Årsredovisning 2025

Vd och koncernledning 
Swedbanks koncernledning består av 15 ledamöter som alla arbetar operativt 
i koncernen. Koncernledningens könsfördelning är 47 procent kvinnor och 53 pro­
cent män. Det är 17 års åldersskillnad mellan koncernledningens yngsta och 
äldsta ledamot. Ledamöterna i koncernledningen har djup kompetens från bland 
annat privata bolag, branschorganisationer och statliga organ i finanssektorn 
inom och utanför Sveriges gränser. Koncernledningen sammanträder normalt en 
gång i veckan och har som uppgift att stödja vd i ledningen av koncernen och 
i beslutsfattandet genom att diskutera och ge råd i frågor som hänskjuts till kon­
cernledningen. Koncern ledningen är det huvudsakliga forumet för vd:s beslut och 
alla ledamöter i koncernledningen är ansvariga för att hänskjuta relevanta frågor 
till koncernledningen. Alla frågor som kräver vd­beslut, enligt Swedbanks interna 
instruktion för bolagsstyrning eller enligt vad som annars föreskrivs i interna/
externa relevanta bestämmelser, måste hänskjutas till koncernledningen eller 
till vd separat. 
I syfte att öka koncernens fokus på mångfald och inkludering har koncern­
ledningen inrättat funktionen Chief Diversity Officer som roterar inom koncern­
ledningen med två års intervall. Rollen roterade senast 2024, då koncernens 
Chief Information Officer och Head of Group Channels and Technologies utsågs 
till Chief Diversity Officer. En nyhet för 2025 är att Group Sustainability har 
 omorganiserats till koncernfunktionen CFO Office vilket medfört att Head of 
CFO Office har tagit över ansvar för hållbarhetsfrågor som tidigare låg hos 
Head of Group Brand and Communication.
Vd ansvarar för att verkställa, implementera och följa upp styrelsens beslutade 
strategier och säkerställa att Swedbank utvecklas i linje med den strategiska rikt­
ningen, även avseende hållbarhet vilket framgår av koncernens Hållbarhets­
policy. För att stödja detta har styrelsen fastställt hållbarhetsrelaterade nyckel­
prestanda   indikatorer (KPI:er) för vd som rapporteras halvårsvis. Motsvarande 
KPI:er för affärsområden, produktområden och koncernfunktioner rapporteras 
kvartalsvis till vd. För att stödja välgrundade beslut har vd inrättat flera kommit­
téer med uppgift att bereda ärenden inom olika områden, bland annat hållbarhet.
 Vd ansvarar för Swedbanks ställningstaganden avseende försvarsmateriel­
industrin och klimatförändringar samt instruktioner för att stödja implemente­
ringen av koncernens policyer. Swedbanks ställningstaganden specificerar hur 
hållbarhet integreras i affärsbeslut och är mer operativa än Swedbanks policyer. 
Utöver koncernledningen finns ett antal kommittéer som samlar expertis vid 
beredning av olika ärenden. Kommittéerna har, med några få undantag, ingen 
 kollektiv beslutsförhet. Besluten fattas av respektive kommittés ordförande, 
alternativt hänskjuts beslutet till vd. Som framgår av kartan över hållbarhets­
styrning, har bland annat följande kommittéer inrättats:
Group Asset Allocation Committee har som uppgift att hantera koncernens 
finansiella risker. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper liksom  
i all riskhantering. Koncernfinanschefen är ordförande och beslutsfattare 
i  kommittén. Beroende på ärendets art kan kommittén lämna rekommendation 
inför att beslut hänskjuts till behörigt organ, till exempel koncernriskchefen, 
vd eller  styrelse.
Group Risk and Compliance Committee har som uppgift att kartlägga och 
kommunicera en helhetssyn över koncernens icke­finansiella risker liksom att 
säkerställa en konsekvent och lämplig styrning inom riskområdet samt bidra till 
en sund riskkultur. Hållbarhetsfaktorer ska beaktas inom alla risktyper och i all 
riskhantering. Chefen för Group Risk är ordförande i kommittén. Beroende på 
ärende är chefen för Group Risk eller chefen för Group Compliance beslutsfattare 
i kommittén. Beroende på ärendets art kan Group Risk and Compliance 
 Committee lämna rekommendation inför att beslut hänskjuts till behörigt organ, 
till exempel vd eller styrelse.
Group Executive Sustainability Committee har som uppgift att säkerställa 
en effektiv hantering och styrning av hållbarhetsperspektivet inom koncernen. 
Koncern finanschefen är ordförande och beslutsfattare i kommittén. Beroende på 
ärendets art kan kommittén lämna rekommendationer inför att beslut hänskjuts 
till behörigt organ eller befattningshavare, till exempel vd. Denna kommitté, till­
sammans med Group Operational Sustainability Committee och dess två under­
kommittéer, etablerades under 2025 i samband med en omorganisation inom 
Swedbank och ersatte då tidigare motsvarande kommitté för att säkerställa att 
hållbarhet integreras mer effektivt i koncernens kärnverksamhet och styrnings­
processer. Syftet med Operational Sustainability Committee är att omsätta 
 strategi och hållbarhetsplaner till konkreta åtgärder genom att samordna mellan 
enheter och följa upp pågående initiativ. Underkommittéerna omfattar bland 
annat Sustainability Framework Committee, som stödjer organisationen med 
strukturerad analys och rekommendationer i enskilda ärenden inom koncernens 
hållbarhetspolicy ramverk.
Denna struktur syftar till att säkerställa att Swedbank hanterar hållbarhets frågor 
på flera nivåer, med tydliga beslutsvägar och en gemensam inriktning för att 
stärka koncernens långsiktiga arbete med ansvarsfull bankverksamhet. 
För information till styrelse och vd relaterad till inverkningar, risker och möjlig­
heter använder Swedbank redan existerande rapporteringsvägar och hanterar 
relevant information genom dessa. Dessutom har Swedbank en oberoende och 
fristående visselblåsarfunktion vilket möjliggör att visselblåsare öppet eller 
 anonymt kan rapportera om oegentligheter vid sidan av de vanliga rapporterings­
linjerna. 
Styrelsen, vd samt relevanta utskott och kommittéer informeras regelbundet 
om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter från berörda enheter. Dessa 
aspekter beaktas på övergripande nivå vid den årliga översynen av koncernens 
affärsstrategi. Vd ansvarar för att verkställa, implementera och följa upp styrel­
sens beslutade strategier samt säkerställa att Swedbank utvecklas i linje med 
den strategiska riktningen, inklusive hållbarhetsområdet. För att säkerställa fram­
steg följs både vd och Swedbanks affärsområden, produktområden och koncern­
funktioner upp genom hållbarhetsrelaterade nyckelprestandaindikatorer (KPI:er).
Swedbanks interna regelverk och tillhörande processer styr hur styrelse, vd 
och koncernledning utövar tillsyn över målsättning och övervakar framstegen 
mot dessa mål. Hållbarhetsarbetet är en återkommande punkt på styrelsens och 
vd:s agenda, vilket säkerställer att hållbarhetsperspektivet integreras i besluts­
fattandet.
Swedbanks omfattande interna regelverk täcker samtliga av koncernens verk­
samhetsområden och reglerar bland annat hantering av information, rapporte­
ring och eskalering. Swedbanks interna regelverk och tillhörande processer styr 
även hur särskilda kontroller och förfaranden tillämpas på hanteringen av inverk­
ningar, risker och möjligheter och hur dessa integreras med andra interna funktio­
ner samt hur styrelse, vd och koncernledning utövar tillsyn över uppsättandet av 
relaterade mål och övervakar framstegen i riktning mot de målen. Bland annat 
genomförs regelbundna medarbetarundersökningar vars utfall är viktiga bidrag 
vid identifieringen av styrkor, inverkningar, risker och möjligheter för eventuella 
åtgärder. Resultaten diskuteras inom respektive enhet och Group HR & Facility 
Managements ansvarar för att kommunicera resultaten till koncernledningen för 
att stödja strategiutveckling och förbättringsinitiativ. Styrelsens två arbetstagar­
representanterna är dessutom involverade i styrelsens, arbete med strategi och 
affärsmodell. Ett annat exempel på hur hållbarhetsarbetet omsätts i praktiken är 
att Swedbanks affärsområden identifierar klimatrelaterade möjligheter genom 
analyser av hur omställningen påverkar olika sektorer och resultaten integreras 
i den strategiska planeringen. Med utgångspunkt i Swedbanks metod för dubbel 
väsentlighetsbedömning har dessutom aspekter relaterade till ansvarsfullt före­
tagande analyserats utifrån Swedbanks affärskontext och etablerade riskanalys­
modeller för bankverksamhet. Att verka med hög standard för ansvarsfullt 
 före tagande är fundamentet för Swedbanks bankverksamhet. Swedbanks håll­
barhetsarbete inkluderas således regelbundet på styrelsens och vd:s agenda, 
och perspektivet inkluderas på så sätt i beslutsfattandet. Detta innefattar att 
 hantera hållbarhetsrelaterad inverkan samt risker och möjligheter genom att 
exempel vis integrera hållbarhet inom utbudet av finansiella produkter och tjänster.
Hantering av hållbarhetsfrågor
 GOV-2  Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som 
behandlas av styrelse och vd
Styrelse och vd, inklusive relevanta utskott och kommittéer, informeras regel­
bundet om väsentliga inverkningar, risker och möjligheter av relevanta enheter. 
Som en del av arbetet med att fastställa resultatet av koncernens väsentlighets­
bedömning informeras styrelsens utskott (Ersättnings­ och Hållbarhetsutskottet 
samt Revisionsutskottet) och vd om processen för den dubbla väsentlighetsana­
lysen, genomförandet av tillbörlig aktsamhet samt resultaten av och ändamål­
senligheten hos policyer, åtgärder, mått och mål som antas för att hantera dem. 
Under 2025 genomfördes en kvartalsvis rapportering till vd, koncernledningen 
och styrelse avseende implementeringen av lagkraven i rapporteringsregelverken 
inom hållbarhet. 
På övergripande nivå beaktas inverkningar, risker och möjligheter när koncer­
nens affärsstrategi ses över årligen, av både styrelsen och vd. Det finns specifika 
delstrategier utvecklade för teknik och data, arbetskraft samt kundsegmenten 
privat och företag. Som en del av den årliga strategiprocessen får styrelsen ta del 
av en konsoliderad och kvalitativ översikt av inverkningar, risker och möjligheter. 
Styrelsen och vd får löpande information för att säkerställa att hanteringen av 
risker och potentiell negativ inverkan avseende finansiell brottslighet sker inom 
ramen för Swedbanks riskaptit. Under året har styrelsen och vd, via koncernled­
94
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 97 =====

ningen, kontinuerligt informerats om olika miljöaspekter, inklusive koncernens 
möjlig heter och risker samt den potentiella positiva och negativa inverkan från 
arbetet med begränsning av klimatförändringar. Detta inkluderar även risker och 
möjligheter inom energiområdet samt potentiell indirekt negativ inverkan på 
 förlust av biologisk mångfald. Möjligheter relaterade till anpassning till klimat­
förändringar har inte presenterats för styrelsen eller vd under året. 
På kvartalsbasis får styrelsen och vd rapporter angående risker kopplade till 
informationssäkerhet, samt rapporter avseende Swedbanks hantering av data­
skyddsfrågor, vilket inkluderar hur arbetet mot dataskydd fungerar utifrån externa 
och interna regelverk och krav samt riskaptit. Dessutom rapporteras kvartalsvis 
information relaterat till företagskulturen samt arbetet med att hantera risker och 
potentiell negativ inverkan kopplat till korruption och mutor. Årligen får styrelse 
och vd information kring Swedbanks arbete med att hantera risker och potentiell 
negativ inverkan kopplat till förvaltning av förbindelser med leverantörer, samt 
Swedbanks arbete kring likabehandling och lika möjligheter för alla, samt poten­
tiell positiv och negativ inverkan kopplat till arbetsförhållanden. Rapportering 
kring koncernens insatser för finansiell hälsa sker vid behov. 
Vd, genom koncernledningen, beaktar konsekvenser, risker och möjligheter 
som en del av ICAAP­processen, med fokus på det finansiella ESG­riskperspek­
tivet. För 2025 har Swedbank inget ramverk som specifikt och heltäckande 
 beaktar inverkningar, risker och möjligheter vid beslut om större transaktioner 
av styrelsen eller vd. 
I tabellen nedan visas en förteckning över vilka väsentliga inverkningar, risker 
och möjligheter som styrelse och vd eller deras relevanta kommittéer behandlat 
under 2025. 
Väsentligt underämne
Vd genom 
 koncernledning Styrelsen
Anpassning till klimat förändringar
Begränsning av klimat förändringar
Energi
Indirekt inverkan till förlust  
av biologisk mångfald  
Arbetsvillkor
Likabehandling med lika  möjligheter 
för alla
Dataskydd
Informationssäkerhet
Finansiell hälsa
Företagskultur
Förvaltning av förbindelser  
med leverantörer
Korruption och mutor
Motverka finansiell brottslighet
Incitamentssystem
 GOV-3  Integration av hållbarhetsrelaterade resultat  
i incitaments system
Swedbanks styrelse och koncernledning, inklusive vd, är inte berättigade att delta 
i koncernens incitamentsprogram för rörlig ersättning, i enlighet med beslut från 
bolagsstämman och styrelsen. 
Styrelsen fastställer övergripande hållbarhetsrelaterade mål som syftar till att 
bidra till koncernens förmåga att leverera enligt den strategiska riktningen. Kon­
cernledningen utvärderas bland annat på mätetal för hållbarhet, vilka dock inte är 
kopplade till rörlig ersättning. Mätetalen inkluderar prioriterade hållbarhetsområ­
den inom miljö och sociala frågor och kopplas till Swedbanks målsättningar att 
öka medarbetarengagemang, uppnå nettonollutsläpp senast år 2050 samt ambi­
tionen att öka koncernens hållbara finansiering. På så sätt integreras hållbarhets­
relaterade resultat i bankens incitamentsstruktur genom styrning, ansvarsfördel­
ning och utvärdering, trots att monetär rörlig ersättning saknas. 
Klimatrelaterade incitamentssystem 
 E1 GOV-3  Integration av hållbarhetsrelaterade resultat  
i incitaments system
Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen. 
Förvaltat kapital
Swedbank Robur Fonders styrelse, ledningsgruppen inklusive vd samt ledare för 
kontrollfunktioner, är inte berättigade att delta i Swedbanks incitamentsprogram 
för rörlig ersättning. Klimatrelaterade överväganden beaktas inte i ersättningen. 
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
95 Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 98 =====

Tillbörlig aktsamhet
 GOV-4  Förklaring om tillbörlig aktsamhet
Rapporteringen av Swedbanks arbete med tillbörlig aktsamhet är en integrerad del 
av hållbarhetsrapporten. De centrala processerna för att identifiera, bedöma, före­
bygga och mildra negativa effekter på människor och miljö redovisas i anslutning 
till relevanta upplysningskrav. Tabellen nedan visar vilka hållbarhets områden och 
upplysningskrav som omfattar metoder och arbetssätt för tillbörlig aktsamhet.
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Upplysningskrav som beskriver Swedbanks integrerade processer för tillbörlig aktsamhet
Allmänna 
 upplysningar
Klimat­
förändringar
Biologisk 
 mångfald och 
ekosystem
Den egna 
 arbetskraften
Konsumenter 
och slut­
användare
Ansvarsfullt 
företagande
1.  Att bygga in tillbörlig aktsamhet i  styrning, 
 strategi och affärsmodell
GOV­2
SBM­1
SBM­3
SBM­3
E1­1 SBM­3 SBM­3 SBM­3
2.  Att samarbeta med påverkade  intressenter  
i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet
GOV­2
SBM­2
IRO­1 IRO­1 IRO­1
SBM­2 SBM­2 
3.  Att identifiera och bedöma negativa inverkningar IRO­1 
SBM­3
IRO­1
SBM­3
IRO­1
SBM­3 SBM­3 SBM­3
IRO­1 
4.  Att vidta åtgärder för att behandla dessa  
negativa inverkningar
MDR­A E1­3 MDR­A S1­4 S4­4 G1­1–G1­3, 
MDR­A
5.  Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser 
är och kommunicera det
MDR­T
MDR­M
E1­4
E1­6
MDR­T S1­5
S1­6—S1­17
S4­5 G1­3, MDR­T
MDR­M
Riskhantering och intern kontroll 
 GOV-5  Riskhantering och intern kontroll över hållbarhets­
rapporteringen
Styrelsen har det övergripande ansvaret för att Swedbanks hållbarhetsrapport 
upprättas enligt gällande lagstiftning. Swedbank har en process för att identi­
fiera, adressera och implementera ny och/eller ändrad lagstiftning, inklusive 
hållbar hetsregelverk. Swedbank arbetar kontinuerligt med riskbedömningar och 
interna kontroller för de huvudsakliga riskerna inom hållbarhetsrapportering 
enligt ESRS och EU­taxonomin. Detta tar sin utgångspunkt i befintliga processer 
för intern kontroll inom finansiell rapportering (IKFR). 
Under året har huvudfokus varit att kartlägga rapporteringsprocesserna, iden­
tifiera områden med störst risk samt identifiera och etablera interna kontroller. 
Kontroller för de huvudsakliga riskerna i hållbarhetsrapporteringen har etablerats 
och integrerats i processen för IKFR. Uppföljning, utvärdering och analys sker 
enligt samma metod som övriga IKFR­kontroller, rapportering sker årligen till 
koncern finanschefen samt revisionsutskottet. 
De huvudsakliga riskerna som identifierats är förändringar i regelverk samt 
 kvalitet och hantering av data. För att säkerställa tillförlitligheten i hållbarhets­
rapporteringen har kontroller implementerats för att hantera dessa risker. 
96
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 99 =====

Miljö
Rapportering enligt EU:s taxonomi förordning
Utveckling av taxonomirapporteringen
Swedbank omfattas av EU:s taxonomiförordning (EU-taxonomin), ett klassifi-
ceringssystem som fastställer kriterier för när en ekonomisk verksamhet ska 
anses vara miljömässigt hållbar. EU-taxonomin är en central del av EU:s hand-
lingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och utgör ett ramverk som underlättar 
för företag att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. För att tillgångar ska 
anses taxonomiförenliga krävs att den underliggande ekonomiska verksamheten: 
• väsentligt bidrar till minst ett av EU:s sex miljömål; 
• inte orsakar betydande skada på något av de andra miljömålen; 
• uppfyller de sociala minimiskyddsåtgärderna och
• uppfyller de tekniska granskningskriterierna för ett specifikt miljömål.
Swedbank har sedan 2021 rapporterat i enlighet med EU-taxonomin och kontinu-
erligt utökat rapporteringen i linje med EU:s krav. Under året antog EU uppdate-
rade krav i EU-taxonomin som publicerades i januari 2026. Kommissionens dele-
gerade förordning (EU) 2026/73 (Omnibus delegerade akt) innebär ändringar 
i innehåll och presentation av upplysningar enligt EU-taxonomin, vilka Swedbank 
implementerat från och med 2025 års rapport. I samband med detta har de 
 standardiserade rapporterings mallarna för kreditinstitut, förvaltat kapital och 
 försäkring kondenserats och förenklats. Information avseende fossilgas och 
kärnkraftsaktivi teter inkluderas på aggregerad nivå i de standardiserade mallarna 
för finansiella företag, istället för i de separata mallar som tidigare krävdes. 
Taxonomirapporteringen för kreditinstitut baseras på den konsoliderade 
 situationen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 
nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut. Den konsoliderade situationen 
 avviker från den koncernredovisning som upprättas enligt IFRS Redovisnings-
standarder när det gäller konsolidering av försäkringsföretag, joint ventures 
och intresseföretag. I övrigt tillämpas samma principer. 
Informationen till tabellen för den centrala resultatindikatorn för kapitalför-
valtare presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur AB inklusive 
dess dotterföretag. Tabellen baseras på samma information som i raden för 
 tillgångar under förvaltning i tabell 1 för kredit institut.
De specifika tabellerna för liv- och sakförsäkring presenterar detaljer kring för-
säkringsverksamhetens taxonomiförenlighet. Tabellen för livförsäkring presen-
teras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Försäkring AB samt Swedbank Life 
Insurance SE. Inom livförsäkringsverksamheten inkluderas till största del innehav 
som förvaltas av Swedbank Robur AB. Tabellen för sakförsäkring presenteras för 
Swedbanks dotterföretag Swedbank Property & Casualty Insurance AS. 
Som ett komplement till de huvudsakliga nyckeltalen presenteras ett kon soli-
derat nyckeltal, viktat utifrån tjänsterna bankverksamhet, kapitalförvaltning och 
 för säk ringsverksamhet samt deras andel av koncernens netto intäkter. Informa-
tion från tabellerna för kreditinstitut, inklusive kapitalförvaltning, och försäkring 
används i beräkningen. Swedbanks icke- finansiella aktiviteter är inte taxonomi-
förenliga men ingår i beräkningen av det kon soliderade nyckeltalet.
Definitioner relaterade till rapportering enligt EU-taxonomin finns på sidan 336. 
För tabellerna enligt taxonomiregelverket, se sidorna 153–180.
Nyckeltal
Det huvudsakliga nyckeltalet för banker, Andel gröna tillgångar i stocken (GAR), 
syftar till att öka transparens och påskynda den hållbara omställningen. Swed-
banks GAR påverkas främst av energiprestanda för lån med säkerhet i bostads-
fastigheter samt andelen miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter hos 
företag som omfattas av CSRD (CSRD-företag) inom företagsutlåningen. Till följd 
av implementeringen av Omnibus delegerade akt har nämnaren för andel gröna 
tillgångar, gröna tillgångar under förvaltning samt gröna finansiella garantier 
 ändrats, vilket lett till förbättrade nyckeltal. Swedbank presenterar jämförelsetal 
enligt både 2024 års rapportering och 2025 års beräkningsmetodik i detta text-
avsnitt för att tydliggöra förändringen. 
Per 31 december 2025 uppgår GAR omsättningsbaserad i stocken till 6,74 pro-
cent (rapporterad 2024: 3,37, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 
5,17) och GAR kapitalsutgiftsbaserad till 7,37 procent (rapporterad 2024: 3,59, 
nyckeltal 2024 enligt 2025 år beräkningsmetodik: 5,51). Under 2025 har 
taxonomi förenligheten i stocken ökat till 85 792 mkr (64 290) för tillgångar 
 avseende omsättning och 93 747 mkr (68 504) avseende kapitalutgifter. 
Den största ökningen avseende taxonomiförenliga tillgångar förklaras av en 
förbättrad datakvalitet, vilket gjort det möjligt att påvisa taxonomi förenlighet hos 
fler lån till hushåll med bostadsfastigheter som säkerhet. På företagssidan har 
kapitalutgiftsbaserade taxonomiförenliga tillgångar ökat bland CSRD-företagen. 
Tabellen nedan presenterar taxonomiförenliga tillgångar fördelade på koncer-
nens fyra rörelsesegment. Uppgifterna är indelade på utlåning till CSRD-företag 
samt till hushåll, främst lån med säkerheter i bostadsfastigheter. Taxonomi-
förenlighet presenteras baserat på både omsättning och kapital utgifter. Nyckeltal 
2025 rapporteras i enlighet med 2025 års beräkningsmetodik. Nyckeltal 2024 
presen teras enligt 2024 års rapportering samt med 2025 års beräkningsmetodik 
inom parentes. 
2025 2024
per rörelsesegment per rörelsesegment
Taxonomiför enliga 
 tillgångar, mkr Totalt
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag och 
Institutioner
Premium 
and Private 
Banking Totalt
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag och 
Institutioner
Premium 
and Private 
Banking
Tillgångar i CSRD-företag1 5 111 0 2 621 2 136 0 6 069 0 1 907 3 891 0
Lån med säkerheter 
i bostadsfastigheter 80 681 53 714 16 043 94 10 831 58 221 39 568 11 825 68 6 759
Omsättnings baserad 85 792 53 714 18 663 2 229 10 831 64 290 39 569 13 732 3 959 6 759
GAR omsättningsbaserad 6,74 6,52 10,42 3,10 7,68 3,37 (5,17) 4,67 (4,75) 4,49 (7,87) 0,76 (5,57) 5,07 (5,08)
Tillgångar i CSRD-företag1 13 066 0 5 700 7 007 0 10 285 0 4 845 5 158 0
Lån med säkerheter 
i bostadsfastigheter 80 681 53 714 16 043 93 10 831 58 221 39 568 11 825 68 6 759
Kapitalutgifts baserad 93 747 53 714 21 742 7 100 10 831 68 504 39 568 16 670 5 226 6 759
GAR kapitalutgiftsbaserad 7,37 6,52 12,13 9,86 7,68 3,59 (5,51) 4,67 (4,75) 5,44 (9,56) 1 (7,35) 5,07 (5,08)
1) Beloppet i kolumnen ’Totalt’ inkluderar även gruppfunktioner som inte visas i tabellen, med 355 mkr (271) hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 359 mkr (282) avseende kapital-
utgiftsbaserade tillgångar.
97
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 100 =====

Per 31 december 2025 uppgår GAR i flödet till 9,48 procent (rapporterad 2024: 
3,08, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 6,70) avseende omsätt-
ning och 11,03 procent (rapporterad 2024: 3,15, nyckeltal 2024 enligt 2025 års 
beräkningsmetodik: 6,85) avseende kapitalutgifter. Under 2025 har taxonomi-
förenlig heten i flödet ökat till 16 682 mkr (10 264) för tillgångar avseende om -
sättning och 19 408 mkr (10 498) avseende kapitalutgifter.
Per 31 december 2025 uppgår andelen gröna tillgångar under förvaltning 
i stocken till 4,58 procent (rapporterad 2024: 1,38, nyckeltal 2024 enligt 2025 års 
beräkningsmetodik: 3,89)  avseende omsättning och 6,33 procent (rapporterad 
2024: 2,23, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 6,26)  avseende 
kapital utgifter. Under 2025 har taxonomiförenligheten i stocken ökat till 
42 191 mkr (32 571) för tillgångar under förvaltning avseende omsättning och 
58 367 mkr (52 450) avseende kapital utgifter. Nyckeltalen påverkas av de under-
liggande innehaven i fonder och diskretionär portföljförvaltning samt deras 
investeringsstrategier. Om de underliggande innehaven finns i flera produkter 
räknas de endast med en gång. 
Andel gröna tillgångar under förvaltning för flödet, vilket visar taxonomiför-
enligheten i förvärv gjorda under året, är 6,19 procent (rapporterad 2024: 1,20, 
nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 5,52) avseende omsättning 
och 8,56 procent (rapporterad 2024: 1,75, nyckeltal 2024 enligt 2025 års beräk-
ningsmetodik: 8,07) avseende kapitalutgifter. Under 2025 är taxonomifören lig-
heten i flödet 11 942 mkr (8 299) för tillgångar under förvaltning avseende 
omsättning och 16 522 mkr (12 126) avseende kapitalutgifter.
De konsoliderade viktade nyckeltalen utifrån Swedbanks tjänster är 6,04 pro-
cent (rapporterad 2024: 3,05, nyckeltal 2024 enligt 2025 år beräkningsmetodik: 
4,75) avseende omsättning och 6,70 procent (rapporterad 2024: 3,38, nyckeltal 
2024 enligt 2025 års beräkningsmetodik: 5,25) avseende kapital ut gifter per 
31 december 2025.
Tolkning och implementering
Rapporteringskraven inom EU-taxonomin är under utveckling och ingår som en 
del i EU:s Omnibus-förslag för hållbarhet, vilket syftar till att förenkla och sam-
ordna hållbarhetslagstiftningen. Swedbank arbetar kontinuerligt med att imple-
mentera förändringar i EU-taxonomin och diskuterar löpande tolknings frågor och 
branschpraxis inom Bankföreningen i Sveriges arbetsgrupp. Årets rapportering 
presenteras enligt Omnibus delegerade akt, men analys- och implementations-
arbetet till följd av det nya direktivet kommer fortsätta under nästa år, i takt med 
att Swedbank också fortsätter utvärderingen av de FAQ:er som publicerades 
i december 2025. Swedbanks förhoppning är att ytterligare väg ledning kring krav 
och definitioner publiceras under 2026. Swedbank tillämpar inte de nya tilläggen 
om materialitetsundantag som ger möjlighet att undanta rapportering av vissa 
nyckel tal och innehav samt exponeringar inkluderade på frivillig basis i 2025 års 
 rapport, men avser att utvärdera möjligheterna under 2026. 
Förenlighet med EU-taxonomin, inklusive nyckel tal, följs upp kvartalsvis av 
Swedbanks affärsområden. Genom att stödja koncernens kunder i att utveckla 
hållbara verksamheter och energieffektiva bostäder samt göra  hållbara investe-
ringar, är ambitionen att förbättra nyckeltalen. Swedbank arbetar med att uppda-
tera kundprocesser och utveckla nya produkter, exempelvis för att kunna påvisa 
taxonomiförenlig heten hos ett individuellt lån. En ökad andel av miljö mässigt 
hållbara tillgångar är en viktig del i Swedbanks klimat arbete. Koncernen har 
beslutat om klimatmål för finansierade utsläpp fram till 2030 inom flera sektorer, 
inklusive kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter. Hållbarhetsrelate-
rade klimatmål presenteras på sidan 78. 
EU-taxonomin är central i identifieringen av de verksamheter hos Swedbanks 
kunder som kan bidra till att nå klimatmålen. Ökning av taxonomi förenliga till-
gångar, samt tillgångar under förvaltning är viktigt för att Swedbank ska kunna 
säkerställa att målen uppfylls. Inom Swedbanks tillgångar under förvaltning har 
ett antal fonder i produktutbudet åtagit sig att upprätthålla en lägsta andel taxo-
nomiförenliga investeringar. EU-taxonomin kommer att utgöra ett av flera verktyg 
för hållbarhetsuppföljning av dessa tillgångar.
Lån med bostadsfastighet som säkerhet
Hushållens förvärv och ägande av fastighet är en verksamhet som omfattas 
av EU-taxonomin. En majoritet av Swedbanks tillgångar som omfattas av regel-
verket utgörs av lån med bostadsfastighet som säkerhet. Bostäder står för en 
betydande del av EU:s energikonsumtion och växthusgasutsläpp, vilket kan 
 minskas genom ökad energieffektivitet. Swedbank bidrar till finansieringen 
av energieffektivisering i bostadsfastigheter och är beroende av energidata 
av god kvalitet.
EU-taxonomin ställer olika krav för att ett lån med bostadsfastighet som säker-
het ska klassificeras som taxonomiförenligt, beroende på när byggnaden upp-
fördes. För byggnader uppförda före den 31 december 2020 måste fastighetens 
primär energibehov ligga inom de översta 15 procenten av det nationella beståndet 
eller ha energiklass A. 
Swedbanks energikrav är baserade på tröskelvärden framtagna på uppdrag 
av Fastighetsägarna för lån med bostadsfastigheter som säkerhet i Sverige. 
 Motsvarande information har använts för lån med bostadsfastigheter som 
 säker heter i Estland, Lettland och Litauen. 
För byggnader uppförda efter den 31 december 2020 krävs att primärenergi-
behovet är minst 10 procent under tröskelvärdet för nära noll-energibyggnader.
För att uppfylla kraven på att inte orsaka betydande skada på målet om klimat-
anpassning har Swedbank genomfört klimatriskanalyser av bostadsfastigheter 
som används som säkerhet för lån, enligt samma metod som används i Pelare 3 
rapporten. Lån med bostadsfastighet som säkerhet redovisas som taxonomi-
förenliga när fastigheten både uppfyller energikraven och där klimatriskanalysen 
visar låg risk. Data till klimatriskanalysen har inhämtats från en extern leverantör. 
Ett arbete med att utveckla dessa analyser pågår.
CSRD-företag
Finansiella företag är i stor utsträckning beroende av att kunder och motparter 
rapporterar i enlighet med EU-taxonomin för att själva kunna uppfylla sina rappor-
teringsskyldigheter. Swedbanks rapportering återspeglar därmed företagens 
 rapportering, både i omfattning och förenlighet. Information från företags-
kunders hållbarhetsförklaringar har inhämtats från en extern leverantör. 
Företagsutlåningen utgör 26 procent (24) av Swedbanks tillgångar, varav 
endast 2 procent (2) är CSRD-företag. 
Förvaltat kapital i CSRD-företag utgör 36 procent (35) av totala tillgångar under 
förvaltning. Tillgångar under förvaltning i globala portföljer med innehav utanför 
EU samt tillgångar under förvaltning med placeringsinriktning inom små och 
medelstora företag, vilka inte rapporterar enligt EU-taxonomin, bidrar till lägre 
taxonomi förenlighet.
Datatillgänglighet och kvalitet
Avsaknad av en central extern databas för företags hållbarhetsinformation och 
otillräcklig kvalitet på externa data, medför svårigheter att samla in kvalitetssäk-
rade data gällande nyckeltal från företagskunder och energiprestanda för fastig-
heter. Bristande tillgänglighet och kvalitet i data påverkar taxonomiförenligheten 
och därmed nyckeltalen GAR och Andel gröna tillgångar under förvaltning. I dags-
läget har Swedbank inte kunnat inhämta data för samtliga efterfrågade data-
punkter, exempelvis ”användning av intäkter” i samband med företagslån.
För 52 procent (55) av Swedbanks lån med bostadsfastighet som säkerhet, 
saknas giltiga energideklarationer, vilket begränsar möjligheten att påvisa taxonomi-
förenlighet. Systemet med energiklasser är inte harmoniserat varför det exempel-
vis i Sverige är högre krav än i många andra EU-länder för att en fastighet ska till-
delas energiklass A, och därmed uppfylla EU-taxonomins krav.
98
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 101 =====

E1 Klimatförändringar
Introduktion
Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar, risker 
och möjligheter relaterade till anpassning till klimatförändringar, begränsning av 
klimatförändringar samt energi som väsentliga. Tabellen nedan beskriver varför 
dessa bedömdes som väsentliga.
Rapportering av upplysningskraven inom ESRS E1 Klimatförändringar behand-
lar hantering av inverkningar, risker och möjligheter tillsammans med anledning 
av att de nära angränsar till varandra. Arbetet med klimatförändringar är koncern-
gemensamt, men eftersom metoder, mål och mätetal skiljer sig i olika delar av 
verksamheten delas rapporteringen in i följande underområden, där tillämpligt: 
• Kreditportfölj avser Swedbanks utlåning, eventualförpliktelser samt 
 åtaganden. 
• Förvaltat kapital avser investeringar genom fondför valtning inom det svenska 
fondbolaget Swedbank Robur Fonder AB, i kapitlet benämnt ” Swedbank Robur 
Fonder” om inget annat anges.
Väsentliga 
underämnen Beskrivning
Inverkan, risk 
eller  möjlighet
Faktisk/ 
potentiell
Värde -
kedjan
Anpassning till 
 klimatförändringar
Ökad utveckling och efterfrågan på finansieringsprodukter kopplade till klimatanpassning kan 
skapa nya intäktsmöjligheter.
Begränsning av 
 klimatförändringar
Swedbanks positiva inverkan på begränsning av klimatförändringar sker främst indirekt genom 
värdekedjan via rådgivning, utlåning och investeringar som exempelvis bidrar till energieffektivi-
sering, förnybar energi produktion och hållbar skogsförvaltning.
Swedbanks negativa inverkan på klimatförändringar sker främst indirekt genom värdekedjan via 
utlåning samt investeringar i verksamheter med höga utsläpp av växthusgaser.
Risk för kreditförluster på grund av värdeminskning i fastighetsbestånd eller industrier som inte 
klarar utsläppsminskningar och energiomställningen. Detta kan orsakas av regelverksändringar, 
teknikskiften eller marknadsskiften drivet av exempel vis höga energipriser.
Klimatrelaterad rådgivning till privat- och företagskunder, tillsammans med en ökad efterfrågan 
på  relaterade produkter, kan bidra till nya intäktsströmmar, stärka Swedbanks anseende och 
skapa konkurrensfördelar.
Energi Risk för kreditförluster kopplade till förändringar i politik, teknik och  marknad som syftar till att 
minska  utsläppen och öka energieffektiviteten i samhället.
Ökad utveckling och efterfrågan på låneprodukter för energieffektivisering och gröna bolån kan 
skapa nya intäktsmöjligheter.
 Positiv inverkan   Negativ inverkan   Möjlighet   Risk   Faktisk inverkan   Potentiell inverkan   Uppströms   Egen verksamhet   Nedströms
Strategi och affärsmodell
 E1 SBM-3  Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras 
förhållande till strategi och affärsmodell 
Klimatomställningen innebär stora utmaningar samtidigt som den kan innebära 
nya affärsmöjligheter för både Swedbank och kunderna. Koncernens ambition är 
att vara en central aktör i omställningen genom att finansiera hållbara lösningar, 
exempelvis genom projekt som ökar energieffektiviteten i byggnader. Swedbank 
arbetar med att styra finansiering och investeringar mot hållbara aktiviteter 
i kombination med dialog, råd givning och uppföljning. 
Inom Swedbanks totala kreditportfölj, där fastighetssektorn utgör cirka 80 
procent, ligger fokus på att stödja energiomställningen inom sektorn. Genom att 
efterfråga energideklarationer och erbjuda kommersiella fastighetskunder stöd 
i att implementera hållbara energilösningar, kan koncernen stärka deras möjlig-
heter att uppgradera befintliga fastigheter. Dessutom ser Swedbank över sin 
 produkt- och tjänsteportfölj för att bättre kunna möta marknadens krav på håll-
barhet och innovation.
Inom kapitalförvaltningen är arbetet med att begränsa klimatförändringar en 
viktig utgångspunkt. Det innebär dels att innehav med betydande klimatpåverkan 
väljs bort i enlighet med fastställda kriterier för fossilrelaterade sektorer och dels 
att kapital aktivt styrs mot bolag som bedöms vara väl positionerade i klimat-
omställningen.
Identifierade klimatrelaterade risker 
Riskidentifiering och utvärdering av klimatrelaterade risker genomförs årligen. 
Det är främst i kreditportföljen där omställningsrisker på kort sikt bedömts vara 
väsentliga för koncernen. Bland de sektorer där Swedbank funnit betydande 
omställningsrisker finns energi sektorn, fastighetsförvaltning, transporter, skog 
och lantbruk samt tillverkningsindustri. En uppräkning av samtliga riskdrivare och 
deras finansiella effekt på olika delar av koncernens utlåning skulle bli mycket 
omfattande. Några exempel på händelser som kan öka koncernens omställ-
ningsrisk i kreditgivningen är:
• Ny eller förändrad politik och lagstiftning med syfte att begränsa klimatförändringar.
• Kraftigt ökade energipriser med påverkan på den ekonomiska stabiliteten. 
• Ny eller förändrad teknik som begränsar klimatförändringar. 
• Nya eller förändrade beteenden hos konsumenter och investerare som syftar 
till att begränsa klimatförändringar. 
Resiliensanalys
Swedbanks arbete med ökad motståndskraft mot klimatrisker omfattar både 
kvalitativa och kvantitativa analyser för att hantera klimatrisker effektivt inom 
kreditportföljen. De  kvalitativa bedömningarna indikerar att växthusgasutsläpp 
och energifaktorer kommer att ha en mindre negativ påverkan på affärsmodellen 
och strategin över en horisont på 1–5 år. Mot bakgrund av den scenarioanalys 
och de stresstester som utförts som en del av Swedbanks Interna kapitalut-
värdering (IKU) är be  dömningen att koncernens motståndskraft mot klimat-
relaterade risker är god. I IKU ingår:
• Ett tioårigt scenario där Swedbank simulerar sin kapitalsituation givet en 
omställning i enlighet med koncernens klimatmål. Resultatet visar att både 
lönsamhet och kapitalisering förblir stark.
• Treåriga makroekonomiska stresstester där både fysiska risker och omställ-
ningsrisker integreras. Av resultaten framgår att  koncernens motståndskraft 
mot både stressade omställningsrisker och  stressade fysiska risker i termer 
av omfattande översvämningar är god.
IKU omfattar Swedbanks konsoliderade situation, med undantag för koncernens 
helägda försäkringsbolag som endast tas med som aktieinnehav. IKU omfattar 
såväl den operativa verksamheten som värdekedjorna kreditgivning och spar-
99
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 102 =====

ande. Inga väsentliga klimatrelaterade risker har exkluderats från IKU avseende 
värdekedjorna. Processerna för den tioåriga scenarioanalysen och de treåriga 
stressade scenarierna är under utveckling och de kvantitativa resultaten bygger 
på en rad antaganden  utifrån Swedbanks strategi, planer och hypotetiska sce-
narioutvecklingar. Den makroekonomiska scenarioutvecklingen antas följa den 
långsiktiga trenden där hänsyn tagits till att omställningen antas medföra ett 
ökat investeringsbehov i samtliga av koncernens hemmamarknader. Behovet 
är brett men särskilt utmärkande inom energi där energimixen på hemmamark­
naderna antas förändras på ett betydande sätt, med ett allt större inslag av för -
nybar energiproduktion inte minst i de baltiska länderna. Även transportsektorn 
bedöms ha ett utökat inves teringsbehov främst utifrån den teknikförändring som 
drivs fram av elektrifier ingen. Det har inte gjorts något specifikt antagande om 
energikonsumtion. Stresstester och scenarioanalyser över långa tidshorisonter, 
upp till tio år, medför större osäkerhet, särskilt kring antaganden om kreditport-
följens utveckling samt intäkter och kostnader. 
Trots att IKU visar på god motståndskraft bedöms omställningen kunna inne-
bära utmaningar såsom utmaningar för koncernens fastighetskunder att genom-
föra energieffektiviserande åtgärder. 
Klimatomställningsplan
 E1-1  Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna
Swedbanks klimatomställningsplan, Swedbank Climate Transition Plan, är base-
rad på koncernens strategi och fokuserar på utvalda kundsegment och områden. 
En viktig del av planen är Swedbanks ställningstagande om klimat och natur, där 
olika typer av restriktioner för fossila bränslen, inklusive kol, torv, olja och gas, 
specificeras.
En central del av Swedbanks klimatomställningsplan är koncernens övergri-
pande mål om att uppnå nettonollutsläpp senast år 2050 genom att anpassa 
kredit portföljen och det förvaltade kapitalet till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Här 
arbetar Swedbank med att anpassa affärsmodellen genom att styra finansiering 
och investeringar mot hållbara aktiviteter samt genom dialog, rådgivning och 
uppföljning. Det konkretiseras genom en ambition om att öka hållbar finansiering 
för att stärka affärsmöjligheterna. Koncernens största klimatpåverkan sker via 
kundledet, vilket innebär att kundernas omställning är en nyckelkomponent i 
arbetet med att minska utsläppen. Swedbanks förmåga att nå uppsatta klimat-
mål beror på  kund ernas förmåga att ställa om. Därför lägger klimatomställnings-
planen särskild vikt vid detta.
Swedbanks klimatomställningsplan publicerades 2024 och har godkänts av 
vd och setts över av styrelsen. Den kommer att uppdateras och anpassas i takt 
med att klimatarbetet utvecklas och ny lagstiftning tillkommer samt för att sträva 
efter att rätt förutsättningar finns på plats för att uppnå koncernens klimat mål. 
Framsteg i genomförandet av klimatomställningsplanen följs upp genom över-
syn av satta mål, främst genom  mätning av finansierade utsläpp. Swedbank 
genomför för närvarande ingen kvanti tativ analys eller uppföljning av de åtgärder 
som bidrar till utsläppsminskning. Klimatomställningsplanen är för närvarande 
inte en integrerad del av den finansiella planeringen. Swedbank har inte identifie-
rat väsentliga drifts- eller kapitalutgifter specifikt för klimatomställningsplanen; 
dessa utgifter är en integrerad del av Swedbanks löpande kostnader. 
Swedbanks aktie är inte exkluderad från EU Paris-aligned Benchmarks. 
Övergripande målsättning
Swedbanks klimatrelaterade mål utgår från att nå nettonollutsläpp senast år 2050 och att anpassa kreditportföljen och det förvaltade kapitalet till 1,5-gradersmålet. 
Klimatmål för kreditportföljen Klimatmål för förvaltat kapital
Swedbank har antagit sektorspecifika delmål för:
• Bolån
• Kommersiella fastigheter
• Kraftproduktion
• Olja och gas
• Stål
• Sjöfart
Swedbank Robur Fonder har antagit klimatmål för:
• Aktier
• Företagsobligationer
• Statsobligationer
• Kommunobligationer
• Regionobligationer
• Säkerställda bostadsobligationer
Viktiga åtgärder för att nå Swedbanks  klimatmål
 ● Stödja kunder för att stimulera en hållbar omställning, exempelvis genom 
rådgivning och att erbjuda anpassade finansiella lösningar. 
 ● Fortsätta utveckla partnerskap och samarbeten som stödjer kunder 
i deras omställning.
 ● Öka finansiering av hållbara aktiviteter och andra aktiviteter som bidrar 
till omställningen.
Viktiga åtgärder för att nå Swedbank Robur  Fonders  klimatmål
 ● Investera i bolag med lösningar som bidrar till klimatomställningen.
 ● Föra dialog med innehavsbolag med höga utsläpp för att förmedla 
 förväntan om att sätta klimatmål för nettonollutsläpp.
 ● Avstå från investeringar i verksamheter i fossilsektorn som förhindrar 
att klimatstrategin uppfylls.
Kreditportfölj
Swedbanks breda kundbas ger förutsättningar att påverka omställningen genom 
hållbar finansiering, rådgivning och kunskapsspridning. Med betydande expo-
nering mot fastighetssektorn på samtliga hemmamarknader fokuserar klimat-
arbetet inom kreditportföljen särskilt på att stödja energiomställningen inom 
denna sektor. Även andra utsläppsintensiva sektorer i kreditportföljen är i fokus, 
inklusive kraftproduktion, stål, sjöfart samt olja och gas. Affärsmöjligheter och 
partnerskap inom grön teknologi och finansiering av hållbara lösningar är viktiga 
drivkrafter för Swedbank. Dessutom spelar förändrade marknadstrender och en 
ökad efter frågan på gröna finansiella produkter och tjänster, från både privat- och 
företags kunder, en betydande roll. Förändrade investerarkrav och efterlevnad av 
lagstiftning är också centrala när de regulatoriska kraven ökar.
Att minska exponeringen mot kunder med liten eller obefintlig omställnings-
vilja är viktigt. Swedbanks förväntningar vid tillhandahållandet av finansiella 
tjänster samt restriktioner för fossila bränslen specificeras i Swedbanks ställ-
ningstagande om klimatförändringar och natur. 
Swedbanks potentiellt inlåsta växthusgasutsläpp finns främst identifierade 
i tillgångar kopplade till kunder inom sektorer med stora investeringar i fossila 
bränslen och koldioxidintensiva processer där det är svårt och kostsamt att 
snabbt minska utsläppen. Dessa sektorer är exempelvis olja och gas, kraftpro-
duktion, stål och sjöfart. Swedbanks möjligheter att nå sina klimatmål i de sekto-
rerna kommer att bero på koncernens exponeringar mot dessa kunder samt 
 kundernas förmåga att ställa om sin verksamhet. För att bättre förstå före-
tagskundernas omställning har Swedbank utvecklat verktyg för att underlätta 
analys av omställningsplaner, vilket ger värdefulla insikter för interna besluts-
processer och vid kundrådgivning.
Förvaltat kapital
Swedbanks klimatomställningsplan beskriver det övergripande tillvägagångs-
sättet för att uppnå nettonollutsläpp inom förvaltat kapital. Detta åtagande fram-
går  tydligt i Swedbank Roburs Policy för ansvarsfulla investeringar, tillsammans 
med Klimat strategin, som vägleder insatserna inom fondförvaltningen och revi-
deras  årligen. Klimatstrategin, som godkänts av Swedbank Robur Fonders vd, 
anger klimat mål och delmål. Swedbank exkluderar bolag med över fem procent 
omsättning från produktion och distribution av fossila bränslen (kol och olja). 
Bolag med över fem procent omsättning från gasproduktion utesluts också, samt 
bolag med distribution eller energiproduktion från gas över 50 procent. Denna 
exkluderingsstrategi begränsar exponeringen mot fossil intensiva sektorer och 
är ett verktyg för att undvika inlåsningseffekter  kopplade till fossila bränslen. 
Swedbank Robur Fonder har undertecknat initiativet Net Zero Asset Manager 
(NZAM). Ytterligare information om klimatåtgärder och klimatmål beskrivs  
i E1­3 Åtgärder på sidorna 101–102 samt i E1­4 Mål på sidorna 102–107.
100
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 103 =====

Policyer
 E1-2  Policyer för begränsning av och anpassning till  klimat förändringar samt energi
Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar,  
risker och möjlig heter relaterade till klimatförändringar. 
Styrande dokument för klimatområdet1
Hållbarhetspolicy2
Syfte och innehåll  ● Fastställer miljömässiga principer för Swedbanks arbete med klimatanpassning,  
minskning av växthusgasutsläpp och stöd för energiomställningen.
 ● Kompletteras av två vd-instruktioner (ställningstaganden), varav en för klimat. 
 ● Baseras på externa regelverk, vetenskaplig evidens och koncernens deltagande 
i  internationella klimatinitiativ som UN Principles for Responsible  Banking (PRB), 
UN  Principles for Responsible Investment (PRI) och UN Global Compact.
Ansvar  ● Beslutad av styrelsen
 ● Chief Financial Officer  
är regelverksägare
Instruktion – Ställningstaganden om klimatförändringar och natur2 
Syfte och innehåll  ● Ställningstaganden för hantering, begränsning och anpassning till klimatförändringar.
 ● Specificerar restriktioner gällande fossila bränslen.
 ● Framhåller Swedbanks roll i att främja teknologier som möjliggör omställning, såsom 
 elektrifiering och förnybar energiproduktion.
 ● Fastställer att koncernen ska sätta mål samt övervaka, mäta och följa upp utsläppen.
Ansvar  ● Beslutad av vd
 ● Chief Financial Officer  
är regelverksägare
Policy för koncernens övergripande riskramverk
Syfte och innehåll  ● Koncernens övergripande riskramverk inkluderar ESG-risk. De ingår i risktaxonomin  
som en egen risktyp. 
 ● Tydliggör att ESG-risker, inklusive klimatrisker, identifieras, bedöms och hanteras 
 tillsammans med övriga risker.
Ansvar  ● Beslutad av styrelsen
 ● Chief Risk Officer  
är regelverks ägare
Kreditpolicy
Syfte och innehåll  ● Reglerar kreditriskhanteringen, tillsammans med ett flertal direktiv och instruktioner.
 ● Uttrycker att ESG-risk är en naturlig och integrerad del av kreditriskbedömningen och ska 
återspeglas i koncernens kreditverksamhet. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, 
klimat anpassning och begränsning av klimatförändringar.
Ansvar  ● Beslutad av styrelsen
 ● Chief Risk Officer  
är regelverks ägare
1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive 
regelverks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett 
genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. De styrande dokumenten uppdateras årligen utifrån syn punkter från relevanta 
 intressenter och finns tillgängliga för medarbetare via intra nätet. 
2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. 
Åtgärder
 E1-3  Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer
Genom koncernens klimatrelaterade policyer framgår riktlinjer som styr resurser 
och åtgärder för att minska utsläpp och möta klimatförändringar. Under rappor-
teringsåret utfördes åtgärder för att begränsa Swedbanks inverkan på klimat-
förändringar, hantera risker och ta till vara på affärsmöjligheter. Under rapporte-
ringsåret har koncernen inte identifierat några åtgärder som direkt syftar till att 
tillhandahålla eller stödja rättsmedel för personer som drabbats av faktisk 
 negativ inverkan kopplat till klimatförändringar. 
Kreditportfölj
Samarbeten för utvecklat kunderbjudande 
i  energi omställning 
Swedbank fokuserar på att bidra till energiomställningen i fastighetssektorn och 
stöttar sina kunder inom sektorn med råd givning och anpassade produkter kopp-
lade till energieffektivitet. Under 2025  etablerade Swedbank ett partnerskap med 
företaget Econans AB för att kunna erbjuda energirådgivning och stötta privat-
kunder i Sverige att minska sina energikostnader. Det nya partnerskapet ersätter 
Swedbanks tidigare samarbete med Hemma AB. 
Under året har Swedbank genomfört en kampanj för att inspirera hushåll med 
stora utsläpp från oljepannor att byta ut dem till mer miljövänliga alternativ. 
Swedbank har även uppdaterat tjänsten Energikollen, som syftar till att hjälpa 
kunderna att renovera energismart och har tecknat avtal med företag som kan 
hjälpa bolåne kunder att göra energi deklarationer till bra villkor. Swedbank deltar 
i olika expertgrupper tillsammans med aktörer som Boverket, Energi myndig heten 
och andra banker för att utveckla relevanta metoder för att ta fram information 
om fastig heters energiprestanda. Detta för att få tillgång till bättre underliggande 
data och ytterligare påskynda omställningen. 
För företagskunder i Sverige vidareutvecklades partnerskapet med Ramboll, 
som syftar till att tillhandahålla rådgivningsstöd till kunder inom energieffekti-
vitet. Under året fokuserade arbetet på att nå ut till fler branscher och kunder 
genom bland annat event och webbinarier. Swedbank utvidgade även samar betet 
med Almi för att erbjuda små- och medelstora företag en hållbarhetsdialog och 
stötta dem i omställningen. Parallellt har en plattform för utvalda företagskunder 
anpassats i syfte att kunna simulera fastigheters behov av energi effektiviserande 
åtgärder samt göra det möjligt för kunderna att ta del av kunskap kring energi och 
hållbarhet. Det gemensamma syftet är att stötta kunderna att genomföra en 
energi omställning. 
Inom jordbrukssektorn har Swedbanks samarbete med Agronod fortsatt 
under året, som gör det möjligt för lantbrukare att enkelt beräkna och rapportera 
klimat avtrycket från sin verksamhet. I de baltiska länderna erbjuder Swedbank 
tillsammans med eAgronom finansieringslösningar för investeringar i hållbart 
jordbruk. Det utvecklade kund erbjudandet och samarbeten för energiomställning 
är ett löpande arbete och omfattar Swedbanks hemma marknader. 
Uppdatering av ramverk
Under året uppdaterades Swedbank Sustainable Funding Framework, det vill 
säga Swedbanks ramverk för hållbar upplåning och finansiering, för att anpassas 
101
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 104 =====

till senaste marknadspraxis och för att ytterligare klargöra kvalificeringskriteri-
erna. Ramverket är i linje med ICMA:s Green Bond Principles (2025), Social Bond 
Principles (2025) och Sustainability Bond Guidelines (2021). Därutöver har Swed-
bank erhållit en Second Party Opinion från ISS-Corporate som bekräftar att ram-
verket uppfyller kraven enligt ICMA:s principer. Ramverket omfattar Swedbanks 
hemmamark nader och innehåller både gröna och sociala kategorier som tydlig-
gör vilka hållbarhetskriterier som behöver vara uppfyllda för att ett lån ska kunna 
inkluderas i Swedbanks register för hållbara tillgångar. Swedbank använder ram-
verket i dialog med företagskunder och kan genom det stötta kunderna i att göra 
investeringar i aktiviteter som bidrar till omställning och minskar växthusgasut-
släppen. Aktiviteterna kan handla om att effektivisera energianvändningen eller 
minska beroendet av fossila bränslen. Utlånade volymer kopplade till ramverket 
sammanställs i  tabellen nedan.
Finansiering av omställning via register för hållbara  tillgångar1
Kategori Aktivitet 
Volym 
(mdkr) 
Gröna byggnader Finansiering av nya gröna byggnader, 
befintliga energieffektiva byggnader 
och renoveringar. 
132,6 
(99,1) 
Förnybar energi Finansiering inom förnybar energi: 
vindkraft, vattenkraft och solenergi. 
9,9 (7,5)
Hållbara transporter Finansiering av fordon med låga 
koldioxid utsläpp. 
10,2 (9,0) 
Annan grön finansiering Finansiering för hållbar vattenhante-
ring, energieffektivisering, förorenings-
begränsning och ansvarsfull förvalt-
ning av naturresurser. 
4,5 (3,7)
1) Avser gröna kategorier i Swedbanks register för hållbara tillgångar. Mer information finns 
i den årligt publicerade effektrapporteringen, Swedbank Sustainable Bond Impact Report.
Bedömning av kunders klimatomställningsplaner
Under 2025 utvecklade Swedbank sin metodik för att bedöma företagskunders 
klimatomställningsplaner. Bedömningen fokuserar på fyra områden: mål och 
mätetal, implementeringsplan, finansiering och styrning. Metoden har under året 
använts för utvärdering av stora företagskunder inom sektorer där Swedbank har 
klimatmål till 2030 för minskning av finansierad utsläppsintensitet. 
Genom denna bedömning kan Swedbank bättre förstå kundernas beredskap 
för klimatomställningen och utvärdera om deras planer är förenliga med 1,5-   
 gradersscenariot. Dessutom används denna bedömning för att bättre förstå hur 
kundernas klimatomställningsplaner förhåller sig till koncernens egna klimatmål. 
Majoriteten av de utvärderade kunderna bedömts ha trovärdiga omställnings-
planer. En trovärdig klimatomställningsplan innebär att kunden har mål i linje med 
Parisavtalet, tydliga strategier för att nå målen, effektiv styrning och rappor tering 
samt investeringar och beslut som följer planen. Mindre än en tredjedel bedöms 
sakna ett tillräckligt starkt åtagande i sin omställningsplan eller ha  betydande 
brister i planen. Swedbank arbetar med dialog, rådgivning och uppföljning av 
 för bätt rings  åtgärder för dessa kunder. 
Förvaltat kapital
Swedbank Robur Fonders Klimatstrategi omfattar hela det svenska fondkapi-
talet, exklusive diskretionär förvaltning. Åtgärder har vidtagits under året för att 
välja bort verksamheter, välja in investeringsobjekt samt påverka innehav i syfte 
att minska förvaltade fonders utsläpp av växthus gaser. Swedbank Robur Fonder 
har valt bort verksamheter inom fossil sektorn (kol, olja och gas) i enlighet med 
sin Strategi för att välja bort. Daglig kontroll genomförs för att säkerställa att stra-
tegin för att välja bort efterföljs enligt uppsatta kriterier. Dia loger har förts med 
innehav inom materiella sektorer, som tillsammans står för 70 procent av finan-
sierade scope 1 och 2 utsläpp från det svenska fondkapitalet, exklusive diskre-
tionär förvaltning, och som saknar verifierade mål hos Science Based Targets 
 initiative (SBTi). Syftet har varit att förmedla Swedbank Robur Fonders förväntan 
på dessa bolag att anta klimatmål och nå nettonollutsläpp. Utfallet av dessa dia-
loger beskrivs i Swedbank Robur Fonders årliga rapport: Corporate Governance 
and  Engagement report 2025. 
Swedbank Robur Fonders koldioxidavtryck har mellan 2024 och 2025 ökat 
något inom flera tillgångsslag. Ökningen är marginell och förklaras huvudsak-
ligen av en ökning i förvaltat kapital. Samtidigt uppvisar koldioxidavtrycket över 
tid en stabil nedåtgående trend, vilket är ett resultat av ett långsiktigt påverkans-
arbete för klimatomställning samt arbetet med att välja in bolag som är väl posi-
tionerade i klimatomställningen.
Förutsättningar för klimatåtgärder
Swedbanks förmåga att genomföra åtgärder för att hantera klimatförändringar, 
både vad gäller begränsning och anpassning, är beroende av tillgången till resur-
ser, där kapital är en avgörande faktor. Genom att bedriva en lönsam verksamhet 
kan koncernen säkerställa stabil och kostnadseffektiv finansiering. Detta möjlig-
gör i sin tur att Swedbank kan stödja sina kunder i omställningen, exempelvis 
genom att erbjuda utlåning till investeringar i hållbara projekt och teknologier 
som minskar utsläppen och främjar klimatomställningen. 
Vidare spelar intern hållbarhetsexpertis en central roll. Medarbetare med god 
kunskap om klimatfrågor bidrar till att driva effektiviteten i Swedbanks klimat­
åtgärder. Swedbank följer branschpraxis och anpassar sig till förändrade reg-
leringar och marknads trender. Slutligen är tillgången till data avgörande för 
strategi utveckling och operativa beslut. Data ger koncernen insikt i nuvarande 
utsläppsnivåer, identifierar riskområden och möjligheter samt hjälper till att mäta 
framstegen mot Swedbanks mål. Genom analyser av data kan Swedbank fatta 
mer informerade beslut som stärker engagemanget för långsiktig hållbarhet. 
Sammantaget innebär detta att Swedbank i hög utsträckning är beroende av 
dessa resurser för att framgångsrikt kunna genomföra sina klimatstrategier. 
Swedbank har identifierat åtgärder baserat på antagna strategier vilka följs upp 
årligen. Åtgärderna syftar till att bidra till klimatmålen som i sin tur syftar till att 
minska negativ inverkan, stärka positiv och ta tillvara på affärsmöjligheter. Swed-
bank gör inte en kvantitativ uppföljning på hur respektive åtgärd bidrar till dessa. 
Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär-
derna utöver de resurser som redan är integrerade i  ordinarie finansiell planering. 
Mål
 E1-4  Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Swedbanks klimatomställningsplan utgår från åtagandet att nå nettonoll växt-
husgasutsläpp senast 2050, i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att 
uppnå detta övergripande åtagande har koncernen satt delmål till 2030 för kredit-
portföljen, förvaltat kapital och Swedbanks egen verksamhet. Målen syftar till att 
hantera klimatrelaterade inverkningar, risker och affärsmöjligheter med fokus på 
värdekedjan nedströms. Mål för kreditportföljen täcker alla Swedbanks hemma-
marknader medan mål för förvaltat kapital täcker den svenska fondförvaltningen. 
Klimatmålen är i linje med de styrdokument som upprättats för området. 
Utsläpp från egen verksamhet är inte väsentliga i förhållande till indirekta finan-
sierade utsläpp nedströms. Samtidigt bedömer Swedbank att det är viktigt att 
även minska de egna utsläppen och har därför fastställt specifika mål för detta. 
Mer information om målen för varje verksamhetsdel presenteras i detta 
avsnitt.
Mål för kreditportföljen
Swedbank har fastställt klimatmål som omfattar sex sektorer inom kreditport-
följen. Målen har fastställts utifrån Net Zero Banking Alliance (NZBA) ramverk. 
Urvalet av sektorer baseras på flera kriterier: klimatpåverkan (sektorer med hög 
utsläppsintensitet enligt NZBA), Swedbanks exponering mot respektive sektor, 
sektorernas grad av homogenitet, vilket är viktigt för att möjliggöra en gemensam 
metodik och målsättning, samt tillgången till relevanta data och etablerade 
beräkningsmetoder. 2022 och 2024 publicerade Swedbank metodrapporter 
externt på  hemsidan som vidare förklarar urval av sektorer för målsättning.
Klimatmålen är koncernövergripande och har godkänts av vd samt setts över 
av styrelsen. Målen följs upp genom årliga KPI:er som fastställs för vd och där-
efter bryts ned till cheferna för respektive affärsområde på enhetsnivå. Vd:ns mål 
rapporteras till styrelsen, medan måluppfyllelsen på enhetsnivå rapporteras till 
vd. Framstegen mot klimatmålen för de olika sektorerna följs dessutom upp 
i koncernens hållbarhetskommittéer: Group Operating Sustainability Committee 
och Group Executive Sustainability Committee. 
 Swedbank för löpande dialoger med sina intressenter. Insikterna från dessa 
dialoger används övergripande när Swedbank utvecklar sina mål, men intressen-
terna är inte involverade i fastställandet av målen.
Koncernen ser kontinuerligt över klimatmålen för att verka för kreditport-
följens anpassning till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Swedbank ingår också 
i  flertalet partnerskap, medlemskap och nätverk, inklusive EEMI (Energy  Efficient 
Mortgage Initiative), PCAF (Partnership for Carbon Accounting  Financials) samt 
Poseidon Principles. 
Målen är satta utifrån vetenskapliga reduktionsbanor som utgår från hur 
mycket sektorn behöver minska sina utsläpp för att vara i linje med en temperatur-
ökning som inte överstiger 1,5°C. Utöver det har Swedbank inte använt fler 
 sce narier eller fastställt och kvantifierat åtgärder. Swedbank har inte gjort några 
antaganden kring hur port följen ska utvecklas. Olika faktorer påverkar utfallet 
såsom kundernas verksamhet, koncernens exponering och storleken på kund-
ernas totala tillgångar. Dessa förklaras mer ingående nedan. För närvarande har 
Swedbank inte kvantifierat effekten av olika åtgärder för att uppnå koncernens 
102
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 105 =====

klimatmål eller gjort några antaganden om absoluta värden på finansierade 
utsläpp för dessa sektorer för målåret. 
Resultatet för Swedbanks klimatmål rapporteras för 2024 respektive 2025. 
För bolån och kommersiella fastigheter redovisas utfallet för innevarande år, till 
skillnad från tidigare rapporter, efter som en metodförändring i beräkningen av 
utsläpp har tillämpats under 2025. För kraftproduktion, olja och gas, stål samt 
sjöfart rapporteras utfallet för 2024, då kundernas utsläppsdata för 2025 inte var 
tillgängliga vid tidpunkten för rapportens publicering. Eftersom utsläppsberäk-
ningarna baseras på dessa kunddata rapporteras utfallet per december 2024.
Beräkningarna av utfallet för klimatmålen baseras på Swedbanks kreditport-
följ volymer och kundernas utsläppsdata för samma period. Detta skiljer sig från 
rapporteringen av finansierade utsläpp som återfinns i Totala växthusgasutsläpp 
där utsläppen baseras på Swedbanks kreditportföljs volym vid rapporterings-
tillfället och den senast tillgängliga utsläppsinformationen. Notera att definitio-
nerna av sektorerna för klimatmålen kan skilja sig från övriga delar av rapporten, 
inklusive E1-6. 
Mer information om målen samt förändringar i mätvärden, mätmetoder, 
 betydande antaganden, begränsningar eller källor beskrivs under respektive 
sektor på sidorna 103–104, samt i beräkningsmetoder på sidorna 118–121.
Målens omfattning
Totalt omfattar klimatmålen 81 procent av Swedbanks utlåningsvolym, redovisade 
värde brutto i balansräkningen, och 72 procent av Swedbanks volym för kredit-
portföljen. Avseende finansierade utsläpp omfattar målen 39 procent av kund-
ernas utsläpp inom scope 1 och 2 i kreditportföljen. När även kundernas utsläpp 
inom scope 3 inkluderas omfattar målen 18 procent av kreditportföljen. 
Swedbanks klimatmål är utformade för att omfatta de mest relevanta 
utsläpps scope per sektor. Utifrån denna avgränsning, det vill säga kundernas 
utsläpp inom scope 1 och 2 för alla sektorer samt utsläpp inom scope 3 för olja 
och gas och bilindustrin, täcker målen 45 procent av de finansierade utsläppen.
Det finns flera skäl till att målen omfattar en lägre andel av de finansierade 
utsläppen än av Swedbanks totala kreditportfölj. Swedbanks bolåne- och fastig-
hetsportfölj bedöms ha relativt låg utsläppsintensitet jämfört med andra sek-
torer, samtidigt som den utgör en majoritet av koncernens kreditportföljvolym. 
Swedbank har också relativt liten andel av kreditportföljen mot flertalet av 
 sektorerna som definieras som koldioxidintensiva i NZBA:s ramverk, såsom 
exempelvis kol (ingen exponering) och olja och gas (endast en liten exponering 
mot raffinaderier kvar). 
Swedbank ser kontinuerligt över klimatmålen och deras omfattning.
Externa faktorer som kan påverka utfall av målen 
Swedbanks förmåga att uppnå sina klimatmål inom kreditportföljen är i stor 
utsträckning kopplad till kundernas omställning. Flera faktorer driver denna 
omställning, bland annat framväxten av grön teknologi som successivt sänker 
kostnaderna för hållbara lösningar, skärpta regelverk och styrmedel såsom EU 
ETS (European Union Emissions Trading System), ökad efterfrågan på hållbara 
produkter och tjänster samt ett växande tryck från investerare på finansierade 
företag att minska sina utsläpp. 
Flera av de sektorer där Swedbank har satt upp klimatmål är också beroende 
av samhällets omställning i stort. Detta omfattar bland annat övergången från 
fossila bränslen till förnybar energi. För att Swedbank ska nå sina klimatmål 
krävs en successiv utfasning av fossila bränslen inom respektive sektor. Utveck-
ling av ny teknik är också centralt, särskilt för stålindustrin och sjöfart som i hög 
grad är beroende av utveckling av nya teknologier för produktion av fossilfritt stål 
och nya typer av fossilfria fartyg. Inom fastighetssektorn beror också utveck-
lingen till stor del på nationell förflyttning vad gäller ländernas energimix, samt 
införande av regelverk eller incitament för energideklarationer, förbättrad energi-
effektivitet och utfasning av fossila energikällor.
Utfall
I tabellerna anges utfall för Swedbanks klimatmål i kreditportföljen. 
Klimatmål för kreditportföljen1
Utfall
Sektor Enhet
Mål  
2030, %
Förändring 
sedan basår, % 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Basvärde
Bolån2 kg CO2 e/m2 –39 –3 11,2 11,5 
Kommersiella fastigheter2 kg CO2 e/m2 –43 –24 20,5 26,9 
Kraftproduktion tCO2 e/MWh –59 –65 (0,06)³ 0,06 0,08 0,15 0,13 0,14 0,16
Olja och gas miljoner tCO2 e –50 –52 (2,7)³ 3,07 2,99 2,89 4,6 5,7 6,4 
Stål tCO2 e/t stål –29 –21 (0,82)³ 0,77 0,68 0,72 0,89 1,13 0,97 
Sjöfart 0% alignment delta 0 12,6%³ 17,7% 39,5% 39,5% 
1) Målen omfattar utvalda delar av GHG­protokollet kategori 15 och är konsekvent med gränserna för inventering av  växthusgasutsläpp. De inkluderar ej koldioxidkrediter. Mål för olja och gas 
finns angivet i absolut värde, övriga som intensitetsmål för att möjliggöra både tillväxt i sektorn och minskning i utsläpp i enlighet med 1,5-gradersscenariot. Ingen prognos över  absoluta 
utsläpp för målåret finns fram tagen för de sektorer som endast har mål på utsläppsintensitet. Målen har inte granskats av extern part. 
2) Utfall rapporteras endast för innevarande år, till skillnad från tidigare rapportering. Under 2025 har en metodförändring i beräkningen av utsläpp tillämpats, vilket innebär att de historiska 
 värdena inte rapporteras i enlighet med den nya metoden. Metodförändringen beror främst på att utsläppsfaktorer från European Energy Agency (EEA) har ersatts med faktorer från 
 International Energy Agency (IEA). För bolån har dessutom energiförbrukningen omfördelats mellan bostadsrätter och bostadsrättsföreningar.
3) För kraft produktion, olja och gas samt stål redovisas estimerat utfall för 2025 inom parentes. Faktiskt utfall för målen är 2024 eftersom utsläppsberäkningarna baseras på kundernas 
utsläppsdata som inte fanns publikt tillgängliga för 2025 vid rapportens publicering. För sjöfart fanns varken utfall eller estimat av alignment delta tillgängligt vid publiceringstillfället 
 eftersom utfallet baseras på rapportering via Poseidon Principles, som ännu inte publicerat de uppgifter som krävs för att utföra beräkningen. 
Totala finansierade utsläpp i kreditportföljen från sektorer med klimatmål och målens omfattning
Kreditportfölj per sektor1 Finansierade utsläpp4
Totalt,  
mkr2
Målens 
 omfattning, %3 Scope
2025  
(MtCO2e)2
2024  
(MtCO2e)2
2023  
(MtCO2e)2
2022  
(MtCO2e)2
2021  
(MtCO2e)2
2020  
(MtCO2e)2
Basår5 
(MtCO2e)2
Bolån 1 138 499 99 1 och 2 0,51 0,50
Kommersiella fastigheter 289 834 89 1 och 2 0,33 0,34
Kraftproduktion 22 998 52 1 (0,65)6 0,44 0,5 0,89 0,64 0,93 1,18
Olja och gas 3 558 100 1, 2 och 3 (2,69)6 3,07 2,99 2,89 4,63 5,65 6,36
Stål 5 747 93 1 och 2 (0,37)6 0,19 0,18 0,19 0,24 0,49 0,27
Sjöfart 4 741 83 1 och 34 (0,29)6 0,33 0,33 0,57 0,57
1) Volymer, redovisat värde brutto för lån och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser till bostads- och kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas, stål samt sjöfart.
2) Företag och tillgångar som täcks av klimatmål. För kraftproduktion, olja och gas samt stål omfattas stora kunder, definierat som (1) årlig omsättning >500 mkr eller  balans omslutning 
> 1 000 mkr, (2) redo visat värde och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser > 8 mkr.
3) Målens omfattning av kreditportföljens volymer, redovisat värde brutto för lån och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser för sektorn.
4) Omfattar utsläpp scope 1 och uppströms scope 3 från bränsleanvändning.
5) Basår är 2019 för bolån, kommersiella fastigheter, kraftproduktion, olja och gas samt stål. Basår är 2022 för sjöfart.
6) För kraftproduktion, olja och gas, stål samt sjöfart rapporteras ett estimerat utfall för 2025 inom parentes, då kundernas utsläppsdata för 2025 inte var publika vid rapportens publicering. 
103
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 106 =====

Bolån
Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO2e/m2) med 
39 procent till 2030 samt 89 procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och inkluderar lån till 
 hushåll med säkerheter i bostadsfastigheter och bostadsrättsföreningar.
Utfallet för 2025 visar på en 3 procents reduktion av sektorns utsläpps-
intensitet för fastighetsportföljen, jämfört med basår 2019. 
Utsläpps intensiteten minskade både för det svenska (–10 procent) och det 
baltiska fastighetsbeståndet (–17 procent) i portföljen. Samtidigt har en högre 
tillväxt i det baltiska fastighetsbeståndet sedan basåret, med högre utsläpps-
intensitet, resulterat i mindre reducering av utsläppsintensitet på gruppnivå. 
Utvecklingen påverkas bland annat av takten i energiomställningen i de länder 
där koncernen är verksam samt styrmedel och incitament som påverkar hus-
hållens vilja och möjlighet att upprätta energideklarationer, förbättra energieffek-
tivitet och fasa ut fossila energikällor. Dessa externa faktorer ligger till stor del 
utanför Swedbanks direkta möjlighet att påverka och innebär en ökad osäkerhet 
i utvecklingen mot målet. Sammantaget innebär detta att det finns en risk att 
Swedbank inte fullt ut kan nå målsättningen till 2030.
För den svenska bolåneportföljen beror den framtida utvecklingen främst på 
fortsatt energieffektivisering av fastighetsbeståndet, ökad andel småhus med 
energideklarationer samt utfasning av fossila uppvärmningskällor. Bland små-
husen i Sverige sker omställningen genom investeringar som görs av enskilda 
hushåll. För att hushållen ska ta kostnaden för energieffektiviseringar kan 
 utbildning och stöd fungera som möjliggörare.
De finansierade utsläppen från bolån i de baltiska länderna har fortsatt minskat. 
Denna minskning drivs av en ökad täckningsgrad av energideklarationer samt en 
förbättrad energi effektivitet i bolåneportföljen. Swedbank har fortsatt att stödja 
kunderna inom bolåneportföljen till att göra mer hållbara val genom utvecklande 
av erbjudanden kopplat till mer energieffektiva fastigheter. Sam tidigt är Swed-
bank  beroende av omställningen i ländernas energisystem som också står inför 
andra utmaningar i de  baltiska länderna (exempelvis vad gäller energisäkerhet). 
Andra utmaningar för att ställa om den baltiska bolåneportföljen är den låga 
energieffektiviteten i fastighetsbeståndet kombinerat med ett beroende av 
 nationella stödprogram för att renoveringar ska kunna genomföras. Dessa 
 strukturella förutsättningar påverkar möjligheten att accelerera utsläpps-
minskningstakten framåt och kan därmed också påverka måluppfyllelsen.
Kommersiella fastigheter 
Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (kgCO2e/m2) med 
43  procent till 2030 samt 91 procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och inkluderar alla fastig-
heter som används till intäktsbringande aktiviteter, såsom detalj handel, kontors-
lokaler, idrottslokaler, industrilokaler och flerbostadshus.
Utfallet för 2025 visar på en 24 procents reduktion av utsläppsintensitet för 
fastighetsportföljen, jämfört med basår 2019. 
Utsläppsintensiteten inom den svenska delen av portföljen har minskat något 
jämfört med föregående år. De främsta orsakerna är att andelen finansierade fastig-
heter med högre energiklass har ökat samt att fler fastigheter nu omfattas av giltiga 
energideklarationer. Denna utveckling speglar effekterna av Swedbanks arbete 
med att säkerställa energideklarationer vid ny finansiering samt att kräva klimat-
omställningsplaner för fastigheter med lägre energiprestanda. Utöver det fortsatte 
även arbetet med energirådgivning till kunderna, i samarbete med  Ramboll. 
För fastighetsbeståndet i de baltiska länderna har utsläppsintensiteten minskat 
med 22 procent sedan 2019, till följd av ökad finansiering mot energieffektiva 
fastigheter samt införande av en kontrollprocess vid lånebeslut som inkluderar 
bedömning av byggnadens energiprestanda och utsläpp. Fokus framåt är att fort-
satt förbättra kontrollprocessen och datakvaliteten för port följen, samt stärka 
kundengagemanget och utforska ytterligare produkttjänster som stödjer kunder 
i att minska utsläpp relaterade till fastigheterna i de baltiska länderna. 
Olja och gas (utvinning, produktion och raffinering)
Mål: Minska finansierade utsläpp (tCO2e) med 50 procent till 2030  
samt 99 procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1, 2 och 3 och omfattar stora 
kunder, definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning 
> 1 000 mkr, (2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. 
Utfallet för 2024 visar att absoluta finansierade utsläpp för sektorn olja och 
gas minskat med 52 procent sedan 2019 vilket innebär att Swedbank redan har 
uppnått målet att minska de finansierade utsläppen med minst 50 procent till 
2030. Orsaken till detta är att Swedbank har valt att kraftigt reducera sin kredit-
givning mot olje- och gasutvinning. Den exponering som finns kvar i portföljen 
är mot ett fåtal raffinaderier. 
Framöver är det viktigt för Swedbank att övervaka portföljens finansierade 
utsläpp och utvärdera att kunderna har klimatomställningsplaner som bedöms 
vara  trovärdiga. För ytterligare information, se E1­3 Åtgärder. 
Kraftproduktion
Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO2e/MWh) med 
59  procent till 2030 samt 99 procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och omfattar stora kunder, 
 definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1 000 mkr, 
(2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr. 
Utfallet för 2024 visar på en reduktion om 65 procent av portföljens utsläpps-
intensitet, jämfört med 2019 vilket innebär att Swedbank ligger i linje med målet 
att minska de finansierade utsläppen med 59 procent till 2030. Den förnyelsebara 
delen av portföljen har fortsatt att växa, vilket har bidragit till att de finansierade 
utsläppen minskat. I de baltiska länderna har dessutom flera kunder övergått till 
en större andel förnybar energiproduktion, vilket också haft en positiv effekt.
Under året har kundernas klimatomställningsplaner utvärderats. Resultatet 
visar att majoriteten av kunderna har etablerade klimatomställningsplaner som 
bedöms vara trovärdiga. 
Framöver är det viktigt för Swedbank att fortsätta utöka finansieringen 
mot förnyelsebar kraftproduktion samt utvärdera att kunderna har klimat­
omställnings  planer som bedöms vara trovärdiga. 
Stål
Mål: Minska den finansierade utsläppsintensiteten (tCO2e/ton) med 
29  procent till 2030 samt 94 procent till 2050 jämfört med 2019
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och 2 och omfattar stora kunder, 
definierat som (1) årlig omsättning > 500 mkr eller balansomslutning > 1 000 mkr, 
(2) redovisat värde och eventualförpliktelser och åtaganden > 8 mkr.
Utfallet för 2024 visar på en minskning med 21 procent sedan 2019, vilket 
innebär en ökning jämfört med föregående år då utfallet visade på en minskning 
med 30 procent. Ökningen beror främst på att ett fåtal kunder ökat sin 
utsläppsinten sitet. Portföljen är koncentrerad till ett begränsat antal kunder, 
vilket innebär att förändring i exponering mot enskilda kunder har stor påverkan 
på portföljens totala utsläppsintensitet. 
Under året har kundernas klimatomställningsplaner utvärderats. Resultatet 
visar att majoriteten av kunderna har etablerade klimatomställningsplaner som 
bedöms vara trovärdiga. 
Framöver är det viktigt för Swedbank att fortsätta följa upp portföljens 
utsläppsintensitet, analysera effekterna av förändrad kreditgivning samt 
 utvärdera att kunderna har klimatomställningsplaner som bedöms vara 
 tro värdiga.
Sjöfart
Mål: 0 procent alignment delta jämfört med Internationella sjöfarts-
organisationens (IMO) mest ambitiösa  reduktionsbana till år 2030  
(g CO2e/ton-nautisk mile)
Målet omfattar kundernas utsläpp inom scope 1 och uppströms scope 3 från bränsle-
användning och omfattar fartyg lika med eller större än 5 000 bruttotonnage.
Utfallet för 2024 visar att portföljens avvikelse från målbanan för utsläpps-
minskningar (”alignment delta”) minskat från 17,7 procent till 12,6 procent. Det 
innebär att portföljens faktiska utsläppsintensitet ligger närmare den nivå som 
krävs för att nå klimatmålet, vilket är en positiv utveckling. Det är ett resultat av 
både förändringar i portföljen, där kreditgivningen till vissa fartygstyper med hög 
Annual  Efficiency Ratio (AER) har minskat, och en generell minskning av 
utsläppsinten siteten i den kvarvarande fartygsflottan. Den positiva utvecklingen 
härrör främst till bränslereducerande åtgärder och investeringar, hastighets-
optimering och användning av alternativa bränslen, såsom biobränsle. 
Framöver är det viktigt för Swedbank att fortsätta finansiera kunder med 
klimat omställningsplaner på plats som bedöms vara trovärdiga. Därtill avser 
Swedbank att stödja kunder i förnyelsen av deras fartygsflottor, både genom 
finansiering av modernare fartyg och byggnation av nya fartyg med potential 
att bli fossilfria, samt genom att möjliggöra optimering av befintliga fartyg. 
104
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 107 =====

Mål för förvaltat kapital
Swedbank Robur Fonder har i sin Klimatstrategi antagit två övergripande klimat-
mål: att vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål år 2025 och att nå nettonoll-
utsläpp år 2050. Fondbolaget har även antagit tre delmål och fem koldioxidmål. 
Delmålen har tre fokusområden och koldioxidmålen omfattar fem tillgångsslag 
inom fondportföljen. Diskretionär förvaltning omfattas inte av klimatmålen efter-
som det är kunderna själva som fastställer investeringsinriktning och mål för sin 
portfölj. Fondkapital i Estland, Lettland och Litauen omfattas av egna klimatmål 
för respektive fondbolag.
Swedbank Robur Fonders Klimatstrategi har godkänts av Swedbank Robur 
Fonders vd. Målsättningen för nettonollutsläpp följer Paris Aligned Investment 
Initiative: Net Zero Investment Framework (NZIF). Detta är i linje med best-prac-
tice inom fondbranschen. För att sätta koldioxidmål för aktier och företagsobli-
gationer har Swedbank Robur Fonder använt sig av International Energy Agencys 
(IEA) Net Zero 2050 scenario. Detta scenario beskriver hur världens utsläpp 
kommer att minska givet faktorer såsom BNP-tillväxt, befolkningstillväxt samt 
policyändringar. Swedbank Robur Fonder har i processen för framtagning av 
klimat målen analyserat flera klimatscenarier och valt att utgå från IEA NZ2050. 
Basåret 2019 är valt efter rekommendationer från Net Zero Asset Manager 
(NZAM) och Swedbank Robur Fonder anser att trots att portföljsammansätt-
ningen kommer ändras över tid så är basåret generellt representativt för port-
följen även i framtiden. Om större ändringar görs i portföljen, kommer basåret 
justeras. För övriga tillgångsslag har målsättning för antingen Sverige eller EU 
använts som utgångspunkt och med 2024 som basår och precis som för aktier 
och företagsobligationer anser Swedbank Robur Fonder att basåret är represen-
tativt för portföljen i framtiden. Mål för koldioxid uttrycks som ett intensitetsmått 
för att kunna urskilja förändring i koldioxid för underliggande innehav i relation till 
förändring i totalt förvaltat kapital. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några 
antaganden kring hur portföljen ska utvecklas. Målen har inte blivit granskade 
av extern part. För ytterligare information om beräkningar och mätning, se 
 sidorna 119–121.
I början av året ändrade Swedbank Robur Fonder enhet för sitt koldioxid mål 
för aktier och företagsobligationer. Det tidigare måttet viktad genomsnittlig 
 kol dioxidintensitet ersattes av koldioxidavtryck. Ett nytt mål antogs för klimatlös-
ningar för aktier och företagsobligationer som är anpassat efter ramverket NZIF. 
Swedbank Robur Fonder antog nya koldioxidmål för statsobligationer, kommun-
obligationer, region obligationer och säkerställda bostadsobligationer, vilket inne-
bär att koldioxidmålen nu omfattar nästan hela fondkapitalet. Dessa mål uttrycks 
i samma intensitetsmått som för aktier och företagsobligationer, förutom säker-
ställda bostadsobligationer som uttrycks i totala utsläpp. Detta har påverkat 
baslinje värdet, men inte de långsiktiga klimatmålen eller hur de ska uppnås. 
Dessutom har Swedbank Robur Fonder antagit ett nytt klimatmål kallat Portfolio 
Alignment för tillgångsslagen aktier, krediter och säkerställda bostadsobliga-
tioner. De utsläpp som omfattas av Swedbank Roburs Fonders mål ingår även 
i Totala växthusgasutsläpp, E1­6. 
Swedbank Robur Fonders mål följs upp årligen. Resultaten granskas av 
 fondbolagets Hållbarhets- och Ägarstyrningsteam och av vd. Resultaten publi-
ceras externt i Swedbank Roburs årliga rapport Climate and Nature.  Eventuella 
 förändringar i metodik eller mål fastställs av vd.
Swedbank Robur Fonder har löpande dialog med sina intressenter. Insikter 
från dialogerna används övergripande när Swedbank Robur Fonder utvecklar 
sina mål, men intressenterna är inte involverade i fastställandet av målen. 
Övergripande mål 
• 2025: Samlade fondkapitalet förvaltas i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål
• 2050: Samlade fondkapitalet är senast nettonoll
Delmål
• Koldioxidavtryck: Minska koldioxidutsläpp till 2030 i enlighet med antagna 
mål per tillgångslagen aktier och företagsobligationer, statsobligationer, 
kommun obligationer, regionobligationer samt säkerställda bostads-
obligationer. Öka investeringar i emittenter med nettonoll mål.
• Klimatlösningar: Öka investeringar i klimat lösningar, med utgångspunkt 
i EU­taxonomin och motsvarande aktiviteter.
• Dialog: Föra dialog med företag inom materiella sektorer som utgör 
70  procent av  Swedbank Robur  Fonders finansierade scope 1 och 2 samt 
 uppströms scope 3 utsläpp.
Utfall
Swedbank Robur Fonders mål är att det samlade fondkapitalet ska förvaltas 
i linje med Parisavtalet senast 2025. Fondbolaget har säkerställt att relevanta 
artiklar i Parisavtalet uppfylls genom de mål och styrdokument som antagits 
inom ramen för den uppdaterade Klimatstrategin. Exempelvis finns nu utsläpps-
kurvor för samtliga tillgångsslag i linje med nettonoll senast 2050 som det 
 samlade fondkapitalet ska följa. Vidare har Swedbank Robur Fonder säkerställt 
att processer och rutiner i fondförvaltningen är förenliga med  artiklarna. Mot 
denna bakgrund bedömer Swedbank Robur Fonder att 2025  
målet är uppfyllt. 
Klimatmål för förvaltat kapital¹
Utfall 
Tillgångsslag Enhet
Mål  
2030, %
Förändring  
sedan basår, % 2025 2024 Basvärde2
Aktier och företagsobligationer tCO2e/mkr –50 –58 1,5 1,3 3,6
Statsobligationer tCO2e/mkr –15 1 10,8 10,7 10,7
Regionobligationer tCO2e/mkr –26 –3 0,96 0,99 0,99
Kommunobligationer tCO2e/mkr –26 9 4,5 4,1 4,1
Säkerställda bostadsobligationer tCO2e –20 4 26 321 25 261 25 261
1) Inkluderar Swedbank Robur Fonder i Sverige. Övrigt förvaltat kapital inom Swedbank, tex förvaltat fondkapital i Estland, Lettland och Litauen samt diskretionär förvaltning omfattas inte. 
2) Basår är 2019 för aktier och företagsobligationer och 2024 för resterande tillgångsslag.
Finansierade utsläpp i svenska fonder per tillgångsslag med klimatmål och målens omfattning
Volymer per tillgångslag Finansierade utsläpp
Totalt  
2025, mkr¹
Målens omfattning  
2025, %2 Scope
MtCO2e  
2025 
MtCO2e  
2024 
Aktier och företagsobligationer 1 682 098 100 1 och 2³ 2,45 1,99
Statsobligationer 17 960 100 1 0 0
Regionobligationer 4 523 100 1 och 2 0 0
Kommunobligationer 8 914 100 1 0,04 0,02
Säkerställda bostadsobligationer 149 799 100 2 0,03 0,03
1) Inkluderar Swedbank Robur Fonder i Sverige och övrigt förvaltat kapital inom Swedbank, tex förvaltat fondkapital i Estland, Lettland och Litauen samt diskretionär förvaltning omfattas inte. 
2) Målens omfattning av investeringsportföljen per tillgångsslag för Swedbank Robur Fonder i Sverige.
3) Dialogmål på scope 3.
105
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 108 =====

Aktier och företagsobligationer
Mål: Minska koldioxidavtrycket med 50 procent till 2030  jämfört med 2019
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1 och 2.
Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i aktier och före-
tagsobligationer ökat från 1,32 tCO2e/mkr till 1,51 tCO2e/mkr, motsvarande en 
ökning på 14 procent. Trots denna uppgång visar utvecklingen över tid en tydlig 
nedåtgående trend, och investeringarna ligger fortsatt väl i linje med målsätt-
ningen för 2030. Den huvudsakliga förklaringen till årets resultat är en ökning 
i förvaltat kapital. Därtill har exponeringen mot tillverkningssektorn, som är mer 
utsläppsintensiv, ökat, vilket påverkat avtrycket ytterligare. Utfallet kan variera 
mellan år beroende på omallokeringar och förändringar i portföljsammansätt-
ningar, men Swedbank Robur Fonders målsättning är att koldioxidavtrycket över 
tid ska fortsätta minska i linje med fastställda klimatmål. För att säkerställa detta 
har påverkansarbetet fortsatt, med fokus på att tydliggöra för portföljbolagen 
vikten av att sätta och följa upp egna klimatmål.
Statsobligationer
Mål: Minska koldioxidavtrycket med 15 procent till 2030  jämfört med 2024
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1.
Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i statsobliga-
tioner har ökat marginellt. Årets utfall uppgår till 10,83 tCO2e/mkr, vilket motsvarar 
en ökning med en procent jämfört med föregående års nivå på 10,70 tCO2e/mkr. 
Trots denna mindre uppgång ligger utvecklingen i linje med de långsiktiga mål-
sättningarna.
Eftersom svenska statsobligationer utgör den dominerande andelen av 
 investeringarna inom detta tillgångsslag uppvisar portföljen en stabil utveckling 
mellan åren. Detta innebär samtidigt att koldioxidavtryckets utveckling i hög grad 
påverkas av  Sveriges klimatarbete och de framsteg som görs på nationell nivå.
Kommunobligationer
Mål: Minska koldioxidavtrycket med 26 procent till 2030  jämfört med 2024
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1.
Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i kommunobliga-
tioner har ökat med nio procent från 4,08 tCO2e/mkr till 4,46 tCO2e/mkr. En bidra-
gande faktor är ett ökat förvaltat kapital vilket vissa år kan leda till en uppgång 
men bedöms inte utgöra ett hinder för att nå de långsiktiga målsättningarna. 
Swedbank Robur Fonder fortsätter sitt dialog arbete med kommuner för att 
 säkerställa att de arbetar mot Sveriges målsättning om netto noll 2045. 
Regionobligationer
Mål: Minska koldioxidavtrycket med 26 procent till 2030  jämfört med 2024
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 1 och 2.
Utfallet för 2025 visar att koldioxidavtrycket för investeringar i regionobliga-
tioner har legat stabilt, med en svag nedgång på tre procent från 0,99 tCO2e/mkr 
till 0,96 tCO2e/mkr. Swedbank Robur Fonder har invester ingar i ett fåtal regioner, 
vilket gör utfallet känsligt för förändringar i de under liggande innehaven.
Säkerställda bostadsobligationer
Mål: Minska de finansierade utsläppen med 20 procent till 2030  jämfört 
med 2024
Målet omfattar investeringars utsläpp inom scope 2.
Utfallet för 2025 visar att utsläpp relaterade till investeringar i säkerställda 
bostadsobligationer har ökat något från 25 261 tCO2e till 26 321 tCO2e, motsva-
rande en ökning på fyra procent. En ökning i förvaltat kapital är en bidragande 
faktor, vilket vissa år kan leda till en uppgång men bedöms inte utgöra ett hinder 
för att nå de långsiktiga målsättningarna. Den svenska energimixen är en central 
faktor för att minska utsläppen inom detta tillgångsslag, då utsläppen härstammar 
från energianvändningen i de underliggande bostäder som utgör säkerhet.
106
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 109 =====

Mål för egen verksamhet
Swedbank har som mål att reducera växthusgasutsläpp från egen verksamhet 
med 60 procent till 2030 jämfört med basåret 2019. Koncernen har valt att inklu-
dera vissa utsläppskategorier inom scope 3 i målet för att ge en helhetsbild av 
direkt klimatpåverkan, trots att de utsläppen inte bedöms vara signifikanta. De 
inkluderar utsläpp från affärsresor, transporter, uppströms utsläpp från energi-
användning och företagsägda bilar, avfallshantering samt vatten- och pappers-
förbrukning. Målet har fastställts av interna experter men har inte  granskats av 
extern part. 
Swedbank arbetar aktivt för att minska miljöpåverkan från tjänsteresor, bland 
annat genom att öka andelen virtuella möten, minska affärsresor samt byta till 
hållbara transportsätt. Möjlighet finns även att resa med Sustainable Aviation 
Fuel (SAF) för att minska utsläppen. 
Avdelningen för lokalförsörjning (Real Estate & Facility Management) strävar 
aktivt efter att optimera användningen av Swedbanks lokaler och säkerställa 
effektiv energianvändning. Det tidigare målet att reducera energianvändningen 
med 15 procent per kvadratmeter under perioden 2017–2025 har uppnåtts.
Under 2025 har ett nytt mål antagits: att minska energianvändningen med 
15 procent per kvadratmeter mellan åren 2025 och 2030. Energianvändning för 
elbilsladdning är inte inkluderat i målet. Inom avdelningen för lokalförsörjning 
utgör datadrivna beslutsprocesser, utökade leverantörskrav samt ett förstärkt 
fokus på social hållbarhet centrala delar av hållbarhetsarbetet.
Utfall
Förändring 
sedan basår, % Utfall, tCO2e
Basvärde 
(basår 2019)
Scope 2025 2025 2024 2023
Scope 1¹ –49 522 853 692 1 020
Scope 2¹ –56 2 681 3 417 3 678 6 067
Scope 3
Affärsresor2 –80 3 275 3 968 4 400 16 359
Övriga  
scope 32, 3 22 1 914 2 126 2 354 1 567
Totalt –66 8 392 10 364 11 124 25 013 
1) Utsläpp från dotterföretagen Stabelo och Entercard inkluderas ej.
2) Icke betydande utsläpp inom scope 3, men ingår i mål för egen verksamhet.
3) Säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energianvändning och  före tags ägda bilar, 
avfallshantering, vattenförbrukning samt pappersförbrukning.
Egen verksamhet
Mål: Minska Swedbanks utsläpp från egen verksamhet med 60 procent 
till 2030 jämfört med 2019 (tCO2e)
Målet omfattar scope 1, 2 (marknadsbaserade) och scope 3 kategorierna; affärs-
resor, säkerhetstransporter, utsläpp uppströms från energianvändning och före-
tagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning samt pappersförbrukning. 
Utfallet för 2025 visar att Swedbanks mål om att minska utsläppen från den 
egna verksamheten med 60 procent till 2030 har uppnåtts, med en total reduktion 
om 66 procent jämfört med 2019. 
Reduktionen beror främst på en övergång från naturgas till fjärrvärme i Lettland. 
I Estland reducerades utsläppen ytterligare genom flytten av huvudkontoret till en 
BREEAM-certifierad byggnad med högre energieffekti vitet. Utsläppen från affärs-
resor med flyg minskade också, vilket främst förklaras av en förändrad utsläpps-
faktor kopplad till högre fyllnadsgrad på flygningar.
Under kommande år avser Swedbank att se över och fastställa nya mål-
sättningar för att ytterligare minska utsläppen från den egna verksamheten. 
 
Mått
Totala växthusgasutsläpp
 E1-6  Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala 
 växthusgasutsläpp
Swedbank presenterar direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser från egen 
verksamhet och värdekedjan nedströms i scope 1, 2 och 3, där de största 
 utsläppen kommer från kreditportföljens kunder och det förvaltade kapitalet. 
2024 används som basår, eftersom det var det första året med CSRD­rappor­
tering. Basåret etablerar grunden för att följa upp åtaganden om minskning av 
växthusgasutsläppen och utgör därmed basen för upplysningarna om växthus-
gasutsläpp. 
Swedbank mäter och följer upp utsläpp enligt scope 1, 2 och 3. I scope 1 och 2 
inkluderas Swedbanks direkta utsläpp från egen verksamhet  inklusive dotter-
företag. 
Scope 3 omfattar Swedbanks största utsläpp, vilka består av finansierade 
utsläpp från kreditportföljen och investeringsportföljen samt faciliterade port-
följen från kapitalmarknadsrådgivning. Majoriteten av utsläppen i scope 3 härrör 
från kundernas verksamheter och investeringar (kategori 15). De åter stående 
kategorierna (1–14), som tillsammans utgör en mindre del av scope 3, exklude-
ras därför från tabellen Bruttoväxthusgasutsläpp. Swedbank fortsätter dock att 
beräkna och följa upp dessa scope 3-utsläpp för intern styrning och klimat-
målsuppföljning för egen verksamhet.
Utveckling
Swedbank arbetar kontinuerligt med att förbättra uppföljningen av utsläpp av 
växthusgaser och följer upp detta kvartalsvis med Swedbanks affärsområden. 
Standarder för beräkning av finansierade utsläpp är fortfarande under utveckling, 
se avsnittet beräkningsmetoder nedan.
För att stärka kvaliteten i koncernens utsläppsrapportering har Swedbank 
under året utökat täckningsgraden för signifikanta scope 3-utsläpp i kategori 15. 
Detta innebär att tidigare rapporterade siffror för 2024 har ändrats och inkluderar 
även utsläpp från scope 3 från fonder i förvaltat kapital samt diskre tionär för-
valtning (80 598 221 tCO2e) för investeringsportföljen, utsläpp från beviljade ej 
utnyttjade låne löften samt eventualförpliktelser för kreditportföljen (9 585 893 
tCO2e) samt utsläpp från faciliterade portföljen (769 305 tCO2e). Faciliterade 
utsläpp avser utsläpp som uppstår när Swedbank agerar som  facilitator på 
skuldkapital marknaden, exempel vis vid utgivning av obligationer. 
Förändringen påverkar rapporteringen av utfallen för 2024 och medför en bety-
dande ökning av rapporterade utsläpp, till följd av den utökade täcknings graden. 
Denna förändring innebär därmed inte en faktisk ökning av koncernens klimat-
påverkan. 
Majoriteten av de volymer som inte inkluderas från kreditportföljen kommer 
i huvudsak från konsumentkrediter och kreditinstitut. Inom  investeringsportföljen 
inkluderas inte tillgångarna från främst likviditetsportföljen i balansräkningen. De 
huvud sakliga undantagen beror på faktorer som brist på tillförlitlig utsläppsdata 
eller begränsningar i beräkningsmetoder. 2025 års täckningsgrad uppgår till 
84 procent av kredit­ och investeringsportföljer volymer. 
Mål
Tabellen Bruttoväxthusgasutsläpp innehåller målkolumner där klimatmål ska 
presenteras i absoluta tal. Nettonollutsläpp 2050 förväntas innebära successiva 
utsläppsminskningar för koncernen, i genomsnitt med 3,8 procent per år, jämfört 
med basåret 2024. Dock väntas utvecklingen av Swedbanks absoluta utsläpp 
fram till 2050 inte följa en linjär bana. Metoder för utsläppsberäkningar är därtill 
under utveckling och det förväntas att förbättrad datakvalitet och beräknings-
metoder kommer att ha en påverkan på utfallet även framåt. 
Swedbanks klimatmål för kreditportföljen och förvaltat kapital är främst inten-
sitetsbaserade, i enlighet med etablerade internationella ramverk. Detta innebär 
att uppföljningen av klimatmålen i dagsläget sker genom intensitetsmått snarare 
än i absoluta tal. För den egna verksamheten rapporteras utsläppsmål i absoluta 
tal, men dessa är inte nedbrutna per scope. Notera att klimatmålen som presen-
teras under Mål, E1–4 har egna  separata basår.
107
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 110 =====

Datakvalitet
Utsläppsrapporteringens kvalitet påverkas av begränsningar i underliggande 
data vilket presenteras i tabellerna för kredit- och investeringsportföljerna. Data-
kvalitet bedöms i enlighet med PCAF-metoden. Skalan sträcker sig från 1, som 
innebär verifierad rapporterad data (högst kvalitet), till 5 som innebär att ingen 
utsläppsdata finns, vilket medför att datan bygger på schablonberäkningar 
(lägst kvalitet).
Datakvaliteten varierar mellan scope 1, 2 och 3. Scope 2 uppvisar generellt 
högst datakvalitet, medan scope 3 har lägst. Detta beror främst på att Swed-
banks kreditportfölj omfattar många mindre bolag, där tillgången till rapporterad 
och verifierad utsläppsdata är mer begränsad. Jämfört med kreditportföljen 
 uppvisar investeringsportföljen en högre datakvalitet, eftersom den i större 
utsträckning baseras på rapporterad data från bolag med mer utvecklade 
 processer för klimatrapportering.
I takt med att rapporteringskraven stärks, till exempel genom CSRD, får Swed-
bank tillgång till mer fullständig och tillförlitlig utsläppsdata från koncernens 
kunder. Det gör att behovet av uppskattade värden minskar, vilket höjer preci-
sionen och transparensen i utsläppsrapporteringen över tid. För närvarande 
baseras en stor del av utsläppsberäkningarna på schabloner. 
Utfall
Totala utsläpp av växthusgaser har ökat mellan 2024 och 2025. Det härrör främst 
till en ökning av koncernens scope 3-utsläpp inom kategori 15 för finansierade 
utsläpp. 
Inom kreditportföljen förklaras ökningen på nästan 10 miljoner tCO2e huvud-
sakligen till en kvalitetsförbättring på den underliggande datan, där Swedbank 
i högre grad har använt rapporterade utsläppsdata från koncernens företags­
kunder i stället för schablonvärden. 
För investeringsportföljen förklaras ökningen på drygt 24 miljoner tCO2e 
främst av en förändrad sektorallokering där förvaltat kapital i större utsträckning 
placerats inom tillverkningsindustrin, en sektor med hög utsläppsintensitet. 
Utsläpp inom scope 1 och 2 har minskat.
Bruttoväxthusgasutsläpp 
Retroaktivt År för delmål och mål5
Basår  
2024 2024 2025
Föränd- 
ring, % 2025 2030 2050
Årligt mål 
i %/Basår
Scope 1 växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 (tCO2e)1 853 853 5335 –38 0 -3,8
Scope 2 växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp (tCO2e) 9 500 9 500 8 5635 –10 0 -3,8
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp (tCO2e) 3 417 3 417 2 7145 –21 0 -3,8
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp (tCO2e)
1 Inköpta varor och tjänster2
2 Kapitalvaror2
3  Bränsle- och energirelaterade verksamheter  
(ingår inte i scope 1 eller scope 2)2
4 Transport och distribution i tidigare led2
5 Avfall genererat i verksamheter2
6 Tjänsteresor2
7 Anställdas pendling2
8 Tillgångar som leasas i tidigare led2
9 Transport i senare led2
10 Bearbetning av sålda produkter2
11 Användning av sålda produkter2
12 Slutbehandling av sålda produkter2
13 Tillgångar som leasas i senare led2
14 Franchiseavtal2
15 Investeringar3 101 429 347 101 429 347 135 598 296 34 0 -3,8
Totala utsläpp av växthusgaser (scope 1, scope 2 och betydande scope 3)4
Totala utsläpp av växthusgaser  
(platsbaserade) (tCO2e) 101 439 700 101 439 700 135 607 392 34 0 -3,8
Totala utsläpp av växthusgaser  
(marknadsbaserade) (tCO2e) 101 433 617 101 433 617 135 601 543 34 0 -3,8
1) Swedbank har inga utsläpp från reglerade utsläppshandelssystem.
2) Icke-betydande utsläpp inom scope 3, men ingår i mål för egen verksamhet.
3) Avser finansierade utsläpp i kredit- och investeringsportföljen samt faciliterade utsläpp. 
4) Inkluderade växthusgaser; koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O) och köldmedium.
5) Swedbanks klimatmål presenteras i E1-4.
108
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 111 =====

Investeringar i scope 3 kategori 15
Tabellen nedan visar utsläpp från investeringar, kategori 15 i tabellen 
Bruttoväxthus gasutsläpp, per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks kreditportfölj, 
investeringsportfölj samt de faciliterade utsläpp från koncernens kapitalmark-
nadsrådgivning. Dessutom presenteras andelen av respektive portfölj som 
utsläppsberäkningarna omfattar. 
De finansierade utsläppen har ökat med 34 procent under året. Av denna 
ökning står kreditportföljen för en tredjedel och investeringsportföljen för 
två tredjedelar. Investeringsportföljen utgör en betydande del av utsläppen, 
 motsvarande 79 (82) procent, vilket i huvudsak kan kopplas till förvaltat kapital. 
Kreditportföljen utgör 20 (17) procent. Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr finansierat) 
är ett mått som Swedbank använder för att jämföra koncernens portföljer. 
Koldioxid avtryck för kreditportföljen är 11,56 (7,86) och investeringsportföljen 
är 37,30 (29,93).
För kreditportföljen beräknas utsläpp på 86 (91) procent av deras  volym er. 
För investeringsportföljen beräknas utsläpp på totalt 84 (87) procent, vilket 
begränsas av att beräkningar saknas för tillgångar i balansräkningen. 
De efterföljande detaljerade tabellerna för kredit- och investeringsportföljen 
är strukturerade i enlighet med EU:s standardiserade kodning (NACE). Facilite-
rade utsläpp mot svarar mindre än en procent av totalt rapporterade utsläpp och 
 rapporteras därmed inte vidare på detaljerad nivå. 
Utsläpp från investeringar i scope 3  kategori 15 
2025
Utsläpp per kategori (tCO2e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt % totalt
Volym,  
mkr
Andel 
 beräknad 
volym1 (%)
Finansierade utsläpp, kreditportföljen 3 689 939 2 086 987 21 750 499 27 527 425 20 2 382 068 86
Finansierade utsläpp, investeringsportföljen 2 305 013 1 143 249 103 761 387 107 209 650 79 2 874 498 84
Faciliterade utsläpp 2 310 2 490 856 421 861 221 1 36 929 0
Totalt 5 997 262 3 232 726 126 368 307 135 598 296 100 5 293 494 84
1) Andelen beräknade utsläpp avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
2024
Utsläpp per kategori (tCO2e) Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt % totalt
Volym,  
mkr
Andel 
 beräknad 
volym1 (%)
Finansierade utsläpp, kreditportföljen 4 217 288 1 610 139 11 723 505 17 550 932 17 2 232 606 91
Finansierade utsläpp, investeringsportföljen 1 731 962 946 666 80 429 628 83 108 255 82 2 776 745 87
Faciliterade utsläpp 7 911 5 370 756 879 770 159 1 57 446 0
Totalt 5 957 161 2 562 174 92 910 012 101 429 347 100 5 066 797 86
1) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
109
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 112 =====

Kreditportföljen
Tabellen nedan presenterar utsläpp per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks kredit-
portfölj upp delad per sektor. Dessutom visas datakvalitet enligt PCAF  metoden 
samt hur stor volym och andel som utsläppsberäkningarna omfattar. Finansie-
rade utsläpp från kreditport följen avser utlåning till allmänheten och kredi tinstitut 
och beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser. Beräkning har ej 
genomförts främst för kreditinstitut samt konsumtionslån eftersom tillgänglig 
data saknas. 
Swedbank använder olika metoder för att beräkna finansierade utsläpp. För 
jord- och skogsbruk används en top down-metod. För företagslån används en 
företagsbaserad metod, vilket står för den största delen av de rapporterade 
utsläppen. För motorfordon, fastigheter och  sjöfart används tillgångsbaserade 
metoder, där utsläppen beräknas utifrån  specifika egenskaper hos respektive 
 tillgångstyp. En mer detaljerad beskrivning finns i avsnittet Beräkningsmetoder 
nedan.
De finansierade utsläppen från kreditportföljen för 2025 uppgick till 
27 527 425 (17 550 932) tCO2e, vilket motsvarar en ökning med 57 procent 
 jämfört med 2024. Majoriteten av ökningen beror på att Swedbank förbättrat 
 kvalitén på underliggande data för utsläppsberäkningarna genom att koncernen 
i högre utsträckning använt rapporterade utsläppsdata från företagskunderna 
i stället för att basera beräkningarna på schabloner. För vissa företag är de 
 rapporterade utsläppen betydligt högre än tidigare schabloner. 
Den största andelen av utsläppen (scope 1, 2 och 3) kommer från företags-
utlåningen 98 (97) procent. Inom företagsutlåningen är det den högintensiva 
 sektorn tillverkningsindustrin som genererar största utsläppen. Den största 
ökningen under året har varit i sektorn detalj- och partihandel, främst inom 
handel; reparation.
För sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske ingår negativa utsläpp från svenskt 
skogsbruk i scope 1. Totalt uppgår detta till 343 748 (412 067) tCO2e. Beräkning-
arna för skogsbrukssektorn inkluderar både utsläpp och koldioxid upptag från 
skogen. Eftersom uppgifterna rapporteras på aggregerad nivå är det inte möjligt 
att  särskilja utsläpp respektive upptag. Koldioxidupptaget från skogsbrukssek-
torn resulterar i att de totala  rapporterade utsläppen uppvisar ett negativt värde. 
2 (3) procent av utsläppen kommer från privatsidan vilka består främst 
av hypoteksutlåning.
Finansierade utsläpp, kredit portföljen, per sektor 
2025
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt 
Utsläpp per sektor tCO2e
Data-
kvalitet¹ tCO2e
Data-
kvalitet¹ tCO2e
Data-
kvalitet¹ tCO2e
% av utsläppen 
(scope 1, 2, 3)
Volym,  
mkr
Andel 
 beräknad 
volym2 (%)
Privatpersoner 5 879 3,50 502 319 3,58 2 4,00 508 200 2 1 210 661 89
Hypoteksutlåning 0 4,00 500 955 3,58 2 4,00 500 957 2 1 090 116 97
Övrigt 5 879 3,50 1 364 3,73 0 0,00 7 243 0 120 545 14
Företagsutlåning 3 684 060 3,66 1 584 668 3,58 21 750 497 3,77 27 019 225 98 1 171 406 83
Jordbruk, skogsbruk, fiske 327 200 4,88 62 494 4,83 219 814 4,84 609 508 2 64 098 98
varav jordbruk 641 825 45 418 102 369 789 612 3 35 985
varav skogsbruk –343 748 8 919 95 052 –239 777 –1 25 738
Tillverkningsindustri 866 961 2,52 415 047 2,52 8 917 273 2,58 10 199 281 37 99 802 95
Offentliga tjänster och 
samhälls service 804 380 3,48 85 040 3,56 1 933 518 3,67 2 822 937 10 94 787 92
Byggnadsverksamhet 154 049 3,71 16 829 3,79 846 786 3,85 1 017 664 4 36 537 98
Detalj- och partihandel 599 868 2,90 555 625 2,92 7 785 851 3,08 8 941 343 32 77 533 84
Transport 202 713 3,67 12 649 3,61 238 177 3,72 453 540 2 15 612 97
Sjöfart och offshore 281 514 2,17 882 3,25 128 907 2,45 411 303 1 6 522 62
Hotell och restaurang 6 267 4,07 4 882 4,08 41 022 4,10 52 171 0 6 389 83
Informations- och kommu-
nika tions verk sam het 19 391 4,08 12 648 4,09 131 689 4,12 163 729 1 19 505 98
Finans och försäkring 59 943 3,99 6 730 3,98 629 086 4,08 695 759 3 78 995 91
Fastighetsförvaltning 94 040 4,37 352 789 3,72 64 512 4,56 511 341 2 370 336 99
Bostadsrättsföreningar 0 3,13 11 642 3,07 0 4,00 11 643 0 98 556 91
Företagstjänster 248 054 3,89 35 957 3,93 762 763 4,04 1 046 775 4 31 786 100
Övrig företagsutlåning 19 677 4,01 11 454 4,28 51 100 4,01 82 230 0 170 947 12
Totalt 3 689 939 3,66 2 086 987 3,58 21 750 499 3,77 27 527 425 100 2 382 068 86
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
110
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 113 =====

Finansierade utsläpp, kredit portföljen, per sektor 
2024
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt 
Utsläpp per sektor tCO2e
Data-
kvalitet¹ tCO2e
Data-
kvalitet¹ tCO2e
Data-
kvalitet¹ tCO2e
% av utsläppen 
(scope 1, 2, 3)
Volym,  
mkr
Andel 
 beräknad 
volym2 (%)
Privatpersoner 58 458 3,20 489 859 3,58 0 548 317 3 1 099 937 96
Hypoteksutlåning 0 0,00 485 647 3,58 0 485 647 3 1 044 126 100
Övrigt 58 458 3,20 4 212 3,25 0 62 670 0 55 811 22
Företagsutlåning 4 158 830 4,09 1 120 280 3,86 11 723 505 4,21 17 002 615 97 1 132 669 86
Jordbruk, skogsbruk, fiske 396 201 4,89 64 875 4,85 181 338 4,86 642 414 4 64 459 100
varav jordbruk 765 447 50 058 69 240 884 745 5 42 947
varav skogsbruk –412 067 5 623 80 149 –326 294 –2 19 658
Tillverkningsindustri 1 225 595 3,58 311 408 3,60 6 619 363 3,85 8 156 366 46 113 985 100
Offentliga tjänster och 
samhälls service 946 273 3,66 92 452 3,69 971 724 3,77 2 010 449 11 100 465 100
Byggnadsverksamhet 147 572 3,92 15 374 4,04 794 795 4,10 957 741 5 36 875 100
Detalj- och partihandel 490 362 4,11 176 060 4,16 1 921 222 4,29 2 587 645 15 73 976 100
Transport 231 475 3,77 14 124 3,68 225 654 3,91 471 254 3 17 984 100
Sjöfart och offshore 592 702 3,43 13 699 4,95 433 485 3,43 1 039 886 6 11 689 100
Hotell och restaurang 6 590 4,05 4 526 4,07 46 280 4,07 57 397 0 7 092 100
Informations- och kommu-
nika tions verk sam het 22 371 4,14 16 257 4,15 149 232 4,18 187 860 1 23 377 100
Finans och försäkring 3 290 4,56 1 562 4,56 67 647 4,57 72 499 0 34 777 100
Fastighetsförvaltning 10 323 4,66 370 940 3,65 35 769 4,68 417 032 2 370 641 95
Bostadsrättsföreningar 0 4,64 13 627 3,09 0 5,00 13 628 0 94 154 100
Företagstjänster 75 446 4,02 18 087 4,10 231 984 4,20 325 517 2 30 886 100
Övrig företagsutlåning 10 629 4,38 7 289 4,39 45 009 4,40 62 927 0 152 308 10
Totalt 4 217 288 4,07 1 610 139 3,72 11 723 505 4,21 17 550 932 100 2 232 606 91
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
111
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 114 =====

Tabellen nedan presenterar kreditportföljens största utsläpp i mer granulärt nedbrutna sektorer. Den inkluderar även utsläppen från NZBAs utsläppsintensiva sektorer 
som inte framgår i tabellen Finansierade utsläpp, kreditportföljen per sektor. 
Företagsutlåning, sektorer med högst utsläpp och utsläppsintensitet
2025
Utsläpp per sektor
Scope 1, 2,  
tCO2e
Scope 3,  
tCO2e
Totalt,  
tCO2e
Volym,  
mkr
Tillverkning 1 282 008 8 917 273 10 199 281 99 802
Utvinning av mineral 104 200 420 772 524 972 6 190
varav kolutvinning (kol) 0 0 0 0
Livsmedelsframställning 81 713 629 126 710 838 6 271
Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter 105 713 2 580 011 2 685 725 3 534
varav petroleumraffinering (olja) 105 713 2 580 011 2 685 725 3 534
varav stenkolsprodukter (kol) 0 0 0 0
Tillverkning av kemikalier 175 002 297 162 472 164 1 931
Tillverkning av gummi- och plastvaror 36 949 509 832 546 781 5 899
Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 34 180 28 880 63 060 549
varav tillverkning av cement 257 141 398 4
varav tillverkning av varor av betong, cement 26 254 22 041 48 294 368
Stål- och metallframställning 392 805 413 010 805 816 5 682
varav framställning av stål 389 870 406 889 796 758 5 382
varav framställning av aluminium 190 307 497 43
Tillverkning av motorfordon 15 429 1 850 169 1 865 598 4 665
Tillverkning av andra transportmedel 24 048 565 095 589 143 7 930
Offentliga tjänster och samhällsservice 889 420 1 933 518 2 822 937 94 787
Försörjning av el, gas, värme och kyla (kraftproduktion) 838 007 1 784 617 2 622 623 48 767
Detalj- partihandel 1 155 492 7 785 851 8 941 343 77 533
112
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 115 =====

Tabellen nedan anger utsläpp per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks kreditportfölj 
uppdelad per affärsområde samt utlåning och beviljade och ej utnyttjade låne-
löften samt eventualförpliktelser. 
39 (45) procent av utsläppen kommer från utlåningen och 61 (55) procent 
av utsläppen kommer från beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventual  för­
pliktelser. 
Utsläppen för kreditportföljen är huvudsakligen hänförliga till affärsområdet 
Företag och Institutioner. Detta beror främst på att de hanterar företagsutlåning, 
vilket genererar markant större utsläpp än privatpersoner, samt att de har en stor 
andel beviljade ej utnyttjade lånelöften och eventualförpliktelser till företag.
Baltisk bankverksamhet innefattar både privat- och företagsutlåning, vilket 
reflekteras i de högre utsläppsutfallen. 
Inom utlåningen står Baltisk bankverksamhet och Företag och Institutioner 
för ungefär lika stora utsläpp, med 51 (47) procent respektive 47 (50) procent. 
Utsläppen från beviljade ej utnyttjade lånelöften samt eventualförpliktelser 
kommer huvudsakligen från affärsområdet Företag och Institutioner med  
83 (80) procent.
Negativa utsläppsvärden i scope 1 för Svensk bankverksamhet samt Premium 
and Private Banking beror på att beräkningen inkluderar koldioxidupptag från 
svenskt skogsbruk.
Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per affärsområde
2025
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt 
Utsläpp per affärsområde tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
% av   
utsläppen 
(scope 1, 2, 3)
Volym, 
mkr
Andel 
 beräknad 
volym2 (%)
Utlåning
Svensk bankverksamhet –51 183 4,73 153 520 3,63 153 442 4,85 255 779 2 851 100 98
Baltisk bankverksamhet 1 291 128 3,56 778 474 3,60 3 350 782 3,75 5 420 385 51 300 682 86
Företag och Institutioner 980 876 3,93 527 841 3,59 3 503 551 4,05 5 012 267 47 707 044 78
Premium and Private Banking –28 567 4,89 14 052 3,61 7 285 4,89 –7 230 0 140 552 98
Övriga 2 0 0 2 0 27 261 0
Totalt 2 192 256 3,89 1 473 887 3,61 7 015 060 4,05 10 681 203 100 2 026 638 88
Beviljade ej utnyttjade lånelöften  
samt eventualförpliktelser 
Svensk bankverksamhet 9 289 4,43 3 640 4,43 58 268 4,43 71 198 0 74 036 3
Baltisk bankverksamhet 413 818 3,14 116 506 3,57 2 340 079 3,20 2 870 403 17 38 051 56
Företag och Institutioner 1 077 567 3,29 492 891 3,31 12 336 143 3,36 13 906 601 83 202 346 97
Premium and Private Banking –2 991 4,67 63 4,67 949 4,67 –1 980 0 2 010 28
Övriga 0 0 0 0 0 38 987 0
Totalt 1 497 683 3,29 613 100 3,35 14 735 439 3,36 16 846 222 100 355 429 73
Kreditportfölj
Svensk bankverksamhet –41 894 4,71 157 160 3,64 211 711 4,82 326 977 1 925 136 91
Baltisk bankverksamhet 1 704 946 3,49 894 980 3,59 5 690 862 3,65 8 290 788 30 338 733 83
Företag och Institutioner 2 058 443 3,62 1 020 732 3,51 15 839 693 3,71 18 918 869 69 909 390 83
Premium and Private Banking –31 558 4,86 14 115 3,61 8 233 4,86 –9 210 0 142 561 97
Övriga 2 0 0 2 0 66 247 0
Totalt 3 689 939 3,66 2 086 987 3,58 21 750 499 3,77 27 527 425 100 2 382 068 86
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknade utsläpp avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
113
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 116 =====

Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per affärsområde
2024
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt 
Utsläpp per affärsområde tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
% av   
utsläppen 
(scope 1, 2, 3)
Volym, 
mkr
Andel 
 beräknad 
volym2 (%)
Utlåning
Svensk bankverksamhet –56 506 4,77 146 982 3,64 166 814 4,86 257 291 3 839 996 98
Baltisk bankverksamhet 1 363 696 3,65 766 386 3,64 1 637 763 3,82 3 767 845 47 287 997 92
Företag och Institutioner 1 064 953 4,30 309 080 3,76 2 572 619 4,42 3 946 652 50 637 995 84
Premium and Private Banking –27 584 4,87 13 054 3,61 7 780 4,86 –6 749 0 132 998 97
Övriga 0 0 2 0 23 572 0
Totalt 2 344 561 4,16 1 235 503 3,67 4 384 976 4,31 7 965 040 100 1 922 558 91
Beviljade ej utnyttjade lånelöften  
samt eventualförpliktelser 
Svensk bankverksamhet 9 961 4,42 3 915 4,42 61 864 4,42 75 740 1 63 998 3
Baltisk bankverksamhet 564 680 3,87 113 903 3,87 1 167 681 3,87 1 846 265 19 39 716 100
Företag och Institutioner 1 299 666 3,99 256 707 4,01 6 107 700 4,08 7 664 073 80 171 469 100
Premium and Private Banking –1 579 4,63 110 4,61 1 283 4,61 –185 0 991 37
Övriga 0 0 0 0 33 875 0
Totalt 1 872 728 3,99 374 636 4,01 7 338 529 4,09 9 585 892 100 310 048 90
Kreditportfölj
Svensk bankverksamhet –46 545 4,75 150 898 3,64 228 678 4,84 333 031 2 903 993 92
Baltisk bankverksamhet 1 928 376 3,67 880 289 3,65 2 805 444 3,81 5 614 109 32 327 712 93
Företag och Institutioner 2 364 618 4,14 565 787 3,84 8 680 319 4,27 11 610 725 66 809 464 95
Premium and Private Banking –29 163 4,85 13 165 3,61 9 063 4,83 –6 934 0 133 989 97
Övriga 0 0 2 0 57 447 0
Totalt 4 217 288 4,07 1 610 139 3,72 11 723 505 4,21 17 550 932 100 2 232 606 91
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläpp har beräknats.
114
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 117 =====

Investeringsportföljen 
Tabellen nedan anger utsläpp per scope (1, 2 och 3) för Swedbanks investerings-
portfölj uppdelad per sektor. Finansierade utsläpp från investeringsportföljen 
avser huvudsakligen utsläpp kopplade till förvaltat kapital, inklusive diskretionär 
förvaltning. Utsläpp från tillgångar i balansräkningen ingår också i rapporteringen, 
även om de är mycket små i relation till utsläppen från investeringsportföljen.
De sammanlagda utsläppen från investeringsportföljen uppgick till 
107 209 650 (83 108 255) tCO2e. Jämfört med 2024 motsvarar  utsläppen 2025 
en ökning med 29 procent. Under året har förvaltat kapital inom den utsläpps-
intensiva tillverkningssektorn ökat. Det är därmed främst den ändrade sektor-
allokeringen som lett till ökade finansierade utsläpp. Dessutom har datakvaliten 
förbättrats, vilket både kan leda till ökade utsläpp men också minskade. Inom 
 tillverkning återfinns den största andelen av utsläpp främst inom tillverkning av 
elapparatur 27 (32) procent, tillverkning av övriga maskiner 37 (34) procent samt 
tillverkning av motorfordon 21 (18) procent.
Finansierade utsläpp, investeringsportföljen, per sektor 
2025
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt 
Utsläpp per sektor tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e %
Volym, 
mkr
Andel  beräknad 
volym2 (%)
Jordbruk, skogsbruk, fiske 2 319 1,39 407 1,39 12 416 3,32 15 141 0 1 270 94
Tillverkningsindustri 1 196 505 1,32 828 348 1,46 92 269 938 2,30 94 294 790 88 967 802 99
Offentliga tjänster och 
 samhälls service 781 946 1,88 59 239 1,66 1 209 747 2,28 2 050 931 2 163 891 97
Byggnadsverksamhet 70 139 1,52 15 893 1,54 651 100 2,34 737 132 1 23 091 98
Detalj- och partihandel 73 555 1,39 60 327 1,43 4 734 108 2,21 4 867 990 5 117 839 99
Transport 61 465 1,17 5 638 1,21 150 897 2,41 218 000 0 8 076 100
Sjöfart och offshore 30 255 1,04 489 1,06 320 992 2,24 351 736 0 1 310 100
Hotell och restaurang 2 597 1,29 9 024 2,51 164 215 2,40 175 837 0 7 892 100
Informations- och kommu- 
 nika tions verk sam het 6 667 1,37 68 938 1,37 575 158 2,21 650 762 1 315 275 99
Finans och försäkring 42 003 1,29 70 046 2,01 2 690 459 2,17 2 802 507 3 746 397 95
Fastighetsförvaltning 3 664 1,43 14 315 1,46 747 309 2,33 765 288 1 59 924 99
Företagstjänster 31 871 1,80 10 482 1,82 234 348 2,40 276 700 0 66 807 99
Övrig företagsutlåning 2 029 1,38 106 1,96 701 3,13 2 835 0 394 923 0
Totalt 2 305 013 1,37 1 143 249 1,65 103 761 387 2,26 107 209 650 100 2 874 489 84
varav tillgångar i balans räkningen 463 426 1,52 463 426 309 567 18
varav tillgångar utanför balans-
räkningen, förvaltat kapital 1 841 587 1,36 1 143 249 1,65 103 761 387 2,26 106 746 224 2 564 931 92
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläppen har beräknats.
2024
Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt 
Utsläpp per sektor tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e
Data -
kvalitet¹ tCO2e %
Volym, 
mkr
Andel  beräknad 
volym2 (%)
Jordbruk, skogsbruk, fiske 1 381 2,00 279 2,00 7 127 3,39 8 787 0 1 152 100
Tillverkningsindustri 893 997 2,08 661 833 2,20 70 261 708 2,34 71 817 538 86 898 833 100
Offentliga tjänster och 
 samhälls service 554 019 2,12 52 201 2,04 914 333 2,33 1 520 553 2 123 389 100
Byggnadsverksamhet 34 019 2,17 5 356 2,22 398 228 2,45 437 603 1 20 164 99
Detalj- och partihandel 76 095 2,12 55 821 2,14 4 147 138 2,29 4 279 054 5 118 490 99
Transport 47 434 2,02 6 042 2,07 120 937 2,70 174 413 0 21 576 42
Sjöfart och offshore 29 183 2,00 319 2,07 300 004 2,54 329 505 0 992 99
Hotell och restaurang 2 385 2,00 8 077 2,98 156 289 2,20 166 751 0 7 528 100
Informations- och kommu- 
 nika tions verk sam het 5 756 2,13 55 778 2,13 453 686 2,27 515 220 1 331 960 94
Finans och försäkring 54 729 1,79 68 053 2,44 2 806 127 2,23 2 928 909 4 687 143 95
Fastighetsförvaltning 3 501 2,11 21 563 2,11 383 429 2,43 408 493 0 66 527 98
Företagstjänster 20 708 2,36 8 036 2,38 173 633 2,45 202 377 0 56 917 100
Övrig företagsutlåning 8 754 2,23 3 308 2,24 306 989 3,27 319 051 0 442 073 2
Totalt 1 731 962 2,02 946 666 2,27 80 429 628 2,32 83 108 255 100 2 776 745 87
varav tillgångar i balans räkningen 284 168 1,34 284 168 343 886 12
varav tillgångar utanför balans-
räkningen, förvaltat kapital 1 447 794 2,04 946 666 2,27 80 429 628 2,32 82 824 087 2 432 859 92
1) Datakvalitet i enlighet med PCAF.
2) Andelen beräknad volym avser den del av volymerna där utsläppen har beräknats.
115
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 118 =====

Energieffektivitet i fastigheter
Swedbank har en betydande utlåning till både bostads- och kommersiella fastig-
heter. Koncernen stödjer kunder i att förbättra energieffektiviteten och data från 
energideklarationer, inklusive energiklasser, används för att analysera portföljens 
prestanda.
I tabellerna nedan presenteras redovisat värde och utsläpp per energiklass 
för bostads fastig heter och kommersiella fastigheter uppdelat per affärsområde. 
De utsläpp som rapporteras i tabellerna nedan ingår i kreditportföljens utsläpps-
tabeller ovan.
En betydande del av fastighetsbeståndet saknar energi klassificering och står 
för en stor andel av de totala utsläppen inom  sektorn. För att förbättra kvalitet 
och precision i framtida utsläppsberäkningar är det viktigt att dessa fastigheter 
klassificeras.
Många av de fastigheter som är energiklassade ligger i mittensegmentet av 
energi klasser, vilket är vanligt både inom kommersiella fastigheter och bostads-
fastigheter. Detta innebär att det finns betydande potential för förbättringar 
genom riktade åtgärder för ökad energieffektivitet. 
Den baltiska bankverksamheten har en högre andel fastigheter med energi-
klass A. Eftersom klassificeringssystemen skiljer sig åt mellan länder är klas-
serna inte helt jämförbara, vilket begränsar möjligheten till direkt jämförelse.
I tabellen kommersiella fastigheter anges negativa utsläppsvärden för 
 Premium and Private Banking vilket beror på att beräkningen inkluderar koldioxid-
upptag från säkerheter avseende svenska skogsbruksfastigheter. 
2025
Redovisat värde, brutto, mkr tCO2e
Bostads-
fastigheter
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag 
och Insti-
tutioner
Premium 
and  Private 
Banking Totalt
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag 
och Insti-
tutioner
Premium 
and  Private 
Banking Totalt
% av   
utsläppen
Energiklass
A 2 734 14 857 222 754 18 567 128 5 236 17 21 5 402 1,00
B 31 300 6 410 6 736 6 033 50 480 1 951 8 938 1 510 233 12 631 2,34
C 65 504 3 772 15 085 12 445 96 806 6 207 9 567 1 363 743 17 881 3,31
D 94 399 2 649 22 468 16 763 136 279 12 824 9 612 4 761 1 079 28 277 5,24
E 113 215 1 767 27 327 18 526 160 835 21 846 8 227 8 066 1 647 39 787 7,37
F 54 092 1 990 12 288 8 415 76 785 12 247 12 669 3 601 972 29 488 5,46
G 16 343 9 619 2 815 2 568 31 344 5 836 32 793 1 892 982 41 502 7,69
H 123 123 1 524 1 524 0,28
Ej klassificerad 392 093 90 926 14 223 67 410 564 652 70 417 270 485 15 581 6 694 363 178 67,30
Totalt 769 680 132 112 101 164 132 915 1 135 871 131 457 359 051 36 792 12 371 539 671 100
2025
Redovisat värde, brutto, mkr tCO2e
Kommersiella 
fastigheter
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag 
och Insti-
tutioner
Premium 
and  Private 
Banking Totalt
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag 
och Insti-
tutioner
Premium 
and  Private 
Banking Totalt
% av   
utsläppen
Energiklass
A 83 8 739 3 712 23 12 556 –329 140 785 913 17 141 385 5,67
B 409 3 907 13 599 102 18 018 –190 25 130 4 156 –272 28 824 1,16
C 850 687 18 946 138 20 621 178 10 833 5 725 302 17 039 0,68
D 1 059 997 28 155 225 30 437 978 9 172 16 385 267 26 803 1,08
E 960 277 28 612 89 29 939 1 765 4 498 17 059 169 23 491 0,94
F 607 459 12 135 57 13 259 528 5 823 7 267 –81 13 537 0,54
G 380 167 7 299 40 7 886 566 2 468 6 405 11 9 449 0,38
H 495 495 5 324 5 324 0,21
Ej klassificerad 35 022 59 090 58 938 3 806 156 855 –23 291 1 963 208 305 770 –19 950 2 225 737 89,33
Totalt 39 370 74 819 171 396 4 481 290 066 –19 794 2 167 241 363 680 –19 537 2 491 589 100
116
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 119 =====

2024
Redovisat värde, brutto, mkr tCO2e
Bostads-
fastigheter
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag 
och Insti-
tutioner
Premium 
and  Private 
Banking Totalt
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag 
och Insti-
tutioner
Premium 
and  Private 
Banking Totalt
% av   
utsläppen
Energiklass
A 2 418 15 624 188 579 18 808 120 10 472 83 17 10 692 1,99
B 27 213 9 072 5 419 4 838 46 542 1 520 16 462 337 176 18 495 3,44
C 57 326 4 155 13 209 10 149 84 839 4 553 12 133 958 535 18 179 3,38
D 83 403 2 366 20 383 13 952 120 104 9 055 9 047 4 686 787 23 575 4,38
E 102 418 1 707 25 797 15 614 145 537 14 185 7 739 9 209 1 118 32 251 5,99
F 49 693 1 707 12 244 7 356 71 000 8 305 10 532 4 379 657 23 873 4,44
G 15 656 7 920 2 767 2 247 28 591 4 508 25 354 1 991 782 32 635 6,06
H 117 117 1 143 1 143 0,21
Ej klassificerad 436 699 83 955 21 542 69 855 612 052 83 885 259 724 26 400 7 423 377 432 70,12
Totalt 774 827 126 623 101 549 124 590 1 127 590 126 130 352 605 48 044 11 495 538 274 100
2024
Redovisat värde, brutto, mkr tCO2e
Kommersiella 
fastigheter
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag 
och Insti-
tutioner
Premium 
and  Private 
Banking Totalt
Svensk 
bankverk-
samhet
Baltisk 
bankverk-
samhet
Företag 
och Insti-
tutioner
Premium 
and  Private 
Banking Totalt
% av   
utsläppen
Energiklass
A 70 4 492 493 14 5 069 –91 25 435 248 16 25 608 0,99
B 338 2 633 6 258 67 9 296 60 16 068 2 750 –288 18 590 0,72
C 815 505 11 723 92 13 135 250 8 259 5 142 256 13 907 0,54
D 995 1 094 20 983 195 23 267 993 7 766 12 550 548 21 857 0,84
E 1 052 1 488 21 879 84 24 503 1 649 11 793 12 325 182 25 949 1,00
F 615 893 8 633 66 10 208 545 23 108 6 262 –35 29 881 1,15
G 376 796 5 092 39 6 302 358 4 593 7 248 95 12 294 0,47
H 422 422 5 578 5 578 0,22
Ej klassificerad 37 772 56 589 81 684 3 708 179 753 490 978 1 574 019 386 910 –17 380 2 434 526 94,06
Totalt 42 033 68 911 156 746 4 265 271 955 494 742 1 676 619 433 434 –16 606 2 588 189 100
Växthusgasintensitet baserad på nettointäkter
Tabellen nedan anger växthusgasintensitet baserad på nettointäkter. Totala utsläpp av växthusgaser rapporteras i tabell Bruttoväxthusgasutsläpp på sidan 108,  
medan nettointäkter är summan av ränteintäkter, provisionsintäkter, nettoresultat finansiella poster, försäkringsintäkter, andel av intresseföretags och joint ventures 
resultat samt övriga intäkter netto, se Resultaträkningen på sidan 182. Netto intäkter för 2025 är 120 415 mkr och för 2024 148 290 mkr.
Växthusgasintensitet per  nettointäkter 2025 2024 Förändring (%)
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt (tCO2e/kr) 0,0011 0,0007 65
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per netto intäkt (tCO2e/kr) 0,0011 0,0007 65
117
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 120 =====

Beräkningsmetoder
Nedan presenteras beräkningsmetoder för att kunna beräkna Swedbanks totala 
utsläpp i scope 1–3. Metoden för beräkningar av utsläpp tar avstamp i GHG-
proto kollet. Beräkningarna används även för att kunna följa upp de uppsatta 
klimat målen som presenteras under Mål, E1-4. Klimatberäkningarna har inte 
 validerats av ett externt organ. 
Scope 11
Beräkningarna har emissionsfaktorer som kommer från internationellt erkända 
databaser som IPCC, AIB, BEIS och FN. När aktivitetsdata inte funnits att tillgå 
har antaganden gjorts beträffande fordonsbränsle baserade på utsläpp från ett 
”medelfordon”. För Swedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån 
antal anställda och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per 
anställd (FTE) och kvadratmeteryta (m2). Då det finns god tillgång på aktivitets-
data från Swedbanks huvudverksamheter, är det rimligt att använda en alloke-
ringsmetod för att täcka in de relativt få enheter som inte levererat aktivitetsdata. 
Metoden har utgått från GHG-protokollet, och den är vald eftersom GHG-proto-
kollet är den internationellt mest erkända metoden. 
Scope 21
Vid beräkning av platsbaserade scope 2 utsläpp har Swedbank för sin huvud-
sakliga verksamhet robust rapportering av aktivitetsdata avseende inköpt el, 
fjärrvärme och fjärrkyla. Inköp av el (kWh) är separata från elnätsavgifterna. 
För Swedbanks mindre kontor har snittutsläpp allokerats utifrån antal anställda 
och kontorsyta baserat på koncernens beräknade utsläpp per anställd (FTE) 
och kvadrat meteryta (m2).
Emissionsfaktorerna kommer ifrån internationellt erkända databaser som 
IPCC, BEIS, AIB, CIBSE och FN. Emissionsfaktorer för kontraktsbaserad el 
kommer från elleverantörers environmental product declaration (EPD:er) eller 
leverantörsspecifik elmix. I de fall emissionsfaktorer innehåller biomassa sär-
redovisas inte procent andelen biomassa. Biogena utsläpp är endast beräknade 
för fjärrvärme i Estland, samt för vissa fordonsbränslen. Biogena utsläpp är 
ej separerade. 
Vid beräkning av marknadsbaserade scope 2 utsläpp tillämpas emissions-
faktorer som motsvarar inköpt energi (eller inte köpt) genom kontraktsinstru-
ment. Kontraktsinstrument inkluderar energiattributcertifikat, direkta energi-
kontrakt, power purchase agreement (PPA) och leverantörsspecifika 
utsläppsrättigheter. Kontraktsinstrument motsvarade 43 procent av totalför-
brukningen år 2025. Andelen försäljning av kontraktsinstrument är 0 procent 
eftersom Swedbank inte säljer energi. U&We har i beräkningen bedömt ifall 
 presenterade kontraktsinstrument uppfyllt fastställda kvalitetskriterier. Där 
kontrakts instrument inte uppfyllt kvalitetskriterierna, eller där kontraktsinstru-
ment inte köpts in, har marknadsbaserade scope 2-utsläpp beräknats med hjälp 
av residual faktorer. Utsläpp i scope 2 beräknas baserat på verksamhet i kontor 
och byggnader där Swedbank har operativ kontroll.
Scope 3
Scope 3-utsläpp från egen verksamhet1
Scope 3 utsläpp för klimatmål för egen verksamhet har beräknats baserat på 
aktivitetsdata som antal/vikt för inköpta produkter, passagerarkilometer, hotell-
nätter eller avfallsvikter. Inga spendberäkningar har genomförts för rapporter-
ingen 2025. Emissionsfaktorerna kommer ifrån internationellt erkända data baser 
som IPCC, BEIS, CIBS, FN, och enskilda leverantörer. Swedbank kan inte kvanti-
fiera den andel scope 3 data som baseras på primärdata från leverantörer och 
affärspartners i värdekedjan. 
Scope 3-utsläpp från kategori 15 Investeringar
Swedbank har utvecklat ett internt beräkningsverktyg baserat på PCAF-standarden 
(Partnership for Carbon Accounting Financials) för att beräkna finansierade 
utsläpp för kreditportföljen. PCAF används för kreditportföljen för att följa 
branschstandarden av beräkningsmetoder, och för att kunna bedöma relevansen 
för olika delar av kreditportföljen.
Beräkningarna baseras på följande formel: 
Finansierade utsläpp = Utsläpp X Tilldelningsfaktor 
Utsläpp = Utsläppen från ett underliggande bolag eller en tillgång 
Tilldelningsfaktor = Swedbanks finansierade andel av företagets eller 
 till gångens totala värde
1) Swedbank genomför årligen en beräkning i beräkningsverktyget Our Impacts som tillhandahålls av mjukvaruutvecklaren EcoOnline. Tillgång till plattformen administreras av U&We som också 
genomför kvalitetskontroll av indata, marknadsbaserade energicertifikat och beräkningar. Beräkning genomförs i enlighet med World Business Council for Sustainable Development and World 
Resources Institutes (WBCSD/WRI) Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol); Corporate Accounting and Reporting Standard. Beräkning av växthusgaser i plattformen Our Impact kvantifierar 
alla sju Kyotoväxthusgaserna där så är tillämpligt, och mäter dem i enheter för koldioxidekvivalenter, CO2e. De sju gaserna är koldioxid (CO2), metan (CH4), kväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), 
kvävetrifluorid (NF3), svavelhexafluorid (SF6) och perfluorkolväten (PFC). Den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för varje gas är applicerad.
Swedbank har ytterligare utökat beräkningarnas omfattning och utvecklat nya 
metoder. Detta år har Swedbank, utöver uppskattningar av finan sierade utsläpp 
för kreditportföljen, även gjort uppskattningar för Swedbanks  investeringar till 
statliga enheter. Swedbank Robur Fonders scope 3 utsläpp från investeringar har 
också lagts till. Swedbank har även uppskattat sina faciliterade utsläpp (facilita-
ted emissions). Metoden för att beräkna finansierade utsläpp relaterade till bolån 
och kommersiella fastigheter har förbättrats, bland annat genom att källan för 
emissionsfaktorer för elektricitet ändrats från European Energy Agency (EEA) till 
International Energy Agency (IEA), vilket bedöms ge större noggrannhet. I och 
med denna metodförändring har även basåret 2019 uppdaterats.
Sammantaget har Swedbank utvecklat tillgångsbaserade metoder för Fastig-
heter, Motorfordon och Sjöfart, och en beräkningsmetod på företagsnivå definie-
rad som Företagslån. För finansiering relaterad till Jordbruk och privatpersoners 
skogsägande i Sverige har en top-down-metod på landsnivå definierats.
Beräkningarna inkluderar generellt inte utsläppsborttagningar (emission 
removals) på företagsnivå. Utsläppsinbindning (Emission sequestration) tilläm-
pas för privatpersoner inom Skogssektorn i Sverige, vilket beskrivs nedan i det 
relevanta avsnittet.
För motparters scope 2 utsläpp används i första hand den marknadsbaserade 
metoden.
Regler för omräkning
Swedbank har definierat regler för omräkningar som beskriver vilka typer av 
 händelser som skulle utlösa en omräkning av finansierade utsläpp för basåret, 
samt en betydande tröskel som skulle vara föremål för omräkning. I enlighet 
med de definierade reglerna ska finansierade utsläpp omräknas vid:
• Strukturella förändringar inom Swedbank-koncernen, såsom förvärv 
och  avyttringar.
• Betydande förändringar i metoden för uppskattning av växthusgasutsläpp 
(GHG).
• Förbättringar i precision av utsläppsfaktorer eller aktivitetsdata (till exempel 
mer detaljerad information om utsläppsfaktorer per energikälla).
• Upptäckter av fel som bedöms vara materiella, individuellt eller kollektivt.
• Tillägg av nya scope 3-kategorier. 
De klimatmål och finansierade utsläppsdata för basåret som redovisats behöver 
uppdateras om de historiska dataändringarna är betydande och i linje med ovan-
stående principer. Effekten anses vara betydande om den uppåtgående eller ned-
åtgående påverkan överstiger fem procent för någon sektor/portfölj där klimat-
mål är satta. Swedbank kan välja att räkna om basåret även för förändringar som 
bedöms mindre betydande för att säkerställa enhet lighet, relevans och jämför-
barhet av den rapporterade datan över tid.
Bolån och Kommersiella fastigheter 
Bolån definieras som lån till privatpersoner eller bostadsrättsföreningar för för-
värv av bostäder. Kommersiella fastigheter omfattar alla lån till företag inom 
fastighetsförvaltning avseende förvärv av fastigheter för intäktsgenererande 
verksamheter såsom detaljhandel, kontor, industrifastigheter och flerfamiljshus. 
I enlighet med PCAF används en tillgångsbaserad beräkningsmetod som om -
fattar scope 1 och 2-utsläpp.
Beräkningsmetodik
Beräkningar av finansierade utsläpp för fastigheter består av två delar: 
 till delningsfaktorn och byggnadens utsläpp.
Tilldelningsfaktorn är lika med fastighetens belåningsgrad (loan-to-value 
ratio) fastställd till baslinjens marknadsvärde, och för lån öppnade efter 2019, 
lånetillfällets värde.
 Byggnadens utsläpp uttrycks som mängden kgCO2e per år som byggnadens 
energianvändning genererar och omfattar tillgångar som bedöms generera 
utsläpp. Metodiken för att beräkna byggnadens utsläpp är beroende av datatill-
gänglighet. I Sverige, för de mest noggranna beräkningarna, används information 
om uppvärmd yta, energiförbrukning från Energideklarationen (EPC), värmekälla 
och en emissionsfaktor för varje typ av energi samt en uppskattning av energi-
åtgången från boende. I de baltiska länderna används information om uppvärmd 
yta, EPC samt respektive EPC- och byggnadstypspecifika uppskattningar av 
energi förbrukningen från PCAF. För beräkningar i de baltiska länderna används 
även uppskattade EPC:er, inklusive EPC:er som löpt ut upp till tio år sedan. Anta-
gandet är att utgångna EPC:er fortfarande är representativa och ger användbar 
118
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 121 =====

information även efter utgångsdatumet, eftersom det är bättre att ha någon form 
av energi relaterad siffra än bara ett genomsnitt baserat på fastighetstyp. När 
sådana data saknas eller är ofullständiga i både Sverige och de baltiska länderna 
används uppskattade siffror för uppvärmningsyta och uppskattningar från PCAF 
baserade endast på fastighetstyp.
Motorfordon
Motorfordon definieras som finansiering av personbilar, lätta tjänstefordon 
(skåpbilar), motorcyklar och tunga lastbilar. Traktorer exkluderas på grund av 
brist på korrekta data att basera beräkningarna på. I enlighet med PCAF används 
en tillgångsbaserad beräkningsmetod som omfattar scope 1 och 2-utsläpp från 
motorfordon.
Beräkningsmetodik 
Beräkningar av finansierade utsläpp för motorfordon består av två delar: tilldel-
ningsfaktorn och fordonets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansie-
ring som tillhandahålls för varje motorfordon, dividerat med fordonets marknads-
värde vid lånets uppkomst. Fordonets utsläpp uttrycks som mängden utsläpp per 
år som fordonet genererar. Utsläppen genereras antingen som avgasutsläpp 
(tailpipe emissions) eller utsläpp kopplade till elförbrukning. För bästa datakvalitet 
används fordonets avgasutsläppsintensitet per kilometer i kombination med den 
årliga körsträckan för fordonet. I de fall där uppgiften om avgasutsläpp saknas 
hämtar Swedbank uppskattningar från PCAF:s databas. Dessa uppskattningar 
baseras på fordonsattribut såsom märke/modell, fordonstyp och bränsletyp. 
För scope 2­utsläpp hämtas data från PCAF i samtliga fall. När specifika årliga 
körsträckor för fordonet saknas, härleds måttet från PCAF:s databas.
Sjöfart
Sjöfartsberäkningsmetoden avser lån med fartyg som säkerhet för företag verk-
samma inom sjöfartsrelaterade branscher. Omfattningen begränsas av datatill-
gängligheten eftersom endast fartyg större än 5 000 GT (Gross Tonnage) är skyl-
diga att rapportera utsläppsdata enligt Internationella Sjöfartsorganisationens 
(IMO) föreskrifter. Metoden omfattar scope 1-utsläpp och uppströms scope 
3-utsläpp från fartyg samt använder en tillgångsbaserad beräkningsmetod.
Beräkningsmetodik
Beräkningar av finansierade utsläpp för fartyg består av två delar: tilldelnings-
faktorn och fartygets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är lika med den finansiering 
som tillhandahålls för varje fartyg, dividerat med fartygets marknadsvärde vid 
lånestart. Fartygens utsläpp uttrycks i ton CO2e som ett fartygs bränsleförbruk-
ning ger upphov till varje år. Exakta utsläppsberäkningar för fartyg baseras på 
bränsleutsläppsfaktorn för varje bränsletyp och respektive bränslevolym som 
förbrukas under ett givet år. Utsläppsfaktorn återspeglar ett fartygs motortyp, 
storlek och typ av fartyg och skiljer sig mellan de olika bränsletyperna, såsom 
tung eldningsolja, marin gasolja, flytande naturgas, biobränsle, metanol etc.
Jord- och skogsbruk 
Finansierade utsläppsberäkningar för jordbruksindustrin och delar av skogs-
bruksportföljen görs enligt en top-down-metod baserat på Nationella Invente-
ringsrapporter (National Inventory Reports) för respektive land och sektor. Denna 
top-down-metod väljs eftersom metoden för företagslån (Business loan method) 
överskattar de finansierade utsläppen för koncernen, baserat på jämförande 
 analyser, landsnivåstatistik och anekdotisk analys på gårdsnivå. Omfånget för 
jordbruksberäkningarna definieras som sektorer relaterade till mejeri, uppfödning 
av boskap, blandat jordbruk, odling av grödor och annat jordbruk. Omfånget för 
skogsbruksberäkningarna definieras som aktiviteter relaterade till skogsbruk och 
gäller endast privatpersoner i Sverige. För övriga verksamheter relaterade till 
skogsbruk tillämpas metoden för företagslån.
Beräkningsmetodik
För jordbruket inkluderar top-down-utsläppen ett lands territoriella utsläpp som 
täcker scope 1 och scope 2-utsläpp. Scope 1 omfattar utsläpp av växthusgaser 
från jordbruksverksamhet och utsläpp av växthusgaser från organisk jord på 
odlingsmark och gräsmark. Utsläppen inom scope 2 kommer från den energi 
som används för stationära och icke-stationära maskiner. Scope 3 läggs till från 
andra källor och inkluderar endast utsläpp kopplade till produktion av mineral-
gödsel som används av jordbruksindustrin på Swedbanks kärnmarknader. 
Beräkningsmetoden av finansierade utsläpp från skogsbruk använder ett 
top-down-angreppssätt baserat på värden från National Inventory Report. Dessa 
värden inkluderar skogens koldioxidupptag. Eftersom värden från rapporten 
endast rapporteras som en aggregerad siffra är det inte möjligt att särskilja de 
totala utsläppen från koldioxidupptaget. Det medför att kunder som bedöms 
enligt skogsbruksmetoden erhåller negativa värden för finansierade utsläpp.
Eftersom PCAF i dagsläget inte tillhandahåller en specifik metodik för skogs-
brukssektorn har denna metod valts som den mest lämpliga kortsiktiga 
 lösningen. PCAF utvecklar för närvarande en beräkningsmetod för jordbruk 
och skogsbruk.
Företagslån
Beräkningsmetoden för Företagslån använder en företagsbaserad metod och 
 tillämpas på alla företagslån såvida inte ett lån omfattas av någon av de andra 
metoderna. Metoden omfattar kundernas scope 1, scope 2 och scope 3-utsläpp. 
Det är viktigt att notera att portföljens Scope 3-utsläppsdata fortfarande är ofull-
ständiga eftersom de underliggande bolagen fortfarande förbättrar sin scope 
3-täckning och sina beräkningsmetoder. PCAF-beräkningar omfattar endast 
 uppströms utsläpp (upstream emissions).
Beräkningsmetodik
Beräkningar av finansierade utsläpp för företagslån består av två delar: tilldel-
ningsfaktorn och företagets utsläpp. Tilldelningsfaktorn är Swedbanks lånebe-
lopp till företaget dividerat med företagets totala tillgångar (som proxy för total 
skuld + eget kapital). Vilket tillgångsvärde som används baseras på om det är 
företagets eller koncernens utsläppsinformation som används. Kundens 
utsläppsdata hämtas antingen från kunders offentliga rapporter eller tillhanda-
hålls av kunder bilateralt, alternativt uppskattas utsläppsdatan baserat på region-
specifik och branschspecifik proxyinformation som tillhandahålls genom PCAF. 
Kundens rapporterade siffror, både, finansiella och relaterade till växthusgasut-
släpp, baseras på de senaste tillgängliga helårsdata där de senaste data inte är 
äldre än 24 månader.
Avvikelser från PCAF
Koncernen har valt att göra vissa avvikelser från PCAF-standarden baserat på 
datatillgänglighet eller datakvalitet. Avvikelserna är antingen relaterade till meto-
derna i sig eller relaterade till antaganden. Swedbank har valt att använda egna 
metoder för sjöfartyg, jordbruksindustrin och fastigheter i Sverige för Bostads-
rättsföreningar (BRF) och tillgångar med tillgängliga EPC:er. Metoden som tilläm-
pas på sjöfartyg följer de årliga data på fartygsnivå som krävs av IMO. Metoden 
som tillämpas för jordbruk och privatpersoner som är involverade i skogssektorn 
i Sverige följer top-down-uppskattningar med hjälp av Nationella Inventerings-
rapporter, marknadsandel och finansieringsinformation. Metoden som tillämpas 
för fastigheter i Sverige för BRF:er och tillgångar med tillgängliga EPC:er följer 
den vägledning som tagits fram av Svenska Bankföreningen. Beräkningen för 
BRF är utvecklad för att undvika dubbelräkning. De huvudsakliga avvikelserna rör 
följande antaganden: För Företagslån använder Swedbank företagets tillgångs-
värde som proxy för eget kapital och skuldvärde på grund av bristande intern 
datatillgång. För Kommersiella fastigheter erhålls i dagsläget inget uppdaterat 
fastighetsvärde vid låneändringar till följd av begränsningar i interna datahante-
ringssystem. För Motorfordon behandlar Swedbank leasingavtal på samma sätt 
som utlåning, i enlighet med PCAF-metoden för motorfordon.
Nästa steg
Swedbank fortsätter att utveckla sina beräkningar och rapportering av finansie-
rade utsläpp, bland annat genom att förbättra datakvaliteten och metodologiska 
aspekter. Swedbank har åtagit sig att fortsätta tillhandahålla transparens och 
jämförbarhet inom detta område genom att beskriva sina beräkningsmetoder.
Scope 3-utsläpp från förvaltat kapital
Beräkningar av finansierade och intensitetsbaserade utsläpp i investeringar
Investeringar omfattas av GHG-protokollet, scope 3 kategori 15 (investeringar). 
Swedbank Robur Fonder har inte själva undertecknat PCAF, men ingår i Swed-
banks åtagande och följer därmed PCAF:s föreskrifter för de tillgångsslag som 
det finns metod för. Vid beräkningar används senaste tillgängliga data. Nedan 
beskrivs de beräkningar som ingår i denna årsrapport. 
Aktier och företagsobligationer
Beräkningen för aktier och företagsobligationer baseras på PCAFs föreskrifter. 
Koldioxiddata för underliggande investeringar inhämtas från Swedbanks data-
leverantör som i sin tur inhämtar rapporterad data från bolagen eller gör en 
 estimering. Beräkningarna omfattar fondinnehavens scope 1, 2 och 3 utsläpp. 
Finansierade utsläpp (tCO2e):
En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, 
där finansierad andel beräknas som: 
Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ EVIC innehav n
119
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 122 =====

Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr investerat):
Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens 
förvaltade kapital. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer. 
Statsobligationer
Beräkningen för statsobligationer baseras på PCAFs föreskrifter. Koldioxiddata 
är rapporterad data från varje stat enligt United Nations Framework Convention 
on Climate Change (UNFCCC) och omfattar scope 1. Data rapporteras både med 
och utan Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF). För denna rappor-
tering rapporterar Swedbank exklusive LULUCF. BNP data inhämtas från OECD.
Finansierade utsläpp (tCO2e):
En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, 
där finansierad andel beräknas som:
Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ BNP innehav n
Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr investerat):
Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens 
förvaltade kapital. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer. 
Kommunobligationer
PCAF täcker ännu inte detta tillgångsslag, men rekommenderar att det ska han-
teras likt statsobligationer då utsläppen i praktiken är desamma. Koldioxiddata 
inhämtas från SMHI:s Nationella emissionsdatabas. Databasen inkluderar 
 estimerade utsläpp på kommunnivå som är framräknade genom att utgå från 
Sveriges rapporterade produktionsutsläpp (scope 1). Databasen innehåller 
utsläpp exklusive LULUCF. BRP (bruttoregionprodukt) inhämtas från SCB.
Finansierade utsläpp (tCO2e):
En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, 
där finansierad andel beräknas som:
Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ BRP innehav n
Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr investerat):
Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens 
förvaltade kapital. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer. 
Regionobligationer
PCAF täcker ännu inte detta tillgångsslag och därmed har Swedbank Robur 
Fonder utvecklat en egen metod som tar avstamp i den för aktier och företags-
obligationer. Detta då verksamheten och strukturen hos svenska regioner i hög 
grad kan efterliknas ett bolag när det kommer till koldioxidredovisning. Koldioxid-
data inhämtas direkt från regionernas årsrapportering och omfattar scope 1, 2 
och 3. Finansiell data för eget kapital, avsättningar och skulder, inhämtas även 
det direkt från regionernas årsrapportering. 
Finansierade utsläpp (tCO2e):
En underliggande investerings utsläpp multipliceras med finansierad andel, 
där finansierad andel beräknas som:
Finansierad andel = Investeringsinnehav n/ Eget kapital, avsättningar och 
 skulder innehav n
Koldioxidavtryck (tCO2e/mkr investerat):
Utgår från finansierad andel, se ovan, men divideras i ett sista led med portföljens 
AUM. Detta skapar ett mått som är jämförbart mellan portföljer. 
Säkerställda bostadsobligationer
PCAF täcker ännu inte detta tillgångsslag och därmed har Swedbank Robur 
Fonder utvecklat en egen metod. Säkerställda bostadsobligationer har bolån 
som säkerhet, vilket gör att man kan uppskatta utsläppen baserat på utsläppen 
i bolånepoolen. Denna utsläppsdata inhämtas direkt från varje bolåneinstitut. 
Totala utsläpp (tCO2e):
För denna beräkning finns inte samma koncept som finansierad andel, 
därför kallas den totala utsläpp. 
Totala utsläpp = Investeringsinnehav n * (Koldioxidutsläppinnehav n / Total 
utlåningsinnehav n)
Scope 3-utsläpp från faciliterade utsläpp 
Beräkningar av faciliterade utsläpp från skuldkapitalmarknaden
Faciliterade utsläpp avser utsläpp som uppstår genom kapitalmarknadstrans-
aktioner där Swedbank agerar som facilitator, men inte direkt investerare, 
på skuldkapitalmarknaden. Dessa utsläpp beräknas enligt en standardiserad 
 metodik som utvecklats av PCAF, del B. Beräkningen baseras på följande formel:
Faciliterade utsläpp = årliga utsläpp × tilldelningsfaktor × viktningsfaktor
Årliga utsläpp avser företagets totala växthusgasutsläpp under året. Tilldelnings-
faktorn avser Swedbanks andel av finansieringen i relation till företagets totala 
värde. Viktningsfaktorn är en fast faktor som speglar ansvarsnivån för facilite-
rade transaktioner. PCAF har fastställt denna till 33 procent för alla 
kapitalmarknads emissioner som omfattas.
Klimatmål för kreditportföljen 
Bolån
Målnivån har fastställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktions - 
banan för det 1,5-gradersscenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate 
 Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitets baserad. Målet är 
i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net­Zero  Banking  Alliance (NZBA). 
År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid­19­ 
restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthus-
gaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade 
utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering 
av utsläpp.
Under 2025 uppdaterades den underliggande beräkningen för bolåneport-
följen, vilket resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 10,0 kg CO2e/m2 till 
11,5 kg CO2e/m2. Huvudsakliga skäl till förändring i basvärdet 2019 är dels skiftet 
från att använda utsläppsfaktorer från EEA till utsläppsfaktorer från IEA, dels 
 ändring i allokering av energiförbrukning mellan bostadsrätter och bostadsrätts-
föreningar. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet beskrivs 
på sidorna 103–104 samt 118–119. 
Kommersiella fastigheter 
Målnivån har fastställts baserat på den vetenskapligt baserade reduktionsbanan 
för det 1,5-gradersscenario som är framtaget av Carbon Risk Real Estate 
 Monitors (CRREM). Den valda reduktionsbanan är intensitetsbaserad. Målet är 
i linje med metodik och riktlinjer framtagna av Net­Zero Banking Alliance (NZBA). 
År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid­19­ 
restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthus-
gaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade 
utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering 
av utsläpp.
Under 2025 uppdaterades den underliggande beräkningen för portföljen, vilket 
resulterade i att basvärdet 2019 justerades från 22,8 kg CO2e/m2 till 26,9 kg CO2e/
m2. Huvudsakligt skäl till förändring i basvärdet 2019 är skiftet från att använda 
utsläppsfaktorer från EEA till utsläppsfaktorer från IEA. Ytterligare detaljer kring 
beräkningar och mätning mot målet beskrivs på sidorna 103–104 samt 118–119.
Olja och gas
Målet omfattar utsläpp från utvinning, produktion och raffinering. Målnivån har 
fastställts baserat på procentuell minskning som anges i den vetenskapsbase-
rade One Earth Climate Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har 
utvecklats av Sydneys universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance. 
OECM:s reduktionsbana har 67 procent sannolikhet att begränsa den globala 
uppvärmningen till 1,5° C, vilket kan jämföras med International Energy Agencys 
(IEA) Net Zero 2050 (NZ2050) reduktionsbana som har 50 procent sanno likhet 
att begränsa uppvärmningen till 1,5° C. År 2019 valdes som basår för att spegla 
ett år utan påverkan från covid-19-restriktioner. Målet baseras på koldioxidekvi-
valenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas 
i beräkningen av finansierade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas 
i kundernas rapportering av utsläpp. Ytterligare detaljer kring beräkningar och 
mätning mot målet finns på  sidorna 103–104 samt 119. 
Kraftproduktion
Målnivån har fastställts baserat den vetenskapsbaserade One Earth Climate 
Models (OECM) reduktionsbana för Europa. OECM har utvecklats av Sydneys 
 universitet och som stöds av Net-Zero Banking Alliance. OECM:s reduktionsbana 
har 67 procent sannolikhet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C, 
vilket kan jämföras med International Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 
(NZ 2050) reduktionsbana som har 50 procent sannolikhet att begränsa upp-
värmningen till 1,5° C. Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera 
växthusgaser. Exakt vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansie-
rade utsläpp beror på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapporte-
ring av utsläpp. År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från 
covid-19-restriktioner. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot 
målet finns på  sidorna 103–104 samt 119. 
120
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 123 =====

Stål
Målnivån har fastställts baserat på en kombination av de vetenskapsbaserade 
reduktionsbanorna från One Earth Climate Models (OECM) och International 
Energy Agencys (IEA) Net Zero 2050 (NZ2050). Globala reduktionsbanor har 
använts för sektorn givet portföljens globala inriktning. Målet är i linje med 
 metodik och riktlinjer framtagna av Net­Zero Banking Alliance (NZBA). År 2019 
valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid-19- restriktioner. 
Målet baseras på koldioxidekvivalenter och omfattar flera växthusgaser. Exakt 
vilka växthusgaser som omfattas i beräkningen av finansierade utsläpp beror 
på vilka växthusgaser som inkluderas i kundernas rapportering av utsläpp. 
 Ytter ligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på  sidorna 
103–104 samt 119. 
Sjöfart
Swedbank har antagit ett koncernövergripande klimatmål för sjöfartsportföljen 
för att klimathänsyn ska integreras i koncernens lånebeslut för fartygsfinansie-
ring. Målet innebär att sjöfartsportföljen ska nå 0 procent ”alignment delta” år 
2030 jämfört med Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) reduktionsbana 
”striving for”. 0 procent ”alignment delta” innebär att portföljen är helt i linje med 
den valda reduktionsbanan. 
Målet är baserat på metodik framtagen av Poseidon Principles som är ett glo-
balt ramverk för att integrera klimathänsyn i lånebeslut inom sjöfartsfinansiering. 
Reduktionsbanan är baserad på IMO:s mest ambitiösa klimatmål för sektorn, 
inklusive att nå nettonollutsläpp 2050. Reduktionsbanan är dock ännu inte helt 
i linje med 1,5­gradersscenariot. Swedbank har åtagit sig att följa utvecklingen 
kring metodik för klimatmålsättning inom sjöfart och att revidera målet när för-
bättrade reduktionsbanor finns tillgängliga genom Poseidon Principles.
Portföljens ”alignment delta” baseras på AER som mäts i g CO2e/ton-nautisk 
mil, och är en del av rapporteringen som sker genom Poseidon Principles. Målet 
omfattar de fartyg som täcks av Poseidon Principles (fartyg lika med eller större 
än 5 000 bruttotonnage). Målet omfattar fartygens utsläpp utifrån ”well­to­wake” ­
perspektiv, vilket innebär att utsläpp inom scope 1 och uppströms scope 3 från 
bränsleanvändning inkluderas. Målet omfattar de mest relevanta växthus gaserna 
koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O), samt Swedbanks verksamhet 
i samtliga hemmamarknadsländer. År 2022 valdes som basår till följd av datatill-
gänglighet och givet att det speglar ett år utan på  verkan från covid-19-restrik-
tioner. Ytterligare detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på 
 sidorna 103–104 samt 119. 
Klimatmål för förvaltat kapital 
Målsättningen för nettonollutsläpp följer Paris Aligned Investment Initiative: 
Net Zero Investment Framework (NZIF). Detta är i linje med best­practice inom 
fondbranschen. För att sätta koldioxidmål för aktier och företagsobligationer 
har Swedbank Robur Fonder använt sig av International Energy Agencys (IEA) 
Net Zero 2050 scenario. Detta scenario beskriver hur världens utsläpp kommer 
att minska givet faktorer såsom BNP-tillväxt, befolkningstillväxt samt policy-
ändringar. Swedbank Robur Fonder har i processen för framtagning av klimat-
målen analyserat flera klimatscenarier och valde att utgå från IEA NZ2050. 
Basåret 2019 är valt efter rekommendationer från Net Zero Asset Manager 
(NZAM) och Swedbank Robur Fonder anser att trots att portföljsammansätt-
ningen kommer ändras över tid så är basåret generellt representativt för port-
följen även i framtiden. Om större ändringar görs i portföljen, kommer basåret 
justeras. För övriga tillgångsslag har målsättning för antingen Sverige eller EU 
använts som utgångspunkt och med 2024 som basår och precis som för aktier 
och företagsobligationer anser Swedbank Robur Fonder att basåret är represen-
tativt för portföljen i framtiden. 
Mål för koldioxid uttrycks som ett intensitetsmått för att kunna urskilja föränd-
ring i koldioxid för underliggande innehav i relation till förändring i totalt förvaltat 
kapital. Swedbank Robur Fonder har inte gjort några antaganden kring hur port-
följen ska utvecklas. Målen har inte blivit granskade av extern part. Ytterligare 
detaljer kring beräkningar och mätning mot målet finns på  sidorna 105–106. 
Klimatmål för egen verksamhet
Målet omfattar scope 1, scope 2 och scope 3 (omfattade scope 3 kategorier är: 
affärsresor, säkerhetstransporter, uppströms utsläpp från energianvändning och 
företagsägda bilar, avfallshantering, vattenförbrukning, pappersförbrukning). 
Målet omfattar Swedbanks verksamhet på samtliga hemmamarknadsländer 
samt övriga länder där Swedbank är verksam i (Norge, Finland, Kina och USA). 
År 2019 valdes som basår för att spegla ett år utan påverkan från covid­19­ 
restriktioner. 
Swedbank kan inte specificera vilken andel av målet som gäller för respektive 
scope, eftersom målet sattes gemensamt för utvalda delar av GHG-protokollet 
enligt datatillgänglighet 2019. Mål definieras i absoluta tal. De utsläpp som 
 rapporteras för scope 1 och 2 i E1-6 Totala växthusgasutsläpp ligger till grund 
för målen för utsläppsreduktion. För ytterligare information om beräkningar och 
mätning mot målet se sidan 118.
121
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 124 =====

E4 Biologisk mångfald och ekosystem
Introduktion
Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 identifierade indirekt inverkan 
relaterad till förlust av biologisk mångfald. Koncernens arbete befinner sig fort-
farande i en uppstartsfas och rapporteringen är därmed i ett tidigt skede. 
 Rapporteringen utgår från upplysningskraven inom ESRS E4 Biologisk mångfald 
och ekosystem.
Väsentliga 
underämnen Beskrivning
Inverkan, risk 
eller  möjlighet
Faktisk/ 
potentiell
Värde -
kedjan
Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald
Indirekt inverkan  
till förlust av bio-
logisk mångfald
Swedbanks potentiella negativa inverkan på biologisk mångfald sker främst genom värde kedjan 
nedströms, exempelvis via företagsutlåning till verksamheter vars aktiviteter kan bidra till  förlust 
av biologisk mångfald.
 Positiv inverkan   Negativ inverkan   Möjlighet   Risk   Faktisk inverkan   Potentiell inverkan   Uppströms   Egen verksamhet   Nedströms
Strategi och affärsmodell
 E4 SBM-3  Väsentliga inverkningar och deras  förhållande till strategi 
och affärsmodell
Att vända förlusten av biologisk mångfald är en viktig aspekt av miljömässig 
hållbar het, där den finansiella sektorn har en central roll genom sin hantering 
av indirekta effekter på naturrelaterade förluster. 
Swedbank bedöms ha en potentiellt indirekt negativ inverkan på biologisk 
mångfald nedströms i värdekedjan. Detta beror främst på koncernens utlåning 
till företagskunder vars verksamheters aktiviteter kan leda till förlust av biologisk 
mångfald. Swedbank kan i dagsläget inte bedöma huruvida eller exakt vilka verk-
samheter som kan orsaka en negativ inverkan på områden med känslig biologisk 
mångfald, inklusive markförstöring, ökenspridning, hårdgörning av mark samt på 
hotade arter. Bakgrunden till det är att vetenskapligt baserade riktlinjer för bank-
sektorn och etablerade mätbara indikatorer för att bedöma koncernens inverkan 
genom sina kunders verksam heter fortfarande är under utveckling. Swedbank 
har inte identifierat några delar av den egna verksamheten som har en väsentlig 
inverkan på bio logisk mångfald. 
Omställningsplan för biologisk mångfald
 E4-1  Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald 
och  ekosystem i strategi och affärsmodell
Swedbank har ännu inte antagit någon omställningsplan för biologisk mångfald 
eller utvärderat resiliensen i sin affärsstrategi. Däremot ser koncernen ett behov 
av att i högre grad beakta biologisk mångfald och ekosystem i den framtida 
 strategin och affärsmodellen. 
I takt med att mätmetoder utvecklas och förståelsen för Swedbanks inverkan 
ökar, kommer koncernen i allt större utsträckning att kunna beakta natur och bio-
logisk mångfald i verksamheten. 
Policyer
 E4-2  Policyer för biologisk mångfald och ekosystem
Swedbank har antagit styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler 
för koncernens arbete med att hantera väsentlig negativ inverkan relaterad till 
biologisk mångfald. Dessa dokument utgörs av Swedbanks Hållbarhetspolicy 
samt Ställningstagande om klimatförändringar och natur. Styrdokumenten 
adresserar inte specifikt direkta inverkansfaktorer som bidrar till förlust av bio-
logisk mångfald, orsakad inverkan, spårning av aktiviteter som orsakar negativ 
inverkan längs värdekedjan, uppföljning av biologiska mångfaldens status eller 
dess samhällseffekter. Swedbank har för närvarande inte antagit en specifik 
policy för skydd av biologisk mångfald och ekosystem som omfattar kunders 
operativa anläggningar som ägs, leasas eller förvaltas i eller nära områden med 
känslig biologisk mångfald. 
Styrande dokument för biologisk mångfald och ekosystem
Hållbarhetspolicy1, 2
Syfte och innehåll  ● Fastställer miljömässiga principer för Swedbanks arbete och uppmuntrar koncernen  
på ett övergripande plan att arbeta för omställningen till en ekonomi som tar hänsyn  
till natur och biologisk mångfald.
 ● Baseras på externa regelverk, vetenskaplig evidens och koncernens deltagande  
i inter nationella initiativ som UN Principles for Responsible  Banking (PRB),  
UN Principles for Responsible Investment (PRI) och UN Global Compact.
Ansvar  ● Beslutad av styrelsen
 ● Chief Financial Officer 
är regelverksägare
Instruktion – Ställningstagande om klimatförändringar och natur1, 2
Syfte och innehåll  ● Anger villkoren för koncernens agenda i klimat- och naturfrågor. 
 ● Beaktar hållbara mark- och jordbruksmetoder, hållbarhet i haven samt åtgärder för att 
 motverka avskogning. 
 ● Som vägledning i ställningstagandet inkluderas Kunming-Montreal protokollet, det  globala 
ramverket för biologisk mångfald som antogs vid FN:s biodiversitetskonferens (COP15).
Ansvar  ● Beslutad av vd
 ● Chief Financial Officer 
är regelverksägare
1) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. 
2) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Dokumenten 
 upp dateras  årligen  utifrån synpunkter från relevanta intressenter. Respektive regelverksägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverks-
ägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. 
122
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 125 =====

Åtgärder
 E4-3  Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 
Swedbanks Hållbarhetspolicy betonar att hälsosamma ekosystem är avgörande 
för ekonomisk och samhällelig motståndskraft samt för långsiktigt värde-
skapande. Swedbanks ambition är att verka för att integrera natur och biologisk 
mångfald i finanssektorn och koncernen deltar i olika samarbeten och forsk-
ningsprojekt med fokus på biologisk mångfald. 
Under det aktuella rapporteringsåret har Swedbank inte explicit integrerat 
ursprunglig och traditionell kunskap eller naturbaserade lösningar i sina åtgärder 
för att motverka förlusten av biologisk mångfald. Swedbank tillämpar inte heller 
kompensation för biologisk mångfald. 
Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader för åtgär-
derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. 
Natur- och biodiversitetskrediter
För att bidra till ökad kunskap om innovativa ekonomiska incitament för att 
bevara och utveckla biologisk mångfald, köpte Swedbank under 2023 de första 
svenska biodiversitetskrediterna i ett pilotprojekt med Orsa Besparingsskog. 
 Biokrediterna har tagits fram inom ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruks-
universitet. Sedan dess har Swedbank vidareutvecklat kompetens inom området 
och varit aktiv i diskussioner med både privata och offentliga aktörer om bio-
diversitetskrediter. 
Under 2025 har Swedbank bland annat deltagit i rundabordssamtal om natur-
krediter organiserade av EU-kommissionären för miljö, vatten och cirkulär eko-
nomi. Swedbank har även anslutit sig till Swedish Biocredit Alliance för att bidra 
till utvecklingen av en trovärdig och transparent marknad för biokrediter. Koncer-
nen arbetar också kontinuerligt för att öka den interna med veten heten om natur 
och biologisk mångfald inom koncernen genom olika evene mang. 
Partnerskap och kunskapsdelning
I enlighet med Swedbanks Hållbarhetspolicy deltar koncernen i internationella 
initiativ, bland annat inom området biologisk mångfald. Genom engagemang 
i branschforum, samarbeten och forskningsprojekt är syftet att bidra till utveck-
lingen av bästa praxis och etableringen av globala standarder. 
Under 2025 har Swedbank fortsatt att delta i flera initiativ med fokus på bio-
logisk mångfald. Syftet med detta är att öka samarbetet med relevanta aktörer 
och att gemensamt hantera utmaningar kopplade till förlust av biologisk mång-
fald. Bland dessa initiativ finns kompetensbyggande program genom Principles 
for Responsible Banking (PRB Nature Working Group, sedermera PRB Nature 
Community of Practice). Initiativet syftar till att stödja banker i deras arbete med 
natur och biologisk mångfald genom att bland annat publicera riktlinjer och 
 rapporter om bästa praxis. Genom att tillhandahålla verktyg och insikter under-
lättar initiativet kunskapsutbytet inom banksektorn. PRB Nature Community of 
Practice är ett internationellt program där banker och intressenter från hela 
 världen deltar, däribland Swedbank som agerade referensgruppmedlem i syfte 
att främja erfaren hets utbyte. 
Swedbank är även involverad i Mistra BIOPATH, vilket är ett forskningsprogram 
som undersöker hur biologisk mångfald kan integreras i finansiellt besluts-
fattande. 
Utöver samarbeten med olika intressenter har Swedbanks arbete under 2025 
fokuserat på intern analys och planering framåt. Resultatet från den dubbla 
väsentlighetsanalysen utgör grunden för fortsatt utveckling och fördjupning 
inom området. Nästa steg innefattar en mer precis identifiering av drivkrafter 
bakom förlust av biologisk mångfald i Swedbanks företagsutlåning. Avsikten är 
att etablera en grund för att hantera dessa frågor genom informerade åtgärder. 
En nyckelaspekt framåt är att förbättra datatillgång och fördjupa analysen. 
Mål och mått
 E4-4  Mål för biologisk mångfald och ekosystem
Swedbank rapporterar inga mätbara utfallsinriktade mål för att följa upp ända-
målsenligheten av policyer och åtgärder inom detta område, inte heller jämför-
elser över tid. Det är viktigt att fördjupa arbetet framåt för att öka förståelsen för 
de drivkrafter som ligger bakom potentiell negativ inverkan. Det är avgörande 
för att möjliggöra riktade åtgärder och utveckla relevanta mått för att bedöma 
resultat och ändamålsenlighet. Att utveckla denna förståelse utgör en central 
del av det kommande arbetet. 
123
Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande
Swedbank  Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse

===== SIDA 126 =====