FULLTEXT DEL 3 AV 5
Årsredovisning 2025
Bland ytterligare initiativ kan nämnas Working better together som stöder hybridarbete och Working abroad som stöder distansarbete. Working better together syftar till att sammanföra medarbetare fysiskt i Telias anläggningar, för att öka engagemang, samarbete och prestation. Vidare finns konceptet You grow. We grow., som kombinerar initiativ och verktyg som bidrar till utveckling av medarbetare och chefer. Konceptet ska hjälpa alla på Telia att växa, utveckla ny kompetens och nå sin fulla potential. Medarbetarsamtal ger chefer och medarbetare möjlighet att diskutera frågor som rör både prestation och välbefinnande. Kontorspersonal på Telia har flexibla arbetstider för att underlätta balansen mellan arbete och privatliv. Säljare och teknisk personal har fasta arbetstider. (S1438c) Effektiviteten hos dessa tillvägagångssätt samlas via medarbetarundersökningar, specifikt genom frågor om balans mellan arbete och privatliv. (S1438d) Bolagets primära tillvägagångssätt för att minska personalrelaterade risker är att utrusta chefer med verktyg för att stödja anställda, bland annat i form av obligatorisk arbetsmiljöutbildning. (S14 40a) Chefer är ansvariga för att identifiera och hantera problem kopplade till välbefinnande. Här finns möjlighet att involvera HR eller hälso och sjukvårdsspecialister, beroende på lokala lagar och hur allvarliga problemen är. (S1443) (S1439) I vissa fall görs riskbedömningar före åtgärder som kan orsaka eller bidra till väsentliga negativa inverkningar på Telias egen personalstyrka, exempelvis uppsägningar. (S1441) Telia gör omfattande riskbedömningar om det sker större förändringar eller initiativ i organisationen. Inga väsentliga inverkningar på personalstyrkan har identifierats från Telias klimatomställningsplaner, men riskbedömningarna uppdateras kontinuerligt för att säkerställa att eventuella inverkningar på arbetstagarna identifieras och hanteras proaktivt. (S1SBM314e) (S14AR43) (S14MDRA) S1-5 Mål för den egna arbetskraften Telias egna mål för bolagets anställda handlar om könsmångfald bland ledande befattningshavare och över hela arbetsstyrkan, att minska och eliminera ojusterade löneskillnader mellan könen, att upprätthålla en hälsosam och säker arbetsmiljö och att stödja medarbetarnas utveckling genom utbildning och kompetenshöjning. Hela Telias personalstyrka engagerades inte i att definiera målen. Hela personalstyrkan bidrog dock till uppföljning av företagets framsteg via medarbetarundersökningen. Sådana ger också indata till förbättringsdiskussioner på teamnivå. (S1547a) (S1547b) (S1547c) (S15MDRT) Telias tabell över hållbarhetsmål ger mer information om mål för den egna arbetskraften. (S1546) S1-6 Uppgifter om företagets anställda Information om Telias anställda, som inkluderar typ av anställning och region, finns i not K32. (S1650a) (S1650b) (S1650c) (S1651) S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Kollektivförhandlingar Alla Telias anställda, oavsett anställningsort eller anställningsform, har rätten att välja om de vill representeras av en fackförening inom ramen för kollektivförhandlingar. Ingen medarbetare ska utsättas för diskriminering för att ha utövat denna rättighet. Dessa principer återfinns även i uppförandekoden för leverantörer, vilket innebär att Telia förväntar sig att samtliga leverantörer erkänner dessa rättigheter. Vid årets slut omfattades 100% (92%) av de anställda kollektivavtal. En uppdelning av kollektivavtalstäckningen, samt den sociala dialogen per land, visas i tabellen till höger. (S1860) Telia samarbetar med arbetstagarrepresentanter och fackföreningar i enlighet med nationella lagar och kollektivavtal. Europeiska företagsråd (European Works Council, EWC) stöder gränsöverskridande diskussioner inom Telias nordiska och baltiska verksamheter, medan lokala Teliaföretag upprätthåller en regelbunden dialog med de fackliga organisationerna. Inga strejker eller strejkvarsel förekom under året. Telia har tillämpat infasningsalternativet enligt ESRS för upplysningar om S17 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda. Överenskommelser om arbetstagarrepresentation hanteras på koncernnivå. (S1863b) Kollektivförhandlingar och social dialog Täcknings- grad Kollektiv- förhandlingar Social dialog 0–19% – – 20–39% – – 40–59% – – 60–79% – – 80–100% Sverige, Finland, Norge, Litauen, Estland Sverige, Finland, Norge, Litauen, Estland Redovisningsprinciper: Kollektivförhandlingar och social dialog Data för kollektivavtalstäckning samlas in från det interna HRverktyget, exklusive Lettland och vissa mindre bolag. Inga antaganden har gjorts vid insamling av information. Telia redovisar andelen anställda i respektive land som representeras av arbetstagarrepresentanter. I Norge bestäms det tillämpliga kollektivavtalet för en viss grupp anställda av deras avdelningstillhörighet eller arten av deras arbete. 101Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 102 ===== S1-9 Mångfaldsindikatorer Högsta ledningen definieras som koncernled ningen (GEM). Mer information om GEM finns i ”Förvalningsberättelse” på sidan 59. (S1AR71) Vid årets slut innehade kvinnor 43% av Telias högre chefspositioner, 38% av bolagets alla chefsposi tioner och 20% av roller relaterade till vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). Dessutom var 11% under 30 år i STEMroller, 59% var 30 till 50 år och 30% var över 50 år gamla. År 2025, var 33% av nyrekryterade anställda kvinnor. Seniora chefer Koncern- ledning Styrelse Telia Kön Män 46 6 7 8 509 Kvinnor 35 3 3 4 495 Övriga 0 0 0 19 Totalt 81 9 10 13 023 Ålder Under 30 0 0 0 1 597 30–50 42 4 1 7 555 Över 50 39 5 9 3 871 Totalt 81 9 10 13 023 Redovisningsprinciper: Ålder och kön De rapporterade uppgifterna återspeglar status per den 31 december 2025. Populationen är alla anställda som är registrerade i det interna HRverk tyget exklusive Lettland och vissa mindre bolag. Dessa utgör ungefär 10% av de totalt anställda. Könfördelningen för nyrekryteringar beräknas som antalet kvinnor som anställts dividerat med det totala antalet nyanställningar. S1-10 Tillräckliga löner Utöver kollektivavtal som fastställer minimilöner tillämpar Telia interna löneintervall baserade på externa marknadsriktmärken och nivåer, så att alla medarbetare får en rimlig lön. Marknadsriktmärken sätts separat på varje marknad, där Telia levererar de underliggande data som används i bedömningsprocesserna för dessa. (S11069) (S1 1070) (S110AR73) S1-11 Socialt skydd Alla Teliaanställda, både hel och deltidsanställda, i Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland har socialt skydd genom allmän socialförsäkring eller anställningsförmåner som täcker inkomstförlust på grund av sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada, funktionshinder, föräldraledighet och pensionering. (S11174a) (S11174b) (S11174c) (S11174d) (S11174e) S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Utbildning Telia strävar efter att främja sina anställdas yrkesutveckling och framgång genom att erbjuda frikostiga utvecklingsmöjligheter. Från onboarding till avancerade workshops har anställda tillgång till resurser som hjälper dem att bygga ny kompetens, fördjupa sin expertis och förbli konkurrenskraftiga i en bransch som utvecklas snabbt. Telia uppmuntrar kontinuerligt lärande genom både formella och informella kanaler, inklusive eutbildning, mentorskap och ledarskapsutbildningar. Dessa möjligheter är skräddarsydda för att stödja karriärutveckling, personlig utveckling och förmåga att hantera nya trender och tekniska lösningar. Obligatoriska utbildningar för alla anställda omfattar teman som integritet, säkerhet, uppförandekoden, miljö samt brand och säkerhet. Utöver dessa gäller även en obligatorisk arbetsmiljörelated utbildning för chefer. Growth Compass År 2025 introducerades Growth Compass för att hjälpa de anställda att styra sin utveckling i fyra riktningar: avancera, fördjupa, utforska och vidareutveckla – med stöd av verktyg som interna kortsiktiga uppdrag och förberedda inlärningsvägar. Growth Talks, ett initiativ som också infördes 2025, är nu ett stående inslag i prestations och utvecklingsprocesser, där allt fler anställda sätter personliga utvecklingsmål. Vid utgången av 2025 hade 52% av arbetskraften satt upp utvecklingsmål och den totala tillväxtpoängen i Telias medarbetarundersökning som genomförs två gånger per år var 7.7/10 (7.6/10). För att bidra till att bygga framtidssäkrade färdigheter lanserade Telia 2025 initiativet AI Uplift för alla medarbetare. Genom digital utbildning, spotlightsessioner och praktiska workshops erbjuds anställda stöd i att förstå, tillämpa och använda AI på ett innovativt sätt i sitt dagliga arbete. Medarbetarsamtal Inom Telia bedöms prestation i förhållande till fastställda mål. Målsättningsprocessen börjar med att GEM definierar organisatoriska mål för varje marknad och koncernfunktion. Cheferna leder sedan samtal inom sina team för att klargöra mål, granska årliga prioriteringar (Vad), diskutera framgångsbeteenden (Hur) och identifiera utvecklingsområden (Växa) som grund för individuella mål. Teammedlemmarna använder dessa diskussioner som utgångspunkt för att utarbeta, granska och fastställa mål tillsammans med sina chefer i HRplattformen. Att etablera förväntningar på ett tidigt stadium stärker ansvarsskyldighet, engagemang och fokus, samtidigt som man förebygger osäkerhet. Medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år. Denna process gör det möjligt för anställda att få återkoppling från kollegor, delta i Growth Talks och delta i en ledningsledd talanggranskning som utvärderar potential, identifierar risker och bedömer prestation. Utbildning och kompetensutveckling Kön 2025 Procentandelen anställda som deltar i prestations och karriärutvecklings granskningar Män 74% Kvinnor 79% Övriga 25% Totalt 76% Genomsnittligt antal utbildningstimmar per anställd Män 0.45 Kvinnor 0.45 Övriga 0.30 Telia har tillämpat infasningsalternativet enligt ESRS för upplysningar om S112 Personer med funktionsnedsättning. 102Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 103 ===== Redovisningsprinciper: Utbildning och kompetensutveckling Indikatorer för utbildning och kompetensutveckling återspeglar aktivt deltagande i årliga prestations utvärderingar. Endast tillsvidareanställda deltar. Om antingen medarbetaren eller chefen underlåter att rapportera karriärutveckling i systemet redo visas inte utvärderingen. Medarbetarnas utbildnings timmar beräknas med hjälp av data från Telias HRsystem exklusive Lettland och vissa mindre bolag. Indikatorn återspeglar digitala kurser som genomförts mellan den 1 januari och den 31 decem ber 2025. Endast kurser som registrerats i Telias HRsystem ingår. Livesessioner och utbildningar på andra plattformar ingår inte. Medarbetarutveck lingsindex härleds från medarbetarundersökningen som sker två gånger om året och återspeglar uppfattningar sett till tre drivkrafter – professionell utveckling, karriärväg, och lärande och kompe tensutveckling. Poäng sätts på en skala från 0 till 10. Slutförandegraden för tematiska utbildningar i avsnitt E1, S4 och G1 rapporteras som andelen medarbetare och konsulter som har genomfört utbildningen under de senaste tre åren. Nyanställda medarbetare som har arbetat på Telia i mindre än 3 månader har exkluderats. S1-14 Mått för arbetsmiljö Mätning av hälsa och välbefinnande Hälsa och välbefinnande på en övergripande nivå mäts genom medarbetarundersökningen. 2025 års resultat indikerar att 8,2 (8,1) av 10 respondenter hade en bra balans mellan arbete och privatliv. Telias största utmaningar när det gäller hälsa och välbefinnande är stress och arbetsbelastning. Bolaget följer löpande dessa aspekter genom statistik för sjukfrånvaron. Telias procentuella sjukfrånvaro 2025 var 2.6% (2.4%). Anställda förlorade 261 (371) dagar på grund av ohälsa eller skador. (S1488b). Certifiering enligt ISO 45001 Alla Telias marknader omfattas av arbetsmiljö ledningssystem, med ISO 45001 som standard för systematiska bedömningar och riskhantering. År 2025 bibehöll de lokala Teliabolagen i Finland, Norge, Estland och Litauen ISO 45001certifieringen. Vid årets slut omfattades Telias samtliga anläggningar och därmed omfattas 100% av de anställda av ett arbetsmiljö ledningssystem baserat på ISO 45001, antingen genom interna eller externa revisioner. (S11488a) Incidenter Under året registrerades 0 (0) dödsfall bland Telias medarbetare och entreprenörer som arbetar i Telias verksamhet. (S11488b) Det inträffade 12 olyckor med medarbetare som resulterade i förlorad arbetstid, vilket ger en skadefrånvaro per miljon arbetade timmar (LTIFR) på 0,38. (S114 88e) Bland enterprenörer förekom 9 skador. (S11488b) Redovisningsprinciper: Arbetsmiljö Sjukfrånvaron anges som den procentuella andelen sjukfrånvarodagar per dagar av total avtalad arbetstid. Olycksfallsfrekvensen anges som antal arbetsskador som lett till frånvaro från arbetet per miljoner teoretiskt arbetade timmar. Poängen för balans mellan arbete och privatliv härleds från den halvårsvisa medarbetarunder sökningen. Poäng sätts på en skala från 0 till 10. S1-16 Ersättningsindikatorer Löneskillnader och total ersättning Som en del av Telias strävan att eliminera löneskillnader mellan könen, analyseras löneskillnader mellan könen en gång om året på alla marknader. Analysen för 2025 visar 11,5% (12%) ojusterad löneskillnad mellan könen och 1,1% som justerad löneskillnad. De ojusterade skillnaderna kan förklaras av könsuppdelningen mellan vissa yrkeskategorier, exempelvis att fler män arbetar inom tekniska områden, medan fler kvinnor arbetar i stödfunktioner. En annan förklaring är obalansen mellan män och kvinnor i den vertikala karriärutvecklingen. (S11697a) Den årliga totala ersättningskvoten är 37 (35). Redovisningsprinciper: Ersättning Telias löneskillnader mellan könen har beräknats med följande formel: (genomsnittlig bruttomånadslön för manliga anställda – genomsnittlig bruttomånadslön för kvinnliga anställda) / genomsnittlig bruttomånadslön för manliga anställda. Månadslönen beräknas omräknad till heltid för samtliga tillsvidareanställda. Beräkningarna har genomförts i lokal valuta och totalresultatet är ett viktat resultat för Telia. Från och med 2025 rapporterar Telia även justerade löneskillnader. Den justerade löneskillnaden mäter skillnaden mellan manlig och kvinnlig genomsnittlig löneavvikelse, dvs. hur nära respektive grupps lön ligger marknadens medianvärde. Jämförelsen av VD:s ersättning jämfört med medianersättningen har beräknats med följande formel: VD:s årliga totala ersättning / medianvärdet för anställdas årliga totala ersättning, där VD:s ersättning har exkluderats. Årlig total ersättning består av grundlön plus rörlig ersättning plus förmåner. Data som ligger grund till denna beräkning exkluderar bolaget i Lettland och vissa mindre bolag. (S11697b) (S11697c) S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar relaterade till mänskliga rättigheter Incidenter och anmälningar För att säkerställa konfidentialitet och anonymitet kan Telia endast se om incidentrapporter som lämnats in via visselblåsningslinjen är anonyma eller inte, och kan inte verifiera om de har lämnats in av en Teliaanställd. För mer information om rapportering av problem via Telias visselblåsningssystem, årets resultat avseende mänskliga rättigheter och påföljder relaterade till dessa, se avsnittet G11. (S117103b) (S117104a) (S117104b) (S1AR106) Telia har tillämpat infasningsalternativet enligt ESRS för upplysningar om S115 Balans mellan arbete och privatliv. 103Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 104 ===== S2 Arbetstagare i värdekedjan Tillvägagångssätt I Telias värdekedja ingår ett stort antal leverantörer. Telia har åtagit sig att göra etiska inköp och utvärderar nogrant sina leverantörers praxis i syfte att säkerställa överensstämmelse med Telias hållbarhetskrav sett till integritet och socialt ansvar. Bolagets tillvägagångssätt styrs av dess uppförandekod för leverantörer. Koden fastställer obligatoriska förväntningar på leverantörer när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvilkor, miljöskydd och affärsetik. En förutsättning för att göra affärer med Telia är att leverantören efterlever denna uppförandekod. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Oreglerad arbetstid och övertid kan leda till en sämre balans mellan arbete och privatliv, och ökad skaderisk (Högriskmarknader) – – Osäkra arbetsförhållanden och/eller underlåtenhet att uppfylla vilkoren för minimal levnadsstandard kan påverka medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa (Låg och Högriskmarknader). – – Möjlig förekomst för barn och tvångsarbete i leveranskedjan (Högriskmarknader) – – Anseenderisk om leverantörer underlåter att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö och tillämpar orättvisa arbetsmetoder (Låg och Högriskmarknader) Beroende: Samhällsrelaterat – – Anseenderisk om leverantörer ägnar sig åt barnarbete och/eller tvångsarbete (Högriskmarknader) Beroende: Samhällsrelaterat – – Negativ inverkan Positiv inverkan Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 104Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 105 ===== S2 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverk- ningar, risker och möjlig heter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Arbetstagare i värdekedjan som påverkas av Telias väsentliga IRO:er är bland annat direktleverantörer och deras anställda (nivå 1) i Norden och Baltikum, samt underleverantörsanställda (nivå 2–4) över hela världen. (S2SBM311a) Dessa arbetstagare kan påverkas av arbetsmetoder, arbetsmiljö förhållanden och andra människorättsfrågor. Telia identifierar väsentliga inverkningar och risker genom ett strukturerat förfarande för tillbörlig aktsamhet och en dubbel väsentlighetsanalys. Väsentliga negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan avser barn och tvångsarbete, hälsa och säkerhet, löner och ersättningar samt arbetstider. Inga väsentliga möjligheter avseende arbetstagare i värdekedjan identifierades i samband med DMA. (S2SBM311c) Telias förfarande för tillbörlig aktsamhet fokuserar särskilt på väsentliga risker som härrör från inverkningar och beroenden relaterade till arbetstagare i värdekedjan. De identifierade riskerna är: • Bolagets leverantörer kan utnyttja barnarbete och/eller tvångsarbete och människohandel • Bolagets leverantörer kan underlåta att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö och tillämpa orättvisa arbetsmetoder. (S2SBM311e) Dessa risker kan uppstå i samband med tillverk ning och tjänsteleverans inom Telias leveranskedja. (S2SBM313) Inom ramen för sitt förfarande för tillbörlig aktsamhet kan Telia upptäcka risker för arbetstagare som utsätts för osund arbetsmiljö, med särskilt fokus på minderåriga. (S2SBM312) Telia tillämpar ett strukturerat förfarande för till börlig aktsamhet för att identifiera och mildra hållbarhets och säkerhets mässiga risker i hela sin leverans kedja, inklusive hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, bekämpning av mutor och korruption, konflikt mineraler, miljöpåverkan, mänskliga rättig heter och arbets rätt, ledning och ägar struktur, integritet, säkerhet och handels sanktioner. (G1215b) Processen omfattar: • Initial riskbedömning baserad på geografi (hög och lågriskmarknader), inköpskategori och andra stödjande indikatorer • Utvärdering av leverantörer och kända underleverantörer med hjälp av strukturerade verktyg och databaser, inklusive sanktionslistor, mediebevakning och ESGindex för att upptäcka potentiella överträdelser • Fördjupad riskbedömning delar in leveran törerna i kategorierna hög, medelhög eller låg risk. Potentiellt höga risker eller allvarliga överträdelser kan leda till uteslutning av en leve rantör, eller utlösa ett djupgående Compliance Verification Program (CVP)analys för verifiering av efter levnad, till exempel en revision. Kritiska avvikelser placerar automatiskt en leverantör i kategorin hög risk. För inköp krävs då godkän nande från ledningen, i enlighet med Telias krav på ansvarsfulla inköp. (S2SBM311b) Alla leverantörer är skyldiga att följa Telias säkerhetsdirektiv och uppförandekod för leverantörer, liksom att säkerställa att dessa standarder upprätthålls genom hela den egna leveranskedjan. Om avvikelser identifieras samverkar Telia med den aktuella leverantören om åtgärdsplaner. Om problemen inte blir lösta kan partnerskapet avslutas. (S2SBM311d) S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Telia har åtagit sig att upprätthålla mänskliga rättigheter i hela sin verksamhet och genom hela sin värdekedja, baserat på sin koncern policy för mänskliga rättigheter. I den ingår Telias tillvägagångssätt när det gäller konfliktmineraler. Policyn uttrycker tydliga förväntningar på leverantörer relaterade till tillbörlig aktsamhet, avtalsenliga krav, revisioner och klagomålsmekanismer. Den betonar Telias krav på anständiga arbetsvillkor, föreningsfrihet och arbetarskydd och förbjuder uttryckligen tvångsarbete och barnarbete samt människohandel. Policyn belyser också det allt starkare inflytandet av AI genom att införliva principer relaterade till AIetik. Dessa principer kräver att leverantörer tillämpar ansvarsfulla och etiska metoder genom alla faser av design, implementering, testning och användning av AIfunktioner. (S2117a) Telia samverkar med arbetstagare i värdekedjan genom sitt Compliance Verification Program (CVP). Programmet är avsett att förbättra leverantörernas resultat inom hållbarhetsfrågor. (S2117b) Det är avgörande för Telia att verifiera leverantörens korrigerande åtgärder när ett problem har upptäckts. Det säker ställer att revisionsresultat hanteras och framsteg spåras. När alla rekommendationer har lösts och korrigerande åtgärder snabbt rapporteras anses revisionen vara avslutad. (S2117c) Tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter är en pågående process som är integrerad i Telias ramverk för riskhantering, i syfte att identifiera, förebygga och mildra potentiella negativa inverkningar. Telias uppförandekod för leverantörer behandlar specifikt dessa krav i avsnittet om modernt slaveri och tvångsarbete. Telia förväntar sig att leverantörerna gör följande (S2118): • Aktivt säkerställer att det inte förekommer någon form av slaveri, tvångsarbete, skuldslaveri eller människohandel i någon del av leverantörens värdekedja. Detta inkluderar användning av anställningskontrakt som är tänkta att täcka arbetsgivarens kostnader för utbildning eller förberedelser som är nödvändiga för normal kommersiell verksamhet. • Inte begränsar medarbetarnas rörelsefrihet. • Bekräftar medarbetarnas rätt att säga upp sin anställning, förutsatt rimligt varsel. • Inte begär att anställda deponerar pengar eller motsvarande och/eller sina identitetshandlingar i original, eller betalar några avgifter eller kostnader för rekrytering eller anställning. Uppförandekoden för leverantörer är i linje med Telias policyer och åtaganden. Den ställer bland annat krav inom områdena mänskliga rättigheter, 105Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 106 ===== arbetsrätt, arbetsmiljö, miljö, konfliktmineraler, klimatförändringar och affärsetik bland annat. (S2119) För information om policyer relaterade till arbetare i värdekedjan, se Telias policytabell. (S21MDRP) S2-2 Samverkan med arbetstagare i värdekedjan Förfarande för tillbörlig aktsamhet Denna process ger värdefulla insikter och bakgrund för inköpsbeslut. Det stöder riskbegränsningsstrategier för att undvika negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan. Väsentliga avvikelser eskaleras till Chief Procurement Officer eller ledningsgruppen för koncernens inköpsavdelning. Tillsynen av den ansvarsfulla anskaffningsprocessen ligger hos Chief Procurement Officer, vilket säkerställer ansvarsskyldighet och anpassning till Telias koncernövergripande styrningsmodell. Tillbörlig aktsamhet är en kontinuerlig process för befintliga och nya leverantörer. Alla leverantörer som kategoriseras som hög risk hanteras i enlighet med företagets etablerade CVP. (S2222b) (S2222c) (G1215a) (S2335) CVP för leverantörer Som en del av förfarandet för tillbörlig aktsamhet tillämpar Telia CVP, en strukturerad mekanism som ska verifiera leverantörens efterlevnad och stödja kontinuerlig förbättring. Mekanismen prioriterar högriskleverantörer som identifieras genom riskbedömning, utvärderingsresultat, tidigare bedömnings resultat, visselblåsarrapporter, enskilda incidenter och framväxande risker. CVP kombinerar verifiering med engagemang, i syfte att främja samarbete med leverantörer och stärka deras förståelse för Telias hållbarhets och säkerhetskrav. Verifieringen genomförs på tre nivåer: • Nivå 1: Enkät för självbedömning för alla högriskleverantörer, i linje med Telias uppförandekod och säkerhetsdirektiv • Nivå 2: Djupgående distansbedömningar inriktade på specifika efterlevnadsområden inom leverantörskluster • Nivå 3: Verifiering på plats eller externt för att stödja anpassning till Telias krav. År 2025 lanserade företaget en plattform för att effektivisera bedömning av tredje part genom att integrera genomlysning, efterlevnadskontroller och kontinuerlig övervakning med avseende på hållbarhet och säkerhet. Detta stärker tillbörlig aktsamhet och utnyttjar CVPplattformen för att förbättra transparens och prioritering i leveranskedjan. Branschsamarbete – Joint Alliance for CSR (JAC) Telia samarbetar med andra telekomoperatörer via JAC för att bedöma gemensamma leverantörer, med särskilt fokus på dem som verkar på högriskmarknader och som bedriver tillverkning. (S2222a) (S2222b) (S2222d) Under 2025 genomförde JAC 166 bedömningar inklusive revisioner i 31 länder och på olika nivåer i leveranskedjan (nivå 1: 39%, nivå 2: 49%, nivå 3: 11%, nivå 4: 1%). Totalt intervjuades 12 552 arbetstagare, vilket resulterade i 794 åtgärdsplaner. De flesta resultaten handlade om arbetsmiljö, följt av arbetstider och miljöfaktorer samt löner och ersättningar. (S2222) (S2336) Förfarande för tillbörlig aktsamhet gentemot tredje part Både CVP och JAC ger Telia kunskap om perspektiven från arbetstagarna i värdekedjan. (S2223) Effektiviteten i Telias samverkan med arbetstagarna i värdekedjan bedöms genom leverantörsrevisioner, vilka utvärderar efterlevnaden av arbetsstandarder, hälso och säkerhetsföreskrifter samt etiska arbetsmetoder. I händelse av problem aktiveras åtgärdsplaner som leverantörerna måste genomföra för att förbättra sina rutiner. Uppföljningsrevisioner säkerställer att åtgärderna genomförs effektivt. (S2222e) Leverantörsutvärdering CVP Riskidentifiering, bedömningar, mildrande aktiviteter och uppföljning av leverantörer Krav Policyer och ramverk Etablera policyer och standarder som definierar krav på leverantörer 1. PLANERA Identifiera och bedöm risker Utvärdera och bedömma leverantörer för att identifiera potentiella risker 2. UTFÖR Stoppa, förebygga eller mildra risker Kontrollera efter levnad och åtgärda eventuella problem genom korrigerande åtgärder 3. KONTROLLERA Följ upp implementering Följa upp framsteg och kontinuerlig förbättra processer 4. AGERA 106Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 107 ===== Ytterligare information om CVP och åtgärder relaterade till programmet finns i S22 Rutiner för samverkan med arbetstagare i värdekedjan. (S24 32c) (S2432d) (S2433a) (S2434a) (S2434b) (S24MDRA) Redovisningsprinciper: Tillbörlig aktsamhet De inledande och fördjupade riskbedömningarna för tillbörlig aktsamhet mäter antalet nya och befintliga leverantörer som utvärderas. Data för dessa nyckeltal samlas in från ett externt verktyg för tillbörlig aktsamhet som uppgraderades 2025. Redovisningsprinciper: CVP CVPbedömningar anger antalet bedömningar som genomförts och antalet leverantörer som ingår i pro grammet. Data för dessa indikatorer sammanställs internt (t.ex. verktyg för tillbörlig aktsamhet och CVPdokumentation). Dessa siffror kompletteras med data från JACbedömningar. Siffrorna representerar slutförda bedömningar under rapporteringsperioden. JACbedömningsdata kommer från den årliga JACrapporten, ett konsoliderat dokument som sammanfattar leverantörsrevisioner och bedömningar mellan deltagande telekomföretag. S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler för att rapportera problem Rapportering om ärenden med negativ inverkan på arbetstagare i Telias värdekedja sker kvartalsvis, inklusive statistik och uppgifter om eventuella specifika ärenden. Rapporter överlämnas till bolagets revisionsutskott. (S2327a) Telias visselblåsningslinje gör det möjligt för alla arbetstagare i bolagets värdekedja att rapportera problem anonymt utan rädsla för vedergällning eller repressalier, och underlättar därmed opartiska utredningar. Se G11 för mer information om rapportering av problem via visselblåsningslinjen. (S2119) (S2327b) (S23 27c) (S23AR23) (S23AR24) (S23AR25) (S23 28) (S23AR25) Inlämnade anmälningar och behandlingen av dessa är fullt spårbara via rapporteringsfunktionen inom visselblåsningssystemet, vilket säkerställer att systemet är effektivt. (S2327d) S2-4 Åtgärder för arbetstagare i värdekedjan Tillbörlig aktsamhet och CVP-data 2025 2024 Tillbörlig aktsamhet Initial riskbedömning Antal leverantörer 819 1 250 Andel baserad på utgifter 92% 93% Fördjupade riskbedömning Antal utvärderingar 432 443 Andel baserad på utgifter 53% 35% Leverantörer med högriskresultat 2% 0,6% CVP Antal utvärderingar 733 140 Antal leverantörer 390 87 Telias kontinuerliga förfarande för tillbörlig aktsamhet och CVP används för att identifiera leverantörer med höga risknivåer. Under året identifierades inga allvarliga människorättsincidenter genom CVP. (S2 436) När de har identifierats vidtas snabba åtgärder tillsammans med leverantören. År 2025 genomförde Telia en fördjupad granskning av 15 leverantörer av kontaktcenter och försäljningskanaler för att bedöma deras efterlevnad av viktiga hållbarhets och säkerhetskrav. Undersökningen gav en översiktlig bild av övergripande efterlevnad och identifierade förbättringsområden som ligger till grund för de riktade uppföljningsåtgärder planerade för 2026. (S2432a) S2-5 Mål för arbetstagare i värdekedjan Telia har som mål att alla identifierade högriskleverantörer ska utvärderas och på årsbasis ha en giltig CVPbedömning. Detta mål syftar till att minska potentiella negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan samt att hantera väsentliga risker. (S2539) Arbetstagarna eller deras representanter i Telias värdekedja var inte direkt engagerade i processen att etablera mål för att hantera väsentliga inverkningar, risker och möjligheter. (S2542a) Som en del av bolagets leverantörsrevisioner identifieras korrigerande åtgärder. Telia följer upp leverantörens förbättringar. (S2542b) (S25 42c) Mer information om målet, dess baslinje och mått finns i Telias tabell över hållbarhetsmål. (S25MDRT) 107Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 108 ===== S3 Berörda samhällen Tillvägagångssätt Digitaliseringen omformar våra samhällen och ger såväl möjligheter som utmaningar. För att säkerställa att ingen blir utanför i denna omvandling är tillgång till tillförlitlig uppkoppling och utveckling av relevant digital kompetens avgörande. Telia bidrar till inkludering, motståndskraft och deltagande på lika villkor genom att utrusta individer – i synnerhet sårbara grupper som äldre och barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare – med den kompetens som krävs för att navigera säkert och vara trygg och utvecklas i den digitala världen. Barn och unga är aktiva användare av Telias tjänster. Bolagets uppfattning är att barn får ett rikare liv genom tillgång till internet. Tekniken ger dem möjlighet att umgås, leka och lära. Barn är samtidigt särskilt sårbara för hot på nätet, som nätmobbning, övergrepp, olämpligt innehåll och överdriven skärmtid. För att skydda barn på nätet krävs samarbete inom och utanför telekomsektorn. Genom nära samarbeten med organisationer som arbetar med barnens rättigheter hjälper Telia att bättre förstå hur dess produkter och tjänster påverkar barn, både direkt och indirekt. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Brist på digital kompetens kan leda till att sårbara grupper utestängs socialt eller utsätts för digital osäkerhet – – 16 Infrastruktur utgör ryggraden för affärs och verksamhetskritiska tjänster och massmarknadstjänster – – 13,14 Tillgång till onlinematerial som visar sexuella övergrepp på barn (CSAM) – – 14 Innehåll relaterat till grooming, mobbning, våld och liknande kan göras tillgängligt för barn via bolagets nätverk – – 14 Negativ inverkan Positiv inverkan Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 108Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 109 ===== S3 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Digital inkludering Väsentliga inverkningar som bedömts under digital inkludering har sitt ursprung i bolagets egen verksamhet. (S3SBM39a) Bristande digital kompetens kan leda till att sårbara grupper utestängs socialt och blir mer utsatta. Detta gör det viktigt att förbättra digital kompetens och inkludering. (S3SBM39b) Telia bidrar genom riktade program och partnerskap som fokuserar på att förbättra digital kompetens, bygga framtida färdigheter och öka medvetenheten inom områden som säkerhet och uppträdande på nätet, särskilt för äldre, barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare. Individer som står utanför den digitala världen kan få svårare att få tillgång till information, kommunikation och tjänster. Detta kan göra dem mer utsatta i samhället. 2025 års utgåva av ”Svenskarna och Internet” från Internetstiftelsen belyser hur digitala tjänster, även om de är allmänt använda, fortfarande utgör barriärer för vissa grupper. Till exempel har nästan en av fyra svenskar avstått från att boka läkarbesök på grund av att etjänster är för komplicerad. (S3SBM310) (S3SBM311) Barnens rättigheter Berörda grupper som påverkas väsentligt av Telia inkluderar barn på de marknader där Telia är verksamt och barn till Telias kunder. De inverkningar som avses härrör direkt från bolaget och nedströms i värdekedjan. Dessutom kan barn potentiellt utsättas för väsentlig negativa inverkningar i Telias leveranskedja. (S3SBM39a) Negativa inverkningar kan vara att barn utsätts för grooming eller mobbning eller exponeras för våldsamt eller sexuellt innehåll på nätet genom tillgång till Telias nätverk. I avsaknad av tillförlitliga kontroller riskerar barn som har tillgång till internet att skadas. (S3SBM310) Dessutom identifierar Eurochilds rapport 2025 bestående luckor i barnens rättigheter online i hela Europa. Rapporten belyser ojämlik tillgång till digitala verktyg, brist på utbildning i digital kompetens och otillräckligt skydd mot övergrepp och bedrägerier på nätet. Sammantaget förstärker dessa faktorer befintliga sårbarheter och social utestängning. Den mest betydande frågan och risken för barn är emellertid den återkommande tillgängligheten av material som skildrar sexuella övergrepp mot barn (CSAM) på nätet, vilket medför en omfattande påverkan. (S3SBM39b) verksamhet och erbjudanden går via Telias koncernpolicyer och koncerninstruktioner, som uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer och Telias riktlinjer för etisk marknadsföring och försäljning, som beskriver bolagets förväntningar på sina anställda, partners och leverantörer. Detta innebär att Telia arbetar för att undvika kränkningar av de mänskliga rättigheterna och hanterar eventuella negativa inverkningar för de mänskliga rättigheterna som bolaget är involverat i. (S3116) Se Telias policytabell för mer information om Telias policyer för hantering av bolagets inverkningar, risker och möjligheter kopplade till berörda samhällen, och referenserna i dessa policyer till internationella standarder. (S3114) (S3117) (S31MDRP) S3-2 Samverkan med berörda samhällen Telia samverkar direkt med sårbara grupper, särskilt barn, för att förstå deras erfarenheter av digitala miljöer. Genom initiativ som Children's Advisory Panels och partnerskapet Listen Up! med Global Child Forum, som lanserades 2025, samlar Telia insikter om ämnen som integritet, desinformation och behov av digital kompetens. Denna insikt ligger till grund för Telias produktutveckling och arbete med digitalt ansvar. Telia bidrar därmed till säkrare och mer inkluderande onlineupplevelser för barn som S3-1 Policyer för berörda samhällen Telias koncernpolicy för mänskliga rättigheter beskriver bolagets förhållningssätt till inverkningar, risker och möjligheter relaterade till digital inkludering och barnens rättigheter i berörda samhällen. Telia fokuserar på mänskliga rättigheter där allvarliga negativa inverkningar kan bli aktuella och som är det mest relevanta området för Telias bransch och verksamhet. Riskerna identifieras genom fortlöpande tillbörlig aktsamhet. Mer djupgående inverkansbedömning avseende mänskliga rättigheter (Human Rights Impact Assessments, HRIA) utförs vid behov. Digital inkludering är ett område som har betydelse för de mänskliga rättigheterna. (S3114) (S3115) I enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, liksom FN:s konvention om barnrättsprinciperna för företag, har Telia åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter genom hela värdekedjan. Här tillämpas ett förfarande för tillbörlig aktsamhet avseende mänskliga rättigheter samtidigt som man erkänner, respekterar och stöder barnens rättigheter. Telias produkter och tjänster möjliggör även att mänskliga rättigheter uppfylls, till exempel genom att ge enklare tillgång till hälsovård, utbildning och arbete. (S3116a) (S3117) En viktig del av bolagets arbete för att integrera barnens rättigheter och perspektiv i dess 109Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 110 ===== använder bolagets tjänster. Detta engagemang stöder Telias processer för tillbörlig aktsamhet och väsentlighetsanalys, samtidigt som berörda intressenter ges möjlighet att påverka bolagets beslut. Integrera och främja barnens rättigheter i verksamheten Telia bedömer sin inverkan på barnens rättigheter med hjälp av UNICEF:s ramverk Mobile Operator – Children's Rights Impact Assessment (MOCRIA). Ramverket bidrar till integrering av barnens rättigheter i verksamheten och affärsmetoderna. Företaget använder också ett verktyg som har utvecklats tillsammans med Business for Social Responsibility (BSR) för att identifiera och hantera potentiella inverkningar för barnens rättigheter redan på produktutvecklingsstadiet. Riktlinjer för barnens rättigheter och ansvarsfull marknadsföring bidrar till att skydda barn i Telias reklam och marknadsföringsverksamhet. För att stärka barns digitala färdigheter och främja ett resilient beteende online samverkar Telia regelbundet med viktiga intressentgrupper, inklusive barn och ungdomar och/eller deras talespersoner, på sina respektive marknader. Telia samarbetar ofta med partners för att få ökad förståelse för specifika inverkningar och ämnesavgränsningar relaterade till barnens rättigheter. Bland sådana partners kan nämnas World Childhood Foundation, Global Child Forum, Rädda Barnen, Bris (den svenska hjälplinjen för barn och unga), UNICEF och ECPAT (en del av International Association of Internet Hotlines (INHOPE), en organisation som arbetar för att stoppa sexuellt utnyttjande av barn). (S3221) (S3221a) (S3221b) (S3221d) (S32 22) (S3116b) Lyssna på barn Telia har under många år anordnat rådgivande barnpaneler för att ge barnen en röst när det gäller deras erfarenheter av livet på nätet. Några av de ämnen som tas upp är integritet, spel, ett hälsosamt uppkopplat liv, digitalt lärande och vilseledande information. Bolaget använder insikterna i sina affärsbeslut och för att utforma erbjudanden och stödmaterial till familjer. Under 2025 anslöt sig Telia till Global Child Forums initiativ Listen Up!, som en del av intressentengagemanget med sårbara grupper, i syfte att samla insikter om barns erfarenheter och förväntningar i digitala miljöer. Detta treåriga partnerskap ska stödja integrering av barnperspektiv i Telias arbete med ansvar och produktutveckling i den digitala världen, för att skapa säkrare och mer inkluderande onlineupplevelser för barn. Mer information om insikter från tidigare rådgivande barnpaneler finns på Telias webbplats. Telias chef för kommunikation, varumärke, och hållbarhet har det operativa ansvaret för intressentkontakter och för att förmedla bolagets förhållningssätt inom relevanta områden. (S3221c) S3-4 Åtgärder för berörda samhällen Telia genomför löpande initiativ för att stödja berörda samhällen. Bolaget arbetar för att göra sina tjänster lika tillgängliga för alla sina kunder, inklusive personer med funktionsnedsättning. Telias globala designsystem är anpassat till den europeiska tillgänglighetslagen (EAAdirektivet 2019/882) och följer standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG 2.1 AA eller högre) som omfattar aspekter som färgkontrast, läsbarhet och skärmläsarkompatibilitet. Initiativ för digital inkludering Telia identifierar de åtgärder som behövs som respons på potentiella negativa inverkningar på samhällen som berörs av ämnet digital inkludering genom att engagera intressenter i olika initiativ. (S3433a) Telia gör även regelbundna inverkansbedömningar avseende detta ämne. Nedan listas exempel på berörda intressentgrupper. (S3433b) (S3433c) Äldre Telia hjälper äldre människor att hålla sina elektroniska enheter säkra, öka sin digitala kompetens och lära sig mer om bedrägerier och onlinesäkerhet. Detta sker genom informationsevent som organiseras tillsammans med partners, samt i form av webbinarier, tidskrifts och nätartiklar samt kundservice i butiker. Dessa aktiviteter är viktiga för att denna intressentgrupp ska få tillgång till viktiga samhällstjänster som hälso och sjukvård och banktjänster. S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler för att rapportera problem Telia kan få information om potentiella risker eller skador genom sin visselblåsningslinje och via kanaler som kundtjänst, revisioner som utförs av bolagets inköpsavdelning och externa parter som ickestatliga och/eller ideella organisationer. Telias visselblåsningslinje är en mekanism på operativ nivå för anmälan av avvikelser. Systemet är tillgängligt för både interna och externa intressenter. Mer information om rapportering av problem via Telias visselblåsningssystem finns i G11. Även om barn själva inte använder visselblåsningslinjen får Telia insikt om deras behov genom ombud som Bris, Rädda Barnen och ECPAT. Dessutom främjar Telia fri anonym tillgång till barnhjälplinjer på sina marknader. I framtiden kommer Telia att göra en oberoende bedömning av i vilken grad barn är medvetna om dessa kanaler och litar på dem. (S3328) (S3327a) (S3327b) (S3327c) (S3433c) Under året har Telia inte fått några incidentrapporter från berörda samhällen (S3117). Telia erbjuder för närvarande ingen kompensation till digitalt exkluderade grupper. (S3–335) 110Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 111 ===== Barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare Barn och unga är särskilt sårbara för hot på nätet och måste vara väl rustade för att skydda sig. Telia lär barn och ungdomar, liksom deras föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare, om säkerhet på nätet. Kurserna täcker ämnen som integritet och personuppgifter, lösenord, sociala medier och lämpligt uppträdande på nätet. Kurserna ges i form av workshops i skolor och på sommarläger, onlineutbildningar och onlineinnehåll, pedagogiska spel och frågesporter. Via webbportaler strävar Telia efter att stödja föräldrar och vårdnadshavare i att skydda och stärka barn när de agerar på nätet. Genom programmeringskurser (för närvarande endast tillgängliga i Litauen) vill Telia inspirera studenter och utbilda dem inom ITområdet. (S3232) (S3434a) Bekämpning av CSAM Material som visar sexuella övergrepp på barn (CSAM) är ett allvarligt brott mot barnens rättigheter och är olagligt på alla marknader där Telia verkar. Telia deltar aktivt i kampen mot spridning av CSAM genom blockering och samarbete med branschkollegor, brottsbekämpande myndigheter och ickestatliga och/eller ideella organisationer. Några sådana är World Childhood Foundation och ECPAT (en del av INHOPE) via Ecpat Sveriges techkoalition. För att hantera problem som CSAM följer Telia internationella ramar som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och samarbetar med andra aktörer för att erbjuda tjänster för detektering av CSAM till både företag och offentliga kunder. Samarbetet med World Childhood Foundation och andra barnrättsorganisationer har hjälpt Telia att utveckla sina åtgärder för att förhindra distribution av CSAM. GSMA Mobile Alliance to Combat Digital Child Sexual Exploitation är ett exempel på hur Telia samarbetar med branschkollegor för att påverka lagstiftning och utbyta bästa praxis. Telia blockerar på alla sina marknader sådana webbplatser som brottsbekämpande myndigheter har identifierat som olagliga på grund av att de innehåller CSAM. Bolaget stöder ett öppet internet men har tagit aktiv ställning för omedelbar blockering inom detta specifika område. Om en kund som använder Telias nätverk försöker nå en av dessa identifierade webbplatser visas en ”stoppskylt” med hänvisning till de lokala brottsbekämpande myndigheterna. I Sverige visar stoppskylten också ett hjälplinjenummer som uppmanar användaren att söka vård. (S3432a) Inom Telias egna ITsystem använder företaget en externt upphandlad teknisk lösning som meddelar säkerhetsteamet om CSAM upptäcks i utrustning som används av anställda och konsulter. I sådana fall upprättas en polisanmälan och personalrelaterade rättsmedel aktiveras i enlighet med nationell lag. Under 2025 upptäcktes inga sådana fall och därmed gjordes inga polisanmälningar. För att utbilda och medvetandegöra sina medarbetare om barnens rättigheter och mänskliga rättigheter i bredare bemärkelse erbjuder Telia utbildning i samarbete med World Childhood Foundation. (S3117) (S3 436) (S3432c) Sverige 1. Digitalsmart 2. Engagera äldre med grundläggande digitala färdigheter med hjälp av korsord i målgruppsrelaterade tidskrifter 3. Äldre Norge 1. Trygg på skjerm 2. Erbjuda tips och expertråd för föräldrar så att de kan ge sina barn säkra och sunda nätvanor. Detta sker via onlinekurser, ett skolprogram och Telias podcast: Barn och Medier 3. Föräldrar, barn och skolor Finland 1. Initiativet Safety online 2. Förbättra äldre personers digitala kompetens genom att erbjuda webbinarier, lokala workshops och informationsmaterial om hur man använder digitala tjänster och enheter på ett säkert sätt 3. Äldre Estland 1. Programmet Digimentors 2. Utbilda lärare och ungdomar i att handleda barn och äldre i digital kompetens 3. Barn, ungdomar, föräldrar och lärare Litauen 1. Biblioteksambassadörsprogram med Litauens tillsynsmyndighet för kommunikation 2. Hjälpa äldre personer att säkert utforska den digitala världen, t.ex. att använda onlinetjänster och upptäcka felaktig information 3. Äldre 1. Initiativ, 2. Syfte, 3. Påverkade intressenter Åtgärder för att främja digital kompetens 2025 Under 2025 fortsatte Telia sitt åtagande att främja digital inkludering och ökad digital kompetens på sina marknader. Telias initiativ fokuserade på att bygga digital kompetens, motståndskraft och säkerhet hos både barn och äldre. Några viktiga punkter beskrivs nedan. 111Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 112 ===== Barnsäkerhet genom produktutbud Telia erbjuder på alla sina marknader programvara som gör det möjligt för föräldrar och vårdnadshavare att begränsa barnens skärmtid och blockera webbplatser med olämpligt innehåll. Bolagets tvtjänst har en PINkodfunktion som gör det möjligt för föräldrar och vårdnadshavare att begränsa tillgången till utsänt eller streamat vuxet innehåll som är olämpligt för barn. Tvkanaler och streamingplattformar som erbjuds via Telias tvpaket har inget olämpligt vuxeninnehåll. Material och verktyg för att stödja barns säkerhet på nätet Telia erbjuder på alla sina marknader resurser för föräldrar och vårdnadshavare att hjälpa sina barn online. För att främja säkrare digitala upplevelser erbjuder Telia appen Telia Safe, en cybersäkerhetslösning som hjälper konsumenter att skydda personuppgifter, förhindra online bedrägerier och hantera integritet mellan flera enheter. Tjänsten är till särskild nytta för familjer och finns tillgänglig på alla Telias marknader. På vissa marknader samverkar bolagets medarbetare som har barn i skolor och på sommarläger för att skapa medvetenhet om ämnen som cybersäkerhet och uppträdande på nätet. Telia tillhandahåller också verktyg som är direkt riktade till barn, till exempel onlinespel med säkerhetstema och digitala frågesporter. Dessa verktyg utvecklas alltid i samarbete med organisationer som arbetar med barnens rättigheter, för att säkerställa ett barnvänligt resultat. Syftet är att lära barn hur man uppträder smart, säkert och vänligt online, och att skapa möjligheter för barn att diskutera sina upplevelser på nätet med vuxna. Antalet besökare på föräldraportalerna och antalet som deltar i utbildningar samlas och bedöms av Telia. (S3432c) (S3432d) Stöd till barn i samhället Telia har ett långsiktigt samarbete med Bris, Sveriges nationella hjälplinje för barn och ungdomar. Telia har gjort det möjligt för fler barn att kontakta hjälplinjen genom förlängda öppettider och tillkommande kontaktkanaler. SMS har lagts till som ett anonymt och kostnadsfritt sätt att kontakta Bris. Det är ett resultat av Telias produktutveckling. Telias kostnad för att tillhandahålla sina tjänster till Bris uppgår till cirka 2 MSEK per år. I Sverige deltar Telia i ett initiativ från Next Gene ration Sweden som erbjuder ungdomar (14–16 år) avlönad anställning två timmar i veckan under ett år. Därmed bidrar Telia till att bygga ungdomars självförtroende. Samtidigt får ungdomar från socio ekonomiskt utsatta områden ökade möjlig heter till arbetslivserfarenhet och inkludering. Telias samarbete och engagemang med expertpartners som Bris, World Childhood Foundation, GSMA Mobile Alliance Against Child Sexual Abuse Content, ECPAT och Rädda Barnen hjälper företaget att identifiera nödvändiga och lämpliga åtgärder som respons på eventuella negativa inverkningar. Detta gäller utöver företagets egna intressentengagemang, till exempel partnerskapet Listen Up! som beskrivs under S32. (S3433a) (S3433b) Undersökningar visar återkommande att klimatförändringar och ett ohållbart nyttjande av naturresurser är något som starkt oroar barn. Dessa fenomen har i sig redan stor inverkan på barns säkerhet, hälsa och välbefinnande och kommer att påverka livet för kommande generationer i grunden. Telias åtagande att uppnå nettonollutsläpp i hela värde kedjan till 2040 är en respons på dessa hot. Bolaget ser redan den pågående ekologiska krisen som ett av de största hoten mot mänskliga rättigheter, inklusive barnens rättigheter. Se S31 för mer information om Telias policyer och förhållningssätt till IRO:er relaterade till berörda samhällen. (S34MDRA) S3-5 Mål för berörda samhällen Telias mål är i linje med bolagets övergripande policyer, inklusive koncernpolicy för mänskliga rättigheter, uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer. Målen omfattar aktiviteter i nedströms i värdekedjan, till exempel onlinesäkerhet och utbildning i digital kompetens. Vid årets slut hade Telia nått 3,6 miljoner individer genom initiativ för digital inkludering, vilket överträffade målet för 2027. Som en del av strategiprocessen har ett nytt mål etablerats: 1,2 miljoner individer ska nås av initiativ för digital inkludering fram till 2028 (varav 10% nås direkt). Här ingår 60 000 barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare som nås genom initiativ för digital kompetens inom viktiga områden som säkerhet och etik. (S3542a) De berörda samhällena var inte direkt engagerade i att formulera målen. De ingår i målgruppen, och deras deltagande spåras som intressenter nås, även om de inte bidrar med indata till detta mått. (S3542b) Utveckling mot målen följs upp och granskas årligen. (S35MDRT) Telia samverkar direkt med barn via initiativ som mobilkörkortet för barn, föräldrar och vårdnadshavare, vårdgivare och lärare som använder uppkopplade produkter och tjänster. (S3542c) Se Telias tabell över hållbarhetsmål för mer information om mål för berörda samhällen. Redovisningsprinciper: Digital inkludering Detta KPI representerar antalet individer som nås med initiativ för digital inkludering. Det totala antalet individer som nås visar hur många personer Telia har nått med både direkta och indirekta initiativ. Direkt räckvidd visar i stället hur många personer som aktivt har engagerat sig i initiativet, t.ex. genom ett utbildningstillfälle. 112Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 113 ===== S4 Konsumenter och slutanvändare Tillvägagångssätt Telia har åtagit sig att respektera sina kunders och anställdas rätt till personlig integritet och se till att deras information hanteras och förvaras på ett säkert sätt. Bolaget tillämpar en proaktiv strategi för att bedöma hur bolagets databehandling inverkar på de registrerade och se till att bolaget hanterar kundernas personuppgifter på ett lagenligt, rättvist och öppet sätt. Stora mängder data genereras i och hanteras av Telias tjänster och nät. Bolaget har ansvar för att dessa behandlas i enlighet med tillämplig lag och samtidigt skyddas mot missbruk, förlust, otillåten spridning och skada. Dataskyddsbestämmelserna blir allt strängare, samtidigt som den tekniska utvecklingen möjliggör nya, praktiska och kostnadseffektiva molnbaserade lösningar. I takt med ökande användning av AI i Telias verksamhet uppstår integritetsfrågor. Detta gör det nödvändigt för Telia att hantera personuppgifter i ett AIsammanhang. Den geopolitiska utvecklingen ökar samtidigt de cybersäkerhetsrisker som Telias kunder, telekommunikationsbranschen och samhället som helhet står inför. Telia hanterar dessa risker genom ett omfattande utbud av proaktiva initiativ som ska göra det möjligt för bolaget att reagera effektivt på snabba förändringar i säkerhetslandskapet. Bolaget prioriterar omfattande säkerhetsmedvetenhet över hela organisationen och förbättrar kontinuerligt sin specialistkompetens inom olika säkerhetsdomäner. Telia granskar och förfinar rutinmässigt sina säkerhetsrutiner för att säkerställa att de är effektiva. Detta sker dels genom interna processer och utvärderingar från externa säkerhetsrevisorer. Dessutom inser bolaget vikten av att investera i avancerad säkerhetsteknik och optimera dess användning. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Möjlig skada för slutanvändare till följd av personuppgiftsincidenter som orsakats av cyberattacker, tekniska och mänskliga fel – – 14 Tillförlitlig uppkoppling ger kunderna tillgång till information och kommunikation samt skapar förutsättningar för innovation, kontakter, mobilitet och yttrandefrihet – 14 Möjlighet att skala cybersäkerhetstjänster åt kunderna Beroende: Människorelaterat – 10 13,14 Regulatorisk risk och anseenderisk om kundernas och medarbetarnas krav och förväntningar på integritet och säkerhet inte uppfylls Beroende: Människorelaterat – – 16 Negativ inverkan Positiv inverkan Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 113Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 114 ===== Telias koncernpolicy för yttrandefrihet och övervakningsintegritet beskriver de principer som definierar Telias åtaganden i relation till okonventionella förfrågningar eller krav från regeringar som potentiellt kan påverka Telias användares yttrandefrihet och övervakningsintegritet. Se Telias policytabell för mer information (S41MDRP) S4-2 Samverkan med konsumenter och slutanvändare Telia strävar efter att säkerställa efterlevnad av GDPRlagstiftningen och att hantera personuppgifter i sina produkter och tjänster genom principen ”inbyggt dataskydd”. Detta innebär: • Integrera dataskyddsåtgärder i verksamheter, produkter, processer och ITsystem från designstadiet och genom hela livscykeln • Konsultera integritetsspecialister tidigt när databehandlingsaktiviteter planeras • Bedöma integritetsaspekter och, vid behov, dataskyddsinverkningar före all databehandling som sannolikt ger upphov till hög risk. Telias regelverk för säkerhetsstyrning är i linje med ISO 27001:2022 och ledande standarder för bästa praxis, inklusive NIST CSF 2.0. Detta bidrar till robust säkerhet och riskhantering i all verksamhet. Bolaget är ISO 27001:2022certifierat och genomgår årliga externa revisioner för att kontinuerligt stärka sina säkerhetsåtgärder. S4 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Konsumenter som kan påverkas av Telia är tjänsteanvändare vars personuppgifter behandlas av företaget. Dessa kan vara kunder som har avtal med Telia, och användare av bolagets tjänster som inte har slutit direkta avtal. (S4SBM310) (S4SBM310a) Negativa inverkningar kan vara att kundintegriteten inte upprätthålls, vilket skulle inverka negativt på Telias kunder (t.ex. personuppgiftsincidenter eller identitetsstöld). Om sådana inverkningar inträffar rör det sig om enstaka fall, som cybersäkerhetsincidenter eller tekniska fel. I händelse av störningar i Telias tjänster kan kunder och samhälle påverkas på olika nivåer genom avbrott i kommunikationen inom samhällskritiska tjänster. (S4SBM310b) Tillförlitlig uppkoppling genererar positiva inverkningar för kunderna. Tillgång till kommunikation och information möjliggör innovation, kontakter, mobilitet och yttrandefrihet för hela samhället. Telias 4G och 5Gnät har sådana positiva effekter på befolkningen på Telias marknader. (S4SBM39c) (S4SBM310c) Väsentliga risker avser potentiella regulatoriska och anseendemässiga risker om integritets och säkerhetskraven för kunder och anställda inte uppfylls. (S4SBM310d) (S4SBM312) Telia erbjuder som regel samma produkter och tjänster till alla kunder, även om det finns fall där särskilda krav gäller. Exempel är att lagen ger skydd för kunder med dolda nummer eller skyddade identiteter, vilka kan utsättas för ökade risker i händelse av personuppgiftsincidenter. Regler och rutiner för att hantera sådana krav varierar mellan Telias olika marknader. Till exempel i vissa länder måste telekommunikationsleverantörer som standard lista sina kunders kontaktdata i en katalog om inte kunden väljer bort det, i andra är sådan publicering tillåten endast med kundens samtycke. (S4SBM311) S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare Telias koncernpolicy för säkerhet och integritet, som ska säkerställa transparent och lagenlig personuppgiftshantering hos Telia, kräver löpande bedömningar av integritetsrisk. Policyn fastställer ett enhetligt säkerhetsramverk baserat på internationella standarder på alla Telias marknader. (S4115) (S4114) Telias koncernpolicy för mänskliga rättigheter beskriver förfaranden för att förebygga och hantera negativa inverkningar på viktiga rättigheter som integritet och säkerhet, med stöd av säkerhets och integritetspolicyn för intressentengagemang. (S4116) (S4116a) (S4 117) (S4116b) Potentiella negativa effekter av personuppgiftsincidenter hanteras genom GDPR och lokala lagar. Rapportering och krav hanteras enligt Telias riktlinjer. (S4116c) Dataskydd Telia arbetar kontinuerligt med att förbättra sina processer, bygga kompetens och öka transparensen i sina kanaler mot kund. Transparens är särskilt viktigt för att öka kundernas medvetenhet om sina rättigheter och om hur bolaget behandlar deras uppgifter. Telia informerar sina kunder om den behandling av personuppgifter som förekommer inom ramen för bolagets tjänster. Denna information ges i Telias villkor, integritetsmeddelanden, på webbplatsen ”Mitt Telia” och i mobilappar (där kunderna kan administrera sina integritetsinställningar och marknadsföringsmedgivanden) och i liknande sammanhang i bolagets kundinriktade kanaler. (S4220b). Det operativa ansvaret för denna uppgift ligger hos Telias affärsenheter på de enskilda marknaderna. Telias Global Security Operations Centre (GSOC), ansvarar för bolagets reaktiva åtgärder genom konstant övervakning och hantering av incidenter kopplade till cybersäkerhet. GSOC är medlem i Forum of Incident Response and Security Teams (FIRST) och är en Trusted Introducer (TFCSIRT). (S4220c) Bolaget tillhandahåller statistisk information om dataskydd till kunder som ställer frågor till Telias dataskyddsombud. Frågor, krav och uttryck för oro från kunder behandlas i direkta svar från Telia, och återkopplingen beaktas för att ytterligare klargöra bolagets tillvägagångssätt i framtiden. (S4220) Samverkan i detta ämne sker främst i direkt kontakt med Telias kunder. I fall då bolaget anlitar partners för att hantera försäljning eller kundvård 114Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 115 ===== S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler för att rapportera problem Rapportering av problem Konsumenter och slutanvändare kan rapportera problem via Telias visselblåsningslinje, som har funktioner för skydd mot repressalier. (S4326) Mer information om rapportering av problem via Telias visselblåsningslinje finns under G11. Personer med integritetsrelaterade klagomål och problem uppmanas att kontakta dataskyddsombudet för respektive juridisk enhet, eller koncernens dataskyddsombud, via epost. Dessutom kan de utöva sina rättigheter enligt GDPR genom att kontakta kundtjänst, besöka Telias butiker eller använda självbetjäningsportaler på internet för att få tillgång till sina konton och skicka önskemål. Telia är enligt lag skyldigt att i egen regi tillhandahålla och administrera kanaler för registrerades förfrågningar. (S4325b) Visselblåsningslinjen används även av Telias samarbetspartners som har direktkontakt med Telias kunder. (S4325c) Dataskyddsombudet på varje marknad hanterar kundkrav relaterade till GDPR. Vissa integritets relaterade frågor hanteras av kundtjänst, med stöd och instruktioner från dataskyddsombudet. Detta kan gälla hantering, dokumentation och granskning av klagomålsprocesser för att säkerställa att de uppfyller efterlevnads standarder och förväntningar på kundtjänst. för dess räkning säkerställer Telia att dessa partners följer samma integritetskrav. (S4220a) Tillgång till uppkoppling När det gäller tillgång till uppkoppling noterar Telia skillnader i tjänstekvalitet mellan nät i stad och på landsbygd. Bolaget har åtagit sig att förbättra nättäckningen på samtliga marknader. I Sverige och Litauen uppfattas Telia ha bäst nättäckning och kvalitet av alla 5Goperatörer. Detta framgår av data från undersökningar av användarupplevelsen samt fältmätningar (OpenSignal, umlaut 2025 m.fl.). När det gäller övergripande mobilnätskvalitet är Telia nummer ett i Norge och Estland. Bolaget förbättrar sin mobilnätskvalitet på alla marknader. Telias pågående avveckling av kopparnätet, tillsammans med 2G och 3Gmobilnätet, medför risker genom att kunderna måste installera nya fiberbaserade lösningar, uppgradera sina mobilnätsbaserade lösningar eller lära sig att använda ny utrustning. Dessa risker hanteras tillsammans med kommuner och relevanta myndigheter för att förebygga negativa inverkningar för individer eller lokalsamhällen. Uppföljning av samverkan Telias brand trackerenkätverktyg är ett sätt för företaget att löpande bedöma effektiviteten i samverkan med konsumenterna. Verktyget samlar in kundernas uppfattning (i jämförelse med deras uppfattning om liknande tjänsteleverantörer) om en rad ämnen. Återkopplingen om integritet används för att bedöma effektiviteten i Telias engagemang i denna fråga. Verktyget bygger på associeringsfrågor där respondenterna uppmanas att klicka på påståenden som de associerar med varumärket. (S4220d) Grupper som är sårbara för negativa inverkningar Telia har identifierat äldre och barn som särskilt sårbara för negativa inverkningar kopplade till integritet och säkerhet. Detta beror på dessa gruppers ofta begränsade digitala kompetens eller lägre medvetenhet om integritets och säkerhetsrisker, vilket gör dem känsligare för cyberattacker, tekniska fel och personuppgiftsincidenter. Därför har Telia ökat sina ansträngningar för att lyfta den digitala kompetensen bland sina kunder, särskilt barn (inklusive deras föräldrar, vårdnadshavare, vårdgivare och lärare) och äldre, genom att främja digital kompetens, motståndskraft och säkerhet. (S4221) Se S3 Berörda samhällen för mer information. Rutinerna för reklamationshantering kan skilja sig från land till land, istället för att följa en koncerngemensam standard. Detta kräver ett anpassat tillvägagångssätt, för att hantera alla klagomål effektivt och i linje med såväl lokala bestämmelser som Telias åtagande att skydda kundernas integritet. (S4325d) (S4430) Samtliga dotterbolag inom Telia använder en standardiserad process för att utreda och rapportera misstänkta personuppgiftsincidenter. Telia rapporterar samtliga personuppgiftsincidenter till tillsynsmyndigheter i enlighet med GDPR och lokala integritetslagar, och informerar vid behov berörda individer inom rimlig tid. Begränsningsåtgärder som vidtas i en enhet antas och implementeras i hela koncernen för att minska intrångsrisker. (S4432c) Konsumenters och slutanvändares kännedom om och förtroende för dessa processer följs upp via Telias brand tracker. (S4326) I händelse av negativa inverkningar kan Telia ge gottgörelse: • Återställning – vid integritetsincidenter till exempel genom att radera, eller kräva radering av, olagligt offentliggjorda personuppgifter eller genom att korrigera felaktiga personuppgifter. • Ursäkt – vid integritetsincidenter och kundklagomål i ett bredare perspektiv, genom att undersöka och erkänna den skada som gjorts och be om ursäkt direkt till kunden och/eller via media. Alla kundklagomål bedöms i syfte att förhindra framtida skada. • Kompensation – vid integritetsincidenter som specificeras i avtal eller GDPR. 115Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 116 ===== • Garantier för åtgärder och säkerställande av att incidenten inte upprepas – vid integritets och säkerhetsincidenter genom att till exempel förbättra interna riktlinjer och rutiner, eller vid personalfrågor genom att till exempel vidta disciplinära åtgärder. (S4325a) (S4325b) (S4325c) (S4431b) Under 2025 mottog Telia cirka 5 300 (4 300) förfrågningar från kunder som begärde utdrag av sina personuppgifter. Genom att tillgodose dessa önskemål ger Telia sina kunder information om hur bolaget använder deras uppgifter och ger dem möjlighet att försäkra sig om att Telia behandlar dessa uppgifter i enlighet med lagstadgade krav. Redovisningsprinciper: Rätten till insyn i egna personuppgifter Möjligheten att tillämpa rätten till insyn mäts på alla marknader. Varje marknad har sin egen process och för egen dokumentation. Data konsolideras till en centraliserad rapport som följs upp på koncernnivå. På grund av olika efterlevnadskrav på varje marknad hanteras kunders förfrågningar genom lokala processer snarare än med ett centraliserat verktyg. Rätten till insyn i egna personuppgifter fastslås i artikel 15 i GDPR. som Telias GSOC (Global Security Operations Center), styrning av informationssäkerhet, risk och incidenthantering, ändringshantering, kontaktcentertjänster och molnbaserade kommunikationstjänster. I takt med den accelerande digitaliseringen blir Telias tjänster allt viktigare för kunder och samhällen. Pågående geopolitiska spänningar understryker behovet av robust tjänsteutbud och pålitlig drift. Telia tillämpar ett ledningssystem för kontinuitetshantering i enlighet med ISO 22301, för att identifiera risker, säkerställa regelefterlevnad och förbereda effektiv respons på störningar. (S4431a) Tillgång till pålitlig uppkoppling Telias ambition är att leverera högkvalitativa tjänster till sina kunder. Under 2025 fortsatte bolaget att göra stora investeringar för att förbättra sin nätverkstäckning och kvalitet på samtliga marknader, och uppnådde följande milstolpar: • Nästan 100% befolkningstäckning med 4G • 99% befolkningstäckning med 5G • I områden där fiberuppkoppling inte är lämplig eller möjlig tillhandahåller Telia trådlös fast uppkoppling via sina 4G och 5Gnät. GSMA:s 2025 Mobile Economy Report (The Mobile Economy 2025) hävdar att mobil uppkoppling fortsatt är en kraftfull möjliggörare för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Tekniken underlättar tillgång till hälso och sjukvård, utbildning, sysselsättning och offentliga tjänster. Rapporten belyser hur digitalisering och mobilteknik, särskilt 5G, IoT och AI, accelererar framstegen i förhållande till flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling – bland andra fattigdomsminskning, jämställdhet och klimatåtgärder. Tillgång till produkter och tjänster Många konsumenter pressas av hög inflation och den generellt negativa ekonomiska situationen. Därför erbjuder Telia billigare abonnemangsalternativ, eller möjlighet att låta ekonomiskt utsatta kunder välja bolagets lågkostnadsprodukter. Stöd till ökad digital motståndskraft Se S3 Berörda samhällen för mer information om Telias initiativ för att leverera positiva inverkningar för konsumenter och slutanvändare. Dessa initiativ ska öka medvetenheten om risker på nätet, t.ex. om integritetsfrågor för barn och deras föräldrar eller vårdnadshavare. (S4431c) På grund av otillräckliga data kan deras inverkan på integritetsfrågor för närvarande inte utvärderas. (S4431d) År 2025 lanserade Telias koncernsäkerhetsteam ett program för informationssäkerhet riktat till anställda. Programmet omfattar 13 korta moduler om viktiga ämnen som nätfiske, AI och utpressningsprogramvara, samt två frågesportmoduler för att befästa kunskapen. Under en dedikerad säkerhetsmånad gjordes ytterligare innehåll tillgängligt, till exempel en modul om fysisk säkerhet och en videosession som betonar personligt ansvar för att skydda digitala miljöer. (S4430) (S4432b) (S4437) S4-4 Åtgärder för konsumenter och slutanvändare Integritetsåtgärder Telia utvärderar och förfinar regelbundet sina integritetsprocesser. Exempel är Telias process och verktyg för inverkansbedömning avseende dataskydd, baserat på bästa praxis, tillämpliga lagar och rättspraxis samt myndighetsanvisningar och beslut. Information om hur bolaget behandlar personuppgifter ges via meddelanden på alla relevanta språk. (S4431a) Alla Telias medarbetare (inklusive resurskonsulter) är skyldiga att genomgå regelbunden utbildning om dataskydd. Därutöver är integritetsbedömning eller en inverkansbedömning avseende dataskydd obligatorisk för alla processer där personuppgifter behandlas. (S4434) Telias ambition är att uppfylla kundernas säkerhetsbehov och att vara deras föredragna leverantör. EU och nationell säkerhetslagstiftning ställer stringenta och ökande krav på flera av bolagets största kunder. Telia har en fördelaktig position för att fortsätta leverera de säkerhetslösningar som dessa kunder behöver. Telias interna GRCplattform (Governance Risk & Compliance) stöder integrerad riskhantering, vilket i sin tur förbättrar motståndskraft och välgrundat beslutsfattandet i riskrelaterade frågor. Säkerhetsåtgärder Telias ISO 27001certifiering är avgörande för de pågående säkerhetsförbättringarna och för att uppfylla kundernas förväntningar. Certifieringen bibehölls under hela året och omfattade områden 116Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 117 ===== AI-etik Telia främjar etisk och ansvarsfull användning av AI till nytta för kunder, medarbetare och samhället i stort. Sedan 2019 har Telias vägledande principer om AIetik fungerat som ett offentligt tillgängligt ramverk för ansvarsfull utveckling och användning av AI. Detta ramverk uppdaterades 2025 för att återspegla Telias AIdataetiks ansats. Alla nya AIinitiativ inom Telia genomgår en bedömning för att utvärdera deras etiska och juridiska konsekvenser. Telia förbereder sig aktivt för EU:s AIförordning, till exempel genom interna initiativ som utbildningsprogrammet AI Uplift, som ska förbättra de anställdas AImognad. Här ingår en session med fokus på ansvarsfull AI. Nya AIrisker relaterade till integritet, mänskliga rättigheter, säkerhet, immateriella rättigheter och juridiskt ansvar följs upp kontinuerligt. Bland viktiga etiska problem kan nämnas partiskhet, diskriminering, felaktig information och brist på mänsklig översyn. Hittills har inga avgörande etiska konflikter identifierats i Telias AIbedömningar. Om problem uppstår tas de upp via Telias Technology AI Governance Forum eller Ethics Forum, eller eskaleras till koncernens GRECkommitté. Utredningsprocesser och gottgörelse Under 2025 kunde Telia bekräfta 519 (537) personuppgiftsincidenter på bolagets marknader. De flesta berodde på mänskliga eller tekniska fel som ledde till att personuppgifter avslöjades eller blev otillbörligt åtkomliga, till exempel genom att kunddata av misstag skickades till fel kund. S4-5 Mål för konsumenter och slutanvändare Telia siktar på toppnivån när det gäller kundintegritet. För att mäta sin prestation mot detta mål använder Telia brand tracker enkätverktyget som är baserat på kundernas uppfattningar. Kunderna svarar direkt i brand tracker, vilket är ett sätt att spåra prestanda relativt målen. (S4541b) Under året uppnådde 4 (4) av Telias 5 marknader en position som nummer ett eller två sett till integritet. Arbete med att ytterligare stärka förtroendet bland Telias privatkunder pågår med stöd av högre kapacitet och förbättrad kundinformation. (S45MDRT) Redovisningsprinciper: Kunders uppfattning av integritet Indikatorn för integritetsuppfattning speglar kundernas uppfattning om integritet och datahantering inom Telias tjänster. Den är baserad på undersökningsdata som samlats in av en oberoende leverantör som tillämpar ett nationellt representativt urval. Resultaten sammanställs över en rullande 12månadersperiod och jämförs mot huvudsakliga mobil och bredbandskonkurrenter för att säkerställa jämförbarhet. För att säkerställa att alla Telias anställda har tillräckliga kunskaper om dataskydd och säkerhetsrelaterade ämnen måste samtliga genomgå två specifika obligatoriska utbildningar. Dataskyddsutbildningen ska säkerställa att varje anställd hos Telia förstår de grundläggande principerna för dataskydd och integritet. Inga allvarliga människorättsärenden eller incidenter kopplade till Telias konsumenter eller slutanvändare rapporterades under 2025. (S4435) Telia bedriver löpande initiativ för att stödja sina konsumenter och slutanvändare. (S44MDRA) Redovisningsprinciper: Personuppgiftsincidenter Indikatorn visar på rapporterade personuppgiftsincidenter på alla marknader, enligt definitionen i artikel 4 i GDPR. Anmälningsskyldigheten baseras på GDPR artiklarna 33–34. Det finns en enhetlig process och ett enhetligt verktyg för hantering av personuppgiftsincidenter och rapportering. Den ger grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att hantera integritetskrav i det dagliga arbetet. Säkerhetsutbildningen stärker de anställdas medvetenhet om säkerhet och skydd för information och affärsfunktionalitet inom Telia. Målet är att samtliga anställda ska slutföra båda dessa utbildningar. Under året slutförde 99% av de anställda dataskyddsutbildningen. Säkerhetsutbildningen ska lanseras på nytt 2026 och slutförandegraden kommer att rapporteras från och med denna lansering. Detaljerad information om redovisningsprinciper för utbildningarna finns i S113. Telias kunder och slutanvändare har inte deltagit i arbetet med att formulera konsument och slutanvändarmål. (S4541a) S3 Berörda samhällen ger mer information om Telias engagemang med sina kunder och slutanvändare i säkerhets och integritetsfrågor. (S4541c) Telias tabell över hållbarhetsmål ger mer information om mål för konsumenter och slutanvändare. (S45MDRT) 117Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 118 ===== Bolagsstyrning Telia eftersträvar transparens, ansvarsskyldighet och ansvarsfulla affärsmetoder genom sitt ramverk för bolagsstyrning. Praxis för bolagsstyrning fokuserar på att hantera viktiga risker, följa upp hållbarhetsinitiativ och upprätthålla etiska och ansvarsfulla principer i den dagliga verksamheten. Genom att upprätthålla höga standarder för bolagsstyrning, inklusive program för att bekämpa korruption och mutor och intressentdialog, anpassar Telia sig till internationell bästa praxis och främjar långsiktigt förtroende hos intressenterna. Genomförande av riskbedömningar avseende mutor och korruption samt bedömning av programmens mognad på samtliga marknader Lansering av bolagets färdplan för en vinnande kultur 99% av de anställda som genomförde utbildningen i uppförandekoden The T elia Way Telias affärsetiska uppförandekod Strävar alltid efter att bli bättre 118Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 119 ===== G1 Ansvarsfullt företagande Tillvägagångssätt Affärsetik är ett avgörande ämne för Telia, eftersom det ligger till grund för den egna verksamheten och påverkar såväl erbjudanden gentemot kunder som krav på bolagets leverantörer. Telias uppförandekod utgör en etisk kompass som ger övergripande vägledning och speglar bolagets policyer och instruktioner i olika frågor, varav många har koppling till Telias väsentliga hållbarhetsfrågor. Telia är beroende av en global leveranskedja för att kunna leverera produkter och tjänster till sina kunder. Bolagets inköpsprocesser beaktar pris, kvalitet, hållbarhetskriterier och innovationsförmåga i den samlade värdebedömningen av leveranser inför val av leverantör. Telia bedriver sin verksamhet på ett affärsetiskt sätt med nolltolerans mot korruption. Telia verkar för omfattande utbildning, robusta förebyggande åtgärder och rättvis betalningspraxis, i syfte att upprätthålla både integritet och höga operativa standarder. Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan* Otillräckliga klagomålsprocesser kan göra individer i värdekedjan mer sårbara för kränkningar av mänskliga rättigheter Risk för att brist på adekvat utbildning och förebyggande åtgärder kan öka sårbarheten för mutor eller korruption Beroende: Människorelaterat – – Risk för störningar i leveranskedjan som kan påverka verksamhetens kontinuitet Beroende: Naturrelaterat, samhällsrelaterat, människorelaterat Negativ inverkan Positiv inverkan Risker Möjligheter Uppströms Egen verksamhet Nedströms * Mer information om detaljering av värdekedjan finns på sida 73. 119Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 120 ===== G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur Företagskultur Hos Telia är kultur en viktig drivkraft för både affärstillväxt och utveckling av människor. Den formar hur bolaget arbetar genom strukturer, processer och beteende i den dagliga verksamheten. År 2025 tog Telia viktiga steg i att utveckla sin kultur för att möta förändrade kundbehov och förbli konkurrenskraftigt i en snabbt föränderlig bransch. Bolaget lanserade anpassade organisatoriska mål för att öka tydligheten och ansvarsskyldigheten i verksamheten, återinförde Telias hybridarbetsmodell Working Better Together och lanserade You grow. We grow. – ett enhetligt koncept för medarbetar och ledarskapsutveckling. En viktig milstolpe var lanseringen av The Telia Way, avsedd att fungera som en färdplan för en vinnande kultur. Den sammanför Telias värderingar, ledarskapsramverk och vägledande principer. Programmet introducerades för ledande befattningshavare 2025, och under det kommande året kommer det att integreras i processer genom hela bolaget. (G119) Policyer Telia har åtagit sig att främja hållbarhet i linje med omfattande policyer. Alla Telias koncernpolicyer är godkända av styrelsen och gäller för Telia Company AB, dess dotterbolag och gemensam verksamhet. Varje lands VD är ansvarig för att säkerställa att alla relevanta enheter inom deras respektive geografiska område har antagit och implementerat koncernpolicyerna. Policyerna görs tillgänglig för både interna och externa intressenter via Telias webbplats. Telias policytabell ger en översikt över koncernpolicyerna. Rapportera problem Telia har en oberoende visselblåsningslinje där man kan uttrycka oro eller bekymmer och rapportera potentiella överträdelser och oegentligheter. Via visselblåsningslinjen kan alla intressenter, inklusive Telias kunder, medarbetare och leverantörer samt externa parter, rapportera problem eller oro och be om råd i frågor som rör efterlevnad av lagar eller bolagets uppförandekod för medarbetare respektive leverantörer. Enskilda personer som använder visselblåsningslinjen för att rapportera problem skyddas mot repressalier enligt beskrivning i Telias koncerninstruktion för visselblåsning och skydd mot vedergällning samt i bolagets uppförandekod. Utredare får en introduktion till hur systemet fungerar och tillämpar instruktionen för att säkerställa att alla klagomål behandlas konfidentiellt och med respekt för integritet och dataskyddsrättigheter. Ärenden kan lämnas in via visselblåsningslinjen dygnet runt, året runt. Visselblåsningslinjen gör det möjligt att rapportera anonymt. Ärenden kan också rapporteras via epost eller skriftlig korrespondens. Information relaterad till Telias visselblåsarprocess finns tillgänglig via visselblåsningslinjens webbportal. Bolaget informerar även om visselblåsningslinjen på sin interna webbplats. (G1110a) Klagomål, påföljder och allvarliga människorättsfrågor 2025 2024 Summa väsentliga böter, påföljder och skadeersättningar till följd av kränkningar av sociala och mänskliga rättigheter 0 0 Antal allvarliga människorättsfrågor och människorättsincidenter kopplade till den egna arbetskraften 0 0 Antalet allvarliga människorättsincidenter med anknytning till företagets anställda som rör fall av bristande efterlevnad av FN:s vägledande principer eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag 0 0 Summa väsentliga böter, påföljder och ersättningar för allvarliga människorättsfrågor och incidenter kopplade till den egna arbetskraften 0 0 Antal fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor 0 0 (S117103b) (S117103c) (S117104a) (S117104b) (G1424a) Antal visselblåsarärenden 2025 2024 Ärenden relaterade till affärsetik (bedrägeri och korruption) 21 47 Diskriminering och trakasserier (personalrelaterade) 31 26 Lika möjligheter, dåligt ledarskap och rättvis anställning (personalrelaterade) 26 47 Annat eller felaktigt rapporterade (kund eller leverantörsklagomål) 75 88 Totalt* 153 208 (S117103a) Rapporteringskanal (%) 2025 2024 Portal för visselblåsning 94 99 Skickade till epostadressen för visselblåsning 3 1 Direktkontakt med ansvariga för etik och regelefterlevnad på koncernnivå eller lokal nivå 3 0 Linjechefer 0 0 KPI för interna utredningar (%) 2025 2024 Visselblåsarärenden som avslutats inom åtta veckor** 72 46 * Ej möjligt att enbart beakta den egna arbetskraften eftersom vissa ärenden lämnas in anonymt ** En utredning anses vara avslutad när en slutrapport har lämnats till ansvarig person i ledningen från handläggaren eller huvudutredaren, vilka kan vara lokalt ansvariga för etik och regelefterlevnad eller koncernansvariga för särskilda utredningar. Ansvarig person utses från fall till fall. 120Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 121 ===== G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Korruption och mutor Telia bedriver sin verksamhet med nolltolerans mot korruption. Korruptionsrisker klassificeras som en delrisk under huvudområdet ”Finansiella risker” och hanteras aktivt genom ett dedikerat program för bekämpning av mutor och korruption (ABC), vilket är utformat för att mildra exponering och säkerställa efterlevnad. Programmet utgör en systematisk metod att upptäcka och förhindra brott mot korruptionslagar. Programmet implementeras och utvecklas kontinuerligt genom ett riskbaserat arbetssätt. Här ingår: • Regelbundna utvärderingar av korruptionsrisker för att identifiera och hantera de viktigaste riskerna • Årlig utvärdering av implementeringen för att följa upp och identifiera förbättringsområden • Utbildning för att säkerställa medvetenhet rörande korruptionsrisker • Hantering av risker i leveranskedjan genom utvärdering, övervakning och revision av leverantörer. De marknader där Telia verkar idag anses ha låg risk enligt Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (CPI), även om globala leveranskedjor innebär att leverantörerna kan ha varierande riskprofiler. Telia hanterar dessa risker med hjälp av en uppförandekod för leverantörer och förfaranden för tillbörlig aktsamhet, samt revisioner av högriskleverantörer. Telias Group Risk and Governance unit övervakar antikorruptionsprogrammets utformning och samordning, tillsammans med lokala medarbetare med ansvar för etik och efterlevnad som hanterar det praktiska genomförandet. Antikorruptionsprogrammets mognad Under 2019 införde Telia en metod för att bedöma mognadsgraden hos programmet för bekämpning av mutor och korruption på ett holistiskt sätt, och för att kunna följa upp väsentliga risker. Sedan dess har metoden använts för att bedöma hela antikorruptionsprogrammet, både på koncernnivå och på de lokala marknaderna. Resultaten för 2025 tyder fortsatt på ett sammantaget väletablerat program, där mindre förbättringsbehov har identifierats vad gäller intern kontroll och hantering av tredjepartsaktörer. Bedömning av korruptionsrisker Under 2025 genomfördes riskbedömningar på koncernnivå och på samtliga marknader. Resultaten indikerar att bolaget har ett väl fungerande program. På grund av den nuvarande instabila geopolitiska situationen bedöms dock sannolikheten för generell korruptionsrisk som medelhög, med potentiellt hög ekonomisk och anseendemässig inverkan. Vidare finns en hög medvetenhet och uppmärksamhet när det gäller korruption, både på lands och koncernnivå. Förfaranden Vägledning i hur man förebygger och upptäcker mutor och korruption finns i Telias uppförandekod. Farhågor om potentiellt olagligt beteende, eller beteende som inte överensstämmer med Telias uppförandekod, ska rapporteras via visselblåsningslinjen. (G1318a) G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer Telia upprätthåller löpande kommunikation med leverantörer för att förtydliga sina förväntningar. Bolaget använder ett riskbaserat förfarande för tillbörlig aktsamhet, i linje med sin uppförandekod för leverantörer, säkerhetsdirektivet samt internationella standarder och förordningar. År 2025 introducerade Telia en ny plattform för att hantera sina tredjepartsrisker mer effektivt, genom att integrera genomlysning av risker, efter levnadskontroller och kontinuerlig övervakning av hållbarhets och säkerhetsfrågor. Detta förbättrar prioritering och transparens i leveranskedjan. Leverantörer som exponeras för stora risker genomgår ytterligare utvärdering via Compliance Verification Program för leverantörer (CVP), vilket inkluderar riktade bedömningar och revisioner. Telia samarbetar också med Joint Alliance for CSR (JAC) för att förbättra tillsynen av gemensamma leverantörer i högriskområden. Styrning säkerställs genom intern rapportering, eskaleringsprocesser och ledande befattnings havares ansvarsskyldighet. Rutiner för tillbörlig aktsamhet och revision följs upp regelbundet. Operativa detaljer beskrivs i avsnitt S2 Arbetstagare i värdekedjan. Om en leverantör inte kan genomföra tillräckliga korrigerande åtgärder går Telia in med ytterligare dialog och stöd. Om efterlevnad fortfarande inte kan uppnås kan en sista utväg vara att affärsrelationen avslutas. (G1215b) Eventuella oegentligheter, inklusive visselblåsarskydd, tas upp och hanteras i respektive lokal juridisk instans i enlighet med lokala rutiner. (G1110c) (G1110d) Telia förbinder sig att utreda potentiella incidenter relaterade till ansvarsfullt företagande snabbt, oberoende och objektivt, och bolaget omfattas av lagkrav avseende skydd för visselblåsare. (G1110e) (G1111) För att bedöma effektiviteten i visselblåsningslinjen lanserades under 2025 en undersökning som fångar upp synpunkter från anställda om verktygets tillgänglighet och deras förtroende för det. Resultaten från undersökningen ska användas till utveckling av verktyget under de kommande åren. Redovisningsprinciper: Visselblåsning Antalet fall av visselblåsarrapporter samlas in via visselblåsningslinjen utan ändringar och rapporteras till revisionsutskottet kvartalsvis. Enheten Tv och Media, som avyttrades den 1 juli 2025, använder en separat leverantör för att behålla skiljelinjen mellan den redaktionella verksamheten och Telia som medieägare. Rapporterna följer Telias visselblåsarprocess, men Telia har ingen insyn i de genomförda utredningarna. Alla rapporter ingår i den övergripande statistiken för första halvåret 2025. Ärenden om böter och fällande domar rapporteras av den juridiska funktionen på koncernnivå. Totala mottagna böter beräknas utifrån det monetära värdet av böter som utfärdats under året. Alla ärenden och bötesbelopp rapporteras, ingen minimitröskel tillämpas. 121Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 122 ===== Telia driver ingen korruptionsspecifik utbildning, men utbildningen i uppförandekoden innehåller korruptionsrelaterade moduler. Alla anställda, inklusive högriskfunktioner, ska delta i en process att årligen underteckna uppförandekoden på nytt. Processen kommer att lanseras 2026. (G1110g) (G1321a) G1-4 Fall av korruption eller mutor Inga fall av korruption eller mutor identifierades i Telias värdekedja under 2025 och därför utfärdades inga böter. (G1424a) (G1424b) G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Politiska bidrag Telias EVP, chefen för Corporate Affairs, ansvarar för tillsyn av bolagets politiska inflytande och lobbyverksamhet. (G1529a) I koncerninstruktionen för sponsorskap och donationer anges att sponsring och donationer inte ska göras till politiska partier, offentliga tjänstemän eller kandidater till poster. Detta gäller för Telia Company AB, dess dotterbolag och gemensam verksamhet. Dessutom arbetar Telia för att dessa principer införs även i andra intressebolag där Telia inte har kontroll men har betydande inflytande. Enligt denna koncerninstruktion är varken finansiella bidrag eller politiska naturabidrag tillåtna. Därför har Telia inte gett några politiska bidrag under året. (G1529b) (G1529b i) Lobbyverksamhet Telia bevakar utvecklingen av lagstiftning och initiativ till nya lagar som är relaterade till telekommunikation, digital och mediemässig politik, dataskydd och dataekonomi, cybersäkerhet och hållbarhet. Dessa inkluderar bland annat följande EUförordningar: förordningen om digitala tjänster, förordningen om digitala marknader, förordningen om artificiell intelligens, förordningen om integritet och elektronisk kommunikation, allmänna dataskyddsförordningen, nätverks och informations säkerhets direktivet (NIS2), roaming förordningen, EU:s taxonomi, förordningen om material som innehåller sexuella övergrepp på barn, samt kommande lagstiftnings förslag inom telekommunikations området. Med tanke på den potentiella inverkan av dessa initiativ på Telias affärsmodell och verksamhet försöker bolaget bidra till en effektiv och proportionerlig reglering som gör det möjligt för Telia att fortsätta leverera tillförlitliga och hållbara produkter och tjänster. (G1529c) Telia är registrerat i EU:s öppenhetsregister med numret: 38180501460445. (G1529d) Under året hade inga av de personer som utsetts till Telias styrelse eller koncernledning haft någon liknande befattning inom offentlig förvaltning under de två år som föregått utnämningen. (G1530) G1-6 Betalningspraxis Det genomsnittliga antalet dagar det tar för Telia att betala en faktura, från och med det datum då avtalsenliga eller lagstadgade betalningsvillkor börjar gälla, är 67 (82). Dessutom följer 99% (98%) av betalningarna standardpraxis. Bolaget anser att det är standardpraxis att följa avtalsenliga betalningsvillkor (för inköp, partners och hyres avtal) samt att använda en finansieringslösning för leverantörsfakturor där betalningstidpunkten fastställs separat. I de fall då köpet baseras på Telias allmänna villkor för inköpsordrar anses en maximal betalningsfrist på 90 dagar vara standard. Om ingen inköpsorder utfärdas är den normala maximala betalnings perioden 30 dagar i enlighet med gängse praxis i Norden och standardbetalningsvillkor i EU, som gäller för alla leverantörer inklusive små och medelstora företag. (G1633a) (G1633b) Vid årets slut hade Telia 12 (21) fall av utestående rättsliga förfaranden i samband med sena betalningar. (G1633c) Redovisningsprinciper: Betalningspraxis För att beräkna antalet dagar analyserades fakturor från olika regionala system i syfte att få fram den genomsnittliga siffran per region. En viktning tillämpades för varje region, baserat på fakturavolymen för att återspegla det totala viktade genomsnittet. För betalningar som skett enligt standardpraxis delades fakturorna upp efter kategori. Fakturavärdet för varje kategori användes för att beräkna ett övergripande viktat medelvärde. Utredarna arbetar oberoende av Telias linjeorganisation, som är involverad i förebyggande och upptäckt av korruption och mutor. (G1318b) Rapportering om detta ämne sker till revisionsutskottet och till lokala forum för styrning, risk, etik och regelefterlevnad (Governance, Risk, Ethics & Compliance, GREC) i enlighet med lokala processer och arbetssätt. Här inkluderas statistik och detaljer om specifika fall. (G1318c) Kommunikation om policyer Alla Telias policyer beskrivs i uppförandekoden. Uppförandekoden behandlas i introduktions processerna för både chefer och andra anställda. Policyerna finns tillgängliga på Telias intranät och bolagets externa webbplats. (G1320) Som anges i koncernpolicyn antikorruption och mutor, är lokala etik och regelefterlevnadsgrupper ansvariga för att skapa handlingsplaner och samarbeta med affärsenheterna för att hantera risker för korruption och mutor. (G1318a) Lokala etik och efterlevnadsansvariga sätter årliga, riskbaserade utbildningsmål, som spåras för varje år. Alla Telias medarbetare, inklusive koncernledning, konsulter och styrelse, måste genomföra en eutbildning om uppförandekoden som en del av introduktionen och sedan upprepa utbildningen vart tredje år. År 2025 var genomförandegraden 99% (89%). Genomförandegraden för eutbildningen om uppförandekoden delas med relevanta intressenter via det interna utbildningssystemet och kommuniceras till teamen för etik och efterlevnad. S113 ger detaljerad information om redovisningsprinciper för utbildning. (G1321b) (G1321c) 122Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 123 ===== Hållbarhetsbetyg Hållbarhetsbetygen ger Telias intressenter information om bolagets prestation och mognad samtidigt som det hjälper bolaget att identifiera möjligheter till förbättringar. EcoVadis Guldmedalj – Telia i topp 5% CDP Climate Change Abetyg MSCI ESG-rankning AAA ISS ESG-rankning B– FTSE4Good Inkluderad i Index Global Child Forum Benchmark 4:e plats World Benchmarking Alliance Digital Inclusion ranking 8:e plats 2025 års resultat: 123Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 124 ===== ESRS-index Upplysningskrav Sida Mer information BP1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten 62 BP2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 63 GOV1 Förvaltnings, lednings och tillsynsorganens roll 64 GOV2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings, lednings och tillsynsorgan 65 GOV3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 65 E1 ESRS 2, GOV3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 65 GOV4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 66 GOV5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 66 SBM1 Strategi, affärsmodeller och värdekedja 67–69 SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 70–71 SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 72–74 E1 ESRS 2, SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 79 S1 ESRS 2, SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 99 S2 ESRS 2, SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 105 S3 ESRS 2, SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 109 S4 ESRS 2, SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 114 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 75–76 E1 ESRS 2, IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter 79–81 E5 ESRS 2, IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 90 IRO2 Upplysningskrav i ESRSstandarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport 76 Upplysningskrav Sida Mer information Miljöinformation ESRS E1 Klimatförändringar Upplysningskrav E11 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 81–83 E12 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 83 E13 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 83 E14 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 84–85 E15 Energianvändning och energimix 85 E16 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 8687 E17 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 88 E18 Intern koldioxidprissättning 88 E19 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter Infasning Miljöinformation ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Upplysningskrav E51 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 90 E52 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 90–91 E53 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 91 E54 Resursinflöden 91 E55 Resursutflöden 91–92 E56 Förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi Infasning Upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (Taxonomiförordningen) 93-96 Bilaga 1 124Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 125 ===== Upplysningskrav Sida Mer information Samhällsansvarsinformation ESRS S1 Den egna arbetskraften Upplysningskrav S1 ESRS 2, SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 99 S11 Policyer för den egna arbetskraften 99 S12 Rutiner för samverkan med arbetstagare och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 99100 S13 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan rapportera problem 100 S14 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 100–101 S15 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 101 S16 Uppgifter om företagets anställda 101 S17 Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda Infasning S18 Kollektivavtalstäckning och social dialog 101 S19 Mångfaldsindikatorer 102 S110 Tillräckliga löner 102 S111 Socialt skydd 102 S1–12 Personer med funktionsnedsättning Infasning S113 Mått för utbildning och kompetensutveckling 102103 S1–14 Mått för arbetsmiljö 103 S115 Mått för balans mellan arbete och fritid Infasning S116 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) 103 Upplysningskrav Sida Mer information S117 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter 103 Samhällsansvarsinformation ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan Upplysningskrav ESRS 2, SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 105 S21 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 105106 S22 Rutiner för samverkan med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 106 S23 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan rapportera problem 107 S24 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 107 S25 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 107 Samhällsansvarsinformation ESRS S3 Berörda samhällen Upplysningskrav S3 ESRS 2, SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 109 S31 Policyer för berörda samhällen 109 S32 Rutiner för samverkan med berörda samhällen angående inverkningar 109–110 S33 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka berörda samhällen kan rapportera problem 110 S34 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för berörda samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 110–112 125Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 126 ===== Upplysningskrav Sida Mer information S35 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 112 Samhällsansvarsinformation ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare Upplysningskrav ESRS 2, SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 114 S41 Policyer för konsumenter och slutanvändare 114 S42 Rutiner för samverkan med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar 114–115 S43 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan rapportera problem 115–116 S44 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 116–117 S45 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 117 Bolagsstyrningsinformation ESRS G1 Ansvarsfullt företagande Upplysningskrav G11 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 120–121 G12 Hantering av förbindelser med leverantörer 121 G13 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 121–122 G14 Fall av korruption eller mutor 122 G15 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 122 G16 Betalningspraxis 122 (BP216) 126Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 127 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS 2 GOV1 Punkt 21 (d) Styrelsens könsfördelning Indikator nr 13, tabell 1, bilaga I Bilaga II till kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1816 251 ESRS 2 GOV1 Punkt 21 (e) Procentandel oberoende styrelseledamöter Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 251 ESRS 2 GOV4 Punkt 30 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Indikator nr 10, tabell 3, bilaga I 66 ESRS 2 SBM1 Punkt 40 (d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen Indikator nr 4, tabell 1, bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om samhällsansvarsrisker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 I/A ESRS 2 SBM1 Punkt 40 (d) ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion Indikator nr 9, tabell 2, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 I/A ESRS 2 SBM1 Punkt 40 (d) iii Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen Indikator nr 14, tabell 1, bilaga I Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 I/A ESRS 2 SBM1 Punkt 40 (d) iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818, Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 I/A ESRS E11 Punkt 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 Artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 8183 ESRS E11 Punkt 16 (g) Företag som är uteslutna från EU referensvärdena för anpassning till Parisavtalet Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Artikel 12.1 d–g och artikel 12.2 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 8183 Förteckning över datapunkter från annan EU-lagstiftning Bilaga 2 127Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 128 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E14 Punkt 34 Mål för minskning av växthusgasutsläppen Indikator nr 4, tabell 2, bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Artikel 6 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 68, 84 ESRS E15 Punkt 38 Energianvändning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) Indikator nr 5, tabell 1 och indikator nr 5, tabell 2, bilaga I I/A ESRS E15 Punkt 37 Energianvändning och energimix Indikator nr 5, tabell 1, bilaga I 85 ESRS E15 Punkt 40–43 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan Indikator nr 6, tabell 1, bilaga I I/A ESRS E16 Punkt 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 Indikator nr 1 och indikator nr 2, tabell 1, bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid Artikel 5.1, 6 och 8.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 86, 88 ESRS E16 Punkt 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp Indikator nr 3, tabell 1, bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: anpassningsmått Artikel 8.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 87 ESRS E17 Punkt 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter Artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 88 ESRS E19 Punkt 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 Fasning ESRS E19 Punkt 66 (a) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47, mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Fasning ESRS E19 Punkt 66 (c) Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk Fasning 128Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 129 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS E19 Punkt 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013, Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2453, punkt 34, mall 2 – Verksamhet utanför handelslagret – klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Fasning ESRS E19 Punkt 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1818 Fasning ESRS E24 Punkt 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark Indikator nr 8, tabell 1, bilaga I; indikator nr 2, tabell 2, bilaga I; indikator nr 1, tabell 2, bilaga I; indikator nr 3, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS E31 Punkt 9 Vattenresurser och marina resurser Indikator nr 7, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS E31 Punkt 13 Särskild policy Indikator nr 8, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS E31 Punkt 14 Hållbara oceaner och hav Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS E34 Punkt 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt vatten Indikator nr 6,2, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS E34 Punkt 29 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkt av egen verksamhet Indikator nr 6,1, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS 2 – IRO1 – E4 Punkt 16 (a) i Indikator nr 7, tabell 1, bilaga I Ickemateriellt ESRS 2 – IRO1 – E4 Punkt 16 (b) Indikator nr 10, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS 2 – IRO1 – E4 Punkt 16 (c) Indikator nr 14, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS E42 Punkt 24 (b) Hållbara mark/jordbruksmetoder/ policyer Indikator nr 11, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS E42 Punkt 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS E42 Punkt 24 (d) Policyer för att motverka avskogning Indikator nr 15, tabell 2, bilaga I Ickemateriellt ESRS E55 Punkt 37 (d) Ickeåtervunnet avfall Indikator nr 13, tabell 2, bilaga I 9192 ESRS E55 Punkt 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall Indikator nr 9, tabell 1, bilaga I 9192 ESRS 2 – SBM3 – S1 Punkt 14 (f) Risk att utsättas för tvångsarbete Indikator nr 13, tabell 3, bilaga I 99 129Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 130 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS 2 – SBM3 – S1 Punkt 14 (g) Risk att utsättas för barnarbete Indikator nr 12, tabell 3, bilaga I 99 ESRS S11 Punkt 20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I 99 ESRS S11 Punkt 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 99 ESRS S11 Punkt 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel Indikator nr 11, tabell 3, bilaga I 99 ESRS S11 Punkt 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana Indikator nr 1, tabell 3, bilaga I 99 ESRS S13 Punkt 32 (c) Mekanismer för klagomålshantering Indikator nr 5, tabell 3, bilaga I 100 ESRS S114 Punkt 88 (b) och (c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor Indikator nr 2, tabell 3, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 103 ESRS S114 Punkt 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom Indikator nr 3, tabell 3, bilaga I 103 ESRS S116 Punkt 97 (a) Ojusterad löneklyfta mellan könen Indikator nr 12, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 103 ESRS S116 Punkt 97 (b) Överdrivet hög VDlön Indikator nr 8, tabell 3, bilaga I 103 ESRS S117 Punkt 103 (a) Fall av diskriminering Indikator nr 7, tabell 3, bilaga I 103, 120 ESRS S117 Punkt 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10, tabell I och indikator nr 14, tabell 3, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 103 ESRS 2 – SBM3 – S2 Punkt 11 (b) Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan Indikator nr 12 och indikator nr 13, tabell 3, bilaga I 105 ESRS S21 Punkt 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I 105106 ESRS S21 Punkt 18 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Indikator nr 11 och indikator nr 4, tabell 3, bilaga I 105106 ESRS S21 Punkt 19 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 105106 130Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 131 ===== Upplysnings- krav Relaterad datapunkt Hållbarhets- upplysning Referens i SFDR (förordningen om hållbarhetsupplysningar) Referens i tredje pelaren Referens i referensvärdesförordningen Referens i EU:s klimatlag Sida ESRS S21 Punkt 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 105106 ESRS S24 Punkt 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och nedströms Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I 107 ESRS S31 Punkt 16 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter Indikator nr 9, tabell 3, bilaga I och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I 109 ESRS S31 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 109 ESRS S34 Punkt 36 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I 111 ESRS S41 Punkt 16 Policyer för konsumenter och slutanvändare Indikator nr 9, tabell 3 och indikator nr 11, tabell 1, bilaga I 114 ESRS S41 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816, Artikel 12.1 i delegerad förordning (EU) 2020/1818 114 ESRS S44 Punkt 35 Människorättsfrågor och människorättsincidenter Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I 117 ESRS G11 Punkt 10 (b) FN:s konvention mot korruption Indikator nr 15, tabell 3, bilaga I 52, 120 ESRS G11 Punkt 10 (d) Skydd för visselblåsare Indikator nr 6, tabell 3, bilaga I 121 ESRS G14 Punkt 24 (a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor Indikator nr 17, tabell 3, bilaga I Bilaga II till delegerad förordning (EU) 2020/1816 122 ESRS G14 Punkt 24 (b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor Indikator nr 16, tabell 3, bilaga I 122 (BP215) 131Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilagor ===== SIDA 132 ===== Räkenskaper 132Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 133 ===== Koncernens totalresultatrapporter MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Kvarvarande verksamhet Intäkter K5, K6 80 982 80 965 Inköpta varor och tjänster K7 28 277 27 918 Personalkostnader K32 11 915 13 990 Övriga externa kostnader K7 9 539 9 895 Övriga rörelseintäkter K8 709 774 Övriga rörelsekostnader K8 4 220 633 EBITDA 27 740 29 303 Avskrivningar och nedskrivningar 17 405 18 589 Resultat från intressebolag och joint ventures K15 91 120 Rörelseresultat K5 10 426 10 834 Finansiella intäkter K9 974 1 939 Finansiella kostnader K9 4 100 6 539 Resultat efter finansiella poster 7 300 6 234 Inkomstskatter K10 1 467 1 313 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 5 834 4 921 Avvecklad verksamhet Årets resultat från avvecklad verksamhet K34 1 543 2 859 Summa årets resultat 4 291 7 781 MSEK, förutom uppgifter per aktie Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet: Valutakursdifferenser från kvarvarande verksamhet K11 2 288 64 Valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet K11 133 119 Kassaflödessäkringar K11 109 213 Kostnad för säkring K11 87 226 Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat K11 2 Inkomstskatter avseende poster som kan komma att omklassificeras K10, K11 251 300 Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet: Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat K11 696 19 Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner K11, K22 1 763 3 573 Inkomstskatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras K10, K11 365 732 Övrigt totalresultat -333 2 902 Summa totalresultat 3 958 10 683 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 3 525 7 079 Innehav utan bestämmande inflytande K20 766 702 Summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 3 469 9 799 Innehav utan bestämmande inflytande 489 884 Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, totalt K20 0,90 1,80 Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, kvarvarande verksamhet 1,29 1,07 Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, avvecklad verksamhet K34 0,39 0,73 133Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 134 ===== Koncernens balansrapporter MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Tillgångar Goodwill K12 41 380 44 282 Övriga immateriella anläggningstillgångar K12 15 510 21 160 Materiella anläggningstillgångar K13 67 469 68 833 Långfristiga film och programrättigheter K14 2 503 Nyttjanderättstillgångar K28 16 926 17 181 Andelar i intressebolag och joint ventures K15 1 395 1 367 Uppskjutna skattefordringar K10 543 1 075 Tillgångar för pensionsåtaganden K22 9 081 6 926 Långfristiga räntebärande fordringar K16 2 869 4 880 Övriga anläggningstillgångar K16 3 223 2 671 Summa anläggningstillgångar 158 396 170 877 Kortfristiga film och programrättigheter K14 1 935 Varulager K17 1 559 1 869 Kund och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar K18 12 274 13 833 Aktuella skattefordringar 399 165 Räntebärande fordringar K19 5 095 5 780 Likvida medel K19 11 527 9 812 Summa omsättningstillgångar 30 855 33 395 Summa tillgångar 189 251 204 272 MSEK Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Eget kapital och skulder Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 51 069 55 439 varav tillskjutet kapital 21 466 21 441 varav reserver och balanserade vinstmedel 29 602 33 998 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande K20 3 751 3 918 Summa eget kapital 54 820 59 357 Långfristiga lån K21 82 127 87 826 Uppskjutna skatteskulder K10 8 615 9 079 Avsatt för pensioner och anställningsavtal K22 1 256 1 346 Övriga långfristiga avsättningar K23 7 309 4 352 Övriga långfristiga skulder K24 1 493 1 190 Summa långfristiga skulder 100 801 103 793 Kortfristiga lån K21 5 331 10 108 Kortfristiga avsättningar K23 1 888 1 346 Aktuella skatteskulder 634 748 Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder K25 25 777 28 921 Summa kortfristiga skulder 33 630 41 123 Summa eget kapital och skulder 189 251 204 272 134Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 135 ===== Koncernens kassaflödesrapporter MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Årets resultat 4 291 7 781 Justeringar för: Av och nedskrivningar 19 428 19 332 Av och nedskrivning för film och programrättigheter 2 669 5 753 Realisationsvinster/förluster vid försäljningar/avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter 178 3 378 Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar 70 118 Pensioner och övriga avsättningar 1 506 1 085 Gottgörelse från pensionsstiftelse 900 1 050 Finansiella poster 202 747 Inkomstskatter 524 340 Övriga ej kassaflödespåverkande poster 304 Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 27 961 30 046 Ökning ()/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film och programrättigheter 639 1 398 Ökning (+)/Minskning (), skulder hänförliga till film och programrättigheter 686 1 010 Ökning ()/Minskning (+), rörelsefordringar 801 1 172 Ökning ()/Minskning (+), varulager 256 453 Ökning (+)/Minskning (), rörelseskulder 1 300 5 110 Förändring av rörelsekapital 2 310 -3 097 Justering för av och nedskrivningar på film och programrättigheter 2 669 5 753 Kassaflöde från löpande verksamhet 27 602 21 196 varav hänförligt till avvecklad verksamhet -13 1 076 Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar 14 980 13 889 Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar 443 242 Rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument 150 40 Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument 5 703 8 071 Lämnade lån och andra liknande investeringar 484 3 438 Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar 1 463 6 524 Nettoförändring kortfristiga placeringar 852 6 638 Kassaflöde från investeringsverksamhet -7 153 4 107 varav hänförligt till avvecklad verksamhet -79 -244 MSEK Not Jan–dec 2025 Jan–dec 2024 Kassaflöde före finansieringsverksamhet 20 449 25 303 Återköpta egna aktier inklusive transaktionskostnader 31 Utdelning betald till moderbolagets ägare 7 864 7 864 Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande K31 712 491 Upptagna lån 304 79 Amorterade lån 9 083 19 883 Nettoförändring av lån med kort löptid 211 595 Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA 1 198 1 413 Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal 23 677 Betalda likvida medel avseende återköpsavtal 23 677 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -18 795 -27 341 varav hänförligt till avvecklad verksamhet -52 -441 Årets kassaflöde 1 654 -2 037 varav hänförligt till avvecklad verksamhet -144 391 Likvida medel vid årets början 9 812 11 764 Årets kassaflöde 1 654 2 037 Kursdifferens i likvida medel 61 85 Likvida medel vid årets slut K19 11 527 9 812 varav hänförliga till kvarvarande verksamhet 11 527 9 812 För mer information om kassaflöde se not K31. 135Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 136 ===== Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital MSEK Not Aktie- kapital Övrigt tillskjutet kapital Säkrings- reserv Reserv för säkrings- kostnader Reserv för verkligt värde Valuta kurs- reserv Eget kapital- transaktioner i intresse- bolag Balanserade vinstmedel Summa moder- bolagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapital Utgående balans 31 december 2023 13 856 7 551 -14 118 1 817 10 217 -2 945 22 867 53 468 3 526 56 994 Utdelningar K20 7 864 7 864 491 8 356 Aktierelaterade ersättningar K32 34 34 34 Summa transaktioner med ägare - 34 - - - - - -7 864 -7 831 -491 -8 322 Årets resultat K20 7 079 7 079 702 7 781 Övrigt totalresultat K11, K20 169 179 17 210 2 841 2 720 182 2 902 Summa totalresultat - - -169 -179 17 210 - 9 920 9 799 884 10 683 Effekt av kapitaltillskott 3 3 3 Utgående balans 31 december 2024 13 856 7 585 -183 -61 1 834 10 427 -2 942 24 922 55 439 3 918 59 357 Utdelningar K20 7 864 7 864 655 8 519 Aktierelaterade ersättningar K32 57 57 57 Återköpta egna aktier K20 31 31 31 Summa transaktioner med ägare - 25 - - - - - -7 864 -7 839 -655 -8 494 Årets resultat K20 3 525 3 525 766 4 291 Övrigt totalresultat K11, K20 87 69 689 2 132 1 405 56 277 333 Summa totalresultat - - -87 69 689 -2 132 - 4 930 3 469 489 3 958 Utgående balans 31 december 2025 13 856 7 610 -270 8 2 523 8 295 -2 942 21 988 51 069 3 751 54 820 136Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 137 ===== Koncernens noter Innehåll Not Sida K1. Redovisningsnorm 138 K2. Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden 140 K3. Väsentliga redovisningsprinciper 143 K4. Koncernens sammansättning, klimatrelaterade upplysningar och händelser efter balansdagen 152 K5. Segmentinformation 153 K6. Intäkter 156 K7. Inköpta varor och tjänster och Övriga externa kostnader 158 K8. Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader 158 K9. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader 159 K10. Inkomstskatter 160 K11. Övrigt totalresultat 163 K12. Goodwill och Övriga immateriella anläggningstillgångar 164 K13. Materiella anläggningstillgångar 168 K14. Film och programrättigheter 170 K15. Andelar i intressebolag och joint ventures 171 K16. Långfristiga räntebärande fordringar och Övriga anläggningstillgångar 173 K17. Varulager 173 Not Sida K18. Kund och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar 174 K19. Kortfristiga räntebärande fordringar och Likvida medel 175 K20. Eget kapital och resultat per aktie 176 K21. Långfristiga och kortfristiga lån 178 K22. Avsatt för pensioner och anställningsavtal 181 K23. Övriga avsättningar 185 K24. Övriga långfristiga skulder 186 K25. Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 186 K26. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå 188 K27. Finansiell riskhantering 194 K28. Leasingavtal 203 K29. Transaktioner med närstående 205 K30. Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister 206 K31. Kassaflödesinformation 208 K32. Personal 211 K33. Arvoden till revisionsföretag 217 K34. Avvecklade verksamheter, innehav för försäljning och övriga avyttringar 218 137Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 138 ===== K1. Redovisningsnorm Allmänt Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 11 mars 2026. Resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget respektive totalresultatrapporten och balansrapporten för koncernen är föremål för fastställelse på årsstämman den 9 april 2026. De finansiella rapporterna för Telia Company koncernen har upprättats i enlighet med IFRS Accounting Standards (IFRS) såsom de antagits av den Europeiska unionen (EU). Därutöver, avse ende enbart svenska förhållanden, har Rådet för hållbarhets och finansiell rapportering publicerat rekommendationen RFR 1 ”Kompletterande redovis ningsregler för koncerner” samt andra uttalanden. Rekommendationen som tillämpas av Telia Company, ska tillämpas av företag vars värdepapper vid rapportperiodens slut är noterade på svensk börs eller auktoriserad marknadsplats och specificerar de regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föranleds av bestämmelserna i årsredovisningslagen. Värderingsgrunder och redovisningsprinciper Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak användande av historiskt anskaffnings värde. Närmare beskrivning av övriga tillämpade värde rings grunder samt av tillämpade redovisnings principer lämnas i not K3. Belopp och datum Om inget annat presenteras anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och avser tolvmånadersperioden 1 januari till 31 december för resultat och kassaflödesrelaterade poster respektive den 31 december för poster rela terade till finansiell ställning. Avrundningsdifferenser kan förekomma. Upplysningar om eventuella omräkningar av finansiell eller operativ data lämnas om de är väsentliga. Omräkning av finansiell och operationell data Historisk finansiell data har omräknats för att avspegla omorganisationen av Telia Towers till Övrig verk samhet (tidigare rapporterat inom Sverige, Finland och Norge). I tillägg har interna intäkter omräknats på grund av ny rapportering av interna transaktioner samt, som ett resultat av den nya landbaserade organisa tionen, har CAPEX exklusive spektrum och leasing samt antal anställda omräknats för jämförbarhet mellan segmenten enligt tabeller nedan. MSEK Jan-dec 2024 Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrig verk- samhet Elimine- ringar Summa Övriga mobila tjänsteintäkter 170 465 212 848 - Mobila tjänsteintäkter -170 -465 -212 - - 848 - - Övriga tjänsteintäkter 5 0 1 6 Summa tjänsteintäkter -175 -466 -213 - - 854 - - Summa externa intäkter -175 -466 -213 - - 854 - - Interna intäkter 137 175 147 26 15 1 094 -1 594 Summa intäkter -312 -641 -360 -26 -15 -240 - -1 594 138Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 139 ===== MSEK och anställda Jan-dec 2024 Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrig verk- samhet Elimineringar Summa CAPEX exklusive spektrum och leasing 101 190 41 331 1 - Anställda 236 58 36 43 19 392 - MSEK 31 dec 2024 Sverige Finland Norge Litauen Estland Tv och Media Övrig verk- samhet Ofördelat Summa Segmenttillgångar 773 4 882 550 19 60 22 4 560 1 746 - Segmentskulder 932 900 485 20 60 20 641 1 746 - Nyligen publicerade redovisningsstandarder Nya och ändrade standarder och tolkningar med ikraftträdande 2025 Per den 1 januari 2025 blev följande ändrade standard tillämplig, men hade ingen effekt på Telia Companys finansiella rapporter: • Ändringar i IAS 21 ”Effekterna av ändrade valutakurser: avsaknad av växlingsmöjlighet” Nya eller ändrade standarder och tolkningar som träder i kraft den 1 januari 2026 eller senare Telia Company har inte förtidstillämpat någon av de nya eller ändrade standarder som träder i kraft den 1 januari 2026 eller senare. IFRS 18 ”Presentation och upplysning i finansiella rapporter” IFRS 18 och relaterade ändringar i andra standarder kommer att vara tillämpliga för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare, med retroaktiv tillämpning. Den nya redovisningsstan darden introducerar nya krav avseende: • Klassificering av resultaträkningen i fem kategorier: rörelsen, investering, finansiering, inkomstskatter och avvecklade verksamheter, där de tre första är nya. • Presentation av en nydefinierad delsumma för rörelseresultat. • Upplysning om ledningsdefinierade resultatmått (Managementdefined performance measures, MPMs), delsummor av intäkter och kostnader, i en samlad not i de finansiella rapporterna. • Hur information ska grupperas och särredovisas i de finansiella rapporterna. Dessutom ska delsumman för rörelseresultat användas som utgångspunkt i kassaflödes rapporten vid presentation av kassaflöde från den löpande verksamheten enligt den indirekta metoden. I kassaflödesrapporten ska erhållen ränta och utdelning klassificeras inom investeringsverk samheten och betald ränta och utdelning inom finansieringsverksamheten. Telia Company analyserar för närvarande effekterna av IFRS 18, särskilt vad gäller utformningen av koncernens resultaträkning, kassaflödesrapport samt de utökade upplysningskraven för MPMs. Telia Company utvärderar även påverkan på hur informa tion grupperas i de finansiella rapporterna. Följande ändringar, vilka kommer att vara tillämpliga för Telia Company, förväntas inte ha någon eller begränsad påverkan på Telia Companys finansiella rapporter när de tillämpas för första gången: • Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7 ”Klassificering och värdering av finansiella instrument”, träder i kraft den 1 januari 2026 • Ändringar i IFRS 9 och IFRS 7 ”Avtal som hänvisar till naturberoende el”, träder i kraft den 1 januari 2026 • Den årliga förbättringscykeln Volym 11, träder i kraft den 1 januari 2026 Övriga publicerade ändringar bedöms inte vara tillämpliga för Telia Company. Antaganden av EU I början av mars 2026 hade ovannämnda ändrade standarder antagits av EU. 139Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 140 ===== K2. Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden Företagsledningen anser att följande områden inbegriper de svåraste, mest subjektiva eller mest komplexa bedömningar de måste göra vid upp rät tande av de finansiella rapporterna. Information om tillämpade redovisningsprinciper återfinns i berörda avsnitt i not K3. Intäktsredovisning I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledningens bedömning inom ett antal områden för att bestämma om och när intäkter skall redovisas. Huvudman eller agent – brutto- kontra nettoredovisning När koncernen fungerar som en huvudman, redo visas intäkter och betalningar till leverantörer brutto som intäkter respektive rörelsekostnader. Om koncernen säljer varor eller tjänster som en agent (exempelvis försäkring i några länder) redovisas intäkter och betalningar till leverantörer netto under intäkter och representerar den marginal/kommission som intjänats. Huruvida koncernen anses vara huvudman eller agent i en transaktion baseras på ledningens analys av både den juridiska formen och på innehållet i avtalet mellan koncernen och dess affärspartner, dessa bedömningar påverkar storleken på redo visad intäkter och rörelsekostnader men påverkar inte årets resultat eller kassaflöden. Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som huvudman inkluderar; den har det primära ansvaret för uppfylla åtagandet att tillhandahålla varorna eller tjänsterna, den står för varulagerrisken och koncernen kan i stor utsträckning påverka prissättning eller tillhandahålla ytterligare varor eller tjänster. Om koncernen inte har kontroll över varorna och tjänsterna innan de överförs till kunden, agerar den som en agent. För försäkringstjänster baseras den viktigaste bedömningen på om Telia Company bär försäkringsrisken eller inte. Telia Company bedöms agera som en agent om det inte bär försäkringsrisken. För övriga typer av digitala tilläggstjänster är den viktigaste bedömningen relaterad till om Telia Company har det primära ansvaret för att uppfylla löftet att leverera tjänsten. Vid denna bedömning beaktas bland annat villkoren i kontraktet, det sätt som tjänsten säljs, interaktionsnivån med kunden före, under och efter leveransen av tjänsten samt den tekniska leveransen av tjänsten. Paketering av produkter och tjänster Vid paketering av produkter och tjänster krävs ledningens bedömning för att identifiera prestations åtaganden och bestämma fristående försäljnings priser. Intäkter fördelas mellan varor och tjänster som identifierats som separata presta tionsåtaganden baserat på deras relativa fristående försäljningspris. Fristående försäljningspris som fastställs för produkter och tjänster kan påverka tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa fristående försäljningspris för varje prestations åtagande kan kräva komplicerade bedömningar om de inte är direkt observerbara. Koncernens bedömning av fristående försäljnings priser som inte är direkt observerbara är huvud sakligen baserade på förväntade kostnader plus en marginal. Leasing Definitionen av en lease Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten att kontrollera användningen av en identifierad tillgång under en viss tid i utbyte mot ersättning. Betydande bedömning av ledningen krävs för att fastställa om avtalet är ett leasingavtal eller ett serviceavtal. För att avgöra om ett avtal är ett leasingavtal görs en bedömning av om kunden under användningsperioden både har rätten att i allt väsentligt erhålla samtliga ekonomiska fördelarna från användningen av den identifierade tillgången samt rätten att styra användningen av den identifierade tillgången. Framförallt för avtal avseende nätverksrelaterade tillgångar (teknisk yta och teknisk utrustning) där avtalet avser använd ningen av en del av en större tillgång kräver denna bedömning betydande bedömning och analys av avtalsvillkoren samt fakta och omständigheter, som till exempel tillgångens teknologiska aspekter. Leasingperiod Fastställande av leasingperioden kräver ledningens bedömning då den uppskattade leasingperioden inkluderar leasingavtalets ickeuppsägnings bara period samt både perioder som täcks av förlängnings optioner, om leasetagaren är rimligt säker att nyttja optionen, och perioder som täcks av uppsägningsoptioner om leasetagaren är rimligt säker att inte nyttja optionen. Gränsen för rimligt säker bedöms vara högre än ”mer sannolikt än inte”, men lägre än ”så gott som säkert” i IAS 37 ”Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual tillgångar”. Förlängnings och uppsägningsoptioner ingår i ett antal av Telia Companys leasingavtal inom alla tillgångsklasser i hela koncernen. Vid fastställandet av leasingperioden beaktar Telia Company alla fakta och omständigheter som skapar ett ekonomiskt incitament att nyttja en förlängnings option, eller inte nyttja en uppsägningsoption. Exempel på faktorer som beaktas är; strategiska planer, bedömning av framtida teknologiska föränd ringar, vikten av den underliggande tillgången för Telia Companys verksamhet och/eller kostnader för att inte förlänga eller inte säga upp leasingavtalet. Ungefär 40% av Telia Companys leasingskuld avser förlängningsperioder. Diskonteringsränta De framtida leasingbetalningarna diskonteras med användning av antingen den implicita räntan i avtalet, om denna ränta lätt kan fastställas, eller lease tagarens marginella låneränta. Den marginella låne räntan är definierad som den räntesats som en leasetagare skulle behöva betala för en finansiering genom lån under en motsvarande period, och med motsvarande säkerhet, för att erhålla en tillgång av motsvarande värde som nyttjanderätten i en liknande ekonomisk miljö. För de flesta avtal har Telia Company diskonterat de framtida leasing betalningarna med den marginella låneräntan. Att fastställa den marginella låneräntan kräver ledningens bedömning. Den marginella låneräntan baseras på Telia Companys externa finansierings ränta per valuta och löptid för den uppskattade leasingperioden. Räntan justeras även för geogra fiska risker och kreditrisker för dotterbolagen. För mer information om leasing och redovisade värden se not K28. 140Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 141 ===== Värdering av immateriella och andra anläggningstillgångar Immateriella, materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstillgångar och kostnader för att uppfylla ett avtal utgör en väsentlig del av Telia Companys totala tillgångar. Nyttjandeperioder Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av tillgångar innebär att den historiska utvecklingen måste beaktas och att antaganden måste göras med avseende på framtida socioekonomisk och teknisk utveckling liksom på förväntade föränd ringar i marknadsbeteende. Under 2025 och 2024 uppgick totala av och nedskrivningar för immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar i kvarvarande verksamhet till 17 405 MSEK respektive 18 589 MSEK. Av och nedskrivningar i kvarvarande verksamhet för kostnader för att erhålla ett avtal uppgick till 1 159 MSEK (1 133). Ytterligare upplysningar om immateriella och materiella anläggningstillgångar, nyttjanderättstill gångar samt kostnader för att erhålla ett avtal vars värde regleras genom avskrivningar samt deras redovisade värden återfinns i noterna K6, K7, K12, K13 och K28. För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser. Varumärken Individuell prövning, minst 10%, förutom varumärken med obestämbara nyttjandeperioder Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter Återstående licensperiod, minst 5% Samtrafik och roamingavtal Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för tillhörande licens Kundrelationer Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn Aktiverade utvecklingsutgifter 20% eller individuell prövning Övriga immateriella anläggningstillgångar 20–33% eller individuell prövning Byggnader 2–10% Markanläggningar 2% Förbättringsutgifter på annans fastighet Hyreskontraktets återstående löptid Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar) 14,5–20% Kopplings och transmissionssystem 10–20% Transmissionsmedia (kabel) 5–10% Utrustning för specialnät 10% Tidsbestämda nyttjanderättsavtal Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande anläggningstillgång Övriga anläggningar 2–33% Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal 33%, eller avtalets löptid om längre Utgifter för att erhålla ett avtal Linjärt, baserad på historisk och förväntad churn Nyttjanderätter Förväntad leasingperiod, 350% Prövning av nedskrivningsbehov Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar måste göras när nyttjandevärde och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader mäts baserat på de till tillgången hänförliga förväntade framtida diskonterade kassaflödena, till exempel avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt, intäkts volymer, marknadspriser på telekommu nikationstjänster, kostnader för att underhålla och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling, allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och prognoser för branschen samt annan tillgänglig information. Antagandena framtas av ledningen och granskas av styrelsens revisionsutskott. Möjliga väsentliga klimatrelaterade risker (så väl som andra typer av risker i Telia Companys Riskuniversum), samt koncernens pågående och framtida motver kande aktiviteter är beaktade i prognoserna. Klimatrelaterade risker beaktas genom till exempel prognoser för försäljningstillväxt som innehåller erbjudanden baserade på cirkulära affärsmodeller (t.ex. försäljning av begagnade och renoverade telefoner, Device as a Service (enhet som tjänst), återköpsinitiativ och reparationstjänster för att möjliggöra återanvändning och återvinning) och produkter och tjänster som möjliggör för våra kunder att minska utsläppen av växthusgaser och energianvändning (t.ex. distansmöten, IoT och andra datadrivna tjänster). Vidare innehåller prognoserna för EBITDAmarginalen och CAPEX i relation till intäkter påverkan av högre energipriser samt Telia Companys aktiviteter för att hantera energipåverkan och kostnader. Prognosen för CAPEX i relation till intäkter tar hänsyn till att investeringsbeslut föregås av miljögranskning av energikonsumtion, avfall och 141Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 142 ===== utsläpp av växthusgaser, vilket i sin tur påverkar till exempel produkt och tjänsteutveckling samt byggande av nätverk. Det koncernövergripande återanvändnings och återvinningsprogrammet för nätverksutrustning är del av prognoserna. För mer information om klimatrisker, mål och aktiviteter, se Förvaltningsberättelse avsnitt Risker/ Miljörisk samt Hållbarhetsrapporten, avsnitt Miljöinformation. Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta kassagenererande enheten. Försäljningstillväxten i Norge och Lettland avviker från historisk utveckling till följd av planerade prissättningsåtgärder inom produktportföljen. EBITDAmarginalens utveckling i Sverige och Finland avviker också från historisk utveckling då den påverkas av effekterna av de strukturella kostnadsreduceringarna från den nya verksamhetsmodellen som infördes i december 2024. Utvecklingen för CAPEX i relation till intäkter i Sverige, Norge och Lettland avviker från historisk utveckling på grund av fortsatt planerad kapitaldis ciplin samt av åtagna framtida försäljningsinitiativ. Ytterligare information om goodwill och dess redo visade värde vid rapportperiodens slut återfinns i not K12. Avsättningar för pensioner och anställningsavtal De mest väsentliga antaganden som ledningen måste göra i samband med den aktuariella beräkningen av pensionsförpliktelser och pensions kostnader berör diskonteringsränta, inflation och förväntad livslängd. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansierings behov och årliga pensionskostnader. Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden, känslighetsanalys avseende förändringar i anta ganden samt om pensionsförpliktelserna och deras nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not K22. Avsättningar för återställning och rättsliga tvister Avsättningarna för återställning representerar koncernens bästa uppskattning av de framtida kostnaderna för nedmontering och återställning av mobil och fastnätverkstillgångar. Att uppskatta avsättningarna för återställning kräver betydande bedömningar avseende uppskattningen avseende omfattningen av åtaganden för återställning, fram tida kostnader för nedmontering och återställning samt tidpunkten för avveckling. Omfattningen av åtaganden för återställning påverkas av osäkerhet avseende legala och miljömässiga bedömningar. Nedmonterings och återställningskostnaderna påverkas av osäkerhet kring den framtida prisutvecklingen och hur nedmonterings och restaureringsarbetet kommer att utföras. Det finns också betydande osäkerhet hänförlig till tidpunkten för avvecklingen eftersom denna påverkas av Telia Companys nätverksstrategi och avvecklingsplaner, förlängningsoptioner i leasingkontrakt för sajter, teknikförändringar och andra faktorer. Som en del av den pågående nedmonteringen av kopparnäten i Sverige och Finland under 2025 har avsättningen för återställning av nätverkstillgångar analyserats och omvärderats ytterligare, vilktet har resulterat i en ökning av avsättningen under det fjärde kvartalet 2025 med 4 700 MSEK. Se not K23. Hur avsättningar och eventualförpliktelser hänförliga till tvister ska behandlas fastställs baserat på ledningens syn på det förväntade utfallet i respektive fall. Avsättningar för tvister och eventualförpliktelser är osäkra till sin natur och bedömningen av sannolikhet och möjligt utfall inne fattar betydande bedömningar. Ledningen rådgör med juridisk expertis och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande frågor avseende tvister. Vid bedömningen av tvister beaktas målets art och framsteg, yrkat belopp, utgång i liknande mål och andra faktorer. På grund av osäkerheter kan de faktiska kostna derna för återställning och rättstvister skilja sig från nuvarande uppskattningar av avsättningar. Ytterligare upplysningar om avsättningar för återställning inklusive deras redovisade värden vid rapportperiodens slut, samt om avsättningar och eventualförpliktelser avseende rättstvister i not K23 och K30. Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang Telia Company har arrangemang med flera banker, där bankerna erbjuder Telia Companys leverantörer möjligheten att erhålla tidigare betalning av Telia Companys leverantörsskulder. Leverantörer som nyttjar finansieringsarrang emanget betalar en kredit avgift till banken. Leverantörsfinansieringsportföljen inkluderar även arrangemang där leverantören utfärdar ett finansiellt instrument för handel, som sedan överlåts till en bank som utses av leverantören, och erbjuder Telia Company att förlänga betalnings tiden i utbyte mot en prisökningsersättning som betalas av Telia Company. Alla arrangemang i leverantörsfinansieringsportföljen ger leverantö rerna tidigare betalning och förlängd betalnings tid för Telia Company. Telia Company använder alla arrangemangen i leverantörsfinansieringsportföljen som integrerade delar av de kommersiella rela tionerna med leverantörerna och skulderna är en del av rörelsekapitalet i Telia Companys normala verksamhetscykel. Telia Company ställer inga ytterli gare säkerheter eller garantier till bankerna. Baserat på Telia Companys bedömning anses skulder under leverantörsfinansieringsarrangemang vara nära relaterade till verksamhetsinköp och finansie ringsarrangemanget leder inte till någon väsentlig förändring av skuldernas natur eller funktion. Dessa skulder i leverantörs finansieringsportföljen klassifi ceras därför som leverantörsskulder. Kreditperioden överstiger inte 12 månader och leverantörsskul derna diskonteras därför inte. Leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang uppgick per 31 december 2025 till 5 642 MSEK (5 565). Se not K25. 142Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 143 ===== K3. Väsentliga redovisningsprinciper Koncernredovisning Allmänt – Dotterbolag Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Telia Company AB och samtliga bolag över vilka Telia Company har bestämmande inflytande. Telia Company antas ha bestämmande inflytande om koncernen äger majoriteten av aktierna och rösträtterna och en rätt till proportionerlig andel av avkastningen från företaget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritetsbeslut. Telia Company antas också ha bestämmande inflytande om Telia Company enligt avtal har rätt att utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte innehar majori teten av aktierna. Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken värderar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde av överförd köpeskilling, plus det värde på eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade verksamhet som redovisas i tran saktionen, plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde på tidigare egetkapitalandel i den förvärvade verksamheten och minus verkligt värde netto för förvärvade tillgångar och övertagna skulder. Kostnader hänförliga till förvärvet resulta tredovisas löpande. Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med bibehållet bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet ”Innehav utan bestämmande inflytande” nedan. Interna mellanhavanden, transaktioner, intäkter och kostnader inom koncernen har eliminerats i koncernredovisningen. Innehav utan bestämmande inflytande Transaktioner avseende innehav utan bestämmande inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner, inklusive förekommande transaktions relaterade kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd köpeskilling och redovisat värde för innehav utan bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag redovisas inom balanse rade vinstmedel. För varje rörelseförvärv har koncernen ett val att värdera eventuellt innehav utan bestämmande inflytande antingen till verkligt värde (goodwill redovisas för innehav utan bestämmande inflytande) eller enbart för proportionell andel av nettotillgångar (goodwill redovisas enbart för förvärvad andel). Generellt värderar Telia Company innehav utan bestämmande inflytande till den propotionella andelen av nettotillgångarna. Samarbetsarrangemang Samarbetsarrangemang är bolag över vilka koncernen genom ingångna avtal har ett gemensamt bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är samarbetsar rangemang där Telia Company har rätt till den gemensamma verksamhetens tillgångar och åtaganden för skulder och redovisar sin andel av den gemensamma verksamhetens tillgångar, skulder, intäkter och kostnader post för post i koncernredo visningen. De gemensamma verk samheterna är huvudsakligen uppsatta för att tillhandahålla produkter och tjänster till ägarna, för Telia Company främst i form av delning av nätverk. Joint ventures är arrangemang där Telia Company har rätt till nettotillgångarna och där investeringen redo visas enligt kapitalandelsmetoden (i likhet med intressebolag, se avsnitt nedan). Intressebolag Intressebolag är bolag i vilka koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande. Om koncernen direkt eller indirekt (t ex via dotterbolag) äger minst 20% av rösterna i investeringsobjektet antas koncernen ha betydande inflytande, såvida inte annat klart kan påvisas. Innehav i intressebolag redovisas enligt kapital andelsmetoden och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde, inklusive förekommande transaktionskostnader. Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten i dessa bolag är telekomrelaterad och det ingår i koncernens strategi att kapitalisera branschkunskap genom investeringar i delägda verksamheter. I posten Resultat från intressebolag och joint ventures ingår också avskrivningar på verkligt värde justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar vid förvärv av intressebolag liksom eventuell efterföljande nedskrivning av goodwill och övriga immateriella tillgångar, samt realisa tionsvinster och realisations förluster vid avyttring av innehav i sådana bolag. När ett dotterbolag säljs till ett intressebolag redovisas realisationsvinst eller förlust i sin helhet utan någon eliminering. Orealiserade vinster/förluster från transaktioner mellan koncernen och dess intressebolag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens andel i dessa bolag. Erhållen utdelning reducerar ett inne havs redovisade värde. Negativa resultatandelar i intressebolag redovisas endast i den utsträckning avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare kapital föreligger och redovisas då som Övriga avsättningar. Kassaflödesrapportering Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas med tillämpning av den indirekta metoden och inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag och andra egetkapitalinstrument, betalda eller erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som del av förvärv eller uppförande av anläggnings tillgångar och därför ingående i kassaflöden från investeringsverksamhet), avsättningar, gottgörelse från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen samt betalda eller återbetalda inkomstskatter. Förändringar i icke räntebärande fordringar och skulder redovisas i rörelsekapitalet. I förändring av rörelsekapital ingår terminalfinansieringsfordringar. Kassaflödet från den löpande verksamheten innehåller också kassaflöden från film och programrättigheter och leverantörsskulder under leverantörsfinansieringsarrangemang. 143Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 144 ===== I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår betalningar avseende förvärv och avyttringar av materiella och immateriella anläggningstillgångar. Betalningar för förvärvade eller avyttrade joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhållande eller förlust av bestämmande inflytande), netto efter förvärvade respektive avyttrade likvida medel och övriga egetkapitalinstrument klassificeras också inom investeringsverksamheten. I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår vidare betalningar avseende finansiella leasingfordringar samt föränd ringar i placeringar med en löptid överstigande 3 månader. I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår betalda utdelningar till moderbolagets ägare och till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, betalningar från förändringar i ägande av innehav utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för CSA (Credit Support Annex). I upptagna och amor terade lån ingår kassaflöden från derivat som säkrar sådan upplåning. Vidare innehåller kassaflödet från finansieringsverksamheten återbetalning av leasingskulder. Likvida medel omfattar bankdepositioner och mycket likvida kortfristiga placeringar med löptid på 3 månader eller mindre. Segmentrapportering Koncernens verksamhet styrs och rapporteras utifrån de fem kvarvarande rörelsesegmenten: Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland. Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör rapporter bara segment (Lettland, Telia Towers och Telia Finans) samt koncernfunktioner rapporteras inom Övrig verksamhet. Segment konsolideras enligt samma principer som koncernen i dess helhet med undantag för koncernintern leasing vilken redovisas som operationell leasing. Dessutom rapporteras alla interna transaktioner som kostnadsallokeringar där den sändande enheten rapporterar överföringen som en kostnadsredu cering. Segmenttillgångar och segmentskulder innefattar endast externa poster. Vid överföring av betydande verksamheter mellan segment omräknas värden för jämförelseperioder. Omräkning av utländsk valuta Vid upprättande av de finansiella rapporterna omräknas transaktioner i utländsk valuta till de valutakurser som gäller vid respektive transak tionstidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräknas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till gällande slutkurser per detta datum. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finan siella tillgångar och skulder redovisas som finansieringsposter. Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas resultatposter i utlandsverksamheter till periodens genomsnittskurs, förutom väsentliga transaktioner för vilka transaktionstidpunkternas valutakurser ansvänds. Tillgångar och skulder omräknas till slutkurser vid rapportperiodens slut förutom komponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. När en utlandsverksamhet avyttras återvinns even tuell hänförlig ackumulerad omräkningsdifferens till årets resultat som del av vinsten eller förlusten från avyttringen, förutom ackumulerade kursdif ferenser avseende innehav utan bestämmande inflytande vilka bokas bort men ej omklassificeras till årets resultat. Om Telia Company skulle avyttra ett innehav utan bestämmande inflytande i en utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande inflytande återförs den proportionella tillhörande andelen av det ackumulerade värdet till innehav utan bestämmande inflytande. Intäktsredovisning Intäkter utgörs huvudsakligen av mobila tjäns teintäkter inklusive abonnemang, samtrafik och roaming samt fasta tjänsteintäkter inklusive telefoni, bredband, tv, installationsavgifter, och företagslösningar såväl som intäkter från försäljning av hårdvara och leasing. Det finns både intäkter från produkter och tjänster som säljs separat och från produkter och tjänster som säljs i paketerade erbjudanden. Intäkter fördelas på prestationsåtaganden (hårdvara och tjänster) i förhållande till de enskilda delarnas fristående försäljningspriser. Intäkter redovisas när (vid en viss tidpunkt) eller i takt med att (över tid) prestations åtagandena uppfylls, vilket fastställs baserat på det sätt som kontroll överförs till kunden. Intäkter värderas baserat på ersättningen speci ficerad i ett avtal med en kund och exkluderar belopp som tagits emot för tredje parts räkning. Tjänsteintäkter Tjänsteintäkter redovisas över tid, i den period tjänsten utförs, utifrån faktisk trafik eller över avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt. Intäkter från telefoni och datatjänster redovisas när tjänsterna nyttjas av kunden. Abonnemangsavgifter intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för mobiltelefoni, period iseras som en avtalsskuld och intäktsredo visas i förhållande till verkligt kortutnyttjande. Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer redovisas när trafiken passerar Telia Companys nät. Installationstjänster anses i många fall vara separata prestationsåtaganden och intäkter redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typ av installationstjänst samt hur och när kontrollen överförs till kunden. För fiber med öppen access installerad i kunders lokaler, redovisas icke återbetalningsbara kundav gifter samt tillhörande installationskostnader, inklusive planering, grävning, kabelläggning och delning, montering, anslutning, korskopplingsut rustning och mediakonverterare, när installationen är avslutad. Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna inte till någon del avser efterföljande tjänster utan enbart täcker anslutningskostnaderna. Belopp som avser tjänster som utförts senare periodiseras. Telia Company erbjuder sina företagskunder komplexa, långfristiga funktionsavtal, vilka kan innehålla abonnemangstjänster för telefoni och datakommunikation, installationstjänster 144Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 145 ===== kopplade till telefoni och datakommunikation samt andra skräddarsydda tjänster. Telefoni och datakommunikationstjänster anses vanligen utgöra separata prestationsåtaganden. Intäkter för varje enskilt prestationsåtagande redovisas över den tidperiod som abonnemangstjänsten utförs och prestationsåtagandet uppfylls. Eftersom abonnemangstjänsterna i ett funktionsavtal utförs på måntlig basis, över samma period, redovisas dessa tjänster i praktikten på samma sätt som om de var ett prestationsåtagande. Installationsintäkter i funktionsavtal anses i de flesta fall vara separata prestationsåtaganden och intäkter redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typ av installationstjänst samt hur och när kontroll överförs till kunden. För många av installations tjänsterna överförs kontroll och intäkt redovisas när installationen är slutförd. Funktionsavtal inkluderar ofta även hårdvara, se nedan. I funktionsavtal ingår också ofta variabla nyttjandebaserade tjänster och tilläggstjänster. Var och en av dessa tjänster utgör separata prestationsåtaganden. Intäkter från nytt jandebaserade tjänster redovisas över den period som tjänsten används i takt med att åtagandet uppfylls och kontroll överförs över tid. Intäkter från tilläggstjänster redovisas när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på typen av tilläggs tjänst och hur och när kontroll överförs till kunden. Fakturor för mobila abonnemang, bredband, fast telefoni och andra tjänster betalas normalt månadsvis under kontraktsperioden. Hårdvaruintäkter Intäkter från försäljning av hårdvara redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförs till kund, vilket vanligtvis är vid leverans och efter godkännande av kunden. Om kunden har rätt att returnera hårdvaran, justeras den redovisade intäkten för förväntade returer beräknat baserat på historisk data. Hårdvara betalas direkt eller över tid när Telia Company erbjuder kunden finansiering. Funktionsavtal med företagskunder innehåller ofta hårdvara såsom försäljning eller leasing av t.ex. utrustning (telefoner/surfplattor/LANutrustning etc.). Hårdvaran anses vara separata prestationså taganden och intäkter från försäljning av hårdvara redovisas vid den tidpunkt då prestationsåtagandet uppfylls och kontroll har överförts (när hårdvaran har levererats). För leasing av hårdvara, se avsnitt ”Leasingavtal, Telia Company som leasegivare”. Paketerade tjänster och produkter Telia Company paketerar tjänster och produkter till ett samlat kunderbjudande. Erbjudanden kan innefatta leverans av ett flertal produkter, tjänster eller nyttjandrättstillgångar (”multiple deliverables”). Telia Company redovisar varje enskild produkt eller tjänst separat om de är distinkta – det vill säga om en produkt eller tjänst är separat identifierbar från andra produkter eller tjänster i det paketerade erbjudandet och om kunden kan dra nytta av den. När transaktionspriset bestäms för paktererade erbjudanden som innehåller tjänster (exempelvis ett mobilabonnemang), beaktas den kortaste icke uppsägningsbara avtalstiden. När det är tillämpligt, justeras transaktionspriset för finansieringskompo nenter och förväntade returer. Det är vanligtvis inga eller få andra rörliga komponenter i transaktions priset. Transaktionspriset fördelas på varje hårdvara och tjänst vilka redovisas som separata prestations åtaganden, baserat på deras relativa fristående försäljningspris. För de flesta prestationsåtaganden, är fristående försäljningspriser direkt observerbara. Om fristående försäljningspriser inte är direkt observerbara, beräknas de baserat på förväntade kostnader plus en marginal. I vissa fall inkluderar erbjudanden en icke återbetalningsbar startavgift, exempelvis aktiveringsavgift. Betalningar för sådana avgifter är inkluderade i transaktionspriset. Om de inte är relaterade till uppfyllande av ett prestationså tagande, fördelas de till andra prestationsåtaganden som identifierats i avtalet. Vissa paketerade erbjudanden inkluderar leasing komponenter, exempelvis tvboxar, såväl som ickeleasingkomponenter, exempelvis abonnemang. För dessa arrangemang fördelas transaktionspriset till både de identifierade leasingkomponenterna och ickeleasingkomponenterna som separata prestationsåtaganden. Leasingkomponenterna redovisas antingen som operationell lease eller som finansiell lease beroende på klassificeringen av leasingavtalet (se också avsnittet ”Leasingavtal, Telia Company som leasegivare” nedan). Intäkter för icke leasingkomponenter redovisas när eller allt eftersom prestationsåtagandena uppfylls. Hårdvara som bara kan användas tillsammans med tjänster levererade från Telia Company och som inte har någon annan betydande funktion för kunden utöver att leverera tjänsten, exempelvis routrar, redovisas inte som separata prestations åtaganden. För sådana arrangemang, fördelas transaktionspriset på de identifierade prestationsåtagandena, det vill säga ingen del av transaktionspriset fördelas till hårdvaran. Ersättning som erhålls i förskott, när hård varan är levererad, redovisas som en avtalsskuld och intäktsredovisas när eller allt eftersom identifierade prestationsåtaganden uppfylls. Om ett avtal med en kund inkluderar en licens som är distinkt, klassificeras löftet att tillhandahålla en licens som antingen en ”rätt att få åtkomst till” eller ”rätt att använda” Telia Companys immateriella rättighet. En licens klassificeras som en ”rätt att få åtkomst till” om Telia Company kommer att bedriva verksamhet som i väsentlig grad påverkar den imma teriella rättigheten, som inte resulterar i en överföring av ett separat prestationsåtagande till kunden, och kunden utsätts direkt för eventuella positiva eller negativa effekter av denna verksamhet. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en ”rätt att få åtkomst till”, redovisas intäkten över tid. När löftet att tillhandahålla en licens klassificeras som en ”rätt att använda”, redovisas intäkten vid den tidpunkt då kontroll överförs till kunden. Huvudman eller agent En tredje part är ibland anlitad vid leverans av produkter och tjänster till Telia Companys kunder, exempelvis erbjuder Telia Company flertalet tilläggstjänster i paketerade erbjudanden till kunder. I arrangemang där Telia Company agerar som huvudman, redovisas intäkter brutto. När Telia Company agerar som en agent och säljer varor och tjänster som tillhandahålls av en annan part, redo visas intäkten netto av den ersättning som Telia Company erhåller efter att ha betalat den andra parten. Vid fakturering till slutkund för innehållstjänster från tredje part, exkluderas belopp som tagits emot för huvudmannens räkning från intäkter. För ytter ligare information, se not K2. Andra intäktsrelaterade transaktioner Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar kunderna till vissa rabatter hänförliga till tjänster och varor som tillhandahålls av Telia Company. Kundlojalitetsprogrammet tillhandahåller kunden med en väsentlig rättighet vilken redovisas som ett 145Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt ===== SIDA 146 =====