FULLTEXT DEL 2 AV 8
Årsredovisning 2025
Risk- och Kapitalutskott Risk och Kapitalutskottet stödjer styrelsen bland annat i arbetet med att se till att det finns rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera riskerna inom verksamheten samt bedöma och kontrollera koncernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. Per Olof Nyman, ordförande Risk och Kapitalutskottet har bistått styrelsen med att säkerställa att verksamheten övervakas och bedrivs i enlighet med bankens riskaptit och riskstrategi samt tillämpliga regelsystem. Utifrån omvärldsförutsättningarnas påverkan på bankens verksamhet har utskottet under året fortsatt fokuserat på regelefterlevnad samt vidareutveckling av bankens risk och kapitalhantering. Arbetet i Risk och Kapitalutskottet omfattar bland annat: ● Översyn av Policy för koncernens övergripande riskramverk och övriga policyer inom riskområdet. ● Uppföljning och beredning av månatlig riskrapport från Group Risk, som bland annat innehåller redogörelse för koncernens risker. En närmare beskrivning av koncernens risker finns i not K3. ● Uppföljning och beredning av Group Compliance kvartals visa rapportering av koncernens regelefterlevnadsrisker och avvikelser. ● Genomgång och uppföljning av Group Compliance och Group Risks årsplaner och strategiska prioriteringar. ● Intern kapital och likviditetsutvärdering (IKLU) och frågor rörande bankens kapitalisering. ● Frågor rörande bankens kreditlimiter och exponeringar. ● Upplåningsrelaterade frågor och strategier. Fokus under 2025 Risk och Kapitalutskottet hade under året bland annat ett fortsatt stort fokus på frågor inom regelefterlevnadsområdet. Utskottet fokuserade vidare på och vidareutvecklade bankens hantering av risk och kapitalfrågor samt följde omvärldsför utsättningarnas påverkan på bankens verksamhet. Vidare lämnade koncernkreditchefen månatliga uppdateringar till utskottet avseende kreditrisker relaterade till större företagsengagemang. Ledamöter i Risk- och Kapitalutskottet Sedan årsstämman 2025 ● Per Olof Nyman, ordförande ● Göran Bengtsson ● Kerstin Hermansson ● Göran Persson ● Biörn Riese Ersättnings- och Hållbarhetsutskott Ersättnings och Hållbarhetsutskottet ska stödja och stärka det strategiska hållbarhetsarbetet avseende verksamhets modeller och rapportering. Utskottet ska också övervaka samt utvärdera koncernens arbete med hållbarhet samt bistå styrel sen i fullgörandet av dess övergripande skyldigheter relaterade till hållbarhet. Vidare ska Ersättnings och Hållbarhetsutskottet bland annat kontrollera att ersättningssystemen i banken generellt stämmer överens med en effektiv riskhantering och legala krav. Ersättningssystemen måste följa tillämpliga regler, såsom exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning, Aktiemark nadens Självregleringskommittés ersättningsregler, Finans inspektionens regler och Europeiska bankmyndighetens rikt linjer för sunda ersättningssystem. Göran Persson, ordförande Ersättnings och Hållbarhets utskottet bistår styrelsen i bankens hållbarhetsarbete och affärs relaterade hållbarhetsinitiativ samt ersättningsfrågor. Under året har utskottet bland annat fastställt och följt upp vd:s mål för 2025 samt arbetat med ersättningsprogram, ersättningsrelate rade risker och ersättning till ledande befattningshavare. Arbetet i Ersättnings och Hållbarhetsutskottet omfattar bland annat: ● Lön, pension, rörlig ersättning och övriga förmåner för koncern ledningen i enlighet med årsstämmans riktlinjer och för chefen för Group Internal Audit. ● Styrelsens förslag till årsstämman avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. ● Styrelsens förslag till årsstämman av bankens prestations och aktiebaserade ersättningsprogram, liksom allokering, utvärdering och övriga frågor sammanhängande med programmen. ● Swedbanks Ersättningspolicy. ● Beslut enligt eller avvikelser från policyer inom ersättningsområdet. ● Årlig granskning och utvärdering av ändamålsenligheten i instruktionerna för ersättning. ● Översyn av löneskillnader för att säkerställa att dessa är sakliga. ● Tillsammans med bankens hållbarhetschef, följa utvecklingen inom hållbarhetsområdet. ● Regelbunden uppföljning av hur hållbarhet integreras i koncernens affärsstrategi, samt koncernens framdrift och prestation inom hållbarhet. Läs mer om ersättningar i Swedbank längre fram i bolagsstyr ningsrapporten samt i not K13. Mer information om hållbarhet finns i Swedbanks hållbarhetsrapport. 56 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 59 ===== Fokus under 2025 Ersättnings och hållbarhetsutskottet fokuserade under året på bankens hållbarhetsarbete och hållbarhetsinitiativ relaterat till bankens affär. Vidare fastställde utskottet vd:s mål för 2025 och följde upp dessa, samt fokuserade på bankens ersättnings program, ersättningsrelaterade risker och ersättning till ledande befattningshavare. Ledamöter i Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet: Sedan årsstämman 2025 ● Göran Persson, ordförande ● Helena Liljedahl ● Anna Mossberg ● Biljana Pehrsson 4 Vd och koncernchef Vd, tillika koncernchef, svarar för bankens löpande förvaltning och är den befattningshavare som ytterst ansvarar för att sty relsens strategiska riktning och andra beslut fattade av styrel sen implementeras och följs i banken och dess dotterföretag, samt att riskhantering, styrning, ITsystem, organisation och processer är tillfredsställande. Vd representerar banken externt i olika angelägenheter, leder arbetet i koncernledningen samt fattar beslut efter samråd med dess medlemmar. Vd har möjlighet att delegera arbetsuppgifter till underordnade chefer vars befogenheter regleras i mandat, men ansvaret ligger alltjämt hos vd. Styrelsens anvisningar om vd:s särskilda ansvarsområden framgår bland annat av styrelsens Policy för bolagsstyrning och Vdinstruktion. Vd ansvarar för att styrel sens beslut implementeras och att det finns en process som säkrar att policyer och instruktioner följs i verksamheten samt utvärderas årligen. Vd fastställer koncernövergripande regler för styrning och intern kontroll. Som stöd i den interna kontrollen har vd ett antal koncernfunktioner, främst Group Finance, Group Risk och Group Compliance. Uppföljning sker genom regelbundna skrift liga rapporter och fördjupade uppföljningsmöten med cheferna för koncernfunktioner, produkt och affärsområden. Se mer information i Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen på sidan 61. Vd ansvarar också för att koncernen har en strategi för kompetensförsörjning. Koncernledning och andra kommittéer Vd tillsammans med fjorton andra befattningshavare utgör Swedbanks koncernledning. Ett stort antal av befattnings havarna har ett direkt affärsansvar och koncernledningen fyller därför även en viktig funktion för ömsesidigt informations och tankeutbyte. Koncernledningen sammanträder normalt vecko vis. Syftet med veckovisa möten är bland annat att säkerställa en enhetlig översyn och transparens i frågor av vikt för banken och koncernen. Koncernledningen består av femton ledamöter: ● vd, ● vice vd, ● koncernfinanschefen, ● affärsområdescheferna för Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking, Baltisk bankverksamhet och Företag och Institutioner, ● produktområdeschefen för Group Products and Advice, och ● koncernfunktionscheferna för Group Credit, Group Channels and Technologies, Group Risk, Group Compliance, Group Human Resources and Facility Management, Group Brand and Communication samt Group Legal. Både vd och underordnade chefer tar hjälp av koncernkommittéer som samlar expertis vid beredning av olika ärenden. Kommit téerna har, med några få undantag, ingen kollektiv besluts förhet. Besluten fattas av respektive kommittés ordförande, vilken typiskt sett är en underordnad chef till vd, alternativt eskaleras beslutet till vd. Utöver koncernledningen finns bland annat följande kommittéer: – Group Asset Allocation Committee (GAAC), – Group Risk and Compliance Committee (GRCC), – Group IT Investment Committee (GIIC), – Group Financial Crime Committee (GFCC), – Group Product Oversight Committee (GPOC), och – Group Executive Sustainable Committee (GESC). GAAC leds av koncernfinanschefen. Syftet med GAAC är bland annat att hålla ihop den finansiella styrningen avseende kapital, likviditet, finansiering och skattefrågor. GIIC leds av CIO. GIIC planerar och prioriterar koncernens strategiska IT investeringar och säkerställer att de står i överens stämmelse med bankens strategi. GRCC leds av chefen för Group Risk i samverkan med chefen för Group Compliance. Syftet med GRCC är bland annat att säkerställa en enhetlig styrning av icke finansiella risker inklu sive regelefterlevnadsrisk och att bidra till en sund riskkultur. GFCC leds av chefen för Group Products and Advice. GFCC har som uppgift att säkerställa lämplig och effektiv hantering av koncernens penningtvätts, terrorismfinansierings och finan siella sanktionsrisker samt en fullständig och enhetlig imple mentering av koncernens interna regelverk för att motverka penningtvätt och terrorfinansiering samt finansiella sanktioner. GPOC leds av chefen för Group Products and Advice. GPOC har som uppgift att säkerställa koncernövergripande översikt avseende produkt och tjänsteerbjudandet inom områdena sparande, försäkringar, betalningar, lån, kort och konto samt utgöra stöd för beslut rörande dessa. GESC leds av koncernfinanschefen. GESC har som uppgift att säkerställa en effektiv hantering och styrning av hållbarhets perspektivet inom koncernen. GESC bildades 2025 i samband med en omorganisation då Group Sustainability flyttades till koncernfunktionen CFO Office vilket medförde att Head of CFO Office tog över ansvar för hållbarhetsfrågor som tidigare låg hos Head of Group Brand and Communication. 57 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 60 ===== Några fokusområden för koncernledningen under 2025 Koncernledningen har under 2025 hanterat ett stort antal frågor. Följande är ett urval: ● Förbättring av rutiner, systemstöd och processer för att förebygga olika typer av finansiell brottslighet (till exempel bedrägerier). ● Lansering av nya digitala verktyg. ● Migrering av kunder till ny sparplattform. ● Förstärkning av kunders finansiella hälsa. ● Förbättrad tillgänglighet och kundupplevelse. ● Ökat förtroende och kundvärde. ● Etablering av nya samarbetspartners för ökad service till bankens kunder. ● Förvärv för att stärka kunderbjudandet. ● Data och AI relaterade frågor. ● Hållbarhetsarbete. ● Mångfald och inkludering. ● Ersättningsfrågor. ● Regulatoriska frågor. ● Intern styrning och kontroll. ● Kapital och likviditetsfrågor. ● Bankens modeller för intern riskklassificering. ● ITutveckling, cybersäkerhet, motståndskraft och drift säkerhet. ● Strategi, affärsplaner, investeringsplanering och kostnads utveckling. ● Swedbank 15/27. ● Myndighetsutredningar. Intern kontroll och riskhantering Grunden för ett välfungerande riskarbete är en väl implemen terad, sund och konsekvent riskkultur. Styrelsen fastställer ramen för bankens riskarbete och riskkultur genom Policy för koncernens övergripande riskramverk. Koncernens risk han tering bygger på principen om tre försvarslinjer. Första försvarslinjen – verksamhetens riskhantering Den första försvarslinjen har det yttersta riskhanteringsansvaret och det utgörs av alla riskhanteringsaktiviteter som bedrivs av verksamheten inom affärsområden, produktområden och kon cernfunktioner. Affärsverksamheten tar, eller utsätts för, risker och ansvarar för kontinuerlig och aktiv riskhantering. Verksam heten äger sina risker inom respektive ansvarsområde och är också ansvarig för att det finns strukturer för interna kontroller och tillförlitliga processer som säkerställer att risker identifieras, bedöms, hanteras, övervakas, rapporteras och hålls inom ramarna för koncernens riskaptit och i enlighet med ramverket för riskhantering. Första linjen ansvarar även för att etablera en struktur för styrning för att säkerställa att externa och interna regelverkskrav uppfylls. Andra försvarslinjen – oberoende kontrollfunktioner Den andra försvarslinjen utgörs av de oberoende interna kontroll funktionerna Group Risk och Group Compliance. Dessa funktioner ansvarar för ramverket för riskhantering som täcker alla risktyper i koncernen, inom ramen för sitt respektive ansvarsområde. Ramverket styr hur risker identifieras, bedöms, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Andra försvarslinjen övervakar och bedömer även att effektiva risk hanteringsprocesser och kontroller är implementerade av rele vanta riskägare. Andra försvarslinjen utmanar och validerar första linjens riskhanteringsaktiviteter, kontrollerar och analy serar koncernens materiella risker och förser vd och styrelse med oberoende riskrapportering. Andra försvarslinjen är organisatoriskt oberoende från första linjen och ska inte utföra operativa aktiviteter i affärsverk samheten eller den enhet de övervakar och kontrollerar. Group Risk Rolf Marquardt, Koncern riskchef (Group Risk) Swedbanks oberoende riskkontroll funktion, Group Risk, arbetar med koncernens riskhantering. Chefen för Group Risk är direkt underställd vd och rapporterar till vd och styrelse. Group Risk ger en koncernövergripande hel hetssyn över materiella risker, ansvarar för koncernens ramverk för riskhante ring och försäkrar styrelse och vd att koncernens riskhanteringsprocesser är adekvata och tillräckliga i förhållande till riskaptiten styrel sen beslutat. Group Risk stöttar även affärsverksamheten för att driva och upprätthålla en stark och hållbar riskkultur. Group Risk prioriterar resurserna till de områden där de väsentligaste riskerna finns. Styrelsens Policy för koncernens övergripande riskramverk samt Policyn för Group Risk innehåller ramverk samt beskriver roller och ansvar gällande riskstyrning, riskhantering och riskkontroll. Group Compliance Britta HjorthLarsen, Chef Group Compliance Swedbanks oberoende regelefter levnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. Chefen för Group Compliance är direkt under ställd vd och rapporterar till vd och sty relse om koncernens regelefterlevnad. Group Compliance har till uppgift att föreslå och definiera minimistandarder inom områden som åtgärder mot pen ningtvätt och finansiering av terrorism, finansiella sanktioner, uppförande på finansmarknaden och kundskydd (innefattandes bland annat dataskyddsområdet) samt övervaka hanteringen av regelefterlevnaden inom koncernen. Group Compliance följer upp bankens implementering av externa och interna regelverk som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten. Group Compliance utför löpande kontroller av koncernens regelefterlevnad samt ger råd och stöd till verksamheten för att säkerställa att bankens arbete är förenligt med styrelsens riskaptit och toleransnivåer avseende regelefterlevnadsrisker. Group Compliance hanterar också myndighetskontakter gällande tillsyn av koncernens tillståndspliktiga verksamhet. 58 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 61 ===== Group Compliances arbete, som bland annat styrs av Policy för Group Compliance fastställd av styrelsen, är riskbaserat och planeras utifrån en årlig riskbedömning av verksamhetens regelefterlevnadsrisker. 5 Tredje försvarslinjen – Group Internal Audit Ana Maria Matei, Chef Group Internal Audit I Swedbank finns en oberoende funk tion för internrevision, Group Internal Audit. Chefen för Group Internal Audit utses av och rapporterar till styrelsen och är därigenom oberoende i förhål lande till den verkställande ledningen. Internrevisionens granskningar syftar till att skapa förbättringar i verksam heten genom oberoende utvärdering av koncernens processer för bolags styrning, riskhantering, och internkontroll. Samtliga bankens aktiviteter och koncernföretag under tillsyn av en finansiell tillsynsmyndighet samt andra koncernföretag som styrelsen bedömer vara väsentliga från tid till annan omfattas av intern revisionens arbete. Uppdraget grundas på en av styrelsen fast ställd policy och utförs utifrån en riskbaserad metodik i enlig het med internationellt accepterade standarder utgivna av IIA (Institute of Internal Auditors). Internrevisionen upprättar en årlig riskanalys och en revisionsplan som fastställs av styrel sen, och som vid behov ändras och uppdateras. Revisions rapporter tillställs företagsledningen och slutsatser av dessa, tillsammans med de åtgärder som ska vidtas och statusen för dessa, sammanställs i kvartalsvisa avrapporteringar som före dras i koncernledningen, revisionsutskottet och styrelsen. 6 Externrevision Den externa revisorn väljs årligen av årsstämman och är en oberoende granskare av bankens räkenskaper som ska avgöra om dessa i allt väsentligt är korrekta och fullständiga samt ger en rättvisande bild av bankens finansiella ställning och resultat. Revisorn ska också granska att dessa är upprättade enligt gällande lagar och rekommendationer. Revisorn granskar också styrelsens och vd:s förvaltning. Enligt bankens bolagsordning ska banken ha lägst en och högst två auktoriserade revisorer och till revisor får även registrerat revisionsbolag utses. PwC utsågs till revisions bolag på årsstämman 2025 och huvudansvarig är den aukto riserade revisorn Anneli Granqvist. Vid årsstämman föredrar den externa revisorn revisions berättelsen och beskriver granskningsarbetet. Under 2025 har den externa revisorn löpande avrapporterat till revisionsutskottet vid sex tillfällen. Revisorn har också deltagit vid ett styrelsemöte under året då en sammanfattande rappor tering av årets granskning i sin helhet gjordes. Revisorn har träffat ordföranden i Revisionsutskottet, Chefen för Group Internal Audit samt ledningen och övriga verksamhetsansva riga regelbundet. Swedbanks delårsrapporter granskas även översiktligt av bankens revisor. Även hållbarhetsrapporten har översiktligt granskats av den externa revisorn. Ersättning till koncernens revisor redovisas i not K14. Revisionsutskottet utvärderar revisorn årligen för att försäkra sig om att dennes saklighet och oberoende inte kan ifrågasättas. Revisorn bekräftar årligen sitt oberoende i revisionsberättelsen. Koncernstruktur En effektiv operativ struktur är avgörande för styrningen av banken. Koncernstrukturen anger ramarna för olika roller, funktioner och rapportvägar inom banken. Bankens koncern struktur är uppdelad i affärsområden och koncernfunktioner, inklusive produktområde. Affärsområden Affärsverksamheten i banken bedrivs i fyra affärsområden: Svensk bankverksamhet, Premium and Private Banking, Baltisk bankverksamhet samt Företag och Institutioner. Affärs områdescheferna är direkt underställda vd. Affärsområdes cheferna har ett heltäckande ansvar för affärsområdets verk samhet och rapporterar löpande till vd. Inom affärsområdeschefens ansvar ligger bland annat att: ● Implementera koncernens strategier och sammanställa affärsplaner för respektive affärsområde samt se till att dessa genomförs och rapporteras till vd. ● Säkerställa och skapa rapporterings och eskaleringsrutiner för att lyfta frågor för information alternativt beslut på vd eller styrelsenivå. ● Tillse att policyer och instruktioner implementeras inom affärsområdet. ● Ansvara för kunderbjudande och kundnöjdhet. ● Ansvara för att integrera hållbarhetsaspekter i affärsbeslut och arbetssätt. ● Ansvara för lönsamhet och finansiell stabilitet inom affärsområdet. ● Övervaka, följa upp och hantera affärsområdets tillgångar, skulder och lönsamhetsutveckling. ● Upprätthålla ett sunt system för internkontroll för att säker ställa att risker identifieras och hanteras i enlighet med bankens riskaptit. ● Ansvara för att affärsområdet effektivt implementerar bankens bolagsstyrningsmodell. Koncernfunktioner Koncernfunktionernas uppgift är att stödja vd och koncernens affärsverksamhet samt skapa koncerngemensamma arbets sätt, säkerställa styrning, kontroll och uppföljning i koncernen samt tydliggöra Swedbanks vision, syfte, värderingar, och strategi. I koncernfunktionernas uppgifter ingår att ta fram koncerngemensamma policyer och instruktioner för styrelsen och vd att fastställa. Dessutom tas även andra koncernövergri pande interna regler fram, vilka beslutas av chefen för respek tive koncernfunktion. Syftet med de koncern övergripande reg lerna och processerna är att minimera riskerna verksamheten. Till koncernfunktionernas uppgifter hör också att skapa och 59 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 62 ===== Styrelse Group Products and Advice Group Internal Audit Vd Företag och Institutioner Baltisk bankverk- samhet Svensk bankverk- samhet Premium and Private Banking Organisationsstruktur Swedbankkoncernen Illustrationen nedan visar Swedbankkoncernens organisationsstruktur avseende affärsområden, produktområden och koncernfunktioner. Deputy CEO Office Group CFO Office Group Brand and Communication Group Channels and Technologies Group Credit Group HR and Facility Management Group Legal Group Compliance Group Risk följa upp koncerngemensamma arbetssätt, vilka utgör ett stöd för affärsverksamheten samt underlättar erfarenhetsutbyte mellan bankens enheter som är verksamma på olika mark nader. Vidare ansvarar koncernfunktionerna för att samman ställa och analysera rapportering till vd och styrelse samt att ge förslag på lösningar av frågor som kräver omedelbar åtgärd och därmed skapa en effektiv lösning på problemet. Chefen för respektive koncernfunktion har fullständig insyn i affärs verksamheten för att kunna fullgöra sitt åtagande. Banken har även produktområdet Group Products and Advice med övergri pande ansvar för produkthantering, produktstyrning och tillsyn, produkt och tjänsteerbjudanden, produktportföljer, endtoend processer och ITtjänster inom områdena betala, lån, kort, sparande och försäkring. Ytterligare information om Swedbanks bolagsstyrning På bankens hemsida (www.swedbank.com) under rubriken ”Om oss” finns en särskild avdelning för bolagsstyrningsfrågor vilken bland annat innehåller: ● Swedbanks bolagsordning ● Valberedningens principer och arbete ● Information om Swedbanks årsstämmor sedan 2011 ● Information om ersättningar i Swedbank ● Bankens uppförandekod 60 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 63 ===== Styrelsens rapport om intern kontroll avseende finansiell rapportering Styrelsen har det yttersta ansvaret för att koncernens års och delårsbokslut följer externa regelverk, samt ansvarar för att intern kontroll för finansiell rapportering (IKFR) följs upp. IKFR på Swedbank avser de processer och kontroller som finns implementerade för att säkerställa en tillförlitlig finansiell rapportering. IKFR baseras på Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). För att upprätthålla, utveckla och anpassa interna kontroller, begränsa risker och stödja sunt beslutsfattande samt styrning av organisationen, tillämpar Swedbank COSO genom nedan fem integrerade komponenter: 1. Kontrollmiljö – styrelsen och ledningen lägger grunden för den interna kontrollen Swedbanks interna kontroll för finansiell rapportering tar sin utgångspunkt i bankens organisationsstruktur och ansvars fördelning, samt styrande dokument i form av policyer och instruktioner beslutade av styrelse och vd. 2. Riskanalys – riskbedömning utifrån väsentlighet och komplexitet Riskhantering är en integrerad del av affärsverksamheten. I första hand ansvarar respektive enhetschef för riskhantering och riskbedömning inom verksamheten, samt i koncernens finansiella rapporteringsprocess. För att identifiera och skapa förståelse för riskerna i koncernens finansiella rapporterings process utför Group Finance en riskbedömning av finansiella rapporteringsrisker på koncernnivå, både vad avser väsentlig het och komplexitet. Riskbedömningen används som utgångs punkt för att besluta vilka processer och aktiviteter som ska omfattas av ramverket. 3. Kontrollaktiviteter – kontroller på olika nivåer För att säkerställa en tillförlitlig finansiell rapportering utförs kontroller på flera nivåer i koncernen. Group Finance ansvarar för att identifiera de kontroller som ska omfattas av ramverket för finansiell rapportering. Kontrollerna är uppdelade enligt IKFRramverkets kontrollstruktur i följande tre kategorier: koncern övergripande kontroller, kontroller på process eller transaktionsnivå, samt generella IT kontroller. 4. Efterlevnad – uppföljning och utvärdering De kontroller som ingår i IKFR ramverket utvärderas regel bundet av kontrollägarna genom självutvärdering. Utfallet från självutvärderingen används som stöd för att bedöma tillför litligheten i koncernens års och delårsbokslut. 5. Kommunikation – analys och rapportering Resultatet av självutvärderingen sammanställs och analyseras av Group Finance för att bedöma den återstående risken för materiella felaktigheter i koncernens finansiella rapportering. Resultatet från analysen rapporteras till Swedbanks koncern finanschef och styrelsens revisionsutskott på kvartalsbasis. Under 2024 påbörjades arbetet med att utveckla riskbedöm ningar för interna kontroller för de huvudsakliga riskerna relaterade till hållbarhetsrapportering. Vidare identifierades nyckel kontroller för hållbarhets och taxonomirapporteringen. Arbetet har fortsatt under 2025 och ytterligare nyckelkontroller för hållbarhets och ESRSrapporteringen har utvecklats. Intern kontroll över hållbarhetsrapportering (IKHR) är integrerat i IKFR, rapportering sker årligen. IKFR 4. Efterlevnad 5. Kommuni- kation 2. Riskanalys 3. Kontroll- aktiviteter 1. Kontrollmiljö 61 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 64 ===== Styrelse Göran Persson Styrelseordförande Biörn Riese Vice styrelseordförande Född/Invald Född 1949. Invald 2019. Född 1953. Invald 2022. I Swedbank som Styrelsen, ordförande Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ordförande Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Styrelsen, vice ordförande Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ordförande Närvaro 18/18 8/8 12/12 9/9 18/18 12/12 9/9 Totalt års arvode1, kronor 3 450 000 415 000 320 000 300 000 1 155 000 320 000 495 000 Bakgrund Göran Persson har en gedigen erfarenhet av att leda styrelse arbetet i både statligt ägda och privata bolag. Han bidrar med sitt samhällsengagemang och stora nätverk samt har en bred erfarenhet av nationella och internationella ekonomiska frågor och hållbar utveckling. Biörn Riese bidrar med djup kunskap inom bland annat bolagsstyrning och affärsjuridik. Han driver egen advokat- byrå där han specialiserat sig på att ge råd och stöd till bolag i bolagsstyrning och hållbarhet med särskilt fokus på antikorruption och riskhantering. Utbildning Högskolestudier i sociologi och stats vetenskap Jur.kand. och Civilekonom, Stockholms univer sitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 11 år (2015) Bankstyrelse: 4 år (2022) Arbetslivs erfarenhet Sveriges Statsminister • Sveriges Finansminister • JKL Group, rådgivare • Scandinavian Biogas Fuels International AB, ordförande • Ålandsbanken Abp, ledamot • Sveaskog AB, ordförande • Scandinavian Air Ambulance Holding AB, ordförande • Wiklöf Holding AB, ledamot • LKAB, ordförande Advokat, Jurie Advokat AB • Mannheimer Swartling Advokat byrå, ordförande och partner • Åbjörnsson & Rausing Advokatbyrå • Domstolstjänstgöring Andra väsent liga uppdrag Greengold Group AB, ordförande • Lumo Advice AB, senior rådgivare • Baven AB, egen verksamhet, konsultuppdrag Egen verksamhet, Jurie Advokat AB • Arvid Nordquist H. AB, ledamot • Heloos AB, ordförande • Heloos Skog AB, ord- förande • Institutet Mot Mutor, ledamot • Advokatsam- fundets disciplinnämnd, vice ordförande • Folkuniversitetets Stiftelse för Folkbildning, ordförande Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 50 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 11 700 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 62 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 65 ===== Göran Bengtsson Styrelseledamot Annika Creutzer Styrelseledamot Född/Invald Född 1967. Invald 2020. Född 1957. Invald 2021. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Närvaro 16/18 11/12 18/18 10/10 Totalt års arvode1, kronor 800 000 320 000 800 000 320 000 Bakgrund Göran Bengtsson bidrar till styrelsen med sin långa erfa- renhet från bank och finansbranschen. Han har haft flertal chefspositioner i Swedbank och är idag vd i Falkenbergs Sparbank. Annika Creutzer bidrar med lång erfarenhet från finans och mediabranschen, med särskild inriktning på ekonomi- journalistik och folkbildning. Utbildning Ekonomie kandidat, Högskolan i Borås Civilekonom (nationalekonomi), Stockholms universitet Bankspecifik erfarenhet Operativ: 36 år Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 6 år Bankstyrelse: 5 år (2021) Arbetslivs erfarenhet Regionkreditchef Swedbank AB, Företagschef Spar banken Sjuhärad AB Pensionsmyndigheten, ledamot • Startupföretaget Påmind AB, ledamot • Pengar24, chefredaktör • Privata Affärer, chefredaktör • Konsumentföreningen Stockholm, ledamot • Poppius journalistskola, ledamot • Skandia- banken AB, Privatekonom Andra väsent liga uppdrag Falkenbergs Sparbank, vd Egen verksamhet med inriktning på ekonomijournalistik och folkbildning, Creutzer & Co AB • Brf Mullbärsträdet 5, ordförande Ledamotens oberoende Beroende i förhållande till banken och bankledning men oberoende i förhållande till bankens större aktieägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 3 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 560 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 63 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 66 ===== Hans Eckerström3 Styrelseledamot Kerstin Hermansson Styrelseledamot Född/Invald Född 1972. Invald 2020. Född 1957. Invald 2019. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ordförande Närvaro 18/18 9/9 17/18 12/12 10/10 Totalt års arvode1, kronor 800 000 300 000 800 000 320 000 540 000 Bakgrund Hans Eckerström har lång erfarenhet från private equity- branschen med bland annat bakgrund som partner och anställd i Nordic Capital och styrelseuppdrag inom bland annat investeringsföretag. Han bidrar till styrelsen med sin affärskompetens och erfarenhet från finansverksamhet. Kerstin Hermansson bidrar i styrelsen främst med sin kompetens inom frågor som rör värdepappersmarknaden, reglering av och regelefterlevnad i finansmarknaden. Hon har mångårig erfarenhet från den europeiska värde- pappersmarknaden. Utbildning Civilingenjör, maskinteknik, Chalmers tekniska högskola • Civilekonom, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Jur. kand., Lunds universitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 10 år Bankstyrelse: 7 år (2019) Arbetslivs erfarenhet Profoto Invest AB, ordförande • HenriLloyd Group AB, ord- förande • Nobia AB, ordförande • Nordstjernan AB, leda- mot • NC Advisory AB, Nordic Capital, anställd och Partner • Arthur D. Little, Manager • Aligro Partners Acquisition Company AB (publ), Chief Investment Officer Linnéuniversitetet, ordförande • Svenska Fondhandlare- föreningen, vd • Enskilda Securities AB, Global Head of Legal & Compliance • SEB, Värdepappersjurist • Jacobsson & Ponsbach Fondkommission AB, Notariatsjurist • Medlem av den europeiska värdepappers- och marknads- myndighetens (ESMA) samrådsgrupp Andra väsent liga uppdrag Profoto Holding AB, ordförande • Thule Group AB, ordförande Swedsec Licensiering AB, vice ordförande • Swedish Financial Benchmark Facility AB, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 100 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 000 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 3) Hans Eckerström har avböjt omval inför årsstämman 2026 och lämnade sitt styrelseuppdrag den 20 januari 2026. 64 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 67 ===== Helena Liljedahl Styrelseledamot Roger Ljung Arbetstagarrepresentant Född/Invald Född 1969. Invald 2022. Född 1967. Invald 2015. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Närvaro 18/18 8/8 18/18 Totalt års arvode1, kronor 800 000 245 000 Inget arvode Bakgrund Helena Liljedahl har en gedigen kunskap och erfarenhet från utveckling och förvaltning inom fastighetssektorn och företag som riktar sig mot konsument. Hon bidrar även med erfarenhet av arbete med framtagande och genomförande av företagsstrategier, samt erfarenhet av kapitalförvaltning (fastighetsportfölj) och försäkrings- branschen. Roger Ljung är arbetstagarrepresentant och har bred erfa- renhet inom bank, både från privat- och företagssektorn. Utbildning Civilekonom, Högskolan i Örebro Gymnasieutbildning Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 39 år Arbetslivs erfarenhet MedMera Bank, ledamot • Coeli Fastighet II, ordförande • Technopolis Oiy, ledamot • Ingka Centres Russia, Head of Commercial Development • Centrumutveckling, vice vd • Alecta, Asset manager Swedbank AB, privatrådgivare, kontorschef, företags- rådgivare Andra väsent liga uppdrag KF Fastigheter AB, vd • Folksam ömsesidig sakförsäkring, ledamot samt ordförande i Risk- och Kapitalutskottet Företagsrådgivare, Swedbank AB • Finansförbundets koncern klubb Swedbank, ordförande • Finansförbundets förbundsstyrelse, ledamot • Finans- och Försäkrings- branschens A-kassa, vice ordförande • SPK, vice ordförande Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Ej tillämpligt. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 7 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 99 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 65 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 68 ===== Anna Mossberg Styrelseledamot Per Olof Nyman Styrelseledamot Född/Invald Född 1972. Invald 2018. Född 1956. Invald 2021. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Risk- och Kapitalutskottet, ordförande Revisionsutskottet, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro 16/18 8/8 10/10 18/18 12/12 9/10 9/9 Totalt års arvode1, kronor 800 000 245 000 320 000 800 000 550 000 320 000 300 000 Bakgrund Anna Mossberg bidrar med erfarenheter och kunnande inom digitalt förändringsarbete, inklusive AI. Hon har ett långt förflutet inom internet- och telekombranschen, bland annat som affärsområdeschef på Google, och många år i olika ledande roller inom Teliakoncernen och Deutsche Telecom AG. Per Olof Nyman har varit vd och koncernchef för Lantmännen, Norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bio- energi och livsmedel. Han bidrar också med en gedigen kunskap inom bland annat jord- och skogsbrukssektorn samt lång operativ erfarenhet från livsmedels- och vit- varusektorerna. Utbildning Executive MBA, IE University, Spanien • Executive MBA, Stanford University, USA • Civilingenjör, Industriell Ekonomi, Luleå Tekniska Universitet, Sverige Civilingenjör, industriell ekonomi (investerings och finan- sieringsteori), Linköpings universitet • IFL Handelshög- skolan, Redovisning & Finansiering • IT och Handelsrätt, Örebro universitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 8 år (2018) Bankstyrelse: 5 år (2021) Arbetslivs erfarenhet Orkla ASA, ledamot • Schibsted ASA, ledamot • Byggfakta Group Nordic AB, ledamot • Google Sverige AB, Affärsom- rådeschef • Deutsche Telekom AG, Senior Vice President, Strategy & Portfolio Mgmt • Bahnhof AB, vd • Telia Inter- national Carrier AB, Vice President • Telia AB, Director Internet Services • Silo AI, MD • Marshall Group AB, ledamot HKScan Oyj, ledamot • Intercoop Europe, ordförande • Lantmännen, vd och koncernchef • Lantmännen, vice vd och CFO • Whirlpool Europe, Vice President & CFO • Whirlpool Europe, olika ledande roller inom företaget Andra väsent liga uppdrag Swisscom AG, ledamot • Volvo Cars AB, ledamot • Ringier AG, ledamot Skogsägarna Mellanskog ek.för., ledamot • Setra Group AB, ledamot Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 5 155 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 10 000 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 66 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 69 ===== Biljana Pehrsson Styrelseledamot Rasmus Roos Styrelseledamot Född/Invald Född 1970. Invald 2020. Född 1978. Invald 2025. I Swedbank som Styrelsen, ledamot Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet, ledamot Revisionsutskottet, ledamot Styrelsen, ledamot Bolagsstyrningsutskottet, ledamot Närvaro 15/18 5/8 9/10 13/13 6/6 Totalt års arvode1, kronor 800 000 245 000 320 000 800 000 300 000 Bakgrund Biljana Pehrsson har en lång och gedigen erfarenhet från ledande positioner och styrelseuppdrag inom fastigheter och private equity. Hon bidrar i styrelsen med kompetens och erfarenhet inom strategi och affärer, ledarskap och förändring samt fastighets- och finansbranschen. Rasmus Roos har lång erfarenhet av bank- och finans- branschen. Han har bl.a. innehaft flera höga chefs- befattningar i Sparbanken Finn, Sparbanken Öresund, och Sparbanken Skåne. Utbildning Civilingenjör, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm Magisterexamen Ekonomi, Lunds universitet Bankspecifik erfarenhet Bankstyrelse: 6 år (2020) Operativ: 21 år Bankstyrelse: 1 år (2025) Arbetslivs erfarenhet Nordr Sverige AB, vd • Kungsleden AB, vd • East Capital Baltic Property Fund (ECBPF I & II & III), ledamot • Einar Mattsson AB/Fastighets AB Stadshus, ledamot • East Capital Private Equity, vice vd och Head of Real Estate • Centrumutveckling, vd Sparbankernas Riksförbund, ledamot • Sparbankernas Service AB, ledamot • Sparbanken Skåne, vice vd • Sparbanken Skåne, bankchef Andra väsent liga uppdrag Jernhusen AB, vd • Kungliga Dramatiska Teatern AB, ledamot Sparbanken Skåne, vd Ledamotens oberoende Oberoende i förhållande till banken och bankledningen och oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Beroende i förhållande till banken och bankledningen men oberoende i förhållande till bankens större aktie ägare. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 31 000 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 0 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 67 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 70 ===== Åke Skoglund Arbetstagarrepresentant Född/Invald Född 1959. Invald 2020 och suppleant mellan 2018–2020. I Swedbank som Styrelsen, ledamot, arbetstagarrepresentant Närvaro 18/18 Totalt års arvode1, kronor Inget arvode Bakgrund Åke Skoglund är arbetstagarrepresentant och har mång- årig bred erfarenhet från olika positioner inom Swedbank. Utbildning Högskoleexamen i företagsekonomi, Stockholms universitet Bankspecifik erfarenhet Operativ: 36 år Arbetslivs erfarenhet Affärsutveckling • redovisning/bokslut • myndighets- rapportering Andra väsent liga uppdrag Swedbank AB, Business Analyst • Finansförbundets koncern klubb i Swedbank, ledamot • Finansförbundets Lokala Klubb Centrala Enheter, ordförande • Swedbank AB, Huvudskyddsombud Ledamotens oberoende Ej tillämpligt. Aktieinnehav2 Eget och närståendes aktieinnehav i Swedbank: 1 193 1) För utbetalda belopp se not K13. 2) Innehav per 31 december 2025. 68 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 71 ===== Jens Henriksson Vd och koncernchef Född 1967. Anställd sedan 2019. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 40 000 Utbildning: Civilekonom, Civil- ingenjör och Fil.lic. i national- ekonomi Tomas Hedberg Vice vd och vice koncernchef Född 1963. Anställd sedan 2000. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 8 050 Utbildning: Studier i national- ekonomi Bo Bengtsson Chef för Företag och Institutioner Född 1966. Anställd sedan 2023. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 6 000 Utbildning: Studier i ekonomi Jenny Garneij Chef för Human Resources and Facility Management Född 1973. Anställd sedan 2025. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Masterexamen i ekonomi och företagsekonomi Britta Hjorth-Larsen Chief Compliance Officer och chef för Group Compliance Född 1965. Anställd sedan 2022. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: M.Sc. Business Law and Economics Anna-Karin Laurell Chef för Svensk bankverksamhet Född 1963. Anställd sedan 2024. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Studier i humaniora Jon Lidefelt Finansdirektör (CFO) Född 1973. Anställd sedan 2013. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 5 135 Utbildning: Civil ingenjör Malin Lilliecrona Chef för Premium and Private Banking Född 1975. Anställd sedan 2022. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 150 Utbildning: Civilekonom Koncernledning 1) Innehav per 31 december 2025. 69 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 72 ===== Erik Ljungberg Kommunikationsdirektör och chef för Group Brand and Communication Född 1971. Anställd sedan 2020. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 850 Utbildning: Civilekonom Lotta Lovén Chief Information Officer och chef för Group Channels and Technologies Född 1967. Anställd 1986–1999 och sedan 2004. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 5 224 Utbildning: Marknadsekonom Rolf Marquardt Koncernriskchef och chef för Group Risk Född 1964. Anställd sedan 2020. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 5 000 Utbildning: Fil. dr i företags- ekonomi Erik Odhnoff Koncernkreditchef och chef för Group Credit Född 1972. Anställd sedan 2000. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 388 Utbildning: Ekonomie magister- examen Charlotte Rydin Chefsjurist och chef för Group Legal Född 1968. Anställd sedan 2021. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 0 Utbildning: Jur.kand. Olof Sundblad Chef för Baltisk bankverksamhet Född 1980. Anställd 2012–2018 och sedan 2021. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 1 586 Utbildning: Civilekonom Kerstin Winlöf Chef för Group Products and Advice Född 1966. Anställd sedan 2019. Eget och närståendes aktie innehav i Swedbank:1 2 000 Utbildning: Civilekonom 1) Innehav per 31 december 2025. 70 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 73 ===== Hållbarhetsrapport Allmänna upplysningar BP Grund för utarbetande Grunder för redovisningen 72 Särskilda omständigheter 72 SBM Strategi Verksamhet, Värdekedja, Mål 73 Dialog med intressenter 79 Väsentliga hållbarhetsämnen 81 IRO Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Dubbel väsentlighetsbedömning 85 GOV Styrning och hållbarhet Hållbarhetsstyrning 92 Hantering av hållbarhetsfrågor 94 Incitamentssystem 95 Tillbörlig aktsamhet 96 Riskhantering och intern kontroll 96 Miljö Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning 97 Klimatförändringar 99 Biologisk mångfald och ekosystem 122 Socialt ansvar Den egna arbetskraften 124 Konsumenter och slutanvändare 133 Bolagsstyrning Ansvarsfullt företagande 141 Kompletterande information Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av hållbarhetsrapporten 146 Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning 153 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 71 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 74 ===== BP Grund för utarbetande Grunder för redovisningen BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen Swedbanks hållbarhetsrapport är en del av förvaltningsberättelsen och har upp- rättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers- bolag (ÅRKL) samt årsredovisningslagen (ÅRL). Rapporteringen upprättas för koncernen på samma konsolideringsgrund som de finansiella rapporterna. Hållbarhetsrapporten upprättas på koncernnivå och alla dotterföretag, inklusive Swedbanks dotterföretag Swedbank AS Estonia, Swedbank AS Latvia och Swedbank AB Lithuania, ingår i konsolideringen. Den utgör även Swedbanks rapport till UN Global Compact (CoP). Hållbarhetsrapporten omfattar aktiviteter uppströms och nedströms i värdekedjan samt Swedbanks egen verksamhet. Swedbank har använt möjligheten att utelämna sekretessbelagd och känslig information som rör informationssäkerhet och motverkande av finansiell brotts- lighet. Utelämnanden har gjorts på sidan 138 samt 145. Swedbank har inte ute- lämnat information avseende immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovation. Särskilda omständigheter BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter De tidshorisonter som appliceras i hållbarhetsrapporten speglar de tids- horisonter som tillämpas i koncernens befintliga riskramverk: kort sikt (1–3 år), medel lång sikt (3–10 år) samt lång sikt (10 år eller längre). Ändringar i hur information utarbetas och presenteras Den dubbla väsentlighetsbedömningen för 2025 resulterade i tre nya väsentliga hållbarhetsområden, samtliga enhetsspecifika underämnen. Rapporteringen för de nytillkomna områdena följer ESRS-standarder där tillämpligt: E4 Biologisk mångfald: Indirekt inverkan på förlust av biologisk mångfald S4 Konsumenter och slutanvändare: Informationssäkerhet S4 Konsumenter och slutanvändare: Finansiell hälsa Koncernens styrdokument presenteras inom respektive tematiskt kapitel. Osäkerhet i uppskattning och utfall Uppskattning och extern data beskrivs under avsnittet Beräkningsmetoder i res- pektive tematiskt kapitel. Exempelvis anges om externa data använts eller inte. Uppskattningar används bland annat vid beräkning av finansierade utsläpp, då detta är det område där osäkerheten i kvantitativa mått är mest betydande till följd av begränsad tillgång till underliggande utsläppsdata. Där anges även kvali- teten på underliggande data. Swedbank arbetar aktivt för att stärka insamlingen av data i syfte att minska beroendet av uppskattningar som kan skapa osäkerhet i utfallet. Ett fortsatt fokus på utveckling av interna kontroller och system stöd för datainsamling förväntas förbättra datakvaliteten över tid. Eventuella korriger ingar och omräkningar av mätdata inför årets rapportering, liksom information om mätosäkerhet och de antaganden, skattningar och bedömningar som ligger till grund för mätningarna, redovisas i respektive tematiskt kapitel. I de fall jämförande siffror har omräknats sker detta i enlighet med gällande rapporteringskrav. Om justering inte har kunnat genomföras, framgår detta till- sammans med förklaringar av skillnader mellan tidigare rapporterade siffror och omräknade belopp i respektive tematiskt kapitel. Infasning En förteckning över de upplysningskrav som inkluderats i Swedbanks hållbarhets rapport 2025 finns på sidan 146. För att underlätta införandet av de nya rapporteringsstandarderna har flera infasningsmöjligheter införts i ESRS. Swedbank har valt att successivt fasa in viss information. De lättnader som införts genom ESRS Quick Fix har tillämpats vilket innebär att vissa rapport- erings krav har skjutits upp i enlighet med gällande rätt. De infasningskrav som Swedbank tillämpar för 2025 presenteras i tabellen på sidan 148. Allmänna upplysningar 72 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 75 ===== SBM Strategi Swedbanks verksamhet SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Swedbank är en ledande finansiell aktör med fyra hemmamarknader, Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Koncernen har ett fullserviceerbjudande genom produkter, service och rådgivning inom finansiering, sparande och placering samt betalning. Swedbank tillhandahåller finansiella tjänster till 7,3 miljoner privat kunder och 545 000 företagskunder. De huvudsakliga kundsegmenten omfattar privat kunder, företagskunder, bostadsrättsföreningar, offentlig sektor och finansiella institutioner. Verksamheten är organiserad i fyra affärsområden: Svensk bankverksamhet, Baltisk bankverksamhet, Företag och Institutioner samt Premium and Private Banking, och ett antal koncernfunktioner med uppgift att stötta affärsverksamheten. Swedbanks vision är ”ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart”, med ambitionen att verka för ett samhälle som är hållbart ur miljömässiga, sociala, finansiella, regulatoriska och etiska perspektiv. Koncernen eftersträvar att inte- grera hållbarhet i strategi och affärsmodell, och genom det bidra till att skapa affärsmöjligheter, möta kundkrav på produkter och tjänster, stärka riskhanter- ingen och möjliggöra attraktiv finansiering på kapitalmarknaden. Det är även en viktig faktor för att attrahera medarbetare med rätt kompetens. Sammantaget bedöms hållbarhetsarbetet driva långsiktigt värdeskapande för aktieägare. Omställningen till ett hållbart samhälle kräver insatser från många olika aktörer, var och en med sina specifika roller och ansvar. Den finansiella sektorn har i detta sammanhang en viktig roll, genom sin möjlighet att påverka hur kapital allokeras, vilka investeringar som får finansiering och hur risker prissätts. Genom att styra kapital mot långsiktigt hållbara verksamheter och integrera klimat- och hållbar- hetsrisker i kreditbedömningar kan finanssektorn bidra till att accelerera omställ- ningen och stärka den finansiella stabiliteten. Swedbank utvecklar relevanta pro- dukter och tjänster för både privatpersoner och företag, fungerar som rådgivare i företags och offentlig sektors omställning och förmedlar därmed kapital samt skapar incitament som driver omställningen mot en mer hållbar ekonomi. En bred kundbas skapar förutsättningar för att åstadkomma förändring och skapa affärsvärde. Swedbank strävar efter att minska det egna klimatavtrycket och erbjuda produkter och tjänster som stödjer kundernas finansierings- och investeringsbehov i en hållbar riktning. Fokus är att minska klimatpåverkan och energiförbrukning, samt främja åtgärder inom jämställdhet, mångfald och inklu- dering, och bekämpa ekonomisk brottslighet. Genom att säkerställa en stark finansiell ställning, hög kredit- och tillgångs kvalitet och god kapitalisering tar Swedbank ansvar för sin roll i det finansiella systemet. Väsentliga hållbarhetsämnen Swedbanks verksamhet 7,3 miljoner Privatkunder ˜19 500 Medarbetare1 5,7 miljoner Digitala interaktioner per dag 545 000 Företags - kunder 209 Bankkontor Andel av intäkter 2025 Sverige, 71% Estland, 9% Lettland, 5% Litauen, 11% Övriga marknader, 4% Utlåning Sparande och placeringar Betalningar och kort Den egna arbetskraftenKlimat förändringar Ansvarsfullt företagande Konsumenter och slut användareBiologisk mångfald och ekosystem Kunder Geografisk närvaro Produkter och tjänster Socialt ansvarMiljö Bolagsstyrning Distribution Medarbetare Swedbanks verksamhet och väsentliga hållbarhetsämnen 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer (headcount) som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut, oavsett arbetstid (heltid, deltid eller ickegaranterad arbetstid) eller anställningsform (tillsvidare eller visstid). Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 73 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 76 ===== Swedbanks värdekedja Swedbanks värdekedja omfattar de aktiviteter och processer som genererar värde för koncernens kunder och andra intressenter. Den delas in i uppströms aktiviteter, den egna verksamheten samt nedströmsaktiviteter. Uppströmsaktiviteter Aktiviteter uppströms inkluderar kapitalanskaffning, genom insättningar från privat-, företags- och institutionella kunder samt upplåning på kapitalmarknad och likviditetshantering, för att säkerställa koncernens finansiering och likviditet. Även inköp och partnerskap är kritiska uppströmsaktiviteter för Swedbanks lång- siktiga stabilitet, effektivitet och konkurrenskraft. Dessa akti vi teter innefattar inköp av produkter, tjänster och teknik samt andra stödjande aktiviteter för Swedbanks verksamhet. Aktiviteter inom egen verksamhet Swedbanks egen verksamhet inkluderar såväl utveckling, produktion och pake- tering av produkter och tjänster som försäljningsaktiviteter direkt riktade mot kunder. Vidare omfattar aktiviteter inom den egna verksamheten exempelvis regelverksefterlevnad, kundkännedom, främjandet av medarbetarengagemang, riskhantering samt drift och underhåll av ITinfrastruktur. Syftet med de interna aktiviteterna är att skapa en robust operativ grund och möjliggöra för effektiva affärsprocesser genom hela värdekedjan. Nedströmsaktiviteter Aktiviteter nedströms omfattar kund- och relationshantering genom olika distri- butionstjänster och kanaler, inklusive fysiska bankkontor och digitala kanaler. Här ingår även användning av finansiella produkter och tjänster som insättnings-, utlånings-, försäkrings- och betalningstjänster samt investeringsrådgivning och kapitalförvaltning. Producera Produkter och tjänster Utforma och utveckla pro- dukter och tjänster för kunder och distributions partners. ● Utlåning ● Sparande och placeringar ● Betalningar och kort Drift av infrastruktur – Driva en stabil och tillförlitlig bankinfrastruktur. Används av medarbetare, kunder och partners. Risk- och regelverkshantering – Säkerställa efterlevnad av regelverk och sund riskhantering. Medarbetaransvar – Planera och tillgodose behovet av rätt resurser och kompetens. Strategi och styrning – Fastställa affärsinriktning samt följa upp resurs- fördelning, inklusive hållbarhetsmål och plan. Distribuera Marknads- och försäljnings aktiviteter Distributionskanaler för produkter och tjänster, via egna kanaler eller genom tredjepart. ● Kanaler ● Kundförvärv ● Distribution genom partners ● Rådgivningstjänster ● Kundsupport Leverera Utgående leverans Leverera produkter, erbjudanden och tjänster för användning av slutkunder och partners. ● Privatpersoner ● Företag ● Institutioner ● Distributionspartners Direkta och indirekta affärsrelationer Uppströms Egen verksamhet Nedströms Anskaffa Inkommande resurser Insatsvaror omfattar den kapital- och resurs- anskaffning som krävs för Swedbanks verksamhet. ● Kapital från kapital- marknader, investerare och insättningar. ● Kompetens, teknik och data. ● Tredjepartsprodukter och tjänster. Väsentliga hållbarhetsämnen ● Klimatförändringar ● Biologisk mångfald och ekosystem ● Dataskydd ● Informationssäkerhet ● Finansiell hälsa ● Ansvarsfullt företagande ● Motverka finansiell brottslighet Direkta och indirekta affärsrelationer Väsentliga hållbarhetsämnen ● Dataskydd ● Informationssäkerhet ● Ansvarsfullt företagande Väsentliga hållbarhetsämnen ● Den egna arbetskraften ● Dataskydd ● Informationssäkerhet ● Finansiell hälsa ● Ansvarsfullt företagande ● Motverka finansiell brottslighet 74 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 77 ===== Hållbarhet i värdekedjan Som ett stort kreditinstitut är Swedbank en central aktör på de marknader där koncernen är verksam. Swedbank utvecklar och distribuerar produkter och tjänster med hållbar inriktning. Koncernen utformar även ekonomiska incitament och villkor för att uppmuntra till förändring samt tillämpar aktiv selektering vid val av kundengagemang. Som en stor finansiell aktör och arbetsgivare har Swedbank även ett ansvar att aktivt arbeta med relevanta miljömässiga områden, social hållbarhet samt bedriva ansvarsfullt företagande och motverka ekonomisk brottslighet. För att bidra till den bredare hållbarhetsomställningen är Swedbank även på olika sätt engagerad i lokalsamhällen samt samhällsdebatten för att påverka diskussion- ernas riktning till nytta för branschen, kunderna och samhället i stort. Ställningstaganden Swedbank har antagit två koncernövergripande ställningstaganden avseende vapen och försvar samt klimatförändringar och natur. De tillämpas på samtliga marknader där Swedbank är verksamt och finns publikt publicerade på Swed- banks hemsida. Ställningstagandena omfattar finansiering, investeringar när Swedbank tar investeringsbeslut för finansiella produkter samt kapitalmarknads- tjänster när Swedbank exempelvis arrangerar obligationer eller kommersiella värde papper. Indirekta investeringar såsom fonder som hanteras av tredje part eller investeringsbeslut baserade på ett diskretionärt mandat omfattas inte. I ställningstagandet för vapen och försvar specificeras förutsättningar för till- handahållande av finansierings- och investeringstjänster till vapen- och försvars- sektorn. Med hänsyn till risker kopplade till ickelegitim användning och distribu- tion av vapen som skulle strida mot internationella mänskliga rättigheter samt internationell humanitär rätt, exkluderar Swedbank företag som producerar, under håller, eller handlar med kontroversiella vapen samt kärnvapen. I ställningstagandet för klimatförändringar och natur har Swedbank specificerat olika typer av restriktioner för fossila bränslen inklusive kol, torv, olja och gas. Affärsmodellen och värdekedjans involvering av och påverkan på intressenter Swedbanks affärsmodell och värdekedja är utvecklade för att leverera kund- värde, vilket utgör grunden för koncernens existens och fortsatta verksamhet. Koncernens erbjudande och service byggs upp utifrån kundernas förväntningar och önskemål. Kunders insikter insamlas genom undersökningar och kunddia- log. Det ger information om kund ernas åsikter om hållbarhetsfrågor, både vad gäller koncernens ställnings taganden, varumärke och kapitalgenerering samt efterfrågan på hållbara pro dukter, service och distribution. Värdeskapande Med fokus på hållbart värdeskapande strävar Swedbank efter att erbjuda tjänster som stärker kundernas lönsamhet och bidrar till långsiktig stabilitet. Ett led i detta är en fortsatt utveckling av en robust infrastruktur och tillförlitlig digital prestanda. Det är avgörande för att säkerställa att produkter och tjänster är till- gängliga och fungerar som förväntat, även i en snabb föränderlig omvärld där risker och krav förändras. I verksamheten förväntas en god riskhantering bidra till informerade och sunda beslut som är väl avvägda i förhållande till risk, avkast- ning och marknadssituation. Detta är viktigt för att upprätthålla förtroendet och leverera långsiktigt värde till kunder och investerare samt för att fortsätta vara en stabil aktör i det finansiella systemet. Intressenter Swedbank för dialog med investerare, ägare och andra aktörer på kapitalmarknaden för att bättre förstå förväntningar och behov kopplade till långsiktig hållbarhet. Dessa dialoger är viktiga för att identifiera relevanta möjligheter och hantera potentiella risker. Samtidigt är det ett område i ständig utveckling, vilket ställer krav på transparens, anpassningsförmåga och nära dialog med marknadsaktörer och andra intressenter. Utöver samarbetet med externa parter är arbetet med medarbetarrelationer och den interna arbetsmiljön centralt. Ett särskilt fokus riktas på att skapa en attraktiv och inkluderande arbetsplats med inriktning på långsiktig kompetens- försörjning. I syfte att identifiera förbättringsområden i det interna arbetet involveras med arbetarna genom bland annat med arbetarundersökningar vars resultat diskuteras inom respektive team och genom dialog med arbetstagar- representanter. Antal anställda per land presenteras i tabellen nedan. Antal anställda per land1 2025 2024 Sverige 11 423 11 098 Estland 2 785 2 810 Lettland 2 200 2 200 Litauen 2 944 2 833 Norge 176 177 Finland 51 51 Danmark 17 15 USA 13 13 Kina 18 18 Spanien 2 2 Totalt antal 19 629 19 217 1) Antalet anställda avser det totala antalet personer (headcount) som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut, oavsett arbetstid (heltid, deltid eller icke garanterad arbetstid) eller anställningsform (tillsvidare eller visstid). Partnerskap och samarbeten Swedbank har ett stort antal leverantörer, vilket medför ett ansvar och en möjlig het att påverka genom högt ställda krav och förväntningar vid inköp. Partnerskap och leverantörsrelationer utgör en viktig och växande del i Swedbanks strategi- och hållbarhetsarbete. Syftet med partnerskap är att komplettera koncernens erbju- dande samt tillföra relevant kompetens och expertis. Det kan möjliggöra utveck- lingen av produkter och tjänster som stärker kunderbjudandet. Aktuella exempel på vad samarbeten bidrar till är energieffektivisering i fastig heter samt omställ- ning av affärsmodeller mot mer hållbara och cirkulära lösningar. Swedbank ställer hållbarhetsrelaterade krav på både leverantörer och partners genom koncernens uppförandekod. På så sätt stärks kommunikationen och kravställan mellan Swedbank och tredje parter vilket skapar förutsättningar för att leveran törer och partners lever upp till koncernens förväntningar och krav inom hållbarhet. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 75 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 78 ===== Produkter och tjänster Swedbank bedriver i huvudsak verksamhet inom tre produktområden: utlåning, sparande och placeringar (inklusive försäkring) samt betalningar och kort. Utgångspunkten är att omställningen mot ett hållbart samhälle ska ske i nära samarbete med kunderna. Genom kunddialog har Swedbank möjlighet att förstå individuella behov, anpassa tjänster inom produktområdena och samtidigt skapa incitament för omställning. I syfte att ytterligare stärka produktutbudet etablerar Swedbank partnerskap inom utvalda områden. Swedbank har under året utvecklat ett nytt erbjudande inom energilån, riktat till bostadsrättsföreningar samt små och medelstora företag i Sverige. Erbjudandet lanserades i september 2025 och är ett konkret stöd till fastighetsägare som vill investera i energieffektivisering och förbättra byggnaders klimat prestanda. Energi lånet är en viktig finansieringslösning för att möjliggöra omställning inom fastighets sektorn. Under året ingick Swedbank i ett partnerskap med SB1 Markets som ska till- handahålla tjänster inom Corporate Finance, DCM High-Yield, aktieanalys och aktiehandel, tjänster som tidigare levererades i egen regi. Partnerskapet innebär att Swedbanks företagskunder får tillgång till en större investmentbank med djupare branschexpertis, bredare geografisk närvaro, utökad aktieanalys och starkare distribution via bankernas nätverk och Sparbankerna. I syfte att vidareutveckla bolåneaffären och stärka kunderbjudandet på den svenska marknaden förvärvades under året bostadskreditinstitutet Stabelo. Genom tillgång till ett kompletterande varumärke, ny teknik och nya kanaler för bolån ska förvärvet bidra till att Swedbank når fler kunder på bolånemarknaden. Under året har Swedbank förvärvat Barclays ägarandel i Entercard, som därmed blir ett helägt dotterföretag till Swedbank. Entercard är ett ledande kredit- marknadsbolag i Norden och erbjuder kortprodukter och konsumentlån. Intäkter per produktområde 2025 Utlåning, 32% Sparande och placeringar, 25% Betalningar och kort, 31% Övrigt, 12% Utlåning För att stödja en hållbar omställning har Swedbank utvecklat ett diversifierat utbud av finansieringsprodukter och tjänster för kunder. Privatkunder erbjuds olika typer av lån, såsom: • Gröna bolån för fastigheter med godkänd energiklass eller miljöcertifiering enligt koncernens kriterier. • Gröna billån och billeasing för fordon med låga koldioxidutsläpp. • Solpanelslån för installation av solpaneler. • Energilån för energibesparande åtgärder i bostäder i Sverige. För företagskunder erbjuds lån, såsom: • Gröna lån till företag vid finansiering av miljömässigt hållbara aktiviteter enligt fastställda kriterier, till exempel energi- och resurseffektiva fastigheter med lägre miljöpåverkan. • Hållbarhetslänkade lån som kan användas för generella företagsändamål snarare än för ett specifikt syfte. Räntesatsen på lånet kopplas till hur väl före- taget presterar i förhållande till uppsatta mätetal för företagets hållbarhets- arbete. Lånen följs upp genom återkommande prestationsrapportering under lånets löptid. • ESG-relaterade obligationer där företagskunder och institutionella kunder erbjuds möjligheten att få hjälp att emittera gröna, sociala, hållbarhets- och hållbarhetslänkade obligationer på kapitalmarknaden. • Hållbarhetsrelaterad rådgivning och analys inom hållbar finansiering. Swedbanks register för hållbara tillgångar Swedbanks register för hållbara tillgångar är en samling av koncernens gröna och sociala tillgångar som uppfyller fastställda kriterier i ramverket för hållbar upplåning och finansiering, Swedbank Sustainable Funding Framework. • Gröna tillgångar: Finansiering av tillgångar som bidrar till miljömässig håll barhet, exempelvis förnybar energiproduktion, energieffektiva byggnader och hållbar hantering av ekosystem. • Sociala tillgångar: Finansiering som bidrar till positiva sociala effekter, exempel vis främjandet av samhällsekonomisk utveckling och delaktighet. Swedbank Sustainable Funding Framework Ramverket för hållbar upplåning och finansiering gör det möjligt för koncernen att ställa ut gröna och sociala obligationer. Det har uppdaterats under året i syfte att säkerställa att det fortsatt är i linje med rådande rekommendationer, marknads praxis och Swedbanks affärsmodell, samt investerares krav och förväntningar. Swedbanks register för hållbara tillgångar fortsatte att växa under året, särskilt inom gröna byggnader. Ökningen förklaras av fler bolån till privatpersoner samt lån till kommersiella fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar som uppfyller särskilda hållbarhetskriterier. Tillväxten beror också till viss del på tillgång till bättre data, såsom energideklarationer, som möjliggör identifiering av finansi- ering av byggnader i linje med kriterierna i ramverket för hållbar upplåning och finansiering. Även förnybar energi ökade under året, där Swedbank stödjer utbyggnaden av förnybara energikällor och energiomställningen inom kon- cernens hemmamarknader. Hållbar utlåning, mkr 2025 2024 Register för hållbara tillgångar 165 385 128 158 – varav gröna kategorier 157 126 119 345 – varav sociala kategorier 8 259 8 813 Hållbarhetslänkade lån 33 615 23 043 Hållbar utlåning 199 000 151 201 Hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften 39 014 36 271 Hållbar utlåning samt hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften 238 014 187 472 Ambition inom hållbar utlåning Hållbar utlåning omfattar både Swedbanks hållbarhetslänkade lån och volymen i Swedbanks register för hållbara tillgångar. Swedbanks ambition är att minst tre- dubbla volymen hållbar utlåning till år 2027 jämfört med 2022. Under året ökade Swedbanks hållbara utlåning samt hållbarhetslänkade lån, beviljade ej utnyttjade lånelöften, med 51 mdkr vilket motsvarar 27 procent. Totalt uppgick Swedbanks hållbara utlåning till 238 miljarder kronor vid årets slut. Hållbarhetslänkade lån ökade med 13 miljarder, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Den ökade primärt inom fastighetssegmentet och sekun- därt inom industri och retail. De vanligaste förekommande mätetalen inom samt- liga segment avser utsläpp inom scope 1, 2 och 3. Swedbanks register för hållbara tillgångar ökade med 37 miljarder jämfört med föregående år. Swedbank har även beslutat om en ambition att andelen ESG-obligationer ska uppgå till minst 40 procent där Swedbank är rådgivare år 2027. Data för ESGobligationer hämtas från dataleverantören Bloomberg. Under 2025 uppgick andelen ESG-obligationer till 38 procent i de transaktioner där Swedbank agerat som arrangör. 76 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 79 ===== Hållbar utlåning, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften1 Mdkr 0 50 100 150 200 250 300 350 202720262025202420232022 +3 ggr 1) Hållbar utlåning utgörs av Swedbanks register för hållbara tillgångar samt hållbarhets länkade lån, utnyttjad kredit samt beviljade ej utnyttjade lånelöften. Swedbanks ambition är att minst tredubbla volymen till år 2027, jämfört med 2022. Andel obligationer som klassificeras som hållbara av total volym1 % 0 20 40 60 80 100 20272026202520242023 40% 1) Avser ESGrelaterade obligationer där Swedbank är arrangör. Sparande och placeringar Swedbank erbjuder spar- och placeringslösningar för privatpersoner och företag, inklusive sparkonton, fonder och investeringssparkonton. Regelverken för ansvarsfulla och hållbara investeringar har skärpts, vilket påverkar både rådgiv- ning och produktinformation till kunder. Produktområdet utvecklas kontinuerligt för att möta nya kundkrav och behov. Swedbanks fondutbud och tillhörande råd givning omfattar olika lösningar som beaktar hållbarhetsrelaterade aspekter. Genom fondutbudet ges kunder möjlighet att placera kapital utifrån individu- ella behov. För att främja hållbart sparande erbjuds rådgivning med utgångspunkt i kundens preferenser tillsammans med information om hur hållbarhetsaspekter beaktas i produkterna och vilka val som finns tillgängliga. På så sätt ges kunden stöd i att beakta hållbarhet i sitt sparande. Fonder erbjuds enligt följande kategorier: • Grå fonder: Fonder utan särskilt hållbarhetsfokus, som kan investera i alla typer av tillgångar och endast ange hur hållbarhetsrisker hanteras (artikel 6fonder). • Ljusgröna fonder: Fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egen skaper (artikel 8fonder). • Mörkgröna fonder: Fonder som har som huvudsakligt mål att investera i hållbara tillgångar och som aktivt väljer in bolag med relevant hållbarhets arbete (artikel 9fonder). Det helägda dotterföretaget Swedbank Robur förvaltar fem artikel 9-fonder i enlighet med SFDR, övriga förvaltade fonder är artikel 8fonder. Merparten av diskretio nära mandat som förvaltas för kunders räkning klassas som artikel 8. Under 2025 uppgick förvaltat fondkapital till 2 054, av detta var 94 procent placerat i Artikel 8 och 9 fonder. Förvaltat kapital (inklusive livförsäkring), mdkr 2025 2024 Artikel 9-fonder 11 12 Artikel 8-fonder 1 912 1 831 Artikel 6-fonder 132 110 Totalt förvaltat fondkapital 2 054 1 953 Förvaltat kapital diskretionärt och slutna fonder 511 481 Totalt förvaltat kapital 2 565 2 433 Privat och företagskunder erbjuds olika former av försäkringslösningar. Genom dotterföretaget Swedbank Försäkring erbjuds privat- och företagskunder i Sverige pensions, kapital samt person och riskförsäkringar. Swedbank Försäk- ring beaktar hållbarhetsaspekter i försäkringar med underliggande investerings- alternativ. Det finns olika typer av försäkringslösningar. Traditionell försäkring där Swedbank Försäkring, som försäkringsgivare, hanterar placeringarna samt fond- och depåförsäkring där kunden, ibland tillsammans med rådgivare, själv väljer fonder. Genom att investera i fonder som beaktar hållbarhetskriterier kan kunder som har en fond eller depåförsäkring påverka graden av hållbarhet i sina investeringar. I enlighet med SFDR klassificeras försäkringsprodukterna enligt följande: • Traditionell försäkring: Denna produkt är inte klassificerad då den inte är öppen för nyteckning. • Fondförsäkring: Samtliga teckningsbara fondförsäkringar klassificeras som ljusgröna (artikel 8fonder). • Depåförsäkring: Klassificering är inte tillämpbart, då det finns ett stort utbud av investeringsalternativ i finansiella instrument som inte omfattas av SFDR. I de baltiska länderna finns Swedbank Skadeförsäkring och Swedbank Livförsäk- ring, som är helägda dotterföretag till Swedbank Estonia. De har filialer i Lettland och Litauen. Swedbank Skadeförsäkring erbjuder egendoms, motor, rese och betalskyddsförsäkringar. Inom Swedbank Livförsäkringar innefattas investe- ringsprodukter. Sedan 2023 klassificeras dessa som artikel 8, med stärkt håll barhetsmonitorering och interna kontroller för ökad transparens och hållbarhet i investeringsbeslut. Betalningar och kort Swedbank tillhandahåller kort- och betalningstjänster till privat- och företags- kunder inom samtliga hemmamarknader. Tjänsterna omfattar både fysiska och digitala produkter. Via internetbanken och mobilapplikationer kan kunder genomföra betalningar, överföringar och hantera sin ekonomi. Kunderna har även tillgång till Utgifts kollen, ett verktyg som samlar utgifter per kategori och ger en överblick över hur utgifterna fördelas. De fysiska kortprodukterna är tillverkade av återvunnet material och utfor- made för att vara tillgängliga även för personer med synnedsättning. Kortens design inkluderar även funktioner som förlänger den fysiska livslängden och minskar behovet av ersättningskort. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 77 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 80 ===== Swedbanks hållbarhetsrelaterade mål Hållbarhetsrelaterade mål har etablerats inom flera strategiska områden. Swedbank beaktar olika intressenters perspektiv när målen utformas. Genom kontinuerlig dialog med medarbetare, investerare och kunder erhålls en för djupad förståelse för vilka frågor som är mest relevanta för respektive grupp. Inom klimat området är Swedbanks övergripande målsättning att uppnå netto- noll i växthusgasutsläpp senast år 2050 och att anpassa kredit och investerings- portföljerna i linje med Parisavtalets 1,5gradersmål. Swedbank har antagit en ambitionsnivå för ökad hållbar finansiering, samt klimatmål för fondförvalt- ningen och kreditport följen. Swedbank har beslutat om mål för ökat medarbetarengagemang, vilket är centralt för både medarbetarnas trivsel och en förbättrad kundupplevelse. Målet inkluderar mätbara indikatorer som engagemangsindex och hållbara medarbetar- index, vilket utvärderar lärande och utveckling, om arbetsplatsen är attraktiv samt balans mellan arbete och fritid. Målen för jämställdhet och mångfald följs upp via nyckeltal rörande löneklyftor och jämn könsfördelning bland ledare. Som en del av koncernens samhällsansvar har Swedbank satt mål för att stärka den finansiella hälsan på hemmamarknaderna. Uppföljning sker årligen och omfattar antalet deltagare i föreläsningar, aktiviteter och event inom olika samhällsinitiativ. Utfall, basår samt mer information om målen i relation till betydande produkter och tjänster, marknader och kundgrupper återfinns där relevant i respektive tematiskt kapitel, se E14 Mål, S15 Mål samt S45 Finansiell hälsa Mål. Hållbarhetsrelaterade mål Område Mål Målår1 Produktområde/ Värdekedja Kundkategori/ Intressentgrupp Geografisk omfattning Klimatförändringar Kreditportfölj Sektorsspecifika klimatmål har antagits för: bolån, kommersiella fastigheter, olja och gas (inklusive prospektering, produktion och raffinering), kraftproduktion, stål och sjöfart. 2030 Utlåning Privat- och företagskunder Alla länder där Swedbank är verksam Förvaltat kapital Minska koldioxidutsläpp i enlighet med antagna mål för aktier, företagsobligationer, statsobligationer, kommunobligationer, regionobligationer och säkerställda bostads- obligationer. 2030 Svenska fond kapitalet Privat- och företags kunder Sverige Den egna arbetskraften Hållbara medarbetarindex Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara medarbetarindex. 2025 Egen verksamhet Medarbetare Alla länder där Swedbank är verksam Engagemangsindex Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt engagemangsindex. 2025 Egen verksamhet Medarbetare Alla länder där Swedbank är verksam Jämställdhet och mångfald ● Uppnå jämställd könsfördelning på högsta ledningsnivå, 40/60, % ● Uppnå jämställd könsfördelning på de högre nivåerna med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå, 40/60, % ● Upprätthålla jämställda löner för lika arbete och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen 2025 Egen verksamhet Medarbetare Alla länder där Swedbank är verksam Konsumenter och slutanvändare Finansiell hälsa Genom digitala och fysiska samhällsinitiativ ska Swedbank utbilda 340 000 barn och ungdomar i finansiell hälsa. 2025 Egen verksamhet Samhälle och omvärld Sverige, Estland, Lettland och Litauen Hållbar finansiering Ambition att: ● tredubbla volymen hållbar utlåning jämfört med 2022 ● andelen ESG-obligationer där Swedbank är arrangör ska uppgå till minst 40% 2027 Utlåning Privat- och företags kunder Alla länder där Swedbank är verksam 1) Mål med 2025 som målår fastställs årligen och en årlig uppföljning genomförs för att säkerställa att målet fortsatt är relevant och för att identifiera om justeringar behöver göras. Värdekedjan Uppströms Egen verksamhet Nedströms 78 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 81 ===== Dialog med intressenter SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Swedbanks intressenter Swedbank har en regelbunden dialog med sina huvudsakliga intressentgrupper: kunder, medarbetare, ägare och investerare samt samhälle och omvärld. Utöver dessa förs även en dialog med andra intressenter, bland annat: myndigheter, kommuner och regioner, reglerare, pensions- och kapitalförvaltare, analytiker, journalister, fackförbund, studenter, stiftelser, ideella organisationer, intresse- och branschorganisationer, föreningar, skolor och universitet, leverantörer, dotter- företag, sparbankerna, konkurrenter, ratinginstitut och index samt revisorer. Kunder Swedbank använder aggregerad data från löpande kundundersökningar för att proaktivt utveckla produkter och tjänster utifrån kundernas behov. Genom kon- cernens femstegsprocess för kundklagomål kan kunder ta kontakt i specifika ärenden. Den medarbetare som tar emot klagomålet ansvarar för att det han teras internt samt återkopplar till kunden. Swedbank har även särskilt utsedda kund ombudsmän. Medarbetare Swedbank uppmuntrar till löpande dialog och en öppen feedbackkultur i koncer- nens olika enheter. För att bedöma och följa upp hur medarbetarna upplever sin arbetssituation genomförs regelbundna medarbetarundersökningar. Utfallet av dessa är viktiga bidrag vid identifieringen av styrkor, inverkningar, risker och möjlig heter för eventuella åtgärder. Resultaten diskuteras inom respektive enhet. Group HR & Facility Managements ansvarar för att kommunicera resultaten till koncernledningen för att stödja strategiutveckling och förbättringsinitiativ. Utvecklingssamtal med närmaste chef utgör därutöver en viktig kanal för att till- varata medarbetarnas intressen. Medarbetarna representeras även av två arbets- tagarrepresentanter samt två suppleanter i styrelsen utsedda av Finansförbundet respektive Akademikerföreningen. Representanterna är involverade i styrelsens arbete med strategi och affärsmodell. Ägare och investerare Swedbank för en kontinuerlig dialog med befintliga och potentiella ägare och investerare. Denna dialog omfattar frågor som affärsetik, ansvarsfull bolagsstyr- ning, finansiell stabilitet, kapital- och riskhantering samt hantering av ESG-rela- terade mål samt risker och möjligheter. Återkopplingen från dessa intressenter är central för att utveckla verksamheten och säkerställa koncernens relevans på marknaden. Ett sunt finansiellt system är en förutsättning för Swedbanks lång- siktiga existens. Genom en god lönsamhet och avkastning kan koncernen bidra till samhällsnytta genom investeringar och satsningar på olika former av sam- hällsengagemang. Samhälle och omvärld Swedbank interagerar ständigt med samhällsaktörer, omvärld samt tillsynsmyn- digheter och beslutsfattare. Dialog förs både direkt med myndigheterna samt med branschorganisationer såsom Svenska Bankför eningens hållbarhetsråd, European Savings and Retail Banking Group (ESBG), European Banking Federa- tion (EBF) och andra relevanta grupperingar. Majori teten av dialogerna sker med svenska myndigheter som Finansinspektionen, men även med EU-institutioner såsom Europeiska kommissionen. Syftet är att följa regelverksutvecklingen och att bidra vid policyutformning för effektiva regelverk som ger banker goda möjlig- heter att verka för ett mer hållbart samhälle. Swedbank övervakar även medie rapportering rörande hållbarhet på samtliga hemmamarknader vilket beaktas i hur förbättringsarbetet ska bedrivas. Intressentdialog Tabellen nedan ger en översikt över hur Swedbank samarbetar med betydande intressenter, inklusive syften och centrala frågor för dessa engagemang. Intressent Syfte Viktiga frågor Metod för dialog Kunder Förstå kundens behov, erbjuda individuellt anpassade finansiella produkter och tjänster, samt bygga långsiktiga relationer för ökad kundnöjdhet och lojalitet. ● Säkerhet och integritet ● Räntor och avgifter ● Digitala tjänster ● Kundservice ● Produktutbud ● Tillgänglighet ● Finansiell rådgivning ● Kundmöten ● Kundundersökningar ● Kundombudsmän ● Kundevent ● Seminarier Medarbetare Bevaka, följa upp medarbetarnas engage- mang och strategiskt viktiga områden, främja kontinuerlig dialog och en öppen feedbackkultur. ● Strategisk riktning ● Ledarskap ● Företagskultur ● Hållbara medarbetare ● Trivsel ● Utveckling ● Likabehandling ● Ersättning ● Engagemang ● Chef- och medarbetardialog ● Medarbetarundersökningar – Engagemangsindex – Rekommendationsindex – Hållbara medarbetarindex ● Interna event och aktiviteter ● Utvecklingssamtal ● Arbetstagarrepresentanter i styrelsen ● Europeiska företagsrådet (EWC) Ägare och investerare Säkerställa en transparent kommuni kation kring Swedbanks hållbarhets åtagande. ● Affärsetik ● Bolagsstyrning ● Finansiellt resultat ● Hantering av ESG risker ● Hållbarhetsrelaterade mål och måluppfyllnad ● Årsredovisning ● Kvartalsrapport ● Hållbarhetsratings ● Investerar- och analytikermöten ● Pressmeddelanden Samhällsaktörer och omvärld Stärka koncernens förtroende samt bidra vid utformning av policyförslag. Bidra till att regelverk blir effektiva och ge banker goda förutsättningar att bidra till ett mer hållbart samhälle. ● Energieffektivisering i byggnader ● Omnibuspaketet relaterat till hållbar finansiering ● Sparande och investeringsunionen ● Makrotillsynsfrågor ● Öppna finansiella tjänster (FIDA) ● Betalningar ● Kapitaltäckningsfrågor ● Samarbete med tillsynsmyndigheter och beslutsfattare ● Hållbarhetsinitiativ ● Deltagande i branschorganisationer ● Media ● Pressmeddelanden Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 79 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 82 ===== Insikter från intressentdialogen och dess relation till strategi och affärsmodell Swedbanks strategi och affärsmodell syftar till att uppfylla intressenters förvänt- ningar utifrån flera olika perspektiv på såväl kort som lång sikt. Utveckling och justering av Swedbanks strategi och affärsmodell underbyggs av extern och intern analys. Den externa analysen omfattar flera intressenter och aspekter som påverkar vilka strategiska val Swedbank gör. Aspekter som utvärderas innefattar marknadsutveckling, regulatoriska förändringar, kundinsikter samt olika typer av trender, vilket utgör grunden för att identifiera möjligheter och risker att ta ställning till. Den interna analysen syftar till att identifiera Swedbanks styrkor och svagheter, bland annat kopplat till koncernens nuvarande position samt de resurser och kompetenser som koncernen besitter. Dessa analyser ligger samman taget till grund för strategiska vägval och beslut framåt. Affärsstrategin ses över årligen med intressenters bestående och förändrade synpunkter samt krav i åtanke, likväl som övriga interna och externa faktorer som kan påverka Swedbanks strategiska val. Under 2025 riktades ett särskilt strate- giskt fokus på att ytterligare stärka kundupplevelsen och öka tillgängligheten samt korta ned väntetider i Sverige för att möta kundernas förväntningar. Detta har lett till att Swedbank reviderat sin distributionsmodell i Sverige genom att etablera en enhetlig servicemodell. Dessutom har anpassningar gjorts till rele- vanta regelverksförändringar som har bäring på affärsmodell och strategi såsom regelverk för interna kreditriskmodeller och förändrade krav och regelverk inom betal ningsområdet. Swedbank deltar i initiativ som SAMLIT och det finansiella underrättelse centrumet, och samarbetar aktivt med myndigheter och andra intressenter för att bekämpa penningtvätt, finansiering av terrorism och bedrägerier. Arbetet bygger på löpande informationsutbyte och strategisk dialog, vilket stärker motstånds- kraften i det finansiella systemet. Kommande år planerar Swedbank flera steg för att ytterligare stärka arbetet och proaktivt bemöta intressenters intressen. Detta inkluderar fokus på personliga kundupplevelser, förenklade processer och att fortsätta stärka kund erbjudandet. Inom den dubbla väsentlighetsbedömningen beaktas intressenternas åsikter, exempelvis inkluderas resultat från koncernens medarbetarundersökningar i årets analys. En specifik intressentdialog inom den dubbla väsentlighets bedömningen, där externa intressenter deltog, genomfördes under 2023. Resultatet från den dubbla väsentlighets bedömningen stöttar den strategiska analysen inom hållbarhetsområdet. Det används för validering av satt strategi samt som input till den årliga översynen av strategin samt för att identifiera behov av ytterligare strategiska aktiviteter. Swedbank har inte etablerat en formaliserad process för uppföljning av hur intressenters synpunkter och intressen rörande koncernens väsentliga inverkan rapporteras till koncernledning och styrelse. Läs mer om hur intressenternas intressen och synpunkter beaktas i den dubbla väsentlighetsbedömningen i kapitlet IRO1. Medarbetares intressen och rättigheter S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Respekt för mänskliga rättigheter är en grundläggande del av Swedbanks verk- samhet, strategi och affärsmodell. Swedbanks Policy för mänskliga rättigheter syftar till att skapa en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverksamhet där respekt för mänskliga rättigheter integreras i affärsbeslut och i förhållandet med den egna arbetskraften. Koncernen har åtagit sig att agera i enlighet med inter nationellt erkända mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt: • Universal Declaration of Human Rights • Charter of Fundamental Rights of the European Union • European Convention on Human Rights • International Labour Organization’s Declaration on Fundamental Principles (ILO) • Rights at Work • United Nations Convention on the Rights of the Child • UN Guiding Principles on Business and Human Rights Åtagandet gäller för samtliga marknader där Swedbank verkar och för alla Swed- banks affärsrelationer. Koncernen ska främja och respektera mänskliga rättig heter i den egna verksamheten, bidra till utvecklingen av en sund och hållbar finansmarknad samt verka för en tillgänglig och tillförlitlig finansiell infrastruktur. Swedbank värdesätter mångfald, rättvisa och inkludering och har antagit en Policy för mångfald, rättvisa och inkludering. Alla medarbetare inom koncernen ska ha likvärdiga förutsättningar med lika tillgång till utvecklings- och karriär- möjlig heter. Koncernen tillämpar nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och mobbning. Genom kontinuerlig dialog och utvärdering följer Swedbank upp arbetet. Konsumenter och slutanvändares intressen S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Dataskydd Det är viktigt att koncernens kunder känner sig trygga med hur deras personupp- gifter används och skyddas. Uppförandekoden tydliggör åtagandet avseende dataskydd, vilket omfattar den grundläggande rätten till skydd av personupp- gifter. Swedbank åtar sig att skydda personuppgifter och individers rättigheter genom att följa dataskyddsförordningens krav på information, transparens och individens rättigheter gällande sina personuppgifter. På så sätt ser koncernen till att både juridiska skyldigheter och kunders grundläggande mänskliga rättighet till dataskydd upprätthålls. Swedbanks rutiner för informationssäkerhet samt svensk lag om banksekretess skyddar även kundernas uppgifter och integritet. Informationssäkerhet Informationssäkerhet är en central del i Swedbanks förtroendebyggande arbete gentemot koncernens kunder. Swedbanks strategi och affärsmodell utvecklas kontinuerligt, och i takt med utvecklingen anpassas säkerhetsinitiativen för att stödja affären och skapa värde för kunderna. På så sätt integreras informations- säkerheten med den övergripande affärsverksamheten. Ett av koncernens kundinriktade säkerhetsarbeten är den tredjepartsgran- skade rapporten, SOC2, som Swedbank tillhandahåller till företagskunder och samarbetspartners vid behov. Detta för att ge ökad transparens kring koncernens kontroller kopplade till säkerhet och tillgänglighet. Rapporten är ett viktigt verktyg för att underlätta kunders egen riskbedömning och stärka förtroendet för Swed- banks verksamhet. Swedbank genomför riktad kundkommunikation för att dela insikter om cybersäkerhetsläget, besvara frågor kring koncernens säkerhetsarkitektur och diskutera gemensamma säkerhetsutmaningar. Dessa tillfällen stärker relationen och skapar en plattform för proaktiv samverkan samt bygger en gemensam säkerhetskultur. Finansiell hälsa Swedbank respekterar universella mänskliga rättigheter på samtliga marknader där koncernen är verksam. Styrelsen har antagit en koncernövergripande hållbar- hetspolicy som tydliggör arbetet för social hållbarhet, främjande av mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och ett långsiktigt samhällsengagemang. I linje med detta värdesätter Swedbank sina intressenters perspektiv och upp- rätthåller en aktiv dialog med såväl kunder som olika samhällsaktörer för att bättre förstå och prioritera deras behov och förväntningar. Genom digitala och fysiska föreläsningar, rådgivningsmöten, event och regelbundna undersökningar strävar Swedbank efter att främja finansiell inklu dering och att ta hänsyn till intressenters behov i enskilda aktiviteter. 80 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 83 ===== Swedbanks väsentliga hållbarhetsämnen SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell I tabellen nedan presenteras de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats inom Swedbanks väsentlighetsbedömning 2025. För varje hållbarhetsämne redovisas dess underämne och orsaken till att ämnet har bedömts som väsentligt. Informationen omfattar även var i värdekedjan respek- tive väsentlig inverkan, risk eller möjlighet identifierats. Därutöver specificeras tidshorisonten för när identifierad inverkan, risk och möjlighet förväntas ha effekt. Information inkluderar även huruvida Swedbank har fastställt mätbara, utfallsinriktade och tidsbundna mål för väsentliga hållbarhetsämnen, i syfte att bedöma utvecklingen. Inom Swedbanks riskarbete genomförs en ESG-risk- och väsentlighetsbe- dömning för att identifiera aktiviteter som kan ha en väsentlig finansiell påverkan. De ESGrisker som bedöms vara materiella utgör grunden för den finansiella risk- bedömningen i den dubbla väsentlighetsbedömningen och är integrerade i koncernens etablerade riskhanteringsprocesser samt beaktas i kreditstrategin. Swedbanks ambition är att fortsätta arbetet med att tydligare integrera resultatet från den dubbla väsentlighetsbedömningen i den årliga koncernövergripande strategiöversynsprocessen samt andra relevanta interna processer och rapporte- ringar. Syftet är att återanvända analysens insikter för att möjliggöra strategiska beslut och systematisk integrera nuvarande och framtida effekter av koncernens väsentliga hållbarhetsämnen i det operationella arbetet. Swedbanks ESG-risk- och väsentlighetsbedömning baseras på klimat- och miljö scenarier som tillhandahålls av Network for Greening the Financial System (NGFS). Utifrån dessa scenarier uppskattas risken för kreditförluster öka på kort till medellång sikt, till följd av företags och privatpersoners högre kostnader för växthusgasutsläpp och energianvändning. Prognosen understryker den inne boende komplexiteten i att kunna navigera och på ett tillförlitligt sätt kvantifiera i den rådande osäkerheten relaterat till olika ambitioner avseende klimat omställningstakten. Utöver klimatriskområdet har Swedbank under inne varande år inte systematiskt utvärderat de finansiella effekterna av väsentliga risker och möjligheter för koncernens finansiella ställning, resultat och kassaflöde. En koncernövergripande analys av strategi- och affärsmodellens motstånds- kraft i förhållande till väsentliga inverkningar, risker och möjligheter återstår att genomföras för Swedbank. Arbetet med ökad motståndskraft mot klimatrisker har etablerats i de baltiska länderna och påbörjats inom koncernen. Den etable- rade processen i baltiska länderna omfattar både kvalitativa och kvantitativa analyser i syfte att hantera dessa risker effektivt. För ytterligare information, se avsnitt E1 Klimatförändringar på sidan 99. Förändringar i väsentlighetsbedömningen 2025 Resultatet av årets väsentlighetsbedömning uppvisar skillnader jämfört med föregående år. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster är ett nytt hållbarhets- område som identifierats som väsentligt inom miljöområdet. Det beror på en vidareutveckling av metodiken för väsentlighetsbedömningen 2025 där analysen av koncernens affärsrelationer och sektorexponering fördjupades. Analysverktyg som tillämpades hade parallellt anpassats till att behandla de tematiska områ- dena inom ESRS samt indirekta affärsrelationer, i enlighet med uppdaterade rapporteringskrav. Inverkansanalysen identifierade en indirekt negativ inverkan på biologisk mångfald kopplad till Swedbanks företagsutlåning, vilket medför att ämnet klassificeras som väsentligt för 2025. Vidare har förändringar i resultatet skett bland de identifierade underämnena. Två nya underämnen Informationssäkerhet och Finansiell hälsa har till kommit inom kategorin Konsumenter och slut användare. Samtidigt har vissa underämnen omvärderats. För området Den egna arbets- kraften har underämnet Andra arbetsrelaterade rättigheter inte längre bedömts vara väsentligt. Samma förändring gäller för området Ansvarsfullt företagande där underämnet Skydd för visselblåsare inte längre bedöms vara ett väsentligt underämne. Dessa förändringar är i stor utsträckning ett resultat av förbättrade metoder för identifiering och bedömning av inverkansväsentlighet samt risk, då kon cernens operativa riskutvärdering har tillämpats i den dubbla väsentlighets- bedömningen för 2025. Ytterligare information om väsentlighetsbedömningen finns på sidan 85. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 81 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 84 ===== Miljö E1 Klimatförändringar Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål1 Anpassning till klimatförändringar Ökad utveckling och efterfrågan på finansieringsprodukter kopplade till klimatanpassning kan skapa nya intäktsmöjligheter. Begränsning av klimatförändringar Swedbanks positiva inverkan på begränsning av klimatförändringar sker främst indirekt genom värdekedjan via rådgivning, utlåning och investeringar som exempelvis bidrar till energieffektivisering, förnybar energi produktion och hållbar skogsförvaltning. Swedbanks negativa inverkan på klimatförändringar sker främst indirekt genom värdekedjan via utlåning samt investeringar i verksamheter med höga utsläpp av växthusgaser. Risk för kreditförluster på grund av värdeminskning i fastighetsbestånd eller industrier som inte klarar energiomställningen. Detta kan orsakas av regelverksändringar, teknikskiften eller marknadsskiften drivet av exempelvis höga energipriser. Klimatrelaterad rådgivning till privat- och företagskunder, tillsammans med en ökad efterfrågan på relaterade produkter, kan bidra till nya intäkts- strömmar, stärka Swedbanks anseende och skapa konkurrensfördelar. Energi Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och marknad som syftar till att minska utsläppen och öka energieffektiviteten i samhället. Ökad utveckling och efterfrågan på låneprodukter för energieffektivisering och gröna bolån kan skapa nya intäktsmöjligheter. 1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM1 och Mål, E14. E4 Biologisk mångfald och ekosystem Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald Indirekt inverkan till förlust av bio- logisk mångfald¹ Swedbanks potentiella negativa inverkan på biologisk mångfald sker främst genom värdekedjan nedströms, exempelvis via företagsutlåning till verksamheter vars aktiviteter kan bidra till förlust av biologisk mångfald. 1) Enhetsspecifik benämning av underämne. Inverkan, risk eller möjlighet Faktiskt/potentiell Positiv inverkan Negativ inverkan Möjlighet Risk Faktisk inverkan Potentiell inverkan Värdekedjan Tidshorisont Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt 82 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 85 ===== Socialt ansvar S1 Egen arbetskraft Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål1 Arbetsvillkor Genom att erbjuda en attraktiv arbetsplats, ett arbetsklimat präglat av samarbete, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid har Swedbank en positiv inverkan på medarbetarnas väl befinnande. Faktorer som hot, kränkningar och otillåten påverkan riktad mot kund- mötande personal, hög arbetsbelastning och ogynnsamma arbets tider kan leda till en negativ inverkan på medarbetarnas välbefinnande genom ohälsa och ökad sjukfrånvaro. Likabehandling och lika möjligheter för alla Genom att erbjuda en inkluderande arbetsplats med ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete, goda utvecklingsmöjligheter samt jämställd lönesättning och representation i styrelse och ledningsgrupper har Swed- bank en positiv inverkan på medarbetarna. Detta stärker välbefinnande, engagemang och långsiktig kompetensförsörjning. Genom att erbjuda lika möjligheter för alla, tillgång till utvecklings- och karriär möjligheter samt lika lön för lika arbete kan Swedbank positionera sig inom mångfald och inkludering, och därigenom attrahera och behålla medarbetare. 1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM1 och Mål, S15. S4 Konsumenter och slutanvändare Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål1 Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare Dataskydd² Swedbank hanterar stora mängder personuppgifter, och en felaktig hantering av kundinformation kan medföra negativa effekter på samhället samt människors välbefinnande, ekonomiska situation och integritet. Vid en bristande hantering av kundinformation kan det medföra en finansiell risk i form av böter, ryktes och/eller regelefterlevnadsrisk. Informations- säkerhet² Som en samhällsviktig finansiell institution är informationssäkerhet avgörande för Swedbank. Både privat och offentlig sektor kan utstå negativ inverkan om dataintrång inträffar i Swedbanks system vilket skulle kunna påverka möjligheter att utföra nödvändiga bankärenden. Swedbank, som hanterar stora mängder data, kan utsättas för dataintrång och cyberkriminalitet. Dataintrång och cyberattacker kan medföra betydande kostnader, påverka kundernas förtroende negativt och i för längningen minska intäkterna. Eventuella regulatoriska överträdelser kan leda till böter och sanktioner. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Finansiell hälsa² Swedbank erbjuder privatekonomisk rådgivning och utbildning, vilket kan främja finansiell inkludering, höja den ekonomiska kunskapsnivån samt bidra till ökad ekonomisk trygghet. Detta kan i sin tur ha en positiv inverkan på individens ekonomi och bidra till ökad finansiell stabilitet i sam hället. 1) Ytterligare information om målen finns i Strategi, affärsmodell och värdekedja, SBM1 och Mål, S45. 2) Enhetsspecifik benämning av underämne. Inverkan, risk eller möjlighet Faktiskt/potentiell Positiv inverkan Negativ inverkan Möjlighet Risk Faktisk inverkan Potentiell inverkan Värdekedjan Tidshorisont Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 83 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 86 ===== Bolagsstyrning G1 Ansvarsfullt företagande Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Tids - horisont Mål Företagskultur Swedbank integrerar koncernens värderingar öppen, enkel och omtänksam i strategier och det dagliga arbetet. Genom detta främjas en god företagskultur som har en positiv inverkan på medarbetare. Förvaltning av förbindelser med leverantörer Som en systemviktig aktör är Swedbanks verksamhet central för att upp- rätthålla samhällsviktiga finansiella tjänster. Om Swedbanks relationer med leverantörer inte hanteras korrekt, kan det leda till avbrott i leveranser av tjänster till kunder, vilket kan ha negativ inverkan på samhällskritiska funktioner. Bristande hantering av relationer med kritiska leverantörer kan påverka Swedbanks tillhandahållande av produkter och tjänster och utgör en operationell risk, vilket riskerar få en finansiell påverkan på Swedbank. Korruption och mutor Otillräckliga förebyggande åtgärder mot korruption och mutor kan medföra en negativ inverkan på samhället. Om Swedbank skulle ha bristfällig styrning för att förhindra korruption och mutor kan det medföra att regelverkskrav inte uppfylls. Detta skulle kunna påverka Swedbanks tillståndspliktiga verksamhet, trovärdighet och varumärke vilket kan leda till en finansiell risk. Motverka finansiell brottslighet¹ Om Swedbank, som central aktör i det finansiella systemet, brister i hantering och styrning för att motverka finansiell brottslighet kan det få negativ inverkan på samhället. Finansiell brottslighet utgör ett betydande samhällsproblem där bank- sektorn exponeras genom sin affärsverksamhet. Brister i arbetet med att motverka finansiell brottslighet kan medföra en finansiell risk i form av böter, ryktes och/eller regelefterlevnadsrisk. 1) Enhetsspecifik benämning av underämne samt enhetsspecifik rapportering. Inverkan, risk eller möjlighet Faktiskt/potentiell Positiv inverkan Negativ inverkan Möjlighet Risk Faktisk inverkan Potentiell inverkan Värdekedjan Tidshorisont Uppströms Egen verksamhet Nedströms Kort sikt Medellång sikt Lång sikt 84 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 87 ===== IRO Hantering av inverkningar, risker och möjligheter Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen I syfte att vidareutveckla den dubbla väsentlighetsbedömningen genomförde Swedbank under 2025 sin tredje dubbla väsentlighetsbedömning. Denna fördju pade bedömning genomfördes bland annat med ökad användning av kvantitativa data och anpassade verktyg. Följande avsnitt beskriver Swedbanks metod och process för att fastställa koncernens dubbla väsentlighets bedömning. Liksom föregående år har väsentlighetsbedömningen genomförts enligt principen om dubbel väsentlighet. För att nå fram till bedömningen genomförs en dubbel väsentlighetsbedömning, en process som identifierar och analyserar hållbarhetsämnen utifrån de två perspektiven inverkansväsentlighet och finan siell väsentlighet. Den dubbla väsentlighetsbedömningens resultat visar vilka hållbarhetsämnen som är mest relevanta för Swedbank och därför bör prioriteras i koncernens hållbarhetsarbete och rapportering. Swedbank har utvecklat en analysmetod i enlighet med ESRS och EFRAG:s vägledning. Antaganden har tillämpats där fullständig information saknats, exempelvis vid kartläggning av värdekedjan, bedömning av tidshorisont för inverkan samt hantering av datatillgång och relaterade osäkerheter. För rappor teringen av väsentliga hållbarhetsämnen har Swedbank valt att applicera de tidshorisonter som används i koncernens befintliga risk ramverk: kort sikt 1–3 år, medel 3–10 år samt lång sikt 10 år eller längre. Analysen bygger på separata bedömningsfaktorer för respektive perspektiv, vilka beskrivs nedan. Inverkansväsentlighet Inverkansväsentlighet avser organisationens faktiska och potentiella inverkan på människor och miljö, både positiv och negativ. Faktisk inverkan avser områden som identifierats genom koncernens analys och hantering av tillbörlig aktsamhet. Potentiell inverkan avser områden som kan vara relevanta men där tillräckliga data eller bevis ännu saknas. Vid bedömning av potentiell inverkan ingår sannolikhet, som utvärderas uti från hur ofta en given händelse förväntas inträffa. Exempelvis bedöms en händelse som förväntas inträffa en gång per år i snitt ha hög sannolikhet, medan en händelse som förväntas inträffa vart 10–20:e år bedöms ha låg sannolikhet. Finansiell väsentlighet Finansiell väsentlighet avser hur yttre hållbarhetsrelaterade faktorer kan påverka organisationen finansiellt, i form av risker och/eller möjligheter. Nuvarande metoder för bedömning av finansiell väsentlighet är främst utvecklade gällande riskhantering kopplat till klimatförändringar, ett område Swedbank arbetat med under en längre tid. Metoder för bedöm ning av risker kopplat till andra hållbarhetsämnen samt bedömning av affärsmöjligheter kopplat till hållbarhetsämnen är i dagsläget primärt kvalitativa. Analysen av Swedbanks inverkan på omvärlden baseras på följande: Faktiska inverkningar, positiva och negativa • Skala • Omfattning • Återställbarhet Potentiella inverkningar, positiva och negativa • Skala • Omfattning • Återställbarhet • Sannolikhet Analysen av Swedbanks hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter baseras på följande: Risker • Sannolikhet • Finansiell effekt Möjligheter • Sannolikhet • Finansiell effekt Skala: Hur allvarlig den negativa inverkan är eller hur fördelaktig den positiva inverkan är för människor eller miljö. 1) låg, 2) medel, 3) hög, 4) mycket hög. Omfattning: Hur utbredd den negativa eller positiva inverkan är, exempelvis hur stort område eller hur många som påverkas. 1) isolerad, 2) lokal, 3) regional, 4) global. Återställbarhet: Om och i vilken utsträckning den negativa inverkan kan åtgärdas, det vill säga återställa miljön eller de drabbade personerna till dess tidigare tillstånd. Lätt att återställa (0–1 år), återställbar med viss svårighet (1–5 år), svår att återställa (tidigast efter 5 år), irreversibel ( tidigast efter 20 år). Sannolikhet: Hur sannolik händelsen är bedöms för potentiell inverkan enligt följande skala (i genomsnitt). 1) inträffar en gång per 10–20 år, 2) inträffar en gång per 3–10 år, 3) inträffar en gång per 1–3 år, 4) inträffar en gång per år. Sannolikhet: Hur sannolikt det är att händelsen inträffar (i genomsnitt). 1) inträffar en gång per 10–20 år, 2) inträffar en gång per 3–10 år, 3) inträffar en gång per 1–3 år, 4) inträffar en gång per år. Finansiell effekt: Hur betydande den finansiella förlusten eller den finansiella möjligheten är. 1) liten påverkan på rykte, finansiella mål och kundförtroende, 2) måttlig påverkan på rykte, finansiella mål och kundförtroende, 3) begränsad påverkan på rykte, finansiella mål och kundförtroende, 4) hotar affärens existens/signifikant affärsmöjlighet. Finansiell väsentlighet Inverkans- väsentlighet Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 85 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 88 ===== Process för att bedöma väsentliga hållbarhetsämnen 1 Analys av affärskontext 2 Identifiering av väsentlighet 3 Bedömning av väsentlighet 4 Resultat och fast ställande Bedömning av inverkan Identifiering av inverkan Bedömning av risker/möjligheter Identifiering av risker/möjligheter 1 Analys av affärskontext Kartläggningen av värdekedjan utgör grunden för den dubbla väsentlighets bedömningen och omfattar koncernens hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Eftersom Swedbank är ett finansiellt företag kan det förut sättas att de mest relevanta delarna av koncernens värdekedja gällande hållbar hetsämnen återfinns nedströms, där väsentliga inverkningar, risker och möjlig heter främst uppstår genom affärsförbindelser, exempelvis via kreditgivning till koncernens kunder. I värdekedjans uppströmsled är hållbarhetsämnen främst kopplade till aktiviteter som inköpsprocesser och kapitalanskaffning. Inom den egna verksamheten är rollen som arbetsgivare central för analysen. Baserat på dessa insikter och i syfte att stödja den fortsatta analysen, delas koncernens verksamhet in i fyra olika analys enheter utifrån underliggande aktiviteter: • Utlåning • Förvaltat kapital • Betalningar (ny för 2025) • Den egna verksamheten, inklusive inköp 2 Identifiering av väsentlighet I ett tidigt skede av analysen upprättades en bruttolista över hållbarhetsämnen som bedömdes vara potentiellt väsentliga. Den tog utgångspunkt i hållbarhets ämnen definierade i ESRS samt insikter från koncernens intressentdialog. Vid väsentlighetsbedömningen 2023 fördes dialog med både interna och externa intressenter, vilket bidrog med värdefulla insikter. Externa intressenter, inklusive investerare, kunder, leverantörer, forskare och frivilligorganisationer, konsulterades för att identifiera relevanta hållbarhetsämnen. Under 2024 och 2025 fördjupades dialogen med interna intressenter utifrån de ämnen som tidigare identifierats i samråd med externa parter. Interna intressenter inkluderar medarbetare, fackliga representanter och interna ämnesexperter. Utöver intressentdialog användes underlag relevanta för finanssektorn, såsom rapporter från frivilligorganisationer, branschundersökningar, forskningsresultat, index som The Sustainability Accounting Standards Board (SASB) samt verktyg som Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEP FI (United Nations Environment Programme Finance Initiative), ENCORE och Bioscope. Vidare utgick Swedbank från verksamhetens signifikanta aktiviteter baserat på intjäning från kreditportföljen, investeringar och betalningslösningar. Hur koncernens kostnader fördelar sig över olika verksamhetsområden togs också i beaktande. 3 Bedömning av väsentlighet De hållbarhetsämnen som identifierats som potentiellt väsentliga togs vidare för väsentlighetsbedömning. Samtliga hållbarhetsämnen omfattades av samma metod för bedömning, oavsett om de identifierats som potentiellt väsentliga eller inte. Under 2025 konsulterades interna intressenter såsom ämnesexperter och representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner i arbetet med att bedöma inverkningar, risker och möjligheter för de hållbarhetsämnen som identifierats som potentiellt väsentliga genom bruttolistan. En serie workshops genomfördes med representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner för att bedöma och beskriva vilka hållbarhetsämnen som är väsentliga i koncer nens värdekedja. Väsentlig inverkan Faktisk och potentiell inverkans allvarlighetsgrad bedömdes utifrån skala, omfattning, återställbarhet samt sannolikhet. Utfallet av bedömningen är medel värdet av skala, omfattning samt återställbarhet och om tillämpligt multiplicerat med sannolikhet för inverkan, enligt den tidigare beskrivna metoden. Detta resultat låg till grund för prioriteringen av områden, där tröskelvärdet för att klassas som väsentlig inverkan sattes till två. Det finns ingen specifik process inom den dubbla väsentlighetsbedömningen för övervakning av väsentlig inverkan. Finansiell väsentlighet Risker och möjligheter som identifierats som poten tiellt väsentliga i bruttolistan utvärderades genom att tillämpa kriterier för finansiell effekt och sannolikhet. För finansiell väsentlighet är utfallet av bedömningen finansiell effekt multiplicerat med sannolikhet. Utfallet av bedömningen utgjorde grunden för att prioritera de identifierade riskerna och möjligheterna. Ett tröskelvärde på två tillämpades för att avgöra vilka som skulle klassas som finansiellt väsentliga. Swedbank har beaktat kopplingarna mellan inverkan och finansiell väsentlig het genom att exempelvis undersöka hur Swedbank genom utlåning till fastig hetssektorn bidrar till växthusgasutsläpp och därmed kan vara exponerad för risker kopplat till klimatanpassning, eller att utlåning till energieffektivisering kan utgöra en möjlighet. Inom den riskbaserade planeringen genomförs en prioritering av ESGrisker årligen i en intern beräkningsapplikation. Den inkluderar att identifiera och över väga risker med hjälp av både ett topdown och ett bottomupperspektiv samt har både ett lång och kortsiktigt perspektiv. Eftersom ESGrisk är en drivare av andra risker prioriteras den på samma sätt som övriga risktyper. Riskbaserad planering stödjer organisationen i att proaktivt överväga relevanta och väsentliga risker, för att bättre prestera i linje med koncernens strategi och mål samt för att hålla sig inom spannet för den fastställda riskaptiten. Processen för att identi fiera, bedöma och hantera ESG risker är också en integrerad del av koncernens verksamhet och resultaten används som indata till IKU, intern kapitalutvärdering, där väsentliga risker kan stresstestas inom ramen för utvärderingen. För närva rande har Swedbank ingen process för att integrera identifierad inverkan i den etablerade riskhanteringen. Däremot ingår väsentliga risker i riskhanterings processen. Det innebär att även om vissa inverkansområden har bedömts som väsentliga så hanteras de inte systematiskt som risker inom ramen för befintlig riskhantering. Swedbank har i nuläget inte integrerat väsentliga möjligheter i en övergripande ledningsprocess. Förändringar, validering och beslut Utfallet i 2025 års dubbla väsentlighetsbedömning skiljer sig delvis från mot svarande bedömning 2024. Detta beror generellt på ökad tillgång på kvantitativa data som underlag, såsom sektorindelning av kreditportföljen och resultat av medarbetarundersökningar. Användning av kvantitativa data samt användning av verktyg anpassade till CSRD, såsom Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEPFI, har möjliggjort en mer granulär bedömning specifik för Swedbanks verksamhet. För en komplett lista med väsentliga hållbarhetsämnen, se avsnitt SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell på sidan 81. Implementeringen av CSRD är fortfarande i ett relativt tidigt skede, vilket tillsammans med föreslagna regelverksuppdate ringar gör att Swedbank ser ett fortsatt behov av metodutveckling av den dubbla väsentlighetsbedömningen. 86 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 89 ===== 4 Resultat och fastställande Utfallet av bedömningen sammanställdes och slutresultatet presenterades för berörda enheter för validering. Slutgiltigt beslut om Swedbanks väsentliga håll barhetsämnen fattades av Swedbanks vd. Det presenterades också för koncern ledning samt två av styrelsens utskott, Revisionsutskottet samt Ersättnings och Hållbarhetsutskottet. Koncernen har ännu inte utvecklat interna kontroller för den dubbla väsentlig hetsbedömningen. Ett arbete pågår för att etablera sådana. För en fullständig förteckning över väsentlighetsbedömningens resultat samt hur Swedbanks väsentliga hållbarhetsämnen relaterar till strategi och affärs modell, se avsnitt SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell på sidan 81. Miljöområden som inte bedömdes vara väsentliga Vid bedömningen ansågs de miljörelaterade hållbarhetsämnena föroreningar, vatten och marina resurser samt resursanvändning och cirkulär ekonomi inte vara väsentliga för koncernen i nuläget. Detta baseras på analysverktygens utfall samt Swedbanks begränsade exponering mot sektorer där dessa ämnen bedöms medföra betydande inverkningar, risker eller möjligheter. Under 2025 inkluderades inte intressentgruppen berörda samhällen i bedömningen, och inga samråd med dessa samhällen genomfördes. Process för att bedöma klimatförändringar E1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter Arbetsgången för att bedöma och fastställa väsentliga hållbarhetsfrågor kopplade till klimat delades in i fyra analysenheter: • Utlåning: Swedbanks kreditportfölj. • Förvaltat kapital: Swedbanks investeringar, främst genom Swedbank Robur Fonder. • Den egna verksamheten inklusive inköp: Swedbanks verksamhet i form av fastigheters energiförbrukning, affärsresor samt inköp av IT och kontors material. • Betalningar: Swedbanks tillhandahållande av betalningstjänster. Analysen delas även in i tre delar: i) inverkningar, ii) risker och iii) möjligheter. Identifieringen av väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter baseras till stor del på koncernens utsläppsvolymer. Då majoriteten av Swed banks utsläpp härstammar från utlåning och förvaltat kapital innebär det att fokus för Swedbanks arbete är inom dessa områden. För en överblick av Swedbanks utsläpp, se avsnitt E16 Totala växthusgasutsläpp på sidan 107. Inverkan Utlåning Swedbank har bedömt positiv och negativ klimatrelaterad inverkan relaterad till kreditportföljen. För att bedöma positiv inverkan gjordes en analys av kon cernens register över hållbara tillgångar samt relaterad effektrapportering som presen teras i Swedbank Sustainable Bond Impact Report. För att bedöma negativ inverkan från Swedbanks kreditportfölj analyse rades utsläppen på sektornivå. Initialt utfördes en analys av Swedbanks kreditportfölj med hjälp av verktyget Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEPFI. Analysens resultat jämfördes mot koncernens beräkningar av utsläpp per sektor. För ett flertal utsläppsintensiva sektorer har Swedbank beslutat om mål för utsläppsminskning fram till 2030 i enlighet med Paris avtalets 1,5gradersscenario. Sektorerna har valts utifrån potentiell eller faktisk klimat påverkan, storleken på Swedbanks finansiering och tillgången till tillför litliga data. Ytterligare informa tion om valda sektorer finns i avsnittet E14 Mål på sidorna 102–104. Förvaltat kapital Swedbank Robur Fonder har åtagit sig att minska sitt koldioxidavtryck och kan ha indirekt eller faktisk inverkan på klimatförändringar genom att allokera tillgångar i investeringar som har inverkan på klimatet, vilket beskrivs i fondbolagets Klimat strategi. Väsentlig positiv inverkan på klimatförändringar har utvärderats inom ramen för investeringsprocessen i respektive fond. För att identifiera och bedöma potentiell och faktisk negativ inverkan använder sig Swedbank Robur Fonder av indikatorer i förordningen om hållbarhetsrelate rade upplysningar (SFDR). Indikatorerna anger Principle Adverse Impact (PAI) och är utformade för att mäta och rapportera inverkan som investeringar kan ha på hållbarhetsfaktorer, inklusive klimatförändringar. Inverkan på klimat från investeringar i fonder följs upp genom att mäta klimatavtryck för innehaven i fonderna. Metoden följer rekommendationer fån Net Zero Investment Frame work och appliceras på hela fondkapitalet. Klimatavtrycksmätningarna följs upp, minst årligen. Den egna verksamheten och betalningar Då Swedbank har låga utsläpp från den egna verksamheten är den enheten inte väsentlig ur ett lagkravsperspektiv. Samma bedömning gjordes för betalningar eftersom Swedbanks betalningstjänster till stor del utförs genom betalningar med låga klimatutsläpp. För att identifiera och bedöma potentiell eller faktisk inverkan i den egna verksamheten samt i leverantörsledet har Swedbank gjort en genomlysning av utsläpp i scope 1, scope 2 och scope 3. Det har även genomförts en analys av de sektorer som Swedbank gör inköp från som kan ha en inverkan på klimatföränd ringar med hjälp av verktyget ENCORE. Som en del av Swedbanks upphandlings process görs även en granskning av leverantörens geografiska placering, vilket är relevant eftersom exempelvis energikällor och infrastruktur kan variera mellan regioner, Vid analysen av klimatinverkan från betalningstjänster har forsknings baserade uppskattningar av utsläpp från olika betalningsmetoder, såsom kontanter, kort och mobilbetalningar, använts. Resultaten visar att kontantbetalningar gene rerar högre utsläpp jämfört med kort och digitala alternativ. Då en stor andel av Swedbanks kunder använder kortbetalningar bedöms den negativa klimatpå verkan från koncernens betalningstjänster som låg. För att bedöma finansiell väsentlighet genomfördes en riskbedömning enligt den etablerade operativa ESGriskmetoden för den egna verksamheten inklusive inköp och betalningar, tillsammans med en kvali tativ bedömning av möjligheter baserad på de kriterier som tillämpades för andra ESGrelaterade ämnen. Det har inte genomförts en analys av fysiska och transitionsrisker eller applicerats scenarioanalyser. Risk Utlåning Metoder för att identifiera och bedöma klimatrisker Klimatförändringarna kännetecknas av både en ökad risk för akuta faror och en potentiellt irreversibel långsiktig miljöförstöring. Riskerna behöver hanteras i närtid trots att merparten av risken sannolikt materialiseras på lång sikt. Det råder också en betydande osäkerhet kring vilka åtgärder som världens länder kommer vidta, liksom tidpunkt och omfattning av åtgärder. Det betyder att det behövs olika typer av metoder för att bedöma den finansiella påverkan på Swed bank, bland andra en utvecklad analys där olika scenarier och utfall undersöks i ekonomiska och finansiella termer. Det behövs också en utvecklad analys av koncernens kunder för att identifiera både närliggande och framtida potentiella risker i koncernens utlåning på mikronivå. Metoder för att bedöma den finansiella väsentligheten för finansiella aktörer som banker, det vill säga etablera en tydlig och mätbar koppling mellan klimatrisker och kreditrisk, är fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium, vilket innebär en betydande osäkerhet i utfallet. I sin rapport om hantering och tillsyn av ESGrisker, det vill säga miljörisker, sociala risker och styrningsrisker, presenterar den europeiska bankmyndigheten (EBA) en uppsättning riskbedömningsmetoder, samtliga med fokus på klimat risker. Dessa är: (1) riskramverksmetoden, som fokuserar på hur ESGrisker påverkar en banks riskprofil genom ordinarie riskindikatorer och som omfattar scenarioanalys och stresstester (2) exponeringsmetoden, som fokuserar på hur utsatta enskilda motparter är för ESGfaktorer, och (3) portföljanpassningsmetoden, som fokuserar på hur anpassad en banks kredit portfölj är till globala hållbarhetsmål. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 87 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 90 ===== Swedbank har utvecklat metoder inom alla tre kategorier, som beskrivs i följande text. Riskramverksmetoden – framåtblickande riskidentifiering och bedömning i) Scenarioanalyser Klimatförändringar samt den omställning som görs för att möta hotet om klimat förändringar kan ge upphov till risker för Swedbank, framför allt genom den kredit risk som uppstår i utlåningen. Som en del av koncernens ESGrisk och väsentlighetsbedömning av klimatrisker genomförs scenarioanalyser (notera att scenarioanalyser är separat från den dubbla väsentlighetsbedömningen). Samt liga scenarier är framtagna av Network for Greening the Financial System (NGFS) och de som använts är; (a) The NetZero 2050 som innebär en omedelbar och ordnad omställning med en ökning av medeltemperaturen om 1,4°C till år 2100. (b) The Delayed transition som innebär en fördröjd och oordnad omställning med förhöjd omställningsrisk och med en ökning av medeltemperaturen om 1,7°C till år 2100. (c) The Current policies som innebär ökade fysiska klimatrisker och en ökning av medeltemperaturen med 3,0°C till år 2100. Scenarierna innehåller både globala och nationella variabler, till exempel BNP , inflation och pris på koldioxid, som är relevanta drivkrafter för identifiering och bedömning av risker där koncernen har sina tillgångar. För bedömningen av fysiska risker finns variabler för ekonomiska skador relaterade till översvämning, värmeböljor och torka som i Swedbanks fastighetsutlåning kompletteras med geodata, vilka visar fastighetsutlåning i särskilt utsatta områden. NGFSscenarierna har olika narrativ som innehåller kvantitativa variabler och antaganden, samt beskrivningar av olika tidshorisonter för omställnings respek tive fysiska scenarier med varierande grad av naturkatastrofer. Med vägledning av Swedbanks ESGriskramverk, relevansbedömning och väsentlighetskartan som tagits fram av Sustainable Accounting Standards Board (SASB) samt kon cernens egna bransch och hållbarhetsexperter identifieras vilka sektorer som är exponerade mot olika drivkrafter inom klimatrisk. Några exempel på dessa drivkrafter är utsläpp av växthusgaser, energihantering och fysiska klimat risker. En expertbedömning görs sedan för att bedöma negativa finansiella effekter för Swedbank i olika scenarier i termer av till exempel ökade förväntade kredit förluster och potentiella operativa förluster. I Swedbanks Interna Kapital Utvärdering (IKU/ICAAP) undersöks de lång siktiga effekterna av övergången till klimatneutralitet i ett tioårigt scenario. De klimatscenarier som presenteras har inte påverkat koncernens finansiella rapporter för 2025. Klimatrisker förväntas främst materialiseras i de finansiella rapporterna som kreditrisker och kreditförluster. I koncernens bedömning för för väntade kreditförluster som inte fångas av traditionella modeller och historisk statistik har sannolika kreditrisker till följd av klimatscenarierna ännu inte ansetts vara tillräckligt kvantifierbara och materiella för specifika reserveringar. ii) Stresstester Som en del av IKU görs treåriga scenariodrivna stresstester där både fysiska risker och omställningsrisker integreras. Exponeringsmetoden – ESG-analys av företagskunder med fokus på klimat relaterad risk I kreditprocessen bedöms företagskunder ur ett hållbarhetsperspektiv med syfte att arbeta för att risker hanteras på ett tillfredsställande sätt och att kundens verksamhet är i linje med Swedbanks värderingar och riktlinjer. ESGanalysverk tyget använder en kvantifierbar metodik som utgår från väsentlighetskartan utvecklad av SASB, vilken nu är en del av IFRS Redovisningsstandarder. Metoden gör det möjligt att fokusera på de mest väsentliga ESGfaktorerna för varje bransch. Genom att tillhandahålla industri och kundspecifika ESGpoäng blir det möjligt för Swedbank att hantera ESGrisker i utlåningsverksamheten både på kund och portföljnivå. ESGpoängen är ett resultat av: (i) Identifieringen av exponeringar mot ESGfaktorer (till exempel växthusgas utsläpp, energieffektivitet, fysisk risk) i varje sektor baserat på kundens primära ekonomiska aktivitet. (ii) Bedömningen av kundens förmåga att hantera exponeringen mot ESGfaktorer baserat på ett frågeformulär. Bedömningen leder till en ESGpoäng och en klassi ficering av företagskunder i kategorierna hög, medel och låg ESGrisk. Portföljanpassningsmetoden – Swedbank mäter finansierade utsläpp och har antagit klimatmål för kreditportföljen som är i linje med 1,5-gradersmålet Swedbanks klimatmål för kreditportföljen syftar främst till att skapa långsiktigt hållbara affärer genom att stödja kunder i att minska sin klimatpåverkan och samtidigt reducera klimatriskerna i portföljen. Samtidigt fungerar målen som ett verktyg för koncernen att minska sin exponering mot klimatrisker, genom att styra kreditportföljen mot aktiviteter som ligger i linje med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Metoder för att identifiera och bedöma klimatrisker Swedbank använder en kombination av metoder för att identifiera och bedöma omställningsrisker och fysiska risker i sin utlåning. Som beskrivits tidigare görs en ESGrisk och väsentlighetsbedömning där det identifieras vilka aktiviteter som bedöms kunna ha väsentlig finansiell påverkan. För exempelvis fastighets portföljerna (förvaltning och boende), transport och tillverkningssektorn analy seras omställningsrisker baserat på striktare regleringar och ökade kostnader för koldioxidutsläpp på kort till medellång sikt. De fysiska riskerna analyseras genom en metod utvecklad av SMHI där ett brett spektrum av klimatrelaterade händelser har undersökts, bland annat i IPCC:s högutsläppsscenario (Representative Concentration Pathways RCP 8.5) där utsläppen fortsätter att accelerera och den globala uppvärmningen stabiliseras på strax under 4 grader. Identifieringen av fastigheter som är mer känsliga för inverkan från klimatförändringens fysiska riskhändelser görs genom att utvärdera utvecklingen av fysiska riskindikatorer i de olika scenarierna i olika geografiskt angivna område. För 2025 har det bedömts att 4 procent av utlåningen mot säkerhet i fastig heter i Sverige har ökad känslighet för fysisk risk, varav 3 procent var känslig för akut fysisk risk. I de baltiska länderna bedömdes 1,2 procent av utlåningen mot säkerhet i bostadsfastighet ha ökad känslighet för fysiska klimatrisker 2025. Indikatorn för havsnivå höjning har inte beräknats för de baltiska länderna. Klimatrisker på kort, medellång och lång sikt Den scenarioanalys som ligger till grund för Swedbanks ESGrisk och väsentlig hetsbedömning använder NGFSscenarier som sträcker sig till år 2050. I ”Delayed transition”scenariot är fokus på 2030, då omställningsriskerna plötsligt ökar snabbt och kraftigt. I ”Current Policies”scenariot är fokus på effekterna i den senare delen av scenariot då de fysiska riskerna har nått en betydligt högre nivå jämfört med övriga scenarier. På så vis fångas även potentiellt väsentliga risker som ligger långt fram i tiden. Den interna prognos som i IKU undersöker effek terna av Swedbanks strategi och planer sträcker sig tio år framåt till 2034 med årliga effekter och utvidgad analys av mätetal 2023, 2028 och 2033. På kort sikt, i det här fallet tre år, har Swedbank som del av IKU undersökt vad en stressad omställning skulle kunna innebära i termer av lönsamhet och kapitalisering, inklusive bedömning av ökade kreditrisker. Definition av kort, medellång och lång sikt Utifrån ett riskidentifieringsperspektiv och för avgöranden om vad som är väsent ligt används en definition där lång sikt sträcker över 10 år (i enlighet med den dubbla väsentlighetsbedömningen). De NGFSscenarier som används i koncer nen sträcker sig till 2050 och täcker därmed det långsiktiga perspektivet. Bland scenarierna finns ”Delayed transition” där de största riskerna materialiseras i det medellånga perspektivet, det vill säga i spannet 4–10 år. Swedbanks strategiska planering har en femårshorisont och en taktisk planering med en horisont om 1–3 år, där det senare representerar det kortsiktiga perspektivet. Nedan beskrivs den förväntade livslängden på olika delar av Swedbanks utlåning. Omställningsrisk: Swedbank har utlåning om cirka 580 mdkr till företag och bostadsrättsföreningar som rapporteras ha förhöjd omställningsrisk. Fastighets relaterad utlåning inklusive bostadsrättsföreningar står för 70 procent. Den genomsnittliga kvarvarande löptiden för fastighetsrelaterad utlåning är 9 år. För flertalet andra sektorer är löptiden mellan 0 och 3 år, med tydlig tyngdpunkt på 1 år. Den enda längre löptiden noteras för ” Produktion av elektricitet” (exponering 15 mdkr) som har en löptid om 3 år. Fysisk risk: Swedbank har lån med säkerheter i bostadsfastigheter om cirka 1 062 mdkr. De lån i portföljen som har en förhöjd fysisk klimatrisk (cirka 4 pro cent) har en genomsnittlig kvarvarande löptid om drygt 23 år. Lån med säkerheter i kommersiella fastigheter i Sverige uppgår till cirka 170 mdkr. De lån som har förhöjd fysisk klimatrisk har en genomsnittlig löptid om 11 år. 88 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 91 ===== Mot bakgrund av de relativt långa löptiderna i den fastighetsrelaterade utlåningen bedöms det rimligt att ha långa scenarier som underlag för Swedbanks risk bedömning. När det gäller övrig utlåning med identifierade omställningsrisker är löptiderna korta vilket ger möjlighet att proaktivt justera exponeringen. Swedbank har en uttalad strategi att ställa om tillsammans med sina kunder för ett hållbart samhälle inklusive nettonollutsläpp senast 2050. Detta definieras av Swedbanks Kreditpolicy där en hörnsten i koncernens låga riskprofil är långsiktiga och håll bara kundrelationer. Scenarioanalys och stresstester ger underlag för kund dialoger som syftar till att främja kundernas omställning samt möjliggör pro aktivitet i strategier och planer. Bedömning och omfattning av klimatrisker för tillgångar och affärs verksamhet med hänsyn till geografi Bedömningen har gjorts som en del av ESGrisk och väsentlighetsbedömningen med avseende på låneprodukter med säkerhet i fysiska fastighetstillgångar där koordinaterna analyseras baserats på SMHI:s utvecklade metod för fysiska risker. De fysiska riskerna för Swedbanks egna tillgångar, till exempel ITinfra struktur och kontorsmiljöer, bedöms som icke väsentliga. Inte heller i koncernens leverantörskedja har det identifierats väsentliga klimatrisker. När det gäller utlå ning visar ESGrisk och väsentlighetsbedömningen att omställningsriskerna är väsentliga. Identifiering av tillgångar och affärsverksamheter som är oförenliga med, eller behöver betydande insatser för att bli förenliga med, en omställning till nettonollutsläpp Swedbank gör bedömningar av risken för att vissa verksamheter och kunder saknar planer för att ställa om eller bedöms ha svårigheter att ställa om enligt de planer som finns. Analysen omfattar information om växthusgasutsläpp och energiprestanda med fokus på de stora företagskunder som står för Swedbanks största finansierade utsläpp av växthusgaser. En del av analysen innebär att kund ernas framtida kassaflöden testas genom en känslighetsanalys. I Swedbanks ställningstagande avseende klimatförändringar och natur beskrivs vilka verksamheter koncernen inte finansierar eller investerar i. Dessa verksamheter bedöms inte vara förenliga med ett 1,5gradersscenario eller med Swedbanks vision om ett hållbart samhälle. Risker identifierade på kort, medellång och lång sikt Nedanstående tabell redovisar en summering av de potentiella risker som identi fierats inom värdekedjans utlåning baserat på NGFSscenarier på kort, medellång och lång sikt. Riskerna nedan är identifierade i Swedbanks ESGrisk och väsentlig hetsbedömning och bedöms som möjliga men med olika grader av sanno likhet. Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10år) Lång sikt (>10år) Kreditrisk: kostsamma investeringar i elektrifiering, särskilt för kunder inom energi, transport och mate rial i kombination med stor teknologisk osäker het. Kreditrisk: ökat pris på utsläppsrätter och höga inves teringskostnader i kraftsektorn, samtidigt som efter frågan ökar, ger ytterligare tryck uppåt på elpriserna. Kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk: klimatför ändringarnas påverkan på utsatta ekonomier och finansiella institutioner, särskilt inom EU, innebär system risker som sprids till Swedbanks hemma marknader. Kreditrisk: elpriserna stiger på grund av invester ingskostnader och ökande efterfrågan på el. Påverkar stora delar av Swedbanks kunder. Kreditrisk: energieffektiviseringen av byggnader fort sätter och medför ökande prisskillnader mellan bygg nader med hög respektive låg energieffektivitet. Kreditrisk: kunder i utsatta sektorer som inte lyckats ställa om går till slut under vilket kan medföra strandade tillgångar. Kreditrisk: ökande refinansieringsrisker för kunder som inte ställer om från fossila bränslen. Kreditrisk: övergången till mer hållbara jordbruks metoder sätter press på den finansiella motstånds kraften inom jordbruket. Kreditrisk: energikrävande byggnader i geografiska områden med låg efterfrågan blir strandade till gångar. Kreditrisk: lägre efterfrågan på energikrävande byggnader efter införandet av ny EUlagstiftning. Kreditrisk: EUregler om restaurering sätter press på värdet av skyddad skogsmark och lönsamheten inom skogsnäringen. Kreditrisk: havsnivåhöjning och mer frekventa akuta översvämningar leder till prisnedgångar och urholkat försäkringsskydd för särskilt utsatta fastig heter. Ryktesrisk: anklagelser för grönmålning om finansiella institutioner och kunder börjar avvika från uppsatta klimatmål. Risk för rättstvister: potentiell ökning av kostnader för Swedbank och koncernens kunder i takt med att de rättsliga ramarna för hållbarhetsansvar stärks. Kreditrisk: fysiska klimatrisker (akuta och kroniska) leder till ekonomisk press och urholkat försäkrings skydd inom jordbruks och skogssektorn. Affärsrisk: förlorade intäkter om Swedbank inte lever upp till kundernas förväntningar på finansiellt stöd och rådgivning. Kreditrisk: omställningsrisken ökar när cirkulära affärsmodeller ersätter befintliga modeller. Förvaltat kapital Klimatrisker för Swedbank Robur Fonder härrör från klimatrisker och hanteringen av dem i de underliggande innehaven i fonderna. Vissa verksamheter har en mycket hög inneboende klimatpåverkan och har valts bort från fondbolagets investeringar, som ett led i arbetet med att minska inverkan på klimatet. I Swed bank Robur Fonders Strategi för att välja bort, anges de verksamheter som fond bolaget väljer att exkludera. Finansiellt väsentlig klimatrisk kopplad till innehav bedöms löpande som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond. Exempelvis utvärderas utsläpp, strategier och mål för utsläppsminskning och omställning. Swedbank Robur Fonder har inte genomfört analys av fysiska och omställningsrisker. Swedbank Robur Fonder har dialoger med innehav för att kunna identifiera och bedöma klimatrisker. Möjlighet Utlåning Swedbank arbetar aktivt med att se de möjligheter som den klimatrelaterade omställningen medför, samtidigt som klimatrelaterade risker hanteras. I takt med att Swedbank möter dessa möjligheter och risker, utvecklas även kunderbjudan det med ambitionen att bidra till en positiv miljöpåverkan. Swedbank eftersträvar att ta tillvara på affärsmöjligheter, genom att både bemöta utmaningarna i klimat omställningen och att arbeta med innovation för att stödja kunder att utveckla sin affärsverksamhet och ställa om sin ekonomi. Inom Swedbanks affärsområden identifieras klimatrelaterade möjligheter genom analyser av hur omställningen påverkar olika sektorer och resultaten integreras i den strategiska planeringen. Till exempel arbetar Swedbank med att stötta före tag och hushåll med energiomställning via bland annat tredjepartssamarbeten där kunden kan göra en energieffektiviseringsanalys. Viktiga drivkrafter i arbetet med att hitta dessa möjligheter är bland annat monitorering av regula toriska för ändringar, teknologisk utveckling och skiftande konsumtionsmönster. På så sätt vävs klimatrelaterade möjligheter in i Swedbanks affärs planer och långsiktiga strategi. I Swedbanks ställningstagande om klimatförändringar och natur anges principer för finansiering av omställningen samt hur koncernen ska stödja sina kunder. Exempel på möjligheter inkluderar finansiering av energieffektiviseringar av kund ers fastigheter. För ytterligare information, se avsnitt E11 Omställningsplan samt E14 Mål på sidorna 100 respektive 102. Ställningstaganden uppdateras årligen baserat på analyser av klimatrelaterade faktorer som påverkar de sektorer där utlåningen är stor. Affärsmöjligheter identifierades även som en del av den dubbla väsentlighetsbedömning som genomfördes under året. Huvudsakligen användes kvali tativ analys i kombination med extern analys för att identifiera affärsmöjligheter relaterade till klimatomställning. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 89 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 92 ===== Möjligheter identifierade på kort, medellång och lång sikt Nedanstående tabell redovisar en summering av de möjligheter som identifierats på kort, medellång och lång sikt. Kort sikt (1–3 år) Medellång sikt (>3–10 år) Lång sikt (>10år) Ökat behov av energieffektiviseringar inom fastighetssektorn. Ökat investeringsbehov av klimatanpassning i syfte att reducera fysiska klimatrisker främst inom sektorerna jordbruk och skogsbruk samt fastighet. Förlängd växtsäsong i norra Europa, till följd av högre temperaturer och längre varma perioder, kan resultera i ökad mat och virkesproduktion till fördel för jord bruks och skogsbrukssektorn. Förväntad tillväxt inom sol och vindkraft både inom energi och fastighetssektorn. Övergången till mer cirkulära och resurseffektiva processer kan förbättra kunders positionering gent emot konkurrenter inom fastighetssektorn och andra resursintensiva branscher. En växande bioekonomi kan ge kunder tillgång till nya marknader och kundsegment till följd av ökad efter frågan på bioenergi som förnybar råvara inom jord bruks och skogsbrukssektorn. Ökat behov av rådgivning med fokus på omställning och integrering av klimataspekter. Ökat behov av klimatanpassningsåtgärder inom jordbruks och skogsbrukssektorn genom etablerade relationer med stora aktörer. Utlåning till kunder som har omfattande insikter i klimat förändringarnas effekter och dess sektorspeci fika omställningsbehov inom den finansiella sektorn. Samarbeten och partnerskap i syfte att identifiera områden där kunden behöver ställa om för en reducerad energiförbrukning. Ökad efterfrågan på produkter och tjänster med hållbarhets profil inom prioriterade sektorer. Finansiering av nya teknologier till exempel i form av elektrifiering, digitalisering och automatisering inom samtliga sektorer. Förvaltat kapital Klimatrelaterade möjligheter för Swedbank Robur Fonder är kopplade till under liggande innehav i fonderna. Möjligheter kopplade till innehav bedöms som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond. Metoden för att iden tifiera och bedöma klimatrelaterade möjligheter beskrivs i Swedbank Robur Fonders Strategi för att välja in. Respektive förvaltningsteam och varje enskild för valtare integrerar utvärdering av klimatrelaterade möjligheter i sin invester ingsprocess. Hur detta har implementerats redovisas publikt, minst årligen, i Årsberättelsen för respektive fond. Process för att bedöma biologisk mångfald och ekosystem E4 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen Arbetsgången för att identifiera och bedöma väsentliga hållbarhetsfrågor kopplade till biologisk mångfald och ekosystem delades in i fyra analysenheter: utlåning, förvaltat kapital, betalningar samt den egna verksamheten inklusive inköp. Biologisk mångfald bedömdes som väsentligt inom utlåningsverksam heten och visade på en indirekt potentiell negativ inverkan. Arbetet med att bedöma inverkningar, risker och möjligheter kopplade till biologisk mångfald inom banksektorn befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Det finns en brist på vetenskapligt baserade sektorspecifika riktlinjer, universella kvantifierbara mätvärden samt kvalitetssäkrade data för kunderna i relation till biologisk mångfald. Till följd av detta har Swedbanks fokus varit på att bedöma potentiell, snarare än faktisk, inverkan där koncernen har applicerat tillgängliga och anpassade analys verktyg i den utsträckning det varit möjligt. Utöver det har kvalitativa bedömningar utförts baserat på branschexponering i relation till relevanta kvan titativa och kvalitativa indata. Ett samarbete med interna experter och forskare inom ämnet har också genomförts. Bedömningen är utförd i enlighet med kraven för den dubbla väsentlighetsbedömningen vars process finns beskriven på sidorna 86–87. Utlåning Inverkan För att analysera inverkan inom området använde Swedbank Portfolio Impact Analysis Tool utvecklad av UNEP FI (United Nations Environment Programme Finance Initiative) En potentiell negativ inverkan på förlust av biologisk mångfald identifierades indirekt genom värdekedjan via koncernens företagsutlåning. För att kunna identifiera vilka sektorer som har störst potentiell negativ inverkan genomfördes en djupare analys av låneportföljens exponering med hjälp av analys verktygen ENCORE och Bioscope. Bedömningen omfattade Swedbanks indirekta bidrag till de direkta orsakerna bakom förlust av biologisk mångfald, inklusive klimatförändringar, förändringar i land, söt och havsvatten, direkt exploatering av arter, invasiva arter och föroreningar samt inverkan på och beroenden av ekosystemtjänster. Däremot inkluderar inte bedömningen analys av inverkan på arternas tillstånd eller inverkan på utbredning och tillstånd av ekosystem genom landdegradering, ökenbildning och markförsegling. Swedbank har identifierat beroenden av ekosystemtjänster med specifikt fokus på värdekedjan nedströms. ENCORE har använts för att bedöma dessa beroenden, med fokus på att kartlägga dem utan att utvärdera deras nuvarande eller förväntade störningsstatus. Risk Riskbedömningen av området är en del av den riskbaserade planeringen, där en prioritering av ESGrisker genomförs årligen. Swedbank bedömer väsentliga risker orsakade av förlust av biologisk mångfald och ekosystem för relevanta risktyper. Analysen baseras på scenarier från Network for Greening the Financial System (NGFS). Utvecklingen av fysiska och omställningshändelser på makro ekonomisk nivå beaktas i dessa scenarier och används i sektoranalyser. För att genomföra bedömningen görs en konsekvensanalys för vissa sektorer baserat på deras beroende av ekosystemtjänster. En konsekvens och beroende analys grundad på geografisk information har utförts för biologisk mångfald och eko system, med fokus på finansierade fastigheter belägna i nyckelbiotoper, naturre servat samt Natura 2000områden. Bedömningskriterierna för sektors analysen baseras på WWF Biodiversity Risk Filters femgradiga skala samt vägledning från Task Force on Naturerelated Financial Disclosures (TNFD). I NGFSscenarier är systemrisker, såsom storskaliga ekosystem kollapser, inte specifikt inkluderade. Förhöjda medel temperaturer samt ökad frekvens av skyfall, torka och värme böljor ingår dock i scenarierna. Dessa händelser har särskilt beaktats för jord bruks och skogsbrukssektorn. Möjlighet Analysen av affärsmöjligheter byggde på koncernens ramverk för att bedöma affärsmöjligheter i relation till NGFS stipulerade scenarier, och genomfördes i samarbete med representanter från olika affärsområden och gruppfunktioner. Förvaltat kapital Bedömning av inverkan Swedbank Robur Fonder har åtagit sig att minska negativ inverkan på biologisk mångfald, vilket beskrivs i fondbolagets Naturstrategi. Fondbolaget kan ha indirekt eller faktisk inverkan på biologisk mångfald och ekosystem genom att allokera tillgångar i investeringar som har inverkan på dessa. För att identifiera och bedöma indirekta bidrag från affärsområdet till de direkta orsakerna bakom förlust av biologisk mångfald, utgår Swedbank Robur Fonder från sektorer/ industrier baserat på riktlinjerna i Nature Targetsetting Frame work for Asset Managers and Asset Owners, som har utvecklats av Finance for Biodiversity Foundation med utgångspunkt i ENCORE knowledge base. Bedömningen omfat tar förvaltat kapital (AUM) i noterade aktier och företagsobliga tioner i förvaltade fonder. Bedömningen av fondens påverkan på naturen visar en låg exponering mot industrier/sektorer med betydande negativ påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. 90 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 93 ===== För att övervaka potentiell negativ inverkan använder sig Swedbank Robur Fonder också av indikatorer i förordningen om hållbarhetsrelaterade upplys ningar (SFDR). Indikatorerna anger Principle Adverse Impact (PAI) och är utfor made för att mäta och rapportera inverkan som investeringar kan ha på hållbar hetsfaktorer, inklusive natur och biologisk mångfald. Potentiell inverkan på natur från investeringar i fonder mäts med hjälp av data för naturrelaterade PAIindika torer för innehaven i fonderna och appliceras på investeringar i aktier, krediter och säkerställda obligationer. Status för PAI följs upp, minst årligen. Bedömningen inkluderar inte potentiell, indirekt påverkan på arters eller ekosystemens utbredning och tillstånd eller beroenden av ekosystem tjänster. Indirekta beroenden kan förekomma via fondinvesteringar i sektorer, företag och emittenter, som i sin tur är beroende av tillståndet hos arter och ekosystem. Risk Naturrelaterade risker för Swedbank Robur Fonder härrör från naturrisker och hanteringen av dessa som återfinns i de underliggande innehaven i fonderna. Vissa verksamheter, som har mycket hög inneboende naturpåverkan, måste genomgå en utökad riskbedömning innan ett investeringsbeslut kan fattas. Detta beskrivs i fondbolagets Strategi för att välja in och är ett led i arbetet med att förebygga och minska naturrelaterade risker i investeringar. Väsentlig finansiell risk kopplad till innehav bedöms löpande som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond, exempelvis vatten användning samt förebyggande av utsläpp och föroreningar. Fysiska risker samt omställningsrisker har inte analy serats. Swedbank Robur Fonder har dialoger kring detta med bolag som är innehav i fonderna för att kunna identifiera och bedöma potentiella, indirekta risker kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Möjlighet Naturrelaterade möjligheter för Swedbank Robur Fonder är kopplade till under liggande innehav i fonderna. Möjligheter kopplade till innehav bedöms som en del av den pågående investeringsprocessen för varje fond. Metoden för att iden tifiera och bedöma investeringsmöjligheter i relation till globala trender och hållbar hetsteman beskrivs i Swedbank Robur Fonders Strategi för att välja in. Fokusområden för natur för fondbolaget anges i Swedbank Robur Fonders Naturstrategi. Respektive förvaltningsteam och varje förvaltare utvärderar invester ingsmöjligheter i sin investeringsstrategi. Hur detta har implementerats redo visas publikt, minst årligen, i Årsberättelsen för respektive fond. Betalningar Biologisk mångfald bedömdes inte vara väsentligt inom området betalningar. Bedömningen grundar sig på tillgänglig forskning som visar att dessa produkter har en mycket begränsad direkt påverkan på biologisk mångfald. För att bedöma finansiell väsentlighet genomfördes en riskbedömning enligt den etablerade ope rativa ESGrisk metoden, tillsammans med en bedömning av möjligheter baserad på de kriterier som tillämpades för andra ESGrelaterade ämnen. Inom bedöm ningen genomfördes varken en separat bedömning av beroenden eller en analys av systemrisker för betalningar. Egna verksamheten Biologisk mångfald bedömdes inte vara väsentligt inom Swedbanks egen verk samhet. Det baserades på en kartläggning av egna kontor i förhållande till bio logiskt känsliga områden samt på inköpsaktiviteter utifrån en branschbaserad analys av inköpskostnader med hjälp av verktyget ENCORE. För att bedöma finansiell väsentlighet genomfördes en riskbedömning enligt den etablerade ope rativa ESGriskmetoden för inköp, tillsammans med en bedömning av möjligheter baserad på de kriterier som tillämpades för andra ESGrelaterade ämnen. Inom bedömningen genomfördes varken en separat bedömning av beroenden eller en analys av systemrisker för betalningar. Berörda samhällen Swedbank har inte verksamheter och aktiviteter belägna i eller vid områden som är känsliga för biologisk mångfald. Koncernen har inte heller någon råvarufram ställning eller råvaruanskaffning. Därmed har det inte vid tagits åtgärder för att begränsa förlusten av biologisk mångfald i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG, 92/43/EEG, 2011/92/EU (76), samt Inter nationella finansieringsbolagets (IFC) standard 6. Process för att bedöma ansvarsfullt företagande G1 IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga hållbarhetsämnen Att verka med hög standard för ansvarsfullt företagande är fundamentet för all bankverksamhet och ett väsentligt hållbarhetsområde för Swedbank. Swedbank verkar i en sektor med omfattande reglering på koncernens samtliga fyra hemma marknader med ett åtagande om att upprätthålla finansiell stabilitet. Med utgångspunkt i Swedbanks metod för dubbel väsentlighetsbedömning har aspekter relaterade till ansvarsfullt företagande analyserats utifrån Swedbanks affärskontext och etablerade riskanalysmodeller för bankverksamhet. Vid identi fiering och bedömning av väsentlig inverkan samt finansiell väsentlighet gav också interna experter inom relevanta enheter med juridisk kompetens sina utlå tanden och bedömningar. Swedbank har identifierat positiv inverkan som rör den egna verksamheten där grunden läggs för ansvarsfullt företagande genom pro cesser och rutiner för sund företagskultur och affärsetisk hållning. Genom till handahållande av finansieringslösningar, investeringar och finansiell rådgivning involverar Swedbank intressenter i uppströms och nedströms värdekedja. I värde kedjans tidigare led identifierades affärsförbindelser med leverantörer som ett väsentligt hållbarhetsområde som ställer krav på etiska standarder och med veten riskhantering i inköpsprocessen. Genom sin affärsverksamhet exponeras banksektorn för risker kopplat till finansiell brottslighet i form av korruption och mutor, penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, skatteflykt samt bedrägerier. Korruption och mutor samt den enhetsspecifika upplysningen finansiell brottslighet identifierades därför som väsentliga hållbarhetsområden för Swedbank kopplade till ansvarsfullt företagande. Eventuella brister i dessa processer och kontroller kan medföra negativ inverkan på samhället, men också finansiella konsekvenser i form av skadat förtroende och sanktioner för Swedbank. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 91 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 94 ===== GOV Styrning och hållbarhet Hållbarhetsstyrning GOV-1 Styrelsens och vd:s roll1 Styrelsens roll Swedbanks styrelse är det högsta beslutande organet efter bolagsstämman och det högsta verkställande organet, med det övergripande ansvaret för koncernens styrning. Styrelsen fastställer koncernens mål och strategier samt säkerställer att dessa är ändamålsenliga för verksamheten och att de implementeras, följs upp och utvärderas. Vidare ansvarar styrelsen för att styra och stötta verksam heten genom att anta policyer, säkerställa effektiva system och processer för uppföljning och kontroll samt regelbundet utvärdera att riskhanteringen är effek tiv. Styrelsen ansvarar för att lagar och regler följs och håller sig informerad om förändringar i omvärlden och relevanta regler för ansvarsfullt företagande. Styrelsens ansvar följer av externa och interna regelverk. De interna regel verken, såsom policyer vilka antas av styrelsen och instruktioner som antas av vd, definierar ansvarsfördelningen inom koncernen och är verktyg för styrelse och vd i deras kontrollerande roller. Styrelsen har bland annat antagit en Hållbarhets policy där det framgår att styrelsen har det övergripande ansvaret för att säker ställa att Swedbanks strategier är väl anpassade till dess verksamhet, att kon cernen har adekvata och effektiva styrningsstrukturer och kontrollprocesser på plats, att dessa processer tillämpas konsekvent i hela organisationen och att de är integrerade med Swedbanks riskramverk och riskhantering. Av Hållbarhets policyn framgår även att styrelsen ska säkerställa att organisationen och förvalt ningen av Swedbanks verksamhet präglas av en sund intern kontroll. Till sin hjälp har styrelsen inrättat fyra utskott som bland annat bereder hållbarhetsfrågor. Därutöver har styrelsen antagit en Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering då detta är grundläggande förutsättningar för robust bolagsstyrning. Styrelsen har även antagit en Uppförandekod som sätter ramarna för hur med arbetarna förväntas hantera Swedbanks affärer och relationer, och fungerar som koncernens etikpolicy. Swedbanks interna regelverk och relaterade styrdokument beskriver vidare hur medarbetare ska verka med transparens, förtroende och integritet. Samtliga av Swedbanks policyer och instruktioner ses över och antas årligen. Styrelsen godkänner Swedbanks årsredovisning samt, minst kvartalsvis, delårs rapporter om koncernens ekonomiska ställning och utveckling och kan på så sätt utvärdera och följa upp verksamheten och hållbarhets arbetet. Därut över erhåller styrelsen även månadsvisa rapporter från Group Risk och löpande information från vd, koncernledningen, styrelsens utskott samt kvartalsvisa rapporter från Group Compliance för att överse och styra verksamheten, bland annat avseende intressekonflikter och korruption. Styrelsens sammansättning De styrelseledamöter som utsetts av bolagsstämman arbetar inte operativt i Swedbank. Styrelsens sammansättning bör präglas av mångfald vad gäller ålder, geografiskt ursprung samt utbildnings och yrkesbakgrund för att främja oberoende åsikter, sunt beslutsfattande och kritiskt ifrågasättande. Det är 29 års åldersskillnad mellan Swedbanks yngsta och äldsta styrelseledamot. Leda möternas utbildningsbakgrunder varierar och omfattar exempelvis ekonomi, juridik, sociologi, politisk vetenskap och maskinteknik. En jämn könsfördelning ska eftersträvas över tid. Med en jämn könsfördelning menas att minst 40 procent av styrelseledamöterna ska vara av vardera kön. Könsfördelningen i styrelsen är 45,5 procent kvinnor och 54,5 procent män. Antalet oberoende styrelseledamöter uppgår till 9 av totalt 11 ledamöter vilket motsvarar 81,8 procent. I styrelsen finns även två ordinarie arbetstagarrepresentanter, utsedda av det lokala finansför bundet. Det lokala finansförbundet och det lokala akademikerförbundet utser även varsin styrelsesuppleant. I oktober 2025 avgick suppleanten som utsetts av Finansförbundet och en ersättare kommer att väljas i samband med årsstämman 2026. Arbets tagarrepresentanterna bidrar främst med kompetens inom det arbetsrättsliga området, inklusive frågor om arbets villkor och likabehandling. Ledamöterna har erfarenhet från olika sektorer som bank och sparbanker, för säkring och pensioner, makroekonomi, företagande, fastighetssektorn, privat och företagskunder, skogs och lantbruk, digitalisering och artificiell intelligens, sparande inklusive värdepapper samt utlåning. Ledamöterna har även arbetslivs erfarenhet från ledande befattningar bland annat som Sveriges statsminister och finansminister, vd och ledande befattningshavare inom fastighetssektorn, vd för en sparbank samt vd och koncernchef för en internationell koncern. Leda möterna har dessutom erfarenhet inom olika geografier såsom Sverige och de baltiska länderna. Styrelsen besitter även kompetens inom digitalisering och AI, bolagsstyrning, etik, juridik och hållbarhetsområdet, med särskild kompetens inom arbete mot finansiell brottslighet, antikorruption och riskhantering. För ytterligare information om styrelsens utbildning och erfarenhet, se bolags styrningsrapporten på sidorna 48–70. Styrelsens utskott I syfte att bereda styrelseärenden och möjliggöra fördjupning inom vissa områden, har styrelsen inrättat utskott. Dessa har ingen formell beslutanderätt, utan ansvarar för att utvärdera frågor och lämna rekommendationer som stöd för ett informerat beslutsfattande i styrelsen. Respektive utskotts ansvar regleras genom kommitté instruktioner beslutade av styrelsen. Tabellen nedan beskriver utskottens ansvar inom hållbarhetsområdet och för Swedbanks väsentliga hållbarhets frågor. För ytterligare information om styrelsens utskott och deras fullständiga ansvar, se bolagsstyrningsrapporten på sidorna 54–57. 1) Inklusive information för upplysningskrav Förvaltnings, lednings och tillsynsorganens ansvar. ”Tillsynsorgan” definieras som Swedbanks styrelse och ”förvaltnings och lednings organ” definieras som Swedbanks vd. Styrelsens utskott Ansvar inom hållbarhetsområdet Relaterad väsentlig hållbarhetsfråga Ersättnings- och Hållbarhetsutskottet ● Bistår styrelsen i att fullgöra sitt tillsynsansvar avseende hållbarhet, inklusive strategi, verksamhetsmodell, rapportering och styrdokument. ● Övervakar och utvärderar koncernens hållbarhetsarbete, inklusive identifierade möjlig heter och inverkningar från Swedbanks väsentlighetsbedömning. ● Säkerställer att ersättningssystemen i Swedbank är förenliga med en effektiv riskhantering och legala krav. ● Övergripande hållbarhetsrelaterade frågor, exklusive hållbarhetsrelaterade risker i för hållande till konsumenter och slutanvändare. ● Ansvarsfullt företagande. Revisionsutskottet ● Bistå styrelsen genom att upprätthålla en fungerande kontrollmiljö för finansiell och hållbarhetsrapportering genom att säkerställa effektiva rutiner för risk hantering och internkontroll av rapporteringen. ● Utvärderar och säkerställer tillförlitligheten i finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. ● Arbetar i dialog med extern revisor, chef för Group Internal Audit, vd och koncern ledning. ● Ansvarsfullt företagande. 92 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 95 ===== Styrelsens utskott Ansvar inom hållbarhetsområdet Relaterad väsentlig hållbarhetsfråga Bolagsstyrnings- utskottet ● Säkerställer att bolagsstyrningsmodell och processer inrättas för att möjliggöra effektiv styrning och kontroll. ● Övervakar, utvärderar och säkerställer att bolagsstyrningsmodell och processer är effektiva och ändamålsenliga. ● Ansvarsfullt företagande. Risk- och Kapital- utskottet ● Säkerställer rutiner för att identifiera, bedöma, hantera och rapportera risker inom verksamheten. Ansvaret omfattar även hållbarhetsrelaterade risker, inklusive de som identifierats i Swedbanks väsentlighets bedömning. ● Bedömer och kontrollerar koncernens risker utifrån av styrelsen beslutad riskaptit. ● Hållbarhetsrelaterade risker i förhållande till kon sumenter och slutanvändare, såsom dataskydd, informationssäkerhet och arbete mot finansiell brottslighet. ● Ansvarsfullt företagande. Kompetens i hållbarhetsfrågor Bedömning av styrelsens kompetens görs dels av valberedningen i samband med nominering av styrelseledamöter, dels genom den årliga interna styrelseut värderingen, vilken valberedningen tar del av inför nomineringsarbetet. En leda mot i Ersättnings och Hållbarhetsutskottet är utsedd för att ha särskilt fokus på hållbarhetsfrågor. Nya styrelseledamöter genomgår en introduktionsutbildning som omfattar fördjupad information om koncernens organisation och verksam het, kontrollfunktionerna samt Swedbanks ramverk och modell för bolagsstyr ning. Frågor rörande koncernens organisation samt Swedbanks ramverk och modell för bolagsstyrning diskuteras främst i Bolagsstyrningsutskottet. Styrel sens ledamöter har tillsammans kompetens inom samtliga väsentliga hållbar hetsområden avseende inverkningar, risker och möjligheter och deras förhåll anden till koncernens strategier och affärsmodell. Olika enheter inom koncernen understödjer styrelse och ledning med expertis i hållbarhetsrelaterade frågor. Group Sustainability gör en årlig bedömning av utbildningsbehovet och tillhandahåller utbildning till styrelsen utifrån detta samt informerar löpande styrelsen om hållbarhetsarbetet i koncernen. Group Sustaina bility tillhandahåller även regelbunden information avseende Swedbanks hållbara affärer, primärt till Ersättnings och Hållbarhetsutskottet. Group Finance ger Revi sionsutskottet kontinuerlig information relaterat till hållbarhetsrapportering. Där till tillser styrelsen att specifika utbildningsinsatser genomförs vid behov. Generell kompetens inom koncernen avseende hållbarhet ses över i takt med att nya och ändrade regelverk som berör koncernen träder i kraft. Cheferna för Swedbanks affärsområden, koncernfunktioner och Group Products and Advice har ansvar för att verksamheten kan säkerställa medarbetares kunskap och kompetens, där utbildning är ett av verktygen som tillämpas. Struktur för hållbarhetsstyrning Illustrationen nedan visar den formella strukturen för Swedbanks hållbarhetsarbete. Utser/Godkänner Rapporterar till/Informerar/Rekommenderar Aktie ägare och bolagsstämma Vd och koncernchef Styrelse Affärsområden – Produktområden – Koncernfunktioner1 Externrevision Group Internal Audit Revisionsutskott Group Asset Allocation Committee Group Risk and Compliance Committee BolagsstyrningsutskottRisk och Kapital utskottErsättnings och Hållbarhets utskott Sustainability Committees 1) Styrelsen utser vice vd, chefen för Group Risk och chefen för Group Compliance. Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 93 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 96 =====