Årsredovisning 2024

2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnaren)
Omsättningsbaserade
2024
Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 1 0,00 1 0,00 0 0,00 0 0,00
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik 27 0,09 27 0,09
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 1 0,00 1 0,00 219 0,70 219 0,70
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 0 0,00 0 0,00
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 1 0,00 1 0,00
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 1 0,00 1 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 64 070 3,36 64 609 3,36 0 0,00 31 050 1,32 30 807 1,31 243 0,01
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 64 071 3,36 64 071 3,36 0 0,00 31 298 1,33 31 055 1,32 243 0,01
2024
Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik 3 0,00 3 0,00
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 12 0,00 12 0,00
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 0 0,00 0 0,00
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 0 0,00 0 0,00
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 0 0,00 0 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 96 1,21 96 1,21 4 350 1,06 4 326 1,06 24 0,01
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 96 1,21 96 1,21 4 365 1,07 4 341 1,06 24 0,01
1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som  
är  förenliga med taxonomikraven.
220
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 223 =====

2. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (nämnaren), forts.
Kapitalutgiftsbaserade
2024
Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik 19 0,00 19 0,00
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 122 0,01 122 0,01
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 5 0,00 5 0,00
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 68 331 3,58 68 331 3,58 0 0,00 48 639 2,01 48 512 2,00 127 0,01
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 68 331 3,58 68 331 3,58 0 0,00 48 786 2,01 48 659 2,01 127 0,01
2024
Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 1 0,02 1 0,00
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 0 0,00 0 0,00
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 0 0,00 0 0,00
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 0 0,00 0 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 267 3,36 267 3,36 5 605 1,37 5 593 1,37 13 0,00
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 276 3,36 267 3,36 5 607 1,37 5 594 1,37 13 0,00
1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som  
är  förenliga med taxonomikraven.
221
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 224 =====

3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare)
Omsättningsbaserade
2024
Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 1 0,00 1 0,00
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik 27 0,09 27 0,09
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 1 0,00 1 0,00 219 0,70 219 0,70
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 0 0,00 0 0,00
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 1 0,00 1 0,00
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 1 0,00 1 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 64 070 100,00 64 069 100,00 0 0,00 31 050 99,21 30 807 98,43 243 0,78
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 64 071 100,00 64 071 100,00 0 0,00 31 298 100,00 31 055 99,22 243 0,78
2024
Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,01 0 0,01
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik 3 0,07 3 0,07
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 12 0,28 12 0,28
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 0 0,00 0 0,00
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 0 0,00 0 0,00
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 0 0,00 0 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 96 100,00 96 100,00 4 350 99,65 4 326 99,10 24 0,55
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 96 100,00 96 100,00 4 365 100,00 4 341 99,45 24 0,55
1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som  
är  förenliga med taxonomikraven.
222
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 225 =====

3. Taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter (täljare), forts.
Kapitalutgiftsbaserade
2024
Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00 0 0,00
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik 19 0,04 19 0,04
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 122 0,25 122 0,25
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 0 0,00 0 0,00
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 5 0,01 5 0,01
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 0 0,00 0 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 68 331 100,00 68 331 100,00 0 0,00 48 639 99,70 48 512 99,70 127 100,00
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 68 331 100,00 68 331 100,00 0 0,00 48 786 100,00 48 659 100,00 127 100,00
2024
Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 1 0,02 1 0,02
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 0 0,00 0 0,00
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 0 0,00 0 0,00
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 0 0,00 0 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 267 100,00 267 100,00 5 605 99,97 5 593 99,75 13 0,22
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 267 100,00 267 100,00 5 607 100,00 5 594 99,78 13 0,22
1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som  
är  förenliga med taxonomikraven.
223
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 226 =====

4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin
Omsättningsbaserade
2024
Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00 0 0,00 2 0,00 2 0,00
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik 1 0,00 1 0,00 0 0,00 5 0,00 5 0,00
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 1 0,00 1 0,00 0 0,00 13 0,00 13 0,01
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 1 0,00 1 0,00 0 0,00 352 0,01 352 0,19
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 0 0,00 0 0,00 0 0,00 138 0,01 138 0,08
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 5 0,00 5 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 992 337 100,00 991 717 99,99 618 0,06 175 318 99,71 170 850 91,17 4 467 2,54
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 992 337 100,00 991 719 100,00 618 0,06 175 833 99,46 171 365 97,46 4 467 2,54
2024
Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln 0 0,00 0 0,00
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik 1 0,01 0 0,00
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 3 0,02 2 0,01
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 51 0,30 42 0,25
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 22 0,13 21 0,12
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 0 0,00 00 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 1 487 100,00 1 487 99,97 0 0,03 16 835 99,61 16 275 96,30 560 3,31
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 1 487 100,00 1 438 99,97 0 0,03 16 900 100,00 16 340 96,69 560 3,31
1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som  
är  förenliga med taxonomikraven.
224
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 227 =====

4. Ekonomiska verksamheter som omfattas av, men inte är förenliga med, taxonomin, forts.
Kapitalutgiftsbaserade
2024
Andel gröna tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 4 0,00 4 0,00
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 184 0,01 184 0,01
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 19 0,00 19 0,00
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 3 0,00 3 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 994 350 100,00 993 220 99,89 1 131 0,11 166 689 100,00 159 016 95,28 7 672 4,60
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 994 350 100,00 993 220 99,89 1 131 0,11 166 899 100,00 159 227 95,40 7 672 4,60
2024
Andel gröna finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring 1
(CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar (CCM + CCA)
Begränsa  
klimat förändringar
Anpassning till 
klimat förändringar
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
Summa 
redo visat 
bruttovärde %
4.26 Förkommersiella  stadier av avancerad  
teknik för produktion av energi från kärntekniska 
 processer med  minimalt avfall från bränsle cykeln
4.27 Uppförande och säker drift av nya kärn-
kraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgas produktion, med användning 
av bästa tillgängliga teknik 0 0,00 0 0,00
4.28 Elproduktion från kärnkraft i befintliga 
anläggningar 1 0,00
4.29 Elproduktion från fossila  gasformiga 
 bränslen 59 0,35 58 0,35
4.30 Högeffektiv kombinerad  produktion 
av värme/kyla och el som använder fossila 
 gas formiga  bränslen 2 0,01 2 0,01
4.31 Produktion av värme/kyla från fossila 
 gasformiga bränslen i ett  effektivt fjärrvärme- 
och fjärrkyl system 0 0,00 0 0,00
Belopp och andel för andra taxonomi förenliga 
ekonomiska verksamheter som inte avses 
i raderna 1–6, i  nämnaren för den tillämpliga  
centrala resultat indikatorn 1 481 100 1 480 99,97 0 0,03 16 670 99,64 15 842 94,69 828 4,95
Totalt belopp och andel för ekonomiska 
verksam heter som omfattas av men inte är 
 förenliga med  taxonomin, i nämnaren för den 
tillämpliga  centrala resultatindikatorn 1 481 100 1 480 99,97 0 0,03 16 730 100,00 15 903 95,05 828 4,95
1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som  
är  förenliga med taxonomikraven.
225
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 228 =====

5. Ekonomiska verksamheter som inte omfattas av taxonomin
2024
Andel gröna  tillgångar Andel gröna tillgångar under förvaltning
 Omsättnings baserad Kapital utgifts baserad  Omsättnings baserad Kapital utgifts baserad
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa redo visat 
bruttovärde %
Summa redo visat 
bruttovärde %
Summa redo visat 
bruttovärde %
Summa redo visat 
bruttovärde %
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26, Förkommer-
siella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från 
kärntekniska processer med minimalt avfall från bränslecykeln, 
i  nämnaren i den tillämpliga  centrala resultatindikatorn
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 Uppförande och 
säker drift av nya kärnkraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgasproduktion, med användning av bästa tillgäng-
liga teknik, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn 110 0,00
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 Elproduktion 
från kärnkraft i befintliga anläggningar, i nämnaren i den tillämpliga 
centrala resultatindikatorn 14 0,00 10 0,00
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 Elproduktion 
från fossila gas formiga bränslen, i nämnaren i den tillämpliga 
 centrala resultatindikatorn
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 Högeffektiv 
kombinerad  produktion av värme/kyla och el som använder fossila 
gasformiga bränslen, i nämnaren i den  tillämpliga centrala resultat-
indikatorn 2 0,00
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 Produktion av 
värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärr-
värme- och fjärrkylsystem, i nämnaren i den tillämpliga centrala 
resultatindikatorn
Andra ekonomiska verksamheter som inte  omfattas av taxonomin 
och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga 
 centrala resultat indikatorn 844 877 44,29 839 699 44,02 2 002 471 85,04 1 989 501 84,49
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte 
omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala 
 resultat indikatorn 844 878 44,29 839 699 44,02 2 002 487 85,04 1 989 620 84,49
2024
Andel gröna tillgångar för finansiella garantier Andel gröna förvaltade tillgångar livförsäkring1
 Omsättnings baserad Kapital utgifts baserad  Omsättnings baserad Kapital utgifts baserad
Ekonomiska  verksamheter, mkr
Summa redo visat 
bruttovärde %
Summa redo visat 
bruttovärde %
Summa redo visat 
bruttovärde %
Summa redo visat 
bruttovärde %
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 1 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.26, Förkommer-
siella stadier av avancerad teknik för produktion av energi från 
kärntekniska processer med minimalt avfall från bränslecykeln, 
i  nämnaren i den tillämpliga  centrala resultatindikatorn
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 2 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.27 Uppförande och 
säker drift av nya kärnkraftverk för produktion av el och/eller värme, 
inbegripet för vätgasproduktion, med användning av bästa tillgäng-
liga teknik, i nämnaren i den tillämpliga centrala resultatindikatorn
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 3 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.28 Elproduktion 
från kärnkraft i befintliga anläggningar, i nämnaren i den tillämpliga 
centrala resultatindikatorn 0 0,00 0 0,00
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 4 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.29 Elproduktion 
från fossila gas formiga bränslen, i nämnaren i den tillämpliga 
 centrala resultatindikatorn
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 5 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.30 Högeffektiv 
kombinerad  produktion av värme/kyla och el som använder fossila 
gasformiga bränslen, i nämnaren i den  tillämpliga centrala resultat-
indikatorn 1 0,00
Den ekonomiska verksamhet som avses i rad 6 i mall 1, som inte 
omfattas av taxonomin i enlighet med avsnitt 4.31 Produktion av 
värme/kyla från fossila gasformiga bränslen i ett effektivt fjärr-
värme- och fjärrkylsystem, i nämnaren i den tillämpliga centrala 
resultatindikatorn
Andra ekonomiska verksamheter som inte  omfattas av taxonomin 
och som inte avses i raderna 1–6, i nämnaren för den tillämpliga 
 centrala resultat indikatorn 6 330 79,51 6 165 77,43 359 211 87,80 358 033 87,51
Totalt belopp och andel för ekonomiska verksamheter som inte 
omfattas av taxonomin, i nämnaren för den tillämpliga centrala 
 resultat indikatorn 6 330 79,51 6 165 77,43 359 212 87,80 358 033 87,51
1) Det vägda medelvärdet av alla försäkrings- eller återförsäkringsföretagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, ekonomiska verksamheter som är 
 förenliga med taxonomikraven.
226
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 229 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
227 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Finansiella rapporter och noter
Koncernen
228 Resultaträkning
229 Rapport över totalresultat
230 Balansräkning
231 Förändringar i eget kapital
232 Kassaflödesanalys
Inledande noter
233 Not K1 Företagsinformation
233 Not K2 Redovisningsprinciper
243 Not K3 Risker
244 3.1 Kreditrisk
263 3.2 Likviditetsrisk
268 3.3 Marknadsrisk
271 3.4 Operativ risk
272 3.5 Regelefterlevnadsrisk
272 3.6 Uppföranderisk
272 3.7 Risk för finansiell brottslighet
272 3.8 Risk i försäkringsrörelsen
273 3.9 ESG-risk
273 3.10 Affärsrisk
274 Not K4 Kapital
274 4.1 Intern kapitalutvärdering
275 4.2 Kapitaltäckningsanalys
277 Not K5 Rörelsesegment
282 Not K6 Produkter
283 Not K7 Geografisk fördelning
Resultaträkning
285 Not K8 Räntenetto
286 Not K9 Provisionsnetto
287 Not K10 Nettoresultat finansiella poster
288 Not K11 Försäkringsnetto
288 Not K12 Övriga intäkter
289 Not K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal
293 Not K14 Övriga allmänna administrationskostnader
293 Not K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella 
 anläggningstillgångar
293 Not K16 Sanktionsavgifter
293 Not K17 Kreditförluster
294 Not K18 Bankskatter och resolutionsavgifter
294 Not K19 Skatt
297 Not K20 Resultat per aktie
Totalresultat
297 Not K21 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat
Balansräkning
298 Not K22 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
298 Not K23 Utlåning till kreditinstitut
298 Not K24 Utlåning till allmänheten
299 Not K25 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
299 Not K26 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken
299 Not K27 Aktier och andelar
300 Not K28 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures
301 Not K29 Derivat
302 Not K30 Säkringsredovisning
306 Not K31 Immateriella anläggningstillgångar
309 Not K32 Materiella tillgångar
310 Not K33 Övriga tillgångar
310 Not K34 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
310 Not K35 Skulder till kreditinstitut
310 Not K36 In- och upplåning från allmänheten
310 Not K37 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken
310 Not K38 Emitterade värdepapper
310 Not K39 Korta positioner värdepapper
311 Not K40 Pensioner
313 Not K41 Försäkringsavsättningar
315 Not K42 Övriga skulder och avsättningar
315 Not K43 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
315 Not K44 Efterställda skulder
316 Not K45 Eget kapital
317 Not K46 Värderingskategorier för finansiella instrument
319 Not K47 Verkligt värde för finansiella instrument
321 Not K48 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller 
 omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal
Kassaflödesanalys
322 Not K49 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår  
i kassaflödet i den löpande verksamheten 
322 Not K50 Kassaflödesanalys, händelser under året
Övriga noter
322 Not K51 Utbetald och föreslagen utdelning
322 Not K52 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden
323 Not K53 Överförda finansiella tillgångar 
324 Not K54 Rörelseförvärv
324 Not K55 Närstående och andra betydande relationer
325 Not K56 Andelar i icke–konsoliderade strukturerade företag
325 Not K57 Känslighetsanalys
326 Not K58 Händelser efter 31 december 2024

===== SIDA 230 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
228 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Resultaträkning, koncernen
mkr Not 2024 2023
Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 110 019 101 758
Övriga ränteintäkter 602 613
Ränteintäkter 110 621 102 372
Räntekostnader –61 353 –51 438
Räntenetto K8 49 267 50 933
Provisionsintäkter 26 067 23 820
Provisionskostnader –9 352 –8 732
Provisionsnetto K9 16 716 15 088
Nettoresultat finansiella poster K10 3 687 2 938
Försäkringsresultat –1 184 –850
Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal 2 714 2 377
Försäkringsnetto K11 1 531 1 527
Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K28 773 803
Övriga intäkter K12 2 131 1 769
Summa intäkter 74 104 73 057
Personalkostnader K13 15 024 13 944
Övriga allmänna administrationskostnader K14 8 180 7 349
Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 2 171 1 920
Sanktionsavgifter K16 0 887
Summa kostnader 25 376 24 100
Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 48 728 48 957
Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar K31 789 81
Nedskrivning av materiella tillgångar K32 1 7
Kreditförluster K17 –268 1 674
Bankskatter och resolutionsavgifter K18 4 019 3 574
Resultat före skatt 44 187 43 622
Skatt K19 9 320 9 492
Årets resultat 34 866 34 130
Årets resultat hänförligt till: 
Aktieägarna i Swedbank AB 34 869 34 128
Minoriteten –3 2
Resultat per aktie, kr K20 30,99 30,35
Resultat per aktie efter utspädning, kr K20 30,86 30,27

===== SIDA 231 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
229 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Rapport över totalresultat, koncernen
mkr Not 2024 2023
Årets resultat redovisat över resultaträkningen 34 866 34 130
Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K40 1 360 –839
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 33 –14
Verklig värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade  
till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen K47 0 0 
Skatt K21 –280 172
Summa 1 113 –681
Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter:
Vinster/förluster uppkomna under året 2 260 –290
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –1 0
Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: K30
Vinster/förluster uppkomna under året – 1 856 336
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 2 0
Kassaflödessäkringar: K30
Vinster/förluster uppkomna under året 278 5
Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster –278 –9
Valutabasisspreadar:
Vinster/förluster uppkomna under året –35 –18
Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures:
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 5 –41
Skatt: K21
Vinst/förlust uppkomna under året 333 –67
Omfört till resultaträkningen, skatt 57 2
Summa 764 –81 
Årets övrigt totalresultat, efter skatt 1 877 –762 
Årets totalresultat 36 744 33 368
Årets totalresultat hänförligt till:
Aktieägarna i Swedbank AB 36 746 33 367 
Minoriteten –3 2

===== SIDA 232 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
230 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Balansräkning, koncernen
mkr Not 2024 2023 1/1/2023
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 325 604 252 994 365 992
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 182 205 178 619 151 483
Utlåning till kreditinstitut K23 34 068 67 534 56 589
Utlåning till allmänheten K24 1 882 244 1 863 375 1 842 811
Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K30 –2 723 –8 489 –20 369
Obligationer och andra räntebärande värdepapper K25 57 790 58 841 61 298
Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K26 394 883 319 795 268 594
Aktier och andelar K27 45 438 34 316 30 268
Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K28 9 093 8 275 7 830
Derivat K29 37 595 39 563 50 504
Immateriella anläggningstillgångar K31 20 871 20 440 19 886
Materiella tillgångar K32 5 200 5 544 5 449
Aktuella skattefordringar 2 411 1 951 1 449
Uppskjutna skattefordringar K19 96 82 159
Pensionstillgångar K40 3 791 2 100 2 431
Övriga tillgångar K33 8 330 8 001 8 244
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K34 2 802 2 579 2 028
Summa tillgångar 3 009 697 2 855 519 2 854 646
Skulder och eget kapital
Skulder
Skulder till kreditinstitut K35 64 500 72 054 72 826
In- och upplåning från allmänheten K36 1 288 609 1 234 262 1 305 948
Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K30 549 209 0
Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K37 395 800 320 609 268 892
Emitterade värdepapper K38 758 199 728 548 784 206
Korta positioner värdepapper K39 16 458 17 297 27 134
Derivat K29 35 274 73 453 68 679
Aktuella skatteskulder 3 197 3 872 1 811
Uppskjutna skatteskulder K19 7 005 5 740 3 615
Pensionsavsättningar K40 180 176 168
Försäkringsavsättningar K41 28 260 26 315 24 875
Övriga skulder och avsättningar K42 29 170 31 162 26 984
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K43 5 783 5 364 4 657
Seniora icke prioriterade skulder 121 204 104 828 57 439
Efterställda skulder K44 36 609 32 841 31 331
Summa skulder 2 790 797 2 656 730 2 678 566
Eget kapital
Minoritetskapital 28 30 29
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 218 874 198 760 176 052
Summa eget kapital K45 218 901 198 790 176 080
Summa skulder och eget kapital 3 009 697 2 855 519 2 854 646

===== SIDA 233 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
231 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Förändring i eget kapital, koncernen
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
mkr
Aktie­
kapital
Övrigt till­
skjutet 
kapital1
Omräknings­ 
differens 
dotter­ och 
intresse­
företag
Säkring av 
netto ­ 
investeringar i 
utlands­
verksamheter
Kassa­
flödes­
säkringar
Valuta­
basis­
spreadar
Balanserad 
vinst Totalt
Minoritets­ 
kapital
Totalt  
eget  
kapital
Ingående balans 1 januari 2024 24 904 17 275 9 330 –5 697 7 –22 152 962 198 760 30 198 790
Utdelningar –17 048 –17 048 –17 048
Aktierelaterade ersättningar till 
anställda 410 410 410
Uppskjuten skatt på aktierelaterade  
ersättningar till anställda 1 1 1
Aktuell skatt på aktierelaterade  
ersättningar till anställda 5 5 5
Årets totalresultat 2 264 –1 472 0 –28 35 982 36 746 –3 36 744
redovisat via resultat räkningen 34 869 34 869 –3 34 866
redovisat via övrigt totalresultat  
före skatt 2 264 –1 854 0 –35 1 393 1 768 1 768
skatt redovisat via övrigt  
totalresultat 382 0 7 –280 109 109
Utgående balans 31 december 2024 24 904 17 275 11 594 –7 169 7 –50 172 313 218 874 28 218 901
1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.
Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB
mkr
Aktie­
kapital
Övrigt till­
skjutet 
kapital1
Omräknings­ 
differens 
dotter­ och 
intresse­
företag
Säkring av 
netto ­ 
inve steringar i 
utlands­
verksamheter
Kassa­
flödes­
säkringar
Valuta­
basis­
spreadar
Balanserad 
vinst Totalt
Minoritets­ 
kapital
Totalt  
eget  
kapital
Ingående balans 1 januari 2023 24 904 17 275 9 660 –5 964 11 –8 130 174 176 052 29 176 080
Utdelningar –10 964 –10 964 –10 964
Aktierelaterade ersättningar till 
anställda 284 284 284
Uppskjuten skatt på aktierelaterade  
ersättningar till anställda 1 1 1
Aktuell skatt på aktierelaterade  
ersättningar till anställda 20 20 20
Årets totalresultat –331 267 –3 –14 33 447 33 367 2 33 368
redovisat via resultat räkningen 34 128 34 128 2 34 130
redovisat via övrigt totalresultat  
före skatt –331 336 –4 –18 –853 –870 –870
skatt redovisat via övrigt  
totalresultat –69 1 4 172 107 107
Utgående balans 31 december 2023 24 904 17 275 9 330 –5 697 7 –22 152 962 198 760 30 198 790
1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser.

===== SIDA 234 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
232 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Kassaflödesanalys, koncernen
mkr Not 2024 2023
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt 44 187 43 622
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten K49 –3 959 –1 952
Betalda inkomstskatter –8 732 –5 443
Kassaflöde före förändring av den löpande verksamhetens
tillgångar och skulder 31 496 36 227
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut 35 524 –11 201
Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –9 976 –21 223
Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel –9 776 –27 015
Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar –3 017 335
Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut –7 535 –957
Ökning (+) / minskning (–) av in- och upplåning från allmänheten 41 370 –71 996
Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper –26 199 –70 585
Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder 28 930 21 267
Kassaflöde från den löpande verksamheten 80 817 –145 148
Investeringsverksamheten
Rörelseförvärv K54 –49 0
Förvärv av och tillskott till joint ventures –191 –53
Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 186 306
Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –407 –852
Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 314 181
Kassaflöde från investeringsverksamheten –147 –418
Finansieringsverksamheten
Amortering leasingskulder K3.2.8 –908 –799
Emission av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 20 742 46 580
Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 –15 020 –1 665
Emission av efterställda skulder K3.2.8 6 811 9 339
Återbetalning av efterställda skulder K3.2.8 –7 222 –10 316
Utbetald utdelning –17 048 –10 964
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –12 645 32 175
Årets kassaflöde 68 025 –113 391
Likvida medel vid årets början 252 994 365 992
Årets kassaflöde 68 025 –113 391
Valutakursdifferenser i likvida medel 4 585 393
Likvida medel vid årets slut 325 604 252 994
Händelser under året beskrivs ytterligare i not K50.

===== SIDA 235 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
233 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Noter
Angivna belopp i noter är redovisat värde i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, varför summeringsdifferenser kan uppstå. 
Siffror inom parentes avser föregående år.
K1 Företagsinformation
Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps-
året 2024 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande 
den 19 februari 2025. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, 
 Sverige.  Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom 
seg mentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter 
på hemma marknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga 
 produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt 
 handel och kapital marknad. Produkterna beskrivs närmare i not K6. 
Koncernredovisningen och års redovisningen fastställs slutligen av moder-
bolagets årsstämma den 26 mars 2025. 
K2 Redovisningsprinciper
Innehåll
1 Grunder för redovisningen 233
1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar 233
2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation 234
3 Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande 
 bedömningar och uppskattningar
234
3.1 Koncernredovisning 234
3.2 Intresseföretag och joint ventures 234
3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 234
3.4 Rörelsesegment 235
3.5 Finansiella instrument – Allmänt 235
3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering 235
3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde 236
3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster 237
3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning 238
3.10 Leasingavtal 239
3.11 Immateriella tillgångar 239
3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser 240
3.13 Pensioner 240
3.14 Försäkringsavtal 240
3.15 Räntenetto 241
3.16 Provisionsnetto 241
3.17 Övriga intäkter 241
3.18 Aktierelaterade ersättningar 241
3.19 Nedskrivningar 241
3.20 Skatt 242
4 Nya standarder och tolkningar 242
4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 242
Namn Swedbank AB (publ)
Säte Sverige
Rättslig form Aktiebolag (publ)
Rättslig hemvist Sverige
Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg
Organisationsnummer 502017-7753
LEI kod M312WZV08Y7L YUC71685
1. Grunder för redovisningen
De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt Inter-
national Financial Reporting Standards (IFRS Redovisnigsstandarder), såsom 
antagna av EU, samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International 
Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations 
Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks 
koncern redovisning i takt med att EU godkänner dem. 
I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Komplette-
rande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för hållbarhets- och 
finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för hållbarhets- och finansiell rap-
portering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och 
värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna 
råd, FFFS 2008:25.
Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till 
miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, 
varför summeringsdifferenser kan uppstå.
Redovisningsprinciperna och presentationen är oförändrade jämfört med Års- 
och hållbarhetsredovisningen 2023, med undantag för de ändringar som beskrivs 
i avsnitt 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation.
1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar
Upprättandet av koncernens finansiella rapporter innebär att företagsledningen 
gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar tillämpningen av 
koncernens redovisningsprinciper samt redovisade belopp och upplysningar. 
Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare 
erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständighet-
erna. Det faktiska utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar. 
Betydande bedömningar och uppskattningar som företagsledningen har 
bedömt ha de mest väsentliga effekterna beskrivs i nedanstående avsnitt.
• Koncernredovisning
• Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde
• Finansiella instrument – Kreditförluster
• Immateriella tillgångar – Goodwill
• Avsättningar och eventualförpliktelser
• Pensioner
• Försäkringsavtal
• Skatt

===== SIDA 236 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
234 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
2. Ändrade redovisningsprinciper och  
ändrad presentation
Ändringar i redovisningsregler som antagits under 2024 har inte haft någon 
väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller 
upplysningar.
Från 2024 särredovisas verksamheten inom Premium and Private Banking 
som ett rörelsesegment. Verksamheten redovisades tidigare inom Svensk 
bankverksamhet. I samband med förändringen flyttades de företagskunder som 
hanteras av egen rådgivare till Företag och Institutioner. Jämförelsetal har  
räknats om. 
3. Väsentliga redovisningsprinciper samt 
betydande bedömningar och uppskattningar 
3.1 Koncernredovisning 
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget 
har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det 
har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets rele-
vanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och har förmåga att 
använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföre-
tag, konsolideras i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med 
den dag då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas från och med den 
dag då det bestämmande inflytandet upphört. 
Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och 
ansvarsförbindelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värde-
ras till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvär-
det, köpeskillingen, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade 
andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade ansvarsför-
bindelserna redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt 
värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden 
direkt i resultaträkningen. I anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet ingår verkligt 
värde av överförda tillgångar och skulder. Förvärvsrelaterade kostnader redovi-
sas som kostnad när de uppkommer. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital 
utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstid-
punkt. Alla koncern interna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras. 
Innehav utan bestämmande inflytande, minoriteten, omfattar den andel av 
koncernens nettotillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Swedbank AB. 
Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i 
koncern resultat räkningen och dess andel av nettotillgångarna redovisas separat 
som minoritetskapital i eget kapital i koncernbalansräkningen.
Betydande bedömningar och uppskattningar  
– Koncernredovisning
Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. 
Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning 
i enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångar-
nas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller sparkunderna. Inom 
ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen förvaltnings-
avgifter samt i vissa fall inträdes- och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag 
som utförts. Besluten beträffande förvaltningen av en investeringsfond styrs av 
fondbestämmelserna. 
Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem 
har koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investerings-
fonderna. Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang 
i dessa investeringsfonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall 
gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtag-
anden mot kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare 
en rörlig exponering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda 
engagemang mot en investeringsfond varaktigt överstiger 35 procent av den 
 rörliga exponeringen, eller 22 procent för en alternativ investeringsfond, bedöms 
koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften. Detta leder till 
bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall 
konsolideras inte investeringsfonden utan då bedöms koncernen agera som 
ombud på uppdrag av investerarna i fonden. 
Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondför-
säkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig 
avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm-
mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd 
av fondförsäkringsavtal om 349 mdkr (277) redovisades som Finansiella till-
gångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fond-
försäkringsavtalen om 349 mdkr (277) redovisades som Finansiella skulder där 
kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav 
inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestäm-
mande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 203 mdkr (154) i finan-
siella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning.
3.2 Intresseföretag och joint ventures 
Intresseföretag är företag där koncernen har betydande inflytande och joint 
 ventures är företag där koncernen tillsammans med en eller flera parter har ett 
gemensamt bestämmande inflytande. Investeringar i intresseföretag och joint 
ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. 
Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till 
anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel 
av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intresse-
företag eller joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. 
Andelarnas redovisade värde jämförs med återvinningsvärdet på nettoinveste-
ringen i intresseföretaget eller i ett joint venture årligen eller oftare då händelser 
eller omständigheter indikerar värdenedgång för att fastställa eventuellt ned-
skrivningsbehov. 
I koncernens resultaträkning redovisas ägd andel av intresseföretagets eller 
ett joint ventures resultat inklusive skatt enligt företagets resultaträkning tillsam-
mans med eventuella nedskrivningar på en egen rad, Andel av intresseföretags 
och joint ventures resultat. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för 
intresseföretag och joint ventures överensstämmer med koncernens.
3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 
Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbola-
gets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En inom koncernen enskild 
verksamhets (koncernföretag eller filial) funktionella valuta definieras och fast-
ställs som valutan i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar 
och förbrukar likvida medel men också utifrån om verksamheten bedrivs som en 
utvidgning av det rapporterande företaget, i stället för med en betydande grad av 
självständighet.
3.3.1 Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan
Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs 
initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i 
utländsk valuta samt icke-monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till 
verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. 
Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, 
och icke-monetära poster som värderas till verkligt värde, redovisas i resultat-
räkningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. 
3.3.2 Omräkning av utländska verksamheter till  
koncernens rapporteringsvaluta
Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell 
valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen 
per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. 
Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna 
omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. 
Finansiella skulder i annan valuta än rapporteringsvalutan som säkrar netto-
investeringar i utlandsverksamhet omräknas till valutakursen på balansdagen. 
Valuta kursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländ-
ska företagen redovisas i övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. 
Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffekti-
vitet i sådana säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan-
siella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras omklassificeras 
 ackumulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser från övrigt total-
resultat till  resultaträkningen.

===== SIDA 237 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
235 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
3.4 Rörelsesegment 
Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och 
avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelseseg-
menten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verk-
ställande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens vd som dess 
högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används 
av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning 
ligger till grund för den information som presenteras. 
Redovisningsprinciperna för rörelsesegment utgörs av redovisningsprinci-
perna i koncernen jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen 
vilka beskrivs i not K5 Rörelsesegment. 
3.5 Finansiella instrument – Allmänt 
Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende 
på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella 
instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras 
det som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är 
lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. 
Seniora icke-prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivnings-
bara skulder (MREL) presenteras på separat rad. 
3.5.1 Redovisning och bortbokning  
Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas första gången i balansräk-
ningen när företaget blir part i instrumentets avtalsvillkor. Avistaköp eller avista-
försäljningar av finansiella instrument klassificerade som värderade till verkligt 
värde redovisas på affärsdagen. Med affärsdag avses den dag då ett företag åtar 
sig att köpa eller sälja ett instrument. Finansiella tillgångar tas bort från balans-
räkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller har 
överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är 
förknippade med ägandet till annan part. Finansiella skulder tas bort från balans-
räkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller  
upphört.
3.5.2 Derivat
Samtliga derivat redovisas och värderas i balansräkningen till verkligt värde. Deri-
vat med positiva verkliga värden, inklusive upplupen ränta, redovisas på tillgångs-
sidan i posten Derivat och motsvarande princip gäller på skuldsidan. Realiserade 
och orealiserade resultat redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat 
finansiella poster. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas 
redovisningsprinciperna för säkringsredovisning vilka beskrivs i avsnitt 3.9.
3.5.3 Inbäddade derivat
Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också 
omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat. Ett inbäddat derivat innebär att 
vissa av instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar ett fristående 
derivat. Inbäddade derivat i skulder, leasingavtal och andra icke-finansiella till-
gångar redovisas separat i det fall dess risker och egenskaper inte är nära för-
knippade med värdkontraktets risker och egenskaper. Derivatet separeras dock 
ej om värdkontraktet värderas till verkligt värde via resultatet. 
Finansiella tillgångar som omfattas av IFRS 9 Finansiella instrument, bedöms 
inte för förekomsten av inbäddade derivat. Varje kontrakt beaktas i sin helhet, 
inklusive de egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, vid bedöm-
ningen av huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar kapital-
belopp och ränta.
3.5.4 Återköpsavtal
Med återköpsavtal, så kallad repa, avses ett avtal där parter kommit överens om 
försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsvarande till-
gång till ett bestämt pris. Erhållen likvid redovisas som finansiell skuld i balans-
räkningen beroende på motpart. Vid ett återköpsavtal redovisas ett sålt värde-
papper fortsatt i balansräkningen då koncernen är exponerad för värdepapprets 
värdeförändringsrisk. Sålda värdepapper redovisas även som ställda säkerheter. 
Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repa, redovisas i balans-
räkningen beroende på motpart. Skillnaden mellan likviden för avista- och termin-
sledet periodiseras som ränta. 
3.5.5 Värdepapperslån
Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är 
exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redo-
visas på affärsdagen som ställd säkerhet, medan inlånade värdepapper inte tas 
upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga 
innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värde-
papper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värde-
pappernas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen.
3.5.6 Lånelöften
Oåterkalleliga lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen 
och de är föremål för nedskrivningsprövning. Förväntade kreditförluster avse-
ende dessa redovisas som avsättningar inom Övriga skulder och avsättningar 
i balansräkningen. Redovisningsprinciperna för kreditförluster beskrivs i  
avsnitt 3.8.
3.5.7 Kvittning
Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans-
räkningen när legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten 
som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett netto-
belopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt.
3.6 Finansiella instrument – Klassificering  
och värdering
Finansiella tillgångar klassificeras i någon av följande värderingskategorier:
• upplupet anskaffningsvärde
• verkligt värde via resultatet – obligatorisk
• innehas för handel
• övrigt
Klassificeringen görs baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av till-
gångens portfölj och tillgångens avtalsenliga villkor.
Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till-
gångar. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas 
hänsyn till faktorer såsom hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och 
rapporteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras, ersättningsmodeller 
samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt för försäljningar. 
Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera 
huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar betalningar av 
kapital belopp och ränta. Vid bedömningen övervägs om de avtalsenliga villkoren 
överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp 
definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första 
redovisningstill fället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, 
kredit risk, andra grundläggande utlåningsrisker och vinstmarginal. När de avtals-
enliga villkoren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är ofören-
liga med ett grundläggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella 
tillgången inte uppfyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och 
ränta och tillgången värderas till verkligt värde.
Finansiella skulder klassificeras i någon av följande värderingskategorier:
• upplupet anskaffningsvärde
• verkligt värde via resultatet - obligatorisk
•  innehas för handel
•  identifierade till verkligt värde via resultaträkningen, verkligt värdeoptionen
I not K46 Värderingskategorier för finansiella instrument redovisas finansiella till-
gångar och finansiella skulder per balanspost och värderingskategori.

===== SIDA 238 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
236 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
3.6.1 Finansiella tillgångar värderade till upplupet  
anskaffningsvärde
Skuldinstrument värderas till upplupet anskaffningsvärde om:
• affärsmodellens mål är att inneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga 
kassaflöden och
• de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. 
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till 
verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till 
anskaffandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid 
efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består nor-
malt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaff-
ningsvärdet är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid 
första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller 
minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på 
eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfallo-
dagen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper 
för reservering för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8. 3.6.5 Emitterade skuld- och egetkapitalinstrument
Emitterade finansiella instrument klassificeras som skuld om avtalet innebär att 
koncernen har en förpliktelse att antingen leverera kontanter eller annan finan-
siell tillgång, eller ett rörligt antal aktier, till innehavaren av instrumentet. Om detta 
inte är fallet, klassificeras instrumentet som ett egetkapitalinstrument.
3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde
Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas för att sälja en tillgång 
eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan 
marknadsaktörer.
De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser 
på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värde-
ringsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodel-
lerna baseras i så stor utsträckning som möjligt på observerbara marknadsdata, 
såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller note-
rade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. 
För finansiella tillgångar och finansiella skulder används mittpris som grund 
för att fastställa verkligt värde. 
I not K47 Verkligt värde för finansiella instrument redovisas finansiella 
 instrument värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer;  
nivå 1 – noterade priser, nivå 2 – värderingsmodell med observerbar marknads-
data samt nivå 3 – värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. 
Innehaven i nivå 3 avser onoterade aktier, fondandelar, lån samt skulder där 
kunder bär placeringsrisken.
Betydande bedömningar och uppskattningar –  
Beräkning av verkligt värde för finansiella instrument  
redovisade till verkligt värde
När finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader har mark-
nadsrisker som motverkar varandra används ett genomsnitt av köp- och säljkur-
ser som grund när verkliga värden fastställs för de riskpositioner som motverkar 
varandra. För eventuellt öppna nettopositioner utförs en köp/sälj justering för att 
 nettopositionen ska tas upp till det relevanta av köp- och säljkurs. I de fall som 
det anses nödvändigt görs relevanta justeringar för att spegla ett verkligt värde, 
så kallade verkligt värde justeringar. Företagsledningen har bedömt och fastställt 
metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositio-
nerna beräknas. 
Saknas noterade priser på aktiva marknader använder koncernen i stället olika 
värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inak-
tiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderings-
modeller behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handels-
plats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det 
görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer 
såsom handelsvolym och skillnader i köp- och säljkurser. Då vissa av dessa krite-
rier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsled-
ningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest 
relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank 
tillämpar är allmänt accepterade av marknadsaktörer och är föremål för obero-
ende riskkontroll. 
När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller 
bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel-
lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär-
dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller 
komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna 
antaganden.
3.6.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde  
via resultatet
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet består av finan-
siella tillgångar som är obligatoriskt klassificerade i denna värderingskategori  
och omfattar: 
• Finansiella instrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än 
att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuld-
instrument som innehas för handel eller som förvaltas och utvärderas baserat 
på verkligt värde
• Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av 
 betalningar av kapitalbelopp och ränta
• Aktier och andelar
• Derivat som inte säkringsredovisas
Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller att 
ingå i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster att på kort sikt gene-
rera vinst. Finansiella instrument som förvaltas och utvärderas baserat på verk-
ligt värde innefattar försäkringsrörelsens innehav i fondandelar och koncernens 
 likviditetsportfölj.
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas 
både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt 
värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivning eller 
anskaffning av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet 
kostnadsförs i resultatet. 
Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen 
inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade 
 valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost.
3.6.3 Finansiella skulder värderade till upplupet  
anskaffningsvärde
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som 
inte värderas till verkligt värde via resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas 
till verkligt värde, vilket normalt är det lånade eller emitterade beloppet inklusive 
transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföl-
jande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivränteme-
toden. Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som 
tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kredit-
förlustreserveringar.
3.6.4 Finansiella skulder värderade till verkligt värde  
via resultatet
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet omfattar:
• Finansiella skulder som innehas för handel
• Derivat som inte säkringsredovisas
• Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt 
värde via resultatet vid första redovisningstillfället, den så kallade verkligt 
värde optionen
Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till 
verkligt värde via resultatet när det annars skulle uppstå inkonsekvenser i redo-
visning eller värdering. Denna möjlighet tillämpas för:
• Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken 
och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde via resultatet. De utestå-
ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande 
finansiella tillgångar.
• Vissa emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka 
 port följens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som 
 vär deras till verkligt värde via resultatet.
Finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas vid 
första redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till 
verkligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och 
förluster vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar 
värderade till verkligt värde via resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas 
i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för för-
ändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kredit risk. 
Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklas-
sificering till resultaträkningen.

===== SIDA 239 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
237 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster
Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: 
finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford-
ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit-
förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett 
objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad 
möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är 
tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kredit-
förlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av 
kredit risken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument.
• Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kredit-
risken inträffat sedan första redovisningstillfället samt de motparter som 
omfattas av koncernens policy för låg kredit risk vid rapporteringstillfället, dvs 
de motparter som har en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad.
• Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande försämring av kredit-
kvalitet inträffat sedan första redovisningstillfället men där det saknas 
 objektiva belägg för att fordran är osäker.
• Steg 3 omfattar finansiella instrument som är osäkra och för vilka objektiva 
belägg har identifierats för att fordran är osäker.
För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen 
12 månaders förväntad kreditförlust och för finansiella instrument i steg 2 samt 
osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlus-
terna för återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar för-
luster från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella 
instrumentets återstående löptid. 12 månaders förväntade kreditförluster repre-
senterar de förluster som beror på fallissemangshändelser som är möjliga inom 
12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de för-
väntade kreditförlusterna för återstående löptid.
3.8.1 Värdering av förväntade kreditförluster
Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som 
den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexpo-
nering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar 
sannolikheten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad 
kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunk-
ten för avtals enliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande kre-
diter och lånelöften. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad 
kredit exponering med hänsyn tagen till motpartens egenskaper, säkerheter och 
produkttyp.
Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för 
varje framtida månad under den förväntade löptiden för en kreditexponering. 
Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten 
eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller 
fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade 
kredit förlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med 
den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de 
månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade 
löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid 
och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger 
12 månaders förväntade kreditförluster.
När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst 
tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med rele-
vanta makroekonomiska variabler såsom BNP , bostadspriser och arbetslöshet. 
Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster inför-
livar effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scena-
rio tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett 
sannolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scena-
rio. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder 
koncernen sig av expertjusteringar.
Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan 
att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa 
kredit exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och 
ta hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett resulterar i en förlust. De möjliga 
resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och låntagarspecifika scenarier.
3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar
Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en 
 betydande ökad kredit risk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. 
Finansiella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3.
Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 
överensstämmer med koncernens regulatoriska definition av fallissemang efter-
som den används vid kredit riskhantering. När något av det följande inträffar utlö-
ses fallissemang och därmed en osäker fordran: en låntagare har förfallna obe-
talda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i 
lånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att lån-
tagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid 
bedömningen av om det är osannolikt att en låntagare kommer att betala sina 
låneförpliktelser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa fakto-
rer inklusive, men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på 
andra låneförpliktelser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, 
förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. 
Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre 
uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra 
 följande månader. Ett lån som är i fallissemang, en osäker fordran, beroende på 
att lättnader i låne villkoren har lämnats, har längre prövotid.
3.8.3 Fastställa betydande ökning av kredit risk sedan  
första redovisningstillfället 
Koncernen bedömer förändring i kredit risk genom att använda en kombination av 
individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kredit risk 
på individuell instrumentnivå så långt det är möjligt. 
För att bedöma förändring i kredit risken för instrument med ett första redo-
visningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare används i första hand förändring 
i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptid 
sedan första redovisningstillfället som indikator. Denna indikator införlivar effek-
ter både från historiska händelser och prognostiserade ekonomiska förhållan-
den. I andra hand används förändringar i koncernens interna kreditvärdering, där 
varje riskklassificering motsvarar en 12 månaders sannolikhet för fallissemang 
sedan första redovisningstillfället som indikator.
För instrument vars första redovisningstillfälle var före den 1 januari 2018 är 
det inte möjligt att beräkna den framåtriktade sannolikheten för fallissemang vid 
första redovisningstillfället utan att använda i efterhand erhållen information. Det 
skulle dessutom kräva orimlig kostnad och ansträngning. Därmed används kon-
cernens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället som primär 
indikator.
Kvalitativa indikatorer beaktas också vid placering i de olika stegen, till exem-
pel om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader 
i lånevillkoren. Vidare anses en betydande ökning i kredit risken ha inträffat när 
låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument.
Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kredit risk på rappor-
teringsdagen inte anses ha varit utsatta för en betydande ökad kredit risk. 
 Koncernen tillämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater  
och finansiella institut.
Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en betydande ökad kredit-
risk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda.
3.8.4 Förväntad löptid
Ett finansiellt instruments löptid är relevant för både bedömningen av betydande 
ökad kredit risk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang 
för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens 
återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala 
avtalsperiod som koncernen är utsatt för kredit risk även om en längre period 
överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad 
löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- och rullningsalternativ 
som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en 
modell baserad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten att expone-
ringen finns kvar och att den inte fallerar vid något tillfälle under dess återstående 
löptid (sannolikheten för återbetalningar i förtid). 
Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där 
förväntad löptid uppskattas till längre än den avtalsenliga löptiden. Den förvän-
tade löptiden är baserad på den period som koncernen är exponerad för kredit-
risk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. 
Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av 
produkt specifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år.

===== SIDA 240 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
238 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
3.8.5 Presentation av kreditförluster
För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras 
reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redo-
visat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal 
redovisas de reserveringarna som avsättningar inom raden Övriga skulder och 
avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån 
och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar 
koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. 
En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella till-
gången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presen-
teras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten 
anses beloppsmässigt slutligen fastställd och representerar beloppet före ian-
språktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar 
liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster.
3.9.1 Säkringar av verkligt värde 
Ett till ett säkringar 
Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när ränte-
exponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med 
derivat. Koncernen använder sig av ränteswappar för att säkra emitterade värde-
papper, seniora icke prioriterade skulder samt efterställda skulder. Säkringsredo-
visningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas 
till verkligt värde. Det verkliga värdet för den säkrade risken i en individuell finan-
siell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instru-
mentet. Både den verkliga värdeförändringen på derivatet och på den säkrade 
risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Ränta 
från den säkrade posten och säkringsinstrumentet redovisas i räntenettot.
Portföljsäkringar 
Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas för portföljer där ränteexpone-
ringen i portföljer av utlåning och icke-löptidsbestämda insättningar, bestående 
av inlåning betalbar på anfordran, säkrats med derivat. 
Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen 
också omvärderas till verkligt värde. Värdet på de säkrade posterna redovisas på 
separata rader i balansräkningen: Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar 
i portföljsäkringar respektive Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portfölj-
säkringar. Både värdeförändringen på derivatet och värdeförändringen på den 
säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella 
poster. Räntor från säkrade poster och säkringsinstrument redovisas inom 
Ränte nettot.
3.9.2 Kassaflödessäkringar 
Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida 
kassa flöden till följd av valutaförändringar. De säkrade posterna är aggregerade 
exponeringar mot utländsk valuta i emitterade skuldebrev med fast ränta samt 
ränte swappar i samma valuta. Koncernen använder valutabasisswappar som 
säkringsinstrument och exkluderar komponenten för valutabasisspread från 
säkrings förhållandet. Dessa säkringsrelationer redovisas som kassaflödessäk-
ringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, 
säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Förändringar i verk-
ligt värde i valutabasisswappar redovisas också i övrigt totalresultat. De föränd-
ringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet redovisas i kassa-
flödesreserven medan valutabasisspreadkomponenten redovisas i reserven för 
valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras 
senare om till resultatet i samma period som de säkrade framtida kassaflödena 
eller kassa flödena avseende valutabasisspreadarna påverkar resultatet. Säkring-
arna anses vara ineffektiva till den del som den ackumulerade förändringen 
i verkligt värde från säkringens start är större för den identifierade delen av 
säkrings instrumentet än för den säkrade posten, vilken värderas med hjälp av 
hypotetiska derivat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom 
Nettoresultat finansiella poster.
Betydande bedömningar och uppskattningar –  
Kreditförluster
Fastställande av betydande ökning i kredit risken och införlivande av framåtblick-
ande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på reserveringar för 
kreditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande 
bedömningar både vad gäller vilka scenarier som ska tillämpas och för att säker-
ställa att endast relevant framåtblickande information tas hänsyn till vid beräk-
ningen av reserveringen för kreditförluster. 
Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På 
grund av geopolitiska och ekonomiska osäkerheter bedöms expertjusteringar av 
kreditreserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information samt en 
känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden 
om betydande ökning i kredit risken och i relation till framåtblickande makro-
ekonomiska scenarier finns i not K3 Risker avsnitt 3.1.4 Beräkning av kredit-
förlust reserveringar.
Betydande osäkra kreditexponeringar är de där en enskild låntagares eller 
limitgrupps beviljade belopp uppgår till 50 mkr eller mer. Reserveringar för kredit-
förluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade 
kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett resul-
terar i en förlust. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en 
mängd relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvali-
teten på låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens posi-
tion gentemot övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för ind-
rivning och försäljning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. 
Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens fram-
tida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida 
ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedöm-
ningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att 
ny information blir tillgänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras.
3.9 Finansiella instrument – Säkrings redovisning
Koncernen tillämpar olika säkringsmodeller beroende på säkringens syfte: 
• Säkringar av verkligt värde
• Kassaflödessäkringar
• Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter
Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 förutom vid portföljsäk-
ring av verkligt värde med avseende på ränterisk där koncernen tillämpar EU:s 
carve- out version av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. 
Enligt EU:s carve-out version kan portföljsäkring av verkligt värde tillämpas på 
inlåning betalbar på anfordran och ineffektivitet avseende skillnader mellan för-
väntade och faktiska omprisningsdatum i portföljsäkringar redovisas ej, förutsatt 
att endast en del av portföljen är säkrad.
En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säkrings-
förhållandet formellt identifierats och dokumenterats. För säkringsredovisning 
enligt IFRS 9 förväntas säkringens effektivitet vara framåtriktat effektiv vid identi-
fieringen samt fortlöpande därefter. Det skall vara ett ekonomiskt samband 
mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kredit risk 
ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som 
den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säk-
ringsinstrumentet som faktiskt säkras. 
För säkringsredovisning enligt IAS 39, ska säkringens effektivitet kunna mätas 
på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retro-
aktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar.

===== SIDA 241 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
239 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
3.9.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter 
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda 
koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter 
i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Emitterade skulde-
brev i utlandsverksamhetens funktionella valuta används som säkringsinstru-
ment och värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresul-
tatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. 
Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan-
siella poster. Vid en avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras upp-
komna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat 
till resultaträkningen.
3.10 Leasingavtal 
Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter nyttjanderätten för en tillgång under en 
viss tid i utbyte mot ersättning.
3.10.1 Leasetagare
Då koncernen är leasetagare redovisas nyttjanderätter och leasingskulder för de 
lokal- och IT-avtal som bedömts vara leasingavtal i balansräkningen. Koncernens 
nyttjanderätter presenteras inom Materiella tillgångar. Leasingskulder presente-
ras inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätter och räntekostnader för 
leasingskulder redovisas i resultaträkningen. Koncernen har valt att tillämpa und-
antagen avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underlig-
gande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavgifter kostnadsförs linjärt över 
leasing perioden och redovisas inom Övriga allmänna administrationskostnader. 
Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda 
leasing avgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med ränte-
kostnader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. 
Nyttjande rätten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasing-
skuldens ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasing-
avgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs 
 därefter av över nyttjandeperioden vilken motsvarar leasingperioden. Leasing-
avgifterna diskonteras med den marginella låneräntan. 
Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att återspegla 
omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasingskulden 
justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar som 
resulterar i delvis eller helt uppsagda leasingavtal redovisas i resultaträkningen 
inom Övriga intäkter respektive Övriga allmänna administrationskostnader.
3.10.2 Leasegivare
Leasegivare ska klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operatio-
nella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och 
fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från 
leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och 
fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. 
Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, klassificeras som finansiell 
leasing och redovisas därför som lånefordringar i balansräkningen inom Utlåning 
till allmänheten. Redovisat värde motsvarar nettoinvesteringen enligt leasing-
avtalet och beräknas som nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Erhållna 
leasing avgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels 
i balansräkningen som amortering av lånefordran och fördelas så att den finan-
siella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen.
3.11 Immateriella tillgångar 
Immateriella tillgångar är identifierbara, icke-monetära tillgångar utan fysisk 
form samt goodwill som uppkommit vid rörelseförvärv. Tillgångarna redovisas 
i balansräkningen när de står under koncernens kontroll och förväntas ge koncer-
nen ekonomiska fördelar i framtiden. Koncernens immateriella tillgångar utgörs 
främst av internt utvecklad programvara samt goodwill som uppkommit vid 
rörelse förvärv och presenteras inom immateriella anläggningstillgångar.
3.11.1 Goodwill
Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Där-
efter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella acku-
mulerade nedskrivningar. Goodwill prövas med avseende på nedskrivningsbehov 
årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. 
Nedskrivningsprövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det 
högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet 
lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning 
av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är 
en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. 
I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid 
förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas 
dra fördel av förvärvet. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara 
grupp av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är obero-
ende av andra tillgångar. Den identifierade kassagenererande enheten för good-
will motsvarar den lägsta nivå för vilken den övervakas i den interna styrningen 
och är aldrig större än ett rörelsesegment. Nedskrivningsbehov fastställs genom 
att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwill-
posten är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet 
redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte.
Betydande bedömningar och uppskattningar  
– Nedskrivningsprövning av goodwill
Företagsledningens nedskrivningsprövningar görs genom att beräkna nyttjande-
värdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den 
kassa genererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassa-
flödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer 
företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens 
storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och 
lönsamhetsnivåer. Eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar av kon-
cernens hemmamarknader, som det inte finns några avsikter att lämna, bedömer 
koncernen eviga kassaflöden. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som 
förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknip-
pad med. Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste 
mån fastställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden uti-
från externa källor. Beräkningen är trots det till väldigt stor del beroende av före-
tagsledningens egna antaganden. Företagsledningen anser att gjorda uppskatt-
ningar är väsentliga för koncernens resultat och finansiella ställning. Fastställda 
antaganden och förändringar av dem beskrivs i not K31 Immateriella anlägg-
ningstillgångar.
3.11.2 Internt utvecklad programvara
Vid egen utveckling av ny eller befintlig programvara redovisas utvecklingsutgifter 
som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, står under koncernens kontroll och förvän-
tas ge koncernen ekonomiska fördelar i framtiden i balansräkningen som immate-
riell tillgång. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter när de uppkommer. 
Utgifter för konfigurering och anpassningar som utgör en integrerad del av ett 
service kontrakt och utförs av leverantören av tjänsten redovisas som en förutbetald 
kostnad i balansräkningen. Då koncernen har fått tillgång till tjänsten och kan 
använda den såsom det är avsett kostnadsförs utgiften löpande över avtalsperioden.
De immateriella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för 
ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Till-
gångar avseende IT-utveckling som ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men 
prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser 
eller omständigheter indikerar värdenedgång. Då tillgången tas i bruk beräknas 
avskrivningen linjärt över programvarans nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden 
omprövas och justeras årligen eller vid behov.

===== SIDA 242 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
240 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
3.11.3 Övriga immateriella anläggningstillgångar
Övriga immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde 
och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar 
och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperioden bedöms vara 
antingen bestämbar eller obestämbar. Övriga immateriella anläggningstillgångar 
med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för 
nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod omprövas 
och justeras årligen eller vid behov.
3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser
En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller infor-
mell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett 
utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska 
en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nu -
värdesberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid 
behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde. 
I de fall det inte är sannolikt med ett utflöde av resurser eller då förpliktelsens 
storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet uppfylls inte kriterierna för 
redovisning i balansräkningen. I stället lämnas upplysning om eventualförplik-
telse, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten.
Betydande bedömningar och uppskattningar  
– Avsättningar och eventualförpliktelser
Koncernen är föremål för olika myndigheters utredningar angående Swedbanks 
historiska regelefterlevnad inom penningtvättsområdet. Per årsskiftet har inget 
belopp reserverats eller rapporterats som eventualförpliktelser för eventuella 
böter. Utfallet av utredningarna är fortfarande inte känt och det var inte möjligt att 
tillförlitligt uppskatta eventuella bötesbelopp. För mer information se not K52 
Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden.
Betydande bedömningar och uppskattningar – Pensioner
För pensionsavsättningar och pensionstillgångar avseende förmånsbestämda 
åtaganden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att 
beräkna framtida kassaflöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov 
vid varje rapporttillfälle. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den 
anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till 
utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk 
livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en 
antagen diskonteringsränta. Fastställda antaganden och förändringar av dem 
beskrivs i not K40 Pensioner.
Betydande bedömningar och uppskattningar  
– Försäkringsavtal
Företagsledningen bedömer om ett försäkringsavtal överför betydande försäk-
ringsrisk och ska redovisas som försäkringsavtal eller investeringsavtal. Per den 
31 december 2024 uppgick det redovisade värdet för investeringsavtal till 
395 mdkr (320), vilket huvudsakligen avser unit-linked avtal. Även om delar av det 
redovisade värdet skulle omklassificeras och presenteras som försäkringsavtal, 
så är det företagsledningens bedömning att det inte skulle ge en betydande 
effekt på koncernens finansiella ställning eller resultat till följd av dess korta 
avtalsgränser. Avtalen avser långfristigt sparande men har enligt den redo-
visningsmässiga bedömningen korta avtalsgränser då de kan prisjusteras  
i princip kontinuerligt. 
3.14 Försäkringsavtal 
Med ett försäkringsavtal avses ett avtal där en part, utfärdaren, påtar sig en bety-
dande försäkringsrisk genom att acceptera att ersätta försäkringstagaren om en 
angiven osäker framtida händelse, den försäkrade händelsen, har en negativ 
påverkan på försäkringstagaren. Med försäkringsrisk avses andra risker än finan-
siella risker. Merparten av avtal utfärdade av koncernens försäkringsföretag 
överför inte betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal klassas som investe-
ringsavtal och i stället redovisas som finansiella instrument. 
Vid det första redovisningstillfället redovisas försäkringsavtal i balansräk-
ningen till det sammanlagda beloppet av diskonterade uppskattade framtida 
kassa flöden inom avtalsgränserna, en riskjustering för icke-finansiell risk samt 
den avtalsenliga marginalen. Framtida kassaflöden innefattar såväl premier som 
skadeersättningar, skadeanspråks- och försäkringsadministrationskostnader 
samt andra omkostnader för fullföljandet av försäkringsavtal. De framtida 
bedömda kassaflödena tillsammans med riskjustering för icke-finansiell risk 
utgör kassaflödena för åtaganden. Med avtalsenlig marginal avses den ej intjä-
nade vinsten som företaget kommer att redovisa när försäkringsavtalets tjänster 
tillhandahålls i framtiden. I de fall den avtalsenliga marginalen är negativ, så kall-
ade förlustavtal, redovisas förlusten omgående i resultaträkningen.
Därefter redovisas i balansräkningen en försäkringsavsättning som är 
summan av skulden för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade 
skador. Skulden för återstående försäkringsskydd innehåller kassaflöden för 
åtaganden som avser framtida tjänster samt den del av den avtalsenliga margi-
nalen som ännu inte intäktsredovisats. Skulden för inträffade skador avser 
kassa flöden för åtaganden som avser tidigare tjänster.
Den avtalsenliga marginalen påförs ränta och eventuell direkt resultatandel 
i underliggande tillgångars förändringar i verkligt värde, justeras för förändringar 
i kassaflödena för åtaganden som avser framtida tjänster samt justeras för de 
belopp som redovisats som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäk-
ringsavtalstjänster under perioden.
Premiefördelningsmetoden är en förenklad värdering som används då för-
säkringsskyddets löptid är ett år eller mindre. Förenklingen innebär i princip att 
premierna redovisas som försäkringsintäkter jämnt fördelat över försäkrings-
skyddets löptid i stället för redovisning av avtalsenlig marginal enligt ovan. 
Kassa flöden avseende anskaffningskostnader för försäkringsavtalen redovisas 
som kostnader när de uppkommer.
I resultaträkningen redovisas raden Försäkringsnetto, som summerar raderna 
Försäkringsresultat, bestående av försäkringsintäkter, försäkringskostnader, 
finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal, resultat av innehavda 
återförsäkringsavtal, samt Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar 
till försäkringsavtal med resultatandel.
Försäkringsintäkter motsvarar minskningen av det redovisade värdet av skul-
den för återstående försäkringsskydd till följd av att tjänster tillhandahållits under 
perioden, inklusive upplösning av avtalsenlig marginal. Försäkringskostnader 
motsvarar ökningen av det redovisade värdet för skulden för uppkomna skador 
och kostnader under perioden samt eventuella förluster för förlustkontrakt. 
Effekter av pengars tidsvärde och finansiella risker redovisas som finansiella 
intäkter eller kostnader från försäkringsavtal.
3.13 Pensioner 
Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka 
utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda 
planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att 
koncernen betalar avgifter till separat företag och att värdeförändringsrisken 
fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen 
inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga 
pensionsför pliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. 
Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har 
utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensions-
förpliktelserna och redovisas som pensionsavsättning alternativt pensionstill-
gång. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis 
beaktas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och 
inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna för-
delas på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de 
tillgångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna. 
I de fall verkligt värde på förvaltningstillgångar överstiger värdet av förpliktel-
serna redovisas en pensionstillgång. I resultaträkningen belastas personalkost-
nader med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna 
samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncer-
nen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning 
om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både 
räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då anta-
ganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av 
aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmåns-
bestämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden 
mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar.

===== SIDA 243 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
241 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
3.15 Räntenetto
Ränteintäkter och räntekostnader på finansiella instrument redovisas i ränte-
nettot enligt effektivräntemetoden, och i vissa fall med en metod som ger en 
rimlig uppskattning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som dis-
konterar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång 
eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen 
inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna 
avgifter som är en integrerad del av avkastningen. 
Ränteintäkter avseende finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff-
ningsvärde i steg 1 och steg 2 beräknas genom att applicera effektivräntan på 
redovisat bruttovärde. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff-
ningsvärde i steg 3 beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på 
upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserve-
ringar för kreditförluster. Räntekostnader beräknas genom att applicera effektiv-
räntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella skulden.
I räntenettot redovisas räntekomponenten från derivat som ingår i säkrings-
redovisning samt räntekomponenten från derivat som används i ekonomiska 
säkringar. I båda dessa fall säkras poster som redovisas i räntenettot. Dessutom 
redovisas insättningsgarantiavgifter inom räntekostnader.
3.15.1 Presentation
Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas 
i handels syfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet Företag och 
Institutioner överförs från räntenettot till Nettoresultat finansiella poster för att 
på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär.
Inom Övriga ränteintäkter redovisas ränteintäkter från tillgångar värderade till 
verkligt värde.
3.16 Provisionsnetto 
Intäkter från kontrakt med kunder, består av avgifter för tjänster som tillhanda-
hålls kunderna, och redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid 
den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av 
 tjänsten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje 
prestations åtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en 
viss tidpunkt.
Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid 
i takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs. prestationsbaserade av -
gifter, redovisas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet 
kommer ske.
Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs, 
dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt 
med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovi-
sas som provisionsintäkt. Utlånings- och inlåningsavgifter redovisas både över 
tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.
Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar 
provisions intäkter, redovisas som provisionskostnader.
3.19 Nedskrivningar 
För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt standarder med specifika 
nedskrivningsregler bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att 
tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för 
nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs 
återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med 
avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redo-
visat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid 
bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden 
med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning 
av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika till-
gången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns 
indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte 
längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. 
Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de 
uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar redo-
visas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella anlägg-
ningstillgångar.
3.17 Övriga intäkter
Intäkter avseende IT- och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls spar-
bankerna inkluderas i Övriga intäkter. Erhållna avgifter för dessa tjänster redovi-
sas som intäkter från avtal med kunder på samma sätt som provisionsintäkter 
vilket beskrivs i avsnitt 3.16 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT-tjänster 
redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över 
tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs.
3.18 Aktierelaterade ersättningar 
Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera 
transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det 
som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som 
berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som 
kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en mot-
svarande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel.
För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna 
egetkapital instrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de 
tilldelade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för eget-
kapitalinstrumenten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunk-
ten, värderingstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal 
ingåtts och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättning-
arna. Vid tilldelningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade 
ersättningar. Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de 
anställda fullgjort viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjä-
nandeperioden, vilket medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget 
kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, 
såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur 
många egetkapitalinstrument som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperi-
ods slut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förvän-
tas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den 
eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov 
till redovisas i resultaträkningen och motsvarande justering redovisas i Balanse-
rade vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en 
kontantreglerad aktierelaterad ersättning, det vill säga som en kostnad under 
motsvarande period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle 
utgöra underlag för betalning av sociala avgifter.

===== SIDA 244 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
242 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
4. Nya standarder och tolkningar 
4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu  
ej tillämpas
International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Com-
mittee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolkningar 
som ska tillämpas för 2025 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. 
För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU 
om ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS redovisningsstandarder. 
Swedbank har inte tillämpat nedanstående i årsredovisningen 2024.
4.1.1 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter 
(IFRS 18)
International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat IFRS 18 Presen-
tation och upplysningar i finansiella rapporter. IFRS 18 utfärdades i april 2024. 
Standarden ska tillämpas från 1 januari 2027 och har ännu inte antagits av EU. 
Den nya standarden ersätter IAS 1 och introducerar främst nya krav på struktur i 
resultaträkningen samt upplysningar om vissa resultatmått. Påverkan på koncer-
nens finansiella rapporter utvärderas för närvarande. 
4.1.2 Ändringar i klassificering och värdering av finansiella 
instrument (IFRS 9 och IFRS 7)
International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat ändringar avse-
ende klassificering och värdering av finansiella instrument i IFRS 9 och IFRS 7. 
Ändringarna innebär främst vägledning vid bedömning av kontraktuella kassaflö-
den i finansiella tillgångar som inkluderar villkor som är beroende av framtida 
händelser samt relaterade upplysningskrav. Ändringarna utfärdades i maj 2024. 
Standarden tillämpas från 1 januari 2026 och har ännu inte antagits av EU. Påver-
kan på koncernens finansiella rapporter utvärderas för närvarande.
4.1.3 Övriga ändringar i IFRS och svenska regelverk
Inga övriga utgivna eller ändrade IFRS redovisningsstandarder/tolkningar eller 
ändringar i svenska regelverk, som ännu ej tillämpas, förväntas ha någon väsentlig 
effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller upplysningar. 
3.20 Skatt 
Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perio-
der värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndig-
heter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och 
skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. 
Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära 
skillnader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redo-
visas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skatte-
skulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skatte-
pliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran 
representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla tem-
porära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skatte-
mässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bokslutstillfälle och 
redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är sannolikt att de kan 
utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redo-
visas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott 
kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesatser används 
vid beräkningarna.
Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt 
med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Beräkningen 
inkluderar inte eventuell OECD global minimiskatt. Uppskjuten skattefordran 
netto redovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skatte-
mässig rätt till utjämning.
All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt 
förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller 
direkt i eget kapital. I dessa fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat eller 
direkt i eget kapital.
Betydande bedömningar och uppskattningar – Skatt
För de estniska koncernföretagen utlöses inkomstbeskattning när utdelning 
lämnas. Moderbolaget styr utdelningsbeslut. Till den del det inte finns någon 
avsikt att inom överskådlig framtid ta utdelning från estniska dotterföretags ack-
umulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt. För mer infor-
mation se not K19.

===== SIDA 245 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
243 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
K3 Risker
Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens 
värde som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller
externa händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en hän-
delse inträffar, och den påverkan en sådan händelse skulle kunna ha på koncer-
nens resultat, eget kapital eller värde.
Styrelsen ansvarar för att säkerställa att det finns ett koncernövergripande 
riskhanteringsramverk. Ett sådant ramverk omfattar bland annat processer som-
säkerställer att risker inom koncernen identifieras, bedöms och i tillämpliga fall, 
mäts, hanteras, övervakas och rapporteras.
Genom Policy för koncernens övergripande riskramverk (Policy on Enterprise 
Risk Management) definierar och kommunicerar styrelsen koncernens riskstra-
tegi och riskaptit. I samma dokument lägger styrelsen även grunden för en sund 
riskkultur och en riskmedvetenhet inom organisationen. För att säkerställa att  
riskexponeringen bibehålls på en låg nivå även i långsiktigt perspektiv, fastställer 
styrelsen riskaptit och limiter för de risktyper som har definierats i koncernens 
risktaxonomi. Riskaptiten begränsar Swedbanks risktagande och säkerställer att 
mininivåerna vad gäller kapital och likviditet hålls på adekvata nivåer. De kvalita-
tiva riskaptiterna och de kvantitativa styrelselimiterna implementeras genom ett 
risklimitramverk. I ramverket beslutas limiter, eskaleringstriggers och riskindika-
torer (KRI) av vd, övrig företagsledning samt vid behov av chefer på lägre nivå. 
Risklimitramverket är ett verktyg för att övervaka och kontrollera riskexponering, 
riskkoncentration och uppbyggnad av risker. Syftet är att säkerställa att risker 
hålls inom fastställd riskaptit.
Den interna kapitalutvärderingen utvärderar om Swedbank är tillräckligt kapi-
taliserad, dvs. att tillgängligt kapital på ett adekvat sätt täcker koncernens risk-
exponeringar samt interna och regulatoriska krav. Syftet är att säkerställa att 
Swedbank kan upprätthålla pågående och planerade affärsaktiviteter under 
 normala och ogynnsamma ekonomiska förhållanden.
Omvärldsfaktorer och andra faktorer som 
påverkade riskbilden under 2024 
För att hantera risker på ett proaktivt sätt följer Swedbank utvecklingen noggrant 
inom ett antal områden, med fokus på: 
Geopolitisk situation
De geopolitiska spänningarna under 2024 förblev höga då kriget efter Rysslands 
utökade invasion av Ukraina i februari 2022 fortsatte att påverka geopolitiken och 
det makroekonomiska klimatet globalt samtidigt som spänningarna i mellanöstern 
intensifierades. Trots dessa utmaningar förblev Swedbanks förmåga att hantera 
risker i sin portfölj, exempelvis kopplade till cyber risker, tillfredsställande, och 
Swedbank lyckades navigera genom dessa geo politiska spänningar och samti-
digt bibehålla sin verksamhet och sina tjänster.
Inflationstrender
Under 2024 ledde globala disinflationstrender till att inflationen började närma 
sig hållbara nivåer. Som svar på disinflationen och då många ekonomier börjat 
visa tecken på ekonomisk avmattning började många centralbanker att sänka 
sina styrräntor. Trots detta kvarstår viss osäkerhet kring inflation och framtida 
räntedynamik. Swedbank har framgångsrikt lyckats hantera sina risker och bibe-
höll en stabil kreditportfölj med hög kreditkvalitet under året.
Värdet på den svenska kronan försvagades under året
Den svenska kronan (SEK) har fortsatt att försvagas mot flera valutor under året. 
En bidragande orsak är att Riksbanken har sänkt sin styrränta till nivåer lägre än 
de som tillämpas av större centralbanker, såsom USA:s Federal Reserve och 
Europeiska centralbanken (ECB), vilket har försvagat SEK. Sverige har också 
under en längre tid haft en lägre centralbanksränta jämfört med flera stora eko-
nomier, vilket har lett till en gradvis försvagning av valutan. Dessutom betraktas 
SEK som en mer riskfylld valuta bland G10-valutorna, vilket innebär att faktorer 
som Rysslands invasion av Ukraina, hög inflation och osäkerhet på finansmark-
naderna har bidragit till kronans nedgång.
Klimatförändringar
Klimatförändringarna fortsätter att visa sig världen över. I Europa var det ännu ett 
år med allvarliga väderhändelser, inte minst översvämningar. Sedan Parisavtalets 
tillkomst 2015 har EU och dess medlemsländer kontinuerligt utvecklat klimat-
lagar, klimatpolitik och regleringar som stimulerar en omvandling av ekonomin. 
Det finansiella systemet inklusive banker har en avgörande roll i att stödja sina 
kunder i övergången till ett samhälle med nettonollutsläpp av växthusgaser, sam-
tidigt som de hanterar de risker som uppstår både från själva omställningen och 
från de framväxande fysiska effekterna av klimatförändringen. Swedbank fort-
sätter att utveckla sin hantering av hållbarhetsrisker med särskilt fokus på klimat-
risker. Mer information finns i koncernens hållbarhetsrapport.
Utvecklingen av kreditrisk 
Under året minskade inflationen globalt och på Swedbanks fyra hemmarknader. 
Med detta följde sjunkande räntor vilket hade en positiv inverkan på skuldsatta 
hushåll och företag. Detta ledde till förbättrade makroekonomiska utsikter och en 
viss positiv påverkan på hushållens syn på ekonomin. De geopolitiska spänning-
arna och en fortsatt osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen samt hög 
arbetslöshet gjorde dock att många svenska hushåll fortsatte spara hellre än att 
öka sin konsumtion vilket bidrog till att konjunkturen inte tog fart. De sektorer 
som påverkades mest var framför allt relaterade till privata investeringar och kon-
sumtion som till exempel bostadsbyggande och handel.
Priserna på privata bostäder i Sverige ökade något under året men var fortfa-
rande på en lägre nivå jämfört med toppnivåerna i början av 2022. Priserna på pri-
vata bostäder i Estland var i det närmaste oförändrade samtidigt som de ökade 
något under året i Litauen och Lettland.
Även om inflation och räntor sjönk under året bidrog fortsatt höga räntor och 
höga kostnader till ett ökande antal konkurser i Sverige. Antalet konkurser i Est-
land, Lettland och Litauen var på stabila och i stort sett oförändrade nivåer under 
året.
Priserna på kommersiella fastigheter i Sverige ökade något under andra halv-
året efter ett par år med negativ värdeutveckling. Även om riskerna för sektorn 
som helhet har minskat under året kvarstår riskerna för enskilda särskilt utsatta 
bolag och orter. För att säkerställa en låg risk i Swedbanks utlåning analyseras 
låntagarnas långsiktiga återbetalningsförmåga vid kreditgivningen och stor vikt 
läggs vid stabila kassaflöden även vid sämre konjunktur och högre ränteläge.
Kreditriskindikatorer som andelen lån med sena betalningar ökade något 
under året men från låga nivåer. Lån med lättnader i villkor ökade till följd av fler 
beviljade amorteringsbefrielser på bolån i Sverige. Trots det svaga ekonomiska 
läget var de konstaterade kreditförlusterna låga. Kreditkvaliteten i Swedbanks 
utlåning är fortsatt solid.
Utmaningar och risker i digitalisering
Swedbank är en fullservicebank på samtliga fyra hemmamarknader. Våra kunder 
förväntar sig att kunna möta oss säkert, tillgängligt och bekvämt oavsett mötes-
plats. Det kräver att Swedbank förmår att upprätthålla en effektiv, stabil, säker 
och motståndskraftig IT-miljö, inklusive de tjänster som är outsourcade.
Informationssäkerhetshot, inklusive cyberrisk och extern bedrägeririsk ökar 
i takt med digitaliseringen vilket kräver nya sätt att skydda Swedbank och våra 
kunder. Under 2024 har Swedbank ytterligare stärkt sitt ramverk och sina proces-
ser för digital operativ motståndskraft för att säkerställa motståndskraften hos 
koncernens kritiska eller viktiga funktioner. 
Risken för bedrägeri från organiserad brottslighet kvarstod på en hög nivå 
under 2024. Att förebygga bedrägerier är avgörande för att framtidssäkra Swed-
banks verksamhet och bibehålla vår position som en betrodd och omtänksam 
bank. Under året har Swedbank fortsatt att investera i bedrägeriförebyggande 
kapacitet samt ökat resurserna och systemstödet för att ytterligare stärka kon-
cernens tre försvarslinjer: förebygga, upptäcka och reagera. Swedbank har till-
sammans med de andra stora svenska bankerna och Bankföreningen utvecklat 
en rekommendation om åtgärder för att ytterligare stärka kundskyddet. Flera av 
de rekommenderade åtgärderna har implementerats och de återstående aktivite-
terna planeras genomföras 2025. Swedbank har exempelvis implementerat en 
säkerhetsportal för privatkunder som gör det möjligt för kunderna att hantera 
sina egna säkerhetsinställningar samt ställa in sina dagliga och tillfälliga trans-
aktionsgränser utifrån deras egna preferenser och transaktionsbeteende. Swed-
bank har också lanserat ett sparkonto med tre dagars fördröjning vid uttag, för 
kunder som vill ha extra skydd mot bedrägeri. Dessutom har Swedbank ökat sin 
analys- och detektionskapacitet för att stärka övervakningen av bedrägerier. 
Vidare har Swedbank fortsatt delta i Svenska Bankföreningen kampanj för att 
höja medvetenheten om risken för bedrägeri samt hållit seminarier om 
bedrägerimed vetenhet vid 70 kontor för cirka 2 000 kunder.
Åtgärder mot finansiell brottslighet 
Swedbanks arbete med att motverka finansiell brottslighet präglas av en låg risk-
aptit. Under 2024 har arbetet fortsatt med investeringar i infrastruktur för lång-
siktigt hållbara och effektiva nyckelprocesser för kundkännedom (KYC), risk-
bedömningar, transaktionsmonitorering, sanktionsscreening och rapportering. 
Fortbildning av medarbetare genomförs regelbundet i syfte att öka medveten-

===== SIDA 246 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
244 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
heten om aktuella risker förknippade med finansiell brottslighet och för att upp-
rätthålla en god regelefterlevnadskultur. För information om AML-utredningar 
se not K52. Området Finansiell brottslighet beskrivs även i kapitlet Bolags-
styrningsinformation i hållbarhetsrapporten. 
Den geopolitiska situationen har inneburit särskilt fokus på finansiella sank-
tioner. Swedbank fortsätter att allokera resurser och kompetens för att hantera 
den ökade risken samt genomdriva proaktiva styrningsbeslut förenliga med 
Swedbanks riskaptit.
Andra faktorer
Skatt
Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatte -
områdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland retro-
aktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar 
beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att 
påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning. 
Swedbanks risktaxonomi
Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att 
organisera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risk-
taxonomin benämns risktyper.
Risktyper Beskrivning
Kreditrisk 
(3.1)
Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gente-
mot koncernen samt risken för att den ställda säkerheten 
inte täcker fordringarna.
Likviditetsrisk  
(3.2)
Risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser när de 
förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extra-
kostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsam-
kas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar.
Marknadsrisk  
(3.3)
Risken att värde, resultat, kapital eller exponering påverkas 
negativt på grund av förändringar i riskfaktorer i de finan-
siella marknaderna. Värde avser både ekonomiskt värde 
och redo visat värde och inkluderar värdejusteringar 
såsom CVA samt DVA.
Operativ risk  
(3.4) 
Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och nega-
tiv ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller 
otillräckliga interna processer, mänskliga faktorn och 
system fel, eller externa händelser.
Regelefter­
levnadsrisk  
(3.5)
Risk för att koncernen inte uppfyller de externa och interna 
regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga 
 verksamhet.
Uppföranderisk 
(3.6)
Risk för att fallera att agera i enlighet med kunds bästa 
intresse, i enlighet med god marknadspraxis, dataskydds-
lagstiftning och uppförandekoden.
Risk för finansiell 
brottslighet  
(3.7)
Risk för penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot 
sanktioner, mutor och korruption samt underlättande av 
skatteflykt.
Risk i försäkrings­
rörelsen  
(3.8)
Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringstecknings-
risk, marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende 
de helägda försäkringsföretagen i koncernen.
ESG risk  
(3.9)
Risken för negativ finansiell påverkan på koncernen till 
följd av nuvarande och framtida påverkan från miljö-, soci-
ala eller bolagsstyrande ESG-faktorer på koncernens mot-
parter och investerade tillgångar; ESG-risker materialise-
ras genom de traditionella kategorierna av finansiella 
risker.
Affärsrisk  
(3.10)
Risken för att resultatet minskar på grund av oväntade för-
ändringar i affärsmiljön, som inte kan hänföras till andra 
risktyper.
3.1 Kreditrisk
3.1.1 Definition
Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot 
  koncernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. 
3.1.2 Riskhantering
En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen 
har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen 
och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med 
Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och 
natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp 
av  system stöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmäs-
siga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret 
för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid kredithan-
tering inom koncernen. Principen återspeglas i kreditorganisationen, i besluts-
instanser och i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna 
kontroller är   integrerade i relevanta delar av kreditprocessen.
Kreditprocessen omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, 
kredit uppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter 
att kredit tagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot kon-
cernen.  Koncernen eftersträvar även att erhålla relevanta säkerheter för beviljade 
krediter. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning för-
utsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta 
innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regio-
nal och  global förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för 
affären och dess risk. Hållbarhet, inklusive miljöhänsyn, socialt ansvar och 
affärsetik är viktiga faktorer som beaktas vid kreditgivning.
I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analysen 
är en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur hållbarhets-
relaterade risker påverkar exempelvis kundernas lönsamhet, återbetalningsför-
måga och säkerheters värde. Även kundernas och i förlängningen Swedbanks 
ryktesrisk beaktas i analysen. Hållbarhetsanalysen är obliga torisk för samtliga 
kunder som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncern kreditlimit 
större än 8 mkr i Sverige och 0,8 mEUR i de baltiska länderna efter avdrag för 
 krediter säkerställda med pant i bostadsfastighet.
Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklassen utvärderas 
och fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också 
kraven på omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av 
kunder sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och 
snabbare kreditprocess. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och syste-
matiskt för tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Utöver denna 
löpande kredit uppföljning granskas dessutom exponeringar med förhöjd risk res-
pektive större exponeringar mot kunder, finansiella institutioner och stater minst 
årligen. Detta görs för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens 
ekonomiska  situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av 
riskklass, samt utvärdering av den långsiktiga kundrelationen.
Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll 
av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och 
riskklassificerings system. Riskorganisationen analyserar regelbundet den 
samman lagda kreditport följens risknivå och riskutveckling samt genomför 
stress tester bland annat som en del av den årliga utvärderingen av kapitaltäck-
ningen. Riskkoncentrationer och förhöjda risker inom olika segment samt större 
enskilda kredittagare övervakas noggrant. När behov uppstår utförs dessutom 
särskilda analyser och stresstester av utvalda segment eller delportföljer. Klimat-
risker i olika sektorer identifieras och analyseras regelbundet av Swedbank. 
Dessa  analyser införlivas i affärsplaner och kredit strategier där klimatperspek-
tivet inte greras genom att såväl omställnings risker som fysiska risker beaktas.

===== SIDA 247 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
245 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
3.1.3 Riskmätning 
Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat:
• riskbedömning och kreditbeslut
• beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering 
• beräkning av riskjusterad avkastning
• beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster
• övervakning och hantering av kreditrisker
• rapportering av kreditrisker till bland annat styrelse, vd och koncernledning 
• utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter.
De viktigaste riskparametrarna för att beräkna  regula toriska kapitalkrav för 
kredit exponeringar är:
PD (probability of default) – sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt 
kommer att fallera med betalningarna till koncernen inom en tolvmånaders-
period,
LGD (loss given default) – hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas 
gå förlorad vid fallissemang, och
EAD (exposure at default) – den kreditexponering koncernen beräknas ha när en 
motpart hamnar i fallissemang.
Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för att 
beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera olika 
riskklassificeringsmodeller för olika delsegment av kreditportföljen. Modellerna är 
i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vilket förut-
sätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket 
information om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på expertbe-
dömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att tillämpa. 
Många av modellerna är dock en kombination av de bägge typerna.
Modellerna valideras både vid införandet av nya modeller och vid större för-
ändringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa 
att  respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därutöver kontroll-
eras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten.
I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt 
IFRS 9, vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan 
beräkningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav 
(Baselregel verket) och enligt redovisningen beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 
IFRS 9 jämfört med reglerande kapitalramverk.
3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar 
Reservering av förväntade kreditförluster
Koncernens reserveringar för kreditförluster baseras på förväntade kreditför-
luster. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella 
 tillgången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen 
betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället 
(steg 1) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster 
som kan inträffa inom tolv månader.
För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat 
(steg 2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som mot-
svarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstå-
ende löptid. Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller 
eller genom individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, 
vilka båda innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföl-
jerna som används för att uppskatta förväntade kreditförluster överensstämmer 
med den gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål med delade risk-
egenskaper. Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kredit-
portföljen, till exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp.
De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten 
för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD), kreditexponering vid fallis-
semang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både 
 historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier.
Sannolikhet för fallissemang (PD)
PD för tolv månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång mot-
svarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kom-
mande tolv månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade 
återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen 
samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken.
Riskklassificeringen i PD-modellerna enligt IRK-metoden ger indata till PD- 
modellerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att 
skapa PD-terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD-modellerna är 
baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av lån-
tagare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för tolv 
månader och för återstående löptid. Bransch- och landspecifika kreditcykelindex 
prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier.
För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan 
PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande upp-
skattningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller 
en ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD 
för tolv månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de 
förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2.
Förlust vid fallissemang (LGD)
LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten 
för och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, 
när i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde tas i beaktande.
LGD-modeller bygger på historiska förlustdata och segmenteras efter till exempel 
land, säkerhetstyp, typ av låntagare och produkt. Framåtblickande makroekono-
miska faktorer återspeglas i LGD-beräkningarna genom att utifrån prognostice-
rade säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera fram-
tida förväntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario 
med fallande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande 
belåningsgrad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster.
Exponeringar vid fallissemang (EAD)
EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för 
falliss emang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen 
på balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuva-
rande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och för-
väntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och 
oåter kalleliga åtaganden utanför balansräkningen.
Förväntad löptid
Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för 
falliss emang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad 
till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en 
längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas 
hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings-, förlängnings- 
och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen 
tillämpar koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolik-
heten för att en  exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något 
tillfälle under  återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida 
återbetalning).
För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med 
hjälp av produktspecifik historiska data och sträcker sig upp till tio år.
Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk
Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma 
en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinci-
per, avsnitt 3.8.3 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Efterföljande 
tabeller visar kvantitativa tröskel värden, nämligen:
•  Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande tolv 
månaderna samt intern riskklassificering som har tillämpats för den port följen 
av lån som utgivits före den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexpone-
ringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i risk-
klass med 1 enhet från det första redovisningstillfället som en betydande 
ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass 
mellan 18 och 21, nedgraderas med 5 till 8 enheter från det  första redovis-
ningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk
•  Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har 
 tillämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018. 
Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, 
bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det 
första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, 
för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 18 och 21, anses en 
ökning med 200–300 procent från det första redovisningstillfället som bety-
dande med undantag för svenska bolån där också ett absolut 12-månaders PD 
tröskelvärde appliceras. 
Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans 
lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genom-
fört en känslighetsanalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om 
tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som 
överförs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserve-
ringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. 
Efterföljande tabeller visar  effekterna av denna känslighetsanalys för kredit-
förlustreserveringarna vid årsskiftet.

===== SIDA 248 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
246 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018
2024 2023
Påverkan på kredit­
förlustreserveringar vid
Påverkan på kredit­
förlustreserveringar vid
Intern riskklass 
vid första 
redovisnings­
tillfället
12 månaders PD 
intervall vid första 
redovisnings­
tillfället, %
Tröskel­
värde, ned­
gradering i 
riskklass1,2,3
Ökning i 
tröskel­
värde med 
1 enhet, %
Minskning 
i tröskel­
värde med 
1 enhet, %
Kreditför­
lustreser­
veringar
Andel av 
total portfölj i 
brutto belopp, 
%
Ökning i 
tröskel­
värde med 
1 enhet, %
Minskning 
i tröskel­
värde med 
1 enhet, %
Kreditför­
lustreser­ 
veringar
Andel av 
total portfölj i 
brutto belopp, 
%
18–21 <0,1 5–8 enheter –5,6 3,6 62 10 –4,8 3,6 119 11
13–17 0,1–0,5 3–7 enheter –4,8 5,8 278 10 –3,9 8,3 314 11
9–12 >0,5–2,0 1–5 enheter –14,5 8,7 198 4 –10,2 11,2 250 4
6–8 >2,0–5,7 1–3 enheter –9,1 3,7 64 1 –8,3 3,7 95 1
0–5 >5,7–99,9 1 enhet –2,0 0,0 33 1 –2,5 0,0 44 0
–8,4 6,0 634 25 –6,4 7,6 822 28
Expertjustering efter modellberäkningen4 87 195
Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 4 0 12 0
Finansiella instrument i steg 3 590 0 739 0
Summa5 1 315 25 1 768 29
1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för tolv månader.
2) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.
3) Tröskelvärdena som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet.
4) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.
5) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 127 mkr (204). 
Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018
2024 2023
Påverkan på kredit­
förlustreserveringar vid
Påverkan på kredit­
förlustreserveringar vid
Intern riskklass 
vid första 
redovisningstillfället
Tröskelvärde, ökning 
i PD för återstående 
löptid1, %
Ökning i 
tröskel­
värde med 
100%, %
Minskning 
i tröskel­
värde med 
50%, %
Kreditförlust­ 
reserveringar
Andel av total­
portfölj i brutto­
belopp, %
Ökning i 
tröskel­
värde med 
100%, %
Minskning 
i tröskel­
värde med 
50%, %
Kreditförlust­
reserveringar
Andel av 
total portfölj i 
brutto belopp, 
%
18–21 200–3002 –7,7 17,6 118 22 –11,0 15,4 176 21
13–17 100–250 –2,8 3,9 1 031 23 –1,9 6,5 1 467 22
9–12 100–200 –1,4 1,6 1 270 13 –2,0 4,3 1 361 12
6–8 50–150 –10,9 1,5 556 4 –1,3 4,6 403 4
0–5 50 –0,2 0,1 389 2 –0,4 0,4 303 2
–3,5 2,7 3 365 64 –2,2 5,4 3 711 61
Expertjustering efter modellberäkningen3 632 1 127
Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 63 11 48 10
Finansiella instrument i steg 3 1 879 0 1 571 0
Summa4 5 938 75 6 457 71
1) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass.
2)  För svenska bolån som utgivits med riskklasserna 18 till 21 en relativ ökning av PD för återstående löptid på 200-300% samt med en absolut ökning av 12-månaders PD över 7,5bps appliceras.
3) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2.
4) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 880 mkr (894).

===== SIDA 249 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
247 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Beaktande av framåtblickande makroekonomisk information
Framåtblickande information ingår både i bedömningen av betydande ökning av 
kreditrisken och i beräkningen av förväntade kreditförluster. Från analyser av his-
toriska data har koncernens riskorganisation identifierat och beaktat makroeko-
nomiska faktorer som påverkar kreditrisk och kreditförluster för olika portföljer.
Dessa faktorer baseras på geografi, låntagare och produkttyp. De mest korre-
lerade faktorerna är BNP-tillväxt, bostads- och fastighetspriser, arbetslöshet, olje-
priser och räntor. Swedbank övervakar löpande den makroekonomiska utveck-
lingen med särskilt fokus på Sverige och övriga hemmamarknader. Detta 
inkluderar att definiera framåtblickande makroekonomiska scenarier för olika 
portföljsegment och översätta dem till makroekonomiska prognoser. 
De makroekonomiska scenarierna tillhandahålls av Swedbank Macro 
 Research och ligger i linje med Swedbank Economic Outlook. Scenarierna 
utvecklas för att återspegla antaganden om framtida ekonomiska förhållanden 
med utgångspunkt i det aktuella läget i de lokala och globala ekonomierna. De 
makroekonomiska prognoserna tar hänsyn till intern och extern information och 
överensstämmer med framåtblickande information som används för andra ända-
mål såsom ekonomisk planering och prognosarbete. Koncernen behandlar tre 
scenarier vid uppskattning av förväntade kreditförluster, vilka inkluderas i PD- och 
LGD-indata för modellbaserade förväntade kreditförluster. Grundscenariot base-
ras på antaganden som motsvarar koncernens planeringsscenario och utifrån 
detta skapas alternativa  scenarier som tar hänsyn till både en mer positiv och en 
mer negativ framtids utsikt. Basscenariot har en tilldelad sannolikhetsvikt på 66,6 
procent och både det positiva och det negativa scenariot har en tilldelad sanno-
likhetsvikt på 16,7 procent. 
Scenarier
Den globala ekonomin har dragit åt olika håll under året. Medan tillväxten varit 
fortsatt hög i USA har aktiviteten i euroområdet varit fortsatt dämpad. 
Utvecklingen har också dragit åt olika håll på våra hemmamarknader: Litauens 
BNP-tillväxt har accelererat, medan ekonomierna i Sverige, Lettland och Estland 
har utvecklats svagt. 
Styrräntorna har sänkts under året men i både USA och euroområdet har cen-
tralbankerna sänkt långsammare än våra förväntningar för ett år sedan. I Sverige 
har inflationen sjunkit under inflationsmålet och styrräntan har sänkts något 
snabbare än vad vi trodde för ett år sedan.
2024 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario
20241 2025 2026 2027 20241 2025 2026 2027 20241 2025 2026 2027
Sverige
BNP , årlig % tillväxt 0,6 2,7 3,1 1,8 0,6 2,3 2,8 2,0 0,6 –3,7 –0,1 3,2
Arbetslöshet, % 8,4 8,5 7,9 7,3 8,4 8,6 8,0 7,5 8,4 9,5 10,8 9,9
Husprisutveckling, årlig % 
utveckling 0,4 4,9 7,2 4,9 0,4 4,6 6,5 4,7 0,4 –7,0 0,0 4,6
Stibor 3m, % 3,46 2,04 1,88 2,05 3,46 1,91 1,86 2,05 3,46 1,11 0,21 0,13
       
Estland        
BNP , årlig % tillväxt –0,7 3,0 2,9 2,8 –0,7 1,5 2,5 3,0 –0,7 –6,5 –3,6 4,7
Arbetslöshet, % 7,6 7,0 5,9 5,1 7,6 7,2 6,5 5,4 7,6 9,6 14,2 14,1
Husprisutveckling, årlig % 
utveckling 6,7 4,7 5,2 4,5 6,7 3,2 4,5 4,9 6,7 –22,1 –18,7 9,8
       
Lettland        
BNP , årlig % tillväxt –0,3 2,7 3,4 2,9 –0,3 2,4 2,8 2,5 –0,3 –5,9 –3,0 3,3
Arbetslöshet, % 7,0 6,3 5,8 5,7 7,0 6,5 6,0 5,9 7,0 8,5 11,2 10,6
Husprisutveckling, årlig % 
utveckling 3,2 6,7 5,6 4,6 3,2 4,6 5,3 5,3 3,2 –23,5 –24,0 4,5
       
Litauen        
BNP , årlig % tillväxt 2,4 4,2 4,3 2,0 2,4 3,0 2,5 2,5 2,4 –5,8 –2,8 4,8
Arbetslöshet, % 7,4 7,0 6,5 6,4 7,4 7,5 7,5 7,4 7,4 9,4 14,2 15,6
Husprisutveckling, årlig % 
utveckling 8,8 7,7 6,9 5,2 8,8 4,5 4,9 4,9 8,8 –25,7 –19,9 2,2
       
Globala indikatorer        
US BNP , årlig % tillväxt 2,8 2,9 2,4 1,9 2,8 2,3 2,0 1,9 2,8 –1,6 –1,6 1,9
EU BNP , årlig % tillväxt 0,8 2,2 1,5 1,3 0,8 1,3 1,2 1,4 0,8 –3,4 –3,0 2,7
Brent oljepris, USD/fat 79,7 73,8 71,5 69,4 79,7 71,2 69,5 68,8 79,7 45,5 43,9 59,1
Euribor 6m, % 3,50 2,06 1,80 1,86 3,50 1,93 1,77 1,83 3,50 1,26 0,08 0,00
1) Prognosticerade värden för 2024, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.

===== SIDA 250 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
248 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
2023 Positivt scenario Basscenario Negativt scenario
20231 2024 2025 2026 20231 2024 2025 2026 20231 2024 2025 2026
Sverige
BNP , årlig % tillväxt –0,4 0,5 2,2 2,0 –0,4 –0,5 2,0 2,3 –0,4 –6,3 –1,3 3,4
Arbetslöshet, % 7,7 8,5 8,4 7,9 7,7 8,6 8,5 7,9 7,7 9,9 11,3 10,6
Husprisutveckling, årlig % 
utveckling –10,2 –5,3 2,6 3,6 –10,2 –5,6 2,0 3,5 –10,2 –16,0 –11,1 2,9
Stibor 3m, % 3,70 3,88 2,90 2,50 3,70 3,77 2,86 2,50 3,70 2,78 0,27 0,18
            
Estland             
BNP , årlig % tillväxt –3,4 1,5 2,6 2,6 –3,4 –0,2 2,3 2,8 –3,4 –6,3 –2,6 5,1
Arbetslöshet, % 6,8 7,3 5,6 5,3 6,8 7,6 6,3 5,7 6,8 9,4 13,3 13,2
Husprisutveckling, årlig % 
utveckling 2,4 –3,5 5,5 4,9 2,4 –5,0 4,3 4,9 2,4 –27,4 –12,7 6,8
            
Lettland             
BNP , årlig % tillväxt –0,1 2,7 2,7 2,3 –0,1 1,5 2,5 2,5 –0,1 –6,0 –3,1 4,4
Arbetslöshet, % 6,5 6,3 5,6 5,5 6,5 6,6 5,9 5,8 6,5 9,9 13,7 13,3
Husprisutveckling, årlig % 
utveckling 3,8 4,3 5,1 3,9 3,8 2,2 5,2 5,3 3,8 –24,1 –13,8 4,5
            
Litauen             
BNP , årlig % tillväxt –0,2 2,2 2,2 2,2 –0,2 1,2 2,0 2,3 –0,2 –6,1 –3,7 4,5
Arbetslöshet, % 6,7 6,8 6,5 6,3 6,7 7,1 6,7 6,5 6,7 8,7 12,9 14,3
Husprisutveckling, årlig % 
utveckling 7,8 0,9 4,0 3,3 7,8 –1,8 3,7 4,9 7,8 –29,3 –11,6 6,6
            
Globala indikatorer             
US BNP , årlig % tillväxt 2,4 1,6 2,1 2,0 2,4 0,8 1,6 1,9 2,4 –2,5 –1,7 2,0
EU BNP , årlig % tillväxt 0,4 1,0 1,8 1,3 0,4 0,2 1,5 1,4 0,4 –5,0 –3,2 3,0
Brent oljepris, USD/fat 82,5 82,7 77,8 74,0 82,5 81,3 77,3 74,0 82,5 54,5 47,0 60,7
Euribor 6m, % 3,73 3,49 2,40 2,06 3,73 3,40 2,14 2,03 3,72 2,42 0,16 0,06
1) Prognosticerade värden för 2023, eftersom officiella värden inte fanns publicerade när scenarierna utformades.
Känslighetsanalys
I allmänhet innebär en försämring av prognostiserade makroekonomiska faktorer 
eller en ökning av sannolikheten för att ett negativt scenario skulle inträffa, att 
både antalet lån som övergår från steg 1 till steg 2 och de beräknade kredit för-
lust reserveringarna ökar. Å andra sidan kommer en förbättring av framtidsut-
sikterna, baserat på prognosticerade makroekonomiska faktorer, eller en ökning 
av sannolikheten för att ett positivt scenario skulle inträffa, ge en positiv effekt. 
Tabellen nedan redovisar kreditförlustreserveringarna per årsskiftet som skulle 
ha uppstått vid tillämpning av enbart det negativa respektive enbart det positiva 
scenariot, där sannolikheten för att de skulle inträffa bedöms som rimlig. Expert-
justeringar av kreditförlustreserveringarna antas vara konstanta i resultaten.
2024 20231
Kreditförlust reserveringar Kreditförlust reserveringar
Rörelsesegment
Kreditförlust­
reserveringar 
(sannolikhets­
viktade)
Varav expert­
justering av 
kredit förlust­ 
reserveringarna
Negativt 
 scenario
Positivt 
 scenario
Kreditförlust­
reserveringar 
(sannolikhets­
viktade)
Varav expert­
justering av 
kredit förlust­ 
reserveringarna
Negativt 
 scenario
Positivt 
 scenario
Svensk bankverksamhet 1 428 1 494 1 412 1 914 30 1 986 1 831
Baltisk bankverksamhet 1 319 321 1 536 1 152 1 475 456 1 716 1 284
Företag och Institutioner 4 381 398 5 322 3 829 4 660 835 4 905 4 166
Premium and Private Banking 86 95 84 137 3 209 121
Koncernfunktioner och Övrigt 39 40 39 40 40 40
Koncernen 7 254 720 8 487 6 516 8 225 1 324 8 856 7 442
1) Jämförelsetal har räknats om till följd av omorganisationen under första kvartalet 2024. För mer information se not K5.

===== SIDA 251 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
249 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Expertjustering av kreditförlustreserveringarna
Höga räntor och kostnadsnivåer tillsammans med geopolitiska spänningar som 
riskerar skapa störningar i leveranskedjor, fortsätter att tynga privatpersoner och 
företag, vilket resulterar i osäkerhet om dess påverkan på kreditrisker.  Eftersom 
de kvantitativa riskmodellerna ännu inte fångat alla potentiella försämringar av 
kreditkvaliteten, har expertjusteringar gjorts för att fånga potentiella framtida 
rating- och stegmigrationer.
Expertjusteringarna som ökar kreditförlustreserveringarna bedöms vara fort-
satt nödvändiga och uppgick till 720 mkr (1 324) och är fördelade med 336 mkr 
(678) i steg 1 och 383 mkr (644) i steg 2.
Kunder och branscher analyseras med hänsyn tagen till den nuvarande situa-
tionen, särskilt inom mer utsatta sektorer. Vid årsskiftet var de väsentligaste för-
ändringarna att expertjusteringar för fastighetsförvaltning samt detalj- och parti-
handel minskade och att en ökning gjordes i sektorn för tillverkningsindustri. De 
mest betydande expertjusteringarna återfinns i branscherna tillverkningsindustri, 
fastighetsförvaltning samt jordbruk, skogsbruk och fiske.
Individuella bedömningar av betydande osäkra fordringar
Kriterierna för osäkra fordringar beskrivs i not K2 Redovisningsprinciper, avsnitt 
3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Koncernen beräknar upp-
skattade kreditförluster på betydande osäkra kredit exponeringar individuellt och 
utan att använda indata från modeller. Med betydande avses att låntagarens eller 
limitgruppens totala koncernkreditlimit är 50 mkr eller mer. Reserveringar för 
kredit förluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera för-
väntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier, varav ett är 
ett förlustscenario.
De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och icke-makro-
ekonomiska (låntagarspecifika) scenarier. Framtida kassaflöden uppskattas 
med hänsyn till en rad relevanta faktorer, såsom kassaflödens storlek och 
ursprung, låntagarens inkomster och kvalitet, återvinningssvärden på säkerheter, 
koncernens ställning i förhållande till andra fordringsägare, förväntade direkta 
externa kost nader och löptid för återvinningsprocessen samt nuvarande och 
framtida  eko nomiska förhållanden.
3.1.5 IFRS 9 jämfört med kapitalkravsregelverket
Beräkningen av förväntade kreditförluster enligt IFRS 9 skiljer sig från förväntade 
kreditförluster enligt Baselregelverket. Även om Swedbanks IRK-modeller, som 
används för att beräkna förväntade kreditförluster enligt Baselregelverket, utgör 
grunden för IFRS 9 modeller, görs justeringar och i vissa fall används nya modeller 
för att uppfylla kraven enligt IFRS 9. De huvudsakliga justeringarna är samman-
ställda i efterföljande tabell.
Regulatoriskt kapitalkrav IFRS 9
PD • Fast tolv månaders horisont för fallissemang 
• Över en konjunkturcykel,  baserat på ett långsiktigt genomsnitt 
• Konservativ kalibrering baserad på historisk information som 
inkluderar data från låg konjunkturer
• Tolv månaders PD för steg 1 och PD för återstående löptid  
för steg 2 och 3
• Per balansdagen, baseras på nuvarande position i kon junkturcykeln 
• Införlivar framåtblickande  information 
• Inga konservativa påslag
LGD • Värdet på säkerheter justerat för lågkonjunkturer och kalibrering 
baserat på ett långsiktigt genomsnitt 
• Alla kostnader för indrivning av fordran och försäljning  
av tillgångar inkluderas
• Per balansdagen, baseras på nuvarande position i konjunkturcykeln 
• Justerad för att införliva framåtblickande information 
• Interna kostnader för indrivning av fordran och försäljning  
av tillgångar exkluderade 
•  Återvinningar diskonterade med det specifika instru mentets 
 effektivränta
EAD • Tolv månaders utfalls period 
• Kredit-konverteringsfaktor, med justering för lågkonjunktur, 
 tillämpad på finansiella instrument utanför balansräkningen
• EAD för instrumentets åter stående löptid 
• Kreditkonverteringsfaktor per balansdagen tillämpad på finansiella 
instrument utanför balansräkningen 
• Förskottsbetalningar  beaktas
Förväntad löptid • Ej tillämplig • Återbetalningsprofil beaktas när förväntad löptid fastställs för port-
följer med lång löptid och framträdande förskotts betalningar, till 
exempel bolån 
• Löptider estimeras for vissa revolverande krediter som kredit kort
Diskontering • Ingen diskontering (förutom i LGD modeller) • Förväntade kreditförluster diskonterade till balansdagen med instru-
mentets effektivränta
Betydande ökning  
av kreditrisk • Ej tillämplig • Relativbedömning för  betydande ökning av kreditrisk sedan första 
redovisnings tillfället 
• Identifiering av nivåer för ökning av kreditrisk som bedöms vara 
 betydande

===== SIDA 252 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
250 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
3.1.6 Maximal kreditriskexponering 
3.1.6.1. Geografisk fördelning
Nedan redovisas koncernens maximala kreditriskexponering fördelat per geo-
grafi och typ av klass och motpart. För de finansiella tillgångarna som redovisas 
i balans räkningen motsvarar den maximala kreditriskexponeringen deras redovi-
sade värde. Redovisat värde för lån presenteras utifrån säkerhetstyp då säkerhet 
finns. Det innebär att ett enskilt lån presenteras på respektive säkerhetsrad med 
ett belopp motsvarande säkerhetens verkliga värde eller till lånets redovisade 
värde om det är lägre. Ett eventuellt högre redovisat värde för lånet än säker-
hetens verkliga värde presenteras som blanco. För ställda finansiella garantier 
och liknande kontrakt redovisas det maximala beloppet som kan betalas ut under 
garantin. För låneåtaganden och andra kreditrelaterade åtaganden redovisas det 
outnyttjade beloppet.
2024 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 51 824 45 706 48 860 89 870 1 643 50 679 37 001 21 325 604
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 178 807 772 1 630 325 670 182 205
Sveriges riksbank 139 914 139 914
Stater 35 731 772 1 630 325 670 39 129
Kommuner 3 162 3 162
Utlåning till kreditinstitut K23 32 229 64 230 101 53 10 79 1 301 34 068
Banker 11 052 61 230 101 53 10 79 1 301 12 887
Övriga kreditinstitut 20 840 3 20 843
Återköpsavtal, banker1
Återköpsavtal, övriga kreditinstitut1 337 337
Utlåning till allmänheten K24 1 525 814 124 911 52 755 110 484 43 477 19 831 3 678 1 296 1 882 244
Riksgälden
Återköpsavtal, Riksgälden1 0
Återköpsavtal, övriga allmänheten1 76 347 1 738 78 085
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 1 081 139 53 866 22 487 56 255 1 854    1 147       1 216 748
Övriga fastigheter 155 594 24 024 9 762 19 170 9 401    2       217 952
Garantier 36 174 4 170 4 014 2 280       3 542    1 156 51 336
Erhållna kontanter 8 139 267 648 1 148                10 203
Övriga säkerheter 48 108 13 719 8 068 20 850 3 650             94 394
Blanco2 120 313 28 865 7 776 10 781 26 834    15 140 3 678 140 213 526
Obligationer och andra räntebärande 
 värdepapper K25 45 299 34 46 194 3 592 858 1 367 4 327 2 073 57 790
Bostadsinstitut 27 063 27 063
Banker 6 225 34 4 99 80 480 4 234 1 815 12 972
Andra finansiella företag 10 659 11 3 389 750 407 20 34 15 269
Icke finansiella företag 1 352 46 179 104 28 480 74 224 2 486
Derivat K29 12 254 38 18 93 1 499 3 509 1 544 18 640 37 595
Övriga finansiella tillgångar K33, K34 6 222 627 718 588 77 9 6 49 8 296
Eventualförpliktelser och åtaganden
Garantier 26 881 4 090 2 364 2 673 3 635 232 3 920 242 44 037
Löften 182 608 10 685 7 928 14 046 25 279 24 793 446 226 266 011
Summa 2 061 938 186 927 114 549 218 374 79 255 4 376 98 462 49 451 24 518 2 837 850
% av total 73 6 4 8 3 0 3 2 1 100
1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.
2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.
Derivat, nettning och erhållna säkerheter
2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt
Positiva marknadsvärden, balansräkning 12 254 38 18 93 1 499 3 509 1 544 18 640 37 595
Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen 2 776 522 763 861 11 284 16 207
Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 9 478 38 18 93 977 2 746 682 7 356 21 388
Erhållna säkerheter1 7 287 19 13 19 551 2 732 139 7 042 17 801
Netto kreditriskexponering 2 192 19 6 75 426 13 544 314 3 588
1) Säkerheter består till 74,8 procent av kontanta medel och till 25,2 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.
Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa  
kreditderivat vid årsskiftet är 52 897 mkr.

===== SIDA 253 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
251 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
2023 Not Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt
Tillgångar
Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 21 930 34 352 39 672 62 423 1 912 54 777 37 900 28 252 994
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K22 172 858 131 2 861 2 328 2 439 178 619
Sveriges riksbank 159 946 159 946
Stater 11 509 131 2 861 2 328 2 439 17 270
Kommuner 1 403 1 403
Utlåning till kreditinstitut K23 66 061 165 97 91 52 9 63 996 67 534
Banker 39 893 165 97 91 52 9 63 580 40 950
Övriga kreditinstitut 25 936 416 26 352
Återköpsavtal, banker1 228 228
Återköpsavtal, övriga kreditinstitut1 4 4
Utlåning till allmänheten K24 1 533 769 113 789 46 692 94 375 52 357 19 164 1 850 1 379 1 863 375
Riksgälden 30 000 30 000
Återköpsavtal, Riksgälden1 2 744 2 744
Återköpsavtal, övriga allmänheten1 35 876 7 353 43 229
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 1 091 834 50 548 14 118 50 514 1 867  1 003   1 209 885
Övriga fastigheter 165 003 21 795 7 771 16 447 9 723  2   220 740
Garantier 36 678 2 280 1 531 1 389   3 942  1 272 47 092
Erhållna kontanter 8 773 226 193 1 006      10 197
Övriga säkerheter 43 778 11 115 9 582 16 057 4 446  146   85 123
Blanco2 119 084 27 826 13 497 8 962 28 967  14 072 1 850 107 214 366
Obligationer och andra räntebärande 
 värdepapper K25 46 243 45 29 221 4 304 960 1 845 3 978 1 216 58 841
Bostadsinstitut 36 190 36 190
Banker 4 709 45 4 133 127 1 325 3 877 813 11 033
Andra finansiella företag 4 104 10 4 171 702 97 35 32 9 151
Icke finansiella företag 1 241 29 206 0 131 423 66 371 2 467
Derivat K29 9 744 18 59 29 2 391 3 142 2 224 21 956 39 563
Övriga finansiella tillgångar K33, K34 5 740 723 748 697 28 36 7 972
Eventualförpliktelser och åtaganden
Garantier 26 540 3 654 1 368 2 121 5 694 237 4 087 134 43 835
Löften 173 012 11 724 9 106 13 292 18 865 22 828 384 211 249 422
Summa 2 055 898 164 600 100 632 175 577 85 577 4 102 101 112 48 262 26 394 2 762 155
% av total 74 6 4 6 3 0 4 2 1 100
1) Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden.
2) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lånet som inte täcks av säkerheten.
Derivat, nettning och erhållna säkerheter
2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt
Positiva marknadsvärden, balansräkning 9 744 18 59 29 2 391 3 142 2 224 21 956 39 563
Nettningsavtal, ej kvittade i balansräkningen 4 276 1 335 1 595 1 590 12 896 21 690
Kreditriskexponeringar efter nettningsavtal 5 469 18 59 29 1 056 1 547 634 9 060 17 873
Erhållna säkerheter1 3 053 18 6 5 432 340 78 3 616 7 548
Netto kreditriskexponering 2 416 0 53 24 625 1 207 556 5 444 10 325
1) Säkerheter består till 98,8 procent av kontanta medel och till 1,2 procent av obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor’s.
Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper. Nominella värden av dessa  
kreditderivat vid årsskiftet är 10 999 mkr.

===== SIDA 254 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
252 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Utlåning till allmänheten i steg 3 per säkerhetstyp
2024 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Summa
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 3 897 185 104 322    4 509
Övriga fastigheter 2 055 93 27 26    2 200
Garantier 1 495 17 14 2    1 527
Erhållna kontanter 0    1 6    7
Övriga säkerheter 749 53 28 70 27 926
Blanco1 277 84 15 28 6 410
Summa 8 473 432 188 454 33 9 580
1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet.
2023 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Summa
Bostadsfastigheter, inkl. bostadsrätter 2 054 110 105 284  2 552
Övriga fastigheter 363 104 4 18  489
Garantier 54 13 2 2  70
Erhållna kontanter 2  9 4  16
Övriga säkerheter 431 94 1 57 24 607
Blanco1 2 049 43 18 15 6 2 131
Summa 4 953 364 139 379 30 5 866 
1) Blanco inkluderar både lån utan säkerhet och den del av lån som inte täcks av säkerhet.
3.1.6.2 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då mot-
parten fullgör kontraktsenliga villkor
Omvända återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan 
säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens 
redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper 
som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt 
värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till 4 032 mkr (992). 
Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts.
3.1.6.3 Kreditriskexponering fördelat enligt intern kreditriskbedömning
Nedan visas kreditkvaliteten för de finansiella instrument som redovisas till 
upplupet anskaffningsvärde. Redovisade värden före reser veringar eller de nomi-
nella beloppen fördelas enligt intern kreditriskbedömning och per steg.
Finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde 
2024 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffnings­
värde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp
Intern riskklass PD, % Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
18–21 <0,1 1 255 126 9 636    1 264 763 81 057 7 692    88 749
13–17 0,1–0,5 557 293 27 010 3 584 305 144 696 17 033    161 728
9–12 >0,5–2,0 237 777 59 918 11 297 707 31 235 9 837    41 072
6–8 >2,0–5,7 52 321 37 031 10 89 363 7 115 3 308    10 423
0–5 >5,7–99,9 10 248 32 856 28 43 132 1 598 5 117    6 716
Fallerade 100       11 879 11 879       843 843
Icke riskklassificerade 12 043 496 0 12 540    517 1 518
Summa 2 124 809 166 948 11 931 2 303 688 265 701 43 504 844 310 048
2023 Finansiella tillgångar till upplupet anskaffnings­
värde, redovisat värde före reserveringar Lånelöften och garantier, nominellt belopp
Intern riskklass PD, % Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Summa
18–21 <0,1 1 242 590 4 816  1 247 406 78 607 4 977  83 583
13–17 0,1–0,5 528 685 53 400 3 582 088 132 280 13 014  145 294
9–12 >0,5–2,0 230 441 62 660 17 293 119 37 291 10 800  48 091
6–8 >2,0–5,7 43 842 38 456 10 82 307 4 694 3 021  7 714
0–5 >5,7–99,9 7 775 31 715 27 39 517 1 384 4 076  5 459
Fallerade 100   7 694 7 694   790 790
Icke riskklassificerade 12 301 812 0 13 113 2 107 217 1 2 325
Summa 2 065 634 191 858 7 751 2 265 243 256 362 36 104 791 293 257

===== SIDA 255 =====

Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
253 Swedbank  Års- och hållbarhetsredovisning 2024 – Finansiella rapporter och noter
Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, redovisat värde före reserveringar 
2024
Intern riskklass
Kassa och till­
godohavande 
hos central­
banker
Belåningsbara 
statsskuld­
förbindelser 
m.m.
Utlåning till  
kreditinstitut
Utlåning till  
allmänheten
Övriga finan­
siella tillgångar Summa
18–21 325 604 139 942 4 360 794 853 4 1 264 763
13–17       18 846 565 447 13 584 305
9–12       115 297 561 30 297 707
6–8       20 89 324 19 89 363
0–5          43 101 31 43 132
Fallerade          11 868 11 11 879
Icke riskklassificerade       244 3 811 8 485 12 540
Summa 325 604 139 942 23 585 1 805 964 8 592 2 303 688
2023
Intern riskklass
Kassa och till­
godohavande 
hos central­
banker
Belåningsbara 
statsskuld­
förbindelser 
m.m.
Utlåning till  
kreditinstitut
Utlåning till  
allmänheten
Övriga finan­
siella tillgångar Summa
18–21 252 994 159 974 6 634 827 800 4 1 247 406
13–17   16 822 565 250 16 582 088
9–12   325 292 704 89 293 119
6–8   178 82 068 61 82 307
0–5   0 39 475 41 39 517
Fallerade    7 689 5 7 694
Icke riskklassificerade   1 063 4 057 7 993 13 113
Summa 252 994 159 974 25 024 1 819 043 8 208 2 265 243
3.1.6.4 Koncentrationsrisk, kundexponering
Koncernen hade per årsskiftet inga exponeringar mot enskilda motparter som översteg 10 procent av kapitalbasen.

===== SIDA 256 =====