FULLTEXT DEL 4 AV 9
Årsredovisning 2024
rande tjänster. I de baltiska länderna täcks motsvarande behov av hälsorelate- rade tjänster av sjukvårdsförsäkringar som Swedbank tillhandahåller för med- arbetarna. Swedbank erbjuder även friskvårdsinsatser för ökad hälsa inom hela koncernen. För att stödja den organisa toriska, sociala och digitala arbetsmiljön på arbets- platsen har Swedbank utvecklat det koncerngemensamma arbetsplatskonceptet Swedbank at Work som successivt implementeras på samtliga hemmamarknader. Konkurrenskraftiga och rättvisa löner Swedbank arbetar systematiskt med analyser av löner för att säkerställa att de är konkurrenskraftiga och rättvisa. Löner och förmåner är en del i arbetsvillkoren som kan bidra till att få behålla och attrahera nya talanger i en bransch med hård konkurrens. I Swedbank redovisas lönepolicyn öppet och transparent och löne- kriterier används strukturerat för att kunna ge en objektiv bedömning av med- arbetarnas kompetens, prestation och arbetets svårighetsgrad. Swedbank strävar efter att ge en konkurrenskraftig lön som anpassats till relevanta mark- nadslöner utifrån uppsatt jobb arkitektur. I Sverige är minimilönen kollektiv avtalad och i de baltiska länderna beräknas referenslöner med hjälp av oberoende externa leverantörer av lönedata. Swedbank arbetar strukturerat med principen om lika lön för lika arbete eller arbete av lika värde. Swedbank gör årligen en genomlysning av att alla anställda har en lön i nivå med gängse referenslön i respektive verksamhetsland kopplat till legala regel- verk och kollektiv avtal. För att se till att Swedbank kan erbjuda konkurrenskraf- tiga och rättvisa löner, har Swedbanks jobbarkitektur som ligger till grund för lönesättningen setts över under 2024. Utveckling och lärande I en snabbt föränderlig och komplex miljö är lärande och utveckling avgörande för att hålla sig uppdaterad och relevant. I koncernen sker lärande och utveckling på många sätt och i olika format, både via formell utbildning och tillsammans med kollegor under ordinarie arbetsuppgifter. Swedbank främjar en lärande kultur som uppmuntrar och stödjer medarbetarna att ta ansvar för sin egen utveckling och anställningsbarhet. Medarbetarna erbjuds olika möjligheter för att utveckla de kompetenser de behöver, både i befintliga och för framtida roller. Det finns möjlighet att ta del av LinkedIn Learnings utbud, mentorskaps program, workshops, teamdiskussioner och annan formell utbildning i olika format. Under 2024 har en mängd olika kompetensutvecklingsinitiativ tagits fram för att både ledare och medarbetare ska kunna utvecklas i sin nuvarande roll eller förbereda sig för framtida roller. Några exempel är ledarutvecklingsprogrammet Inspire forward som syftar till att förbereda utvalda ledare till strategiska ledar roller och projektledarprogrammet som syftar till att den anställde i sin nuvarande roll utveckla sina projektledarkunskaper. Ytterligare exempel är möjlig heten att bredda sig i sin Tech roll och ansöka till uppskilling i JAVA programmering samt ett uppskilling initiativ med syftet att stärka Client Executives på företagssidan inom ESG. Ändamålsenligheten följs upp bland annat genom nyckeltal för utbildnings- timmar, personalomsättning, sjukfrånvaro, årlig lönerevision och lönesättning, lönegap, jämställdhet och engagemang. Likabehandling och lika möjligheter för alla För att säkerställa en kultur där alla känner sig respekterade och kan prestera sitt bästa, är det viktigt att mångfald och inkludering integreras i alla delar av verksamheten. Swedbanks Policy för mångfald, rättvisa och inkludering tillämpas även för styrelsen och styrelsens arbete och syftar till att bidra till sund bolagsstyrning. Etableringen av en Chief Diversity Officer i Swedbanks koncernledning, ett roterande två-årigt ansvar, var ett viktigt led i att förstärka detta arbete i affärs- verksamheten samt att accelerera koncernens proaktiva insatser för jämställd- het, mångfald och inkludering. Nyckelåtgärder: • Kompetensutvecklingsprogram för Swedbanks ledning • Lönekartläggning och arbete för att undvika osakliga löneskillnader – lika lön för lika arbete Kompetensutvecklingsprogram Under 2023 och 2024 fokuserade Swedbank särskilt på kompetensutvecklings- program för ledningen inom inkluderings- och mångfaldsfrågor. Det innehöll ett omvänt mentorskapsprogram och kunskapssessioner med områdesexperter. Utbildning är en väg att öka kunskap kring omedvetna fördomar och sociala strukturer. Lika lön för lika arbete En jämn könsfördelning i hela organisationen möjliggör för Swedbank att minska de strukturella effekter som kan inverka negativt. Lika lön för lika arbete innebär att löner sätts på ett rättvist sätt för alla medarbetare och minskar potentiell diskriminering. Vad gäller ersättningsstrategin i Swedbank, syftar den till att attrahera och behålla en personalstyrka med mångfald, förmåga, erfarenhet och färdig heter att leverera i enlighet med Swedbanks strategi i en inkluderande och jämlik arbets- miljö. I Swedbanks årliga lönekartläggning och i arbetet med osakliga löneskill- nader signaleras att jämställdhet är viktigt. Detta förväntas bidra till att göra Swedbank mer attraktiv som arbets givare för potentiella talanger som söker en rättvis och inkluderande arbetsmiljö. Vidare innebär det ett ansvarstagande för medarbetarnas välbefinnande och skapar en förtroendefull relation med både nuvarande och framtida medarbetare. Anställda som känner sig rättvist behand- lade är mindre benägna att söka sig till andra arbetsgivare och stärks i sin lojali- tet. Lägre personal omsättning innebär lägre kostnader för rekrytering och utbild- ning av nya medarbetare samtidigt som det bidrar till kontinuitet i verksamheten. Exempel på ytterligare åtgärder inom området Swedbanks nätverk och föreningar syftar till att ge medarbetare möjlighet till nätverkande och utbyte av erfarenheter, som i sin tur kan inspirera till utveckling, innovation och kunskapshöjning. • Swedbank Women in Tech. Nätverket ska inspirera kvinnor att överväga en framtid inom teknikområdet, men är även till för kvinnor redan verksamma inom området och nätverket är öppet för alla oavsett kön. • HBTQ+ nätverket GLaS. Swedbank har skapat ett nätverk för HBTQ+ som välkomnar såväl HBTQ-medarbetare som samhällsrepresentanter och allierade. Nätverket ökar medvetenheten och hjälper en HBTQ+-vänlig miljö att utvecklas inom och utanför Swedbank. • Young Professionals. Young Professionals är ett yrkesmässigt och socialt nätverk för medarbetare i Swedbank upp till och med 35 år. Syftet är att stärka koncernens varumärke som attraktiv arbetsgivare och att bidra till att behålla unga talanger. För att ytterligare främja mångfald bland Swedbanks medarbetare erbjuds arbetstidsflexibilitet för att underlätta för medarbetare som utövar olika reli- gioner. Det hjälper till exempel de medarbetare som vill fira särskilda helgdagar och i många lokaler finns även privata rum som kan användas för bön. Swedbank deltar i flera tredjepartsutvärderingar och index för att kontinuerligt utvärdera mångfalds- och inkluderingsarbetet. Ändamålsenligheten av åtgärderna följs upp bland annat genom nyckeltal för personal omsättning, sjukfrånvaro, lönegap, jämställdhet och engagemang. Andra arbetsrelaterade rättigheter För att förebygga, mildra och avhjälpa negativa väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften när det handlar om bristfällig hantering av medarbetar- information och data så har Swedbank vidtagit följande åtgärder. Nyckelåtgärder: • Årlig GDPR-genomgång • Projekt för radering av personuppgifter • Uppdatering av principer för behandling av anställdas personuppgifter I Swedbank finns tydliga riktlinjer och policyer för hur medarbetarinformation ska hanteras, inklusive insamling, lagring, åtkomst och radering. Efterlevnaden av dessa policyer kontrolleras genom interna och externa revisioner genomförda av Internal Audit, Group Compliance, Group Risk eller externa bolag. Samtliga anställda får regelbunden utbildning om dataskydd, integritetsfrågor och kon cernens policyer för informationshantering. Swedbank säkerställer att endast den information som är absolut nödvändig för verksamheten samlas in för att minimera mängden persondata som hanteras och data som inte är nödvändig raderas. Swedbank använder sig av Retention Rule Registry och Data Processing Registry för att enkelt kunna följa upp raderings rutiner för varje system/process i Swedbank. Det är dessutom en strikt åtkomstkontroll där endast behöriga personer har tillgång till känslig information. Swedbank har robusta säkerhetslösningar vilket gör det svårare för data- intrång och felaktig hantering av persondata. Det finns tydliga processer vid en eventuell dataincident eller ett data intrång, och en särskild kanal där anställda kan rapportera misstänkta säkerhetsincidenter. Swedbank säkerställer efter- levnad av relevanta dataskyddsregleringar som GDPR (General Data Protection Regulation) eller andra lokala lagstiftningar om datasäkerhet genom Group Privacy och Privacy Managers kopplat till varje gruppfunktion/företagsområde. 122 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 125 ===== Medarbetare har möjlighet att rapportera och ifrågasätta hur deras data hanteras, vilket kan ge värdefulla insikter för förbättring. Swedbanks åtgärder för att tillhandahålla eller möjliggöra gottgörelse i för hållande till en faktisk väsentlig inverkan beskrivs ovan. Swedbank genomförde under 2024 en GDPR-genomgång för att säkerställa att koncernens processer och lagringsinformation rörande behandling av person- uppgifter är uppdaterade. Denna genomgång omfattar alla anställda, konsulter, kandi dater och kunder och görs årligen. Ett omfattande projekt för radering av personuppgifter påbörjades under 2024. Projektet fortsätter även under 2025 och innebär en översyn av raderingsperioderna inom hela koncernen för att doku- mentera dem i ett register och skapa en gemensam plats för alla system och processers raderingsperioder, vilket kräver löpande hantering. Dessutom har Swedbank under 2024 uppdaterat sina principer för behandling av anställdas och konsulters personuppgifter. Dessa uppdaterade principer skickas på remiss under 2025 och kommer att revideras kontinuerligt för att hålla dem aktuella. Ytterligare information finns i Skydd av personuppgifter enligt GDPR, S4-1. Uppföljning av åtgärder För att följa upp och säkerställa att de åtgärder och initiativ Swedbank genomför ger resultat har ett antal mätetal och indikatorer implementerats. Medarbetarundersökningen People Pulse genomfördes tre gånger under 2024. Syftet med undersökningen är att förstå hur medarbetarna mår och hur väl de uppfattar, förstår och agerar i förhållande till Swedbanks strategiskt viktiga områden. Undersökningen syftar till att spåra och driva förändrat beteende i det vardagliga arbetet samt att uppmuntra en kontinuerlig dialog och öppen feed- backkultur i alla enheter. Frågorna har relaterats till nio områden: Frågorna rör områden såsom lojalitet, engagemang (NPS), hållbara medarbetare, strategisk riktning, kompensation, prestationsutveckling, ledarskap, arbetskultur och lika- behandling. Alla chefer har som uppgift att analysera resultatet och följa upp det med sitt team. Uppföljning av förebyggande åtgärder i relation till sjukfrånvaro och målsatt frånvaro görs för hela koncernen. Sjuktal i form av lång- och korttidsfrånvaro följs även upp av enheten Group Risk. Medarbetarsamtal, så kallade Performance Development, är verktyget som stöttar varje medarbetare att sätta mål- och utvecklingsaktiviteter som bidrar till Swedbanks strategiska riktning. Den årliga prestationsutvärderingen syftar till att chef och medarbetare summerar och utvärderar resultat och beteendemål och gör en slutgiltig bedömning av prestationen. Varje kvartal följs ledningsgruppernas arbete kopplat till arbetsmiljö upp i Swedbanks centrala arbetsmiljökommittée, där varje verksamhet redovisar sina största arbetsmiljörisker samt handlingsplan för att åtgärda dessa. Vidare följs Sustainable employee index upp som ett nyckeltal för affärsområdeschefer i Swedbank. Swedbanks centrala arbetsmiljökommitté följer kvartalsvis upp Sustainable Employee Index och likabehandlingsfrågor som båda mäts i People Pulse, samt sjuktal och incidenter genom att varje affärsområde redovisar sina resultat samt åtgärdsplaner med aktiviteter. Swedbank mäter och utvärderar arbetet med likabehandling och diskrimine- ring via den årliga medarbetarundersökningen. Sustainable Employee Index följs även upp som ett nyckeltal på ledningsnivå i GEC. Swedbank följer även upp data gällande kön och ålder vilket grundas på personnummer. Swedbank efterfrågar inte andra diskriminerinsgrunder såsom identitet (till exempel HBTQ+), etnicitet eller funktionsnedsättning. Ytter ligare information om sjukfrånvaro finns i not K13.9 Nyckeltal. Mått1 och mål Mål, S1-5 Ett av Swedbanks strategiska mål för den egna verksamheten är medarbetar- engagemang. Inom ramen för det har specifika delmål för medarbetarna utveck- lats. Dessa mål fastställs årligen, med start 1 januari 2024, som baslinje för att styra mot hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverk- ningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras. Hållbara medarbe- tare är avgörande för både medarbetarnas engagemang och en förbättrad kund- upplevelse. De mätbara målen har utvecklats och med hjälp av medarbetarindex 1) Samtliga mått som presenteras i tabellerna i not S1 inkluderar anställda i koncernen; Swedbanks hemmamarknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt Danmark, Finland, Norge, Kina, Spanien och USA. Antagande görs där data saknas förutom för tabell Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap). Mätvärdena valideras inte av annat externt organ. för engagemang och hållbara medarbetare mäts medarbet arnas uppfattning om sin arbetsplats, tillgång till nödvändiga resurser, balans mellan arbete och fritid, utveckling på arbetet samt upplevd uppskattning. Det syste matiska arbetsmiljö- arbete som bedrivs för att motverka missförhållanden och ohälsa med höga sjuktal målsätts och mäts genom ett index för hållbara med arbetare samt upp- följning av sjuktalen. Medarbetar nas engagemang målsätts och följs upp genom undersökningar som ger en bild av och förståelse för hur medarbetarna mår och indikerar hur medarbetarna uppfattar Swedbank som arbetsgivare och arbetsplats. För att bidra till en inkluderande och jämlik miljö arbetar Swedbank även för att uppnå jämn fördelning mellan könen. Jämställdhets- och mångfaldsmål har fastställts och nyckeltal mäter löneklyftor och könsbalans mellan chefer på olika nivåer. Mål – ökat medarbetarengagemang2 Hållbara medarbetarindex Engagemangsindex >=80 >=80 Jämställdhet- och mångfald Uppnå jämställd könsfördelning på högsta ledningsnivå, 40/60, kvinnor/män, %. Uppnå jämställd könsfördelning på de högre nivåerna med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå, 40/60, kvinnor/män, %. Upprätthålla jämställda löner för lika arbete och sträva efter att minska löne klyftan mellan könen (lönegap i procentenheter). 2) Baseras på hållbara medarbetarindex och engagemangsindex för koncernen, exklusive PayEx och Franchise (totalt 96 procent av alla anställda). Att bibehålla lika lönemöjlig heter för lika arbete och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen avser Swedbanks hemmamarknader (totalt 95 procent av alla anställda). Målet att uppnå jämställdhet mellan könen gäller alla medarbetargrupper (totalt 100 procent av alla anställda). Antagande görs att resultaten speglar samtliga anställda i koncernen. Processen för att formulera mål för den egna arbetskraften utgår från respektive processägare inom HR som ger förslag på medarbetarmål utifrån prioriterade områden. Målen baseras bland annat på information som framkommer i, och resultatet från, Swedbanks medarbetarundersökningar. För att möjliggöra upp- följning över tid, finns en föresats att ha kontinuitet beträffande målen. Inga för- ändringar motsvarande mätvärden, mätmetoder, betydande antaganden, basår, begränsningar, datainhämtning eller källor har genomförts under året. Processägarna är även ansvariga för att kontinuerligt utvärdera målens ända- målsenlighet. Vidare diskuteras förslagen på mål i Group HR:s ledningsgrupp för utvärdering hur målen stödjer Swedbanks medarbetarstrategi. Head of Group HR föreslår därefter huruvida mål samt målnivåer som granskas av koncernledning och vd. De beslutas slutligen av vd. Arbetstagarrepresentanter ingår i Swedbanks styrelse och deltar därmed i uppföljningen av koncernens målsättningar. Resultatet följs upp på ledningsnivå (GEC) varje kvartal och presenteras på årsbasis och jämförs med föregående år. Målen avser samtliga medarbetare som är anställda i Swedbank och avser räkenskapsåret 2024. Utvecklingen för engagemangsindex visar på ett ihållande högt och stabilt engagemang under året. Samarbete inom teamen, lärande och utveckling genom arbetet samt att känna att ens arbete är viktigt var områden som fick högst betyg i undersökningen. För hållbara medarbetarindex har resultaten under de senaste åren för frågor om medarbetarnas arbetssituation legat på en hög och stabil nivå. Den positiva trenden återspeglar vikten av att erbjuda en arbetsmiljö som kombi- nerar flexibilitet med möjligheter till samarbete på arbetsplatsen. Målet att uppnå jämställd könsfördelning bryts ner på flera nivåer inom organisationen, på högsta ledningsnivå i de högsta chefs skikten och på de högre nivåerna, med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå. 123 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 126 ===== Resultat medarbetarmål 2024 2023 2022 Index för hållbara medarbetare> = 801 85 86 85 Engagemangsindex> = 802 84 85 84 Uppnå jämställd könsfördelning på högsta ledningsnivå, 40/60, kvinnor/män, % 47/53 40/60 33/67 Uppnå jämställd könsfördelning på de högre nivåerna med fokus på efter trädare på högsta ledningsnivå, 40/60, kvinnor/män, %. 57/43 56/44 56/44 Upprätthålla jämställda löner för lika arbete3 och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen 1,1 1,5 1,8 1) Skala 1–100. 2) Skala –100 – +100. 3) Lönegap i procentenheter. Uppgifter om egna arbetskraften, S1-6 Samtliga mätetal som presenteras i tabellerna inom kapitel S1 Den egna arbets- kraften omfattar medarbetare i koncernen. I tabellerna om Swedbanks anställda presenterar Swedbank information om antalet anställda utifrån kön och land samt antalet anställda utifrån anställningsform, kön och land. Beräkningsmetoder Antalet anställda (headcount) avser det totala antalet personer som är anställda i koncernen vid rapporteringsperiodens slut. Swedbank använder intern informa- tion för att räkna alla anställda med primära uppdrag med upp delning efter kön, anställningstyp och land. Data som används för beräkningar hämtas från HR-system – HRMS, POL och HCM. Om data om en specifik juridisk enhet saknas i systemen ombeds den juridiska enhetens representant att tillhandahålla dessa data. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är full- ständiga (om alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och konse- kventa (om uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månadsrapporter). Antal anställda (antal personer), kön1 2024 2023 2022 Män 7 488 7 525 7 262 Kvinnor 11 729 11 816 11 648 Övriga Ej angivet Total 19 217 19 341 18 910 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Land 2024 2023 2022 Sverige 11 098 11 211 10 762 Estland 2 810 2 805 2 807 Lettland 2 200 2 171 2 145 Litauen 2 833 2 877 2 856 Övriga länder 276 277 340 Total 19 217 19 341 18 910 Kvinnor Män Övriga Ej angivet Totalt Antal anställda efter kön (antal personer)1, 2 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Anställda 11 729 11 816 7 488 7 525 19 217 19 341 Tillsvidareanställda 10 977 11 086 7 073 7 063 18 050 18 149 Tillfälligt anställda 752 730 415 462 1 167 1 192 Behovsanställda 361 334 288 312 649 646 Heltidsanställda 10 600 10 685 6 967 6 976 17 567 17 661 Deltidsanställda 768 797 233 237 1 001 1 034 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut. 2) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Sverige Estland Lettland Litauen Övriga länder Totalt Antal anställda efter land (antal personer)1 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Anställda 11 098 11 211 2 810 2 805 2 200 2 171 2 833 2 877 276 277 19 217 19 341 Tillsvidareanställda 10 384 10 447 2 676 2 685 2 048 2 029 2 679 2 719 263 269 18 050 18 149 Tillfälligt anställda 714 764 134 120 152 142 154 158 13 8 1 167 1 192 Behovsanställda 639 633 0 0 0 0 0 0 10 13 649 646 Heltidsanställda 9 613 9 722 2 712 2 706 2 182 2 144 2 794 2 826 266 263 17 567 17 661 Deltidsanställda 846 856 98 99 18 27 39 51 0 1 1 001 1 034 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut. Personalomsättningen 2024 2023 Personalomsättningen under rapporteringsperioden, antal anställda 1 442 1 894 Antal anställda som lämnat företaget frivilligt eller på grund av uppsägning, pensionering eller dödsfall i tjänst under rapporterings perioden, % 8 10 124 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 127 ===== Kollektivavtalstäckning och social dialog, S1-8 Samtliga medarbetare i Sverige omfattas av kollektivavtal, förutom koncernled- ningen. PayEx medarbetare i Danmark och Finland omfattas även de av kollektiv- avtal. Det innebär att det är totalt 58 procent av de anställda som omfattas av kol- lektivavtal. Övriga medarbetare omfattas inte av kollektivavtal. För medarbetare som inte omfattas av kollektivavtal regleras arbetsförhållandena huvudsakligen av arbetsrätten i respektive land. Swedbanks europeiska företagsråd är ett forum för social dialog, information och samverkan med arbetstagarrepresentanter. Beräkningsmetoder I Sverige och Danmark omfattas samtliga medarbetare av kollektivavtal med undantag av ledande befattningshavare i Sverige. Det innebär att dessa hamnar inom spannet 80–100. I Finland omfattas enbart PayEx medarbetare av kollektiv- avtal. För att redovisa täckningsgraden i Finland har en beräkning gjorts av hur stor andel av de anställda i Finland som omfattas av kollektivavtal jämfört med det totala antalet anställda. I tabellen för kollektivavtalstäckning och social dialog presenterar Swedbank information om andelen anställda som omfattas av kollektivavtal och arbets- tagarrepresentation (genom arbetstagarrepresentation i Swedbanks europeiska företagsråd och/eller till följd av kollektivavtal). Inga antaganden har gjorts. Kollektivavtalstäckning Social dialog Täckningsgrad Medarbetare – EES¹ Medarbetare – utanför EES¹ Företrädare på arbets- platsen, EES¹ 0 Norge, Estland, Lettland, Litauen, Spanien Kina, USA Spanien 1–19% Finland 20–39% 40–59% 60–79% 80–100% Sverige, Danmark Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Lettland, Litauen 1) Europeiska ekonomiska samarbetsrådet (EES). Mångfaldsindikatorer, S1-9 Tabellerna för könsfördelning och åldersgrupp visar könsfördelningen på högsta ledningsnivå i Swedbank samt åldersfördelningen bland de anställda. Beräkningsmetod Beräkningar och uppgifter om kön och ålder baseras på den anställdes person- nummer och juridiskt kön, kvinna/man. Den baseras inte på självidentifierande uppgifter. Könsfördelning i antal och procent på högsta ledningsnivå avser antal anställda per kön vid rapportperiodens slut. Högsta ledningen betraktas som vd och koncernledningen. Fördelningen av anställda per åldersgrupp är antalet anställda med uppdelning per åldersgrupp (Under 30 år, 30–50 år och Över 50 år) vid rapportperiodens slut. Data som används för beräkningar hämtas från HR-system – HRMS, POL och HCM. Om data om en specifik juridisk enhet saknas i systemen ombeds den juridiska enhetens representant att tillhandahålla dessa data. För att säkerställa datakvaliteten kontrolleras att uppgifterna är fullständiga (kontrollera om alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och konse- kventa (jämför om uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads- rapporter). Könsfördelning i antal och andel anställda på företagsledningsnivå¹ 2024 2023 Kvinna 7 6 % av totalt på högsta ledningsnivå 47 40 Man 8 9 % av totalt på högsta ledningsnivå 53 60 Övriga % av totalt på högsta ledningsnivå Ej angivet % av totalt på högsta ledningsnivå 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Fördelning av antal och andel anställda per åldersgrupp 2024 2023 Under 30 år 3 723 4 128 Andel av medarbetare under 30 år, % 19 21 Mellan 30 och 50 år 10 957 10 808 Andel av medarbetare 30–50 år, % 57 56 Över 50 år 4 537 4 405 Andel av medarbetare över 50 år, % 24 23 Tillräckliga löner, S1-10 Swedbank ger en konkurrenskraftig lön som är marknadsmässig och som anpas- sats till relevanta marknadslöner utifrån uppsatt jobbarkitektur. Swedbank gör årligen en genomgång för att se till att alla anställda får en till- räcklig lön som är i nivå med gängse referenslön i respektive verksamhetsland, baserad på oberoende lönedata, och som uppfyller legala regelverk och kollektiv- avtal. Swedbank arbetar strukturerat med principen om lika lön för lika arbete eller arbete av lika värde. 125 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 128 ===== Utbildning och kompetens utveckling, S1-13 Medarbetare erbjuds förutsättningar att utvecklas och inspireras i takt med för- ändringar i omvärlden och uppmuntras att utifrån ett självledarskap ansvara för och driva sin utveckling och karriär. Performance Development (PD) är verktyget som stöttar medarbetare att sätta mål- och utvecklingsaktiviteter som bidrar till Swedbanks strategiska riktning och till den egna professionella utvecklingen. Swedbank ställer höga krav på kompetens och kompetensutveckling för sina medarbetare. Olika roller ställer olika krav på kompetens, men ett antal utbild- ningar är obligatoriska inom koncernen för områden som etik, säkerhet, korrup- tion och mutor samt motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism. I tabellen Prestations- och karriärutveckling samt utbildning visas i vilken utsträck ning medarbetarna fått ta del av utbildning, kompetensutveckling och karriär utvecklingsöversyn. Ytterligare information finns i Utveckling och lärande, S1-4, Utbildning och Mätetal, S4-4, Uppförandekoden, G1-1 samt Finansiell brottslighet. Beräkningsmetod Andel medarbetare som deltagit i regelbundna utvecklingssamtal avser andel av medarbetare med huvuduppdrag som fått utvecklingssamtal uppdelat på kön. För att redovisa genomsnittligt antal utbildningstimmar använder Swedbank följande beräkning: totalt antal genomförda utbildningstimmar av anställda per könskategori dividerat med det totala antalet anställda per könskategori. Siffror redovisade i upplysningskravet S1-6 används för total sysselsättning och syssel- sättning efter kön. Data som används för beräkningar hämtas från HR-systemet – SABA. Om data om en viss juridisk person saknas i systemen ombeds en representant för den juridiska personen att tillhandahålla dessa uppgifter. För att säkerställa uppgifternas kvalitet kontrolleras att upp gifterna är full- ständiga (kontrollerar att alla anställningsformer och länder ingår i uppgifterna) och att de är konsekventa (jämför om uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månadsrapporter). Antaganden Om några juridiska personer saknar dessa uppgifter antas det att deras resultat överensstämmer med det totala genomsnittet eller den totala procentandel som observerats för de andra juridiska enheterna. Prestations- och karriärutveckling samt utbildning¹ Kvinnor Män Övriga Ej angivet Totalt 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Andel anställda som deltog i regel- bundna prestations- och karriär- utvecklingsöversyner, % 91 90 93 91 92 91 Antal prestations- och karriär- utvecklingsöversyner per anställd 0,91 0,90 0,93 0,91 0,92 0,91 Antal prestations- och karriär- utvecklingsöversyner2 10 698 6 959 17 657 Genomsnittligt antal utbildnings- timmar per anställd3 30 33 21 24 27 30 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. 2) Varje medarbetare ska delta i ett prestations- och karriärutvecklingssamtal per år i enlighet med interna krav. 3) För de obligatoriska utbildningarna är målet 100 procent deltagande. Mått för arbetsmiljö, S1-14 Tabellen redovisar internt rapporterade arbetsmiljöolyckor i form av arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar. Rapporterade arbetsskador har uppkommit på grund av eller på arbetsplatsen. Swedbank har inte inkluderat olyckor som upp- kommer i samband med resor till eller från arbetet. Beräkningsmetod I koncernen rapporteras arbetsrelaterade skador så som arbetsrelaterade olyckor och arbetsrelaterade sjukdomar enligt rådande lagstiftning i varje land till respektive myndigheter. Arbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsrelaterad ohälsa rapporteras även internt som incidenter i Swedbanks incidentrapporteringssystem av respektive medarbetare alternativt chef enligt en bankgemensam rutin. Tabellen Arbetsmiljöindikatorer redovisar internt rapporterade arbetsskador i form av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar som tillika har rapporterats till myndigheter. Dessa arbetsskador har uppkommit på arbetsplatsen eller på grund av arbetet. Olyckor som uppkommit i samband med resor till eller från arbetet, så kallade färdolyckor, är inte inkluderade. I Swedbank omfattas samtliga i den egna arbetskraften av koncernens arbets- miljö system, oavsett anställningsform. Swedbanks arbetsmiljösystem innebär att koncernen tillämpar lokal arbetsmiljölagstiftning i samtliga länder med verk- samhet och ett internt systematiskt arbetsmiljö arbete bedrivs i respektive land. Swedbanks arbetsmiljösystem är föremål för extern granskning. Som exempel kan nämnas att i Sverige genomför svenska myndigheter via Arbetsmiljöverket, årliga granskningar av hur Swedbank strukturerar och hanterar det systematiska arbetsmiljöarbetet, samt resultatet av arbetsmiljöarbetet, mot bakgrund av EU:s och Sveriges arbetsmiljölagstiftning. Swedbank genomför även interna gransk- ningar av arbetsmiljöarbetet årligen. Antaganden Incidentrapporteringssystemet är koncerngemensamt med undantag för Finland, Norge, USA och Kina samt PayEx. För dessa delar av organisationen antas samma frekvens för arbetsrelaterade olyckor som övriga delar. Anställda Icke-anställda Arbetsmiljöindikatorer 2024 2023 2024 2023 Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets arbetsmiljösystem för hälsa och säkerhet baserat på lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer, % 100 100 100 100 Antal dödsfall i den egna arbetskraften som har orsakats av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa 0 0 0 0 Antal dödsfall till följd av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa hos andra arbetare som arbetar på företagets anläggningar 0 0 0 0 Antal registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbetskraften 25 23 0 0 Frekvensen av registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbetskraften 0,9 0,82 0 0 126 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 129 ===== Balans mellan arbete och fritid, S1-15 Samtliga anställda i Swedbank har rätt till föräldraledighet via kollektivavtal eller lokal lagstiftning. Flexibilitet är en viktig faktor i jämställdhets- och mångfaldsar- betet och är sedan tidigare en naturlig del av koncernens arbetssätt. Medarbetare som återvänder från föräldraledighet kan arbeta deltid och erbjuds flexibla upp- lägg i den mån det är möjligt. För att underlätta vardagen erbjuder Swedbank medarbetarna också flexibla arbetstider och möjlighet att arbeta utanför kontoret, när rollen så tillåter. Beräkningsmetod Andelen av de anställda som har tagit föräldraledigt uppdelat efter könstill- hörighet, kvinna/man. I rapporteringen av ledighet av familjeskäl rapporteras föräldraledighet vid årets slut 2024-12-31. Antaganden Alla medarbetare utanför Swedbanks hemmamarknader som är tjänstlediga den 31 december 2024 antas vara föräldralediga. Baserat på detta antagande tog 5 procent av de kvinnliga och 2 procent av de manliga medarbetarna föräldra- ledighet i denna grupp. Medarbetare utanför Swedbanks hemmamarknader utgör 5 procent av samtliga anställda i Swedbankkoncernen. Andel anställda som har tagit ut föräldraledighet, per kön¹, % 2024 2023 Kvinnor 16 16 Män 15 13 Övrigt Ej angivet Total 16 15 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Ersättningsindikatorer, S1-16 I tabellerna som presenterar löneskillnader framgår information om den procen- tuella skillnaden mellan kvinnor och mäns löner och förhållandet mellan ersätt- ningen till den högst betalda medarbetaren samt medianersättningen för alla anställda. Även skillnader i lika lön för lika arbete redovisas. Syftet är att ge för- ståelse för hur stora löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga anställda i Swedbank är samt ge insyn i hur stor ojämlikheten är vad gäller ersättning och huruvida det finns stora löneskillnader inom Swedbank. Beräkningsmetod Löneskillnader mellan könen beräknas som skillnaden mellan bruttotimlönen för alla män och bruttotimlönen för alla kvinnor, i förhållande till männens bruttolöne- timme. Tillämpningsområdet är alla anställda inom koncernen. Ett positivt pro- centtal betyder att män har högre ersättning än kvinnor och vice versa. Total ersättningskvot vd jämfört med medarbetare beräknas som den årliga totala ersättningen för den högst betalda individen (vd) i förhållande till medianen för den årliga totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda individen). Tillämpningsområdet är alla anställda inom koncernen. Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap) beräknas som jämförelse mellan genom- snittliga löneindex för män och kvinnor per befattningsnivå och marknad. Till- lämpningsområdet är Swedbanks hemmamarknader. Ett positivt procenttal betyder att män har högre ersättning än kvinnor och vice versa. Data som används för beräkningar hämtas från HR- och finanssystem. Om data om en viss juridisk person saknas i systemen ombeds en representant för den juridiska personen att tillhandahålla dessa uppgifter. För att säkerställa uppgifternas kvalitet kontrollerar Swedbank att uppgifterna är fullständiga (om alla anställningsformer och länder ingår i upp gifterna) och att de är konsekventa (om uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månadsrapporter). Antaganden Om vissa juridiska personer saknar dessa uppgifter antas det att deras resultat överensstämmer med den totala procentandel som observerats för de andra juri- diska personerna. Eftersom Swedbanks anställda på hemmamarknaden utgör cirka 95 procent av koncernens totala antal medarbetare antas att medianen för den totala ersättningen per år för koncernen är lika med medianen för den totala ersättningen för Swedbanks hemmamarknader. Löneskillnad mellan könen1, % 2024 2023 Sverige 19 19 Estland 29 29 Lettland 29 30 Litauen 32 33 Totalt, koncernen2 28 29 1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor, alla medarbetare. 2) Omfattar samtliga medarbetare. Övriga länder särredovisas inte. Total ersättningskvot, vd jämfört med medarbetare1 2024 2023 Swedbank, koncernen2 31 32 1) Skillnad i total ersättning mellan den högst betalda medarbetaren och övriga med arbetares medianersättning. 2) Omfattar samtliga medarbetare. Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap)1, % 2024 2023 Sverige 1,6 1,9 Estland 0,1 1,1 Lettland 0,2 0,9 Litauen –0,2 0 Total2 1,1 1,5 1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor som utför lika arbete. 2) Omfattar medarbetare på Swedbank hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. 127 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 130 ===== S4 Konsumenter och slutanvändare Introduktion Kapitlet S4 Konsumenter och slutanvändare omfattar Swedbanks rapportering relaterat till informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare. Illustrationen nedan visar var i koncernens värdekedja som inverkningar, risker och möjligheter har identifierats. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Socialt ansvar Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. Konsumenter och slutanvändare ● Informationsrelaterade inverk- ningar för konsumenter och/eller slutanvändare – Konsumenter och slutanvändare ● Informationsrelaterade inverk- ningar för konsumenter och/eller slutanvändare – + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Strategi Strategi och affärsmodell, SBM-3 För Swedbank är skydd av känslig kundinformation centralt och kunderna ska känna sig trygga med hur koncernen hanterar personuppgifter. I den under året genomförda väsentlighetsbedömningen bedömdes informationsrelaterade inverkningar för konsumenter och slutanvändare väsentligt, i synnerhet i relation till hantering av känslig kundinformation. Swedbank erbjuder ett stort utbud av finansiella tjänster som medför ett bety- dande ansvar för hantering av känsliga kunddata. Detta ansvar är fundamentalt för koncernens strategi och verksamhet, eftersom det kräver att all datahantering sker på ett korrekt och säkert sätt som förhindrar skada för kunder och andra intressenter. Swedbank har processer för att identifiera, hantera och motverka risker som kan uppstå i samband med behandling av personuppgifter. Swed- banks hantering av personuppgifter baseras på strukturerade arbetssätt med utgångspunkt i policyer, riktlinjer och pro cesser utifrån dataskyddsförordningens, GDPR1, krav. Det medför att koncernens produkter och tjänster designas utifrån de krav som förordningen omfattar. På så sätt skyddas både kunder och medar- betare vid behandling av personuppgifter. Swedbank har processer som säker- ställer att risker som föreligger i samband med nya eller förändrade pro dukter, processer och organisation hanteras och är förenliga med koncernens strategi. Genom att tillhandahålla finansiella produkter och tjänster behandlas en stor mängd uppgifter vars bristfälliga hantering kan leda till kränkning av den person- liga integriteten, förlorat för troende, misstro och oro bland kunder vilket kan utgöra en finansiell risk för Swedbank. De grupper som kan påverkas är exempel- vis befintliga och blivande kunder, med arbetare inklusive konsulter, och deras närstående samt besökare till Swedbanks kontor. Genom tolkning och tillämpning av GDPR och myndigheters vägledande mate- rial har Swedbank identifierat kundgrupper som löper större risk vid eventuella brister i skyddet av personuppgifter. Minderåriga, äldre, och personer med funk- tionsvariationer betraktas som känsliga grupper inom dataskydd eftersom de kan ha svårt att förstå betydelsen av personuppgifter samt att hitta och bearbeta information om hantering och skydd av dessa uppgifter. Kunder med hälsorela- terade försäkringar, löper större risk för att känsliga personuppgifter, som har särskilt skydd enligt GDPR, hamnar i fel händer vid en personuppgiftsincident. Swedbank arbetar för ett robust skydd av personuppgifter för alla individer, medvetna om att korrekt hantering är avgörande för att behålla förtroende. Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Policyer, S4-1 Swedbank har policyer och styrdokument som adresserar inverkningar, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare, inklusive hantering av känslig kundinformation. De huvudsakliga styrdokumenten på policynivå är: • Uppförandekod • Policy för mänskliga rättigheter • Policy för uppföranderisker • Policy avseende kundklagomål Det är viktigt för Swedbank att agera i enlighet med lagar och förordningar om individers grundläggande rättigheter och frihet, inklusive grundläggande rätt till skydd av sina personuppgifter. Uppförandekoden tydliggör koncernens värde- grund och innefattar åtagande avseende dataskydd inklusive den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter. Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter tar utgångspunkt i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig- heter. Det utgör grunden för arbetet och belyser att Swedbank ska agera med till- börlig aktsamhet i såväl den egna verksamheten som i affärs relationer. Arbetet fokuserar på att vidta försiktighetsåtgärder och förebygga negativa inverkningar samt förebygga kränkningar av mänskliga rättigheter och aktivt hantera sådana om de uppstår, även om koncernen själv inte bidragit direkt till dessa inverkningar. Policy för uppföranderisker utgör grunden för hanteringen av uppföranderisker och beskriver principerna som ska iakttas när koncernen utformar, distribuerar och utvärderar finansiella produkter och tjänster, vid databehandling och hante- ring av risker kopplade till marknadsuppförande. Swedbanks Policy avseende kundklagomål utgör grunden för arbetet med att ta emot och hantera kunders klagomål ställda mot Swedbank och beskriver hur medarbetare ska hantera inkomna klagomål och hur koncernen ska arbeta för att minimera förekomsten av framtida klagomål. Person uppgiftsrättigheter ingår som en del av Swedbanks åtagande att respektera mänskliga rättigheter genom att följa EU-riktlinjer i anslutning till GDPR. Skydd av personuppgifter enligt GDPR GDPR bygger på etablerade och internationellt erkända konventioner och principer för skydd av mänskliga rättigheter. Förordningen innebär ett ansvar från Swedbank att beakta individens perspektiv och rätt till personuppgifter. Ingen hantering av personuppgifter får ske utan laglig grund och med noga avvägande mellan Swedbanks intresse och individens rätt till personuppgifter. Dessa regler och avvägningar gäller inte endast kunder hos Swedbank utan alla vars person- uppgifter hanteras av Swedbank. 1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 128 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 131 ===== Kontakten med slutanvändare och konsumenter angående hanteringen av person uppgifter sker genom att tillhandahålla detaljerad information om person- uppgiftsbehandling och dataskyddsombud. De kan även nå Swedbank via olika kontaktvägar såsom chatt, brev eller besök på Swedbanks fysiska kontor, vilket beskrivs utförligt på koncernens hemsidor. Gottgörande, i form av kompensation, vid eventuell personuppgiftsincident, sker i enlighet med GDPR och lagstiftningen i övrigt. Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter omfattar hantering av personupp- gifter. Policyn följer internationella principer och riktlinjer såsom FN:s mål för hållbar utveckling, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig- heter samt riktlinjer från ILO, International Labour Organization och OECD, Orga- nisation for Economic Co-operation and Development. Detta understryker kon- cernens arbete för etiska affärsmetoder och mänskliga rättigheter i vilket rätt till personuppgifter, integritet och privatliv ingår. För närvarande mäter Swedbank inte antalet rapporterade fall av bristande respekt för dessa internationella prin ciper och riktlinjer som involverar konsumenter och/eller slutanvändare i nedströms värdekedja. Dataskydd genomsyrar all hantering av personuppgifter. Koncernens riskhan- tering bygger på principen om tre försvarslinjer. Genom en strukturerad ansvars- kedja med oberoende kontroller säkerställs att bristande efterlevnad följs upp, hanteras och rapporteras. Detta minskar inte bara risker och förbättrar den ope- rativa effektiviteten i Swedbank, utan bygger även förtroende hos kunder, med- arbetare och intressenter. Koncernens engagemang för kontinuerlig efter levnad främjar en kultur av transparens och ansvarsskyldighet som upprätthåller indivi- ders rätt till integritet, samt bidrar positivt till samhället. Ytterligare information finns i Swedbanks styrdokument, MDR-P . Rutiner för kontakter, S4-2 Swedbank har information på externa hemsidor, i kundmöten samt i applika- tioner om hur och varför koncernen samlar in och behandlar kunders person- uppgifter och data samt hur kunden kan hävda sina rättigheter. Därigenom ser koncernen till att möjlig göra för kunderna att upprätthålla sin rätt till sina person- uppgifter. Swedbanks hantering av personuppgifter ska alltid bedrivas i linje med koncernens etablerade processer som bygger på sju dataskydds principer. Dessa sju principer är: a. Laglighet, öppenhet och korrekthet b. Ändamålsbegränsning c. Uppgiftsminimering d. Riktighet e. Lagringsminimering f. Integritet och konfidentialitet g. Ansvarsskyldighet Klagomålshantering och kontinuerlig utvärdering Kunder kan lämna klagomål direkt till Swedbank, där de registreras i koncernens interna system för hantering av kundklagomål. Dessa klagomål utgör en viktig källa för Swedbank att identifiera och prioritera nödvändiga förbättringar baserat på kundernas önskemål. Genom processen för hantering av klagomål kan kund- ernas perspektiv integreras i Swedbanks beslut om åtgärder. Kundklagomåls- processen inkluderar uppföljning, utvärdering och implementering av förbätt- ringsåtgärder. Swedbank går igenom och åtgärdar klagomål kvartalsvis för att identifiera och implementera lösningar. Förbättringarna testas och utvärderas, varvid ärendet avslutas när inga ytterligare klagomål inkommer. Om åtgärder behövs, hanteras de enligt koncernens processer för personuppgiftsincidenter eller kundklagomål. Swedbanks medarbetare får regelbunden utbildning för att stärka sin kompetens inom informationssäkerhet. Läs mer i Åtgärder och strategier, S4-4. Om Swedbank skulle brista i efterlevnad av personuppgiftshantering så ska de drabbade personerna, om möjligt, kontaktas via telefon alternativt e-post. Om detta inte är görbart, kan information ges via hemsida eller andra publika kanaler. Kontakt med de drabbade individerna ska ske så snart som möjligt och utan dröjsmål. Det yttersta ansvaret för rätt och riktig hantering av personuppgifter inom Swedbank ligger hos vd. Det operativa ansvaret i hanteringen av personupp- giftsincidenter är delegerat till koordinatorer för personuppgiftsincidenter och beslutsfattare. Swedbank utvärderar att processerna är ändamålsenliga genom operativa kontroller, analys och uppföljning i första och andra försvarslinjen. Utöver Swedbanks bedömning av risknivåer för personuppgifter används myndig heters vägledningar, rapporter och utredningar, etablerad nationell och internationell domstolspraxis, i frågor som rör rätt till privatliv, integritet och korre spondens, samt rätt till skydd för personuppgifter. Detta används sedan för jämförelse med Swedbanks redan etablerade dataskyddsprocesser så att eventuella gap kan identifieras och avhjälpas. Swedbank genomför regelbundna kundundersökningar (NKI) för att följa upp kundnöjdheten i syfte att kunna förbättra koncernens processer. Rutiner för gottgörelse, S4-3 Swedbank följer GDPR och därmed de krav som ställs upp för hantering av person uppgiftsincidenter. Swedbanks allmänna hållning gällande efterlevnad av GDPR anges i policyer, instruktioner och direktiv. Därutöver anger Data Breach Guidelines hur koncernen ska agera vid händelse som orsakat eller bidragit till väsentliga negativa inverkningar för konsumenter och/eller slutanvändare, samt utvärderar om vidtagna åtgärder är tillräckliga. Kommunikationsvägar och personuppgiftsbiträden Det är av yttersta vikt för Swedbank att konsu menter och slutanvändare har möjlig het att inkomma med förbättringsförslag, eventuella problem, positiv eller negativ återkoppling. Det enklaste sättet konsumenter och slutanvändare kan nå Swedbank i detta syfte är att ringa till kundcenter eller besöka lokalkontor. Om kunden, efter första beslut fortfarande inte är nöjd med svar från Swedbank, och ytterligare vill pröva sitt ärende, kan Swedbanks dataskyddsombud, klagomåls- ansvarig eller kundombudsman kontaktas. Denne kan nås via post samt e-post. Om kunden, efter en omprövning av Swedbanks kundombudsman inte är nöjd med det slutliga beslutet, kan kunden vända sig till Allmänna reklamationsnämn- den (ARN), Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), hemkommunens konsument- vägledare eller Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Information om detta finns på Swedbanks hemsida. Swedbank har även personuppgiftsbiträden, företag som hanterar Swedbanks registrerade personuppgifter på Swedbanks vägnar, och etablerat en trestegs due-diligence-process. Detta innebär: 1. En bedömning av eventuella personuppgiftsbiträden innan kontrakt upprättas för att lämpliga tekniska, organisatoriska och avtalsmässiga kompletterande åtgärder finns på plats, garantera efterlevnad av GDPR-kraven och uppfylla avtalsenliga skyldigheter. 2. En bevakning av att etablerade personuppgiftsbiträden upprätthåller och fortsätter att utveckla säkerhet kring hantering av personuppgifter. 3. En off-boarding-fas för att säkerställa att personuppgiftsbiträdet returnerar och raderar alla personuppgifter i enlighet med etablerade personuppgifts- biträdes kontrakt. Swedbank har välutvecklade processer och rutiner för att hantera kundernas person uppgifter i enlighet med GDPR, och koncernen har även inrättat en Data Protection Officer-funktion. Det finns dock ingen uppföljning eller rapportering om hur medvetna kunderna är om detta arbete. Swedbank informerar om hur person uppgifter behandlas på ett lättförståeligt och strukturerat vis för att kund- erna enkelt ska kunna ta till sig information om vilka uppgifter som samlas in, i vilket syfte, vilka de lagliga grunderna är samt hur de behandlas under och efter kund relationen, exempelvis blankett för begäran om registerutdrag samt kontakt- uppgifter till koncernens dataskyddsombud, kundservice och relevant data- skyddsmyndighet. Åtgärder och strategier, S4-4 Swedbanks arbete med dataskydd berör flera områden såsom regelverksupp- fyllnad, riskidentifiering och kundkommunikation. Det löpande arbetet supporteras bland annat av stödmaterial och systemstöd. Produkter och tjänster ska utvecklas enligt principen ”inbyggt dataskydd och dataskydd som standard”. Samtliga åtgärder i S4-4 åsyftar till att minska den identifierade negativa inver- kan. Swedbank kan inte uppge det förväntade resultatet av framtida åtgärder på grund av osäkerheter och föränderliga omständigheter. Resultaten kan dessutom bero på externa faktorer utanför Swedbanks kontroll. Kvalitativ eller kvantitativ information om framstegen av tidigare rapporterade åtgärder inom området rapporteras inte eftersom detta är första året som koncernen anpassar sin rapportering till CSRD. Utbildning För Swedbank är det avgörande att medarbetarna har omfattande kunskap inom informationssäkerhet, vilket bidrar till att bygga en starkare och mer motstånds- kraftig organisation. Genom insikten att säkerhet är ett gemensamt ansvar, kan Swedbank effektivt stärka sin sammanlagda förmåga att motstå olika typer av hot. Inom den egna verksamheten genomgår koncernens medarbetare årliga utbildningar och fördjupade rollbaserade utbildningar i informationssäkerhet i alla länder där koncernen är verksam. Som en del av detta initiativ anordnas varje år en så kallad säkerhetsmånad med föreläsningar som syftar till att utbilda och informera medarbetarna om aktuella säkerhetsfrågor. Dessutom organiseras regelbundet informationstillfällen som behandlar aktuella säkerhetsämnen. 129 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 132 ===== För att ytterligare upprätthålla och förstärka säkerhetsmedvetandet bland med arbetarna utförs kontinuerligt simulerade phishing-tester. Swedbank tillhandahåller en obligatorisk utbildning samt en frivillig fördjup- ning i personuppgiftshantering enligt GDPR. Syftet är att öka kunskapen om dataskydd bland medarbetare men även indirekt till kunder och samhället i stort, vilket möjliggör medvetna och välinformerade val gällande personuppgifter. En löpande uppföljning görs av att medarbetare har genomfört utbildningar inom personuppgiftshantering. Uppföljning Swedbank har en omvärldsbevakning för att anpassa dataskyddsprocesser enligt nya regelverk, praxis och riktlinjer från EU samt en förbättringsprocess kopplad till kundklagomål som innebär uppföljning, utvärdering och förbättrings- åtgärder. Skulle förbättringsåtgärder bli aktuella så hanteras de enligt Swed- banks personuppgiftsincidentsprocess eller kundklagomålsprocess. Swedbanks information om personuppgiftshantering följs upp årligen och eventuella ändringar tillhandahålls via koncernens hemsida. Swedbank följer även upp att åtgärder implementeras när nya system och processer utvecklas för att upp- rätthålla dataskyddsprinciper. Om Swedbank skulle åsamka en individ skada till följd av bristande dataskydds rutiner så har denne rätt till kompensation från Swedbank i enlighet med lagstiftning och interna rutiner. Dataskyddsombud För att Swedbank ska kunna fastställa om behandling av personuppgifter är lämplig, nödvändig, rättvis samt fastställa eventuella risker relaterade till person- uppgiftshantering, privatliv och data har koncernen processer på plats, till exem- pel konsekvensbedömningar, intresseavvägningar samt produktprocess. Swed- bank har implementerat en process för konsekvensbedömning. Detta är del av koncernens riskbedömning vid hantering av personuppgifter och innebär att risker för individers rätt till personuppgifter ska identifieras, bedömas enligt proportionalitetsprincipen samt beskrivas om åtgärder som tas för att minimera dessa risker. Kunder, anställda men även andra typer av registrerade, kan kon- takta Swedbanks dataskyddsombud. Dataskyddsombudet på enheten för regelefterlevnad har till uppgift att övervaka Swedbanks efterlevnad av GDPR. Inom Group Compliance återfinns rollen dataskyddsombud enligt GDPR, som rapporterar kvartals och årvis till styrelsen hur Swedbanks dataskyddsarbete fungerar i relation till externa regelverk, krav och Swedbanks riskaptit. Swedbank säkerställer att behandling av personuppgifter sker efter en av - vägning mellan individens rätt till sina personuppgifter och koncernens rätt att behandla uppgifter. Swedbank behandlar personuppgifter så länge det är nöd- vändigt för insamlingsändamålen och i enlighet med lag eller andra författningar. Efter avslutat avtal sparas upp gifterna för till exempel bokföring, penningtvätts- före byggande åtgärder, kapitaltäckningskrav och rättsliga ändamål. Detta inne- bär att Swedbank ibland måste behålla data längre än avtalets varaktighet. Swed- bank rapporterar de personuppgiftsincidenter där GDPR föreskriver att dessa ska rapporteras till myndigheter. Det har inte förekommit någon anmälan om allvar- liga människorättsfrågor och incidenter med koppling till Swedbank kunder under året. Kundombud Koncernen har en enhet för dataskyddsarbete samt en enhet med kundombuds- män. Kundombudsmannaorganisationen har sju kundombudsmän samt två klago målsanalytiker ansvariga för klagomålsprocess samt förbättringsprocess. Swedbank följer Finansinspektionens regelverk gällande hanteringstid av regist- rerade klagomålsärenden som säger att klagomål ska hanteras inom 14 dagar, helst färdigställas, men om det av utredningsskäl tar längre tid ska kunden kontaktas och informeras inom 14 dagar. Mått och mål Mått och mål, S4-5 Mål Swedbank strävar efter att minimera antalet personuppgiftsincidenter samt kon- sekvenserna av dem. Koncernen arbetar ständigt med att anpassa och förbättra metoder för att möta de föränderliga kraven då hantering av personuppgifter och relaterade processer är dynamiska och ständigt under utveckling. Swedbank rapporterar inga mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ändamålsenlig- heten av policyer och åtgärder inom detta område, inte heller jämförelser över tid. Swedbank har en oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, som arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera minimi standarder inom bland annat data- skyddsområdet samt övervaka hanteringen av regelefterlevnaden inom koncernen. För ytterligare information om hur Swedbank hanterar dataskydd i relation till externa regelverk och interna krav samt rapportering till styrelsen, se stycket ’Dataskyddsombud’ inom Åtgärder och strategier, S4-4. Mätetal I tabellerna behandling av personuppgifter – förfrågningar samt behandling av personuppgifter – klagomål presenterar Swedbank information om antalet för- frågningar från individer till dataskyddsombud respektive Antal klagomål från individer till dataskyddsombud. Syftet är att ge insyn i antalet mottagna klagomål och förfrågningar som skickas till dataskyddsombudet. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta klagomål och förfrågningar till dataskydds- ombudet från registrerade individer. För dessa mätetal används data insamlad direkt från registrerade personer samt tillsynsmyndigheter. Mätetalen omfattar hela koncernen och har inte validerats av ett annat externt organ. Behandling av personuppgifter – förfrågningar 2024 2023 2022 Antal förfrågningar från individer till dataskyddsombud, totalt1 28 31 19 – varav Sverige 12 13 6 – varav Estland 11 11 2 – varav Lettland 1 1 4 – varav Litauen 4 6 7 Antal förfrågningar från tillsyns myndighet, totalt 3 9 11 – varav Sverige 0 2 0 – varav Estland 2 1 2 – varav Lettland 0 0 5 – varav Litauen 1 6 4 1) Individer som framfört förfrågningar genom korrespondens till dataskyddsombud via mail- eller postbox. Behandling av personuppgifter – klagomål 2024 2023 2022 Antal klagomål från individer till dataskyddsombud, totalt1 12 6 15 – varav Sverige 11 3 10 – varav Estland 0 1 2 – varav Lettland 0 – varav Litauen 1 2 3 1) Individer som framfört klagomål genom korrespondens till dataskyddsombud via mail- eller postbox. I tabellen medarbetare som genomgått utbildning i informationssäkerhet presen- terar Swedbank information om andelen medarbetare som genomgått koncer- nens interna utbildning inom informationssäkerhet uppdelat per land. Syftet är att ge insyn i andelen medarbetare som har tillgodogjort sig kunskap för att skydda känslig information och upprätthålla en god säkerhetsnivå inom koncernen. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta andelen medarbetare som fullgjort utbildningen. För att ta fram mäte talet för fullgjorda utbildningar används rapporter från den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen omfattar koncernen och har inte validerats av ett annat externt organ. Medarbetare som genomgått utbildning i informationssäkerhet, per land (%) 2024 2023 2022 Sverige 93,9 98,6 98,5 Estland 99 99,7 99,7 Lettland 97,3 99,7 99,2 Litauen 99,1 99,7 99,6 130 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 133 ===== Bolagsstyrningsinformation G1 Ansvarsfullt företagande Introduktion Kapitlet G1 Ansvarsfullt företagande omfattar Swedbanks rapportering relaterat till skydd för visselblåsare, förvaltning av förbindelser med leverantörer inbegripet betalnings rutiner, företagskultur samt korruption och mutor. Illustrationen nedan visar var i koncernens värdekedja som inverkningar och risker har identifierats. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Bolags styrning Ansvarsfullt företagande ● Skydd för visselblåsare ● Förvaltning av förbindelser med leverantörer inbegripet betalnings rutiner – Ansvarsfullt företagande ● Företagskultur ● Skydd för visselblåsare ● Korruption och mutor – Ansvarsfullt företagande ● Skydd för visselblåsare – + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Policyer, G11 Förtroende från kunder, aktieägare, medarbetare, affärsrelationer och samhället i stort är avgörande för Swedbanks verksamhet. Swedbanks strategiska riktning beskriver koncernens syfte, vision, kundlöfte, värder ingar och grund. Koncernens vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart, vilket innebär ett samhälle som är hållbart ur miljömässiga, sociala, ekonomiska och etiska aspekter. Swedbank har policyer och styrdokument som adresserar inverkningar, risker och möjligheter relaterade till ansvarsfullt företagande. De styrdokument som berör ansvarsfullt företagande sätter stand arden för koncernens företagskultur och beskriver processer för att hantera affärsetiska frågor. De huvudsakliga styr- dokumenten är Swedbanks Uppförandekod, Policy för uppföranderisker, Policy för intressekonflikter, Policy mot finansiell brottslighet, Policy för anställdas egna värdepappersaffärer, Policy för koncernens övergripande riskramverk och Policy för operativa risker. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. De publika styrdokumenten finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information finns i Swedbanks styrdokument, MDR-P . Frågor relaterade till företagskultur diskuteras löpande i både styrelsen och koncernledningen i vilken vd ingår. Swedbanks värderingar genomsyrar samtliga styrdokument, fastställda av koncern ledning och vd. Ytterligare information om strategisk riktning, vision och värderingar, finns i Strategi, affärsmodell och värde- kedja, SBM-1 och företagskultur i Styrelsens och vd:s roll, GOV-1. Uppförandekoden Det grundläggande dokumentet för att säkerställa att Swedbank har en god före- tagskultur är Swedbanks Uppförandekod som är koncernens etikpolicy. Uppför- andekoden beskriver hur medarbetare ska hantera affärer och relationer. Varje medarbetare förväntas agera i enlighet med Swedbanks värderingar och ska följa uppförandekoden, andra interna regler, lagar och förordningar och god praxis inom sitt ansvarsområde. Uppförandekoden gäller alla medarbetare inom Swedbank och dess dotter- före tag, och ingår i introduktionsprogrammet för nyanställda. Samtliga med- arbetare genomgår en etikutbildning och bekräftar årligen att de tagit del av, läst och förstått uppförandekoden vilket följs upp som ett av nyckeltalen för området ansvarsfullt företagande. Tre gånger per år genomför Swedbank medarbetar- undersökningar med frågor som rör strategisk inriktning, ledarskap och företags- kultur. Undersökningarna syftar till att uppmuntra till en kontinuerlig dialog och öppen företagskultur där medarbetares åsikter beaktas. Alla chefer ska följa upp resultaten med sin enhet. Av uppförandekoden framgår att medarbetare ska genomgå all obligatorisk utbildning som krävs för deras position och roll i Swedbank. Utbildningskrav fram- går av respektive interna regelverk som specificerar vilken typ av utbildning som krävs för vilka roller. Swedbanks årliga etikutbildning är en basutbildning som är obligatorisk för samtliga medarbetare och koncernledning inklusive vd. Etik utbildningen belyser bland annat Swedbanks inställning till korruption och mutor, hur förmåner ska bedömas samt ger exempel och vägledning om vad som är lämpligt agerande i särskilda situationer. För vissa positioner och roller finns särskilda kunskaps- och kompetenskrav vilket innebär att specifika licenser och certifikat ska upp dateras regelbundet. Medarbetare med licens från Swedsec ska även genomföra en årlig kunskapsuppdatering där ett etikavsnitt ingått under året. Mekanismer för att hantera avvikelser och överträdelser Alla som arbetar i Swedbank uppmanas att vara uppmärksamma på händelser i det dagliga arbetet som utgör brott mot de regler Swedbank ska följa. Medarbe- tare uppmanas att rapportera händelser som avviker från koncernens företags- kultur och värderingar. Swedbanks bedrägeriförebyggande arbete och utredning av bedrägerier inbegriper etiska överträdelser, mutor och korruption. De interna styrande doku- menten ålägger Swedbank att, i enlighet med legala och regulatoriska skyldig- heter, säkerställa ett robust och riskbaserat ramverk mot bedrägerier. Där fram- går även kravet att upprätta och upprätthålla kontroller för att upptäcka, förebygga och rapportera misstänkta bedrägerier mot Swedbank. De interna regelverken omfattar även krav på en enhetlig process för att utreda regelöver- trädelser av medarbetare och misstänkta interna bedrägerier inom Swedbank. Tekniska och manuella kontrollmiljöer är implementerade för att upptäcka interna bedrägerier i särskilt riskfyllda processer. Medarbetare som upptäcker avvikelser kan rapportera till sin närmaste chef som dokumenterar och hanterar ärendet eller ta kontakt med enheten Internal Fraud. Swedbank har systemstöd för ett antal processer och arbetsmoment i syfte att identifiera, rapportera och följa upp interna risker och oegentligheter. Enheterna Internal Fraud och Group Human Resources & Facility Management utreder inrappor terade ärenden. Om utredningen visar att det föreligger allvarliga regelöver trädelser kan detta leda till arbetsrättsliga åtgärder som varning eller uppsägning. Medarbetarens chef till- sammans med sin chef fattar beslut om arbetsrättslig åtgärd utifrån en rekom- mendation från de enheter som varit involverade i utredningen. Swedbank genomför en allmän riskbedömning inom området mutor och korruption för att identifiera och förstå de risker som koncernen exponeras för. Riskbedömningen genomförs med en beskrivande metod som resulterar i en kvantitativ bedömning och utförs minst vartannat år eller vid behov. Riskbedöm- ningen ska innefatta en bedömning av risker förknippade med bland annat de länder som Swedbank verkar i och risker förknippade med förändringar i affärs- 131 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 134 ===== verksamheten som kan öka risken för mutor och korruption. Swedbank har uti- från riskbedömningen och utifrån utredningar av medarbetare som 2023 år miss- tänktes för regelöverträdelser bedömt att risken för korruption och mutor är högre i enheter med kundmötande medarbetare och medarbetare som hanterar inköp främst för stora kontrakt, rekrytering och upphandling av konsulttjänster. Group Compliance följer löpande riskutvecklingen och testar om koncernens kontroller och processer, som följer av styrdokumenten, är effektiva och av den kvalitet som förväntas för att koncernens riskexponering fortsatt ska vara låg. I Swedbanks instruktion avseende inköp beskrivs generella inköpsprinciper vilka inkluderar bland annat transparens, ärlighet, konkurrens och uppfyllande av uppför andekoden. I Swedbanks uppförandekod för leverantörer redogörs för koncernens affärs etiska krav för leverantörer. Enligt instruktionen avseende inköp ska koden signeras av leverantörer i samband med ett avtal tecknas alter- nativt att en bedömning gjorts att leverantören har motsvarande krav i egna policyer på plats. Eventuella avvikelser eskaleras till inköpsenhetens hållbarhets kommitté. Andelen leverantörer som åtagit sig att följa uppförandekoden följs upp kontinuerligt. Under 2024 har ytterligare drygt 200 leverantörer uppfyllt upp- förandekodskravet. Marknadsövervakningen identifierar och rapporterar misstänkta transaktioner och handelsordrar enligt Marknadsmissbruksförordningen (Market Abuse Regulation, MAR1). Genom att upptäcka och motverka marknadsmissbruk stärks marknadernas integritet och transparens, vilket bygger förtroende för det finansiella systemet. Visselblåsarprocessen Det är även möjligt för interna och externa intressenter att rapportera om oegent- ligheter och missförhållanden inom verksamheten via Swedbanks visselblåsar- process. De rutiner som Swedbank har inrättat som skyddar visselblåsare är i enlighet med EU:s visselblåsardirektiv och visselblåsarlagen2. Skyddet består bland annat av förbud att vidta hindrande åtgärder och repressalier mot vissel- blåsare. Swedbanks koncernövergripande visselblåsarprocess möjliggör för medarbetare, interna och externa intressenter att rapportera om oegentligheter, korruptions- och mutbrott och andra missförhållanden inom verksamheten. Det kan handla om brott mot uppförandekoden, bristande efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot policyer. De ärenden som bedöms vara vissel blåsning han- teras i enlighet med visselblåsarprocessen. De medarbetare som har behörighet att ansvara för att hantera interna rapporterings kanaler och förfaranden genom- går kontinuerligt både intern och extern utbildning. Information om koncernens visselblåsarprocess finns i uppförandekoden och på koncernens interna och externa hemsidor. Medarbetare genomgår även en obligatorisk årlig etikutbildning där information om koncernens visselblåsar- process finns. Vid misstankar om oegentligheter inom verksamheten ska misstanken rap- porteras till chefen för Group Compliance eller chefen för Group Internal Audit, eller helt anonymt via en web baserad rapporterings- och kommunikationskanal som tillhandahålls av en extern leverantör. Därefter påbörjas en utredning. Vissel- blåsaren kan öppet eller anonymt sända in rapporter samt vara fortsatt anonym i dialogen. Rapporter och meddelanden är krypterade och behandlas strikt konfi- dentiellt. Swedbanks respektive visselblåsarenhet utreder ärendet. Utredningen beaktar integriteten, visselblåsaren och de/den utpekade genom behörighetsreg- lerad hantering inom respektive utredande visselblåsar enhet. De behöriga med- arbetarna inom respektive enhet är oberoende och självständiga med ett särskilt reglerat mandat att hantera rapporteringskanaler och förfaranden. Vid eventuell intressekonflikt överlämnas ärendet till annan utredande vissel blåsarenhet. Styrelsen informeras om antal visselblåsarärenden och över gripande om sak fråg orna i samband med kvartalsrapporteringen. Utöver den lagstadgade vissel blåsar processen finns processer på plats på den interna bedrägerienheten avse- ende utredningar av misstänkta incidenter som klassas som interna bedrägerier. Ytterligare information om bedrägerier se Finansiell brottslighet. Nyckelåtgärder I syfte att bibehålla och stärka företagskulturen i den egna verksamheten har Swedbank vidtagit ett antal nyckelåtgärder under året. Swedbank har genomfört interna utbildningar inom etik och säkerhet. Samtliga medarbetare i koncernen förväntas bekräfta att de tagit del av och förstått Swedbanks uppförandekod. Swedbanks etikutbildning är en årlig obligatorisk utbildning för samtliga anställda och konsulter. Andelen medarbetare som genomgått utbildningen under 2024 var 95 procent. Året innan var det 94 procent. Under året har etikut- bildningen reviderats med nya och verklighetsinspirerade affärsetiska dilemman 1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG. 2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten och lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. och för kommande år planeras nya dilemman tas fram samt en utbildning om banksekretess. Etikutbildningen berör förväntningar på medarbetare kring ämnen relaterade till ansvarsfullt företagande, såsom mångfald och inkludering, intressekonflikter, banksekretess och konfidentialitet, visselblåsning samt anti-korruption och mutor. Andelen medarbetare som genomfört utbildningarna följs upp årligen och rapporteras från och med fjärde kvartalet 2024 till styrelsen. Styrdokument som avser affärsetik uppdateras årligen. De medvetenhöjande nyckelåtgärderna bidrar till att uppfylla målet om hur koncernen förväntas hantera affärer och relationer enligt uppförandekoden. En nyckelåtgärd för att stärka kontrollen av regelefterlevnad av koncernens interna och externa regelverk, och för att stärka skyddet för visselblåsare, är att Swedbank har inrättat ett särskilt mandat för behöriga medarbetare som hante- rar interna rapporteringskanaler och förfaranden. De som hanterar rapporterings- kanaler och förfarandet ska vara oberoende och självständiga. Visselblåsarpro- cessen gör att överträdelser kan upptäckas, utredas och åtgärdas effektivt vilket leder till ökad transparens och ansvarsskyldighet i koncernen. Styrdokument som avser visselblåsarprocessen uppdateras årligen. Under 2024 har koncernen mottagit 158 rapporter via koncernens visselblåsarprocess. Året innan var det 126 rapporter. Under 2025 kommer Swedbank fortsätta att arbeta med aktiviteter som syftar till att öka medveten heten kring visselblåsarprocessen. Nyckelåt- gärderna omfattar koncernens medarbetare, interna och externa intressenter. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för åtgärdsplaner inom hållbarhetsområdet; dessa utgifter är en integrerad del av Swedbanks löpanade kostnader. Förbindelser med leverantörer, G12 Det är viktigt att Swedbank agerar utifrån högsta etiska standard vid val av leverantör. Swedbank arbetar för att effektivt identifiera riskområden med hjälp av segmentering av leverantörsbasen, anpassade kontroller och uppföljning. Genom detta ges förutsättningar för att framgångsrikt hantera förbindelser med leverantörer, för att uppnå regelefterlevnad, minimera risker, skapa lojala och hållbara relationer samt kvalitet i leveranser. De huvudsakliga styrdokumenten är Swedbanks Uppförandekod, Instruktion avseende inköp och Upp för ande kod för leverantörer. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. De publika styrdokumenten finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information finns i Swedbanks styrdokument, MDR-P . Inköpsprocessen möjliggör hållbarhetsarbetet Swedbanks Instruktion avseende inköp sätter ramar för hur förbindelser med leverantörer ska genomföras. I instruktionen avseende inköp nämns flertalet guidande kriterier för hur förbindelser ska försiggå. Där ingår att alla inköpsakti- viteter ska genomföras i linje med Swedbanks uppförandekod för leverantörer, att medar betare och leverantörer ska se till att principerna uppfylls vad gäller res- triktioner kopplat till gåvor och andra förmåner, mutor och personliga relationer, samt att inköpsprocessen ska genomföras på ett rättvist och ärligt sätt. Instruk- tionens riktlinjer är även att leverantörsvalet ska göras baserat på en objektiv, transparent och faktabaserad utvärdering där flertalet alternativ bör jämföras, samt att hållbarhetsaspekter inkluderas i utvärderingen av både nya och pågå- ende leverantörer. Koncernen har, baserat på instruktionen avseende inköp, en utvecklad inköpsprocess som i stor utsträckning digitaliserats för att underlätta pro cesser där identifiering och hantering av risker ingår. Som en del av inköpsprocessen görs en kontroll av eventuella intressekon- flikter mellan uppdragsgivare och potentiella leverantörer samt undersökning av leverantörens arbete gällande korruption och mutbrott. I tillägg används dualitet i godkännandeprocessen av ett kontrakt vilket stödjer en högre grad av objekti vitet i beslut och minskar risker för korruption. För att minska risken för oetiskt agerande görs en bakgrundskontroll vid upphandling av konsulter som innefattar bland annat brottsregisterutdrag, externa åtaganden och finansiell status. För att minska riskerna kopplade till utkontraktering och kritiska leverantörer görs en omfattande utvärdering och riskhantering inom områdena för data- och informationssäkerhet, affärskontinuitet och andra relevanta områden. Som stöd för efterlevnad av inköpsprocessen finns även: • Utbildningar för medarbetare i inköpsorganisationen som genomförs som en del av introduktionsprocessen och finns även tillgängliga för andra såsom beställare och kontraktsägare. • Guider och handböcker för inköp och riskhantering. • Hållbarhet som indirekt incitament då medarbetarnas mål inkluderar att följa inköpsprocessen. 132 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 135 ===== En hållbarhetsutvärdering utförs som omfattar miljö, sociala och affärsetiska frågor och genomförs via frågeformulär där leverantörens svar utvärderas och vid behov följs upp. I de fall leverantören inte möter hållbarhetsförväntningarna strävar Swedbank efter att skapa en aktivitets plan tillsammans med leverantören för att långsiktigt förbättra leverantörens hållbarhets arbete. Antalet dialoger för att följa upp leverantörers svar och utmana deras hållbarhetsarbete uppgick under 2024 till över 100. Swedbank följer för närvarande inte upp lokala eller certifierade leverantörer då behovet ses som begränsat. Uppförandekoden för leverantörer Swedbanks Uppförandekod för leverantörer innehåller krav inom mänskliga rättig heter, arbetsvillkor, affärsetik samt miljö, där innehållet förväntas distri- bueras vidare i leverantörens värdekedja. Den rekommenderar även leverantörer att inrätta egna visselblåsarprogram. I det fall leverantörer inte signerar uppför andekoden förs en dialog med leverantören för att komma överens om signering och/eller eventuella undantag. Ärendet eskaleras till Inköpsenhetens hållbarhets- kommitté där beslut fattas. Om avvikelsen inte godkänns leder det till en process- avvikelse vilket följs upp som del av inköpsprocessen. Bryter leverantören mot överenskomna krav i uppför ande koden för leverantörer ses det som ett väsentligt kontraktsbrott som kan innebära att samarbetet med leverantören avbryts. Nyckelåtgärder Som en nyckelåtgärd i syfte att stärka arbetet med koncernens leverantörer, för samtliga geografier där Swedbanks leverantörer generellt verkar, planeras upp- för andekoden för leverantörer att uppdateras under första kvartalet 2025. Upp dateringarna syftar till att förstärka arbetet för att minska potentiell negativ inverkan och inkluderar tillhandahållande av ESG data, krav kopplat till gåvor och länk till visselblåsar rapportering. Koncernen har också identifierat leverantörer med betydande hållbarhetspåverkan. Under året digitaliserades denna identifie- ring. Nyckelåtgärderna syftar till att stärka det förebyggande arbetet mot potentiell negativ inverkan och risker kopplat till majoriteten av koncernens leverantörsrela- tioner i första ledet, vilka bidrar till uppfyllande av målen i relevanta styrdokument. Under året anställdes ytterligare medarbetare för att arbeta med bedömningar av första ledets leverantörer. Syftet är att förstärka och centralisera Swedbanks leverantörsbedömningsarbete vilket ökar förebyggande riskmitigeringsarbete och minskar negativ potentiell inverkan. Enheten planeras kunna genomföra leve- rantörsbedömningar av hela leverantörsbasen utifrån koncernens behov. Arbete har inletts för att bygga upp en stärkt central enhet som arbetar med och följer upp Swedbanks samarbeten med strategiska leverantörer. Nyckelåtgärden bidrar till uppfyllande av målen i relevanta styrdokument även under 2025 och 2026. För 2024 rapporteras ingen kvalitativ eller kvantitativ information om framstegen av tidigare rapporterade åtgärder inom området, eftersom detta är första året som koncernen anpassar sin rapportering till CSRD. Swedbank har inte etablerat några särskilda rutiner för sårbara leverantörer. Swedbank har att antal aktiviteter som syftar till att bidra till förbättrad hantering av leverantörsrelationerna, däribland: • Regelefterlevnad; anpassa inköpsprocessen till kraven i regelverk. • En hållbar leverantörsrelation; implementering av ett uppdaterat ramverk för leverantörshantering där fler medarbetare kommer arbeta med riskbedömning av koncernens leverantörer. För att följa upp och utvärdera resultatet av Swedbanks arbete med leverantörs- förbindelser är följande åtgärder implementerade: • Uppföljning av inköpsprocessefterlevnad som ett mätetal där risk minimering ingår som obligatorisk del före kontraktssignering. • Uppfyllande av uppförandekoden för leverantörer undersöks genom upp följningsfrågor till leverantören. • Hållbarhetsrevisioner kan göras i det fall en större hållbarhetsrisk föreligger. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för åtgärdsplaner inom hållbarhetsområdet; dessa utgifter är en integrerad del av Swedbanks löpanade kostnader. Förebyggande arbete mot korruption och mutor, G13 Swedbanks förebyggande arbete mot korruption och mutor fokuserar på att skapa medvetenhet hos medarbetarna genom utbildning om bland annat kon- cernens uppförandekod och en ny utbildning om vad medarbetare ska vara upp- märksamma på i relation till tredje part, såsom leverantörer och konsulter. Det finns även riktlinjer för gåvor och events. Utbildningarna och riktlinjerna syftar till att hjälpa medarbetare att agera i enlighet med koncernens uppförandekod och etiska regler samt minska risken för att mutor och korruption inte upptäcks. De huvudsakliga styrdokumenten är Swedbanks Uppförandekod, Policy mot finansiell brottslighet och Instruktion för att motverka mutor och korruption. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. De publika styrdoku- menten finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information finns i Swedbanks styrdokument, MDRP . För leverantörsledet finns krav kopplat till mutor och korruption i uppför ande- koden för leverantörer och som signeras i inköpsprocessen. I tillägg ombeds leverantörer att besvara mut- och korruptionsrelaterade frågor för att identifiera om högre risk föreligger, vilken i så fall hanteras som del av inköpsprocessen. Swedbank informerar medarbetare om styrdokument med anknytning till affärs etik och ansvarsfullt företagande genom den årliga etik utbildningen. Dess- utom är samtliga policyer tillgängliga på Swedbanks intranät och uppdateringar förmedlas genom nyhetsbrev. Samtliga medarbetare har åtkomst till intranätet och alla styrdokument. Uppförandekoden översätts även till lokala språk i koncer- nens hemma marknader. Swedbanks årliga etikutbildning, som är 30 minuter lång, innehåller ett avsnitt inom korruption och mutor på basnivå som omfattar externa och interna regel- verk, riskbedömningar och före byggande information. Utbildningen är digital på koncernnivå för både med arbetare och konsulter med allmän information om regelverkskrav, risk med insiderhandel, förbjudna, tillåtna och olämpliga förmå- ner och aktiviteter samt rapporterings processen. Samtliga enheter i koncernen, inklusive riskutsatta, har som krav att genomgå den årliga grundläggande obliga- toriska etikutbildningen. Den nya utbildningen som nämnts ovan är en för djupad och obligatorisk utbildning för kontraktsägare med högriskkontrakt. Medarbetare registrerar även eventuella bisysslor som följs upp av både medarbetare och chef. Leverantörer undertecknar koncernens hållbarhetskrav alternativt har motsvarande separata klausuler kring motverkande av korruption och mutor. I Swedbank är det Internal Fraud och Group Human Resources & Facility Mana- gement som utreder anklagelser eller inci denter rörande mutor och korruption. De som utför utredningen är oberoende från medarbetarna och avdelningarna som utreds. Group Human Resources & Facility Management rapporterar ankla- gelser och incidenter rörande korruption och mutor till Group Compliance som bedömer om ärendet kan utgöra misstänkt korruption eller mutor. Group Compli- ance rapporterar resultatet för den samlade riskexponeringen till vd och styrelse kvartalsvis i de fall det föreligger förhöjd risk. Ytterligare information om Swed- banks mekanismer och rutiner beskrivs ovan. Som beskrivits ovan har Swedbank även en visselblåsarprocess där misstankar om korruption och mutor kan rapporteras av interna och externa intressenter och där anklagelserna utreds av respektive visselblåsarenhet. Nyckelåtgärder Swedbank har vidtagit ett antal nyckelåtgärder i den egna verksamheten under året i syfte att möta risken för att Swedbank utsätts för korruption och mutor. Utöver etikutbildningen för koncernens samtliga medarbetare har en riktad utbildning för koncernens kontraktsägare för högriskkontrakt genomförts. Syftet med utbildningen är att öka medvetenheten om mutor och korruptionsrisk och koncernens riktlinjer för accepterade gåvor och event. Andelen medarbetare som genomfört utbildningarna följs upp årligen. Styrdokument som avser mutor och korruption uppdateras årligen. Register för events och sponsring har införts. En koncerngemensam riskbedömning kommer att färdigställas under första kvar- talet 2025 och slutrapporten skickas till koncernledningen. Under kommande år lanseras koncernövergripande utbildningar bland annat för chefer och kund- mötande personal avseende gåvor och event. Nyckelåtgärderna bidrar till att uppfylla målet med styrdokumenten om att öka medvetenheten om mutor och korrup tion. Utvecklingen inom området rappor teras kvartalsvis till styrelsen. Ytterligare information om etikutbildningen se Policyer, G11. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för åtgärdsplaner inom hållbarhetsområdet; dessa utgifter är en integrerad del av Swedbanks löpanade kostnader. 133 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 136 ===== Mått och mål Swedbank strävar efter en hög affärsetisk hållning och gott uppförande på finansmarknaden. För att utvärdera arbetet har Swedbank upprättat interna processer för uppföljning avseende företagskultur, skydd för visselblåsare och bekämpning av mutor och korruption. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ändamålsenligheten av policyer och åtgärder inom dessa områden, inte heller jämförelser över tid. Koncernens oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med att övervaka och identifiera koncernens regelefterlevnadsrisker, utvärdera hur effektiva Swedbanks interna regelverk och åtgärder är för att upprätthålla god affärsetik, förhindra mutor och korruption och upprätthålla skydd för vissel- blåsare. Vidare har Group Compliance till uppgift att föreslå och definiera minimi- standarder inom dessa områden. För att uppnå att Swedbanks arbete är förenligt med styrelsens riskaptit avseende regelefterlevnadsrisker ger enheten även råd och stöd till verksamheten. Swedbank har nolltolerans mot mutor och korruption. Styrelsen fastställer Swedbanks låga riskaptit på området. Styrelsen har genom delegering etablerat interna processer och mäte tal för att utvärdera arbetet, säkerställa att riskaptiten efterlevs och följs konti nuerligt upp av Group Compliance. Swedbank genomför en allmän riskbedömning för att identifiera och förstå de risker förknippade med mutor och korruption som kon cernen exponeras för. Koncernens Chief Compli- ance officer rappor terar kvartalsvis till vd och styrelse avseende Swedbanks arbete med affärsetiska frågor, hur arbetet mot mutor och korruption fungerar utifrån externa och interna regelverk, krav samt risk aptit. För att utvärdera arbetet har Swedbank upp rättat interna processer för upp- följning avseende förvaltning av leverantörsförbindelser. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ändamålsenlighe- ten av policyer och åtgärder inom detta område, inte heller jämförelser över tid. Om risk exponeringen avseende koncernens leverantörsrisk överskrider den beslutade risk aptiten rappor teras detta till vd och styrelse. Fall av korruption och mutor, G14 Swedbank har processer för att genomföra interna utredningar av medarbetare vid misstanke om regelöverträdelser och det kan bland annat röra sig om miss- tänkta mutor eller korruption. Om den interna utredningen påvisar att det före- ligger regelöverträdelser kan detta föranleda arbetsrättsliga åtgärder. Vid miss- tanke om brott polisanmäls det. Om utredningen identifierat en operativ risk rapporteras risken vidare till Group Human Resources & Facility Management och relevant riskenhet enligt Swedbanks rutiner för riskhantering. Enheterna Group Human Resources & Facility Management och Group Compliance följer kvartalsvis upp misstänkta fall av korruption i koncernen. Swedbank saknar data om medarbetare fått fällande dom eller bötesbelopp avseende mutor och korruption under 2024 då någon systematisk uppföljning inte gjorts. Enheten Internal Fraud kommer att utveckla processer för att följa upp om polisanmälningar leder till fällande dom avseende fall av korruption och mutor. Mätetalen valideras ej av ett annat externt organ. I tabellen marknadsövervakning enligt MAR presenteras information om miss- tänkt marknadsmissbruk. Finansiella aktörer är skyldiga att rapportera misstänkt marknadsmissbruk i form av misstänkt insiderhandel, marknadsmanipulation och olovligt röjande av insider information. Swedbank använder flera olika sys- temstöd för att mäta antalet STOR, som står för Suspicious Transaction and Order Report, och är den officiella termen för anmälning om misstänkt marknads- missbruk till behöriga myndigheter enligt MAR. Mäte talen för STOR omfattar hela koncernen och särredovisas per geografiskt område inom Swedbanks hemma- marknadsländer. Ingen extern information används vid beräkning av antalet STOR. Mätetalen valideras ej av ett annat externt organ. Marknadsövervakning enligt MAR¹ 2024 20232 2022 Antal anmälningar om misstänkt marknadsmissbruk 121 202 57 varav Sverige 44 37 17 varav Estland 17 43 14 varav Lettland 55 93 9 varav Litauen 5 29 17 1) Market Abuse Regulation (MAR), misstänkt marknadsmissbruk: misstänkt insiderhandel, marknadsmanipulation och olovligt röjande av insider information. 2) Antal anmälningar ökade med anledning av vissa lokala baltiska myndigheters fokus på rapportering av särskilda handels mönster. Betalningspraxis, G16 Swedbanks standard om 30 dagars betalningsvillkor tillämpas på kontrakterade leverantörer oavsett storlek. Villkoren kan vara föremål för förhandling och därmed skilja sig åt mellan kontrakt. De genomsnittliga faktiska betalnings- villkoren på fakturor är 31 dagar. Detta regleras i instruktionen avseende inköp, interna utbildningar och information på intranätet. Swedbank använder också standardiserade betalningsvillkor för att hinna hantera fakturan internt innan den ska betalas. Andel betalningar som genomförs inom standarden på 30 dagar är 57 procent. Antal betalningar som genomförs i tid utifrån fakturans gällande villkor är 71 procent. I de baltiska länderna betalas fakturor direkt efter godkännande och i Sverige betalas de vid förfallodagen om de godkänts. Betalningspraxis är beräknat utifrån koncernens fakturahanteringssystem. Swedbank betalar i genomsnitt sina leverantörer inom 27 dagar. För små och medelstora företag är siffran 21. För att avgöra vilka leverantörer som är små eller medelstora inhämtas information från Moody’s. I tabellen betalningspraxis presenterar Swedbank information om betalnings- villkor, särskilt när det gäller sena betalningar till små och medelstora företag. Syftet är att ge insyn i de avtalade betalningsvillkoren och den genomsnittliga fak- tiska betalningstiden framför allt avseende sena betalningar till små och medel- stora företag. Swedbank använder interna uppgifter om leverantörsfakturor för att mäta betalningstid. För att ta fram mätetalet för små/medelstora företag används extern data avseende antalet medarbetare hos leverantörer. De företag där antalet medarbetare var färre än 250 har kategoriserats som små eller medel- stora. Endast de företag som Swedbank kan få fram uppgifter på och som därmed kan avgöra om de är små eller medelstora ingår när respektive nyckel- indikator presenteras uppdelat på små/medelstora bolag. Mätetalen som pre- senteras inhämtas från koncernens fakturahanteringssystem och baseras på cirka 90 procent av leverantörsfakturorna ställda till Swedbank. Data omfattar leverantörsfakturor adresserade till Swedbank och de baltiska dotterföretagen. Mätetalen valideras ej av ett annat externt organ. Betalningspraxis, 2024 Små och medelstora företag Alla företag Genomsnittlig tid som det tar att betala en faktura från den dag som beräkningen av betalningstiden påbörjas enligt avtal eller lag, antal dagar 21 27 Swedbanks standardbetalningstid, antal dagar 30 30 Andel av betalningar som görs inom denna betalnings tid (%) 71 57 Genomsnittliga faktiska betalningsvillkor (%) 28 31 Andel betalningar inom faktiska betalningsvillkor (%) 58 71 Antalet rättsliga förfaranden som för närvarande är utestående avseende sena betalningar1 0 0 1) Rättsliga förfaranden definieras som fakturor som förfallit till Kronofogden (eller liknande instans) på respektive hemma marknad, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. 134 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 137 ===== Finansiell brottslighet Introduktion Kapitlet Finansiell brottslighet omfattar Swedbanks rapportering relaterat till koncernens arbete med att motverka finansiell brottslighet. I detta avsnitt beskrivs finansiell brottslighet som definieras som penningtvätt, finansiering av terrorism, mutor och korruption, samt möjliggörande av skatteflykt; även bedrägerier beskrivs i detta avsnitt. Mutor och korruption rapporteras under Förebyggande arbete mot korruption och mutor, G13 och Fall av korruption och mutor, G14. För beskrivning av Swedbanks arbete med cybersäkerhet hänvisas till not K3 avsnitt 3.4. Illustrationen nedan visar var i koncernens värde kedja som inverkningar och risker har identifierats. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Bolags styrning Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. Motverka finansiell brottslighet ● Finansiell brottslighet Motverka finansiell brottslighet ● Finansiell brottslighet – + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Enhetsspecifikt område Swedbank har en central roll i det finansiella systemet genom att tillhandahålla betalningslösningar, finansieringslösningar, investeringar och finansiell rådgiv- ning. Finansiell brottslighet är ett omfattande samhällsproblem, där banksektorn exponeras via affärsverksamheten. För att undersöka och fastställa om finansiell brottslighet utgör ett väsentligt hållbarhetsämne för Swedbank gjordes, som en del av den dubbla väsentlighetsbedömningen, ett arbete där interna experter gav sina utlåtanden och bedömningar, där synpunkter från intressenter samt resultat från analyser och undersökningar togs in. Erfarenhet från koncernens nuvarande arbete och tidigare historiska tillkortakommanden gällande penningtvätt inklude- rades också i detta arbete. Finansiell brottslighet bedömdes som väsentligt för Swedbank och området rapporteras som enhetsspecifikt. Eventuella brister i Swedbanks processer och kontroller för att motverka penningtvätt, terroristfinansiering och bedrägerier kan medföra negativ inverkan på kunder, samhälle och andra intressentgrupper. Detta kan också utgöra en finansiell risk genom minskat förtroende, böter och sanktioner. Ytterligare information om arbetet mot finansiell brottslighet finns i risknoten, avsnitt 3.7. Policyer Swedbank har ett flertal policyer och andra styrdokument för att minimera poten- tiella negativa inverkningar på medarbetare och samhälle och att mitigera de identifierade risker relaterade till finansiell brottslighet. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. De publika styrdokumenten finns på Swed- banks externa hemsida. I Swedbanks styrdokument sätts standarden för koncer- nens arbete med att motverka finansiell brottslighet och koncernens processer för att hantera riskerna förknippade med området samt minska risken att Swed- bank utnyttjas. I policyerna antagna av styrelsen tydliggörs ramarna för riskhan- tering med ansvar och riskaptit. I underliggande Instruktioner förtydligar vd sina förväntningar på organisationen och detaljerar kraven ytterligare. Dessutom finns stödjande direktiv, vägledningar och rapporter. I direktiven detaljeras kraven som gäller för riskhantering, kontroller och rapportering inom respektive riskslag. Ytterligare information om Swedbanks styrdokument finns i Swedbanks styr- dokument MDR-P . Penningtvätt, finansiella sanktioner, korruption samt möjliggörande av skatteflykt Swedbank har antagit Policy mot finansiell brottslighet, vilken slår fast de över- gripande principerna för Swedbanks arbete för att motverka finansiell brottslig- het såsom penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, mutor och korruption samt möjlig görande av skatteflykt. Policy mot finansiell brottslighet kompletteras av tre vd-instruktioner som täcker områdena penning tvätt och finansiering av terrorism, finansiella sanktioner och anti- korruption. De detaljerar ytterligare styrningen och de åtgärder som vidtas i Swedbank. Därutöver finns ett antal grupp direktiv kopplat till Policy mot finan- siell brottslighet samt ett direktiv beträffande området finansiella sanktioner som definierar de interna kontroller och åtgärder som ska finnas på plats för att säker- ställa regelefter levnad och hantera identifierade risker. Bedrägerier Swedbanks bedrägeriförebyggande arbete och utredning av bedrägerier styrs genom policyerna Policy för koncernens övergripande riskramverk och Policy för operativa risker. Som komplement till dessa policyer finns gruppinstruktionen, Instruktion avseende styrning för att motverka bedrägerier, som ålägger Swedbank att, i enlighet med legala och regulatoriska skyldigheter, säkerställa ett robust och riskbaserat ramverk mot bedrägerier. I instruktionen beskrivs Swedbanks krav på att upprätta och upprätthålla kontroller för att upptäcka, förebygga och rappor- tera misstänkta bedrägerier som begås mot Swedbank eller Swedbanks kunder. Därutöver finns direktivet om externa bedrägerier vilket är upprättat för att säkerställa ett konsekvent förhållningssätt till externa bedrägerier i hela Swed- bank. I direktivet beskrivs styrningen och processen för hanteringen av externa bedrägerier och förebyggande åtgärder för att säkerställa att bedrägeririskerna i hela Swedbank minimeras. Vidare finns direktivet om interna bedrägerier som är upprättat för att säkerställa en enhetlig process för att utreda regelöverträdelser av med arbetare och misstänkta interna bedrägerier inom hela Swedbank. Ytterligare information om direktivet för interna bedrägerier i Policyer, G11. 135 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 138 ===== Åtgärder och förebyggande arbete Penningtvätt, finansiella sanktioner, korruption samt möjliggörande av skatteflykt Swedbank arbetar aktivt för att identifiera och motverka alla former av finansiell brottslighet där Swedbank används för att genomföra olagliga transaktioner med pengar från kriminell verksamhet eller överföringar som syftar till att finansiera terrorism. Swedbank och dess högsta ledning tar arbetet mot finansiell brottslig- het på yttersta allvar. Koncernen har både regulatoriska, systemviktiga och mora- liska skyldigheter gentemot sina kunder, aktieägare och samhället i stort att upp- rätthålla effektiva och robusta åtgärder för att motverka och skydda sina system, produkter och tjänster från att bli missbrukade i kriminella syften. Som en av de största aktörerna i Norden och de baltiska länderna har Swedbank utarbetat proaktiva åtgärder som tillämpas mot finansiell brottslighet, både i egen verk- samhet och nedströms i värdkedjan. Det möjliggör för koncernen att efterleva sina åtaganden och att säkerställa en ansats som är anpassad och förenlig med de risker för finansiell brottslighet som Swedbank är exponerad för genom sin verksamhet. Detta arbete är Swedbanks svar på de utmaningar som finansiell brottslighet utgör och syftar till att stötta en löpande förbättring och utveckling av de åtgärder som vidtas för en effektiv hantering av risker kopplat till penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot eller kring gående av finansiella sanktioner, mutor och korruption samt möjliggörande av skatteflykt. Åtgärderna anpassas och uppdateras kontinuerligt utifrån nya risker eller behov som uppstår vid för- ändringar i omvärlden. Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla interna processer, rutiner och kontroller kopplat till motverkandet av finansiell brottslighet. Centrala delar utgörs av åtgärder för kundkännedom och kundriskbedömning, transaktions- övervakning och myndighetsrapportering av misstänkt penningtvätt och finan- siering av terrorism men även sanktionsscreening av kunder och transaktioner. En central utgångspunkt i Swedbanks egna verksamhet för detta är identifie- ringen och förståelsen av de risker som koncernen exponeras för och Swedbank har därför etablerat en robust och sofistikerad riskbedömning som ligger till grund för och informerar om de åtgärder som vidtas. Detta säkerställer en ända- målsenlig och riskbaserad ansats. En annan viktig del är utbildning och efter levnadskultur, som båda är avgörande faktorer när det gäller en effektiv hantering av risker kopplat till finansiell brottslighet. Swedbank lägger stort fokus på att säkerställa att samtliga medarbetare får den utbildning och information som de behöver anpassat utifrån sin roll och arbetsuppgifter. Utöver grundläggande utbildning, som riktas till alla anställda, finns också ett anpassat utbildnings- program som utformats efter identifierade risker och som syftar till att stärka de områden där behoven av kunskap och risker är störst. Utbildning är nyckeln till att utveckla och upprätthålla en god efterlevnadskultur i verksamheten. De anställda och kompetensen hos de anställda att hantera risker utgör förutsättningar för ett effektivt arbete mot finansiell brottslighet. Swedbank investerar också i teknisk utveckling inom den egna verksamheten som möjliggör, effektiviserar och underlättar ändamålsenliga arbetssätt. Den tekniska utvecklingen är helt avgörande när det gäller hanteringen av finansiella sanktioner och arbetet med att säkerställa att Swedbank inte bryter mot finan- siella sanktioner eller bidrar till att kringgå finansiella sanktionsregimer. Givet den geopolitiska situationen som råder, inte minst genom Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har förutsättningarna ändrats och utmaningarna på det här området ökat. Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla koncernens förmåga att motverka brott mot finansiella sanktioner i värdekedjan både genom att förstärka medvetenheten och den samlade risk hanteringskompetensen i Swedbank och genom nya tekniska lösningar för screening av transaktioner och kundrelationer. Effektiviteten i Swedbanks interna program är även beroende av adekvata och relevanta samarbeten med svenska brottsbekämpande myndigheter och andra banker. Swedbank deltar aktivt i SAMLIT Financial Crime Prevention, ett samar- betsorgan mellan polisen och de fem största bankerna i Sverige. Swedbank har även ingått och arbetar aktivt i flera informationsutbyten med brottsbekämpande myndigheter. Samlat ger dessa externa aktiviteter och utbyten en ökad förståelse, kunskap och effektivitet i de interna aktiviteterna för att bekämpa finansiella brott. Bedrägerier Swedbanks arbete med att förebygga och utreda bedrägerier bygger på tre stra- tegiska nivåer av åtgärder: förhindra, upptäcka och utreda. De bidrar till att mot- verka bedrägerier och förstärks kontinuerligt genom förbättringar av säkerheten i produkter och kanaler, förstärkningar av transaktionsövervakningar samt effek- tiviseringar av relaterade processer. Våren 2024 tog Bankföreningen i Sverige tillsammans med de de största bankerna i Sverige fram ett bankgemensamt åtgärdspaket i syfte att stärka kundskyddet mot bedrägerier ytterligare, både för egen verksamhet och nedströms i värdekedjan. Åtgärderna ska införas snarast möjligt med ambitionen att tillämpas i sin helhet före utgången av 2025. I det bankgemensamma förslaget beskrivs även vad bankerna ser att andra aktörer i samhället behöver göra för att stärka arbetet mot bedrägerier. Swedbank har sedan länge arbetat kontinuerligt för att på olika sätt stärka kundskyddet mot bedrägerier. Det handlar till exempel om produktutveckling, övervakning av transaktioner och den dagliga verksamheten för att hantera bedrägeriförsök och bedrägerier, utreda incidenter med mera. Ett särskilt pro- gram, Anti-Fraud Program, har initierats för att bidra till att förebygga bedrägerier och öka kundskyddet genom ett möjliggöra ett effektivt samarbete mellan Swed- banks olika enheter. Programmet ansvarar även för att följa upp och säkerställa utveckling mot Swedbanks mål att minska kundförluster till följd av bedrägerier och att säkerställa att Swedbank inför Bankföreningens åtgärdspaket. Swedbank arbetar dagligen med att hjälpa drabbade kunder, dels genom att stoppa pågående bedrägerier, dels genom att återvinna medel och återställa drabbade kunders konton. Om en kund har blivit utsatt för ett bedrägeri så upp- manas kunden att polisanmäla händelsen och göra en reklamation till Swedbank om obehöriga transaktioner som sedan hanteras utifrån fastställda rutiner. Ett gemensamt bedrägerisamarbete finns upprättat mellan de största svenska bankerna med syfte att dela information om bedrägeritrender och nya modus. Samarbetet med Bankföreningen och SAMLIT Financial Crime Prevention sker inom olika bedrägeriområden och arbetsgrupper, dels för att dela praktiska exempel, erfarenheter och lärdomar från daglig, löpande verksamhet, dels för att följa upp och utvärdera effekterna av de åtgärder bankerna har infört till följd av Bankföreningens åtgärdspaket. Mått och mål Swedbank har en låg riskaptit för finansiell brottslighet. För att utvärdera arbetet har Swedbank upprättat interna processer för uppföljning. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ändamålsenlig heten av policyer och åtgärder inom detta område, inte heller jäm- förelser över tid. Ett aktivt arbete bedrivs för att motverka att verksamheten och dess kunder utnyttjas eller exponeras för finansiell brottslighet. Den låga riskaptiten fastställs genom interna regelverk och följs kontinuerligt upp av Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, som arbetar med kon- cernens hantering av regelefterlevnadsrisker. Inom Group Compliance återfinns rollen centralt funktionsansvarig enligt penningtvättsregelverket, som rappor- terar kvartals- och årvis till styrelsen hur Swedbanks arbete mot finansiell brotts- lighet fungerar i relation till externa regelverk, krav och Swedbanks riskaptit. Regelverken omfattar exempelvis förbjudna aktiviteter, kundförhållanden och produkter. Likaså omständigheter med förhöjd risk och där särskilda åtgärder skall företas innan ett kundförhållande inleds och löpande därefter. Därtill ställs, genom regelverken, krav på tydliga kontroller som riskägaren ska implementera för att ha en tydlig risköversikt över sitt ansvarsområde. Den allmänna riskbedömningen genomförs årligen inom relevanta riskområ- den. Bedömningen är datadriven och visar på Swedbanks riskexponering utifrån kund, produkt, geografi och distributionskanaler. Genom en dataapplikation kan riskägare löpande följa, i detalj, hur exempelvis en viss produkt, kundsegment och/eller geografi förhåller sig till Swedbanks riskaptit. Som en av Sveriges största banker speglar bedrägerier via Swedbanks pro- dukter och tjänster den allmänna utvecklingen av bedrägerier i samhället. Trots att bedrägerivolymen fortsatt är hög, noterades en minskning under det första halvåret under 2024 jämfört med föregående år. Denna trend bekräftas både 136 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 139 ===== i Finansinspektionens statistik över betaltjänstbedrägerier och Polisens statistik över brottsvinster från bedrägerier. Kundförluster till följd av bedrägerier i Swed- bank minskade också under året. Minskningen kan antas vara en effekt av kon- cernens arbete med förstärkt säkerhet i produkter, kontroller och processer samt ökad medvetenhet om bedrägerier i samhället. För bedrägerier genom social manipulation via telefon och sms, så kallad vishing/smishing, är minskningen särskilt märkbar. Däremot har investeringsbedrägerier ökat, där bedragare lurar kunder att investera i falska eller vilseledande investeringsmöjligheter. Nivåerna för andra typer av bedrägerier har i stort varit oförändrade under året. Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion följer löpande riskutveck- lingen och utvärderar om kontroller och processer är av den kvalitet som förvän- tas för att Swedbanks riskexponering fortsatt ska vara låg. Swedbank har upprättat interna processer för uppföljning med tröskelvärden kopplade till risk aptit för att löpande utvärdera om förhöjd risk föreligger. Rappor- tering görs kvartalsvis till vd och styrelse. En riskbedömning kopplat till kon- trollmiljöer och produkter genomförs årligen där utvecklingen inom arbetet med att motverka bedrägerier rapporteras kontinuerligt till vd och styrelse. I tabellen medarbetare som har fått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism presenterar Swedbank information om andelen med- arbetare som genomgått koncernens interna utbildning i att motverka finansiell brottslighet uppdelat per land. Syftet är att ge insyn i andelen medarbetare som har tillgodogjort sig kunskap för att stärka koncernens arbete i att motverka finansiell brottslighet. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta andelen medarbetare som fullgjort utbildningen. För att ta fram mätetalet för fullgjorda utbildningar används rapporter från den interna digitala utbildnings- plattformen. Mätetalen omfattar koncernen och i beräkningarna har antaganden gjorts om att PayEx och Swedbank Fastighetsbyrå i Sverige och Spanien (<6 procent av alla anställda i Sverige) inte påverkade 2023 års resultat. Detta eftersom representanter för legala enheter informerade om att 99 procent av medarbetarna i PayEx och 100 procent i Swedbank Fastighetsbyrå har slutfört denna utbildning samt att Norge 2023 hade samma färdigställandegrad som 2024. Mätetalen har ej validerats av ett annat externt organ. Medarbetare som har fått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, per land (%) 2024 2023 Sverige 98 98 Estland 98 97 Lettland 97 96 Litauen 97 96 Övriga länder 98 99 Totalt koncernen 97 97 137 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 140 ===== Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av hållbarhetsrapporten, IRO 2 Tabellen nedan är en förteckning över de upplysningskrav som inkluderats i Swedbanks hållbarhetsrapport 2024. Upplysningar om hur Swedbank har fastställt vilken information som ska inkluderas i rapporten finns i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. ESRS Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida Allmän information ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 74 ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 74 ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 75 ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 81 ESRS S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 81 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 82 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 85 ESRS E1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter 88 ESRS G1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 91 ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 138 ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 92 ESRS G1 GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 92 ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 93 ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 94 ESRS E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 94 ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 94 ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 95 Miljöinformation ESRS E1 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 100 ESRS E1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 101 ESRS E1 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 102 ESRS 2 Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95 ESRS E1 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 102 ESRS 2 Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 102 ESRS E1 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 103 ESRS 2 Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 103 ESRS E1 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 113 ESRS 2 Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 113 Samhällsansvarsinformation ESRS S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 119 ESRS S1 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 120 ESRS 2 Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95 ESRS S1 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående inverkningar 120 ESRS S1 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 120 ESRS S1 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 121 ESRS 2 Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 121 ESRS S1 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 123 ESRS 2 Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 123 ESRS S1 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 124 ESRS S1 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 125 ESRS S1 S1-9 Mångfaldsindikatorer 125 ESRS S1 S1-10 Tillräckliga löner 125 ESRS S1 S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling 126 ESRS S1 S1-14 Mått för arbetsmiljö 126 ESRS S1 S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid 127 ESRS S1 S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 127 ESRS 2 Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 124–127 ESRS S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 128 ESRS S4 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 128 ESRS 2 Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95 138 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 141 ===== ESRS Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 129 ESRS S4 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 129 ESRS S4 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjlig heterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamåls enlighet 129 ESRS 2 Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 129 ESRS S4 S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 130 ESRS 2 Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 130 ESRS 2 Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 130 Bolagsstyrningsinformation ESRS G1 G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 131 ESRS 2 Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95 ESRS G1 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 132 ESRS G1 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 133 ESRS 2 Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 133 ESRS G1 G1-4 Fall av korruption och mutor 134 ESRS G1 G1-6 Betalningspraxis 134 ESRS 2 Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 134 ESRS 2 Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 134 Företagsspecifik information Motverka finansiell brottslighet Policyer MDR-P Minimikrav på upplysningar – Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras 95, 135 Motverka finansiell brottslighet Åtgärder MDR-A Minimikrav på upplysningsinnehåll – Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor 135 Motverka finansiell brottslighet Mål MDR-T Minimikrav på upplysningar – Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål 136 Motverka finansiell brottslighet Mått MDR-M Minimikrav på upplysningar – Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor 136 Tabellen nedan presenterar datapunkter från annan EU-lagstiftning och anger var dessa finns i hållbarhetsrapporten samt visar vilka som bedömts som icke-väsentliga. Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrel- serna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade för- ordning (EU) 2020/1816, bilaga II 92 ESRS 2 GOV-1 Procent- andel oberoende styrel- seledamöter punkt 21 e Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 92 ESRS 2 GOV-4 Redo- görelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I 94 ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kom- missionen s genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om sociala risker Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning i verksamheter kopplade till kemikalie- produktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Del- tagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I Artikel 12.1 i delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig 139 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 142 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Artikel 12.1 i delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS E1-1 Omställnings- plan för att uppnå klimat- neutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. 100 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU- referensvärdena för anpassning till Paris- avtalet punkt 16 g Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kom- missionens genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verk- samhet utanför handels- lagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: Expone- ringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, artik- larna 12.1 d-g och artikel 12.2 Ej tillämplig ESRS E1-4 Minsknings- mål för utsläpp av växt- husgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kom- missionens genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verk- samhet utanför handels- lagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: anpass- ningsmått Delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, artikel 6 103– 113 ESRS E1-5 Energiför- brukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåver- kan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Ej tillämplig ESRS E1-5 Energiför- brukning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E1-5 Energiinten- sitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåver- kan, punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Ej tillämplig ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasut- släpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikator nr 1 och indi- kator nr 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kom- missionens genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verk- samhet utanför handels- lagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: Expone- ringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, artik- larna 5.1, 6 och 8.1 113– 114 ESRS E1-6 Bruttout- släppsintensite t för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kom- missionens genomför- andeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verk- samhet utanför handels- lagret – klimatföränd- ringsrelaterad omställningsrisk: anpassnings mått Delegerad för- ordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 114 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxid krediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1. Ej väsentlig 140 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 143 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS E1-9 Referensport- följens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för bety- dande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kom- missione ns genomför- and eförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handels lagret – Klimat- förändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstill- gångar efter energi- effektivitetsklasser punkt 67 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kom- missionens genomföran- deförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatomställ- ningsrisk utanför handels lagret: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energi- effektivitet Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjlig- heter punkt 69 Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej tillämplig, infasning ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som för- tecknas i bilaga II till för- ordningen om ett euro- peiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 Ej väsentlig ESRS E3-1 Vatten- resurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Totalt åter- vunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Total vatten- förbrukning i m3 per netto inkomst av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Hållbara mark- /jordbruksmeto- der/- policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E5-5 Icke-åter- vunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig 141 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 144 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångs arbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I 119 ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barn arbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I 119 ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättig heter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 120 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbets- organisationens (ILO) grundläggande konven- tioner 1–8, punkt 21 Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 120 ESRS S1-1 processer och åtgärder för att för- hindra människohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I 120 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbets- platsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 120 ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering i samband med perso- nalfrågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 121 ESRS S1-14 Antal döds- fall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig, infasning ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Ej tillämplig, infasning ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 127 ESRS S1-16 Överdrivet hög vd-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 127 ESRS S1-17 Fall av dis- kriminering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-17 Underlåten- het att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i dele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barn- arbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättig heter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värde- kedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i dele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig 142 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 145 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord- ningen om hållbar- hetsupplysningar Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdes för ordningen Referens i EU:s klimat lag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbets- organisationen s (ILO) grundläggande konven- tioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopp- lade till företagets värde- kedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 Människo- rätts åtagan den punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägled- ande principer för före- tag och mänskliga rättig- heter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i dele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsinciden ter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slut- användare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 128 ESRS S4-1 Underlåten- het att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till dele- gerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i dele- gerad för ordning (EU) 2020/1818 128 ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 130 ESRS G1-1 FN:s konven- tion mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I 131 ESRS G1-1 Skydd för vissel blåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I 132 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad för- ordning (EU) 2020/1816, bilaga II 134 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I 134 143 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 146 ===== Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning EU-taxonomins specifika tabeller för kreditinstitut avser tabell 0 till och med 5 nedan. För ytterligare information och rapportering enligt taxonomiregelverket, se sidorna 78 och 98–99. 0. Sammanställning av resultatindikatorer 2024 Alla miljö mässigt hållbara tillgångar, på grundval av mot partens omsätt nings baserade indikator, mkr1 Resultatindikator, på grundval av omsättnings- baserade indikatorn hos motparten Resultatindikator, på grundval av kapital utgiftsindikator hos motparten, med undantag för låne- aktiviteter där allmänna nyckel tal för låneaktiviteter används % täckning (över totala tillgångar), % av till- gångarna som täcks av resultat indikatorn över totala tillgångar % av tillgångar som exkluderas från täljaren hos andel gröna tillgångar (GAR) % av tillgångar som exkluderas från nämnaren hos andel gröna tillgångar (GAR) Huvudsaklig resultat indikator Andel gröna tillgångar (GAR) i stocken 64 290 3,37 3,59 73,39 34,79 26,61 Andra resultat- indikatorer Andel gröna tillgångar (GAR) flöde 10 264 3,08 3,15 99,63 53,97 0,37 Handelslager2 Andel gröna finan- siella garantier (i stocken) 96 1,21 3,36 Andel gröna tillgångar under förvaltning (i stocken) 32 571 1,38 2,23 Avgifts- och provi- sionsintäkter2 1) Alla miljömässigt hållbara tillgångar, på grundval av motpartens kapital utgifts baserade indikator, 68 504 mkr. 2) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen för 2025 som första rapporteringsperiod. 144 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 147 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar Omsättningsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 243 882 1 055 790 64 071 58 221 79 1 455 618 0 0 42 2 Finansiella företag 13 663 2 682 294 9 25 0 0 3 Kreditinstitut 12 092 2 661 275 9 12 0 0 4 Lån och förskott 223 84 4 0 0 0 0 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 647 2 565 270 9 12 6 Egetkapitalinstrument 222 12 0 0 7 Övriga finansiella företag 1 571 20 19 0 13 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 1 0 0 0 0 17 Lån och förskott 1 0 0 0 0 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 38 981 14 091 5 555 70 1 429 618 0 0 42 21 Lån och förskott 38 980 14 091 5 555 70 1 429 618 0 0 42 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 0 0 24 Hushåll 1 185 967 1 039 004 58 221 58 221 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 037 478 1 037 478 58 221 58 221 26 Lån för byggnadsrenovering 248 248 27 Lån till motorfordon 12 385 1 278 28 Finansiering av lokala myndigheter 5 213 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 12 12 145 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 148 ===== 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 663 530 33 Finansiella och icke- finansiella företag 622 543 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 570 434 35 Lån och förskott 570 036 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 216 311 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 399 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 2 859 41 Lån och förskott 2 817 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 42 44 Derivat 2 050 45 Internbanklån på anfodran 2 524 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 4 209 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 32 205 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 907 412 1 055 790 64 071 58 221 79 1 455 618 0 0 42 49 Tillgångar som inte täcks för GARberäkning 691 654 50 Stater och överstatliga emittenter 16 249 51 Exponering mot centralbanker 461 309 52 Handelslager 214 095 53 Summa tillgångar 2 599 066 1 055 790 64 071 58 221 79 1 455 618 0 0 42 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 7 9621 1 583 96 2 1 0 55 Förvaltade tillgångar 2 422 8521 202 420 31 055 2 384 12 654 4 706 243 66 179 14 0 56 Värdepapper 283 947 85 498 9 407 403 1 189 929 155 4 49 13 0 57 Egetkapitalinstrument 554 305 116 923 21 648 1 981 11 466 3 777 88 62 130 1 0 1) Total volym för finansiella garantier samt tillgångar under förvaltning och inte endast innehav inom NFRD/CSRD företag. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 146 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 149 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 2 206 154 371 65 285 2 Finansiella företag 0 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 2 206 154 371 65 285 21 Lån och förskott 2 206 154 371 65 285 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 147 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 150 ===== 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 2 206 154 371 65 285 49 Tillgångar som inte täcks för GARberäkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 2 206 154 371 65 285 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 55 Förvaltade tillgångar 16 348 791 295 1 457 173 132 56 Värdepapper 421 30 0 126 29 0 57 Egetkapitalinstrument 15 928 761 295 1 331 144 132 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 148 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 151 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2024 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 062 534 64 290 58 221 79 1 619 2 Finansiella företag 5 313 294 9 25 3 Kreditinstitut 5 280 275 9 12 4 Lån och förskott 90 4 0 0 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 5 173 270 9 12 6 Egetkapitalinstrument 17 0 0 7 Övriga finansiella företag 33 19 0 13 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0 13 Lån och förskott 0 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 0 0 0 0 17 Lån och förskott 0 0 0 0 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 18 217 5 774 70 1 594 21 Lån och förskott 18 217 5 774 70 1 594 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 0 24 Hushåll 1 039 004 58 221 58 221 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 037 478 58 221 58 221 26 Lån för byggnadsrenovering 248 27 Lån till motorfordon 1 278 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 2024 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 062 534 64 290 58 221 79 1 619 49 Tillgångar som inte täcks för GARberäkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 1 062 534 64 290 58 221 79 1 619 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 1 632 96 2 1 55 Förvaltade tillgångar 352 257 32 571 2 564 13 275 56 Värdepapper 142 376 9 660 547 1 241 57 Egetkapitalinstrument 209 881 22 910 2 016 12 033 149 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 152 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 225 251 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 2 Finansiella företag 13 060 39 18 3 Kreditinstitut 2 912 4 Lån och förskott 145 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 1 442 6 Egetkapitalinstrument 1 326 7 Övriga finansiella företag 10 148 39 18 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 37 620 2 175 34 593 7 21 Lån och förskott 37 620 2 175 34 593 7 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 1 174 571 1 030 612 23 257 23 257 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 029 187 1 029 187 23 257 23 257 26 Lån för byggnadsrenovering 624 312 27 Lån till motorfordon 10 967 1 113 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 14 14 150 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 153 ===== 2023 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 651 450 33 Finansiella och icke- finansiella företag 619 320 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 559 713 35 Lån och förskott 547 569 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 183 318 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 233 39 Egetkapitalinstrument 11 911 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 59 607 41 Lån och förskott 51 304 42 Räntebärande värdepapper 7 206 43 Egetkapitalinstrument 1 098 44 Derivat 1 606 45 Internbanklån på anfodran 2 685 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 3 915 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 23 925 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 876 715 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 49 Tillgångar som inte täcks för GARberäkning 645 242 50 Stater och överstatliga emittenter 43 835 51 Exponering mot centralbanker 409 072 52 Handelslager 192 335 53 Summa tillgångar 2 521 956 1 030 626 25 470 23 257 34 611 7 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 3 7961 2 55 Förvaltade tillgångar 2 03 30931 19 515 1 062 12 255 203 132 56 Värdepapper 214 422 2 291 40 956 76 10 57 Egetkapitalinstrument 519 433 17 225 1 023 11 299 127 121 1) Total volym för finansiella garantier samt tillgångar under förvaltning och inte endast innehav inom NFRD/CSRD företag. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 151 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 154 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2023 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 2 Finansiella företag 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 21 Lån och förskott 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 152 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 155 ===== 2023 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 49 Tillgångar som inte täcks för GARberäkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 55 Förvaltade tillgångar 56 Värdepapper 57 Egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 153 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 156 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Omsättningsbaserade 2023 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 046 922 25 470 23 257 34 611 2 Finansiella företag 4 854 39 18 3 Kreditinstitut 955 4 Lån och förskott 40 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 317 6 Egetkapitalinstrument 598 7 Övriga finansiella företag 3 899 39 18 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 0 13 Lån och förskott 0 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 11 442 2 175 34 593 21 Lån och förskott 11 442 2 175 34 593 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 1 030 612 23 257 23 257 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 029 187 23 257 23 257 26 Lån för byggnadsrenovering 312 27 Lån till motorfordon 1 113 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 14 2023 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 046 922 25 470 23 257 34 611 49 Tillgångar som inte täcks för GARberäkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 1 046 922 25 470 23 257 34 611 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 186 2 2 55 Förvaltade tillgångar 205 469 19 515 1 062 12 255 56 Värdepapper 75 700 2 291 40 956 57 Egetkapitalinstrument 129 769 17 225 1 023 11 299 154 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 157 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar Kapitalutgiftsbaserade 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 243 882 1 061 551 68 331 58 221 489 2 423 1 131 0 0 2 Finansiella företag 13 663 3 258 297 8 21 4 0 3 Kreditinstitut 12 092 2 649 287 8 15 4 0 4 Lån och förskott 223 84 4 0 0 0 0 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 647 2 553 282 7 15 4 6 Egetkapitalinstrument 222 12 0 0 7 Övriga finansiella företag 1 571 609 10 0 6 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 1 0 0 0 0 17 Lån och förskott 1 0 0 0 0 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 38 981 19 276 9 813 481 2 403 1 127 0 0 21 Lån och förskott 38 980 19 276 9 813 481 2 403 1 127 0 0 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 0 0 0 24 Hushåll 1 185 967 1 039 004 58 221 58 221 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 037 478 1 037 478 58 221 58 221 26 Lån för byggnadsrenovering 248 248 27 Lån till motorfordon 12 385 1 278 28 Finansiering av lokala myndigheter 5 213 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 12 12 155 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 158 ===== 2024 Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Totalt redo visat brutto värde Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 663 530 33 Finansiella och icke- finansiella företag 622 543 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 570 434 35 Lån och förskott 570 036 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 216 311 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 399 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 2 859 41 Lån och förskott 2 817 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 42 44 Derivat 2 050 45 Internbanklån på anfodran 2 524 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 4 209 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 32 205 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 907 412 1 061 551 68 331 58 221 489 2 423 1 131 0 0 49 Tillgångar som inte täcks för GARberäkning 691 654 50 Stater och överstatliga emittenter 16 249 51 Exponering mot centralbanker 461 309 52 Handelslager 214 095 53 Summa tillgångar 2 599 066 1 061 551 68 331 58 221 489 2 423 1 131 0 0 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 7 9621 1 747 267 219 0 0 55 Förvaltade tillgångar 2 422 8521 207 885 48 659 3 402 15 630 7 799 127 11 109 21 0 56 Värdepapper 283 947 87 211 11 718 537 1 872 1 459 87 1 76 20 0 57 Egetkapitalinstrument 554 305 120 675 36 941 2 865 13 758 6 339 40 9 33 0 0 1) Total volym för finansiella garantier samt tillgångar under förvaltning och inte endast innehav inom NFRD/CSRD företag. 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 156 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 159 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 000 88 65 24 2 Finansiella företag 0 3 Kreditinstitut 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 6 Egetkapitalinstrument 7 Övriga finansiella företag 0 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 13 Lån och förskott 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 17 Lån och förskott 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 1 000 88 65 24 21 Lån och förskott 1 000 88 65 24 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 24 Hushåll 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 26 Lån för byggnadsrenovering 27 Lån till motorfordon 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 157 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 160 ===== 2024 Den Cirkulära ekonomin (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande Använd- ning av intäkter Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 000 88 65 24 49 Tillgångar som inte täcks för GARberäkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 1 000 88 65 24 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 55 Förvaltade tillgångar 9 916 434 98 1 111 152 826 56 Värdepapper 291 27 0 115 28 49 57 Egetkapitalinstrument 9 626 407 98 996 124 777 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 158 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 161 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, forts. Kapitalutgiftsbaserade 2024 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital- instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 067 713 68 504 58 221 428 2 456 2 Finansiella företag 5 939 297 8 21 3 Kreditinstitut 5 321 287 8 15 4 Lån och förskott 91 4 0 0 5 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 5 213 282 7 15 6 Egetkapitalinstrument 17 0 0 7 Övriga finansiella företag 618 10 0 6 8 Värdepappersföretag 9 Lån och förskott 10 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 11 Egetkapitalinstrument 12 Förvaltningsbolag 1 13 Lån och förskott 1 14 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 15 Egetkapitalinstrument 16 Försäkringsföretag 0 0 0 0 17 Lån och förskott 0 0 0 0 18 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 19 Egetkapitalinstrument 20 Icke-finansiella företag 22 770 9 985 420 2 436 21 Lån och förskott 22 770 9 985 420 2 436 22 Räntebärande värde- papper, inklusive UoP 23 Egetkapitalinstrument 0 0 24 Hushåll 1 039 004 58 221 58 221 25 Lån med säkerhet i bostads- fastig heter 1 037 478 58 221 58 221 26 Lån för byggnadsrenovering 248 27 Lån till motorfordon 1 278 28 Finansiering av lokala myndigheter 29 Bostadsfinansiering 30 Annan finansiering av lokala myndigheter 31 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 2024 Total Taxonomirelevanta sektorer (som omfattas av taxonomin) Varav miljömässigt hållbara (förenliga med taxonomikraven) mkr Använd- ning av intäkter Omställ- nings- relaterade Möjlig- görande 32 Tillgångar som exkluderas från täljaren i GAR-beräkningen (täcks i nämnaren) 33 Finansiella och icke- finansiella företag 34 SMF och icke-finansiella företag (förutom SMF) som inte omfattas av skyldig- heterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke- finansiell rapportering 35 Lån och förskott 36 Lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 37 Lån för byggnads- renovering 38 Räntebärande värdepapper 39 Egetkapitalinstrument 40 Motparter från länder utan- för EU som inte omfattas av skyldig heterna offentlig- göra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 41 Lån och förskott 42 Räntebärande värdepapper 43 Egetkapitalinstrument 44 Derivat 45 Internbanklån på anfodran 46 Kontant och kontantrelaterade tillgångar 47 Andra kategorier av tillgångar (t. ex. goodwill, råvaror etc) 48 Andel gröna tillgångar totalt 1 067 713 68 504 58 221 428 2 456 49 Tillgångar som inte täcks för GARberäkning 50 Stater och överstatliga emittenter 51 Exponering mot centralbanker 52 Handelslager 53 Summa tillgångar 1 067 713 68 504 58 221 428 2 456 Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt direktivet om icke-finansiell rapportering 54 Finansiella garantier 1 797 267 0 55 Förvaltade tillgångar 365 124 52 450 3 553 16 080 56 Värdepapper 145 170 12 180 676 1 956 57 Egetkapitalinstrument 219 954 40 270 2 877 14 124 159 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 162 =====