FULLTEXT DEL 3 AV 4
Årsredovisning 2025
S16, del 1 av 2, S17, S19 del 1 av 2 AAK:s egna arbetskraft Kön Antal anställda 2025 (faktiskt antal) Antal anställda 2024 (faktiskt antal) Män 3.148 3.361 Kvinnor 1.001 1.070 Övriga 0 0 Ej rapporterat 0 0 Summa anställda 4.149 4.431 1 Statusvärde 2025-12-31 Personalomsättning 2025 2024 Anställda som lämnat företaget under rapportperioden, faktiskt antal 514 512 Personalomsättning i procent 12,3 12,2 Land Antal anställda 2025 (faktiskt antal)1 Antal anställda 2025 % Antal anställda 2024 (faktiskt antal) Indien2) 531 12,79 551 Mexiko2) 436 10,50 443 Sverige2) 690 16,65 661 Storbritannien2) 620 14,96 614 Övr.3) 1.872 45,12 2.162 Summa anställda 4.149 100 4.431 1 Statusvärde 2025-12-31 2 SE; IN; MX, UK = ungefär 2/3 av de anställda 3) Övr. = Övriga världen 2025 2024 Högsta ledningen Antal anställda1 Procent Antal anställda Procent Kvinnor 14 23,7 27 33,8 Män 45 76,3 53 66,3 1 Statusvärde 2025-12-31 Anställda, efter ålder Data sammanställs från interna verktyg för omvärldsanalys. 2025 2024 Anställda uppdelat efter ålder2 Antal anställda1 Procent Antal anställda Procent Anställda < 30 års ålder 552 13,3 620 14,0 Anställda i åldern 30–50 år 2.455 59,2 2.586 58,4 Anställda > 50 års ålder 1.142 27,5 1.225 27,6 1 Statusvärde 2025-12-31 2 Tabell justerad efter IVSI för att jämka formatet för båda tabeller Personaldata sammanställs från AAK:s interna business intelligence system och visar det totala antalet anställda i slutet av rapporteringsperioden. Informationen delas upp efter anställnings- form (tillsvidare eller visstid) och efter kön. Visstidsanställda definieras som individer på AAK:s lönelista med ett fast slutdatum för anställningen. Informationen hämtas från interna HR-system, valideras årligen och stäms av som en del av processen för bokslutet. I CSRD-upplysningarna används antalet enskilda individer som är anställda, och visar det totala antalet anställda i slutet av rapporteringsperioden. Metoden säker- ställer transparens när det gäller antalet individer som berörs av våra personalrelaterade policyer och upplysningar. Det är ett underlag för jämförbarhet mellan olika år, funktioner och regioner. Information om antalet heltidsekvivalenter (FTE) som används i de finansiella rapporterna finns i not 7 i de finansiella rapporterna. Siffrorna för FTE beräknas som ett genomsnitt under hela rapporteringsperioden och utesluter medarbetare med långvarig frånvaro. Icke-anställda 2025 hade AAK 281 icke-anställda i personalstyrkan. Icke-anställda är konsultarbetare som fungerar som stöd för olika affärsenheter i projekt och daglig verksamhet. De räknas som ett genomsnitt från månatliga regionala rapporter. Mångfald Högsta ledningen Högsta ledningen definieras som AAK Global Leadership Community. Årsredovisning 2025 96 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften 91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 97 ===== S16, del 2 av 2, S19 del 2 av 2 23,7% 24,1% 33,8% 23,7% 76,3% 75,9% 66,3% 76,3 Högsta ledningen Könsfördelning % Antal anställda efter anställningsform och kön, 2025 Tillsvidare/visstid, anställda per region, 2025Total arbetskraft Könsfördelning % 2025 2025 2024 2024 Kvinnor Kvinnor Män Män Kvinnor Män 3.500 3.000 2.500 2.000 1.500 1.000 500 0 Tillsvidareanställda Kvinnor Män 120 100 80 60 40 20 0 Visstidsanställda 967 34 114 3.034 Tillsvidare Visstid 2.000 1.500 1.000 500 0 Europa Nord- och Sydamerika AMEA Västafrika 68 0 0 1.798 1.203 794 206 80 Årsredovisning 2025 97 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften 91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 98 ===== [S114] Hälsa och säkerhet Alla anställda omfattas av AAK:s ledningssystem för hälsa och säkerhet i arbetet. • AAK arbetar för en företagskultur med nolltolerans mot olyckor, med stöd i ett långsiktigt mål att minska antalet registrerade arbetsrelaterade olyckor. • Historiskt har AAK använt Lost Time Injury Frequency Rate (LTIFR) som primär indikator, vilket mäter frekvensen av arbetsrelaterade olyckor med frånvaro per 200.000 arbetade timmar. • För att säkerställa att rapporteringen uppfyller ESRS-kraven kommer AAK gå över till att använda ESRS-definitionen av rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor (Recordable Work Related Accidents). Under övergångsperioden kommer AAK att fortsatt rapportera Lost Time Injuries och komplettera med bästa tillgängliga data för att uppskatta det totala antalet rapporteringspliktiga arbetsrelaterade olyckor enligt ESRS-definitionen. Medarbetares hälsa och säkerhet 2025 2024 Procentandelen individer i den egna arbetskraften som omfattas av företagets ledningssystem för hälsa och säkerhet 100% 100% Dödsfall på grund av arbetsrelaterade skador 1 0 Dödsfall på grund av arbetsrelaterad ohälsa 0 0 Totalt antal registrerade arbetsrelaterade olyckor 28 29 Rapporterat antal arbetstimmar 8.426.745 9.076.301 Frekvens registrerade arbetsrelaterade olyckor per 1.000.000 arbetstimmar 3,44 3,20 Förlorade arbetsdagar på grund av arbetsrelaterade skador och dödsfall orsakade av arbetsrelaterade olyckor samt arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall på grund av ohälsa 704 810 Skador som ger frånvaro1 18 19 Frekvens skador som leder till frånvaro2 2,14 2,09 1 Dödsfall ingår i skador som ger frånvaro 2 Beräknat per 1.000.000 arbetstimmar Andra arbetstagares hälsa och säkerhet 2025 2024 Dödsfall på grund av arbetsrelaterade skador 2 0 Redovisningsprinciper Siffrorna som används är tagna från anläggningsupplysningar 403-9. För varje registrerad arbets- relaterad olycka har 1 dags frånvaro antagits, eftersom inga tillgängliga data finns. Antalet fall av arbetsrelaterad ohälsa har angetts som 0 eftersom de inte är kända. [S115] Familjerelaterad ledighet 88 procent av de anställda har rätt till familjerelaterad ledighet. Av de anställda som har denna rättighet tog 9,4 procent av kvinnorna och 5,4 av männen ut familjerelaterad ledighet. Totalt sett tog 6,5 procent av den berättigade personalen ut familjerelaterad ledighet. 100-procentig rättighet kan inte uppnås på grund av variationer och begränsningar i de olika ländernas lokala regelverk. [S117] Incidenter och klagomål AAK samlar in data om arbetsrelaterat missnöje, incidenter och klagomål relaterade till sociala frågor och människorättsfrågor genom lokala klagomålsprocesser för personalfrågor och den globala visselblåsartjänsten. Fallen rapporteras och hanteras lokalt enligt AAK:s Code of Conduct och Human Rights Policy. Informationen sammanställs årligen och omfattar alla regioner där AAK har verksamhet. Trender och insikter granskas centralt för att säkerställa en konsekvent hantering och för att kunna identifiera återkommande teman och förbättringsområden. Totalt lämnades 16 klagomål in via de etablerade rapporteringskanalerna. Efter utredning klassificerades 5 fall som bekräftade händelser med trakasseri, inklusive diskriminering. 0 allvarliga incidenter rörande mänskliga rättigheter inträffade under 2025. Därmed finns inga fall av bristande respekt för FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet eller OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Inga klagomål har lämnats in till någon av de nationella kontaktpunkterna för OECD:s riktlinjer för multinationella företag under rapporteringsperioden. Inga utbetalningar för böter, påföljder eller kompensation gjordes. [S116] Ersättning Företaget har bedömt upplysningskraven för arvodering enligt ESRS S1-16, inklusive löneskillnader mellan könen och upplysningar om lönekvot. I det här skedet håller företaget på att ta fram åtgär- der som ska säkerställa efterlevnad av EU:s direktiv om lönetransparens, däribland uppdateringar av jobbarkitekturen och lönefilosofin. Företaget avser att efterlevnaden av direktivet ska överens- stämma med upplysningskraven i ESRS S1-16 när arbetet är klart. Årsredovisning 2025 98 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften 91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 99 ===== S2 Arbetstagare i värdekedjan Inverkningar, risker och möjligheter AAK:s riskbedömning har under 2025 granskats av en extern part och omfattar klimatrisker och sociala risker för alla länder och råvaruprodukter. Processen att identifiera risker och möjlig- heter innefattar granskning av intern och extern dokumentation samt workshoppar, enkäter och intervjuer med huvudintressenter, inklusive såväl interna som externa ämnesexperter. Information hämtas även från klagomål som är direkt kopplade till intressenter i värdekedjan, konsulter och branschnätverk med expertkunskaper om frågor som rör arbetstagare i värdekedjan. Baserat på AAK:s globala bedömning av inköpskedjan är de mest allvarliga och prioriterade människorättsfrågorna kopplade till kokosnöt, shea och palmolja. Mexico, Indien, Indonesien, Filippinerna och Västafrika har identifierats som prioriterade regioner, där brister i styrning och efterlevnad är vanliga. Potentiella väsentliga negativa inverkningar innefattar osäkra anställ- ningar, skäliga löner och jämlikhet samt barnarbete och tvångsarbete inom leverantörskedjan för jordbruk. Inom hela leveranskedjan finns en potentiell risk för negativa inverkningar vad gäller hälsa och säkerhet, inklusive den fysiska ansträngningen vid skörd och risken för att utsättas för irriterande medel som kan orsaka skador och hälsoproblem. De potentiella inverkningarna av låga löner och osäkra anställningar är fortfarande viktiga frågor i värdekedjan. Detta är också kopplat till den potentiella risken för tvångsarbete och barnarbete samt människohandel för exploate- ring av arbetskraft, med fokus på tillfälliga arbetstagare och migranter. Småskaliga jordbruk har en särskilt hög potentiell risk för barnarbete på grund av fattigdom. AAK:s program för att stärka kvinnor och småskaliga jordbruk i leverantörskedjan ger en möjlig positiv effekt. För mer information om IRO:er, se avsnittet Strategi och policyer i detta kapitel. Kapitlet beskriver hur vi identifierar och hanterar inverkningar, risker och möjligheter som påverkar arbetstagarna i värdekedjan, med extra fokus på leveranskedjor inom jordbruket och i regioner med hög risk. Här beskrivs även hur vi arbetar med due diligence för mänskliga rättigheter, vilka förväntningar vi har på leverantörer och hur vi samarbetar för att främja en rättvis, säker och anständig arbetsmiljö i överensstämmelse med ESRS S2. Årsredovisning 2025 99 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan ___________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 100 ===== [S25, del 1] [S21, S22, S23] Ambitioner AAK:s åtaganden gentemot arbetstagare i värdekedjan handlar om att respekt för mänskliga rättigheter är en självklar aspekt i kontakten med våra leverantörer, samt att stärka och förbättra försörjningen för kvinnor och småskaliga jordbruk. Läs mer om våra mål i avsnittet Mål och mätetal i detta kapitel. Strategi och policyer AAK:s hållbarhetsstrategi bygger på resultaten från den vår dubbla väsentlighetsanalys (DMA) och avspeglar de väsentliga inverkningar, risker och möjligheter som identifierats. Risker som har identifierats som är kopplade till barnarbete, tvångsarbete, andra arbetsrättsfrågor och arbetsförhållanden inom våra leverantörskedjor har påverkat strategiska beslut, som att bygga in förväntningar om respekt för mänskliga rättigheter i kraven på leverantörerna, i avtalsvillkor och i klagomålsrutiner. Dessa inverkningar har även lett till en anpassning av strategierna som att dra nytta av långvariga relationer med leverantörer, riktade insatser gentemot leverantörer, kapacitetsbyggande i högriskregioner samt medverkan i branschsamarbeten för att hantera systemiska risker som ligger utanför AAK:s närmaste leverantörskedja. Våra åtaganden för arbetstagarna i värdekedjan ingår i våra policyer och rutiner. Policyerna innefattar Human Rights Policy samt vår Group Code of Conduct, Group Code of Conduct for Responsible Sourcing of Oils, Fats and Seeds och Group Code of Conduct for Suppliers of Non-Oil Goods and Services. Dessa policyer tar uttryckligen upp frågor om människohandel, tvångsarbete och obligatoriskt arbete samt barnarbete. Alla policyer finns tillgängliga på AAK:s webbplats. Alla direkta och indirekta leverantörer måste följa tillämpliga lagar, förordningar och internationellt erkända mänskliga rättigheter som är skyddade genom det internationella regelverket för mänskliga rättigheter samt Internationella arbetsorganisationen ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Rättigheterna innefattar respekt för alla arbetstagares rättigheter, etiska rekryteringsprocesser, frihet från diskriminering, frihet från våld och trakasserier, föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar, lagstadgade minimilöner, rättvisa arbetstider, rätten till en säker och hälsosam arbetsmiljö samt förbud mot tvångsarbete och barnarbete. AAK utvärderar alla klagomål och vidtar åtgärder för att stoppa, motverka eller minska risken för faktiska eller potentiella negativa inverkningar på mänskliga rättigheter och tillhandahåller eller bistår med tillämpliga lösningar. AAK använder FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter som underlag. Due diligence med avseende på mänskliga rättigheter ingår i alla delar av engagemanget med vår leveranskedja. Mer information finns i ”Engagemang och due diligence för leverantörer” under ”Åtgärder och resurser” i detta kapitel. Vi arbetar direkt med våra nivå 1-leverantörer av oljor, fetter och frön och samarbetar med branschföreningar, kollegor och icke-statliga organisationer även utanför vår egen leverantörskedja för att hantera frågorna på branschnivå. AAK bedriver ett nära samarbete med våra leverantörer för att vidareutveckla god praxis som har en positiv effekt på arbetstagare i värdekedjan. Workshops genomförs varje år på flera platser i vår leveranskedja med flera olika intressenter, inklusive leverantörer uppströms, civila samhällsorganisationer (CSO) och lokala myndigheter. Syftet är att öka medvetenheten om AAK:s åtaganden hos alla inblandade. Vi har tagit fram en rutin för klagomålshantering för att hantera missnöje och kräver av leverantörerna att de upprättar en fungerande mekanism för klagomål som följer FN:s riktlinjer. AAK:s rutin är tillgänglig via webbplatsen och öppen för alla som vill lyfta problem. På vår webbplats finns även en visselblåsartjänst som tillhandahålls av en extern aktör och som garanterar anonymitet. Vi har sällan direktkontakt med arbetstagare i värdekedjan, men AAK använder kontakterna med nivå 1-leverantörer och branschexperter för att öka arbets- tagarnas medvetenhet om och tillit till klagomålsrutinen. För mer information om fall av bristande respekt för mänskliga rättigheter, se avsnittet Klagomåls‑ hantering i detta kapitel. Engagemang med arbetstagare i värdekedjan Vårt Sustainable Sourcing Team och Global Procurement Excellence Team har i samarbete med respektive chefer för Sourcing & Trading och Procurement ansvaret för att identifiera lämpliga och praktiska sätt att engagera sig i arbetstagarna i värdekedjan. Resultaten av detta ligger till grund för vår strategi. Det yttersta ansvaret för verksamheten ligger hos koncernledningen. Kapitlet Klimat innehåller mer information om ansvaret för implementering av policyer. Vi har satt upp mål och skapat en tidsbunden åtgärdsplan för implementeringen av våra policyer. Årsredovisning 2025 100 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan ___________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 101 ===== [S24] Åtgärder och resurser ProTerra, Roundtable for Responsible Soy, Rainforest Alliance och FairWild. Leverantörerna måste göra regelbundna granskningar för att få behålla dessa certifieringar. Utöver kravet på efterlevnad satsar AAK extra på att engagera leverantörer genom utbildningar och webbinarier. Det hjälper leverantörerna att förstå risker som rör mänskliga rättigheter och stärker deras rutiner för due diligence. Initiativen omfattar även leveranskedjans bredare arbets- kraft och ser till att arbetstagarna är medvetna om klagomålsmekanismer, etiska standarder och kanaler för rapportering. Genom att koppla samman Sedex-data med medarbetarengagemang skapar vi en återkopplingsprocess som främjar transparens och kontinuerliga förbättringar. Syftet med AAK:s arbete är att bygga upp en leverantörskedja där ansvarsfullt företagande inte bara är ett krav utan ett gemensamt åtagande för att skydda mänskliga rättigheter och verka för en rättvis, säker och inkluderande arbetsmiljö. Samarbeten inom branschen AAK samarbetar med branschorganisationer, kollegor och icke-statliga organisationer för att på branschnivå utveckla verktyg för att utvärdera, förhindra, minimera, följa upp, kommunicera och åtgärda risker som rör mänskliga rättigheter utanför vår direkta leverantörskedja. Dessa sam- arbeten syftar primärt till att bygga upp en gemensam förståelse för systemiska risker, utbyta god praxis och utforma och forma AAK:s egna strategier och förväntningar när det gäller mänsk- liga rättigheter i värdekedjan. Arbetssättet prioriterar kollektiva lösningar framför uppföljning av enskilda leverantörer eller arbetare. Ett exempel är Global Shea Alliance och ett konsortium bestående av AAK, branschkollegor och icke-statliga organisationer som Presbyterian Agriculture Services (PAS), Action pour la Promotion des Initiatives Locales (APIL) och Catholic Organization for Relief and Development Aid (Cordaid). De arbetar med orsakerna till barnarbete och för att genom kollektiva och kontextspecifika metoder minska risken att det förekommer i leverantörs- kedjan för shea. AAK är även en aktiv medlem i Palm Oil Collaboration Group (POCG) och i dess undergrupp Social Issue Working Group (SIWG). Där arbetar vi tillsammans med kollegor och intressenter med systemiska sociala risker och risker som rör mänskliga rättigheter i leverantörs- kedjan för palmolja. De insikter vi får genom branschsamarbeten används främst för att ta fram riktmärken, förstå risker och stödja strategiska anpassningar till internationella standarder inom både AAK och bland nivå 1-leverantörer. Engagemang för småjordbrukare AAK är medvetet om hur viktiga småjordbrukare är för att kunna skapa hållbara leverantörs- kedjor. Genom olika program hjälper vi bönder med småskaliga jordbruk att öka produktionen och förbättra sina livsvillkor. Vi har bland annat program för palmolja i Mexico, Malaysia och Indonesien som hjälper bönderna att kvalificera sig för certifieringar och öka produktiviteten samt få kunskap om företagsmetoder som kan öka deras inkomster. Vårt program för kokos i Filippinerna tillhanda- håller stöd för bönderna i arbetet med att återplantera och förvalta jordbruken, vilket förbättrar deras livsförhållanden och ökar resiliensen. Vårt Kolo Nafaso-program för shea i Västafrika skapar direkta handelsrelationer med kvinnor på landsbygden. Genom programmet får kvinnorna ett rättvist marknadspris för sina produkter och en garanterad försäljningskanal som ger dem en stadig inkomst. De får också tillgång till räntefria mikrolån under perioder med begränsade intäkter samt kompetensutveckling för att förbättra sina metoder för bearbetning av shea. Programmets fördelar får också genomslag i hela samhället, eftersom kvinnorna kan förbättra familjens mathållning och investera i barnens utbildning eller andra inkomstbringande aktiviteter. Genom programmet stöttas också lokala infrastrukturprojekt som skapar bättre levnadsvillkor för samhället i stort. Vi håller oss uppdaterade om antalet kvinnor och samhällen som vi har kontakt med via programmen. Siffran granskas årligen av Proforest i enlighet med AAK Kolo Nafaso Standard Operating Procedure. 2025 uppnådde vi FairWild-certifiering av alla våra Kolo Nafaso-program i Ghana. Engagemang och due diligence för leverantörer AAK:s arbete med due diligence för mänskliga rättigheter följer de sex stegen i OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande. Det innebär att ansvarsfullt företagande är integrerat i våra policyer och ledningssystem (steg 1) och att steg 2–6 tillämpas i hela vår leverantörs kedja, med fokus på risker relaterade till mänskliga rättigheter och våra leverantörers due diligence-rutiner. Alla AAK:s leverantörer måste skriva under tillämplig Code of Conduct. Riskminimeringen foku- serar huvudsakligen på att utnyttja vårt inflytande i befintliga affärsförbindelser som orsakar eller bidrar till negativ påverkan uppströms i leverantörsbasen. Vi strävar efter att öka leverantörernas och jordbrukarnas förståelse för den aktuella riskexponeringen samt att förbättra due diligence- rutinerna för att förebygga negativ påverkan i den gemensamma leverantörskedjan uppströms. Det viktigaste är att de ska underteckna relevant Code of Conduct och i nästa steg även till fullo implementera färdplanerna för riskminimering. För nivå 1-leverantörer av nyckelråvaror (palm, kokos, raps, soja och solros) använder vi Sedex-plattformen och ett självskattningsformulär. Målet för AAK är att 100 procent av nivå 1-leverantörerna och anläggningarna i den här kategorin ska använda Sedex och att de ska fylla i och uppdatera självskattningsformuläret årligen. Utöver Sedex självskattningsformulär förlitar vi oss på externa certifieringar som innefattar krav på respekt för mänskliga rättigheter. Några exempel är Roundtable for Sustainable Palm Oil, OECD:s riktlinjer för due diligence för ansvarsfullt företagande KOMMUNICERA hur påverkan hanteras FÖLJA UPP implementering och resultat UPPHÖRA MED, FÖREBYGGA ELLER MINIMERA negativ påverkan TILLHANDAHÅLLA ELLER SAMARBETA om åtgärder när så krävs IDENTIFIERA OCH BEDÖMA NEGATIV PÅVERKAN i verksamheten, leverantörskedjan och affärsrelationer INFÖRLIVA ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE i policyer och ledningssystem 1 4 5 2 3 6 Årsredovisning 2025 101 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan ___________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 102 ===== [S21, S22, S23] Ansvarsfulla arbetsmetoder I Indonesien och Malaysia arbetar AAK aktivt för att förändra arbetsmetoderna på marknivå inom leverantörskedjan för palmolja. Vår plats är i mitten av flödet, mellan producenterna uppströms och kunderna nedströms. Vi samarbetar med branschorganisationer och nivå 1-leverantörer för att påverka metoder och skapa systemiska förändringar. Vi har till exempel gått med i ett landskaps- projekt i Malaysias södra centrala skogsbälte (SCFS) tillsammans med Earthworm Foundation, där en av temafrågorna handlar om omställningsprogram för utsatta arbetstagare. AAK använder plattformar som Sedex för att öka transparensen och höja de etiska normerna, vilket vi sedan kopplar ihop med våra klagomålsmekanismer där arbetstagare kan rapportera problem och få stöd med åtgärder. Med ett sådant integrerat arbetssätt kan vi lättare identifiera risker, svara effektivt, och kontinuerligt förbättra arbetsförhållandena. Genom initiativen siktar AAK på att skapa leverantörskedjor som inte bara är hållbara utan även rättvisa, respekterar mänskliga rättigheter och stärker småskaliga jordbruk över hela världen. Klagomålshantering Vår rutin för klagomålshantering beskriver processen för att svara på faktiska eller potentiella negativa inverkningar för arbetstagare i värdekedjan och andra intressenter. Klagomålsutskottet går igenom fall och sammanställer och beslutar om åtgärder samt avstängningar. De övervakar framstegen för olika intressenter, inklusive den lokala klagomålsarbetsgruppen, icke-statliga organisationer, kunder och tjänsteleverantörer. Om den som är föremål för klagomålet inte sam- arbetar eller vidtar tillräckliga åtgärder för att lösa problemet kommer AAK som sista utväg att avbryta relationen. AAK kräver att nivå 1-leverantörer inrättar och bibehåller en klagomålsmekanism som följer UNGP-kriterierna för effektivitet. Det bedöms genom AAK:s scorecard för leverantörer och kapacitetsbyggande utbildningar. AAK fastställer och stöder korrigerande åtgärder i samråd med intressenterna. Vad som utgör en lämplig och effektiv åtgärd beror på det specifika klagomålet, bakgrunden, det lokala sammanhanget och de intressenter som är inblandade. För verifierade klagomål om överträdelser av mänskliga rättigheter fastställs åtgärderna enligt FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. AAK spårar leverantörers klagomålshantering genom klagomålssystemet på webbplatsen. Leverantörer som inte uppvisar positiva förändringar utesluts ur leveranskedjan. Vår klagomålsrutin omfattar även en process för att återfå leverantörsstatus. Framstegen i relation till leverantörerna och de inblandade intressenterna publiceras i klagomåls systemet för att säkerställa transparens. AAK siktar på att gradvis öka förståelsen för hur klagomålssystemet fungerar inom leverantörskedjan genom de erfarenheter och kunskaper som erhålls genom kontakterna med nivå 1-leverantörer och berörda intressenter. Åtgärdsplaner och aktiviteter för implementering har inte separata budgetar för kapital utgifter eller driftsutgifter. I stället ingår dessa i AAK:s årliga hållbarhetsbudget. Programcheferna är ansvariga för dessa budgetar, även för att godkänna och följa upp dem. Budgetanvändningen granskas två gånger om året under möten mellan programcheferna. Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan ___________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information 102Årsredovisning 2025 ===== SIDA 103 ===== [S25] Mål och mätetal För att försäkra sig om relevans och önskad effekt hämtar AAK:s system för målsättning in information från flera olika källor. Resultaten från vår DMA, människorättsgranskning (HRIA) och klagomålsdata analyseras systematiskt för att identifiera nyckelrisker och möjligheter. Insikterna används som vägledning i utvecklingen av målen både för miljömässiga och sociala prioriteringar inom våra leverantörskedjor. Att engagera arbetstagarna är en central del av processen. AAK befinner sig i mitten av leve- rantörskedjan, utan direktkontakt med arbetarna. Vi samarbetar därför med leverantörer och tjänsteleverantörer som Fair Labor Association (FLA) och icke-statliga organisationer, bransch- organisationer som RSPO och POGC samt andra intressenter när vi utvecklar och implementerar våra policyer. Kontakten med flera intressenter säkerställer att arbetstagarnas perspektiv beaktas och införlivas i våra åtaganden och fungerar som ett verktyg för direkt engagemang. Alla mål styrs av AAK:s Cross Functional Sustainability Team och rapporteras årligen, vilket skapar transparens och ansvarsskyldighet. Den strukturerade processen säkerställer att våra mål inte bara är ambitiösa utan även grundade i intressenternas behov och vidareutveckling. AAK arbetar för närvarande med en ”färdplan för anställda 2030” som kommer att sjösättas i början av 2026. För 2025 hade vi tre mål. Mål 1 Inköp: 100 procent av volymen av viktiga råvaror omfattas av due diligence avseende mänskliga rättigheter vid nivå 1. 2025 hade 87 procent av leverantörerna av viktiga råvaror börjat använda Sedex, och 83 procent av dessa råvaruvolymer täcktes av Sedex självutvärderingsformulär (SAQ). Jämfört med 2024 representerar det en ökning på 11 procent respektive 19 procent. Metodik Mätetalet visar hur många procent av leverantörerna som har fyllt i Sedex SAQ, baserat på volymer. Omfattningen är begränsad till leverantörer som överskrider ett definierat volym- tröskelvärde i sina leveranser, i regioner som bedöms ha en låg risk för överträdelser av mänskliga rättigheter. Mätetalet täcker palm, kokos, soja, raps, solros och shea. Mål 2 Inköp: 100 procent av leverantörerna av viktiga råvaror har undertecknat eller förbundit sig till Code of Conduct. 2025 hade 92 procent av leverantörerna av viktiga råvaror skrivit under eller åtagit sig att följa AAK Code of Conduct, vilket är en ökning på 21 procent jämfört med 2024. Metodik Det här värdet mäter procentandelen leverantörer, baserat på volymer, som har skrivit under eller förbundit sig till Code of Conduct for Suppliers. Den omfattar palm, kokos, soja, raps, solros och shea. Mål 3 Upphandling: 100 procent av leverantörerna med hög risk som levererar andra varor än oljor samt tjänsteleverantörerna har undertecknat eller förbundit sig till Code of Conduct. 2025 hade 81 procent av leverantörerna med hög risk som levererar andra varor än oljor samt tjänsteleverantörerna undertecknat eller förbundit sig till Code of Conduct. Detta är ett nytt mätetal för 2025. Vår nya Code of Conduct för leverantörer av andra varor än oljor godkändes i juni 2025 och publicerades i augusti samma år. Metodik Värdet mäter procentandelen högriskleverantörer som har skrivit under eller förbundit sig till relevant Code of Conduct för leverantörer, baserat på det totala antalet som har klassificerats som högriskleverantörer. Leverantörerna riskbedöms enligt kriterier relaterade till AAK:s återkom- mande utgifter, hur kritisk den levererade produkten eller tjänsten är samt vilka risker för korrup- tion och som rör mänskliga rättigheter som förknippas med landet där leverantören är verksam. Rapporterade incidenter Under perioden 2015 till 2025 var 9 procent av de rapporterade klagomålen kopplade till arbets- tagares rättigheter. Leverantörsengagemang och framstegen i varje enskilt fall registreras i AAK:s klagomålssystem, som finns på AAK:s webbplats. Årsredovisning 2025 103 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan ___________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 104 ===== S3 Berörda samhällen Inverkningar, risker och möjligheter Potentiella väsentliga negativa inverkningar uppstår genom den ständiga expansionen av jord- bruksproduktionen som svar på en växande efterfrågan på våra råvaror uppströms. Expansionen kan skapa ett hårt tryck på mark och naturresurser som traditionellt används, förvaltas och bebos av sårbara urfolk och lokalsamhällen (IPLC). Det kan leda till överträdelser av markrelaterade rättigheter, minska tillgången till traditionella livsuppehällen och störa kulturellt viktiga områden. AAK befinner sig i mitten av värdekedjan och stärker vårt åtagande att respektera rättig heterna för samhällen nära våra nivå 1-leverantörer för att främja en ansvarstagande, pålitlig och inklu- derande miljö i våra inköpsområden. Våra nivå 1-leverantörer stöder och för vidare åtagandet till leverantörer uppströms, speciellt för frågor som rör användningen av mark och naturresurser som traditionellt används, förvaltas och bebos av sårbara urfolk och lokalsamhällen. Avsnittet Strategi och policier i detta kapitel, samt kapitlet S2 Arbetstagare i värdekedjan innehåller mer information om IRO:er. I det här avsnittet förklarar vi hur våra inköp av råvaror uppströms kan påverka lokalsamhällen och urfolk, särskilt i regioner där mark och naturresurser är hårt belastade. Här förklaras våra väsentliga inverkningar, risker och möjligheter när det gäller markrelaterade rättigheter och lokalsamhällens levnadsvillkor samt hur vi samarbetar med leverantörer och andra intressenter för att respektera och stödja berörda samhällen i enlighet med ESRS S3. Årsredovisning 2025 104 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ___104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 105 ===== [S35, del 1 av 2] Ambitioner Vi har förbundit oss att respektera lokalsamhällenas och urfolkens markrelaterade rättigheter i hela värdekedjan uppströms. Vi vill arbeta förebyggande med leverantörer, småskaliga jord- bruk, kvinnogrupper och experter på civilrätt för att främja ansvarsfull markförvaltning, stärka styrningen av leveranskedjan och stödja en transparent och inkluderande beslutsprocess. Läs mer om våra mål i avsnittet Mål och mätetal i detta kapitel. [S31, S32, S33] Strategi och policyer Det här området omfattas av samma policyer och rutiner, även för klagomålshantering, som området S2 Arbetstagare i värdekedjan. Mer information finns i det aktuella kapitlet. Dessa policyer skyddar urfolkens och lokalsamhällenas rättigheter i linje med FN:s deklaration om urfolkens rättigheter – inklusive rätt till egendom, kultur, självbestämmande, en hälsosam miljö, icke-diskriminering samt meningsfullt deltagande i beslut som berör dem. AAK kräver att leverantörerna identifierar och respekterar urfolkens och lokalsamhällenas formella och traditio- nella rättigheter till mark, resurser och territorier som de traditionellt har ägt, bebott, använt eller förvaltat. Alla leverantörer vi köper från måste följa och respektera processer för fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke (FPIC) för alla nya områden och expansioner. Vi har regel- bunden kontakt med intressenter för att säkerställa en effektiv medverkan i FPIC-processerna. I leveranskedjan för råvaror använder vi satellitövervakning för att observera förändringar i mark användningen (mer information finns i kapitlet E4 Biologisk mångfald och ekosystem), även för mark som traditionellt tillhör lokalsamhällen och urfolk. AAK bidrar även till branschsam- arbeten, till exempel Palm Oil Collaboration Group (POCG) och dess undergrupp Social Issue Working Group (SIWG) för att fastställa och hantera mark- och arbetsrättsliga frågor inom leveranskedjan. Kontakten med leverantörer AAK:s policyer och koder finns tillgängliga på vår webbplats och kräver uttryckligen att leverantö- rerna respekterar de berörda samhällenas rättigheter, inklusive urfolk och lokalsamhällen. Dessa åtaganden förstärks genom webbinarier i ämnen som mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Vi har även enskilda workshoppar som är utformade för att hjälpa leverantörerna att införa våra policyer. Eftersom AAK befinner sig i mitten av leveranskedjan, utan lokala kontakter, har leverantörerna genom sin direkta närvaro i inköpsregionerna en avgörande roll i att skydda lokalsamhällenas rättigheter. AAK har ett nära samarbete med nivå 1-leverantörer för att säkerställa att dessa rättigheter respekteras. Vi är medvetna om deras inflytande över jordbrukssamhällen och kvinno- grupper i viktiga leveranskedjor, som de för palm, kokos och shea. I vår uppdaterade klagomåls- rutin beskrivs tydliga processer för kontakterna med arbetstagare och samhällen, vilket hjälper oss att upptäcka och hantera samhällsrelaterade problem i ett tidigt stadium. Kontakten med berörda samhällen Direktkontakten med de lokalsamhällen som påverkas av värdekedjan är begränsad, men vi har ett fortlöpande engagemang i de berörda samhällena genom flera olika intressenter och experter, vilket är centralt för vårt arbete. Det innefattar en dialog med lokala experter, icke- statliga organisationer, jordbrukare och kvinnogrupper liksom övervakning via satellitsystem samt klagomålsmekanismer för att upptäcka och hantera problem relaterade till lokalsamhällena. De insikter i lokala seder, traditioner och juridiska system som vi får via dessa kontakter ger oss värdefull information om samhällsrelaterade risker, som vägleder oss när det gäller att skapa hållbara inköpsstrategier, klagomålsrutiner och korrigerande åtgärder. Klagomål relaterade till lokalsamhällen följs upp och rapporteras, vilket visar att systemet fungerar och är pålitligt. Vi övervakar även leverantörernas arbete med att komma med korrigerande åtgärder när det uppstår klagomål, och alla fall registreras i vårt klagomålssystem. Detta arbete sker i enlighet med vår Code of Conduct och målen för verifierad avskognings frihet (VDF) fram till 2030 samt understryker vårt åtagande om ansvarsfulla inköp och inkluderande tillväxt. Vår bevakning av processer för klagomål och engagemang ger en stabil grund för kontinu- erliga förbättringar. Årsredovisning 2025 105 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ___104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 106 ===== [S34] Åtgärder och resurser AAK använder samma åtgärder och resurser för att hantera negativa inverkningar på S3 Berörda samhällen som för S2 Arbetstagare i värdekedjan. De är även kopplade till målen under E4 Biolo- gisk mångfald och ekosystem, till exempel målet för verifierad avskogningsfrihet. Mer information finns i respektive kapitel. De viktigaste aspekterna är due diligence med avseende på mänskliga rättigheter, branschsamarbeten och hantering av klagomål. Utöver systemet för klagomålshantering har AAK en visselblåsartjänst som drivs av en extern aktör som kan kontaktas via AAK:s webbplats. Berörda samhällen kan ta problem direkt genom AAK:s representanter med stöd från regionala arbetsgrupper för klagomålshantering. AAK övervakar åtgärdernas effektivitet genom en kombination av uppföljande kontakter med nivå 1-leverantörer och deras berörda samhällen, uppföljning av lösningar på klagomål och observation av förbättrade rutiner. Vi spårar leverantörernas klagomålsärenden och hur de utvecklas i klagomålssystemet på AAK:s webbsida. När så krävs bedriver AAK nära samarbeten med nivå 1-leverantörer, ger rekommendationer om hur problemen i lokalsamhällena ska hanteras och övervakar de tidsbundna implementeringsplanerna. Det inkluderar att föra samman de som framfört klagomålen, lokala icke-statliga organisationer, nivå 1-leverantörer och berörda lokal- samhällen, för att inleda en dialog och identifiera åtgärder för att lösa problemet. Leverantörer som inte uppvisar positiva förändringar trots engagemanget kommer att uteslutas ur leverantörs- kedjan. Vår klagomålsrutin innefattar även en process för att återfå leverantörsstatus. Mer infor- mation finns i kapitlen Ansvarsfullt företagande och Arbetstagare i värdekedjan. Åtgärdsplaner och aktiviteter för implementering har inte separata budgetar för kapital utgifter eller driftsutgifter. I stället ingår dessa i AAK:s årliga hållbarhetsbudget. Programcheferna är ansvariga för dessa budgetar, även för godkännande och löpande övervakning av dem. Budget- användningen granskas två gånger om året under möten mellan programcheferna. [S35, del 2 av 2] Mål och mätetal Samma verktyg används för att hantera potentiella negativa inverkningar både för S3 Berörda samhällen och S2 Arbetstagare i värdekedjan, och de mål som beskrivs i kapitlet S2 Arbetstagare i värdekedjan är relevanta även för detta kapitel. AAK:s hållbarhetsmål, inklusive målet för Code of Conduct, Sedex-målet och målet för verifierat avskogningsfri (VDF) palmolja samt målet för avskognings- och omvandlingsfri (DCF) soja styrs av vårt Cross Functional Sustainability Leadership Team för att säkerställa ansvarstagande och framsteg. VDF-målet är särskilt viktigt eftersom det tar itu med grundorsakerna till avskognings- problemet – däribland fattigdom och korruption – som direkt påverkar lokalsamhällen och urfolk. När dessa grundorsaker åtgärdas skyddar vi inte bara den biologiska mångfalden utan hjälper även till att förbättra livsvillkoren och öka den sociala stabiliteten i inköpsregionerna. Det finns en stark koppling mellan VDF och de samhällen som påverkas: avskogningen hotar ekosystem som är en del av kulturarvet och som lokalbefolkningen är beroende av för att få mat och rent vatten. VDF-målen stöder istället hållbar markanvändning, minskar social och ekonomisk sårbarhet och främjar en inkluderande tillväxt. Satsningarna stärks ytterligare av vår Code of Conduct och arbetet med Sedex, med tydlig etisk praxis och transparens i hela leveranskedjan. Tillsammans skapar målen en tydlig väg mot hållbarhet som kopplar samman miljöskydd med socialt ansvar och ekonomisk resiliens. Framsteg inom dessa områden följs upp och rapporteras regelbundet för att säkerställa att åtgärderna har en verklig och meningsfull effekt både på natur och människor. Rapporterade incidenter Det fortsatta arbetet med due diligence i leveranskedjan för råvaror gör att vi kan upptäcka incidenter genom satellitövervakning i nästintill realtid och genom klagomålsrapporter. Under perioden 2015 till 2025 var totalt 8 procent av klagomålen kopplade till markkonflikter. Engage- mangen i leverantörerna och framstegen i varje enskilt fall registreras i klagomålssystemet på AAK:s webbplats. Årsredovisning 2025 106 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ___104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 107 ===== [G1 ESRS 2 IRO1] [G11, G12] Ambitioner Vi vill bibehålla en hög standard och främja en företagskultur som uppmuntrar ett etiskt uppförande bland anställda, leverantörer, återförsäljare och distributörer. Strategi och policyer Vi bygger en företagskultur som främjar etiskt uppförande, god prestanda och välmående (för mer information se avsnittet Vår arbetskraft, där finns även mer information om förtroende- indexet som används som ett verktyg för att mäta företagskultur). Vår Code of Conduct gäller för alla anställda inom AAK, även tillfällig personal. Den är en vägledning för företagets affärs- metoder och ställer tydliga förväntningar på etiskt uppförande. Den uppdateras regelbundet, översätts till lokala språk och kommuniceras till alla anställda genom obligatoriska utbildningar. Viktiga uppdateringar granskas och godkänns av styrelsen, och koncernledningen har ansvaret för implementeringen. AAK har verksamheter i länder och områden med hög risk för korruption och mutor. De funk- tioner som bedöms vara mest sårbara är inköp, upphandling och försäljning. Som stöd för Code of Conduct finns därför även vår Anti-Bribery and Corruption Policy, Anti-Money Laundering Policy och Sanctions Policy. Med AAK Group Anti-bribery and Corruption Policy förbinder sig AAK till att följa alla tillämpliga lagar och förordningar om korruption, inklusive men inte begränsat till FN:s konvention mot korruption, US Foreign Corrupt Practices Act och UK Bribery Act (2010). Våra policyer fastställer våra globala standarder för bekämpning av korruption och ger mer infor- mation om de olika former korruption kan anta samt riktlinjer för etiskt uppförande. De gäller för alla anställda och tillfällig personal inom AAK, men är mest relevanta för riskutsatta funktioner. Vår Anti-bribery and Corruption Policy, Anti-Money Laundering Policy och Sanctions Policy gran- skas av Group Legal and Compliance och godkänns av styrelsen. Koncernledningen har ansvaret för att policyerna implementeras. Liknande Codes of Conduct ställer tydliga förväntningar på etiska affärsmetoder hos leveran- törer, återförsäljare och distributörer. För mer information se avsnitten om miljö. Misstänkta inci- denter av korruption, mutor eller liknande ska rapporteras genom den klagomålsmekanism som beskrivs i kapitlet ”Arbetstagare i värdekedjan”, eller genom den externa visselblåsartjänsten som finns på vår webbplats. Kanalerna är öppna både för anställda och intressenter. Klagomål hanteras av särskilt utsedda personer och under sekretess i enlighet med riktlinjerna för visselblåsning och rapporteras tillbaka till visselblåsaren. Alla visselblåsare skyddas av anonymitet och ett klagomål som framförs med goda avsikter kommer aldrig leda till sanktioner eller personliga olägenheter för visselblåsaren. Detta är i enlighet med EU:s direktiv 2019/1937. G1 Ansvarsfullt företagande Inverkningar, risker och möjligheter Positiva inverkningar kan härledas till en företagskultur som främjar etiska affärsmetoder och kontakten med våra leverantörer för att förbättra hållbarheten och främja god styrning. Potentiella negativa inverkningar kan inbegripa händelser med korruption och mutor i vår värdekedja eftersom vi är aktiva i högriskländer. Riskerna härrör från de skador som korruption och oetiska affärs- metoder kan orsaka på företagets anseende och som kan leda till finansiella konsekvenser. AAK arbetar aktivt för att motverka risker kopplade till korruption och mutor eftersom dessa problem kan minska tilliten till oss som företag och påverka våra affärsförbindelser. Vi har etablerat policyer och kontrollmekanismer för att minska dessa risker, men medger att vissa utmaningar återstår. Identifieringen av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter relaterade till affärsmetoder följer samma process som beskrivs i Allmänna upplysningar. Kapitlet beskriver vårt arbetssätt för ansvarsfullt företagande, inklusive hur vi förebygger och hanterar risker relaterade till korruption, mutor och andra oetiska metoder. Det sammanfattar våra väsentliga inverkningar, risker och möjligheter samt den styrning, de policyer, kontroller och utbildningar som stödjer etiskt agerande i hela verksamheten och värdekedjan, i linje med ESRS G1. Årsredovisning 2025 107 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande ____________ 107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 108 ===== [G11, G12] [G13, G14] AAK vill upprätta långsiktiga relationer med leverantörer och samtidigt bibehålla minst två olika leverantörer för varje råvara för att säkra volymer och minska risken för leveransavbrott. Leve- rantörerna måste skriva under den Code of Conduct som gäller dem och arbeta för att minimera sina negativa miljömässiga och sociala inverkningar. Prestanda och en vilja att driva på utveck- lingen inom dessa områden är viktiga faktorer när leverantörer väljs ut. Du hittar mer information i kapitlen om miljö samt i kapitlen Arbetstagare i värdekedjan och Berörda samhällen. Vi har förbundit oss till ett nära samarbete med våra partner både uppströms och nedströms för att säkerställa att vi inte orsakar eller bidrar till negativa inverkningar. För att ge ytterligare stöd till anställda och leverantörer i arbetet med att undvika incidenter med korruption och mutor har vi även vår Environmental Policy, Human Rights Policy, Group Code of Conduct for Suppliers of Non-Oil Goods and Services, samt AAK Group Code of Conduct for Responsible Sourcing of Oils, Fats and Seeds. AAK:s åtaganden när det gäller hållbara råvaru- inköp av växtbaserade oljor överensstämmer till fullo med NPDE-standarden, som står för Ingen avskogning, Ingen torv, Ingen exploatering. Åtgärder och resurser Alla funktioner inom AAK har en tilldelad budget för nästa års aktiviteter, verksamheter och åtgärdsplaner. Processen för den årliga budgetplaneringen anpassas till företagets strategier och åtaganden. Budgetanslag begärs och godkänns för genomförande av strategiska färdplaner och åtgärdsplaner, vilket säkerställer att resurserna riktas till prioriterade initiativ som uppfyller de strategiska målen. Korruption och mutor Alla verksamheter är föremål för riskbedömning, även samriskföretag. Därutöver har revisions- utskottet antagit ett schema för interna revisioner av investeringar, kundrelationer och avtal, reseräkningar, gåvor, löner och ersättningar samt avtal med leverantörer och kunder. När misstänkta incidenter utreds görs detta av personal som är åtskilda från de inblandade cheferna. Vår Head of Legal & Compliance och Internal Audit Manager rapporterar regelbundet slutsatserna från utredningar, granskningar och riskbedömningar till styrelsens revisionsutskott. Utbildningar är ytterligare ett verktyg i lådan för förebyggande åtgärder och består av kurser i bland annat förebyggande av korruption och mutor. Årliga utbildningar är obligatoriska för all kontorspersonal, även riskutsatta funktioner, och för alla medlemmar i koncernledningen. Styrelsens ledamöter genomgår också regelbundna utbildningar vid behov. AAK främjar efterlevnad och medvetenhet genom strukturerade årliga utbildningsprogram för alla anställda. AAK:s personalsystem hanterar tilldelningen av utbildningstillfällen baserat på personaldata. Ett specifikt fält anger att den anställda arbetar i kontorsmiljö. Baserat på arbets- beskrivningen och platsen tilldelar systemet automatiskt relevanta utbildningar och skickar en inbjudan via e-post till den anställda. Om utbildningen inte har genomförts vid slutdatumet skickas ett meddelande till chefen. Systemet kan även leverera rapporter om slutförandegrad, vilket främjar transparens och ansvarstagande. Utbildning i AAK:s Code of Conduct är integrerad i det årliga obligatoriska utbildnings- programmet som omfattar alla anställda. Utbildningen genomförs årligen och alla anställda Internationella åtaganden Vi har åtagit oss att ansluta till och följa nationella och internationella mål och initiativ som främjar universella miljöprinciper, såsom FN:s Global Compact, de globala hållbarhetsmålen och Science Based Targets initiative (SBTi). Vi uppfyller vårt åtagande att respektera mänskliga rättigheter genom att följa FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande. Åtagandet inkluderar alla internationellt erkända mänskliga rättig- heter som ingår i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter samt den internationella arbetsorganisationens ILO:s åtta grundläggande konventioner i deras deklaration om grund- läggande principer och rättigheter i arbetslivet. AAK har även förbundit sig att följa och verka för följande: • Principerna i FN:s globala överenskommelse inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruptionsbekämpning • OECD:s riktlinjer för multinationella företag • FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter (UNGP) • ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet • ILO:s kärnkonventioner • Storbritanniens Modern Slavery Act uppdateras om vilka förväntningar som ställs på dem. Samma regler tillämpas för meddelanden, påminnelser och rapportering. Baserat på en intern riskbedömning har AAK beslutat att alla anställda med kontorsjobb ska bjudas in till en årlig utbildning om bekämpning av mutor och korruption. Målet är att öka med- vetenheten om korruptionsbekämpning och förklara några av nyckeltermerna och hur de ska hanteras. Under utbildningen får deltagarna lära sig att känna igen olika former av korruption, hur de ska identifiera korruptionsrisker och hur de ska följa AAK:s principer för exempelvis gåvor, resor och donationer. Metoden gör de anställda mer informerade, värnar varumärket AAK och skyddar kollegorna. Slutförandegraden för båda utbildningarna övervakas genom AAK:s personalsystem. Rappor- terna granskas regelbundet och eventuella luckor aviseras för ledningen. Denna struktur säker- ställer att obligatoriska utbildningar verkligen genomförs och att AAK:s höga standarder för etiskt uppförande genomsyrar hela organisationen. Mål och mätetal AAK har två mål relaterade till bekämpning av korruption och mutor. Det första är noll fällande domar för överträdelser av korruptions- och mutbrottslagstiftning. Det här måttet omfattar fall då en juridisk person inom AAK har dömts i domstol för korruptions- eller mutbrott. Under 2025 förekom inga fällande domar om korruptions- och mutbrott. Det andra målet är att 100 procent av våra riskutsatta funktioner omfattas av utbildnings- program inom bekämpning av mutor och korruption. Riskutsatta funktioner är anställda vars uppgifter och ansvarsområden medför en ökad risk för mutor och korruption. Detta omfattar alla AAK:s kontorsanställda. För att hantera dessa risker har AAK infört ett obligatoriskt utbildnings- program som täcker vår Anti-Bribery and Corruption Policy. De anställda anses ha ”omfattats” när de får en inbjudan till utbildningsprogrammet. 2025 omfattades 100 procent av våra riskutsatta funktioner, vilket betyder att vi nådde målet. Som förklaras i stycket ovan följer AAK även upp slutförandegraden för dessa utbildningar. 2025 slutförde 94 procent utbildningsprogrammen inom bekämpning av korruption. Årsredovisning 2025 108 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande ____________ 107 Bilagor _________________ 109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 109 ===== Bilaga A Årsredovisning 2025 109 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information Mätosäkerhet Aktivitetsdata Uppskattning/antagande Tillämpning Scope 1 och 2, växthusgasutsläpp: Energiförbrukning Avser omvandlingsfaktorer mellan energienhet och icke-energienhet. Scope 1 och 2 Scope 3, växthusgasutsläpp: Volymer för inköpt material och inköps- data (inklusive utgiftsdata) Aktivitetsdata: Aggregerade materialkategorier, antagna ursprungsländer samt begränsad insyn i leverantörers transporter uppströms. Kategori 1 Scope 3, växthusgasutsläpp: Nedskrivning kapitalutgifter Periodisering av investeringar (samtliga relaterade utsläpp redovisas det år capex godkänns). Kategori 2 Scope 3, växthusgasutsläpp: Transportdata (sträcka och transport- sätt); energiförbrukningsdata Uppskattade transportavstånd och lastfaktorer. Kategori 4 och 9 Scope 3, växthusgasutsläpp: Resor och pendling Modellerade rese- och pendlingsmönster. Kategori 6 och 7 Scope 3, växthusgasutsläpp: Användning av leasingfordon Standardiserade antaganden för leasingfordon. Kategori 8 Scope 3, växthusgasutsläpp: Volymer för slutbehandling av uttjänta produkter Antagna fördelningar i fråga om slutbehandling. Kategori 12 Uppskattningar av värdekedjan Aktivitetsdata Uppskattning/antagande Tillämpning Scope 3, växthusgasutsläpp Kat 1: Inköpta varor och tjänster Aggregerade oljekvaliteter; antaganden om genomsnittligt ursprung vid avsaknad av data; förpacknings- material grupperat efter huvudsaklig materialtyp. Kategori 1 Scope 3, växthusgasutsläpp Kat 2: Kapitalvaror Årliga kapitalutgifter (CapEx) grupperade i huvudsakliga tillgångskategorier; ingen avskrivning över tillgångarnas livslängd. Kategori 2 Scope 3, växthusgasutsläpp Kat 3: Bränsle- och energirelaterade verksamheter Beräknade utifrån rapporterad förbrukning av bränsle och el i Scope 1 och 2, med tillämpning av utsläpps- faktorer (uppströms) på samma aktivitetsvolymer. Kategori 3 Scope 3, växthusgasutsläpp Kat 4 + 9: Transport i tidigare och senare led Avstånd uppskattade baserat på direkt ruttplanering mellan Tier 1-leverantörer och rapporterande; standardiserat antagande om lastfaktor (80 procents utnyttjandegrad); tomkörningar exkluderade; användning av interpolationer och föregående års uppskattningar vid avsaknad av primärdata. Kategori 4 och 9 Scope 3, växthusgasutsläpp Kat 5: Avfall genererat i verksamheter Avfallsmängder grupperade efter behandlingsmetod (återanvändning, deponi, återvinning). Kategori 5 Scope 3, växthusgasutsläpp Kat 6: Tjänsteresor Utgiftsbaserad uppskattning med hjälp av interna kostnadsuppföljningssystem, där utgifter fördelas på definierade resekategorier (flyg, tåg, övriga landtransporter, hotellövernattningar). Omfattningen är begränsad till resor bokade via företagets centrala bokningssystem. Kategori 6 Scope 3, växthusgasutsläpp Kat 7: Anställdas pendling Utsläpp modellerade utifrån totalt antal anställda per anläggning samt standardiserade antaganden för pendlingsavstånd, antal arbetsdagar, färdmedelsfördelning och andel distansarbete. Kategori 7 Scope 3, växthusgasutsläpp Kat 8: Tillgångar som leasas i tidigare led Utsläpp modellerade utifrån standardiserade antaganden om årlig körsträcka och genomsnittlig bränsleförbrukning per fordonstyp (bensin, diesel, hybrid). Kategori 8 Scope 3, växthusgasutsläpp Kat 12: Slutbehandling av sålda produkter Utsläpp vid slutbehandling modellerade utifrån ett standardiserat antagande om fördelning mellan behandlingsmetoder (återvinning, energiåtervinning, deponi) tillämpat enhetligt på samtliga marknader. Kategori 12 ===== SIDA 110 ===== Bilaga B Årsredovisning 2025 110 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information Förteckning över uppfyllda upplysningskrav och datapunkter som härrör från annan EUlagstiftning Standard Upplysnings krav Rubrik ESRSdatapunkter som härrör från annan EUlagstiftning Annan tillämplig EUlagstiftning ESRSdatapunkt som härrör från annan EUlagstiftning (ickeväsentlig) Sida referens ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 66 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 66 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d Referens i förordningen om hållbarhetsupp- lysningar (SFDR) 63–64 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e Referensvärdesförordningen 63–64 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behand- las av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 63–64 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 65 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Punkt 30 SFDR 65 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 66 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Förordningen om hållbarhetsupplysningar Tredje pelaren Referensvärdesförordningen Icke-väsentlig 51–54 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Icke-väsentlig 51–54 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Referens i förordningen om hållbarhets- upplysningar (SFDR) Icke-väsentlig 51–54 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Referensvärdesförordningen Icke-väsentlig 51–54 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 61 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 55–59 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma inverkningar, risker och möjligheter 60–61 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaringar 60–61 ===== SIDA 111 ===== Årsredovisning 2025 111 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information Standard Upplysnings krav Rubrik ESRSdatapunkter som härrör från annan EUlagstiftning Annan tillämplig EUlagstiftning ESRSdatapunkt som härrör från annan EUlagstiftning (ickeväsentlig) Sida referens E1 Klimatförändringar ESRS 2 GOV-3 Integrering av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 65 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 EU:s klimatlag 71 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g Tredje pelaren Referensvärdesförordningen 71 ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 55–59 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av processen för att identifiera och bedöma inverkningar, risker och möjligheter 60–61 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 71 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 72–73 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 Förordningen om hållbarhetsupplysningar Tredje pelaren Referensvärdesförordningen 70, 74 E1-5 Energiförbrukning och energimix Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 SFDR 75 Energiförbrukning och energimix punkt 37 SFDR 75 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 SFDR 75 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp punkt 44 Förordningen om hållbarhetsupplysningar Tredje pelaren Referensvärdesförordningen 76–78 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 Förordningen om hållbarhetsupplysningar Tredje pelaren Referensvärdesförordningen 76–78 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 EU:s klimatlag 78 E1-8 Intern koldioxidprissättning 78 ===== SIDA 112 ===== Standard Upplysnings krav Rubrik ESRSdatapunkter som härrör från annan EUlagstiftning Annan tillämplig EUlagstiftning ESRSdatapunkt som härrör från annan EUlagstiftning (ickeväsentlig) Sida referens E4 Biologisk mångfald ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell SFDR 55–59 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker, beroenden och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem 60–61 E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 86–87 E4-2 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b SFDR 87 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d SFDR 87 E4-3 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 87–88 E4-4 Mål och mätetal för biologisk mångfald och ekosystem 86, 88-90 E4-5 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem 88, 89 E4-6 Upplysningar om kvalitativ information om förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som uppstår till följd av påverkan på och beroenden av biologisk mångfald och ekosystem Icke-väsentlig N/A Standard Upplysnings krav Rubrik ESRSdatapunkter som härrör från annan EUlagstiftning Annan tillämplig EUlagstiftning ESRSdatapunkt som härrör från annan EUlagstiftning (ickeväsentlig) Sida referens S1 Den egna arbetskraften ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f SFDR 55–59 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g SFDR 55–59 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 SFDR 93 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 Referensvärdes- förordningen 93 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 SFDR 93 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 SFDR 93 S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar 93 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c SFDR 93 Årsredovisning 2025 112 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 113 ===== Standard Upplysnings krav Rubrik ESRSdatapunkter som härrör från annan EUlagstiftning Annan tillämplig EUlagstiftning ESRSdatapunkt som härrör från annan EUlagstiftning (ickeväsentlig) Sida referens S1 Den egna arbetskraften S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna när det gäller den egna arbetskraften och dessa åtgärders ändamålsenlighet 94 S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 92, 95 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 96-97 S1-7 Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft 96 S1-8 De kollektiva förhandlingarnas omfattning och social dialog Icke-väsentlig N/A S1-9 Mångfaldsindikatorer 96-97 S1-10 Alla anställda får skälig lön i nivå med gängse referenslöner Icke-väsentlig N/A S1-11 Alla anställda i den egna arbetskraften är skyddade mot inkomstbortfall på grund av sjukdom, då de omfattas av socialt skydd genom offentliga försäkringar eller förmåner som erbjuds Icke-väsentlig N/A S1-12 Andel personer med funktionsnedsättning bland företagets anställda i enlighet med rättsliga begränsningar för insamling av personuppgifter Icke-väsentlig N/A S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Icke-väsentlig N/A S1-14 Mått för arbetsmiljö Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och punkt 88 c Referens i förordningen om hållbarhetsupp- lysningar (SFDR) 98 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e SFDR 98 S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid 98 S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Referens i förordningen om hållbarhetsupp- lysningar (SFDR) 98 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b SFDR 98 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter Fall av diskriminering punkt 103 a SFDR 98 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a Referens i förordningen om hållbarhetsupp- lysningar (SFDR) 98 Årsredovisning 2025 113 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 114 ===== Standard Upplysnings krav Rubrik ESRSdatapunkter som härrör från annan EUlagstiftning Annan tillämplig EUlagstiftning ESRSdatapunkt som härrör från annan EUlagstiftning (ickeväsentlig) Sida referens S2 Arbetstagare i värdekedjan ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b SFDR 55–59 S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 SFDR 100, 102 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 SFDR 100, 102 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 Referens i förordningen om hållbarhetsupp- lysningar (SFDR) 100, 102 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 Referensvärdes- förordningen 100, 102 S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 100, 102 S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 100, 102 S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan, och sätt att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 SFDR 101 S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 100, 103 S3 Berörda samhällen ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 55–59 S3-1 Policyer för berörda samhällen Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 16 SFDR 105 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Referens i förordningen om hållbarhetsupp- lysningar (SFDR) 105 S3-2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående inverkningar 105 S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem 105 S3-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på berörda samhällen och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna när det gäller berörda samhällen och dessa åtgärders ändamålsenlighet Skydda mänskliga rättigheter punkt 36 SFDR 106 S3-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 105–106 Årsredovisning 2025 114 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 115 ===== Standard Upplysnings krav Rubrik ESRSdatapunkter som härrör från annan EUlagstiftning Annan tillämplig EUlagstiftning ESRSdatapunkt som härrör från annan EUlagstiftning (ickeväsentlig) Sida referens G1 Ansvarsfullt företagande ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 63–64 ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med frågor som rör ansvarsfullt företagande 60–61 G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur FN:s konvention mot korruption punkt 10 b SFDR 107–108 Skydd för visselblåsare punkt 10 d SFDR 107–108 G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 107–108 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 108 G1-4 Fall av korruption eller mutor Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a Referens i förordningen om hållbarhetsupplysningar (SFDR) 108 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b SFDR 108 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet Icke-väsentlig N/A G1-6 Betalningspraxis Icke-väsentlig N/A Årsredovisning 2025 115 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Introduktion ____________ 50 ESRS 2 Allmänna upplysningar _____________51 E1 Klimatförändringar _____67 E4 Biologisk mångfald och ekosystem __________ 84 S1 Den egna arbetskraften _91 S2 Arbetstagare i värdekedjan____________ 99 S3 Berörda samhällen ____104 G1 Ansvarsfullt företagande _____________107 Bilagor _________________109 Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 116 ===== Årsredovisning 2025 116 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport __ 116 Styrelse och revisor ______122 Koncernledning _________ 123 Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport 2025 Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”). Bolagsstyrningsrapporten har granskats av bolagets revisor i enlighet med lagstadgad granskning. En effektiv och tydlig bolagsstyrning bidrar till att säkerställa förtroendet för AAK:s intressegrupper och ökar även fokus på affär- snytta och aktieägarvärde i företaget. AAK:s styrelse och ledning strävar efter att genom stor öppenhet underlätta för den enskilde aktieägaren att följa företagets beslutsvägar samt att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter ligger. Bolagsstyrningen inom AAK baseras på tillämplig lagstiftning, Koden, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, god sed på aktiemarknaden samt olika interna riktlinjer. I de fall AAK har valt att avvika från Kodens regler redovisas en motivering under respektive avsnitt i denna bolagsstyrningsrapport. Allmänt AAK är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier handlas på NASDAQ OMX Stockholm inom segmentet Large Cap och sektorn Konsumentvaror. AAK har cirka 44.260 aktieägare. Verksamheten är global med en närvaro i fler än 100 länder. Tolv månaders genomsnittligt antal medarbetare uppgick per den 31 december 2025 till 4.073. Ansvaret för ledning och kontroll av AAK fördelas mellan aktieägarna vid årsstämma, styrelsen, dess valda utskott och VD, enligt svensk aktiebolagslag, andra lagar och förordningar, gällande regler för bolag som handlas på en reglerad marknadsplats, bolagsordningen och styrelsens interna styrinstrument. AAK:s målsättning är att vara det självklara förstahandsvalet för kunderna vad gäller växtbaserade oljelösningar och att skapa bästa möjliga värde för företagets olika intressegrupper – framför allt kunder, leverantörer, aktieägare och medarbetare. Samtidigt ska AAK uppträda som en god samhällsmedborgare som tar ett långsiktigt ansvar. Syftet med bolagsstyrningen är att definiera en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan ägare, styrelse, verkställande ledning och olika kontrollorgan. I linje med detta omfattar bolagsstyrningen, även kallad corporate governance, koncernens styr- och ledningssystem. Ägarstruktur Information om aktieägare och aktieinnehav finns på sidorna 11–12. Bolagsordning AAK:s gällande bolagsordning antogs på årsstämman den 7 maj 2021. Av bolagsord- ningen framgår att bolagets verksamhet är att direkt eller genom dotterbolag driva fabriks- och handelsrörelse, företrädesvis inom livsmedelsindustrin samt annan därmed sammanhängande verksamhet. I bolags- ordningen fastslås dessutom aktieägarnas rättigheter, antalet styrelseledamöter och revisorer, att årsstämman ska hållas årligen inom sex månader från räkenskapsårets utgång, hur kallelse till årsstämma ska ske och att bolagets styrelse ska ha sitt säte i Malmö. Bolagets räkenskapsår är kalen- derår. Årsstämma ska hållas i Malmö eller Karlshamn. Bolagsordningen innehåller inga begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en årsstämma. Bolagsordningen saknar vidare särskilda bestämmelser om tillsättande och entledi- gande av styrelseledamöter samt om ändring av bolagsordningen. För gällande bolags- ordning, se www.aak.com. Årsstämma Årsstämman i AAK är högsta beslutande organ och det forum genom vilket aktieägarna utövar sitt inflytande över företaget. Årsstämmans uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Årsstämman beslutar om ett antal centrala frågor såsom fastställande av resultat- och balansräkning, ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD, utdelning till aktieägare samt styrelsens sammansättning. Ytterligare information om årsstämmor samt fullständiga protokoll från tidigare årsstämmor och extra bolagsstämmor finns publicerade på www.aak.com. Årsstämma 2025 Vid årsstämman den 8 maj 2025 deltog aktieägare som representerade cirka 75 procent av aktiekapitalet och rösterna i bolaget. Patrik Andersson valdes till ordförande för stämman. Vid stämman fastställdes resultat- och balansräkning samt koncernresultat- och koncernbalans- räkning. Till ordinarie styrelseledamöter omvaldes Patrik Andersson, Märta Schörling Andreen, Nils-Johan Andersson, Fabienne Saadane-Oaks och Ian Roberts. Patrik Andersson valdes till styrelseordförande. Personalorganisationerna hade utsett Lena Nilsson (PTK-L) och David Alfredsson (IF Metall) till ordinarie arbetstagarrepresen- tanter och Mikael Myhre (IF Metall) samt Andreas Thoresson (PTK-L) till suppleanter. Årsstämman bemyndigade styrelsen att besluta i frågan om bolaget ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier. Valberedning På årsstämman ska beslut bland annat tas om val av styrelse. Valberedningens uppgift är att lägga fram förslag till årsstämman avseende val av ordförande och övriga styrelseledamöter samt av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och därtill hörande frågor. Valberedningen bedömer styrelsens sammansättning med beaktande av företagets verksamhet och utvecklingsfas samt övriga relevanta omständigheter. ===== SIDA 117 ===== Årsredovisning 2025 117 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport __ 116 Styrelse och revisor ______122 Koncernledning _________ 123 Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information Valberedning inför årsstämman 2026 Vid årsstämman 2025 utsågs Märta Schörling Andreen (Melker Schörling AB), Elisabet Jamal Bergström (SEB Investment Management), Daniel Kristiansson (Alecta) och Björn Henriksson (Nordea Funds) till ledamöter av valberedningen inför årsstämman 2026. Carl Mattiasson har under året ersatt Björn Henriksson som representant för Nordea Funds. Märta Schörling Andreen utsågs till valberedningens ordförande. Valberedningens ledamöter representerar cirka 45 procent av rösterna i AAK. Beslutet innefattade även möjlighet att ändra sammansättningen av valberedningen vid en ägarförändring. Under året har valberedningen hållit fyra protokollförda sammanträden. Ordföranden har därvid redogjort för utvärderingsarbetet varvid valberedningen har diskuterat eventuella förändringar och nyrekryteringar. Valbered- ningen har kunnat nås brevledes för förslag från aktieägare. Ledamöterna i valberedningen har inte erhållit någon ersättning från AAK för sitt arbete. Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan sända brev adresserat till AAK AB (publ.), Valberedningen, Pulpetgatan 20, 215 37 Malmö. Styrelsen och dess arbete Styrelsens uppgifter regleras i aktiebolagslagen och i bolagsordningen. Styrelsearbetet styrs därutöver av den arbetsordning som styrelsen varje år själv har att anta. Styrelsens arbets- ordning reglerar även arbetsfördelning och ansvar mellan styrelsen, dess ordförande och VD samt innehåller rutiner för VD:s ekonomiska rapportering till styrelsen. Enligt den gällande arbetsordningen ska styrelsen sammanträda minst sex gånger per år, medräknat ett konsti- tuerande styrelsemöte direkt efter årsstämman. Bland styrelsens uppgifter ingår att fastställa strategier, affärsplaner, budget, delårsrapporter och bokslutskommunikéer för AAK. Vidare ska styrelsen övervaka VD:s arbete, tillsätta och avsätta VD samt besluta om betydande föränd- ringar i AAK:s organisation och verksamhet. Styrelsens viktigaste uppgifter är att fastställa de övergripande målen för bolagets verksamhet och besluta om bolagets strategi för att nå målen. Vidare ska styrelsen säker- ställa att bolaget har en väl fungerande verkställande ledning med väl anpassade ersättningsvillkor samt tillse att bolagets externa rapportering präglas av öppenhet och saklighet och ger en korrekt bild av bolagets utveckling, lönsamhet och finansiella ställning samt riskexponering. Styrelsen ska även övervaka den finansiella rapporteringen med instruktioner för VD och fastläggande av krav på innehållet i de finansiella rapporter som fortlöpande tillställs styrelsen, tillse att bolagets insiderpolicy och loggboksförfarande efterlevs enligt lag och Finansinspektionens riktlinjer. Vidare är det styrelsens uppgift att se till att det finns effektiva system för uppföljning, kontroll och styrning av bolagets verksamhet och ekono- miska ställning mot fastställda mål, följa upp och utvärdera bolagets utveckling och att uppmärksamma och stödja VD i arbetet att vidta erforderliga åtgärder, se till att det finns tillfredsställande kontroll av bolagets efter- levnad av lagar och andra regler som gäller för bolagets verksamhet. Det ligger även i ansvaret att se till att erfor- derliga etiska riktlinjer fastställs för bolagets uppträdande, samt till årsstämman föreslå eventuell utdelning, aktieåterköp, inlösen eller andra förslag som faller inom årsstämmans kompetens. Styrelsens ordförande ansvarar för utvär- deringen av styrelsens arbete. Under 2025 har ordföranden genomfört en utvärdering av styrelsen och intervjuat ledamöterna samt fört diskussioner inom styrelsen. Resultatet av arbetet har sedan presenterats och diskuterats i styrelsen och i valberedningen som underlag för bedömning av storleken på och sammansättningen av styrelsen. Utvärderingen har fokuserat på styrelsear- betet generellt samt på enskilda ledamöters, inklusive ordförande och VD:s, insatser. Styrelseutvärderingen har på ett tydligt sätt bidragit till en fortsatt utveckling av styrelsens och utskottens arbete. Styrelsens sammansättning Enligt bolagsordningen ska AAK:s styrelse bestå av lägst tre och högst tio ledamöter. Nuvarande styrelse består av fem stämmovalda ledamöter. De fackliga organi- sationerna har, enligt svensk lag, rätt till styrelserepresentation och har tillsatt två ordinarie ledamöter och två suppleanter. Patrik Andersson utsågs till styrelsens ordfö- rande. Styrelsen valde vid det konstituerande sammanträdet att utse ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott. Nils-Johan Andersson utsågs till ordförande för revisionsutskottet och till ledamöter utsågs Patrik Andersson och Märta Schörling Andreen. Patrik Andersson utsågs till ordförande för ersättningsutskottet och till ledamot utsågs Märta Schörling Andreen. Märta Schörling Andreen, styrelseledamot i Melker Schörling AB, och Nils-Johan Andersson, VD i Melker Schörling AB, kan inte anses oberoende i förhållande till AAK:s större minoritetsak- tieägare enligt Koden. Övriga tre ledamöter valda av stämman, Patrik Andersson, Fabienne Saadane-Oaks och Ian Roberts är oberoende både i förhållande till AAK, koncernledningen och bolagets större minoritetsaktieägare enligt Koden. Styrelsen uppfyller därmed kravet i Koden på att minst två av de styrelseledamöter som är oberoende av bolaget och koncernledningen även ska vara oberoende av bolagets större minoritetsaktieägare. Mikael Ekdahl, advokat och styrelseordförande i Melker Schörling AB, fungerar som styrelsens sekreterare. Tillämpning och resultatet av mångfaldspolicyn framgår av bolagets hemsida i valberedningens motiverade yttrande avseende förslag till styrelse i AAK AB. Arbetsordning Styrelsens arbetsordning med instruktioner för arbetsfördelning mellan styrelse och VD och för ekonomisk rapportering, uppdateras ===== SIDA 118 ===== Årsredovisning 2025 118 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport __ 116 Styrelse och revisor ______122 Koncernledning _________ 123 Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information och fastställs årligen. Vid styrelsens sammanträden avhandlas, förutom den ekonomiska rapporteringen och uppföljningen av den löpande affärsverksamheten och lönsamhetsutvecklingen, mål, strategier för affärsverksamheten, förvärv och väsentliga investeringar samt ärenden gällande kapital- strukturen. Affärsområdeschefer och andra ledande befattningshavare redogör löpande för affärsplaner och strategiska frågeställningar. Ersättnings- och revisionsfrågor bereds inom respektive utskott. Styrelsen konstituerar sig vid ett styrelsemöte som hålls direkt efter årsstämman. Vid detta möte fastställs även styrelsens arbetsordning jämte instruktion för VD samt utskottsinstruktioner och andra interna styrinstrument. Den nuvarande styrelsen höll sitt konstituerande möte den 8 maj 2025, vid vilket samtliga styrelseledamöter var närvarande. Styrelseordförande Vid årsstämman den 8 maj 2025 utnämndes Patrik Andersson till styrelseordförande, en befattning han hade haft sedan maj 2024, och fram till dess som tillförordnad sedan september 2023. Styrelseordförandens roll är att leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sitt uppdrag. Ordföranden följer verksamhetens utveckling i dialog med VD och ansvarar för att övriga ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att styrelsearbetet ska kunna utövas med upprätthållen kvalitet och i enlighet med aktie- bolagslagen och andra tillämpliga lagar och förordningar, bolagsordningen samt styrelsens arbetsordning. Ordföranden ansvarar för att styrelsen fortlöpande fördjupar sina kunskaper om bolaget, att det sker en utvärdering av styrelsens arbete samt att valberedningen får del av denna bedömning. Vidare är ordföranden även delaktig i utvärdering och utvecklingsfrågor avseende koncernens ledande befattningshavare. Styrelsearbetet 2025 Under året har styrelsen sammanträtt 14 gånger. Affärsområdeschefer har redogjort för affärsområdenas mål och affärsstrategier. Styrelsen har behandlat frågor relaterade till strategi, personal och organisation. Beslut har fattats avseende investeringar och förvärv. Andra områden som har avhandlats är koncernens arbete med råvaruförsörjning, riskhantering samt bolagets strategi för kapitalstruktur och upplåning. VD och koncernledning Group Functions Affärsområden Food Ingredients Chocolate & Confectionery Fats Technical Products & Feed Aktieägare Årsstämma ValberedningExtern revision Styrelse ErsättningsutskottRevisionsutskott BOLAGSSTYRNING ===== SIDA 119 ===== Årsredovisning 2025 119 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport __ 116 Styrelse och revisor ______122 Koncernledning _________ 123 Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information Närvaro vid styrelse och utskottsmöten under 2025 Styrelseledamot Styrelse Revisions utskott Ersättnings utskott Antal möten 14 6 3 Patrik Andersson 14 6 3 Märta Schörling Andreen 14 6 3 Nils-Johan Andersson 14 6 Ian Roberts 14 Fabienne Saadane-Oaks 14 David Alfredsson 14 Lena Nilsson 14 För upplysningar om styrelsens ledamöter, se sidan 122. Arvode till styrelsens ledamöter Enligt årsstämmans beslut uppgick det totala styrelsearvodet till 3.870.000 kr att fördelas mellan ledamöterna enligt följande: 1.200.000 kr till ordförande och 500.000 kr till var och en av övriga årsstämmovalda ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ordförande i revisionsutskottet har erhållit 260.000 kr och ledamöterna 130.000 kr vardera. Ordförande för ersättningsutskottet har erhållit 100.000 kr och ledamoten 50.000 kr. Styrelsens sekreterare, som inte är ledamot i styrelsen, har erhållit 600.000 kr i arvode under 2025. Arbetstagarrepresentanterna erhåller ej något arvode utöver ersättning för kostnader i samband med styrelsearbete. För övriga upplysningar om ersättningar till styrelsens ledamöter hänvisas till sidan 154. Utvärdering av VD Styrelsen utvärderar fortlöpande VD:s och koncernledningens arbete och kompetens. Detta behandlas minst en gång per år utan närvaro av representanter från koncernledningen. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Årsstämman 2025 beslutade om principerna för ersättning till ledande befattningshavare. Principerna för ersättning till AAK:s ledande befattningshavare är utformade för att säker- ställa att AAK ur ett internationellt perspektiv kan erbjuda en marknadsmässig och konkur- renskraftig kompensation för att attrahera och behålla kvalificerade medarbetare. Den totala ersättningen till ledande befattnings- havare ska bestå av fast grundlön, årlig rörlig lön, långsiktigt incitamentsprogram, pension, bilförmån samt avgångsvederlag. Den fasta lönen ska vara individuellt diffe- rentierad utifrån ansvar och prestation samt ska fastställas utifrån marknadsmässiga principer och revideras årligen. Utöver fast årslön ska de ledande befattningshavarna även kunna erhålla rörlig lön, vilken ska ha ett förutbestämt tak och baseras på utfallet i förhållande till årligen fastställda mål. Målen ska vara relaterade till företagets resultat, hur väl ESG-målen uppfylls och även kunna kopplas till individuella ansvarsområdet. Den årliga rörliga delen ska maximalt kunna uppgå till 200 procent av den fasta lönen. Utöver nämnda rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram vilka ska beslutas av årsstämman. Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 60 års ålder. Pensionsplaner för ledande befattningshavare ska i första hand vara förmånsbestämda. Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för VD vara tjugofyra månader och de övriga ledande befattningshavarna vara mellan sex till tolv månader, varvid rätt ska kunna finnas till avgångsvederlag med ett förut bestämt tak motsvarande tolv månadslöner. För egna uppsägningar ska normalt en uppsägningstid om sex månader gälla och inget avgångs- vederlag utgå. Dessa riktlinjer ska omfatta de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i koncernledningen. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut, samt för det fall ändringar görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl. Styrelsens utskott Inom styrelsen behandlas revisions- och ersättningsfrågor i utskott, vilka ska bereda uppkomna ärenden och förelägga styrelsen förslag till beslut. Utskottens arbetsuppgifter och arbetsordning fastläggs av styrelsen i skriftliga instruktioner som utgör en del av styrelsens arbetsordning. Ersättningsutskottet Enligt styrelsens arbetsordning ska ersätt- ningsfrågor till verkställande direktören och ledande befattningshavare beredas av ersätt- ningsutskottet. Ersättningsutskottet bereder och presenterar förslag till styrelsen avseende ersättningar till VD och andra ledande befatt- ningshavare. Slutligen har ersättningsutskottet till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till koncernledningen samt att följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Ledamöterna i ersättningsutskottet under 2025 var Patrik Andersson och Märta Schörling Andreen. Ersättningsutskottets rekommendationer till styrelsen innefattar principer för ersättning, förhållandet mellan fast och rörlig lön, pensions- och avgångsvederlagsvillkor samt övriga förmåner för ledningen. Ersättningar till koncernens verkställande direktör har beslutats av styrelsen baserat på ersättnings- utskottets rekommendationer. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med ersättningsutskottet. Mer information finns på sidan 153. Ersättningsutskottet har under 2025 sammanträtt vid tre tillfällen. De nuvarande riktlinjerna för ersättning till ledande befatt- ningshavare återfinns i not 8. Styrelsens förslag till nya riktlinjer kommer att föreläggas årsstämman 2026 för beslut. Revisionsutskottet Ledamöter i revisionsutskottet under 2025 var Nils-Johan Andersson (ordförande), Märta Schörling Andreen och Patrik Andersson. Utskottet har haft sex ordinarie möten under året, vid vilka bolagets externa revisorer och företrädare för koncernledningen deltog. Områden som revisionsutskottet har behandlat ===== SIDA 120 ===== Årsredovisning 2025 120 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport __ 116 Styrelse och revisor ______122 Koncernledning _________ 123 Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information har främst avsett planering, omfattning och uppföljning av årets revision. Andra frågor som har behandlats är riskhantering, integrering och systematisering av koncernens processer, IT, Sourcing & Trading, samordning av försäk- ringsfrågor, bolagsstyrning, internkontroll, redovisningsregler, utveckling av den globala ekonomifunktionen, finansverksamheten, skattefrågor samt andra frågor som styrelsen uppdragit åt revisionsutskottet att förbereda. Enligt Koden ska en majoritet av medlem- marna i Revisionskommittén vara oberoende i förhållande till koncernledningen och minst en medlem vara oberoende i förhållande till större ägare. Enligt 8 kap. 49 a § aktiebo- lagslagen (2005:551) ska minst en ledamot i revisionsutskottet ha redovisnings- eller revisionskompetens och bolaget uppfyller därmed Kodens krav. Externa revisorer AAK:s revisorer utses av årsstämman. Vid årsstämman 2025 valdes revisionsbolaget Ernest & Young AB som revisor till och med årsstämman 2026. Auktoriserade revisorn Joakim Falck utsågs till huvudansvarig revisor, och under året ändrades huvudansvarig revisor till Henrik Jonzén. Alla tjänster som avropas utöver lagstadgad revision prövas särskilt för att säkerställa att det inte föreligger någon konflikt utifrån oberoende eller jävsförhållande. Operativ ledning VD:s uppgift är att leda verksamheten i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvis- ningar. I samband med detta ska VD genom erforderliga kontrollsystem förvissa sig om att bolaget efterlever tillämpliga lagar och förordningar. VD är föredragande vid styrelse- mötena och ska tillse att styrelsen får ett så sakligt, utförligt och relevant informations- underlag som erfordras för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Dessutom har VD en kontinuerlig dialog med styrelsens ordförande och håller denne informerad om bolagets och koncernens utveckling och finansiella ställning. AAK:s koncernledning består av åtta personer från sex länder: VD, finansdirektör (CFO) som ansvarar för Redovisning och Intern Kontroll, Group controlling, Finan- siering, IR, Kommunikation och varumärke, M&A, IT, Strategi och Legal; President Commercial Development and Innovation, President Global Operations; chef för Global Sourcing & Trading samt tre regionans- variga, varav en även ansvarig för Global HR. Koncernledningen sammanträder varannan månad och avhandlar då koncernens finansiella utveckling, investeringar, synergi- och produktivitetsprojekt, förvärv, koncerngemensamma utvecklingsprojekt, ledarskaps- och kompetensförsörjning och andra strategiska frågor. Sammanträdena leds av VD, som fattar beslut i samråd med övriga medlemmar i koncernledningen. Koncernen har ett mindre antal medarbetare i koncernstaben, vilka ansvarar för koncern- övergripande aktiviteter som redovisning och intern kontroll, group controlling, finan- siering, IR, kommunikation och varumärke, HR, M&A, IT, strategi, juridiska frågor, skatt samt produktutveckling. VD och koncern- ledningen presenteras på sidan 123. För principer, ersättningar och andra arvoden till VD och koncernledning, se not 8. AAK:s affärsområden är Food Ingredients, Chocolate & Confectionery Fats och Technical Products & Feed. Respektive affärsområde/ region har ansvar för mål, strategier, produkt- utveckling och löpande affärsfrågor samt resultat, kassaflöde och balansräkning för sina respektive enheter. Affärsområdena är i sin tur organiserade i olika segment med ansvar för löpande affärsfrågor. Styrningen sker genom kvartalsvisa verksamhetsmöten, där AAK’s VD agerar ordförande och andra befattningshavare adjungeras efter behov. I samtliga länder där AAK har dotterbolag finns en juridiskt ansvarig landschef. I landschefens uppgifter ingår bland annat att representera AAK gentemot landets myndigheter, samordna och organisera verksamheten på platsen, driva koncerngemensamma processer/projekt samt att säkerställa att koncerngemensamma riktlinjer, lokala regler och lagar efterlevs. För varje sådant land har en medlem i koncern- ledningen utsetts till att ha det övergripande ansvaret för verksamheten. Denne är överordnad landschefen och fungerar i de flesta fall som styrelseordförande i de lokala legala styrelserna. Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen och riskhante ringen avseende den finansiella rapporteringen Bolagets styrelse ansvarar för AAK:s interna kontroll vars övergripande syfte är att skydda ägarnas investering och bolagets tillgångar. Styrelsen ska i ett särskilt avsnitt i denna bolagsstyrnings- rapport lämna en beskrivning av hur den interna kontrollen och riskhanteringen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen är en process som involverar styrelse, koncernledning och personal. Processen har utformats för att utgöra en försäkran om tillförlitligheten i den externa rapporteringen. Enligt allmänt accepterade ramverk som etablerats för detta ändamål, beskrivs den interna kontrollen vanligen ur fem olika aspekter, vilka beskrivs nedan. Kontrollmiljön är basen för internstyrning och kontroll. Riskbedömning och riskhan- tering innebär att ledningen är medveten om och själv har bedömt och analyserat risker och hot i verksamheten. Kontrollaktiviteter är de åtgärder och rutiner som ledningen utformat för att förebygga uppkomsten av fel respektive upptäcka och åtgärda inträffade fel. För att enskilda arbetsuppgifter ska kunna utföras på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen i en organisation har tillgång till aktuell och relevant information. Den sista modulen i modellen avser uppföljning av den interna styrningen och kontrollens utformning och effektivitet. ===== SIDA 121 ===== Årsredovisning 2025 121 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport __ 116 Styrelse och revisor ______122 Koncernledning _________ 123 Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information Kontrollmiljö AAK:s organisation är utformad för att möjliggöra ett snabbt beslutsfattande. Operativa beslut fattas därför på affärs- områdes- eller dotterbolagsnivå, medan beslut om strategier, förvärv och övergri- pande finansiella frågor fattas av bolagets styrelse och koncernledning. Organisationen präglas av en tydlig ansvarsfördelning samt väl fungerande och inarbetade styr- och kontrollsystem, vilka omfattar samtliga enheter inom AAK. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av en övergripande kontrollmiljö där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar har dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument, till exempel i AAK:s Treasury policy samt manual för den finan- siella rapporteringen och i den attestordning som VD fastställer. AAK:s ekonomifunktion är integrerade genom ett gemensamt konsolideringssystem samt gemensam redovisningsinstruktion. Koncernens ekono- mifunktion har ett nära och väl fungerande samarbete med dotterbolagens controllers avseende bokslut och rapportering. Som en komplettering till den interna kontrollen utför, enligt en särskild plan, koncernens internrevisorer granskningar av AAK:s enheter på roterande basis vart tredje år. AAK:s internrevisionsfunktion ingår i koncernens centrala ekonomifunktion. Samtliga AAK:s dotterbolag rapporterar månadsvis. Rapporteringen utgör grunden för koncernens konsoliderade finansiella rapportering. Inom varje legal enhet finns en ansvarig controller som svarar för respektive affärsområdes ekonomiska styrning och för att de finansiella rapporterna är korrekta, kompletta och levereras i tid inför koncernrapporteringen. Riskbedömning och riskhantering AAK-koncernen är genom sin internatio- nella närvaro utsatt för ett antal olika risker. Riskhanteringen inom koncernen styrs av fastlagda policyer och rutiner, vilka årligen revideras av AAK:s styrelse. Risker relaterade till råvaror styrs av koncernens råvaruinköps- policy. Valuta-, ränte- och likviditetsrelaterade risker styrs främst av AAK:s Treasury policy. I koncernens kreditpolicy fastställs hante- ringen av kredit- och kontraktsrisker. En effektiv riskhantering förenar den operativa affärsutvecklingen med ägarnas och andra intressenters krav på kontroll och en långsiktigt god värdeutveckling. Riskhante- ringen syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Riskhanteringen omfattar följande riskområden: strategiska risker med avseende på marknad och bransch, kommersiella, operativa och finansiella risker, efterlevnad av externa och interna regelverk samt finansiell rapportering. Huvudkomponenterna i riskar- betet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För ytterligare information kring AAK:s riskhan- tering se not 3. Kontrollaktiviteter De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollaktiviteter. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. Hanteringen sker både genom manuella kontroller i form av till exempel avstämningar och inventeringar, automatiska kontroller genom IT-systemen samt genom generella kontroller i den underliggande IT-miljön. Detaljerade ekonomiska analyser av resultat samt uppföljning mot budget och prognoser kompletterar de verksamhetsspe- cifika kontrollerna och ger en övergripande bekräftelse på rapporteringens kvalitet. Information och kommunikation För att säkerställa fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, har koncernen riktlinjer för information och kommunikation som syftar till att relevant och väsentlig information ska utbytas inom verksamheten, såväl inom respektive enhet som till och från koncernens ledning och styrelse. Policyer, handböcker och arbetsbeskrivningar avseende den finansiella processen kommuniceras mellan ledning och personal och finns att tillgå elektroniskt och/eller i tryckt form. Styrelsen får via revisionsutskottet regelbunden återkoppling avseende den interna kontrollen. För att säkerställa att den externa informa- tionsgivningen blir korrekt och fullständig, har AAK en av styrelsen fastställd kommu- nikationspolicy vilken anger vad som ska kommuniceras, av vem och på vilket sätt. Uppföljning Effektiviteten i processen för riskbedömning och genomförandet av kontrollaktivite- terna följs upp kontinuerligt. Uppföljningen omfattar både formella och informella rutiner som används av de ansvariga på varje nivå. Rutinerna inbegriper uppföljning av resultat mot budget och planer, analyser och nyckeltal. Styrelsen erhåller månadsvis rapporter om koncernens finansiella ställning och utveckling. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets ekonomiska situation och ledningen analyserar månatligen den ekonomiska rapporteringen på detaljnivå. Revisionsutskottet följer vid sina samman- träden upp den ekonomiska redovisningen och får rapport från revisorerna avseende deras iakttagelser. Policydokument AAK har ett antal policyer för koncernens verksamhet och dess medarbetare. Bland dessa märks till exempel följande: Uppförandekod Koncernens uppförandekod har utarbetats i syfte att klarlägga koncernens grundläggande inställning i etiska frågor, såväl inom koncernen som externt mot kunder och leverantörer. Treasury policy Koncernens finansfunktion arbetar efter en av styrelsen antagen instruktion som ger ramar för hur koncernens verksamhet ska finansieras samt hur till exempel valuta- och ränterisker ska hanteras. Kommunikationspolicy Koncernens kommunikationspolicy är ett dokument som beskriver koncernens generella principer för informationsgivning. Miljöpolicy Koncernens miljöpolicy ger riktlinjer för miljö- arbetet inom koncernen. ===== SIDA 122 ===== Styrelse Patrik Andersson Styrelsens ordförande, ordförande i ersättnings- utskottet och ledamot i revisionsutskottet Invald år: 2019 (ordförande sedan 2023) Född: 1963 Nationalitet: Svensk Andra styrelseuppdrag: Ordförande i Midsona AB, Cary Group AB, Ecolean AB och Consilium Safety Group AB. Erfarenhet: VD och koncernchef i Loomis. VD i Orkla Foods Sverige, koncernchef och VD i Rieber & Son, VD i Wasabröd globalt inom Barilla Group och olika ledande befattningar i Unilever Group. Utbildning: MSc Business Administration and Economics – International Business Oberoende: Ja Innehav1⁾: 3.710 aktier Märta Schörling Andreen Styrelseledamot, ordförande i valberedningen, ledamot i revision- sutskottet och ledamot i ersättningsutskottet Invald år: 2013 Född: 1984 Nationalitet: Svensk Andra styrelseuppdrag: Viceordförande i Melker Schörling AB, styrelsesmedlem i Melker Schörling AB, HEXPOL AB, Hexagon AB and Absolten Group AB. Erfarenhet: Styrelseledamot i Melker Schörling AB, Hexpol AB, Hexagon AB och Absolent Group AB. Utbildning: MSc Business and Economics Oberoende: Nej. Beroende- ställning i förhållande till företagets större minoritetägare genom sitt uppdrag för Melker Schörling AB. Innehav1⁾: 79.524.412 aktier (genom Melker Schörling AB) NilsJohan Andersson Styrelseledamot och ordförande i revisionsutskottet Invald år: 2023 Född: 1962 Nationalitet: Svensk Andra styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Hexpol AB, Absolent Group AB och Greenbridge. Ledamot i investeringskommittén i Spira Invest. Erfarenhet: VD i Melker Schörling AB, CFO i MSX International, CFO i Bravida, CFO och chef för affärs- område Ventilation på Lindab samt olika finansbefattningar inom Boliden och Munksjö. Utbildning: MSc Economics and Business Administration. Oberoende: Oberoende i förhållande till företaget och dess ledning, men har anknytning till företagets större minoritetsägare genom sitt uppdrag för Melker Schörling AB. Innehav1⁾: 1.600 aktier Fabienne SaadaneOaks Styrelseledamot Invald år: 2023 Född: 1958 Nationalitet: Fransk Andra styrelseuppdrag: Icke verkställande styrelse- ledamot i Fermentalg och Fytexia Group och medlem av Comité Sully. Erfarenhet: VD i ABF Ingre- dients, en avdelning inom Associated British Foods. Dessförinnan har hon haft olika chefsbefattningar inom Dupont, Danisco, Rhodia, SKW/Degussa Group och Sanofi Bio-Industries. Utbildning: MSc Mechanical Engineering, ENSTA och MBA, ESSEC. Oberoende: Ja Innehav1⁾: Inget Ian Roberts Styrelseledamot Invald år: 2023 Född: 1970 Nationalitet: Brittisk Andra styrelseuppdrag: Ordförande i Restor, medgrundare och koncernchef i MassChallenge Switzerland, styrelseledamot i MassChallenge Global. Erfarenhet: CTO i Bühler, olika chefsbefattningar inom Nestlé. Utbildning: PhD Process Engineering, MSc Chemical Engineering och BEng Biochemical Engineering. Oberoende: Ja Innehav1⁾: 2.000 aktier David Alfredsson Arbetstagarrepresentant Invald år: 2022 Utsedd av: IF Metall Född: 1994 Nationalitet: Svensk Befattning: Huvudskyddsombud Erfarenhet: Olika fack- föreningsuppdrag i AAK, politiska uppdrag i Karlshamns kommun. Utbildning: Gymnasieskola Innehav1⁾: Inget 1⁾ Innehav per den 31 december 2025. Lena Nilsson Arbetstagarrepresentant Invald år: 2018 Utsedd av: PTK-L Född: 1960 Nationalitet: Svensk Befattning: Ordförande i lokal fackförening, Marknadskoordinator Erfarenhet: Huvud- skyddsombud, arbetsmiljöombud. Utbildning: Gymnasieskola Innehav1⁾: Inget Henrik Jonzén Auktoriserad revisor och partner sedan 2016 Bolagets revisor sedan: 2025 Född: 1977 Nationalitet: Svensk Styrelseledamöter utsedda av personalen Revisor – EY AB Årsredovisning 2025 122 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse _____ 45 Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport ___116 Styrelse och revisor _____122 Koncernledning _________ 123 Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information ===== SIDA 123 ===== Årsredovisning 2025 123 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse _____ 45 Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport ___116 Styrelse och revisor ______122 Koncernledning _________ 123 Finansiella rapporter och noter Rapporter från revisor Övrig information Koncernledning Johan Westman Koncernchef och VD Anställd: 2018 Född: 1973 Nationalitet: Svensk Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Absolent Group AB (publ.) och styrelseledamot i Thule Group AB (publ.) Utbildning: MSc Industrial Engineering and Management Innehav1⁾: 82.607 aktier och 250.000 teckningsoptioner (incitamentsprogram 2022/2027) Tomas Bergendahl Finansdirektör, Vice President AAK AB Anställd: 2021 Född: 1974 Nationalitet: Svensk Styrelseuppdrag: Styrelse- ledamot i Midsona AB (publ.) Utbildning: MSc Business Administration Innehav1⁾: 17.893 aktier och 375.000 teckningsoptioner (incitamentsprogram 2022/2027) Sten Estrup President AAK AMEA, Global People, Vice President AAK AB Anställd: 2020 Född: 1968 Nationalitet: Dansk Utbildning: MBA, MSc Dairy Science & Technology, EMCCC (Executive Master in Consulting and Coaching for Change), Diplom inom HRM Innehav1⁾: 9.675 aktier och 500.000 teckningsoptioner (incitamentsprogram 2022/2027) Susanne Jaspers President AAK Europe, Strategic Accounts, Vice President AAK AB Anställd: 2022 Född: 1973 Nationalitet: Tysk Utbildning: Diplom Betriebswirt (MBA), BSc International Business Administration Innehav1⁾: 8.460 aktier och 125.000 teckningsoptioner (incitamentsprogram 2022/2027) Octavio Díaz de León President AAK Americas, Vice President AAK AB Anställd: 2007 Född: 1967 Nationalitet: Mexikansk Utbildning: MBA, BSc Mechanical & Electrical Engineering Innehav1⁾: 255.146 aktier och 300.000 tecknings optioner (incitamentsprogram 2022/2027) Nese Tagma President, Global Sourcing & Trading and Sustainability, Vice President AAK AB Anställd: 2025 Född: 1971 Nationalitet: Holländsk Utbildning: BA in Business Administration Innehav1⁾: 410 aktier Marcel Mensink President Global Operations, Vice President AAK AB Anställd: 2025 Född: 1971 Nationalitet: Holländsk Utbildning: MBA, BSc. Food Technology Innehav1⁾: 3.930 aktier Niall Sands President Commercial Development and Innovation, Vice President AAK AB Anställd: 2018 Född: 1979 Nationalitet: Irländsk Utbildning: MSc Operations Management, BSc Computer Studies Innehav1⁾: 5.638 aktier 1⁾ Innehav per den 31 december 2025. ===== SIDA 124 ===== Årsredovisning 2025 124 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Resultaträkning för koncernen Mkr Not jan–dec 2025 jan–dec 2024 Nettoomsättning 26 46.021 45.052 Övriga rörelseintäkter 332 176 Summa rörelseintäkter 46.353 45.228 Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete 318 63 Råvaror och förnödenheter -33.399 -31.343 Handelsvaror -821 -776 Övriga externa kostnader 5, 15, 26 -3.289 -3.681 Kostnader för ersättningar till anställda 6, 7, 8, 9 -3.537 -3.674 Avskrivningar och nedskrivningar 13, 14, 15 -882 -862 Övriga rörelsekostnader -68 -59 Summa rörelsekostnader 41.678 40.332 Rörelseresultat 4.675 4.896 Resultat från finansiella poster 10, 15 Finansiella intäkter 85 102 Finansiella kostnader -256 -338 Summa resultat från finansiella poster 171 236 Resultat före skatt 4.504 4.660 Skatt 11, 15 -1.068 -1.118 Årets resultat 3.436 3.542 Hänförligt till: Innehav utan bestämmande inflytande 7 6 Moderbolagets aktieägare 3.429 3.536 Resultat per aktie före utspädning (kr) 12 13,21 13,62 Resultat per aktie efter utspädning (kr) 12 13,16 13,57 ===== SIDA 125 ===== Årsredovisning 2025 125 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Rapport över totalresultat för koncernen Mkr Not jan–dec 2025 jan–dec 2024 Periodens resultat 3.436 3.542 Övrigt totalresultat: Poster som inte ska återföras i resultaträkningen Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen 9 38 -32 Summa poster som inte ska återföras i resultaträkningen 38 32 Poster som har eller som senare kan återföras i resultaträkningen Omräkningsdifferenser -2.545 570 Omräkningsdifferenser överförda till periodens resultat - -103 Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar - -13 Skatt hänförligt till förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar - 3 Summa poster som har eller som senare kan återföras i resultaträkningen 2.545 457 Summa övrigt totalresultat för perioden 2.507 425 Summa totalresultat för perioden 929 3.967 Hänförligt till: Innehav utan bestämmande inflytande 9 6 Moderbolagets aktieägare 920 3.961 ===== SIDA 126 ===== Årsredovisning 2025 126 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Balansräkning för koncernen Mkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 13 Goodwill 2.108 2.333 Patent och andra immateriella tillgångar 297 320 Summa immateriella tillgångar 2.405 2.653 Materiella anläggningstillgångar 14 Byggnader och mark 1.633 1.489 Maskiner och tekniska anläggningar 4.588 4.570 Inventarier, verktyg och installationer 483 327 Pågående nyanläggningar 1.173 1.692 Summa materiella tillgångar 7.877 8.078 Tillgångar med nyttjanderätt 15 431 516 Andelar i intresseföretag 6 7 Finansiella anläggningstillgångar 97 90 Uppskjutna skattefordringar 11 395 400 Summa övriga anläggningstillgångar 929 1.013 Summa anläggningstillgångar 11.211 11.744 Omsättningstillgångar Varulager 17 11.752 11.872 Kundfordringar 3 5.834 5.793 Skattefordringar 11 449 710 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 254 207 Derivatinstrument 3 1.026 1.333 Övriga fordringar 530 816 Likvida medel 18 1.566 1.911 Summa omsättningstillgångar 21.411 22.642 SUMMA TILLGÅNGAR 32.622 34.386 ===== SIDA 127 ===== Årsredovisning 2025 127 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Balansräkning för koncernen Mkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 19 Aktiekapital 434 433 Reserver -1.545 1.002 Balanserade vinstmedel 21.008 18.652 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 19.897 20.087 Innehav utan bestämmande inflytande 71 62 Summa eget kapital 19.968 20.149 SKULDER Långfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till banker och kreditinstitut 20 390 949 Avsättningar för pensioner 9 30 82 Leasingskulder 15 351 411 Summa långfristiga räntebärande skulder 771 1.442 Icke räntebärande skulder Uppskjutna skatteskulder 11 611 621 Övriga långfristiga avsättningar 21 327 266 Övriga långfristiga skulder 182 204 Summa långfristiga icke räntebärande skulder 1.120 1.091 Summa långfristiga skulder 1.891 2.533 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till banker och kreditinstitut 20 4.088 2.071 Leasingskulder 15 109 140 Övriga kortfristiga skulder 9 11 Summa kortfristiga räntebärande skulder 4.206 2.222 Icke räntebärande skulder Leverantörsskulder 3 2.970 4.121 Skatteskulder 11 434 883 Övriga kortfristiga avsättningar 21 318 356 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 1.631 2.210 Derivatinstrument 3 934 1.631 Övriga kortfristiga skulder 270 281 Summa kortfristiga icke räntebärande skulder 6.557 9.482 Summa kortfristiga skulder 10.763 11.704 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 32.622 34.386 ===== SIDA 128 ===== Årsredovisning 2025 128 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Hänförligt till moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapitalMkr Aktiekapital Reserver Balanserad vinst Ingående balans, 1 januari 2024 433 545 16.139 56 17.173 Årets resultat - - 3.536 6 3.542 Övrigt totalresultat - 457 -32 0 425 Totalresultat 457 3.504 6 3.967 Transaktioner med aktieägare Långsiktigt incitamentsprogram - - 22 - 22 Åtagande för leverans av aktier till LTI-program - - -53 - -53 Utdelning - - -960 - -960 Summa transaktioner med aktieägare 991 991 Utgående balans, 31 december 2024 433 1.002 18.652 62 20.149 Hänförligt till moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa eget kapitalMkr Aktiekapital Reserver Balanserad vinst Ingående balans, 1 januari 2025 433 1.002 18.652 62 20.149 Årets resultat - - 3.429 7 3.436 Övrigt totalresultat - -2.547 38 2 -2.507 Totalresultat 2.547 3.467 9 929 Transaktioner med aktieägare Nyemission av aktier 1 - 174 - 175 Långsiktigt incitamentsprogram - - 13 - 13 Utdelning - - -1.298 - -1.298 Summa transaktioner med aktieägare 1 1.111 1.110 Utgående balans, 31 december 2025 434 1.545 21.008 71 19.968 Se not 19 för ytterligare information. Förändringar i koncernens eget kapital ===== SIDA 129 ===== Årsredovisning 2025 129 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Kassaflödesanalys för koncernen Mkr Not jan–dec 2025 jan–dec 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat 4.675 4.896 Avskrivningar och nedskrivningar 13, 14, 15 882 862 Justering för andra icke kassaflödespåverkande poster 27 -383 483 Erhållen ränta och andra finansiella intäkter 86 101 Erlagd ränta och andra finansiella kostnader -196 -241 Betald skatt -1.203 -936 Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 3.861 5.165 Förändringar i lager -1.250 -2.409 Förändringar i kundfordringar -661 -466 Förändringar i leverantörsskulder -737 198 Förändringar i andra rörelsekapitalposter -351 -136 Förändringar i rörelsekapital 2.999 2.813 Kassaflöde från den löpande verksamheten 862 2.352 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella tillgångar -40 -47 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1.263 -1.198 Försäljning av verksamheter och aktier - 646 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten 1.295 598 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån 27 3.857 430 Amortering av lån 27 -2.352 -599 Amortering av leasingskulder 15, 27 -138 -197 Nyemission av aktier 175 - Utbetald utdelning -1.298 -960 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 244 1.326 Årets kassaflöde 189 428 Likvida medel vid årets början 1.911 1.503 Kursdifferens i likvida medel -156 -20 Likvida medel vid årets slut 18 1.566 1.911 ===== SIDA 130 ===== Årsredovisning 2025 130 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Resultaträkning för moderbolaget Mkr Not jan–dec 2025 jan–dec 2024 Nettoomsättning 25 540 420 Övriga rörelseintäkter 0 0 Summa rörelseintäkter 540 420 Övriga externa kostnader 5 -410 -415 Personalkostnader 6, 7, 8, 9 -225 -206 Avskrivningar och nedskrivningar -13 -13 Summa rörelsekostnader 648 634 Rörelseresultat 108 214 Resultat från finansiella poster 10 Resultat från andelar i koncernföretag 108 210 Utdelning 1 1 Utdelning från koncernföretag - 659 Ränteintäkter och liknande resultatposter 0 2 Räntekostnader och liknande resultatposter -169 -249 Summa resultat från finansiella poster 60 623 Resultat före skatt 168 409 Skatt 11 -47 1 Årets resultat 215 410 ===== SIDA 131 ===== Årsredovisning 2025 131 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Rapport över totalresultat för moderbolaget Mkr Not jan–dec 2025 jan–dec 2024 Periodens resultat -215 410 Övrigt totalresultat - - Summa totalresultat för perioden 215 410 ===== SIDA 132 ===== Årsredovisning 2025 132 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Balansräkning för moderbolaget Mkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 87 61 87 61 Materiella anläggningstillgångar 2 3 2 3 Tillgångar med nyttjanderätt 19 18 19 18 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 16 7.013 7.013 Fordringar hos koncernföretag 2.893 2.893 Uppskjutna skattefordringar 11 1 3 Övriga långfristiga fordringar 4 10 9.911 9.919 Summa anläggningstillgångar 10.019 10.001 Omsättningstillgångar Fordringar hos koncernföretag 288 284 Skattefordringar 11 0 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 14 Övriga fordringar 2 2 Summa omsättningstillgångar 314 314 SUMMA TILLGÅNGAR 10.333 10.315 ===== SIDA 133 ===== Årsredovisning 2025 133 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Balansräkning för moderbolaget Mkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 19 Bundet eget kapital Aktiekapital 434 433 Reservfond 5 5 439 438 Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel 3.881 4.555 Årets resultat -215 410 3.666 4.965 Summa eget kapital 4.105 5.402 SKULDER Långfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till banker och kreditinstitut 20 - 526 Leasingskulder 11 13 11 539 Icke räntebärande skulder Övriga långfristiga skulder 32 33 32 33 Summa långfristiga skulder 43 572 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till banker och kreditinstitut 20 531 1.026 Leasingskulder 6 5 537 1.031 Icke räntebärande skulder Leverantörsskulder 14 31 Skulder till koncernföretag 5.516 3.180 Upplupna räntekostnader 3 6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 93 89 Övriga kortfristiga skulder 22 4 5.648 3.310 Summa kortfristiga skulder 6.185 4.341 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 10.333 10.315 ===== SIDA 134 ===== Årsredovisning 2025 134 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Förändringar i moderbolagets eget kapital Mkr Aktiekapital Reservfond Balanserade medel Summa eget kapital Ingående balans, 1 januari 2024 433 5 5.562 6.000 Årets resultat - - 410 410 Övrigt totalresultat - - - - Totalresultat 410 410 Långsiktigt incitamentsprogram - - 5 5 Åtagande för leverans av aktier till LTI-program - - -53 -53 Utdelning - - -960 -960 Utgående balans, 31 december 2024 433 5 4.965 5.402 Mkr Aktiekapital Reservfond Balanserade medel Summa eget kapital Ingående balans, 1 januari 2025 433 5 4.965 5.402 Årets resultat - - -215 -215 Övrigt totalresultat - - - - Totalresultat 215 215 Långsiktigt incitamentsprogram - - 41 41 Nyemission av aktier 1 - 173 174 Utdelning - - -1.298 -1.298 Utgående balans, 31 december 2025 434 5 3.666 4.105 Totalt antal aktier är 260.451.002 st med ett kvotvärde av 1,67 kr per aktie. Se not 19 för ytterligare information. ===== SIDA 135 ===== Årsredovisning 2025 135 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder bolagets räkningar_______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Kassaflödesanalys för moderbolaget Mkr Not jan–dec 2025 jan–dec 2024 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Rörelseresultat -108 -214 Avskrivningar och nedskrivningar 13 13 Justering för andra icke kassaflödespåverkande poster 27 46 -36 Erhållen ränta och andra finansiella intäkter 1 662 Erlagd ränta och andra finansiella kostnader -169 -249 Betald skatt -23 -14 Kassaflöde före förändring i rörelsekapital 240 162 Förändring övriga kortfristiga fordringar 93 592 Förändring övriga kortfristiga rörelseskulder -3 15 Förändring i rörelsekapital 90 607 Kassaflöde från den löpande verksamheten 150 769 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -33 -45 Förvärv av materiella anläggningstillgångar -1 -1 Förändring fordran hos koncernföretag 2.332 1.699 Kassaflöde från investeringsverksamheten 2.298 1.653 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån 27 - 53 Amortering av lån 27 -1.018 -1.510 Amortering av leasingskulder 27 -6 -5 Nyemission av aktier 174 - Utbetald utdelning -1.298 -960 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 2.148 2.422 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 ===== SIDA 136 ===== Årsredovisning 2025 136 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder- bolagets räkningar _______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Noter Belopp i mkr om inget annat anges. Not 1 Allmän information AAK AB (publ.), organisationsnummer 556669-2850, är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Malmö. Moderbolagets aktier är registrerade på NASDAQ OMX Stockholm, inom segmentet Large Cap och sektor Konsumentvaror. Adressen till huvudkontoret är Pulpetgatan 20, 215 37 Malmö. Koncernredovisningen för år 2025 består av moderbolaget och dess dotterbolag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven i intresseföretag och joint venture. Styrelsen har den 8 april 2026 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande. Not 2 Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper Grund för års och koncernredovisningens upprättande Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS Accounting Standards utgivna av International Accounting Standard Boards (IASB) samt tolkningsuttalande från IFRS Interpretations Committee såsom de godkänts av EU, Årsredovisningslagen samt Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”. Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Rådet för hållbarhets- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. Det finns inga skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper. Redovisningsprinciperna för både koncernen och moderbolaget har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Såväl års- som koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom valuta-, ränte- och råvaruderivat som värderas till marknadsvärde med redovisning i resultaträkningen. Att upprätta finansiella rapporter kräver att styrelsen och koncernledningen gör uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och bedömningar påverkar såväl resultaträkning som balansräkning samt upplysningar som lämnas såsom ansvarsförbindelser, se not 4. Faktiskt utfall kan komma att avvika från dessa bedömningar under andra antaganden eller under andra förutsättningar. Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen Ändringar av IFRS standarder som trädde i kraft den 1 januari 2025 kommer inte att ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. Nya och ändrade standarder som ännu inte har tillämpats av koncernen Ett antal nya eller ändrade redovisningsstandarder och tolkningar har publicerats och träder i kraft 2026 eller senare. De flesta av dessa nya och ändrade standarder förväntas inte få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter träder i kraft den 1 januari 2027. Koncernen utvärderar fortfarande den fulla effekten av IFRS 18, men standarden förväntas få viss påverkan på koncernens presentation av finansiella rapporter samt upplysningar av företagsledningens definierade resultatmått. Koncernredovisning Dotterbolag Koncernredovisningen omfattar AAK AB och samtliga dotterbolag. Dotterbolag är alla bolag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett bolag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i bolaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i bolaget. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, skulder och de aktier som emitterats av koncernen. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Identifierbara förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. För varje förvärv avgör koncernen om alla innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade bolaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultat. Samtliga koncerninterna transaktioner, balansposter och orealiserade internvinster elimineras. Där det har ansetts nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterbolag ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer. Omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter Funktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de utländska dotterbolagens bokslut är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och valutakursförluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. ===== SIDA 137 ===== Årsredovisning 2025 137 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder- bolagets räkningar _______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Not 2 Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper Utländsk verksamhet i höginflationsländer Koncernen tillämpar IAS 29 Finansiell rapportering i hyperinflationsländer för sin verksamhet i Turkiet. De finansiella rapporterna för koncernens bolag i Turkiet omräknas i ett första steg för att kompensera för förlusten av köpkraft i den turkiska liran (TRY) under perioden. Omräkning av icke monetära tillgångar och skulder, eget kapital samt intäkts- och kostnadsposter görs med hjälp av konsumentprisindex (CPI) i Turkiet, som publiceras av Turkish Statistical Institute (TURKSTAT). Samtliga balansposter samt intäkts- och kostnadsposter i det inflationsjusterade finansiella rapporterna för det turkiska bolaget omräknas därefter, som ett andra steg, från TRY till SEK med hjälp av balansdagens stängningskurs. Monetära poster omräknas inte, eftersom de redan är uttryckta i aktuella monetära termer. Effekten av att inneha monetära poster under inflation resulterar i en netto monetär vinst eller förlust, vilken redovisas i resultaträkningen under ‘Finan- siella poster’. Se not 10. Koncernföretag De utländska dotterbolagens bokslut som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande: • Tillgångar och skulder omräknas till balansdagskurs. • Intäkter och kostnader omräknas till genomsnittskurs. • Alla valutakursdifferenser förs direkt till övrigt totalresultat och redovisas som en separat del i eget kapital. Vid avyttring av utländska dotterbolag resultatförs ackumulerade kursdifferenser som en del av realisationsresultatet. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Tillämpade valutakurser Omräkning har skett till följande valutakurser: Valuta Genomsnittskurs Balansdagskurs EUR 11,08 10,82 DKK 1,48 1,45 GBP 12,97 12,40 MXN 0,51 0,51 USD 9,88 9,22 Segmentsrapportering Ett rörelsesegment är den del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av koncernens högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten koncernens högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad ”management approach” eller företagsled- ningsperspektiv. AAK:s verksamhet är organiserad på det sätt att koncernens högste verkställande beslutsfattare, det vill säga VD, följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens olika produkter genererar. Varje rörelsesegment är ansvarig för den dagliga verksamheten och rapporterar regelbundet utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till VD. Då VD följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån de produkter koncernen tillverkar och säljer utgör dessa koncernens rörelsesegment. Koncernens verksamhet är indelad i rörelsesegment baserat på marknadsdynamik, konsument- beteende, kundbehov och produkternas karaktär. Även marknadsorganisationen avspeglar denna struktur. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IFRS 8 endast för koncernen. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan för- delas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Tillgångar och skulder som inte har förde- lats ut på segmenten är skattefordringar och skatteskulder, finansiella placeringar och finansiella skulder samt likvida medel och räntebärande fordringar. Intäktsredovisning Intäkter från avtal med kunder redovisas som nettoförsäljning i koncernens resultaträkning. AAK redovisar intäkter från avtal med kunder enligt den femstegsprocess som beskrivs i IFRS 15. Processen för att redovisa intäkter från avtal med kunder omfattar följande fem steg: identifiera avtalet, identifiera de olika prestationsåtagandena i avtalet, fastställa transaktionspriset, fördela transaktionspriset på de olika prestationsåtagandena samt redovisa intäkt när varje prestations- åtagande har uppfyllts. Koncernens prestationsåtagande gällande kontrakt med kunder består av att tillhandahålla de produkter som anges i kontraktet. Intäkter från koncernens försäljning redo- visas när kunden enligt avtalsvillkoren erhåller kontroll över produkterna, vilket sker när produk- terna levereras till kund och det inte finns några ouppfyllda åtaganden som kan påverka kundens mottagande och godkännande av produkterna. Nettoförsäljningen redovisas till det pris som anges i försäljningsavtalet minus eventuella rabat- ter. Ett avtal med en kund kan omfatta en eller flera rörliga ersättningar. Enligt IFRS 15-standar- den ska en enhet göra en uppskattning av den rörliga ersättningen och redovisa ett minimibelopp som med hög sannolikhet inte kommer att behöva återföras i framtiden. Rörliga ersättningar, såsom prissänkningar, prestationsrabatter och bonusar, saknar väsentlig betydelse inom AAK-kon- cernen. Mot denna bakgrund följer AAK målet om begränsning eftersom det är högst sannolikt att en betydande del av det kumulativa redovisade intäktsbeloppet inte kommer att återföras. Inga finansieringselement anses vara aktuella eftersom försäljningen görs med en kortare kreditperiod. Koncernens skyldighet att reparera eller byta ut felaktiga produkter enligt standardgarantivillko- ren redovisas månadsvis som en garantiavgift. En fordran tas upp när varorna levereras eftersom detta är den tidpunkt då ersättningen inte längre är villkorad. Förskott redovisas som en skuld på posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i balansräkningen. Övriga rörelseintäkter avser till exempel hyresintäkter, kapitalvinst på försäljning och utrange- ring av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt värdeförändringar avseende rörel- serelaterade fordringar och skulder. Ränteintäkter redovisas fördelat över löptiden med tillämp- ning av effektivräntemetoden. Intäkter från utdelning redovisas när rätten till utdelning fastställts. Ersättningar till anställda a) Pensionsförpliktelser En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgifter om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. De avgifter som betalas i utbyte mot att den anställde utför tjänster åt företaget kostnadsförs i den period som tjänsterna utförs. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som inte är avgiftsbestämd. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid och lön. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde ===== SIDA 138 ===== Årsredovisning 2025 138 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder- bolagets räkningar _______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Not 2 Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper på förvaltningstillgångarna. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit method”. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassa- flöden med användning av räntesatsen för förstklassiga bostadsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktu- ella pensionsförpliktelsens. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. Nettoräntan beräknas genom att diskonteringsräntan tillämpas på förmånsbestämda planer och på det verkliga värdet på förvaltningstillgångar. Denna kostnad ingår i personalkostnaderna i resultaträkningen. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. b) Ersättningar vid uppsägning Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensione- ringstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivil- lig avgång från anställning. c) Rörlig ersättning Den årliga rörliga delen baseras på uppfyllelsen av årligen fastställda mål. Målen är relaterade till företagets resultat. Koncernen redovisar en kostnad i den takt som intjäning sker. d) Incitamentsprogram Koncernens incitamentsprogram 2023/2026 utgör ett sk egetkapitalreglerat program där del- tagarna tilldelas aktierätter (Prestationsaktier) som medför en villkorad rätt att vederlagsfritt erhålla aktier vid en framtida tidpunkt under förutsättning att tillämpliga prestationskrav och villkor under intjänandeperioden är uppfyllda. Verkligt värde för programmet fastställs på tilldelningsdagen och uppdateras inte under intjä- ningsperioden. Värdet vid tilldelningstidpunkten utgörs av ett beloppsmässigt högsta värde base- rat på deltagarnas grundlön med justering för att deltagarna inte kompenseras för de utdelningar som kommer att ske under intjänandeperioden. Den 8 mars 2024 omvandlas det beloppsmässigt högsta värdet till ett högsta antal Prestationsaktier med tillämpning av den volymvägda genom- snittskursen för AAK AB:s aktie på Nasdaq Stockholm under perioden 4–8 mars 2024. Verkligt värde per aktierätt ska motsvara det verkliga värdet som fastställdes på tilldelningsdagen. Personalkostnader redovisas för värdet på erhållna tjänster, periodiserat över programmets intjänandeperiod och baseras på det verkliga värdet som fastställdes på tilldelningsdagen. Då pro- grammet utgör ett egetkapitalreglerat program redovisas ett belopp, motsvarande den redovisade personalkostnaden, direkt i eget kapital. Den redovisade kostnaden baseras initialt på och justeras löpande med avseende på hur stor andel som förväntas att tjänas in, hänsyn tas till hur många programdeltagare som förväntas kvarstå i tjänst under intjänandeperioden och faktiskt uppfyl- lande av programmets prestationskrav. När aktierätterna tjänats in och aktier tilldelas ska sociala avgifter betalas i vissa länder för värdet av den anställdes förmån. En kostnad och skuld redovisas periodiserat över intjänandepe- rioden baserat på den andel som förväntas tjänas in. Kostnaden för sociala avgifter baseras på programmets verkliga värde vid respektive rapporttillfälle och slutligen vid tilldelning av aktier. Leasing Koncernen leasar olika typer av mark, byggnader, maskiner, inventarier och fordon. Hyreskontrakt görs vanligtvis för fasta perioder på 10 till 30 år för mark, 5 till 20 år för byggnader och 3 till 5 år för fordon, men kan ha förlängningsmöjligheter enligt beskrivningen nedan. Leasingvillkor förhand- las individuellt och innehåller ett brett utbud av olika villkor. Leasingavtal redovisas som en nyttjandetillgång och en motsvarande skuld vid den tidpunkt då den leasade tillgången kan nyttjas av koncernen. Varje leasingavgift delas upp i skuld och finansie- ringskostnad. Finansieringskostnaden belastar resultaträkningen under leasingperioden så att det uppstår en konstant periodiserad räntesats på den återstående skulden för varje period. Nyttjan- detillgången skrivs av linjärt under den kortare av tillgångens användbara livslängd och leasing- periodens längd. Tillgångar och skulder som härrör från ett leasingavtal värderas inledningsvis till nuvärde. Leasingskulder omfattar nuvärdet av följande leasingbetalningar: • Betalningar av fasta avgifter (även till sin substans fasta betalningar), med avdrag för eventuella leasingincitament (fordringar) som erhålls i anslutning till hyresavtalets startdatum • Rörlig leasingavgift som baseras på ett index eller en räntesats, baserat på index eller räntesats vid avtalets början • Belopp som avser garanterat restvärde som förväntas betalas av leasingtagaren • Lösenpriset för en köpoption om leasingtagaren rimligen förväntas utnyttja denna möjlighet • Straffavgifter vid uppsägning av leasingavtalet om det finns indikationer på att leasingtagaren kan komma att säga upp avtalet i förtid. Leasingbetalningarna diskonteras med hjälp av räntesatsen som framgår av leasingavtalet. Om denna räntesats inte kan bestämmas på ett enkelt sätt, vilket normalt gäller för leasing inom koncernen, används leasetagarens marginella låneränta. Den marginella låneräntan är den ränte- sats som en leasetagare skulle behöva betala för att låna de medel som krävs för att finansiera en tillgång av liknande värde som nyttjanderätten av en tillgång i liknande ekonomisk miljö samt under motsvarande villkor, säkerhet och förhållanden, med beaktande av enhetens finansiella kreditförmåga. Nyttjandetillgångar mäts till anskaffningsvärde som omfattar följande: • Värdet på den initiala storleken på leasingskulden • Leasingbetalningar som gjorts vid eller före startdatumet, med avdrag för eventuella leasingin- citament (fordringar) som erhålls i anslutning till hyresavtalets startdatum • Initiala direkta kostnader • Återställandekostnader för den underliggande tillgången i enlighet med leasingavtalet. AAK har valt att tillämpa lättnadsregler när det gäller kortfristiga leasingavtal och leasingavtal för tillgångar med lågt värde. Kortfristiga leasingavtal är leasingavtal med en leasingperiod om högst 12 månader och tillgångar med lågt värde har ett underliggande värde på högst 5.000 USD vid nyanskaffning. Betalningar förknippade med kortfristiga leasingavtal och leasingavtal på tillgångar med lågt värde redovisas linjärt som en kostnad i resultaträkningen. Förlängnings- och uppsägningsoptioner ingår i majoriteten av koncernens leasingavtal gällande fastigheter. Dessa optioner finns med i villkoren för att ge maximal operativ flexibilitet i hante- ringen av avtalen. Vid fastställandet av leasingperioden beaktar ledningen alla relevanta fakta och omständigheter som ger ett ekonomiskt incitament för leasetagaren att utnyttja en möjlighet att förlänga leasingavtalet eller att inte utnyttja en möjlighet att säga upp leasingavtalet. Perioder som omfattas av förlängningsoptionen ingår endast i leasingperioden om leasingtagaren är rim- ligt säker på att utnyttja förlängningsoptionen eller om leasetagaren är rimligt säker på att inte ===== SIDA 139 ===== Årsredovisning 2025 139 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder- bolagets räkningar _______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Not 2 Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper utnyttja uppsägningsmöjligheten. Bedömningen avseende utnyttjande av optioner för att förlänga eller att säga upp ett leasingavtal revideras om det föreligger någon väsentlig händelse eller för- ändring av omständigheter som påverkar denna bedömning och om den förändringen ligger inom AAK:s kontroll. Produktutveckling Produktutvecklingsarbetet är en integrerad del av organisationens arbete och avser bland annat processförbättrande åtgärder såväl som att möta kunders krav och önskemål om produktegen- skaper. Dessa kostnader kostnadsförs löpande som en del i produktkostnaden då de inträffar. Kriterierna för aktivering av utvecklingskostnader enligt IAS 38.57 är inte uppfyllda. Utvecklings- arbetet består främst av arbete i syfte att optimera oljors och specialfetters egenskaper och funktioner, dels för den slutprodukt där olja och fett ska ingå, och dels för att effektivisera till- verkningsprocessen av slutprodukten i fråga. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncer- nens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Uppkommer goodwill vid förvärv av dotterbolag redovisas det som immateriella tillgångar. Good- will som redovisas separat fördelas på kassagenererande enheter vid prövningen av eventuellt nedskrivningsbehov. Fördelning av goodwill görs efter de kassagenererande enheter som förvän- tas bli gynnade av förvärvet. Redovisningen av goodwill sker till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar innehåller tillgångar som balanserade utgifter för IT, patent och varumärken samt liknande rättigheter. Tillgångarna har en bestämbar nyttjandeperiod och värde- ras till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Tillkom- mande utgifter för en immateriell tillgång läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en tillgång endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknip- pade med tillgången kommer att komma koncernen till godo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Övriga immate- riella tillgångar skrivs av linjärt på bedömd nyttjandeperiod, normalt 5–10 år. Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Samtliga materiella anlägg- ningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekono- miska förmåner, som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen till godo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla former av reparationer och underhåll som inte möter kriterierna i IAS 16 Materiella anläggningstillgångar kostnadsförs i den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra materiella anläggningstillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. För maskiner och tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer tillämpas avskrivningstider som ligger mellan 3 och 15 år. Industribyggnader och forskningslaboratorium skrivs av över 20 respektive 25 år och kontorsbyggnader över 50 år. I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde, skrivs tillgången ned omedelbart till sitt återvinningsvärde. Tillgångarnas restvärden och nyttjandetid prövas vid varje balansdag och justeras vid behov. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Alla tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning när- helst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet utgör det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och tillgångens nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskriv- ningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflö- den (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare skrivits ner görs varje balansdag en prövning om återföring bör göras. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffnings- värdet beräknas genom först-in-först-ut-principen (FIFU) alternativt vägda genomsnittspriser. Val av metod beror på varans beskaffenhet och användningsområde. Anskaffningsvärdet för färdiga varor och varor under tillverkning består av direkt material, direkt lön, andra direkta tillverknings- kostnader och en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader baserat på normal produktions- kapacitet, men exklusive lånekostnader. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det beräknade försälj- ningspriset under normala omständigheter minskat med kostnaden för eventuellt färdigställande samt tillämpliga rörliga försäljningskostnader. Om lagret utgör en säkrad post i en säkringsrelation omvärderas lagret löpande till verkligt värde. Se sidan 140 för redovisningsprinciper avseende lagersäkring till verkligt värde. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel, utdelningsintäkter och vinster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultatet från försäljning av finansiella instrument redovisas när de risker och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet har övergått till köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet. Finansiella kostnader består av räntekostna- der på lån, effekten av upplösning av nuvärdeberäkning av avsättningar, nedskrivning av finansiella tillgångar samt sådana förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen. Låneut- gifter redovisas i resultaträkningen, utom när de är direkt hänförliga till förvärv, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar avsevärd tid att färdigställa för avsedd användning eller försälj- ning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde. Inga låneutgifter har aktiverats under de senaste två åren. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto. Finansiella instrument Koncernens finansiella instrument består av derivat, försäljnings- och inköpskontrakt för vilka verkligt värde-alternativet i IFRS 9 tillämpas, fondinvesteringar, lån från banker och kreditinstitut, leverantörsskulder och kundfordringar, likvida medel samt andra fordringar och skulder till den del de definieras som finansiella instrument enligt IFRS. ===== SIDA 140 ===== Årsredovisning 2025 140 Inledning Ett större perspektiv Vår strategi Vår verksamhet Risker och riskhantering Finansiella och hållbarhetsrelaterade upplysningar Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Bolagsstyrningsrapport Finansiella rapporter och noter Koncernens och moder- bolagets räkningar _______124 Noter __________________ 136 Försäkran från styrelsen och VD ________ 176 Rapporter från revisor Övrig information Not 2 Sammanfattning av väsentliga redovisningsprinciper a) Redovisning och första värdering Kundfordringar redovisas för första gången när de utfärdas av AAK. Alla andra finansiella tillgångar redovisas för första gången när koncernen blir part i instrumentets avtalsvillkor. En finansiell skuld redovisas när motparten har fullgjort sin förpliktelse och en avtalsenlig betalningsförpliktelse uppstår, även om ingen faktura erhållits. Kundfordringar redovisas vid det första redovisningstillfället till transaktionspriset enligt princi- perna i IFRS 15. Övriga finansiella tillgångar och finansiella skulder värderas vid det första redovis- ningstillfället till verkligt värde med avdrag eller tillägg för eventuella transaktionskostnader som är direkt hänförliga till anskaffningen av en finansiell tillgång eller uppkomsten av en finansiell skuld. Eventuella transaktionskostnader hänförliga till lån från banker och kreditinstitut redovisas följaktligen netto tillsammans med skulderna i balansräkningen. Eventuella transaktionskostnader hänförliga till instrument som vid ett senare tillfälle värderas till verkligt värde via resultaträk- ningen kostnadsförs dock direkt. b) Klassificering och efterföljande värdering av finansiella tillgångar Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: • Upplupet anskaffningsvärde • Verkligt värde via resultaträkningen Klassificeringen beror på AAK:s affärsmodell för hantering av finansiella tillgångar samt av kassa- flödenas avtalsvillkor. Ledningen fastställer klassificeringen av finansiella tillgångar vid det första redovisningstillfället. Klassificeringen av koncernens finansiella tillgångar beskrivs närmare nedan. Tillgångar avseende derivat och försäljnings- och inköpskontrakt värderade till verkligt värde Alla derivat som är tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen, såvida inte deri- vatet identifieras som ett säkringsinstrument i en kassaflödessäkring. Alla tillgångar avseende försäljnings- och inköpskontrakt för vilka verkligt värde-alternativet i IFRS 9 tillämpas värderas till verkligt värde via resultaträkningen. För mer information om hur koncernen redovisar derivat och försäljnings- och inköpskontrakt för vilka verkligt värde-alternativet tillämpas, se nedanstående avsnitt ”Derivat och säkringsredovisning” och ”Försäljnings- och inköpskontrakt”. Investering i fonder Koncernens investering i fonder värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Andra finansiella tillgångar Alla andra finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde då de innehas med syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden och då dessa kassaflöden enbart avser betalningar av kapitalbelopp och ränta. Dessa redovisas som omsättningstillgångar, med undantag för pos- ter med förfallodag senare än tolv månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Ränteintäkter från dessa finansiella tillgångar redovisas som finansiella intäkter med tillämpning av effektivräntemetoden. Koncernens finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde utgörs av kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen. c) Klassificering och efterföljande värdering av finansiella skulder Finansiella skulder värderas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder som värderas till verkligt värde består av derivat som har ett negativt verkligt värde i koncernen samt de försäljnings- och inköpskontrakt för vilka verkligt värde-alternativet tillämpas och där kontrakten har ett negativt verkligt värde för AAK. För mer information om hur koncernen redovisar derivat och försäljnings- och inköpskontrakt för vilka verkligt värde-alternativet tillämpas, se nedanstående avsnitt ”Derivat och säkringsredovisning” och ”Försäljnings- och inköpskontrakt”. Alla andra finansiella skulder, inklusive lån från banker och kreditinstitut samt leverantörs- skulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. d) Nedskrivning av finansiella tillgångar Koncernen gör en bedömning av framtida förväntade kreditförluster på de fordringar som är redovisade till upplupet anskaffningsvärde. För kundfordringar tillämpar koncernen den förenklade metod som tillåts enligt IFRS 9, vilket innebär att förväntad kreditförlust under hela fordrans löp- tid ska redovisas vid tillgångens första redovisningstillfälle. Förväntade kreditförluster beräknas utifrån betalningsprofiler och motsvarande inträffade historiska kreditförluster under samma period. De historiska förlusterna anpassas för att återspegla aktuell och framåtblickande informa- tion om makroekonomiska faktorer som påverkar kundernas förmåga att reglera fordran. Kund- fordringar skrivs ned när det inte finns någon rimlig förväntan om att få betalt. Indikationer på att det inte finns någon rimlig förväntan om betalning omfattar bland annat att en gäldenär inte kunnat komma överens med koncernen om en betalningsplan. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas under posten ”Övriga externa kostnader” i resultaträkningen. Efterföljande betalning av tidigare avskrivna belopp krediteras mot samma post. För andra fordringar än kundfordringar tillämpar koncernen den fullständiga nedskrivningsme- toden enligt IFRS 9, där förändringar i förlustreserven bokförs om kreditrisken har ökat väsentligt. e) Derivat och säkringsredovisning AAK använder derivat för att hantera koncernens exponering för risker i råvarupriser, valutakurser och räntesatser. Alla derivat värderas till verkligt värde, både vid det första redovisningstillfället och vid efterföljande balansdagar. Derivatets totala verkliga värde klassificeras som en anlägg- ningstillgång eller långfristig skuld när derivatets återstående löptid överstiger 12 månader. Det klassificeras som en omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den återstående löptiden understiger 12 månader. Lagersäkring till verkligt värde Koncernen tillämpar säkringsredovisning av verkligt värde för derivat som säkrar råvaruprisrisken i råvarulagret. Koncernen har identifierat spotrisken som den säkrade risken i säkringsrelationerna. Förändringar i verkligt värde på derivat som är avsedda som säkringsinstrument i sådana säkringar redovisas i resultaträkningen. Koncernen räknar även om lagret till verkligt värde med hänsyn till spotrisken under säkringsperioden i den omfattning som spotrisken utgör den säkrade posten. Justeringen för omräkningen ingår i redovisat lager i balansräkningen. Förändringar av säkringsin- strumentens verkliga värde och effekterna av att den säkrade posten, det vill säga lager, omräknat till verkligt värde, redovisas i resultaträkningen under posten ”Råvaror och förnödenheter samt förändring av lager”. Eventuell ineffektivitet redovisas direkt i resultaträkningen under samma post. Eftersom kvaliteten på de råvaror som används vid säkringen kan skilja sig från kvaliteten på de säkrade råvarorna är det sannolikt att en viss ineffektivitet uppstår. AAK minimerar denna ineffek- tivitet i säkringskontrakt som minskar grundrisken mellan säkrade råvarurisker och de underlig- gande råvarorna. Testet av säkringseffektiviteten 2025 visade att säkringen av det verkliga värdet på råvarorna uppfyller villkoren för säkringsredovisning. ===== SIDA 141 =====