FULLTEXT DEL 3 AV 6
Årsredovisning 2024
Taxonomirapportering
Rapporteringen enligt artikel 8 i EU:s
taxonomiförordning har utvecklats under de
senaste åren. Under 2023 rapporterade Telia
förenlighet med de två första miljömålen
och taxonomiomfattning när det gäller de
återstående fyra miljömålen. År 2024 utvärderar
Telia förenlighet emot alla miljömål. Ett av
Telias Companys dotterbolag, Telia Litauen,
rapporterar baserat på EU-taxonomin som en del
av sin årsredovisning. EU:s taxonomiinformation
avseende Telia Litauen ingår också i
koncernredovisningen.
Telia rapporterar för första gången både
finansiell och icke-finansiell verksamhet inom
EU:s taxonomi. Detta är en följd av Europeiska
kommissionens slutliga tillkännagivande, eller
”FAQ”, i november 2024, som klargör frågor
om EU:s delegerade rättsakt om upplysningar
enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning. Enligt
ovannämnda FAQ anses Telia vara en blandad
koncern och ska därför ta med relevanta tabeller
för både finansiell och icke-finansiell verksamhet
i sin rapportering enligt EU:s taxonomi. Dessutom
hänvisar FAQ till en koncernövergripande tabell
som måste offentliggöras av blandade koncerner
– se tabellerna på sida 105.
Som visas här omfattas endast en begränsad
procentandel av Telias verksamhet idag av
taxonomin, eftersom telekommunikationsnätverk
inte ingår (se Finansiella nyckeltal på sidorna
106–108). Eftersom telekommunikationsnätverk
är centrala för telekommunikationssektorn
har branschen förespråkat att Europeiska
kommissionen inkluderar nätverk i framtida
delegerade rättsakter för taxonomin med specifika
och ändamålsenliga kriterier. Via Telia Försäkring
tillhandahåller Telia försäkringstjänster till kunder.
Mer information om EU-taxonomins aspekter
avseende Telia Försäkring finns i ett separat avsnitt
nedan.
Bedömning av taxonomiomfattning
Telia har analyserat alla sina ekonomiska
verksamheter för att bedöma vilka som ska
rapporteras enligt taxonomins definitioner. Bolaget
har också utvärderat ytterligare ekonomiska
verksamheter som handlar om köp av produkter
och tjänster som är förenliga med taxonomins
hållbarhetskriterier enligt målet Begränsning
av klimatförändringar (CCM). Följande av Telias
verksamheter bedöms omfattas under 2024, se
tabell.
Bedömning av förenlighet med taxonomin
För att en ekonomisk verksamhet ska definieras
som miljömässigt hållbar måste den ge ett
väsentligt bidrag till sitt miljömål, får inte orsaka
betydande skada på de andra miljömålen och ska
bedrivas i enlighet med vissa minimikrav.
Väsentligt bidrag
För Telias taxonomiomfattade verksamhet
relaterad till Begränsning av klimatförändringar
anses inget datacenter som rapporteras under
aktivitet CCM 8.1 uppfylla kraven för betydande
bidrag. Under 2023 utvärderade Telia möjligheten
Verksamheter som omfattas Beskrivning
CCM 8.1 Databehandling,
server hosting-tjänster o.d.
Telia rapporterar datacenter – anläggningar som används för centraliserad
lagring, hantering eller bearbetning av data - tillsammans med all infrastruktur
och hårdvaruutrustning som behövs för detta. Rapporterade datacenter
används av externa kunder och för bolagets interna behov. Telia har avgränsat
sin rapportering till att fokusera på datacenter vars energianvändning överstiger
en specificerad tröskel och som är kritiska för nätverkens kärnverksamhet på en
specifik marknad eller för bolagets hela verksamhet.
CCM 8.2 Datadrivna
lösningar för minskningar
av växthusgasutsläpp
Under denna verksamhet rapporterar Telia produkter och tjänster som i
betydande utsträckning möjliggör för kunder att minska sin klimatpåverkan.
Bolaget utesluter däremot dataöverföringsfasen och tekniker som krävs för
dataöverföringsprocesser. Bolaget tillhandahåller för närvarande följande
lösningar med betydande nyttoeffekter (eng. enablement effects) för kunderna:
– Fjärrmötestjänster
– IoT-lösningar för smarta byggnader, transporter och energidistribution.
CE 4.1 Tillhandahållande
av datadrivna IT- och
OT-lösningar
Under denna verksamhet rapporterar Telia lösningar inom IoT (Internet of
Things) som används för fjärrövervakning och planerat underhåll. Det finns
ingen överlappning med lösningar som rapporteras under CCM 8.2.
CE 5.1 Reparation,
renovering och
återtillverkning
Under denna verksamhet rapporterar Telia reparationstjänster – främst av
mobiltelefoner – men även av viss kundplacerad hårdvaruutrustning som
tillhandahålls till enskilda kunder eller företag via Telias egna serviceverkstäder
eller bolagets servicepartners.
CE 5.4 Försäljning av
begagnade varor
Under denna verksamhet rapporterar Telia dels försäljning av begagnade
och begagnade mobiltelefoner på alla sina marknader, dels försäljning av
kontorsutrustning i Estland.
CE 5.5 Produkter som
tjänst och andra cirkulära
användnings- och
resultatorienterade
tjänstemodeller
Under denna verksamhet rapporterar Telia tillhandahållande av mobiltelefoner
till företagskunder via sitt Device as a Service-erbjudande.
CCM 6.5 Transport med
motorcyklar, personbilar
och lätta nyttofordon
Under denna verksamhet rapporterar Telia sina investeringar i fordonsparken,
inklusive nya leasingavtal.
CCM 7.7 Förvärv och
ägande av byggnader
Under denna verksamhet rapporterar Telia sina investeringar i
kontorsbyggnader, inklusive nya leasingavtal.
103Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 104 =====
att implementera EU:s uppförandekod i sina
datacenter. Hittills har ett av Telias rapporterade
datacenter implementerat EU:s uppförandekod,
ett frivilligt initiativ som syftar till att förbättra
energieffektivitet och hållbarhet för gällande
data centrar. Denna implementering har dock inte
verifierats av en oberoende tredje part.
Med avseende på datadrivna lösningar som
redovisas under verksamhet CCM 8.2 anser
Telia, utifrån kriterietexten, att en livscykelanalys
inte är nödvändig eftersom det inte finns några
alternativa lösningar/tekniker för de tjänster
som omfattas. Icke desto mindre kan Telia i sin
analys och beräkning av nytta i samband med
koldioxidminskning påvisa nettofördelarna
med den digitala komponenten i rapporterade
fjärrmöteslösningar, liksom IoT-lösningar för
byggnader och energidistribution. Fördelarna med
dessa tjänster är bland annat stora minskningar
av växthusgasutsläppen och i vissa fall el- eller
energibesparingar, vilket uppfyller kriterierna för
väsentliga bidrag. IoT-lösningar för transport anses
inte uppfylla kriterierna för väsentliga bidrag.
För Telias taxonomiomfattade verksamhet kopplad
till Omställning till cirkulär ekonomi (”CE”) finns det
inte tillräckligt med information för att bestämma
graden av förenlighet. Följande verksamheter
bedöms därför inte uppfylla kriterierna för ett
väsentligt bidrag till Omställning till cirkulär
ekonomi: 4.1 Tillhandahållande av datadrivna
IT- och OT-lösningar, 5.1 Reparation, renovering
och återtillverkning, 5.4 Försäljning av begagnade
varor, 5.5 Produkter som tjänst och andra
cirkulära användnings- och resultatorienterade
tjänstemodeller.
Detsamma gäller för inköp av taxonomiomfattade
och/eller -förenliga produkter och tjänster, främst
CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar
och lätta nyttofordon och CCM 7.7 Förvärv och
ägande av byggnader.
Kriterier avseende att Inte orsaka betydande
skada (eng. do no significant harm)
För verksamheterna CCM 8.1 och CCM 8.2
genomfördes en bedömning av kriterierna
avseende att Inte orsaka betydande skada (DNSH).
För DNSH-kriterier relaterade till Klimatanpassning
(CCA) användes Telias fysiska klimatriskanalys på
koncernnivå, som beskrivs i avsnitt E1 ESRS2 IRO-1.
I förhållande till verksamhet 8.1 har bolaget gjort
fördjupade platsspecifika analyser. Telia anser att
analysen, som finns tillgänglig på koncernnivå,
uppfyller kravet för de datadrivna lösningarna som
redovisas under verksamhet 8.2, eftersom digitala
tjänster inte är platsspecifika.
För DNSH-kriterier relaterade till Hållbar
användning och skydd av vatten och marina
resurser (WTR) som är relevanta för verksamhet
CCM 8.1 gjordes en bedömning för att säkerställa
att kraven uppfylls. Telia är inte höggradigt
beroende av vatten i sin verksamhet och i fall
där datacenter använder vattenbaserad kylning
återcirkuleras vattnet i ett slutet system. Alla
Telias anläggningar, inklusive datacenter, ligger i
områden med anslutning till kommunalt vatten. Vid
planeringen av sina datacenter följer bolaget alla
relevanta lagar och förordningar, inklusive när det
gäller miljökonsekvensanalyser och krav som hör
samman med sådana om bedömning av inverkan
på vatten.
För DNSH-kriterier relaterade till Omställning till
cirkulär ekonomi, relevanta för verksamheterna
CCM 8.1 och CCM 8.2, gjordes ytterligare en
bedömning. Kriterierna uppfylls baserat på
följande:
• Telia tillverkar inga servrar eller
datalagringsutrustning utan köper in sådan
hårdvaruutrustning från leverantörer inom
EU. Dessa leverantörer förser sina produkter
med CE-märkning enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2009/125/EG. Efterlevnad
säkerställs också genom leverantörskrav
baserade på uppförandekoden för leverantörer.
• Telia ställer specifika krav på sina leverantörer
när det gäller begränsade och förbjudna ämnen
som omfattas av EU-direktiven om begränsning
av användning av vissa farliga ämnen (RoHS)
och om avfall från elektrisk och elektronisk
hårdvaruutrustning (WEEE).
• Telia följer lokala regler och krav för
avfallshantering, samt EU:s WEEE-
lagstiftning. Dessutom köper bolaget in
avfallshanteringstjänster från leverantörer med
relevanta licenser på sina respektive marknader.
Sociala minimiskyddsåtgärder
Sociala minimiskyddsåtgärder finns på plats
genom implementering av policyer och
instruktioner på bolagsnivå relaterade till
exempelvis mänskliga rättigheter, bekämpning
av mutor och korruption, beskattning och rättvis
konkurrens. Dessa policyer och instruktioner
lever upp till relevanta internationella standarder
och riktlinjer och beskrivs kortfattat i avsnittet
Bolagsstyrning. Dessa områden återspeglas
dessutom fullt ut i Telias riskhanteringsprocess,
som är en integrerad del av bolagets
planeringsprocess och uppföljningen av dess
resultat. Mer information om riskhanteringspraxis
och företagets huvudriskområden finns
i avsnittet Telias riskuniversum. Telias
tillvägagångssätt för att bedöma bristande
efterlevnad gentemot bolagets policyer och
instruktioner innefattar kontinuerlig due
diligence och olika uppföljningsprocedurer,
inklusive klagomålsmekanismer, revisioner och
leverantörskontroller.
§ Redovisningsprinciper: EU:s taxonomi
EU-taxonomins nyckeltal definieras enligt följande
av Telia 2024:
• Omsättning (Turnover) definieras som externa
intäkter enligt International Financial Reporting
Standards (IFRS), vilket motsvarar externa
intäkter i Teliakoncernens totalresultatrapporter,
t.ex. inklusive endast kvarvarande verksamhet.
Se not K5 och K6.
• Kapitalutgifter (CAPEX) definieras som tillägg
till materiella anläggningstillgångar, immateriella
tillgångar och nyttjanderättstillgångar
under räkenskapsåret före avskrivningar och
nedskrivningar. Tillägg till goodwill och film-
och programrättigheter ingår inte i CAPEX.
Tillägg definieras som investeringar under
räkenskapsåret (netto efter eventuella erhållna
statliga bidrag) och inkluderar tillägg som
härrör från företagsförvärv samt bruttoökningar
av återställningsåtaganden (kostnader för
neddemontering och återställning) men
exkluderar förskott och förskottsbetalningar.
104Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 105 =====
• Driftsutgifter (OPEX) definieras som direkta
kostnader som inte redovisas som tillgångar
och som avser forskning och utveckling,
byggnadsrenoveringsåtgärder, kortsiktiga
hyresavtal, underhåll och reparationer och alla
andra direkta utgifter relaterade till det dagliga
underhållet av fastigheter, anläggningar och
hårdvaruutrustning, som utförs av bolaget eller
tredje part till vilken verksamhet har lagts ut
på entreprenad, och som är nödvändiga för att
säkerställa fortsatt och effektiv funktion hos
sådana tillgångar. OPEX-måttet i taxonomin
inkluderar endast kvarvarande verksamhet.
• Direkta kostnader relaterade till forskning
och utveckling som inte redovisas som
tillgångar, motsvarar beloppet för forsknings-
och utvecklingsutgifter som kostnadsförts i
Telias totalresultatrapporter för koncernen,
exklusive relaterade avskrivningar och
nedskrivningskostnader. Telia har antagit en
strikt tolkning av de dagliga underhållsutgifterna
och har till exempel inkluderat endast kostnader
som är nödvändiga för underhåll och service av
materiella anläggningstillgångar och utrustning.
Taxonomins nyckeltalsdefinitioner för
omsättning (Turnover), driftsutgifter (OPEX)
och kapitalutgifter (CAPEX) är inte helt i linje
med liknande mått som används i Telias
koncernredovisning. I taxonomirapporteringen
har därför vissa justeringar gjorts avseende Telias
finansiella mått. Telias tolkningar av taxonomins
nyckeltalsdefinitioner baseras på vägledning
från taxonomins publikationer, vägledning från
FAR (Föreningen auktoriserade revisorer), Frågor
och svar om EU:s gröna taxonomi, samt samråd
med externa hållbarhetsexperter. Tolkningarna av
nyckeltalsdefinitionerna kan komma att ändras i
framtiden när riktlinjerna för taxonomirapportering
förtydligas och/eller rapporteringspraxis
vidareutvecklas. För att fullt ut leva upp till
taxonomins rapporteringskrav behöver Telia
vidareutveckla sina interna rapporteringssystem
och -processer.
Blandad koncern
Tabellen nedan visar en koncernövergripande bild av Telias operativa nyckeltal för bolagets finansiella och icke-finansiella företag.
Centrala operativa nyckeltal per affärssegment
Intäkter (MSEK) Andel av koncernens
totala intäkter (A)
Omsättningsbaserat
operativt nyckeltal
(B)
Kapitalutgifts-
baserat operativt
nyckeltal (C)
Viktat omsättnings-
baserat operativt
nyckeltal (A*B)
Viktat kapitalutgifts-
baserat operativt
nyckeltal (A*C)
A. Finansiell verksamhet 1 539 0
Kapitalförvaltning
Bankverksamhet 669 0,75% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00%
Investmentbolag
Försäkringsföretag 870 0,98% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00%
Omsättningsbaserat
operativt nyckeltal
(B)
Kapitalutgiftsbaserat
operativt nyckeltal
(C)
Viktat omsättnings-
baserat operativt
nyckeltal (A*B)
Viktat kapitalutgifts-
baserat operativt
nyckeltal (A*C)
B. Icke-finansiell verksamhet 87 588 98,27% 0,11% 0,04% 0,11% 0,04%
Gruppens totala intäkter 89 127 100,00%
Medelvärde för
omsättnings-
baserade operativa
nyckeltal
Medelvärde
för kapital-
utgiftsbaserade
operativa nyckeltal
Medelvärde för centrala operativa
nyckeltal för gruppen 0,11% 0,04%
Eftersom Telias rapporteringsstrukturer och
system ännu inte är helt i linje med taxonomins
definitioner av ekonomiska verksamheter har vissa
antaganden gjorts för att fastställa täljaren för
några av nyckeltalen. För vissa av aktiviteterna som
rör datacenter har uppskattningar gjorts för att
beräkna andelen driftsutgifter och kapitalutgifter
hänförlig till externa kunder. Eftersom IoT-
plattformar (Internet of Things) och tekniska
lösningar inte är utvecklade för en specifik
vertikal användning, speglar fördelningen
av driftsutgifter och kapitalutgifter för de
rapporterade tjänsterna intäktsandelen av dessa
tjänster relativt totala intäkter från IoT. Dessa
data anges i redovisningen. I allmänhet har
Telia använt ett konservativt tillvägagångssätt
både för att identifiera verksamheter som
omfattas och vid uppskattning av kapitalutgifter
och driftsutgifter förknippade med sådana
verksamheter.
105Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 106 =====
2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder
Omsättning
Andel av
omsättningen
Begränsning
av klimat-
förändringar
Anpassning
till klimat-
förändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär
ekonomi
Biologisk
mångfald och
ekosystem
Begränsning
av klimat-
förändringar
Anpassning
till klimat-
förändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär
ekonomi
Biologisk
mångfald
Minimi
skyddsåtgärder
Taxonomi
andel av
omsättnin-
gen 2023
Kategori
(möjlig-
görande
verksamhet)
Kategori
(om-
ställnings-
verk-
samhet)
MSEK
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp CCM 8.2 99,23 0,11% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 0,17% E
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheternas omsättning (A.1) 99,23 0,11% 0,11% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% - J - - J - J 0,17%
Varav möjliggörande verksamheter 99,23 0,11% 0,17% E
Varav omställningsverksamheter 0,00 0,00% 0,00% T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
Datainfrastruktur, databehandling, hosting o.d. CCM 8.1 328,13 0,37% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,55%
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp CCM 8.2 175,40 0,20% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,19%
Tillhandahållande av datadrivna IT- och OT-lösningar CE 4.1 202,41 0,23% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,20%
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 37,76 0,04% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,06%
Försäljning av begagnade varor CE 5.4 170,07 0,19% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,24%
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings-
och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 943,06 1,06% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 1,64%
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej
taxonomiförenliga) (A.2) 1 856,82 2,08% 0,56% 0,00% 0,00% 0,00% 1,52% 0,00% 2,87%
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin
(A.1 + A.2) (A) 1 956,05 2,19% 0,68% 0,00% 0,00% 0,00% 1,52% 0,00% 3,04%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av
taxonomin (B) 87 170,95 97,81%
Totalt (A + B) 89 127,00 100%
Omsättning
106Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 107 =====
Kapitalutgifter
2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder
Kapitalutgifter
Andel av
kapitalutgifter
Begränsning
av klimat-
förändringar
Anpassning
till klimat-
förändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär
ekonomi
Biologisk
mångfald och
ekosystem
Begränsning
av klimat-
förändringar
Anpassning
till klimat-
förändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär
ekonomi
Biologisk
mångfald
Minimi-
skyddsåtgärder
Taxonomi
andel av
kapital-
utgifter
2023
Kategori
(möjlig-
görande
verksamhet)
Kategori
(om-
ställnings-
verk-
samhet)
MSEK %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
Y; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp CCM 8.2 6,86 0,04% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 0,07% E
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara
(taxonomiförenliga) verksamheterna 1 (A.1) 6,86 0,04% 0,04% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% - J - - J - J 0,07%
Varav möjliggörande verksamheter 6,86 0,04% - J - - J - J 0,07% E
Varav omställningsverksamheter 0,00 0,00% - - - - - - - 0,00% T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara (ej
taxonomiförenliga) - - - - - - - T
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
Datainfrastruktur, databehandling, hosting o.d. CCM 8.1 347,14 1,80% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,27%
Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläppCCM 8.2 19,25 0,10% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,10%
Tillhandahållande av datadrivna IT- och OT-lösningar CE 4.1 12,14 0,06% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,00%
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 16,13 0,08% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,08%
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings-
och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 432,10 2,24% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 3,85%
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta
nyttofordon CCM 6.5 142,12 0,74% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,00%
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 172,25 0,89% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)2 (A.2) 1 141,11 5,92% 3,53% 0,00% 0,00% 0,00% 2,39% 0,00% 5,30%
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2) (A) 1 147,97 5,95% 3,57% 0,00% 0,00% 0,00% 2,39% 0,00% 5,37%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas
av taxonomin (B) 18 133,44 94,05%
Totalt (A + B) 19 281,41 100,00%
107Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 108 =====
Driftsutgifter 2024 Kriterier for vasentligt bidrag Kriterier avseende att inte
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder
Driftsutgifter
Andel av
driftsutgifter
Begränsning
av klimat-
förändringar
Anpassning
till klimat-
förändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär
ekonomi
Biologisk
mångfald och
ekosystem
orsaka
betydande
skada (DNSH)
Anpassning
till klimat-
förändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär
ekonomi
Biologisk
mångfald
Minimi-
skyddsåtgärder
Taxonomi-
förenlig
andel av
totala drifts-
utgifter,
2023
Kategori
(möjlig-
görande
verksamhet)
Kategori
(om-
ställnings-
verk-
samhet)
MSEK %
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp CCM 8.2 57,44 2,51% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 3,08% E
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 57,44 2,51% 2,51% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% - J - - J - J 3,08%
Varav möjliggörande verksamheter 57,44 2,51% - J - - J - J 3,08% E
Varav omställningsverksamheter 0,00 0,00% - - - - - - - 0,00% T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte
är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
Datainfrastruktur, databehandling, hosting o.d. CCM 8.1 138,34 6,05% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 5,22%
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp CCM 8.2 234,26 10,25% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 6,32%
Tillhandahållande av datadrivna IT- och OT-lösningar CE 4.1 56,67 2,48% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 1,60%
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 89,84 3,93% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 2,81%
Försäljning av begagnade varor CE 5.4 173,05 7,57% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 6,19%
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings-
och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 386,87 16,93% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 14,28%
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 4,46 0,20% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 1 083,50 47,41% 16,50% 0,00% 0,00% 0,00% 30,91% 0,00% 36,42%
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin
(A.1 + A.2) 1 140,94 49,92% 19,01% 0,00% 0,00% 0,00% 30,91% 0,00% 39,50%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av
taxonomin (B) 1 144,51 50,08%
Totalt (A + B) 2 285,45 100%
108Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 109 =====
Omsättning Andel av omsättningen /
Total omsättning
Taxonomiförenliga
per mål
Taxonomi-
omfattade per mål
Begränsning av klimatförändringar (CCM) 0.11% 0,56%
Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,00% 0,00%
Vattenresurser och marina resurser (WTR) 0,00% 0,00%
Den cirkulära ekonomin (CE) 0,00% 1.52%
Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) 0,00% 0,00%
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00% 0,00%
Kapitalutgifter Andel av kapitalutgifter /
Totala kapitalutgifter
Taxonomiförenliga
per mål
Taxonomi-
omfattade per mål
Begränsning av klimatförändringar (CCM) 0,04% 3,53%
Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,00% 0,00%
Vattenresurser och marina resurser (WTR) 0,00% 0,00%
Den cirkulära ekonomin (CE) 0,00% 2.39%
Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) 0,00% 0,00%
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00% 0,00%
Driftsutgifter Andel av driftsutgifter /
Totala driftsutgifter
Taxonomiförenliga
per mål
Taxonomi-
omfattade per mål
Begränsning av klimatförändringar (CCM) 2.51% 16,50%
Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,00% 0,00%
Vattenresurser och marina resurser (WTR) 0,00% 0,00%
Den cirkulära ekonomin (CE) 0,00% 30,91%
Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) 0,00% 0,00%
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00% 0,00%
Kärnkraftsrelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling,
demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar
som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från
bränslecykeln.
Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och
säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom
vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av
bästa tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga
kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet
för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från
kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift
av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila
gasformiga bränslen.
Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering
och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el
med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering
och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med
hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
Kärnkrafts- och fossilgasrelaterade verksamheter
109Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 110 =====
EU-taxonomins aspekter avseende Telia
Försäkring
Telia Försäkring redovisar verksamhet under
kategorin fastighetsförsäkring i lagstadgad
rapportering för Solvens II. Som sådan kan
Telia Försäkrings verksamhet omfattas av
definitionen ”Skadeförsäkring: försäkring mot
klimatrelaterade faror”. För att verksamheten
inom Telia Försäkring ska anses omfattas måste
den inkludera ”försäkring mot klimatrelaterade
faror”. Villkoren för försäkringsprodukterna
inkluderar eller undantar inte uttryckligen
skador från klimatförändringar, men inkluderar
skador som orsakats av oväntade händelser,
inklusive brand- och vattenskador som ingår
som klimatrelaterade faror i bilaga A. Därför
skulle Telia Försäkrings verksamhet omfattas av
EU-taxonomin om klimatrelaterade faror ingår i
försäkringspremien. Om så är fallet bör den andel
av försäkringspremien som täcker klimatrelaterade
faror inkluderas som det omfattade beloppet.
Andelen kan bedömas genom att identifiera
historiska skador och relaterade fordringar som
betalats ut på grund av klimatrelaterade faror.
Andelen premier relaterade till försäkring mot
klimatrelaterade faror som andel av tecknade
bruttopremier ska redovisas som omfattade. Efter
identifieringen av historiska förluster under de
senaste fem åren har inga fordringar betalats
ut på grund av klimatrelaterade faror. Detta
innebär att 0 SEK av premieinkomsterna hör till
försäkring mot klimatrelaterade faror (noll andel av
bruttopremieinkomsterna).
Utöver nyckeltalet relaterat till försäkring
måste försäkringsbolag också rapportera om
investeringar i taxonomiförenliga verksamheter.
Försäkringsverksamhetsindikatorn för skadeförsäkrings- och återförsäkringsföretag
MSEK
Väsentligt bidrag till anpassning
till klimatförändringar (CCA) Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)
Absoluta
premier,
2024 (2)
Andel av
premier,
2024 (3)
Andel av
premier,
2023 (4)
Begränsning
av klimat-
förändringar
Vatten
och
marina
resurser
Cirkulär
ekonomi
Förore-
ningar
Biologisk
mångfald
och eko-
system
Minimi-
skydds-
åtgärder
MSEK % % J/N J/N J/N J/N J/N J/N
A.1. Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad
försäkringsverksamhet som är förenlig med taxonomikraven
(miljömässigt hållbar) 0 0% 0% N/A N/A N/A N/A N/A N/A
A.1.1 Återförsäkrad 0 0% 0%
A.1.2 Som härrör från återförsäkringsverksamhet 0 0% 0%
A.1.2.1 Återförsäkrad (retrocession) 0 0% 0%
A.2 Skadeförsäkringsverksamhet och försäkringsverksamhet
för återförsäkring som omfattas av taxonomin men som inte
är miljömässigt hållbara (verksamheter som inte är förenliga
med taxonomikraven) 0 0% 0%
B. Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad
försäkringsverksamhet som inte är förenlig med
taxonomikraven 870 100% 100%
Totalt (A.1 + A.2 + B) 870 100% 100%
”Premier” i kolumnerna (2) och (3) ska redovisas som premieinkomst brutto eller, beroende på vad som är tillämpligt, omsättning avseende skadeförsäkrings- eller återförsäkringsverksamhet.
Informationen i kolumn (4) ska rapporteras i upplysningarna för innevarande år.
Skadeförsäkring och återförsäkring kan endast uppfylla kraven i förordning (EU) 2020/852 om verksamheten möjliggör klimatanpassning.
KPI:n visar andelen Taxonomy-aligned
verksamhet i totala tillgångar. Det inkluderar
investeringar i NFRD-företag och gröna
obligationer, menutesluter regering, centralbank,
överstatlig exponeringar och derivat. Telia
Försäkring skulle behöva rapportera dessa
investeringar i en specifik mall som krävs av DDA
(EU2021/2178).
Men eftersom Telia Försäkring i dagsläget inte har
har några investeringar riktade mot finansiering
eller associerade med taxonomi-anpassade
aktiviteter i förhållande till totala investeringar
finns det inget att rapportera och därför valt att
inte heller inkludera dessa tabeller.
110Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 111 =====
EU-taxonomins aspekter avseende Telia
Finans
Med hänvisning till FinRep, förteckningen
över statliga organ som betraktas som statliga
enligt kapitalkravsförordningen, definitionen av
statsobligationer i enlighet med förordningen
om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR)
och svaret på fråga 15 i FAQ1 om EU:s taxonomi,
ska regionala aktörer betraktas som ”statliga” om
inte exponeringarna är mot gröna obligationer, i
enlighet med ”Miljömässigt hållbara obligationer
eller skuldebrev som syftar till att finansiera
specifika identifierade verksamheter” som ska ingå
i beräkningen. Vid tidpunkten för bedömningen
innehade Telia Försäkring investeringar i
regionobligationer som inte klassificeras som
gröna och därför inte anses omfattas. Dessutom
omfattar Telia Försäkrings exponeringar inga
investeringar i NFRD-företag eller miljömässigt
hållbara obligationer. Därför sätts täljaren till noll.
Enligt DDA (EU) 2021/2178 ska kreditinstitut
offentliggöra den information som anges i bilaga
V till DDA, med motsvarande tabeller i bilaga VI.
Detta inkluderar nyckeltal relaterade till:
• Andelen gröna tillgångar (GAR) i stocken,
exponeringar utanför balansräkningen,
avgifter och provisioner relaterade till andra
tjänster än utlåning och kapitalförvaltning,
handelslagerportfölj.
GAR ska visa andelen av kreditinstitutets tillgångar
som finansieras och investeras i taxonomiförenliga
ekonomiska verksamheter som andel av totala
täckta tillgångar i enlighet med punkt 1.1.2 i
bilaga V. GAR ska baseras på exponeringarna
och balansräkningen enligt tillämpningsområdet
för konsolidering under tillsyn i enlighet med
förordning (EU) nr 575/2013, avdelning II kapitel 2
avsnitt 2.
Under 2024 ägde Telia Finance icke-gröna
investeringar i stats- och regionala obligationer,
vilket gör att de inte är berättigade. Telia Finance
hade heller inga investeringar i NFRD-företag
eller miljömässigt hållbara obligationer, vilket
resulterar i en GAR-täljare av noll. Ytterligare
nyckeltal är inte tillämpliga eftersom Telia
Finans saknar handelslager, finansiella garantier,
och tillgångar under förvaltning relaterade till
förordningen. Exponeringsberäkningar utanför
balansräkningen exkluderar åtaganden och
beaktar endast finansiella garantier och icke-
finansiella investeringsobjekt företag. KPI:er för
avgifter, provisioner och handelslagsportföljer
kommer att gälla från och med 2026. Telia Finance
erbjuder flexibla betalningsalternativ för Telias
produkter och tjänster, med utlåning begränsad
till detta segment. För närvarande innehar Telia
Finance inga taxonomigodkända eller anpassade
tillgångar, har ingen handel bok och inga
taxonomirelaterade avgifter och provisioner för
inkomst. Därför finns det inget att rapportera, och
de relaterade tabellerna har upprättats.
Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen
MSEK
Alla
miljömässigt
hållbara
tillgångar
KPI1 KPI2 % täckning
(över totala
tillgångar)³
% av tillgångarna
som är undantagna
från täljaren för
GAR (artikel 7(2)
och (3) samt avsnitt
1.1.2 i bilaga V)
% av tillgångarna
som är undantagna
från nämnaren för
GAR (artikel 7(1)
och avsnitt 1.2.4 i
bilaga V)
Centrala KPI Andelen gröna tillgångar i flödet 0 N/A N/A 84.92% 39.72% 15.08%
Alla
miljömässigt
hållbara
verksamheter
KPI KPI % täckning
(över totala
tillgångar)
% av tillgångarna
som är undantagna
från täljaren för
GAR (artikel 7(2)
och (3) samt avsnitt
1.1.2 i bilaga V)
% av tillgångarna
som är undantagna
från nämnaren för
GAR (artikel 7(1)
och avsnitt 1.2.4 i
bilaga V)
Andra centrala KPI Andelen gröna tillgångar i flödet 0 N/A N/A N/A N/A N/A
Handelslager 4 0 N/A N/A
Finansiella garantier 0 N/A N/A
Förvaltade tillgångar 0 N/A N/A
Avgifts- och provisionsintäkter 5 0 N/A N/A
1) På grundval av motpartens omsättnings-KPI
2) På grundval av motpartens kapitalutgifts-KPI, bortsett från utlåningsverksamheter, för vilka omsättnings-KPI för allmän utlåning ska användas
3) % av de tillgångar som täcks av KPI genom bankernas alla tillgångar
4) För kreditinstitut som inte uppfyller villkoren i artikel 94.1 i kapitalkravsförordningen eller de villkor som anges i artikel 325a.1 i samma förordning.
5) Avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och kapitalförvaltning.
111Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 112 =====
Tillgångar för beräkningen av
andelen gröna tillgångar
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTALT (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Varav mot taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Summa
redovisat
bruttovärde
Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga) Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga)
MSEK
Varav
special-
utlåning
Varav
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande
verksam-
heter
Varav
special-
utlåning
Varav
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande
verksamheter
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare
och nämnare
1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och
egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som
får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar. 2 339 0 0 0 0 0
Kolumnerna g–k har dolts och uppgår till noll
0 0 0 0 0
2 Finansiella bolag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
3 Kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
4 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
5 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
6 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0
7 Övriga finansiella företag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
8 varav värdepappersföretag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
9 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
10 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
11 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0
12 varav förvaltningsbolag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
13 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
14 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
15 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0
16 varav försäkringsföretag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
17 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
18 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
19 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0
20 Icke-finansiella bolag 1 542 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
21 Icke-finansiella företag som omfattas av skyldigheten att
offentlig göra information enligt direktivet om icke-finansiell
rapportering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
22 Lån och förskott 1 542 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
112Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 113 =====
Tillgångar för beräkningen av
andelen gröna tillgångar
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTALT (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Varav mot taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Summa
redovisat
bruttovärde
Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga) Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga)
MSEK
Varav
special-
utlåning
Varav
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande
verksam-
heter
Varav
special-
utlåning
Varav
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande
verksamheter
23 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0
24 Egetkapitalinstrument 797 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
25 Hushåll 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
26 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
27 varav lån för byggnadsrenovering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
28 varav lån till motorfordon 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
29 Finansiering av lokala myndigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
30 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll:
bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
31 Annan finansiering av lokala myndigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av
andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 2 055
33 Icke-finansiella bolag 0
34 SMF och icke-finansiella företag som inte omfattas av
skyldigheten att offentliggöra information enligt direktivet
om icke-finansiell rapportering 0
35 Lån och förskott 0
36 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 0
37 varav lån för byggnadsrenovering 0
38 Skuldebrev 0
39 Egetkapitalinstrument 0
40 Icke-finansiella EU-företag (som inte omfattas av
skyldigheten att offentliggöra information enligt direktivet
om icke-finansiell rapportering) 0
41 Lån och förskott 0
42 Skuldebrev 0
43 Egetkapitalinstrument 0
Kolumnerna g–k har dolts
och uppgår till noll
113Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 114 =====
Tillgångar för beräkningen av
andelen gröna tillgångar
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTALT (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Varav mot taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Summa
redovisat
bruttovärde
Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga) Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga)
MSEK
Varav
special-
utlåning
Varav
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande
verksam-
heter
Varav
special-
utlåning
Varav
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande
verksamheter
44 Derivat 0
45 Interbanklån på anfordran 28
46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 0
47 Övriga tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 2 027 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
48 Andel gröna tillgångar totalt 4 394
49 Övriga tillgångar för beräkning av andelen gröna tillgångar 0
50 Statsobligationer 770
51 Centralbanksexponeringar 10
52 Handelslager 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
53 Totala tillgångar 5 174 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Exponeringar utanför balansräkningen – företag som omfattas av skyldigheten
att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
54 Finansiella garantier 0 0 0 0 0 0
55 Förvaltade tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
56 Varav skuldebrev 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
57 Varav egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Kolumnerna g–k har dolts och
uppgår till noll
114Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 115 =====
Samhälls-
ansvar
Telia prioriterar mänskliga rättigheter, rättvisa
arbetsvillkor och välbefinnande för och i hela sin
personalstyrka, leverantörskedja och samhället i
stort. Här ingår att stärka arbetarskyddet, stödja
barns rättigheter och digital inkludering samt
skydda kundernas integritet och skapa säkerhet.
Bolaget betonar också mångfald, inkludering
och medarbetarnas välbefinnande, för att främja
en säker, rättvis och inkluderande arbetsplats.
Genom aktiv riskhantering och engagemang
med intressenter strävar Telia efter att skapa
varaktig och positiv social inverkan.
2,3 miljoner
personer nåddes genom initiativ för att
stärka den digitala kompetensen, främst
hos barn, seniorer och anställda på små
och medelstora företag
Nr 4
bland bedömda företag i teknik-
och telekomsektorn i Children’s
Rights Benchmark utförd av
Global Child Forum
Nr 2
Delad andraplats i
branschen i benchmarking av
samhällsansvar, genomförd av
World Benchmarking Alliance
T oppnivå
Uppnådde en topposition (nr 1
eller 2) avseende integritet på
fyra av fem marknader*
*Telias konsumentundersökning
40%
kvinnor i den utökade
ledningsgruppen (cirka 130 ledare)
Läs mer:
S1. Den egna arbetskraften
S2. Arbetstagare i värdekedjan
S3. Berörda samhällen
– Digital inkludering
– Barns rättigheter
– Yttrandefrihet och övervakningsintegritet
S4. Konsumenter och slutanvändare
– Integritet och säkerhet
8,1
av 10 medarbetare uppgav att
de kunde balansera arbete och
fritid på ett bra sätt
Källa: Undersökning av medarbetar -
engagemang 2024
115Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 116 =====
S1. Den egna
arbetskraften
Telias strategi
Att förverkliga Telias medarbetar- och kultur-
strategi är avgörande för att accelerera bolagets
omvandling och nå uppställda mål. Telia vill skapa
en inkluderande och hänsynsfull miljö där alla
medarbetare har förmågan och möjligheten att
utvecklas och nå sin fulla potential.
Kultur och ledarskap är nyckeln till framgång
för Telias förändring. Stor uppmärksamhet och
betydande investeringar har riktats mot detta
under året. Under de senaste åren har bolaget
presenterat ett nytt syfte och uppdaterat
företagets värderingar, ledarskaps ramverk och
strategi. Under 2024 har fokus legat på att
samordna alla medarbetare och ledare kring
utvecklingen av Telias företagskultur och öka
medveten heten om de kultur förändringar som
är aktuella.
I Telias medarbetarundersökning fortsatte
upplevelsen av en stark Teliakultur att vara
hög. Första halvåret 2024 fortsatte vi med våra
workshops runt företagskultur. Dessa integrerades
senare i våra kvartalsvisa introduktionsdagar för
nya medarbetare.
Hållbarhetsrelaterade aspekter i Telias
personalstrategi handlar om insatser för att
upprätthålla mänskliga rättigheter och arbetsrätt
för bolagets främsta tillgång – medarbetarna.
I Telias dubbla väsentlighetsanalys (DMA) har två
områden inom mänskliga rättigheter identifierats
som särskilt viktiga att utveckla:
• Mångfald, jämställdhet och inkludering (DEI)
– att säkerställa rätten till likabehandling och
icke-diskriminering
• Hälsa och välbefinnande – att säkerställa rätten
till en god hälsa och gott välbefinnande
I följande avsnitt beskrivs de policyer, åtgärder
och mål som Telia har etablerat för att utveckla
dessa områden.
Förändringsprogram
I september 2024 lanserade Telia ett stort
förändringsprogram som ska bidra till ökad
kommersiell förmåga och lönsam tillväxt inom
bolaget. Programmet innefattade implementering
av en landsbaserad verksamhetsmodell och en
minskning av bolagets kostnadsbas genom att
reducera antalet anställda med 3 000 personer.
Medarbetare och företagskultur
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Negativ inverkan/ faktisk: Medarbetare med av ojämlika löner blir
missgynnade
Egen verksamhet
Negativ inverkan/ faktisk: Försämring av anställdas psykiska välbefinnande
om organisationen inte effektivt förhindrar trakasserier på arbetsplatsen
Negativ inverkan/ faktisk: Orimligt hög arbetsbelastning på medarbetare kan
leda till utbrändhet.
Risk: Risk för tillämpning av orättvisa och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex.
extrema arbetstider) som kan leda till olyckor och sjukdomar
Möjlighet: En inkluderande, mångsidig och engagerad arbetskraft kan driva
innovation och kreativitet som resulterar i nya produkter och tjänster
116Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 117 =====
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga
inverkningar, risker och
möjligheter och deras
förhållande till strategi och
affärsmodell
Anställda som berörs av Telias väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter är fast anställda,
deltids anställda och konsulter. (S1-SBM-3-14-(a))
Väsentliga negativa inverkningar har
identifierats och bedömts systemiskt, baserat
på var medarbetarna är baserade och lagar om
anställningsskydd på aktuella marknader (Sverige,
Norge, Finland, Estland och Litauen). Dessa
inverkningar avser medarbetare i Telia Company
och dess dotterbolag (dvs. inte LMT, Telias
intressebolag i Lettland). Baserat på den dubbla
väsentlighetsanalysen har risken för tvångs- eller
barnarbete i Telias verksamhet bedömts vara låg,
och är därför inte en del av de materiella IROs
som presenteras i denna hållbarhetsrapport.
(S1-SBM-3-14b)
Telia har identifierat följande risk kopplad till
inverkningar och beroenden inom den egna
personalen: risken för tillämpning av orättvisa
och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex. extremt hög
arbetstid) som kan leda till olyckor och sjukdomar.
Detta hänför sig till konsekvenserna av att lägga
orimligt hög arbetsbelastning på medarbetare.
(S1-SBM-3-14-(d))
Telia delar inte in sin personal i specifika grupper
och det är därför inte möjligt att bestämma vilka
väsentliga IRO som relaterar till sådana grupper.
(S1-SBM-3-16)
S1-1 Policyer för den egna
arbetskraften
Policyer
Telias medarbetarpolicy beskriver Telias väsentliga
inverkningar, risker och möjligheter relaterade
till sina anställda. Även Telias uppförandekod
och koncernens policy för mänskliga rättigheter
relaterar till de anställda. Mer information om
dessa policyer finns under avsnitt G1-1 (S1-1-19,
S1-1-20b)
Bolagets uppförandekod uttrycker också de
grundläggande förväntningarna på medarbetarna.
(S1-1-19) (S1-1-20) Telias policyer förändrades inte i
väsentlig grad under 2024. (S1-AR10)
Telia har åtagit sig att agera i enlighet med flera
internationella principer och ramverk, som beskrivs
i G1-1.
Anställda förväntas alltid respektera de åtaganden
som beskrivs i dessa policyer och standarder.
I koncernens policy för mänskliga rättigheter
anger Telia att bolaget stöder sina medarbetare i
förståelse av mänskliga rättigheter genom relevant
kommunikation, dialog och utbildning. (S1-1-20)
Mänskliga rättigheter
De centrala människorättsaspekterna för Telias
personal omfattas av koncernens medarbetar-
policy. Här ingår ämnen som barnarbete
och tvångsarbete, mångfald, jämställdhet
och inkludering samt hälsa, säkerhet och
välbefinnande.
Telias grundläggande principer återspeglar denna
policy: barnarbete accepteras till exempel inte i
någon av Telias verksamheter och medarbetare
behöver aldrig lämna in sina identitetshandlingar
i början av eller under anställningen. Medarbetare
är fria att lämna sin anställning efter den
uppsägningstid som krävs enligt lag och avtal.
Samtliga Telias medarbetare erbjuds en rättvis
och jämlik möjlighet att utvecklas, utifrån sin
kompetens, erfarenhet och prestation.
Telias strategi för hälsa och välbefinnande
bygger på att främja god hälsa med säkra
arbetsförhållanden, förebygga arbetsrisker
och ohälsa samt reagera snabbt på skador och
otrygga förhållanden. Detta gäller både fysiska
och psykosociala arbetsaspekter. Målet är att
skapa en kultur med hälsa och välbefinnande i
centrum till en självklar del av vardagen för alla
Telias medarbetare. Bolaget verkar för kontinuerlig
förbättring av säkerheten på arbetsplatsen
genom att eliminera risker, förebygga risker,
reagera på ohälsotillstånd och främja hälsa och
välbefinnande. Telia följer relevant lagstiftning
och andra krav, och kräver motsvarande av sina
leverantörer. (S1-1-20-(a))
Telia har åtagit sig att respektera medarbetarnas
rättigheter och strävar efter ett högt engagemang
bland de anställda. Utan förmågan att attrahera,
anställa och behålla de bästa talangerna skulle
bolaget förlora en del av sin unika kultur och
konkurrensfördel.
För närvarande specificerar Telias medarbetar-
policy inte någon gottgörelse i händelse av att
de mänskliga rättigheterna för bolagets personal
påverkas. I praktiken vidtas dock specifika åtgärder
om det skulle uppstå en negativ inverkan – se
nästa sida. Uppförandekoden föreskriver dock
att Telia ska sträva efter att identifiera, förebygga,
mildra och åtgärda negativa inverkningar för de
mänskliga rättigheterna på hela arbetsplatsen, i
bolagets affärsverksamhet och i de samhällen där
det verkar. (S1-1-20-(c))
Internationellt erkända principer och ramverk
Telias medarbetarpolicy anger att bolaget har
åtagit sig att agera i enlighet med ett antal
internationella principer och ramverk, som FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga
rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och Barn-
rättsprinciperna för företag.
Koncernens policy för mänskliga rättigheter
speglar dess åtagande att respektera mänskliga
rättigheter i hela värdekedjan, i enlighet med FN:s
vägledande principer för företag och mänskliga
rättigheter och andra internationella standarder
som reglerar företag, som OECD:s riktlinjer för
multinationella företag och FN:s Global Compact.
När det gäller mänskliga rättigheter koncentrerar
sig Telia på de rättigheter som är mest exponerade
för allvarliga negativa konsekvenser på grund
av Telias verksamhet eller affärsförbindelser.
Dessa risker identifieras genom fortlöpande due
diligence. Mer djupgående konsekvensbedömning
avseende mänskliga rättigheter utförs vid behov.
(S1-1-21)
Telias medarbetarpolicy beskriver uttryckligen
bolagets nolltolerans mot tvångsarbete i dess
egen verksamhet och i leverantörernas och
underleverantörernas. (S1-1-22)
117Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 118 =====
Policyn anger också att bolaget har åtagit sig att
förebygga arbetsmiljörisker och ohälsa och att
det ska reagera snabbt på skador och otrygga
förhållanden. Telias koncerninstruktion för hälsa,
säkerhet och välbefinnande kräver att dess
dotterbolag har ett dokumenterat ledningssystem
för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (OHS)
baserat på ständiga förbättringar på plats, som
omfattar hela organisationen. (S1-1-23)
Avsnittet Mångfald, jämställdhet och inkludering
i Telias medarbetarpolicy säger: ”Ingen
medarbetare ska diskrimineras eller behandlas
annorlunda på grund av kön, könstillhörighet,
könsuttryck, etnicitet, religion, ålder,
funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet,
politisk åsikt, facklig tillhörighet, social eller
kulturell bakgrund och/eller annan egenskap som
är lagligt skyddad.” (S1-1-24-(a)) (S1-1-24 (b))
Förebyggande av diskriminering
Telia har åtagit sig att främja en mångsidig
och inkluderande arbetsplats som stöder
utsatta grupper, inklusive personer med
funktionsnedsättning, HBTQ+-personer
och etniska minoriteter. Bolagets specifika
policyåtaganden inkluderar en omfattande
DEI-strategi med riktade rekryteringsinitiativ,
regelbunden utbildning om inkludering, stöd
till personalresursgrupper (ERG), flexibla
arbetsarrangemang och fokus på tillgänglighet.
Bolaget följer kontuínuerligt upp indikatorer
för mångfald och utbildar chefer i att ta ansvar
för att varje enskild medarbetare ska känna sig
värdefull och ha förmåga och möjlighet att lyckas.
(S1-1-24-(c))
Inom Telia är förebyggande av diskriminering högt
prioriterat, med stöd av flera inkluderingsinitiativ.
Bolagets personal-processer säkerställer
könsbalanserade urvalsförslag vid rekrytering,
och chefer utbildas i att prioritera mångfald vid
rekrytering. Kampanjen ”Life at Telia” belyser Telias
engagemang för talanger med olika bakgrund.
Regelbunden DEI- utbildning och riktade
kompetenshöjningsprogram för kvinnor förstärker
engagemanget ytterligare.
Telia har tydliga antidiskrimineringspolicyer,
flexibla arbetsarrangemang och fokus
på tillgänglighet för att motsvara olika
behov. Personalresursgrupperna ger
återkoppling om bolagets policyer och ökar
samhällsengagemanget. Årliga DEI-revisioner
främjar transparens och ansvarsskyldighet, medan
partnerskap med olika organisationer säkerställer
att bolagets marknadsföringsmaterial återspeglar
varierad representation samt att företaget får
återkoppling från olika målgrupper. (S1-1-24-(d))
S1-2 Rutiner för kontakter med
den egna arbetskraften och
arbetstagarrepresentanter
angående inverkningar
Telia engagerar både medarbetare och
arbetstagarrepresentanter (fackföreningar) i olika
sammanhang. (S1-2 27a) Engagemangsnivån
och frekvensen varierar från fall till fall, beroende
på situationen. Det kan handla om gemensam
representation, det vill säga både medarbetare
och fackliga representanter, eller fristående.
Formatet kan vara informationsdelning via
e-post, möten etc., beroende på situationen.
(S1-2 27b) Nivån på ledningens engagemang
varierar från fall till fall, beroende på ärende, och
kan involvera allt från personalchef till lokal VD.
(S1-2 27c) Olika lokala avtal om arbete, fackliga
frågor och personalfrågor tillämpas på varje
marknad där Telia har verksamhet. Information om
aktuella avtal publiceras vanligen på respektive
marknads intranät (S1-2 27d). Resultaten av detta
engagemang bedöms genom täta möten och
dialog med fackföreningar, samt genom den årliga
undersökningen av medarbetarengagemang (S1-2
27e). Bolagets DEI-agenda stöder engagemang
med hela personalen genom att regelbundet ge
information och insikter om DEI via olika kanaler.
(S1-2 28)
S1-3 Rutiner för att gottgöra
för negativa inverkningar
och kanaler genom vilka
de egna medarbetarna kan
uppmärksamma problem
Telia har etablerat en process för gottgörelse,
eller bidrag till gottgörelse, i situationer där
bolaget har orsakat eller bidragit till väsentliga
negativa inverkningar för den egna personalen.
Detta arbete har utförts i samråd med en expert
på arbetsrätt. Processens effektivitet har inte
utvärderats. (S1-3-32-(a))
Telia har en visselblåsarprocess för att hantera
rapporterade problem och klagomål från den
egna personalen. Bolagets visselblåsningssystem
kan kontaktas via telefon, e-post eller brev, och
ärenden kan lämnas in på en särskild webbplats.
(S1-3 32b) Se avsnitt G1-1 för mer information om
hur ärenden hanteras. (S1-3 32c) (S1-3 32d) (S1-3-
33) (S1-AR29) (S1-AR30)
118Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 119 =====
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna
arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna
och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna
arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Åtgärder avseende Telias mål
Följande tabell visar Telias åtgärder för att hantera bolagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
relaterade till den egna personalen, deras resultat och deras bidrag till bolagets mål eller policyer:
Åtgärd Resultat Bidrag till mål eller policy
YouFirst-programmet Uppföljning av medarbetarnas
prestationer, fastställande av om stöd
behövs (balans mellan arbete och
privatliv)
Bidrar till målet balans mellan arbete
och privatliv
Årlig analys av
löneskillnader
Fastställande av om det finns specifika
fall av löneskillnader utan godtagbar
motivering att hantera
Bidrar till att minska könsbetingade
löneskillnader
ERG för inkludering Samla in återkoppling om problem
avseende inkludering
N/A
Utbildning om omedvetna
fördomar och inkluderande
rekryteringsmetoder
Att rekrytera inkluderande och minska
fördomar
Målet att alla chefer ska vara
utbildade om omedvetna
fördomar och inkluderande
rekryteringsmetoder
hantera flera aspekter av mångfald. Uppgifter
om kön och ålder analyseras för att förstå
personalsammansättningen och utforma åtgärder.
Koncernens ansvariga för mångfald och
inkludering leder ett nätverk av medarbetare
som ansvarar för lokal implementering av
aktuella åtgärder inom hela Telias verksamhet.
Resultaten rapporteras till koncernledningen för
att säkerställa en kontinuerlig process och god
överblick.
Minska löneskillnader
Telia har som mål att minska sin ojusterade
löneskillnad och genomför årliga schemalagda
löneskillnadsanalyser (utöver ej schemalagda kon-
troller). För att ytterligare minska löneskillnaderna
har Telia stärkt sina initiativ för att uppnå en jämn
könsfördelning i ledningen och korrigera eventu-
ella oförklarliga löneskillnader för likvärdiga roller.
Bolagets ersättningsutskott, chefer för People and
Culture (per affärsenhet) ansvariga för mångfald
leder arbetet mot en definierad begränsningsplan
för detta ämne. Planen avser (S1-4-38-(a)):
1. Ojusterad löneskillnad mellan könen: säkerställ
att Telia rekryterar fler kvinnor till högre
betalda positioner. Det innebär att arbeta med
varumärke, talangförvärv, sucessionsplanering
och ERG för att öka bolagets attraktionskraft.
2. Identifiering av specifika fall av löneskillnad
som saknar godtagbar motivering åtgärdas
enligt en bestämd tidsplan.
Effektiviteten hos åtgärder relaterade till löne-
skillnader följs upp i årliga granskningsresultat.
S1-4-38-(d))
I vissa fall görs omfördelningar i den årliga
budgeten för lönerevision för att överbrygga
skillnaden. Dessutom kan särskilda ändringar
göras om det bedöms nödvändigt. Chefer
och rekryterare utbildas också för att arbeta
förebyggande. I Litauen säkerställde Telia
till exempel att föräldralediga tas med i
lönerevisioner, så att löneskillnaderna inte har ökat
när de återvänder till arbetet. (S1-4-38-(b))
En inkluderande arbetsplats
För att stödja invandrare och flyktingar i att
integreras i samhället och hitta arbete deltar
Telia i program som Jobbsprånget för att erbjuda
praktikanter som är födda utomlands möjlighet att
arbeta i vissa länder där Telia är verksamt. År 2024
hjälpte bolaget 24 invandrare och flyktingar att
komma in på arbetsmarknaden. Dessutom deltog
Telia i ideella event för att informera och inspirera
invandrare att övervinna hinder för att komma in
på arbetsmarknaden.
För att säkerställa att cheferna påskyndar Telias
mångfalds- och inkluderingsambitioner genomgår
alla chefer en obligatorisk ledarskapsutbildning
som omfattar mångfalds- och inkluderingsmoduler
och behandlar inkluderande rekryteringsmetoder
och omedvetna fördomar. Detta är en del av
Telias ledarskapsramverk, som ligger till grund
för bolagets kultur. En frivillig årlig utbildning om
trakasserier och diskriminering är också tillgänglig
för alla medarbetare. Telias uppförandekod
och koncernens medarbetarpolicy visar båda
bolagets engagemang för att hantera trakasserier
och diskriminering, med ansvar på ledningsnivå.
(S1-4-38-(a))
Alla ovanstående åtgärder är specifikt relaterade
till Telias egna anställda (utan ytterligare
uppdelning – inga tidshorisonter eller tidsfrister
har tilldelats respektive åtgärd, eftersom de pågår
under hela året). (S1-4-37)
Åtgärderna gäller för alla anställda på de
marknader där Telia är verksamt.
Åtgärder för att förebygga eller mildra negativa
inverkningar på Telias personal
Mångfald, jämställdhet och inkludering
Under 2024 fortsatte Telia att följa upp olika
aspekter av mångfald och att mäta olika
parametrar för att förstå de hinder som måste
åtgärdas för att Telia ska bli en prioriterad
arbetsgivare som representerar sin kundbas,
inklusive minoritetsrepresentation utöver
könsidentitet. Telia fortsatte under året att stärka
befintliga samarbeten och utforska nya för att
119Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 120 =====
Vid negativ påverkan kopplad till trakasserier
eller diskriminering är Telias visselblåsarsystem
den mekanism som ska används för att följa upp
ärendet. Om ett rapporterat ärende identifieras
som giltigt inleds alltid en utredning. Potentiella
påföljder för en person som bedöms ha
orsakat negativa konsekvenser är varning eller
uppsägning. (S1-4-38-(b))
Om trakasserier eller diskriminering
anmäls i samband med en anonym
medarbetar undersökning, ERG eller
fokusgrupper, eller förmedlas till DEI-
ansvariga, välbefinnandeansvariga eller via
visselblåsningssystemet, beslutar Telia om
nödvändiga åtgärder. Detta bestäms från fall till
fall, efter en intern bedömning och åtgärdsprocess.
(S1-4-39). För att säkerställa att Telias egna rutiner
inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa
inverkningar på den egna personalen följer
bolaget gällande lagar om icke-diskriminering
och kommunicerar detta tydligt, för att säkerställa
att ingen omvänd diskriminering uppstår (t.ex.
könsrelaterad diskriminering vid rekrytering,
kompetensutveckling eller lönesättning) (S1-4-41).
Hanteringen av ovanstående åtgärder utförs av
Telias ersättningsutskott, chefer för People and
Culture, analytiker, DEI-ansvariga i varje land, ERG-
ansvariga, ambassadörer, välbefinnandeansvariga
och utredare i visselblåsarsystemet. (S1-4-43)
I enheten Tv och Media är den övergripande
könsfördelningen 49% kvinnor och 51% män,
med 47% kvinnor och 53% män på chefsnivå. På
områden inom Tv och Media där könsfördelningen
är mindre välbalanserad, som Product & Tech,
har förbättringsinitiativ lanserats, som rör både
problemet upptäcks i ett tidigt skede diskuteras
arbetsbelastningen mellan chef och medarbetare,
ibland i dialog med ansvarig personalenhet.
(S1-4-38-(b))
Utöver YouFirst-programmet möjliggör Telias
initiativ ”Working better together” hybridarbete,
och erbjudandet ”Working abroad” gör det möjligt
för medarbetare att arbeta utomlands under en
viss period. Det finns specifika verktyg som gör
det möjligt för medarbetare att arbeta hemifrån
eller från utlandet. Kontorspersonal får arbeta med
flextid, medan butikspersonal och tekniker har
fasta arbetstider. (S1-4-38-(c))
Effekten av åtgärder kring hälsa och välbefinnande
bedöms genom medarbetarundersökningar, som
inkluderar frågor om balans mellan arbete och
privatliv. (S1-4-38-(d))
Eventuella specifika åtgärder som rör en
medarbetares välbefinnande kan identifieras
via YouFirst-processen eller i motsvarande
samtal mellan chef och medarbetare. Detta
ingår i varje chefs ansvar. (S1-4-43) I första hand
ska chefen fastställa en lämplig åtgärd (ofta i
samarbete med relevant personalenhet). Ibland,
beroende på problemets svårighetsgrad, kan
hälsovårdsspecialister engageras (vanligen enligt
lokal lagstiftning). (S1-4-39)
Inga åtgärder planeras eller pågår för att
minska väsentliga risker som uppstår på grund
av inverkningar på och beroenden hos Telias
personalstyrka på övergripande organisationsnivå.
Snarare är bolagets tillvägagångssätt
inriktat på att ge chefer verktyg som de kan
använda i dialog med sina medarbetare. Den
övergripande effektiviteten följs upp genom
medarbetarundersökningar. Sådana åtgärder
ligger ofta på avdelnings- eller individnivå.
(S1-4-40-(a))
Riskbedömningar görs i vissa fall innan åtgärder
vidtas som skulle kunna orsaka eller bidra till
väsentliga negativa inverkningar på Telias
egen personal, till exempel uppsägningar. I
samband med förändringsprogrammet 2024
gjorde Telia en omfattande riskbedömning för
att bedöma konsekvenserna för medarbetarna.
Arbetsmiljörepresentanter kopplades in där
riskerna bedömdes vara högre. (S1-4-41)
Enligt Telias riskbedömning har inga väsentliga
inverkningar på personalen identifierats i
samband med bolagets klimatomställningsplaner
för att minska negativ miljöpåverkan. Bolaget
uppdaterar kontinuerligt sina riskbedömningar
för att säkerställa att eventuella konsekvenser för
medarbetare identifieras och hanteras proaktivt.
(S1-SBM-3-14-(e)) (S1-4-AR43)
rekrytering och retention. Det finns utbildnings-
och utvecklingsprogram för alla medarbetare inom
Tv och Media, program som fokuserar på bland
annat inkluderande ledarskap och psykologisk
trygghet.
Hälsa och välbefinnande
Hälsa och välbefinnande är grundläggande för en
positiv medarbetarupplevelse. Telia strävar efter
att medarbetarna ska må bra och kunna prestera
sitt bästa i det dagliga arbetet.
Bolagets medarbetare arbetar huvudsakligen
i kontors- eller butiksmiljö, där de främsta
hälsoriskerna rör psykosocialt välbefinnande och
ergonomi. Telias största utmaningar handlar om
medarbetarnas balans mellan arbete och privatliv
samt möjligheten till återhämtning mellan perioder
av intensivt arbete.
Centralt för Telias hälso- och välbefinnande-
åtgärder är YouFirst-programmet, bolagets
koncernövergripande strategi för utvärdering
av medarbetarnas prestationer och utveckling.
Programmet säkerställer att Telia formulerar
tydliga förväntningar och prioriteringar som
arbetsgivare, coachar sina medarbetare
till framgång, fokuserar på utveckling samt
uppmärksammar och belönar goda prestationer.
YouFirst integreras i det dagliga arbetet inom
Telia genom löpande dialog mellan chefer och
medarbetare. Detta möjliggör regelbunden
coachning och återkoppling för samtliga
medarbetare. Programmet bedömer också
medarbetarnas arbetsbelastning och främjar
diskussioner om åtgärder och prioriteringar. (S1-4-
38-(a)) Vid sjukfrånvaro eller utbrändhet hanteras
bedömning och åtgärder på lokal nivå. Om
120Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 121 =====
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva
inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
År Mål Resultat 2024
Inom mångfald, jämställdhet och inkludering
2025 Lika andel kvinnor och män (50/50) i den utökade
ledningsgruppen 1
40% (51) kvinnor, 60% (77) män
(2023: 41% kvinnor, 59% män)
2024 Alla chefer utbildade genom kurserna omedvetna
fördomar och Inkluderande rekryteringsmetoder 2
80% av cheferna utbildade (2023: 90%)
Kontinuerligt minska den ojusterade löneskillnaden 3 12% (2023: 12%)
Öka mångfalden inom Telia och inom tekniksektorn i
stort genom partnerskap med fokus på digital/teknisk
omskolning och vidareutbildning
Regelbundna möten med olika grupper för att
visa jobbmöjligheter och erbjuda praktik inom
tekniksektorn
Säkra att mångfalds- och inkluderingsaspekter
genomsyrar Telias verksamhet Tv och Media, både i
och utanför sändning.
Andel av ledare 47% kvinnor och 53% män
Utvecklingsprogram som fokuserar på
inkluderande ledarskap och psykologisk trygghet
Inom hälsa och välbefinnande
2025 Resultat för välbefinnande och balans mellan arbete
och privatliv på 7,84
8,1 (2023: 79%)
(S1-5-46)
1) Den utökade ledningsgruppen består av bolagets cirka 130 högsta chefer (medlemmar i koncernledningen, deras direkt rapporterande
underställda och vissa ytterligare medlemmar i lokala/funktionella ledningsgrupper när deras roller är av särskild strategisk betydelse)
2) På grund av en förändring i organisationen är resultatet inte jämförbart med de framsteg som rapporterats 2023.
3) Den ojusterade/oviktade löneskillnaden definieras som skillnaden mellan mäns och kvinnors medellön jämfört med medellönen för män
4) Mäts i Telias interna medarbetarundersökning. På grund av ett nytt mätverktyg är resultatet inte jämförbart med de framsteg som rapporterats 2023.
Personalens engagemang i målformulering och
uppföljning
För att fastställa DEI-målen involverades utvalda
grupper av medarbetare, inklusive nationella
personalenheter, koncernens ersättningsutskott
och nationella DEI-chefer. Dessa mål godkändes
av nationell VD, sammanställdes av koncernens
DEI-chef eller representant från koncernledningen
och godkändes av VD. Resultat i förhållande till
DEI- målen följs upp av nationella VD, nationella
personal enheter och koncernens ersättningsutskott.
S1-6 Uppgifter om företagets anställda
För att fastställa mål för hälsa och välbefinnande
engagerades en utvald grupp medarbetare,
inklu sive representanter från nationella personal-
enheter. Dessa mål godkändes av styrelsen,
där det ingår arbetstagarrepresentanter.
Hela personalen är engagerad i att följa upp
utvecklingen mot dessa mål genom medarbetar-
undersökningen. För att identifiera förbättringar
diskuterar teamen möjligheter baserat på
resultaten av medarbetar undersökningen. (S1-5-
47-(a)) (S1-5-47-(b)) (S1-5-47-(c))
Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrigt Totalt
Fast anställda 6 783 3 628 1 956 2 510 1 363 80 16 320
Män 4 319 2 515 1 402 1 367 734 65 10 402
Kvinnor 2 460 1 105 552 1 138 629 8 5 892
Övrigt 4 8 2 5 0 7 26
Andel 42% 22% 12% 15% 8% 0% 100%
Tillfälligt anställda 434 56 8 34 7 0 539
Män 254 39 4 13 2 2 314
Kvinnor 178 17 4 21 5 0 225
Övrigt 2 0 0 0 0 0 2
Andel 81% 10% 1% 6% 1% 0% 100%
Antal behovsanställda 356 0 0 0 0 0 356
Män 218 0 0 0 0 0 218
Kvinnor 136 0 0 0 0 0 136
Övrigt 2 0 0 0 0 0 2
Andel 100% 0% 0% 0% 0% 0% 100%
(S1-6-50a) (S1-6-50b)
Anställda efter avtalstyp, per kön och region
Antal anställda efter kön
Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrigt Totalt
Män 4 573 2 554 1 406 1 380 736 65 10 714
Kvinnor 2 638 1 122 556 1 159 634 8 6 117
Övrigt 6 8 2 5 0 7 28
Andel 43% 22% 12% 15% 8% 0% 100%
Medelantal anställda
Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrigt Totalt
Medelantal anställda 7 438 3 912 2 007 2 802 1 518 288 17 965
121Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 122 =====
Medelantal anställda totalt
Norden Baltikum Övrigt Totalt
Totalt 13 357 4 320 288 17 965
Fast 12 700 4 267 284 17 251
Tillfälligt 657 53 4 714
(S1-6-50b) (S1-6-51)
Antal anställda efter region
Norden Baltikum Övrigt Totalt
Heltidsanställda 11 748 3 757 78 15 583
Män 7 720 2 077 64 9 861
Kvinnor 4 016 1 675 8 5 699
Övriga 12 5 6 23
Deltidsanställda 1 117 157 2 1 276
Män 813 39 1 853
Kvinnor 300 118 0 418
Övriga 4 0 1 5
Totalt 12 865 3 914 80 16 859
Män 8 533 2 116 65 10 714
Kvinnor 4 316 1 793 8 6 117
Övriga 16 5 7 28
Personalomsättning
Frivillig Alla uppsägningar
Totalt antal anställda
som har lämnat bolaget 2 190 3 376
Personalomsättning 12% 19%
(S1-6-50-c)
§ Beskrivning av metoder och antaganden som
använts för att sammanställa data
Antalet anställda har använts för att representera
status den sista dagen i månaden. Det genom-
snittliga antalet anställda är en beräkning av genom-
snittet baserat på antalet anställda den sista dagen i
varje månad för hela året fram till den 31 december.
Övriga siffror för antal anställda, om de inte särskilt
anges som ett genomsnitt, är per 31 december 2024
och representerar inte genomsnittliga siffror. (S1-6-
50(d)) (S1-6-50(d i)) (S1-6-50(d ii))
Det finns bolag i Lettland och andra mindre bolag
som Telia äger, helt eller delvis, som inte har tagits
med i hållbarhetsrapporten. Omfattningen av de
anställda i hållbarhetsrapporten är alla anställda
som är registrerade i det gemensamma personal-
hanteringsverktyget och för vilka detaljerad informa-
tion finns tillgänglig.
I den finansiella redovisningen anges antalet
anställda baserat på externa segment, där ett land är
en organisatorisk affärsenhet och ”annat” inkluderar
alla koncernfunktioner och gemensamma funktio-
ner, oavsett var anställda i de senare befinner sig.
I hållbarhetsrapporten är ett land samma som en
nation och ”övrigt” inkluderar länder med mycket få
Telia-anställda.
Omsättningen beräknas som samtliga avslutade
anställningar dividerat med den genomsnittliga
personal styrkan under rapporteringsperioden.
I både den finansiella redovisningen och hållbar-
hetsrapporten ingår uppsagda medarbetare under
uppsägningstiden. Dessa mått har inte validerats av
ett externt organ förutom av Telias revisorer. (S1-6-50
(e)). Dessa redovisningsprinciper gäller för informa-
tion i avsnitt S1-9.
S1-8 Kollektivavtalstäckning och
social dialog
Kollektiva förhandlingar
Alla medarbetare, oavsett anställningsort eller
anställningsform, har rätten att välja om de vill
representeras av en fackförening inom ramen
för kollektiva förhandlingar. Ingen medarbetare
ska utsättas för diskriminering för att ha utövat
denna rättighet. Dessa principer återfinns
även i uppförandekoden för leverantörer,
vilket innebär att vi förväntar oss att samtliga
leverantörer erkänner dessa rättigheter. Vid årets
slut hade 92% av medarbetarna kollektivavtal.
En beskrivning av hur andelen anställda med
kollektivavtal fördelas visas i tabellen nedan per
land. Social dialog har inte inkluderats i dessa
mått. (S1-8-60)
Telia samarbetar med arbetstagarrepresentanter
och lokala fackföreningar i enlighet med lokal lag-
stiftning och relevanta kollektivavtal. Tillsammans
med anställda i Norden och Baltikum har Telia
etablerat ett europeiskt företagsråd (EWC). EWC
fungerar som ett forum för medarbetarrepresen-
tanter för information och konsultation med kon-
cernledningen i transnationella frågor. Dessutom
samverkar Telias lokala bolag med lokala fackför-
eningar. Utöver detta förekom inga arbetstvister
som resulterade i strejk eller strejkvarsel.
Under 2024 genomförde Telia ett förändringspro-
gram som påverkade 3 000 befattningar över hela
koncernen. I samtliga fall efterlevde de lokala bola-
gen relevanta lagkrav när det gäller information till,
och konsultation med, fackföreningar.
Överenskommelser om arbetstagar representation
hanteras på koncernnivå. (S1-8-63-(b))
Andel av personal med kollektivavtal
Täckningsgrad
Anställda – EES
(för länder med > 50 anställda
som representerar > 10% av tot.
antal anställda)
Anställda – ej EES
(uppskattning för länder med > 50
anställda som representerar > 10%
av tot. antal anställda)
0-19% Estland -
20-39% - -
40-59% - -
60-79% - -
80-100% Finland, Litauen, Norge, Sverige -
Data insamlade från Telias interna HR-verktyg. Inga antaganden har gjorts vid insamling av information.
Informationen har inte validerats av ett externt organ förutom av Telias revisorer.
För sitt första rapporteringsår enligt ESRS har Telia tillämpat infasningsalternativet för upplysningar enligt S1–7 .
122Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 123 =====
S1-9 Mångfaldsindikatorer
Definition av högsta ledningen
Högsta ledningen definieras som
koncernledningen (GEM). Koncernledningen leds
av koncernchefen och består av koncernchefen,
ekonomi- och finansdirektören, chefen för
Technology, koncernens chefsjurist och chef för
Corporate Affairs, Chief People Officer, chefen
för kommunikation, varumärke och hållbarhet,
VD för Telia Sverige, VD för Telia Norge, VD för
Telia Finland och chefen för Tv och Media, chefen
för Telia Baltics och Telia Litauen. (S1-AR71) Den
aktuella könsfördelningen inom koncernledningen
är 20% kvinnor och 80% män.
Födelseregioner
GEM2
Sverige 67%
Norden 22%
Europa 11%
Utanför Europa 0%
Sverige 73%
Norden 0%
Europa 27%
Utanför Europa 0%
Styrelse
Ålder
Under 30
30–50
Över 50
Telia ELT1 StyrelseGEM 2Chefer
1) ELT – den utökade ledningsgruppen.
2) GEM – koncernledningen.
100
80
60
40
20
0
4 506
(27%)
557
(31%)
39
(42%)
7
(58%)
10
(91%)
9 049
(54%)
3 299
(20%)
93
(5%)
1
(9%)
1 158
(64%)
54
(58%)
5
(42%)
123Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 124 =====
S1-10 Tillräckliga löner
Utöver de kollektivavtal som fastställer minimilöner
tillämpar Telia interna löneintervall baserade på
externa marknadsriktmärken och nivåer, så att
alla medarbetare får en rimlig lön. (S1-10-69)
(S1-10-70)
S1-11 Socialt skydd
Alla medarbetare i Telias egen arbetskraft i Norge,
Estland, Litauen, Finland och Sverige omfattas av
ett socialt skydd, offentligt eller via bolaget, mot
inkomstbortfall på grund av sjukdom, arbetslöshet,
arbetsskada, förvärvad funktionsnedsättning,
föräldraledighet eller pension. (S1-11-74-(a)) (S1-11-
74-(b)) (S1-11-74-(c)) (S1-11-74-(d)) (S1-11-74-(e))
S1-14 Mått för arbetsmiljö
Hälsa och välbefinnande
Hälsa och välbefinnande på en övergripande nivå
mäts som en del av medarbetarundersökningen.
Resultaten från 2024 visar att 8,1 av 10
respondenter kunde uppnå en god balans mellan
arbete och privatliv. Telias största utmaningar
när det gäller hälsa och välbefinnande är stress
och arbetsbelastning. Bolaget följer löpande
dessa aspekter genom statistik för sjukfrånvaron.
Telias procentuella sjukfrånvaro 2024 var 2,5.
Medarbetarna förlorade 175 dagar på grund av
ohälsa. (S-14-85(b)).
Certifiering enligt ISO 45001
Alla Telias marknader omfattas av ledningssystem
för hälsa och säkerhet. Telia ser ledningssystemet
ISO 45001 för arbetsmiljö som ett värdefullt
verktyg för att säkerställa att utvärderingar utförs
systematiskt och att risker följs upp. Under året
behöll de lokala bolagen i Finland, Norge, Estland
och Litauen sina ISO 45001-certifieringar. Vid
årets slut omfattades 100% av medarbetarna av
ett ledningssystem för arbetsmiljö baserat på ISO
45001-standarden, som antingen hade granskats
internt eller granskats och certifierats av en extern
part. (S1-14-88a).
Incidenter
Under året registrerades inga dödsfall bland
Telias medarbetare eller bland entreprenörer
som arbetar för Telia. (S1-14-88(b)) Det inträffade
8 olyckor med medarbetare eller entreprenörer
som resulterade i förlorad arbetstid, vilket ger
frekvensen olycksfall med frånvaro (LTIFR) 0,23.
(S1-14-88(b))
§ Redovisningsprinciper: Hälsa och säkerhet
Sjukfrånvaron anges som den procentuella
andelen sjukfrånvarodagar per dagar av total
avtalad arbetstid. Olycksfallsfrekvensen anges
som antal arbetsskador som lett till frånvaro från
arbetet per teoretiska miljoner arbetade timmar.
Dessa mått har inte validerats av ett externt organ
förutom av Telias revisorer.
S1-16 Ersättningsindikatorer
(löneskillnader och total
ersättning)
Ersättningsindikatorer
Som en del av arbetet med att förbättra Telias
ramverk för lika löner, med målet att eliminera
löneskillnader mellan könen, analyseras löneklyftor
och jämställdhet en gång om året på alla
marknader. För 2024 uppmättes en ojusterad
löneskillnad på totalt 12%. De ojusterade
skillnaderna kan förklaras av könsuppdelningen
mellan vissa yrkeskategorier, exempelvis att fler
män arbetar inom tekniska områden, medan
fler kvinnor arbetar i stödfunktioner. En annan
förklaring är obalansen mellan män och kvinnor i
den vertikala karriärutvecklingen. För att ytterligare
minska löneskillnaderna har Telia ökat sina
ansträngningar att uppnå en jämn könsfördelning i
ledningen och säkerställa korrigering av eventuella
oförklarliga löneskillnader för likvärdiga roller.
(S1-16-97a) Den årliga totala ersättningskvoten
är 35.
§ Redovisningsprinciper: Ersättning
Telias löneskillnader mellan könen har beräknats
med följande formel: (genomsnittlig bruttotimlön
för manliga anställda – genomsnittlig bruttotimlön
för kvinnliga anställda) / genomsnittlig
bruttotimlön för manliga anställda, dvs. formeln
som anges i ESRS 1. Timlönen per individ har
beräknats med ett år satt till 2 080 arbetstimmar.
Alla valutor har räknats om till SEK för analysen.
Bolagets löneskillnader mellan könen analyseras
en gång per år. Resultatet för 2024 baseras på
Telias egna personaldata som sammanställdes
våren 2024, före implementeringen av en ny
verksamhetsmodell i slutet av 2024.
Jämförelsen av VD:s ersättning jämfört med
medianersättningen har beräknats med
följande formel: VD:s totala årsersättning/total
medianersättning för medarbetare. Årlig total
ersättning består av grundlön plus rörlig ersättning
plus förmåner. (S1-16-97b) (S1-16-97c)
S1-17 Incidenter, anmälningar
och allvarliga inverkningar
relaterade till mänskliga
rättigheter
Incidenter och anmälningar
Telia kan bara se om incidentrapporter via
visselblåsningssystemet är anonyma eller
inte och kan inte se om de lämnats in av en
Teliamedarbetare. (S1-17-103-(b)) Läs mer om
Telias visselblåsningssystem i G1-1. (S1-17-103b)
Inga allvarliga människorättsrelaterade ärenden
eller incidenter rapporterades i bolagets
visselblåsningssystem. Inga fall identifierades
som allvarliga människorättsrelaterade incidenter
under rapporteringsperioden. (S1-17-104-(a)) (S1-
AR106) Därför utfärdades inga böter, viten eller
gottgörelser. (S1-17-104-(b))
För sitt första rapporteringsår enligt ESRS har Telia tillämpat infasningsalternativet för upplysningar enligt S1-12, S1-13 och S1-15
124Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 125 =====
S2. Arbetstagare
i värdekedjan
Telias strategi
Telia förlitar sig på ett stort antal leverantörer
och bolaget har åtagit sig att ta etisk hänsyn vid
inköp. Från strategi till genomförande utvärderar
bolaget noggrant sina leverantörers praxis. Detta
säkerställer att leverantörerna motsvarar Telias
värderingar vad gäller integritet, samhällsansvar
och hållbarhet.
Telias uppförandekod för leverantörer betonar
bolagets löfte att agera etiskt, ansvarsfullt och
lagligt. Att följa denna kod är inte frivilligt – det är
en grundläggande komponent i varje samarbete
med Telia. Koden är avsedd att främja goda
affärsförbindelser baserade på ömsesidig respekt
och gemensamma värderingar.
Telia uppmuntrar sina leverantörer att fatta beslut
som gör skillnad, att ta hand om individer, samhället
och planeten, och att förenkla sina arbetssätt.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Negativ inverkan/ potentiell: Oreglerad arbetstid och övertid för
leverantörernas medarbetare leder till en sämre balans mellan arbete och
privatliv och ökad risk för skador.
Uppströms
Negativ inverkan/ potentiell: Osäkra arbetsförhållanden påverkar
medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa.
Negativ inverkan/ potentiell: Barn- och tvångsarbete till följd av inköp av
produkter som innehåller mineraler från konfliktdrabbade områden och
högriskområden.
Risk: Risk att Telias leverantörer underlåter att säkerställa en säker och hälsosam
arbetsmiljö och att de ställer orimliga krav på sina medarbetare, till exempel
extrema arbetstider, vilket leder till osäkra förhållanden för personalen.
Risk: Risk för att Telias leverantörer underlåter att upprätthålla de mänskliga
rättigheterna genom att tillåta barnarbete och/eller tvångsarbete i den egna
verksamheten eller hos sina underleverantörer.
125Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 126 =====
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga
inverkningar, risker och
möjligheter och deras
förhållande till strategi och
affärsmodell
Arbetstagare i värdekedjan som berörs av Telias
väsentliga IRO består av direkta leverantörer och
underleverantörer (nivå 2–4). Under due diligence-
processen identifierar Telia arten av leverantörens
organisation och får en övergripande förståelse för
risker avseende mänskliga rättigheter, beroende
på bransch och plats där leverantören är verksam
och beroende på innehållet i leveransen (dvs.
inköpskategorier).
I samband med due diligence-processen
granskas underleverantörer via tillgängliga
källor som sanktionslistor och kritik i media.
Denna bild hjälper Telia att upptäcka risker för
väsentliga inverkningar. Därmed kan bolaget fatta
välgrundade beslut och planera strategiskt för att
hantera väsentliga inverkningar på arbetstagare i
värdekedjan. (S2-SBM-3-11)
Telia förlitar sig på ett stort antal leverantörer och
underleverantörer, allt från fälttjänsteleverantörer
och transport- och logistikföretag, till tillverkare
och leverantörer av nätverksutrustning och annan
hårdvara. Vissa leverantörer finns i länder eller är
verksamma inom branscher där det förekommer
problem relaterade till etiska affärsmetoder,
mänskliga rättigheter och arbetsrätt, hälsa och
säkerhet samt miljöskydd. Som arbetstagare i
värdekedjan räknas direkt anställda hos Telias
leverantörer eller underleverantörer, samt
konsulter som anlitas av bolagets leverantörer eller
underleverantörer.
Under due diligence-processen bedöms
leverantörer utifrån de länder där de är
verksamma, och från det land där de har säte.
Fokus ligger på högriskländer sett till mänskliga
rättigheter, korruptionsrisk och sanktioner. Telia
använder välkända offentliga källor, till exempel
publicerade rapporter från internationella
organisationer och från myndigheter om
situationen avseende mänskliga rättigheter.
Negativa artiklar i media kan avslöja negativa
incidenter som involverar leverantörer, liksom
incidenter i de regioner där de är verksamma.
Detta kombinerade tillvägagångssätt hjälper
Telia att identifiera etiska problem och att stödja
mänskliga rättigheter inom leverantörskedjan.
De arbetstagare i värdekedjan som kan utsättas
för väsentliga inverkningar av Telias verksamhet
eller via värdekedjan är direkt anställda hos nivå
1-leverantörer i Norden och Baltikum och anställda
hos underleverantörer över hela världen som
levererar till Telia. (S2-SBM-3-11-(a))
Telia tillämpar ett riskbaserat arbetssätt för att
upptäcka högriskleverantörer, med särskild
uppmärksamhet på kända högriskområden sett
till mänskliga rättigheter och barnarbete. Länder
som bedöms ofria i den årliga utvärderingen
från Freedom House anses vara högriskländer.
(S2-SBM-3-11-(b))
Väsentliga negativa inverkningar på arbetstagare i
värdekedjan kan handla om:
• Barn- och tvångsarbete
• Diskriminering
• Föreningsfrihet
• Hälsa och säkerhet
• Löner och kompensation
• Arbetstid.
(S2-SBM-3-11-(c))
En tydlig process för leverantörsutvärdering, due
diligence (tillbörlig aktsamhet), har etablerats
för att utvärdera hållbarhetsprestanda hos
Telias leverantörer. Leverantörer är skyldiga att
anpassa sig till och följa bolagets uppförandekod
för leverantörer, och leverantörer som hanterar
personuppgifter eller andra känsliga data måste
följa kraven på säkerhet och integritet som
anges i Telias säkerhetsdirektiv för leverantörer.
Leverantörerna förväntas tillämpa dessa krav i hela
sin egen leverantörskedja.
Som en del av sin leverantörshantering för Telia
en löpande dialog för att öka leverantörernas
medvetenhet om och förståelse för bolagets
förväntningar. Alla avvikelser hanteras
genom åtgärdsplaner och uppföljning för att
utvärdera effekten av dessa. Resultaten delas
med koncernens inköpsavdelning och med
affärsansvariga personer. Risker och utmaningar
som kräver en gemensam strategi tas upp på
möten med leverantörerna, där högsta ledningen
från Telia och leverantören möts för att diskutera
aktuella frågor och komma överens om åtgärder.
Om en leverantör inte uppfyller en åtgärdsplan för
en kritisk avvikelse kan det bli aktuellt att säga upp
leverantörsrelationen. (S2-SBM-3-11-(d))
Som en del av Telias dubbla väsentlighetsanalys
identifierades följande väsentliga risker som
härrör från inverkningar på och beroenden hos
arbetstagare i värdekedjan:
• Telias leverantörer kan ställa orimliga krav på
sina anställda, till exempel extrema arbetstider,
vilket leder till osäkra förhållanden för deras
personal.
• Bolagets leverantörer kan underlåta att skapa
en säker och sund arbetsmiljö. Det kan handla
om otillräckliga skyddsåtgärder eller långvarig
exponering för ämnen som har negativ inverkan
på arbetstagarnas hälsa. (S2-SBM-3-11-(e))
Dessa risker kan uppstå på grund av inverkningar
på arbetstagare som tillverkar produkter som köps
av Telia. (S2-SBM-3-13) Inom ramen för sin due
diligence-process kan Telia upptäcka risker för
arbetstagare som utsätts för osund arbetsmiljö,
med särskilt fokus på minderåriga medarbetare.
(S2-SBM-3-12)
126Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 127 =====
S2-1 Policyer för arbetstagare
i värdekedjan
Mänskliga rättigheter
Policyer
Telia har åtagit sig att respektera och stödja
mänskliga rättigheter för människor som påverkas
av bolagets verksamhet och de samhällen där
det är verksamt. Koncernens policy för mänskliga
rättigheter ska proaktivt påverka affärspartners,
regeringar och andra intressenter att upprätthålla
högsta standard för mänskliga rättigheter i hela
värdekedjan.
Dessutom kräver Telias uppförandekod för
leverantörer att alla leverantörer i hela värdekedjan
verkar för integritet, etik och hållbarhet. Detta
åtagande omfattar aktivt förebyggande av
allvarliga negativa inverkningar, som tvångsarbete,
barnarbete, livshotande situationer, miljöskador,
korruption och angrepp på miljö- och
människorättsförsvarare.
Den växande rollen hos AI behandlas i Telias
vägledande principer om AI-etik, som föreskriver
att alla leverantörer tillämpar en ansvarsfull och
etisk AI-praxis genom alla faser av konstruktion,
implementering, testning och användning av
AI-lösningar.
Telias åtaganden beskrivs närmare i följande
ämnesspecifika koncernpolicyer och
koncerninstruktioner (S2-1-16):
• Group Policy - Anti-Bribery and Corruption
(Anti-korruption och mutor)
• Group Policy - Environment (Miljö)
• Group Policy - Freedom of Expression and
• Government Surveillance (Yttrandefrihet och
övervakningsintegritet)
• Group Policy - Media Owner Commitments
(Åtaganden som medieägare)
• Group Policy - People (Medarbetare)
• Group Policy - Privacy and Data Protection
(Kundintegritet och dataskydd)
• Group Instruction - Occupational Health,
Safety and Wellbeing (Hälsa och säkerhet på
arbetsplatsen)
• Group Instruction - Trade Sanctions and Export
Control (Handelssanktioner och exportkontroll)
• Group Instruction - Speak Up and Non-
Retaliation (Visselblåsning och skydd mot
vedergällning).
Mer information om Telias koncernpolicyer och
koncerninstruktioner finns i tabellen i avsnitt G1-1.
Allmän strategi
Telia har åtagit sig att respektera mänskliga
rättigheter i hela sin värdekedja och arbetar aktivt
med väsentliga människorättsfrågor, till exempel
barns rättigheter, digital inkludering, yttrandefrihet
och övervakningsintegritet, mediefrihet,
arbetsrätt och miljöfrågor i leverantörskedjan.
Öppenhetskraven ökar, vilket återspeglas i
nya och kommande lagar som EU:s direktiv
om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om
hållbarhet (CSDDD) och Norges öppenhetslag
(Åpenhetsloven).
I bolagets uppförandekod för leverantörer
kräver Telia att leverantörerna också värnar om
de mänskliga rättigheterna genom att tillämpa
god praxis inom de områden som koden
omfattar. Uppförandekoden stöds av Telias
visselblåsningssystem, som hjälper Telia att
identifiera potentiella fall av bristande efterlevnad.
Bolaget är engagerat i due diligence för
mänskliga rättigheter. Detta är en kontinuerlig
riskhanteringsprocess som är avsedd att
identifiera, förebygga och mildra negativa
inverkningar på mänskliga rättigheter och
redovisa hur Telia hanterar frågan. Processen ska
även identifiera möjligheter att stödja mänskliga
rättigheter i bolagets affärsverksamhet. Telia
samverkar kontinuerligt med intressenter för att
bättre förstå bolagets potentiella och faktiska
inverkningar på mänskliga rättigheter.
Telia kräver att mänskliga rättigheter och
arbetsrätt upprätthålls i leverantörskedjan, enligt
uppförandekoden för leverantörer och enligt
befintlig och kommande lagstiftning om tillbörlig
aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter.
I Telias policy för mänskliga rättigheter behandlas
följande ämnen (S2-1-17-(a)):
• Due diligence (tillbörlig aktsamhet) för
mänskliga rättigheter i leverantörskedjan
• Uppförandekod och uppförandekod för
leverantörer
• Avtalskrav avseende mänskliga rättigheter och
arbetsrätt
• Leverantörsrevisioner och högriskleverantörer
• Klagomålsförfarande
• Anständiga arbetsvillkor och tillräcklig
levnadsstandard i leverantörskedjan
• Förenings- och kollektivavtalsfrihet i
leverantörskedjan
• Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen genom
leverantörskedjan
• Slaveri
• Barnarbete.
Telia skyddar arbetstagare i värdekedjan
genom sitt Compliance Verification Program för
leverantörer (läs mer i avsnitt G1). Syftet med
detta program är att stödja leverantörernas
hållbarhetsarbete, med följande mål i åtanke
(S2-1-17-(b)):
• Öka och förtydliga kunskapen om Telias
ställningstagande och förväntningar i fråga om
hållbarhet.
• Ökad medvetenhet om Telias krav i
uppförandekoden för leverantörer och
säkerhetsdirektivet för leverantörer.
• Hjälpa externa parter att identifiera brister och
förbättra sin efterlevnad av Telias krav.
• Åtgärda specifika överträdelser av, eller
avvikelser från, Telias krav, där tredje part
behöver vidta korrigerande åtgärder.
• Uppmuntra arbetet och dela information om
framsteg och bästa praxis.
• Utvärdera och förbättra effektiviteten i Telias
revisionsprocess genom återkoppling från tredje
part.
• Uppfylla kundkrav avseende ansvarsfulla inköp.
• Stärka relationen mellan Telia, bolagets kunder
och leverantörer samt andra intressenter.
127Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 128 =====
Telia följer upp och verifierar korrigerande
åtgärder som en leverantör vidtar. Denna
uppföljning sluter cirkeln i revisionsprocessen
genom att rapportera om åtgärder som den tredje
parten har vidtagit baserat på revisionsresultat och
rekommendationer och om de förbättringar som
de korrigerande åtgärderna har medfört. Om alla
resultat och rekommendationer från en revision
är effektivt lösta, och alla korrigerande åtgärder
är slutförda och rapporterade i rätt tid, anses
revisionen vara slutförd. (S2-1-17-(c))
Slaveri
Telia tolererar inte någon form av slaveri,
tvångsarbete, skuldslaveri eller människohandel
i någon del av sin värdekedja. Bolagets
uppförandekod för leverantörer (S2-1-18)
behandlar specifikt dessa krav i avsnittet om
modernt slaveri och tvångsarbete (SCoC 2.2.1.3).
Telia förväntar sig att leverantörerna gör följande
(S2-1-18):
• Aktivt säkerställer att det inte förekommer
någon form av slaveri, tvångsarbete,
skuldslaveri eller människohandel i någon del
av värdekedjan. Detta inkluderar användning av
anställningskontrakt som är avsedda att täcka
arbetsgivarens kostnader för utbildning eller
förberedelser som är nödvändiga för normal
kommersiell verksamhet.
• Inte olagligen begränsar medarbetarnas
rörelsefrihet.
• Bekräftar medarbetarnas rätt att säga upp sin
anställning, förutsatt rimligt varsel.
• Inte begär att medarbetarna deponerar
pengar eller motsvarande och/eller sina
identitetshandlingar i original, eller betalar några
avgifter eller kostnader för rekrytering eller
anställning.
Telias visselblåsningssystem gör det möjligt
för medarbetare och externa intressenter att
rapportera misstankar om brott mot Telias
uppförandekod eller uppförandekod för
leverantörer utan rädsla för bestraffning eller
repressalier, i syfte att underlätta opartiska
utredningar. Se G1-1 Rapportering av problem för
mer information om Telias visselblåsningssystem.
(S2-1-19)
Internationellt erkända principer och ramverk
Telias uppförandekod för leverantörer är i linje
med bolagets interna policyer och åtaganden. Den
bygger på internationella avtal som FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR)
och Internationella arbetsorganisationens (ILO)
kärnkonventioner. Koden ställer bland annat krav
inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt,
hälsa och säkerhet, miljö, klimatförändringar och
affärsetik. (S2-1-19)
S2-2 Rutiner för kontakter med
arbetstagare i värdekedjan
angående inverkningar
Compliance Verification Program för
leverantörer
Telias Compliance Verification Program för
leverantörer ska hjälpa leverantörerna att lyfta
sin nivå i hållbarhetsfrågor. Som en del av
programmet för Telia en löpande dialog för
att öka leverantörernas medvetenhet om och
förståelse för bolagets förväntningar. Bolaget
verifierar efterlevnaden av uppförandekoden för
leverantörer genom en kombination av dialog och
interna och/eller externa bedömningsmekanismer,
inklusive men inte begränsat till självutvärderingar,
undersökningar, platsbesök och revisioner hos
leverantörer och underleverantörer. Specifika
områden kan granskas i detalj, t.ex. transporter.
Dessa aktiviteter hjälper Telia att bedöma
om leverantörerna uppfyller kraven och vid
behov kräva åtgärdsplaner i ett tidigt skede.
Beslut om vilka leverantörer som ska genomgå
revision fattas genom en prioriteringsprocess
med Telias ämnesexperter och bolagets
visselblåsningssystem som interna/externa parter.
Resultat från Compliance Verification Program för
leverantörer kommuniceras till relevanta interna
intressenter för beslut och diskussion med den
aktuella leverantören. Telia samarbetar aktivt med
och har dialog med leverantören för att korrigera
eventuella brister som upptäckts.
Läs mer i G1-2 Compliance Verification Program
för leverantörer. (S2-2-22)
Direkt engagemang
Telia engagerar sig direkt med medarbetare i
sin leverantörskedja genom flera omfattande
utvärderingar som genomförs i samband med
JAC (Joint Alliance for CSR), en sammanslutning
av telekommunikationsoperatörer som
samarbetar för att utveckla och implementera
hållbarhetsstandarder i sina leveranskedjor. Dessa
utvärderingar är viktiga för att förstå och förbättra
medarbetarnas villkor.
Under 2024 genomförde JAC 150 bedömningar,
inklusive revisioner, i 31 länder och på olika nivåer
i försörjningskedjan (nivå 1: 41%, nivå 2: 51%, nivå
3: 7%). Totalt intervjuades 20 427 arbetstagare,
vilket resulterade i 661 åtgärdsplaner. De flesta
resultaten handlade om hälsa och säkerhet,
följt av arbetstider, miljöfaktorer samt löner och
ersättningar. Av dessa bedömningar införlivades
110 revisioner i Telias Compliance Verification
Program. (S2-2-22-(a)) (S2-2-22-(b))
Telias process för ansvarsfulla inköp ägs av Chief
Procurement Officer. (S2-2-22-(c))
Effektiviteten i Telias engagemang med
medarbetare i värdekedjan bedöms genom
leverantörsrevisioner, som utvärderar
efterlevnaden av arbetsnormer, hälso- och
säkerhetsföreskrifter samt etisk praxis. I händelse
av problem aktiveras åtgärdsplaner som
leverantörerna måste genomföra för att förbättra
sina rutiner. Uppföljningsrevisioner säkerställer att
åtgärderna genomförs effektivt.
Telias återkommande revisioner enligt Compliance
Verification Program för leverantörer – genomförs
vanligtvis vart tredje år – bidrar till hög standard
128Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 129 =====
och kontinuerliga förbättringar. Samtidigt mäter de
effektiviteten. Denna pågående process främjar
en kultur av ansvarsskyldighet och etiskt agerande
genom hela värdekedjan. Detta syftar till att
medarbetarnas rättigheter konsekvent bevakas
och upprätthålls. (S2-2-22-(e))
Bolaget får kunskap om medarbetarnas perspektiv
på värdekedjan genom de bedömningar som ingår
i due diligence-processen och utvärderingarna i
Compliance Verification Program för leverantörer.
I händelse av att en underleverantör till en
leverantör utsatts för skada följer Telia upp
respektive leverantörs åtgärder i sammanhanget.
(S2-2-23)
S2-3 Rutiner för att gottgöra
för negativa inverkningar
och kanaler genom vilka
arbetstagare i värdekedjan kan
uppmärksamma problem
Processer
Rapportering om ärenden med negativ inverkan
på medarbetare i Telias värdekedja sker
kvartalsvis, inklusive statistik och uppgifter om
eventuella specifika ärenden. Rapporter lämnas till
bolagets revisionsutskott. Läs mer i avsnitt G1–2.
(S2-3-27-(a))
Telias visselblåsningssystem gör det möjligt
för alla arbetstagare i värdekedjan att
rapportera misstankar anonymt utan rädsla för
vedergällning eller repressalier, och underlättar
därmed opartiska utredningar. Se G1-1
Rapportering av problem för mer information om
visselblåsningssystemet. (S2-3-27-(b)) (S2-3-27-(c))
(S2-3-AR23) (S2-3-AR24) (S2-3-AR25) (S2-3-28)
(S2-3-AR25)
Inlämnade anmälningar och behandlingen
av dessa är fullt spårbara inom
visselblåsningssystemet, vilket säkerställer att
systemet är effektivt. (S2-3-27-(d))
S2-4 Åtgärder avseende väsent-
liga inverkningar för arbetstagare
i värdekedjan och strategier för
att hantera de väsentliga riskerna
och utnyttja de väsentliga möjlig-
heterna, vad gäller medarbetare i
värdekedjan, och dessa åtgärders
ändamålsenlighet
Åtgärder
De viktigaste resultaten som identifierats av
Compliance Verification Program för leverantörer
inkluderar frågor relaterade till arbetsrätt,
diskriminering, föreningsfrihet, löner och
ersättning, hälsa och säkerhet samt arbetstider.
Genom att säkerställa att korrigerande åtgärder
följs upp kan Telia mildra eventuella ytterligare
negativa inverkningar inom dessa områden.
Mer information om Compliance Verification
Program för leverantörer finns i S2-2 Compliance
Verification Program för leverantörer och S2-3
Processer. (S2-4-32-(a)) (S2-4-32-(c)) (S2-4-
32-(d)) (S2-4-33-(a)) (S2-4-33-(b)) Se även G1-2
Compliance Verification Program för leverantörer.
Telias pågående due diligence-process och Com-
pliance Verification Program för leverantörer
används för att identifiera leverantörer med höga
risknivåer. När de har identifierats vidtas snabba
åtgärder med leverantören och de följs upp.
(S2-4-34-(a))
Inga väsentliga möjligheter avseende arbets-
tagare i värdekedjan identifierades i samband
med den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA).
(S2-4-34-(b)) Inga allvarliga människorättsfrågor
eller incidenter identifierades av Telias Compliance
Verification Program för leverantörer under 2024.
Programmets huvudsakliga resultat handlar om
arbetsrätt, diskriminering, föreningsfrihet, löner
och ersättningar, hälsa och säkerhet samt arbets-
tider. Inga av dessa ansågs allvarliga (S2-4-36).
Avvikelserna relaterade till arbetsrätt har bedömts.
Ett ärende har avslutats, det andra behandlas.
Båda involverar fabriker i Kina som överskrider den
lagliga gränsen för utsänd personal. Den avslu-
tade avvikelsen åtgärdades genom att uppdatera
rekryterings processer i enlighet med gällande
reglering, utbilda personal på personal-
avdelningen och genomföra en överföringsplan
för utsänd personal. Den pågående avvikelsen
behandlas med en aktiv handlingsplan.
S2-5 Mål för hur väsentliga
negativa inverkningar ska
hanteras, positiva inverkningar
stärkas och väsentliga risker och
möjligheter hanteras
Mål
Anställda eller deras representanter i Telias
värdekedja är inte direkt engagerade i processen
att etablera mål för att hantera väsentliga
inverkningar, risker och möjligheter. (S2-5-42-(a))
Som en del av bolagets leverantörsrevisioner
identifieras korrigerande åtgärder. Telia följer upp
leverantörens förbättringar. Läs mer om målen i
avsnitt G1–2. (S2-5-42-(b)) (S2-5-42-(c))
129Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 130 =====
S3. Berörda
samhällen
Digital inkludering
Telias strategi
Digitaliseringen påverkar våra samhällen och
skapar både möjligheter och risker. Tillförlitlig
uppkoppling och relevant digital kompetens
är avgörande för att ingen ska bli efter i den
digitala världen. Telias arbete fokuserar på digital
jämlikhet och inkludering så att människor och
samhällen i Norden och Baltikum ska kunna
utnyttja digitaliseringens fulla potential.
Barns rättigheter
Telias strategi
Barn och unga är aktiva användare av Telias
tjänster. Bolaget anser att tillgång till internet
berikar barns liv och ger dem möjlighet att umgås,
leka och lära. Barn är samtidigt särskilt sårbara för
hot på nätet, som nätmobbning, övergrepp och
olämpligt innehåll.
För att skydda barn på nätet krävs samarbete
inom och utanför telekomsektorn. Ett nära
samarbete med organisationer som arbetar
med barns rättigheter ger Telia bättre förståelse
för hur bolaget påverkar barn, både direkt och
indirekt. Samarbetet med World Childhood
Foundation och andra barnrättsorganisationer
har hjälpt Telia att utveckla sina åtgärder för
att förhindra distribution av material som visar
sexuella övergrepp på barn via nätet och ge
föräldrar stödmaterial som de kan använda
för att lära sina barn säkerhet på nätet. GSMA
Mobile Alliance to Combat Digital Child
Sexual Exploitation är ett exempel på hur Telia
samarbetar med sina branschkollegor för att
påverka lagstiftning och utbyta bästa praxis.
Yttrandefrihet och
övervakningsintegritet
Telias strategi
Yttrandefrihet och övervakningsintegritet är
centralt för Telias verksamhet, eftersom nätverk
och telekomtjänster ger tillgång till information
och möjlighet att utbyta åsikter. Det primära
syftet på detta område är att minska riskerna för
brott mot mänskliga rättigheter i samband med
myndighetsövervakning av kommunikation, och
att kunderna ska känna sig säkra på att Telia
respekterar och bevakar deras yttrandefrihet.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Digital inkludering
Negativ inverkan/ faktisk: Skillnader i kvalitet på uppkoppling i stad och på
landsbygd kan leda till ojämn digital inkludering och en negativ uppfattning om
digitaliseringen.
Nedströms
Positiv inverkan/ faktisk: Tillgång till tillförlitlig uppkoppling för miljontals
kunder
Risk: Risk för skillnader i servicekvalitet och oöverkmoliga priser på digitala kan
leda till kundmissnöje.
Möjlighet: Projekt för digital inkludering som förbättrar den digitala
kompetensen säkerställer högre kundaktivitet online och minskar antalet samtal
till kundtjänst.
Barns rättigheter
Negativ inverkan/ faktisk: När tekniken utvecklas och barn får ökad tillgång till
den kan de utsättas för grooming och mobbning eller exponeras för våldsamt
innehåll på nätet. Sådant innehåll skulle kunna göras tillgängligt via Telias
nätverk. Den allvarligaste problemet när det gäller barn är förekomsten på
nätet av material som visar sexuella övergrepp på barn.
Nedströms
Yttrandefrihet
Positiv inverkan/ faktisk: Som leverantör av infrastruktur för internet och fria
medier ger Telia sina kunder möjlighet att utöva sin yttrandefrihet.
Nedströms
Risk: Regeringar kan begränsa yttrandefriheten, vilket kan påverka Telias
anseende och konsumenternas förtroende för bolaget.
130Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 131 =====
Digital inkludering
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga
inverkningar, risker och
möjligheter och deras
förhållande till strategi och
affärsmodell
Väsentliga inverkningar som bedöms under digital
inkludering har sitt ursprung i bolagets egen
verksamhet. (S3-SBM-3-9-(a))
Negativa inverkningar kan inkludera brist på digital
kompetens, vilket leder till att utsatta grupper
blir socialt utestängda. Detta är en utbredd och
systematisk inverkan (som är kopplad till digital
inkludering: digital kompetens). (S3-SBM-3-9-(b)).
Positiva inverkningar härrör från tillgången till
Telias nättjänster för människor samt den utökade
räckvidden, kapaciteten och kvaliteten hos Telias
4G- och 5G-nät. I de länder där Telia finns har
befolkningstäckningen för 5G ökat till 97% under
2024. (S3-SBM-3-9-(c))
Väsentliga risker som härrör från inverkningar
på och beroenden hos de berörda samhällena
inkluderar risken för dålig tjänstekvalitet i
vissa glesbygdsområden, vilket kan minska
kundnöjdheten, öka kundbortfallet och ge negativ
publicitet (detta avser digital inkludering: tillgång.)
(S3-SBM-3-9-(d)
Telias initiativ för digital inkludering ökar
medvetenheten om risker och möjligheter i den
digitala världen, med målet att bygga digital
kompetens. Digital inkludering är en förutsättning
för digital kompetens. I dessa satsningar används
både fysiska och digitala kanaler, där formaten och
kanalerna bestäms utifrån målgruppernas behov
och potentialen att nå specifika grupper.
De allra flesta av Telias initiativ genomförs i
samarbete med intressenter eller partners som
kommuner (för att nå seniorer och invandrare) och
genom specifika sammanslutningar (som
barnrättsorganisationer). Initiativen räknas till
Telias åtgärder endast om det finns ett väsentligt
bidrag från bolaget, antingen som initiativtagare
eller genom bidrag, ekonomiskt eller in natura.
För information om Telias initiativ för digital
inkludering, se S3-4 Åtgärder och S3-5 Mål.
En studie från Internetstiftelsen 2024 konstaterar
att digital exkludering riskerar att förstärka
ojämlikheter och marginalisering. Individer som
inte deltar i den digitala världen kan gå miste om
information, kommunikation och tjänster, vilket kan
göra dem mer sårbara på arbetsmarknaden och i
samhället. Studien beskriver barriärer som brist på
kunskap, oro för digital säkerhet och begränsad
tillgång till teknik. Medan yngre individer
rapporterar färre hinder, anger äldre och personer
som bor i utsatta områden större hinder (S3-SBM-
3-10) (S3-SBM-3-11)
Industry Impact Report visar att uppkoppling
och digitalisering kan bidra till att påskynda
framstegen inom FN:s globala mål för hållbar
utveckling. (S3-1-16-(a)) (S3-1-17)
S3-1 Policyer för berörda
samhällen/digital inkludering
Telias policy för mänskliga rättigheter beskriver
bolagets hantering av inverkningar, risker och
möjligheter kopplade till samhällen som påverkas
av ämnet digital inkludering.
Policyn beskriver bolagets åtagande att respektera
och stödja alla mänskliga rättigheter inom
ramen för de internationella standarder som
beskrivs i avsnitt G1-1. Bolaget fokuserar på de
mänskliga rättigheter som riskerar att drabbas
av de allvarligaste negativa inverkningarna och
som är mest relevanta för dess bransch och
affärsverksamhet. Dessa risker identifieras genom
fortlöpande due diligence. Mer djupgående
konsekvensbedömning avseende mänskliga
rättigheter (HRIA) utförs inom Telia Company
när så är lämpligt.Digital inkludering är ett av de
områden som har betydelse för de mänskliga
rättigheterna. (S3-1-14) (S3-1-15)
I enlighet med FN:s vägledande principer för
företag och mänskliga rättigheter har Telia åtagit
sig att respektera mänskliga rättigheter i hela
värdekedjan genom att tillämpa en process för
tillbörlig aktsamhet, så kallad due diligence,
inom mänskliga rättigheter. Telias produkter och
tjänster möjliggör även att mänskliga rättigheter
förverkligas, till exempel genom att underlätta
tillgång till hälsovård, utbildning och arbete.
Forskningsresultat från GSMA:s 2024 Mobile
131Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 132 =====
S3-2 Rutiner för kontakter med
berörda samhällen angående
inverkningar/digital inkludering
Engagemang
När det gäller frågan om digital inkludering
gällde intressenternas farhågor främst skillnader i
tjänstekvalitet mellan nät i stad och på landsbygd
och konsekvenser av att kopparnät avvecklas.
Telia konstaterar att det finns kvalitetsskillnader
mellan stad och landsbygd, men har åtagit sig
att förbättra nättäckningen överallt där bolaget
är verksamt. I Sverige och Litauen uppfattas Telia
ha bäst nättäckning och kvalitet med 5G, enligt
data från undersökningar av användarupplevelsen
samt fältmätningar (OpenSignal, umlaut m.fl.).
Gällande övergripande mobilnätskvalitet är Telia
nummer ett i Norge och Estland. Bolaget arbetar
också med att förbättra sin mobilnätskvalitet
på alla marknader, genom ett kontinuerligt
moderniseringsprogram.
Avvecklingen av kopparnätet medför risker i form
av att kunderna måste installera nya fiber- eller
mobilnätsbaserade lösningar och lära sig att
använda ny hårdvaruutrustning. Avvecklingen av
kopparnäten är förenad med risker, men hanteras
noggrant tillsammans med kommuner och
relevanta myndigheter för att förebygga negativa
konsekvenser för individer och lokalsamhällen.
Telias SVP, chefen för kommunikation, varumärke
och hållbarhet, har det operativa ansvaret
för intressentkontakter och för att bolagets
förhållningssätt relaterar till dessa. (S3-2-21-(c))
S3-4 Åtgärder avseende
väsentliga inverkningar
avseende digital inkludering,
och strategier för att hantera de
väsentliga riskerna och utnyttja
de väsentliga möjligheterna
vad gäller berörda samhällen,
och dessa åtgärders
ändamålsenlighet
Åtgärder
På grund av den höga inflationen och den
generellt negativa ekonomiska situationen som
drabbar många konsumenter under 2024 fortsatte
riskerna relaterade till kostnadsaspekten för
digital inkludering att öka. Telia mildrar effekterna
genom att rekommendera kunder som har
ekonomiska svårigheter att byta till Telias billigare
abonnemangsalternativ eller att vända sig till de
av Telias varumärken som har en lågkostnadsprofil.
Telia vill skapa tillgänglighet för alla
genom att hjälpa människor med olika
funktionsnedsättningar att använda Telias tjänster.
Telias globala designsystem är anpassat till den
europeiska tillgänglighetslagen (EAA-direktiv
2019/882) och följer standarden Web Content
Accessibility Guidelines (WCAG 2.1 AA eller högre)
som omfattar aspekter som färgkontrast, läsbarhet
och skärmläsarkompatibilitet. Bolaget har inlett
en process som främjar samarbete och sprider
tillgänglighetsexpertis inom hela organisationen
för att bidra till att säkerställa efterlevnad av EAA.
Initiativ
Telia identifierar de åtgärder som behövs som
respons på potentiella negativa inverkningar
på samhällen som påverkas av ämnet digital
inkludering genom att engagera intressenter i olika
initiativ. (S3-4-33-(a)) Telia gör även regelbundna
konsekvensbedömningar avseende denna fråga.
(S3-4-33-(b)) (S3-4-33-(c))
Initiativ för digital inkludering
Seniorer
Telia hjälper äldre människor att hålla sina elek-
troniska enheter säkra, öka sin digitala kompetens
och lära sig mer om bedrägerier och onlinesäker-
het. Detta sker genom personliga möten för digital
vägledning, organiserade tillsammans med stora
kunder, samt webbinarier, tidskrifts- och nätartiklar
samt kundservice i butiker. Dessa aktiviteter är
viktiga för att denna intressentgrupp ska få tillgång
till viktiga samhällstjänster som hälso- och sjuk-
vård och banktjänster.
Barn, föräldrar och lärare
Barn och unga är särskilt sårbara för hot på nätet
och måste vara väl rustade för att skydda sig. Telia
lär barn och ungdomar om säkerhet på nätet, och
täcker ämnen som integritet och personuppgifter,
lösenord, sociala medier och lämpligt beteende
på nätet. Detta sker genom fysiska workshops i
skolor och på sommarläger, online-utbildningar
och online-innehåll, pedagogiska spel och
frågesporter.
Telia använder webbportaler som erbjuder
relevant och användbar information för att
stödja föräldrar och vårdnadshavare i sin uppgift
S3-3 Rutiner för att gottgöra
för negativa inverkningar och
kanaler genom vilka berörda
samhällen kan uppmärksamma
problem avseende digital
inkludering
Telia erbjuder för närvarande ingen kompensation
till digitalt exkluderade grupper. (S3-3-35)
132Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 133 =====
S3-5 Mål för hur väsentliga
negativa inverkningar ska
hanteras, positiva inverkningar
stärkas och väsentliga risker
och möjligheter hanteras/digital
inkludering
Tillgång till pålitlig uppkoppling
Telias ambition är att leverera högkvalitativa
tjänster till sina kunder. Under 2024 fortsatte
bolaget att göra stora investeringar för att
förbättra sin nätverkstäckning och kvalitet, och
uppnådde följande milstolpar:
• Nästan 100% befolkningstäckning med 4G
• 97% befolkningstäckning med 5G
• I områden där fiberuppkoppling inte är lämplig
eller möjlig tillhandahåller Telia trådlös fast
uppkoppling via sina 4G- och 5G-nät.
Bygga digital kompetens
2021 inledde Telia ett koncernomfattande
program för att öka den digitala kompetensen,
baserat på analyser av lokala behov. Under 2024,
efter att redan ha överskridit sitt mål för 2026 att
nå 2,2 miljoner individer med initiativ för digital
kompetensutveckling, höjde Telia sitt mål till 3
miljoner individer vid utgången av 2027. Man
inriktar sig då främst på seniorer, barn, nyanlända,
kvinnor och små till medelstora företag.
Genom att uppfylla dessa mål kan Telia engagera
sig direkt med de berörda samhällena.
Genom ett projekt i samarbete med Mötesplats
Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet har
Telia utvecklat ett verktyg och en vägledning för
att möjliggöra bedömning av bolagets initiativ
inom digital kompetens. Korta sammanfattningar
av de olika initiativens bedömningar finns
tillgängliga på Telias webbplats, tillsammans
med beskrivningar av initiativen. Telia har gjort
verktyget tillgängligt för andra företag för att
fler företag ska börja tillämpa effektmätning.
(S3-5-42-(b))
År Mål Resultat 2024
2027 Nå 3 miljoner människor genom initiativ för digital
inkludering
2 319 997 personer har nåtts sedan 2021
2025 99% 5G-befolkningstäckning 97% täckning (2023: 87%)
att skydda barn online och ge dem egenmakt.
Genom programmeringskurser (för närvarande
endast tillgängliga i Litauen) vill Telia inspirera
studenter och utbilda dem inom IT-området.
Kvinnor
Kvinnliga teknikexperter är idag i tydlig minoritet.
Samtidigt har tekniksektorn brist på medarbetare.
Telia har initierat och deltar i samarbeten och
utbildningsprogram som ska öppna för flera
kvinnor i teknikbranschen.
Invandrare
Nyanlända på Telias marknader möter barriärer
som kan göra det svårt för dem att komma in i
samhället. Genom mentorprogram hjälper Telia
flyktingar, asylsökande och invandrare att komma
in på arbetsmarknaden i teknikbranschen. För
att övervinna vissa hinder för social integration
anordnar Telia event tillsammans med offentliga
kunder för att hjälpa invandrare i att använda
viktiga digitala samhällstjänster.
Små och medelstora företag
Små och medelstora företag har ofta begränsad
digital mognad och riskerar att bli efter på
områden som cybersäkerhet och hållbarhet.
Telia strävar efter att öka små och medelstora
företags kunskap om informationssäkerhetsfrågor
och relevanta digitala tjänster. Detta sker genom
personliga digitala vägledningsevent och
webbinarier. Cybersäkerhetsexperter presenterar
dessa ämnen ur både slutanvändarens och
bolagets perspektiv och hjälper deltagarna
att utveckla praktiska färdigheter och
kunskaper för att förbereda sig för eventuella
informationssäkerhetshot. (S3-2-32) (S3-4-34-(a))
133Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 134 =====
Barns rättigheter
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga
inverkningar, risker och
möjligheter och deras
förhållande till strategi och
affärsmodell
Berörda samhällen som påverkas väsentligt
av Telia inkluderar barn på de marknader där
Telia är verksamt och barn till Telias kunder.
De inverkningar som avses härrör direkt från
bolaget och nedströms i värdekedjan. Dessutom
kan barn potentiellt utsättas för väsentlig
negativa inverkningar i Telias leverantörskedja.
(S3-SBM-3-9-(a))
Negativa inverkningar kan vara att barn utsätts
för grooming eller mobbning eller exponeras för
våldsamt innehåll på nätet genom tillgång till
Telias nätverk. Det allvarligaste problemet när det
gäller barn är förekomsten på nätet av material
som visar sexuella övergrepp på barn. Detta är en
ofta förekommande och utbredd påverkan, som
bolaget bedömer individuellt. (S3-SBM-3-9-(b))
Barn har kategoriserats som berörd intressent
för den identifierade negativa inverkningen. I
avsaknad av fungerande kontroller riskerar barn
med tillgång till internet att skadas. (S3-SBM-3-10)
S3-1 Policyer för barns
rättigheter
Telia baserar sitt arbete på de riktlinjer som
fastställts av FN:s barnrättsprinciper för företag
(CRBP) och har åtagit sig att erkänna, respektera
och stödja barns rättigheter. En viktig del
av bolagets integrering av barns rättigheter
och barnperspektivet i bolagets verksamhet
och erbjudanden är dess koncernpolicyer
och koncerninstruktioner, som beskriver
förväntningarna på och beteendet som krävs av
bolagets medarbetare, partners och leverantörer.
Telias policyer för hantering av inverkningar, risker
och möjligheter relaterade till drabbade samhällen
är följande: (S3-1-14, (S3-1-17))
Koncernens medarbetarpolicy (Barnarbete)
Uppförandekod för leverantörer (Barnarbete and
säkerhet hos produkter och tjänster)
Koncernens dataskyddspolicy (Särskild
uppmärksamhet på barns integritet)
Koncernens policy om yttrandefrihet och
övervakningsintegritet (Risker för yttrandefrihet)
Koncerninstruktion om säkerhet (Material som
visar sexuella övergrepp på barn)
Koncernens policy för mänskliga rättigheter (Barns
rättigheter som en viktig mänsklig rättighet)
Läs mer om Telias koncernpolicyer i avsnitt G1-1.
Telia har åtagit sig att respektera mänskliga
rättigheter i hela bolagets värdekedja, i enlighet
med FN:s vägledande principer för företag och
mänskliga rättigheter och andra internationella
standarder som reglerar företag, som OECD:s
riktlinjer för multinationella företag och FN:s
Global Compact, där Telia Company är medlem.
Det innebär att Telia undviker att kränka mänskliga
rättigheter och hanterar negativa inverkningar
på de mänskliga rättigheterna som bolaget är
involverat i. (S3-1-16)
Telias visselblåsningssystem är en kanal för att
rapportera misstänkta oegentligheter. Systemet
ger såväl medarbetare som externa intressenter
möjlighet att rapportera misstankar utan rädsla
för vedergällning eller repressalier och underlättar
därmed opartiska utredningar. (S3-1-16-(c)).
Telia har inte tagit emot några rapporter om
incidenter från berörda samhällen (S3–1-17).
S3-2 Rutiner för kontakter med
berörda samhällen angående
barns rättigheter
Integrering och främjande av barns rättigheter i
verksamheten
Holistiska konsekvensbedömningar avseende
barns rättigheter har genomförts för att
säkerställa att Telia integrerar barns rättigheter i
sin affärsverksamhet. Den senaste bedömningen
genomfördes 2022, baserat på UNICEFs ramverk
för självbedömning MO-CRIA (Mobile Operator
– Children’s Rights Impact Assessment) som
finns på Telias webbplats. Sammantaget visade
bedömningen att barns rättigheter i hög grad
hade införlivats i Telias verksamhet.
Telia använder också ett verktyg som har
utvecklats i samarbete med den oberoende
icke-vinstdrivande organisationen BSR och som
bygger på FN:s vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter för att bedöma faktiska
och potentiella konsekvenser för barns rättigheter
kopplade till produkter som Telia erbjuder sina
kunder. Verktyget används under bolagets
produktutvecklingsprocess för tjänster som
kommer att användas av barn. Riktlinjer för barns
rättigheter och ansvarsfull marknadsföring finns
tillgängliga för bolagets marknadsföringsteam
och externa partners för att bidra till att barns
rättigheter skyddas i Telias marknadsförings- och
reklamaktiviteter.
Engagemang
Samverkan med viktiga intressentgrupper
– inklusive barn, ungdomar och/eller deras
134Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 135 =====
ombud – är en viktig del av den dubbla
väsentlighetsanalys som Telia genomför med
jämna mellanrum. Läs mer om hur Telia arbetar
med barn via sina rådgivande barnpaneler i
avsnittet Lyssna på barn nedan. (S3-2-21) (S3-2-
21-(a)) (S3-2-21-(b)) (S3-2-21-(d)) (S3-2-22)
(S3-1-16-(b))
Telia samarbetar med partners för att få ökad
förståelse för specifika inverkningar och ämnes-
avgränsningar relaterade till barns rättigheter.
Bland dessa partners finns World Childhood
Foundation, Rädda Barnen, Bris (stödlinje för barn)
och ECPAT (en organisation som arbetar för att
motverka sexuellt utnyttjande av barn).
Telias SVP, chefen för kommunikation, varumärke
och hållbarhet, har det operativa ansvaret
för intressentkontakter och för att bolagets
förhållningssätt relaterar till dessa. (S3-2-21-(c))
Lyssna på barn
Telia har under många år anordnat rådgivande
barnpaneler för att ge barnen en röst när det
gäller deras erfarenheter av livet på nätet. Bland
de ämnen som tas upp finns barns erfarenheter
gällande integritet, onlinespel, ett sunt uppkopplat
liv, digitalt lärande och vilseledande information.
Bolaget använder kunskapen i sina affärsbeslut
och för att utforma erbjudanden och stödmaterial
till familjer. Mer information om resultaten av dessa
barnpaneler finns på Telias webbplats.
Telia interagerar med barn på bolagets marknader
med den specifika avsikten att förbättra
deras digitala kompetens och främja sunt
onlinebeteende. Detta sker genom olika aktiviteter
tillsammans med partners. (S3-2-21-(a)) (S3-2-
21-(b)) (S3-2-21-(d)) (S3-2-22)
S3-3 Rutiner för att gottgöra för
negativa inverkningar och kanaler
genom vilka berörda samhällen
kan uppmärksamma problem med
avseende på barns rättigheter
Tillgång till gottgörelse
Telia kan få information om potentiella risker eller
skador genom sitt visselblåsningssystem och via
kanaler som kundtjänst, revisioner som utförs av
bolagets inköpsavdelning och anmälningar från
medarbetare och externa parter som icke-statliga
organisationer.
Telias visselblåsningssystem är en mekanism på
operativ nivå för anmälan av avvikelser. Systemet är
tillgängligt för både interna och externa intressenter.
Mer information om Telias visselblåsningssystem
finns i G1-1 Rapportering av problem.
Även om barn själva inte använder visselblåsnings-
systemet får Telia kunskap om deras behov genom
ombud som Bris (som har högt förtroende bland
barn) och ECPAT. Dessutom möjliggör och stödjer
Telia fri anonym åtkomst för barn och unga till
hjälplinjer för barn på sina marknader. Telia planerar
att göra en oberoende bedömning av hur medvetna
barn är om dessa kanaler och i vilken utsträckning
de litar på dem. (S3-3-28) (S3-3-27-(a)) (S3-3-27-(b))
(S3-3-27-(c)) (S3-4-33-(c))
S3-4 Åtgärder avseende
väsentliga inverkningar avseen-
de barns rättigheter och strate-
gier för att hantera de väsentliga
riskerna och utnyttja de väsent-
liga möjlig heterna, vad gäller
berörda samhällen, och dessa
åtgärders ändamålsenlighet
Bekämpning av online-material som visar
sexuella övergrepp på barn
Material som visar sexuella övergrepp på barn
(CSAM) är ett allvarligt brott mot barns rättigheter
och är olagligt på alla marknader där Telia verkar.
Telia deltar därför aktivt i kampen mot distribution
av sådant material på nätet genom åtgärder för
blockering och samarbete med branschkollegor,
rättsliga myndigheter och med fristående
organisationer som ECPAT (en del av INHOPE,
International Association of Internet Hotlines) och
World Childhood Foundation.
För att motverka material som visar sexuella över-
grepp på barn anpassar sig Telia till specifika
ramar och partnerskap, som Netclean, för att
tillhandahålla detekteringstjänster till skolor och
kommuner.
Telia blockerar sådana webbplatser som brotts-
bekämpande myndigheter har identifierat som
olagliga på grund av att de innehåller material som
visar sexuella övergrepp på barn. Bolaget stödjer
ett öppet internet och har enbart tagit aktiv ställ-
ning för frivillig blockering inom just detta område.
I Telias eget IT-system används en tekniklösning
som signalerar om material som visar sexuella
övergrepp på barn upptäcks i hårdvara som
används av heltidsanställda, deltidsanställda eller
konsulter. Om sådant material upptäcks anmäls det
till polis och personalåtgärder vidtas i enlighet med
gällande lag. Under 2024 upptäcktes inga sådana
fall, vilka rapporterades till polisen och blev föremål
för brottsutredning.
Barnsäkerhet genom produktutbud
På fyra av fem marknader erbjuder Telia program-
vara som gör det möjligt för föräldrar och vårdnads-
havare att begränsa barnens skärmtid och blockera
webbplatser med olämpligt innehåll. Bolagets
tv- tjänst har en PIN-kodfunktion som gör det
möjligt för föräldrar att begränsa tillgången till
utsänt eller streamat innehåll som innehåll som
är olämpligt för barn. Dessutom visas inget vuxet
innehåll på de tv-kanaler och streamingplattformar
som Telias enhet Tv och Media driver i Sverige och
Finland. Tv-kanalerna tillämpar också en gräns
för sändningstid, vilket innebär att innehåll som
bedöms vara lämpligt endast för en mer mogen
publik enbart visas mellan 21:00 och 05:30.
Material och verktyg för att stödja barns säkerhet
på nätet
Telia tillhandahåller material eller verktyg som
föräldrar kan använda för att stödja sina barn på
nätet på de flesta av bolagets marknader. På vissa
marknader engagerar sig bolagets medarbetare
i skolor och på sommarläger för att skapa
medvetenhet om ämnen som cybersäkerhet och
beteende på nätet.
Telia tillhandahåller också verktyg som är
direkt riktade till barn, till exempel onlinespel
med säkerhetstema och digitala frågesporter.
Sådana verktyg utvecklas alltid i samarbete med
organisationer som arbetar med barns rättigheter,
135Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 136 =====
för att säkerställa ett barnvänligt resultat. Syftet är
att lära barn hur man uppträder smart, säkert och
vänligt online, och att skapa möjligheter för barn att
diskutera sina upplevelser på nätet med vuxna.
Stöd till utsatta barn
Telia fortsätter att stödja den svenska
barnrättsorganisationen Bris, som driver en
hjälplinje för barn och unga. Bolagets stöd har
hjälpt flera barn att kontakta hjälplinjen, genom
förlängda öppettider och fler kontaktkanaler. SMS
har lagts till som ett anonymt och kostnadsfritt
sätt att kontakta Bris. Det är ett resultat av Telias
produktutveckling. Telias kostnader för att
tillhandahålla dessa tjänster uppgår till cirka 2
MSEK per år.
Pågående åtgärder under 2024:
• Blockering av material som visar sexuella
övergrepp på barn i alla länder där Telia är
verksamt, och löpande detektering av sådant
material i Telias IT-system. Telia erbjuder sina
kunder barnskyddsprodukter.
• Gemensamma aktiviteter för att bekämpa
material som visar sexuella övergrepp på barn
med branschkollegor, brottsbekämpande
myndigheter och fristående organisationer, som
GSMA, ECPAT Sweden Techcoalition och World
Childhood Foundations Stella Polaris-projekt.
Dessa åtgärder är i linje med Telias åtagande att
främja mänskliga rättigheter, vilket framgår av
koncernens policy för mänskliga rättigheter, upp-
förandekoden för leverantörer (som behandlar
barnarbete och produktsäkerhet), koncernens
dataskyddspolicy (med särskild uppmärksamhet
på barns integritet) och koncerninstruktionen för
säkerhet (som tar upp material som visar sexuella
övergrepp på barn), vilka alla är integrerade i bola-
gets verksamhet. Åtgärderna implementeras på alla
Telias marknader och omfattar intressenter som
anställda som använder sina arbetsdatorer och
kunder som använder Telias produkter och tjänster.
Dessa aktiviteter pågår och granskas årligen
med förnyade mål. Datainsamlingen är däremot
begränsad – det finns inga specifika data
om blockering av material som visar sexuella
övergrepp på barn. Detekteringsfunktionerna på
arbetsdatorer följs upp och rapporteras årligen.
(S3-4-32-(a))
För att medvetandegöra sina medarbetare
erbjuder Telia utbildningar om barns rättigheter,
framtagna i samarbete med World Childhood
Foundation, samt mer brett om mänskliga
rättigheter. I S3-1 Bekämpning av material som
visar sexuella övergrepp på barn, finns mer
information om Telias åtgärder för att blockera
sådant material och uppföljning av rapporterade
fall. (S3-4-36) (S3-4-32-(c))
Telias samarbete med expertgrupper som Bris,
GSMA, ECPAT och Rädda Barnen hjälper bolaget
att identifiera nödvändiga och lämpliga åtgärder
som respons på negativa inverkningar. Detta är
utöver bolagets eget intressentengagemang, som
dess rådgivande paneler för barn som beskrivs i
S3-2 Lyssna på barn. (S3-4-33-(a)) (S3-4-33-(b))
Telia erbjuder också stödmaterial för familjer och
föräldrar, och ger utbildning för barn och föräldrar
om deras aktiviteter på nätet. (S3-4-32-(c)). Antalet
besökare på portalen och antalet som deltar i
utbildningar registreras och bedöms av Telia.
(S3-4-32-(d))
S3-5 Mål för hur väsentliga
negativa inverkningar på
barns rättigheter ska hanteras,
positiva inverkningar stärkas
och väsentliga risker och
möjligheter hanteras
Telias mål är årliga och är i linje med bolagets
övergripande policyer, inklusive koncernens policy
för mänskliga rättigheter, uppförandekoden och
uppförandekoden för leverantörer. Målen omfattar
insatser i värdekedjan nedströms, som blockering
av material som visar sexuella övergrepp på
barn, och interna personalinitiativ, inklusive
implementering av ett detekteringssystem för
material som visar sexuella övergrepp på barn.
Intressenternas engagemang i målformuleringen
har varit begränsat och de förlitar sig på ombud
snarare än direkt engagemang. Framstegen mot
målen följs upp och granskas årligen (MDR-T).
De berörda samhällena (i detta fall barn) har inte
varit direkt engagerade i att formulera dessa mål.
(S3-5-42-(a)) De är dock en del av målet, och vid
uppföljning av resultat integreras de som nådda
barn, även om de inte ombeds att bidra med
information för detta mått. (S3-5-42-(b)) Telia
engagerar sig direkt med barn via olika initiativ,
till exempel Mobilkörkortet för barn och föräldrar
som använder Telias produkter och tjänster.
(S3-5-42-(c))
År Mål* Resultat 2024
Årligen – Löpande blockera material som visar sexuella
övergrepp på barn på alla marknader och
upptäcka sådant material i IT-system i den
egna verksamheten
– Uppnått i alla nätverk
– Erbjuda kunderna tjänster som skyddar barn
på nätet
– Tjänster tillgängliga på fyra av fem marknader
– Stärka barn genom initiativ för digital
kompetens
– 139 174 barn nådda
(mer information finns i avsnittet
Digital inkludering)
*Målen är årliga och pågående, inte tidsbundna.
136Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 137 =====
Yttrandefrihet och
övervakningsintegritet
S3-1 Policyer relaterade till
yttrandefrihet
Telia har åtagit sig att respektera sina kunders
yttrandefrihet och rätt till integritet samtidigt
som man följer lagarna i de länder där bolaget är
verksamt. Bolaget har tydliga policyåtaganden
etablerade och dess implementeringsprocesser
bygger på perspektiv från Global Network
Initiative (GNI). GNI är ett flerpartsinitiativ där
intressenter i form av IKT-bolag, organisationer för
mänskliga rättigheter, fri press och yttrandefrihet,
akademin och investerare samverkar för att skydda
och främja global yttrandefrihet och integritet i
IKT-branschen.
Stater bestämmer, genom lagstiftning och
myndighetsförfrågningar, omfattningen av
övervakning och begränsningar i det fria
informationsflödet. Telia följer sådan lagstiftning,
men ifrågasätter förfrågningar där rättslig grund
saknas eller är oklar. När internationellt erkända
mänskliga rättigheter och lokal lagstiftning
står i konflikt med varandra, försöker Telia
lyfta frågan med myndigheter, eller informera
konsumenter och övriga intressenter i externa
kommunikationskanaler om vad bolaget gör.
Detta arbete styrs av koncernens policy för
yttrandefrihet och övervakningsintegritet.
(S3-1-14) (S3-1-17)
S3-2 Rutiner för kontakter med
berörda samhällen angående
inverkningar avseende
yttrandefrihet
Processer
I sitt arbete skiljer Telia mellan två typer av
regerings- eller myndighetsförfrågningar och krav:
• En konventionell förfrågan är av mer vardaglig
karaktär och utgör en förfrågan, eller ett krav,
som vanligtvis är mindre riskfyllt, till exempel
hemlig avlyssning i realtid och polisövervakning
baserat på ett domstolsbeslut. Sådana
begäranden tas emot och hanteras av särskilda
lokala team.
• En icke-konventionell förfrågan är en begäran,
eller ett krav, som kan ha en allvarlig inverkan
på användares yttrandefrihet eller personliga
integritet. Exempel på detta är krav på att stänga
åtkomsten till internet, blockera webbplatser
eller lagra uppgifter för övervakning när
lagstiftningen är oklar. (S3-2-21) (S3-2-21a)
(S3-2-21b) (S3-2-21d) (S3-2-22)
Telias koncernövergripande instruktion beskriver
konkreta steg för bedömning och för vilken
eskalering som ska ske vid icke-konventionella
förfrågningar. Sådana begäranden ska bedömas
av det lokala bolaget och eskaleras till koncernnivå
för slutgiltigt beslut om vilka åtgärder som ska
vidtas för att minska riskerna för de mänskliga
rättigheterna. Även om bolagets process syftar
till att identifiera och begränsa potentiella
kränkningar av individers rättigheter, beror
det faktiska utfallet till stor del på den lokala
lagstiftningen. (S3-2-27)
S3-3 Rutiner för att gottgöra
för negativa inverkningar och
kanaler genom vilka berörda
samhällen kan uppmärksamma
problem avseende
yttrandefrihet
Telia erbjuder inte gottgörelse för negativa
inverkningar avseende yttrandefrihet och
övervakningsintegritet.
S3-4 Vidta åtgärder avseende
väsentliga inverkningar
relaterade till yttrandefrihet
och strategier för att hantera de
väsentliga riskerna och utnyttja
de väsentliga möjligheterna,
vad gäller berörda samhällen,
och dessa åtgärders
ändamålsenlighet
Icke-konventionella förfrågningar
Under 2024 fick Telia förfrågningar som rörde
blockering av innehåll av ryskt ursprung på grund
av EU-sanktioner mot Ryssland. Detta ledde till
att totalt 90 webbplatser hade blockerats av Telia
vid årets slut. Telia uppmuntrade kontinuerligt
regeringar och tillsynsmyndigheter att ge tydliga
och snabba riktlinjer för att upprätthålla principen
att regeringar, och inte privata organisationer, ska
fatta beslut om begränsningar av yttrandefriheten.
Konventionella förfrågningar
I rapporter över myndighetsförfrågningar (eng.
Law Enforcement Disclosure Reports, LEDR),
publicerar Telia detaljerad statistik över antalet
konventionella förfrågningar samt information om
icke-konventionella förfrågningar. 2024 års rapport
innehåller statistik om konventionella förfrågningar
från 2022 till 2024. En sammanfattning av Telias
LEDR-rapport finns på nästa sida. Siffrorna visar
antalet löpande konventionella förfrågningar från
myndigheter, inte antalet individer som berörs.
Jämförelser mellan marknader bör undvikas
på grund av skillnader i marknadsandelar och
arbetsmetoder hos både myndigheter och Telia
lokalt. Mer information om definitioner, datakällor
och större utmaningar finns på Telias webbplats.
S3-5 Mål för hur väsentliga
negativa inverkningar ska
hanteras, positiva inverkningar
stärkas och väsentliga risker
och möjligheter hanteras med
avseende på yttrandefrihet
Telias huvudmål i fråga om yttrandefrihet och
statlig övervakning är att ifrågasätta icke-
konventionella förfrågningar relaterade till
yttrandefrihet.
137Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 138 =====
Myndighetsförfrågningar
Notera: Direkt åtkomst ingår inte i statistiken.
Estland
2024 2023 2022
Laglig avlyssning 1 Ingen statistik Ingen statistik Ingen statistik
Historiska data 16 504 22 382 7 974
Abonnemangsdata 2 902 287 946 028 670 909
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 14 13 14
1) Telia Estland kan inte tillhandahålla statistisk information om antalet förfrågningar om övervakning, eftersom de avlyssnade numren
och loggen över förfrågningar krypteras i enlighet med den nationella lagen om elektronisk kommunikation.
2) Kategorin ”abonnemangsdata” inkluderar alla förfrågningar om abonnemangsdata. För andra länder omfattar denna siffra endast
förfrågningar som hanteras av auktoriserade medarbetare, och automatiska förfrågningar som avser en brottsutredning.
Finland
2024 2023 2022
Laglig avlyssning 14 460 12 263 8 178
Historiska data 8 303 6 905 4 982
Abonnemangsdata 1 15 108 13 584 11 109
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 134 144 75
1) ”Ifrågasatta/avslagna förfrågningar” avser i de flesta fall felaktig målinformation från polisen.
Litauen
2024 2023 2022
Laglig avlyssning 1
Ej tillåtelse att
publicera
Ej tillåtelse att
publicera
Ej tillåtelse att
publicera
Historiska data 88 025 81 312 97 926
Abonnemangsdata 46 754 71 393 78 262
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 25 39 24
1) Telia och Telia Litauen har inte fått tillåtelse att sammanställa och publicera egen statistik rörande antalet förfrågningar om
laglig övervakning i Litauen.
Norge
2024 2023 2022
Laglig avlyssning 1 127 1 327 953
Historiska data 4 443 4 273 4 638
Abonnemangsdata 1 9 045 9 885 9 796
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 39 59 71
1) ”Ifrågasatta/avslagna förfrågningar” avser ogiltiga förfrågningar på grund av administrativa formella fel.
Sverige
2024 2023 2022
Laglig avlyssning 4 776 4 166 3 729
Historiska data 10 184 9 138 7 308
Abonnemangsdata 7 062 5 757 3 481
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 141 220 197
138Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 139 =====
S4. Konsumenter
och slutanvändare
Integritet och säkerhet
Telias strategi
Telia har åtagit sig att respektera sina kunders
rätt till personlig integritet och se till att deras
information hanteras och förvaras på ett säkert
sätt. Bolaget tillämpar en proaktiv strategi för att
bedöma hur bolagets databehandling påverkar
kunderna och se till att man hanterar kundernas
personuppgifter lagenligt, rättvist och på ett
tydligt sätt.
Stora datamängder genereras i och hanteras av
Telias tjänster och nät. Bolaget har ansvar för
att dessa data behandlas i enlighet med lag och
skyddas mot missbruk, förlust, otillåten spridning
och skada.
Dataskyddsbestämmelserna blir allt strängare,
samtidigt som den tekniska utvecklingen
möjliggör nya, praktiska och kostnadseffektiva
molnbaserade lösningar. Dessa två trender måste
balanseras mot varandra. Integritetsfrågor är också
relevanta för den ökade användningen av AI, och
det är viktigt att Telia styr hur personuppgifter
används i detta sammanhang.
Samtidigt ökar geopolitiska händelser riskerna för
cyberangrepp mot Telias kunder, mot branschen
och mot samhället i stort. Riskerna hanteras
genom ett brett spektrum av åtgärder som hjälper
Telia att snabbt anpassa sig till en föränderlig
säkerhetsmiljö. På medarbetarsidan investerar
bolaget i bred säkerhetsmedvetenhet inom alla
delar av organisationen, liksom i specialistkunskap
inom olika säkerhetsområden. Telia anpassar
och justerar löpande sina säkerhetsprocesser
för att säkerställa att de fungerar, både ur ett
internt perspektiv och utifrån krav från oberoende
externa revisorer. Bolaget konstaterar att det är
viktigt att öka sina investeringar i moderna och
adekvata säkerhetsverktyg och att maximera
användningen av dessa verktyg.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Integritet
Negativ inverkan/ potentiell: Cyberangrepp samt tekniska och mänskliga fel
ökar mängden personuppgiftsincidenter mot konsumenter, vilket potentiellt
kan skada den berörda intressenten.
NedströmsPositiv inverkan/ faktisk: Inbyggda åtgärder för att skydda Telias system och
konsumentdata.
Risk. Underlåtenhet att uppfylla kundens integritetskrav och förväntningar
kan leda till en ogynnsam uppfattning om hur Telia hanterar dessa frågor.
Underlåtenhet att följa lagen kan leda till ekonomiska påföljder.
Säkerhet
Negativ inverkan/ potentiell: I händelse av störningar i Telias tjänster kan
kunder och samhälle påverkas på olika nivåer genom förlust av kommunikation
i verksamhetskritiska tjänster. Nedströms
Risk: Risk för att cyberhändelser som härrör från ett externt hot stör Telias
tjänster eller leder till dataöverträdelser.
139Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 140 =====
S4-1 Policyer för konsumenter
och slutanvändare avseende
integritet och säkerhet
Policyer
Telias dataskyddspolicy anger principer som
omfattar öppenhet om hur personuppgifter
behandlas, de legitima behandlingskriterierna,
kraven på uppgifternas relevans och den rättsliga
omfattning i vilken den måste lämnas till myndig-
heterna. Telia utvärderar kontinuerligt integritets-
riskerna som är kopplade till personuppgifter och
utvecklar strategier för att minska dessa risker.
Policyn gäller för alla juridiska personer och med-
arbetare inom Telia.
Förutom i Telias dataskyddspolicy behandlas
dessa ämnen även i bolagets koncerninstruktioner,
i ramverk för styrning, risk och efterlevnad (GRC)
och i relaterad riskstyrningsprocess. (S4-1-14)
Telias säkerhetspolicy beskriver ett ramverk
baserat på viktiga säkerhetsprinciper, i linje med
bästa internationella praxis. Telias koncernpolicyer
utfärdas centralt och utgör gemensamma
vägledande principer för Telias verksamhet på de
fem marknaderna. (S4-1-15)
Läs mer om Telias dataskyddspolicy och
säkerhetspolicy i tabellen i avsnittet G1-1.
Mänskliga rättigheter
Telias policy för mänskliga rättigheter omfattar
principer för att undvika att orsaka eller bidra till
negativa inverkningar på mänskliga rättigheter
och för att hantera sådan inverkan om den skulle
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga
inverkningar, risker och
möjligheter och deras
förhållande till strategi och
affärsmodell
Konsumenter som kan påverkas väsentligt av Telia
inkluderar användare av bolagets tjänster som
bolaget lagrar personuppgifter om. Dessa kan vara
kunder som har avtal med Telia, och användare av
bolagets tjänster som inte har slutit direkta avtal.
(S4-SBM-3-10) (S4-SBM-3-10-(a))
Negativa inverkningar kan vara att
kundintegriteten inte upprätthålls, vilket
skulle inverka negativt på Telias kunder (t.ex.
säkerhetsincidenter eller identitetsstöld).
Sådana inverkningar uppstår i enskilda fall (vid
olagliga handlingar eller tekniska fel). I händelse
av störningar i Telias tjänster kan kunder och
samhälle påverkas på olika nivåer genom förlust
av kommunikation i verksamhetskritiska tjänster.
(S4-SBM-3-10-(b)) Aktiviteter som ger positiva
inverkningar är åtgärder kopplade till produkter
och tjänster som stöder transparent hantering av
personuppgifter. (S4-SBM-3-10-(c))
Väsentliga risker kan vara problem
relaterade till integritetsefterlevnad, eller
personuppgiftsincidenter som kan utgöra brott
mot de registrerades integritet. Väsentliga risker
kan även vara cyberincidenter som härrör från
ett externt hot som stör Telias tjänster eller
leder till säkerhetsincidenter. Underlåtenhet att
uppstå. Läs mer om vår strategi i tabellen i avsnitt
G1-1. (S4-1-17)
Telia genomför due diligence för mänskliga
rättigheter, en löpande riskhanteringsprocess, i
syfte att:
• Identifiera och bedöma faktiska och potentiella
inverkningar på mänskliga rättigheter
• Mildra, dvs. vidta lämpliga åtgärder för att
hantera upptäckta problem.
• Följa upp prestanda avseende inverkningar på
mänskliga rättigheter
• Samverka och kommunicera med intressenter för
att bättre förstå bolagets potentiella och faktiska
inverkningar på mänskliga rättigheter. (S4-1-16)
Policyn listar de mänskliga rättigheter som bolaget
har identifierat som de mest väsentliga. Här ingår
rätten till integritet. (S4-1-16-(a)) Både denna
policy och koncernens policy för kundintegritet
och datasäkerhet omfattar engagemang med
konsumenter och slutanvändare. (S4-1-16-(b))
I Telias verksamhet är personuppgiftsincidenter
relaterade till kunder en möjlig form av
negativ inverkan på mänskliga rättigheter.
Telia har en etablerad process för hantering
och rapportering av personuppgiftsincidenter.
Bolaget rapporterar personuppgiftsincidenter till
dataskyddsmyndigheterna och till registrerade
personer i enlighet med GDPR och lokala
integritetslagar. En påverkad kund kan göra
anspråk på ersättning eller anmäla incidenten
till dataskyddsmyndigheten. Telia hanterar
kundanspråk från fall till fall, i enlighet med
fastställda processer och riktlinjer. (S4-1-16-(c))
uppfylla nationell lag eller EU-lag kan medföra
stora ekonomiska påföljder och förtroendetapp.
(S4-SBM-3-10-(d)) (S4-SBM-3-12)
På grund av arten av de produkter och tjänster
som Telia tillhandahåller är bolagets tjänster
normalt desamma för alla kunder. Det kan
dock förekomma särskilda situationer när
avvikelser krävs enligt lag, t.ex. för kundgrupper
med hemligt nummer eller skyddad identitet,
eftersom de kan löpa större risk för skada från
en personuppgiftsincident. På Telias marknader
finns olika regler och processer för att hantera
dessa krav. Till exempel är telekomleverantörer i
vissa länder som standard skyldiga att publicera
kundens kontaktinformation i en telefonkatalog,
om inte kunden förbjuder det, medan det i andra
länder krävs kundens samtycke för att publicera
sådan information. (S4-SBM-3-11)
140Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 141 =====
S4-2 Rutiner för kontakter med
konsumenter och slutanvändare
angående inverkningar
Processer
Telia utnyttjar en strategi kallad ”privacy by
design”, för att stödja efterlevnad av GDPR och
för transparent hantering av personuppgifter
kopplade till alla nya produkter och tjänster. De
viktigaste komponenterna i denna strategi är:
• Integrera dataskydd i Telias verksamhet,
inklusive i produkter, processer och IT-system
från designstadiet och genom hela livscykeln
• Analysera parametrar gällande dataskydd med
integritetsexperter redan i planeringsfasen av en
databearbetningsprocess
• Genomföra en integritetsgranskning och vid
behov en bedömning av dataskyddsåtgärder
innan data bearbetas, om denna bearbetning
medför hög risk för individens rättigheter.
Telias regelverk för säkerhetsstyrning har
utvecklats och förfinats i linje med ISO
27001-standarden och andra relevanta riktlinjer,
som US National Institute of Standards and
Technology Cybersecurity Framework. Regelverket
ställer specifika krav på informationssäkerhet
och relaterad riskhantering inom bolagets
alla funktioner och lokala verksamheter. Telia
är certifierat enligt ISO 27001 och en extern
revision genomförs varje år för att verifiera
säkerhetsåtgärder och kontinuerligt förbättra
säkerheten.
Engagemang i detta ämne sker främst i direkt
kontakt med Telias kunder. I de fall då bolaget
anlitar partners för att hantera försäljning eller
kundvård för dess räkning säkerställer Telia att
dessa partners följer samma integritetskrav.
(S4-2-20-(a)).
Uppföljning av engagemangets effektivitet
Telias varumärkesenkät är ett sätt för bolaget att
bedöma effektiviteten i sitt engagemang med
konsumenterna. Enkäten samlar in kundernas
uppfattning (i jämförelse med deras uppfattning
om liknande tjänsteleverantörer) om en rad
aspekter. Återkopplingen om integritet är ett sätt
att bedöma effektiviteten i Telias engagemang i
detta ämne.
Varumärkesenkäten bygger på associeringsfrågor
där respondenterna uppmanas att klicka på
påståenden som de associerar med varumärket.
Påståendet kopplat till integritet är ”Telia
respekterar kundernas integritet och hanterar
personuppgifter på ett bra sätt”. (S4-2-20-(d))
Grupper som är sårbara för negativa
inverkningar
Telia har identifierat tre grupper som särskilt
utsatta för negativa inverkningar när det
gäller integritet på nätet: seniorer, barn och
invandrare. Dessa grupper är mer sårbara för
integritetsrelaterade inverkningar på grund
av begränsad digital kompetens eller lägre
medvetenhet om integritetsrisker. Detta gör dem
mer mottagliga för cyberangrepp, tekniska fel och
säkerhetsincidenter. (S4-2-21)
Engagemang
Telia arbetar kontinuerligt med att förbättra
sina processer, bygga kompetens och öka
transparensen i sina kanaler mot kund. Det senare
är viktigt för att öka kundernas medvetenhet om
sina rättigheter och hur bolaget använder deras
uppgifter.
Telia informerar sina kunder om den behandling
av personuppgifter som utförs inom ramen för
bolagets tjänster. Denna information ges i Telias
villkor, integritetsmeddelanden, på webbplatsen
”Mitt Telia” och i mobilappar (där kunderna kan
administrera sina integritetsinställningar och
marknadsföringsmedgivanden) och i liknande
sammanhang i bolagets kundinriktade kanaler.
(S4-2-20-(b)). Det operativa ansvaret för detta
uppdrag ligger hos Telias nationella affärsenheter.
Telias GSOC, Global Security Operations Centre,
ansvarar för bolagets reaktiva åtgärder genom
konstant övervakning och hantering av incidenter
kopplade till cybersäkerhet. GSOC är medlem i
Forum of Incident Response and Security Teams
(FIRST) och är en Trusted Introducer (TF-CSIRT).
(S4-2-20-(c))
Bolaget tillhandahåller statistisk information om
dataskydd till kunder som ställer frågor till Telias
dataskyddsombud. Frågor, krav och uttryck för oro
från kunder behandlas i direkta svar från Telia, och
återkopplingen beaktas för att ytterligare klargöra
bolagets tillvägagångssätt i framtiden. (S4-2-20)
S4-3 Rutiner för att gottgöra
för negativa inverkningar
och kanaler genom vilka
konsumenter och slutanvändare
kan uppmärksamma problem
Rapportering av problem
Konsumenter och slutanvändare kan rapportera
oro via Telias visselblåsningssystem, som
inkluderar skydd mot repressalier. (S4-3-26) Mer
information om Telias visselblåsningssystem finns i
G1-1 Rapportering av problem.
För integritetsrelaterade klagomål och problem
kan enskilda personer kontakta koncernens
dataskyddsombud eller lokala dataskyddsombud
via e-post. Dessutom kan enskilda personer utöva
sina rättigheter som registrerade enligt GDPR
genom att kontakta kundtjänst, besöka Telia-
butiker eller via självbetjäningsportaler online
som gör det möjligt för dem att komma åt sina
konton och göra förfrågningar. Telia är enligt lag
skyldigt att tillhandahålla kanaler för registrerades
förfrågningar och driver dem i egen regi. (S4-3-
25-(b)) Visselblåsningssystemet används även av
Telias samarbetspartners som har direktkontakt
med Telias kunder. (S4-3-25-(c))
Dataskyddsombud i varje företag hanterar kund-
anspråk relaterade till GDPR. Vissa integritets-
relaterade frågor hanteras av kundtjänst, med
stöd och instruktioner från dataskyddsombudet,
inklusive hantering, dokumentation och gransk-
ning av klagomålsprocesser för att säkerställa
att de uppfyller efterlevnadsstandarder och
141Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 142 =====
förväntningar på kundtjänst. Proceduren för att
hantera klagomål kan variera från land till land,
den följer inte en koncerngemensam standard.
Denna variation kräver ett väl genomtänkt tillväga-
gångssätt som säkerställer att alla klagomål
hanteras effektivt, i linje med såväl lokala bestäm-
melser som Telias åtagande att skydda kundernas
integritet. (S4-3-25-(d)) Konsumenters och slut-
användares medveten het om och förtroende för
dessa processer är svåra att bedöma, eftersom
användare utan klagomål sannolikt inte kommer
att kontakta Telia för att uttrycka detta. (S4-3-26)
I händelse av negativa inverkningar kan Telia ge
gottgörelse:
• Återställning – vid integritetsincidenter
till exempel genom att radera olagligt
offentliggjorda personuppgifter eller genom att
korrigera felaktiga personuppgifter.
• Ursäkt – vid integritetsincidenter och
kundklagomål i ett bredare perspektiv, genom
att undersöka och erkänna den skada som gjorts
och be om ursäkt direkt till kunden och/eller via
media. Alla kundklagomål bedöms i syfte att
förhindra framtida skada.
• Kompensation – vid integritetsincidenter i
enlighet med antingen avtal eller GDPR.
• Garantier för åtgärder och säkerställande av att
incidenten inte upprepas – vid integritets- och
säkerhetsincidenter genom att till exempel
förbättra interna riktlinjer och rutiner, eller vid
personalfrågor genom att till exempel vidta
disciplinära åtgärder.
(S4-3-25-(a)) (S4-3-25-(b)) (S4-3-25-(c))
(S4-4-31b)
fokus på robusthet och prestanda i design och i
produkternas livscykel. Telia har kontinuitets- och
återhämtningsplaner som bygger resiliens och
gör det möjligt att motverka oväntade avbrott.
Telias ramverk Business Continuity Management
är kopplat till kritiska tjänster, funktioner, processer
och resurser. Det identifierar viktiga beroenden
och risker, bidrar till att ge effektiv respons på
störande händelser och driver kontinuitetsåtgärder
och -lösningar. Ramverket är förenligt med
ISO 22301-standarderna och hjälper Telia att
uppfylla de regulatoriska kraven på de marknader
där bolaget är verksamt. För att upprätthålla
medarbetarnas kunskap om säkerhetsfrågor måste
alla delta i en kontinuerlig nanolearning-kurs.
(S4-4-31-(a))
Leverera positiva inverkningar
I S3 Digital inkludering finns mer information om
Telias initiativ för att leverera positiva inverkningar
till konsumenter och slutanvändare. Här handlar
det om att öka medvetenheten om risker på nätet,
inklusive integritet, bland barn och deras föräldrar
eller vårdnadshavare. (S4-4-31-(c)) På grund av
brist på data är det dock inte möjligt att följa
upp effekterna av dessa initiativ när det gäller
integritet. (S4-4-31-(d))
Avsnitten under S3 Digital inkludering och
barnens rättigheter ger mer information om
konsekvensbedömning av Telias initiativ och
bolagets arbete med icke-statliga organisationer,
specifikt när det gäller barns rättigheter och digital
inkludering. (S4-4-32-(a))
Under den europeiska månaden för cybersäkerhet
2024 skickade Telia Sverige e-post till familjer om
behandlar personuppgifter ges på alla relevanta
språk. (S4-4-31-(a)) Alla Telias medarbetare är
skyldiga att regelbundet genomgå utbildning
om dataskydd. En integritetsbedömning eller
en konsekvensbedömning för dataskydd är
obligatorisk för alla processer där personuppgifter
behandlas. (S4-4-34)
Telias ambition är att uppfylla kundernas
säkerhetsbehov och att vara deras främsta
val bland leverantör. EU och nationell
säkerhetslagstiftning ställer stringenta och ökande
krav på flera av bolagets viktigaste kunder och
Telia har en fördelaktig position för att fortsätta
leverera de säkerhetslösningar som dessa kunder
behöver. Telias lokala GRC-plattform (styrning,
risk och efterlevnad) har implementerats och
stöder integrerad riskhantering. Detta ökar
bolagets resiliens och lägger grund för beslut i
riskrelaterade frågor.
Telias ISO 27001-certifiering spelar en viktig roll
i den kontinuerliga förstärkningen av bolagets
säkerhetspraxis och förmågan att möta kundernas
krav. Under året upprätthölls certifieringen med
oförändrad omfattning, och inkluderar bland
annat Telia Global Security Operations Center,
Information Security Governance, Enterprise
Information Security Risk Management, Incident
Management and Change Management,
kontaktcentertjänster och molnbaserade
kommunikationstjänster.
I takt med att digitaliseringen ökar blir Telias
kunder, och även samhället i stort, allt mer
beroende av de tjänster bolaget levererar. Den
aktuella geopolitiska utvecklingen gör detta ännu
tydligare. Därför bibehåller bolaget ett starkt
Under 2024 mottog Telia cirka 4 300 (4 100)
förfrågningar från kunder som begärde att få
ut sina personuppgifter. Detta ger kunderna
insikt i hur och varför Telia använder deras
personuppgifter, samt möjlighet att kontrollera att
det sker på ett lagligt sätt.
§ Redovisningsprinciper:
Rätten till insyn i egna personuppgifter
Rätten till insyn i egna personuppgifter definieras
i artikel 15 i GDPR. Processer i enheter som Tv och
Media skiljer sig från koncernprocesser, och fall
kopplade till denna enhet ingår därför inte i måttet.
S4-4 Åtgärder avseende
väsentliga inverkningar för
konsumenter och slutanvändare
och strategier för att hantera de
väsentliga riskerna och utnyttja
de väsentliga möjligheterna,
vad gäller konsumenter och
slutanvändare, och dessa
åtgärders ändamålsenlighet
Åtgärder
Telia granskar och uppdaterar kontinuerligt
sina integritetsprocesser, som sin process
för konsekvensbedömning av dataskydd,
baserat på bästa praxis, tillämplig lagstiftning,
rättspraxis samt riktlinjer och beslut från
myndigheter. Information om hur bolaget
142Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 143 =====
S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras,
positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter
hanteras
År Mål* Resultat 2024
Årligen – Kontinuerlig implementering av ”privacy and
security by design”-metoder
– Uppnått
Inom integritet
2026 – Toppositioner när det gäller integritet på alla
marknader
– Rankad på första eller andra plats av konsumenter
på fyra av fem marknader.
Inom säkerhet
2025 – Att vara en prioriterad leverantör, som är
lyhörd för och proaktivt tillgodoser kundernas
säkerhetsbehov
– Under året vann Telia flera kontrakt med extra höga
säkerhetskrav
*Vissa av målen har inget baslinjevärde eller någon årsangivelse.
misstänkta personuppgiftsincidenter. Telia
rapporterar samtliga personuppgiftsincidenter
till tillsynsmyndigheter i enlighet med GDPR,
och informerar berörda individer inom rimlig
tid vid behov. För att minimera risken för
sådana incidenter delas och implementeras de
åtgärder som en enhet har genomfört över hela
organisationen. (S4-4-32-(c))
Under 2024 kunde Telia bekräfta 537 (664)
personuppgiftsincidenter på bolagets
marknader. De flesta berodde på tekniska fel
eller den mänskliga faktorn som ledde till att
personuppgifter visades eller kunde nås på ett
otillbörligt sätt, till exempel genom att kunddata
skickades till fel kund av misstag.
Inga allvarliga människorättsrelaterade frågor
eller incidenter kopplade till konsumenter eller
slutanvändare ägde rum 2024. (S4-4-35)
§ Redovisningsprinciper:
Personuppgiftsincidenter
Personuppgifter och personuppgiftsincidenter
definieras i artikel 4 i GDPR. Skyldigheter att
anmäla dataöverträdelser anges i artikel 33 i
GDPR. Processer i enheter som Tv och Media
skiljer sig från koncernprocesser, och fall kopplade
till denna enhet ingår därför inte i måttet.
ämnena nätsäkerhet och digital inkludering, som
också har att göra med integritetsfrågor. I Finland
samarbetar Telia med OP, en av landets största
banker, för att bjuda in kunder till evenemang om
nätsäkerhet och för att anordna workshops som
ska hjälpa seniorer att använda mobiltelefoner
och mobila tjänster på ett tryggt och säkert sätt.
(S4-4-32-(b))
År 2024 lanserade Telia sin ”Buckle up”-kampanj
för att öka medvetenheten om digital säkerhet.
Bolaget presenterade också en rapport som
lyfter fram kritiska säkerhetsutmaningar som
organisationer står inför idag – och praktiska råd
om hur man hanterar problemen. Tillsammans
med säkerhetsexperter, kunder och branschledare
identifierade bolaget viktiga mönster i mogna
säkerhetsorganisationer.
AI-dataetik
Under 2019 utvecklade Telia sina vägledande
principer om AI-etik för användning i interna
bedömningar som ska säkerställa etiskt korrekt
AI-användning. En utvärdering 2022, baserad
på EU:s AI-förordning, visade en låg total AI-risk
hos Telia, men med högre risker inom områden
som kreditvärdering, röstautentisering och
arbetsplatsanalys. Telia har aktivt arbetat för
att implementera AI-förordningens krav och
deltar i branschens AI-forum. Bolaget övervakar
kontinuerligt nya AI-risker, kopplade till integritet,
mänskliga rättigheter, säkerhet, immateriella
rättigheter och ansvar.
Utredningsprocesser och gottgörelse
Samtliga enheter inom Telia följer en gemensam
utrednings- och rapporteringsprocess vid
Telias kunder och slutanvändare har inte
varit engagerade i att formulera dessa mål.
(S4-5-41-(a)) För att mäta sin prestation mot
integritetsmålet använder Telia ett enkätverktyg
som helt baseras på kundernas uppfattning.
Kunderna svarar direkt i enkätverktyget, vilket kan
ses som engagemang i att följa upp prestanda
relativt målen. (S4-5-41-(b)) Fler exempel på Telias
engagemang med sina kunder och slutanvändare
finns i S3 Barns rättigheter och S3 Digital
inkludering. (S4-5-41-(c))
§ Redovisningsprinciper:
Kundernas uppfattning om integritet
Data tillhandahålls genom en enkäten, som
tillhandahålls av tredje part och som bygger på
associeringsfrågor. där konsumenter uppmanas
att klicka på påståenden som de associerar
med varumärket. Telia använder påståendet om
kundintegritet för att följa upp hur den rankas på
varje marknad.
143Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 144 =====
Bolagsstyrning
Telia eftersträvar transparens,
ansvarsskyldighet och ansvarsfulla
affärsmetoder genom sitt ramverk för
bolagsstyrning. Praxis för bolagsstyrning
fokuserar på att hantera viktiga risker, följa
upp hållbarhetsinitiativ och upprätthålla
etiska principer i den dagliga verksamheten.
Genom att upprätthålla höga standarder
för bolagsstyrning, inklusive anti-korruption
och mutor, ansvarsfull skattepraxis och
intressentdialog, anpassar Telia sig till
internationell bästa praxis och främjar
långsiktigt förtroende hos intressenterna.
Genomförde riskbedömningar
gällande mutor och korruption
samt bedömde programmens
mognad på samtliga marknader
Lansering av uppdaterad
uppförandekod för
leverantörer under 2024
89%
av de anställda som
genomförde utbildningen i
uppförandekoden
144Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 145 =====
G1. Ansvarsfullt
företagande
Tillvägångssätt
Affärsetik är ett avgörande ämne för Telia,
eftersom det utgör grunden för den egna
verksamheten och sträcker sig till erbjudanden
gentemot kunder och krav på bolagets
leverantörer. Telias uppförandekod utgör en etisk
kompass som ger övergripande vägledning och
speglar bolagets policyer och instruktioner i
olika frågor, varav många har koppling till Telias
väsentliga hållbarhetsfrågor.
Telia är beroende av en global leverantörskedja
för att kunna leverera produkter och tjänster till
sina kunder. Bolagets inköpsprocess innebär att
leverantörerna bedöms ur flera olika aspekter, som
pris, kvalitet, hållbarhetsstandard och förmåga
till innovation. Avsikten är att till fullo bedöma ett
företags kapacitet innan man väljer en leverantör.
Telia bedriver sin verksamhet på ett affärsetiskt
sätt med nolltolerans mot korruption.
Korruptions risken behandlas som ett av bolagets
huvudriskområden och ett program mot mutor och
korruption finns på plats för att motverka denna
risk.
Telia verkar för omfattande utbildning,
robusta förebyggande åtgärder och rättvis
betalningspraxis, i syfte att upprätthålla både
integritet och enastående operativ förmåga.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Risk: Bristande utbildning och otillräckliga förebyggande åtgärder kan skapa
risk för mutor eller korruption. Egen verksamhet
Risk: Underlåtenhet att upprätthålla en rättvis betalningspraxis gentemot de
egna leverantörerna kan leda till risk att inte uppfylla kundernas krav. Uppströms
Egen verksamhet
Negativ inverkan/ potentiell: Låg täckning av klagomålsmekanismer kan
öka risken att människor i värdekedjan får sina mänskliga rättigheter kränkta. Uppströms
Egen verksamhet
Nedströms
Positiv inverkan/ faktisk: Skatteinbetalningar på de marknader där Telia är
verksamt Nedströms
145Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 146 =====
G1-1 Affärsetiska policyer och
företagskultur
Företagskultur
Under 2023 inledde Telia arbetet med att
uppdatera bolagets värderingar och inbjöd i
samband med detta alla medarbetare att komma
med synpunkter på hur bolaget skulle kunna stärka
sin kultur för att bli ännu mer relevant i framtiden.
Detta ledde fram till ett gemensamt beslut om att
behålla Telias befintliga värderingar Dare, Care,
Simplify, varpå man utsåg ”culture champions”
som tog fram uppdaterade beskrivningar av
varje värdering för att göra det lättare för Telias
medarbetare att få en gemensam uppfattning om
värderingarnas betydelse. Beskrivningarna syftar
till att bygga en bred förståelse för värderingarna,
som i sin tur ska bidra till att göra Telias kultur
ännu mer kundfokuserad, enklare och mer effektiv
när det gäller att samarbeta som ett enda team.
Medarbetarna genomförde kulturworkshops
för att sätta sig in i de nyligen uppdaterade
beteendeförväntningarna. I Telias uppdaterade
strategi, som lanserades i september 2024, har
värderingen Simplify uppvärderats till en strategisk
prioritet.
Telia har ett kontinuerligt fokus på att integrera
bolagets värderingar i alla delar av verksamheten,
inklusive hur verksamheten fungerar, hur den är
organiserad och vilka processer och arbetssätt
som ingår. Detta är viktigt för att bolaget ska kunna
fortsätta att göra framsteg mot att bli en bättre
arbetsplats för alla anställda. (G1-1-9)
Policyer
Telia har åtagit sig att främja hållbarhet i linje med
omfattande policyer.
Alla Telias koncernpolicyer är godkända av
styrelsen och gäller för Telia Company AB, dess
dotterbolag och joint ventures. Varje lands VD
är ansvarig för att säkerställa att alla relevanta
enheter inom deras respektive geografiska område
har antagit och implementerat koncernpolicyerna.
En översikt över koncernpolicyer visas här:
Policy Syfte Anpassning till standarder Ägare ESRS
Group Policy
– Anti-
Bribery and
Corruption
(Antikorruption
och mutor)
Att etablera Telia Companys
nolltolerans mot varje form av
mutor och korruption i bolagets
verksamhet.
– OECD:s riktlinjer för
multinationella företag om
ansvarsfullt företagande
– FN:s Global Compact
CFO G1
Group Policy
– Environment
(Miljö)
Att säkerställa att Telia Company
uppnår sina miljömål, hanterar
sin miljöpåverkan, sina risker och
möjligheter genom hela värdekedjan
och uppfyller lagstadgade krav samt
intressenters krav och förväntningar.
Telia Companys primära
miljöaspekter är: klimatförändringar,
med hänsyn till både risker och
möjligheter som är fysiska (t.ex.
extrema väderhändelser) och
omställningsrelaterade (dvs. utlösta
av förändringar i t.ex. lagstiftning
eller kundernas efterfrågan) samt
resursanvändning och cirkularitet,
med hänsyn till materialinflöden och
-utflöden, avfall och energi i hela
värdekedjan.
– ISO 14001
– Parisavtalets 1,5-gradersmål
SVP, Head of
Communication,
Brand &
Sustainability
E1
E5
Group Policy
– Freedom of
expression
and
government
surveillance
(Yttrande-
frihet och
övervaknings-
integritet)
Att minska riskerna för mänskliga
rättigheter och säkerställa att
kunder känner sig säkra på att
Telia Company, så långt det är
möjligt, stödjer, respekterar och
skyddar deras yttrandefrihet och
integritet i händelse av att bolaget
tar emot förfrågningar eller krav
från regeringar i samband med
övervakning av kommunikation.
Denna policy definierar Telia
Companys åtaganden i förhållande
till okonventionella förfrågningar
eller krav från regeringar som
potentiellt kan inverka allvarligt på
kundernas yttrandefrihet och/eller
integritet.
– FN:s allmänna förklaring om
de mänskliga rättigheterna
– Internationella konventionen
om medborgerliga och
politiska rättigheter
– Internationella konventionen
om ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter
– Global Network Initiative
Implementation Guidelines for
the Principles on Freedom of
Expression and Privacy
– FN:s vägledande principer
för företag och mänskliga
rättigheter
– OECD:s riktlinjer för
multinationella företag om
ansvarsfullt företagande
EVP, Chef för
Corporate Affairs
S3
146Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga
===== SIDA 147 =====