FULLTEXT DEL 5 AV 8
Årsredovisning 2025
2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 1 835 1 710 428 427 0 151 42 Förvaltade tillgångar 921 893 379 760 58 367 56 088 87 18 1 504 256 0 2 150 19 337 43 varav räntebärande värdepapper 308 178 148 651 15 576 15 248 49 8 117 72 0 349 2 316 44 varav egetkapitalinstrument 613 716 231 109 42 791 40 840 38 10 1 387 184 0 1 801 17 021 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 159 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 162 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till gångar i både täljare och nämnare 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 Finansiella företag 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 8 Lån och förskott 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 21 Tillgångar som inte täcks av beräk ningen av andelen gröna tillgångar 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 27 Lån och förskott 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 33 Lån och förskott 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 160 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 163 ===== 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 42 Tillgångar under förvaltning 43 varav räntebärande värdepapper 44 varav egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 161 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 164 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till gångar i både täljare och nämnare 175 951 141 073 16 682 16 676 0 7 14 534 20 689 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 175 951 141 073 16 682 16 676 0 7 14 534 20 689 3 Finansiella företag 1 735 52 1 1 0 0 0 0 4 Lån och förskott 1 735 52 1 1 0 0 0 0 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 19 918 11 541 2 147 2 141 7 20 689 8 Lån och förskott 19 918 11 541 2 147 2 141 7 20 689 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 152 855 129 480 14 534 14 534 14 534 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 127 935 128 854 14 534 14 534 14 534 13 varav lån för byggnadsrenovering 22 22 14 varav lån till motorfordon 3 078 604 15 Finansiering av lokala myndigheter 1 443 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 443 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 175 951 21 Tillgångar som inte täcks av beräk ningen av andelen gröna tillgångar 190 840 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 3 577 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 78 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 187 185 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 184 697 27 Lån och förskott 184 697 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 71 307 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 2 488 33 Lån och förskott 2 488 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 366 791 141 073 16 682 16 676 0 7 14 534 20 689 162 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 165 ===== 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 307 290 279 278 0 0 42 Tillgångar under förvaltning 193 039 69 342 11 942 11 040 51 6 721 114 690 6 017 43 varav räntebärande värdepapper 59 774 27 048 2 941 2 807 45 1 48 32 113 523 44 varav egetkapitalinstrument 133 265 42 294 9 001 8 234 6 6 673 81 577 5 495 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 163 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 166 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till gångar i både täljare och nämnare 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 Finansiella företag 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 8 Lån och förskott 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 21 Tillgångar som inte täcks av beräk ningen av andelen gröna tillgångar 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 27 Lån och förskott 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 33 Lån och förskott 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 164 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 167 ===== 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 42 Tillgångar under förvaltning 43 varav räntebärande värdepapper 44 varav egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 165 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 168 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till gångar i både täljare och nämnare 175 951 142 264 19 408 19 401 7 14 534 19 775 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 175 951 142 264 19 408 19 401 7 14 534 19 775 3 Finansiella företag 1 735 660 1 1 0 0 0 4 Lån och förskott 1 735 660 1 1 0 0 0 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 19 918 12 125 4 873 4 866 7 19 775 8 Lån och förskott 19 918 12 125 4 873 4 866 7 19 775 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 152 855 129 480 14 534 14 534 14 534 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 127 935 128 854 14 534 14 534 14 534 13 varav lån för byggnadsrenovering 22 22 14 varav lån till motorfordon 3 078 604 15 Finansiering av lokala myndigheter 1 443 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 1 443 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 175 951 21 Tillgångar som inte täcks av beräk ningen av andelen gröna tillgångar 190 840 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 3 577 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 78 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 187 185 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 184 697 27 Lån och förskott 184 697 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 71 307 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 2 488 33 Lån och förskott 2 488 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 366 791 142 264 19 408 19 401 7 14 534 19 775 166 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 169 ===== 2025 mkr Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- nings verk- samheter varav möjlig- görande verk sam- heter Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 307 294 291 290 0 42 Tillgångar under förvaltning 193 039 77 594 16 522 15 835 22 8 430 131 0 667 7 094 43 varav räntebärande värdepapper 59 774 28 135 3 713 3 596 15 1 32 52 0 137 862 44 varav egetkapitalinstrument 133 265 49 459 12 810 12 240 7 7 398 79 0 530 6 231 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 167 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 170 ===== 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta till gångar i både täljare och nämnare 2 Lån och förskott, räntebärande värde- papper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 3 Finansiella företag 4 Lån och förskott 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 8 Lån och förskott 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andel gröna tillgångar totalt 21 Tillgångar som inte täcks av beräk ningen av andelen gröna tillgångar 22 Nationella regeringar och över statliga emittenter 23 Exponering mot centralbanker 24 Handelslager 25 Företag och enheter som inte omfattas av CSRD 26 SMF och icke-finansiella företag (som inte är SMF) som inte omfattas av CSRD 27 Lån och förskott 28 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 29 varav lån för byggnads- renovering 30 Räntebärande värdepapper 31 Egetkapitalinstrument 32 Motparter från länder utanför EU som inte omfattas av CSRD 33 Lån och förskott 34 Räntebärande värdepapper 35 Egetkapitalinstrument 36 Derivat 37 Internbanklån på anfordran 38 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 39 Övriga kategorier av tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 40 Totala tillgångar 168 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 171 ===== 2025 mkr Icke-bedömda exponeringar varav finansiering av motparters icke-väsentliga verksamheter varav exponeringar som finansierar mot- parters rapportering i enligt med artikel 7.9 varav icke-bedömda som kredit- institutet anser vara icke-väsentliga Exponeringar utanför balansräkningen – Företag som omfattas av skyldigheterna att lämna uppgifter enligt CSRD och mot lokala myndigheter 41 Finansiella garantier 42 Tillgångar under förvaltning 43 varav räntebärande värdepapper 44 varav egetkapitalinstrument 1. Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 169 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 172 ===== 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, stocken Omsättningsbaserade 2025 Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå (kod och namn) (Mkr) Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 26.51 – Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 216 346 2 2 2 31.01 – Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiks- inredningar 1 078 386 3 3 3 32.50 – Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 875 979 2 2 4 32.99 – Diverse övrig tillverkning 2 400 682 5 5 5 35.11 – Genering av elektricitet 5 645 2 491 2 010 2 009 6 35.14 – Distribution av elektricitet 1 631 7 46.46 – Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 2 234 635 4 4 8 47.78 – Annan specialiserad butikshandel med nya varor 1 033 9 68.20 – Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 10 777 8 590 1 631 1 633 10 70.22 – Företagsrådgivning och annan managementkonsult verksamhet 1 359 761 699 699 0 11 Kärnteknisk verksamhet 3 1 0 12 Fossilgasverksamhet 2 0 13 varav icke-bedömda exponeringar 2. Andelen gröna tillgångar – Sektorinformation, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 Uppdelning i sektorer – Nace på fyrsiffrig nivå (kod och namn) (Mkr) Totalt redo visat (brutto ) värde Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Begränsning av klimat- förändringar (CCM) Anpassning till klimat- förändringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro reningar (PPC) Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 1 26.51 – Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 1 216 689 358 358 2 31.01 – Tillverkning av kontors- och butiksmöbler samt kontors- och butiks- inredningar 1 078 113 5 5 3 32.50 – Tillverkning av medicinsk och dental utrustning 1 875 922 288 288 4 32.99 – Diverse övrig tillverkning 2 400 1 361 710 708 2 5 35.11 – Genering av elektricitet 5 645 4 438 4 374 4 373 6 35.14 – Distribution av elektricitet 1 631 7 46.46 – Partihandel med medicinsk utrustning och apoteksvaror 2 234 1 267 661 659 2 8 47.78 – Annan specialiserad butikshandel med nya varor 1 033 754 9 68.20 – Uthyrning och förvaltning av egna eller arrenderade fastigheter 10 777 8 993 3 720 3 719 10 70.22 – Företagsrådgivning och annan managementkonsult verksamhet 1 359 1 269 1 254 1 254 0 11 Kärnteknisk verksamhet 3 12 Fossilgasverksamhet 2 13 varav icke-bedömda exponeringar 170 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 173 ===== 3. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, stocken Omsättningsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 85,45 6,74 6,74 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,03 0,16 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräk- ningen av andelen gröna tillgångar 85,45 6,74 6,74 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,03 0,16 3 Finansiella företag 0,33 0,03 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,32 0,03 0,03 0,00 0,00 6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 Ickefinansiella företag 1,47 0,37 0,37 0,00 0,00 0,03 0,16 8 Lån och förskott 1,47 0,37 0,37 0,00 0,00 0,03 0,16 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 0,00 11 Hushåll 83,65 6,34 6,34 6,34 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 83,51 6,34 6,34 6,34 13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01 14 varav lån till motorfordon 0,12 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 85,45 6,74 6,74 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,03 0,16 2025 % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren) Andel som är förenlig med taxonomi kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 7,89 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 7,89 3 Finansiella företag 8,48 4 Lån och förskott 3,50 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 8,57 6 Egetkapitalinstrument 8,48 7 Ickefinansiella företag 25,46 8 Lån och förskott 25,46 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 7,58 12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 7,59 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 7,89 171 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 174 ===== 3. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 86,08 7,37 7,36 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,04 0,20 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräk- ningen av andelen gröna tillgångar 86,08 7,37 7,36 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,04 0,20 3 Finansiella företag 0,38 0,03 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,05 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 0,32 0,03 0,03 0,00 0,00 6 Egetkapitalinstrument 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 7 Ickefinansiella företag 2,05 1,00 1,00 0,00 0,00 0,04 0,20 8 Lån och förskott 2,05 1,00 1,00 0,00 0,00 0,04 0,20 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 83,65 6,34 6,34 6,34 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 83,51 6,34 6,34 6,34 13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01 14 varav lån till motorfordon 0,12 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 86,08 7,37 7,36 0,00 0,00 0,00 0,00 6,34 0,04 0,20 2025 % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel som är förenlig med taxonomi kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 8,56 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 8,56 3 Finansiella företag 7,50 4 Lån och förskott 0,44 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 8,68 6 Egetkapitalinstrument 8,48 7 Ickefinansiella företag 48,67 8 Lån och förskott 48,67 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 7,58 12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 7,59 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 8,56 172 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 175 ===== 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, flödet Omsättningsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 80,18 9,48 9,48 0,00 0,00 8,26 0,01 0,39 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräk- ningen av andelen gröna tillgångar 80,18 9,48 9,48 0,00 0,00 8,26 0,01 0,39 3 Finansiella företag 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 6,56 1,22 1,22 0,00 0,01 0,39 8 Lån och förskott 6,56 1,22 1,22 0,00 0,01 0,39 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 73,59 8,26 8,26 8,26 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 73,23 8,26 8,26 8,26 13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01 14 varav lån till motorfordon 0,34 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 80,18 9,48 9,48 0,00 0,00 8,26 0,01 0,39 2025 % (i förhållande till alla täckta tillgångar i nämnaren) Andel som är förenlig med taxonomi kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 11,82 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 11,82 3 Finansiella företag 1,90 4 Lån och förskott 1,90 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 18,60 8 Lån och förskott 18,60 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 11,22 12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 11,28 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 11,82 173 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 176 ===== 4. Central resultatindikator för andel gröna tillgångar, flödet Kapitalutgiftsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 80,85 11,03 11,03 0,00 8,26 0,01 0,44 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräk- ningen av andelen gröna tillgångar 80,85 11,03 11,03 0,00 8,26 0,01 0,44 3 Finansiella företag 0,38 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 Lån och förskott 0,38 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 6,89 2,77 2,77 0,00 0,01 0,44 8 Lån och förskott 6,89 2,77 2,77 0,00 0,01 0,44 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 73,59 8,26 8,26 8,26 12 varav lån med säkerhet i bostads- fastigheter 73,23 8,26 8,26 8,26 13 varav lån för byggnadsrenovering 0,01 14 varav lån till motorfordon 0,34 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 80,85 11,03 11,03 0,00 8,26 0,01 0,44 2025 % (i förhållande till alla motsvarande täckta tillgångar i nämnaren) Andel som är förenlig med taxonomi kraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Icke-bedömda exponeringar 1 Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare och nämnare 13,64 2 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapital instrument som inte innehas för handel och som får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar 13,64 3 Finansiella företag 0,16 4 Lån och förskott 0,16 5 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 6 Egetkapitalinstrument 7 Ickefinansiella företag 40,19 8 Lån och förskott 40,19 9 Räntebärande värde papper, inklusive användning av intäkter (UoP) 10 Egetkapitalinstrument 11 Hushåll 11,22 12 varav lån med säkerhet i bostads fastigheter 11,28 13 varav lån för byggnadsrenovering 14 varav lån till motorfordon 15 Finansiering av lokala myndigheter 16 Bostadsfinansiering 17 Annan finansiering av lokala myndigheter 18 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: bostads fastigheter och kommersiella fastig heter 19 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 20 Andelen gröna tillgångar – Andel gröna tillgångar totalt 13,64 174 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 177 ===== 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, stocken Omsättningsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 84,88 38,48 38,40 23,24 0,03 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 37,94 4,58 4,24 0,02 0,00 0,29 0,03 0,23 1,99 2025 Icke-bedömda exponeringar 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, stocken Kapitalutgiftsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 93,22 23,33 23,27 0,00 8,22 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 41,19 6,33 6,08 0,01 0,00 0,16 0,03 0,00 0,23 2,10 2025 Icke-bedömda exponeringar 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 175 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 178 ===== 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, flödet Omsättningsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 94,42 90,89 90,43 0 0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 35,92 6,19 5,72 0,03 0,00 0,37 0,06 0,36 3,12 2025 Icke-bedömda exponeringar 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 5. Central resultatindikator för exponeringar utanför balansräkningen, flödet Kapitalutgiftsbaserade 2025 Som om - fattas av taxonomin Som är för- enlig med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet % (i förhållande till alla motsvarande tillgångar utanför balansräkningen) Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 95,59 94,65 94,28 0 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 40,20 8,56 8,20 0,01 0,00 0,22 0,07 0,00 0,35 3,67 2025 Icke-bedömda exponeringar 1 Finansiella garantier (indikator för finansiella garantier) 2 Tillgångar under förvaltning (indikator för tillgångar under förvaltning) 176 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 179 ===== Nyckeltal per tjänst samt koncernens konsoliderade nyckeltal Omsättningsbaserade 2025 % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Netto- intäkter, mkr Andel av koncernens netto intäkter Andel av alla täckta till- gångar som omfattas av taxonomin Andel av alla täckta till- gångar som är för enliga med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) Nyckeltal per tjänst Bankverksamhet 100 629 81,49 69,63 5,56 5,56 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,07 0,13 Kreditportfölj 86 868 81,28 69,45 5,48 5,48 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,03 0,13 Finansiella garantier 219 0,21 0,17 0,08 0,08 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,05 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter1 11 530 Handelslagerportföljen1 2 012 Kapitalförvaltning 11 172 10,45 3,97 0,48 0,44 0,00 0,00 0,03 0,00 0,00 0,21 0,00 0,00 Försäkringsverksamhet 5 804 5,43 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,04 Ickefinansiella aktiviteter 2 811 2,63 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 120 415 100,00 73,61 6,04 6,00 0,00 0,00 0,03 0,00 0,00 5,35 0,08 0,17 1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 20241 % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Netto- intäkter, mkr Andel av koncernens netto intäkter Andel av alla täckta till- gångar som omfattas av taxonomin Andel av alla täckta till- gångar som är för enliga med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) Nyckeltal per tjänst Bankverksamhet 129 252 85,63 47,64 2,88 2,87 0,00 0,01 0,00 2,61 0,00 0,07 Kreditportfölj 113 241 85,47 47,61 2,88 2,87 0,00 0,01 0,00 2,61 0,00 0,07 Finansiella garantier 214 0,16 0,03 0,00 0,00 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter2 12 742 Handelslagerportföljen2 3 055 Kapitalförvaltning 10 988 8,29 1,24 0,11 0,11 0,00 0,01 0,05 Försäkringsverksamhet 5 728 4,32 0,35 0,05 0,00 0,00 0,00 Ickefinansiella aktiviteter 2 322 1,75 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 148 290 100,00 49,23 3,05 3,03 0,00 0,01 0,00 2,61 0,01 0,12 1) Presenteras enligt 2024 års rapportering. 2) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 177 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 180 ===== Nyckeltal per tjänst samt koncernens konsoliderade nyckeltal Kapitalutgiftsbaserade 2025 % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Netto- intäkter, mkr Andel av koncernens netto intäkter Andel av alla täckta till- gångar som omfattas av taxonomin Andel av alla täckta till- gångar som är för enliga med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) Nyckeltal per tjänst Bankverksamhet 100 629 81,49 70,16 6,03 6,03 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,03 0,18 Kreditportfölj 86 868 81,28 69,97 5,99 5,99 0,00 0,00 0,00 0,00 5,15 0,03 0,16 Finansiella garantier 219 0,21 0,19 0,05 0,05 0,00 0,00 0,017 Avgifts- och provisionsintäkter1 11 530 Handelslagerportföljen1 2 012 Kapitalförvaltning 11 172 10,45 4,31 0,66 0,64 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 0,02 0,22 Försäkringsverksamhet 5 804 5,43 1,72 0,41 0,00 0,00 0,00 0,04 Ickefinansiella aktiviteter 2 811 2,63 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 120 415 100,00 74,48 6,70 6,67 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 5,15 0,06 0,43 1) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 20241 % (i förhållande till koncernens nettointäkter i nämnaren) Netto- intäkter, mkr Andel av koncernens netto intäkter Andel av alla täckta till- gångar som omfattas av taxonomin Andel av alla täckta till- gångar som är för enliga med taxonomin Uppdelning per miljömål varav användning av intäkter varav omställ- ningsverk- samheter varav möjlig- görande verk- samhet Begräns- ning av klimat- föränd- ringar (CCM) Anpass- ning till klimat- föränd- ringar (CCA) Vatten och marina resurser (WTR) Den Cirkulära ekonomin (CE) Föro- reningar (PPC) Biologisk mångfald och eko- system (BIO) Nyckeltal per tjänst Bankverksamhet 129 252 85,63 47,88 3,08 3,07 0,00 0,00 0,00 2,61 0,02 0,11 Kreditportfölj 113 241 85,47 47,84 3,07 3,06 0,00 0,00 0,00 2,61 0,02 0,11 Finansiella garantier 214 0,16 0,04 0,01 0,01 0,00 Avgifts- och provisionsintäkter2 12 742 Handelslagerportföljen2 3 055 Kapitalförvaltning 10 988 8,29 1,29 0,18 0,17 0,00 0,01 0,06 Försäkringsverksamhet 5 728 4,32 0,35 0,12 0,06 0,00 0,00 Ickefinansiella aktiviteter 2 322 1,75 Konsoliderat nyckeltal (viktat genomsnitt) 148 290 100,00 49,52 3,38 3,30 0,00 0,00 0,00 2,61 0,03 0,17 1) Presenteras enligt 2024 års rapportering. 2) Nyckeltal för avgifts- och provisionsintäkter samt handelslager publiceras i årsredovisningen 2028 som första rapporteringsperiod. 178 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 181 ===== Centrala resultatindikatorer för kapitalförvaltare Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Robur AB, mkr. Tabellen baseras på samma information som i raden förvaltade tillgångar i tabell 1 för kreditinstitut. 2025 Exponeringar % mkr 1 Totala tillgångar under förvaltning 100 2 538 812 2 Tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn 36,13 917 272 % Omfattade tillgångar % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade 3 Omfattas av taxonomin1 37,91 41,16 4 Kärnteknisk verksamhet 0,26 0,16 5 Fossilgasverksamhet 0,74 0,31 6 Förenliga med taxonomin2 4,57 6,32 7 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 4,57 6,32 8 varav icke-finansiella bolag 3,21 3,86 9 varav finansiella bolag 1,36 2,46 10 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 0,00 0,00 11 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 12 Omställningsverksamhet 0,09 0,08 13 Möjliggörande verksamhet 0,71 0,75 14 Kärnteknisk verksamhet 0,59 0,27 15 Fossilgasverksamhet 0,03 0,00 Taxonomiförenlighet per miljömål % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade 16 Begränsning av klimat förändringar (CCM) 1,57 2,25 17 Anpassning till klimat förändringar (CCA) 0,01 0,00 18 Vatten och marina resurser (WTR) 0,00 0,00 19 Den cirkulära ekonomin (CE) 0,11 0,06 20 Föro reningar (PPC) 0,01 0,01 21 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00 0,00 22 Ickebedömda exponeringar 23 Exponeringar som finansierar motparters icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga 24 Icke-bedömda exponeringar som betraktas som icke-väsentliga av den rapporterande enheten 25 Exponeringar mot motparters rapportering i enligt med artikel 7.9 i denna förordning Uppdelning på omfattade tillgångar % mkr 26 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 100,00 917 272 27 varav icke-finansiella bolag 53,98 495 187 28 varav finansiella bolag 46,02 422 086 29 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 30 Frivilligt inkluderade exponeringar 1) 347 736 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 377 549 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar. 2) 41 962 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 57 931 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar. 179 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 182 ===== Centrala resultatindikatorer för försäkrings- och återförsäkringsföretag Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank försäkring AB samt Swedbank Life Insurance SE, mkr. Andelen av försäkrings- eller återförsäkrings- företagets investeringar som är inriktade på finansiering av, eller är förknippade med, taxonomiförenliga verksamheter i förhållande till totala investeringar. 2025 Exponeringar % mkr 1 Total andel tillgångar under förvaltning 100 458 000 2 Tillgångar som omfattas av den centrala resultatindikatorn 27,84 127 521 % Omfattade tillgångar % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade 3 Omfattas av taxonomin1 33,47 39,19 4 Kärnteknisk verksamhet 0,01 0,00 5 Fossilgasverksamhet 0,26 0,08 6 Förenliga med taxonomin2 4,66 7,47 7 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 4,66 7,47 8 varav icke-finansiella bolag 4,08 5,07 9 varav finansiella bolag 0,58 2,40 10 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 0,00 0,00 11 Andra investeringar än investeringar avseende livförsäkringsavtal där försäkringstagarna bär investeringsrisken 0,21 0,32 12 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 13 Omställningsverksamhet 0,10 0,09 14 Möjliggörande verksamheter 0,71 0,67 15 Kärnteknisk verksamhet 0,35 0,05 16 Fossilgasverksamhet 0,06 0,02 Taxonomiförenlighet per miljömål % Omsättningsbaserade % Kapitalutgiftsbaserade 17 Begränsning av klimat förändringar (CCM) 0,98 1,83 18 Anpassning till klimat förändringar (CCA) 1,01 0,00 19 Vatten och marina resurser (WTR) 0,00 0,00 20 Den cirkulära ekonomin (CE) 0,18 0,08 21 Föro reningar (PPC) 0,00 0,00 22 Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00 0,00 23 Ickebedömda exponeringar 24 Exponeringar som finansierar motparters icke-bedömda verksamheter som anses vara icke-väsentliga 25 Exponeringar som finansierar motparters rapportering i enligt med artikel 7.9 i denna förordning 26 Icke-bedömda exponeringar som betraktas som icke-väsentliga av den rapporterande enheten Uppdelning på omfattade tillgångar % mkr 27 Företag som omfattas av artikel 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU 100,00 127 521 28 varav icke-finansiella bolag 75,83 96 697 29 varav finansiella bolag 24,17 30 824 30 Övriga omfattade motparter och fastighetstillgångar 31 Andra investeringar än investeringar avseende livförsäkringsavtal där försäkringstagarna bär investeringsrisken 21,81 27 806 32 Exponeringar som inkluderats på frivillig basis 1) 42 675 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 49 977 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar. 2) 5 940 mkr hänförligt till omsättningsbaserade tillgångar och 9 520 mkr avseende kapitalutgiftsbaserade tillgångar. Försäkringsverksamhetsindikatorn för skadeförsäkrings- och återförsäkringsföretag Informationen presenteras för Swedbanks dotterföretag Swedbank Property & Casualty Insurance AS. Ekonomiska verksamheter: Försäkrings och återförsäkringsrelaterad försäkringsverksamhet Absoluta premier, 2025 Andel premier, 2025 Absoluta premier, 2024 Andel premier, 2024 mkr % mkr % Verksamheter som är förenliga med taxonomin Kärnteknisk verksamhet Fossilgasverksamhet Verksamheter som omfattas av taxonomin 2 151 100 2 124 100 Kärnteknisk verksamhet Fossilgasverksamhet Ickebedömda verksamheter som anses vara ickeväsentliga Totalt 2 151 100 2 124 100 180 Swedbank Årsredovisning 2025 – Förvaltningsberättelse Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande ===== SIDA 183 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 181 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Koncernen Resultaträkning 182 Rapport över totalresultat 183 Balansräkning 184 Förändringar i eget kapital 185 Kassaflödesanalys 186 Inledande noter K1 Företagsinformation 187 K2 Redovisningsprinciper 187 K3 Risker 197 3.1 Kreditrisk 198 3.2 Likviditetsrisk 216 3.3 Marknadsrisk 221 3.4 Operativ risk 224 3.5 Regelefterlevnadsrisk 225 3.6 Uppföranderisk 225 3.7 Risk för finansiell brottslighet 225 3.8 Risk i försäkringsrörelsen 225 K4 Kapital 227 4.1 Intern kapitalutvärdering 227 4.2 Kapitaltäckningsanalys 228 K5 Rörelsesegment 230 K6 Produkter 234 K7 Geografisk fördelning 235 Resultaträkning K8 Räntenetto 237 K9 Provisionsnetto 238 K10 Nettoresultat finansiella poster 239 K11 Försäkringsnetto 240 K12 Övriga intäkter 240 K13 Personalkostnader och andra personalrelaterade nyckeltal 241 K14 Övriga allmänna administrationskostnader 245 K15 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar 245 K16 Kreditförluster 245 K17 Bankskatter och resolutionsavgifter 246 K18 Skatt 246 K19 Resultat per aktie 249 Totalresultat K20 Skatt för varje komponent i övrigt totalresultat 249 Balansräkning K21 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 250 K22 Utlåning till kreditinstitut 250 K23 Utlåning till allmänheten 250 K24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 251 K25 Finansiella tillgångar där kunden bär placeringsrisken 251 K26 Aktier och andelar 251 K27 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures 252 K28 Derivat 253 K29 Säkringsredovisning 254 K30 Immateriella anläggningstillgångar 258 K31 Materiella tillgångar 261 K32 Övriga tillgångar 262 K33 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 262 K34 Skulder till kreditinstitut 262 K35 In‐ och upplåning från allmänheten 262 K36 Finansiella skulder där kunden bär placeringsrisken 262 K37 Emitterade värdepapper 262 K38 Korta positioner värdepapper 262 K39 Pensioner 263 K40 Försäkringsskulder 265 K41 Övriga skulder och avsättningar 267 K42 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 267 K43 Efterställda skulder 267 K44 Eget kapital 268 K45 Värderingskategorier för finansiella instrument 269 K46 Verkligt värde för finansiella instrument 271 K47 Finansiella tillgångar och skulder som har kvittats eller omfattas av nettningsavtal eller liknande avtal 273 Kassaflödesanalys K48 Specifikation av justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten 274 K49 Kassaflödesanalys, händelser under året 274 Övriga noter K50 Utbetald och föreslagen utdelning 274 K51 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 274 K52 Överförda finansiella tillgångar 275 K53 Rörelseförvärv 276 K54 Närstående och andra betydande relationer 277 K55 Andelar i icke‐konsoliderade strukturerade företag 278 K56 Känslighetsanalys 278 K57 Händelser efter 31 december 2025 279 Finansiella rapporter och noter ===== SIDA 184 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 182 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Resultaträkning, koncernen mkr Not 2025 2024 Ränteintäkter på finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde 82 589 110 019 Övriga ränteintäkter 1 066 602 Ränteintäkter 83 655 110 621 Räntekostnader –39 655 –61 353 Räntenetto K8 44 000 49 267 Provisionsintäkter 25 055 26 067 Provisionskostnader –8 735 –9 352 Provisionsnetto K9 16 320 16 716 Nettoresultat finansiella poster K10 3 227 3 687 Försäkringsresultat 1 224 –1 184 Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal 567 2 714 Försäkringsnetto K11 1 791 1 531 Andel av intresseföretags och joint ventures resultat K27 783 773 Övriga intäkter K12 2 614 2 131 Summa intäkter 68 736 74 104 Personalkostnader K13 15 241 15 024 Övriga allmänna administrationskostnader K14 8 605 8 180 Momsåterbetalningar K14 –1 539 0 Avskrivningar av materiella tillgångar och immateriella anläggningstillgångar K15 2 225 2 171 Summa kostnader 24 532 25 376 Resultat före nedskrivningar, bankskatter och resolutionsavgifter 44 203 48 728 Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar K30 0 789 Nedskrivning av materiella tillgångar K31 0 1 Kreditförluster K16 –34 –268 Bankskatter och resolutionsavgifter K17 2 982 4 019 Resultat före skatt 41 255 44 187 Skatt K18 8 496 9 320 Årets resultat 32 759 34 866 Årets resultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 32 762 34 869 Minoriteten –3 –3 Resultat per aktie, kr K19 29,14 30,99 Resultat per aktie efter utspädning, kr K19 28,98 30,86 ===== SIDA 185 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 183 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Rapport över totalresultat, koncernen mkr Not 2025 2024 Årets resultat redovisat över resultaträkningen 32 759 34 866 Komponenter som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K39 237 1 360 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 1 33 Verklig värdeförändring hänförlig till förändringar i egen kreditrisk i finansiella skulder identifierade till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen 0 0 Skatt K20 –49 –280 Summa 189 1 113 Komponenter som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter: Vinster/förluster uppkomna under året –4 773 2 260 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 0 –1 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter: K29 Vinster/förluster uppkomna under året 3 989 – 1 856 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 0 2 Kassaflödessäkringar: K29 Vinster/förluster uppkomna under året –617 278 Omfört till resultaträkningen, nettoresultat finansiella poster 609 –278 Valutabasisspreadar: Vinster/förluster uppkomna under året 40 –35 Andel hänförlig till intresseföretag och joint ventures: Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter 0 5 Skatt: K20 Vinst/förlust uppkomna under året –703 333 Omfört till resultaträkningen, skatt –125 57 Summa –1 581 764 Årets övrigt totalresultat, efter skatt –1 392 1 877 Årets totalresultat 31 368 36 744 Årets totalresultat hänförligt till: Aktieägarna i Swedbank AB 31 371 36 746 Minoriteten –3 –3 ===== SIDA 186 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 184 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Balansräkning, koncernen mkr Not 2025 2024 1/1/2024 Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker 263 628 325 604 252 994 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. K21 161 053 182 205 178 619 Utlåning till kreditinstitut K22 32 015 34 068 67 534 Utlåning till allmänheten K23 1 989 024 1 882 244 1 863 375 Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar K29 –597 –2 723 –8 489 Obligationer och andra räntebärande värdepapper K24 60 444 57 790 58 841 Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken K25 430 867 394 883 319 795 Aktier och andelar K26 46 056 45 438 34 316 Aktier och andelar i intresseföretag och joint ventures K27 7 423 9 093 8 275 Derivat K28 17 283 37 595 39 563 Immateriella anläggningstillgångar K30 22 661 20 871 20 440 Materiella tillgångar K31 6 118 5 200 5 544 Aktuella skattefordringar 2 640 2 411 1 951 Uppskjutna skattefordringar K18 487 96 82 Pensionstillgångar K39 4 522 3 791 2 100 Övriga tillgångar K32 15 914 8 330 8 001 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K33 3 245 2 802 2 579 Summa tillgångar 3 062 782 3 009 697 2 855 519 Skulder och eget kapital Skulder Skulder till kreditinstitut K34 54 544 64 500 72 054 In‐ och upplåning från allmänheten K35 1 303 172 1 288 609 1 234 262 Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portföljsäkringar K29 238 549 209 Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken K36 431 894 395 800 320 609 Emitterade värdepapper K37 733 765 758 199 728 548 Korta positioner värdepapper K38 36 038 16 458 17 297 Derivat K28 29 531 35 274 73 453 Aktuella skatteskulder 1 887 3 197 3 872 Uppskjutna skatteskulder K18 8 598 7 005 5 740 Pensionsskulder K39 171 180 176 Försäkringsskulder K40 27 211 28 260 26 315 Övriga skulder och avsättningar K41 29 518 29 170 31 162 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K42 6 154 5 783 5 364 Seniora icke prioriterade skulder 135 814 121 204 104 828 Efterställda skulder K43 38 422 36 609 32 841 Summa skulder 2 836 957 2 790 797 2 656 730 Eget kapital Minoritetskapital 25 28 30 Eget kapital hänförligt till aktieägarna i moderbolaget 225 802 218 874 198 760 Summa eget kapital K44 225 826 218 901 198 790 Summa skulder och eget kapital 3 062 782 3 009 697 2 855 519 ===== SIDA 187 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 185 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Förändring i eget kapital, koncernen Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB mkr Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital1 Omräknings‐ differens dotter‐ och intresse‐ företag Säkring av netto‐ investeringar i utlands‐ verksamheter Kassa‐ flödes‐ säkringar Valuta‐ basis‐ spreadar Balanserad vinst Totalt Minoritets‐ kapital Totalt eget kapital Ingående balans 1 januari 2025 24 904 17 275 11 594 –7 169 7 –50 172 313 218 874 28 218 901 Utdelningar –24 392 –24 392 –24 392 Återköp egna aktier –574 –574 –574 Aktierelaterade ersättningar till anställda 438 438 438 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 65 65 65 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 19 19 19 Årets totalresultat –4 773 3 167 –6 32 32 951 31 371 –3 31 368 redovisat via resultaträkningen 32 762 32 762 –3 32 759 redovisat via övrigt totalresultat före skatt –4 773 3 989 –8 40 238 –514 –514 skatt redovisat via övrigt totalresultat –822 2 –8 –49 –877 –877 Utgående balans 31 december 2025 24 904 17 275 6 821 –4 002 1 –18 180 821 225 802 25 225 826 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. Eget kapital hänförligt till aktieägarna i Swedbank AB mkr Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital1 Omräknings‐ differens dotter‐ och intresse‐ företag Säkring av netto‐ investeringar i utlandsverk- samheter Kassa‐ flödes‐ säkringar Valuta‐ basis‐ spreadar Balanserad vinst Totalt Minoritets‐ kapital Totalt eget kapital Ingående balans 1 januari 2024 24 904 17 275 9 330 –5 697 7 –22 152 962 198 760 30 198 790 Utdelningar –17 048 –17 048 –17 048 Aktierelaterade ersättningar till anställda 410 410 410 Uppskjuten skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 1 1 1 Aktuell skatt på aktierelaterade ersättningar till anställda 5 5 5 Årets totalresultat 2 264 –1 472 0 –28 35 982 36 746 –3 36 744 redovisat via resultaträkningen 34 869 34 869 –3 34 866 redovisat via övrigt totalresultat före skatt 2 264 –1 854 0 –35 1 393 1 768 1 768 skatt redovisat via övrigt totalresultat 382 0 7 –280 109 109 Utgående balans 31 december 2024 24 904 17 275 11 594 –7 169 7 –50 172 313 218 874 28 218 901 1) Övrigt tillskjutet kapital består i allt väsentligt av betalda överkurser. ===== SIDA 188 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 186 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Kassaflödesanalys, koncernen mkr Not 2025 2024 Den löpande verksamheten Resultat före skatt 41 255 44 187 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet i den löpande verksamheten K48 –1 130 –3 959 Betalda inkomstskatter –9 209 –8 732 Kassaflöde före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 30 916 31 496 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till kreditinstitut –10 586 35 524 Ökning (–) / minskning (+) av utlåning till allmänheten –81 114 –9 976 Ökning (–) / minskning (+) av innehav av värdepapper för handel 20 790 –9 776 Ökning (–) / minskning (+) av övriga fordringar 5 345 –3 017 Ökning (+) / minskning (–) av skulder till kreditinstitut –22 485 –7 535 Ökning (+) / minskning (–) av in‐ och upplåning från allmänheten 21 334 41 370 Ökning (+) / minskning (–) av emitterade värdepapper 34 582 –26 199 Ökning (+) / minskning (–) av övriga skulder –45 124 28 930 Kassaflöde från den löpande verksamheten –46 342 80 817 Investeringsverksamheten Rörelseförvärv K53 –3 105 –49 Förvärv av och tillskott till joint ventures –517 –191 Avyttring av aktier i intresseföretag 151 0 Utdelningar från intresseföretag och joint ventures 153 186 Förvärv av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar –490 –407 Försäljningar/förfall av andra anläggningstillgångar och strategiska finansiella tillgångar 137 314 Kassaflöde från investeringsverksamheten –3 671 –147 Finansieringsverksamheten Amortering leasingskulder K3.2.8 –964 –908 Emission av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 32 736 20 742 Återbetalning av seniora icke prioriterade skulder K3.2.8 –12 456 –15 020 Emission av efterställda skulder K3.2.8 5 583 6 811 Återbetalning av efterställda skulder K3.2.8 –1 934 –7 222 Utbetald utdelning –24 392 –17 048 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 427 –12 645 Årets kassaflöde –51 440 68 025 Likvida medel vid årets början 325 604 252 994 Årets kassaflöde –51 440 68 025 Valutakursdifferenser i likvida medel –10 536 4 585 Likvida medel vid årets slut 263 628 325 604 Händelser under året beskrivs ytterligare i not K49. ===== SIDA 189 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 187 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Noter Angivna belopp i noter är redovisat värde i miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej varför summeringsdifferenser kan uppstå. Siffror inom parentes avser föregående år. K1 Företagsinformation Koncernredovisning och årsredovisning för Swedbank AB (publ) för räkenskaps- året 2025 godkändes av styrelsen och verkställande direktören för utfärdande den 18 februari 2026. Moderbolaget Swedbank AB har sitt säte i Stockholm, Sve- rige. Bolagets aktie handlas på börsen Nasdaq OMX Nordic i Stockholm inom segmentet Nordic Large Cap. Koncernen erbjuder finansiella tjänster och produkter på hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Huvudsakliga produkter är finansiering, sparande och placeringar, betalningar och kort samt handel och kapitalmarknad. Produkterna beskrivs närmare i not K6. Koncernredovisningen och årsredovisningen fastställs slutligen av moderbo- lagets årsstämma den 24 mars 2026. K2 Redovisningsprinciper Innehåll 1 Grunder för redovisningen 187 1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar 187 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation 188 3 Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande bedöm- ningar och uppskattningar 188 3.1 Koncernredovisning 188 3.2 Intresseföretag och joint ventures 188 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta 188 3.4 Rörelsesegment 189 3.5 Finansiella instrument – Allmänt 189 3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering 189 3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde 190 3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster 191 3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning 192 3.10 Leasingavtal 193 3.11 Immateriella tillgångar 193 3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser 194 3.13 Pensioner 194 3.14 Försäkringsavtal 194 3.15 Räntenetto 195 3.16 Provisionsnetto 195 3.17 Övriga intäkter 195 3.18 Aktierelaterade ersättningar 195 3.19 Nedskrivningar 195 3.20 Skatt 196 4 Nya standarder och tolkningar 196 4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas 196 Namn Swedbank AB (publ) Säte Sverige Rättslig form Aktiebolag (publ) Rättslig hemvist Sverige Adress, företagets huvudkontor Landsvägen 40, 172 63 Sundbyberg Organisationsnummer 502017‐7753 LEI kod M312WZV08Y7L YUC71685 1. Grunder för redovisningen De finansiella rapporterna och koncernredovisningen är upprättade enligt Inter- national Financial Reporting Standards (IFRS Redovisnigsstandarder), såsom antagna av EU, samt tolkningar av dessa. Standarderna ges ut av International Accounting Standards Board (IASB) och tolkningarna av IFRS Interpretations Committee. Standarderna och tolkningarna blir obligatoriska för Swedbanks kon- cernredovisning i takt med att EU godkänner dem. I koncernredovisningen tillämpas också rekommendation RFR 1 Komplette- rande redovisningsregler för koncerner utgiven av Rådet för hållbarhets‐ och finansiell rapportering, uttalanden från Rådet för hållbarhets‐ och finansiell rap- portering, vissa kompletterande regler i Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd, FFFS 2008:25. Redovisningen presenteras i svenska kronor och alla värden är avrundade till miljoner kronor (mkr) om inget annat anges. Justeringar för avrundningar görs ej, varför summeringsdifferenser kan uppstå. Redovisningsprinciperna och presentationen är oförändrade jämfört med Års‐ och hållbarhetsredovisningen 2024 med undantag för de ändringar som beskrivs i avsnitt 2 Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation. 1.1 Betydande bedömningar och uppskattningar Upprättandet av koncernens finansiella rapporter innebär att företagsledningen gör bedömningar, antaganden och uppskattningar som påverkar tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper samt redovisade belopp och upplysningar. Företagsledningen baserar sina bedömningar och uppskattningar på tidigare erfarenheter och på flera andra faktorer som bedöms rimliga under omständighet- erna. Det faktiska utfallet kan avvika ifrån gjorda bedömningar och uppskattningar. Betydande bedömningar och uppskattningar som företagsledningen har bedömt ha de mest väsentliga effekterna beskrivs i nedanstående avsnitt. • Koncernredovisning • Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde • Finansiella instrument – Kreditförluster • Immateriella tillgångar – Goodwill • Avsättningar och eventualförpliktelser • Pensioner • Försäkringsavtal • Skatt ===== SIDA 190 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 188 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 2. Ändrade redovisningsprinciper och ändrad presentation Ändringar i redovisningsregler som antagits under 2025 har inte haft någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upp- lysningar eller kapitaltäckning. 3. Väsentliga redovisningsprinciper samt betydande bedömningar och uppskattningar 3.1 Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och de företag där moderbolaget har bestämmande inflytande. Moderbolaget har bestämmande inflytande när det har inflytande och förmåga att utöva sitt inflytande över det andra företagets rele- vanta verksamheter samt är exponerad för rörlig avkastning och har förmåga att använda sitt inflytande för att påverka avkastningen. Dessa företag, dotterföre- tag, konsolideras i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden från och med den dag då bestämmande inflytande uppnås och exkluderas från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphört. Förvärvsmetoden innebär att förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser som uppfyller villkoren för redovisning redovisas och värde- ras till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Överskott mellan anskaffningsvär- det, köpeskillingen, för rörelseförvärvet och det verkliga värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och redovisade eventualför- pliktelserna redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade företagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. I anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet ingår verkligt värde av överförda tillgångar och skulder. Förvärvsrelaterade kostnader redovi- sas som kostnad när de uppkommer. Ett dotterföretags bidrag till eget kapital utgörs enbart av det kapital som tillkommer mellan förvärv och avyttringstid- punkt. Alla koncerninterna transaktioner och koncerninterna vinster elimineras. Innehav utan bestämmande inflytande, minoriteten, omfattar den andel av koncernens nettotillgångar som inte ägs direkt eller indirekt av Swedbank AB. Minoritetens andel av resultatet i dotterföretag ingår i redovisat resultat i kon- cernresultaträkningen och dess andel av nettotillgångarna redovisas separat som minoritetskapital i eget kapital i koncernbalansräkningen. Betydande bedömningar och uppskattningar – Koncernredovisning Företag inom koncernen har bildat investeringsfonder för kunders sparbehov. Koncernen förvaltar investeringsfondernas tillgångar för kundernas räkning i enlighet med fondbestämmelser godkända av Finansinspektionen. Tillgångar- nas avkastning samt risken för värdeförändring tillfaller kunder med sparkon- trakt. Inom ramen för de godkända fondbestämmelserna erhåller koncernen för- valtningsavgifter samt i vissa fall inträdes‐ och uttagsavgifter för det förvaltningsuppdrag som utförts. Besluten beträffande förvaltningen av en inves- teringsfond styrs av fondbestämmelserna. Eftersom koncernen fastställer fondbestämmelserna och agerar inom dem har koncernen inflytande över de relevanta verksamheterna i investeringsfon- derna. Koncernens exponering mot rörlig avkastning från sitt engagemang i dessa investeringsfonder avser främst uttagna förvaltningsavgifter. I vissa fall gör även koncernföretag placeringar i investeringsfonderna för att säkra åtag- anden mot kunder. Koncernens egna andelsinnehav representerar då ytterligare en rörlig exponering mot investeringsfonderna. Då koncernens sammanlagda engagemang mot en investeringsfond varaktigt överstiger 35 procent av den rör- liga exponeringen, eller 22 procent för en alternativ investeringsfond, bedöms koncernen agera som huvudman i verksamheten för egna syften. Detta leder till bestämmande inflytande och att investeringsfonden konsolideras. I övriga fall konsolideras inte investeringsfonden utan då bedöms koncernen agera som ombud på uppdrag av investerarna i fonden. Koncernen bedömer att egna innehav i investeringsfonder föranledda av fondför- säkringsavtal med kunder inte medför att koncernen är exponerad mot rörlig avkastning. Dessa innehav exkluderas i bedömningen om det föreligger bestäm- mande inflytande över investeringsfonden. Andelar i investeringsfonder till följd av fondförsäkringsavtal om 383 mdkr (349) redovisades som Finansiella till- gångar där kunder bär placeringsrisken medan korresponderande skuld för fond- försäkringsavtalen om 383 mdkr (349) redovisades som Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken. Om koncernen däremot bedömt att sådana innehav inneburit en exponering mot rörlig avkastning och att koncernen hade ett bestäm- mande inflytande över sådana fonder så skulle ytterligare 182 mdkr (203) i finan- siella tillgångar och finansiella skulder ha redovisats i koncernens balansräkning. 3.2 Intresseföretag och joint ventures Intresseföretag är företag där koncernen har betydande inflytande och joint ven- tures är företag där koncernen tillsammans med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande. Investeringar i intresseföretag och joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelarna i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med ägd andel av förändringen i företagets nettotillgångar. Goodwill hänförlig till ett intressefö- retag eller joint venture ingår i andelarnas redovisade värde och skrivs inte av. Andelarnas redovisade värde jämförs med återvinningsvärdet på nettoinveste- ringen i intresseföretaget eller i ett joint venture årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång för att fastställa eventuellt ned- skrivningsbehov. I koncernens resultaträkning redovisas ägd andel av intresseföretagets eller ett joint ventures resultat inklusive skatt enligt företagets resultaträkning tillsam- mans med eventuella nedskrivningar på en egen rad, Andel av intresseföretags och joint ventures resultat. Rapporteringsdatum och redovisningsprinciper för intresseföretag och joint ventures överensstämmer med koncernens. 3.3 Tillgångar och skulder i utländsk valuta Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor, vilket också är moderbola- gets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. En inom koncernen enskild verksamhets (koncernföretag eller filial) funktionella valuta definieras och fast- ställs som valutan i vilken den enskilda verksamheten huvudsakligen genererar och förbrukar likvida medel men också utifrån om verksamheten bedrivs som en utvidgning av det rapporterande företaget, i stället för med en betydande grad av självständighet. 3.3.1 Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan Transaktioner i annan valuta än den funktionella valutan, utländsk valuta, bokförs initialt till valutakursen på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta samt icke‐monetära tillgångar i utländsk valuta som värderas till verkligt värde omvärderas per balansdagen till då gällande stängningskurs. Samtliga vinster och förluster till följd av valutaomräkning av monetära poster, och icke‐monetära poster som värderas till verkligt värde, redovisas i resultaträk- ningen som valutakursförändring inom Nettoresultat finansiella poster. 3.3.2 Omräkning av utländska verksamheter till koncernens rapporteringsvaluta Tillgångar och skulder i dotterföretag och intresseföretag med annan funktionell valuta än svenska kronor omräknas till rapporteringsvalutan med valutakursen per balansdagen. Resultaträkningen omräknas till varje transaktions valutakurs. Av praktiska skäl används i regel en genomsnittlig kurs för perioden. Uppkomna omräkningsdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. Finansiella skulder i annan valuta än rapporteringsvalutan som säkrar nettoin- vesteringar i utlandsverksamhet omräknas till valutakursen på balansdagen. Valutakursdifferenser hänförliga till valutasäkringar av investeringen i de utländ- ska företagen redovisas i övrigt totalresultat med beaktande av uppskjuten skatt. Detta under förutsättning att kraven för säkringsredovisning uppfylls. Ineffektivi- tet i sådana säkringar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan- siella poster. Då dotterföretag och intresseföretag avyttras omklassificeras acku- mulerade omräkningsdifferenser och valutakursdifferenser från övrigt totalresultat till resultaträkningen. ===== SIDA 191 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 189 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.4 Rörelsesegment Segmentrapporteringen presenteras utifrån företagsledningens perspektiv och avser de delar av koncernen som definierats som rörelsesegment. Rörelseseg- menten identifieras utifrån den interna rapporteringen till företagets högste verk- ställande beslutsfattare. Koncernen har identifierat koncernens vd som dess högste verkställande beslutsfattare och den interna rapporteringen som används av denne för att följa upp verksamheten och fatta beslut om resursfördelning ligger till grund för den information som presenteras. Redovisningsprinciperna för rörelsesegment utgörs av redovisningsprinci- perna i koncernen jämte de principer som specifikt avser segmentrapporteringen vilka beskrivs i not K5 Rörelsesegment. 3.5 Finansiella instrument – Allmänt Finansiella instrument rubriceras i balansräkningen på separata rader beroende på typ av finansiella instrument och vem som är motpart. I de fall det finansiella instrumentet saknar specifik motpart eller är noterat på en marknad rubriceras det som värdepapper i balansräkningen. Finansiella skulder där fordringsägare är lägre prioriterade än övriga rubriceras i balansräkningen som Efterställda skulder. Seniora icke‐prioriterade skulder som uppfyller minimikraven på nedskrivnings- bara skulder (MREL) presenteras på separat rad. 3.5.1 Redovisning och bortbokning Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas första gången i balansräk- ningen när företaget blir part i instrumentets avtalsvillkor. Avistaköp eller avista‐ försäljningar av finansiella instrument klassificerade som värderade till verkligt värde redovisas på affärsdagen. Med affärsdag avses den dag då ett företag åtar sig att köpa eller sälja ett instrument. Finansiella tillgångar tas bort från balans- räkningen när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena som härrör från till- gången upphör eller om koncernen överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med ägandet till annan part. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen då skulden utsläckts genom att avtalet fullgjorts, annullerats eller upphört. 3.5.2 Derivat Samtliga derivat redovisas och värderas i balansräkningen till verkligt värde. Deri- vat med positiva verkliga värden, inklusive upplupen ränta, redovisas på tillgångs- sidan i posten Derivat och motsvarande princip gäller på skuldsidan. Realiserade och orealiserade resultat redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat finansiella poster. Om derivatet är identifierat som säkringsinstrument tillämpas redovisningsprinciperna för säkringsredovisning vilka beskrivs i avsnitt 3.9. 3.5.3 Inbäddade derivat Ett inbäddat derivat är en del av ett sammansatt finansiellt instrument som också omfattar ett värdkontrakt som inte är ett derivat. Ett inbäddat derivat innebär att vissa av instrumentets kassaflöden varierar på ett sätt som liknar ett fristående derivat. Inbäddade derivat i skulder, leasingavtal och andra icke‐finansiella till- gångar redovisas separat i det fall dess risker och egenskaper inte är nära för- knippade med värdkontraktets risker och egenskaper. Derivatet separeras dock ej om värdkontraktet värderas till verkligt värde via resultatet. Finansiella tillgångar som omfattas av IFRS 9 Finansiella instrument, bedöms inte för förekomsten av inbäddade derivat. Varje kontrakt beaktas i sin helhet, inklusive de egenskaper som förändrar de avtalsenliga kassaflödena, vid bedöm- ningen av huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar kapitalbe- lopp och ränta. 3.5.4 Återköpstransaktioner Med en återköpstransaktion (repotransaktion), avses ett avtal där parter kommit överens om försäljning av värdepapper samt ett efterföljande återköp av motsva- rande tillgång till ett bestämt pris. Erhållen likvid redovisas som finansiell skuld i balansräkningen beroende på motpart. Vid en återköpstransaktion redovisas ett sålt värdepapper fortsatt i balansräkningen då koncernen är exponerad för värde- papprets värdeförändringsrisk. Sålda värdepapper redovisas även som ställda säkerheter. Erlagd likvid för förvärvat värdepapper, så kallad omvänd repotrans- aktion, redovisas i balansräkningen beroende på motpart. Skillnaden mellan likvi- den för avista‐ och terminsledet periodiseras som ränta. 3.5.5 Värdepapperslån Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen då koncernen fortsatt är exponerad för värdepapprets värdeförändringsrisk. Utlånade värdepapper redovi- sas på affärsdagen som ställd säkerhet, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepap- per sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värdepapper- nas verkliga värde inom Övriga skulder i balansräkningen. 3.5.6 Lånelöften Oåterkalleliga lånelöften redovisas som ett åtagande utanför balansräkningen och de är föremål för nedskrivningsprövning. Förväntade kreditförluster avse- ende dessa redovisas som avsättningar inom Övriga skulder och avsättningar i balansräkningen. Redovisningsprinciperna för kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8. 3.5.7 Kvittning Finansiella tillgångar och finansiella skulder kvittas och redovisas netto i balans- räkningen när legal rätt till kvittning föreligger, såväl i den löpande verksamheten som i händelse av konkurs, och om avsikten är att reglera posterna med ett netto- belopp eller att realisera tillgången och reglera skulden samtidigt. 3.6 Finansiella instrument – Klassificering och värdering Finansiella tillgångar klassificeras i någon av följande värderingskategorier: • upplupet anskaffningsvärde • verkligt värde via resultatet – obligatorisk • innehas för handel • övrigt Klassificeringen görs baserat på företagets affärsmodell för förvaltningen av till- gångens portfölj och tillgångens avtalsenliga villkor. Affärsmodellen speglar hur koncernen förvaltar portföljer av finansiella till- gångar. När affärsmodellen bestäms för en grupp av finansiella tillgångar tas hänsyn till faktorer såsom hur de finansiella tillgångarnas resultat utvärderas och rapporteras till ledningen, hur risker bedöms och hanteras, ersättningsmodeller samt frekvens, volym, orsak och tidpunkt för försäljningar. Koncernen bedömer den finansiella tillgångens avtalsvillkor för att identifiera huruvida de avtalsenliga kassaflödena endast representerar betalningar av kapi- talbelopp och ränta. Vid bedömningen övervägs om de avtalsenliga villkoren överensstämmer med ett grundläggande utlåningsarrangemang. Kapitalbelopp definieras som det verkliga värdet av den finansiella tillgången vid första redovis- ningstillfället. Ränta är definierat som ersättning för pengars tidsvärde, kreditrisk, andra grundläggande utlåningsrisker och vinstmarginal. När de avtalsenliga vill- koren introducerar exponering för risker eller volatilitet som är oförenliga med ett grundläggande utlåningsarrangemang medför det att den finansiella tillgången inte uppfyller kriterierna för endast betalningar av kapitalbelopp och ränta och till- gången värderas till verkligt värde. Finansiella skulder klassificeras i någon av följande värderingskategorier: • upplupet anskaffningsvärde • verkligt värde via resultatet • innehas för handel • identifierade till verkligt värde via resultatet, verkligt värdeoptionen I not K45 Värderingskategorier för finansiella instrument redovisas finansiella till- gångar och finansiella skulder per balanspost och värderingskategori. ===== SIDA 192 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 190 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.6.1 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Skuldinstrument värderas till upplupet anskaffningsvärde om: • affärsmodellens mål är att inneha tillgångarna i syfte att erhålla avtalsenliga kassaflöden och • de avtalsenliga kassaflödena utgörs endast av kapitalbelopp och ränta. Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde redovisas till verkligt värde inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till anskaffandet av den finansiella tillgången vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde. Verkligt värde består nor- malt av utbetalt belopp, inklusive avgifter och provisioner. Det upplupna anskaff- ningsvärdet är det belopp som den finansiella tillgången är redovisad till vid första redovisningstillfället minus återbetalningar, plus upplupen ränta, plus eller minus ackumulerade periodiseringar vid användning av effektivräntemetoden på eventuell skillnad mellan det ursprungliga beloppet och beloppet på förfalloda- gen justerat med hänsyn till en eventuell förlustreserv. Redovisningsprinciper för reservering för förväntade kreditförluster beskrivs i avsnitt 3.8. 3.6.5 Emitterade skuld- och egetkapitalinstrument Emitterade finansiella instrument klassificeras som skuld om avtalet innebär att koncernen har en förpliktelse att antingen leverera kontanter eller annan finan- siell tillgång, eller ett rörligt antal aktier, till innehavaren av instrumentet. Om detta inte är fallet, klassificeras instrumentet som ett egetkapitalinstrument. 3.7 Finansiella instrument – Beräkning av verkligt värde Verkligt värde definieras som det pris som skulle erhållas för att sälja en tillgång eller betalas vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. De finansiella instrumentens verkliga värde fastställs utifrån noterade priser på aktiva marknader. Då sådana saknas används allmänt accepterade värde- ringsmodeller såsom diskontering av framtida kassaflöden. Värderingsmodel- lerna baseras i så stor utsträckning som möjligt på observerbara marknadsdata, såsom noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument eller note- rade priser för identiska instrument på inaktiva marknader. För finansiella tillgångar och finansiella skulder på aktiva marknader används ett genomsnitt av köp‐ och säljkurser, mittpriser, som grund när verkliga värden fastställs. När finansiella tillgångar och finansiella skulder har marknadsrisker som motverkar varandra utförs en köp/sälj justering för att öppna nettopositio- ner ska tas upp till det relevanta av köp‐ eller säljkurs. Dessutom görs andra rele- vanta justeringar om det anses nödvändigt för att spegla ett verkligt värde, så kallade verkligt värde justeringar såsom credit valuation adjustments (CVA) och debit valuation adjustments (DVA ). I not K46 Verkligt värde för finansiella instrument redovisas finansiella instru- ment värderade till verkligt värde fördelat på tre olika värderingsnivåer; nivå 1 – noterade priser, nivå 2 – värderingsmodell med observerbar marknads- data samt nivå 3 – värderingsmodell med egna antaganden som är betydande. Innehaven i nivå 3 avser onoterade aktier, fondandelar, lån samt skulder där kunder bär placeringsrisken. Betydande bedömningar och uppskattningar – Beräkning av verkligt värde för finansiella instrument redovisade till verkligt värde Företagsledningen har bedömt och fastställt metod för vilka marknadsrisker som motverkar varandra samt hur nettopositionerna beräknas när justeringar görs till köp‐ eller säljkurs. Saknas noterade priser på aktiva marknader använder koncernen i stället olika värderingsmodeller. Företagsledningen bedömer när marknaderna anses inak- tiva och då noterade priser inte längre motsvarar verkligt värde utan värderings- modeller behöver användas. En aktiv marknad anses vara en reglerad handels- plats där noterade priser är lättillgängliga och uppvisar en regelbundenhet. Det görs löpande en bedömning kring aktiviteten genom att analysera faktorer såsom handelsvolym och skillnader i köp‐ och säljkurser. Då vissa av dessa krite- rier inte uppfylls anses marknaden eller marknaderna vara inaktiva. Företagsled- ningen bedömer vilken värderingsmodell och vilka prisparametrar som är mest relevanta för det enskilda instrumentet. Alla värderingsmodeller som Swedbank tillämpar är allmänt accepterade av marknadsaktörer och är föremål för obero- ende riskkontroll. När finansiella instrument värderas till verkligt värde enligt värderingsmodeller bedöms vilken observerbar marknadsdata som ska användas i värderingsmodel- lerna. Utgångspunkten är att noterade priser från så likartade omsatta eller utfär- dade finansiella instrument som möjligt ska användas. Då sådana priser eller komponenter av priser inte kan identifieras krävs att företagsledningen gör egna antaganden. 3.6.2 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet består av finan- siella tillgångar som är obligatoriskt klassificerade i denna värderingskategori och omfattar: • Finansiella instrument som innehas inom ramen för en annan affärsmodell än att innehas enbart för att erhålla avtalsenliga kassaflöden, inklusive skuldin- strument som innehas för handel eller som förvaltas och utvärderas baserat på verkligt värde • Skuldinstrument vars avtalsenliga kassaflöden inte enbart består av betal- ningar av kapitalbelopp och ränta • Aktier och andelar • Derivat som inte säkringsredovisas Finansiella instrument som innehas för handel anskaffas i syfte att säljas eller att ingå i en portfölj för vilken det finns belägg för ett mönster att på kort sikt gene- rera vinst. Finansiella instrument som förvaltas och utvärderas baserat på verk- ligt värde innefattar försäkringsrörelsens innehav i fondandelar och koncernens likviditetsportfölj. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas både vid första redovisningstillfället och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivning eller anskaffning av finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet kostnadsförs i resultatet. Förändringar i verkligt värde och aktieutdelningar redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Värdeförändring till följd av förändrade valutakurser redovisas som valutakursförändring inom samma resultatpost. 3.6.3 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde omfattar de som inte värderas till verkligt värde via resultatet. Sådana finansiella skulder redovisas till verkligt värde, vilket normalt är det lånade eller emitterade beloppet inklusive transaktionskostnader som är direkt hänförbara till utgivningen, och vid efterföl- jande värdering till upplupet anskaffningsvärde beräknat enligt effektivränteme- toden. Värderingen till upplupet anskaffningsvärde görs analogt med den som tillämpas för finansiella tillgångar dock inkluderas inte någon justering för kredit- förlustreserveringar. 3.6.4 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet omfattar: • Finansiella skulder som innehas för handel • Derivat som inte säkringsredovisas • Finansiella skulder som identifierats till att oåterkalleligt värderas till verkligt värde via resultatet vid första redovisningstillfället, den så kallade verkligt vär- deoptionen Koncernen tillämpar möjligheten att oåterkalleligt värdera finansiella skulder till verkligt värde via resultatet när det annars skulle uppstå inkonsekvenser i redo- visning eller värdering. Denna möjlighet tillämpas för: • Investeringskontrakt i försäkringsverksamhet där kunden bär placeringsrisken och motsvarande tillgångar värderas till verkligt värde via resultatet. De utestå- ende skulderna till investerare baseras på det verkliga värdet för motsvarande finansiella tillgångar. • Vissa emitterade värdepapper som har en fast avtalsenlig ränta och för vilka portföljens sammantagna ränterisk väsentligt elimineras med derivat som vär- deras till verkligt värde via resultatet. Finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultatet redovisas vid första redovisningstillfället, på affärsdagen, och vid efterföljande värderingar till verkligt värde. Fastställandet av verkligt värde och redovisningen av vinster och förluster vid första redovisningstillfället görs analogt med finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster med undantag för för- ändringar i verkligt värde beroende på förändringar i koncernens egen kreditrisk. Sådana förändringar presenteras i övrigt totalresultat utan efterföljande omklas- sificering till resultaträkningen. ===== SIDA 193 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 191 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.8 Finansiella instrument – Kreditförluster Reserveringar för kreditförluster redovisas för följande finansiella instrument: finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, leasingford- ringar, oåterkalleliga låneåtaganden och finansiella garantier. Reserven för kredit- förluster värderas enligt en modell för förväntade kreditförluster och speglar ett objektivt och sannolikhetsvägt belopp som bestäms genom att utvärdera en rad möjliga utfall med hänsyn tagen till all rimlig och verifierbar information som är tillgänglig på rapporteringsdagen utan orimlig kostnad eller ansträngning. Kredit- förlustreserveringarna värderas utifrån om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken jämfört med första redovisningstillfället för ett instrument. • Steg 1 omfattar finansiella instrument där ingen betydande ökning av kreditris- ken inträffat sedan första redovisningstillfället samt de motparter som omfat- tas av koncernens policy för låg kreditrisk vid rapporteringstillfället, dvs de motparter som har en riskbedömning som motsvarar investeringsgrad. • Steg 2 omfattar finansiella instrument där en betydande försämring av kredit- kvalitet inträffat sedan första redovisningstillfället men där det saknas objek- tiva belägg för att fordran är osäker. • Steg 3 omfattar finansiella instrument som är osäkra och för vilka objektiva belägg har identifierats för att fordran är osäker. För finansiella instrument som hänförs till steg 1 motsvarar reserveringen 12 månaders förväntad kreditförlust och för finansiella instrument i steg 2 samt osäkra fordringar i steg 3 motsvarar reserveringen de förväntade kreditförlus- terna för återstående löptid. De förväntade kreditförlusterna representerar förlus- ter från alla fallissemangshändelser som är möjliga under det finansiella instru- mentets återstående löptid. 12 månaders förväntade kreditförluster representerar de förluster som beror på fallissemangshändelser som är möjliga inom 12 månader efter rapporteringsdagen och är följaktligen endast en del av de förväntade kreditförlusterna för återstående löptid. 3.8.1 Värdering av förväntade kreditförluster Förväntade kreditförluster beräknas för varje individuell kreditexponering som den diskonterade produkten av sannolikheten för fallissemang (PD), kreditexpo- nering vid fallissemang (EAD) och förlust vid fallissemang (LGD). PD motsvarar sannolikheten att en låntagare kommer att fallera. EAD motsvarar en förväntad kreditexponering vid fallissemangstidpunkten efter att hänsyn tagits till tidpunk- ten för avtalsenliga betalningar samt förväntat utnyttjande av revolverande kredi- ter och lånelöften. LGD motsvarar den förväntade kreditförlusten på en fallerad kreditexponering med hänsyn tagen till motpartens egenskaper, säkerheter och produkttyp. Förväntade kreditförluster bestäms genom att beräkna PD, LGD och EAD för varje framtida månad under den förväntade löptiden för en kreditexponering. Dessa tre parametrar multipliceras och justeras med överlevnadssannolikheten eller sannolikheten för att kreditexponeringen inte har blivit förskottsbetald eller fallerad en tidigare månad. På detta sätt beräknas de månatliga förväntade kre- ditförlusterna vilka sedan diskonteras tillbaka till rapporteringsdagen med den ursprungliga diskonteringsräntan och summeras. En summering av de månatliga förväntade kreditförlusterna fram till och med slutet av den förväntade löptiden ger de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid och summan av de kreditförluster som förväntas inträffa inom 12 månader ger 12 månaders förväntade kreditförluster. När de förväntade kreditförlusterna beräknas tar koncernen hänsyn till minst tre scenarier (ett basscenario, ett positivt och ett negativt scenario) med rele- vanta makroekonomiska variabler såsom BNP , bostadspriser och arbetslöshet. Riskparametrarna som används för att beräkna förväntade kreditförluster införli- var effekterna av makroekonomiska prognoser. Varje makroekonomiskt scenario tilldelas en sannolikhet och de förväntade kreditförlusterna erhålls som ett san- nolikhetsvägt genomsnitt av de förväntade kreditförlusterna för varje scenario. I de fall effekten av relevanta faktorer inte fångas av riskmodeller använder kon- cernen sig av expertjusteringar. Koncernen bedömer väsentliga osäkra kreditexponeringar individuellt och utan att använda indata från modeller. Reserveringar för kreditförluster för dessa kredit‐ exponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga resultat varav ett resulterar i en förlust. De möjliga resultaten tar hänsyn till både makroekonomiska och låntagarspecifika scenarier. 3.8.2 Definition på fallissemang och osäkra fordringar Fallissemang är en parameter i PD som påverkar både identifieringen av en bety- dande ökad kreditrisk och värderingen av de förväntade kreditförlusterna. Finan- siella tillgångar som klassificeras som osäkra inkluderas i steg 3. Koncernens definitioner av fallissemang och osäkra fordringar enligt IFRS 9 överensstämmer med koncernens regulatoriska definition av fallissemang efter- som den används vid kreditriskhantering. Hos förvärvade enheter kan definitio- nen avvika något. När något av det följande inträffar utlöses fallissemang och därmed en osäker fordran: en låntagare har förfallna obetalda belopp äldre än 90 dagar, har försatts i konkurs eller liknande, lättnader i lånevillkor har lämnats eller det finns en bedömning att det är osannolikt att låntagaren kommer att betala sina låneförpliktelser som överenskommet. Vid bedömningen av om det är osan- nolikt att en låntagare kommer att betala sina låneförpliktelser tar koncernen hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa faktorer inklusive, men inte begränsat till, status på förfall, uteblivna betalningar på andra låneförpliktelser hos samma långivare, förväntade lättnader i lånevillkor, förväntad konkurs eller brott mot lånevillkor. Ett instrument anses inte längre vara fallerat eller osäkert då det inte längre uppfyller något av kriterierna för fallissemang under minst tre på varandra föl- jande månader. Ett lån som är i fallissemang, en osäker fordran, beroende på att lättnader i lånevillkoren har lämnats, har längre prövotid. 3.8.3 Fastställa betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället Koncernen bedömer förändring i kreditrisk genom att använda en kombination av individuell och kollektiv information och kommer att spegla ökningen i kreditrisk på individuell instrumentnivå så långt det är möjligt. För att bedöma förändring i kreditrisken för instrument med ett första redovis- ningstillfälle den 1 januari 2018 eller senare används i första hand förändring i den framåtriktade sannolikheten för fallissemang under återstående löptid sedan första redovisningstillfället som indikator. Denna indikator införlivar effek- ter både från historiska händelser och prognostiserade ekonomiska förhållan- den. I andra hand används förändringar i koncernens interna kreditvärdering, där varje riskklassificering motsvarar en 12 månaders sannolikhet för fallissemang sedan första redovisningstillfället som indikator. För instrument vars första redovisningstillfälle var före den 1 januari 2018 är det inte möjligt att uppskatta den framåtriktade sannolikheten för fallissemang vid första redovisningstillfället utan att använda i efterhand erhållen information. Det skulle dessutom kräva orimlig kostnad och ansträngning. Därmed används koncernens interna kreditvärdering sedan första redovisningstillfället som primär indikator. Kvalitativa indikatorer beaktas också vid placering i de olika stegen, till exem- pel om låntagaren övervakas på bevakningslista eller har beviljats lättnader i lånevillkoren. Vidare anses en betydande ökning i kreditrisken ha inträffat när låntagaren har förfallna obetalda belopp äldre än 30 dagar på ett instrument. Koncernen bedömer att finansiella tillgångar med låg kreditrisk på rapporte- ringsdagen inte anses ha varit utsatta för en betydande ökad kreditrisk. Koncer- nen tillämpar detta enbart på instrument med motparter som är stater och finansiella institut. Ett instrument anses inte längre ha varit utsatt för en betydande ökad kredit‐ risk när alla indikatorer inte längre är uppfyllda. 3.8.4 Förväntad löptid Ett finansiellt instruments löptid är relevant för både bedömningen av betydande ökad kreditrisk, vilken tar hänsyn till förändringar i sannolikheten för fallissemang för återstående löptid, och värderingen av förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Alla avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings‐, förlängnings‐ och rullningsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen använder koncernen en modell baserad på historiskt beteende för att förutse sannolikheten att expone- ringen finns kvar och att den inte fallerar vid något tillfälle under dess återstående löptid (sannolikheten för återbetalningar i förtid). Det enda undantaget från denna generella princip tillämpas på kreditkort, där förväntad löptid uppskattas till längre än den avtalsenliga löptiden. Den förvän- tade löptiden är baserad på den period som koncernen är exponerad för kredit‐ risk och där kreditförlusterna inte kan mildras genom riskhanteringsåtgärder. Denna så kallade beteendemässiga löptiden fastställs med användande av pro- duktspecifik historisk data och sträcker sig upp till 10 år. ===== SIDA 194 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 192 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.8.6 Presentation av kreditförluster För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde presenteras reserveringar för kreditförluster i balansräkningen som en minskning av redovi- sat bruttovärde för tillgången. För låneåtaganden och finansiella garantiavtal redovisas de reserveringarna som avsättningar inom raden Övriga skulder och avsättningar. I de fall ett finansiellt instrument består av två komponenter, ett lån och ett låneåtagande, såsom en revolverande checkräkningskredit, redovisar koncernen reserven för kreditförluster separat för lånet och låneåtagandet. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella till- gången. Reserveringar för förväntade kreditförluster och bortskrivningar presen- teras som kreditförluster i resultaträkningen. Bortskrivningar görs då förlusten anses beloppsmässigt slutligen fastställd och representerar beloppet före ian- språktagandet av tidigare gjord reservering. Återbetalningar av bortskrivningar liksom återvinningar av reserveringar intäktsredovisas inom kreditförluster. 3.8.5 Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar Fordringar som är osäkra vid första redovisningstillfället redovisas som förvär- vade eller utgivna osäkra fordringar. Förväntade kreditförluster för sådana till- gångar värderas alltid till ett belopp motsvarande förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid. Däremot anses de förväntade kreditförlusterna vid första redovisningstillfället vara del av det redovisade bruttovärdet och därmed representerar den redovisade reserven för kreditförluster endast föränd- ringen av de förväntade kreditförlusterna för tillgångens återstående löptid sedan första redovisningstillfället. Positiva förändringar i förväntade kreditförlus- ter för tillgångens återstående löptid redovisas som en vinst även om den gynn- samma förändringen är större än det belopp som tidigare redovisats i resultaträk- ningen som kreditförlust. 3.9.1 Säkringar av verkligt värde Ett till ett säkringar Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas av koncernen i vissa fall när rän- teexponeringen i en redovisad finansiell tillgång eller finansiell skuld säkrats med derivat. Koncernen använder sig av ränteswappar för att säkra emitterade värde- papper, seniora icke prioriterade skulder samt efterställda skulder. Säkringsredo- visningen medför att den säkrade risken i den säkrade posten också omvärderas till verkligt värde. Det verkliga värdet för den säkrade risken i en individuell finan- siell skuld redovisas på samma rad i balansräkningen som det finansiella instru- mentet. Både den verkliga värdeförändringen på derivatet och på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Ränta från den säkrade posten och säkringsinstrumentet redovisas i räntenettot. Portföljsäkringar Säkringsredovisning av verkligt värde tillämpas för portföljer där ränteexpone- ringen i portföljer av utlåning och icke‐löptidsbestämda insättningar, bestående av inlåning betalbar på anfordran, säkrats med derivat. Säkringsredovisningen medför att den säkrade risken i den säkrade portföljen också omvärderas till verkligt värde. Värdet på de säkrade posterna redovisas på separata rader i balansräkningen: Värdeförändring på räntesäkrade tillgångar i portföljsäkringar respektive Värdeförändring på räntesäkrade skulder i portfölj- säkringar. Både värdeförändringen på derivatet och värdeförändringen på den säkrade risken redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finansiella poster. Räntor från säkrade poster och säkringsinstrument redovisas inom Räntenettot. 3.9.2 Kassaflödessäkringar Derivat ingås ibland i syfte att säkra exponeringen för variationer av framtida kas- saflöden till följd av valutaförändringar. De säkrade posterna är aggregerade exponeringar mot utländsk valuta i emitterade skuldebrev med fast ränta samt ränteswappar i samma valuta. Koncernen använder valutabasisswappar som säkringsinstrument och exkluderar komponenten för valutabasisspread från säk- ringsförhållandet. Dessa säkringsrelationer redovisas som kassaflödessäk- ringar, vilket innebär att den effektiva delen av värdeförändringen på derivatet, säkringsinstrumentet, redovisas direkt i övrigt totalresultat. Förändringar i verk- ligt värde i valutabasisswappar redovisas också i övrigt totalresultat. De föränd- ringar som avser den effektiva delen av säkringsförhållandet redovisas i kassa- flödesreserven medan valutabasisspreadkomponenten redovisas i reserven för valutabasisspreadar. De ackumulerade beloppen i respektive reserv klassificeras senare om till resultatet i samma period som de säkrade framtida kassaflödena eller kassaflödena avseende valutabasisspreadarna påverkar resultatet. Säkring- arna anses vara ineffektiva till den del som den ackumulerade förändringen i verkligt värde från säkringens start är större för den identifierade delen av säk- ringsinstrumentet än för den säkrade posten, vilken värderas med hjälp av hypo- tetiska derivat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Netto- resultat finansiella poster. Betydande bedömningar och uppskattningar – Kreditförluster Fastställande av betydande ökning i kreditrisken och införlivande av framåtblick- ande makroekonomiska scenarier kan ha väsentlig effekt på reserveringar för kreditförluster. Att införliva framåtblickande information kräver betydande bedömningar både vad gäller vilka scenarier som ska tillämpas och för att säker- ställa att endast relevant framåtblickande information tas hänsyn till vid beräk- ningen av reserveringen för kreditförluster. Det har inte skett några betydande förändringar av metoden under året. På grund av geopolitiska och ekonomiska osäkerheter bedöms expertjusteringar av kreditreserveringarna fortsatt vara nödvändiga. Ytterligare information samt en känslighetsanalys av reserveringarna för kreditförluster i relation till antaganden om betydande ökning i kreditrisken och i relation till framåtblickande makroeko- nomiska scenarier finns i not K3 Risker avsnitt 3.1.4 Beräkning av kreditförlustre- serveringar. Betydande osäkra kreditexponeringar är de där en enskild låntagares eller limitgrupps beviljade belopp uppgår till 50 mkr eller mer. Reserveringar för kredit- förluster för dessa kreditexponeringar fastställs genom att diskontera förväntade kassaflöden och ta hänsyn till minst två möjliga scenarier av vilka minst ett resul- terar i en förlust. Uppskattningen av framtida kassaflöden tar hänsyn till en mängd relevanta faktorer som belopp och källan till kassaflöden, nivån och kvali- teten på låntagarens inkomst, realiserbart värde på säkerhet, koncernens posi- tion gentemot övriga fordringsägare, den sannolika kostnaden och tiden för ind- rivning och försäljning samt nuvarande och framtida ekonomiska förhållanden. Belopp och tidpunkt för framtida återvinningar är beroende av låntagarens fram- tida betalningsförmåga samt säkerhetens värde vilka båda påverkas av framtida ekonomiska förhållanden. Säkerheten kan också vara svår att realisera. Bedöm- ningarna och nivåerna på reserveringen av kreditförluster förändras i takt med att ny information blir tillgänglig eller genom att återvinningsstrategier förändras. 3.9 Finansiella instrument – Säkringsredovisning Koncernen tillämpar olika säkringsmodeller beroende på säkringens syfte: • Säkringar av verkligt värde • Kassaflödessäkringar • Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9 förutom vid portföljsäk- ring av verkligt värde med avseende på ränterisk där koncernen tillämpar EU:s carve‐out version av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Enligt EU:s carve‐out version kan portföljsäkring av verkligt värde tillämpas på inlåning betalbar på anfordran och ineffektivitet avseende skillnader mellan för- väntade och faktiska omprisningsdatum i portföljsäkringar redovisas ej, förutsatt att endast en del av portföljen är säkrad. En förutsättning för att säkringsredovisning ska kunna tillämpas är att säk- ringsförhållandet formellt identifierats och dokumenterats. För säkringsredovis- ning enligt IFRS 9 förväntas säkringens effektivitet vara framåtriktat effektiv vid identifieringen samt fortlöpande därefter. Det skall vara ett ekonomiskt samband mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet och effekten av kreditrisk ska inte dominera värdeförändringen. Säkringskvoten ska vara densamma som den som följer av den kvantitet av den säkrade posten och den kvantitet av säk- ringsinstrumentet som faktiskt säkras. För säkringsredovisning enligt IAS 39, ska säkringens effektivitet kunna mätas på ett tillförlitligt sätt samt förväntas vara effektiv, både framåtriktat och retro‐ aktivt, i att uppnå motverkande värdeförändringar. ===== SIDA 195 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 193 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.9.3 Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillämpas för att skydda koncernen från de omräkningsdifferenser som uppkommer då verksamheter i annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan omräknas. Emitterade skulde- brev i utlandsverksamhetens funktionella valuta används som säkringsinstru- ment och värderas till valutakursen per balansdagen. Den del av valutakursresul- tatet på säkringsinstrumentet som är effektiv redovisas i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektiv del redovisas i resultaträkningen inom Nettoresultat finan- siella poster. Vid en avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras upp- komna vinster och förluster på säkringsinstrumentet från övrigt totalresultat till resultaträkningen. 3.10 Leasingavtal Ett leasingavtal är ett avtal som överlåter nyttjanderätten för en tillgång under en viss tid i utbyte mot ersättning. 3.10.1 Leasetagare Då koncernen är leasetagare redovisas nyttjanderätter och leasingskulder för de lokal‐ och IT‐avtal som bedömts vara leasingavtal i balansräkningen. Koncernens nyttjanderätter presenteras inom Materiella tillgångar. Leasingskulder presente- ras inom Övriga skulder. Avskrivningar på nyttjanderätter och räntekostnader för leasingskulder redovisas i resultaträkningen. Koncernen har valt att tillämpa und- antagen avseende korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underlig- gande tillgången är av lågt värde. Dessa leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasing perioden och redovisas inom Övriga allmänna administrationskostnader. Leasingskulden värderas vid anskaffningstillfället till nuvärdet av obetalda lea- singavgifter vid inledningsdatumet. Leasingskulden ökar därefter med räntekost- nader på leasingskulden och minskar med betalda leasingavgifter. Nyttjanderät- ten redovisas initialt till anskaffningsvärde, det vill säga leasingskuldens ursprungliga värde inklusive vissa övriga kostnader såsom leasingavgifter som betalats vid eller före inledningsdatumet. Nyttjanderätten skrivs därefter av över nyttjandeperioden vilken motsvarar leasingperioden. Leasingavgifterna diskonte- ras med den marginella låneräntan. Efter inledningsdatumet omvärderas leasingskulden för att återspegla omprövningar och ändringar av leasingavtalet. Omvärderingen av leasingskulden justeras mot nyttjanderätten. Vinster eller förluster hänförliga till ändringar som resulterar i delvis eller helt uppsagda leasingavtal redovisas i resultaträkningen inom Övriga intäkter respektive Övriga allmänna administrationskostnader. 3.10.2 Leasegivare Leasegivare ska klassificera leasingavtal som antingen finansiella eller operatio- nella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal innebär att ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Då leasegivaren bär de ekonomiska riskerna och fördelarna klassificeras leasingavtalet som operationellt. Koncernens leasingverksamhet, som leasegivare, klassificeras som finansiell leasing och redovisas därför som lånefordringar i balansräkningen inom Utlåning till allmänheten. Redovisat värde motsvarar nettoinvesteringen enligt leasingav- talet och beräknas som nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Erhållna lea- singavgifter redovisas dels i resultaträkningen som Ränteintäkter och dels i balansräkningen som amortering av lånefordran och fördelas så att den finan- siella intäkten motsvarar en jämn förräntning på den gjorda nettoinvesteringen. 3.11 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar är identifierbara, icke‐monetära tillgångar utan fysisk form samt goodwill som uppkommit vid rörelseförvärv. Tillgångarna redovisas i balansräkningen när de står under koncernens kontroll och förväntas ge koncer- nen ekonomiska fördelar i framtiden. Koncernens immateriella tillgångar utgörs främst av internt utvecklad programvara samt goodwill som uppkommit vid rörel- seförvärv och presenteras inom immateriella anläggningstillgångar. 3.11.1 Goodwill Goodwill förvärvad i rörelseförvärv värderas initialt till anskaffningsvärdet. Däref- ter värderas goodwill till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella ackumu- lerade nedskrivningar. Goodwill prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. Nedskrivningsprövningen sker genom att återvinningsvärdet, det vill säga det högsta av nyttjandevärde eller försäljningsvärde, beräknas. Är återvinningsvärdet lägre än redovisat värde sker nedskrivning till återvinningsvärdet. En nedskrivning av goodwill påverkar varken kassaflöde eller kapitaltäckningsgrad, då goodwill är en avdragspost vid beräkningen av kapitalbasen. I syfte att pröva goodwill från rörelseförvärv för nedskrivning allokeras den vid förvärvstidpunkten till den kassagenererande enhet eller enheter som förväntas dra fördel av förvärvet. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara grupp av tillgångar som ger upphov till kassaflöden som i allt väsentligt är obero- ende av andra tillgångar. Den identifierade kassagenererande enheten för good- will motsvarar den lägsta nivå för vilken den övervakas i den interna styrningen och är aldrig större än ett rörelsesegment. Nedskrivningsbehov fastställs genom att bedöma återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten som goodwill- posten är kopplad till. Då återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet redovisas nedskrivning. Redovisad nedskrivning återförs inte. Betydande bedömningar och uppskattningar – Nedskrivningsprövning av goodwill Företagsledningens nedskrivningsprövningar görs genom att beräkna nyttjande- värdet. Beräkningen bygger på uppskattade framtida kassaflöden från den kas- sagenererande enheten till vilken goodwill allokerats samt när i tiden kassa‐ flödena erhålls. De första tre årens kassaflöden bestäms av de finansiella planer företagsledningen fastställt. För att därefter fastställa framtida kassaflödens storlek krävs mer subjektiva uppskattningar om framtida tillväxt, marginaler och lönsamhetsnivåer. Eftersom samtliga kassagenererande enheter är delar av kon- cernens hemmamarknader, som det inte finns några avsikter att lämna, bedömer koncernen att kassaflödena är eviga samt deras storlek. Dessutom fastställs en diskonteringsfaktor som förutom att spegla pengars tidsvärde också speglar den risk tillgången är förknippad med. Olika diskonteringsfaktorer används för olika tidsperioder. I möjligaste mån fastställs diskonteringsfaktor och antaganden eller delar av antaganden utifrån externa källor. Beräkningen är trots det till väl- digt stor del beroende av företagsledningens egna antaganden. Företagsled- ningen anser att gjorda bedömningar och uppskattningar är väsentliga för kon- cernens resultat och finansiella ställning. Fastställda antaganden och förändringar av dem beskrivs i not K30 Immateriella anläggningstillgångar. 3.11.2 Internt utvecklad programvara Vid egen utveckling av ny eller befintlig programvara redovisas utvecklingsutgifter som kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, står under koncernens kontroll och förvän- tas ge koncernen ekonomiska fördelar i framtiden i balansräkningen som immate- riell tillgång. I övriga fall kostnadsförs utvecklingsutgifter när de uppkommer. De immateriella tillgångarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Till- gångar avseende IT‐utveckling som ännu inte tagits i bruk skrivs inte av, men prövas med avseende på nedskrivningsbehov årligen eller oftare då händelser eller omständigheter indikerar värdenedgång. Då tillgången tas i bruk beräknas avskrivningen linjärt över programvarans nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas och justeras årligen eller vid behov. ===== SIDA 196 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 194 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.11.3 Övriga immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Nyttjandeperioden bedöms vara antingen bestämbar eller obestämbar. Övriga immateriella anläggningstillgångar med bestämbar nyttjandeperiod skrivs av över nyttjandeperioden och prövas för nedskrivning om ett nedskrivningsbehov indikeras. Nyttjandeperiod omprövas och justeras årligen eller vid behov. 3.12 Avsättningar och eventualförpliktelser En avsättning redovisas i balansräkningen då koncernen har en legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Därutöver ska en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras och uppskattat utflöde nuvär- desberäknas. Avsättningarna prövas vid varje bokslutstillfälle och justeras vid behov, så att de motsvarar aktuell uppskattning av åtagandenas värde. I de fall det inte är sannolikt med ett utflöde av resurser eller då förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet uppfylls inte kriterierna för redovisning i balansräkningen. Istället lämnas upplysning om eventualförplik- telse, såvida inte sannolikheten för ett utflöde av resurser är ytterst liten. Betydande bedömningar och uppskattningar – Avsättningar och eventualförpliktelser Bedömning krävs för att fastställa om en aktuell förpliktelse föreligger samt för att uppskatta sannolikheten, tidpunkten och storleken på ett eventuellt utflöde. Avsättningar för krav, och upplysningar om eventualförpliktelser avseende civil- rättsliga tvister och myndighetsärenden kräver vanligtvis en högre grad av bedömning på grund av inneboende osäkerhet och komplexitet. För mer informa- tion, se not K51. Betydande bedömningar och uppskattningar – Pensioner För pensionsskulder och pensionstillgångar avseende förmånsbestämda åtag- anden fastställer företagsledningen ett antal aktuariella antaganden för att beräkna framtida kassaflöden. Antagandena bedöms och uppdateras vid behov vid varje rapporttillfälle. Viktiga uppskattningar görs avseende vilken slutlön den anställde har vid pensioneringstillfället, förmånens storlek då den är relaterad till utvecklingen av inkomstbasbeloppet samt utbetalningsperiod och ekonomisk livslängd. De uppskattade framtida kassaflödena nuvärdesberäknas med en antagen diskonteringsränta. Fastställda antaganden och förändringar av dem beskrivs i not K39 Pensioner. Betydande bedömningar och uppskattningar – Försäkringsavtal Företagsledningen bedömer om ett försäkringsavtal överför betydande försäk- ringsrisk och ska redovisas som försäkringsavtal eller investeringsavtal. Per den 31 december 2025 uppgick det redovisade värdet för investeringsavtal till 432 mdkr (395), vilket huvudsakligen avser unit‐linked avtal. Även om delar av det redovisade värdet skulle omklassificeras och presenteras som försäkringsavtal, så är det företagsledningens bedömning att det inte skulle ge en betydande effekt på koncernens finansiella ställning eller resultat till följd av dess korta avtalsgränser. Avtalen avser långfristigt sparande men har enligt den redovis- ningsmässiga bedömningen korta avtalsgränser då de kan prisjusteras i princip kontinuerligt. 3.14 Försäkringsavtal Med ett försäkringsavtal avses ett avtal där en part, utfärdaren, påtar sig en bety- dande försäkringsrisk genom att acceptera att ersätta försäkringstagaren om en angiven osäker framtida händelse, den försäkrade händelsen, har en negativ påverkan på försäkringstagaren. Med försäkringsrisk avses andra risker än finan- siella risker. Merparten av avtal utfärdade av koncernens försäkringsföretag överför inte betydande försäkringsrisk, varför sådana avtal klassas som investe- ringsavtal och i stället redovisas som finansiella instrument. Vid det första redovisningstillfället redovisas försäkringsavtal i balansräk- ningen till det sammanlagda beloppet av diskonterade uppskattade framtida kas- saflöden inom avtalsgränserna, en riskjustering för icke‐finansiell risk samt den avtalsenliga marginalen. Framtida kassaflöden innefattar såväl premier som ska- deersättningar, skadeanspråks‐ och försäkringsadministrationskostnader samt andra omkostnader för fullföljandet av försäkringsavtal. De framtida uppskat- tade kassaflödena tillsammans med riskjustering för icke‐finansiell risk utgör kassaflödena för åtaganden. Med avtalsenlig marginal avses den ej intjänade vinsten som företaget kommer att redovisa när försäkringsavtalets tjänster till- handahålls i framtiden. Därefter redovisas i balansräkningen en försäkringsskuld som består av skul- den för återstående försäkringsskydd och skulden för inträffade skador. Den avtalsenliga marginalen påförs ränta och eventuell direkt resultatandel i underliggande tillgångars förändringar i verkligt värde, justeras för förändringar i kassaflödena för åtaganden som avser framtida tjänster samt justeras för de belopp som redovisats som försäkringsintäkter på grund av överföring av försäk- ringsavtalstjänster under perioden. Premiefördelningsmetoden är en förenklad värdering som används då försäk- ringsskyddets löptid är ett år eller mindre. Förenklingen innebär i princip att pre- mierna redovisas som försäkringsintäkter jämnt fördelat över försäkringsskyd- dets löptid i stället för redovisning av avtalsenlig marginal enligt ovan. I resultaträkningen redovisas raden Försäkringsnetto, som summerar raderna Försäkringsresultat, bestående av försäkringsintäkter, försäkringskostnader, finansiella intäkter eller kostnader från försäkringsavtal, resultat av innehavda återförsäkringsavtal, samt Avkastning från bakomliggande finansiella tillgångar till försäkringsavtal med resultatandel. 3.13 Pensioner Koncernens ersättningar till anställda efter anställningens upphörande, vilka utgörs av pensionsförpliktelser, klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Med avgiftsbestämda planer avses att koncernen betalar avgifter till separat företag och att värdeförändringsrisken fram till dess att medlen utbetalas faller på den anställde. Således har koncernen inga ytterligare förpliktelser efter det att avgifterna är betalda. Övriga pensions- förpliktelser klassificeras som förmånsbestämda planer. Premier till en avgiftsbestämd plan redovisas som kostnad när en anställd har utfört tjänsterna. För förmånsbestämda planer beräknas nuvärdet av pensions- förpliktelserna och redovisas som pensionsskuld alternativt pensionstillgång. Både rättsliga och informella förpliktelser som uppstått till följd av praxis beak- tas. Beräkningen sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method och inkluderar även löneskatt. Metoden innebär att de framtida ersättningarna förde- las på tjänsteperioder. Från förpliktelserna avräknas det verkliga värdet på de till- gångar, förvaltningstillgångar, som finns avsatta för att täcka förpliktelserna. I de fall verkligt värde på förvaltningstillgångar överstiger värdet av förpliktel- serna redovisas en pensionstillgång. I resultaträkningen belastas personalkost- nader med nettot av tjänstgöringskostnader, räntekostnad på förpliktelserna samt ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Beräkningarna baseras på av koncer- nen fastställda aktuariella antaganden, vilka utgör koncernens bästa bedömning om den framtida utvecklingen. Samma räntesats används för att beräkna både räntekostnad och ränteintäkt. I de fall det verkliga utfallet avviker eller då anta- ganden förändras uppstår så kallade aktuariella vinster och förluster. Nettot av aktuariella vinster och förluster redovisas som Omvärderingar av förmånsbe- stämda pensionsplaner i övrigt totalresultat. Där redovisas också skillnaden mellan verklig avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar. ===== SIDA 197 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 195 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 3.15 Räntenetto Ränteintäkter och räntekostnader på finansiella instrument redovisas i räntenet- tot enligt effektivräntemetoden, och i vissa fall med en metod som ger en rimlig uppskattning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som diskonte- rar framtida kassaflöden till redovisat bruttovärde för en finansiell tillgång eller till det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Beräkningen inkluderar transaktionskostnader, premier eller rabatter och betalda eller erhållna avgifter som är en integrerad del av avkastningen. Ränteintäkter avseende finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff- ningsvärde i steg 1 och steg 2 beräknas genom att applicera effektivräntan på redovisat bruttovärde. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff- ningsvärde i steg 3 beräknas ränteintäkten genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde, vilket är redovisat bruttovärde minskat med reserve- ringar för kreditförluster. För finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaff- ningsvärde och som var osäkra vid första redovisningstillfället beräknas räntein- täkten genom att applicera kreditjusterad effektivränta på upplupet anskaffningsvärde vilken inkluderar effekten av förväntade framtida kreditförlus- ter på uppskattade framtida kassaflöden. Räntekostnader beräknas genom att applicera effektivräntan på upplupet anskaffningsvärde på den finansiella skulden. I räntenettot redovisas räntekomponenten från derivat som ingår i säkringsre- dovisning samt räntekomponenten från derivat som används i ekonomiska säk- ringar. I båda dessa fall säkras poster som redovisas i räntenettot. Dessutom redovisas insättningsgarantiavgifter inom räntekostnader. Ränteintäkter och räntekostnader från finansiella instrument som innehas i handelssyfte samt därtill relaterade räntor inom rörelsesegmentet Företag och Institutioner överförs från räntenettot till Nettoresultat finansiella poster för att på ett bättre sätt presentera verksamhetens karaktär. Inom Övriga ränteintäkter redovisas ränteintäkter från tillgångar värderade till verkligt värde. 3.16 Provisionsnetto Intäkter från kontrakt med kunder, består av avgifter för tjänster som tillhanda- hålls kunderna, och redovisas som provisionsintäkter. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket är när kontrollen av tjäns- ten är överförd till kunden. Den erhållna ersättningen allokeras till varje presta- tionsåtagande beroende på när de uppfylls, antingen över tid eller vid en viss tid- punkt. Provisionsintäkter för kapitalförvaltning och depå redovisas normalt över tid i takt med att tjänster utförs. Rörliga ersättningar, dvs. prestationsbaserade avgif- ter, redovisas först när det är högst troligt att ingen återbetalning av beloppet kommer ske. Betalningsprovisioner och kortavgifter redovisas generellt när tjänsten utförs, dvs vid en viss tidpunkt. Avgifter avseende kundkoncept redovisas över tid i takt med att tjänsten utförs. Utlåningsavgifter som inte ingår i effektivräntan redovi- sas som provisionsintäkt. Utlånings‐ och inlåningsavgifter redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. Kostnader för mottagna tjänster direkt relaterade till tjänster som generar pro- visionsintäkter, redovisas som provisionskostnader. 3.19 Nedskrivningar För tillgångar som inte prövas för nedskrivning enligt standarder med specifika nedskrivningsregler bedömer koncernen löpande om det finns indikationer på att tillgångar minskat i värde. Ifall sådan indikation existerar prövas tillgången för nedskrivning genom att tillgångens återvinningsvärde uppskattas. En tillgångs återvinningsvärde är det högsta värdet av tillgångens försäljningsvärde med avdrag för försäljningsomkostnader och dess nyttjandevärde. Överstiger redovi- sat värde återvinningsvärdet sker nedskrivning till återvinningsvärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet diskonteras uppskattade framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor, före skatt, som inkluderar marknadens bedömning av pengars tidsvärde och andra risker som är förknippade med den specifika till- gången. En bedömning görs också vid varje rapporteringstillfälle om det finns indikationer på att behov av tidigare gjord nedskrivning har minskat eller inte längre föreligger. Ifall sådan indikation existerar bestäms återvinningsvärdet. Tidigare gjord nedskrivning återförs endast om det föreligger förändringar i de uppskattningar som gjordes när nedskrivningen bokfördes. Nedskrivningar redo- visas i resultaträkningen separat för materiella respektive immateriella anlägg- ningstillgångar. 3.17 Övriga intäkter Intäkter avseende IT‐ och övriga tjänster som huvudsakligen tillhandahålls spar- bankerna inkluderas i Övriga intäkter. Erhållna avgifter för dessa tjänster redovi- sas som intäkter från avtal med kunder på samma sätt som provisionsintäkter vilket beskrivs i avsnitt 3.16 Provisionsnetto. Intäkterna avseende IT‐tjänster redovisas i princip enbart över tid. Intäkter för övriga tjänster redovisas både över tid och vid en viss tidpunkt beroende på när åtagandet fullgörs. 3.18 Aktierelaterade ersättningar Då koncernen erhåller tjänster från anställda och ådrar sig förpliktelser att reglera transaktionerna med de anställda med egna egetkapitalinstrument redovisas det som aktierelaterade ersättningar. Det verkliga värdet för den tjänstgöring som berättigar de anställda till tilldelning av egetkapitalinstrument redovisas som kostnad vid den tidpunkt då tjänsterna erhålls. Samtidigt redovisas en motsva- rande ökning av eget kapital, som Balanserade vinstmedel. För aktierelaterade ersättningar till anställda som regleras med egna egetkapi- talinstrument värderas de erhållna tjänsterna genom hänvisning till de tilldelade egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Det verkliga värdet för egetkapitalin- strumenten beräknas per den redovisningsmässiga tilldelningstidpunkten, värde- ringstidpunkten. Med värderingstidpunkt avses den tidpunkt då avtal ingåtts och parterna är överens om villkoren för de aktierelaterade ersättningarna. Vid tilldel- ningstidpunkten tilldelas de anställda rätter till aktierelaterade ersättningar. Då de tilldelade egetkapitalinstrumenten intjänas först när de anställda fullgjort viss tjänstgöringsperiod antas tjänsterna utföras under intjänandeperioden, vilket medför att kostnaden och motsvarande ökning av eget kapital redovisas under hela intjänandeperioden. Icke marknadsrelaterade villkor, såsom krav på fortsatt anställning, för intjänande beaktas i antagandet om hur många egetkapitalinstru- ment som förväntas bli intjänade. Vid varje rapportperiods slut omprövar koncer- nen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på de icke marknadsbaserade intjänandevillkoren. Den eventuella avvikelse mot ursprunglig bedömning som omprövningen ger upphov till redovisas i resultaträk- ningen och motsvarande justering redovisas i Balanserade vinstmedel inom eget kapital. Tillhörande sociala avgifter redovisas som en kontantreglerad aktierela- terad ersättning, det vill säga som en kostnad under motsvarande period, men beräknat på verkligt värde som vid var tidpunkt skulle utgöra underlag för betal- ning av sociala avgifter. ===== SIDA 198 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 196 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter 4. Nya standarder och tolkningar 4.1 Utfärdade redovisningsstandarder som ännu ej tillämpas International Accounting Standard Board (IASB) och IFRS Interpretations Com- mittee (IFRIC) har utfärdat standarder, ändringar av standarder samt tolkningar som ska tillämpas för 2026 eller senare. IASB tillåter förtida tillämpning av dessa. För att Swedbank ska kunna tillämpa dem krävs också att de är godkända av EU om ändringarna inte är förenliga med tidigare regler i IFRS redovisningsstandar- der. Inga utgivna eller ändrade IFRS redovisningsstandarder eller tolkningar som ännu ej tillämpas förväntas ha någon väsentlig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upplysningar eller kapitaltäckning. Swedbank har inte tillämpat nedanstående i Års‐ och hållbarhetsredovisningen 2025. 4.1.1 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter (IFRS 18) International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat IFRS 18 Presen- tation och upplysningar i finansiella rapporter. IFRS 18 utfärdades i april 2024. Standarden ska tillämpas från 1 januari 2027 och antogs av EU i februari 2026. Den nya standarden ersätter IAS 1 och introducerar främst nya krav på struktur och presentation i resultaträkningen samt upplysningar om vissa resultatmått. Införandet kommer inte ha någon påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller kapitaltäckning. Påverkan på presentationen i koncer- nens finansiella rapporter utvärderas för närvarande. 4.1.2 Ändringar i klassificering och värdering av finansiella instrument (IFRS 9 och IFRS 7) International Accounting Standards Board (IASB) har publicerat ändringar avse- ende klassificering och värdering av finansiella instrument i IFRS 9 och IFRS 7. Ändringarna antogs av EU i maj 2025 och tillämpas från 1 januari 2026. Ändring- arna innebär främst vägledning vid bedömning av kontraktuella kassaflöden i finansiella tillgångar som inkluderar villkor som är beroende av framtida händel- ser samt relaterade upplysningskrav. Införandet kommer inte ha någon påverkan på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde eller kapitaltäckning men medför ytterligare upplysningar. 4.1.3 Övriga ändringar i redovisningsregler Inga övriga utgivna eller ändrade IFRS redovisningsstandarder/tolkningar eller ändringar i svenska regelverk, som ännu ej tillämpas, förväntas ha någon väsent- lig effekt på koncernens finansiella ställning, resultat, kassaflöde, upplysningar eller kapitaltäckning. 3.20 Skatt Aktuella skattefordringar och skatteskulder för aktuell period och tidigare perio- der värderas till det belopp som förväntas erhållas eller betalas till skattemyndig- heter. Med uppskjutna skatter avses skatt på skillnader mellan redovisat och skattemässigt värde, som i framtiden utgör underlag för aktuell skatt. Uppskjuten skatteskuld är skatt som hänför sig till skattepliktiga temporära skillnader och som förutses betalas i framtiden. Uppskjuten skatteskuld redovi- sas för samtliga skattepliktiga temporära skillnader förutom till den del skat- teskulderna är hänförliga till första redovisningen av goodwill eller till vissa skat- tepliktiga skillnader på grund av innehav i dotterföretag. Uppskjuten skattefordran representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag. Uppskjuten skattefordran prövas vid varje bok- slutstillfälle och redovisas i den utsträckning det vid respektive balansdag är san- nolikt att de kan utnyttjas. Det medför att en tidigare ej redovisad uppskjuten skattefordran redovisas då det bedöms som sannolikt att tillräckliga skatteplikt- iga överskott kommer att finnas i framtiden. På balansdagen lagfästa skattesat- ser används vid beräkningarna. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld beräknas nominellt med respektive lands skattesats som gäller för efterföljande år. Beräkningen inkluderar inte eventuell OECD global minimiskatt. Uppskjuten skattefordran net- toredovisas mot uppskjuten skatteskuld för koncernföretag som har skattemäs- sig rätt till utjämning. All aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas i resultaträkningen som Skatt förutom skatt hänförlig till poster som har redovisats i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I dessa fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Betydande bedömningar och uppskattningar – Skatt För de estniska och lettiska koncernföretagen utlöses inkomstbeskattning när utdelning lämnas. Moderbolaget styr utdelningsbeslut. Till den del det inte finns någon avsikt att inom överskådlig framtid ta utdelning från estniska dotterföre- tags ackumulerade vinstmedel före 2017 redovisas ingen uppskjuten skatt. För mer information se not K18. ===== SIDA 199 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 197 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter K3 Risker Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå i interna processer eller på grund av framtida interna eller externa händelser. Riskbegreppet innefattar både sannolikheten för att en hän- delse inträffar, och den påverkan en sådan händelse skulle kunna ha på koncer- nens resultat, eget kapital eller värde. Styrelsen ansvarar för att säkerställa att det finns ett koncernövergripande riskhanteringsramverk. Ett sådant ramverk omfattar bland annat processer som säkerställer att risker inom koncernen identifieras, bedöms och i tillämpliga fall, mäts, hanteras, övervakas och rapporteras. Genom Policy för koncernens övergripande riskramverk (Policy on Enterprise Risk Management) definierar och kommunicerar styrelsen koncernens riskstra- tegi och riskaptit. I samma dokument lägger styrelsen även grunden för en sund riskkultur och en riskmedvetenhet inom organisationen. För att säkerställa att riskexponeringen bibehålls på en låg nivå även i långsiktigt perspektiv, fastställer styrelsen riskaptit och limiter för de risktyper som har definierats i koncernens risktaxonomi. Riskaptiten begränsar Swedbanks risktagande och säkerställer att mininivåerna vad gäller kapital och likviditet hålls på adekvata nivåer. De kvalita- tiva riskaptiterna och de kvantitativa styrelselimiterna implementeras genom ett risklimitramverk. I ramverket beslutas limiter, eskaleringstriggers och riskindika- torer (KRI) av vd, övrig företagsledning samt vid behov av chefer på lägre nivå. Risklimitramverket är ett verktyg för att övervaka och kontrollera riskexponering, riskkoncentration och uppbyggnad av risker. Syftet är att säkerställa att risker hålls inom fastställd riskaptit. Den interna kapitalutvärderingen utvärderar om Swedbank är tillräckligt kapi- taliserad, dvs. att tillgängligt kapital på ett adekvat sätt täcker koncernens riskex- poneringar samt interna och regulatoriska krav. Syftet är att säkerställa att Swed- bank kan upprätthålla pågående och planerade affärsaktiviteter under normala och ogynnsamma ekonomiska förhållanden. Omvärldsfaktorer och andra faktorer som påverkade riskbilden under 2025 Geopolitisk situation De geopolitiska spänningarna under 2025 förblev höga då Rysslands krig i Ukraina fortsatte att störa handelsvägar, leveranskedjor och energimarknader, medan konflikten i Mellanöstern bidrog till osäkerhet kring energipriser och däm- pade investerarsentiment. Tilltagande spänningar i relationerna mellan USA och Kina, i kombination med nya amerikanska tullar, påskyndade omstruktureringen av globala leveranskedjor vilket kan öka kostnaderna för företag. För Sveriges och de baltiska staternas öppna, exportorienterade ekonomier bidrog dessa hän- delser till mer volatila förutsättningar för handel och investeringar, men trots dessa lyckades Swedbank stärka sin motståndskraft mot geopolitiska chocker, bland annat genom att fördjupa analysen och utföra diverse stresstester. Inflationstrender och tullar Disinflationen fortsatte under 2025, men hur den hanterades skilde sig tydligt åt mellan Europa och USA. I Europa närmade sig inflationen målnivån på 2 procent, vilket gjorde det möjligt för ECB och Riksbanken att sänka styrräntorna och däri- genom lätta på villkoren för hushåll och företag. Räntorna sänktes även i USA, men det politiska trycket på Federal Reserve väckte oro för centralbankens obe- roende. Kortfristiga räntor föll, medan långfristiga amerikanska statsobligations- räntor steg, vilket återspeglade en kombination av ihållande budgetunderskott och stigande inflationsförväntningar. Samtidigt bidrog nya amerikanska tullåt- gärder till ytterligare komplexitet genom att driva upp kostnaderna för handelsva- ror och påskynda omstruktureringen av leveranskedjor, även om de bredare glo- bala disinflationstrenderna bestod. För Swedbank innebär detta att banken noggrant behöver följa förändringarna i både räntemiljö och handelsflöden, då dessa faktorer påverkar kundernas finansiella förutsättningar och de makroeko- nomiska antaganden som ligger till grund för bankens framåtblickande analyser. Europeisk finanspolitisk expansion och NATO-upprustning Finanspolitiken i Europa blev mer expansiv under 2025, med stark tonvikt på säkerhet. Tyskland lanserade ett historiskt program för att stärka både infrastruk- tur och försvar, medan Sverige och de baltiska staterna kombinerade riktade hus- hållsstöd med ökade försvarsbudgetar. Alla NATO‐allierade förväntas också nå försvarsutgiftsmålet på 2 procent av BNP under 2025, samtidigt som flera länder så som Polen och de baltiska staterna når över denna nivå. USA:s krav på att NATO‐medlemmar ska öka försvarsutgifterna till omkring 5 procent av BNP håller också på att omforma de europeiska finanspolitiska planerna. För högt skuldsatta länder i Europa skulle en sådan ökning innebära betydande avväg- ningar gentemot välfärds‐ och investeringsutgifter, medan även finansiellt star- kare ekonomier står inför komplexa prioriteringsutmaningar. Dessa åtgärder stärker visserligen säkerheten och stöder den inhemska efterfrågan, men riskerar att bromsa disinflationen och väcker frågor kring långsiktig förmåga att hantera ländernas höga skuldnivåer skulder och huruvida länderna också drabbas av undanträngningseffekter. För Swedbank innebär detta att banken behöver följa hur dessa faktorer påverkar räntor, offentliga investeringar och den bredare makroekonomiska utvecklingen, då dessa faktorer kan ha betydelse för våra kun- ders finansiella förutsättningar. Den svenska kronans dynamik Den svenska kronan uppvisade perioder med stora rörelser under 2025 då den under vissa perioder stärktes och under andra försvagades. I ett längre tidsper- spektiv är valutan dock fortsatt svag mot större valutor såsom den amerikanska dollarn och euron. Viktiga drivkrafter har varit räntedifferenser, osäkerhet kopplad till globala tullar samt kronans roll som en riskkänslig valuta som tenderar att underprestera under perioder av förhöjda geopolitiska spänningar. Övriga omvärldstrender Utöver dessa makroekonomiska och geopolitiska faktorer präglades 2025 även av flera bredare strukturella omvärldstrender. Återhämtningen på den globala fastighetsmarknaden förblev försenad, och arbetsmarknaderna i Sverige och Baltikum fortsatte att vara dämpade, samtidigt som kompetensbrist och löne- kostnadstryck bestod i delar av ekonomin. Klimatrelaterade regelverk, bland annat inom ramen för EU‐taxonomin och CSRD, fortsatte att forma regleringsmil- jön och påverkade därigenom företagens omställningstakt och investerings- mönster. Samtidigt ökade betydelsen av cyber‐ och teknologirelaterade omvärldsrisker i takt med snabb AI‐utveckling och ett allt mer komplext digitalt landskap. Sammantaget är detta omvärldsdrivna förhållanden som Swedbank följer noggrant. Utvecklingen av kreditrisk Under året var inflationen stabil på Swedbanks fyra hemmamarknader och i Sve- rige under Riksbankens mål. Med detta följde sjunkande räntor vilket hade en positiv inverkan på skuldsatta hushåll och företag. Detta ledde till förbättrade makroekonomiska utsikter samt att hushållens syn på ekonomin förbättrades, om än från låga nivåer i Sverige. Den makroekonomiska situationen var likartad i Estland och Lettland medan BNP tillväxten var högre i Litauen. Osäkerheten kring de geopolitiska spänningarna och den framtida ekonomiska utvecklingen samt hög arbetslöshet gjorde dock fortsatt svenska hushåll försiktiga som behöll sitt höga sparande hellre än att öka sin konsumtion. Den ekonomiska utvecklingen var därför dämpad även om det mot slutet av året fanns signaler om ökande privat konsumtion och högre ekonomisk tillväxt. Sektorer kopplade till privata investeringar och konsumtion påverkades mest under året, som till exempel bostadsbyggande, handel och restauranger. Även om inflationen var stabil och räntorna sjönk under året så bidrog låg privat konsumtion och höga kostnader till att antalet konkurser i Sverige låg kvar på höga nivåer. Antalet konkurser i Estland, Lettland och Litauen var på stabila och i stort sett oförändrade nivåer under året. Priserna på privata bostäder i Sverige var i genomsnitt nästan oförändrade under året men med lokala variationer beroende på skillnader i utbud och efter- frågan och bostadstyp. Den genomsnittliga prisnivån var fortfarande på en lägre nivå jämfört med toppnivåerna i början av 2022. Priserna på privata bostäder i Estland var i stort sett oförändrade samtidigt som de ökade något i Lettland och fortsatte öka i Litauen. Förändringarna i marknadsvärden på kommersiella fastigheter i Sverige var små under året och varierade beroende på fastighetstyp och läge. Även om ris- kerna för sektorn som helhet har minskat under året kvarstår riskerna för enskilda särskilt utsatta bolag och orter. För att säkerställa en låg risk i Swed- banks utlåning analyseras låntagarnas långsiktiga återbetalningsförmåga vid kreditgivningen. Swedbank lägger stor vikt vid att låntagarnas kassaflöden ska vara hållbara även vid sämre konjunktur eller högre ränteläge. Kreditriskindikatorer som andelen bolån med sena betalningar minskade något under året. Lån med lättnader i villkor ökade under året till följd av fler bevil- jade amorteringsbefrielser på bolån i Sverige men minskade mot slutet av året. Trots det svaga ekonomiska läget var kreditförlusterna låga. Kreditkvaliteten i Swedbanks utlåning är fortsatt solid. ===== SIDA 200 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 198 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Utmaningar och risker med digitalisering Swedbank är en fullservicebank som verkar på fyra hemmamarknader. Våra kunder förväntar sig att möta oss på ett säkert, bekvämt och kontinuerligt till- gängligt sätt, oavsett var de väljer att interagera med oss. Detta kräver att Swed- bank uppnår och bibehåller en effektiv, stabil och motståndskraftig IT‐miljö, inklu- sive outsourcade tjänster. Kontinuerliga insatser för att tillhandahålla pålitliga digitala lösningar kräver nya sätt att skydda Swedbank och våra kunder. Under 2025 har Swedbank ytterli- gare stärkt sitt ramverk för digital operativ motståndskraft samt sina processer för att säkerställa motståndskraften hos koncernens kritiska eller viktiga funktio- ner. Efter flera års förbättringar fortsätter Swedbank att testa och verifiera sin digitala operativa motståndskraft för att säkerställa att den kan stå emot allvar- liga incidenter, såsom avancerade cyberattacker eller omfattande IT‐störningar. Risken för bedrägerier orsakade av organiserad brottslighet var fortsatt hög under 2025. Att förebygga bedrägerier är avgörande för att framtidssäkra Swed- banks verksamhet och behålla vår position som en betrodd och omtänksam bank. Under året har Swedbank fortsatt att investera i ökad kapacitet för att före- bygga, upptäcka och snabbt agera på/åtgärda bedrägerier genom förstärkta resurser, mer kompetent stöd samt smartare processer. Swedbank har tillsammans med de andra stora svenska bankerna och Svenska Bankföreningen utvecklat och implementerat åtgärder för alla banker i syfte att ytterligare stärka kundskyddet mot bedrägerier. Dessa åtgärder inklude- rar bland annat en fyratimmarsfördröjning vid justering av dagliga överförings- gränser samt implementation av Sender‐ID‐skydd för Swedbanks telefonnummer för att skydda kunder från SMS‐förfalskning. Åtgärder mot finansiell brottslighet Swedbanks arbete med att motverka finansiell brottslighet präglas av en låg ris- kaptit.Under 2025 har arbetet fortsatt med investeringar i infrastruktur för lång- siktigt hållbara och effektiva nyckelprocesser för kundkännedom (KYC), riskbe- dömningar, transaktionsmonitorering, sanktionsscreening och rapportering. Fortbildning av medarbetare genomförs regelbundet i syfte att öka medvetenhe- ten om aktuella risker förknippade med finansiell brottslighet och för att upprätt- hålla en god regelefterlevnadskultur. För information om AML‐utredningar se not K51. Området Finansiell brottslighet beskrivs även i kapitlet Bolagsstyrningsin- formation i hållbarhetsrapporten. Den geopolitiska situationen har inneburit särskilt fokus på finansiella sanktio- ner och stora resurser har lagts ned på att, tillsammans med svenska myndighe- ter, motverka finansiell brottslighet inom kriminella nätverk.Swedbank fortsätter att allokera resurser och kompetens för att hantera den ökade risken samt genomdriva proaktiva styrningsbeslut förenliga med Swedbanks riskaptit. Skatt Skatteområdet är komplext och ger utrymme för bedömning. Det ligger i skatte- områdets natur att praxis och tolkningar av gällande lag ofta ändras, ibland ret- roaktivt. För det fall skattemyndigheter och i förekommande fall skattedomstolar beslutar om en annan tolkning än Swedbank initialt gjort, kan det komma att påverka koncernens verksamhet, resultat och finansiella ställning. Den globala minimiskatten (OECD Pelare 2) omfattar multinationella koncer- ner med en konsoliderad omsättning om minst 750 miljoner euro. Alla länder där koncernen har etableringar, förutom USA och Kina, har antagit regelverket. Kon- cernen omfattas och har efter analys konstaterat att de effektiva skattesatserna i respektive jurisdiktion överstiger de tillämpliga gränsvärdena. Koncernen har därför ingen minimiskatt att redovisa för räkenskapsåret 2025. Swedbanks risktaxonomi Swedbank har en koncerngemensam risktaxonomi, som är ett system för att organisera risker som har gemensamma egenskaper. Kategorierna inom risktax- onomin benämns risktyper. Risktyper Beskrivning Kreditrisk (3.1) Risk för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gente- mot koncernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. Likviditetsrisk (3.2) Risken att inte kunna infria betalningsförpliktelser när de förfaller till betalning utan att ådra sig betydande extra- kostnader för att erhålla finansiering eller utan att åsam- kas förluster på grund av forcerad försäljning av tillgångar. 3.1 Kreditrisk 3.1.1 Definition Kreditrisk är risken för att en motpart inte fullgör sina förpliktelser gentemot kon- cernen samt risken för att den ställda säkerheten inte täcker fordringarna. 3.1.2 Riskhantering En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, att kreditbeslut följer kreditprocessen och fattas i enlighet med relevanta regelverk samt att dessa beslut är i linje med Swedbanks affärs‐ och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av systemstöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmäs- siga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid kredithante- ring inom koncernen. Principen återspeglas i kreditorganisationen, i beslutsin- stanser och i kreditprocessen. Respektive affärsenhet ansvarar för att interna kontroller är integrerade i relevanta delar av kreditprocessen. Kreditprocessen omfattar arbets‐ och beslutsprocesser för kreditgivning, kre- dituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncer- nen. Koncernen eftersträvar även att erhålla relevanta säkerheter för beviljade krediter. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning för- utsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regio- nal och global förändring och utveckling ska beaktas om det kan ha betydelse för affären och dess risk. Hållbarhet, inklusive miljöhänsyn, socialt ansvar och affärsetik är viktiga faktorer som beaktas vid kreditgivning. I samband med kreditgivning till företag görs en hållbarhetsanalys. Analysen är en integrerad del av kreditanalysen och syftar till att utvärdera hur hållbarhets- relaterade risker påverkar exempelvis kundernas lönsamhet, återbetalningsför- måga och säkerheters värde. Även kundernas och i förlängningen Swedbanks ryktesrisk beaktas i analysen. Hållbarhetsanalysen är obligatorisk för kunder som tillhör exponeringsklass Företag med en total koncernkreditlimit större än 8 mkr i Sverige och 0,8 mEUR i de baltiska länderna efter avdrag för krediter säkerställda med pant i bostadsfastighet. Risktyper Beskrivning Marknadsrisk (3.3) Risken att värde, resultat, kapital eller exponering påverkas negativt på grund av förändringar i riskfaktorer i de finan- siella marknaderna. Värde avser både ekonomiskt värde och redovisat värde och inkluderar värdejusteringar såsom Credit Valuation Adjustment (CVA) samt Debit Valuation Adjustment (DVA). Operativ risk (3.4) Risk för förluster, störningar i affärsprocesserna och nega- tiv ryktespåverkan till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer, mänskliga faktorn och sys- temfel, eller externa händelser. Regelefterlev- nadsrisk (3.5) Risk för att koncernen inte uppfyller de externa och interna regler som är tillämpliga på koncernens tillståndspliktiga verksamhet. Uppföranderisk (3.6) Risk för att fallera att agera i enlighet med kunds bästa intresse, i enlighet med god marknadspraxis, dataskydds- lagstiftning och uppförandekoden. Risk för finansiell brottslighet (3.7) Risk för penningtvätt, finansiering av terrorism, brott mot sanktioner, mutor och korruption samt underlättande av skatteflykt. Risk i försäk- ringsrörelsen (3.8) Risk i försäkringsrörelsen utgörs av försäkringstecknings- risk, marknadsrisk, kreditrisk och likviditetsrisk avseende de helägda försäkringsföretagen i koncernen. ESG risk Risken för negativ finansiell påverkan på koncernen till följd av nuvarande och framtida påverkan från miljö‐, soci- ala eller bolagsstyrande ESG‐faktorer på koncernens mot- parter och investerade tillgångar; ESG‐risker materialise- ras genom de traditionella kategorierna av finansiella risker. Affärsrisk Risken för att resultatet minskar på grund av oväntade för- ändringar i affärsmiljön, som inte kan hänföras till andra risktyper. ===== SIDA 201 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 199 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Riskklassificering är en central del av kreditprocessen. Riskklassen utvärderas och fastställs som en del av varje kreditbeslut. Riskklassen påverkar också kraven på omfattning av analys och dokumentation samt hur uppföljningen av kunder sker. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Alla kreditexponeringar bedöms kontinuerligt och syste- matiskt för tidiga indikationer på en betydande ökning av kreditrisk. Utöver denna löpande kredituppföljning granskas dessutom exponeringar med förhöjd risk res- pektive större exponeringar mot kunder, finansiella institut och stater minst årli- gen. Detta görs för att säkerställa en omfattande bedömning av låntagarens eko- nomiska situation och framtida kreditvärdighet, översyn och fastställande av riskklass, samt utvärdering av den långsiktiga kundrelationen. Koncernens riskorganisation ansvarar för oberoende övervakning och kontroll av kreditriskhantering, inklusive kreditprocessen, risklimiter och riskklassifice- ringssystem. Riskorganisationen analyserar regelbundet den sammanlagda kre- ditportföljens risknivå och riskutveckling samt genomför stresstester bland annat som en del av den årliga utvärderingen av kapitaltäckningen. Riskkoncen- trationer och förhöjda risker inom olika segment samt större enskilda kreditta- gare övervakas noggrant. När behov uppstår utförs dessutom särskilda analyser och stresstester av utvalda segment eller delportföljer. Klimatrisker i olika sekto- rer identifieras och analyseras regelbundet av Swedbank. Dessa analyser införli- vas i affärsplaner och kreditstrategier där klimatperspektivet integreras genom att såväl omställningsrisker som fysiska risker beaktas. 3.1.3 Riskmätning Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkt för bland annat: • riskbedömning och kreditbeslut • beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering • beräkning av riskjusterad avkastning • beräkning av reserveringar för förväntade kreditförluster • övervakning och hantering av kreditrisker • rapportering av kreditrisker till bland annat styrelse, vd och koncernledning • utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter. De viktigaste riskparametrarna för att beräkna regulatoriska kapitalkrav för kre- ditexponeringar är: PD (probability of default) – sannolikheten för att en motpart eller ett kontrakt kommer att fallera med betalningarna till koncernen inom en tolvmånaderspe- riod, LGD (loss given default) – hur stor andel av kreditexponeringen som förväntas gå förlorad vid fallissemang, och EAD (exposure at default) – den kreditexponering koncernen beräknas ha när en motpart hamnar i fallissemang. Swedbank har tillstånd att använda metoden intern riskklassificering (IRK) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. Swedbank använder flera olika riskklassificeringsmodeller för olika delsegment av kreditportföljen. Modellerna är i huvudsak av två typer. Den ena typen bygger på statistiska metoder, vilket förut- sätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt mycket information om motparter som fallerat. Den andra typen är baserad på expertbe- dömning och används i de fall där statistiska metoder inte är möjliga att tillämpa. Många av modellerna är dock en kombination av de bägge typerna. Modellerna valideras både vid införandet av nya modeller och vid större för- ändringar, samt fortlöpande minst årligen. Valideringen syftar till att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därutöver kontroll- eras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. I den finansiella redovisningen beräknas förväntade kreditförluster enligt IFRS 9, vilket beskrivs nedan i avsnitt 3.1.4. De huvudsakliga skillnaderna mellan beräkningarna av förväntade kreditförluster enligt regulatoriska kapitalkrav (Baselregelverket) och enligt redovisningen beskrivs i tabellen i avsnitt 3.1.5 IFRS 9 jämfört med reglerande kapitalramverk. 3.1.4 Beräkning av kreditförlustreserveringar Reservering av förväntade kreditförluster Koncernens reserveringar för kreditförluster baseras på förväntade kreditförlus- ter. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån vilket steg den individuella till- gången är hänförd till vid varje balansdag. För finansiella tillgångar där ingen betydande ökning av kreditrisken inträffat sedan första redovisningstillfället (steg 1) reserveras en kreditförlust som motsvarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa inom tolv månader. För finansiella tillgångar där en betydande ökning av kreditrisken inträffat (steg 2) samt för de som är osäkra (steg 3) reserveras en kreditförlust som mot- svarar de förväntade kreditförluster som kan inträffa under tillgångens återstå- ende löptid. Sådana värderingar görs med internt utvecklade statistiska modeller eller genom individuella bedömningar av förväntade kassaflöden för avtalen, vilka båda innehåller en hög grad av bedömning av företagsledningen. Portföl- jerna som används för att uppskatta förväntade kreditförluster överensstämmer med den gruppering som tillämpas för regulatoriska ändamål med delade ris- kegenskaper. Dessa är baserade på homogena delsegment av den totala kredit- portföljen, till exempel typ av låntagare, land, affärsområde eller produktgrupp. De viktigaste indata som används i de kvantitativa modellerna är sannolikheten för fallissemang (PD), förlust vid fallissemang (LGD), kreditexponering vid fallis- semang (EAD) samt förväntad löptid. Förväntade kreditförluster reflekterar både historiska data och sannolikhetsviktade framåtblickande scenarier. Sannolikhet för fallissemang (PD) PD för tolv månader och PD för återstående löptid för en finansiell tillgång mot- svarar sannolikheten för fallissemang som förväntas inträffa under de kom- mande tolv månaderna respektive under den finansiella tillgångens förväntade återstående löptid. De baseras på de förhållanden som existerar på balansdagen samt framtida ekonomiska förhållanden som påverkar kreditrisken. Riskklassificeringen i PD‐modellerna enligt IRK‐metoden ger indata till PD‐ modellerna enligt IFRS 9, där historiska fallissemangsfrekvenser används för att skapa PD‐terminsstrukturer som täcker tillgångars hela löptid. PD‐modellerna är baserade på delsegment med likartade riskbeteenden, till exempel typ av lånta- gare, land, produktgrupp eller bransch och används för att härleda PD för tolv månader och för återstående löptid. Bransch‐ och landspecifika kreditcykelindex prognostiseras baserat på olika makroekonomiska scenarier. För varje scenario justeras terminsstrukturerna baserat på korrelationen mellan PD och det prognosticerade kreditcykelindexet för att få framåtblickande uppskatt- ningar. Följaktligen resulterar försämrade ekonomiska framtidsutsikter, eller en ökning i sannolikheten för att ett negativt scenario ska inträffa, både i högre PD för tolv månader och för återstående löptid. Detta bidrar således till en ökning av de förväntade kreditförlusterna samt antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2. Förlust vid fallissemang (LGD) LGD ger en bedömning av kreditförluster givet fallissemang, där sannolikheten för och det förväntade värdet av framtida återvinningar, realisering av säkerheter, när i tiden återvinningarna förväntas ske, och pengars tidsvärde tas i beaktande. LGD‐modeller bygger på historiska förlustdata och segmenteras efter till exempel land, säkerhetstyp, typ av låntagare och produkt. Framåtblickande makroekono- miska faktorer återspeglas i LGD‐beräkningarna genom att utifrån prognostice- rade säkerhetsvärden för varje enskilt makroekonomiskt scenario justera fram- tida förväntade återvinningsnivåer och belåningsgrader. Ett ekonomiskt scenario med fallande säkerhetsvärden leder till fallande återvinningsnivåer och ökande belåningsgrad och därmed till både ökande LGD och förväntade kreditförluster. Exponeringar vid fallissemang (EAD) EAD representerar en beräknad kreditexponering vid ett framtida datum för fallis- semang med hänsyn tagen till förväntade förändringar i kreditexponeringen på balansdagen. Koncernens metod för modellering av EAD återspeglar nuvarande avtalsvillkor för återbetalning av kapital och ränta, förfallodatum och förväntat utnyttjande av outnyttjade limiter för revolverande kreditfaciliteter och oåterkalle- liga åtaganden utanför balansräkningen. Förväntad löptid Koncernen beräknar förväntade kreditförluster med hänsyn tagen till risk för fal- lissemang under återstående löptid. Generellt är förväntad löptid begränsad till den maximala avtalsperiod som koncernen är utsatt för kreditrisk även om en längre period överensstämmer med affärspraxis. Samtliga avtalsvillkor tas hänsyn till när förväntad löptid fastställs, inklusive återbetalnings‐, förlängnings‐ och överföringsalternativ som är bindande för koncernen. För bolåneportföljen tillämpar koncernen en beteendemässig löptidsmodell som beräknar sannolikhe- ten för att en exponering fortfarande är aktiv och inte i fallissemang vid något till- fälle under återstående löptid (vilket även innefattar sannolikhet för förtida åter- betalning). För kreditkort uppskattas den förväntade beteendemässiga löptiden, med hjälp av produktspecifik historiska data och sträcker sig upp till tio år. ===== SIDA 202 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 200 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle före den 1 januari 2018 2025 2024 Påverkan på kreditför- lustreserveringar vid Påverkan på kreditför- lustreserveringar vid Intern riskklass vid första redovisningstill- fället 12 månaders PD intervall vid första redovisningstill- fället, % Tröskel- värde, ned- gradering i riskklass1,2,3 Ökning i tröskel- värde med 1 enhet, % Minskning i tröskel- värde med 1 enhet, % Kreditför- lustreser- veringar Andel av totalportfölj i bruttobelopp, % Ökning i tröskel- värde med 1 enhet, % Minskning i tröskel- värde med 1 enhet, % Kreditför- lustreser‐ veringar Andel av totalportfölj i bruttobelopp, % 18–21 <0,1 5–8 enheter –6,1 6,6 50 9 –5,6 3,6 62 10 13–17 0,1–0,5 3–7 enheter –10,6 7,8 192 9 –4,8 5,8 278 10 9–12 >0,5–2,0 1–5 enheter –10,8 13,5 146 3 –14,5 8,7 198 4 6–8 >2,0–5,7 1–3 enheter –6,5 4,9 60 1 –9,1 3,7 64 1 0–5 >5,7–99,9 1 enhet –3,3 0,0 24 0 –2,0 0,0 33 1 –9,4 8,8 472 22 –8,4 6,0 634 25 Expertjustering efter modellberäkningen4 7 87 Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 2 0 4 0 Finansiella instrument i steg 3 466 0 590 0 Summa5 947 23 1 315 25 1) Nedgradering med 2 enheter motsvarar ungefär en ökning med 100 procent i PD för tolv månader. 2) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass. 3) Tröskelvärdena som används i känslighetsanalysen är som lägst 1 enhet. 4) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2. 5) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 97 mkr (127). Fastställande av en betydande ökning i kreditrisk Koncernen använder både kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att bedöma en betydande ökning i kreditrisk. Kriterierna beskrivs i not K2 Redovisningsprinci- per, avsnitt 3.8.3 Definition på fallissemang och osäkra fordringar. Efterföljande tabeller visar kvantitativa tröskelvärden, nämligen: • Förändringar i sannolikhet för fallissemang (PD) inom de kommande tolv månaderna samt intern riskklassificering som har tillämpats för den portföljen av lån som utgivits före den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexpone- ringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5 bedöms en nedgradering i risk- klass med 1 enhet från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Om en kreditexponering som utgivits med en riskklass mellan 18 och 21, nedgraderas med 5 till 8 enheter från det första redovis- ningstillfället, anses det som en betydande ökning i kreditrisk • Förändringar i sannolikhet för fallissemang under hela löptiden, vilka har till- lämpats för den portfölj av lån som utgivits från och med den 1 januari 2018. Till exempel, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 0 och 5, bedöms en ökning i sannolikhet för fallissemang med 50 procent från det första redovisningstillfället som en betydande ökning i kreditrisk. Alternativt, för kreditexponeringar utgivna med en riskklass mellan 18 och 21, anses en ökning med 200–300 procent från det första redovisningstillfället som bety- dande med undantag för svenska bolån där också ett absolut 12‐månaders PD tröskelvärde appliceras. Dessa tröskelvärden återspeglar en lägre känslighet för förändring på skalans lågriskdel och en högre känslighet på skalans högriskdel. Koncernen har genom- fört en känslighetsanalys för hur kreditförlustreserveringar skulle ändras om tröskelvärdena skulle öka eller minska. En lägre tröskel skulle öka antalet lån som överförs från steg 1 till steg 2 och också öka beräknade kreditförlustreserve- ringar. En högre tröskel skulle ha motsatt effekt. Efterföljande tabeller visar effekterna av denna känslighetsanalys för kredit- förlustreserveringarna vid årsskiftet. ===== SIDA 203 ===== Finansiella rapporterHållbarhetsrapportBolagsstyrningsrapportEkonomisk redogörelseAffärsområdenVärdeskapande 201 Swedbank Årsredovisning 2025 – Finansiella rapporter och noter Betydande ökning av kreditrisken – finansiella instrument med första redovisningstillfälle från och med den 1 januari 2018 2025 2024 Påverkan på kreditför- lustreserveringar vid Påverkan på kreditför- lustreserveringar vid Intern riskklass vid första redovisningstillfället Tröskelvärde, ökning i PD för återstående löptid1, % Ökning i tröskel- värde med 100%, % Minskning i tröskel- värde med 50%, % Kreditför‐ lustreser‐ veringar Andel av totalportfölj i bruttobelopp, % Ökning i tröskel- värde med 100%, % Minskning i tröskel- värde med 50%, % Kreditför- lustreser‐ veringar Andel av total- portfölj i brut- tobelopp, % 18–21 200–3002 –15,4 16,3 132 23 –7,7 17,6 118 22 13–17 100–250 –1,6 5,3 873 25 –2,8 3,9 1 031 23 9–12 100–200 –2,0 1,0 1 118 13 –1,4 1,6 1 270 13 6–8 50–150 –0,5 1,5 493 4 –10,9 1,5 556 4 0–5 50 0,0 0,1 483 3 –0,2 0,1 389 2 –1,9 2,8 3 099 67 –3,5 2,7 3 365 64 Expertjustering efter modellberäkningen3 124 632 Stater och finansiella institut med låg kreditrisk 9 7 63 11 Icke riskklassificerade4 410 2 Finansiella instrument i steg 35 1 670 0 1 879 0 Summa6 5 311 77 5 938 75 1) Tröskelvärden varierar inom givna intervall beroende på låntagarens geografiska läge, segment och intern riskklass. 2) För svenska bolån som utgivits med riskklasserna 18 till 21 en relativ ökning av PD för återstående löptid på 200‐300% samt med en absolut ökning av 12‐månaders PD över 7,5bps appliceras. 3) Avser expertjusteringar av kreditförlustreserveringarna i steg 1 och steg 2. 4) Ökningen beror på förvärven av Entercard och Stabelo. 5) Förvärvade eller utgivna osäkra fordringar presenteras tillsammans med steg 3. Dessa finansiella tillgångar uppgick till redovisat värde brutto om 2 443 mkr och kreditförlustreserveringar om 8 mkr. 6) Varav reserveringar för exponeringar utanför balansräkningen uppgår till 562 mkr (880). ===== SIDA 204 =====