FULLTEXT DEL 2 AV 4
Årsredovisning 2025
Årsredovisning 2025
62
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Intressent
Intressenters intressen och synpunkter
samt syftet med engagemanget Intressentengagemang Inverkan på strategi och affärsmodell
Medarbetare AAK:s medarbetare önskar sig utvecklingsmöjligheter,
både i arbetet och personligen. De vill dessutom ha en
arbetsplats som främjar mångfald och skapar en säker
och hälsosam arbetsmiljö.
AAK för en ständigt pågående dialog genom interna
kommunikationsplattformar och genom fackliga
representanter. Vartannat år genomför företaget enkäter
om medarbetarengagemang (Great Place to Work) och
enkäter om arbetsmiljöfrågor för att få insikter och
för att stärka medarbetarnas tillhörighetskänsla
(se S1 – Den egna arbetskraften).
Insikterna från dessa aktiviteter analyseras och
integreras i den globala personalstrategin och strategin
för kompetensutveckling. Det stärker medarbetarnas
välbefinnande och hjälper oss att skapa en bättre
företagskultur inom AAK.
Leverantörer Leverantörerna vill ha tydlighet i vad AAK prioriterar och
vilka de långsiktiga målen är, så att de kan anpassa sina
egna strategier till nuvarande och framtida väsentliga
krav.
AAK skapar starka relationer med leverantörerna
genom diskussioner, anläggningsbesök och webinarier
(se S2 – Arbetstagare i värdekedjan).
En bättre medvetenhet om utmaningar och möjligheter
i värdekedjan uppströms ger ytterligare stöd till
AAK:s strategi och due diligence-bedömningar i
den dubbla väsentlighetsanalysen. Det avspeglas i
vår hållbarhetsstrategi som prioriterar att minska
klimatpåverkan, skydda den biologiska mångfalden, och
bidra till en bättre tillvaro för människorna i värdekedjan.
Kunder AAK:s kunder vill ha produkter av hög kvalitet som
uppfyller deras krav på hållbarhet och kommersiella krav
och som stöder en bredare social utveckling.
AAK skapar engagemang med kunderna genom
kundnöjdhetsundersökningar som utförs av vårt Global
Marketing Team. Vi håller även kontinuerlig kontakt
genom försäljningsaktiviteter och kommersiella
diskussioner (se ESRS 2 – Allmänna upplysningar).
Insikterna från allt detta vägleder hållbarhetsstrategin
och innovationerna mot att utveckla mer hållbara
produkter.
Lokalsamhällen
och kommuner
Lokalsamhällen och kommuner vill bidra till den lokala
ekonomiska utvecklingen och till social välfärd.
AAK arbetar aktivt med dessa intressenter genom
partnerskap och medverkan i lokalt drivna event under
året (se S3 – Berörda samhällen).
Engagemanget med lokalsamhällen ger AAK viktiga
insikter i lokala behov, förväntningar och möjliga effekter.
Det hjälper företaget att driva en ansvarstagande
verksamhet och att bidra positivt till de områden där
vi finns.
Aktieägare och
investerare
Aktieägare och investerare vill ha insikt i AAK:s finansiella
ställning och i företagets åtaganden runt hållbara
metoder. De förväntar sig transparens och regelbundna
uppdateringar om framsteg.
AAK skapar transparens genom finansiella rapporter och
förvaltningsrapporter, inklusive hållbarhetsrapporter.
Företaget håller kontakt med aktieägare och investerare
både genom den årliga årsstämman, som utgör det
högsta beslutsfattande forumet, och genom enskilda
möten (se ESRS 2 – Allmänna upplysningar).
Det gör det möjligt för AAK att anpassa sina strategiska
initiativ till aktieägarnas och finansiärernas förväntningar,
vilket utgör grunden till långsiktiga investeringar och
pekar ut den strategiska riktningen.
Bransch-
organisationer
och forum
Branschorganisationer och forum arbetar med AAK på
grund av företagets expertkunskaper inom växtbaserade
oljor och fetter, aktiva roll i att främja hållbara
leverantörskedjor, och praktiska insikter. Kunskapen
hjälper till att forma branschstandarder, policyer och
samarbeten runt lösningar på branschens gemensamma
utmaningar inom hållbarhetsfrågor.
AAK deltar i branschforum och organisationer, inklusive
arbetsgrupper om miljö och hållbarhet (se ESRS 2 –
Allmänna upplysningar, E1 – Klimatförändringar, E4 –
Biologisk mångfald och ekosystem, S2 – Arbetstagare i
värdekedjan).
Engagemanget stärker AAK:s anpassning till
hållbarhetsrelaterade lagar och regelverk och
stödjer förfiningen av affärsstrategierna som svar på
utvecklingen inom människors hälsa och förväntningar
om hållbarhet.
Hållbarhets-
experter (tysta
intressenter)
Hållbarhetsexperter vill se en robust
hållbarhetsprestanda och transparent rapportering om
miljöfrågor och sociala effekter, med ett speciellt fokus
på styrkan i AAK:s hållbarhetsstrategi.
AAK samarbetar med hållbarhetsexperter, inklusive
personer som arbetar med mänskliga rättigheter,
klimat och biologisk mångfald. Vi samarbetar även
med experter på värdekedjor och med icke-statliga
organisationer, samt medverkar i initiativ som främjar
bästa praxis (se ESRS 2 – Allmänna upplysningar,
E1 – Klimatförändringar, E4 – Biologisk mångfald och
ekosystem, S2 – Arbetstagare i värdekedjan).
När intressenternas perspektiv tas in stärker det AAK:s
hållbarhetsinitiativ och visar att företaget tar frågan om
hållbara affärsmetoder på allvar.
SBM2
===== SIDA 63 =====
GOV1, GOV2, G1 ESRS 2 GOV1
AAK:s hållbarhetsstyrning
VD och koncernledning Rådgivande
hållbarhetskommitté
President Sourcing & Trading and Sustainability
Director of Sustainability
Klagomålsutskottet
Global
People
Sourcing &
Trading
Global
Operations
Commercial
Development &
Innovation
Legal &
Compliance
Finance
Investor Relations,
Communication &
Brand
Global
Sustainability
Cross Regional Sustainability Team
Verksamhet InköpRåvaru-
försörjning Personalfrågor
Innovation,
insikter och
strategisk
marknadsföring
Regel-
efterlevnad
och
rapportering
Hållbarhets-
kommunikation
Hållbarhets-
excellens inom
klimat, biologisk
mångfald och
sociala frågor
Cross Functional
Sustainability
Team
Årsredovisning 2025
63
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Styrning
AAK:s hållbarhetsstyrning genomsyrar hela organisationens befintliga struktur. Det säkerställer
att åtaganden och mål integreras i beslutsprocesserna och att inverkan, risker och möjligheter
hanteras effektivt. Det betyder att hållbarhetsfrågor beaktas i samband med uppföljning och
implementering av koncernstrategin. Potentiella avvägningar i samband med hållbarhetseffekter
utvärderas genom att väga kortsiktiga verksamhetsbehov mot långsiktiga hållbarhetsmål.
AAK:s åtaganden i hållbarhetsfrågor utgår från de viktigaste riskerna och de största
möjligheterna att skapa positiva effekter. Våra åtaganden för biologisk mångfald, som att
uppnå avskogningsfri palmolja och soja, kan leda till vissa kompromisser. Vi gör till exempel
inte affärer med specifika leverantörer och vi upphandlar inte råvaror från vissa områden eller
regioner. De vanligaste kompromisserna uppstår i skarven mellan nödvändiga investeringar eller
vinstkrav och möjligheten att uppfylla hållbarhetsmål. I situationer där negativa ekonomiska
effekter påverkar vår konkurrenskraft kan ambitionsnivåerna för hållbarhet omvärderas för att
säkerställa fortsatt verksamhet.
Styrelse
ErsättningsutskottRevisionsutskott
===== SIDA 64 =====
GOV1, GOV2, G1 ESRS 2 GOV1
Årsredovisning 2025
64
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Styrelsen
AAK:s styrelse utses årligen vid årsstämman och har det övergripande ansvaret för styrning,
strategi och hållbarhet. Styrelsen godkänner strategiska mål, den dubbla väsentlighetsanalysen
och hållbarhetsmål, hållbarhetspolicyer och hållbarhetsrapporten samt följer upp hållbarhets-
prestandan. Översyn av efterlevnad och ESG-rapportering delegeras till revisionsutskottet.
Styrelsen erhåller regelbundna uppdateringar från koncernledningen och våra hållbarhetspolicyer
granskas årligen i linje med den dubbla väsentlighetsanalysen.
Styrelsens sammansättning
Den nuvarande styrelsen består av fem externa ledamöter som valts vid årsstämman. Patrik
Andersson (ordförande), Fabienne Saadane-Oaks och Ian Roberts anses som oberoende medan
Märta Schörling Andreen och Nils-Johan Andersson betraktas som beroende i relation till större
minoritetsaktieägare. 40 procent av styrelseledamöterna är kvinnor, 60 procent är oberoende i
relation till större minoritetsaktieägare, och 100 procent är oberoende i relation till företaget och
koncernledningen.
Utöver detta utser arbetstagarorganisationer två ordinarie ledamöter och två ersättare. De
ordinarie ledamöterna är Lena Nilsson (PTK-L) och David Alfredsson (IF Metall) och ersättarna är
Annica Edvardsson (PTK-L) och Mikael Myhre (IF Metall).
Styrelsens utskott
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottets viktigaste roll är att ge styrelsen råd och stöd i ärenden som rör ersättning
till koncernledningen. Det säkerställer att AAK kan behålla sin högsta ledning och locka till sig
kompetens. Uppfyllda hållbarhetsmål är ett av kriterierna för koncernledningens arvoden.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet överser utvärderingen av vår riskhantering, införandet av AAK-koncernens
gemensamma rutiner samt övervakar och följer upp policyer och koder så att dessa implemen-
teras i hela organisationen. Revisionsutskottet informeras om alla relevanta fall där policyer och
koder inte har efterlevts, samt vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits. Revisionsutskottet
övervakar och följer upp policyer och koder så att dessa implementeras inom hela organisationen,
samt överser efterlevnad och hållbarhetsrapportering.
Utvärdering och nominering av styrelsen
Valberedningen utses vid årsstämman och har bland annat uppgiften att till årsstämman föreslå
ledamöter och ordförande till styrelsen. Ledamöterna föreslås baserat på deras erfarenhet och
expertkunskaper, inklusive inom hållbarhetsfrågor såsom mänskliga rättigheter och ansvarsfullt
företagande, enligt valberedningens bedömning. Styrelsens erfarenhet inkluderar praktisk drifts-
erfarenhet från ledande positioner i företag inom AAK:s värdekedja och även andra branscher,
samt erfarenhet av styrelsearbete från en rad andra branscher. Styrelsen använder sig av både
intern och extern hållbarhetsexpertis för att underbygga sina beslut.
Fokus för 2025
2025 betraktade styrelsen alla väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som en del av
granskningen av väsentlighetsanalysen. Utöver detta ägnades extra uppmärksamhet åt följande
väsentliga inverkningar, risker och möjligheter under rapportperioden:
• Klimat
• Biologisk mångfald
• Människor
• Styrning
VD och koncernledning
AAK:s VD och koncernledningen har det operativa ansvaret för att hållbarhetsstrategin går framåt
och att vi klarar uppställda hållbarhetsmål. Styrelsen delegerar ansvaret för hållbarhetsrelaterade
åtaganden och mål till koncernledningen och därifrån vidare genom organisationen. En regelbun-
den punkt på koncernledningens dagordning är granskningen av framsteg och åtgärder relaterade
till hållbarhetsfrågor.
Huvudansvaret för att utveckla AAK:s hållbarhetsstrategi och hantering ligger på President of
Global Sourcing & Trading and Sustainability, som är en av ledamöterna i AAK:s koncernledning.
Vår Director of Sustainability rapporterar till President of Global Sourcing & Trading and Sustain-
ability. De leder även Global Sustainability Function samt Cross-Functional Sustainability-
teamet som omfattar de olika funktionerna operations, people, sourcing and trading, procurement,
commercial development & innovation, legal & compliance, investor relations, communications &
brand samt finance. Strukturen gör att vi kan arbeta holistiskt med AAK:s åtaganden och mål.
I dagsläget har koncernledningen åtta ledamöter, varav två är kvinnor.
Rådgivande hållbarhetskommitté
Under 2024 inrättade AAK en rådgivande hållbarhetskommitté där styrelsen och koncernledningen
är representerade. Syftet är att kommittén ska lämna expertutlåtanden på AAK:s hållbarhets-
arbete, ta in externa experter, ge feedback på strategin och stötta styrelsens möjligheter till
utbildning. Den rådgivande hållbarhetskommittén sammanträder en gång per kvartal.
Klagomålsutskottet
Klagomålsutskottet ansvarar för att hantera alla eventuella överträdelser av eller brott mot
Responsible Sourcing Policy och Supplier Code of Conduct. Utskottet består av nyckelpersoner
från hållbarhetsteamet, inklusive vår President of Global Sourcing & Trading and Sustainability, vår
Director of Sustainability, relevanta Sourcing & Trading-team för olika råvaror samt de regionala
medarbetare som hanterar kontakterna med leverantörskedjan.
===== SIDA 65 =====
GOV4
GOV3, E1 ESRS 2 GOV3
Årsredovisning 2025
65
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Hållbarhet i incitamentsprogram
AAK vill säkerställa att verksamheten styrs i enlighet med våra klimatmål och har därför integrerat
hållbarhetsmålen i det befintliga ramverket för ledningens arvodering. Årsstämman godkänner
principerna för ersättning till koncernledningen.
Ledningens ersättningar består av en fast grundlön samt en rörlig ersättning som inkluderar det
årliga incitamentsprogrammet (AIP) och det långsiktiga incitamentsprogrammet (LTIP). Den sam-
manlagda rörliga ersättningen (AIP + LTIP) har ett tak på 200 procent av den fasta grundlönen.
Det årliga incitamentsprogrammet (AIP) är uppbyggt runt centrala prestandamål som ligger
på samma nivå som våra strategiska prioriteringar. De aktuella måtten inkluderar EBIT, resultat
för VDF palmolja, samt effektivt rörelsekapital. VDF-komponenten är ett prestandamål som
delas av hela koncernledningen och som stärker vårt åtagande för hållbarhet genom att direkt
länka incitamentresultat till någon av våra centrala hållbarhetsprioriteringar. Den bidrar till
våra prioriterade områden inom klimat och biologisk mångfald genom att skydda kolsänkor i
värdekedjan uppströms och minskar konsekvent utsläppen i AAK:s värdekedja.
En ökad volym av verifierat avskogningsfri palmolja är avgörande för att kunna undvika de
betydande utsläpp av växthusgaser som förknippas med förändrad markanvändning orsakad av
avskogning. Det är ett direkt led i arbetet för att uppnå våra SBTi-mål och ett tydligt finansiellt
incitament för att driva på utvecklingen inom våra mål för klimat och biologisk mångfald.
Komponenten bedöms baserat på uppnådda resultat. Mer information om beräkningen av måttet
verifierat avskogningsfri palmolja finns i kapitlet E4 Biologisk mångfald och ekosystem.
Förklaring om due diligence
AAK har utvecklat due diligence-mekanismer för råvarornas leverantörskedjor. Dessa inkluderar
implementering av policyer, självskattningsformulär och utbildning för leverantörer i centrala
hållbarhets- och efterlevnadsfrågor som beskrivs i våra policyer och koder, scorecards för leve-
rantörer och hållbarhetsrevisioner. Mer information om due diligence för leverantörskedjor och
klagomålshantering finns i avsnittet Ansvarsfullt företagande.
För upphandling av andra produkter än råvaror etablerar vi nu riskbaserad screening och due
diligence för våra leverantörer, i överensstämmelse med väsentliga inverkningar och framträdande
frågor. Detta är ett komplement till våra befintliga processer för bedömningar, godkännanden och
revisioner av leverantörer, som är avgörande för livsmedelssäkerheten.
AAK prioriterar höga etiska standarder. Vi främjar en företagskultur som uppmuntrar etiskt upp-
förande bland alla våra anställda, leverantörer och affärspartners. AAK åtar sig att följa följande
internationella standarder:
• FN:s globala mål för hållbar utveckling
• FN:s tio Global Compact-principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och
korruptionsbekämpning
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag
• FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter (UNGP)
• ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet
• ILO:s kärnkonventioner
• Storbritanniens Slavery Act
Följande tabell visar hur AAK tillämpar de centrala delarna i due diligence och var i hållbarhets-
rapporten de finns.
Centrala delar i due diligence Avsnitt i hållbarhetsrapporten Sidor
a) Integrera due diligence i styrning,
strategier och affärsmodeller
Strategi
Styrning
51
63-64
b) Samarbete med berörda
intressenter i alla huvudsteg i due
diligence-processen
Klimatförändringar
Biologisk mångfald och ekosystem
Den egna arbetskraften
Arbetstagare i värdekedjan
Berörda samhällen
Ansvarsfullt företagande
62
62
62, 94
62, 102
62
62
c) Identifiera och bedöma negativa
inverkningar
Strategi
Dubbel väsentlighetsprocess
51–54
61
d) Vidta åtgärder för att behandla
negativa inverkningar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald och ekosystem
Den egna arbetskraften
Arbetstagare i värdekedjan
Berörda samhällen
Ansvarsfullt företagande
72
88
94
101
106
108
e) Följa upp ändamålsenlighet Klimatförändringar
Biologisk mångfald och ekosystem
Den egna arbetskraften
Arbetstagare i värdekedjan
Berörda samhällen
Ansvarsfullt företagande
75–77
89–90
95–98
103
106
108
===== SIDA 66 =====
GOV5
BP1, BP2
Årsredovisning 2025
66
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering
AAK har en manual för ESG-rapportering som beskriver de principer för hållbarhetsrapporte-
ring som hela organisationen ska följa. Dessa inkluderar kvalitetsprinciper, stödprinciper samt
dataintegritet och ansvarsskyldighet. Manualen har inbäddade kontrollfunktioner, inklusive ett
dualitetskrav där en person matar in data och en annan person kontrollerar och granskar informa-
tionen på anläggningsnivå innan den analyseras och verifieras på koncernnivå.
De interna kontrollerna för hållbarhetsrapportering utvecklas kontinuerligt. Arbetet inkluderar
att identifiera avgörande risker och att utveckla ett internt kontrollramverk runt dessa.
Grund för utarbetandet
Denna hållbarhetsrapport utarbetas i enlighet med ESRS-standarder som utfärdats av den
europeiska rådgivande gruppen för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering (EFRAG).
Den har tagits fram efter konsolidering, enligt samma metoder som för finansiella rapporter. Mer
information finns i not 1 i årsredovisningen. Den omfattar hela AAK:s värdekedja, både uppströms
och nedströms, samt de inverkningar, risker och möjligheter som identifierats i den dubbla
väsentlighetsbedömningen.
Rapportens tidshorisonter är samma som definierats i ESRS 1. Kort sikt < 2 år, medellång sikt
2–5 år och lång sikt > 5 år.
Redovisningsprinciper, inklusive osäkerhetsfaktorer, uppskattningar och förändringar från
föregående perioder förklaras i varje tematisk standard.
AAK har inte utelämnat information relaterat till immateriella tillgångar, kompetens eller
resultat av innovationer. Vi har inte heller använt möjligheten att undanta information om nära
förestående resultat eller förhandlingsutfall.
Följande information har tagits fram via referenser i Finansiella rapporter och noter.
• SBM-1, 40/a/iii, antal anställda per geografiskt område – Not 7.
• SBM-1, 40/b, fördelningen av omsättning per affärsområde – Not 26.
===== SIDA 67 =====
Årsredovisning 2025
67
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
E1 Klimatförändringar
Inverkningar, risker och möjligheter
Våra primära negativa inverkningar utgörs av energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser.
AAK använder energi för att driva processutrustning och maskiner samt för att skapa industriell
uppvärmning och nedkylning. Tillsammans utgör dessa företagets Scope 1- och Scope 2-utsläpp.
Scope 1-utsläpp omfattar även utsläpp av N2O och CH4 från biodrivmedel som inte absorberas
under biomassatillväxten. Koldioxidutsläpp som uppstår vid förbränning av biodrivmedel
rapporteras separat, som ”utanför Scope”.
Scope 3-utsläpp uppströms är uppdelade i två grupper: FLAG och icke-FLAG. Våra FLAG-
utsläpp (Forest, Land and Agriculture) är kopplade till odling av råvaror på gårdar och plantager.
Förändrad markanvändning räknas också in. Icke-FLAG-utsläpp innefattar alla övriga källor
uppströms, inklusive utsläpp från flytande avfallsprodukter i palmoljekvarnarna. Över 90 procent
av AAK:s utsläpp faller inom Scope 3. AAK har en faktisk negativ inverkan på klimatförändringar
genom växthusgasutsläpp i Scope 1–3, vilka härrör från tillverkningsverksamheten (särskilt via
energi förbrukning och bränsleberoenden) samt uppströms anskaffning av råmaterial (via förändrad
markanvändning, förlust av kollager och processrelaterade utsläpp). För 2025 uppskattades AAK:s
totala Scope 1- och Scope 2-utsläpp till 294.897 tCO2e och till 6.914.506 tCO2e för Scope 3.
Potentiella inverkningar från AAK:s verksamhet utvärderas, eftersom framtida utsläppsökning
(via kapacitetsutbyggnad), fördröjd implementering av koldioxidsnål teknik samt omställningsrisker
i leveranskedjan (begränsad tillgång på insatsvaror med låga koldioxidutsläpp) kan förekomma.
Produktionen av ingredienser till mindre koldioxidintensiva produkter samt installationen av
biomassapannor har bidragit till våra positiva inverkningar.
Väsentliga risker relaterade till klimatanpassningen innefattar både fysiska risker och
omställningsrisker.
Mer information om inverkningar, risker och möjligheter (IRO) finns i kapitlet ESRS 2 Allmänna
upplysningar i avsnittet Strategi och policyer.
Det här kapitlet beskriver AAK:s väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
gällande klimatförändringar. Dessa omfattar både omställningsrisker och fysiska
klimatrisker i våra verksamheter och i vår värdekedja. I kapitlet beskrivs vår strategi
för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, vår styrning och
våra strategiska insatser samt de åtgärder vi vidtar för att övervaka och hantera
växthusgasutsläpp. I kapitlet redogör vi också för våra mål, KPI:er och framsteg i
enlighet med kraven i ESRS E1.
===== SIDA 68 =====
[E1 ESRS 2 SBM3, E1 ESRS IRO1]
Huvudresultat
Årsredovisning 2025
68
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Scenarionarrativ
Scenario Nettonollutsläpp 2050
+1,5 °C global uppvärmning (SSP 1–2,6, scenariot med hållbar utveckling och
scenariot med nettonollutsläpp)
BusinessasUsualscenario (BAU)
Global uppvärmning >3 °C (SSP5-8.5 och scenariot Inga policyförändringar)
Riskantagande Genomförandet av jordbrukspolitiska åtgärder såsom EU:s gröna giv och strategin
Från jord till bord påverkar priserna på livsmedelsråvaror.
Utsläppen kommer att öka, vilket leder till högre temperaturer och fler natur-
katastrofer. Det blir fler skogsbränder, kraftigare stigande havsnivå, fler extrema
översvämningar, mer extrem torka och livsfarlig extremvärme.
Huvudutfall Scenariot med nettonollutsläpp omfattar en långsiktig strategi för klimat-
neutralitet 2050. Utvecklade ekonomier kommer att uppnå nettonollutsläpp
2050, tätt följda av länder som Kina och Indien. Koldioxidprissättning, både i form
av utsläppshandelssystem och koldioxidskatt, kommer att göra det möjligt att
ställa om till energisystem med lägre utsläpp.
Business-as-Usual-scenariot präglas av ökad fysisk risk till följd av bristen på
samordnade politiska åtgärder. Detta scenario kommer att kännetecknas av pris-
volatilitet eftersom extrema väderhändelser påverkar grödorna.
Huvudsakliga inverkningar på
verksamheten
Ökade priser på koldioxidutsläpp skapar möjligheter att ställa om till förnybara
energikällor och utföra andra åtgärder som minskar utsläppen inom leverans-
kedjan. Detta kommer att leda till högre driftskostnader och högre priser på
råvaror.
Ofta återkommande extrema väderhändelser förväntas leda till brist på råvaror
och högre priser. Extremvärme kan leda till försämrad kvalitet eller minskade
skördar av råvaror. Akuta, extrema väderhändelser kan leda till att hela eller delar
av skördarna går förlorade.
Klimatscenarioanalys
AAK:s arbete för ökad klimatresiliens inleddes 2019 när vi började identifiera och bedöma klimat-
relaterade risker för samtliga produktionsanläggningar och viktiga råvaror. Arbetet fortsatte under
2020 när vi började tillämpa ramverket från Task Force on Climate-related Financial Disclosures
(TCFD) på resultaten, med särskilt fokus på relevans och sannolikhet. Under 2021 vidareutvecklade
vi initiativet med hjälp av en extern part genom att addera klimatrisk i ett anläggningsspecifikt
poängsättningssystem. Riskbedömningen utförs varje år och följs sedan upp för att säkerställa att
korrigerande åtgärder vidtas i dialog med respektive anläggning.
Under 2022 började vi göra klimatriskbedömningar för viktiga råvaror. För att säkerställa rätt
tillvägagångssätt som överensstämde med scenarierna i IEA:s World Energy Outlook (WEO), RCP:er
(Representative Concentration Pathways) och SSP:er (Shared Socioeconomic Pathways) fortsatte
arbetet tillsammans med en extern part som tillämpade rätt verktyg för scenarioanalys. De identi-
fierade riskerna verifierades i vår dubbla väsentlighetsanalys (DMA) som genomfördes 2024.
Klimatförändringar och vattensäkerhet har bedömts utifrån två olika scenarier med olika socio-
ekonomiska antaganden som följer TCFD:s upplysningskrav. De identifierade omställningsriskerna
och fysiska riskerna för dessa scenarier har bedömts utifrån ett koncernperspektiv. Rapporter från
IEA och IPCC användes som grund för riskbedömningen, med stöd från rapporter och artiklar från
specifika regioner och branscher.
Scenario 1 – ”Koldioxidrevolutionen”
Scenariot nettonollutsläpp 2050 och scenariot hållbar utveckling
Scenariot nettonollutsläpp 2050 är ett ambitiöst scenario där den globala uppvärmningen begrän-
sas till +1,5 °C fram till 2100, i enlighet med bedömningen i IPCC:s specialrapport om effekter
av global uppvärmning på 1,5 °C. Detta uppnås genom kraftfulla klimatpolitiska åtgärder som
vidtas omgående samt genom innovation inom energisektorn. Scenariot med hållbar utveck-
ling bygger till stor del på samma faktorer som scenariot med nettonollutsläpp samt uppma-
ningen till de utvecklade ekonomierna att nå nettonollutsläpp 2050, Kina 2060 och Indien 2070.
Båda scenarierna omfattar flera omställningsrisker i ett tidigt skede, men de fysiska riskerna är
begränsade till ett minimum. De drivs av ett snabbt och samordnat genomförande av ambitiös
klimat politik (inklusive högre koldioxidprissättning, strängare utsläppsnormer och obligatoriska
krav på koldioxidsnåla upphandlingar på nyckelmarknader) samt tekniska genombrott och kost-
nadsminskningar, såsom påskyndad utveckling och storskalig implementering av koldioxidsnål
teknik. Detta leder till betydande kostnadsminskningar för förnybar energi, elektrifieringslös-
ningar och energi effektiva processer. Viktiga underlag för detta scenario är bland annat antagna
förlopp för koldioxidpriserna, energiprisprognoser och kostnadskurvor för koldioxidsnål teknik
som är förenliga med en snabb omställning, tillsammans med interna data om energiförbrukning,
utsläpps profil och planerade investeringar för minskad koldioxidanvändning. De främsta begräns-
ningarna rör tillgången till, och tidpunkten för, koldioxidsnål teknik i stor skala i hela värdekedjan
samt kapacitet för kapitaltilldelning och de tidsramar för genomförande som krävs för att leverera
betydande operativa och tekniska förändringar.
Scenario 2 – ”Klimatkaos”
IPCC AR5 (RCP8.5), IPCC AR6 (SSP5‑8.5) och Business‑as‑Usual‑scenario (BAU)
Scenariot bygger på antagandet att man fortsätter på den inslagna vägen enbart med nuvarande
politik. Utsläppen minskar inte i världen och allt snabbare klimatförändringar leder till en upp-
värmning på 2,5 °C fram till 2050 och på över 3 °C fram till 2100, vilket orsakar oåterkalleliga för-
ändringar. Scenariot är kopplat till RCP 8.5 och SSP 5-8.5 och innehåller få eller inga omställnings-
risker i ett tidigt skede, men leder till oåterkalleliga fysiska skador och globala störningar. I ett
scenario med klimatkaos är de främsta drivkrafterna eskalerande fysisk klimatpåverkan – såsom
mer frekventa och intensiva extrema väderhändelser och ökande kronisk klimatstress – vilket stör
verksamhet, leveranskedjor och logistik. Detta i kombination med fragmenterade och försenade
politiska åtgärder, som kännetecknas av brist på samordning och reaktiva klimatåtgärder. Till följd
av det ökar osäkerheten kring regelverken och det blir svårare att uppnå en effektiv begränsning.
Viktiga underlag för detta scenario innefattar prognoser för fysiska klimatrisker, däribland rörande
frekvens och svårighetsgrad när det gäller extrema väderhändelser och kronisk klimatstress. Detta
i kombination med data om tillgångars geografiska läge, exponeringar i leveranskedjan samt anta-
ganden om tillgången till försäkringar. De centrala begränsningarna har sin grund i stor osäkerhet
och begränsad förutsägbarhet när det gäller fysiska inverkningar och politisk respons. Dessa fak-
torer minskar effektiviteten i den långsiktiga planeringen, vilket förstärks ytterligare av störningar
relaterade till marknader, infrastruktur och värdekedjor.
===== SIDA 69 =====
[E1.IRO1_03 / E1.IRO1_10 / E1.IRO1_11 / E1.IRO1_12 / E1.IRO1_13 / E1.IRO1_14 / E1.SBM3_06]
Årsredovisning 2025
69
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Följande utvärdering genomfördes för 2022. Resultaten från denna utvärdering har legat till grund
för vår DMA för 2025. Klimatrelaterade risker har utvärderats och är fullt integrerade i vår årliga
process för DMA.
De identifierade omställningsriskerna och fysiska riskerna presenteras i tabellen nedan.
Risker
Typ Risk Sannolikhet
Ekonomisk
påverkan Tidshorisont Riskbeskrivning och riskbedömning
Omställ-
ningsrisk
Lagar och
bestämmelser
Koldioxidprissättning (Scope 1) Högst
sannolikt
Låg Medellång sikt Kostnaden för allmänna utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem kommer att
öka framöver. För AAK:s del bedöms dock de ekonomiska konsekvenserna vara små på kort och
medellång sikt. De kommer heller inte att vara relevanta eftersom få av våra anläggningar använder
sig av utsläppsrätter. Aarhus – en av våra större anläggningar – har använt sig av biomassapannor
(för att minska sitt koldioxidavtryck med 90 procent och AAK-koncernens med cirka 15 procent).
Regelverk (utsläppsrätter och
certifikat för förnybar energi,
koldioxidprissättning) (Scope 2)
Högst
sannolikt
Låg Kortsiktigt Andelen grön el ökar successivt år efter år, och effekterna har redan integrerats i våra
färdplaner för att nå SBTi-målen. Eftersom "betydande kostnad" definieras i enlighet med vår
delegeringspolicy kommer den inte upp i vår kontrollnivå. Den bedöms därför inte få betydande
ekonomiska konsekvenser.
Teknik Investeringar i nödvändig teknik
och innovation
Möjligt Låg Medellång sikt För att nå våra minskningsmål kan vi behöva investera i ny teknik eller innovation. Kostnaderna har
utvärderats och integrerats i färdplanen för att nå de vetenskapsbaserade målen för Scope 1.
Marknad
Förändrat konsumentbeteende Möjligt Låg Lång sikt AAK har goda förutsättningar att anpassa oss till förändringar såsom risken att konsumenter
ändrar sitt beteende till följd av klimatförändringar och nya regelverk i och med vårt starka
koncept med många olika oljor och ett nära samarbete med kunderna.
Anseende Att AAK inte lyckas nå sina
klimatmål
Inte
sannolikt
Låg Medellång sikt Om AAK inte lever upp till sina egna mål kan det leda till dålig publicitet som skadar vårt
anseende. Våra kraftfulla och samordnade planer gör dock att risken bedöms som liten.
Fysisk
risk
Akut
Nationella hot som påverkar
anläggningar och omgivande
områden
Möjligt Låg Medellång sikt Nationella hot såsom strömavbrott och stigande energikostnader kommer troligen att öka, vilket
kan skada AAK:s anläggningar. Låg risk på anläggningsnivå (se nedan).
Begränsad tillgång till vatten Högst
sannolikt
Låg Medellång sikt Vattenbrist kommer att uppstå till följd av torka, vilket påverkar såväl råvaror som
produktionsanläggningar. På global nivå räknar vi med att flera slags råvaror kan komma att
påverkas av ökad torka. Utvecklingen i Indien, Mexiko och Västafrika, varifrån vissa råvaror
kommer, måste övervakas särskilt.
Skogsbränder, extremvindar,
hagelstormar, jordbävningar och
blixtnedslag
Möjligt Låg Medellång sikt Extrema, akuta väderhändelser kommer att minska skördarna av viktiga råvaror. Risken för
skogsbränder är främst kopplad till solrosodling. Den största risken fram till 2030 finns i Italien
och fram till 2050 i Italien, Ungern och Rumänien.
Tropiska cykloner eller tornador har identifierats som särskilt stora risker för ett flertal råvaror
av olika ursprung. Framför allt sojabönor och kokos från Latinamerika och Sydostasien kan vara
exponerade för risk framöver. Eftersom AAK köper in råvaror med varierande ursprung bedöms
den samlade ekonomiska risken för närvarande vara låg.
Sett till verksamheten är risken låg.
Kronisk
Förhöjda havsnivåer Högst
sannolikt
Små till
medelhöga
Medellång sikt Hamnar runtom i världen kommer att påverkas om det uppstår stormfloder i kombination med
stigande havsnivåer. Detta kan påverka den generella tillgängligheten av AAK:s viktigaste råvaror.
Markföroreningar Möjligt Låg Medellång sikt Kemikalier och bekämpningsmedel som används i jordbruket kan förorena jorden och störa den
biologiska mångfalden. Högre saltnivåer i jorden kan dessutom störa befintliga ekosystem.
Klimatanpassning och resiliens
AAK:s produktionsanläggningar har sedan 2019 regelbundet utvärderats med avseende på risker
kopplade till extrema väderhändelser orsakade av klimatförändringarna. För varje anläggning görs
en årlig självskattning av verksamheten i enlighet med AAK Environmental Risk Grading System.
De åtgärder för riskminimering som vidtas ger en minskad risk för allvarliga produktionsstörningar.
===== SIDA 70 =====
[E1.IRO1_03 / E1.IRO1_10 / E1.IRO1_11 / E1.IRO1_12 / E1.IRO1_13 / E1.IRO1_14 / E1.SBM3_06]
[E14, del 1]
Årsredovisning 2025
70
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
1 SSP2 – 4.5 är ett scenario med medelhöga utsläpp där kraftfulla åtgärder stabiliserar den totala mängden växthusgaser vid den nuvarande nivån fram till 2050, varefter nivån sedan sjunker fram till 2100. I detta
scenario förväntas den globala genomsnittstemperaturen ha stigit med 2,1–3,5 °C år 2100. (Källa: S&P Global Climate Risk assessment – Physical Climate Risk Assessment AAK).
2 Scenario med låg begränsning där den totala mängden växthusgasutsläpp har tredubblats fram till år 2075 och den globala genomsnittstemperaturen har stigit med 3,3–5,6 °C år 2100.
Ambitioner
AAK har som mål att uppnå följande minskningar till år 2030, med år 2019 som baslinje:
• En minskning på 50 procent av absoluta Scope 1- och Scope 2-utsläpp
• En minskning på 46,2 procent av absoluta icke-FLAG-utsläpp inom Scope 3
• En minskning på 33,3 av absoluta FLAG inom Scope 3
Vidare arbetar AAK för att eliminera avskogningen i hela sin leveranskedja för palmolja och soja
senast 2025. Fram till 2027 ska 10,3 procent av våra leverantörer ha klimatmål för utsläpp som är
godkända av Science Based Targets initiative (SBTi) för inköpta varor och tjänster samt transport
och distribution.
Dessa mål är förenliga med Parisavtalet 2015 och i linje med den senaste klimatforskningen. AAK
arbetar för att den globala uppvärmningen ska begränsas till under 1,5°C. Våra klimatmål god-
kändes av Science Based Targets initiative (SBTi) i december 2023.
Vid fastställandet av målen samarbetar AAK med sina intressenter. Mer information finns under
Intressentkontakter i Allmänna upplysningar.
Mer information om våra mål finns i avsnittet Mål och mätetal i detta kapitel.
Riskbedömningar av råvaror
Vi köper in råvaror från jordbrukare och plantager som kommer att påverkas av klimatförändring-
arna. Därför är det av central betydelse att vi förstår de potentiella inverkningarna och har till-
räcklig flexibilitet för att minska dem. En diversifierad leverantörsbas gör det möjligt att anpassa
ingredienser och inköpsregioner utifrån förändringar i tillgången till råvaror.
2025 utfördes en IFRS-baserad analys av fysiska klimatrisker för leverantörer i våra inköps-
länder samt för våra nivå 1-leverantörer. Fokus låg på klimatförändringar enligt scenario SSP2
– 4.5 (medelhöga utsläpp)1 och SSP5 – 8.5 (höga utsläpp)2. Klimatpåverkan för AAK:s leverantörs-
bas analyserades i tioårsintervall från 2020 till 2090. Fysiska riskpoäng tilldelades för exponering
mot klimatrisker vid en viss tidpunkt i förhållande till globala förhållanden. Klimatscenariot SSP2
betraktades som det sannolika scenariot. Scenariot SSP5 valdes för att analysera ett scenario
med höga utsläpp och mer omfattande inverkningar såväl på våra leverantörer uppströms som på
råvarutillgången och kontinuiteten i verksamheten. Genom att bearbeta både ett sannolikt scena-
rio och ett sämsta möjliga scenario vill AAK kunna förstå och förbereda sig för potentiella framtida
konsekvenser för våra leveranskedjor och råvarutillgången.
Nio centrala klimatrisker bedömdes: översvämningar i kustområden, översvämningar vid kraftiga
regn, översvämningar vid vattendrag, extrem värme och kyla, tropiska cykloner, skogsbränder, brist
på rent vatten samt torka. I båda klimatscenarierna var de viktigaste klimatriskerna extremvärme,
speciellt för Colombia, Ecuador och Malaysia; torka, speciellt för Rumänien och Spanien; brist på
rent vatten, speciellt för Burkina Faso och Mexiko.
Sannolikheten för kraftig påverkan från klimatförändringar är generellt sett större för grödor
som olje- och kokospalmer och soja än för shea, raps och solros. Oljepalmer och soja kommer
troligen att påverkas av översvämningar och torka samt även av temperaturökningar, framför allt
i Latinamerika. Indien är det ursprungsland som har störst risk för betydande påverkan. Kokos
kommer att påverkas av tropiska cykloner, översvämningar och torka.
Det är viktigt att vi tar hänsyn till dessa insikter om klimatrelaterade risker vid utformningen
av framtida strategier för råvaruanskaffning, eftersom de vägleder beslutsfattandet i frågor som
rör leverantörskedjans motståndskraft (exempelvis diversifiering av ursprungsländer). Analys-
resultaten kommer också att användas för att fastställa vilka begränsningsåtgärder när det gäller
klimatrisk som AAK ska vidta ute på fältet under de kommande åren.
Huvudsakliga möjligheter som identifierats:
• Marknadsrelaterade möjligheter: Efterfrågan ökar på växtbaserade livsmedel och naturliga
alternativ till fossilbaserade lösningar för olika non-food-användningsområden. Denna trend
gör det möjligt för AAK att positionera sig som förstahandsleverantör av innovativa och hållbara
lösningar som hjälper kunderna att minska sina klimatavtryck.
• Effektivt resursutnyttjande: Vi ser betydande möjligheter att förbättra resurseffektiviteten
inom vår verksamhet. Det innefattar investeringar i förnybar energi för att minska utsläpp, mini-
mera avfall genom effektivare återvinningsprocesser och främja en cirkulär ekonomi genom en
ökad användning av biprodukter från våra flöden.
• Diversifiering av energikällor: Övergången till alternativa energikällor utgör en väsentlig
möjlighet när det gäller utfasningen av fossila bränslen i verksamheten. Vi har redan investerat
i biomassapannor vid vår anläggning i Aarhus och fortsätter att utforska andra möjligheter, som
vätgas, för att möta våra långsiktiga energibehov.
När det gäller företagstillgångar som är oförenliga med en klimatneutral ekonomi planerar AAK en
grundlig utvärdering framöver.
Följande tidshorisonter har använts vid bedömningen av inverkningar, risker och möjligheter:
• Kort sikt: inom nästa räkenskapsår
• Medellång sikt: inom 2–5 år
• Lång sikt: mer än 5 år
Dessa är också snarlika de tidshorisonter som AAK grundar sin affärsstrategi på: (kort sikt: 1–3 år,
medellång sikt: ”till 2030” och lång sikt: ”efter 2030”). AAK utvärderar också sin strategi varje år
och reviderar sin strategi vart femte år.
===== SIDA 71 =====
[E11, E12 (MDRP)]
Årsredovisning 2025
71
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Strategi och policyer
AAK strävar efter att minska sin klimatpåverkan, vilket avspeglas i våra policyer och åtgärdsplaner
som syftar till att uppnå SBTi-målen. Även om grundarbetet är klart och utvecklingen har tagit
fart finns det ännu ingen färdig plan för klimatomställningen.
Vi har åtagit oss att följa nationella och internationella mål och initiativ för universella miljö-
principer såsom FN:s Global Compact, de globala hållbarhetsmålen och Science Based Targets
Initiative (SBTi). AAK:s åtaganden om hållbara råvaruinköp av växtbaserade oljor överensstämmer
helt med NPDE-standarden, som står för Ingen avskogning, Ingen torv, Ingen exploatering.
Vårt åtagande finns beskrivet i vår Group Environmental Policy som täcker hela värdekedjan:
våra egna produktionsanläggningar, uppströms till leverantörsbasen och nedströms där vi
utvecklar hållbara växtbaserade lösningar i samarbete med kunderna. Denna policy tar upp
begränsning av klimatförändringar, klimatanpassning och resiliens, energieffektivitet och
användning av förnybar energi. Den granskas och godkänns årligen av styrelsen.
Huvudparten av våra växthusgasutsläpp sker uppströms inom Scope 3. Därför är ett nära
samarbete med leverantörerna avgörande för att kunna integrera miljöhänsyn i valet av
leverantörer och transportmetoder. Vi ställer krav på att våra leverantörer hanterar dessa frågor
och även bredare frågor såsom etiska affärsmetoder, mänskliga rättigheter och arbetsmiljö.
Kraven finns beskrivna i vår Group Policy and Code of Conduct for Responsible Sourcing of Plant-
based Oils och i vår Group Code of Conduct for Suppliers of Non-Oil Goods and Services.
Vår Code of Conduct for Agents and Distributors anger vilka krav vi ställer på våra partner
i senare led. Policyer godkänns av styrelsen och VD ansvarar för att de implementeras. Upp-
förandekoderna för leverantörer, återförsäljare och distributörer godkänns av koncernledningen.
AAK har ett ansvar att diskutera väsentliga miljöfrågor med våra intressenter. Policyns omfatt-
ning har utformats genom analys av inverkningar, risker och möjligheter i hela värdekedjan och i
enlighet med EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) för den dubbla väsent-
lighetsbedömningen, eftersom AAK är ett svenskt företag registrerat under svensk lag. Var tredje
år genomförs en intressentanalys. AAK samarbetar även med branschorganisationer och icke-
statliga organisationer när så är lämpligt för att förbättra leveranskedjans prestanda.
Vår Environmental Policy är offentligt tillgänglig på vår webbplats. Genom riktade utbildningar
för berörd personal säkerställs en god kännedom om både lokala regelverk och Group Environ-
mental Policy. AAK informerar och samarbetar med kunder, leverantörer och underleverantörer
kring företagets miljöarbete i syfte att hitta gemensamma vägar till förbättring. AAK samarbetar
även med branschorganisationer och icke-statliga organisationer när så är lämpligt för att skapa
förutsättningar för en positiv utveckling i leveranskedjan.
Information om hur hållbarhetsfrågor har integrerats i våra incitamentsprogram finns i avsnittet
Styrning under ESRS 2 Allmänna upplysningar.
===== SIDA 72 =====
[E13, MDRA]
Årsredovisning 2025
72
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Scope 1 + Scope 2-utsläppsplan
Åtgärder och resurser
Genom åtgärdsplaner och andra insatser förväntas AAK kunna uppnå de uppsatta målen för
minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns inga fristående capex/opex-planer för arbetet med
åtgärder och implementering, utan de är integrerade i AAK:s årsbudget för hållbarhetsfrågor.
Budgetansvaret innehas av Global Operations och Sustainability-funktionerna som också
godkänner och övervakar dem på kvartalsbasis. Opex väntas uppgå till 1,3 miljoner euro 2025,
med avseende på genomförandet av våra program för verifierat avskogningsfria leveranskedjor för
palmolja och soja, det utökade programmet för regenerativt jordbruk i leveranskedjan för rapsolja
samt förvärvet av elcertifikat för förnybar elproduktion.
Viktiga milstolpar i tidsperspektivet inkluderar fortsatt utveckling av programmet för verifierat
avskogningfri palm. Vid utgången av 2025 hade 93 procent uppnåtts, och arbetet fortsätter för
att nå 100 procent till 2030. För återstående nyckelåtgärder har inga exakta tidshorisonter ännu
fastställts, men det väntas ske före 2030, när AAK:s nuvarande mål löper ut.
Nyckelåtgärder och drivkrafter för utfasning av fossila bränslen
Scope 1-2-utsläpp och energieffektivitet
Scope 1-2-utsläppen kan hänföras till användning av energi för att driva utrustning samt för att
generera industriell uppvärmning och nedkylning. Arbetet med att minska dessa utsläpp har
därför fokus på energifrågor och energieffektivitet genom ständig övervakning och förbättringar.
Exempel på energiåtgärder kan vara bränslebyten och inköp av förnybar energi. De energieffek-
tivitetsåtgärder som vidtas är återvinning av överskottsvärme, elektriska värmekabelsystem och
mekaniska vakuumpumpar. Sju av våra anläggningar är certifierade enligt ISO 14001 för miljö-
ledningssystem och tre enligt ISO 50001 för energiledningssystem eller motsvarande.
När processer, anläggningar eller produkter ändras görs alltid en utvärdering av miljöförbätt-
ringar. Förbättringarna kan utföras både stegvis och direkt i form av större förändringar, ibland
med långa ledtider. Ett exempel på en större förändring är när biomassapannor installerades 2024
i vår anläggning i danska Aarhus. Då ersattes fossilbränsle med biobränsle i form av sheamjöl, som
är en restprodukt från våra processer för bearbetning av sheakärnor. Investeringsbeslutet fattades
2022 efter fem år av pilottester. Planen är att biomassapannorna ska vara i full drift 2026. Lik-
nande projekt med biomassapannor utreds även för flera andra av AAK:s produktionsanläggningar.
Ett exempel är vår anläggning i Khopoli, där vi kommer att installera en ny biopanna och även
konvertera den befintliga koleldade pannan till drift med biobränslen. Dessa investeringar görs
även i ljuset av den identifierade möjligheten att diversifiera de energikällor som används.
Andra initiativ inkluderar upphandling av förnybar el, energioptimering och ny teknik. Förnybar el
är en del av vår färdplan för 2030 och målet kommer främst att uppnås genom inköp av krediter
för förnybar el och produktion av egen el med hjälp av ånga från våra biomassapannor. Vi imple-
menterar även ny teknik som minskar energiförbrukningen. Ett exempel är ett vakuum system för
iskondensering vid vår anläggning i Khopoli som förväntas vara i full drift 2028. Dessutom räknar vi
med att förbättra energieffektivitet med en procent per år på alla våra anläggningar.
Scope 3 icke-FLAG-utsläpp
Icke-FLAG-utsläpp uppströms, utsläpp som inte kommer från jordbruket utan istället omfattar
råvaruprocesser och transporter i senare led, utgörs till stor del av biogas (mest metan) från
palmoljekvarnarna (POME). Hanteringen av POME spelar en avgörande roll för dessa utsläpp
kopplat till palmolja, men även för AAK:s totala koldioxidavtryck. För att få utvecklingen att gå
framåt och nå våra mål för utsläppsminskningar är det viktigt att vi samarbetar med leverantörer
och skapar incitament för att införa teknik såsom biogasåtervinning och POME-hantering.
Eftersom biogas är en värdefull resurs innebär detta även en möjlighet för kvarnarna.
Vi utforskar även kodioxidsnåla transporter, antingen genom att sänka transporthastigheten inom
våra leveranskedjor eller genom att fokusera på att öka transporternas andel av förnybar energi.
Genom vårt Kolo Nafaso-program för direktinköp av shea i Västafrika har AAK direktkontakt
med de kvinnor som samlar in sheakärnorna. Fruktköttet tas oftast bort genom kokning på
ineffektiva vedeldade spisar. Sedan 2016 har AAK som en del av programmet introducerat mer
energieffektiva raketspisar för att förbättra processen. Genom de direktinköp som Kolo Nafaso
möjliggör kan vi också på ett effektivt sätt minska resandet. Totalt har programmet potential att
minska icke-FLAG-utsläppsintensiteten för vår shea-leveranskedja med 10 procent. Förklaringen
är kortare transportsträckor i ursprungsländerna enligt de livscykelanalyser som genomfördes
under 2024 i samarbete med externa experter.
Läs mer om Kolo Nafaso i kapitlen E4 Biologisk mångfald och ekosystem, och S2 Arbetstagare i
värdekedjan.
Leverantörer uppmuntras att anta egna mål för utsläppsminskningar. Bland annat uppmuntras
leverantörer av förpackningar samt järnvägs- och vägtransporter att anta SBTi-mål.
Utsläpp av växthusgaser i tusen ton CO2e
Basår 2019
2025 innevarande år
Biomassapanna, Danmark, full kapacitet
Vakuumsystem för iskondensering,
anläggningen i KhopoliBiomassapanna, Khopoli
En årlig effektivisering på 1%
Volymtillväxt 2030, estimat
Förnybara elcertifikat
Mål 2030
Initiativ för minskningUtsläppsökningar Totala utsläpp
400
350
300
250
200
150
100
50
0
===== SIDA 73 =====
[E13, MDRA]
IckeFLAGutsläppsplan
FLAGutsläppsplan
Initiativ för minskningUtsläppsökningar Totala utsläpp
Utsläpp av växthusgaser i tusen ton CO2e
Utsläpp av växthusgaser i tusen ton CO2e
Initiativ för minskningUtsläppsökningar Totala utsläpp
2.000
1.800
1.600
1.400
1.200
1.000
800
600
400
200
0
Basår
2019
2025
inne-
varande år
Volym-
tillväxt
POME-
behandling
(palmolja)
Avkarbo-
nisering av
bearbetning
efter gård
(kokosolja)
Kolo
Nafaso
program
(shea)
Långsam
ångning och
införande av
förnybara
bränslen
(transporter)
Mål 2030
3.500
3.000
2.500
2.000
1.500
1.000
500
0
Basår
2019
2025
inne-
varande år
Volym-
tillväxt
100%
verifierat
avskognings-
fri palmolja
Föryngring
av kokos-
odlingar
(program för
återplan-
tering av
kokosträd)
Åtgärder för
regenerativt
jordbruk
(raps)
Mål 2030
Ansvarsfriskrivning för framåtblickande uttalanden
Ovanstående färdplaner (Scope 1 och Scope 2, Scope 3 icke-FLAG samt Scope 3 FLAG) innehåller framåtblickande uttalanden och har utarbetats baserat på aktuell information, uppskattningar och bedömningar, med
hjälp av modeller och metoder som innefattar vissa antaganden och begränsningar. Det handlar bland annat om tillgång till tillförlitliga data, vilket kan förändras över tid på grund av faktorer utanför AAK:s kontroll,
såsom förändringar i regleringar och teknik. AAK åtar sig inte att uppdatera några uttalanden eller uppgifter i detta dokument. Dessa framåtblickande uttalanden baseras på nuvarande förväntningar och antaganden och
utgör ingen garanti för framtida resultat. Eftersom uttalandena är förknippade med kända och okända risker samt osäkerhetsfaktorer kan de faktiska resultaten skilja sig väsentligt från det som uttrycks eller antyds.
Med undantag av det som krävs enligt tillämplig lag eller förordning frånsäger sig AAK uttryckligen alla skyldigheter att offentliggöra uppdateringar eller revideringar av de framåtblickande uttalandena i detta dokument.
Årsredovisning 2025
73
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Scope 3-FLAG-utsläpp
De främsta källorna till FLAG-utsläpp uppströms är förändrad markanvändning och
markförvaltning med omvandling av mark, förvaltning av torvmark samt användning av gödnings-
och bekämpningsmedel. Kunskap om dessa områdens miljöpåverkan gör att vi kan prioritera
specifika förbättringsområden.
Spårbarhet till plantagen är en förutsättning för att kunna upphandla 100 procent VDF palmolja,
vilket är en nyckelfaktor för att kunna uppnå SBTi-målen för denna kategori. Under 2025 upp-
nådde vi 93 procent verifierat avskogningsfri palmolja och vi arbetar aktivt för att minska utsläpp
kopplade till förändrad markanvändning i våra leveranskedjor. Våra inköp av RSPO-certifierad håll-
bar palmolja bidrar till att sänka vår FLAG-utsläppsintensitet med cirka 30 procent jämfört med
konventionell palmolja (De Rosa & Schmidt, 2020). Våra jordbrukare och lokalsamhällen engageras
med fokus på att främja hållbara metoder för markförvaltning i syfte att minska utsläppen.
Andra initiativ omfattar förvaltning av torvmark eftersom torvrelaterade utsläpp utgör en stor
andel av växthusgasutsläppen i palmoljans livscykel. Att hantera detta problem är en avgörande
faktor för att minska utsläpp orsakade av markförvaltning. AAK utforskar olika möjligheter för att
kunna begränsa dessa utsläpp.
I vårt arbete med klimatanpassning och resiliens ingår bland annat att främja regenerativa
jordbruksmetoder och vi skapar incitament för våra rapsoljeleverantörer att använda sig av dessa
metoder. Metoder som odling av täckgrödor hjälper till att minska mängden gödningsmedel och
ökar koldioxidbindningen i marken.
Vi arbetar även med koldioxidinlagring inom jordbruket och finansierar aktivt föryngrings projekt
på kokosnötplantager som ökar plantagernas resiliens och bärkraftighet och säkerställer större
skördar i framtiden. Hittills har AAK bidragit till planteringen av över 15.000 kokosplantor på
Filippinerna under 2025, och vi planerar att utöka projektet ytterligare.
===== SIDA 74 =====
[E14, MDRT]
Årsredovisning 2025
74
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Mål och mätetal
Mål
AAK har hanterat identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter genom att sätta upp mät-
bara mål baserade på tvärsektionell utfasning av fossila bränslen enligt Parisavtalets 1,5-graders-
mål. Målen, som godkändes av SBTi 2023 är:
• en minskning på 50 procent av de absoluta utsläppen av växthusgaser inom Scope 1 och Scope
2 fram till 2030.
• en minskning på 33,3 procent av de absoluta FLAG-utsläppen av växthusgaser inom Scope 3
fram till 2030.
• en minskning på 46,2 procent av de absoluta FLAG-utsläppen av växthusgaser inom Scope 3
fram till 2030.
• Baserat på utsläppsnivåer för inköpta varor och tjänster samt transport och distribution ska
10,3 procent av våra leverantörer ha SBTi-mål senast 2027.
Våra SBTi-mål och deras omfattning
Målet för FLAG-utsläpp inom Scope 3 inkluderar palm- och palmkärnolja, kokos och raps och
står för 63 procent av utsläppen 2025. Baslinjeåret 2019 stod dessa råvaror för över 67 procent av
FLAG-utsläppen, den lägsta gräns som krävts inom Science Based Targets initiative.
Målen för att minska icke-FLAG-utsläppen inom Scope 3 omfattar alla utsläpp från palmolja,
kokos, shea och transporter. Icke-FLAG-målet för leverantörsengagemang omfattar leverantörer
som representerar de översta 67 procenten av utsläppen från förpackningar samt järnvägs- och
vägtransporter.
Det har inte skett några väsentliga förändringar i rapporteringen eller i målen. Baslinjen från
2019 är densamma sedan målen sattes och man har inte behövt ändra den. Den anses som repre-
sentativ eftersom 2019 var ett normalt verksamhetsår, och dessutom inföll före covid-pandemin,
något som potentiellt kan ha haft stor effekt på de samlade utsläppen. AAK övervakar strukturella
förändringar som väsentligt kan påverka hur utsläppsdata för växthusgaser jämförs. Vi har ett
kvantitativt tröskelvärde för omräkning av baslinjen på 5 procent per basårsutsläpp. Baserat på
denna bedömning, och i ljuset av att mer exakta eller primära utsläppsfaktorer gradvis har införli-
vats i vår redovisning av växthusgasutsläpp sedan 2019, är det möjligt att det krävs en omräkning
av basåret 2019. AAK planerar att undersöka och se över detta under 2026 i syfte att säkerställa
en rättvisande jämförelse av våra framsteg.
Framsteg mot SBTi-målen
AAK följer upp vilka framsteg som görs mot SBTi-målen genom att årligen kvantifiera utsläppen
inom Scope 1, Scope 2 och Scope 3 för alla relevanta kategorier. Analysen utförs med standardise-
rade metoder enligt GHG-protokollet och Science Based Target initiative.
Vårt mål är att integrera leverantörsspecifika data där sådana är tillgängliga och använda
branschgenomsnittliga utsläppsfaktorer som i största möjliga mån överensstämmer med aktivite-
terna i de fall då det saknas specifika data för leveranskedjan.
Framstegen övervakas genom årliga jämförelser för varje mål. Resultaten rapporteras både
internt och externt genom hållbarhetsupplysningar.
Organisatoriska gränser och verksamhetsgränser
Absolut mål 1: En 50-procentig minskning av de absoluta utsläppen av växthusgaser inom Scope 1
och Scope 2 fram till 2030.
De organisatoriska gränserna definieras enligt principen om operativ kontroll i GHG-protokollet.
Målen omfattar alla produktionsanläggningar som ägs och kontrolleras av AAK på platser som ägs
av andra aktörer.
Absolut mål 2: En minskning på 46,2 procent av de absoluta FLAG-utsläppen av växthusgaser inom
Scope 3 fram till 2030.
De organisatoriska gränserna definieras enligt principen om operativ kontroll i GHG-protokollet.
Målet inkluderar 57 procent av de indirekta utsläppen inom AAK:s värdekedja på global nivå, med
undantag av markrelaterade aktiviteter.
Absolut mål 3: En minskning på 33,3 procent av de absoluta FLAG-utsläppen av växthusgaser inom
Scope 3 fram till 2030.
De organisatoriska gränserna definieras enligt principen om operativ kontroll i GHG-protokollet.
Målet inkluderar 67 procent av de indirekta markrelaterade utsläppen inom AAK:s värdekedja på
global nivå.
Kontakten med leverantörer, mål 1: 10,3 procent av AAK:s leverantörer (baserat på utsläppsnivåer)
ska ha SBTi‑mål för inköpta varor och tjänster samt distribution fram till 2027.
Målet gäller icke-FLAG-utsläpp i värdekedjan från nivå 1-leverantörer som kommer från förpack-
ningar samt järnvägs- och vägtransporter. AAK utvärderar årligen de leverantörer som står för
merparten (67 procent) av utsläppen inom dessa kategorier. Det sker genom en kombination av
interna utgiftsbaserade utsläppsberäkningar och offentligt tillgänglig information från Science
Based Targets-initiativet (SBTi). Leverantörer anses vara engagerade när de antingen har ett vali-
derat SBTi-mål eller ett formellt åtagande registrerat hos initiativet om att fastställa ett sådant
mål inom två år. Prestationen mäts som den andel av utsläppen från kvalificerade leverantörer
som omfattas av sådana åtaganden, uttryckt som en procentandel av de totala utsläppen inom
den relevanta leverantörsgruppen.
De organisatoriska gränserna definieras enligt GHG-protokollets principer för operativ kontroll.
Målet innefattar 10 procent av de indirekta utsläppen i AAK:s värdekedja på global nivå, med
undantag av markrelaterade aktiviteter.
===== SIDA 75 =====
[MDRM] [E15]
Årsredovisning 2025
75
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Energiintensitet
Energiintensitet per nettoomsättning
2024
Mwh/Mkr
2025
MWh/Mkr
Total energiförbrukning per nettoomsättning från aktiviteter i
sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/monetär enhet) 42,6 42,3
Den totala energiförbrukningen ökade till följd av produktmix och komplexitet liksom volym-
fördelningen mellan produktionsanläggningarna.
Förnybar energi, inklusive förnybar el, är en central del i arbetet med att nå vårt SBTi-mål fram
till 2030.
Metodik
AAK:s verksamhet faller under NACE Code C10 – tillverkare av livsmedelsprodukter. Bolagets
omsättning och energiförbrukning kommer från tillverkning av oljor och fetter (NACE C10.41) och
all omsättning är kopplad till sektorer med hög klimatpåverkan.
Energiförbrukningen beräknades med data från verksamheten, huvudsakligen i form av infor-
mation från leverantörsfakturor och mätaravläsningar. När faktiska data inte fanns tillgängliga
uppskattades förbrukningen genom en standardformel för förbrukning per kvadratmeter, härledd
från faktiska data. Den totala energiförbrukningen för våra egna verksamheter inbegriper bränsle-
förbrukning vid anläggningarna, bränsleförbrukning för både ägda och leasade fordon och inköpt
energi. Förbrukningen av bränslena från biogena källor följs upp separat.
Varje företag inom koncernen rapporterar energiförbrukning per energityp. Bränsleförbrukningen
vid anläggningar och för fordon delas upp i fossilbränslen (såsom olja och petroleumprodukter,
naturgas, gasol (LPG) och andra fossilkällor) och i förnybara bränslen. Inköpt energi delas upp i
förnybar (inklusive med certifikat), kärnenergi och icke-förnybar.
Det finns ingen icke-förnybar energiproduktion från restprodukter. Vi producerar dock elektrici-
tet med icke-förnybara bränslen (till exempel genom att vi använder naturgas vid vår anläggning i
Richmond).
Lägre värmevärden används för att omvandla bränsleförbrukning till energi. AAK köper in för-
nybar elektricitet genom ursprungsgarantier (GoO), gröna elcertifikat (REC) och PPA-avtal. Energi
som köps in och sedan säljs inkluderas inte i siffrorna över energiförbrukning. AAK:s förbrukning
av förnybar energi inkluderar inköp av ursprungsgarantier för förnybar elektricitet som utfärdats av
energileverantörer.
Den siffra för nettoomsättningen som används för att fastställa energiintensitet är 46.021
miljoner (2024: 45.052 mkr), vilket överensstämmer med den omsättning som rapporteras i
koncernredovisningen.
Energiförbrukning inklusive biobränslen
Energiförbrukning och energimix 2024 2025
1 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh) 188.091 191.004
2 Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh) 143.710 113.916
3 Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) 600.400 572.329
4 Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) 0 0
5 Förbrukning av köpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och
nedkylning från fossila källor (MWh) 133.654 119.286
6 Total förbrukning av fossil energi (MWh)
(beräknad som summan av rad 1 till 5) 1.065.854 996.537
Andel fossila källor i den totala energiförbrukningen (%) 55,6 51,2
7 Förbrukning från kärnenergikällor (MWh) 6.856 7.887
Andel förbrukning från kärnenergikällor i den totala
energiförbrukningen (%) 0,4 0,4
8 Bränsleförbrukning för förnybara källor, inklusive biomassa
(omfattar även industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt
ursprung, biogas, grön vätgas etc.) (MWh) 651.004 735.243
9 Förbrukning av köpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och
nedkylning från förnybara källor (MWh) 193.315 206.705
10 Förbrukning av egengenererad förnybar
energi i annan form än bränsle (MWh) 76,5 80,0
11 Total förbrukning av förnybar energi (MWh)
(beräknad som summan av rad 8 till 10) 844.396 942.028
Andel förnybara källor i den totala energiförbrukningen (%) 44,0 48,4
Total energiförbrukning (MWh)
(beräknad som summan av rad 6, 7 och 11) 1.917.107 1.946.452
===== SIDA 76 =====
[E16]
Utsläpp av växthusgaser
Scope 1, växthusgasutsläpp 2019 2024 2025 2025/2024, %
Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1 (tCO2e) 256.124,0 237.337,7 225.701,7 -4,9
Procentandel Scope 1 (%)1 N/A 44,0 44,7
Scope 2, växthusgasutsläpp 2019 2024 2025 2025/2024, %
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (tCO2e) 107.614,0 81.457,5 69.195,6 -15,1
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2
(tCO2e) 107.614,0 75.857,4 65.859,7 -13,2
Scope 3, växthusgasutsläpp 2019 2024 2025 2025/2024, %
Totala indirekta (Scope) bruttoutsläpp av växthusgaser (tCO2e) 8.323.269 7.230.565 6.914.506 4,4
01 Inköpta varor och tjänster (%)1 7.902.343 6.578.159 6.320.981 -3,9
01a Råvaror (%)1 7.528.417 6.330.237 6.036.513 -4,6
01b Indirekta inköp (%)1 373.926 247.922 284.469 14,7
02 Kapitalvaror (%)1 27.764 83.195 70.543 -15,2
03 Bränsle- och energirelaterade
verksamheter (ingår inte i Scope 1 eller Scope 2) (%)1 75.469 92.713 84.836 -8,5
04 Transport och distribution i tidigare led 107.454 364.067 331.884 -8,8
05 Avfall genererat i verksamheter 3.479 4.767 4.176 -12,4
06 Tjänsteresor 10.379 6.690 5.371 -19,7
07 Anställdas pendling 5.796 7.444 6.970 -6,4
08 Tillgångar som leasas i tidigare led 216 282 390 37,9
09 Transport i senare led 187.679 81.792 75.684 -7,5
10 Bearbetning av sålda produkter N/A N/A N/A
11 Bearbetning av sålda produkter N/A N/A N/A
12 Slutbehandling av sålda produkter 2.690 11.455 13.671 19,3
13 Tillgångar som leasas i senare led N/A N/A N/A
14 Franchiseavtal N/A N/A N/A
15 Investeringar N/A N/A N/A
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 8.687.007 7.549.360 7.209.403 4,5
01 Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 8.687.007 7.543.760 7.206.068 4,5
Utsläpp utanför Scopen
Utsläpp utanför Scopen från förbränning av biomassa N/A 169.125 191.007 12,9
1Växthusgasutsläpp från reglerad handel med utsläppsrätter
Övriga
icke-FLAG
877.993,00
12%
2025 AAK:s koldioxidavtryck – källor
SC1
225.701,72
3%
SC2 MB
65.859,75
1%
SC3 kat. 1
Oljor och fetter
FLAG
4.178.861,10
58%
SC3 kat. 1
Oljor och fetter
Icke-FLAG
1.857.651,20
26%
SC1 225 701,72 / 3%
SC2 MB 65.859,75 / 1%
SC3 kat 1. Oljor och fetter FLAG 4.178.861,10 / 58%
SC3 kat 1. Oljor och fetter Icke-FLAG 1.857.651,20 / 26%
Icke-FLAG 877.993,00 / 12%
En minskning med 33,3 procent
av absoluta FLAG-utsläpp inom
Scope 3; en minskning på 46,2
procent av absoluta icke-FLAG-
utsläpp inom Scope 3
En 50-procentig minskning
av de absoluta Scope 1-
och 2-utsläppen
En 50-procentig minskning
av de absoluta Scope 1- och
2-utsläppen
En minskning på
46,2 procent av
absoluta icke-FLAG-
utsläpp inom Scope 3
Under 2025, jämfört med basåret 2019,
minskade de totala Scope 1-utsläppen
med 12 procent, Scope 2 (platsbaserade)
med 36 procent och Scope 2
(marknadsbaserade) med 39 procent.
Utsläppen i värdekedjan (Scope 3)
minskade med 16,3 procent. Minskningen
är en följd av en minskning av de totala
Scope 3-FLAG-utsläppen med 21,3
procent och en minskning av de totala
Scope 3 icke-FLAG-utsläppen med 6,8
procent.
När det gäller de utsläpp som omfattas
av AAK:s SBTi-mål, har en minskning
på 19,8 procent uppnåtts för det
kombinerade målet för Scope 1 och 2. När
det gäller FLAG-målet inom Scope 3 var
minskningen 23,9 procent och för icke-
FLAG-målet inom Scope 3 8,5 procent.
Årsredovisning 2025
76
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
===== SIDA 77 =====
[E16]
Årsredovisning 2025
77
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Växthusgasintensitet baserad på nettoomsättning
Växthusgasintensitet per nettoomsättning
2024
tCO2e/Mkr
2025
tCO2e/Mkr
2025/2024
%
Summa växthusgasutsläpp (platsbaserade) per
nettoomsättning (tCO2e/monetär enhet) 167,6 156,7 -6,5
Summa växthusgasutsläpp (marknadsbaserade)
per nettoomsättning (tCO2e/monetär) 167,4 156,6 -6,5
En utvärdering genomförd 2025 för att uppskatta procentandelen av utsläppen kopplade till AAK:s
leverantörer av förpackningsmaterial och vägtransporter som har fastställt SBTi-mål, gav följande
resultat:
Kontakten med leverantörer, mål 2024 2025 2027, mål
Utsläpp kopplade till leverantör med SBTi-mål, % 22,5 30,7 10,3
Läs om framstegen mot vetenskapligt baserade mål för avskogning i avsnittet E4 Biologisk
mångfald och ekosystem.
Metodik
De metoder och antaganden som AAK använder för att beräkna utsläpp av växthusgaser inom
Scope 1, 2 och 3 överensstämmer med Corporate Standard and Corporate Value Chain (Scope 3)
Si GHG-protokollet.
Redovisningen följer principerna om relevans, fullständighet, enhetlighet, transparens och
tillförlitlighet. Organisationens gränser har satts med hjälp av principen för operativ kontroll och
utsläppen rapporteras till 100 procent om inget annat anges.
I utarbetandet av de finansiella rapporterna gör AAK inga antaganden i fråga om klimatet.
Observera att under den aktuella perioden påverkades inte den finansiella ställningen eller resul-
taten av klimatfrågor i någon större utsträckning. Under rapporteringsperioderna har det inte skett
några väsentliga förändringar i sammansättningen av AAK:s värdekedja i tidigare och senare led.
Scope 1
Utsläppen beräknades med hjälp av en aktivitetsbaserad metod, enligt vilken man multiplice-
rade bränsleförbrukningen (till exempel naturgas och diesel) med standardutsläppsfaktorer från
Department for Environment, Food and Rural Affairs (DEFRA). DEFRA-faktorerna valdes för att
de är välkända, uppdateras årligen och innehåller detaljerade bränslespecifika faktorer. Biogena
Scope 1-utsläpp beräknas separat och inkluderas i de totala Scope 1-utsläppen.
AAK Karlshamn och AAK Aarhus ingår i EU:s utsläpphandelssystem. Användningen av koldioxid-
neutrala bränslen i pannorna har gett en betydande minskning av koldioxid och har därmed resul-
terat i ett antal ETS-krediter. Även AAK Hull ingår i EU:s utsläpphandelssystem.
Scope 2
I de anläggningsbaserade beräkningarna användes genomsnittliga utsläppsfaktorer för det natio-
nella elnätet, medan man i de marknadsbaserade beräkningarna använde leverantörsspecifika
utsläppsfaktorer eller faktorer för residualmix, när sådana fanns. Utsläppsfaktorer hämtades
från DEFRA, av samma skäl som för Scope 1. Inköp av grön el redovisades med hjälp av certifikat.
Leverantörsspecifika faktorer användes inte för att beräkna biogena utsläpp, eftersom fjärrvärme
enbart kommer från fossila källor. Våra elleverantörer har inte redovisat användningen av bio-
bränslen i sin energimix för redovisningsåret 2025.
54 procent av AAK:s Scope 2-utsläpp av växthusgaser omfattas av avtalsinstrument som
PPA-avtal för grön energi och certifikat för förnybar energi (EAC).
Scope 3
Scope 3-utsläpp omfattar alla indirekta utsläpp som uppstår i företagets värdekedja, förutom
från inköpt energi eftersom dessa är inräknade i Scope 2. För att beräkna utsläppen inom alla
15 kategorier i GHG-protokollet screenades de med utgiftsbaserade data eller aktivitetsdata för
nivå 1-leverantörer. Varje utsläppskälla tilldelades en relevant kategori. Kategorierna 1–9 och 12
inkluderades i inventeringen, medan övriga inte bedömdes som tillämpliga för AAK. Kategori 1:
Inköpta varor och tjänster, samt kategori 4: Transport och distribution uppströms bedömdes vara
de mest väsentliga.
Kategori 1 – Inköpta varor och tjänster: Primär metod: aktivitetsbaserad för oljor och fetter;
utgifts- eller aktivitetsbaserad för övriga kategorier (ej oljor). Oljor och fetter är uppdelade efter
produktfamilj, produkttyp, hållbarhetsstatus och ursprungsland, vilket matchas mot utsläpps-
faktorer (Ecoinvent, Agri-footprint och beställda livscykelanalyser). Förpackningar kategoriseras
efter material (plast, glas, metall, papper/kartong) och typ av kretslopp där källor för antagna
utsläppsfaktorer finns dokumenterade. För processhjälpmedel och tillsatser används försiktiga
antaganden per kilo i de fall då primärdata saknas.
Faktorerna hämtades från EXIOBASE; DEFRA; Ecoinvent; Agri-footprint FLAG; Schmidt De
Rosa, 2020 samt preliminära resultat från en studie från 2024 av Weidema och Schmidt samt
leverantörs specifika livscykelanalyser som AAK har låtit utomstående experter utföra.
Dessa valdes av följande orsaker:
• EXIOBASE- och EEIO-modellerna är robusta för övergripande screening på hög nivå baserat
på utgiftsdata;
• DEFRA-faktorer används i stor utsträckning på grund av deras deras detaljerade transport-,
avfalls- och resedata;
• Agri-footprint; De Rosa Schmidt, 2020 och de preliminära resultaten från Weidema Schmidt
(2024) samt livscykelanalyser som AAK har låtit genomföra för specifika delar av leverans-
kedjan innehåller detaljerad information om de jordbruksprodukter som AAK köper in. De
möjliggör också en uppdelning mellan olika ursprung och jordbruksmetoder.
Notera att vår rapportering matchar gränserna för våra SBTi-mål för både FLAG- och
icke-FLAG-utsläpp.
Kategori 2 – Kapitalvaror: Utgiftsbaserad. Kapitalutgifter (Capex) per kategori (byggnation, möbler,
elektriska maskiner, fordon) × EXIOBASE 3.9-utsläppsfaktorer; rapporterade siffror avser god-
kända kapitalutgifter under rapporteringsåret (ingen nedskrivning).
Kategori 3 – Bränsle- och energirelaterade verksamheter: Genomsnittsmetod, i tidigare led.
Använder aktivitetsdata från Scope 1 och 2 tillsammans med utsläppsfaktorer för tidigare led i
syfte att beakta utvinning, produktion och transmissionsförluster.
Kategori 4 – Transport och distribution i tidigare led: Aktivitetsbaserad. Ton × distans × transport-
slag baserat på NTM:s ton-km-faktorer; inkluderar betalda transporter för råmaterial och
insatsvaror. Antaganden: direkta avstånd, lastningsgrad och fördelning mellan transportslag har
===== SIDA 78 =====
[E16]
[E17]
Årsredovisning 2025
78
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
tillämpats i de fall då färdvägsdata saknas. För 2025 uppskattades utsläppen i kategori 4 genom
en kombination av aktivitetsdata och beräknade data baserade på total såld volym. Under de
kommande åren planeras åtgärder för att öka uppgifternas tillförlitlighet som en del av AAK:s
arbete med fortlöpande förbättringar av redovisningen av växthusgaser.
Kategori 5 – Avfall genererat i verksamheter: Aktivitetsbaserad. Avfallsvolymer × utsläppsfaktorer
för bortskaffningsmetod (återanvändning, deponi, återvinning) baserat på DEFRA-faktorer.
Kategori 6 – Tjänsteresor: Utgiftsbaserad. Utgifter för tjänsteresor (flyg, tåg, hotell,
landtransporter) från internt kostnadssystem × EXIOBASE-utsläppsfaktorer.
Kategori 7 – Anställdas pendling: Uppskattningsmetod. Antal anställda × antagen genomsnitt-
lig pendling (20 km tur och retur), fördelning mellan transportslag och utsläppsfaktorer per km
(schablonvärde 0,12 kg CO₂e/km), justerat för andel hemarbete (WFH). Data hämtade från HR.
Kategori 8 – Tillgångar som leasas i tidigare led: Aktivitetsbaserad. Leasade personalbilar: antal
fordon i fordonsparken, körsträcka i tjänsten och bränsletyp × DEFRA-utsläppsfaktorer för
bränsle; data från ekonomiavdelningen.
Kategori 9 – Transport och distribution i senare led: Aktivitetsbaserad (ej betald transport)
Utgående ton × distans × transportslag baserat på NTM-faktorer; antaganden om direkta avstånd,
80 procents lastningsgrad och inga tomma returkörningar (back-loads) såvida inte specifika data
finns tillgängliga.
Kategori 12 – Bearbetning av sålda produkter: Förpackningsvolymer antas motsvara inköpta
volymer; fördelningen av slutbehandlingsmetoder antas vara 25 procent/50 procent
energiåtervinning/25 procent deponi; utsläppsfaktorer har tillämpats därefter.
För 2025 kunde AAK inte tillförlitligt beräkna eller kvantifiera biogena utsläpp för Scope 3 på
grund av begränsad datainsyn hos leverantörerna.
Utanför Scope
CO2 -delen av bioförbränningen rapporteras separat som ”utanför Scope”.
För alla växthusgaskategorier inom Scope 3 var proportionen växthusgasutsläpp enligt primära
data från leverantörer eller andra partner i värdekedjan 40 procent. När det gäller palmolja har
AAK tagit hjälp av konsultbyrån LCA 2.0 för att uppskatta de utsläpp som specifikt kommer från
förändrad markanvändning och hantering av torvmarker i den egna leveranskedjan. Enligt denna
studie står dessa två faktorer för cirka 65 procent av de totala utsläppen från palmolja och har
därmed en avgörande inverkan. Informationen är hämtad direkt från AAK:s leveranskedja och kan
därför betraktas som primärdata. AAK planerar att fortsätta samarbetet med sina leverantörer
och ledande experter inom området för att ytterligare fördjupa förståelsen för inverkningar från
företagets leveranskedja för palmolja.
Kategorier som uteslutits
Följande kategorier inkluderades inte i AAK:s Scope 3-rapportering.
Kategori 10 – Bearbetning av sålda produkter
AAK säljer ingredienser, oljor och fetter i flytande och fast form. I allmänhet bearbetas de
tillsammans med kundens slutprodukt. De data som finns tillgängliga för att utvärdera inverkan
när fasta fetter värms upp innan de används anses vara otillräckliga och inverkan obetydlig.
Kategori 11 – Användning av sålda produkter
Anses inte relevant eftersom AAK har mycket begränsat inflytande över användarfasen och den
energi som förbrukas vid användning av de sålda ingredienserna.
Kategori 13 – Tillgångar som leasas nedströms
Anses inte relevant eftersom AAK inte leasar tillgångar nedströms.
Kategori 14 – Franchiseavtal
Inte relevant eftersom AAK inte arbetar med sådana.
Kategori 15 – Investeringar
Anses inte relevant eftersom AAK inte betraktas som en investerare. Ingen specifik
fondinvestering eller projektfinansiering har ansetts relevant.
Upptag av växthusgaser
AAK har inte rapporterat några upptag. Vi har dock planterat över 150.000 sheaträd i Västafrika
och 15.000 kokospalmer i Sydostasien fram till 2024. Det fanns dock ingen plan för övervakning,
verifiering och rapportering och därför finns inga tillgängliga data om överlevnad och faktiska
koldioxidupptag. Möjligheter att beräkna dessa data retrospektivt utforskas nu genom samarbeten
med externa experter och lokalsamhällena.
[E18]
Intern koldioxidprissättning
AAK har inte något internt system för koldioxidprissättning.
===== SIDA 79 =====
Årsredovisning 2025
79
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
EU-taxonomin
EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som fastställer kriterier för när en ekonomisk verksam-
het ska anses vara miljömässigt hållbar. Syftet med taxonomiförordningen (förordning 2020/852)
är att styra kapitalflöden mot miljömässigt hållbara investeringar och därmed bidra till att uppnå
EU:s klimat- och miljömål samt målen för den europeiska gröna given, som lanserades 2019.
AAK omfattas av upplysningskraven i artiklarna 19a och 29a i direktivet om icke-finansiell
rapportering (NFRD) (2013/34) eftersom det är ett börsnoterat icke-finansiellt företag1), och ska
därmed uppfylla rapporteringskraven i EU:s taxonomiförordning. AAK rapporterar sin andel av
ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin och ekonomiska verksamheter som är
förenliga med taxonomikraven i förhållande till de två klimatrelaterade målen i den delegerade
akten på klimatområdet (2021/2139) och de fyra miljörelaterade målen i den delegerade akten på
miljöområdet (2022/2464) i enlighet med EU:s taxonomiförordning.
AAK välkomnar regleringar som driver en hållbar utveckling
AAK använder sig aktivt av den struktur som EU-taxonomin erbjuder för vår hållbarhetsrapporte-
ring när det gäller våra övergripande affärsmål och hållbarhetsåtaganden samt vår agenda inom
ramen för Making Better Happen™.
En generell kommentar till 2025 års resultat är att den procentuella andelen som omfattas av,
respektive är förenliga med EU-taxonomin, har minskat marginellt. Denna utveckling återspeg-
lar normala förändringar för investeringar och driftsutgifter under året och tyder inte på någon
förändring i AAK:s hållbarhetsstrategi eller ambitionsnivå. Förenligheten med EU-taxonomin drivs
främst av aktiviteter kopplade till tillgångar och energieffektivitetsåtgärder. Omsättningen ligger
kvar på 0 procent, eftersom AAK:s huvudsakliga ekonomiska verksamhet för närvarande inte
omfattas av EU-taxonomin.
Eftersom AAK:s huvudsakliga verksamhet faller utanför EU-taxonomins nuvarande omfattning
är de rapporterade siffror för kapitalutgifter och driftsutgifter naturligt känsliga för förändringar
i investeringsfokus och verksamhetskrav. En betydande del av de verksamheter som omfattas
av EU-taxonomin rör områden såsom byggnader och energi som är viktiga fokusområden men
inte centrala för AAK:s affärsmodell. Följaktligen återspeglar variationer i rapporterad förenlighet
och anpassning i huvudsak tidpunkten för och typen av verksamhetsdrivna investeringar och de
driftsutgifter som krävs för den löpande verksamheten, snarare än förändringar i bolagets under-
liggande hållbarhetsresultat.
Med anledning av att vår huvudsakliga ekonomiska verksamhet inom produktion av växtbase
rade oljelösningar ännu inte omfattas av EUtaxonomin, redovisas ett begränsat antal verksam-
heter som omfattas av och uppfyller taxonomikraven för de tre finansiella KPI:erna (omsättning,
kapitalutgifter och driftsutgifter). AAK kommer att fortsätta att följa utvecklingen av taxonomi-
förordningen, så att vi är förberedda om vår primära ekonomiska verksamhet, produktion av växt-
baserade oljelösningar, kommer att omfattas i framtiden.
AAK:s fortlöpande arbete med EUtaxonomin
Verksamhet som omfattas av taxonomin
I EU-taxonomin finns det en förteckning över de verksamheter som omfattas och som väsentligt
kan bidra till respektive miljömål. För att identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin
granskar AAK de ekonomiska verksamheterna i den delegerade akten på klimatområdet (Kom-
missionens delegerade förordning (EU) 2021/2139), den kompletterande delegerade akten på
klimatområdet (Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1214), den delegerade akten på
miljöområdet (Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2486) och ändringarna av den
delegerade akten på klimatområdet (Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2485).
Vår utvärdering visar att AAK:s huvudsakliga verksamhet, att producera växtbaserade olje
lösningar, inte omfattas av vare sig den delegerade akten på klimatområdet eller den delegerade
akten på miljöområdet när det gäller upplysningar om räkenskapsåret 2025.
Vi kommer dock fortsätta att redovisa omfattade och förenliga kapitalutgifter och driftsutgifter
när det gäller våra investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar som samman-
hänger med begränsning av klimatförändringarna. Se tabellerna 1-3 nedan.
Verksamhet som är taxonomiförenlig
För att en verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar – förenlig med taxonomikraven – ska
tre villkor vara uppfyllda: a) den ska ge väsentliga bidrag till ett eller flera av de sex miljömålen,
b) inte orsaka betydande skada för de återstående miljömålen och c) minimiskyddsåtgärder ska
vidtas i företaget.
En del av AAK:s verksamhet är förenlig med taxonomin i enlighet med 4.24, Produktion av
värme/kyla från bioenergi, såsom specificerat i bilaga I till den delegerade akten på klimat-
området. Bedömningen av tekniska granskningskriterier görs särskilt för denna verksamhet,
medan efterlevnaden av villkoret om minimiskyddsåtgärder har utvärderats på koncernnivå.
Eftersom AAK:s huvudsakliga intäktsgenererande verksamhet, att producera växtbaserade
oljelösningar, inte kategoriseras som omfattad av förordningen kommer andelen förenliga
kapitalutgifter och driftsutgifter att fluktuera från år till år. Dessa variationer beror på dessa
utgifters projektrelaterade natur. De sammanhänger nära med investeringscykler och operationella
prioriteringar. Denna dynamik innebär att de procentuella andelarna förändras med investeringar-
nas omfattning och tidplaner.
Väsentligt bidrag och orsakar inte betydande skada
Bedömningen av förenligheten med taxonomin visar att AAK:s installation av biomassapannor
uppfyller de tekniska granskningskriterierna för verksamhet 4.24, Produktion av värme/kyla från
bioenergi, och bidrar till begränsning av klimatförändringarna. Såsom framgår av AAK:s håll-
barhetsrapport för 2023 bedömdes biomassapannorna redan vara förenliga med de tekniska
kriterierna för räkenskapsåret 2023.
Kriterier för väsentligt bidrag innebär enligt den delegerade akten på klimatområdet i) att den
använda biomassan ska märkas (AAK använder biomassa som är hållbarhetscertifierad i enlighet
med det föreskrivna EU-direktivet (2018/2001) om agrobiomassa) och att ii) minskningen av
växthusgasutsläppen till följd av användning av biomassa ska vara minst 80 procent jämfört med
dess fossila motsvarighet. Biomassapannorna kommer att möjliggöra större minskningar än så.
Det finns också andra kriterier för väsentligt bidrag, såsom anaerob nedbrytning och installerad
tillförd effekt, vilka har bedömts vara icke tillämpliga för AAK.
Bedömningen av förenlighet med taxonomin visar också att biomassapannorna uppfyller vill-
koret att inte orsaka betydande skada. De kriterier som ska uppfyllas är genomförd klimatrisk-
och sårbarhetsanalys samt en miljökonsekvensbeskrivning som dels beaktar konsekvenserna
för vatten och biologisk mångfald, dels utsläppsnivåerna (utom utsläpp av växthusgaser). En
klimatriskanalys genomfördes i enlighet med TCFD:s rekommendationer i anläggningen i Aarhus där
1) Stora företag som är företag av allmänt intresse med ett genomsnittligt antal anställda som överstiger 500, samt företag av allmänt intresse som är moderföretag till en stor koncern med ett genomsnittligt antal
anställda som överstiger 500 på konsoliderad basis.
===== SIDA 80 =====
Årsredovisning 2025
80
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
biomassapannorna har installerats, utan att några väsentliga risker identifierades. Inför konstruk-
tionen och installationen av biomassapannorna gjordes dessutom en miljökonsekvensbeskrivning
i enlighet med det föreskrivna EU-direktivet (2011/92) som underlag för ansökan om tillstånd från
den danska myndigheten. Slutligen har biomassapannorna byggts och utformats i enlighet med den
senaste tekniken och samtliga tillstånd har erhållits från den danska tillsynsmyndigheten.
Minimiskyddsåtgärder
AAK gör varje år en bedömning av vår aktuella grad av efterlevnad av villkoret om minimiskydds-
åtgärder i artikel 18 i EU:s taxonomiförordning. Det innebär att vi analyserar hur vi tillämpar de
principer om ansvarsfullt företagande som slås fast i OECD:s riktlinjer för multinationella företag
och i FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter i våra policyer, processer och
rutiner för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter.
Denna analys omfattar också vårt fortlöpande arbete mot mutor och korruption samt med skatte-
frågor och frågor om rättvis konkurrens.
Årets analys visade återigen att AAK uppfyller kraven om minimiskyddsåtgärder enligt EU:s
taxonomiförordning.
Beräkning av ekonomiska KPI:er
I artikel 8 i EU:s taxonomiförordning och i den delegerade förordningen om hållbarhetsupp-
lysningar (2021/2178) anges vilka upplysningar som ska lämnas.
Redovisningen ska innehålla information om den metod som används för att fullgöra upp-
lysningsskyldigheten, bakgrundsinformation samt beskrivningar av de ekonomiska verksam heter
som omfattas av taxonomin och de som är förenliga med taxonomikraven. Vidare anges att
företagen ska lämna dessa upplysningar baserat på tre ekonomiska KPI:er: hur stor andel av deras
omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som härrör från verksamheter som omfattas av
taxonomin och som är förenliga med taxonomikraven, i enlighet med bilagorna I, II och XII till den
delegerade förordningen (2021/2178).
För att fastställa de ekonomiska verksamheter som ska rapporteras enligt EU-taxonomin
har AAK gjort en strukturerad granskning av samtliga affärsverksamheter gentemot de tekniska
granskningskriterierna i bilaga I, bilaga II och bilaga XII i den delegerade förordningen om
upplysningar. Denna granskningsprocess omfattade:
• kartläggning av AAK:s operativa processer och intäktsströmmar mot de verksamheter som
definieras i EU-taxonomin,
• bedömning av huruvida varje affärsverksamhet uppfyller de definitioner och avgränsningar som
fastställs i förordningen samt
• bekräftelse av granskningen med relevanta sakkunniga inom respektive funktion (verksamhet,
hållbarhet, ekonomi).
Endast verksamheter som omfattas av tillämpningsområdet för en verksamhet som definieras i
EU-taxonomin inkluderades. Verksamheter där den tekniska vägledningen inte var tillämplig på
AAK:s verksamhet exkluderades. Detta utgör grunden för de ekonomiska verksamheter för vilka
omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter rapporteras.
Genom att använda verksamhetsspecifika faktorer för att fördela beloppen mellan våra taxo-
nomirelaterade verksamheter undviker vi dubbelräkning vid allokering av täljaren till omsättning,
kapitalutgifter och driftsutgifter. Faktorerna är antingen 100 procent eller 0 procent. Vi har inte
använt några mellanliggande värden eller proxyvariabler för att dela in beloppen i taxonomifören-
liga verksamheter respektive verksamheter som inte omfattas av taxonomin. Här kan inte summan
av faktorerna överstiga 100 procent, vilket eliminerar möjligheten att beloppen räknas dubbelt.
Inga ytterligare uppskattningar, proxyvariabler eller fördelningsnycklar har använts för att fast-
ställa taxonomiomfattning eller taxonomiförenlighet för omsättning, kapitalutgifter eller drifts-
utgifter, utöver de verksamhetsspecifika 0/100-procentsfaktorerna som beskrivs ovan.
AAK har identifierat vissa verksamheter som omfattas av EU-taxonomin, men som ännu inte är
förenliga med den. Det beror på brister i miljöprestanda, främst kopplade till uppfyllandet av de
tekniska granskningskriterierna, där den detaljerade och verksamhetsspecifika information som krävs
för att verifiera efterlevnad ännu inte är fullt tillgänglig för samtliga anläggningar och processer.
EU-taxonomins KPI:er för omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter har stämts av mot AAK:s
koncernredovisning. De finansiella uppgifter som ligger till grund för detta är hämtade från
koncernens affärssystem (ERP) och överensstämmer med de siffror som rapporteras i den lag-
stadgade redovisningen, vilket säkerställer att taxonomiupplysningarna och den finansiella
rapporteringen stämmer överens.
AAK omfattas inte av de upplysningskrav som avses i artiklarna 8.6 och 8.7 avseende verk-
samhet inom kärnenergi och fossilgas. Detta gäller såväl omsättning som kapitalutgifter och
driftsutgifter.
En generell kommentar gällande resultatet är att AAK, på grund av sin verksamhet inom växt
baserade oljelösningar, har en betydande andel av sin omsättning, kapitalutgifter och drifts
utgifter redovisade i resultaträkningen och balansräkningen, vilken inte omfattas av EUtaxono
min. Detta förklarar den relativt låga andelen verksamheter som omfattas av taxonomin och som
är förenliga med taxonomikraven enligt tabellerna på de följande sidorna.
Omsättning som omfattas av taxonomin och som är förenlig med taxonomikraven
Eftersom AAK:s omsättning härrör från försäljning av växtbaserade oljelösningar omfattas
den inte av vare sig den delegerade akten på klimatområdet eller den delegerade akten på
miljöområdet i EUtaxonomin och redovisas därför som inte omfattad.
Kapitalutgifter som omfattas av taxonomin och som är förenliga med taxonomikraven
Då AAK:s huvudsakliga verksamhet, att producera växtbaserade oljelösningar, ännu inte omfattas
av förordningen faller en stor del av våra kapitalutgifter utanför tillämpningsområdet för
EUtaxonomin. Därför är andelen kapitalutgifter som omfattas av taxonomin och som är förenliga
med taxonomin i tabell 2 nedan relativt låg.
De förenliga kapitalutgifter som ingår i täljaren vid beräkning av kapitalutgiftsindikatorn för 2025
härrör från vår investering i biomassapannor i Danmark. Dessa fortsatta investeringar ligger i linje
med vårt åtagande att minska utsläppen och stödja övergången till förnybara energikällor.
Baserat på den fullständiga listan över investeringar i och förvärv av materiella anläggningstill-
gångar (se not 14) samt immateriella tillgångar (se not 13) för räkenskapsåret, identifierade AAK de
investeringar som härrörde från verksamheter som omfattas av taxonomin enligt de delegerade
akterna på klimatområdet respektive miljöområdet. Dessa investeringar, som främst hör till typ c,
lades till täljaren för att beräkna den del av AAK:s kapitalutgifter som omfattas av taxonomin och
som är förenliga med taxonomikraven. Detta visar att AAK under räkenskapsåret 2025 investerade
i ekonomiska verksamheter som omfattades av taxonomin och som är förenliga med taxonomikra-
ven, såsom framgår av tabell 2.
Driftsutgifter som omfattas av taxonomin och som är förenliga med taxonomikraven
Nämnaren ska omfatta direkta kostnader som inte bokförs som tillgångar och som avser forskning
och utveckling, byggnadsrenovering, kortsiktiga leasingavtal, underhåll och reparation samt alla
andra direkta utgifter som rör det dagliga underhållet av materiella anläggningstillgångar och som
krävs för säkerställandet av dessa tillgångars fortlöpande och ändamålsenliga funktion. Täljaren
är lika med den del av driftsutgifterna som a) avser tillgångar eller förfaranden som är förknip-
pade med ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven, b) är en del av en plan
att utvidga de ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven eller att göra det
möjligt för ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin att bli förenliga med taxonomi-
kraven, c) avser inköp av output från ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomi-
kraven och enskilda åtgärder som gör det möjligt för målverksamheterna att bli koldioxidsnåla
eller minska växthusgasutsläppen.
Eftersom AAK inte har någon omsättning som omfattas av taxonomin avser de driftsutgif
ter som rapporteras för beräkning av indikatorn främst underhåll och reparation av materiella
anläggningstillgångar. Dessa utgifter hörde med andra ord främst till typ c ovan, och lades till för
att beräkna den del av AAK:s driftsutgifter som omfattas av taxonomin och som är förenliga med
taxonomikraven.
===== SIDA 81 =====
Årsredovisning 2025
81
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Tabell 1: Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som härrör från ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
FY2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada
Ekonomiska verksamheter
Kod
Omsättning
Andel av omsättningen FY2025
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel förenlig med taxonomikraven
(A.1) eller som omfattas av taxonomi
kraven (A.2) Omsättning FY2024
Kategori
(möjliggörande verksamhet)
Kategori
(omställningsverksamhet)
Omsättning SEK % J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMINA. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheternas omsättning (A.1)
0 0,00% 0% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0,00% - -
Varav möjliggörande verksamheter 0 0,00% 0% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0,00% E -
Varav omställningsverksamheter 0 0,00% 0% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0,00% - T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2)
0 0,00% 0,00%
Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 0 0,00% 0,00%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 46.021.411.000 100%
Totalt (A+B) 46.021.411.000 100%
===== SIDA 82 =====
Årsredovisning 2025
82
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Tabell 2: Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som härrör från ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
FY2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte
orsaka betydande skada
Ekonomiska verksamheter
Kod
Kapitalutgifter
Andel av kapitalutgifter
FY2025
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel förenlig med
taxonomikraven (A.1)
eller som omfattas av
taxonomikraven (A.2)
Kapitalutgifter FY2024
Kategori
(möjliggörande verksamhet)
Kategori
(omställningsverksamhet)
Kapitalutgifter SEK % J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Produktion av värme/kyla från bioenergi (Kapitalutgifter C) CCM 4.24 41.034.000 3,15% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 6,55% - -
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas kapitalutgifter (A.1) 41.034.000 3,15% 3,15% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 6,55% - -
Varav möjliggörande verksamheter 0 0,00% 0% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0,00% E -
Varav omställningsverksamheter 0 0,00% 0% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0,00% - T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Förebyggande av översvämningsrisker och skyddsinfrastruktur (Kapitalutgifter C)CCM 14.2 209.000 0,02% - - - - - - - - - - - - - 0,01% - -
Uppförande av nya byggnader (Kapitalutgifter C) CCM 7.1 62.368.000 4,79% - - - - - - - - - - - - - 0,05% - -
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och
rening av vatten (Kapitalutgifter C) CCM 5.3 708.000 0,05% - - - - - - - - - - - - - 0,71% - -
Databehandling, värdtjänster och relaterade tjänster (Kapitalutgifter C) CCM 8.1 6.332.000 0,49% - - - - - - - - - - - - - 1,63% - T
Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp (Kapitalutgifter C) CCM 8.2 130.000 0,01% - - - - - - - - - - - - - 0,02% E -
Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning
(Kapitalutgifter C) CCM 7.3 70.179.000 5,39% - - - - - - - - - - - - - 7,29% - -
Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning,
reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda (Kapitalutgifter C) CCM 7.5 5.750.000 0,44% - - - - - - - - - - - - - 0,50% - -
Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi
(Kapitalutgifter C) CCM 7.6 2.510.000 0,19% - - - - - - - - - - - - - 0,25% - -
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon (Kapitalutgifter C)CCM 6.5 0 0,00% - - - - - - - - - - - - - 0,73% - -
Produktion av värme/kyla från bioenergi (Kapitalutgifter C) CCM 4.24 120.000 0,01% - - - - - - - - - - - - - 0,00% - -
Förnyelse av uppsamling och rening av avloppsvatten (Kapitalutgifter C) CCM 5.4 4.768.000 0,37% - - - - - - - - - - - - - 0,59% - -
Renovering av befintliga byggnader (Kapitalutgifter C) CCM 7.2 87.617.000 6,72% - - - - - - - - - - - - - 9,59% - T
Lagring av vätgas (Kapitalutgifter C) CCM 4.12 56.326.000 4,32% - - - - - - - - - - - - - 3,15% - -
Elproduktion från bioenergi (Kapitalutgifter C) CCM 4.8 2.666.000 0,20% - - - - - - - - - - - - - 0,00% - -
Kapitalutgifter hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 299.683.000 23,00% 24,52%
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 340.717.000 26,15% 31,07%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 962.283.000 73,85%
Totalt (A+B) 1 303 000 000 100%
===== SIDA 83 =====
Årsredovisning 2025
83
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Tabell 3: Andel av driftsutgifterna från produkter eller tjänster som härrör från ekonomiska verksamheter som är förenliga med taxonomikraven
FY2025 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka
betydande skada
Ekonomiska verksamheter
Kod
Driftsutgifter
Andel av driftsutgifter
FY2025
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Minimiskyddsåtgärder
Andel förenlig med
taxonomikraven (A.1)
eller som omfattas av
taxonomikraven (A.2)
Driftsutgifter FY2024
Kategori
(möjliggörande
verksamhet)
Kategori
(omställningsverksamhet)
Driftsutgifter SEK %
J; N;
N/
EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL
J; N;
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Produktion av värme/kyla från bioenergi (Driftsutgifter C) CCM 4.24 6.542.105 0,88% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0,00% - -
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas driftsutgifter (A.1) 6.542.105 0,88% 0,88% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0,00% - -
Varav möjliggörande verksamheter 0 0,00% 0% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0,00% E -
Varav omställningsverksamheter 0 0,00% 0% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0,00% - T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
Lagring av vätgas (Driftsutgifter C) CCM 4.12 951.575 0,13% - - - - - - - - - - - - - 0,15% - -
Installation och drift av elektriska värmepumpar (Driftsutgifter C) CCM 4.16 437.976 0,06% - - - - - - - - - - - - - 0,00% - -
Produktion av värme/kyla från bioenergi (Driftsutgifter C) CCM 4.24 1.489.026 0,20% - - - - - - - - - - - - - 0,35% - -
Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten
(Driftsutgifter C) CCM 5.3 2.455.530 0,33% - - - - - - - - - - - - - 0,14% - -
Förnyelse av uppsamling och rening av avloppsvatten (Driftsutgifter C) CCM 5.4 16.708.836 2,25% - - - - - - - - - - - - - 2,08% - -
Förvärv och ägande av byggnader (Driftsutgifter C) CCM 7.7 50.918.478 6,85% - - - - - - - - - - - - - 8,01% - -
Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning (Driftsutgifter C)CCM 7.3 29.042.832 3,91% - - - - - - - - - - - - - 4,56% - -
Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning,
reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda (Driftsutgifter C) CCM 7.5 7.033.023 0,95% - - - - - - - - - - - - - 2,93% - -
Renovering av befintliga byggnader (Driftsutgifter C) CCM 7.2 13.495.768 1,81% - - - - - - - - - - - - - 1,95% - -
Databehandling, värdtjänster och relaterade tjänster (Driftsutgifter C) CCM 8.1 2.044.495 0,27% - - - - - - - - - - - - - 0,41% - -
Förebyggande av översvämningsrisker och skyddsinfrastruktur (Driftsutgifter C) CCM 14.2 92.510 0,01% - - - - - - - - - - - - - 0,01% - -
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon (Driftsutgifter C)CCM 6.5 3.833.563 0,52% - - - - - - - - - - - - - 0,51% - -
Driftsutgifter hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 128.503.610 17,28% 21,10%
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 135.045.715 18,16% 21,10%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 608.627.456 81,84%
Totalt (A+B) 743.673.171 100%
===== SIDA 84 =====
Årsredovisning 2025
84
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
E4 Biologisk
mångfald och
ekosystem
Inverkningar, risker och möjligheter
AAK:s affärsmodell använder förnybara råvaror från jordbruk, som i sin tur är beroende av eko-
system och ekosystemtjänster för sin produktion. Dessa inkluderar pollinering, kontroll av skade-
djur och sjukdomar, jordmånsbildning, näringscykler, vattentillgång och reglering av det regionala
klimatet. AAK:s produktionsanläggningar är beroende av energiproduktion och att en viss mängd
vatten kan tas från olika vattenkällor i anläggningens närområde. Produktionsanläggningarna kan
även drabbas av översvämningar eller torka, och detta ingår i bedömningen av anpassning till
klimatförändringar.
De potentiella negativa inverkningarna är kopplade till vissa råvaror och ursprung, speciellt för
palmolja och soja. De omfattar risken för förändrad markanvändning i samband med att jordbruk
expanderar genom avskogning, utdikning av torvmarker, omvandling av betesmark eller gräsmark,
artförlust då naturliga livsmiljöer förstörs, samt ett intensifierat jordbruk som använder växt-
skyddsmedel och gödningsmedel.
Det här kapitlet förklarar hur biologisk mångfald och ekosystem är kopplade till AAK:s
affärsmodell och värdekedja, med fokus på jordbruksråvaror uppströms. I avsnittet
förklaras våra väsentliga inverkningar, risker och möjligheter när det gäller förändrad
markanvändning, artförlust och förstörelse av ekosystem, samt vilka åtgärder vi vidtar
för att hantera dessa i linje med ESRS E4.
===== SIDA 85 =====
[E4 ESRS 2 IRO1]
[/E4 ESRS 2 IRO1]
Årsredovisning 2025
85
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
För att bedöma inverkningar på den biologiska mångfalden användes samma övergripande
metoder som för andra frågor, enligt beskrivningen i Allmänna upplysningar. Inverkningarna
identifierades och bedömdes för våra egna anläggningar samt för värdekedjorna uppströms och
nedströms för oljor, fetter och frön.
Anläggningarna genomför en miljöriskbedömning varje år, med stöd av en riskingenjör
från Aon. Vid bedömningen beaktas miljörisker för våra verksamheter, till exempel risken för
översvämningar, samt våra potentiella inverkningar på miljön. Det kan vara förorening av vatten
eller mark, planer för att reducera vattenanvändning, åtgärder för att minska växthusgaser,
inverkan från transporter samt kontroller av avfallshantering. Syftet är att identifiera och vidta
åtgärder som leder till att riskbedömningen för varje anläggning förbättras över tid.
Både fysiska risker och omställningsrisker identifierades när det gäller leveranskedjor för
råvarorna uppströms. De senare inkluderar ökade kostnader för restaureringsprojekt eller styrning
av leveranskedjorna, såsom övervakningssystem och alternativa jordbruksmetoder. Bland fysiska
risker som identifierades fanns bland annat ökade kostnader för råvaror, även om detta betraktas
som en möjlig långsiktig risk. Vår dubbla väsentlighetsanalys (DMA) bedömer att de potentiella
finansiella inverkningarna för närvarande är låga för alla identifierade risker. Vi ser en tydlig
koppling mellan risker för den biologiska mångfalden och klimatrelaterade risker. Vår finansiella
väsentlighet fokuserar för närvarande på fysiska risker med klimatanpassning. Tröskelvärdena är
i linje med riskhanteringssystemen och tillämpas genom den dubbla väsentlighetsbedömningen.
AAK gör inga antaganden i fråga om biologisk mångfald. Observera att för den aktuella perioden
påverkades inte den finansiella ställningen eller resultaten av biologisk mångfald i någon större
utsträckning.
AAK äger inte några jordbruk eller plantager och vår värdekedja uppströms är fragmenterad,
speciellt på nivån råvaruproducerande gård och plantage. Det ställer krav på samarbete när det
gäller arbetet med övervakning och spårbarhet ända tillbaka till jordbruket. AAK arbetar därför
med leverantörerna för att tillhandahålla spårbarhet. Vi samarbetar med externa organisationer
där AAK ofta är en aktiv medlem, såsom Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO) och
Sustainable Coconut Partnership (SCP). Dessa initiativ fokuserar på hållbara jordbruksmetoder
inklusive miljökriterier och sociala kriterier.
Certifieringsstandarder och branschorganisationer anses fungera som företrädare som ska
säkerställa att berörda samhällen i närheten av gårdar och plantager konsulteras. Sociala
analyser och miljökonsekvensbedömningar ska också genomföras. Kapitlet G1 Affärsetik och
företags styrning innehåller en komplett lista över certifieringar. Samhällena har inte varit direkt
involverade i väsentlighetsbedömningen men vi tar ytterligare vägledning från icke-statliga
organisationer som Solidaridad, certifieringsorganisationer som RSPO och initiativ på branschnivå
såsom Palm Oil Collaboration Group (POCG).
Om samhällen eller miljön påverkas negativt av verksamheten vid våra anläggningar har AAK
inrättat rutiner för åtgärder och respons som är specifika för varje anläggning. Allt hanteras på
anläggningsnivå, där inverkningarna uppstår. Vanligtvis är både den som är ansvarig för hälsa,
säkerhet och miljö samt anläggningschefen involverade. De utvecklar en specifik responsplan från
fall till fall för de frågor som uppstår. För vanliga problem som buller eller lukter följer vi de lokala
regelverken. Specifika team och ansvariga kollegor involveras när en plan behövs för att begränsa
effekterna och för att förhindra att problemet återkommer. En tydlig och direkt dialog förs oftast
med de klagande intressenterna, vanligen det lokala styret.
Anläggningar nära områden med känslig biologisk mångfald
Vissa av AAK:s anläggningar ligger i, eller i anslutning till, skyddade områden samt områden med
stor biologisk mångfald utanför skyddade områden. Inga av dessa anläggningar har bedömts ha
negativa inverkningar på närliggande habitat eller arter, och inte heller någon direkt inverkan på
hotade arter. AAK:s produktionsanläggningar är inte specifikt beroende av resurser i de skyddade
områdena.
Följande anläggningar berörs:
• Villavicencio i Colombia är ett driftställe på 110.054 m2 i ett färskvattenekosystem som skyddas
av nationell lagstiftning.
• Zhangjiagang (Kina) är en produktionsanläggning på 66.666 m2 i ett färskvattenekosystem som
skyddas av nationell lagstiftning.
• Zaandijk i Nederländerna är en mindre anläggning ungefär 250 meter från ett Natura
2000-område som är skyddat enligt lag.
• I svenska Karlshamn ligger en 260.000 m2 stor produktionsanläggning ungefär 700 meter från
ett landbaserat ekosystemområde som skyddas av Natura 2000.
• Brittiska Runcorn är en mindre produktionsanläggning belägen ungefär 2 kilometer från ett
marint ekosystem som klassats som särskilt skyddsområde (Special Protection Area, SPA) enligt
EU:s fågeldirektiv.
• Brittiska Hull är en större anläggning som ligger ungefär 500 meter från ett särskilt
skyddsområde. Mellan dem finns en hamn med slussportar.
För mer information om IRO:er, se avsnittet Strategi och policyer i detta kapitel.
===== SIDA 86 =====
[E44, del 1]
[E41]
Årsredovisning 2025
86
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Ambitioner
AAK har åtagit sig att skydda och återskapa den biologiska mångfalden i hela leveranskedjan.
Detta återspeglas i våra huvudmål för biologisk mångfald:
• 100 procent VDF palmolja 2025
• 100 procent avskogningsfri och omvandlingsfri (DCF) soja 2025
• Ökad användning av RSPO-certifierad, hållbar palmolja med 2 procent per år
Läs mer under rubriken Mål och mätetal i detta kapitel.
Omställningsplan och resiliensanalys
Våra strategiska prioriteringar och vår affärsmodell har skapats utifrån inverkningarna på, och
beroendet av, biologisk mångfald och ekosystem, speciellt för inköpen av palmolja och soja.
Vår DMA bekräftade att våra tydligaste inverkningar på den biologiska mångfalden sker
uppströms i leveranskedjan för oljor, fetter och frön. Odling av oljepalmer och soja är förknippat
med förändrad markanvändning och är en vanlig orsak till avskogning, artförlust och förstörda
ekosystem. Samtidigt är våra leveranskedjor på lång sikt beroende av fungerande ekosystem för
goda skördar och för tillgång på råvaror.
Dessa insikter har skapat initiativ för riktade anpassningar av vår inköpsstrategi och vårt ram-
verk. Vi har åtagit oss att uppnå 100 procent verifierat avskogningsfria volymer av palmolja och
100 procent verifierat avskogningsfria och omvandlingsfria volymer av soja. Dessa mål är inbyggda i
alla inköpsbeslut, leverantörsinfasningar, processer för riskhantering och kommersiella planer.
Omställningen blir möjlig genom att vi har:
• ökat spårbarheten och stärkt systemen för att övervaka leverantörer och leveranskedjor
• utökat användningen av extern verifiering och certifiering
• deltagit i initiativ inom landskapsvård och jurisdiktionella frågor i högriskområden
• riktat om investeringar till mer stabila och naturpositiva leverantörsmodeller.
Utvärdering av affärsmodeller och strategisk resiliens
Under utvecklingen av strategier och den långsiktiga resiliensen i inköpsverksamheten och i
kommersiella anläggningar hanterades inverkningar på den biologiska mångfalden, beroenden,
risker och möjligheter som centrala faktorer.
Vi utvärderade vår affärsmodell gentemot fysiska risker, omställningsrisker och systemiska
risker för den biologiska mångfalden, med antaganden för högriskområden, leverantörernas
beteenden, beroenden, regulatoriska trender och klimatrelaterade påtryckningar. Tidshorisonterna
som användes var 2 år och 10 år. Utvärderingen omfattar även AAK:s egna verksamheter men vår
värdekedja uppströms identifierades som det viktigaste fokusområdet, inklusive väsentliga frågor
om biologisk mångfald. Inom detta område ligger fokus på AAK:s leveranskedjor för oljor, fetter
och frön.
Utvärderingen visade att utan åtgärder kan en förlorad biologisk mångfald orsaka leverans-
avbrott, öka kostnaderna och skada vårt anseende.
Fysiska risker – såsom förstörelse av ekosystem, färre arter och klimatdrivna förändringar i livs-
miljöerna – kan sänka jordbrukens produktivitet och skapa osäkerhet i leveranskedjorna för palm-
olja och soja. I framtiden kan även shea, kokos, raps och solrosor påverkas. Omställningsrisker
uppstår när regulatoriska krav som EU:s avskogningsförordning förändras och på grund av mark-
nadens förändrade förväntningar på avskogningsfria produkter. Efterlevnadskrav och certifieringar
kan skapa kostnader. Systemiska risker orsakas av bredare instabilitet i ekosystemen, där en
storskalig försämring av den biologiska mångfalden kan skapa osäkerhet i leverantörskedjorna, ge
större prissvängningar, och skada vårt anseende.
Resiliensbedömningen visar att vår modell är måttligt utsatt för fysiska och systemiska risker
om vi inte kan säkra avskogningsfria leveranskedjor. Våra strategiska åtaganden för verifierat
avskognings- och omvandlingsfria upphandlingar, utökad spårbarhet och riktade insatser för
naturpositiva leverantörer är avgörande för att vi ska kunna bibehålla långsiktig stabilitet i
leveranser, minska omställningsriskerna och stärka affärsmodellens resiliens.
Kontakten med intressenter
Kontakten med intressenter är central för arbetet med att hantera inverkningar på biologisk
mångfald och ekosystem, liksom vår resiliensanalys. Vi arbetar med icke-statliga organisationer,
tjänsteleverantörer och andra experter för att bedöma risker, verifiera data och kartlägga
inverkningarna inom våra leveranskedjor. Även om vi inte har direktkontakt med representanter
för urfolk eller kunniga lokala personer, tar vi del av deras insikter via icke-statliga organisationer.
Deras expertkunskaper om lokala metoder för landanvändning, arter och ekosystem ingår i
våra analyser. Detta tillvägagångssätt säkerställer att strategierna för biologisk mångfald är
evidensbaserade och specifika för kontexten även där direktkontakter inte är möjliga.
===== SIDA 87 =====
[E41, E42, MDRP]
[E43, MDRA]
Årsredovisning 2025
87
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Strategi och policyer
AAK:s åtaganden för biologisk mångfald finns beskrivna i vår Group Environmental Policy som
fastställer att våra verksamheter ska drivas med respekt för planetära gränser, biosfärens
integritet och förändrad markanvändning. De sträcker sig också bortom våra anläggningar och
fokuserar på leveranskedjan uppströms där arbete utförs för att minska de sociala orsakerna och
konsekvenserna av en minskad biologisk mångfald främst till följd av avskogning. Policyn granskas
och godkänns årligen av styrelsen.
Eftersom våra potentiella väsentliga inverkningar finns uppströms är arbetet med att hantera
och övervaka vår leveranskedja en nyckelfaktor. Vår Group Environmental Policy and Code of
Conduct for Responsible Sourcing of Plant-based Oils, Fats and Seeds beskriver våra åtaganden,
vad vi förväntar oss av leverantörer och hur vi hanterar inverkningar, risker och möjligheter
kopplade till biologisk mångfald och ekosystem.
Group Code of Conduct for Responsible Sourcing of Oils, Fats and Seeds granskas regelbundet
och godkänns av koncernledningen. Våra policyer finns offentligt tillgängliga på vår webbplats.
Spårbarhetskrav på leverantörer ingår också i Group Code of Conduct for Responsible Sourcing
of Plant-based Oils, Fats and Seeds och betraktas som en metod för att även uppnå andra krav.
Dessutom inkluderar vår metod för verifierat avskogningsfri palmolja en mer ingående beskrivning
av den roll spårbarheten spelar för att kunna göra anspråk på verifierat avskogningsfria volymer av
palmolja. Därtill har AAK ett standardförfarande för spårbarhetskrav som en del av metoden för
omvandlingsfri soja.
Strategin avspeglas i våra mål och fokuserar på två huvudteman: 1) förhindra förändrad mark-
användning inom hela leveranskedjan och 2) framtidssäkra jordbruket. Verifiering av kravefter-
levnad är en hörnsten i implementeringen av vår strategi.
AAK arbetar efter metoderna i High Conservation Value and High Carbon Stock som utvecklats
av Roundtable for Sustainable Palm Oil och Roundtable for Responsible Soy. Vi samarbetar även
med bland andra ProTerra Foundation, Rainforest Alliance och ISCC. Dessa externa organisationer
tillhandahåller certifikat och standarder för hållbara och avskogningsfria leveranskedjor.
När AAK utarbetar policyer och koder tar vi hänsyn till huvudintressenter, både för affärsverk-
samheten och för vår påverkan. I arbetet med påverkan är huvudintressenterna bönder, plantage-
ägare, säsongsarbetare, försvarare av mänskliga rättigheter och miljöfrågor, och de som använder
sig av ekosystemen. Branschorganisationer med många olika intressenter inräknas också, däri-
bland Roundtable on Sustainable Palm Oil, Global Shea Alliance, Sustainable Coconut Partnership
samt branschföreningar som Consumer Good Forum och Palm Oil Collaboration Group. AAK råd-
frågar dessutom icke-statliga organisationer som arbetar med sociala frågor och klimatfrågor. På
affärssidan ser AAK sina anställda, investerare och kunder som huvudintressenter.
Åtgärder och resurser
De implementerade åtgärdsplanerna väntas främja utvecklingen mot våra mål för biologisk
mångfald. Åtgärderna fokuserar huvudsakligen på att motverka konsekvenser och i mindre skala
på återställning/återplantering. Vi använder oss inte av kompensationssystem för biologisk
mångfald. Åtgärderna omfattar inga direkta kunskaper från lokalbefolkningar, urfolk eller
naturbaserade lösningar.
Det finns inga fristående CapEx/OpEx-planer för åtgärdsplanerna och implementeringsarbetet,
utan de är integrerade i AAK:s årsbudget för hållbarhetsfrågor och godkända av AAK:s Vice
President Sourcing and Trading and Sustainability, finansdirektören och verkställande direktör.
Programcheferna ansvarar för, och övervakar budgetarna kvartalsvis när de uppdateras utifrån
gjorda framsteg.
Kontakten med leverantörer
AAK ser leverantörerna som viktiga partner för att kunna uppfylla kraven på kvalitet och hållbar-
het, och därför siktar vi på att bygga långvariga, dialogbaserade relationer med leverantörerna.
Alla som levererar råvaror till oss måste skriva under AAK Group Policy and Code of Conduct
for Responsible Sourcing of Oils, Fats and Seeds. De måste även dokumentera vilka åtgärder de
vidtagit för att uppfylla kraven, och lämna ut sådan dokumentation till AAK på begäran. För vissa
leverantörer och deras leveranskedja görs bedömningar på plats, inklusive av externa experter.
Leverantörer som presterar väl belönas med högre volymer. Om en leverantör inte kan visa att de
arbetar för att uppfylla kraven i vår Code of Conduct försöker vi lösa situationen genom dialog,
engagemang och samarbete. Som sista utväg kan relationen brytas.
Globalt står småskaliga jordbruk för en stor del av de odlade råvaruprodukterna. Vad gäller
palmolja svarar de till exempel för 40 procent av den globala produktionen, men många kämpar
med låg produktivitet och ekonomiska utmaningar, vilket ökar risken för avskogning. AAK arbetar
därför med en global portfölj av projekt för småskaliga jordbruk, inklusive utbildningar och resur-
ser. Dessa projekt riktar sig mot leveranskedjan för palmolja för att lösa problem som är specifika
för småskaliga jordbruk. 2025 var 4.100 småskaliga jordbruk involverade i projekt från AAK eller
våra partner, däribland 1.671 som var engagerade genom projektet Southern Central Forest Spine.
Spårning och satellitövervakning
Möjligheten att spåra råvaror tillbaka till sitt ursprung utgör grunden för arbetet med att skapa
avskogningsfria leveranskedjor. Leveranskedjan för palmolja är även i fortsättningen vårt huvud-
sakliga fokusområde. Många intressenter arbetar för ökad spårbarhet till plantagen (TTP), inklusive
produktionsföretag, tjänsteleverantörer, branschgrupper såsom Roundtable for Sustainable Palm
Oil (RSPO) och Palm Oil Collaboration Group (POCG), samt produktionsländernas regeringar.
Nyckeln är att kontinuerligt förbättra spårbarhetsdata. Att samla in TTP-data från leverantörer
kan vara svårt på grund av affärskänslig information eller nationella regler för informationsdelning
och markägande. Därför behövs samarbete mellan flera olika intressenter. Aktuella exempel inklu-
derar ett partnerskap med Earthworm Foundation och direktsamarbeten med kvarnar samt med
latinamerikanska Solidaridad.
Globalt finns det i dagsläget över 2.000 kvarnar som tar emot råvaror från en blandning av
plantager, externt ägda egendomar, återförsäljare och småskaliga jordbruk. Genom att samverka
med nivå 1-leverantörer kan AAK försäkra sig om att ungefär 1.000 av dessa kvarnar ingår i vår
leveranskedja. De finns huvudsakligen i Indonesien, Malaysia, Indien och Latinamerika. Framstegen
med TTP på kvarn-nivå registreras som ett procentuellt betyg. Detta avspeglar tillgängligheten
av TTP-data för egendomarnas och de småskaliga jordbrukens geografiska plats och/eller med en
riskbaserad metod för byar. Samarbetspartner övervakar områden där palmoljan produceras via
satellit och rapporterar till oss varannan vecka. Då får vi veta exakt var avskogning misstänks ske
och kan undersöka det närmare tillsammans med våra direktleverantörer. Övervakningen omfattar
===== SIDA 88 =====
[E43, MDRA]
[E44, MDRT, MDRM, E45]
Årsredovisning 2025
88
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
i dagsläget 15 miljoner hektar och täcker alla de omkring 1.000 kvarnar som ingår i leveranskedjan.
Satellitövervakningen kompletteras med ett specialdesignat övervakningsprogram för leveran-
törer som fokuserar på att dela TTP-data. Informationen kontrolleras mot satellitövervakningen
på en särskild plattform för att avgöra hur stor andel som är avskogningsfri. Metoden har visat sig
vara effektiv för att verifiera kvarnar för småskaliga jordbruk.
Utöver palmolja använder vi även satellitövervakning för att regelbundet kontrollera 100 procent
av vår leveranskedja för kokos, speciellt i Filippinerna och Indien.
För soja använder vi en riskbaserad metod som utgår för bönornas ursprungsland. Grunden i vår
rapportering är att leverantörerna måste lämna in information om spårbarhet två gånger om året.
Proforest stöder och bearbetar datan för våra beräkningar av avskogningsfri och omvandlingsfri
odling (mer information finns under Metodik).
Regenerativt jordbruk
Regenerativt jordbruk fokuserar på att få friskare jordar, vilket kan skydda den biologiska mång-
falden, lagra kol i jorden och öka skördarna. Vi har börjat utforma ett arbetssätt och inlett de
första projekten.
AAK stöder program för återplantering i leveranskedjorna för shea och kokos. I Latinamerika
arbetar vi även med rapsleverantörer och palmoljekvarnar för att främja hållbara jordbruks-
metoder. För raps samlar vi in data direkt från jordbruken för att kunna identifiera nyckeltal
såsom organiskt markkol, buffertremsor med blommor, och växelbruk. De fungerar som framtida
riktmärken för att främja regenerativa jordbruksmetoder i andra delar av våra leveranskedjor.
För palm samlar vi för närvarande in inledande data och kommer att rapportera om projektets
inverkan allt eftersom arbetet fortskrider.
Klagomålshantering
AAK har tagit fram en process för klagomålshantering för att hantera rapporter om klagomål.
Klagomålssystemet beskriver klart och tydligt varje åtgärd som vidtas för varje inlämnat klago-
mål och är offentligt tillgängligt via https://www.aak.com/sustainability/better-sourcing/palm/
grievance-tracker/. AAK:s system har i dagsläget ett antal registrerade och verifierade rapporter
om avskogning. Vår roll är att följa upp med leverantörerna för att säkerställa att de enheter
som orsakat skadan skapar åtgärdsplaner för att avhjälpa problemet. Om en intressent inte gör
framsteg eller inte engagerar sig enligt AAK:s förväntningar finns möjligheten att pausa leveran-
törskontakten tills tillräckliga framsteg har gjorts. Pausade leverantörer granskas regelbundet och
resultaten lämnas till Sourcing and Trading i form av en lista över leverantörer att inte köpa från.
AAK bidrar inte direkt till åtgärderna för att avhjälpa problemet eftersom vi inte direkt bidragit till
att skapa det.
Mål och mätetal
Våra mål för det här området följer inte Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework eller
EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Ekologiska tröskelvärden har inte använts. AAK har
inte använt kompensationssystem för biologisk mångfald vid fastställande av mål.
I arbetet med biologisk mångfald definierar vi mål och metoder i samarbete med expert-
organisationer som Proforest. Dessa organisationer fungerar som företrädare för intressenter
som är svårare att nå, som berörda samhällen och småskaliga jordbruk. Över tid har vi stärkt
vårt nätverk av rådgivare och tjänsteleverantörer, där numera även Earthqualizer, Earthworm
Foundation och Peterson ingår, samtidigt som vi fortfarande har ett nära samarbete med
icke-statliga organisationer som Solidaridad. Vi bevakar även branschorganisationer som
Consumer Goods Forum så att vi följer bästa branschpraxis.
Våra nuvarande mål för biologisk mångfald fokuserar på avskogningsfria och omvandlingsfria
leveranskedjor samt en ökad andel certifierade volymer i våra leveranskedjor för palmolja. AAK
är medvetet om att biologisk mångfald som fråga är bredare än vårt nuvarande målfokus. Detta
fokus har dock valts för att hantera de mest väsentliga aspekterna för AAK:s leveranskedjor för
råvaror uppströms kopplat till förändrad markanvändning och utrotning av arter, vilket är just
avskogning och omvandling. RSPO-certifiering kan spela en avgörande roll i detta sammanhang för
att hantera båda dessa frågor. Vi anser därför att våra mål, även om de inte är heltäckande, utgör
en rimlig prioritering gällande de inverkningar, risker och möjligheter som AAK står inför i fråga om
biologisk mångfald.
AAK:s metodik för verifierad avskogningsfrihet har accepterats av Consumer Goods Forum
som ”alternativ E”, definierat som ”inköp från leverantörer med en kontrollmekanism för
avskogningsfrihet”. Metodiken utvecklades med aspirationen att bli branschledande, samtidigt
som vi fortfarande arbetar praktiskt och konstruktivt. Metodiken accepterar och integrerar
RSPO-certifierade volymer och är baserad på RSPO:s principer och kriterier för att säkerställa
avskogningsfri produktion när inga kända klagomål har rapporterats. Om certifiering inte är ett
genomförbart alternativ fokuserar metodiken på spårbarhet till plantagen och regelbunden
satellit övervakning för att säkerställa att ingen avskogning sker vid ursprungsplatserna. Den
är dessutom tätt utformad utifrån POCG NDPE IRF-ramverket och har godkänts av Earthworm
Foundation. Vår bedömning är att metodiken uppfyller bästa branschpraxis. Vi ser vissa begräns-
ningar i metodiken, som att den är starkt beroende av data från andra- och tredjehandskällor och
retrospektiva beräkningar. Vi minimerar problemet genom att bygga nära relationer med leveran-
törer och tjänsteleverantörer och använder en satellitövervakningstjänst som ger nära realtids-
data. När EU:s avskogningsförordning träder i kraft kommer AAK att integrera de specifika kraven i
vårt arbetssätt när det gäller relevanta volymer för den europeiska marknaden.
AAK använder en liknande metod för soja. Med Proforests stöd har vi utvecklat en DCF metodik
som är både trovärdig och praktisk. Den avspeglar rekommendationerna för bästa branschpraxis
för avskognings- och omvandlingsfri soja, med inspiration från Consumer Goods Forum. Metodiken
baseras på riskklassificering av länder och kräver ytterligare bevis för ursprung med hög risk. Den
bygger på tillgängliga och brett accepterade certifieringsstandarder som RTRS eller ProTerra där
dessa är tillgängliga och lämpliga. Även om metodiken är robust har den vissa svagheter, såsom
retrospektiva beräkningar och beroendet av information från andrahandskällor. För att minska
problemet kräver vi ytterligare bevis för att validera sekundär data. När EU:s avskogningsförord-
ning träder i kraft kommer AAK att integrera de specifika kraven i vårt arbetssätt när det gäller
relevanta volymer för den europeiska marknaden.
Vi har fastställt mål för både VDF-palmolja och DCF-soja utifrån definierade basår (2019 och
2025) som täcker både förändrad landanvändning och väsentliga artrelaterade frågor. Proforest
och Earthworm Foundation har beräknat AAK:s VDF-poäng för palm och Proforest har beräknat
vår DCF-poäng för soja enligt de definierade metoderna. Poängen har inte granskats externt.
===== SIDA 89 =====
[E44, MDRT, MDRM, E45]
0%
Ja
Resultat från oberoende tredjepartsverifiering ska tillämpas
Satellitövervakningsrapport och bevisunderlag ska tillämpas
Nej
100% 0% % av volymen, spårbarhet till plantage
NejJa
Verifierade
klagomål
Verifierade
klagomål
Verifierade klagomål
RSPOcertifierade Ja, SG
Nej
Ja, MB
Årsredovisning 2025
89
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Palmolja och soja
VDFmål för palmolja Mål 2025,% 2024,%
Verifierat avskogningsfri (VDF) palmolja 100% 2025 93 91
Spårbarhet till plantage (TTP) för palmolja 100 98 97
Spårbarhet till kvarn för palmolja 100 100 100
Upptag av RSPO-certifierad hållbar palmolja 2% ökning per år 41 39
AAK gör fortsatta framsteg mot målet om en 100 procent verifierat avskogningsfri palmolja och
har ökat volymerna från 26 procent 2019 (baslinjeår) till 93 procent under 2025. Vi har lyckats med
det tack vare ett stabilt samarbete över hela värdekedjan till följd av teamens starka engagemang,
partnerskap med pålitliga leverantörer och ett gemensamt åtagande att förändra hela sektorn.
Vi uppnådde inte 100 procent för varken VDF-palmolja eller DCF-soja under året, men det är
fortfarande det mål vi siktar på över tid genom riktade insatser. Hållbarhet i komplexa leverans-
kedjor är en ständig eftersträvan, och förutsättningarna för att uppnå VDF-palmolja och DCF-soja
skiljer sig mellan olika marknader. Vissa har redan uppnått 100 procent verifierat avskogningsfri
palmolja och avskognings- och omvandlingsfri soja, medan andra fortfarande befinner sig i de
tidiga faserna. Våra fortsatta framgångar bygger på ett långsiktigt engagemang, robusta system
för spårbarhet och ett åtagande om ansvarsfull upphandling. Vi arbetar aktivt med leverantörer
och kunder för att höja standarden och skynda på utvecklingen, även på marknader som fortfa-
rande är i början av resan. Vi använder vårt inflytande för att stödja hållbara omställningar.
Metodik
Metodiken för att utvärdera VDF-palmolja beskrivs mer ingående i den offentliga dokumentatio-
nen över metodik på vår webbplats. Måttet på VDF beräknas utifrån en övergripande poäng för
avskogningsfrihet, baserad på listor över AAK:s kvarnar och raffinaderier. En VDF-poäng beräknas
för varje kvarn utifrån den enskilda kvarnens certifieringsstatus för Roundtable for Sustainable
Palm Oil, satellitövervakning och klagomålsstatus. Kvarnens VDF-poäng summeras sedan genom
att beräkna genomsnittet av den totala volymen som levereras till ett raffinaderi (där det för-
utsätts att alla kvarnar bidrar lika mycket). Därigenom uppnås en övergripande VDF-poäng för
raffinaderiet.
Dataset som krävs för att beräkna verifierat avskogningsfria volymer av palmolja:
• RSPO-volymer uppdelat per AAK-anläggning
• Klagomål relaterade till avskogning, torv och/eller anklagelser om miljöskador
• Verifierade aviseringar från övervakningstjänster till AAK (sammanställs varannan vecka)
• Aktuell kvarnlista per levererande raffinaderi, med andel spårbar råvara per kvarn
Volymhandel inom företaget utesluts för att undvika dubbelräkning.
===== SIDA 90 =====
[E44, MDRT, MDRM, E45]
A. Under godkänd
certifieringsstandard
RTRS, ProTerra, ISCC, USSAP
(endast USA), CSSC (endast
Kanada)
DCF (verifierat)
DCF (verifierat)
Välj 1 väg:
DCF
B. Inköpt via leverantörens
DCFkontrollmekanism
C. Spårbar till en markyta
verifierad genom fjärranalys
sedan brytdatumet
Tredjepartsvalidering av beräkningsmetoden
D. Spårbarhetsdokumenta
tion för ett definierat område
med låg risk för avskogning och
omvandling
Bönornas ursprungsland deklarerat av leverantören
Riskutsatt Låg risk
valfritt
Årsredovisning 2025
90
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften _91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
Soja
DCFmål för soja Mål 2025
Avskogningsfri och omvandlingsfri (DCF) soja 100% 2025 82
Vår DCF-metodik är baserad på bästa branschpraxis enligt Consumer Goods Forum. Vi är fortsatt
beslutna att eliminera avskogning och landomvandling i leveranskedjan för soja, och att långsiktigt
skydda ekosystemen. Under de senaste åren har vår leveranskedja ändrats väsentligt till följd av
försäljningen av delar av vår verksamhet. Detta har lett till förändringar i våra inköpsregioner och
i vår leverantörsbas. Vi fortsätter att göra anpassningar för att säkerställa att vår rapportering
håller hög kvalitet i enlighet med de mest relevanta branschstandarderna.
Metodik
Måttet för DCF-soja beräknas från övergripande poäng för avskognings- och omvandlingsfrihet
som utgår från AAK:s riskklassning av länder, leverantörernas spårbarhet och accepterade åtgär-
der för riskminimering. För varje leverantör av sojaolja beräknas en DCF-poäng baserat på bönans
ursprungsland och status för DCF-dokumentation. Certifieringar som godkänns är Roundtable for
Responsible Soy (RTRS), International Sustainability & Carbon Certification (ISCC) samt ProTerra
under spårbarhetsmodellerna Mass Balance (MB), Segregated (SG) och Identity Preserved (IP).
Detta inkluderar även standarder som U.S. Soy Sustainability Assurance Protocol (SSAP) och god-
kända leverantörers egna DCF-mekanismer och spårbarhetsbevis.
Understödjande bevis som krävs för att beräkna avskognings- och omvandlingsfria volymer av soja:
• Leverantörernas spårbarhetsförklaring och understödjande bevis
• Riskklassning av ursprungsländer
• RTRS, ISCC och ProTerra-certifierade volymer per leverantör
• SSAP- och CSSC-volymer per leverantör
• Volymer inköpta från godkända leverantörer, egen DCF-kontrollmekanism
eller eller
===== SIDA 91 =====
S1 Den egna
arbetskraften
Kapitlet innehåller en översikt över den egna arbetskraften och hur vi hanterar
väsentliga frågor som säkerhet, mångfald och inkludering samt balansen mellan
arbete och fritid. Här beskrivs våra viktigaste inverkningar, risker och möjligheter samt
hur vi hanterar dessa genom personalstrategier, policyer och rutiner i enlighet med
ESRS S1.
[S1.SBM3_01, S1.SBM3_02, S1.SBM3_11, S1.SBM3_12]
Inverkningar, risker och möjligheter
AAK:s egna arbetskraft utgörs av flera olika anställningskategorier som avspeglar de många olika
sätt en individ kan bidra till vår verksamhet:
• Anställda utgör organisationens kärna och är tillsvidareanställda direkt hos företaget.
• Visstidsanställda arbetar en bestämd tidsperiod för att täcka upp för lediga fastanställda eller
för tillfälliga behov eller projekt i verksamheten.
• Praktikanter är studenter eller nyutexaminerade som anställs under en begränsad period för att
få mer yrkeserfarenhet.
• Konsulter är extern personal som tillhandahåller specialiserad expertkunskap eller
projektbaserade tjänster.
• Inhyrda arbetstagare är icke-anställda arbetstagare som är anställda av ett externt företag men
utför sina dagliga uppgifter på AAK:s anläggningar under vårt ansvar. De skapar flexibilitet i både
arbetsplanering och driftskapacitet.
Alla anställda globalt inkluderas i AAK:s upplysningar om arbetskraften. De väsentliga frågorna –
säkerhet, mångfald, och balans mellan arbete och fritid – som identifierats i vår dubbla väsent-
lighetsanalys (DMA), gäller hela personalstyrkan och är en viktig del av företagets personalstrategi
och affärsmodell.
I den här rapporten används två olika sätt att mäta arbetskraft, beroende på sammanhang.
I den finansiella redovisningen rapporterar AAK heltidsekvivalenter (FTE). De beräknas som det
genomsnittliga antalet heltidsekvivalenta positioner under rapporteringsperioden. Måttet justerar
för deltidsanställningar och långa ledigheter och ger därmed ett standardiserat mått på arbets-
kraftens kapacitet. I CSRD-upplysningarna rapporteras antal anställda som antalet medarbetare
vid rapporteringsperiodens slut, oavsett anställningsform. Detta motsvarar det totala antalet
individer på lönelistan vid denna tidpunkt.
Årsredovisning 2025
91
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften 91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
===== SIDA 92 =====
Väsentliga frågor
Säkerhet kvarstår som en väsentlig fråga och har hög prioritet inom AAK för alla aspekter av verk-
samheten, speciellt vid bearbetning, produktion och förpackning av produkter. Processerna i sig är
förenade med vissa risker som kan uppstå under hantering och bearbetning av material. Genom
att arbeta proaktivt med säkerhetsfrågor minskar vi sannolikheten för incidenter och siktar på en
säker arbetsmiljö för alla.
AAK främjar aktivt en inkluderande arbetsmiljö där alla behandlas rättvist och med respekt för
varandra. AAK stödjer och främjar aktivt principen om lika möjligheter vid rekrytering och lika möj-
ligheter till personlig utveckling. Vi motsätter oss alla former av orättvis diskriminering på grund
av kön, könskorrigering, äktenskaplig status, etniskt ursprung, religion, ålder, hudfärg, nationalitet
eller andra grunder såsom sexuell läggning.
AAK är ett globalt multinationellt företag med en personalstyrka som representerar ett stort
antal kulturer, bakgrunder och perspektiv som bidrar positivt till vår mångfald. AAK:s övergripande
könsfördelning rör sig i positiv riktning, men flera områden har fortfarande en oproportionerligt
stor andel manliga anställda. AAK arbetar aktivt med frågan genom att främja principen för lika
möjligheter vid rekrytering, och genom att stärka initiativ för personlig och yrkesmässig utveckling
med målet att attrahera, behålla och föra fram underrepresenterade talanger.
Balansen mellan arbete och fritid är främst en viktig fråga för kontorspersonal med flexibla
arbetstider. Där är risken hög för att långa arbetstimmar suddar ut gränserna mellan arbete och
egentid.
Hur arbetstiden är strukturerad skiljer sig mellan olika roller och verksamhetskrav. Företags-
ledningen, tjänstemän och administrativ personal arbetar efter flexibla scheman baserade på
tillit och ansvarsskyldighet, medan produktionspersonal och andra yrken har strukturerade skift
anpassade till verksamhetens behov. De produktionsanställdas arbetstid övervakas genom system
för tidsregistrering som värnar om de anställdas välbefinnande och säkerställer att arbetsrättsliga
lagar följs.
För kontorsanställda innebär flexibiliteten en hög grad av självbestämmande, men den kan även
utgöra en risk för obalans eftersom arbetstiden inte formellt registreras och övertid inte kom-
penseras. Företaget främjar en hållbar arbetssituation genom att uppmuntra chefer att följa upp
arbetsbelastningen och stödja en god balans mellan arbete och fritid.
För mer information om IRO:er, se avsnittet Strategi och policyer i detta kapitel.
[S1.SBM3_01, S1.SBM3_02, S1.SBM3_11, S1.SBM3_12]
[S15, del 1 av 2]
Ambitioner
AAK är ett företag med hög trovärdighet baserat på tillit, respekt och rättvisa. Vi tror att lång-
siktiga affärsresultat främjas av en inkluderande, säker och engagerande arbetsmiljö, där
personalen är stolta över sin arbetsplats och verkligen känner tillhörighet.
Vårt mål är att skapa en företagskultur där ansvarstagande, transparens och lika möjligheter
ingår i de beslut som fattas, varje dag. Vi vill skapa en miljö där personalen i alla regioner och
roller känner att de har stöd, mår bra och engagerar sig, och att konsekventa standarder som
överensstämmer med våra värderingar och policyer gäller för alla.
Detta återspeglas i följande fokusområden:
Engagemang
• Arbeta för medarbetarengagemang, mångfald och inkludering
Hälsa och säkerhet
• En företagskultur med nolltolerans mot olyckor
Läs mer om våra mål under avsnittet Mål och mätetal i detta kapitel.
Årsredovisning 2025
92
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften 91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
===== SIDA 93 =====
[S11, S12, S13]
Strategi och policyer
Vår strategi för att bygga upp en högpresterande och engagerad personalstyrka fokuserar på
att främja en arbetsmiljö och kultur där alla kan känna att de presterar på topp. Medarbetarna
ska känna att de ingår i ett starkt team baserat på tillhörighet, där varje individ bidrar till AAK:s
framgångar. Vi tror på att odla ett klimat av samarbeten och flexibilitet i ett team av passionerade
människor som tar ansvar för att främja tillväxt. I detta sammanhang är det avgörande att hitta
rätt personer med rätt kompetenser och förutsättningar till varje roll, och att alla samarbetar för
att få både varandra och företaget att växa. Genom att skapa en miljö där alla kan bidra med sina
idéer och kompetenser stärker vi samhörigheten, får fler att stanna hos oss, och säkerställer att
varje kollega kan göra verklig skillnad. AAK har antagit policyer för att hantera väsentliga sociala
frågor, speciellt rörande mångfald och balans mellan arbete och fritid. Dessa identifieras i den
dubbla väsentlighetsanalysen. De specifika policyerna inkluderar Group Code of Conduct som
sätter upp tydliga standarder för att säkerställa att AAK följer lokala lagar och förordningar för
anställningskontrakt, arbetstider, övertid och kompensation. Anställda har lagstadgade ledigheter
och kan ta familjerelaterad ledighet utan negativa konsekvenser.
AAK:s Code of Conduct och policyerna för rekrytering och ersättning visar tillsammans
företagets åtagande att främja en inkluderande och rättvis arbetsplats. Rekrytering sker baserat
på lika möjligheter, där vi bedömer kandidater utefter definierade kompetenser och erfarenheter.
Rekryteringsansvariga får stöd att använda rättvisa och opartiska urvalsmetoder, och i de fysiska
arbetsmiljöerna görs rimliga justeringar som skapar säkerhet, tillgänglighet och lika möjligheter
för alla.
Vi ser värdet av personliga samarbeten som främjar ökad kommunikation, inlärning, relations-
byggande och innovation. I vissa fall kan det dock vara mer effektivt och flexibelt att arbeta
hemifrån. Arbetsplatspolicyn accepterar att balansen mellan arbete och fritid kan se olika ut för
olika personer beroende på enskilda omständigheter. Vi stöder detta aktivt genom öppna och
konstruktiva samtal mellan anställda och arbetsledare.
AAK:s Human Rights Policy och Code of Conduct följer FN:s vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer om ansvarsfullt företagande för multinationella
företag. AAK:s åtaganden omfattar alla internationellt erkända mänskliga rättigheter som
omfattas av det internationella regelverket för mänskliga rättigheter samt den internationella
arbetsorganisationens ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.
Detta inkluderar skydd mot diskriminering på alla relevanta grunder såsom ras och etniskt
ursprung, hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättning, ålder, religion,
politiska åsikter, ursprungsland, social bakgrund eller andra former av diskriminering som täcks av
fackliga och nationella regelverk.
Policyn täcker problem som barnarbete, tvångsarbete eller obligatoriskt arbete och människo-
handel. AAK utvärderar alla klagomål och vidtar åtgärder för att stoppa, förhindra eller minska
risken för faktiska eller potentiella negativa inverkningar på mänskliga rättigheter, och erbjuder
eller visar på relevanta lösningar.
Vi har även en visselblåsarpolicy som säkerställer att anställda och intressenter kan rapportera
svårigheter eller misstänkta felaktigheter på ett säkert sätt. Policyn och rapporteringsplattformen
är lättillgängliga via intranätet, med hög synlighet och användarvänlighet. Medvetenheten om
policyn stärks genom företagets Code of Conduct som delges alla anställda under deras första tid
på företaget. Den kommuniceras dessutom regelbundet via intranätet och uppdateras varje gång
väsentliga ändringar sker.
Visselblåsarpolicyn innehåller tydliga bestämmelser som skyddar individer från alla former
av repressalier när de med god avsikt rapporterar potentiella problem. Rapporter kan lämnas in
anonymt via en oberoende extern plattform som garanterar sekretess och opartisk hantering.
Policyn förbjuder repressalier mot personer som rapporterar problem, och brott mot denna princip
kan resultera i disciplinära åtgärder.
Implementering och distribution
AAK:s policyer gäller för alla globala verksamheter och grupper av anställda, inklusive tillsvidare-
anställda och visstidsanställda. Konsulter och inhyrd arbetskraft förväntas följa likvärdiga
principer genom avtalsenliga förpliktelser. Det finns inga signifikanta undantag, och vi arbetar för
att utöka dessa principer över hela den breda värdekedjan.
Policyerna finns tillgängliga för alla anställda via företagets intranät och i Code of Conduct finns
hänvisningar till dem. Externt kommunicerar vi våra åtaganden gällande inkludering, välbefinnande
och ansvarsfullt företagande via webbplatsen och vår hållbarhetsrapportering. Informationen är
åtkomlig för alla intressenter och partners som påverkas av implementeringen.
AAK:s Code of Conduct och Human Rights Policy implementeras genom specifika rutiner utfor-
made för att förhindra, minska och hantera diskriminering. Hit hör utbildningar inom områden som
Code of Conduct, kanaler för rapportering via chefer, HR och AAK:s visselblåsartjänst samt den
strikta princip som gäller för att förhindra repressalier mot den som rapporterar. AAK:s policyer för
rekrytering och ersättning skapar förutsättningar för lika möjligheter och rättvis behandling i verk-
samheten, och genom det pågående arbetet med due diligence-processer identifieras och hanteras
potentiella risker. Tillsammans säkerställer dessa åtgärder att anti-diskrimineringsprinciper genom-
syrar det dagliga arbetet och skapar ett aktivt stöd för mångfald och inkludering i hela företaget.
Vår President of AMEA & People & Organizational Performance, som ingår i koncernledningen,
ansvarar för att policyer om väsentliga frågor implementeras och säkerställer en effektiv inte-
grering i globala och lokala strategier för medarbetare och företagskultur. Resultaten rapporteras
sedan till ledningsgrupp och styrelse. AAK har skapat ett system för att förebygga olyckor på
arbetsplatsen och arbetar kontinuerligt för att förbättra säkerheten genom ett koncernöver-
gripande säkerhetsprogram, där erfarenheter och bästa praxis delas. Medarbetarna konsulteras
regelbundet genom att medverka i säkerhetskommittéer.
Kanaler för engagemang
AAK har en löpande och strukturerad dialog med de anställda. Kontakterna med de anställda sker
kontinuerligt genom dagliga interaktioner i arbetet, kvartalsvisa möten med säkerhetskommittén,
samt via globala medarbetarenkäter och årliga prestations- och utvecklingssamtal. Utöver detta
utgör fackliga möten, möten för återkoppling i särskilda frågor och visselblåsarkanalen mer till-
fälliga mötespunkter.
Vi har skapat ett flertal kanaler där man kan lyfta olika problem, inklusive visselblåsarpolicyn
och lokala rutiner för klagomål. Dessa möjliggör för anställda och externa intressenter att
rapportera potentiella lagöverträdelser och policybrott eller brott mot etiska standarder. Alla
rapporter hanteras under sekretess och hanteringen följer tillämpliga förordningar. I dagsläget
har inga klagomål angående företagets verksamheter lämnats in till någon av de nationella
kontaktpunkterna för OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Våra anställda uppmuntras att ta upp eventuella problem direkt med sina chefer, HR-avdelningen
eller när det är lämpligare via formella kanaler, däribland våra lokala kanaler för klagomål.
Detsamma gäller den externa tjänsten för visselblåsare, där allvarliga farhågor, missförhållanden,
lagöverträdelser och oetiskt uppförande kan rapporteras anonymt. Mer information om
visselblåsartjänsten finns i kapitlet G1 Affärsetik och företagsstyrning. Alla rapporter loggas formellt
och utreds och korrigerande åtgärder vidtas och följs upp tills ärendet är avslutat. Samlade och
anonymiserade resultat rapporteras till koncernledningen och revisionsutskottet. Anpassade
åtgärder är en viktig del av företagets klagomålsfunktion, där även protokoll för uppföljning
ingår för att effektivisera hanteringen. Hur kontakterna med de anställda ser ut beror på typen
av engagemang, men ansvaret vilar på cheferna, som också får stöd av HR-avdelningen. Vår
President of AMEA & People & Organizational Performance, som ingår i koncernledningen, har det
yttersta ansvaret för en effektiv integrering i globala och lokala strategier för medarbetare och
företagskultur. Resultaten rapporteras sedan till ledningsgruppen, revisionsutskottet och styrelsen.
Årsredovisning 2025
93
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften 91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
===== SIDA 94 =====
[S14]
Åtgärder och resurser
De angivna åtgärderna tillämpas globalt i alla verksamheter, med särskilt fokus på produktions-
anläggningar, där personalens säkerhet och standardiserade processer är av avgörande betydelse.
AAK:s koncernövergripande Code of Conduct och vissa utbildningsprogram är obligatoriska för
alla anställda, oavsett roll eller arbetsplats. Åtgärdernas tidshorisonter och förväntade utfall är
specifika för varje plats.
Utbildning och utveckling
AAK tillhandahåller ett brett utbud av utvecklingsprogram vars huvudfokus är att bygga starka
team och ledarskap som främjar psykisk trygghet, tillit och konstruktiv feedback. Vi utvecklar
dessutom ett karriärramverk som ska definiera vilka nyckelkompetenser som krävs för varje roll.
Ramverket skapar en robust struktur för den individuella utvecklingen och är ett värdefullt stöd
för kompetens- och talangutveckling.
Mångfald och inkludering
De framsteg som görs inom mångfald och inkludering följs upp av vårt Organizational Develop-
ment Team, som består av anställda på företaget från olika delar av världen. Den fysiska arbets-
miljön anpassas för att garantera säkerhet, tillgänglighet och inkludering för anställda, besökare
och kunder med funktionsnedsättningar. Vi håller oss uppdaterade om kön och nationalitet på de
anställda som slutar, börjar eller befordras inom AAK, och vi gör också intervjuer med anställda
som lämnar företaget. Löneskillnad mellan könen granskas regelbundet för att säkerställa lika lön
för lika arbete. Målet är att skapa en arbetsmiljö och kultur där individer, oavsett kön, kan växa
och utvecklas till sin fulla potential inom AAK.
Säkerhet
Åtgärder som att tillhandahålla tydliga arbetsinstruktioner och säkerhetsutrustning på fabrikerna
vidtas för att minska risken för olyckor. Alla fabriksarbetare får säkerhetsutrustning, vägledning
och regelbundna genomgångar. För alla olika skift och funktioner i fabriksmiljö finns särskilt
utformade arbetsinstruktioner och säkerhetsutrustning.
Risker övervakas löpande genom driftsrutiner och säkerhetssystem och motverkas genom
utbildning, anläggningsspecifika säkerhetsregler samt personlig skyddsutrustning som hjälmar,
skyddsglasögon, hörselskydd och andningsskydd. Genom det koncernövergripande säkerhets-
programmet läggs grunden för samarbeten för förbättringar och utbyte av bästa praxis.
Skyddsåtgärder identifieras och implementeras enligt följande:
• Riskbedömningar för arbetsplatser
• System för arbetstillstånd
• Analyser av grundorsaker och åtgärder vid olyckshändelser samt rapportering och utredning
vid tillbud
Hälsa
AAKtivate är ett program för medarbetares välbefinnande som är inriktat på fysisk och mental
hälsa, där även viktiga faktorer som kosthållning ingår. Programmets syfte är att bidra till en
hälsosammare livsstil och ökad motivation, bättre produktivitet, lägre frånvaro samt minskade
hälso- och sjukvårdskostnader.
Resurser och övervakning
AAK har avsatt resurser till sina People and Sustainability-funktioner för att kunna hantera
väsentliga effekter på mångfalden och balansen mellan arbete och fritid. Investeringarna
innefattar program för välbefinnande, initiativ för flexibelt arbete, utbildningar i inkludering och
ledarskap samt digitala verktyg för att mäta framsteg. Framstegen bevakas genom Inclusion
Index och engagemangsenkäten som genomförs i samarbete med Great Place to Work. På så sätt
säkerställer man att det löpande förbättringsarbetet vid anläggningarna bygger på feedback från
anställda.
AAK kontrollerar regelbundet data om den egna arbetskraften för att identifiera trender och
risker och upptäcka förbättringsområden så att åtgärder kan vidtas i god tid. Arbetet omfattar
hela företaget och alla anställda och bidrar till inkluderande tillväxt och en effektiv riskhantering.
Med hjälp av uppföljningsprocesser kan man också förhindra att problemen återkommer och mäta
effekten av vidtagna åtgärder.
Effektivitet utvärderas genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa indikatorer.
Utbildningar och initiativ för utveckling utvärderas baserat på antal deltagare och hur många
som genomfört ett visst program, samt på årliga resultatöversyner. Framsteg inom mångfald och
inkludering spåras genom data över könsfördelning, undersökningen Great Place to Work vartannat
år, samt Inclusion Index som mäter tillhörighet och rättvisa. Hälso- och säkerhetsfrågor bevakas
lokalt genom rapportering av incidenter, analys av grundorsaker och kontinuerliga förbättrings-
planer. Dessa granskningar säkerställer att åtgärderna ger önskat resultat och utgör en grund för
framtida förbättringar.
Kontroller av deltagandet i utbildningar, enkätresultat och uppföljningar inom hälsa och säkerhet
ger en samlad bild av de åtgärder som vidtas för att minska riskerna för de anställda.
Planen för vår klimatomställning är ännu under utveckling. Som en del av processen görs en
omfattande utvärdering av hur redan planerade klimatrelaterade åtgärder kan påverka människor i
värdekedjan. Här ingår en bedömning av potentiella inverkningar på sysselsättningsnivåer, ändrade
arbetsförhållanden, nya krav på kompetensutveckling och kapacitet för koldioxidsnål drift, samt
därtill relaterad hänsyn till mänskliga rättigheter. Dessa bedömningar ligger sedan till grund för
planeringsprocessen för att se till att den fossila utfasningen genomförs på ett socialt ansvars-
fullt sätt och att utfallet av omställningsarbetet blir rättvist och inkluderande för alla berörda
intressenter.
Det krävs inga fristående CapEx/OpEx-planer för åtgärdsplanerna och implementeringsarbetet,
utan de är integrerade i AAK:s årsbudget för hållbarhetsfrågor. Respektive funktion ansvarar för,
godkänner och övervakar budgetarna.
Öppen kommunikation
Vi verkar för öppna kommunikationskanaler, däribland funktioner för feedback och medarbetar-
enkäter som hjälper oss att identifiera problem och styra förbättringsarbetet. Ett exempel är
engagemansenkäten som genomförs vartannat år. Poängen för personalengagemang mäter hur
effektivt vårt engagemang med de anställda är.
Alla incidenter utreds i enlighet med interna protokoll och AAK Group Code of Conduct. Vid
behov erbjuder vi stöd till berörda anställda i form av stöttning från HR-avdelningen, hälso- och
sjukvårdstjänster eller klagomålsmekanismer. För de som vill framföra problem anonymt finns
tydliga kanaler och klagomålsrutiner. Genom särskilda protokoll hanteras uppföljning av åtgärder,
lösningar och ansvarsskyldighet.
Årsredovisning 2025
94
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften 91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
===== SIDA 95 =====
[S15, del 2 av 2]
Mål och mätetal
AAK:s nuvarande personalrelaterade mål rör engagemang, mångfald och inkludering samt hälso-
och säkerhetsfrågor, och fortsätter vara en riktlinje för vår globala agenda.
Intressenter, inklusive resursgrupper för medarbetare och HR-ledningen deltar i arbetet med
att fastställa målen. AAK:s personalrelaterade mål definieras och granskas på koncernnivå av
Global HR Leadership Team (GHRLT), där alla regioner och globala processägare finns represen-
terade. Denna struktur säkerställer att alla intressenters perspektiv inkluderas när vi fastställer
eller justerar globala personalrelaterade mål för exempelvis mångfald, inkludering och engage-
mang. GHRLT använder insikter från enkäter, medarbetarnätverk och regionala HR-avdelningar när
globala mål för personalen sätts upp och revideras. Inom ramen för detta forum utvecklas och
justeras framtida mål så att de är väl förankrade i alla regioner och representativa för företaget
som helhet.
Framsteg mot personalrelaterade mål bevakas genom regelbundna granskningar inom Group
HR Leadership Team (GHRLT), där regionala HR-chefer och globala processägare finns represente-
rade. Granskningen omfattar feedback från anställda och övriga intressenter samt bedömningar av
bästa branschpraxis.
AAK uppmuntrar sina anställda att ta vara på tillfällen att lära och förbättra genom strukture-
rad feedback och processer för löpande översyn. Resultaten från Great Place to Work-enkäten och
Inclusion Index-enkäten analyseras och diskuteras med lokala HR-team och chefer, som utvecklar
och följer upp åtgärdsplaner som respons på personalens feedback. Insikter och nya kunskaper
från lokala åtgärder granskas sedan av Global HR Leadership Team (GHRLT), som tar det i beak-
tande i sitt arbete med att förbättra företagets globala HR-processer och prioriteringar.
Mångfald och balans mellan arbete och privatliv
• Balans mellan arbete och privatliv ska uppnå 80 procent till 2030
(2023: 69 procent, 2025: 71 procent)
• Inclusion Index ska uppnå 90 procent till 2030
(2023: 87 procent, 2025: 86 procent)
Engagemang
• Trust Index i Great Place to Work ska uppnå 80 procent till 2030
(2023: 77 procent, 2025: 74 procent)
Great Place to Work (GPTW) Mål 2025, % 2023, %
Inclusion Index 90% till 2030 86 87
Trust Index 80% till 2030 74 77
Balans mellan arbete och privatliv 80% till 2030 71 69
Svarsfrekvens 91 87
Inclusion Index sjönk något under 2025, från 87 procent 2023 till 86 procent, samtidigt som Trust
Index sjönk från 77 till 74 procent för motsvarande period. Förändringen kan delvis hänföras till
AAK:s pågående arbete för en bättre företagskultur, som aktivt uppmuntrar de anställda att träda
fram och ge mer öppen och kritisk feedback. Det resulterar i en mer transparent men också mer
kritisk bedömning av arbetsmiljön. Implementeringen av koncernens optimeringsprogram ”Fit to
Win”, som innebar att personalstyrkan minskades under 2025, har också haft en tillfällig negativ
inverkan på medarbetarnas engagemang.
Indexet för balans mellan arbete och privatliv ökade från 69 procent 2023 till 71 procent 2025.
Det visar på en positiv utveckling trots de organisatoriska förändringarna som skedde under perio-
den. Ökningen avspeglar vårt arbete att stödja en hållbar arbetsmiljö, inklusive ett starkare fokus
på en balanserad arbetsbelastning, flexibilitet och välmående inom organisationen.
På det stora hela visar dessa indikatorer på varierande resultat, men det är förväntat under en
period av omställningar. Resultaten används av HR-ledningen både på koncernnivå och på regional
nivå för att avgöra vilka åtgärder som ska prioriteras och för att stödja stegen mot målen för 2030.
Metodik
Inclusion Index, balans mellan arbete och privatliv samt Trust Index baseras på en enkät som
genomförs vartannat år.
Årsredovisning 2025
95
Inledning
Ett större perspektiv
Vår strategi
Vår verksamhet
Risker och riskhantering
Finansiella och
hållbarhetsrelaterade
upplysningar
Förvaltningsberättelse
Hållbarhetsrapport
Introduktion ____________ 50
ESRS 2 Allmänna
upplysningar _____________51
E1 Klimatförändringar _____67
E4 Biologisk mångfald
och ekosystem __________ 84
S1 Den egna arbetskraften 91
S2 Arbetstagare
i värdekedjan____________ 99
S3 Berörda samhällen ____104
G1 Ansvarsfullt
företagande _____________107
Bilagor _________________ 109
Bolagsstyrningsrapport
Finansiella rapporter och noter
Rapporter från revisor
Övrig information
===== SIDA 96 =====