FULLTEXT DEL 4 AV 8
Årsredovisning 2025
Socialt ansvar S1 Den egna arbetskraften Introduktion 1) Samtliga anställda inom koncernen inkluderas i rapporteringen av upplysningarna i detta kapitel. Rapporteringen inkluderar inte egenföretagare eller anställda hos konsult- och bemanningsföretag, om inte annat särskilt framgår. Swedbank har inte utvärderat eventuella väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften på grund av omställningsplaner för att minska negativa inverkningar på miljön. Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar och möjligheter relaterade till arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter som väsentliga. Rapportering av upplysningskraven inom ESRS S1 Den egna arbetskraften behandlar områdena arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter tillsammans med anledning av att de nära angränsar till varandra. Väsentliga underämnen Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Arbetsvillkor Genom att erbjuda en attraktiv arbetsplats, ett arbetsklimat präglat av samarbete, utvecklingsmöjligheter och balans mellan arbete och fritid har Swedbank en positiv inverkan på medarbet arnas väl befinnande. Faktorer som hot, kränkningar och otillåten påverkan riktad mot kundmötande personal, hög arbetsbelastning och ogynnsamma arbets tider kan leda till en negativ inverkan på med arbetarnas välbefinnande genom ohälsa och ökad sjukfrånvaro. Likabehandling och lika möjligheter för alla Genom att erbjuda en inkluderande arbetsplats med ett aktivt mångfalds- och jämställdhets- arbete, goda utvecklingsmöjligheter samt jämställd lönesättning och representation i styrelse och ledningsgrupper har Swedbank en positiv inverkan på medarbetarna. Detta stärker väl befinnande, engagemang och långsiktig kompetensförsörjning. Genom att erbjuda lika möjligheter för alla, tillgång till utvecklings- och karriär möjligheter samt lika lön för lika arbete kan Swedbank positionera sig inom mångfald och inkludering, och därigenom attrahera och behålla medarbetare. Positiv inverkan Negativ inverkan Möjlighet Risk Faktisk inverkan Potentiell inverkan Uppströms Egen verksamhet Nedströms Strategi och affärsmodell S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell1 Swedbanks medarbetare är avgörande för koncernens verksamhet, kultur och framgång. Den koncernövergripande strategin tydliggör vikten av att attrahera, behålla och utveckla en dynamisk arbetsstyrka för att säkerställa att framtida verksamhets- och kompetensbehov är i linje med strategin och affärsmodellen. I såväl strategin som i affärsmodellen är arbetsvillkor och likabehandling viktiga områden för att skapa ett inkluderande arbetsklimat. Arbetsvillkor Goda arbetsvillkor med fokus på arbetsmiljö och trygghet är ett sätt att bidra till medarbetarnas välmående, engagemang och prestation. Inom arbetsmiljöområ- det arbetar Swedbank strukturerat med fokus på en öppen och transparent dialog mellan chef och medarbetare samt en hållbar balans mellan arbete och privatliv. Swedbank strävar efter att erbjuda en öppen och flexibel arbetsmiljö som främjar samarbete och kunskapsdelning. Arbetsplatskonceptet Swedbank at work är ett strategiskt verktyg för att bidra till detta och för att skapa en attraktiv, inklude- rande och tillgänglig arbetsplats. Alla som verkar på Swedbanks arbetsplatser ska erbjudas en trygg, säker och inkluderande arbetsmiljö, såväl anställda som icke -anställda medarbetare. Swedbanks arbetsvillkor och förmåner gäller som utgångspunkt enbart för anställda i Swedbank. Swedbank verkar på marknader och inom en bransch där tvångsarbete, barn- arbete och människohandel inte är vanligt förekommande. Däremot kan andra faktorer inverka negativt på medarbetarna i Swedbank. I finans sektorn är arbets miljö risker i huvudsak relaterade till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön så som hög arbetsbelastning, ogynnsamma arbetstider samt kognitiv och emotionell stress. Detta gäller främst medarbetare i kund mötande roller och blir synligt genom ökad sjukfrånvaro. Mot bakgrund av de organisatoriska och sociala aspekterna har Swedbank valt att fokusera på dessa områden i arbetsmiljö arbetet. För ytterligare information om Swedbanks åtgärder i arbetsmiljö området, se avsnitt S14 Åtgärder på sidan 127. Likabehandling och lika möjligheter för alla Swedbank främjar en miljö som uppmuntrar medarbetare att ta ansvar för sin egen utveckling. Medarbetarna erbjuds olika möjligheter att utveckla kompe- tenser, för befintliga och framtida roller. Swedbank strävar efter att skapa en inkluderande och ansvarsfull kultur där koncernens värderingar; öppen, enkel och omtänksam, syftar till att skapa ett högt engagemang bland medarbetarna, som vägleds av ett stödjande hand- ledande och ledarskap. Principer för mångfald, jämställdhet och inkludering är centrala i processer som syftar till att motverka diskriminering och främja lika möjligheter. Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier, sexuella tra- kasserier och mobbning. Möjlighet att kunna utvecklas och göra karriär ska vara densamma för samtliga medarbetare, oberoende av bland annat ålder, kön och etnicitet. Det är viktigt för Swedbank att vara en attraktiv arbetsgivare då koncer- nen är beroende av kompetenta och motiverade medarbetare. Genom att aktivt arbeta med mångfalds-, jämställdhets- och inkluderingsfrågor ur ett kund-, medarbetar- och samhällsperspektiv, kan Swedbank stärka sin position inom området. Målen om en jämn könsfördelning i ledande positioner och utjämnade löne skillnader förstärker den ambitionen. 124 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 127 ===== Policyer S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar och möjlig- heter relaterade till medarbetare. Dessa dokument utgörs av Swedbanks Hållbar- hetspolicy och Swedbanks Uppförandekod som båda omfattar positiv och nega- tiv inverkan relaterat till arbetsvillkor samt positiv inverkan och möjlighet relaterat till likabehandling och lika möjligheter för alla. Swedbanks Ersättningspolicy liksom Swedbanks Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering omfattar positiv inverkan och möjlighet relaterat till likabehandling och lika möjlig heter för alla. Swedbanks Arbetsmiljödirektiv omfattar positiv och negativ inverkan rela terat till arbetsvillkor. Styrdokument för den egna arbetskraften1 Hållbarhetspolicy2 Syfte och innehåll ● Vägledande principer för Swedbanks hållbarhetsarbete, inklusive socialt engagemang samt åtaganden för rättvisa arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. ● Anställda inom Swedbank ska ha rätt till en säker och hälsosam arbetsplats, med lag stadgade arbetstider och ersättning, vilka kan vara en del av kollektivavtal. ● Omfattar bland annat respekt för föreningsfrihet, rätten till kollektivavtal, nolltolerans mot barn- och tvångsarbete samt rätten till en arbetsmiljö med skäliga arbetsvillkor. Människo handel tas inte uttryckligen upp i policyn men är förbjudet på de marknader Swedbank verkar. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Financial Officer är regelverksägare Uppförandekod2 Syfte och innehåll ● Baseras på Swedbanks syfte, vision och värderingar och beskriver övergripande hur medarbetare förväntas uppträda inom verksamheten och i externa relationer. ● Vägleder medarbetare att bemöta varandra och koncernens intressenter respektfullt i det dagliga arbetet. ● Ingår i introduktionsprogrammet för nya medarbetare. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare ● Samtliga medarbetare signerar den årligen Ersättningspolicy Syfte och innehåll ● Gemensamma principer och praxis för ersättning inom hela koncernen. ● Följer relevanta externa regelverk, däribland Finansinspektionens föreskrifter, EU-lagstiftning och EBA-riktlinjer. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Head of Group HR & FM är regelverksägare Arbetsmiljödirektiv Syfte och innehåll ● Grunden för koncernens systematiska arbetsmiljöarbete. ● Fastställer Swedbanks mål och inriktning för det långsiktiga arbetsmiljöarbetet och definierar hur Swedbank ska arbeta systematiskt enligt arbetsmiljöagendan. ● Syftar till att skapa en hälsosam arbetsmiljö och förebygga ohälsa och olyckor. Ansvar ● Beslutad av Head of Group HR & FM ● Head of Group HR & FM är regelverksägare Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering2, 3 Syfte och innehåll ● Swedbank tillämpar nolltolerans mot mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och diskriminering. Koncernen och dess anställda får inte diskriminera eller trakassera på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder, etnicitet, hudfärg, etnisk eller social tillhörighet, genetiska drag, språk, tillhörighet till nationell minoritet, för mögenhet, börd, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning samt politisk uppfattningen eller andra åsikter. ● Alla medarbetare ska ha lika möjlighet till utveckling och karriär samt att en inkluderande arbetsmiljö skapas där olikheter ses som en tillgång och bidrar till affärsnytta. ● Styrelsen, dotterföretags styrelser och högsta ledningen ska bestå av mångfald vad gäller exempelvis kön, ålder, geografiskt ursprung samt utbildnings- och yrkesbakgrund. ● Policyn bygger inte på externa standarder eller initiativ från tredje part men refererar till lagar, regler och fackliga avtal, vilka utgör miniminivå. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Head of Group HR & FM är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel- verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. Dokumenten uppdateras årligen utifrån synpunkter från relevanta intressenter och finns tillgänglig för med arbetare via intranätet. 2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. 3) Visselblåsning samt processen för hantering av rapporterade fall av diskriminering och trakasserier har etablerats där utbildade utredare i Swedbank är involverade. För ytterligare information, se avsnitt G11 Policyer Visselblåsarprocessen på sidorna 141–143. 125 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 128 ===== Policyerna bygger på internationellt erkända regelverk för mänskliga rättigheter och omfattar bland annat förbud mot diskriminering, barnarbete och tvångs- arbete samt rätt till en säker arbetsmiljö och lagstadgade villkor. Processer finns för visselblåsning, hantering av diskriminering och trakasserier, samt syste- matiskt arbetsmiljöarbete och mångfaldsinitiativ. För att öka inkludering och mångfald genomförs utbildningar, workshops och regelbunden kommunikation för att förtydliga ledarnas ansvar att främja en respekt full kultur och motverka olämpligt beteende. Swedbank har en central aktivitetsplan för jämställdhet, mångfald och inkludering. Området leds av kon- cernansvarig för mångfald, jämställdhet och inkludering, med ytterligare mång- faldsansvariga på varje hemmamarknad. Sedan 2022 har Swedbank etablerat en Chief Diversity Officer-roll i koncernledningen, ett roterande tvåårigt ansvar, med syfte att förstärka detta arbete i affärsverksamheten samt att accelerera koncer- nens proaktiva insatser för jämställdhet, mångfald och inkludering. Arbetet med att förebygga diskriminering och trakasserier är en prioriterad fråga. I de återkommande medarbetarundersökningarna ställs frågor om hur inkluderande arbetsplatsen upplevs samt om medarbetare upplever diskri- minering eller trakasserier. Undersökningar omfattar även frågor om medarbetare känner till hur de ska agera i de fall diskriminering eller trakasserier observeras. Swedbank följer kontinuerligt upp utvecklingen inom områden såsom likabe- handling, könsfördelning i chefskap samt i seniora roller, sjuktal, föräldraledighet, åldersfördelning och lika lön för lika arbete. Detta finns uppdelat på enhetsnivå samt för varje hemmamarknad. Information om koncernens policy och de rutiner som används vid diskriminering eller trakasserier finns tillgänglig för alla anställda på intranätet. Swedbank har även nätverk och föreningar som arbetar för att lyfta och arbeta med frågor för marginaliserade grupper. För ytter ligare information om processer och åtgärder, se avsnitt S14 på sidan 127. Kommunikation med medarbetare S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbets tagarrepresentanter angående inverkningar Swedbank kommunicerar kontinuerligt med medarbetare via flera kanaler och har etablerade rutiner för kontakt med både medarbetare och arbetstagarrepre- sentanter. Dessa rutiner främjar en öppen feedbackkultur och säkerställer ett löpande informationsutbyte. Dialogen med medarbetare sker främst genom den närmsta chefen samt via internkommunikation i olika kanaler, som intranät och nyhetsbrev och genom fysiska och digitala möten. Arbetsmiljödirektiv Enligt Swedbanks arbetsmiljödirektiv ansvarar chefer för att säkerställa en kon- tinuerlig dialog med medarbetarna om deras välbefinnande och arbetssituation genom regelbundna individuella samtal. Om något framkommer i de enskilda samtalen som kan påverka medarbetarens arbetsmiljö eller hälsa negativt vidtar chefen åtgärder i enlighet med chefsansvaret och arbetsmiljödirektivet. Forum för arbetstagarrepresentanter Swedbank för en kontinuerlig dialog med arbetstagarrepresentanter i olika forum. Swedbank etablerade ett koncernövergripande europeiskt företagsråd (EWC) under 2007, vilket är ett gränsöverskridande forum för information och samråd med arbetstagarrepresentanter från olika europeiska länder där Swed- bank är verksamt. Forumet ska behandla gränsöverskridande frågor som exem- pelvis större organisationsförändringar, personalpolitiska frågor och olika affärs- strategiska initiativ. Swedbanks CEO och CFO deltar regelbundet i dessa möten. Inom den svenska verksamheten förs en löpande dialog med representanter från fackliga organisationer och arbetsmiljöombud, i enlighet med kollektivavtalen. Swedbanks medbestämmandemodell bygger på att de fackliga organisatio- nerna ska involveras tidigt, ges god insyn och möjlighet att påverka beslut kring förändringar i verksamheten som kan påverka koncernens medarbetare. Genom dialogen beaktas arbetstagarrepresentanternas synpunkter, som för in med- arbetarnas perspektiv i Swedbanks beslutsprocesser. Group HR & Facility Management har ansvar för området fackliga relationer. Swedbanks medarbe- tare är även representerade i Swedbanks styrelse av två arbetstagarledamöter och två supple anter. Medarbetarundersökningar Ett av verktygen för att engagera medarbetare är den återkommande medarbetar- undersökningen (People Pulse), som Group HR & Facility Management genom- för. Undersökningen ger medarbetare möjlighet att uttrycka sin syn på verksam- heten och arbetsmiljön genom olika frågor, samtidigt som den också möjliggör en utvärdering av medarbetarnas engagemang och hur väl de uppfattar, förstår och levererar i enlighet med Swedbanks strategiskt viktiga områden. Medarbetar- undersökningen innehåller frågor om huruvida Swedbank upplevs som en inkluderande arbetsplats samt om medarbetaren upplever diskriminering eller trakasserier. Ett urval av frågorna fokuserar på likabehandling utifrån diskrimi- neringsgrunderna för att ge insyn i om vissa medarbetargrupper löper större risk att utsättas för orättvis behandling. Med en genomsnittlig svarsfrekvens på 85 procent ger undersökningen värde- full information till ledare och team för att identifiera och fastställa åtgärder för den kommande perioden. Denna feedback delas och diskuteras också regel- bundet av både koncernledningen och styrelsen. Resultatet från medarbetar- undersökningar sammanställs i index där två av dessa, Engagemangsindex och Hållbara medarbetarindex, utgör nyckeltal som regelbundet följs upp på en kon- cernövergripande nivå. Höga och stabila resultat i dessa index indikerar ett starkt engagemang hos medarbetare, och att arbetsmiljön upplevs som god och hållbar. Utöver de insikter som medarbetarundersökningarna ger, arbetar Swedbank även aktivt med att skapa forum där olika perspektiv kan lyftas fram. Det finns interna medarbetarnätverk, såsom Swedbank Women in Tech och HBTQ+ GLaS- nätverket, som fungerar både som plattformar för nätverkande och erfarenhets- utbyte samt som viktiga kanaler för att identifiera och diskutera utmaningar eller barriärer som medarbetare kan möta. Möten för dialog Två gånger per år möts koncernledningen och medarbetarna i ett så kallat Town Hallmöte, där Swedbanks vd och koncernledning presenterar utvecklingen i Swedbank samt besvarar medarbetarnas frågor. Rutiner för att gottgöra negativ inverkan och kanaler för rapportering S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ inverkan och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem Swedbank har etablerade rutiner för att hantera och åtgärda potentiella väsent- liga negativa inverkningar. Detta inkluderar ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att identifiera arbetsmiljörisker och vidta lämpliga åtgärder för att hantera upp- komna situationer samt arbeta preventivt. För ytterligare information om arbets- miljöarbetet, se avsnitt S14 Åtgärder avseende inverkningar, risker och möjlig heter på sidan 127. Swedbanks medarbetare uppmuntras att agera etiskt, ta ansvar och vid behov agera mot eventuella missförhållanden. Swedbank har flera kanaler genom vilka medarbetare kan uppmärksamma koncernen på missförhållanden och få dem utredda. Om missförhållanden bekräftas efter genomförd utredning, vidtar Swed- bank lämpliga åtgärder på individ- eller gruppnivå för att åtgärda situationen. Detta kan exempelvis vara arbetsrättsliga åtgärder för att få ett beteende att upphöra eller stödjande åtgärder för att hjälpa den som utsatts. Rapportering av missförhållanden Samtliga medarbetare kan rapportera misstänkta missförhållanden till sin chef eller vid behov till annan ansvarig enhet, samt via ett internt incident- rapporter ingssystem. I Swedbanks koncernövergripande process för visselblåsning uppmanas medarbetare och andra intressenter att rapportera misstankar om allvarliga missförhållanden i verksamheten. Swedbank följer upp rapporter och ärenden som inkommer via visselblåsarfunktionen. Genom att kontrollera tillgänglighet och direkt dialog med visselblåsaren säkerställs att processen fungerar väl. Infor- mation om visselblåsarprocessen finns i koncernens uppför ande kod, som samt- liga medarbetare tar del av. Det saknas uppgift om medarbetarna litar på vissel- blåsar processen. En mer omfattande beskrivning av vissel blåsarfunktionen och processen kring detta finns i G11 Visselblåsar funktion på sidan 143. Missförhållanden kan även uppmärksammas via de fackliga organisationerna, arbetstagarrepresentanterna från Swedbanks europeiska företagsråd eller arbetsmiljöombuden, beroende på land och lokal lag. De fackliga organisationer som Swedbank har kollektivavtal med kan kräva skadestånd om Swedbank skulle bryta mot sina kollektivavtalade skyldigheter. En särskild process för att utvärdera om en eventuell gottgörelse är tillräcklig finns inte etablerad. 126 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 129 ===== Åtgärder S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar och strategier för att utnyttja de väsentliga möjligheterna Swedbank har etablerade processer för att minska risken för att koncernens affärspraxis inte orsakar eller bidrar till negativa inverkningar för medarbetarna. Exempel på dessa processer är det systematiska arbetsmiljöarbetet, vissel- blåsar process samt processen för den årliga lönekartläggningen. Interna kontroller, och i vissa fall dubbla beslutsprocesser, är etablerade för att förebygga intresse- konflikter och korruption. Swedbank har flera styrdokument som stödjer dessa processer. De uppdateras regelbundet för att möta förändringar i verksamheten, lagstiftning och omvärlden. Med utgångspunkt i koncernens medarbetarrela- terade policyer har det under året vidtagits ett antal åtgärder inom den egna verk- samheten. Syftet är att främja en ansvarsfull och långsiktigt sund affärsverk- samhet. Under 2025 har följande åtgärder varit i fokus: Arbetsvillkor: • Arbetsmiljöarbete på Swedbanks hemmamarknader — Dialog — Arbetsmiljökommitté — Arbetsmiljörond Likabehandling och lika möjligheter för alla: • Lika lön för lika arbete • Nya program för kompetensutveckling Swedbank har inte identifierat betydande kapital- eller driftkostnader, varken finansiella eller icke-finansiella, för åtgärderna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. Arbetsvillkor Arbetsmiljöarbete på Swedbanks hemmamarknader Under 2025 färdigställdes implementeringen av det systematiska arbetsmiljö- arbetet i de baltiska länderna med syfte att uppnå ett koncerngemensamt arbete för arbetsrelaterad hälsa. Det innebar en implementering av en arbetsmiljö- kommitté, kvartalsvisa ledningsgruppsmöten om den psyko sociala arbetsmiljön och en regelbunden och strukturerad dialog mellan chef och medarbetare om arbetssituation och välmående. Swedbank har under året erbjudit seminarium kring mental hälsa på arbetsplatsen till samtliga medarbetare i koncernen med syfte att öka kunskapen och förståelsen kring vikten av mental hälsa. I Sverige till handahåller Swedbank ett rikstäckande företagshälsovårdsstöd. I de baltiska länderna tillgodoses motsvarande behov genom sjukvårdsförsäkringar för medarbetarna. Dialog som en del av arbetsmiljöarbetet En central del i det preventiva och systematiska arbetsmiljöarbetet är chefernas regelbundna och nära dialog med varje medarbetare om den egna arbetssitua- tionen, samarbetsklimat, balans mellan arbete och fritid, hälsa och välmående. Det systematiska arbetsmiljöarbetet sker lokalt i respektive verksamhets led- ningsgrupp och utgår från en koncerngemensam arbetsmiljöagenda som foku- serar på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och indikationer på poten- tiella arbetsmiljörisker. Arbetsmiljöagendan baseras bland annat på resultaten av medarbetarundersökningar, incidentrapportering, sjuktal, personalomsättning samt omständigheter i eller utanför verksamheten som kan påverka medarbe- tarna. Ledningsgruppernas arbete med arbetsmiljöagendan ligger till grund för risk bedömning, åtgärder och preventivt arbete, och innebär ett enhetligt arbete för hållbara medarbetare i alla verksamheter, på samtliga hemmamarknader. Arbetsmiljökommitté Swedbanks arbetsmiljökommitté är en koncerngemensam grupp bestående av verksamhetschefer, arbetstagarledamöter samt representanter från koncern ledningen. Kommitténs uppdrag är att följa upp det lokala arbetsmiljöarbetet på central nivå och samverka mellan koncernens olika verksamheter. Arbetsmiljö- kommittén genomför möten kvartalsvis där uppföljning sker genom att varje affärsområde redovisar sina största arbetsmiljörisker samt åtgärdsplaner med tillhörande aktiviteter. Uppföljning fokuserar på verksamheternas resultat av Hållbara medarbetarindex, bestående av frågor som speglar koncernens största arbetsmiljörisker, sjuktal, personalomsättning samt arbetsmiljörelaterade inci- denter. Hållbara medarbetarindex följs även upp som ett nyckeltal på lednings- nivå i koncernledningen. Sjuktal i form av lång och korttidsfrånvaro följs vidare upp av enheten Group Risk. Resultaten av koncernens arbetsmiljömål under året visar att Swedbank har en god arbetsmiljö. Arbetsmiljörond som åtgärd inom arbetsmiljöarbetet I samverkan med arbetstagarrepresentanter genomförs årligen en arbetsmiljö- rond för varje arbetsställe där en systematisk genomgång görs för att undersöka hur den fysiska arbetsmiljön och arbetsplatsens utformning upplevs och stödjer det dagliga arbetet och hälsan. Efter en arbetsmiljörond riskbedöms brister, och åtgärder vidtas. Dessa ronder följs upp två gånger per år på central nivå. Resul- tatet för 2025 visade på ett minskat antal allvarliga och kritiska arbetsmiljörisker på koncernens kontor, vilket bland annat beror på ett intensifierat systematiskt arbetsmiljöarbete med att åtgärda risker enligt fastställd handlingsplan. Relaterade nyckeltal redovisas i S114 tabell arbetsmiljöindikatorer, S16 tabell personalomsättning samt not K13.9 tabell sjukfrånvaro på sidan 244. Likabehandling och lika möjligheter för alla Swedbank har etablerat ett strategiskt ramverk för mångfald, jämställdhet och inkludering som syftar till att operationalisera Swedbanks Policy för mångfald, jämställdhet och inkludering. Ramverket klargör hur olika initiativ skapar värde för kunder, medarbetare och samhälle. Det beskriver också specifika mål som ska uppnås och betonar vikten av både affärs- och HR-processer samt styrning, kommunikation och kultur för att nå önskade resultat inom området. Ramverket avser hela koncernen och en översyn sker årligen. Ramverket finns tillgängligt på intranätet för alla medarbetare. Arbetet med att integrera ett tillgänglighetsperspektiv har stärkts, med målet att skapa en arbetsmiljö där alla medarbetare ges likvärdiga förutsättningar att bidra och utvecklas. Ett exempel är kontorslokalernas miljö som ska stödja inkludering, välbefinnande och olika tillgänglighetsbehov för att ge medarbetare förutsättningar att utföra sitt arbete effektivt. Swedbank mäter och utvärderar arbetet med likabehandling och diskrimine- ring via medarbetarundersökningen. Koncernen följer upp data gällande kön och ålder, vilket grundas på personnummer. Könsfördelningen inom seniora roller, på chefsnivå och i ledande befattningar, följs upp systematiskt för att säkerställa transparens och driva utvecklingen mot en mer jämställd representation. Andra diskrimineringsgrunder i Swedbanks policy för mångfald, jämställdhet och inkludering efterfrågas inte i undersökningen. För ytterligare information om Swedbanks policyer, se avsnitt S1-1 Policyer för den egna arbetskraften på sidan 125. För att öka medvetenhet och engagemang i hela organisationen har medarbe- tare erbjudits flera seminarier och utbildningstillfällen kring inkludering, mångfald och jämställdhet. Relaterade nyckeltal redovisas i avsnitten S16, S19, S115 samt i not K13.9. Lika lön för lika arbete Lika lön för lika arbete innebär att löner bestäms på ett rättvist sätt för alla med- arbetare. I syfte att leverera i enlighet med koncernens strategi om en inklude- rande och jämlik arbetsmiljö, är Swedbanks ersättningsstrategi utformad för att attrahera och behålla en personalstyrka med mångfald, kompetens, erfarenhet och färdigheter. Swedbank följer upp lönegapet varje månad på samtliga hemmamarknader. Detta ger en kontinuerlig kontroll av eventuella skillnader och stödjer arbetet för jämställda löner. I samarbete med de fackliga organisationerna genomför Swed- bank årligen en lönekartläggning som omfattar alla medarbetare i Sverige. Syftet är att identifiera och hantera eventuella osakliga löneskillnader. Under året har förberedelser inför det kommande lönetransparensdirektivet påbörjats. Direktivet börjar gälla i juni 2026 och innebär nya rutiner för transparens, lönekartläggning, rapportering och dialog med fackliga parter. Sammantaget förväntas detta bidra till en strukturerad hantering av ersättningsfrågor, med fokus på rättvisa och transparens. Det förväntas även stödja konti nuitet i personalstyrkan genom minskad personalomsättning. Relaterade nyckeltal redovisas i avsnitt S116 Ersättningsindikatorer på sidan 131. Nya program för kompetensutveckling Swedbank fortsätter arbeta för att främja en kultur som värdesätter lärande. Under 2025 har flera initiativ lanserats som gör det möjligt för både chefer och övriga medarbetare att utvecklas i sina nuvarande roller eller förbereda sig för framtida roller. Sex kompetensutvecklingsområden har identifierats, implemen- terats och integrerats i den årliga prestations- och karriärutvecklingsöversynen. Uppföljningen genomförs även via de kvartalsvisa medarbetarsamtalen. Under året har ledarskaps utveckling också varit i fokus. Utveckling av potentiella ledare, AI, dataanalys och digitalt ledarskap är områden där utbildningsprogram har lan- serats för alla medarbetare. Swedbank har även fortsatt att investera i utbildning, särskilt i ESG-relaterade frågor. Uppföljning av prestations- och karriärutveckling samt utbildning görs kontinuerligt. Relaterade nyckeltal redovisas i avsnitt S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling på sidan 130. 127 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 130 ===== Mål S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och möjligheter hanteras Swedbank har antagit två koncernövergripande strategiska mål inom med- arbetar engagemang samt jämställdhet och mångfald. Målen omfattar områdena arbetsvillkor, likabehandling och lika möjligheter i den egna verksamheten. Medarbetarnas engagemang mäts och följs upp via återkommande under- sökningar för att följa upp positiv inverkan på medarbetarnas välbefinnande. Det ger insikt i hur medarbetarna mår och hur de uppfattar Swedbank som arbets givare och arbetsplats. Inom ramen för detta arbete har specifika delmål för medarbetarna utvecklats. För att bidra till en inkluderande och jämlik arbetsmiljö arbetar Swedbank även aktivt för jämn könsfördelning. Jämställdhets- och mångfaldsmål har fastställts, och nyckeltal används för att följa upp löneklyftor samt könsbalans bland chefer på olika nivåer. Medarbetar- engagemang1 Hållbara medarbetarindex Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara medarbetarindex. Engagemangsindex Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt engagemangsindex. Jämställdhet och mångfald2 Jämställd könsfördelning Uppnå 40/60, (%): ● Högsta ledningsnivå ● Högre nivåer med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå Jämställda löner för lika arbete ● Upprätthålla jämställda löner för lika arbete och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen (lönegap i procentenheter) 1) Baseras på hållbara medarbetarindex och engagemangsindex för koncernen, exklusive PayEx, Stabelo, Entercard (totalt 96 procent av alla anställda). 2) Att bibehålla lika lönemöjligheter för lika arbete och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen avser Swedbanks hemmamarknader (totalt 95 procent av alla anställda). Om målen Mål för medarbetare tas fram av respektive processägare inom Group HR & Facility Management utifrån prioriterade områden och baseras bland annat på resultaten från Swedbanks medarbetarundersökningar. Processägarna ansvarar även för att löpande utvärdera målens relevans och ändamålsenlighet. För att möjliggöra uppföljning över tid är ansatsen att behålla kontinuitet i både mål och uppföljning. Under året har inga förändringar gjorts avseende mätvärden, metoder, antaganden, basår, begränsningar, datainsamling eller källor. De föreslagna målen diskuteras i Group HR & Facility Managements lednings- grupp för att säkerställa att de stödjer Swedbanks medarbetarstrategi. Slutligt beslut fattas av vd. Arbetstagarrepresentanter ingår i Swedbanks styrelse och deltar därigenom i uppföljningen av koncernens målsättningar. Resultatet följs upp kvartalsvis på koncernledningsnivå, jämförs med föregå- ende år, och rapporteras till styrelsen på årsbasis. Målen omfattar alla anställda i Swedbank och gäller för räkenskapsåret 2025. Basvärdet är 31 december 2024. Utfall Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt engagemangsindex. Resultaten visar på ett fortsatt högt och stabilt engagemang under året. Ett starkt engagemang, sam- arbete inom teamen, lärande och utveckling genom arbetet var de områden som fick högst betyg i undersökningen. Swedbanks mål är att nå minst 80 i sitt hållbara medarbetarindex. Under de senaste åren har resultaten för frågor om medarbetarnas arbetssituation varit på en hög och stabil nivå. Den positiva trenden återspeglar vikten av att erbjuda en arbetsmiljö som kombinerar flexibilitet med möjligheter till samarbete på arbets- platsen. Målet att uppnå jämställd könsfördelning bryts ner på flera nivåer inom organi- sationen, på högsta ledningsnivå i de högsta chefsskikten och på de högre nivå- erna, med fokus på efterträdare till högsta ledningsnivå. Utfallet för 2025 är i linje med fastställt mål. Målsättningen att upprätthålla jämställda löner för lika arbete och att minska löneklyftan mellan könen har uppnåtts i enlighet med det fastställda målet, vilket bekräftar en fortsatt positiv utveckling. Resultat medarbetarmål 2025 2024 Index för hållbara medarbetare ≥ 801 84 85 Engagemangsindex ≥ 802 83 84 Uppnå jämställd könsfördelning på högsta ledningsnivå, 40/60, %3 47/53 47/53 Uppnå jämställd könsfördelning på de högre nivåerna med fokus på efter trädare på högsta ledningsnivå, 40/60, % 3 56/44 57/43 Upprätthålla jämställda löner för lika arbete4 och sträva efter att minska löneklyftan mellan könen 1,0 1,1 1) Skala 1–100. 2) Skala –100 – +100. 3) Utfallet visar kvinnor respektive män 4) Lönegap i procentenheter. Mått Samtliga mätetal som presenteras i tabellerna inom kapitel S1 Den egna arbets- kraften omfattar anställda inom koncernen. Mätetalen har inte validerats av annat externt organ. 128 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 131 ===== Anställda och anställningsformer S1-6 Uppgifter om företagets anställda I tabellerna anges antal anställda utifrån anställningsform, uppdelat på kön och geografi samt personalomsättning inom koncernen. Antalet anställda avser det totala antalet personer (headcount) som är anställda i Swedbankkoncernen vid rapportperiodens slut, oavsett arbetstid (heltid, deltid eller icke-garanterad arbetstid) eller anställningsform (tillsvidare eller visstid). Ytterligare personal relaterade nyckeltal finns i not K13.9 på sidan 244. Antal anställda, kön1 2025 2024 Män 7 702 7 488 Kvinnor 11 927 11 729 Övriga Ej angivet Totalt 19 629 19 217 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Antal anställda, land 2025 2024 Sverige 11 249 11 098 Estland 2 785 2 810 Lettland 2 200 2 200 Litauen 2 944 2 833 Övriga länder 451 276 Totalt 19 629 19 217 Kvinnor Män Totalt Antal anställda per arbetstid och anställningsform, kön1, 2 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Anställda 11 927 11 729 7 702 7 488 19 629 19 217 Tillsvidareanställda 11 084 10 977 7 212 7 073 18 296 18 050 Tillfälligt anställda 843 752 490 415 1 333 1 167 Behovsanställda 361 361 346 288 707 649 Heltidsanställda 10 790 10 600 7 121 6 967 17 911 17 567 Deltidsanställda 776 768 235 233 1 011 1 001 1) Antal anställda redovisas som antal personer vid rapportperiodens slut. 2) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Sverige Estland Lettland Litauen Övriga länder Totalt Antal anställda per arbetstid och anställningsform, land1 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Anställda 11 249 11 098 2 785 2 810 2 200 2 200 2 944 2 833 451 276 19 629 19 217 Tillsvidareanställda 10 498 10 384 2 626 2 676 2 041 2 048 2 705 2 679 426 263 18 296 18 050 Tillfälligt anställda 751 714 159 134 159 152 239 154 25 13 1 333 1 167 Behovsanställda 691 639 0 0 0 0 0 0 16 10 707 649 Heltidsanställda 9 687 9 613 2 705 2 712 2 185 2 182 2 909 2 794 425 266 17 911 17 567 Deltidsanställda 871 846 80 98 15 18 35 39 10 0 1 011 1 001 1) Antal anställda redovisas som antal personer vid rapportperiodens slut. Personalomsättning 2025 2024 Personalomsättningen under rapporteringsperioden, antal anställda 1 227 1 442 Antal anställda som lämnat företaget frivilligt eller på grund av uppsägning, pensionering eller dödsfall i tjänst under rapporteringsperioden, % 6,3 8 Kollektivavtal S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog I tabellen anges andelen anställda som omfattas av kollektivavtal och social dialog (genom arbetstagarrepresentation i Swedbanks europeiska företagsråd och/eller till följd av kollektivavtal). Swedbanks europeiska företagsråd är ett forum för social dialog, information och samverkan med arbetstagar- representanter. Andelen anställda som omfattas av kollektivavtal uppgick till 58 procent vid årets slut. Kollektivavtalstäckning¹ Social dialog¹ Täckningsgrad, % Anställda – EES² Anställda – utanför EES² Företrädare på arbets- platsen, EES² 0–19 Estland, Finland, Lettland, Litauen, 20–39 40–59 60–79 Norge 80–100 Sverige Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen 1) Endast länder med en betydande anställd arbetsstyrka inkluderas. 2) Europeiska ekonomiska samarbetsrådet (EES). 129 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 132 ===== Mångfald S1-9 Mångfaldsindikatorer I tabellerna anges könsfördelning på högsta ledningsnivå samt åldersfördelning bland anställda i Swedbank. Könsfördelning i antal och andel anställda på företagsledningsnivå¹ 2025 2024 Kvinna Antal 7 7 % av totalt på högsta ledningsnivå 47 47 Man Antal 8 8 % av totalt på högsta ledningsnivå 53 53 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Fördelning av antal och andel anställda per åldersgrupp 2025 2024 Under 30 år 3 699 3 723 Andel anställda under 30 år, % 19 19 Mellan 30 och 50 år 11 534 10 957 Andel anställda 30–50 år, % 59 57 Över 50 år 4 396 4 537 Andel anställda över 50 år, % 22 24 Tillräckliga löner S1-10 Tillräckliga löner Swedbank erbjuder konkurrenskraftiga och marknadsmässiga löner som är anpassade efter Swedbanks etablerade jobbarkitektur och relevant marknads- data. Swedbank genomför årligen en strukturerad löneöversyn för att säkerställa att alla medarbetare erhåller en tillräcklig ersättning i nivå med gängse referenslöner och i enlighet med gällande lagstiftning och kollektivavtal i respektive verksam- hetsland. Swedbank följer även utvecklingen av marknadspraxis kring tillräckliga löner på de baltiska hemmamarknaderna för att säkerställa att ersättningen är ansvarsfull och hållbar. Swedbank arbetar systematiskt med principen om lika lön för lika arbete, eller arbete av lika värde, och strävar efter att upprätthålla rättvisa, transparens och icke-diskriminering i hela löneprocessen. Kompetens utveckling S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling I tabellen anges i vilken utsträckning anställda fått ta del av utbildning, kompetensutveckling och karriärutvecklingsöversyn under 2025 samt 2024, uppdelat per kön. Ytterligare information om kompetensutveckling finns i SBM3 och S14. Kvinnor Män Totalt Prestations- och karriärutveckling samt utbildning¹ 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Andel anställda som deltog i regelbundna prestations- och karriär utvecklingsöversyner, % 91 91 92 93 91 92 Antal prestations- och karriär utvecklingsöversyner2 10 872 10 698 7 087 6 959 17 959 17 657 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd 24 30 17 21 22 27 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. 2) Varje anställd ska delta i ett prestations- och karriärutvecklingssamtal per år i enlighet med interna krav. Arbetsmiljö S1-14 Mått för arbetsmiljö I tabellen anges internt rapporterade arbetsmiljöskador i form av arbets miljöolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar. Arbetsmiljöskador som rapporteras har upp- kommit på, eller till följd av arbetet. Olyckor i samband med resor till eller från arbetet ingår inte. Ytterligare information om sjuktal finns i not K13.9 på sidan 244. Anställda Icke anställda Arbetsmiljöindikatorer 2025 2024 2025 2024 Andelen personer i den egna arbetskraften som omfattas av Swedbanks arbets miljö system för hälsa och säkerhet baserat på lagkrav och/eller erkända normer eller riktlinjer 100 100 100 100 Antal dödsfall i den egna arbetskraften som har orsakats av arbets relaterade skador och arbets relaterad ohälsa 0 0 Antal dödsfall till följd av arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa hos andra arbetare som arbetar på Swedbanks anläggningar 0 0 Antal registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbets kraften 19 25 0 0 Frekvensen av registrerade arbetsrelaterade olyckor gällande den egna arbetskraften1 0,7 0,9 0 0 Antal dagar som gått förlorade på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa² 4 1) Antalet olycksfall per miljon arbetade timmar. 2) Började mätas 2025, endast anställda. 130 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 133 ===== Balans mellan arbete och fritid S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid I tabellen anges andelen anställda som har tagit ut föräldraledighet eller vård av barn per år upp delat på könstillhörighet. Samtliga anställda inom koncernen har rätt till föräldraledighet. Swedbank mäter endast föräldraledighet och vård av barn som mått för ledighet av familje skäl. Ytterligare information om föräldraledighet finns i not K13.9 Nyckeltal på sidan 244. Andel anställda som har tagit ut föräldraledighet eller vård av barn, per kön¹, % 2025 2024 Kvinnor 17 16 Män 16 15 Totalt 17 16 1) Swedbank mäter endast könstillhörighet utifrån juridiskt kön, kvinna/man. Ersättning S1-16 Ersättningsindikatorer I tabellerna anges den procentuella löneskillnaden mellan kvinnor och män samt förhållandet mellan ersättningen till den anställda med högst ersättning och medianersättningen för samtliga anställda i koncernen. Även skillnader i lika lön för lika arbete redovisas. Syftet är att visa på hur stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män är, hur stor ojämlikheten är vad gäller ersättning och huruvida det finns stora löneskillnader inom Swedbank. Löneskillnad mellan könen1, % 2025 2024 Sverige 16 19 Estland 28 29 Lettland 28 29 Litauen 32 32 Övriga länder 23 Totalt, koncernen2 27 28 1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor, alla anställda. 2) Omfattar samtliga anställda. Övriga länder särredovisas inte för 2024. Total ersättningskvot, vd jämfört med anställda1 2025 2024 Swedbank, koncernen2 31 31 1) Skillnad i total ersättning mellan den anställda med högst ersättning och övriga anställdas medianersättning. 2) Omfattar samtliga anställda. Skillnader i lika lön1, % 2025 2024 Sverige 1,3 1,6 Estland 0,2 0,1 Lettland 0,1 0,2 Litauen 0,8 –0,2 Total2 1,0 1,1 1) Löneskillnader män jämfört med kvinnor som utför lika arbete (Equal Pay Gap). 2) Omfattar anställda på Swedbanks hemmamarknader Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Anmälningar och incidenter relaterade till mänskliga rättigheter S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter Swedbanks medarbetare kan använda flera kanaler för att uppmärksamma kon- cernen på missförhållanden, bland annat ett internt incidentrapporteringssystem och Swedbanks visselblåsarfunktion. Under 2025 anmäldes totalt 39 diskrimineringsfall, inklusive trakasserier, i dessa kanaler. Detta avser diskrimineringsfall i Swedbanks hemmamarknader (Sverige, Estland, Lettland och Litauen) som utretts av Group HR & FM. Det totala antalet klagomål som lämnats in genom Swedbanks visselblåsar- funktion och som utretts av Group HR & FM uppgick till 42 under 2025. Detta inkluderar inte eventuella ärenden som rör diskriminering, inklusive trakasserier i Swedbanks hemmamarknader. För ytterligare information om rapportering av missförhållanden, se avsnitt S13, sidan 126. Under 2025 har Swedbank inte utgett några böter, viten eller ersättningar kopplade till incidenter och klagomål som redovisats ovan. Swedbank har inga upptäckta fall av allvarliga incidenter relaterade till mänskliga rättigheter, såsom tvångsarbete, människohandel eller barnarbete som rör Swedbanks anställda. 131 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 134 ===== Beräkningsmetoder Anställda och anställningsformer Antalet anställda redovisas som antal personer och avser det totala antalet anställda i koncernen vid rapportperiodens slut. Swedbank använder intern infor- mation för att räkna alla medarbetare med uppdelning efter kön, anställningstyp och land. Data som används för beräkningar hämtas från Swedbanks HR-system: HRMS, POL och HCM. Om systemdata saknas för en juridisk person tillhanda- håller enhetens representant uppgifterna. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är full ständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon se- kventa (att uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads rapporter). Kollektivavtal och social dialog I Sverige omfattas alla anställda av kollektivavtal förutom vd och koncernledning samt anställda i det under hösten förvärvade bolaget Stabelo. Även anställda i Danmark omfattas av kollektivavtal. Anställda i Entercard och Swedbanks norska filialer samt PayExanställda i Finland omfattas också av kollektivavtal. Övriga anställda omfattas inte av kollektivavtal. För att redovisa graden för kollektivavtalstäcknig i Norge och Finland har en beräkning gjorts av hur stor andel av anställda i Norge och Finland som omfattas av kollektivavtal jämfört med det totala antalet anställda. I tabellen för kollektiv- avtalstäckning och social dialog inkluderas endast länder med en betydande anställd arbetsstyrka. Betydande anställd arbetsstyrka definieras som minst 50 anställda (head count) som utgör minst 10 procent av Swedbanks totala antal anställda. Inga antaganden har gjorts. Mångfald Beräkningar och uppgifter om kön och ålder baseras på anställdas person- nummer och juridiskt kön, kvinna/man. Den baseras inte på självidentifierande uppgifter. Könsfördelning i antal och procent på högsta ledningsnivå avser antal anställda per kön vid rapportperiodens slut. Högsta ledningen betraktas som vd och koncernledningen. Fördelningen av anställda per åldersgrupp är antalet anställda uppdelat per åldersgrupp (under 30 år, 30–50 år och över 50 år) vid rapportperiodens slut. Data som används för beräkningar hämtas från Swedbanks HR-system: HRMS, POL och HCM. Om systemdata saknas för en juridisk person tillhanda- håller enhetens representant uppgifterna. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är fullständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon sekventa (att uppgifterna stämmer över- ens med tidigare års- och månads rapporter). Kompetensutveckling Andel anställda som deltagit i regelbundna utvecklingssamtal är uppdelat på kön. För att redovisa genomsnittligt antal utbildningstimmar använder Swedbank följande beräkning: totalt antal genomförda utbildningstimmar av anställda per könskategori dividerat med det totala antalet anställda per könskategori. Siffror redovisade i upplysningskravet S16 används för total sysselsättning och syssel- sättning efter kön. Data som används för beräkningar hämtas från koncernens HR-system: SABA. Om data om en viss juridisk person saknas i systemen ombeds en representant för den juridiska personen att tillhandahålla dessa uppgifter. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är fullständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon se- kventa (att uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads rapporter). Antaganden Om uppgifter saknas för en juridisk person antas resultatet överensstämma med genomsnittet eller procentandelen för övriga juridiska personer. Arbetsmiljö I Swedbank rapporteras arbetsrelaterade skador så som arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar enligt rådande lagstiftning i varje land till respektive myndig het. Arbetsrelaterade olyckor, sjukdomar och ohälsa rapporteras även internt som incidenter i Swedbanks incidentrapporteringssystem av respektive anställd och icke-anställd alternativt chef, i samråd med arbetsmiljöombud. Vissa bolag inom koncernen har inte tillgång till incidentrapporterings- systemet. Uppgifter om arbetsmiljörelaterade incidenter för dessa bolag har tillhandahållits av representanter för verksamheten. Tabellen Arbetsmiljöindikatorer redovisar internt rapporterade arbetsskador i form av arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar som även har rapporterats till myndigheter. Dessa arbetsskador har uppkommit på arbetsplatsen eller på grund av arbetet. Olyckor som uppkommit i samband med resor till eller från arbetet, så kallade färdolyckor, är inte inkluderade. När det gäller mätetalen för antal och frekvens av registrerade arbetsrelaterade olyckor för den egna arbetskraften antas att inga anmälningar avser olyckor bland icke-anställda, eftersom detta inte har specificerats i anmälningarna. Alla personer i den egna arbetskraften omfattas av Swedbanks arbetsmiljö- system. Swedbanks arbetsmiljösystem innebär att koncernen tillämpar lokal arbetsmiljölagstiftning i samtliga länder samt att ett internt systematiskt arbets- miljöarbete bedrivs i respektive land. Avseende icke-anställd arbetskraft har Swedbank som beställare ett gemensamt arbetsmiljöansvar tillsammans med den icke-anställda arbetskraftens arbetsgivare Swedbanks arbetsmiljösystem är föremål för extern granskning. Som exempel kan nämnas att i Sverige genomför Arbetsmiljöverket återkommande punktin satser och granskar hur Swedbank strukturerar och hanterar det syste- matiska arbetsmiljöarbetet samt resultatet av arbetsmiljöarbetet, mot bakgrund av EU:s och Sveriges arbetsmiljölagstiftning. Swedbank genomför även interna granskningar av arbetsmiljöarbetet årligen. Balans mellan arbete och fritid Antal anställda som tar ut föräldraledighet eller vård av barn, utifrån kön. Procent- satsen beräknades genom att dividera det totala antalet anställda som tagit ut familjeledighet eller vård av barn under 2025 med det totala antalet anställda per den 31 december 2025. Data hämtas från de interna HR-systemen (POL och HRMS) och indata från juridiska personers representanter. Ersättning Löneskillnader mellan könen beräknas som skillnaden mellan bruttotimlönen för alla män och bruttotimlönen för alla kvinnor i förhållande till männens bruttolöne- timme. Tillämpningsområdet är alla anställda inom koncernen. Ett positivt procent tal betyder att män har högre ersättning än kvinnor och vice versa. Total ersättningskvot vd jämfört med anställda beräknas som den årliga totala ersättningen för koncernens högst betalda individ (vd) i förhållande till medianen för den årliga totala ersättningen för alla anställda (exklusive den högst betalda individen). Tillämpningsområdet för båda mätetalen är alla anställda inom koncernen. Om data saknas för en juridisk enhet tillhandahåller en representant från enheten denna data. Skillnader i lika lön (Equal Pay Gap) beräknas som jämförelse mellan genom- snittliga löneindex för män och kvinnor per befattningsnivå och marknad. Tillämpningsområdet är Swedbanks hemmamarknader. Ett positivt procenttal betyder att män har högre ersättning än kvinnor för lika arbete och vice versa. Data som används för beräkningar hämtas från Swedbanks HR-systemet HCM. För att säkerställa datakvaliteten kontrollerar Swedbank att uppgifterna är fullständiga (att alla anställningstyper och länder ingår i uppgifterna) och kon sekventa (att uppgifterna stämmer överens med tidigare års- och månads- rapporter). Antaganden Om vissa juridiska personer saknar dessa uppgifter antas det att deras resultat överensstämmer med den totala procentandel som observerats för de andra juri- diska personerna. Eftersom Swedbanks anställda på hemmamarknaden utgör cirka 95 procent av koncernens totala antal anställda antas att medianen för den totala ersättningen per år för koncernen är lika med medianen för den totala ersättningen för hemmamarknaderna. Incidenter och anmälningar Uppgifterna om det totala antalet klagomål baseras på under 2025 inkomna ärenden i Swedbanks visselblåsarfunktion som överlämnats till och utretts av Group HR & FM i Sverige. Uppgifter om diskrimineringsfall, inklusive trakasserier, omfattar även ärenden som inkommit via andra kanaler genom vilka medarbe- tarna och chefer kan uppmärksamma problem och som utretts av Group HR & FM i Swedbanks hemmamarknader. Swedbank har ett arbetssätt där chef med stöd av Group HR & FM initialt hanterar ärenden som rör beteenden på arbetsplatsen. Dessa ärenden kan sedan eskaleras till Group HR & FM för vidare utredning. Uppgifter om upptäckta fall av allvarliga incidenter relaterade till mänskliga rättigheter, såsom tvångsarbete, människohandel eller barnarbete som rör Swedbanks anställda har tillhandahållits av representanter för verksamheten. 132 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 135 ===== S4 Konsumenter och slutanvändare Introduktion 1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar och risker relaterade till dataskydd och informationssäkerhet samt inverkan relaterad till finansiell hälsa som väsentliga. Rapporteringen sker i enlighet med upplys ningskraven inom ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare och behandlar områdenaseparatdå deärolikatillsinkaraktär. Väsentliga underämnen Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare Dataskydd Swedbank hanterar stora mängder personuppgifter, och en felaktig hantering av kund information kan medföra negativa effekter på samhället samt människors välbefinnande, ekonomiska situation och integritet. Vid en bristande hantering av kundinformation kan det medföra en finansiell risk i form av böter, ryktes och/eller regelefterlevnadrisk. Informations- säkerhet Som en samhällsviktig finansiell institution är informationssäkerhet avgörande för Swedbank. Både privat och offentlig sektor kan inverkas negativt om dataintrång inträffar i Swedbanks system vilket skulle kunna påverka möjligheten att utföra nödvändiga bankärenden. Swedbank, som hanterar stora mängder data, kan utsättas för dataintrång och cyberkriminalitet. Dataintrång och cyberattacker kan medföra betydande kostnader, påverka kundernas förtroende negativt och i för läng ningen minska intäkterna. Eventuella regulatoriska överträdelser kan leda till böter och sanktioner. Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare Finansiell hälsa Swedbank erbjuder privatekonomisk rådgivning och utbildning vilket kan främja finansiell inkludering, höja den ekonomiska kunskapsnivån samt bidra till ökad ekonomisk trygghet. Detta kanisinturhaenpositivinverkanpåindividensekonomiochbidratillökadfinansiell stabiliteti samhället. Positivinverkan Negativinverkan Möjlighet Risk Faktiskinverkan Potentiellinverkan Uppströms Egenverksamhet Nedströms Dataskydd I Swedbanks verksamhet behandlas en betydande mängd personuppgifter. Att skyddakundernasinformationäravhögstaprioritet,ochkorrekthantering är avgörandeförattupprätthållaintressenternasförtroende.Förattsäkerställa att behandlingen sker på ett sätt som respekterar individens rättigheter, til l ämpas noggrant utformade rutiner och åtgärder. Strategi och affärsmodell S4 SBM-3 Strategi och affärsmodell Swedbank erbjuder ett stort utbud av finansiella tjänster som medför ett bety dande ansvar för hantering av känsliga kunddata. För Swedbank som finansiell aktör är detta fundamentalt för koncernens strategi och verksamhet, eftersom det kräver att all hantering sker på ett korrekt och säkert sätt som förhindrar skada för kunder, medarbetare och andra berörda intressenter. En bristfällig hantering kan leda till kränkning av den personliga integriteten, förlorat för troende, misstro och oro bland kunder, vilket kan utgöra en finansiell risk för Swedbank. Swedbank har processer för att identifiera och hantera risker vid behandling av personuppgifter.Arbetetbaseraspåpolicyerochriktlinjerenligtdataskydds förordningen, GDPR1. Det innebär att produkter och tjänster utformas för att uppfylla regelverket och skydda både kunder och medarbetare. Hanteringen ska varai linjemedkoncernensstrategiochinternastyrning. Olika grupper kan påverkas av Swedbanks hantering av personupp gifter, exempelvis befintliga och blivande kunder, medarbetare inklusive konsulter, samt besökare på Swedbanks kontor. Det är viktigt för Swedbank att kommunicera på ett sätt som gör det möjligt för kunder att förstå hur deras uppgifter behandlas och hur de kan utöva sina rättigheter, ställa frågor eller lämna klagomål. Detta inkluderar även utsatta grupper. Policyer S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar och risker relaterade till dataskyddsområdet. Dessa dokument utgörs av Swedbanks Håll barhetspolicy, Swedbanks Uppförandekod, Policy för uppföranderisk samt Policy för kundklagomål som omfattar negativ inverkan och risk relaterat till dataskydd. 133 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 136 ===== Styrande dokument för dataskydd1 Hållbarhetspolicy2 Syfte och innehåll ● Grunden för socialt engagemang och arbete med mänskliga rättigheter. ● Koncernen ska agera med tillbörlig aktsamhet i såväl den egna verksamheten somi affärsrelationer. ● Policyn inkluderar internationellt erkända principer och riktlinjer för mänskliga rättig heter som The Universal Declaration of Human Rights, UN Global Compact, The UN Guiding Principles on Business and Human Rights och nationellt antagna FNkonven tioner och fördrag inom mänskliga rättigheter. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Financial Officer är regelverksägare Uppförandekod2 Syfte och innehåll ● Baseras på Swedbanks syfte, vision och värderingar och beskriver övergripande hur medarbetare förväntas uppträda inom verksamheten och i externa relationer. ● Vägleder medarbetare i att interagera respektfullt med varandra och koncernens intressenter i det dagliga arbetet. ● Anger vikten av att agera i enlighet med lagar och förordningar om individers grund läggande rättigheter och friheter, inklusive grundläggande rätt till skydd av sina personuppgifter. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare ● Varje medarbetare behö ver signera den årligen Policy för uppföranderisker Syfte och innehåll ● Grundläggande riktlinjer för hanteringen av uppföranderisker. ● Beskriver principerna som ska iakttas när koncernen behandlar personuppgifter samt utformar, distribuerar och utvärderar finansiella produkter och tjänster, vid data behandling och hantering av risker kopplade till marknadsuppförande. ● Personuppgiftsrättigheter innefattas som en del av koncernens åtagande att respektera mänskliga rättigheter genom att följa EUriktlinjer i anslutning till GDPR. ● Policyn bygger inte på några externa standarder eller initiativ från tredje part. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare Policy för kundklagomål Syfte och innehåll ● Grunden för Swedbanks arbete med att ta emot och hantera kundklagomål. ● Beskriverhurmedarbetareskahanteraklagomålochkoncernensarbeteföratt förebygga framtida klagomål. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Head of Group Brand and Communications är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifierabrister,införakontrollerochrapporterariskerinomordinarieriskhantering.Dokumentenuppdaterasårligenutifrånsynpunkterfrånrelevantaintressenterochfinns tillgänglig för med arbetare via intranätet. 2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. Skydd av personuppgifter enligt GDPR Swedbank följer regelverket GDPR, vilket innebär ett ansvar att värna individens rätt till sina personuppgifter. Regelverket bygger på internationellt erkända konventioner och prin ciper för skydd av mänskliga rättigheter. Dessa gäller inte enbart Swedbanks kunder utan alla vars personuppgifter hanteras av Swedbank. Kunder får bland annat information om personuppgiftsbehandling på Swed banks externa hemsidor och kan även kontakta koncernens dataskyddsombud. Swedbanks riskhantering bygger på principen om tre försvarslinjer. Genom en struktureradansvars kedjamedoberoendekontrollersäkerställsattbristande efterlevnad följs upp, hanteras och rapporteras. Detta minskar inte bara risker och förbättrar den operativa effektiviteten i Swedbank, utan bygger även för troende hos kunder, medarbetare och andra intressenter. Vidare skapar detta en kulturavtransparensochansvarstagandesomskyddarindividersrätttill integritet. För närvarande mäter Swedbank inte antalet rapporterade fall gällande bristande respekt för internationella principer och riktlinjer, där konsumenter och/ eller slutanvändare i nedströms värdekedja involveras. Gottgörande vid eventuell personuppgiftsincident, i form av kompensation, hanteras i enlighet med gällande lagstiftning. Rutiner för kundkontakt S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar Swedbank informerar om hur och varför koncernen samlar in och behandlar kunders personuppgifter samt ger vägledning för hur kunder kan utöva sina rättig heter. På så sätt skapas förutsättningar för kunder att upprätthålla sina rättig heter rörande personuppgiftshantering. Informationen finns tillgänglig på Swedbanks externa hemsidor och applikationer samt via kundmöten. Det finns även andra möjligheter att komma i kontakt med Swedbank, exempelvis via internet banken, kundcenter, brev, epost eller genom direkt besök på ett fysiskt kontor. Denna information tillgängliggörs på ett tydligt och begripligt sätt för alla kundgrupper. Om kunden har synpunkter på hanteringen finns möjlighet att lämna klagomål. Klagomålen registreras i koncernens interna system för hantering av kundklago mål och utgör en viktig källa för Swedbank att identifiera och utveckla nödvän diga förändringar baserat på kundernas önskemål. Genom denna process kan kund ernas perspektiv integreras i Swedbanks beslut om åtgärder Kundklagomåls processen inkluderar uppföljning, utvärdering och implemen tering av förbättringsåtgärder. Swedbank åtgärdar klagomål kvartalsvis för att identifiera och implementera lösningar. 134 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 137 ===== Swedbanks hantering av personuppgifter ska alltid bedrivas i linje med kon cernens etablerade processer och rutiner som bygger på principer om dataskydd: • Laglighet, korrekthet och öppenhet • Ändamålsbegränsning • Uppgiftsminimering • Korrekthet • Lagringsminimering • Integritet och konfidentialitet • Ansvarsskyldighet Swedbank har etablerade enheter för dataskyddsarbete inkluderat dataskydds ombudet, och säkerställer att följa gällande regelverk när det gäller svarstider på individuella förfrågningar rörande personuppgifter. Kunder kan även vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) gällande Swedbanks behandling av deras personuppgifter. Om Swedbank skulle brista i efterlevnad av personuppgiftshantering ska drabbade individer, om möjligt, kontaktas via telefon eller epost. När detta inte är möjligt,kaninformationgesviahemsidaellerandrapublikakanaler.Kontakt med de drabbade individerna ska ske utan dröjsmål. Det yttersta ansvaret för rätt ochriktighanteringavpersonuppgifterinomSwedbankliggerhosvd.Det operativa ansvaret i hanteringen av personuppgiftsincidenter är delegerat till koordinatorer för personuppgiftsincidenter och beslutsfattare. Swedbank utvärderar om processerna gällande dataskydd är ändamålsenliga genom operativa kontroller, analys och uppföljning i första och andra försvars linjen. Incidenthantering S4-3 Rutiner för gottgörelse Utöver Swedbanks policyer, instruktioner och direktiv gällande efterlevnad av GDPR finns Data Breach Guidelines som beskriver hur koncernen ska agera vid personuppgiftsincidenter samt hur åtgärdernas tillräcklighet utvärderas. I enlig het med gällande regelverk utreder Swedbank om eventuell gottgörelse ska utgå till den berörda individen om Swedbank bidragit till negativ inverkan genom bristande dataskydd. Om en omprövning skett av ett personuppgiftsärende och kunden inte är nöjd med det slutliga beslutet av Swedbanks kundombudsman, kan kunden vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), hemkommunens konsumentvägledare eller Konsumenternas Bank och finans byrå. Information om detta finns på Swedbanks hemsida. Swedbank har även personuppgiftsbiträden, företag som för Swedbanks räkning hanterar registrerade personuppgifter, och en trestegsprocess för tillbörlig aktsamhet. Detta innebär: • Bedömning av eventuella personuppgiftsbiträden innan kontrakt upprättas för att lämpliga tekniska, organisatoriska och avtalsmässiga kompletterande åtgärder finns på plats, garantera efterlevnad av GDPRkraven och uppfylla avtalsenliga skyldigheter. • Bevakning av att etablerade personuppgiftsbiträden upprätthåller och fort sätter att utveckla säkerhet kring hantering av personuppgifter. • Offboardingfas för att säkerställa att personuppgiftsbiträdet returnerar och raderar alla personuppgifter i enlighet med etablerade personuppgifts biträdes kontrakt. Det saknas uppföljning och rapportering om kunders kännedom om detta arbete. Åtgärder S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och dessa åtgärders ändamålsenlighet Swedbanks arbete med dataskydd berör flera områden såsom regelverksupp fyllnad, riskidentifiering och kundkommunikation. De åtgärder som beskrivs nedan syftar till att bidra till långsiktig motståndskraft inom integritet och data skydd. De ska förebygga och begränsa väsentlig negativ påverkan på konsumenter i form av intrång i den personliga integriteten, obehörig användning av person uppgifter samt bristande möjligheter för individer att utöva sina rättigheter gällande dataskydd. Uppföljningen indikerar att koncernens åtgärder för dataskydd i huvudsak är ändamålsenliga. Swedbank har inte identifierat betydande kapital eller driftkostnader för åtgär derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. Uppdatering av styrdokument Swedbank förbättrar kontinuerligt sitt interna regelverk gällande integritet för att säkerställa överensstämmelse med utvecklade dataskyddsregler och etablerad praxis. Koncernen har ett proaktivt förhållningssätt till regulatoriska förändringar och följer noggrant nya regleringar och lagstiftning samt har infört relevanta krav i sina styrningsstrukturer. För att stödja efterlevnad och främja en kultur av ansvarstagande utvecklar och uppdaterar Swedbank regelbundet anpassade utbildningspaket som tillgodoser de specifika behoven hos olika medarbetar funktioner. Regelefterlevnad och förberedelser Under 2025 har ett program med syfte att stärka styrning av AIsystem samt efterlevnad av EU:s AIförordning etablerats. I programmet har aktiviteter initie rats för att säkerställa efterlevnad av AIförordningen och genomdriva ansvarsfull användning av AI med stöd av representanter från verksamheten. En process för identifiering, riskbedömning och dokumentering av AIsystem har upprättats och en utbildning tillgänglig för alla anställda har utvecklats. Detta gäller medarbetare som arbetar inom EU. AIförordningen träder i kraft i augusti 2027, vilket innebär att programmets verksamhet fortlöper under 2026. Programmets regelefter levnad följs upp kvartalsvis av Group Compliance, i CIO Risk Report och Swed banks AI Acceleration & Governance Council. En kontroll av alla AIsystemen genomförs och rapporteras utifrån risknivå enligt AIförordningen. Antal anställda som genomfört de två utbildningarna inom området följs också upp. Utbildning av medarbetare För att bygga en motståndskraftig organisation är det viktigt att Swedbanks med arbetare har god kunskap inom dataskyddsområdet, så att risker kan förebyggas, exempelvis personuppgiftsincidenter. Alla medarbetare i Swedbank genomgår årligaobligatoriskautbildningarocherbjudsävenenfrivilligfördjupningi GDPR relaterad personuppgiftshantering. Syftet är att öka medvetenheten om data skydd bland medarbetarna, vilket indirekt kan påverka kunderna och samhället positivt genom att främja informerade beslut gällande personuppgifter. Antalet genomförda utbildningar följs upp. 135 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 138 ===== Utveckling av dataskyddsprocesserna Swedbank har etablerade processer i form av konsekvensbedömningar, intresse avvägningar och relaterad dokumentation för att säkerställa korrekt personupp giftshantering och hantering av risker. Detta är en del av koncernens riskbedöm ning. Bedömningen sker bland annat genom att tillämpa proportionalitetsprinci pen och vidta åtgärder för att minimera dessa risker. Kunder och anställda, men även andra typer av registrerade individer, kan kontakta Swedbanks dataskydds ombud. Rollen tillhör Group Compliance, som rapporterar halvårsvis till styrelsen hurSwedbanksdataskyddsarbetefungerari relationtillexternaregelverk,krav och Swedbanks risk aptit. Swedbank säkerställer att behandling av personuppgifter sker efter en av vägning mellan individens rätt till sina personuppgifter och koncernens rätt att behandla uppgifter. Personuppgifter sparas så länge det är nödvändigt för insam lingsändamålen och i enlighet med lag eller annan legal grund. Efter avslutat avtal sparas uppgifterna för till exempel bokföring, penningtvättsförebyggande åtgärder, kapitaltäckningskrav och rättsliga ändamål. Detta innebär att Swed bank ibland måste behålla data längre än avtalets varaktighet. Swedbank rappor terar personuppgiftsincidenter där GDPR föreskriver att dessa ska rapporteras till integritetsskyddsmyndigheten. Det har inte förekommit någon anmälan om all varliga människorättsfrågor och incidenter med koppling till Swedbanks kunder under året. Swedbank har en omvärldsbevakning för att anpassa dataskyddsprocesser enligt nya regelverk, praxis och riktlinjer från de svenska och europeiska data skyddsmyndigheterna och arbetar kontinuerligt med ständiga förbättringar av dataskyddsprocesserna. Swedbank följer upp att åtgärder implementeras när nya system och processer utvecklas för att upprätthålla dataskyddsprinciperna. Om Swedbank skulle orsaka en individ skada till följd av bristande dataskydds rutinersåhardenneivissafallrätttilländamålsenligkompensationi enlighet med lagstiftning och koncernens interna rutiner. För ytterligare information om gottgörelse se S43 Rutiner för gottgörelse på sidan 135. Kundombud Kundombudsmannaorganisationen i Swedbank omfattar sju kundombudsmän som hanterar överklaganden från kund samt två klagomålsanalytiker ansvariga för klagomålsprocess samt förbättringsprocess. Swedbank följer Finansinspek tionens regelverk gällande hanteringstid av registrerade klago målsärenden som säger att klagomål ska hanteras inom 14 dagar, helst färdig ställas, men om det av utredningsskäl tar längre tid ska kunden kontaktas och informeras inom 14 dagar. Mål och mått S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar och väsentliga risker hanteras Swedbank strävar efter att minimera antalet personuppgiftsincidenter samt de efterföljande konsekvenserna. Koncernen arbetar ständigt med att anpassa och förbättra metoder för att möta de föränderliga kraven på hantering av personupp gifter. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål inom detta område, inte heller jämförelser över tid. För att följa upp ändamåls enligheten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer för årliguppföljning. Koncernen bevakar löpande antalet inträffade personuppgiftsincidenter och använder riskindikatorer kopplade till dessa mätvärden. Swedbank har en obero ende regelefterlevnadsfunktion, som arbetar med och övervakar koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. För ytterligare information om hur Swed bankhanterardataskyddi relationtillexternaregelverkochinternakravsamt rapporteringtillstyrelsen,se S44 Åtgärder,påsidorna135–136. Mätetal I tabellerna anges antalet förfrågningar från indi vider till dataskyddsombud respektive antal klagomål från individer till Dataskyddsombud. Syftet är att ge insyni antaletmottagnaklagomålochförfrågningarsomskickastilldataskydds ombudet. För dessa mätetal används data insamlad direkt från registrerade personer samt tillsynsmyndigheter. Mätetalen omfattar hela koncernen och har inte validerats av ett annat externt organ. Behandling av personuppgifter – förfrågningar 2025 2024 Antal förfrågningar från individer till dataskydds ombud, totalt1 34 28 –varavSverige 10 12 –varavEstland 11 11 –varavLettland 6 1 –varavLitauen 7 4 Antal förfrågningar från tillsyns myndighet, totalt 3 3 –varavSverige 0 0 –varavEstland 1 2 –varavLettland 2 0 –varavLitauen 0 1 1) Individer som framfört förfrågningar genom korrespondens till dataskyddsombud via mailellerpostbox. Behandling av personuppgifter – klagomål 2025 2024 Antal klagomål från individer till dataskyddsombud, totalt1 13 12 –varavSverige 6 11 –varavEstland 0 0 –varavLettland 3 0 –varavLitauen 4 1 1) Individer som framfört klagomål genom korrespondens till dataskyddsombud via mail eller postbox. 136 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 139 ===== Informationssäkerhet Informationssäkerhet utgör en viktig grund för finansiell stabilitet, eftersom brister inom området kan leda till allvarliga konsekvenser som inverkar negativt på sam hället. Det är samtidigt en förutsättning för att säkerställa att individer och företag, oavsett bakgrund och förutsättningar, får trygg tillgång till finansiella tjänster. Swedbanks arbete inom området syftar till att säkra tillgång till finansiella tjänster, skydda information samt upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet. Strategi och affärsmodell S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar och risker och deras förhållande till strategi och affärsmodell Swedbank har som en systemviktig aktör i de svenska och baltiska banksystemen, med en bred kundbas bestående av både privatpersoner och företag, ett ansvar att skydda den finansiella infrastrukturen mot cyberhot. Den globala hotbilden känne tecknas av en växande cyberkriminalitet, där aktörer försöker stjäla infor mation, genomföra bedrägerier eller störa verksamheter. Händelserna kan vara av systematisk karaktär, gälla enskilda händelser och i vissa fall kopplas till speci fika affärsförbindelser. Denna hotbild har bedömts kunna orsaka en poten tiellt allvarlig negativ inverkan på konsumenter där Swedbanks alla kundgrupper kan komma att omfattas. Exempel på negativ inverkan för konsumenter är sprid ning av desinformation, bedrägerier, avbrott eller lägre tillgänglighet till viktiga finansiella tjänster. Genomarbetade hotbilds och bedrägerianalyser samt analyser av risker ligger till grund för dessa bedömningar. Ett allvarligt angrepp mot koncernen eller dess samarbetspartners kan få långtgående konsekvenser för ekonomisk stabilitet, samhälls viktiga funktioner och individers tillgång till finansiella tjänster. Informationssäkerhet utgör även en finansiell risk för Swedbank. Hot om data intrång, cyberattacker och otillåten hantering av information kan leda till bety dande ekonomiska konsekvenser för koncernen. Överträdelser kan resultera i direktakostnaderförincidenthantering,rättsligaåtgärder,vitenochbötervid bristande efterlevnad av regelverk. Utöver direkta ekonomiska förluster kan informations säkerhetsincidenter påverka kundernas förtroende och därmed Swedbanks varumärke och marknadsposition. Policyer S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentliga inverkningar och risker relaterade till informationssäkerhet. Swedbank ställer också krav på säkerhet hos sina tredjepartsleverantörer och partners. Området kompletteras av två vdinstruktioner, Instruktion om operationell risk och Instruktion om informationssäkerhet. De detaljerar ytterligare styrning och de åtgärder som vidtas för informationssäkerhet. Utöver dessa fungerar Swedbanks Hållbarhetspolicy som ett styrande doku ment som omfattar mänskliga rättigheter samt Uppförandekoden som fungerar som Swedbanks etikpolicy. Läs mer om policyerna i S41 Dataskydd på sidan 134. Samtliga dessa styrdokument omfattar negativ inverkan och risk relaterat till informationssäkerhet. Styrande dokument för informationssäkerhet1 Policy för koncernens övergripande riskramverk Syfte och innehåll ● Fastställer koncernens övergripande riskstrategi och riskaptit. ● Beskriver styrelsens ansvar för att operativa risker hanteras genom ett integrerat ramverk som omfattar identifiering, bedömning, hantering, övervakning och löpande rapportering till styrelsen. ● Sammanfattar de grundläggande principerna för riskhantering, ger vägledning om införande av Swedbanks strategier, inklusive riskaptit för operationell risk, som även omfattar IT och informationssäkerhetsrisk (inklusive cybersäkerhetsrisk). Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Risk Officer är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifierabrister,införakontrollerochrapporterariskerinomordinarieriskhantering.Dokumentenuppdaterasårligenutifrånsynpunkterfrånrelevantaintressenterochfinns tillgänglig för med arbetare via intranätet. Rutiner för kundkontakt S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar Swedbank har etablerade processer för dialog och informationsutbyte med konsumenter och slutanvändare avseende informationssäkerhet. Koncernens hemsidor är en viktig kanal, där kunderna kan ta del av informa tion om säkerhet. Där finns också kontaktvägar till Swedbank för dialog samt hur processen för kundklagomål fungerar. För att ytterligare stärka denna kommuni kation genomför Swedbank regelbundna utbildningar och medvetandehöjande insatser för både medarbetare och kunder. Swedbank för en regelbunden dialog om informationssäkerhet med koncer nens kunder och partners. Koncernen uppmärksammar särskilt grupper som kan vara mer sårbara för informationssäkerhetsincidenter. Digital information, sam arbete med andra banker och deltagande i evenemang för att öka förstå elsen för ett starkt digitalt försvar är en del av koncernens rutiner. Insikter om det aktuella cybersäkerhetsläget delas, frågor om Swedbanks säkerhets arkitektur besvaras och gemensamma säkerhetsutmaningar diskuteras. Dessa interaktioner är viktiga för att stärka relationen och skapa en plattform för proaktivt samarbete, vilket bidrar till att bygga en gemensam säkerhetskultur baserad på ett ömse sidigt ansvar, där företagskunderna också förväntas ta ett aktivt ansvar för sin del av säkerhetsarbetet. Swedbank har processer för hantering av incidenter. Upparbetade rutiner för kommunikation säkerställer att samordnad information når målgrupperna för att undvika eller minska negativ inverkan vid en incident. Swedbank ska i dessa fall informera berörda parter om att deras uppgifter har läckt i linje med rådande lag stiftning. I arbetet med att skydda personuppgifter strävar Swedbank efter att endast behandla nödvändig information för att minska risken för exponering av känsliga uppgifter. För ytterligare information om dataskydd och GDPR se S42 ochS43Dataskyddpåsidorna134–135. Medlemmarna i Swedbanks ledning ansvarar för säkerheten inom sina respek tive produkt och affärsområden, inklusive tillhörande produktportföljer och kund relationer. Inom varje område åligger det ansvariga chefer att utöva ett tydligt informationssäkerhetsansvar som omfattar implementering, operativt genom förande samt löpande uppföljning och övervakning av informationssäkerheten. Till stöd finns en senior ansvarig inom respektive område, utsedd av Swedbanks Chief Security Officer (CSO), med ansvar för implementering, genomförande och övervakning av informationssäkerheten. Det funktionella ansvaret att leda och samordna alla säkerhetsinsatser inom koncernen vilar på Group Security & Cyber Defence (GSCD) där CSO är ansvarig för området och rapporterar till högsta led ningen. CSO har dessutom en rapporteringslinje till vd gällande särskilda säker hetsfrågor samt möjlighet, och skyldighet som följer av externa krav, till eska lering, även till styrelsen. Swedbank utvärderar löpande om säkerhetsprocesserna är ändamålsenliga genom operativa kontroller, analys och uppföljning i första och andra försvars linjen. Arbetet kompletteras med återkommande granskningar och rapportering som syftar till att följa upp säkerhetsincidenter, inspektioner, efterlevnad och den övergripande effektiviteten i säkerhetsarbetet. Granskningar genomförs tre gånger per år och omfattar utvärdering av säkerhetsstrategier, mål, incidenter, riskbedömningar samt efterlevnad av tillämpliga lagar och regelverk. Resultaten analyseras och rapporteras till styrelse, ledning och dotterföretag för att stödja beslut om åtgärder, identifiera förbättringsområden och säkerställa en kontinu erlig utveckling av organisationens säkerhetsnivå. 137 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 140 ===== Reklamation vid missnöje S4-3 Rutiner för gottgörelse Reklamation vid missnöje och rutiner för gottgörelse ingår som en del av kundklagomålsprocessen. För ytterligare information se S43 Dataskydd på sidan135. Åtgärder S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och dessa åtgärders ändamålsenlighet Swedbank investerar kontinuerligt för att stärka sitt säkerhetsarbete, både genom tekniska skyddsåtgärder och genom ett aktivt arbete med säkerhetsmed vetande och utbildning. Informationssäkerhet integreras i affärsprocesser, pro duktutveckling och hantering av tredjepartsrelationer för att skapa ett helhets grepp avseende säkerheten. Arbetet syftar inte enbart till att efterleva lagkrav och tillsynsmyndigheters förväntningar, utan är också viktigt för att långsiktigt stärka koncernens motståndskraft i en föränderlig digital miljö. Under 2025 genomförde Swedbank flera aktiviteter som omfattade hela kon cernen, samtliga affärsområden och kundsegment, med undantag för partner skap. Dessa samarbeten bedöms dock ha positiva effekter för hela koncernen. Det har inte förekommit någon anmälan om allvarliga människorättsfrågor och incidenter med koppling till Swedbanks kunder under året. Swedbank har inte identifierat betydande kapital eller driftkostnader för åtgär derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. System för att stärka informationssäkerheten Genom ett strukturerat och riskbaserat angreppssätt identifieras och hanteras hot mot informationssäkerheten, vilket säkerställer att regulatoriska krav efter levs. Swedbank har etablerat ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) baserat på internationella standarder såsom ISO 27001. Informationssäkerhet är integrerat i Swedbanks ramverk, processer och rutiner, vilket bidrar till minskad risk för incidenter samt att informationen är skyddad och tillgänglig när den behövs. Den systematiska hanteringen av informationssäkerhet minskar risken för intrång. Arbetet är avgörande för Swedbank och prioriteras framför andra affärsbehov. Säkerhetstester och sårbarhetsanalyser Swedbank har genomfört en rad säkerhetsinitiativ för att stärka sin motstånds kraft mot cyberhot under året. Genom regelbundna phishingsimuleringsövningar kan säkerhetsmedvetandet bland medarbetarna höjas. Tester används kontinu erligt för att förbättra koncernens skydds och responsförmågor. Swedbank utför även periodiska utvärderingar av säkerhetsåtgärder relaterade till API:er och ITtjänster, i linje med aktuella hotbilder. Swedbanks säkerhetstestningsramverk styr olika testaktiviteter såsom penetrationstester och informationssäkerhets riskbedömningar, vilket bidrar till en proaktiv inställning för att förstärka koncer nens cybersäkerhet. Incidenthanteringsprocessen Swedbank har etablerade processer och stödjande verktyg för att hantera infor mationssäkerhetsincidenter samt effektivt upptäcka, åtgärda och följa upp sådana händelser. Syftet är att begränsa incidenternas påverkan, vidta åtgärder för att minska risken för framtida händelser, säkerställa korrekt rapportering till berörda myndigheter samt tillhandahålla en samlad överblick. Incidenthantering ens huvudprocess styrs av Gruppoperativ Risk (GOR) och täcker operativa inci denter samt obligatorisk rapportering. Informationssäkerhetsincidenter hanteras som operativa incidenter. Cybersäkerhetsincidenter, som cyberattacker, hanteras av en process för att begränsa hoten och analysera förlopp. Processen använder ITincidenthantering för återställning av normal drift vid större eller kritiska händelser. Under pågående händelse liksom i efterföljande analys beaktas den negativa inverkan för direkta kunder och partners via kommunikation enligt upparbetade metoder. Säkerhetskultur och utbildning Utöver tekniska lösningar främjar Swedbank även en stark säkerhetskultur. Genom regelbundna utbildningar för medarbetare och kunder och medvetenhets insatser stärks motståndskraften mot säkerhetshot och minskar risken för mänskliga fel. Swedbanks medarbetare inom infomationssäkerhet genomför årligen en obligatorisk utbildning där genomförandet följs upp. Partnerskap Samarbete och partnerskap är en viktig del i arbetet med informationssäkerhet. Swedbank ingår i samarbeten med såväl myndigheter som företag inom och utanför finanssektorn. Ett exempel är banksamarbetet, Nationellt Cybersäker hetscenter, där Swedbank deltar i informationsdelningsgruppen, med målet att stärka Sveriges kollektiva förmåga mot cyberhot, där samarbetet bankerna emellan är en viktig del. För ytterligare information, se G1 Motverka finansiell brottslighet på sidan 145. Intressekonflikter För att skydda Swedbank, kunder och andra intressenter finns policyer för hante ring av intressekonflikter. Syftet är att förebygga att intressekonflikter påverkar kundernas intressen eller, om det inte är möjligt, att tydligt identifiera och redo visa dem. Identifierade intressekonflikter ska dokumenteras, bedömas och före byggas eller mildras enligt av Group Compliance fastställda processer samt följas upp vid behov. Mål och mått S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar och väsentliga risker hanteras Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra metoder för att möta en alltmer komplex och eskalerande hotbild, och har etablerade processer för att identifiera, övervaka och hantera risker kopplade till informationssäker hetsincidenter. En del i detta är att höja medarbetares medvetenhet genom utbildning och kompetensutveckling. Andelen medarbetare som genomgått utbildning inom informationssäkerhet under året presenteras som ett mått för uppföljning. För att följa upp arbetet med informationssäkerhet tillämpas etablerade säker hetsmått och centrala riskindikatorer. Swedbank rapporterar därmed inte några publika mätbara utfallsinriktade mål inom detta område, inte heller jämför elser över tid. För att följa upp ändamålsenligheten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer för årlig uppföljning. Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. I detta arbete ingår att föreslå och definiera minimistandarder inom bland annat informationssäkerhets området samt övervaka hanteringen av regelefterlevnaden inom koncernen. Vid överskridande av fastställda tröskelvärden eller vid en väsentlig ökning av infor mationssäkerhetsincidenter genomförs en fördjupad analys och, vid behov, en intern utredning. Detta utgör sedan underlag för framtida utveckling och åtgärder. Mätetal I tabellen anges andelen medarbetare som genomgått koncernens interna utbild ning inom informationssäkerhet. Syftet är att ge insyn i andelen medarbetare som har tillgodogjort sig kunskap för att skydda känslig information och upprätt hålla en god säkerhetsnivå inom koncernen. Anställda som genomgått utbildning i informationssäkerhet, (%) 2025 2024¹ Totalt 95 96 1) En uppskattning baserad på legala enheter har använts för värdet för övriga länder 2024. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta andelen medarbetare som fullgjortutbildningen.Föratttaframmätetaletförfullgjordautbildningar används rapporter från den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen omfattar koncernen och har inte validerats av ett annat externt organ. För juri diska personer utanför hemmamarknaderna har respektive representant lämnat in nödvändig indata. 138 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 141 ===== Finansiell hälsa Med 7,3 miljoner privatkunder har Swedbank ett ansvar att verka för finansiell hälsa. Att stärka kundernas finansiella hälsa är en del av Swedbanks strategi och affärsmodell, grundad i en lång tradition av att sprida kunskap om privatekonomi och sparande. Genom löpande och individanpassad rådgivning kan Swedbank bidra till att höja den ekonomiska kunskapen i samhället. Strategi och affärsmodell S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar och deras förhållande till strategi och affärsmodell Swedbanks arbete inom området finansiell hälsa bygger på FN:s definition: att känna sig trygg i sin privatekonomi, ha kontroll, motståndskraft och ekonomisk frihet. Swedbanks initiativ inom finansiell hälsa omfattar kundernas möjlighet att skapa en stabil, långsiktig och trygg ekonomi med utrymme för oförutsedda händelser. Syftet är att stötta kunder i att få en bättre förståelse för sin nuvarande och framtida ekonomiska situation, önskad risknivå samt skydd i form av försäk ringar. Genom koncernens produkt och tjänsteutbud erbjuds kunder möjligheter att stärka sin finansiella hälsa utifrån sina individuella behov. Koncernens finansiella helhetserbjudande omfattar utlåning, sparande, försäk ringar, pension och betalningar för privatkunder. Inom privataffären integreras finansiell hälsa som ett genomgående tema. Arbetet inkluderar bland annat utveckling av digital och proaktiv information och rådgivning, vilket gör det möj ligt att nå fler kunder och erbjuda rådgivning i större skala. Temat finansiell hälsa samlar koncernens kompetenser inom utbildning, analys och forskning, vilket delas med kunder genom rådgivning, rapporter och andra initiativ. Genom undersökningar och dialoger följer koncernen människors ekono miska förmåga och kunskap på hemmamarknaderna, för att få en bättre för ståelse för den finansiella hälsan. Utöver integreringen inom koncernens produkt och tjänsteutbud erbjuder Swedbank specifika utbildningar och före läsningar inom privatekonomi. En betydande del av dessa initiativ är särskilt inriktade till unga. Detta arbete gör det möjligt för Swedbank att bidra till ökad ekonomisk kunskap och trygghet samt finansiell inklu dering, vilket i sin tur kan ha enpositivinverkanpåbådeenskildaindividerochsamhälletsomhelhet. Policyer S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Swedbank har antagit styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för koncernens arbete med att hantera väsentlig positiv inverkan relaterat till finansiell hälsa. Swedbanks hållbarhetspolicy omfattar positiv inverkan relaterat till finansiell hälsa. Styrande dokument för finansiell hälsa1 Hållbarhetspolicy Syfte och innehåll ● Tydliggör koncernens ambition att främja finansiell hälsa genom att öka medveten heten och förståelsen för centrala ekonomiska begrepp. ● Syftar till att ge individer och företag möjlighet att fatta välgrundade ekonomiska beslut och förbättra sin långsiktiga ekonomiska trygghet. ● Policyn inkluderar internationellt erkända principer och riktlinjer för mänskliga rättig heter som The Universal Declaration of Human Rights, UN Global Compact, The UN Guiding Principles on Business and Human Rights och nationellt antagna FNkonven tioner och fördrag inom mänskliga rättigheter. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Financial Officer är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regel verks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifierabrister,införakontrollerochrapporterariskerinomordinarieriskhantering.Dokumentenuppdaterasårligenutifrånsynpunkterfrånrelevantaintressenterochfinns tillgänglig för med arbetare via intranätet samt på Swedbanks externa hemsida. Dialog med kunder och samhälle S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar Swedbank har daglig interaktion med sina kunder, där rådgivning spelar en cen tral roll i att stärka ekonomisk kunskap och förståelse. Kund dialoger sker direkt mellan koncernens rådgivare och kunder, vilket möjliggör en fördjupad förståelse för kundernas behov och förväntningar. Utöver finansiell vägledning i sitt produkt och tjänsteutbud erbjuder Swedbank även utbildningar och föreläsningar inom privatekonomi, med särskilt fokus på unga. Unga människor har ofta ett större behov av ekonomisk kunskap och kan vara mer sårbara, vilket gör att de har ett särskilt behov av stöd för att stärka sin finansiella hälsa. Som en del av arbetet för att höja individers finansiella kunskap driver Swedbank flera initiativ riktade till ungdomar. Detta arbete tar sig uttryck i ett brett utbud av engagerande och pedagogiska aktiviteter, bland annat genom föreläsningar på skolor i Sverige och de baltiska länderna. Informationssessioner och seminarier med kunder, lokal samhällen och olika samhällsgrupper genomförs regelbundet, i syfte att främja dialog och sprida kunskap brett i samhället. Dessa aktiviteter sker löpande under året, både i skolor, i Swedbanks egna lokaler och digitalt. Kommunikationsdirektör och chef för Group Brand and Communication ansvarar för området finansiell hälsa. Ansvar för seminarier och kunskaps byggande aktiviteter är delegerat inom organisationen och hanteras av olika funktioner beroende på marknad och målgrupp. Reklamation vid missnöje S4-3 Rutiner för gottgörelse Upplysningar enligt S43: Rutiner för gottgörelse bedöms inte vara relevanta eller väsentliga i förhållande till den potentiella positiva inverkan koncernen identi fierat inom området finansiell hälsa. Då inverkan är av positiv karaktär föreligger inget behov av särskilda åtgärder för gottgörelse. För ytterligare information om reklamation vid missnöje och rutiner för gottgörelse, se avsnitt S4 Dataskydd på sidan135. Åtgärder S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och dessa åtgärders ändamålsenlighet Inom Swedbanks Institut för finansiell hälsa i Sverige samt Institutes of Finance i debaltiskaländerna arbetar totalt 31 medarbetare med att stärka den finansiella hälsan i de länder där koncernen är verksam. Utöver detta engagerar Swedbank över 100 kollegor i andra delar av organisationen som ambassadörer, vilka kon tinuerligt föreläser i skolor som ett deltidsuppdrag. Under de senaste åren har Swedbank genomfört en rad strategiska initiativ och aktiviteter som syftar till att stärka individers finansiella kunskap och möjliggöra långsiktig ekonomisk stabilitet. 139 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 142 ===== Aktiviteter för att stödja finansiell hälsa Financial Laboratory är ett initiativ inom Swedbanks baltiska verksamhet i Lettland och Litauen. Det erbjuder ett interaktivt utrymme för lärande utanför det traditionella klassrummet, där elever får utforska ekonomi genom spel och prak tiska övningar. På huvudkontoret i Estland etablerades under året Center för finansiell kunskap. Det är utformat för skolelever och erbjuder interaktiva utbild ningssessioner inom ämnen som budgetering, lån, investeringar och entreprenör skap. Syftet med dessa initiativ är att ge deltagarna konkreta erfarenheter som stärker ekonomisk medvetenhet och färdighet. Ung ekonomi är initiativ från Swedbank och Sparbankerna som lär barn och unga om privatekonomi i Sverige. Initiativet har pågått i flera år och innebär att Swedbank erbjuder gratis föreläsningar för skolklasser, föreningar och på andra platser där barn och unga finns. Allt för att inspirera och förbereda dem att fatta medvetna ekonomiska beslut och förstå vikten av ekonomisk planering. Swedbank Investment School är en kostnadsfri utbildningsplattform lanserad i slutet av 2025 inom den baltiska verksamheten. Syftet är att stärka investerings kunskapen i regionen. Plattformen, tillgänglig på lokala språk, erbjuder interaktiva videor för personer mellan 18 och 45 år som är nya inom investeringar eller vill fördjupa sin kunskap. Efter genomförd utbildning och godkänt test erhålls ett certifikat. Swedbank Institutes of Finance drivs sedan 2010 i Estland, Lettland och Litauen. Syftet är att fördjupa förståelsen för privatekonomi och stärka det finan siella beteendet i samhället. Genom dessa institut analyseras ekonomiska faktorer, samtidigt som konkreta råd om finansiell hälsa tas fram och sprids. Initiativen syftar också till att öka kunskapen kring ämnen som privatekonomi, budgetering och entreprenörskap. Under 2024 lanserades även Institutet för finansiell hälsa i Sverige.DärsamlasSwedbankskompetenserförutbildning,analys,donationer och forskningsstöd. Ekonomerna på institutet mäter regelbundet den svenska befolkningens eko nomi och finansiella hälsa genom att analysera hur såväl personliga livsval som konjunkturförändringar och politiska beslut påverkar individers privatekonomi. Institutet studerar även förutsättningarna för företag och företagare. Ett koncern övergripande Index för finansiell hälsa har utvecklats. Indexet mäter årligen människors finansiella förmåga och kunskap avseende vardagsekonomi, spar ande, lån och ekonomisk trygghet. Mätningarna hjälper koncernen och samhället att förstå den finansiella hälsan på sina hemmamarknader. Med resultatet som utgångspunkt kan Swedbank sprida kunskap och skapa medvetenhet för att stärka människor i deras strävan mot bättre finansiell hälsa. Aktiviteterna är i linje med Swedbanks Hållbarhetspolicy som lyfter koncer nens ambition att öka ekonomisk medvetenhet och förståelse för centrala ekonomiska begrepp. Koncernmål finns uppsatta för antalet deltagare vilket följs upp löpande. Utvärderingar genomförs löpande, dock saknas för när varande en systematisk uppföljning om huruvida kunskapsnivån ökar hos del tagarna. Swedbank har inte identifierat betydande kapital eller driftkostnader för åtgär derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. Utöver ovan har Swedbank sedan 1985 varit en långsiktig partner till Ung Företagsamhet, med engagemang som jurymedlem, rådgivare och stöd för fram tidens entreprenörer. Mer information om arbetet inom Ung Företagsamhet finns på sidan 8. Mål och mått S4-5 Mål för hur väsentliga inverkningar hanteras Mål inom finansiell hälsa Genom digitala och fysiska samhällsinitiativ ska Swedbank inom de fyra hemmamarknaderna utbilda 340 000 barn och ungdomar i finansiell hälsa under 2025. Swedbank följer årligen upp antalet individer som tagit del av utbildnings insatser i syfte att stärka finansiell hälsa, genom olika initiativ där en kombination av digi tala och fysiska aktiviteter används för att nå ut brett. Genom tidigare nämnda initiativ, hade Swedbank som mål att under 2025 utbilda 340 000 barn och ung domar i finansiell hälsa på de fyra hemmamarknaderna. Målet utgår från basåret 2024, vars utfall ligger till grund för fastställandet av målnivån. En samman ställning av utfallet återfinns i efterföljande tabell. Swedbank upprätthåller en kontinuerlig dialog med sina intressenter. Insikterna från dessa dialoger används övergripande när Swedbank utvecklar sina mål. Intressenterna har dock inte varit delaktiga i att fastställa målet för finansiell hälsa eller kontrollera måluppfyllnad samt identifiering av förbättringar. För att fastställa målnivåer användes historiska data över deltagande där liknande till växtmönster baserat på tidigare deltagartrender förväntades för respektive land. Målet avser 2025, och den årliga uppföljningen säkerställer att det fortsatt är relevant samt om justeringar i målnivå behöver göras framåt. Utfall I tabellen anges antalet deltagare vid Swedbanks föreläsningar, aktiviteter och evenemang.Initiativföljsuppperlandochomfattarfleratyperavinsatser. I SverigeavserdetdeltagareiinitiativetUngekonomi.IEstlandinkluderasdel tagarei bådefysiskaochdigitalalektioneriprivatekonomi.ILettlandomfattar uppföljningen deltagare i Moneyday, besökare av Finance Lab samt deltagare i skol programmetRedoförlivet.ILitauenavserdetdeltagareiMokonomika samt besökareavFinanceLab. Antal deltagare vid föreläsningar, aktiviteter och evenemang inom olika samhällsinitiativ¹ 2025 2024 Sverige 111 049 103 201 Estland 18 608 13 221 Lettland 111 835 112 060 Litauen 15 506 113 040 Totalt 256 998 341 522 1) Mätetalen omfattar Swedbanks verksamhet i Sverige, Estland, Lettland och Litauen och har inte validerats av ett annat externt organ. Målet att genom digitala och fysiska samhällsinitiativ utbilda 340 000 personer i finansiellhälsainomdefyrahemmamarknadernaunder2025uppnåddesinte. Utfallet visar att antalet deltagare har varit relativt stabilt mellan åren, med undan tag för Litauen. Den främsta orsaken till minskningen där var förändringen av Mokonomikas upplägg, som tidigare genomfördes som ett endagsevenemang med ett stort antal deltagare. Under 2025 ersattes detta av konferenser med fokus på att stärka lärares kunskap och verktyg för att diskutera ekonomi i skolan. Metod och antaganden Deltagarstatistik samlas främst in genom närvaroregistreringar och deltagande i föreläsningar,aktiviteterocheventinomolikasamhällsinitiativ,bådefysiskaoch digitala. Under 2025 hölls de flesta föreläsningarna fysiskt, vilket gjorde det möj ligt för föreläsaren att uppskatta antalet deltagare. Vid digitala föreläsningar regi streras deltagarantalet automatiskt eller rapporteras av föreläsaren vid grupp deltagande. I Sverige rapporterar projektledare månadsvis inom sina respektive områden, medan rapporteringen i de baltiska länderna sker kvartalsvis. Det möjlig gör kontinuerlig uppföljning och kvalitetssäkring av initiativets räckvidd. För deltagare i Mokonomika i Litauen har en förändring skett där Mokonomika gått från ett endagsevenemang till löpande aktiviteter under året. Fokus har skiftat från att räkna deltagare under en enskild dag till att mäta engagemang över tid, främst via lärarkonferenser. Förändringar i evenemangsformatet kan för svåra jämförelser av mätvärden mellan år, då insamlingsmetoder och deltagar engagemang kan variera. 140 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 143 ===== Bolagsstyrning G1 Ansvarsfullt företagande Introduktion Swedbanks dubbla väsentlighetsbedömning 2025 bedömde inverkningar och risker relaterade till företagskultur, förvaltning av förbindelser med leveran törer, korruption och mutor samt motverkande av finansiell brottslighet som väsentliga. Rapporteringen sker i enlighet med upplysningskraven inom ESRS G1 Ansvarsfullt företagande och behandlar områdena separat då de är olika till sin karaktär. Rapporteringen för motverkande av finansiell brottslighet är enhets specifik. Väsentliga underämnen Beskrivning Inverkan, risk eller möjlighet Faktisk/ potentiell Värde - kedjan Företagskultur Swedbank integrerar koncernens värderingar öppen, enkel och omtänksam i strategier och det dagliga arbetet. Genom detta främjas en god företagskultur som har en positiv inverkan på medarbetare. Förvaltning av förbindelser med leverantörer Som en systemviktig aktör är Swedbanks verksamhet central för att upprätthålla samhällsviktiga finansiella tjänster. Om Swedbanks relationer med leverantörer inte hanteras korrekt, kan det ledatillavbrotti leveranseravtjänstertillkunder,vilketkaninverkanegativtpåsamhällskritiska funktioner. Bristande hantering av relationer med kritiska leverantörer kan påverka Swedbanks tillhanda hållande av produkter och tjänster och utgör en operationell risk vilket riskerar få en finansiell påverkan på Swedbank. Korruption och mutor Otillräckliga förebyggande åtgärder mot korruption och mutor kan medföra en negativ inverkan på samhället. Om Swedbank skulle ha bristfällig styrning för att förhindra korruption och mutor kan det med föra att regelverkskrav inte uppfylls. Detta skulle kunna påverka Swedbanks tillståndspliktiga verksamhet, trovärdighet och varumärke vilket kan leda till en finansiell risk. Motverka finansiell brottslighet1 Om Swedbank, som central aktör i det finansiella systemet, brister i hantering och styrning för att motverka finansiell brottslighet kan det få negativ inverkan på samhället. Finansiell brottslighet utgör ett betydande samhällsproblem där banksektorn exponeras genom sin affärsverksamhet. Brister i arbetet med att motverka finansiell brottslighet kan medföra en finansiell risk i form av böter, ryktes och/eller regelefterlevnadsrisk. 1) Enhetsspecifik benämning av underämne samt enhetsspecifik rapportering. Positivinverkan Negativinverkan Möjlighet Risk Faktiskinverkan Potentiellinverkan Uppströms Egenverksamhet Nedströms Affärsetiska policyer och företagskultur G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur Swedbanks företagskultur präglas av värderingarna öppen, enkel och omtänk sam. Värderingarna stödjer Swedbanks vision och vägleder det dagliga ager andet och beslutsfattandet. Frågor relaterade till affärsetik och företagskultur diskuteras löpande i både styrelsen och koncernledningen. Swedbank har antagit ett antal styrande dokument som utgör viktiga riktlinjer och regler för riskhantering med ansvar och riskaptit. Genom koncernens sty rande dokument förankras Swedbanks värderingar. De sätter standarden för den affärsetiska hållningen och beskriver hur medarbetare ska verka med transpa rens, förtroende och integritet. Swedbank informerar medarbetare om styrdoku ment med anknytning till affärsetik och ansvarsfullt företagande genom en årlig etikutbildning. Policyer antas av styrelsen och genom underliggande dokument för instruk tioner förtydligar vd sina förväntningar och krav på organisationen. 141 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 144 ===== Styrande dokument för ansvarsfullt företagande1 Uppförandekod2 Syfte och innehåll ● Baseras på Swedbanks syfte, vision och värderingar samt beskriver övergripande hur med arbetare förväntas uppträda inom verksamheten och i externa relationer. ● Vägleder medarbetare i att bemöta varandra och koncernens intressenter respektfullti detdagligaarbetet. ● Inkluderar hur Swedbank främjar en ansvarstagande kultur genom rutiner förhanteringav visselblåsning. Ansvar ● Beslutad av styrelsen. ● Chief Compliance Officer är regelverksägare ● Samtliga medarbetare signerar den årligen Policy för intressekonflikter2 Syfte och innehåll ● Utgör grunden för arbetet att identifiera, hantera och dokumentera intressekonflikter för att säkerställa efterlevnad av såväl interna som externa krav. ● Beskriver roller och ansvar vid identifiering av intressekonflikter. ● Syftar till att upprätthålla affärsetisk hållning och god företagskultur. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare Policy för koncernens övergripande riskramverk Syfte och innehåll ● Fastställer koncernens övergripande riskstrategi och riskaptit. ● Beskriver styrelsens ansvar för att operativa risker hanteras genom ett integrerat ramverk som omfattar identifiering, bedömning, hantering, övervakning och löpande rapportering till styrelsen. ● Styr koncernens riskhantering relaterat till leverantörsrelationer och finansiell brottslighet, inkluderat korruption och mutor. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Risk Officer är regelverksägare Instruktion avseende inköp Syfte och innehåll ● Förtydligar principer relaterade till tredjepartsrisk och utgör det huvudsakliga styr dokumentet för hantering av koncernens leverantörsrelationer. ● Innehållerallmännaprinciper,internakontrollstrukturer,reglerochstyrningi relation till inköpsaktiviteter. ● Fastställer att medarbetare och leverantörer ska följa koncernens principer vad gäller mutor och personliga relationer, samt att hållbarhetsaspekter inkluderas i utvärderingen av leverantörer. Ansvar ● Beslutad av vd ● Chief Financial Officer är regelverksägare Policy avseende risker kopplade till finansiell brottslighet Syfte och innehåll ● Utgör grunden för koncernens arbete för att motverka finansiell brottslighet. ● Fastställer en uppsättning av principer och minimikrav på de kontroller som gör det möjligt förkoncernenattföljalagarochförordningarsamtminskariskernakopplattill penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot eller kringgående av finansiella sanktioner, mutor och korruption eller skatteflykt. ● Kompletteras av tre vdinstruktioner som omfattar områdena penningtvätt och finansiering av terrorism, finansiella sanktioner och antikorruption. De detaljerar ytterligare styrningen och de åtgärder som vidtas i Swedbank. Ansvar ● Beslutad av styrelsen ● Chief Compliance Officer är regelverksägare Instruktion för att motverka korruption och mutor Syfte och innehåll ● Redogör för interna processer och kontrollkrav för det riskförebyggande arbetet mot korruption och mutor samt lämpliga åtgärder. ● Inkluderar förebyggande hantering i leverantörsledet och rutiner för utvärdering av affärs relationeri Swedbanksuppströmsvärdekedja. ● Förenlig med FN:s konvention mot korruption, The Wolfsberg Group, Wolfsberg AntiBribery and Corruption, Compliance Programme Guidance, Institutet mot mutor Näringslivskod samt EBA Guidelines. Ansvar ● Beslutad av vd ● Chief Compliance Officer är regelverksägare 1) Omfattar Swedbank AB samt dess dotterföretag (där så är relevant). Geografisk omfattning avser de länder där Swedbank AB samt dotterföretag är verksamma. Respektive regelverks ägare är ansvarig för implementering och uppföljning av sitt respektive regelverk. Regelverksägaren ska löpande följa upp att styrande dokument fungerar som avsett genom att identifiera brister, införa kontroller och rapportera risker inom ordinarie riskhantering. Dokumenten uppdateras årligen utifrån synpunkter från relevanta intressenter och finnstillgängligförmedarbetareviaintranätet. 2) Tillgänglig på Swedbanks externa hemsida. 142 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 145 ===== Hantering av avvikelser och överträdelser Ansvarsfullt företagande är av högsta prioritet för Swedbank. Medarbetare upp manas att vara uppmärksamma på händelser i det dagliga arbetet som avviker från koncernens företagskultur och utgör brott mot de regler som Swedbank ska följa. Swedbanks bedrägeriförebyggande arbete och utredning av interna bedrägerier inbegriper etiska överträdelser och korruption och mutor. De interna styrande dokumenten ålägger koncernen att säkerställa ett riskbaserat ramverk mot över trädelser i enlighet med gällande lagar och regler. Där framgår även kravet att upprätta kontroller för att förebygga, upptäcka och rapportera misstänkta inci denter. Interna riktlinjer inkluderar krav på en enhetlig process för att skyndsamt utreda misstänkta incidenter som klassas som interna bedrägerier, där tekniska och manuella kontrollmiljöer är implementerade för att upptäcka avvikelser i särskiltriskfylldaprocesser.Medarbetaresomupptäckeravvikelserkanrappor tera till sin närmaste chef som dokumenterar och förmedlar informationen för utredning. Om utredningen visar att det föreligger allvarliga regelöverträdelser kandettaledatill arbetsrättsligaåtgärder.Beslutomarbetsrättsligåtgärdska fattasutifrånrekommendationfråndeenhetersomvaritinvolveradei utred ningen. Swedbank har även etablerade processer för identifiering och hantering av intressekonflikter, vilka syftar till att stödja medarbetare och stärka förtroen det för Swedbank. Det åligger varje enhetschef att hantera identifierade intresse konflikter och genomföra en årlig rapportering och bedömning. Mer information om korruption och mutor rapporteras i G13 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor samt G14 Fall av korruption och mutor på sidan 144. Visselblåsarfunktion Den koncernövergripande visselblåsarfunktionen är en viktig del i att stödja ansvarsfullt företagande och upprätthålla en god företagskultur. Swedbank har etablerat konfidentiella och säkra rapporteringskanaler samt säkerställt ett starkt skydd mot repressalier för visselblåsare1. Processen möjliggör tidig upptäckt, utredning och hantering av överträdelser, vilket bidrar till ökad transparens och ansvarsskyldighet inom koncernen. Genom visselblåsarfunktionen kan även externa aktörer rapportera om oegentligheter och övriga missförhållanden. De rutiner som Swedbank har inrättat som skyddar visselblåsare är i enlighet med EU:s visselblåsardirektiv och vissel blåsar lagen. Information om koncernens vissel blåsarprocess finns i Uppför ande koden, på koncernens interna kanaler samt externa hemsida. Medarbetare genomgår även en obligatorisk årlig etik utbildning där information om koncernens visselblåsarprocess ingår. Vid misstankar om oegentligheter inom verksamheten ska misstanken rap porteras till visselblåsarenheten inom Group Compliance, som äger processen, samt Group Internal Audit. Visselblåsaren kan öppet eller anonymt sända in rap porter samt vara fortsatt anonym i dialogen. Rapporter och meddelanden är kryp terade och behandlas strikt konfidentiellt av Swedbanks respektive visselblåsar enhet som utreder ärendet. De behöriga medarbetarna inom respektive enhet är oberoende och självständiga med ett särskilt reglerat mandat att hantera rappor teringskanaler och förfaranden. Vid eventuell intressekonflikt överlämnas ärendet till annan utredande visselblåsarenhet. Styrelsen informeras om antal visselblåsarärenden och övergripande om sakfrågor i samband med kvartals rapporteringen. Åtgärder avseende företagskultur Swedbanks styrdokument utgör ett centralt verktyg för att integrera koncernens värderingar i det dagliga arbetet och präglar de insatser som genomförs och planeras för att stärka företagskulturen. Koncernen arbetar aktivt för att med arbetarna ska må bra på arbetsplatsen, ha en sund arbetsbelastning, känna sig inkluderade och ha en balans mellan fritid och arbetsliv. Swedbank genomför årli gen medarbetarundersökningar med frågor som rör strategisk riktning, ledarskap och företagskultur. Undersökningarna syftar till att uppmuntra till en kontinuerlig dialog och öppen företagskultur där medarbetares åsikter beaktas. Alla chefer ska gå igenom resultatet och följa upp det med sin enhet för att identifiera för bättringsområden. Ledare i Swedbank guidas av ledarprinciperna; bygga förtro ende, inspirera och visa mod, som beskriver förväntningar på hur koncernens ledare ska agera. Varje medarbetare förväntas agera i enlighet med Swedbanks värderingar och ska följa Uppförandekoden, interna regler, lagar och förordningar och god praxis inom sitt ansvarsområde. Som nyanställd får samtliga medarbetare utbildningar i Swedbanks värderingar. Av Uppförandekoden framgår att medarbetare ska genomgå obligatorisk utbildning som krävs för sin position och roll i Swedbank. För vissa positioner och roller finns särskilda kunskaps och kompetens krav vilket innebär att medarbetares specifika licenser och certifikat ska upp dateras 1) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 av den 23 oktober 2019 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten och lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden. regel bundet. Utbildningskrav framgår av interna regelverk som speci ficerar vilken typ av utbildning som krävs för vilka roller. Under 2025 har medarbetare genomgått interna utbildningar inom etikom rådet. Uppförandekoden är en hörnsten i den årliga etikutbildningen, vilket är en bas utbildning som är obligatorisk för samtliga medarbetare inklusive koncern ledningen och konsulter. Etikutbildningen berör Swedbanks förväntningar på med arbetare kring ämnen relaterade till ansvarsfullt företagande samt företags kultur såsom mångfald, jämställdhet och inkludering, intressekonflikter, bank sekretess och konfidentialitet, visselblåsning och antikorruption och mutor samt ger vägledning om lämpligt agerande i särskilda situationer baserat på koncer nens styrdokument. Under året har etikutbildningen reviderats med nya och verklighets inspirerade affärsetiska dilemman. För kommande år planeras revide rad etik utbildning med nya dilemman. En utbildning om banksekretess har tagits fram under 2025. Andelen medarbetare som genomfört utbildningarna följs upp årligen och rapporteras till styrelsen. Under 2025 har uppföljning och avrapportering av genomförd utbildning skett till vd på månadsbasis. De medvetandehöjande åtgärderna bidrar till att uppfylla hur koncernen förväntas hantera affärer och relationer enligt Uppförandekoden. Leverantörsförbindelser G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Det är viktigt att Swedbank agerar med hög etisk standard vid val av leverantörer. Genom att segmentera leverantörsbasen och identifiera riskområden, samt införa anpassade kontroller och uppföljning, säkerställs effektiv hantering av leverantörsrelationer. Det ger Swedbank förutsättningar att uppnå regelefter levnad, minimera risker samt bygga långsiktiga relationer. Inköpsprocess Swedbanks inköpsprocess är till stor del digitaliserad och inkluderar identifiering samt hantering av risker och inverkan. För att säkerställa regelefterlevnad genomför Swedbank omfattande utvärderingar inom data och informations säker het samt affärskontinuitet, för att minimera risker kopplade till utkontrakte ring och kritiska leverantörer. Processen innefattar också kontroll av intresse konflikter mellan uppdragsgivare och potentiella leverantörer samt granskning av leverantörersantikorruptionsarbete.Utöverdettaanvändsdualitetigod kännande processen av kontrakt, medan bakgrundskontroll av konsulter mini merarkorruptionsrisker.För attunderlättaefterlevnadenavinköpsprocessen erbjuder Swedbank utbildningar för både medarbetare inom inköpsorganisa tionen och andra intressenter, som beställare och kontraktsägare. Koncernen har ocksåtagitframriktlinjerochhandböckerförinköpochriskhantering. Inköpsprocessen stipulerar att leverantörer ska underteckna koncernens håll barhetskrav och Uppförandekod för leverantörer, som innehåller särskilda klau suler mot korruption och mutor. Leverantörer ombeds även att besvara frågor om korruption och mutor för att identifiera potentiella högriskområden. Hållbarhets utvärderingar baseras på geografiska och sektorsspecifika risker och omfattar miljömässiga, sociala och affärsetiska aspekter genom frågeformulär. Om en leverantör inte möter förväntningarna skapas en aktivitetsplan för förbättring. Under 2025 genomfördes 139 dialoger för att följa upp svar från leverantörer och utveckla deras hållbarhetsarbete. Swedbank övervakar för närvarande inte lokala eller certifierade leveran törer, då de bedöms vara lågriskleverantörer. Uppförandekod för leverantörer Swedbanks Uppförandekod för leverantörer beskriver koncernens krav inom affärsetik rörande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö. Leverantörer förväntas distribuera innehållet i Uppförandekoden vidare i sin värdekedja, och rekommenderas att inrätta egna visselblåsarprocesser. Uppför ande koden ska undertecknas av leverantören i samband med avtalstecknande, såvida inte bedömning görs att leverantören redan tillämpar likvärdiga policyer. Om leveran tören inte signerar Uppförandekoden inleds en dialog för att nå en överenskom melse om signering eller möjliga undantag, beslutat av inköpsenhetens hållbar hetskommitté. Brott mot koden betraktas som kontraktsbrott och kan leda till avslutat samarbete. Åtgärder avseende leverantörsförbindelser Under året har Swedbank utvecklat en metod för att genomföra olika typer av leverantörsgranskningar, inklusive revisioner. Syftet är att säkerställa efterlevnad av riskrelaterade krav, öka transparens och ansvarsskyldighet samt främja lång siktiga samarbeten med leverantörer som delar Swedbanks värderingar. Under 143 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 146 ===== 2025 påbörjades också en uppdatering av interna regler för kontinuitetshantering för att förbättra hanteringen av störningar och säkerställa oavbruten drift i krit iska funktioner, vilket stärker den organisatoriska motståndskraften och bättre möter kunders förväntningar. Arbetet som inleddes 2025 för att stärka den centrala enheten för uppföljning av strategiska leverantörssamarbeten har möjliggjort omfattande bedömningar av hela leverantörsbasen. Samtidigt har Uppförandekoden uppdaterats med krav påESGdatasamtreglerförgåvorochvisselblåsning.Åtgärdernasyftartillatt stärkadetförebyggandearbetetmotriskerochnegativinverkani koncernens leverantörsrelationer i första ledet, i linje med relevanta styrdokument. Korruption och mutor G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Swedbank har nolltolerans mot korruption och mutor. Koncernen arbetar före byggande mot korruption och mutor i verksamheten såväl som i affärsrelationer. För att utvärdera dessa insatser har Swedbank etablerat interna processer för uppföljning av det förebyggande arbetet. Åtgärder för att motverka korruption och mutor Styrelsen fastställer Swedbanks låga riskaptit inom arbetet mot korruption och mutor och har genom delegering etablerat interna processer för att utvärdera arbetet och säkerställa att riskaptiten efterlevs och följs upp kontinuerligt. En allmän riskbedömning genomförs för att identifiera och förstå de risker, förknip pade med korruption och mutor, som koncernen exponeras för. Koncernens Chief Compliance Officer (CCO) rapporterar kvartalsvis till vd och styrelse avseende Swedbanks hantering av affärsetiska frågor, hur arbetet mot korruption och mutor fungerar utifrån externa och interna regelverk och krav samt riskaptit. Koncernens oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, arbetar med att övervaka och identifiera koncernens regelefterlevnadsrisker, utvärdera hur effektiva Swedbanks interna regelverk och åtgärder är för att upprätthålla god affärsetik, förhindra korruption och mutor och upprätthålla skydd för vissel blåsare. För att efterleva förenlighet med styrelsens riskaptit avseende regel efter levnadsrisker ger enheten även råd och stöd till verksamheten. Utbildning inom korruption och mutor Swedbank har vidtagit förebyggande åtgärder mot korruption och mutor under 2025 i form av bland annat utbildningar för att skapa medvetenhet i den egna verksamheten.Utbildningi koncernensUppförandekodadresserarvadmedar betare, inklusive koncernledning, bör vara uppmärksamma på i relation till tredje part, som leverantörer och konsulter. Swedbanks årliga etikutbildning genomförs digitalt, är på koncernnivå och innehåller allmän information om regelverkskrav, rapporteringsprocessen, risk för insiderhandel samt tillåtna, förbjudna och olämpliga förmåner. Utbildningen innehåller ett avsnitt inom korruption och mutor på basnivå som omfattar externa och interna regelverk, riskbedömningar och förebyggande information. Samtliga enheter i koncernen, inklusive koncern ledningen, har som krav att genomgå etikutbildningen. För styrelsens utbildning i hållbarhetsrela teradefrågorseGOV1Styrelsensochvd:srollpåsidan92. Utöver den årliga etikutbildningen lanserades två nya utbildningar under 2025 för att vidareutveckla Swedbanks förebyggande arbete mot korruption och mutor, vilketvarenplaneradåtgärdsombeskrevsiÅrsredovisningen2024.Enavutbild ningarna riktar sig till alla ledare på Swedbank, inklusive koncernledningen, och avser vilka korruptionsrisker de kan möta i sin ledarroll. Den andra utbildningen vänder sig till kundmötande personal för att öka medveten heten avseende korruptionsrisker inom det vardagliga arbetet. Utbildningarna syftar till att hjälpa medarbetare att agera i enlighet med koncernens Uppförandekod och etiska regler i såväl verksamhet som i affärsrelationer och därmed minska risken för att korruptionochmutorinteupptäcks.Utbildningarnaärobligatoriskaförsamt liga chefer respektive all kund mötande personal i koncernen. Andelen medarbe tare som genomfört utbildningarna följs upp årligen. Under 2025 har även arbetet fortskriditavseendefördjupadobligatoriskutbildningför kontrakts ägaremed högriskkontrakt gällande vad medarbetare ska vara uppmärksamma på i relation till tredje part. Förebyggande arbete mot korruption och mutor I det förebyggande arbetet mot korruption och mutor genomför Swedbank en allmän riskbedömning för att förstå de risker som koncernen exponeras för och där otillräckliga förbyggande åtgärder mot korruption och mutor kan ha en nega tiv inverkan på samhället. Swedbank arbetar aktivt för att motverka detta i såväl verksamheten som i affärsrelationer genom att regelbundet uppdatera risk bedömningen av korruptions och mutrisker och implementera kontroller och processer för att förebygga de risker som Swedbank möter. Riskbedömningen genomförs minst vartannat år eller vid behov. Under 2025 färdigställdes den koncern gemensamma riskbedömningen avseende 2024. Den uppdaterade risk bedömningen innefattar en bedömning av risker förknippade med bland annat de länder som Swedbank verkar i och förändringar i affärsverksamheten som kan öka risken för korruption och mutor. Swedbank bedömer kontinuerligt var i verksamheten som risken för korruption och mutor är störst. Utvärderingen utgår från den allmänna riskbedömningen, utredningar av medarbetare som år 2024 misstänktes för regelöverträdelser och händelser i omvärlden. Utvärderingen visar att risken för korruption och mutor är högre för kundmötande medarbetare samt medarbetare som hanterar inköp främst för stora kontrakt eller kontrakt i länder med hög korruptionsrisk. Rekryte ring och upphandling av konsulttjänster bedöms också vara områden med risk för korruption och mutor. Vidare arbetar Swedbank med att identifiera riskutsatta roller inom organisationen snarare än att identifiera riskutsatta enheter, eftersom medarbetare med olika roller och arbetsuppgifter kan ingå i samma enhet. Mål och mått G1-4 Fall av korruption och mutor Misstankar om korruption och mutor kan rapporteras av interna och externa intressenter via Swedbanks visselblåsarfunktion. De enheter som utreder incidenter rörande korruption och mutor är oberoende från medarbetarna och avdelningarna som utreds. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål inom området korruption och mutor, inte heller jämförelser över tid. För att följa upp ändamålsenlig heten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer för uppföljning. Group Compliance följer löpande riskutvecklingen och testar om Swedbanks kontroller och processer är effektiva och av den kvalitet som förväntas för att koncernens riskexponering fortsatt ska vara låg. Mätetal för ansvarsfullt företagande I tabellerna nedan presenteras mått för företagskultur, förbindelser med leveran törer samt korruption och mutor. Swedbank använder interna systemstöd för att mäta samtliga av dessa mått. Metod för insamling av mätetalet för visselblåsar ärenden regleras i styrdokumenten kopplat till visselblåsarområdet. För att ta fram mätetalet för fullgjorda utbildningar används rapporter från den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen har ej valide rats av ett annat externt organ. Mottagna rapporter via koncernens visselblåsarfunktion1 2025 2024 Antal 191 188 1) Det rapporterade mätvärdet för 2024 har korrigerats från 158 till 188, eftersom det tidigare rapporterade värdet enbart omfattade moderbolaget Swedbank AB och inte koncernen som helhet. Leverantörer som åtagit sig att följa Swedbanks Uppförandekod för leverantörer, (%)1 2025 2024 Totalt 86 1) Mätetalet är baserat på inköpsvolym och började mätas under 2025. Anställda som genomgått obligatoriska utbildningar (%) 2025 2024 Uppförandekod 94 91 Etikutbildning 94 95 144 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 147 ===== Motverka finansiell brottslighet Swedbank tar arbetet mot finansiell brottslighet på yttersta allvar. Koncernen bär ansvar på både regulatorisk, systemkritisk och moralisk nivå gentemot kunder, aktieägare och samhället i stort att skydda system, produkter och tjänster från att missbrukas i kriminella syften. Policyer MDR-P Policyer Swedbanks Policy avseende risker kopplade till finansiell brottslighet och Policy för koncernens övergripande riskramverk är hörnstenar i arbetet att motverka inverkan och risk relaterad till finansiell brottslighet. Swedbanks styrande doku ment för ansvarsfullt företagande rapporteras i G11 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur på sidan 141. Åtgärder för att motverka finansiell brottslighet MDR-A Åtgärder Som en ledande finansiell aktör i Norden och de baltiska länderna har Swedbank utvecklat strategiska initiativ och proaktiva åtgärder för att motverka potentiell inverkan relaterad till finansiell brottslighet, både i den egna verksamheten och nedströms i värdekedjan. Det möjliggör för koncernen att efterleva sina åtag anden och effektivt hantera risker kopplat till penningtvätt, brott mot eller kring gående av finansiella sanktioner, möjliggörande av skatteflykt samt bedrägerier. Swedbank har inte identifierat betydande kapital eller driftkostnader för åtgär derna utöver de resurser som redan är integrerade i ordinarie finansiell planering. Penningtvätt, finansiella sanktioner samt möjliggörande av skatteflykt Swedbank arbetar kontinuerligt med att anpassa och utveckla interna processer kopplat till motverkande av finansiell brottslighet. Centrala delar i arbetet utgörs av kundriskklassificering, transaktionsövervakning, sanktionsscreening och myndig hetsrapportering av misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism samt överträdelser av sanktioner. En central utgångspunkt för Swedbank är identifieringen och förståelsen för de risker som koncernen exponeras för. Swedbank har därför etablerat en allmän risk bedömningsprocess som ligger till grund för de åtgärder som vidtas. Minst årligen genomför Swedbank allmänna risk bedömningar avseende risken att kon cernens produkter och tjänster utnyttjas för finansiell brottslighet. Bedömningen är datadriven och visar riskexponering utifrån kund, produkt, geografi och distributions kanal. En annan viktig del är utbildning och efterlevnadskultur. Swedbank fokuserar på att säkerställa att samtliga med arbetare får utbildning och information anpas sad utifrån roll och arbetsuppgift. Utöver grundläggande utbildning, som riktas till alla anställda, finns också ett anpassat utbildningsprogram som utformats efter identifierade risker och som syftar till att stärka de områden där kunskapsbehoven är störst. Utbildning är nyckeln till att utveckla och upprätthålla en god efter levnadskultur i verksamheten. Swedbank arbetar kontinuerligt med att utveckla koncernens förmåga att mot verka finansiell brottslighet i värde kedjan både genom att förstärka medveten heten och den samlade riskhanteringskompetensen. Effektiviteten i Swedbanks förebyggande arbete är även beroende av samarbeten med svenska brotts bekämpande myndig heter och andra banker. Swedbank deltar aktivt i SAMLIT Financial Crime Prevention, ett samarbetsorgan mellan polisen och de fem största bank erna i Sverige. Swedbank har även ingått flera informationsutbyten med brottsbekämpande myndigheter. Samlat ger dessa externa aktiviteter och utbyten en ökad förståelse, kunskap och effek tivitet i koncernens interna aktivi teter för att motverka finansiell brottslighet. Bedrägerier Swedbanks arbete med att förebygga och utreda bedrägerier bygger på tre strategiska nivåer av åtgärder: förhindra, upptäcka och utreda. Dessa bidrar till attmotverkabedrägerierochförstärkskontinuerligtgenomförbättringar av säkerheteniprodukterochkanaler,utvecklingavtransaktionsövervakningar samt effektiviseringar av processer. Bankföreningen i Sverige har tillsammans med svenska banker tagit fram ett gemensamt åtgärdspaket i syfte att stärka kundskyddet mot bedrägerier ytter ligare,bådeföregenverksamhetochnedströmsivärdekedjan.Åtgärdernahar tillämpats i sin helhet av Swedbank. Våren 2025 utökades åtgärdspaketet med ytterligare åtgärder, framförallt riktade mot investerings och romansbedrägerier. Dessa utökade åtgärder ska vara genomförda i bankerna senast under 2026. Swedbank arbetar sedan länge kontinuerligt för att på olika sätt stärka kund skyddet mot bedrägerier genom produktutveckling, övervakning av transaktioner och utveckling av den dagliga verksamheten för att hantera bedrägeriförsök och utreda incidenter. Swedbank arbetar dagligen med att hjälpa drabbade kunder, dels genom att stoppa pågående bedrägerier, dels genom att återvinna medel och återställa drabbade kunders konton. Ett gemensamt bedrägerisamarbete finns upprättat mellan de största svenska bankerna med syfte att dela informa tion om bedrägeritrender och nya modus. Samarbetet med Bankföreningen i SverigeochSAMLITFinancialCrimePreventionskerinomolikabedrägeri områden och arbetsgrupper för att dela erfarenheter och lärdomar från daglig verksamhet och för att följa upp och utvärdera effekterna av de åtgärder bank erna har infört. Som en av Sveriges största banker speglar bedrägerier via Swedbanks pro dukter och tjänster den allmänna utvecklingen av bedrägerier i samhället. Trots att bedrägerivolymen fortsatt är hög, noterades en minskning under det första halvåret under 2025 jämfört med föregående år. Denna trend bekräftas både i FinansinspektionensstatistiköverbetaltjänstbedrägerierochPolisensstatistik över brottsvinster från bedrägerier. Kundförluster till följd av bedrägerier i Swed bank minskade också under året. Minskningen kan antas vara en effekt av kon cernens arbete med förstärkt säkerhet i produkter, kontroller och processer samt ökad medvetenhet om bedrägerier i samhället. För bedrägerier genom social manipulation via telefon och sms, så kallad vishing/smishing, är minskningen särskilt märkbar. Däremot har investeringsbedrägerier ökat, där bedragare lurar kunder att investera i falska eller vilseledande investeringsmöjligheter. Nivåerna för andra typer av bedrägerier har i stort varit oförändrade under året. Mål och mått MDR-T Mål Swedbank har en låg riskaptit för finansiell brottslighet. Den låga riskaptiten fastställs genom interna regelverk och följs kontinuerligt upp av Swedbanks oberoende regelefterlevnadsfunktion, Group Compliance, som arbetar med koncernens hantering av regelefterlevnadsrisker. För att följa upp ändamålsenlig heten av policyer och åtgärder har Swedbank upprättat interna processer för upp följning. Swedbank följer löpande riskutvecklingen och utvärderar om kontroller och processer är av den kvalitet som förväntas för att riskexponeringen fortsatt ska vara låg. Rapportering görs kvartalsvis till vd och styrelse. Inom Swedbank återfinns också rollen centralt funktionsansvarig enligt penningtvättsregelverket, som rapporterar kvartals och årsvis till styrelsen hur Swedbanks arbete mot finansiell brottslighet fungerar i relation till externa regelverk och Swedbanks risk aptit. Swedbank rapporterar inte några publika mätbara utfallsinriktade mål inom detta område, inte heller jämförelser över tid. Koncernens bedömning är att offentliggörandeavspecifikamålochmätetalskullegeoberättigadinsyn i Swedbankskontrollsystem. MDR-M Mått I tabellen nedan presenterar Swedbank information om andelen medarbetare som genomgått koncernens interna utbildning i att motverka finansiell brotts lighet. För att ta fram mätetalet för fullgjorda utbildningar används rapporter från den interna digitala utbildningsplattformen. Mätetalen har ej valide rats av ett annat externt organ. Anställda som genomgått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, (%) 2025 2024 Totalt 97 97 145 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025–Förvaltningsberättelse ===== SIDA 148 ===== Index över upplysningskrav IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av hållbarhetsrapporten Tabellen nedan är en förteckning över de upplysningskrav som inkluderats i Swedbanks hållbarhetsrapport 2025. Swedbank har genomfört en kvalitativ väsentlighetsbedömning på upplysningskravs- samt datapunktsnivå för att fast- ställa vilka upplysningskrav som ska inkluderas i 2025 års rapport. Bedömningen har utgått från två perspektiv: dels informationens relevans för att beskriva eller förklara väsentliga hållbarhetsfrågor, dels dess förmåga att tillgodose intressen- ters behov. När de väsentliga upplysningskraven och datapunkterna hade identi- fierats, fördelades ansvaret till de delar av organisationen som har störst sak- kunskap inom respektive område. ESRS standard Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida Allmän information ESRS 2 BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 72 ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 72 ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 92 ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 94 ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 95 ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 96 ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 96 ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 73 ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 79 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 81 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 85 ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 146 Miljö ESRS E1: Klimatförändringar ESRS E1 E1 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 95 ESRS E1 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 100 ESRS E1 E1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 99 ESRS E1 E1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter 87 ESRS E1 E1-2, MDR-P Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 101 ESRS E1 E1-3, MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 101 ESRS E1 E1-4, MDR-T Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 102 ESRS E1 E1-6, MDR-M Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 108 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Utsläpp från investeringar i scope 3 kategori 15 110 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per sektor 111 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Företagsutlåning, sektorer med högst utsläpp och utsläppsintensitet 112 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Finansierade utsläpp, kreditportföljen, per affärsområde 113 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Finansierade utsläpp, investeringsportföljen, per sektor 116 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Bostadsfastigheter, energiklass 117 ESRS E1 E1-6, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Kommersiella fastigheter, energiklass 117 ESRS E2: Miljöförorening ESRS E2 E2 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 87 ESRS E3: Vattenresurser och marina resurser ESRS E3 E3 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 87 ESRS E4: Biologisk mångfald och ekosystem ESRS E4 E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 122 ESRS E4 E4 SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärs modell 122 ESRS E4 E4 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 90 ESRS E4 E4-2, MDR-P Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 122 ESRS E4 E4-3, MDR-A Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 123 ESRS E4 E4-4, MDR-T Mål för biologisk mångfald och ekosystem 123 146 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 149 ===== ESRS standard Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida Socialt ansvar ESRS S1: Egen arbetskraft ESRS S1 S1 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S1 S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 124 ESRS S1 S1-1, MDR-P Policyer för den egna arbetskraften 125 ESRS S1 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarföreträdare angående inverkningar 126 ESRS S1 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna med arbetarna kan uppmärksamma problem 126 ESRS S1 S1-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 127 ESRS S1 S1-5, MDR-T Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 128 ESRS S1 S1-6, MDR-M Uppgifter om företagets anställda 129 ESRS S1 S1-8, MDR-M Kollektivavtalstäckning och social dialog 129 ESRS S1 S1-9, MDR-M Mångfaldsindikatorer 130 ESRS S1 S1-13, MDR-M Mått för utbildning och kompetensutveckling 130 ESRS S1 S1-14, MDR-M Mått för arbetsmiljö 130 ESRS S1 S1-15, MDR-M Mått för balans mellan arbete och fritid 131 ESRS S1 S1-16, MDR-M Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 131 ESRS S1 S1-16, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Skillnader i lika lön 131 ESRS S1 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 131 S4: Konsumenter och slut användare: Dataskydd ESRS S4 S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S4 S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 133 ESRS S4 S4-1, MDR-P Policyer för konsumenter och slutanvändare 133 ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 134 ESRS S4 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slut användare kan uppmärksamma problem 135 ESRS S4 S4-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 135 ESRS S4 S4-5, MDR-T, Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 136 ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Behandling av personuppgifter – förfrågningar 136 ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Behandling av personuppgifter – klagomål 136 S4: Konsumenter och slut användare: Informations säkerhet ESRS S4 S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S4 S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 137 ESRS S4 S4-1, MDR-P Policyer för konsumenter och slutanvändare 137 ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 137 ESRS S4 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 138 ESRS S4 S4-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 138 ESRS S4 S4-5, MDR-T, Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 138 ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Medarbetare som genomgått utbildning i informationssäkerhet, per land 138 S4: Konsumenter och slut användare: Finansiell hälsa ESRS S4 S4 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 80 ESRS S4 S4 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 139 ESRS S4 S4-1, MDR-P Policyer för konsumenter och slutanvändare 139 ESRS S4 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 139 ESRS S4 S4-4, MDR-A Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 139 ESRS S4 S4-5, MDR-T Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 140 ESRS S4 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Antal deltagare vid föreläsningar, aktiviteter och evenemang inom olika samhälls initiativ 140 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 147 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 150 ===== ESRS standard Upplysningskrav Fullständigt namn på upplysningskrav Sida Bolagsstyrning ESRS G1: Ansvarsfullt före tagande ESRS G1 G1 GOV-1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar 92 ESRS G1 G1 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 91 ESRS G1 G1-1, MDR-P , MDR-AAffärsetiska policyer och företagskultur 141 ESRS G1 G1-1, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Mottagna rapporter via koncernens visselblåsarfunktion 144 ESRS G1 G1-2, MDR-A Hantering av förbindelser med leverantörer 143 ESRS G1 G1-2, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Leverantörer som åtagit sig att följa Swedbanks Uppförandekod för leverantörer 144 ESRS G1 G1-3, MDR-A Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 144 ESRS G1 G1-3, MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Anställda som genomgått obligatoriska utbildningar 144 ESRS G1 G1-4, MDR-T Fall av korruption och mutor 144 ESRS G1: Ansvarsfullt före tagande: Motverka finansiell brottslighet ESRS G1 MDR-A Enhetsspecifik upplysning: Åtgärder och resurser för att motverka finansiell brottslighet 145 ESRS G1 MDR-T Enhetsspecifik upplysning: Mål relaterat till att motverka finansiell brottslighet 145 ESRS G1 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Mått relaterat till att motverka finansiell brottslighet 145 ESRS G1 MDR-M Enhetsspecifik upplysning: Anställda som genomgått utbildning i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism 145 Tabellen nedan presenterar datapunkter från annan EU-lagstiftning och anger var dessa finns i hållbarhetsrapporten samt visar vilka som bedömts som icke- väsentliga. Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord ningen om hållbar hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrel- serna punkt 21 d Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I Kommissionens delegerade för- ordning (EU) 2020/1816, bilaga II 92 ESRS 2 GOV-1 Procent- andel oberoende styrelse- ledamöter punkt 21 e Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 92 ESRS 2 GOV-4 Redogö- relse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I 96 ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ infor- mation om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ infor- mation om sociala risker Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning i verksamheter kopplade till kemikalie- produktion punkt 40 d ii Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Deltag- ande i verksamhet med anknytning till kontrover- siella vapen punkt 40 d iii Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS 2 SBM-1 Inbland- ning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig ESRS E1-1 Omställnings- plan för att uppnå klimat- neutralitet senast 2050 punkt 14 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 100 148 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 151 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord ningen om hållbar hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU- referensvärdena för anpassning till Paris- avtalet punkt 16 g Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatför- ändringsrelaterad omställ- ningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad för ordning (EU) 2020/1818, artiklarna 12.1 dg och artikel 12.2 Ej tillämplig ESRS E1-4 Minsknings- mål för utsläpp av växt- husgaser punkt 34 Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I Artikel 449a förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handels lagret – klimatför- ändringsrelaterad omställ- ningsrisk: anpassnings- mått Delegerad för ordning (EU) 2020/1818, artikel 6 102—107 ESRS E1-5 Energiförbruk- ning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimat påverkan) punkt 38 Indikator nr 5 tabell 1 och indikator nr 5 tabell 2 i bilaga I Ej tillämplig ESRS E1-5 Energiförbruk- ning och energimix punkt 37 Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E1-5 Energiinten- sitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpå verkan, punkterna 40–43 Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I Ej tillämplig ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasut släpp scope 1, 2, 3 punkt 44 Indikator nr 1 och indikator nr 2 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handels lagret – klimatför- ändringsrelaterad omställ- ningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Delegerad för ordning (EU) 2020/1818, artiklarna 5.1, 6 och 8.1 108 ESRS E1-6 Brutto- utsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatför- ändringsrelaterad omställ- ningsrisk: anpassnings- mått Delegerad för ordning (EU) 2020/1818, artikel 8.1 117 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldi- oxidkrediter punkt 56 Förordning (EU) 2021/1119, artikel 2.1 Ej väsentlig ESRS E1-9 Referensport- följens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1818, bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för betydande till- gångar utsatta för väsent- lig fysisk risk, punkt 66 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommis- sionens genomförand eför- ordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför handelslagret – Klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Ej tillämplig, infasning Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 149 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 152 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord ningen om hållbar hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitets- klasser punkt 67 c Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, kommis- sionens genomför ande för- ordning (EU) 2022/2453, punkt 34, Mall 2 – Klimatom ställningsrisk utanför handelslagret: Lån mot säkerhet i fast egen- dom – Säkerhetens energi- effektivitet Ej tillämplig, infasning ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjlig- heter punkt 69 Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej tillämplig, infasning ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga 1 Indikator nr 2 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 1 tabell 2 i bilaga 1 Indikator nr 3 tabell 2 i bilaga 1 Ej väsentlig ESRS E3-1 Vatten resurser och marina resurser punkt 9 Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Totalt åter- vunnet och återanvänt vatten punkt 28 c Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E3-4 Total vatten- förbrukning i m3 per netto inkomst av egen verksamhet punkt 29 Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I 90—91 ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I 90—91 ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I 90—91 ESRS E4-2 Hållbara mark- /jordbruksmetoder/ - policyer punkt 24 b Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I 123 ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för håll- barhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I 123 ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I 123 ESRS E5-5 Icke-åter- vunnet avfall punkt 37 d Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångs- arbete punkt 14 f Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I 124 ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barn- arbete punkt 14 g Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I 124 ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättig heter punkt 20 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 125—126 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbets- organisationens (ILO) grundläggande konven- tioner 1–8, punkt 21 Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 125—126 150 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 153 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord ningen om hållbar hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS S1-1 processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I 125—126 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbets- platsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I 125—126 ESRS S1-3 mekanismer för klagomålshantering i samband med personal- frågor punkt 32 c Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I 126 ESRS S1-14 Antal döds- fall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 130 ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I Ej tillämplig, infasning ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 131 ESRS S1-16 Överdrivet hög vd-lön punkt 97 b Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I 131 ESRS S1-17 Fall av diskri- minering, punkt 103 a Indikator nr 7 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S1-17 Underlåten- het att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Indikator nr 10 tabell 1 och indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barn- arbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Indikator nr 12 och indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättig heter punkt 17 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värde- kedjan punkt 18 Indikator nr 11 och indikator nr 4 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S2-1 respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbets- organisationen s (ILO) grundläggande konven- tioner 1–8, punkt 19 Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816 Ej väsentlig ESRS S2-4 Människo- rättsfrågor och människo rättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 Människo- rätts åtaganden punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta FN:s vägled- ande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818 Ej väsentlig Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 151 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 154 ===== Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i förord ningen om hållbar hetsupplysningar Referens i Pelare 3 Referens i referens värdes för ordningen Referens i EU:s klimatlag Sida Ej väsentlig för rapportering Övrigt ESRS S3-4 Människo- rättsfrågor och människo rättsincidenter punkt 36 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slut- användare punkt 16 Indikator nr 9 tabell 3 och indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 133—134, 137, 139 ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s väg- ledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till delegerad för ordning (EU) 2020/1816, artikel 12.1 i delegerad för ordning (EU) 2020/1818 133—134, 137, 139 ESRS S4-4 Människo- rättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I 135, 138, 139—140 ESRS G1-1 FN:s konven- tion mot korruption punkt 10 b Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I 141—143 ESRS G1-1 Skydd för vissel blåsare punkt 10 d Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I 143 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I Delegerad för ordning (EU) 2020/1816, bilaga II 144 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I 144 152 Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse ===== SIDA 155 ===== Tabeller enligt EU:s taxonomiförordning EU-taxonomins specifika tabeller för kreditinstitut avser tabell 0 till och med 5 nedan. För ytterligare information och rapportering enligt taxonomiregelverket, se sidorna 97–98. 0. Sammanställning av resultatindikatorer 2025 2025 Total exponering för verksam- heter som är förenliga med taxonomi kraven, mkr Central resultat- indikator (%) Central resultat- indikator (%) % omfattning (i förhållande till alla tillgångar) Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar) (%) Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar) (%) Omsättnings- baserad Kapitalutgifts- baserad Omsättnings- baserad Kapitalutgifts- baserad Omsättnings - baserad Kapitalutgifts - baserad Huvudsaklig central resultat indikator Andelen gröna tillgångar i stocken 85 792 93 747 6,74 7,37 48,68 Total exponering för verksam- heter som är förenliga med taxonomi kraven, mkr Central resultat- indikator (%) Central resultat- indikator (%) % omfattning (i förhållande till alla tillgångar) Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar) (%) Icke-bedömda exponeringar (% av täckta tillgångar) (%) Omsättnings- baserad Kapitalutgifts- baserad Omsättnings- baserad Kapitalutgifts- baserad Omsättnings - baserad Kapitalutgifts - baserad Andra centrala resultat indikatorer Andelen gröna tillgångar i flödet 16 682 19 408 9,48 11,03 47,97 Handelslager1 Finansiella garantier2 706 428 38,48 23,33 26,14 Tillgångar under förvaltning3 42 191 58 367 4,58 6,33 36,08 Avgifts- och provisionsintäkter1 1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 2) Finansiella garantier uppgår totalt till 7 018 mkr. 3) Tillgångar under förvaltning uppgår totalt till 2 555 041 mkr. 153 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 156 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning efter miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till gångar i både täljare och nämnare 1 272 761 1 087 517 85 792 85 785 0 0 8 0 80 681 423 1 988 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 272 761 1 087 517 85 792 85 785 0 0 8 0 80 681 423 1 988 3 Finansiella företag 10 706 4 211 357 357 0 0 0 0 1 2 4 Lån och förskott 1 872 81 3 3 0 0 0 0 0 0 5 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 8 352 4 101 352 352 1 2 6 Egetkapitalinstrument 482 28 2 2 0 0 7 Ickefinansiella företag 44 052 18 669 4 754 4 747 0 8 422 1 985 8 Lån och förskott 44 052 18 669 4 754 4 747 0 8 422 1 985 9 Räntebärande värdepapper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 0 0 11 Hushåll 1 216 833 1 064 637 80 681 80 681 80 681 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 1 062 929 1 062 929 80 681 80 681 80 681 13 varav lån för byggnadsrenovering 191 191 14 varav lån till motorfordon 11 342 1 517 15 Finansiering av lokala myndigheter 1 163 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 163 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 7 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 1 272 761 21 Tillgångar som inte täcks av beräk ningen av andelen gröna tillgångar 1 341 934 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 47 185 23 Exponering mot centralbanker 365 655 24 Handelslager 213 201 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 670 675 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 659 455 27 Lån och förskott 639 318 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 240 750 29 varav ån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 3 228 31 Egetkapitalinstrument 16 909 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 11 220 33 Lån och förskott 6 670 34 Räntebärande värdepapper 4 330 35 Egetkapitalinstrument 219 36 Derivat 1 125 37 Internbanklån på anfordran 1 319 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 4 124 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 38 650 40 Totala tillgångar 2 614 695 1 087 517 85 792 85 785 0 0 8 0 80 681 423 1 988 154 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 157 ===== 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning efter miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 1 835 1 557 706 705 426 0 42 Tillgångar under förvaltning 921 893 349 745 42 191 39 091 179 22 2 633 265 2 157 18 338 43 varav räntebärande värdepapper 308 178 145 979 13 632 13 365 103 5 108 50 227 1 529 44 varav egetkapitalinstrument 613 716 203 766 28 559 25 726 76 17 2 524 215 1 930 16 809 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 155 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 158 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till gångar i både täljare och nämnare 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 Finansiella företag 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 8 Lån och förskott 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 21 Tillgångar som inte täcks av beräk ningen av andelen gröna tillgångar 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 27 Lån och förskott 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 33 Lån och förskott 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 156 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 159 ===== 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 42 Tillgångar under förvaltning 43 varav räntebärande värdepapper 44 varav egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 157 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 160 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till gångar i både täljare och nämnare 1 272 761 1 095 611 93 747 93 728 0 0 17 0 80 681 546 2 536 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 1 272 761 1 095 611 93 747 93 728 0 0 17 0 80 681 546 2 536 3 Finansiella företag 10 706 4 827 362 362 0 0 0 0 14 8 4 Lån och förskott 1 872 689 3 3 0 0 0 0 0 0 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 8 352 4 110 357 357 14 8 6 Egetkapitalinstrument 482 28 2 2 0 0 7 Ickefinansiella företag 44 052 26 104 12 704 12 685 0 17 532 2 528 8 Lån och förskott 44 052 26 104 12 704 12 685 0 17 532 2 528 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 1 216 833 1 064 680 80 681 80 681 80 681 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 1 062 929 1 062 929 80 681 80 681 80 681 13 varav lån för byggnadsrenovering 191 191 14 varav lån till motorfordon 11 342 1 517 15 Finansiering av lokala myndigheter 1 163 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 163 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 7 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 1 272 761 21 Tillgångar som inte täcks av beräk ningen av andelen gröna tillgångar 1 341 934 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 47 185 23 Exponering mot centralbanker 365 655 24 Handelslager 213 201 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 670 675 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 659 455 27 Lån och förskott 639 318 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 240 750 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 3 228 31 Egetkapitalinstrument 16 909 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 11 220 33 Lån och förskott 6 670 34 Räntebärande värdepapper 4 330 35 Egetkapitalinstrument 219 36 Derivat 1 125 37 Internbanklån på anfordran 1 319 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 4 124 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 38 650 40 Totala tillgångar 2 614 695 1 095 611 93 747 93 728 0 0 17 0 80 681 546 2 536 158 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 161 =====