Årsredovisning 2024

samt underlätta ägarskap av risker i det dagliga 
beslutsfattandet. Riskrapporteringen är integrerad 
i affärsplaneringsprocessen och risker granskas 
som en del av verksamhetsgenomgångarna och 
eskaleras genom linjeorganisationen.
Telias ledning genomför utvärderingar och 
bedömningar av risk- och regelefterlevnad 
proaktivt, regelbundet och snabbt, för att 
säkerställa att alla medarbetare är medvetna om 
och vidtar åtgärder för att uppfylla de relevanta 
kraven. Regelefterlevnad innebär anpassning 
till såväl externa som interna krav, som gällande 
lagstiftning och reglering, internationella 
standarder och normer samt koncernpolicyer och 
koncerninstruktioner.
Rapportering av riskhantering och 
regelefterlevnad
En risk- och efterlevnadsrapport för Telia levereras 
vartannat år till revisionsutskottet och styrelsen i 
linje med styrelsens årliga arbetscykel. Den över-
gripande statusen för varje huvudrisk baseras på 
detaljerade riskrapporter, intervjuer och workshops 
med huvudriskägare och ämnesexperter. Riskerna 
presenteras ur ett koncern- och landsperspektiv.
Dessutom får revisionsutskottet varje kvartal en 
konsoliderad rapport om aktuella rättstvister, med 
kortfattad information om pågående, väntade och 
hotande rättsliga och administrativa förfaranden 
av större dignitet. Varje ärendebeskrivning 
innehåller, där så är möjligt, nominell och 
uppskattad ekonomisk påverkan, samt en 
bedömning av sannolikt utfall. Styrelsen får en 
sammanfattning av större rättstvister.
Samordnad riskhantering
Telia har antagit ett arbetssätt baserat på 
samordnad riskhantering där ERM, Etik och 
regelefterlevnad samt koncernens internrevision 
arbetar tillsammans med planering, genomförande 
och rapportering av riskhanteringen. 
Grundläggande mål för den samordnade 
riskhanteringen är att säkerställa att riskerna 
hanteras i enlighet med bolagets riskaptit samt att 
ge styrelsen, ledningen, tillsynsmyndigheter och 
konsumenter överblick och tillförsäkran. 
GREC-kommittén och revisionsutskottet förses 
med informationen som samlas in genom den 
samordnade regelefterlevnaden. Den samlade 
informationen stödjer ledningens beslutsfattande 
genom att tillhandahålla översikt av bolagets 
övergripande risker, nuvarande kontrollnivåer samt 
effektiviteten hos motverkande åtgärder.
Ramverk för regelefterlevnad
För att möjliggöra ett enhetligt och systematiskt 
arbete med risk- och regelefterlevnadsfrågor har 
ett ramverk för regelefterlevnad införts. Ramverket 
för regelefterlevnad består av sex delar. Det är 
utformat för att följa internationell standard och 
är baserat på principerna förebygga, upptäcka 
och undersöka. Ramverket används för att 
säkerställa lämplig styrning av regelefterlevnad av 
huvudrisker i Telias riskuniversum.
GREC-kommittén
GREC-kommitténs syfte är att agera som det 
främsta beslutsorganet för riskhantering och 
regelefterlevnad inom Telia.
GREC-kommittéer finns etablerade på landsnivå 
och i vissa utvalda koncernfunktioner samt i 
dotterbolag. 
GREC-möten hålls minst varje kvartal på samtliga 
nivåer. Mötena skapar ett forum för att uppdatera 
ledningen, ha diskussioner, fatta beslut, följa upp 
motverkande åtgärder och kontrollaktiviteter samt 
för satsningar inom Telias fokusområden för risk 
och hållbarhet. 
På koncernnivå leds GREC-kommitténs möten av 
ekonomi- och finansdirektören med deltagande 
av koncernchefen, koncernens chefsjurist och 
chefen för Corporate Affairs, COO (ersatt av Chief 
Technology & Information Officer från oktober 
2024), chefen för kommunikation, varumärke 
och hållbarhet, landscheferna, chefen för Tv och 
Media, GRC-chefen och chefen för internrevision. 
Syfte, agenda och deltagare vid de lokala GREC-
kommittérnas möten återspeglar motsvarande 
möten på koncernnivå.
Kanal för visselblåsning
Telias kanal för visselblåsning gör det möjligt för 
medarbetare och andra att rapportera misstankar 
om, eller söka råd kring efterlevnad av lagar och 
regler och Telias affäretiska uppförandekod. 
Kanalen tillåter anonym och konfidentiell 
rapportering av brott mot god redovisningssed, 
korrekt rapportering eller god internkontroll liksom 
bristande efterlevnad av lokal lagstiftning eller brott 
mot Telia Companys affärsetiska uppförandekod, 
koncernpolicyer, koncerninstruktioner och 
koncerngemensamma standarder. Telia Company 
har en koncernövergripande standard för utförande 
av interna utredningar av misstänkta brott mot 
efterlevnaden. Ledstjärnan är säkerställande 
av att utredningar genomförs på ett objektivt 
och opartiskt sätt; bedrivs så att fakta snabbt 
fastställs med ett minimum av störningar 
för affärsverksamheten eller medarbetares 
integritet; samt att säkerställa att sekretess och 
icke-vedergällning alltid respekteras. Samlade 
ärenderapporter har redovisats fortlöpande 
under året för revisionsutskottet. Rapporterna 
innefattade information om ärenden av betydelse, 
utvecklingen för pågående utredningar samt 
slutliga resultat av utredningar.
För mer information om visselblåsarärenden, 
interna utredningar samt disciplinära beslut under 
2024, se Not G1-1 i Hållbarhetsnoter.
Till läsaren av denna rapport: Om du anser att 
det finns brister i Telias finansiella rapportering 
eller om du misstänker oegentligheter inom Telia 
Company kan du anmäla detta till: https://secure.
ethicspoint.eu/domain/media/en/gui/101615/
index.html (engelsk sida)
Intern kontroll över finansiell 
rapportering  
Enligt den svenska aktiebolagslagen och den 
svenska koden för bolagsstyrning, som har 
uppdaterats för att inkludera kravet på att upprätta 
en hållbarhetsrapport, är styrelsen ansvarig 
för intern kontroll över finansiell rapportering. 
Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl de interna 
kontrollerna fungerar och initierar åtgärder för att 
främja kontinuerlig förbättring av dessa kontroller. 
56Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 57 =====

Telias ramverk för riskhantering (ERM) inbegriper 
intern kontroll över finansiell rapportering och 
ligger i linje med COSO:s ramverk för intern 
kontroll. Det omfattar de sammanhängande 
områdena kontrollmiljö, riskbedömning, 
kontrollaktiviteter, information och kommunikation 
samt övervakning. 
För att etablera en konsekvent inställning 
till och en koncerngemensam syn på risker 
hänförliga till felaktig finansiell rapportering, 
har koncernövergripande riskregister införts i 
alla större enheter där Telia har ledningsansvar. 
Internkontrollfunktionen inom koncernfinans 
är ansvarig för att utveckla och underhålla den 
interna kontrollen över ramverket för finansiell 
rapportering. 
Intern kontroll är en integrerad del av Telias 
bolagsstyrning och ERM, och involverar styrelsen, 
koncernledningen och övriga medarbetare på alla 
nivåer inom organisationen. Det är en process som 
omfattar metoder och processer avsedda att:
• Skydda koncernens tillgångar.
• Säkerställa att den finansiella rapporteringen är 
tillförlitlig och korrekt.
• Säkerställa efterlevnaden av gällande lagar och 
riktlinjer.
• Säkerställa måluppfyllelse i verksamheten 
och ständiga förbättringar av den operativa 
effektiviteten.  
Målsättningen för Telias finansiella rapportering 
är att den ska vara fullständig, korrekt och 
anpassad till hög professionell standard, samt att 
rapportering ska ske i rätt tid.
Kontrollmiljö
De viktigaste delarna av Telias kontrollmiljö 
är koncernpolicyer med tillhörande koncern-
instruktioner och detaljerade koncerndirektiv. 
Ledare på alla nivåer är ansvariga för att 
säkerställa att organisationen följer den av 
koncernchefen utfärdade DoA, Delegering av 
ansvar och befogenheter, de finansiella styrnings-
dokumenten, ramverket för rapportering samt 
övriga koncernkrav.
Personal på koncernfinans är ansvariga för att 
månatligen följa och, om väsentligt, kommunicera 
förändringar i lagstiftning, noteringskrav eller 
standarder för finansiell rapportering som 
kan påverka koncernens finansiella policyer, 
koncerninstruktioner eller koncerndirektiv. 
Ledningen för varje enhet eller koncernfunktion är 
ansvarig för att säkerställa att:
• Den månatliga och kvartalsvisa 
finansiella rapporteringen följer Telias 
redovisningsprinciper.
• Finansiella rapporter levereras i tid.
• Åtgärder för att mildra riskerna, som de beskrivits 
i koncernens riskregister, har införts och 
genomförs.
• Väsentliga affärsrisker och finansiella risker 
identifieras och rapporteras. 
Telias enhet för gemensamma ekonomitjänster 
stöder enhetliga och standardiserade finansiella 
redovisningsprocesser och kontroller i alla stora 
helägda affärsenheter.
Riskbedömning
Telia har en riskbaserad inställning till intern 
kontroll över finansiell rapportering. Riskhantering 
relaterad till finansiell rapportering ingår i det 
koncernövergripande ERM-ramverket. 
På så sätt är bedömning och hantering av risker 
som kan leda till felaktig finansiell rapportering 
något som sker kontinuerligt, med koncernens 
riskregister som bas. Riskbedömning genomförs 
både ur ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och 
upp-perspektiv, och resultaten dokumenteras i 
koncernens riskregister. 
Kontrollaktiviteter
Samtliga verksamhetsprocesser inom Telia 
inkluderar kontroller avseende initiering, 
godkännande, registrering och redovisning av 
finansiella transaktioner. Större processer, inklusive 
relaterade risker och nyckelkontroller, beskrivs och 
dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat 
sätt, baserat på angivna krav i koncernens 
riskregister. 
Kontrollerna är antingen automatiserade eller 
manuella, och är utformade för att säkerställa 
att nödvändiga åtgärder vidtas för att förebygga 
eller upptäcka allvarliga oriktigheter i den 
finansiella informationen, samt för att skydda 
bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning, 
värdering och offentliggörande av finansiell 
information ingår i den finansiella boksluts- och 
rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för 
IT-applikationer som används för redovisning 
och rapportering. 
Information och kommunikation 
Koncernpolicyer, koncerninstruktioner och 
koncerndirektiv, riktlinjer för rapportering 
samt andra krav på redovisning, rapportering 
och intern kontroll finns tillgängliga för alla 
berörda medarbetare via Telias interna 
kommunikationskanaler. Personal på 
funktionerna vid huvudkontoret deltar i 
interna utbildningsinsatser för att säkerställa 
harmonisering inom viktiga områden som 
intäktsredovisning och skillnaden mellan 
investeringar och rörelsekostnader.
Telia stödjer ett öppet, ärligt och transparent 
informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl 
de interna kontrollerna fungerar. De som utför 
kontrollerna uppmuntras att påtala eventuella 
problem som rör deras kontroller i rapporteringen, 
så att potentiella problem kan åtgärdas innan de 
hinner orsaka felaktigheter.
Övervakning
Telia har infört en strukturerad process för 
övervakning av hur väl den interna kontrollen 
över finansiell rapportering fungerar. Processen 
omfattar länder och koncernfunktioner, och 
består av självutvärderingar av åtgärder för 
riskminimering. Internkontrollfunktionen 
inom koncernfinans övervakar processen 
på månadsbasis. 
På uppdrag av koncernledningen genomför 
internkontrollfunktionen årligen en riskbaserad 
efterlevnadsgranskning av de viktigaste riskerna 
för att bedöma kvaliteten i självutvärderingar, 
riskminimering och övergripande intern 
kontrollmiljö. 
57Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 58 =====

Resultatet av självutvärderingen och 
efterlevnadsgranskningen förmedlas till ledningen 
för alla berörda enheter och till revisionsutskottet. 
Revisionsutskottet får också rapporter direkt 
från såväl de externa revisorerna som från 
internrevisionen. Rapporterna diskuteras och 
uppföljningsnoteringar görs av revisionsutskottet 
Både de externa revisorerna och internrevisionen 
deltar i utskottsmötena. 
Minst en gång per år träffar hela styrelsen de 
externa revisorerna, delvis utan närvaro av Telias 
ledning.
Koncernenheten för 
internrevision
Koncernenheten för internrevision utför oberoende 
och objektiva kvalitets- och rådgivningstjänster 
som syftar till att förbättra Telias verksamhet. 
Enheten genomför systematiska utvärderingar och 
arbetar för att förbättra styrning, riskhantering och 
intern kontroll.
Funktionen styrs av revisionsplanen vid prioritering 
och fördelning av resurser. Revisionsplanen är 
anpassad till Telias strategi, viktiga riskområden 
och affärsplaner. Revisionsutskottet godkänner 
revisionsplanen, som delas med de externa 
revisorerna. Internrevisionsfunktionen diskuterar 
regelbundet revisionsuppdrag, resultat och 
riskbedömningar med de externa revisorerna.
Under 2024 omfattade de utförda revisionerna 
både koncernfunktioner och länder, bland annat 
inom följande områden:
• Kommersiell kompetens
• Service Assurance
• Informationssäkerhet
• Finansiella frågor
• Riskhantering och efterlevnad
• Efterlevnad av lagar och regler.
Revisionsresultaten delas med relevanta chefer, 
koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören, 
koncernledningen och de externa revisorerna. 
En sammanfattning av resultaten rapporteras 
periodvis till revisionsutskottet.
Chefen för koncernens internrevisionsenhet 
rapporterar funktionellt till revisionsutskottet och 
administrativt till ekonomi- och finansdirektören.
Revisorer
Antal revisorer och uppdrag 
Enligt bolagsordningen ska Telia Company AB 
ha minst två, men inte fler än tre, revisorer och 
maximalt samma antal revisorssuppleanter. 
Årsstämman kan även besluta om endast 
en revisor, om den utser ett auktoriserat 
revisionsbolag till revisor. Revisorerna rapporterar 
till bolagets aktieägare på årsstämman.
De externa revisorernas uppdrag är att granska 
Telias årsbokslut och koncernredovisning, samt 
att granska styrelsens och koncernchefens 
förvaltning av bolaget. I revisorernas uppdrag 
ingår att:
• Presentera planering, omfattning och innehåll i 
den årliga revisionen för revisionsutskottet.
• Granska delårsrapporten för det tredje kvartalet.
• Genomföra revision av årsredovisningen i 
enlighet med internationella revisionsstandarder 
och god revisionssed i Sverige.
• Utföra en lagstadgad genomgång av 
bolagsstyrningsrapporten.
• Utföra en årlig översiktlig granskning av 
hållbarhetsrapporten i årsredovisningen.
Revisorerna redovisar resultatet av revisionen 
vid årsstämman och ger ett uttalande om 
huruvida riktlinjerna för ersättning till ledande 
befattningshavare har följts. Revisorerna 
rapporterar dessutom kvartalsvis till 
revisionsutskottet, inklusive till koncernchefen och 
ekonomi- och finansdirektören.
Ytterligare information avseende kontakter mellan 
styrelsen och revisorerna återfinns i avsnitten 
Styrelsen respektive Intern kontroll över 
finansiell rapportering.
Nuvarande revisorer och arvoden
Vid årsstämman 2024 valdes KPMG AB som 
revisorer fram till och med årsstämman 2025. 
KPMG AB har utsett den auktoriserade revisorn 
Joakim Thilstedt (född 1967) till huvudansvarig 
revisor. KPMG AB anlitas ofta av svenska staten, 
som är Telia Companys största ägare, för såväl 
revisions- som rådgivningsuppdrag. Joakim 
Thilstedt äger inga aktier i Telia Company.
Information om arvoden för revisionstjänster 
och övriga tjänster återfinns i Not K33 i 
koncernredovisningen.
58Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 59 =====

Styrelsen
Styrelseordförande
Lars-Johan Jarnheimer
Vald vid extra bolagsstämma  
i november 2019
Födelseår: 1960 
Nationalitet: Svensk
Styrelseordförande: Ingka Holding 
(IKEA), Arvid Nordqvist Grimaldi 
Industries och Elite Hotels
Styrelseledamot: Stillfront
Arbetslivserfarenhet och 
andra uppdrag: Tidigare 
styrelseordförande i Egmont 
International Holdings AS, Qliro 
Group, BRIS (nationell stödlinje för 
barn) och Eniro AB. Styrelseledamot 
i SAS, Point Properties, Millicom 
International Cellular, Modern Times 
Group, Invik och Apoteket. Vd för 
Tele2 (1999–2008), vice vd och vd 
för Comviq samt olika befattningar 
inom H&M
Utbildning: Examen i civilekonomi 
från Lunds universitet och Växjö 
universitet
Antal aktier i Telia Company: 
150 097
Vice Styrelseordförande 
Ingrid Bonde 
Invald vid årsstämman 2020
Födelseår: 1959 
Nationalitet: Svensk 
Styrelseordförande: Apoteket
Styrelseledamot: Husqvarna, Ersta 
Diakoni och Wall to Wall Group
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Tidigare finansdirektör 
och vice koncernchef för Vattenfall, 
vd för AMF, generaldirektör för 
Finansinspektionen, överdirektör 
för Riksgäldskontoret, finanschef 
för SAS. Tidigare ordförande i 
Klimatpolitiska Rådet
Utbildning: MBA från 
Handelshögskolan i Stockholm
Antal aktier i Telia Company: 
25 000
Styrelseledamot
Johannes Ametsreiter
Invald vid årsstämman 2022
Födelseår: 1967 
Nationalitet: Österrikisk
Arbetslivserfarenhet och 
andra uppdrag: Non-executive 
director i 1GLOBAL. Tidigare 
medlem i koncernledningen för 
Vodafone och vd för Vodafone 
Tyskland, koncernchef för Telekom 
Austria, ledande befattningar på 
mobilkom Austria, ordförande för 
österrikiska fintech PayBox A1 
Bank. Erfarenhet från klimat- och 
cirkularitetsarbete. Kapitalinvesterare 
i cirkularitetsplattformen Resourcify, 
batterilagringsföretaget Terralayr 
och i cybersäkerhetsföretaget 
Quantum Industries
Utbildning: Doktorsexamen i filosofi, 
masterexamen från University 
of Salzburg samt kurser för 
företagsledare vid Harvard Business 
School, Stanford University och 
INSEAD
Antal aktier i Telia Company: 
17 000
Styrelseledamot 
Thomas Andersson
Utnämnd till  
arbetstagarrepresentant 2024
Födelseår: 1967
Nationalitet: Svensk 
Styrelseordförande: Ordförande i 
Unionen-Tele klubben
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Olika befattningar inom 
Telia sedan 1990, huvudsakligen 
inom drift och underhåll
Antal aktier i Telia Company: 
5 134
Styrelseledamot*
Pär Axelsson
Utnämnd till  
arbetstagarrepresentant 2024
Födelseår: 1992
Nationalitet: Svensk 
Styrelseordförande: 
Ordförande i SEKO (Service- 
och Kommunikationsfacket) 
lokalavdelning Teliaklubben Seko
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Tio år på Telia inom 
kundtjänst
Antal aktier i Telia Company: 
0
* Rickard Wäst lämnade Telia den 
1 november 2024 och efterträddes 
av Pär Axelsson.
59Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 60 =====

Styrelseledamot 
Sarah Eccleston
Invald vid årsstämman 2023 
Födelseår: 1970
Nationalitet: Brittisk
Styrelseledamot: Data 
Communications Company (DCC)
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Tidigare global CTO och 
vice försäljningschef på Cisco (2019–
2022), flera ledande positioner inom 
globala teknikföretag såsom Nortel 
Networks och Verizon
Utbildning: Studier i elektronik och 
telekommunikation från University of 
Coventry
Antal aktier i Telia Company: 
10 000
Styrelseledamot 
Tomas Eliasson
Invald vid årsstämman 2022
Födelseår: 1962 
Nationalitet: Svensk 
Styrelseledamot: Millicom 
International Cellular, Boliden och 
Elekta
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Tidigare finanschef för 
Sandvik, Electrolux, Assa Abloy och 
Seco Tools
Utbildning: Examen i civilekonomi 
från Uppsala universitet
Antal aktier i Telia Company: 
25 000
Styrelseledamot 
Jeanette Jäger
Invald vid årsstämman 2020 
Födelseår: 1969 
Nationalitet: Svensk 
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Koncernchef för Enento 
Group sedan 2022. Tidigare vd för 
Bankgirot, olika chefsbefattningar 
inom Tieto samt produkt- och 
marknadsdirektör för TDC. 
Erfarenhet inom arbete med 
digital integrering genom initiativ 
såsom Swish samt som en kvinnlig 
högprofilerad CEO vara talesperson 
för mångfald, rättvisa och 
inkludering
Utbildning: Examen i civilekonomi 
från Stockholms universitet
Antal aktier i Telia Company: 
16 385
Styrelseledamot 
Rickard Gustafson
Invald vid årsstämman 2019 
Födelseår: 1964 
Nationalitet: Svensk 
Styrelseledamot: SKF och Svenskt 
Näringsliv
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Koncernchef för SKF sedan 
2021. Tidigare koncernchef för SAS 
(2011–2021), vd för Codan/Trygg-
Hansa (2006–2011), olika 
chefsbefattningar inom GE Capital 
i Europa och USA (1996–2006). 
Tidigare styrelseordförande för 
vårdbolaget Aleris (2016–2019).
Utbildning: Masterexamen från 
Tekniska högskolan vid Linköpings 
universitet
Antal aktier i Telia Company: 
14 075
Styrelseledamot 
Martin Sääf
Utnämnd till  
arbetstagarrepresentant 2022
Födelseår: 1957 
Nationalitet: Svensk 
Styrelseordförande: Akademikerklubben 
på Telia
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Olika befattningar inom 
Telia inom hyrda förbindelser, 
telefonväxelförbindelser och IT- och 
informationssäkerhet, inklusive 
ledarsansvar. Uppdrag på Lietuvos 
Telekomas och PTT Telekom. 
Konsult på FFV Elektronik. Medlem 
av kommunfullmäktige i Nacka 
med erfarenhet av att arbeta med 
klimatrelaterade ämnen som medlem 
i miljö och stadsbyggnadsnämnd för 
Nacka kommun
Utbildning: studier i teknik, el och 
telekommunikation
Antal aktier i Telia Company: 
2 000
Samtliga aktieinnehav är redovisade per 28.2.2025. Antal aktier avser för samtliga eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier i Telia Company.
Styrelseledamot
Luisa Delgado
Invald vid årsstämman 2021
Födelseår: 1966
Nationalitet: Schweizisk och 
portugisisk
Styrelseordförande: Swarowski
Styrelseledamot: DIA Group, Fortum, 
Ingka Holding, Barcleys Bank Suisse 
och José de Mello
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Tidigare vd för Safilo Group, 
styrelseledamot och hr-chef för SAP, 
nordisk vd för Procter & Gamble samt 
hr-chef för Procter & Gamble i Europa. 
ESG-relaterat styrelseansvar för DIA 
Group och tidigare för Breitling samt 
styrelsemedlem i energibolaget Fortum
Utbildning: Examen i juridik från 
University of Geneva, en masterexamen 
i juridik från King’s College/University 
of London, Postgraduate Diploma från 
Universidade Lusiada i Lissabon samt 
FT Non-Executive Director-diplom
Antal aktier i Telia Company: 
3 600
60Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 61 =====

Ersättningar och närvaro under 2024
Mötesnärvaro
Namn Invald år Befattning Styrelse
Ersättnings-
utskott
Revisions-
utskott
Summa
ersättningar
(kSEK)¹
Lars-Johan Jarnheimer 2019 Styrelsens ordförande och ordförande iErsättningsutskottet 11/11 5/5 2 102 201
Ingrid Bonde 2020 Vice styrelseordförande och medlem i Revisionsutskottet 11/11 6/6 1 122 787
Johannes Ametsreiter 2022 Medlem i Revisionsutskottet 11/11 6/6 853 009
Luisa Delgado 2021 Medlem i Ersättningsutskottet 11/11 5/5 755 266
Tomas Eliasson 2022 Ordförande i Revisionsutskottet 9/11 6/6 984 346
Rickard Gustafson 2019 Medlem i Ersättningsutskottet 11/11 5/5 755 266
Jeanette Jäger 2020 11/11 680 266
Jimmy Maymann² 2018 2/11 185 924
Sara Eccleston 2023 11/11 680 266
Stefan Carlsson 2009 Arbetstagarrepresentant 2/11 0
Martin Sääf 2022 Arbetstagarrepresentant 10/11 0
Rickard Wäst 2021 Arbetstagarrepresentant 10/11 0
Thomas Andersson 2024 Arbetstagarrepresentant 10/11 0
Pär Axelsson 2024 Arbetstagarrepresentant 3/11 0
1)  Se även not K32 i koncernredovisningen.
2) Lämnade Telia i april 2024
Styrelsen
61Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 62 =====

Ledningen
Från vänster till höger:
Ola Rembe 
Stefan Backman
Giedrė Kaminskaitė-Salters
Mathias Berg
Maria Romberg Ewerth
Patrik Hofbauer
Eric Hageman
Holger Haljand
Anders Olsson 
Stein-Erik Vellan
Alexandra Fürst
62Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 63 =====

Patrik Hofbauer
Vd och koncernchef
Födelseår: 1968
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Telia Companys VD och koncernchef sedan 
2024. Tidigare VD och koncernchef för 
Svenska Spel (2018–2024), VD för Telenor 
Sverige (2014–2018), VD för Telenor 
Broadcasting (2011–2014), VD för Clear 
Channel Sverige (2009–2010), VD för 
Canal Digital Sverige (2005–2009), VD 
för NEC Scandinavia (1999–2004) samt 
Försäljningsdirektör på Scandic Hotels Sverige 
(1995–1998)
Styrelseledamot: Clas Ohlson och World 
Childhood Foundation
Utbildning: DIHM-diplom i marknadsföring 
från IHM Business School, IHM-master i 
personligt ledarskap från IHM Business School 
samt utbildningar vid INSEAD och London 
Business School
Antal aktier i Telia Company: 251 200
Stefan Backman
Executive Vice President,  
Chefsjurist och Chef för Corporate Affairs
Födelseår: 1975
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Telia Companys chefsjurist och chef för 
Corporate Affairs sedan 2022, chefsjurist 
på Tele2 (2016–2022), olika befattningar 
inom juridik på Tele2 (2007–2016) samt 
juristbiträde på Post- och Telestyrelsen 
(2003–2007)
Utbildning: Examen i juridik från Uppsala 
universitet
Antal aktier i Telia Company: 70 000
Mathias Berg
Senior Vice President,  
Chef för Tv och Media
Födelseår: 1975
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Vd på TV4 och Telia Companys chef för Tv 
och Media sedan 2022.Tidigare vice vd och 
nordisk chef reklam-TV på TV4 Media, mer än 
20 års erfarenhet från företag inom telekom- 
och mediebranschen som TDC, MTG och flera 
positioner inom TV4-gruppen
Utbildning: Examen i civilekonomi från 
Handelshögskolan i Stockholm
Antal aktier i Telia Company: 55 000
Alexandra Fürst
Senior Vice President,  
Chief Technology & Information Officer*
Födelseår: 1973
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Telia Companys Chief Technology & 
Information Officer sedan 2025. Tidigare 
innehaft chefspositioner på Dustin Group 
(2019–2025) inklusive Group Chief Operating 
Officer, Chief Information Officer på Wasa 
Kredit (2015-2019), Vice President, finansiella 
tjänster Sverige på Tieto (2009–2015), VD för 
OctaGTM Travel (2002–2008
Utbildning: Masterexamen i industriell 
ekonomi från Linköpings universitet
Antal aktier i Telia Company: 0
* Alexandra Fürst utsågs till Chief Technology 
& Information Officer och medlem av 
koncernledningen per den 1 mars 2025.
Eric Hageman
Executive Vice President,  
Group Chief Financial Officer
Födelseår: 1970
Nationalitet: Nederländerna
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Telia Companys finanschef sedan 2023. 
Tidigare seniora ledarpositioner på Royal 
KPN, inklusive koncern CFO och CEO för 
KPN Belgium (Base) och som koncern CFO 
på Telecity Group, IWG och William Hill. Olika 
roller inom Corporate Finance på Deutsche 
Bank och ABN Amro med fokus på klienter 
inom telekom, media och teknik
Styrelseledamot: Mace Finance Limited
Utbildning: MBA från London Business School 
och masterexamen i företags ekonomi från 
Maastricht University
Antal aktier i Telia Company: 110 000
Holger Haljand
Senior Vice President, Chef för Telia Finland**
Födelseår: 1978
Nationalitet: Estnisk
Styrelseledamot: SK ID Solutions
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Senior Vice President, Chef för Telia Finland 
sedan februari 2025, seniora positioner på 
Telia Estonia inklusive Chef för Telia Estland 
(2022–2025), vice-president företagskunder 
(2020–2022) och vice-president 
konsumentkunder (2016–2020)
Utbildning: Masterexamen från Estonian 
Business School
Antal aktier i Telia Company: 10 000
** Holger Haljand utsågs till chef för Telia Finland 
och medlem av koncernledningen per den 1 februari 
2025, och ersatte Heli Partanen.
Ledningen Giedrė Kaminskaitė-Salters
Senior Vice President, Chef för Telia Baltikum 
och chef för Telia Litauen***
Födelseår: 1978
Nationalitet: Litauisk
Styrelseledamot: Rådgivande nämnd för 
Institute of International Relations & Political 
Science, Vilnius University
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Senior Vice President, Chef för Telia Baltikum 
sedan februari 2025 och Chef för Telia 
Litauen sedan 2023, chef för företagskunder 
på Telia Danmark (2021–2023), seniora 
ledarpositioner på Telia Litauen inklusive 
sälj- och kundtjänstschef (2019-2021) och 
chefsjurist & chef för Corporate Affairs (2015–
2019), styrelsemedlem i LMT (2018–2021), 
huvudrådgivare till Litauens president (2014–
2015), direktör, energieffektivitetsprogram, 
Ofgem (2011-2014), senior rådgivare, 
Department for International Development, 
Storbritannien (2009–2011), advokat, 
Freshfields Bruckhaus Deringer (2003–2008)
Utbildning: Examen i internationella relationer 
från London School of Economics & Political 
Sciences, masterexamen i internationella 
relationer från University of Oxford, 
doktorsexamen i juridik från Maastricht 
University
Antal aktier i Telia Company: 10 910
*** Giedrė Kaminskaitė-Salters utsågs till chef för 
Telia Baltikum och medlem av koncernledningen 
som representant för både Litauen och Estland, 
medan hon fortsätter i sin nuvarande roll som chef 
för Telia Litauen, per den 1 februari 2025.
63Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 64 =====

Ersättningar och övriga förmåner under 2024 samt kapitalvärde av pensionsåtaganden
KSEK Grundlön
Övrig
ersättning
Övriga
förmåner
Pensions-
kostnader
Kapitalvärde av  
persionsåtagande
Koncernledningen, 2024
Alison Kirby, koncernchef till 31 jan 2024 1 530 688 64 47 2 329
Patrik Hofbauer, koncernchef från 1 feb 2024 13 750 5 897 240 503 20 390
Övriga medlemmar av koncernledningen 
(inkluderar 3 EVPs och 5 SVPs) 59 720 13 959 1 440 3 543 78 661
Summa 75 000 20 544 1 744 4 093 101 380
Se även not K32 i koncernredovisningen.
Den 2 oktober 2024 meddelade Telia Company att Alexandra Fürst har utsetts till 
Chief  Technology and Information Officer (CTIO) och medlem av koncernledningen. 
Alexandra anslöt sig till Telia den 1 mars 2025.
Ledningen Anders Olsson
Executive Vice President,  
Chef för Telia Sverige
Födelseår: 1969
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:  
Vd för Telia Sverige sedan 2018. Tidigare COO 
och chef för Global Services & Operations på 
Telia Company (2016–2018). CCO (2009–
2015) samt Market Area Director Central 
Europe och BeNeLux på Tele2 (2004–2009)
Styrelseledamot: TechSverige och Svenskt 
Näringsliv
Utbildning: Masterexamen i civilekonomi från 
Uppsala universitet
Antal aktier i Telia Company: 240 000
Ola Rembe
Senior Vice President,  
Head of Communications, Brand and 
Sustainability
Födelseår: 1969
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Telia Companys Head of Communications, 
Brand & Sustainability sedan 2023.Tidigare 
partner på Kekst (2020–2023). Olika 
seniora kommunikationsroller inom Ericsson 
(2001–2019) inklusive varumärkes- och 
kommunikationschef
Utbildning: Studier i ekonomi och 
statsvetenskap vid Lunds universitet
Antal aktier i Telia Company: 65 262
Maria Romberg Ewerth
Senior Vice President,  
Chief People Officer
Födelseår: 1978
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Telia Companys Chief People Officer sedan 
2022. HR chef på ASSA ABLOY (2019–2022). 
Olika HR roller på ASSA ABLOY Entrance 
systems (2008–2019), JELD-WEN Sverige, 
VALEO Engine Cooling och Svenska Meats.
Utbildning: Examen i Human Resources från 
Kristianstads universitet och MBA från Blekinge 
Tekniska Högskola
Antal aktier i Telia Company: 72 311
Stein-Erik Vellan
Senior Vice President,  
Chef för Telia Norge
Födelseår: 1965
Nationalitet: Norsk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Vd för Telia Norge sedan 2019. Vd för Telia 
Finland (2017–2019). Olika roller inom Telenor 
koncernen (2001–2017) varav som vd för 
Telenors verksamheter i Indien, Serbien och 
Bulgarien
Utbildning: Examen i marknadsföring från 
Oslo Markedsførings høyskole
Antal aktier i Telia Company: 20 000
64Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

===== SIDA 65 =====

Hållbarhets- 
rapport
65Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 66 =====

Innehåll
Allmän information ESRS 2 67
Miljöinformation 84
E1. Klimatförändringarna 85
E5. Resursanvändning och  cirkulär ekonomi 98
Taxonomirapportering 103
Samhällsansvar 115
S1. Den egna arbetskraften 116
S2.  Arbetstagare i värdekedjan 125
S3. Berörda samhällen 130
  – Digital inkludering
  – Barns rättigheter
  – Yttrandefrihet
S4. Konsumenter och slutanvändare 139
  – Integritet och säkerhet
Bolagsstyrning 144
G1. Ansvarsfullt företagande 145
Bilaga 153
Hållbarhetsrapport 
66Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 67 =====

Läsanvisningar
• För varje kapitelrubrik finns en ESRS-kod som anger 
den övergripande standard som rubriken hänvisar till.
• Både de kvalitativa och kvantitativa upplysningarna 
har ESRS-referenser inom parentes som anger de krav 
som Telias uppgifter hänvisar till
• Telia har gjort kvantitativa jämförelser med 
föregående års uppgifter när detta är möjligt.
ESRS 2 Allmänna 
upplysningar
 BP-1   Allmän grund 
för utarbetandet av 
hållbarhetsrapporten 
Hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen 
utgör Telia Companys lagstadgade 
hållbarhetsrapport i enlighet med 
årsredovisningslagen. Den utgör även Telias 
och samtliga dotterbolags Global Compact-
rapport (CoP). Det finns även hållbarhetsrelaterat 
innehåll i andra avsnitt av denna rapport, till 
exempel i beskrivningen av Telias affärsstrategi, i 
trendanalysen och i avsnittet om bolagsstyrning.
Rapporten har utarbetats i enlighet med European 
Sustainability Reporting Standards (ESRS). För 
att underlätta läsning och jämförelser hänvisas till 
Telias hållbarhetsindex på sidan 154.
Notera: Redovisningen avser hela koncernen 
och omfattar koncernredovisningen för Telias 
verksamhet i Estland, Finland, Litauen, Norge 
och Sverige. För att anpassa till ESRS är Telias 
lettiska dotterbolag Latvijas Mobilais Telefons 
(LMT), som ingår i koncernredovisningen, också 
inkluderad i denna rapport. Vissa processer inom 
enheten TV & Media skiljer sig från processer 
för övrigt inom Telia Company på grund av den 
interna informationsbarriären. Väsentlig utelämnad 
information eller begränsad omfattning av 
information för LMT och TV & Media förklaras i 
respektive avsnitt. Telia Companys dotterbolag 
Telia Lithuania är det enda av bolagets 
dotterbolag som är börsnoterat och upprättar 
sin egen redovisning i enlighet med ESRS. Alla 
dotterbolag inklusive Telia Lithuania ingår i 
koncernredovisningen. (BP-1-5-(b))
Hållbarhetsrapporten omfattar uppströms 
och nedströms i värdekedjan samt Telias egen 
verksamhet. Inverkningar, risker och möjligheter 
har bedömts för alla tre delarna i värdekedjan, i 
varierande grad beroende på område.
Exempelvis omfattar S2 Arbetstagare i 
värdekedjan mestadels leverantörer upp till andra 
ledet, men vissa väsentliga inverkningar har 
kartlagts bortom tredje ledet. I S4 Konsumenter 
och slutanvändare har väsentliga inverkningar, 
risker och möjligheter kartlagts i relation till Telias 
egna kunder. Telias policyer gäller för de egna 
medarbetarna samt för bolagets leverantörer, 
och omfattar indirekt ytterligare intressenter som 
kunder och berörda samhällen.
Åtgärder och mål som anges i rapporten avser 
oftast Telias egen verksamhet, med indirekt 
inverkan på ytterligare intressenter i bolagets 
värdekedja. (BP-1-5-(c))
Allmän 
information
Under de senaste åren har Telia strävat 
efter att sammanställa en välstrukturerad 
och heltäckande hållbarhetsredovisning. 
Detta ger intressenter transparenta, 
jämförbara och tillförlitliga data om bolagets 
prestanda sett till miljö, socialt ansvar och 
bolagsstyrning (ESG). Den här rapporten är 
också i linje med EU:s direktiv om företagens 
hållbarhetsrapportering (CSRD).
67Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 68 =====

datakvalitet. För varje sådan mätosäkerhet kommer 
bolaget att beskriva dessa källor i detalj, på ett 
sätt som förser intressenterna med en kontext 
för att utvärdera arten av de osäkerheter som är 
kopplade till bolagets uppgifter.
I enlighet med ESRS 1 åtar sig Telia att fullt ut 
redovisa alla antaganden, uppskattningar och 
bedömningar som tillämpats för alla de mått 
och mängder som anges. Detta omfattar också 
bolagets grund för att välja specifika metoder, 
datakällor och justeringar. (BP-2-11-(b))
Uppgifter och beräkningar för värdekedjan 
används i ett antal olika mått:
 BP-2   Upplysningar med 
avseende på särskilda 
omständigheter
Tidshorisonter
I denna rapport avser kort sikt ett år, medellång 
sikt från ett till fem år och lång sikt fem år och 
längre, om ingenting annat anges. (BP-2-9-(a))
Uppskattningar av värdekedjan
Telia inser att mätosäkerheter kan förekomma 
inom hela värdekedjan på grund av olika faktorer 
som beroende av framtida utfall, mättekniker och 
Mått Grund för utarbetande Åtgärder för att förbättra noggrannheten
Utsläpp av 
växthusgaser
Telia använder en kombination av olika 
metoder för att redovisa utsläpp, däribland 
branschgenomsnitt och beräkningar 
på leverantörsnivå respektive enhets-/
produktnivå. Mer information finns under 
E1-6.
Telia följer löpande utvecklingen vad 
gäller utsläppsredovisning och tillgängliga 
datakällor. Telia ökar andelen beräkningar på 
leverantörsnivå respektive produktnivå.
Energi Uppskattningar används för anläggningar där 
elförbrukningen ingår i hyran.
Telia arbetar med att förbättra mätningen av 
den egna energianvändningen
Möjliggörande Möjliggörande inverkan beräknas med hjälp 
av generiska möjliggörande faktorer på 
nationell nivå (baserat på tredjepartskällor 
och -data) och på kundspecifik basis. Vid 
kundspecifika beräkningar beräknas den 
möjliggörande faktorn utifrån användningen 
av Telias produkter. 
Telia granskar årligen modellen och dess 
antaganden och utvärderar de produkter och 
tjänster som ingår.
(BP-2-10(a)) (BP-2-10(b)) (BP-2-10(c)) (BP-2-10(d))
Ändringar av hur hållbarhetsinformation 
utarbetas eller presenteras
Det har skett flera ändringar i den information som 
uppges jämfört med föregående år. Ändringarna 
är inte en följd av ett metodbyte utan beror snarare 
på ändrad omfattning.
• På grund av avyttringen av bolagets verksamhet 
i Danmark är denna verksamhet inte inkluderad 
i de totala siffrorna för 2024 i redovisningen av 
EU:s taxonomi, växthusgasutsläpp, avfall och 
cirkularitet och antal anställda. (BP-2-13-(a))
Gällande ovannämnda förändringar är det inte 
praktiskt genomförbart att jämföra uppgifterna 
mot föregående år på grund av skillnaderna i 
omfattning. (BP-2-13-(b))
Rapportering av fel under tidigare perioder
Upplysningarna för scope 2 (marknadsbaserade) 
för 2023 har omräknats till följd av en förändring 
av emissionsfaktorer.
Framåtblickande upplysningar
Framåtblickande upplysningar har tagits fram 
utifrån antaganden om möjliga förhållanden i 
framtiden samt möjliga åtgärder från Telias sida. 
Det faktiska resultatet kommer sannolikt att bli 
annorlunda eftersom förutsedda händelser ofta 
inte inträffar som förväntat.
Operativ kontroll av växthusgasutsläpp
Telias värdekedjas utsläppsrapportering 
och finansiell rapporteringen följer samma 
rapporteringsperiod. Telias rapportering av 
utsläpp av växthusgaser följer till största delen 
operativ kontroll i linje med den ekonomiska 
rapporteringen. Undantag från detta är holding 
bolag i Lettland, holdingbolag i avyttrad 
verksamhet, holdingbolag för TV/Media, 
Finansiella institutioner, Telia Field Operations AB, 
Elkraps AB, Svenska UMTS-licens AB, Tel-Judo 
Shodan 4 AB, Zitius Service Delivery AB, IsMobil 
AB, Växjö Mast AB, Cygate AB Norge och Cygate 
Cloud Services Pvt Ltd. Telia planerar att se över 
de undantagna företagen under de kommande 
åren. (E1-AR42c)
68Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 69 =====

GOV-1   Förvaltnings-, lednings- 
och tillsynsorganens roll
Det totala antalet ledamöter i Telias styrelse är 11. 
Alla ledamöter är oberoende gentemot företaget. 
(GOV-1-21-(a)) Den nuvarande könsfördelningen 
i styrelsen ligger på 36 procent kvinnor och 
64 procent män. (GOV-1-21- (d)) Andelen 
oberoende ledamöter i styrelsen är 100 procent, 
vilket stöder en robust styrning och opartiska 
beslutsprocesser. Information om styrelsens 
hållbarhetsrelaterade expertis finns i avsnittet 
Styrelse. (GOV-1-21-(e))
Telias ledning håller möten inom kommittén för 
styrning, risk, etik och regelefterlevnad (GREC) 
fem gånger per år. Alla väsentliga risk- och 
efterlevnadsfrågor tas upp vid dessa möten 
och eskaleras vid behov. Mer information om 
GREC-mötena finns i avsnittet Styrning, risk, och 
efterlevnad (GRC). (GOV-1-22-(a)) 
Koncernledningen äger och ansvarar för alla 
koncernpolicyer, koncerninstruktioner och 
riskminimeringar som beslutats av GREC. Roller 
och ansvar delegeras genom Telias delegering 
av ansvar och befogenheter (Delegation of 
Obligation and Authority, DOA). (GOV-1-22-(b))
Styrningsprocesser, kontroller och rutiner 
för att kontrollera, hantera och följa upp 
inverkningar, risker och möjligheter inom Telia 
är tydligt definierade och strukturerade genom 
bolagets styrningsramverk och DOA. Roller och 
ansvarsfördelning gällande riskhantering, inklusive 
delegering till riskägare och chefer, 
beskrivs i bolagets ERM-ramverk (Enterprise Risk 
Management).
Styrelsen har det yttersta ansvaret för kontroll av 
hållbarhetsarbetet och fattar beslut om bolagets 
övergripande hållbarhetsinriktning och innehållet 
i bolagets policyer. Styrelsen får avrapporteringar 
om hållbarhetsarbetet sju till åtta gånger om året 
som en del av en mötesagenda. Information om 
nyckelfrågor ges också genom VD:s kvartalsvisa 
rapportering. Dessutom granskar styrelsens 
revisionsutskott riskrapporter som täcker 
huvudriskområden, inklusive hållbarhet, två gånger 
om året. Utskottet fastställer även acceptabla 
risknivåer, som beskrivs i Telias riskuniversum.
Styrning på ledningsnivå sker främst genom 
koncernledningen och GREC. Koncernledningen 
antar och följer upp Telias hållbarhetsmål, som 
fastställs av styrelsen, medan GREC följer upp 
hållbarhetsrelaterade risker via Telias Enterprise 
Risk Management Framework (ERM).
Alla medlemmar i koncernledningen deltar också 
i GREC. Alla GREC-kommittéer på landsnivå 
rapporterar till GREC på koncernnivå. Telias DOA 
delegerar ansvaret för risk och efterlevnad till 
koncernledningen. (GOV-1-22-(c))
Fastställandet av mål relaterade till väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter, och 
uppföljning avseende dessa, hanteras genom 
diskussioner mellan koncernledningen och 
styrelsen och beslutas av styrelsen. Risker 
rapporteras till GREC, inklusive begränsning och 
anpassning till riskaptit. (GOV-1-22-(d))
Styrelsen 
Forum för styrning, 
risk, etik och regel-
efterlevnad (GREC)
Koncernledning 
(GEM)*
Styrkommittén för hållbarhet, leds av SVP, chefen 
för kommunikation, varumärke och hållbarhet Chef för 
särskilda 
utredningar 
Experter på hållbarhetsfrågor
Projektgrupper inom hållbarhet
Revisionsutskottet
Hållbarhetschef
* Koncernledningens ansvarsområden: SVP, chefen för kommunikation, varumärke och hållbarhet: klimatförändringar, 
avfall och cirkularitet, digital inkludering, barns rättigheter – SVP, Chief People Officer: den egna arbetskraften – EVP, 
ekonomi- och finansdirektören: arbetstagare i värdekedjan, affärsetik – EVP, koncernens chefsjurist och chef för 
Corporate Affairs: yttrandefrihet, integritet och säkerhet.
Kontroll
Roll Bolagsstyrning/beslutsorgan
Ansvar
Implementering 
på bolagsnivå
Implementering 
regionalt/lokalt/
per affärsenhet
Lokala ledningsgrupper och forum för styrning,  
risk, etik och regelefterlevnad (GREC) 
69Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 70 =====

GOV-2   Information som lämnas 
till och hållbarhetsfrågor 
som behandlas av företagets 
förvaltnings-, lednings- och 
tillsynsorgan
GREC tillhandahåller riskrapporter till 
revisionsutskottet i Telias styrelse två gånger om 
året. Rapporterna sammanställs genom workshops 
för alla riskområden. I rapporterna ingår risker 
relaterade till tillbörlig aktsamhet, som härrör från 
tredje part. Uppföljning av implementeringen 
av policyer och instruktioner utförs genom 
kontrollramverk som gäller för viktiga riskområden 
som säkerhet, kontinuitet i bolagets tjänster och 
finansiell rapportering. (GOV-2-26-(a))
Risker tas upp i riskrapporterna och i 
diskussionerna mellan koncernledningen och 
GREC beroende på vilka inverkningar, risker 
och möjligheter (IRO) som identifierats genom 
den dubbla väsentlighetsanalysen. Målsättning, 
risker och möjligheter för de områden som ingår 
i hållbarhet är en del av Telias strategiprocess. 
(GOV-2-26-(b))
Ansvaret för att hantera väsentliga IRO delas 
mellan Telias förvaltnings-, lednings- och 
tillsynsorgan (en förteckning över Telias väsentliga 
IRO finns i avsnitt SBM-3). För praktisk hantering 
tilldelas dock specifika ansvarsområden för 
varje fråga och dess relaterade IRO till utsedda 
medlemmar i koncernledningen. Detta bidrar till 
en tydlig ansvarsskyldighet och effektiv kontroll, 
samtidigt som man utnyttjar ämnesexpertisen för 
varje fokusområde.
• SVP, chefen för kommunikation, varumärke 
och hållbarhet – klimatförändringar, avfall och 
cirkularitet, digital inkludering, barns rättigheter
• SVP, Chief People Officer - den egna 
arbetskraften  
• EVP, ekonomi- och finansdirektören – 
arbetstagare i värdekedjan, affärsetik
• EVP, koncernens chefsjurist och chef för 
Corporate Affairs – yttrandefrihet, integritet och 
säkerhet (GOV-2-26-(c))
Uppdateringar samlas in till verksamhets-
genomgångarna för att stämma av centrala 
operativa nyckeltal (KPI:er) mot Telias 
hållbarhetsmål. I denna process sammanställs 
information om viktiga KPI:er för varje marknad på 
kvartalsbasis och överlämnas till koncernledningen 
för uppföljning och diskussion. (GOV-2-AR6)
70Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 71 =====

GOV-3   Integration av 
hållbarhetsrelaterade resultat i 
incitamentssystem
På begäran av Telias största ägare (svenska staten) 
erhåller medlemmarna i Telias koncernledning 
inte rörlig lön, vare sig monetär eller icke-monetär. 
Koncernledningen har dock hållbarhetsmål 
integrerade i sina personliga utvecklingsplaner 
och i sina årliga centrala mål och resultat 
(OKR). Tre hållbarhetsmål ingår i det långsiktiga 
incitamentsprogrammet (LTI) som gäller för 
nyckelpersoner (cirka 250 personer). Därmed 
integreras hållbarhetsrelaterade aspekter i 
nyckelpersonernas årliga prestationsutvärdering, 
vilket stöder Telias arbete med att uppnå sina 
hållbarhetsmål. (GOV-3-29) (GOV-3-29-(a))
Femton procent av LTI-programmet är relaterat 
till nyckeltal för hållbarhet. Varje mål och 
tillhörande KPI representerar fem procent 
av programmet, enligt beskrivning till höger. 
Gällande klimatområdet beaktas inte mål för 
direkt minskning av växthusgasutsläppen i 
LTI-programmet; däremot beaktas klimatmål 
som direkt eller indirekt bidrar till målen för 
utsläppsminskning.
 GOV-4   Förklaring om tillbörlig 
aktsamhet
Information om Telias due diligence (tillbörlig 
aktsamhet) finns i tabellen nedan.
Centrala delar i tillbörlig 
aktsamhet
Punkter i hållbarhetsrap-
porten
a) Att bygga in tillbörlig 
aktsamhet i styrning, 
strategi och affärsmodell
GOV-2 GOV-3 SBM-3
b) Att samarbeta med 
berörda intressenter i alla 
huvudstegen i tillbörlig 
aktsamhet
GOV-2 SBM-2 SBM-3 S1-2 
S2-2 S3-2 S4-2
c) Att identifiera och 
bedöma negativa 
inverkningar
GOV-2 SBM-2 IRO-1 E1 
ESRS2 IRO-1 E5 ESRS2 
IRO-1 S1-2 S2-2 S3-2 S4-2
d) Att vidta åtgärder 
för att hantera dessa 
negativa inverkningar
SBM-3 E1-3 E5-2 S1-4 
S2-4 S3-4 S4-4
e) Att följa upp hur 
ändamålsenliga 
dessa insatser är och 
kommunicera det
E1-4 E5-3 S1-5 S2-5 S3-5 
S4-5
Aktiva långsiktiga incitamentsprogram
2022–2025 2023–2026 2024–2027
Klimat Verka för att leverantörer 
som står för 72 procent 
av utsläppen från inköpta 
varor, tjänster och 
kapitalvaror ska ha fastställt 
vetenskapsbaserade mål 
(Science-Based Targets, SBT). 
Verka för att leverantörer 
som står för 72 procent 
av utsläppen från inköpta 
varor, tjänster och 
kapitalvaror ska ha fastställt 
vetenskapsbaserade mål 
(Science-Based Targets, SBT). 
Uppnå betyget A i CDP:s 
externa klimatredovisning. 
Digital 
inkludering1
Nå 900 000 människor genom 
initiativ för digital inkludering 
från 2021 till 2025.
Nå två miljoner människor 
genom initiativ för digital 
inkludering från 2021 till 2025. 
Nå 2,2 miljoner människor 
genom initiativ för digital 
inkludering från 2021 till 2026 
Integritet Uppnå toppositioner när 
det gäller integritet på alla 
marknader. 
Uppnå toppositioner när 
det gäller integritet på alla 
marknader. 
Uppnå toppositioner när 
det gäller integritet på alla 
marknader. 
1) Målet för digital inkludering uppdaterades i början av 2025; mer information finns på sidan 133.
Målen är aktiva som en del av det LTI-program som godkänts vid tidigare årsstämmor.
(GOV-3-29-(b)) (GOV-3-29-(d)) (E1-GOV-3-13)
LTI-programmets mål och nivåerna för varje KPI 
godkänns årligen av ersättningsutskottet. LTI-
programmet som helhet, liksom viktningen för 
KPI, godkänns vid årsstämman. (GOV-3-29-(e)) 
(E1-GOV-3-13)
Följande mått är kopplade till dessa mål: 
• Klimat – procentandel utsläpp i 
leverantörsledet som omfattas av 
vetenskapsbaserade mål för utsläppsminskning 
eller motsvarande samt utfall i CDPs 
klimatbedömning.
• Digital inkludering – antal individer som nås 
genom initiativ för digital inkludering. 
• Integritet – andel kunder som förknippar Telia 
med en stark integritetsposition. 
(GOV-3-29-(c)) 
71Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 72 =====

GOV-5   Riskhantering 
och intern kontroll över 
hållbarhetsrapportering
Telias hållbarhetsrapportering omfattar både 
kvalitativ och kvantitativ information i relation till 
riskhantering och kontroller. Med hänsyn till upp-
gifternas art har dessa två typer av information 
hanterats på olika sätt. En mer grundlig risk-
bedömning har utförts för kvantitativa upplys-
ningar, där man tittar på datapunkter med högre 
risk eller krav baserat på manuell hantering av data 
och möjlig heten till beräkningsfel. Riskbedömning 
av kvalitativ information planeras i framtiden.
För att stärka Telias interna kontroll över 
hållbarhetsrapporteringen har en intern bedömning 
genomförts för att identifiera vilken information 
Telia äger (och därmed ansvarar för) och vilka 
uppgifter som kommer från tredje part (och därmed 
bygger på extern information).
Bedömningen beaktade också om ytterligare 
antaganden eller uppskattningar har använts för 
den slutliga rapporteringen. Vad gäller system 
finns majoriteten av de kvantitativa datapunkterna 
i interna system, bland annat Telias interna system 
för hållbarhetsrapportering, som innehåller miljö-
relaterad kvantitativ information samt viss samhälls-
ansvarsinformation, Telias interna HR- system, som 
innehåller information om den egna arbetskraften, 
och Telias visselblåsningssystem för information om 
rapporterade fall. Baserat på riskbedömningen har 
vissa delområden under området miljö valts ut som 
högkritiska, baserat på informationens väsentlighet. 
Till följd av detta har ytterligare kontroller införts för 
dessa områden. (GOV-5-36-(a))
 SBM-1   Strategi, affärsmodell  
och värdekedja
Telia spelar en viktig roll i de samhällen där 
bolaget är operatör av kritisk infrastruktur, till 
exempel nätverk och datacenter som kopplar 
samman människor, företag och leverantörer av 
offentliga säkerhetstjänster. 
Telias infrastruktur gör det möjligt för företag – 
inklusive leverantörer av grundläggande tjänster 
som sjukvård, energi och banktjänster – att arbeta 
mer effektivt och hållbart. Detta ger bolaget ett 
särskilt ansvar för att säkerställa att infrastrukturen 
är tillförlitlig, hållbar och tillgänglig, och dessutom 
skyddad och säker. Detta kräver kontinuerliga 
investeringar. Samtidigt skapar Telias unika 
position, i kombination med bolagets betrodda 
och hållbara varumärke, nya möjligheter att 
betjäna kunder som är beroende av Telia. Detta 
ligger i linje med de megatrender som formar 
dagens företag och samhällen: digitalisering, 
minskad globalisering och minskning av 
växthusgasutsläpp. Det är absolut nödvändigt att 
minska utsläppen. Telia driver och främjar denna 
omställning. 
I sin uppdaterade strategi har Telia uttryckt 
sin ambition att vara en betrodd och hållbar 
partner. Den ambitionen driver kundlojalitet 
och kundnöjdhet, attraherar och behåller 
talanger och behåller investerarnas förtroende.  
Förtroende byggs genom att uppfylla kundernas 
förväntningar, varje dag. Telia integrerar hållbarhet 
i sin verksamhet, och maximerar därmed 
potentialen att inverka positivt på de samhällen 
där bolaget är verksamt.
Den riskbedömning som utfördes på den 
kvantitativa informationen omfattade noggrannhet 
och tillförlitlighet, fullständighet, konsekvens, 
aktualitet och tillgänglighet, transparens och 
relevans. Frågor från var och en av dessa 
kategorier kartlades för de olika områdena 
som innehåller kvantitativ information för att 
identifiera potentiella höga risker baserat på 
rapporteringsprocessen. (GOV-5-36-(b))
För att minska den potentiella risken för 
felaktigheter i de kvantitativa data som 
tillhandahålls har Telia tillämpat olika strategier, 
däribland fyra ögon-principen, det vill säga att 
ha minst en person som validerar och en som 
godkänner. Vidare har en checklista i form av 
ett frågeformulär implementerats för att stödja 
fullständighet och noggrannhet, liksom ett 
verktyg som visar generell avvikelseprocent och 
identifierar var det krävs ytterligare förklaring, 
detta för att fånga upp större förändringar 
jämfört med föregående period. Baserat på 
kartläggningen och resultaten får miljödata 
högt fokus. De kontroller som anges ovan är de 
viktigaste åtgärderna för att begränsa risken. 
(GOV-5-36-(c))
Telia är övertygad om att ett säkert och hållbart 
uppkopplat liv är ett bättre liv. Företaget drivs av 
bolagets syfte, att ständigt återuppfinna ett bättre 
uppkopplat liv, så att människor kan leva fullt 
ut, företag arbeta smartare, och samhällen och 
planeten blomstra.
Alla Telias produkter och tjänster relaterar till 
eller påverkar hållbarhetsfrågor som utsläpp av 
växthusgaser, cirkularitet, säkerhet och integritet 
– antingen genom hur de köps, produceras eller 
erbjuds till kunderna. Telias tillhandahållande 
av uppkoppling i form av nätverk är grunden 
för digital inkludering, och bolagets erbjudande 
omfattar även affärskritiska säkerhetsrelaterade 
företagstjänster. Mer allmänt kan Internet of 
Things (IoT) och 5G göra det möjligt för Telias 
företagskunder att minska sina utsläpp av 
växthusgaser genom att öka effektiviteten i sin 
verksamhet. Digitala tjänster förbättrar också 
människors liv genom att ge bekväm tillgång till 
information, kommunikation och viktiga resurser, 
vilket gör det enklare och effektivare att utföra 
dagliga uppgifter. 
Telia betjänar betydande marknader över hela 
Norden och Baltikum. Dessa marknader har 
en diversifierad kundbas (massmarknads-, 
affärskritiska- och uppdragskritiska kunder) till 
vilken Telia erbjuder mobila och fasta röst- och 
datatjänster, Tv och streaming, IKT-tjänster och 
hårdvara som behövs för dessa tjänster. (SBM-1-
40a i) (SBM-1-40a ii)
Mer information om Telias medarbetare finns i 
kapitel S1-6 (SBM-1-40a iii)
72Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 73 =====

Hållbarhetsmål
Kategori Mål
Produkter och 
tjänster
Föra dialog med leverantörer och verka för att leverantörer som står för 72 procent av utsläppen från 
Telias inköpta varor, tjänster och kapitalvaror ska ha fastställt vetenskapsbaserade mål (Science-
Based Targets, SBT) eller motsvarande för utsläppsminskning till 2025.
Netto noll till 2040, i enlighet med kraven i netto noll-standarden från Science Based Target initiative 
(SBTi).
Minska utsläppen i egen verksamhet (scope 1 och 2) med 90 procent till 2030 (basår: 2018).
Halvera utsläppen i scope 3 till 2030 (basår: 2018).
Uppnå betyget A i CDP:s externa klimatbedömning till 2026.
Halvera utsläppen i egen verksamhet (uppnått 2020).
Minska utsläpp relaterade till användningen av sålda och leasade produkter med 29 procent till 2025.
Förlänga livstiden för hårdvaruutrustning genom att:  
– öka försäljningen av begagnade/återanvända mobiltelefoner (privatkunder)  
– öka försäljningen av mobiltelefoner som tillhandahålls som tjänst (”Device as a Service”, DaaS) 
(företagskunder).
Endast använda förnybar el (uppnått 2020).
Begränsa elförbrukningsökningen till 7 procent jämfört med 2022, samtidigt som mobildatatrafiken i 
egna nät förväntas fördubblas, till 2026.
Återanvända eller återvinna 84 procent av avfallet från egen och nätverksrelaterad verksamhet till 
2025.
Relationer med 
intressenter
Nå 3 miljoner människor genom initiativ för digital inkludering från 2021 till 2027
Kontinuerligt blockera material som innehåller sexuella övergrepp på barn på alla marknader och 
upptäcka sådant material i IT-system i egen verksamhet på alla marknader.
Ifrågasätta icke-konventionella förfrågningar relaterade till yttrandefrihet.
Säkerställa att 90 procent av alla medarbetare genomgår utbildning i Telias affärsetiska 
uppförandekod (Code of Responsible Business Conduct) senast 2025.
Genomföra årliga riskbedömningar gällande anti-korruption och mutor (ABC) på alla marknader.
Genomföra bedömning av anti-korruptionsprogrammets mognadsgrad på alla marknader och ta 
fram planer för att åtgärda brister.
Granska samtliga nya och förnyade leverantörskontrakt enligt processen för due diligence (tillbörlig 
aktsamhet).
Uppnå ett resultat för välbefinnande och balans mellan arbete och privatliv på 7,8 i 
medarbetarundersökningen under 2025.
Uppnå lika andel kvinnor och män (50/50) i den utökade ledningsgruppen.
Kontinuerligt minska den ojusterade löneskillnaden inom Telia.
Stärka barn genom initiativ för digital kompetens
Geografiska 
områden
Uppnå 99 procent 5G-befolkningstäckning till 2027. 
Kundkategorier Vara en prioriterad leverantör, som är lyhörd för och proaktivt tillgodoser kundernas säkerhetsbehov. 
Uppnå toppositioner när det gäller kundernas uppfattning om integritet på alla marknader till 2026.
Kontinuerligt implementera ”privacy and security by design”-metoder.
Erbjuda Telias kunder tjänster som skyddar barn på nätet på alla marknader.
(SBM-1-40e)
Telia har kategoriserat sina inköp enligt 
väsentliga inverkningar med avseende på 
utsläpp av växthusgaser och beslutat om fokus 
på nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll 
av nätverk samt mobiltelefoner och annan 
hårdvaruutrustning. (SBM-1-40-(f))
Telias strategi är direkt kopplad till hållbarhet 
genom olika mål: 
• Bolagets inköpsstrategi och riktlinjer 
för att undvika utsläpp, avfall och 
människorättsrelaterade negativa inverkningar 
i leverantörskedjan. För att stödja detta 
uppdaterar Telia regelbundet sin uppförandekod 
för leverantörer och granskar kontinuerligt sina 
inköpsprocesser. Mer detaljerad information om 
detta finns i avsnitt G1-2.
• Erbjuda 5G- och IoT-tjänster som hjälper 
företagskunder att undvika utsläpp. Bolaget 
tillhandahåller för närvarande följande lösningar 
med betydande möjliggörande effekter (eng. 
enablement effects) för kunderna:  
– Fjärrmötestjänster 
–  IoT-lösningar för smarta byggnader, 
transporter och energidistribution. 
Utöver åtagandet att uppnå nettonollutsläpp i 
den egna värdekedjan har Telia också åtagit sig 
att göra det möjligt för sina kunder att minska 
koldioxidutsläppen och använda naturresurser 
mer effektivt med hjälp av digitala lösningar. 
• Bygga 5G-nätverk för digital inkludering. 
Digitaliseringen fortsätter snabbt och Telias 
företagskunder ansluter verksamhetskritiska 
tillgångar för att kunna optimera och 
automatisera sina processer på ett smart sätt. 
Denna trend är en del av en bredare rörelse mot 
moderniserad verksamhet som 5G, IoT, säkra 
molnbaserade lösningar och ökat nyttjande av 
AI. Detta innebär för Telia en tillväxtmöjlighet 
som är väl förenlig med bolagets bolagets 
digitaliseringsförmågor för företag. Telias 
ambition är att leverera högkvalitativa tjänster 
till sina kunder, och bolaget fortsätter att 
genomföra avsevärda investeringar för att lyfta 
uppkopplingskvaliteten för alla. Telia uppnådde 
en 5G-befolkningstäckning på 97 procent i 
slutet av 2024, jämfört med 87 procent i slutet 
av 2023. (SBM-1-40-(g))
73Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 74 =====

Transportnät 
och datacenter
Fasta 
nätverk
Mobilnät
Leverans av 
och support för 
IKT-utrustning
Materialutvinning
Transport
Programvara, 
utrustning 
och innehåll
Utbyggnad och 
underhåll av nätverk
Energi
Icke uttömmande illustration
Program- och 
utrustningsprodukter
Telias väsentliga frågor
E1 –  Begränsning av klimatförändringar, energi
E5 – Resursinflöden
S2 –  Arbetstagare i värdekedjan
G1  – Affärsetik
Telias väsentliga frågor
E1 –  Begränsning av klimatförändringar, energi
E5 –  Resursinflöden, resursutflöden, avfall
S1 –  Den egna arbetskraften
S3 –  Berörda samhällen – digital inkludering, barns rättigheter
S4 –  Konsumenter och slutanvändare – integritet, säkerhet
G1 –  Affärsetik 
Telias väsentliga frågor
S3 –  Berörda samhällen – digital inkludering, barns rättigheter, 
yttrandefrihet
S4 –  Konsumenter och slutanvändare – integritet, säkerhet
Medarbetare InvesterareLeverantörerMiljö
(tyst intressent)
Samhället Kunder
Uppkoppling
Tv
IKT-tjänster 
Konsulttjänster
   Egen verksamhet    Nedströms
Denna modell illustrerar var Telias väsentliga inverkningar, risker och möjligheter (IRO) förekommer inom 
bolagets direkta och indirekta affärsförbindelser i hela värdekedjan: uppströms, egen verksamhet och 
nedströms, inklusive bolagets intressenter. En kort beskrivning av Telias väsentliga frågor med hänvisning till 
varje kapitel finns längst ner. Mer information om Telias IRO i värdekedjan finns i respektive underavsnitt.
  Uppströms (leverantörskedjan)
74Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 75 =====

SBM-2   Intressenters behov och 
synpunkter
Telia för en aktiv dialog med en rad olika 
intressenter för att kunna införliva deras farhågor 
och förväntningar i bolagets affärsstrategier. Deras 
synpunkter tillhandahålls genom olika kanaler 
som kund- och medarbetarundersökningar, 
investerarmöten och medieanalys. Telia 
utvärderar synpunkter från intressenter som en 
del av sina dubbla väsentlighetsbedömningar 
(DMA), vilket hjälper bolaget att identifiera 
potentiella inverkningar, risker och möjligheter för 
verksamheten både ur finansiellt perspektiv och 
hållbarhetsperspektiv. Viktiga frågor som togs upp 
i intressentdialoger under 2024 var bland annat 
utveckling av digital infrastruktur, datasäkerhet 
och miljöpåverkan från företagets tjänster, särskilt 
vad gäller energiförbrukning och utsläpp av 
växthusgaser. Dessutom lyfte intressenterna 
fram vikten av transparens i leverantörskedjan, 
mänskliga rättigheter, barns rättigheter och 
ansvarsfull användning av digital teknik. 
Intressentdialog förs för enskilda frågor, baserat på 
behoven av att förstå hur intressenterna uppfattar 
bolaget och av att tillhandahålla information 
och tillgodose intressenternas behov. På nästa 
sida visas en sammanfattning per typ av dialog. 
(SBM-2-45-(a))
Synpunkter från Telias kunder, investerare 
och ägare samt den bredare samhälls- och 
miljöutvecklingen utgör basen för bolagets 
strategiutveckling. Investerare och ägare förväntar 
sig att bolaget agerar ansvarsfullt och arbetar 
för att säkerställa en fortsatt motståndskraftig 
verksamhet. Kund- och investerarundersökningar 
utförs regelbundet. (SBM-2-45-(b))  
År 2024 uppdaterade Telia sin strategi. Som 
en del av uppdateringen införde Telia årliga 
mål för minskning av koldioxidutsläppen i 
scope 3 och en uppdaterad ambition att föra 
en nära dialog med leverantörerna i syfte att 
hitta nya och bättre lösningar för att minska 
utsläppen. Uppdateringarna av strategin var 
ett resultat av önskemål från kunder, lagstiftare 
och finansmarknaden om att implementera 
pålitliga omställningsplaner som kan följas 
upp kontinuerligt. Bolaget räknar med att 
koldioxidutsläpp kommer att bli en faktor 
i kundernas köpbeslut, vid sidan av pris, 
kvalitet och funktionalitet. Telia förutspår 
också att allt fler kunder kommer att efterfråga 
lösningar som hjälper dem att minska sina 
egna växthusgasutsläpp. Bolaget avser att 
utveckla dessa erbjudanden ytterligare. 
(SBM-2-45-(c)) Telias ledning får regelbundet 
information om intressenternas intressen och 
synpunkter genom intern spridning av kund- och 
investerarundersökningar samt genom djupstudier 
i hållbarhet där intressenternas synpunkter 
tas upp. Uppdateringar om intressenternas 
synpunkter tillhandahålls till koncernledningen 
med varierande periodicitet beroende på fråga. 
(SBM-2-45-(d))
75Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 76 =====

Intressentgrupp och mål Väsentliga frågor* Hur Telia tillgodoser intressenternas behov 
Privatkunder
Tillhandahålla säkra och inkluderande digitala 
tjänster
Digital inkludering, ansvarsfulla inköp, integritet och säkerhet, 
barns rättigheter
Implementerar avancerade säkerhetsprotokoll för att skydda kundernas data och säkerställa tillgång till kritiska digitala 
tjänster. Investerar i digital inkludering och kompetenshöjande aktiviteter för att överbrygga den digitala klyftan och bidra 
till säkerhet på nätet. Bygger ut nätverk för att möta växande digitala behov.
Företagskunder
Stödja företagen med pålitliga, innovativa och säkra 
digitala lösningar
Klimat och cirkularitet, integritet och säkerhet, ansvarsfulla inköp, 
anti-korruption och mutor, digital inkludering
Hjälper kunderna att förstå och minska sina utsläpp med hjälp av Telias tjänster. Utvecklar nätverk för att möta växande 
digitala behov. Levererar tillförlitliga och motståndskraftiga digitala tjänster och infrastruktur som uppfyller nuvarande och 
framtida kommersiella och regulatoriska krav. Implementerar avancerade säkerhetsprotokoll för att skydda kundernas data.
Leverantörer 
Sätta upp hållbarhetsstandarder för leverantörer
Ansvarsfulla inköp, klimat och cirkularitet, mänskliga rättigheter, 
integritet och säkerhet
Genomför regelbundna granskningar och revisioner av leverantörernas efterlevnad. Tillämpar en uppförandekod för 
leverantörer för att stödja hållbara metoder i hela leverantörskedjan. Anordnar förbättringsforum kring avfallshantering 
tillsammans med entreprenörer.
Medarbetare 
Vara en inkluderande och trygg arbetsgivare
Mångfald, rättvisa, inkludering och välbefinnande, mänskliga 
rättigheter, integritet och säkerhet, digital inkludering
Driver initiativ för en jämn könsfördelning. Genomför undersökningar om medarbetarengagemang. Erbjuder utbildningar 
för att främja medarbetarnas utveckling. Ger obligatorisk utbildning inom specifika områden, som följs upp med 
utvärdering genom YouFirst-processen.
Myndigheter 
Säkerställa efterlevnaden av lagar och regelverk
Yttrandefrihet och övervakningsintegritet, ansvarsfulla inköp, 
klimat och cirkularitet, anti-korruption och mutor
Följer policyer för anti-korruption och mutor, med nolltolerans. Utför riskbedömningar för att identifiera problem. Anpassar 
affärsverksamheten till miljölagar. Ifrågasätter icke-konventionella förfrågningar relaterade till yttrandefrihet.
Lagstiftare/tillsynsmyndigheter
Följa EU-regelverk och nationella regelverk
Anti-korruption och mutor, integritet och säkerhet Utvecklar och anpassar affärsmetoder för att följa lagar och regler.
Lokalsamhällen
Stödja en hållbar utveckling i lokalsamhällena
Mänskliga rättigheter, barns rättigheter, mångfald, rättvisa, 
inkludering och välbefinnande, integritet och säkerhet, klimat och 
cirkularitet
Genomför digitala inkluderingsprojekt för att öka tillgången till digital tjänster och kompetensen för att nyttja dessa. 
Samarbetar med kommuner och organisationer som är specialiserade på exempelvis barns rättigheter. Implementerar 
omställningsplaner för att minska växthusgasutsläppen.
Investerare 
Säkerställa en strategi för en motståndskraftig 
verksamhet och leverera tillförlitliga hållbarhetsdata
Klimat och cirkularitet, digital inkludering, mänskliga rättigheter, 
mångfald, rättvisa, inkludering och välbefinnande, ansvarsfulla 
inköp, anti-korruption och mutor
Publicerar årsredovisning och kvartalsrapporter. Anordnar kapitalmarknadsdagar för att kommunicera resultat, strategiska 
mål och hållbarhetsinitiativ.
Affärspartners 
Samarbeta med partners för att främja hållbara 
metoder
Klimat och cirkularitet, ansvarsfulla inköp, digital inkludering Samarbetar med partners via branschorganisationer för att dela bästa praxis och resurser.
Barn 
Stärka barn genom en säker digital miljö och 
minimera negativa konsekvenser för barns 
rättigheter
Barns rättigheter, ansvarsfulla inköp, klimat och cirkularitet, 
integritet och säkerhet
Samarbetar med barnrättsorganisationer för att förstå med bolagets inverkan. Tillhandahåller detekteringstjänster för 
material som innehåller sexuella övergrepp på barn. Har ett åtagande om nettonollutsläpp i värdekedjan senast 2040. 
Tillhandahåller utbildningar för att främja säkert beteende på nätet.
Media 
Tillhandahålla transparent och pålitlig 
kommunikation om bolagets verksamhet
Klimat och cirkularitet, anti-korruption och mutor, ansvarsfulla 
inköp, mänskliga rättigheter, integritet och säkerhet
Säkerställer transparens genom att tillhandahålla kommunikation om affärsmetoder. Håller en öppen dialog med media.
Branschorganisationer
Främja och bidra till hållbara metoder inom 
branschen som helhet
Klimat och cirkularitet, ansvarsfulla inköp, digital inkludering Deltar aktivt i arbetsgrupper i arbetsgrupper inom Connect Europe, GSMA och JAC. Skapar allianser för att agera 
tillsammans med icke-statliga organisationer.
Den akademiska världen 
Bidra till forskningsframsteg och kunskap om 
hållbarhet
Klimat och cirkularitet, ansvarsfulla inköp, barns rättigheter Ingår partnerskap inom akademisk forskning. Sjösätter forskningsprojekt baserat på branschens behov. Tar initiativ till 
långsiktigt strategiskt tänkande.
Finansmarknaden 
Stödja hållbar finansiering och ansvarsfulla 
investeringsmetoder
Klimat och cirkularitet, ansvarsfulla inköp, integritet och säkerhet, 
anti-korruption och mutor, mänskliga rättigheter
Anpassar sin rapportering till EU:s taxonomi och policyer för att stödja efterlevnad och transparens. Tillhandahåller 
rapportering om gröna obligationer. För dialog med relevanta leverantörer av hållbarhetsutvärderingar. Allokerar kapital till 
hållbarhetsåtgärder. För en regelbunden dialog med banker, investerare och andra finansiella intressenter.
* Väsentliga frågor är de frågor som definieras av dubbel väsentlighet
76Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 77 =====

Dubbel väsentlighet
2023 genomförde Telia sin första bedömning 
av dubbel väsentlighet (DMA) – se resultaten 
till höger. Varje enskild fråga analyserades med 
avseende på inverkningar, risker och möjligheter 
(IRO) utifrån två huvudkriterier: sannolikhet 
och påverkansgrad. Bedömningen gjordes ur 
ett inneboende perspektiv, det vill säga med 
utgångspunkt från sannolikhet ur branschmässigt 
och geografiskt perspektiv, men utan hänsyn till 
bolagets nuvarande motverkande åtgärder och 
kontroller. Dessutom analyserades varje ämne 
med avseende på hur bolaget påverkar omvärlden 
(samhälle och miljö) och hur omvärlden i sin tur 
påverkar bolaget finansiellt.
 SBM-3    Väsentliga inverkningar, 
risker och möjligheter och deras 
förhållande till strategi och 
affärsmodell
Telia har fastställt mekanismer för riskreducering, 
inklusive åtgärder, policyer och mål, för sina 
identifierade väsentliga inverkningar, risker och 
möjligheter (IRO). Dessa beaktas i den årliga 
riskbedömningen och fungerar som underlag för 
bolagets strategi, som uppdateras vart tredje år 
och följs upp varje år. (SBM-3-48-(b))
Dubbel väsentlighet
  Yttrandefrihet och  
övervakningsintegritet    
 Barns rättigheter     
 Klimat 
 Cirkularitet
 Digital inkludering   
 Integritet   
 Säkerhet   
 Ansvarsfulla inköp¹   
 Mångfald, jämställdhet och inkludering   
 Hälsa och välbefinnande   
  Övriga frågor relaterade till den egna 
arbetskraften2   
 Vatten* 
 Biologisk mångfald*
 Markföroreningar*
 Inverkan på människorättsaktivister*
 Urbefolkningars rättigheter*
 Anti-korruption och mutor
Finansiell väsentlighet (inverkan på Telia)
Inverkansväsentlighet (inverkan på samhälle och miljö)
 Miljö        Samhällsansvar        Bolagsstyrning        Omfattar människorättsaspekter
Låg/medel Hög/mycket hög
Låg/medel Hög/mycket hög
1) Barn- och tvångsarbete, hälsa och säkerhet, arbetstider, föreningsfrihet
2) Föreningsfrihet, utbildning och kompetensutveckling, skäliga löner
*   Telia har identifierat och bedömt faktiska och potentiella IRO för dessa aspekter, men eftersom 
ingen IRO har uppnått väsentlighetströsklarna ingår de inte i denna hållbarhetsrapport. De icke-
väsentliga aspekterna som presenteras i denna matris utgör inte en komplett lista.
Telias väsentliga frågor Motsvarande ESRS-ämnen
 – Klimat E1 – Klimatförändringar 
 – Cirkularitet E5 – Resursanvändning  
och cirkulär ekonomi 
 – Mångfald, jämställdhet 
och inkludering
S1 – Den egna 
arbetskraften
 – Hälsa och 
välbefinnande
 – Övriga frågor 
relaterade till den egna 
arbetskraften
 – Ansvarsfulla inköp S2 – Arbetstagare i 
värdekedjan 
G1 – Affärsetik
 – Barns rättigheter
S3 – Berörda samhällen – Digital inkludering
 – Yttrandefrihet
 – Integritet S4 – Konsumenter och 
slutanvändare – Säkerhet
 – Anti-korruption och 
mutor
G1 – Affärsetik
77Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 78 =====

Inverkan*
Positiv eller 
negativ
Var i värdekedjan 
förekommer den 
Inverkan på 
människor  
eller miljö
Ursprung i eller 
koppling till 
affärsmodellen 
Rimlig  
tidshorisont
Genereras genom 
egen verksamhet eller 
affärsförbindelser 
Omfattas av upplysnings-
kraven eller enhets-
specifika upplysningar
E1 – Klimat -
förändringar
Utsläpp av växthusgaser från 
Telias värdekedja, i synnerhet från 
leverantörskedjan
Negativ¹
  Uppströms
  Egen verksamhet 
  Nedströms
Mycket hög   
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Medellång och 
lång sikt
Egen verksamhet och 
affärsförbindelser
Upplysningskrav enligt 
ESRS
E5 – Resurs-
användning och 
cirkulär ekonomi
Resursutarmning av de material 
som används i produktportföljen, 
nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll 
av nätverk, samt i förpackningar.
Negativ¹
  Uppströms
  Nedströms
Hög 
    
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Affärsförbindelser Upplysningskrav enligt 
ESRS
S1 – Den egna 
arbetskraften
Medarbetare som påverkas av ojämlika löner 
blir missgynnade
Negativ²
  Egen verksamhet
  Nedströms 
Medel 
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Egen verksamhet Upplysningskrav enligt 
ESRS
Försämring av medarbetarnas psykiska 
välbefinnande om organisationen inte 
effektivt förhindrar trakasserier på 
arbetsplatsen
Negativ²
  Egen verksamhet Medel
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Egen verksamhet Upplysningskrav enligt 
ESRS
Orimligt hög belastning på medarbetare kan 
leda till utbrändhet.
Negativ²
  Egen verksamhet Medel
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Egen verksamhet Upplysningskrav enligt 
ESRS
S2 – Arbetstagare 
i värdekedjan
Oreglerad arbetstid och övertid för 
leverantörernas medarbetare leder till en 
sämre balans mellan arbete och privatliv och 
ökad risk för skador.
Negativ¹
  Uppströms Medel
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Affärsförbindelser Upplysningskrav enligt 
ESRS
Osäkra arbetsförhållanden påverkar 
medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa.
Negativ¹
   Uppströms Medel
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Affärsförbindelser Upplysningskrav enligt 
ESRS
Barn- och tvångsarbete till följd av inköp 
av produkter som innehåller mineraler 
från konfliktdrabbade områden och 
högriskområden.
Negativ¹
   Uppströms Hög 
    
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Affärsförbindelser Upplysningskrav enligt 
ESRS
S3 – Berörda 
samhällen: Digital 
inkludering
Skillnader mellan tjänstekvaliteten i stad 
och på landsbygd kan leda till ojämn digital 
inkludering och en negativ uppfattning om 
digitaliseringen.
Negativ¹
  Nedströms Medel
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort sikt Egen verksamhet Enhetsspecifik
Tillgång till tillförlitlig uppkoppling för 
miljontals kunder
Positiv
  Nedströms Hög 
    
Inverkan har 
ursprung i 
affärsmodellen
Kort sikt Egen verksamhet Enhetsspecifik
Följande inverkningar, risker och möjligheter (IRO) har bedömts vara väsentliga för Telia som en del av den dubbla väsentlighetsbedömningen som visas på föregående sida. Dessa IRO hanteras av Telias ledning.
*De identifierade väsentliga inverkningarna påverkar inte nödvändigtvis affärsmodellen utan integreras snarare genom dess pelare Nätverks- och teknikkvalitet och Betrodda och hållbara partners.
Inverkansväsentlighet
78Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 79 =====

Inverkan*
Positiv eller 
negativ
Var i värdekedjan 
förekommer den 
Inverkan på 
människor  
eller miljö
Ursprung i eller 
koppling till 
affärsmodellen 
Rimlig  
tidshorisont
Genereras genom 
egen verksamhet eller 
affärsförbindelser 
Omfattas av upplysnings-
kraven eller enhets-
specifika upplysningar
S3 – Berörda 
samhällen: Barns 
rättigheter
När tekniken utvecklas och barn får ökad 
tillgång till den kan de utsättas för grooming 
och mobbning eller exponeras för våldsamt 
innehåll på nätet. Sådant innehåll skulle 
kunna göras tillgängligt via Telias nätverk.
Negativ¹
  Nedströms Hög
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Affärsförbindelser Enhetsspecifik
S3 – Berörda 
samhällen: 
Yttrandefrihet 
och övervaknings-
integritet
Som leverantör av infrastruktur för internet 
och fria medier ger Telia sina kunder 
möjlighet att utöva sin yttrandefrihet.
Positiv
  Nedströms Medel 
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort sikt Egen verksamhet Enhetsspecifik
S4 – Konsumenter 
och slutanvändare: 
Integritet
Cyberangrepp samt tekniska och mänskliga 
fel ökar mängden dataöverträdelser mot 
kunder, vilket potentiellt kan skada den 
berörda intressenten.
Negativ²
  Nedströms Medel 
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort och 
medellång sikt
Egen verksamhet Enhetsspecifik
Inbyggda åtgärder för att skydda Telias 
system och konsumentdata.
Positiv
  Nedströms Medel 
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort och 
medellång sikt
Egen verksamhet Enhetsspecifik
S4 – Konsumenter 
och slutanvändare: 
Säkerhet
I händelse av störningar i Telias tjänster 
kan kunder och samhälle påverkas på olika 
nivåer genom avbrott i uppkopplingen (till 
exempel inom hälsobranschen).
Negativ¹
  Nedströms Hög
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort och 
medellång sikt
Egen verksamhet Enhetsspecifik
G1 – Affärsetik Låg täckning av klagomålsmekanismer kan 
öka risken att människor i värdekedjan får 
sina mänskliga rättigheter kränkta.
Negativ¹
  Uppströms
  Egen verksamhet 
  Nedströms
Hög
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Egen verksamhet
Affärsförbindelser
Upplysningskrav 
enligt ESRS
Skatteinbetalningar på de marknader där 
Telia är verksamt
Positiv   Nedströms Hög
   
Inverkan kopplad 
till affärsmodellen
Kort, medellång 
och lång sikt
Egen verksamhet Upplysningskrav 
enligt ESRS
Skalan Mycket hög     
–  Resulterar sannolikt i direkt kroppsskada/varaktig psykologisk skada; 
större förändring av levnadsstandard/försörjning
–  Långvariga positiva eller negativa konsekvenser för den globala 
ekonomin, inklusive ekonomisk produktion, förädlingsvärde, sysselsätt-
ning och löner
–  Allvarliga permanenta konsekvenser för miljö, biologisk mångfald och 
klimat; betydande innovativa positiva bidrag till globala miljömål.
Skalan Hög     
–  Kommer sannolikt att resultera i direkt kroppsskada/varaktig psykologisk 
skada; större förändring av levnadsstandard/försörjning
–  Betydande ekonomiska konsekvenser, inklusive ekonomisk produktion, 
förädlingsvärde, sysselsättning och löner 
–  Långsiktiga, kvarstående konsekvenser för miljön, den biologiska mång-
falden och klimatet, betydande positivt bidrag till de globala miljömålen.
Skalan Medel    
–  Kan resultera i indirekt kroppsskada/psykologisk skada; måttlig 
förändring av levnadsstandard/ försörjning
–  Positiva eller negativa konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen, 
inklusive ekonomisk produktion, förädlingsvärde, sysselsättning och 
löner, förekommer på medellång sikt (ej långvariga)
–  Positiva eller negativa konsekvenser för miljön, klimatet och den 
biologiska mångfalden på medellång sikt.
• 1) Utbredd     2) Enskilda fall
Inverkansväsentlighet (fortsättning)
79Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 80 =====

Risk eller möjlighet*
Risk eller  
möjlighet
Var i värdekedjan 
förekommer den**
Omfattas av upplysningskraven 
eller enhetsspecifika upplysningar
E1 – Klimat-
förändringar
Underlåtenhet att uppfylla intressenternas förväntningar på 
koldioxidsnåla, energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster  Risk    Egen verksamhet Upplysningskrav enligt ESRS
Risk att bolagets energistrategi inte är tillräckligt motståndskraftig  Risk   Egen verksamhet Upplysningskrav enligt ESRS
Risk för att Telia inte förbereder sig för extremväder som stormar, 
kraftigt regn, översvämningar och värmeböljor  Risk    Egen verksamhet Upplysningskrav enligt ESRS
Möjlighet att skala IoT-lösningar som minskar koldioxidutsläppen 
för kunder och samhälle   Möjlighet   Egen verksamhet 
  Nedströms
Upplysningskrav enligt ESRS
E5 – Resurs-
användning och 
cirkulär ekonomi
Risk för att bolagets resurser används ineffektivt, att företagets 
produkter kan ha kort livslängd eller vara svåra att reparera, 
uppgradera eller återvinna.
 Risk    Egen verksamhet 
  Nedströms
Upplysningskrav enligt ESRS
Möjlighet att öka graden av leasing- och hyresmodeller för Telias 
produkter.   Möjlighet   Egen verksamhet 
  Nedströms
Upplysningskrav enligt ESRS
S1 – Den egna 
arbetskraften
Risk för att tillämpa i orättvisa och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex. 
extrema arbetstider) som kan leda till olyckor och sjukdomar  Risk    Egen verksamhet Upplysningskrav enligt ESRS
En inkluderande, mångsidig och engagerad arbetskraft kan driva 
innovation och kreativitet som resulterar i nya produkter och 
tjänster 
  Möjlighet   Egen verksamhet Upplysningskrav enligt ESRS
S2 – Arbets-
tagare i värdekedjan
Risk att Telias leverantörer underlåter att säkerställa en säker 
och hälsosam arbetsmiljö och att de ställer orimliga krav på sina 
medarbetare, till exempel extrema arbetstider, vilket leder till 
osäkra förhållanden för personalen.
 Risk    Uppströms Upplysningskrav enligt ESRS
Risk för att Telias leverantörer underlåter att upprätthålla de 
mänskliga rättigheterna genom att tillåta barnarbete och/
eller tvångsarbete i den egna verksamheten eller hos sina 
underleverantörer.
 Risk    Uppströms Upplysningskrav enligt ESRS
Finansiell väsentlighet
80Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 81 =====

Risk eller möjlighet*
Risk eller  
möjlighet
Var i värdekedjan 
förekommer den**
Omfattas av upplysningskraven 
eller enhetsspecifika upplysningar
S3 – Berörda 
samhällen: Digital 
inkludering
Risk för skillnader i servicekvalitet och oöverkomliga priser kan leda 
till kundmissnöje.  Risk    Nedströms Enhetsspecifik
Projekt för digital inkludering som förbättrar den digitala 
kompetensen säkerställer högre kundaktivitet online och minskar 
antalet samtal till kundtjänst.
  Möjlighet   Nedströms Enhetsspecifik
S3 – Berörda 
samhällen: 
Yttrandefrihet och 
övervaknings-
integritet
Regeringar kan begränsa yttrandefriheten, vilket kan påverka Telias 
rykte och konsumenternas förtroende för bolaget.  Risk    Nedströms Enhetsspecifik
S4 – Konsumenter 
och slutanvändare: 
Integritet
Underlåtenhet att uppfylla kundens integritetskrav och 
förväntningar kan leda till en ogynnsam uppfattning om hur Telia 
hanterar dessa frågor. Underlåtenhet att följa lagen kan leda till 
ekonomiska påföljder.
 Risk    Nedströms Enhetsspecifik
S4 – Konsumenter 
och slutanvändare: 
Säkerhet
Risk för att cyberhändelser som härrör från ett externt hot stör 
Telias tjänster eller leder till dataöverträdelser.  Risk    Nedströms Enhetsspecifik
G1 – Affärsetik Bristande utbildning och otillräckliga förebyggande åtgärder kan 
skapa risk för mutor eller korruption.  Risk    Egen verksamhet Upplysningskrav enligt ESRS
Underlåtenhet att upprätthålla en rättvis betalningspraxis med de 
egna leverantörerna kan leda till risk att inte uppfylla kundernas 
krav
 Risk    Egen verksamhet 
  Uppströms
Upplysningskrav enligt ESRS
(SBM-3-48a) (SBM-3-48b) (SBM-3-48c) (SBM-3-48g) (SBM-3-48h)
* Aktuella finansiella effekter återfinns i årsredovisningens not 23. Under 2024 beräknades inga förväntade finansiella effekter. (SBM-3-48d) (SBM-3-48e)
** Baserat på var risken eller möjligheten utlöses
I slutet av 2024 hade Telia inte gjort en resiliensanalys av sin affärsmodell i förhållande till sina väsentliga IRO. (SBM-3-48f)
Finansiell väsentlighet (fortsättning)
81Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 82 =====

IRO-1   Beskrivning av 
arbetsgången för att fastställa 
och bedöma väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter
Det första steget i Telias process för dubbel 
väsentlighetsbedömning (DMA) var att identifiera 
bolagets potentiella väsentliga hållbarhetsfrågor, 
baserat på standarder och hållbarhetsutvärderingar. 
Därefter vidtog arbetet med att sammanställa en 
lista över alla ämnen, med tillhörande inverkningar, 
risker och möjligheter för varje ämne:
• Telias fördjupade väsentlighetsanalys från 2020, 
baserad på tillgängligt material och validerad 
genom interna och externa intressentdialoger 
under 2021 och 2022.
• Erfarenheter från branschorganisationen GSMA:s 
projekt rörande mått för mobilbranschen, i 
partnerskap med Yale University och baserat på 
intressentdialog.
• Konsumenttrendstudier från Sustainable 
Brand Insights 2024, som visar vad 
kunderna på Telias marknader tycker att en 
telekommunikationsoperatör bör prioritera.
• Frågor som täcks av ESG-rankningar, inklusive hur 
frågorna viktas.
• Klagomål som lyfts av intressenter i media och via 
Telias visselblåsarlinje.
• Kontinuerlig bevakning av policyutveckling och 
media.
• Möten med samarbetspartners för att få en 
djupare förståelse av temaspecifika inverkningar 
och avgränsning av frågor. Exempel på sådana 
partners är:
 – GSMA (internationell branschorganisation för 
mobilbranschen)
 – Connect Europe (tidigare ETNO – European 
Telecommunications Network Operators’ 
Association)
 – GNI (Global Network Initiative)
 – BSR (Business for Social Responsibility)
 – World Childhood Foundation
 – Rädda barnen
 – Bris (nationell hjälplinje för barn i Sverige)
 – Mötesplats Social Innovation (MSI)
 – JAC (Joint Alliance for CSR)
 – Exponential Roadmap Initiative
 – Eco Rating-partners.
Följande arbete bidrog till bedömningen av 
inverkningar, risker och möjligheter:
• En expertanalys genomförd 2022 gällande 
pågående klimatrelaterade trender hos viktiga 
intressentgrupper och hur de kan påverka 
Telias verksamhet på kort, medellång och 
lång sikt, samt en djupstudie av väsentliga 
omställningsrisker och -möjligheter för Telia 
under perioden 2025–2027.
• Uppdaterad kartläggning av risker kopplade till 
mänskliga rättigheter samt väsentlighetsanalys 
med BSR 2022.
• Årlig bedömning av verksamhetsrisker enligt 
Enterprise Risk Management Framework.
• Leverantörsrevisioner.
(IRO-1-53-(a))
Telia har fastställt en riskhanteringsprocess 
för tredjeparter som inkluderar due diligence 
(tillbörlig aktsamhet). Riskhanteringsprocessen 
i kombination med Telias ERM-process syftar till 
att identifiera risker för människor och miljö som 
bedöms i bolagets due diligence för leverantörer.
DMA-processen är inriktad på att utvärdera 
inverkningar, risker och möjligheter relaterade 
till Telias verksamhet i Norden och Baltikum. 
Den tar även hänsyn till IRO i värdekedjan, 
inklusive uppströms, nedströms och Telias egen 
verksamhet.
Kartläggning har utförts för att identifiera om en 
given IRO avser åtgärder som förekommer till följd 
av Telias egen verksamhet eller till exempel genom 
affärsförbindelser med leverantörer.
De IRO som Telia har bedömt som väsentliga 
har en total heat map-poäng som antingen är 
”hög” eller ”mycket hög”. Poängen bygger på två 
avgörande faktorer, nämligen den högsta poängen 
för inverkanskategorierna (skala, omfattning och 
återställbarhet) i kombination med sannolikheten. 
Huvudriktlinjerna följer denna logik för de flesta 
av IRO. För identifierade inverkningar som 
allvarligt påverkar mänskliga rättigheter, men 
har låg sannolikhet, med ett icke-väsentligt heat 
map-resultat som följd (”låg” eller ”medel”), har 
dock allvarlighetsgraden varit den avgörande 
faktorn för att identifiera denna IRO som väsentlig. 
(IRO-1-53-(b))
Process för att identifiera, bedöma, prioritera och följa upp inverkningar
Identifiera Identifieringen av inverkningar genomfördes i samarbete med interna ämnesexperter i olika frågor. 
Under den dubbla väsentlighetsprocessen användes en analys av betydande människorättsfrågor 
som tidigare genomförts inom Telia som grund för identifieringen.
Bedöma Bedömningen av inverkansväsentlighet baserades på FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter, som bedömer inverkningens allvarlighetsgrad vad gäller skala, omfattning 
och återställbarhet. Ramverket anpassades för att bedöma inverkningar på liknande sätt som risker, 
för att möjliggöra den dubbla väsentlighetsprocessen. Interna parametrar för inverkansväsentlighet 
användes för att fastställa grunden för bedömningen, inklusive definitioner för de olika 
inverkansnivåerna (”låg”, ”medel”, ”hög” och ”mycket hög”) och sannolikheten.
Prioritera Varje inverkan bedömdes enligt definitionerna i de interna parametrarna. Detta innebar 
att varje inverkan fick en poäng från ”låg” till ”mycket hög” i var och en av de bedömda 
inverkanskategorierna (skala, omfattning och återställbarhet). Den högsta poängen från de 
bedömda inverkanskategorierna användes i kombination med sannolikheten för att fastställa 
det totala resultatet för varje inverkansbedömning.  För varje inverkan som fick resultatet ”hög” 
eller ”mycket hög” betraktades motsvarande fråga som väsentlig ur ett väsentlighetsperspektiv.  
Huvudriktlinjerna följer denna logik för de flesta av inverkningarna. För identifierade inverkningar 
som allvarligt påverkar mänskliga rättigheter, men har låg sannolikhet, med ett icke-väsentligt 
heat map-resultat som följd (”låg” eller ”medel”), har dock allvarlighetsgraden varit den avgörande 
faktorn för att identifiera denna inverkan som väsentlig. 
Uppföljning Alla inverkningar granskas och utvärderas minst en gång om året för att säkerställa att 
bedömningen är aktuell.
82Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 83 =====

Process för att identifiera, bedöma, prioritera och följa upp risker och möjligheter som kan ha 
finansiella effekter
Identifiera Identifieringen av risker och möjligheter genomfördes i samarbete med interna ämnesexperter i 
olika frågor. Under den dubbla väsentlighetsprocessen användes några av de redan kartlagda och 
årligen bedömda riskerna, som ingår i riskårshjulet, som grund för identifieringen.
Bedöma Bedömningen av finansiell väsentlighet är baserad på Telias befintliga ERM-ramverk som 
bedömer risker och effekter för Telia om de realiseras, sett till finansiella, strategiska, 
varumärkesmässiga, kundupplevelsemässiga och regulatoriska aspekter. ERM-ramverket 
användes och anpassades också för att bedöma möjligheter på liknande sätt som risker, för att 
möjliggöra den dubbla väsentlighetsprocessen. Interna parametrar för finansiell väsentlighet 
användes för att fastställa grunden för bedömningen, inklusive definitioner för de olika 
inverkansnivåerna (”låg”, ”medel”, ”hög” och ”mycket hög”) och sannolikheten.
Prioritera Varje risk och möjlighet bedömdes enligt definitionerna i de interna parametrarna. Detta 
innebar att varje risk och möjlighet fick en poäng från ”låg” till ”mycket hög” i var och en av de 
bedömda inverkanskategorierna (finansiell, strategisk, varumärkesmässig, kundupplevelsemässig 
och regulatorisk). Den högsta poängen från de bedömda inverkanskategorierna användes i 
kombination med sannolikheten för att fastställa det totala resultatet för varje risk och möjlighet. 
För varje risk eller möjlighet som fick resultatet ”hög” eller ”mycket hög” betraktades motsvarande 
fråga som väsentlig ur ett finansiellt väsentlighetsperspektiv.
Följa upp Alla risker och möjligheter och utvärderas minst en gång om året för att säkerställa att 
bedömningen är aktuell.
När inverkningarna bedömdes med avseende 
på inverkansväsentlighet utlöste några av dem 
potentiella och faktiska risker för bolaget. I 
dessa fall kartlades en speglingsrisk under 
den finansiella väsentlighetsanalysen för 
vidare bedömning. Potentiella inverkningar 
har kategoriserats som inverkningar som inte 
har inträffat, och har bedömts utifrån potentiell 
sannolikhet för att de ska inträffa. Faktiska 
inverkningar har kategoriserats som inverkningar 
som har inträffat minst en gång, och har bedömts 
utifrån potentiell sannolikhet för att de ska inträffa 
igen. (IRO-1-53-(c)) (IRO-1-53-(d)) (IRO-1-53-(e)) 
(IRO-1-53-(f)) (IRO-1-53-(g))
 IRO-2   Upplysningskrav i ESRS-
standarder som omfattas av 
företagets hållbarhetsrapport
Bedömningen av varje inverkan, risk och möjlighet 
användes för att avgöra om en IRO skulle 
betraktas som väsentlig och om den tillhörande 
frågan därmed också skulle betraktas som 
väsentlig. Väsentlighetströskeln definierades 
som IRO på Telias heat map med nivån ”hög” 
eller ”mycket hög”. Detta innebär att frågor med 
risk eller möjlighet på nivån ”hög” eller ”mycket 
hög” betraktas som väsentliga ur ett finansiellt 
perspektiv. Frågor med inverkan på nivån ”hög” 
eller ”mycket hög” betraktas som väsentliga ur 
ett inverkansperspektiv. IRO som inte bedömdes 
vara väsentliga har inte tagits upp i denna rapport. 
(IRO-2-59)
och potentiella finansiella risker för bolaget. I 
processen ingår en mer grundlig riskprofilering 
för varje identifierad risk. Huvuddelen av de 
risker som bedöms som en del av den finansiella 
väsentlighetsanalysen utgör också en del av denna 
årliga riskhanteringsprocess. (IRO-1-53-(e))
Den dubbla väsentlighetsanalysen är utförd utifrån 
ett ursprungsperspektiv, dvs utan att ta Telias 
åtgärder och kontroll i beaktande, och inbegriper 
Telias geografiska verksamhetsområde (dvs. 
Norden och Baltikum). (IRO-1-53-(g))
Telias första DMA genomfördes 2023 och 
hela bedömningen gjordes med ett kortsiktigt 
perspektiv. Under 2024 kartlades även IRO som 
bedömdes vara väsentliga med ett kortsiktigt, 
medellångsiktigt och långsiktigt perspektiv. 
(IRO-1-53-(h))
Baserat på den metod som beskrivs i detta
avsnitt har Telia identifierat och bedömt faktiska
och potentiella IROs för Föroreningar (E2), Vatten 
och marina resurser (E3), och Biologisk mångfald 
och ekosystem (E4). Väsentliga IROs identifierades 
inte för dessa standarder och de ingår därför inte 
som en del av denna Hållbarhetsrapport.
DMA-processen bestod av samråd med Telias 
ämnesexperter i de olika frågorna. Dessa interna 
intressenter tillhandahöll synpunkter baserat på 
sin kontinuerliga dialog med externa intressenter, 
vilket innebär att inga berörda intressenter eller 
externa experter konsulterades specifikt för DMA, 
utan att den kontinuerliga återkopplingen från 
sådana parter istället har inkluderats genom deras 
interna motsvarigheter.
Telia har en intern riskhanteringsprocess baserad 
på ERM-ramverket. Genom denna process 
bedöms riskerna minst två gånger per år. Det 
interna ramverket omfattar endast faktiska 
83Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 84 =====

Miljö- 
information
Telia har åtagit sig att minska sin 
miljöpåverkan och verka för en mer hållbar 
framtid. Insatserna fokuserar på att ta angripa 
klimatförändringar, främja energieffektivitet 
och stärka den cirkulära ekonomin. Bland 
viktiga initiativ kan nämnas att minska 
utsläppen av växthusgaser i verksamheten 
och leverantörskedjan, öka användningen av 
förnybar energi samt främja återanvändning 
och återvinning av material. Miljöåtgärderna 
ligger i linje med gällande standarder, 
inklusive EU:s taxonomi, för att säkerställa 
mätbara, transparenta och effektiva resultat.
62% 
av utsläppen i 
leverantörskedjan täcks av 
vetenskapsbaserade mål
80% 
i total utsläppsminskning 
från egen verksamhet 
sedan 2018 
100% 
förnybar el används 
sedan 2020 i den egna 
verksamheten
30%
av alla mobiltelefoner som 
såldes till företagskunder såldes 
”som tjänst” för att möjliggöra 
återvinning och återanvändning
Läs mer:
  E1 Klimatförändringar 
  E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
  EU:s taxonomi
 Återanvändning 49%
 Återvinning 20%
   Förbränning med  
och utan energi- 
återvinning 3 %
 Deponi <1%
70% 
av avfallet från den 
egna verksamheten 
återanvändes  
eller återvanns
84Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 85 =====

E1. Klimatförändringar
Telias strategi
För att bidra till att hantera klimatkrisen och 
motverka ohållbar användning av naturresurser 
har Telia åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp 
av växthusgaser över hela värdekedjan till 2040. 
Detta kräver att bolaget minskar sina utsläpp med 
90% (jämfört med basåret 2018) och kompenserar 
återstoden. Telia har åtagit sig att minst halvera 
sina utsläpp av växthusgaser till 2030, jämfört 
med samma basår. Vidare bidrar Telia genom 
sina produkter och tjänster till att samhället når 
nettonollutsläpp. Telias erbjudanden kan inverka 
positivt på digitaliseringen, vilket i sin tur kan 
främja ett mindre koldioxidintensivt samhälle. 
Telia har minskat de absoluta växthusgasutsläppen 
från egen verksamhet med 80% sedan 2018 
(scope 1 och 2). Detta beror delvis på bolagets 
beslut att enbart använda förnybar el i sin 
verksamhet, inklusive för nätverk och datacenter. 
Telia kommer under de kommande åren att 
fortsätta detta arbete, med målet att minska 
de återstående utsläppen från den egna 
verksamheten med minst 90% fram till 2030. De 
återstående utsläppen genereras av bland annat 
dieseldrivna reservgeneratorer, fjärrvärme och 
Telias fordonsflotta. Bolaget arbetar med att hitta 
och tillämpa alternativ. 
Den största delen av Telias växthusgasutsläpp 
genereras i bolagets leverantörskedja – 
uppskattningsvis 80%. För att minska scope 
3-utsläppen måste Telia samarbeta med sina 
leverantörer, följa upp utvecklingen och frikoppla 
intäktstillväxt från utsläpp. 
Telias strategi speglar såväl bolagets ansvar 
för sitt klimatavtryck som de affärsmöjligheter 
som ligger i att hjälpa kunderna att minska sina 
utsläpp. Anpassning till klimatförändringar, 
begränsning av klimatförändringar och 
energifrågor är alla väsentliga teman. 
Telia samverkar med en grupp multinationella 
företag, däribland Ericsson, IKEA, BT Group och 
Unilever, i partnerskapet 1.5°C Supply Chain 
Leaders. Gruppen ska främja klimatarbete i 
globala leveranskedjor. Detta samarbete ingår i 
Exponential Roadmap Initiative, där Telia är en 
av grundarna.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Negativ inverkan/ faktisk: Utsläpp av växthusgaser från Telias  
värdekedja, i synnerhet från leverantörskedjan   Uppströms 
  Egen verksamhet 
  Nedströms
Risk1: Underlåtenhet att uppfylla intressenternas förväntningar på 
koldioxidsnåla, energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster   Egen verksamhet
  Nedströms 
Risk1: Brist på motståndskraftig energistrategi
  Egen verksamhet
Risk2:  Bristande förberedelse för extremväder  
som stormar, kraftigt regn, översvämningar och värmeböljor   Egen verksamhet
Möjlighet: Möjlighet att skala IoT-lösningar som hjälper kunder och samhälle 
att minska sina koldioxidutsläpp.   Egen verksamhet 
  Nedströms
1) Omställningsrisk    2)  Fysisk risk
85Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 86 =====

ESRS 2 SBM-3  Väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter och deras 
förhållande till strategi och 
affärsmodell
Under de senaste åren har Telia genomfört 
en klimatscenarioanalys för att testa och 
stödja motståndskraften i hela verksamheten. 
Som en följd av detta integreras miljömässig 
motståndskraft allt mer i bolagets processer. Miljö 
är också ett av de huvudsakliga riskområdena i 
Telias ERM-ramverk. (E1-SBM-3-19-(a))
 
Under 2021 genomfördes fysiska 
klimatriskbedömningar för samtliga Telias 
marknader avseende RCP2.6, RCP4.5 och RCP8.5 
under tre referensperioder. Som uppföljning 
gjordes en specifik fysisk klimatriskbedömning 
avseende datacenter. I bolagets ERM-arbete 
identifieras klimatrelaterad påverkan, som 
Telia använder som kunskap för att stärka 
sin motståndskraft i de drabbade områdena. 
(E1-SBM-3-19-(b))
 
För fysiska klimatrisker har en tidsperiod fram 
till 2040 använts. För andra delar i analysen av 
motståndskraft har en tidsperiod fram till 2030 
använts. För omställningsriskerna har följande 
tidshorisonter tillämpats: 
• Kort sikt – ett till tre år, knutet till strategisk och 
finansiell tidsram 
• Medellång sikt – tre till fem år, knuten till 
långsiktiga strategiska mål
• Lång sikt – fem år och längre 
Dessa tidshorisonter ligger i linje med bolagets 
ERM-ramverk. (E1-SBM-3-AR7-(b))
Studierna för att testa och stärka motståndskraften 
i hela verksamheten har påverkat åtgärder inom 
inköp och kontinuitetsledning för att mildra 
konsekvenserna av värmeböljor och andra 
miljöeffekter. Kunskap från trendanalyser har 
påverkat Telias strategi. Exempel är att öka 
antalet cirkulära erbjudanden, liksom åtgärder 
i leverantörskedjan för att öka bolagets 
miljömässiga motståndskraft. (E1-SBM-3-19-(c))
 
Telias verksamhet bedöms vara relativt 
motståndskraftig mot klimatförändringar. 
Därför behövs inga större justeringar på kort 
till medellång sikt för den aspekten. Bolagets 
förmåga att anpassa sig bestäms i hög grad 
av dess partners och leverantörer, eftersom 
större delen av utsläppen ligger inom scope 3. 
Nyckeldelar av Telias verksamhet, som bolagets 
tillgångar, produkt- och tjänsteportfölj, finansiering 
och omskolning tar tid att förändra. Därför är 
stora förändringar av bolagets strategi och 
affärsmodeller för att motverka klimatförändringar 
vanligtvis möjliga bara på medellång till lång sikt. 
Mindre förändringar av strategi och affärsmodell 
kan göras på kort sikt. (E1-SBM-3-AR8-(b))
 E1-1  Omställningsplan 
för begränsning av 
klimatförändringarna 
Telia anser att aktivt arbete för att hantera 
klimatförändringar är en avgörande framgångs-
faktor för verksamheten. Bolaget prioriterar att 
förse investerare och andra intressenter med 
information om hur man planerar omställning 
till koldioxidsnål verksamhet, anpassning till 
klimatförändringar och bibehållen motståndskraft.
Telia började 2022 utveckla en ESRS-anpassad 
omställningsplan. Den bygger på tidigare arbete 
kring TCFD-rekommendationerna. (E1-1-14) 
Bolaget har identifierat sina omställningsrisker och 
har fastställt mål och nyckeltal, och kommer att 
fortsätta att utveckla detta arbete. (E1-1-16-(j))
Under 2024 förfinade Telia omställningsplanen 
och tog fram landsspecifika planer för att minska 
utsläppen av växthusgaser. Den förfinade 
omställningsplanen godkändes av styrelsen första 
kvartalet 2025 och släpps som ett fristående 
dokument i det format som EFRAG (European 
Financial Reporting Advisory Group) har förslagit. 
(E1-1-14) (E1-1-16-(i))
Omställningsplanen integreras i affärsstrategin och 
linjeras med den ekonomiska planeringen. Telias 
hållbarhetsagenda och ambitioner på området är 
grundligt integrerade i bolagets affärsstrategi. Bola-
get justerar strategi och affärsmodell för att under-
lätta övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
Hållbarhet står i fokus när Telia hjälper företag 
och samhällen att hantera stora utmaningar. Telias 
åtagande att skapa värde för alla intressenter och 
leverera hållbart bygger på bolagets ställning 
som en finansiellt, socialt och miljömässigt 
robust partner. Trender och risker relaterade till 
policymässiga eller rättsliga frågor, marknader, 
anseende och teknik utvärderas regelbundet 
för att säkerställa att omställningen maximerar 
Telias positiva påverkan på människor och miljö. 
(E1-1-16-(h))
Telias koncernledning ansvarar som grupp för 
miljöagendan och respektive medlem ansvarar 
för olika aspekter av utvärdering och styrning 
av klimatrelaterade frågor, inklusive strategiska 
affärsbeslut, målformulering och genomförande.
Utöver detta hanterar en styrkommitté för 
hållbarhet det löpande strategiska arbetet, hittar 
lösningar när det gäller hållbarhetsmässiga 
hinder, risker och möjligheter samt engagerar 
koncernledningen vid behov.
Minskning av utsläpp
För att bidra till att hantera klimatkrisen och ett 
ohållbart nyttjande av naturresurser har Telia 
som mål att minska sina absoluta utsläpp av 
växthusgaser i scope 1 och 2 med 90% till 2030, 
med 2018 som basår. Bolaget strävar också efter 
att minska sina absoluta växthusgasutsläpp i 
scope 3 med 50% till 2030 och har åtagit sig att 
uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser över hela 
värdekedjan till 2040, även här med 2018 som 
basår. (E1-1-14)
Bolagets nettonollmål är satt i linje med 
Paris   avtalets begränsning av den globala 
upp värmningen till 1,5 °C. Det verifieras av Science- 
Based Targets initiative (SBTi). (E1-1-16-(a))
86Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 87 =====

Under 2019 satte Telia upp ett ambitiöst klimat-
mål om noll koldioxidutsläpp till 2030. Detta 
skulle uppnås genom att minska utsläppen av 
växthusgaser med 50% och kompensera för 
återstående 50%. Genom vidareutveckling 
under de senaste åren har Telia fått en djupare 
förståelse för nettonollmålets innebörd och har 
erhållit godkännande av målet för 2040. Som ett 
resultat av detta kommer Telias fokus att ligga 
på att uppnå faktiska utsläppsminskningar på 
vägen mot nettonoll till 2040. Telia har inte längre 
någon avsikt att använda kompensation som en 
reduktionssaktivitet, dvs ingen kompensation 
planeras för de återstående 50% utsläppen 
år 2030.
Som en del av fokus på absoluta utsläpps-
minskningar fastställde bolaget under 2024 
årliga utsläppsminskningsmål för växthusgaser, 
med minskning av växthusgaser i % som 
KPI för perioden 2025–2027, och med varje 
verksamhetsland som en ansvarig enhet.
Telias reduktionsplan är beroende av flera 
väsentliga antaganden:
1. Fortsatta inköp av förnybar energi i linje med 
standarder
2. Leverantörer som minskar sina utsläpp i linje 
med vetenskapen
3. Hantera gapet mellan förväntade minskade 
utsläpp från viktiga leverantörer och 
minskningsmålet.
Det är också viktigt att notera att förbättringar 
av kvaliteten på indata, utsläppsfaktorer och/
eller beräkningsmetoder kommer att påverka 
minskningsplanen. 
-9 499 -2 253 -175 956 -132 675
50% total 
minskning 
uppnådd 2030*
-50%-29%
640 766 320 383
Telias utsläppsminskningsplan 2025–2030
(tCO2e)
Utsläpp av 
växthusgaser 
2024*
Egen verksamhet 
(Scope 1+2) 
2025-2030
Egna aktiviteter 
(Scope 3) 
2025-2030
Förväntad minskning 
från leverantörer 
2025-2030
Utsläppsmål 
2030*
Utvecklings- 
och 
innovationsgap
*  I syfte att illustrera Telias tillvägagångssätt och beräknade minskningar har 2024 använts som en proxybaslinje, eftersom 2018 års 
ursprungliga baslinje scope 3-siffror inte är jämförbara på grund av uppdateringar av metoder och emissionsfaktorer under 2024. Telia 
kommer att arbeta för att återbalansera baslinjen för att säkerställa jämförbarheten för effektiv uppföljning under 2025.
87Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 88 =====

Telia har använt 100% förnybar el sedan 2020 och 
planerar att fortsätta göra det, främst genom inköp 
av ursprungsgarantier. 
Nästan 80% av Telias utsläpp av växthusgaser 
kommer från leverantörskedjan (scope 3-utsläpp), 
där 50 leverantörer står för 46% av utsläppen. I 
reduktionsplanen har antagits att dessa 50 leve-
rantörer kommer att minska sina utsläpp i linje med 
vetenskapen, det vill säga halvera utsläppen till 
2030. Det förutsätts också att leverantörernas minsk-
ningar av växthus gaserna direkt kommer att påverka 
produkter som Telia köper från dessa leverantörer. 
Under 2024 har Telia fört dialog med nio av dessa 
leverantörer och planerar att utöka engagemanget till 
fler leverantörer under 2025, i syfte att identifiera mer 
specifika möjligheter och metoder för minskningar.
En plan för hur man ska hantera gapet mellan satta 
mål och förväntade utsläppsminskningar håller på 
att utvecklas, med fokus på ytterligare samarbete 
med specifika nyckelleverantörer för att förverkliga 
de ytterligare minskningar som behövs.
Aktiviteter för minskade utsläpp
I egenskap av teknikpionjär under i 170 år har Telia 
utmärkta förut sättningar för att hjälpa till att driva 
minskningen av utsläpp över hela värdekedjan 
och i samhället i stort. Bolagets aktiviteter för 
denna minskning, och motsvarande huvudsakliga 
åtgärder under 2024 och därefter, är följande, se 
tabell nedan. (E1-1-16- (b))
Kostnader för implementering
I enlighet med EU:s taxonomiförordning 
(kommissionens delegerade förordning (EU) 
2021/2178) offentliggör Telia sina taxonomi-
anpassade kapital utgifter, som för närvarande 
representerar 0,04% av bolagets totala 
investeringar.
Typ av aktiviteter Huvudsakliga åtgärder
Produktförändringar Ökad försäljning av begagnade mobiltelefoner. 
Utveckla Telias produkt- och tjänsteportfölj för att möta kundernas efterfrågan på koldioxid-
snåla, cirkulära och energieffektiva produkter och tjänster med korrekt miljöinformation.  
Minskning av utsläpp  
i leverantörskedjan
Målet är att leverantörer som står för 72% av utsläppen från inköpta varor och tjänster samt  
kapitalvaror ska ha fastställt vetenskapsbaserade mål senast 2025.
Krav i uppförandekoden för leverantörer att leverantörerna ska ha verifierat 
vetenskapsbaserade klimatmål senast vid utgången av 2025.
Klimatåtgärdsprogram med fokus på leverantörer för att hantera koldioxidutsläpp från 
Telias inköp av produkter och tjänster från dessa leverantörer.
Energieffektivitet  Minska värmebehovet genom avveckling av anläggningar.
Elektrifiering Ersätta fossilbaserad uppvärmning i teknikanläggningar med elektriska lösningar. 
Elektrifiering av fordonsflottan.
Bränsleomställning  Övergång till förnybar diesel.
Övergång till förnybar fjärrvärme.
Processomställning  Minska läckage av köldmedier genom avveckling av anläggningar.
Vidare undersöker Telia innovativa finansierings-
mekanismer, till exempel gröna obligationer, 
för att anskaffa kapital för projekt som stöder 
övergången till en koldioxidsnål verksamhet. 
Bolagets engagemang för transparens inkluderar 
regelbunden rapportering om användningen 
av dessa medel och deras inverkan på den 
övergripande klimatstrategin. (E1-1-16-(c))
Inlåsta utsläpp
Telia har ännu inte genomfört någon detaljerad 
studie av inlåsta utsläpp av växthusgaser, men 
detta är planerat för framtiden. Dessa utsläpp är 
främst relaterade till scope 3. Sedan 2020 har 
Telia enbart använt el från förnybara källor, med 
säkring genom ursprungsgarantier eller långsiktiga 
energiköpsavtal.
Nätverks- och IT-utrustning, samt kundhårdvara, 
är grundläggande för Telias verksamhet och 
har en livslängd på flera år. För större delen av 
denna hårdvaruutrustning har bolaget flexibilitet 
att ändra kommersiella arrangemang. För 
operativa ändamål är vissa investeringar dock 
fleråriga åtaganden och låser därmed in en viss 
mängd utsläpp.
Telia strävar efter förbättringar inom detta område. 
För att minska inlåsta utsläpp av växthusgaser 
arbetar Telia med sina partners och leverantörer 
för att minska utsläppen under hela livscykeln för 
bolagets tillgångar och produkter. (E1-1-16-(d))
EU:s taxonomi och referensvärden anpassade 
till Parisavtalet
Telia redovisar en begränsad andel av taxonomi-
omfattade och -förenliga aktiviteter, eftersom 
tele kommunikationsnätverk för närvarande inte 
ingår i taxonomin. Telekommunikationsbranschen 
har lyft fram denna brist för Europeiska 
kommissionen och förespråkar att sådana nätverk 
ska omfattas av framtida taxonomidelegerade 
akter med specifika, ändamålsenliga 
förenlighetskriterier. På kort sikt har bolaget 
inga planer på att ytterligare anpassa sig till 
de definierade ekonomiska verksamheterna. 
(E1-1-16-(e))
Telia är inte exkluderat från EU:s referensvärden 
anpassade till Parisavtalet enligt de 
exklusionskriterier som anges i artiklarna 12,1 
och 12,2 (förordningen om referensvärden för 
klimatomställning). (E1-1-16-(g))
Återkopplingsmekanism
Under året träffar representanter för bolaget 
regelbundet investerare och aktieägare och 
presenterar och diskuterar Telias mål, planer och 
framsteg i förhållande till hållbarhet i allmänhet 
och klimat i synnerhet. Under dessa möten, 
och genom andra kanaler, som e-postdialog, 
får bolaget återkoppling från investerare 
och aktieägare om målen och planerna. 
Klimatomställningsplanen är offentligt tillgänglig 
för alla intressenter, inklusive aktieägare och 
investerare. Aktieägare kan lämna återkoppling 
eller frågor avseende strategiska planer, inklusive 
Telias klimatomställningsplan via Telias hemsida.
Telia har åtagit sig att årligen rapportera om 
framstegen med denna plan och bedömer att 
planen kommer att utvecklas i takt med att nya 
lärdomar integreras.
88Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 89 =====

E1-2   Policyer för begränsning 
av och anpassning till 
klimatförändringarna
Policyer
Koncernens miljöpolicy är Telias styrdokument för 
hantering av klimatarbetet. 
Huvudsyftet med policyn är att säkerställa att Telia 
hanterar sina miljörelaterade inverkningar, risker 
och möjligheter genom hela värdekedjan och 
samtidigt uppfyller juridiska krav och intressenters 
önskemål och förväntningar. Telias viktigaste 
miljöaspekter är följande: 
• Klimatförändringar, med hänsyn till både risker 
och möjligheter som är fysiska (t.ex. extrema 
väderhändelser) och omställningsmässiga 
(utlösta av förändringar i t.ex. lagstiftning och 
kundefterfrågan). 
• Resursanvändning och cirkularitet, med hänsyn 
till inflöden och utflöden av material samt avfall 
och energi i hela värdekedjan.
Koncernens miljöpolicy tar inte upp upptag av 
växthusgaser. Se avsnitt E1-7. 
Telia tillämpar ett strukturerat ledningssystem 
enligt ISO 14001 och andra ledningsstandarder. 
En översikt över ansvaret för att säkerställa att 
denna policy kommuniceras och implementeras 
korrekt finns i policytabellen i G1-1. (E1-2-24)
Hållbarhetsfrågor som tas upp i koncernens 
miljöpolicy
Följande hållbarhetsfrågor behandlas i Telias 
miljöpolicy (E1-2-25):
Typ av aktivitet Huvudsakliga åtgärder
Begränsning av 
klimatförändringar
Telia kommer att minska sina utsläpp av växthusgaser med åtgärder som matchar 
den ambitionsnivå och takt som krävs för att uppnå bolagets miljömål. Här ingår att 
halvera utsläppen till 2030 och uppnå nettonollutsläpp till 2040, och att prioritera 
leverantörskedjan, inklusive men inte begränsat till hotspots för utbyggnad och underhåll 
av nätverk, mobiltelefoner, annan hårdvara och andra inköpta produkter och tjänster.
Telia prioriterar leverantörer och partners med vetenskapligt baserade klimatmål och 
planer för minskning av utsläpp, och som tillämpar principer för cirkulär ekonomi.
Anpassning till 
klimatförändringar
Telia säkerställer affärskontinuitet trots extremväder.
Risker kopplade till 
klimatförändringar
Telia hanterar risker relaterade till klimatförändringar, med hänsyn till både risker och 
möjligheter som är fysiska (t.ex. extrema väderhändelser) och omställningsmässiga 
(utlösta av förändringar i t.ex. lagstiftning och kundefterfrågan).
Energi Telia ska förbättra sin energieffektivitet och öka andelen energi från egen produktion 
och/eller långsiktiga energiinköpsavtal.
Telia ska ta fram en motståndskraftig energistrategi med exklusiv användning av 
förnybar el och fastställa en plan för att fasa ut fossilbaserade energikällor.
 E1-3   Åtgärder och 
resurser med avseende på 
klimatförändringspolicyer
Åtgärder och resurser
Se E1-1, Aktiviteter för minskning av utsläpp, för 
information om Telias åtgärder och resurser med 
avseende på begränsning av klimatförändringar. 
Information om åtgärder med avseende på 
klimatanpassning finns i avsnitt E1 ESRS 2 IRO-1. 
(E1-3-29a)
Finansiella konsekvenser av genomförande
Klimatåtgärder är en väletablerad del av bolagets 
strategi. Många av de initiativ som beskrivs i 
denna plan är redan pågående och införlivade 
i befintliga affärsplaner och finansiell ställning. 
Detta gäller främst aktiviteter i egen verksamhet 
(scope 1 + 2). Exempel är investeringar i förnybar 
el, omvandling av våra anläggningar, åtgärder för 
energieffektivitet och övergång till koldioxidsnåla 
fordon.
Omställningsplanen fokuserar på Telias värdekedja 
och på leverantörerna (scope 3). Telias nuvarande 
uppfattning är att bolaget inte behöver och inte 
bör finansiera omställningsåtgärder i värdekedjan. 
Därför ser bolaget för närvarande ett begränsat 
tillkommande finansieringsbehov för att 
genomföra klimatomställningsplanen.
Om initiativen som beskrivs i denna plan skulle 
kräva ytterligare resurser och investeringar 
kommer det att hanteras i den ekonomiska 
planeringen. Eventuell väsentlig inverkan på 
de finansiella rapporterna ska identifieras och 
offentliggöras om så är lämpligt, i linje med den 
nuvarande hanteringen av finansiell rapportering 
och standarder för detta. (E1-AR21) (E1-3-29-(c))
89Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 90 =====

År Mål Resultat 2024
Klimat
2040 Nettonoll till 2040, i enlighet med nettonollstandarden i Science 
Based Target initiative (SBTi) (basår 2018)
Målet validerades av SBTi år 2023
2030  – Minst halvera utsläppen (scope 3) till 2030 (basår 2018)
 – Vetenskapsbaserat mål: Minska CO₂-utsläppen från egen 
verksamhet (scope 1 och scope 2 marknadsbaserat) med 90% till 
2030 (basår 2018)
 – 47% minskning sedan 20181
 – 80% minskning i egen verksamhet 
sedan 2018
2026  – Betyget A i CDP:s Climate Change-klimatredovisning
 – Balansera återstående utsläpp från scope 1, scope 2 marknads-
baserat och scope 3 kategori 6 genom köp av koldioxidkrediter
 – Betyget B (2023: A-)
 – Koldioxidkrediter har köpts för att 
balansera 16 543 tCO₂e
2025 Vetenskapsbaserade mål (basår 2018): 
 – Halvera utsläppen från egen verksamhet (scope 1 och 2 
marknadsbaserat)
 – Kundanvändning, nedströms (scope 3 kategori 11,13): Minska 
utsläppen från användning av sålda och leasade produkter med 
29%
 – Verka för att leverantörer som representerar 72% av utsläppen 
från inköpta varor och tjänster samt kapitalvaror ska ha fastställt 
vetenskapsbaserade mål
 – Uppnått sedan 2020
 – Minskade utsläpp med 42% (2023: 
19%)
 – Leverantörer som står för 62% av 
utsläppen har fastställt vetenskaps-
baserade mål (2023: 52%)
Energi
2026  – Begränsa elförbrukningsökningen till 7% jämfört med 2022, 
samtidigt som mobil datatrafik i egna nät förväntas fördubblas 
 – Använd 100% förnybar el
 – 3% ökad elförbrukning jämfört med 
20222
 – Uppnådd sedan 2020
1) Telia har uppdaterat utsläppsberäkningen för scope 3, kategori 1 och 2, vilket innebär att utfallet för 2024 inte är jämförbart med basåret.
2) Jämförbar siffra från basåret 2022, exklusive Danmark.
 E1-4   Mål för begränsning av och anpassning till 
klimatförändringarna 
Uppföljning av effektivitet
Telia följer kontinuerligt upp sina aktiviteter mot 
sitt mål för att säkerställa framsteg. Dessutom,
 implementerar företaget kontinuerligt de senast 
tillgängliga insikterna och metoderna för att se till 
att beräkningarna är tillförlitliga och uppdaterade.
På grund av förändringar i metodik och utsläpps-
faktorer under året, kan 2024 års resultat för Scope 
3 inte jämföras med data fär Telias basår.
Under 2025 kommer Telia att arbeta för att 
ombalansera basårsdata för att säkerställa 
jämförbarhet för effektiv uppföljning.
Telia förtydligade vid utgången av 2023 
roller och ansvar inom koncernledningen och 
inkluderade detta i den uppdaterade delegering 
av befogenheter som undertecknats av VD. 
Telias baslinjevärde är kalenderåret 2018, som 
förblir oförändrat (E1-AR25- (b)) men kommer att 
uppdateras under 2025, när bolagets kortsiktiga 
period för vetenskapsbaserade mål löper ut. 
(E1-AR25-(a))
Större delen av Telias totala utsläpp i 
värdekedjan kommer från leverantörskedjan. De 
marknadsbaserade komponenterna i scope 1 
och scope 2 utgör endast cirka 2% av de totala 
utsläppen i värdekedjan. (E1-AR25-(a))
Minskningsmål
Telias mål för minskning av växthusgasutsläpp är 
vetenskapligt baserade och kompatibla med att 
begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. 
Telia följer Greenhouse Gas Protocol-metoden och 
SBTi-ramverket. Telias nettonollmål för minskning 
av växthusgasutsläpp har verifierats externt av SBTi.
Telia har åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp av 
växthusgaser över hela värdekedjan till 2040.
Telia har studerat potentiell framtida utveckling 
(t.ex. förändringar i försäljningsvolymer, 
förändringar i kundpreferenser och efterfrågan, 
regulatoriska faktorer och ny teknik) och hur detta 
kan påverka bolagets växthusgasutsläpp.
Till exempel förutser Telia en minskning av för-
säljnings volymerna för mobiltelefoner  under peri-
oden 2025–2030 och ett skifte i kundpreferenser 
till koldioxidsnåla, cirkulära och energ ieffektiva 
produkter och tjänster med korrekt miljö information. 
Därför strävar Telia efter att öka andelen begagnade 
mobiltelefoner  som säljs. Detta påverkar också 
utsläppen eftersom en begagnad mobiltelefon har 
ett lägre växthusgas avtryck än en nytillverkad.
Under 2024 sattes ett mål avseende 
koncernfunktioner, länder och enheter som ska ta 
fram individuella planer för koldioxidminskning 
för 2025–2030, som en integrerad del av deras 
strategiska planering.
Under 2024 arbetade länder och viktiga 
koncernfunktioner, som ekonomi, strategi, risk 
och styrning, gemensamt för att identifiera 
minskningsåtgärder och deras koppling till 
strategisk och finansiell planering. (E1-4-32)
Från och med 2025 kommer det viktigaste 
nyckeltalet att vara minskade koldioxidutsläpp 
(scope 3). Bolaget har satt upp årliga mål 
för perioden 2025–2030 som är i linje med 
utsläppsminskningsmålet för 2040. Målet 
kommer att följas upp kvartalsvis inom ramen för 
verksamhetsgenomgångar.
Dessutom kommer det att finnas en ny enhet för 
hållbarhetsrapportering, vilket ska öka bolagets 
förmåga att följa upp effektiviteten. (E1-4-33)
Utöver klimatmålen som visas i tabellen till vänster,
 har Telia som mål att förlänga livslängden på 
hårdvara, vilket beskrivs i avsnitt E5. Detta mål är 
också relevant för Telias arbete för begränsning av 
och anpassning till klimatförändringar.
Utsläpp av växthusgaser 
Telias nettonollutsläppsmål omfattar utsläpp i 
scope 1, scope 2 (marknadsbaserat) och scope 
3. Koldioxidkrediter eller nyttopotential (utsläpp 
som undvikits) ingår inte i bolagets målformulering 
eller utsläppsrapportering. Telias köp av 
koldioxidkrediter samt nyttoeffekter redovisas 
separat. (E1-4-34-(b))
90Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 91 =====

Mål
Utsläpp av växthusgaser (tCO₂e)
Basår 
2018 2022 2023 2024
% förändring från 
före gående år
% förändring 
från basår 2025 2030
Nettonoll 
2040
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Brutto, scope 1 utsläpp av växthusgaser  9 142    6 357   5 435 5 473 1 -40  4 571    914    914   
Procentandel av scope 1-utsläpp av växthusgaser från reglerade system för handel med utsläppsrätter  %  3    3   3 3 - - - - -
Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Brutto platsbaserade scope 2-utsläpp av växthusgaser  136 077    78 879   94 0545 82 512 -12 -39 - - -
Brutto marknadsbaserade scope 2-utsläpp av växthusgaser  55 734    3 397   6 6215 7 670 16 -86  27 867    5 573    5 573   
Betydande scope 3-utsläpp av växthusgaser
Totalt brutto indirekt (scope 3) utsläpp av växthusgaser  1 174 682    1 151 578   - 627 623 -16 -47 -  587 341    117 468   
Inköpta varor och tjänster (kategori 1) 1/4
 1 004 524   
817 679 - 401 8012 -19 - - - -
Kapitalvaror (kategori 2) 1/4 196 975 - 112 5532 -4 - - - -
Bränsle- och energirelaterad verksamhet (kategori 3)  40 608   43 628 - 39 582 -6 - - - -
Transport och distribution uppströms (kategori 4)  9 201   15 066 - 9 306 -32 - - - -
Avfall som genereras i verksamheten (kategori 5)  18 049   1 750 - 1 277 -28 - - - -
Affärsresor (kategori 6)  8 296   2 881   3 280 3 439 5 - - - -
Medarbetarnas pendling (kategori 7)  14 370   5 653 - 4 719 -24 - - - -
Tillgångar som leasas uppströms (kategori 8) 2  3 180    - - - - - - - -
Transport och distribution nedströms (kategori 9) 3  -  -  - - - -  -  -  - 
Bearbetning av sålda produkter (kategori 10) 3  -  -  - - - -  -  -  - 
Användning av sålda produkter (kategori 11)  43 336   23 164 - 14 843 -40 -66 30 769 - -
Slutbehandling av sålda produkter (kategori 12)  1 150   86 - 65 -14 - - - -
Tillgångar som leasas nedströms (kategori 13)  26 849   29 812 - 25 721 -19 -4 19 063 - -
Franchise (kategori 14)  59   34 - 31 -11 - - - -
Finansiella investeringar (kategori 15)  5 060   14 850 - 14 286 -2 - - - -
Totalt utsläpp av växthusgaser
Totalt utsläpp av växthusgaser (platsbaserat)  1 319 901   1 236 814   - 715 608 -16 -46 - - -
Totalt utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserat)  1 239 558    1 161 332   - 640 766 -16 -48 - - -
1) Kategorierna ”Inköpta varor och tjänster (kategori 1)” och ”Kapitalvaror (kategori 2)” är sammanslagna för åren 2018. 
2) ”Tillgångar som leasas uppströms (kategori 8)” kombineras med scope 1 från 2022 och framåt.
3) ”Transport och distribution nedströms (kategori 9)” och ”Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)” är inte relevanta.
4) Under 2023 uppdaterade Telia sin utsläppsfaktordatabas till CEDA, bytte branschgenomsnittsmetoden från globala utsläppsfaktorer till platsbaserade utsläppsfaktorer, och förbättrade utsläppsfaktorerna för kategori 1 och 2 samt produktkvantitetsdata.  
Värdena från 2022 och basåret 2018 är inte jämförbara med värdena för 2023 eller 2024. Bolaget kommer att uppdatera sitt basår under 2025
5) Ökningen av scope 2 för 2023 beror på en ändring av utsläppsfaktorkälla till BEIS.
(E1-4-34a) (E1-4-34b) (E1-6-44) (E1-6-AR46d) (E1-6-48a) (E1-6-48b) (E1-6-49a) (E1-6-52a) 
(E1-6-49b) (E1-6-52b) (E1-6-51) 
91Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 92 =====

Regulatoriska faktorer kommer också att 
leda Telias leverantörer mot att minska sina 
koldioxidutsläpp. Telia förutsätter att detta 
kommer ska leda till att leverantörerna minskar 
sina utsläpp och skapar färdplaner för utfasning 
av fossila bränslen. Detta skulle påverka utbudet 
av produkter och tjänster som Telia kan förvänta 
sig att köpa från leverantörer under de kommande 
åren. (E1-4-34-(e), (E1-1-16a)
Förväntade aktiviteter för minskning av utsläpp
Telia arbetar aktivt med att identifiera och 
utveckla aktiviteter för minskning av utsläpp, i 
syfte att uppnå sitt mål att minska utsläppen av 
växthusgaser med 50 % till 2030. Dessa aktiviteter 
kommer att riktas mot att minska utsläppen 
av växthusgaser i bolagets verksamhet och 
värdekedja. De redovisas för närvarande som en 
del av en omfattande plan för att minska utsläppen 
av växthusgaser.
Telia har identifierat flera nyckelområden som 
kommer att spela en betydande roll för att bolaget 
ska nå sina mål.
Ativiteter för minskning av utsläpp och 
övergripande kvantitativa bidrag (E1-4-34-(f), 
(E1-1-16b)):  
• Koldioxidminskning i egen verksamhet
• Minskade volymer av mobiltelefoner 
– förbrukningsminskning  
• Ökad försäljning av begagnade mobiltelefoner – 
ersättning av produkt 
• Koldioxidminskning i leverantörers verksamhet
Telia har använt ett klimatscenario som är förenligt 
med att begränsa den globala uppvärmningen till 
1,5 °C vid bedömningen av relevant utveckling sett 
till miljö, samhälle och teknik, marknad och politik. 
(E1-AR30-(c))
Klimat- och energinytta
Utöver Telias egen verksamhet och verksamheten 
i dess värdekedja har flera studier, däribland 
rapporten från Exponential Roadmap, visat att 
digitalisering har potential inom många branscher 
när det gäller att öka resurseffektivitet och minska 
utsläpp av växthusgaser. Sedan 2020 följer 
Telia upp dessa nyttoeffekter (eng. enablement 
effects) för en del av sina produkter och tjänster 
som fjärrmötestjänster samt IoT-lösningar för 
fastighets-, transport- och energibolag. 
Metoden för att beräkna Telias möjliggörande 
effekt i samband med koldioxidminskning har 
utvecklats tillsammans med konsultföretaget 
Carbon Trust. Utgångspunkten för att utveckla 
modellen har varit GSMA:s rapport Enablement 
Effect. I dag fokuserar Telia på att beräkna nyttan 
av sina erbjudanden om fjärrmötestjänster och 
IoT-lösningar. Bolaget fångar inte upp bredare 
nyttoeffekter, till exempel sådana som har att 
göra med att arbeta hemifrån, e-handel, e-tjänster 
för uthyrning av boende med mera – som 
företagets underliggande uppkopplingstjänster 
bidrar till. Eventuella reboundeffekter ingår inte i 
bolagets beräkningar. Ytterligare information om 
metodik och underliggande antaganden finns 
i det metodikdokument som är tillgängligt på 
Telias webbplats.
Angående resultaten, notera följande:
• Rapportering av nyttoeffekter är fortfarande i 
sin linda och metodutveckling pågår parallellt 
med att forskning om digitaliseringens effekter 
fortsätter. Därför utgör redovisade resultat 
uppskattningar baserade på tillgänglig 
forskning och data. Beräkningarna av nytta i 
samband med koldioxidminskning är i de flesta 
fall baserade på både data från användning 
av Telias tjänster och antaganden från 
marknadsrapporter och andra studier.
• Idag finns ingen standard för beräkning 
av nyttoeffekter. Telia deltar i arbetet inom 
European Green Digital Coalition, som 
lanserades av EU-kommissionen 2021 för 
att främja utvecklingen av en gemensam 
beräknings- och rapporteringsmetod för 
nytta med ICT-teknik. Någon gemensam 
metod har ännu inte antagits av branschen 
och forskning om en gemensam metod för att 
beräkna nyttoeffekter av uppkoppling – Telias 
kärnverksamhet – pågår fortfarande. För sin 
rapporteringsmetodik samarbetar Telia med 
Carbon Trust, som utsetts av EU-kommissionen 
som expertorganisation. Telia följer 
metodutvecklingen noga och ser över sin modell 
vid behov. Bolaget reviderar också regelbundet 
sin modell i takt med att mer detaljerade 
primärdata blir tillgängliga.
• Med tanke på det begränsade omfånget 
hos Telias modell och rådande 
marknadsförutsättningar (till exempel nationella 
utsläppsfaktorer för elenergi, baserade på en 
hög andel förnybara energikällor) är resultaten 
inte direkt jämförbara med resultaten från 
liknande modeller som används av andra 
telekombolag.
• Data som presenterades i tidigare årsredo-
visningar kan inte fullt ut jämföras med data 
för 2023 eller 2024, eftersom datainsamlingen 
har förbättrats och vissa metoder ändrats 
under 2023.
Data för klimat- och 
energinytta 2024
Utsläpp   
(kton CO₂e)
Energi    
(GWh)
Smarta byggnader 243 631 1 134 117
Smarta elleveranser 26 262 849 439
Smarta transporter 11 143 3 519
Distansmöten 126 430 -
Totalt 407 466 1 987 075
 E1-5   Energianvändning och 
energimix
Energianvändning
Energianvändningen är en av de viktigaste 
miljöaspekterna för Telia. Telias energistrategi för 
att hantera såväl miljöpåverkan som kostnader 
består av flera delar, däribland:
• Utökade insatser för energieffektivisering 
genom ny nätverksutrustning och 
energibesparande funktioner.
• Minskad elförbrukning genom avveckling 
av äldre nätverk och modernisering av 
anläggningar, till exempel genom att placera 
relevanta enheter utomhus för att minska 
behovet av kyla.
• Beslut om att enbart använda förnybar el i 
egen verksamhet, samtidigt som bolaget söker 
alternativ till de fossilbaserade energikällor som 
återstår.
• Produkter och tjänster som möjliggör minskad 
energiförbrukning hos kund.
92Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 93 =====

E1-6   Bruttoväxthusgasutsläpp i scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
Väsentliga förändringar 
I följande tabell redovisas alla väsentliga förändringar i Telias rapportering och deras inverkan på 
jämförbarheten från år till år. (E1-6-47)
Typ av aktivitet Huvudsakliga åtgärder
Förändring på grund 
av avyttring
Omfattningen av Telias beräkning av växthusgasutsläpp har ändrats på grund av 
avyttringen av den danska verksamheten under 2024. Den danska verksamheten ingår inte i 
hållbarhetsrapporteringen från 2024 och framåt.
Förändring på grund 
av uppdaterade 
utsläpps faktorer
De lägre växthusgasutsläppen uppströms i scope 3 (kategori 1 och 2) för 2023 och 2024, 
jämfört med basåret 2018, beror främst på lägre utsläppsfaktorer för koldioxid (Environmental 
Economic Input Output factors, EEIO) och förändringen av källan för dessa faktorer, vilka 
påverkar beräkningen för 2023 och framåt. 
Andra faktorer som påverkar minskningarna är minskningar på leverantörsnivå och 
förbättringar i kategoriseringen av utgiftsdata. Telia strävar efter att minska användningen 
av beräkningar med branschgenomsnittliga utsläppsfaktorer och öka andelen beräkningar 
baserade på utsläppsfaktorer på leverantörs- och produktnivå.
§ Redovisningsprinciper: Växthusgasutsläpp 
Telia använder en kombination av metoder för 
utsläppsrapportering, inklusive beräkningsmetoder 
för branschgenomsnitt, leverantörsnivå och 
verksam hets-/produktnivå. De viktigaste källorna till 
utsläppsfaktorer är IEA, BEIS och CEDA. (E1-AR39b)
Telias rapportering av växthusgasutsläpp är 
anpassad till växthusgasprotokollet (Greenhouse 
Gas Protocol) och GSMA-riktlinjerna. Telia 
redovisar årligen sina utsläpp i Scope 1, Scope 2 
(marknadsbaserad och platsbaserad) och Scope 
3. Beräkningarna för Scope 1 och scope 2 baseras 
på egen energiförbrukning och köldmedieläckage. 
De huvudsakliga källorna till utsläppsfaktorer är 
IEA och BEIS. Standarden Corporate Value Chain 
(scope 3) användes för att beräkna samtliga 15 
kategorier av utsläpp i scope 3. Specifikt för åren 
2019 och 2021 uppdaterades de flesta väsentliga 
kategorierna i scope 3. De mest väsentliga 
kategorierna för Telia är: 
• Inköpta varor och tjänster (scope 3 kategori 1) 
– rörelsekostnader, t.ex. utsläpp från utbyggnad 
och underhåll av nätverk samt inköpta 
mobiltelefoner och annan hårdvara. 
• Kapitalvaror (scope 3 kategori 2) – 
kapitalutgifter t.ex. inköpt nätverksutrustning.
För att beräkna de mest väsentliga kategorierna 
använder Telia nedanstående beräkningsmetoder: 
% för respektive beräkningsmetod, scope 3 kategori 1 och 2*
År
Bransch- 
genomsnitt
Produkt- 
nivå
Leverantörs- 
nivå
2018 74% 20% 7%
2022 70% 21% 9%
2023 57% 24% 19%
2024 55% 24% 21%
* Tabellen inkluderar huvuddelen av utsläppen från kategori 1 och 
2, 86 %, exklusive utsläppsdata från Tv och Media, LMT Lettland, 
Cygate Finland och SYV Joint Network i Finland.
(E1-6-AR46(g))
Energi (MWh) 2024 2023 2022
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter  - - -
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 12 242 16 098 19 635
Bränsleförbrukning från naturgas 1 730 1 419 1 784
Bränsleförbrukning från andra icke-förnybara källor  - - -
Förbrukning från kärnkraft  - - -
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från 
icke-förnybara källor 45 553 38 984 51 367
Total icke-förnybar energiförbrukning 59 525 56 501 72 786
Andel icke-förnybara källor i den totala energiförbrukningen (%) 5% 5% 6%
Bränsleförbrukning från förnybara källor (inklusive biomassa, biogas, 
avfall från icke-fossila bränslen, förnybar vätgas etc.) 84 - -
Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla
från förnybara källor 1 034 940 1 183 083 1 135 608
Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränslebaserad energi 1 154 188 201
Total förbrukning av förnybar energi 1 036 178 1 183 271 1 135 809
Andel förnybara källor i den totala energiförbrukningen (%) 95% 95% 94%
Total energiförbrukning (MWh) 1 095 703 1 239 772 1 208 595
(E1-5-37) (E1-5-37a) (E1-5-37c) (E1-5-37c(i)) (E1-5-37c(ii)) (E1-5-37c(iii)) (E1-5-AR34) (E1-5-38b) (E1-5-38c)  
(E1-5-38e) (E1-5-39)
§ Redovisningsprinciper: Energi
Över 90% av Telias totala energiförbrukning 
utgörs av el. Telias nätverksrelaterade verksamhet, 
inklusive mobila och fasta nät och datacenter, 
står för över 95% av den totala elförbrukningen. 
Cirka 82% av elförbrukningen mäts eller 
faktureras; resterande 18% är relaterad till 
samlokaliseringsplatser där Telia inte äger 
el-accessen, och denna förbrukning är därför 
endast uppskattad. Energi som säljs till kunder 
ingår inte i denna rapport. Omfattningen av 
Telias energiberäkning har ändrats på grund av 
avyttringen av den danska verksamheten under 
2024. Den danska verksamheten ingår inte i 
hållbarhetsrapporteringen från 2024 och framåt.
Siffrorna för 2023 och 2022 har uppdaterats för 
att inkludera drivmedel till fordonsflottan (både 
egna bilar och leasad bilflotta).
Dessa mått har inte validerats av ett externt organ 
förutom av Telias revisorer.
93Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 94 =====

• Branschgenomsnittsmetoden beräknar utsläpp 
med hjälp av globala branschgenomsnittliga 
utsläppsfaktorer (källa: CEDA) multiplicerat med 
utgifter. Dessa utsläppsemissionsfaktorer är 
olika för olika inköpskategorier och presenteras i 
enheten kg CO₂e/€.
• Leverantörsnivåmetoden använder rapporterade 
utsläpp (scope 1, scope 2 och uppströms i 
scope 3) från olika leverantörer dividerat med 
leverantörens intäkter. Denna utsläppsfaktor 
presenteras också i enheten kg CO₂e/€ och 
multipliceras med utgifterna.
• Enhetskategorimetoden beräknar utsläpp 
baserat på de genomsnittliga utsläppen från 
olika utrustningskategorier (t.ex. mobiltelefoner, 
bärbara datorer, surfplattor etc.) Dessa 
utsläppsfaktorer anges i enheten kg CO₂e/enhet 
och multipliceras med antalet inköpta enheter.
• Produktnivåmetoden liknar 
enhetskategorimetoden men använder 
produktmodellspecifika utsläppsfaktorer istället 
för medelvärden för enhetskategorier. Dessa 
utsläppsfaktorer anges också i enheten kg CO₂e/
produkt och multipliceras med antalet inköpta 
produkter.
Telia har åtagit sig att köpa och använda 100% 
förnybar el. Detta sker huvudsakligen genom inköp 
av ursprungsgarantier. 96% av scope 2 växthusgas-
utsläpp (marknadsbaserade) är kopplade till avtals-
instrument. Telia använder inte avtalsinstrument för 
försäljning av energi. (E1-AR45d)
Som en av sina aktiviteter för utsläppsminskning 
undersöker Telia möjligheten att övergå till förnybar 
fjärrvärme, delvis genom att använda biogena 
resurser. Telia har redan övergått till förnybar 
Härifrån kommer Telias utsläppfjärrvärme i vissa anläggningar, vilket genererar 
nya data som bolaget samlade in för första gången 
för 2024. Uppgifterna ingår i datatabellen Energi. 
(E1-AR45-(e))
Scope 3, kategorierna 1–8 och 11–15 ingår i Telias 
sfär. Följande ingår inte:
• Kategori 9: all logistikverksamhet ingår i kategori 
4. Telia betalar inte för någon transport eller 
distribution nedströms.
• Kategori 10: Telia säljer inga mellanliggande 
produkter, där bearbetning nedströms skulle bli 
aktuell. ((E1-AR46-(i)). 
Dessa mått har inte validerats av ett externt organ 
förutom av Telias revisorer.
GHG-intensitet
Utsläppsintensitet i 
förhållande till intäkt 2024 2023
För ändring 
från 
föregående 
år
Totala utsläpp 
av växthusgaser 
(platsbaserade) per 
nettointäkt (tCO₂ekv/SEK) 8 10 -16%
Totala utsläpp 
av växthusgaser 
(marknadsbaserade) per 
nettointäkt (tCO₂ekv/SEK) 7 9 -16%
(E1-6-54) (E1-6-55)
§ Redovisningsprinciper: GHG-intensitet
Koncernens externa intäkter för kvarvarande 
verksamhet (not K6) och totala växthusgasutsläpp 
har använts för beräkningen. Dessa mått har 
inte validerats av ett externt organ förutom av 
Telias revisorer.
• Utbyggnad och 
underhåll av nätverk
• Nätverksutrustning
• Mobiltelefoner och 
annan hårdvara
• Övriga inköpta varor 
och tjänster
80% 
Scope 3:  
kategori 1 + 2
Inköpta varor 
och tjänster samt 
kapitalvaror
Övrigt i 
leverantörskedjan
Kundledet Telias egen verksamhet
6%  
Scope 3:  
• Användning av sålda produkter
• Tillgångar som leasas nedströms
12% 
Scope 3:  
T.ex.:
• Affärsresor
• Sluthantering 
av produkter
• Nedmontering  
av nätverk
2% 
Scope 1 + 2
• Direkta utsläpp
• Egen energianvändning
Större delen, ca 80%, av  
utsläppen i Telias 
värdekedja genereras i 
leverantörskedjan, i scope 
3 kategori 1 (inköpta varor 
och tjänster) samt kategori 2 
(kapitalvaror).
Värdekedja
Leverantörskedja
94Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 95 =====

E1-7  Växthusgasupptag och 
begränsningsprojekt för 
växthusgaser som finansieras 
genom koldioxidkrediter
Koldioxidkrediter
Telia köper årligen koldioxidkrediter för att 
balansera återstående utsläpp från scope 
1, scope 2 marknadsbaserat och scope 3 
kategori 6 (affärsresor). Genom åtgärder för att 
minska utsläppen räknar Telia med att minska 
beloppet av krediter som behövs varje år. Telia 
har inget långfristigt avtal om kreditköp eller 
upphävande av krediter i framtiden. Bolaget 
köper koldioxidkrediter utanför sin värdekedja och 
köpte 2024 krediter för att täcka 16 543 ton CO₂e. 
(E1-7-56-(b))
Telia rapporterar inköp av koldioxidkrediter 
separat, utanför rapporteringen av 
växthusgasutsläpp. Koldioxidkrediter rapporteras 
inte som koldioxidreducerande aktivitet eller som 
åtgärd för att nå bolagets nettonollmål. (E1-AR61)
Telia har tre projekt i den frivilliga 
koldioxidkreditportföljen 2024: 
1. Förbättrad skogsförvaltning, Boumba-et-
Ngoko Forest Conservation, Kamerun, Verra-
certifiering VCS2897
2. Skogsplantering/återplantering av skog, Delta 
Blue Carbon, Pakistan, Verra-certifiering 
VCS2250 
3. Biokol, Four Bordet, Frankrike Puro-certifiering 
PURO619736
Telia tar emot uppsägningsdokumenten för varje 
inköpt koldioxidkredit och gör inga beräkningar 
eller bedömningar av de utfärdade krediterna. 
Alla projekt är externt validerade av kreditgivaren. 
Projekt 1-2 är certifierade enligt Verified Carbon 
Standard (VCS) av Verra, medan projekt 3 är 
certifierat enligt Puro Standard General Rules 
i linje med ICROA. (E1-7-58-(b)). Alla Telias 
koldioxidkrediter baseras på biogent upptag. 
(E1-AR62-(b))
100% av projekten är för reduktionsändamål, 
0% för borttagning. 100% av alla projekt är 
kvalitetscertifierade. 0% utfärdas från projekt 
i Europeiska unionen. 0% kvalificeras som 
en motsvarande justering enligt artikel. 6 
i Parisavtalet. (E1-AR62-(a)) (E1-AR62-(c)) 
(E1-AR62-(d)) (E1-AR62-(e))
 
Växthusgasneutralitet
Telia åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp av 
växthusgaser över hela värdekedjan till 2040. 
Bolaget kommer att kompensera återstående 
utsläpp efter att ha uppnått en minskning på 90%. 
Telia har ännu inte fastställt några planer för denna 
kompensation. (E1-7-60)
Telia hävdar inte växthusgasneutralitet i sin 
värdekedja. (E1-7-61)
 E1-8   Intern koldioxidprissättning
Telia tillämpar inte något system för intern 
koldioxidprissättning. (E1-8-62)
 ESRS 2 IRO-1   Beskrivning av 
arbetsgången för att fastställa 
och bedöma väsentliga 
klimatrelaterade inverkningar, 
risker och möjligheter 
Som en del av Telias dubbla väsentlighetsanalys 
kartlade bolaget konsekvenser baserat 
på information som samlats in som en 
del av dess växthusgasredovisning och 
bedömde konsekvenser baserat på deras 
inverkansväsentlighet och finansiella 
väsentlighetströsklar. (E1-IRO-1-20a)
Under 2021 genomförde Telia en första analys 
av fysiska klimatrisker på samtliga marknader, 
baserat på data från SMHI. (E1-IRO-1-20-(b)) 
Bedömningarna baserades på data som härrör 
från IPCC:s 5:e utvärderingsrapport (AR5), där 
data har skalats ner för att vara användbara i 
tillämpningen eller analysen.
Analysen innefattade klimatmodelleringar för tre 
olika scenarier (eng. Representative Concentration 
Pathways, RCP) som FN:s klimatpanel (IPCC) tagit 
fram, för tre tidsramar: 2011–2040, 2041–2070 
samt 2071–2100. Referensperioden sattes till 
1971–2000. (E1-IRO-1-21)
De utvalda scenarierna (RCP2.6, RPC4.5 och 
RCP8.5) täcker ett brett spektrum av variationer 
vad gäller framtida nivåer av växthusgaser i 
atmosfären, och deras effekter på indikatorer 
som årlig genomsnittstemperatur, värmeböljor, 
årlig maximal vindhastighet, årlig genomsnittlig 
nederbörd och maximal daglig nederbörd. 
Analysen visar skillnader mellan de olika 
referensperioderna och scenarierna för de 
analyserade indikatorerna.
Bedömningen gav upphov till följande slutsatser: 
• Värmeböljor: Den genomsnittliga 
årsmedeltemperaturen ökar globalt och 
kommer att öka även i de nordiska och 
baltiska regionerna – särskilt i norra Sverige. 
En högre årsmedeltemperatur kommer 
också att öka frekvens, längd och intensitet 
hos sommarens värmeböljor. Generellt 
förväntas de nordliga regionerna få större 
temperaturökning än regionerna i söder, liksom 
inlandet mer än kustregionerna. Utfallet visar 
ökade temperaturstegringar under de senare 
perioderna. 
• Vindhastighet: Den årliga maximala 
vindhastigheten påverkas av komplexa variabler 
som styr stormars vägar, styrka och frekvens, 
något som innebär större osäkerhet jämfört med 
andra klimatindikatorer. 
• Nederbörd: Förändringar i nederbörd förväntas 
vara små i de tidigare tidsramarna, men riskan 
ökar i den senare perioden. 
År 2023 slutförde Telia denna analys på hög nivå 
med platsspecifika bedömningar vid datacenter 
för att bättre förstå riskerna och bidra till det 
pågående kontinuitetsarbetet kring platserna.
De potentiella följderna av de ovan beskrivna 
förändringarna handlar i de flesta fall om avbrott 
i elförsörjning och uppkoppling. Det arbetar Telia 
95Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 96 =====

systematiskt med i sin kontinuitetsledningsprocess, 
oavsett orsak. Tidigare erfarenheter av extrem-
väder har lett till förebyggande åtgärder på Telias 
lokala marknader.
År 2023 undersökte Telia dessutom riskerna 
kopplade till den nätverksutrustning som bolaget 
köper in. Ovan beskrivna processer och insatser 
ingår i Telias löpande arbete och finansieras som 
sådant, utan någon klimatspecifik finansiering eller 
inkludering i finansiell planering.
I samband med extremväder finns det en risk 
för ökande kostnader och förlust av tillgångar 
på grund av fysiska klimatrisker eller extrema 
väderhändelser, som värmeböljor, starka vindar 
och intensiv nederbörd. Sådana störningsrisker 
övervakas och hanteras kontinuerligt via Telias 
process för kontinuitetsledning. Förebyggande 
åtgärder vidtas baserat på erfarenheter från 
tidigare extrema väderhändelser. (E1-IRO-1-
20-(b)) (E1-IRO-1-AR11-(a)) (E1-IRO-1-AR11-(c)) 
(E1-IRO-1-AR11-(d))
Telia följer upp kortsiktiga risker med en tidsperiod 
på ett år. Detta gör det möjligt för bolaget att 
följa upp hur pågående begränsande åtgärder 
fungerar och reagera på eventuella ändringar 
eller problem. Medellång sikt anses vara över 
ett år och upp till fem år, vilket motsvarar Telias 
ekonomiska planering (som omfattar tre år framåt 
från innevarande år). Detta säkerställer att risker 
och tillhörande kostnader beaktas i bolagets 
ekonomiska planering. Lång sikt anses vara över 
fem år, och sådana risker bedöms i dialog med 
relevanta interna intressenter för att säkerställa att 
bolagsstrategin speglar dessa risker vid behov. 
(E1-IRO-1-AR11-(b))
Telia har en process för att identifiera, bedöma och 
hantera risker och möjligheter med omställning: 
Värdekedjesteg  
som omfattas
Direkt verksamhet och 
sluthantering av produkter. 
Bedömningen är kvalitativ och 
årlig.
Tidshorisonter  
som omfattas
Kort, medellång och lång sikt
Risktyper som 
omfattas
Internationell och nationell 
lagstiftning, förändrade 
kundbeteenden, ökad oro hos 
partners och intressenter, teknik
Intressenter  
som beaktas
Kunder, investerare, leverantörer 
och lagstiftare
2022 uppdaterade Telia sin analys och fördjupade 
sin förståelse genom att bjuda in en tvärfunktionell 
grupp med interna ämnesspecialister för att 
genomlysa olika källor för att analysera potentiella 
skiften (policymässiga eller legala, tekniska, 
marknads- och anseenderelaterade) och de risker 
och möjligheter de skulle kunna skapa för bolaget 
på kort, medellång och lång sikt, med särskilt fokus 
på medellång sikt (2025–2027). Ett klimatscenario 
i linje med att begränsa den globala 
uppvärmningen till 1,5 °C beaktades i denna 
process. (E1-IRO-1-20-(c)) (E1-IRO-1-AR12-(a))
Hela tidshorisonter har granskats som en del av 
ett större projekt, men de prioriterade som listas 
här påverkar alla tidshorisonten på medellång 
sikt (2025–2027). Potentiella förändringar över 
korta, medellånga och långa tidshorisonter har 
identifierats. 
Område Förändring
Policy och 
lagstiftning
Säkerhetsskäl kopplade till CSRD 
och CSDDD kan leda till ökande 
behov av lokal infrastruktur. 
Dessutom kommer ny teknik 
att behövas för att exempelvis 
nå högre energieffektivitet och 
högre återvinningsgrad för 
hårdvaruutrustning.
Marknad Investerare visar intresse 
för gröna obligationer och 
för hållbarhetskopplade 
lån, samt mer detaljerade 
förfrågningar från leverantörer av 
hållbarhetsutvärderingar, analytiker 
och långivare. 
Strategiska företagskunder förväntar 
sig information om koldioxidutsläpp 
från inköpta produkter och tjänster 
från Telia och stöd i sitt arbete att 
minska sina utsläpp.
Resultaten från SB Insights 
privatkunds-undersökning 2024 
visar att klimat och cirkularitet är 
ett av de tre högst prioriterade 
hållbarhetsområdena för 
konsumenter på Telias marknader.
Anseende Förmågan att ha låga 
koldioxidutsläpp och en 
energieffektiv och cirkulär 
verksamhet förväntas avgöra det 
framtida anseendet för både enskilda 
bolag och branschen i stort. 
(E1-IRO-1-AR12-(a))
De identifierade omställningshändelserna kommer 
främst att påverka Telia när det gäller:  
1. Förväntningar på Telias produkter och tjänster 
2. Förväntningar på datacenter och nätverk
3.  Förväntningar på bolagets generella 
motståndskraft.
(E1-IRO-1-AR12-(a))
Telias ”heat map” för ERM används för att 
bedöma sannolikheten och den finansiella 
risknivån baserat på antaganden om finansiell, 
strategisk och regulatorisk påverkan, samt 
inverkan på kundupplevelse och anseende. 
(E1-IRO-1-AR12-(b)) I processen att identifiera 
omställningshändelser och bedömningen av 
exponering har en klimatrelaterad scenarioanalys 
använts. (E1-IRO-1-AR12-(c)) Telia har ännu inte
genomfört någon detaljerad studie av inlåsta 
utsläpp av växthusgaser. (E1-IRO-1-AR12-(d)) 
 
Omställningshändelser i intressenternas 
förväntningar relaterar till:
• Telias produkter och tjänster: Dessa förväntas 
vara koldioxidsnåla, cirkulära, energieffektiva 
och levereras med korrekt miljöinformation.
• Telias nät och datacenter: Dessa förväntas 
transparent informera om energieffektivitet 
och koldioxidprestanda, visa att bolaget kan 
säkerställa tillgång till förnybar energi och 
uppvisa rättvis energianvändning.
• Telia som helhet: Bolaget förväntas ha en 
pålitlig omställningsplan etablerad, som 
beskriver robust planering för att säkra bolagets 
motståndskraft.
96Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 97 =====

Baserat på de identifierade förväntade 
omställningshändelserna analyserades och 
bedömdes potentiella risker och möjligheter 
av Telias projektgrupp för övergångsplanen, 
bestående av representanter från strategi-, risk-, 
bolagsstyrnings-, finans- och hållbarhetsteamen. 
Telia förutser att dessa omställningstrender 
kommer att intensifieras under 2025–2027. Detta 
medför att Telia prioriterar väsentliga risker och 
möjligheter. Osäkerhetsfaktorerna handlar främst 
om förändringstakten, som kan påverkas av 
ekonomiska nedgångar, sociala spänningar, den 
politiska ambitionsnivån samt frekvensen hos och 
effekterna av extremväder. (E1-IRO-1-21)
För närvarande har Telia inte införlivat 
specifika klimatrelaterade antaganden i sina 
finansiella rapporter. Bolagets förhållningssätt 
till klimatscenarioanalys är dock fortfarande 
en integrerad del av den övergripande 
riskhanteringsprocessen och den strategiska 
planeringen.
Även om inga uttryckliga antaganden nämns i 
den finansiella rapporteringen använder Telia 
allmänt erkända klimatscenarier, t.ex. sådana som 
är i linje med Parisavtalets mål att begränsa den 
globala uppvärmningen till 1,5° C. Dessa scenarier 
ligger till grund för bolagets omställningsstrategi 
och för bedömning av klimatrelaterade risker och 
möjligheter.
Scenarierna hjälper Telia att förstå klimat-
förändringarnas möjliga effekter på bolagets 
affärsmiljö, verksamhet och värdekedja och väg-
leder dess strategiska beslut i enlighet med detta. 
Klimatåtgärder är en väletablerad del av Telia 
Companys strategi och många av initiativen 
som beskrivs i klimatomställningsplanen är 
redan pågående och införlivade i befintliga 
affärsplaner och finansiell ställning. Detta gäller 
främst aktiviteter i egen verksamhet (scope 
1 + 2). Exempel är investeringar i förnybar el, 
ombyggnad av våra anläggningar, åtgärder för 
energieffektivitet och övergång till koldioxidsnåla 
fordon.
Omställningsplanen fokuserar på Telias 
värdekedja, särskilt på leverantörerna (scope 
3). Telias nuvarande uppfattning är att 
bolaget inte behöver och inte bör finansiera 
omställningsåtgärder i  värdekedjan. Därför 
ser bolaget för närvarande ett begränsat 
tillkommande finansieringsbehov för att 
genomföra klimatomställningsplanen. Om 
initiativen som beskrivs i denna plan skulle kräva 
ytterligare resurser och  investeringar kommer 
det att hanteras i den ekonomiska  planeringen. 
Eventuell väsentlig inverkan på de finansiella  
rapporterna ska identifieras och offentliggöras 
om  så är lämpligt, i linje med den nuvarande  
hanteringen av finansiell rapportering och 
standarder för detta.(E1-IRO-1-AR15)
97Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 98 =====

E5. Resursanvändning 
och cirkulär ekonomi
Telias strategi
Att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi och 
utnyttja naturresurserna effektivare är avgörande 
för att hantera klimatförändringar och för att 
kunna leva inom de gränser som är säkra för såväl 
mänskligheten som planetens ekosystem. Därför är 
Telias ambition att senast 2030 uppnå noll avfall i 
egen verksamhet, inklusive i arbetet med utbyggnad 
och underhåll av nätverken. Bolaget möjliggör också 
genom sina erbjudanden en cirkulär utveckling hos 
sina kunder.
Digitaliseringen kan generellt öka takten i 
övergången till en cirkulär ekonomi genom att 
göra det möjligt för andra sektorer och branscher 
att använda energi, bränsle, vatten och andra 
naturresurser effektivare. Som leverantör av 
uppkoppling möjliggör Telia cirkulära affärsmodeller, 
såsom plattformsdelning och blockchain-teknologier 
för spårbarhet. I många fall möjliggör även digitala 
lösningar avmaterialisering. Dessa effekter är ibland 
indirekta, men återspeglar betydelsen av Telias 
kärnverksamhet, digital uppkoppling.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Negativ inverkan/ faktisk: Resursutarmning av de material som används i 
produktportföljen, nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll av nätverk, 
samt i förpackningar.
  Uppströms 
Risk: Risk för att bolagets resurser används ineffektivt, att dess produkter kan 
ha kort livslängd eller vara svåra att reparera, uppgradera eller återvinna.   Egen verksamhet 
  Nedströms
Möjlighet: Möjlighet att öka graden av leasing- och hyresmodeller för Telias 
produkter   Egen verksamhet 
  Nedströms
98Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 99 =====

E5-1   Policyer för 
resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
Policyer
Telias miljöpolicy är styrande för bolagets 
cirkularitetsarbete. I policyn identifieras 
resursanvändning och cirkularitet bland Telias 
viktigaste miljöaspekter. Resursanvändning och 
cirkularitet tar hänsyn till inflöden och utflöden av 
material samt avfall och energi i hela värdekedjan. 
Mer information om koncernens miljöpolicy finns i 
E1 Klimatförändringar. (E5-1-14)
Policyn anger att bolaget tillämpar de cirkulära 
principerna ”Förebygg, minska, återanvänd, 
återvinn” (med implementering i samma ordning) 
i sin egen verksamhet och vid utformning av 
kunderbjudanden. Dessa principer inkluderar 
minimering av resursanvändning, minskning av 
svinn och prioritering av sekundära (återvunna) 
resurser i bolagets egen verksamhet och 
upphandling. (E5-1-15-(a)) (E5-AR9-(a))
Telia prioriterar leverantörer och partners med 
vetenskapligt baserade klimatmål och planer för 
minskning av utsläpp, och som tillämpar principer 
för cirkulär ekonomi. (E5-1-15-(b))
I koncerninstruktionen för miljö anges att bolaget 
ska begränsa användningen av naturresurser 
och i första hand förhindra att avfall uppstår. De 
nationella bolagen är ansvariga för att beskriva 
hur man når noll avfall senast 2030, det vill säga 
situationen att inget avfall skickas till förbränning 
eller deponi. (E5-AR9-(b))
 E5-2   Åtgärder och resurser för 
resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
Aktiviteter
Telias strategi 
I Telias produktutvecklings- och inköpsprocesser 
ingår miljögenomlysning med fokus på utsläpp, 
energi, avfall och farliga material för att kontrollera 
vilka produkter som kommer in i bolagets flöden. 
Bolaget avser även att skala upp sina cirkulära 
affärsmodeller och därmed öka livslängden för 
elektronik och öka graden av återvinning. Cirkulära 
affärsmodeller kräver förändringar i kundernas 
uppfattning. Kunderna visar dock ökat intresse 
när Telia lägger till värde genom att exempelvis 
erbjuda service, reparation och försäkringar i 
stället för enbart en produkt.
När det gäller resursanvändning och cirkulär 
ekonomi är Telias viktigaste aktiviteter: 
Minimering av avfall som går till deponi och 
förbränning (ambition om noll avfall till 2030) 
De nationella bolagen är ansvariga för att beskriva 
hur man når noll avfall senast 2030, det vill säga 
situationen att inget avfall går till förbränning eller 
deponi. Istället ska avfallet förebyggas, minskas, 
återanvändas eller återvinnas. Förväntade resultat 
är bland annat minskad miljöpåverkan på grund 
av minimering av avfall. Denna åtgärd gäller 
Telias egen verksamhet samt utbyggnad och 
underhåll av nätverken (uppströms). Den gäller 
för fem länder där Telia har verksamhet: Sverige, 
Finland, Norge, Litauen och Estland. Denna åtgärd 
granskas årligen och förväntas pågå fram till 2030. 
Telia har tre huvudsakliga cirkularitetsåtgärder:
• Ambition att öka försäljningen av begagnade 
enheter – målet är att minska mängden 
elektroniskt avfall genom att förlänga livscykeln 
med renovering och återanvändning
• Ambitionen att öka andelen Device as a 
Service (DaaS) – målet är att minska mängden 
elektroniskt avfall genom att förlänga livscykeln 
med leasing, renovering och återvinning
• Ambition att öka försäljningen av begagnad 
kundplacerad hårdvaruutrustning (CPE) – målet 
är att minska mängden elektroniskt avfall genom 
att förlänga livscykeln för CPE med renovering 
och återanvändning.
Dessa cirkularitetsåtgärder bidrar till målen för den 
cirkulära ekonomin i den europeiska gröna given 
och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. Bland 
förväntade resultat av dessa åtgärder kan nämnas 
hållbar intäktstillväxt och minskad miljöpåverkan 
genom optimerad resursanvändning. De flesta 
av dessa åtgärder genomförs i Telias egen 
verksamhet på alla marknader, vilket påverkar 
Telias kunder (nedströms). DaaS implementeras i 
Finland, Sverige och Norge. Alla åtgärder kommer 
att granskas årligen och förväntas pågå fram till 
åtminstone 2026.
Åtgärder för att öka graden av cirkularitet
Telia erbjuder begagnade mobiltelefoner på 
alla sina marknader. Telia har också börjat sälja 
begagnade bärbara datorer i Finland, Estland 
och Litauen. Vid utgången av 2024 var 4% av alla 
mobiltelefoner som såldes till privatpersoner som 
såldes av Telia  begagnade enheter. (E5-2-20-(d))
Samarbeten gör att Telia kan bli bättre på att 
förstå och hantera bolagets inverkningar, risker 
och möjligheter sett till cirkularitet. Ett nära 
samarbete med andra aktörer i ekosystemet 
telekommunikation är också viktigt för att 
etablera sektorns cirkularitet. Under 2024–2025 
deltar Telia i Nordic Circular Accelerator, 
ett samarbetsprojekt med leverantörer av 
nätverksutrustning och installationstjänster. 
Projektet syftar till att öka graden av datadelning 
– detta för att studera och möjliggöra mer 
cirkularitet kring telekomanläggningar. (E5-
AR11). Dessutom samlar Telia in mer data 
från installationer för att möjliggöra bättre 
användning av hårdvaruutrustning. Detta kan 
ske genom att förlänga användningstiden, 
skapa nya möjligheter till återanvändning eller 
förbättra avfallshanteringen. (E5-AR12-(a)) De 
berörda intressenterna i detta sammanhang är 
leverantörer som tillhandahåller nätverksutrustning 
eller utbyggnad och underhåll av nätverk samt 
avfallshanterarare. (E5-AR12-(b)) (E5-AR12-(c))
Under 2024 fortsatte Telia att delta i 
miljöbedömningssystemet Eco Rating för 
mobiltelefoner. Detta initiativ lanserades 2021 
och sammanför telekommunikationsoperatörer 
i syfte att främja cirkulära principer inom 
mobiltelefontillverkning. Rankningen, som baseras 
på livscykelanalyser, gör det möjligt för kunderna 
att förstå miljöpåverkan från en mobiltelefon, 
samtidigt som tillverkarna får incitament att ta till 
sig cirkulära metoder redan från att produkten 
designas och fram till att den ska sluthanteras. 
Detta hjälper även Telia att förbereda sig inför 
kommande nya krav inom ekodesign.
99Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 100 =====

E5-3   Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Uppföljning av effektiviteten i policyer genom mål
Följande tabell visar mål som följs upp och deras koppling till Telias miljöpolicy och -instruktion (E5-3-23)
Mål Koppling till policy
84% av materialet från 
egen och nätverksrelaterad 
verksamhet ska 
återanvändas eller 
återvinnas till 2025.
I koncerninstruktionen för miljö anges att bolaget ska begränsa användningen 
av naturresurser och i första hand förhindra att avfall uppstår. De nationella 
bolagen är ansvariga för att beskriva hur man når noll avfall senast 2030, det vill 
säga situationen att inget avfall skickas till förbränning eller deponi, utan i stället 
förebyggs, minskas, återanvänds eller återvinns. 
Målet gäller Telias egen verksamhet samt utbyggnad och underhåll av nätverken. 
Den gäller för fem länder där Telia har verksamhet: Sverige, Finland, Norge, Litauen 
och Estland.
Öka livslängden för 
hårdvaror genom att 
öka försäljningen av 
begagnade mobiltelefoner 
(privatkunder) och 
Device as a Service 
(företagskunder)
Telias koncerninstruktion för miljö anger att när produkter, tjänster och utrustning 
utvecklas, anskaffas och underhålls ska bolaget främja och tillämpa principer för 
hållbarhet och reparerbarhet för att öka livslängden för dessa.
Varje nationellt bolag ska prioritera återanvändning av nätverksutrustning. Telias 
interna återanvändning av nätverksutrustning bör vara det primära valet, därefter 
återanvändning av andra parter och som sista alternativ återvinning. Samma logik 
ska tillämpas för kundutrustning (CPE). 
Varje nationellt bolag ska ha ett system för återköp och slutbehandling av kunders 
och anställdas enheter samt annan relevant hårdvaruutrustning. Målet gäller för fem 
länder där Telia har verksamhet: Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland.
Mål
Användning av primära råvaror är en kritisk 
angelägenhet för teknikfokuserade branscher, och 
varje företag har en roll att spela. Inom ramen för 
Telias verksamhet kommer denna användning att 
minimeras genom ökad försäljning av begagnade 
mobiltelefoner. (E5-3-24-(c))
När det gäller avfall har Telia angett att till 
2025 ska 84% av materialet från egen och 
nätverksrelaterad verksamhet återanvändas eller 
återvinnas.(E5-3-24-(e)) Telias nollavfallsambition 
avser de övre nivåerna i avfallshierarkin. 
Detta innebär att allt överblivet material ska 
återanvändas, användas för nya ändamål eller 
återvinnas, och att ingenting ska gå till förbränning 
eller deponi. (E5-3-25)
Därför är Telias ambition  att senast 2030 uppnå 
noll avfall i egen verksamhet, inklusive i arbetet 
med utbyggnad och underhåll av nätverk. 
Målet omfattar avfall från kontor, verkstäder, 
nätverksinstallationer och reparationer samt från 
kundlokaler, tekniska installationer och fältarbete.
Samtliga mål granskas årligen och framstegen följs 
upp via Telias interna rapporteringsverktyg.
Under 2024 återanvändes eller återvanns 70% av 
avfallet medan 30% gick till förbränning (med eller 
utan energiåtervinning) och <1% gick till deponi. 
Möjligheterna till återvinning och återanvändning 
skiftar mellan Telias marknader och mellan olika 
avfallstyper.
Förbränning med energiåtervinning är en 
mycket vanlig praxis på Telias marknader. En 
stor del av det avfall som idag bränns är uttjänta 
telefonstolpar. För närvarande finns inget alternativ 
till detta då stolparna är impregnerade med giftiga 
ämnen och klassas som miljöfarligt avfall. Telia 
fortsätter att successivt montera ner dessa stolpar.
Om man bortser från stolparna återstår 9% av det 
totala avfallet att hantera för att uppnå Telias mål 
om noll avfall 2030. (E5-3-24-(e))
Telias mål inom detta område är frivilliga snarare 
än obligatoriska. (E5-3-27)
År Mål Resultat 2024
2026 Öka livstiden för hårdvaror genom:
 – ökad försäljning av begagnade mobiltelefoner 
(privatkunder)
 – ökad försäljning av mobiltelefoner som tillhandahålls 
som tjänst – ”Device as a Service” – (företag).
 – Begagnade enheter stod för 4% av den 
totala försäljningen av mobiltelefoner i 
privatkundsegmentet (2023: 4%). 
 – Device as a Service stod för 30% av den 
totala försäljningen av mobiltelefoner i 
företagssegmentet (2023: 27%).
2025 84% av materialet från egen och nätverksrelaterad 
verksamhet ska återanvändas eller återvinnas
 – 70% återanvändes eller återvanns  
(2023: 72%).
(E5-3-24-(b))
100Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 101 =====

E5-4   Resursinflöden 
Resursinflöden
I Telias dubbla väsentlighetsanalys (DMA) är 
den huvudsakliga påverkan som hänför sig till 
cirkularitet och resursutnyttjande påverkan av a) 
resurser som används i elektrisk och elektronisk 
hårdvaruutrustning som kommer in i Telias 
verksamhet och b) resurser som används, som 
ståltorn, kablar, batterier, asfalt, betong och annan 
passiv hårdvaruutrustning och byggmaterial.
De tre huvudområden inom Telias verksamhet 
som bidrar till ovanstående påverkan 
är nätverksutrustning, kundutrustning 
(t.ex. mobiltelefoner och kundplacerad 
hårdvaruutrustning (CPE)) samt utbyggnad och 
underhåll av nätverk.
 
När det gäller nätverksutrustning ligger Telias 
fokus på avfallsredovisning.
 
När det gäller kundutrustning är bolagets 
största kategorier SIM-kort, mobiltelefoner och 
kundplacerad hårdvaruutrustning (CPE). Inverkan 
av SIM-kort är den minsta av dessa. Inom detta 
område kan Telia påverka hur enheter anskaffas 
och försöka styra sina kunders användning av 
dessa enheter genom cirkulära affärsmodeller som 
ökar enheternas livslängd.
För utbyggnad och underhåll av nätverk fokuserar 
Telia på avfallsredovisning. (E5-4-30)
 E5-5   Resursutflöden
Avfall är en av Telias viktigaste miljöaspekter, och 
genom sin nollavfallsambition strävar bolaget 
efter att minska sitt totala avtryck från den egna 
verksamheten, inklusive utbyggnad och underhåll 
av nätverk. Telia fokuserar på att ta sig upp i 
avfallshierarkin för att förebygga/minska mängden 
avfall och öka graden av återanvändning och 
återvinning.
Resursutflöden
Se E5-3 Mål för mer information om Telias 
avfallskategorier och åtgärder relaterade till 
resursanvändning och cirkulär ekonomi. (E5-5-38)
Byggavfall, elektronikavfall och batteriavfall är de 
största avfallskategorierna för Telia. (E5-5-38-(a))
Avfallskategorier och exempel på material som 
förekommer i Telias avfall är (E5-5-38-(b)):
Avfallskategori Material*
Batteriavfall Blybatterier, nickel-kadmiumbatterier, litiumjonbatterier
Kabelavfall Kopparkablar, blymantlade optofiberkablar, blyfria/plastmantlade kopparkablar
Byggavfall Asfalt, slam/slamvatten, sten/grus/betong, trä
Elektronikavfall* Elektronik från nätverk, datorer och andra elektroniska produkter, mobiltelefoner
Metallavfall Aluminium, koppar, järn, rostfritt stål  
Övrigt Bioavfall, lysrör, impregnerade trästolpar, lampor, papper
*Icke uttömmande lista
101Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 102 =====

Totalt avfall (ton) 2024
Totalt farligt avfall 22 615
Totalt icke-farligt avfall 34 171
Totalt avfall 56 786
Totalt återvunnet avfall 39 650
Totalt ej återvunnet avfall 17 137
Andel ej återvunnet avfall av totalt avfall 30%
Farligt fast avfall (ton) 2024
Avfall till förbränning 15 649
Avfall till deponi 12
Övrig bortskaffningsverksamhet 0
Avfall till bortskaffning 15 662
Återvinning 6 754
Återanvändning 199
Övrig återvinningsverksamhet 0
Totalt avfall som avleds från 
bortskaffning 6 954
Totalt farligt avfall 22 615
Icke-farligt fast avfall (ton) 2024
Avfall till förbränning 1 458
Avfall till deponi 17
Övrig bortskaffningsverksamhet 0
Avfall till bortskaffning 1 475
Återvinning 4 840
Återanvändning 27 856
Övrig återvinningsverksamhet 0
Totalt avfall som avleds från 
bortskaffning 32 696
Totalt icke-farligt avfall 34 171
(E5-5-37a) (E5-5-37b) (E5-5-37c)  (E5-5-37d) 
 E5 ESRS 2 IRO-1   Beskrivning 
av arbetsgången för att 
fastställa och bedöma 
väsentliga inverkningar, risker 
och möjligheter avseende 
resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
IRO har identifierats för Telias hela värdekedja, 
inklusive uppströms och nedströms och bolagets 
egen verksamhet. Identifierade väsentliga IRO för 
cirkularitet avser de produkter och tjänster Telia 
köper in och som bolaget ofta inte har operativ 
kontroll över. Offentligt tillgänglig information har 
använts för att identifiera och bedöma väsentliga 
IRO. IRO för avfall har utvecklats baserat på 
information från entreprenörer som hanterar Telias 
avfall. IRO för de produkter som Telia säljer och 
tillhandahåller för sina kunder har också tagits 
med i bedömningen, till exempel leasing av 
produkter. Interna data har använts för att bedöma 
IRO kopplade till cirkularitet som relaterar till 
kunderna. (E5-IRO-1-11-(a))
Telia har inte beställt någon extern utredning 
utan har konsulterat interna experter på området. 
(E5-IRO-1-11-(b))
Insamling av avfallsdata
För att nå sin ambition om noll avfall har Telia 
utökat sin insamling av avfallsdata sedan 2020. 
Kontinuerligt arbete pågår för att förbättra 
datainsamling och datakvalitet. Entreprenörer 
och avfallshanteringsföretag ger Telia vissa 
uppskattningar efter bästa förmåga, samtidigt som 
de anpassar sig för att leverera Telia-specifika data 
under de kommande åren. (E5-5-40)
Den totala mängden farligt avfall som genereras 
av Telia under rapporteringsperioden är 
22 615 ton. Den totala mängden radioaktivt avfall, 
enligt definitionen i artikel 3.7 i rådets direktiv 
2011/70/Euratom, är 0 ton.
Eftersom Telia inte producerar några varor i sin egen 
verksamhet har redovisningarna för E5-4-31 och 
E5-5-36 ansetts vara oväsentliga. Därför har inga 
kvantitativa data integrerats i denna hållbarhets-
rapport, kopplade till dessa upplysningar. Bolaget 
kommer att följa utvecklingen av rapporteringspraxis 
och datatillgänglighet under de kommande åren.
§ Redovisningsprinciper: Avfall
Informationen sammanställs via leverantörspor-
taler eller undersökningar som skickas till entre-
prenörer och avfallshanteringsföretag, vilka förser 
Telia med information om mängden avfall och 
behandlingsmetoder, delvis genom uppskattningar 
efter bästa förmåga. Avfallsinformationen täcker 
såväl den egna verksamheten som utbyggnad och 
underhåll av nätverk.
Data för föregående år ingår inte, eftersom 
det inte är jämförbart pga skillnaderna i 
rapporteringskategorisering i ESRS.
102Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 103 =====