Årsredovisning 2024

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av bolagets hållbarhetsrapport  
Tabell 3: CSRD-index
CSRD-upplysning Plats (avsnitt, sidhänvisning) och anteckningar
ESRS 2 Allmänna upplysningar
BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten, s.40
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter, s.40, Metodik för klimatbedömning, s.56, Metodik, 
s.59, Metodik, s.60, Förändringar i utarbetandet eller presentationen av hållbarhetsinformationen, s.61, Metoder och 
antaganden som använts för att sammanställa data, s.71, Förändringar i utarbetandet eller presentationen av 
hållbarhetsinformationen, s.73, Förändringar i utarbetandet eller presentationen av hållbarhetsinformationen, s.80
GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll GOV-1 och GOV-2 Styrelsens, ledningens och organisationens roller samt information som lämnas till och 
hållbarhetsfrågor som behandlas av bolagets styrelse, ledning och organisation, s.41-42
GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och 
tillsynsorgan
GOV-1 och GOV-2 Styrelsens, ledningens och organisationens roller samt information som lämnas till och 
hållbarhetsfrågor som behandlas av bolagets styrelse, ledning och organisation, s.41-42
GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem, s.42
GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet, s.43
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering, s.43
SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja, s.44-45
SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter, s.45
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, s.46, E1 
Klimatförändringar, s.56, E2 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.63, E3 - Hantering av påverkan, risker 
och möjligheter s.65, E5 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.66, S1 - Hantering av påverkan, risker och 
möjligheter, s.68, S2 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.74, S4 - Hantering av påverkan, risker och 
möjligheter, s.77, G1 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.81
IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter, s.46-47, 
Klimatpåverkan, hantering av risker och möjligheter, s.56
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av bolagets hållbarhetsförklaring IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av bolagets hållbarhetsrapport, s.48-50
ESRS E1 Klimatförändringar
E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna, s.56-57
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, s.57-58, Huvudsakliga policyer, s.41-42
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer, s.58
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna E1-4 Mål för begränsningar av och anpassning till klimatförändringarna, s.58-59
E1-5 Energianvändning och energimix E1-5 Energiförbrukning och energimix, s.59-60
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp E1-6 Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp, brutto, s.60-62
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   4 8

===== SIDA 49 =====

Fortsättning
CSRD-upplysning Plats (avsnitt, sidhänvisning) och anteckningar
ESRS E2 Miljöföroreningar
E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening E2-1 Policyer relaterade till miljöföroreningar, s.63, Huvudsakliga policyer, s.41-42
E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening, s.63
E2-3 Mål relaterade till miljöförorening E2-3 Mål relaterade till miljöförorening, s.64
E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter, s.64
ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser
E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser, s.65, Huvudsakliga policyer, s.41-42
E3-2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser E3-2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser, s.65
E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser, s.65
ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi, s.66, Huvudsakliga policyer, s.41-42
E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi, s.66
E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi, s.66
E5-4 Resursinflöden E5-4 Resursinflöden, s.67
E5-5 Resursutflöden E5-5 Resursutflöden, s.67
ESRS S1 Egen arbetskraft
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften S1-1 Policyer för den egna arbetskraften, s.68, Huvudsakliga policyer, s.41-42
S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan, s.69
S1-3 Rutiner för att åtgärda negativ inverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma 
problem, s.69
S1-3 Rutiner för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma 
problem, s.69
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de 
väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders 
ändamålsenlighet
S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga 
riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften och dessa åtgärders 
ändamålsenlighet, p.69-70
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker 
och möjligheter hanteras
S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och 
möjligheter hanteras, s.70
S1-6 Uppgifter om företagets anställda S1-6 Uppgifter om företagets medarbetare, s.71
S1-7: Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda S1-7: Uppgifter om medarbetare som inte är anställda, s.71
S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog, s.71-72
S1-9 Mångfaldsindikatorer S1-9 Mångfaldsindikatorer, s.72
S1-10 Tillräckliga löner S1-10 Tillräckliga löner, s.73
S1-14 Mått för arbetsmiljö S1-14 Mått för arbetsmiljö, s.73
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter, s.73
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   4 9

===== SIDA 50 =====

Fortsättning
CSRD-upplysning Plats (avsnitt, sidhänvisning) och anteckningar
ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan
S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan, s.74, Huvudsakliga policyer, s.41-42
S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående påverkan, s.74
S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan 
uppmärksamma problem
S2-3 Rutiner för att negativ påverkan och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma 
problem, s.74-75
S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de 
väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa 
åtgärders ändamålsenlighet 
S2-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på arbetstagare i värdekedjan, och sätt att hantera de väsentliga 
riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders 
ändamålsenlighet, s.75-76
S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker 
och möjligheter hanteras
S2-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och 
möjligheter hanteras, s.76
ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare
S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare, s.77, Huvudsakliga policyer, s.41-42
S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående påverkan, s.77-78
S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare 
kan uppmärksamma problem
S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan 
uppmärksamma problem, s.78
S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera 
de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och 
dessa åtgärders ändamålsenlighet
S4-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på konsumenter och slutanvändare, och sätt att hantera de väsentliga 
riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders 
ändamålsenlighet, s.78-80
S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker 
och möjligheter hanteras
S4-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och 
möjligheter hanteras, s.80
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande
G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur, s.81, Huvudsakliga policyer, s.41-42
G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer, s.81-82
G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor, s.82
G1-4 Fall av korruption och mutor G1-4 Bekräftade fall av korruption eller mutor, s.82
G1-5 Politisk inflytande och lobbyverksamhet G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet, s.82
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 0

===== SIDA 51 =====

Miljöinformation
EU-taxonomin
I följande avsnitt presenterar Sobi koncernens andel av 
omsättning, kapitalutgifter (CapEx) och driftsutgifter 
(OpEx) för 2024 som är kopplade till ekonomisk 
verksamhet som omfattas av taxonomin och 
verksamhet som är taxonomiförenliga. För 2024 krävs 
rapportering av taxonomiförenlighet för alla miljömål. 
Sobis verksamheter som omfattas av EU-taxonomin 
Sobi har genomfört en kartläggning av sin verksamhet 
och dragit slutsatsen att en del av verksamheten 
omfattas av taxonomin. Följande ekonomisk 
verksamhet har identifierats för miljömålet 
Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC): 
• PPC 1.2 Tillverkning av läkemedel 
Sobis tillverkning är utlagd på externa partners. För att 
bedöma om utlagd tillverkning ingår i den ekonomiska 
verksamheten PPC 1.2 har Sobi analyserat 
tillverkningsprocesserna och gjort bedömningen att 
Sobi ska anses vara tillverkare i de fall Sobi äger vissa 
insatsmaterial och slutprodukten. 
Intäkter från läkemedel där Sobi gjort bedömningen 
att Sobi inte ska anses vara tillverkare, royalty samt 
övriga intäkter omfattas inte av EU-taxonomin. 
Vidare har Sobi genomfört en kartläggning av kapital- 
och driftsutgifter relaterade till inköp från ekonomiska 
verksamheter som omfattas av taxonomin. Följande 
ekonomiska verksamheter har identifierats för 
miljömålet Begränsning av klimatförändringar (CCM): 
• CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar 
och lätta motorfordon 
• CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader 
Leasing av företagsbilar ingår i verksamhet CCM 6.5 och 
hyra (leasing) av kontorslokaler ingår i verksamhet CCM 
7.7. 
Bedömning av taxonomiförenlighet
I följande avsnitt presenterar Sobi sin bedömning av de 
ekonomiska verksamheter som omfattas av EU-
taxonomin och som har potential att definieras som 
taxonomiförenliga.
PPC 1.2 Tillverkning av läkemedel
Under 2024 satte Sobi upp en långsiktig plan för att 
undersöka taxonomiförenlighet av de läkemedel som 
omfattas av taxonomin. Efter en första genomgång av 
de tekniska granskningskriterierna (TSC) tillsammans 
med experter och ett yttrande från European 
Federation of Pharmaceutical Industries and 
Associations (EFPIA) om rekommendationer för 
läkemedelsföretag, valde Sobi att avvakta ytterligare 
riktlinjer innan planen implementeras fullt ut. Detta 
ställningstagande är i linje med vad som för närvarande 
gäller inom branschen. Sobi kommer att fortsätta följa 
och hålla sig uppdaterad i frågan.
CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och 
lätta motorfordon 
En andel av årets kapitalutgifter för leasing av 
företagsbilar bedöms bidra väsentligt till CCM. Tillräcklig 
information som krävs för att verifiera kriterierna för att 
inte orsaka betydande skada (DNSH) har dock ännu inte 
tillhandahållits, exempelvis information om bilarnas 
däck. Därför rapporterar Sobi även denna del av årets 
kapitalutgifter för leasade företagsbilar som ej 
taxonomiförenlig. 
CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader 
Under 2024 flyttade Sobi in i ett nytt globalt 
huvudkontor i Stockholm. Denna del av årets 
kapitalutgifter bedöms bidra väsentligt till CCM. 
Dessutom har hyresvärden genomfört en analys av 
klimatrelaterade risker och sårbarheter. En 
åtgärdsanalys är dock ännu inte klar, vilket krävs för 
DNSH-kriterierna för miljömålet Anpassning till 
klimatförändringar (CCA). Av den anledningen 
rapporterar Sobi det nya globala huvudkontoret som ej 
taxonomiförenligt. Övrig andel av årets kapitalutgifter 
rapporteras som ej taxonomiförenlig då det saknas 
tillräcklig information för att kunna bedöma om TSC 
uppfylls.
Sociala minimiskyddsåtgärder 
Utöver kriterierna för verksamhetens väsentliga bidrag 
och att inte orsaka skada (DNSH), kräver EU-taxonomin 
att företag som bedriver sådan verksamhet måste 
uppfylla vissa sociala minimiskyddskrav. 
Sobi anser att verksamheten bedrivs i 
överensstämmelse med de sociala minimiskyddskraven. 
Sobis leverantörer måste godkänna och följa Sobis 
uppförandekod för partners och deras 
hållbarhetsprestanda övervakas inom ramen för 
programmet för ansvarsfulla inköp. Sobis policyer och 
rutiner baseras på OECD:s riktlinjer för multinationella 
företag och FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter. 
Nyckeltal och redovisningsprinciper enligt taxonomin 
Detaljerad rapportering av nyckeltalen enligt EU-
taxonomin presenteras i tabellerna 4, 5 och 6 på 
följande sidor. Andelen av respektive nyckeltal som 
omfattas av taxonomin och som är taxonomiförenlig 
per mål kan hittas i tabellerna nedan på denna sida. 
Nyckeltalen definieras enligt följande: 
Omsättning 
Omsättning motsvarar rörelsens intäkter såsom den 
presenteras i koncernens rapport över totalresultat och 
not 5. 
Kapitalutgifter 
Kapitalutgifter inkluderar investeringar i materiella och 
immateriella anläggningstillgångar inklusive 
nyttjanderättstillgångar före avskrivningar, och alla slags 
omvärderingar, inklusive de som härrör från 
nedskrivningar och exklusive förändringar i verkligt 
värde. Kapitalutgifter inkluderar också investeringar från 
ovan som härrör från rörelseförvärv. Goodwill är 
exkluderat. Totala kapitalutgifter kan stämmas av mot 
not 16 och 17 i koncernredovisningen. Sobi har för 
närvarande inte upprättat en kapitalutgiftsplan. 
Driftsutgifter
Driftsutgifter motsvarar forsknings- och 
utvecklingskostnader och kostnader för korttidsleasing 
vilka baseras på koncernens rapport över totalresultat 
och not 9. Vidare ingår kostnader för 
byggnadsrenovering, underhåll och reparation samt alla 
andra direkta utgifter som rör det dagliga underhållet av 
materiella anläggningstillgångar, vilka inte kan stämmas 
av mot någon specifik post i koncernens finansiella 
rapporter.
Andel av omsättningen/total omsättning
Taxonomiförenlighet 
per mål
Mål som omfattas av 
taxonomin
CCM  —  — 
CCA  —  — 
WTR  —  — 
CE  —  — 
PPC  — 42 %
BIO  —  — 
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
Taxonomiförenlighet 
per mål
Mål som omfattas av 
taxonomin
CCM  — 48 %
CCA  —  — 
WTR  —  — 
CE  —  — 
PPC  — 19 %
BIO  —  — 
Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter
Taxonomiförenlighet 
per mål
Mål som omfattas av 
taxonomin
CCM  —  — 
CCA  —  — 
WTR  —  — 
CE  —  — 
PPC  — 35 %
BIO  —  — 
CCM: Begränsning av klimatförändringar
CCA: Anpassning till klimatförändringar
WTR: Vattenresurser och marina resurser
CE: Den cirkulära ekonomin
PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar
BIO: Biologisk mångfald och ekosystem
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 1

===== SIDA 52 =====

Tabell 4: Omsättning
Räkenskapsår 2024 År Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada 
(DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod
Omsättning
Andel av omsättningen, år 2024
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel förenlig med taxonomikraven 
(A.1.) eller som omfattas av taxonomi-
kraven (A.2.) omsättning, år 2023
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
MSEK % J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) 
verksamheternas omsättning (A.1) — — — — — — — — — — — — — — — —
Varav möjliggörande verksamheter — — — — — — — — — — — — — — — — E
Varav omställningsverksamheter — — — — — — — — — — — T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
Tillverkning av läkemedel PPC 
1.2 10 973 42 % N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 39 %
Omsättningen hos de verksamheter som 
omfattas av taxonomin men som inte är 
miljömässigt hållbara 
(ej taxonomiförenliga) (A.2)
10 973 42 % — — — 42 % — — 39 %
A. Omsättning för verksamheter som 
omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 10 973 42 % — — — — — — 39 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte 
omfattas av taxonomin  15 054 58 %
TOTALT  26 027 100 %
J - Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
N - Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
EL - Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet
N/EL - Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet
E - Möjliggörande verksamhet
T - Omställningsverksamhet
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 2

===== SIDA 53 =====

Tabell 5: Kapitalutgifter
Räkenskapsår 2024 År Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada 
(DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod
Kapitalutgifter
Andel av kapitalutgifterna, år 2024
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel förenliga med taxonomikraven 
(A.1.) eller som omfattas av taxonomi-
kraven (A.2.) kapitalutgifter, år 2023
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
MSEK % J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara 
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) — — — — — — — — — — — — — — — —
Varav möjliggörande verksamheter — — — — — — — — — — — — — — — — E
Varav omställningsverksamheter — — — — — — — — — — — T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
Tillverkning av läkemedel PPC 
1.2 109 19 % N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 84 %
Transport med motorcyklar, 
personbilar och lätta motorfordon
CCM 
6.5 66 12 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 %
Förvärv och ägande av byggnader CCM 
7.7 206 36 % EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0 %
Kapitalutgifter för verksamheter som 
omfattas av taxonomin men som inte är 
miljömässigt hållbara 
(ej taxonomiförenliga) (A.2)
381 67 % 48 % — — 19 % — — 84 %
A. Kapitalutgifter för verksamheter som 
omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 381 67 % 48 % — — 19 % — — 84 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifterna hos verksamheter som 
inte omfattas av taxonomin 184 33 %
TOTALT 565 100 %
J - Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
N - Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
EL - Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet
N/EL - Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet
E - Möjliggörande verksamhet
T - Omställningsverksamhet
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 3

===== SIDA 54 =====

Tabell 6: Driftsutgifter
Räkenskapsår 2024 År Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada 
(DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod
Driftsutgifter
Andel av driftsutgifterna, år 2024
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel förenliga med taxonomikraven 
(A.1.) eller som omfattas av taxonomi-
kraven (A.2.) driftsutgifter, år 2023
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
MSEK % J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara 
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) — — — — — — — — — — — — — — — —
Varav möjliggörande verksamheter — — — — — — — — — — — — — — — — E
Varav omställningsverksamheter — — — — — — — — — — — T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
EL; 
N/EL
Tillverkning av läkemedel PPC 
1.2 1 239 35 % N/EL N/EL N/EL EL N/EL N/EL 35 %
Driftsutgifter för verksamheter som 
omfattas av taxonomin men som inte är 
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
1 239 35 % — — — 35 % — — 35 %
A. Driftsutgifter för verksamheter som 
omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 1 239 35 % — — — 35 % — — 35 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte 
omfattas av taxonomin 2 325 65 %
TOTALT  3 564 100 %
J - Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
N - Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet
EL - Verksamhet som omfattas av taxonomin för det relevanta målet
N/EL - Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet
E - Möjliggörande verksamhet
T - Omställningsverksamhet
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 4

===== SIDA 55 =====

Tabell 7: Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter 
Rad Kärnenergirelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa 
elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
NEJ
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för 
produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för 
säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
NEJ
3 Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller 
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt 
säkerhetsuppgraderingar av dessa.
NEJ
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el 
med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad 
produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som 
producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
NEJ
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 5

===== SIDA 56 =====

ESRS E1 Klimatförändringar
Väsentliga hållbarhetsfrågor
• Anpassning till klimatförändringar
• Begränsning av klimatförändringar
• Energi
Klimatanpassning och begränsning av 
klimatförändringar samt energi har identifierats som 
väsentliga risker för Sobi. Frågor som rör energi och 
begränsning av klimatförändringar är relevanta för såväl 
Sobis egen verksamhet som i föregående och 
efterföljande led i värdekedjan. Anpassning till 
effekterna av klimatförändringar är främst relevant för 
försörjningskedjan och Sobis externa partners. En 
detaljerad klimatriskanalys finns under rubriken 
Klimatpåverkan, hantering av risker och möjligheter i 
avsnitt E1-1 och en fullständig översikt över alla 
väsentliga frågor finns i avsnitt SBM-3.
E1-1 Omställningsplan för 
begränsning av klimatförändringarna
Omställningsplan
Sobi har för närvarande ingen fullständig 
omställningsplan, men många delar av planen finns 
redan på plats. Under 2025 kommer Sobi att utveckla, 
integrera och anpassa en omställningsplan, med målet 
att fullt ut implementera den kompletta planen mot 
slutet av året. 
Under 2024 fastslog Sobi ett minskningsmål för sina 
utsläpp i scope 1 och 2 på 37,8 procent, med basår 
2023 och målår 2029. Detta kortsiktiga mål är i linje 
med kraven som Science Based Targets Initiative (SBTi) 
ställer och innebär en minskning med cirka 8 procent 
per år. Sobi satte även upp ett mål för leverantörers 
klimatarbete i scope 3 om att 65 procent av 
leverantörerna ska införa SBT:er inom samma 
tidsperiod. Sobis kortsiktiga mål för scope 1 och 2 är 
vetenskapsbaserat och i linje med att begränsa den 
globala uppvärmningen till 1,5°C. Sobis kortsiktiga mål 
för leverantörers klimatarbete i scope 3 är också 
vetenskapsbaserat och i linje med att begränsa den 
globala uppvärmningen till väl under 2°C, i enlighet 
med Parisavtalet. 
De viktigaste åtgärderna för att uppnå dessa mål 
innefattar bland annat att minska koldioxidutsläppen 
från Sobis bilflotta genom bränslebyte och att övergå till 
förnybar energi i den egna verksamheten. 
Inom scope 3 var inköpta varor och tjänster den 
kategori som stod för den största delen av utsläppen, 
där Sobis externa tillverkning utgjorde den största 
källan. Sobis SBT avseende leverantörers klimatarbete 
riktar sig till denna kategori. Ett annat viktigt bidrag 
inom scope 3 var uppströms transport och distribution, 
och Sobi inkluderade denna kategori i målet för 
leverantörers klimatarbete.  
Utsläpp inom Sobis största scope 3-kategorier 
övervakas, och åtgärder har vidtagits för att uppnå 
minskningar. 
Mer information om de fastställda målen, åtgärderna 
och styrmedlen för att minska koldioxidutsläpp finns i 
avsnitt E1-3 och E1-4.
Anpassning till affärsstrategi och finansiell planering
Sobis hållbarhetsstrategi är en del av och bidrar till 
affärsprioriteringarna, och baseras på engagemanget 
för Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet. 
Att minska miljö- och klimatpåverkan är ett av de 
identifierade prioriterade områdena, både i Sobis egen 
verksamhet och i värdekedjan. 
Lokala incitament används för att påskynda 
omställningen. 
En del av Sobis omställningsplan för begränsning av 
klimatförändringarna är att flytta den egna 
verksamheten till mer energieffektiva anläggningar. 
Under 2024 flyttade Sobis verksamheter i Schweiz och 
Sverige till mer energieffektiva anläggningar. Dessutom 
omfattar Sobis nya globala bilpolicy en övergång till 
hybrid- och elfordon. Sobis investeringar i anläggningar 
som stödjer omställningsplanen uppgick till 163 MSEK 
under 2024. I tillägg var 57 procent av Sobis nya eller 
förlängda fordonskontrakt under 2024 till el- eller 
hybridfordon. Alla de nämnda investeringarna 
överensstämmer dock inte helt med EU-taxonomin. Läs 
mer om Sobis EU-taxonomirapport i avsnittet EU-
taxonomin. 
Sobi har tillsatt en klimatarbetsgrupp för att 
underlätta omställningen till en bilflotta med låga eller 
inga utsläpp och ge råd till bolagets enheter för att 
minska koldioxidavtrycket. Dessutom undersöker 
arbetsgruppen möjligheten att säkra investeringar i mer 
energieffektiva anläggningar i framtiden. Dessa åtgärder 
är en del av arbetet med att anpassa de ekonomiska 
verksamheterna CCM 6.5 och CCM 7.7 i EU-taxonomin. 
Det handlar bland annat om åtgärder för påverkan och 
insatser för att säkerställa högre datakvalitet. 
Arbetet med att slutföra Sobis omställning till slutet av 
2025 omfattar en kontinuerlig anpassning till den 
övergripande affärsstrategin och den finansiella 
planeringen, inklusive en kapitalutgiftsplan.   
Godkännandeprocess
Klimatmål och planer granskas av Sobis verkställande 
ledning och godkänns av Sobis styrelse. Den slutliga 
omställningsplanen ska godkännas av styrelsen. 
Sobis verksamhet omfattas inte av direktiv 2020/1818, 
vilket innebär att Sobi inte är undantaget från EU:s 
Paris-anpassade jämförelseindex. 
Klimatpåverkan, hantering av risker och möjligheter
Branschspecifika värmekartor och väsentlighetsindex 
identifierar inte klimat och energi som hållbarhetsfrågor 
med hög väsentlighet för bioteknik- och 
läkemedelsbranschen. Sobis egen uppföljning av direkta 
och indirekta utsläpp (scope 1 och 2) bekräftar att Sobi 
inte är ett koldioxidintensivt bolag. Sobis huvudsakliga 
påverkan på klimatförändringarna har identifierats 
genom beräkningar och uppskattningar av scope 3-
utsläpp inom den globala försörjningskedjan, framför 
allt kopplat till tillverkning av insatsmaterial, produkter 
och transporter. 
Metodik för klimatbedömning
Sobi genomför formella analyser och planering för 
klimatscenarier med hjälp av de rekommendationer och 
påverkanstabeller som fastställts av TCFD, där potentiell 
påverkan delas upp i omställnings- respektive fysiska 
risker och möjligheter.
Sobi använder de klimatscenarier som identifierats av 
Network of Central Banks and Supervisors for Greening 
the Financial System (NGFS). För 2024 års analyser 
användes NGFS fas 5-scenarierna. Dessa scenarier 
bygger på den senaste versionen av Shared 
Socioeconomic Pathways (SSP 2, version 3.0).
De valda klimatscenarierna illustrerar två motsatta 
vägval,"Current Policies" och "Net Zero 2050". Dessa 
scenarier omfattar både påverkan, regionala sårbarheter 
och potentiella effekter av anpassning samt påföljande 
finansiella effekter på samhälle och industri.
Analysen genomfördes av Sobis sakkunniga och 
ledande befattningshavare.
Potentiella risker och möjligheter analyserades med 
avseende på storlek och sannolikhet med den tidigare 
analysen som bas, och listan uppdaterades och 
utökades enligt de uppdaterade scenarierna. Analysen 
resulterade i en slutlig rangordning av de viktigaste 
fysiska- och omställningsriskerna samt möjligheter. 
Tre olika tidshorisonter användes: (kort sikt – ett till tre 
år, medellång sikt – tre till fem år och lång sikt – fem till 
femton år). Den långsiktiga tidshorisonten överstiger de 
tio år som normalt används för affärsplanering vilket 
också är anledningen till att en längre tidshorisont än 15 
år inte ansågs praktiskt tillämpbar.  
Klimatrelaterade fysiska risker
Scenariot Current Policies valdes för att analysera Sobis 
huvudsakliga fysiska risker kopplade till 
klimatförändringar. I detta scenario vidtas inga 
ytterligare åtgärder vilket leder till en 3°C uppvärmning 
till året 2100 och allvarliga fysiska risker, en del 
oåterkalleliga så som havsnivåhöjningar. Akuta 
händelser, som översvämningar av floder, tropiska 
cykloner, värmeböljor och torka likväl som risk för 
vattenbrist innebär en risk för fysiska och finansiella 
effekter i regioner av betydelse för Sobi.  
Tabell 8 visar de kroniska och akuta fysiska risker som 
identifierats ha störst påverkan och sannolikhet för Sobi 
i den senaste analysen. Riskerna klassificerades enligt 
FN:s klimatpanel IPCC:s tabellstruktur för påverkan och 
är inte rangordnade.
Sobis affärsmodell skapar ett beroende av externa 
partners i försörjningskedjan. Sobis största 
läkemedelsflöden finns inom Europa och Nordamerika 
och mellan de två kontinenterna. Okontrollerade 
klimatförändringar kommer att innebära en avsevärt 
ökad risk för extrema väderhändelser såsom 
översvämningar och värmeböljor i vissa delar av Europa 
och torka på den nordamerikanska kontinenten. I detta 
scenario kommer sannolikheten för ökade och 
oförutsedda konsekvenser och kostnader till följd av 
extrema händelser att öka, även på kort sikt. 
För att motverka denna risk uppdateras 
verksamhetens kontinuitetsplaner för att omfatta 
väderrelaterade risker. Leverantörernas geografiska 
placering har analyserats med avseende på vattenstress. 
Beredskap inför klimatförändringar blir en del av den 
ordinarie dialogen med leverantörspartners och i 
bedömningen av potentiella leverantörspartners. 
Övervakning av att leverantörerna har 
kontinuitetsplaner ingår också sedan 2024.
Enstaka leveranser kan påverkas av både extrema 
temperaturer och andra extrema väderförhållanden, 
och även om det inte är en systemrisk kan det 
potentiellt påverka patienternas tillgång till läkemedel, 
särskilt om lagernivåerna är låga. Pågående projekt för 
att förbättra planering i leverantörsled förväntas minska 
risken på medellång sikt. 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 6

===== SIDA 57 =====

Klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter
Scenariot Net Zero 2050 ger den bästa sammantagna 
bilden av potentiella omställningsrisker och möjligheter 
i samband med en snabb omställning. I detta scenario 
förväntas en hastig omställning inom alla ekonomiska 
sektorer och inom de flesta geografier. Elektrifiering av 
transport, industri och uppvärmning av byggnader samt 
förflyttning till koldioxidsnål energiförsörjning kommer 
att vara avgörande. Innovation av nya drivmedel och 
koldioxidförvaring kommer äga rum. Sammantaget 
kommer detta ha en effekt på energiförsörjning och -
tillgång samt energipriser och utsläppskostnad. 
Tekniksprång inom mobilitet kommer att påverka pris 
och potentiellt transportkapacitet.
 Tabell 9 visar de risker och möjligheter som har 
störst påverkan och sannolikhet för Sobi enligt den 
senaste analysen. Riskerna och möjligheterna 
klassificeras enligt IPCC:s tabellstruktur för påverkan 
och är inte rangordnade.
Sobi bedöms vara tämligen väl rustat att hantera de 
identifierade riskerna. Eftersom de identifierade 
kostnadsökningarna skulle påverka hela branschen är 
de inte specifika för Sobi. Nya krav kommer påskynda 
förändring hos leverantörerna, vilket kommer öka 
tillgången på mer klimatvänliga lösningar. Beroenden av 
mindre ambitiösa leverantörer eller leverantörer som 
befinner sig på platser där omställningen är svårare 
utgör en risk. Framtvingade leverantörs- eller 
materialförändringar skulle innebära en betydande 
kostnadspåverkan och skulle ta tid på grund av 
stringenta krav för godkännande. Därav ses processer 
för granskning av tredje part över för att stärka energi- 
och klimatperspektivet, och kontinuitetsplaner för 
verksamheten förstärks med dessa perspektiv. 
Möjligheter som rör förbättrad energihantering och 
övergång till förnybara energikällor ingår redan i Sobis 
diskussioner med leverantörer. 
Kortsiktigt krävs ökad kunskap om bolagets och 
produkternas klimatavtryck samt ett ambitiöst 
helhetsgrepp på klimatarbetet för att uppfylla ökade 
kundkrav, större transparens i och med de nya 
rapporteringsramverken samt högre förväntningar från 
både investerare och medarbetare. Dessutom krävs 
transparent kommunikation gällande ambitioner och 
prestationer. Detta adresseras genom att sätta nya 
klimatmål, se avsnitt E1-4. 
E1-2 Policyer för begränsning av och 
anpassning till klimatförändringar
Syftet med Sobis miljöpolicy är att minska bolagets 
påverkan på miljö och klimat. Miljöpolicyn beskriver 
Sobis åtagande att begränsa klimatförändringar genom 
att 1) ersätta användningen av icke-förnybara 
energikällor med mer hållbara alternativ när så är 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 7
Tabell 8: Huvudsakliga fysiska risker kopplat till bibehållen politik
Kort sikt 
(1–3 år)
Medellång sikt
(3–5 år)
Lång sikt
(5–15 år)
Akuta Händelsedrivna, inklusive väderrelaterade
Akuta väderhändelser som kraftig nederbörd, översvämningar eller extrema vindar som tropiska cykloner med 
efterföljande stormvågor kan påverka försörjnings- och distributionskedjorna och i slutändan tillgång på läkemedel och 
patienters hälsa, samt även få finansiella konsekvenser för bolaget. Påverkan kan vara större vid nya produktlanseringar 
eller om lagernivåerna är låga.
∞
Extrema väderhändelser kan påverka Sobis leverantörers tillgång till insatsmaterial. Det är svårare att övervaka och fastställa 
korrekt beredskapsplanering i företag längre upp i försörjningskedjan, vilket innebär ökad risk. ∞
Sobis centrallager i Nederländerna är en viktig knutpunkt för Sobi. Nederländerna är ett område med potentiell risk för 
stormfloder och/eller översvämningar. ∞
Värmeböljor riskerar att påverka temperaturerna under lagring eller transport, vilket kan äventyra produktkvaliteten eller 
öka kostnaderna. Denna risk är inte geografiskt begränsad utan kan uppstå varsomhelst i Sobis distributionsflöden. ∞
Kroniska Permanenta förändringar orsakade av klimatförändringar
Effekter på energiförsörjningen, t.ex. begränsade leveranser, ökade energikostnader och ökat behov av reservsystem. ∞
Störningar i försörjningskedjan på grund av vattenbrist. Fyra av Sobis partners i försörjningskedjan finns i områden med 
hög vattenstress, och en av dem finns i ett område med medelhög risk för vattenbrist. ∞
Tabell 9: Huvudsakliga risker och möjligheter kopplat till en snabb omställning
Kort sikt 
(1–3 år)
Medellång sikt
(3–5 år)
Lång sikt
(5–15 år)
Politisk eller 
juridisk risk
Ekonomiska effekter av politisk förändring
Kostnadsmodeller påverkas på grund av kostnadsökningar i samband med införandet av nya policyer för tillverkning av 
läkemedel eller insatsvaror. Exempel på detta är införandet av system för handel med utsläppsrätter, koldioxidskatter, 
eller nya krav på reningstekniker för luftutsläpp i produktionen.
∞
Förändringar i krav på insatsmaterial och förpackningar leder till ökade kostnader, på grund av den faktiska kostnaden 
för förändringarna och/eller lägre tillgång på eller högre efterfrågan på, ersättningsmaterial. ∞
Elektrifiering av transporter i Europa – risk för kostnadsökningar eller minskad tillgång på långväga kyltransporter ∞
Teknisk risk Risk för att ny teknik tränger undan äldre system och omkullkastar vissa delar av det befintliga ekonomiska systemet
Strikta energibesparingar eller begränsningar i eldistributionen kan påverka produktionen hos kontraktstillverkare vid 
övergång till energisystem från förnybara källor. ∞
Marknadsrisk Förändring i utbud eller efterfrågan när klimatrisker och möjligheter beaktas
Att inte uppfylla kundkrav på bra klimatresultat genom hela värdekedjan kan innebära uteslutning från upphandlingar. ∞
Ett bra resultat från klimatarbetet kan å andra sidan ge fördelar. ∞
Renommérisk Förändrad uppfattning om ett företag på grund av dess bidrag eller brist på bidrag till klimatomställningen
Klimatresultatets inverkan på renommé kommer snabbt att öka och ett dåligt resultat kan påverka bolagets renommé 
och därmed dess värde negativt. ∞
Transparent och fullständig extern och intern kommunikation om klimatambitioner och klimatresultat kan stärka Sobis 
renommé som arbetsgivare eller investeringsobjekt. ∞
Resurs-
effektivitet 
och 
alternativa 
energikällor
Fokus på energi, vatten, material och avfall gör det möjligt att undvika kostnadsökningar och behövs genom hela värdekedjan.∞
Klimatrelaterade lån kan utgöra en attraktiv finansieringsmodell. ∞
Att tillhandahålla bipacksedlar online, i stället för i fysisk form tillsammans med produkten, kan minska behovet av att 
ändra tryckt material och risken för att produkter till följd av detta måste kasseras. Detta skulle inte bara gynna Sobi 
utan hela branschen. 
∞

===== SIDA 58 =====

möjligt och 2) ständigt sträva efter att använda energi 
effektivt och ansvarsfullt i syfte att minska utsläppen av 
växthusgaser. Detta arbetssätt ska integreras i 
affärsverksamheten och arbetsledningen. 
Sobi åtar sig också att sträva efter att förstå 
klimatrelaterade risker, inklusive finansiell eller strategisk 
påverkan inom bolagets inflytandesfär och värdekedja, 
för att hantera, utvärdera och proaktivt minska riskerna, 
inklusive anpassning till klimatförändringar.
Uppförandekoden för partners beskriver Sobis krav på 
leverantörer. Mer specifikt förväntas leverantörer ersätta 
icke-förnybara resurser med mer hållbara alternativ där 
så är möjligt, inklusive ersätta icke-förnybara 
energikällor och sträva efter att använda energi 
effektivt.   
Andra globala policyer beskriver fler aspekter av Sobis 
fokus på att begränsa klimatförändringar. De främsta 
exemplen är Sobis globala bilpolicy som beskriver 
omställningen till en bilflotta med noll- och 
lågemissionsbilar, och den globala resepolicyn som 
syftar till att minska klimatpåverkan genom att begränsa 
resandet eller göra smarta resval (mark framför flyg, 
hyrbilar med låga eller inga utsläpp etc.). Dessa policyer 
gäller för samtliga medarbetare och personer som 
arbetar för Sobi. Likt övriga globala policyer ansvarar 
Sobis ledande befattningshavare för tillsynen.  
De viktigaste policyerna som rör styrning och 
omfattning av hållbarhetsfrågor sammanfattas i avsnitt 
GOV-1 and GOV-2.
E1-3 Åtgärder och resurser med 
avseende på klimatförändringspolicyer
Inom den egna verksamheten har Sobi identifierat den 
globala bilflottan och energianvändningen i bolagets 
anläggningar som huvudsakliga utsläppskällor. I 
värdekedjan är det inköpta varor och tjänster som är de 
huvudsakliga utsläppskällorna. Därtill har uppströms 
transport och distribution identifierats som 
högprioriterat i Sobis klimatarbete på grund av 
transportsektorns omfattande utsläpp. 
De viktigaste intressenterna som har möjlighet att 
påverka Sobis klimatambitioner och resultat är bolagets 
medarbetare, kontraktstillverkare (CMO) samt 
transportleverantörer. Sobi har tillsatt en 
klimatarbetsgrupp som representerar merparten av de 
berörda interna funktionerna, för att utvärdera mål, 
identifiera möjligheter och föreslå åtgärder. Ambitioner 
för värdekedjan, möjligheter och specifika nyckeltal för 
CMO:er och transportörer diskuteras med relevanta 
leverantörer som en del av den ordinarie affärsdialogen. 
Intressentengagemanget återspeglas i Sobis klimatmål 
och har analyserats av klimatarbetsgruppen.  
Bränslebyte 
Sobis kortsiktiga mål innebär en minskning av scope 1 i 
absoluta mått till år 2029 med 2023 som basår. De 
viktigaste åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen 
är att byta bränsle i Sobis bilflotta, genom att övergå till 
eldrivna fordon, och att minska förbrukningen genom 
att minska antalet bilar i flottan. Då 2024 var det första 
året med det justerade målet var en avgörande handling 
under året att se över den globala bilpolicyn för att 
stödja målet. Målet är att uppnå en bilflotta med 100 
procent el- eller hybridbilar år 2029. Bränslebyten 
förväntas minska utsläppen med 1 684 tCO2e fram till 
2029 (med beaktande av verksamhetstillväxt). År 2024 
var andelen el- och hybridbilar i flottan 55 procent, 
jämfört med 47 procent år 2023. De relevanta 
indikatorerna i EU-taxonomin (kapitalutgifter för 
verksamheten CCM 6.5) finns i avsnittet om EU- 
taxonomin.  
Användning av förnybar energi 
Sobis kortsiktiga mål innebär bland annat en minskning 
av scope 2 i absoluta mått till år 2029 med 2023 som 
basår. Huvudåtgärden för att minska koldioxidutsläppen 
för detta mål är att byta till förnybara energikällor och 
minska energiförbrukningen. Viktiga initiativ är att byta 
elavtal, flytta till mer energieffektiva anläggningar och 
främja energibesparingar på Sobis anläggningar. Under 
2024 togs flera viktiga steg för att stödja målet, bland 
annat omlokalisering av två enheter (inklusive Sobis 
globala huvudkontor) och översyn av energiavtal. År 
2024 var andelen förnybar el i Sobis egna anläggningar 
71 procent. De relevanta indikatorerna i EU-taxonomin 
(kapitalutgifter för verksamheten CCM 7.7) finns i 
avsnittet om EU- taxonomin.  
Framtida utveckling som kan påverka utsläppsnivåer 
och utsläppsminskningar i scope 1 och 2 är bolagets 
tillväxt (organisk och genom förvärv) och lokalisering av 
verksamheten. Därutöver kommer externa faktorer som 
teknisk utveckling och den geopolitiska situationen att 
vara avgörande för vad som är möjligt. 
En sammanfattning av åtgärder under 2024 
relaterade till scope 1 och 2 finns i tabell 10. Förväntad 
minskning presenteras som differensen mellan 
basårsnivån och målnivån (exklusive nödvändig 
minskning för att kompensera för bolagets tillväxt). 
Bolagets tillväxt har beaktats vid planering av åtgärder 
för att nå målnivån. Under 2024 presenterar Sobi inga 
absoluta framsteg inom scope 1- och 2-målen. Detta är 
enligt förväntan då ingen av åtgärderna har 
implementerats. 
Ingen av Sobis nuvarande klimatåtgärder omfattar 
naturbaserade lösningar.
Leverantörers klimatarbete 
Sobis insatser för att minska scope 3-utsläppen i 
leverantörsled består främst av att uppmuntra 
leverantörer att sätta vetenskapsbaserade mål. Arbetet 
med att minska utsläppen i scope 3 omfattar alla 
inköpta varor och tjänster (både indirekta och direkta 
materialinköp) samt uppströms transport och 
distribution, med fokus på de största utsläppskällorna, 
kontraktstillverkare och transportörer. Deras 
energiprestanda och ansträngningar för att minska 
utsläppen genom energieffektivisering och övergång till 
förnybar energi övervakas och diskuteras som en del av 
affärsförbindelsen. 
Framtida utveckling som kan påverka utsläppsnivåer 
och utsläppsminskningar i scope 3 är leverantörernas 
geografiska placeringar, inträde på nya marknader eller 
lansering av nya läkemedel. 
Ytterligare detaljer rörande Sobis mål för att engagera 
leverantörer återfinns i avsnitt E1-4. 
Tabell 10: Mål och drivkrafter för utfasning av fossila 
bränslen
Drivkrafter Basårsvärde
Förväntad 
minskning
Framsteg 
under 
2024
Scope 1 
(tCO2e) 1 053
Bränslebyte -398 17
Scope 2 
(tCO2e) 815
Användning av 
förnybar energi -308 -45
E1-4 Mål för begränsningar av och 
anpassning till klimatförändringarna
Sobis miljöpolicy beskriver bolagets åtagande att 
begränsa klimatförändringar genom att ersätta 
användningen av icke-förnybara energikällor med mer 
hållbara alternativ när så är möjligt, och sträva efter att 
använda energi effektivt och ansvarsfullt i syfte att 
minska utsläppen av växthusgaser. I linje med detta 
justerade Sobi sina klimatmål för 2024. De tidigare 
målen hade satts mellan 2016 och 2030. Mot bakgrund 
av nya lagkrav, kundförväntningar och initiativ beslutade 
Sobi att justera målen för att anpassa dem till 
lagstiftningen och den senaste klimatforskningen.
Sobis nya mål för scope 1- och 2-utsläpp är 
formulerat som ett kombinerat absolut kortsiktigt 
minskningsmål. Dessutom har Sobi satt upp ett mål för 
leverantörers klimatarbete för att täcka scope 3-utsläpp. 
För att säkerställa att dessa mål baseras på solid 
vetenskaplig grund har målen satts i enlighet med 
SBTi:s rekommendationer. Målen lämnades in till SBTi i 
december 2024 och förväntas genomgå validering och 
godkännande 2025. 
Sobis vetenskapsbaserade mål i detalj 
De fastställda målen innebär en absolut minskning med 
37,8 procent av de sammanlagda scope 1- och 2-
utsläppen mellan 2023 och 2029. I absoluta tal innebär 
detta en absolut minskning med över 700 tCO2e av de 
sammanlagda utsläppen i scope 1 och 2 exklusive 
bolagets uppskattade tillväxt, eller nästan 3 000 tCO2e i 
scope 1- och 2-utsläpp inklusive uppskattad tillväxt. Enligt 
uppskattningar av planerade åtgärder, förväntas 56 
procent av den planerade minskningen att komma från 
scope 1 och resterande 44 procent från scope 2. 
Dessutom tros åtgärderna överstiga de nödvändiga 
minskningsnivåerna. I tabellerna nedan presenteras dock 
nivåerna givna av SBTi. Målet är att uppnå en bilflotta med 
100 procent el- eller hybridbilar och 83 procent förnybar 
el i den egna verksamheten senast 2029. Sobis kortsiktiga 
mål för scope 1 och 2 är vetenskapsbaserat och förenligt 
med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C i 
linje med Parisavtalet. 
Målet för leverantörers klimatarbete är satt till att 
omfatta 65 procent av utgifterna (och 67 procent av scope 
3-utsläppen) från kategorierna Inköpta varor och tjänster 
samt Uppströms transport och distribution, senast 2029. 
Dessa två kategorier motsvarade cirka 90 procent av Sobis 
totala scope 3-utsläpp 2023. Sobis kortsiktiga scope 3-mål 
för leverantörers klimatarbete är vetenskapsbaserat och 
förenligt med begränsningen av den globala 
uppvärmningen till väl under 2°C i linje med Parisavtalet. 
Sobi har inget absolut mål kopplat till scope 3-utsläpp.   
Det ramverk och den metodik som används för att 
fastställa målen baseras på SBTi:s ramverk för målet i fråga. 
Målen baseras på en sektoröverskridande vägvalsmodell. 
De underliggande klimat- och policyscenarierna för målen 
är i linje med SBTi. Underlaget för SBTi:s utsläppsscenarier 
hämtas främst från Integrated Assessment Modelling 
Consortium (IAMC) och International Energy Agency (IEA). 
IAMC:s utsläppsbanor sammanställs och utvärderas av 
FN:s klimatpanel (IPCC).  
Målnivåerna, milstolparna och basårsvärden presenteras 
i tabell 11 och tabell 12. Nivån av leverantörsengagemang 
under 2024 kommer att beräknas senare under 2025 och 
är därför inte inkluderat i tabellen. 
Som ett tillägg till det absoluta målet för scope 1 och 
2 med målår 2029 har Sobi utökat målprognosen med 
ytterligare ett år till att omfatta 2030 för att redovisa mål 
i enlighet med ESRS-kraven. Den sammanlagda 
målnivån för scope 1 och 2 år 2030 är 1 044 tCO2e. 
Målnivån har fastställts med hjälp av SBTi:s 
beräkningsverktyg och är en förlängning av det 
kortsiktiga målet.  
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 8

===== SIDA 59 =====

Tabell 11: Åtgärder för att begränsa klimatförändringar
2023 
(målets basår)
2029
(målår)
2030
(målår)1
Scope 1 (tCO2e)
Totala scope 1-utsläpp  1 053  655  589 
Åtgärder för att begränsa klimatförändringar 
Bränslebyte  —  -398  -464 
Scope 2 (tCO2e)
Totala utsläpp i scope 2 
(marknadsbaserade)  815  507  455 
Åtgärder för att begränsa klimatförändringar 
Användning av förnybar energi  —  -308  -360 
1. Målnivåer härledda med hjälp av SBTi:s målsättningsverktyg. Åtgärdsminskningar refererar till uppskattad minskning under hela 
målperioden.
Tabell 12: Mål för begränsning av klimatförändringar
Retroaktivt Milstolpar och målår
2023 
(målets 
basår) 2024 Förändring 2029 2030
Årligt mål/
basår
Scope 1 och 2 mål (tCO2e)
Totala utsläpp i scope 1 och 2 
(marknadsbaserade)  1 868  1 868  0  % 1 162  1 044  -8  %
Scope 3 mål
Scope 3 leverantörers klimatarbete 
(andel av utgifterna i kategorierna
Inköpta varor och tjänster och 
Uppströms transport)  43  %  65  %
Sobi har inga klimatmål som sträcker sig fram till 2050. Sobis arbete med att sätta långsiktiga klimatmål pågår och 
bolaget kommer att arbeta med att sammanställa, uppdatera, förankra och anpassa en omställningsplan under 2025. 
Sobi har redan delar av planen på plats, men siktar på att integrera dessa åtgärder och kunna implementera en 
komplett plan i slutet av 2025. Detta arbete kommer att baseras på nuvarande insatser och ytterligare integrera 
dessa med den övergripande affärsstrategin och den finansiella planeringen.
Resultat
Mellan basåret 2023 och rapporteringsåret 2024 förblev utsläppen i scope 1 och 2 oförändrade. Eftersom målet 
sattes i slutet av 2024 hade inga av de planerade åtgärderna genomförts under året. Utvecklingen är således i linje 
med förväntningarna. 
Vad gäller målet för leverantörers klimatarbete i scope 3 har resultatet mellan 2023 och 2024 ännu inte mätts på 
grund av en eftersläpning i tillgången på data (läs mer i metodavsnittet).
Framstegen mot klimatmålen övervakas av Sobis hållbarhetsfunktion och rapporteras årligen till ledande 
befattningshavare och styrelsen minst två gånger per år.
Metodik
Metodiken bakom de definierade målen är i linje med rekommendationerna från SBTi och GHG-protokollet. Läs mer 
om Sobis metodik och antaganden i avsnitt E1-6.
Basåret 2023 anses vara representativt för de två kortsiktiga målen. Som en del av förberedelserna granskade 
externa experter Sobis val av basår, utsläppsberäkningar och metodik under 2024. Siffrorna för 2023 har reviderats i 
enlighet med granskningen. Läs mer om Sobis omräkningspolicy, de granskade beräkningarna och metodiken i 
avsnitt E1-6. 
I Sobis utsläppsprognos har hänsyn tagits till tillväxt i verksamheten för att säkerställa att en absolut minskning 
uppnås. Verksamhetstillväxten baseras på den historiska utvecklingen av antalet heltidsekvivalenter (FTE). Detta är 
den första rapporten som innefattar dessa mål, och eventuella förändringar i mål och motsvarande mätetal kommer 
att rapporteras i framtida rapporter.
Målet för scope 1 och 2 omfattar alla utsläpp från Sobis egen verksamhet relaterade till förbränning (mobil och 
stationär), flyktiga utsläpp och inköpt energi. Målet för leverantörers klimatarbete omfattar utsläpp relaterade till 
inköpta varor och tjänster samt uppströms transport och distribution. Båda målen omfattar Sobis relevanta 
verksamhet globalt.  
Scope och kategorier har samma avgränsningar som definieras i Sobis rapporterade utsläpp (läs mer i avsnitt 
E1-6). Utgiftsuppgifterna för målet för leverantörers klimatarbete avser dock rapporteringsåret, medan 
utgiftsuppgifterna för de rapporterade utsläppen avser föregående år. Detta beror på tidpunkten för rapporten och 
tillgången till data. Därför släpar också resultatet för målet om leverantörers klimatarbete efter med ett år. 
De växthusgaser som omfattas följer rekommendationerna i GHG-protokollet och är koldioxid (CO₂), metan (CH₄), 
lustgas (N₂O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF₆) och kvävetrifluorid (NF₃). Alla mål är 
bruttomål och exkluderar upptag av växthusgaser, koldioxidkrediter och undvikna utsläpp.  
Sobis klimatmål har inte granskats av extern part under 2024. 
Intressenter
De viktigaste intressenterna i arbetet med att fastställa klimatmålen var Sobis medarbetare från olika 
verksamhetsfunktioner. Intressenterna involverades tidigt i processen med att sätta målen i form av en arbetsgrupp 
bestående av representanter från hållbarhet, finans, teknisk verksamhet och HR samt landsrepresentanter från flera 
av Sobis nyckelmarknader. 
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen
Bränslebyte och användning av förnybar energi har identifierats som de främsta åtgärderna för att uppnå Sobis 
klimatmål om minskade koldioxidutsläpp i scope 1 och 2. Minskningspotentialen för dessa åtgärder beräknades till 1 
684 tCO2e respektive 1 305 tCO2e mellan 2023 och 2029, inklusive uppskattad verksamhetstillväxt. 
E1-5 Energiförbrukning och energimix
Kommentarer energiförbrukning och energimix
Tabell 13 nedan visar Sobis totala energiförbrukning i den egna verksamheten under 2024 fördelat på el, värme och 
kyla. Endast rapporterad data presenteras (inga extrapoleringar har gjorts) och över 90 procent av enheterna (mätt i 
heltidsekvivalenter, FTE) har kunnat lämna information om sin energiförbrukning. Uppgifter om energikällor baseras 
på information som erhållits från leverantörer. Ursprungsgarantier för energi (EAC) används för att verifiera förnybar 
energi men har inte varit tillgängliga i samtliga fall.
Totalt sett minskade Sobis energiförbrukning mellan 2023 och 2024. Detta berodde främst på en minskad 
elförbrukning, där den största bidragande faktorn var avvecklingen av egen produktion i Sverige. Under året har Sobi 
omlokaliserat verksamhet inom länder där bolaget har en betydande närvaro, såsom Sverige, Schweiz och USA. 
Detta har inneburit överlappande kontrakt, vilket har ökat energiförbrukningen något. Samtidigt förväntas 
omlokaliseringarna öka andelen förnybar energi i framtiden. 
Under 2025 planerar Sobi att ytterligare kartlägga energimixen i den egna verksamheten. 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   5 9

===== SIDA 60 =====

Tabell 13: Energiförbrukning och energimix 
2024 2023 2022 2021 2020
El (MWh)
Total elförbrukning 4 889 6 485 8 511 8 440 8 318
Elförbrukning från fossila källor 12  —  —  —  — 
Andel av elförbrukningen från fossila källor  0 %  —  —  —  — 
Elförbrukning från kärnkraft 1,19  —  —  —  — 
Andel av elförbrukningen från kärnkraft  0 %  —  —  —  — 
Elförbrukning från förnybara källor1 3 468 4 819 6 845  —  — 
Andel av elförbrukningen från förnybara källor  71 %  74 %  80 %  —  — 
Förbrukning av egenproducerad förnybar el  0  —  —  —  — 
Andel av elförbrukningen från egenproducerad förnybar el  0 %  —  —  —  — 
Övrig/Okänd elkälla 1 408  —  —  —  — 
Värme (MWh)
Total värmeförbrukning 1 276 2 920 2 427 2 391 2 133
Värmeförbrukning från fossila källor 153  —  —  —  — 
Andel av fossila källor för uppvärmning  12 %  —  —  —  — 
Energiförbrukning för värme från förnybara källor1 1 071 2 126 2 028  —  — 
Andel av energiförbrukningen för värme från förnybara källor1  84 %  73 %  84 %  —  — 
Övrig/Okänd värmekälla 53  —  —  —  — 
Kyla (MWh)
Total förbrukning för kyla 601 1 131 1 890 2 121 2 902
Förbrukning för kyla från fossila källor 0  —  —  —  — 
Andel från fossila källor för kyla  0 %  —  —  —  — 
Energiförbrukning för kyla från förnybara källor1 563 1 084 1 834  —  — 
Andel av energiförbrukningen för kyla från förnybara källor1  94 %  96 %  97 %  —  — 
Övrig/Okänd källa av kyla 39  —  —  —  — 
Total energi (MWh)
Total energiförbrukning 6 767 10 536 12 828 12 952 13 353
Total energiförbrukning från fossila källor 164  —  —  —  — 
Andel av energiförbrukningen från fossila källor  2 %  —  —  —  — 
Total energiförbrukning från kärnkraft 1  —  —  —  — 
Andel av energiförbrukningen från kärnkraft  0 %  —  —  —  — 
Total energiförbrukning från förnybara källor1 5 101 8 029 10 707  —  — 
Andel av energiförbrukningen från förnybara källor1  75 %  76 %  83 %  —  — 
Total energiförbrukning från egenproducerad förnybar el  0  —  —  —  — 
Andel av energiförbrukningen från egenproducerad förnybar el  0 %  —  —  —  — 
Övrig/Okänd energikälla 1 500  —  —  —  — 
1. förbrukning från förnybara källor inkluderar biomassa (även inklusive industriellt och kommunalt biologiskt avfall), biobränslen, 
biogas, väte från förnybara källor, etc. Definitionen av förnybara källor ändrades under 2022. Därför presenteras endast data från 
2022 och framåt.
Tabell 14: Total direkt energiförbrukning
2024 2023 2022 2021 2020
Energi (MWh) 6 767 3 033 4 989 5 958 6 597
Tillverkningsintäkter (MSEK) 375 431 413 445 481
MWh/MSEK 18,0 7,0 12,1 13,4 13,7
E1-6 Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp, brutto
Kommentarer till utsläpp av växthusgaser
Utsläppen i scope 1 ökade något mellan 2023 och 2024. Den största kategorin i scope 1, företagsbilar, visade en 
liten ökning. Den växande bilflottan hade en negativ effekt på utsläppen, men effekten minskade på grund av den 
ökade andelen el- eller hybridbilar. Under 2024 omlokaliserades flera av Sobis kontor, vilket påverkade utsläppen av 
växthusgaser. Perioder med överlappande energiavtal ledde till ökad förbrukning av el och gas. Dock förväntas 
omlokaliseringarna på sikt ha en positiv effekt tack vare de nya byggnadernas högre energieffektivitet. Sobis totala 
utsläpp i scope 1 och 2 var oförändrade mellan 2023 och 2024. Mätt som intensitet (dividerat med FTE) minskade 
dock de totala scope 1- och 2-utsläppen. 
Sobi genomförde sin första fullständiga scope 3-inventering under 2022. Kategori 1 (Inköpta varor och tjänster) 
står för merparten av utsläppen i scope 3. Denna kategori ökade med 26 procent mellan 2023 och 2024. 
Beräkningar i denna kategori är utgiftsbaserade och använder globala genomsnittliga utsläppsfaktorer, vilket innebär 
att Sobis insatser genom SBT-målet för leverantörers klimatarbete inte återspeglas till fullo. Under 2024 var kategori 
2 (kapitalvaror) den näst största källan till utsläpp i scope 3 efter en stor ökning jämfört med 2023. Ökningen 
berodde främst på stora investeringar i branschspecifika varor. Den tredje största utsläppskällan i scope 3, kategori 6 
(affärsresor), ökade något trots att flera Sobi-enheter rapporterade en minskning av utsläppen från resor. Intensiteten 
(tCO2e/FTE) är dock oförändrad. 
Metodik
Utsläppen omfattar data från Sobis globala verksamhet. Sobi tillämpar en metod för operationell kontroll enligt 
principerna i GHG-protokollet. Extrapoleringar har gjorts för samtliga scope för att spegla bolagets fullständiga 
klimatavtryck. Inom scope 3, för kategorierna 4, 9 och 12, har försäljningsvolymen använts som extrapoleringsfaktor. 
Resterande scope och kategorier har extrapolerats med FTE (heltidsekvivalenter) som faktor. 
Alla utgiftsbaserade beräkningar baseras på data från helåret 2023. 
Utsläppsdata i kategori 6 kopplade till fysiska resor baseras på data från resebyråer och mobility management-
företag. Data i kategori 7 härrör från en undersökning av Sobis medarbetares arbetspendling som genomfördes både 
2022 och 2023.
Under 2024 granskades metodiken för Sobis GHG-inventering av externa experter. Granskningen omfattade 
samtliga scope och kategorier. Som en följd av detta omräknades utsläppen från 2023 i enlighet med den nya 
bedömningen. Detta innebär att siffrorna från 2020–2022 inte är jämförbara med 2023 och framåt. För mer 
information om förändringarna till följd av granskningen och den tillämpade metoden, se Förändringar i 
utarbetandet eller presentationen av hållbarhetsinformationen nedan. 
Utsläppsfaktorer som använts i beräkningar
Källor för utsläppsfaktorer som använts i beräkningarna för scope 1, 2 och 3 anges i tabellerna nedan. 
Livscykelanalyser (LCA) infördes som ett tillägg till utsläppsfaktorerna under 2024. Sobi genomförde två LCA:er 
under 2024, för Kineret och Doptelet, och redovisade produkternas klimatavtryck per produktionsetapp. Resultaten 
från dessa LCA:er har använts vid beräkningen av utsläpp som härrör från distribution i scope 3 kategori 4. Valet av 
utsläppsfaktor i stället för utgiftsbaserade beräkningar innebar en förbättring av beräkningarna i denna kategori. 
Utsläppen extrapolerades utifrån Sobis totala antal sålda enheter. 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 0

===== SIDA 61 =====

Förändringar i utarbetandet eller presentationen av hållbarhetsinformationen
Metodiken för GHG-beräkningarna granskades under 2024 för att anpassa beräkningarna till SBTi:s 
rekommendationer. Som en följd av detta omräknades siffrorna från 2023, medan tidigare år presenteras med 
tidigare publicerade siffror. 
Förändringarna i metodik innefattar: 
• Tillägg av följande kategorier: flyktiga utsläpp (scope 1) i form av läckage av köldmedier, nedströms transport 
och distribution (scope 3)
• Extrapolering av utsläpp till att omfatta hela organisationen 
• Utsläpp från laddning av bilar överförda från scope 1 till scope 2
• Tillägg av utgifter i scope 3 kategori 1 
• Justering av utsläppsfaktorer i scope 3 kategori 2
• Förbättring av beräkningar och utsläppsfaktorer i scope 3 kategori 4 (se Utsläppsfaktorer som använts i 
beräkningar ovan)
• Tillägg av skrotningsavfall i scope 3 kategori 5
• Fullständiga WTW-utsläpp inom scope 3, kategorierna 4, 6 och 7 
• Justering av extrapoleringsmetod i scope 3 kategori 12. 
Rapporteringsfel i tidigare perioder
Inga fel har upptäckts i rapporteringen för åren 2020–2022. Rapporterade siffror för 2023 har granskats. 
Tabell 15: Scope 1- och 2-växthusgasutsläpp, brutto1
Retroaktivt Metod och källor
2020 2021 2022 2023 2024 Förändring Beräkningsmetod/antaganden Datakälla för utsläppsfaktorer
Scope 1-utsläpp (tCO2e)
Företagsbilar 676 701 784 1 031 1 048  2  % Primärdata WLTP-data från tillverkare 
genomsnitt för fordonstyp. 
Värme 2 3 3 5 33  566  % — —
Olja 2 3 1 2 1  -68  % Primärdata DEFRA (2022)
Gas 0 0 2 3 32  1 189  % Primärdata DEFRA (2022)
Flyktiga utsläpp 17 16  -1  % Beräknat med FTE och kvm 
som proxy enligt AC enkät
Sveby (2010)
Totala scope 1-utsläpp 677 704 787 1 053 1 097  4  % — —
Scope 2-utsläpp (tCO2e)
Inköpt el (marknadsbaserad) 1 929 161 359 529 539  2  %  Inklusive elförbrukning från billaddning DEFRA (2023), AIB (2022), IEA (2023)
Inköpt el (platsbaserad) 1 337 233 415 589 621  5  %  Inklusive elförbrukning från billaddning DEFRA (2023), AIB (2022), IEA (2023)
Inköpt värme 113 110 195 278 224  -19  % DEFRA (2022), Energiföretagen (2022), 
IEA 2021 DEFRA (2022) 
Légifrance (2021), KfW (2022)
Inköpt kyla 0 0 9 8 7  -18  % DEFRA (2022), SthlmExergi
Totala scope 2-utsläpp (platsbaserade) 1 450 343 619 876 852  -3  % — —
Totala scope 2-utsläpp (marknadsbaserade) 2 043 271 563 815 771  -5  % — —
Scope 1 och 2 (tCO2e)
Totala scope 1- och 2-utsläpp (platsbaserade) 2 127 1 047 1 406 1 929 1 949  1  % — —
Totala scope 1- och 2-utsläpp (marknadsbaserade) 2 720 975 1 350 1 868 1 868  0  % — —
1. 2024 har beräknats med uppdaterad metod. 2023 har reviderats i enlighet med samma metod medan tidigare år presenteras med tidigare publicerade siffror. Scope 3-beräkningar började 2022. 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 1

===== SIDA 62 =====

Tabell 16: Scope 3-växthusgasutsläpp, brutto1
Retroaktivt Metod och källor
2020 2021 2022 2023 2024 Förändring Beräkningsmetod/antaganden Datakälla för utsläppsfaktorer
Betydande scope 3-utsläpp (tCO2e)
1. Köpta varor och tjänster  —  — 94 410 172 009 216 133  26  % Kostnadsbaserad data Exiobase (2019)
2. Kapitalvaror  —  — 776 4 013 18 007  349  % Kostnadsbaserad data Exiobase (2019)
3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter  —  — 159 352 523  49  % WTT-beräkningar från scope 1- och 2- data Scope 1 och 2 källor
4. Uppströms transporter och distribution  —  — 5 904 4 116 3 871  -6  % Kostnadsbaserad data, IEA (2023), AIB, 
försäljningsvolym som proxy
Exiobase (2019)
5. Avfall  —  — 14 17 8  -51  % Rapporterad avfallsdata 
och kostnadsbaserad data
ReCiPe 2016 Midpoint (H) V1.07 / World 
(2010), Exiobase (2019)
6. Affärsresor  —  — 9 937 10 913 11 146  2  % Rapporterade data om fysiska resor Resebyråers utsläppsdata, DEFRA (2024), 
NTM (2018), WLTP data
7. Anställdas arbetspendling  —  — 1 732 945 981  4  % Undersökning av anställdas arbetspendling 
utförd 2022 och 2023, WTW-utsläpp
NTM (2018), DEFRA (2024), IEA (2024) 
bland andra
8. Uppströms leasade tillgångar  —  — ej relevant ej relevant ej relevant  — —
9. Nedströms transport och distribution  —  — ej relevant 714 770  8  % Produkt-LCA och försäljningsvolymer LCA-data
10. Bearbetning av sålda produkter  —  — ej relevant ej relevant ej relevant  — — —
11. Användning av sålda produkter  —  — frivilligt - ej 
inkluderat
frivilligt - ej 
inkluderat
ej relevant  — — —
12. Slutbehandling av sålda produkter  —  —  — 29 16  -44  % Primära förpackningsdata DEFRA (2022)
13. Nedströms leasade tillgångar  —  — ej relevant ej relevant ej relevant  — — —
14. Franchising  —  — ej relevant ej relevant ej relevant  — — —
15. Investeringar  —  — ej relevant ej relevant ej relevant  — — —
Totala scope 3-utsläpp  —  — 112 932 193 109 251 456  30  % —
Tabell 17: Totala utsläpp av växthusgaser1 Retroaktivt
2020 2021 2022
2023
(målets basår) 2024 Förändring
Totala scope 1- och 2-utsläpp (tCO2e)
Totala scope 1- och 2-utsläpp (platsbaserade)  2 127  1 047  1 406  1 929  1 949  1  %
Totala scope 1- och 2-utsläpp (marknadsbaserade)  2 720  975  1 350  1 868  1 868  0  %
Totala scope 1-, 2- och 3-utsläpp (tCO2e)
Totala scope 1-, 2- och 3-utsläpp (platsbaserade)  —  —  114 338  195 037  253 405  30  %
Totala scope 1-, 2- och 3-utsläpp (marknadsbaserade)  —  —  114 282  194 977  253 324  30  %
Tabell 18: Växthusgasintensitet1
2024 2023 Förändring
Växthusgasintensitet per nettointäkter (tCO2e/SEK M)
Scope 1-, 2- och 3-utsläpp (platsbaserade) 9,74 8,82  10  %
Scope 1-, 2- och 3-utsläpp (marknadsbaserade) 9,73 8,81  10  %
Växthusgasintensitet per anställd (tCO2e/FTE)
Scope 1- och 2-utsläpp (platsbaserade) 1,06 1,09  -3  %
Scope 1- och 2-utsläpp (marknadsbaserade) 1,02 1,05  -4  %
1. 2024 har beräknats med uppdaterad metod. 2023 har reviderats i enlighet med samma metod medan tidigare år presenteras med tidigare publicerade siffror. Scope 3-beräkningar började 2022. 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 2

===== SIDA 63 =====

ESRS E2 Miljöföroreningar
Väsentliga hållbarhetsfrågor
• Miljöförorening av luft, vatten och mark
• Ämnen som inger betänkligheter
Hantering av påverkan, risker och 
möjligheter
Sobis DMA fastställde att CMO:er och deras 
försörjningskedja står för bolagets största negativa 
påverkan och bidrar till potentiella miljöföroreningar av 
främst vatten och mark. Transportleverantörer ger 
också upphov till miljöföroreningar genom väg- och 
flygtransporter. 
Dessutom finns det en risk för oavsiktliga utsläpp av 
aktiva läkemedelssubstanser eller lösningsmedel hos 
CMO:er och kontraktslaboratorier (CLO), liksom en risk 
för oavsiktliga utsläpp av aktiva läkemedelssubstanser 
eller lösningsmedel till avloppsreningsverk som inte är 
utrustade för att hantera vissa kemikalier. I värsta fall 
kan vatten med obehandlat kemiskt innehåll släppas ut 
till omgivande vattendrag och potentiellt till 
dricksvattenkällor.
Risken för eventuell påverkan skiljer sig åt mellan 
småmolekylära och biologiska substanser och anses 
vara högre i tillverkningen av läkemedelssubstanser.
Vissa utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC) 
och andra utsläpp sker från produktion av 
läkemedelssubstanser där lösningsmedel används i 
produktionen. 
Sobis program för ansvarsfulla inköp, Responsible 
Sourcing Programme, är ett viktigt verktyg för att 
påverka, hantera och följa upp inköp och hantering av 
kemikalier i försörjningskedjan och innebär ett nära 
samarbete med Sobis leverantörer. 
Det har inte gjorts några direkta konsultationer med 
berörda samhällen. Representanter från leverantörer 
deltar i intressentdialogerna, och löpande 
kommunikation om identifierade risker och påverkan 
sker inom ramen för samarbetet för att driva 
hållbarhetsförbättringar i försörjningskedjan.
E2-1 Policyer relaterade till 
miljöföroreningar
Sobis ansvar för miljön beskrivs i bolagets 
uppförandekod, med åtagande om att vidta åtgärder för 
att bedöma, redovisa och minimera miljöpåverkan från 
bolagets verksamheter och produkter under hela deras 
livscykel.
De allmänna principerna i miljöpolicyn redogör för 
Sobis proaktiva ansats för att skydda mark, vatten, luft, 
klimat, naturresurser och biologisk mångfald, samt ett 
åtagande för riskreducering och transparens. Detta 
synsätt är också av största vikt i arbetet med att 
förebygga miljöföroreningar från Sobis verksamhet eller 
i dess försörjningskedja. Policyn anger bolagets 
åtagande att ersätta användningen av icke-förnybara 
energikällor med mer hållbara alternativ när så är 
möjligt, och dess strävan att använda energi effektivt i 
syfte att minska utsläpp av växthusgaser.
Sobi tillämpar försiktighetsprincipen för att förebygga 
miljöföroreningar snarare än att begränsa dess 
påverkan, både ur ett lokalt och globalt perspektiv. 
Policyn anger Sobis åtagande att aktivt verka för att 
undvika eller begränsa användningen av farliga 
kemikalier och material och säkerställa korrekt 
hantering för att eliminera eller minimera 
miljöpåverkan. Hanteringen av kemikalier i laboratorier 
styrs av specifika och utförliga dokument för 
standardrutiner (SOP) som omfattar miljöriktlinjer.
Sobi åtar sig ett producentansvarsperspektiv genom 
hela livscykeln för sina produkter. Sobi är medvetet om 
läkemedelssubstansers potentiella påverkan på miljön 
och kommer att vidta åtgärder för att bedöma, redovisa 
och minimera miljöpåverkan från verksamheter och 
produkter under hela deras livscykel. 
Miljöpolicyn omfattar även den globala 
försörjningskedjan i föregående led genom Sobis 
uppförandekod för partners, som fastställer Sobis krav 
på leverantörer. Varje leverantör ska ha god kunskap 
om sitt eget miljöansvar, sina utmaningar och sin 
miljöpåverkan samt proaktivt genomföra åtgärder. 
Leverantörer ska också verka för att förebygga 
miljöföroreningar, övervaka och minimera utsläpp till 
luft, vatten och mark samt arbeta aktivt för att utesluta 
eller begränsa användningen av farliga ämnen. 
De viktigaste policyerna som rör styrning av 
hållbarhetsfrågor, inklusive omfattning, sammanfattas i 
avsnitt GOV-1.
E2-2 Åtgärder och resurser relaterade 
till miljöförorening
Sobis åtgärder för att förstå sin påverkan och för att 
minska utsläppen är inriktade på CMO-partners, särskilt 
leverantörer av läkemedelssubstanser och transporter.
Fokus för 2024 låg på att stärka 
hållbarhetsperspektivet i riskprocesserna som stöder 
affärsutveckling, anbudsprocessen (RFP), 
kontinuitetsplanering och riskbedömningar i 
försörjningskedjan. 
Hållbarhetspåverkan, risker och resultat för Sobis 
viktigaste CMO:er analyseras inom programmet för 
ansvarsfulla inköp genom två separata 
branschgemensamma enkäter, som har utvecklats och 
tillämpas av Pharmaceutical Supply Chain Initiative 
(PSCI). Enkäterna innehåller frågor om 
kemikaliehantering, säkerhetssystem och initiativ för att 
minska utsläpp samt om operativ effektivitet. 
Informationen används för att fastställa prioriteringar, 
nyckeltal och förbättringsmål. 
CMO- och CLO-standarderna utvärderas, med fokus 
på leverantörer som finns i geografiska områden med 
högre risk. Under 2024 genomfördes en 
självutvärdering (SAQ) och en miljöundersökning – två 
verktyg inom Sobis program för ansvarsfulla inköp – för 
att analysera arbetsmetoder och resultat hos viktiga 
CMO:er. Resultaten låg till grund för att fastställa 
specifika och relevanta mål och nyckeltal (KPI:er) för 
enskilda leverantörer. Frågorna rör ämnen som 
kemikaliehantering, säkerhetssystem och initiativ för att 
minska miljöföroreningar. Under året inledde Sobi en 
utvärdering av alternativa kemikalier med lägre 
miljöpåverkan för tillverkning av ett av sina läkemedel.
För att bedöma den potentiella effekten av 
kommande regelverk kring kemikalier och 
utsläppsminskningar bevakar Sobi löpande utvecklingen 
inom lagstiftningen. Under 2024 genomfördes en 
undersökning av den potentiella påverkan som framtida 
regleringar av per- och polyfluorerade alkylsubstanser 
(PFAS) kan innebära. 
Livscykelanalyser (LCA)
Under 2024 genomförde Sobi två LCA:er för Doptelet 
och Kineret. Dessa utvärderingar ökade Sobis insikter 
om var och hur miljöföroreningar uppstår, vilket ger 
stöd för strategiska beslut som kan minska 
miljöföroreningarna. Inom de närmaste fem åren ska 
alla huvudsakliga läkemedel ha genomgått LCA:er. 
Under 2025 planerar Sobi vidareutveckla en strategi för 
framtagande av LCA:er.  
Miljöriskbedömningar (ERA)
Miljöriskbedömningar genomförs enligt lagkrav och för 
att ge insikter om potentiella risker som användningen 
av läkemedel utgör för vattenlevande organismer. 
Miljöfarligheten för ett specifikt läkemedel beror på dess 
inneboende egenskaper, såsom toxicitet och biologisk 
nedbrytbarhet. Det finns inget lagkrav på att utföra en 
miljöriskbedömning av proteinbaserade produkter. För 
så kallade småmolekylära läkemedel utförs 
miljöriskbedömningar av aktiva farmaceutiska 
substanser (API) enligt lagkrav. De bedömningar som 
hittills gjorts visar på en låg risk för vattenlevande 
organismer. Under 2024 vidareutvecklades och 
anpassades processen för att arbeta med 
miljöriskbedömningar inom organisationen.  
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 3

===== SIDA 64 =====

E2-3 Mål relaterade till 
miljöförorening
Sobi har inte satt några mätbara mål relaterat till 
miljöföroreningar, men Sobi följer upp effektiviteten i 
sina policyer och åtgärder riktade mot den identifierade 
potentiella påverkan från miljöföroreningar på flera olika 
sätt.
För att säkerställa att policyerna speglar rätt 
prioriteringar håller Sobi sig uppdaterat om lagkrav 
genom att delta i branschorganisationer, 
nätverksdialoger och genom att följa nationella 
nyhetskanaler för branschen. Dessutom övervakar Sobi 
god branschpraxis genom benchmarking mot andra 
läkemedelsföretag inom Pharmaceutical Supply Chain 
Initiative. 
Slutsatserna och lärdomarna från LCA:er ger Sobi 
ytterligare kunskap för att utvärdera sin nuvarande 
modell och prioriteringar vilket kommer att ge ökade 
möjligheter att identifiera ytterligare åtgärder och mål 
för att minska påverkan. Under de kommande fem åren 
ska alla Sobis huvudsakliga läkemedel ha genomgått en 
LCA.
Resultaten från självutvärderingen (SAQ) och 
miljöundersökningen är en indikator på hur effektiv 
dialogen med CMO:erna är, och utvecklingen av data 
kring leverantörernas principer och resultat inom 
kemikaliehantering kommer att avgöra hur effektiv 
modellen är. Sobi strävar ständigt efter att förbättra 
processernas resurseffektivitet, till exempel genom att 
använda färre kemikalier och bättre kemikalier ur ett 
miljö-, säkerhets- och hälsoperspektiv. 
Utfallet av riskprocesserna kan användas för att 
bedöma hur effektiva dessa processer är, genom att 
studera och jämföra antalet identifierade risker och 
deras karaktär. 
E2-5 Ämnen som inger betänkligheter 
och ämnen som inger mycket stora 
betänkligheter 
Enligt Sobis miljöpolicy ska bolaget arbeta aktivt för att 
undvika eller begränsa användningen av farliga 
kemikalier och material, utvärdera alternativ och 
säkerställa korrekt hantering, inklusive lagring, transport 
och avfallshantering, för att eliminera eller minska 
miljöpåverkan. Sobis leverantörer åtar sig att följa 
nationell lagstiftning om kemikaliehantering. 
Sobi har målsättningen att rapportera om 
förekomsten av ämnen som inger betänkligheter 
respektive mycket stora betänkligheter i produkter för 
vilka Sobi innehar marknadsföringstillstånd (MAH). 
Denna information hämtas från slutprodukternas 
säkerhetsdatablad, som innehåller en förteckning över 
kemikalier som omfattas av förordning (EG) nr 
1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande 
och begränsning av kemikalier (REACH) och som 
används i Sobis slutprodukter. Sobi begär REACH-
certifikat för förpackningsmaterial och 
produktkomponenter från sina leverantörer. 
Sobi har rutiner på plats för att granska 
produktförpackningar och produktkomponenter för att 
säkerställa att de uppfyller kraven i REACH.
Baserat på information från säkerhetsdatablad och 
försäljningssiffror ingår 0 kg ämnen som inger 
betänkligheter och 0 kg ämnen som inger mycket stora 
betänkligheter (enligt REACH) i Sobis slutprodukter. 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 4

===== SIDA 65 =====

ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser
Väsentliga hållbarhetsfrågor
• Vattenförbrukning
• Spillvatten
Hantering av påverkan, risker och 
möjligheter
Sobis egen användning av vatten är mycket begränsad 
och nästan helt begränsad till personligt bruk. Eftersom 
tillverkningen av Sobis läkemedel är helt utlagd på 
externa tillverkare är förbrukningen och utsläppen av 
vatten endast kopplad till Sobis partners för 
kontraktstillverkning och Sobi koncentrerar därför sina 
ansträngningar på dessa. 
Vattenutsläpp förekommer i alla led av 
försörjningskedjan för både läkemedelsprodukter och 
läkemedelssubstanser. Ledet för tillverkning av 
läkemedelssubstans anses använda och därmed släppa 
ut mest vatten, eftersom fler kemikalier, såsom 
lösningsmedel, används i detta led och vatten krävs för 
rengöring. Anläggningar belägna utanför EU är 
förknippade med högre risk på grund av mindre 
utvecklad lagstiftning och teknik för rening av förorenat 
vatten. Dock är inte reningsverken ens i välutvecklade 
länder anpassade för att rena alla kemikalier. Oavsiktliga 
utsläpp av förorenat vatten utgör en verklig risk inom 
hela läkemedelsbranschen och över hela världen. 
Sobi saknar idag utförlig information om vilka 
begränsningar som finns i leverantörernas miljötillstånd 
och vilka renings- och behandlingsmetoder som 
används. Endast en mindre del av Sobis tillverkning sker 
utanför EU och Nordamerika.
Sobis program för ansvarsfulla inköp är ett viktigt 
verktyg för att påverka, hantera och följa upp 
vattenrelaterad påverkan och risker i försörjningskedjan 
och innebär ett nära samarbete med leverantörspartner.
Det har inte gjorts några direkta konsultationer med 
berörda samhällen. Representanter från leverantörer 
deltar i intressentdialogerna, och löpande 
kommunikation om identifierade risker och påverkan 
sker inom ramen för samarbetet för att driva 
hållbarhetsförbättringar i försörjningskedjan.
E3-1 Policyer för vattenresurser och 
marina resurser
Sobis ansvar för miljön beskrivs i uppförandekoden, där 
bolaget åtar sig att vidta åtgärder för att bedöma, 
redovisa och minimera miljöpåverkan från sina 
verksamheter och produkter under hela deras livscykel. 
De allmänna principerna i miljöpolicyn anger Sobis 
proaktiva ansats för att skydda mark, vatten, luft, klimat, 
naturresurser och biologisk mångfald, samt ett 
åtagande för riskreducering och transparens. Detta 
synsätt är också av största vikt i arbetet med att 
förebygga negativ påverkan på vatten från Sobis 
verksamhet eller i dess försörjningskedja.
Tillverkningen av Sobis läkemedel är beroende av 
processer som kräver vatten. Enligt Sobis miljöpolicy 
ska bolaget sträva efter att använda vatten på ett 
effektivt och ansvarsfullt sätt, med fokus på att 
implementera metoder för bevarande, återanvändning 
och återvinning. 
Miljöpolicyn omfattar även den globala 
försörjningskedjan i föregående led genom Sobis 
uppförandekod för partners, som anger Sobis krav på 
leverantörer. Varje leverantör ska ha god kunskap om 
sitt eget miljöansvar, sina utmaningar och sin 
miljöpåverkan samt proaktivt genomföra åtgärder. 
Leverantörerna ska verka för att använda vatten på ett 
effektivt och ansvarsfullt sätt. 
Sobis program för ansvarsfulla inköp har upprättats 
för att säkerställa att bolagets partners följer principerna 
i uppförandekoden för partners. Den riskbaserade 
ansatsen innebär att vilket fokus som läggs på 
vattenrelaterade frågor beror på var leverantörens 
verksamhet är belägen. Det finns inga uttryckliga 
policykrav som gäller specifikt för leverantörer i 
geografiska områden med hög risk för vattenstress eller 
vattenbrist.
För att minimera det ekologiska avtrycket tillämpar 
Sobi en försiktighetsprincip i sin miljöpolicy och strävar 
efter att undvika användning av material eller processer 
där det råder osäkerhet om negativ miljöpåverkan. Sobi 
är också medvetet om läkemedelssubstansers 
potentiella påverkan på miljön och åtar sig att bedöma, 
redovisa och minimera miljöpåverkan från 
verksamheter och produkter under hela deras livscykel.  
Läs mer om de viktigaste policyerna som rör styrning 
av hållbarhetsfrågor, inklusive omfattning, i avsnitt 
GOV-1. 
E3-2 Åtgärder och resurser för 
vattenresurser och marina resurser 
I Sobis värdekedja kräver tillverkningsetapperna för 
både läkemedelsprodukten och läkemedelssubstansen 
förbrukning av vatten. Vatten är en nödvändig resurs vid 
framställningen av läkemedelssubstanser för alla typer 
av Sobis läkemedel. 
Vid småmolekylsproduktion används ofta vatten som 
lösningsmedel, för att tvätta mellanprodukter och 
slutprodukter, för temperaturkontroll samt för 
rengöring och sterilisering. Det spillvatten som 
genereras innehåller kemikalierester som måste renas 
innan det släpps ut. Vid proteinproduktion krävs vatten 
för att bereda cellodlingsmedier, buffertar och för att 
rena proteiner i olika steg. Det spillvatten som 
genereras innehåller biologiska material som kräver 
olika behandlingsprocesser för att säkerställa ett säkert 
utsläpp. 
Under 2024 genomförde Sobi två livscykelanalyser, 
för Doptelet och Kineret. Dessa analyser kommer att ge 
Sobi större insikt om hur vatten används i Sobis 
försörjningskedja och omfattningen av den påverkan 
som är relaterad till vatten. Denna medvetenhet 
kommer att bidra till strategiska beslut för att minska 
vattenförbrukningen i framtiden. Inom fem år kommer 
LCA:er att finnas tillgängliga för alla Sobis huvudsakliga 
läkemedel. 
 Hållbarhetspåverkan, risker och resultat för Sobis 
viktigaste CMO:er analyseras inom programmet för 
ansvarsfulla inköp utifrån två branschgemensamma 
enkäter, som har utvecklats och tillämpas av 
Pharmaceutical Supply Chain Initiative (PSCI). Enkäterna 
skickas till berörda CMO:er och innehåller frågor om 
kemikaliehantering, säkerhetssystem och initiativ för att 
minska vattenförbrukningen, renings- och 
behandlingstekniker för vatten samt om operativa 
resultat kopplat till vatten. Informationen används för 
att fastställa prioriteringar, nyckeltal och 
förbättringsmål.
Under 2024 fokuserade Sobi på att analysera 
leverantörernas hållbarhetsresultat utifrån CMO:ernas 
enkätsvar för att fastställa specifika och relevanta KPI:er 
för CMO:erna.
Under 2024 fokuserade Sobi också på att integrera 
fler hållbarhetsrisker i riskprocesserna som stöder 
affärsutveckling, anbudsprocessen (RFP), 
kontinuitetsplanering och riskbedömningar i 
försörjningskedjan. Vattenförbrukning och 
vattenhantering var några av de risker som bedömdes, 
beroende på leverantörens geografiska läge. 
Kartläggning av vattenbrist genomfördes för alla Sobis 
CMO-anläggningar och resultatet visade att fyra 
anläggningar är belägna i områden med hög 
vattenstress. En av dessa ligger i ett område med 
medelhög till hög risk för vattenbrist enligt verktyget 
Aqueduct Water Risk Atlas 4.0. En dialog om möjliga 
förebyggande åtgärder med dessa CMO:er inleddes 
och har integrerats i CMO:ernas mål för 2025.
Tilldelade resurser
In- och utflöden av vatten från Sobis egen verksamhet 
bedöms inte vara väsentliga och Sobi har därför inte 
avsatt särskilda resurser för denna hållbarhetsfråga. Den 
väsentliga påverkan på vatten sker hos Sobis CMO:er.
E3-3 Mål för vattenresurser och 
marina resurser
Eftersom Sobis direkta påverkan på vatten och marina 
resurser inte anses vara väsentlig har Sobi inte satt upp 
några mätbara resultatrelaterade mål för denna 
hållbarhetsfråga. Sobi förväntar sig att alla CMO:er 
använder de föreskrivna PSCI-verktygen (SAQ och 
miljöundersökning) för att rapportera om 
vattenrelaterad påverkan och agera när 
förbättringsområden identifieras. Sobi förväntar sig att 
CMO:erna uppfyller sina lagstadgade krav och använder 
lämpliga tekniker för vattenbehandling och rening. År 
2024 svarade 86 procent av alla CMO:er på SAQ och 81 
procent på miljöundersökningen.
Sobi följer likväl upp hur effektiva policyerna är för att 
hantera påverkan från vattenanvändning i 
försörjningskedjan genom att samla in information från 
sina tillverkningspartners med hjälp av verktyg från PSCI. 
Informationen används för att övervaka 
leverantörernas arbete med vattenhantering och 
förebyggande av utsläpp, och för att kontrollera att alla 
godtagbara standarder upprätthålls. Informationen 
diskuteras med leverantörerna och används för att 
identifiera förbättringsmöjligheter, för vilka Sobi 
tillsammans med CMO:erna sätter specifika KPI:er. De 
CMO:er som identifierades i 2024 års 
vattenriskbedömning har fått mål för 2025 kopplade till 
utvärdering av effektivare processer. 
Resultat och svarsfrekvens från SAQ och 
miljöundersökningen är ett mått på dialogens 
effektivitet. Utfallet av riskprocesserna kan användas för 
att bedöma hur effektiva dessa processer är, genom att 
studera och jämföra antalet identifierade risker och 
deras karaktär. 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 5

===== SIDA 66 =====

ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Väsentliga hållbarhetsfrågor
• Resursförbrukning
• Uttjänta produkter
• Avfall som genererats vid tillverkning och distribution
Hantering av påverkan, risker och 
möjligheter
Sobi utvärderar sin påverkan på resursanvändning med 
hjälp av tillgängliga branschdata för de viktigaste 
processerna i den globala försörjningskedjan för 
läkemedel. Detta kompletteras med uppföljning av 
resursförbrukningen i den egna verksamheten och hos 
leverantörer. 
Ur ett livscykelperspektiv anses de resurser som 
används för att producera de kemikalier som används i 
produktionen ha störst påverkan. Resursförbrukningen 
sker huvudsakligen i Sobis försörjningskedja. Utöver 
produktionen kan Sobi också påverka 
resursanvändningen genom val eller design av 
förpackningar, eftersom förpackningar bidrar till avfall 
vid slutet av sin livslängd.
Sobi har börjat genomföra LCA:er för sina 
huvudsakliga läkemedel, vilket kommer att ge utförlig 
information för att kunna fatta mer välgrundade 
strategiska beslut som kan minska resursanvändningen 
ytterligare i framtiden.
Sobis egen förbrukning av resurser och generering av 
avfall är inte väsentlig.
Det har inte gjorts några direkta konsultationer med 
berörda samhällen. Representanter från leverantörer 
deltar i intressentdialogerna, och löpande 
kommunikation om identifierade risker och påverkan 
sker inom ramen för samarbetet för att driva 
hållbarhetsförbättringar i försörjningskedjan.
E5-1 Policyer för resursanvändning 
och cirkulär ekonomi
Sobis ansvar för miljön beskrivs i bolagets 
uppförandekod, med åtagande om att vidta åtgärder för 
att bedöma, redovisa och minimera miljöpåverkan från 
bolagets verksamheter och produkter under hela deras 
livscykel. 
De allmänna principerna i miljöpolicyn anger Sobis 
proaktiva ansats för att skydda mark, vatten, luft, klimat, 
naturresurser och biologisk mångfald, samt ett 
åtagande för riskreducering och transparens. Detta 
förhållningssätt är också avgörande i arbetet med att 
bevara resurser, främja cirkularitet och minska avfall 
inom Sobis verksamhet och i dess försörjningskedja. 
Produktionen av Sobis läkemedel är beroende av 
processer som kräver resurser. Enligt Sobis miljöpolicy 
ska bolaget använda resurser och material på ett 
effektivt och ansvarsfullt sätt, med fokus på att 
implementera metoder för bevarande, återanvändning 
och återvinning.
Miljöpolicyn omfattar även den globala 
försörjningskedjan i föregående led genom Sobis 
uppförandekod för partners, som anger Sobis krav på 
leverantörer. Varje leverantör ska ha god kunskap om 
sitt eget miljöansvar, sina utmaningar och sin 
miljöpåverkan samt proaktivt genomföra åtgärder. 
Leverantörerna ska särskilt verka för att ersätta icke-
förnybara resurser och sträva efter att använda energi 
och material på ett ansvarsfullt sätt med fokus på att 
införa metoder för bevarande, återanvändning och 
återvinning i produktions- och underhållsprocesser där 
så är möjligt. Eftersom tillverkningen av Sobis läkemedel 
är helt utlagd på kontraktstillverkare sker den 
huvudsakliga påverkan på resursanvändningen i Sobis 
försörjningskedja. Ett aktivt samarbete med 
leverantörspartners för att påverka deras beslut är 
därför avgörande för att minska Sobis totala påverkan 
kopplad till resurser. 
 Läs mer om de viktigaste policyerna som rör styrning 
av hållbarhetsfrågor, inklusive omfattning, i avsnitt 
GOV-1.
E5-2 Åtgärder och resurser för 
resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
Att skydda och upprätthålla produktkvalitet och 
integritet är ett av Sobis viktigaste ansvarsområden och 
alla åtgärder för att förändra resursanvändningen måste 
ta hänsyn till detta.
Resursanvändning i Sobis värdekedja 
De huvudsakliga resurser som används vid 
läkemedelsproduktion är vatten och olika typer av 
kemikalier, såsom lösningsmedel, som främst används 
vid framställning av läkemedelssubstanser. 
Ur ett livscykelperspektiv anses resurserna som 
används för att tillverka de kemikalier som används vid 
läkemedelstillverkning ha störst miljöpåverkan. 
Generellt sett genererar tillverkning av småmolekylära 
läkemedel farligt kemiskt avfall och är mer 
energikrävande, eftersom det används lösningsmedel 
som härrör från petrokemiska produkter. Tillverkning av 
proteinläkemedel däremot genererar biologiskt avfall, 
använder mer vattenbaserade system och använder 
oftare förnybara råvaror.
Återvinning av lösningsmedel är normalt sett ett 
prioriterat område vid produktionsanläggningar som 
tillverkar läkemedelssubstanser.
Flera olika typer av plast, inklusive engångsplast, 
används vid tillverkningen.
Sobi övervakar avfallshanteringsprocesserna hos sina 
viktigaste leverantörer med hjälp av PSCI-verktygen 
SAQ och Environmental Survey. Att byta ut kemikalier 
som används i produktionen kan vara komplicerat på 
grund av kvalitetskrav och myndighetsgodkännanden. 
Sobi utvärderar dock möjligheterna att använda mer 
resurseffektiva produktionsmetoder.
Förpackningar
Valet eller utformningen av förpackningar är faktorer 
som påverkar resursanvändningen. Sobi följer upp 
förpackningsmaterialens innehåll och vikt i syfte att 
påverka valet av förpackningsmaterial i positiv riktning. 
Initiativ relaterade till förpackningar och märkning 
planeras under 2025.
Förpackningar för läkemedelsprodukter är nästan 
alltid av engångstyp, och byte till mer miljövänliga 
alternativ kan begränsas av krav på kylkedjor och 
kvalitet. 
Livscykelanalys
Under 2024 genomförde Sobi två LCA:er, för Doptelet 
och Kineret. Alla huvudsakliga läkemedel kommer att 
genomgå en LCA inom de närmaste fem åren. Dessa 
analyser kommer att ge den information som krävs för 
att fatta strategiska beslut som kan optimera 
resursanvändningen.
Övrigt
Sobi har ingen kännedom eller information om någon 
väsentlig skada för intressenter kopplad till 
resursanvändning.
E5-3 Mål för resursanvändning och 
cirkulär ekonomi
För att säkerställa en tillfredsställande övervakning av 
leverantörernas praxis, fokuserade Sobi under 2024 på 
att samla in avfallsdata från samtliga CMO:er via 
miljöundersökningen. Data erhölls från 81 procent av 
Sobis CMO:er. Ett nyckelfokus under 2025 kommer att 
vara att ytterligare förbättra processeffektivitet och 
resursutnyttjande.
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 6

===== SIDA 67 =====

E5-4 Resursinflöden
Eftersom tillverkningen av Sobis läkemedel är helt 
utlagd på kontraktstillverkare sker allt inflöde av resurser 
i Sobis försörjningskedja. Detta omfattar främst 
kemikalier och vatten som används vid tillverkningen av 
Sobis läkemedel och olika typer av 
förpackningsmaterial, beroende på typ av läkemedel.
De kvantiteter och typer av kemikalier och material 
som används beror på produktionsstadium och delas 
upp i läkemedelssubstans, läkemedelsprodukt eller 
färdiga varor. De skiljer sig också åt beroende på om 
läkemedlet är småmolekylärt eller proteinbaserat.  
Kravet på att redovisa en kvantifiering av material som 
används i produkttillverkningen gäller inte för Sobi, 
eftersom tillverkningen av dess produkter är helt utlagd 
på externa aktörer. Sobi har dock för avsikt att 
rapportera information om sina förpackningar, inklusive 
totalvikt per materialtyp, andelen biologiskt material 
som är hållbart anskaffat samt andelen och mängden 
sekundärt eller återvunnet material. Denna information 
är inte tillgänglig för 2024, men målet är att rapportera 
den 2025. 
E5-5 Resursutflöden
På grund av Sobis produkters beskaffenhet (läkemedel) 
kan de inte återanvändas, repareras eller återvinnas. 
Produkterna är strikt kontrollerade genom lagstiftning. 
Sobi har dock större möjligheter att påverka 
produktförpackningarna, men begränsas även i denna 
aspekt av myndighetskrav och lagkrav för att säkerställa 
produktkvaliteten. 
Inga av Sobis produkter är utformade för cirkularitet, 
men vid utveckling av nya produkter eller förpackningar 
görs en analys för att optimera förpackningsstorleken 
och valet av stödmaterial för att minimera mängden 
överflödigt material som skickas ut. Detta kommer att 
fortsätta under 2025. 
Eftersom Sobis läkemedel konsumeras av 
slutanvändaren är andelen återvinningsbart innehåll 
endast tillämpbart på produktförpackningar. År 2024 var 
andelen återvinningsbara förpackningar 99 procent. 
Den totala mängden förpackningsmaterial som använts 
anges i tabell 19. Observera att avfall som genereras i 
Sobis egen verksamhet inte definieras som väsentlig 
och därför inte rapporteras.
Tabell 19 - Total mängd förpackningsmaterial
(kg)
Total vikt av 
material i 
primär 
produktenhet
Total vikt av 
material i 
sekundär 
förpackning
Totalvikt 
per 
material
Kartong 0 338 444 338 444
Papper 89 305 2 808 92 113
PET 12 672 0 12 672
PP 9 976 0 9 976
PS 53 0 53
PVC 0 0 0
EPS 0 0 0
XPS 0 0 0
Komposit 0 0 0
Glas 41 682 0 41 682
Metall 2 298 0 2 298
Gummi 2 087 0 2 087
Cellulosa 0 0 0
Övriga 742 0 742
TOTAL 158 816 341 252 500 068
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 7

===== SIDA 68 =====

Information om samhällsansvar
ESRS S1 Den egna arbetskraften
Väsentliga hållbarhetsfrågor
• Rättvisa arbetsvillkor för egen arbetskraft 
• Hälsa, säkerhet och välbefinnande hos egen 
arbetskraft 
• Mångfald och inkludering
Strategi
En översikt över de huvudsakliga processer som 
används för att ta tillvara intressen och synpunkter från 
alla Sobis nyckelintressenter finns i avsnitt SBM-2. 
Utförlig information om dessa processer kopplade till 
Sobis egna medarbetare återfinns nedan.
Hantering av påverkan, risker och 
möjligheter
En majoritet av de personer som arbetar för Sobi är 
baserade i länder med välutvecklade lagkrav på 
arbetsgivare avseende löner, arbetstid, 
anställningstrygghet och dialog med arbetstagarna. 
Dessutom är en majoritet av Sobis medarbetare 
högutbildade med goda karriärmöjligheter. Tvångs- och 
barnarbete är frågor som saknar relevans för Sobis egen 
verksamhet.
I DMA:erna identifierades resor och pendling som de 
aktiviteter med störst potentiell risk för fysisk skada 
globalt sett. Negativa hälsoeffekter till följd av stress 
eller obalans mellan arbete och privatliv kan utgöra en 
potentiell risk för alla som arbetar för Sobi, oavsett 
befattning och geografisk lokalisering. 
Det finns inga identifierade grupper av sårbara eller 
riskutsatta personer bland Sobis medarbetare. Potentiell 
påverkan kopplad till mångfald och inkludering gäller 
snarare på individnivå än på systemnivå och är inte 
kopplad till någon specifik del av Sobi.
Alla som arbetar för Sobi exponeras för samma 
potentiella påverkan oavsett anställningsstatus.
S1-1 Policyer för den egna 
arbetskraften
De viktigaste policyerna som styr hur Sobi hanterar 
relationerna med medarbetarna är uppförandekoden 
och arbetsmiljöpolicyn. 
Sobis uppförandekod utgör ett ramverk för vad Sobi 
anser vara ett ansvarsfullt och lämpligt uppförande från 
medarbetarnas och bolagets sida, och ger vägledning i 
Sobis sätt att arbeta. Sobis uppförandekod gäller för alla 
medarbetare inklusive tillfälligt anställda och knyter an 
till viktiga bolagspolicyer, Sobis värderingar och 
hållbarhetsprioriteringar. Ämnen som är särskilt 
relevanta för medarbetarna är arbetsmiljö och 
välbefinnande, icke-diskriminering, föreningsfrihet och 
rätten till kollektivavtal, nolltolerans mot barn- och 
tvångsarbete samt datasekretess. 
Arbetsmiljöpolicyn är global och gäller för alla Sobis 
verksamheter och Sobis hela inflytandesfär. Policyn ägs 
av den globala HR-funktionen och HR-chefen. Chefer 
ansvarar för att förstå hur verksamheten påverkar hälsa 
och säkerhet för medarbetare, konsulter, entreprenörer 
och besökare. Det övergripande arbetsmiljöarbetet och 
effektiviteten ska granskas regelbundet och processer 
för dialog och samarbete ska finnas på plats. 
Sobi har tagit hänsyn till såväl sin egen verksamhet 
som externa faktorer i utformningen av bolagets 
policyer. Sobis medarbetare är nyckeln till att uppnå 
bolagets mål. Förlust av nyckelpersoner eller 
oförmågan att attrahera, rekrytera och behålla de 
högkvalificerade medarbetare som verksamheten kräver 
kan ha en väsentlig negativ påverkan på bolagets affär 
och finansiella resultat. Det är därför viktigt att erbjuda 
goda och rättvisa arbetsvillkor där alla har lika 
möjligheter, samt att kontinuerligt följa upp detta 
genom medarbetarundersökningar och 
förbättringsåtgärder. 
Sobis arbetsmiljöpolicy uppdaterades 2024 för att 
bättre återspegla förändringar i Sobis 
verksamhetsstruktur efter nedläggningen av 
produktionsenheten. 
Medarbetarna genomgår utbildningar för att 
säkerställa en god förståelse av policyn. Utbildning i 
uppförandekoden är obligatorisk vartannat år.
Läs mer om de viktigaste policyerna som rör styrning av 
hållbarhetsfrågor, inklusive omfattning, kommunikation 
och utbildningsresultat i avsnitt GOV-1 och GOV-2. 
Åtagande för mänskliga rättigheter
Uppförandekoden innehåller Sobis uttalande om 
respekt för mänskliga rättigheter, inklusive 
arbetsrättsliga principer. Vidare innefattar den 
information om hur och när medarbetare ska anmäla 
misstänkta missförhållanden.
Sobi för dialog med sina medarbetare genom 
medarbetarundersökningar och e-utbildning om 
uppförandekoden. Påverkan på individen följs upp 
mellan chefer och deras medarbetare. Sobi har en 
visselblåsarfunktion som gör det möjligt för 
medarbetare att rapportera misstänkta 
missförhållanden. Funktionen ger tillgång till en process 
för klagomål och, vid behov, möjlighet till gottgörelse 
vid kränkningar av mänskliga rättigheter.
Sobis uppförandekod slår fast att bolaget har 
nolltolerans mot tvångs- och barnarbete. 
Människohandel omfattas av begreppet tvångsarbete. 
Ansvarsfördelningen för förebyggande 
riskbedömningar och riskreducerande åtgärder beskrivs 
i arbetsmiljöpolicyn. Den fastställer även rutiner för 
rapportering av potentiellt farliga situationer, olyckor 
och incidenter samt tydliggör ansvarsfördelningen för 
dessa. 
Läs mer om dessa processer i avsnitt S1-2 och S1-3.
Främjande av mångfald och inkludering
Sobis uppförandekod anger bolagets nolltolerans mot 
alla former av diskriminering, inklusive diskriminering på 
grund av nationalitet, etnicitet, ras, hudfärg, tro, religion, 
kön, ålder, funktionshinder, politisk åsikt, civilstånd, 
föräldrastatus, socialt ursprung, sexuell läggning eller 
någon annan lagligt skyddad status.
Principerna i uppförandekoden om likabehandling, 
mångfald och inkludering stärks ytterligare genom 
Sobis globala initiativ för mångfald, jämlikhet och 
inkludering (DEI), som lanserades 2022. Initiativet har en 
egen styrningsstruktur på högsta ledningsnivå och 
syftar till att förstärka principerna för en inkluderande 
arbetsmiljö där alla ges lika möjligheter att bidra och 
utvecklas. För att öka kunskap, medvetenhet och 
engagemang kring DEI i hela organisationen ingår en 
verktygslåda med resurser och workshopmaterial.
Med hjälp av ett uppföljningsverktyg övervakas 
huvudsakliga DEI-indikatorer, såsom könsfördelningen 
på alla nivåer och resultaten av Sobis DEI-index i 
medarbetarundersökningen. Under 2024 låg fokus på 
att förbättra medvetenheten inom varje team och olika 
team genomförde en specifik workshop från 
verktygslådan, baserat på aktuell mognad och kunskap. 
Sobi kommer att fortsätta att förbättra medvetenheten 
om DEI under 2025, med sikte på konstant förbättring 
av DEI-indexet i den årliga medarbetarundersökningen.
Ramverket Employee Resource Group (ERG) är 
tillgängligt för samtliga medarbetare hos Sobi och 
avsett att skapa en trygg och stödjande miljö för 
medarbetare som delar en gemensam identitet. Sådana 
ERG:er kan till exempel baseras på kön eller etnicitet, 
eller engagera medarbetare som vill samarbeta för att 
driva positiv förändring inom DEI. Stödmaterial finns 
tillgängligt för att göra det möjligt för medarbetare att 
starta och driva ERG:er. 
I Sverige utförs en årlig jämställdhetsanalys för att 
upptäcka och förebygga eventuell diskriminering och 
främja lika rättigheter och möjligheter. Resultaten 
utvärderas noggrant i samarbete med fackföreningarna 
och vid behov vidtas åtgärder. Roller och ansvar 
kartläggs proaktivt för att se till att löner och 
utvecklingsmöjligheter tilldelas rättvist.
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 8

===== SIDA 69 =====

S1-2 Rutiner för kontakter med den 
egna arbetskraften och 
arbetstagarrepresentanter angående 
påverkan
Sobi har flera processer som syftar till att inkludera 
medarbetarnas perspektiv i hanteringen av faktisk och 
potentiell påverkan på medarbetarna. Sobi utför årliga 
medarbetarundersökningar som omfattar alla 
medarbetare, samt mindre pulsmätningar för att 
utvärdera inkludering och engagemang. Resultaten 
delas med och diskuteras inom den verkställande 
ledningen och bidrar till att forma strategier och initiativ 
för att öka medarbetarnas välbefinnande. 
Chefer bär ansvaret för att hantera de frågor som lyfts 
och de får stöd genom uppåtriktad feedback i de årliga 
medarbetarundersökningarna samt vid framtagandet av 
handlingsplaner. Effekten av vidtagna åtgärder följs upp 
i medarbetarundersökningarna på global, nationell och 
teamnivå, och kommuniceras till medarbetarna som en 
del av resultatuppföljningen samt i 
internkommunikation om bästa praxis. 
Sobis arbetsmiljöpolicy föreskriver att alla Sobi-
enheter med minst 50 medarbetare ska ha en 
gemensam arbetsmiljökommitté där chefer och 
arbetstagarrepresentanter deltar för att gemensamt 
adressera identifierade hälso- och säkerhetsaspekter. 
Sådana kommittéer skall mötas minst årligen. Varje 
Sobi-enhet rekommenderas att utse ett 
arbetsmiljöombud. Sammanställningen av data om 
arbetsmiljörelaterade incidenter samt en inventering av 
lokala processer för att hantera hälso- och 
säkerhetsfrågor, görs årligen i Sobis verktyg för 
rapportering av hållbarhetsdata. Informationen granskas 
av ledningen för att säkerställa att problem får en 
lösning och potentiella risker identifieras. Lokala 
strukturer ser olika ut, beroende på lokal lagstiftning 
och organisationsstorleken.
Inga globala ramavtal eller andra överenskommelser 
finns på plats mellan Sobi och globala fackliga 
organisationer.
Externa trender som kan påverka Sobis medarbetare 
diskuteras regelbundet på informationsmöten i 
enheterna och globalt, och policyuppdateringar som 
görs för att spegla sådana förändringar förklaras och 
kommuniceras. Ett sådant exempel är 
klimatomställningsberedskap, som påverkar Sobis 
medarbetare genom uppdaterade riktlinjer och 
arbetssätt. 
Sobi skaffar sig ytterligare insikt kring arbetskraftens 
perspektiv genom dialog med resursgrupperna, 
ERG:erna, och de fackliga organisationerna. Läs mer om 
ERG:er i avsnitt S1-1 och om facklig dialog i avsnitt S1-5.
Uppförandekoden utgör grunden för Sobis interna 
styrningsstruktur och måste följas av samtliga Sobis 
medarbetare. Sobi har undertecknat FN:s Global 
Compact och bolagets deklaration om mänskliga 
rättigheter ingår i uppförandekoden.
Läs mer om Sobis DEI-initiativ i avsnitt S1-1.
S1-3 Rutiner för att åtgärda negativ 
påverkan och kanaler genom vilka den 
egna arbetskraften kan 
uppmärksamma problem
Rutiner för att åtgärda negativ påverkan
Att utreda och identifiera orsaken till varje olycka, farlig 
situation eller tillbud gör det möjligt att vidta åtgärder 
och förhindra liknande händelser i framtiden. Alla 
arbetstagare är skyldiga att rapportera 
arbetsmiljörelaterade incidenter till ledningen, och 
chefer har en skyldighet att se till att lagstadgade 
rapporteringskrav och interna rapporteringsrutiner och 
uppföljningsprocesser följs samt att förebyggande 
åtgärder vidtas. Lokala sobi-enheter avrapporterar detta 
arbete på årlig basis och rutinerna granskas av 
representanter för ledningen.
För arbetsmiljörelaterade incidenter utses en person i 
varje juridisk enhet som ska samla in information om 
dessa och se till att fastställda rutiner för utredning, 
uppföljning, förebyggande arbete och korrigerande 
åtgärder följs. Grundorsaksanalys och lärdomar betonas 
i utrednings- och uppföljningsprocessen. 
Lärdomar från rapporterade arbetsmiljörelaterade 
incidenter ska kommuniceras till relevanta målgrupper. 
För andra typer av incidenter väljs korrigerande och 
förebyggande åtgärder utifrån behov, till exempel 
coachning och företagshälsovård.
Sobi följer upp olyckor och rapporterar antalet 
olyckor under rapporteringsåret. Läs mer om statistiken 
för 2024 i avsnitt S1-14. Påverkan på individen följs upp 
mellan chefer och deras medarbetare. 
Kanaler genom vilka medarbetare kan uppmärksamma 
problem
Sobis efterlevnadsprogram och visselblåsarfunktion, 
som hanteras av en oberoende tredje part, utgör en 
central del av bolagets styrnings- och 
efterlevnadsmekanism, vilken även omfattar 
medarbetarfrågor. Detta är en kanal genom vilken 
medarbetare kan uppmärksamma problem. Alla 
anmälningar granskas av compliance-teamet, utreds 
enligt Sobis internutredningspolicy samt följs upp med 
lämpliga åtgärder. Sobis visselblåsarfunktion är även 
tillgänglig för externa målgrupper via länk på bolagets 
externa webbplats. Uppförandekoden uppmuntrar 
anställda att rapportera varje tänkbar överträdelse och 
förbjuder repressalier mot den som rapporterat i god 
tro. Sobi vidtar åtgärder, bland annat genom artiklar på 
intranätet, för reda ut eventuella osäkerheter om 
visselblåsarlinjen, såsom att förtydliga anonymiteten, för 
att stärka förtroendet och öka användningen.
Sobi genomför också regelbundet 
koncernövergripande medarbetarundersökningar, 
inklusive pulsundersökningar, för att följa upp 
medarbetarnöjdhet, inkludering och engagemang. 
Problemområden identifieras och åtgärder vidtas för att 
förebygga dem. De lokala arbetsmiljökommittéerna är 
också ett forum för att uppmärksamma problem.
Åtgärdernas effektivitet följs upp i 
medarbetarundersökningarna på global, lands- och 
teamnivå. Uppföljningen utvärderar medarbetarnas tillit 
till att Sobi vidtar relevanta åtgärder utifrån de frågor 
och farhågor som lyfts. Genomförande av utbildningen 
om Sobis uppförandekod följs också upp.
S1-4 Åtgärder avseende väsentlig 
påverkan på den egna arbetskraften 
och strategier för att hantera de 
väsentliga riskerna och utnyttja de 
väsentliga möjligheterna, vad gäller 
den egna arbetskraften och dessa 
åtgärders ändamålsenlighet 
Sobis dubbla väsentlighetsanalys, DMA, identifierade en 
potentiell väsentlig möjlighet avseende medarbetarnas 
välbefinnande och mångfald. Under 2024 vidtog Sobi 
flera viktiga åtgärder för att uppfylla ambitionerna i 
uppförandekoden och skapa en ännu mer hållbar och 
attraktiv arbetsplats. Bland dessa kan nämnas: 
• Fokus på att stärka ledarskapskompetensen. Ledare 
med rätt kompetens och förberedelse är avgörande 
för att säkerställa en god arbetsmiljö. Utbildning i 
ledarskapskompetens sker genom workshoppar i en 
koncerngemensam aktivitet för alla Sobis ledare. 
Under 2024 lanserades utbildningar inom fyra 
kompetensområden: Trust builder, People 
champion, Strategic visionary och Performance 
catalyst. Mellan 323 och 456 personer deltog i de 
olika workshopparna. Utbildningarna kommer att 
finnas kvar för framtida ledare att genomföra. 
Färdigheterna fördjupades ytterligare genom ett 
mentorprogram, där tio mentorer per 
kompetensområde utvalts för att stödja 
ledarskapsutvecklingen. Varje ledare sätter upp ett 
mål kopplat till de fyra kompetensområdena, med 
uppföljning under året. Ledarskapskompetens 
kommer förbli ett viktigt område för Sobi framöver 
med nya aktiviteter under 2025. Aktiviteterna 
kommer väljas utifrån hur effektiva 2024 års 
aktiviteter visat sig vara. Ledarskapskompetens följs 
upp i den årliga medarbetarundersökningen, med 
målet att uppnå förbättringar varje år.
• Halvårsutvärderingar har ersatts med ett check-in-
verktyg som lanserades 2023, med tätare 
uppföljningar av cheferna för att skapa en bättre 
förståelse för välbefinnande, arbetsbelastning och 
mål. Implementeringen av detta verktyg 
accelererades under 2024 för att stimulera ökad 
användning genom bolaget. När verktyget fullt ut 
implementerats blir det en integrerad del av det 
dagliga arbetssättet på Sobi. 
• Ett av Sobis viktigaste fokusområden är att öka 
medvetenheten om DEI i hela organisationen för att 
säkerställa en inkluderande kultur. Under 2022 
lanserade Sobi ett nytt initiativ för att ytterligare 
påskynda detta. Läs mer om Sobis DEI-initiativ i 
avsnitt S1-1. 
• Under 2024 har Sobi infört krav på införande av 
lokala arbetsmiljökommittéer i alla legala enheter 
med minst 50 anställda, där chefer och 
arbetstagarrepresentanter ska delta och där frågor 
med väsentlig påverkan på arbetsmiljön ska 
behandlas. Kommittéerna ska sammanträda minst 
en gång per år med en fast dagordning som 
omfattar uppföljning av åtgärder från det senaste 
mötet, arbetsmiljömål, riskbedömningar, incidenter, 
olyckor och ohälsa/stress/arbetsbelastning samt 
återkoppling från medarbetarna. Effektiviteten följs 
upp årligen genom analys av ohälsodata för varje 
enhet.
Medarbetarundersökning
Sobis medarbetarundersökning (Engagement Survey) är 
en global onlineundersökning för samtliga medarbetare 
och konsulter som arbetar mer än 75 procent av 
heltidsekvivalenter (FTE), och är öppen under två veckor 
varje år. Undersökningen består av flera påståenden 
som medarbetarna svarar på i en skala om 1–5 (där 5 är 
det bästa resultatet) om hur mycket de håller med om 
varje påstående. Den totala poängen för varje 
påstående är ett genomsnitt av svaren från alla 
medarbetare. Resultaten presenteras för alla 
medarbetare på global nivå och på landsnivå. Dessutom 
granskar varje Sobi-team sina egna resultat.  
Sobi identifierar nödvändiga åtgärder, samt 
effektiviteten i åtgärderna genom 
medarbetarundersökningen och visselblåsarfunktionen 
på global, lands- och teamnivå. Uppföljningen 
utvärderar också medarbetarnas tillit till att Sobi vidtar 
relevanta åtgärder utifrån de frågor och farhågor som 
lyfts. 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   6 9

===== SIDA 70 =====

Skydd av personuppgifter
Skydd av personuppgifter är en del av Sobis 
uppförandekod och ett prioriterat område i hela 
koncernen. Det är viktigt att Sobis kunder, kliniska 
försökspersoner, medarbetare och personer Sobi är i 
kontakt med kan lita på att bolaget hanterar och 
behandlar personuppgifter på ett ansvarsfullt och säkert 
sätt. Sobi har infört ett program för 
personuppgiftshantering för att stödja efterlevnad av 
regelverken kring dataskydd och personuppgifter. 
Programmet omfattar tillsättandet av en 
dataskyddsansvarig chef (DPO), en global policy för 
skydd av personuppgifter, rutiner för hantering av 
dataintrång och begäran av tillgång till uppgifter samt 
övervakningsrutiner. Dessutom har dataskyddsansvariga 
i hela koncernen utsetts för att främja efterlevnad och 
stödja verksamheten.
EU:s dataskyddslagstiftning kräver att Sobi undersöker 
alla misstänkta och bekräftade 
personuppgiftsincidenter. Om ett dataintrång bekräftas 
måste Sobi också avgöra om rapportering till 
tillsynsmyndigheter och / eller registrerade personer 
krävs. För att uppfylla dessa krav har Sobi infört en 
global rutin för personuppgiftsincidenter som kräver att 
all personal omedelbart rapporterar misstänkta och 
bekräftade personuppgiftsincidenter till Sobis DPO. 
DPO bedömer alla ärenden och säkerställer att lämpliga 
åtgärder vidtas. Under 2024 inkom och granskades 16 
dataintrångsärenden och ett fall rapporterades till 
tillsynsmyndigheten. 
Kanaler för att hantera och åtgärda faktisk påverkan
Det vanligaste sättet för medarbetare att ta upp 
problem eller frågor är i samtal med sin chef eller med 
personalavdelningen (HR). Därefter kommer man 
gemensamt överens om vilka åtgärder som ska vidtas 
utifrån individuella behov. Det check-in-verktyg som 
infördes 2023 underlättar dessa diskussioner ytterligare. 
Ett annat alternativ är visselblåsarfunktionen. Alla 
anmälningar som görs via visselblåsarfunktionen 
granskas av compliance-teamet och utreds enligt Sobis 
internutredningspolicy samt följs upp med lämpliga 
åtgärder. 
I länder där det finns fackföreningar kan 
medarbetarna kontakta dessa för att få stöd i frågor 
som rör väsentlig påverkan. 
Ytterligare åtgärder för att skapa positiv påverkan 
Sobi har en specifik intranätsida om "People growth", 
som samlar olika områden kopplade till medarbetares 
utveckling, bland annat utbildning, 
ledarskapskompetenser, prestationsutveckling och 
lediga tjänster. Det finns ett flertal utbildningsprogram 
för att främja medarbetares personliga och 
professionella utveckling. Under 2024 implementerade 
Sobi också ett nytt rekryteringsverktyg för att göra det 
lättare för medarbetarna att hitta lediga tjänster. 
Lokal praxis omfattar även extra hälsoförsäkringar, 
tillgång till hälso- och sjukvård och stöd för friskvård/
fysisk träning.
Resurser för att hantera påverkan
Följande befattningshavare har ansvar för att identifiera 
och åtgärda väsentlig påverkan på medarbetarna: 
• Alla chefer - inklusive 429 medarbetare med 
chefsansvar på Sobi
• HR-specialister- inklusive åtta anställda som arbetar 
i HR-funktionen som specialister - samt tio lokala 
HR-handläggare 
• En särskild extern enhet som ansvarar för 
visselblåsarfunktionen
• Ett arbetsmiljöombud i Sverige (skyddsombud)
Därutöver har Sobi facklig närvaro i Sverige och andra 
länder samt företagshälsovård i organisationer som 
motsvarar 51 procent av Sobis medarbetare. 
S1-5 Mål för hur väsentlig negativ 
påverkan ska hanteras, positiv 
påverkan stärkas och väsentliga risker 
och möjligheter hanteras
Sobis mål, som beskrivs i bolagets uppförandekod, är 
att bolaget ska vara en öppen och respektfull 
arbetsplats där alla medarbetare känner att de har 
möjlighet att påtala etiska oegentligheter, brott mot 
koden, lagar eller någon av bolagets policyer. För att 
säkerställa att detta uppfylls, och för att säkerställa en 
hållbar arbetsmiljö, fastställde Sobi år 2023 globala 
ambitionsnivåer för alla medarbetare och konsulter som 
arbetade mer än 75 procent för Sobi.
Tre av målen är baserade på Sobis 
medarbetarundersökning. Av tabellen nedan framgår de 
ambitioner som fastställts och faktorer som ses som 
indikatorer. I 2023 års undersökning ingick inte frågorna 
om inkludering och ledarskap.
Mål 2024 2023 Baslinje
Medarbetar-
engagemang
ökning 
jämfört med 
föregående år 75 73
69 
(2022)
Inkluderingsi
ndex
ökning 
jämfört med 
föregående år 77 N/A
73 
(2022)
Ledarskaps-
index
ökning 
jämfört med 
föregående år 80 N/A
80 
(2024)
Ett fjärde mål handlar om könsfördelningen, där målet 
är att upprätthålla en fördelning på 60–40 procent på 
alla nivåer i bolaget. Resultaten för 2024 indikerar att 
förbättringspotential kvarstår för att uppnå den uppsatta 
ambitionsnivån för könsfördelning.
Kvinnor 
2024
Män 
2024
Kvinnor 
2023
Män 
2023
Styrelsen  33  %  67  %  43  %  57  %
Verkställande 
ledning  25  %  75  %  25  %  75  %
Ledande 
befattningshavare  34  %  66  %  39  %  61  %
Chefer med 
personalansvar  48  %  52  %  48  %  52  %
Alla medarbetare  59  %  41  %  60  %  40  %
Process för att fastställa mål
Sobi har gemensamma forum och regelbundna möten 
med fackliga representanter i länder där fackföreningar 
finns (se avsnitt S1-8 för mer information kring facklig 
representation). Ovan nämnda mål och resultat har 
presenterats i dessa forum. Målen har beslutats av 
styrelsen, och de årliga resultaten presenteras för både 
den verkställande ledningen, styrelsen och HR.
Resultaten och de förbättringar som identifierats 
utifrån resultaten presenteras också för alla 
medarbetare både globalt och på landsnivå. Utöver 
detta analyserar varje team inom Sobi resultaten för sin 
grupp eller avdelning och samarbetar för att förbättra 
relevanta områden.  
 Varje år genomgår varje team också utbildningar 
som beslutas av HR. För 2024 handlade utbildningarna 
om DEI (mångfald, jämlikhet och inkludering),
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   7 0

===== SIDA 71 =====

S1-6 Uppgifter om företagets 
medarbetare
För det totala antalet medarbetare, samt omräknat till 
heltidsekvivalenter och fördelat efter kön och land, se 
not 10. 
För en översikt över sammansättningen av Sobis 
medarbetare, se tabell 20 nedan. 
 HR-specialister och lokal HR har bekräftat att Sobi 
för närvarande inte har några medarbetare som kan 
beskrivas som "anställda utan garanterad arbetstid".
Det totala antalet medarbetare som lämnade företaget 
2024 var 177 och personalomsättningshastigheten var 
tio procent, se tabellen nedan.
Antal medarbetare1 2024 2023
Nyanställda 408 581
Frivillig uppsägning 127 177
Uppsägningar 50 73
Personalomsättning  10  %  15  %
1. Personalomsättningssiffran reflekterar inte helt fullständigt 
omsättningen inom företaget eftersom rapporteringen bara 
inkluderar frivillig uppsägning och uppsägningar, inte andra skäl 
såsom pension.
Den låga omsättningssiffran under 2024 kan tillskrivas 
Sobis fokus på ledarskap, personlig utveckling och 
uppmuntran till mobilitet inom bolaget, samt 
aktiviteterna inom DEI. Förbättringen av 
rekryteringsprocesserna är ytterligare en bidragande 
faktor. 
Metoder och antaganden som använts för att 
sammanställa data
Ett automatiserat dataflöde från Sobis HR-system 
(HRMS) genererar FTE-beräkningar utifrån 
anställningstyp, långtidsfrånvaro och arbetstid i procent.
FTE definieras som summan av medarbetares 
arbetstid i procent för tillsvidareanställda, där FTE-
konsulter och visstidsanställda borträknas från den 
totala frånvaron. 
Månadsslutet används för rapportering av FTE och 
antal medarbetare (vid personalomsättning används det 
genomsnittliga antalet medarbetare under periodens 
första och sista månad som beräkningsgrund).
S1-7 Uppgifter om medarbetare som 
inte är anställda
Sobi redovisar icke-anställda som ingår i 
personalstyrkan i tabell 20. Antalet icke-anställda 
rapporteras som heltidsekvivalenter och uppgifterna 
avser slutet av rapporteringsperioden, dvs. 
årsrapportering. Omfattningen av rapporteringen av 
icke-anställda är begränsad till uppdragstagare som 
utför heltidstjänster. För denna grupp registreras ingen 
data kring kön. FTE-konsulter är konsulter som agerar 
som Sobi-anställda och utför samma aktiviteter som 
Sobi-anställda. Sobis HR-system omfattar inte andra 
typer av konsulter såsom projektkonsulter som inte 
agerar som anställda hos Sobi.
Metoden som används för att identifiera FTE-
konsulter är den anställningstyp som används i Sobis 
HR-masterdatasystem (anställningstyp läggs till när 
anställningskontot skapas).  
S1-8 Kollektivavtalstäckning och 
social dialog
Arbetsförhållandena inom Sobi styrs av principerna i 
bolagets uppförandekod. Alla medarbetare hos Sobi är 
fria att bilda, gå med i eller avstå från att gå med i 
organisationer som företräder deras intressen som 
anställda, och Sobi åtar sig att respektera allas lagliga 
rätt att delta i kollektivavtal. 
För att verifiera att Sobis medarbetare behandlas i 
enlighet med bolagets uppförandekod och har rättvisa 
och godtagbara arbetsförhållanden, rapporterar alla 
lokala enheter om principer för medarbetardialog, 
ersättning till anställda samt hantering av frågor kopplat 
till hälsa och säkerhet. Informationen analyseras av den 
globala HR-funktionen.
33 procent (33) av Sobis anställda täcks av 
kollektivavtalssystem, som finns på plats i Australien, 
Danmark/Island, Frankrike, Grekland, Italien, Norge, 
Spanien, Sverige och Österrike. Sobi har inget avtal på 
plats kring arbetstagarrepresentation med någon pan-
europeisk arbetstagarorganisation.
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   7 1
Tabell 20: Uppgifter om Sobis medarbetare
Antal anställda (FTE) Beskrivning
Män 
2024
Kvinnor 
2024
Totalt 
2024
Män 
2023
Kvinnor 
2023
Totalt 
2023
Totalt Totalt antal medarbetare vid 
rapportperiodens slut
768 1 072 1 840 733 1 039 1 772
Tillsvidareanställda En medarbetare som är anställd 
av Sobi utan förutbestämt 
slutdatum för anställningen.
758 1 048 1 806 724 1 016 1 740
Visstidsanställda En medarbetare som är anställd 
av Sobi med förutbestämt 
slutdatum för anställningen.
10 24 34 9 23 32
FTE-konsult Konsulter som fungerar som 
linjepersonal och vikarierar för en 
Sobi-anställd.
NA NA 70 NA NA 91
Timanställda utan 
garanterad arbetstid
Anställda utan garanterad 
arbetstid
0 0 0 0 0 0

===== SIDA 72 =====

Tabell 21: Kollektivavtalstäckning och social dialog
Kollektivavtalstäckning Social dialog
Täckningsgrad (%) Anställda - EES Anställda - utanför EES
Representation på 
arbetsplatsen - EES
0-19
Schweiz
Nordamerika
20-39
40-59
60-79
80-100 Sverige Sverige
Tabellen omfattar länder eller regioner med fler än 50 medarbetare och som utgör mer än 10 procent av det totala antalet medarbetare.
S1-9 Mångfaldsindikatorer
Tabell 22 visar könsfördelningen på olika nivåer i bolaget. I Sobi består majoriteten av de ledande befattningshavarna 
av personer som rapporterar till den verkställande ledningen. Uppgifterna omfattar tillsvidare- och visstidsanställda. 
Den nuvarande fördelningen på ledningsnivå visar färre kvinnor och fler män, vilket inte återspeglar Sobis strategi 
och pågående ansträngningar. Arbetet fortsätter med att säkerställa en rättvis och inkluderande miljö och att alla 
processer är rättvisa – från rekrytering och befordran till professionell utveckling och stöd. Sobis primära fokus är att 
välja de mest kvalificerade personerna för att effektivt leda organisationen, oavsett kön. För ytterligare information 
om könsfördelningen på högsta ledningsnivå, se not 10. 
Tabell 23 visar åldersfördelningen inom bolaget och tabell 24 köns- och åldersfördelningen bland nyanställda. 
Könsfördelningen bland nyanställda speglar den nuvarande könsfördelningen i organisationen, medan 
åldersfördelningen bland de nyanställda återspeglar det pågående arbetet för att skapa en mer åldersmässigt 
balanserad personalstyrka. 
Tabell 22: Könsfördelning
2024 2023 2022
% per kön Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Styrelsen 33 67 43 57 43 57
Verkställande ledning 25 75 25 75 8 92
Ledande befattningshavare1 34 66 39 61 40 60
Alla medarbetare 59 41 60 40 59 41
1. Till ledande befattningshavare räknas chefsbefattningar som rapporterar till verkställande ledning. Uppgifterna omfattar tillsvidare- 
och visstidsanställda.
Tabell 23: Åldersfördelning
Ålder Antal medarbetare1 Andel
<30 65  3,5  %
30-49 1 087  58,4  %
50≤ 709  38,1  %
1. Antal medarbetare är mätt i faktiskt antal personer i anställning. Antalet inkluderar medarbetare med tillsvidare- och visstidsanställning.
Tabell 24: Mångfald bland nyanställda
Fördelning av nyanställda i kön och ålder <30 30-49 50≤ Totalt 2024
Kvinnor 24 155 65 244
Män 20 94 50 164
Antal nyanställda per åldersgrupp 44 249 115 408
Data i tabellen inkluderar tillsvidare- och visstidsanställda.
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   7 2

===== SIDA 73 =====

S1-10 Tillräckliga löner
Alla medarbetare får skäliga löner i linje med gällande nationella referensnivåer. Detta verifieras via årliga enkäter 
med alla Sobis enheter. 
S1-14 Mått för arbetsmiljö
Sobi tillämpar en koncernövergripande arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöarbetet är integrerat i den operativa kontrollen 
som en del av det dagliga arbetet. Dessa processer beskrivs i avsnitten S1-2 och S1-3. Alla arbetstagare är skyldiga att 
rapportera arbetsmiljörelaterade incidenter till ledningen, och chefer har en skyldighet att se till att lagstadgade 
rapporteringskrav och interna rapporteringsrutiner och uppföljningsprocesser följs samt att förebyggande åtgärder 
vidtas. 
100 procent av Sobis medarbetare och konsulter omfattas av den koncernövergripande arbetsmiljöpolicyn. 
Projektkonsulter omfattas vid behov.
Tabell 25 sammanfattar rapporterade arbetsrelaterade skador till följd av olyckor, ohälsa och eventuella dödsfall 
kopplade till Sobis medarbetare och arbetsplats. Generellt omfattar Sobis medarbetare både Sobi-anställda och 
personer som arbetar hos Sobi med tidsbegränsade kontrakt eller som FTE-konsulter (linjekonsulter). Mätvärdena för 
ohälsa och förlorade arbetsdagar avser dock Sobi-anställda. 
Arbetsplatsen omfattar både Sobis lokaler och hemarbetsplatser. Arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad 
ohälsa uppstår när man utsätts för risker i arbetet. Ett dödsfall innebär att personen avlidit till följd av en sådan skada 
eller ohälsa. Skador och ohälsa som inträffar under resor betraktas som arbetsrelaterade om personen utförde 
arbetsuppgifter vid tillfället. Normal arbetspendling anses dock inte vara arbetsrelaterad. Frekvensen av 
arbetsrelaterade skador motsvarar antalet fall per en miljon arbetade timmar enligt definitionen i ESRS-standarden. 
Förlorade dagar omfattar den första och sista kalenderdagen av frånvaro på grund av arbetsrelaterade dödsfall, 
skador eller ohälsa. 
På grund av skillnader i tillämplig nationell lagstiftning stämmer definitioner och omfattning av registrerade fall 
mellan Sobis anläggningar inte helt överens. 
Under 2024 rapporterades elva fall av arbetsskador hos Sobi. Inget av dem bedömdes vara allvarligt. Nio av de elva 
ärendena var avslutade vid årets slut. En av skadorna uppstod i samband med distansarbete. Utöver de rapporterade 
arbetsskadorna nedan rapporterades nio fall av skador i samband med arbetspendling hos Sobi under 2024. Dessa 
skador ingår inte i tabellen nedan. Inga arbetsrelaterade dödsfall konstaterades under 2024, vilket var första gången 
denna fråga ingått i rapporteringen. 
Tabell 25: Mått för arbetsmiljö1
 2024 2023 2022 2021 2020
Arbetsrelaterade dödsfall, skador och ohälsa 
Arbetsrelaterade dödsfall (antal rapporterade fall) 0  —  —  —  — 
Arbetsrelaterade skador (antal rapporterade fall) 11 11 17 17 10
Arbetsrelaterad ohälsa (antal rapporterade fall) 11  —  —  —  — 
Skadefrekvens (fall per miljon arbetade timmar) 3,71  —  —  —  — 
Förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och ohälsa
Totalt antal förlorade dagar (antal dagar)  2 000 
Lost time frequency incident rate - olycksfrekvens med frånvaro per 
miljoner arbetstimmar (LTFIR)2  — 1,11 1,33 1,33 0
1. I siffran för arbetsrelaterade olyckor under 2021-2023 ingår även skador under pendling.
2. LTFIR – olyckor som lett till frånvaro / totalt antal arbetade timmar * 1 000 000.
Förändringar i utarbetandet eller presentationen av hållbarhetsinformationen
Tidigare år har Sobi rapporterat skadefrekvens i LTIFR (Lost-time injury frequency rate). För att anpassa sig till ESRS-
standarden rapporterar Sobi nu skadefrekvens i RWRI (Rate of work-related injuries). Måtten innehåller liknande 
parametrar, men LTIFR inkluderar medarbetarnas pendlingsresor. 
S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter
Under 2024 rapporterades elva (14) ärenden via Sobis visselblåsarfunktion och via andra kanaler och granskades av 
Corporate compliance committee. Alla ärenden har utretts och vid behov har lämpliga korrigeringar och disciplinära 
åtgärder vidtagits. Samtliga ärenden avslutades under året. Fyra ärenden bedömdes vara ogrundade.
Två ärenden rapporterades inom kategorin Arbetstagarrelationer. Båda har genomgått en utredning och avslutats 
som ogrundade i enlighet med Sobis interna process. Inga allvarliga incidenter eller påverkan avseende mänskliga 
rättigheter rapporterades. Tabell 26 visar distributionen av rapporterade och granskade fall. 
Tabell 26: Distributionen av rapporterade och granskade fall
Kategori Definition1 Antal rapporterade fall
Affärsetik
Intressekonflikt, utlämnande av konfidentiell 
information, bedrägeri 5
Arbetstagarrelationer Diskriminering, trakasserier, repressalier 2
Kontakter med myndighetspersoner, 
vårdpersonal och patienter
Mutor, falska anspråk, otillåtna provisioner, 
otillbörliga marknadsföringsmetoder 4
Redovisning, revision 
och finansiell rapportering
Förskingring av tillgångar, oegentligheter i 
bokföring och redovisning 0
Mänskliga rättigheter Modernt slaveri och tvångsarbete 0
FoU, tillverkning,
leverans och kvalitet Brister i dataintegritet och vetenskaplig oredlighet 0
1. Omfattar men är inte begränsat till. 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   7 3

===== SIDA 74 =====

ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan
Väsentliga hållbarhetsfrågor
• Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i värdekedjan
• Hälsa, säkerhet och välbefinnande hos arbetstagare 
i värdekedjan
Hantering av påverkan, risker och 
möjligheter
Eftersom Sobis tillverkning är helt utlagd på 
kontraktstillverkare är Sobi beroende av sina externa 
partners verksamhet. Produktion av kemiska produkter 
och transporter är verksamheter med inneboende 
hälso- och säkerhetsrisker där olyckor kan leda till 
allvarliga skador eller i värsta fall dödsfall. Dessa 
verksamheter identifierades därför i Sobis DMA som 
kopplade till potentiell väsentlig påverkan. Samtliga 
leverantörer inom samtliga leverantörskategorier måste 
säkerställa en säker arbetsmiljö, men Sobi fokuserar 
ingående på CMO:er, CLO:er och transportleverantörer. 
Risken är störst i geografiska områden med lägre 
lagkrav, såsom delar av Asien.
Respekt för grundläggande mänskliga rättigheter i 
hela försörjningskedjan är en central del av alla företags 
ansvar och en grundförutsättning för att bedriva 
verksamhet. Avsaknad av lämpliga rutiner för att skapa 
goda arbetsvillkor och säkerställa arbetstagarnas 
rättigheter kan ge upphov till negativ påverkan för 
arbetstagare i hela Sobis försörjningskedja. Detta är en 
särskilt viktig fråga gällande organisationer där Sobi har 
begränsad insyn på grund av geografiskt eller 
relationsmässigt avstånd, eller där verksamheten är 
utspridd. Exempel på sådana kategorier är produktion 
av råvaror, transporter och vissa indirekta 
materialkategorier såsom 
kontraktsforskningsorganisationer (CRO:er). Den 
nuvarande risken anses dock vara begränsad med tanke 
på mognadsgraden hos de leverantörer som Sobi 
arbetar med, deras placering och typ av företag.
S2-1 Policyer för arbetstagare i 
värdekedjan
Den huvudsakliga policy som hanterar Sobis väsentliga 
påverkan på arbetstagare i värdekedjan är 
uppförandekoden för partners. Uppförandekoden anger 
kraven för alla partners globalt gällande mänskliga 
rättigheter, skydd mot barn- och tvångsarbete, 
miljöskydd, antikorruption, forskningsetik, 
informationsskydd och regelefterlevnad. Denna 
uppförandekod fastställer standarderna för hur Sobi ska 
följa interna och externa regler. Tvångsarbete, 
obligatoriskt eller ofrivilligt arbete eller arbete som 
utförs under hot om straff tolereras inte i någon form 
enligt uppförandekoden för partners. Människohandel 
betraktas som en form av ofrivilligt arbete. Koden 
föreskriver att riskbaserad granskning (due diligence) 
ska genomföras för tredje part för att säkerställa 
efterlevnad av bestämmelser gällande mänskliga 
rättigheter, arbetsrätt och miljö, samt bekämpning av 
mutor och korruption. Koden är en del av alla avtals- 
och partnerrelationer och finns tillgänglig på sobi.com.
Miljöpolicyn omfattar säker hantering, transport och 
bortskaffande av farliga kemikalier och material för att 
minimera miljöpåverkan och samtidigt skydda 
arbetstagare i värdekedjan. 
Sobis inköpspolicy anger kraven för val och due 
diligence av leverantörer för att skydda mänskliga 
rättigheter, arbetsrätt och miljö.
Sobis leverantörer måste godkänna och följa Sobis 
uppförandekod för partners och deras 
hållbarhetsprestanda övervakas inom ramen av 
programmet för ansvarsfulla inköp. Programmet bygger 
på tre pelare: samsyn kring principer genom 
uppförandekoden för partners, riskbedömning och 
utvärdering genom due diligence och screening, samt 
resultatstyrning, uppföljning och dialog med 
leverantörerna. Sobi arbetar genom dialog och 
samarbete med partners för att säkerställa att de 
accepterar, stöder och följer dessa principer.
Alla arbetstagare i värdekedjan som är kopplade till 
företag med en direkt affärsförbindelse med Sobi 
globalt omfattas av Sobis uppförandekod för partners, 
Sobis miljöpolicy och program för ansvarsfulla inköp, 
oavsett anställningsstatus. 
Genom att underteckna uppförandekoden för 
partners förbinder sig Sobis partners att respektera de 
principer som den bygger på: den internationella 
konventionen om mänskliga rättigheter, den 
internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration 
om grundläggande principer och rättigheter på 
arbetsplatsen. Partners måste respektera mänskliga 
rättigheter och främja dem i sina egna organisationer 
och i alla relationer med tredje part.
Sobis uppförandekod för partner uppmanar partners 
att erbjuda sina anställda rapporteringsprocesser för 
incidenter. Uppföljning av implementering och 
efterlevnad sker med hjälp av EcoVadis 
screeningverktyg samt tillgängliga verktyg från PSCI 
(Pharmaceutical Supply Chain Initiative) med 
frågeformulär för självutvärdering eller revisioner på 
plats om det anses nödvändigt. Sobis 
visselblåsarfunktion är tillgänglig för externa parter och 
återfinns på Sobis webbplats. Alla rapporterade fall 
utreds och lämpliga åtgärder vidtas. 
Inga rapporterade överträdelser mot FN:s Global 
Compact och OECD:s riktlinjer identifierades under 
rapporteringsperioden och inga fall relaterade till 
leverantörer rapporterades till Sobis 
visselblåsarfunktion, compliance hotline. 
Representanter från Sobis partners deltar och ger 
direkt input i Sobis intressentdialoger, och 
arbetsvillkoren för anställda i försörjningskedjan är en 
viktig aspekt i utvärderingar och granskningar enligt 
EcoVadis och PSCI. Läs mer om processen för 
intressentdialog i avsnitt SBM-2.
Läs mer om de viktigaste policyerna som rör styrning 
och omfattning av hållbarhetsfrågor i avsnitt GOV-1. 
Huvudsakliga policyer.   
S2-2 Rutiner för kontakter med 
arbetstagare i värdekedjan angående 
påverkan
Samverkan kring potentiell och verklig påverkan på 
arbetstagare i Sobis försörjningskedja sker med 
företrädare för arbetstagare i värdekedjan, till exempel 
leverantörernas key account managers och i särskilda 
leverantörskategorier även representanter för 
hållbarhets- och kvalitetsfunktioner. Sobi har löpande 
dialoger i olika former med sina leverantörer, beroende 
på risk och omständigheter, främst baserat på data som 
samlas in via EcoVadis och PSCI.
Sobi håller regelbundet affärsmöten med företag som 
tillverkar Sobis produkter, och hållbarhet ingår i den 
fasta dagordningen. 
Arbetstagare i försörjningskedjan på Sobis 
anläggningar ska behandlas som Sobis egna 
medarbetare enligt Sobis uppförandekod.   
Sobis väsentlighetsprocess bygger på en löpande 
kartläggning av både externa och interna intressenters 
behov och prioriteringar. Arbetstagare i värdekedjan är 
en av Sobis identifierade intressenter. Kartläggningen 
görs bland annat via enkäter och riktade 
intressentintervjuer, deltagande i konferenser, 
deltagande i ESG-bedömningar och forskning samt en 
intern dialog om framtida lagstiftning. 
Samarbetsprocessen är pågående och omfattar 
månatliga diskussioner med nyckelleverantörer och 
årliga diskussioner med mindre leverantörer och 
leverantörer i mindre väsentliga kategorier. En 
fullständig intressentdialog genomförs vart tredje år. 
Nuvarande analys baseras på digitala enkäter och 
intressentintervjuer som genomfördes under 2022. 
Resultatet från dessa intressentdialoger utgör underlag 
för Sobis väsentlighetsanalys. 
Head of External Manufacturing ansvarar för att 
säkerställa kontinuerlig dialog med befintliga CMO:er 
och CLO:er och att resultaten ligger till grund för Sobis 
arbetssätt. Gällande nya leverantörer i dessa kategorier 
ansvarar Head of Strategic Sourcing för att se till att 
inköpsrelationen upprättas i enlighet med Sobis praxis 
och juridiska krav. Båda dessa team ingår i Technical 
Operations. HR-funktionen, under ledning av VP HR, 
ansvarar för att inkludera icke-anställda som arbetar på 
Sobis anläggningar i den pågående dialogen. Sobis 
Head of Sustainability ansvarar för intressentdialogens 
cykel som utgör ett underlag för Sobis fullständiga 
DMA-process vart tredje år. 
Det finns inga globala ramavtal eller andra avtal 
mellan Sobi och globala fackliga federationer. 
Sobi strävar efter nära och långsiktiga relationer med 
leverantörer. Hur väl partnerskapen fungerar diskuteras i 
olika möten, där båda parter delar med sig av sin syn på 
relationen och hur samarbetet kan förbättras.
Vissa kritiska leverantörskategorier har tillgång till 
ytterligare verktyg för dialog och utvärdering. Alla FTE-
konsulter som arbetar för Sobi deltar i Sobis 
regelbundna medarbetarundersökningar och har 
därmed samma möjlighet som Sobis anställda att ge 
feedback om sin arbetssituation. Sobi utvärderar 
relationen med CRO:er genom enkäter till anställda hos 
större CRO:er.
S2-3 Åtgärdsrutiner för att negativ 
påverkan och kanaler genom vilka 
arbetstagare i värdekedjan kan 
uppmärksamma problem
Sobi upprätthåller genom uppförandekoden 
minimistandarder för partners som ålägger leverantörer 
att erbjuda sina anställda en kanal för att rapportera 
problem.
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   7 4

===== SIDA 75 =====

Partners är skyldiga att erbjuda sina anställda ett sätt att 
rapportera eventuella avvikelser från uppförandekoden 
för partners. Alla frågor eller misstankar om oetiskt 
agerande, eller eventuella överträdelser av 
uppförandekoden, lagar, policyer eller standarder, ska 
rapporteras till Sobis ansvariga kontaktperson eller via 
Sobis visselblåsarfunktion Compliance Hotline som 
finns tillgänglig på sobi.com
Sobis visselblåsarfunktion, som hanteras av en 
oberoende tredje part, är öppen för externa parter. Alla 
anmälningar utreds och lämpliga åtgärder vidtas. Sobis 
Corporate Compliance Committee bestående av vd, 
CFO, chefsjurist och chief compliance officer ansvarar 
för tillsynen av complianceutredningar. Detta 
säkerställer både organisatorisk rättvisa gällande 
sanktioner och att förbudet mot repressalier mot 
visselblåsare efterlevs.
Denna process beskrivs i uppförandekoden för 
partners, som kommuniceras till leverantörerna och är 
en del av avtalsramen, och finns tillgänglig på Sobi.com. 
Heltidsekvivalenta (FTE) konsulter på Sobi följer 
samma processer som Sobis medarbetare och får stöd 
från ledningen för att adressera och åtgärda problem 
vid behov.
Sobi följer löpande upp och övervakar resultat och 
frågor som framkommit inom ramen för programmet 
för ansvarsfulla inköp med hjälp av verktygen PSCI SAQ 
och EcoVadis. Incidenter undersöks från fall till fall för 
att säkerställa att de åtgärder som vidtas är lämpliga och 
effektiva. Sobi involverar intressenter i processen för att 
säkerställa att kanalerna är effektiva och för att hantera 
eventuella problem som kan uppstå. Alla rapporterade 
fall dokumenteras och resultaten redovisas på ett 
transparent sätt.
Sobi har ingen befintlig mekanism för att bedöma 
enskilda arbetstagare i försörjningskedjans förtroende 
för företagets visselblåsarfunktion och rutiner. Den 
regelbundna dialogen med leverantörerna gör det dock 
möjligt att lyfta olika typer av problem. Sobi har ingen 
kännedom om bristande förtroende för bolagets 
processer.
Hanteringen av visselblåsarrapporter styrs av Sobis 
visselblåsar- och utredningsramverk. Ramverket gör det 
möjligt för visselblåsare att rapportera anonymt. I 
ramverket ingår också en nolltoleranspolicy mot 
repressalier vid visselblåsning för att skydda anmälare 
som väljer att inte vara anonyma. Vidare instrueras 
utredarna att under intervjuerna informera de som 
rapporterat om denna nolltoleranspolicy, och de 
uppmanas att omedelbart informera utredaren om 
upplevda potentiella repressalier. Alla former av 
repressalier betraktas som en allvarlig överträdelse av 
Sobis uppförandekod och policyer och skulle därför bli 
föremål för utredning.
S2-4 Åtgärder avseende väsentlig 
påverkan på arbetstagare i 
värdekedjan, och sätt att hantera de 
väsentliga riskerna och utnyttja de 
väsentliga möjligheterna vad gäller 
arbetstagare i värdekedjan, och dessa 
åtgärders ändamålsenlighet
Åtgärder för att minska riskerna för personer i Sobis 
försörjningskedja och för att förbättra resultat 
genomförs med hjälp av flera olika metoder och 
praktiska verktyg. Eftersom dessa metoder och verktyg 
består från år till år, rapporterar Sobi på status och 
resultat för det aktuella året. 
Programmet för ansvarsfulla inköp
Sobis program för ansvarsfulla inköp är den viktigaste 
processen för att minska risker och driva 
hållbarhetsarbetet hos leverantörer. Uppförandekoden 
för partners fastställer Sobis förväntningar på säkra, 
hälsosamma och rättvisa arbetsmiljöer inom Sobis 
försörjningskedja och är en grundpelare i programmet 
för ansvarsfulla inköp. Programmet består av tre 
huvudpelare och aktiviteter: Samsyn kring värden och 
principer, Riskbedömning och klassificering, samt 
Resultatstyrning och uppföljning. 
Alla leverantörer och leverantörskategorier omfattas 
av programmet för ansvarsfulla inköp, men 
utvärderingen anpassas efter riskprofilerna för 
geografisk placering och leverantörskategori samt 
leverantörens strategiska betydelse. CMO:er, CLO:er 
och CRO:er har generellt högst risk. 
Uppföljning av leverantörer inom olika kategorier med 
hjälp av EcoVadis
Sobi använder EcoVadis för tredjepartsbedömningar av 
leverantörers hållbarhetsresultat, för att säkerställa god 
hållbarhetspraxis och identifiera förbättringsområden, 
samt för att främja dialog med samtliga berörda 
leverantörskategorier. Alla CMO:er och CLO:er globalt, 
leverantörer i andra kategorier som identifierats 
innebära högre risk samt leverantörer av strategisk 
betydelse ska uppdatera sina bedömningar vartannat år. 
Genom att använda EcoVadis får Sobi tillgång till 
plattformens data för att jämföra leverantörerna med 
bästa praxis. Detta gör det möjligt för Sobi att bättre 
identifiera relevanta förbättringsområden samt följa 
utvecklingen över tid.
För 2024 uppnådde Sobis leverantörer följande 
resultat:
• Bland kontraktstillverkarna har över 99 procent (95), 
beräknat som andel av kostnaderna, poängsatts och 
uppnått en genomsnittlig poäng på 63 (64), vilket 
placerar den genomsnittliga Sobi-leverantören 
mellan "bra" och "avancerad" prestation enligt 
EcoVadis poängsättningsmetod. Vid inkludering av 
Sobis partners reduceras andelen poängsatta 
tillverkar till 72 procent av kostnader, medan 
genomsnittlig poäng bibehålls. 100 procet av Sobis 
CLO:er har poängsatts med en genomsnittlig poäng 
på 64.
• Inom indirekta inköp poängsattes 37 (40) procent 
av leverantörerna, beräknat som en andel av 
påverkbara kostnader, av EcoVadis, med ett 
medelvärde på 59 (59). Inom den enda 
högriskkategorin inom indirekta inköp, 
kontraktstillverkande organisationer, har 56 (78) 
procent av påverkbara kostnader poängsatts med 
en genomsnittlig poäng på 59 (52). Totalt fick två 
(två) leverantörer inom indirekta inköp mindre än 
40 poäng.
• Bland transportleverantörerna, som är en annan 
högriskkategori, fick över 99 (95) procent av 
leverantörerna, räknat som andel av påverkbara 
kostnader, ett genomsnitt på 65 (63) poäng.
Sobi uppmuntrar leverantörer att implementera 
väsentlig hållbarhetspraxis och följer upp till vilken 
utsträckning detta gjorts via EcoVadis plattform och vid 
leverantörsmötena. För 2024 var andelen leverantörer 
som genomfört revisioner eller utvärderingar av 
underleverantörer i CSR-frågor 99 procent (100), 
andelen som hade en antikorruptionspolicy 99 procent 
(100) och andelen som hade en aktiv 
visselblåsarfunktion 88 procent (96).
Samarbetsverktyg för att övervaka och stödja 
leverantörer
Sobi är medlem i PSCI, Pharmaceutical Supply Chain 
Initiative, en ideell medlemsorganisation som samlar 
medlemmar från den globala läkemedels- och 
sjukvårdssektorn för att definiera, etablera och främja 
ansvarsfull praxis för försörjningskedjan, mänskliga 
rättigheter, miljömässig hållbarhet och ansvarsfullt 
företagande globalt. Plattformen erbjuder ett effektivt 
sätt för både leverantörer och kunder att förbättra sitt 
hållbarhetsresultat och öka kunskapen. Sobi har varit 
medlem i PSCI sedan 2020 och använder dess verktyg 
för att övervaka och stödja leverantörer i deras 
utveckling mot bättre praxis. 
I Sobis DMA identifierades produktion och transport 
av produkter med kemiskt innehåll som en potentiell 
väsentlig påverkan. Sobi vidtog därför flera proaktiva 
åtgärder under 2024 för att följa upp påverkan på 
arbetstagare i föregående led i värdekedjan. 
Dessa åtgärder inkluderar en SAQ (självutvärdering) 
enligt PSCI-metoden som alla Sobis CMO-anläggningar 
globalt måste genomföra. Även CLO:erna besvarar 
enkäterna. Initiativet syftar till att få en bättre inblick i 
varje organisations verksamhet, och enkäten innehåller 
frågor om hälso- och säkerhetsrutiner, arbetstagarnas 
rättigheter, arbetsvillkor samt icke-diskriminering. 
Vidare syftar dessa utvärderingar till att validera att 
leverantörerna uppfyller Sobis krav, att öka Sobis 
förståelse för de risker som är förknippade med varje 
CMO/CLO och att utveckla strategier för att hantera 
dessa risker på ett effektivt sätt i framtiden. Slutsatserna 
från SAQ:erna kommer också göra det möjligt för Sobi 
att förfina KPI:er som är skräddarsydda för varje CMO 
och CLO för att förbättra deras hållbarhetsarbete.  
Under 2024 erhölls svar på Sobis SAQ från 86 procent 
av de organisationer som tillfrågades.
Under 2024 inleddes planeringen av ett nytt 
revisionsprogram. Revisionerna syftar till att utvärdera 
operativa rutiner, säkerhetsprotokoll och efterlevnad av 
standarder hos CMO:er och CLO:er, med fokus på 
CMO:er med kemikalieintensiv produktion, eftersom 
Sobi har identifierat produktion och transport av 
produkter med kemiska komponenter som väsentliga 
risker i den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA). 
Främja ansvarsfull praxis
Ansvarsfulla inköp är en integrerad del av Sobis 
försörjningskedja och inköpsstrategier. Medarbetare 
inom Sobis inköpsavdelningar genomgår regelbundet 
utbildning i eller dialog om ansvarsfulla inköp.
Sobis policy för samverkan med hälso- och sjukvård 
understryker vikten av ett respektfullt och professionellt 
affärssamarbete. Betalningar för tjänster ska vara rimliga 
och i linje med marknadsvärdet (Fair Market Value) för 
att säkerställa att de inte utgör incitament för 
affärsrelationer med Sobi.
Sobi för en regelbunden dialog med sina leverantörer 
för att bidra till att undvika väsentlig negativ påverkan på 
arbetstagare i värdekedjan.
Hantering av faktisk påverkan
Med hjälp av information från EcoVadis 
screeningplattform, PSCI SAQ och andra PSCI-verktyg 
fastställs individuellt anpassade åtgärder och mål för 
varje leverantör för att hantera områden där 
förbättringsbehov har identifierats. Den ansvariga Sobi-
kontakten driver dialogen och följer upp framstegen i 
dessa aktiviteter samt måluppfyllelsen genom 
regelbundna möten. 
Sobi strävar efter att eventuella överträdelser av Sobis 
uppförandekod för partners ska åtgärdas eller lösas i 
samarbete med partnern. Underlåtenhet att vidta 
åtgärder kan resultera i formella sanktioner och sådana 
överträdelser kan betraktas som ett väsentligt 
avtalsbrott i de avtal som ingåtts mellan Sobi och 
partnern.  
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   7 5

===== SIDA 76 =====

Ingen information om att någon arbetstagare skulle ha 
lidit väsentlig skada har kommit till Sobis kännedom. 
Inga allvarliga människorättsfrågor eller incidenter 
kopplade till Sobis värdekedja i föregående eller 
efterföljande led rapporterades under 2024, och Sobi 
deltog inte i någon diskussion om åtgärder. 
Genom att använda Sobis visselblåsarfunktion som 
beskrivs i avsnitt G1-1 kan både Sobis medarbetare och 
personer som är kopplade till Sobis värdekedja anmäla 
problem. Alla anmälningar utreds enligt Sobis 
internutredningspolicy samt följs upp med lämpliga 
åtgärder. Sobis visselblåsarfunktion, compliance hotline, 
finns tillgänglig via Sobis externa webbplats.
Under 2024 påbörjade Sobi arbetet med en ny policy 
för mänskliga rättigheter, och stödprocesser som 
möjliggör gottgörelse vid väsentlig negativ påverkan 
kommer att tas fram. När policyn har införts kommer 
dess effektivitet att analyseras som en del av den 
normala treåriga granskningscykeln för policyn.
Tilldelade resurser 
Flera funktioner inom Sobi kommer i kontakt med 
arbetstagare i värdekedjan och hanterar dessa frågor 
som en del av sina normala ansvarsområden. Exempel 
på sådana funktioner är: Sobis inköpsteam, transport- 
och logistikteam, extern tillverkning, indirekta inköp och 
hållbarhetsfunktionen. EcoVadis och PSCI-systemen 
har en central roll för att effektivt övervaka och hantera 
denna påverkan. 
Ansvarsfulla inköp är en integrerad del av Sobis 
strategier för inköp och försörjningskedjan. 
Medarbetare på Sobis inköpsavdelningar genomgår 
regelbundet utbildning i dessa principer.
S2-5 Mål för hur väsentlig negativ 
påverkan ska hanteras, positiv 
påverkan stärkas och väsentliga risker 
och möjligheter hanteras
Sobi använder plattformar som EcoVadis och PSCI för 
att följa upp resultatet av leverantörsengagemanget och 
spåra effektiviteten i sina åtgärder för att förhindra 
negativ påverkan på värdekedjan (läs mer i avsnitt S2-4).
Sobis ambition är att alla utvalda leverantörer ska 
uppnå en total EcoVadis-poäng och sektionspoäng 
över 40, vilket är precis under EcoVadis betyg “bra”. 
Utvalda leverantörer inkluderar de som identifierats i 
DMA:n på grund av deras potentiella negativa påverkan 
på arbetstagare i värdekedjan, tillsammans med 
leverantörer som bedöms ha andra slags inneboende 
operativa eller geografiska risker, eller vara av strategisk 
betydelse. 
Framstegen utvärderas främst genom förbättring av 
enskilda leverantörers poäng och antalet leverantörer 
som har slutfört undersökningen. Detta används som 
en kvalitativ indikator för att mäta framsteg. 
Mognadsgraden i Sobis leverantörsbas kan mätas som 
det genomsnittliga EcoVadis-betyget för leverantörer 
från år till år, men en positiv utveckling är inget absolut 
mål. År 2024 hade tre leverantörer en totalpoäng under 
40 och 23 leverantörer hade en sektionspoäng under 
40. 
Ett annat verktyg för att mäta mognadsgraden hos 
CMO:er och CLO:er är SAQ från PSCI. För närvarande 
är Sobis ambition att utvalda CMO:er ska besvara 
frågeformuläret när de tillfrågas. År 2024 var andelen 
berörda enheter som svarade 86 procent.
Målet för 2025 är att lansera det planerade 
revisionsprogrammet och slutföra två revisioner.
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   7 6

===== SIDA 77 =====

ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare
Väsentliga hållbarhetsfrågor
• Patientsäkerhet och produktkvalitet
• Ansvarsfull marknadsföring och försäljning
• Tillgång till behandling
• Patientcentrerat engagemang
Hantering av påverkan, risker och 
möjligheter
Patienter är Sobis viktigaste intressent. Att värna alla 
Sobis kunders välbefinnande och mänskliga rättigheter 
är kärnan i Sobis värderingar och en grundförutsättning 
för verksamheten. Professionella och välskötta 
processer samt korrekt information i hela 
läkemedelsförsörjningskedjan är avgörande för att 
säkerställa produktkvalitet och patientsäkerhet och 
ytterst, patienternas hälsa. Detta tillvägagångssätt gäller 
för alla Sobis läkemedel och patienter.
All samverkan med sjukvården är avsedd att gynna 
patienter eller förbättra medicinsk praxis. Fokus ligger 
på att informera hälso- och sjukvårdspersonal och 
betalare om Sobis produkter, samt att tillhandahålla och 
stödja vetenskaplig och pedagogisk information och 
forskning. Det är Sobis ansvar att tillhandahålla korrekt, 
balanserad och rättvisande information om sina 
läkemedel för att möjliggöra ett rationellt 
beslutsfattande. Detta innebär rätt behandling, för rätt 
patient, i rätt dos och vid rätt tidpunkt.
En översikt över Sobis faktiska och potentiella 
påverkan och bolagets förmåga att påverka intressenter 
i hela värdekedjan samt mer information om påverkan 
kopplad till kunder och patienter finns i avsnitt SBM-1 i 
ESRS 2.
S4-1 Policyer för konsumenter och 
slutanvändare
En allmän beskrivning av alla huvudsakliga policyer som 
rör styrning och omfattning av hållbarhetsfrågor 
sammanfattas i avsnitt GOV-1.
Sobis uppförandekod anger de övergripande 
principerna för hur bolaget ska agera med respekt och 
integritet gentemot patienter. Uppförandekoden och 
det tillhörande policyramverket fastslår Sobis åtagande 
att upprätthålla höga etiska standarder i försäljning och 
marknadsföring över hela världen.
Sobi erbjuder flera rapporteringsmöjligheter för att 
anmäla problem, som också finns tillgängliga på 
företagets webbplats: https://www.sobi.com/sv/kontakt 
och https://www.sobi.com/sv/uppforandekod-0. Under 
2024 hade Sobi ingen kännedom om rapporterade 
överträdelser av FN:s vägledande principer för företag 
och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om 
grundläggande principer och rättigheter på 
arbetsplatsen eller OECD:s riktlinjer för multinationella 
företag som involverar konsumenter och/eller 
slutanvändare i företagets värdekedja.  
Policy för samverkan med hälso- och sjukvård
Alla vårdkontakter måste ske med integritet och med 
patientens bästa i fokus. Policyn för samverkan med hälso- 
och sjukvård skapades med detta syfte. Landschefer och 
verkställande chefer i Sobis dotterbolag är ansvariga för att 
säkerställa efterlevnad på lokal nivå och för att utse 
kvalificerade personer att utforma lokala processer för 
genomförande och utbildning. Detta inkluderar 
godkännandeprocesser som omfattar relevanta interna 
intressenter. Policyn för samverkan med hälso- och 
sjukvård ger vägledning för marknadsföringsaktiviteter. Allt 
marknadsföringsmaterial måste godkännas av ett 
tvärfunktionellt, kvalificerat team före extern användning 
och efter varje ändring. Granskning och godkännanden 
dokumenteras digitalt. Godkännanden relaterade till 
material både för marknadsföringsändamål och icke-
marknadsföringsändamål arkiveras i tio år efter sista 
användning. Medarbetare som deltar i 
marknadsföringsaktiviteter genomgår regelbundna 
utbildningar.  
Riktlinjer för god praxis (GxP)
Läkemedelsindustrin, där Sobi verkar, är hårt reglerad. 
Riktlinjer för god praxis (GxPs) upprätthålls för att 
övervaka och säkerställa läkemedelssäkerhet och 
kvalitetskrav under läkemedlets livscykel och därmed 
patientsäkerheten. Det är viktigt att Sobi uppfyller alla 
regler och förordningar och agerar i enlighet med alla 
tillämpliga regelverk inklusive dokumentationskraven i 
de länder där bolagets läkemedel är registrerade, 
tillverkade eller sålda. Sobi tillhandahåller 
introduktionsutbildning om GxPs för alla medarbetare.
Branschstandarder
Som en del av efterlevnaden av tillämpliga lagar och 
regelverk följer Sobi de branschstandarder som 
tillhandahålls av International Federation of 
Pharmaceutical Manufacturers and Associations 
(IFPMA), European Federation of Pharmaceutical 
Industries and Associations (EFPIA) med flera.   
Samverkan med konsumenter och/eller slutanvändare
Sobi samarbetar aktivt med patientorganisationer och 
förespråkar och hjälper till att etablera och utveckla 
patientnätverk i linje med Policyn för samverkan med 
hälso- och sjukvård.
Sobi verkar för att bidra till ökad förståelse, diagnos och 
behandling av sällsynta sjukdomar. Bolaget engagerar sig 
genom att sponsra och delta i vetenskapliga konferenser 
och arrangera medicinska utbildningar för att utbyta 
kunskaper om medicinska framsteg och delta i 
diskussioner för att förbättra medicinsk praxis. Deltagande i 
medicinska konferenser och evenemang styrs av Sobis 
Policyn för samverkan med hälso- och sjukvård. Genom 
Policyn för samverkan med hälso- och sjukvård samverkar 
Sobi med berörda intressenter, till exempel genom 
proaktiv kontakt med patientorganisationer och nätverk 
och genom deltagande i medicinska konferenser. 
Åtgärder för att säkerställa och/eller åtgärda påverkan 
på mänskliga rättigheter
Sobi erbjuder hjälp via vårdgivare, patientstödsprogram, 
hjälplinjer och patientorganisationer närhelst det finns 
ett behov. Denna ger vägledning om hur Sobis produkter 
kan användas och administreras på ett optimalt och 
säkert sätt, samt eventuella beteendeförändringar som 
kan minska läkemedelsbiverkningar. Vid eventuella 
problem rapporteras de internt för utvärdering av 
läkemedlets påverkan.
Allmänheten måste kunna ha förtroende för att 
behandlingsval enbart baseras på varje produkts 
egenskaper och patientens medicinska behov. Sobis 
agerande får aldrig inkräkta på en vårdgivares 
oberoende vad gäller medicinska beslut. Därför vidtar 
Sobi i regel åtgärder på patientgruppnivå snarare än för 
enskilda slutanvändare.
Se S4-4 för mer information om Sobis rutiner för att 
hantera potentiell negativ påverkan på patienter, i form 
av potentiella biverkningar av läkemedel.  
S4-2 Rutiner för kontakter med 
konsumenter och slutanvändare 
angående påverkan
Sobi har åtagit sig att upprätthålla en öppen och 
transparent relation med patienter och nätverken runt 
dessa. Samverkansprocessen regleras av EFPIA-koden 
och är utformad för att säkerställa att Sobi tar hänsyn till 
patienters behov och synpunkter. Denna process 
omfattar regelbunden kommunikation via olika kanaler, 
till exempel patientråd, konsultationer och 
expertpaneler. Sobis Patient Engagement-team har ett 
nära samarbete med patientorganisationer för att förstå 
deras perspektiv och integrera deras insikter i Sobis 
beslutsprocesser. Dessutom genomför Sobi 
regelbundna enkätundersökningar och 
återkopplingsmöten för att mäta patientnöjdheten och 
identifiera förbättringsområden.
Viktiga vägledande principer för samverkan med 
patientorganisationer uttrycks genom tydliga regler, 
med fokus på att skydda patienternas rättigheter och 
patientorganisationernas oberoende samt förhållandet 
mellan patienter och deras läkare. Reglerna omfattar 
också villkor för finansiering, bidrag, avtal och 
transparens samt väl definierade roller, ansvarsområden 
och begränsningar för olika funktioner inom Sobi.
Sobis samverkan med slutkonsumenter och 
slutanvändare sker i olika skeden av läkemedlets 
livscykel. Bolaget har åtagit sig att integrera 
patientcentrerade principer i alla operativa aspekter, 
över läkemedlets hela livscykel. Detta engagemang 
återspeglas i Sobis strävan att skapa lösningar som drivs 
av patienters behov och perspektiv. Sobis ambitioner 
för patientengagemang beskrivs i Unite4Rare: Åtagande 
gentemot patienter och vårdgivare. 
Sobi samarbetar med patienter och vårdgivare via 
Community Engagement-ansvariga och 
ställföreträdande samt chefer på global och lokal nivå, 
kopplade till de olika sjukdomsområden där Sobi är 
verksamt. Den mest seniora funktionen är Global Head 
of Medical and Community Engagement som 
rapporterar till den verkställande ledningen, samt 
cheferna för de lokala avdelningarna, till vilka 
ovanstående ansvariga och ställföreträdande samt 
chefer rapporterar. 
När Sobi samarbetar med patientorganisationer och 
gemensamt skapar initiativ och verktyg för ömsesidig 
nytta mäts effektiviteten av samarbetet (t.ex. via 
nyckeltal för digitala verktyg: nedladdningar, besök på 
plats, tryckt material etc.). Unite4Rare-ramverket ger 
vägledning för interaktionsflödet med 
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   7 7

===== SIDA 78 =====

patientorganisationer inom sällsynta sjukdomar, läs mer 
i avsnitt S4-4. Den planerade årliga översynen av 
åtagandena omfattar en justering av nyckeltalen.
Sobi arbetar med intressentsfären för sällsynta 
sjukdomar för att förbättra hälsan globalt för förbisedda 
patientgrupper. Sobi har flera befintliga 
patientstödsprogram på lokal nivå i olika geografiska 
områden, till exempel program för 
läkemedelsleveranser, telemedicin, 
patientnavigeringsverktyg och följsamhetsprogram.
Sobi driver också Managed Access Programmes, 
genom vilka vissa behandlingar kan göras tillgängliga 
för berättigade patienter, förutsatt att specifika kriterier 
och krav är uppfyllda.
Sobi och Sanofi erkänns av World Federation of 
Hemophilia (WFH) som visionära grundare till WFH:s 
humanitära biståndsprogram som verkar för att 
tillgängliggöra behandling och vård för personer som 
lever med hemofili i utvecklingsländer. Läs mer om 
detta initiativ i avsnitt S4-4.
S4-3 Rutiner för att gottgöra för 
negativ påverkan och kanaler genom 
vilka konsumenter och slutanvändare 
kan uppmärksamma problem 
Sobi erbjuder stöd och information till vårdgivare, som i 
sin tur stödjer slutanvändarna. Sobis stöd omfattar en 
rad olika tjänster, från information om säker 
produktanvändning och distribution till stöd för 
beteendeförändringar som kan bidra till att minska 
biverkningarna av läkemedel.
Se S4-4 för mer information om Sobis rutiner för att 
hantera potentiell negativ påverkan på patienter, i form 
av potentiella biverkningar av läkemedel. 
Periodiska säkerhetsrapporter
Sobi upprättar periodiska säkerhetsrapporter, PSUR 
(Periodic Safety Update Reports). Huvudsyftet med 
PSUR är att tillhandahålla en omfattande och kritisk 
analys av nytta-riskbalansen för Sobis produkt, med 
hänsyn till ny eller nyidentiferad säkerhetsinformation i 
förhållande till den samlade informationen om nytta 
och risker.
Fokus för PSUR är presentation, analys och 
bedömning av nya eller förändrade säkerhetsdata som 
identifierats under granskningsperioden och deras 
relevans för läkemedlets nytta-riskprofil. För detta 
ändamål ska analys av biverkningsrapporter, en 
sammanställning av kumulativa data, säkerhetsdata från 
studier och annan relevant säkerhets- och 
effektinformation samt uppföljning av eventuella 
riskhanteringsplan behandlas adekvat i PSUR. 
Kanaler för att framföra synpunkter eller behov
Det finns flera kanaler för dialog med konsumenter och 
slutanvändare genom vilka denna grupp kan framföra 
synpunkter, farhågor eller behov. Allmänheten måste 
kunna ha förtroende för att behandlingsval enbart 
baseras på varje produkts egenskaper och patientens 
medicinska behov, och Sobis aktiviteter eller agerande 
får aldrig inkräkta på en vårdgivares oberoende vad 
gäller medicinska beslut. Därför bör den huvudsakliga 
kontaktpersonen för slutanvändarna vara deras 
vårdgivare.
Sobi underlättar tillgången till kommunikationskanaler 
i form av dialog med patientorganisationer, hjälplinjer 
och patientstödsprogram. Patientstödsprogram innebär 
direkt samverkan mellan Sobi och patienter eller 
vårdgivare i syfte att hjälpa till att hantera patientens 
medicinering, behandling av patientens sjukdom och/
eller behandlingsresultat. Ett annat syfte är att ge 
vårdpersonal stöd att hjälpa sina patienter genom ett 
strukturerat program. Samverkan kan tillhandahållas 
antingen direkt av Sobi (om lämpligt) eller via en extern 
tjänsteleverantör.
Syftet med patientstödsprogrammen är att stödja 
patientvården. De har inte något mål avseende säkerhet 
eller effekt och är inte metodologiskt utformade för att 
samla in information om säkerhet och effekt.
Sobi säkerställer att allt material som ska distribueras 
för patientstödsprogram granskas och godkänns som 
icke-reklam. Läs mer om Sobis rutiner för att hantera 
potentiell negativ påverkan på patienter i avsnitt S4-4. 
Sobi har en rutin för att hantera spontana 
förfrågningar från sjukvårdspersonal, allmänheten, 
patienter eller andra som söker medicinsk eller 
vetenskaplig information om produkter som 
marknadsförs av Sobi, samt om prövningsläkemedel 
som Sobi och dess externa samarbetspartners har tagit 
emot. Rutinen beskriver förfarandet för mottagning, 
vidarebefordran, hantering och dokumentation av 
medicinska informationsförfrågningar som tas emot av 
Sobi.
Vilka kanaler som är tillgängliga och används av 
vårdgivare beror på strukturen och policyerna i varje 
lands hälso- och sjukvårdssystem. Sobi tar ansvar för att 
övervaka patientstödsprogrammen. 
Alla biverkningar som rapporteras till Sobi kommer att 
registreras i Sobis globala säkerhetsdatabas för att 
möjliggöra utvärdering av potentiella säkerhetssignaler. 
Sobi tar fram produktspecifika periodiska 
säkerhetsrapporter i syfte att tillhandahålla en 
omfattande och kritisk analys av nytta-riskbalansen för 
produkten, med hänsyn till ny eller nyidentiferad 
säkerhetsinformation i förhållande till den samlade 
informationen om nytta och risker.  
Effektiviteten av de specifika riskminimeringsåtgärder 
som införts utöver rutinåtgärderna granskas enligt 
överenskommelse med relevanta 
hälsovårdsmyndigheter. Läs mer om Sobis rutiner för att 
hantera potentiell negativ påverkan på patienter S4-4, i 
form av potentiella biverkningar av läkemedel. 
Sobi har en visselblåsarfunktion där både interna och 
externa parter kan anmäla oegentligheter. Läs mer i 
avsnitt G1-1.
Medvetenhet hos slutanvändare
Slutanvändarnas medvetenhet om och förtroende för 
Sobis rutiner och kanaler är nära kopplat till förtroendet 
för läkemedelsmyndigheter som European Medicines 
Agency (EMA) i EU och Food and Drug Administration 
(FDA) i USA. Sobi följer Helsingforsdeklarationen, den 
internationella harmoniseringskonferensen ICH:s 
riktlinjer, GxP-krav och alla tillämpliga lokala föreskrifter 
och riktlinjer. Sobi vidtar inga andra åtgärder för att 
bedöma slutanvändarnas medvetenhet
S4-4 Åtgärder avseende väsentlig 
påverkan på konsumenter och 
slutanvändare, och sätt att hantera de 
väsentliga riskerna och utnyttja de 
väsentliga möjligheterna vad gäller 
konsumenter och slutanvändare, och 
dessa åtgärders ändamålsenlighet 
Sobi samverkar med patienter, deras vårdgivare och 
patientorganisationer för att dela med sig av och 
inhämta kunskap om sällsynta sjukdomar och 
patientbehov. Sobi samarbetar med hälso- och 
sjukvårdssystem, myndigheter och 
tillsynsorganisationer under läkemedlens hela livscykel.
Genom att förbättra patienters kunskap om sin 
sjukdom stärks deras förmåga att hantera den och fatta 
välgrundade beslut tillsammans med sin vårdgivare. Det 
kan också påskynda deras tillgång till behandling.
Genom kunskapsöverföring från patienter till 
läkemedelsforskningen kan läkemedelsföretagen 
utveckla behandlingar och läkemedel som är bättre 
anpassade för patienterna.  
Patientengagemang 
Unite4Rare  
Unite4Rare, eller U4R-åtagandet till patienter och 
vårdgivare lanserades 2024 och formaliserar Sobis löfte 
till patienter inom sällsynta sjukdomar.
U4R stärker patienternas röst genom att integrera deras 
perspektiv i material- och produktdesign och säkerställa 
att deras insikter formar Sobis lösningar. Detta kommer 
att bidra till bättre behandlingsresultat, ökad förståelse 
för patienters perspektiv och behov, ett stärkt 
samarbete mellan Sobi och patientgruppen samt ett 
starkare internt patientengagemang inom Sobi. Det 
kommer i slutändan att bidra till bättre livskvalitet för 
personer med sällsynta sjukdomar, vilket stämmer väl 
överens med Sobis vision.  
U4R har KPI:er kopplade till varje åtagande samt en 
implementeringsplan, och kommer från 2025 att 
omfatta ett system för uppföljning av utvalda nyckeltal. 
Under det första året är målet att fastställa en baslinje 
och identifiera mål för förbättringar. Nyckeltalen 
kommer att publiceras årligen. 
U4R omfattar flera åtgärder som underlättar för 
personer som lever med sällsynta sjukdomar att få den 
vård och behandlingar de behöver, och att deras röster 
blir hörda. Dessa åtgärder omfattar, men är inte 
begränsade till:
Stöd till patientorganisationer
Sobi har åtagit sig att fortsätta engagera sig i och stödja 
patientgrupper inom sällsynta sjukdomar genom dialog 
med patientorganisationer, vilket bidrar till att de kan 
utveckla aktiviteter och på ett effektivt sätt sprida 
kunskap och material till sina patientgrupper. Detta 
bidrar samtidigt till att öka kunskapen om sjukdomar, 
alternativ för sjukdomshantering och korrekt diagnos. 
Engagemanget är globalt och pågående. Sobi är en 
långsiktig sponsor av patientorganisationer som t.ex: 
• EURORDIS. Den europeiska organisationen för 
sällsynta sjukdomar
• NORD: Den nordamerikanska organisationen för 
sällsynta sjukdomar
• WFH: World Federation of Hemophilia 
(världsförbundet för hemofili)
• EHC: European Haemophilia Consortium (det 
europeiska hemofilikonsortiet)
Sobi redovisar årliga sammanfattningar av sitt stöd till 
patientorganisationer på sin webbplats, sobi.com.
≡ Om Sobi  Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i   |   Å r s -  o c h  h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g  2 0 2 4 |   7 8

===== SIDA 79 =====