FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2025
Sobis värdekedja, forts. Uppströms Forskning och utveckling Alla utvecklingsaktiviteter genomförs av eller tillsammans med externa partners. Sobis bästa möjlighet att påverka ligger i valet av partners, vilket gör ansvarsfull upphandling och välfungerande due diligence-processer avgörande. Patienterna är Sobis viktigaste intressent, och att förstå och möta patienternas behov är kritiskt. Sobi lägger stor vikt vid att involvera patienter i utformningen av kliniska studier och samskapandet av lösningar. De små och spridda patientgrupperna inom de sjukdomsområden där Sobi är verksamt innebär en naturlig begränsning av utvecklingstakten. Tillverkning och transport Sobis leveranskedja för läkemedel är helt outsourcad till externa partners, med tillverkning i flera steg – från aktiva farmaceutiska ingredienser (kallat läkemedelssubstanssteget), via tillverkning av den slutliga formen av läkemedelsprodukten (läkemedelsproduktsteget) till förpackade och märkta läkemedel redo för distribution (vanligtvis kallat färdig produkt). Transport- och distributionsaktiviteter är en integrerad del av leveranskedjan. Sobi kan påverka genom sitt val av partners och aktivt relationshanterande, samt genom att övervaka miljö- och sociala effekter kopplade till tillverkningsprocesser, verksamhet och transport. De långa tillverkningscyklerna och Sobis relativa storlek kan dock begränsa dess förmåga att driva förändring. Egen verksamhet Sobis verksamhet Sobis verksamhet är inriktad på att utveckla, kommersialisera och leverera läkemedel till människor över hela världen. Miljöpåverkan från verksamheten är begränsad, väl kartlagd och aktivt hanterad. Som arbetsgivare kan Sobi göra en positiv skillnad för sina anställda genom att sträva efter att skapa hälsosamma, säkra och rättvisa arbetsmiljöer. Marknadstillgång Sobis kommersiella team samarbetar med hälso- och sjukvårdsaktörer på alla marknader där Sobi är närvarande. Läkemedelsindustrin är utsatt för flera typer av regelefterlevnadsrisker och är därför en starkt reglerad sektor. Sobi arbetar för att förebygga negativa effekter genom robusta regelefterlevnadsprocesser. Sobi bidrar positivt genom att tillhandahålla ny kunskap till hälso- och sjukvårdspersonal och patientorganisationer. Nedströms Distribution Sobi levererar läkemedel till kunder över hela världen med hjälp av transport- och logistikpartners. Påverkan orsakas främst av energiförbrukning och utsläpp. Sobi kan påverka genom aktiv hantering av dessa relationer. Hälso- och sjukvårdspersonal och kunder Hälso- och sjukvårdsorganisationer och vårdgivare är länken mellan Sobi och patienter. Dessa organisationer behöver stöd för att minimera sitt miljöavtryck samtidigt som de uppfyller sina skyldigheter gentemot patienter och samhället. Patienter Sobis läkemedel kan ha en stor positiv inverkan på patienter. Hur Sobi interagerar både direkt med patienter och patientorganisationer och indirekt i alla andra intressentrelationer påverkar patienternas rättigheter, säkerhet och välbefinnande och måste vara kärnan i Sobis processer. Slutet för produktens livscykel Läkemedelsförpackningar, medicintekniska produkter och oanvända läkemedel förbrukar resurser och genererar avfall. Sobi kan påverka genom design som fokuserar på material- och förpackningseffektivitet, aktiv logistikhantering samt information till kunder och slutanvändare om korrekt hantering och slutlig kassering. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 4 9 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS 2 Allmänna upplysningar, forts. Tabell 2: Påverkan och bidrag längs värdekedjan. Sobi bidrar genom att Sobi påverkar potentiellt eller reellt genom Sobi påverkas av • ge patienter med sällsynta sjukdomar och personer som berörs av sällsynta sjukdomar förutsättningar för bättre hälsa och bättre livskvalitet (SDG 3.2, 3.4 och 3b) • verka för rätten till hälsa och patienters lika värde (SDG 3.8) • stödja utveckling och spridning av ny kunskap och vetenskap (SDG 3b) • vara en bra och rättvis arbetsgivare som minskar ojämlikheter (SDG 8.8 och 10.2) • vara en ansvarsfull och etisk företagsmedborgare (SDG 16.5). • användning av naturresurser • att ge upphov till utsläpp och avfall i Sobis egen verksamhet, i försörjnings- och distributionskedjan samt vid användning av läkemedel • aktiviteter i Sobis egen verksamhet eller försörjningskedjan som, om de inte hanteras korrekt, skulle kunna ha en negativ inverkan på människors hälsa och säkerhet eller rättigheter. • läkemedelsindustrins regelverk kopplade till varje fas i läkemedlets livscykel • sjukvårdssystemens beslut om läkemedels- subventionering • relationer till patienter, patientnätverk och patientorganisationer • nationella och internationella lagkrav på tillverkning och distribution • aktieägares och investerares krav och resultatbedömningar • tillgång till kompetens. ===== SIDA 50 ===== SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Sobis viktigaste intressentgrupper är patienter och deras vårdgivare, Sobis egna medarbetare och personer i Sobis försörjningskedja. Andra viktiga intressenter är aktieägare, institutionella investerare, finansmarknaden, vårdaktörer och deras upphandlingsorgan, patientföreningar, ideella organisationer, branschorganisationer, samt läkare och forskare. Att förstå intressenter och deras behov och prioriteringar är en naturlig del av Sobis verksamhet och sker kontinuerligt genom direkt dialog med intressenter, tillsynsmyndigheter, den akademiska världen och branschkollegor. Extern kunskap samlas in och används för att vägleda beslut och forma strategin. Sobi får specifika insikter i ESG-frågor genom att delta i ESG-undersökningar och bedömningar, samarbetsforum inom hållbarhet samt bevakning av lagstiftning. För att säkerställa att intressentperspektivet beaktas vid utformningen av Sobis strategier, och för att validera Sobis väsentliga hållbarhetsfrågor, genomförs regelbundet en formell insamling och utvärdering av intressenters synpunkter. Detta används som underlag till DMA:n. Under den årliga granskningen av Sobis väsentlighetsanalys bjuds Sobis enhetsansvariga och experter in för att samarbeta och bidra med sina insikter och sin bedömning av omfattningen och sannolikheten för negativ eller positiv påverkan på Sobis intressenter. Den fullständiga DMA-cykeln genomförs vart tredje år och föregås av direktkontakt med de viktigaste intressenterna i form av enkäter och intervjuer samt en kartläggning av intressentlandskapet. Ytterligare information om DMA-processen finns i avsnitt IRO-1. Tabell 3 nedan illustrerar hur intressentdialoger vanligtvis genomförs och vilka huvudämnen som tas upp. Intressenternas synpunkter utgör underlag för Sobis huvudprocesser, inklusive processerna för riskbedömning och väsentlighetsbedömning. Intressenternas intressen och synpunkter Resultatet av den uppdaterade intressentanalysen och de slutsatser som enhetsansvariga dragit om hållbarhetsfrågor som har, eller riskerar att ha, en väsentlig negativ eller positiv påverkan på Sobis intressenter granskas ur ett finansiellt perspektiv under uppdateringen av DMA. Detta bidrar till att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som skulle kunna ha en väsentlig positiv eller negativ finansiell påverkan på Sobi. Det samlade resultatet av dessa analyser granskas av Sobis verkställande ledning och godkänns av styrelsen (läs mer i avsnitt IRO-1). Intressenternas påverkan på Sobis strategi och affärsmodell Sobi har en lång tradition av dialog med intressenter och en djup förståelse för de olika intressentgruppernas behov och perspektiv. Detta har alltid präglat Sobis strategi. En omfattande intressentdialog och regelbundna uppdateringar av DMA bidrar till djupare förståelse och ger nya perspektiv på intressenternas behov och påverkan på dem. I takt med att alla huvudsakliga intressentperspektiv integreras i en gemensam analys på mer regelbunden basis, stärker Sobi det kritiska beslutsfattandet ytterligare genom att fler perspektiv och slutsatser diskuteras och godkänns av den verkställande ledningen. Sobi har definierat en formell process för att genomföra sina DMA:er. Nästa fullständiga DMA kommer att genomföras under 2027. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 0 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS 2 Allmänna upplysningar, forts. Tabell 3: Huvudsakliga intressentengagemang Berörda personer Intressentgrupp Exempel på interaktion Beskrivning Viktiga frågor som lyfts Medarbetare Egen arbetsstyrka • Medarbetar- undersökningar • Dialoger • Utbildning Dialogen med Sobis egna medarbetare är integrerad i bolagets rutiner och övervakas av HR och högsta ledningen. Läs mer om hur Sobi arbetar för att tillvarata de egna medarbetarnas intressen och synpunkter samt säkerställa deras rättigheter och välbefinnande i avsnitt S1, inklusive dialog med medarbetare och medarbetarrepresentanter. • Hälsa, säkerhet och välbefinnande • Ersättning • Mångfald, jämlikhet och inkludering (DEI) • Affärsetik Patienter, patientföreträdare och vårdgivare Slutanvändare • Dialog med patientorganisationer Sobi samarbetar aktivt och kontinuerligt med patientföreträdare och vårdgivare, både som en del av den pågående utvecklingen av läkemedel och som en del av arbetet med patientengagemang. Denna dialog sker både på global och lokal nivå, bilateralt och multilateralt. Läs mer i avsnitt S4 om hur Sobis strategi och affärsmodell utformats utifrån konsumenters och slutanvändares intressen, synpunkter och rättigheter, inklusive respekt för deras mänskliga rättigheter. • Tillgång till läkemedel • Kunskap om sjukdomar Leverantörs- representanter Arbetare i värdekedjan • Enskilda möten • Branschplattformar För att förstå intressen och synpunkter samt värna rättigheter och välbefinnande för människor i dess värdekedja engagerar sig Sobi genom de affärsmekanismer som utgör grunden för dessa partnerskap. Läs mer om dessa aktiviteter i avsnitt S2, inklusive hur dialogen med företrädare för leverantörer hanteras. • Miljö- och social påverkan Investerare och analytiker Övriga intressenter • Investerardialoger • Bedömningar och rankningar Dialogen med aktieägare, investerare och finansmarknaden sköts av Sobis ledning, finansteamen och den särskilda IR-funktionen och sker med regelbundna intervall under räkenskapsåret. • E, S och G-strategier • Riskhantering Tillsynsmyndigheter Övriga intressenter • Godkännande- processer Sobi övervakar noggrant arbetet hos regulatoriska myndigheter för att uppfylla nuvarande och framtida regulatoriska krav, och kommunikationen med regulatorer har en naturlig plats i godkännandeprocessen för nya läkemedel. • Produktfördelar • Läkemedelssubventioner Akademin Övriga intressenter • Konferenser Nya upptäckter och bästa praxis delas med och av det medicinska samfundet vid konferenser samt genom vetenskaplig och medicinsk kommunikation. Sobis forsknings- och utvecklingsorganisation har löpande utbyten med läkare och forskare. • Kunskapsutbyten Branschkollegor Övriga intressenter • Hållbarhetsnätverk Kunskap, insikter och bästa praxis delas inom industrin och andra samarbetsnätverk för att driva förbättringar av prestationer. Sobi engagerar sig också i lokala branschorganisationer där bolaget är verksamt. • Gemensamma förbättringar ===== SIDA 51 ===== SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Tabell 4 visar de viktigaste effekterna som identifierades i Sobis senaste DMA och var i Sobis värdekedja de uppstår, i föregående led i försörjningskedjan, inom verksamheten eller i efterföljande led, främst kopplat till slutanvändaren. Tabellen visar om dessa effekter definieras som positiva eller negativa, och om de utgör en väsentlig risk eller möjlighet för Sobi. En fullständig beskrivning av respektive påverkan, samt hur påverkan och tillhörande risker och möjligheter hanteras, finns i respektive avsnitt i ESRS ämnesstandard. All påverkan, alla risker och möjligheter har poängsatts oavsett vilka specifika begränsningsåtgärder som har vidtagits, och ett bruttovärde för påverkan eller risk har angetts. I de fall lagstiftning och strikt branschpraxis föreskriver obligatoriska riskbegränsande åtgärder, exempelvis avseende patientsäkerhet, har detta beaktats. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 1 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS 2 Allmänna upplysningar, forts. Tabell 4: Påverkan i värdekedjan Plats i värdekedjan Tidshorisont Väsentliga hållbarhetsfrågor Påverkan, risk, eller möjlighet ESRS standard Föregående led: Försörjnings-kedjan Sobis verksamhet Efterföljande led: Patienter Kort, Medellång, Lång Miljöfrågor Anpassning till klimatförändringar Risk E1 ∞ ∞ ∞ K-M-L Begränsning av klimatförändringar Faktisk negativ påverkan och Risk E1 ∞ ∞ ∞ K-M-L Energi Faktisk negativ påverkan och Risk E1 ∞ ∞ ∞ K-M-L Förorening av luft, vatten och mark Faktisk negativ påverkan E2 ∞ ∞ ∞ K-M-L Farliga ämnen Faktisk negativ påverkan och Risk E2 ∞ ∞ ∞ K-M-L Vattenförbrukning Faktisk negativ påverkan E3 ∞ M-L Spillvatten Faktisk negativ påverkan E3 ∞ M-L Resursförbrukning Faktisk negativ påverkan E5 ∞ ∞ M-L Uttjänta produkter Faktisk negativ påverkan E5 ∞ ∞ ∞ K-M-L Avfall som genererats vid tillverkning och distribution Faktisk negativ påverkan E5 ∞ M-L Samhällsansvar Rättvisa arbetsvillkor för medarbetare Potentiell negativ påverkan S1 ∞ M-L Hälsa, säkerhet och välbefinnande hos medarbetare Faktisk negativ påverkan S1 ∞ K-M-L En rättvis och inkluderande organisation Potentiell negativ påverkan S1 ∞ M-L Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i värdekedjan Faktisk negativ påverkan S2 ∞ K-M-L Hälsa, säkerhet och välbefinnande hos arbetstagare i värdekedjan Faktisk negativ påverkan S2 ∞ K-M-L Tillgång till behandling Faktisk positiv och negativ påverkan, Risk och Möjlighet S4 ∞ ∞ ∞ K-M-L Patient- och samhällsengagemang Faktiskt positiv påverkan och Möjlighet S4 ∞ ∞ M-L Patientsäkerhet och produktkvalitet Faktisk negativ påverkan S4 ∞ ∞ ∞ K-M-L Ansvarsfull marknadsföring och försäljning Faktisk positiv påverkan och Möjlighet S4 ∞ ∞ K-M-L Styrningsfrågor Forskningsetik och bioetik Potentiell negativ påverkan G1 ∞ ∞ M-L Brist på efterlevnad och korruption Potentiell negativ påverkan G1 ∞ ∞ ∞ K-M-L ===== SIDA 52 ===== IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter Fastställande av påverkan, risker och möjligheter Sobi ser över sin påverkan, sina risker och möjligheter på årsbasis som en del av sin väsentlighetsbedömning. Denna granskning bygger på kunskap och insikter från intressentdialoger, i enlighet med beskrivningen i SBM-2. Inför implementeringen av CSRD och osäkerheten kring tidpunkt för ikraftträdande i Sverige utfördes en omfattande dubbel väsentlighetsanalys under 2024. Under 2025 genomförde Sobi en uppdatering av DMA:n från 2024, genom att gå igenom samtliga väsentliga frågor och fördjupa analysen inom utvalda områden. De principer, tröskelvärden och metoder som använts är oförändrade. Processen 2024 2024 års DMA baserades på Sobis väsentlighetsanalys för 2022 som omfattade benchmarkintervjuer med branschkollegor, intressentenkäter online och djupgående intervjuer. Utgångspunkten för 2024 års väsentlighetsanalys var en kartläggning av resultatet från Sobis tidigare väsentlighetsbedömning mot ESRS:s rapporteringsområden och underkategorier enligt bilaga A i ESRS 1. Tillämpningskrav. Interna intressenter fastställdes för att säkerställa en rättvis representation av alla aspekter av ESRS. Representanter för Sobis affärsförbindelser, egen verksamhet och relevanta delar av värdekedjan deltog, inklusive kompetens från samtliga centrala funktioner. Väsentlig påverkan utvärderades i workshoppar enligt den metodik som rekommenderas av ESRS och grundades på faktorer såsom skala, omfattning, sannolikhet (inklusive faktiska eller potentiella, negativa eller positiva), samt oåterkallelighet. Var i Sobis värdekedja den huvudsakliga påverkan sker eller skulle kunna ske identifierades också; i föregående led, i den egna verksamheten, i efterföljande led i värdekedjan eller hos Sobis slutkonsumenter. Den kvalitativa väsentlighetsbedömningen av påverkan baserades på dess geografiska räckvidd (lokal/global), tidshorisonten för inträffande och graden av allvar. Påverkan har jämförts med Sobis övergripande strategiska inriktning framgent, och med särskild hänsyn till riskutsatta geografiska områden och affärsförbindelser där Sobis insyn är mindre detaljerad, till exempel underleverantörer. Sobis förmåga till insikt och kontroll antas minska med avståndet till Sobis verksamhet, vilket tolkades som en risk. Som ett resultat av utvärderingen formulerades åtgärder och förbättringsplaner för de identifierade områdena för 2024 och framåt. För att analysera den finansiella påverkan har Sobi beaktat sannolikheten för den finansiella effekten, om frågan ska betraktas som en möjlighet eller risk samt omfattningen av effekten. Sobis principer för utvärdering av bolagsrisker användes för att kvalitativt bedöma finansiella möjligheter och risker på samma sätt som Sobi bedömer andra risker och möjligheter. Sannolikheten, i förhållande till tidshorisonter, och omfattningen av de finansiella effekterna beaktades. Bedömning av väsentlighet och tröskelvärden För att identifiera de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna användes tröskelvärden baserade på allvarlighetsgraden i bedömningen av påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet. Ett tröskelvärde har satts mellan liten och medelstor påverkan för väsentlig påverkan, i enlighet med den graderingsskala som användes i bedömningen. De frågor som identifierats som väsentliga var inte av engångskaraktär och bedömdes därför vara väsentliga. För finansiell väsentlighet har tröskelvärdet satts ännu lägre för att säkerställa att inga viktiga frågor förbises ifall storleken på de finansiella effekterna skulle underskattas. Hållbarhetsrelaterade risker eller möjligheter kan vara finansiellt väsentliga utifrån deras potential att orsaka direkt anseendeskada, finansiella och/eller regulatoriska konsekvenser. Detta utgör grunden för Sobis riskhantering (ERM) och riskuniversum. Hållbarhetsrisker bedöms därför på samma sätt som alla andra risker inom Sobi. Resultatet av DMA-uppdateringen 2025 I 2025 års analys bedömdes samtliga tidigare identifierade väsentliga frågor fortsatt vara väsentliga. Poängsättningen av vissa frågor justerades, delvis på grund av den externa utvecklingen men också på grund av förbättrad organisatorisk förståelse och mognad vad gäller väsentlighetsbedömningar. Resultatet diskuterades med interna nyckelintressenter för att harmonisera graderingsprinciperna och för att validera var i värdekedjan påverkan kan uppstå. Resultatet av DMA:n granskades därefter av styrgruppen för hållbarhetsfrågor och Sobis verkställande ledning som bekräftade resultatet och den högre graden av väsentlighet för vissa hållbarhetsfrågor på grund av deras strategiska betydelse. En väsentlig fråga fick en ny benämning för att bättre beskriva ämnet. Styrelsen godkände det slutliga DMA-resultatet. Sobis hållbarhetsstrategi behövde inte justeras för att återspegla detta resultat. Integrering av risker och möjligheter Sobis riskhanterings- och DMA-processer har samordnats sedan 2023 (läs mer i avsnitt GOV-1 och GOV-2). Sobis bedömning av klimatrelaterade risker och möjligheter har utgjort en del av bolagets riskhanteringsprocess sedan 2022. Resultaten av DMA:n och klimatrelaterade risker och möjligheter har integrerats i slutsatserna av den övergripande riskbedömningen. Väsentliga möjligheter som identifierats i DMA:n och klimatrelaterade möjligheter ingår i de övergripande slutsatserna om väsentliga hållbarhetsfrågor som ska utvecklas och ligger till grund för Sobis hållbarhetsstrategi och strategiska prioriteringar. Möjligheter som identifierats i DMA:n inbegriper: • Som leverantör av läkemedel för sällsynta sjukdomar erbjuder Sobi tillgång till behandling, vilket syftar till att ha en positiv påverkan på varje slutkonsument av läkemedlen. Detta är en viktig del av Sobis vision att göra livsförändrande skillnad för personer som lever med sällsynta sjukdomar. • Samverkan med patienter, deras närstående och vårdgivare för att dela med sig av och inhämta kunskap om sällsynta sjukdomar. Detta ökar patienters kunskap om tillståndet, underlättar för vårdgivare att fatta välgrundade beslut och påskyndar tillgången till behandling. Kunskapsöverföring från patienter till forskare bidrar också till att utveckla bättre behandlingar och gör det i slutändan möjligt för Sobi att bättre hjälpa patienter. • Ansvarsfull marknadsföring av läkemedel ökar medvetenheten bland vårdgivare och myndigheter om sällsynta sjukdomar och potentiella behandlingar. Sobi har välutvecklade rutiner för att uppnå detta. Informationskällor Utöver intervjuer med externa och interna intressenter, enkäter och jämförelser med andra företag, använder Sobi externa kunskapskällor som branschspecifika värmekartor, information från ESG- screeningplattformar och offentliga data från internationella organisationer – både sådana som tillhandahåller bred statistik och expertorganisationer som fokuserar på enskilda ämnen. För att bedöma risker och möjligheter har Sobi kombinerat dessa data med interna data, såsom geografiska platser för egen verksamhet och kontraktstillverkning, samt HR-data för att nå insikter om sitt geografiska avtryck. Data om utgifter och processflöden utgjorde ytterligare informationskällor som användes i DMA:n. Tidigare väsentlighetsanalyser Sobi har genomfört väsentlighetsanalyser sedan 2019. År 2024 var det första rapporteringsåret då Sobi genomförde en DMA som inkluderade både påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet i enlighet med ESRS-kraven. Resultatet av 2024 och 2025 års DMA:er visade en stark överensstämmelse med de tidigare väsentlighetsanalyserna. IRO-2 Upplysningskrav i ESRS som omfattas av företagets hållbarhetsrapportering IRO-2 finns presenterad i appendix i slutet av hållbarhetsrapporten. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 2 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS 2 Allmänna upplysningar, forts. ===== SIDA 53 ===== Påverkan, risker och möjligheter Klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar samt energi har identifierats som väsentliga risker för Sobi. Frågor som rör energi och begränsning av klimatförändringar är relevanta för såväl Sobis egen verksamhet som i föregående och efterföljande led i värdekedjan. Anpassning till effekterna av klimatförändringar är främst relevant för Sobis försörjningskedja och externa partners. En detaljerad klimatriskanalys finns under rubriken Hantering av klimatpåverkan, risker och möjligheter i avsnitt E1-1. En fullständig översikt över alla väsentliga frågor finns i avsnitt SBM-3. Begränsning av klimatförändringar Sobi har en faktisk negativ påverkan på begränsningen av klimatförändringar på grund av de växthusgasutsläpp som genereras genom hela värdekedjan. Kartläggningen visar att scope 3-utsläpp står för den största delen av utsläppen kopplade till Sobi och att inköpta varor (inklusive utlagd tillverkning), transporter i föregående led och affärsresor är de största utsläppskällorna. Direkta och indirekta utsläpp (Scope 1 och 2) kopplade till Sobis egen verksamhet är begränsade. Persontransporter (tjänstebilar) står för merparten av de utsläpp som är kopplade till den egna verksamheten. Politiska beslut om begränsning av klimatförändringar och växthusgasutsläpp kan leda till ökade kostnader i många sektorer, exempelvis genom koldioxidskatter eller investeringar för att uppfylla nya krav, och kan därmed påverka Sobis försörjningskedja, särskilt på medellång och lång sikt. Anpassning till klimatförändringar Sobis affärsmodell skapar ett beroende av externa partners inom försörjningskedjan. Sobis största flöden av farmaceutiska mellanprodukter och läkemedel finns inom Europa och Nordamerika och mellan de två kontinenterna. Akuta väderhändelser kan påverka försörjnings- och distributionskedjorna och i slutändan tillgången på läkemedel, och patienters hälsa, samt även få finansiella konsekvenser för bolaget. Kroniska förändringar, såsom högre temperaturer eller förändrade nederbördsmönster, kan förändra förutsättningarna för tillverkning. Energi Den största påverkan från energi i Sobis försörjningskedja härrör från leverantörer och deras energiförbrukning inom läkemedelstillverkning och laboratorier. Mest energi förbrukas inom steget för läkemedelssubstansen, där även processer för återvinning av lösningsmedel eller rening av avloppsvatten kräver energi. Beroende på geografisk plats kommer energiförbrukningen också i varierande grad att baseras på fossila energikällor. Transporter av läkemedel är en annan energikrävande aktivitet. Energiförbrukningen i den egna verksamheten är begränsad till Sobis kontor och utgör ingen större mängd. Den bedöms därmed inte vara väsentlig ur ett konsument- och slutanvändarperspektiv. Sobis efterfrågan på energi och de globala energipriserna kommer sannolikt att öka i takt med att hela den globala ekonomin förväntas gå mot en ökad elektrifiering. Geografisk plats och energikälla avgör hur stor påverkan blir. Beroende av fossila bränslen ökar risken för negativ finansiell påverkan. Processer för att identifiera påverkan, risker och möjligheter För att identifiera påverkan, risker och möjligheter kopplade till energi och klimatförändringar följer Sobi sin energianvändning, sina beroenden och sina växthusgasutsläpp genom att övervaka direkta utsläpp och energiförbrukning vid koncernens verksamheter, samt utsläpp i föregående och efterföljande led i värdekedjan baserat på leverantörsdata, aktivitetsdata och finansiella data. Relaterade risker och möjligheter identifieras och bedöms enligt den metodik som ursprungligen tagits fram av Task Force on Climate- related Financial Disclosures (TCFD) och som beskrivs i detalj nedan. Hantering av klimatpåverkan, risker och möjligheter Branschspecifika värmekartor och väsentlighetsindex identifierar inte klimat och energi som hållbarhetsfrågor med hög väsentlighet för bioteknik- och läkemedelsbranschen. Sobis egen uppföljning av direkta och indirekta utsläpp (scope 1 och 2) bekräftar att Sobi inte är ett koldioxidintensivt bolag. Sobis huvudsakliga klimatpåverkan har identifierats som scope 3-utsläpp inom den globala försörjningskedjan, framför allt kopplat till tillverkning av insatsmaterial, produkter och transporter. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 3 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport I detta avsnitt finns information om följande upplysningar Miljö- information Avsnittet om miljö beskriver Sobis arbete i frågor kopplade till företagets påverkan på den externa miljön. Frågor i fokus är klimat och energi, påverkan på luft, vatten och mark samt hantering av naturresurser såsom vatten och material. ESRS-standard Sida E1 Klimatförändringar 53 E2 Miljöföroreningar 63 E3 Vattenresurser och marina resurser 65 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 67 Sobis klimatmål godkändes av SBTi och goda framsteg gjordes mot 2029-målet, genom den pågående transformationen av bilflottan och förbättringar av energimixen inom bolagets enheter. ESRS E1 Klimatförändringar Väsentliga hållbarhetsfrågors Klassificering Påverkan i värdekedjan Begränsning av klimatförändringar Faktisk negativ påverkan Finansiell risk Föregående led Egen verksamhet Efterföljande led Anpassning till klimatförändringar Finansiell risk Föregående led Egen verksamhet Efterföljande led Energi Faktisk negativ påverkan Finansiell risk Föregående led Egen verksamhet Efterföljande led ===== SIDA 54 ===== Bedömning av klimatrisker Sobi genomför formella analyser och planering för klimatscenarier enligt de rekommendationer och påverkanstabeller som ursprungligen fastställts av TCFD, där potentiell påverkan delas upp i omställnings- respektive fysiska risker och möjligheter. De klimatscenarier som används har tagits fram av Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS). I denna, liksom i tidigare utvärderingar, använde Sobi två långsiktiga klimatscenarier, som illustrerar två motsatta vägval för klimatet. De valda klimatscenarierna, ’Current policies’ och ’Net zero 2050’, omfattar regionala och landsspecifika sårbarheter och effekter och potentiella anpassningseffekter samt påföljande finansiella effekter på samhälle och industri. I uppdateringen för 2025 har version 5 av NGFS- scenarierna använts. För första gången har de långsiktiga scenarierna kompletterats med två kortsiktiga NGFS-scenarier, publicerade 2025, för att bättre fånga de potentiella effekterna av klimatpolitik och klimatförändringar på kort sikt. De två valda scenarierna är ’Highway to Paris’ och ’Disasters and policy stagnation’, som representerar motsatta vägval och ger kortsiktiga versioner av de två valda långsiktiga scenarierna. Analysen genomfördes av Sobis sakkunniga och ledande befattningshavare i en iterativ serie med tre workshoppar. Med hjälp av scenariobeskrivningarna identifierades och bedömdes potentiella risker och möjligheter, med avseende på specifik påverkan på Sobi, dess sannolikhet och tidshorisont. Tre olika tidshorisonter användes: (kort sikt – ett till tre år, medellång sikt – tre till fem år och lång sikt – fem till femton år). Den långsiktiga tidshorisonten överstiger de tio år som normalt används för Sobis affärsplanering vilket också är anledningen till att en längre tidshorisont än 15 år inte ansågs praktiskt tillämpbar. I ett andra steg identifierades föreslagna eller pågående åtgärder för att minska risker relaterade till påverkan eller för att tillvarata möjligheter under de kommande två åren. Analysen resulterade i en lista med prioriterade fysiska risker samt omställningsrisker och möjligheter. I denna rapport presenteras de som bedöms ha medelhög sannolikhet eller högre samt en tidshorisont för påverkan inom de närmaste fem åren. Potentiell påverkan som förmodas inträffa först efter denna tidshorisont är fortfarande relevant och används för internt lärande och planering Klimatrelaterade fysiska risker Se tabell 5 för en översikt över de viktigaste akuta och kroniska fysiska riskerna. Alla risker som identifierats med medelhög sannolikhet eller högre var kopplade till scenariot ’Disasters and policy stagnation’. Förebyggande åtgärder har identifierats för att hantera dessa risker. Sobis affärsmodell skapar ett beroende av externa partners i försörjningskedjan. Sobis största läkemedelsflöden finns inom Europa och Nordamerika och mellan de två kontinenterna. Okontrollerade klimatförändringar kan innebära en ökad risk för extrema väderhändelser som översvämningar eller värmeböljor samt torka eller förändrad tillgång på vatten i regioner där Sobi har leverantörspartners. I dessa scenarier kommer sannolikheten för ökade och oförutsedda konsekvenser och kostnader till följd av extrema händelser att öka, både på kort och längre sikt. För att motverka dessa risker planeras dialoger med valda leverantörer och leverantörernas kontinuitetsplaner och riskbedömning ses över. Leverantörernas geografiska placering analyseras regelbundet med avseende på vattenstress. Framgent kommer beredskap inför klimatförändringar att bli en större del av den ordinarie dialogen med leverantörspartners och bedömningen av potentiella leverantörspartners. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 4 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E1 Klimatförändringar, forts. Current policies (långsiktigt scenario) I scenariot Current Policies vidtas inga ytterligare åtgärder utöver nuvarande politik, vilket leder till ökade utsläpp och en uppvärmning på cirka 3 °C fram till år 2100. Detta skulle leda till försämrade levnadsförhållanden och oåterkallelig negativ påverkan. Risker för ekosystem, människors hälsa, infrastruktur och leveranskedjor kan bli allvarliga, såväl vid akuta händelser som översvämningar av floder, tropiska cykloner, värmeböljor och torka som vid kroniska risker som vattenstress. Disasters and policy stagnation (korttidsscenario) Redan på kort till medellång sikt kan regionala extrema väderhändelser orsaka tillfällig men väsentlig påverkan. Hur stor och vilken typ av effekt som uppstår beror på vilken extrem väderhändelse som inträffar och var den sker. Net zero 2050 (långsiktigt scenario) I detta långsiktiga scenario förutspås en snabb omställning inom alla ekonomiska sektorer och i de Tabell 5: Huvudsakliga fysiska risker kopplade till en bibehållen politik (de huvudsakliga riskerna är samtliga kopplade till scenariot ’Disasters and policy stagnation’) Typ av fysisk risk Riskrubrik Beskrivning Riskhantering Tidslinje för påverkan Akuta Värmeböljor Värmeböljor kan störa tillverkningen, öka kylbehovet och potentiellt äventyra tillverkningsprocesserna. Nio av Sobis partners i försörjningskedjan finns i områden med hög eller mycket hög risk för extrem värme, enligt 2025 års bedömning med hjälp av Världsnaturfondens (WWF) riskfilter. En gemensam uppsättning åtgärder för att motverka akuta risker ingår i leverantörsdialogen och riskbedömningsprocesserna. Åtgärder inkluderar att: • Slutföra dialogen med identifierade kontraktstillverkare (CMO) om riskberedskap i samband med värmeböljor och översvämningar. • Granska CMO:ers kontinuitetsprocesser för att säkerställa beredskap. • Utvärdera sårbarheter bland Sobis transportörer och distributörer. • Öka synligheten för denna fråga i due diligence-processer. • Årliga uppdateringar av risker för extremt väder. Kort - Medium Översvämningar Översvämningar kan orsaka förseningar eller störningar i tillverkningen på grund av skador på anläggningar eller begränsad tillgång till vatten. Sobi har tre leverantörspartner i områden med identifierad risk för översvämningar, och Sobis stora distributionscenter för läkemedel ligger i ett område med potentiell risk för stormfloder och översvämningar. Kort - Medium Kroniska Vattenstress och torka Vattenstress och långvarig torka kan orsaka störningar i tillverkningen på grund av förändrad eller begränsad tillgång till vatten som behövs för produktionen. Makroscreening har visat att sju av Sobis leverantörers anläggningar ligger i områden med hög risk för vattenstress. • Dialog om risk för vattenstress med utvalda CMO:er. • Granska CMO:ers kontinuitetsprocesser för att säkerställa beredskap. • Uppdatera bedömningen av risker relaterade till vattenstress varje år. Kort - Medium flesta geografiska områden. Elförsörjningen ställs om för att bli koldioxidsnål och elektrifiering av transport, industri och uppvärmning av byggnader samt energieffektivisering kommer att vara avgörande. Innovation av nya drivmedel och koldioxidförvaring kommer att ske. Sammantaget kommer detta ha en effekt på energiförsörjning och energitillgång samt energipriser och utsläppskostnader. Tekniksprång inom mobilitet kommer att påverka priset och potentiellt transportkapaciteten. De fysiska riskerna bedöms inte vara betydande, utöver redan kända och observerade risker. Highway to Paris (korttidsscenario) En ordnad omställning inleds, driven av teknikutveckling och införandet av politiska styrmedel. Höjda koldioxidskatter används för att driva omställningen till grön teknik, som har brett stöd i samhället. Produktionen av ren energi ökar snabbt och produktionskostnaderna minskar. Sektorer med höga utsläpp står inför ökade kostnader och risker. De fysiska riskerna är minimala. ===== SIDA 55 ===== Tabell 6: Huvudsakliga omställningsrisker och möjligheter Typ av omställningsrisk eller möjlighet Rubrik risk eller möjlighet Scenario Beskrivning Riskhantering under 2026–2027 Tidslinje för påverkan Politisk eller juridisk risk Ökade kostnader för växthusgasutsläpp Highway to Paris Användningen av koldioxidprissättning samt kostnader för koldioxidutsläpp förväntas öka på viktiga marknader och i leverantörsregioner. Bedöma framtida pris- och kostnadsdynamik på viktiga marknader samt inköpsregioner ur ett klimatpåverkansperspektiv. Medium Rättsliga krav på verksamheten Highway to Paris Ett snabbare införande av nationella och regionala styrmedel för att minska utsläppen kan tvinga tillverkare att uppdatera sina processer eller sin teknik, begränsa produktionen eller flytta verksamheten. Detta kan potentiellt leda till kostnadsökningar eller till och med leveransrisker. Det finns risk för störningar i logistiken. Fortsätta att bevaka nya juridiska risker som sannolikt varierar beroende på geografi. Kort Rättsliga krav på verksamheten Disasters and policy stagnation Current policies Accelererande klimatförändringar kan leda till skärpta krav från försäkringsgivare och högre försäkringskostnader för Sobis partners. Fortsätta att inkludera denna aspekt i försäkringsgenomgångar samt i arbetet med kontinuitetsplanering och riskbedömning för att identifiera bolag med förhöjd risk Medium - Lång Teknikrisk Ökade kostnader i samband med omställning till teknik med lägre utsläpp. Highway to Paris Net zero by 2050 Omställning från utsläppsintensiva tillverkningsprocesser hos CMO:er innebär ökad teknikrisk och kräver tid och resurser från Sobi. Öka dialogen med CMO:er kring användningen av fossila bränslen och processoptimering, med särskilt fokus på leverantörer av läkemedelssubstans. Säkerställa att beroenden av den här sortens processer uppmärksammas i due diligence-processer. Kort - Medium - Lång Marknadsrisk Ökade kostnader för insatsvaror Highway to Paris Net zero by 2050 Vissa lösningsmedel och andra fossilbaserade material som används vid läkemedelstillverkning kan komma att påverkas av en snabb omställning till utsläppssnål teknik. Om anpassning genom materialbyte eller förbättrad resurseffektivitet inte genomförs kan driftskostnaderna öka betydligt. Integrera perspektiv på fossilberoenden och processeffektivitet i beslutsprocessen för val av insatsvaror och produktionsprocesser Detta är särskilt viktigt när centrala beslut om läkemedel, anläggningar och/eller nya produktionslinjer ska fattas. Medium - Lång Renommérisk Anseendekapital Highway to Paris Net zero by 2050 Sobis anseende kommer i allt högre grad att bero på synliga klimatåtgärder och på att dessa är minst i nivå med branschen. Svagt miljöresultat kan skada förtroendet och påverka bolagsvärdet negativt, medan proaktiv hållbarhetskommunikation kan attrahera partners, kunder och investerare. Fortsätta att kommunicera Sobis klimatambitioner samt säkerställa att Sobis hållbarhetsmeriter används i alla relevanta initiativ och sammanhang. Kort - Medium - Lång Resurseffektivitet Möjligheter vid förbättrad resurseffektivitet Alla scenarier Minskad förbrukning av energi, vatten, material samt produktion av avfall sänker kostnaderna i hela Sobis värdekedja. Det är dock inte säkert att Sobi drar direkt nytta av dessa besparingar. Behålla fokus på energi-, process- och resurseffektivitet när tillverkningsprocesser beslutas. Säkerställa att information om bästa praxis delas mellan teamen. Medium - Lång Energikälla Möjligheter vid övergång till förnybar energi Alla scenarier Övergång till förnybar energi hos CMO:er och dotterbolag kan bidra till lägre kostnader. Fortsätta att fokusera på övergången till förnybar energi i leverantörsdialoger. Sobis vetenskapsbaserade mål syftar till att minska energianvändningen i Sobis egen verksamhet. Medium Produkter och tjänster Möjligheter inom produkter och tjänster med låg miljöpåverkan Highway to Paris Net zero by 2050 Produktinnovationer med låga utsläpp och kommunikation ökar konkurrenskraften och kan stärka Sobis marknadsposition, särskilt i Europa. Fortsätta att implementera Sobis strategi för livscykelanalys (LCA) för att identifiera de största miljöpåverkansfaktorerna och använda slutsatserna som beslutsunderlag. Medium - Lång Klimatrelaterade omställningsrisker och möjligheter Tabell 6 visar de risker och möjligheter som har störst påverkan och sannolikhet för Sobi enligt den senaste analysen. Omställningsrisker och möjligheter har identifierats för samtliga fyra bedömda scenarier, eftersom såväl en snabb minskning av koldioxidutsläppen som avsaknad av ytterligare politiska åtgärder skulle kunna påverka Sobi på olika sätt. Sobi har redan vidtagit åtgärder för att motverka många av de identifierade omställningsriskerna. Beroenden av leverantörer som är oförberedda eller har lägre ambitionsnivå, eller av leverantörer verksamma i regioner där omställningen är mer utmanande, kan utgöra en risk. Framtvingade leverantörs-, process- eller materialförändringar skulle ta tid på grund av stringenta krav för godkännande och skulle innebära en betydande kostnadspåverkan. Aktiva leverantörsdialoger, bevakning av policyutvecklingen samt en översyn av affärsutvecklingsprocesser och due diligence kan bidra till att stärka energi- och klimatperspektivet och därigenom minska riskerna. Möjligheter som rör förbättrad resurshantering och övergång till förnybara energikällor ingår redan i Sobis diskussioner med leverantörer. Kortsiktigt krävs ökad kunskap om bolagets och produkternas klimatavtryck samt ett ambitiöst helhetsgrepp på klimatarbetet för att uppfylla ökade kundkrav, större transparens i och med de nya rapporteringsramverken samt högre förväntningar från både investerare och medarbetare. Dessutom krävs transparent kommunikation gällande ambitioner och prestationer. Detta adresseras genom Sobis nya klimatmål; se avsnitt E1-4. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 5 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E1 Klimatförändringar, forts. ===== SIDA 56 ===== E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Klimatomställningsplan Sobi har påbörjat ett arbete med en heltäckande klimatomställningsplan som utgår från relevanta utsläppskategorier. Omställningsplanen beskriver hur bolaget ska anpassa sin affärsmodell och strategi i linje med Parisavtalets 1,5-graders mål och EU:s klimatmål. Den omfattar åtgärder för utsläppsminskning i Sobis verksamhet och värdekedja, hur planen kopplas till affärsstrategin och den finansiella planeringen samt hur Sobi ska följa upp genomförandet och rapportera framsteg. År 2024 fastslog Sobi ett mål om att minska sina scope 1- och 2-utsläpp med 37,8 procent till 2029 jämfört med basåret 2023. Minskningsmålet är ett kortsiktigt mål i linje med SBTi:s krav och innebär en minskning med cirka 8 procent per år. Sobi har också satt upp ett mål för leverantörers klimatarbete i scope 3, med målet att 65 procent av leverantörerna inom kategorierna Inköpta varor och tjänster samt Uppströms transport och distribution ska införa SBT:er inom samma tidsperiod. Sobis kortsiktiga mål för scope 1 och 2 är vetenskaps- baserade och i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Sobis kortsiktiga scope 3-mål för leverantörers klimatarbete är vetenskapsbaserat och i linje med begränsningen av den globala uppvärmningen till väl under 2 °C, samtliga i linje med Parisavtalet och engagemangsmål. År 2025 granskade och validerade SBTi Sobis mål för utsläppsminskning och leverantörsengagemang. Styrmedel och åtgärder för minskade koldioxidutsläpp De viktigaste åtgärderna för att nå Sobis minskningsmål är att minska utsläppen från bolagets bilflotta genom bränslebyte, att byta till förnybara energikällor samt att öka energieffektiviteten i den egna verksamheten. För att uppnå målen för leverantörers klimatåtaganden inriktas åtgärderna på leverantörsdialoger om vetenskapligt baserade mål, uppföljning av utsläpp inom dessa kategorier samt fastställande av leverantörsspecifika förbättringsmål. Mer information om de fastställda målen, åtgärderna och styrmedlen för att minska koldioxidutsläpp finns i avsnitt E1-3 och E1-4. Anpassning till affärsstrategi och finansiell planering Sobis hållbarhetsstrategi är en del av och bidrar till affärsprioriteringarna, och baseras på bolagets engagemang för Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet. Att minska miljö- och klimatpåverkan är ett av de identifierade prioriterade områdena, både i Sobis egen verksamhet och i hela värdekedjan. Omställningsplanen är integrerad i de finansiella planeringsprocesserna i Sobis enheter, och lokala incitament införs för att påskynda arbetet med att nå omställningsmålen. För närvarande är de anpassningar som krävs för att uppnå målen relativt små och kräver inte några betydande nya investeringar. De förändringar som krävs för Sobis omställning kan genomföras med endast begränsade investeringar. Detta eftersom skillnaden i investeringsbehov mellan hållbara lösningar och standardmässiga teknikalternativ bedöms vara marginell. Under 2025 avsåg 82 procent (57) av nya eller förnyade fordonskontrakt el- eller hybridfordon och 72 procent (48) uppfyllde den nya begränsningsregeln för CO2e-utsläpp. Även om Sobi har verksamheter som omfattas av EU- taxonomin finns det för närvarande inget omedelbart mål att eftersträva full taxonomiförenlighet. Detta beror delvis på att de tekniska granskningskriterierna i den nuvarande versionen av EU-taxonomin inte nödvändigtvis överensstämmer direkt med Sobis nuvarande omställningsplan och strategiska prioriteringar. För ytterligare information, se avsnittet EU-taxonomin. Sobi har ett nätverk av representanter inom organisationen som underlättar omställningen till en bilflotta med låga eller inga utsläpp och ger råd till bolagets enheter för att minska koldioxidavtrycket. Dessutom undersöks möjligheten att säkra investeringar i mer energieffektiva anläggningar i framtiden. Detta omfattar även åtgärder för påverkan och insatser för att säkerställa högre datakvalitet. Sobi har inte identifierat några inlåsta växthusgasutsläpp kopplade till att infrastruktur eller tillgångar med höga utsläpp fortsatt används. Godkännandeprocess Klimatmål och klimatplaner granskas av Sobis styrgrupp för hållbarhet, på uppdrag av Sobis verkställande ledning, och godkänns av Sobis styrelse. Sobis verksamhet omfattas inte av direktiv 2020/1818, vilket innebär att Sobi inte är undantaget från EU:s Paris-anpassade jämförelseindex. E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar Syftet med Sobis miljöpolicy är att minska bolagets påverkan på miljö och klimat. Miljöpolicyn beskriver Sobis åtagande att begränsa klimatförändringar genom att 1) ersätta användningen av icke-förnybara energikällor med mer hållbara alternativ när så är möjligt och 2) ständigt sträva efter att använda energi effektivt och ansvarsfullt i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Detta arbetssätt ska integreras i affärsverksamheten och arbetsledningen. Sobi strävar också efter att förstå klimatrelaterade risker, inklusive finansiell eller strategisk påverkan inom bolagets inflytandesfär och värdekedja, för att hantera, utvärdera och proaktivt minska riskerna, inklusive anpassning till klimatförändringar. Uppförandekoden för partners beskriver Sobis krav på leverantörer. Mer specifikt förväntas leverantörer ersätta icke-förnybara resurser med mer hållbara alternativ där så är möjligt, inklusive ersätta icke-förnybara energikällor och sträva efter att använda energi effektivt. Andra globala policyer beskriver fler aspekter av Sobis fokus på att begränsa klimatförändringar. De främsta exemplen är Sobis globala bilpolicy som beskriver omställningen till en bilflotta med noll- och lågutsläppsbilar, och den globala resepolicyn som syftar till att minska klimatpåverkan genom att begränsa resandet eller göra smarta resval (prioritera mark framför flyg, hyrbilar med låga eller inga utsläpp etc.). Dessa policyer gäller för samtliga Sobis medarbetare och personer som arbetar för Sobi. Likt övriga globala policyer ansvarar Sobis ledande befattningshavare för tillsynen. De viktigaste policyerna som rör styrning och omfattning av hållbarhetsfrågor sammanfattas i avsnitt GOV-1 och GOV-2. E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Inom den egna verksamheten har Sobi identifierat den globala bilflottan och energianvändningen i bolagets anläggningar som huvudsakliga utsläppskällor. I värdekedjan är det inköpta varor och tjänster som är de huvudsakliga utsläppskällorna. Därtill har uppströms transport och distribution identifierats som högprioriterat i Sobis klimatarbete på grund av transportsektorns omfattande utsläpp. De viktigaste intressenterna som har möjlighet att påverka Sobis klimatambitioner och resultat är bolagets medarbetare, kontraktstillverkare (CMO:er) samt transport- och logistikpartners. Sobi har ett nätverk av representanter inom organisationen som företräder merparten av de berörda interna funktionerna, för att utvärdera mål, identifiera möjligheter och föreslå åtgärder. Ambitioner för värdekedjan, möjligheter och specifika nyckeltal för CMO:er och transportörer diskuteras med relevanta leverantörer som en del av den ordinarie affärsdialogen. Intressentengagemanget återspeglas i Sobis klimatmål och har överenskommits med berörda funktioner. Bränslebyte Den huvudsakliga strategin för att nå Sobis scope 1-mål är att minska utsläppen från bolagets bilflotta, framför allt genom övergång till elfordon och genom att minska det totala antalet fordon. Sobis nya globala bilpolicy stödjer detta mål och syftar till att flottan ska bestå helt av el- och hybridfordon senast 2029. Enligt den initiala prognosen förväntas bränslebyten minska utsläppen med 1 684 tCO2e fram till 2029 (med beaktande av verksamhetstillväxt). Under 2025 etablerade Sobi processer för att följa upp utvecklingen, föra dialog och driva kontinuerliga förbättringar, vilket säkerställer en fortsatt efterlevnad av bilpolicyn. År 2025 var andelen el- och hybridbilar i flottan 68 procent, jämfört med 56 procent år 2024. I slutet av 2025 uppfyllde 59 procent (42) den nya begränsningsregeln för CO2e-utsläpp Användning av förnybar energi Den huvudsakliga strategin för att uppnå Sobis scope 2- mål är att öka energieffektiviteten i den egna verksamheten genom att flytta till mer hållbara lokaler, byta till förnybar energi och minska energiförbrukningen. Under 2025 flyttade Sobis verksamhet i Belgien till lokaler med bättre energiprestanda. Dessutom har Sobi genomfört en grundlig utvärdering av sin energiförbrukning och identifierat de länder som står för merparten av scope 2-utsläppen. Som ett resultat av detta har Sobi tecknat nya energiavtal i Italien och Frankrike med 100 procent förnybar el, samt köpt certifikat för förnybar energi (REC) för ett av sina två kontor i USA, för att ytterligare stödja målen för utsläppsminskning. År 2025 var andelen förnybar el i Sobis egna anläggningar 83 procent (71). ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 6 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E1 Klimatförändringar, forts. ===== SIDA 57 ===== Framtida utveckling som kan påverka utsläpp och utsläppsminskningar i scope 1 och 2 är bolagets tillväxt (organisk och genom förvärv) och lokaliseringen av verksamheten. Därutöver kommer externa faktorer som teknisk utveckling och det geopolitiska läget att vara avgörande för vad som är möjligt. En sammanfattning av åtgärder under 2025 relaterade till scope 1 och 2 finns i tabell 7. Förväntad minskning presenteras som differensen mellan basårsnivån och målnivån (exklusive nödvändig minskning för att kompensera för bolagets tillväxt). Tillväxt har beaktats vid planering av åtgärder och mål. Under 2025 upplevde Sobi en minskning av utsläpp i både scope 1 och 2. Ingen av Sobis nuvarande klimatåtgärder omfattar naturbaserade lösningar. Tabell 7: Mål och drivkrafter för utfasning av fossila bränslen Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen Basårsvärde Förväntad minskning till 2029 Framsteg under 2025 Scope 1 (tCO2e) 1 053 Bränslebyte -398 -121 Scope 2 (tCO2e) 815 Användning av förnybar energi -308 -282 Leverantörers klimatarbete Sobis insatser för att minska scope 3-utsläppen i leverantörsled består främst av att uppmuntra leverantörer att sätta vetenskapsbaserade mål. Arbetet med att minska utsläppen i scope 3 omfattar alla inköpta varor och tjänster (både indirekta och direkta materialinköp) samt uppströms transport och distribution, med fokus på de största utsläppskällorna, CMO:er och logistikpartners. Deras energiprestanda och ansträngningar för att minska utsläppen genom energieffektivisering och övergång till förnybar energi övervakas och diskuteras som en del av affärsförbindelsen. Under 2025 infördes processer för dialog med de största utsläppskällorna, CMO:er och transportörer, och inom Sobis indirekta inköp lanserades ett initiativ för att kontakta de 250 största leverantörerna och tydliggöra Sobis förväntningar. Processer för att följa upp framstegen etablerades också, i linje med processerna för övriga scope. Framtida utveckling som kan påverka utsläppsnivåer och utsläppsminskningar i scope 3 är leverantörernas geografiska placeringar, inträde på nya marknader eller lansering av nya läkemedel. Ytterligare information om Sobis leverantörers klimatarbete finns i avsnitt E1-4. Övriga åtgärder Sobi övervakar också noggrant övriga scope 3- kategorier för att identifiera ytterligare möjligheter att minska bolagets klimatpåverkan. E1-4 Mål för begränsningar av och anpassning till klimatförändringarna Sobis miljöpolicy beskriver bolagets åtagande att begränsa klimatförändringar genom att ersätta användningen av icke-förnybara energikällor med mer hållbara alternativ när så är möjligt, och sträva efter att använda energi effektivt och ansvarsfullt i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. I linje med detta omformulerade Sobi sina klimatmål under 2024, vilka granskades och validerades av SBTi under 2025. De tidigare målen hade satts mellan 2016 och 2030. Sobis mål för scope 1- och 2-utsläpp är formulerat som ett kombinerat absolut kortsiktigt minskningsmål. Dessutom har Sobi satt upp ett mål för leverantörers klimatarbete för att täcka scope 3-utsläpp. För att säkerställa att dessa mål baseras på solid vetenskaplig grund har målen satts i enlighet med SBTi:s rekommendationer. Sobis vetenskapsbaserade mål i detalj Det kombinerade utsläppsmålet som fastställts för scope 1 och 2 syftar till en absolut minskning om 37,8 procent mellan 2023 och 2029. Detta innebär en absolut minskning med mer än 700 tCO2e av de sammanlagda utsläppen i scope 1 och 2 exklusive bolagets uppskattade tillväxt, eller nästan 3 000 tCO2e i scope 1- och 2-utsläpp inklusive uppskattad bolagstillväxt. Enligt uppskattningar av planerade åtgärder förväntas 56 procent av den planerade minskningen att komma från scope 1 och resterande 44 procent från scope 2. Dessutom syftar åtgärderna till att överstiga de minskningsnivåer som krävs. Målet är att uppnå en bilflotta med 100 procent el- eller hybridbilar och 83 procent förnybar el i den egna verksamheten senast 2029. I tabeller 8 och 9 nedan presenteras dock de målnivåer som angetts av SBTi. Sobis kortsiktiga mål för scope 1 och 2 är vetenskapsbaserat och förenligt med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet. Målet för leverantörers klimatarbete är satt till att omfatta 65 procent av utgifterna (och 67 procent av scope 3-utsläppen) från kategorierna Inköpta varor och tjänster samt Uppströms transport och distribution, senast 2029. Dessa två kategorier motsvarade cirka 90 procent av Sobis totala scope 3-utsläpp 2023. Sobis kortsiktiga scope 3-mål för leverantörers klimatarbete är vetenskapsbaserat och förenligt med att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 °C, i linje med Parisavtalet. Sobi har inget absolut mål kopplat till scope 3-utsläpp. Det ramverk och den metodik som används för att fastställa målen baseras på SBTi:s ramverk för målet i fråga. Målen baseras på en sektoröverskridande vägvalsmodell. De underliggande klimat- och policyscenarierna för målen är i linje med SBTi. Underlaget för SBTi:s utsläppsscenarier hämtas främst från Integrated Assessment Modelling Consortium (IAMC) och International Energy Agency (IEA). IAMC:s utsläppsbanor sammanställs och utvärderas av FN:s klimatpanel (IPCC). Målnivåerna, milstolparna och basårsvärden presenteras i tabell 8 och tabell 9. Som ett tillägg till det absoluta målet för scope 1 och 2 med målår 2029 har Sobi utökat målprognosen med ytterligare ett år till att omfatta 2030 för att redovisa mål enligt ESRS-kraven. Den sammanlagda målnivån för scope 1 och 2 år 2030 är 1 044 tCO2e. Målnivån har fastställts med hjälp av SBTi:s beräkningsverktyg och är en förlängning av det kortsiktiga målet. Sobi har ännu inte fastställt några klimatmål för 2050. Sobi kommer att basera sina långsiktiga mål och sin handlingsplan på SBTi:s nya Corporate Net-Zero Standard och inleder arbetet med att fastställa mål i linje med standarden när den har publicerats. Målet är att ha ett ramverk klart senast 2028. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 7 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E1 Klimatförändringar, forts. Viktiga åtgärder för att hantera frågan Beskrivning och år för slutförande Åtgärdens omfattning Mål fastställt Hur Sobi följer upp effektiviteten Övergripande framsteg 2025 Bränslebyte i bolagets bilflotta Nå 37,8 procent reduktion av de sammanlagda utsläppen i scope 1- och 2 mellan 2023 och 2029. Samtliga tjänstefordon Ja Kvartalsvis granskning av bilflottans prestanda. 59 procent av bilflottan uppfyller den nya utsläppsregeln. Användning av förnybar energi i verksamheten Alla Sobis anläggningar Ja Årlig genomgång av energimix och energieffektivitet. 65 procent av energin i Sobis verksamhet är förnybar. Uppmuntra leverantörer att sätta SBT:er Uppnå 65 procent av utgifterna från leverantörer med verifierade SBTer vid slutet av 2029. Leverantörer i kategorierna 3.1 och 3.4 Ja Kvartalsvis granskning av utvecklingen. 52 procent av leverantörerna har verifierade SBTer (baserat på 2024 års kostnader). Minska koldioxidutsläpp i transport- och distributionsledet Minska CO2-utsläpp från transport genom optimering av fraktplanering. Pilotprojekt inom ett transportled Nej Förändring i koldioxidavtryck per levererad produkt. Pilotprojekt slutfört. Transporterna optimerades genom att öka antalet pallar per sändning, vilket minskade antalet årliga sändningar med nära 40 procent. ===== SIDA 58 ===== Tabell 8: Åtgärder för att begränsa klimatförändringar 2023 (målets basår) 2029 (målår) 2030 (målår)1 Scope 1 (tCO2e) Totala scope 1-utsläpp 1 053 655 589 Åtgärder för att begränsa klimatförändringar: Bränslebyte — -398 -464 Scope 2 (tCO2e) Totala utsläpp i scope 2 (marknadsbaserade) 815 507 456 Åtgärder för att begränsa klimatförändringar: Användning av förnybar energi — -308 -359 1. Målnivåer härledda med hjälp av SBTi:s målsättningsverktyg. Åtgärdsminskningar refererar till uppskattad minskning under hela målperioden. Tabell 9: Mål för begränsning av klimatförändringar Retroaktivt Milstolpar och målår 2023 (målets basår) 2024 2025 Förändring (År-till- basår) 2029 2030 Årligt mål/ basår Scope 1 och 2 mål (tCO2e) Totala utsläpp i scope 1 och 2 (marknadsbaserade) 1 868 1 868 1 465 -22 % 1 162 1 044 -8 % Scope 3 mål Scope 3 leverantörers klimatarbete (andel av utgifterna i kategorierna Inköpta varor och tjänster och Uppströms transport) 43 % 43 % na na 65 % Mekanismer för utfasning av fossila bränslen Bränslebyte och användning av förnybar energi har identifierats som de främsta åtgärderna för att uppnå Sobis klimatmål om minskade koldioxidutsläpp i scope 1 och 2. Minskningspotentialen för dessa åtgärder beräknades till 1 684 tCO2e respektive 1 305 tCO2e mellan 2023 och 2029, inklusive uppskattad bolagstillväxt. Resultat Mellan basåret 2023 och rapporteringsåret 2025, uppnådde Sobi en reduktion i scope 1 och 2 om 22 procent. Andelen leverantören med ett validerat SBT- mål ökade från 43 till 52 procent under denna period, beräknat utifrån föregående års kompletta kostnadsdata. Minskningen av utsläppen i scope 1 härrör framför allt från omställningen till el-och hybridbilar. Detta bränslebyte ledde till en minskning på 121 tCO2e från 2023, vilket understryker vikten av den nyligen implementerade bilpolicyn. För utsläpp i scope 2 bidrog aktiviteter som omförhandlade elkontrakt, inköp av certifikat för förnybar energi (RECs) och stängning av vissa kontor till en minskning av 282 tCO2e. En större effekt förväntas under 2026 då de nya elkontrakten säkrades mot slutet av 2025, och den fulla inverkan kommer att reflekteras under det på följande året. Minskningen av utsläpp i scope 1 och 2 fortskrider enligt plan och i enlighet med Sobis utsläppsmål. Framstegen mot klimatmålen övervakas av Sobis hållbarhetsfunktion och rapporteras till ledande befattningshavare och styrelsen minst två gånger per år. Intressenter För att stödja dessa resultat har Sobi engagerat en bred grupp intressenter i arbetet med att definiera klimatmålen. De viktigaste intressenterna i arbetet med att fastställa klimatmålen var Sobis medarbetare från olika verksamhetsfunktioner. Intressenterna involverades tidigt i processen med att sätta målen i form av en arbetsgrupp bestående av representanter från hållbarhet, finans, teknisk verksamhet och HR samt landsrepresentanter från flera av Sobis nyckelmarknader. Dessa spelar också nyckelroller i utrullning och genomförande av aktiviteter inom olika funktioner och geografier för att nå de uppsatta målen. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 8 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E1 Klimatförändringar, forts. ===== SIDA 59 ===== E1-5 Energiförbrukning och energimix Mellan 2024 och 2025 minskade Sobis totala förbrukning av energi med 46 procent. Minskningen var framför allt ett resultat av stängningar av kontor och frånvaron av överlappande kontrakt i länder med stor närvaro, vilket påverkat föregående år. Under 2025 genomfördes en kartläggning av energimixen i Sobis egna verksamhet. Detta resulterade i att nya elkontrakt på 100 procent förnybar energi samt inköp av certifikat för förnybar energi (RECs) initierades under senare delen av 2025. Den fulla effekten av dessa åtgärder förväntas att ytterligare öka andelen förnybar energi inom Sobi framöver. Under 2025 var andelen konsumerad el från förnybara källor 83 procent (71). Den totala energianvändningen för uppvärmning och kyla minskade också jämfört med 2024. Andelen energi för uppvärmning och kyla från förnybara källor minskade dock. Minskningen berodde i kategorin uppvärmning delvis på en strängare tolkning av kraven på dokumentation av energikälla. På grund av detta ökade andelen energi för uppvärmning som kommer från okänd källa. Totalt sett minskade andelen energi från förnybara källor något, från 67 procent år 2024 till 65 procent år 2025. Den samlade bilden är att förbättrad datakvalitet gett mer transparens kring energimix, vilket kan förklara vissa fluktuationer, då källor som tidigare kategoriserats som ’övrig/okänd’ nu mer korrekt kategoriserats som förnybar, fossil eller från kärnkraft. Under 2026 planerar Sobi att fortsätta sin systematiska kartläggning av energimixen inom den egna verksamheten och implementera ytterligare åtgärder för att öka användningen av förnybar energi där det är möjligt. Tabell 10: Energiförbrukning och energimix 2025 2024 2023 2022 2021 El (MWh) Total elförbrukning 2 347 4 889 6 485 8 511 8 440 Elförbrukning från fossila källor 257 17 — — — Andel av elförbrukningen från fossila källor 11 % 0 % — — — Elförbrukning från kärnkraft 83 56 — — — Andel av elförbrukningen från kärnkraft 4 % 1 % — — — Elförbrukning från förnybara källor1 1 958 3 477 4 819 6 485 — Andel av elförbrukningen från förnybara källor 83 % 71 % 74 % 80 % — Förbrukning av egenproducerad förnybar el — — — — — Andel av elförbrukningen från egenproducerad förnybar el — — — — — Övrig/okänd elkälla 50 1 339 — — — Värme (MWh) Total värmeförbrukning 1 713 2 178 2 920 2 427 2 391 Värmeförbrukning från fossila källor 104 177 — — — Andel av fossila källor för uppvärmning 6 % 8 % — — — Energiförbrukning för värme från förnybara källor1 685 1 071 2 126 2 028 — Andel av energiförbrukningen för värme från förnybara källor1 40 % 49 % 73 % 84 % — Övrig/okänd värmekälla 924 931 — — — Kyla (MWh) Total förbrukning för kyla 116 601 1 131 1 890 2 121 Förbrukning för kyla från fossila källor — — — — — Andel från fossila källor för kyla — — — — — Energiförbrukning för kyla från förnybara källor1 77 563 1 084 1 834 — Andel av energiförbrukningen för kyla från förnybara källor1 66 % 94 % 96 % 97 % — Övrig/okänd källa av kyla 39 39 — — — Total energi (MWh) Total energiförbrukning 4 177 7 668 10 536 12 828 12 952 Total energiförbrukning från fossila källor 361 194 — — — Andel av energiförbrukningen från fossila källor 9 % 3 % — — — Total energiförbrukning från kärnkraft 83 56 — — — Andel av energiförbrukningen från kärnkraft 2 % 1 % — — — Total energiförbrukning från förnybara källor1 2 722 5 113 8 029 10 707 — Andel av energiförbrukningen från förnybara källor1 65 % 67 % 76 % 1 — Total energiförbrukning från egenproducerad förnybar el — — — — — Andel av energiförbrukningen från egenproducerad förnybar el — — — — — Övrig/okänd energikälla 1 013 2 308 — — — 1. Energiförbrukning från förnybara källor, inklusive biomassa (även industriellt och kommunalt avfall av biologiskt ursprung), biodrivmedel, biogas, vätgas från förnybara källor etc. Definitionen av förnybara källor ändrades 2022 Data i denna kategori presenteras därför endast från 2022 och framåt. Tabell 11: Total direkt energiförbrukning 2025 2024 2023 2022 2021 Energi (MWh) 4 177 7 668 10 536 12 828 12 952 Intäkter MSEK) 28 238 26 027 22 123 18 790 15 529 MWh/MSEK 0,1 0,3 0,5 0,7 0,8 E1-6 Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp, brutto Kommentarer till växthusgasutsläpp Utsläppen i scope 1 minskade med 15 procent mellan 2024 och 2025. Den största kategorin i scope 1, företagsbilar, visade en minskning om 13 procent. Denna förändring kommer från en ökad andel el- och hybridbilar i bilflottan där omställningen till fordon med låga utsläpp har lett till minskade utsläpp sammantaget. Minskningen har uppnåtts trots att bilflottan blivit större. De totala utsläppen i scope 2 minskade med 31 procent sedan 2024, påverkat av faktorer såsom minskad förbrukning av elektricitet, stängningar av kontor, förändringar av elkontrakt och inköp av certifikat för förnybar energi (RECs). Sobis totala utsläpp i scope 1 och 2 minskade med 22 procent jämfört med 2024. Kategori 1 (Inköpta varor och tjänster) står för merparten av utsläppen i scope 3. Denna kategori ökade med 31 procent mellan 2024 och 2025. Beräkningar i denna kategori är för närvarande utgiftsbaserade och använder globala genomsnittliga utsläppsfaktorer. Resultat kopplade till Sobis insatser genom SBT-målet för leverantörers klimatarbete återspeglas därför inte i utsläppssiffrorna för denna kategori. Under 2025 var kategori 6 (Affärsresor) den näst största källan till utsläpp i scope 3. Utsläpp i denna kategori har minskat med 24 procent sedan 2024, framför allt på grund av en minskning av affärsresande, globalt inom organisationen. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 5 9 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E1 Klimatförändringar, forts. ===== SIDA 60 ===== Tabell 12: Scope 1- och 2-växthusgasutsläpp, brutto1 Metod och källor 2021 2022 2023 2024 2025 Förändring Beräkningsmetod/antaganden Datakälla för utsläppsfaktorer Scope 1-utsläpp (tCO2e) Företagsbilar 701 784 1 031 1 048 912 -13 % Primärdata WLTP-data från tillverkare genomsnitt för fordonstyp. Värme 3 3 5 33 0 -100 % — — Olja 3 1 3 1 0 -100 % Ej tillämpligt Ej tillämpligt Gas 0 2 3 32 0 -100 % Ej tillämpligt Ej tillämpligt Flyktiga utsläpp 17 16 20 22 % Beräknat med FTE och kvm som proxy enligt AC enkät Sveby (2010) Totala scope 1-utsläpp 704 787 1 053 1 097 932 -15 % — — Scope 2-utsläpp (tCO2e) Inköpt el (marknadsbaserad) 161 359 529 539 309 -43 % Inklusive elförbrukning från billaddning DEFRA (2025), AIB (2025), IEA (2025) Inköpt el (platsbaserad) 233 415 589 621 419 -32 % Inklusive elförbrukning från billaddning DEFRA (2025), AIB (2025), IEA (2025) Inköpt värme 110 195 278 224 224 0 % Leverantörsspecifika utsläppsfaktorer,DEFRA (2025), Energiföretagen (2025), Légifrance (2021) Inköpt kyla 0 9 8 7 0 -100 % DEFRA (2025) Totala scope 2-utsläpp (platsbaserade) 343 619 876 852 643 -25 % — — Totala scope 2-utsläpp (marknadsbaserade) 271 563 815 771 533 -31 % — — Scope 1 och 2 (tCO2e) Totala scope 1- och 2-utsläpp (platsbaserade) 1 047 1 406 1 929 1 949 1 575 -19 % — — Totala scope 1- och 2-utsläpp (marknadsbaserade) 975 1 350 1 868 1 868 1 465 -22 % — — 1. 2024 beräknades med uppdaterad metod. 2023 har reviderats i enlighet med samma metod medan tidigare år presenteras med tidigare publicerade siffror. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 0 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E1 Klimatförändringar, forts. ===== SIDA 61 ===== Tabell 13: Scope 3-växthusgasutsläpp, brutto1 Retroaktivt Metod och källor 2021 2022 2023 2024 2025 Förändring Beräkningsmetod/antaganden Datakälla för utsläppsfaktorer Betydande scope 3-utsläpp (tCO2e) 1. Köpta varor och tjänster — 94 410 172 009 216 133 282 832 31 % Kostnadsbaserad data Exiobase (2019) 2. Kapitalvaror — 776 4 013 18 007 4 940 -73 % Kostnadsbaserad data Exiobase (2019) 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter — 159 352 572 466 -18 % WTT-beräkningar från scope 1- och 2- data Scope 1 och 2 källor, DEFRA 2025 4. Uppströms transporter och distribution — 5 904 4 116 4 524 3 855 -15 % Primärdata, kostnadsbaserad data, försäljningsvolym som proxy DEFRA (2024), AIB (2022), IEA (2023), Exiobase (2019) 5. Avfall — 14 17 8 39 388 % Rapporterad avfallsdata och kostnadsbaserad data DEFRA 2025, EU & DK Input Output Database (2022), Exiobase (2019) bland andra 6. Affärsresor — 9 937 10 913 11 214 8 499 -24 % Rapporterade data om fysiska resor Resebyråers utsläppsdata, DEFRA (2024), NTM (2018) 7. Anställdas arbetspendling — 1 732 945 981 1 001 2 % Undersökning av anställdas arbetspendling utförd 2022 och 2023, WTW-utsläpp NTM (2018), DEFRA (2025), IEA (2025) bland andra 8. Uppströms leasade tillgångar — ej relevant ej relevant ej relevant ej relevant — 9. Nedströms transport och distribution — ej relevant 714 770 668 -13 % Produkt-LCA och försäljningsvolymer LCA-data 10. Bearbetning av sålda produkter — ej relevant ej relevant ej relevant ej relevant — — 11. Användning av sålda produkter — frivilligt - ej inkluderat frivilligt - ej inkluderat ej relevant ej relevant — — 12. Slutbehandling av sålda produkter — — 29 16 3 -84 % Primära förpackningsdata DEFRA (2025) 13. Nedströms leasade tillgångar — ej relevant ej relevant ej relevant ej relevant — — 14. Franchising — ej relevant ej relevant ej relevant ej relevant — — 15. Investeringar — ej relevant ej relevant ej relevant ej relevant — — Totala scope 3-utsläpp — 112 932 193 109 252 224 302 303 20 % — Tabell 14: Totala utsläpp av växthusgaser1 Retroaktivt 2021 2022 2023 (målets basår) 2024 2025 Förändring Totala scope 1- och 2-utsläpp (tCO2e) Totala scope 1- och 2-utsläpp (platsbaserade) 1 047 1 406 1 929 1 949 1 575 -19% (marknadsbaserade) 975 1 350 1 868 1 868 1 465 -22% Totala scope 1-, 2- och 3-utsläpp (tCO2e) (platsbaserade) — 114 338 195 037 254 173 303 878 20% (marknadsbaserade) — 114 282 194 977 254 092 303 768 20% Tabell 15: Växthusgasintensitet1 2025 2024 Förändring Växthusgasintensitet per nettointäkter (tCO2e/SEK M) Scope 1-, 2- och 3-utsläpp (platsbaserade) 10,76 9,77 11% Scope 1-, 2- och 3-utsläpp (marknadsbaserade) 10,76 9,76 11% Växthusgasintensitet per anställd (tCO2e/FTE) Scope 1-utsläpp 0,49 0,60 -17% Scope 1- och 2-utsläpp (platsbaserade) 0,83 1,06 -21% Scope 1- och 2-utsläpp (marknadsbaserade) 0,78 1,02 -24% 1. Fel som upptäcktes 2024 kopplade till scope 3, kategorier 3, 4, 5, 6 och 12 korrigerades år 2025. Scope 3-beräkningar började 2022. Nettointäkterna kan avstämmas mot koncernens rapport över totalresultat och not K3. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 1 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E1 Klimatförändringar, forts. ===== SIDA 62 ===== (M) ESRS E1 Redovisningsprinciper och metodik (M) E1-1 Metodik för bedömning av klimatrisker Sobi använder de klimatscenarier som identifierats av Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS). För 2025 års analyser användes NGFS fas 5-scenarierna. Dessa scenarier bygger på den senaste versionen av Shared Socioeconomic Pathways SSP 2, version 3.0 och delar således underliggande antaganden kring centrala socioekonomiska drivkrafter såsom befolknings- och ekonomisk utveckling. Alla NGFS scenarior går i stor utsträckning i linje med den Shared Socioeconomic Pathway som benämns Middle of the Road. NGFS långsiktiga scenario Net zero 2050 har kartlagts överensstämma med SSP 2 RCP 1.9 medan scenariot Current policies ligger i linje med SSP 2 RCP 4.5. Alla NGFS långsiktiga scenarior är uppdaterade för att inkludera förändringar i det allmänna läget vad gäller geopolitik och klimatpolicy, inklusive förseningar i myndigheters klimatarbete och inlåsning av fossil teknologi i många jurisdiktioner. Fas 5 inkluderar mål och åtaganden som publicerats av FNs ramkonvention om klimatförändringar till och med slutet av mars 2024. NGFS korttidsscenarier bygger på de långsiktiga scenarierna, med ytterligare data från kortsiktiga modeller kopplade till makrodata, klimatpåverkan och penning-/finanspolitik (M) E1-4 Mål för begränsningar av och anpassning till klimatförändringarna Sobis klimatmål har fastställts i enlighet med SBTi:s ramverk och baseras på en sektoröverskridande vägvalsmodell som utgår från klimat- och policyscenarier i linje med SBTi. Underlaget för SBTi:s utsläppsscenarier hämtas främst från Integrated Assessment Modelling Consortium (IAMC) och International Energy Agency (IEA). IAMC:s utsläppsbanor sammanställs och utvärderas av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Metodiken bakom Sobis definierade klimatmål följer rekommendationerna från både SBTi och GHG- protokollet. Basåret 2023 utgör referenspunkt för de två kortsiktiga målen. Prognostiserad bolagstillväxt – baserad på den historiska utvecklingen av antal heltidsekvivalenter (FTE) – har beaktats i Sobis utsläppsprognos för att säkerställa att en absolut minskning uppnås. Målet för scope 1 och 2 omfattar alla utsläpp från Sobis egen verksamhet relaterade till förbränning (både mobil och stationär), flyktiga utsläpp och inköpt energi. Målet för leverantörers klimatarbete omfattar utsläpp relaterade till inköpta varor och tjänster samt uppströms transport och distribution. Båda målen omfattar relevant Sobi-verksamhet globalt. Scope och kategorier har samma avgränsningar som definieras i Sobis rapporterade utsläpp (läs mer i avsnitt E1-6). Utgiftsuppgifterna för det formella SBT-målet för leverantörers klimatarbete avser rapporteringsåret, medan utgiftsuppgifterna för de rapporterade utsläppen avser föregående år. Detta beror på tidpunkten för rapporten och tillgången till data. Därför släpar också resultatet för målet om leverantörers klimatarbete efter med ett år. Regelbunden uppföljning av framstegen vad gäller leverantörsengagemang görs också baserat på föregående års helårsdata, och dessa mätetal presenteras också i rapporten. De växthusgaser som omfattas följer rekommendationerna i GHG-protokollet och är koldioxid (CO₂), metan (CH₄), lustgas (N₂O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF₆) och kvävetrifluorid (NF₃). Alla mål är bruttomål och exkluderar upptag av växthusgaser, koldioxidkrediter och undvikna utsläpp. Sobis klimatmål granskades av extern part under 2025. (M) E1-5 Energiförbrukning och energimix Sobis totala energiförbrukning i den egna verksamheten är fördelad på el, värme och kyla. Endast rapporterade data presenteras (inga extrapoleringar har gjorts) och över 96 procent (90) av enheterna (mätt i heltidsekvivalenter, FTE) har kunnat lämna information om sin energiförbrukning. Uppgifter om energikällor baseras på information som erhållits från leverantörer. Ursprungsgarantier för energi (EAC) används för att verifiera förnybar energi men har inte varit tillgängliga i samtliga fall. (M) E1-6 Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp, brutto Utsläppen omfattar data från Sobis globala verksamhet. Sobi tillämpar en metod för operationell kontroll enligt principerna i GHG-protokollet. Extrapoleringar har gjorts för samtliga scope för att spegla bolagets fullständiga klimatavtryck. Inom scope 3, för kategorierna 4, 9 och 12, har försäljningsvolymen använts som extrapoleringsfaktor. Resterande scope och kategorier har extrapolerats med FTE (heltidsekvivalenter) som faktor. Alla utgiftsbaserade beräkningar baseras på data från helåret 2024. Utsläppsdata i kategori 6 kopplade till fysiska resor baseras på data från resebyråer och leverantörer av mobilitetstjänster. Data för kategori 7 hämtades från en undersökning av Sobis medarbetares arbetspendling som genomfördes både 2022 och 2023. På grund av en justering av metodiken under 2023 är inte siffrorna från 2020–2022 jämförbara med 2023 och framåt. Källor för utsläppsfaktorer som använts i beräkningarna för scope 1, 2 och 3 anges i tabeller 12 och 13. Under 2025 uppdaterades beräkningsmetoden för scope 3, kategori 4, då Sobi övergick till att använda aktivitetsbaserade data från sin största transportleverantör. 71 procent av transportrelaterade utgifter rapporteras istället för 2025 med hjälp av aktivitetsbaserade data. För de transportaktiviteter där aktivitetsbaserade data inte finns tillgängliga beräknas utsläppen fortsatt med en utgiftsbaserad metod. (M) GHG-intensitet Vid beräkningarna används Sobis nettoomsättning (se not K3) och antal heltidsekvivalenter (FTE, se not K8) som nämnare. Utsläppen inom scope 1, 2 och 3 används som täljare i beräkningen och redovisas i tabell 12 och 13, tillsammans med de utsläppsfaktorer som ligger till grund för reseräkningarna. ESRS E1 Rapporteringsfel i tidigare perioder Nedanstående fel som identifierats i 2024 års rapport korrigerades i årets rapport: • Utsläpp i scope 3 (kategorier 3, 4, 5, 6 och 12). Alla avvikelser befanns vara mindre än Sobis tröskelvärde för att redovisa. • Total energiförbrukning för uppvärmning. Siffran som rapporterades år 2024 var 1 276 MWh. Den korrigerade och uppdaterade siffran för 2024, och som rapporteras 2025, är 2 178 MWh. Denna avvikelse har påverkat både uppvärmningssiffran och den totala energiförbrukningssiffran som presenteras i tabellerna 10 och 11. Inga utsläppsberäkningar har påverkats. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 2 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E1 Klimatförändringar, forts. ===== SIDA 63 ===== Sobi fortsatte översynen av kemikaliehantering och förebyggande arbete mot föroreningar hos potentiella och viktiga leverantörer och implementerade en LCA-strategi som stöd för framtida beslut. Påverkan, risker och möjligheter Miljöförorening av luft, vatten och mark Tillverkningsprocesser som involverar kemiska ämnen, liksom alla transportaktiviteter, ger upphov till miljöpåverkan. Dessutom kan användningen av läkemedel påverka miljön, eftersom läkemedelssubstanser kan nå akvatiska ekosystem. Dessa substanser kan släppas ut i vattenmiljöer både under tillverkningsprocessen, om de inte hanteras korrekt, och via mänsklig utsöndring efter att ha passerat genom kroppen. Utsläpp till luft kan också förekomma på grund av användning av vissa kemikalier under produktionen. Som en naturlig följd kan utsläpp till luft, vatten och mark i samband med tillverkning, transport och användning av Sobis produkter ha en negativ påverkan på den fysiska miljön och naturliga processer. CMO:er och deras försörjningskedja står för Sobis största negativa påverkan och kan potentiellt bidra till miljöföroreningar av vatten, luft eller mark. Påverkan skiljer sig åt mellan produktion av småmolekylära och biologiska läkemedel, med högre generell risk vid framställning av läkemedelssubstans. För att minimera risken för utsläpp använder CMO:er avancerade reningstekniker som förhindrar att ämnen släpps ut i både luft och vatten. Transportleverantörer ger också upphov till luftföroreningar genom väg- och flygtransporter. Farliga och särskilt farliga ämnen Farliga ämnen kan orsaka allvarliga skador på miljön och människors hälsa. Effekterna av enskilda substanser eller kombinationer är i många fall inte fullt kända. Bristen på fullständig tillsyn gör att detta klassificeras som en faktisk negativ påverkan. Restriktioner eller tillståndskrav kopplade till substanser som används vid tillverkningen av Sobis läkemedel kan leda till behov av investeringar i nya processer eller nya leverantörer. Processer för att identifiera påverkan, risker och möjligheter Programmet för ansvarsfulla inköp är ett viktigt verktyg för att följa upp påverkan och risker hos Sobis direktleverantörer. Det bidrar till att kunna påverka, hantera och följa upp inköp och kemikaliehantering hos Sobis CMO:er och främjar ett nära samarbete med leverantörer. Sobis strategi för livscykelanalys (LCA) bidrar till ökad kunskap och insikter om var och hur miljöföroreningar uppstår, vilket ger stöd för strategiska beslut som kan minska miljöföroreningarna. För att bedöma den potentiella effekten av regelverk, inklusive de som rör kemikalier och utsläpps minskningar, bevakar Sobi löpande utvecklingen inom lagstiftning. Exempel på detta är genom medlemskap i branschorganisationer, branschsamarbeten, dialoger i företagsnätverk och bevakning av nationella nyhetskanaler för branschen. Dessutom följer Sobi god branschpraxis genom benchmarking gentemot andra läkemedelsföretag inom Pharmaceutical Supply Chain Initiative. Miljöriskbedömningar Miljöriskbedömningar (ERA:er) utvärderar miljöfarorna med ett specifikt läkemedel, baserat på dess inneboende egenskaper såsom toxicitet, biologisk nedbrytbarhet och persistens. ERA:er genomförs enligt lagkrav för att ge insikter om potentiella risker som användningen av läkemedel utgör för vattenlevande organismer. Dessutom tar ERA:er hänsyn till i vilken utsträckning läkemedel utsöndras oförändrade från människor till miljön, eftersom detta kan ha betydelse för deras potentiella miljöpåverkan. Det finns inget generellt krav på ERA:er av proteinbaserade produkter inom EU, eftersom dessa vanligtvis är biologiskt nedbrytbara och utgör en obetydlig miljörisk. De bedömningar som hittills gjorts visar genomgående på en låg risk för vattenlevande organismer. Bedömningen omfattar utsöndringsnivåer. För Sobis produkter inom EU, där låg utsöndringsgrad har identifierats och PECsw-värdena (beräknad miljökoncentration i ytvatten) ligger under 0,1 mg/l, bedöms risken för akvatiska organismer vara obetydlig. Intressentdialoger Det har inte gjorts några direkta konsultationer med berörda samhällen. Representanter från leverantörer deltar i intressentdialogerna, och löpande kommunikation om identifierade risker och påverkan sker inom ramen för samarbetet för att driva hållbarhetsförbättringar i försörjningskedjan. E2-1 Policyer relaterade till miljöföroreningar Sobis ansvar för miljön beskrivs i Sobis uppförandekod, med åtagande om att vidta åtgärder för att bedöma, redovisa och minimera miljöpåverkan från bolagets verksamheter och produkter under hela deras livscykel. Det förhållningssätt som beskrivs i miljöpolicyn är avgörande i arbetet med att förebygga miljöföroreningar från Sobis verksamhet eller i dess försörjningskedja. Policyn anger bolagets åtagande att ersätta användningen av icke-förnybara energikällor med mer hållbara alternativ när så är möjligt, och dess arbete för att använda energi effektivt i syfte att minska växtgasutsläppen. Policyn anger också Sobis åtagande att tillämpa försiktighetsprincipen och aktivt verka för att undvika eller begränsa användningen av farliga kemikalier och material samt säkerställa korrekt hantering för att eliminera eller minimera miljöpåverkan. Hanteringen av kemikalier i laboratorier styrs av specifika och utförliga dokument för standardrutiner (SOP) som omfattar miljöriktlinjer. Sobi är medvetet om läkemedelssubstansers potentiella påverkan på miljön och vidtar åtgärder för att bedöma, redovisa och minimera miljöpåverkan från bolagets verksamheter och produkter under hela deras livscykel. Enligt Sobis uppförandekod för partners ska leverantörer också verka för att förebygga miljöföroreningar, övervaka och minimera utsläpp till luft, vatten och mark samt arbeta aktivt för att utesluta eller begränsa användningen av farliga ämnen. De viktigaste policyerna som rör styrning av hållbarhetsfrågor, inklusive omfattning, sammanfattas i avsnitt GOV-1 och GOV-2. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 3 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E2 Miljöföroreningar Väsentliga hållbarhetsfrågor Klassificering Påverkan i värdekedjan Miljöförorening av luft, vatten och mark Faktisk negativ påverkan Finansiell risk Föregående led Egen verksamhet Efterföljande led Farliga ämnen Faktisk negativ påverkan Finansiell risk Föregående led Egen verksamhet Efterföljande led ===== SIDA 64 ===== E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening Sobis åtgärder för att förstå sin påverkan och för att minska utsläppen är inriktade på CMO-partners, särskilt leverantörer av läkemedelssubstanser och transporter. För att övervaka leverantörers arbete och resultat med att förebygga föroreningar har Sobi utvärderat hållbarhetspåverkan, risker och resultat för de viktigaste CMO:erna inom ramen för programmet för ansvarsfulla inköp utifrån två branschgemensamma enkäter. Dessa har utvecklats och tillämpas av Pharmaceutical Supply Chain Initiative (PSCI). Självutvärderingsenkäterna (SAQ) skickas till relevanta CMO:er och kontraktslaboratorier (CLO:er) och frågorna rör ämnen som kemikaliehantering, säkerhets system och initiativ för att minska vattenanvändningen, renings- och behandlingstekniker för vatten samt om resultat kopplat till vattenhantering. Informationen används för att fastställa prioriteringar, nyckeltal och förbättringsmål. Under 2026 kommer Sobi att skicka ut en riktad enkät till CMO:er och CLO:er för att samla in detaljerad information om kemikaliehantering och de mängder som är specifikt kopplade till Sobis produkter. Sobi har stärkt sina utvärderingsprocesser genom att integrera bedömningar av kemikaliehantering i granskningen av nya CMO:er samt förändringar i tillverkningsprocesser. Denna bedömning ingår nu även i affärsutvecklings- och due diligence-processerna, samt vid förändringar i uppbyggnaden av försörjningskedjan Denna aktivitet kommer att fortsätta under 2026. Livscykelanalyser (LCA) Under 2024 genomförde Sobi två LCA:er, för Doptelet och Kineret. Under 2025 uppdaterade Sobi sin LCA- strategi, med målet att alla huvudsakliga läkemedel ska ha genomgått en LCA i framtiden. Denna kunskap kommer att öka Sobis förståelse för föroreningarnas totala påverkan och kan stödja strategiska beslut för att förebygga eller minska denna påverkan. E2-3 Mål relaterade till miljöförorening Sobi har inte satt några mätbara mål relaterat till miljö föroreningar, men Sobi följer upp effektiviteten i sina policyer och åtgärder riktade mot den identifierade potentiella påverkan från miljöföroreningar på flera olika sätt. Slutsatserna och lärdomarna från LCA:er ger Sobi ytterligare kunskap för att utvärdera sin nuvarande modell och prioriteringar vilket kommer att ge nya möjligheter att identifiera ytterligare åtgärder och mål för att minska påverkan. Resultaten från självutvärderingen (SAQ) och miljö undersökningen som skickades ut 2024 och 2025 är ett mått på hur effektiv dialogen med är. Utvecklingen av data kring leverantörernas principer och resultat inom kemikaliehantering kommer att avgöra hur effektiv metoden är. I slutet av 2025 hade SAQ-data erhållits från 96 procent (86) och miljöundersökningsdata från 95 procent (94) av Sobis CMO:er och CLO:er. Sobi strävar efter att förbättra processernas resurseffektivitet, bland annat genom att använda mindre kemikalier och bättre substanser ur ett miljö-, säkerhets- och hälsoperspektiv. Utfallet av riskprocesserna kan användas för att bedöma hur effektiva dessa processer är, genom att studera och jämföra antalet identifierade risker och deras karaktär. E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Enligt Sobis miljöpolicy ska bolaget arbeta aktivt för att undvika eller begränsa användningen av farliga kemikalier och material, utvärdera alternativ och säkerställa korrekt hantering, inklusive lagring, transport och avfallshantering, för att eliminera eller minska miljöpåverkan. Sobis leverantörer åtar sig att följa nationell lagstiftning om kemikaliehantering. Sobi har målsättningen att rapportera om förekomsten av farliga ämnen respektive särskilt farliga ämnen i mediciner för vilka Sobi innehar marknadsföringstillstånd (MAH). Informationen om innehållet i slutprodukten hämtas från säkerhetsdatabladen, som innehåller en förteckning över kemikalier som omfattas av förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH). Baserat på information från säkerhetsdatablad för slutprodukten och försäljningssiffror ingår 0 kg ämnen som inger betänkligheter och 0 kg ämnen som inger mycket stora betänkligheter (enligt REACH) i Sobis slutprodukter, se tabell 16. Information om ämnen som används i produktion, förpackningar och är del i medicinsk utrustning har inte redovisats. Det antas att tillverkarna rapporterar denna information själva. ESRS E2 Förändringar i utarbetandet eller presentation av information Siffran som rapporteras år 2024 kring svarsfrekvensen från miljöundersökningen har räknats om på grund av en metodikförändring. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 4 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E2 Miljöföroreningar, forts. Viktiga åtgärder för att hantera frågan Beskrivning och år för slutförande Åtgärdens omfattning Mål fastställt Hur Sobi följer upp effektiviteten Övergripande framsteg 2025 Följa upp leverantörers förmåga att förebygga föroreningar samt deras resultat. För 2026: Enkät om principer och system för att förstå miljöpåverkan från tillverkningen, inklusive utsläpp till luft och vatten Utvalda CMO:er och CLO:er Nej Svarsfrekvens Påbörjas 2026 Följa upp leverantörers förmåga att förebygga föroreningar samt deras resultat. Regelbundna enkätundersökningar - framtagna av PSCI - till CMO:er och CLO:er, som täcker kemikaliehantering och relaterade ämnen. Utvalda CMO:er och CLO:er Nej Svarsfrekvens 96 procent av CMO:erna och CLO:erna har besvarat PSCI:s SAQ-enkät. Utvärdera miljöpåverkan från Sobis läkemedel Fastställa en strategi för livscykelanalys (LCA), i enlighet med PSCI-principerna och den nya standarden för LCA;er i läkemedelsindustrin, och integrera den i Sobis produktstrategier Genomföra LCA-strategin. Läkemedel som identifierats i strategin Ja Strategi fastställd och LCA:er genomförda enligt plan. Strategi för LCA:er fastställd och implementerad. Planen har integrerats i produktstrategierna. Tabell 16 Förekomst av ämnen som inger betänkligheter (SoC) och ämnen som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) SoC SVHC Huvudsakliga faroklasser (REACH) Anskaffade som del av medicinsk utrustning (kg) Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Del av produkt (kg) 0 0 - Del av produkt – förpackning (kg) Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift ===== SIDA 65 ===== Sobi fortsatte översynen av vattenhantering och vattenrelaterade prestationer hos viktiga leverantörer. Kartläggning av vattenbrist genomförs årligen och integreras i riskutvärderingar av leverantörer. Påverkan, risker och möjligheter Eftersom tillverkningen av Sobis läkemedel är helt utlagd på externa tillverkare är förbrukningen och utsläppen av vatten endast kopplad till Sobis partners för kontraktstillverkning, och Sobi koncentrerar därför sina ansträngningar på dessa. Vatten används i alla steg i läkemedelstillverkningen. För småmolekylära läkemedel kan det användas som lösningsmedel, för tvättning, kylning och rengöring, och avloppsvattnet innehåller kemiska rester som behöver behandlas. Vid proteinproduktion kan vatten vara nödvändigt för medier, buffertar och rening, och spillvattnet kan innehålla biologiska material som kräver specialiserad vattenrening. I Sobis egen verksamhet används mycket små mängder vatten som nästan uteslutande är begränsat till personligt bruk. Vattenförbrukning Tillverkningen av Sobis läkemedel är beroende av processer som kräver vatten. Framför allt kan framställningen av läkemedelssubstansen vara vattenintensiv. Sobi har för närvarande tillverkningspartners både i områden med vattenbrist och i områden med rikliga vattenresurser. Vattenanvändning i områden med vattenbrist kan ha en större negativ påverkan. Läkemedelsproduktion i ett område med vattenstress kan innebära en risk för störningar i försörjningskedjan och ökade driftkostnader på grund av begränsad tillgång till vatten. Användning av lokala vattenresurser över deras kapacitet kan också leda till regulatoriska problem och skada företagets anseende. Spillvatten Vattenutsläpp kan förekomma i alla tillverkningsprocesser som kräver vatten. Den potentiella påverkan är främst kopplad till föroreningar från obehandlat eller otillräckligt behandlat vatten, samt vid oavsiktliga utsläpp. Processer för att identifiera påverkan, risker och möjligheter Sobis program för ansvarsfulla inköp är ett viktigt verktyg för att påverka, hantera och följa upp vattenrelaterad påverkan och risker i försörjningskedjan och innebär ett nära samarbete med leverantörspartner. Sobis LCA-strategi bidrar till att öka kunskapen om hur vatten används i tillverkningen, och omfattningen av den påverkan som är relaterad till vattenförbrukning och vattenutsläpp. Denna information utgör underlag för strategiska beslut som kan minska föroreningarna. Intressentdialoger Det har inte gjorts några direkta konsultationer med berörda samhällen under 2025. Representanter från leverantörer deltar i intressentdialogerna, och löpande kommunikation om identifierade risker och påverkan sker inom ramen för samarbetet för att driva hållbarhetsförbättringar i försörjningskedjan. E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser Sobis ansvar för miljön beskrivs i Sobis uppförandekod, där bolaget åtar sig att vidta åtgärder för att bedöma, redovisa och minimera miljöpåverkan från sina verksamheter och produkter under hela deras livscykel. Detta förhållningssätt är också av största vikt i arbetet med att förebygga miljöföroreningar från Sobis verksamhet eller i dess försörjningskedja. Sobis miljöpolicy innebär ett åtagande om att tillämpa en försiktighetsprincip för att minimera det ekologiska avtrycket och att sträva efter att undvika att använda material eller processer där det råder osäkerhet om negativ miljöpåverkan. Policyn innebär ett uttryckligt åtagande att sträva efter att använda vatten på ett effektivt och ansvarsfullt sätt, med fokus på att implementera metoder för bevarande, återanvändning och återvinning. Enligt Sobis uppförandekod för partners ska varje leverantör ha god kunskap om sitt eget miljöansvar, sina utmaningar och sin miljöpåverkan samt proaktivt vidta åtgärder för att minska miljöpåverkan. Leverantörer förväntas specifikt verka för en effektiv och ansvarsfull användning av vatten. Sobis program för ansvarsfulla inköp syftar till att säkerställa att bolagets partners följer principerna i uppförandekoden för partners. Eftersom grundprincipen bygger på ett riskbaserat tillvägagångssätt, kommer leverantörens geografiska placering att avgöra hur stort fokus som läggs på vattenhantering. Det finns inga uttryckliga policykrav som gäller specifikt för leverantörer i geografiska områden med hög risk för vattenstress eller vattenbrist. Läs mer om de viktigaste policyerna som rör styrning av hållbarhetsfrågor, inklusive omfattning, i avsnitt GOV-1 och GOV2. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 5 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser Väsentliga hållbarhetsfrågor Klassificering Påverkan i värdekedjan Vattenförbrukning Faktisk negativ påverkan Föregående led Spillvatten Faktisk negativ påverkan Föregående led Viktiga åtgärder (för att hantera frågan) Beskrivning och år för slutförande Åtgärdens omfattning Mål fastställt Hur Sobi följer upp effektiviteten Övergripande framsteg 2025 Åtgärder kommande år Följa upp vattenanvändning och vattenutsläpp i försörjningskedjan. Enkät om vattenanvändning och vattenutsläpp för att bedöma miljö- påverkan inom tillverkningen. Sobis CMO:er Nej Svarsfrekvens E/T påbörjas 2026 Påbörjas 2026 Följa upp vattenanvändning och vattenutsläpp i försörjningskedjan. Återkommande åtgärd. Två enkäter, SAQ och miljöundersökning, som täcker vattenhantering och relaterade frågor skickas till CMO:er och CLO:er. Utvalda CMO:er och CLO:er Nej Svarsfrekvens 96 procent av CMO:er och CLO:er har svarat på enkäterna från PSCI. Fortsättning under 2026. Identifiera och minska riskerna för vattenstress i försörjningskedjan. Återkommande åtgärder för att förstå riskerna med vattenstress: • Årlig riskbedömning av vattenstress. • Risk för vattenstress inkluderad i riskbedömningarna av CMO:er och CLO:er • Dialog om riskreducerande åtgärder med CMO:er i högriskområden. Sobis CMO:er och CLO:er Nej Uppdaterad årlig bedömning och antal genomförda dialoger Slutfört 2025. Fortsättning under 2026. ===== SIDA 66 ===== E3-2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser Som en del av uppföljningen av vattenanvändning och vattenutsläpp har Sobi, inom programmet för ansvarsfulla inköp, utvärderat hållbarhetspåverkan, risker och resultat hos sina viktigaste CMO:er och CLO:er genom två branschgemensamma enkäter som framtagits och implementerats av PSCI. SAQ-enkäten och miljöundersökningen skickas till relevanta CMO:er och CLO:er och omfattar frågor om kemikaliehantering, säkerhetssystem och initiativ för att minska vattenförbrukningen, renings- och behandlingstekniker för vatten samt om operativa resultat kopplat till vatten. Informationen används för att fastställa prioriteringar, ambitioner och förbättringsmål. Under 2026 kommer Sobi att skicka ut en riktad enkät till CMO:er och CLO:er för att samla in detaljerad information om vattenförbrukning och de vattenutsläpp som är specifikt kopplade till bolagets produkter. Under 2025 slutförde Sobi en kartläggning av vattenbrist för alla sina CMO:er och CLO:er och resultatet visade att fyra anläggningar är belägna i områden med hög vattenstress. En av dessa ligger i ett område med medelhög till hög risk för vattenbrist enligt verktyget Aqueduct Water Risk Atlas 4.0. En dialog om möjliga begränsningsåtgärder med dessa leverantörer inleddes och har integrerats i de årliga målen. Risken för vattenstress ingår också i de årliga leverantörsriskbedömningarna. Under 2024 genomförde Sobi två LCA:er, för Doptelet och Kineret. Under 2025 uppdaterade Sobi sin LCA-strategi för att säkerställa att alla huvudsakliga läkemedel ska ha genomgått en LCA i framtiden. Denna kunskap kommer att stödja Sobis strategiska beslut för att minska vattenförbrukningen i tillverkningsfaserna för läkemedelssubstanser och läkemedelsprodukter framöver. Tilldelade resurser In- och utflöden av vatten från Sobis egen verksamhet bedöms inte vara väsentliga. Sobi har därför inte avsatt särskilda resurser för denna hållbarhetsfråga. Den väsentliga påverkan på vatten sker hos Sobis CMO:er. E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser Eftersom Sobis direkta påverkan på vatten och marina resurser inte anses vara väsentlig har Sobi inte satt upp några mätbara resultatrelaterade mål för denna hållbarhetsfråga. Sobi förväntar sig att alla CMO:er och CLO:er använder de föreskrivna PSCI-verktygen (SAQ och miljöundersökning) för att rapportera om vattenrelaterad påverkan och agera när förbättringsområden identifieras. Sobi förväntar sig att CMO:erna och CLO:erna uppfyller sina lagstadgade krav och använder lämpliga tekniker för vattenbehandling och rening. Vid slutet av 2025 hade 96 procent (86) av alla CMO:er och CLO:er svarat på SAQ och 95 procent (94) på miljöundersökningen. Informationen diskuteras med leverantörerna och används för att identifiera förbättringsområden. För dessa sätter Sobi, tillsammans med leverantörerna, specifika mål. De levreantörer som identifierades i den årligen uppdaterade vattenriskbedömning har mål kopplade till utvärdering av effektivare processer som också uppdateras årligen. Leverantörerna har redovisat sin riskbedömning och beskrivit de åtgärder som har införts, eller planeras att införas, för att minska riskerna. Resultat och svarsfrekvens från SAQ-enkäten och miljöundersökningen är ett mått på dialogens effektivitet. Utfallet av riskprocesserna kan användas för att bedöma hur effektiva dessa processer är, genom att studera och jämföra antalet identifierade risker och deras karaktär. ESRS E3 Förändringar i utarbetandet eller presentationen av hållbarhets- informationen Siffran som rapporteras år 2024 kring svarsfrekvensen från miljöundersökningen har räknats om på grund av en metodikförändring. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 6 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser, forts. ===== SIDA 67 ===== Sobi fortsatte arbetet med översyn av viktiga leverantörers åtgärder kring resursanvändning och med att identifiera möjligheter att minska fotavtrycket kopplat till förpackningar. Påverkan, risker och möjligheter Resursförbrukning Resursförbrukningen sker främst i Sobis försörjningskedja, hos CMO:er och CLO:er, där de huvudsakliga resurserna är vatten och kemikalier. Engångsplast används ofta vid tillverkning av läkemedel. Förpackningsmaterial bidrar också till resursförbrukningen. Ur ett livscykelperspektiv anses de resurser som används för att producera de kemikalier som används i produktionen ha störst miljöpåverkan. Resursförbrukningen och avfallsgenereringen från Sobis egen verksamhet anses inte väsentlig. Uttjänta produkter Kvalitetsbrister eller utgången hållbarhet kan leda till att produkter kasseras, vilket ger upphov till avfall och ett ineffektivt resursutnyttjande. Avfall som genererats inom verksamheten, vid tillverkning eller distribution Avfallsgenerering innebär ineffektiv användning av resurser och energi som kan orsaka lokala miljöföroreningar om de inte behandlas på rätt sätt. Flytande avfall kan vara svårt att återvinna eller behandla och bedöms därför ha störst påverkan. Processer för att identifiera påverkan, risker och möjligheter Sobi utvärderar sin påverkan på resursanvändning med hjälp av offentligt tillgängliga branschdata för de viktigaste processerna i den globala försörjningskedjan för läkemedel. Detta kompletteras med uppföljning av resursförbrukningen i Sobis egen verksamheten och hos leverantörer. Resursanvändning i Sobis värdekedja Generellt sett genererar tillverkning av småmolekylära läkemedel kemiskt avfall och är mer energikrävande, delvis på grund av användandet av lösningsmedel som härrör från petrokemiska produkter. Återvinning av lösningsmedel, där sådana används, är normalt sett ett prioriterat område vid produktionsanläggningar som tillverkar läkemedelssubstanser. Tillverkning av proteinläkemedel däremot genererar biologiskt avfall, och använder oftare mer vattenbaserade system och förnybara råvaror. Flera olika typer av plast, inklusive engångsplast, används vid tillverkningen. Sobi genomför LCA:er för sina huvudsakliga läkemedel, vilket ger utförlig information som bidrar till mer välgrundade strategiska beslut som kan minska resursanvändningen ytterligare i framtiden. Se avsnitt G1 för mer information. Förpackningar Valet eller utformningen av förpackningar är faktorer som påverkar resursanvändningen. Sobi följer upp förpackningsmaterialens innehåll och vikt i syfte att påverka valet av förpackningsmaterial för bättre resurseffektivitet. Intressentdialog Det har inte gjorts några direkta konsultationer med berörda samhällen under 2025. Representanter från leverantörer deltar i intressentdialogerna, och löpande kommunikation om identifierade risker och påverkan sker inom ramen för samarbetet för att driva hållbarhetsförbättringar i försörjningskedjan. Sobi deltar i branschorganisationers dialog med civilsamhället om frågor som rör resursförbrukning. Eftersom Sobi tillhandahåller läkemedel för sällsynta sjukdomar är volymerna små i absoluta tal och utgör därmed en relativt liten andel av resursförbrukningen i läkemedelsindustrins försörjningskedja. E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Sobis miljöansvar beskrivs i bolagets uppförandekod, med åtagande om att vidta åtgärder för att bedöma, redovisa och minimera miljöpåverkan från dess verksamheter och produkter under hela deras livscykel. Detta förhållningssätt är också avgörande i arbetet med att bevara resurser, främja cirkularitet och minska avfall inom Sobis egen verksamhet och i dess försörjningskedja. Produktionen av Sobis läkemedel är beroende av processer som kräver resurser. Enligt Sobis miljöpolicy ska bolaget använda resurser och material på ett effektivt och ansvarsfullt sätt, med fokus på att implementera metoder för bevarande, återanvändning och återvinning. På samma sätt anger Sobis uppförandekod för partners att leverantörer ska verka för att ersätta icke- förnybara resurser och sträva efter att använda energi och material på ett ansvarsfullt sätt med fokus på att införa metoder för bevarande, återanvändning och återvinning i produktions- och underhållsprocesser där så är möjligt. Eftersom tillverkningen av Sobis läkemedel är helt utlagd på kontraktstillverkare sker den huvudsakliga påverkan kopplad till resursanvändningen i Sobis försörjningskedja. Ett aktivt samarbete med partners i försörjningskedjan för att påverka deras beslut är därför avgörande för att minska Sobis totala påverkan kopplad till resurser. Läs mer om de viktigaste policyerna som rör styrning av hållbarhetsfrågor, inklusive omfattning, i avsnitt GOV-1 och GOV-2. E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Att skydda och upprätthålla produktkvalitet och integritet är ett av Sobis viktigaste ansvarsområden och alla åtgärder för att förändra resursanvändningen måste ta hänsyn till detta. Förpackningar Valet eller utformningen av förpackningar är faktorer som påverkar resursanvändningen. Förpackningar för läkemedelsprodukter är nästan alltid av engångskaraktär, och möjligheten att övergå till mer miljövänliga alternativ kan begränsas av krav på kylkedja och kvalitet. Sobi identifierar möjligheter att genomföra förpackningsförändringar, med särskilt fokus på tertiärförpackningar. Dessutom utvärderar Sobi alternativa material för att ersätta befintliga förpackningar med alternativ som har en lägre miljöpåverkan och öka andelen förnybara material i sina produkter. För att minska resursanvändningen optimerar Sobi också läkemedelsförpackningarna genom att minska antalet tillbehör som inte är nödvändiga för slutanvändaren. Effektiviteten kommer att mätas genom minskad förpackningsvikt, förändringar i materialsammansättning och färre levererade tillbehör. Sobi följer också upp förpackningsmaterialets innehåll och vikt i syfte att styra valet av förpackningsmaterial mot mer hållbara material. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 7 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Väsentliga hållbarhetsfrågor Klassificering Påverkan i värdekedjan Resursförbrukning Faktisk negativ påverkan Föregående led Efterföljande led Uttjänta produkter Faktisk negativ påverkan Föregående led Egen verksamhet Efterföljande led Avfall som genererats inom verksamheten, vid tillverkning eller distribution Faktisk negativ påverkan Föregående led Efterföljande led ===== SIDA 68 ===== Resursanvändning i Sobis värdekedja Att byta ut kemikalier som används i produktionen kan vara komplicerat och tidsödande på grund av kvalitetskrav och myndighetsgodkännanden. Sobi utvärderar dock möjligheterna att använda mer resurseffektiva produktionsmetoder. Sobi övervakar avfallshanteringsprocesserna hos sina viktigaste leverantörer med hjälp av PSCI-verktygen SAQ och miljöundersökningen. Livscykelanalys Under 2024 genomförde Sobi två LCA:er, för Doptelet och Kineret. Under 2025 uppdaterade Sobi sin LCA- strategi för att säkerställa att alla huvudsakliga läkemedel ska ha genomgått en LCA i framtiden. Dessa analyser kommer att ge den information som krävs för att fatta strategiska beslut som kan optimera resursanvändningen. Övrigt Sobi har ingen kännedom eller information om någon väsentlig skada för intressenter kopplad till resursanvändning. E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi För att säkerställa en tillfredsställande övervakning av leverantörernas praxis började Sobi att samla in avfallsdata från samtliga CMO:er via miljöundersökningen 2024, vilket fortsatte under 2025. Vid slutet av 2025 hade data erhållits från 95 procent (94) av Sobis CMO:er och CLO:er. Ett viktigt fokus under 2026 kommer att vara att ytterligare förbättra processeffektiviteten och resursutnyttjandet. E5-4 Resursinflöden Eftersom tillverkningen av Sobis läkemedel är helt utlagd på kontraktstillverkare sker allt inflöde av resurser i Sobis försörjningskedja. Detta omfattar främst kemikalier och vatten som används vid tillverkningen av Sobis läkemedel och olika typer av förpackningsmaterial, beroende på typ av läkemedel. De kvantiteter och typer av kemikalier och material som används beror på produktionsfas och delas upp i läkemedelssubstans, läkemedelsprodukt och färdig produkt. De kemikalier som används skiljer sig också åt beroende på om läkemedlet är småmolekylärt eller proteinbaserat. Kravet på att redovisa en kvantifiering av material som används i produkttillverkningen gäller inte för Sobi, eftersom tillverkningen av dess produkter är helt utlagd på externa aktörer. Sobi har dock för avsikt att rapportera information om sina förpackningar, inklusive totalvikt per materialtyp, samt andelen och mängden sekundärt eller återvunnet material. Information om återvunnet material som används i förpackningar kommer att samlas in under 2026. Sobi har dock information om hur stor andel av förpackningsmaterialet som kan återvinnas, se E5-5 Resursutflöden. E5-5 Resursutflöden På grund av Sobis produkters beskaffenhet (läkemedel) kan de inte återanvändas, repareras eller återvinnas. Produkterna är strikt kontrollerade genom lagstiftning. Sobi har möjlighet att påverka produktförpackningarna, men begränsas även i denna aspekt av myndighetskrav och lagkrav för att säkerställa produktkvaliteten. Inga Sobi-produkter är utformade för cirkularitet, men vid utveckling av nya produkter eller förpackningar görs en analys för att optimera förpackningsstorleken och valet av stödmaterial för att minimera mängden överflödigt material som skickas ut. Detta kommer att fortsätta under 2026. Eftersom Sobis läkemedel konsumeras av slutanvändaren är andelen återvinningsbart innehåll endast tillämpbart på produktförpackningar. År 2025 var andelen förpackningsmaterial som kan återvinnas genom lämplig avfallshantering 99 procent (99). Den totala mängden förpackningsmaterial som använts anges i tabell 17. Observera att avfall som genereras i Sobis egen verksamhet inte definieras som väsentlig och därför inte rapporteras i den formella hållbarhetsrapporten. ESRS E-5 Förändringar i utarbetandet eller presentation av information Siffran som rapporteras år 2024 kring svarsfrekvensen från miljöundersökningen har räknats om på grund av en metodikförändring. Beräkningsmetoden för totalmängd förpackningsmaterial gjordes om under 2025. Data extrapoleras nu för att skapa 100 procents täckning, vilket inte gjordes år 2024. Tabell 17 - Total mängd förpackningsmaterial (kg) Total vikt av material i primär produktenhet Total vikt av material i sekundär förpackning Totalvikt per material Kartong 0 370 803 370 803 Papper 97 843 3 076 100 920 PET 13 883 0 13 883 PP 10 930 0 10 930 PS 58 0 58 PVC 0 0 0 EPS 0 0 0 XPS 0 0 0 Komposit 0 0 0 Glas 45 667 0 45 667 Metall 2 518 0 2 518 Gummi 2 287 0 2 287 Cellulosa 0 0 0 Övriga 813 0 813 TOTAL 174 000 373 879 547 879 ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 8 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi, forts. Viktiga åtgärder för att hantera frågan Beskrivning och år för slutförande Åtgärdens omfattning Mål fastställt Hur Sobi följer upp effektiviteten Övergripande framsteg 2025 Framtida åtgärder Införa förpackningar med lägre miljöpåverkan. Identifiera möjligheter att göra förpackningsändringar som inte kräver myndighetsgodkännande. Tertiärförpa ckning för läkemedel (ev. transportför packning) Nej Minskad vikt/mängd förpackningsmaterial per levererad produkt Tertiärförpackningen för två av Sobis läkemedel (22 procent av intäkterna) ändrades och ledde till minskad storlek, vikt och behov av torris. De inledande jämförelserna visar på en 60 procentig minskning av den genomsnittliga vikten för ett av läkemedlen. Utvärdera material med lägre miljöpåverkan. Byta ut förpackningsmaterial mot material med lägre påverkan och/ eller förnybara material. Alla Sobis läkemedel Nej Förändrad materialsammansättning eller andel förnybart material i läkemedels- förpackningar. Ej påbörjad Fortsätta utvärdera utvalda sekundärförpacknin gar för att optimera vikt och påverkan. Minska resursanvändningen genom att optimera läkemedelsförpackningarna. Optimera tillbehör i läkemedels- förpackningar för att minska antalet överflödiga artiklar som ofta inte behövs av slutanvändaren. Alla Sobis läkemedel Nej Minskad total leverans av tillbehörsartiklar. Nya Sobi-läkemedel lanseras med detta koncept. ===== SIDA 69 ===== EU-taxonomin I följande avsnitt presenterar Sobi koncernens andel av omsättning, kapitalutgifter (CapEx) och driftsutgifter (OpEx) för 2025 som är kopplade till ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin och verksamhet som är taxonomiförenliga. Sobis verksamheter som omfattas av EU-taxonomin Sobi har genomfört en kartläggning av sin verksamhet och dragit slutsatsen att en del av verksamheten omfattas av taxonomin. Följande ekonomisk verksamhet har identifierats för miljömålet Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC): • PPC 1.2 Tillverkning av läkemedel Sobis tillverkning är utlagd på externa partners. För att bedöma om utlagd tillverkning ingår i den ekonomiska verksamheten PPC 1.2 har Sobi analyserat tillverkningsprocesserna och gjort bedömningen att Sobi ska anses vara tillverkare i de fall Sobi kontrollerar vissa definierade aspekter av tillverkningskedjan. Intäkter från läkemedel där Sobi gjort bedömningen att Sobi inte ska anses vara tillverkare, royalty samt övriga intäkter omfattas inte av EU-taxonomin. Under 2025 hade Sobi kapitalutgifter inom verksamheter som omfattas av taxonomin, specifikt CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon samt CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader. Eftersom dessa aktiviteter utgjorde mindre än tio procent av totala kapitalutgifter kommer de dock inte att redovisas, och ingen information om omfattande eller förenlighet kommer att rapportera. Bedömning av taxonomiförenlighet I följande avsnitt presenterar Sobi sin bedömning av de ekonomiska verksamheter som omfattas av EU- taxonomin och som har potential att definieras som taxonomiförenliga. PPC 1.2 Tillverkning av läkemedel Under 2024 satte Sobi upp en långsiktig plan för att undersöka taxonomiförenlighet av de läkemedel som omfattas av taxonomin. Efter en första genomgång av de tekniska granskningskriterierna (TSC) tillsammans med experter och ett yttrande från European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA) om rekommendationer för läkemedelsföretag, valde Sobi att avvakta ytterligare riktlinjer innan planen implementeras fullt ut. Detta ställningstagande är i linje med vad som för närvarande gäller inom branschen. Sobi kommer att fortsätta följa och hålla sig uppdaterad i frågan. Sociala minimiskyddsåtgärder Utöver kriterierna för verksamhetens väsentliga bidrag och att inte orsaka skada (DNSH), kräver EU-taxonomin att företag som bedriver sådan verksamhet måste uppfylla vissa sociala minimiskyddskrav. Sobi anser att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med de sociala minimiskyddskraven. Sobis leverantörer måste godkänna och följa Sobis uppförandekod för partners och deras hållbarhetsprestanda övervakas inom ramen för programmet för ansvarsfulla inköp. Sobis policyer och rutiner baseras på OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Nyckeltal och redovisningsprinciper enligt taxonomin Detaljerad rapportering av nyckeltalen enligt EU- taxonomin presenteras i tabellerna 18, 19 och 20 på följande sidor. Andelen av respektive nyckeltal som omfattas av taxonomin och som är taxonomiförenlig per mål kan hittas i tabellerna nedan på denna sida. Nyckeltalen definieras enligt följande: Omsättning Omsättning motsvarar rörelsens intäkter såsom den presenteras i koncernens rapport över totalresultat och not K3. Kapitalutgifter Kapitalutgifter inkluderar investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar inklusive nyttjanderättstillgångar före avskrivningar, och alla slags omvärderingar, inklusive de som härrör från nedskrivningar och exklusive förändringar i verkligt värde. Kapitalutgifter inkluderar också investeringar från ovan som härrör från rörelseförvärv. Goodwill är exkluderat. Totala kapitalutgifter kan stämmas av mot not K13 och K14 i koncernredovisningen. Sobi har för närvarande inte upprättat en kapitalutgiftsplan. Driftsutgifter Driftsutgifter motsvarar forsknings- och utvecklingskostnader och kostnader för korttidsleasing vilka baseras på koncernens rapport över totalresultat och not K7. Vidare ingår kostnader för byggnadsrenovering, underhåll och reparation samt alla andra direkta utgifter som rör det dagliga underhållet av materiella anläggningstillgångar, vilka inte kan stämmas av mot någon specifik post i koncernens finansiella rapporter. Tabell 18: Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar år 2025 (sammanfattande central resultatindikatorer) Budgetår 2025 Central resultat- indikator Totalt Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av verksamheten som är förenliga med taxonomikraven Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av möjliggörande verksamhet Andel av omställnings- verksamhet Icke-bedömda verksamheter som anses vara icke- väsentliga Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under förgående räkenskapsår (N-1) Andel av verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under förgående räkenskapsår (N-1) Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK % Omsättning 28 238 45 - - 45 - - Kapitalutgifter 3 535 - - - 5 - - Driftsutgifter 3 340 45 - - 45 - - ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 6 9 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ===== SIDA 70 ===== Tabell 19: Andel av omsättning som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar 2025 (uppdelning efter verksamhet) Ekonomiska verksamheter Kod Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel (ar) av omsättning som omfattas av taxonomin) Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning) Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel (ar) av taxonomiförenliga (a) omsättning) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamhet Omställningsve rksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Begränsni ng av klimatför ändringar Anpassni ng till klimatför ändringar Vatten Cirkulär ekonomi Förorenin gar Biologisk mångfald % MSEK % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Tillverkning av läkemedel PPC 1.2 45 - - 45 - Summan av förenlighet per mål Centrala resultatindikatorer totalt (omsättning) 28 238 45 - Rapporterad indikatorer Omsättning Budgetår 2025 Tabell 20: Andel av kapitalutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar 2025 (uppdelning efter verksamhet) Rapporterad indikatorer Kapitalutgifter Budgetår 2025 Ekonomiska verksamheter Kod Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel (ar) av kapitalutgifter som omfattas av taxonomin) Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av kapitalutgifter) Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel (ar) av taxonomiförenliga (a) kapitalutgifter) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamhet Omställningsve rksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Begränsni ng av klimatförä ndringar Anpassnin g till klimatförä ndringar Vatten Cirkulär ekonomi Förorenin gar Biologisk mångfald % MSEK % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Summan av förenlighet per mål Centrala resultatindikatorer totalt (kapitalutgifter) 3 535 - - - Tabell 21: Andel av driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven - upplysningar som omfattar 2025 (uppdelning efter verksamhet) Rapporterad indikatorer Driftsutgifter Budgetår 2025 Ekonomiska verksamheter Kod Centrala resultatindikatorer som omfattas av taxonomikraven (andel (ar) av driftsutgifter som omfattas av taxonomin) Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av driftsutgifter) Centrala resultatindikatorer som är förenliga med taxonomikraven (andel (ar) av taxonomiförenliga (a) driftsutgifter) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamhet Omställningsve rksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikraven Begränsning av klimatförändri ngar Anpassning till klimatförändri ngar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald % MSEK % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) % Tillverkning av läkemedel PPC 1.2 45 - - 45 - Summan av förenlighet per mål Centrala resultatindikatorer totalt (driftsutgifter) 3 340 - - 45 - ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 0 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ===== SIDA 71 ===== Sobi fortsatte arbetet med att stärka ledarskapskompetens, främja rättvisa och inkludering samt driva personlig utveckling inom sin arbetsstyrka. Påverkan, risker och möjligheter Rättvisa arbetsvillkor för Sobis egen arbetskraft Avsaknad av processer för att skapa goda arbetsvillkor och värna arbetstagares rättigheter kan medföra negativa arbetssituationer för Sobis medarbetare, med risker avseende arbetsvillkor, arbetstid, balans mellan arbete och privatliv, lön/ersättning samt anställningstrygghet. Sobis fortsatta expansion till regioner med mindre reglering kan innebära en ökad risk för negativ påverkan i framtiden. Hälsa, säkerhet och välbefinnande hos Sobis egen arbetskraft Risken för allvarliga incidenter och olyckor som orsakar fysisk skada bedöms som låg eftersom Sobi inte har någon egen tillverkningsverksamhet. Negativ påverkan på hälsa eller välbefinnande till följd av stress eller ohållbara arbetssituationer kan förekomma i alla organisationer. Mångfald och inkludering Omedvetna fördomar och bristande representation eller medvetenhet i beslutande forum och funktioner kan medföra att individer missgynnas vid rekrytering och i samband med karriärutveckling och befordran. Det kan vara kopplat till individuella egenskaper såsom etnicitet, nationalitet, kön, religion, politisk åskådning eller sexuell läggning. Koppling till strategi och affärsmodell En översikt över de huvudsakliga processer som används för att ta tillvara intressen och synpunkter från Sobis nyckelintressenter finns i avsnitt SBM-2. Utförlig information om dessa processer kopplade till Sobis egna medarbetare återfinns nedan. Sobis medarbetare är nyckeln till att uppnå bolagets mål. Förlust av nyckelpersoner eller oförmåga att attrahera, rekrytera och behålla de högkvalificerade medarbetare som verksamheten kräver kan ha en väsentlig negativ påverkan på bolagets affär och finansiella resultat. Det är därför viktigt att erbjuda goda och rättvisa arbetsvillkor där alla har lika möjligheter, samt att kontinuerligt följa upp detta genom medarbetarundersökningar och förbättringsåtgärder. Majoriteten av de personer som arbetar för Sobi är baserade i länder med välutvecklade lagkrav på arbetsgivare avseende löner, arbetstid, anställningstrygghet och dialog med arbetstagarna. Dessutom är majoriteten av Sobis medarbetare högutbildade med goda karriärmöjligheter. Tvångs- och barnarbete är inte relevanta frågor för Sobis egen verksamhet. I Sobis DMA identifierades resor och pendling som de aktiviteter med störst potentiell risk för fysisk skada globalt sett. Negativa hälsoeffekter till följd av stress eller obalans mellan arbete och privatliv kan utgöra en potentiell risk för alla som arbetar för Sobi, oavsett befattning och geografisk placering. Inga grupper av sårbara eller utsatta personer har identifierats inom Sobis arbetskraft. Potentiell påverkan kopplad till likabehandling och brist på inkludering gäller snarare på individnivå än systemnivå och är inte förknippad med någon specifik del av Sobi. Alla som arbetar för Sobi exponeras för samma potentiella påverkan oavsett anställningsstatus. S1-1 Policyer för den egna arbetskraften De viktigaste policyerna som styr hur Sobi hanterar relationerna med medarbetarna är uppförandekoden och arbetsmiljöpolicyn. Sobis uppförandekod utgör ett ramverk för vad Sobi anser vara ett ansvarsfullt och lämpligt uppförande från individens och bolagets sida, och ger vägledning i Sobis sätt att arbeta. Frågor som är särskilt relevanta för medarbetarna är arbetsmiljö och välbefinnande, icke- diskriminering, föreningsfrihet och rätten till kollektivavtal, nolltolerans mot barn- och tvångsarbete samt datasekretess. Sobis arbetsmiljöpolicy beskriver ansvaret för att identifiera hur verksamheten påverkar hälsa och säkerhet för medarbetare, konsulter, entreprenörer och besökare. Det övergripande arbetsmiljöarbetet och effektiviteten ska granskas regelbundet och mekanismer för dialog och samarbete ska finnas på plats. Läs mer om de viktigaste policyerna som rör styrning av hållbarhetsfrågor, inklusive omfattning, kommunikation och utbildningsresultat, i avsnitt GOV-1 och GOV-2. Åtagande för mänskliga rättigheter Uppförandekoden innehåller Sobis uttalande om respekt för mänskliga rättigheter, inklusive arbetsrättsliga principer. Vidare innefattar den information om hur och när medarbetare ska anmäla misstänkta missförhållanden. Sobi för dialog med sina medarbetare genom medarbetarundersökningar och en digital utbildning om uppförandekoden. Chefer följer upp påverkan genom individuella dialoger med sina medarbetare. Sobi har en visselblåsarfunktion på plats som gör det möjligt för medarbetare att rapportera misstänkta missförhållanden. Funktionen ger tillgång till en process för klagomål och, vid behov, möjlighet till gottgörelse vid kränkningar av mänskliga rättigheter. Sobis uppförandekod slår fast att bolaget har nolltolerans mot tvångs- och barnarbete, inklusive människohandel. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 1 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport Information om samhällsansvar Detta avsnitt beskriver Sobis arbete för att undvika negativ påverkan och skapa positiv påverkan för människor som berörs av Sobis verksamhet genom hela värdekedjan. Nyckelgrupper är anställda, patienter och personer som arbetar inom Sobis värdekedja. ESRS-standard Sida S1 Egen arbetskraft 71 S2 Arbetstagare i värdekedjan 78 S4 Konsumenter och slutanvändare 81 I detta avsnitt finns information om följande upplysningar ESRS S1 Den egna arbetskraften Väsentliga hållbarhetsfrågor Klassificering Påverkan i värdekedjan Rättvisa arbetsvillkor för egen arbetskraft Potentiell negativ påverkan Egen verksamhet Hälsa, säkerhet och välbefinnande hos egen arbetskraft Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Mångfald och inkludering Potentiell negativ påverkan Egen verksamhet ===== SIDA 72 ===== Ansvarsfördelningen för förebyggande riskbedömningar och riskreducerande åtgärder beskrivs i arbetsmiljöpolicyn. Den fastställer även rutiner för rapportering av potentiellt farliga situationer, olyckor och incidenter samt tydliggör ansvarsfördelningen för dessa. Läs mer om dessa processer i avsnitt S1-2 och S1-3. Under 2025 lanserade Sobi en fristående yttrande om mänskliga rättigheter, som kompletterar uppförandekoden, arbetsmiljöpolicyn, miljöpolicyn samt policyn för bekämpning av mutor och korruption. Policyn sammanfattar Sobis principer, rutiner och styrmekanismer för frågor som specifikt rör mänskliga rättigheter. Främjande av mångfald och inkludering Sobis uppförandekod anger bolagets nolltolerans mot alla former av diskriminering, inklusive diskriminering på grund av nationalitet, etnicitet, ras, hudfärg, tro, religion, kön, ålder, funktionshinder, politisk åsikt, civilstånd, föräldrastatus, socialt ursprung, sexuell läggning eller någon annan lagligt skyddad status i varje land där Sobi är verksamt. De principer i uppförandekoden som fokuserar på likabehandling, mångfald och inkludering stärks ytterligare genom ett globalt initiativ för alla Sobis medarbetare. Initiativet har en egen styrningsstruktur på högsta ledningsnivå och syftar till att förstärka principerna för en inkluderande arbetsmiljö där alla ges lika möjligheter att bidra och utvecklas. Läs mer i S1-4. Ramverket Employee Resource Group (ERG) är tillgängligt för samtliga medarbetare hos Sobi och syftar till att skapa en trygg och stödjande miljö för arbetsgemenskap. Sobis ERG:er är öppna för alla som vill samarbeta för att driva en positiv förändring i bolagets arbete med att skapa rättvisa och inkluderande arbetsplatser. Aktiva ERG:er är baserade på kön, etnicitet och personlighetsstil. I Sverige genomförs en årlig lönekartläggning för att identifiera eventuella osakliga löneskillnader kopplade till kön eller ålder. Resultaten utvärderas noggrant i samarbete med fackföreningarna och vid behov vidtas åtgärder. Roller och ansvar kartläggs proaktivt för att se till att löner och utvecklingsmöjligheter tilldelas rättvist. S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan Sobi har flera processer som syftar till att inkludera medarbetarnas perspektiv i hanteringen av faktisk och potentiell påverkan på medarbetarna. Sobi utför årliga koncernövergripande medarbetarundersökningar, samt mindre pulsmätningar för att utvärdera inkludering och engagemang. Resultaten delas med och diskuteras inom den verkställande ledningen och bidrar till att forma strategier och initiativ för att öka medarbetarnas välbefinnande. Chefer bär ansvaret för att hantera de frågor som lyfts och får stöd genom uppåtriktad feedback i de årliga medarbetarundersökningarna samt vid framtagandet av handlingsplaner. Effekten av vidtagna åtgärder följs upp i medarbetarundersökningarna på global, nationell och teamnivå, och kommuniceras till medarbetarna som en del av resultatuppföljningen samt i internkommunikation om bästa praxis. Sobis arbetsmiljöpolicy föreskriver att alla Sobi- enheter med 50 medarbetare eller fler ska ha en gemensam arbetsmiljökommitté där chefer och arbetstagarrepresentanter deltar för att gemensamt adressera identifierade hälso- och säkerhetsaspekter. Dessa kommittéer ska sammanträda minst en gång per år. Sobi rekommenderar att varje enhet utser arbetsmiljöombud. Sammanställningen av data om arbetsmiljörelaterade incidenter samt en inventering av lokala processer för att hantera hälso- och säkerhetsfrågor, görs årligen i Sobis verktyg för rapportering av hållbarhetsdata. Informationen granskas av ledningen för att säkerställa att problem får en lösning och potentiella risker identifieras. Lokala strukturer ser olika ut, beroende på lokal lagstiftning och organisationsstorlek. Inga globala ramavtal eller andra avtal har ingåtts mellan Sobi och de globala fackliga federationerna. Externa trender som kan påverka Sobis medarbetare diskuteras regelbundet på informationsmöten i enheterna och globalt, och policyuppdateringar som speglar sådana förändringar förklaras och kommuniceras. Ett sådant exempel är klimatomställningsberedskap, som påverkar Sobis medarbetare genom uppdaterade riktlinjer och arbetssätt. Sobi skaffar sig ytterligare insikt kring medarbetarnas perspektiv genom dialog med ERG:erna och de fackliga organisationerna. Läs mer om ERG:er i avsnitt S1-1 och facklig dialog i avsnitt S1-5. Sobis uppförandekod utgör grunden för bolagets interna styrningsstruktur och måste följas av samtliga Sobis medarbetare. Sobi har undertecknat FN:s Global Compact och bolagets yttrande om mänskliga rättigheter ingår i uppförandekoden. S1-3 Rutiner för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem Rutiner för att åtgärda negativ påverkan Att utreda och identifiera orsaken till varje olycka, farlig situation eller tillbud gör det möjligt att vidta åtgärder och förhindra liknande händelser i framtiden. Alla arbetstagare är skyldiga att rapportera arbetsmiljörelaterade incidenter till ledningen, och chefer har en skyldighet att se till att lagstadgade rapporteringskrav och interna rapporteringsrutiner och uppföljningsprocesser följs samt att förebyggande åtgärder vidtas. Lokala Sobi-enheter avrapporterar detta arbete på årlig basis och rutinerna granskas av representanter för ledningen. För arbetsmiljörelaterade incidenter utses en person i varje juridisk enhet som ska samla in information om dessa och se till att fastställda rutiner för utredning, uppföljning, förebyggande arbete och korrigerande åtgärder följs. Grundorsaksanalys och lärdomar betonas i utrednings- och uppföljningsprocessen. Lärdomar från rapporterade arbetsmiljörelaterade incidenter ska kommuniceras till relevanta målgrupper. För andra typer av incidenter väljs korrigerande och förebyggande åtgärder utifrån behov, till exempel coachning och företagshälsovård. Sobi följer upp alla incidenter och rapporterar antalet olyckor varje år. Läs mer om statistiken för 2025 i avsnitt S1-14. Påverkan på individen är en del av uppföljningssamtalen mellan chefer och deras medarbetare. Kanaler genom vilka medarbetare kan uppmärksamma problem En mekanism för styrning och efterlevnad som även omfattar medarbetarfrågor finns på plats i form av Sobis efterlevnadsprogram och visselblåsarfunktion. Den sistnämnda hanteras av en oberoende tredje part. Detta utgör en kanal genom vilken medarbetare kan uppmärksamma problem. Alla anmälningar granskas av Sobis efterlevnadsfunktion, utreds enligt Sobis internutredningspolicy samt följs upp med lämpliga åtgärder. Sobis visselblåsarfunktion är även tillgänglig för externa målgrupper via länk på bolagets externa webbplats. Uppförandekoden uppmuntrar uttryckligen medarbetare att rapportera alla misstänkta överträdelser och förbjuder repressalier mot personer som rapporterar i god tro. Sobi informerar anställda om förekomsten och syftet med visselblåsarfunktionen, inklusive möjligheten att rapportera anonymt där lagen tillåter det. Detta görs för att säkerställa anställdas förtroende för systemet och öka kunskapen om funktionen som en kanal att rapportera orostecken. Anställda informeras också om möjligheten att rapportera via chefer, hr-funktionen eller funktionerna för juridik och efterlevnad. Sobi genomför också regelbundet koncernövergripande medarbetarundersökningar, inklusive pulsundersökningar, för att följa upp medarbetarnöjdhet, inkludering och engagemang. Problemområden identifieras och åtgärder vidtas för att förebygga dem. De lokala arbetsmiljökommittéerna utgör också en kanal för att uppmärksamma problem. Åtgärdernas effektivitet följs upp i medarbetarundersökningarna på global, lands- och teamnivå. Undersökningen mäter medarbetarnas förtroende för att Sobi vidtar relevanta åtgärder utifrån de frågor och farhågor som lyfts. Sobi följer också upp hur många som genomgått utbildning i Sobis uppförandekod. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 2 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S1 Den egna arbetskraften, forts. ===== SIDA 73 ===== S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller den egna arbetskraften och dessa åtgärders ändamålsenlighet Under 2025 vidtog Sobi flera åtgärder för att uppfylla ambitionerna i uppförandekoden, fortsätta arbetet med att skapa en rättvis och inkluderande organisation, stärka medarbetarnas välbefinnande och ytterligare positionera bolaget som en ansvarsfull arbetsgivare. Bland dessa kan nämnas: Stärka ledarskapskompetensen Ledare med rätt kompetens och förberedelse är avgörande för att säkerställa en god arbetsmiljö och ledarskapskompetens fortsätter att vara ett viktigt område för Sobi. Det finns fyra utbildningsteman för ledarskapskompetens: Trust builder, People champion, Strategic visionary och Performance catalyst. Mellan 320 och 450 personer deltog i de olika workshopparna under 2024. Workshopparna har spelats in och är nu en del av introduktionen för alla nya Sobi-ledare. Ledarskapskompetens följs upp i den årliga medarbetar undersökningen, med målet att uppnå förbättringar varje år. År 2025 var ledarskapsindex 81 (80). Två möten för ledande befattningshavare med cirka 130–140 deltagare genomförs årligen. För att ytterligare stärka ledarskapet har Sobi infört ett ledarskapsforum för chefer vid två av Sobis tre huvudsakliga verksamhetsorter som omfattar 90 procent av Sobis medarbetare. Främja rättvisa och inkludering på arbetsplatsen Ett koncernövergripande initiativ för att främja rättvisa och inkludering har funnits på plats sedan 2022. Initiativet omfattar en verktygslåda med resurser och workshopmaterial för att öka kunskapen, medvetenheten och engagemanget i dessa frågor i alla Sobi-team. Under 2025 fortsatte Sobi arbetet med att öka medvetenheten och engagemanget genom nyhetsartiklar och evenemang samt löpande uppdateringar av verktygslådan, inklusive praktiska checklistor som finns tillgängliga för alla medarbetare. Under året intensifierade Sobi även arbetet med att förbereda införandet av EU:s direktiv om lönetransparens. Arbetet innebär att lönesättning och tillhörande processer ses över och utvecklas för att säkerställa rättvisa och icke-diskriminering i frågor som lön, befordran och rekrytering. Sobi följer upp nyckeltal kopplade till rättvisa och inkludering på arbetsplatsen genom ett uppföljningsverktyg som visar könsfördelningen på tre organisationsnivåer och resultaten på frågor relaterade till rättvisa och inkludering i Sobis medarbetarundersökning. Fokus på personlig utveckling Personlig utveckling främjas genom flera utvecklingskampanjer på intranätet, som lyfter fram praktiska exempel på hur individens utveckling kan stärkas. Kampanjerna främjar också den interna arbetsmarknaden och erbjuder medarbetare möjligheter att ta deltidsroller i interna projekt för att bredda sin erfarenhet och exponering mot nya möjligheter. Kampanjerna är också utformade för att stärka jämlikhet och jämställdhet. Förbättra kommunikationen och underlätta dialogen Den interna kommunikationen förbättrades genom en handbok för chefer med vägledning kring kommunikation, avstämningar, mål- och utvecklingsarbete, samt genom en kommunikationskompass som stärker chefernas kommunikativa färdigheter. Avstämningsverktyget ersatte halvårsutvärderingar med tätare uppföljningar med cheferna. Det används nu i hela koncernen som en del av Sobis ordinarie arbetssätt och utgör en integrerad del av den årliga processen för målformulering, halvårsdialog och utvecklingssamtal i slutet av året. Avstämningsverktyget och processen för utvecklingssamtal stödjer även fokus på rättvisa och inkludering genom en checklista för inkluderande utvärderingar. Syftet är att motverka omedvetna fördomar vid de årliga utvecklingssamtalen. Alla anställda, 100 procent, genomförde sin resultatutvärderingsprocess under 2025, och andelen anställda med en bekräftad utvecklingsplan var 75 procent. Förbättrade rekryteringsprinciper Sobis rekryteringsverktyg, som hjälper medarbetarna att hitta lediga tjänster internt, är ett annat sätt att öka rättvisan och transparensen vad gäller karriärmöjligheter. Medveten utformning och kommunikation av krav, till exempel flexibel placeringsort för många tjänster och inga krav på svenskkunskaper i Sverige, är åtgärder för att bredda rekryteringsbasen och öka inkluderingen. Ytterligare åtgärder för att skapa positiv påverkan Lokala resurser för friskvård som finns tillgängliga för Sobis medarbetare på vissa platser omfattar hälsoförsäkringar, tillgång till hälso- och sjukvård och stöd för friskvård/fysisk träning. Medarbetarundersökning Sobis medarbetarundersökning (Engagement survey) är en global onlineundersökning för samtliga medarbetare och FTE-konsulter som arbetar mer än 75 procent av heltid, och är öppen under två veckor varje år. Undersökningen består av flera påståenden som medarbetarna svarar på i en skala från 1–5 (där 5 är det bästa resultatet) om hur mycket de håller med om varje påstående. Den totala poängen för varje påstående är ett genomsnitt av svaren från alla medarbetare. Resultaten presenteras för alla medarbetare på global nivå och på landsnivå. Dessutom granskar varje Sobi- team sina egna resultat. Sobi identifierar nödvändiga åtgärder, samt effektiviteten i åtgärderna genom medarbetarundersökningen och visselblåsarfunktionen på global, lands- och teamnivå. Uppföljningen mäter bland annat medarbetarnas förtroende för att Sobi vidtar relevanta åtgärder utifrån de frågor och farhågor som lyfts. Skydd av personuppgifter Skydd av personuppgifter är en del av Sobis uppförandekod och ett prioriterat område i hela koncernen. Det är viktigt att Sobis kunder, kliniska försökspersoner, medarbetare och andra intressenter som Sobi är i kontakt med kan lita på att bolaget hanterar och behandlar personuppgifter på ett ansvarsfullt och säkert sätt. Sobi har infört ett program för personuppgiftshantering för att stödja efterlevnad av regelverken kring dataskydd och personuppgifter. Programmet omfattar tillsättandet av en dataskyddsansvarig chef (DPO), en global policy för skydd av personuppgifter, rutiner för hantering av dataintrång, begäran av tillgång till uppgifter samt övervakningsrutiner. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 3 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S1 Den egna arbetskraften, forts. Viktiga åtgärder för att hantera frågan Beskrivning och år för slutförande Åtgärdens omfattning Mål fastställt Hur Sobi följer upp effektiviteten Övergripande framsteg 2025 Stärka ledarskaps- kompetensen Ledarskapsutbildning på fyra teman: Trust builder, People champion, Strategic visionary och Performance catalyst. Inspelade workshoppar från 2024 ingår som en del av introduktionen för nya ledare. Varje år hålls två möten för ledande befattningshavare. Återkommande åtgärd. Alla Sobis chefer och två av de tre största arbetsplatserna som täcker 90 % av medarbetarna Ja Ledarskapskompetens följs upp via Ledarskapsindex i den årliga medarbetarundersökningen. Ledarskapsindex 2025 var 81 (80). Främja rättvisa och inkludering på arbetsplatsen Koncernövergripande initiativ för att främja rättvisa och inkludering som infördes 2022; omfattar verktygslåda, workshoppar och checklistor. Återkommande åtgärd. Alla Sobi-team globalt Nej Könsfördelning och mått på rättvisa/inkludering följs via en digital uppföljningspanel samt i medarbetarundersökningen. Positiv trend i inkluderingsindex. Artiklar och uppdatering av verktygslådan. Förberedelser inför EU:s direktiv om lönetransparens. Främja personlig utveckling Informationskampanjer till medarbetarna om strategier och verktyg för personlig utveckling. Återkommande åtgärd. Alla Sobis medarbetare globalt Nej Mottagande följs upp i den årliga medarbetarundersökningen. Ny fråga lades till i undersökningen 2025. ===== SIDA 74 ===== EU:s dataskyddslagstiftning kräver att Sobi undersöker alla misstänkta och bekräftade personuppgiftsincidenter. Om ett dataintrång bekräftas måste Sobi också avgöra om rapportering till tillsynsmyndigheter och/eller registrerade personer krävs. För att uppfylla dessa krav har Sobi infört en global rutin för personuppgiftsincidenter som kräver att all personal omedelbart rapporterar misstänkta och bekräftade personuppgiftsincidenter till Sobis DPO. DPO bedömer alla ärenden och säkerställer att lämpliga åtgärder vidtas. Under 2025 inkom och granskades 21 ärenden (16) och ett rapporterades till tillsynsmyndigheten (ett). Kanaler för att hantera och åtgärda faktisk påverkan Det vanligaste sättet för medarbetare att ta upp problem eller frågor är i samtal med sin chef, en annan chef, HR-avdelningen eller funktionerna för juridik eller efterlevnad. Därefter kommer man gemensamt överens om vilka åtgärder som ska vidtas utifrån individuella behov. Avstämningsverktyget underlättar dessa diskussioner ytterligare. Ett annat alternativ är visselblåsarfunktionen. Alla anmälningar som görs via visselblåsarfunktionen granskas av compliance-teamet och utreds enligt Sobis internutredningspolicy samt följs upp med lämpliga åtgärder. I länder där det finns fackföreningar kan medarbetarna kontakta dessa för att få stöd i frågor som rör väsentlig påverkan. Resurser för att hantera påverkan Följande befattningshavare har ansvar för att identifiera och åtgärda väsentlig påverkan på medarbetarna: • Alla chefer - inklusive 434 medarbetare med chefsansvar på Sobi • HR-affärspartner - inklusive nio medarbetare som arbetar i HR-funktionen som specialister - samt 17 lokala HR-handläggare • En särskild extern enhet som ansvarar för visselblåsarfunktionen • Fem arbetsmiljöombud i Sverige (skyddsombud). Därutöver har Sobi facklig närvaro i Sverige och andra länder samt företagshälsovård i organisationer som motsvarar 55 procent (51) av Sobis medarbetare. S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Sobis mål, som beskrivs i bolagets uppförandekod, är att vara en öppen och respektfull arbetsplats där alla medarbetare känner att de har möjlighet att påtala etiska oegentligheter, brott mot koden, lagar eller någon av bolagets policyer. För att säkerställa att detta uppfylls, och för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö, har Sobi fastställt globala ambitioner för alla medarbetare och konsulter som arbetar mer än 75 procent för Sobi. Dessa ambitioner omfattar tre mål baserade på Sobis medarbetarundersökning. Av tabellen nedan framgår de ambitioner som fastställts och faktorer som ses som indikatorer. I 2023 års undersökning ingick inte frågorna om inkludering och ledarskap. Mål 2025 2024 Baslinje Medarbetar- engagemang ökning från år till år 79 75 69 (2022) Inkluderings- index ökning från år till år 79 77 73 (2022) Ledarskaps- index ökning från år till år 81 80 80 (2024) Ett fjärde mål handlar om könsfördelningen, där målet är att upprätthålla en fördelning på minst 60–40 procent på alla nivåer i bolaget. Resultaten för 2025 visar att Sobi rör sig i rätt riktning men fortfarande har en bit kvar för att nå sina mål. totalt antal anställda Kvinnor 2025 Män 2025 Kvinnor 2024 Män 2024 Styrelsen 29 % 71 % 33 % 67 % Verkställande ledning 27 % 73 % 25 % 75 % Ledande befattningshavare 34 % 66 % 34 % 66 % Chefer med personalansvar 53 % 47 % 52 % 48 % Alla medarbetare 59 % 41 % 59 % 41 % Process för att fastställa mål Sobi har gemensamma forum och regelbundna möten med fackliga representanter i länder där fackföreningar finns (se avsnitt S1-8 för mer information kring facklig representation). Sobis mål och resultat som nämns ovan har presenterats i dessa forum. Målen har beslutats av styrelsen, och de årliga resultaten presenteras för både den verkställande ledningen, styrelsen och HR. Resultaten och de förbättringar som identifierats presenteras också för alla medarbetare både globalt och på landsnivå. Därutöver analyserar varje team eller avdelning hos Sobi resultaten och samarbetar för att förbättra relevanta områden. Under 2025 var välbefinnande och balans mellan arbete och fritid ett globalt fokusområde. S1-6 Uppgifter om företagets medarbetare För totalt antal medarbetare, samt omräknat till heltids ekvivalenter (FTE) och fördelat efter kön och land, se not K8. För en översikt över sammansättningen av Sobis medarbetare, se tabell 22. HR-specialister och lokal HR har bekräftat att Sobi för närvarande inte har några medarbetare som kan beskrivas som ’anställda utan garanterad arbetstid’. Det totala antalet medarbetare som lämnade företaget 2025 var 169 (177) och personalomsättningen var nio procent, se tabellen nedan. Antal medarbetare1 2025 2024 Nyanställda 383 408 Frivillig uppsägning 124 127 Uppsägningar 45 50 Personalomsättning 9 % 10 % 1. Personalomsättningssiffran speglar inte fullständigt omsättningen i företaget eftersom rapporteringen endast inkluderar frivillig uppsägning och uppsägningar, inte andra skäl såsom pension. Den låga omsättningssiffran under 2025 korrelerar med den positiva trenden som syns i engagemangs- undersökningens frågor samt Sobis fokus på ledarskap, kommunikation, personlig utveckling och uppmuntran till intern rörlighet, samt satsningarna på välbefinnande. Bättre rekryteringsmetoder är en annan bidragande faktor. Omstrukturering För att stödja insatserna att öka Sobis påverkan inom immunologi och specialistvård samt bättre stödja några av sina mest strategiska läkemedel, genomförde Sobi organisatoriska förändringar, främst i USA och FoU- organisationer. Cirka fem procent av arbetsstyrkan påverkades av denna omstrukturering. Processen hanterades i enlighet med tillämpliga lagar och processer i varje land. Fackföreningar och arbetstagar- representanter har konsulterats där det varit relevant. S1-7 Uppgifter om medarbetare som inte är anställda Sobi redovisar icke-anställda som ingår i personalstyrkan i tabell 22. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 4 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S1 Den egna arbetskraften, forts. Tabell 22: Uppgifter om Sobis medarbetare Antal anställda (FTE) Beskrivning Män 2025 Kvinnor 2025 Totalt 2025 Män 2024 Kvinnor 2024 Totalt 2024 Totalt Totalt antal medarbetare vid rapportperiodens slut 796 1 092 1 888 768 1 072 1 840 Tillsvidareanställda En medarbetare som är anställd av Sobi utan förutbestämt slutdatum för anställningen 791 1 071 1 862 758 1 048 1 806 Visstidsanställda En medarbetare som är anställd av Sobi med förutbestämt slutdatum för anställningen 5 21 26 10 24 34 FTE-konsult Konsulter som fungerar som linjepersonal och vikarierar för en Sobi-anställd NA NA 52 NA NA 70 Timanställda utan garanterad arbetstid Anställda utan garanterad arbetstid 0 0 0 0 0 0 ===== SIDA 75 ===== S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Arbetsförhållandena inom Sobi styrs av principerna i bolagets uppförandekod. Alla medarbetare hos Sobi är fria att bilda, gå med i eller avstå från att gå med i organisationer som företräder deras intressen som anställda, och Sobi åtar sig att respektera allas lagliga rätt att delta i kollektivavtal. För att verifiera att Sobis medarbetare behandlas i enlighet med bolagets uppförandekod och har rättvisa och godtagbara arbetsförhållanden, rapporterar alla lokala enheter om principer för medarbetardialog, ersättning till anställda samt hantering av frågor kopplat till hälsa och säkerhet. Informationen analyseras av den globala HR- funktionen. 33 procent (33) av Sobis anställda omfattas av kollektivavtal, vilka finns i Österrike, Frankrike, Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Sverige. Sobi har inget avtal kring arbetstagarrepresentation med någon paneuropeisk arbetstagarorganisation. Tabell 23: Kollektivavtalstäckning och social dialog Kollektivavtalstäckning Social dialog Täckningsgrad (%) Anställda - EES Anställda - utanför EES Representation på arbetsplatsen - EES 0-19 Schweiz Nordamerika 20-39 40-59 60-79 80-100 Sverige Sverige Tabellen omfattar länder eller regioner med fler än 50 medarbetare och som utgör mer än tio procent av det totala antalet medarbetare. S1-9 Mångfaldsindikatorer Tabell 24 visar könsfördelningen på olika nivåer i bolaget. Majoriteten av de ledande befattningshavarna är personer som rapporterar till den verkställande ledningen. Uppgifterna omfattar tillsvidare- och visstidsanställda. Den nuvarande fördelningen på ledningsnivå återspeglar inte Sobis strategi och pågående ansträngningar. Arbetet fortsätter med att främja en rättvis och inkluderande arbetsmiljö och att säkerställa att alla processer är rättvisa – från rekrytering och befordran till professionell utveckling och stöd. Sobis primära fokus är att välja de mest kvalificerade personerna för att effektivt leda organisationen, oavsett kön. För ytterligare information om könsfördelningen på högsta ledningsnivå, se not K8. Tabell 25 visar åldersfördelningen inom bolaget och tabell 26 köns- och åldersfördelningen bland nyanställda. Könsfördelningen bland nyanställda speglar den nuvarande könsfördelningen i organisationen, medan åldersfördelningen bland de nyanställda återspeglar det pågående arbetet för att skapa en mer åldersmässigt balanserad personalstyrka. Tabell 24: Könsfördelning 2025 2024 2023 % per kön Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Styrelsen 29 71 33 67 43 57 Verkställande ledning 27 73 25 75 25 75 Ledande befattningshavare1 34 66 34 66 39 61 Alla medarbetare 59 41 59 41 60 40 1. Till ledande befattningshavare räknas chefsbefattningar som rapporterar till verkställande ledning. Uppgifterna omfattar tillsvidare- och visstidsanställda. Tabell 25: Åldersfördelning Ålder Antal medarbetare1 Andel <30 73 4% 30-49 1134 58% 50≤ 745 38% 1. Antal medarbetare är mätt i faktiskt antal personer i anställning. Antalet inkluderar medarbetare med tillsvidare- och visstidsanställning. Tabell 26: Mångfald bland nyanställda Fördelning av nyanställda på kön och ålder1 <30 30-49 50≤ Totalt 2025 Kvinnor 27 113 69 209 Män 19 107 48 174 Totalt antal nyanställda per åldersgrupp 46 220 117 383 1. Omfattar tillsvidare- och visstidsanställda. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 5 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S1 Den egna arbetskraften, forts. ===== SIDA 76 ===== S1-10 Tillräckliga löner Alla medarbetare får skäliga löner i linje med gällande nationella referensnivåer. Detta verifieras via årliga koncernövergripande enkäter. S1-14 Mått för arbetsmiljö Sobi tillämpar en koncernövergripande arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöarbetet är integrerat i den operativa kontrollen som en del av det dagliga arbetet. Dessa processer beskrivs i avsnitten S1-2 och S1-3. Alla arbetstagare är skyldiga att rapportera arbetsmiljörelaterade incidenter till ledningen, och chefer har en skyldighet att se till att lagstadgade rapporteringskrav och interna rapporteringsrutiner och uppföljningsprocesser följs samt att förebyggande åtgärder vidtas. 100 procent av Sobis medarbetare och konsulter omfattas av den koncernövergripande arbetsmiljöpolicyn. Projektkonsulter omfattas vid behov. Tabell 27 visar en översikt av rapporterade arbetsrelaterade skador till följd av olyckor, ohälsa och eventuella dödsfall kopplade till Sobis medarbetare och arbetsplats. Generellt omfattar Sobis medarbetare både Sobi-anställda och personer som arbetar hos Sobi med tidsbegränsade kontrakt eller som FTE-konsulter (linjekonsulter). Mätvärdena för ohälsa och förlorade arbetsdagar avser dock enbart Sobi-anställda. Under 2025 rapporterades sex fall (elva) av arbetsskador, distribuerad över tre länder. Inget av dem bedömdes vara allvarligt. Samtliga ärenden var avslutade vid årets slut. En av skadorna uppstod i samband med distansarbete. Utöver de rapporterade arbetsskadorna nedan, rapporterades sex fall av skador i samband med arbetspendling under 2025. Dessa skador ingår inte i tabellen nedan. Inga arbetsrelaterade dödsfall konstaterades under 2025. Nedgången i arbetsrelaterade skador speglar stängningen av Sobis enda tillverkningsenhet. Tabell 27: Mått för arbetsmiljö1 2025 2024 2023 2022 2021 Arbetsrelaterade dödsfall, skador och ohälsa Arbetsrelaterade dödsfall (antal rapporterade fall) 0 0 — — — Arbetsrelaterade skador (antal rapporterade fall) 6 11 11 17 17 Arbetsrelaterad ohälsa (antal rapporterade fall) 11 11 — — — Skadefrekvens (fall per miljon arbetade timmar) 2,34 3,71 — — — Förlorade dagar på grund av arbetsrelaterade skador och ohälsa Totalt antal förlorade dagar (antal dagar) 742 2 000 Lost time frequency incident rate - olycksfrekvens med frånvaro per miljoner arbetstimmar (LTFIR)2 0 1,98 1,11 1,33 1,33 1. I siffran för arbetsrelaterade olyckor under 2021-2023 ingår även skador under pendling. 2. LTFIR – olyckor som lett till frånvaro / totalt antal arbetade timmar * 1 000 000. S1-16 Ersättningsmått och löneskillnader Den beräknade löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga anställda samt förhållandet mellan ersättningen för den högst betalda individen och medianersättningen visas i tabell 28. Det totala ersättningsförhållandet tar inte hänsyn till andra faktorer som påverkar ersättningsnivåer, såsom placering, jobbtitel och ansvar, erfarenhet, ålder och utbildningsnivå. Tabell 28: Ersättningsmått och löneskillnader 2025 Lönegap - skillnad mellan kvinnors och mäns ersättning (%) Grundlön 15 Total ersättning 23 Årlig total ersättningskvot - högst betald individ jämfört med median Grundlön 17 Total ersättning 58 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter Under 2025 rapporterades 19 ärenden (elva) via Sobis visselblåsarfunktion och granskades av Corporate compliance committee. Alla ärenden utreddes och vid behov vidtogs lämpliga korrigeringar och disciplinära åtgärder. Samtliga ärenden utom två avslutades under året. Tolv ärenden bedömdes vara ogrundade eller saknade tillräcklig information för att utvärdera, även efter försök till uppföljning. Elva ärenden (två) rapporterades inom kategorin Arbetstagarrelationer. Ärendena utreddes och två anklagelser identifierades som underbyggda. Båda hanterades och avslutades enligt Sobis interna process, och åtgärder vidtogs. Inga allvarliga incidenter eller påverkan avseende mänskliga rättigheter rapporterades. Tabell 29 visar fördelningen av rapporterade och granskade ärenden. Tabell 29: Distributionen av rapporterade och granskade fall Kategori Definition1 Antal rapporterade fall Affärsetik Intressekonflikt, utlämnande av konfidentiell information, bedrägeri 3 Arbetstagarrelationer Diskriminering, trakasserier, repressalier 11 Kontakter med myndighetspersoner, vårdpersonal och patienter Mutor, falska anspråk, otillåtna provisioner, otillbörliga marknadsföringsmetoder 4 Redovisning, revision och finansiell rapportering Förskingring av tillgångar, oegentligheter i bokföring och redovisning 1 Mänskliga rättigheter Modernt slaveri och tvångsarbete 0 FoU, tillverkning, leverans och kvalitet Brister i dataintegritet och vetenskaplig oredlighet 0 1. Omfattar men är inte begränsat till. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 6 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S1 Den egna arbetskraften, forts. ===== SIDA 77 ===== (M) ESRS S1 Redovisningsprinciper och metodik (M) S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Data samlas in genom ett automatiserat dataflöde från Sobis HR-system (HRMS) som genererar data om anställdas roller och kön. Datapunkter från resultaten av Sobis engagemangsundersökning används också. (M) S1-6 Uppgifter om företagets medarbetare Ett automatiserat dataflöde från Sobis HR-system (HRMS) genererar FTE-beräkningar utifrån anställningstyp, långtidsfrånvaro och arbetstid i procent. FTE definieras som summan av medarbetares arbetstid i procent för tillsvidareanställda, där FTE- konsulters och visstidsanställdas data borträknas från den totala frånvaron. Månadsslutet används för rapportering av FTE och antal medarbetare. För omsättning används det genomsnittliga antalet medarbetare under periodens första och sista månad som beräkningsgrund. (M) S1-7 Uppgifter om medarbetare som inte är anställda Antalet icke-anställda rapporteras som FTE och uppgifterna avser slutet av rapporteringsperioden, det vill säga årsrapportering. Omfattningen av rapporteringen av icke-anställda är begränsad till uppdragstagare som utför heltidstjänster, och uppgifter om kön registreras inte. FTE-konsulter är konsulter som agerar som Sobi-anställda och utför samma aktiviteter som Sobi-anställda. Sobis HR-system omfattar inte andra typer av konsulter såsom projektkonsulter som inte agerar som Sobi-anställda. Metoden som används för att identifiera FTE-konsulter är den anställningstyp som används i Sobis HR-grunddatasystem (anställningstyp läggs till när anställningskontot skapas). (M) S1-9 Mångfaldsindikatorer Data på könsfördelning genereras från Sobis HR-system (HRMS). (M) S1-14 Mått för arbetsmiljö Generellt omfattar Sobis medarbetare både Sobi- anställda och personer som arbetar hos Sobi med tidsbegränsade kontrakt eller som FTE-konsulter (linjekonsulter). Mätvärdena för ohälsa och förlorade arbetsdagar avser dock enbart Sobi-anställda. Arbetsplatsen omfattar både Sobis lokaler och hemarbetsplatser. Arbetsrelaterade skador och arbetsrelaterad ohälsa uppstår när man utsätts för risker i arbetet. Ett dödsfall registreras om en person avlidit till följd av en sådan skada eller ohälsa. Skador och ohälsa som inträffar under resor betraktas som arbetsrelaterade om personen utförde arbetsuppgifter vid tillfället. Normal arbetspendling anses dock inte vara arbetsrelaterad. Frekvensen av arbetsrelaterade skador motsvarar antalet fall per en miljon arbetade timmar enligt definitionen i ESRS-standarden. Antalet förlorade dagar omfattar den första och sista kalenderdagen av frånvaro på grund av arbetsrelaterade dödsfall, skador eller ohälsa. På grund av skillnader i tillämplig nationell lagstiftning stämmer definitioner och omfattning av registrerade fall mellan Sobis anläggningar inte helt överens. S1-16 Ersättningsmått Beräkningarna inkluderar alla Sobi-anställda globalt. Könslönegapet beräknas enligt formeln i AR98 i ESRS-standarden, och beräkningen av den totala ersättningskvoten baseras på kraven i AR101 i samma standard. För att beräkna könslönegapet har månadslöner annualiserats och omräknats till timlön, baserat på heltidsarbetstimmar per år i respektive land. För de fem länder med flest anställda har avtalade arbetstimmar använts, medan för länder med färre anställda har arbetstimmarna uppskattats till 2 080 timmar. Grundlön i den totala ersättningskvoten i detta sammanhang inkluderar semesterlön i Sverige. Total ersättning inkluderar den årliga grundlönen för heltidsarbete, målnivåer för kortsiktig rörlig ersättning och intjänade långsiktiga incitament (LTI) under 2025. För att säkerställa god datakvalitet har Sobi valt att använda kontraktsmässigt definierad grundlön och STI istället för faktiskt utbetalda belopp. (M) S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter Data samlas in från Sobis visselblåsarfunktion och andra kanaler och granskas av Corporate compliance committee. ESRS S1 Förändringar i utarbetandet eller presentationen av hållbarhetsinformationen Fram till 2023 rapporterade Sobi endast måttet LTIFR (Lost-time injury frequency rate). För att anpassa sig till ESRS-standarden rapporterar Sobi nu som en del av hållbarhetsredovisningen även andelen arbetsrelaterade skador. Nyckeltalen är liknande, men LTIFR inkluderar arbetsstyrkans pendling. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 7 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S1 Den egna arbetskraften, forts. ===== SIDA 78 ===== Sobi arbetar för att övervaka och förbättra standarderna hos nyckelleverantörer genom dialog och samarbetsbaserade granskningsverktyg. Täckning och leverantörsprestanda förbättrades under året. Påverkan, risker och möjligheter Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i värdekedjan Kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetsrätt kan förekomma i alla sammanhang, men internationella organisationer bedömer att arbetsplatsrelaterade risker är högre i vissa branscher och i geografiska områden där skyddet i lagstiftningen är mindre utvecklat. Risker relaterade till Sobis värdekedja bedöms vara högre där Sobi har begränsad insyn på grund av geografiskt eller relationsmässigt avstånd, eller där verksamheten är utspridd. Exempel på sådana kategorier är produktion av råvaror, transporter och vissa indirekta materialkategorier såsom kontraktsforskningsorganisationer (CRO:er). Geografiska områden med svagare lagstiftning på dessa områden, liksom utsatta yrkeskategorier inom exempelvis tjänstesektorn, bedöms också vara förknippade med förhöjd risk, och en faktisk negativ påverkan kan därför inte uteslutas. Risken för negativ påverkan hos Sobis direktleverantörer bedöms vara begränsad, med hänsyn till deras mognad, geografiska läge och verksamhetstyp. Respekt för arbetstagarnas grundläggande mänskliga rättigheter i hela Sobis försörjningskedja är ett minimikrav och en central del av alla företags ansvar och en grundförutsättning för att bedriva verksamhet. Hälsa, säkerhet och välbefinnande hos arbetstagare i värdekedjan Tillverknings- och transportverksamhet har inneboende risker. Läkemedelsindustrins omfattande användning av kemikalier kan leda till allvarliga incidenter eller olyckor i händelse av otillräckliga försiktighetsåtgärder, bristande efterlevnad av standardprotokoll eller processfel. Sobis primära fokus ligger därför på CMO:er och CLO:er. Inom transportbranschen är det viktigt att följa bestämmelser om t.ex. arbetstider och säkerhetsåtgärder för att förhindra trafikolyckor och garantera säkra arbetsförhållanden. Risken bedöms vara störst i geografiska områden med mindre strikta lagkrav. Processer för att identifiera påverkan, risker och möjligheter Sobi använder offentligt tillgänglig information från externa expertorganisationer såsom den Internationella arbetsorganisationen (ILO), Internationella fackliga samorganisationen (ITUC), Transparency International och FN, samt screeningplattformar som EcoVadis och PSCI för att stödja sina riskidentifieringsprocesser och fastställa prioriteringar för geografiska riskområden, leverantörskategorier och frågor som ska övervakas. Riskprofilerna för leverantörskategorierna ses över regelbundet utifrån denna information. S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Den huvudsakliga policy som hanterar Sobis väsentliga påverkan på arbetstagare i värdekedjan är uppförandekoden för partners som fastställer kraven för alla partners globalt gällande mänskliga rättigheter, skydd mot barn- och tvångsarbete, miljöskydd, antikorruption, forskningsetik, informationsskydd och regelefterlevnad. Denna uppförandekod fastställer standarder som vägleder Sobi att följa interna och externa regler. Tvångsarbete, obligatoriskt eller ofrivilligt arbete eller arbete som utförs under hot om straff tolereras inte i någon form enligt uppförandekoden för partners. Människohandel betraktas som en form av ofrivilligt arbete. Sobis yttrande gällande mänskliga rättigheter understryker ytterligare Sobis åtagande att skydda mänskliga rättigheter och arbetsrätt för människor i Sobis försörjningskedja. Miljöpolicyn omfattar säker hantering, transport och bortskaffande av farliga kemikalier och material för att minimera miljöpåverkan vilket samtidigt skyddar arbetstagare i Sobis värdekedja. Sobis inköpspolicy anger kraven för val och due diligence av leverantörer för att skydda mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljö. Sobis leverantörer måste godkänna och följa Sobis uppförandekod för partners och deras hållbarhetsprestanda övervakas inom ramen av programmet för ansvarsfulla inköp. Programmet bygger på tre pelare: samsyn kring principer genom uppförandekoden för partners, riskbedömning och utvärdering genom due diligence och screening, samt resultatstyrning, uppföljning och dialog med leverantörerna. Sobi arbetar genom dialog och samarbete med partners för att säkerställa att de accepterar, stöder och följer dessa principer. Arbetstagare i värdekedjan som är kopplade till företag med en direkt affärsförbindelse med Sobi globalt omfattas av Sobis uppförandekod för partners, Sobis miljöpolicy och Sobis program för ansvarsfulla inköp, oavsett anställningsstatus. Sobis partners måste respektera mänskliga rättigheter och främja dem i sina egna organisationer och i alla relationer med tredje part. Sobis uppförandekod för partners uppmanar partners att erbjuda sina anställda rapporteringsprocesser för incidenter. Uppföljning av implementering och efterlevnad sker med hjälp av EcoVadis screeningverktyg samt tillgängliga verktyg från PSCI med enkäter för självutvärdering eller inspektioner på plats om det anses nödvändigt. Sobis visselblåsarfunktion är tillgänglig för externa parter och återfinns på Sobis webbplats. Alla rapporterade fall utreds och lämpliga åtgärder vidtas. Inga rapporterade överträdelser mot FN:s Global Compact eller OECD:s riktlinjer identifierades under rapporteringsperioden och inga fall kopplade till försörjningskedjan rapporterades till Sobis visselblåsarfunktion. Representanter från Sobis partners deltar och ger direkt input i Sobis intressentdialoger, och arbetsvillkoren för anställda i försörjningskedjan är en viktig aspekt i utvärderingar och granskningar enligt EcoVadis och PSCI. Läs mer om processen för intressentdialog i avsnitt SBM-2. Läs mer om de viktigaste policyerna som rör styrning och omfattning av hållbarhetsfrågor i avsnitt GOV-1 och GOV2, Huvudsakliga policyer. S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående påverkan Samverkan kring potentiell och faktisk påverkan på arbetstagare hos Sobis leverantörer sker med företrädare för arbetstagare i värdekedjan, till exempel Sobis leverantörers key account managers och i leverantörskategorier i fokus även leverantörens representanter för hållbarhets- och kvalitetsfunktioner. Sobi har löpande dialoger i olika former med sina leverantörer, beroende på risk och omständigheter, främst baserat på data som samlas in via EcoVadis och PSCI. Sobi håller regelbundna affärsmöten med företag som tillverkar Sobis produkter, och hållbarhet ingår i den fasta dagordningen. Arbetstagare i försörjningskedjan på Sobis anläggningar ska behandlas som Sobis egna medarbetare enligt Sobis uppförandekod. Sobis process för väsentlighetsanalys bygger på en löpande kartläggning av både externa och interna intressenters behov och prioriteringar. Arbetstagare i värdekedjan är en av Sobis identifierade intressenter. Kartläggningen görs bland annat via enkäter och riktade intressentintervjuer, deltagande i konferenser, deltagande i ESG-bedömningar och forskning samt en intern dialog om framtida lagstiftning. Samverkansprocessen är pågående och omfattar månatliga diskussioner med nyckelleverantörer och årliga diskussioner med mindre leverantörer och leverantörer i mindre väsentliga kategorier. En fullständig intressentdialog genomförs vart tredje år. Sobis nuvarande analys baseras på digitala enkäter och intressentintervjuer som genomfördes under 2022. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 8 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan Väsentliga hållbarhetsfrågor Klassificering Påverkan i värdekedjan Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i värdekedjan Faktisk negativ påverkan Föregående led Hälsa, säkerhet och välbefinnande hos arbetstagare i värdekedjan Faktisk negativ påverkan Föregående led ===== SIDA 79 =====