Årsredovisning 2025

Styrelseledamot  
Sarah Eccleston
Invald vid årsstämman 2023. 
Födelseår: 1970
Nationalitet: Brittisk
Styrelseledamot: Data 
Communications Company (DCC) 
och NCAB Group.
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Tidigare global CTO och 
vice försäljningschef på smöföretag 
inom Cisco (2019­2022), samt olika 
ledande befattningar på Nortel 
Networks och Verizon.
Utbildning: Examen inom elektronik 
och telekommunikation från 
University of Coventry.
Antal aktier i Telia Company: 
45 000
Styrelseledamot 
Tomas Eliasson
Invald vid årsstämman 2022.
Födelseår: 1962 
Nationalitet: Svensk 
Styrelseledamot: Boliden, Elekta 
och Hexagon.
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Tidigare finanschef för 
Sandvik, Electrolux, Assa Abloy och 
Seco Tools.
Utbildning: Civilekonom från 
Uppsala Universitet.
Antal aktier i Telia Company: 
25 000
Styrelseledamot
Rickard Gustafson
Invald vid årsstämman 2019. 
Födelseår: 1964 
Nationalitet: Svensk 
Styrelseledamot: SKF och Svenskt 
Näringsliv. 
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Koncernchef för SKF sedan 
2021. Tidigare koncernchef för SAS 
(2011–2021), vd för Codan/Trygg­
Hansa (2006–2011), olika 
chefsbefattningar inom GE Capital 
i Europa och USA (1996–2006). 
Tidigare styrelseordförande för 
vårdbolaget Aleris (2016­2019).
Utbildning: Masterexamen från 
Linköpings Universitet.
Antal aktier i Telia Company: 14 075
Styrelseledamot
Jeanette Jäger
Invald vid årsstämman 2020. 
Födelseår: 1969 
Nationalitet: Svensk 
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Tidigare koncernchef för 
Enento Group (2022­2025), vd för 
Bankgirot, olika chefsbefattningar 
inom Tieto samt produkt­ och 
marknadsdirektör för TDC. 
Erfarenhet inom arbete med 
digital integrering genom initiativ 
såsom Swish samt som en kvinnlig 
högprofilerad CEO vara talesperson 
för mångfald, rättvisa och 
inkludering  
Utbildning: Civilekonom från 
Stockholms Universitet
Antal aktier i Telia Company: 
16 385
Styrelseledamot
Anders Wedebrand
Utnämnd till 
arbetstagarrepresentant 2025.
Födelseår: 1967 
Nationalitet: Svensk 
Styrelseordförande: 
Akademikerklubben på Telia.
Arbetslivserfarenhet och andra 
uppdrag: Olika befattningar inom 
Telia och Telia Cygate sedan 2012.
Antal aktier i Telia Company: 3 000
Styrelse 
56Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning

===== SIDA 57 =====

Styrelse Ersättningar och närvaro under 2025
Mötesnärvaro
Name Invald år Befattning Styrelse
Ersättnings-
utskott
Revisions-
utskott
Summa
ersättningar
(SEK)1
Lars­Johan Jarnheimer 2019 Styrelsens ordförande och ordförande 
i Ersättningsutskottet
13/13  4/4 2 153 765
Ingrid Bonde* 2020 Vice styrelseordförande och medlem i 
Revisionsutskottet
 5/13  2/6 310 193
Johannes Ametsreiter 2022 Medlem i Revisionsutskottet  13/13  5/6 891 609
Luisa Delgado 2021 Medlem i Ersättningsutskottet  13/13  4/4 770 917
Tomas Eliasson 2022 Ordförande i Revisionsutskottet  13/13  6/6 1 036 539
Rickard Gustafson 2019 Medlem i Ersättningsutskottet  12/13  4/4 773 917
Jeanette Jäger 2020 Medlem i Revisionsutskottet  12/13  4/6 844 354
Sara Eccleston 2023  13/13 698 917
Martin Sääf 2022 Arbetstagarrepresentant  6/13
Thomas Andersson 2024 Arbetstagarrepresentant  12/13
Pär Axelsson 2024 Arbetstagarrepresentant  13/13
Anders Wedebrand 2025 Arbetstagarrepresentant  7/13
Veronica Ljushammar 2025 Arbetstagarrepresentant suppleant  1/13
Per­Ola Wester 2025 Arbetstagarrepresentant suppleant
Benjamin Axelsson 2025 Arbetstagarrepresentant suppleant
1)  Se även not K32 i koncernredovisningen.  *Lämnade Telia i april 2025
57Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning

===== SIDA 58 =====

Koncern-
ledning
Från vänster till höger:
Ola Rembe
Stefan Backman
Giedrė Kaminskaitė­Salters
Bjørn Ivar Moen 
Maria Romberg Ewerth
Patrik Hofbauer 
Eric Hageman
Holger Haljand
Anders Olsson
Alexandra Fürst
58Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning

===== SIDA 59 =====

Patrik Hofbauer 
Vd och koncernchef
Födelseår: 1968
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Telia 
Companys VD och koncernchef sedan 2024.
Tidigare VD och koncernchef för Svenska Spel 
(2018­2024), flertal VD­roller inom Telenor 
(Sverige 2014­2018, Broadcast 2011­2014 och 
Canal Digital 2005­2009), VD för Clear Channel 
Sverige (2009­2010), VD för NEC Scandinavia 
(1999­2004) samt försäljningsdirektör på 
Scandic Hotels Sverige (1995­1998).
Styrelseledamot: Clas Ohlson och World 
Childhood Foundation
Utbildning: DIHM Marknadsekonom från IHM 
Business School, Master IHM Business School 
samt utbildningar vid INSEAD och London 
Business School.
Antal aktier i Telia Company: 280 200
Stefan Backman
Executive Vice President, Chefsjurist och Chef 
för Corporate Affairs
Födelseår: 1975
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Telia Companys chefsjurist och chef för 
Corporate Affairs sedan 2022, chefsjurist 
på Tele2 (2016 – 2022), olika befattningar 
inom juridik på Tele2 (2007–2016) samt 
juristbiträde på Post­ och Telestyrelsen 
(2003–2007).
Utbildning: Juristexamen från Uppsala 
Universitet.
Antal aktier i Telia Company: 75 000
Alexandra Fürst
Senior Vice President, Chef för Technology
Födelseår: 1973
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:  
Chief Technology & Information Officer på 
Telia Company sedan 2025. Har tidigare 
innehaft ledande befattningar på Dustin 
Group (2019–2025), inklusive Group 
Chief Operating Officer, Chief Information 
Officer på Wasa Kredit (2015–2019), Vice 
President, Financial Services Sweden på Tieto 
(2009–2015) samt VD för OctaGTM Travel 
(2002–2008).
Utbildning: Civilingenjörsexamen i industriell 
ekonomi från Linköpings universitet.
Antal aktier i Telia Company: 22 500
Eric Hageman
Executive Vice President,  
Group Chief Financial Officer
Födelseår: 1970
Nationalitet: Nederländerna
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Telia 
Companys finanschef sedan 2023. Tidigare 
seniora ledarpositioner på Royal KPN, inklusive 
koncern CFO och CEO för KPN Belgium (Base) 
och som koncern CFO på TelecityGroup, IWG 
och William Hill. Olika roller inom Corporate 
Finance på Deutsche Bank och ABN Amro med 
fokus på klienter inom telekom, media och 
teknik.
Styrelseledamot: Mace Group
Utbildning: MBA från London Business School 
och masterexamen i företagsekonomi från 
Maastricht University.
Antal aktier i Telia Company: 123 500
Holger Haljand
Senior Vice President,  
Chef för Telia Finland
Födelseår: 1978
Nationalitet: Estnisk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Vd 
för Telia Finland sedan februari 2025.  Har haft 
flera ledande befattningar inom Telia Estland, 
inklusive chef för Telia Estonia (2022–2025), 
chef för företagsaffären (2020–2022) samt chef 
för konsumentaffären (2016–2020).
Styrelseledamot: SK ID Solutions.
Utbildning: Civilingenjörsexamen från Estonian 
Business School
Antal aktier i Telia Company: 42 903
Koncern-
ledning
Giedrė Kaminskaitė-Salters
Senior Vice President,  
Head of Telia Baltics and Head of Telia 
Lithuania
Född: 1978
Nationalitet: Litauisk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Senior Vice President, Chef för Telia Baltics 
sedan februari 2025 och chef för Telia Litauen 
sedan 2023. Tidigare chef för Enterprise 
Telia Danmark (2021–2023), olika ledande 
befattningar inom Telia Litauen inklusive chef 
för försäljning och kundservice (2019–2021) 
samt chefsjurist och chef för företagsfrågor 
(2015–2019), medlem av Tillsynsrådet 
för LMT (2018–2021), chefsrådgivare till 
Litauens president (2014–2015), direktör för 
energieffektivitetsprogram Ofgem (2011–
2014), senior rådgivare till Storbritanniens 
departement för internationell utveckling 
(2009–2011) samt advokat hos Freshfields 
Bruckhaus Deringer (2003–2008).
Styrelsemedlem: Rådgivare för Institutet för 
internationella relationer och statsvetenskap, 
Vilnius universitet
Utbildning: Kandidatexamen i internationella 
relationer och statsvetenskap från London 
School of Economics & Political Science, 
magisterexamen (MPhil) i internationella 
relationer från University of Oxford, 
doktorsexamen i juridik från Maastricht 
University.
Antal aktier i Telia Company: 25 827
59Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning

===== SIDA 60 =====

Anders Olsson
Executive Vice President, Chef för Telia Sverige
Födelseår: 1969
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: Vd 
för Telia Sverige sedan 2018. Tidigare COO 
och chef för Global Services & Operations på 
Telia Company (2016–2018). CCO (2009–2015) 
samt Market Area Director Central Europe och 
BeNeLux på Tele2 (2004–2009).
Styrelseledamot: TechSverige och Svenskt 
Näringsliv.
Utbildning: Civilekonom från Uppsala 
universitet.
Antal aktier i Telia Company: 280 000
Ersättningar och övriga förmåner under 2025 samt kapitalvärde av pensionsåtaganden
KSEK Grundlön
Övrig
ersättning
Övrig
ersättning
Pensions-
kostnader
Kapitalvärde av
persions-
åtagande
Koncernledningen, 2025
Patrik Hofbauer, koncernchef 16 000 6 886 276 581 23 742
Övriga medlemmar av koncernledningen (inkluderar 3 EVPs och 5 SVPs) 56 067 17 006 1 509 3 749 78 330
Summa 72 067 23 892 1 784 4 329 102 073
Se även not K32 i koncernredovisningen.
Koncern-
ledning
Ola Rembe
Senior Vice President, Head of 
Communications, Brand and Sustainability
Födelseår: 1969
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Telia Companys Head of Communications, 
Brand & Sustainability sedan 2023.Tidigare 
partner på Kekst (2020–2023). Olika 
seniora kommunikationsroller inom Ericsson 
(2001–2019) inklusive varumärkes­ och 
kommunikationschef.
Utbildning: Studier i Ekonomi och 
Statsvetenskap Lunds Universitet.
Antal aktier i Telia Company: 70 262
Maria Romberg Ewerth
Senior Vice President, Chief People Officer
Födelseår: 1978
Nationalitet: Svensk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Telia Companys Chief People Officer sedan 
2022. HR chef på ASSA ABLOY (2019–2022). 
Olika HR roller på ASSA ABLOY Entrance 
systems (2008–2019), JELD­WEN Sverige, 
VALEO Engine Cooling och Svenska Meats.
Utbildning: Examen inom Human Resources 
från Kristianstads Universitet och en MBA från 
Blekinge Tekniska Högskola.
Antal aktier i Telia Company: 72 311
Bjørn Ivar Moen 
Senior Vice President, Chef för Telia Norge
Födelseår: 1966
Nationalitet: Norsk
Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag: 
Vd för Telia Norge sedan 2026.  Tidigare VD 
för Telenor Sverige och Telenor Broadcast, 
VD för Allente, tillförordnad VD för Telenor 
Norge, marknadschef för Telenor Mobile. Har 
även haft flera andra roller på företag som 
ABB Cables.
Utbildning: Ingenjörsexamen från Norges 
teknisk­naturvitenskapelige universitet Gjøvik
Antal aktier i Telia Company: 22 500
60Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Koncernutveckling Landsutveckling Risker Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning

===== SIDA 61 =====

Innehåll
Allmän information ESRS 2 62
Miljö 77
E1. Klimatförändringar  78
E5. Resursanvändning cirkulär ekonomi 89
Taxomonirapportering 93
Samhällsansvar 97
S1. Den egna arbetskraften 98
S2.  Arbetstagare i värdekedjan  104
S3. Berörda samhällen 108
S4. Konsumenter och slutanvändare  113
Bolagsstyrning 118
G1. Ansvarsfullt företagande 119
Bilagor 124
Hållbarhets-rapport
61Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 62 =====

Inledning
För andra året i rad genomför Telia sin 
hållbarhetsrapportering enligt de europeiska 
standarderna för hållbarhetsrapportering 
(ESRS) i enlighet med direktivet om företagens 
hållbarhetsrapportering (CSRD). Detta 
tillvägagångs sätt syftar till att förse intressenter 
med strukturerad, transparent och jämförbar 
information om miljö, samhällsansvar och 
bolagsstyrning (ESG), samt att ge insikter i 
bolagets ESG­resultat.
Läsanvisningar
• För varje avsnittsrubrik anges en ESRS­hänvisning som 
visar den övergripande standard som rubriken hänvisar till.
• Både de kvalitativa och kvantitativa upplysningarna har 
ESRS­referenser inom parentes som anger de krav som 
Telias upplysningar hänvisar till.
• Telia har, när det är möjligt, gjort kvantitativa jämförelser 
med föregående års uppgifter.
 BP-1   Omfattning och 
rapporteringsprinciper 
Hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen 
utgör Telia Companys lagstadgade 
hållbarhetsrapport i enlighet med 
årsredovisningslagen. Hållbarhetsrapporten 
utgör även Telias och samtliga dotterbolags 
rapportering enligt FN:s Global Compact 
Communication on Progress (CoP). Det finns 
även hållbarhetsrelaterat innehåll i andra delar av 
denna årsredovisning, exempelvis i de avsnitt som 
beskriver Telias affärsstrategi, marknadstrender 
och bolagsstyrning.
Denna rapport har upprättats i enlighet med ESRS, 
som har införlivats i svensk lagstiftning. För att 
underlätta navigering och jämförbarhet finns ett 
hållbarhetsindex på sida 124.
Redovisningen avser hela koncernen och omfattar 
koncernredovisningen för Telias verksamhet i 
Sverige, Finland, Norge, Estland och Litauen. I linje 
med ESRS­kraven är Telias lettiska dotterbolag 
Latvijas Mobilais Telefons (LMT), som ingår i 
koncernredovisningen, också inkluderat i denna 
rapport. Avyttringen av affärsenheten Tv och 
Media slutfördes den 1 juli 2025, vilket har 
medförti partiella utelämnanden i rapportens 
omfattning. Väsentlig utelämnad information eller 
begränsad omfattning av information rörande 
LMT och Tv och Media förklaras i respektive 
avsnitt. Telia Litauen, det enda börsnoterade 
dotterbolaget, upprättar en egen ESRS­anpassad 
rapport. Alla dotterbolag, inklusive Telia Litauen, 
ingår i koncernredovisningen. 
(BP­1­5a) (BP­1­5b)
Hållbarhetsrapporten omfattar tidigare och senare 
led i värdekedjan samt Telias egen verksamhet. 
Inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) har 
bedömts för alla tre delarna i värdekedjan,med 
varierande grad av fördjupning beroende på 
på område. Exempelvis omfattar avsnittet S2 
Arbetstagare i värdekedjan främst leverantörer 
upp till andra nivån, även om vissa väsentliga 
inverkningar har kartlagts under tredje nivån. I 
avsnittet S4 Konsumenter och slutanvändare har 
väsentliga IRO:er kartlagts i relation till Telias 
egna kunder. Telias policyer gäller för de egna 
medarbetarna samt för bolagets leverantörer, 
och omfattar indirekt ytterligare intressenter som 
kunder och berörda samhällen.
Åtgärder och mål som presenteras i denna 
rapport avser i allmänhet Telias egen verksamhet, 
med indirekta inverkningar på bolagets bredare 
värdekedja. (BP­1­5c) Ingen information har 
utelämnats av Telia på grund av immaterialrättsliga 
överväganden. (BP­1­5d)
Allmänna upplysningar
62Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 63 =====

Ändringar av hur hållbarhetsinformation 
utarbetas eller presenteras
Det har skett flera ändringar i den information som 
redovisas jämfört med föregående år. Ändringarna 
är en följd av ändrad omfattning snarare än av 
metodbyte.
• Affärsenheten Tv och Media avyttrades den 1 juli 
2025 och är därför utesluten från rapportering 
från och med andra halvåret 2025.
• Under 2025 omräknade Telia sina utsläpp under 
basåret 2018, införlivade scope 3, kategori 8 i 
scope 1 för alla rapporteringsår och reviderade 
emissionsfaktorerna för tidigare år. Detaljerade 
upplysningar finns i avsnitt E1­6.
(BP­2­13b) 
Rapportering av fel under tidigare perioder
Inga fel har identifierats under rapporteringsåret.
I de fall det är relevant förklaras omräkningar 
av föregående års siffror i respektive avsnitt 
tillsammans med berörd nyckeltal.
Framåtblickande upplysningar
Framåtblickande upplysningar har tagits fram 
baserad på antaganden om möjliga resultat i 
framtiden samt potentiella åtgärder från Telias 
sida. Det faktiska resultatet kommer sannolikt att 
avvika eftersom förutsedda händelser ofta inte 
inträffar som förväntat.
Operativ kontroll över växthusgasutsläpp
Telias rapportering av utsläpp i värdekedjan 
och den finansiella rapporteringen använder 
samma rapporteringsperiod. Telias rapportering 
 BP-2   Särskilda omständigheter
Tidshorisonter 
I denna rapport avser kort sikt ett år, medellång 
sikt ett till fem år och lång sikt fem år och längre, 
om ingenting annat anges. (BP­2­9a)
Uppskattningar av värdekedjan
Telia inser att mätosäkerheter kan förekomma 
inom hela värdekedjan på grund av olika faktorer 
som mättekniker och datakvalitet. För varje sådan 
mätosäkerhet redogör bolaget dessa källor i detalj, 
på ett sätt som förser intressenterna med en 
kontext för att utvärdera arten av de osäkerheter 
som är kopplade till bolagets uppgifter.
I enlighet med ESRS 1 åtar sig Telia att fullt ut 
redovisa alla antaganden, uppskattningar och 
bedömningar som tillämpats för alla de mått 
och mängder som anges. Detta omfattar också 
bolagets grund för att välja metoder, datakällor 
och justeringar. (BP­2­11b)
Uppgifter och beräkningar för värdekedjan 
används i ett antal olika mått: 
Mått Grund för utarbetande Åtgärder för att förbättra noggrannheten
Utsläpp av 
växthusgaser
 – Telia använder en kombination av olika 
metoder för att redovisa utsläpp, däribland 
branschgenomsnitt och beräkningar på 
leverantörsnivå respektive enhets­/produktnivå. 
Mer information finns under E1­6.
 – Lettlands utsläppsberäkning inom scope 3 
baseras på Telia Finlands utsläpp inom scope 3.
 – Telia följer löpande utvecklingen vad gäller 
utsläppsredovisning samt tillgängliga 
datakällor. Telia ökar andelen uppgifter 
på leverantörsnivå respektive enhets­/
produktnivå.
Energi  – Uppskattningar används för anläggningar där 
elanvändningen ingår i hyran.
 – Telia arbetar med att förbättra mätningen 
av bolagets egen energianvändning.
Möjliggörande  – Nyttoeffekter beräknas med hjälp av generiska 
möjliggörande faktorer på nationell nivå 
(baserat på tredjepartskällor och ­data) och 
på kundspecifik basis. Vid kundspecifika 
beräkningar beräknas den möjliggörande faktorn 
utifrån användningen av Telias produkter och 
tjänster.
 – Telia granskar årligen modellen och dess 
antaganden och utvärderar de produkter 
och tjänster som ingår.
(BP­2­10a) (BP­2­10b) (BP­2­10c) (BP­2­10d) 
av växthusgasutsläpp följer inte fullt ut operativ 
kontroll, eftersom rapporteringen utesluter 
affärsenheter där Telia innehar mindre än 51% 
av aktierna och enheter utan externa intäkter 
eller anställda. Vidare utesluts affärsenheter som 
genomgår likvidation eller avyttring, holdingbolag 
samt bolag som genererar mindre än 10 MSEK i 
intäkter. (E1­AR42c)
Validering av mätvärden
KPMG har anlitats för att utföra en översiktlig 
granskning av hållbarhetsrapporten i sin helhet. 
De indikatorer och mått som presenterats i denna 
rapport har inte validerats av något annat externt 
granskningsorgan.
63Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 64 =====

GOV-1   Förvaltnings-, lednings- 
och tillsynsorganens roll
Telias kommitté för styrning, risk, etik och 
regelefterlevnad (Governance, Risk, Ethics 
& Compliance, GREC) håller möten minst tre 
gånger per år. Samtliga väsentliga risk­ och 
efterlevnadsfrågor tas upp vid dessa möten och 
eskaleras vid behov. Mer information om GREC­
kommittén finns i Bolagsstyrningsrapporten på 
sidan 53. (GOV­1­22a)
Telias koncernledning (Group Executive 
Management, GEM) äger och ansvarar för 
alla koncernpolicyer, koncerninstruktioner 
och riskminimeringar som beslutats av GREC­
kommittén. Roller och ansvar delegeras genom 
Telias delegering av ansvar och befogenheter 
(Delegation of Obligation and Authority, DOA). 
(GOV­1­22b)
Styrningsprocesser, kontroller och rutiner för att 
övervaka, hantera och följa upp inverkningar, 
risker och möjligheter (IRO:er) inom Telia är 
tydligt definierade och strukturerade genom 
bolagets styrningsramverk och DOA. Roller och 
ansvarsfördelning gällande riskhantering, inklusive 
delegering till riskägare och chefer, beskrivs i 
bolagets ramverk för Enterprise Risk Management 
(ERM).
Styrelsen har det yttersta ansvaret för kontroll av 
hållbarhetsarbetet och fattar beslut om bolagets 
övergripande hållbarhetsinriktning och åtagande 
i bolagets policyer. Styrelsen får avrapporteringar 
om hållbarhetsarbetet sex till åtta gånger om året 
som en del av en mötesagenda. Information om 
nyckelfrågor ges också genom VD:s kvartalsvisa 
rapportering samt i de externa delårsrapporterna. 
Styrelsen utbildas regelbundet kring 
hållbarhetsfrågor av interna och externa experter. 
Dessutom granskar styrelsens revisionsutskott 
riskrapporter som täcker huvudriskområden, 
inklusive hållbarhet, två gånger om året. 
Styrning på ledningsnivå sker främst genom 
koncernledningen. Koncernledningen antar och 
följer upp Telias hållbarhetsmål, som fastställs 
av styrelsen. Hållbarhetsrelaterade risker 
rapporteras och övervakas av GREC­kommittén 
med hjälp av ERM­ramverket. Arbetet inkluderar 
riskminimeringar och anpassning till riskaptit.
Samtliga medlemmar i koncernledningen ingår 
i GREC­kommittén. Alla GREC­kommittéer på 
landsnivå rapporterar till GREC på koncernnivå. 
Telias DOA delegerar ansvaret för risk och 
efterlevnad till koncernledningen. (GOV­1­22c)
Fastställandet av mål relaterade till väsentliga 
IRO:er samt övervakning av framsteg avseende 
dessa mål hanteras genom diskussioner 
mellan koncernledningen och styrelsen 
och beslutas av styrelsen. Målen följs upp 
kvartalsvis vid verksamhetsgenomgångarna 
med koncernledningen. (GOV­1­22d) Dessutom 
godkänner styrelsen resultaten av Telias process 
för dubbel väsentlighetsanalys (DMA) – se 
avsnitt IRO­1 för mer information. Information 
om styrelsens hållbarhetsrelaterade expertis 
finns i avsnittet om styrelsen. För information om 
styrelsens mångfald, se Bolagsstyrningsrapport på 
sidan 55 och i Räkenskaper på sidan 251. (GOV­1­
21a) (GOV­1­21e)
Styrelsen 
Koncernledning 
(GEM)
Styrkommittén för hållbarhet, leds av SVP, chefen 
för kommunikation, varumärke och hållbarhet
Experter på hållbarhetsfrågor
Projektgrupper inom hållbarhet
Hållbarhetschef
Kontroll
Roll Bolagsstyrning/beslutsorgan
Ansvar
Implementering 
på bolagsnivå
Implementering 
regionalt/lokalt/
per affärsenhet
Lokala och funktionella ledningsgrupper 
Chef för 
särskilda 
utredningar 
Revisionsutskottet
64Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 65 =====

GOV-2   Ledningens översyn av 
hållbarhet
En omfattande riskbedömning för hela bolaget 
utarbetas två gånger om året. Denna granskas 
av koncernledningen inom GREC­kommittén och 
presenteras för revisionsutskottet och styrelsen. 
I rapporterna ingår risker relaterade till tillbörlig 
aktsamhet (due diligence) i hela värdekedjan. 
Övervakning av implementeringen av policyer 
och instruktioner utförs genom kontrollramverk 
som omfattar centrala riskområden som säkerhet, 
kontinuitet i bolagets verksamhet och finansiell 
rapportering. I processen ingår också hantering 
av IRO:er som identifierats genom DMA, vilket 
säkerställer att väsentliga hållbarhetsrelaterade 
risker hanteras inom Telias viktigaste riskområden. 
(GOV­2­26a) Målsättning, risker och möjligheter 
för de områden som ingår i hållbarhet är en del av 
Telias strategiprocess. (GOV­2­26b) (GOV­5­36d)
Ansvaret för att hantera väsentliga IRO:er 
delas mellan Telias förvaltnings­, lednings­ och 
tillsynsorgan (en förteckning över Telias väsentliga 
IRO:er finns i avsnitt SBM­3). För praktisk hantering 
tilldelas dock specifika ansvarsområden för varje 
fråga och dess relaterade IRO:er till utsedda 
medlemmar i koncernledningen. Detta stärker 
ansvarstagande och uppföljning samt säkerställer 
att relevant ämnesexpertis tillämpas för respektive 
fokusområde.
Varje medlem i koncernledningen och deras 
enhet är en del av målsättningsprocessen och 
uppföljningen av mål med avsikt att adressera 
väsentliga IRO:er. De uppdaterar de specifika 
policyerna och ändrar vid behov för att säkerställa 
att väsentliga IRO:er adresseras. De ansvarar också 
för att fastställa och implementera aktiviteter för 
att öka positiva effekter och möjligheter och för att 
minska negativa effekter och risker. (GOV­1­22c)
• SVP, chefen för kommunikation, varumärke 
och hållbarhet – klimatförändringar, 
resursanvändning och cirkulär ekonomi samt 
berörda samhällen 
• SVP, Chief People Officer – den egna 
arbetskraften
• EVP, ekonomi­ och finansdirektören – 
arbetstagare i värdekedjan, ansvarsfullt 
företagande
• EVP, koncernens chefsjurist och chefen 
för Corporate Affairs – konsumenter och 
slutanvändare. (GOV­2­26c)
Varje marknad ansvarar för att säkerställa att 
koncernens policyer kommuniceras, implementeras 
och följs inom samtliga berörda affärsenheter 
och inom deras respektive ansvarsområden. Telia 
övervakar implementeringen av policymålen 
genom sina hållbarhetsmål. En översikt av 
bolagets policyer finns i Telias policytabell på 
sidan 52.
Uppdateringar samlas in till bolagets kvartalsvisa 
verksamhetsgenomgångar avseende hållbarhet 
för att stämma av operativa nyckeltal (KPI:er) 
mot Telias hållbarhetsmål. I denna process 
sammanställs information om viktiga KPI:er för 
varje marknad och överlämnas till ledningen 
för kontroll av utfall och diskussion med 
koncernledningen. (GOV­2­AR6) (GOV­5­36e)
På begäran av Telias största ägare (svenska staten) 
erhåller medlemmarna i Telias koncernledning 
ingen form av rörlig ersättning, vare sig monetär 
eller icke­monetär. Hållbarhetsmålen är en del av 
bolagets styrkort, och koncernledningens med­
lemmar har hållbarhetsmål integrerade i sina per­
sonliga utvecklingsplaner och i sina årliga mål och 
nyckelresultat (OKR). Målen som visas ovan ingår 
i det långsiktiga incitamentsprogrammet (long­
term­incentive, LTI) som gäller för medarbetare 
på senior nivå (cirka 250 personer). Därmed inte­
greras hållbarhetsrelaterade aspekter för seniora 
medarbetares årliga prestationsutvärdering, vilket 
stöder Telias arbete med att uppnå sina hållbar­
hetsmål. (GOV­3­29) (GOV­3­29a)
Totalt är 15% av LTI­programmet kopplat till 
hållbarhet, där varje hållbarhetsmål därmed 
motsvarar 5% av programmet. Mål för minskning 
av växthusgasutsläpp ingår som en del av 
 GOV-3   Hållbarhetslänkade incitamentsprogram
 Långsiktiga incitamentsprogram
Tidsram 2023–2026 2024–2027 2025–2028
Klimat Verka för att leverantörer som står för 72% 
av växthusgasutsläppen från inköpta varor, 
tjänster och kapitalvaror ska ha fastställt 
vetenskapsbaserade mål (science­based 
targets, SBT) senast 2025.
Uppnå betyget A i CDP:s 
externa klimatbedömning 
till 2026.
Uppnå betyget A i CDP:s
externa klimatbedömning
till 2027.
Digital 
inkludering
Nå 2 miljoner människor genom initiativ för 
digital inkludering från 2021 till 2025. 
Nå 2,2 miljoner människor 
genom initiativ för digital 
inkludering från 2021 till 
2026 
Nå 3 miljoner människor
genom initiativ för digital
inkludering från 2021 till
2027
Integritet Uppnå ledande positioner när det gäller 
integritet på alla marknader till 2025.
Uppnå ledande positioner 
när det gäller integritet på 
alla marknader till 2026.
Uppnå ledande positioner när
det gäller integritet på alla
marknader till 2027.
(GOV­3­29b) (GOV­3­29d) (E1­GOV­3­13)
LTI­programmet. För programmet som startar 
2026 kommer ett absolut mål för minskning av 
scope 3­utsläpp att inkluderas.
Följande mått är kopplade till dessa mål:
• Klimat – procentandel utsläpp i leveranskedjan 
som omfattas av vetenskapsbaserade mål 
för minskning av växthusgasutsläpp eller 
motsvarande, CDP:s klimatpoäng.
• Digital inkludering – antal individer som nås 
genom initiativ för digital inkludering.
• Integritet – andel kunder som bedömer Telia 
som den bästa eller näst bästa operatören vad 
gäller att ha integritet. (GOV­3­29c)
LTI­programmets mål och nivåerna för 
varje nyckeltal (KPI) godkänns årligen av 
ersättningsutskottet. LTI­programmet som 
helhet, liksom viktningen för KPI:er, godkänns vid 
årsstämman. (GOV­3­29e) (E1­GOV­3­13)
65Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 66 =====

GOV-4   Tillbörlig aktsamhet
Information om Telias process för tillbörlig aktsamhet finns i nedanstående avsnitt.
Delar i tillbörlig aktsamhet Avsnitt i hållbarhetsrapporteringen Sida
A. Att integrera tillbörlig 
aktsamhet i styrning, 
strategi och affärsmodell
GOV­2 Ledningens översyn av hållbarhet 65
GOV­3 Hållbarhetslänkade incitament 65
SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt anpassning till strategin 72
B. Att samarbeta med 
berörda intressenter i 
alla huvudsteg i tillbörlig 
aktsamhet
GOV­2 Ledningens översyn av hållbarhet 65
SBM­2 Intressentsamverkan 70
SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt anpassning till strategin 72
S1­2 Samverkan med den egna arbetskraften 99
S2­2 Samverkan med arbetstagare i värdekedjan 106
S3­2 Samverkan med berörda samhällen 109
S4­2 Samverkan med konsumenter och slutanvändare 114
C. Att identifiera och 
bedöma negativa 
inverkningar
GOV­2 Ledningens översyn av hållbarhet 65
SBM­2 Intressentsamverkan 70
IRO­1 Process för att identifiera och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 75
E1 ESRS2 IRO­1 Identifiering och bedömning av väsentliga inverkningar, risker och 
möjligheter avseende klimatförändringar
79
E5 ESRS2 IRO­1 Identifiering och bedömning av väsentliga inverkningar, risker och 
möjligheter avseende cirkulär ekonomi 
90
S1­2 Samverkan med den egna arbetskraften 99
S2­2 Samverkan med arbetstagare i värdekedjan 106
S3­2 Samverkan med berörda samhällen 109
S4­2 Samverkan med konsumenter och slutanvändare 114
D. Att vidta åtgärder för att 
behandla dessa negativa 
inverkningar
SBM­3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt anpassning till strategin 72
E1­3 Åtgärder för klimatförändringar 83
E5­2 Åtgärder för resursanvändning och cirkulär ekonomi 90
S1­4 Åtgärder för den egna arbetskraften 100
S2­4 Åtgärder för arbetstagare i värdekedjan 107
S3­4 Åtgärder för berörda samhällen 110
S4­4 Åtgärder för konsumenter och slutanvändare 116
E. Att följa upp hur 
ändamålsenliga 
dessa insatser är och 
kommunicera det
E1­4 Mål för klimatförändringar 84
E5­3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 91
S1­5 Mål för den egna arbetskraften 101
S2­5 Mål för arbetstagare i värdekedjan 107
S3­5 Mål för berörda samhällen 112
S4­5 Mål för konsumenter och slutanvändare 117
 GOV-5  Riskhantering 
och intern kontroll över 
hållbarhetsrapporteringen
Telias hållbarhetsrapportering omfattar både 
kvalitativ och kvantitativ information i relation 
till riskhantering och kontroller. Med hänsyn 
till uppgifternas karaktär har dessa två typer 
av information hanterats på olika sätt. En mer 
grundlig riskbedömning har utförts för kvantitativa 
upplysningar, där fokus ligger på datapunkter med 
högre risk eller krav baserat på manuell hantering 
av data och möjligheten till beräkningsfel. 
Riskbedömning av kvalitativ information planeras 
under de kommande åren.
För att stärka Telias interna kontroll över 
hållbarhetsrapporteringen har en intern 
bedömning genomförts i syfte att identifiera vilken 
information Telia äger (och därmed ansvarar för) 
och vilka uppgifter som kommer från tredje part 
(och därmed bygger på extern information).
Bedömningen har även beaktat i vilken utsräckning 
ytterligare antaganden eller uppskattningar har 
använts för den slutliga rapporteringen. Vad 
gäller system finns majoriteten av de kvantitativa 
datapunkterna i interna system, bland annat Telias 
interna system för hållbarhetsrapportering, som 
innehåller ESG­relaterad information. Baserat på 
riskbedömningen har vissa delområden relaterade 
till området miljö valts ut som högkritiska, baserat 
på informationens väsentlighet. Till följd av detta 
har ytterligare kontroller införts för dessa områden. 
(GOV­5­36a)
Den riskbedömning som utfördes på den 
kvantitativa informationen omfattade noggrannhet 
och tillförlitlighet, fullständighet, konsekvens, 
aktualitet och tillgänglighet, transparens och 
relevans. Frågor från var och en av dessa 
kategorier kartlades för de olika områdena 
som innehåller kvantitativ information för att 
identifiera potentiella höga risker baserat på 
rapporteringsprocessen. (GOV­5­36b)
Telia har vidtagit ett antal åtgärder för att hantera 
de identifierade riskerna. Bland annat tillämpas 
fyra ögon­principen, vilket innebär att ha minst en 
person som validerar och en som godkänner, för 
att minimera risken för felaktigheter i kvantitativa 
data. Vidare har en checklista i form av ett 
frågeformulär implementerats för att stödja 
fullständighet och noggrannhet, liksom ett verktyg 
som visar avvikelser och väsentliga förändringar 
mellan tidsperioderna så att dessa kan granskas.
Under 2025 genomförde Telia ett 
dataarkitekturprojekt där rapportering av alla 
väsentliga kvantitativa datapunkter integrerades 
i bolagets hållbarhetsrapporteringssystem enligt 
ESRS­metodiken. (GOV­5­36c)
66Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 67 =====

SBM-1   Strategi, affärsmodell och 
värdekedja
Telia är en ledande telekommunikationsoperatör 
med en unik position i mittpunkten av dagens 
hyperdigitala samhällen i Norden och Baltikum. 
Telia fyller en viktig samhällsfunktion genom att 
tillhandahålla kritisk infrastruktur som kopplar 
samman människor, företag och leverantörer av 
uppdragskritiska tjänster.
Telia levererar säkra och robusta uppkoppling och 
kommunikationstjänster till miljontals kunder och 
skapar därmed möjligheter för privatpersoner, 
företag och samhällen. Bolaget erbjuder 
röstsamtal och data i mobila och fasta nät, tv, 
strömningstjänster och andra digitala tjänster och 
hanterar dagligen 25 miljoner abonnemang. 
Samtliga Telias produkter och tjänster är relaterade 
till aspekter som utsläpp av växthusgaser, 
cirkularitet, säkerhet och integritet, under hela 
livscykeln. I synnerhet kan IoT (Internet of 
Things) och 5G­lösningar bidra till att driva på 
digitalisering och minskade koldioxidutsläpp. 
Tillförlitlig uppkoppling ger kunderna tillgång till 
information och kommunikation samtidigt som det 
stöder innovation, mobilitet och yttrandefrihet. 
Bolagets strategi definierar dess syfte och 
marknader, hur Telia kommer vinna, prioriteringar 
och önskat resultat. 
Telias syfte är att återuppfinna ett bättre 
uppkopplat liv. Bolaget strävar efter att bli en 
vinnare genom att inspirera och glädja sina kunder, 
leverera den bästa nätverks­ och teknikkvaliteten, 
vara en betrodd och progressiv partner och 
jobba som ett vinnande lag. Att driva en hållbar 
verksamhet hjälper bolaget att bli en vinnare.
För perioden 2026 till 2028 har Telia satt upp tre 
prioriteringar: Tillväxt och innovation, Förenkling 
och Få det gjort. Bolaget har definierat de resultat 
man vill ha: lojala kunder, stärkta samhällen, 
engagerade medarbetare och nöjda aktieägare. 
För att säkerställa att Telia kontinuerligt skapar 
positiv inverkan, minskar risker, samverkar med 
intressenter och skapar affärsvärde genom 
hållbar verksamhet har bolaget uppdaterat sina 
fokusområden och strategiska mål för hållbart 
värdeskapande. Samtidigt som Telia konsekvent 
bygger vidare på en stark grund av etiskt och 
ansvarsfullt företagande strävar bolaget efter 
att värna människors säkerhet i digitala miljöer 
tryggare, möjliggöra både kundernas och den 
egna klimatomställning, stärka den digitala 
kompetensen över alla generationer samt främja 
en vinnarkultur.
Genom dessa fyra fokusområden för hållbarhet 
tillför Telia värde till verksamheten och till 
medarbetare, kunder, investerare och samhällen. 
Varje fokusområde är kopplat till Telias styrkor och 
förmågor och frigör bolagets potential att bidra till 
ett säkrare, mer motståndskraftigt och mer jämlikt 
samhälle. (SBM­1­ 40a i) (SBM­1­40a ii)
Hållbarhetsmål
Under året uppnåddes förbättringar för samtliga 
väsentliga KPI:er för hållbarhet. Även om inte alla 
helårsmål uppnåddes fortsätter arbetet med att 
utöva positiv inverkan och skapa värde. Som en del 
av den strategiprocess som genomfördes 2025 
satte Telia upp mål för de kommande tre åren. 
Det första steget var att genomföra en koncern­
övergripande jämförelse för att identifiera trender 
och bästa praxis i Telias väsentliga frågor. Med 
utgångspunkt i tidigare mål tog ämnesexperterna 
fram nya mål i syfte att balansera kontinuitet och 
framsteg. Ett antal workshops genomfördes för att 
säkerställa samsyn inom alla marknader, genom 
att inhämta lokala perspektiv och säkerställa att 
målen är både ambitiösa och uppnåeliga. Efter 
denna samarbetsprocess granskades målen av 
koncernledningen och godkändes av styrelsen. 
En översikt över målen visas på nästa sida. Målen 
inom varje område är i linje med respektive 
koncern policyn. Ytterligare information om årets 
resultat redovisas i respektive avsnitt.
Värna 
människors 
säkerhet i 
digitala miljöer
Möjliggöra 
kundernas och 
vår egen klimat         - 
om ställning
Stärka den 
digitala förmågan 
över alla 
generationer
Främja en 
vinnande  
kultur
CO2
Fokusområden och strategiska mål för hållbart värdeskapande
 Ledande positioner 
på samtliga marknader 
vad gäller kunders 
digitala integritet 
2028.
 Nettonollutsläpp till 
2040 och noll avfall till 
2030.
 Stötta digital 
kompetens utveckling hos 
1,2 miljoner människor 
(direktkontakt med 
10%) till och med 2028, 
varav 60 000 barn och 
föräldrar.
 Uppnå en jämn 
köns fördelning 
(50/50) bland ledande 
befattnings havare och 
7,8/10 i medarbetar­
utvecklingsindex 2028.
Bygger på en stark grund av etiskt  
och ansvarsfullt företagande
67Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 68 =====

ESRS
Bas- 
år
Bas- 
värde Mål Beskrivning av nyckeltal (KPI)
Framsteg 
2025 Målår
Mål-
värde
E1 Klimat-
förändringar
2018 925 935 Nettonoll till 2040 (vetenskapsbaserat mål). Ton CO₂e­reduktion (%) 36% 2040 90%
2018 30 880 Minska utsläppen inom scope 1 och 2 (marknadsbaserad metod) i egen verksamhet med 82%. Ton CO₂ e­reduktion (%) 74% 2028 82%
2018 Minska utsläppen inom scope 1 och 2 (marknadsbaserad metod) i egen verksamhet med 90%. Ton CO₂e­reduktion (%) 2030 90%
2018 65 317 Minska växthusgasutsläpp relaterade till användningen av sålda och leasade produkter med 29% (scope 3, kategori 11 och 13).* Ton CO₂ e­reduktion (%) 44% 2025 29%
2024 B Uppnå betyget A i CDP:s externa klimatbedömning. CDP klimatpoäng (betyg) A 2027 A
2018 895 055 Minska utsläppen inom scope 3 med 42%. Ton CO₂e­reduktion (%) 35% 2028 42%
2018 Minska utsläppen inom scope 3 med 50% (föremål för vetenskapsbaserat validering). Ton CO₂e­reduktion (%) 2030 50%
2018 16% 72% av leverantörernas utsläpp (inköpta varor, tjänster och kapitalvaror) ska omfattas av vetenskapsbaserade mål godkända av 
SBTi eller motsvarande.* Andel leverantörsutsläpp som omfattas (%) 63% 2025 72%
2024 59% 75% av leverantörsutgifterna (inköpta varor, tjänster och kapitalvaror) ska omfattas av vetenskapsbaserade mål godkända av 
SBTi eller motsvarande. Andel leverantörsutgifter som omfattas (%) 62% 2028 75%
2024 0% Begränsa ökningen av elanvändningen (100% förnybar) till 4%. Ökning av elanvändningen (%) ­2,6% 2028 4%
E5 Resurs-
användning 
och cirkulär 
ekonomi
2024 91% 98% av avfallet från egen och nätverksrelaterad verksamhet ska återanvändas eller återvinnas.**** Andel återanvänt och återvunnet avfall (%) 95% 2028 98%
2024 Allt avfall (100%) från egen och nätverksrelaterad verksamhet ska återanvändas eller återvinnas.**** Andel återanvänt och återvunnet avfall (%) 2030 100%
2024 11% Öka återtagningen av begagnade mobiltelefoner från kunderna till 20%. Andel återtagna mobiltelefoner (%) 13% 2028 20%
S1 Den egna 
arbetskraften
2024 39% K Uppnå en jämn könsfördelning på 50/50 (+/–5%) (kvinnor/män) bland ledande befattningshavare. Könsandel (%) 43% K 2028 47% K
2024 31% K Uppnå en könsfördelning på 40/60 (kvinnor/män) bland externa nyanställda. Könsandel (%) 33% K 2028 40% K
2024 12% Avskaffa den justerade löneskillnaden mellan könen och minska den ojusterade löneskillnaden mellan könen till 9%. Ojusterad löneskillnad mellan könen (%) 11,5% 2028 9%
2024 2% Justerad löneskillnad (%) 1,1% 2028 0%
2024 8,1 Skapa en hälsosammare och tryggare arbetsmiljö och uppnå resultatet 8,2 för medarbetarnas balans mellan arbete och privatliv. Index på medarbetarundersökningen (siffervärde) 8,2 2028 8,2
2024 7,6 Skapa möjligheter för utveckling och en vinnande kultur. Nå 7,8/10 i medarbetarutvecklingsindex. Index på medarbetarundersökningen (siffervärde) 7,7 2028 7,8
S2 Arbets-
tagare 
i värdekedjan
2026 N/A Säkerställa att alla identifierade högriskleverantörer granskas och har en giltig bedömning via Telias Compliance Verification 
Program (CVP) på årsbasis.
Andel högriskleverantörer som granskats (%)
N/A**
2028 100%
Andel högriskleverantörer med giltig CVP (%) 2028 100%
S3 Berörda 
samhällen
2021 0 Nå 3 miljoner människor genom initiativ för digital inkludering.* Miljoner individer som nåtts (siffervärde) 3,6 2027 3
2026 N/A Öka den digitala kompetensen hos 1,2 miljoner människor, varav 10% ska nås genom direktkontakt. Miljoner individer som nåtts (siffervärde) N/A** 2028 1,2
Andel individer som nåtts direkt (%) 2028 10%
2026 N/A Stärka 60 000 barn, föräldrar och vårdnadshavare samt lärare med digital kompetens inom viktiga områden 
som säkerhet och etik på alla marknader.*** Individer som nåtts (siffervärde) N/A** 2028 60 000
2024 97% Uppnå 99% befolkningstäckning med 5G.* Befolkningstäckning (%) 99% 2025 99%
S4 Konsumen-
ter och slut-
användare
2024 4 av 5 Ledande positioner på alla marknader avseende kundernas digitala integritet. Marknader i topposition (siffervärde) 4 av 5 2028 5 av 5
2024 90% Öka och bibehålla kunskapen om dataskydd genom att 100% av de anställda har slutfört utbildning inom området. Andel slutförda (%) 99% 2028 100%
2026 N/A Öka säkerhetsmedvetenheten genom att 100% av de anställda har slutfört utbildning inom området. Andel slutförda (%) N/A** 2028 100%
G1 Ansvarsfullt 
företagande
2024 89% Öka kunskapen om etiskt och ansvarsfullt företagande genom att säkerställa att 100% av de anställda 
undertecknar uppförandekoden (CoC) på nytt och har genomgått en utbildning i uppförandekoden.
Andel slutförda (%) 99% 2028 100%
2026 N/A Andel som undertecknat på nytt (%) N/A** 2028 100%
(SBM­1­40e)  *Tidigare mål som avslutats 2025.      ** Målet var inte aktivt 2025, utan gäller från 2026.     *** Målet utgör en delmängd av det huvudsakliga målet för digital inkludering.   **** Exklusive trästolpar behandlade med bekämpningsmedel
Beräkningsmetoderna för varje KPI beskrivs i redovisningsprinciperna inom respektive avsnitt.
 
Telias hållbarhetsmål
68Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 69 =====

10. IT­system och 
cybersäkerhet
11. Leverantörshantering
1. Materialutvinning
2. Transport
3. Utbyggnad 
och underhåll 
av nätverk
4 och 9. 
Hantering av 
energiförsörjning
Icke­uttömmande illustration
7. Mobilnät 8. Transportnät och 
datacenter
6. Fasta  
nät
LeverantörerMiljö
(tyst intressent)
   Egen verksamhet
  Uppströms (leveranskedjan)
Denna modell illustrerar var Telias väsentliga IRO:er förekommer inom bolagets direkta och indirekta 
affärsförbindelser i hela värdekedjan: uppströms, i den egen verksamhet och nedströms, inklusive 
bolagets intressenter. Mer information om Telias IRO:er i värdekedjan återfinns i respektive ESRS­avsnitt.
Samhället KunderInvesterareMedarbetare
13. Produkter: 
programvara och 
hårdvara
17. Sluthantering 
av produkter
14. Tjänster: 
uppkoppling, tv, 
IKT, konsulttjänster
   Nedströms
15. Försäljning och 
marknadsföring
5. Tillverkning 
av hårdvara
12. Utveckling av 
produkter och 
tjänster
16. Hantering av 
kundrelationer
69Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 70 =====

SBM-2   Intressentsamverkan
Telia för en aktiv dialog med en rad intressenter 
för att kunna införliva deras farhågor och förvänt­
ningar i bolagets affärsstrategi, policyer och mål. 
Deras synpunkter tillhandahålls genom olika kana­
ler som kund­ och medarbetarundersökningar, 
investerarmöten och medieanalys. Telia utvärderar 
synpunkter från intressenter som en del av sina 
DMA, vilket hjälper bolaget att identifiera potenti­
ella IRO:er relaterade till verksamheten, både ur ett 
finansiellt och inverkansperspektiv. Viktiga frågor 
som togs upp i intressentdialoger under året var 
bland annat utveckling av digital infrastruktur, 
datasäkerhet och miljöpåverkan från bolagets 
tjänster, särskilt vad gäller energianvändning och 
utsläpp av växthusgaser. Dessutom lyfte intressen­
terna fram vikten av transparens i leveranskedjan, 
mänskliga rättigheter, barnens rättigheter och 
ansvarsfull användning av digital teknik, inklu­
sive artificiell intelligens (AI).
Intressentdialoger förs för enskilda frågor, 
baserat på behoven av inmätning (för att förstå 
hur intressenterna uppfattar bolaget) och av 
utmatningen (att tillhandahålla information och 
tillgodose intressenternas behov). På nästa 
sida visas en sammanfattning per dialogtyp. 
(SBM­2­45a)
Synpunkter från Telias kunder, investerare 
och ägare samt den bredare samhälls­ och 
miljöutvecklingen utgör en del av grunden för 
bolagets strategiutveckling. Investerare och 
ägare förväntar sig att bolaget agerar ansvarsfullt 
och arbetar för att säkerställa en fortsatt 
motståndskraftig verksamhet. (SBM­2­45b)
Kunder, lagstiftare och investerare ställer 
krav på att Telia ska införa pålitliga 
klimatomställningsplaner som kan följas 
kontinuerligt. De årliga minskningsmålen för 
utsläpp av växthusgaser inom scope 3 har 
lett till nära dialog med leverantörerna för att 
hitta nya och bättre lösningar för att minska 
utsläppen, med utgångspunkt i innovation och 
utveckling. Därigenom stärks partnerskapen 
med viktiga leverantörer som delar Telias 
hållbarhetsambitioner. Bolaget räknar med att 
växthusgasutsläpp kommer att bli en faktor i 
kundernas köpbeslut, vid sidan av pris, kvalitet 
och funktionalitet. Denna utveckling är redan 
verklighet bland vissa offentliga kunder, och 
det kan förväntas att även privata kunder 
kommer att ta med detta i beräkningen inom 
några år. Telia förutser också att allt fler kunder 
under de närmaste åren kommer att efterfråga 
lösningar som hjälper dem att minska sina egna 
växthusgasutsläpp. Bolaget avser att utveckla 
dessa erbjudanden ytterligare. Genom att minska 
de egna utsläppen och utveckla möjliggörande 
tjänster kan Telia förbättra kundvärdet och 
kundrelationerna. (SBM­2­45c)
Telias ledning får regelbundet information 
om intressenternas åsikter och synpunkter 
genom intern spridning av kund­ och 
investerarundersökningar samt genom fördjupning 
i hållbarhetsfrågor där intressenternas synpunkter 
tas upp. Uppdateringar om intressenternas 
synpunkter tillhandahålls till koncernledningen 
med varierande periodicitet beroende på fråga. 
(SBM­2­45d)
70Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 71 =====

Intressentgrupp och mål Väsentliga frågor* Hur Telia tillgodoser intressenternas behov 
B2C-kunder 
Tillhandahålla säkra och inkluderande digitala tjänster
S3, S4 Implementerar avancerade säkerhetsprotokoll för att skydda kundernas data och säkerställa tillgång till kritiska digitala tjänster. 
Investerar i digital inkludering och kompetenshöjande aktiviteter för att överbrygga den digitala klyftan och bidra till säkerhet på nätet. 
Utvecklar nätverk för att möta växande digitala behov.
B2B-kunder 
Stödja företagen med pålitliga, innovativa och säkra digitala 
lösningar
E1, E5, S2, S4, G1 Hjälper kunderna att förstå och minska sina växthusgasutsläpp med hjälp av Telias tjänster. Utvecklar nätverk för att möta växande 
digitala behov. Levererar tillförlitliga och motståndskraftiga digitala tjänster och infrastruktur som uppfyller nuvarande och framtida 
kommersiella och regulatoriska krav. Implementerar avancerade säkerhetsprotokoll för att skydda kundernas data.
Leverantörer 
Etablera hållbarhetsstandarder för leverantörer
E1, E5, S2, S4, G1 Genomför regelbundna granskningar och revisioner av leverantörernas efterlevnad. Tillämpar en uppförandekod för leverantörer för att 
stödja hållbara metoder i hela leveranskedjan. Anordnar förbättringsforum kring avfallshantering tillsammans med entreprenörer.
Medarbetare 
Vara en inkluderande och trygg arbetsgivare
S1 Driver initiativ som mål för en jämn könsfördelning. Genomför medarbetarundersökningar. Erbjuder utbildningar för att främja 
medarbetarnas utveckling. Ger obligatorisk utbildning inom specifika områden, som följs upp som en del av prestationsutvärdering.
Myndigheter 
Säkerställa efterlevnaden av lagar och regelverk
E1, E5, S1, S2, S4, G1 Följer policyer för bekämpning av mutor och korruption med nolltolerans. Utför riskbedömningar för att identifiera problem. Anpassar 
affärsverksamheten till miljörelaterade och arbetsrättsliga lagar. Ifrågasätter okonventionella förfrågningar relaterade till yttrandefrihet.
Lagstiftare/tillsynsmyndigheter
Följa EU­regelverk och nationella regelverk
S4, G1 Utvecklar och anpassar affärsmetoder för att följa regelverken.
Lokalsamhällen
Stödja en hållbar utveckling i lokalsamhällena
E1, S3, S4 Genomför projekt för digital inkludering i syfte att öka kompetensen. Samarbetar med kommuner och organisationer som är 
specialiserade på exempelvis barnens rättigheter. Implementerar omställningsplaner för att minska växthusgasutsläppen.
Investerare 
Säkerställa en strategi för en motståndskraftig verksamhet 
och leverera tillförlitliga hållbarhetsdata
E1, E5, S1, S2, S3, S4, G1 Publicerar årsredovisning och kvartalsrapporter. Anordnar kapitalmarknadsdagar för att kommunicera resultat, strategiska mål och 
hållbarhetsinitiativ. Deltar i konferenser och möten med investerare för att kommunicera framsteg, strategiska mål och hållbarhetsinitiativ.
Affärspartners 
Samarbeta med partners för att främja hållbara metoder
E1, E5, S2, S3 Samarbetar med partners via branschorganisationer för att dela bästa praxis och resurser.
Barn 
Stärka barn genom en säker digital miljö och minimera 
negativa inverkningar för barnens rättigheter
E1, S2, S3, S4 Samarbetar med barnrättsorganisationer för att förstå bolagets inverkan. Tillhandahåller detekteringstjänster för material som innehåller 
sexuella övergrepp på barn (CSAM). Har ett åtagande om nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Tillhandahåller utbildningar för att 
främja säkert beteende på nätet.
Media 
Tillhandahålla transparent och pålitlig kommunikation om 
bolagets verksamhet
E1, E5, S2, S4, G1 Säkerställer transparens genom att tillhandahålla kommunikation om affärsmetoder. Håller en öppen dialog med media.
Branschsamarbeten
Främja och bidra till hållbara metoder inom branschen som 
helhet
E1, E5, S2, S3 Har ett aktivt medlemskap i arbetsgrupper inom branschorganisationerna GSMA och JAC. Skapar allianser med Icke­statliga och/eller 
ideella (NGO) organisationer.
Den akademiska världen 
Bidra till forskningsframsteg och kunskap om hållbarhet
E1, E5, S2, S3 Ingår partnerskap inom akademisk forskning. Sjösätter forskningsprojekt baserat på branschens behov. Tar initiativ till långsiktigt 
strategiskt tänkande.
Finansmarknaden 
Stödja hållbar finansiering och ansvarsfulla 
investeringsmetoder
E1, E5, S2, S4, G1 Anpassar sin rapportering till EU:s taxonomi och policyer för att stödja efterlevnad och transparens. Tillhandahåller rapportering om 
gröna obligationer. För dialog med relevanta leverantörer av ESG­betyg. Allokerar kapital till hållbarhetsåtgärder. För en regelbunden 
dialog med banker, investerare och andra finansiella intressenter.
* Väsentliga frågor är sådana som definierats i DMA 
71Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 72 =====

Dubbel väsentlighetsanalys (DMA)
Under 2025 reviderade Telia sin DMA med 
utgångspunkt från den grund som lades 2023 
samt resultatet från 2024. Resultaten visas till 
höger. Den uppdaterade analysen genomfördes 
på både koncern­ och marknadsnivå med hjälp 
av en nedifrån­och­upp­strategi för att säkerställa 
att alla dotterbolag omfattas. Varje enskild fråga 
analyserades i relation till sina IRO:er utifrån två 
huvudkriterier: sannolikhet och påverkansgrad. 
Bedömningen gjordes ur ett inneboende 
perspektiv, det vill säga med utgångspunkt från 
sannolikhet ur branschmässigt och geografiskt 
perspektiv, men utan hänsyn till bolagets 
nuvarande motverkande åtgärder och kontroller. 
Dessutom analyserades varje ämne med avseende 
på hur bolaget påverkar omvärlden (samhälle och 
miljö) och hur omvärlden i sin tur påverkar bolaget 
finansiellt. (IRO­1­53h) (IRO­1­53g)
 SBM-3  Väsentliga inverkningar, 
risker och möjligheter samt 
anpassning till strategi och 
affärsmodell
Telia har fastställt mekanismer för riskreducering, 
inklusive åtgärder, policyer och mål, för sina 
identifierade IRO:er. Dessa beaktas i den årliga 
riskbedömningen och fungerar som underlag för 
bolagets strategi, som uppdateras vart tredje år 
och följs upp varje år. (SBM­3­48b)
E1 
Klimatförändringar
S2 Arbetstagare 
i värdekedjan
E5 
Resursanvändning 
och cirkulär 
ekonomi
S3 Berörda 
samhällen*
G1 Ansvarsfullt 
företagande
S1 Den egna 
arbetskraften
S4 Konsumenter 
och slutanvändare
Inverkan på miljön  
och samhället 
från Telias verksamhet
Risker och möjligheter 
som kan påverka eller 
gynna Telia
Företag Miljö 
Samhället
Telia har identifierat och bedömt faktiska 
och potentiella IRO:er för samtliga ESRS­
ämnen. Vissa av dessa uppfyllde dock inte 
väsentlighetströsklarna och ingår därför inte i 
denna hållbarhetsrapport. De icke­väsentliga 
frågor som presenteras här är inte uttömmande.
*Väsentlig från ett inverkansperspektiv. Övriga ämnen är väsentliga ur både ett inverkans­ coh finansiellt perspektiv.
Dubbel väsentlighet
E4 Biologisk mångfaldE2 Miljöföroreningar E3 Vatten
    Väsentlig 
(inom rapportens omfattning)    
   Icke­väsentlig 
(utanför rapportens omfattning)
72Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 73 =====

Väsentlig fråga Beskrivning av IRO IRO Position i värdekedjan* Tidshorisont Inverkningar
Kort Medellång Lång Faktisk/ potentiell
E1 Klimat-
förändringar
 Utsläpp av växthusgaser från värdekedjan, i synnerhet från leveranskedjan  
Risk för att inte uppfylla intressenternas förväntningar på koldioxidsnåla, 
energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster – – –
Risk för att inte ha en tillräckligt motståndskraftig energistrategi –  9 – – –
Risk för nätverksstörningar på grund av extrema väderhändelser –  6,7,8 – – –
Möjlighet att skala IKT­lösningar som minskar koldioxidutsläpp för kunder och 
samhälle –  12  13,14 – –
E5 Resurs-
användning 
och cirkulär 
ekonomi
 Resursutarmning av material som används i produktportföljen, 
nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll av nätverk, samt i förpackningar.  1 – –
 Bortskaffande av farligt avfall (bekämpningsmedelsbehandlade trästolpar, 
elektriskt avfall och batterier) kan potentiellt orsaka skador på jord, vatten eller 
mark***
–  17
Risk för brist på sällsynta material som används i inköpta produkter***  1 – –  – –
Risk för att inte uppfylla regelverk relaterade till cirkulär ekonomi och 
avfallshantering*** – –
S1 Den egna 
arbetskraften
 Ohanterligt hög belastning på medarbetare kan leda till utbrändhet. – –  
 Möjlig förekomst av trakasserier och diskriminering av anställda (dvs. på 
grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, tro, ålder, funktionshinder, 
utseende, sexuell läggning, nationalitet etc.)
– –  
Risk för att medverka i orättvisa och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex. extrema 
arbetstider) som kan leda till olyckor och sjukdomar – –  – –
Risk för att avsaknad av en mångsidig och inkluderande arbetskraft kan leda till 
bristande innovation och medarbetarengagemang – –  – –
Risk för att inte tillhandahålla tillräckliga möjligheter för
kompetenshöjning och utveckling för personalen kan leda till oönskad 
personalomsättning***
– –  – –
   Uppströms
Insatser och infrastruktur
1. Materialutvinning
2. Transport
3. Utbyggnad och underhåll av nätverk
4. Hantering av energiförsörjning
5. Tillverkning av hårdvara
 Egen verksamhet
Verksamhet och tjänster
6. Fasta nät
7. Mobilnät
8. Transportnät och datacenter
9. Hantering av energiförsörjning
10. IT­system och cybersäkerhet
11. Leverantörshantering
12. Utveckling av produkter och tjänster
 Nedströms
Kontaktyta mot marknaden och kunderna
13. Produkter: programvara och hårdvara
14. Tjänster: uppkoppling, tv, IKT, konsulttjänster
15. Försäljning och marknadsföring
16. Hantering av kundrelationer
17. Sluthantering av produkter
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Följande IRO:er har bedömts vara väsentliga för Telia som en del av den DMA som 
visas på föregående sida. Dessa IRO:er hanteras av Telias ledning.
IRO:
 Negativa inverkningar   
 Positiva inverkningar
 Risker
 Möjligheter  
 Genereras genom egen verksamhet
 Genereras genom affärsförbindelser
73Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 74 =====

Väsentlig fråga Beskrivning av IRO IRO Position i värdekedjan* Tidshorisont Inverkningar
Kort Medellång Lång Faktisk/ potentiell
S2 
Arbetstagare 
i värdekedjan
 Oreglerad arbetstid och övertid kan leda till sämre balans mellan arbete och 
privatliv och ökad risk för skador (Högriskmarknader) – –
 Osäkra arbetsförhållanden och/eller underlåtenhet att uppfylla villkoren för 
minimal levnadsstandard kan påverka medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa 
(Låg­ och högriskmarknader).
– –
 Möjlig förekomst av barn­ och tvångsarbete i leveranskedjan 
(Högriskmarknader) – –
Anseenderisk om leverantörer underlåter att säkerställa en säker och hälsosam 
arbetsmiljö och tillämpar orättvisa arbetsmetoder (Låg­ och högriskmarknader) – – – –
Anseenderisk om leverantörer tillämpar barnarbete och/eller tvångsarbete 
(Högriskmarknader) – – – –
S3 Berörda 
samhällen**
 Brist på digital kompetens kan leda till att sårbara grupper utestängs socialt 
eller utsätts för digital osäkerhet – –  16
 Infrastruktur utgör ryggraden för affärs­ och verksamhetskritiska tjänster och 
massmarknadstjänster – –  13,14
 Tillgängligheten på nätet av material som visar sexuella övergrepp på barn 
(CSAM)*** – –  14
 Innehåll relaterat till grooming, mobbning, våld och liknande kan göras 
tillgängligt för barn via bolagets nätverk – –  14
S4 
Konsumenter 
och slut-
användare**
 Möjlig skada för slutanvändare till följd av personuppgiftsincidenter som 
orsakats av cyberattacker, tekniska och mänskliga fel – –  14
 Tillförlitlig uppkoppling ger kunderna tillgång till information och 
kommunikation samt skapar förutsättningar för innovation, kontakter, mobilitet och 
yttrandefrihet
–  14
Möjlighet att skala cybersäkerhetstjänster åt kunderna –  10  13,14 – –
Regulatorisk risk och anseenderisk om kundernas och medarbetarnas krav och 
förväntningar på integritet och säkerhet inte uppfylls – –  16 – –
G1 
Ansvarsfullt 
företagande
 Otillräckliga klagomålsprocesser kan göra individer i värdekedjan mer 
sårbara för kränkningar av mänskliga rättigheter  
Risk för att brist på adekvat utbildning och förebyggande åtgärder kan öka 
sårbarheten för mutor eller korruption – – – –
Risk för störningar i leveranskedjan som kan påverka verksamhetens kontinuitet***  – –
*Om det inte finns några siffror bredvid de olika stegen i värdekedjan aves hela steget och inte någon specifik del. Se illustrationen av värdekedjan på sidan 69. **Enhetsspecifik ***Ny IRO  
 
Vid slutet av 2025 hade Telia utfört resiliensanalys av sin affärsmodell i förhållande till sina väsentliga IRO:er som finns inom E1 klimatförändringar. 
 
(SBM­3­48a) (SBM­3­48b) (SBM­3­48c) (SBM­3­48f) (SBM­3­48g) (SBM­3­48h)
   Uppströms
Insatser och infrastruktur
1. Materialutvinning
2. Transport
3. Utbyggnad och underhåll av nätverk
4. Hantering av energiförsörjning
5. Tillverkning av hårdvara
 Egen verksamhet
Verksamhet och tjänster
6. Fasta nät
7. Mobilnät
8. Transportnät och datacenter
9. Hantering av energiförsörjning
10. IT­system och cybersäkerhet
11. Leverantörshantering
12. Utveckling av produkter och tjänster
 Nedströms
Kontaktyta mot marknaden och kunderna
13. Produkter: programvara och hårdvara
14. Tjänster: uppkoppling, tv, IKT, konsulttjänster
15. Försäljning och marknadsföring
16. Hantering av kundrelationer
17. Sluthantering av produkter
IRO:
 Negativa inverkningar   
 Positiva inverkningar
 Risker
 Möjligheter  
 Genereras genom egen verksamhet
B  Genereras genom affärsförbindelser
74Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 75 =====

IRO-1  Process för att identifiera 
och bedöma väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter
Telias bedömningsprocess för 2025 bestod av sex 
steg. 
Uppdatering av ramverken 
Processen inleddes med granskning och uppdate­
ring av metodologiska ramverk för att återspegla 
den senaste regulatoriska utvecklingen, inklusive 
uppdateringar av ESRS och relevant vägledning 
från Europeiska kommissionen samt Telias interna 
ERM­ramverk. Därmed säkerställdes att bedöm­
ningen är fortsatt anpassad till uppdaterade 
ramverk och standarder. De metodologiska upp­
dateringarna påverkade inte resultaten av DMA.
Branschjämförelse
En jämförelse gjordes för att analysera hur 
liknande organisationer går tillväga med sina 
DMA. Detta gav värdefulla insikter om branschens 
resultat och utgjorde ett bra underlag för Telias 
egen utvärdering. 
Bedömning av tidigare väsentliga frågor och 
IRO:er 
Telias interna intressenter och ämnesexperter 
(på koncern­ och marknadsnivå) gick igenom 
en tidigare framtagen långlista över frågor, 
såväl väsentliga som icke­väsentliga, och 
bedömde relevansen för dessa frågor i det 
aktuella sammanhanget. Arbetet innefattade 
utvärdering av tillhörande IRO:er för de olika 
lokala verksamheterna och geografiska områdena, 
med hjälp av tidigare använda metoder för 
bedömningsvägledning och poängsättning. Telia 
har bedömt sina inverkningar och beroenden 
(naturrelaterade, samhällsrelaterade och 
människorelaterade) för att identifiera om dessa 
ledde till eller förstärkte risker och möjligheter. 
Dessutom har varje IRO bedömts utifrån var i 
värdekedjan den förekommer.
Ämnesrelaterade workshops och iterationer 
Efter de interna ämnesexperternas inledande 
omvärdering sammankallade Telia en rad 
rundabordsdiskussioner för att se över den 
övergripande logiken som tillämpats under hela 
processen och säkerställa konsekvens mellan 
samtliga utvärderade ämnen. Rundabordssamtalen 
genomfördes på ämnesbasis för att säkerställa 
att ämnesexperter från både koncern­ och 
marknadsnivå kunde bidra med sin expertis och 
kunskap. Under dessa sessioner granskades 
resultaten av bedömningen kritiskt. Detta ledde till 
att vissa specifika IRO:er utvärderades på nytt för 
att bekräfta väsentlighet och överensstämmelse 
med den etablerade metoden. Ämnesexperter 
från koncern­ och marknadsnivå deltog i 
kalibreringsrundor för att validera och förfina 
bedömningen. Syftet med diskussionerna var att 
säkerställa att varje fråga utvärderades på lämplig 
nivå och med rätt kontextuell förståelse.  
Sammanfattning av DMA-resultatet 
Resultaten av bedömningen sammanställdes till 
en utförlig sammanfattning. Där identifierades 
frågor som ansågs väsentliga ur både ett finansiellt 
och inverkansperspektiv, med tillämpning av 
tröskelvärdet hög eller mycket hög poäng på Telias 
”heat map”. Denna sammanfattning har sedan legat 
till grund för Telias hållbarhetsrapportering.
Uppdatering av 
ramverken
Bransch-
jämförelse
Bedömning 
av tidigare 
väsentliga frågor 
och IRO:er
Ämnesrelaterade 
workshops och 
iterationer
Sammanfattning  
av DMA- 
resultatet
Validering av 
DMA-resultatet
Identifi era  
Bedöm
a  Bevaka  
Prioritera  
75Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 76 =====

Validering av DMA-resultatet 
Telia gav relevanta interna intressenter inklusive 
GEM i uppdrag att validera resultaten av 
bedömningen. Detta steg säkerställde att 
slutsatserna återspeglade förväntningarna hos 
Telias intressenter. DMA­resultatet godkändes i sin 
helhet av styrelsen. (IRO­1­53a)
Riskhantering
Telias tredjeparts riskvärdering och ERM­process 
samverkar för att bedöma risker för människor 
och miljö genom förfaranden för tillbörlig 
aktsamhet. Resultaten av DMA är i enighet med 
ERM och ingår i ERM­processen. IRO:er för 
mänskliga rättigheter är baserade på resultaten av 
inverkansanalyser avseende mänskliga rättigheter.
Tröskelvärden
Telia tillämpar tröskelvärden för väsentlighet på 
sina IRO:er baserat på en totalpoäng på ”heat 
map” som klassificerats som hög eller mycket 
hög. Detta tillvägagångssätt används för de 
flesta IRO:er. När inverkningar identifieras som 
har en allvarlig effekt på mänskliga rättigheter 
men låg sannolikhet, vilket resulterar i en låg 
eller medelhög poäng på ”heat map”, tillämpas 
dock enbart allvarlighetsgraden för att fastställa 
väsentligheten. (IRO­1­53b) 
Icke-väsentliga frågor
Baserat på den metodik som beskrivs i detta 
avsnitt har Telia identifierat och bedömt faktiska 
och potentiella IRO:er för Miljöföroreningar (E2), 
Vatten och marina resurser (E3) samt Biologisk 
mångfald och ekosystem (E4). Inga väsentliga 
IRO:er identifierades, och dessa ämnen är därför 
undantagna från hållbarhetsrapporten. Denna 
slutsats baseras på en analys av potentiella 
inverkningar, operativ verksamhet och geografisk 
närvaro, där nuvarande verksamhet inte medför 
några betydande risker eller möjligheter inom 
dessa områden. 
Omfattning
IRO:er har bedömts med beaktande av Telias 
huvudsakliga verksamhet i Sverige, Finland, Norge, 
Litauen och Estland. Bedömningen har gjorts med 
beaktande av gällande lagstiftning i regionen samt 
aktuella affärsförbindelser.
Intressentsamverkan
Inget samråd med externa intressenter 
genomfördes. Istället fungerade de interna 
experterna – med hänsyn till deras kontinuerliga 
samverkan med externa intressenter – som ombud 
för intressenterna enligt beskrivningen i avsnitt 
SBM­2.
 IRO-2   Upplysningskrav i ESRS standarder som omfattas av 
företagets hållbarhetsrapport
Varje IRO bedömdes för att avgöra om den skulle betraktas som väsentlig och om den tillhörande frågan 
därmed också skulle betraktas som väsentlig.
Steg Inverkansväsentlighet Finansiell väsentlighet
Identifiera Interna experter identifierar faktiska och 
potentiella inverkningar i hela värdekedjan, med 
ledning av FN:s vägledande principer för företag 
och mänskliga rättigheter.
Interna experter identifierar risker och 
möjligheter med hjälp av ERM­ramverket och 
det årliga riskhjulet.
Bedöma Inverkningarna bedöms utifrån sannolikhet 
och allvarlighetsgrad, med hänsyn till skala, 
omfattning och återställbarhet.
Risker och möjligheter bedöms med hjälp av 
ERM­ramverket utifrån operativa, strategiska, 
anseendemässiga, medarbetar­ och 
kundrelaterade samt regulatoriska aspekter.
Prioritera Den totala väsentligheten fastställs genom 
att kombinera den högsta poängen för de tre 
inverkanskategorierna med sannolikheten. För 
varje inverkning som fick en hög eller mycket 
hög poäng betraktades motsvarande fråga som 
väsentlig.
Den totala väsentligheten fastställs genom 
att kombinera den högsta poängen för de sex 
inverkanskategorierna med sannolikheten. För 
varje inverkning som fick en hög eller mycket 
hög poäng betraktades motsvarande fråga 
som väsentlig.
Övervaka Inverkningarna ses över och omprövas årligen 
för att säkerställa att de är fortsatt relevanta och 
korrekta.
Risker och möjligheter granskas årligen för 
att hålla poängsättningen och prioriteringen 
aktuell.
(IRO­1­53c) (IRO­1­53d) (IRO­1­53e) (IRO­1­53f) (IRO­1­53g) (IRO­2­59)
76Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 77 =====

Miljö
Telia har åtagit sig att minska sin 
miljöpåverkan och bidra till en mer hållbar 
framtid. Bolagets insatser är inriktade 
på att hantera klimatförändringar, främja 
energieffektivitet och stärka den cirkulära 
ekonomin. Bland Telias viktigaste initiativ kan 
nämnas att minska utsläppen av växthusgaser 
i hela värdekedjan, öka användningen av 
förnybar energi samt främja återanvändning 
och återvinning av material. Bolagets 
miljöåtgärder ligger i linje med regulatoriska 
och internationella standarder, inklusive EU:s 
taxonomi, i syfte att säkerställa mätbara, 
transparenta och effektiva resultat.
63% 
av växthusgasutsläppen 
i leveranskedjan täcks av 
vetenskapsbaserade mål
74% 
i total minskning av 
växthusgasutsläpp från egen 
verksamhet sedan 2018
A-betyg
i CDP:s klimatbedömning
95%
av avfallet återanvänds 
eller återvinns (exklusive 
trästolpar behandlade med 
bekämpningsmedel)
Läs mer:
  E1 Klimatförändringar 
  E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
  Taxonomirapportering
100% 
förnybar el i den egna 
verksamheten sedan 
2020
77Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 78 =====

E1 Klimatförändringar
Tillvägagångssätt
Telia eftersträvar nettonollutsläpp av växthusgaser 
över hela värdekedjan senast 2040. Detta innebär 
att minska växthusgasutsläppen med 90% jämfört 
med basåret 2018 och neutralisera återstoden. 
Som ett medelsiktligt mål har Telia åtagit sig att 
minst halvera sina utsläpp av växthusgaser till 
2030, jämfört med basåret 2018. Dessutom har 
Telia åtagit sig att möjliggöra en nettonoll­ekonomi 
genom sina digitala lösningar, för att stödja ett mer 
motståndskraftigt och mindre koldioxidintensivt 
samhälle. 
Under 2025 räknade Telia om sina utsläpp i 
värdekedjan under basåret 2018 till följd av 
avyttringar som förändrade gränserna för Telias 
verksamhet. Denna omräkning påverkade 
samtliga utsläpp inom scope 1–3 samt 
tidigare rapporterad utveckling mot basåret. 
Jämfört med det omräknade basåret har Telia 
minskat växthusgasutsläppen från den egna 
verksamheten med 74% sedan 2018 (scope 1 och 
2). Telia använder endast förnybar el i den egna 
verksamheten. Detta inkluderar nätverk, tekniska 
anläggningar och datacenter. Telia kommer att 
fortsätta att ersätta återstående fossila energikällor 
och strävar efter att minska de återstående 
växthusgasutsläppen från den egna verksamheten 
med minst 90% till 2030. Den största delen av 
Telias växthusgasutsläpp genereras i bolagets 
leveranskedja – uppskattningsvis 93%. För att 
minska utsläppen inom scope 3 har Telia ett nära 
samarbete med sina leverantörer och eftersträvar 
att frikoppla intäktstillväxten från utsläppen. 
Jämfört med basåret 2018 har Telia minskat de 
absoluta växthusgasutsläppen inom scope 3 med 
35%.
Telias strategi speglar såväl bolagets ansvar för 
sitt eget klimatavtryck som de affärsmöjligheter 
som ligger i att hjälpa kunderna att minska sina 
utsläpp. Klimatanpassning, begränsning av 
klimatförändringarna, klimat­ och energinytta 
samt energianvändning är väsentliga delområden 
som behandlas.
Genom medlemskapet i Exponential Roadmap 
Initiative, där Telia är en av grundarna, samarbetar 
Telia med globala företag som Ericsson, IKEA, 
BT Group och Unilever genom partnerskapet 
1.5°C Supply Chain Leaders för att främja 
klimatåtgärder i globala leveranskedjor. Telia 
deltar också aktivt i GSMA:s arbetsgrupper för 
klimat och cirkularitet och bidrar till att utveckla 
branschriktlinjer och harmonisera ambitioner. 
Under 2025 tilldelades Telia A­betyg av CDP, 
som ett erkännande av bolagets ledarskap inom 
transparens och klimatförändringsåtgärder.
 
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan*
Utsläpp av växthusgaser från värdekedjan, i synnerhet från leveranskedjan
Risk1 för att inte uppfylla intressenternas förväntningar på 
koldioxidsnåla, energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster                        
Beroende: Naturrelaterat
–
Risk1 för att inte ha en tillräckligt motståndskraftig energistrategi
Beroende: Naturrelaterat –  9 –
Risk2 för nätverksstörningar på grund av extrema väderhändelser
Beroende: Naturrelaterat –  6,7,8 –
Möjlighet att skala IKT­lösningar som minskar koldioxidutsläpp för kunder 
och samhälle 
Beroende: Naturrelaterat, människorelaterat
–  12  13,14
 Negativa inverkningar      Positiva inverkningar      Risker      Möjligheter                 Uppströms    Egen verksamhet    Nedströms
1) Omställningsrisk  2) Fysisk risk      
* Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73.
78Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 79 =====

E1 ESRS 2 SBM-3   Väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter samt anpassning till 
strategi och affärsmodell
Begränsning av och anpassning till 
klimatförändringar
Begränsning av och anpassning till 
klimatförändringarna, tillsammans med hållbar 
användning av resurser som energi, är Telias 
viktigaste områden för miljöpåverkan. Miljöfrågor 
uppmärksammas som ett viktigt riskområde i 
bolagets Enterprise Risk Management (ERM)­ 
ramverk. (E1­SBM­3­19a)
Som operatör av mobil­ och fasta nät äger 
Telia omfattande tillgångar och infrastruktur 
fördelat över de marknader där bolaget bedriver 
verksamhet. Denna geografiska spridning innebär 
att Telias verksamhet utsätts för både fysiska och 
omställningsrisker i hela Norden och Baltikum. 
Under 2025 uppdaterade Telia sin 
koncerngemensamma klimatriskbedömning 
för att hantera begränsnings­ och 
anpassningsaspekter. Bedömningen omfattade 
fysiska och omställningsrelaterade klimatrisker och 
­möjligheter, baserat på olika klimatscenarier. 
Exponeringen för fysiska klimatrisker förväntas inte 
leda till betydande kostnader eller nedskrivningar 
av tillgångar, då endast begränsade effekter 
bedöms i de scenarier som analyserats. Mer 
information om bedömningsprocessen finns i 
avsnittet ESRS 2 IRO­1. (E1­SBM­3­19b) 
Resiliens
Telias arbete med att testa och stärka motstånds­
kraften i hela verksamheten har haft påverkan 
på åtgärder inom inköp och hantering av 
affärskontinuitet för att mildra konsekvenserna av 
värmeböljor och andra extrema miljöhändelser. De 
insikter som erhållits från trend­ och riskanalyser 
har påverkat Telias strategi. Exempel är att öka 
antalet cirkulära erbjudanden samt åtgärder i 
leveranskedjan för att öka bolagets miljöresiliens. 
(E1­SBM­3­19c)
Telias affärsmodell anses vara motståndskraftig 
mot klimatförändringar, och inga större justeringar 
på kort till medellång sikt förväntas. Eftersom 
majoriteten av växthusgasutsläppen omfattas 
av scope 3 är Telias anpassningsförmåga i 
hög grad beroende av bolagets partners och 
leverantörer. Strategiska förändringar rörande 
exempelvis tillgångar, tjänster och finansiering, 
samt utbildning av personalen, kräver tid och är 
vanligtvis långsiktiga. (E1­SBM­3­AR8b)
 E1 ESRS 2 IRO-1  Identifiering och 
bedömning av väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter avseende 
klimatförändringar
 
I Telias dubbla väsentlighetsanalys (DMA) 
ingick kartläggning och utvärdering av 
inverkningar och risker med hjälp av bolagets 
växthusgasredovisning (nuvarande och 
prognostiserad), med hänsyn till såväl inverkningar 
som finansiell väsentlighet. (E1­IRO­20a) 
 
Under 2025 uppdaterade Telia sin bedömning 
av fysiska klimatrisker på alla marknader, baserat 
på data från Sveriges meteorologiska och hydro­
logiska institut (SMHI) och IPCC:s femte utvärde­
ringsrapport. (E1­IRO­1­20b) 
Klimatriskscenarier 
Klimatmodelleringen omfattade tre scenarier 
(RCP2.6, RCP4.5, RCP8.5) och referensperioder 
(2011–2040, 2041–2070, 2071–2100) och 
analyserade framtida växthusgaskoncentrationer 
och effekter på temperatur, värmeböljor, 
vindhastighet och nederbörd. Tre 
utvecklingskurvor valdes ut för att säkerställa 
att dessa tillsammans ger en tillräckligt brett 
underlag för en tillförlitlig klimatriskbedömning. 
Analysen visade skillnader mellan olika scenarier 
och perioder, vilket ledde till följande huvudsakliga 
slutsatser, som kan förväntas inträffa på kort sikt: 
• Värmeböljor: Stigande temperaturer i den 
nordiska och baltiska regionen kommer att 
orsaka mer frekventa, längre och mer intensiva 
värmeböljor sommartid, särskilt i de nordliga 
delarna och inlandsområdena. Ökningarna 
förväntas blir större på längre sikt
• Stormar: Den årliga maximala vindhastigheten 
är mer osäker, på grund av de många variabler 
som påverkar stormar
• Kraftig nederbörd: Förändringarna i nederbörd 
förväntas bli små på kort sikt, men riskan ökar på 
längre sikt.
Interna och externa experter deltog i 
analysarbetet, där man granskade information 
från flera källor och bedömde potentiella 
politiska, juridiska, tekniska, marknadsrelaterade 
och anseendemässiga förändringar för alla 
scenarier som beaktades. Risker och möjligheter 
identifierades inom samtliga tidshorisonter, med 
särskilt fokus på medellång sikt. (E1­IRO­1­20c) 
(E1­IRO­1­AR12a) Analysen kompletterades 
ytterligare med platsspecifika utvärderingar av 
datacentren för att bättre förstå riskerna och 
stödja pågående kontinuitetsåtgärder. 
De viktigaste konsekvenserna av 
klimatförändringarna för Telias verksamhet är 
potentiella störningar som strömavbrott och 
avbrott i uppkoppling. Telia hanterar dessa genom 
sin process för hantering av affärskontinuitet. 
Tidigare erfarenheter av extremväder har lett 
till förebyggande åtgärder på alla marknader. 
Extrema väderhändelser som värme böljor, stormar 
och kraftig nederbörd kan öka kostnader och 
skador på tillgångar. Dessa risker övervakas och 
hanteras kontinuerligt via process för hantering av 
affärskontinuitet, med förebyggande åtgärder som 
baseras på erfarenheter. (E1­IRO­1­20b) (E1­IRO­1­
AR11a) (E1­IRO­1­AR11c) (E1­IRO­1­AR11d)
Telia övervakar kortsiktiga risker (inom ett år) för 
att följa upp riskreducerande insatser och snabbt 
anpassa sig. Riskerna på medellång sikt (ett till fem 
år) anpassas till den finansiella planeringen, vilket 
säkerställer att tillhörande risker och kostnader 
beaktas. Långsiktiga risker (över fem år) granskas 
tillsammans med interna intressenter för att justera 
bolagets strategi efter behov. (E1­IRO­1­AR11b)
79Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 80 =====

Fysiska och omställningsrelaterade klimatrisker
För fysiska klimatrisker har en tidsperiod fram till 2040 tillämpats. För övriga delar i resiliensanalysen 
har en tidsperiod fram till 2030 använts. För omställningsriskerna har samma tidshorisonter 
tillämpats. Dessa tidshorisonter är anpassade till bolagets ERM­ramverk och SBTi­kriterier samt 
återspeglas i målåren för Telias klimatmål. (E1­SBM­3­AR7­(b))
Telias process för att identifiera, bedöma och hantera fysiska och omställningsrelaterade 
klimatrisker
Fysiska klimatrisker Klimatrelaterade omställningsrisker
Steg i värdekedjan Direkt verksamhet och sluthantering 
av produkter. Bedömningen är 
kvalitativ och årlig
Direkt verksamhet och sluthantering av 
produkter. Bedömningen är kvalitativ och årlig
Klimatscenarier RCP2.6, RCP4.5, RCP8.5 NZE 2050, STEPS
Tidshorisonter Kort, medellång och lång sikt Kort, medellång och lång sikt
Risktyper  – Köldperioder/frost
 – Torka
 – Översvämning
 – Kraftig nederbörd
 – Värmestress
 – Värmebölja
 – Jordskred och laviner
 – Stigande havsnivåer och 
inträngning av saltvatten
 – Markerosion
 – Stormar
 – Subsidering
 – Vattenstress
 – Skogsbrand.
 – Ändringar i internationell och nationell 
lagstiftning
 – Förändrade kundbeteenden
 – Ökad oro hos partners och intressenter
 – Omställning till utsläppssnål teknik
 – Tillgång till och ökade kostnader för 
råmaterial
 – Tillgång till nya finansieringsalternativ och 
hållbarhetskopplade lån 
 – Exponering för sanktioner, rättstvister och 
bristande efterlevnad
 – Utveckling av nya produkter eller tjänster 
 – Förändringar i varumärkesvärdet.
Intressenter Egen verksamhet Kunder, investerare, leverantörer 
och lagstiftare.
Alla tidshorisonter har analyserats som en del av ett större projekt, men de prioriterade 
omställningsriskerna som listas till höger har alla en påverkan på medellång sikt.
Område Beskrivning av risk
Policy och  
lagstiftning
Ändringar i regelverk som CSRD och CSDDD. Säkerhetskrav kan leda till ökande behov av 
lokal infrastruktur. Dessutom kommer ny teknik att behövas för att exempelvis bidra till ökad 
energieffektivitet och högre återvinningsgrad för hårdvara
Marknad Förändrade kund­ och investerarbeteenden. Investerarna visar intresse för gröna obligationer och 
hållbarhetskopplade lån, samtidigt som Telia får mer detaljerade förfrågningar från leverantörer av 
ESG­betyg, analytiker och långivare. Strategiska B2B­kunder förväntar sig växthusgasutsläppsdata 
från inköpta produkter och tjänster från Telia och stöd i sitt eget arbete att minska utsläppen
Anseende Ökad oro hos partners och intressenter. Förmågan att ha låga koldioxidutsläpp och en 
energieffektiv och cirkulär verksamhet förväntas i framtiden vara avgörande för anseendet för såväl 
enskilda företag som hela branscher
De identifierade omställningshändelserna som 
främst kommer att påverka Telia är inom:
• Förväntningar på Telias produkter och tjänster
• Förväntningar på datacenter och nätverk
• Förväntningar på bolagets övergripande 
resiliens. 
Underlag för att bedöma framtida intressent­
förväntningar hämtades från IIEA:s Global Energy 
and Climate Model som tillhandahåller data om 
makroekonomisk utveckling, beräknade föränd­
ringar i energianvändning samt förväntad teknik­
utbyggnad. (E1­IRO­1­AR12a)
Telias ERM ”heat map” används för att bedöma 
sannolikheten och den finansiella risknivån 
baserat på antaganden om finansiell, strategisk 
och regulatorisk påverkan, samt inverkan på 
kundupplevelse och anseende. (E1­IRO­1­AR12b) 
Dessutom tillämpades en scenarioanalys för att 
identifiera potentiella omställningshändelser 
och bedöma exponeringen inom samtliga 
verksamheter på alla marknader. (E1­IRO­1­AR12c) 
Omställningshändelser i intressenternas 
förväntningar kommer att relatera till:
• Telias produkter och tjänster: Dessa förväntas 
vara koldioxidsnåla, cirkulära, energieffektiva 
och levereras med korrekt miljöinformation
• Telias datacenter och nätverk: Företaget 
förväntas dela data om energieffektivitet och 
växthusgasprestanda transparent, visa att 
bolaget kan säkerställa tillgång till förnybar 
energi och uppvisa rättvis energianvändning
• Telias övergripande resiliens: Telia förväntas ha 
en trovärdig och etablerad omställningsplan, 
som beskriver en robust planering för att säkra 
bolagets resiliens. 
Telia bedömer att dessa omställningstrender 
kommer att intensifieras under de kommande åren. 
Detta medför att Telia prioriterar väsentliga risker 
och möjligheter. Osäkerhetsfaktorerna handlar 
främst om förändringstakten, som kan påverkas 
av ekonomiska nedgångar, sociala spänningar, 
ambitionsnivån på statliga policy, samt frekvensen 
och intensiteten av extremväder. Begränsningarna 
i analysen följer gränserna för IPCC:s och 
SMHI:s prognoser. Den fysiska riskbedömningen 
är begränsad till tillgången till regionala 
datauppsättningar, vilka inte nödvändigtvis 
beaktar alla platsspecifika inverkningar. 
80Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 81 =====

Bedömningen av omställningsrelaterade 
klimatrisker begränsas av osäkerheter i framtida 
policyutveckling, utnyttjande graden för ny teknik 
samt marknadsrespons. 
Telias klimatriskbedömning och klimatrelaterade 
arbete har inte indikerat exponering för risken 
att affärsverksamheter eller tillgångar kan förlora 
ekonomiskt värde på grund av inverkningar som 
härrör från regulatoriska, tekniska eller marknads­
mässiga förändringar till följd av omställningen till 
en klimatneutral ekonomi. (E1­IRO­1­21)
För närvarande har Telia inte införlivat specifika 
klimatrelaterade antaganden i sina finansiella 
rapporter. Potentiella finansiella effekter 
av och mildrande åtgärder mot fysiska och 
omställningsrelaterade klimatrisker har granskats, 
men analysen har inte gett tillförlitliga kvantitativa 
uppskattningar. Bolagets förhållningssätt till 
klimatscenarioanalys är fortfarande en integrerad 
del av den övergripande riskhanteringen och den 
strategiska planeringsprocessen.
Telia använder etablerade klimatscenarier i linje 
med Parisavtalets 1,5°C­ambition för att vägleda 
sin omställningsstrategi och bedöma klimatre­
laterade risker och möjligheter. Dessa scenarier 
gör det lättare att förutse hur klimatförändringar 
kan påverka bolagets verksamhet och värdekedja 
och kan därigenom vägleda strategiska beslut. 
Många av Telias klimatsatsningar – däribland 
investeringar i förnybar el, anläggningsutveckling, 
energieffektivitet och koldioxidsnåla fordon (scope 
1 och 2) – finns redan integrerade i affärsplanerna. 
(E1­IRO­1­AR15)
 E1-1   Omställningsplan 
för begränsning av 
klimatförändringarna 
Telia förbinder sig till Parisavtalets mål att 
begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. 
Telia ser klimatåtgärder som nyckeln till framtida 
framgång. Bolaget delger investerare och andra 
intressenter sina planer för att minska utsläppen, 
anpassa sig till klimatförändringarna och förbli 
motståndskraftig. Telias klimatomställningsplan 
(Climate Transition Plan, CTP) är anpassad till 
Transition Plan Taskforce (TPT)­ramverket och 
kompletteras av GSMA:s vägledning. (E1­1­14) 
Under 2025 deltog Telia i GSMA:s arbete 
med att utveckla en ny branschvägledning för 
omställningsplanering. Telias marknadsspecifika 
planer för minskning av växthusgasutsläppen 
ingår i bolagets strategiuppdatering. Arbetet med 
att integrera CTP i Telias finansiella planering är 
pågående. CTP har godkänts av styrelsen och 
finns tillgänglig på Telias webbplats. (E1­1­14) 
(E1­1­16i)
Genom CTP har bolaget identifierat sina omställ­
ningsrisker, fastställt mål och definierat relevanta 
KPI:er. Implementeringen pågår, med kontinuerlig 
utveckling och förfining av detta arbete. (E1­1­16j)
Telias hållbarhetsagenda och ambitioner på 
området är integrerade i bolagets affärsstrategi. 
Bolaget justerar periodiskt sin strategi och 
affärsmodell för att säkerställa kompatibilitet med 
omställningen till en framtid med nettonollutsläpp. 
Telias förmåga att skapa värde för alla intressenter 
bygger på bolagets position som en finansiellt, 
socialt och miljömässigt robust företag. Trender 
och risker relaterade till policymässiga eller  
rättsliga frågor, marknader, anseende och teknik 
utvärderas regelbundet för att säkerställa att 
omställningen maximerar Telias positiva påverkan 
på människor och miljö. (E1­1­16h)
Telias koncernledning ansvarar som grupp för 
miljöagendan och respektive medlem ansvarar för 
utvärdering och styrning av klimatrelaterade frågor, 
inklusive strategiska affärsbeslut, mål formulering 
och genomförande. Utöver detta hanterar 
en styrkommitté för hållbarhet det löpande 
strategiska arbetet, hittar lösningar när det gäller 
hållbarhetsmässiga hinder, risker och möjligheter 
samt engagerar koncernledningen vid behov.
Minska växthusgasutsläppen
Bolagets nettonollmål ligger i linje med 
Paris avtalets mål att begränsa den globala 
uppvärmningen till 1,5°C. Målet har verifierats 
av Science­Based Targets (SBTi)­initiativet. 
(E1­1­16a) Som en del av sitt fokus på absoluta 
utsläppsminskningar började bolaget fastställa 
årliga minskningsmål för växthusgasutsläpp 2024, 
med minskning av växthusgaser i procent som  
KPI för de kommande åren, och med operativt 
ansvar på varje marknad.
Telias minskningsplan är beroende av flera 
väsentliga antaganden:
• Fortsatta inköp av förnybar el och ökad andel 
förnybar energi
• Leverantörer som minskar sina 
växthusgasutsläpp i linje med vetenskapen, med 
direkt inverkan på produkter som Telia köper in
• Hantera gapet mellan satta mål och 
förväntade utsläppsminskningar från specifika 
nyckelleverantörer.
Det är också viktigt att notera att förbättringar av 
kvaliteten på inmatning av data, utsläppsfaktorer 
och/eller beräkningsmetoder kommer att påverka 
minskningsplanen. Under 2025 räknade Telia om 
sitt basår för utsläpp (2018) i enlighet med SBTi:s 
vägledning, för att säkerställa jämförbarhet och 
effektiv uppföljning av framsteg.
Omkring 83% av Telias växthusgasutsläpp 
kommer från leveranskedjan scope 3 kategori 
1 och 2, där de 50 största leverantörerna står 
för 65% av utsläppen. Telia har fördjupat sitt 
leverantörsengagemang vad gäller klimatfrågor 
genom att skräddarsy sitt tillvägagångssätt utifrån 
leverantörskategorier med fokus på de 50 största 
leverantörerna. Under 2025 har Telia utökat 
klimatkraven i sin uppförandekod för leverantörer. 
Leverantörer uppmutras att, på begäran, 
tillhandhålla egna klimatomställningsplaner 
samt öka användningen av förnybar energi. Den 
uppdaterade uppförandekoden förväntas träda i 
kraft i början av 2026.
Aktiviteter för minskade utsläpp
I egenskap av teknikpionjär som har digitaliserat 
samhällen i över 170 år har Telia utmärkta 
förutsättningar för att hjälpa till att driva utfasning 
av fossila bränslen över hela värdekedjan och i 
samhället i stort. Bolagets aktiviteter för denna 
utfasning, och motsvarande huvudsakliga åtgärder 
under 2025 och därefter, visas i diagrammet på 
föregående sida. (E1­1­16b)
81Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 82 =====

925 935**
Uppnått till 2025: 
-74% scope 1+2 
-35% scope 3
Målet för 2030 
-90% scope 1+2 
-50% scope 3
Mål 2040:
Nettonoll  
(SBTi-anpassat)
-11 292
-327 259 -2 400 -4 653
-30 683-91 859
587 384
450 615***
92 592
-7 174
1 2 3 4 5 6 7 8
2018* 20402025 2030
-358 023 0
   Minskning        Totalt
Telias plan och aktiviteter för utsläppsminskning 2026–2030 
Totala utsläpp (scope 1, 2 och 3) (tCO2e)
*Basår   **varav 97% är scope 3  ***varav >99% är scope 3
1   Förnybar el i egen verksamhet
 Telia har använt 100% förnybar el sedan 2020 och planerar att fort­
sätta göra det, främst genom köp av ursprungsgarantier.
2   Andra minskningar (scope 3)
 Skillnaden i utsläpp mellan 2018 och 2025 har främst åstadkommits 
genom två faktorer: i.) de branschgenomsnittliga utsläppsfaktorerna 
har minskat över tid på grund av inflation och utfasning av 
fossila bränslen inom olika sektorer; ii.) ökad tillämpning av 
leverantörsspecifika utsläppsfaktorer som ger en mer precis 
återspegling av leverantörernas egna minskningsinsatser. 
3   Egen verksamhet (scope 1 och 2)
 För scope 1 kommer Telia att öka andelen biodiesel som används som 
drivmedel och slutföra omställningen av fordonsflottan till eldrivna 
fordon. För scope 2 kommer Telia att fortsätta köpa in 100% förnybar 
el, förbättra energieffektiviteten och öka andelen förnybar fjärrvärme.
4   Cirkularitetsåtgärder (scope 3)
 Telia strävar efter att förlänga livslängden på hårdvara, inklusive 
mobiltelefoner och kundplacerad utrustning genom att utöka sitt 
utbud av renoverade produkter, och stärka både återtag och cirkulära 
affärsmodeller. Planen är att öka andelen renoverade enheter i 
Telias försäljningsmix. Det förväntas även leda till en minskad 
försäljningsvolym av nya mobiltelefoner och surfplattor.
5   Logistik (scope 3)
 Telias viktigaste logistikpartners strävar efter att ställa om till 
koldioxidsnåla transporter till 2030.
6   Förväntade minskningar av leverantörer (scope 3)
 Telias uppförandekod för leverantörer kräver att leverantörerna ska 
fastställa verifierade vetenskapsbaserade mål för att minska utsläppen 
av växthusgaser. I detta målscenario antas att Telias 50 största 
leverantörer minskar sina växthusgasutsläpp med 50% till 2030 jämfört 
med sina respektive basår (vanligen 2018–2020). Det förutsätts också 
att minskningarna direkt kommer att påverka de produkter som Telia 
köper från dessa leverantörer. 
7   Utvecklings- och innovationsgap
 Telia strävar efter transparens och är medveten om att det krävs 
ett omfattande arbete för att nå 2030­målet för minskning av 
växthusgasutsläppen i leveranskedjan, ett område där Telia saknar full  
kontroll. En plan för hur detta gap ska hanteras är under utveckling, med  
fokus på att stärka samarbetet med viktiga leverantörer och identifiera 
aktiviteter för utfasning av fossila bränslen i produktutveckling, i syfte att 
uppnå de minskningar som krävs.
8   Ytterligare nödvändiga minskningar (scope 3)  
 Under perioden 2031–2040 kommer Telia att fortsätta arbetet med att driva 
på utsläppsminskning bland leverantörerna och genom sina egna inköps­
mönster. Åtgärderna kommer fastställs i detalj efterhand som detta arbete 
fortskrider.
9   Koldioxidborttagning till 2040
 Telias prioritet är absoluta utsläppsminskningar. I linje med SBTi Corporate 
Net­Zero Standard kommer bolaget att göra anspråk på att ha nått nettonoll 
­utsläpp först när man har uppnått en utsläppsminskning på minst 90% från 
basåret 2018. De återstående utsläppen, upp till 10%, kommer att neutraliseras 
genom högkvalitativ koldioxidkompensation i enlighet med denna standard.
Förnybar el i egen 
verksamhet
Egen verksamhet 
(scope 1 och 2)
Förväntade 
minskningar av 
leverantörer (scope 3)
Ytterligare nödvändiga 
minskningar (scope 3) 
Koldioxid ­ 
borttagning  
till 2 040
Andra minskningar 
(scope 3)
Utvecklings­ och 
innovationsgap
Logistik  
(scope 3)
Cirkularitetsåtgärder 
(scope 3)
Nettonollutsläpp
9
82Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 83 =====

Under 2025, som en del av uppdateringen av 
koncernens miljöpolicy, formaliserade Telia sitt 
åtagande att använda 100% förnybar energi, att 
inte investera i utvidgning av fossila bränslen och 
inte finansiera klimatförnekande aktiviteter eller 
lobbying mot klimatreglering.
Information om Telias policy rörande 
klimatförändringar finns i Telias policytabell.
 E1-3   Åtgärder och resurser för 
klimatförändringar
Åtgärder och resurser
Se E1­1 för information om Telias klimatförändrings ­
begränsnings åtgärder och E1 ESRS 2 IRO­1 angå­
ende klimatanpassningsåtgärder, nyckelåtgärder 
och relaterade tidshorisonter. (E1­3­29a) (E1­3 
MDR­A)
Telias uppnådda och förväntade minskningar av 
växthusgasutsläpp beskrivs i grafen på före gående 
sida. (E1­3­29b) De finansiella effekterna av klimat­
intiativ finns integrerade i Telias verksamhetsplaner 
och omfattar främst åtgärder som investeringar i 
förnybar energi, uppgraderingar av anläggningar, 
energieffektivitet och elfordon (scope 1 och 2). 
Huvudfokus i omställningsplanen ligger på Telias 
värdekedja och specifikt leverantörerna (scope 3). 
Telia samverkar med och stöder sina leverantö­
rer i att fastställa mål för utsläppsminskning och 
genomföra omställnings åtgärder. Telias uppfattning 
är att bolaget inte behöver och inte bör finansiera 
sådana åtgärder. Därför ser bolaget för närvarande 
ett begränsat behov av ytterligare finansiering för 
att implementera omställningsplanen. 
Telia avsätter 1 033.3 MSEK i driftsutgifter (OPEX) 
och 996.3 MSEK i kapitalutgifter (CAPEX) till 
initiativ för begränsning av klimatförändringar 
och cirkulär ekonomi, vilket beskrivs i avsnitt 
Taxonomirapportering. Andra aktiviteter inkluderar 
4.9 MSEK i inköp av förnybar el och 11 858 MSEK 
i finansiering genom gröna obligationer; se 
Räkenskap not K21. Dessa investeringar stöder 
Telias omställning till en koldioxidsnål affärsmodell 
och återspeglar bolagets åtagande att vara 
transparent genom regelbunden redovisning av 
avsatta medel samt klimatpåverkan. (E1­1­16c) 
(SBM­3­48d)
Om initiativen som beskrivs i klimatomställnings­
planen skulle kräva ytterligare resurser eller 
investeringar kommer dessa att införlivas i den 
finansiella planeringen. Eventuell väsentlig 
inverkan på de finansiella rapporterna kommer 
vid behov att identifieras och offentliggöras i 
linje med Telias nuvarande hantering av finansiell 
rapportering och standarder för detta. (E1­AR21) 
(E1­3­29c) (E1­3­MDR­A) (SBM­3­48e)
Miljöutbildning 
Under 2025 uppdaterade Telia sin obligatoriska 
miljöutbildning för att fördjupa medarbetarnas 
förståelse för Telias klimatåtaganden och miljömål. 
Utbildningen är riktad till samtliga anställda och 
konsulter och ger grundläggande kunskaper 
om att hantera klimatförändringar, främja 
energieffektivitet och bidra till en cirkulär ekonomi 
i hela Telias verksamhet och dess partnerskap. Vid 
årets slut var andelen medarbetare som slutförde 
utbildningar 99%. I avsnitt S1­13 finns information 
om principer för redovisning av utbildning.
EU:s taxonomi och referensvärden anpassade 
till Parisavtalet
I enlighet med EU:s taxonomiförordning 
offentliggör Telia sina taxonomi anpassade 
kapitalutgifter, som för närvarande representerar 
0% av bolagets totala investeringar.
Telia redovisar en begränsad andel av taxonomi­
omfattad och ­förenlig verksamhet, eftersom 
telekommunikations nätverk för närvarande 
inte ingår i taxonomin. Telekommunikations­
branschen har lyft fram denna brist till Europeiska 
kommissionen och förespråkar att sådana nätverk 
ska omfattas av framtida taxonomi delegerade 
akter med specifika, ändamålsenliga förenlighets­
kriterier. På kort sikt har Telia inga planer på 
att ytterligare anpassa sig till de definierade 
ekonomiska verksamheterna. (E1­1­16e)
Telia är inte exkluderat från EU:s referensvärden 
anpassade till Parisavtalet enligt de 
exklusionskriterier som anges i artiklarna 12,1 
och 12,2 (förordningen om referensvärden för 
klimatomställning). (E1­1­16g)
Inlåsta utsläpp
Telia har inte genomfört någon detaljerad studie 
av sina inlåsta växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp 
är främst relaterade till scope 3. (E1­IRO­1­AR12d)
Nätverks­ och IT­utrustning, samt kundhårdvara, 
är grundläggande för Telias verksamhet och 
har en livslängd på flera år. För större delen av 
denna utrustning har bolaget flexibilitet att ändra 
kommersiella arrangemang. För operativa ändamål 
är vissa investeringar dock fleråriga åtaganden 
vilket innebär att en viss mängd utsläpp låses in. 
Trots detta strävar Telia efter förbättringar inom 
detta område. För att minska inlåsta utsläpp av 
växthusgaser arbetar Telia med sina partners och 
leverantörer för att minska utsläppen under hela 
livscykeln för bolagets tillgångar och produkter. 
(E1­1­16d)
Återkopplingsmekanism
Telia samverkar regelbundet med investerare och 
aktieägare för att diskutera sina hållbarhets­ och 
klimatmål och välkomnar återkoppling genom 
möten och e­post. Klimatomställningsplanen 
är offentligt tillgänglig och intressenter kan 
kontakta Telias investor relations­team vid frågor. 
Telia rapporterar årligen om sina framsteg och 
uppdaterar planen efter behov.
 E1-2   Policyer relaterad till 
klimatförändringar 
Telia­koncernens miljöpolicy vägleder klimat ­ 
arbetet genom att behandla miljömål, inverkningar, 
risker och möjligheter inom hela värdekedjan, 
samtidigt som den beskriver hur Telia uppfyller 
lagstadgade krav och intressenternas krav 
och förväntningar inom detta område. Policyn 
omfattar begränsning av och anpassning till 
klimatförändringarna i Telias egen verksamhet och i 
värdekedjan, förnybar energi och energieffektivitet. 
(E1­2­25a) (E1­2­25b) (E1­2­25c)
Telia har åtagit sig att minska utsläppen av 
växthusgaser, säkerställa kontinuitet i verksam­
heten trots extrema väderhändelser, hantera såväl 
fysiska som omställningsrelaterade klimatrisker 
och agera enligt sin ambition att förbättra 
energieffektiviteten. (E1­2­24) (E1­2­25)
83Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 84 =====

E1-4   Mål för klimatförändringar
Uppföljning av effektivitet
Telia följer kontinuerligt upp framstegen mot 
sina uppsatta mål. Vidare tillämpar bolaget 
kontinuerligt senaste tillgängliga information och 
metodik för att säkerställa att beräkningarna är 
tillförlitliga och aktuella.
 
Telias marknader och koncernfunktioner har 
tagit fram enskilda planer för att minska sina 
utsläpp av växthusgaser, som en integrerad 
del av deras strategiska planering. Under 2025 
infogade marknaderna hållbarhetsplaner i sina 
respektive strategiprocesser, i linje med bolagets 
övergripande 2028­strategi.
Marknaderna och koncernfunktionerna har arbetat 
tillsammans för att identifiera minskningsåtgär­
der och koppla dessa till den strategiska och 
finansiella planeringen. (E1­4­32) Nyckelmål följs 
upp kvartalsvis i verksamhetsgenomgångarna 
avseende hållbarhet. Dessa innefattar andelen 
leverantörsutsläpp (inköpta varor, tjänster och 
kapitalvaror) som omfattas av vetenskapsbaserade 
mål eller motsvarande. Vid årets slut hade detta 
mål inte uppnåtts, främst på grund av oförutsedda 
förändringar i leverantörsutgiftsmixen samt fall där 
vissa leverantörer inte slutförde åtagandeproces­
sen fram till fullt godkännande. Arbetet fortsätter 
för att säkerställa att fler leverantörer förbinder sig 
att minska sina utsläpp. Ett utsläppsminskningsmål 
för scope 3, kategori 1 och 2 samt andelen sålda 
renoverade telefoner (av samtliga sålda mobiltele­
foner inom privatkundssegmentet) följs också upp 
kvartalsvis. Dessutom har bolaget fastställt årliga 
utsläppsminskningsmål för perioden 2025–2030 
som är i linje med utsläppsminskningsmålen för 
2040. Detta överträffar den allmänna förvänt­
ningen i regelverken om att uppnå klimatneu­
tralitet senast 2050. För närvarande finns det 
inga sektorspecifika klimatomställningsvägar för 
telekommunikationsbranschen. 
Under 2025 stärkte Telia sin kapacitet inom 
hållbarhetsrapportering ytterligare genom att 
inrätta ett särskilt hållbarhetsrapporteringsteam. 
Initiativet syftar till att förbättra bolagets förmåga 
att övervaka och utvärdera effektiviteten i sina 
klimatinsatser.
Utöver de klimatmål som beskrivs i tabellen över 
Telias hållbarhetsmål har bolaget som mål att 
förlänga livslängden på sålda enheter genom 
återtagning, vilket beskrivs i avsnitt E5 Resurs­
användning och cirkulär ekonomi. Detta mål är 
också relevant för Telias arbete med begränsning 
av och anpassning till klimatförändringarna.
Omfattning av målen för växthusgasutsläpp 
Telias nettonollutsläppsmål omfattar utsläpp inom 
scope 1, scope 2 (marknadsbaserat) och scope 
3. Koldioxidkrediter eller nyttopotential (utsläpp 
som undvikits) ingår inte i bolagets målformulering 
eller utsläppsrapportering. Telias köp av koldioxid­
krediter samt nyttoeffekter redovisas separat. 
(E1­4­34b)
Telias basår är kalenderåret 2018. Detta är 
oförändrat (E1­AR25b), även om utsläppen i 
värdekedjan under 2018 omräknades under 2025 
på grund av avyttringar som förändrade gränserna 
för Telias verksamhet. 
Större delen av Telias totala utsläpp i värdekedjan 
hör till scope 3, kategori 1 och 2 och härrör 
från leveranskedjan. De marknadsbaserade 
komponenterna i scope 1 och 2 utgör endast cirka 
1% av de totala utsläppen i värdekedjan. Telias 
klimatmål omfattar alla tre stegen i värdekedjan: 
uppströms, i den egna verksamheten och 
nedströms. (E1­AR25a)
Minskningsmål
Telias mål för minskning av växthusgasutsläpp 
är föremål för vetenskapsbaserad validering 
och kompatibla med att begränsa den globala 
uppvärmningen till 1,5°C. Telia följer Greenhouse 
Gas Protocol­metoden, GSMA:s vägledning om 
scope 3­rapportering för telekomoperatörer och 
SBTi­ramverket. Telias mål för nettonollutsläpp av 
växthusgaser i värdekedjan 2040 och målen för 
utsläppsminskning till 2030 har verifierats av SBTi. 
Telia har analyserat potentiella framtida 
utvecklingar (t.ex. förändringar i 
försäljningsvolymer, förändringar i 
kundpreferenser och efterfrågan, regulatoriska 
faktorer och ny teknik) och hur detta kan påverka 
bolagets växthusgasutsläpp. Till exempel förutser 
Telia en minskning av försäljningsvolymerna för 
mobiltelefoner under perioden fram till 2030 och 
ett skifte i kundpreferenserna till koldioxidsnåla, 
cirkulära och energieffektiva produkter och 
tjänster med korrekt miljöinformation. Därför 
strävar Telia efter att fortsätta försäljningen av 
renoverade mobiltelefoner och ytterligare förlänga 
livslängden på sålda enheter genom återtagning.
Regulatoriska faktorer kommer också att leda 
Telias leverantörer mot att minska sina koldiox­
idutsläpp. Telia utgår från att detta leder till att 
leverantörerna minskar sina utsläpp och tilläm­
par färdplaner för utfasning av fossila bränslen. 
Detta skulle påverka utbudet av produkter och 
tjänster som Telia kan förvänta sig att köpa från 
leverantörer under de kommande åren. (E1­4­34e) 
(E1­1­16a) 
Telia arbetar aktivt med att identifiera och utveckla 
aktiviteter för att uppnå målet att minska sina 
växthusgasutsläpp med 50% till 2030. För detta 
ändamål har bolaget tillämpat ett klimatscenario 
som är kompatibelt med att begränsa den globala 
uppvärmningen till 1,5°C vid sin bedömning av 
relevant miljö­, samhälls­, teknik­, marknads­ 
och policyrelaterad utveckling. (E1­AR30c) Mer 
information om förväntade aktiviteter för minskade 
utsläpp finns i avsnitt E1­1. (E1­4­34f)
Klimat- och energinytta
Utöver Telias egen verksamhet och verksamheten 
i dess värdekedja har flera studier, däribland 
rapporten från Exponential Roadmap, visat 
att uppkoppling och digitala lösningar har 
potential inom alla branscher när det gäller att 
öka resurseffektivitet och minska utsläpp av 
växthusgaser. Sedan 2020 följer Telia upp dessa 
nyttoeffekter (enablement effects) från sina 
produkter och tjänster som fjärrmötes tjänster samt 
IoT­lösningar (Internet of Things) för fastighets­, 
transport­ och energibolag.
Utgångspunkten för att utveckla modellen har varit 
GSMA:s Enablement Effect Report. I dag fokuserar 
Telia på att beräkna nyttan av sina erbjudanden 
om fjärrmötestjänster och IoT­lösningar. Bolaget 
fångar inte upp bredare nyttoeffekter, till exempel 
sådana som har att göra med att arbeta hemifrån, 
e­handel, e­tjänster för uthyrning av boende med 
mera – som våra underliggande uppkopplings­
tjänster bidrar till. Eventuella reboundeffekter ingår 
inte i bolagets beräkningar. 
84Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 85 =====

Att observera om resultaten:
• Rapporteringen av nyttoeffekter är fortfa­
rande relativt ny, och metoder för detta är 
under utveckling samtidigt som forskningen 
om digitaliseringens inverkningar fortsätter. 
Beräkningarna av klimatnyttan i samband med 
koldioxidminskning är i de flesta fall baserade 
på både data från användning av Telias tjänster 
och antaganden från marknads rapporter och 
andra studier. 
• Det finns ännu ingen standardmetodik 
för beräkningar av nyttoeffekter. För sin 
rapporterings metodik samarbetar Telia med 
Carbon Trust, som har utsetts till expert­
organisation av EU­kommissionen. Telia följer 
metodutvecklingen noga och ser över och upp­
daterar sin modell vid behov. 
• Med tanke på det begränsade omfånget hos 
Telias modell och rådande marknadsförutsätt­
ningar (till exempel nationella utsläppsfaktorer 
för elenergi, baserade på en hög andel förny­
bara energikällor) är resultaten inte direkt jäm­
förbara med resultaten från liknande modeller 
som används av andra telekomoperatörer.
Redovisningsprinciper: Nyttoeffekter
Nyttoeffekten beräknas med hjälp av tredjeparts­
källor och data. Det generiska måttet (tCO2e eller 
MWh) av möjliggörandet för varje produkt eller tjänst 
per mätt enhet (ME) beräknas genom att multi plicera 
ME med en möjliggörande faktor. Denna beräkning 
görs på landsbasis med hjälp av nationell statistik, 
data och efterforskade siffror. För lösningar som 
leder till att man undviker resor har motsvarande 
besparingar i liter bränsle beräknats. Mer information 
om metodik, inklusive underliggande antaganden, 
finns tillgänglig på Telias webbplats.
Klimat- och 
energinytta
Klimat (tCO2e) Energi (MWh)
2025 2024 2025 2024
Smarta 
byggnader 248 331 243 631 1 129 240 1 134 117
Smarta 
elleveranser 22 561 26 262 860 767 849 439
Smarta 
transporter 9 177 9 203* 3 776 2 957*
Distans­ 
möten 117 374 126 430 ­ ­
Totalt 397 443 405 527 1 993 783 1 986 513
*Justerad på grund av identifierad inkonsekvens i fallstudien om 
smarta transporter
 E1-5   Energianvändning och 
energimix
Telia förbrukar ca 1,1 TWh energi årligen, varav 
den allra största delen – ca 95% – utgörs av 
el. Bolaget köper 100% av sin el från förnybara 
källor som verifierats genom ursprungsgarantier. 
Dessutom genererar Telia förnybar solel på sina 
mobila anläggningar, totalt 1,2 MWh under 2025.  
Följaktligen är andelen förnybar energi i Telias 
totala energianvändning 97%. 
Telias totala energianvändning har minskat 
något totalt sett, främst till följd av avveckling 
av äldre nätverkskomponenter. Utbyggnaden 
av 5G­teknik i de mobila nätverken driver på 
en ökning av energiförbrukningen. För att 
motverka denna ökning genomför bolaget 
energieffektivitetsåtgärder som syftar till att 
begränsa ökningen av elanvändningen till högst 
4% till 2028. Telias strategi för att hantera 
energianvändning, utsläpp och kostnader omfattar 
flera aspekter, däribland:
Energi (MWh) 2025 2024
Bränsleförbrukning från kol och 
kolprodukter ­  ­
Bränsleförbrukning från råolja och 
petroleumprodukter 10 117 12 242
Bränsleförbrukning från naturgas 1 561 1 730
Bränsleförbrukning från andra 
icke­förnybara källor ­  ­
Förbrukning från kärntekniska 
produkter ­  ­
Förbrukning av köpt eller förvärvad 
elenergi, värme, ånga och kyla från  
icke­förnybara källor 16 677 23 701
Total icke-förnybar 
energianvändning 28 355 37 674
Andel icke-förnybara källor i den 
totala energianvändningen (%) 3% 3%
Bränsleförbrukning från förnybara 
källor (inklusive biomassa, biogas, 
avfall från icke­fossila bränslen,  
förnybar vätgas etc.) 442 83
Förbrukning av köpt eller förvärvad 
elenergi, värme, ånga och kyla från 
förnybara källor 1 032 191 1 056 645
Förbrukning av egenproducerad 
förnybar icke­bränslebaserad  
energi 1 202 1 154
Total användning av förnybar 
energi 1 033 834 1 057 882
Andel förnybara källor i den totala 
energianvändningen (%) 97% 97%
Total energianvändning (MWh) 1 062 189 1 095 555
(E1­5­37) (E1­5­37a) (E1­5­37c) (E1­5­37c i) (E1­5­37c ii) 
(E1­5­37c iii) (E1­5­AR34) (E1­5­38b) 
(E1­5­38c) (E1­5­38e) (E1­5­39)
• Ökad energieffektivisering genom ny nätverks­
utrustning och energibesparande funktioner
• Hantering av elanvändning genom avveckling av 
äldre nätverk och optimering av anläggningar, 
exempelvis genom att placera enheter utom­
hus när så är möjligt för att minska behovet av 
kylning
• Beslut om att enbart använda förnybar el för 
att driva Telias egen verksamhet, samtidigt som 
bolaget söker alternativ till de fossilbaserade 
energikällor som återstår
• Produkter och tjänster som möjliggör minskad 
energianvändning hos kund.
96% av växthusgasutsläppen inom scope 2 (mark­
nadsbaserade) är kopplade till avtals instrument. 
Telia använder inte avtalsinstrument för försäljning 
av energi. (E1­AR45d)
Redovisningsprinciper: Energi
Över 95% av Telias totala energianvändning utgörs 
av el. Telias nätverksrelaterade verksamhet, inklusive 
mobil­ och fasta nät och datacenter, står för över 
97% av den totala elanvändningen. Elanvändningen 
baseras på bästa tillgängliga data per anläggning. 
I mer än 80% av fallen finns uppmätta eller utrust­
ningsspecifika elmätningar tillgängliga och faktisk 
elanvändning har tillämpats vid beräkningarna i dessa 
fall. För övriga anläggningar där el ingår i en gemen­
sam faktura (t.ex. hyrda eller delade anläggningar) 
och ingen direkt mätning finns tillgänglig beräknas 
elanvändningen genom att anläggningens yta kombi­
neras med verkliga mätningar från andra jämförbara 
anläggningar där energi data finns. Dessa uppskatt­
ningar används särskilt för samlokaliseringsplatser där 
Telia inte äger näten. Energi som säljs till kunder ingår 
inte i denna rapport.
85Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 86 =====

% förändring 
från 
föregående år
% förändring 
från basår
tCO2e- 
förändring 
från basår
Mål
Utsläpp av växthusgaser – tCO2e
Basår 
2018 2024 2025 2028 2030
Nettonoll 
2040
Scope 1 utsläpp av växthusgaser
Bruttoväxthusgasutsläpp, scope 1 10 568 5 473 4 503 ­18% ­57% ­6 065 1 902 1 057 1 057
Procentandel av scope 1­utsläpp av växthusgaser från reglerade system för handel med utsläppsrätter 3% 3% 5% ­ ­ ­ ­ ­ ­
Scope 2 utsläpp av växthusgaser
Bruttoväxthusgasutsläpp, scope 2, platsbaserade 99 834 82 485 59 157 ­28% ­41% ­40 677 ­ ­ ­
Bruttoväxthusgasutsläpp, scope 2, marknadsbaserade 20 312 4 789 3 605 ­25% ­82% ­16 707 3 656 2 031 2 031
Betydande scope 3-utsläpp av växthusgaser
Totala indirekta bruttoväxthusgasutsläpp, scope 3 895 055 607 323 579 277 -5% -35% -315 778 519 131 447 527 89 505
Inköpta varor och tjänster (kategori 1) 555 848 389 964 371 614 ­5% ­33% ­ 184 234 ­ ­ ­
Kapitalvaror (kategori 2) 190 906 104 094 112 642 8% ­41% ­78 264 ­ ­ ­
Bränsle­ och energirelaterad verksamhet (kategori 3) 30 517 39 577 35 435 ­10% 16% 4 918 ­ ­ ­
Transport och distribution i uppströms (kategori 4) 7 826 9 306 7 130 ­23% ­9% ­696 ­ ­ ­
Avfall som genereras i verksamheten (kategori 5) 18 044 1 277 996 ­22% ­94% ­17 048 ­ ­ ­
Affärsresor (kategori 6) 7 492 3 439 1 952 ­43% ­74% ­5 540 ­ ­ ­
Medarbetarnas pendling (kategori 7) 13 028 4 719 3 329 ­29% ­74% ­9 699 ­ ­ ­
Tillgångar som leasas i uppströms (kategori 8)* ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­
Transport och distribution i nedströms (kategori 9)* ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­
Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)* ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­ ­
Användning av sålda produkter (kategori 11) 39 075 14 843 10 420 ­30% ­73% ­28 655 ­ ­ ­
Slutbehandling av sålda produkter (kategori 12) 958 65 54 ­17% ­94% ­904 ­ ­ ­
Tillgångar som leasas i nedströms (kategori 13) 26 242 25 721 26 266 2% 0% 23 ­ ­ ­
Franchise (kategori 14) 59 31 16 ­48% ­73% ­43 ­ ­ ­
Finansiella investeringar (kategori 15) 5 060 14 286 9 424 ­34% 86% 4 364 ­ ­ ­
Totalt utsläpp av växthusgaser
Totalt utsläpp av växthusgaser (platsbaserat) 1 005 457 695 282 642 936 -8% -34% -362 521 - - -
Totalt utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserat) 925 935 617 586 587 384 -5% -36% -338 551 524 690 450 615 92 593
* ”Tillgångar som leasas i uppströms (kategori 8)”, ”Transport och distribution i nedströms (kategori 9)” och ”Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)” bedöms inte vara relevanta. (E1­4­34a) (E1­4­34b) (E1­6­44) (E1­6­AR46d) (E1­6­48a) (E1­6­48b) 
(E1­6­49a) (E1­6­52a) (E1­6­49b) (E1­6­52b) (E1­6­51) 
 E1-6   Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
86Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 87 =====

Redovisningsprinciper: Utsläpp av växthusgaser
Telia använder en kombination av metoder för 
utsläppsrapportering, inklusive beräkningsmetoder 
för branschgenomsnitt, leverantörsnivå och 
verksamhets­/produktnivå. De viktigaste källorna till 
utsläppsfaktorer är IEA, BEIS och CEDA. (E1­AR39b) 
Telias rapportering av växthusgasutsläpp är 
anpassad till växthusgasprotokollet (Greenhouse 
Gas Protocol) och GSMA­riktlinjerna. 
Telia redovisar sina utsläpp inom scope 1, scope 2 
(marknadsbaserade och platsbaserade) och scope 
3 på årsbasis och inkluderar följande gaser i sin 
växthusgasportfölj: CO2, CH4, N2O, HFCs, PFCs, SF6 
och NF3. Alla utsläppsdata rapporteras i enheten 
CO2e om inte annat anges. 
Den 1 juli 2025 slutförde Telia avyttringen av sin tv­ 
och medieverksamhet. Data för denna affärsenhet 
ingår därför endast för första halvåret 2025. 
(E1­6­47)
Utsläpp inom scope 1 och 2
Beräkningar av scope 1 och scope 2 baseras på 
egen energianvändning och läckage av köldmedium. 
Huvudsakliga källor till utsläppsfaktorer är IEA och 
BEIS. Telia använder dessa källor eftersom de är 
internationellt erkända som tillförlitliga, uppdateras 
regelbundet och är integrerade i Telias verktyg för 
hållbarhetsrapportering. Från och med 2024 har 
Telia förbättrat scope 2­utsläppsberäkningen för 
fjärrvärme i Sverige och Finland genom att byta 
från BEIS­faktorer till nationella eller stadsspecifika 
utsläppsfaktorer samt fördelningen av icke­förnybar 
till förnybar energi. Dessutom har 2024 data för 
Finland och Estland justerats. Uppgifterna ingår i 
datatabellerna Energi och Utsläpp av växthusgaser. 
(E1­AR45e)
Utsläpp inom scope 3
Växthusgasutsläppen för basåret 2018 har 
omräknats för att återspegla avyttrade bolag 
och säkerställa överensstämmelse med den 
nuvarande rapporteringsgränsen. De uppdaterade 
utsläppsfaktorerna har tillämpats på scope 3, 
kategori 1 och 2 för både 2018 och 2024, vilket 
medför att historiska och aktuella värden har 
reviderats. 
Standarden Corporate Value Chain (scope 3) 
användes för att beräkna samtliga 15 kategorier 
av utsläpp inom scope 3. De mest väsentliga 
kategorierna för Telia är:
– Scope 3, kategori 1: Köpta varor och tjänster 
– baserat på driftsutgifter, t.ex. utsläpp från 
utbyggnad och underhåll av nätverk samt inköpta 
mobiltelefoner och annan hårdvara, och  
– Scope 3, kategori 2: Kapitalvaror – baserat på 
kapitalutgifter, t.ex. inköpt nätverksutrustning. 
För att beräkna de mest väsentliga kategorierna 
använder Telia följande beräkningsmetoder:
 
% för respektive beräkningsmetod,  
scope 3, kategori 1 och 2*
År
Bransch- 
genom-
snitt
Leverantörs- 
nivå
Produkt- 
nivå
2018 71% 13% 16%
2024 51% 24% 25%
2025 50,5% 25,5% 24%
* Tabellen omfattar huvuddelen av utsläppen från kategori 1 
och 2 (87%) exklusive utsläppsdata från Tv och Media, LMT 
Lettland, Cygate Finland och SYV Joint Network i Finland. 
(E1­6­AR46g)
Branschgenomsnittsmetoden beräknar utsläpp 
med hjälp av globala branschgenomsnittliga 
utsläppsfaktorer (källa: CEDA) multiplicerat 
med utgifter. Telia använder CEDA som källa för 
utsläppsfaktorerna, eftersom deras faktorer är 
internationellt erkända som tillförlitliga, uppdateras 
årligen och är landsbaserade, vilket innebär att 
utsläppsfaktorn tillämpas för det land där köpet 
görs, dvs. Telias marknader. Utsläppsberäkningarna 
för scope 3, kategori 1 och 2 utförs i Telias interna 
verktyg för utsläppsberäkningar. Utsläppsfaktorerna 
ser olika ut för olika inköpskategorier och länder och 
presenteras i enheten kg CO2e/SEK. 
Leverantörsnivåmetoden baseras på rapporterade 
utsläpp (scope 1, scope 2 och i uppströms i scope 3) 
från olika leverantörer dividerat med leverantörens 
intäkter. Denna utsläppsfaktor presenteras också i 
enheten kg CO2e/SEK och multipliceras med utgifter. 
Produktnivåmetoden beräknar utsläpp baserat 
på de genomsnittliga utsläppen från olika 
produktkategorier (t.ex. mobiltelefoner, bärbara 
datorer, surfplattor etc.). Dessa utsläppsfaktorer 
anges i enheten kg CO2e/produkt och multipliceras 
med antalet inköpta produkter. 
Scope 3, kategori 1–7 och 11–15 ingår i Telias 
inventering. Följande ingår inte:
–  Kategori 8: leasad fordonsflotta, som rapporteras 
under scope 1.
–  Kategori 9: all logistikverksamhet ingår i kategori 
4. Telia betalar inte för någon transport eller 
distribution i nedströms.
–  Kategori 10: Telia säljer inga mellanliggande 
produkter, där bearbetning i nedströms skulle bli 
aktuell. (E1­AR46 i)
Inom kategori 11 exkluderas 3% av de produkter 
som säljs från beräkningen av koldioxidavtrycket, 
eftersom dessa utgör icke­kärnverksamhet och 
uppgifter om energiförbrukning saknas.
En bedömning har gjorts av eventuella 
begränsningar i Telias redovisningsmetoder, och 
inga väsentliga begränsningar har identifierats. 
Vissa siffror bygger på uppskattningar, däribland 
undersökningsbaserade och extrapolerade 
pendlingsdata (kategori 7). I BP­2 finns en 
fullständig förteckning över uppskattningar i 
värdekedjan. (E1­5­MDR­M)
Växthusgasintensitet 2025 2024
 Föränd-
ring från 
före-
gående år
Totala utsläpp 
av växthusgaser 
(platsbaserade) per 
nettointäkt (tCO2e/MSEK) 7,94 8,59 ­8%
Totala utsläpp 
av växthusgaser 
(marknadsbaserade) per 
nettointäkt (tCO2e/MSEK) 7,25 7,63 ­5%
(E1­6­54) (E1­6­55)
Redovisningsprinciper: Växthusgasintensitet
Koncernens externa intäkter för kvarvarande 
verksamhet (not K6) och totala växthusgasutsläpp 
(scope 1, 2 och 3) har använts för beräkningen. 
87Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 88 =====

E1-7, E1-8   Växthusgasupptag 
genom koldioxidkrediter och 
intern koldioxidprissättning
Koldioxidkrediter
Telia köper årligen frivilliga koldioxidkrediter för 
att balansera återstående växthusgasutsläpp från 
scope 1, scope 2 (marknadsbaserade) och scope 
3, kategori 6 (affärsresor). Genom pågående 
åtgärder för att minska utsläppen räknar Telia med 
att minska beloppet av krediter som behövs varje 
år. Telia har inget långfristigt avtal om kreditköp 
eller upphävande av krediter i framtiden. Bolaget 
köper koldioxidkrediter utanför sin värdekedja. 
Under 2025 köptes och upphävdes krediter för 
att täcka 10 059 ton CO2e. De totala utgifterna för 
koldioxidkrediter under 2025 var 1 634 917 kronor. 
(E1­7­56b)
Telia rapporterar inköp av koldioxidkrediter 
separat, utanför rapporteringen av 
växthusgasutsläpp. Koldioxidkrediter rapporteras 
inte som koldioxidreducerande aktivitet eller som 
åtgärd för att nå Telias nettonollmål. (E1­AR61) 
Koncernens miljöpolicy behandlar inte upptag av 
växthusgaser, men Telias koncerninstruktion för 
miljöfrågor behandlar koldioxidupptag.
Telia har fyra projekt i den frivilliga 
koldioxidkreditportföljen för 2025 (E1­7­58b):
1. Förbättrad skogsförvaltning, Vastolegno 
IMF, Boumba­et­Ngoko Forest Conservation, 
Kamerun, Verra­certifiering VCS2897.
2. Förbättrad skogsförvaltning, Green Gold 
Loreto, Peru, Verra­certifiering VCS2345.
3. Skogsplantering/återbeskogning, Delta Blue 
Carbon, Pakistan, Verra­certifiering VCS2250
4. Biokol, Four Bordet, Frankrike , Puro­
certifiering PURO619736 i linje med ICROA.
Telia tar emot uppsägningsdokumenten för 
varje inköpt koldioxidkredit och gör inga 
egna beräkningar eller bedömningar av de 
utfärdade krediterna. Samtliga projekt är externt 
validerade av kreditgivaren. (E1­7­58b). Alla Telias 
koldioxidkrediter baseras på biogent upptag. 
(E1­AR62b)
100% av krediterna avser utsläpp av 
växthusgaser från atmosfären och 0% är 
kopplade till minskningsåtgärder. 100% av 
krediterna är certifierade enligt de erkända 
kvalitetsstandarderna Verra och Puro. 1% av 
krediterna utfärdas från projekt inom EU. 0% 
av krediterna kvalificeras som en motsvarande 
justering enligt artikel 6 i Parisavtalet. (E1­AR62a) 
(E1­AR62c) (E1­AR62d) (E1­AR62e)
 
Växthusgasneutralitet
Telia har som mål att uppnå nettonollutsläpp av 
växthusgaser över hela värdekedjan till 2040. 
Bolaget kommer att neutralisera återstående 
växthusgasutsläpp efter att ha uppnått en 
minskning på 90%. Telia har ännu inte fastställt 
några planer för denna neutralisering. (E1­7­
60) Telia hävdar inte växthusgasneutralitet i sin 
värdekedja. (E1­7­61) Telia tillämpar inte någon 
intern koldioxidprissättning. (E1­8­62)
 
Härifrån kommer Telias växthusgasutsläpp
• Utbyggnad och 
underhåll av nätverk
• Nätverksutrustning
• Mobiltelefoner
• Övrig hårdvara
• Leverantörer av 
medieinnehåll
• Övriga inköpta varor 
och tjänster
83% 
Scope 3:  
kategori 1 och 2
Inköpta varor 
och tjänster samt 
kapitalvaror
Övrigt i 
leveranskedjan
Kundledet Telias egen verksamhet
6% 
Scope 3: 
• Användning av sålda 
produkter
• Tillgångar som leasas 
i nedströms
10% 
Scope 3:  
T.ex.:
• Affärsresor
• Sluthantering  
av produkter
• Nedmon tering  
av nätverk
1% 
Scope 1 (<1%) och Scope 2 (<1%)
• Direkta utsläpp
• Egen energianvändning
 
Mer än 90% av 
växthusgasutsläppen 
genereras i leveranskedjan.
Värdekedja
Leveranskedja
 
88Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 89 =====

E5 Resursanvändning 
och cirkulär ekonomi
Tillvägagångssätt
Att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi och 
nyttja naturresurserna effektivare är avgörande 
för att hantera klimatförändringar och för att 
kunna leva inom de gränser som är säkra för såväl 
mänskligheten som planetens ekosystem. Telia 
förbinder sig till ansvarsfull resursanvändning i 
hela sin värdekedja. 
Därför har Telia åtagit sig att senast 2030 uppnå 
noll avfall i egen verksamhet, inklusive i arbetet 
med utbyggnad och underhåll av nätverk. Genom 
olika initiativ främjar Telia återtagning, renovering 
och återanvändning av mobiltelefoner samt 
kundutrustning (CPE) som routrar, digitalboxar och 
nätverksutrustning.
Digitaliseringen kan generellt öka takten i 
omställningen till en cirkulär ekonomi genom att 
göra det möjligt för olika sektorer att använda 
energi, bränsle, vatten och andra natur resurser 
effektivare.  Som leverantör av uppkoppling 
tillhandahåller Telia verktyg för utveckling av 
cirkulära affärs modeller som plattformsdelning.
I många fall, möjliggör digitala lösningar 
att fysiska produkter ersätts eller minskar i 
antal. Dessa effekter är ibland indirekta, men 
återspeglar betydelsen av uppkoppling – Telias 
kärnverksamhet.
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan*
Resursutarmning av material som används i produktportföljen, 
nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll av nätverk, samt i 
förpackningar. 
 1 – –
Bortskaffande av farligt avfall (bekämpningsmedelsbehandlade trästolpar, 
elektriskt avfall och batterier) kan potentiellt orsaka skador på jord, vatten 
eller mark
–  17
Risk för brist på sällsynta material som används i inköpta produkter
Beroende: Naturrelaterat  1 – –
Risk för att inte uppfylla regelverk relaterade till cirkulär ekonomi och 
avfallshantering
Beroende: Naturrelaterat
 Negativa inverkningar      Positiva inverkningar      Risker      Möjligheter                 Uppströms    Egen verksamhet    Nedströms
* Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73.
89Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 90 =====

E5 ESRS 2 IRO-1   Identifiering 
och bedömning av 
circulärekonomiska väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 
(IRO:er) har kartlagts inom hela Telias värdekedja 
– uppströms, nedströms och i den egena verk­
samheten – genom en dubbel väsentlighetsanalys 
(DMA) där interna experter har deltagit. Telias 
mest betydande inflödesrelaterade IRO:er avser 
inköpta produkter och tjänster, som normalt ligger 
utanför bolagets direkta operativa kontroll. Dessa 
identifierades med hjälp av offentligt tillgänglig 
information. Avfall och utflödesrelaterade IRO:er 
baserades på uppgifter från de entreprenörer som 
hanterar Telias avfallsflöden. Dessutom omfattade 
analysen IRO:er som är kopplade till produkter 
som säljs eller leasas ut till kunder. Cirkularitets­
aspekter utvärderades med hjälp av interna data 
om kundinteraktioner och användningsmönster. 
(E5­IRO­1­11a)
 E5-1   Policyer för 
resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
Telias miljöpolicy är styrande för bolagets 
cirkularitets arbete. Policyn identifierar resurs­
användning och cirkularitet som en viktig miljö­
aspekt för Telia. Resursanvändning och cirkularitet 
omfattar inflöden och utflöden av material samt 
avfall och energi i hela värdekedjan. (E5­1­14)
I enlighet med policyn tillämpar Telia de cirkulära 
principerna för att förebygga, minska, återanvända 
och återvinna (med implementering i samma 
ordning) i sin verksamhet och vid utformning av 
kunderbjudanden. Dessa principer inkluderar 
minimering av resursanvändning, minskning 
av svinn och prioritering av sekundära (icke 
orörda) resurser i bolagets verksamhet och 
inköpsprocesser. Mer information om Telias 
resursinflöden finns i avsnitt E5­4. (E5­1­
15a) (E5­AR9a) Policyn anger också att Telia 
prioriterar leverantörer och partners som har 
vetenskapsbaserade klimatmål och planer för 
minskade utsläpp och som tillämpar principer 
för cirkulär ekonomi. Genom att delta i bransch­
organisationen GSMA:s cirkularitetsarbete har 
Telia åtagit sig att uppfylla cirkularitetsmålet 
GSMA 2030. I och med detta engagemang har 
miljö policyn anpassats till sektorövergripande 
cirkularitetsprioriteringar. (E5­1­15b) (E5­1­MDR­P) 
Information om koncernens miljöpolicy finns i 
Telias policytabell. 
 E5-2   Åtgärder och resurser för 
resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
Telias produktutvecklings­ och inköpsprocesser 
omfattar miljöscreening med fokus på utsläpp, 
energi, avfall och farliga ämnen, i syfte att 
kontrollera vilka produkter som kommer in i 
bolagets flöden.
Bolaget avser även att skala upp sina cirkulära 
affärsmodeller och därmed öka livslängden för 
elektronik och öka graden av återvinning. Dessa 
modeller kräver ett skifte i kundernas uppfattning, 
men efterfrågan ökar tack vare det mervärde som 
Telia kan erbjuda. Istället för att bara leverera 
en produkt förbättrar Telia erbjudandet genom 
tjänster som hårdvarusupport, reparationer och 
försäkringar. När det gäller resursanvändning och 
cirkulär ekonomi är Telias viktigaste aktiviteter:
Minimering av avfall som lämnas till deponi eller 
förbränning
Var och en av Telias marknader är ansvariga för 
att ta fram planer för hur man når noll avfall senast 
2030, det vill säga situationen att inget avfall går 
till förbränning eller deponi. Istället ska avfallet 
förebyggas, minskas, återanvändas eller återvin­
nas. Förväntade resultat är bland annat minskad 
miljöpåverkan på grund av minimering av avfall. 
Denna åtgärd gäller Telias egen verksamhet samt 
utbyggnad och underhåll av nätverk (uppströms). 
Den gäller för fem av Telias marknader: Sverige, 
Finland, Norge, Litauen och Estland. Denna åtgärd 
granskas årligen och förväntas pågå fram till 2030.
Under 2025 förtydligade Telia sin ambition för 
2030 genom att utesluta avfall som på grund av 
regulatoriska begränsningar inte kan återanvändas 
eller återvinnas, exempelvis bekämpningsmedels­
behandlade telefonstolpar i trä. Efter att detta för­
tydligande tillämpats återanvändes eller återvanns 
95% av det totala avfallet. (E5­3­24e) 
Inberäknat allt avfall återanvändes eller 
återvanns 75% av avfallet medan 25% gick till 
förbränning och <1% gick till deponi under 2025. 
Möjligheterna till återvinning och återanvändning 
skiftar mellan Telias marknader och mellan olika 
avfallstyper. 
Ökad livslängd för utrustning
Telia utvecklar och genomför åtgärder för att öka 
livslängden på produkter i sin portfölj och arbetar 
för att hjälpa kunder att byta till produkter med 
lägre miljöpåverkan. 
a) Uppmuntra kunderna att returnera begagnade 
mobiltelefoner till Telia för inbyte eller återvinning.
Alla Telias marknader erbjuder återtagningskanaler 
för begagnade mobiltelefoner. Vid slutet av 2025 
var Telias återtagningsgrad för mobil telefoner 
13% av alla sålda mobiltelefoner till privatkunds­
segmentet. Samtliga av dessa telefoner åter­
användes efter reparation eller återvanns genom 
kontrollerade återvinningsorganisationer.  
b) Fortsätta att erbjuda renoverad utrustning.
Alla Telia­marknader erbjuder renoverade 
mobiltelefoner till sina kunder. Telia har också 
börjat sälja begagnade bärbara datorer (i Finland, 
Estland och Litauen) och surfplattor (i Finland, 
Norge, Estland och Litauen). Vid utgången av 
2025 var 6% av alla B2C­ mobiltelefoner som 
såldes av Telia renoverade. (E5­2­20d)
c) Förlänga mobiltelefonernas livscykel via Device 
as a Service (DaaS).
I en DaaS­försäljningsmodell returneras mobil­
telefoner till Telia av B2B­kunder efter en leasing­
period och förbereds för vidare användning. Telia har 
implementerat DaaS i Finland, Sverige och Norge. 
Vid utgången av 2025 såldes 27% av B2B­mobil­
telefonerna som DaaS på dessa tre marknader. 
d) Fortsätta att distribuera renoverad 
kundutrustning (CPE). Telia återanvänder CPE som 
digitalboxar och routrar på sina fem marknader. 
Vid utgången av 2025 var 25% av all CPE 
renoverade enheter.
90Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 91 =====

Dessa cirkularitetsåtgärder bidrar till målen 
för den cirkulära ekonomin i den europeiska 
gröna given och EU:s handlingsplan för cirkulär 
ekonomi. Bland de förväntade resultaten av 
dessa åtgärder kan nämnas hållbar intäktstillväxt 
och minskad miljöpåverkan genom optimerad 
materialanvändning och minskat avfall. 
Samarbete kring cirkularitet
Samarbeten gör att Telia kan bli bättre på att 
förstå och hantera bolagets inverkningar, risker 
och möjligheter sett till cirkularitet. Samarbete med 
andra aktörer i ekosystemet telekommunikation är 
också viktigt för att etablera sektorns cirkularitet. 
Telia är medlem i projektgruppen GSMA Circular 
Economy for Mobile Devices. 
Under 2024–2025 deltog Telia i Nordic 
Circular Accelerator, ett samarbetsprojekt med 
inriktning på datadelning för cirkulära arbetssätt. 
Telia bidrog med en fallstudie tillsammans 
med leverantörer av nätverksutrustning och 
installationer med fokus på cirkularitet kopplat till 
nätverksanläggningar. (E5­AR11) (E5­2­MDR­A)
 E5-3  Mål för resursanvändning 
och cirkulär ekonomi
Telias nollavfallsambition avser de övre nivåerna 
i avfallshierarkin. Detta innebär att allt överblivet 
material ska återanvändas, användas för nya 
ändamål eller återvinnas, och att ingenting ska gå 
till förbränning eller deponi, år 2030. (E5­3­25) 
Målets omfattning inkluderar avfall som härrör från 
nätverksinstallationer och ­reparationer, tekniska 
installationer och fältarbeten, kontor och butiker. 
(E5­3­23)
Det mesta av Telias avfall kommer från 
uppbyggnad av nätverksinfrastruktur, som att 
lägga kablar eller sätta upp mobilmaster och 
­torn. En begränsad mängd avfall kommer från 
kontorsverksamhet eller butiker. Huvudsakliga 
avfallskategorier är asfalt, grus och jord. Endast 
3% av det totala avfallet utgörs av elektrisk eller 
elektronisk utrustning. Detta återanvänds eller 
återvinns.
Under året har Telia åtagit sig att uppfylla 
GSMA:s cirkularitetsmål, som syftar till att 
hålla mobila enheter i bruk längre och minska 
resursanvändningen. Telia åtar sig att samla in 
begagnade mobiltelefoner genom återtags­
program och leasingupplägg motsvarande 20% 
av antalet sålda mobiltelefoner fram till 2028, 
och att reparera, återanvända eller återvinna 
de insamlade mobiltelefonerna. Telia genomför 
återtagningskampanjer på alla marknader. 
(E5­3­24e) 
Användning av primära råvaror är en kritisk 
angelägenhet för teknikfokuserade industrier, och 
varje företag har en roll att spela i att ställa om 
till en cirkulär ekonomi och förlänga livscykeln 
på de material som används. Inom ramen för 
Telias verksamhet kommer denna användning 
att reduceras genom ökad återtagning samt 
ökad försäljning av renoverade mobiltelefoner. 
(E5­3­24c) Telias mål inom detta område är 
frivilliga snarare än obligatoriska. (E5­3­27) Mer 
information om målen för resursanvändning 
och cirkulär ekonomi finns i tabellen över Telias 
hållbarhetsmål. (E5­2­MDR­T)
Redovisningsprinciper: Återtagningsgrad
Återtagningsgraden anger andelen mobiltelefoner 
som kunderna lämnar tillbaka till Telia. För att 
beräkna återtagningsgraden jämförs antalet 
mobiltelefoner som samlas in genom återköp och 
avslutad leasing med antalet sålda nytillverkade 
mobiltelefoner. 
 E5-4  Resursinflöden 
I Telias DMA utgörs den största inflödesrelaterade 
inverkningen av utarmning av resurser 
som används i Telias utrustning, särskilt i 
produktportföljen, nätverksutrustning, material 
som används vid utbyggnad och underhåll av 
nätverk samt förpackningar.
När det gäller produktportföljen innefattar de 
största utrustningskategorierna kundutrustning 
som routrar och digitalboxar, mobiltelefoner 
och SIM­kort. Telia kan påverka hur utrustning 
anskaffas och försöka styra sina kunders 
användning av enheterna genom cirkulära 
affärsmodeller som ökar enheternas livslängd.
Nätverksutrustning består av både aktiva och 
passiva material, däribland elektroniska enheter, 
servrar, antenner och kablar som används i mobil­ 
och fasta nätverk.
Material som används för utbyggnad och 
underhåll av nätverk inkluderar byggmaterial, 
metaller och asfalt. (E5­4­30)
 E5-5  Resursutflöden
Avfall från egen och nätverksrelaterad verksamhet 
är en av Telias mest betydande miljöaspekter. 
För att uppnå sitt nollavfallsmål strävar bolaget 
efter att öka avfallsåtervinningen och förlänga 
livscykeln på de material som används i den egna 
verksamheten, inklusive utbyggnad och underhåll 
av nätverk. Telia eftersträvar att ta sig upp i 
avfallshierarkin genom att prioritera att förebygga 
och minska mängden avfall och samtidigt öka 
graden av återanvändning och återvinning.
Resursutflöden
Byggavfall, elektronikavfall och batteriavfall 
är de största avfallskategorierna för Telia. 
Avfallskategorier och exempel på material som 
förekommer i Telias avfall är: 
Avfallskategori Material*
Batterier Blybatterier, nickel­kadmiumbatterier, 
litiumjonbatterier
Kablar Kopparkablar, blymantlade 
optofiberkablar, blyfria/plastmantlade 
kopparkablar
Byggavfall Asfalt, slam/slamvatten, sten/grus/
betong, trä
Elektronik  Elektronik från nätverk, datorer, annan 
elektronik och mobiltelefoner 
Metall Aluminium, koppar, järn, rostfritt stål  
Övrigt Bioavfall, lysrör, bekämpningsmedels­
behandlade trästolpar, lampor, papper
*Icke­uttömmande lista
(E5­5­38a) (E5­5­38b)
91Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 92 =====

Insamling av avfallsdata
För att kunna uppfylla sin nollavfallsambition 
arbetar Telia kontinuerligt för att förbättra data­
insamling och datakvalitet. Entreprenörer och 
avfallshanteringsföretag ger för närvarande Telia 
vissa uppskattningar efter bästa förmåga, samti­
digt som de anpassar sig för att leverera Telia­spe­
cifika data under de kommande åren. (E5­5­40)
Inget radioaktivt avfall produceras till följd av 
Telias verksamhet, enligt definitionen i artikel 3.7 i 
rådets direktiv 2011/70/Euratom. (E5­5­39)
Eftersom Telia inte producerar några varor i sin 
egen verksamhet har redovisningarna för E5­4­
31 och E5­5­36 inte bedömts vara väsentliga. 
Därför har inga kvantitativa data integrerats 
i hållbarhetsrapporten, kopplade till dessa 
upplysningar.
Redovisningsprinciper: Avfall
Informationen sammanställs via leverantörsportaler 
eller undersökningar som skickas till entreprenörer 
och avfallshanteringsföretag, vilka förser Telia 
med information om mängden avfall och 
behandlingsmetoder, delvis genom uppskattningar 
efter bästa förmåga. Avfallsinformationen täcker 
såväl den egna verksamheten som utbyggnad 
och underhåll av nätverk. Äldre avfallstyper 
som omfattas av lagstadgade eller tekniskt 
oundvikliga behandlingsmetoder – däribland 
bekämpningsmedelsbehandlade trästolpar, 
för vilka förbränning är den enda tillåtna 
bortskaffningsmetoden – är undantagna från 
omfattningen av Telias nollavfallsmål. Avfall 
rapporteras i ton.
Totalt avfall (ton) 2025 2024
Totalt farligt avfall 19 142 22 661
Totalt icke­farligt avfall 30 592 34 420
Totalt avfall 49 733 57 081
Totalt återvunnet avfall 37 064 39 842
Totalt ej återvunnet avfall 12 669 17 239
Andel ej återvunnet avfall av 
totalt avfall 25% 30%
Icke-farligt fast avfall (ton) 2025 2024
Avfall till förbränning 1 319 1 458
Avfall till deponi 222 120
Övrig bortskaffningsverksamhet ­ ­
Avfall till bortskaffning 1 541 1 577
Återvinning 28 454 4 987
Återanvändning 597 27 856
Övrig återvinningsverksamhet ­ ­
Totalt avfall som avleds från 
bortskaffning 29 051 32 843
Totalt icke-farligt avfall 30 592 34 420
(E5­5­37a) (E5­5­37b) (E5­5­37c) (E5­5­37d) 
Farligt fast avfall (ton) 2025 2024
Avfall till förbränning 11 050 15 649
Avfall till deponi 78 12
Övrig bortskaffningsverksamhet ­ ­
Avfall till bortskaffning 11 128 15 662
Återvinning 7 569 6 800 
Återanvändning 445 199
Övrig återvinningsverksamhet ­ ­
Totalt avfall som avleds från 
bortskaffning 8 013 6 999
Totalt farligt avfall 19 142 22 661
Återanvändning Återvinning Förbränning 
med och 
utan energi­
återvinning
Förbränning av 
bekämpnings­
medels  behandlade 
trästolpar
Deponi
2% 73% 21%4% <1%
Telias typer av återvinning och avfallsbehandling
92Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 93 =====

Taxonomi-
rapportering 
 
Telia har rapporterat enligt artikel 8 i EU:s 
taxonomiförordning sedan 2021 och bygger vidare 
på sin förmåga att rapportera enligt EU:s taxonomi 
samt utvecklar sina rapporteringsmetoder. 
Telia följer kontinuerligt utvecklingen i det 
regulatoriska landskapet och har därför antagit den 
delegerade akten om ändring av de delegerade 
akterna om upplysningar enligt taxonomin och 
om klimat och miljö och dess bilagor av den 4 juli 
2025, som godkändes av Europeiska kommissionen 
i januari 2026. Detta innebär att bolaget från och 
med den 1 januari 2026 endast rapporterar icke­ 
finansiell verksamhet enligt EU:s taxonomi. Under 
2024 rapporterade Telia som en blandad koncern 
och redovisade finansiella KPI:er för dotter­
bolagen Telia Finance och Telia Försäkring utöver 
den egna verksamheten. Den taxonomi omfattade 
verksamheten i dessa dotterbolag uppfyller dock 
inte den nyligen införda väsentlighetströskeln och 
ingår därför inte i Telias rapportering för 2025. 
Telia bedömer potentiell väsentlighet internt och 
följer kontinuerligt lagstiftningsutvecklingen och 
Europeiska kommissionens vägledning.
Telia har tillämpat väsentlighetsundantaget i enlig­
het med artikel 2(1a) och 2(1b) i den delegerade 
rättsakten om upplysningar och tillämpat väsentlig­
hetströskeln i sina principer för rapportering enligt 
EU:s taxonomi. Bolaget redovisar därför inte 
taxonomi indikatorer för ekonomisk verksamhet som 
omfattas av taxonomin eller är förenlig med denna 
till mindre än 10% av aktuellt KPI. 
Ett av dotterbolagen till Telia Company AB, 
Telia Litauen, rapporterar enligt EU­taxonomin 
som en del av sin årsredovisning. EU:s 
taxonomiinformation avseende Telia Litauen ingår 
även i denna koncernredovisning. 
Endast en begränsad procentandel av Telias 
verksamhet omfattas idag av EU­taxonomin, 
eftersom telekommunikationsnätverk inte ingår 
i denna (se Finansiella nyckeltal på sidorna 
95­96). Eftersom nätverken är centrala för 
telekommunikationsbranschen har aktörer 
inom denna bransch förespråkat att nätverk ska 
inkluderas i framtida delegerade rättsakter för 
EU­taxonomin med specifika och ändamålsenliga 
kriterier. 
Bedömning av ekonomiska verksamheter
Telia har analyserat samtliga ekonomiska 
verksamheter för att fastställa vilka som 
omfattas av EU­taxonomin. De för Telia 
taxonomiberättigade verksamheterna för 
räkenskapsåret 2025 presenteras i tabellen till 
höger. Av de tre taxonominyckeltalen överstiger 
endast ackumulerad OPEX väsentlighetströskeln 
om 10% och redovisas därför på sidan 96.
Bedömning av förenlighet med taxonomin    
För att en ekonomisk verksamhet ska definieras 
som miljömässigt hållbar måste den ge ett 
väsentligt bidrag till sitt miljömål, inte orsaka 
betydande skada på andra miljömål samt bedrivas 
i enlighet med vissa minimikrav. För 2025, Telia 
rapporterar inga aktiviteter i förenlighet med 
taxonomin.
Verksamheter som 
omfattas Beskrivning
CCM 8.1 Databehandling, 
värdtjänster o.d. 
Under denna verksamhet rapporterar Telia datacenter – anläggningar 
som används för centraliserad lagring, hantering eller bearbetning av data 
– tillsammans med all infrastruktur och utrustning som behövs för detta. 
Rapporterade datacenter används av externa kunder och för bolagets interna 
behov. Telia har avgränsat sin rapportering till att fokusera på datacenter vars 
energianvändning möter en specificerad tröskel och som är kritiska för nätverkens 
kärnverksamhet på en specifik marknad eller för bolagets hela verksamhet.
CCM 8.2 Datadrivna 
lösningar för minskningar 
av växthusgasutsläpp 
Under denna verksamhet rapporterar Telia produkter och tjänster som i 
betydande utsträckning möjliggör för kunder att minska sin klimatpåverkan. 
Bolaget utesluter däremot dataöverföringsfasen eller tekniker som krävs för 
dataöverföringsprocesser. Bolaget tillhandahåller för närvarande följande lösningar 
med betydande nyttoeffekter (eng. enablement effects) för kunderna: 
 – Fjärrmötestjänster
 – IoT­lösningar för smarta byggnader och energidistribution
CE 4.1 Tillhandahållande 
av datadrivna IT­ och  
OT­lösningar 
Under denna verksamhet rapporterar Telia IoT­lösningar som används för 
fjärrövervakning och prediktivt underhåll. Det finns ingen överlappning med 
lösningar som rapporteras under CCM 8.2.
CE 5.1 Reparation, 
renovering och 
återtillverkning 
Under denna verksamhet rapporterar Telia reparationstjänster – främst av 
mobiltelefoner – men även av viss kundplacerad utrustning som tillhandahålls 
till enskilda kunder eller företag via Telias egna serviceverkstäder eller bolagets 
servicepartners. 
CE 5.4 Försäljning av 
begagnade varor
Under denna verksamhet rapporterar Telia dels försäljning av begagnade 
och renoverade mobiltelefoner på alla sina marknader, dels försäljning av 
kontorsutrustning i Estland. 
CE 5.5 Produkter som 
tjänst och andra cirkulära 
användnings­ och 
resultatorienterade 
tjänstemodeller
Under denna verksamhet rapporterar Telia tillhandahållande av mobiltelefoner till 
företagskunder via sitt Device as a Service­erbjudande.
93Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 94 =====

Väsentligt bidrag
För Telias taxonomiomfattade verksamhet 
relaterad till begränsning av klimatförändringar 
(CCM) bedöms inget datacenter som rapporteras 
under verksamhet CCM 8.1 uppfylla kraven för 
väsentligt bidrag. 
Telia har tidigare utvärderat möjligheten att 
implementera EU:s uppförandekod för datacenter, 
ett frivilligt initiativ som syftar till att förbättra 
energieffektivitet och hållbarhet. Hittills har ett 
av Telias rapporterade datacenter implementerat 
EU:s uppförandekod. Denna implementering har 
inte verifierats av tredje part. 
Avseende datadrivna lösningar som redovisas 
under verksamhet CCM 8.2 har Telia tidigare 
bedömt att tjänster för distansmöten samt IoT­lös­
ningar för byggnader och samhällsnyttor bidrog 
väsentligt till begränsning av klimatförändringar, 
baserat på jämförelser av koldioxidavtryck och 
möjliggjord klimatnytta. Dessa tjänster visade 
betydande minskningar av växthusgasutsläpp och 
i vissa fall även energi eller elbesparingar. Under 
2025 har Telia dock omvärderat sin metodik och 
anpassat den till vedertagen branschpraxis för 
CCM 8.2 för att säkerställa en mer konservativ 
rapportering. Då ingen livscykelanalys har genom­
förts för dessa tjänster rapporteras de nu som 
icke­förenliga. 
För Telias EU­taxonomiomfattade verksamhet 
kopplad till målet Omställning till cirkulär ekonomi 
(CE) finns det inte tillräckligt med information för 
att bestämma graden av förenlighet. Följande 
verksamheter bedöms därför inte uppfylla 
kriterierna för väsentligt bidrag till CE­målet: 
4.1 Tillhandahållande av datadrivna IT­ och 
OT­lösningar, 5.1 Reparation, renovering och 
återtillverkning, 5.4 Försäljning av begagnade 
varor, 5.5 Produkter som tjänst och andra 
cirkulära användnings­ och resultatorienterade 
tjänstemodeller. Detsamma gäller för inköp av 
EU­taxonomiomfattade och/eller ­förenliga 
produkter och tjänster, främst CCM 6.5 Transport 
med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon 
och CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader. 
Kriterier avseende att Inte orsaka betydande 
skada
För verksamheterna CCM 8.1 och CCM 8.2 
genomfördes en bedömning av kriterierna 
avseende att Inte orsaka betydande skada (Do No 
Significant Harm, DNSH). 
För DNSH­kriterier relaterade till EU­taxonomins 
mål Anpassning till klimatförändringar (CCA) 
tillämpades Telias fysiska klimatriskanalys på 
koncernnivå, som beskrivs i avsnitt E1 ESRS2 
IRO­1. I förhållande till verksamhet CCM 8.1 har 
bolaget gjort fördjupade platsspecifika analyser. 
Telia bedömer att analysen som finns tillgänglig 
på bolagsnivå, uppfyller kravet för de datadrivna 
lösningarna som redovisas under verksamhet CCM 
8.2, eftersom digitala tjänster inte är platsspecifika. 
För DNSH­kriterier relaterade till EU taxonomins 
mål Hållbar användning och skydd av vatten och 
marina resurser som är relevanta för verksamhet 
CCM 8.1 gjordes en bedömning för att säkerställa 
att kraven uppfylls. Telia är inte höggradigt 
beroende av vatten i sin verksamhet och i fall 
där datacenter använder vattenbaserad kylning 
återcirkuleras vattnet i ett slutet system. Samtliga 
Telias anläggningar, inklusive datacenter, ligger 
i områden med anslutning till infrastruktur 
för kommunalt vatten. Vid planeringen av 
sina datacenter följer bolaget alla relevanta 
lagar och förordningar, inklusive när det gäller 
miljöinverkansanalyser och krav som hör samman 
med sådana om bedömning av inverkan på vatten. 
För DNSH­kriterier relaterade till CE som är 
relevanta för CCM 8.2 genomfördes en ytterligare 
bedömning. Kriterierna uppfylls baserat på 
följande: 
• Telia tillverkar inga servrar eller 
datalagringsutrustning utan köper in sådan 
utrustning från leverantörer inom EU. Dessa 
leverantörer förser sina produkter med 
CE­märkning enligt Europaparlamentets och 
rådets direktiv 2009/125/EG. Efterlevnaden 
stärks också genom leverantörskrav baserade 
på Telias uppförandekod för leverantörer 
• Telia ställer specifika krav på sina leverantörer 
när det gäller begränsade och förbjudna ämnen 
som omfattas av EU­direktiven om begränsning 
av användning av vissa farliga ämnen och om 
avfall från elektrisk och elektronisk utrustning 
(WEEE)
• Telia följer lokala regler och krav för 
avfallshantering, samt EU:s WEEE­
lagstiftning. Dessutom köper bolaget in 
avfallshanteringstjänster från leverantörer med 
relevanta licenser på sina respektive marknader. 
Sociala minimiskyddsåtgärder 
Sociala minimiskyddsåtgärder säkerställs genom 
implementering av policyer och instruktioner på 
koncernnivå relaterade till ämnen som mänskliga 
rättigheter, bekämpning av mutor och korrup­
tion, beskattning och rättvis konkurrens. Dessa 
policyer och instruktioner lever upp till relevanta 
internationella standarder och riktlinjer och 
beskrivs kortfattat i avsnittet Styrningsramverk. 
Dessa ämnen återspeglas dessutom fullt ut i Telias 
riskhanteringsprocess, som är en integrerad del 
av bolagets affärsplaneringsprocess och uppfölj­
ningen av dess resultat. Mer information om Telias 
riskhanteringspraxis och huvudriskområden finns 
i avsnittet Riskuniversum. Telias tillvägagångssätt 
för att bedöma bristande efterlevnad gentemot 
bolagets policyer och instruktioner innefattar 
kontinuerlig tillbörlig aktsamhet och olika uppfölj­
ningsprocedurer, inklusive klagomålsmekanismer, 
revisioner och leverantörskontroller. 
Redovisningsprinciper: EU:s taxonomi
EU­taxonomins KPI definieras enligt följande av 
Telia 2025:
Omsättning (turnover) definieras som externa 
intäkter enligt International Financial Reporting 
Standards (IFRS), vilket motsvarar externa intäkter i 
Teliakoncernens totalresultatrapporter, t.ex. inklusive 
endast kvarvarande verksamhet. Se not K5 och K6.
Kapitalutgifter (CAPEX) definieras som tillägg 
till materiella anläggningstillgångar, immateriella 
tillgångar och nyttjanderättstillgångar 
under räkenskaps året före avskrivningar och 
nedskrivningar. Tillägg till goodwill samt film­ och 
programrättigheter ingår inte i kapitalutgifter. Tillägg 
definieras som investeringar under räkenskapsåret 
(netto efter eventuella erhållna statliga bidrag) och 
inkluderar tillägg som härrör från rörelseförvärv 
samt bruttoökningar av förpliktelser för återställning 
av tillgångar (kostnader för nedmontering och 
återställning), men exkluderar förskott och 
förskottsbetalningar.
94Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 95 =====

Driftsutgifter (OPEX) definieras som direkta 
kostnader som inte redovisas som tillgångar 
och som avser forskning och utveckling, 
byggnadsrenoveringsåtgärder, kortsiktiga 
hyresavtal, underhåll och reparationer och alla 
andra direkta utgifter relaterade till det dagliga 
underhållet av fastigheter, anläggningar och 
utrustning, som utförs av bolaget eller tredje part 
till vilken verksamhet har lagts ut på entreprenad, 
och som är nödvändiga för att säkerställa en fortsatt 
och effektiv funktion hos sådana tillgångar. Måttet 
driftsutgifter (OPEX) i EU­taxonomin inkluderar 
endast kvarvarande verksamhet. 
Direkta kostnader relaterade till forskning och 
utveckling som inte redovisas som tillgångar, 
motsvarar beloppet för forsknings­ och 
utvecklingskostnader i Telias totalresultatrapporter 
för koncernen, exklusive relaterade avskrivningar 
och nedskrivningskostnader. Telia har antagit en 
strikt tolkning av de dagliga underhållsutgifterna och 
har till exempel inkluderat endast kostnader som är 
nödvändiga för underhåll och service av materiella 
anläggningstillgångar. EU­taxonomins KPI­
definitioner för omsättning (turnover), driftsutgifter 
(OPEX) och kapitalutgifter (CAPEX) är inte helt 
i linje med liknande mått som används i Telias 
koncernredovisning. I EU­taxonomirapporteringen 
har därför vissa justeringar gjorts avseende Telias 
finansiella mått. Telias tolkningar av EU­taxonomins 
KPI­definitioner baseras på vägledning från 
taxonomins publikationer, Frågor och svar om 
EU:s gröna taxonomi som publiceras av FAR 
(Föreningen auktoriserade revisorer) samt samråd 
med externa hållbarhetsexperter. Tolkningarna av 
KPI­definitionerna kan komma att ändras i framtiden 
när riktlinjerna för taxonomirapporteringen 
förtydligas ytterligare och/eller rapporteringspraxis 
vidareutvecklas. 
För att uppfylla EU­taxonomins rapporteringskrav 
behöver Telia fortsatt utveckla sina interna 
rapporteringssystem och processer. Då nuvarande 
strukturer ännu inte är fullt anpassade till 
taxonomins definitioner har vissa antaganden 
använts för att fastställa täljaren i vissa KPI:er. 
För vissa datacenterrelaterade aktiviteter har 
uppskattningar gjorts för att beräkna andelen 
OPEX och CAPEX som är hänförliga till externa 
kunder. I och med att IoT­plattformar och tekniska 
Räken skapsår 2025
KPI Totalt Andel av 
verksam-
heter som 
omfattas av 
taxonomin
 Verksam-
heter som 
är fören-
liga med 
taxonomi-
kraven
Andel av 
verksam-
heten som är 
förenlig med 
taxonomi-
kraven 
  Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är  
förenliga med taxonomikraven
Andel av 
möjlig-
görande 
verksamhet
Andel av 
omställnings-
verksamhet
Icke- 
bedömda 
verksam-
heter som 
anses 
vara icke- 
väsentliga
Verksam-
heter som 
är förenliga 
med taxo-
nomikraven 
under 2024
Andel av 
verksam-
heter som 
är förenliga 
med taxo-
nomikraven 
under 2024
Begränsning 
av klimat-
förändringar
Anpassning 
till klimat-
förändringar
Vatten
Cirkulär ekonomi
Miljö   -
föroreningar
Biologisk 
mångfald
MSEK % MSEK % % % % % % % % % % MSEK %
Omsättning 2 013,7 - - - - - - - - - - - 2,49% 99,23 0,11%
Kapitalutgifter 996,3 - - - - - - - - - - - 5,10% 6,86 0,04%
Driftsutgifter 1 033,3 45,90% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% - 57,44 2,51%
lösningar inte är utvecklade för ett enskilt vertikalt 
användningsområde, speglar fördelningen av 
OPEX och CAPEX de rapporterade tjänsternas 
andel av den totala IoT­intäkten. Telia har 
genomgående tillämpat en konservativ metod 
både i identifieringen av berörda aktiviteter och i 
uppskattningen av tillhörande CAPEX och OPEX.
Bolaget har också fastställt manuella kontroller 
och rapporteringsriktlinjer för att undvika 
dubbelräkning mellan olika verksamheter. Mer 
information om rapporteringskontroller och 
riskhantering för rapporteringsprocessen finns i 
avsnitt ESRS 2 GOV­5.
Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin eller är förenlig med taxonomin 
– upplysningar som omfattar år 2025 (sammandrag av KPI:er)
95Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 96 =====

Andel av driftsutgifter som härrör från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin eller är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som 
omfattar år 2025 (uppdelning efter verksamhet)
Rapporterade indikatorer Driftsutgifter
Räkenskapsår 2025
Ekonomiska verksamheter
Kod KPI som 
omfattas av 
taxonomi-
kraven (andel 
av drifts utgifter 
som omfattas 
av taxo nomin)
KPI som är 
förenliga med 
taxonomi-
kraven 
(monetärt 
värde av drifts-
utgifter) 
KPI som är 
förenliga med 
taxonomi-
kraven (andel 
av drifts-
utgifter som 
är förenliga 
med taxonomi-
kraven) 
Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjlig-
görande 
verksam heter
Omställnings-
verksamheter
Andel som är 
förenlig med 
taxonomi-
kraven av den 
andel som 
omfattas av 
taxonomi-
kraven
Begränsning av 
klimatförändringar  
Anpassning till 
klimatförändringar 
Vatten
Cirkulär ekonomi
Miljöföroreningar
Biologisk mångfald
% MSEK % % % % % % %
M (i tillämpliga 
fall)
O (i tillämpliga 
fall) %
Databehandling, hosting och relaterade 
verksamheter CCM 8.1 4,88% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0%
Datadrivna lösningar för minskningar av 
växthusgasutsläpp CCM 8.2 12,54% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0%
Tillhandahållande av datadrivna IT­ och OT­lösningar CE 4.1 2,02% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0%
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 3,37% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0%
Försäljning av begagnade varor CE 5.4 5,77% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0%
Produkter som tjänst och andra cirkulära 
användnings­ och resultatorienterade 
tjänstemodeller CE 5.5 17,32% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% ­ ­ 0%
Summan av förenligheten per mål 0% 0% 0% 0% 0% 0%
Total KPI (driftsutgifter) 45,90% 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%
96Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 97 =====

Samhälls-
ansvar
Telia eftersträvar att upprätthålla mänskliga 
rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och 
välbefinnande i hela sin personalstyrka, 
leveranskedja och samhället i stort. Här ingår 
att stärka arbetstagarskyddet, stödja barnens 
rättigheter och digital inkludering samt att 
skydda integritet och säkerhet för kunderna. 
Bolaget betonar också mångfald, inkludering 
och medarbetarnas välbefinnande, för att 
främja en säker, rättvis och inkluderande 
arbetsplats. Genom aktiv riskhantering 
och engagemang med intressenter strävar 
Telia efter att skapa varaktig och positiv 
social inverkan.
3,6 
miljoner  
personer har nåtts genom initiativ 
för att stärka digital kompetens
Toppnivå 
Uppnådde en topposition (nr 1  
eller 2) avseende integritet på  
fyra av fem marknader
Källa: Telias konsumentundersökning
43%
kvinnor bland Telias 
ledande befattningshavare 
(ca 80 höga chefer) 
Läs mer:
 
 S1 Den egna arbetskraften
 S2 Arbetstagare i värdekedjan
 S3 Berörda samhällen
 S4 Konsumenter och slutanvändare
8,2 
av 10 medarbetare uppgav att  
de kunde balansera arbete och 
privatliv på ett bra sätt
Källa: medarbetarundersökning
Nr 4 
bland 1 806 internationella 
företag som utvärderades i 
Children's Rights Benchmark, 
genomfört av Global Child Forum
99% 
5G­befolkningstäckning
97Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 98 =====

S1 Den egna  
arbetskraften
Tillvägagångssätt
Att genomföra Telias strategi för människor och 
kultur är avgörande för att nå bolagets mål. 
Telia eftersträvar att erbjuda en inkluderande, 
respektfull och stärkande arbetsmiljö där alla 
medarbetare kan växa och nå sin fulla potential. 
Telia har åtagit sig att respektera medarbetarnas 
rättigheter och upprätthålla ett högt 
medarbetarengagemang. Att attrahera och behålla 
topptalanger är nyckeln till att bevara bolagets 
konkurrenskraft.
Kultur och ledarskap är nyckeln till framgång 
för denna ambition. Telia har riktat stor 
uppmärksamhet och betydande investeringar 
mot dessa områden. Under de senaste åren har 
bolaget presenterat ett nytt syfte, uppdaterat 
sina värderingar och presenterat ett ramverk 
för ledarskap och strategi. För att stödja en 
högpresterande bolagskultur lanserades Telia Way 
som en färdplan som omfattar Telias värderingar, 
ledarskapsramverk och vägledande principer. Den 
halvårsvisa medarbetarundersökningen indikerar 
att många av Telias anställda är intresserade 
av yrkesmässig utveckling, och därför har 
tyngdpunkten legat på utveckling under 2025. 
Konceptet You grow. We grow. lanserades för 
att samla alla initiativ och verktyg relaterade till 
medarbetar­ och ledarutveckling, samt Growth 
Compass, som har till syfte att hjälpa anställda 
att planera sina karriärvägar och förvärva nya 
färdigheter. Efter att en ny organisationsmodellen 
implementerades i december 2024 har Telia 
fokuserat på att förenkla processer, öka 
hastigheten och graden av ansvarstagande samt 
etablera effektivare arbetssätt. 
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan*
Ohanterligt hög belastning på medarbetare kan leda till utbrändhet – –
Möjlig förekomst av trakasserier och diskriminering av anställda (dvs. 
på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, tro, ålder, 
funktionshinder, utseende, sexuell läggning, nationalitet etc.)
– –
Risk för att medverka i orättvisa och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex. 
extrema arbetstider) som kan leda till olyckor och sjukdomar
Beroende: Människorelaterat
– –
Risk för avsaknad av en mångsidig och inkluderande personalstyrka 
kan leda till bristande innovation och medarbetarengagemang. 
Beroende: Människorelaterat
– –
Risk för att inte tillhandahålla tillräckliga möjligheter för 
kompetenshöjning och utveckling för personalen kan leda till oönskad 
personalomsättning. 
Beroende: Människorelaterat
– –
 Negativ inverkan      Positiv inverkan      Risker      Möjligheter                                   Uppströms    Egen verksamhet    Nedströms
* Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73.
98Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 99 =====

S1 ESRS 2 SBM-3   Väsentliga 
inverkningar, risker och 
möjligheter och deras 
förhållande till strategi och 
affärsmodell
Anställda som berörs av Telias väsentliga IRO:er 
är fast anställda, deltidsanställda och konsulter. 
(S1­SBM­3­14a)
Väsentliga negativa inverkningar har 
identifierats och bedömts systemiskt, baserat 
på var de anställda är baserade och lagar om 
anställningsskydd på dessa marknader (Sverige, 
Finland, Norge, Litauen och Estland). Dessa 
inverkningar avser medarbetare i Telia Company 
AB och dess dotterbolag (dvs. inte LMT, Telias 
intressebolag i Lettland). Baserat på den dubbla 
väsentlighetsanalysen är risken för tvångs­ eller 
barnarbete i Telias verksamhet låg och ingår därför 
inte i de väsentliga IRO:er som presenteras i denna 
hållbarhetsrapport. (S1­SBM­3­14b)
Telia har identifierat risker med att medverka i 
orimliga och/eller osäkra arbetssituationer till 
följd av inverkningar och beroenden som berör 
den egna arbetskraften. Detta hänför sig till 
konsekvenserna av att lägga ohanterligt hög 
arbetsbelastning på medarbetare. (S1­SBM­3­14d)
Telia delar inte in sin personal i specifika grupper 
och det är därför inte möjligt att bestämma vilka 
väsentliga IRO:er som relaterar till sådana specifika 
grupper. (S1­SBM­3­16)
 S1-1  Policyer för den egna 
arbetskraften
Telias medarbetarpolicy, människorättspolicy 
och bolagets uppförandekod styr medarbetar­
relaterade inverkningar, risker och möjligheter. 
(S1­1­19) (S1­1­20b) Under året genomfördes flera 
policyförändringar av icke­väsentlig natur. I början 
av 2026 uppdaterades policyn för att omfatta 
människohandel. (S1­AR10) 
 
Ytterligare information om dessa policyer och 
de internationella ramverk som Telia följer finns 
i Telias policytabell. Telia stöder sina anställdas 
förståelse av policyer genom kommunikation, 
dialog och utbildning. (S1­1­20)
Mänskliga rättigheter
De centrala människorättsaspekterna för Telias 
personal omfattas av koncernens medarbetar­
policy. Här ingår ämnen som barn­ och 
tvångs arbete, mångfald, jämställdhet och 
inkludering (DEI), arbetsmiljö och säkerhet samt 
välbefinnande. (S1­1­20c) Uppförandekoden 
förklarar bolagets tillvägagångssätt för att hantera 
negativ inverkan på de mänskliga rättigheterna i 
dess verksamhet och i samhällen. 
Telia förbjuder barnarbete, förvarar inte identi­
tetshandlingar, tillåter uppsägning med varsel och 
garanterar lika möjligheter baserat på kompetens, 
erfarenhet och prestation. Initiativ för hälsa och 
välbefinnande prioriterar säkerhet, riskreducering 
och snabb farohantering och inkluderar både 
fysiska och psykosociala risker. Telia och bolagets 
leverantörer är skyldiga att kontinuerligt förbättra 
sig och att följa lagkrav. (S1­1­20a)
Telias medarbetarpolicy listar tillgängliga åtgärder 
om de mänskliga rättigheterna för bolagets 
personal påverkas negativt. I händelse av negativ 
inverkan definieras både en process och specifika 
åtgärder. Se avsnitt S1­3.
Internationellt erkända principer och ramverk
Telias medarbetarpolicy beskriver bolagets 
åtagande att respektera internationella standarder 
för mänskliga rättigheter, så som framgår 
av Telias policytabell. Bolaget fokuserar på 
de mest relevanta mänskliga rättigheterna i 
förhållande till den egna verksamheten genom 
pågående förfaranden för tillbörlig aktsamhet 
och konsekvensbedömning avseende mänskliga 
rättigheter (Human Rights Impact Assessments, 
HRIA). (S1­1­21) Policyn föreskriver nolltolerans 
för tvångsarbete i hela sin verksamhet och 
leveranskedja (S1­1­22) och kräver arbetsmiljö­ 
och säkerhetssystem som baseras på kontinuerlig 
förbättring. (S1­1­23) Policyn främjar också DEI och 
förbjuder diskriminering på grund av faktorer som 
är skyddade i lag. (S1­1­24a) (S1­1­24b)
Förebygga diskriminering och trakasserier 
Telia har åtagit sig att främja en mångsidig och 
inkluderande arbetsplats som stöder utsatta grup­
per, inklusive personer med funktionsnedsättning, 
HBTQ+­personer och etniska minoriteter. Bolagets 
specifika policyåtaganden inkluderar en omfat­
tande DEI­strategi med riktade rekryteringsinitia­
tiv, regelbunden utbildning om inkludering, stöd 
till personalresursgrupper (ERG), flexibla arbetsar­
rangemang och fokus på tillgänglighet. Bolaget 
följer upp kontinuerligt nyckeltal för mångfald och 
utbildar chefer i att ta ansvar för att varje enskild 
medarbetare ska känna sig värdefull och ha egen­
makt som grund för framgång. (S1­1­24c)
Inom Telia är förebyggande åtgärder mot 
diskriminering och trakasserier högt prioriterade, 
och har stöd av flera inkluderingsinitiativ. Bolagets 
personal processer säkerställer könsbalanserade 
kortlistor vid rekrytering, och chefer utbildas i att 
prioritera mångfald vid rekrytering. Devisen ”Life 
at Telia” belyser Telias engagemang för att främja 
en arbetsplats präglad av mångfald. Regelbunden 
DEI­utbildning och riktade kompetenshöjnings­
program för kvinnor förstärker engagemanget 
ytterligare. (S1­1­24d) (S1­1­MDR­P)
 S1-2   Samverkan med
den egna arbetskraften
Telia samverkar med både medarbetare och 
arbets tagarrepresentanter (fackföreningar) i 
olika sammanhang. (S1­2 27a) Nivå och frekvens 
av samverkan varierar från fall till fall, beroende 
på situationen. Det kan handla om gemensam 
representation, det vill säga både medarbetare 
och fackliga representanter, eller fristående. 
Formatet kan vara informationsdelning via e­post, 
möten etc., beroende på situationen. (S1­2­27b) 
Nivån på ledningens engagemang varierar från fall 
till fall, beroende på ärende, och kan involvera allt 
från personalchef till lokal VD. (S1­2­27c)  
Olika lokala avtal om arbete, fackliga frågor och 
personalfrågor tillämpas på varje marknad där 
Telia har verksamhet. Information om aktuella 
avtal publiceras vanligen på respektive marknads 
intranät. (S1­2­27d) Resultaten av denna sam­
verkan bedöms genom regelbundna möten och 
dialog med fackföreningar, samt genom medar­
betarundersökningen som genomförs två gånger 
99Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 100 =====

om året. (S1­2­27e) Bolagets DEI­agenda stöder 
engagemang med hela arbetskraften genom att 
ge information och insikter om DEI via olika kana­
ler. (S1­2­28)
 S1-3   Rutiner för att gottgöra 
för negativa inverkningar och 
kanaler för att rapportera 
problem
Telia har etablerat en process för gottgörelse, 
eller bidrag till gottgörelse, för situationer där 
bolaget har orsakat eller bidragit till väsentliga 
negativa inverkningar för personer i den egna 
arbetskraften. Arbetet sker i samarbete med en 
arbetsrättsspecialist. Processens effektivitet har 
inte utvärderats. (S1­3­32a)
Telia har en visselblåsarprocess för att hantera 
rapporterade problem och klagomål från den 
egna personalen. Bolagets visselblåsningslinje kan 
kontaktas via e­post eller brev, och ärenden kan 
lämnas in på en särskild webbplats. (S1­3­32b) Se 
avsnitt G1­1 för mer information om hur ärenden 
hanteras. (S1­3­32c) (S1­3­32d) (S1­3­33) (S1­
AR29) (S1­AR30)
 S1-4  Åtgärder för den egna 
arbetskraften
De åtgärder som anges nedan gäller för alla 
Telias anställda kollektivt och utan ytterligare 
uppdelning. Angivna tidshorisonter och tidsfrister 
har inte tilldelats de olika åtgärderna, eftersom de 
pågår under hela året. Dessa åtgärder beskriver 
hur Telia hanterar de väsentliga IRO:er som är 
kopplade till den egna personalstyrkan. (S1­4­37)
Mångfald, jämställdhet och inkludering
Under 2025 fortsatte Telia att granska olika mång­
faldsaspekter av sin verksamhet för att identifiera 
de hinder som måste åtgärdas för att Telia ska bli 
en föredragen arbetsgivare som representerar 
sin kundbas, inklusive minoritetsrepresentation 
utöver könsidentitet. Telia fortsatte under året att 
stärka befintliga samarbeten och utforska nya för 
att hantera flera aspekter av mångfald. Uppgifter 
om arbetskraftens kön och ålder samlas, inklusive 
roller relaterade till vetenskap, teknik, ingenjörs­
vetenskap och matematik, i syfte att förstå perso­
nalens sammansättning och välja ändamålsenliga 
åtgärder. DEI främjas genom en specifik ansvarig 
för mångfald och inkludering och specifika DEI­ 
initiativ genom hela bolaget. Dessa insatser stöder 
arbetet med DEI och säkerställer att det förblir en 
kärnfråga i Telias verksamhet.
 
Minska könsrelaterad löneskillnad
Telia har som mål att minska sin ojusterade 
löneskillnad mellan könen och genomför årliga 
schemalagda löneskillnadsanalyser (utöver ej 
schemalagda kontroller). 
Bolagets ersättningsteam, samt chefer för People 
and Culture (på marknaderna och på koncernnivå) 
och mångfaldsansvariga och ­ambassadörer leder 
arbetet mot en definierad begränsningsplan för 
detta ämne. Planen avser (S1­4­38a):
• Ojusterad löneskillnad mellan könen: 
säkerställer att Telia rekryterar fler kvinnor 
till högre betalda positioner. Det innebär 
att arbeta med varumärke, talangförvärv, 
sucessionsplanering och ERG:er för att öka 
bolagets attraktionskraft.
• Identifiering av specifika fall: löneskillnader som 
saknar godtagbar motivering åtgärdas enligt en 
bestämd tidsplan.
Effektiviteten av åtgärder gällande könsrelaterad  
löneskillnader följs upp i de årliga gransknings­
resultaten. (S1­4­38d) I vissa fall görs omfördel­
ningar i den årliga budgeten för lönerevision för 
att överbrygga löneskillnaden. Dessutom kan 
riktade ändringar göras om det bedöms nödvän­
digt. Chefer och rekryterare utbildas också för att 
arbeta förebyggande. (S1­4­38b)
En inkluderande arbetsplats
För att stödja nyanlända och flyktingar att inte­
grera och hitta arbete har Telia börjat samarbeta 
med program som ”Jobbsprånget” i Sverige för att 
erbjuda utländska högskoleutbildade möjlighet att 
arbeta som praktikanter. År 2025 hjälpte bolaget 
14 nyanlända och flyktingar att komma in på 
arbetsmarknaden.
För att främja Telias mångfalds­ och 
inkluderingsmål genomgår chefer obligatoriska 
ledarskapsutbildningar som omfattar inkluderande 
rekrytering och omedvetna fördomar. Detta är en 
del av Telias ledarskapsramverk. 50% av cheferna 
hade genomfört utbildningen vid årets slut. (S1­4­
38a) Frivillig årlig utbildning om trakasserier och 
diskriminering är tillgänglig för alla anställda. 
Telias uppförandekod och medarbetarpolicy 
stärker ansvarsskyldigheten på ledningsnivå.
Trakasserier eller diskrimineringsfall hanteras i 
första hand via Telias visselblåsningslinje. För 
giltiga rapporter inleds utredningar och resultaten 
kan vara allt från varningar till uppsägning av 
kontrakt. (S1­4­38b) 
Dessutom beaktas information från 
undersökningar, ERG, DEI­ansvariga och 
välbefinnandeansvariga vid beslut om 
kontinuerliga förbättringsåtgärder. (S1­4­39)
För att förhindra väsentlig negativa inverkningar 
följer Telia lagar om icke­diskriminering och 
kommunicerar detta tydligt för att undvika 
att bolagets agerande tolkas som omvänd 
diskriminering. (S1­4­41) Åtgärderna kopplade 
till Telias egen personalstyrka som beskrivs ovan 
hanteras av ersättningsutskottet, chefer för People 
and Culture, DEI­ansvariga, ERG­ansvariga, 
ambassadörer, välbefinnandeansvariga och 
utredare. (S1­4­43)
Hälsa och välbefinnande
Hälsa och välbefinnande är centrala av Telias 
medarbetarupplevelse. De flesta anställda arbetar 
i kontors­ eller butiksmiljö, där psykosocialt 
välbefinnande och ergonomi är viktiga frågor. 
Telias största utmaningar är att upprätthålla 
balans mellan arbete och privatliv och möjliggöra 
återhämtning efter intensiva arbetsperioder.
Telias YouFirst­program har som mål att driva 
prestation och utveckling genom kontinuerlig 
dialog, coachning och återkoppling. Programmet 
övervakar också arbetsbelastningen och stöder 
relaterade åtgärder. (S1­4­38a) I de fall där 
negativa inverkningar som sjukfrånvaro eller 
utbrändhet uppstår hanteras situationen lokalt, 
med tidiga interventionsprocesser som involverar 
chefer och HR. (S1­4­38b)
100Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt
Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor

===== SIDA 101 =====