avkastning på 
sysselsatt kapital, 
ROCE
Avkastning på sysselsatt kapital beräknas som 12 månaders rullande (LTM)
rörelseresultat i procent av ett genomsnitt av de fem senaste kvartalens 
sysselsatta kapital. I årsredovisningen utgör LTM räkenskapsåret. 
Motsvarande nyckeltal för ett kvartal beräknas som kvartalets rörelseresultat 
multiplicerat med fyra, i procent av de två senaste kvartalens genomsnittliga 
sysselsatta kapital. Engångseffekter exkluderas. För industriella segment 
används enbart ROCE industridelen.
Används för att mäta avkastning på kapitalet som binds 
i verksamheten.
Avkastning på 
sysselsatt kapital, 
ROCE industridelen
Detta mått gäller för segment Trä, Massa och Containerboard. Beräknas på 
samma sätt som koncernens Avkastning på sysselsatt kapital, exklusive 
strategiska investeringar i industri som ej är tagna i drift. För beräkning av 
koncernen exkluderas rörelseresultat och sysselsatt kapital från rörelse -
segment Skog, verksamhet inom området vindkraft och en andel av Övrig 
verksamhet.
Används för att mäta den underliggande avkastningen på 
sysselsatt kapital för industridelen justerat för pågående 
strategiska investeringar.
Engångseffekter Väsentliga transaktioner som saknar tydlig koppling till den vanliga 
verksamheten och som inte förväntas inträffa regelbundet.
Detta mått exkluderas vid beräkning av avkastning på 
sysselsatt kapital.
172 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 175 =====

Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE
MSEK Not Skog Trä Massa
Container-
board
Förnybar 
energi Övrigt Koncernen
Räkenskapsåret 2025
Rörelseresultat B1 3 522 564 80 318 368 –420 4 432
Genomsnittligt sysselsatt kapital: 87 637 3 633 9 290 10 715 3 115 838 115 228
avseende industridelen - 3 633 9 290 10 715 1 034 841 25 513
avseende övrigt 87 637 - - - 1 852 - 89 489
avseende pågående strategisk investering - - - - 229 –3 226
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE % 4,0 - - - 11,8 - 3,8
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE industridelen % - 15,5 0,9 3,0 - - 4,4
MSEK Not Skog Trä Massa
Container-
board
Förnybar 
energi Övrigt Koncernen
Räkenskapsåret 2024
Rörelseresultat B1 3 282 642 997 142 377 –413 5 027
Genomsnittligt sysselsatt kapital: 88 187 3 665 9 638 10 966 2 204 793 115 453
avseende industridelen - 3 665 9 638 10 966 840 796 25 905
avseende övrigt 88 187 - - - 1 060 - 89 247
avseende pågående strategisk investering - - - 0 304 –3 301
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE % 3,7 - - - 17,1 - 4,4
Avkastning på sysselsatt kapital, ROCE industridelen % - 17,5 10,3 1,3 - - 7,3
KASSAFLÖDESMÅTT Olika mått samt kostnader som påverkat bolagets kassaflöde
Nyckeltal Beskrivning Användning av måttet
Rörelsens 
kassaflöde
Rörelsens kassaflöde utgörs av operativt kassaflöde med avdrag för 
finansiella poster och betald skatt samt påverkan från övrigt finansiellt 
kassaflöde.
Måttet illustrerar vilket kassaflöde rörelsen genererar, som 
potentiellt kan användas till strategiska initiativ såsom 
investeringar eller förvärv.
Kassamässigt 
rörelseöverskott
EBITDA med avdrag för realisationsvinster och -förluster från materiella och 
immateriella tillgångar, återläggning av resultat från andelar i  intressebolag 
och joint ventures (JV) samt resultatet från omvärderingen av biologiska 
tillgångar.
Måttet visar kassaflödet som resultaträkningen genererar vid 
beräkning av operativt kassaflöde.
Strategiska 
investeringar i 
anläggningar
Strategiska investeringar ska öka bolagets framtida kassaflöde genom 
förvärv av bolag, investeringar i expansion av anläggningar eller i ny teknik 
som ökar konkurrenskraften.
Visar storleken på de investeringar som görs för expansion 
av tillverkningskapacitet och andra tillväxtåtgärder.
Operativt kassaflöde Operativt kassaflöde utgörs av summan av kassamässigt rörelseöverskott 
samt förändring av rörelsekapital med avdrag för löpande nettoinvesteringar 
i anläggningstillgångar samt strukturkostnader. Förändring av skulder 
avseende omstruktureringskostnader kan utgöras av utbetalning av 
personalkostnader i samband med strukturella förändringar av bolagets 
verksamhet.
Ledningen styr affärsområdena med detta mått som visar 
det samlade kassaflödet i den operativa verksamheten.
Löpande 
nettoinvesteringar
Löpande nettoinvesteringar utgörs av konkurrenskraftsbevarande investeringar 
av underhålls-, rationaliserings-, ersättnings- eller miljökaraktär med avdrag 
för ersättning från avyttrade anläggningstillgångar. I operativt kassaflöde 
ingår även effekter från tillkommande, omvärderade och i förtid avslutade 
nyttjanderättstillgångar kopplat till leasing.
Visar storleken på de investeringar som krävs för att 
bibehålla befintlig kapacitet i verksamheten. 
Koncernens operativa kassaflödesanalys
MSEK Not 2025 2024
EBITDA (RR) 6 564 7 143
Värdeförändring biologiska tillgångar –1 782 –1 840
Andra icke kassaflödespåverkande poster –19 –56
Kassamässigt rörelseöverskott 4 763 5 247
Förändring av rörelsekapital –590 –441
Löpande nettoinvesteringar –1 309 –922
Löpande nettoinvesteringar, leasing –89 –187
Övrigt operativt kassaflöde 303 –510
Operativt kassaflöde 3 078 3 187
Finansiella poster –364 –510
Betald och erhållen skatt B5 –197 –293
Övrigt 3 0
Rörelsens kassaflöde 2 520 2 384
173Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 176 =====

B Omsättning och resultat
B1 Rapportering per rörelsesegment samt intäkter från avtal med kund
§   REDOVISNINGSPRINCIPER
Segment
Segment rapporteras enligt IFRS 8 Rörelsesegment på ett sätt som 
 överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den 
högst verkställande beslutsfattaren, vilket i SCAs fall är bolagets verk -
ställande direktör. Den verkställande direktören ansvarar för tilldelning av 
resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Till sitt stöd har 
verkställande direktören koncernledningen, se avsnittet Bolagsstyrning 
i Förvaltningsberättelsen.
En beskrivning av innehållet i de fem rörelsesegmenten återfinns på 
sidorna 40–65.
Intäkter från avtal med kund
SCA tillämpar IFRS 15 Intäkter från avtal med kund. SCAs avtal med 
kunder utgörs främst av ramavtal utan fastställda minimi  volymer, vilket 
innebär att ett bindande avtal enligt kriterierna i IFRS 15 uppstår först då 
kunden gör ett avrop. SCAs prestations  åtaganden i avtalen utgörs av att 
tillhandahålla de varor som specificerats i avtalen.
Prestationsåtaganden utgörs av försäljning av varor, vilka uppfylls vid 
en given tidpunkt. SCA har bedömt att kontrollen övergår till kunden vid 
samma tillfälle som risken för varan övergår, i enlighet med de leverans -
villkor (Incoterms) som tillämpas i avtalet. SCA tillämpar leveransvillkoret 
DAP (Delivered at place) för 47 (52) procent av försäljningsintäkterna, 
vilket innebär att risken övergår när varan ställts till kundens förfogande 
på överenskommen destination. För övriga tillämpade fraktvillkor övergår 
risken i samband med att varorna lastas på fartyg eller annat fraktfordon. 
Betalnings  villkor följer branschpraxis och varierar beroende på bransch.
Transaktionspriset utgörs i huvudsak av fast pris per såld kvantitet. 
Rörliga delar såsom kassarabatter, volymrabatter och leveransbonusar 
minskar transaktionspriset. Transaktionspriset uppskattas till det värde 
som SCA bedömer kommer att tillfalla bolaget vid avtalets ingående. 
Transaktionspriset uppdateras löpande om förutsättningarna som ligger 
till grund för uppskattningen har ändrats.
!   VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN
SCA har bedömt att intäkter som rapporteras som netto  omsättning samt 
övriga rörelseintäkter avseende varor och tjänste  uppdrag i allt väsentligt 
utgör intäkter från avtal med kund. Nettoomsättning består av försäljning 
av varor, inklusive intäkter från egen vindkraft. Övriga rörelseintäkter 
består av försäljning av varor och tjänster.
TABELL B1:1
Koncernen per land
Nettoomsättning – säljs från1) Medelantal anställda
Anläggnings-
tillgångar2)
2025 2024
2025
Varav, %
2024
Varav, % 2025
MSEK
2024
MSEKMSEK % MSEK % män kvinnor män kvinnor
Sverige 19 155 94 19 110 95 3 436 75 25 3 386 76 24 126 462 129 893
Storbritannien 512 3 490 2 8 62 38 8 62 38 48 64
Kina (Hongkong) 539 3 463 2 7 54 46 7 57 43 1 0
Lettland 91 0 118 1 22 40 60 21 40 60 2 636 2 775
Frankrike 62 0 - - 1 100 - - - - - -
Estland 59 0 42 0 10 47 53 9 57 43 887 969
Litauen 9 0 9 0 1 67 33 2 50 50 420 450
Tyskland - - - - 22 58 42 22 58 42 7 15
Nederländerna - - - - 1 100 - 1 100 - - -
Summa koncernen 20 427 100 20 232 100 3 508 75 25 3 456 75 25 130 461 134 166
1) ”Säljs från” består av nettoomsättning från externa kunder baserat på var SCAs säljande dotterbolag har sitt registrerade säte.
2) Anläggningstillgångar består av övriga immateriella anläggningstillgångar, byggnader, mark, maskiner och inventarier, skogstillgångar samt nyttjanderättstillgångar.
Internleveranser
Intäkter, kostnader samt resultat för de olika rörelsesegmenten har 
 påverkats av internleveranser. Internpriserna är marknadsbaserade.
Rörelsesegment
SCA redovisar fem rörelsesegment i enlighet med IFRS 8. 
I segment Skog ingår råvaruförsörjningen av SCAs skogsindustrier 
samt förvaltning och avverkning av egenägd skogsmark om 2,7 miljoner 
hektar i norra Sverige och Baltikum. Segmentet innefattar även inköp av 
virke från andra skogsägare samt transporter av virke till SCAs industrier.
Segment Trä omfattar sågverksaffären med fem sågverk i norra Sverige 
samt träförädling och distribution till byggvaruhandeln i Sverige och 
Frankrike.
Segment Massa omfattar produktion och försäljning av blekt barr-
sulfatmassa (NBSK) och kemisk termomekanisk massa (CTMP), som 
 produceras vid Östrands massafabrik och Ortvikens industriplats. Massa-
fabriken i Östrand är även netto produ cent av grön energi och  biokemikalier.
Segment Containerboard tillverkar och säljer förpackningspapper 
(kraftliner), med produktion vid de integrerade pappersbruken i Obbola 
och Munksund. 
Segment Förnybar energi omfattar produktion och försäljning av för -
ädlade och oförädlade biobränslen samt biodrivmedel. I segmentet ingår 
även utveckling och intäkter kopplat till vindkraftsaffären samt försäljning 
av tallolja från industrin för drivmedelsproduktion.
Kunder
SCAs tio största kunder står för 30 (30) procent av bolagets omsättning. 
Intäkterna från den största kunden uppgår till 2 261 (2 246) MSEK, vilket 
utgör 11 (11) procent av nettoomsättningen, och redovisas i segment 
Containerboard. 
174 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 177 =====

TABELL B1:2
Koncernen per land Nettoomsättning – såld till1)
2025 2024
MSEK % MSEK %
Sverige 3 850 19 3 843 19
Tyskland 2 115 10 2 258 11
USA 1 968 10 2 063 10
Storbritannien 1 859 9 1 832 9
Övriga Europa
Norge 1 129 6 936 5
Frankrike 1 036 5 1 020 5
Spanien 881 4 1 009 5
Italien 869 4 810 4
Nederländerna 497 2 484 2
Danmark 364 2 379 2
Polen 327 2 273 1
Belgien 285 1 334 2
Finland 263 1 306 2
Österrike 207 1 173 1
Turkiet 203 1 223 1
Övriga 1 157 6 1 081 5
Summa Övriga Europa 7 218 35 7 028 35
Asien
Kina 792 4 889 5
Japan 454 2 490 2
Indien 274 1 352 2
Övriga 527 3 437 2
Summa Asien 2 047 10 2 168 11
Övriga världen
Marocko 567 3 436 2
Övriga 803 4 604 3
Summa Övriga världen 1 370 7 1 040 5
Summa koncernen 20 427 100 20 232 100
1) Nettoomsättning redovisad utifrån ”Såld till” sammanställer försäljning till de länder 
där SCA har sina kunder.
Nettoförsäljning per marknad år 2025
Sverige 19%
Tyskland 10%
USA 10%
Storbritannien 9%
Övriga Europa 35%
Asien 10%
Övriga världen 7%
Försäljning per region
MSEK Skog Trä Massa
Container-
board
Förnybar 
energi Elimineringar Koncernen
2025
Sverige 9 807 2 144 1 192 502 9 –9 804 3 850
Tyskland - 93 554 1 468 - 2 115
USA - 322 1 328 318 - 1 968
Storbritannien - 519 276 1 064 - 1 859
Övriga Europa 155 1 531 2 568 2 964 - 7 218
Asien - 986 925 136 - 2 047
Övriga - 530 300 540 - 1 370
Summa 9 962 6 125 7 143 6 992 9 –9 804 20 427
MSEK Skog Trä Massa
Container-
board
Förnybar 
energi Elimineringar Koncernen
2024
Sverige 8 665 1 994 1 250 563 32 –8 661 3 843
Tyskland - 72 682 1 504 - 2 258
USA - 368 1 469 226 - 2 063
Storbritannien - 501 286 1 045 - 1 832
Övriga Europa 165 1 280 2 955 2 628 - 7 028
Asien - 908 1 122 138 - 2 168
Övriga - 416 294 330 - 1 040
Summa 8 830 5 539 8 058 6 434 32 –8 661 20 232
175Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 178 =====

Rapportering per rörelsesegment
MSEK Skog Trä Massa
Container-
board
Förnybar 
energi Övrigt Elimineringar Koncernen
Räkenskapsåret 2025
Extern försäljning 158 6 125 7 143 6 992 9 - 20 427
Intern försäljning 9 804 - - - - - –9 804 0
Nettoomsättning (RR) (B1:1, B1:2) 9 962 6 125 7 143 6 992 9 - –9 804 20 427
Övriga rörelseintäkter 532 1 402 736 545 2 042 14 –2 251 3 020
Intäkter 10 494 7 527 7 879 7 537 2 051 14 –12 055 23 447
Rörelsens kostnader –6 706 –6 646 –7 127 –6 426 –1 629 –399 12 055 –16 878
Resultat från andelar i intressebolag och JV - –25 0 - 20 - –5
EBITDA 3 788 856 752 1 111 442 –385 6 564
Av- och nedskrivningar –266 –292 –672 –793 –74 –35 –2 132
Rörelseresultat 3 522 564 80 318 368 –420 4 432
Övriga upplysningar
EBITDA-marginal, %1) 38,0 14,0 10,5 15,9 21,5 32,1
Rörelsemarginal, %1) 35,4 9,2 1,1 4,5 17,9 21,7
Sysselsatt kapital 85 144 3 468 8 953 10 514 3 461 920 112 460
varav andelar i intressebolag och JV - 269 0 - 877 - 1 146
Operativt kassaflöde
Kassamässigt rörelseöverskott 1 987 840 745 1 109 422 –340 4 763
Förändring av rörelsekapital 33 –47 9 –517 –54 –14 –590
Löpande nettoinvesteringar –403 –172 –268 –271 –58 –137 –1 309
Löpande nettoinvesteringar, leasing –40 –11 –20 –12 –3 –3 –89
Övrigt 1 47 132 113 21 –11 303
Operativt kassaflöde 1 578 657 598 422 328 –505 3 078
Strategiska investeringar i anläggningstillgångar –34 0 –165 –58 –1 016 - –1 273
MSEK Skog Trä Massa
Container-
board
Förnybar 
energi Övrigt Elimineringar Koncernen
Räkenskapsåret 2024
Extern försäljning 169 5 539 8 058 6 434 32 - 20 232
Intern försäljning 8 661 0 - - - - –8 661 -
Nettoomsättning (RR) (B1:1, B1:2) 8 830 5 539 8 058 6 434 32 - –8 661 20 232
Övriga rörelseintäkter 491 1 316 992 560 2 018 35 –2 017 3 395
Intäkter 9 321 6 855 9 050 6 994 2 050 35 –10 678 23 627
Rörelsens kostnader –5 790 –5 893 –7 370 –6 062 –1 488 –413 10 678 –16 338
Resultat från andelar i intressebolag och JV - –35 - - –111 - –146
EBITDA 3 531 927 1 680 932 451 –378 7 143
Av- och nedskrivningar –249 –285 –683 –790 –74 –35 –2 116
Rörelseresultat 3 282 642 997 142 377 –413 5 027
Övriga upplysningar
EBITDA-marginal, %1) 40,0 16,7 20,8 14,5 22,0 35,3
Rörelsemarginal, %1) 37,2 11,6 12,4 2,2 18,4 24,8
Sysselsatt kapital 88 126 3 651 9 270 10 626 2 399 848 114 920
varav andelar i intressebolag och JV - 369 1 - 786 - 1 156
Operativt kassaflöde
Kassamässigt rörelseöverskott 1 479 922 1 703 932 561 –350 5 247
Förändring av rörelsekapital –369 –198 214 –41 –37 –10 –441
Löpande nettoinvesteringar –51 –167 –277 –291 –20 –116 –922
Löpande nettoinvesteringar, leasing –91 –16 –10 –61 –4 –5 –187
Övrigt 0 –62 –245 –173 –19 –11 –510
Operativt kassaflöde 968 479 1 385 366 481 –492 3 187
Strategiska investeringar i anläggningstillgångar –215 - –28 –81 –365 - –689
1) EBITDA respektive rörelseresultat i procent av nettoomsättning, förutom Förnybar energi där det är EBITDA respektive rörelseresultat i procent av intäkter.
176 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 179 =====

B2 Övriga rörelseintäkter 
Specifikation av övriga rörelseintäkter
MSEK 2025 2024
Biprodukter och energi 1 769 1 824
Transporter 741 847
Skogsvårdstjänster och -produkter 201 239
Leasing 134 161
Övrigt 175 324
Summa (RR) 3 020 3 395
Övriga upplysningar
Erhållna statliga stöd har ökat övriga rörelseintäkter med 11 (1) MSEK. 
B3 Råvaror och förnödenheter
Specifikation av råvaror och förnödenheter
MSEK 2025 2024
Virke och flis –2 816 –2 259
Kemikalier –1 337 –1 347
Övriga råvaror och förnödenheter –1 152 –1 246
Inköp av varor för återförsäljning –305 –229
Summa (RR) –5 610 –5 081
B4 Övriga rörelsekostnader
Specifikation av övriga rörelsekostnader
MSEK 2025 2024
Transporter –4 303 –4 392
Skogsbrukskostnader –1 649 –1 606
Reparation och underhåll –1 149 –1 078
Energi –558 –822
IT och telefoni –537 –507
Produktionsnära driftskostnader –480 –363
Övrigt –1 649 –1 653
Summa (RR) –10 325 –10 421
Övriga upplysningar
Erhållna statliga stöd har reducerat rörelsens kostnader med 17 (22) MSEK, 
exklusive effekter från europeiska systemet för utsläppsrätter som finns 
beskrivet i not D1 och D8. Kostnader för forskning och utveckling uppgick 
till 48 (48) MSEK under 2025.
Specifikation av revisionskostnader
MSEK 2025 2024
EY
Revisionsuppdrag –15 –13
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget –1 –5
Summa EY –16 –18
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag –1 –1
Summa övriga revisorer –1 –1
Summa –17 –19
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen 
och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning 
samt revision utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta 
inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor 
att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakt -
tagel ser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga 
arbetsuppgifter.
B5 Skatter
§   REDOVISNINGSPRINCIPER
Koncernens skattekostnad utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. 
Aktuell skatt innefattar justeringar avseende andra perioders redo -
visade aktuella skatt. Ränta hänförlig till inkomstskatt redovisas också 
som aktuell inkomstskatt. 
SCA redovisar ingen skatt som kan uppstå vid framtida utdelning av 
disponibla vinstmedel i utländska dotterbolag. Sådana eventuella effekter 
(källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom kon -
cernen) redovisas när SCA inte längre kan styra återföring av sådana skill -
nader eller om det av andra skäl är sannolikt att återföring kan komma att 
ske inom överskådlig tid.
Skattefordringar och -skulder nettoredovisas i de fall SCA har legal rätt 
till kvittning.
Koncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pelare 2, och tillämpar 
undantaget i IAS 12 för redovisning av och upplysningar om uppskjutna 
skattefordringar och -skulder avseende inkomstskatter enligt Pelare  2.
!   VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN
Koncernen är verksam i flera länder vilket medför ökad komplexitet vid 
fastställande av uppskjuten skattefordran och -skuld. Det innebär att 
bedömningar och antaganden görs för att bestämma värdet på den upp -
skjutna skattefordran och den uppskjutna skatteskulden på balansdagen. 
Framtida förändringar av skattelagstiftningar samt utvecklingen av  affärs-
klimat påverkar bolagets framtida skattemässiga vinster och därmed möj -
ligheten att utnyttja uppskjuten skattefordran på underskottsavdrag och 
på övriga temporära skillnader. En förändrad bedömning av sannolikheten 
för framtida skattemässiga vinster kan ge en positiv eller negativ effekt. 
Per den 31 december 2025 redovisades 60 (35) MSEK som uppskjuten 
skattefordran baserat på en bästa bedömning om framtida skattemässiga 
vinster i koncernen. Vid utgången av 2025 fanns i koncernen skattemäs -
siga underskottsavdrag på 24 (24) MSEK för vilka någon uppskjuten 
skatte fordran inte redovisats. SCA bedömer att det vid utgången av 2025 
inte finns några väsentliga osäkra skatteposter i de finansiella rapporterna 
vilka kan  innebära en väsentlig justering av de redovisade värdena under 
näst kommande räkenskapsår. 
Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redo -
visning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. 
177Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 180 =====

TABELL B5:1
Skattekostnad
Skattekostnad (+), skatteintäkt (–)
2025 2024
MSEK MSEK %1) MSEK %1)
Aktuell skatt
Inkomstskatt för perioden 202 5,1 343 7,6
Justeringar för andra perioder –13 –0,3 –1 0,0
Aktuell skattekostnad 189 4,8 342 7,6
Uppskjuten skatt
Förändringar i temporära skillnader 612 15,3 535 11,8
Justeringar för andra perioder –7 –0,2 5 0,1
Uppskjuten skattekostnad (B5:3) 605 15,1 540 11,9
Skattekostnad (RR) 794 19,9 882 19,5
1) Procentuell andel av resultat före skatt.
Redovisad och förväntad skattekostnad
2025 2024
MSEK % MSEK %
Resultat före skatt (RR) 3 999 4 521
Skattekostnad (RR) 794 19,9 882 19,5
Förväntad skattekostnad 811 20,3 888 19,6
Skillnad –17 –0,4 –6 –0,1
Skillnaden förklaras av:
Permanenta skillnader mellan 
 redovisningsmässigt och skatte-
mässigt resultat
Andra permanenta effekter1) –6 –0,1 –10 –0,2
Skatter hänförliga till andra 
 perioder2) –11 –0,3 4 0,1
Summa –17 –0,4 –6 –0,1
1) Andra permanenta effekter avser till största del ej skattepliktiga resultat från 
intressebolag samt ej skattepliktig intäkt kopplad till tonnagebeskattning.
2) Skatter hänförliga till andra perioder 2025 avser till största del skatt relaterat till 
omprövning av tidigare års taxerade resultat. Skatter hänförliga till andra perioder 
2024 avser till största del justering av uppskjuten skatt avseende byggnader och 
mark.
Lagstiftning om Pelare 2 trädde i kraft 1 januari 2024. Enligt lagstiftningen 
är koncernen skyldig att betala en  tilläggsskatt för skillnaden mellan den 
effektiva skattesatsen beräknad enligt de så kallade GloBE (Global Anti-
Base Erosion)-reglerna för varje jurisdiktion och minimi  skatte satsen på 
15 procent. 
Koncernen redovisar en aktuell skattekostnad i resultaträkningen för 
året som avser effekterna av specifika justeringar i enlighet med lagstift -
ningen enligt Pelare 2. Beloppet är inte väsentligt.
Aktuell skatteskuld
Aktuell skatteskuld (+), aktuell skattefordran (–)
MSEK 2025 2024
Värde vid årets början –46 –95
Aktuell skattekostnad (B5:1) 189 342
Betald skatt (B5:2) –197 –293
Omräkningsdifferenser 0 0
Värde vid årets slut –54 –46
varav aktuell skatteskuld (BR) 4 10
varav aktuell skattefordran (BR) –58 –56
TABELL B5:2
Betald skatt
Skattebetalningar av SCAs enheter per land, betald skatt (–)
MSEK 2025 2024
Frankrike –5 0
Kina (Hongkong) 0 –2
Storbritannien –4 –4
Sverige –179 –281
Tyskland –9 –6
Övriga 0 0
Summa (KF) –197 –293
TABELL B5:3
Uppskjuten skatteskuld 2025
Uppskjuten skatteskuld (+), uppskjuten skattefordran (–)
MSEK
Värde vid 
årets 
början
Uppskjuten 
skatte-
kostnad
Övriga för-
ändringar1)
Värde  
vid årets 
slut
Övriga materiella 
anläggnings tillgångar 2 789 201 0 2 990
Skogstillgångar 21 155 385 –1 072 20 468
Finansiella anläggnings-
tillgångar 443 23 118 584
Omsättningstillgångar –652 153 8 –491
Avsättningar –30 –20 36 –14
Skulder 640 –151 27 516
Framtida skatte- och 
underskottsavdrag –5 5 0 0
Övrigt –27 9 20 2
Summa2) 24 313 605 –863 24 055
varav uppskjuten 
 skatteskuld3) (BR) 24 115
varav uppskjuten 
 skattefordran3) (BR) –60
1) Övriga förändringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot 
övrigt totalresultat enligt IAS 19 med 153 MSEK, IFRS 9 säkringsredovisade derivat 
med 69 MSEK samt uppskjuten skatt hänförlig till förändring av verkligt värde av 
marktillgångar med –1 072 MSEK. 
2) Uppskjuten skattefordran på leasing enligt IFRS 16 uppgår netto till –10 (–11) 
MSEK, varav –107 (–133) MSEK i uppskjuten skattefordran och 97 (122) MSEK 
i uppskjuten skatteskuld.
3) Motsvarande belopp för 2024: uppskjuten skatteskuld 24 348 MSEK och 
uppskjuten skattefordran –35 MSEK.
Underskottsavdrag
Framtida skatte- och underskottsavdrag för vilka uppskjuten skatte -
fordran har redovisats, anges med sitt skattevärde om 0 MSEK på raden 
framtida skatte- och underskottsavdrag i tabell B5:3. Underskottsavdrag 
för vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats uppgick per den 
31 december 2025 i bruttovärde till 24 (24) MSEK, se tabell B5:4. Det 
skatte mässiga värdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgår till 5 (5) 
MSEK. SCA bedömer det inte sannolikt att underskottsavdragen, för vilka 
uppskjuten skatt ej har redovisats, kommer att kvittas mot framtida 
 vinster då dessa till stor del avser fållade kapitalförluster med begränsad 
rätt till avdrag för framtida kapitalvinster. Nyttjandetiden avseende under -
skottsavdragen fördelar sig enligt tabell B5:4.
TABELL B5:4
Underskottsavdrag i bruttobelopp för vilka uppskjuten 
skattefordran ej har redovisats per den 31 december
MSEK 2025 2024
Förfalloår
Obegränsad nyttjandetid 24 24
Summa 24 24
178 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 181 =====

C Anställda
C1 Personalkostnader
Personalkostnader
MSEK Not 2025 2024
Löner och ersättningar –1 975 –1 954
varav koncernledning –41 –63
varav styrelse C4 –9 –9
Pensionskostnader –249 –261
varav förmånsbestämda pensions-
kostnader –42 –16
varav övriga pensionskostnader –207 –245
Övriga sociala kostnader –608 –608
Övriga personalkostnader 36 42
Summa personalkostnader (RR) –2 796 –2 781
C2 Personaldata
Medelantal anställda
2025 2024
Medelantal anställda 3 508 3 456
varav män 2 628 2 607
varav kvinnor 880 849
C3 Ersättning till ledande befattningshavare
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 
Dessa riktlinjer beslutades av bolagsstämman 2022 och ska därefter 
 tillämpas på ersättning till styrelseledamot, verkställande direktör, vice 
verkställande direktör samt annan ledande befattningshavare. Riktlinjerna 
omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman.
Principer för ersättning 
En framgångsrik implementering av bolagets affärsstrategi och tillvara -
tagande av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, 
förut sätter att bolaget genom konkurrenskraftig och marknadsmässig 
ersättning kan rekrytera, motivera och behålla kvalificerade medarbetare. 
Den sammanlagda ersättningen ska därför vara marknadsmässig och 
konkurrenskraftig på den arbetsmarknad befattningshavaren verkar samt 
vara relaterad till befattningshavarens ansvar, befogenheter och presta -
tion. Ersättning får utgöras av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner 
samt pension, som sammantaget benämns totalersättning. Bolagets 
affärsstrategi återfinns på sidorna 12–21. 
Rörlig ersättning 
Rörlig ersättning ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi och lång -
siktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. Rörlig ersättning ska baseras 
på utfall i förhållande till kortsiktigt respektive långsiktigt uppsatta finan -
siella mål, mål som bidrar till sådana (inklusive hållbarhetsmål) eller till 
värdeutvecklingen av bolagets B-aktie. Den ska vara relaterad till den 
fasta årliga lönen och vara maximerad. Rörlig ersättning ska vidare utgå 
som kontant ersättning och ska inte vara pensionsgrundande. 
Kortsiktiga prestationsmål kan bland annat innefatta organisk tillväxt, 
resultat, kassaflöde, kapitaleffektivitet, avkastning, hälsa-säkerhet-miljö, 
individuella mål eller en kombination därav. Ersättning som kan utgå 
enligt sådana kortsiktiga prestationsmål ska inte överstiga 100 procent 
av den fasta årliga lönen. 
Långsiktiga prestationsmål ska vara kopplade till dels värdeutveck -
lingen av bolagets B-aktie, dels bolagets ökade klimatnytta. Ersättning 
som kan utgå enligt sådana långsiktiga prestationsmål, inklusive mät -
period, högsta belopp och övriga huvudsakliga villkor, ska därmed god -
kännas av bolagsstämman. 
Total rörlig ersättning för kortsiktiga prestationsmål och långsiktiga 
prestationsmål enligt vad som beskrivits ovan ska inte överstiga 100 
 procent av den fasta årliga lönen. 
Därutöver kan, i enskilda fall, rörlig ersättning i form av projektbonus 
utgå. Prestationsmålen ska i sådant fall vara kopplade till projektet (t.ex. 
capex eller produktionsvolym) i syfte att främja genomförandet av pro -
jektet. Utvärdering av måluppfyllnad och utbetalning av bonus kan ske 
efter ett eller flera år. Sådan projektbonus ska inte överstiga 40 procent 
av den sammanlagda fasta årliga lönen under relevant period. 
Bolaget ska ha möjlighet att innehålla utbetalning av rörlig ersättning 
när så är erforderligt och möjligt enligt lag om det finns särskilda skäl 
för det och ett innehållande är nödvändigt för att tillgodose bolagets 
 långsiktiga intressen inklusive dess hållbarhet. Bolaget ska vidare ha den 
möjlighet som följer av tillämplig lag att återkräva rörlig ersättning som 
utbetalas på felaktiga grunder. 
Pensions- och övriga förmåner 
Pensionsförmåner ska endast innehålla premiebestämda pensionsför -
måner, om inte befattningshavaren omfattas av förmånsbestämd pension 
enligt tillämpliga kollektivavtalsbestämmelser. Planerad pensionsålder är 
65 år. Den premiebestämda pensionen ska uppgå till högst 50 procent av 
den fasta årliga lönen. 
Övriga förmåner kan bland annat innefatta sjukvårdsförsäkring, 
 bil förmån och friskvårdsbidrag. 
Vid uppsägning bör i normalfallet gälla en uppsägningstid om högst 
två år, om uppsägningen initieras av bolaget, och högst ett år, om upp -
sägningen initieras av befattningshavaren. Avgångsvederlag ska inte 
 förekomma. 
Beslutsprocess och rapportering 
Frågor om ersättning till ledande befattningshavare ska behandlas av 
 styrelsens ersättningsutskott och, när det gäller verkställande direktören, 
beslutas av styrelsen. I ersättningsutskottets uppgifter ska även ingå att 
bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till ledande 
befattningshavare, genomföra översyn samt följa och utvärdera tillämp -
ning av dessa. Vid styrelsens respektive ersättningsutskottets behandling 
av och beslut i ersättningsrelaterade frågor ska ledande befattnings -
havare inte närvara i den mån denne berörs av frågorna.
Vid beredningen av ersättningsriktlinjerna ska lön och anställnings -
villkor för bolagets övriga anställda i Sverige beaktas såsom uppgifter om 
totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning 
och ökningstakt över tid, tillika bolagets jämställdhetspolicy. 
Styrelsen ska upprätta en ersättningsrapport.
Tillämpning och frångående av riktlinjerna 
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det 
i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för 
att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. 
Riktlinjerna har inte företräde framför obligatoriska villkor enligt arbets -
rättslig lagstiftning eller kollektivavtal. De äger heller inte tillämpning på 
redan ingångna avtal. 
Tillämpning av riktlinjerna för ersättning till ledande 
befattningshavare 2025
Bolaget har under 2025 följt de tillämpliga ersättningsriktlinjerna som 
antagits av bolagsstämman. Inga avsteg från riktlinjerna har gjorts och 
inga avvikelser har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna 
ska tillämpas för att fastställa ersättningen. Revisorns yttrande över 
 bolagets efterlevnad av riktlinjerna finns tillgänglig på www.sca.com. 
Ingen ersättning har krävts tillbaka.
179Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 182 =====

Fast lön
Den fasta lönens storlek har varit relaterad till befattningshavarens ansvar 
och befogenhet. Lönen har fastställts på individuell basis till en nivå där 
den, utifrån en samlad bedömning av befattningshavarens totala ersätt -
ning, bedömts vara konkurrenskraftig och marknadsmässig på den 
arbetsmarknad där befattningshavaren varit verksam.
Rörlig ersättning
Verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare har 
omfattats av SCAs program för rörlig ersättning, där ersättning utgår i 
enlighet med SCAs bestämmelser. Den totala rörliga ersättningen kunde 
för verkställande direktören maximalt uppgå till 100 procent av den fasta 
lönen medan den rörliga ersättningen för övriga ledande befattnings -
havare maximalt kunde uppgå till 80 procent av den fasta lönen. Den rör -
liga ersättningen var uppdelad i en kortsiktig och en långsiktig del. 
Den kortsiktiga rörliga ersättningen (Short Term Incentive, STI) kunde 
för verkställande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta 
lönen och för övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den 
fasta lönen. De för 2025 uppsatta STI-målen för verkställande direktören 
och ekonomi- och finansdirektören utgjordes av koncernens EBITDA, 
periodens resultat, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital 
för SCAs industridel samt Total Recordable Incidents  (TRI-frekvens) i 
SCA-koncernen. TRI inkluderar alla olyckor med frånvaro (LTA), alternativa 
arbetsuppgifter (RWC) och medicinskt behandlade olycksfall (MT) 
 (medicinskt behandlade olycksfall enligt OHSA).  
För de ledande befattningshavare som har stabsfunktioner, chefen för 
den stödjande enheten Inköp och Logistik samt affärsområdeschefen för 
Skog, utgjordes STI-målen av koncernens EBITDA, operativt kassaflöde, 
avkastning på sysselsatt kapital för industridelen samt Total Recordable 
Incidents (TRI-frekvens) i SCA koncernen. 
För affärsområdescheferna Trä, Massa, Containerboard och Förnybar 
Energi har STI-målen utöver de koncerngemensamma målen utgjorts av 
EBITDA, operativt kassaflöde, avkastning på sysselsatt kapital för indu -
stridelen för respektive segment. För affärsområdeschef för Förnybar 
energi bestod avkastningsmålet av avkastning på sysselsatt kapital för 
segmentet. För affärsområdeschef för Containerboard respektive Massa 
ersattes avkastning på sysselsatt kapital för industridelen med leverans -
volym per segment.
Den långsiktiga delen (Long Term Incentive, LTI) kunde för verkstäl -
lande direktören maximalt uppgå till 50 procent av den fasta lönen och för 
övriga ledande befattningshavare till 40 procent av den fasta lönen, där 
hela nettoutfallet (efter skatteavdrag) skulle användas till förvärv av aktier 
i SCA. De förvärvade aktierna får därefter inte avyttras inom tre år.
SCA hade under 2025 tre utestående långsiktiga kontantbaserade 
incitaments  program LTI 2023–2025, LTI 2024–2026 samt LTI 2025–2027. 
Prestationskriterierna för LTI 2023–2025 bestod dels av ett finansiellt 
mål relaterat till den sammanlagda totalavkastningen (TSR) för bolagets 
B-aktie under en prestationsperiod bestående av räkenskapsåren 2023–
2025, vilket mättes till 60 procent i förhållande till en jämförelsegrupp av 
andra bolag och till 40 procent i förhållande till index OMXS30GI 
(TSR-villkoret), dels ett hållbarhetsmål relaterat till ökad klimatnytta 
 (miljoner ton CO2-ekvivalenter,) under prestationsperioden (Hållbarhets -
villkoret). TSR-villkoret viktades med 90 procent och Hållbarhetsvillkoret 
med 10 procent vid bestämmande av utbetalning av kontantersättning. 
En förutsättning för utbetalning enligt TSR-villkoret var att TSR för 
 bolagets B-aktie inte understeg det viktade TSR-utfallet för jämförelse -
gruppen och index OMXS30GI under prestationsperioden. För maximal 
utbetalning enligt TSR-villkoret krävdes att TSR för bolagets B-aktie över -
steg det viktade TSR-utfallet för jämförelsegruppen och OMXS30GI med 
minst 5 procentenheter under prestationsperioden. En förutsättning för 
utbetalning enligt Hållbarhetsvillkoret var att den genomsnittliga årliga 
klimat nyttan ökade under prestationsperioden jämfört med den genom -
snittliga årliga klimatnyttan under räkenskapsåren 2020–2022. För 
 maximal utbetalning enligt Hållbarhetsvillkoret krävdes att den genom -
snittliga årliga klimatnyttan ökade med 1,5 miljoner ton CO 2-ekvivalenter 
under prestationsperioden jämfört med den genomsnittliga årliga klimat -
nyttan under räkenskapsåren 2020–2022. Om TSR för bolagets B-aktie 
respektive klimatnyttan uppgick till en nivå mellan miniminivån och 
maximi nivån under prestationsperioden, skulle en linjär utbetalning ske. 
Utvärderingsperioden i programmet omfattade räkenskapsåren 2023–
2025. Utbetalning av kontantersättning enligt programmet kan därmed 
ske först 2026.
Prestationskriterierna för LTI 2024–2026 och LTI 2025–2027 består dels 
av ett finansiellt mål relaterat till den sammanlagda totalavkastningen 
(TSR) för bolagets B-aktie under en prestationsperiod bestående av 
räkenskapsåren 2024–2026 (LTI 2024–2026) respektive 2025–2027 (LTI 
2025–2027), vilket ska mätas till 60 procent i förhållande till en jämförelse -
grupp av andra bolag och till 40 procent i förhållande till index OMXS30GI 
(TSR-villkoret), dels av ett hållbarhetsmål relaterat till SCAs klimatnytta 
under räkenskapsåret 2026 (LTI 2024–2026) respektive 2027 (LTI 2025–
2027) (miljoner ton CO2-ekvivalenter) (Hållbarhetsvillkoret). TSR-villkoret 
kommer att viktas med 90 procent och Hållbarhetsvillkoret med 10 pro -
cent vid bestämmande av utbetalning av kontantersättning. En förutsätt -
ning för utbetalning enligt TSR-villkoret är att TSR för bolagets B-aktie 
inte understiger det viktade TSR-utfallet för jämförelsegruppen och index 
OMXS30GI under prestationsperioden. För maximal utbetalning enligt 
TSR-villkoret krävs att TSR för bolagets B-aktie överstiger det viktade 
TSR-utfallet för jämförelsegruppen och index OMXS30GI med minst 
5 procentenheter under prestationsperioden. Om TSR för bolagets 
B-aktie uppgår till mellan miniminivån och maximinivån under presta -
tionsperioden, sker en linjär utbetalning. En förutsättning för utbetalning 
enligt Hållbarhetsvillkoret är att SCAs klimatnytta under räkenskapsåret 
2026 (LTI 2024–2026) respektive 2027 (LTI 2025–2027) uppgår till minst 
10 miljoner ton CO2-ekvivalenter. För maximal utbetalning enligt Hållbar -
hetsvillkoret krävs att SCAs klimatnytta under räkenskapsåret 2026 (LTI 
2024–2026) respektive 2027 (LTI 2025–2027) uppgår till minst 15 miljoner 
ton CO2-ekvivalenter. Om klimatnyttan uppgår till en nivå mellan minimi -
nivån och maximinivån under räkenskapsåret 2026 (LTI 2024–2026) 
 respektive 2027 (LTI 2025–2027), sker en linjär utbetalning.
Utvärdering av programmet omfattar räkenskapsåren 2024–2026 
 respektive 2025–2027. Utbetalning av kontantersättning enligt pro -
grammen kan därmed ske först 2027 respektive 2028.
För LTI-programmet 2023–2025 beräknas klimatnytta enligt modell 
publicerad 2019, se sidan 124. För LTI-programmen 2024–2026 och 
2025–2027 beräknas klimatnyttan baserat på komponenterna i ISO 
13391, se sidan 124. 
Utfall rörlig ersättning
LTI 2023–2025 bestod av mål relaterade till en prestationsperiod som 
avslutades den 31 december 2025. Under prestationsperioden har bola -
gets B-aktie haft en sammanlagd totalavkastning (TSR) om –6,5 procent, 
vilket är 14,1 procentenheter sämre än det viktade TSR -utfallet för jäm -
förelse gruppen och index OMXS30GI. Den genomsnittliga årliga klimat -
nyttan har under prestationsperioden minskat med 1,5 miljon ton 
CO2-ekvivalenter jämfört med den genomsnittliga årliga klimatnyttan 
under räkenskapsåren 2020, 2021 och 2022. För verkställande direktören 
har en STI-ersättning för 2025 utgått med 20,0 procent av det årliga 
 maximala STI-utfallet. För övriga ledande befattningshavare har en 
STI-ersättning för 2025 utgått med 18,5–33,9 procent av det årliga 
 maximala STI-utfallet. För LTI-programmet 2023–2025 har en ersättning 
motsvarande 0 procent av det maximala utfallet utgått, vilket utgör en 
ersättning motsvarande 0 procent för verkställande direktören respektive 
0 procent för övriga ledande befattningshavare. Verkställande direktören 
samt övriga ledande befattningshavare har, som alla svenska tjänstemän 
inom SCA, rätt att växla utfallande belopp i rörliga program till pension. 
Förfarandet är kostnadsneutralt för SCA.
Pension
De ledande befattningshavarna omfattas av en premiebestämd pension, 
där bolaget årligen betalar en premie om 40 procent av den fasta lönen till 
verkställande direktören och en årlig premie om 30 procent av den fasta 
lönen till övriga ledande befattningshavare. Avtalad pensionspremie till 
verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare betalas så 
länge anställningsförhållandet fortgår, dock längst till och med månaden 
före den månad den ledande befattningshavaren uppnår 65 års ålder.
Övriga förmåner
Övriga förmåner har utgjorts av bilförmån och eventuella andra förmåner.
Uppsägningstid och avgångsvederlag
Avtalet med verkställande direktören föreskriver en uppsägningstid om 
24 månader från bolagets sida och en uppsägningstid om 6 månader från 
verkställande direktörens sida. Sker uppsägning från bolagets sida är 
verkställande direktören skyldig att stå till bolagets förfogande under 
uppsägningstiden om bolaget begär detta. Om verkställande direktören, 
efter skriftligt godkännande från bolaget, tillträder ny anställning under 
uppsägningsperioden ska, om inte annat överenskommits, ny lön 
avräknas mot uppsägningslönen. Avtalet saknar bestämmelser om 
avgångsvederlag.
Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid från bolagets 
sida om 12 månader, som efter fem års tjänstgöring, från senaste anställ -
ning, ökas till 18 månader. Befattningshavarens uppsägningstid mot 
bolaget är 6 månader. Om bolaget så begär ska befattningshavaren stå till 
bolagets förfogande under uppsägningstiden. Ny lön från annan anställ -
ning avräknas mot uppsägningslönen. Avtalen saknar bestämmelser om 
avgångsvederlag.
180 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 183 =====

TABELL C3:1
Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner 2025
SEK Fast lön1)
Rörlig 
 ersättning2)
Övriga  
förmåner
Summa lön  
och ersättningar
Verkställande direktören3) 11 750 000 1 175 000 203 597 13 128 597
Övriga ledande befattningshavare (10 st)4) 26 168 260 4 702 823 1 166 613 32 037 696
Summa  37 918 260 5 877 823 1 370 210 45 166 293
1) Fast lön består av under perioden utbetald kontantlön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån.
2) Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2025, men utbetalas under 2026.
3) I rörlig ersättning utgör LTI-programmet 0 SEK.
4) I rörlig ersättning utgör LTI-programmet 0 SEK, samt ingår annan engångsbonus vid anställning.
Sammanställning över ersättningar och övriga förmåner 2024
SEK Fast lön1)
Rörlig 
 ersättning2)
Övriga  
förmåner
Summa lön  
och ersättningar
Verkställande direktören3) 11 300 000 6 712 200 164 101 18 176 301
Övriga ledande befattningshavare (10 st)4) 27 178 420 12 305 035 1 364 228 40 847 683
Summa 38 478 420 19 017 235 1 528 329 59 023 984
1) Fast lön består av under perioden utbetald kontantlön, semesterlönetillägg samt, i förekommande fall, värdet av bostadsförmån.
2) Rörlig ersättning är hänförlig till verksamhetsåret 2024, men utbetalas under 2025.
3) I rörlig ersättning utgör LTI-programmet 1 853 200 SEK.
4) I rörlig ersättning utgör LTI-programmet 3 489 793 SEK.
I kategorin övriga ledande befattningshavare ingår 10 (10) personer, varav 7 (7) män och 3 (3) kvinnor.
Pensionskostnad 2025 1)
SEK
Verkställande direktören2) 4 746 299
Övriga ledande befattningshavare (10 st)2) 8 196 384
Summa 12 942 683
1) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2025 års resultat, exklusive 
särskild löneskatt.
2) Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive 
verkställande direktören, uppgår till 38 317 031 SEK (värdet per 31 december 2025). 
De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive ITP.
Pensionskostnad 2024 1)
SEK
Verkställande direktören2) 4 644 786
Övriga ledande befattningshavare (10 st)2) 8 599 494
Summa 13 244 280
1) Pensionskostnaden avser den kostnad som påverkat 2024 års resultat, exklusive 
särskild löneskatt.
2) Utestående pensionsförpliktelser till samtliga ledande befattningshavare, inklusive 
verkställande direktören, uppgår till 38 092 580 SEK (värdet per 31 december 2024). 
De består i huvudsak av intjäning i förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive ITP.
Berednings- och beslutsprocess för ersättningar 
Ersättningsutskottet har under året givit rekommendationer till styrelsen 
gällande principer för ersättning till ledande befattningshavare. Styrelsen 
har diskuterat ersättningsutskottets förslag och fattat beslut med ledning 
av utskottets rekommendationer. Frågor om ersättning till bolagsled -
ningen för verksamhetsåret har behandlats av ersättningsutskottet. Frågor 
om ersättning till verkställande direktören har beslutats av styrelsen. 
Berörda befattningshavare har inte deltagit i handläggningen av ersätt -
ningsfrågor rörande dem själva. Ersättningsutskottets arbete har, när så 
bedömts nödvändigt, utförts med stöd av extern expertis. För upplysning 
om ersättningsutskottets sammansättning, se avsnitt bolagsstyrning i 
Förvaltningsberättelsen.
Nuvarande riktlinjer
De riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till ledande 
befattningshavare, som årsstämman beslutade om 2022, gäller fram till 
årsstämman 2026 såvida inte väsentliga förändringar genomförs innan 
dess.
181Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 184 =====

C4 Ersättning till styrelseledamöter i moderbolaget
Ersättningar till styrelsen, som inte är anställda, avser ordinarie arvoden beslutade vid årsstämman 2025 till nästa årsstämma i mars 2026. 
Till verkställande direktör och övriga anställda utgår ingen ersättning.
Styrelsearvode Arvode revisionsutskott Arvode ersättningsutskott Summa
SEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Helena Stjernholm 2 220 000 2 145 000 300 000 290 000 150 000 145 000 2 670 000 2 580 000
Åsa Bergman 740 000 715 000 - - - - 740 000 715 000
Lennart Evrell 740 000 715 000 - - 130 000 125 000 870 000 840 000
Annemarie Gardshol 740 000 715 000 - - - - 740 000 715 000
Carina Håkansson 740 000 715 000 - - - - 740 000 715 000
Martin Lindqvist 740 000 715 000 300 000 290 000 - - 1 040 000 1 005 000
Anders Sundström 740 000 715 000 - - 130 000 125 000 870 000 840 000
Barbara Milian Thoralfsson 740 000 715 000 425 000 410 000 - - 1 165 000 1 125 000
Summa 7 400 000 7 150 000 1 025 000 990 000 410 000 395 000 8 835 000 8 535 000
SCAs styrelse bestod vid årets utgång av 5 kvinnor och 4 män.
C5 Ersättning efter avslutad anställning
§   REDOVISNINGSPRINCIPER
Förmånsbestämda pensionsplaner
De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende 
aktuarier enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Beräkningen 
baseras på aktuariella antaganden. Aktuariella antaganden utgörs av 
bolagets bästa bedömning av de variabler som avgör den slutliga kost -
naden för att tillhandahålla förmånerna. Förpliktelsen värderas till nuvärdet 
av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonterings -
ränta (se Viktiga bedömningar och antaganden). Aktuariella vinster och 
förluster (omvärderingar) redovisas direkt i eget kapital under övrigt total -
resultat i den period de uppstår. Den redovisade kostnaden för de för -
månsbestämda planerna utgörs av personalkostnader samt räntenetto. 
Räntenettot består av diskonteringsräntan beräknad på genomsnittlig 
nettopensionsskuld för perioden med hänsyn tagen till avgifts- och 
ersättningsbetalningar. Skillnaden mellan den beräknade ränte  intäkten 
(diskonteringsräntan) på förvaltningstillgångarna och SCAs faktiska 
avkastning på förvaltningstillgångarna inkluderas i omvärderingen av den 
förmånsbestämda nettoskulden (nettotillgången), som redovisas i eget 
kapital under övrigt totalresultat.
Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga planer med till -
gångar överstigande förpliktelsen, redovisas som finansiell anläggnings -
tillgång förutsatt att de inte begränsas av tillgångstaket i IAS 19 Ersätt -
ningar till anställda. Övriga pensionsplaner, vilka ej är fullt ut fonderade 
alternativt ofonderade, redovisas som avsättningar för pensioner.
I vissa länder belöper pensionsbetalningar med skatt eller avgift. 
I dessa fall inkluderas dessa i beräkningen av förpliktelsen för de förmåns -
bestämda pensionsplanerna. Dessa skatter eller avgifter redovisas som 
en kostnad i resultaträkningen utom i de fall de är hänförliga till aktuariella 
vinster och förluster då de, liksom de aktuariella vinsterna och förlusterna, 
redovisas direkt i eget kapital under övrigt totalresultat.
!   VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN
Beräkningen av redovisade kostnader och avsättningar för förmåns -
bestämda pensionsplaner, där storleken på den framtida ersättningen 
är okänd och betalningen ligger långt fram i tiden, är beroende av anta -
ganden och bedömningar. De mest väsentliga bedömningarna och anta -
gandena utgörs av diskonteringsränta, framtida löneökningar, inflation 
och förväntad livslängd. För bestämmande av diskonteringsränta utgår 
SCA i första hand från AA-klassade företagsobligationer utgivna i den 
valuta ersättningarna kommer att betalas i och som matchar löptiden i 
åtagandena. Statsobligationer eller bostadsobligationer används om 
sådana företagsobligationer ej är tillgängliga. Inflationsantagandena 
baseras på en sammanvägning av centralbanksmål, implicit marknads -
förväntan och långsiktiga prognoser från analytiker. Löneöknings-
antagandena sätts utifrån marknadsförväntan och prognoser från mark -
nadsundersökningar. I tabell C5:5 presenteras de väsentliga aktuariella 
antagandena. I tabell C5:6 beskrivs den redovisade avsättningens käns -
lighet med avseende på de mest väsentliga aktuariella antagandena.
182 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 185 =====

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
MSEK 2025 2024
Förmånsbestämda åtaganden (C5:2) 1 269 1 390
Verkligt värde av förvaltningstillgångar (C5:3) –5 528 –4 702
Effekt av tillgångstaket (C5:4) 1 391 1 189
Avsättning för pensioner, netto (C5:1) –2 868 –2 123
Överskott i fonderade planer redovisade som finansiell anläggnings -
tillgång uppgick på balansdagen till (BR) 3 168 (2 448) MSEK och 
 avsättningar för pensioner till (BR) 300 (325) MSEK. I förmånsbestämda 
 åtagan den ingår åtaganden avseende ofonderade planer med 126 (130) 
MSEK.
SCA har såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner 
i ett flertal dotterbolag. Den mest betydande förmånsbestämda pensions -
planen är pensionsplanen i Sverige, som framgår av tabell C5:1.
TABELL C5:1
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2025
MSEK 
Åtagande Förvaltnings-
tillgångar,  
verkligt värde
Effekt av  
tillgångstaket Netto
Löptid  
åtagande, årAktiva Fribrev Pensionärer Summa
Land
Sverige 341 267 376 984 –4 060 –3 076 16
Övriga 189 45 51 285 –1 468 1 391 208 9
Summa 530 312 427 1 269 –5 528 1 391 –2 868
Sverige
ITP2-planen omfattar anställda födda före 1979 och är en förmåns -
bestämd plan som ger en slutlönebaserad ålderspension. ITP2-planen 
ger pension i procent av olika löneintervall. 
Pensionen reduceras proportionerligt om den totala tjänstetiden 
understiger 30 år. ITP2-planen förvaltas av en stiftelse och bolaget kan 
gottgöra sig ett eventuellt överskott i stiftelsens förvaltningstillgångar.
Övriga
Det finns ett antal mindre pensionsåtaganden i Tyskland och Sverige. 
Några av planerna är fonderade. 
Periodens kostnader
MSEK 2025 2024
Kostnad för tjänstgöring under innevarande period, 
efter avdrag för premier betalda av de anställda –72 –63
Pensionsskattekostnad 4 1
Räntenetto 57 49
Pensionskostnader –11 –13
TABELL C5:2
Förmånsbestämda åtaganden
MSEK 2025 2024
Värde vid periodens början 1 390 1 419
Kostnad avseende tjänstgöring under  
innevarande period 72 63
Räntekostnad 55 53
Pensionsskattekostnad –4 –1
Utbetalda ersättningar –64 –66
Betald pensionsskatt 6 0
Omvärdering: finansiella antaganden –35 –44
Omvärdering: erfarenhetsbaserade antaganden –6 11
Pensionsskatt avseende omvärdering –145 –45
Värde vid periodens slut 1 269 1 390
Omvärderingseffekter i de förmånsbestämda åtagandena består av för -
ändringar i finansiella antaganden såsom ändring av diskonteringsräntan, 
eventuella förändringar i demografiska antaganden samt erfarenhets -
baserade avvikelser. Som erfarenhetsbaserade avvikelser räknas till 
exempel oväntat höga eller låga tal för personalomsättning.
TABELL C5:3
Verkligt värde av förvaltningstillgångar
MSEK 2025 2024
Verkligt värde vid periodens början –4 702 –4 466
Ränteintäkt –151 –138
Avgifter från arbetsgivaren 4 0
Utbetalda ersättningar, exklusive regleringar 43 53
Avkastning överstigande redovisad ränteintäkt –722 –151
Verkligt värde vid periodens slut –5 528 –4 702
Av förvaltningstillgångarna på balansdagen handlas 100 (100) procent 
på aktiva marknader där marknadsnoteringar använts för att värdera till -
gångarna. Inga finansiella instrument utställda av SCA ingår i det verkliga 
värdet av förvaltningstillgångarna per 31 december 2025 i likhet med 
 föregående år.
Förvaltningstillgångarna fördelar sig  
på följande tillgångsslag 2024:
Aktier och aktiefonder 95% (4 426 MSEK)
Räntebärande värdepapper 4% (206 MSEK)
Fastighetsfond 1% (60 MSEK)
Övrigt 0% (10 MSEK)
Förvaltningstillgångarna fördelar sig  
på följande tillgångsslag 2025:
Aktier och aktiefonder 95% (5 248 MSEK)
Räntebärande värdepapper 4% (213 MSEK)
Fastighetsfond 1% (60 MSEK)
Övrigt 0% (7 MSEK)
183Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 186 =====

TABELL C5:4
Effekt av tillgångstaket
MSEK 2025 2024
Värde vid periodens början 1 189 1 154
Räntekostnad 39 36
Övrig förändring av tillgångstaket 163 –1
Värde vid periodens slut 1 391 1 189
Effekt av tillgångstaket avser medel i en svensk stiftelse som kan användas 
för eventuella framtida åtaganden om förtida avgång för vissa  kategorier 
anställda.
TABELL C5:5
Väsentliga aktuariella antaganden
Sverige 2025 2024
Diskonteringsränta, % 3,42 3,26
Förväntad löneökningstakt, % 3,10 3,10
Förväntad inflation, % 1,96 1,91
Förväntad livslängd, män1) 23 22
Förväntad livslängd, kvinnor1) 24 24
1) Förväntad livslängd, uttryckt i år, för en person som för närvarande är 65 år.
Diskonteringsräntan avseende Tyskland var 2,00 (3,38) procent. 
TABELL C5:6
Känslighetsanalys
MSEK 2025 2024
Diskonteringsränta +0,5% 121 133
Prisinflation inklusive löneinflation +0,5% –133 –145
Livslängd +1 år –62 –64
Känslighetsanalysen är beräknad genom att ett antagande förändras och 
de övriga hålls konstanta. Ett ökat åtagande redovisas med minustecken.
Övriga upplysningar
Planer som omfattar flera arbetsgivare
SCA har åtaganden för sjuk- och familjepension för tjänstemän i  Sverige, 
som tryggas genom försäkring i försäkringsbolaget Alecta. Konsoliderings-
graden uppgår till 167 (162) procent. Dessa förmåner redovisas som 
avgiftsbestämda planer då det inte finns förutsättningar för att fördela 
 förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader  tillhörande respektive 
bolag som omfattas av planen.
Budgeterade avgifter
De budgeterade avgifterna för bolagets förmånsbestämda pensions -
planer år 2026 beräknas till 60 (66) MSEK. Avgifter för planer som 
omfattar flera arbetsgivare beräknas för år 2026 till 3 (3) MSEK.
184 Finansiella rapporter och noter SCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 187 =====

D Operativa tillgångar och skulder
D1 Immateriella anläggningstillgångar
§   REDOVISNINGSPRINCIPER
Övriga immateriella anläggningstillgångar 
Till immateriella anläggningstillgångar hör patent, licenser, utgifter för 
systemutveckling och andra  liknande rättigheter. Förvärvade sådana 
 tillgångar redovisas till anskaffningsvärde, och skrivs av linjärt under 
 förväntad nyttjandeperiod som varierar mellan 5 och 25 år. 
Utgifter för forskning kostnadsförs då de uppstår. Identifierbara utgifter 
för utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mån dessa 
bedöms ge framtida ekonomiska fördelar. I de fall svårigheter föreligger 
att skilja forskningsfasen från utvecklingsfasen i ett projekt betraktas 
hela projektet som forskning och kostnadsförs omgående. 
Aktiverade utgifter skrivs av linjärt från tidpunkten när tillgången 
befinner sig på den plats och i det skick som krävs för att kunna använda 
den på det sätt som  företagsledningen avser. 
Nedskrivningsprövning 
Vid prövningen grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter enligt 
SCAs rörelsesegment i not B1. Beräkningen av de framtida kassaflödena 
grundar sig i de strategiska planer som fastställts av koncernledningen för 
de kommande tre åren.
Utsläppsrätter och kostnader för utsläpp av koldioxid
SCA deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter och erhåller 
 tillstånd att släppa ut en viss mängd koldioxid under ett kalenderår för 
respektive anläggning i vilken tillståndspliktig verksamhet bedrivs. 
Utsläppsrätter avseende utsläpp av koldioxid redovisas, när de erhålls, 
som en immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld). 
Utsläpps rätterna erhålls utan vederlag och värderas och redovisas till 
marknadsvärdet per den dag tilldelningen sker. Under perioden upplöses 
den  initiala skulden för erhållna utsläppsrätter över resultaträkningen som 
en intäkt i takt med faktiska koldioxidutsläpp och möter annulleringen 
av den immateriella tillgången från tilldelade utsläppsrätter i den mån 
 till delningen täcker faktiska utsläpp. I det fall erhållna utsläppsrätter inte 
täcker faktiska utsläpp reserveras underskottet värderat till aktuellt mark -
nadsvärde på balansdagen. Försäljning av överskott av utsläppsrätter 
intäktsförs på leveransdagen då upplösning av motsvarande skuld och 
utrangering av motsvarande immateriella tillgångar sker.
Om marknadspriset på utsläppsrätter per balansdagen understiger det 
redovisade anskaffningsvärdet skrivs eventuella överskott av utsläpps -
rätter, som inte behövs för att täcka gjorda utsläpp, ner till gällande mark -
nadspris. I samband med detta intäktsförs kvarvarande del av den förut -
betalda intäkten med motsvarande belopp och därmed uppstår ingen 
effekt i resultaträkningen. Utsläppsrätterna används som betalningsmedel 
vid den avräkning som görs med svenska staten avseende skulden för 
faktiska koldioxidutsläpp.
Ursprungsgarantier
SCA erhåller ursprungsgarantier för den el som produceras vid SCAs 
industrier och vindkraftsparker. Ursprungsgarantierna redovisas som en 
immateriell tillgång samt som en förutbetald intäkt (skuld) motsvarande 
producerad volym för innevarande månad till marknadsvärde. Ursprungs -
garantier kan antingen säljas, köpas eller annulleras. Försäljning av 
ursprungsgarantier intäktsförs på leveransdagen till försäljningspris och 
den immateriella tillgången och förutbetalda intäkten (skuld) löses upp 
proportionerligt. Vid annullering för egen användning eller om giltighets -
perioden löper ut löses den immateriella tillgången upp och förutbetalda 
intäkter reduceras med motsvarande belopp.
Beräknade nyttjandeperioder
Antal år
Balanserade utgifter för programvaror 5–15
Nyttjanderätt för nätanslutning 25
Patent 15
Redovisade värden
Balanserade utgifter Utsläppsrätter Ursprungsgarantier
Pågående 
 nyanläggningar 
Summa immateriella 
anläggningstillgångar
MSEK 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024
Ackumulerade anskaffningsvärden 1 084 1 159 238 166 3 5 419 76 1 744 1 406
Ackumulerade avskrivningar –410 –347 - - - - - –2 –410 –349
Ackumulerade nedskrivningar –33 –32 - - - - - - –33 –32
Summa 641 780 238 166 3 5 419 74 1 301 1 025
Värde vid periodens början 780 674 166 118 5 14 74 7 1 025 813
Investeringar 128 129 - - - - 106 56 234 185
Erhållna hållbara instrument - - 366 284 6 20 - - 372 304
Försäljningar och utrangeringar - - –144 –116 –8 –29 - - –152 –145
Omvärderingar - - 1 –3 - - - - 1 –3
Avräkning med svenska staten - - –151 –117 - - - - –151 –117
Omklassificeringar –207 29 - - - - 239 11 32 40
Avskrivningar –60 –52 - - - - - - –60 –52
Värde vid periodens slut 641 780 238 166 3 5 419 74 1 301 1 025
Klimatrisker
Från och med 2024 har sjöfartssektorn stegvis inkluderats i EU:s system 
för utsläppshandel, EU Emission Trading System (EU ETS). 
Införandet har skett stegvis, men är 100 procent av utsläppen för 2026 
och kommande år. Det finns visst undantag för fartyg som lämnar eller 
ankommer till EU från tredje land. På resor mellan medlemsstater och 
inom hamnar i EU omfattas 100 procent av utsläppen. På resor mellan en 
medlemsstat i EU och tredjeland omfattas 50 procent av utsläppen. Det 
är ingen fri tilldelning av utsläppsrätter för sjöfarten, men SCA kan omför -
dela utsläppsrätter inom koncernen.
185Finansiella rapporter och noterSCA Årsredovisning 2025

===== SIDA 188 =====