FULLTEXT DEL 3 AV 5
Årsredovisning 2025
Resultatet från intressentdialogerna utgör underlag för Sobis väsentlighetsanalys. Sobis Head of External Manufacturing ansvarar för att säkerställa kontinuerlig dialog med befintliga CMO:er och CLO:er och att resultaten ligger till grund för Sobis arbetssätt. Gällande nya leverantörer i dessa kategorier ansvarar Head of Strategic Sourcing för att se till att inköpsrelationen upprättas i enlighet med Sobis praxis och juridiska krav. Båda dessa team ingår i Sobis Technical Operations. HR-funktionen, under ledning av VP HR, ansvarar för att inkludera icke-anställda som arbetar på Sobis anläggningar i den pågående dialogen. Sobis Head of Sustainability ansvarar för intressentdialogens cykel som utgör ett underlag för Sobis fullständiga DMA-process vart tredje år. Det finns inga globala ramavtal eller andra avtal mellan Sobi och globala fackliga federationer. Sobi strävar efter att etablera nära och långsiktiga relationer med leverantörer. Hur väl partnerskapen i försörjningskedjan fungerar diskuteras i olika möten, där båda parter delar med sig av sin syn på relationen och hur samarbetet kan förbättras. Vissa kritiska leverantörskategorier har tillgång till ytterligare verktyg för dialog och utvärdering. Alla FTE- konsulter som arbetar för Sobi deltar i Sobis regelbundna medarbetarundersökningar och har därmed samma möjlighet som Sobis anställda att ge synpunkter på sin arbetssituation. Sobi utvärderar relationen med CRO:er genom enkäter till anställda hos större CRO:er. S2-3 Åtgärdsrutiner för att negativ påverkan och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Sobi upprätthåller genom uppförandekoden för partners minimikrav som ålägger leverantörer att erbjuda sina anställda en kanal för att rapportera problem. Partners är skyldiga att erbjuda sina anställda ett sätt att rapportera eventuella avvikelser från Sobis uppförandekod för partners. Alla frågor eller misstankar om etiskt felaktigt agerande, eller eventuella överträdelser av uppförandekoden, lagar, policyer eller standarder, ska rapporteras till Sobis ansvariga kontaktperson eller via Sobis visselblåsarfunktion, compliance hotline, som finns tillgänglig på www.sobi.com Sobis visselblåsarfunktion, som hanteras av en oberoende tredje part, är öppen för externa parter. Alla anmälningar utreds och lämpliga åtgärder vidtas. Sobis Corporate compliance committee bestående av vd, cfo, chefsjurist och chief compliance officer ansvarar för tillsynen av complianceutredningar. Detta säkerställer både organisatorisk rättvisa gällande sanktioner och att förbudet mot repressalier mot visselblåsare efterlevs. Denna process beskrivs i Sobis uppförandekod för partners, som kommuniceras till leverantörerna och är en del av ramavtalet, och finns tillgänglig på www.sobi.com. FTE-konsulter på Sobi följer samma processer som Sobis medarbetare och får stöd från ledningen för att adressera och åtgärda problem vid behov. Sobi följer löpande upp och övervakar resultat och frågor som framkommit inom ramen för programmet för ansvarsfulla inköp som bygger på verktygen PSCI SAQ och EcoVadis. Incidenter undersöks från fall till fall för att säkerställa att de åtgärder som vidtas är lämpliga och effektiva. Sobi involverar intressenter i processen för att säkerställa att kanalerna är effektiva och för att hantera eventuella problem som kan uppstå. Alla rapporterade fall dokumenteras och resultaten redovisas på ett transparent sätt. Sobi har ingen mekanism på plats för att bedöma försörjningskedjans arbetstagares förtroende för företagets visselblåsarfunktion och rutiner. Den regelbundna dialogen med leverantörerna gör det dock möjligt att lyfta olika typer av problem. Sobi har ingen kännedom om bristande förtroende för bolagets processer. Hanteringen av visselblåsarrapporter styrs av Sobis visselblåsar- och utredningsramverk. Ramverket gör det möjligt för visselblåsare att rapportera anonymt. I ramverket ingår också en nolltoleranspolicy mot repressalier vid visselblåsning för att skydda anmälare som väljer att inte vara anonyma. Vidare instrueras utredarna att under intervjuerna informera de som rapporterat om denna nolltoleranspolicy, och anmälarna uppmanas att omedelbart informera utredaren om upplevda potentiella repressalier. Alla former av repressalier betraktas som en allvarlig överträdelse av Sobis uppförandekod och policyer och skulle därför bli föremål för utredning. Sobi minskar denna risk genom att upprätthålla arbetsrättsstandarder, genomföra due diligence av leverantörer och granska högriskområden. Ökad transparens och samarbete med leverantörer i regioner med mindre långtgående lagstiftning, särskilt inom indirekta inköpskategorier, bidrar till att säkerställa regelefterlevnad och värna mänskliga rättigheter. S2-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på arbetstagare i värdekedjan, och sätt att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Åtgärder för att minska riskerna för personer i Sobis försörjningskedja och för att förbättra resultat genomförs med hjälp av flera olika metoder och praktiska verktyg. Eftersom dessa metoder och verktyg är desamma varje år rapporterar Sobi status och resultat för det aktuella året. Programmet för ansvarsfulla inköp Sobis program för ansvarsfulla inköp är den viktigaste processen för att minska risker och driva hållbarhetsarbetet hos leverantörer. Uppförandekoden för partners fastställer Sobis förväntningar på säkra, hälsosamma och rättvisa arbetsmiljöer inom Sobis försörjningskedja och är en grundpelare i bolagets program för ansvarsfulla inköp. Programmet består av tre huvudpelare och aktiviteter: Samsyn kring värden och principer; Riskbedömning och klassificering, samt Resultatstyrning och uppföljning. Läs mer om programmet i avsnitt G1-2. Alla leverantörer och leverantörskategorier omfattas av programmet för ansvarsfulla inköp, men utvärderingen anpassas efter riskprofilerna för geografisk placering och leverantörskategori samt leverantörens strategiska betydelse. CMO:er, CLO:er och CRO:er har generellt högst risk. EcoVadis-uppföljning av leverantörer i olika kategorier Sobi använder EcoVadis för tredjepartsbedömningar av leverantörers hållbarhetsresultat, för att säkerställa god hållbarhetspraxis och identifiera förbättringsområden, samt för att främja dialog med samtliga berörda leverantörskategorier. Sobi kräver att alla CMO:er och CLO:er globalt, leverantörer i andra kategorier som bedömts ha högre risk samt leverantörer av strategisk betydelse ska uppdatera sina bedömningar vartannat år. Genom att använda EcoVadis kan Sobi jämföra leverantörerna med bästa praxis. Detta gör det möjligt för Sobi att bättre identifiera relevanta förbättringsområden samt följa utvecklingen över tid. För 2025 uppnådde Sobis leverantörer följande resultat: • Över 99 procent (99) av CMO:erna, beräknat som andel av kostnaderna, har poängsatts och uppnått en genomsnittspoäng på 64 (63), vilket placerar den genomsnittliga Sobi-leverantören mellan en ’bra’ och ’avancerad’ prestation enligt EcoVadis poängsättningsmetod. Med Sobis partners inräknade minskar andelen poängsatta tillverkare till 40 procent (72) av kostnaderna, medan genomsnittspoängen bibehålls. • 100 procent (100) av Sobis CLO:er har poängsatts med en genomsnittspoäng på 69 (64). • Inom indirekta inköp poängsattes 69 procent (41) av leverantörerna av EcoVadis, beräknat som andel av påverkbara kostnader, med en genomsnittspoäng på 62 (59). Inom högriskkategorin för CRO:er har 93 procent (56) bedömts, räknat som andel av påverkbara kostnader, med en genomsnittspoäng på 59 (59). Totalt fick åtta leverantörer (två) inom indirekta inköp mindre än 40 poäng. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 7 9 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts. Viktiga åtgärder för att hantera frågan Beskrivning och år för slutförande Åtgärdens omfattning Mål fastställt Hur Sobi följer upp effektiviteten Övergripande framsteg 2025 Övervaka och förbättra CMO:ers och CLO:ers hållbarhetsresultat Utvärdera leverantörernas hållbarhetsmognad via SAQ och miljöundersökningen. Fastställa och driva leverantörsspecifika hållbarhetsmål. Alla CMO:er och CLO:er Ja Andel CMO:er och CLO:er som har genomfört SAQ inom de första sex månaderna av affärsrelationen. Uppfyllande av individuella leverantörsmål. 96 procent av de tillfrågade CMO:erna och CLO:erna hade slutfört SAQ i slutet av 2025. ===== SIDA 80 ===== • Transportleverantörer är en annan högriskkategori. Bland transportleverantörerna fick 98 procent (99) av leverantörerna, räknat som andel av påverkbara kostnader, en genomsnittspoäng på 67 (65). Sobi uppmuntrar leverantörer att implementera väsentlig hållbarhetspraxis och följer upp i vilken utsträckning detta gjorts via EcoVadis plattform och vid leverantörsmötena. För 2025 var andelen CMO:er och partners som genomfört revisioner eller utvärderingar av underleverantörer i CSR-frågor 99 procent (99), andelen som hade en antikorruptionspolicy 100 procent (99) och andelen som hade en aktiv visselblåsarfunktion 87 procent (88). Samarbetsverktyg för att övervaka och stödja leverantörer PSCI, Pharmaceutical Supply Chain Initiative, är en ideell medlemsorganisation som samlar medlemmar från den globala läkemedels- och sjukvårdssektorn för att definiera, etablera och främja ansvarsfull praxis för försörjningskedjan, mänskliga rättigheter, miljömässig hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Plattformen erbjuder ett effektivt sätt för både leverantörer och kunder att förbättra sitt hållbarhetsresultat och öka kunskapen. Sobi har varit medlem i PSCI sedan 2020 och använder dess verktyg för att övervaka och stödja leverantörer i deras ansträngningar att förbättra sin praxis. I Sobis DMA identifierades produktion och transport av produkter med kemiskt innehåll som en potentiell väsentlig påverkan. Sobi vidtog därför flera proaktiva åtgärder under 2024 för att följa upp påverkan på arbetstagare i föregående led i värdekedjan. Dessa åtgärder inkluderar en SAQ (självutvärdering) enligt PSCI-metoden som alla Sobis CMO-anläggningar globalt måste genomföra. Även CLO:erna besvarar enkäterna. Initiativet syftar till att få en bättre inblick i varje organisations verksamhet, och enkäten innehåller frågor om hälso- och säkerhetsrutiner, arbetstagarnas rättigheter och arbetsvillkor samt icke-diskriminering. Utvärderingarna syftar till att validera att leverantörerna uppfyller Sobis krav, att öka Sobis förståelse för riskerna kopplade till respektive CMO/ CLO samt att utveckla strategier för att hantera dessa risker effektivt framöver. Slutsatserna från SAQ:erna används också för att förfina KPI:er anpassade till respektive CMO och CLO i syfte att stärka deras hållbarhetsarbete. Uppföljningen fortsatte under 2025 och i slutet av året hade 96 procent (86) av de tillfrågade organisationerna besvarat Sobis SAQ. Främja ansvarsfull praxis Ansvarsfulla inköp är en integrerad del av Sobis strategier för försörjningskedja och inköp. Medarbetare inom Sobis inköpsavdelningar genomgår regelbundet utbildning i eller för dialog om ansvarsfulla inköp. Sobis policy för samverkan med hälso- och sjukvård understryker vikten av ett respektfullt och professionellt affärssamarbete. Betalningar för tjänster ska vara rimliga och i linje med marknadsvärdet (Fair Market Value) för att säkerställa att de inte utgör incitament för affärsrelationer med Sobi. Sobi för en regelbunden dialog med sina leverantörer för att bidra till att undvika väsentlig negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan. Hantering av faktisk påverkan Genom att använda information från EcoVadis screeningplattform, PSCI SAQ och andra PSCI-verktyg fastställs individuellt anpassade åtgärder och mål för varje leverantör för att hantera områden där förbättringsbehov har identifierats. Den ansvariga Sobi- kontakten driver dialogen och följer upp framstegen i dessa aktiviteter samt måluppfyllelsen genom regelbundna möten. Sobi kräver att identifierade överträdelser av Sobis uppförandekod för partners ska åtgärdas eller lösas i samarbete med partnern. Underlåtenhet att vidta åtgärder kan resultera i formella sanktioner och sådana överträdelser kan betraktas som ett väsentligt kontraktsbrott i avtalen mellan Sobi och partnern. Ingen information om att någon arbetstagare skulle ha lidit väsentlig skada kom till Sobis kännedom under 2025. Inga allvarliga människorättsfrågor eller incidenter kopplade till Sobis värdekedja i föregående eller efterföljande led rapporterades under året, och Sobi deltog inte i någon diskussion om åtgärder. Genom att använda Sobis visselblåsarfunktion som beskrivs i avsnitt S2-3 och G1-1 kan både Sobis medarbetare och personer som är kopplade till Sobis värdekedja anmäla problem. Alla anmälningar utreds enligt Sobis internutredningspolicy samt följs upp med lämpliga åtgärder. Sobis visselblåsarfunktion, compliance hotline, finns tillgänglig via Sobis webbplats. Under 2025 lanserade Sobi sitt nya yttrande kring mänskliga rättigheter, och stödprocesser som möjliggör gottgörelse vid väsentlig negativ påverkan kommer att vidareutvecklas under 2026. Tilldelade resurser Flera funktioner inom Sobi kommer i kontakt med arbetstagare i värdekedjan och hanterar frågor kopplade till potentiell påverka nsom en del av sina normala ansvarsområden. Exempel på sådana funktioner är: Sobis inköpsteam, transport- och logistikteam, extern tillverkning, indirekta inköp och hållbarhetsfunktionen. EcoVadis och PSCI-systemen har en central roll för att effektivt övervaka och hantera påverkan på arbetstagare i värdekedjan. S2-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Sobi använder plattformar som EcoVadis och PSCI för att följa upp resultatet av leverantörsengagemanget och spåra effektiviteten i sina åtgärder för att förhindra negativ påverkan på värdekedjan (läs mer i avsnitt S2-4). Sobis ambition är att alla utvalda leverantörer minst ska uppnå en total EcoVadis-poäng och sektionspoäng över 40, vilket är strax under EcoVadis-betyget ’bra’. Utvalda leverantörer inkluderar de som identifierats i DMA:n på grund av deras potentiella negativa påverkan på arbetstagare i värdekedjan samt leverantörer som bedöms ha andra slags inneboende operativa eller geografiska risker, eller vara av strategisk betydelse. Framstegen utvärderas främst genom förbättring av enskilda leverantörers poäng och antalet leverantörer som har slutfört undersökningen. Detta används som en kvalitativ indikator för att mäta framsteg. Mognadsgraden i Sobis leverantörsbas kan mätas genom leverantörernas genomsnittliga EcoVadis-betyg år för år, men en positiv betygsutveckling är inget absolut mål. Under 2025 hade åtta leverantörer (tre) en totalpoäng under 40 och 79 leverantörer (23) hade en sektionspoäng under 40, en konsekvens av den stora ökningen av det totala antalet granskade leverantörer. Vid slutet av 2025 hade 237 av Sobis leverantörer (126) granskats i EcoVadis och därmed hade 54 procent av Sobis leverantörer (som andel av kostnader) granskats. Ett annat verktyg för att mäta mognadsgraden hos CMO:er och CLO:er är SAQ. För närvarande är Sobis ambition att utvalda CMO:er och CLO:er ska besvara enkäten när de tillfrågas. År 2025 var andelen berörda enheter som svarade 96 procent (86). (M) ESRS S2 Redovisningsprinciper och metodik (M) S2-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på arbetstagare i värdekedjan, och sätt att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Leverantörsbetyg fastställs genom att beräkna andelen utgifter kopplade till leverantörer med ett EcoVadis- betyg inom varje kategori. Det genomsnittliga EcoVadis-betyget bestäms sedan bland dessa betygsatta leverantörer. Bästa praxis analyseras endast för leverantörer med ett aktivt EcoVadis-betyg, och andelen utgifter med sådana leverantörer rapporteras i förhållande till de totala adresserbara kategorikostnaderna. ESRS S2 Förändringar i utarbetandet eller presentationen av hållbarhetsinformationen Siffran för 2024 avseende leverantörer med ett EcoVadis-betyg inom indirekta inköp, beräknad som en andel av adresserbara kostnader, justerades 2025 på grund av ett upptäckt beräkningsfel. Antalet ändrades från 39 till 41, vilket representerade en avvikelse över Sobis omräkningströskel. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 0 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan, forts. ===== SIDA 81 ===== Sobi fortsatte att öka patienters tillgång till läkemedel och arbetade för att stärka partnerskap med patientorganisationer samt förbättra kunskapen om svåra sjukdomar. Påverkan, risker och möjligheter Tillgång till behandling Tillgång till behandling har en avgörande påverkan på människor som lever med sjukdomar och kan vara en fråga om liv eller död. Att ge fler patienter i fler länder tillgång till viktiga läkemedel ökar Sobis möjligheter att generera intäkter och bidrar samtidigt till ökad kännedom om Sobi och bolagets läkemedel. Många indikationer saknar behandling, och många läkemedel är endast tillgängliga i vissa delar av världen. Kostnaden för behandling har också en negativ påverkan på tillgången. Regler för läkemedelssubventioner kan begränsa tillgången till behandling och leda till begränsad (eller utebliven) försäljning för Sobi. Prissättningsstrategier kan potentiellt begränsa antalet personer som nås av behandling och påverka försäljningen. Patientcentrerat engagemang Genom att förbättra patienters kunskap om sin sjukdom stärks deras förmåga att hantera den och fatta välgrundade beslut tillsammans med sin vårdgivare. Det kan också påskynda tillgången till behandling. Detta kan leda till bättre livskvalitet och bättre hälsa. Kunskapsöverföring från patienter till läkemedels forskningen är avgörande för att läkemedelsföretagen ska kunna utveckla behandlingar, läkemedel och stöd som är bättre anpassade till patienterna. Det vore inte möjligt att utveckla läkemedel och tillgodose medicinska behov utan en gedigen förståelse för patienters och patientgruppers behov. Patientsäkerhet och produktkvalitet Läkemedelsindustrin, där Sobi verkar, är hårt reglerad. Att säkerställa efterlevnad av alla tillämpliga regelverk är grundläggande för uppdraget att leverera säkra och effektiva läkemedel till patienter. Riktlinjer för god praxis (GxP) är en samling kvalitets riktlinjer och föreskrifter som skapats för att säkerställa att läkemedelsprodukter är säkra, uppfyller avsedd användning och följer specifikationer och kvalitetsprocesser under tillverkning, kontroll, lagring och distribution. Bristande efterlevnad av riktlinjer för god praxis (GxP) som leder till otillräcklig produktkvalitet kan få livshotande konsekvenser för Sobis slutkonsumenter. För att upprätthålla patientsäkerheten måste data om effekt och säkerhet kontinuerligt granskas under läkemedlets hela livscykel för att identifiera eventuella förändringar i läkemedlets nytta-riskprofil och, i förekommande fall, lämpliga åtgärder vidtas. Avsaknad av sådan information kan innebära en risk för patientsäkerheten. Eftersom båda dessa företeelser förekommer i läkemedelsindustrin klassificerar Sobi dem som faktisk negativ påverkan. Ansvarsfull marknadsföring och försäljning Ansvarsfulla strategier för marknadsföring och försäljning ökar informationen och kunskapen om sjukdomar och därmed den potentiella tillgången till vård, vilket medför positiva hälsoeffekter för fler människor. Detta skapar också möjligheter för Sobi. Processer för att identifiera påverkan, risker och möjligheter Patienter är Sobis viktigaste intressent. Att värna Sobis kunders välbefinnande och mänskliga rättigheter är kärnan i Sobis värderingar och en grundförutsättning för verksamheten. Professionella och välskötta processer samt korrekt information i hela läkemedelsförsörjningskedjan är avgörande för att säkerställa produktkvalitet och patientsäkerhet och ytterst, patienternas hälsa. Detta tillvägagångssätt gäller för alla Sobis läkemedel och patienter. All samverkan med sjukvården är avsedd att gynna patienter eller förbättra medicinsk praxis. Fokus ligger på att informera hälso- och sjukvårdspersonal och betalare om Sobis produkter, samt att tillhandahålla och stödja vetenskaplig och pedagogisk information och forskning. Sobi har ett ansvar att tillhandahålla korrekt, balanserad och rättvisande information om sina läkemedel för att möjliggöra ett rationellt beslutsfattande. Detta innebär rätt behandling, för rätt patient, i rätt dos och vid rätt tidpunkt. En översikt över Sobis faktiska och potentiella påverkan och bolagets förmåga att påverka intressenter i hela värdekedjan samt mer information om påverkan kopplad till kunder och patienter finns i avsnitt SBM-1 i ESRS 2. S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare En allmän beskrivning av alla huvudsakliga policyer som rör styrning och omfattning av hållbarhetsfrågor, sammanfattas i avsnitt GOV-1 och GOV-2. Sobis uppförandekod anger de övergripande principerna för hur bolaget ska agera med respekt och integritet gentemot patienter. Uppförandekoden och det tillhörande policyramverket fastslår Sobis åtagande att upprätthålla höga etiska standarder i försäljning och marknadsföring över hela världen. Sobis yttrande om mänskliga rättigheter beskriver vidare de specifika rättigheterna och behoven hos patienter och patientgrupper samt Sobis arbete för att skydda dessa. Sobi erbjuder flera möjligheter för att anmäla problem, som också finns tillgängliga på bolagets webbplats: www.sobi.com/sv/kontakt och www.sobi.com/sv/ uppforandekod-0. Under 2025 hade Sobi ingen kännedom om rapporterade överträdelser av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag som involverar Sobis konsumenter och/eller slutanvändare. Policy för samverkan med hälso- och sjukvård Alla vårdkontakter måste ske med integritet och med patientens bästa för ögonen, och Sobis policy för samverkan med hälso- och sjukvård har utformats med detta syfte. Policyn för samverkan med hälso- och sjukvård ger vägledning för marknadsföringsaktiviteter. Allt marknadsföringsmaterial måste godkännas av ett tvärfunktionellt, kvalificerat team före extern användning och efter varje ändring. Granskningar och godkännanden dokumenteras digitalt. Godkännanden relaterade till material både för marknadsföringsändamål och icke- marknadsföringsändamål arkiveras i tio år efter sista användning. Medarbetare som deltar i marknadsförings aktiviteter genomgår regelbundna utbildningar. Riktlinjer för god praxis Läkemedelsindustrin, där Sobi verkar, är hårt reglerad. Riktlinjer för GxP upprätthålls för att övervaka och säkerställa läkemedelssäkerhet och kvalitetskrav under läkemedlets hela livscykel och därmed patientsäkerheten. Det är viktigt att Sobi uppfyller alla regler och förordningar och agerar i enlighet med alla tillämpliga regelverk inklusive dokumentationskraven i de länder där bolagets läkemedel är registrerade, tillverkade eller sålda. Branschstandarder Som en del av efterlevnaden av tillämpliga lagar och regelverk följer Sobi de branschstandarder som tillhandahålls av International Federation of Pharmaceutical Manufacturers and Associations (IFPMA), European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations (EFPIA) och andra internationella organ. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 1 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare Väsentliga hållbarhetsfrågor Klassificering Påverkan i värdekedjan Tillgång till behandling Faktisk negativ och positiv påverkan Finansiella risker och möjligheter Föregående led Egen verksamhet Efterföljande led Patientcentrerat engagemang Faktisk positiv påverkan Finansiell möjlighet Egen verksamhet Efterföljande led Patientsäkerhet och produktkvalitet Faktisk negativ påverkan Föregående led Egen verksamhet Efterföljande led Ansvarsfull marknadsföring och försäljning Faktisk positiv påverkan Finansiell möjlighet Egen verksamhet Efterföljande led ===== SIDA 82 ===== S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående påverkan Samverkan med konsumenter och/eller slutanvändare Sobi samarbetar aktivt med patientorganisationer och förespråkar och hjälper till att etablera och utveckla patientnätverk i linje med bolagets policy för samverkan med hälso- och sjukvård. Sobi verkar för att bidra till ökad förståelse, diagnos och behandling av sällsynta sjukdomar. Bolaget engagerar sig genom sponsring och deltagande i vetenskapliga konferenser samt genom att arrangera medicinska utbildningar för att utbyta kunskaper om medicinska framsteg och delta i diskussioner för att förbättra medicinsk praxis. Deltagande i medicinska konferenser och evenemang regleras via Sobis policy för samverkan med hälso- och sjukvård. Sobi har åtagit sig att upprätthålla en öppen och transparent relation med patienter och patientnätverk. Samverkansprocessen regleras av EFPIA-koden och är utformad för att säkerställa att Sobi tar hänsyn till patienters behov och synpunkter. Denna process omfattar regelbunden kommunikation via olika kanaler, till exempel patientråd, konsultationer och expertpaneler. Sobis Patient Engagement-team har ett nära samarbete med patientorganisationer för att förstå deras perspektiv och integrera deras insikter i Sobis beslutsprocesser. Dessutom genomför Sobi regelbundna enkätundersökningar och återkopplingsmöten för att mäta patientnöjdheten och identifiera förbättringsområden. Viktiga vägledande principer för samverkan med patientorganisationer uttrycks genom tydliga regler, med fokus på att skydda patienternas rättigheter och patientorganisationernas oberoende samt förhållandet mellan patienter och deras läkare. Reglerna omfattar också villkor för finansiering, bidrag, avtal och transparens samt väldefinierade roller, ansvarsområden och begränsningar för olika funktioner inom Sobi. Sobis samverkan med slutkonsumenter och slutanvändare sker i olika skeden av läkemedlets livscykel. Bolaget har åtagit sig att integrera patientcentrerade principer i alla operativa aspekter, över läkemedlets hela livscykel. Detta engagemang återspeglas i Sobis strävan att skapa lösningar som drivs av patienters behov och perspektiv. Sobis ambitioner för patientengagemang beskrivs i Unite4Rare: Åtagande gentemot patienter och vårdgivare. Sobi samarbetar med patienter och vårdgivare via Community Engagement-ansvariga, ställföreträdande samt chefer på global och lokal nivå, kopplade till de olika sjukdomsområden där Sobi är verksamt. Den mest seniora funktionen är Head of Global Patient Engagement and Communications, som rapporterar till den verkställande ledningen, samt cheferna för de lokala avdelningarna, till vilka ovanstående ansvariga och ställföreträdande samt chefer rapporterar. Samarbetet med intresseorganisationer och initiativ och verktyg för ömsesidig nytta som skapas tillsammans med och för dessa målgrupper följs upp och effektiviteten mäts. Unite4Rare-ramverket innehåller också verktyg för denna uppföljning. Läs mer i avsnitt S4-4. Sobi arbetar med intressentsfären för sällsynta sjukdomar för att förbättra hälsan globalt för förbisedda patientgrupper. Sobi har flera befintliga patientstödsprogram på lokal nivå i olika geografiska områden, såsom program för läkemedelsleveranser, telemedicin, patientnavigeringsverktyg och följsamhetsprogram. Sobi driver också Managed Access Programmes, genom vilka vissa behandlingar kan göras tillgängliga för berättigade patienter, förutsatt att specifika kriterier och krav är uppfyllda. Sobi och Sanofi erkänns av World Federation of Hemophilia (WFH) som visionära grundare till WFH:s humanitära biståndsprogram som verkar för att tillgängliggöra behandling och vård för personer som lever med hemofili i utvecklingsländer. Läs mer om detta initiativ i avsnitt S4-4. S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem Sobi erbjuder stöd och information till vårdgivare, patientstödprogram och hjälplinjer, som i sin tur stödjer slutanvändarna. Sobis stöd omfattar en rad olika tjänster, från information om säker produktanvändning och administrering till stöd för beteendeförändringar som kan bidra till att minska biverkningarna av läkemedel. Allmänheten måste kunna ha förtroende för att behandlingsval enbart baseras på varje produkts egenskaper och patientens medicinska behov. Sobis agerande får aldrig inkräkta på en vårdgivares oberoende vad gäller medicinska beslut. Därför vidtar Sobi i allmänhet åtgärder på patientgruppnivå snarare än för enskilda slutanvändare. Se S4-4 för mer information om Sobis rutiner för att hantera potentiell negativ påverkan på patienter, i form av potentiella biverkningar av läkemedel. Kanaler för att framföra synpunkter eller behov Det finns flera kanaler för dialog med konsumenter och slutanvändare genom vilka denna grupp kan framföra synpunkter, farhågor eller behov. Sobi underlättar tillgången till kommunikationskanaler i form av dialog med patientorganisationer, hjälplinjer och patientstödsprogram. Patientstödsprogram innebär direkt samverkan mellan Sobi och patienter eller vårdgivare i syfte att hjälpa till att hantera patientens medicinering, behandling av patientens sjukdom och/ eller behandlingsresultat. Ett annat syfte är att ge vårdpersonal stöd att hjälpa sina patienter genom ett strukturerat program. Samverkan kan tillhandahållas antingen direkt av Sobi (om lämpligt) eller via en extern tjänsteleverantör. Syftet med patientstödsprogrammen är att stödja patientvården. De har inte något mål avseende säkerhet eller effekt och är inte metodologiskt utformade för att samla in information om säkerhet och effekt. Sobi säkerställer att allt material som ska distribueras för patientstödsprogram granskas och godkänns som icke-reklam. Sobi har en rutin för att hantera spontana förfrågningar från sjukvårdspersonal, allmänheten, patienter eller andra som söker medicinsk eller vetenskaplig information om produkter som marknadsförs av Sobi, samt om prövningsläkemedel som Sobi och dess externa samarbetspartners har tagit emot. Rutinen beskriver förfarandet för mottagning, vidarebefordran, hantering och dokumentation av medicinska informationsförfrågningar som tas emot av Sobi. Vilka kanaler som är tillgängliga och används av vårdgivare beror på strukturen och policyerna i varje lands hälso- och sjukvårdssystem. Sobi tar ansvar för att övervaka patientstödsprogrammen. Alla biverkningar som rapporteras till Sobi kommer att registreras i Sobis globala säkerhetsdatabas för att möjliggöra utvärdering av potentiella säkerhetssignaler. Sobi tar fram produktspecifika periodiska säkerhetsrapporter (PSUR) i syfte att tillhandahålla en omfattande och kritisk analys av nytta-riskbalansen för produkten, se mer information nedan. Effektiviteten av de specifika riskminimeringsåtgärder som införts utöver rutinåtgärderna granskas enligt överenskommelse med relevanta hälsovårdsmyndigheter. Läs mer om Sobis rutiner för att hantera potentiell negativ påverkan på patienter i form av biverkningar av läkemedel i S4-4. Sobi har en visselblåsarfunktion som gör det möjligt för både interna och externa parter att framföra sina farhågor. Läs mer i avsnitt G1-1. Periodiska säkerhetsrapporter Huvudsyftet med periodiska säkerhetsrapporter (PSUR:er) är att tillhandahålla en omfattande och kritisk analys av nytta-riskbalansen för Sobis produkt, med hänsyn till ny eller nyidentifierad säkerhetsinformation i förhållande till den samlade informationen om nytta och risker. Fokus för PSUR är presentation, analys och bedömning av nya eller förändrade säkerhetsdata som identifierats under granskningsperioden och deras relevans för läkemedlets nytta-riskprofil. För detta ändamål ska analys av biverkningsrapporter, en sammanställning av kumulativa data, säkerhetsdata från studier och annan relevant säkerhets- och effektinformation samt uppföljning av eventuella riskhanteringsplaner behandlas adekvat i PSUR. Medvetenhet hos slutanvändare Slutanvändarnas medvetenhet om och förtroende för Sobis rutiner och kanaler är nära kopplade till tilliten till läkemedelsmyndigheter som EMA i EU och FDA i USA. Sobi följer Helsingforsdeklarationen, den internationella harmoniseringskonferensen ICH:s riktlinjer, GxP-krav och alla tillämpliga lokala föreskrifter och riktlinjer. Sobi vidtar inga andra åtgärder för att bedöma slutanvändarnas medvetenhet. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 2 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. ===== SIDA 83 ===== Viktiga åtgärder för att hantera frågan Beskrivning och år för slutförande Åtgärdens omfattning Mål fastställt Hur Sobi följer upp effektiviteten Övergripande framsteg 2025 Öka patienters tillgång Årlig ökning av tillgången till behandling inom Sobis sjukdomsområden genom kommersiell leverans av läkemedel. Globalt, alla Sobis läkemedel. Ja Antal heltidsmotsvarande patienter. 53 700 heltidsmotsvarande patienter behandlade med Sobis läkemedel. Öka tillgången till behandling för hemofili genom stöd till WFH Humanitarian Aid-programmet och fortsatt stöd. Donera upp till en miljard IE av faktorterapi mellan 2014 och 2025. Donation av Elocta och Alprolix till patienter i låg- och medelinkomstländer. Ja Antal behandlade patienter Antal IE donerade 22 830 patienter behandlade sedan programmets start. En miljard IE donerade. Avtal om fortsatt stöd till programmet i upp till fem år, med målet att donera 100 miljoner IE per år. Samarbeta med patientorganisationer (POs) Koppla samman POs med samhällen genom att underlätta skapandet av nätverk mellan patienter, POs och andra intressenter. POs och forum inom Sobis sjukdomsområden. Nej Antal patientorganisationer (POs) som Sobi har relationer med på global och lokal nivå. Andel kliniska protokoll där patientrösten är integrerad. Medlemmar i patientråd för C3G, PNH och DLBCL. Medlemmar i Unite4Rare Global Council, deltagare i C3G Labyrinth. 27 procent av de kliniska protokollen hade patientinvolvering. Skapa dialog mellan patientexperter och Sobis högsta ledare och beslutsfattare. Nyckelpatientexperter inom de sjukdomsområden som Sobi adresserar samt Sobis högsta ledarskap och ämnesexperter (SMEs). Ja Dialog slutförd. Första Unite4Rare Global Council hölls 2025. Stödja POs Stödja PO-aktiviteter och initiativ genom ekonomiska bidrag och sponsring. POs och forum inom de sjukdomsområden som Sobi adresserar. Nej Antal patientorganisationer eller multistakeholder-plattformar som stöds via globala bidrag/sponsring. PO-redovisning. Stöd till nio globala POs och initiativ: CompCure, PNH Global Alliance, ITP Australia, ITPSA, WKD, Lymphoma Coalition, EHC, EUPATI, PFMD. Öka medvetenheten bland patienter och allmänheten om sällsynta sjukdomar Medvetenhetskampanjer i sprintformat. Årliga evenemang. Patienter och allmänheten relaterade till de sjukdomsområden som Sobi adresserar. Nej Antal kampanjer. Dedikerade medvetenhetskampanjer (t.ex. WKD, ITP, Lymfom, FCS och C3G), Liberate Life, Stories of Strength, CL3AR. Öka medvetenheten bland Sobi- anställda om Unite4Rare Medarbetarutbildning som introducerar Unite4Rare- initiativet. Alla Sobi-anställda. Ja Antal utbildade personer. 1 697 personer genomförde utbildningen Unite4Rare, Sobis engagemang för patienter och vårdgivare. Upprätthålla försiktighetsåtgärder inom läkemedelssäkerhet Aktiviteter för att identifiera, karakterisera, förebygga eller minimera risker relaterade till Sobis produkter, inklusive uppdateringar av säkerhetsinformation och riskkommunikation. Pågående aktivitet. Globalt, integrerat över läkemedlens livscykel. Nej Övervakning av KPI:er och efterlevnad av regulatoriska krav. Inga kritiska fynd under inspektioner, säkerhetsövervakning integrerad över produktens livscykel. Genomföra utbildning i patientsäkerhet Obligatorisk utbildning för alla anställda om hur man samlar in och rapporterar säkerhetsinformation, inklusive biverkningar, speciella situationer och produktklagomål. Pågående aktivitet. Alla Sobi-anställda globalt. Nej Efterlevnad av utbildnings-KPI:er övervakas regelbundet. Utbildningsprogram framgångsrikt implementerade, efterlevnad spåras månadsvis, kvartalsvis och årligen. Samla in och analysera biverkningar och produktklagomål Insamling och analys av biverkningar, speciella situationer och produktklagomål för att kontinuerligt utvärdera produktsäkerhet och nytta-riskprofil. Utredningar och bedömningar genomförs för att identifiera tecken och mönster av oro, med risker kommunicerade till vårdgivare. Pågående aktivitet. Globalt, omfattar alla Sobis produkter och rapporteringskanaler. Nej Övervakning av KPI:er och efterlevnad av regulatoriska krav. Inga produktåterkallelser under 2025. Biverkningar övervakade och säkerhetssignaler hanterade vid behov. S4-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på konsumenter och slutanvändare, och sätt att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 3 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. ===== SIDA 84 ===== Sobi samverkar med patienter och deras vårdgivare samt patientorganisationer för att dela med sig av och inhämta kunskap om sällsynta sjukdomar och patientbehov. Sobi samarbetar med hälso- och sjukvårdssystem, myndigheter och tillsynsorganisationer under läkemedlens hela livscykel. Genom att förbättra patienters kunskap om sin sjukdom stärks deras förmåga att hantera den och fatta välgrundade beslut tillsammans med sin vårdgivare. Det kan också påskynda deras tillgång till behandling. Genom kunskapsöverföring från patienter till läkemedels forskningen kan läkemedelsföretagen utveckla behandlingar och läkemedel som är bättre anpassade för patienterna. Patientengagemang Unite4Rare Unite4Rare-åtagandet till patienter och vårdgivare lanserades 2024 och formaliserar Sobis löfte till patienter inom sällsynta sjukdomar. Unite4Rare stärker patienternas röst genom att integrera deras perspektiv i material- och produktdesign och säkerställa att deras insikter formar Sobis lösningar. Målet är att bidra till bättre behandlingsresultat, ökad förståelse för patienters perspektiv och behov, ett stärkt samarbete mellan Sobi och patientgruppen samt ett starkare internt patientengagemang inom Sobi. I slutändan kommer det att bidra till bättre livskvalitet för personer med sällsynta sjukdomar, vilket stämmer väl överens med Sobis vision. Unite4Rare har KPI:er kopplade till varje åtagande samt en implementeringsplan. Ett system för uppföljning av utvalda nyckeltal infördes under 2025 och mätetalen kommer att följas upp och publiceras minst en gång per år. Exempel på åtgärder och initiativ relaterade till Unite4Rare inkluderar, men är inte begränsade till: Patientråd Tidig samverkan med hemofili-, DLBCL-, ITP- och PNH-patienter har lett till inrättandet av patientråd. Det finns idag fyra internationella patientråd för att fånga upp insikter om hur kliniska studier och studieprotokoll ska utformas. Denna återkoppling gör det möjligt för Sobi att välja bättre lämpade patientrapporterade utfall för den avsedda patientpopulationen, utforma mer patientvänliga formulär och informationsmaterial för studiedeltagare samt anpassa studiens utformning för att underlätta för deltagarna. Stöd till patientorganisationer Sobi har åtagit sig att engagera sig i och stödja patienter och personer som berörs av sällsynta sjukdomar genom dialog med patientorganisationer, vilket bidrar till att de kan utveckla aktiviteter och på ett effektivt sätt sprida kunskap och material till sina patientgrupper. Detta bidrar samtidigt till att öka kunskapen om sjukdomar, alternativ för sjukdomshantering och korrekt diagnos. Engagemanget är globalt och löpande. Sobi är en långsiktig sponsor av patientorganisationer som till exempel: • EURORDIS: Den europeiska organisationen för sällsynta sjukdomar • NORD: Den nordamerikanska organisationen för sällsynta sjukdomar • WFH: World Federation of Hemophilia (världsförbundet för hemofili) • EHC: European Haemophilia Consortium (det europeiska hemofilikonsortiet) Sobi tillhandahåller en årlig sammanställning av bidrag till patientorganisationer på hemsidan, www.sobi.com. Utbildning Sobi tillhandahåller och skapar tillsammans med patient grupper utbildningsverktyg för att öka medvetenheten om sällsynta sjukdomar och om patienters villkor, behov och prioriteringar. Några exempel: • Liberate Life för hemofili - en gemensamt skapad webbplats för att tillgodose identifierade patientbehov och underlätta meningsfull dialog och gemensamt beslutsfattande genom förbättrad hälsokunskap. Det webbaserade resurscentret finns i en mängd olika lokala och regionala versioner och har under årens lopp byggt ett långsiktigt partnerskap och stöd för personer med hemofili. Liberation Map skapades tillsammans med patienter och vårdpersonal genom möten och arbetsgrupper och testades också på hemofilicenter i EU. Syftet med verktyget är att hjälpa personer med hemofili att förstå och prioritera sina hälsobehov och diskutera dem med sin vårdpersonal. De förväntade effekterna av initiativen är bland annat att ge patienter en starkare röst inom vården och stärka engagemanget inom patientgruppen. • The right Words vid DLBCL – en kampanj som syftar till att hjälpa till att navigera i de komplexa behandlingsalternativen för DLBCL-patienter, där bland annat en diskussionsguide kring DLBCL för patienter och vårdgivare ingår. Utbildningsresurserna finns tillgängliga globalt och är fortlöpande. För att övervaka hur effektivt engagemanget är följer Sobi upp olika mått såsom mängden utbildningsmaterial/verktyg som levereras till läkare, antalet utbildningsinitiativ och projekt som samskapats med medlemmar i patientgruppen, till exempel via patientråd. Underlätta patienters tillgång till läkemedel För att förbättra patienters tillgång till läkemedel arbetar Sobi med olika organisationer i syfte att öka tillgängligheten inom det etablerade hälso- och sjukvårdssystemet. Sobi stödjer hemsjukvård och hemleverans, telemedicin, patientnavigeringsverktyg, kulturellt och språkligt anpassade verktyg samt följsamhetsprogram. I USA har Sobi under de senaste åren erbjudit patientstödsprogram genom Kineret On Track och Orfadin4U. Dessa program erbjuder bland annat ekonomiskt stöd och hjälp till ersättning, utbildning och support för att ge injektioner, och hemleverans. Liknande tjänster finns också tillgängliga för patienter och vårdgivare som använder andra Sobi- läkemedel i USA. Tillgänglighetsprogrammen är integrerade globalt och pågår löpande. För att följa upp hur effektiva initiativen är följer Sobi upp flera nyckeltal, till exempel antalet produkter som omfattas av Managed Access och nya länder som lagts till. Andra åtgärder i syfte att positivt påverka patienter Insamling av data om patientupplevelser Sobi samarbetar med patienter för att samla in evidens från klinisk vardag och genomföra studier av patientpreferenser. Det innebär att Sobi för en aktiv dialog med personer som lever med sällsynta sjukdomar och vårdpersonal för att förstå deras erfarenheter och perspektiv. Den data som samlas in från dessa utbyten ger värdefulla insikter om behandlingarnas effektivitet och effekt i klinisk vardag och är värdefulla för att förbättra patientvården och främja medicinsk forskning. Exempel på aktuella projekt: • Adelphi DSP specialanpassad C3G • Doptelet EU journalgranskning • Patientundersökning inom hemofili A: ouppfyllda behov med nuvarande behandlingar Projekten har lanserats på global nivå och pågår löpande. För att bedöma hur effektiva projekten är följer Sobi upp nyckeltal som antalet evidensbaserade studier som utformats och genomförts med patienter. WFH:s program för humanitärt bistånd Initiativet hjälper till att tillgodose det stora behovet av tillgång till vård och behandling i utvecklingsländer genom att ge stöd till personer med ärftlig hemofili. Sobi och Sanofi gav ett åtagande 2014 att donera upp till en miljard IE faktorkoncentrat under en tioårsperiod till WFH:s humanitära biståndsprogram. Sedan dess har mer än 1 000 miljoner (885) IE donerats och över 22 800 personer (22 000) med hemofili har behandlats genom donationer från Sobi och Sanofi. WFH arrangerade under 2025 utbildning och workshoppar för vårdgivare och andra viktiga intressenter i donationsländer i både fysiskt och digitalt format, vilket stödjer den planerade flerkanalsstrategin för kontakter mellan donationsländerna och WFH. Under 2025 stoppades över 15 400 blödningar (17 000), 483 operationer (1 329) möjliggjordes och 270 personer (174) utbildades. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 4 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. ===== SIDA 85 ===== Produktkvalitet och regelefterlevnad För att säkerställa läkemedelskvalitet och patientsäkerhet genom produktens hela livscykel tillämpas GxP-ramverket som omfattar god tillverkningssed (GMP), god distributionssed (GDP), god klinisk praxis (GCP) och god sed för säkerhets övervakning av läkemedel (GVP). Sobi följer dessa riktlinjer och uppfyller dokumentationskraven i varje land där bolagets läkemedel är registrerade, tillverkade eller sålda. Sobis funktion för kvalitetssäkring övervakar hanteringen av produktlanseringar, vilket omfattar en rigorös utvärdering av tillverknings- och testprocesser. För EU är det en person med särskild kompetens, Qualified Person (QP), som ansvarar för detta, medan övervakningen av läkemedelssäkerhet sköts av en person som är kvalificerad (QP) att ansvara för övervakning av läkemedelssäkerhet, farmakovigilans, QPPV. För att upprätthålla efterlevnad och kontinuerlig förbättring genomför Sobi regelbundna egeninspektioner av kvalitetsledningssystemet och processerna. Därtill finns ett robust program för leverantörsutvärderingar för att övervaka externa partners, kompletterat med inspektioner från tillsyns myndigheter som en del av de globala tillsynskraven. Säkerställa produktintegritet Produktintegriteten säkerställs genom korrekt och aktuell produktinformation, säkra förpackningar och omfattande övervakning av kända och nya säkerhetssignaler. Produktåterkallelser, om de skulle behövas, hanteras enligt robusta standardrutiner (SOP:er) och omfattar alla läkemedel för vilka Sobi äger marknadsföringstillstånd (MAH) samt för prövningsläkemedel i Sobi-sponsrade kliniska studier. Förfalskade läkemedel utgör fortsatt en global utmaning. För att skydda patienter är alla Sobis produkter serialiserade och försedda med unika identifieringskoder i enlighet med internationella regler mot förfalskning. Inget av Sobis läkemedel har hittills varit föremål för förfalskning. Sobi hade noll produktåterkallelser (noll) under 2025. Under året genomfördes tre GxP-inspektioner (fyra) med noll kritiska observationer (noll). GxP- inspektionerna bestod av två GCP-inspektioner och en GDP-inspektion. Farmakovigilans Sobis process för säkerhetsövervakning av läkemedel vilar på tre pelare: datainsamling, dataanalys och kommunikation. Datainsamling är grundläggande och alla biverkningar som slutanvändarna upplevt registreras och rapporteras noggrant, oavsett källa. Kontinuerlig säkerhetsövervakning av Sobis produkter är en av bolagets viktigaste uppgifter. Nyttan med Sobis produkter måste alltid vara större än riskerna. Information om biverkningar, särskilda situationer och produktreklamationer är avgörande. Utbildningen i patientsäkerhet beskriver vilken och hur säkerhetsinformation ska samlas in och är obligatorisk för samtliga av Sobis medarbetare. All information måste rapporteras till avdelningen för farmakovigilans. All data som rapporteras analyseras för att utvärdera effekterna av Sobis produkter och för att säkerställa att produkternas säkerhetsprotokoll är korrekta. Om det framkommer något oroande mönster genomförs noggranna utredningar, identifierade risker kommuniceras och i extrema fall övervägs tillbakadragande av produkter. Slutligen, kommunicerar Sobi information till vårdgivare, som i sin tur utbildar patienter om den nytta och de risker som är förknippade med en specifik produkt, i syfte att förhindra uppkomsten av väsentlig negativ påverkan. Sobi ingriper inte direkt i patientvård, men Sobis medicinska informationsteam finns till hands för att förse vårdpersonal med information. Processens effektivitet mäts med hjälp av en uppsättning KPI:er. Detta innefattar, men är inte begränsat till, efterlevnad av rapporteringsrutiner, efterlevnad av krav på utbildning i patientsäkerhet samt efterlevnad av säkerhetsrelaterade förändringar. Dessa KPI:er övervakas enligt olika tidsplaner: månadsvis, kvartalsvis och årsvis. Säkerhetsövervakning och farmakovigilans är integrerade i läkemedlets hela livscykel för att säkerhetsrisker ska kunna identifieras och åtgärdas, och förhindra eller minimera skada. Sobis globala säkerhetsorganisation arbetar med att upptäcka, utvärdera, förstå och förebygga biverkningar. Försiktighetsåtgärder Sobis riskhantering inom farmakovigilans omfattar en uppsättning aktiviteter och insatser för att identifiera, karakterisera, förebygga eller minimera riskerna med Sobis produkter, i syfte att skydda patienternas säkerhet och säkerställa att relevanta lagkrav uppfylls. Dessa åtgärder omfattar, men är inte begränsade till: • Föreslå ändringar i avsnitten Kontraindikationer, Försiktighetsåtgärder, Varningar och Biverkningar i Sobis produktinformationstext och lokal läkemedelsinformation, i förekommande fall. • Säkerställa att uppdaterad säkerhetsinformation integreras i relevant dokumentation, t.ex. utvecklingsproduktinformationstext/ produktinformationstext, prövarhandbok och riskhanteringsplan samt i andra dokument som innehåller viktig säkerhetsinformation. • Om en säkerhetsobservation görs ska den potentiella risken utvärderas och nyttan med produkten omprövas för att fastställa om det finns någon förändring i dess nytta-riskprofil. Inga åtgärder utöver de förebyggande aktiviteterna för säkerhetsövervakning av läkemedel har vidtagits för att avhjälpa negativ påverkan. Ansvarsfull praxis inom klinisk forskning Klinisk forskning omfattar många olika typer av studier, som faller under olika regelverk. För kliniska studier måste procedurerna följa etiska principer med ursprung i Helsingforsdeklarationen samt internationella och tillämpliga lokala ICH-riktlinjer och god klinisk sed (GCP). För andra kliniska studier, t.ex. kliniska icke- interventionsstudier, måste de regler som gäller för den aktuella typen av studie följas som ett minimum, samt i enlighet med Sobis rutiner. Sobis styrning i frågor som rör skydd av personuppgifter beskrivs i avsnitt S1-4. Helsingforsdeklarationen är en uppsättning etiska principer som vägleder medicinsk forskning som involverar människor. Den lyfter fram behovet av informerat samtycke, skydd av deltagarnas välbefinnande samt vikten av oberoende etisk granskning. Deklarationen understryker att individens bästa alltid ska gå före vetenskapliga och samhälleliga intressen. Sobi bedriver den egna forskningen öppet och publicerar kliniska studier på www.clinicaltrials.gov. Alla kliniska studier registreras och rapporteras, och fullständiga och korrekta resultat från kliniska studier meddelas även om det uppvisade resultatet inte är fördelaktigt eller studien har avbrutits. Alla av Sobi sponsrade kliniska studier i fas 1-4 granskas av Evidence Generation Board för att säkerställa vetenskaplig validitet, inklusive ansvarsfulla forskningsmetoder. Styrelsen leds av Chief Medical Officer. Alla publicerade studier innehåller demografiska uppgifter, som åtminstone visar könsfördelningen bland deltagarna. Etnisk tillhörighet spåras i lokala studier i vissa länder, till exempel Japan och Kina. Sobi strävar efter att redan från start inkludera patienter med olika etnisk bakgrund i sina globala kliniska studier. Webbplatsen Sobi Science Library erbjuder öppen tillgång till kongresspublikationer, studieresultat och annan relevant information, inklusive analyser av kostnadseffektivitet samt hälsoekonomiska data kopplade till Sobis läkemedel. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 5 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. ===== SIDA 86 ===== Undvika negativ påverkan kopplad till konsumentinformation Sobis policy för samverkan med hälso- och sjukvård ger vägledning för marknadsföringsaktiviteter. Policyn omfattar alla relevanta Sobi-medarbetare, konsulter, agenter och tredjeparter samt de system som skyddar efterlevnaden. Läs mer i avsnitt S4-1. Korrekt märkning är viktigt för att säkerställa korrekt användning och aktuell och ny säkerhetsinformation måste kommuniceras konsekvent och tydligt till myndigheter, förskrivare, patienter och inom organisationen. Sobi tillämpar standardrutiner för att säkerställa skyndsamma uppdateringar av produktinformation i produktresumé och bipacksedlar. Märkning är en tvärfunktionell process som involverar flera olika team för att garantera noggrannhet och efterlevnad. Sobi övervakar efterlevnaden av regelverk och/eller frivilliga koder för information och märkning av produkter och tjänster från alla sina dotterbolag och resultaten rapporteras öppet. Under 2025 rapporterades noll överträdelser. Allmänt patientstöd Eventuella åtgärder för en enskild patient som har lidit skada ska följa juridiska processer eller lokala läkemedelsförsäkringsrutiner. Resurser för patientengagemang och farmakovigilans Finansiella resurser för patientengagemang används huvudsakligen för bidrag, sponsring och tjänster som regleras via serviceavtal. Rapporten Transfer of Value (ToV) visar alla värdeöverföringar under året. År 2025 uppgick värdeöverföringar till 20,0 MSEK (23,3) vid balansdagen för denna rapport. Sobi bidrar också till att driva WFH:s humanitära biståndsprogram. Det totala beloppet som spenderas på samhällsinvesteringar sammanfattas i tabellen nedan. Samhällsinvesteringar (MSEK) 2025 2024 Totalt1 24 29 1. Innefattar inte läkemedelskostnader De resurser som behövs för dessa aktiviteter beräknas ligga kvar på samma nivå under 2026. Sobis team för patientengagemang har fem heltidsekvivalenter som arbetar med patientengagemang inom bland annat hemofili, C3G, PNH, DLBCL och ITP. Budgeten för patient engagemang var cirka 27 MSEK (20) under 2025. Ökningen speglar en strategisk förstärkning av patientengagemangsaktiviteter, till exempel inom digitala resurser. Sobis globala team för farmakovigilans och patientsäkerhet driver alla aktiviteter relaterade till patientsäkerhet. Chefen för farmakovigilans rapporterar till Sobis Head of R&D and Medical Affairs och Chief Medical Officer, och funktionen omfattar cirka 40 heltidstjänster. S4-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Mål har fastställts för de mest betydelsefulla och återkommande insatserna för att främja positiv påverkan på patienter. Patienters tillgång till läkemedel, dialog mellan ledande befattningshavare och patientorganisationer samt utbildning för Sobis medarbetare är områden där mål har satts. Se tabell i avsnitt S4-4 för mer information. Läs mer om Unite4Rare-initiativet i avsnitt S4-4. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 6 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare, forts. ===== SIDA 87 ===== Påverkan, risker och möjligheter Forskningsetik och bioetik Höga standarder inom forskningsetik och bioetik är avgörande för att förebygga negativ påverkan på människor och mänskliga rättigheter. De huvudsakliga områden som beaktas är utformningen av kliniska studier, inklusive dataintegritet, transparens om studiernas syfte, upplägg och resultat samt skydd av personlig integritet. Användningen av humant biologiskt material kan också medföra etiska, regulatoriska och operativa utmaningar. Patienter med sällsynta sjukdomar är ofta personer med allvarliga tillstånd och stora ouppfyllda behov, vilket gör dem särskilt sårbara. Därtill kan de små patientpopulationer som är förknippade med sällsynta sjukdomar innebära potentiella utmaningar för dataintegriteten, eftersom begränsade datamängder kan vara svåra att tolka. Brist på efterlevnad och korruption Sobi verkar i en hårt reglerad bransch där efterlevnad av lagar och regelverk är avgörande och en grundförutsättning. Allvarligt bristande regelefterlevnad eller korruption kan leda till felaktigt godkännande eller felaktig hantering av läkemedel, vilket äventyrar patientsäkerheten eller integriteten och undergräver rättvis konkurrens, med negativa konsekvenser för både läkemedelsindustrin och samhället. Sobi verkar på kärnmarknader som styrs av omfattande regelverk för efterlevnad. I takt med att Sobi expanderar globalt till marknader med mindre utvecklade ramverk och är beroende av tredjepartsaktörer, ökar risken för bristande efterlevnad om inte processer för att säkerställa affärsetiska principer upprätthålls. Denna aspekt är särskilt viktig med tanke på Sobis beroende av ett stort antal externa partners. Övriga frågor Övriga hållbarhetsfrågor kopplade till G1 Ansvarsfullt företagande som anges i Tillämpningskrav (AR) och som har identifierats som väsentliga för Sobi är företagskultur, skydd för visselblåsare, djurskydd samt politiskt engagemang. Denna slutsats grundar sig på följande faktorer: • Den bransch som Sobi är verksamt inom, med starka regleringar, samverkan med hälso- och sjukvårdsmyndigheter och andra offentliga aktörer och där offentlig upphandling spelar en stor roll. • De verksamheter som bedrivs inom en typisk farmaceutisk värdekedja, där etik i affärsrelationer och forskning och utveckling samt skydd av djurs och människors rättigheter är avgörande för att förebygga negativ påverkan och risker. • Sobis stora beroende av externa partners där Sobi i jämförelse med dess nyckelpartners är en mindre organisation. • Sobis geografiska avtryck med en växande global marknadsnärvaro och antalet interaktioner mellan Sobis medarbetare och externa intressenter gör att behovet av ett gemensamt arbetssätt är av största vikt för att upprätthålla hög affärsetik i alla interaktioner. G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur Policyer för ansvarsfullt företagande Sobis uppförandekod utgör ett ramverk för vad Sobi anser vara ett ansvarsfullt och lämpligt beteende för alla som arbetar på uppdrag av Sobi. Koden är en central del av Sobis interna styrningsramverk. Sobis dubbla väsentlighetsanalys (DMA) har identifierat att korruption och mutor kan utgöra en potentiell risk i alla led i värdekedjan. Sobis medarbetare som har kontakt med tillsynsmyndigheter och statligt anställda eller tjänstemän (inklusive sjukvårdspersonal i många länder) är de mest kritiska när det gäller efterlevnad av Sobis värderingar och policyer för bekämpning av korruption och mutor. Detta gäller även i relationerna med Sobis tillverknings- och laboratoriepartners. Läs mer om rutinerna med fokus på bekämpning av korruption och mutor i avsnitt G1-3. Läs mer om uppförandekoden och den specifika policyn för bekämpning av mutor och korruption i avsnitt GOV-1 och GOV-2, Huvudsakliga policyer. Kunskapen om och följsamheten till dessa grundläggande policyer förstärks genom Sobis efterlevnadsprogram som främjar ett proaktivt beteende och följer de principer för effektiva efterlevnadsprogram som upprättats av tillsyns myndigheter. Alla nya medarbetare ges kunskap i efterlevnad som en del av Sobis introduktionsprogram. Ytterligare utbildning och kommunikation ges via både generella och ämnesspecifika digitala utbildningsmoduler samt förmedling av relevanta policyer artiklar på Sofis intranät, InsideSobi. Sobi har en Global Compliance Governance Charter som säkerställer tillsynen av efterlevnadsprogrammet, inklusive en styrningsstruktur med efterlevnadskommittéer samt ett nätverk av compliance-chefer på landsnivå. Chief compliance officer rapporterar direkt till chefsjuristen och regelbundna uppdateringar om efter levnadsprogrammet ges till Corporate compliance committee och styrelsen. Visselblåsning Sobis medarbetare uppmuntras att öppet rapportera eventuella oegentligheter eller oetiskt beteende till respektive linjechef, HR-chef, någon på avdelningen för Compliance eller Legal, eller genom att använda visselblåsarfunktionen Sobi compliance hotline, som sköts av en extern part för att möjliggöra anonymitet. Oegentlighet definieras som oetiska metoder eller uppförande som bryter mot Sobis uppförandekod eller de interna policyer som stödjer uppförandekoden, eller mot lagar eller förordningar. Sobi compliance hotline är även tillgänglig för externa målgrupper via länk på bolagets webbplats. Alla anmälningar som görs via visselblåsarfunktionen granskas av Compliance- avdelningen och utreds enligt Sobis ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 7 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport Information om styrning Avsnittet om styrning beskriver Sobis arbete med att säkerställa ett korrekt affärsbeteende och en ansvarsfull företagskultur, baserat på de specifika behov och regler som finns i den bransch i vilken Sobi verkar. ESRS-standard Sida G1 Ansvarsfullt företagande 87 I detta avsnitt finns information om följande upplysningar ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Väsentliga hållbarhetsfrågor Klassificering Påverkan i värdekedjan Forskningsetik och bioetik Potentiell negativ påverkan Föregående led Efterföljande led Brist på efterlevnad och korruption Potentiell negativ påverkan Föregående led Egen verksamhet Efterföljande led ===== SIDA 88 ===== internutredningspolicy samt följs upp med lämpliga åtgärder. Sobis corporate compliance committee bestående av vd, cfo, chefsjurist och chief compliance officer ansvarar för tillsynen av ramverket för efterlevnadsutredningar och dess resultat. Sobis medarbetare informeras regelbundet om visselblåsarkanalerna och möjligheten att anmäla anonymt. Sobis utredningsramverk kräver att personer som utreder misstänkta fall av oegentligheter är har kompetens att sköta utredningar i enlighet med Sobis policyer och tillhörande stöddokument. Hanteringen av visselblåsarrapporter styrs av Sobis visselblåsar- och utredningsramverk. Detta ramverk gör det möjligt för visselblåsare att rapportera anonymt. I ramverket ingår också en nolltoleranspolicy mot repressalier vid visselblåsning som gjorts i god tro. Vidare instrueras utredarna att under intervjuerna informera anmälarna om denna nolltoleranspolicy, och anmälarna uppmanas att omedelbart informera utredaren om de upplever potentiella repressalier. Alla former av repressalier betraktas som en allvarlig överträdelse av Sobis uppförandekod och policyer och skulle därför bli föremål för utredning. Sobis interna utredningsramverk integrerar lagkrav och bästa praxis för hantering av utredningar, inklusive ett snabbt, oberoende och objektivt genomförande. Utredningsramverket är tillämpligt på såväl visselblåsaranmälningar som andra relevanta anmälningar om misstänkta oegentligheter. Sedan 2022 finns en uppdaterad utredningspolicy och en global rutin för efterlevnadskontroll och egeninspektioner, i enlighet med EU:s visselblåsardirektiv. Under 2025 rapporterades 19 fall (elva) via visselblåsarfunktionen. För att fånga upp alla fall, kan relevanta händelser som rapporteras utanför systemet även lämnas in genom ombud. För ytterligare information om de rapporterade fallen, se avsnitt S1-17. Policyer om djurhälsa Djurstudier övervägs bara när det nuvarande vetenskapliga kunskapsläget och applicerbara riktlinjer inte tillhandahåller acceptabla alternativ för att kunna uppfylla studiens syfte, och under tillämpning av 3R- principerna, det vill säga ersätta, begränsa och förbättra. Sobi utför inga egna djurförsök och anlitar endast validerade kontraktsleverantörer. Sobi förväntar sig efterlevnad av de forskningsetiska principer som anges i Sobis uppförandekod för partners. Leverantörskontrakt inkluderar referenser till internationella normer runt djurstudier och djurvård, och varje individuell studie måste berättigas och ytterligare ramas in av utarbetade regler kring djurvälfärd. Forskningsetik och bioetik Sobi tillämpar konsekvent höga krav för all sin kliniska forskning för att säkerställa efterlevnad av etiska principer som styr medicinsk forskning. Utformningen av Sobis studier och de studier Sobi stödjer ska möjliggöra en korrekt vetenskaplig utvärdering. All forskning baseras på vetenskapliga och medicinska behov. Fler detaljer finns i avsnitt S4. I avsnitt S1-4 finns information om skydd av personuppgifter för deltagare i kliniska studier G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Leverantörsförbindelser Sobi förlitar sig på tredje part för att tillverka och distribuera sina läkemedel och är därmed beroende av att dessa externa partners kan göra läkemedlen tillgängliga till en acceptabel kostnad och kvalitet samt vid rätt tidpunkt. Eventuella brister i dessa avseenden skulle kunna påverka Sobis affärsframgångar och finansiella resultat. Sunda och långsiktiga relationer med leverantörsnätverk är därför av största vikt. Sobi har ett nära samarbete med sina externa tillverkningspartners och relationerna bygger på tydliga förväntningar med detaljerade kvalitetskrav och välgrundade prognoser. Den regelbundna övervakningen av produkt- och processkvalitet samt lagernivåer säkerställer tillgång och leverans. Dialog och långsiktig planering hanteras genom regelbundna affärsmöten, som involverar flera nivåer och funktioner inom Sobi. Sobis leverantörer är välutvecklade företag som inte är beroende av Sobi. Sobi upprätthåller en intern hållbarhetsdialog med alla funktioner som är involverade i leverantörshantering. Detta omfattar extern tillverkning, indirekta inköp samt transport och logistik för att öka medvetenheten om och förståelsen för viktiga hållbarhetsaspekter i leverantörsförbindelsen och de verktyg som används för att hantera dessa. Ansvarsfulla inköp är en integrerad del av Sobis hantering av försörjningskedjan och upphandlingsstrategier, och leverantörernas prestation övervakas och rapporteras inom inköpsorganisationerna. Medarbetare inom Sobis inköpsorganisation får regelbundet utbildning i ansvarsfulla inköp. Leverantörsval Sobi tar hänsyn till sociala och miljömässiga kriterier vid granskning och val av leverantörer. De principer som gäller sammanfattas i Sobis program för ansvarsfulla inköp (beskrivs också i avsnitt S2-4). Programmet består av tre huvudpelare: samsyn kring värden och principer; riskbedömning och utvärdering, samt resultatstyrning under hela samarbetet. Alla leverantörskategorier omfattas av programmet för ansvarsfulla inköp, men utvärderingen anpassas efter riskprofilerna för geografisk placering och leverantörskategori samt leverantörens strategiska betydelse. Under 2025 infördes en ny global modell för riskhantering hos tredje part (TPRM). Modellen omfattar riskbedömningsenkäter utformade för att identifiera potentiella risker i tredjepartsuppdrag. Den omfattar leverantörskandidater inom både indirekta och direkta inköpskategorier och informerar om lämpliga åtgärder för att minska riskerna. TPRM-modellen har integrerats i Sobis inköpsprocesser för att säkerställa att nödvändig screening genomförs vid rätt tidpunkt. Hållbarhetsscreening av alla leverantörskandidater inom kategorierna CMO:er, CLO:er, transportörer och kontraktsforskningsorganisationer (CRO:er), samt utförare av uppdrag över en viss storlek, är ett krav i modellen. Sobis uppförandekod för partners anger kraven för alla partners gällande mänskliga rättigheter, skydd mot barn- och tvångsarbete, miljöskydd, korruptionsbekämpning, forskningsetik, informationsskydd och regelefterlevnad. Leverantörsuppföljning Avtal med relevanta tredjeparter omfattar krav på att följa Sobis uppförandekod för partners. Sobi utvärderar relevanta potentiella och befintliga partners och utför due diligence och screening för ansvarstagande och efterlevnad av standarder inom arbetsrätt, mänskliga rättigheter och miljö med hjälp av utvärderingsverktyget från EcoVadis plattform för hållbarhetsbedömningar samt andra verktyg. Mer information om åtgärder relaterade till detta finns i avsnitt S2-4. Revisioner på plats är ett verktyg som används för leverantörskategorier med hög risk. Under 2025 lanserades ett nytt revisionsinitiativ. Revisionerna syftar till att utvärdera operativa metoder, säkerhetsprotokoll och efterlevnad av policyer och standarder hos CMO:er och CLO:er, med särskilt fokus på CMO:er med betydande kemikalieintensiv produktion. I Sobis DMA identifierades produktion och transport av produkter med kemiskt innehåll som en väsentlig risk. Policyer för att förhindra sena betalningar Sobi är beroende av starka och finansiellt sunda relationer med sina leverantörer. Därför har Sobi formella avtalsmallar för många typer av tjänster och relationer där betalningsvillkor och faktureringsdetaljer är tydligt angivna. Standardiserade arbetssätt för betalningar och fakturor underlättar betalnings rutinerna och förebygger sena betalningar. Sobis uppförandekod föreskriver att alla Sobis affärshandlingar och finansiella dokument ska vara korrekta och att finansiella transaktioner ska rapporteras på ett icke vilseledande sätt. Sobi har inte några specifika policyer för hur betalningar ska hanteras, varken till små och medelstora företag eller till andra typer av leverantörer. Eftersom Sobis standardavtalsmallar stipulerar betalningsvillkor under 60 dagar anses en policy inte behövas. Det nuvarande arbetssättet möjliggör redan en finansiellt sund situation för Sobis leverantörer, inklusive små och medelstora företag. G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Korruptionsbekämpning Läkemedelsindustrin är en hårt reglerad sektor som löper betydande korruptionsrisker på grund av dess globala verksamhet, medarbetarnas frekventa myndighetskontakter (inklusive sjukvårdspersonal i många länder) samt beroendet av tredje part i hela den farmaceutiska värdekedjan. Sobi arbetar aktivt för att förhindra alla former av korruption. Sobis policy för bekämpning av mutor och korruption, som godkänts av den verkställande ledningen, gäller globalt och kompletterar uppförandekoden med Sobis globala minimistandarder för att förhindra korruption i verksamhet under Sobis kontroll. Den tar hänsyn till internationella yrkesetiska regler och lagstiftning, såsom Foreign Corrupt Practices Act och UK Bribery Act. Några av policyns nyckelprinciper är att inte acceptera någon form av ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 8 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS G1 Ansvarsfullt företagande, forts. ===== SIDA 89 ===== muta, erbjudande eller transaktion ämnad att påverka tjänsteutövningen; säkerställa korrekt bokföring, och säkerställa att inga otillbörliga eller olagliga förmåner ges till offentliga tjänstemän eller vårdpersonal. En riskbaserad metod används och riskbaserade due diligence-granskningar genomförs med avseende på relevanta tredje parter. Efterlevnadsprogrammet gäller även för aspekter som rör bekämpning av mutor och korruption. Läs mer i avsnitt G1-1. Sobis Corporate compliancekommitté ansvarar för tillsynen av utredningar. Sobi har en Global Compliance Governance Charter som beskriver tillsynen av efterlevnadsprogrammet, inklusive en styrningsstruktur med efterlevnadskommittéer, efterlevnadsansvar på olika nivåer i organisationen och ett nätverk av lokala experter på specifika efterlevnadsfrågor. Chief compliance officer rapporterar direkt till chefsjuristen och regelbundna uppdateringar om efterlevnadsprogrammet ges till Corporate compliance committee och styrelsen. Sobis utredningsramverk kräver att utredningar utförs oberoende av varandra. Val av personer som hanterar ärendet eller i deltar beslut om disciplinära åtgärder, görs för att undvika risken för partiskhet. Hantering av korruptionsrisker inom läkemedelsindustrin Den största potentiella risken finns inom Sobis samverkan med intressenter inom hälso- och sjukvården. Alla åtaganden regleras av uppförandekoden. Majoriteten omfattas även av korruptionsbekämpningspolicyn och den mer specifika policyn för samverkan med hälso- och sjukvård. Andra policyer och interna standardrutiner som är relevanta för förebyggande av korruption är: Policyn för due diligence av korruptionsbekämpning hos tredje part, befogenhetspolicyn, utgiftspolicyn, inköpspolicyn samt policyn för hantering av bolagsrisker. Sobis program för efterlevnad gällande samverkan med hälso- och sjukvård omfattar ett stödsystem för att minimera risken för korruption. Stödet omfattar bland annat policyer och obligatorisk utbildning för kundinriktade roller, samt rapportering och kontroller. Programmet är ett viktigt verktyg för att säkerställa att all samverkan och värdeöverföringar sker legalt och tål extern granskning. Det är även viktigt att syftet för samverkan med sjukvården är att gynna patienter eller förbättra medicinsk praxis, och att all samverkan har nödvändiga förhandsgodkännanden och dokumentation. Uppföljning av efterlevnad genomförs med bland annat stickprovskontroller och verifiering av efterlevnad inom olika aktiviteter och processer. Resultaten kategoriseras och loggas, och lämplig uppföljning görs vid behov. Alla penning- och värdeöverföringar till patientorganisationer och offentliga och privata vårdgivare följer lokala insynsinitiativ såsom EFPIA- koden, US Sunshine Act och nationella transparenslagar, och offentliggörs årligen på sobi.com. Sobi redovisar värdeöverföringar som gjorts till aktörer inom hälso- och sjukvård på 33 marknader i Europa (inklusive Ryssland och Ukraina) samt i USA. Utbildning i uppförandekoden, korruptions- och mutbekämpning är obligatoriskt för samtliga medarbetare vartannat år. Under 2025 utbildades 99 procent (99) av Sobis medarbetare i korruptions- och mutbekämpning. Ytterligare efterlevnadsutbildning för nyanställda definieras i en årlig plan för efterlevnadsutbildning och situationsanpassad utbildning och information om relevanta ämnen ges av sakkunniga på efterlevnadsområdet varje år. Alla medarbetare (100 procent), och därmed alla riskfunktioner, måste periodvis genomgå en digital utbildning om korruptionsbekämpningspolicyn, och utbildningen ska dokumenteras. Korruptions- och mutbekämpningspolicyn godkänns av medlemmar av den verkställande ledningen, vars medlemmar utbildas i dess innehåll. Styrelsen deltar inte i någon ytterligare utbildning om policyerna. G1-4 Bekräftade fall av korruption eller mutor Det förekom inga bekräftade fall av korruption eller mutor under 2025. Detta gäller både öppna och avslutade ärenden. G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Uppförandekoden och policyn för mut- och korruptionsbekämpning anger uttryckligen att Sobi är politiskt neutralt och att bolaget inte gör några betalningar eller donationer till politiska partier eller kandidater, eller till deras institutioner, byråer eller företrädare. Sobi tillåter inte att någon verksamhet eller funktion utövar olagligt politiskt inflytande. Sobis befintliga finans- och redovisningssystem med attestrutiner för alla externa kostnader och finansiella kontroller gör det omöjligt att genomföra sådana trans aktioner. Sobi är registrerat i EU:s transparensregister. Bakgrundskontroller är en integrerad del av Sobis anställningsprocess för ledningspersonal och styrorgan. Sobi har inte rekryterat någon till sin styrelse, ledning eller tillsynsorgan som under de två åren före utnämningen i den aktuella rapporteringsperioden haft en jämförbar roll inom offentlig förvaltning (inklusive tillsynsmyndigheter). ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 8 9 Förvaltningsberättelse | Hållbarhetsrapport ESRS G1 Ansvarsfullt företagande, forts. Åtgärder relaterade till styrning Viktiga åtgärder för att hantera frågan Beskrivning och år för slutförande Åtgärdens omfattning Mål fastställt Hur Sobi följer upp effektiviteten Övergripande framsteg 2025 Utvärdera potentiella leverantörers hållbarhetsmognad Fortsätta utveckla processen för hantering av tredjepartsrisker (TPRM) Alla leverantörskategorier med identifierad risk (CMO:er, CLO:er, CRO:er, transport- och logistikleverantörer) Nej Regelbunden uppföljning av att processen efterlevs. Integration av TPRM-principerna i Sobis inköpsprocesser, inklusive lanseringen av ett digitalt stödverktyg Säkerställa gemensamma hållbarhetsambitioner med leverantörerna Samtliga befintliga leverantörer ska efterleva principerna i programmet för ansvarsfulla inköp Alla leverantörer över tröskelnivån Ja Andel screenade leverantörer EcoVadis total- och dimensionspoäng (genomsnitt och extremvärden) 54 procent av leverantörerna screenade Genomsnittlig poäng 64 (per kategori) Åtta leverantörer under miniminivån av totalpoäng Utvärdera de operativa metoderna och hållbarhetsresultaten hos viktiga leverantörspartners Upprätta en revisionsplan för CMO:er och genomföra planerade revisioner Alla CMO:er med identifierad risk Ja Revisioner genomförda i enlighet med planen En revision slutförd Ge Sobis medarbetare regelbunden utbildning i viktiga policyer Fortsätta regelbundna obligatoriska utbildningsinitiativ i uppförandekoden och korruptions- och mutbekämpningspolicyn Alla Sobis medarbetare Ja Andel som fullföljt utbildning Uppförandekoden 98 procent Bekämpning av mutor och korruption 99 procent Säkerställa organisationens kunskap om Sobis prioriteringar inom hållbarhet Lansering och implementering av utbildningen ’Sustainability essentials’ Alla Sobis medarbetare Nej Andel som fullföljt utbildning 88 procent ===== SIDA 90 ===== Appendix IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av bolagets hållbarhetsrapport Tabell 30: CSRD-index CSRD-upplysning Plats (avsnitt, sidhänvisning) och anteckningar ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten, s.42 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter, s.42 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll GOV-1 och GOV-2 Styrelsens, ledningens och organisationens roller samt information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av bolagets styrelse, ledning och organisation, s.43-45 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan GOV-1 och GOV-2 Styrelsens, ledningens och organisationens roller samt information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av bolagets styrelse, ledning och organisation, s.43-45 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem, s.45 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet, s.46 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering, s.46 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja, s.47-49 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter, s.50 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell, s.51, E1 Klimatförändringar, s.53, E2 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.63, E3 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter s.65, E5 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.67, S1 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.71, S2 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.78, S4 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.81, G1 - Hantering av påverkan, risker och möjligheter, s.87 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter, s.46-47, Klimatpåverkan, hantering av risker och möjligheter, s.52 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av bolagets hållbarhetsförklaring IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av bolagets hållbarhetsrapport, s.90-92, IRO-2 Övrig lagstiftning, s. 93-94 ESRS E1 Klimatförändringar E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna, s.56 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, s.56, Huvudsakliga policyer, s.44-45 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer, s.56-57 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna E1-4 Mål för begränsningar av och anpassning till klimatförändringarna, s.57-58 E1-5 Energianvändning och energimix E1-5 Energiförbrukning och energimix, s.59 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp E1-6 Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp, brutto, s.59-61 ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 0 Appendix ===== SIDA 91 ===== Fortsättning CSRD-upplysning Plats (avsnitt, sidhänvisning) och anteckningar ESRS E2 Miljöföroreningar E2-1 Policyer relaterade till miljöförorening E2-1 Policyer relaterade till miljöföroreningar, s.63, Huvudsakliga policyer, s.44-45 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening, s.64 E2-3 Mål relaterade till miljöförorening E2-3 Mål relaterade till miljöförorening, s.64 E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter E2-5 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter, s.64 ESRS E3 Vattenresurser och marina resurser E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser E3-1 Policyer för vattenresurser och marina resurser, s.65, Huvudsakliga policyer, s.44-45 E3-2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser E3-2 Åtgärder och resurser för vattenresurser och marina resurser, s.66 E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser E3-3 Mål för vattenresurser och marina resurser, s.66 ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi, s.67, Huvudsakliga policyer, s.44-45 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi, s.67-68 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi, s.68 E5-4 Resursinflöden E5-4 Resursinflöden, s.68 E5-5 Resursutflöden E5-5 Resursutflöden, s.68 ESRS S1 Egen arbetskraft S1-1 Policyer för den egna arbetskraften S1-1 Policyer för den egna arbetskraften, s.71-72, Huvudsakliga policyer, s.44-45 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående påverkan, s.72 S1-3 Rutiner för att åtgärda negativ inverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem, s.69 S1-3 Rutiner för att åtgärda negativ påverkan och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem, s.72 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften och dessa åtgärders ändamålsenlighet, p.73-74 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras, s.74 S1-6 Uppgifter om företagets anställda S1-6 Uppgifter om företagets medarbetare, s.74 S1-7: Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda S1-7: Uppgifter om medarbetare som inte är anställda, s.74 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog, s.75 S1-9 Mångfaldsindikatorer S1-9 Mångfaldsindikatorer, s.75 S1-10 Tillräckliga löner S1-10 Tillräckliga löner, s.76 S1-14 Mått för arbetsmiljö S1-14 Mått för arbetsmiljö, s.76 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan på mänskliga rättigheter, s.76 ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 1 Appendix ===== SIDA 92 ===== Fortsättning CSRD-upplysning Plats (avsnitt, sidhänvisning) och anteckningar ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan, s.78, Huvudsakliga policyer, s.44-45 S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående påverkan, s.78-79 S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem S2-3 Rutiner för att negativ påverkan och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem, s.79 S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet S2-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på arbetstagare i värdekedjan, och sätt att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet, s.79-80 S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras S2-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras, s.80 ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare, s.81, Huvudsakliga policyer, s.44-45 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående påverkan, s.82 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem, s.82 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet S4-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan på konsumenter och slutanvändare, och sätt att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet, s.83-86 S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras S4-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras, s.86 ESRS G1 Ansvarsfullt företagande G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur, s.87-88, Huvudsakliga policyer, s.44-45 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer, s.88 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor, s.88-89 G1-4 Fall av korruption och mutor G1-4 Bekräftade fall av korruption eller mutor, s.89 G1-5 Politisk inflytande och lobbyverksamhet G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet, s.89 ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 2 Appendix ===== SIDA 93 ===== IRO-2 Övrig lagstiftning Tabell 31: Övrig lagstiftning CSRD-upplysning Datapunkt SFDR- referens Pelare 3- referens Referens till benchmarkfö rordningen Referens till EU:s klimatlag Avsnitt Sida ESRS 2 GOV-1 21 (d) x x Sammansättning av det administrativa, lednings- och tillsynsorganet 43 ESRS 2 GOV-1 21 (e) x Sammansättning av det administrativa, lednings- och tillsynsorganet 43 ESRS 2 GOV-4 30 x GOV-4 Uttalande om due diligence och Tabell 1 46 ESRS 2 SBM-1 40 (d) i x x x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS 2 SBM-1 40 (d) ii x x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS 2 SBM-1 40 (d) iii x x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS 2 SBM-1 40 (d) iv x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E1-1 14 x Klimatomställningsplan 56 ESRS E1-1 16 (g) x x Klimatomställningsplan 56 ESRS E1-4 34 x x x Sobis SBT-mål i detals 57 ESRS E1-5 38 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E1-5 37 x E1-5 Energikonsumtion och energimix samt Tabell 10 59 ESRS E1-5 40-43 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E1-6 44 x x x E1-6 Brutto scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp samt (M) E1-6 59 ESRS E1-6 53-55 x x x E1-6 Brutto scope 1, 2, 3 och Tabell 14 59 ESRS E1-7 56 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E1-9 66 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E1-9 66 (a), 66 (c) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E1-9 67 (c) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E1-9 69 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E2-4 28 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E3-1 9 x E3-1 Policys relaterade till vatten och marina resurser 65 ESRS E3-1 13 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E3-1 14 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E3-4 28 (c) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E3-4 29 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS 2- IRO 1 - E4 16 (a) i x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS 2- IRO 1 - E4 16 (b) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS 2- IRO 1 - E4 16 (c) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E4-2 24 (b) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E4-2 24 (c) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E4-2 24 (d) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 3 Appendix ===== SIDA 94 ===== Fortsättning CSRD-upplysning Datapunkt SFDR- referens Pelare 3- referens Referens till benchmarkfö rordningen Referens till EU:s klimatlag Avsnitt Sida ESRS E5-5 37 (d) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS E5-5 39 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS 2- SBM 3 - S1 14 (f) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS 2- SBM 3 - S1 14 (g) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS S1-1 20 x S1-1 Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan 71 ESRS S1-1 21 x ESRS-2 Huvudpolicys och S1-1 Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan 71 ESRS S1-1 22 x S1-1 Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan; Åtagande för mänskliga rättigheter 71 ESRS S1-1 23 x ESRS-2 Huvudpolicys och S1-1 Policys relaterade till den egna arbetsstyrkan 71 ESRS S1-3 32 (c) x S1-3 Kanaler för egna anställda att framföra oro; Kanaler för egna anställda att framföra oro 72 ESRS S1-14 88 (b), 88 (c) x x S1-14 Hälsa och säkerhetsmått, Tabell 27 76 ESRS S1-14 88 (e) x S1-14 Hälsa och säkerhetsmått, Tabell 27 76 ESRS S1-16 97 (a) x x S1-16 Ersättningsmått, Tabell 28 76 ESRS S1-16 97 (b) x S1-16 Ersättningsmått, Tabell 28 76 ESRS S1-17 103 (a) x S1-17 Incidenter, klagomål och allvarliga mänskliga rättighetskränkningar, Tabell 29 76 ESRS S1-17 104 (a) x x S1-17 Incidenter, klagomål och allvarliga mänskliga rättighetskränkningar, Tabell 29 76 ESRS 2- SBM 3 - S2 11 (b) x S2 Arbetstagare i värdekedjan; arbetskraft och mänskliga rättigheter i värdekedjan 78 ESRS S2-1 17 x ESRS-2 Huvudpolicys och S2-1 Policys relaterade till arbetstagare i värdekedjan 78 ESRS S2-1 18 x ESRS-2 Huvudpolicys och S2-1 Policys relaterade till arbetstagare i värdekedjan 78 ESRS S2-1 19 x x ESRS-2 Huvudpolicys och S2-1 Policys relaterade till arbetstagare i värdekedjan 78 ESRS S2-1 19 x ESRS-2 Huvudpolicys och S2-1 Policys relaterade till arbetstagare i värdekedjan 78 ESRS S2-4 36 x S2-4 Vidta åtgärder för väsentliga påverkan; Hantera faktisk påverkan 79 ESRS S3-1 16 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS S3-1 17 x x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS S3-4 36 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS S4-1 16 x ESRS 2 Huvudpolicys och S4-1 Policys relaterade till konsumenter och slutanvändare 81 ESRS S4-1 17 x x ESRS 2 Huvudpolicys och S4-1 Policys relaterade till konsumenter och slutanvändare 81 ESRS S4-4 35 x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS G1-1 10 (b) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS G1-1 10 (d) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS G1-4 24 (a) x x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ESRS G1-4 24 (b) x Datapunkten har identifierats som icke väsentlig för Sobi n/a ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 4 Appendix ===== SIDA 95 ===== Finansiella rapporter Koncernen Koncernens resultaträkning och rapport över totalt resultat ........................................................... 96 Koncernens balansräkning.................................... 97 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital ........................................................................ 98 Koncernens kassaflödesanalys ............................. 100 Koncernens noter K1 Redovisningsprinciper ................................ 101 K2 Finansiell riskhantering ............................... 102 K3 Segmentsinformation och intäkter .......... 105 K4 Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar ....... 108 K5 Övriga rörelseintäkter ................................. 108 K6 Övriga rörelsekostnader ............................. 108 K7 Leasing ........................................................... 109 K8 Anställda, personalkostnader, ersättning till styrelse och ledande befattningshavare ........................................ 110 K9 Ersättning till revisorer ................................ 117 K10 Kostnader fördelade på kostnadsslag ...... 117 K11 Finansiella poster, netto ............................. 117 K12 Inkomstskatt ................................................. 118 K13 Immateriella anläggningstillgångar .......... 120 K14 Materiella anläggningstillgångar ............... 123 K15 Andelar i intresseföretag ............................ 124 K16 Finansiella anläggningstillgångar .............. 124 K17 Förutbetalda produktionskostnader ........ 125 K18 Varulager ....................................................... 125 K19 Kundfordringar och övriga fordringar ........ 126 K20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ........................................................... 126 K21 Likvida medel ................................................ 126 K22 Eget kapital ................................................... 127 K23 Finansiella tillgångar och skulder per kategori .......................................................... 128 K24 Upplåning ...................................................... 131 K25 Övriga skulder, kortfristiga och långfristiga ..................................................... 132 K26 Ersättningar till anställda efter avslutad anställning ..................................................... 132 K27 Övriga avsättningar ..................................... 134 K28 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ........................................................... 135 K29 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser ................................... 135 K30 Transaktioner med närstående ................. 135 K31 Händelser efter balansdagen .................... 135 K32 Rörelseförvärv .............................................. 136 Moderbolaget Moderbolagets resultaträkning och rapport över totalresultat ..................................................... 137 Moderbolagets balansräkning .............................. 138 Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital ............................................................... 139 Moderbolagets kassaflödesanalys ....................... 140 Moderbolagets noter M1 Redovisningsprinciper ............................... 141 M2 Nettoomsättning ........................................ 141 M3 Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar ...... 142 M4 Övriga rörelseintäkter ................................ 142 M5 Övriga rörelsekostnader ............................ 142 M6 Leasing .......................................................... 142 M7 Anställda, personalkostnader, ersättning till styrelse och ledande befattningshavare ....................................... 143 M8 Ersättning till revisorer ............................... 143 M9 Kostnader fördelade på kostnadsslag ..... 143 M10 Finansiella intäkter och kostnader ........... 143 M11 Inkomstskatt ................................................ 144 M12 Immateriella anläggningstillgångar ......... 145 M13 Materiella anläggningstillgångar .............. 145 M14 Andelar i koncernföretag .......................... 146 M15 Finansiella anläggningstillgångar ............. 147 M16 Förutbetalda produktionskostnader ....... 147 M17 Varulager ...................................................... 147 M18 Kundfordringar och övriga fordringar .... 148 M19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter .......................................................... 148 M20 Likvida medel ............................................... 148 M21 Eget kapitel .................................................. 149 M22 Upplåning ..................................................... 149 M23 Övriga skulder, kortfristiga och långfristiga .................................................... 149 M24 Övriga avsättningar .................................... 150 M25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter .......................................................... 150 M26 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser ................................... 150 M27 Transaktioner med närstående ................ 151 M28 Förslag till vinstdisposition ........................ 151 M29 Händelser efter balansdagen .................... 151 Styrelsens underskrifter ......................................... 152 Revisionsberättelse ................................................. 153 Revisorns granskningsberättelse hållbarhetsrapport .................................................. 157 ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 5 Finansiella rapporter ===== SIDA 96 ===== Koncernens finansiella rapporter Koncernens resultaträkning Rörelsens intäkter K3 28 238 26 027 Kostnader för sålda varor -6 252 -5 785 Bruttoresultat 21 986 20 242 Försäljnings- och administrationskostnader1 K4, K13 -17 756 -11 085 Forsknings- och utvecklingskostnader -3 317 -3 538 Övriga rörelseintäkter K5 9 14 Övriga rörelsekostnader K6 -55 -7 Rörelseresultat K4, K7, K8, K9, K10, K13, K14, K26 867 5 625 Resultat från andelar i intresseföretag K15 -3 — Finansiella intäkter 42 86 Finansiella kostnader -873 -1 305 Finansiella poster, netto K11 -831 -1 219 Resultat före skatt 34 4 407 Inkomstskatt K12 442 -528 Årets resultat 476 3 879 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare 478 3 885 Innehav utan bestämmande inflytande -2 -6 Resultat per aktie, SEK Resultat per aktie före utspädning 1,39 11,37 Resultat per aktie efter utspädning 1,37 11,24 MSEK Not 2025 2024 Koncernens rapport över totalresultat Årets resultat 476 3 879 Övrigt totalresultat2 K22 Poster som inte ska omklassificeras till resultaträkningen Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner och liknande planer (netto efter skatt) 63 -81 Omvärdering av eget kapitalinstrument (netto efter skatt) -24 -2 Övrigt totalresultat som inte ska omklassificeras till resultatet (netto efter skatt) 39 -83 Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Omräkningsdifferenser -3 890 2 136 Säkring av nettoinvestering (netto efter skatt) 365 -180 Kassaflödessäkringar (netto efter skatt) -63 — Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till resultatet (netto efter skatt) -3 588 1 956 Övrigt totalresultat för året -3 549 1 874 Summa totalresultat för året2 -3 073 5 753 Årets totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare -3 070 5 759 Innehav utan bestämmande inflytande -3 -6 MSEK Not 2025 2024 1. Inkluderar nedskrivning av Vonjo med 6 612 MSEK. 2. I enlighet med reviderad IAS 1 ska alla förändringar i eget kapital som inte uppkommer från transaktioner med ägarna redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Omräkningsdifferenser är helt och hållet relaterade till dotterföretagens koncernmässigt värderade nettotillgångar i utländsk valuta. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 6 Finansiella rapporter | Koncernen ===== SIDA 97 ===== Koncernens balansräkning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar K13 49 080 58 971 Materiella anläggningstillgångar K14 1 631 1 584 Andelar i intresseföretag K15 1 001 — Finansiella anläggningstillgångar K16, K23 176 166 Förutbetalda produktionskostnader K17 211 268 Uppskjutna skattefordringar K12 806 1 293 Summa anläggningstillgångar 52 906 62 282 Omsättningstillgångar Varulager K18 5 127 4 159 Kundfordringar K19 5 856 5 195 Övriga fordringar K19 723 405 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter K20 1 781 2 262 Likvida medel K21 1 041 1 140 Summa omsättningstillgångar K23 14 528 13 162 SUMMA TILLGÅNGAR 67 434 75 444 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital 196 195 Övrigt tillskjutet kapital 17 696 17 186 Andra reserver K22 -2 577 981 Balanserad vinst 21 924 18 039 Årets resultat 478 3 885 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 37 717 40 286 Innehav utan bestämmande inflytande 6 9 Totalt eget kapital 37 723 40 295 MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 SKULDER Långfristiga skulder Upplåning K24 5 180 12 407 Uppskjutna skatteskulder K12 4 359 6 702 Leasingskulder K7 259 268 Ersättning efter avslutad anställning K26 194 276 Övriga avsättningar K27 74 52 Övriga skulder K25 3 576 2 842 Summa långfristiga skulder K23 13 642 22 549 Kortfristiga skulder Upplåning K24 5 942 3 926 Leverantörsskulder 1 235 944 Aktuella skatteskulder 622 744 Leasingskulder K7 114 134 Övriga avsättningar K27 539 531 Övriga skulder K25 1 580 646 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter K28 6 038 5 674 Summa kortfristiga skulder K23 16 069 12 600 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 67 434 75 444 MSEK Not 2025-12-31 2024-12-31 Avseende ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not K29. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 7 Finansiella rapporter | Koncernen ===== SIDA 98 ===== Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Ingående eget kapital per 1 januari 2024 194 16 552 -934 18 055 33 867 — 33 867 Totalresultat Årets resultat — — — 3 885 3 885 -6 3 879 Övrigt totalresultat Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner och liknande planer (netto efter skatt) — — -81 — -81 — -81 Omvärdering av eget kapitalinstrument (netto efter skatt) — — -2 — -2 — -2 Övrigt totalresultat som inte ska omklassificeras till resultatet (netto efter skatt) — — -83 — -83 — -83 Omräkningsdifferenser — — 2 137 — 2 137 -1 2 136 Säkring av nettoinvesteringar (netto efter skatt) — — -180 — -180 — -180 Justering inom eget kapital — -41 41 — — — — Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till resultatet (netto efter skatt) — -41 1 998 — 1 957 -1 1 956 Övrigt totalresultat — -41 1 915 — 1 874 -1 1 874 Summa totalresultat — -41 1 915 3 885 5 759 -6 5 753 Transaktioner med aktieägare Emission av aktier 1 1 — — 2 — 2 Aktierelaterad ersättning till anställda — 218 — — 218 — 218 Av personal inlösta aktieoptioner — 427 — — 427 — 427 Skattemässiga justeringar kopplat till aktieprogram2 — 30 — — 30 — 30 Aktieswap för säkring av aktieprogram3 — — — -16 -16 — -16 Innehav utan bestämmande inflytande — — — — — 15 15 Summa transaktioner med aktieägare 1 675 — -16 660 15 675 Utgående eget kapital per 31 december 2024 195 17 186 981 21 924 40 286 9 40 295 MSEK Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver1 Balanserad vinst och årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 8 Finansiella rapporter | Koncernen ===== SIDA 99 ===== Ingående eget kapital per 1 januari 2025 195 17 186 981 21 924 40 286 9 40 295 Totalresultat Årets resultat — — — 478 478 -2 476 Övrigt totalresultat Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner och liknande planer (netto efter skatt) — — 63 — 63 — 63 Omvärdering av eget kapitalinstrument (netto efter skatt) — — -24 — -24 — -24 Övrigt totalresultat som inte ska omklassificeras till resultatet (netto efter skatt) — — 39 — 39 — 39 Omräkningsdifferenser — — -3 889 — -3 889 -1 -3 890 Säkring av nettoinvesteringar (netto efter skatt) — — 365 — 365 — 365 Kassaflödessäkringar (netto efter skatt) — — -63 — -63 — -63 Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till resultatet (netto efter skatt) — — -3 587 — -3 587 -1 -3 588 Övrigt totalresultat — — -3 548 — -3 548 -1 -3 549 Summa totalresultat — — -3 548 478 -3 070 -3 -3 073 Överföring av kassaflödessäkring avseende anskaffningsvärde till intresseföretag — — -11 — -11 — -11 Transaktioner med aktieägare Emission av aktier 1 — — — 1 — 1 Aktierelaterad ersättning till anställda — 250 — — 250 — 250 Av personal inlösta aktieoptioner — 245 — — 245 — 245 Skattemässiga justeringar kopplat till aktieprogram2 — 15 — — 15 — 15 Aktieswap för säkring av aktieprogram3 — — — 1 1 — 1 Summa transaktioner med aktieägare 1 510 — 1 512 — 512 Utgående eget kapital per 31 december 2025 196 17 696 -2 577 22 402 37 717 6 37 723 MSEK Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Andra reserver1 Balanserad vinst och årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital 1. För specifikation av Andra reserver, se not K22. 2. Förändringar avser skillnaden mellan marknadsvärde och beräknad kostnad enligt IFRS 2. 3. Avser aktieswapavtal som ingåtts av Sobi för att säkerställa sina åtaganden om leverans av aktier enligt aktieprogrammen. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 9 9 Finansiella rapporter | Koncernen ===== SIDA 100 ===== Koncernens kassaflödesanalys Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat före skatt 34 4 407 Ej kassaflödespåverkande poster Av- och nedskrivningar 10 096 3 679 Övriga ej kassaflödespåverkande poster1 1 041 903 Kassaflödespåverkande poster Erhållen ränta 21 34 Erlagd ränta -726 -1 091 Utbetalning till pensionsfonder -67 -58 Betald inkomstskatt -1 327 -307 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet 9 072 7 567 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Förändring av varulager -1 077 -159 Förändring av rörelsefordringar -884 -178 Förändring av rörelseskulder 1 454 157 Kassaflöde från den löpande verksamheten 8 565 7 388 Kassaflöde från investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar2 K13 -3 113 -2 835 Investeringar i materiella anläggningstillgångar K14 -40 -170 Investeringar i intresseföretag2 K15 -1 004 — Investeringar i produktion K16 -99 -85 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar K18 -41 — Övriga poster från investeringsverksamheten 2 — Kassaflöde från investeringsverksamheten -4 294 -3 091 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Upplåning 3 055 14 220 Amortering av lån -7 987 -18 656 Säkringsarrangemang för finansiering 555 163 Amortering av leasingskuld -190 -170 Likvid från aktieoptioner 245 427 Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande — 15 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -4 323 -4 001 MSEK Not 2025 2024 Förändring i likvida medel -52 296 Likvida medel vid årets början 1 140 904 Kursdifferens i likvida medel -46 -61 Likvida medel vid årets slut 1 041 1 140 1Specifikation, övriga ej kassaflödespåverkande poster Räntekostnader 748 1 114 IFRS 2 kostnader kopplat till aktierelaterade incitamentsprogram till anställda 250 218 Valutaeffekter -22 -219 Övriga ej kassaflödespåverkande poster 66 -209 Summa 1 041 903 MSEK Not 2025 2024 2. Investeringar 2025 avser i huvudsak en förskottsbetalning om 2 880 MSEK kopplad till det nya royaltyavtalet för Aspaveli, samt investeringen i Pint Pharma om 1 004 MSEK. Förändring finansiella skulder redovisade i finansieringsverksamheten Not Leasing Upplåning Summa Ingående balans 2024 K7, K24 316 20 169 20 485 Kassaflödespåverkande poster -170 -4 436 -4 606 Omräkningsdifferenser 1 534 535 Övriga ej kassaflödespåverkande förändringar 256 66 321 Utgående balans 2024 402 16 333 16 736 Not Leasing Upplåning Summa Ingående balans 2025 K7, K24 402 16 333 16 736 Kassaflödespåverkande poster -190 -4 933 -5 122 Omräkningsdifferenser -16 -313 -329 Övriga ej kassaflödespåverkande förändringar 176 34 210 Utgående balans 2025 373 11 122 11 495 ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 0 Finansiella rapporter | Koncernen ===== SIDA 101 ===== Koncernens noter K1 Övergripande redovisningsprinciper samt viktiga uppskattningar och bedömningar Allmän information Swedish Orphan Biovitrum AB (publ), organisationsnummer 556038-9321, moderbolaget och dess dotterföretag, (’koncernen’) är ett publikt börsnoterat globalt biofarmabolag inriktat på sällsynta sjukdomar. Moderbolaget är ett registrerat aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Adressen till huvudkontoret är Norra Stationsgatan 93A, Stockholm, Sverige Bolaget är sedan 15 september 2006 noterat vid Stockholmsbörsen Nasdaq Stockholm och sedan 2 januari 2014 noterat på OMX Stockholm Large Cap. Moderbolagets årsredovisning och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och vd den 25 mars 2026. Moderbolagets resultat- och balansräkning och koncernens rapport över totalresultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 6 maj 2026. Övergripande redovisningsprinciper Noten beskriver de väsentliga övergripande redovisningsprinciper som tillämpats när koncernredovisningen upprättats och omfattar Swedish Orphan Biovitrum AB (publ), dess koncernföretag som består av dotterföretag och intresseföretag (’Sobi’). Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Därtill presenterar Sobi övriga väsentliga redovisningsprinciper i direkt anslutning till varje not. Grund för rapportens upprättande Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande regler för koncerner, samt IFRS® Redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK), som är moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapporteringsvaluta. Belopp anges i MSEK (miljoner kronor) och värden inom parentes avser föregående år om inte annat anges. Belopp är avrundade till närmaste MSEK. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdesmetoden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder, vilka redovisas i enlighet med beskrivningen i not K23. Rörelseförvärv redovisas i enlighet med förvärvsmetoden. De förvärvade identifierade tillgångarna och förvärvade skulderna värderas till verkligt värde på förvärvsdagen. Förvärvsrelaterade kostnader redovisas i r e s u l t a t r ä k n i n g e n s o m a d m i n i s t r a t i o n s k o s t n a d e r . Villkorade tilläggsköpeskillingar redovisas som finansiella skulder till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. För dotterföretag där Sobi äger mindre än 100 procent redovisas innehav utan bestämmande inflytande separat i de finansiella rapporterna. Nya och ändrade redovisningsprinciper 2025 Det har publicerats ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningar som trätt i kraft från 1 januari 2025. Sobi tillämpar dessa förändringar varav ingen har haft en v ä s e n t l i g i n v e r k a n p å k o n c e r n e n s f i n a n s i e l l a r a p p o r t e r . Nya eller ändrade redovisningsprinciper som träder i kraft efter 2025 IFRS 18 Presentation and Disclosure in Financial Statements, träder i kraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2027 (antagen av EU) och ersätter IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. IFRS 18 kommer inte påverka nettoresultatet för Sobi men kommer att påverka presentationen av intäkter och kostnader inom de nya kategorierna i resultaträkningen. Sobis utvärdering av effekterna av IFRS 18 visar att vissa intäkter och kostnader, som tidigare har redovisats som finansiella kostnader, i huvudsak kommer att omklassificeras till kategorierna operationella kostnader och investeringskostnader. Förändringen bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på Sobis rörelseresultat. Ändringarna i IFRS 7 och IFRS 9 träder i kraft för räkenskapsår som börjar 1 januari 2026 (antagen av EU) och omfattar förtydliganden kring klassificering och värdering av finansiella instrument samt nya upplysningskrav. Ändringarna bedöms inte ha en väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. Inga andra nya eller ändrade standarder och t o l k n i n g a r s o m ä n n u i n t e t r ä t t i k r a f t h a r i n t e t i l l ä m p a t s i förtid och väntas inte ha en väsentlig påverkan p å k o n c e r n e n s f i n a n s i e l l a r a p p o r t e r . Omräkning av utländsk valuta Vid upprättande av koncernredovisningen räknas samtliga utländska dotterföretag om till SEK. Tillgångar och skulder i balansräkningarna räknas om till balansdagens kurs och poster i resultaträkningarna räknas om med månatliga genomsnittliga valutakurser. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat post i eget kapital, benämnt omräkningsdifferenser. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och räknas om till balansdagens kurs. Transaktioner i utländsk valuta räknas om till funktionell valuta enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursdifferenser som hänför sig till poster av rörelsekaraktär redovisas inom rörelseresultatet och övriga poster redovisas som en finansiell intäkt eller kostnad. Viktiga uppskattningar och antaganden samt bedömningar för redovisningsändamål Sobi gör uppskattningar och antaganden om framtiden samt bedömningar för redovisningsändamål. Viktiga bedömningar för redovisningsändamål samt de uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår redogörs det för i direkt anslutning till berörd not enligt följande tabell. Not Viktiga uppskattningar och bedömningar Not K3 Segmentinformation och intäkter Not K12 Inkomstskatt Not K13 Immateriella anläggningstillgångar och nedskrivningstest Not K23 Finansiella tillgångar och skulder per kategori Not K32 Rörelseförvärv ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 1 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 102 ===== K2 Finansiell riskhantering Finansiella risker och riskhantering Sobi är genom sin internationella verksamhet exponerad för olika typer av risker som kan påverka resultatet, kassaflödet och den finansiella ställningen. Riskerna delas in i verksamhetsrelaterade risker och finansiella risker. Med finansiella risker avses en potentiell negativ inverkan till följd av förändringar i de finansiella riskfaktorerna. Nedan beskrivs de finansiella riskfaktorer som bedöms ha störst betydelse för Sobi samt hanteringen av dessa. Verksamhetsrelaterade risker finns beskrivna i ett eget avsnitt i förvaltningsberättelsen. Finansiella risker hanteras centralt av Sobis treasuryfunktion, som även ansvarar för koncernens finansiering, vilket säkerställer att lösningar finns för likviditetshantering och betalningar, samt stödjer affärsverksamheten i finansrelaterade frågor. Finanspolicyn, som har fastställts av styrelsen, redogör för ansvarsfördelning och kontroll i finansiella frågor mellan styrelse, vd, cfo och treasuryfunktionen. Styrelsen har utsett en revisionskommitté som bland annat har till uppgift att bevaka finanspolicyns utformning och vid behov föreslå förändringar för styrelsen. Huvudsyftet med finanspolicyn är att de f i n a n s i e l l a r i s k e r n a s k a h å l l a s p å e n l å g n i v å o c h h a n t e r a s på ett säkert sätt. Finansiella riskfaktorer Valutarisk – Transaktionsrisk Transaktionsrisk uppstår när försäljning och inköp sker i olika valutor och definieras i Sobi som risken att förändringar i växelkurser kan påverka företagets lönsamhet eller kassaflöde negativt. Sobi har valt att dela upp transaktionsrisk i två olika typer; operationell transaktionsrisk och finansiell transaktionsrisk med följande definitioner: • Operationell transaktionsrisk: Negativ effekt från operationella transaktioner, såsom utländskt denominerade skulder och fordringar som härrör till operationella aktiviteter där framtida valutaomvärderingar av sådana poster redovisas inom rörelseresultatet. • Finansiell transaktionsrisk: Negativ effekt från finansiella transaktioner, såsom bekräftad utländskt denominerade lån och fordringar som härrör till finansiella aktiviteter där framtida valutaomvärderingar av sådana poster redovisas i resultaträkningen som en finansiell intäkt/kostnad. I dotterbolagen begränsas risken då de främst har sina operationella och finansiella flöden i lokal valuta. För moderbolaget är denna risk av vikt då bolaget har betydande utländska flöden i framför allt EUR och USD. För att hantera transaktionsexponeringen används finansiella instrument, framför allt valutaväxlingar inklusive valutaderivat. Valutor med de största nettoexponeringarna inklusive derivat framgår av nedanstående diagram. Operationell nettotransaktionsexponering, absolutbelopp per balansdagen, MSEK 323 153 91 76 107 EUR USD CHF GBP Övriga valutor 0 250 500 Finansiell nettotransaktionsexponering, absolutbelopp per balansdagen, MSEK 5 4 3 3 5 CAD USD EUR PLN Övriga valutor 0 5 10 Vid en förstärkning av SEK på 5 procent mot övriga valutor per balansdagen skulle rörelseresultatet och finansnettot påverkas med -6 MSEK (45) och 0 MSEK (0). Vid årsskiftet uppstår ibland stora balanser i den operationella exponeringen på grund av internfakturering som hanteras kommande dagar när den totala exponeringen är känd. Den faktiska resultatpåverkan under 2025 var i rörelseresultatet -55 MSEK (9) och i finansnettot -24 MSEK (0). Rimlig förändring Påverkan vid 5 procents förstärkning av SEK Rörelseresultat 2025 2024 EUR -16 34 USD 8 10 CHF 5 -6 GBP -4 5 Övriga valutor 2 2 Summa -6 45 Finansiella poster, netto 2025 2024 CAD -0,3 0,0 USD -0,2 -0,2 EUR -0,2 0,0 PLN 0,1 0,1 Övriga valutor 0,1 0,4 Summa -0,3 0,3 Valutarisk – Omräkningsrisk Med omräkningsrisk avses risken att förändringar i växelkurser påverkar det egna kapitalet på ett negativt sätt när koncernens nettotillgångar i utländsk valuta räknas om till svenska kronor. Förändringarna i eget kapital anses vara acceptabla och hanteras inte genom valutaderivat. Risken hanteras delvis genom att begränsa storleken på nettotillgångarna via lån i utländsk valuta. De valutor som är mest signifikanta för Sobi är CHF, EUR och USD. Vid en förstärkning av SEK med 5 procent skulle koncernens egna kapital respektive nettot av finansiella tillgångar och skulder påverkas enligt följande tabeller. Påverkan vid 5 procents förstärkning av SEK 2025 Eget kapital Finansiella tillgångar och skulder CHF -245 -63 EUR -65 -144 USD -1 056 -148 Övriga valutor -31 -40 Summa -1 398 -395 2024 Eget kapital Finansiella tillgångar och skulder CHF -242 -29 EUR -29 -118 USD -971 483 Övriga valutor -9 -6 Summa -1 251 330 Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses risken att Sobi inte kan ta upp finansiering på acceptabla villkor, eller inte kan möta sina betalningsförpliktelser på grund av faktorer som Sobi inte kan påverka. Hur likviditetsrisken ska hanteras finns beskrivet i finanspolicyn. Både kort- och långsiktiga prognoser över koncernens likviditet sammanställs löpande för att säkerställa att det finns tillräckligt med likvida medel och outnyttjade kreditfaciliteter för att möta behovet i den löpande verksamheten. Enligt policyn ska det även finnas en likviditetsreserv av erforderlig storlek. Likviditetsreserven består av banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade delen av bekräftade kreditfaciliteter. Sobi hade per 31 december 2025 outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter uppgående till totalt 16 251 MSEK (12 011), varav 4 849 MSEK (3 972) var reserverade för utestående företagscertifikat, vilket ger tillgängliga kreditfaciliteter om 11 403 MSEK (8 039). Kreditfaciliteterna är utnyttjade till 6 365 MSEK (12 449) per 31 december 2025. Se fördelning i tabellen på följande sida. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 2 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 103 ===== Kreditfaciliteter, förfallostruktur 2026 2027 2028 2029 2030 Summa Outnyttjade kreditfaciliteter 296 7 625 2 921 5 409 — 16 251 Utnyttjade kreditfaciliteter 1 150 3 315 — 550 1 350 6 365 Summa kreditfaciliteter 1 446 10 941 2 921 5 959 1 350 22 617 Följande tabell visar avtalsenliga kassaflöden inklusive räntor från koncernens finansiella skulder, uppdelade efter kvarvarande tid till avtalsenlig förfallodag. Villkorade tilläggsköpeskillingar, som förfaller vid uppfyllande av särskilda villkor, inkluderas enligt förväntad förfallodag. Löptidsanalys Mindre än 1 år Mellan 1-2 år Mellan 2-5 år Mer än 5 år Per 31 december 2025 Derivat1 132 — — — Upplåning 6 217 3 444 2 059 — Leverantörsskulder 1 235 — — — Leasingskulder 120 105 148 20 Villkorade tilläggsköpeskillingar 746 193 14 576 3 059 Ovillkorade tilläggsköpeskillingar 14 — — — Summa 8 464 3 742 16 783 3 079 Mindre än 1 år Mellan 1-2 år Mellan 2-5 år Mer än 5 år Per 31 december 2024 Derivat1 65 — — — Upplåning 4 494 2 404 9 630 1 365 Leverantörsskulder 944 — — — Leasingskulder 134 92 99 2 Villkorade tilläggsköpeskillingar 78 616 1 444 18 648 Summa 5 715 3 112 11 173 20 015 1. Ingår i Övriga skulder, i balansräkningen. Skulderna i tabellen är upptagna till nominellt belopp e n l i g t b e d ö m n i n g a v k o n t r a k t e n p e r 3 1 d e c e m b e r 2025. För redovisade skulder i balansräkningen, se not K23. Ränterisk Med ränterisk avses risken att Sobi påverkas negativt genom förändringar av räntenivån, både i resultaträkningen genom förändringar i det allmänna ränteläget och i instrument som löper med fast ränta genom förändringar i marknadsvärden. Förändringar i marknadsvärden anses vara acceptabla då Sobis generella princip är att minimera volatiliteten i resultaträkningen. Sobis exponering mot ränterisk uppstår främst genom externa lån och kassa. Sobis finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den löpande verksamheten och upplåning. Upplåning som är räntebärande medför att koncernen utsätts för en ränterisk. Upplåning görs normalt med räntebindning på tre månader och vid årsskiftet hade Sobi en genomsnittlig återstående räntebindningstid på två månader. På balansdagen fanns inga utestående räntederivat. Känsligheten för ränteförändringar på årets resultat mäts genom att anta en varaktig ränteförändring om 1 procentenhet. Per 31 december 2025 skulle en sådan förändring påverka det kommande årets räntekostnad med 92 MSEK (136). Kreditrisk Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart inte uppfyller sina åtaganden. Kreditrisken kan delas upp i kreditrisk i kundfordringar och finansiell kreditrisk. Sobis kreditrisk är främst kopplad till kundfordringar. Per balansdagen uppgick dessa till 5 856 MSEK (5 195) varav 1 108 MSEK (867) var förfallna till betalning. Se not K19 för information rörande förfallna kundfordringar. Sobis kunder är främst stora distributörer med låg kreditrisk, sjukhus och statlig förvaltning, vilket medför att dessa till stor del finansieras av staten i respektive land. Varje enskild förfallen fordran bedöms individuellt, baserat på motpartens karaktär och efter marknadens förutsättningar. Om Sobi gör bedömningen att en fordran inte kommer att betalas skall en reservering för förväntad kreditförlust göras i enlighet med principer beskrivna i Not K19. Per 31 december 2025 uppgick dessa till -56 MSEK (-48). Enbart en begränsad volym av kundfordringarna har tillhörande ställda säkerheter. Kreditupplysningar tas, såväl vid distributionsavtal som vid enstaka större affärer, då kunden inte tidigare är känd eller då andra omständigheter gör att osäkerhet föreligger beträffande kreditvärdighet. Kreditupplysningarna ska inhämtas från ett på marknaden erkänt kreditbedömningsinstitut. Varje kund åsätts en kreditgräns som bevakas och utvärderas löpande. Sobi har i finanspolicyn fastställda principer som begränsar storleken på exponering mot finansiell kreditrisk per motpart. För att begränsa den finansiella kreditrisken ytterligare sker finansiella transaktioner primärt med motparter med hög officiell kreditvärdighet. Placering av eventuell överskottslikviditet kan göras i instrument med låg kreditrisk. Placeringar tillåts endast i instrument utgivna av svenska staten och svenska kommuner samt banker, finansinstitut och företag som har lägst kreditvärdering A hos Standard & Poor’s (S&P) eller motsvarande kreditvärdering hos annat kreditvärderingsinstitut. Kapitalstruktur Sobi arbetar med sin kapitalstruktur och skuldsättning för att ge god avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter, samt hålla kostnader för kapital på en rimlig nivå. Kapitalstrukturen kan anpassas genom till exempel utdelning till aktieägare, återbetalning av kapital till aktieägare, utfärdande av nya aktier och återbetalning av skulder. Sobi följer primärt sin skuldsättningsgrad som mått för kapitalstruktur vilken beräknas som nettoskuld/justerad EBITDA. Målet är att hålla skuldsättningen på en nivå som är lämplig för företagets verksamhet och möjliggör relevanta förvärv och investeringar, se mer under not K24. Säkringsredovisning Sobi använde under året valutaderivat som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring för att hantera valutarisken vid förvärvet av Pint Pharma. Säkringen gav upphov till en valutakursvinst, som därmed minskade anskaffningsvärdet med 11 MSEK. I samband med att förvärvet genomfördes avslutades säkringsredovisningen. Sobi hade vid årets utgång valutaderivat som säkringsinstrument i en kassaflödessäkring för förvärvet av Arthrosi. På balansdagen hade säkringarna ett negativt marknadsvärde på 93 MSEK. Sobi använder lån i utländsk valuta för att begränsa koncernens nettotillgångar och valutaexponeringen i eget kapital. Säkringsredovisning tillämpas för de säkringsrelationer där kraven för säkringsredovisning är uppfyllda och där Sobi bedömer att det är lämpligt att tillämpa säkringsredovisning. Det finns en ekonomisk relation vid säkring av nettoinvesteringar då dessa avser valutakursrisk och säkringsinstrumentet och den säkrade posten är i samma valuta. Sobi bedömer effektiviteten av säkringarna vid respektive säkrings ingående, samt vid varje rapporteringstillfälle. Sobi tillämpar en säkringsgrad av 1:1 då de underliggande villkoren är identiska. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 3 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 104 ===== Källor för ineffektivitet: • En ändring av den säkrade postens belopp • En väsentlig förändring i kreditrisk hos motparten i säkringsinstrumentet I följande tabeller presenteras Sobis säkringsrelationer vid utgången av 2025. Under året hade Sobi en total ineffektivitet på 0 (0) MSEK. Kassaflödessäkringar 2025 Valuta Nominellt belopp, miljoner Säkringsinstrument Säkrad post Säkrad risk USD 950 FX Forward Framtida betalningar i USD Valutakursrisk (Avista) Säkringar av nettoinvesteringar 2025 Valuta Nominellt belopp, miljoner Säkringsinstrument Säkrad post Säkrad risk USD 394 Villkorade tilläggsköpeskillingar Nettotillgångar i USD Valutakursrisk (Avista) Säkringar av nettoinvesteringar 2024 Valuta Nominellt belopp, miljoner Säkringsinstrument Säkrad post Säkrad risk USD 228 Villkorade tilläggsköpeskillingar Nettotillgångar i USD Valutakursrisk (Avista) Inga säkringsrelationer avslutades i förtid under 2025. Förändringar av säkringsreserven framgår av not K22. Vid utgången av 2024 fanns ingen utestående kassaflödessäkring. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 4 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 105 ===== K3 Segmentinformation och intäkter Redovisningsprinciper Segment Sobis verksamhet är organiserad i tre affärsområden vilka representerar Sobis segment, Haematology, Immunology och Specialty Care. Rörelsesegment presenteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentets resultat. Sobi har som högste verkställande beslutsfattare identifierat koncernchef och vd. Redovisningsprinciperna i segmenten överensstämmer med koncernens. Rörelsens intäkter Rörelsens intäkter består av försäljning av egna läkemedel, läkemedel där Sobi innehar distributions- och/eller licensavtal, royaltyintäkter samt övriga intäkter. Sobi har inga kundavtal där prestationsåtaganden infaller senare än tolv månader efter balansdagen. Intäkter redovisas enligt följande: Produktförsäljning Sobi redovisar intäkter från produktförsäljning när prestationsåtagandet är uppfyllt, vilket innebär att kunden har kontroll över varan och en ovillkorad skyldighet att betala. I praktiken sker detta vid en enskild tidpunkt vilket i normalfallet är när varorna levererats från bolagets varulager till kund. De åtaganden som är förknippade med kontrakten mellan Sobi och kunderna består huvudsakligen av distinkta varor som levereras till kund mot betalning. Standardiserade betalningsvillkor varierar normalt från 30 till 90 dagar. Intäkter redovisas med avdrag för eventuella rabatter och läkemedelsskatter samt förväntade returer. Där avdragen inte med säkerhet kan fastställas sker en bedömning och beloppen reserveras i balansräkningen. Returer baseras på historiska data för returer och omfattar produkt- och kvalitetsgaranti för eventuella defekta varor samt returer kopplat till utgångna varor. För returer hänförliga till transportskador, i det fall Sobi ansvarat för transporten, kravställs försäkringsbolaget på ersättning. Royaltyintäkter Sobi har rätt till royalty på sålda varor från partners. Redovisning av royaltyintäkter sker månadsvis och baseras på prognoser, vilka bygger på uppskattningar, om underliggande försäljning hos partnern, med kvartalsvis avstämning och fakturering. Normalt erhålls royalty baserat på underliggande försäljning hos partnern och i vissa fall erhålls dessutom royalty baserat på nettovinsten där försäljning sker av tredje part. Upplupna royaltyintäkter redovisas i balansräkningen under förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Betalningsvillkoren är normalt 45-75 dagar efter kvartalets utgång. Kontraktstillverkning Sobis kontraktstillverkning för Pfizer avslutades permanent under första kvartalet 2024 varvid några intäkter för kontraktstillverkning inte redovisats i efterföljande perioder. Övriga intäkter Övriga intäkter kan omfatta intäkter från licensavtal, såsom milstolpsersättningar och serviceavgifter. Milstolpsersättning avser erhållna delbetalningar från samarbetspartners som styrs av uppfyllandet av en specifik del av ett partnerkontrakt, exempelvis regulatoriskt godkännande av en gemensamt utvecklad produkt. Intäkter av denna typ redovisas när den avtalade händelsen har ägt rum och intäkten med säkerhet kommer att infalla. Den initiala licensintäkten kan till följd av olika avtalsformuleringar redovisas på två sätt, direkt då licensintäkten erhålls, eller så periodiseras intäkten över den beräknade löptiden. Under 2025 erhölls inga milstolpsersättningar (53 MSEK under 2024). Serviceavgifter utgör ersättning för försäljnings- och marknadsföringstjänster avseende vissa partnerprodukter under en avtalsperiod. Intäkt redovisas över tid. Viktiga uppskattningar och antaganden samt bedömningar för redovisningsändamål Uppskattningar och antaganden Vid intäktsredovisningen tolkas varje avtal för sig och Sobi gör en bedömning av eventuella åtaganden. Intäkterna beräknas som fakturerad brutto enligt avtal med avdrag för rörliga ersättningar motsvarande faktiska och uppskattade rabatter till offentliga och privata kunder samt läkemedelsskatter. Då faktiska och slutliga förhållanden avseende rabatter och läkemedelsskatter på försäljning i innevarande period inte alltid är kända vid bokslutet baseras vissa av avräkningarna från bruttointäkterna på uppskattningar. Per 31 december 2025 uppgick försäljningsrelaterade reserveringar till 3 263 MSEK (3 048). Segmentinformation Sobis tre affärsområden utgör basen för koncernens segmentinformation. • Segment Haematology: Intäkterna genereras från försäljning av läkemedlen, Altuvoct, Elocta, Alprolix, Doptelet, Aspaveli/Empaveli, Vonjo och Zynlonta. Intäkterna härrör också från royalty på Sanofis försäljning av Eloctate, Alprolix och Altuviiio. • Segment Immunology: Intäkterna genereras från försäljning av läkemedlen Kineret och Gamifant. Intäkterna härrör också från royalties på Sanofis försäljning av Beyfortus. • Segment Specialty Care: Intäkterna genereras från försäljning av Orfadin, Waylivra och andra läkemedel inom Specialty Care. • Kategorin Koncern – övrigt avser huvudsakligen kostnader för centrala funktioner såsom ekonomi, juridik, kommunikation, personal och andra poster som inte kan fördelas per segment. Intäkter, EBITA och justerad EBITA för varje segment utgör deras bidrag till koncernens intäkter, EBITA och justerad EBITA. Det föreligger ingen försäljning mellan segmenten. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 5 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 106 ===== 2025 2024 Intäkter Haematology Altuvoct 2 873 436 Elocta 3 959 4 891 Alprolix 2 306 2 372 Royalty 2 082 1 889 Doptelet 5 265 3 870 Aspaveli/Empaveli 1 218 1 030 Vonjo 1 242 1 462 Zynlonta 172 103 Tillverkning — 375 Summa 19 116 16 429 Immunology Kineret 2 994 2 854 Gamifant 2 710 1 876 Synagis1 -105 591 Beyfortus royalty 2 211 3 010 Summa 7 809 8 332 Specialty Care Orfadin 432 481 Waylivra 286 273 Övriga Specialty Care 594 513 Summa 1 312 1 267 Totala intäkter 28 238 26 027 1. Den negativa försäljningen speglar produktreturer. 2025 Haematology Immunology Specialty Care Koncern – övrigt Summa Intäkter och EBITA per segment Rörelsens intäkter 19 116 7 809 1 312 — 28 238 EBITA 7 295 3 814 436 -728 10 817 Justerad EBITA1 7 717 3 914 439 -728 11 341 Av- och nedskrivningar -8 667 -1 138 -85 -60 -9 950 Resultat från andelar i intresseföretag — — — -3 -3 Finansiella intäkter — — — 42 42 Finansiella kostnader — — — -873 -873 Resultat före skatt -1 372 2 676 351 -1 621 34 Anläggningstillgångar Goodwill 7 690 1 334 — — 9 024 Övriga immateriella anläggningstillgångar 21 490 17 506 833 227 40 056 Totala immateriella anläggningstillgångar 29 180 18 840 833 227 49 080 2024 Haematology Immunology Specialty Care Koncern – övrigt Summa Intäkter och EBITA per segment Rörelsens intäkter 16 429 8 332 1 267 — 26 027 EBITA 5 437 4 019 493 -792 9 158 Justerad EBITA1 5 563 4 104 493 -792 9 368 Av- och nedskrivningar -2 163 -1 160 -160 -50 -3 532 Resultat från andelar i intresseföretag — — — — — Finansiella intäkter — — — 86 86 Finansiella kostnader — — — -1 305 -1 305 Resultat före skatt 3 275 2 859 333 -2 061 4 407 Anläggningstillgångar Goodwill 9 073 1 383 — — 10 456 Övriga immateriella anläggningstillgångar 29 931 18 347 140 96 48 514 Totala immateriella anläggningstillgångar 39 004 19 730 140 96 58 971 1. Jämförelsestörande poster 2025 och 2024, se not K10 och avsnittet Alternativa nyckeltal. 2025 2024 Intäkter – Gross to net1 Produktförsäljning brutto 34 043 29 049 Avtalsenliga rabatter -3 668 -2 924 Lagstadgade rabatter -5 697 -4 926 Anbudsrabatter -133 -86 Produktreturer -335 -227 Kontantrabatter -264 -190 Summa rabatter -10 097 -8 353 Produktintäkter netto 23 946 20 696 Tillverkning — 375 Royalty 4 293 4 899 Milstolpsersättningar — 52 Serviceavgifter -1 6 Rörelsens intäkter 28 238 26 027 1. Intäkter reducerat med obligatoriska och avtalsenliga rabatter. 2025 2024 2023 Totala kontraktstillgångar Kundfordringar1 5 856 5 195 5 169 Upplupen royalty2 1 351 1 781 1 291 Summa 7 207 6 977 6 461 1. För förfallostruktur och årets förändring, se not K19. 2. Ingår i förutbetalda kostnader och upplupna intäkter i balansräkningen. Se not K20. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 6 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 107 ===== Totala kontraktsskulder Tabellen nedan visar hur stor del av intäkterna som redovisats under räkenskapsåret som hänför sig till avtalsskulder och hur stor del som hänför sig till prestationsåtaganden som uppfyllts under ett tidigare räkenskapsår. Upplupna avtalsenliga- och anbudsrabatter Upplupen återbetalning utifrån statliga och regulatoriska prisförändringar Upplupna produktreturer Upplupen samfinansiering Upplupna kontant- och övriga rabatter Summa Ingående balans, 1 januari 2024 793 1 898 150 41 22 2 903 Reservering för innevarande år 1 956 3 413 122 245 110 5 846 Justering reservering tidigare år -63 -113 115 1 — -60 Betalningar -1 781 -3 540 -147 -253 -106 -5 827 Omräkningsdifferenser 42 122 17 1 2 185 Utgående balans, 31 december 2024 947 1 780 257 36 27 3 048 Ingående balans, 1 januari 2025 947 1 780 257 36 27 3 048 Reservering för innevarande år 2 198 4 120 200 281 190 6 989 Justering reservering tidigare år 54 -14 131 0 — 171 Betalningar -2 124 -3 812 -270 -262 -176 -6 644 Omräkningsdifferenser -81 -167 -41 -7 -4 -300 Utgående balans, 31 december 2025 995 1 907 277 48 37 3 263 Intäkter och tillgångar per segment och geografiskt område 2025 Haematology Immunology Specialty Care Koncern – övrigt Summa Intäkter Anläggningstillgångar6 Intäkter Anläggningstillgångar7 Intäkter Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Intäkter Anläggningstillgångar Europa1,2 9 298 12 576 883 7 552 634 833 227 10 815 21 188 Nordamerika2 4 929 16 604 4 117 11 288 267 — — 9 313 27 892 Internationellt 2 806 — 599 — 412 — — 3 817 — Övrigt3 2 082 — 2 211 — — — — 4 293 — Summa4,5 19 116 29 180 7 809 18 840 1 312 833 227 28 238 49 080 2024 Haematology Immunology Specialty Care Koncern – övrigt Summa Intäkter Anläggningstillgångar6 Intäkter Anläggningstillgångar7 Intäkter Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar Intäkter Anläggningstillgångar Europa1,2 8 170 9 491 900 7 573 619 140 96 9 690 17 300 Nordamerika2 4 163 29 513 4 038 12 158 313 — — 8 513 41 671 Internationellt 2 207 — 383 — 335 — — 2 925 — Övrigt3 1 889 — 3 010 — — — — 4 899 — Summa4,5 16 429 39 004 8 332 19 731 1 267 140 96 26 027 58 971 1. Försäljningsintäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 293 MSEK (653). 2. Försäljningsintäkterna från externa kunder uppgår till 9 137 MSEK (8 371) i USA och 3 011 MSEK (2 322) i Tyskland. 3. Övrigt avser royalty. Haematology avser royalty på Sanofis försäljning av Alprolix, Altuviiio och Eloctate. Immunology avser royalty på Sanofis försäljning av Beyfortus. Merparten av erhållen royalty är hänförlig till Nordamerika. 4. Summa försäljningsintäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 11 503 MSEK (11 729). Den geografiska fördelningen baseras på var kunden befinner sig. 5. Sobis största kund svarar för cirka 17 procent (16) av intäkterna och kunden rapporterar inom segmenten; Haematology, Immunology och Specialty Care. Sobis näst största kund svarar för cirka 16 procent (18) och rapporterar inom segmenten; Haematology, och Immunology. Utöver dessa två kunder har Sobi ingen ytterligare kund som överstiger 10 procent. Se även not K19 för mer information. 6. Anläggningstillgångar inom Haematology finns fördelade inom följande länder, Sverige 12 576 MSEK (9 491) och USA 16 604 MSEK (29 513). 7. Anläggningstillgångar inom Immunology finns fördelade inom följande länder, Sverige 4 106 MSEK (3 707), Schweiz 3 446 MSEK (3 865) och USA 11 288 MSEK (12 158). ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 7 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 108 ===== K4 Av- och nedskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Avskrivningar görs linjärt över anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod. Denna uppgår vanligen till 5-20 år för immateriella anläggningstillgångar respektive 3-10 år för materiella anläggningstillgångar. För nyttjanderättstillgångar, se not K7. För ytterligare information om redovisningsprinciper för av- och nedskrivningar för immateriella respektive materiella anläggningstillgångar, se not K13 och K14. Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång Licenser och patent 2 13 Produkt- och marknadsrättigheter 3 271 3 443 Aktiverade utgifter 69 105 Maskiner och andra tekniska anläggningar 7 7 Inventarier, verktyg och installationer 17 20 Nyttjanderättstillgångar 111 130 Övriga anläggningstillgångar 11 5 Summa 3 487 3 724 Nedskrivningar fördelade per tillgång Produkt- och marknadsrättigheter1 6 612 — Nyttjanderättstillgångar — -15 Summa 6 612 -15 Summa av- och nedskrivning per tillgång 10 099 3 709 Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion Kostnad för sålda varor2 9 33 Försäljnings- och administrationskostnader 3 465 3 665 Utvecklingskostnader 14 26 Summa 3 487 3 724 Nedskrivningar fördelade per funktion Kostnad för sålda varor — -15 Försäljnings- och administrationskostnader1 6 612 — Summa 6 612 -15 Summa av- och nedskrivning per funktion 10 099 3 709 2025 2024 1. Årets nedskrivning avser produkt- och marknadsrättigheten Vonjo, om 6 612 MSEK till följd av en omvärdering av dess kommersiella potential. Se not K13 för ytterligare information. Nedskrivningen redovisas som försäljnings- och administrationskostnad. 2. Ingår som del av anskaffningsvärdet för varulager. K5 Övriga rörelseintäkter 2025 2024 Valutakursvinster1 — 9 Övriga rörelseintäkter 9 4 Summa 9 14 1. Valutakurseffekter nettoredovisas som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. K6 Övriga rörelsekostnader 2025 2024 Valutakursförluster1 55 — Utrangeringar/avyttringar av anläggningstillgångar 0 2 Övriga rörleskostnader 0 6 Summa 55 7 1. Valutakurseffekter nettoredovisas som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 8 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 109 ===== K7 Leasing Redovisningsprinciper Nyttjanderättstillgångar kopplade till leasingavtal redovisas i balansräkningen under rubriken materiella anläggningstillgångar. Sobis leasade tillgångar består huvudsakligen av fastigheter och bilar. Leasingperioden för fastigheter och bilar är normalt 2-10 år respektive 3-4 år. Betalningar för korttidsleasingavtal och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången är av mindre värde kostnadsförs linjärt och avser i allt väsentligt kopiatorer, skrivare och datorer. Korttidsleasingavtal är avtal med en leasingperiod på 12 månader eller mindre. Sobi hanterar avtal, som innebär att bolaget ersätter partnerns kostnader vid byggnation av en produktionsanläggning för tillverkning av Sobis läkemedel, där Sobi nyttjar och har kontroll över nyttjandet av anläggningen, som ett leasingavtal. Ersättningar till partnern redovisas som en pågående nyanläggning fram till att anläggningen tas i produktion, varvid omklassificering görs till nyttjanderättstillgångar. Under 2021 tecknade Sobi ett avtal med Pfizer för tillverkning av Kineret. Avtalet innebär att Sobi kommer ersätta delar av Pfizers investeringar i produktionsanläggningen fram till färdigställande av anläggningen och därefter betala för nyttjandet av anläggningen under en tioårsperiod. Totalt förväntas Sobi betala cirka 107 MEUR (cirka 1 200 MSEK) över kontraktstiden. Kontraktet hanteras som ett leasingkontrakt i koncernen. Fram till att anläggningen tas i produktion redovisas tillgången som en pågående nyanläggning och vid utgången av året uppgick redovisat värde till 618 MSEK (618). I kassaflödesanalysen rapporteras amorteringar hänförliga till leasingskulden inom finansieringsverksamheten medan betalningar för kortfristiga leasar, leasar med låga värden och variabla leasingavgifter, vilka inte ingår i värderingen av leasingskulden, redovisas inom rörelsen. Nyttjanderättstillgångar Fastigheter Bilar Summa Per 1 januari 2024 122 56 178 Tillägg 213 68 281 Av- och nedskrivningar -78 -37 -115 Avyttringar och utrangeringar -26 -2 -28 Omräkningsdifferenser 4 1 5 Per 31 december 20241 235 87 322 Tillägg2 128 65 193 Av- och nedskrivningar -65 -46 -111 Avyttringar och utrangeringar -21 -4 -25 Omräkningsdifferenser -9 -2 -11 Per 31 december 20251 267 100 367 1. Uppskjuten skatteskuld kopplat till nyttjanderättstillgångar uppgår till 80 MSEK (84). 2. Tillägg 2025 avser i huvudsak nya kontorslokaler i Frankrike och Japan. Sobi redovisar leasingskulder i balansräkningen under separata rubriker, långfristiga respektive kortfristiga skulder. Se tabellen för redovisade belopp och periodens rörelser. Leasingskulder 2025 2024 Per 1 januari1 402 316 Tillägg 192 278 Avyttringar och utrangeringar -29 -38 Ackumulerad ränta 14 16 Betalningar -190 -170 Omräkningsdifferenser -16 1 Per 31 december1 373 402 Långfristiga leasingskulder 259 268 Kortfristiga leasingskulder 114 134 1. Uppskjuten skattefordran kopplat till leasingskulder uppgår till 82 MSEK (71). För löptidsanalys avseende leasingskulder hänvisas till not K2. Följande belopp har redovisats i resultaträkningen: 2025 2024 Av- och nedskrivningar på nyttjanderätter 111 115 Räntekostnader för leasingskulder 14 16 Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal 5 4 Kostnader hänförliga till leasingavtal av lågt värde 2 3 Kostnader hänförliga till variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av leasingskulderna 7 0 Summa belopp redovisat i resultaträkningen 137 139 Redovisat belopp i kassaflödesanalysen Amortering av leasingskulden -190 -170 Korttidsleasingavtal -5 -4 Leasingavtal av lågt värde -2 -3 Variabla leasingavgifter som inte inkluderas i leasingskulderna -7 0 Summa kassaflöde -202 -178 Sobi har under året ej haft några intäkter kopplat till avtal om andrahandsuthyrning av nyttjanderättstillgångar, ej h e l l e r h a r n å g r a v i n s t e r / f ö r l u s t e r u p p k o m m i t i k o n c e r n e n till följd utav så kallade sale and leaseback-transaktioner. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 0 9 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 110 ===== K8 Anställda, personalkostnader, ersättningar till styrelse och ledande befattningshavare Redovisningsprinciper Långsiktiga incitamentsprogram Aktieprogram Verkligt värde på tilldelade aktieprogram beräknas vid tilldelningstidpunkten med vedertagen värderingsmodell, så kallad Monte Carlo- simuleringsmodell, varvid hänsyn tas till marknads- och prestationsvillkor. Prestationsvillkor i form av en aktiekursutveckling och en intäktskomponent föreligger endast för de program som omfattar vd, ledande befattningshavare och chefer. Verkligt värde vid tilldelningstidpunkten redovisas i r e s u l t a t r ä k n i n g e n s o m e n p e r s o n a l k o s t n a d f ö r d e l a t över intjänandeperioden med motsvarande justering av eget kapital. Vid kvartalsbokslut omprövar koncernen sina bedömningar av hur många aktier som förväntas bli intjänade baserat på tjänstgöringsvillkoret. Vid programmens slut, inom ramen för programmen, sker leverans av aktier till den anställde. Kostnader för sociala avgifter omvärderas vid varje bokslutstillfälle fram till reglering sker och periodiseras enligt samma principer som kostnaden för aktierna. Optionsprogram Verkligt värde på tilldelade personaloptionsprogram beräknas vid utställandetidpunkten med Black- Scholes värderingsmodell, varvid hänsyn tas till marknads-och prestationsvillkor. Prestationsvillkor föreligger för aktieprogram. Verkligt värde vid tilldelningstidpunkten redovisas i resultaträkningen som en personalkostnad fördelat över intjänandeperioden med motsvarande justering av eget kapital. Det belopp som redovisas som en kostnad justeras löpande för att återspegla det faktiska antalet aktieoptioner som intjänats. Kontantbaserade incitamentsprogram Sobi har även långsiktiga kontantbaserade incitamentsprogram vars prestationsvillkor liknar villkoren för aktieprogrammen. Programmen omfattar anställda i Nordamerika. Då ersättningar i dessa program är villkorade av fortsatt anställning redovisas kostnaderna löpande under intjäningsperioden. En skuld beräknas vid varje bokslutstillfälle utifrån marknadsvärdet, förnyade bedömningar kring måluppfyllelse samt hur mycket som har intjänats. Nettot av dessa effekter redovisas som personalkostnad i koncernens resultaträkning. Kostnader för sociala avgifter omvärderas vid varje bokslutstillfälle fram till reglering sker och periodiseras enligt samma principer som kostnaden för aktierna. Antal anställda omräknat till heltidstjänster 2025 varav kvinnor, % varav män, % 2024 varav kvinnor, % varav män, % Australien 14 72 % 28 % 11 64 % 36 % Belgien 20 65 % 36 % 17 58 % 42 % Central- och Östeuropa 116 66 % 35 % 105 65 % 35 % Danmark 8 100 % — % 9 89 % 11 % Finland 7 43 % 57 % 8 50 % 50 % Frankrike 84 64 % 36 % 81 63 % 37 % Förenade Arabemiraten 66 27 % 73 % 58 26 % 74 % Grekland 10 40 % 60 % 11 46 % 55 % Italien 87 60 % 40 % 84 54 % 46 % Japan 50 26 % 74 % 28 20 % 81 % Kanada 20 75 % 25 % 17 65 % 35 % Kina 6 83 % 17 % 13 77 % 23 % Nederländerna 11 57 % 43 % 11 44 % 56 % Norge 7 71 % 29 % 7 71 % 29 % Portugal 9 56 % 44 % 9 56 % 44 % Ryssland 46 72 % 28 % 50 68 % 32 % Schweiz 233 52 % 48 % 230 53 % 47 % Spanien 77 68 % 33 % 65 65 % 35 % Storbritannien 89 57 % 43 % 89 59 % 41 % Sverige 348 61 % 39 % 340 63 % 37 % Sydkorea 1 — % 100 % — — % 100 % Tyskland 134 58 % 42 % 125 61 % 39 % USA 433 58 % 42 % 459 59 % 41 % Österrike 12 55 % 45 % 13 51 % 49 % Summa 1 888 58 % 42 % 1 840 58 % 42 % Antal anställda 2025 varav kvinnor, % varav män, % 2024 varav kvinnor, % varav män, % Australien 16 75 % 25 % 11 64 % 36 % Belgien 21 62 % 38 % 18 56 % 44 % Central- och Östeuropa 120 66 % 34 % 108 66 % 34 % Danmark 8 100 % — % 9 89 % 11 % Finland 7 43 % 57 % 8 50 % 50 % Frankrike 84 64 % 36 % 82 63 % 37 % Förenade Arabemiraten 66 27 % 73 % 58 26 % 74 % Grekland 11 46 % 55 % 11 46 % 55 % Italien 87 60 % 40 % 84 54 % 46 % Japan 51 26 % 75 % 29 21 % 79 % Kanada 21 76 % 24 % 19 68 % 32 % Kina 6 83 % 17 % 13 77 % 23 % Nederländerna 12 58 % 42 % 11 46 % 55 % Norge 7 71 % 29 % 7 71 % 29 % Portugal 9 56 % 44 % 9 56 % 44 % Ryssland 46 72 % 28 % 50 68 % 32 % Schweiz 246 54 % 46 % 236 54 % 46 % Spanien 80 68 % 33 % 68 66 % 34 % Storbritannien 94 59 % 42 % 92 60 % 40 % Sverige 368 62 % 38 % 355 64 % 36 % Sydkorea 2 — % 100 % — — % 100 % Tyskland 142 59 % 41 % 136 63 % 37 % USA 435 58 % 42 % 468 58 % 42 % Österrike 13 54 % 46 % 14 50 % 50 % Summa 1 952 59 % 41 % 1 896 59 % 41 % ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 1 0 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 111 ===== Könsfördelning i styrelse och företagsledning Uppgifterna i tabellen avser förhållandet på balansdagen, arbetstagarrepresentanterna ingår ej. 2025 2024 Styrelse Män 71 % 63 % Kvinnor 29 % 38 % Summa 100 % 100 % Vd och andra ledande befattningshavare Män 73 % 75 % Kvinnor 27 % 25 % Summa 100 % 100 % Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2025 2024 Löner och andra ersättningar 4 264 4 115 Sociala kostnader 614 596 Pensionskostnader 256 216 Summa 5 134 4 927 . Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2024 beslutade om riktlinjer för ersättning till bolagets ledande befattningshavare enligt nedanstående att gälla intill tiden för årsstämman 2028. Bestämmelserna i dessa riktlinjer omfattar medlemmar i den verkställande ledningen i Swedish Orphan Biovitrum AB (publ) (’Bolaget’ eller ’Sobi’). Riktlinjerna omfattar även eventuell ersättning till styrelseledamöter, med undantag för arvoden beslutade av bolagsstämman. Riktlinjerna är framåtblickande och ska tillämpas på avtal om ersättningar, och förändringar i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman 2024. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Riktlinjernas främjande av Bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet Sobi förändrar livet för människor med sällsynta sjukdomar. Sobi är ett internationellt specialiserat biofarmaceutiskt bolag som tillhandahåller kontinuerlig tillgång till innovativa behandlingar inom områden såsom hematologi, immunologi och nischindikationer. Sobi tillför något sällsynt till sällsynta sjukdomar - en unik förmåga att använda Bolagets styrkor till att i partnerskap göra behandlingar tillgängliga för dem med störst behov. Sobis vision är att bli ansett som en global ledare inom innovativa behandlingar som förändrar livet för människor med sällsynta sjukdomar. Bolaget strävar efter att upprätthålla en stark koppling mellan ersättningskomponenterna, den långsiktiga strategin och hållbarhetsprioriteringar. För att stödja Bolagets vision och strävan efter att skapa långsiktigt hållbara värden för såväl personer med sällsynta sjukdomar som aktieägare, anställda och andra intressenter, tillämpar Sobi prestationsbaserade kriterier relaterade till tillväxt och lönsamhet. För mer information om Bolagets affärsstrategi, se sobi.com. En framgångsrik implementering av Bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av dess långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, förutsätter att Bolaget kan rekrytera och behålla högkvalificerade medarbetare. Som ett internationellt bolag är en majoritet av Sobis medarbetare anställda utanför Sverige. Utgångspunkten för ersättning till den verkställande ledningen ska vara den totala ersättningen. Den totala ersättningen ska vara marknadsmässig och konkurrenskraftig i förhållande till konkurrenter på respektive lokal marknad. Marknadsjämförelserna ska göras i förhållande till en grupp av jämförbara bolag med liknande storlek, verksamma i liknande bransch och med liknande komplexitet. Ersättningsriktlinjerna ska möjliggöra anställningar i en internationell kontext och understödja mångfald i den verkställande ledningen. Beträffande anställningsavtal som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att säkerställa att tvingande regler eller vedertagen lokal praxis följs, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. Formerna av ersättning m.m. Ersättningen ska vara marknadsmässig och kan bestå av följande komponenter: fast grundlön, rörlig ersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om bland annat aktierelaterad eller aktiekursrelaterad ersättning. Komponenterna beskrivs närmare nedan. Fast grundlön Syftet med den fasta grundlönen är att attrahera och behålla högkvalificerade medarbetare som bidrar till Bolagets affärsstrategi. Den fasta grundlönen ska baseras på kompetens, erfarenhet, ansvar och prestation. Bolaget använder ett internationellt utvärderingssystem för att utvärdera de olika positionernas omfattning och ansvar och möjliggöra en jämförelse med nivåer i jämförbara bolag. Rörlig ersättning – Kortsiktiga incitament De kortsiktiga incitamenten syftar till att främja uppfyllandet av Bolagets affärsstrategiska och finansiella mål. De syftar också till att upprätthålla efterlevnaden av Bolagets värderingar, attrahera och behålla högkvalificerade medarbetare, säkerställa engagemang och samsyn samt belöna prestationer. Det årliga kortsiktiga incitamentsprogrammet ska baseras på uppfyllandet av förutbestämda och mätbara årliga finansiella mål (75 procent) och icke-finansiella mål (25 procent). De årliga finansiella målen ska vara relaterade till kriterier som främjar tillväxt och lönsamhet (årliga intäkter och EBITA1.) De årliga finansiella målen föreslås av ersättningskommittén och godkänns av styrelsen. De årliga icke-finansiella målen baseras på strategi- och affärsutvecklingsmål, vilka definieras och godkänns enligt farfarsprincipen. Målen fastställs i syfte att främja Bolagets affärsstrategi, långsiktiga utveckling (inklusive dess hållbarhet), värdeskapande och finansiella tillväxt och ska utformas så att de uppmuntrar efterlevnad av regler och andra krav. Den maximala årliga kortsiktiga ersättningen kan variera men ska inte uppgå till mer än 100 procent av den årliga fasta bruttogrundlönen. I vilken utsträckning kriterierna för utbetalning av årlig kortsiktig ersättning uppfyllts ska bedömas och fastställas av styrelsen på rekommendation av ersättningskommittén. Rörlig ersättning – Långsiktiga incitament Det övergripande syftet med de långsiktiga incitamentsprogrammen är att skapa en nära intressegemenskap mellan de anställda och aktieägarna samt att skapa ett långsiktigt engagemang för Bolaget. Långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram föreslås av styrelsen och läggs fram för beslut av bolagsstämman och omfattas därför inte av dessa riktlinjer. Prestationskriterierna som används för att bestämma utfallet av långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram för den verkställande ledningen är tydligt kopplade till affärsstrategin och därmed till Bolagets långsiktiga värdeskapande. För mer information om Bolagets långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram, samt de kriterier som utfallet baseras på, se sobi.com. Övrig rörlig ersättning Ytterligare rörlig ersättning kan utgå vid extraordinära omständigheter, förutsatt att sådan ersättning är av engångskaraktär och görs på individuell basis i syfte att rekrytera eller behålla ledande befattningshavare, eller utgå som ersättning för extraordinära arbetsinsatser utöver personens ordinarie arbetsuppgifter. Sådan ersättning ska vara i linje med marknadspraxis och kan till exempel omfatta en kontant engångsutbetalning, retention bonus, avgångsvederlag i händelse av en ägarförändring eller liknande. Ersättningen ska inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta bruttogrundlönen för tre (3) år samt inte utfalla mer än en gång per år och person. Beslut om sådan ersättning ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningskommittén. Pension och förmåner Den föredragna formen för Bolagets pensionsplaner är avgiftsbestämda2. Förmånsbestämda pensionsplaner kan erbjudas om det krävs enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser, lag eller annan reglering. Den förmånsbestämda nivån ska i sådana fall vara begränsad till den obligatoriska nivån. 1. Rörelseresultat före räntor, skatt, av- och nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar. 2. En avgiftsbestämd pensionsplan fastställer en procentuell nivå av den anställdes årliga fasta bruttogrundlön som avgift som betalas till pensionsplanen för varje anställd. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 1 1 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 112 ===== Pensionspremierna eller pensionstillägget ska uppgå till högst 40 procent av befattningshavarens pensionsgrundande lön. Den pensionsgrundande lönen kan inkludera rörlig ersättning till den del det följer av tvingande kollektivavtalsbestämmelser. Andra förmåner kan till exempel omfatta livförsäkring, sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och bilförmån. Premier och andra kostnader med anledning av sådana förmåner ska baseras på marknadspraxis, men uppgå till högst 20 procent av den årliga fasta bruttogrundlönen. Ledande befattningshavare som är utlandsstationerade till eller från ett annat land kan få ytterligare ersättning och andra förmåner, såsom ett förmånspaket som omfattar flyttstöd och deklarationsrådgivning samt skatteutjämning, i den utsträckning som är rimlig mot bakgrund av de särskilda omständigheter som är förknippade med stationeringen, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. Sådana förmåner får sammanlagt inte överstiga 40 procent av den årliga fasta bruttogrundlönen. Upphörande av anställning Uppsägningstiden får inte överstiga tolv (12) månader. Fast lön under uppsägningstid och avgångsvederlag, inklusive ersättning för eventuell konkurrensbegränsning, ska totalt inte överstiga ett belopp motsvarande den fasta bruttogrundlönen för två (2) år. Konsultarvode till styrelseledamöter Styrelseledamöter valda av bolagsstämman kan, utöver arvoden beslutade av bolagsstämman, erhålla konsultarvode för tjänster som utförs på uppdrag av Bolaget. Sådana tjänster ska bidra till Bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, och får inte avse ordinarie styrelsearbete. Konsultarvode ska vara marknadsmässigt och får för respektive styrelseledamot inte överstiga den årliga ersättningen för styrelseuppdraget. Ovanstående tillämpas på motsvarande sätt för tjänster som utförs genom av styrelseledamot helägt bolag. Löne- och anställningsvillkor för anställda Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för Bolagets anställda beaktats. Uppgifter om de anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av ersättningskommitténs och styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av om riktlinjerna och de begränsningar som följer av riktlinjerna är rimliga. Beslutsprocessen för att fastställa, granska och genomföra riktlinjerna Styrelsen har inrättat en ersättningskommitté. I kommitténs uppgifter ingår bland annat att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till den verkställande ledningen. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Ersättningskommittén ska även följa upp och utvärdera program för rörlig ersättning till den verkställande ledningen, tillämpningen av dessa riktlinjer samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Bolaget. Ersättningskommitténs ledamöter är oberoende i förhållande till Bolaget och den verkställande ledningen. Vid styrelsens beredning av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar varken den verkställande direktören eller andra medlemmar i den verkställande ledningen, i den mån de berörs av frågorna. Återkrav (Claw-back) Styrelsen ska ha rätt enligt tillämplig lag eller avtal och med de begränsningar som kan följa därav, helt eller delvis återkräva rörlig ersättning som intjänats eller betalats ut på felaktiga grunder (claw-back). Frångående av riktlinjerna Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå dessa riktlinjer helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för ett avsteg och det är nödvändigt för att tillgodose Bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft. Som anges ovan ingår det i ersättningskommitténs uppgifter att bereda styrelsens beslut i ersättningsrelaterade frågor. Detta innefattar beslut om avsteg från dessa riktlinjer. Ersättningar och andra förmåner till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare1, KSEK 2025 Grundlön/ arvode Bonus Pensions- kostnad Övriga förmåner Aktie- program6 Summa Styrelsens ordförande David Meek 2 692 2 692 Övriga ledamöter i styrelsen Annette Clancy2 347 347 Christophe Bourdon 688 688 Iris Loew-Friedrich2 642 642 Zlatko Rihter 792 792 Helena Saxon3 836 836 Staffan Schüberg 955 955 Filippa Stenberg 987 987 Anders Ullman4 841 841 Verkställande ledning Guido Oelkers, vd 13 175 10 606 4 917 2 27 551 56 251 Andra ledande befattningshavare (10 personer)5 51 539 25 554 7 929 2 905 55 376 143 303 Summa 73 494 36 160 12 846 2 907 82 927 208 334 1. Med andra ledande befattningshavare avses Sobis verkställande ledning per 31 december 2025, i vilken tio personer förutom vd ingår. Ersättningar till samtliga personer som ingått i den verkställande ledningen är inkluderade för perioden då de var ledningsgruppsmedlemmar. För information avseende förändringar i företagsledningen, se förvaltningsberättelsen. Tabellen visar Sobis kostnader (exklusive sociala avgifter). Ytterligare information om styrelsens arvode finns i bolagsstyrningsrapporten. 2. Vid årsstämman 8 maj 2025 utsågs Iris Loew-Friedrich till ny ordinarie styrelseledamot och Annette Clancy avgick som ordinarie styrelseledamot. 3. Den 21 oktober 2025 avgick Helena Saxon som ordinarie styrelseledamot. 4. Under 2025 har styrelseledamot Anders Ullman, genom sitt bolag Anders Ullman Consulting AB, utfört konsulttjänster åt Sobi och erhållit konsultarvode om totalt 310 KSEK. Syftet med konsultuppdraget var att stödja bolaget att inrätta en vetenskaplig kommitté. 5. Henrik Stenqvist blev utsedd till vice vd 2018. Han har under räkenskapsåret 2025 inte inträtt som ställföreträdande vd, varför han redovisas med andra ledande befattningshavare. 6. Reflekterar IFRS 2 kostnaden för aktieprogrammen vilka redovisats inom koncernens rörelseresultat och är ej att likställa med ersättning till anställd. ≡ Om Sobi Rapportering Bolagsstyrning Övrig information S o b i | Å r s - o c h h å l l b a r h e t s r e d o v i s n i n g 2 0 2 5 | 1 1 2 Finansiella rapporter | Koncernens noter ===== SIDA 113 =====