FULLTEXT DEL 3 AV 6

Årsredovisning 2024

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

Taxonomirapportering 
Rapporteringen enligt artikel 8 i EU:s 
taxonomiförordning har utvecklats under de 
senaste åren. Under 2023 rapporterade Telia 
förenlighet med de två första miljömålen 
och taxonomiomfattning när det gäller de 
återstående fyra miljömålen. År 2024 utvärderar 
Telia förenlighet emot alla miljömål. Ett av 
Telias Companys dotterbolag, Telia Litauen, 
rapporterar baserat på EU-taxonomin som en del 
av sin årsredovisning. EU:s taxonomiinformation 
avseende Telia Litauen ingår också i 
koncernredovisningen. 
Telia rapporterar för första gången både 
finansiell och icke-finansiell verksamhet inom 
EU:s taxonomi. Detta är en följd av Europeiska 
kommissionens slutliga tillkännagivande, eller 
”FAQ”, i november 2024, som klargör frågor 
om EU:s delegerade rättsakt om upplysningar 
enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning. Enligt 
ovannämnda FAQ anses Telia vara en blandad 
koncern och ska därför ta med relevanta tabeller 
för både finansiell och icke-finansiell verksamhet 
i sin rapportering enligt EU:s taxonomi. Dessutom 
hänvisar FAQ till en koncernövergripande tabell 
som måste offentliggöras av blandade koncerner 
– se tabellerna på sida 105.
Som visas här omfattas endast en begränsad 
procentandel av Telias verksamhet idag av 
taxonomin, eftersom telekommunikationsnätverk 
inte ingår (se Finansiella nyckeltal på sidorna 
106–108). Eftersom telekommunikationsnätverk 
är centrala för telekommunikationssektorn 
har branschen förespråkat att Europeiska 
kommissionen inkluderar nätverk i framtida 
delegerade rättsakter för taxonomin med specifika 
och ändamålsenliga kriterier. Via Telia Försäkring 
tillhandahåller Telia försäkringstjänster till kunder. 
Mer information om EU-taxonomins aspekter 
avseende Telia Försäkring finns i ett separat avsnitt 
nedan.
Bedömning av taxonomiomfattning
Telia har analyserat alla sina ekonomiska 
verksamheter för att bedöma vilka som ska 
rapporteras enligt taxonomins definitioner. Bolaget 
har också utvärderat ytterligare ekonomiska 
verksamheter som handlar om köp av produkter 
och tjänster som är förenliga med taxonomins 
hållbarhetskriterier enligt målet Begränsning 
av klimatförändringar (CCM). Följande av Telias 
verksamheter bedöms omfattas under 2024, se 
tabell.
Bedömning av förenlighet med taxonomin    
För att en ekonomisk verksamhet ska definieras 
som miljömässigt hållbar måste den ge ett 
väsentligt bidrag till sitt miljömål, får inte orsaka 
betydande skada på de andra miljömålen och ska 
bedrivas i enlighet med vissa minimikrav. 
Väsentligt bidrag
För Telias taxonomiomfattade verksamhet 
relaterad till Begränsning av klimatförändringar 
anses inget datacenter som rapporteras under 
aktivitet CCM 8.1 uppfylla kraven för betydande 
bidrag. Under 2023 utvärderade Telia möjligheten 
Verksamheter som omfattas Beskrivning
CCM 8.1 Databehandling, 
server hosting-tjänster o.d. 
Telia rapporterar datacenter – anläggningar som används för centraliserad 
lagring, hantering eller bearbetning av data - tillsammans med all infrastruktur 
och hårdvaruutrustning som behövs för detta. Rapporterade datacenter 
används av externa kunder och för bolagets interna behov. Telia har avgränsat 
sin rapportering till att fokusera på datacenter vars energianvändning överstiger 
en specificerad tröskel och som är kritiska för nätverkens kärnverksamhet på en 
specifik marknad eller för bolagets hela verksamhet. 
CCM 8.2 Datadrivna 
lösningar för minskningar 
av växthusgasutsläpp 
Under denna verksamhet rapporterar Telia produkter och tjänster som i 
betydande utsträckning möjliggör för kunder att minska sin klimatpåverkan. 
Bolaget utesluter däremot dataöverföringsfasen och tekniker som krävs för 
dataöverföringsprocesser. Bolaget tillhandahåller för närvarande följande 
lösningar med betydande nyttoeffekter (eng. enablement effects) för kunderna: 
 – Fjärrmötestjänster
 – IoT-lösningar för smarta byggnader, transporter och energidistribution.
CE 4.1 Tillhandahållande 
av datadrivna IT- och 
OT-lösningar 
Under denna verksamhet rapporterar Telia lösningar inom IoT (Internet of 
Things) som används för fjärrövervakning och planerat underhåll. Det finns 
ingen överlappning med lösningar som rapporteras under CCM 8.2. 
CE 5.1 Reparation, 
renovering och 
återtillverkning 
Under denna verksamhet rapporterar Telia reparationstjänster – främst av 
mobiltelefoner – men även av viss kundplacerad hårdvaruutrustning som 
tillhandahålls till enskilda kunder eller företag via Telias egna serviceverkstäder 
eller bolagets servicepartners. 
CE 5.4 Försäljning av 
begagnade varor
Under denna verksamhet rapporterar Telia dels försäljning av begagnade 
och begagnade mobiltelefoner på alla sina marknader, dels försäljning av 
kontorsutrustning i Estland. 
CE 5.5 Produkter som 
tjänst och andra cirkulära 
användnings- och 
resultatorienterade 
tjänstemodeller
Under denna verksamhet rapporterar Telia tillhandahållande av mobiltelefoner 
till företagskunder via sitt Device as a Service-erbjudande. 
CCM 6.5 Transport med 
motorcyklar, personbilar 
och lätta nyttofordon
Under denna verksamhet rapporterar Telia sina investeringar i fordonsparken, 
inklusive nya leasingavtal. 
CCM 7.7 Förvärv och 
ägande av byggnader 
Under denna verksamhet rapporterar Telia sina investeringar i 
kontorsbyggnader, inklusive nya leasingavtal. 
103Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 104 =====

att implementera EU:s uppförandekod i sina 
datacenter. Hittills har ett av Telias rapporterade 
datacenter implementerat EU:s uppförandekod, 
ett frivilligt initiativ som syftar till att förbättra 
energieffektivitet och hållbarhet för gällande 
data centrar. Denna implementering har dock inte 
verifierats av en oberoende tredje part.
Med avseende på datadrivna lösningar som 
redovisas under verksamhet CCM 8.2 anser 
Telia, utifrån kriterietexten, att en livscykelanalys 
inte är nödvändig eftersom det inte finns några 
alternativa lösningar/tekniker för de tjänster 
som omfattas. Icke desto mindre kan Telia i sin 
analys och beräkning av nytta i samband med 
koldioxidminskning påvisa nettofördelarna 
med den digitala komponenten i rapporterade 
fjärrmöteslösningar, liksom IoT-lösningar för 
byggnader och energidistribution. Fördelarna med 
dessa tjänster är bland annat stora minskningar 
av växthusgasutsläppen och i vissa fall el- eller 
energibesparingar, vilket uppfyller kriterierna för 
väsentliga bidrag. IoT-lösningar för transport anses 
inte uppfylla kriterierna för väsentliga bidrag.
För Telias taxonomiomfattade verksamhet kopplad 
till Omställning till cirkulär ekonomi (”CE”) finns det 
inte tillräckligt med information för att bestämma 
graden av förenlighet. Följande verksamheter 
bedöms därför inte uppfylla kriterierna för ett 
väsentligt bidrag till Omställning till cirkulär 
ekonomi: 4.1 Tillhandahållande av datadrivna 
IT- och OT-lösningar, 5.1 Reparation, renovering 
och återtillverkning, 5.4 Försäljning av begagnade 
varor, 5.5 Produkter som tjänst och andra 
cirkulära användnings- och resultatorienterade 
tjänstemodeller. 
Detsamma gäller för inköp av taxonomiomfattade 
och/eller -förenliga produkter och tjänster, främst 
CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar 
och lätta nyttofordon och CCM 7.7 Förvärv och 
ägande av byggnader. 
Kriterier avseende att Inte orsaka betydande 
skada (eng. do no significant harm)
För verksamheterna CCM 8.1 och CCM 8.2 
genomfördes en bedömning av kriterierna 
avseende att Inte orsaka betydande skada (DNSH). 
För DNSH-kriterier relaterade till Klimatanpassning 
(CCA) användes Telias fysiska klimatriskanalys på 
koncernnivå, som beskrivs i avsnitt E1 ESRS2 IRO-1. 
I förhållande till verksamhet 8.1 har bolaget gjort 
fördjupade platsspecifika analyser. Telia anser att 
analysen, som finns tillgänglig på koncernnivå, 
uppfyller kravet för de datadrivna lösningarna som 
redovisas under verksamhet 8.2, eftersom digitala 
tjänster inte är platsspecifika. 
För DNSH-kriterier relaterade till Hållbar 
användning och skydd av vatten och marina 
resurser (WTR) som är relevanta för verksamhet 
CCM 8.1 gjordes en bedömning för att säkerställa 
att kraven uppfylls. Telia är inte höggradigt 
beroende av vatten i sin verksamhet och i fall 
där datacenter använder vattenbaserad kylning 
återcirkuleras vattnet i ett slutet system. Alla 
Telias anläggningar, inklusive datacenter, ligger i 
områden med anslutning till kommunalt vatten. Vid 
planeringen av sina datacenter följer bolaget alla 
relevanta lagar och förordningar, inklusive när det 
gäller miljökonsekvensanalyser och krav som hör 
samman med sådana om bedömning av inverkan 
på vatten. 
För DNSH-kriterier relaterade till Omställning till 
cirkulär ekonomi, relevanta för verksamheterna 
CCM 8.1 och CCM 8.2, gjordes ytterligare en 
bedömning. Kriterierna uppfylls baserat på 
följande: 
• Telia tillverkar inga servrar eller 
datalagringsutrustning utan köper in sådan 
hårdvaruutrustning från leverantörer inom 
EU. Dessa leverantörer förser sina produkter 
med CE-märkning enligt Europaparlamentets 
och rådets direktiv 2009/125/EG. Efterlevnad 
säkerställs också genom leverantörskrav 
baserade på uppförandekoden för leverantörer. 
• Telia ställer specifika krav på sina leverantörer 
när det gäller begränsade och förbjudna ämnen 
som omfattas av EU-direktiven om begränsning 
av användning av vissa farliga ämnen (RoHS) 
och om avfall från elektrisk och elektronisk 
hårdvaruutrustning (WEEE).
• Telia följer lokala regler och krav för 
avfallshantering, samt EU:s WEEE-
lagstiftning. Dessutom köper bolaget in 
avfallshanteringstjänster från leverantörer med 
relevanta licenser på sina respektive marknader. 
Sociala minimiskyddsåtgärder 
Sociala minimiskyddsåtgärder finns på plats 
genom implementering av policyer och 
instruktioner på bolagsnivå relaterade till 
exempelvis mänskliga rättigheter, bekämpning 
av mutor och korruption, beskattning och rättvis 
konkurrens. Dessa policyer och instruktioner 
lever upp till relevanta internationella standarder 
och riktlinjer och beskrivs kortfattat i avsnittet 
Bolagsstyrning. Dessa områden återspeglas 
dessutom fullt ut i Telias riskhanteringsprocess, 
som är en integrerad del av bolagets 
planeringsprocess och uppföljningen av dess 
resultat. Mer information om riskhanteringspraxis 
och företagets huvudriskområden finns 
i avsnittet Telias riskuniversum. Telias 
tillvägagångssätt för att bedöma bristande 
efterlevnad gentemot bolagets policyer och 
instruktioner innefattar kontinuerlig due 
diligence och olika uppföljningsprocedurer, 
inklusive klagomålsmekanismer, revisioner och 
leverantörskontroller. 
§ Redovisningsprinciper: EU:s taxonomi 
EU-taxonomins nyckeltal definieras enligt följande 
av Telia 2024:
• Omsättning (Turnover) definieras som externa 
intäkter enligt International Financial Reporting 
Standards (IFRS), vilket motsvarar externa 
intäkter i Teliakoncernens totalresultatrapporter, 
t.ex. inklusive endast kvarvarande verksamhet.  
Se not K5 och K6.
• Kapitalutgifter (CAPEX) definieras som tillägg 
till materiella anläggningstillgångar, immateriella 
tillgångar och nyttjanderättstillgångar 
under räkenskapsåret före avskrivningar och 
nedskrivningar. Tillägg till goodwill och film- 
och programrättigheter ingår inte i CAPEX. 
Tillägg definieras som investeringar under 
räkenskapsåret (netto efter eventuella erhållna 
statliga bidrag) och inkluderar tillägg som 
härrör från företagsförvärv samt bruttoökningar 
av återställningsåtaganden (kostnader för 
neddemontering och återställning) men 
exkluderar förskott och förskottsbetalningar.
104Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 105 =====

• Driftsutgifter (OPEX) definieras som direkta 
kostnader som inte redovisas som tillgångar 
och som avser forskning och utveckling, 
byggnadsrenoveringsåtgärder, kortsiktiga 
hyresavtal, underhåll och reparationer och alla 
andra direkta utgifter relaterade till det dagliga 
underhållet av fastigheter, anläggningar och 
hårdvaruutrustning, som utförs av bolaget eller 
tredje part till vilken verksamhet har lagts ut 
på entreprenad, och som är nödvändiga för att 
säkerställa fortsatt och effektiv funktion hos 
sådana tillgångar. OPEX-måttet i taxonomin 
inkluderar endast kvarvarande verksamhet. 
• Direkta kostnader relaterade till forskning 
och utveckling som inte redovisas som 
tillgångar, motsvarar beloppet för forsknings- 
och utvecklingsutgifter som kostnadsförts  i 
Telias totalresultatrapporter för koncernen, 
exklusive relaterade avskrivningar och 
nedskrivningskostnader. Telia har antagit en 
strikt tolkning av de dagliga underhållsutgifterna 
och har till exempel inkluderat endast kostnader 
som är nödvändiga för underhåll och service av 
materiella anläggningstillgångar och utrustning.
Taxonomins nyckeltalsdefinitioner för 
omsättning (Turnover), driftsutgifter (OPEX) 
och kapitalutgifter (CAPEX) är inte helt i linje 
med liknande mått som används i Telias 
koncernredovisning. I taxonomirapporteringen 
har därför vissa justeringar gjorts avseende Telias 
finansiella mått. Telias tolkningar av taxonomins 
nyckeltalsdefinitioner baseras på vägledning 
från taxonomins publikationer, vägledning från 
FAR (Föreningen auktoriserade revisorer), Frågor 
och svar om EU:s gröna taxonomi, samt samråd 
med externa hållbarhetsexperter. Tolkningarna av 
nyckeltalsdefinitionerna kan komma att ändras i 
framtiden när riktlinjerna för taxonomirapportering 
förtydligas och/eller rapporteringspraxis 
vidareutvecklas. För att fullt ut leva upp till 
taxonomins rapporteringskrav behöver Telia 
vidareutveckla sina interna rapporteringssystem 
och -processer. 
Blandad koncern
Tabellen nedan visar en koncernövergripande bild av Telias operativa nyckeltal för bolagets finansiella och icke-finansiella företag.
Centrala operativa nyckeltal per affärssegment
Intäkter (MSEK) Andel av koncernens 
totala intäkter (A)
Omsättningsbaserat 
operativt nyckeltal 
(B)
Kapitalutgifts-
baserat operativt 
nyckeltal (C)
Viktat omsättnings-
baserat operativt 
nyckeltal (A*B) 
Viktat kapitalutgifts-
baserat operativt 
nyckeltal (A*C) 
A. Finansiell verksamhet  1 539 0
Kapitalförvaltning
Bankverksamhet 669 0,75% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00%
Investmentbolag
Försäkringsföretag 870 0,98% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00%
Omsättningsbaserat 
operativt nyckeltal 
(B)
Kapitalutgiftsbaserat 
operativt nyckeltal 
(C)
Viktat omsättnings-
baserat operativt 
nyckeltal (A*B) 
Viktat kapitalutgifts-
baserat operativt 
nyckeltal (A*C) 
B. Icke-finansiell verksamhet  87 588 98,27% 0,11% 0,04% 0,11% 0,04%
Gruppens totala intäkter  89 127 100,00%
Medelvärde för 
omsättnings-
baserade operativa 
nyckeltal
Medelvärde 
för kapital-
utgiftsbaserade 
operativa nyckeltal
Medelvärde för centrala operativa 
nyckeltal för gruppen 0,11% 0,04%
Eftersom Telias rapporteringsstrukturer och 
system ännu inte är helt i linje med taxonomins 
definitioner av ekonomiska verksamheter har vissa 
antaganden gjorts för att fastställa täljaren för 
några av nyckeltalen. För vissa av aktiviteterna som 
rör datacenter har uppskattningar gjorts för att 
beräkna andelen driftsutgifter och kapitalutgifter 
hänförlig till externa kunder. Eftersom IoT-
plattformar (Internet of Things) och tekniska 
lösningar inte är utvecklade för en specifik 
vertikal användning, speglar fördelningen 
av driftsutgifter och kapitalutgifter för de 
rapporterade tjänsterna intäktsandelen av dessa 
tjänster relativt totala intäkter från IoT. Dessa 
data anges i redovisningen. I allmänhet har 
Telia använt ett konservativt tillvägagångssätt 
både för att identifiera verksamheter som 
omfattas och vid uppskattning av kapitalutgifter 
och driftsutgifter förknippade med sådana 
verksamheter. 
105Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 106 =====

2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte  
orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder 
Omsättning
Andel av 
omsättningen
Begränsning 
av klimat-
förändringar 
Anpassning 
till klimat-
förändringar
Vatten
Föroreningar 
Cirkulär 
ekonomi 
Biologisk 
mångfald och 
ekosystem
Begränsning 
av klimat-
förändringar
Anpassning 
till klimat-
förändringar
Vatten
Föroreningar  
Cirkulär 
ekonomi 
Biologisk 
mångfald
Minimi 
skyddsåtgärder
Taxonomi 
andel av 
omsättnin-
gen 2023
Kategori
(möjlig-
görande
verksamhet)
Kategori 
(om- 
ställnings-
verk- 
samhet)
MSEK
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Datadrivna lösningar för minskningar av 
växthusgasutsläpp CCM 8.2 99,23  0,11% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 0,17% E
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) 
verksamheternas omsättning (A.1) 99,23  0,11% 0,11% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% - J - - J - J 0,17%
Varav möjliggörande verksamheter  99,23  0,11% 0,17% E
Varav omställningsverksamheter  0,00 0,00% 0,00% T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men  
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
Datainfrastruktur, databehandling, hosting o.d. CCM 8.1 328,13 0,37% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,55%
Datadrivna lösningar för minskningar av 
växthusgasutsläpp CCM 8.2 175,40 0,20% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,19%
Tillhandahållande av datadrivna IT- och OT-lösningar CE 4.1 202,41 0,23% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,20%
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 37,76 0,04% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,06%
Försäljning av begagnade varor CE 5.4 170,07 0,19% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,24%
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- 
och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 943,06 1,06% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 1,64%
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av 
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej 
taxonomiförenliga) (A.2) 1 856,82 2,08% 0,56% 0,00% 0,00% 0,00%  1,52% 0,00% 2,87%
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin 
(A.1 + A.2) (A) 1 956,05 2,19%  0,68% 0,00% 0,00% 0,00%  1,52% 0,00% 3,04%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av 
taxonomin (B) 87 170,95 97,81%
Totalt (A + B) 89 127,00 100%
Omsättning
106Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 107 =====

Kapitalutgifter
2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte  
orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder
Kapitalutgifter
Andel av 
kapitalutgifter
Begränsning 
av klimat-
förändringar 
Anpassning 
till klimat-
förändringar 
Vatten
Föroreningar 
Cirkulär 
ekonomi 
Biologisk 
mångfald och 
ekosystem
Begränsning 
av klimat-
förändringar 
Anpassning 
till klimat-
förändringar 
Vatten
Föroreningar 
Cirkulär 
ekonomi 
Biologisk 
mångfald
Minimi-
skyddsåtgärder
Taxonomi 
andel av 
kapital-
utgifter 
2023
Kategori 
(möjlig-
görande 
verksamhet)
Kategori 
(om- 
ställnings-
verk- 
samhet)
MSEK %
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
Y; N;  
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN 
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Datadrivna lösningar för minskningar av 
växthusgasutsläpp CCM 8.2 6,86 0,04% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 0,07%  E 
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara 
(taxonomiförenliga) verksamheterna 1 (A.1) 6,86 0,04% 0,04% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% - J - - J - J 0,07%
Varav möjliggörande verksamheter  6,86 0,04% - J - - J - J 0,07% E
Varav omställningsverksamheter  0,00 0,00% - - - - - - - 0,00% T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin 
men som inte är miljömässigt hållbara (ej 
taxonomiförenliga) - - - - - - - T
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
Datainfrastruktur, databehandling, hosting o.d. CCM 8.1 347,14 1,80% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,27%
Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläppCCM 8.2 19,25 0,10% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,10%
Tillhandahållande av datadrivna IT- och OT-lösningar CE 4.1 12,14 0,06% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,00%
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 16,13 0,08% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,08%
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- 
och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 432,10 2,24% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 3,85%
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta 
nyttofordon CCM 6.5 142,12 0,74% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,00%
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 172,25 0,89% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men 
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)2 (A.2) 1 141,11 5,92% 3,53% 0,00% 0,00% 0,00% 2,39% 0,00% 5,30%
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av 
taxonomin (A.1 + A.2) (A) 1 147,97 5,95% 3,57% 0,00% 0,00% 0,00% 2,39% 0,00% 5,37%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas 
av taxonomin (B) 18 133,44 94,05%
Totalt (A + B) 19 281,41 100,00%
107Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 108 =====

Driftsutgifter 2024 Kriterier for vasentligt bidrag Kriterier avseende att inte
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder
Driftsutgifter
Andel av 
driftsutgifter
Begränsning 
av klimat-
förändringar 
Anpassning 
till klimat-
förändringar 
Vatten
Föroreningar  
Cirkulär 
ekonomi  
Biologisk 
mångfald och 
ekosystem
orsaka 
betydande 
skada (DNSH)
Anpassning 
till klimat-
förändringar 
Vatten
Föroreningar  
Cirkulär 
ekonomi  
Biologisk 
mångfald
Minimi-
skyddsåtgärder
Taxonomi-
förenlig 
andel av 
totala drifts-
utgifter, 
2023
Kategori 
(möjlig-
görande 
verksamhet)
Kategori 
(om- 
ställnings-
verk- 
samhet)
MSEK %
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL
J; N;  
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Datadrivna lösningar för minskningar av 
växthusgasutsläpp CCM 8.2 57,44 2,51% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 3,08% E
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara 
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)  57,44 2,51% 2,51% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% - J - - J - J 3,08%
Varav möjliggörande verksamheter  57,44 2,51% - J - - J - J 3,08% E
Varav omställningsverksamheter 0,00 0,00% - - - - - - - 0,00% T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte 
är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL
Datainfrastruktur, databehandling, hosting o.d. CCM 8.1 138,34 6,05% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 5,22%
Datadrivna lösningar för minskningar av 
växthusgasutsläpp CCM 8.2 234,26 10,25% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 6,32%
Tillhandahållande av datadrivna IT- och OT-lösningar CE 4.1 56,67 2,48% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 1,60%
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 89,84 3,93% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 2,81%
Försäljning av begagnade varor CE 5.4 173,05 7,57% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 6,19%
Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings- 
och resultatorienterade tjänstemodeller CE 5.5 386,87 16,93% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 14,28%
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 4,46 0,20% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men 
som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 1 083,50 47,41% 16,50% 0,00% 0,00% 0,00% 30,91% 0,00% 36,42%
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin 
(A.1 + A.2) 1 140,94 49,92% 19,01% 0,00% 0,00% 0,00% 30,91% 0,00% 39,50%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av 
taxonomin (B) 1 144,51 50,08%
Totalt (A + B) 2 285,45 100%
108Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 109 =====

Omsättning Andel av omsättningen /  
Total omsättning
Taxonomiförenliga 
per mål
Taxonomi-
omfattade per mål
Begränsning av klimatförändringar (CCM) 0.11% 0,56%
Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,00% 0,00%
Vattenresurser och marina resurser (WTR) 0,00% 0,00%
Den cirkulära ekonomin (CE) 0,00% 1.52%
Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) 0,00% 0,00%
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00% 0,00%
Kapitalutgifter Andel av kapitalutgifter /  
Totala kapitalutgifter
Taxonomiförenliga 
per mål
Taxonomi-
omfattade per mål
Begränsning av klimatförändringar (CCM) 0,04% 3,53%
Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,00% 0,00%
Vattenresurser och marina resurser (WTR) 0,00% 0,00%
Den cirkulära ekonomin (CE) 0,00% 2.39%
Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) 0,00% 0,00%
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00% 0,00%
Driftsutgifter Andel av driftsutgifter /  
Totala driftsutgifter
Taxonomiförenliga 
per mål
Taxonomi-
omfattade per mål
Begränsning av klimatförändringar (CCM) 2.51% 16,50%
Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,00% 0,00%
Vattenresurser och marina resurser (WTR) 0,00% 0,00%
Den cirkulära ekonomin (CE) 0,00% 30,91%
Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) 0,00% 0,00%
Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00% 0,00%
Kärnkraftsrelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, 
demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar 
som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från 
bränslecykeln.
Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och 
säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller 
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom 
vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av 
bästa tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga 
kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet 
för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från 
kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift 
av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila 
gasformiga bränslen.
Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering 
och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el 
med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering 
och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med 
hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
Kärnkrafts- och fossilgasrelaterade verksamheter
109Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 110 =====

EU-taxonomins aspekter avseende Telia 
Försäkring  
Telia Försäkring redovisar verksamhet under 
kategorin fastighetsförsäkring i lagstadgad 
rapportering för Solvens II. Som sådan kan 
Telia Försäkrings verksamhet omfattas av 
definitionen ”Skadeförsäkring: försäkring mot 
klimatrelaterade faror”. För att verksamheten 
inom Telia Försäkring ska anses omfattas måste 
den inkludera ”försäkring mot klimatrelaterade 
faror”. Villkoren för försäkringsprodukterna 
inkluderar eller undantar inte uttryckligen 
skador från klimatförändringar, men inkluderar 
skador som orsakats av oväntade händelser, 
inklusive brand- och vattenskador som ingår 
som klimatrelaterade faror i bilaga A. Därför 
skulle Telia Försäkrings verksamhet omfattas av 
EU-taxonomin om klimatrelaterade faror ingår i 
försäkringspremien. Om så är fallet bör den andel 
av försäkringspremien som täcker klimatrelaterade 
faror inkluderas som det omfattade beloppet. 
Andelen kan bedömas genom att identifiera 
historiska skador och relaterade fordringar som 
betalats ut på grund av klimatrelaterade faror. 
Andelen premier relaterade till försäkring mot 
klimatrelaterade faror som andel av tecknade 
bruttopremier ska redovisas som omfattade. Efter 
identifieringen av historiska förluster under de 
senaste fem åren har inga fordringar betalats 
ut på grund av klimatrelaterade faror. Detta 
innebär att 0 SEK av premieinkomsterna hör till 
försäkring mot klimatrelaterade faror (noll andel av 
bruttopremieinkomsterna). 
Utöver nyckeltalet relaterat till försäkring 
måste försäkringsbolag också rapportera om 
investeringar i taxonomiförenliga verksamheter. 
Försäkringsverksamhetsindikatorn för skadeförsäkrings- och återförsäkringsföretag
MSEK
Väsentligt bidrag till anpassning 
till klimatförändringar (CCA) Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)
Absoluta 
premier, 
2024 (2) 
Andel av 
premier, 
2024 (3) 
Andel av 
premier, 
2023 (4) 
Begränsning 
av klimat-
förändringar 
Vatten 
och 
marina 
resurser 
Cirkulär  
ekonomi 
Förore-
ningar 
Biologisk 
mångfald 
och eko-
system 
Minimi-
skydds-
 åtgärder
MSEK % % J/N J/N J/N J/N J/N J/N
A.1. Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad 
försäkringsverksamhet som är förenlig med taxonomikraven 
(miljömässigt hållbar) 0 0% 0% N/A N/A N/A N/A N/A N/A
A.1.1 Återförsäkrad 0 0% 0%
A.1.2 Som härrör från återförsäkringsverksamhet 0 0% 0%
A.1.2.1 Återförsäkrad (retrocession) 0 0% 0%
A.2 Skadeförsäkringsverksamhet och försäkringsverksamhet 
för återförsäkring som omfattas av taxonomin men som inte 
är miljömässigt hållbara (verksamheter som inte är förenliga 
med taxonomikraven) 0 0% 0%
B. Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad 
försäkringsverksamhet som inte är förenlig med 
taxonomikraven 870 100% 100%
Totalt (A.1 + A.2 + B) 870 100% 100%
”Premier” i kolumnerna (2) och (3) ska redovisas som premieinkomst brutto eller, beroende på vad som är tillämpligt, omsättning avseende skadeförsäkrings- eller återförsäkringsverksamhet. 
Informationen i kolumn (4) ska rapporteras i upplysningarna för innevarande år.
Skadeförsäkring och återförsäkring kan endast uppfylla kraven i förordning (EU) 2020/852 om verksamheten möjliggör klimatanpassning.
KPI:n visar andelen Taxonomy-aligned
verksamhet i totala tillgångar. Det inkluderar 
investeringar i NFRD-företag och gröna 
obligationer, menutesluter regering, centralbank, 
överstatlig exponeringar och derivat. Telia 
Försäkring skulle behöva rapportera dessa 
investeringar i en specifik mall som krävs av DDA 
(EU2021/2178).
Men eftersom Telia Försäkring i dagsläget inte har
har några investeringar riktade mot finansiering 
eller associerade med taxonomi-anpassade 
aktiviteter i förhållande till totala investeringar 
finns det inget  att rapportera och därför valt att 
inte heller inkludera dessa tabeller. 
110Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 111 =====

EU-taxonomins aspekter avseende Telia
Finans
Med hänvisning till FinRep, förteckningen 
över statliga organ som betraktas som statliga 
enligt kapitalkravsförordningen, definitionen av 
statsobligationer i enlighet med förordningen 
om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR) 
och svaret på fråga 15 i FAQ1 om EU:s taxonomi, 
ska regionala aktörer betraktas som ”statliga” om 
inte exponeringarna är mot gröna obligationer, i 
enlighet med ”Miljömässigt hållbara obligationer 
eller skuldebrev som syftar till att finansiera 
specifika identifierade verksamheter” som ska ingå 
i beräkningen. Vid tidpunkten för bedömningen 
innehade Telia Försäkring investeringar i 
regionobligationer som inte klassificeras som 
gröna och därför inte anses omfattas. Dessutom 
omfattar Telia Försäkrings exponeringar inga 
investeringar i NFRD-företag eller miljömässigt 
hållbara obligationer. Därför sätts täljaren till noll.
Enligt DDA (EU) 2021/2178 ska kreditinstitut 
offentliggöra den information som anges i bilaga 
V till DDA, med motsvarande tabeller i bilaga VI. 
Detta inkluderar nyckeltal relaterade till:  
• Andelen gröna tillgångar (GAR) i stocken, 
exponeringar utanför balansräkningen, 
avgifter och provisioner relaterade till andra 
tjänster än utlåning och kapitalförvaltning, 
handelslagerportfölj.
GAR ska visa andelen av kreditinstitutets tillgångar 
som finansieras och investeras i taxonomiförenliga 
ekonomiska verksamheter som andel av totala 
täckta tillgångar i enlighet med punkt 1.1.2 i 
bilaga V. GAR ska baseras på exponeringarna 
och balansräkningen enligt tillämpningsområdet 
för konsolidering under tillsyn i enlighet med 
förordning (EU) nr 575/2013, avdelning II kapitel 2 
avsnitt 2. 
Under 2024 ägde Telia Finance icke-gröna 
investeringar i  stats- och regionala obligationer, 
vilket gör att de inte är berättigade. Telia Finance 
hade heller inga investeringar i NFRD-företag 
eller miljömässigt hållbara obligationer, vilket 
resulterar i en GAR-täljare av noll. Ytterligare 
nyckeltal är inte tillämpliga eftersom Telia 
Finans saknar handelslager, finansiella garantier, 
och tillgångar under förvaltning relaterade till 
förordningen. Exponeringsberäkningar utanför 
balansräkningen exkluderar åtaganden och 
beaktar endast finansiella garantier och icke-
finansiella investeringsobjekt företag. KPI:er för 
avgifter, provisioner och handelslagsportföljer 
kommer att gälla från och med 2026. Telia Finance 
erbjuder flexibla betalningsalternativ för Telias 
produkter och tjänster, med utlåning begränsad 
till detta segment. För närvarande innehar Telia 
Finance inga taxonomigodkända eller anpassade 
tillgångar, har ingen handel bok och inga 
taxonomirelaterade avgifter och provisioner för 
inkomst. Därför finns det inget att rapportera, och 
de relaterade tabellerna har upprättats.
Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen
MSEK
Alla  
miljömässigt 
hållbara  
tillgångar
KPI1 KPI2 % täckning  
(över totala 
tillgångar)³
% av tillgångarna 
som är undantagna 
från täljaren för 
GAR (artikel 7(2) 
och (3) samt avsnitt 
1.1.2 i bilaga V)
% av tillgångarna 
som är undantagna 
från nämnaren för 
GAR (artikel 7(1) 
och avsnitt 1.2.4 i 
bilaga V)
Centrala KPI Andelen gröna tillgångar i flödet 0 N/A N/A 84.92% 39.72% 15.08%
Alla  
miljömässigt 
hållbara 
verksamheter
KPI KPI % täckning  
(över totala 
tillgångar)
% av tillgångarna 
som är undantagna 
från täljaren för 
GAR (artikel 7(2) 
och (3) samt avsnitt 
1.1.2 i bilaga V)
% av tillgångarna 
som är undantagna 
från nämnaren för 
GAR (artikel 7(1) 
och avsnitt 1.2.4 i 
bilaga V)
Andra centrala KPI Andelen gröna tillgångar i flödet 0 N/A N/A N/A N/A N/A
 Handelslager 4 0 N/A N/A
 Finansiella garantier 0 N/A N/A
 Förvaltade tillgångar 0 N/A N/A
 Avgifts- och provisionsintäkter 5 0 N/A N/A
1) På grundval av motpartens omsättnings-KPI
2) På grundval av motpartens kapitalutgifts-KPI, bortsett från utlåningsverksamheter, för vilka omsättnings-KPI för allmän utlåning ska användas
3) % av de tillgångar som täcks av KPI genom bankernas alla tillgångar
4) För kreditinstitut som inte uppfyller villkoren i artikel 94.1 i kapitalkravsförordningen eller de villkor som anges i artikel 325a.1 i samma förordning.
5) Avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och kapitalförvaltning.
111Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 112 =====

Tillgångar för beräkningen av  
andelen gröna tillgångar
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTALT (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Varav mot taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Summa 
redovisat 
bruttovärde
Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga) Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga)
MSEK
Varav 
special-
utlåning
Varav 
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande 
verksam-
heter
Varav 
special-
utlåning
Varav 
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande 
verksamheter
Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare 
och nämnare
 
1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och 
egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som 
får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar. 2 339 0 0 0 0 0
Kolumnerna g–k har dolts och uppgår till noll
0 0 0 0 0
2 Finansiella bolag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
3 Kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
4 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
5 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
6 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0  0 0
7 Övriga finansiella företag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
8 varav värdepappersföretag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
9 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
10 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
11 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0  0 0
12 varav förvaltningsbolag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
13 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
14 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
15 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0  0 0
16 varav försäkringsföretag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
17 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
18 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
19 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0  0 0
20 Icke-finansiella bolag 1 542 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
21 Icke-finansiella företag som omfattas av skyldigheten att 
offentlig göra information enligt direktivet om icke-finansiell 
rapportering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
22 Lån och förskott 1 542 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
112Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 113 =====

Tillgångar för beräkningen av  
andelen gröna tillgångar
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTALT (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Varav mot taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Summa 
redovisat 
bruttovärde
Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga) Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga)
MSEK
Varav 
special-
utlåning
Varav 
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande 
verksam-
heter
Varav 
special-
utlåning
Varav 
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande 
verksamheter
23 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0  0 0
24 Egetkapitalinstrument 797 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
25 Hushåll 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
26 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
27 varav lån för byggnadsrenovering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
28 varav lån till motorfordon 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
29 Finansiering av lokala myndigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
30 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll: 
bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
31 Annan finansiering av lokala myndigheter 0 0 0 0 0 0  0 0 0 0 0
32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av 
andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 2 055
 
     
33 Icke-finansiella bolag 0       
34 SMF och icke-finansiella företag som inte omfattas av 
skyldigheten att offentliggöra information enligt direktivet 
om icke-finansiell rapportering 0
 
     
35 Lån och förskott 0       
36 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 0       
37 varav lån för byggnadsrenovering 0       
38 Skuldebrev 0       
39 Egetkapitalinstrument 0       
40 Icke-finansiella EU-företag (som inte omfattas av 
skyldigheten att offentliggöra information enligt direktivet 
om icke-finansiell rapportering) 0
 
     
41 Lån och förskott 0       
42 Skuldebrev 0       
43 Egetkapitalinstrument 0       
Kolumnerna g–k har dolts 
och uppgår till noll
113Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 114 =====

Tillgångar för beräkningen av  
andelen gröna tillgångar
Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTALT (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)
Varav mot taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)
Summa 
redovisat 
bruttovärde
Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga) Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga)
MSEK
Varav 
special-
utlåning
Varav 
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande 
verksam-
heter
Varav 
special-
utlåning
Varav 
omställnings-
verksamhet
Varav möjlig-
görande 
verksamheter
44 Derivat 0       
45 Interbanklån på anfordran 28       
46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 0       
47 Övriga tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 2 027 0 0 0 0 0  0 0 0 0 0
48 Andel gröna tillgångar totalt 4 394       
49 Övriga tillgångar för beräkning av andelen gröna tillgångar 0       
50 Statsobligationer 770       
51 Centralbanksexponeringar 10       
52 Handelslager 0 0 0 0 0 0  0 0 0 0 0
53 Totala tillgångar 5 174 0 0 0 0 0  0 0 0 0 0
Exponeringar utanför balansräkningen – företag som omfattas av skyldigheten  
att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering
54 Finansiella garantier 0 0 0 0 0 0      
55 Förvaltade tillgångar 0 0 0 0 0 0  0 0 0 0 0
56 Varav skuldebrev 0 0 0 0 0 0  0 0 0 0 0
57 Varav egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0  0 0 0 0 0
Kolumnerna g–k har dolts och 
uppgår till noll
114Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning Bilaga

===== SIDA 115 =====

Samhälls- 
ansvar
Telia prioriterar mänskliga rättigheter, rättvisa 
arbetsvillkor och välbefinnande för och i hela sin 
personalstyrka, leverantörskedja och samhället i 
stort. Här ingår att stärka arbetarskyddet, stödja 
barns rättigheter och digital inkludering samt 
skydda kundernas integritet och skapa säkerhet. 
Bolaget betonar också mångfald, inkludering 
och medarbetarnas välbefinnande, för att främja 
en säker, rättvis och inkluderande arbetsplats. 
Genom aktiv riskhantering och engagemang 
med intressenter strävar Telia efter att skapa 
varaktig och positiv social inverkan.
2,3 miljoner  
personer nåddes genom initiativ för att 
stärka den digitala kompetensen, främst 
hos barn, seniorer och anställda på små 
och medelstora företag
Nr 4 
bland bedömda företag i teknik- 
och telekomsektorn i Children’s 
Rights Benchmark utförd av 
Global Child Forum
Nr 2 
Delad andraplats i 
branschen i benchmarking av 
samhällsansvar, genomförd av 
World Benchmarking Alliance
T oppnivå 
Uppnådde en topposition (nr 1 
eller 2) avseende integritet på 
fyra av fem marknader*
*Telias konsumentundersökning
40%
kvinnor i den utökade 
ledningsgruppen (cirka 130 ledare) 
Läs mer:
 
 S1. Den egna arbetskraften
 S2. Arbetstagare i värdekedjan
 S3. Berörda samhällen
– Digital inkludering
– Barns rättigheter
–  Yttrandefrihet och övervakningsintegritet
 S4. Konsumenter och slutanvändare
– Integritet och säkerhet
8,1 
av 10 medarbetare uppgav att  
de kunde balansera arbete och 
fritid på ett bra sätt
Källa: Undersökning av medarbetar -
engagemang 2024
115Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 116 =====

S1. Den egna  
arbetskraften
Telias strategi
Att förverkliga Telias medarbetar- och kultur-
strategi är avgörande för att accelerera bolagets 
omvandling och nå uppställda mål. Telia vill skapa 
en inkluderande och hänsynsfull miljö där alla 
medarbetare har förmågan och möjligheten att 
utvecklas och nå sin fulla potential. 
Kultur och ledarskap är nyckeln till framgång 
för Telias förändring. Stor uppmärksamhet och 
betydande investeringar har riktats mot detta 
under året. Under de senaste åren har bolaget 
presenterat ett nytt syfte och uppdaterat 
företagets värderingar, ledarskaps ramverk och 
strategi. Under 2024 har fokus legat på att 
samordna alla medarbetare och ledare kring 
utvecklingen av Telias företagskultur och öka 
medveten heten om de kultur förändringar som 
är aktuella. 
I Telias medarbetarundersökning fortsatte 
upplevelsen av en stark Teliakultur att vara 
hög. Första halvåret 2024 fortsatte vi med våra 
workshops runt företagskultur. Dessa integrerades 
senare i våra kvartalsvisa introduktionsdagar för 
nya medarbetare. 
Hållbarhetsrelaterade aspekter i Telias 
personalstrategi handlar om insatser för att 
upprätthålla mänskliga rättigheter och arbetsrätt 
för bolagets främsta tillgång – medarbetarna. 
I Telias dubbla väsentlighetsanalys (DMA) har två 
områden inom mänskliga rättigheter identifierats 
som särskilt viktiga att utveckla:
• Mångfald, jämställdhet och inkludering (DEI) 
– att säkerställa rätten till likabehandling och 
icke-diskriminering 
• Hälsa och välbefinnande – att säkerställa rätten 
till en god hälsa och gott välbefinnande
I följande avsnitt beskrivs de policyer, åtgärder 
och mål som Telia har etablerat för att utveckla 
dessa områden.
Förändringsprogram
I september 2024 lanserade Telia ett stort 
förändringsprogram som ska bidra till ökad 
kommersiell förmåga och lönsam tillväxt inom 
bolaget. Programmet innefattade implementering 
av en landsbaserad verksamhetsmodell och en 
minskning av bolagets kostnadsbas genom att 
reducera antalet anställda med 3 000 personer.
Medarbetare och företagskultur
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Negativ inverkan/ faktisk: Medarbetare med av ojämlika löner blir 
missgynnade
  Egen verksamhet 
Negativ inverkan/ faktisk: Försämring av anställdas psykiska välbefinnande 
om organisationen inte effektivt förhindrar trakasserier på arbetsplatsen
Negativ inverkan/ faktisk: Orimligt hög arbetsbelastning på medarbetare kan 
leda till utbrändhet.
Risk: Risk för tillämpning av orättvisa och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex. 
extrema arbetstider) som kan leda till olyckor och sjukdomar
Möjlighet: En inkluderande, mångsidig och engagerad arbetskraft kan driva 
innovation och kreativitet som resulterar i nya produkter och tjänster 
116Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 117 =====

ESRS 2 SBM-3   Väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter och deras 
förhållande till strategi och 
affärsmodell
Anställda som berörs av Telias väsentliga inverk-
ningar, risker och möjligheter är fast anställda, 
deltids anställda och konsulter. (S1-SBM-3-14-(a))
Väsentliga negativa inverkningar har 
identifierats och bedömts systemiskt, baserat 
på var medarbetarna är baserade och lagar om 
anställningsskydd på aktuella marknader (Sverige, 
Norge, Finland, Estland och Litauen). Dessa 
inverkningar avser medarbetare i Telia Company 
och dess dotterbolag (dvs. inte LMT, Telias 
intressebolag i Lettland). Baserat på den dubbla 
väsentlighetsanalysen har risken för tvångs- eller 
barnarbete i Telias verksamhet bedömts vara låg, 
och är därför inte en del av de materiella IROs 
som presenteras i denna hållbarhetsrapport. 
(S1-SBM-3-14b)
Telia har identifierat följande risk kopplad till 
inverkningar och beroenden inom den egna 
personalen: risken för tillämpning av orättvisa 
och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex. extremt hög 
arbetstid) som kan leda till olyckor och sjukdomar. 
Detta hänför sig till konsekvenserna av att lägga 
orimligt hög arbetsbelastning på medarbetare. 
(S1-SBM-3-14-(d))
Telia delar inte in sin personal i specifika grupper 
och det är därför inte möjligt att bestämma vilka 
väsentliga IRO som relaterar till sådana grupper. 
(S1-SBM-3-16)
 S1-1   Policyer för den egna 
arbetskraften
Policyer
Telias medarbetarpolicy beskriver Telias väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter relaterade 
till sina anställda. Även Telias uppförandekod 
och koncernens policy för mänskliga rättigheter 
relaterar till de anställda. Mer information om 
dessa policyer finns under avsnitt G1-1 (S1-1-19, 
S1-1-20b)
Bolagets uppförandekod uttrycker också de 
grundläggande förväntningarna på medarbetarna. 
(S1-1-19) (S1-1-20) Telias policyer förändrades inte i 
väsentlig grad under 2024. (S1-AR10)
Telia har åtagit sig att agera i enlighet med flera 
internationella principer och ramverk, som beskrivs 
i G1-1.
Anställda förväntas alltid respektera de åtaganden 
som beskrivs i dessa policyer och standarder. 
I koncernens policy för mänskliga rättigheter 
anger Telia att bolaget stöder sina medarbetare i 
förståelse av mänskliga rättigheter genom relevant 
kommunikation, dialog och utbildning. (S1-1-20)
Mänskliga rättigheter
De centrala människorättsaspekterna för Telias 
personal omfattas av koncernens medarbetar-
policy. Här ingår ämnen som barnarbete 
och tvångsarbete, mångfald, jämställdhet 
och inkludering samt hälsa, säkerhet och 
välbefinnande.
Telias grundläggande principer återspeglar denna 
policy: barnarbete accepteras till exempel inte i 
någon av Telias verksamheter och medarbetare 
behöver aldrig lämna in sina identitetshandlingar 
i början av eller under anställningen. Medarbetare 
är fria att lämna sin anställning efter den 
uppsägningstid som krävs enligt lag och avtal.
Samtliga Telias medarbetare erbjuds en rättvis 
och jämlik möjlighet att utvecklas, utifrån sin 
kompetens, erfarenhet och prestation. 
Telias strategi för hälsa och välbefinnande 
bygger på att främja god hälsa med säkra 
arbetsförhållanden, förebygga arbetsrisker 
och ohälsa samt reagera snabbt på skador och 
otrygga förhållanden. Detta gäller både fysiska 
och psykosociala arbetsaspekter. Målet är att 
skapa en kultur med hälsa och välbefinnande i 
centrum till en självklar del av vardagen för alla 
Telias medarbetare. Bolaget verkar för kontinuerlig 
förbättring av säkerheten på arbetsplatsen 
genom att eliminera risker, förebygga risker, 
reagera på ohälsotillstånd och främja hälsa och 
välbefinnande. Telia följer relevant lagstiftning 
och andra krav, och kräver motsvarande av sina 
leverantörer. (S1-1-20-(a))
Telia har åtagit sig att respektera medarbetarnas 
rättigheter och strävar efter ett högt engagemang 
bland de anställda. Utan förmågan att attrahera, 
anställa och behålla de bästa talangerna skulle 
bolaget förlora en del av sin unika kultur och 
konkurrensfördel.
För närvarande specificerar Telias medarbetar-
policy inte någon gottgörelse i händelse av att 
de mänskliga rättigheterna för bolagets personal 
påverkas. I praktiken vidtas dock specifika åtgärder 
om det skulle uppstå en negativ inverkan – se 
nästa sida. Uppförandekoden föreskriver dock 
att Telia ska sträva efter att identifiera, förebygga, 
mildra och åtgärda negativa inverkningar för de 
mänskliga rättigheterna på hela arbetsplatsen, i 
bolagets affärsverksamhet och i de samhällen där 
det verkar.  (S1-1-20-(c))
Internationellt erkända principer och ramverk
Telias medarbetarpolicy anger att bolaget har 
åtagit sig att agera i enlighet med ett antal 
internationella principer och ramverk, som FN:s 
vägledande principer för företag och mänskliga 
rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och Barn-
rättsprinciperna för företag. 
Koncernens policy för mänskliga rättigheter 
speglar dess åtagande att respektera mänskliga 
rättigheter i hela värdekedjan, i enlighet med FN:s 
vägledande principer för företag och mänskliga 
rättigheter och andra internationella standarder 
som reglerar företag, som OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag och FN:s Global Compact.
När det gäller mänskliga rättigheter koncentrerar 
sig Telia på de rättigheter som är mest exponerade 
för allvarliga negativa konsekvenser på grund 
av Telias verksamhet eller affärsförbindelser. 
Dessa risker identifieras genom fortlöpande due 
diligence. Mer djupgående konsekvensbedömning 
avseende mänskliga rättigheter utförs vid behov. 
(S1-1-21)
Telias medarbetarpolicy beskriver uttryckligen 
bolagets nolltolerans mot tvångsarbete i dess 
egen verksamhet och i leverantörernas och 
underleverantörernas. (S1-1-22)
117Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 118 =====

Policyn anger också att bolaget har åtagit sig att 
förebygga arbetsmiljörisker och ohälsa och att 
det ska reagera snabbt på skador och otrygga 
förhållanden. Telias koncerninstruktion för hälsa, 
säkerhet och välbefinnande kräver att dess 
dotterbolag har ett dokumenterat ledningssystem 
för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (OHS) 
baserat på ständiga förbättringar på plats, som 
omfattar hela organisationen. (S1-1-23)
Avsnittet Mångfald, jämställdhet och inkludering 
i Telias medarbetarpolicy säger: ”Ingen 
medarbetare ska diskrimineras eller behandlas 
annorlunda på grund av kön, könstillhörighet, 
könsuttryck, etnicitet, religion, ålder, 
funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, 
politisk åsikt, facklig tillhörighet, social eller 
kulturell bakgrund och/eller annan egenskap som 
är lagligt skyddad.” (S1-1-24-(a)) (S1-1-24 (b))
Förebyggande av diskriminering
Telia har åtagit sig att främja en mångsidig 
och inkluderande arbetsplats som stöder 
utsatta grupper, inklusive personer med 
funktionsnedsättning, HBTQ+-personer 
och etniska minoriteter. Bolagets specifika 
policyåtaganden inkluderar en omfattande 
DEI-strategi med riktade rekryteringsinitiativ, 
regelbunden utbildning om inkludering, stöd 
till personalresursgrupper (ERG), flexibla 
arbetsarrangemang och fokus på tillgänglighet. 
Bolaget följer kontuínuerligt upp indikatorer 
för mångfald och utbildar chefer i att ta ansvar 
för att varje enskild medarbetare ska känna sig 
värdefull och ha förmåga och möjlighet att lyckas. 
(S1-1-24-(c))
Inom Telia är förebyggande av diskriminering högt 
prioriterat, med stöd av flera inkluderingsinitiativ. 
Bolagets personal-processer säkerställer 
könsbalanserade urvalsförslag vid rekrytering, 
och chefer utbildas i att prioritera mångfald vid 
rekrytering. Kampanjen ”Life at Telia” belyser Telias 
engagemang för talanger med olika bakgrund. 
Regelbunden DEI- utbildning och riktade 
kompetenshöjningsprogram för kvinnor förstärker 
engagemanget ytterligare. 
Telia har tydliga antidiskrimineringspolicyer, 
flexibla arbetsarrangemang och fokus 
på tillgänglighet för att motsvara olika 
behov. Personalresursgrupperna ger 
återkoppling om bolagets policyer och ökar 
samhällsengagemanget. Årliga DEI-revisioner 
främjar transparens och ansvarsskyldighet, medan 
partnerskap med olika organisationer säkerställer 
att bolagets marknadsföringsmaterial återspeglar 
varierad representation samt att företaget får 
återkoppling från olika målgrupper. (S1-1-24-(d))
 S1-2   Rutiner för kontakter med 
den egna arbetskraften och 
arbetstagarrepresentanter 
angående inverkningar
Telia engagerar både medarbetare och 
arbetstagarrepresentanter (fackföreningar) i olika 
sammanhang. (S1-2 27a) Engagemangsnivån 
och frekvensen varierar från fall till fall, beroende 
på situationen. Det kan handla om gemensam 
representation, det vill säga både medarbetare 
och fackliga representanter, eller fristående. 
Formatet kan vara informationsdelning via 
e-post, möten etc., beroende på situationen. 
(S1-2 27b) Nivån på ledningens engagemang 
varierar från fall till fall, beroende på ärende, och 
kan involvera allt från personalchef till lokal VD. 
(S1-2 27c) Olika lokala avtal om arbete, fackliga 
frågor och personalfrågor tillämpas på varje 
marknad där Telia har verksamhet. Information om 
aktuella avtal publiceras vanligen på respektive 
marknads intranät (S1-2 27d). Resultaten av detta 
engagemang bedöms genom täta möten och 
dialog med fackföreningar, samt genom den årliga 
undersökningen av medarbetarengagemang (S1-2 
27e). Bolagets DEI-agenda stöder engagemang 
med hela personalen genom att regelbundet ge 
information och insikter om DEI via olika kanaler. 
(S1-2 28)
 S1-3   Rutiner för att gottgöra 
för negativa inverkningar 
och kanaler genom vilka 
de egna medarbetarna kan 
uppmärksamma problem
Telia har etablerat en process för gottgörelse, 
eller bidrag till gottgörelse, i situationer där 
bolaget har orsakat eller bidragit till väsentliga 
negativa inverkningar för den egna personalen. 
Detta arbete har utförts i samråd med en expert 
på arbetsrätt. Processens effektivitet har inte 
utvärderats. (S1-3-32-(a))
Telia har en visselblåsarprocess för att hantera 
rapporterade problem och klagomål från den 
egna personalen. Bolagets visselblåsningssystem 
kan kontaktas via telefon, e-post eller brev, och 
ärenden kan lämnas in på en särskild webbplats. 
(S1-3 32b) Se avsnitt G1-1 för mer information om 
hur ärenden hanteras. (S1-3 32c) (S1-3 32d) (S1-3-
33) (S1-AR29) (S1-AR30)
118Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 119 =====

S1-4    Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna 
arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna 
och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna 
arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet
Åtgärder avseende Telias mål
Följande tabell visar Telias åtgärder för att hantera bolagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 
relaterade till den egna personalen, deras resultat och deras bidrag till bolagets mål eller policyer:
Åtgärd Resultat Bidrag till mål eller policy
YouFirst-programmet Uppföljning av medarbetarnas 
prestationer, fastställande av om stöd 
behövs (balans mellan arbete och 
privatliv)
Bidrar till målet balans mellan arbete 
och privatliv
Årlig analys av 
löneskillnader
Fastställande av om det finns specifika 
fall av löneskillnader utan godtagbar 
motivering att hantera
Bidrar till att minska könsbetingade 
löneskillnader
ERG för inkludering Samla in återkoppling om problem 
avseende inkludering
N/A
Utbildning om omedvetna 
fördomar och inkluderande 
rekryteringsmetoder
Att rekrytera inkluderande och minska 
fördomar
Målet att alla chefer ska vara 
utbildade om omedvetna 
fördomar och inkluderande 
rekryteringsmetoder
hantera flera aspekter av mångfald. Uppgifter 
om kön och ålder analyseras för att förstå 
personalsammansättningen och utforma åtgärder. 
Koncernens ansvariga för mångfald och 
inkludering leder ett nätverk av medarbetare 
som ansvarar för lokal implementering av 
aktuella åtgärder inom hela Telias verksamhet. 
Resultaten rapporteras till koncernledningen för 
att säkerställa en kontinuerlig process och god 
överblick.
Minska löneskillnader
Telia har som mål att minska sin ojusterade 
löneskillnad och genomför årliga schemalagda 
löneskillnadsanalyser (utöver ej schemalagda kon-
troller). För att ytterligare minska löneskillnaderna 
har Telia stärkt sina initiativ för att uppnå en jämn 
könsfördelning i ledningen och korrigera eventu-
ella oförklarliga löneskillnader för likvärdiga roller.
Bolagets ersättningsutskott, chefer för People and 
Culture (per affärsenhet) ansvariga för mångfald 
leder arbetet mot en definierad begränsningsplan 
för detta ämne. Planen avser (S1-4-38-(a)):
1. Ojusterad löneskillnad mellan könen: säkerställ 
att Telia rekryterar fler kvinnor till högre 
betalda positioner. Det innebär att arbeta med 
varumärke, talangförvärv, sucessionsplanering 
och ERG för att öka bolagets attraktionskraft. 
2. Identifiering av specifika fall av löneskillnad 
som saknar godtagbar motivering åtgärdas 
enligt en bestämd tidsplan. 
Effektiviteten hos åtgärder relaterade till löne-
skillnader följs upp i årliga granskningsresultat. 
S1-4-38-(d))
I vissa fall görs omfördelningar i den årliga 
budgeten för lönerevision för att överbrygga 
skillnaden. Dessutom kan särskilda ändringar 
göras om det bedöms nödvändigt. Chefer 
och rekryterare utbildas också för att arbeta 
förebyggande. I Litauen säkerställde Telia 
till exempel att föräldralediga tas med i 
lönerevisioner, så att löneskillnaderna inte har ökat 
när de återvänder till arbetet. (S1-4-38-(b)) 
En inkluderande arbetsplats
För att stödja invandrare och flyktingar i att 
integreras i samhället och hitta arbete deltar 
Telia i program som Jobbsprånget för att erbjuda 
praktikanter som är födda utomlands möjlighet att 
arbeta i vissa länder där Telia är verksamt. År 2024 
hjälpte bolaget 24 invandrare och flyktingar att 
komma in på arbetsmarknaden. Dessutom deltog 
Telia i ideella event för att informera och inspirera 
invandrare att övervinna hinder för att komma in 
på arbetsmarknaden. 
För att säkerställa att cheferna påskyndar Telias 
mångfalds- och inkluderingsambitioner genomgår 
alla chefer en obligatorisk ledarskapsutbildning 
som omfattar mångfalds- och inkluderingsmoduler 
och behandlar inkluderande rekryteringsmetoder 
och omedvetna fördomar. Detta är en del av 
Telias ledarskapsramverk, som ligger till grund 
för bolagets kultur.  En frivillig årlig utbildning om 
trakasserier och diskriminering är också tillgänglig 
för alla medarbetare. Telias uppförandekod 
och koncernens medarbetarpolicy visar båda 
bolagets engagemang för att hantera trakasserier 
och diskriminering, med ansvar på ledningsnivå. 
(S1-4-38-(a))
Alla ovanstående åtgärder är specifikt relaterade 
till Telias egna anställda (utan ytterligare 
uppdelning – inga tidshorisonter eller tidsfrister 
har tilldelats respektive åtgärd, eftersom de pågår 
under hela året). (S1-4-37)
Åtgärderna gäller för alla anställda på de 
marknader där Telia är verksamt.
Åtgärder för att förebygga eller mildra negativa 
inverkningar på Telias personal
Mångfald, jämställdhet och inkludering
Under 2024 fortsatte Telia att följa upp olika 
aspekter av mångfald och att mäta olika 
parametrar för att förstå de hinder som måste 
åtgärdas för att Telia ska bli en prioriterad 
arbetsgivare som representerar sin kundbas, 
inklusive minoritetsrepresentation utöver 
könsidentitet. Telia fortsatte under året att stärka 
befintliga samarbeten och utforska nya för att 
119Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 120 =====

Vid negativ påverkan kopplad till trakasserier 
eller diskriminering är Telias visselblåsarsystem 
den mekanism som ska används för att följa upp 
ärendet.  Om ett rapporterat ärende identifieras 
som giltigt inleds alltid en utredning. Potentiella 
påföljder för en person som bedöms ha 
orsakat negativa konsekvenser är varning eller 
uppsägning. (S1-4-38-(b))
Om trakasserier eller diskriminering 
anmäls i samband med en anonym 
medarbetar undersökning, ERG eller 
fokusgrupper, eller förmedlas till DEI-
ansvariga, välbefinnandeansvariga eller via 
visselblåsningssystemet, beslutar Telia om 
nödvändiga åtgärder. Detta bestäms från fall till 
fall, efter en intern bedömning och åtgärdsprocess. 
(S1-4-39). För att säkerställa att Telias egna rutiner 
inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa 
inverkningar på den egna personalen följer 
bolaget gällande lagar om icke-diskriminering 
och kommunicerar detta tydligt, för att säkerställa 
att ingen omvänd diskriminering uppstår (t.ex. 
könsrelaterad diskriminering vid rekrytering, 
kompetensutveckling eller lönesättning) (S1-4-41).
Hanteringen av ovanstående åtgärder utförs av 
Telias ersättningsutskott, chefer för People and 
Culture, analytiker, DEI-ansvariga i varje land, ERG-
ansvariga, ambassadörer, välbefinnandeansvariga 
och utredare i visselblåsarsystemet. (S1-4-43)
I enheten Tv och Media är den övergripande 
könsfördelningen 49% kvinnor och 51% män, 
med 47% kvinnor och 53% män på chefsnivå. På 
områden inom Tv och Media där könsfördelningen 
är mindre välbalanserad, som Product & Tech, 
har förbättringsinitiativ lanserats, som rör både 
problemet upptäcks i ett tidigt skede diskuteras 
arbetsbelastningen mellan chef och medarbetare, 
ibland i dialog med ansvarig personalenhet. 
(S1-4-38-(b))
Utöver YouFirst-programmet möjliggör Telias 
initiativ ”Working better together” hybridarbete, 
och erbjudandet ”Working abroad” gör det möjligt 
för medarbetare att arbeta utomlands under en 
viss period. Det finns specifika verktyg som gör 
det möjligt för medarbetare att arbeta hemifrån 
eller från utlandet. Kontorspersonal får arbeta med 
flextid, medan butikspersonal och tekniker har 
fasta arbetstider. (S1-4-38-(c))
Effekten av åtgärder kring hälsa och välbefinnande 
bedöms genom medarbetarundersökningar, som 
inkluderar frågor om balans mellan arbete och 
privatliv. (S1-4-38-(d))
Eventuella specifika åtgärder som rör en 
medarbetares välbefinnande kan identifieras 
via YouFirst-processen eller i motsvarande 
samtal mellan chef och medarbetare. Detta 
ingår i varje chefs ansvar. (S1-4-43) I första hand 
ska chefen fastställa en lämplig åtgärd (ofta i 
samarbete med relevant personalenhet). Ibland, 
beroende på problemets svårighetsgrad, kan 
hälsovårdsspecialister engageras (vanligen enligt 
lokal lagstiftning). (S1-4-39)
Inga åtgärder planeras eller pågår för att 
minska väsentliga risker som uppstår på grund 
av inverkningar på och beroenden hos Telias 
personalstyrka på övergripande organisationsnivå. 
Snarare är bolagets tillvägagångssätt 
inriktat på att ge chefer verktyg som de kan 
använda i dialog med sina medarbetare. Den 
övergripande effektiviteten följs upp genom 
medarbetarundersökningar. Sådana åtgärder 
ligger ofta på avdelnings- eller individnivå. 
(S1-4-40-(a))
Riskbedömningar görs i vissa fall innan åtgärder 
vidtas som skulle kunna orsaka eller bidra till 
väsentliga negativa inverkningar på Telias 
egen personal, till exempel uppsägningar. I 
samband med förändringsprogrammet 2024 
gjorde Telia en omfattande riskbedömning för 
att bedöma konsekvenserna för medarbetarna. 
Arbetsmiljörepresentanter kopplades in där 
riskerna bedömdes vara högre. (S1-4-41)
Enligt Telias riskbedömning har inga väsentliga 
inverkningar på personalen identifierats i 
samband med bolagets klimatomställningsplaner 
för att minska negativ miljöpåverkan. Bolaget 
uppdaterar kontinuerligt sina riskbedömningar 
för att säkerställa att eventuella konsekvenser för 
medarbetare identifieras och hanteras proaktivt. 
(S1-SBM-3-14-(e)) (S1-4-AR43)
rekrytering och retention. Det finns utbildnings- 
och utvecklingsprogram för alla medarbetare inom 
Tv och Media, program som fokuserar på bland 
annat inkluderande ledarskap och psykologisk 
trygghet.
Hälsa och välbefinnande 
Hälsa och välbefinnande är grundläggande för en 
positiv medarbetarupplevelse. Telia strävar efter 
att medarbetarna ska må bra och kunna prestera 
sitt bästa i det dagliga arbetet. 
Bolagets medarbetare arbetar huvudsakligen 
i kontors- eller butiksmiljö, där de främsta 
hälsoriskerna rör psykosocialt välbefinnande och 
ergonomi. Telias största utmaningar handlar om 
medarbetarnas balans mellan arbete och privatliv 
samt möjligheten till återhämtning mellan perioder 
av intensivt arbete. 
Centralt för Telias hälso- och välbefinnande-
åtgärder är YouFirst-programmet, bolagets 
koncernövergripande strategi för utvärdering 
av medarbetarnas prestationer och utveckling. 
Programmet säkerställer att Telia formulerar 
tydliga förväntningar och prioriteringar som 
arbetsgivare, coachar sina medarbetare 
till framgång, fokuserar på utveckling samt 
uppmärksammar och belönar goda prestationer. 
YouFirst integreras i det dagliga arbetet inom 
Telia genom löpande dialog mellan chefer och 
medarbetare. Detta möjliggör regelbunden 
coachning och återkoppling för samtliga 
medarbetare. Programmet bedömer också 
medarbetarnas arbetsbelastning och främjar 
diskussioner om åtgärder och prioriteringar. (S1-4-
38-(a)) Vid sjukfrånvaro eller utbrändhet hanteras 
bedömning och åtgärder på lokal nivå. Om 
120Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 121 =====

S1-5   Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva 
inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras
År Mål Resultat 2024
Inom mångfald, jämställdhet och inkludering
2025 Lika andel kvinnor och män (50/50) i den utökade 
ledningsgruppen 1
40% (51) kvinnor, 60% (77) män
(2023: 41% kvinnor, 59% män)
2024 Alla chefer utbildade genom kurserna omedvetna 
fördomar och Inkluderande rekryteringsmetoder 2
80% av cheferna utbildade (2023: 90%)
Kontinuerligt minska den ojusterade löneskillnaden 3 12% (2023: 12%)
Öka mångfalden inom Telia och inom tekniksektorn i 
stort genom partnerskap med fokus på digital/teknisk 
omskolning och vidareutbildning
Regelbundna möten med olika grupper för att 
visa jobbmöjligheter och erbjuda praktik inom 
tekniksektorn
Säkra att mångfalds- och inkluderingsaspekter 
genomsyrar Telias verksamhet Tv och Media, både i 
och utanför sändning.
Andel av ledare 47% kvinnor och 53% män
Utvecklingsprogram som fokuserar på
inkluderande ledarskap och psykologisk trygghet
Inom hälsa och välbefinnande
2025 Resultat för välbefinnande och balans mellan arbete 
och privatliv på 7,84
8,1 (2023: 79%)
(S1-5-46)
1)  Den utökade ledningsgruppen består av bolagets cirka 130 högsta chefer (medlemmar i koncernledningen, deras direkt  rapporterande 
underställda och vissa ytterligare medlemmar i lokala/funktionella ledningsgrupper när deras roller är av särskild strategisk betydelse)
2)  På grund av en förändring i organisationen är resultatet inte jämförbart med de framsteg som rapporterats 2023.
3) Den ojusterade/oviktade löneskillnaden definieras som skillnaden mellan mäns och kvinnors medellön jämfört med medellönen för män
4)  Mäts i Telias interna medarbetarundersökning. På grund av ett nytt mätverktyg är resultatet inte jämförbart med de framsteg som rapporterats 2023.
Personalens engagemang i målformulering och 
uppföljning
För att fastställa DEI-målen involverades utvalda 
grupper av medarbetare, inklusive nationella 
personalenheter, koncernens ersättningsutskott 
och nationella DEI-chefer. Dessa mål godkändes 
av nationell VD, sammanställdes av koncernens 
DEI-chef eller representant från koncernledningen 
och godkändes av VD. Resultat i förhållande till 
DEI- målen följs upp av nationella VD, nationella 
personal enheter och koncernens ersättningsutskott. 
 S1-6   Uppgifter om företagets anställda
För att fastställa mål för hälsa och välbefinnande 
engagerades en utvald grupp medarbetare, 
inklu sive representanter från nationella personal-
enheter. Dessa mål godkändes av styrelsen, 
där det ingår arbetstagarrepresentanter. 
Hela personalen är engagerad i att följa upp 
utvecklingen mot dessa mål genom medarbetar-
undersökningen. För att identifiera förbättringar 
diskuterar teamen möjligheter baserat på 
resultaten av medarbetar undersökningen. (S1-5-
47-(a)) (S1-5-47-(b)) (S1-5-47-(c))
Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrigt Totalt
Fast anställda 6 783 3 628 1 956 2 510 1 363 80 16 320
Män 4 319 2 515 1 402 1 367 734 65 10 402
Kvinnor 2 460 1 105 552 1 138 629 8 5 892
Övrigt 4 8 2 5 0 7 26
Andel 42% 22% 12% 15% 8% 0% 100%
Tillfälligt anställda 434 56 8 34 7 0 539
Män 254 39 4 13 2 2 314
Kvinnor 178 17 4 21 5 0 225
Övrigt 2 0 0 0 0 0 2
Andel 81% 10% 1% 6% 1% 0% 100%
Antal behovsanställda 356 0 0 0 0 0 356
Män 218 0 0 0 0 0 218
Kvinnor 136 0 0 0 0 0 136
Övrigt 2 0 0 0 0 0 2
Andel 100% 0% 0% 0% 0% 0% 100%
(S1-6-50a) (S1-6-50b)
Anställda efter avtalstyp, per kön och region
Antal anställda efter kön
Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrigt Totalt
Män 4 573 2 554 1 406 1 380 736 65 10 714
Kvinnor 2 638 1 122 556 1 159 634 8 6 117
Övrigt 6 8 2 5 0 7 28
Andel 43% 22% 12% 15% 8% 0% 100%
Medelantal anställda 
Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrigt Totalt
Medelantal anställda 7 438 3 912 2 007 2 802 1 518 288 17 965
121Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 122 =====

Medelantal anställda totalt
Norden Baltikum Övrigt Totalt
Totalt 13 357 4 320 288 17 965
Fast 12 700 4 267 284 17 251
Tillfälligt 657 53 4 714
(S1-6-50b) (S1-6-51)
Antal anställda efter region
Norden Baltikum Övrigt Totalt
Heltidsanställda 11 748 3 757 78 15 583
Män 7 720 2 077 64 9 861
Kvinnor 4 016 1 675 8 5 699
Övriga 12 5 6 23
Deltidsanställda 1 117 157 2 1 276
Män 813 39 1 853
Kvinnor 300 118 0 418
Övriga 4 0 1 5
Totalt 12 865 3 914 80 16 859
Män 8 533 2 116 65 10 714
Kvinnor 4 316 1 793 8 6 117
Övriga 16 5 7 28
Personalomsättning
Frivillig Alla uppsägningar
Totalt antal anställda 
som har lämnat bolaget 2 190 3 376
Personalomsättning 12% 19%
(S1-6-50-c)
§ Beskrivning av metoder och antaganden som
använts för att sammanställa data
Antalet anställda har använts för att representera 
status den sista dagen i månaden. Det genom-
snittliga antalet anställda är en beräkning av genom-
snittet baserat på antalet anställda den sista dagen i 
varje månad för hela året fram till den 31 december. 
Övriga siffror för antal anställda, om de inte särskilt 
anges som ett genomsnitt, är per 31 december 2024 
och representerar inte genomsnittliga siffror. (S1-6-
50(d)) (S1-6-50(d i)) (S1-6-50(d ii))
Det finns bolag i Lettland och andra mindre bolag 
som Telia äger, helt eller delvis, som inte har tagits 
med i hållbarhetsrapporten. Omfattningen av de 
anställda i hållbarhetsrapporten är alla anställda 
som är registrerade i det gemensamma personal-
hanteringsverktyget och för vilka detaljerad informa-
tion finns tillgänglig.
I den finansiella redovisningen anges antalet 
anställda baserat på externa segment, där ett land är 
en organisatorisk affärsenhet och ”annat” inkluderar 
alla koncernfunktioner och gemensamma funktio-
ner, oavsett var anställda i de senare befinner sig. 
I hållbarhetsrapporten är ett land samma som en 
nation och ”övrigt” inkluderar länder med mycket få 
Telia-anställda.  
Omsättningen beräknas som samtliga avslutade 
anställningar dividerat med den genomsnittliga 
personal styrkan under rapporteringsperioden.
I både den finansiella redovisningen och hållbar-
hetsrapporten ingår uppsagda medarbetare under 
uppsägningstiden. Dessa mått har inte validerats av 
ett externt organ förutom av Telias revisorer. (S1-6-50 
(e)). Dessa redovisningsprinciper gäller för informa-
tion i avsnitt S1-9.
 S1-8   Kollektivavtalstäckning och 
social dialog
Kollektiva förhandlingar
Alla medarbetare, oavsett anställningsort eller 
anställningsform, har rätten att välja om de vill 
representeras av en fackförening inom ramen 
för kollektiva förhandlingar. Ingen medarbetare 
ska utsättas för diskriminering för att ha utövat 
denna rättighet. Dessa principer återfinns 
även i uppförandekoden för leverantörer, 
vilket innebär att vi förväntar oss att samtliga 
leverantörer erkänner dessa rättigheter. Vid årets 
slut hade 92% av medarbetarna kollektivavtal. 
En beskrivning av hur andelen anställda med 
kollektivavtal fördelas visas i tabellen nedan per 
land. Social dialog har inte inkluderats i dessa 
mått. (S1-8-60)
Telia samarbetar med arbetstagarrepresentanter 
och lokala fackföreningar i enlighet med lokal lag-
stiftning och relevanta kollektivavtal. Tillsammans 
med anställda i Norden och Baltikum har Telia 
etablerat ett europeiskt företagsråd (EWC). EWC 
fungerar som ett forum för medarbetarrepresen-
tanter för information och konsultation med kon-
cernledningen i transnationella frågor. Dessutom 
samverkar Telias lokala bolag med lokala fackför-
eningar. Utöver detta förekom inga arbetstvister 
som resulterade i strejk eller strejkvarsel. 
Under 2024 genomförde Telia ett förändringspro-
gram som påverkade 3 000 befattningar över hela 
koncernen. I samtliga fall efterlevde de lokala bola-
gen relevanta lagkrav när det gäller information till, 
och konsultation med, fackföreningar. 
Överenskommelser om arbetstagar representation 
hanteras på koncernnivå. (S1-8-63-(b))
Andel av personal med kollektivavtal
Täckningsgrad
Anställda – EES
(för länder med > 50 anställda 
som representerar > 10% av tot. 
antal anställda)
Anställda – ej EES
(uppskattning för länder med > 50 
anställda som representerar > 10%  
av tot. antal anställda) 
0-19% Estland -
20-39% - -
40-59% - -
60-79% - -
80-100% Finland, Litauen, Norge, Sverige -
Data insamlade från Telias interna HR-verktyg. Inga antaganden har gjorts vid insamling av information.
Informationen har inte validerats av ett externt organ förutom av Telias revisorer. 
För sitt första rapporteringsår enligt ESRS har Telia tillämpat infasningsalternativet för upplysningar enligt S1–7 .
122Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 123 =====

S1-9   Mångfaldsindikatorer 
Definition av högsta ledningen
Högsta ledningen definieras som 
koncernledningen (GEM). Koncernledningen leds 
av koncernchefen och består av koncernchefen, 
ekonomi- och finansdirektören, chefen för 
Technology, koncernens chefsjurist och chef för 
Corporate Affairs, Chief People Officer, chefen 
för kommunikation, varumärke och hållbarhet, 
VD för Telia Sverige, VD för Telia Norge, VD för 
Telia Finland och chefen för Tv och Media, chefen 
för Telia Baltics och Telia Litauen. (S1-AR71) Den 
aktuella könsfördelningen inom koncernledningen 
är 20% kvinnor och 80% män.
Födelseregioner
GEM2
 Sverige 67% 
 Norden 22%
 Europa 11%
 Utanför Europa 0%
 Sverige 73%    
 Norden 0%   
 Europa 27%
 Utanför Europa 0%
Styrelse
Ålder
 Under 30  
 30–50  
 Över 50
Telia ELT1 StyrelseGEM 2Chefer
1)  ELT – den utökade ledningsgruppen. 
2) GEM – koncernledningen. 
100
80
60
40
20
0
4 506
(27%)
557
(31%)
39
(42%)
7
(58%)
10
(91%)
9 049
(54%)
3 299
(20%)
93
(5%)
1
(9%)
1 158
(64%)
54
(58%)
5
(42%)
123Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 124 =====

S1-10   Tillräckliga löner
Utöver de kollektivavtal som fastställer minimilöner 
tillämpar Telia interna löneintervall baserade på 
externa marknadsriktmärken och nivåer, så att 
alla medarbetare får en rimlig lön. (S1-10-69) 
(S1-10-70)
 S1-11   Socialt skydd
Alla medarbetare i Telias egen arbetskraft i Norge, 
Estland, Litauen, Finland och Sverige omfattas av 
ett socialt skydd, offentligt eller via bolaget, mot 
inkomstbortfall på grund av sjukdom, arbetslöshet, 
arbetsskada, förvärvad funktionsnedsättning, 
föräldraledighet eller pension. (S1-11-74-(a)) (S1-11-
74-(b)) (S1-11-74-(c)) (S1-11-74-(d)) (S1-11-74-(e))
 S1-14   Mått för arbetsmiljö
Hälsa och välbefinnande 
Hälsa och välbefinnande på en övergripande nivå 
mäts som en del av medarbetarundersökningen. 
Resultaten från 2024 visar att 8,1 av 10 
respondenter kunde uppnå en god balans mellan 
arbete och privatliv. Telias största utmaningar 
när det gäller hälsa och välbefinnande är stress 
och arbetsbelastning. Bolaget följer löpande 
dessa aspekter genom statistik för sjukfrånvaron. 
Telias procentuella sjukfrånvaro 2024 var 2,5. 
Medarbetarna förlorade 175 dagar på grund av 
ohälsa. (S-14-85(b)).
Certifiering enligt ISO 45001
Alla Telias marknader omfattas av ledningssystem 
för hälsa och säkerhet. Telia ser ledningssystemet 
ISO 45001 för arbetsmiljö som ett värdefullt 
verktyg för att säkerställa att utvärderingar utförs 
systematiskt och att risker följs upp. Under året 
behöll de lokala bolagen i Finland, Norge, Estland 
och Litauen sina ISO 45001-certifieringar. Vid 
årets slut omfattades 100% av medarbetarna av 
ett ledningssystem för arbetsmiljö baserat på ISO 
45001-standarden, som antingen hade granskats 
internt eller granskats och certifierats av en extern 
part. (S1-14-88a).
Incidenter
Under året registrerades inga dödsfall bland 
Telias medarbetare eller bland entreprenörer 
som arbetar för Telia. (S1-14-88(b)) Det inträffade 
8 olyckor med medarbetare eller entreprenörer 
som resulterade i förlorad arbetstid, vilket ger 
frekvensen olycksfall med frånvaro (LTIFR) 0,23. 
(S1-14-88(b))
§ Redovisningsprinciper: Hälsa och säkerhet
Sjukfrånvaron anges som den procentuella 
andelen sjukfrånvarodagar per dagar av total 
avtalad arbetstid. Olycksfallsfrekvensen anges 
som antal arbetsskador som lett till frånvaro från 
arbetet per teoretiska miljoner arbetade timmar. 
Dessa mått har inte validerats av ett externt organ 
förutom av Telias revisorer.
 S1-16   Ersättningsindikatorer 
(löneskillnader och total 
ersättning) 
Ersättningsindikatorer 
Som en del av arbetet med att förbättra Telias 
ramverk för lika löner, med målet att eliminera 
löneskillnader mellan könen, analyseras löneklyftor 
och jämställdhet en gång om året på alla 
marknader. För 2024 uppmättes en ojusterad 
löneskillnad på totalt 12%. De ojusterade 
skillnaderna kan förklaras av könsuppdelningen 
mellan vissa yrkeskategorier, exempelvis att fler 
män arbetar inom tekniska områden, medan 
fler kvinnor arbetar i stödfunktioner. En annan 
förklaring är obalansen mellan män och kvinnor i 
den vertikala karriärutvecklingen. För att ytterligare 
minska löneskillnaderna har Telia ökat sina 
ansträngningar att uppnå en jämn könsfördelning i 
ledningen och säkerställa korrigering av eventuella 
oförklarliga löneskillnader för likvärdiga roller. 
(S1-16-97a) Den årliga totala ersättningskvoten 
är 35.
§ Redovisningsprinciper: Ersättning 
Telias löneskillnader mellan könen har beräknats 
med följande formel: (genomsnittlig bruttotimlön 
för manliga anställda – genomsnittlig bruttotimlön 
för kvinnliga anställda) / genomsnittlig 
bruttotimlön för manliga anställda, dvs. formeln 
som anges i ESRS 1. Timlönen per individ har 
beräknats med ett år satt till 2 080 arbetstimmar. 
Alla valutor har räknats om till SEK för analysen. 
Bolagets löneskillnader mellan könen analyseras 
en gång per år. Resultatet för 2024 baseras på 
Telias egna personaldata som sammanställdes 
våren 2024, före implementeringen av en ny 
verksamhetsmodell i slutet av 2024.  
Jämförelsen av VD:s ersättning jämfört med 
medianersättningen har beräknats med 
följande formel: VD:s totala årsersättning/total 
medianersättning för medarbetare. Årlig total 
ersättning består av grundlön plus rörlig ersättning 
plus förmåner. (S1-16-97b) (S1-16-97c)
 S1-17   Incidenter, anmälningar 
och allvarliga inverkningar 
relaterade till mänskliga 
rättigheter
Incidenter och anmälningar
Telia kan bara se om incidentrapporter via 
visselblåsningssystemet är anonyma eller 
inte och kan inte se om de lämnats in av en 
Teliamedarbetare. (S1-17-103-(b)) Läs mer om 
Telias visselblåsningssystem i G1-1. (S1-17-103b)
Inga allvarliga människorättsrelaterade ärenden 
eller incidenter rapporterades i bolagets 
visselblåsningssystem. Inga fall identifierades 
som allvarliga människorättsrelaterade incidenter 
under rapporteringsperioden. (S1-17-104-(a)) (S1-
AR106) Därför utfärdades inga böter, viten eller 
gottgörelser. (S1-17-104-(b))
För sitt första rapporteringsår enligt ESRS har Telia tillämpat infasningsalternativet för upplysningar enligt S1-12, S1-13 och S1-15
124Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 125 =====

S2. Arbetstagare 
i värdekedjan
Telias strategi
Telia förlitar sig på ett stort antal leverantörer 
och bolaget har åtagit sig att ta etisk hänsyn vid 
inköp. Från strategi till genomförande utvärderar 
bolaget noggrant sina leverantörers praxis. Detta 
säkerställer att leverantörerna motsvarar Telias 
värderingar vad gäller integritet, samhällsansvar 
och hållbarhet.
Telias uppförandekod för leverantörer betonar 
bolagets löfte att agera etiskt, ansvarsfullt och 
lagligt. Att följa denna kod är inte frivilligt – det är 
en grundläggande komponent i varje samarbete 
med Telia. Koden är avsedd att främja goda 
affärsförbindelser baserade på ömsesidig respekt 
och gemensamma värderingar.
Telia uppmuntrar sina leverantörer att fatta beslut 
som gör skillnad, att ta hand om individer, samhället 
och planeten, och att förenkla sina arbetssätt.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Negativ inverkan/ potentiell: Oreglerad arbetstid och övertid för 
leverantörernas medarbetare leder till en sämre balans mellan arbete och 
privatliv och ökad risk för skador.
  Uppströms
Negativ inverkan/ potentiell: Osäkra arbetsförhållanden påverkar 
medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa.
Negativ inverkan/ potentiell: Barn- och tvångsarbete till följd av inköp av 
produkter som innehåller mineraler från konfliktdrabbade områden och 
högriskområden.
Risk: Risk att Telias leverantörer underlåter att säkerställa en säker och hälsosam 
arbetsmiljö och att de ställer orimliga krav på sina medarbetare, till exempel 
extrema arbetstider, vilket leder till osäkra förhållanden för personalen.
Risk: Risk för att Telias leverantörer underlåter att upprätthålla de mänskliga 
rättigheterna genom att tillåta barnarbete och/eller tvångsarbete i den egna 
verksamheten eller hos sina underleverantörer.
125Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 126 =====

ESRS 2 SBM-3   Väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter och deras 
förhållande till strategi och 
affärsmodell
Arbetstagare i värdekedjan som berörs av Telias 
väsentliga IRO består av direkta leverantörer och 
underleverantörer (nivå 2–4). Under due diligence-
processen identifierar Telia arten av leverantörens 
organisation och får en övergripande förståelse för 
risker avseende mänskliga rättigheter, beroende 
på bransch och plats där leverantören är verksam 
och beroende på innehållet i leveransen (dvs. 
inköpskategorier).
I samband med due diligence-processen 
granskas underleverantörer via tillgängliga 
källor som sanktionslistor och kritik i media. 
Denna bild hjälper Telia att upptäcka risker för 
väsentliga inverkningar. Därmed kan bolaget fatta 
välgrundade beslut och planera strategiskt för att 
hantera väsentliga inverkningar på arbetstagare i 
värdekedjan. (S2-SBM-3-11)
Telia förlitar sig på ett stort antal leverantörer och 
underleverantörer, allt från fälttjänsteleverantörer 
och transport- och logistikföretag, till tillverkare 
och leverantörer av nätverksutrustning och annan 
hårdvara. Vissa leverantörer finns i länder eller är 
verksamma inom branscher där det förekommer 
problem relaterade till etiska affärsmetoder, 
mänskliga rättigheter och arbetsrätt, hälsa och 
säkerhet samt miljöskydd. Som arbetstagare i 
värdekedjan räknas direkt anställda hos Telias 
leverantörer eller underleverantörer, samt 
konsulter som anlitas av bolagets leverantörer eller 
underleverantörer.
Under due diligence-processen bedöms 
leverantörer utifrån de länder där de är 
verksamma, och från det land där de har säte. 
Fokus ligger på högriskländer sett till mänskliga 
rättigheter, korruptionsrisk och sanktioner. Telia 
använder välkända offentliga källor, till exempel 
publicerade rapporter från internationella 
organisationer och från myndigheter om 
situationen avseende mänskliga rättigheter. 
Negativa artiklar i media kan avslöja negativa 
incidenter som involverar leverantörer, liksom 
incidenter i de regioner där de är verksamma. 
Detta kombinerade tillvägagångssätt hjälper 
Telia att identifiera etiska problem och att stödja 
mänskliga rättigheter inom leverantörskedjan.
De arbetstagare i värdekedjan som kan utsättas 
för väsentliga inverkningar av Telias verksamhet 
eller via värdekedjan är direkt anställda hos nivå 
1-leverantörer i Norden och Baltikum och anställda 
hos underleverantörer över hela världen som 
levererar till Telia. (S2-SBM-3-11-(a))
Telia tillämpar ett riskbaserat arbetssätt för att 
upptäcka högriskleverantörer, med särskild 
uppmärksamhet på kända högriskområden sett 
till mänskliga rättigheter och barnarbete. Länder 
som bedöms ofria i den årliga utvärderingen 
från Freedom House anses vara högriskländer. 
(S2-SBM-3-11-(b))
Väsentliga negativa inverkningar på arbetstagare i 
värdekedjan kan handla om:
 
• Barn- och tvångsarbete 
• Diskriminering 
• Föreningsfrihet 
• Hälsa och säkerhet 
• Löner och kompensation 
• Arbetstid.
(S2-SBM-3-11-(c))
En tydlig process för leverantörsutvärdering, due 
diligence (tillbörlig aktsamhet), har etablerats 
för att utvärdera hållbarhetsprestanda hos 
Telias leverantörer. Leverantörer är skyldiga att 
anpassa sig till och följa bolagets uppförandekod 
för leverantörer, och leverantörer som hanterar 
personuppgifter eller andra känsliga data måste 
följa kraven på säkerhet och integritet som 
anges i Telias säkerhetsdirektiv för leverantörer. 
Leverantörerna förväntas tillämpa dessa krav i hela 
sin egen leverantörskedja.
Som en del av sin leverantörshantering för Telia 
en löpande dialog för att öka leverantörernas 
medvetenhet om och förståelse för bolagets 
förväntningar. Alla avvikelser hanteras 
genom åtgärdsplaner och uppföljning för att 
utvärdera effekten av dessa. Resultaten delas 
med koncernens inköpsavdelning och med 
affärsansvariga personer. Risker och utmaningar 
som kräver en gemensam strategi tas upp på 
möten med leverantörerna, där högsta ledningen 
från Telia och leverantören möts för att diskutera 
aktuella frågor och komma överens om åtgärder. 
Om en leverantör inte uppfyller en åtgärdsplan för 
en kritisk avvikelse kan det bli aktuellt att säga upp 
leverantörsrelationen. (S2-SBM-3-11-(d))
Som en del av Telias dubbla väsentlighetsanalys 
identifierades följande väsentliga risker som 
härrör från inverkningar på och beroenden hos 
arbetstagare i värdekedjan:
• Telias leverantörer kan ställa orimliga krav på 
sina anställda, till exempel extrema arbetstider, 
vilket leder till osäkra förhållanden för deras 
personal.
• Bolagets leverantörer kan underlåta att skapa 
en säker och sund arbetsmiljö. Det kan handla 
om otillräckliga skyddsåtgärder eller långvarig 
exponering för ämnen som har negativ inverkan 
på arbetstagarnas hälsa. (S2-SBM-3-11-(e))
Dessa risker kan uppstå på grund av inverkningar 
på arbetstagare som tillverkar produkter som köps 
av Telia. (S2-SBM-3-13) Inom ramen för sin due 
diligence-process kan Telia upptäcka risker för 
arbetstagare som utsätts för osund arbetsmiljö, 
med särskilt fokus på minderåriga medarbetare. 
(S2-SBM-3-12)
126Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 127 =====

S2-1   Policyer för arbetstagare  
i värdekedjan 
Mänskliga rättigheter
Policyer
Telia har åtagit sig att respektera och stödja 
mänskliga rättigheter för människor som påverkas 
av bolagets verksamhet och de samhällen där 
det är verksamt. Koncernens policy för mänskliga 
rättigheter ska proaktivt påverka affärspartners, 
regeringar och andra intressenter att upprätthålla 
högsta standard för mänskliga rättigheter i hela 
värdekedjan. 
Dessutom kräver Telias uppförandekod för 
leverantörer att alla leverantörer i hela värdekedjan 
verkar för integritet, etik och hållbarhet. Detta 
åtagande omfattar aktivt förebyggande av 
allvarliga negativa inverkningar, som tvångsarbete, 
barnarbete, livshotande situationer, miljöskador, 
korruption och angrepp på miljö- och 
människorättsförsvarare. 
Den växande rollen hos AI behandlas i Telias 
vägledande principer om AI-etik, som föreskriver 
att alla leverantörer tillämpar en ansvarsfull och 
etisk AI-praxis genom alla faser av konstruktion, 
implementering, testning och användning av 
AI-lösningar. 
Telias åtaganden beskrivs närmare i följande 
ämnesspecifika koncernpolicyer och 
koncerninstruktioner (S2-1-16):    
• Group Policy - Anti-Bribery and Corruption  
(Anti-korruption och mutor) 
• Group Policy - Environment (Miljö)
• Group Policy - Freedom of Expression and 
• Government Surveillance (Yttrandefrihet och 
övervakningsintegritet)
• Group Policy - Media Owner Commitments 
(Åtaganden som medieägare)
• Group Policy - People (Medarbetare) 
• Group Policy - Privacy and Data Protection 
(Kundintegritet och dataskydd) 
• Group Instruction - Occupational Health, 
Safety and Wellbeing (Hälsa och säkerhet på 
arbetsplatsen)
• Group Instruction - Trade Sanctions and Export 
Control (Handelssanktioner och exportkontroll) 
• Group Instruction - Speak Up and Non-
Retaliation (Visselblåsning och skydd mot 
vedergällning). 
Mer information om Telias koncernpolicyer och 
koncerninstruktioner finns i tabellen i avsnitt G1-1.
Allmän strategi
Telia har åtagit sig att respektera mänskliga 
rättigheter i hela sin värdekedja och arbetar aktivt 
med väsentliga människorättsfrågor, till exempel 
barns rättigheter, digital inkludering, yttrandefrihet 
och övervakningsintegritet, mediefrihet, 
arbetsrätt och miljöfrågor i leverantörskedjan. 
Öppenhetskraven ökar, vilket återspeglas i 
nya och kommande lagar som EU:s direktiv 
om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om 
hållbarhet (CSDDD) och Norges öppenhetslag 
(Åpenhetsloven). 
I bolagets uppförandekod för leverantörer 
kräver Telia att leverantörerna också värnar om 
de mänskliga rättigheterna genom att tillämpa 
god praxis inom de områden som koden 
omfattar. Uppförandekoden stöds av Telias 
visselblåsningssystem, som hjälper Telia att 
identifiera potentiella fall av bristande efterlevnad.
Bolaget är engagerat i due diligence för 
mänskliga rättigheter. Detta är en kontinuerlig 
riskhanteringsprocess som är avsedd att 
identifiera, förebygga och mildra negativa 
inverkningar på mänskliga rättigheter och 
redovisa hur Telia hanterar frågan. Processen ska 
även identifiera möjligheter att stödja mänskliga 
rättigheter i bolagets affärsverksamhet. Telia 
samverkar kontinuerligt med intressenter för att 
bättre förstå bolagets potentiella och faktiska 
inverkningar på mänskliga rättigheter.
Telia kräver att mänskliga rättigheter och 
arbetsrätt upprätthålls i leverantörskedjan, enligt 
uppförandekoden för leverantörer och enligt 
befintlig och kommande lagstiftning om tillbörlig 
aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter.  
I Telias policy för mänskliga rättigheter behandlas 
följande ämnen (S2-1-17-(a)): 
• Due diligence (tillbörlig aktsamhet) för 
mänskliga rättigheter i leverantörskedjan 
• Uppförandekod och uppförandekod för 
leverantörer 
• Avtalskrav avseende mänskliga rättigheter och 
arbetsrätt 
• Leverantörsrevisioner och högriskleverantörer 
• Klagomålsförfarande 
• Anständiga arbetsvillkor och tillräcklig 
levnadsstandard i leverantörskedjan 
• Förenings- och kollektivavtalsfrihet i 
leverantörskedjan 
• Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen genom 
leverantörskedjan 
• Slaveri 
• Barnarbete. 
Telia skyddar arbetstagare i värdekedjan 
genom sitt Compliance Verification Program för 
leverantörer (läs mer i avsnitt G1). Syftet med 
detta program är att stödja leverantörernas 
hållbarhetsarbete, med följande mål i åtanke 
(S2-1-17-(b)): 
• Öka och förtydliga kunskapen om Telias 
ställningstagande och förväntningar i fråga om 
hållbarhet.
• Ökad medvetenhet om Telias krav i 
uppförandekoden för leverantörer och 
säkerhetsdirektivet för leverantörer.
• Hjälpa externa parter att identifiera brister och 
förbättra sin efterlevnad av Telias krav.
• Åtgärda specifika överträdelser av, eller 
avvikelser från, Telias krav, där tredje part 
behöver vidta korrigerande åtgärder.
• Uppmuntra arbetet och dela information om 
framsteg och bästa praxis.
• Utvärdera och förbättra effektiviteten i Telias 
revisionsprocess genom återkoppling från tredje 
part.
• Uppfylla kundkrav avseende ansvarsfulla inköp. 
• Stärka relationen mellan Telia, bolagets kunder 
och leverantörer samt andra intressenter.
127Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 128 =====

Telia följer upp och verifierar korrigerande 
åtgärder som en leverantör vidtar. Denna 
uppföljning sluter cirkeln i revisionsprocessen 
genom att rapportera om åtgärder som den tredje 
parten har vidtagit baserat på revisionsresultat och 
rekommendationer och om de förbättringar som 
de korrigerande åtgärderna har medfört. Om alla 
resultat och rekommendationer från en revision 
är effektivt lösta, och alla korrigerande åtgärder 
är slutförda och rapporterade i rätt tid, anses 
revisionen vara slutförd. (S2-1-17-(c))
Slaveri
Telia tolererar inte någon form av slaveri, 
tvångsarbete, skuldslaveri eller människohandel 
i någon del av sin värdekedja. Bolagets 
uppförandekod för leverantörer (S2-1-18) 
behandlar specifikt dessa krav i avsnittet om 
modernt slaveri och tvångsarbete (SCoC 2.2.1.3).  
Telia förväntar sig att leverantörerna gör följande 
(S2-1-18):  
• Aktivt säkerställer att det inte förekommer 
någon form av slaveri, tvångsarbete, 
skuldslaveri eller människohandel i någon del 
av värdekedjan. Detta inkluderar användning av 
anställningskontrakt som är avsedda att täcka 
arbetsgivarens kostnader för utbildning eller 
förberedelser som är nödvändiga för normal 
kommersiell verksamhet.
• Inte olagligen begränsar medarbetarnas 
rörelsefrihet. 
• Bekräftar medarbetarnas rätt att säga upp sin 
anställning, förutsatt rimligt varsel.
• Inte begär att medarbetarna deponerar 
pengar eller motsvarande och/eller sina 
identitetshandlingar i original, eller betalar några 
avgifter eller kostnader för rekrytering eller 
anställning.
Telias visselblåsningssystem gör det möjligt 
för medarbetare och externa intressenter att 
rapportera misstankar om brott mot Telias 
uppförandekod eller uppförandekod för 
leverantörer utan rädsla för bestraffning eller 
repressalier, i syfte att underlätta opartiska 
utredningar.  Se G1-1 Rapportering av problem för 
mer information om Telias visselblåsningssystem.  
(S2-1-19)
Internationellt erkända principer och ramverk
Telias uppförandekod för leverantörer är i linje 
med bolagets interna policyer och åtaganden. Den 
bygger på internationella avtal som FN:s allmänna 
förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR) 
och Internationella arbetsorganisationens (ILO) 
kärnkonventioner. Koden ställer bland annat krav 
inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, 
hälsa och säkerhet, miljö, klimatförändringar och 
affärsetik. (S2-1-19)
 S2-2   Rutiner för kontakter med 
arbetstagare i värdekedjan 
angående inverkningar  
Compliance Verification Program för 
leverantörer
Telias Compliance Verification Program för 
leverantörer ska hjälpa leverantörerna att lyfta 
sin nivå i hållbarhetsfrågor. Som en del av 
programmet för Telia en löpande dialog för 
att öka leverantörernas medvetenhet om och 
förståelse för bolagets förväntningar. Bolaget 
verifierar efterlevnaden av uppförandekoden för 
leverantörer genom en kombination av dialog och 
interna och/eller externa bedömningsmekanismer, 
inklusive men inte begränsat till självutvärderingar, 
undersökningar, platsbesök och revisioner hos 
leverantörer och underleverantörer. Specifika 
områden kan granskas i detalj, t.ex. transporter. 
Dessa aktiviteter hjälper Telia att bedöma 
om leverantörerna uppfyller kraven och vid 
behov kräva åtgärdsplaner i ett tidigt skede. 
Beslut om vilka leverantörer som ska genomgå 
revision fattas genom en prioriteringsprocess 
med Telias ämnesexperter och bolagets 
visselblåsningssystem som interna/externa parter.
Resultat från Compliance Verification Program för 
leverantörer kommuniceras till relevanta interna 
intressenter för beslut och diskussion med den 
aktuella leverantören. Telia samarbetar aktivt med 
och har dialog med leverantören för att korrigera 
eventuella brister som upptäckts. 
Läs mer i G1-2 Compliance Verification Program 
för leverantörer. (S2-2-22)
 
Direkt engagemang
Telia engagerar sig direkt med medarbetare i 
sin leverantörskedja genom flera omfattande  
utvärderingar som genomförs i samband med 
JAC (Joint Alliance for CSR), en sammanslutning 
av telekommunikationsoperatörer som 
samarbetar för att utveckla och implementera 
hållbarhetsstandarder i sina leveranskedjor. Dessa 
utvärderingar är viktiga för att förstå och förbättra 
medarbetarnas villkor. 
Under 2024 genomförde JAC 150 bedömningar, 
inklusive revisioner, i 31 länder och på olika nivåer 
i försörjningskedjan (nivå 1: 41%, nivå 2: 51%, nivå 
3: 7%). Totalt intervjuades 20 427 arbetstagare, 
vilket resulterade i 661 åtgärdsplaner. De flesta 
resultaten handlade om hälsa och säkerhet, 
följt av arbetstider, miljöfaktorer samt löner och 
ersättningar. Av dessa bedömningar införlivades 
110 revisioner i Telias Compliance Verification 
Program.  (S2-2-22-(a)) (S2-2-22-(b))
Telias process för ansvarsfulla inköp ägs av Chief 
Procurement Officer. (S2-2-22-(c))
Effektiviteten i Telias engagemang med 
medarbetare i värdekedjan bedöms genom 
leverantörsrevisioner, som utvärderar 
efterlevnaden av arbetsnormer, hälso- och 
säkerhetsföreskrifter samt etisk praxis. I händelse 
av problem aktiveras åtgärdsplaner som 
leverantörerna måste genomföra för att förbättra 
sina rutiner. Uppföljningsrevisioner säkerställer att 
åtgärderna genomförs effektivt. 
Telias återkommande revisioner enligt Compliance 
Verification Program för leverantörer – genomförs  
vanligtvis vart tredje år – bidrar till hög standard 
128Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 129 =====

och kontinuerliga förbättringar. Samtidigt mäter de 
effektiviteten. Denna pågående process främjar 
en kultur av ansvarsskyldighet och etiskt agerande 
genom hela värdekedjan. Detta syftar till att 
medarbetarnas rättigheter konsekvent bevakas 
och upprätthålls. (S2-2-22-(e))
Bolaget får kunskap om medarbetarnas perspektiv 
på värdekedjan genom de bedömningar som ingår 
i due diligence-processen och utvärderingarna i 
Compliance Verification Program för leverantörer. 
I händelse av att en underleverantör till en 
leverantör utsatts för skada följer Telia upp 
respektive leverantörs åtgärder i sammanhanget. 
(S2-2-23)
 S2-3   Rutiner för att gottgöra 
för negativa inverkningar 
och kanaler genom vilka 
arbetstagare i värdekedjan kan 
uppmärksamma problem 
Processer
Rapportering om ärenden med negativ inverkan 
på medarbetare i Telias värdekedja sker 
kvartalsvis, inklusive statistik och uppgifter om 
eventuella specifika ärenden. Rapporter lämnas till 
bolagets revisionsutskott. Läs mer i avsnitt G1–2. 
(S2-3-27-(a))
 
Telias visselblåsningssystem gör det möjligt 
för alla arbetstagare i värdekedjan att 
rapportera misstankar anonymt utan rädsla för 
vedergällning eller repressalier, och underlättar 
därmed opartiska utredningar. Se G1-1 
Rapportering av problem för mer information om 
visselblåsningssystemet. (S2-3-27-(b)) (S2-3-27-(c)) 
(S2-3-AR23) (S2-3-AR24) (S2-3-AR25) (S2-3-28) 
(S2-3-AR25)
Inlämnade anmälningar och behandlingen 
av dessa är fullt spårbara inom 
visselblåsningssystemet, vilket säkerställer att 
systemet är effektivt. (S2-3-27-(d))  
 S2-4   Åtgärder avseende väsent-
liga inverkningar för arbetstagare 
i värdekedjan och strategier för 
att hantera de väsentliga riskerna 
och utnyttja de väsentliga möjlig-
heterna, vad gäller medarbetare i 
värdekedjan, och dessa åtgärders 
ändamålsenlighet 
Åtgärder
De viktigaste resultaten som identifierats av 
Compliance Verification Program för leverantörer 
inkluderar frågor relaterade till arbetsrätt, 
diskriminering, föreningsfrihet, löner och 
ersättning, hälsa och säkerhet samt arbetstider. 
Genom att säkerställa att korrigerande åtgärder 
följs upp kan Telia mildra eventuella ytterligare 
negativa inverkningar inom dessa områden. 
Mer information om Compliance Verification 
Program för leverantörer finns i S2-2 Compliance 
Verification Program för leverantörer och S2-3 
Processer. (S2-4-32-(a)) (S2-4-32-(c)) (S2-4-
32-(d)) (S2-4-33-(a)) (S2-4-33-(b)) Se även G1-2 
Compliance Verification Program för leverantörer.
 
Telias pågående due diligence-process och Com-
pliance Verification Program för leverantörer 
används för att identifiera leverantörer med höga 
risknivåer. När de har identifierats vidtas snabba 
åtgärder med leverantören och de följs upp. 
(S2-4-34-(a)) 
Inga väsentliga möjligheter avseende arbets-
tagare i värdekedjan identifierades i samband 
med den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA). 
(S2-4-34-(b)) Inga allvarliga människorättsfrågor 
eller incidenter identifierades av Telias Compliance 
Verification Program för leverantörer under 2024. 
Programmets huvudsakliga resultat handlar om 
arbetsrätt, diskriminering, föreningsfrihet, löner 
och ersättningar, hälsa och säkerhet samt arbets-
tider. Inga av dessa ansågs allvarliga (S2-4-36).
Avvikelserna relaterade till arbetsrätt har bedömts. 
Ett ärende har avslutats, det andra behandlas. 
Båda involverar fabriker i Kina som överskrider den 
lagliga gränsen för utsänd personal. Den avslu-
tade avvikelsen åtgärdades genom att uppdatera 
rekryterings processer i enlighet med gällande  
reglering, utbilda personal på personal-
avdelningen och genomföra en överföringsplan 
för utsänd personal. Den pågående avvikelsen 
behandlas med en aktiv handlingsplan.
 S2-5   Mål för hur väsentliga 
negativa inverkningar ska 
hanteras, positiva inverkningar 
stärkas och väsentliga risker och 
möjligheter hanteras
Mål
Anställda eller deras representanter i Telias 
värdekedja är inte direkt engagerade i processen 
att etablera mål för att hantera väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter. (S2-5-42-(a))
Som en del av bolagets leverantörsrevisioner 
identifieras korrigerande åtgärder. Telia följer upp 
leverantörens förbättringar. Läs mer om målen i 
avsnitt G1–2. (S2-5-42-(b)) (S2-5-42-(c))
129Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 130 =====

S3. Berörda 
samhällen
Digital inkludering
Telias strategi
Digitaliseringen påverkar våra samhällen och 
skapar både möjligheter och risker. Tillförlitlig 
uppkoppling och relevant digital kompetens 
är avgörande för att ingen ska bli efter i den 
digitala världen. Telias arbete fokuserar på digital 
jämlikhet och inkludering så att människor och 
samhällen i Norden och Baltikum ska kunna 
utnyttja digitaliseringens fulla potential.
Barns rättigheter
Telias strategi
Barn och unga är aktiva användare av Telias 
tjänster. Bolaget anser att tillgång till internet 
berikar barns liv och ger dem möjlighet att umgås, 
leka och lära. Barn är samtidigt särskilt sårbara för 
hot på nätet, som nätmobbning, övergrepp och 
olämpligt innehåll.
För att skydda barn på nätet krävs samarbete 
inom och utanför telekomsektorn. Ett nära 
samarbete med organisationer som arbetar 
med barns rättigheter ger Telia bättre förståelse 
för hur bolaget påverkar barn, både direkt och 
indirekt. Samarbetet med World Childhood 
Foundation och andra barnrättsorganisationer 
har hjälpt Telia att utveckla sina åtgärder för 
att förhindra distribution av material som visar 
sexuella övergrepp på barn via nätet och ge 
föräldrar stödmaterial som de kan använda 
för att lära sina barn säkerhet på nätet. GSMA 
Mobile Alliance to Combat Digital Child 
Sexual Exploitation är ett exempel på hur Telia 
samarbetar med sina branschkollegor för att 
påverka lagstiftning och utbyta bästa praxis. 
Yttrandefrihet och 
övervakningsintegritet
Telias strategi
Yttrandefrihet och övervakningsintegritet är 
centralt för Telias verksamhet, eftersom nätverk 
och telekomtjänster ger tillgång till information 
och möjlighet att utbyta åsikter. Det primära 
syftet på detta område är att minska riskerna för 
brott mot mänskliga rättigheter i samband med 
myndighetsövervakning av kommunikation, och 
att kunderna ska känna sig säkra på att Telia 
respekterar och bevakar deras yttrandefrihet.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Digital inkludering
Negativ inverkan/ faktisk: Skillnader i kvalitet på uppkoppling i stad och på 
landsbygd kan leda till ojämn digital inkludering och en negativ uppfattning om 
digitaliseringen.
  Nedströms
Positiv inverkan/ faktisk: Tillgång till tillförlitlig uppkoppling för miljontals 
kunder
Risk: Risk för skillnader i servicekvalitet och oöverkmoliga priser på digitala kan 
leda till kundmissnöje.
Möjlighet: Projekt för digital inkludering som förbättrar den digitala 
kompetensen säkerställer högre kundaktivitet online och minskar antalet samtal 
till kundtjänst.
Barns rättigheter
Negativ inverkan/ faktisk: När tekniken utvecklas och barn får ökad tillgång till 
den kan de utsättas för grooming och mobbning eller exponeras för våldsamt 
innehåll på nätet. Sådant innehåll skulle kunna göras tillgängligt via Telias 
nätverk. Den allvarligaste problemet när det gäller barn är förekomsten på 
nätet av material som visar sexuella övergrepp på barn.
  Nedströms
Yttrandefrihet
Positiv inverkan/ faktisk: Som leverantör av infrastruktur för internet och fria 
medier ger Telia sina kunder möjlighet att utöva sin yttrandefrihet.
  Nedströms
Risk: Regeringar kan begränsa yttrandefriheten, vilket kan påverka Telias 
anseende och konsumenternas förtroende för bolaget.
130Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 131 =====

Digital inkludering
 ESRS 2 SBM-3   Väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter och deras 
förhållande till strategi och 
affärsmodell
Väsentliga inverkningar som bedöms under digital 
inkludering har sitt ursprung i bolagets egen 
verksamhet. (S3-SBM-3-9-(a))
Negativa inverkningar kan inkludera brist på digital 
kompetens, vilket leder till att utsatta grupper 
blir socialt utestängda. Detta är en utbredd och 
systematisk inverkan (som är kopplad till digital 
inkludering: digital kompetens). (S3-SBM-3-9-(b)). 
Positiva inverkningar härrör från tillgången till 
Telias nättjänster för människor samt den utökade 
räckvidden, kapaciteten och kvaliteten hos Telias 
4G- och 5G-nät. I de länder där Telia finns har 
befolkningstäckningen för 5G ökat till 97% under 
2024. (S3-SBM-3-9-(c))
Väsentliga risker som härrör från inverkningar 
på och beroenden hos de berörda samhällena 
inkluderar risken för dålig tjänstekvalitet i 
vissa glesbygdsområden, vilket kan minska 
kundnöjdheten, öka kundbortfallet och ge negativ 
publicitet (detta avser digital inkludering: tillgång.) 
(S3-SBM-3-9-(d)
Telias initiativ för digital inkludering ökar 
medvetenheten om risker och möjligheter i den 
digitala världen, med målet att bygga digital 
kompetens. Digital inkludering är en förutsättning 
för digital kompetens. I dessa satsningar används 
både fysiska och digitala kanaler, där formaten och 
kanalerna bestäms utifrån målgruppernas behov 
och potentialen att nå specifika grupper.
De allra flesta av Telias initiativ genomförs i 
samarbete med intressenter eller partners som 
kommuner (för att nå seniorer och invandrare) och 
genom specifika sammanslutningar (som 
barnrättsorganisationer). Initiativen räknas till 
Telias åtgärder endast om det finns ett väsentligt 
bidrag från bolaget, antingen som initiativtagare 
eller genom bidrag, ekonomiskt eller in natura.
För information om Telias initiativ för digital 
inkludering, se S3-4 Åtgärder och S3-5 Mål. 
En studie från Internetstiftelsen 2024 konstaterar 
att digital exkludering riskerar att förstärka 
ojämlikheter och marginalisering. Individer som 
inte deltar i den digitala världen kan gå miste om 
information, kommunikation och tjänster, vilket kan 
göra dem mer sårbara på arbetsmarknaden och i 
samhället. Studien beskriver barriärer som brist på 
kunskap, oro för digital säkerhet och begränsad 
tillgång till teknik. Medan yngre individer 
rapporterar färre hinder, anger äldre och personer 
som bor i utsatta områden större hinder (S3-SBM-
3-10) (S3-SBM-3-11)
Industry Impact Report visar att uppkoppling 
och digitalisering kan bidra till att påskynda 
framstegen inom FN:s globala mål för hållbar 
utveckling. (S3-1-16-(a)) (S3-1-17)
 S3-1   Policyer för berörda 
samhällen/digital inkludering
Telias policy för mänskliga rättigheter beskriver 
bolagets hantering av inverkningar, risker och 
möjligheter kopplade till samhällen som påverkas 
av ämnet digital inkludering.
Policyn beskriver bolagets åtagande att respektera 
och stödja alla mänskliga rättigheter inom 
ramen för de internationella standarder som 
beskrivs i avsnitt G1-1. Bolaget fokuserar på de 
mänskliga rättigheter som riskerar att drabbas 
av de allvarligaste negativa inverkningarna och 
som är mest relevanta för dess bransch och 
affärsverksamhet. Dessa risker identifieras genom 
fortlöpande due diligence. Mer djupgående 
konsekvensbedömning avseende mänskliga 
rättigheter (HRIA) utförs inom Telia Company 
när så är lämpligt.Digital inkludering är ett av de 
områden som har betydelse för de mänskliga 
rättigheterna. (S3-1-14) (S3-1-15)
I enlighet med FN:s vägledande principer för 
företag och mänskliga rättigheter har Telia åtagit 
sig att respektera mänskliga rättigheter i hela 
värdekedjan genom att tillämpa en process för 
tillbörlig aktsamhet, så kallad due diligence, 
inom mänskliga rättigheter. Telias produkter och 
tjänster möjliggör även att mänskliga rättigheter 
förverkligas, till exempel genom att underlätta 
tillgång till hälsovård, utbildning och arbete. 
Forskningsresultat från GSMA:s 2024 Mobile 
131Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 132 =====

S3-2   Rutiner för kontakter med 
berörda samhällen angående 
inverkningar/digital inkludering
Engagemang
När det gäller frågan om digital inkludering 
gällde intressenternas farhågor främst skillnader i 
tjänstekvalitet mellan nät i stad och på landsbygd 
och konsekvenser av att kopparnät avvecklas.
Telia konstaterar att det finns kvalitetsskillnader 
mellan stad och landsbygd, men har åtagit sig 
att förbättra nättäckningen överallt där bolaget 
är verksamt. I Sverige och Litauen uppfattas Telia 
ha bäst nättäckning och kvalitet med 5G, enligt 
data från undersökningar av användarupplevelsen 
samt fältmätningar (OpenSignal, umlaut m.fl.). 
Gällande övergripande mobilnätskvalitet är Telia 
nummer ett i Norge och Estland. Bolaget arbetar 
också med att förbättra sin mobilnätskvalitet 
på alla marknader, genom ett kontinuerligt 
moderniseringsprogram.
Avvecklingen av kopparnätet medför risker i form 
av att kunderna måste installera nya fiber- eller 
mobilnätsbaserade lösningar och lära sig att 
använda ny hårdvaruutrustning. Avvecklingen av 
kopparnäten är förenad med risker, men hanteras 
noggrant tillsammans med kommuner och 
relevanta myndigheter för att förebygga negativa 
konsekvenser för individer och lokalsamhällen.
Telias SVP, chefen för kommunikation, varumärke 
och hållbarhet, har det operativa ansvaret 
för intressentkontakter och för att bolagets 
förhållningssätt relaterar till dessa. (S3-2-21-(c))
 S3-4   Åtgärder avseende 
väsentliga inverkningar 
avseende digital inkludering, 
och strategier för att hantera de 
väsentliga riskerna och utnyttja 
de väsentliga möjligheterna 
vad gäller berörda samhällen, 
och dessa åtgärders 
ändamålsenlighet
Åtgärder
På grund av den höga inflationen och den 
generellt negativa ekonomiska situationen som 
drabbar många konsumenter under 2024 fortsatte 
riskerna relaterade till kostnadsaspekten för 
digital inkludering att öka. Telia mildrar effekterna 
genom att rekommendera kunder som har 
ekonomiska svårigheter att byta till Telias billigare 
abonnemangsalternativ eller att vända sig till de 
av Telias varumärken som har en lågkostnadsprofil. 
Telia vill skapa tillgänglighet för alla 
genom att hjälpa människor med olika 
funktionsnedsättningar att använda Telias tjänster. 
Telias globala designsystem är anpassat till den 
europeiska tillgänglighetslagen (EAA-direktiv 
2019/882) och följer standarden Web Content 
Accessibility Guidelines (WCAG 2.1 AA eller högre) 
som omfattar aspekter som färgkontrast, läsbarhet 
och skärmläsarkompatibilitet. Bolaget har inlett 
en process som främjar samarbete och sprider 
tillgänglighetsexpertis inom hela organisationen 
för att bidra till att säkerställa efterlevnad av EAA. 
Initiativ
Telia identifierar de åtgärder som behövs som 
respons på potentiella negativa inverkningar 
på samhällen som påverkas av ämnet digital 
inkludering genom att engagera intressenter i olika 
initiativ. (S3-4-33-(a)) Telia gör även regelbundna 
konsekvensbedömningar avseende denna fråga. 
(S3-4-33-(b)) (S3-4-33-(c))
Initiativ för digital inkludering
 
Seniorer
Telia hjälper äldre människor att hålla sina elek-
troniska enheter säkra, öka sin digitala kompetens 
och lära sig mer om bedrägerier och onlinesäker-
het. Detta sker genom personliga möten för digital 
vägledning, organiserade tillsammans med stora 
kunder, samt webbinarier, tidskrifts- och nätartiklar 
samt kundservice i butiker. Dessa aktiviteter är 
viktiga för att denna intressentgrupp ska få tillgång 
till viktiga samhällstjänster som hälso- och sjuk-
vård och banktjänster.
Barn, föräldrar och lärare
Barn och unga är särskilt sårbara för hot på nätet 
och måste vara väl rustade för att skydda sig. Telia 
lär barn och ungdomar om säkerhet på nätet, och 
täcker ämnen som integritet och personuppgifter, 
lösenord, sociala medier och lämpligt beteende 
på nätet. Detta sker genom fysiska workshops i 
skolor och på sommarläger, online-utbildningar 
och online-innehåll, pedagogiska spel och 
frågesporter. 
Telia använder webbportaler som erbjuder 
relevant och användbar information för att 
stödja föräldrar och vårdnadshavare i sin uppgift 
S3-3  Rutiner för att gottgöra 
för negativa inverkningar och 
kanaler genom vilka berörda 
samhällen kan uppmärksamma 
problem avseende digital 
inkludering
Telia erbjuder för närvarande ingen kompensation 
till digitalt exkluderade grupper. (S3-3-35)
132Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 133 =====

S3-5   Mål för hur väsentliga 
negativa inverkningar ska 
hanteras, positiva inverkningar 
stärkas och väsentliga risker 
och möjligheter hanteras/digital 
inkludering
Tillgång till pålitlig uppkoppling
Telias ambition är att leverera högkvalitativa 
tjänster till sina kunder. Under 2024 fortsatte 
bolaget att göra stora investeringar för att 
förbättra sin nätverkstäckning och kvalitet, och 
uppnådde följande milstolpar:
• Nästan 100% befolkningstäckning med 4G 
• 97% befolkningstäckning med 5G 
• I områden där fiberuppkoppling inte är lämplig 
eller möjlig tillhandahåller Telia trådlös fast 
uppkoppling via sina 4G- och 5G-nät.
Bygga digital kompetens 
2021 inledde Telia ett koncernomfattande 
program för att öka den digitala kompetensen, 
baserat på analyser av lokala behov. Under 2024, 
efter att redan ha överskridit sitt mål för 2026 att 
nå 2,2 miljoner individer med initiativ för digital 
kompetensutveckling, höjde Telia sitt mål till 3 
miljoner individer vid utgången av 2027. Man 
inriktar sig då främst på seniorer, barn, nyanlända, 
kvinnor och små till medelstora företag. 
Genom att uppfylla dessa mål kan Telia engagera 
sig direkt med de berörda samhällena.
Genom ett projekt i samarbete med Mötesplats 
Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet har 
Telia utvecklat ett verktyg och en vägledning för 
att möjliggöra bedömning av bolagets initiativ 
inom digital kompetens. Korta sammanfattningar 
av de olika initiativens bedömningar finns 
tillgängliga på Telias webbplats, tillsammans 
med beskrivningar av initiativen. Telia har gjort 
verktyget tillgängligt för andra företag för att 
fler företag ska börja tillämpa effektmätning. 
(S3-5-42-(b))
År Mål Resultat 2024
2027 Nå 3 miljoner människor genom initiativ för digital 
inkludering 
2 319 997 personer har nåtts sedan 2021 
2025 99% 5G-befolkningstäckning 97% täckning (2023: 87%)
att skydda barn online och ge dem egenmakt. 
Genom programmeringskurser (för närvarande 
endast tillgängliga i Litauen) vill Telia inspirera 
studenter och utbilda dem inom IT-området. 
Kvinnor
Kvinnliga teknikexperter är idag i tydlig minoritet. 
Samtidigt har tekniksektorn brist på medarbetare. 
Telia har initierat och deltar i samarbeten och 
utbildningsprogram som ska öppna för flera 
kvinnor i teknikbranschen.
Invandrare
Nyanlända på Telias marknader möter barriärer 
som kan göra det svårt för dem att komma in i 
samhället. Genom mentorprogram hjälper Telia 
flyktingar, asylsökande och invandrare att komma 
in på arbetsmarknaden i teknikbranschen. För 
att övervinna vissa hinder för social integration 
anordnar Telia event tillsammans med offentliga 
kunder för att hjälpa invandrare i att använda 
viktiga digitala samhällstjänster. 
Små och medelstora företag
Små och medelstora företag har ofta begränsad 
digital mognad och riskerar att bli efter på 
områden som cybersäkerhet och hållbarhet. 
Telia strävar efter att öka små och medelstora 
företags kunskap om informationssäkerhetsfrågor 
och relevanta digitala tjänster. Detta sker genom 
personliga digitala vägledningsevent och 
webbinarier. Cybersäkerhetsexperter presenterar 
dessa ämnen ur både slutanvändarens och 
bolagets perspektiv och hjälper deltagarna 
att utveckla praktiska färdigheter och 
kunskaper för att förbereda sig för eventuella 
informationssäkerhetshot. (S3-2-32) (S3-4-34-(a))
133Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 134 =====

Barns rättigheter
 ESRS 2 SBM-3   Väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter och deras 
förhållande till strategi och 
affärsmodell
Berörda samhällen som påverkas väsentligt 
av Telia inkluderar barn på de marknader där 
Telia är verksamt och barn till Telias kunder. 
De inverkningar som avses härrör direkt från 
bolaget och nedströms i värdekedjan. Dessutom 
kan barn potentiellt utsättas för väsentlig 
negativa inverkningar i Telias leverantörskedja. 
(S3-SBM-3-9-(a))
Negativa inverkningar kan vara att barn utsätts 
för grooming eller mobbning eller exponeras för 
våldsamt innehåll på nätet genom tillgång till 
Telias nätverk. Det allvarligaste problemet när det 
gäller barn är förekomsten på nätet av material 
som visar sexuella övergrepp på barn. Detta är en 
ofta förekommande och utbredd påverkan, som 
bolaget bedömer individuellt. (S3-SBM-3-9-(b)) 
Barn har kategoriserats som berörd intressent 
för den identifierade negativa inverkningen. I 
avsaknad av fungerande kontroller riskerar barn 
med tillgång till internet att skadas. (S3-SBM-3-10)
 S3-1   Policyer för barns 
rättigheter
Telia baserar sitt arbete på de riktlinjer som 
fastställts av FN:s barnrättsprinciper för företag 
(CRBP) och har åtagit sig att erkänna, respektera 
och stödja barns rättigheter. En viktig del 
av bolagets integrering av barns rättigheter 
och barnperspektivet i bolagets verksamhet 
och erbjudanden är dess koncernpolicyer 
och koncerninstruktioner, som beskriver 
förväntningarna på och beteendet som krävs av 
bolagets medarbetare, partners och leverantörer. 
Telias policyer för hantering av inverkningar, risker 
och möjligheter relaterade till drabbade samhällen 
är följande: (S3-1-14, (S3-1-17)) 
Koncernens medarbetarpolicy (Barnarbete) 
Uppförandekod för leverantörer (Barnarbete and 
säkerhet hos produkter och tjänster) 
Koncernens dataskyddspolicy (Särskild 
uppmärksamhet på barns integritet)
Koncernens policy om yttrandefrihet och 
övervakningsintegritet (Risker för yttrandefrihet) 
Koncerninstruktion om säkerhet (Material som 
visar sexuella övergrepp på barn) 
Koncernens policy för mänskliga rättigheter (Barns 
rättigheter som en viktig mänsklig rättighet)
Läs mer om Telias koncernpolicyer i avsnitt G1-1.
Telia har åtagit sig att respektera mänskliga 
rättigheter i hela bolagets värdekedja, i enlighet 
med FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter och andra internationella 
standarder som reglerar företag, som OECD:s 
riktlinjer för multinationella företag och FN:s 
Global Compact, där Telia Company är medlem. 
Det innebär att Telia undviker att kränka mänskliga 
rättigheter och hanterar negativa inverkningar 
på de mänskliga rättigheterna som bolaget är 
involverat i. (S3-1-16)
Telias visselblåsningssystem är en kanal för att 
rapportera misstänkta oegentligheter. Systemet 
ger såväl medarbetare som externa intressenter 
möjlighet att rapportera misstankar utan rädsla 
för vedergällning eller repressalier och underlättar 
därmed opartiska utredningar. (S3-1-16-(c)). 
Telia har inte tagit emot några rapporter om 
incidenter från berörda samhällen (S3–1-17).
 S3-2   Rutiner för kontakter med 
berörda samhällen angående 
barns rättigheter
Integrering och främjande av barns rättigheter i 
verksamheten
Holistiska konsekvensbedömningar avseende 
barns rättigheter har genomförts för att 
säkerställa att Telia integrerar barns rättigheter i 
sin affärsverksamhet. Den senaste bedömningen 
genomfördes 2022, baserat på UNICEFs ramverk 
för självbedömning MO-CRIA (Mobile Operator 
– Children’s Rights Impact Assessment) som 
finns på Telias webbplats. Sammantaget visade 
bedömningen att barns rättigheter i hög grad 
hade införlivats i Telias verksamhet. 
 
Telia använder också ett verktyg som har 
utvecklats i samarbete med den oberoende 
icke-vinstdrivande organisationen BSR och som 
bygger på FN:s vägledande principer för företag 
och mänskliga rättigheter för att bedöma faktiska 
och potentiella konsekvenser för barns rättigheter 
kopplade till produkter som Telia erbjuder sina 
kunder. Verktyget används under bolagets 
produktutvecklingsprocess för tjänster som 
kommer att användas av barn. Riktlinjer för barns 
rättigheter och ansvarsfull marknadsföring finns 
tillgängliga för bolagets marknadsföringsteam 
och externa partners för att bidra till att barns 
rättigheter skyddas i Telias marknadsförings- och 
reklamaktiviteter. 
Engagemang
Samverkan med viktiga intressentgrupper 
– inklusive barn, ungdomar och/eller deras 
134Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 135 =====

ombud – är en viktig del av den dubbla 
väsentlighetsanalys som Telia genomför med 
jämna mellanrum. Läs mer om hur Telia arbetar 
med barn via sina rådgivande barnpaneler i 
avsnittet Lyssna på barn nedan. (S3-2-21) (S3-2-
21-(a)) (S3-2-21-(b)) (S3-2-21-(d)) (S3-2-22) 
(S3-1-16-(b)) 
Telia samarbetar med partners för att få ökad 
förståelse för specifika inverkningar och ämnes-
avgränsningar relaterade till barns rättigheter. 
Bland dessa partners finns World Childhood 
Foundation, Rädda Barnen, Bris (stödlinje för barn) 
och ECPAT (en organisation som arbetar för att 
motverka sexuellt utnyttjande av barn).
Telias SVP, chefen för kommunikation, varumärke 
och hållbarhet, har det operativa ansvaret 
för intressentkontakter och för att bolagets 
förhållningssätt relaterar till dessa. (S3-2-21-(c)) 
Lyssna på barn
Telia har under många år anordnat rådgivande 
barnpaneler för att ge barnen en röst när det 
gäller deras erfarenheter av livet på nätet. Bland 
de ämnen som tas upp finns barns erfarenheter 
gällande integritet, onlinespel, ett sunt uppkopplat 
liv, digitalt lärande och vilseledande information. 
Bolaget använder kunskapen i sina affärsbeslut 
och för att utforma erbjudanden och stödmaterial 
till familjer. Mer information om resultaten av dessa 
barnpaneler finns på Telias webbplats. 
Telia interagerar med barn på bolagets marknader 
med den specifika avsikten att förbättra 
deras digitala kompetens och främja sunt 
onlinebeteende. Detta sker genom olika aktiviteter 
tillsammans med partners. (S3-2-21-(a)) (S3-2-
21-(b)) (S3-2-21-(d)) (S3-2-22) 
 S3-3   Rutiner för att gottgöra för 
negativa inverkningar och kanaler 
genom vilka berörda samhällen 
kan uppmärksamma problem med 
avseende på barns rättigheter
Tillgång till gottgörelse 
Telia kan få information om potentiella risker eller 
skador genom sitt visselblåsningssystem och via 
kanaler som kundtjänst, revisioner som utförs av 
bolagets inköpsavdelning och anmälningar från 
medarbetare och externa parter som icke-statliga 
organisationer.
 
Telias visselblåsningssystem är en mekanism på 
operativ nivå för anmälan av avvikelser. Systemet är 
tillgängligt för både interna och externa intressenter. 
Mer information om Telias visselblåsningssystem 
finns i G1-1 Rapportering av problem. 
Även om barn själva inte använder visselblåsnings-
systemet får Telia kunskap om deras behov genom 
ombud som Bris (som har högt förtroende bland 
barn) och ECPAT. Dessutom möjliggör och stödjer 
Telia fri anonym åtkomst för barn och unga till 
hjälplinjer för barn på sina marknader. Telia planerar 
att göra en oberoende bedömning av hur medvetna 
barn är om dessa kanaler och i vilken utsträckning 
de litar på dem. (S3-3-28) (S3-3-27-(a)) (S3-3-27-(b)) 
(S3-3-27-(c)) (S3-4-33-(c))
 S3-4   Åtgärder avseende 
väsentliga inverkningar avseen-
de barns rättigheter och strate-
gier för att hantera de väsentliga 
riskerna och utnyttja de väsent-
liga möjlig heterna, vad gäller 
berörda samhällen, och dessa 
åtgärders ändamålsenlighet
Bekämpning av online-material som visar 
sexuella övergrepp på barn
Material som visar sexuella övergrepp på barn 
(CSAM) är ett allvarligt brott mot barns rättigheter 
och är olagligt på alla marknader där Telia verkar. 
Telia deltar därför aktivt i kampen mot distribution 
av sådant material på nätet genom åtgärder för 
blockering och samarbete med branschkollegor, 
rättsliga myndigheter och med fristående 
organisationer som ECPAT (en del av INHOPE, 
International Association of Internet Hotlines) och 
World Childhood Foundation. 
För att motverka material som visar sexuella över-
grepp på barn anpassar sig Telia till specifika 
ramar och partnerskap, som Netclean, för att 
tillhandahålla detekteringstjänster till skolor och 
kommuner. 
Telia blockerar sådana webbplatser som brotts-
bekämpande myndigheter har identifierat som 
olagliga på grund av att de innehåller material som 
visar sexuella övergrepp på barn. Bolaget stödjer 
ett öppet internet och har enbart tagit aktiv ställ-
ning för frivillig blockering inom just detta område. 
I Telias eget IT-system används en tekniklösning 
som signalerar om material som visar sexuella 
övergrepp på barn upptäcks i hårdvara som 
används av heltidsanställda, deltidsanställda eller 
konsulter. Om sådant material upptäcks anmäls det 
till polis och personalåtgärder vidtas i enlighet med 
gällande lag. Under 2024 upptäcktes inga sådana 
fall, vilka rapporterades till polisen och blev föremål 
för brottsutredning.
Barnsäkerhet genom produktutbud
På fyra av fem marknader erbjuder Telia program-
vara som gör det möjligt för föräldrar och vårdnads-
havare att begränsa barnens skärmtid och blockera 
webbplatser med olämpligt innehåll. Bolagets 
tv- tjänst har en PIN-kodfunktion som gör det 
möjligt för föräldrar att begränsa tillgången till 
utsänt eller streamat innehåll som innehåll som 
är olämpligt för barn. Dessutom visas inget vuxet 
innehåll på de tv-kanaler och streamingplattformar 
som Telias enhet Tv och Media driver i Sverige och 
Finland. Tv-kanalerna tillämpar också en gräns 
för sändningstid, vilket innebär att innehåll som 
bedöms vara lämpligt endast för en mer mogen 
publik enbart visas mellan 21:00 och 05:30.
Material och verktyg för att stödja barns säkerhet 
på nätet
Telia tillhandahåller material eller verktyg som 
föräldrar kan använda för att stödja sina barn på 
nätet på de flesta av bolagets marknader. På vissa 
marknader engagerar sig bolagets medarbetare 
i skolor och på sommarläger för att skapa 
medvetenhet om ämnen som cybersäkerhet och 
beteende på nätet. 
Telia tillhandahåller också verktyg som är 
direkt riktade till barn, till exempel onlinespel 
med säkerhetstema och digitala frågesporter. 
Sådana verktyg utvecklas alltid i samarbete med 
organisationer som arbetar med barns rättigheter, 
135Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 136 =====

för att säkerställa ett barnvänligt resultat. Syftet är 
att lära barn hur man uppträder smart, säkert och 
vänligt online, och att skapa möjligheter för barn att 
diskutera sina upplevelser på nätet med vuxna. 
Stöd till utsatta barn
Telia fortsätter att stödja den svenska 
barnrättsorganisationen Bris, som driver en 
hjälplinje för barn och unga. Bolagets stöd har 
hjälpt flera barn att kontakta hjälplinjen, genom 
förlängda öppettider och fler kontaktkanaler. SMS 
har lagts till som ett anonymt och kostnadsfritt 
sätt att kontakta Bris. Det är ett resultat av Telias 
produktutveckling. Telias kostnader för att 
tillhandahålla dessa tjänster uppgår till cirka 2 
MSEK per år.
 
Pågående åtgärder under 2024:
• Blockering av material som visar sexuella 
övergrepp på barn i alla länder där Telia är 
verksamt, och löpande detektering av sådant 
material i Telias IT-system. Telia erbjuder sina 
kunder barnskyddsprodukter. 
• Gemensamma aktiviteter för att bekämpa 
material som visar sexuella övergrepp på barn 
med branschkollegor, brottsbekämpande 
myndigheter och fristående organisationer, som 
GSMA, ECPAT Sweden Techcoalition och World 
Childhood Foundations Stella Polaris-projekt.
Dessa åtgärder är i linje med Telias åtagande att 
främja mänskliga rättigheter, vilket framgår av 
koncernens policy för mänskliga rättigheter, upp-
förandekoden för leverantörer (som behandlar 
barnarbete och produktsäkerhet), koncernens 
dataskyddspolicy (med särskild uppmärksamhet 
på barns integritet) och koncerninstruktionen för 
säkerhet (som tar upp material som visar sexuella 
övergrepp på barn), vilka alla är integrerade i bola-
gets verksamhet. Åtgärderna implementeras på alla 
Telias marknader och omfattar intressenter som 
anställda som använder sina arbetsdatorer och 
kunder som använder Telias produkter och tjänster. 
Dessa aktiviteter pågår och granskas årligen 
med förnyade mål. Datainsamlingen är däremot 
begränsad – det finns inga specifika data 
om blockering av material som visar sexuella 
övergrepp på barn. Detekteringsfunktionerna på 
arbetsdatorer följs upp och rapporteras årligen. 
(S3-4-32-(a)) 
För att medvetandegöra sina medarbetare 
erbjuder Telia utbildningar om barns rättigheter, 
framtagna i samarbete med World Childhood 
Foundation, samt mer brett om mänskliga 
rättigheter. I S3-1 Bekämpning av material som 
visar sexuella övergrepp på barn, finns mer 
information om Telias åtgärder för att blockera 
sådant material och uppföljning av rapporterade 
fall. (S3-4-36) (S3-4-32-(c))
Telias samarbete med expertgrupper som Bris, 
GSMA, ECPAT och Rädda Barnen hjälper bolaget 
att identifiera nödvändiga och lämpliga åtgärder 
som respons på negativa inverkningar. Detta är 
utöver bolagets eget intressentengagemang, som 
dess rådgivande paneler för barn som beskrivs i 
S3-2 Lyssna på barn. (S3-4-33-(a)) (S3-4-33-(b))
Telia erbjuder också stödmaterial för familjer och 
föräldrar, och ger utbildning för barn och föräldrar 
om deras aktiviteter på nätet. (S3-4-32-(c)). Antalet 
besökare på portalen och antalet som deltar i 
utbildningar registreras och bedöms av Telia. 
(S3-4-32-(d))
 S3-5   Mål för hur väsentliga 
negativa inverkningar på 
barns rättigheter ska hanteras, 
positiva inverkningar stärkas 
och väsentliga risker och 
möjligheter hanteras
Telias mål är årliga och är i linje med bolagets 
övergripande policyer, inklusive koncernens policy 
för mänskliga rättigheter, uppförandekoden och 
uppförandekoden för leverantörer. Målen omfattar 
insatser i värdekedjan nedströms, som blockering 
av material som visar sexuella övergrepp på 
barn, och interna personalinitiativ, inklusive 
implementering av ett detekteringssystem för 
material som visar sexuella övergrepp på barn. 
Intressenternas engagemang i målformuleringen 
har varit begränsat och de förlitar sig på ombud 
snarare än direkt engagemang. Framstegen mot 
målen följs upp och granskas årligen (MDR-T).
De berörda samhällena (i detta fall barn) har inte 
varit direkt engagerade i att formulera dessa mål. 
(S3-5-42-(a)) De är dock en del av målet, och vid 
uppföljning av resultat integreras de som nådda 
barn, även om de inte ombeds att bidra med 
information för detta mått. (S3-5-42-(b)) Telia 
engagerar sig direkt med barn via olika initiativ, 
till exempel Mobilkörkortet för barn och föräldrar 
som använder Telias produkter och tjänster. 
(S3-5-42-(c))
År Mål* Resultat 2024
Årligen  – Löpande blockera material som visar sexuella 
övergrepp på barn på alla marknader och 
upptäcka sådant material i IT-system i den 
egna verksamheten
 – Uppnått i alla nätverk
 – Erbjuda kunderna tjänster som skyddar barn 
på nätet
 – Tjänster tillgängliga på fyra av fem marknader
 – Stärka barn genom initiativ för digital 
kompetens
 – 139 174 barn nådda  
(mer information finns i avsnittet  
Digital inkludering)
*Målen är årliga och pågående, inte tidsbundna.
136Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 137 =====

Yttrandefrihet och 
övervakningsintegritet
 S3-1   Policyer relaterade till 
yttrandefrihet
Telia har åtagit sig att respektera sina kunders 
yttrandefrihet och rätt till integritet samtidigt 
som man följer lagarna i de länder där bolaget är 
verksamt. Bolaget har tydliga policyåtaganden 
etablerade och dess implementeringsprocesser 
bygger på perspektiv från Global Network 
Initiative (GNI). GNI är ett flerpartsinitiativ där 
intressenter i form av IKT-bolag, organisationer för 
mänskliga rättigheter, fri press och yttrandefrihet, 
akademin och investerare samverkar för att skydda 
och främja global yttrandefrihet och integritet i 
IKT-branschen. 
Stater bestämmer, genom lagstiftning och 
myndighetsförfrågningar, omfattningen av 
övervakning och begränsningar i det fria 
informationsflödet. Telia följer sådan lagstiftning, 
men ifrågasätter förfrågningar där rättslig grund 
saknas eller är oklar. När internationellt erkända 
mänskliga rättigheter och lokal lagstiftning 
står i konflikt med varandra, försöker Telia 
lyfta frågan med myndigheter, eller informera 
konsumenter och övriga intressenter i externa 
kommunikationskanaler om vad bolaget gör. 
Detta arbete styrs av koncernens policy för 
yttrandefrihet och övervakningsintegritet. 
(S3-1-14) (S3-1-17)
 S3-2   Rutiner för kontakter med 
berörda samhällen angående 
inverkningar avseende 
yttrandefrihet
Processer 
I sitt arbete skiljer Telia mellan två typer av 
regerings- eller myndighetsförfrågningar och krav: 
• En konventionell förfrågan är av mer vardaglig 
karaktär och utgör en förfrågan, eller ett krav, 
som vanligtvis är mindre riskfyllt, till exempel 
hemlig avlyssning i realtid och polisövervakning 
baserat på ett domstolsbeslut. Sådana 
begäranden tas emot och hanteras av särskilda 
lokala team. 
• En icke-konventionell förfrågan är en begäran, 
eller ett krav, som kan ha en allvarlig inverkan 
på användares yttrandefrihet eller personliga 
integritet. Exempel på detta är krav på att stänga 
åtkomsten till internet, blockera webbplatser 
eller lagra uppgifter för övervakning när 
lagstiftningen är oklar. (S3-2-21) (S3-2-21a) 
(S3-2-21b) (S3-2-21d) (S3-2-22)
Telias koncernövergripande instruktion beskriver 
konkreta steg för bedömning och för vilken 
eskalering som ska ske vid icke-konventionella 
förfrågningar. Sådana begäranden ska bedömas 
av det lokala bolaget och eskaleras till koncernnivå 
för slutgiltigt beslut om vilka åtgärder som ska 
vidtas för att minska riskerna för de mänskliga 
rättigheterna. Även om bolagets process syftar 
till att identifiera och begränsa potentiella 
kränkningar av individers rättigheter, beror 
det faktiska utfallet till stor del på den lokala 
lagstiftningen. (S3-2-27)
 S3-3   Rutiner för att gottgöra 
för negativa inverkningar och 
kanaler genom vilka berörda 
samhällen kan uppmärksamma 
problem avseende 
yttrandefrihet
Telia erbjuder inte gottgörelse för negativa 
inverkningar avseende yttrandefrihet och 
övervakningsintegritet.
 S3-4   Vidta åtgärder avseende 
väsentliga inverkningar 
relaterade till yttrandefrihet 
och strategier för att hantera de 
väsentliga riskerna och utnyttja 
de väsentliga möjligheterna, 
vad gäller berörda samhällen, 
och dessa åtgärders 
ändamålsenlighet
Icke-konventionella förfrågningar 
Under 2024 fick Telia förfrågningar som rörde 
blockering av innehåll av ryskt ursprung på grund 
av EU-sanktioner mot Ryssland. Detta ledde till 
att totalt 90 webbplatser hade blockerats av Telia 
vid årets slut. Telia uppmuntrade kontinuerligt 
regeringar och tillsynsmyndigheter att ge tydliga 
och snabba riktlinjer för att upprätthålla principen 
att regeringar, och inte privata organisationer, ska 
fatta beslut om begränsningar av yttrandefriheten. 
Konventionella förfrågningar
I rapporter över myndighetsförfrågningar (eng. 
Law Enforcement Disclosure Reports, LEDR), 
publicerar Telia detaljerad statistik över antalet 
konventionella förfrågningar samt information om 
icke-konventionella förfrågningar. 2024 års rapport 
innehåller statistik om konventionella förfrågningar 
från 2022 till 2024. En sammanfattning av Telias 
LEDR-rapport finns på nästa sida. Siffrorna visar 
antalet löpande konventionella förfrågningar från 
myndigheter, inte antalet individer som berörs. 
Jämförelser mellan marknader bör undvikas 
på grund av skillnader i marknadsandelar och 
arbetsmetoder hos både myndigheter och Telia 
lokalt. Mer information om definitioner, datakällor 
och större utmaningar finns på Telias webbplats.
 S3-5   Mål för hur väsentliga 
negativa inverkningar ska 
hanteras, positiva inverkningar 
stärkas och väsentliga risker 
och möjligheter hanteras med 
avseende på yttrandefrihet
 
Telias huvudmål i fråga om yttrandefrihet och 
statlig övervakning är att ifrågasätta icke-
konventionella förfrågningar relaterade till 
yttrandefrihet.
137Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 138 =====

Myndighetsförfrågningar
Notera: Direkt åtkomst ingår inte i statistiken.
Estland
2024 2023 2022
Laglig avlyssning 1 Ingen statistik Ingen statistik Ingen statistik
Historiska data 16 504 22 382 7 974
Abonnemangsdata 2 902 287 946 028 670 909
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 14 13 14
1) Telia Estland kan inte tillhandahålla statistisk information om antalet förfrågningar om övervakning, eftersom de avlyssnade numren 
och loggen över förfrågningar krypteras i enlighet med den nationella lagen om elektronisk kommunikation.
2) Kategorin ”abonnemangsdata” inkluderar alla förfrågningar om abonnemangsdata. För andra länder omfattar denna siffra endast 
förfrågningar som hanteras av auktoriserade medarbetare, och automatiska förfrågningar som avser en brottsutredning.
Finland
 2024 2023 2022
Laglig avlyssning 14 460 12 263 8 178
Historiska data 8 303 6 905 4 982
Abonnemangsdata 1 15 108 13 584 11 109
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 134 144 75
1) ”Ifrågasatta/avslagna förfrågningar” avser i de flesta fall felaktig målinformation från polisen.
Litauen
 2024 2023 2022
Laglig avlyssning 1
Ej tillåtelse att 
publicera
Ej tillåtelse att 
publicera
Ej tillåtelse att 
publicera
Historiska data 88 025 81 312 97 926
Abonnemangsdata 46 754 71 393 78 262
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 25 39 24
1) Telia och Telia Litauen har inte fått tillåtelse att sammanställa och publicera egen statistik rörande antalet förfrågningar om  
laglig övervakning i Litauen.
Norge
 2024 2023 2022
Laglig avlyssning 1 127 1 327 953
Historiska data 4 443 4 273 4 638
Abonnemangsdata 1 9 045 9 885 9 796
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 39 59 71
1) ”Ifrågasatta/avslagna förfrågningar” avser ogiltiga förfrågningar på grund av administrativa formella fel. 
 
Sverige
 2024 2023 2022
Laglig avlyssning 4 776 4 166 3 729
Historiska data 10 184 9 138 7 308
Abonnemangsdata 7 062 5 757 3 481
Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 141 220 197
 
138Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 139 =====

S4. Konsumenter  
och slutanvändare
Integritet och säkerhet
Telias strategi
Telia har åtagit sig att respektera sina kunders 
rätt till personlig integritet och se till att deras 
information hanteras och förvaras på ett säkert 
sätt. Bolaget tillämpar en proaktiv strategi för att 
bedöma hur bolagets databehandling påverkar 
kunderna och se till att man hanterar kundernas 
personuppgifter lagenligt, rättvist och på ett 
tydligt sätt.
Stora datamängder genereras i och hanteras av 
Telias tjänster och nät. Bolaget har ansvar för 
att dessa data behandlas i enlighet med lag och 
skyddas mot missbruk, förlust, otillåten spridning 
och skada. 
Dataskyddsbestämmelserna blir allt strängare, 
samtidigt som den tekniska utvecklingen 
möjliggör nya, praktiska och kostnadseffektiva 
molnbaserade lösningar. Dessa två trender måste 
balanseras mot varandra. Integritetsfrågor är också 
relevanta för den ökade användningen av AI, och 
det är viktigt att Telia styr hur personuppgifter 
används i detta sammanhang.
Samtidigt ökar geopolitiska händelser riskerna för 
cyberangrepp mot Telias kunder, mot branschen 
och mot samhället i stort. Riskerna hanteras 
genom ett brett spektrum av åtgärder som hjälper 
Telia att snabbt anpassa sig till en föränderlig 
säkerhetsmiljö. På medarbetarsidan investerar 
bolaget i bred säkerhetsmedvetenhet inom alla 
delar av organisationen, liksom i specialistkunskap 
inom olika säkerhetsområden. Telia anpassar 
och justerar löpande sina säkerhetsprocesser 
för att säkerställa att de fungerar, både ur ett 
internt perspektiv och utifrån krav från oberoende 
externa revisorer. Bolaget konstaterar att det är 
viktigt att öka sina investeringar i moderna och 
adekvata säkerhetsverktyg och att maximera 
användningen av dessa verktyg.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Integritet
Negativ inverkan/ potentiell: Cyberangrepp samt tekniska och mänskliga fel 
ökar mängden personuppgiftsincidenter mot konsumenter, vilket potentiellt 
kan skada den berörda intressenten.
  NedströmsPositiv inverkan/ faktisk: Inbyggda åtgärder för att skydda Telias system och 
konsumentdata.
Risk. Underlåtenhet att uppfylla kundens integritetskrav och förväntningar 
kan leda till en ogynnsam uppfattning om hur Telia hanterar dessa frågor. 
Underlåtenhet att följa lagen kan leda till ekonomiska påföljder.
Säkerhet
Negativ inverkan/ potentiell: I händelse av störningar i Telias tjänster kan 
kunder och samhälle påverkas på olika nivåer genom förlust av kommunikation 
i verksamhetskritiska tjänster.   Nedströms
Risk: Risk för att cyberhändelser som härrör från ett externt hot stör Telias 
tjänster eller leder till dataöverträdelser.
139Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 140 =====

S4-1   Policyer för konsumenter 
och slutanvändare avseende 
integritet och säkerhet
Policyer
Telias dataskyddspolicy anger principer som 
omfattar öppenhet om hur personuppgifter 
behandlas, de legitima behandlingskriterierna, 
kraven på uppgifternas relevans och den rättsliga 
omfattning i vilken den måste lämnas till myndig-
heterna. Telia utvärderar kontinuerligt integritets-
riskerna som är kopplade till personuppgifter och 
utvecklar strategier för att minska dessa risker. 
Policyn gäller för alla juridiska personer och med-
arbetare inom Telia.
Förutom i Telias dataskyddspolicy behandlas 
dessa ämnen även i bolagets koncerninstruktioner, 
i ramverk för styrning, risk och efterlevnad (GRC) 
och i relaterad riskstyrningsprocess. (S4-1-14)
Telias säkerhetspolicy beskriver ett ramverk 
baserat på viktiga säkerhetsprinciper, i linje med 
bästa internationella praxis. Telias koncernpolicyer 
utfärdas centralt och utgör gemensamma 
vägledande principer för Telias verksamhet på de 
fem marknaderna. (S4-1-15)
Läs mer om Telias dataskyddspolicy och 
säkerhetspolicy i tabellen i avsnittet G1-1.
Mänskliga rättigheter
Telias policy för mänskliga rättigheter omfattar 
principer för att undvika att orsaka eller bidra till 
negativa inverkningar på mänskliga rättigheter 
och för att hantera sådan inverkan om den skulle 
 ESRS 2 SBM-3   Väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter och deras 
förhållande till strategi och 
affärsmodell
Konsumenter som kan påverkas väsentligt av Telia 
inkluderar användare av bolagets tjänster som 
bolaget lagrar personuppgifter om. Dessa kan vara 
kunder som har avtal med Telia, och användare av 
bolagets tjänster som inte har slutit direkta avtal. 
(S4-SBM-3-10) (S4-SBM-3-10-(a))
Negativa inverkningar kan vara att 
kundintegriteten inte upprätthålls, vilket 
skulle inverka negativt på Telias kunder (t.ex. 
säkerhetsincidenter eller identitetsstöld). 
Sådana inverkningar uppstår i enskilda fall (vid 
olagliga handlingar eller tekniska fel). I händelse 
av störningar i Telias tjänster kan kunder och 
samhälle påverkas på olika nivåer genom förlust 
av kommunikation i verksamhetskritiska tjänster. 
(S4-SBM-3-10-(b)) Aktiviteter som ger positiva 
inverkningar är åtgärder kopplade till produkter 
och tjänster som stöder transparent hantering av 
personuppgifter. (S4-SBM-3-10-(c))
Väsentliga risker kan vara problem 
relaterade till integritetsefterlevnad, eller 
personuppgiftsincidenter som kan utgöra brott 
mot de registrerades integritet. Väsentliga risker 
kan även vara cyberincidenter som härrör från 
ett externt hot som stör Telias tjänster eller 
leder till säkerhetsincidenter. Underlåtenhet att 
uppstå. Läs mer om vår strategi i tabellen i avsnitt 
G1-1. (S4-1-17) 
Telia genomför due diligence för mänskliga 
rättigheter, en löpande riskhanteringsprocess, i 
syfte att: 
• Identifiera och bedöma faktiska och potentiella 
inverkningar på mänskliga rättigheter 
• Mildra, dvs. vidta lämpliga åtgärder för att 
hantera upptäckta problem. 
• Följa upp prestanda avseende inverkningar på 
mänskliga rättigheter 
• Samverka och kommunicera med intressenter för 
att bättre förstå bolagets potentiella och faktiska 
inverkningar på mänskliga rättigheter. (S4-1-16)
Policyn listar de mänskliga rättigheter som bolaget 
har identifierat som de mest väsentliga. Här ingår 
rätten till integritet. (S4-1-16-(a)) Både denna 
policy och koncernens policy för kundintegritet 
och datasäkerhet omfattar engagemang med 
konsumenter och slutanvändare. (S4-1-16-(b))
I Telias verksamhet är personuppgiftsincidenter 
relaterade till kunder en möjlig form av 
negativ inverkan på mänskliga rättigheter. 
Telia har en etablerad process för hantering 
och rapportering av personuppgiftsincidenter. 
Bolaget rapporterar personuppgiftsincidenter till 
dataskyddsmyndigheterna och till registrerade 
personer i enlighet med GDPR och lokala 
integritetslagar. En påverkad kund kan göra 
anspråk på ersättning eller anmäla incidenten 
till dataskyddsmyndigheten. Telia hanterar 
kundanspråk från fall till fall, i enlighet med 
fastställda processer och riktlinjer. (S4-1-16-(c)) 
uppfylla nationell lag eller EU-lag kan medföra 
stora ekonomiska påföljder och förtroendetapp. 
(S4-SBM-3-10-(d)) (S4-SBM-3-12)
På grund av arten av de produkter och tjänster 
som Telia tillhandahåller är bolagets tjänster 
normalt desamma för alla kunder. Det kan 
dock förekomma särskilda situationer när 
avvikelser krävs enligt lag, t.ex. för kundgrupper 
med hemligt nummer eller skyddad identitet, 
eftersom de kan löpa större risk för skada från 
en personuppgiftsincident. På Telias marknader 
finns olika regler och processer för att hantera 
dessa krav. Till exempel är telekomleverantörer i 
vissa länder som standard skyldiga att publicera 
kundens kontaktinformation i en telefonkatalog, 
om inte kunden förbjuder det, medan det i andra 
länder krävs kundens samtycke för att publicera 
sådan information. (S4-SBM-3-11)
140Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 141 =====

S4-2   Rutiner för kontakter med 
konsumenter och slutanvändare 
angående inverkningar
Processer
Telia utnyttjar en strategi kallad ”privacy by 
design”, för att stödja efterlevnad av GDPR och 
för transparent hantering av personuppgifter 
kopplade till alla nya produkter och tjänster. De 
viktigaste komponenterna i denna strategi är:
• Integrera dataskydd i Telias verksamhet, 
inklusive i produkter, processer och IT-system 
från designstadiet och genom hela livscykeln 
• Analysera parametrar gällande dataskydd med 
integritetsexperter redan i planeringsfasen av en 
databearbetningsprocess 
• Genomföra en integritetsgranskning och vid 
behov en bedömning av dataskyddsåtgärder 
innan data bearbetas, om denna bearbetning 
medför hög risk för individens rättigheter. 
Telias regelverk för säkerhetsstyrning har 
utvecklats och förfinats i linje med ISO 
27001-standarden och andra relevanta riktlinjer, 
som US National Institute of Standards and 
Technology Cybersecurity Framework. Regelverket 
ställer specifika krav på informationssäkerhet 
och relaterad riskhantering inom bolagets 
alla funktioner och lokala verksamheter. Telia 
är certifierat enligt ISO 27001 och en extern 
revision genomförs varje år för att verifiera 
säkerhetsåtgärder och kontinuerligt förbättra 
säkerheten. 
Engagemang i detta ämne sker främst i direkt 
kontakt med Telias kunder. I de fall då bolaget 
anlitar partners för att hantera försäljning eller 
kundvård för dess räkning säkerställer Telia att 
dessa partners följer samma integritetskrav. 
(S4-2-20-(a)).    
Uppföljning av engagemangets effektivitet
Telias varumärkesenkät är ett sätt för bolaget att 
bedöma effektiviteten i sitt engagemang med 
konsumenterna. Enkäten samlar in kundernas 
uppfattning (i jämförelse med deras uppfattning 
om liknande tjänsteleverantörer) om en rad 
aspekter. Återkopplingen om integritet är ett sätt 
att bedöma effektiviteten i Telias engagemang i 
detta ämne.
Varumärkesenkäten bygger på associeringsfrågor 
där respondenterna uppmanas att klicka på 
påståenden som de associerar med varumärket. 
Påståendet kopplat till integritet är ”Telia 
respekterar kundernas integritet och hanterar 
personuppgifter på ett bra sätt”. (S4-2-20-(d))
Grupper som är sårbara för negativa 
inverkningar
Telia har identifierat tre grupper som särskilt 
utsatta för negativa inverkningar när det 
gäller integritet på nätet: seniorer, barn och 
invandrare. Dessa grupper är mer sårbara för 
integritetsrelaterade inverkningar på grund 
av begränsad digital kompetens eller lägre 
medvetenhet om integritetsrisker. Detta gör dem 
mer mottagliga för cyberangrepp, tekniska fel och 
säkerhetsincidenter. (S4-2-21)
Engagemang
Telia arbetar kontinuerligt med att förbättra 
sina processer, bygga kompetens och öka 
transparensen i sina kanaler mot kund. Det senare 
är viktigt för att öka kundernas medvetenhet om 
sina rättigheter och hur bolaget använder deras 
uppgifter. 
Telia informerar sina kunder om den behandling 
av personuppgifter som utförs inom ramen för 
bolagets tjänster. Denna information ges i Telias 
villkor, integritetsmeddelanden, på webbplatsen 
”Mitt Telia” och i mobilappar (där kunderna kan 
administrera sina integritetsinställningar och 
marknadsföringsmedgivanden) och i liknande 
sammanhang i bolagets kundinriktade kanaler. 
(S4-2-20-(b)). Det operativa ansvaret för detta 
uppdrag ligger hos Telias nationella affärsenheter. 
Telias GSOC, Global Security Operations Centre, 
ansvarar för bolagets reaktiva åtgärder genom 
konstant övervakning och hantering av incidenter 
kopplade till cybersäkerhet. GSOC är medlem i 
Forum of Incident Response and Security Teams 
(FIRST) och är en Trusted Introducer (TF-CSIRT). 
(S4-2-20-(c))
Bolaget tillhandahåller statistisk information om 
dataskydd till kunder som ställer frågor till Telias 
dataskyddsombud. Frågor, krav och uttryck för oro 
från kunder behandlas i direkta svar från Telia, och 
återkopplingen beaktas för att ytterligare klargöra 
bolagets tillvägagångssätt i framtiden. (S4-2-20)
 S4-3   Rutiner för att gottgöra 
för negativa inverkningar 
och kanaler genom vilka 
konsumenter och slutanvändare 
kan uppmärksamma problem
Rapportering av problem
Konsumenter och slutanvändare kan rapportera 
oro via Telias visselblåsningssystem, som 
inkluderar skydd mot repressalier. (S4-3-26) Mer 
information om Telias visselblåsningssystem finns i 
G1-1 Rapportering av problem. 
För integritetsrelaterade klagomål och problem 
kan enskilda personer kontakta koncernens 
dataskyddsombud eller lokala dataskyddsombud 
via e-post. Dessutom kan enskilda personer utöva 
sina rättigheter som registrerade enligt GDPR 
genom att kontakta kundtjänst, besöka Telia-
butiker eller via självbetjäningsportaler online 
som gör det möjligt för dem att komma åt sina 
konton och göra förfrågningar. Telia är enligt lag 
skyldigt att tillhandahålla kanaler för registrerades 
förfrågningar och driver dem i egen regi. (S4-3-
25-(b)) Visselblåsningssystemet används även av 
Telias samarbetspartners som har direktkontakt 
med Telias kunder. (S4-3-25-(c))
Dataskyddsombud i varje företag hanterar kund-
anspråk relaterade till GDPR. Vissa integritets-
relaterade frågor hanteras av kundtjänst, med 
stöd och instruktioner från dataskyddsombudet, 
inklusive hantering, dokumentation och gransk-
ning av klagomålsprocesser för att säkerställa 
att de uppfyller efterlevnadsstandarder och 
141Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 142 =====

förväntningar på kundtjänst. Proceduren för att 
hantera klagomål kan variera från land till land, 
den följer inte en koncerngemensam standard. 
Denna variation kräver ett väl genomtänkt tillväga-
gångssätt som säkerställer att alla klagomål 
hanteras effektivt, i linje med såväl lokala bestäm-
melser som Telias åtagande att skydda kundernas 
integritet. (S4-3-25-(d)) Konsumenters och slut-
användares medveten het om och förtroende för 
dessa processer är svåra att bedöma, eftersom 
användare utan klagomål sannolikt inte kommer 
att kontakta Telia för att uttrycka detta. (S4-3-26)
I händelse av negativa inverkningar kan Telia ge 
gottgörelse:
• Återställning – vid integritetsincidenter 
till exempel genom att radera olagligt 
offentliggjorda personuppgifter eller genom att 
korrigera felaktiga personuppgifter. 
• Ursäkt – vid integritetsincidenter och 
kundklagomål i ett bredare perspektiv, genom 
att undersöka och erkänna den skada som gjorts 
och be om ursäkt direkt till kunden och/eller via 
media. Alla kundklagomål bedöms i syfte att 
förhindra framtida skada. 
• Kompensation – vid integritetsincidenter i 
enlighet med antingen avtal eller GDPR.
• Garantier för åtgärder och säkerställande av att 
incidenten inte upprepas – vid integritets- och 
säkerhetsincidenter genom att till exempel 
förbättra interna riktlinjer och rutiner, eller vid 
personalfrågor genom att till exempel vidta 
disciplinära åtgärder. 
(S4-3-25-(a)) (S4-3-25-(b)) (S4-3-25-(c)) 
(S4-4-31b)
fokus på robusthet och prestanda i design och i 
produkternas livscykel. Telia har kontinuitets- och 
återhämtningsplaner som bygger resiliens och 
gör det möjligt att motverka oväntade avbrott. 
Telias ramverk Business Continuity Management 
är kopplat till kritiska tjänster, funktioner, processer 
och resurser. Det identifierar viktiga beroenden 
och risker, bidrar till att ge effektiv respons på 
störande händelser och driver kontinuitetsåtgärder 
och -lösningar. Ramverket är förenligt med 
ISO 22301-standarderna och hjälper Telia att 
uppfylla de regulatoriska kraven på de marknader 
där bolaget är verksamt. För att upprätthålla 
medarbetarnas kunskap om säkerhetsfrågor måste 
alla delta i en kontinuerlig nanolearning-kurs. 
(S4-4-31-(a))
Leverera positiva inverkningar
I S3 Digital inkludering finns mer information om 
Telias initiativ för att leverera positiva inverkningar 
till konsumenter och slutanvändare. Här handlar 
det om att öka medvetenheten om risker på nätet, 
inklusive integritet, bland barn och deras föräldrar 
eller vårdnadshavare. (S4-4-31-(c)) På grund av 
brist på data är det dock inte möjligt att följa 
upp effekterna av dessa initiativ när det gäller 
integritet. (S4-4-31-(d))
Avsnitten under S3 Digital inkludering och 
barnens rättigheter ger mer information om 
konsekvensbedömning av Telias initiativ och 
bolagets arbete med icke-statliga organisationer, 
specifikt när det gäller barns rättigheter och digital 
inkludering. (S4-4-32-(a)) 
Under den europeiska månaden för cybersäkerhet 
2024 skickade Telia Sverige e-post till familjer om 
behandlar personuppgifter ges på alla relevanta 
språk. (S4-4-31-(a)) Alla Telias medarbetare är 
skyldiga att regelbundet genomgå utbildning 
om dataskydd. En integritetsbedömning eller 
en konsekvensbedömning för dataskydd är 
obligatorisk för alla processer där personuppgifter 
behandlas. (S4-4-34) 
Telias ambition är att uppfylla kundernas 
säkerhetsbehov och att vara deras främsta 
val bland leverantör. EU och nationell 
säkerhetslagstiftning ställer stringenta och ökande 
krav på flera av bolagets viktigaste kunder och 
Telia har en fördelaktig position för att fortsätta 
leverera de säkerhetslösningar som dessa kunder 
behöver. Telias lokala GRC-plattform (styrning, 
risk och efterlevnad) har implementerats och 
stöder integrerad riskhantering. Detta ökar 
bolagets resiliens och lägger grund för beslut i 
riskrelaterade frågor. 
Telias ISO 27001-certifiering spelar en viktig roll 
i den kontinuerliga förstärkningen av bolagets 
säkerhetspraxis och förmågan att möta kundernas 
krav. Under året upprätthölls certifieringen med 
oförändrad omfattning, och inkluderar bland 
annat Telia Global Security Operations Center, 
Information Security Governance, Enterprise 
Information Security Risk Management, Incident 
Management and Change Management, 
kontaktcentertjänster och molnbaserade 
kommunikationstjänster.
I takt med att digitaliseringen ökar blir Telias 
kunder, och även samhället i stort, allt mer 
beroende av de tjänster bolaget levererar. Den 
aktuella geopolitiska utvecklingen gör detta ännu 
tydligare. Därför bibehåller bolaget ett starkt 
Under 2024 mottog Telia cirka 4 300 (4 100)
förfrågningar från kunder som begärde att få 
ut sina personuppgifter. Detta ger kunderna 
insikt i hur och varför Telia använder deras 
personuppgifter, samt möjlighet att kontrollera att 
det sker på ett lagligt sätt.
§ Redovisningsprinciper: 
Rätten till insyn i egna personuppgifter
Rätten till insyn i egna personuppgifter definieras 
i artikel 15 i GDPR. Processer i enheter som Tv och 
Media skiljer sig från koncernprocesser, och fall 
kopplade till denna enhet ingår därför inte i måttet.
 S4-4   Åtgärder avseende 
väsentliga inverkningar för 
konsumenter och slutanvändare 
och strategier för att hantera de 
väsentliga riskerna och utnyttja 
de väsentliga möjligheterna, 
vad gäller konsumenter och 
slutanvändare, och dessa 
åtgärders ändamålsenlighet
Åtgärder
Telia granskar och uppdaterar kontinuerligt 
sina integritetsprocesser, som sin process 
för konsekvensbedömning av dataskydd, 
baserat på bästa praxis, tillämplig lagstiftning, 
rättspraxis samt riktlinjer och beslut från 
myndigheter. Information om hur bolaget 
142Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 143 =====

S4-5   Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, 
positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter 
hanteras
År Mål* Resultat 2024
Årligen  – Kontinuerlig implementering av ”privacy and 
security by design”-metoder
 – Uppnått
Inom integritet
2026  – Toppositioner när det gäller integritet på alla 
marknader
 – Rankad på första eller andra plats av konsumenter 
på fyra av fem marknader.
Inom säkerhet
2025  – Att vara en prioriterad leverantör, som är 
lyhörd för och proaktivt tillgodoser kundernas 
säkerhetsbehov
 – Under året vann Telia flera kontrakt med extra höga 
säkerhetskrav
*Vissa av målen har inget baslinjevärde eller någon årsangivelse.
misstänkta personuppgiftsincidenter. Telia 
rapporterar samtliga personuppgiftsincidenter 
till tillsynsmyndigheter i enlighet med GDPR, 
och informerar berörda individer inom rimlig 
tid vid behov. För att minimera risken för 
sådana incidenter delas och implementeras de 
åtgärder som en enhet har genomfört över hela 
organisationen. (S4-4-32-(c))
Under 2024 kunde Telia bekräfta 537 (664) 
personuppgiftsincidenter på bolagets 
marknader. De flesta berodde på tekniska fel 
eller den mänskliga faktorn som ledde till att 
personuppgifter visades eller kunde nås på ett 
otillbörligt sätt, till exempel genom att kunddata 
skickades till fel kund av misstag.
Inga allvarliga människorättsrelaterade frågor 
eller incidenter kopplade till konsumenter eller 
slutanvändare ägde rum 2024. (S4-4-35)
§ Redovisningsprinciper: 
Personuppgiftsincidenter
Personuppgifter och personuppgiftsincidenter 
definieras i artikel 4 i GDPR. Skyldigheter att 
anmäla dataöverträdelser anges i artikel 33 i 
GDPR. Processer i enheter som Tv och Media 
skiljer sig från koncernprocesser, och fall kopplade 
till denna enhet ingår därför inte i måttet.
ämnena nätsäkerhet och digital inkludering, som 
också har att göra med integritetsfrågor. I Finland 
samarbetar Telia med OP, en av landets största 
banker, för att bjuda in kunder till evenemang om 
nätsäkerhet och för att anordna workshops som 
ska hjälpa seniorer att använda mobiltelefoner 
och mobila tjänster på ett tryggt och säkert sätt. 
(S4-4-32-(b)) 
År 2024 lanserade Telia sin ”Buckle up”-kampanj 
för att öka medvetenheten om digital säkerhet. 
Bolaget presenterade också en rapport som 
lyfter fram kritiska säkerhetsutmaningar som 
organisationer står inför idag – och praktiska råd 
om hur man hanterar problemen. Tillsammans 
med säkerhetsexperter, kunder och branschledare 
identifierade bolaget viktiga mönster i mogna 
säkerhetsorganisationer.
AI-dataetik
Under 2019 utvecklade Telia sina vägledande 
principer om AI-etik för användning i interna 
bedömningar som ska säkerställa etiskt korrekt 
AI-användning. En utvärdering 2022, baserad 
på EU:s AI-förordning, visade en låg total AI-risk 
hos Telia, men med högre risker inom områden 
som kreditvärdering, röstautentisering och 
arbetsplatsanalys. Telia har aktivt arbetat för 
att implementera AI-förordningens krav och 
deltar i branschens AI-forum. Bolaget övervakar 
kontinuerligt nya AI-risker, kopplade till integritet, 
mänskliga rättigheter, säkerhet, immateriella 
rättigheter och ansvar.
Utredningsprocesser och gottgörelse
Samtliga enheter inom Telia följer en gemensam 
utrednings- och rapporteringsprocess vid 
Telias kunder och slutanvändare har inte 
varit engagerade i att formulera dessa mål. 
(S4-5-41-(a)) För att mäta sin prestation mot 
integritetsmålet använder Telia ett enkätverktyg 
som helt baseras på kundernas uppfattning. 
Kunderna svarar direkt i enkätverktyget, vilket kan 
ses som engagemang i att följa upp prestanda 
relativt målen. (S4-5-41-(b)) Fler exempel på Telias 
engagemang med sina kunder och slutanvändare 
finns i S3 Barns rättigheter och S3 Digital 
inkludering. (S4-5-41-(c))
§ Redovisningsprinciper: 
Kundernas uppfattning om integritet
Data tillhandahålls genom en enkäten, som 
tillhandahålls av tredje part och som bygger på 
associeringsfrågor. där konsumenter uppmanas 
att klicka på påståenden som de associerar 
med varumärket. Telia använder påståendet om 
kundintegritet för att följa upp hur den rankas på 
varje marknad.
143Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 144 =====

Bolagsstyrning
Telia eftersträvar transparens, 
ansvarsskyldighet och ansvarsfulla 
affärsmetoder genom sitt ramverk för 
bolagsstyrning. Praxis för bolagsstyrning 
fokuserar på att hantera viktiga risker, följa 
upp hållbarhetsinitiativ och upprätthålla 
etiska principer i den dagliga verksamheten. 
Genom att upprätthålla höga standarder 
för bolagsstyrning, inklusive anti-korruption 
och mutor, ansvarsfull skattepraxis och 
intressentdialog, anpassar Telia sig till 
internationell bästa praxis och främjar 
långsiktigt förtroende hos intressenterna.
Genomförde riskbedömningar 
gällande mutor och korruption 
samt bedömde programmens 
mognad på samtliga marknader 
Lansering av uppdaterad 
uppförandekod för 
leverantörer under 2024
89% 
av de anställda som 
genomförde utbildningen i 
uppförandekoden
144Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 145 =====

G1. Ansvarsfullt 
företagande
Tillvägångssätt
Affärsetik är ett avgörande ämne för Telia, 
eftersom det utgör grunden för den egna 
verksamheten och sträcker sig till erbjudanden 
gentemot kunder och krav på bolagets 
leverantörer. Telias uppförandekod utgör en etisk 
kompass som ger övergripande vägledning och 
speglar bolagets policyer och instruktioner i 
olika frågor, varav många har koppling till Telias 
väsentliga hållbarhetsfrågor. 
Telia är beroende av en global leverantörskedja 
för att kunna leverera produkter och tjänster till 
sina kunder. Bolagets inköpsprocess innebär att 
leverantörerna bedöms ur flera olika aspekter, som 
pris, kvalitet, hållbarhetsstandard och förmåga 
till innovation. Avsikten är att till fullo bedöma ett 
företags kapacitet innan man väljer en leverantör. 
Telia bedriver sin verksamhet på ett affärsetiskt 
sätt med nolltolerans mot korruption. 
Korruptions  risken behandlas som ett av bolagets 
huvudriskområden och ett program mot mutor och 
korruption finns på plats för att motverka denna 
risk. 
Telia verkar för omfattande utbildning, 
robusta förebyggande åtgärder och rättvis 
betalningspraxis, i syfte att upprätthålla både 
integritet och enastående operativ förmåga.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan
Risk: Bristande utbildning och otillräckliga förebyggande åtgärder kan skapa 
risk för mutor eller korruption.   Egen verksamhet 
Risk: Underlåtenhet att upprätthålla en rättvis betalningspraxis gentemot de 
egna leverantörerna kan leda till risk att inte uppfylla kundernas krav.   Uppströms 
  Egen verksamhet 
Negativ inverkan/ potentiell: Låg täckning av klagomålsmekanismer kan 
öka risken att människor i värdekedjan får sina mänskliga rättigheter kränkta.   Uppströms 
  Egen verksamhet 
  Nedströms
Positiv inverkan/ faktisk:  Skatteinbetalningar på de marknader där Telia är 
verksamt   Nedströms
145Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 146 =====

G1-1   Affärsetiska policyer och 
företagskultur
Företagskultur
Under 2023 inledde Telia arbetet med att 
uppdatera bolagets värderingar och inbjöd i 
samband med detta alla medarbetare att komma 
med synpunkter på hur bolaget skulle kunna stärka 
sin kultur för att bli ännu mer relevant i framtiden. 
Detta ledde fram till ett gemensamt beslut om att 
behålla Telias befintliga värderingar Dare, Care, 
Simplify, varpå man utsåg ”culture champions” 
som tog fram uppdaterade beskrivningar av 
varje värdering för att göra det lättare för Telias 
medarbetare att få en gemensam uppfattning om 
värderingarnas betydelse. Beskrivningarna syftar 
till att bygga en bred förståelse för värderingarna, 
som i sin tur ska bidra till att göra Telias kultur 
ännu mer kundfokuserad, enklare och mer effektiv 
när det gäller att samarbeta som ett enda team.
 
Medarbetarna genomförde kulturworkshops 
för att sätta sig in i de nyligen uppdaterade 
beteendeförväntningarna. I Telias uppdaterade 
strategi, som lanserades i september 2024, har 
värderingen Simplify uppvärderats till en strategisk 
prioritet.
 
Telia har ett kontinuerligt fokus på att integrera 
bolagets värderingar i alla delar av verksamheten, 
inklusive hur verksamheten fungerar, hur den är 
organiserad och vilka processer och arbetssätt 
som ingår. Detta är viktigt för att bolaget ska kunna 
fortsätta att göra framsteg mot att bli en bättre 
arbetsplats för alla anställda. (G1-1-9)
Policyer
Telia har åtagit sig att främja hållbarhet i linje med 
omfattande policyer.
Alla Telias koncernpolicyer är godkända av 
styrelsen och gäller för Telia Company AB, dess 
dotterbolag och joint ventures. Varje lands VD 
är ansvarig för att säkerställa att alla relevanta 
enheter inom deras respektive geografiska område 
har antagit och implementerat koncernpolicyerna.
En översikt över koncernpolicyer visas här:
Policy Syfte Anpassning till standarder Ägare ESRS
Group Policy 
– Anti- 
Bribery and 
Corruption 
(Antikorruption 
och mutor)
Att etablera Telia Companys 
nolltolerans mot varje form av 
mutor och korruption i bolagets 
verksamhet.
 – OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag om 
ansvarsfullt företagande
 – FN:s Global Compact
CFO G1
Group Policy 
– Environment 
(Miljö)
Att säkerställa att Telia Company 
uppnår sina miljömål, hanterar 
sin miljöpåverkan, sina risker och 
möjligheter genom hela värdekedjan 
och uppfyller lagstadgade krav samt 
intressenters krav och förväntningar. 
Telia Companys primära 
miljöaspekter är: klimatförändringar, 
med hänsyn till både risker och 
möjligheter som är fysiska (t.ex. 
extrema väderhändelser) och 
omställningsrelaterade (dvs. utlösta 
av förändringar i t.ex. lagstiftning 
eller kundernas efterfrågan) samt 
resursanvändning och cirkularitet, 
med hänsyn till materialinflöden och 
-utflöden, avfall och energi i hela 
värdekedjan.
 – ISO 14001
 – Parisavtalets 1,5-gradersmål
SVP, Head of 
Communication, 
Brand & 
Sustainability
E1 
E5
Group Policy 
– Freedom of 
expression 
and 
government 
surveillance 
(Yttrande-
frihet och 
övervaknings-
integritet)
Att minska riskerna för mänskliga 
rättigheter och säkerställa att 
kunder känner sig säkra på att 
Telia Company, så långt det är 
möjligt, stödjer, respekterar och 
skyddar deras yttrandefrihet och 
integritet i händelse av att bolaget 
tar emot förfrågningar eller krav 
från regeringar i samband med 
övervakning av kommunikation. 
Denna policy definierar Telia 
Companys åtaganden i förhållande 
till okonventionella förfrågningar 
eller krav från regeringar som 
potentiellt kan inverka allvarligt på 
kundernas yttrandefrihet och/eller 
integritet.
 – FN:s allmänna förklaring om 
de mänskliga rättigheterna
 – Internationella konventionen 
om medborgerliga och 
politiska rättigheter
 – Internationella konventionen 
om ekonomiska, sociala och 
kulturella rättigheter
 – Global Network Initiative 
Implementation Guidelines for 
the Principles on Freedom of 
Expression and Privacy
 –  FN:s vägledande principer 
för företag och mänskliga 
rättigheter 
 – OECD:s riktlinjer för 
multinationella företag om 
ansvarsfullt företagande 
EVP, Chef för 
Corporate Affairs
S3
146Vår verksamhet Vår  strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar  Bolagsstyrning  Bilaga

===== SIDA 147 =====