FULLTEXT DEL 3 AV 9
Årsredovisning 2024
Riskhantering och intern kontroll, GOV-5 Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Swedbanks hållbarhetsrappor- tering görs enligt gällande lagstiftning. Internt är det Group Finance, en del av gruppfunktionen CFO-office, som koordinerar arbetet med att konsolidera infor- mationen till hållbarhetsrapporten samt att säkerställa att den dubbla väsentlig- hetsbedömningen görs i enlighet med kraven som följer av CSRD. Bedömning- arna i analysen samt rapporteringen utförs i nära samarbete med gruppfunktioner som innehar relevant ämnesexpertis. Swedbank har en etablerad stöd- och kontrollprocess för att identifiera, adressera och implementera ny och/eller ändrad lagstiftning. Både CSRD och EUtaxonomin har hanterats i enlighet med denna process. Under 2024 påbör- jade Swedbank ett internt arbete med att utveckla riskbedömningar och interna kontroller för de huvudsakliga riskerna relaterade till hållbarhetsrapporteringen. Detta arbete innefattar även integrationen av dessa nya kontroller med befintliga processer för interna kontroller enligt IKFR. Huvudfokus har varit på att kartlägga rapporteringsprocesserna, identifiera områden med störst risk samt etablera inledande interna kontroller. Dessa insatser syftar till att förbättra och kvalitets- säkra rapporteringen. Arbetet omfattade ESRS-standarderna E1 och S1, med målet att successivt utöka dessa kontroller till att omfatta fler väsentliga ESRS-standarder. Arbetet kommer att fortgå under 2025. Utöver de ovan nämnda kontrollerna, har Swedbank identifierat följande risker för fel i rapporteringen: brist på data av tillräckligt hög kvalitet, högt inslag av manuell hantering samt felaktig konsolidering av data. För att hantera dessa risker genomför Swedbank en övergripande analys med fokus på de områden där risken för rapporteringsfel är som störst. Detta för att kunna implementera kontrollaktiviteter specifikt för dessa områden. För att etablera en solid grund för fortsatt implementering av regelverkskrav av hållbarhetsrapportering, transparens och jämförbarhet, har även metoden för den dubbla väsentlighetsbedömningen samt dess utfall genomgått flera remiss- rundor. Interna ämnesexperter som representerar koncernen har bidragit med underlag och insikter till väsentlighetsbedömningen. Dessutom har Swedbank konsulterat externa experter för att se till att den dubbla väsentlighetsbedöm- ningen utförs i enlighet med gällande regelverkskrav. Swedbank har också påbörjat arbetet med att etablera ett systemstöd som ska underlätta framtida rapportering. Under 2024 har kontroller utformats för att validera data för vilken det råder osäkerhet i datakvalitet, vidare har implemente- ring skett av dualitetskontroller vid manuell hantering av data eller rapportering. För att undvika risken för att felaktig information rapporteras utförs kontrollvali- deringar och avstämningar av ansvariga chefer inom relevanta enheter för utvalda områden. Interna kontroller för taxonomirapporteringen har vidareutvecklats under året. I taxonomirapporteringen tillämpar Swedbank bland annat definitioner från EBA:s rapporteringskrav, exempelvis avseende lån med säkerheter i fastigheter. Avstämningspunkter har utvecklats mellan taxonomirapporteringen och rappor- teringen till EBA:s rapporteringskrav i syfte att kontrollera samstämmighet. Dess- utom finns avstämningspunkter mellan taxonomirapporteringen och Pelare 3, exempelvis i form av energiklasser för byggnader som används som säkerheter för lån. Rimlig hetsbedömningar görs löpande samt stickprov i underlag där det bedöms relevant. Processen för intern kontroll utvärderas kontinuerligt för att förbättra rutinerna och minska risken för felaktig rapportering. Dessutom pågår arbete med att öka datatillgängligheten genom att ställa krav på leverantörer och föra dialoger med externa dataleverantörer. Implementeringen av lagkrav inom hållbarhetsrappor- tering, inklusive interna kontroller, rapporteras från och med sista kvartalet 2024 regelbundet till vd genom ledningen och till styrelsen. Swedbanks styrdokument I Swedbanks styrdokument beskrivs processer och regler för att hantera frågor rörande identifierade väsentliga inverkningar, risker eller möjligheter. Policyer beslutas av styrelsen, instruktioner av vd och direktiv av ansvarig person i Swed- banks ledningsgrupp. Respektive regelverksägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägare ska alltid vara en medlem av koncernledningen, Head of Protective Security eller Chief Security Officer, om inte styrelse eller vd särskilt beslutat annat. Samtliga styrdokument ses över årligen och uppdateras vid behov. Som en del av den årliga uppdateringen beaktas synpunkter från externa intressenter, till exempel genom frågor som ställs på årsstämman, diskussioner med organisa- tioner eller externa rapporter. Interna synpunkter beaktas genom etablerade processer för den årliga över synen. Översynen ska även säkra kvalitet i styrdoku- menten liksom att de uppfyller externa och interna regelverkskrav och följer Swedbanks styrningsmodell och organisation. I relevanta fall inkluderar det även påverkade intressenter genom en indirekt eller direkt dialog. Begreppen 'upp- ströms' och 'nedströms' används vanligtvis inte i relation till de individuella styr- dokumenten vilket innebär att det saknas en sammanställning av denna informa- tion för rapportering. Styrdokumenten finns tillgängliga på Swedbanks intranät. Utöver detta har Group Legal ett prenumerationsbaserat nyhetsbrev som ger upp- dateringar om förändringar av interna regelverk. Dessutom distribueras doku- ment från Group Legal till kontaktpersoner inom organisationen samt till koncer- nens dotterföretag. Publika styrdokument finns publicerade på Swedbanks hemsida. Tabellen nedan presenterar ett urval av Swedbanks styrdokument och ger en översikt över de styrdokument som relaterar till identifierade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. Styrdokument Typ Publik (Ja/Nej) Beskrivning Uppförandekod1 Policy Ja Uppförandekoden sätter ramarna för hur medarbetare förväntas hantera Swedbanks affärer och affärsrelationer. Uppförandekoden beskriver förväntningarna på anställdas uppförande och ger vägledning och riktning i det dagliga arbetet. Uppförandekoden innefattar även åtagande avseende dataskydd inklusive den grundläggande rätten till skydd av person- uppgifter. Den fungerar som Swedbanks etikpolicy. Kreditpolicy2 Policy Nej Policyn och ett flertal direktiv och instruktioner reglerar kreditriskhanteringen. Kredit policyn uttrycker att ESG-risk är en naturlig och integrerad del av all kreditriskbedömning och ska återspeglas i koncernens kreditverksamhet. Relevanta ESGaspekter ska ingå i analysen av kunders möjligheter och risker på kund- och transaktionsnivå samt ingå i kredituppföljningen. Policy avseende kundklagomål1 Policy Nej Policyn utgör grunden för arbetet med att ta emot och hantera kunders klagomål ställda mot Swedbank och beskriver hur medarbetare ska hantera inkomna klagomål och hur koncernen ska arbeta för att minimera förekomsten av framtida klagomål. Miljöpolicy1 Policy Ja Policyn utgör grunden för koncernens miljöarbete och anger den grundläggande och gemensamma uppfattningen inom koncernen om miljöpåverkan, hur miljörisker ska före- byggas och hanteras samt hur koncernen kan bidra till klimatomställningen. Klargör även att Swedbank ska verka för att minska energiförbrukningen i egen verksamhet. 95 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 98 ===== Styrdokument Typ Publik (Ja/Nej) Beskrivning Policy för mänskliga rättigheter1 Policy Ja Policyn syftar till att skapa en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverksamhet där respekt för mänskliga rättigheter integreras i affärsbeslut. Policy för upp föranderisker1 Policy Nej Policyn utgör grunden för hanteringen av uppföranderisker och beskriver principerna som ska iakttas när koncernen utformar, distribuerar och utvärderar finansiella produkter och tjänster, vid databehandling och hantering av risker kopplade till marknadsuppförande. Policy för operativa risker1 Policy Nej Policyns syfte är att fastställa de huvudsakliga principerna och åtgärderna som ska tillämpas för att effektivt identifiera, hantera och minska operativ risk. Policy för koncernens övergripande riskramverk1 Policy Nej Policyn definierar bland annat ESG-risk, det vill säga miljö, sociala och styrningsrisker och ingår i risktaxonomin som en egen risktyp. Därmed integreras ESG-riskhanteringen i Swed- banks övergripande riskhantering. Klimatrisker, som är en del av miljöriskerna, påverkar andra risker särskilt kredit- och operativa risker. Det betyder att det bland annat är inom kredit risk och operativ risk som de finansiella effekterna på Swedbank uppstår. Policy för intresse konflikter1 Policy Ja Policyn utgör grunden för koncernens arbete med att identifiera, hantera, mititgera och dokumentera intressekonflikter för att säkerställa efterlevnad med externa krav. Den beskriver roller och ansvar vid identifiering och hantering av intressekonflikter i koncernen samt hur koncernen ska arbeta för att hantera identifierade intressekonflikter. Policy för mångfald, rättvisa och inkludering1 Policy Ja Policyn anger att alla medarbetare ska ha samma möjligheter när de arbetar på Swedbank. Av policyn följer att Swedbank har nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och mobbning. Policy mot finansiell brottslighet1 Policy Nej Policyn utgör grunden och sätter ramverket för koncernens arbete mot finansiell brottslig- het. Den anger en enhetlig uppsättning övergripande principer och minimikrav som gör det möjligt för koncernen att följa lagar och förordningar och motverka penningtvätt, finansie- ring av terrorism. Brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, mutor och korruption eller skatteflykt. Den syftar även till att upprätthålla nolltolerans mot alla former av mutor och korruption och underlättande av skatteflykt. Policy för anställdas egna värde pappersaffärer1 Policy Nej Policyn reglerar affärer med finansiella instrument gjorda för egen räkning av anställda och uppdragstagare samt av närstående. Syftet är att dessa personer inte ska ägna sig åt egna affärer med finansiella instrument på sådant sätt och i sådan omfattning att kundernas för- troende för värdepappersmarknaden, Swedbank och de anställda riskerar att rubbas. Ersättningspolicy1 Policy Nej Policyn anger grunden och principerna för ersättningar inom Swedbank. Hållbarhetspolicy1 Policy Ja Policyn utgör grunden för koncernens policyramverk för hållbarhet. Kompletteras av tematiska policyer och instruktioner som integrerar hållbarhetsaspekter. Instruktion för risker kopplade till dataskydd1 Instruktion Nej Instruktion utgör koncernens ramverk för och definierar minimikraven inom dataskydd för att bidra till en sund dataskyddskultur. Instruktion för att motverka mutor och korruption1 Instruktion Nej Instruktionen beskriver interna processer och de kontrollkrav Swedbank har och hur Swed- bank arbetar för att motverka mutor och korruption inom koncernen. Swedbank arbetar för att förhindra och skydda sin verksamhet och sina anställda från att utsättas för mutor och korruption Swedbank ska identifiera, bedöma och förstå riskerna med mutor och korruption och säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas för att minska riskerna. Instruktionen innehåller även krav för upprättande av riskbedömning, rapporteringskrav avseende mut- och korrup- tionsrisken och regler för roller och ansvar. Instruktion avseende styrning för att motverka bedrägerier1 Instruktion Nej Instruktion för koncernens arbete med att upprätthålla kontroller för att upptäcka, förebygga och rapportera misstänkta bedrägerier. Instruktion för intressekonflikter1 Instruktion Nej Instruktion för hantering av intressekonflikter beskriver interna processer och rutiner Swedbank har för att hantera identifierade intressekonflikter relaterade till Swedbank som orga nisation och till anställdas personliga sfär, samt roller och ansvar relaterade till dessa processer och rutiner. Instruktionen beskriver även hur Swedbank ska hantera eventuella intressekonflikter som inte kan mitigeras fullständigt. Instruktion avseende finansiella sanktioner1 Instruktion Nej Instruktion för Swedbanks arbete med att efterfölja och hantera internationella sanktioner. Den beskriver Swedbanks interna processer, kontrollkrav och minimikrav för att säkerställa regelefterlevnad och hantera identifierade risker. Instruktionen innehåller även krav för upp- rättande av riskbedömning, rapporteringskrav och regler för roller och ansvar. Instruktion för visselblåsning1 Instruktion Nej Instruktionen beskriver syftet med koncernens visselblåsarfunktion om att stärka kontrollen av efterlevnad av koncernens interna och externa regelverk genom att inrätta effektiva, konfidentiella och säkra rapporteringskanaler, samt principer som genomsyrar visselblåsar- hanteringen genom att säkerställa att visselblåsare skyddas effektivt mot repressalier. Instruktion för att motverka penning- tvätt och finansiering av terrorism1 Instruktion Nej Instruktion för hantering av koncernens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den beskriver Swedbanks interna processer och kontrollkrav för att säkerställa regelefterlevnad och hantera identifierade risker. Instruktionen innehåller även krav för upprättande av riskbedömning, rapporteringskrav och regler för roller och ansvar. Instruktion – Ställningstagande om klimatförändringar och natur1 Instruktion Ja Ställningstagande för koncernens klimatagenda, inklusive de centrala förväntningarna på Swedbanks egen verksamhet samt vid tillhandahållandet av finansiella tjänster. 96 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 99 ===== Styrdokument Typ Publik (Ja/Nej) Beskrivning Instruktion – Ställningstagande om vapen och försvar1 Instruktion Ja Ställningstagande mot kontroversiella vapen, inklusive kärnvapen. Instruktion avseende inköp1 Instruktion Nej Instruktion för hantering av hur upphandling ska genomföras inom koncernen. Direktiv om hantering av interna bedrägerier1 Direktiv Nej Direktiv för hantering av koncernens arbete mot interna bedrägerier. Syftar till att säkerställa en enhetlig process för att utreda regelöverträdelser av medarbetare och misstänkta interna bedrägerier inom hela Swedbank. Direktiv om hantering av arbetsrätts- liga åtgärder vid regelöverträdelser av anställda inom Swedbank1 Direktiv Nej Direktiv för hantering av anställdas regelöverträdelse och arbetsrättsliga åtgärder. Direktiv om utbildning i risker kopplat till finansiell brottslighet1 Direktiv Nej Direktivet syftar till att tydliggöra utbildningskrav inom koncernen för att minska riskerna för finansiell brottslighet. Arbetsmiljödirektiv1 Direktiv Ja Direktivet beskriver hur Swedbank skapar en arbetsmiljö där alla medarbetare kan må bra och prestera bra. 1) Omfattar Swedbank AB samt alla dotterföretag. Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma i. 2) Swedbank AB samt alla dotterföretag med tillstånd som kreditinstitut Swedbank anser att samarbeten över bolags-, bransch- och landsgränser är avgörande för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål och Parisavtalet. Kon- cernen deltar aktivt i olika hållbarhetsinitiativ och har förbundit sig att följa flera internationella åtaganden och standarder, vilket avspeglas i de styrdokument som implementerats inom organisationen. Bland de initiativ som Swedbank har åtagit sig att följa återfinns UN Global Compact, UN Environmental Program for the Financial Sector samt UN Principles for Responsible Banking. Inom klimatarbetet är NZBA centralt. UN Guiding Principles on Business and Human Rights är vägledande i Swedbanks åtagande att respektera och skydda mänskliga rättigheter och för koncernens arbete med mångfald och inkludering, UN Women’s Empowerment Principles. 97 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 100 ===== Miljöinformation Rapportering enligt EU:s taxonomi förordning Utveckling av taxonomirapporteringen Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning (EU-taxonomin), ett klassifice- ringssystem som fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet, som omfattas av EU-taxonomin, ska anses vara miljömässigt hållbar. EU-taxonomin är en central del av EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och utgör ett ramverk som underlättar för företag att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. För att tillgångar ska anses taxonomiförenliga krävs att den under- liggande ekonomiska verksamheten: • väsentligt bidrar till minst ett av EU:s sex miljö mål; • inte orsakar betydande skada på något av de andra miljömålen; • uppfyller de sociala minimiskyddsåtgärderna och • uppfyller de tekniska granskningskriterierna för ett specifikt miljö mål. Sedan 2021 rapporterar Swedbank andelen tillgångar mot ekonomiska verk- samheter som omfattas av EU- taxonomin. 2023 utökades rapporteringen för kreditinstitut med information om andelen tillgångar, finansiella garantier och tillgångar under förvaltning som är förenliga med EU-taxonomins klimatmål. I år utökas rapporteringen till att inkludera de resterande fyra miljömålen avseende omfattning. Som ett komplement till de huvudsakliga nyckeltaIen presenteras i årets rap- port för första gången ett konsoliderat nyckeltal, viktat utifrån Swedbanks affärs- segment: bank, kapitalförvaltning och försäkring samt affärssegmentens andel av koncernens nettointäkter. I samband med denna förändring introducerar Swedbank även tabeller för försäkring och kapitalförvaltning. Information från tabellerna för kreditinstitut samt försäkringstabellerna används i beräkningen av det konsoliderade nyckeltalet. Intäkter från avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager kommer att inkluderas i beräkningen av det konsoliderade nyckelta- let i och med årsredovisningen för 2025. Swedbanks icke-finansiella aktiviteter är inte taxonomiförenliga men ingår i beräkningen av det konsoliderade nyckeltalet. Informationen till tabellen för den centrala resultatindikatorn för kapitalför- valtare presen teras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur AB inklusive Swedbank Robur ABs dotterföretag. Tabellen för kapitalförvaltare baseras på samma information som i raden för tillgångar under förvaltning i tabell 1 för kredit institut, men presenteras mer i detalj. EU-taxonomins specifika tabeller för liv- och sakförsäkring presenterar detaljer kring försäkringsverksamhetens taxonomiförenlighet. Tabellen för livför- säkring presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Försäkring AB samt Swedbank Life Insurande SE. Tabellen för sakförsäkring presenteras för Swed- banks dotterföretag Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Inom livförsäk- ringsverksamheten inkluderas även innehav som förvaltas av Swedbank Robur AB. I tabellerna för kredit institut rapporteras fortsättningsvis försäkringsdotter- företagen som aktier i icke- NFRD/CSRD företag enligt kapitalandelsmetoden. För tabellerna enligt taxonomiregelverket, se sidorna 144–226. Nyckeltal Det huvudsakliga nyckeltalet för banker, Andel gröna tillgångar i stocken (GAR), syftar till att öka transparens och påskynda den hållbara omställningen. Swed- banks GAR påverkas främst av energi prestanda i Swedbanks bolåneportfölj samt andelen miljö mässigt hållbara ekonomiska verksam heter hos företag som omfattas av direk tivet om icke-finansiell information (NFRD/CSRD) inom Swedbanks företagsutlåning. GAR är 3,37 procent (1,36) avseende omsättning samt 3,59 procent (1,41) avseende kapitalutgifter per 31 december 2024. Under 2024 har taxonomi- förenligheten ökat i stocken till 64 290 mkr (25 470) för tillgångar avseende omsättning och 68 504 mkr (26 505) avseende kapitalutgifter. En tabell med taxonomi förenliga tillgångar per rörelsesegment finns på sidan 78 både för omsättningsbaserade samt kapitalutgiftsbaserade taxonomiförenliga tillgångar. Den största ökningen avseende taxonomiförenliga tillgångar för klaras av en förbättrad datakvalitet och att Swedbank därmed kunnat påvisa taxonomi - förenlighet hos fler lån till hushåll med bostadsfastigheter som säkerhet. En ytter ligare bidragande faktor är förbättrade nyckeltal från NFRD/CSRD före tagen. Exempelvis inkluderas i år alla sex miljömål till skillnad från 2023 där endast klimat målen inkluderades. Trots att majoriteten av taxonomiförenlig- heten föreligger inom klimat målen får inkludering av de fyra nya målen en viss positiv effekt. GAR i flödet är 3,08 procent (2,00) avseende omsättning samt 3,15 procent (1,96) avseende kapital utgifter per 31 december 2024. Under 2024 har taxonomi- förenligheten ökat i flödet till 8 412 mkr (5 994) för tillgångar avseende omsätt- ning och 8 646 mkr (5 886) avseende kapitalutgifter. Andelen gröna tillgångar under förvaltning i stocken är 1,38 procent (0,96) avseende omsättning och 2,23 procent (1,53) avseende kapitalutgifter per 31 december 2024. Under 2024 har taxonomi förenligheten i stocken ökat till 32 571 mkr (19 515) för tillgångar avseende omsättning och 52 450 mkr (31 107) avseende kapitalutgifter. Nämnaren i beräkningen av nyckeltalen har ändrats till att inkludera de totala tillgångarna under förvaltning, vilket resulterar i lägre nyckel tal jämfört med föregående år. Dessa nyckeltal påverkas av de underlig- gande innehaven i fonder och diskretionär portföljförvaltning samt deras investe- ringsstrategier. För 2023 beräknades andelen gröna tillgångar under förvaltning i förhållande till investeringar i NFRD/CSRD företag men för 2024 beräknas nyckel talet i för hållande till totala tillgångar under förvaltning. Därför har 2023 års nyckeltal justerats. Under 2024 har taxonomiförenligheten för tillgångar under förvaltning ökat. En bidragande faktor är att finansiella institutioners taxonomiförenlighet inkluderats i årets rapportering. Vidare inkluderas i år alla sex miljömålen till skillnad från 2023 där endast klimatmålen inkluderades. Trots att majoriteten av taxonomi- förenligheten finns inom klimatmålen får inkludering av de fyra nya målen en viss positiv effekt. I årets rapport inkluderas för första gången flödet för tillgångar under förvalt- ning, vilket visar taxonomiförenligheten i förvärv gjorda under året. Andel gröna tillgångar under förvaltning för flödet är 1,20 procent avseende omsättning och 1,75 procent avseende kapital utgifter. Under 2024 är taxonomi förenligheten i flödet 8 299 mkr för tillgångar under förvaltning avseende omsättning och 12 126 mkr avseende kapitalutgifter. Datatillgång till rapporterad taxonomiförenlighet är fortfarande begränsad men förväntas öka framgent och därmed påverka nyckeltalen för stock och flöde. De konsoliderade viktade nyckeltalen utifrån Swedbanks affärssegment är 3,05 procent avseende omsättning och 3,38 procent avseende kapital utgifter per 31 december 2024. Nyckeltalen för gas och kärnkraft, som speglar Swedbanks tillgångar, finan- siella garantier samt tillgångar under förvaltning kopplat till ekonomiska verk- samheter inom gas och kärnkraft, är i de flesta fall 0,00 procent och som högst 0,70 procent för både omsättning och kapitalutgifter. Tolkning och implementering Taxonomirapporteringen för kreditinstitut baseras på den konsoliderade situatio- nen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. Den konsoliderade situationen avviker från den koncernredovisning som upprättas enligt IFRS® Redovisningsstandarder när det gäller konsolidering av försäkringsföretag, joint ventures och dotterföretag. I övrigt tillämpas samma principer. Definitioner relaterade till rapporteringen enligt EU-taxonomin finns på sidan 381. Rapporteringskraven inom EU-taxonomin är under utveckling, och EU publice- rar kontinuerligt vägledning kring krav samt definitioner. Swedbank arbetar aktivt med att implementera förtydliganden och deltar i diskussioner inom den svenska bankföreningens arbetsgrupp för EU-taxonomin. Tolknings frågor och bransch- praxis diskuteras löpande, och analys- och implementations arbete väntas fort- sätta. För tabellerna 3 och 4 för kreditintitut har Swedbank exempelvis tolkat att nämnaren i beräkningarna ska vara Andelen gröna tillgångar totalt, i kolumnen totalt redovisat bruttovärde. I kolumnen Andel av alla täckta tillgångar är nämnaren Summa tillgångar. Under året har Swedbank fortsatt att genomföra en rad aktivi- teter för att vidare utveckla processerna för rapportering enligt EU- taxonomins vägledning, inklusive interna kontroller. 98 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 101 ===== Förenlighet med EU-taxonomin, inklusive nyckeltal, följs upp kvartalsvis av Swedbanks affärsområden. Genom att stödja koncernens kunder i att utveckla hållbara verksamheter och energieffektiva bostäder samt göra hållbara investe- ringar, är ambitionen att förbättra EU-taxonomins nyckeltal. Swedbank befinner sig i uppstartsfasen med att uppdatera kundprocesser och utveckla nya produkter, exempelvis för att kunna påvisa taxonomiförenligheten hos ett individuellt lån. En ökad andel av miljömässigt hållbara tillgångar är en viktig del i Swedbanks klimat arbete. Koncernen har beslutat om klimatmål för finansierade utsläpp fram till 2030 inom flera sektorer inklusive kommersiella fastigheter och bolån. Inom Swedbanks tillgångar under förvaltning har ett antal fonder i produktut- budet åtagit sig att upprätthålla en lägsta andel taxonomiförenliga investeringar. EU-taxonomin kommer att utgöra ett av flera centrala verktyg för hållbarhetsupp- följning av tillgångar under förvaltning. Dessutom ser Swedbank att investeringar i företag med taxonomiförenliga verksamheter kommer att vara ett verktyg för att nå koncernens klimatmål. EU-taxonomin är ett av flera verktyg för att identifiera de verksamheter hos Swedbanks kunder som kan bidra till Swedbanks arbete att nå klimatmålen. Ökning av taxonomiförenliga tillgångar, samt tillgångar under förvaltning är viktigt för att Swedbank ska kunna säkerställa att målen uppfylls. Som finansiellt företag presenterar Swedbank sin EU-taxonomirapportering i de standardiserade tabellerna för kreditinstitut, kapitalförvaltning, försäkring samt kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter. Utöver dessa tabeller presenteras tabeller med konsoliderade nyckeltal per Swedbanks affärssegment – bank, kapitalförvaltning och försäkring – viktade efter respektive affärs- segments andel av koncernens nettointäkter. Tabeller för kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter ger detaljerad information om de sex identifierade ekonomiska verksamheterna inom kärn- energi och fossilgas, avseende Andelen gröna tillgångar, Andel gröna tillgångar under förvaltning, Andel gröna finansiella garantier samt Andel gröna tillgångar under förvaltning, livförsäkring. Lån med bostadsfastighet som säkerhet Hushållens förvärv och ägande av fastighet är en verksamhet som omfattas av EU-taxonomin. En majoritet av Swedbanks tillgångar som omfattas av EU- taxonomin utgörs av lån med bostadsfastighet som säkerhet. Bostäder står för en betydande del av EU:s energi konsumtion och växthusgasutsläpp, vilket kan minskas genom ökad energi effekti vitet. Swedbank bidrar till finansieringen av energieffektivisering i bostads fastigheter och är beroende av energidata av god kvalitet. EU-taxonomin ställer olika krav för att ett lån med bostadsfastighet som säkerhet ska klassificeras som taxonomiför enligt, beroende på när byggnaden är uppförd. För byggnader uppförda före den 31 december 2020 måste fastig- hetens primär energibehov ligga inom de översta 15 procenten av det nationella beståndet eller ha energi klass A. Swedbank har baserat sina energikrav på tröskelvärden framtagna på uppdrag av Fastighetsägarna för lån med bostadsfastigheter som säkerhet i Sverige. Motsvarande information har använts för lån med bostadsfastigheter som säker- heter i Estland, Lettland och Litauen. För byggnader uppförda efter den 31 december 2020 krävs att primärenergi- behovet är minst 10 procent under tröskelvärdet för nära noll-energibyggnader. För att uppfylla kraven på att inte orsaka betydande skada på målet om klimat- anpassning har Swedbank genomfört klimatriskanalyser av bostadsfastigheter som används som säkerhet för lån, enligt samma metod som används i Pelare 3 rapporten. Lån med bostadsfastighet som säkerhet redovisas som taxonomiför- enliga när fastig heten både upp fyller energikraven och där klimatriskanalysen visar låg risk. Data till klimatrisk analysen köps in från en extern leverantör. Ett arbete med att utveckla dessa analyser pågår. NFRD/CSRD företag Finansiella företag är i stor utsträckning beroende av att kunder och motparter rapporterar i enlighet med EU-taxonomin för att själva kunna uppfylla sina rappor- teringsskyldigheter. Swedbanks rapportering återspeglar därmed företagens rap- portering, både i omfattning och förenlighet. Informationen från företagskunders hållbarhetsförklaringar har inhämtats från en extern leverantör. I takt med att lag- kraven successivt implementeras och fler företag rapporterar, förväntas både datatillgången och datakvaliteten förbättras över tid, vilket i sin tur kommer att påverka Swedbanks taxonomiförenlighet. Företagsutlåningen utgör 24 procent av Swedbanks tillgångar, varav endast 2 procent är NFRD/CSRD företag som rapporterar enligt EU-taxonomin. Förvaltat kapital i NFRD/CSRD företag utgör 35 procent av totala tillgångar under förvaltning. Tillgångar under förvaltatning i globala portföljer med innehav utanför EU samt tillgångar under förvaltning med placeringsinriktning inom små och medelstora företag, vilka inte rapporterar enligt EU-taxonomin bidrar till lägre taxonomiförenlighet. Datatillgänglighet och kvalitet Avsaknad av en central extern databas för företags hållbarhetsinformation och otillräcklig kvalitet på externa data, medför svårigheter att samla in kvalitetssäk- rade data gällande nyckel tal från företagskunder och energiprestanda för fastig- heter. Bristande tillgänglighet och kvalitet i data påverkar taxonomiförenligheten och därmed nyckeltalen GAR och Andel gröna tillgångar under förvaltning. I dags- läget har Swedbank inte kunnat inhämta data för samtliga efter frågade data- punkter, exempelvis ”användning av intäkter” i samband med företagslån. För 55 procent av Swedbanks lån med bostadsfastighet som säkerhet, saknas giltiga energideklarationer, vilket begränsar möjligheten att påvisa taxonomiför- enlighet. Systemet med energiklasser är inte harmoniserat varför det exempelvis i Sverige är högre krav än i många andra EU-länder för att en fastighet ska tilldelas energiklass A, och därmed uppfylla EU-taxonomins krav. Informationen om tillgångarna i nämnaren för flödesberäkningen är ofull - ständig, då Swedbank inte har möjlighet att identifiera samtliga nya tillgångar på alla rader, vilket gör att nyckel talen inte är rättvisande och resulterar i en högre GAR för flödet. 99 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 102 ===== E1 Klimatförändringar Introduktion Kapitel E1 Klimatförändringar omfattar Swedbanks rapportering relaterat till begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar samt energi. Illustrationen nedan visar var i koncernens värdekedja som inverkningar, risker och möjligheter har identifierats. E1 Klimatförändringar har delats in i tre delar baserat på den uppdelning av värdekedjan som tillämpades inom den dubbla väsentlighetsbedömningen. Ytterligare information finns i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, IRO-1. Det beror på att klimat förändringar har bedömts väsentligt i samtliga upp- delningar av värdekedjan. Arbetet med klimatförändringar är koncern gemen- samt, men metoder, mål och mätetal skiljer sig i de olika delarna av värdekedjan. Rapporteringen delas därför in i följande områden: • Utlåning avser klimatpåverkan från Swedbanks utlåningsportfölj. • Kapitalförvaltning avser klimatpåverkan från investeringar genom fond förvaltning inom det svenska fondbolaget Swedbank Robur Fonder AB (i kapitlet benämnt ”Swedbank Robur Fonder”). • Den egna verksamheten avser klimatpåverkan från koncernens direkta verksamhet i form av till exempel fastigheters energiförbrukning, affärsresor och inköp av IT och kontorsmaterial. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Miljö Klimatförändringar ● Begränsning av klimatförändringar – Klimatförändringar ● Begränsning av klimatförändringar – Klimatförändringar ● Anpassning till klimat förändringar ● Begränsning av klimat förändringar ● Energi + – + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Strategi Omställningsplan, E1-1 Hållbarhet står i centrum för Swedbanks affärsstrategi, vilket innebär att hållbar- hetsaspekter integreras i koncernens arbete och affärsbeslut. En viktig del för Swedbanks kärnverksamhet är den pågående omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Koncernens omställningsplan bygger på affärsstrategin. I Swedbanks samhällsviktiga roll som systemkritisk bank kan koncernen driva förändring. Det största bidraget till att nå nettonollutsläpp kan uppnås genom att stödja Swedbanks sju miljoner privatkunder och över 550 000 företagskunder i att bli mer hållbara. Swedbank affärsmodell är att erbjuda kunder trygga och effektiva lösningar för att hantera sitt sparande och samtidigt tillgodose sina finansieringsbehov. Med utgångspunkt i ett ekonomiskt sunt och hållbart samhälle ger Swedbank de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. En viktig del i att anpassa affärsmodellen till 1,5-gradersmålet är att styra utlånings- och investeringsportföljerna mot detta mål. Swedbank har satt sex sektorspeci- fika klimatmål till 2030 på låneportföljen och har även antagit klimatmål för fond- förvaltningen för att vara i linje med 1,5-gradersmålet. För att uppfylla målen arbetar Swedbank med att styra finansiering och investeringar mot hållbara akti- viteter samt genom dialog, rådgivning och monitorering. Ytterligare information om respektive klimatmål finns i Mål, E1-4. Swedbanks åtagande för nettonollutsläpp gäller hela koncernen och omfattar utsläpp relaterade till egen verksamhet, utlåning och investeringsportföljer. Under året publicerade Swedbank den första versionen av sin omställningsplan, Swedbank Climate Transition Plan (Swedbanks omställningsplan). Den största klimat påverkan sker via kundledet, vilket innebär att kundernas omställning är en nyckel komponent i koncernens arbete med att minska utsläppen. Därför lägger omställ ningsplanen särskild vikt vid den finansiering som koncernen tillhandahåller. Swedbanks klimatrelaterade mål utgår från en övergripande målsättning om att nå nettonollutsläpp senast år 2050 och anpassa utlånings- och investeringsportföljerna till 1,5-gradersmålet. Respektive 2030 klimatmål på låneport följen är satta i linje med 1,5-graders sektorspecifika reduktionsbanor. Swedbank har i sitt ställningstagande om klimatförändringar och natur gjort ställningstaganden avseende fossila bränslen. Enligt detta ska Swedbank inte tillhandahålla ny finansiering eller erbjuda kapitalmarknadsfinansiering till före- tag som utvinner olja, gas, termiskt kol eller termisk torv. Undantag kan god- kännas för omställnings företag inom termisk torv om särskilda kriterier uppfylls. Undantag kan även godkännas vid extraordinära omständigheter för företag inom restriktionerna men att företag förväntas upprätta en omställningsplan i linje med Parisavtalet. Swedbank har även restriktioner om att inte direktfinan- siera kraftproduktion från kol eller torv, eller företag vars intäkter överstiger fem procent från dessa aktiviteter. Swedbank direktfinansierar heller inte nya olje- eller gaskraftverk, nya oljetankers eller nya råoljeraffinaderier. För Swedbanks investeringar, det vill säga när Swedbank tar investerings- beslut för finansiella produkter, exkluderas företag med mer än 5 procent av intäkterna från utvinning eller kraftproduktion från olja, gas, termiskt kol eller termisk torv. Undantag kan godkännas för omställningsföretag inom olja, gas eller termisk torv om särskilda kriterier uppfylls. Indirekta investeringar såsom fonder som hanteras av tredje part eller investeringsbeslut baserat på ett diskretionärt mandat omfattas inte. Utlåning Swedbanks publicerade omställningsplan syftar till att beskriva hur Swedbank arbetar mot målet om nettonollutsläpp inom Swedbanks låneportfölj och ambitioner för ökning av hållbara finansieringsvolymer. Omställningsplanen har godkänts av vd och setts över av styrelsen. Omställningsplanen kommer att uppdateras och anpassas i takt med att klimat arbetet utvecklas samt i enlighet med kommande lagstiftning, inklusive krav från både Corporate Sustainability Due Dilligence Directive (CSDDD) och Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), för att sträva efter att rätt förutsättningar finns på plats för att uppnå koncernens klimatmål. Det primära fokuset är att möjliggöra och driva på den gröna energiomställ- ningen inom fastig hetssektorn, en sektor som motsvarar cirka 80 procent av Swedbanks låne exponering. Integrerat i planen är koncernens klimat mål för kredit portföljen för år 2030, vilka är förenliga med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C i linje. Viktiga åtgärder i arbetet mot att nå klimatmålen är att: • Stödja kunder för att stimulera en hållbar omställning, exempelvis genom att erbjuda anpassade finansiella lösningar och rådgivning. • Fortsätta utveckla partnerskap och samarbeten som stödjer kunder i deras omställning. • Öka finansiering av hållbara aktiviteter och av aktiviteter som bidrar till omställningen. 100 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 103 ===== Drivkrafter i omställningen Swedbank har flera möjligheter att bidra till utfasningen av fossila bränslen och minskningen av växthusgasutsläpp. Genom den breda kundbasen har Swedbank möjlighet att bidra till omställning via hållbar finansiering samt rådgivning och medvetandegörande. Swedbank har ett fokus på att möjliggöra energiomställning i fastighets- sektorn, givet koncernens exponering mot denna sektor inom alla fyra hemma- mark nader. Även andra utsläppsintensiva sektorer i utlåningsportföljen är i fokus, inklusive kraftproduktion, olja och gas samt sjöfart och stål, eftersom de utgör en betydande del av Swedbanks finansierade utsläpp. Affärsmöjligheter och part- nerskap inom grön teknologi och finansiering av hållbara lösningar är viktiga driv- krafter. Dessutom spelar förändrade marknadstrender och en ökad efterfrågan på gröna finansiella produkter och tjänster från både privat- och företagskunder en betydande roll. Förändrade investerarkrav och efterlevnad av lagstiftning är också centralt i takt med att de regulatoriska kraven ökar. Swedbank genomför för närvarande ingen kvantitativ analys och uppföljning av de olika faktorerna som leder till utsläppsminskning. Det är även viktigt att minska exponeringen mot kunder med liten eller obefint- lig omställningsvilja. Swedbanks förväntningar vid tillhandahållandet av finan- siella tjänster samt restriktioner för fossila bränslen specificeras i Swedbanks ställningstagande om klimatförändringar och natur. Swedbanks potentiellt inlåsta växthusgasutsläpp finns främst identifierade i tillgångar kopplade till kunder inom sektorer med stora investeringar i fossila bränslen och koldioxid- intensiva processer där det är svårt och dyrt att snabbt minska utsläppen, exem- pelvis olja och gas, kraftproduktion, stål och sjöfart. Swedbank har beslutat om klimat mål till 2030 för dessa sektorer och har således ett särskilt fokus på dem. Swedbank arbetar med dialog, rådgivning och monitorering av kunder för sekto- rerna. Swedbanks möjligheter att nå sina klimatmål i dessa sektorer kommer att bero på kundernas förmåga att ställa om liksom Swedbanks exponeringar mot kunder inom dessa sektorer. Ytter ligare information om klimatpåverkan från dessa sektorer finns i Mål, E1-4. För att bättre förstå företagskundernas omställning har Swedbank under året utvecklat verktyg för att underlätta analys av omställningsplaner. Insikter från arbetet har gett värdefull input för interna beslutsprocesser och vid kundråd- givning. Swedbanks förmåga att nå koncernens klimatmål beror på kundernas fortsatta utsläpp, förmåga att ställa om samt möjligheten att hantera klimat- relaterade risker på ett fullgott sätt. Omställningsplanen är inte en inte grerad del av den finansiella planeringen. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för omställningsplanen; dessa utgifter är en integrerad del av Swedbanks löpande kostnader. För 2024 kan inga mätbara resultat av omställningsplanen presenteras, då 2024 utgör basåret. Ytterligare information om Swedbanks klimat åtgärder som vidtogs under året finns i Åtgärder, E1-3. Kapitalförvaltning I Swedbanks omställningsplan beskrivs det övergripande tillvägagångssättet för att nå nettonollutsläpp inom fondförvaltningen, vilket beskrivs utförligare i Swed- bank Robur Fonders klimat strategi. Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar har antagits av styrelsen och tillsammans med bolagets klimat- strategi utgör de styrande dokumenten som vägleder klimat arbetet i fondförvalt- ningen. Både policyn och strategin revideras minst årligen. År 2020 underteck- nade Swedbank Robur Fonder initiativet Net Zero Asset Manager (NZAM). Initiativet syftar till att upprätta standarder för hur fondförvaltare sätter och följer upp mål för nettonollutsläpp av växthusgaser, i syfte att nå målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C. Swedbank Robur Fonders klimat strategi har godkänts av Swedbank Robur Fonders vd och anger övergripande klimatmål och delmål. Ytterligare information om fullständiga beskrivningar av klimatmål och tillhörande delmål finns i Swedbank Robur Fonders klimat strategi. Swedbank Robur Fonders klimatstrategi vägleder i arbetet med att nå klimat- målen, genom att minska klimatrelaterade risker och möjliggöra en övergång till en lågfossil ekonomi. Den utgör grunden för hur Swedbank Robur Fonder ska skapa långsiktigt värde för kunderna och samtidigt ta ansvar för att minska växt- husgasutsläppen. Swedbank Robur Fonders målsättning är att ligga steget före politiska beslut och att driva på investeringar i teknik och tjänster som främjar ett stabilt klimat. Att ligga steget före refererar till att Swedbank Robur Fonders mål är tidsmässigt mer ambitiösa än globala klimatmål. Till exempel ska Swedbank Robur Fonder uppnå nettonollutsläpp år 2040, jämfört med Paris avtalets mål för 2050. Swedbank Robur Fonder stödjer även klimatomställningen genom att investera i företag som ännu inte slutfört en omställning men som bedöms ha förmågan att anpassa verksamheten till att uppnå Paris avtalets mål. De främsta åtgärderna för att uppnå Swedbank Robur Fonders klimatmål är att: • Uppfylla externa åtaganden för att vara i linje med Paris avtalet, inklusive rapportering • Investera i bolag med lösningar som bidrar till klimatomställningen • Påverka innehav för att nå nettonollutsläpp • Avstå från investeringar i verksamheter som förhindrar uppfyllelse av klimatstrategin Ytterligare information finns i Åtgärder, E1-3. Den egna verksamheten Den egna verksamheten omfattas av Swedbanks omställningsplan, och Swed- bank har antagit klimatmål för egen verksamhet för att minska koncernens direkta utsläpp av växthusgaser med 60 procent till år 2030 jämfört med 2019. Målet omfattar scope 1, scope 2 samt utvalda kategorier inom scope 3. Målet antogs år 2020 och dess förenlighet med att begränsa den globala uppvärm- ningen till 1,5° C i linje har inte utvärderats. Strategi och affärsmodell, E1, SBM-3 Swedbank anser att det är viktigt att anpassa strategi och affärsmodell efter identifierade inverkningar, risker och möjlig heter inom klimatområdet. Den största klimat påverkan från Swedbank sker genom kundernas verksamheter eller genom investeringar. Klimatomställningen utgör inte bara en stor utmaning, utan också en betydande affärsmöjlighet för både Swedbank och kunderna. Koncer- nens ambition är att spela en ledande roll i den gröna omställningen genom att finansiera hållbara lösningar med ett starkt fokus på att öka energieffektiviteten i byggnader och fastigheter. Swedbank kan inte bedöma effekterna av eller resur- serna för åtgärderna som presenteras under Åtgärder, E1-3, och har därför inte beaktat dessa. Identifierade klimatrelaterade risker, fysiska eller omställningsrisker Som en del av Swedbanks riskramverk har koncernen metoder och processer för att definiera, identifiera och bedöma klimatrelaterade risker relaterade till Swed- banks strategi och affärsmodell. Klimatrelaterade risker för Swedbank är i huvud- sak indirekta, genom utlåning och investeringar och det är omställningsrisken som sammantaget bedömts vara materiell för koncernen. Bland de sektorer där Swedbank funnit betydande omställningsrisker finns energisektorn, fastighets- förvaltning, transporter, skog och lantbruk och tillverkningsindustri. En uppräk- ning av samtliga risk drivare och deras finansiella effekt på olika delar av koncer- nens utlåning skulle bli mycket omfattande. Tabellen nedan presenterar några exempel på händelser som kan öka koncernens kreditrisk. Klimatrelaterade risker Riskdrivare Händelser som kan leda till ökad kreditrisk Omställningsrisk Ny eller förändrad politik och lagstiftning som syftar till att begränsa klimat- förändringar. EU inför regler för energieffektivisering av byggnader vilket kan innebära försämrade kassa flöden och värdeminskningar i fastigheter med sämre energiprestanda. Omställningsrisk Ny eller förändrad teknik som begränsar klimat förändringar. Nya tekniker inom energisektorn och elektrifieringen av transporter kräver stor omställning i hela värdekedjan. De företag som inte har resurser eller tillräcklig ambition löper risk att förlora konkurrenskraft. Omställningsrisk Nya eller förändrade beteenden hos konsu- menter och investerare som syftar till att begränsa klimatförändringar. Konsumenter och investerare prioriterar och sätter högre värde på hållbara produkter och affärsmodeller vilket kan minska efterfrågan och riskaptiten på nuvarande produktion med negativ finansiell effekt på individuella företag och hela branscher. 101 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 104 ===== Resiliensanalys genom scenarioanalys och stresstester Mot bakgrund av den scenarioanalys och de stresstester som utförts som en del av Swedbanks Interna kapitalutvärdering (IKU) är bedömningen att koncernen motståndskraft mot klimatrelaterade risker är god. I IKU:n ingår: • Ett tioårigt basscenario där Swedbank prognosticerar sin kapitalsituation givet en omställning i enlighet med koncernens klimatmål. Resultatet visar att både lönsamhet och kapitalisering förblir stark. • Treåriga makroekonomiska stresstester där både fysiska risker och omställ- ningsrisker integreras. Av resultaten framgår att koncernens motståndskraft mot både stressade omställningsrisker och stressade fysiska risker i termer av omfattande översvämningar är god. IKU omfattar Swedbanks konsoliderade situation, vilket innebär att nedströms värdekedja är inkluderad med undantag av koncernens helägda försäkringsbolag som endast tas med som aktieinnehav. Uppströms värdekedja ingår inte. Inga väsentliga omställningsrisker har exkluderats. Det ska beaktas att processerna för den tioåriga scenarioanalysen och de treåriga stressade scenarierna delvis är nya och under utveckling. De kvantitativa resultaten i det tioåriga basscenariot bygger på en rad antaganden utifrån Swedbanks strategi och planer. Den makroekonomiska utvecklingen antas följa den långsiktiga trenden där hänsyn tagits till att omställningen antas medföra ett ökat investeringsbehov i samtliga hemmamarknader. Behovet är brett men särskilt utmärkande inom energi där energimixen inom koncernens hemmamarknader antas förändras på ett bety- dande sätt, med ett allt större inslag av förnybar energiproduktion inte minst i de baltiska länderna. Även transportsektorn bedöms ha ett utökat investerings- behov främst utifrån den teknikförändring som drivs fram av elektrifieringen. Det har inte gjorts något specifikt antagande om energikonsumtion. Den längre tidshorisonten innebär ökad osäkerhet i olika antaganden om låneport följens utveckling, såväl som antaganden om intäkter och kostnader. Trots att IKU visar på god motståndskraft så bedöms omställningen kunna innebära utmaningar. En utmaning är Swedbanks finansiering av fastigheter. För att kon cernen ska nå sina mål för finansierade utsläpp behöver en del av koncer- nens kunder genomföra energieffektiviserande åtgärder, vilket delvis ligger utom Swedbanks kontroll. Ytterligare information finns i Omställningsplan, E1-1. Policyer, E1-2 Policyer Swedbank har antagit flera policyer som är viktiga styrdokument i koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar. • Hållbarhetspolicy • Miljöpolicy • Policy för koncernens övergripande riskramverk • Kreditpolicy Hållbarhetspolicyn utgör grunden för Swedbanks policyramverk inom hållbarhet. Den kompletteras av tematiska policyer och instruktioner som integrerar hållbar- hetsaspekter. Miljöpolicyn utgör en grund för koncernens miljöarbete och anger den grundläggande och gemensamma uppfattningen inom koncernen om miljö- påverkan, hur miljörisker ska förebyggas och hanteras samt hur koncernen kan bidra till klimatomställningen. I Policy för koncernens övergripande riskramverk definieras ESG-risk, det vill säga miljö-, sociala och styrningsrisker vilka ingår i risktaxonomin som en egen risktyp. Det betyder att ESG-risker identifieras, bedöms och hanteras liksom Swedbanks övriga risker. Klimatrelaterade risker är en del av miljöriskerna och ett område som är särskilt fokuserat mot bakgrund av dess väsentlighet. Klimatrelaterade risker är drivare av andra risker, särskilt kredit risk och operativa risker. Det betyder att det bland annat är inom kreditrisk och operativ risk som de finansiella effekterna på Swedbank uppstår. ESG-risk är därför en integrerad del i kreditpolicyn och i ett flertal direktiv och instruktioner som reglerar kreditriskhantering. Kreditpolicyn uttrycker att ESG-risk är en natur- lig och integrerad del av all kreditriskbedömning och ska återspeglas i kreditverk- samheten. Relevanta ESG-aspekter ska ingå i analysen av kunders möjligheter och risker på kund- och transaktionsnivå samt ingå i kredituppföljningen. Ställningstaganden Swedbank har antagit ett ställningstagande om klimatförändringar och natur för att hantera, begränsa och anpassa koncernen till klimatförändringarna. Där anges villkoren för koncernens klimatagenda, inklusive de viktigaste förväntning- arna på Swedbanks egen verksamhet och vid tillhandahållandet av finansiella tjänster. I ställningstagandet klargörs att Swedbank ska vara aktivt enga gerad i och finansiera den nödvändiga omställningen i samhället. Det framhålls att Swedbank ska stödja kunderna i deras anpassning till klimatförändringar. Swedbank betonar även sin roll i att främja teknologier som möjliggör en hållbar omställning, såsom elektrifiering och förnybar energi. Swedbanks åtaganden för att begränsa klimatförändringarna tydliggörs genom att klimatrisk integreras i Swedbanks riskanalyser. Koncernen ska sätta mål, övervaka, mäta och följa upp utvecklingen. Vidare har Swedbank specificerat restriktioner gällande fossila bränslen som en del av arbetet med att begränsa klimatförändringarna. Alla styrdokument finns tillgängliga på Swedbanks intranät varav de publika finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information finns i Swedbanks styrdokument, MDR-P . Åtgärder, E1-3 Under rapporteringsåret vidtogs en rad åtgärder för att begränsa Swedbanks inverkan på klimatförändringar och minska växthusgasutsläpp. Bland annat har Swedbank haft flera satsningar på externa samarbeten och partnerskap för att tillsammans skapa förändringskraft i omställningen. Dessutom har strategiska styrdokument och mål inom klimatområdet utarbetats för att tydliggöra rikt- ningen framåt. Åtgärderna som vidtagits speglar villkoren för koncernens klimat- agenda. Swedbank har identifierat åtgärder baserat på antagna strategier vilka följs upp årligen. Åtgärderna åsyftar till att bidra till klimatmålen som i sin tur syftar till att minska den identifierade negativa inverkan. Swedbank har inte möjlig het att göra en kvalitativ eller kvantitativ uppföljning på hur vardera åtgärd bidrar till dessa. Swedbanks klimatmål följs upp och rapporteras årligen. Att styra finansiella flöden mot mer hållbara aktiviteter är ett viktigt åtagande för koncernen. Swedbanks huvudsakliga klimatpåverkan kommer från affärs- verksamheten, vilket leder till ett fokus på att stödja kunderna i deras omställ- ningsåtgärder genom att erbjuda rådgivning och tjänster som minskar klimat- påverkan. Swedbank strävar efter att vara lönsam och därigenom bidra till ett finansiellt sunt och hållbart samhälle. Det hjälper koncernen att få tillgång till stabil och kostnadseffektiv finansiering samt möjliggör stöd till kunderna i deras omställning. Swedbank har inte identifierat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för åtgärdsplaner inom hållbarhetsområdet; dessa utgifter är en inte- grerad del av Swedbanks löpande kostnader. Swedbanks förmåga att implementera klimatförändringsåtgärder, både när det gäller begränsning och anpassning, är beroende av tillgången till resurser. Tillgång till kapital är en avgörande faktor. Exempelvis genom att möjliggöra utlå- ning till kunder som i sin tur kan investera i hållbara projekt och teknologier som minskar utsläppen och stödjer omställningen. Vidare spelar intern hållbarhets- expertis en central roll. Kompetenta medarbetare med djupgående kunskap om hållbarhetsfrågor bidrar till att driva effektiviteten i Swedbanks klimatåtgärder. De säkerställer också att Swedbank följer praxis inom branschen och kan anpassa sig till förändrade regleringar och marknads trender. Slutligen är till- gången till data avgörande för strategiutveckling och operativa beslut. Data ger koncernen insikt i nuvarande utsläpps nivåer, identifierar riskområden och möjlig- heter samt hjälper till att mäta fram stegen mot Swedbanks mål. Genom analyser av data kan Swedbank göra mer informerade beslut som stärker engagemanget för långsiktig hållbarhet. Sammantaget innebär detta att Swedbank i hög utsträck ning är beroende av dessa resurser för att framgångsrikt kunna genom- föra sina klimatstrategier. Swedbank har identifierat en negativ inverkan på samhälle och omvärld, och alla åtgärder syftar till att minska denna inverkan. Även om dessa insatser riktar sig mot det bredare samhället och intressenter i omvärlden, kan Swedbank dock inte exakt kvantifiera vilken andel av dessa intressenter som faktiskt omfattas. Ytterligare framsteg förväntas göras i takt med utvecklingen av fler produkter, tjänster och verktyg som driver den gröna energiomställningen, där fastighets- sektorn står i fokus för Swedbank. De huvudsakliga åtgärder som vidtogs under året beskrivs nedan. Utlåning Publicering av Swedbanks omställningsplan Utarbetandet och publiceringen av omställningsplanen, som beskriver koncer- nens klimatarbete och lyfter fram de viktigaste delarna, har varit en central åtgärd under året. Omställningsplanen omfattar flera kritiska aspekter som tydliggör hur Swedbank ska arbeta för att minska växthusgasutsläppen, uppfylla internatio- nella åtaganden samt finansiera den kommande samhällsomställningen med fokus på energieffektiviseringar i fastighetssektorn. Ytterligare information om koncernens hållbara produkter och tjänster finns i Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell SBM-3. Kon- cernens omställningsplan fokuserar primärt på nedströmsaktiviteter och i syn- nerhet utsläppsminskningar inom Swedbanks utlåningsportfölj. Avseende tids- ram planeras omställningsplanen att kontinuerligt omvärderas i takt med att klimat arbetet utvecklas. Swedbank genomför för närvarande ingen kvantitativ analys och uppföljning av de olika faktorerna som leder till utsläppsminskning. 102 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 105 ===== Ambitionsnivå för ökade hållbara finansieringsvolymer och ESG-obligationer Swedbank har under året kommunicerat en ambitionsnivå för hur mycket håll- bara finansieringsvolymer ska växa fram till år 2027 samt ökning av andelen ESG- obligationer. Den innebär en tredubbling av de hållbara finansieringsvolymerna jämfört med år 2022. År 2027 är också ambitionen att andelen ESG-obligationer ska uppgå till minst 40 procent i de emissioner där Swedbank är rådgivare. Ambitionen är koncernomfattande och fokuserar på Swedbanks utlåningsport- följ och aktivitet inom kapitalmarknaden. Utvecklat kunderbjudande och samarbeten för energi omställning Att driva den gröna energiomställningen i fastighetssektorn står i fokus för Swed- bank. Därför har Swedbank utvecklat kunderbjudandet med möjlighet för Swed- banks privatkunder i Sverige att göra en digital energikoll av sin bostad via före- taget Hemmas plattform. För företagskunder i Sverige inledde Swedbank under året ett samarbete med hållbarhets- och teknikkonsultföretaget Ramboll. Paral- lellt har en plattform för utvalda företagskunder anpassats i syfte att kunna simu- lera fastigheters behov av energieffektiviserande åtgärder samt att göra det möj- ligt för kunderna att ta del av kunskap kring energi och hållbarhet. Syftet är att stötta kunderna att genomföra en energi omställning. Inom jordbrukssektorn har ett samarbete inletts med Agronod vars tjänst ska möjliggöra för lantbrukare att enkelt beräkna och rapportera klimat avtrycket från deras verksamhet. I de bal- tiska länderna erbjuder Swedbank tillsammans med eAgronom finansieringslös- ningar för investeringar i hållbart jordbruk. Det utvecklade kunderbjudandet och samarbeten för energiomställning är ett löpande arbete och omfattar Swedbanks hemmamarknader. Kapitalförvaltning Omställningsplanen beskriver även övergripande Swedbank Robur Fonders till- väga gångssätt för att nå nettonollutsläpp. Åtgärder har vidtagits för att välja bort verksamheter, välja in investeringsobjekt, samt påverka innehav i syfte att minska förvaltade fonders utsläpp av växthusgaser inom scope 1, 2 och 3. Bolag verk- samma inom fossilsektorn (kol, olja och gas) har valts bort från investeringar i fonderna enligt Swedbank Robur Fonders strategi för att välja bort. Daglig kon- troll genomförs för att arbeta mot efterlevnad av strategin för att välja bort. Dia- loger har förts med de innehav inom materiella sektorer som tillsammans står för 70 procent av finansierade utsläpp och som inte har verifierade mål hos Science Based Targets initiative (SBTi). Swedbank Robur Fonder har förmedlat sin för- väntan på dessa bolag att anta klimat mål och nå nettonollutsläpp. Swedbank Robur Fonders rapporterade viktade genomsnittliga koldioxidinten- sitet har mellan 2023 och 2024 fortsatt att minska. Andelen av investeringarna i bolag som har fått verifierade mål hos Science Based Targets initiative har ökat. Detta är ett resultat utav Swedbank Robur Fonders långsiktiga påverkansarbete inom klimat, men även arbete att välja in bolag som är motståndskraftiga i klimat- omställningen. Den egna verksamheten Kartläggning av leverantörskedjans utsläpp Swedbank har ett stort antal leverantörer och har under året initierat en genom- lysning av vilka varor och tjänster som inkluderas i utsläppsrapporteringen (inom kategorin Inköpta varor och tjänster, scope 3). Genomlysningen är en förutsätt- ning för att mer effektivt kunna arbeta med utsläppsminskningar i leverantörs- kedjan. Genomlysningen omfattar Swedbankkoncernens leverantörsbas och pågick under 2024. Mått och mål Mål, E1-4 Utlåning Swedbank ser kontinuerligt över målen och deras omfattning. Resultatet för Swedbanks klimatmål rapporteras för 2023. Anledningen till detta är att kund- ernas rapporterade utsläppsdata för 2024 inte var tillgängliga vid tidpunkten för rapportens publicering. Beräkningarna av utfallet för klimatmålen baseras på Swedbanks exponering och kundernas utsläppsdata för samma period. Detta skiljer sig från rapporteringen av finansierade utsläpp som återfinns i Totala växt- husgasutsläpp, E1-6, där utsläppen baseras på från Swedbanks exponering under 2024 och den senast tillgängliga utsläppsdata från kunderna. Målen är i linje med de styrdokument som upprättats för klimatområdet och inget av målen har ändrat basår. Förändringar i motsvarande mätvärden, mätmetoder, betydande antaganden, begränsningar eller källor beskrivs under respektive sektor på sidorna 104–108, samt i beräkningsmetoder på sidorna 111–113. Swedbank ingår också i flertalet partnerskap, medlemskap och nätverk, inklusive EEMI (Energy Efficient Mortgage Initiative), NZBA (Net-Zero Banking Alliance), PCAF (Partnership for Carbon Accounting Financials) samt Poseidon Principles. Swedbank håller en löpande dialog med sina intressenter, ytter ligare informa- tion finns i Intressenters intressen och synpunkter, SBM-2. Dessa insikter används över gripande när Swedbank utvecklar sina mål, men intressenterna är inte involverade i fastställandet av målen. Målen sätts utifrån kraven från NZBA, vilket innebär att inte alla mål fastställs i samråd med intressenterna. Målen har godkänts av vd samt setts över av styrelsen. Målen är satta utifrån vetenskapliga 1,5° C reduktionsbanor som utgår från hur mycket sektorn behöver minska utsläpp för att vara i linje med en temperaturökning på 1,5° C. Målen är satta utifrån vilka utsläppsminskningar som krävs, men Swedbank har inte gjort några antaganden kring hur portföljen ska utvecklas. För närvarande har Swedbank inte kvantifierat bidrag för minskning av totala utsläpp för att uppnå koncernens klimat mål. Swedbank kan inte specificera den andel som gäller för scope 3 efter- som målen är definierade för utvalda sektorer. Swedbank har störst inverkan på klimatet via sina kunder genom de verksam- heter och aktiviteter som koncernen finansierar. Swedbank har fastställt sex sektors mål för finansierade utsläpp för låneportföljen till 2030 i linje med koncer- nens åtagande till Net-Zero Banking Alliance. Fem av dessa är intensitetsbase- rade. Under 2024 antog Swedbank ett nytt sektormål avseende omställningen inom sjöfart. Därutöver omfattar klimatmålen sektorerna bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja & gas samt stål. Sektorerna har valts utifrån deras inverkan på klimatet, Swedbanks portföljexponering och tillgängliga data. Målen har inte granskats av en tredje part. Swedbank har inte gjort några anta- ganden om absoluta värden på finansierade utsläpp för dessa sektorer för målåret. Notera att sektorerna är definierade enligt PCAF metod och således kan skiljas från definitioner i övriga delar av rapporten. Ytter ligare information om beräkningar finns på sidorna 111–113. Olika faktorer påverkar utfallet såsom kund ernas eller fartygens utsläpp, kon cernens exponering och storleken på kund- ernas totala tillgångar. Nedan presenteras en översikt av de klimatmål Swedbank har antagit. 103 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 106 ===== Klimatmål för finansierade utsläpp – utlåning (sektor)1 2023 2022 2021 Basår Bolån: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO2 e/m2) med 39 procent till 2030 jämfört med basår 20192 9,4 (–6%) 9,6 10 10 Kommersiella fastigheter: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO2 e/m2) med 43 procent till 2030 jämfört med basår 20192 20,0 (–12%) 21,1 23,1 22,8 Kraftproduktion: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO2e/MWh) med 59 procent till 2030 jämfört med basår 20192 0,08 (–50%) 0,15 0,13 0,16 Olja och gas (prospektering, produktion och raffinering): Minska de absoluta finansierade utsläppen (miljoner tCO2e) med 50 procent till 2030 jämfört med basår 2019 3,0 (–53%) 2,9 4,6 6,4 Stål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO2e/ton) med 29 procent till 2030 jämfört med basår 20192 0,68 (–30%) 0,72 0,89 0,97 Sjöfart: Uppnå 0% ”alignment delta” år 2030 jämfört med Internationella sjöfarts- organisationens (IMO) mest ambitiösa reduktionsbana ”striving”2. ”Alignment delta” baseras på AER (g CO2e/ton-nautisk mile) och mäts i procent mot den valda reduktions- banan. 23 17,7 % 39,5% 39,5% 1) Rapportering sker för åren 2021, 2022 och 2023, då kundernas utsläppsdata ännu ej finns tillgängligt för 2024. Målet omfattar utvalda delar av GHG protokollet kategori 15 (utvalda sektorer) och är konsekvent med gränserna för inventering av växthusgasutsläpp. Målet inkluderar ej koldioxidkrediter eller liknande. Mål för olja och gas finns angivet i absolut värde, övriga som intensitetsmål med förklaring och hänvisning till del av rapporten som rapporterar utsläpp för hela låneportföljen. Ingen prognos över absoluta utsläpp för målåret finns framtagen för de sektorer som endast har mål på utsläppsintensitet. 2) Målet är ett intensitetsmål för att möjliggöra både tillväxt i sektorn och minskning i utsläpp i enlighet med 1,5-gradersscenario. Absoluta finansierade utsläpp från sektorn finns rapporterade i Totala växthusgasutsläpp, E1-6. 3) Basår är 2022 för sjöfart. Sektormål – Bolån 62% av låne- portföljen1 • Mål att minska den finansierade utsläppsintensiteten med 39 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar fastigheternas utsläpp scope 1 och 2 Kg CO2e/m2 0 2 4 6 8 10 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –39% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. Mål för sektor Bolån Om målet: Swedbank har som mål att reducera den finansierade utsläppsintensi- teten (kg CO2e/m2) från bolån med 39 procent till 2030, jämfört med basår 2019. Till 2050 är målet att minska utsläppsintensiteten med 89 procent, jämfört med basår 2019. Inom sektor bolån inkluderas lån till hushåll med säkerheter i bostadsfastigheter och bostadsrättsföreningar. Målet omfattar fastig heternas scope 1 och scope 2 och gäller bolån inom Swedbanks fyra hemma marknader. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som ingår i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vad som inkluderas i de underliggande datakällorna. Målnivån har fast- ställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktionsbanan för det 1,5-gra- dersscenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitetsbaserad. Målet är i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net-Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Under 2024 genomfördes en omfattande beräkning av Swedbanks finansie- rade utsläpp, där hela utlåningsportföljen kvantifierades. Samtidigt förbättrades den underliggande beräkningen och datakvaliteten för bolåneportföljen, vilket resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 9,2 kg CO2e/m2 till 10,0 kg CO2e/ m2. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet beskrivs på sidorna 111–113. Utfall: I 2023 uppnåddes 6 procent reduktion av utsläppsintensitet jämfört med basår 2019. Utvecklingen går därmed i rätt riktning, men takten behöver öka för att Swedbank ska nå målet 2030. Förflyttningen tar dock tid givet det stora fastig- hetsbeståndet och att stor del av förflyttningen beror på inkrementella förbätt- ringar. Utsläppsintensiteten minskade både för den svenska och baltiska fastig- hetsbeståndet i portföljen (–14 procent respektive –11 procent) men högre tillväxt i det baltiska fastighetsbeståndet, med högre utsläppsintensitet, resul- terade i mindre reducering av utsläppsintensitet på gruppnivå. För den svenska bolåneportföljen beror utvecklingen framåt främst på fortsatt energieffektivisering av fastighetsbeståndet, ökad datatillgänglighet vad gäller energideklarationer samt utfasning av fossila uppvärmningskällor. Under året har Swedbank fortsatt arbetet att stödja kunder till energieffektivisering genom råd- givning via samarbete med Hemma. Idag är det också många småhus och fastig- hetsägare som saknar en energideklaration. Swedbank deltar i en expertgrupp tillsammans med andra aktörer såsom Boverket, Energimyndig heten och andra banker för att utveckla relevanta metoder för att ta fram information om fastig- heters energiprestanda. Detta för att få tillgång till bättre under liggande data och ytterligare påskynda förflyttningen. För det baltiska fastighetsbeståndet beror utvecklingen framåt på energieffek- tivisering, förbättrad datatillgänglighet, övergripande ekonomisk utveckling samt nationell förflyttning vad gäller ländernas energimix för att nå målet till 2030. Swedbank har under året motiverat kunder att investera i fastigheter med energi- klass A genom prismekanismer och arbetar för att förbättra täckningen av energi deklarationer i samtliga baltiska länder. Ytterligare faktorer kan påverka Swedbanks möjlighet att nå målet för bolån, till exempel vad gäller utveckling av CO2-intensitet för olika energislag såsom fjärrvärme samt introducering av nya regelverk, som exempelvis EPBD. 104 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 107 ===== Sektormål – Kommersiella fastigheter 15% av låne- portföljen1 • Mål att minska den finansierade utsläppsintensiteten med 43 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar fastigheternas utsläpp scope 1 och 2 Kg CO2e/m2 0 5 10 15 20 25 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –43% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. Mål för sektor Kommersiella fastigheter Om målet: Swedbank har som mål att reducera den finansierade utsläppsintensi- teten (kg CO2e/m2) från kommersiella fastigheter med 43 procent till 2030, jäm- fört med basåret 2019. Till 2050 är målet att minska utsläppsintensiteten med 91 procent, jämfört med basåret 2019. Sektor kommersiella fastigheter omfattar lån för köp av kommersiella fastigheter. Swedbank inkluderar alla fastigheter som används till intäktsbringande aktiviteter, såsom detaljhandel, kontorslokaler, idrottslokaler, industrilokaler och flerbostadshus. Målet omfattar fastigheters utsläpp inom scope 1 och 2, samt lån inom Swedbanks fyra hemmamarknader. Målet baseras på koldioxid ekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vad som inkluderas i de underliggande datakällorna. Målnivån har fastställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktionsbanan för det 1,5-graders- scenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitetsbaserad. Målet är i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net-Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Under 2024 förbättrades den underliggande beräkningen och datakvaliteten för portföljen inom kommersiella fastigheter, vilket resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 25,1 kg CO2e/m2 till 22,8 kg CO2e/m2. Dessa justeringar resulterade i relativt stor förändring av utfallet för föregående år (2022), som har justerats från minskning av utsläppsintensitet på 17 procent till 8 procent. Ytter- ligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 111–113. Utfall: 2023 uppnåddes 12 procent reduktion av utsläppsintensitet för fastighets- portföljen, jämfört med basår 2019. För den svenska delen av portföljen minskade utsläppsintensiteten under året. Utvecklingen framåt beror fortsatt på andel finansiering av fastigheter med bättre energiklasser samt energieffektivisering av det befintliga fastighets beståndet i portföljen. Swedbank har under året fortsatt utveckla energieffekti viserings- rådgivning via samarbete med Ramboll. Dessutom kommer en ökad andel energi deklarationer i beståndet, det vill säga ökad datatillgänglighet, att förbättra Swedbanks möjligheter att nå målet. Swedbank utvärderar också strategier för att säkerställa energideklarationer vid ny finansiering och att omställnings planer ska finnas på plats för fastigheter med sämre energiklasser. För fastighetsbeståndet i Baltikum har det också skett reducering av utsläpps- intensiteten i portföljen, men takten behöver öka för att Swedbank ska nå målet 2030. Fortsatta förbättringar i energieffektivitet och övergång till förnyelsebara uppvärmningskällor krävs för att Swedbank ska nå målet. Datatillgänglighet och kvalitet förblir avgörande i detta arbete. För att påskynda övergången har Swed- bank etablerat en kontrollprocess i Baltikum som inkluderar bedömning av bygg- nadens energiprestanda och utsläpp vid ny finansiering. Nya lån till byggnader med sämre energiprestanda ges endast om det finns trovärdiga planer på att höja byggnadens energiklass under lånetiden. Sektormål – Olja och gas <1% av låne- portföljen1 • Mål att minska de absoluta finansierade utsläppen ( miljoner tCO2e) med 50 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar utsläpp scope 1, 2 och 33 Miljoner tCO2e 0 1 2 3 4 5 6 7 8 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –50% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. 3) Omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslut- ning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. Mål för sektor Olja och gas Om målet: Swedbank har som mål att reducera absoluta finansierade utsläpp (miljoner tCO2e) från olja och gas (inklusive prospektering, produktion och raffi- nering) med 50 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Till 2050 är målet att minska absoluta utsläpp med 99 procent, jämfört med basåret 2019. Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1, 2 och 3, samt utlåning till stora företag inom Swedbanks samtliga fyra hemmamarknader. Målet baseras på koldioxid- ekvivalenter och omfattar flera växthus gaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. Målnivån har fastställts baserat på procentuell minskning som anges i den vetenskapsbaserade One Earth Climate Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har utvecklats av Sydneys universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance. OECM:s reduk- tionsbana har 67 procent sannolikhet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C, vilket kan jäm föras med International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 (NZ 2050) reduktionsbana som har 50 procent sannolikhet att begränsa uppvärmningen till 1,5° C. År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 111–113. Utfall: För sektorn olja och gas har de absoluta finansierade utsläppen minskat med 53 procent sedan 2019. Det innebär att målet om att minska de finansierade utsläppen med minst 50 procent till 2030 redan har uppnåtts. Detta är en följd av att Swedbank har valt att kraftigt reducera exponeringen mot olje- och gasutvinning. Den exponering som finns kvar i portföljen är mot ett fåtal raffinaderier med omställ- nings planer på plats. Swedbank kommer fortsatt övervaka portföljens finansierade utsläpp och utvärdera kund ernas omställningsplaner. Swedbank ser också kontinu- erligt över målens omfattning och målnivåer för att säkerställa relevans. 105 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 108 ===== Sektormål – Kraftproduktion <1% av låne- portföljen1 • Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO2e/MWh) med 59 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar utsläpp scope 13 tCO2e/MWh 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –59% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. 3) Omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslut- ning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. Mål för sektor Kraftproduktion Om målet: Swedbank har som mål att reducera den finansierade utsläppsintensi- teten (tCO2e/MWh) från kraftproduktion med 59 procent till 2030, jämfört med basåret 2019. Till 2050 är målet att minska utsläppsintensiteten med 99 procent, jämfört med basåret 2019. Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1, samt utlåning till stora kunder inom Swedbanks alla hemmamarknader. Målet baseras på koldioxidekviva lenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. Målnivån har fastställts baserat den vetenskapsbaserade One Earth Climate Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har utvecklats av Sydneys universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance. OECM:s reduktionsbana har 67 pro- cent sannolikhet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C, vilket kan jämföras med International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 (NZ 2050) reduktions bana som har 50 procent sanno likhet att begränsa uppvärmningen till 1,5° C. År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Under 2024 genomfördes en omfattande beräkning av Swedbanks finansie- rade utsläpp, där hela utlåningsportföljen kvantifierades. Som del av det utveck- lades striktare regler kring användande av konsoliderade data jämfört med data på bolagsnivå, vilket även påverkade kvantifieringen av utsläppsintensitet för portföljen inom kraftproduktion. Därav har basvärdet 2019 justerats från 0,17 tCO2e/MWh till 0,16 tCO2e/MWh. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 111–113. Utfall: Under 2023 uppnåddes en reduktion om 50 procent av portföljens utsläpps intensitet, jämfört med basvärdet 2019. Reduceringen beror på att underliggande kunder gjorde en snabb avyttring av fossila tillgångar samt till viss del förändrade balansomslutningen, som i sin tur påverkar attribueringsfaktorn till Swedbank. Den förnyelsebara delen av portföljen växte också, framför allt i de baltiska länderna. Framåt kommer Swedbank fortsätta fokusera på att utöka finansiering mot förnyelsebar kraftproduktion, samt säkerställa att kunderna i portföljen har trovärdiga omställningsplaner på plats. Sektormål – Stål <1% av låne- portföljen1 • Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO2e/ton) med 29 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar utsläpp scope 1 och 23 tCO2e/ton 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 2030202920282027202620252024²20232022202120202019 Mål –29% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. 3) Omfattar stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslut- ning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. Mål för sektor Stål Om målet: Swedbank har som mål att reducera den finansierade utsläppsinten- siteten (tCO2e/t stål) från stålproduktion med 29 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Till 2050 är målet att minska utsläppsintensiteten med 94 procent, jämfört med basåret 2019. Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 & 2, samt utlåning till stora kunder inom Swedbanks alla hemmamarknader. Målet baseras på koldioxid ekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. Målnivån har fastställts baserat på en kombination av de vetenskapsbaserade reduktions- banorna från One Earth Climate Models (OECM) och International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 (NZ 2050). Globala reduktionsbanor har använts för sektorn givet portföljens globala inriktning. Målet är i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net-Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Under 2024 genomfördes en omfattande beräkning av Swedbanks finansie- rade utsläpp, där hela utlåningsportföljen kvantifierades. Som del av det utveck- lades striktare regler kring användande av konsoliderade data jämfört med data på bolagsnivå, Det resulterade i att den underliggande metodiken för stålport- följen uppdaterades. På grund av det så har basvärdet 2019 justerats från 0,89 tCO2e/t stål till 0,97 tCO2e/t stål. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 111–113. Utfall: Den uppdaterade beräkningen av finansierade utsläpp visar att utsläpps- intensiteten i Swedbanks stålportfölj har minskat med 30 procent sedan 2019, till följd av att Swedbank har ökat exponeringen mot bolag med lägre utsläppsinten- sitet, samt att flera av de underliggande kunderna också har minskat sina utsläpp under denna period. Det innebär att Swedbank ligger i linje med målet i år. Port- följen är koncentrerad kring ett fåtal kunder, vilket gör att förändring i exponering mot enskilda kunder kan få stor effekt på den finansierade utsläppsintensiteten. Swedbank kommer fortsätta övervaka portföljens utsläppsintensitet och effek- terna av potentiella förändringar i exponering mot olika kunder, samt säkerställa att kunderna i portföljen har trovärdiga omställnings planer på plats. 106 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 109 ===== Sektormål – Sjöfart <1% av låne- portföljen1 • Mål att uppnå 0% ”alignment delta” år 2030 • Basår 2022 • Omfattar utsläpp scope 1 och uppströms scope 3 från bränsleanvändning3 Alignment delta (%) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 2030202920282027202620252024²20232022 Mål 0% 1) Andel av redovisat värde brutto. 2) Utfall ej tillgängligt för 2024. 3) Omfattar fartyg lika med eller större än 5 000 bruttotonnage. Mål för sektor Sjöfart Om målet: Under året har Swedbank antagit ett koncernövergripande klimatmål för sjöfartsportföljen för att klimathänsyn ska integreras i koncernens lånebeslut för fartygsfinansiering. Målet innebär att sjöfartsportföljen ska nå 0 procent ”alignment delta” år 2030 jämfört med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) reduktionsbana ” striving for”. 0 procent ”alignment delta” innebär att portföljen är helt i linje med den valda reduktionsbanan. Målet är baserat på metodik framtagen av Poseidon Principles som är ett globalt ramverk för att integrera klimathänsyn i lånebeslut inom sjöfartsfinansiering. Reduktionsbanan är baserad på IMO:s mest ambitiösa klimat mål för sektorn, inklusive att nå nettonollutsläpp 2050. Reduktionsbanan är dock ännu inte helt i linje med 1,5-gradersscenariot. Swedbank har åtagit sig att följa utvecklingen kring metodik för klimatmålsättning inom sjöfart och att revidera målet när förbättrade reduktions banor finns tillgängliga genom Poseidon Principles. Portföljens ”alignment delta” baserat på Annual Efficiency Ratio (AER) som mäts i g CO2e/ton-nautisk mil, och är en del av rapporteringen som sker genom Poseidon Principles. Målet omfattar de fartyg som täcks av Poseidon Principles (fartyg lika med eller större än 5 000 bruttotonnage). Målet omfattar fartygens utsläpp utifrån ”well-to-wake”-perspektiv, vilket innebär att utsläpp inom scope 1 och uppströms scope 3 från bränsleanvändning inkluderas. Målet omfattar de mest relevanta växthusgaserna koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O), samt Swedbanks verksamhet i samtliga hemmamarknadsländer. År 2022 valdes som basår till följd av datatillgänglighet och givet att det speglar ett år utan påver- kan från covid-19-restriktioner. För basåret 2022 uppgick port följens ”alignment delta” till 39,5 procent. Utfall: Under året har portföljens ”alignment delta” reducerats från 39,5 procent till 17,7 procent. Den snabba reduktionen beror delvis på förändringar av port- följen, men framförallt är det ett resultat av förbättringar i den underliggande metodiken vad gäller segmenten passagerarfartyg och ”Roll-on/roll-off”-fartyg. Metodiken är framtagen och utvecklas av Poseidon Principles. För att nå målet 2030 kommer Swedbank fortsatt fokusera på att finansiera kunder med trovär- diga omställningsplaner samt stötta kunder i att förnya sina flottor, både genom inköp av mer moderna fartyg samt i byggnation av nya fartyg med potential att vara fossil fria. Omfattning av målen Tabellen nedan ger en översikt över den totala utlåningen per sektor samt finansierade utsläpp för sektorer som omfattas av klimatmål. Tabellen syftar till att ge över- blick över de sektorer som omfattas av klimatmålen. Sjöfart inkluderas inte i tabellen på grund av att finansierade utsläpp för sektorn inte har beräknats för tidigare år. Utlåning per sektor1 Finansierade utsläpp4 Totala finansierade utsläpp i utlåningsportföljen från sektorer med klimatmål och målens omfattning Total, 2023 (mkr)2 Målens omfattning, 2023 (%)3,5 Scope Finansierade utsläpp, 2023 (MtCO2e)2 Finansierade utsläpp, 2022 (MtCO2e)2 Finansierade utsläpp, 2021 (MtCO2e)2 Finansierade utsläpp, basår 2019 (MtCO2e)2 Bolån 1 126 839 99% 1 & 2 0,51 0,51 0,50 0,48 Kommersiella fastigheter 296 151 86% 1 & 2 0,37 0,40 0,38 0,36 Kraftproduktion 30 776 87% 1 0,50 0,89 0,64 1,18 Olja och gas (prospektering, produktion och raffinering) 4 543 100% 1, 2 & 3 2,99 2,89 4,63 6,36 Stål 5 478 96% 1 & 2 0,18 0,19 0,24 0,27 1) Redovisat värde brutto för bolån och kommersiella fastigheter; redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden för kraftproduktion, olja och gas och stål. 2) Företag och tillgångar som täcks av klimatmål. För kraftproduktion, olja och gas, och stål omfattas stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning >500 mkr eller balansomslutning > 1 000 mkr, (2) redovisat värde i och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. 3) Målens omfattning av total exponering för sektorn. 4) Finansierade utsläpp baserat på (1) redovisat värde brutto för bolån och kommersiella fastigheter och (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden för kraftproduktion, olja och gas och stål. 5) Andel som omfattas av klimatmål för totala finansierade utsläpp (för scopes inkluderade i målet) per sektor. 107 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 110 ===== Andel av redovisat värde brutto Andel av total exponering Andel av totala finansierade utsläpp, scope 1 & 2 Andel av totala finansierade utsläpp, scope 1, 2 & 3 Andel finansierade utsläpp, scope 1 och 2 för samtliga sektorer samt scope 3 för sekto- rerna olja och gas samt fordonstillverkning2 % av total mkr 2024 % av total mkr 2024 % av total MtCO2e, 2024, exponerings baserad1 % av total MtCO2e, 2024, exponerings baserad1 % av total MtCO2e, 2024, exponerings baserad1 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 0 20 40 60 80 100 Övrigt Stål Kraftproduktion Sjöfart Olja och gas Kommersiella fastigheter Bolån 2024 Bolån Kommersiella fastigheter Olja och gas Sjöfart Kraftproduktion Stål Övrig utlåning 1) För bolån och kommersiella fastigheter baseras finansierade utsläpp på redovisat värde brutto, enligt PCAF:s riktlinjer. För övriga företagssektorer baseras finansierade utsläpp på total exponering, för att bättre återspegla Swedbanks åtagande gentemot kunderna. Klimatmålen för företagssektorerna olja och gas, kraftproduktion, stål samt sjöfart är baserade på total exponering. 2) Fordonstillverkning inkluderas inom övrig verksamhet eftersom det inte omfattas av Swedbanks klimatmål för utlåningsportföljen. Swedbank har klimatmål på sex sektorer inom utlåningsportföljen. Dessa sekto- rer valdes till följd av att de definieras som koldioxidintensiva enligt Net-Zero Banking Alliance (NZBA) samt för att de representerar en signifikant andel av Swedbanks exponering. Totalt täcker dessa klimatmål 79 procent av Swedbanks redovisat värde brutto och 81 procent Swedbanks totala exponering. Vad gäller finansierade utsläpp så täcker målen 35 procent av kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och 28 procent om även kundernas utsläpp inom scope 3 inklude- ras. Swedbanks klimatmål är utformade att täcka mest relevanta utsläpps scope per sektor, och utifrån den skärningen (dvs om kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 för alla sektorer inkluderas samt utsläpp inom scope 3 för olja & gas och bilindustrin) täcker målen 51 procent av finansierade utsläpp. Det finns flera anledningar till varför målens täckning av finansierade utsläpp är låg. Först och främst är Swedbanks bolåne- och fastighetsport följer inte särskilt koldioxidintensiva jämfört med andra sektorer. Swedbank har också för- hållandevis lite exponering mot koldioxidintensiva sektorer generellt, såsom kol (ingen exponering), olja och gas (endast liten exponering mot raffinaderier kvar). Stor andel av Swedbanks exponering är också mot små- och medelstora bolag med begränsad tillgång på bolagsspecifik utsläppsdata. Det innebär att finansie- rade utsläpp från sektorer som inte täcks av klimatmål till stor del är baserade på estimat från PCAF. Estimat tenderar att överskatta utsläpp, vilket också kan för- klara varför sektorer utanför klimatmålen står för stor andel av totala finansie- rade utsläpp. Swedbank ser kontinuerligt över klimatmålen för att verka för att utlåningsportföljen anpassas till 1,5-gradersmålet. Ytterligare information kring klimatmålen och dess omfattning per sektor finns i Mål, E1-4. Externa faktorer som kan påverka utfall av målen Swedbanks förmåga att uppnå sina klimatmål inom låneportföljen är starkt beroende av kundernas omställning. Det finns flera drivkrafter bakom denna omställning, inklusive teknologiska framsteg som reducerar kostnaderna för gröna tekno logier, regleringar och EU ETS (European Union Emissions Trading System), ökad efterfrågan på hållbara produkter och tjänster samt ett ökande tryck från investerare på finansierade företag att minska sina utsläpp. Många av de sektorer där Swedbank har satt upp klimatmål är också beroende av samhällets övergång till en hållbar utveckling i stort. Detta inkluderar till- gången till förnybar energi och fossilfria bränslen. Särskilt stålindustrin och sjö- farten är i hög grad beroende av utvecklingen av nya teknologier för produktion av fossilfritt stål och nya typer av fossilfria fartyg. Inom fastighetssektorn i de baltiska länderna kommer också utvecklingen framåt bero på nationell förflytt- ning vad gäller ländernas energimix. För att Swedbank ska nå sina klimatmål vad gäller finansierade utsläpp krävs en utfasning av fossila bränslen inom respektive sektor. Även antagande av ny teknik kommer vara centralt. 108 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 111 ===== Kapitalförvaltning Klimatmål Swedbank Robur Fonder 97% av låne- portföljen1 • Mål att minska viktad genomsnittlig koldioxidintensitet med 50 procent till 2030 • Basår 2019 • Omfattar innehavens utsläpp scope 1 och 2 Swedbank Robur Fonder har antagit delmål inom klimatstrategin inom tre områden: minskade växthusgasutsläpp, klimatlösningar och påverkan, samman- fattade nedan i punkterna 1–3. 1. Halvera Swedbank Robur Fonders utsläpp till år 2030, för att sträva mot netto- nollutsläpp till år 2040. Öka andelen investeringar i företag som har satt mål för att nå nettonollutsläpp till att vara 60 procent av förvaltat kapital år 2030 och 100 procent år 2040. 2. Öka Swedbank Robur Fonders investeringar i klimatlösningar, med inledande fokus på förnybar energi. Andelen av totalt förvaltat kapital som är investerat i förnybar energi ska uppgå till 1,4 procent år 2030 och 3,8 procent år 2040. 3. Ha dialog med företag inom materiella sektorer som utgör 70 procent av Swedbank Robur Fonders finansierade utsläpp, och successivt utöka dia logerna till att omfatta fler sektorer över tid. Swedbank Robur Fonders klimatmål är satta utifrån ramverket Paris Aligned Investment Initiative: Net Zero Investment Framework (NZIF). Detta är i linje med best-practice inom fondbranschen. Mål för koldioxid uttrycks som ett intensitets- mått för att kunna urskilja förändring i koldioxid för underliggande innehav i rela- tion till förändring i totalt förvaltat kapital. Målen har inte blivit granskade av en tredje part. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några ändringar i mål, motsva- rande mätvärden, underliggande mätmetoder, betydande antaganden, begräns- ningar eller källor. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några ändringar i bas- linje värdet som skulle påverka det nya målet, uppnåendet av det nya målet eller presentationen av framsteg över tid. Swedbank Robur Fonder kan inte specificera den andel som gäller för scope 3. De utsläpp som rapporteras i Totala växthus- gas utsläpp, E1-6, ligger till grund för målen för utsläppsreduktion. Swedbank Robur Fonder håller en löpande dialog med sina intressenter, ytter- ligare information finns i Intressenters intressen och synpunkter, SBM-2. Dessa insikter används över gripande när Swedbank Robur Fonder utvecklar sina mål, men intressenterna är inte involverade i fastställandet av målen. Klimatmål Swedbank Robur Fonder 2024 2023 2022 Basår 2019 Halvera utsläppen inom fondförvaltning (ton CO2e/ mUSD) till 20301 41 46 47 74 Andel av AUM som antagit vetenskapligt baserade klimat mål uppgår till 60 procent år 2030 (procent)2 53 44 33 10 1) Viktad genomsnittlig koldioxidintensitet, scope 1 & 2 bruttoutsläpp, aktie- och kredit- investeringar. 2) Andel av totalt förvaltat kapital (%) i aktie- och kreditinvesteringar i innehav med mål i enlighet med Science Based Targets initiative. tCO2e/mUSD 0 10 20 30 40 50 60 70 80 203020292028202720262025202420232022202120202019 Mål –50% 1) Avser svenska fonder. Mål för kapitalförvaltning Swedbank Robur Fonders Klimatstrategi, som godkänts av Swedbank Robur Fonders vd, anger övergripande klimatmål och delmål. Swedbank Robur Fonders klimatmål för fondförvaltningen är att vara i linje med 1,5-gradersmålet år 2025 och nettonollutsläpp år 2040. Swedbank Robur Fonder följer Paris Aligned Investment Initiative: Net Zero Investment Framework (NZIF) i sin målsättning för nettonollutsläpp. För att sätta koldioxidmål har Swed- bank Robur Fonder använt sig av International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 scenario. Detta scenario beskriver hur världens utsläpp kommer att minska givet faktorer så som BNP- tillväxt, befolkningstillväxt samt policyändringar. Swedbank Robur Fonder har i processen för framtagning av klimat målen analy- serat flera klimat scenarier och valde att utgå från IAE NZ2050. Basåret 2019 är valt efter rekommendationer från Net Zero Asset Manager (NZAM). Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på sidorna 111–113. 109 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 112 ===== Den egna verksamheten Klimatmål för egen verksamhet • Mål att minska Swedbanks utsläpp från egen verksamhet till 2030 med 60 procent • Basår 2019 • Omfattar scope 1, 2, och delar av scope 31 1) Affärsresor, säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energi användning och företagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning samt pappers förbrukning. Mål för egen verksamhet Swedbank har som mål att reducera växthusgasutsläpp från egen verksamhet med 60 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Målet om fattar scope 1, scope 2 och scope 3 (affärsresor, säkerhetstransporter, uppströms utsläpp från energianvändning och företagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning, pappersförbrukning) och inkluderar växthusgaserna koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O) och klorfluorkolväten (HFC). Målet omfattar Swedbanks verksamhet på samtliga hemma marknadsländer samt övriga länder där Swed- bank är verksam i (Norge, Finland, Kina och USA). År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Mer detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns beskrivet på sidorna 111–113. Målet har fastställts av interna experter. Sedan 2019 har omfattning av Swedbanks utsläppsmätning utvecklats på grund av bättre datatillgänglighet. Från år 2022 har bland annat utsläpp från IT- utrustning adderats i mätningarna i rapporteringen. De adderade utsläpps- källorna ingick inte i basåret 2019 och omfattas inte heller av målet för egen verksamhet. Till följd av detta har historisk data för 2022 och 2023 reviderats och redovisas nu enligt målets omfattning i den här delen av rapporteringen för att tydliggöra Swedbanks framdrift mot målet. För att minska utsläpp inom scope 1 och scope 2 behöver Swedbank fortsätta energieffektivisera sina lokaler. Avdelningen för fastighetsförvaltning arbetar för att energi- och yteffektiva lokaler samt påverka fastighetsägare att energieffekti- visera. Målet att minska energiförbrukningen per kvadratmeter med 15 procent mellan 2017–2025 har uppnåtts och ett nytt mål planeras antas 2025. Att fort- sätta arbeta för att öka andelen förnybar energi i lokalerna är också i fokus. År 2024 ökade Swedbanks rapporterade utsläpp inom scope 1. Ökningen beror på förbättrad datatillgänglighet, särskilt inom köldmedier och företagsägda bilar. Swedbank arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor, bland annat genom att öka andelen virtuella möten, minska affärsresor samt byta till hållbara transportsätt. Möjlighet finns även att resa med Sustainable Aviation Fuel (SAF) för att minska utsläppen. Genom användning av SAF reducerades Swedbanks växthusgasutsläpp från affärsresor betydligt. Swedbanks utsläpps- redovisning tar för närvarande inte hänsyn till användning av SAF, då metoder för att beräkna och validera exakta utsläppsreduceringar fortfarande är under utveckling. Målet har inte blivit granskat av en tredje part. Swedbank kan inte specificera vilken andel av målet som gäller för respektive scope, eftersom målet sattes gemensamt för utvalda delar av GHG protokollet enligt datatillgänglighet 2019. De utsläpp som rapporteras i Totala växthusgasutsläpp, E1-6, ligger till grund för målen för utsläppsreduktion. Swedbank håller en löpande dialog med sina intressenter, ytterligare information finns i Intressenters intressen och synpunkter, SBM-2. Dessa insikter används över- gripande när Swedbank utvecklar sina mål, men intressenterna är inte involverade i fast ställandet av målen. Målet är definierade i absoluta tal. tCO2e 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 203020292028202720262025202420232022202120202019 Mål –60% Klimatmål för egen verksamhet 2024 2023 2022 Basår 2019 Övergripande mål: Minska Swedbanks utsläpp från egen verksamhet till 2030 med 60 procent jämfört med basår 20191 10 364 11 124 10 642 25 013 varav Scope 1: Direkta utsläpp (tCO2e/år) 853 692 622 1 020 varav Scope 2 (marknadsbaserade): Indirekta utsläpp från energi användning (tCO2e/år) 3 417 3 678 5 065 6 067 varav Scope 3: Affärs resor (tCO2e/år)2 3 968 4 400 3 224 16 359 varav Scope 3: Övriga scope 3 utsläpp (säkerhetstransporter, uppströms utsläpp från energianvänd- ning och företagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning, pappersförbrukning) (tCO2e/år) 2 126 2 354 1 731 1 567 1) 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Målet omfattar utvalda delar av GHG protokollets kategorier (inklusive scope 1, scope 2, och scope 3 från affärsresor, säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energianvändning och företagsägda bilar, avfallshantering och vattenförbrukning), enligt datatillgänglighet 2019. Notera att sedan 2019 har utsläppsmätningens omfattning utvecklats då datatillgängligheten har förbättrats. Swedbanks utsläppsmätning omfattar även övriga utsläppskällor som inte ingår i utsläppsmålet, inklusive utsläpp från bland annat IT-utrustning (som 2024 motsvarade 4 879 tCO2e). Målet är konsekvent med gränserna för inventering av växthusgasutsläpp. Målet inkluderar ej koldioxidkrediter. Målet är angivet i absolut värde. 2) Affärsresor inkluderar utsläpp från flyg, bussar, bilar, tåg och hotellnätter som rapporteras enligt scope 3. Det inkluderar inte utsläpp från företagsägda bilar då det ingår i scope 1. 110 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 113 ===== Beräkningsmetoder Nedan presenteras beräkningsmetoder för att kunna beräkna Swedbanks totala utsläpp i scope 1–3. Metoden för beräkningar av utsläpp tar avstamp i GHG proto- kollet. Dessa metoder används även för att kunna följa upp de uppsatta klimat- målen som presenteras under Mål, E1-4. Nedan följer beskrivningar per scope: • Scope 1 inkluderar direkta växthusgasutsläpp från källor som ägs eller kont- rolleras av företaget, såsom stationära bränslen för energi och uppvärmning, företagsägda fordon och läckage av köldmedium. Utsläpp från Swedbanks företagsägda bilar beräknas på basis av koncernens finansiella kontroll över fordonen. Utsläpp från Swedbanks kylanläggningar beräknas genom drifts- kontroll (utifrån vikt och typ av köldmedium som fylls på i kylanläggningen). • Scope 2 inkluderar utsläpp av växthusgaser från generering av inköpt el, värme och ånga som genereras utanför verksamheten. Eftersom Swedbanks verk- samhet bedrivs inom europeiska elmarknader som erbjuder marknadsbase- rade avtalsinstrument, tas hänsyn till leverantörsspecifika utsläppsfaktorer vid beräkning av scope 2. Scope 2-utsläppen beräknas med både platsbaserad och marknadsbaserad metod. Den platsbaserade metoden tillämpar genom- snittliga emissionsfaktorer som motsvarar nätet där förbrukningen sker, medan den marknadsbaserade metoden tillämpar emissionsfaktorer som motsvarar inköpt energi (eller inte köpt) genom kontraktsinstrument. Kontrakts instrument inkluderar energiattributcertifikat, direkta energikontrakt, PPA, och leverantörsspecifika utsläppsrättigheter. Kontraktsinstrument mot- svarade 37 procent av totalförbrukningen år 2024. U&We har i beräkningen bedömt ifall presenterade kontraktsinstrument uppfyllt fastställda kvalitets- kriterier. Där kontraktsinstrument inte uppfyllt kvalitetskriterierna, eller där kontraktsinstrument inte köpts in, har marknadsbaserade scope 2-utsläpp beräknats med hjälp av residualfaktorer. Utsläpp i scope 2 beräknas baserat på verksamhet i kontor och byggnader där Swedbank har operativ kontroll. • Scope 3 omfattar alla andra indirekta utsläpp såsom tjänsteresor, säkerhets- transporter, pappersförbrukning, vattenförbrukning, avfall samt utsläpp från tillverkning av medarbetares IT-utrustning, så som datorer, skärmar, surfplattor och telefoner. Scope 3 innefattar även de utsläpp från utlåningsportföljen samt investeringar genom Swedbank Robur Fonder. Scope 11 Beräkningarna har emissionsfaktorer som kommer från internationellt erkända databaser som IPCC, AIB, BEIS och FN. När aktivitetsdata inte funnits att tillgå har antaganden gjorts beträffande fordonsbränsle baserade på utsläpp från ett ”medelfordon”. För Swedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån antal anställda och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per anställd (FTE) och kvadratmeteryta (m2). Då det finns god tillgång på aktivitets- data från Swedbanks huvudverksamheter, är det rimligt att använda en alloke- ringsmetod för att täcka in de relativt få enheter som inte levererat aktivitetsdata. Metoden har utgått från GHG Protokollet, och den är vald eftersom GHG Proto- kollet är den internationellt mest erkända metoden. Scope 21 Vid beräkning av platsbaserade scope 2 utsläpp har Swedbank för sin huvud- sakliga verksamhet robust rapportering av aktivitetsdata avseende inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Inköp av el (kWh) är separata från elnätsavgifterna. För Swedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån antal anställda och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per anställd (FTE) och kvadrat meteryta (m2). Emissionsfaktorerna kommer ifrån internationellt erkända databaser som IPCC, BEIS, AIB, CIBSE, FN. Använda emissionsfaktorer särredo- visar inte procentandelen biomassa eller biogent CO2. Biogena utsläpp är ej separerade. Andelen av köp och försäljning av avtalsinstrument är 0 procent eftersom Swedbank inte säljer energi. Vid beräkning av marknadsbaserade scope 2 utsläpp tillämpas emissions- faktorer som motsvarar inköpt energi (eller inte köpt) genom kontraktsinstru- ment. Kontraktsinstrument inkluderar energiattributcertifikat, direkta energi- kontrakt, PPA, och leverantörsspecifika utsläppsrättigheter. Kontraktsinstrument motsvarade 37 procent av totalförbrukningen år 2024. U&We har i beräkningen bedömt ifall presenterade kontraktsinstrument uppfyllt fastställda kvalitetskrite- rier. Där kontraktsinstrument inte uppfyllt kvalitetskriterierna, eller där kontrakts- instrument inte köpts in, har marknadsbaserade scope 2-utsläpp beräknats med hjälp av residualfaktorer. Utsläpp i scope 2 beräknas baserat på verksamhet i kontor och byggnader där Swedbank har operativ kontroll. Emissionsfaktorerna kommer för kontraktsbaserad el från elleverantörers EPD:er eller leverantörs- specifik elmix för det år beräkningen omfattar. Biogena utsläpp är inte separe- rade för fjärrvärme, men är separerade för elmixen i Estland. Metan (CH4) och lustgas (N2O) omfattas av beräkningen. Scope 3 Scope 3 utsläpp från egen verksamhet1 Scope 3 har beräknats baserat på aktivitetsdata som antal/vikt för inköpta pro- dukter, passagerarkilometer, hotellnätter, avfallsvikter. Inga spendberäkningar har genomförts för rapporteringen 2024. Emissionsfaktorerna kommer ifrån interna- tionellt erkända databaser som IPCC, BEIS, CIBS, FN, och enskilda leverantörer. Swedbank kan inte kvantifiera den andel scope 3 data som baseras på primär- data från leverantörer och affärspartners i värdekedjan. Scope 3 utsläpp från utlåningsportföljen Swedbank har utvecklat ett internt beräkningsverktyg baserat på PCAF-standar- den (Partnership for Carbon Accounting Financials) för att beräkna finansierade utsläpp för låneportföljen. PCAF används för låneportföljen för att följa bransch- standarden av beräkningsmetoder, och för att kunna bedöma relevansen för olika delar av låneportföljen. Beräkningarna baseras på följande formel: Finansierade utsläpp = Utsläpp X Tilldelningsfaktor Utsläpp = Utsläppen från ett underliggande bolag eller en tillgång Tilldelningsfaktor = Swedbanks finansierade andel av företagets eller tillgångens totala värde Under 2024 har Swedbank utökat beräkningarnas omfattning och utvecklat nya metoder för att ta hänsyn till hela utlåningsportföljen. Metod för att beräkna finansierade utsläpp relaterade till bolån och kommersiella fastigheter förbätt- rades. Detta inkluderade tydliggörande av produkt- och fastighetsomfattningar, tillsammans med förbättringar av den underliggande datakvaliteten som en ny informationskälla och hantering av avvikelser i areadata för fastigheter. Dess- utom tydliggjordes riktlinjerna avseende användning av konsoliderade data kontra tillgångsdata, vilket påverkar målsektorer som stål och kraftproduktion. Sammantaget har Swedbank nyutvecklat metoder för fastigheter, motor- fordon och sjöfart baserade på tillgångsspecifik information samt nya beräk- ningsmetoder för företagslån. För finansiering relaterad till jordbruk och privat- personers skogsägande i Sverige har en top-down-metod utvecklats. Beräkningarna inkluderar generellt inte utsläppsminskningar på tillgångsnivå, med undantag för finansiering av privatpersoners skogsägande där skogens kolinlagring är med i beräkningarna, se även ”Jord- och skogsbruk” nedan. Eftersom omfattningen av beräkningen utökas avsevärt i innevarande rappor- tering är siffrorna inte direkt jämförbara med de som publicerades för år 2023. På grund av metodförbättringarna för bolån och kommersiella fastigheter har de historiska siffrorna omarbetats för att underlätta jämförelser. Dessutom har de historiska värdena för målsektorer som stål- och kraftproduktion omräknats för att underlätta jämförelser. Regler för omräkning Swedbank har definierat regler för omräkningar som beskriver vilka typer av händelser som skulle utlösa en omräkning av finansierade utsläpp för antingen basåret och/eller andra år, samt en betydande tröskel som skulle vara föremål för omräkning. I enlighet med de definierade reglerna ska finansierade utsläpp omräknas vid: • Strukturella förändringar inom Swedbank-koncernen, såsom förvärv och avyttringar. • Betydande förändringar i metoden för uppskattning av växthusgasutsläpp. • Förbättringar i precision av utsläppsfaktorer eller aktivitetsdata (till exempel nya PCAF-datauppskattningar, mer detaljerad information om utsläpps- faktorer per energikälla). • Upptäckter av fel som bedöms vara materiella, individuellt eller kollektivt. • Tillägg av nya Scope 3-kategorier. 1) Swedbank genomför årligen en beräkning i beräkningsverktyget Our Impacts som tillhandahålls av mjukvarututvecklaren EcoOnline. Tillgång till plattformen administreras av U&We som också genomför kvalitetskontroll av indata, marknadsbaserade energicertifikat och beräkningar. Beräkning genomförs i enlighet med World Business Council for Sustainable Development and World Resources Institutes (WBCSD/WRI) Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol); Corporate Accounting and Reporting Standard. Beräkning av växthusgaser i plattformen Our Impact kvantifierar alla sju Kyotoväxthusgaserna där så är tillämpligt, och mäter dem i enheter för koldioxidekvivalenter, CO2e. De sju gaserna är koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluor kolväten (HFC), kvävetri fluorid (NF3), svavelhexafluorid (SF6) och perfluorkolväten (PFC). Den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för varje gas är applicerad. 111 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 114 ===== De klimatmål och finansierade utsläppsdata för basåret som redovisats behöver uppdateras om de historiska dataändringarna är betydande och i linje med ovan- stående principer. Effekten anses vara betydande om den uppåtgående eller ned- åtgående påverkan överstiger fem procent för någon sektor/portfölj där klimat- mål är satta. Swedbank kan välja att räkna om basåret och annan redovisad data även för förändringar som bedöms mindre betydande för att säkerställa enhetlighet, relevans och jämförbarhet av den rapporterade datan över tid. Bolån och Kommersiella fastigheter Bolån definieras som lån till privatpersoner eller bostadsrättsföreningar för för- värv av bostäder. Kommersiella fastigheter omfattar alla lån till företag inom fastighetsförvaltning avseende förvärv av fastigheter för intäktsgenererande verksamheter såsom detaljhandel, kontor, industrifastigheter och flerfamiljshus. I enlighet med PCAF-standarden omfattar metoden scope 1 och scope 2. Beräkningsmetod Beräkningar av finansierade utsläpp för fastigheter består av två delar: tilldelningsfaktorn och byggnadens utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med fastig hetens belåning delat med marknads- värdet (belåningsgraden). Marknadsvärdet för befintliga fastigheter är fastställt till basår 2019 marknadsvärde. För lån upptagna efter basåret används vid var tidpunkt aktuellt marknadsvärde. Byggnadens utsläpp uttrycks som mängden kgCO2e per år som byggnadens energianvändning genererar och omfattar tillgångar som bedöms generera utsläpp. Metodiken för att beräkna byggnadens utsläpp är beroende av datatill- gänglighet. I Sverige, för de mest noggranna beräkningarna, används information om uppvärmd yta, energiförbrukning från energideklarationen (Energy Perfor- mance Certificate EPC), värmekälla och en emissionsfaktor för varje typ av energi samt en uppskattning av energiåtgången från boende. I de baltiska län- derna används information om uppvärmd yta, energideklarationen (EPC) samt respektive EPC- och byggnadstypspecifika uppskattningar av energiförbruk- ningen från PCAF. För beräkningar i de baltiska länderna används även upp- skattade EPC:er, inklusive upp till 10 år gamla utgångna EPC:er. Antagandet är att utgångna EPC:er fortfarande är representativa och ger användbar information även efter utgångsdatumet, eftersom det är bättre att ha någon form av energi- relaterad siffra än bara ett genomsnitt baserat på fastighetstyp. När sådana data saknas eller är ofullständiga i både Sverige och de baltiska länderna används uppskattade siffror för uppvärmningsyta och uppskattningar från PCAF baserade endast på fastighetstyp. Motorfordon Motorfordon definieras som finansiering av personbilar, lätta tjänstefordon (transportfordon), motorcyklar och tunga lastbilar. Traktorer exkluderas på grund av brist på korrekta data att basera beräkningarna på. I enlighet med PCAF- standarden omfattar metoden utsläpp i scope 1 (avgasutsläpp) och scope 2 (utsläpp kopplade till elförbrukning och omfattar endast elbilar och hybrider) från motorfordon. Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för motorfordon består av två delar: tilldel- ningsfaktorn och fordonets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansie- ring som tillhandahålls för varje motorfordon, dividerat med fordonets marknads- värde vid lånets uppkomst. Fordonets utsläpp uttrycks som mängden utsläpp per år som fordonet gene- rerar. Utsläppen genereras antingen som avgasutsläpp eller utsläpp kopplade till elförbrukning. För bästa datakvalitet används fordonets avgasutsläppsintensitet per kilometer i kombination med den årliga körsträckan för fordonet. I de fall där uppgiften om avgasutsläpp saknas hämtar Swedbank uppskattningar från PCAF:s databas. Dessa uppskattningar baseras på fordonsmärke, modell, for- donstyp och bränsletyp, men precisionen är beroende på datatillgänglighet för angivna fordonsattribut. För scope 2-utsläpp hämtas data från PCAF i samtliga fall. När specifika årliga körsträckor för fordonet saknas, uppskattas dessa från PCAF:s databas. Sjöfart Sjöfartsberäkningsmetoden avser lån med fartyg som säkerhet för företag verk- samma inom sjöfartsrelaterade branscher. Omfattningen begränsas av datatill- gängligheten eftersom endast fartyg större än 5 000 GT är skyldiga att rapportera utsläppsdata enligt Internationella sjöfartsorganisationens föreskrifter (Inter- national Maritime Organization). Metoden omfattar scope 1 och uppströms scope 3 från fartyg. Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för fartyg består av två delar: tilldelnings- faktorn och fartygets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansiering som tillhandahålls för varje fartyg, dividerat med fartygets marknadsvärde vid lånestart. Fartygens utsläpp uttrycks i ton CO2e som ett fartygs bränsleförbrukning ger upphov till varje år. Exakta utsläppsberäkningar för fartyg baseras på bränsleut- släppsfaktorn för varje bränsletyp och respektive bränslevolym som förbrukas under ett givet år. Utsläppsfaktorn återspeglar ett fartygs motortyp, storlek och typ av fartyg och skiljer sig mellan de olika bränsletyperna, såsom brännolja, marin gasolja, flytande naturgas, biobränsle, metanol etc. Jord- och skogsbruk Finansierade utsläppsberäkningar för Swedbanks jord- och skogsbruksportfölj görs enligt en top-down-metod baserat på myndigheters rapporterade utsläpp för respektive land och sektor. Top-down metoden väljs eftersom metoden för före- tagslån överskattar utsläppen för koncernen i jämförelse med nationell statistik från exempelvis Jordbruksverket. Beräkningarna för jordbrukssektorn omfattar mejeri, odling, blandodling och annat jordbruk. Beräkningarna för skogssektorn definieras som verksamhet rela- terad till skogsbruk och gäller endast privatpersoner i Sverige. För övriga verk- samheter relaterade till skogsbruk tillämpas metoden för företagslån. Samtliga resultat ingår i redovisningen för företagslån. Beräkningsmetodik För jordbruket inkluderar top-down-utsläppen ett lands territoriella utsläpp som täcker scope 1 och scope 2. Scope 1 omfattar utsläpp av växthusgaser från jord- bruksverksamhet och utsläpp av växthusgaser från organisk jord på odlingsmark och gräsmark. Utsläppen inom scope 2 kommer från den energi som används för stationära och icke-stationära maskiner. Scope 3 läggs på från andra källor och inkluderar endast utsläpp kopplade till produktion av mineralgödsel som används av Jordbruksindustrin på Swedbanks huvudmarknader. För skogsbruket inkluderar top-down-metoden data avseende svenska sko- gars koldioxidinlagring relaterat till privatpersoners skogsägande inom scope 1. Metoden baseras på ett antagande om privatpersoners andel av ägandet av skogen. Allokeringen av skogens koldioxidinlagring relaterade till Swedbanks kunder görs utifrån marknadsandels- och tilldelningsfaktorinformation. För utsläpp inom skogssektorn tillämpas metoden för företagslån inom scope 1–3. Företagslån Beräkningsmetoden för företagslån tillämpas på alla företagslån såvida inte ett lån omfattas av någon av de andra metoderna. Metoden omfattar koncernens kunders utsläpp i scope 1, scope 2 och scope 3. Det är viktigt att notera att port- följens scope 3-utsläppsdata fortfarande är ofullständiga eftersom de underlig- gande bolagen fortfarande förbättrar sin scope 3-täckning och sina beräknings- metoder. PCAF-beräkningar omfattar endast utsläpp uppströms. Beräkningsmetodik Beräkningar av finansierade utsläpp för företagslån består av två delar: tilldel- ningsfaktorn och företagets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är Swedbanks lånebe- lopp till företaget eller koncernen dividerat med företaget eller koncernens totala tillgångar (som proxy för total skuld + eget kapital). Vilket tillgångsvärde som används baseras på om det är företagets eller koncernens utsläppsinformation som används. Utsläppsdata hämtas antingen från kunders offentliga rapporter eller tillhandahålls av kunder bilateralt, alternativt uppskattas utsläppsdatan baserat på regionspecifik och branschspecifik proxyinformation som tillhanda- hålls genom PCAF. Detta är exempelvis fallet för Swedbanks flertalet mindre kunder där utsläppsdata inte finns tillgängligt. I vissa fall uppskattas utsläpps- data baserat på fysiska aktivitetsvärden (till exempel megawattimmar genere- rade). Kundens rapporterade siffror, både, finansiella och relaterade till växthus- gasutsläpp, baseras på de senaste tillgängliga helårsdata där de senaste data inte är äldre än 24 månader. Avvikelse från PCAF Swedbank har valt att göra vissa avvikelser från PCAF-standarden baserat på datatillgänglighet eller datakvalitet. Avvikelserna är antingen relaterade till metoderna i sig eller relaterade till antaganden. Swedbank har valt att använda egna metoder för fartyg, jordbruksindustrin och bostadsrättsföreningar. Metoden som tillämpas på fartyg följer de årliga data på fartygsnivå som krävs av Internationella sjöfartsorganisationen. Metoden som tillämpas för jordbruk och privatpersoner som är involverade i skogssektorn i Sverige följer top-down-uppskattningar med hjälp av nationella 112 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 115 ===== myndigheters växthusgas inventeringsrapporter, marknadsandel och finansie- ringsinformation. Metoden som tillämpas för bostadsrättsföreningar i Sverige följer den vägledning som tagits fram av Svenska Bankföreningen, men Swed- bank använder emissionsfaktorer från Europeiska Energimyndigheten (EEA) istället för Internationella Energimyndigheten (IEA) för el. Under nästa år planeras vägledningen från Svenska Bankföreningen att följas fullt ut. De huvudsakliga avvikelserna för vissa antaganden är: • För företagslån använder Swedbank bolagets tillgångsvärde för beräkning av tilldelningsfaktorn som en proxy i stället för ett bolags eget kapital och skuld- värde på grund av brist på tillgängliga data internt. • När ett kommersiellt fastighetslån ändras erhålls för närvarande inget nytt fastighetsvärde på grund av nuvarande begränsningar i de interna data- hanteringssystemen. • För motorfordon behandlar Swedbank leasingavtal på samma sätt som utlåning enligt PCAF-metoden för motorfordon. Planerad utveckling Swedbank fortsätter att utveckla sina beräkningar och rapportering av finansie- rade utsläpp, bland annat genom att förbättra datakvaliteten, utveckla bransch- praxis och verka för transparens och jämförbarhet genom att beskriva sina beräkningsmetoder. Framöver är målet att utöka beräkningsomfattningen av Swedbanks kategori 15 scope 3-utsläpp genom att utveckla en metod för faciliterade utsläpp och fort- sätta förbättra datakvaliteten. Scope 3 utsläpp från investeringar genom Swedbank Robur Fonder Beräkningar av finansierade och intensitetsbaserade utsläpp i investeringar Swedbank Robur Fonder omfattas av GHG protokollet, Scope 3 kategori 15 (investeringar). Fondbolagets metod för att beräkna viktad genomsnittlig koldi- oxidintensitet följer rekommendationerna från Taskforce on Climate Related Disclosure (TCFDs). Swedbank Robur har inte undertecknat PCAF, men har i sin metodutveckling för beräkning av finansierade utsläpp använt delar av PCAFs metod, exempelvis ekvationer för finansierade utsläpp. Nedan beskrivningar gäller för aktier och krediter. Koldioxiddata för underliggande investeringar inhämtas från Swedbanks data- leverantör som i sin tur inhämtar rapporterad data från bolagen eller estimerar data med hjälp av sin egen estimeringsmodell. Den uttrycker varje investerings utsläpp för rapporteringsåret, antingen normaliserat med investeringens intäkter eller utan. Beräkningarna omfattar fondinnehavens utsläpp scope 1och 2 och senast tillgängliga koldioxiddata används. Fondinnehavens Scope 3-utsläpp omfattas inte på grund av låg tillförlitlighet och hög volatilitet år till år för dessa siffror. Swedbank Robur Fonder kan inte kvantifiera den andel som baseras på rapporterad data. Viktad genomsnittlig koldioxidintensitet (tCO2e/mUSD intäkter): Underliggande innehavs koldioxidintensitet multipliceras med investeringens vikt i fonden. Resultatet summeras sedan på portföljnivå. Om dataleverantören saknar täckning för ett innehav, tas det ut ur beräkningen och dess vikt i portföljen fördelas om till innehav med data, så kallat normalisering. Finansierade utsläpp (tCO2e): En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, där finansierad andel beräknas som: Finansierad andel = Investeringinnehav n/ EVIC innehav Resultatet summeras sedan på portföljnivå. Antaganden Om dataleverantören saknar täckning för ett innehav tillskrivs det ett sektor- eller globalsnitt beräknat av Swedbank Robur Fonder baserat på den egna portföljen. Totala växthusgasutsläpp, E1-6 Utsläpp scope 1–3 För den första rapporteringen enligt CSRD använder Swedbank siffror för 2024 som basår. Notera att klimatmålen presenterade under Mål, E1-4 har 2019 och 2022 som basår. Befintliga mål för utlåningsportföljen är uppdelade per sektor. För investe- ringar genom Swedbank Robur Fonder baseras målen på utsläppsintensitet. Mål för den egna verksamhetens utsläpp presenteras i absoluta tal och inte heller dessa är speci ficerade per utsläppskategori. Därav presenteras inte mål per utsläppskategori i tabellen nedan. Swedbank kommer att utvärdera huruvida mål kan definieras per utsläppskategori. Mätetalen har inte validerats av ett annat externt organ. Ytterligare information om Swedbanks mål finns i Mål, E1-4. Utsläppsinventering Swedbank har en lång historik av att rapportera utsläpp från den egna verksam- heten. Löpande utveckling ger Swedbank förståelse för rapportering och möjlig- heten att inkludera fler poster i takt med utökad och bättre datatillgänglighet. En inventering genomfördes inför att mätningarna påbörjades och den utvärderas kontinuerligt för att identifiera ytterligare relevanta utsläppskällor. Exempelvis har en genomlysning av leverantörerna påbörjats och vilka varor och tjänster som är viktiga, utifrån utsläppsperspektivet, i kategorin Inköpta varor och tjänster. Swedbank har beräknat finansierade utsläpp genom utlåningsportföljen, en central del av klimatrapporteringen för finansiella institutioner. I arbetet med omställningsplanen och beräkningar av finansierade utsläpp samt relaterad mål- sättning, genomfördes en analys för att identifiera vilka de främsta utsläppen är inom utlåningsportföljen. Vidare har även utsläpp beräknats för finansierade utsläpp genom investeringar i Swedbank Robur Fonders fondförvaltning. Ytterligare information om metod för beräkningar finns på sidorna 111–113. Betydande och icke-betydande utsläpp i scope 3 En jämförelse av de beräknade scope 3 utsläppen från utlåningsportföljen, inves- teringar och den egna verksamheten genomfördes. Från den jämförelsen har Swedbank konstaterat att de betydande utsläppen (över 99 procent av scope 3 utsläppen) härrör från Swedbanks kunders verksamheter och investeringar i fonder ( kategori 15). Mot bakgrund av ovan, bedöms Swedbanks icke-betydande utsläpp (mindre än en procent av scope 3 utsläppen) ligga i resterande 14 kategorier inom scope 3 utsläpp (kategori 1–14). Dessa blir således exkluderade från rapportering enligt tabellen på Swedbanks scope 1–3 utsläpp. Swedbank fortsätter dock beräkna och följa upp på scope 3 utsläpp från egen verksamhet för intern planering och klimatmåluppföljning. 113 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 116 ===== Retroaktivt År för delmål och mål Basår1 Jämförande 2024 Förändring (%) 2025 2030 –2050 Årligt mål i %/Basår Scope 1 växthusgasutsläpp2 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e) 853 853 Scope 2 växthusgasutsläpp3 Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO2e) 9 500 9 500 Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO2e) 3 417 3 417 Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO2e) 1 Inköpta varor och tjänster4 2 Kapitalvaror4 3 Bränsle- och energirelaterade verksamheter (ingår inte i scope 1 eller scope 2)4 4 Transport och distribution i tidigare led4 5 Avfall genererat i verksamheter4 6 Tjänsteresor4 7 Anställdas pendling4 8 Tillgångar som leasas i tidigare led4 9 Transport i senare led4 10 Bearbetning av sålda produkter4 11 Användning av sålda produkter4 12 Slutbehandling av sålda produkter4 13 Tillgångar som leasas i senare led4 14 Franchiseavtal4 15 Investeringar5 10 249 459 10 249 459 — varav utlåningsportföljen 7 965 039 7 965 039 — varav investeringar genom Swedbank Robur Fonder6 2 284 420 2 284 420 Totala utsläpp av växthusgaser (scope 1, scope 2, och betydande scope 3)7 Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 10 259 812 10 259 812 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 10 253 729 10 253 729 1) Basår avser 2024. 2) Swedbanks direkta utsläpp. 3) Swedbanks indirekta utsläpp i form av förbrukning av el, värme och kyla. 4) Icke-betydande utsläpp. 5) Kategori 15 avser både finansierade utsläpp i utlåningsportföljen samt investeringar genom Swedbank Robur Fonder. 6) Utsläppen för investeringar inkluderar Scope 1 och 2 utsläpp från aktie- och kreditinvesteringar. 7) Avser Swedbanks totala utsläpp för scope 1, scope 2 samt de betydande utsläppen av scope 3. Inkluderade växthusgaser; koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O) och köldmedium. Växthusgasintensitet baserad på nettointäkt Det är första gången Swedbank mäter och rapporterar på växthusgasintensitet för hela koncernen. På grund av detta har Swedbank beslutat att använda siff- rorna för 2024 som basår för framtida rapporteringar. Swedbanks växthusgas- intensitet per nettointäkt baseras på de totala utsläppen enligt tabellen ovan. Netto intäkt avser den som presenteras i tabell Nyckeltal per affärssegment samt koncernens konsoliderade nyckeltal 2024 på sidan 213. Växthusgasintensitet per nettointäkt1 Jämförande 2024 Förändring (%) Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (ton CO2e/kr) 0,00007 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per netto- intäkt (ton CO2e/kr) 0,00007 1) Avser nettointäkt 148 290 mkr. Utlåningsportföljen Swedbank har störst inverkan på klimatet via koncernens kunder. Dessa indirekta utsläpp uppstår i kunders verksamhet och aktiviteter. Swedbanks totala finansie- rade utsläpp genom utlåningsportföljen finns presenterade i nedan tabeller upp- delade per sektorerna bolån, kommersiella fastigheter, motorfordon, sjöfart samt företagslån. Sektorerna som har klimatmål utöver bolån och kommersiella fastig- heter inkluderas inom företagslån. Notera att sektorerna är definierade enligt PCAF metod och således kan skiljas från definitioner i övriga delar av rapporten. Syftet med tabellerna nedan är att förklara Swedbanks totala finansierade utsläpp genom utlåningsportföljen. Data som presenteras nedan inkluderar data från 2024 baserad på exponering och redovisat värde brutto per slutet av 2024 och tillgänglig företagsrapporterad data. För rapportering av utfall av klimatmålen har faktiskt utfall av finansierade utsläpp per 2023 använts, då företagsrapporterad data för 2024 inte var tillgäng- lig vid rapporteringstillfället. Vid beräkning av attributionsfaktorn används två olika metoder utifrån typ av utlåningsbelopp: det redovisade värdet brutto och total exponering. Det senare inkluderar både det redovisade värdet brutto samt eventualförpliktelser och åtag- anden. Dessa skillnader är avgörande för beräkningsmetoden inom företagslån på grund av betydande skillnader mellan dessa belopp. PCAF och Pelare 3- rapportering om finansierade utsläpp använder det redovisade värdet brutto. Där emot baseras klimatmål för sektorer såsom kraftproduktion, olja och gas samt stål på total exponering för att minska volatiliteten som uppstår mellan år beroende på om kunder utnyttjar kreditlinjer eller ej. 114 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 117 ===== Utlåningsportföljen per sektor Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen per sektor baserade på redovisat värde brutto. Tillgångsslag (sektor) Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO2e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2)1 PCAF data kvalitet (scope 3)1 Företags-/ tillgångsspecifik data (%)2 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) 2024 2024 2024 2024 2024 2024 2023 Bolån 1 127 056 495 927 3,5 49% 504 982 Kommersiella fastigheter 272 924 354 358 3,5 71% 373 829 Motorfordon 36 691 266 048 3,1 68% Sjöfart 3 312 160 223 44 502 1,0 1,0 100% Företagslån 312 703 2 303 507 4 340 475 4,3 4,3 10% Total 1 752 686 3 580 063 4 384 976 3,8 4,3 46% 878 811 Övrigt 53 278 Total 1 805 964 1) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5 2) Andel av portföljvärdet baserat på företags- eller tillgångsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. För företagslån används PCAF-datakvalitetspoäng 1–2 som företagsspecifik data; för resten används PCAF-kvalitetspoäng 1–3 som tillgångsspecifika data för någon av scopen. Utlåningsportföljen per sektor Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen per sektor baserade på exponering. Tillgångsslag (sektor) Exponering (mkr)1 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO2e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2)2 PCAF data kvalitet (scope 3)2 Företags-/ tillgångsspecifik data (%)3 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) 2024 2024 2024 2024 2024 2024 2023 Bolån 1 129 600 499 280 3,5 49% 508 100 Kommersiella fastigheter 274 402 367 005 3,5 71% 393 698 Motorfordon 37 573 269 808 3,2 67% Sjöfart 4 741 262 278 71 798 1,0 1,0 100% Företagslån 586 643 4 429 055 11 651 707 4,2 4,2 16% Total 2 032 958 5 827 427 11 723 505 3,8 4,2 50% 901 798 Övrigt 83 054 Total 2 116 012 1) Redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 2) Exponering viktat. Hög kvalitet 1, låg kvalitet = 5. För företagslån används PCAF-datakvalitetspoäng 1–2 som företagsspecifika data; för resten används PCAF-kvalitetspoäng 1–3 som tillgångsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på företags- eller tillgångsspecifika data från redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. Utlåningsportföljen – bolån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för sektor bolån baserade på redovisat värde brutto. Inom bolån inkluderas lån till hushåll med säkerheter i bostadsfastigheter och bostadsrättsföreningar. Tillgångsslag – bolån Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) Finansierad yta (tusentals m2) Utsläpps- intensitet1 PCAF datakvalitet2 Tillgångsspecifik data (%)3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 1 000 443 143 307 44 774 3,20 3,5 50% Flerfamiljshus 345 167 40 493 15 539 2,61 3,2 82% varav bostadsrätter 264 646 27 393 7 715 3,55 3,2 77% varav bostadsrättsföreningar 79 871 13 058 7 812 1,67 3,1 96% varav övriga 651 43 11 3,78 4,9 6% Enfamiljshus 654 919 101 907 29 117 3,50 3,7 33% Övrigt 357 907 118 7,66 4,2 29% Baltiska länderna 126 614 352 620 8 787 40,1 3,6 43% Flerfamiljshus 76 791 172 434 4 140 41,6 3,6 44% Enfamiljshus 49 791 179 733 4 636 38,8 3,6 40% Övrigt 32 452 10 43,4 3,9 13% Totalt 1 127 056 495 927 53 560 9,26 3,5 49% 1) Finansierade utsläpp per finansierad yta (kgCO2e/m²). 2) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–3 används som tillgångsspecifika data för någon av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på tillgångsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. 115 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 118 ===== Utlåningsportföljen – kommersiella fastigheter Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för sektor kommersiella fastigheter baserade på redovisat värde brutto uppdelat per land. Inom kommersiella fastigheter inkluderas kommersiella fastighetslån samt lån till hyresfastigheter för bostäder. Tillgångsslag – Kommersiella Fastigheter Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) Finansierad yta (tusentals m2) Utsläpps- intensitet1 PCAF datakvalitet2 Tillgångsspecifik data (%)3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 227 212 110 958 16 400 6,8 3,4 79% Baltiska länderna 29 655 243 205 2 903 83,8 3,5 52% Övrigt 16 057 195 25 7,8 5,0 0% Totalt 272 924 354 358 19 328 18,3 3,5 71% 1) Finansierade utsläpp per finansierad yta (kgCO2e/m²). 2) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–3 används som tillgångsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på tillgångsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. Utlåningsportföljen – motorfordon Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för motorfordon baserade på redovisat värde brutto. Tillgångsslag – motorfordon Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) Finansierade km (tusentals km) Utsläpps- intensitet1 PCAF datakvalitet2 Tillgångsspecifik data (%)3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 15 520 123 789 873 644 0,14 3,0 49% Baltiska länderna 21 025 141 605 685 295 0,21 3,3 82% Övrigt 146 655 6 809 0,10 3,1 52% Totalt 36 691 266 048 1 565 748 0,17 3,2 68% 1) Finansierade utsläpp per finansierad km (kgCO2e/km). 2) Redovisat bruttovärde viktat baserat på tillgång till scope 1-data. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–3 används som tillgångsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på tillgångsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. Utlåningsportföljen – företagslån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för företagslån baserade på redovisat värde brutto. Tillgångsslag – företagslån Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO2e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2)1 PCAF datakvalitet (scope 3)1 Företags-/ tillgångsspecifik data (%)2 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Jordbruk, skogsbruk, fiske 59 289 414 602 152 281 4,9 4,9 0% varav jordbruk 40 580 813 103 69 287 5,0 5,0 0% varav skogsbruk 17 769 -427 176 65 373 4,6 4,5 0% Tillverkning 42 217 455 402 1 711 757 4,3 4,3 9% varav aluminium 1 28 71 4,7 4,7 0% varav kol 0 0 0 varav olja och gas 10 502 2 300 3,4 3,4 19% varav stål 862 26 911 29 860 3,2 3,2 53% varav cement 236 12 568 11 160 3,9 4,0 13% varav livsmedelsproduktion 6 800 59 086 575 254 4,2 4,3 1% varav kemikalier 7 343 167 277 205 717 4,4 4,6 14% varav transporttillverkning 1 159 6 073 289 666 4,1 4,1 14% varav trä och papper 7 087 58 234 147 494 4,2 4,3 7% Offentlig sektor och kraftgenerering 43 109 674 832 432 312 3,4 3,5 34% varav kraftgenerering 22 446 516 465 272 813 2,5 2,7 63% Byggnation 16 089 51 167 339 220 4,2 4,2 6% Detaljhandel och grossist 38 038 336 406 1 062 679 4,2 4,2 11% Transport 11 483 156 945 158 084 3,6 3,9 24% Sjöfart och offshore (exkluderar sjöfartsmetoden) 2 361 118 820 125 718 4,9 4,9 0% Övriga företagslån3 100 116 95 334 358 424 4,5 4,5 4% Totalt 312 703 2 303 507 4 340 475 4,3 4,3 10% 1) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–2 används som företagsspecifika data för något av scopen. 2) Andel av portföljvärdet baserat på företagsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. 3) Inkluderar hotell och restauranger, information och kommunikation, finans och försäkring, fastighetsförvaltning (exklusive kommersiella fastigheter), professionella tjänster samt övriga företagslån. 116 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 119 ===== Utlåningsportföljen – företagslån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för företagslån baserade på exponering. Tillgångsslag – företagslån Exponering (mkr)1 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO2e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2)2 PCAF datakvalitet (scope 3)2 Företags-/ tillgångsspecifik data (%)3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Jordbruk, skogsbruk, fiske 63 782 452 944 181 385 4,9 4,9 0% varav jordbruk 42 703 813 103 69 287 5,0 5,0 0% varav skogsbruk 19 231 -412 150 80 149 4,6 4,6 0% Tillverkning 110 823 1 520 276 6 619 363 3,6 3,8 33% varav aluminium 1 28 72 4,7 4,7 0% varav kol 0 0 0 varav olja och gas 3 566 126 350 2 736 276 1,0 1,0 100% varav stål 6 208 205 542 261 683 1,6 3,1 92% varav cement 438 22 113 21 202 3,7 4,0 30% varav livsmedelsproduktion 9 015 80 456 765 311 4,2 4,3 1% varav kemikalier 14 272 465 383 385 814 4,1 4,4 26% varav transporttillverkning 17 139 68 468 858 119 3,1 3,1 50% varav trä och papper 15 594 117 850 295 301 4,2 4,3 13% Offentlig sektor och kraftgenerering 98 823 1 019 238 967 748 3,7 3,8 31% varav kraftgenerering 44 127 841 027 756 180 2,4 2,6 68% Byggnation 31 915 118 665 794 795 4,1 4,1 10% Detaljhandel och grossist 69 597 639 740 1 921 222 4,2 4,3 12% Transport 15 262 181 233 225 654 3,7 3,9 22% Sjöfart och offshore (exkluderar sjöfartsmetoden) 7 145 351 346 365 664 5,0 5,0 0% Övriga företagslån4 193 339 145 748 576 433 4,5 4,5 5% Totalt 586 643 4 429 055 11 651 707 4,2 4,2 16% 1) Redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 2) Exponering viktat. Hög kvalitet 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–2 används som företagsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på företagsspecifika data från redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 4) Inkluderar hotell och restauranger, information och kommunikation, finans och försäkring, fastighetsförvaltning (exkluderar kommersiella fastigheter), professionella tjänster samt övriga företagslån. Utlåningsportföljen – företagslån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för företagslån baserade på redovisat värde brutto uppdelat per land. Tillgångsslag – företagslån Redovisat värde brutto (mkr) Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO2e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2)1 PCAF datakvalitet (scope 3)1 Företags-/ tillgångsspecifik data (%)2 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 178 592 622 118 2 181 877 4,5 4,5 7% Baltiska länderna 86 649 1 378 506 1 634 164 3,8 3,8 17% Övrigt 47 462 302 882 524 434 4,7 4,8 8% Totalt 312 703 2 303 507 4 340 475 4,3 4,3 10% 1) Redovisat bruttovärde viktat. Hög kvalitet = 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–2 används som företagsspecifika data för något av scopen. 2) Andel av portföljvärdet baserat på företagsspecifika data från det totala redovisade värdet brutto. Utlåningsportföljen – företagslån Nedan tabell presenterar finansierade utsläpp för utlåningsportföljen för företagslån baserade på exponering uppdelat per land. Tillgångsslag – företagslån Exponering (mkr)1 Finansierade utsläpp scope 1 & 2 (tCO2e) Finansierade utsläpp scope 3 (tCO2e) PCAF datakvalitet (scope 1 & 2)2 PCAF datakvalitet (scope 3)2 Företags-/ tillgångsspecifik data (%)3 2024 2024 2024 2024 2024 2024 Sverige 361 361 1 457 023 5 104 127 4,2 4,3 15% Baltiska länderna 125 716 2 037 633 2 802 402 3,8 3,8 16% Övrigt 103 609 934 534 3 745 736 4,3 4,5 17% Totalt 586 643 4 429 055 11 651 707 4 4 16% 1) Redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 2) Exponering viktat. Hög kvalitet 1, låg kvalitet = 5. PCAF-kvalitetspoäng 1–2 används som företagsspecifika data för något av scopen. 3) Andel av portföljvärdet baserat på företagsspecifika data från redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden. 117 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 120 ===== Enhetsspecifik upplysning Energi i nedströms värdekedja Underområdet Energi är indirekt väsentligt via utlåningsportföljen nedströms i Swedbanks värdekedja. Swedbank arbetar med att hjälpa kunderna med lösningar för energieffektivare fastigheter. Swedbank samlar in data via energideklarationer avseende bland annat fastig- heters energiklasser som i Swedbanks utlåningsportfölj. Nedan följer tabeller för sektorerna bolån samt kommersiella fastigheter. 2024 2023 Bolån per energiklass1 (redovisat värde brutto, mkr) Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Totalt Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Totalt Energiklass A 3 185 5 109 3 564 18 894 30 752 2 718 3 404 2717 15 237 24 076 B 36 897 6 884 1 336 11 113 56 230 31 982 5 464 1 317 9740 48 503 C 88 135 4 530 676 4 339 97 681 80 816 3 604 824 3 368 88 612 D 125 440 4 076 296 1 720 131 532 121 496 3 467 285 1 415 126 664 E 153 578 3 464 505 1 035 158 583 154 779 3 015 492 858 159 144 F 70 273 1 161 172 2 452 74 058 71 850 1 020 149 1 568 74 586 G 21 615 225 28 7 582 29 451 23 223 177 26 8863 32 290 H 105 105 41 41 Ej klassificerad 501 320 24 040 15 120 8 185 548 665 511 392 26 536 14 245 8 621 560 794 Total 1 000 443 49 596 21 697 55 320 1 127 056 998 258 46 727 20 055 49 670 1 114 710 1) Energiförbrukning enligt energideklarationen (EPC). 2024 2023 Kommersiella fastigheter per energiklass1 (redovisat värde brutto, mkr) Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Totalt Sverige Estland Lettland Litauen Övrigt Totalt Energiklass A 3 720 788 1 960 4 134 16 057 10 602 2 573 295 1318 2449 6 634 B 21 205 1 000 902 4 493 27 600 15 397 875 826 3506 20 604 C 34 731 678 343 636 36 388 29 360 682 250 679 30 972 D 46 209 339 151 542 47 240 39 352 348 183 188 40 071 E 38 970 160 294 90 39 514 35 468 199 70 93 35 830 F 21 302 218 100 21 619 19 585 219 88 19 893 G 13 077 92 18 29 13 215 12 286 97 18 18 12 419 H 626 626 560 560 Ej klassificerad 47 997 10 419 608 1 037 16 057 76 119 59 780 10 800 927 966 88 150 Total 227 212 14 319 4 275 11 060 32 114 272 924 213 800 14 075 3 592 7 988 255 132 1) Energiförbrukning enligt energideklarationen (EPC). 118 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 121 ===== Samhällsansvarsinformation S1 Den egna arbetskraften Introduktion Kapitlet S1 Den egna arbetskraften omfattar Swedbanks rapportering relaterat till arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättig heter. Illustrationen nedan visar var i koncernens värdekedja som inverkningar, risker och möjligheter har identifierats. Uppströms Den egna verksamheten Nedströms Socialt ansvar Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. Egen arbetskraft ● Arbetsvillkor ● Likabehandling och lika möjligheter för alla ● Andra arbetsrelaterade rättigheter + – Ingen identifierad inverkan, risk eller möjlighet. + Positiv inverkan – Negativ inverkan Möjlighet Risk Läs mer om varför inverkningar, risker och möjligheter bedömdes som väsentliga i Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen, IRO-1. Strategi Strategi och affärsmodell, SBM-3 Swedbanks medarbetare är avgörande för koncernens verksamhet, kultur och framgång. En av grundpelarna i koncernens strategi är engagerade medarbetare som bidrar och tar ansvar. De anställda i Swedbank är alla en del av verksam- heten som styrs av koncernens strategi och affärsmodell och kan därmed komma att exponeras för identifierade inverkningar, risker och möjligheter. Det gäller såväl anställda i Swedbank som de som utför uppdrag för koncernen som egenföretagare eller anställda via konsultföretag eller bemanningsföretag. Swed- bank som arbetsgivare har ett stort ansvar för att med styrdokument och proces- ser hantera inverkningar, risker och möjligheter och att fortsatt beakta dessa i den övergripande strategin. För att fortsätta att vara en framgångsrik koncern och främja en tillväxt på lång sikt är det viktigt att Swedbank har engagerade och motiverade medarbetare. I Swedbanks medarbetarstrategi ligger fokus på att erbjuda medarbetarna konkurrenskraftiga arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och en attraktiv arbets- plats med en inkluderande och ansvarstagande kultur. Swedbanks värderingar öppen, enkel och omtänksam ska även spegla en kultur där högt engagemang och lärande är viktigt. Detta sammantaget är viktiga faktorer för att till exempel motverka stress, obalans mellan arbete och privatliv samt ojämlikhet. Swedbank har utvecklat sin medarbetarstrategi för att möta medarbetarnas krav och för- väntningar, och för att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Det ger möjlighet till bättre resultat och framgångsrik utveckling av koncernen. Strategin modifie- ras ständigt för att möta dessa intressen och krav. Genom ett starkt hållbarhetsåtagande och ett värderingsstyrt arbetssätt kan Swedbank attrahera talanger och i Swedbanks affärsstrategi är hållbarhet natur- ligt integrerat. Jämställdhet, mångfald och inkludering är centrala fokusom råden. Swedbank är beroende av en kompetent och motiverad arbetskraft inom verk- samhetens alla områden. Vissa grupper av med arbetare besitter spetskompe- tens och är särskilt kritiska för koncernen. Vidare är Swedbank till viss del bero- ende av externa resurser för att erhålla specifik expertis eller i tider av hög belastning då tillfällig arbetskraft engageras. Det är av största vikt att samtliga medarbetare erbjuds villkor, arbetsuppgifter och förutsättningar som bidrar till ett positivt arbetsklimat. Swedbank verkar inte på marknader där tvångsarbete och barnarbete är tillåtet och i Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter fastställs att Swedbank åtar sig att förhindra att det finansiella systemet används för att kränka mänsk- liga rättig heter för barn och andra utsatta grupper. Inverkningar, risker och möjligheter I den under året genomförda väsentlighetsbedömningen föll hållbarhetsämnet den egna arbetskraften ut som väsentligt. Genom att ta del av analyser, rapporter samt intern och extern expertis kunde Swedbank identifiera arbetsvillkor, lika- behandling och lika möjligheter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter som väsentliga. Rapporteringen omfattar samtliga arbetstagare i koncernen, och beskriver väsentliga inverkningar, risker och möjlig heter med utgångspunkt i väsentlighetsbedömningen, i den egna verksamheten. Goda och konkurrenskraftiga arbetsvillkor så som utvecklingsmöjligheter och en attraktiv arbetsplats med en inkluderande och ansvarstagande kultur kan inverka positivt på medarbetare som har sin anställning i Swedbank. I det ingår även bland annat föreningsfrihet, kollektivavtal eller lokala avtal som omfattas av arbetsrätten, flexibla arbetstider för god balans mellan arbete och privatliv och i Sverige även företagshälsovårdstjänster. I de baltiska länderna erbjuder Swed- bank sjukvårdsförsäkring till medarbetarna för att möta ett behov av privat- eller arbetsrelaterad vård. Samtidigt är bank- och finansbranschen en bransch i för- ändring där kraven på medarbetarnas utveckling och anpassning är höga. Stress och olämpliga arbetstider är två faktorer som kan inverka negativt på medarbe- tarna. Det identifierades även risker och möjligheter kopplade till arbetsvillkor, där Swedbank ser möjligheter att med konkurrenskraftiga arbetsvillkor kunna anställa och behålla engagerade och motiverade medarbetare vilket kan bidra till ett positivt resultat. Motsatsen, vilket utgör en finansiell risk, kan vara att motiva- tion och innovation minskar och att medarbetare lämnar företaget med ökade kostnader för bland annat nyrekrytering. Swedbanks arbetsvillkor och förmåner gäller enbart för dem som är anställda i Swedbank. Det innebär att de som utför uppdrag för Swedbank, exempelvis egenföretagare eller anställda via konsult- före tag eller bemanningsföretag, inte omfattas. Likabehandling och möjligheter för alla är en central del i medarbetarstrategin. För Swedbank är jämställdhet, mångfald och inkludering centrala fokusområden. Om Swedbank brister i hanteringen av jämställdhet och lika möjligheter för alla kan det inverka negativt på arbetskraftens välbefinnande och motivation. Det identifierades också risker och möjligheter kopplade till likabehandling och möjlig heter för alla, där Swedbank genom en jämn könsfördelning i ledningen kan minska löneskillnader. Vidare kan satsningar på utbildning, kompetensutveckling och förebyggande av trakasserier innebära en möjlighet för Swedbank då enga- gerade medarbetare som trivs kan bidra till ett positivt resultat i förlängningen. Motsatsen, om Swedbank brister i att upprätthålla jämställdhetsarbetet, kan det innebära en finansiell risk i form av ökade kostnader för rekrytering om det upp- står svårigheter att attrahera och behålla personal. Vidare kan det innebära 119 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 122 ===== bötesbelopp eller andra rättsliga åtgärder för brott mot gällande regleringar om lika lön för lika arbete. Gällande arbetsrelaterade rättigheter omfattas områden som berör arbets- tagares information och data. Om det förekommer brister i hanteringen skulle det kunna få en negativ inverkan på arbetstagarnas integritet. Policyer, S1-1 Swedbank har antagit koncernövergripande policyer och styrdokument som adresserar inverkningar, risker och möjligheter relaterade till den egna arbetskraf- ten. Alla styrdokument finns tillgängliga på Swedbanks intranät varav de publika finns på Swedbanks externa hemsida. Ytterligare information om Swedbanks styrdokument finns i Swedbanks styrdokument, MDR-P . Mänskliga rättigheter Swedbanks strategi för mänskliga rättigheter utgår från det internationella regel- verket för mänskliga rättigheter Universal Declaration of Human Rights, ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work samt United Nations Convention on the Rights of the Child. I Swedbanks Policy för mänskliga rättighe- ter framgår att Swedbank respekterar mänskliga rättigheter i sina arbetsmetoder och inte accepterar någon form av diskriminering. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, föreningsfrihet, rätten till kollektivavtal och förbud mot barnarbete och tvångsarbete. Anställda inom Swedbanks verksamhet ska ha rätt till en säker och hälsosam arbetsplats, med lagstadgade arbets tider och ersättning, vilket kan vara en del av kollektivavtal. Swedbank förväntar sig samma förhållningssätt från de konsultföretag som koncernen anlitar. Av policyn följer även att Swedbank har en process för visselblåsning som uppmanar alla anställda och andra externa intressenter att rapportera miss- tankar om potentiella eller faktiska överträdelser av Swedbanks skyldigheter och policyer. Swedbank baserar sin definition av mänskliga rättigheter och sina åtaganden på Universal Declaration of Human Rights, Charter of Fundamental Rights of the European Union samt Convention for the Protection of Human Rights and Funda- mental Freedoms. Swedbank stöder också principerna om grundläggande rättig- heter som fastställs i ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work, liksom United Nations Convention on the Rights of the Child. Dessutom har Swedbank i sin Policy för mänskliga rättigheter åtagit sig att använda United Nations Guiding Principles on Business and Human Rights. Barnarbete och tvångsarbete tas uttryckligen upp i policyn, dock inte människo handel. Människohandel är också förbjudet på de marknader Swed- bank verkar. Om koncernens verksamhet innebär en direkt kränkning av mänsk- liga rättig heter, ska Swedbank vidta åtgärder för att förhindra detta. Ytter ligare informa tion om mänskliga rättigheter finns i Policyer, S4-1. Hälsosam och hållbar arbetsmiljö För att förebygga ohälsa och olyckor samt skapa en hälsosam och hållbar arbets- miljö har Swedbank infört ett arbetsmiljödirektiv inom det interna regelverket. Detta regelverk beskriver hur arbetsförhållandena ska utformas inom Swedbanks verksamhet för att uppnå dessa syften. Direktivet fastställer Swedbanks övergri- pande mål, inriktning och förhållningssätt för det långsiktiga arbetsmiljöarbetet, med ambitionen att främja hållbara medarbetare. Det tar hänsyn till både fysiska, digitala, organisatoriska och sociala faktorer som påverkar arbetsmiljön. Direk- tivet beskriver hur Swedbank arbetar systematiskt med arbetsmiljön genom att regelbundet undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp alla aspekter av arbetsmiljön enligt en koncerngemensam arbetsmiljöagenda. Jämställdhet, mångfald och inkludering Swedbanks Policy för mångfald, rättvisa och inkludering fastslår att alla med- arbetare ska ha samma möjligheter när de arbetar för Swedbank och tillgång till samma karriärs- och utvecklingsmöjlig heter. Nolltolerans råder mot diskrimi- nering, trakasserier, sexuella trakasserier och mobbning. Swedbank och dess anställda får inte diskriminera eller trakassera på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, etnicitet, hudfärg, etnisk eller social tillhörighet, genetiska drag, språk, tillhörighet till natio- nell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, religion eller annan tros- uppfattning, politisk uppfattningen eller andra åsikter. I syfte att gynna oberoende och kritiskt tänkande, anger denna policy att styrelsen, dotterbolagsstyrelserna och högsta ledningen, med hänsyn till lokala regleringar, ska bestå av mångfald vad gäller exempelvis kön, ålder, geografiskt ursprung samt utbildnings- och yrkesbakgrund. Swedbank har en central aktivitetsplan för jämställdhet, mångfald och inklu- dering. Området leds av ledamot i koncernledningen med ansvar för jämställdhet och mångfald, med ytterligare mångfaldsansvariga på varje hemmamarknad. I medarbetarundersökningar som utförs flera gånger per år ställs frågan om Swedbank upplevs som en inkluderande arbetsplats samt om man upplever diskri minering eller trakasserier, och om man vet hur man ska agera i de fall man observerar diskriminering eller trakasserier. Arbetet med att förebygga diskrimi- nering och trakasserier är en prioriterad fråga i Swedbank. Utöver Policy för mångfald, rättvisa och inkludering har Swedbank processer och riktlinjer för arbetet med att motverka negativa inverkningar inom området lika behandling och möjligheter för alla. Policyn implementeras enligt ordinarie rutiner och är tydligt kommunicerad i Swedbanks olika kanaler och i den löpande verksamheten. Genom utbildning, workshops och regelbunden kommunikation om dessa frågor påminns cheferna om sitt ansvar för att odla en respektfull kultur i sina team och hur de ska agera om olämpligt beteende uppstår. Det är ett krav på både Group Human Resources (Group HR) och chefer att inleda en utred- ning vid fall av olämpligt beteende, även utifrån rykten. Swedbank följer kontinu- erligt upp utvecklingen inom områden såsom likabehandling, könsfördelning i chefskap samt i seniora roller, sjuktal, föräldraledighet, åldersfördelning och lika lön för lika arbete. Detta finns uppdelat på enhetsnivå samt för varje hemma- marknad. Information finns tillgänglig för alla anställda om företagets policy och de rutiner som används vid diskriminering eller trakasserier. Swedbank har även nätverk och föreningar som syftar till att lyfta och arbeta med frågor för margina- liserade grupper, till exempel HBTQ+. Chefer fick under året ta del av kommuni- kation och work shops i förebyggande och utbildande syfte. Utbildningsinsatser genomfördes även för övriga med arbetare. Visselblåsning och en process för hantering av rapporterade fall av diskri minering och trakasserier har etablerats där utbildade utredare i Swedbank är engagerade. Ytterligare information finns i Policyer, Vissel blåsarprocessen, G1-1. Kontakter med den egna arbetskraften, S1-2 Swedbank har etablerade rutiner för kontakter med medarbetarna och arbetstagar före trädare om faktiska och potentiella inverkningar för den egna arbetskraften. I uppförandekoden som fastställs av Swedbanks styrelse, och som signeras av medarbetarna årligen, redogörs för de förväntningar som ställs på varje medarbetares upp för ande. Den ger vägledning i det dagliga arbetet samt fungerar som en etisk kompass. Dialogen med medarbetarna sker främst via den närmaste chefen och internkommunikation i olika kanaler så som intranätet, möten både fysiskt och digitalt, samt nyhetsbrev och e-post. Två gånger per år möter Group Executive Committee (GEC) medarbetarna fysiskt och digitalt i ett så kallat Town Hall, ett möte där medarbetarna kan ställa frågor direkt eller digitalt till Swedbanks vd och ledning. Swedbank har även kontinuerlig dialog med arbetstagarföreträdare i olika forum. Ett koncernövergripande europeiskt företagsråd (EWC) etablerades 2007 i Swedbank. Det är ett gränsöverskridande forum för information och samverkan med arbetstagarrepresentanter från olika länder i Europa där Swedbank är verk- sam. I Sverige sker en löpande dialog med representanter från de fackliga organi- sationerna och arbetsmiljöombuden, i enlighet med kollektivavtalen. Dessutom är medarbetarna representerade i Swedbanks styrelse av två arbetstagarrepre- sentanter med suppleanter. Medarbetarundersökningar är ytterligare en kanal för kontakt med medarbetarna. Undersökningen People Pulse ger medarbetarna en möjlighet att ge sin syn på verksamheten och sitt eget mående via ett antal frågor. Av Swedbanks arbetsmiljödirektiv följer att det ingår i chefens ansvar att säkerställa en kontinuerlig dialog med medarbetarna om deras välbefinnande och arbetssituation genom enskilda samtal. Om något framkommer i de enskilda samtalen som kan påverka medarbetarens arbetsmiljö eller hälsa negativt vidtar chefen åtgärder i enlighet med chefsansvaret och arbetsmiljödirektivet. Rutiner för gottgörelse, S1-3 Swedbank främjar en inkluderande och ansvarstagande kultur där alla med- arbetare uppmuntras att agera etiskt, ta ansvar och vid behov göra sin röst hörd och agera mot eventuella missförhållanden. Swedbank har rutiner för att utreda ärenden om eventuella missförhållanden som medarbetare uppmärksammar koncernen på. Utifrån genomförd utredning vidtar Swedbank lämpliga åtgärder. Där det är relevant kan stöd ges till de berörda i form av samtalsstöd eller psykolog hjälp. Swedbank har identifierat områdena arbetsvillkor, likabehandling och möjlig- heter för alla samt andra arbetsrelaterade rättigheter som områden som kan ha en potentiell negativ inverkan på koncernens medarbetare. Arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter för alla Alla medarbetare kan rapportera misstankar om potentiella eller faktiska miss- förhållanden genom att vända sig till sin närmaste chef eller vid behov till enheten för Group HR. De kan även använda Swedbanks koncern övergrip ande process avseende visselblåsning eller rapportera händelser i det dagliga arbetet som kan ha negativ påverkan genom ett internt digitalt incident rapporterings system. Problem kan även uppmärksammas via de fackliga organisationerna, arbets- 120 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 123 ===== tagarrepresentanterna från Swedbanks europeiska företagsråd eller arbetsmiljö- ombuden, beroende på land och lokal lag. Swedbank för en kontinuerlig dialog med arbetstagarrepresentanter genom möten med Swedbanks europeiska företagsråd samt medbestämmandeproces- sen i Sverige. De fackliga organisationer som Swedbank har kollektivavtal med kan även påkalla förhandling kring skadestånd om koncernen skulle bryta mot sina kollektivavtalade skyldigheter. Ytterligare information finns i Kollektiv- avtalstäckning och social dialog, S1-8. Hantering av medarbetarinformation Swedbank åtar sig att skydda personuppgifter och individers rättig heter och har processer på plats som säkerställer att dataskyddsförordningen (GDPR) följs. Det är viktigt att både Swedbanks med arbetare och kunder känner sig trygga med hur deras person uppgifter används och skyddas. Swedbank använder person- uppgifter för att tillhandahålla tjänster, genomföra betalningar, kredit- och risk- bedömningar, men också för att förbättra produkter och kvalitet genom att göra kundundersökningar och marknadsanalyser. Behandling av personuppgifter är också en del i arbetet att förhindra penningtvätt, finansiering av terrorism, före- bygga och utreda brott. Swedbanks Dataskyddsombud övervakar att koncernen följer reglerna om dataskydd. Personuppgiftsincidenter ska rapporteras som en operativ incident, det vill säga en avvikelse från den löpande verksamheten. Swedbanks medarbetare kan begära information om vilka personuppgifter som behandlas av Swedbank. Ytterligare information finns i Skydd av personuppgifter enligt GDPR, S4-1. Respekt för mänskliga rättigheter Respekt för mänskliga rättigheter är grundläggande för Swedbanks arbete där Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter och Policy för mångfald, rättvisa och inkludering sätter ramarna. Swedbank stödjer principerna om mångfald, rättvisa och inkludering. Swedbank ser att incidenter kan inträffa trots ansträngningar för att motverka sådana. Om koncernens verksamhet innebär ett direkt brott mot mänskliga rättig heter ska Swedbank vidta åtgärder för att åtgärda situationen, för såväl med arbetare som kunder. Swedbank har inte etablerat en särskild process för att utvärdera om en eventuell gottgörelse är tillräcklig. Arbetsskada Medarbetare som har fått en arbetsskada kan få ersättning från Försäkrings- kassan och Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) när det gäller Sverige. Medarbetare kan vid behov även få stöd genom företagshälsovården. I de baltiska länderna kan medarbetare få ersättning från allmän sjukförsäkring vid arbetsskada. Utöver allmän sjukförsäkring tillhandahåller Swedbank privat sjukförsäkring för medarbetare i de baltiska länderna, som även inkluderar psykolog stöd. Som arbetsgivare har Swedbank ett arbetsmiljöansvar där åtgärder vidtas kontinuerligt för att minska risker för ohälsa i arbetsmiljön samtidigt som kon cernen ständigt förstärker det som fungerar bra. Rapportering av misstankar om potentiella eller faktiska missförhållanden Swedbanks koncernövergripande process för visselblåsning uppmanar alla med- arbetare och andra intressenter att rapportera misstankar om potentiella eller faktiska missförhållanden i verksamheten, exempelvis brott mot uppför ande- koden, bristande efterlevnad av lagstiftning eller avvikelser mot Swedbanks policyer. Swedbank följer upp rapporter och ärenden som inkommer via koncernens visselblåsarprocess och kanaler, och säkerställer att kanalerna fungerar väl genom att kontrollera tillgängligheten och genom dialog med visselblåsaren. Ytterligare information finns i Policyer, Visselblåsarprocessen, G1-1. Åtgärder avseende väsentliga inverkningar, risker och möjligheter, S1-4 Strategier Swedbank har implementerat omfattande policyer och ett systematiskt arbets- miljö arbete för att säkerställa att dess egna praxis inte påverkar medarbetarna negativt. Genom kontinuerlig utbildning och möjlighet till dialog och återkoppling främjas en trygg arbetsmiljö. Swedbanks verksamhet genomsyras av ett starkt fokus på hållbarhet där också hållbara medarbetare är ett begrepp där Swed- banks definition innebär att alla medarbetare ska känna att de kan hantera sin arbetssituation, att de har en balans mellan arbete och fritid och att det är ett respekt fullt, stöttande och inkluderande arbetsklimat. Vid upphandling förebyggs risker gällande intressekonflikter och korruption genom inbyggda digitaliserade kontroller och dualitet i beslutsprocessen. Som ett led i omställningen till en mer grön och klimatvänlig ekonomi, genomgår medarbetarna hållbarhetsutbildning för att bygga ny kompetens i linje med området och nya krav samt för att kunna möta kund för rådgivning och för att kunna erbjuda nya produkter. Ytter ligare informa tion finns i Förebyggande arbete mot korruption och mutor, G1-3. Beroende av den egna arbetskraften Swedbanks medarbetare är grunden i verksamheten och en förutsättning för att säkerställa utveckling och tillväxt på lång sikt. Det är viktigt att Swedbank kan behålla, motivera och attrahera kompetenta medarbetare. Medarbetare med specialist kompetens är en framgångsfaktor och viktig för koncernen. Swedbank arbetar för att kunna erbjuda en arbetsmiljö som är trygg och utvecklande samt att skapa förutsättningar för goda prestationer och långvariga relationer. Håll- bara med arbetare ger hållbara kundrelationer som i sin tur skapar ett hållbart resultat för koncernen. Åtgärder avseende väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Åtgärderna utgår från Swedbanks policyer med syfte att uppnå en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverksamhet där respekt för mänskliga rättigheter inte- greras i affärsbeslut, där mångfald och inkludering integreras i Swedbanks kultur, där hållbara medarbetare och god arbetsmiljö bidrar till att bli en attraktiv arbets- givare och ett lönsamt företag. Åtgärderna är utformade och integrerade i den löpande verksamheten för att bidra till ökat medarbetarengagemang, mångfald och inkludering samt till rättvisa löner. Flera av åtgärderna genomförs även under 2025 och vissa årligen, och förväntas därmed bidra till att uppfylla återkom- mande medarbetarmål och policymål. Arbetsvillkor Swedbank strävar efter att vara en engagerande och attraktiv arbetsplats, ha en omtänksam och inkluderande arbetsmiljö, med möjlighet att påverka och utvecklas. Engagerade medarbetare kan bidra till förbättrat resultat genom ökad lönsamhet, effektivitet, innovation och kundlojalitet, vilket kan ge Swedbank konkurrens fördelar. Nyckelåtgärder • Implementering av det systematiska arbetsmiljöarbetet i de baltiska länderna. • Konkurrenskraftiga och rättvisa löner – översyn av lönegrundande jobb- arkitektur. • Nya program för kompetensutveckling. Swedbank arbetar systematiskt för en hållbar arbetsmiljö För att säkerställa en hållbar arbetsmiljö och ett hållbart arbetsklimat arbetar Swedbank enhetligt och systematiskt med arbetsmiljön. Under 2024 påbörjades implementeringen av det systematiska arbetsmiljöarbetet i de baltiska länderna för att uppnå ett koncerngemensamt arbete för arbetsrelaterad hälsa. En central del i detta arbete är chefens nära dialog med varje medarbetare, genom så kallade 1-1 samtal. Dessa samtal innebär att chefen regelbundet diskuterar med med- arbetaren om den egna arbetssituationen, hälsa och välmående. Det ger med- arbetarna möjlighet att lyfta eventuella problem eller risker som de upp lever i sitt arbete. Om någon typ av arbetsmiljörisk föreligger, vidtar chefen åtgärder och följer upp resultatet. Medarbetarna har även möjlighet att visselblåsa anonymt eller kontakta chefens chef om de upplever problem. För att identifiera eventuella arbetsmiljörisker och vidta lämpliga åtgärder ur ett organisatoriskt perspektiv så arbetar verksamheternas ledningsgrupper kvar- talsvis enligt en bankgemensam arbetsmiljöagenda kallad Sustainable Employee Agenda. Baserat på agendan går ledningsgrupperna systematiskt igenom indika- tioner på potentiella arbetsmiljörisker, baserat till exempel på resultaten av med- arbetarundersökningarna, incidentrapportering, sjuktal, personalomsättning, för- ändringar inom verksamheten eller externa omständigheter. Ledningsgrupperna gör sedan riskbedömningar och åtgärdsplaner för att hantera uppkomna situa- tioner samt för att arbeta preventivt. För varje kontor/arbetsställe genomförs årligen en arbetsmiljörond där en syste matisk genomgång görs för att se hur ljus, ljud, luft, möbler, möblering med mera fungerar och upplevs av medarbetarna. Efter denna rond riskbedöms brister och åtgärder vidtas. Arbetsmiljöronderna följs upp årligen på central nivå. För att erbjuda specialiserat stöd till chefer och medarbetare i hälsorelaterade frågor har Swedbank i Sverige en rikstäckande företagshälsovårdsleverantör som erbjuder allt inom förebyggande, åtgärdande och efterhjälpande/rehabilite- 121 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 124 =====