FULLTEXT DEL 3 AV 4

Årsredovisning 2023

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

SKF har kartlagt påverkan, risker och möjligheter i hela 
 v
ärdekedjan. Den högsta nivån av påverkan ligger i kon­
cernens egen verksamhet, men SKF tar också ansvar 
både 
uppströms och nedströms i värdekedjan.
Uppströms
Den huvudsakliga miljöpåverkan uppströms kommer från 
inköp av stålkomponenter och är kopplad till resursbrist, 
energi och utsläpp. SKF kan påverka detta genom att foku ­
sera på materialeffektivitet i tillverkningsprocesserna, vilket 
förlänger livslängden för egna produkter och kunders pro ­
dukter, och genom att arbeta med leverantörer som kan 
minska denna påverkan uppströms med en blandning av 
kort
­
 och långsiktiga åtgärder.
Råvaror har en betydande påverkan ur ett livscykel­
perspektiv. SKF har infört ett cirkularitetsprogram som 
innebär ett strategiskt åtagande i omställningen till en 
 c
irkulär verksamhet. I programmet fastställs väldefinie ­
rade mål som syftar till att öka cirkulariteten i leverans ­
kedjan och förbättra driftsmetoder, exempelvis optimera 
materialanvändningen, minska avfallet och främja håll ­
bara resurscykler.
Samhällsansvarsrisker, såsom de som är relaterade till 
mänskliga rättigheter och arbetspraxis, finns i företagets 
leverantörskedja och dessa hanteras genom SKF:s pro ­
gram för ansvarsfulla inköp. Programmet omfattar samtliga 
av SKFs leverantörer, men har en riskbaserad metod där 
revisioner främst inriktas på leverantörer i första ledet, men 
ibland även andra eller tredje ledet. SKF har också en upp­
följningsfunktion för incidenter i leverantörernas verksam ­
heter. Den samordnas av SKFs kommitté för ansvarsfulla 
inköp och redovisas i en samlad översikt över avvikelser 
vid revisioner hos leverantörer. 
Människorrättsrisker i SKFs leveranskedja hanteras 
 s
ystematiskt i programmet för ansvarsfulla inköp och 
när 
de uppmärksammas i vissel
 b
låsarprogrammet.
Påverkan, risker och möjligheter 
i 
värdekedjan
Egen verksamhet
SKF har direkt operativ kontroll över sina egna verksam­
heter och har därför möjlighet och ansvar att direkt driva 
förbättringar av miljö
­
 och social prestanda.
Säkerheten kommer alltid först och på SKF är man av 
den bestämda uppfattningen att alla arbetsrelaterade 
olyckor kan förebyggas. Koncernen har ett globalt led ­
ningssystem med fokus på riskeliminering och korrekta 
säkerhetsrutiner. Koncernens nollvision för olyckor baseras 
på proaktiv rapportering av tillbud och syftar till att und­
vika alla arbetsplatsolyckor.
Genom att öka energieffektiviteten och andelen för­
nybar energi i verksamheten kan SKF minska sin miljö­
påverkan (främst växthusgasutsläpp). En plan har tagits 
fram och ligger till grund för övergången till 100% förny­
bar
 
el, systematisk förbättring av energieffektiviteten och 
nästintill eliminering av användningen av fossil gas på 
samtliga SKF
­en
heter. 
Genom att minska materialavfall hos SKF minskar även 
avfall kopplat till energi och utsläpp uppströms. SKF 
 s
trävar 
också efter att öka användningen av återvunna eller förny­
bara material med låg koldioxidförbrukning.
Regelbundna granskningar av efterlevnaden av de 
etiska riktlinjerna utförs och en visselblåsarprocess finns 
 t
illgänglig på lokal och global nivå, för att säkerställa 
respekt för mänskliga rättigheter för anställda hos SKF  
och i värdekedjan. 
SKF arbetar också för att integrera jämställdhet i pro­
cesser, t.ex. som utbildning och utveckling, successions­
planering och rekrytering.
Logistik uppströms och nedströms
SKFs krav på global logistik uppströms och nedströms 
samt nätverk är stora och komplexa. SKF hanterar direkt 
80% av varutransporterna nedströms och cirka 70% av 
transporterna uppströms och strävar efter att minska 
ut
 s
läppen och samtidigt förbättra kostnadseffektiviteten. 
Detta görs genom att minska transportefterfrågan (genom 
regionalisering), optimera transport  e ffektiviteten och ut  ­
n
yttja möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från 
transporter.
Nedströms
SKF arbetar kontinuerligt med att förebygga negativ påver­
kan nedströms av sin verksamhet. Arbetet börjar med att 
se till att lagar och förordningar följs och att material och 
ämnen undviks som är farliga för människor och den natur­
liga miljön.
Syftet med SKFs produkter och lösningar är att få saker 
och ting att fungera bättre, snabbare, längre, renare och 
säkrare. SKF anser att koncernens verksamhet kan skapa 
välstånd och tillväxt som på sikt kan bidra positivt till 
 
samhället.
Arbetet relaterat till mänskliga rättigheter nedströms 
består i att följa reglerna för exportkontroll och se till att 
SKFs återförsäljare följer de etiska riktlinjerna.
I produktutvecklingsfasen ligger fokus på konstruktion 
som främjar cirkularitet för att möjliggöra återanvändning, 
rekonditionering och renovering. Produkterna är konstrue ­
rade för att kunna demonteras, byggas i moduler, repareras 
eller återvinnas. Konstruktionen ska också öka
 
material­
effektiviteten genom att minska material  åt
gången och 
optimera tillverknings ­
 och leverans k
edjorna för att minska 
avfallsmängden.
Koncernen medverkar till förbättringar i kundernas håll ­
barhetsprestanda genom produkter, tjänster, affärsmodeller 
och värdeerbjudanden. Dessa förbättringar består bland 
annat av ökad energieffektivitet, minskade utsläpp av växt ­
husgaser och förbättrad säkerhet. SKF utvecklar också nya 
cleantech
­l
ösningar genom partnerskap, affärsutveckling 
och förvärv. Fokus ligger på teknik som bidrar till att möjlig­
göra cleantech inom områden som för
 n
ybar energi, elfordon 
och järnvägsapplikationer, vilket kommer att bidra till att 
förbättra prestandan hos nuvarande cleantech
­
 t
eknik samt 
underlätta nya innovationer. SKF har som mål att stödja 
utvecklingen av dessa tek
 ni
ker och industrier, vilket i sin 
tur bidrar till att avsevärt minska miljöpåverkan.
Policyer och styrdokument
•
 S
KFs etiska riktlinjer
•
 S
KFs etiska riktlinjer för leverantörer och 
underleverantörer
•
 S
KFs Policy för farliga ämnen i produkter
•
 S
KFS Policy för konfliktmineraler
•
 S
KFs Hållbarhetsstandarder för 
 
leverantörer
•
 P
osition paper: Decarbonizing in progress
•
 R
iktlinjer för återvinning av SKF-lager  
och förpackningsmaterial
Dessa dokument samt mer information 
kring SKFs klimatmål finns på
SKF.com/sustainability
SKF utökar också sina cirkulära lösningar, såsom rekon­
ditionering av lager och RecondOil. Tack vare rekonditione ­
ring behöver inte lagret bytas ut mot ett nytt, vilket minskar 
en stor del av växthusgasutsläppen från lagertillverkningen. 
Utöver att utsläpp undviks från råvaror innebär det också 
att kunderna får lägre kostnader och i många fall ökad till­
gänglighet jämfört med nytillverkade produkter.
SKF RecondOil är en lösning som innebär att fullt ut 
återvinna och återanvända industriolja. Här används en 
teknik som kallas DST (Double Separation Technology) 
för
 
att ta bort föroreningar från oljan så att den kan åter­
användas flera gånger. Detta minskar miljöpåverkan från 
användning av industriolja och kan spara in på underhålls­
kostnader.
  
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
99
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 100 =====

Mot nettonollutsläpp
2019 Basår  2030 2050
SKF har rapporterat och minskat sina växthusgasutsläpp sedan 
början av 2000 ­t
alet och har under många år visat en särkoppling 
mellan ekonomisk tillväxt och de (ständigt minskade) scope 1 ­
 
och 2­ut
släppen. SKFs nuvarande mål och strategi för nettonoll ­
utsläpp är validerade och godkända av SBTi som förenligt med 
Parisavtalet (1,5 gradersmålet).
Exempel på aktiviteter
•
 S
pela en ledande roll i att förbättra 
energi- och materialeffektiviteten, 
möjliggöra cleantech och lösningar 
för att minska koldioxidutsläpp hos 
våra kunder.
•
 D
riva på leverantörers planer för 
utsläppsminskningar.
•
 M
inska inbyggda växthusgasutsläpp 
från komponenter och material som 
smide, ringar och rullkroppar som 
SKF köper in, främst genom ökad 
användning av förnybar energi 
hos
 
leverantörerna.
•
 O
ptimera logistikeffektiviteten 
och 
minska koldioxidutsläppen 
från 
transporter.
2050
Nettonoll 
växthusgasutsläpp  
i hela värdekedjan
Exempel på aktiviteter 2023
•
 3
 miljarder kronor i investerings ­
ram för minskade koldioxid ut
släpp.
•
 V
ar det första lagerföretaget 
någonsin att upprätta produkt­
kategoriregler.
•
 F
örbud mot investeringar i fossila 
bränslen i koncernen.
•
 K
ort­
 och långsiktiga klimatmål 
validerade och godkända genom 
Science Based Targets
­i
nitiativet 
(SBTi).
•
 E
tt större energiköpsavtal teck­
nades för att förse en tredjedel 
av
 
den europeiska verksamheten 
med förnybar el från ett kommande 
 s
olkraftsprojekt i Spanien.
Exempel på aktiviteter 2019–2022
•
 F
örbättrad energi ­
 och material­
effektivitet och ökad andel förnybar 
energi.
•
 A
rbetar för att främja och förespråka 
utfasning av fossila bränslen i stål­
produktionen tillsammans med andra 
industriella stålanvändare i
 
initiativen 
SteelZero och Responsible  S
teel.
•
 U
tvecklar och levererar lösningar  
för att möjliggöra tillväxt inom 
 c
leantech –
 
t.ex. elfordon, vindkraft, 
vätgas.
•
 O
ptimerad produktdesign som 
 r
esulterar i betydande energi ­ o
ch 
koldioxid b
esparingar för kunderna.
•
 K
limatarbete och minskade utsläpp 
av växthusgaser ingår som en del 
av
 
koncernens kort ­ o
ch långsiktiga 
bonusprogram.
•
 E
mitterade den första gröna obliga ­
tionen 2019 och den andra 2022 för 
att säkerställa att vi investerar i pro­
jekt som stöder förändringsresan.
2030
Minimerade 
 
koldioxidutsläpp från  
egen  
verksamhet 
= 95% minskning av utsläpp från  
scope 1 och 2 år 2030 vs. 2019
32%
minskning av utsläpp från  
inköpta direkta material
35%
minskning av utsläpp från  
 i
nkommande och utgående logistik
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
100
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 101 =====

SKFs hållbarhetsrapport sammanställs årligen och redo ­
visningsperioden motsvarar räkenskapsåret 1 januari till 
31 
december 2023. Den senaste årsredovisningen publi­
cerades den 1 mars 2023. SKFs hållbarhetsrapport har 
utarbetats i enlighet med GRI
­s
tandarden för 2021. 
 G
RI­i
ndexet finns på sidorna 134–138. Enheter som ingår 
i 
rapporteringen, se sidorna 87–89.
Styrelsen är ytterst ansvarig för denna rapport som en 
del av årsredovisningen.
Kontaktperson för frågor om rapporten är Magnus Rosén, 
Head of Sustainability, e ­p
ost: magnus.rosen@skf.com.
Förändringar i informationen
På sidorna 110–111 har upplysningarna om energi
­
 och 
växthusgasutsläpp relaterade till scope 1 ­
 och 2­u
tsläpp 
räknats om enligt GHG ­p
rotokollets definitioner på grund 
av förvärv och avyttringar.
Förändringar i rapporteringen
Under 2023 utökade SKF dessutom sina redovisade ut  ­
s
läpp av
 v
äxthusgaser i scope 3 relaterat till inköpt material, 
i
 
synnerhet stål och smidesprodukter, se sidan 106.
SKF:s klimatmål validerades och godkändes av SBTi 
under 2023, vilket ledde till vissa förändringar i omfattning 
och terminologi som beskrivs på sidan 106.
Externt bestyrkande
SKFs koncernledning har beslutat att lämna hållbarhets­
rapporten till tredje part för
 
granskning och verifiering. 
Det
 
görs för att SKFs intressenter och de som läser håll­
barhetsrapporten ska vara säkra på att informationen är 
öppen, trovärdig och väsentlig. Granskningen har genom ­
förts sedan år 2000.
Hållbarhetsrapporten har genomgått en översiktlig 
granskning av våra revisorer enligt standarden ISAE 3000. 
Se Revisorns rapport över översiktlig granskning av håll­
barhetsrapporten samt yttrande avseende den lagstad ­
gade hållbarhetsrapporten på sidan 139.
Information relaterad till årsredovisningen
I tillägg till informationen som presenteras i denna års­
redovisning finns relaterad information på skf.se/ar2023. 
•
 U
ppgifter om utsläpp av växthusgaser
•
 Up
pgifter om miljöresultat
•
 B
olagsordning
•
 S
KFs etiska riktlinjer
•
 S
KFs policy för miljö, energi, hälsa och säkerhet (MHS)
•
 I
nvesterarbrev för gröna obligationer och 
 
konsekvensrapport
•
 S
DG­
analys 
Lagstadgad hållbarhetsrapport 
I enlighet med ÅRL, kapitel 6, § 11 har
 
SKF
 
valt att upprätta 
hållbarhetsrapporten som en från årsredovisningen avskild 
rapport och redovisar följande aspekter:
•
 A
ffärsmodell, sidorna 16–17
•
 A
nti­k
orruption, sidan 125
•
 M
iljö och klimat, sidorna 106–111
•
 M
edarbetare, sidorna 114–116
•
 M
änskliga rättigheter och andra sociala aspekter, 
sidorna 116–123
•
 EU
:s taxonomi, sidorna 102–105
Risker kopplade till dessa aspekter finns i
 
anslutning till 
upplysningarna och i SKFs övergripande riskhanterings­
beskrivning på
 
sidorna 39–41.
Om rapporten
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
101
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 102 =====

Bakgrundsinformation
EU:s taxonomi är ett klassificeringssystem som hjälper till 
att definiera miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet 
för att stödja övergången till en ekonomi som är förenlig 
med EU:s miljömål. Taxonomiförordningen trädde i kraft 
den 12 juli 2020 och rapportering är obligatorisk för företag 
som omfattas av NFRD/CSRD.
För rapporteringen av räkenskapsåren 2021 och 2022 
omfattades SKFs egen verksamhet inte av EU:s taxonomi. 
I
 
juni 2023 antog Europeiska kommissionen dock en ändring 
av den delegerade klimatakten där tillverkning av fordons ­
 
och mobilitetskomponenter (3.18) och komponenter till 
rullande järnvägsmateriel (3.19) togs med. Baserat på den 
nuvarande uppfattningen omfattar denna verksamhet pro ­
dukter och tjänster som SKF tillhandahåller kunder inom 
fordons
­ o
ch järnvägssektorerna.
Europeiska kommissionen antog också den delegerade 
miljöakten i juni 2023. Den delegerade akten omfattar håll­
bar användning och skydd av vatten och marina resurser, 
övergång till en cirkulär ekonomi, förebyggande och kon ­
troll av föroreningar samt skydd och återställande av bio­
logisk mångfald och ekosystem. SKF har gjort en gransk­
ning av de verksamheter som beskrivs i den delegerade 
miljöakten och har tolkat det som att de produkter och 
tjänster för tillståndsövervakning som SKF erbjuder
  
om 
 ­
f
attas av Tillhandahållande av datadrivna lösningar för  
IT/OT­t
jänster (4.1) under övergången till cirkulär 
 ek
onomi. 
Nytt för 2023 är även den obligatoriska rappor  t
eringen 
om
 
kärnteknisk och fossilgasverksamhet. SKF har inga 
aktiviteter som omfattas av denna taxonomi.
Bedömning av omfattning och efterlevnad
För 2023 rapporterar SKF om verksamhet som omfattas 
av
 
EU:s taxonomi för de nya rapporteringsområdena följt av 
rapportering om förenlighet med taxonomikraven för 2024. 
Miljökategori
En första granskning av de tekniska screeningkriterierna 
för väsentligt bidrag och att inte orsaka betydande skada 
har utförts under 2023. Eftersom SKF erbjuder ett stort 
antal produkter och tjänster och har fler än 70 produktions ­
anläggningar världen över kommer SKF även att starta 
ett
 
projekt för att bedöma och förbättra förenlighet med 
taxonomikraven där så är tillämpligt under 2024.
Utvärdering av inköp av produkter och tjänster som 
omfattas av EU:s taxonomi är beroende av information från 
leverantörer och är utmanande att validera. Ett exempel 
är
 
tjänstebilar, där information om kravet att inte orsaka 
betydande skada när det gäller däck och rullmotstånds­
koefficient inte är tillgänglig. 
När det gäller investeringar i
 
byggnader införde SKF 
under 2023 en ny policy för hållbara byggnader. Kraven 
för
 
nya anläggningar bygger på
 
den internationella stan­
darden LEED (Leadership in Energy and Environment 
Design). I policyn anges också att
 
EU:s taxonomikrav ska 
beaktas. Med tanke på att policyn infördes 2023 har SKF 
ännu inte kunnat verifiera förenlighet med taxonomi
 k
raven 
för de nya byggnaderna.
Redovisningspolicy 
Den totala omsättningen motsvarar nettoförsäljningen i 
koncernens årsredovisning. De totala kapitalutgifterna 
inkluderar investeringar i materiella anläggningstillgångar, 
immateriella tillgångar och nyttjanderättstillgångar före 
avskrivningar och alla slags omvärderingar, inklusive de 
som härrör från nedskrivningar och exklusive förändringar 
till verkligt värde. Kapitalutgifter inkluderar även investe ­
ringar i materiella tillgångar, immateriella tillgångar och 
nyttjanderättstillgångar som härrör från rörelseförvärv och 
fusioner. Investeringar i materiella anläggningstillgångar, 
immateriella tillgångar och nyttjanderättstillgångar fram­
går av segmentinformationen i not 2 i koncernens års­
EU:s taxonomi 
redovisning. Driftsutgifterna motsvarar kostnader för 
 f
orskning och utveckling, kortsiktiga leasingavtal, under­
håll och reparation samt byggnadsrenovering och allt 
annat som rör dagligt underhåll av materiella anlägg­
ningstillgångar.
Omsättning som omfattas av EU:s taxonomi för 
begränsning av klimatförändringar 3.18 och 3.19 samt 
 c
irkulär 
 e
konomi 4.1 motsvarar nettoförsäljningen av de 
specifika produkter och tjänster som omfattas. All försälj­
ningsdata är extraherad samtidigt från samma källsystem. 
För att undvika dubbelräkning är varje datapunkt endast 
taggad mot ett rapporteringsområde. Eftersom de pro­
dukter och tjänster som omfattas av EU:s
  taxonomi 
 t
illhandahålls av fabriker och operativa enheter som 
också
 
erbjuder produkter och tjänster som inte omfattas 
av taxonomin har kapitalutgifter och drifts  ut
gifter för­
delats utifrån nettoförsäljning.
Jämfört med rapporteringen för 2022 har inköp av 
 out
put från verksamheter som omfattas av taxonomin 
(begränsning av klimatförändringar 7.2, 7.3, 7.6 och 7.7) 
minskat eftersom fler investeringar omfattas av det 
nya
 r
apporteringsområdet för SKFs egen verksamhet. 
 L
easing av tjänstebilar har lagts till (begränsning av 
 
klimatförändringar 6.5).
Obligatorisk tabell avseende kärnteknisk och fossil gasverksamhet
Rad Kärnkraftsrelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av 
innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt 
avfall från bränslecykeln.
Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska 
anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella 
 processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med
 hjälp av bästa 
 
tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar  
som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom 
 vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar 
som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för 
kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktions­
anläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
102
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 103 =====

Räkenskapsåret 2023
År Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada 
(DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder (a) 
Omsättning
Mkr
Andel av omsättningen, år N
%
Begränsning av klimatförändringar
J; N; 
N/EL
Anpassning till klimatförändringar
J; N; 
N/EL
Vatten 
J; N; 
N/EL
Föroreningar
J; N; 
N/EL
Cirkulär ekonomi 
J; N; 
N/EL
Biologisk mångfald 
J; N; 
N/EL
Begränsning av klimatförändringar
J/N
Anpassning till klimatförändringar
J/N
Vatten  
J/N
Föroreningar
J/N
Cirkulär ekonomi 
J/N
Biologisk mångfald 
J/N
Minimi
 
skydds
-
åtgärder 
J/N
Andel taxonomi
-
förenlig (A1) eller ej 
taxonomiförenlig (A2) 
omsättning, år N-1
%
Kategori 
 
(möjlig
 
görande 
verksamhet)
E
Kategori  
(omställnings
-
verksamhet)
T
A.  VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) 
 verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) 
 verksamheternas omsättning (A.1)
varav möjliggörande verksamhet E
varav omställningsverksamhet T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är 
 
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
Tillverkning av fordons ­ o ch rörlighetskomponenter CCM 3.18 30 444 29 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillverkning av komponenter till rullande 
 j
ärnvägsmateriel CCM 3.19 5 419 5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillhandahållande av datadrivna it ­
 och OT­l
ösningar CE 4.1 2 301 2 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0
Omsättning för verksamheter som omfattas av 
 taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara 
 
(ej taxonomiförenliga) (A.2) 38 163 37 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0
A. Omsättning hos verksamheter som omfattas av 
 
taxonomin (A.1+A.2) 38 163 37 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0
B. 
 VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av 
taxonomin (B) 65 718 63
Totalt (A + B) 103 881 100
EU:s taxonomi, forts.
Andel av omsättningen/total omsättning
%
Taxonomiförenlighet 
per mål
Mål som omfattas  
av taxonomin
CCM 35
CCA
WTR
CE 2
PPC
BIO
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
103
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 104 =====

Räkenskapsåret 2023
År Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada 
(DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder 
Kapitalutgifter 
Mkr
Andel av kapitalutgifter, år N
% 
Begränsning av klimatförändringar
J; N; 
N/EL
Anpassning till klimatförändringar
J; N; 
N/EL
Vatten 
J; N; 
N/EL
Föroreningar
J; N; 
N/EL
Cirkulär ekonomi 
J; N; 
N/EL
Biologisk mångfald 
J; N; 
N/EL
Begränsning av klimatförändringar
J/N 
Anpassning till klimatförändringar
J/N 
Vatten  
J/N
Föroreningar
J/N
Cirkulär ekonomi 
J/N
Biologisk mångfald 
J/N
Minimiskydds
-
åtgärder 
J/N
Andel taxonomi
-
förenliga (A1) eller ej 
taxonomiförenliga 
(A2) kapitalutgifter, 
 
år N-1
%
Kategori  
(möjliggörande 
verksamhet)
E
Kategori  
(omställnings
-
verksamhet)
T
A.  VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN 
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) 
 verksamheter
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara 
 
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
varav möjliggörande verksamhet E
varav omställningsverksamhet T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är  
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
Tillverkning av fordons ­ o ch rörlighetskomponenter CCM 3.18 2 156 34 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillverkning av komponenter till rullande järnvägsmateriel CCM 3.19 257 4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillhandahållande av datadrivna it ­
 och OT­l
ösningar CE 4.1 95 2 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta 
 
motorfordon CCM 6.5 3 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 97 2 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 16
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (A.2) 2 609 41 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 16
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av 
taxonomin (A.1 + A.2)
2 609 41 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 16
B. 
 VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av 
taxonomin (B) 3 691 59
Totalt (A + B) 6 300 100
EU:s taxonomi, forts.
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
%
Taxonomiförenlighet 
per mål
Mål som omfattas  
av taxonomin
CCM 40
CCA
WTR
CE 2
PPC
BIO
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
104
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 105 =====

Räkenskapsåret 2023
År Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada 
(DNSH)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder 
Driftsutgifter 
Mkr
Andel av driftsutgifter, år N
% 
Begränsning av klimatförändringar
J; N; 
N/EL
Anpassning till klimatförändringar
J; N; 
N/EL
Vatten 
J; N; 
N/EL
Föroreningar
J; N; 
N/EL
Cirkulär ekonomi 
J; N; 
N/EL
Biologisk mångfald 
J; N; 
N/EL
Begränsning av klimatförändringar
J/N
Anpassning till klimatförändringar
J/N
Vatten  
J/N
Föroreningar
J/N
Cirkulär ekonomi 
J/N
Biologisk mångfald 
J/N
Minimiskydds
-
åtgärder 
J/N
Andel taxonomi
-
förenliga (A1) eller ej 
taxonomiförenliga 
(A2) driftskostnader, 
år N-1
%
Kategori 
 
(möjliggörande 
verksamhet)
E
Kategori  
(omställnings
-
verksamhet)
T
A.  VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN 
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) 
 verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) 
 verksamheternas omsättning (A.1)
varav möjliggörande verksamhet E
varav omställningsverksamhet T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är 
 
miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
EL;  
N/EL
Tillverkning av fordons ­ o ch rörlighetskomponenter CCM 3.18 1 270 23 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillverkning av komponenter till rullande järnvägsmateriel CCM 3.19 245 5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillhandahållande av datadrivna it ­
 och OT­l
ösningar CE 4.1 274 5 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara  
(ejtaxonomiförenliga) (A.2) 1 789 33 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0
A.  Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av 
taxonomin (A.1 + A.2) 1 789 33 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0
B. 
 VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftskostnader för verksamheter som inte omfattas av 
taxonomin (B) 3 630 67
Totalt (A + B) 5 419 100
EU:s taxonomi, forts.
Andel driftsutgifter/totala driftsutgifter
%
Taxonomiförenlighet 
per mål
Mål som omfattas  
av taxonomin
CCM 28
CCA
WTR
CE 5
PPC
BIO
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
105
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 106 =====

Direkt påverkan på
FN:s mål
för hållbar utveckling
Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentliga frågor – GRI 302: energi 2016 
och GRI 305: utsläpp 2016
Hållbarhetsstyrning 
SKF har en relativt energiintensiv verksamhet som använ ­
der energi främst i form av el och gas i sina anläggningar 
runt om i världen. Dessutom använder SKF material och 
tjänster som kan vara energi
­
 och koldioxidintensiva, 
exempelvis transporter och råmaterial i produktion och 
processer. Den kombinerade effekten av den direkta och 
indirekta energianvändningen (scope 1, 2 och 3 uppströms) 
genererar mer än två miljoner ton växthusgasutsläpp per 
år. Den här 
 s
iffran skulle dock vara betydligt högre om inte 
SKF hade vidtagit åtgärder för att minska både energi ­
 och 
koldioxidintensiteten. Till exempel genereras 64% av den 
el
 
som SKF använder från förnybara källor, vilket minskar 
koncernens scope 2 ­ut
släpp dramatiskt. SKFs möjligheter 
att driva sin verksamhet och leveranskedja på ett energi ­
 
och koldioxideffektivt sätt ökar också koncernens kon­
kurrens
 
fördelar.
Under 2021 åtog sig SKF att få sina klimatmål validerade 
och godkända av Science Based Target initiative (SBTi). 
I
 
samband med valideringsprocessen fördes mellan juli 
2021 och mars 2023 ingående diskussioner och informa­
tionsutbyte med SBTi. I mars 2023 gjorde SBTi en valide­
ring av SKFs lång
­
 och kortsiktiga mål. De godkända målen 
ligger i linje med (och i själva verket över) det så kallade 
”1,5
­g
radersmålet” som man enades om vid COP 21 i Paris 
2015. Trots att många företag har anslutit sig till SBTi och 
fått sina kortsiktiga mål validerade är SKF ett av de få före­
tagen som har fått både de kortsiktiga och långsiktiga 
målen godkända (endast 509 av 6 600).
Även om de grundläggande målen för de tidigare 
 k
ommunicerade klimatmålen för 2030, 2050 och andra 
delmål är desamma gjordes vissa ändringar i den tidigare 
använda terminologin och definitionerna för att fullt ut 
överensstämma med SBTis metod.
För det första beskrivs 2030
­m
ålet för utsläppsminsk­
ningar i scope 1 och 2 nu som ”minimerade koldioxidut­
släpp från vår egen verksamhet fram till 2030”. Enligt 
SBTis definitioner kan begreppet ”nettonoll” endast använ ­
das när alla relevanta scopes (scope 1, 2 och 3) är på noll, 
medan vårt mål för 2030 är att nästan eliminera scope 1 
och 2 och minska utsläppen i scope 3 med 31%. Eftersom 
målet för 2050 innebär att alla utsläpp i scope 1, 2 och 3 
ska vara nära noll kan detta beskrivas som ”nettonoll”.
Det andra är att det i vårt tidigare kommunicerade 
scope 1
­
 och 2­m
ål för 2030 ingått användning av klimat­
kompensation för att uppnå nollutsläpp i slutet av perioden. 
Men SBTi och ett ökande antal andra viktiga intressenter 
betraktar inte formellt användningen av koldioxidkompen­
sation som ett legitimt sätt att uppnå klimatmål på kort till 
medellång sikt. SKF har därför reviderat sitt mål till en 
95
­p
rocentig minskning av scope 1 ­
 och 2­u
tsläppen till år 
2030 jämfört med 2019 års nivåer. I det reviderade målet 
tillåts en liten mängd kvarvarande scope 1
­
 och 2­u
tsläpp, 
men ingen användning av klimatkompensation. Med detta 
beslut anpassas SKFs mål för utsläppsminskningar till 
SBTis kriterier för vetenskapligt baserade mål och åter­
speglar SKFs åtagande att uppnå meningsfulla och verifi­
erbara utsläppsminskningar.
För det tredje är vissa SKF
­p
rodukter förknippade med 
utsläpp under användningsfasen. Utsläppen under använd­
ningsfasen orsakas av att kunder använder eldrivna 
maskiner som levereras av SKF, exempelvis magnetlager, 
smörjsystem och alla andra SKF
­s
ystem som kräver ström ­
försörjning för att fungera.
Sådana system utgör en relativt liten del av SKFs intäkter 
och har inte tidigare ingått i SKFs mål för utsläppsminsk­
ningar. Men med tanke på deras betydande omfattning 
(~1
 
miljon ton CO2e per år) har de nu tagits med i koncer­
nens mål för nettonollutsläpp.
Användningen av dessa system bidrar ofta till elektri­
fieringen av de anläggningar och processer där de används 
och ersätter exempelvis dieselanvändning i kompressorer. 
När elektrifieringen har genomförts kommer de åter­
stående utsläppen att minska över tid i takt med att 
 ener
gisektorerna i de regioner där dessa maskiner 
används  m
inskar sina koldioxidutsläpp.
Nedan följer en sammanfattning av målen:
•
 D
et övergripande nettonollmålet: SKF åtar sig att 
 u
pp
 n
å 
nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värde­
kedjan till 2050 med 2019 som basår.
•
 K
ortsiktiga mål: SKF åtar sig en absolut minskning 
av
 
scope 1­
 och 2­u
tsläpp av växthusgaser med 95% 
till
 
2030 med 2019 som basår. SKF åtar sig också 
inom
 
samma tidsram en absolut minskning av scope 
3­ut
släppen från köpta varor och tjänster, uppströms 
transporter och distribution samt användning av sålda 
produkter med 31%.
•
 L
ångsiktiga mål: SKF åtar sig att bibehålla en 
 a
bsolut 
minskning på minst 95% av scope 1 ­
 och 2­u
tsläpp 
av
 
växthusgaser från 2030 till 2050 med 2019
 
som 
basår. SKF åtar sig också att minska de 
 a
bsoluta 
scope 
3­
   ut
släppen av växthusgaser från köpta  
varor 
och tjänster, bränsle­ o
ch energirelaterade aktiviteter, 
uppströms transporter och distribution samt  
använd­
ningen av sålda produkter med 90% till 2050 med 
2019
 
som basår.
Mer information finns på SBTis webbplats: https://science ­
basedtargets.org/companies ­t
aking­a
ction#dashboard
Diagrammet på nästa sida visar en uppskattning av all 
relevant växthusgaspåverkan från SKF under 2019 jämfört 
med ovanstående omfattning medan tabellen visar huvud­
sakliga mål och delmål.
En mer ingående förklaring av den övergripande meto­
diken och ett ståndpunktsdokument (Position paper) finns 
på skf.com/sustainability.
SKF har infört och fortsätter att utveckla robusta rappor ­
teringsmetoder för alla dessa aspekter. Scope 2
­ut
släppen 
beräknas med hjälp av den marknadsbaserade metoden. 
I
 
den här rapporten redovisas hållbarhetsstyrning längs 
värdekedjan samt total energianvändning och totala 
utsläpp från verksamheten.
SKFs egen verksamhet – scope 1 och 2
SKFs mål att minimera koldioxidutsläppen i verksamheten 
kräver en minskning med 95% av scope 1
­
 och 2­u
tsläppen 
till 2030 jämfört med 2019. Detta uppnås genom en kombi­
nation av insatser som fokuserar på energi
­
 och material­
effektivitet, inköp och produktion av förnybar energi samt 
utfasning av direkt användning av fossila bränslen genom 
elektrifiering eller användning av biobränslen.
Som en del av denna målsättning är SKF medlem 
i
 
RE100 ­i
nitiativet, vilket visar koncernens avsikt att 
använda 100% förnybar elenergi år 2030.
Under 2023 förbrukade SKF 1 557 GWh energi i sin 
 t
illverkningsverksamhet, vilket resulterade i ca 253 700  
ton CO2e­ut släpp. Förutom miljöledningssystemet ISO 
14001:2015 har SKF ett energiledningssystem som är globalt 
certifierat enligt ISO 50001:2018. Energiledningssystemet 
omfattar de 47 mest energiintensiva verksamheterna, vilka 
står för 80% av koncernens totala energianvändning.
SKF har en central funktion som hanterar koncernens 
inköpsstrategi och upphandling av energi, där också 
 k
ostnadseffektiv minskning av växthusgasutsläpp­
intensiteten ingår. Denna funktionen har tagit fram en 
 f
ärdplan som fastställer övergången till 100% förnybar el 
för alla SKF­e
nheter och som nu implementeras och följs 
upp. Det har lett till att andelen förnybar el som används 
av
 
SKF har ökat varje år sedan 2017 och nu uppgår till 64%.
För att öka fokus och påskynda förbättringarna både 
när
 
det gäller minskad energianvändning och utsläpp av 
växthusgaser använder SKF ett koncernövergripande 
 ener
gimål som gäller för alla enheter som omfattas av 
ISO 
50001­s
tandarden.
Under 2023 krävde SKF en förbättring i energiprestandan 
med 5% i förhållande till referensnivån på fabriks ­, af
färs­
områdes­
 och koncernnivå. Referensnivån har beräknats 
med linjär regression av de senaste två årens månatliga 
energianvändning jämfört med förädlingsvärde (ett mått 
på
 
produktionsverksamheten för vilket en stark koppling 
till
 
energibehovet har påvisats). Med detta nyckeltal kan 
sådant som påverkar mer förenklade mätningar av energi­
prestanda (som variationer i produktionsvolymen) undvikas, 
vilket gör det möjligt att fokusera på den faktiska energi­
prestandan. Resultatet för 2023 blev –4,7% jämfört med 
målet på –5,0%. Detta är den största årliga förbättringen 
sedan denna KPI infördes. Förbättringen var resultatet 
av
 
en kombination av investeringar i mer energieffektiv 
utrustning, optimering av energianvändningen, mer effektiv 
användning av produktionsanläggningarna och åtgärder 
för att identifiera och undvika förluster.
Under 2023 vidtog SKF ytterligare åtgärder för att snab­
bare uppnå målen för energieffektivitet och scope 1
­
 och 
2­u
tsläpp. För att säkerställa effektiv planering och resurs­
fördelning infördes ett koncernövergripande system där 
anläggningarna i detalj måste redogöra för aktiviteter och 
Energianvändning, energieffektivitet, klimatförändringar och växthusgasutsläpp
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
106
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 107 =====

Sammanfattning av SKFs klimatmål, inklusive de som godkänts av SBTi
Inköpt direkt material Logistik Annan påverkan uppströms SKFs egna anläggningar Nedströms
Rapportering av 
växthusgaser, 
scope
Scope 3, 
kategori 1
Scope 3, 
kategori 4
Scope 3, övrigt Scope 1 och 2 Scope 3, 
kategori 11
2025 15% minskning av utsläpp från 
leverantörer av smide och 
ringar.
40% minskning CO
2e­
utsläppen per ton
 
 s
keppat gods till slut­
kunder, basår 2015.
TBD 40% minskning av 
CO
2e­utsläpp från till­
verkning av lager och 
enheter per ton sålda 
lager, basår 2015.
Följer minimering av 
koldioxidutsläpp i 
  
elnätet i alla regioner.
2030 32% minskning av utsläppen 
från direkt material jämfört  
med 2019.
35% minskning jämfört 
med 2019.
TBD 95% minskning jämfört 
med 2019.
2035 43% minskning av utsläppen 
från direkt material jämfört 
med 2019.
55% minskning jämfört 
med 2019.
TBD
2040 60% minskning av utsläppen 
från direkt material jämfört 
med 2019.
77% minskning jämfört 
med 2019.
TBD
2050 Nettonollutsläpp genom 95% minskning av scope 1 och 2, 90% minskning av scope 3 jämfört med 2019.  
Resterande utsläpp addresseras via Carbon Dioxide Removals.
  
   
   
   
   
  
  
   
   
   
   0
Slutbehandling av sålda produkter 
Avfall som genererats av verksamheter
Affärsresor
Användning av sålda produkter
Anställdas pendling
Nedströms transport och distribution
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
Uppströms transport och distribution
Köpta varor och tjänster
Kapitalvaror
 
Ton CO 2 e
3 200 000
4 000 000
2 400 000
1 600 000
800 000
Scope 1
Scope 2 
Scope 3 
Beräknade utsläpp av växthusgaser 
(ton), basår 2019
Energianvändning, energieffektivitet, klimatförändringar och växthusgasutsläpp, forts.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
107
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 108 =====

deras status när det gäller energieffektivitet och minskade 
koldioxidutsläpp. Koncernen införde också en policy för 
utfasning av fossila bränslen som omfattar förbud mot alla 
nya investeringar i utrustning som ska användas av SKF 
och som kräver fossila bränslen samt att all återstående 
användning av fossila bränslen ska fasas ut före 2030. I 
samband med denna policy tog koncernen också initiativ 
till en specifik investeringsram på 3 miljarder kronor som 
ska användas mellan 2023 och 2028 enbart för de investe­
ringar som är nödvändiga för att rent generellt uppfylla 
målet att minimera koldioxidutsläppen, men i synnerhet för 
att fasa ut fossila bränslen. Dessutom infördes en policy 
för hållbara byggnader som ställer krav på nya byggnader 
när det gäller minskade koldioxidutsläpp och tillämpningen 
av USGBCs LEED 4.1
­s
tandard.
Godstransporter– scope 3, kategori 4
SKF ansvarar själva för 80% av godstransporterna ned ­
ströms ut mot
 
kund och för cirka 70% uppströms från 
 l
everantörer. Koncernen verkar för att minska växthusgas ­
utsläppen från transporter på fyra huvudsakliga områden: 
optimering av transportnätverk och ruttplanering, använd ­
ning av energieffektiva transportsätt med lägre växthusgas ­
belastning (t.ex. sjö
­
 och järnvägstransporter i stället för 
flyg om 
 m
öjligt), upphandling av bränsleeffektiva trans­
porter och med drivmedel med lägre klimatbelastning 
samt kortare transportrutter mellan leverantörer, fabriker 
och slutkunder  
(dvs. optimera SKFs klimatavtryck). 
Råmaterial och komponenter – scope 3, kategori 1
Som framgår av organisationens koldioxidavtryck på före­
gående sida är utsläppen från råmaterial och komponenter 
(direkt material) de mest väsentliga av alla utsläpp från 
”vagga till kundens grind”.
I flera år har SKF verkat för att få energiintensiva leve­
rantörer att införa energiledningssystem som är certifie ­
rade enligt ISO 50001. Detta standardiserade sätt att 
 h
antera energi och utsläpp anses vara en pragmatisk 
 s
trategi för att minska utsläpp uppströms i värdekedjan.
Under de tre senaste åren har SKF ökat sitt fokus på 
att
 
minska utsläppen från råmaterial och komponenter. 
Koncernen har undersökt utsläppen från flertalet av de 
största stålleverantörerna (som står för 89% av de totala 
stålinköpen i vikt), de flesta leverantörerna av smides­
produkter och ringar (som står för 90% av den totala leve­
ransen av smidesprodukter) och de flesta leverantörerna 
av rullkroppar (som står för 96% av den totala leveransen 
av rullkroppar).
SKF har börjat inrikta sig på just leverantörer av stål, 
smide, ringar och rullkroppar eftersom de är SKFs över­
lägset mest energi
­
 och växthusgasintensiva och efter ­
som
 
stål utgör mer än 95% av den av totala mängd direkt 
 m
aterial som köps in av företaget.
Under 2023 har inriktningen utökats till andra kategorier 
av komponenter som plast eller polymerer, plåtdelar och 
keramer. Vissa leverantörer inom dessa områden
har undersökts.
SKFs ökade fokus visar sig på flera sätt. 
•
 F
ör det första måste företagen som omfattas rapportera 
utsläpp relaterade till de material som levereras till SKF 
från deras egen verksamhet (scope 1 och 2) och i före­
kommande fall deras utsläpp uppströms (scope 3). 
De
 
sammanställda uppgifterna finns med i den här 
r 
apporten.
•
 D
ärefter ska leverantörerna förklara och presentera sina 
planer för att förbättra energieffektiviteten och växthus ­
gasutsläppen per ton producerade enheter. SKF har 
utvecklat ett verktyg som ska hjälpa produktutvecklare 
och inköpare att bedöma alternativa stålleverantörer 
utifrån deras växthusgaspåverkan uppströms. På så sätt 
kan SKF uppfylla kundernas ökande efterfrågan på en 
mindre mängd inbäddade växthusgasutsläpp från de 
produkter de köper. Under 2022 och 2023 har SKF sam­
arbetat med leverantörer av direkta material inom ramen 
för koncernens nettonollmål till 2050.
•
 F
ör det tredje inledde SKF under 2022 en FoU ­v
erk s
am­
het som fortsätter under 2023–2024. Den skall under ­
söka genomförbarheten och de tekniska konsekven ­
serna av de processer för stålproduktion med lägre 
växthusgashalt, som för närvarande utvecklas av olika 
stål
 
företag.
Stål och stålkomponenter står för den absolut största 
påverkan från inköpta material, men SKF fortsätter att 
utöka rapporteringen till att omfatta andra material och 
komponenter.
Energibesparing och minskade koldioxidutsläpp 
tack vare SKFs magnetlagerteknik
För att öka kapaciteten installerade vår fabrik i 
XinChang i västra Kina toppmoderna elektriska 
kylmaskiner med SKFs magnetlager. Tack vare 
deras höga verkningsgrad fick de högsta betyg  
av China Energy Conservation Program.
Jämfört med kylmaskiner med traditionella 
skruvkompressorer som installerades i samma 
fabrik för bara 3 år sedan kommer de att spara mer 
än 60
 
000 MWh under sin livslängd. Sett till den 
nuvarande genomsnittliga koldioxidintensiteten för 
elproduktion i Kina innebär det att mer än 35
 
000 
ton CO2e undviks under maskinernas livstid.
Energianvändning, energieffektivitet, klimatförändringar och växthusgasutsläpp, forts.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
108
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 109 =====

Affärsresor, scope 3, kategori 6
SKF övervakar koldioxidutsläppen från majoriteten av de 
anställdas tjänsteresor. De länder som ingår är Argentina, 
Brasilien, Kanada, Chile, Kina, Europa, Indien, Mexiko, 
 U
ruguay och USA.
Under 2023 lyckades SKF inte leva upp den ambition 
som sattes 2020, nämligen att inte överskrida 50% baserat 
på helåret 2019 (före covid). Dessa utsläpp uppgick till 
10
 
386 ton jämfört med målet på 6 500 ton. Resandet 
ökade efter pandemin när kontakten återknöts med kunder, 
leverantörer och kollegor. 
Under 2024 kommer målet att revideras och anpassas 
till det övergripande nettonoll
 å
tagandet.
Bränsle- och energirelaterade utsläpp uppströms,  
scope 3, kategori 3
Detta är utsläpp som är förknippade med produktionen av 
bränslen som används antingen direkt (scope 1) eller indi ­
rekt (scope 2). SKF har uppskattat dessa utsläpp till cirka 
100
 
000 ton per år och arbetar på flera olika sätt för att 
minska dem. Det ska åstadkommas genom att förbättra 
energieffektiviteten, minska efterfrågan på energi, gå över 
till förnybara energikällor, men också att främja (via RE100) 
och möjliggöra (via våra cleantech
­l
ösningar) ökad kapa­
citet för produktion av förnybar energi.
 
Annan påverkan uppströms
Såsom beskrivs i diagrammet över koldioxidavtryck ovan 
och i det tidigare nämnda ståndpunktsdokumentet finns 
det flera andra växthusgaseffekter uppströms som är för ­
knippade med SKFs verksamhet. Här ingår informations
­
 
och kommunikationsteknik, de anställdas pendling och 
inköp av indirekta material. Dessa effekter är betydligt 
mindre jämfört med effekterna av SKFs verksamhet, inköp 
av direkt material och logistik. Sammanlagt utgör de cirka 
2% av det totala koldioxidavtrycket, men med tanke på 
koncernens åtagande om nettonollutsläpp till 2050 kom ­
mer SKF arbeta för att hitta pragmatiska sätt att rappor­
tera och sträva mot nettonoll även i dessa avseenden.
Kundlösningar och effekter nedströms
Livscykelstudier bekräftar att SKFs största förbättrings­
potential i fråga om minskad miljöpåverkan beror på hur 
våra produkter och lösningar används av koncernens 
diversifierade kundbas världen över. Som beskrivs på 
sidan 112 (Möjliggöra tillväxt inom cleantech) kan många 
av SKFs erbjudanden bidra till att bana vägen för förnybar 
och 
 k
oldioxidsnål teknik eller förbättra energi­
 och koldioxid­
effektiviteten i kundernas system och processer. 
SKF arbetar också för att utveckla nya cirkulära affärs­
modeller som minskar klimatpåverkan och annan miljö­
påverkan samt kostnader. Koncernen arbetar till exempel 
med användningen av tillståndsövervakning och andra 
verktyg som förlänger livslängden på kundernas system, 
förbättrar tillförlitligheten och driftseffektiviteten och på 
så sätt minskar koldioxidutsläppen.
SKF utökar också sin verksamhet inom rekonditionering 
som innebär att begagnade lager inspekteras, renoveras 
och återanvänds. På så sätt minskar behovet av att byta ut 
lagret mot ett nytt, vilket i sin tur minskar en betydande del 
av växthusgasutsläppen från lagertillverkningen.
Såsom nämns ovan och som ingår i koncernens SBTi
­
g
odkända nettonollmål, rapporterar SKF nu växthusgas­
påverkan nedströms från användningen av produkter 
och
 
tjänster (kategori 11). Detta avser endast de direkt­
drivna elektriska system som SKF levererar till vissa 
 k
under – främst magnetlager, elmotorsystem och smörj ­
system. Dessa lösningar utgör cirka 9% av SKFs totala 
 f
örsäljningsvolym. Mycket ofta bidrar dessa system till 
 f
örbättrad energieffektivitet hos kunderna. 
Ett exempel på detta illustreras på sidan 108, där SKF 
Magnetic Technology ­l
ösningen bidrar till att energin och 
utsläppen i samband med försörjning av kylvatten till SKFs 
fabrik minskar med cirka 40%, vilket innebär att 35
 
000 ton 
CO2e kan undvikas under produktens livslängd jämfört 
med tidigare använd teknik. Även om det ännu inte finns 
något vedertaget ramverk för redovisning av utsläpp som 
undviks är det uppenbart att lösningar av detta slag spelar 
en viktig roll för att minska kundernas och därmed även de 
globala utsläppen.
På grund av detta och eftersom dessa system direkt 
 f
örbrukar elektricitet, rapporterar vi de relevanta utsläp ­
pen under scope 3, kategori 11. Om man utgår från den 
globala genomsnittliga utsläppsfaktorn för elektricitet 
och
 
allokeringsfaktor för att ta hänsyn till den energi som 
används av
 
våra produkter uppskattar koncernen att de 
leder till indirekta utsläpp på totalt cirka 1 miljon ton 
CO
2e per år (varav cirka 96% är relaterade till kylmaskiner, 
 k
ompressorer och blåsmaskiner). SKF arbetar kontinuerligt 
för att ytter  l
igare förbättra energieffektiviteten i dessa 
system, men den viktigaste faktorn för att minska de rela­
terade ut
 
 s
läppen är att kunderna och slutanvändarna som 
köper och använder systemen använder förnybar el med 
låga koldioxid
 u
tsläpp. Detta ligger utanför SKFs kontroll, 
även om SKF aktivt främjar en övergång till energi med 
mini
 m
erade koldioxidutsläpp genom SKFs deltagande i 
Climate Group RE100 och We Mean Business Coalition. 
Allteftersom arbetet med att minska koldioxidutsläppen 
fortskrider kan vi förvänta oss att utsläppen minskar i mot ­
svarande grad. 
Redovisning av data enligt riktlinjerna i GHG-protokollet
SKF arbetar med att rapportera alla relevanta scopes och 
kategorier av växthusgasutsläpp enligt Greenhouse Gas 
Protocol Corporate Standard och andra relaterade väg­
ledningsdokument (för scope 1, 2 och 3) som också publi­
ceras av Greenhouse Gas Protocol. 
SKF har rapporterat scope 1
­
 och 2­u
tsläpp i många år 
och infört robusta och tillförlitliga processer för att samla 
in och rapportera dessa uppgifter.
Scope 3, kategori 1
Att mäta, rapportera och minska uppströms utsläpp i 
scope 3 kategori 1 (från direkt materialproduktion) är 
mycket viktigt. Det är dock en relativt ny dimension för 
SKF
 
(och för hela industrin) och för majoriteten av koncer­
nens leverantörer (och deras leverantörer). SKF (och våra 
partners i leveranskedjan) skaffar därför kunskaper och 
utvecklar tillvägagångssätt så att fullständigheten, nog­
grannheten och värdet av dessa uppgifter såväl som verk­
tyg förbättras varje år.
I SKFs rapportering används i möjligaste mån primär­
data (direkt från leverantörer) och om det inte är möjligt 
används tillförlitliga sekundärdata. Den huvudsakliga 
 p
rimärdatan som begärs från leverantörerna är deras växt ­
husgasintensitet (kg CO2e per kg produkt). Den multipliceras 
sedan med den totala vikten av produkter som levererats 
till SKF (kg) för att visa de totala utsläppen. Även om det är 
mer komplicerat att samla in primärdata är det att föredra 
eftersom de visar specifika leverantörers prestationer från 
år till år och effekten av leverantörsvalet (vilket inte är 
 m
öjligt när man använder sekundärdata). Genom den 
ökade användningen av primärdata jämfört med den 
metod som användes i 2022 års rapport har noggrann­
heten i rapporteringen förbättrats och en ny beräkning 
av
 
de årliga utsläppen från 2019–2022 har gjorts. Detta 
har 
förändrat föregående års rapporterade värden, med 
en
 
ökning jämfört med basåret (2019) på cirka 18%.
I ett fåtal fall kunde stålleverantörerna inte lämna upp­
gifter om sina uppströms scope 3 ­u
tsläpp. SKF gör då en 
uppskattning om påverkan uppströms i scope 3 med hjälp 
av den erfarenhet som SKF samlat på sig vid insamling av 
primärdata från liknande leverantörer. I genomsnitt ökar 
denna uppskattning den totala påverkan av scope 1 och 2 
(för leverantörerna) med +65%. Under tiden arbetar SKF 
med att deklarationerna om påverkan från scope 3
­u
tsläpp 
ska komma direkt från leverantörerna.
Vad som också är viktigt är att SKF fokuserar på de 
huvudsakliga råvarorna i koncernen, nämligen det stål som 
används i ringarna och rullarna i rullningslagren. Som tidi­
gare nämnts har fler kategorier undersökts under 2023. 
Under 2024 och framåt fortsätter SKF att diskutera och 
 u
t 
 m
ana målen och förbättringsplanerna när det gäller växt­
husgasutsläpp för de största leverantörerna av direkta 
 
material.
Under 2024 kommer SKF att börja rapportera de åter­
stående kategorierna av direkt material (gummi, plast etc.) 
med hjälp av en ”utgiftsbaserad” växthusgasuppskattnings­
metod. I framtiden kommer rapporteringen att finjusteras 
genom användning av primärdata från leverantörerna 
när
 
de blir tillgängliga. Resultaten sammanställs och jäm­
förs mot netto  n
ollstrategin för 2050 i syfte att driva på 
leve r
antörerna mot mer aggressiva mål och ytterligare 
minskningar.
Scope 3, kategori 4
När det gäller scope 3, kategori 4 (utsläpp från transporter 
uppströms och nedströms) täcker SKF cirka 80% av utsläp­
pen nedströms (där SKF kontrollerar transporten) och cirka 
70% uppströms. SKF använder utsläppsfaktorer från NTM 
– Nätverket för Transporter och Miljön. SKF har för avsikt 
att ytterligare förbättra processen för insamling av utsläpp 
uppströms i dessa kategorier under 2024 för att få en mer 
fullständig täckning av denna aspekt.
Energianvändning, energieffektivitet, klimatförändringar och växthusgasutsläpp, forts.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
109
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 110 =====

Beroende på tillgången till data tillämpar SKF en av två 
metoder för att beräkna och sammanställa dessa utsläpp. 
•
 M
etod 1: Transportstatistik samlas in från transportleve­
rantörer och utsläppen beräknas med hjälp av ett verk­
tyg som har utvecklats av SKF. Med verktyget beräknas 
utsläppen baserat på en modell av SKFs transport­
nätverk och utsläppsfaktorer per transportsätt i kombi­
nation med avstånd och transporterad vikt.
•
 M
etod 2: Uppgifter om transportutsläpp samlas in direkt 
från transportleverantörer och sammanställs. 
Metod 1 används för alla SKF ­n
yttjade transporter med 
undantag för expressförsändelser, där metod 2 används. 
I
 
båda fallen är de rapporterade utsläppen CO 2e enligt 
källa till hjul ­p
rincipen.
302-1  
 E
nergianvändning inom organisationen
Källa, GWh 2023 2022 2021 2)
Gasol 19 19 18
Naturgas 259 288 295
Eldningsolja 6 6 8
Förnybar energi 
 genererad på fabrik1) 58 46 32
Fjärrvärme och kyla 106 114 141
Elektricitet 1 110 1
 
221 1
 
271
Total energianvändning 1 557 1
 
694 1
 
764
1)  I nkluderar el köpt med Power Purchase Agreement (PPA)
2) 
 H
istoriska data har i den här redovisningen räknats om med 
 h
änsyn till förvärv och avyttringar enligt GHG ­p
rotokollet  
(främst Ryssland, avyttrad).
302-3  Energiintensitet
I denna redovisning ingår alla SKF ­k
oncernens energi­
genererande utsläpp i scope 1 och 2 och intäkter i miljoner 
kronor. I denna redovisning har inte data justerats för 
 f
örvärv och avyttringar.
GWh per Mkr 2023 2022 2021
Total energianvändning 
inom organisationen 
(GWh) 1 557 1
 
694 1
 
764
Omsättning, 
 
nettoförsäljning (Mkr) 103 881 96
 
933 81
 
732
Energiintensitet  
(GWh/Mkr x 1
 
000) 14,99 17,48 21,58
302-4  Minskning av energianvändning
Som tidigare nämnts har SKF satt upp ett specifikt 
mål
 
och använder ett nyckeltal för att förbättra energi­
prestandan på de största tillverkningsanläggningarna. 
Under 2022 visade nyckeltalet en förbättring på –4,7% 
mot
 
målet på –5% med en underliggande besparing 
i
 
energi e
ffektivitet på runt 80 GWh.
305-1  Direkta (scope 1) växthusgasutsläpp och 
305-2  Energi, indirekta (scope 2) växthusgasutsläpp
Historiska data har i den här redovisningen räknats om 
med hänsyn till förvärv och avyttringar enligt GHG
­ 
p
rotokollet (främst Ryssland, avyttrad).
Marknadsbaserade 
utsläpp, ton 2023 2022 2021
Direkta (scope 1) 
 
växthusgasutsläpp 
CO
2e­utsläpp 49 716 52  816 55  941
Energi, indirekta (scope 2) 
växthusgasutsläpp
CO
2e­utsläpp, 
 
marknadsbaserade 204 024 257 516 312
 
180
CO2e-utsläpp, totalt, mark-
nadsbaserade 253 740 310 331 368
 
121
Under 2023 gjorde SKF återigen stora framsteg mot sitt 
2030­m
ål för minskade koldioxidutsläpp och kurvan ovan 
visar att koncernen är på god väg att uppnå målet. Detta 
har uppnåtts genom förbättrad energieffektivitet (–4,7% 
2023 jämfört med –3,8% 2022), ökad andel förnybar elek­
tricitet och ändringar i produktionsvolymer. 
Platsbaserade utsläpp, ton 2023 2022 2021
Direkta (scope 1) 
 
växthusgasutsläpp 
CO
2e­utsläpp 53 179 52  816 55  941
Energi, indirekta (scope 2) 
växthusgasutsläpp 
CO
2e­utsläpp, 
 
platsbaserade 447 320 470
 
895 524
 
626
CO2e-utsläpp, totalt, 
platsbaserade 500 499 523 711 580
 
567
Utsläppskällor
Ton, omräkningsfaktorer  
i ton per enhet anges inom 
parentes 2023 2022 2021
Direkta (scope 1)
Gasol (LPG) (221 per GWh) 4 197 3
 
696 3
 
890
Eldningsolja (273 per GWh) 1 639 1
 
543 1
 
937
Naturgas 
(169 per GWh) 43 880 47
 
576 50
 
114
Levererad (scope 2), 
marknadsbaserad
Elektricitet 195 978 239 866 287
 
366
Fjärrvärme och kyla 8 046 17
 
650 24
 
813
CO2e-utsläpp, totalt, 
marknadsbaserade 253 740 310 331 368
 
121
Energianvändning, energieffektivitet, klimatförändringar och växthusgasutsläpp, forts.
Scope 1­u tsläppsfaktorer har samlats in med hjälp av DEFRA, utom 
för Göteborg där den lokala RED ­C
ert­s
tandarden har använts.
Scope 2­u
tsläppsfaktorer har tillhandahållits av relevanta elleveran ­
törer. Platsbaserade scope 2 ­u
tsläppsfaktorer har tillhandahållits av 
IEA, DEFRA och andra erkända datakällor.
Utsläppsfaktorer från DEFRA används för fjärrvärme utom för vissa 
enheter i Tyskland, Sverige och Polen där särskilda utsläppsfaktorer 
från leverantörer tillhandahålls av den lokala fjärrvärmeleverantören.
305-3  Andra indirekta (scope 3) växthusgasutsläpp
Under scope 3 ­ut
släpp redovisar SKF växthusgasutsläpp 
från de viktigaste leverantörerna av direkt material (stål, 
smide, ringar, rullkroppar, viss plast, gummikomponenter 
och keramer), godstransporter och affärsresor.
Utsläpp från leverantörer av direkt material
Dessa data baserar sig på de uppgifter som har lämnats
av de 37 största leverantörerna av stål, de 91 största leve­
rantörerna av ringar, och de 41 största leveran
 t
örerna av 
rullkroppar (när det gäller materialvikt och utsläppsfaktor) 
och några polymer
­o
ch keram­l
everantörer. växthusgas­
utsläppen för resterande leverantörer (i de fall deklarationer 
direkt från dem ännu inte är
 
tillgängliga) har uppskattats 
utifrån den genomsnittliga utgiftsbaserade växthusgas­
faktorn, baserat på primärdata för liknande leverantörer, 
multiplicerat med den faktiska ut
 g
iften. Kategorin omfattar 
minst 50 volymprocent av de 
 t
otala utgifterna för direkt 
material. Det är fjärde året som SKF rapporterar dessa 
uppgifter och datakvaliteten och noggrannheten har för­
bättrats för varje år. SKF kommer i framtiden öka både 
 o
mfattningen och  k
orrektheten i de uppgifter som samlas 
in och rapporteras.
Ton CO2e 2023 2022 2)
Scope 3, kategori 1 
från leverantörer av direkt 
 material som omfattas1) 1 614 721 1 852 942
1)  T otala uppskattade utsläpp relaterade till stål, smide, ringar, 
 r
ullkroppar, vissa polymerer och keramer.
2) 
 R
apporteringens omfattning har ökat och siffrorna för 2022 har 
räknats om i enlighet med det.
16 18 20 22 24 26 28 2030
Utveckling mot målet om Nettonollutsläpp
0
100 000
200 000
500 000
600 000
400 000
300 000
700 000
Total scope  1 & 2 CO 2 e
Uppnått resultat Målkurva
År
2019= basår för målkurva
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
110
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 111 =====

305-4  Intensitet, växthusgasutsläpp
Samtliga växthusgaser ingår och har konverterats till CO 2e­u tsläpp enligt GHG ­p rotokollet för scope 1–3. 
SKFs lagertillverkning (scope 1 och 2)
Intensitet i ton om inget annat anges 2023 2022 2021   20151)
CO2e­utsläpp – fabriker som tillverkar lager och enheter 218 596 258  443 306 853 481  083
Vikt sålda lager och enheter2) 448 078 439 979 425 940 336  803
Intensitet, växthusgasutsläpp CO2e ­utsläpp  
per ton sålda produkter 0,49 0,59 0,72 1,43
Förändring jämfört med 2015, % –66 –59 –50 —
1)  I d en här upplysningen har all data räknats med hänsyn tagen till förvärv och avyttringar. Historiska data som saknas  
för förvärv har 
 u
ppskattats.
2) 
 ”
Vikt lager och sålda enheter" för 2015 har räknats om under 2020. 
Godstransporter (kategori 3)
2023 2022 2021   20151)
Intensitet, växthusgasutsläpp i kg CO2e­utsläpp per ton 
 levererade varor till slutkunder2) 389 449 553 444
Förändring jämfört med 2015, % –12 1 25 —
1)  O mfattningen av rapporteringen utökades 2020 och tidigare år har räknats om i enlighet med det. Omräknat 2015–2020.
2) 
 ”
Vikt lager och sålda enheter" för 2015 har räknats om under 2020. 
Godstransporter (kategori 3)
Under 2023 förbättrades tillförlitligheten på den externa 
transportmarknaden i världen avsevärt, vilket gjorde att 
SKF kunde utnyttja sitt globala sjöprogram i större grad 
och därmed stärka sin globala leveranskedja. 
Företagets starka fokus på att minimera de globala flyg­
transporterna ledde till en minskning med 35%, vilket över­
träffade målet på 25%.
SKF förbättrade också sitt användande av vägtrans­
porter, vilket bidrog till lägre transportutsläpp per transport ­
arbete. Dessa betydande minskningar av växthusgas­
utsläppen inom alla transportsätt har lett till en förbättring 
med 13% av SKFs indexerade nyckeltal för transportutsläpp 
och en minskning med 23% av de absoluta transport­
utsläppen.
Andra scope 3-effekter 
Under 2023 har antalet leverantörer av direkt material 
i
 
scopet ökat drastiskt jämfört med 2022, från 79 till 169. 
SKF har koncentrerat sig på energiintensiva leverantörer 
med högre växthusgasutsläpp (leverantörer av stål, smide, 
ringar och rullkroppar) samt lagt till några inom plaster och 
keramer (i tillägg till de 169). Alla undersökta leverantörer 
har 
 b
livit ombedda att redovisa sina växthusgasutsläpp 
och 
 p
roduktvikt till SKF. De flesta av leverantörerna har 
också offentliggjort sina mål för att minska växthusgas­
utsläppen under de kommande åren. 
Under 2024 och framåt kommer målen och förbättrings­
planerna när det gäller växthusgasutsläpp för de största 
leverantörerna av direkta material att diskuteras mer detal ­
jerat. Resultaten sammanställs och jämförs med SKFs stra ­
tegi för nettonollutsläpp till 2050 i syfte att uppmuntra 
leve
 r
antörerna mot mer aggressiva mål och ytterligare 
minskningar.
Fler kategorier med direkta material kommer successivt 
att inkluderas från och med 2024. Där leverantörsdeklara­
tion inte är tillgänglig, kommer en uppskattning av utsläpp 
att göras baserad på utgifter (eller liknande), som inkluderar 
så många kategorier som möjligt.
Eftersom rapporteringen av scopet fortfarande är under 
utveckling går det ännu inte att lämna några kommentarer 
om utvecklingen för de flesta andra effekter, t.ex. IKT, de 
anställdas pendling och inköp av indirekta material.
Uppgifter om godstransporter och relaterade CO
2e-utsläpp 
2023 2022 20211)   20151)
CO2e­utsläpp från transporter, scope 3, (ton) 163 726 213  061 227 228 152 988
Transportmängd (ton skeppat) 420 615 474 772 411 073 344 729
 1) Baslinjen har omräknats baserat på en metodändring för att beräkna inkommnade volymer i Indien.
Skeppade volymer och utsläpp per transportsätt 2023
Väg Sjöfart Flyg Järnväg Express
Transportmängd, ton skeppat, %  
av total mängd 72,3 25,7 0,8 0,7 0,6
CO2e­utsläpp, % av total mängd 24,9 36,6 31,7 1,2 5,6
Ton * kilometer, % av total mängd 11,9 84,3 1,7 2,0 N/A
A
ffärsresor (flygresor)
2023 2022 2021 2020
CO2e­utsläpp (ton) från flygresor (scope 3, kategori 6) 10 386 6  395 3  990 3  584
Energianvändning, energieffektivitet, klimatförändringar och växthusgasutsläpp, forts.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
111
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 112 =====

Direkt påverkan på
FN:s mål
för hållbar utveckling
Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentliga frågor – GRI 301: Väsentliga frågor 2016,  
GRI 306:
 
Avfall 2020, GRI 307: Efterlevnad av miljö -
l
agstiftning 2016
Hållbarhetsstyrning
SKF har goda förutsättningar för att förbättra hållbarheten 
hos kunder, i den egna verksamheten och hos leverantörer 
eftersom de produkter och lösningar som tillhandahålls 
syftar till att minska friktion. Koncernens miljöpåverkan 
kommer främst från tillverkningsanläggningarna. SKF 
arbetar aktivt för att skydda miljön genom att förebygga 
föroreningar och tillämpa åtgärder som minskar eller 
 u
ndviker materialavfall och föroreningar och som främjar 
ett hållbart resursutnyttjande. Även indirekt miljöpåverkan 
förekommer från de material som används för att tillverka 
produkterna och den logistik som krävs i samband med 
detta.
SKF har under lång tid prioriterat hållbarhet genom att 
öka materialeffektiviteten och minska avfallet. I september 
2023 införde SKF ett cirkularitetsprogram som innebär ett 
strategiskt åtagande att övergå till en cirkulär verksamhet. 
I programmet fastställs väldefinierade mål som syftar till 
att öka cirkulariteten i leveranskedjan och förbättra drifts­
metoder, exempelvis optimera materialanvändningen, 
minska avfallet, främja hållbara resurscykler och öka intäk­
terna från cirkulära lösningar. Programmet syftar till att 
stärka samarbetet med leverantörer och anpassa verksam­
heten till cirkulära principer. Det innebär bland annat att 
använda fler effektiva produktionstekniker, uppmuntra 
användning av återvunnet material där så är möjligt och 
satsa på innovativ design som förlänger produkters livs­
längd.
Resultatet av SKFs dubbla väsentlighetsanalys (se sidan 
98) används för att kontinuerligt förbättra hanteringen av 
miljö, energi, hälsa och säkerhet (MHS) samt relaterade 
aktiviteter och initiativ som genomförs i organisationen 
och dess processer. Eftersom vatten och luftföroreningar 
inte anses vara väsentliga i den dubbla väsentlighetsana­
lysen för 2023 presenteras dessa aspekter i avsnittet Övrig 
information i denna rapport, sidan 128.
SKF tillämpar ett miljöledningssystem som är certifierat 
enligt ISO 14001:2015. Det är integrerat med lednings­
systemet för hälsa, säkerhet och energi och grundar sig på 
koncernens MHS
­p
olicy. Ledningssystemen definieras när ­
mare på koncern ­, l
ands­
 och anläggningsnivå. Här ingår 
alla viktiga tillverkningsenheter, teknik ­
 och servicecenter 
samt logistikcenter. Nya eller nyligen förvärvade dotter­
bolag får en tidplan för inkludering (tidsramen beror på 
storlek och komplexitet).
Det övergripande arbetet samordnas av en central 
stabsfunktion och ansvaret för inkluderingen ligger på 
SKFs funktionsområden i linjeorganisationen. För att 
säkerställa fokus och medvetenhet om målen och ambitio­
nerna i koncernens MHS
­p
olicy infördes i december 2023 
en obligatorisk e ­u
tbildning och ett policyåtagande. Med­
arbetarna förnyar varje år sitt åtagande gentemot koncer­
nens MHS
­p
olicy genom e ­ut
bildningar.
Under 2023 köpte koncernen cirka 476,000 ton metall ­
komponenter. Den största miljöpåverkan från dessa finns 
i
 
värdekedjan och är kopplad till resursbrist, energi och 
utsläpp. SKF kan påverka detta främst genom att fokusera 
på materialeffektivitet i tillverkningsprocessen. Genom att 
minska materialavfall på SKF minskar även avfall kopplat 
till energiförbrukning och utsläpp uppströms. Avfall från 
SKFs tillverkningsverksamhet är relevant ur miljösynpunkt. 
Efterlevnaden av miljölagstiftning följs upp i såväl SKFs 
egna som i leverantörernas tillverkningsverksamheter.
SKF ser också till att miljöfrågor prioriteras genom linje­
organisationen genom att integrera miljöresultat i ansvars­
områdena för fabrikschefen och vidare upp till affärs­
områdes
­,
 regions­ o
ch koncernnivå. Lokalt stöd, kompetens 
(särskilt för regelefterlevnad) och samordning tillhanda­
hålls av MHS
­s
amordnare på landsnivå.
Potentiella utsläpp, incidenter och böter redovisas i 
dokumentet Miljöresultat som finns på skf.se/ar2023. 
Utvärdering av effektiviteten i hållbarhetsstyrningen 
görs genom interna och externa revisioner och periodiska 
rapporteringsutvärderingar.
Material, avfall och efterlevnad av miljölagstiftning
Direkt påverkan på
FN:s mål
för hållbar utveckling
Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentlig fråga, SKF-indikator: Möjliggöra tillväxt inom 
cleantech
Hållbarhetsstyrning
SKFs produkter används över hela världen i ett stort antal 
roterande applikationer, från förnybar energi som vind
­ o
ch 
havskraft till tunga industrier som gruv ­, m
etall­, m
assa­
 
och pappersindustrier. SKFs produkter används också 
i
 
bilar och nyttofordon samt i cyklar, skateboards och 
 
hushållsapparater.
SKF har under många år genomfört livscykelanalyser 
som har visat att energianvändning och utsläpp av växt­
husgaser i de flesta fallen är som högst under använd­
ningsfasen. Det beror på att de flesta av SKFs produkter 
används i dynamiska applikationer som kräver energi 
för
 
att utföra de avsedda funktionerna. Om energin som 
används baseras på fossila bränslen innebär det också 
en
 
negativ påverkan i form av utsläpp av växthusgaser. 
Samma logik gäller för de friktionsförluster som uppstår 
i
 
själva SKF­p
rodukterna.
Men tack vare den inneboende egenskapen att minska 
friktionen i produkterna och de applikationer de används 
i
 
har SKF möjlighet att bidra till att undvika energianvänd­
ning och utsläpp av växthusgaser i alla kunders applika­
tioner och system.
SKF kan medverka till förbättringar i kundernas håll­
barhetsprestanda genom produkter, tjänster, affärsmodeller 
och värdeerbjudanden. Förbättringar kan exempelvis vara 
ökad energieffektivitet, minskade växthusgasutsläpp, för ­
bättrad säkerhet, minskad vattenanvändning, ökad livs­
längd i 
 a
pplikationerna, ökad materialeffektivitet och 
Möjliggöra tillväxt inom cleantech 
minskade bullernivåer. Koncernen ger också kunderna ett 
mervärde genom vårt sätt att bedriva verksamhet som en 
ansvarsfull affärspartner.
De senaste årens utveckling med ökad förståelse för 
sambanden mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga 
frågor samt FN:s globala mål för hållbar utveckling ger kon­
cernen möjlighet att tillsammans med kunderna ta fram 
och leverera ännu fler hållbara lösningar. I samband med 
detta har koncernen noggrant utvärderat de mål och åtgär ­
der som har föreslagits inom ramen för Agenda 2030 och 
kartlagt risker och möjligheter för såväl interna aktiviteter 
som hur SKF ytterligare kan stödja kunderna med tekniska 
lösningar. 
Cleantech är ett av SKFs strategiska fokusområden 
och
 
kommer att utvecklas ytterligare med nya tekniker och 
värdeerbjudanden. Koncernen möjliggör och driver teknik ­
utvecklingen i branscher som förnybar energiproduktion 
och hållbara transportsystem, däribland elfordon. SKF 
utvecklar dessutom nya cirkulära affärsmodeller och sam ­
arbetar med sina kunder för att förbättra hållbarhets­
prestandan i deras applikationer och system. Som stöd 
i
 
detta arbete har SKF tagit fram riktlinjer för produkt­
utveckling, verktyg för miljöutvärdering samt riktlinjer för 
att kvantifiera och kommunicera kunders hållbarhets­
prestanda. 
Inom ramen för koncernens klimatmål och strategi redo ­
visar SKF årliga försäljningssiffror från kundlösningar där 
det finns möjlighet att öka cleantech
­a
nvändningen. På 
 f
öljande områden kan SKFs lösningar tydligt bidra till att 
begränsa klimatförändringarna och främja cirkulär eko­
nomi: förnybar energi, elbilar, elektrifierade järnvägar, åter ­
vinningsindustrin, rekonditionering av lager, RecondOil 
och
 
magnetlagerlösningar. De totala intäkterna av kund­
lösningar som möjliggör cleantech uppgick 2023 till
 
10,6 
miljarder kronor.
Mdkr 2023 2022 2021
Totala intäkter från kundlösningar 
som möjliggör cleantech 10,6 10,1 9,2 1)
1)  T idigare publicerade siffror har räknats om för att bättre åter­
spegla och anpassas till sektorerna inom EU:s taxonomi.  
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
112
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 113 =====

SKF har också en uppföljningsfunktion för incidenter 
hos leverantörer. Den samordnas av SKFs kommitté för 
ansvarsfulla inköp och redovisas i en samlad översikt över 
avvikelser vid revisioner hos leverantörer. Miljöresultat hos 
leverantörer redovisas mer ingående på sidan 126.
En viktig del i koncernens miljöledningssystem är att se 
till att samtliga SKF
­a
nläggningar följer lokala regler och 
förordningar.
Insamling av data
All miljödata sammanställs antingen halvårs ­
 eller årsvis 
med hjälp av koncernens rapporterings ­ o
ch konsolide ­
ringsverktyg. Här ingår alla viktiga tillverkningsenheter, 
teknik
­ o
ch servicecenter samt logistikcenter. Säljenheter 
är inkluderade om de förekommer på samma anläggning 
som en tillverknings
­
 eller logistikenhet. Separata sälj­
kontor ingår inte på grund av deras låga miljöpåverkan. 
Joint ventures är inkluderade i de fall SKF har lednings­
kontroll. Data från anläggningar kan inkluderas i samman ­
ställningen även om anläggningen ännu inte är helt integre­
rad i ledningssystemen. Data redovisas på anläggningsnivå 
och sammanställs på lands
­/
områdesnivå och koncernnivå. 
Resultat
SKF har satt realistiska och ambitiösa mål för att minska 
miljöpåverkan. På en övergripande nivå indikerar den 
 pr
esenterade datan att miljöprestandan för SKF:s verk ­
samhet ligger på en jämförbar nivå med prestationen de 
senaste åren.
301-1   Material som används per vikt eller volym
SKF använder olika typer av material som metaller, 
gummi,
 
lösningsmedel, hydraulolja och smörjfetter. Stål är 
det huvudsakliga råmaterial som SKF använder, och en 
stor del av det stål SKF köper är tillverkat av återvunnet 
stålskrot. Återvunnet stål uppfyller de efterfrågade material
 ­
e
genskaper som är viktiga för koncernens produkter.
SKF redovisar inte förnybara material eller återvunna 
råmaterial. Den största delen av det material som används 
kommer från komponenter som har bearbetats och föräd ­
lats längs värdekedjan. Det innebär att SKF inte har någon 
direkt påverkan på källan till materialet, utan endast på 
den specificerade kvaliteten. Generellt sett tillverkas lager ­
stål globalt av cirka 50% stålskrot och SKF arbetar för att 
öka denna andel. 
Icke-förnybara material
Ton 2023 2022 1) 20211)
Metall som råmaterial från 
externa leverantörer 475 686 621
 
794 581
 
428
Gummi som råmaterial  
från externa leverantörer 4 956 5
 
087 5
 
322
Oljor 8 054 8
 
982 8
 
539
Fetter 2 322 2
 
424 2
 
547
1)  T idigare data har räknats om för avyttrade enheter och rättelse  
av data.
306-2, 306-3, 306-4, 306-5  Avfall per typ och 
 
hanteringsmetod
SKF arbetar på olika sätt för att undvika avfallsgenerering. 
Uppströms omfattar detta bland annat användning av 
 p
roduktionstekniken near net ­s
hape, såsom kallvalsning 
(vilket minimerar mängden material som måste tas bort 
i 
efterföljande processer). Exempel i SKFs verksamhet är 
att man undviker skrot och överdriven materialanvändning 
genom optimerade processer samt att SKF nedströms 
arbetar med rekonditionering för att förlänga livslängden 
på SKFs produkter och de system som de används i – och 
därmed undvika avfall.
Nästan all återvinning och återanvändning av avfall 
hanteras av externa företag (stålverk, avfallshanterings
­
 
och återvinningsföretag etc.). SKF återvinner (rekonditio ­
nerar) smörjolja på vissa anläggningar med hjälp av SKFs 
RecondOil
­l
ösning, men detta rapporteras ännu inte separat.
Inom ramen för koncernens övergripande strategi för 
ansvarsfulla inköp kräver SKF att avfallshanteringsföretag 
och andra företag som använder SKFs restmaterial följer 
SKFs etiska riktlinjer och därmed all gällande lokal lag­
stiftning.
Koncernen redovisar metoder att hantera avfall genom 
återanvändning, återvinning, förbränning med och utan 
energiåtervinning samt deponi. Koncernen har krävt att 
lokala mål ska fastställas och dessa ska driva anläggning­
arna uppåt i avfallshierarkin med målet att nå noll avfall.
Mängden restmaterial och återvinningsgrad redovisas 
nedan samt mer i detalj i dokumentet Miljöresultat, som 
finns på skf.com/ar2023. SKF redovisar allt betydande 
restmaterial och avfall per anläggning. I denna redovisning 
finns SKFs vanligaste restprodukter, återvinningsgrader 
och mängd avfall som skickas till deponi. Uppgifterna om 
avfallets vikt kommer både från SKFs egna mätningar och 
från mätningar som utförs av avfallshanteringsföretagen 
–
 
beroende på fraktion och plats.
Icke-farligt avfall
Ton 2023 2022 1) 20211)
Total mängd genererat 
restavfall 127 287 131 703 146
 
460
Återvunnet eller åter­
använt 96 402 106 852 120
 
696
Återvinningsgrad, % 76 81 82
Förbränning med 
energiåtervinning 8 133 8 629 8
 
374
Förbränning utan energi­
återvinning 2 230 1 970 1
 
921
Deponi, exkl. slipmull 20 522 14
 
252 15
 
469
1)  T idigare data har räknats om för avyttrade enheter och rättelse  
av data.
Koncernmål: 80% återvinning av slipmull
När det gäller farligt avfall redovisar SKF endast slipmull, 
vilket är små metallpartiklar och slipmedel blandat med 
emulsion. Koncernens mål är att uppnå en återvinnings ­
grad på över 80% på årsbasis. SKF är fortsatt beroende av 
variationer i regional lagstiftning, fluktuerande priser på 
återvunnet stål samt andra aspekter, vilket innebär att det 
kommer vara ett mycket utmanande mål även i framtiden. 
SKF arbetar kontinuerligt med att hitta samarbetspart­
ner som kan ta till vara slipmull i deras produktion, både 
som direkt och indirekt material. Under 2023 minskade 
graden av återvinning och återanvändning av slipmull 
något till 68%.
Farligt avfall, slipmull
Ton 2023 2022 1) 20211)
Genererad slipmull 22 821 23  709 24  122
Återvunnet eller 
 
åter
 
använt 15 584 16
 
328 14
 
822
Återvinningsgrad, % 68 69 61
Förbränning med 
energiåtervinning 653 430 1
 
581
Förbränning utan 
energiåtervinning 4 310 5
 
076 4
 
040
Deponi 2 274 1
 
875 3
 
678
1)  T idigare data har räknats om för avyttrade enheter och rättelse  
av data.
307-1   Öv erträdelse av lagar och förordningar inom 
 
miljöområdet
Under 2023 fick SKF inga väsentliga böter eller anmärk­
ningar från miljömyndigheter.  
Material, avfall och efterlevnad av miljölagstiftning, forts.
Fastställda miljömål på koncernnivå
•
 E
n återvinningsgrad för slipmull på mer än 
80% på årsbasis.
•
 E
liminera utsläpp av flyktiga organiska 
 f
öreningar i tvättprocesser för lager och 
lagerkomponenter fram till 2025. 1)
• Å tervinning av avfall exklusive avfall från 
direkt material. 2)
• Å tervinning av avfall inklusive avfall från 
direkt material. 2)
• M ål för vattenanvändning fastställs på 
 S
KF­a
nläggningar med hög risk för vatten­
brist. Under 2023 hade SKF 18 sådana 
anläggningar.
3)
1)  M ålet för flyktiga organiska föreningar presenteras på sidan 129 
under Luftföroreningar
2)
  N
är det gäller återvinning av avfall är inte koncernomfattande mål 
lämpliga, vilket beror på stora variationer i typer och kvantiteter 
av genererat avfall och den lokala infrastrukturen. SKFs enheter 
måste definiera lokala mål.
3)
 M
ålet för vatten presenteras på sidan 128 under Vatten.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
113
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 114 =====

Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentlig fråga – GRI 401: Anställning 2016
Hållbarhetsstyrning
Som arbetsgivare behöver SKF attrahera och utveckla 
en
 
mångsidig och kompetent arbetsstyrka för att kunna 
behålla konkurrenskraften och uppnå de mål som kon­
cernen har satt.
SKFs medarbetarambitioner är en del av den över­
gripande strategin och beskrivs i SKF 2025 People 
Agenda. De tre huvudsakliga prioriteringarna är kultur 
och
 
ledarskap, framtidens arbetsstyrka och medarbetar ­
upplevelser. Prioriteringarna är sedan uppdelade i strate­
giska underområden som syfte och meningsfullt arbete, 
utveckla sig själv, andra och verksamheten, mångfald, 
 t
illit
 
och inkludering, organisatorisk effektivitet, attrahera 
och utveckla viktig kompetens och förmåga, talang­
utveckling, medarbetarnas välbefinnande och utveckling 
samt belöning och erkännande av medarbetare. 
De strategiska prioriteringarna och områdena som rör 
medarbetare fungerar som ramverk när årliga ambitioner, 
aktiviteter och mål fastställs och följs upp. People Agenda 
är ledstjärnan och omfattar alla delar av koncernen. 
SKFs medarbetarvision är ”People Make it Happen”, 
 v
ilken innebär att SKF sätter medarbetarna i centrum för 
allt vi gör. Medarbetarnas upplevelser ska alltid stå högst 
upp på dagordningen. Om SKF inte kan erbjuda en arbets­
miljö och kultur där medarbetarna vill utvecklas och vara 
del
 a
ktiga kan det komma att äventyra företagets utveck­
ling. 
 P
ersonalomsättningen skulle öka och rekrytering av 
kompetenta medarbetare skulle bli allt svårare. Det skulle 
få konsekvenser för verksamheten och i förlängningen 
även för samhället i stort. De negativa konsekvenserna 
skulle bli färre investeringar, färre innovationer, minskad 
marknadsandel, ökad arbetslöshet, större hälso
­
 och sjuk­
vårdsbehov på grund av sämre välbefinnande och mins­
kade intäkter för den offentliga sektorn på grund av minskat 
beskattnings
 underlag. 
SKFs People Agenda leds och samordnas av People 
Experience ­f
unktionen. Group People Experience är en 
liten central koncernfunktion som ständigt interagerar och 
samarbetar med People Experience
­m
edarbetare i affärs ­
områdena och regionerna. Det ligger helt i linje med SKFs 
strategiska avsikt att driva regionalisering och hela värde­
kedjan. Group People Experience tar fram policyer, rikt­
linjer, processer, metoder och verktyg för att i SKFs bästa 
intresse globalt säkerställa regelefterlevnad och skapa 
synergier. Några av områdena med globalt fokus är digitali ­
sering och strategiska IT
­s
ystem, utbildningsinfrastruktur 
och gemensamt innehåll, ledarskap, personalutveckling 
och en generellt god medarbetarupplevelse. Under 2023 
ökade Group People Experience också sitt fokus på områ ­
den som syfte och kultur, mångfald, jämlikhet och inklude­
ring samt välbefinnande. Alla dessa områden påverkar 
medarbetarupplevelsen och präglar företagskulturen. För 
att det ska få maximalt genomslag har en Purpose Director 
och Well
­b
eing, Diversity & Inclusion Manager anställts som 
får i uppdrag att driva globala initiativ. 
People Experience ­f
unktionen är representerad i SKFs 
koncernledning av Senior Vice President People Expe­
rience & Communication. 
Den största risken inom People
­f
unktionen är att förlora 
förmågan att rekrytera, utveckla och behålla en mycket 
kompetent arbetskraft. Företaget är beroende av arbets ­
kraft som är engagerad och flexibel i alla sina dimensioner 
och geografiska områden och som samtidigt har den kom­
petens, energi och förmåga som krävs för att genomföra 
SKFs strategi. Vissa kompetenser kan vara svårare att 
rekrytera på arbetsmarknaden och där krävs extra fokus. 
Det kan exempelvis handla om kompetens inom artificiell 
intelligens, automatisering, cybersäkerhet, hållbarhet och 
personer med djup teknisk expertis. 2023 har varit året då 
artificiell intelligens har gått från vision till verklighet. Möj­
ligheterna är många, men samtidigt finns här helt klart ris­
ker om inte SKF lyckas upprätthålla den kompetensutveck ­
ling som krävs för att ta vara på dessa möjligheter. Inom 
hela SKF uppmuntras till att experimentera, diskutera och 
lära sig om artificiell intelligens, vilket kombineras med att 
expertfunktionerna tar ansvar för att ta fram användarfall, 
ramverk och partnerskap med externa företag. 
För att stärka SKFs ställning som attraktiv arbetsgivare 
och förbättra medarbetarupplevelsen arbetar SKF inten ­
sivt för att medarbetarna ska vara med och utveckla en 
attraktiv arbetsplats. Ett viktigt verktyg i detta arbete är 
medarbetarundersökningen SKF Team Pulse, se ovan, som 
genomförs globalt varje kvartal. Varje team bidrar varje 
kvartal med synpunkter och får ett teamresultat (team med 
<5 anställda får en rapport från en högre nivå på grund av 
anonymitetskrav). Teamen uppmuntras sedan att arbeta 
med förbättringsåtgärder. Verktyget används av både 
tjänstemän och verkstadsanställda och deltagande upp ­
muntras från SKFs högsta ledning. Poängen för engage­
mang låg för fjärde kvartalet 2023 på 7,9 där 10 är mest 
positivt. Det var en liten ökning jämfört med 2022 och 
 l
igger betydligt över riktmärket för tillverkningsindustrin. 
Under 2023 har SKF Team Pulse vidareutvecklats och 
omfattar nu även kategorierna mångfald och inkludering 
samt hälsa och välbefinnande. För båda dessa drivkrafter 
ligger SKF över riktvärdet. 
Resultat för SKF Team Pulse
Drivkrafter 2023
Riktmärke för 
 tillverkningsindustrin1)
Mångfald och inkludering 8,1 8,0
Hälsa och välbefinnande 8,1 7,8
Engagemang 7,9 7,7
Efter att hänsyn har tagits till anonymiseringsregler använ­
der SKF uppgifterna för att bättre förstå hur medarbetarna 
Sysselsättning
Social kategori
SKF Team Pulse
SKF genomför varje kvartal medarbetarundersökningen 
Team Pulse för att få en uppfattning om hur alla med­
arbetare ser på SKF och uppmuntrar/välkomnar dem 
att aktivt göra SKF till en bra arbetsplats.
•
 G
enomförs kvartalsvis
•
 B
edömning från 1 till 10
•
 1
8 roterande frågor av 44 om engagemang, hälsa 
och välbefinnande samt mångfald och inkludering.
•
 F
lera möjligheter som QR ­k
od, e­p
ost och SMS 
används för att uppmuntra till deltagande.
•
 S
trikt anonymt.
•
 R
apporten genereras endast för team om  
5 personer eller fler.
•
 D
en externa leverantören bakom SKF Team Pulse  
är Workday Peakon. Även riktmärket för 
tillverknings  i
ndustrin tillhandahålls av Workday 
Peakon och är en genomsnittlig industristandard. 
SKF Team Pulse är ett snabbt och enkelt sätt att  
fånga upp åsikter, öppna för dialog inom teamen  
och påverka!
Direkt påverkan på
FNs mål
för hållbar utveckling
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
114
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 115 =====

401-1   Nyanställda och personalomsättning
Personalomsättning per region 2023
% Kvinnor Män Totalt 2022
Europa, Mellanöstern och Afrika 15,3 11,2 12,1 11,3
Nord
­
 och Sydamerika 19,2 18,6 18,8 22,0
Kina och Nordostasien 13,3 14,9 14,4 18,4
Indien och Sydostasien 25,1 14,3 15,3 15,9
Koncernen 16,1 13,6 14,2 14,9
Nyanställda per region 2023
Andel kvinnor, %Totalt antal Kvinnor Män Totalt
Europa, Mellanöstern och Afrika 467 913 1 380 33,8
Nord
­
 och Sydamerika 403 1 137 1 540 26,2
Kina och Nordostasien 96 373 469 20,5
Indien och Sydostasien 166 368 534 31,1
Koncernen 1 132 2 791 3 923 28,9
 
Ålder (grupper) per region
TotaltTotalt antal <30 30–50 >50
Europa, Mellanöstern och Afrika 699 535 146 1 380
Nord
­
 och Sydamerika 556 802 182 1 540
Kina och Nordostasien 193 271 5 469
Indien och Sydostasien 339 189 6 534
Totalt 1 787 1 797 339 3 923
Ålder (grupper) per region
Totalt% <30 30–50 >50
Europa, Mellanöstern och Afrika 17,8 13,6 3,7 35,2
Nord
­
 och Sydamerika 14,2 20,4 4,6 39,3
Kina och Nordostasien 4,9 6,9 0,1 12,0
Indien och Sydostasien 8,6 4,8 0,2 13,6
Totalt 45,6 45,8 8,6 100,0
Sysselsättning, forts.
uppfattar sina arbetsförhållanden och för att hitta förbätt­
ringsområden och åtgärder. Resultatet används också för 
att förstå olika uppfattningar utifrån demografiska para­
metrar, t.ex. ålder och kön. Vi kunde exempelvis konstatera 
att det inte fanns några större skillnader mellan kvinnor och 
män i det övergripande resultatet som gällde engagemang. 
Den totala aggregerade svarsfrekvensen är 77%, men 
SKF strävar efter att öka andelen respondenter bland de 
verkstadsanställda. Det har uppmärksammats av koncern­
ledningen och under 2024 är prioriteringen att göra de 
digitala verktygen mer lättillgängliga. 
Under 2023 har SKF definierat sitt nya syfte: Together, 
we re
­i
magine rotation for a better tomorrow. För att se till 
att syftet återspeglar det sanna SKF bjöds samtliga med­
arbetare in att bidra med synpunkter via digitala medel, 
intervjuer och workshops. Engagemanget var överväldi ­
gande och cirka 10
 
000 medarbetare deltog i processen. 
Baserat på det nya syftet har SKF under 2023 granskat 
och ändrat sina värderingar och värdeerbjudandet till med ­
arbetarna. Värderingarna är Collaboration, Courage, Curio ­
sity och Care – och de 4 C:na är nu väl kommunicerade i 
alla delar av SKF, men kommer att kräva stort fokus under 
de kommande åren. På så sätt kan SKF bli en syftesdriven 
organisation. Redan under 2023 fick både syftet och vär­
deringarna genomslagskraft i det dagliga arbetet, även 
i
 
affärsmässiga överväganden och beslut. Även här var 
SKFs medarbetare delaktiga i att ta fram de fyra C:na. 
På SKF är det inte bara personalledande cheferna som 
betraktas som ledare. Alla medarbetare utövar ett ledar ­
skap genom att vara experter inom sina arbetsområden 
och förväntas agera i linje med SKFs ledarskapsförvänt­
ningar. Starka ledare på SKF kan balansera mellan att leda 
sig själva, leda andra och leda affären. Det är en modell 
som infördes under 2022 och som ligger till grund för 
ledarskapsbedömningar och processen för prestations­
utveckling. Två gånger om året genomför den verkställande 
ledningen People Business Reviews. Vid dessa möten följs 
ledarskapsförväntningarna upp, men också exempelvis 
succession, mångfald och inkludering, organisationens 
ändamålsenlighet, talangutveckling och utvecklingsbehov. 
Alla delar av SKF arbetade under 2023 intensivt med  
att införa nya arbetssätt och öka effektiviteten i organisa­
tionerna. Det har bidragit till att SKF har kunnat uppfylla 
det mål för personalneddragningar som offentliggjordes 
i
  slutet av 2022. Inkluderat i detta program är en personal­
neddragning av 1 000 tjänstemän.
People Experience har en stark lokal närvaro med dele­
gerade befogenheter. Synergier genom digitalisering i 
 d
riften och verksamheten är dock viktiga för att uppnå 
effektivitet, vilket möjliggörs genom globala verktyg och 
processer som stöder livscykeln för medarbetardata, rekry ­
tering, prestationsutveckling, kompensation, engagemang, 
utbildning och utveckling. Under 2023 beslutade SKF att 
stärka sin utbildningskapacitet genom att införa ett utbild­
ningsbibliotek kopplat till utbildningsplattformen People 
Learn. Utbildningsbiblioteket ska implementeras i början 
av 2024 och erbjuda alla medarbetare världen över själv­
drivet lärande och möjligheter till kompetenshöjning. 
Under 2023 fortsatte SKF att utveckla sin masterdata 
om
 
medarbetarna genom att förbättra systemen och förse 
länderna med verktyg för att säkra datakvaliteten och 
 m
öjliggöra automatisering. Automatisering för att förbättra 
användarupplevelsen och öka effektiviteten kommer även 
under 2024 att vara ett huvudfokus på såväl global, regio­
nal som lokal nivå. 
SKFs ledning och People Experience för en regelbunden 
dialog med SKFs Fackliga Världsråd (WUC) och det Euro­
peiska Företagsrådet (EWC) enligt det globala ramavtal 
som bygger på SKFs etiska riktlinjer. Frågor som rör större 
förändringar inom SKF hanteras alltid i nära samarbete 
mellan företagsledningen, det fackliga världsrådet, det 
europeiska företagsrådet och lokala fackföreningar. Efter ­
som SKF
­k
oncernen omfattas av svensk lagstiftning och 
svensk kod för bolagsstyrning sitter arbetstagarrepresen ­
tanter med i styrelsen. Det innebär bland annat att repre­
sentanter från fackförbund för både tjänstemän och verk ­
stadsanställda har direkt insyn i frågor på styrelsenivå och 
i
 
koncernens strategiska planering. 
Fackföreningarna på SKF spelar en viktig roll i utarbe­
tandet av metoder och innehåll för medarbetarengagemang, 
så därför står uppföljning alltid på dagordningen när det 
fackliga världsrådet träffar företagsrepresentanterna vid 
det årliga toppmötet. 
Med tillförsikt är nu SKF och People Experience
­
 
f
unktionen redo för 2024. Det nya året för med sig ett antal 
nya möjligheter på resan mot en bättre medarbetarupp­
levelse. Det nya direktiven om lönetransparens och CSRD
­
d
irektivet är två exempel som erbjuder nya möjligheter.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
115
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 116 =====

Direkt påverkan på
FNs mål
för hållbar utveckling
Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentlig fråga – GRI 402: Medarbetarrelationer 2016
Hållbarhetsstyrning
SKF är ett internationellt företag som verkar i många olika 
kulturer och sammanhang. Samtidigt flyttas ansvar och 
befogenheter så nära verksamheten som möjligt och denna 
decentralisering kan medföra en risk för skillnader i rutiner 
när det gäller medarbetarrelationer. Det kan påverka hur 
SKF upplevs både som arbetsgivare och varumärke. Med­
arbetarrelationer är en viktig del av SKFs etiska riktlinjer och 
goda relationer med arbetsmarknadens parter är en grund­
läggande faktor som SKF måste upprätthålla och utveckla. 
Ett bra informationsutbyte och öppen dialog bygger en stark 
kultur med hög lojalitet och tillit. Detta skyddas av det 
 g
lobala ramavtalet och av att Labour Affair Director ingår 
i  G
lobal People Experience Management ­t
eamet.
Huvudprioriteringen i relationen mellan medarbetarna 
och ledningen är att se till att det globala ramavtalet mellan 
SKF och det fackliga världsrådet fungerar i praktiken. Av
 ­
t
alet bygger på SKFs etiska riktlinjer och arbetet fokuserar 
på relationen mellan koncernen och anställda inom kon­
cernen och dess dotterföretag. SKF samarbetar också med 
andra företag i formella och informella nätverk. Frågor som 
rör betydande förändringar inom SKF, som att förvärva, av
 ­
y
ttra eller konsolidera verksamhet, diskuteras och löses 
alltid på ett öppet och konstruktivt sätt med lokala fackliga 
ledare och med ledningen för SKFs fackliga världsråd.
Det exakta tillvägagångssättet anpassas efter varje spe ­
cifikt tillfälle. Direktivet om ett europeiskt företagsråd ligger 
till grund för Europarelaterade frågor. I SKFs etiska riktlinjer 
framgår tydligt att samtliga anställda har rätt att vara anslutna 
till ett fackförbund och omfattas av kollektivavtal. Det förs 
en kontinuerlig dialog för
 
att avtalet ska fungera smidigt 
för
 
både SKF och fackföreningsmedlemmarna. Det fackliga 
världsrådet som idag representeras av medarbetare från 20 
länder (se listan i det föregående avsnittet ”Kollektiv
 a
vtal”) 
träffas varje år för att diskutera arbets  r
elaterade frågor och 
få information om vad som står på koncernens dagordning. 
I samband med SKFs fackliga världsrådsmöte arrangeras 
också ett möte där enbart europeiska representanter deltar. 
Alla länder med betydande verksamhet och som uppfyller 
de överenskomna kraven från europeiska företagsrådet och 
det fackliga världsrådet har rätt att skicka ombud eller 
observatörer till SKFs möten med de båda råden.
År 2023 hölls det årliga mötet för det europeiska före­
tagsrådet och det fackliga världsrådet under andra veckan 
i oktober enligt normala rutiner. Mötet hölls i Schweinfurt 
med översättningar online. Under det en vecka långa eve­
nemanget genomfördes mötet för europeiska företagsrådet 
separat, vilket är i linje med EU
­d
irektivet. Därefter följde 
mötet i det fackliga världsrådet med representanter från 
koncernledningen, med en fabriksvisning och interna 
möten mellan delegaterna som programpunkter. Under 
dagen med koncernledningen var huvudämnet SKFs nya 
strategiska ramverk och dess effekter på organisation, 
flexibilitet och digitalisering. Fokusområdena var syssel­
sättning miljö, hälsa och säkerhet samt digitalisering. 
SKFs system med ett världsråd anses vara en betydande 
konkurrensfördel som går ut på att utveckla och genom­
föra
 
globala initiativ mellan koncernledningen och fack­
föreningarna.
Alla möten i det fackliga världsrådet följs upp med dis­
kussioner om lärdomar, så att förbättringar kan göras inför 
nästa möte. Det fackliga världsrådets ordförande har en 
ständig dialog med representanter i de olika länderna och 
med koncernledningen. Vid behov tar ordföranden upp 
 f
rågor med styrkommittén, som består av interna och 
externa fackliga representanter.
402-1  
 K
ortaste tillåtna tidsfrist för att informera om  
 verksamhetsförändringar
SKF anger ingen specifik kortaste tidsfrist eftersom kon­
cernen inte har mandat att avtala annat än vad som har 
överenskommits i centralt förhandlade kollektivavtal i de 
länder som SKF har verksamhet. Överläggningar med rele­
vanta parter och avsiktsförklaringar för större förändringar 
hålls i två separata förfaranden. Meddelande om föränd ­
ringar i verksamheten bestäms från fall till fall, men alltid 
i
 
samråd med de lokala fackföreningarna och/eller efter 
granskning av det fackliga världsrådet. SKF ­e
nheter som är 
belägna i EU ­m
edlemsstater följer också bestämmelserna 
i EU:s direktiv 2009/38/EG om europeiska företagsråd.
Medarbetarrelationer
Antal anställda och annan personal per anställningstyp
Tillsvidare Tillfälligt Totalt1) Inhyrd2)
2023 Tjänstemän
Verkstads
-
anställda Tjänstemän
Verkstads
-
anställda
Europa, Mellanöstern och Afrika 8 540 11 760 249 953 21 502 1 304
Nord
­
 och Sydamerika 2 957 5 300 36 389 8 682 463
Kina och Nordostasien 2 060 4 329 14 – 6 403 1 003
Indien och Sydostasien 1 580 1 991 24 214 3 809 1 816
Totalt 15 137 23 380 323 1 556 40 396 4 593
1) Redovisas som totalt antal anställda per den 31 december 2023.
2) Anställda i ett bemanningsföretag till vilket SKF betalar en avgift. Arbetar inom verksamheten under SKF ­l
edningens ansvar.
Anställda utifrån anställningstyp och region
2023 Heltid Deltid
Europa, Mellanöstern och Afrika 20 644 858
Nord
­
 och Sydamerika 8 672 10
Kina och Nordostasien 6 403 —
Indien och Sydostasien 3 795 14
Totalt 39 514 882
Anställda efter kön och anställningstyp
2023 Heltid Andel, % Deltid Andel, %
Män 31 178 98,9 355 1,1
Kvinnor 8 336 94,0 527 6,0
Totalt 39 514 97,8 882 2,2
Kollektivavtal
I de flesta länder där SKF bedriver verksamhet har arbets­
tagarna kollektivavtal. I de 20 länder som ingår i SKFs 
fackliga världsråd, Argentina, Brasilien, Bulgarien, Frank­
rike, Indien, Indonesien, Italien, Kina, Malaysia, Mexiko, 
Polen, Spanien, Sverige, Storbritannien, Republiken Korea, 
Tjeckien, Tyskland, USA, Ukraina och Österrike, har samt­
liga kollektivavtal.
I dessa länder arbetar mer än 93% av alla anställda 
(cirka 39
 
000 av SKFs totalt antal anställda på cirka 
40
 
000). Om medarbetare på en
 
plats väljer att inte 
teckna e
tt kollektivavtal eller om fackföreningens obero ­
ende är begränsat, omfattas de fortfarande av SKFs 
 r
amavtal och är del av en kollektiv förhandlingsgrupp.
Utöver de 20 länderna ovan har SKF mer än 1
 
000 
 m
edarbetare som omfattas av nationella fackliga avtal 
(t.ex: Belgien, Chile, Japan, Nederländerna, Taiwan och 
Uruguay). 
Det totala antalet anställda som omfattas av SKFs 
 r
amavtal och nationella fackliga avtal utgör mer än 96% 
av
 
det totala antalet anställda (40
 
000 anställda).
Sysselsättning, forts.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
116
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 117 =====

Hälsa och säkerhet i arbetet
(såsom underhållstekniker ute hos SKFs kunder, samt 
entreprenörer och besökare på SKFs anläggningar).  
I upplysningen 403 ­8 f
inns mer information om lednings­
systemet och dess omfattning. 
403-2 
 I
dentifiering, riskbedömning och utredning  
av tillbud
För att förebygga olyckor och ohälsa använder SKF och 
dess dotterbolag verktyg och processer som är i linje med 
ledningssystemet och allmän lagstiftning. Riskbedöm­
ningar genomförs regelbundet på alla nivåer, från verk­
stadsgolvet till kontorsmiljöer. Kvaliteten på dessa risk­
bedömningar säkerställs genom definierade koncernkrav 
samt tillgång till utbildning för MHS
­p
ersonal och andra 
personer som genomför dem. Riskbedömningar ingår i det 
som granskas under interna och externa revisioner där 
man gör stickprov för att bedöma riskhanteringen samt 
vidtar korrigerande och förebyggande åtgärder.
Åtgärder vidtas för att minska eller avvärja de identifie­
rade riskerna och riskbedömningar gås igenom och upp­
dateras regelbundet eller efter att en olycka eller ett allvar­
ligt tillbud har inträffat. Registrerbara olyckor rapporteras 
och följs upp såväl på enhetsnivå som högre upp i orga­
nisa
 t
ionen, i vissa fall ända upp till koncernnivå.
Grundliga utredningar som resulterar i korrigerande och 
förebyggande åtgärder måste genomföras efter varje 
registrerbar olycka. I de fall en olycka är kopplad till säker­
hetsbrister som kan vara relevanta för andra enheter kom ­
municeras orsaken samt de korrigerande och förebyg ­
gande åtgärderna till organisationen för att förhindra att 
olyckan upprepas. I vissa fall kan det vara relevant att som 
en förebyggande åtgärd uppdatera koncernens lednings ­
system. 
Alla anställda är skyldiga att rapportera olyckor, inciden­
ter och riskfyllda förhållanden och beteenden, eftersom 
sådana rapporter ligger till grund för förbättringsarbetet 
och ger möjligheter till bättre kontroll av relaterade risker. 
I
 
SKFs etiska riktlinjer och relaterade processer klargörs att 
repressalier från ledningens sida är strängt förbjudna mot 
personer som lämnar sådana rapporter. Om en chef skulle 
bryta mot SKFs etiska riktlinjer kan SKFs rapporterings­
kanal för etik och regelefterlevnad användas för att eska­
lera ärendet. 
Rapporterade hälso
­ o ch säkerhetsincidenter måste 
hanteras på lokal nivå men behöver inte rapporteras i 
detalj längre upp i organisationen. Det räcker med att redo­
visa antalet fall per enhet eftersom det ger en indikation 
om nivån av fokus på hälso
­
 och säkerhetsarbetet. Vid 
identifiering och kontroll av risker görs ingen skillnad mel­
lan SKF
­a
nställda, personal från bemanningsföretag eller 
andra personer på anläggningen.
SKF har hälso ­
 och säkerhetssamordnare med special­
kunskaper som fungerar som stöd för gruppledare och 
 c
hefer på samtliga nivåer i organisationen. I samarbete 
med SKFs Improvement Academy arrangeras också utbild ­
ningar om hälso ­
 och säkerhetsrutiner, roller och ansvars­
områden.
Utifrån genomförda riskbedömningar för en viss maskin, 
process eller arbetsuppgift får de anställda relevant utbild­
ning i hur dessa risker ska hanteras, exempelvis att följa 
bestämda rutiner eller använda personlig skyddsutrustning. 
I syfte att skydda både dem själva och deras kollegor vid­
tar SKF disciplinära åtgärder mot anställda som avsiktligt 
ignorerar de fastställda säkerhetsreglerna.
I SKFs ledningssystem finns en hierarki för kontroll­
åtgärder som måste tillämpas när korrigerande och före­
byggande åtgärder vidtas för att minska den identifierade 
risken. I första hand ska faran elimineras, men om det inte 
är möjligt ska andra åtgärder vidtas, till exempel utbyte, 
teknisk kontroll, administrativ kontroll och personlig 
skyddsutrustning.
SKF
­k
oncernens MHS ­p
olicy delges alla anställda 
och
 
finns tillgänglig på koncernens samtliga fabriker och 
kontor. 
403-3 Företagshälsovård
Företagshälsovård erbjuds de anställda på de flesta 
anläggningar, men varierar i omfattning mellan länderna 
(beroende på behov, tillgången till extern hälsovård etc.). 
SKF kan inte redovisa exakt hur kvaliteten på sådan hälso­
vård bedöms och säkerställs. Hälsovårdstjänster tillhanda ­
hålls i de flesta fall av externa företag som garanterar de 
anställdas datasekretess enligt gällande lagstiftning.
Direkt påverkan på
FNs mål
för hållbar utveckling
Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentlig fråga – GRI 403: Hälsa och säkerhet på 
arbetsplatsen 2018
Hållbarhetsstyrning
SKF sätter högsta prioritet på hälsa och säkerhet för 
anställda, entreprenörer, personal från bemanningsföretag 
och besökare. Det framgår tydligt av koncernens MHS
­
p
olicy men också av SKFs åtagande att tillhandahålla 
säkra och hälsosamma arbetsförhållanden för att förhindra 
arbetsrelaterade skador och ohälsa samt att säkerställa 
välbefinnande i arbetsmiljön. Koncernens MHS
­p
olicy 
finns tillgänglig både internt och externt. För att säkerställa 
fokus och medvetenhet om målen och ambitionerna i kon ­
cernens MHS
­p
olicy infördes under december 2023 en 
obligatorisk e ­u
tbildning och ett policyåtagande. Medarbe­
tarnas åtagande gentemot koncernens MHS ­p
olicy förnyas 
varje år genom e ­u
tbildningar. 
För SKF är hälsa och säkerhet en väsentlig fråga ur olika 
aspekter, såväl i den direkta verksamheten som i aktivite ­
ter längs värdekedjan. Hos de verkstadsanställda ligger 
fokus främst på fysisk hälsa och säkerhet. Detta är också 
relevant för leverantörer och ingår i SKFs strategi för 
ansvarsfulla inköp, se sidan 126. Dessutom blir psykisk 
hälsa och välbefinnande allt viktigare i alla arbetsroller 
inom företaget.
SKFs övergripande ambition när det gäller hälsa och 
säkerhet är att nå noll olyckor (målet fastställdes år 2000). 
Samtidigt övervakas olycksfallsfrekvensen, allvarlighets ­
graden och andra kategorier av incidenter, vilka beskrivs i 
pyramiden för hälsa och säkerhet på sidan 119. I pyramiden 
presenteras tillbud och riskfyllda förhållanden och beteen ­
den, vilka följs upp för att kunna göra proaktiva insatser 
inom hälsa och säkerhet. SKFs olycksfallsfrekvens har för ­
bättrats kontinuerligt under de senaste två decennierna 
och låg 2023 på 0,64 (0,68), vilket är ett förbättrat resultat 
jämfört med tidigare år. Samtidigt strävar SKF efter att 
ytterligare minska olycksfallsfrekvensen genom att öka 
effektiviteten i arbetsmiljöarbetet.
SKFs övergripande MHS
­s
tyrning lägger fokus på ansvar 
för hälsa och säkerhet i linjeorganisationen. MHS ­c
hefer 
har utsetts i regionerna, affärsområdena och deras respek ­
tive ledningsgrupper över hela SKF. Dessa MHS ­a
nsvariga 
arbetar i operativa ledningsgrupper och ser till att upp­
märksamhet, resurser och investeringar läggs på hälsa och 
säkerhet i sina respektive enheter. De får i sitt arbete stöd 
av erfarna MHS
­s
amordnare på landsnivå som bistår med 
lokal kompetens, vägledning och stöd till anläggningarna.
Medarbetarna är de viktigaste intressenterna när det 
handlar om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. I styr­
ningsstrukturen finns därför hälso
­
 och säkerhetskommit­
téer på alla certifierade anläggningar (ISO 14001/ISO 
45001) med fler än 50 anställda för att säkerställa effektiv 
kommunikation (samråd och medverkan) med arbetstagar­
representanter. En liknande kommitté finns även på kon ­
cernnivå och är sammansatt av högre chefer från MHS, 
People Experience och arbetstagarrepresentanter från det 
fackliga världsrådet. 
I augusti utsattes SKFs fabrik i Lutsk, Ukraina, för en 
rysk missilattack. Tre anställda omkom och fem fick 
fysiska skador. Dessutom skadades själva fabriksbyggna­
den. SKF har prioriterat att skydda hälsa och säkerhet för 
medarbetarna och deras familjer, men också att åtgärda 
skador på anläggningen.
403-1  
 L
edningssystem för hälsa och säkerhet i arbetet
SKF har inrättat och tillämpar ett koncernomfattande led­
ningssystem för hälsa och säkerhet enligt standarden ISO 
45001:2018. De övergripande kraven för hälsa och säker­
het anges i koncernens MHS
­p
olicy och detaljerade anvis ­
ningar och rutiner är integrerade i ledningssystemet för 
miljö, energi, hälsa och säkerhet på koncern
­, l
ands­
 och 
anläggningsnivå. Systemet är vägledande i efterlevnaden 
av gällande lagar och krav samt i kriterier som har definie­
rats av koncernen, dess kunder eller andra intressenter. 
Det utgör också ett ramverk för att främja ständiga förbätt­
ringar inom hälsa och säkerhet. 
Ledningssystemet styr arbetsmiljöarbetet, men också 
psykosocial hälsa och säkerhet. Systemet omfattar med­
arbetare på SKFs anläggningar även när de är på väg till 
och från arbetet eller arbetar utanför SKFs anläggningar 
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
117
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 118 =====

Olycksfallsfrekvens
2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016
Registrerbara olyckor 0,64 0,68 0,67 0,75 0,77 0,81 0,85 0,87
Allvarliga registrerbara olyckor 0,017 0,005 0,003 0,003 0,013 0,013 0,013 —
Statistik över incidenter inom hälsa och säkerhet
2023 2022 2021
Arbetsrelaterade dödsfall 3 0 0
Allvarliga registrerbara olyckor 3 2 1
Registrerbara olyckor 223 249 245
Första hjälpen
­
incidenter 1
 
631 1
 
799 1
 
863
Tillbud 4
 
268 3
 
601 3
 
582
Riskfyllda arbetsförhållanden och beteenden 58 761 34
 
830 30
 
171
Arbetade timmar (x 200
 
000) 358 371 367
SKF­a
nställda arbetar också hos kunder, leverantörer 
eller på andra platser utanför SKFs anläggningar. I proces­
sen att godkänna arbetet gör SKF en bedömning av hälso ­
 
och säkerhetsrisker. I vissa fall kan risker förekomma som 
kunden eller leverantören inte är medvetna om och då 
måste åtgärder vidtas innan arbetet kan påbörjas. 
Hälsa och säkerhet i arbetet ingår också i de kurser som 
SKF håller för kunder som monterar och demonterar SKFs 
produkter.
403-8 
 A
rbetstagare som omfattas av ledningssystem 
för hälsa och säkerhet i arbetet
Över 78%, eller cirka 32
 
000 av SKFs anställda omfattas 
av
 
det certifierade ledningssystemet för hälsa och säkerhet. 
I systemet läggs fokus på tillverkningsanläggningar, verk­
städer samt logistik ­
 och teknikcenter. Här ingår dessutom 
över 84% av personalen från bemanningsföretag som står 
under SKFs ledningskontroll (ca 3
 
900 personer). Inga spe­
cifika typer av arbetstagare är exkluderade. Nyförvärvade 
företag och anläggningar omfattas av SKFs certifierade 
ledningssystem först efter en viss tidsperiod. Samtliga 
 c
ertifierade anläggningar genomgår internrevisioner varje 
till vart tredje år. Data har samlats in från SKFs finansiella 
rapporteringssystem med uppgifter om totalt antal 
anställda på anläggningar och enheter som ingår i kon­
cernens ISO 45001:2018
­c
ertifiering. SKF är globalt certi ­
fierad enligt ISO 45001:2018. SKF anlitar ett oberoende 
certifieringsorgan för att granska efterlevnaden av denna 
standard på koncern
­
 och anläggningsnivå. I tillägg till 
externa revisioner har ett antal SKF ­a
nställda utsetts som 
internrevisorer på koncernnivå. Internrevisorerna granskar 
även anläggningar för att försäkra sig om efterlevnaden av 
standarder, policyn för miljö, energi, hälsa och säkerhet 
samt koncernens övriga krav och anvisningar.
Läs mer om certifieringen på skf.com/45001.
403-9 Arbetsrelaterade skador
Hälso
­
 och säkerhetsdata samlas in med hjälp av kon­
cernens rapporterings ­ o
ch konsolideringsverktyg. 
Olycksfallsfrekvens räknas ut genom R × 200
 
000/h, 
där
 
R = antal registrerbara olyckor och h = totalt antal 
arbetade timmar, vilket ungefärligen överensstämmer med 
antalet olyckor per 100 heltidsanställda och år. 
SKF gör ingen separat redovisning av olyckor bland 
 p
ersonal som inte är SKF ­a
nställda (t.ex. personer från 
bemanningsföretag) utan inkluderar dem i det totala antal 
som redovisas.
403-4 
 A
rbetstagarinflytande, rådgivning och 
 k
ommunikation om hälsa och säkerhet i arbetet
Arbetstagarrepresentanter väljs i hälso ­ oc
h säkerhets ­
kommittéer av de anställda enligt processer som har fast­
ställts av SKFs fackliga världsråd. 
SKFs hälso
­
 och säkerhetskommittéer arbetar på 
anläggnings ­
 och enhetsnivå med att sammanföra arbets­
tagarrepresentanter och ledningen för att komma överens 
om åtgärder som förbättrar hälsa och säkerhet. Kommitté­
erna sammanträder minst en gång per kvartal och besluten 
som tas ska kommuniceras till de anställda och sedan 
genomföras och följas upp. Kommittéerna medverkar ofta 
i
 
utredningar av olyckor och incidenter och kan sedan uti­
från resultatet besluta om ytterligare korrigerande och 
förebyggande åtgärder. En hälso
­ o
ch säkerhetskommitté 
på koncernnivå har också inrättats och består av represen­
tanter från det fackliga världsrådet, Group EHS och Group 
People Experience. Kommittén sammanträder normalt en 
gång per kvartal, men oftare om behov skulle uppstå.
403-5 
 U
tbildning av arbetstagare i hälsa och  
säkerhet i arbetet
I introduktionen av nya medarbetare och personal från 
bemanningsföretag ingår utbildning i hälsa och säkerhet 
samt i de etiska riktlinjerna. Dessutom får personerna 
ytterligare utbildning baserat på arbetsroll. Vid potentiellt 
riskfyllda arbeten, såsom arbete med elektricitet, arbete 
på
 
höga höjder och heta arbeten får de anställda genomgå 
en specifik utbildning som är obligatorisk. De riskfyllda 
arbetsuppgifterna fastställs på varje anläggning eller enhet 
baserat på riskbedömningar och lagkrav för att se till att de 
omfattas av gällande bestämmelser och får adekvat utbild­
ning. Alla dessa utbildningar genomförs under arbetstid. 
Effektiviteten bedöms utifrån olycksfallsfrekvens i kombi ­
nation med allvarlighetsgrad, vilken förväntas minska till 
noll över tid.
403- 6 Främjande av arbetstagarnas hälsa 
Förutom säkerhet i arbetet erbjuder SKF
­k
oncernen olika 
hälsofrämjande aktiviteter. Medarbetarna omfattas av 
lokala, hälsofrämjande program, uppmuntras till regel­
bundna hälsoundersökningar och kan delta i lokala initia­
tiv kring förebyggande av HIV/AIDS, drogmissbruk, över­
vikt, hälsosam livsstil och stresshantering. Där möjlighet 
finns erbjuds på SKFs anläggningar även alternativ för 
medarbetarna att förbättra sin fysiska hälsa, till exempel 
genom tillgång till träningsanläggningar, hälsosamma 
matval och hälsorådgivning. I dessa program eller initiativ 
finns oftast en helhetssyn på hälsa som är i linje med SKF 
Group Employee Well
­b
eing Policy. Alla chefer ska vara 
medvetna om vilka risker och möjligheter som är kopplade 
till välbefinnande. De måste ha förmågan att förstå hur 
deras handlingar och förhållningssätt också kan skydda 
det psykiska välbefinnandet hos SKFs medarbetare. Med­
arbetarnas välbefinnande är en viktig hörnsten i SKFs 
organisation som ligger helt i linje med SKFs syfte och vär­
deringen Care för hela arbetsstyrkan. HR
­v
isionen People 
make it happen sätter medarbetarna i centrum för allt som 
SKF gör och deras hälsa och välbefinnande är av största 
vikt. Välbefinnande är inriktat på tre huvudområden: psyko ­
social hälsa och säkerhet, balans mellan yrkes
­
 och privat­
liv och hälsosam livsstil. Den personliga integriteten skyd­
das av allmänna dataskyddslagar. Från och med 2023 
ingår frågor om hälsa och välbefinnande i medarbetarun­
dersökningen SKF Team Pulse som genomförs varje kvartal 
(se sidan 114). Medarbetarundersökningen är anonym och 
ger nu varje medarbetare möjlighet att ge poäng på en 
skala från 0 till 10 (10 är mest positivt) för att bedöma hur 
SKF presterar på dessa områden. Varje chef uppmuntras 
att ha regelbundna möten med sitt teamet för att gå ige­
nom resultat, trender och föreslagna förbättringsområden. 
SKF Team Pulse har visat sig vara ett effektivt verktyg för 
att få reda på vad som är bra och vad som kan förbättras. 
Medarbetarna kan förutom att ge poäng även lämna ano­
nyma kommentarer som ger värdefull information för konti ­
nuerlig förbättring.
403-7 
 F
örebyggande åtgärder inom hälsa och säkerhet 
direkt länkat till affärsrelationer
För att kontrollera efterlevnaden av SKFs etiska riktlinjer 
hos leverantörer och underleverantörer genomför kon­
cernen revisioner på plats och granskar då flera olika 
 h
ållbarhetsfrågor. Även hälsa och säkerhet är centrala 
delar av dessa revisioner hos leverantörerna. Mer info­
rmation finns på sidan 126 i avsnittet Utvärdering av 
 
leverantörer. 
Hälsa och säkerhet i arbetet, forts.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
118
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 119 =====

får olika användargrupper, både interna och externa, till­
gång till utbildning. Under 2023 började även verkstads­
anställda få tillgång till plattformen, vilket demokratiserade 
lärandet i hela organisationen och detta initiativ kommer 
att fortsätta. Plattformen används också för att följa upp 
utbildningar om regelefterlevnad som ska säkerställa att 
SKF uppfyller sina kundåtaganden, de etiska riktlinjerna 
och andra regelverk.
Under året lanserades också externa utbildningsportaler 
för distributörer, återförsäljare och kunder för att ge dem 
fördjupade kunskaper om SKFs produkter. Syftet är att öka 
kunskaperna om optimal användning för att öka hållbar­
heten och minska miljöpåverkan. Detta initiativ stärker inte 
bara relationerna med partners och kunder utan leder 
också till en mer hållbar användning av SKFs produkter, 
 v
ilket är ett bevis på koncernens åtagande om ansvarsfulla 
affärsmetoder och långsiktiga kundrelationer.
Processen för prestationsutveckling förnyades under 
2023 för att främja en kontinuerlig dialog mellan chefer 
och deras team. Denna process bygger på SKFs ledar­
skapsförväntningar. De tre pelarna i ledarskapsfilosofin 
–
 
utveckla dig själv, utveckla andra och utveckla affären 
–
 
formar företagets utvecklingsaktiviteter, bland annat 
arbetsrotation, arbetsplatspraktik, mentorskap och speci ­
fik teknisk utbildning. SKF utvärderar regelbundet hur 
nöjda medarbetarna är med utvecklingsmöjligheterna med 
hjälp av SKF Team Pulse (se sidan 114), undersökningen 
som genomförs av samtliga medarbetare världen över. När 
det gäller tillväxt och utbildning ligger SKF över riktmärket 
True Benchmark. Enligt SKF Team Pulse har medarbetarna 
en stark känsla av yrkesmässig utveckling och stöd inom 
organisationen och ser tydliga möjligheter till karriär
­
 och 
kompetensutveckling, vilket förstärks av den uppmuntran 
och vägledning de får från chefer och mentorer.
404-2  
 P
rogram för att uppgradera medarbetarnas 
 k
ompetens och program för hjälp vid övergångar 
SKF erbjuder interna program och finansiering för extern 
utbildning. Den exakta strategin kan variera från land till 
land. Dialogen med ledningen är en grundläggande del av 
insatserna för utbildning och kompetenshöjning. 
I samarbete med SKFs globala fackliga världsråd fort­
sätter arbetet med att identifiera behovet av kompetens­
utveckling för att möta kraven från ny digital teknik och 
 
förändrade affärsmetoder.
Under 2023 ökade Manufacturing Academy sitt fokus 
på digitalisering, underhåll, automatisering och SKF Pro ­
duction System. Genom att kombinera digitalt lärande med 
fysisk utbildning i utbildningscenter på fabrikerna får med­
arbetarna tillgång till såväl handfast utrustning som digi­
tala kurser på sitt lokala språk. Metoden ger möjlighet till 
skalbar, standardiserad utbildning och ser till att alla med­
arbetare, oavsett var de befinner sig, kan tillgodogöra sig 
viktiga kunskaper och färdigheter.
I sökandet efter innovativa lösningar har SKFs Techno­
logy Academy lanserat ett initiativ med fokus på artificiell 
intelligens (AI) för att undersöka och experimentera med 
potentiella applikationer. Initiativet ligger i framkant när 
det gäller att driva innovation i SKFs verksamhet.
SKF erbjuder också stöd genom coachning och utbild ­
ningsprogram för medarbetare som behöver utforska 
 m
öjligheter utanför SKF.
404-3 
 P
rocent av medarbetare som regelbundet genom-
går prestation- och karriärutvecklingssamtal  
Att sätta tydliga förväntningar är en grundläggande del av 
SKFs ledningsarbete. I samarbete med sina team sätter 
chefer på SKF upp resultatmål för både individen och 
arbetsteamet för att klargöra hur deras prestationer kan 
bidra till den övergripande strategin. Denna process stöds 
av en global plattform (SuccessFactors) där chefer och 
anställda har en kontinuerlig dialog runt framsteg och prio­
riteringar under året. Den övergripande prestationsbedöm ­
ningen gås igenom årligen av chefen tillsammans med 
medarbetaren och ligger till grund för löneförhandlingar 
och talanghantering bland tjänstemän. Den globala platt­
formen för resultatuppföljning omfattade under 2023 cirka  
14
 
000 tjänstemän.
Beräkningsmetoden för den dokumenterade prestations ­
bedömningen är förhållandet mellan totalt antal anställda 
och totalt antal dokumenterade prestationsbedömningar 
i
 
det globala masterdatasystemet för anställda. Den trans­
parenta mätningen bekräftar SKFs engagemang för konti­
nuerlig kompetensutveckling av sina anställda.
2023 2022
Kvinnor Män Kvinnor Män
Användare med dokumen­
terade utvecklingssamtal i 
SKFs globala system, % 88 89 85 86
Utbildning, forts
Direkt påverkan på
FNs mål
för hållbar utveckling
Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentlig fråga – GRI 404: Utbildning 2016
Hållbarhetsstyrning
I en tid av konstant förändring har SKF insett vikten av en 
kultur som präglas av kontinuerligt lärande. Bristen på 
kompetensutveckling kan leda till ökad personalomsätt ­
ning och att arbetsgivarvarumärket urholkas. Att rekrytera 
talanger skulle bli allt svårare om varumärket anses sakna 
engagemang för kontinuerligt lärande och utveckling. För 
att minska dessa risker har SKF intensifierat sina insatser 
för att skapa den rätta miljön som ger medarbetarna möj­
lighet till självdrivet lärande. Under första kvartalet 2024 
har ett omfattande utbildningsbibliotek från LinkedIn 
 L
earning lanserats som är tillgängligt för samtliga tjänste­
män och utvalda grupper av verkstadsanställda. Detta 
 i
nitiativ ska avsevärt förbättra medarbetarnas möjligheter 
till utbildning, möjliggöra behovs ­
 och personanpassat 
lärande och ge organisationen möjlighet att bygga upp 
 v
iktig kompetens på ett resurseffektivt sätt.
För närvarande mäter SKF den investerade tiden i sitt 
huvudsakliga Learning Management System (People Learn) 
och övervakar utvecklingen av kompetensutveckling mot 
de strategiska kompetenserna. Målet är att ge personer 
möjlighet att framtidssäkra sina karriärer, men också orga­
nisationens förmåga att leverera. SKFs framgång bygger 
på medarbetarnas samlade kompetens och förmågor, 
samtidigt som det är medarbetarnas personliga engage­
mang för sin egen kompetensutveckling som är avgörande 
för att hålla kompetensen på en uppdaterad nivå. SKFs 
tjänstemän hade under 2023 i genomsnitt 9 timmars for­
mellt lärande. Informellt lärande, som möjliggörs av den 
dagliga interaktionen på arbetsplatsen, kunskapsdelning 
och samarbete via sociala plattformar, blir allt viktigare. 
Den informella och sociala inlärningstiden ingår inte i 
genomsnittet på 9 timmar. 
För att se till att kompetensutvecklingen överensstäm­
mer med de strategiska utmaningarna i verksamheten har 
akademier inrättats. Även lokala utbildningsinitiativ 
genomförs för att säkerställa genomförandet på specifika 
enheter och anläggningar. Koncernfunktionen People 
Experience samordnar den övergripande strategin, meto ­
derna och verktygen för kunskapsutveckling inom SKF. 
Med hjälp av en global utbildningsplattform, People Learn, 
Utbildning
Hälsa och säkerhet i arbetet, forts.
Tillbud och första hjälpen ­i ncidenter samt riskfyllda arbets ­
förhållanden och beteenden hanteras lokalt. Hälso ­ o
ch 
säkerhetsstatistik rapporteras på koncernnivå, men detalj ­
uppgifter om incidenterna ingår inte alltid.
Den ryska missilattacken mot Lutsk ­f
abriken resulterade 
i tre dödsfall och fem registrerbara olyckor, vilket märks 
 t
ydligt i koncernens hälso ­
 och säkerhetsresultat. 
Under 2023 har extra fokus lagts på proaktiv hälsa och 
säkerhet, vilket har lett till att ett stort antal tillbud, risk­
fyllda förhållanden och beteenden har uppmärksammats. 
Det proaktiva synsättet bidrar till att säkerställa korrekt 
 r
iskreducering och förebyggande av olyckor.
Allvarliga 
registrerbara olyckor 1)
Registrerbara 
olyckor
Första hjälpen-
incidenter
Tillbud
Riskfyllda 
arbetsförhållanden 
och beteenden
6
223
1 631
4 268
58 761
1) Omfattar arbetsrelaterade dödsfall.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
119
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 120 =====

Direkt påverkan på
FNs mål
för hållbar utveckling
Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentlig fråga – GRI 405: Mångfald och lika  
möjligheter 2016
Hållbarhetsstyrning
SKF verkar över hela världen i en snabbföränderlig miljö, 
där snabba, smidiga och kreativa lösningar är av avgörande 
betydelse för företagets kunder, intressenter och med­
arbetare. Därför måste SKF attrahera och behålla de mest 
kompetenta medarbetarna med de färdigheter och kompe ­
tenser som krävs för att fortsatt vara den ledande leveran­
tören av innovativa lösningar för en hållbar framtid. SKFs 
kunder och medarbetare lever och verkar i tusentals olika 
samhällen världen över på platser där SKFs produkter 
används dagligen. People make it happen är ledstjärnan 
i
 
SKFs banbrytande tekniker och prestationer. SKF värnar 
om mångfald, eftersom det speglar det samhälle som våra 
kunder, våra medarbetare och deras familjer lever i. En 
inkluderande kultur främjar kreativt tänkande och tillför 
olika perspektiv, vilket resulterar i en innovativ teknisk 
utveckling med SKFs syfte och värderingar som väg­
ledande principer. Att misslyckas med att skapa en rättvis, 
mångfaldig och inkluderande arbetsplats skulle få flera 
negativa konsekvenser. Det skulle hämma innovation och 
framtida företagstillväxt, men också ha en negativ inver­
kan på medarbetarengagemang och välbefinnande. Dess ­
utom skulle det försämra möjligheterna att attrahera nya 
talanger och skada SKFs varumärkesimage både internt 
och externt.
Mångfald, jämlikhet och inkludering, icke
­di
skriminering 
och lika möjligheter är grundläggande i SKFs People 
Agenda. Enligt de etiska riktlinjerna ska alla medarbetare 
behandlas lika, rättvist och med respekt, oavsett etniskt 
ursprung (hudfärg), kön, ålder, nationalitet, handikapp, 
kast, religion, sexuell läggning, medlemskap i facklig orga­
nisation eller politisk tillhörighet. Med de etiska riktlinjerna 
som utgångspunkt har flera befintliga initiativ vidare­
utvecklats och stärkts, samtidigt som nya initiativ lansera ­
des under 2023. För att förbli attraktiva och konkurrens­
kraftiga har SKF ökat sina insatser för sin nuvarande och 
framtida personalstyrka på många områden. Det handlar 
exempelvis om utbildning och utveckling, kompetens­
bedömning och platsannonser med mer inkluderande 
 f ormuleringar, men också om pilotprojekt med en inklude ­
rande språkplattform för att locka de bästa sökande från 
olika bakgrunder.
Under 2023 har ytterligare fokus lagts på SKFs program 
för jämn könsfördelning, till exempel Elevate, ett globalt 
virtuellt program för kvinnors ledarskap och karriärutveck­
ling, som genomfördes för fjärde året i rad och fortsätter 
under 2024. SKFs Global Leadership Program (GLP) och 
Global Graduate Program har en ambition om jämn köns­
fördelning vid varje examen. Nyckeltal för könsfördelning 
infördes bland SKFs högre chefer bestående av en mål­
grupp på 150 personer, vilket har inspirerat vissa affärs­
områden och team att använda egna nyckeltal med målet 
att öka takten för jämn könsfördelning på hela SKF. People 
Business Reviews genomförs med affärsområdena och 
koncernledningen två gånger per år och leds av People 
Experience. Dessa möten handlar inte bara om uppföljning 
av nyckeltal för könsfördelning, utan omfattar även hur 
mixen av högre chefers erfarenheter från olika verksam­
heter och roller ser ut. Inkluderat är också successions­
planer samt initiativ för mångfald och inkludering per 
region och affärsområde. Uppföljningsmöten hålls varje 
kvartal för att följa utvecklingen av könsfördelningen, 
men
 
också för att dela med sig av framgångsrika åtgärder 
som införlivar mångfald och inkludering i organisationen. 
Workshops och
 
utbildningsmaterial finns tillgängliga via 
utbildnings  a
kademin och interna Sharepoint ­w
ebbplatser 
för att öka  
medvetenheten om omedvetna fördomar och 
behovet av mångfald och inkludering genom människo­
centrerat ledarskap.
Nästa fas i SKFs globala ambition om mångfald och 
inkludering håller på att utvecklas och målet är att införa 
en femårig strategi för 2024–2028 för att i högre grad inte­
grera mångfald, lika möjligheter och inkludering i SKFs 
DNA inom alla affärsområden, regioner och relevanta pro ­
cesser. Strategin ska också omfatta många av de fram­
gångsrika lokala initiativ som redan finns på plats och som 
är anpassade till regionala behov. 
Ambassadörer för mångfald och inkludering, kvinnliga 
nätverk, Diversity (DEI) Council i Nordamerika, Employee 
Resource Groups (ERG) – som främjar inkludering av t.ex. 
neurodiversitet, veteraner, HBTQ+, anställda med funk ­
tionsvariationer och andra underrepresenterade intresse ­
grupper – kommer att vara grundläggande drivkrafter för 
att utveckla det globala ramverket för mångfald och inklu­
dering. SKF vill att alla medarbetares röster ska höras så 
att var och en kan bidra till SKFs framtid och känna sig helt 
trygga med att uttrycka sina åsikter och idéer. Det nya och 
ambitiösa globala ramverket för mångfald och inkludering 
som bygger på SKFs syfte och värderingar utgör grunden, 
men får stöd av lokala och regionala team för att utveckla 
strategiska initiativ som fungerar bäst för varje region och 
affärsområde. 
Sedan tredje kvartalet 2023 har frågor om mångfald och 
inkludering, men även hälsa och välbefinnande, ingått i 
medarbetarundersökningen, SKF Team Pulse, som genom ­
förs varje kvartal. Medarbetarundersökningen är anonym 
och ger nu varje medarbetare möjlighet att ge en poäng på 
en skala från 0 till 10 (10 är mest positivt) för att bedöma 
hur SKF presterar på dessa områden. I den senaste Team 
Pulse
­u
ndersökningen som genomfördes under fjärde 
kvartalet 2023 låg SKFs poäng för mångfald och inklude­
ring på 8,1, vilket är 0,1 poäng över riktmärket. SKFs poäng 
för hälsa och välbefinnande låg på 8,1, vilket är 0,3 poäng 
över riktmärket. Varje chef uppmuntras att ha regelbundna 
diskussioner inom teamet för att tillsammans gå igenom 
resultat, trender och föreslagna förbättringsområden. SKF 
Team Pulse har visat sig vara ett effektivt verktyg för att få 
reda på vad som är bra och vad som kan förbättras. För­
utom poängen kan medarbetarna också lämna anonyma 
kommentarer som ger värdefull information om den all ­
männa medarbetarupplevelsen. En ny färdplan kommer 
att
 
tas fram för att ytterligare integrera välbefinnande 
i
 
hela organisationen och främja känslan av tillhörighet 
i
 
en hälso s
am och inkluderande arbetsmiljö. 
Genom Team Pulse ­u
ndersökningen kan SKF varje kvar ­
tal även utvärdera hur medarbetarna upplever jämställd­
heten. Medarbetarna uppmanas också att rapportera 
av
 v
ikelser från SKFs etiska riktlinjer till sin chef, lokala 
People Experience ­k
analer eller till andra högre chefer. 
De
 
har också möjlighet att rapportera till och söka råd via 
SKF Ethics and Compliance Reporting Line, som hanteras 
av en tredje part eller via en konfidentiell visselblåsarlinje. 
SKF arbetar för att integrera jämställdhet i processer 
som utbildning och utveckling, successionsplanering och 
rekrytering. SKF
­k
oncernens rekryteringsprinciper baserar 
sig på de etiska riktlinjerna och underlättar kompetens­
baserad rekrytering genom att använda Assesios begåv­
ningstest Matrigma, vilket är ett vetenskapligt, tillförlitligt 
instrument som har granskats och certifierats av Det Norske 
Veritas. SKF är ytterst mån om att erbjuda en inkluderande 
arbetsplats och anser att en mångsidig arbetsstyrka är 
avgörande för koncernens fortsatta framgångar. Därför 
uppmuntrar SKF alla medarbetare och nya personer som 
ansluter sig till organisationen att komma som de är och 
ta
 
med sig sin personlighet, sina erfarenheter, kunskap 
och 
sin potential.
405-1  
 M
ångfald i ledning och bland de anställda
I diagrammet visas procentandelen kvinnor och män 
samt
 
åldersstruktur i olika kategorier av organisationen. 
Någon information om minoriteter finns inte tillgänglig.
Mångfald och lika möjligheter
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
120
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 121 =====

Styrelsen
Med styrelsen avses SKFs styrelse som är det hög­
sta ledningsorganet för organisationen. Procent­
andelen avser styrelseledamöter valda av bolags ­
stämman. Mer information finns på sidan 145–147.
30%70%
30%70%
27%73%
202120222023
Styrelsen  Kvinnor
  Män
Åldersstruktur
  <30: 0%
  30–50: 20%
  >50: 80%
20%
80%
Koncernledning
Koncernledningen är SKF
­k
oncernens högsta 
 l
edningsgrupp för den operativa verksamheten. Mer 
information finns på sidan 150–151.
17%83%
2021
20%80%
23%77%
20222023
Koncernledning  Kvinnor   
  Män
Åldersstruktur
  <30: 0%
  30–50: 30,8%
  >50: 69,2%
30,8%
69,2%
Högre ledningsposition
Högre ledningsposition avser de cirka 400 högsta 
cheferna inom SKF
­k
oncernen. Den faktiska siffran 
för den här gruppen förändras över tid.
16%84%
14%86%
19%81%
202120222023
Högre
ledningsposition  Kvinnor  
  Män
Åldersstruktur
  <30: 0,3%
  30–50: 48,9%
  >50: 50,8%
50,8%
48,9%
0,3%
Chefer
Med chefer avses medarbetare som har direkt 
underställda.
82% 18%
81% 19%
20222023
Ledningsgrupper 
för dotterföretag*  Kvinnor   
  Män
Åldersstruktur
  <30: 2,3%
  30–50: 65,9%
  >50: 31,8%
31,8%
65,9%
2,3%
Totalt antal anställda
Totalt antal anställda avser det totala antalet 
SKF
­a
nställda i slutet av 2023.
2022
22%78%
2023
22%78%
Anställda*  Kvinnor   
  Män
Åldersstruktur
  <30: 14,1%
  30–50: 54,1%
  >50: 31,8%
31,8%
54,1%
14,1%
405-2  S killnaden mellan män och kvinnor 
i 
grundlön och ersättning
Genomsnittlig årlig grundlön1), % 2023
Kvinnors genomsnittliga grundlön  
i procent av männens grundlön  
– högre ledning 88
Kvinnors genomsnittliga grundlön  
i procent av männens grundlön  
– lokal ledning 97
Kvinnors genomsnittliga grundlön  
i procent av männens grundlön  
– övrig personal 84
1)  G äller för medarbetarnas grundlöner i alla koncernens 
länder. Löner för koncernledning och verkstadsanställda 
ingår inte. Den totala ersättningen kunde inte rappor­
teras på koncernnivå.
Enligt SKFs etiska riktlinjer ska alla medarbetare behand­
las lika, rättvist och med respekt oavsett etniskt ursprung 
(hudfärg), kön, ålder, nationalitet, handikapp, kast, religion, 
sexuell läggning, medlemskap i facklig organisation eller 
politisk tillhörighet.
Vi ser till att löner och andra förmåner uppgår till 
åtminstone miniminivå enligt gällande lag eller bransch­
praxis och att de betalas ut i full överensstämmelse med 
lagar och kollektivavtal. SKF använder ett system för 
befattningsklassificering för att sätta rättvisa löner och 
säkerställa intern jämlikhet. Lönesättningen följer också 
lagstiftningen och/eller fackliga avtal enligt lokala regler.
För SKF är det viktigt att minska ojämställda löneklyftor 
mellan könen. De skillnader som visas i löneförhållandena 
mellan könen beror på att en högre andel män har högre 
befattningar.
Under 2023 infördes vår koncernpolicy för lika lön som 
innebär att alla länder genomför analyser av lika lön och 
löneskillnader mellan könen även i de länder där det inte 
krävs enligt lokal lagstiftning. Vi tog också fram ett analys­
verktyg för att identifiera, analysera och komma till rätta 
med eventuella löneskillnader mellan könen i grundlönen. 
Granskningar av lika löner görs i samtliga länder.
Inför EU:s direktiv om lönetransparens genomfördes en 
undersökning av de anställdas uppfattning huruvida löne­
transparens är en effektiv åtgärd för att minska löneskillna­
derna mellan könen. Majoriteten av de tillfrågade ansåg 
att
 
ökad lönetransparens skulle öka förtroendet på arbets­
platsen och bidra till att minska löneskillnaderna mellan 
män och kvinnor.
SKF har redan många av förutsättningarna på plats för 
ökad lönetransparens, exempelvis lönespann baserade på 
objektiva och transparenta metoder för arbetsvärdering, 
och arbetar samtidigt aktivt för att under 2024 inkludera 
alla anställda och total ersättning i rapporteringen av löne­
skillnader mellan könen, men också förhållandet mellan 
VD:s lön och medianlönen för anställda. 
Informationen om löneskillnaderna mellan könen för 
räkenskapsåret 2023 baseras precis som tidigare år på 
grundlönerna för tjänstemän. 
Mångfald och lika möjligheter, forts.
Inklusive VD. Exklusive arbetstagarrepresentanter.  
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
121
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 122 =====

Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentliga frågor: Icke-diskriminering 2016, förenings -
frihet och kollektivavtal 2016, barnarbete 2016, tvångs-
arbete eller obligatoriskt arbete 2016, bedömningar av 
mänskliga rättigheter 2016
Den här delen av redovisningen har för -
b
eretts enligt FNs vägledande principer för 
företag och ramverk för rapportering kring 
mänskliga rättigheter samt GRI-standarder.
Hållbarhetsstyrning
SKF anser att dess förhållningssätt till mänskliga rättig­
heter till stor del omfattas av koncernens väletablerade 
program inom MHS, ansvarsfulla inköp samt etik och regel­
efterlevnad. Dessa omfattar aspekter relaterat till mänsk­
liga rättigheter (både SKFs egen verksamhet och leverans­
kedjan). 
SKF arbetar för att integrera människorättsperspektivet 
i alla processer där SKF anser att det finns risk för att 
människor kan påverkas negativt. Det innebär att SKF tar 
hänsyn till mänskliga rättigheter vid MHS
­r
evisioner, etiska 
granskningar, program för regelefterlevnad, kvalitetsrevi ­
sioner och revisioner av efterlevnad av SKF:s etiska rikt­
linjer hos leverantörer. Avvikelser eller risker hanteras 
inom verksamheten eller eskaleras vid behov. Särskilt 
 or
oväckande problem eskaleras till koncernledningen och 
relevanta kommittéer i styrelsen. SKFs koncernledning får 
kontinuerligt information om specifika problem, såsom 
hälsa och säkerhet hos SKFs medarbetare, allvarliga inci­
denter och högriskincidenter relaterade till etik och regel­
efterlevnad.
Direkt påverkan på
FNs mål
för hållbar utveckling
Framträdande risker kring mänskliga rättigheter
SKF har identifierat att de mest framträdande människo­
rättsriskerna (s.k. salient risks) är kopplade till förenings­
frihet och kollektivförhandlingar, ersättning, arbetstid, 
hälsa, säkerhet och välbefinnande samt diskriminering. 
De
 
mest framträdande riskerna är i huvudsak kopplade till 
leveranskedjan. Bristen på insyn och spårbarhet gör att 
det
 
är svårare för SKF att identifiera konkreta risker kring 
mänskliga rättigheter ju längre uppströms i värdekedjan 
man kommer. SKF fokuserar även på andra människorätts­
risker, nämligen risker relaterade till barns rättigheter, risk 
för
 
barnarbete och minderåriga arbetstagare samt tvångs ­
arbete och slavarbete. Vid risker som rör dessa mänskliga 
rättigheter gör SKF en noggrann kontroll av i första hand 
nya potentiella leverantörer. I detta arbete inriktar sig 
SKF
 p
å geografiska områden där riskerna generellt sett är 
högre, eftersom rättsstaten och den sociala rättvisan är 
svagare. SKF använder publicerade uppgifter från tredje 
part för att hantera risker som rör mänskliga rättigheter ur 
flera perspektiv, däribland regionala och branschspecifika 
risker. 
Under 2023 har SKF vidtagit förberedande åtgärder för 
att möte den förstärkta lagstiftningen relaterat till tillbörlig 
aktsamhet (due diligence) för företag ifråga om mänskliga 
rättigheter, och har bland annat tillsatt en Human Rights 
Officer (från januari 2024) och gjort en översyn av sina 
mest framträdande människorättsrisker. Dessutom har 
SKFs enhet i Tyskland upprättat nödvändiga rutiner och 
ansvarsområden för att följa den tyska lagen om mänskliga 
rättigheter i leveranskedjan (LkSG).
Samarbete med intressenter
SKF samarbetar med flera olika intressentgrupper för att 
undvika eller minska risker för brott mot mänskliga rättig­
heter. Normalt kräver kunder att SKF hanterar sådana ris­
ker. Den främsta intressentgrupp som SKF har en direkt 
relation med är medarbetarna och en social dialog hålls 
löpande mellan den lokala ledningen och arbetstagar­
representanter. Förutom den fortlöpande dialogen på lokal 
nivå hålls varje år möten mellan SKFs koncernledning och 
SKFs fackliga världsråd (WUC). SKF samarbetar också med 
branschkollegor och icke
­s
tatliga organisationer i form av 
nätverk, exempelvis FN:s Global Compact, Transparency 
International och Roundtable on Sustainable Palm Oil.
Stål och stålkomponenter är det överlägset viktigaste 
materialet för SKF när det gäller värde och vikt. Leverans­
kedjan för stål är komplex och starkt globaliserad och kan 
medföra risker för mänskliga rättigheter, i synnerhet i den 
övre delen av leveranskedjan. SKF har vanligtvis inga 
direkta affärsrelationer med aktörer utanför nivå 1 eller 2 
och kan därför inte driva några förändringar på egen hand. 
Under 2021 gick därför SKF samman med flera andra 
aktörer i stålvärdekedjan och representanter från det civila  
samhället i ResponsibleSteel Initiative (RSI). RSI är ett initi­
ativ med flera intressenter som arbetar för att identifiera 
och hantera framträdande risker gällande mänskliga rättig­
heter (tillsammans med miljörisker) i hela stålvärdekedjan 
– från skrot eller råmaterial till färdigt stål. 
Trender och mönster 2023
Under 2023 har SKF uppmärksammat att fokuset på 
mänskliga rättigheter har ökat, främst på grund av kom­
mande rättsliga ramar från EU, såsom förslaget till direk­
tivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om håll­
barhet. SKF har också förberett sig på att direktivet om 
hållbarhetsrapportering (CSRD) kommer att medföra ytter­
ligare krav och förväntningar på rapportering av efter­
levnad inom ESG
­o
mrådet, där mänskliga rättigheter faller 
under socialt ansvar (S).
Integrera resultat och vidta åtgärder
SKFs etiska riktlinjer beskriver koncernens ansvar gente ­
mot sina medarbetare, kunder och investerare, men också 
gentemot samhälle och miljö. De är därför den viktigaste 
policyn för att skydda mänskliga rättigheter, vilket har en 
framträdande betydelse för SKF.
Genom utbildning och medvetenhet uppmuntras SKFs 
medarbetare och leverantörer att rapportera beteenden, 
beslut eller åtgärder som kan strida mot de etiska riktlin­
jerna, internationell lagstiftning eller lokala lagar, däribland 
mänskliga rättigheter, via etablerade lokala rapporterings ­
mekanismer. I de fall där normal eskalering inte är ett alter­
nativ använder SKF en globalt tillgänglig, extern rapporte ­
ringsmekanism, SKF Ethics and Compliance Reporting 
Line, som även är tillgänglig externt för leverantörer och 
kunder. Mer information finns på sidan 124. SKF utreder 
samtliga rapporter och vid konstaterade överträdelser görs 
en bedömning av den bakomliggande orsaken innan korri ­
gerande och förebyggande åtgärder vidtas.
Arbetet med att förebygga negativa konsekvenser för 
mänskliga rättigheter är ett ständigt pågående arbete som 
involverar flera av koncernens funktioner. SKF samarbetar 
med det globala fackliga världsrådet för att hitta pragma­
tiska sätt att förebygga hälso
­
 och säkerhetsrisker, diskri­
minering, bristande inkludering och mångfald, men också 
för att främja kollektivförhandlingar och i linje med globala 
fackliga ramavtal utse arbetstagarrepresentanter samt se 
till att följa lokala lagar och inte utsätta de anställda för 
risker.
Påverkan via SKFs verksamhet och produkter
SKF arbetar kontinuerligt med att förebygga negativ påver­
kan nedströms av SKFs verksamhet. Arbetet börjar med att 
se till att lagar och förordningar följs och att man undviker 
material och ämnen som är farliga för människor och den 
naturliga miljön.
Sett till den verksamhet som SKF bedriver är syftet med 
SKFs produkter och lösningar att få saker och ting att fung­
era bättre, gå snabbare, längre, renare och säkrare. SKF 
anser att koncernens verksamhet kan skapa välstånd och 
tillväxt som på sikt kan lösa samhällsproblem.
Arbetet relaterat till mänskliga rättigheter nedströms 
fokuserar på att efterleva regler avseende exportkontroll 
Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering
Modern Slavery Act 2015
AB SKF förbinder sig att säkerställa att inget 
företag inom koncernen tillåter slaveri eller 
människohandel. Precis som vid alla andra 
människorättsfrågor gäller detta även för 
SKFs leveranskedja. I detta arbete utgår man 
från avsnitt 54, del 1, 5 och 6 i den brittiska 
lagen Modern Slavery Act 2015. Här fastställs 
vilka åtgärder SKF
­k
oncernen har vidtagit 
för
 
att säkerställa att varken slaveri eller 
människohandel förekommer i företagets 
verksam
 he
ter eller leveranskedjor.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
122
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 123 =====

samt att tillse att SKF:s återförsäljare följer de etiska rikt­
linjerna. SKF har identifierat några industrier med generellt 
högre risk för människor, såsom utvinningsindustrin, skogs­
bruk och energisektorn, vilket beror på att dessa industrier 
har en betydande markanvändning. Under 2023 identi­
fierade dock inga fall av systematiska överträdelser av 
mänskliga rättigheter kopplat till SKFs verksamhet.
406-1 
 F
all av diskriminering samt vidtagna åtgärder
Under 2023 rapporterades 67 fall av diskriminering och 
trakasserier genom SKFs rapporteringskanal för etik och 
efterlevnad. Dessa fall behandlas normalt av lokala ut
 ­
r
edare (främst People Experience ­c
hef med landsansvar) 
och åtgärder vidtas på lokal nivå.  
SKF har sedan 2021 ett förfarande som innebär att 
 t
rakasserier och diskriminering som rapporteras lokalt  
(t.ex. via e ­p
ost eller personligen till People Experience) 
även ska rapporteras och dokumenteras centralt. 
407-1  
 V
erksamheter och leverantörer för vilka 
 f
öreningsfriheten och rätten till kollektiv -
f
örhandlingar kan vara i fara
Alla medarbetare täcks av kollektivavtal eller SKFs ram­
avtal. En utmaning på det här området är statens allmänna 
syn på medlemskap i fackföreningar och fackföreningars 
oberoende i vissa länder där SKF har verksamhet. SKF 
arbetar pragmatiskt med det fackliga världsrådet och 
utsedda fackföreningsrepresentanter för att ta itu med 
dessa utmaningar. På sidan 116 finns en beskrivning av 
SKFs fackliga världsråds arbete med kollektivavtal. Infor­
mation om i vilka länder SKF bedriver verksamhet finns på 
skf.com/locations.
408-1   
 V
erksamheter och leverantörer med väsentlig 
risk för
 
fall av barnarbete
Risken för barnarbete i SKFs verksamheter är mycket liten, 
men ingår trots detta i SKFs internrevisioner. 
Däremot anses risken för barnarbete hos SKFs leve­
rantörer vara högre och har därför ett högt fokus i SKFs 
leverantörsrevisioner. Med tanke på leverantörernas typ 
av
 
verksamhet och SKFs långvariga relationerna med dem 
är sådana fall dock ytterst sällsynta. Under 2023 konsta­
terades inga fall av barnarbete vare sig i koncernens egen 
verksamhet eller hos SKFs leverantörer.
409-1  
 V
erksamheter och leverantörer med väsentlig 
risk för
 
tvångsarbete eller slavarbete
Frågan om tvångs ­
 och slavarbete samt obligatoriskt 
arbete ingår såväl i SKFs etiska riktlinjer som i intern ­
 och 
leverantörsrevisionerna. Under 2023 upptäcktes ett fall 
av
 
misstänkt tvångs ­
 eller slavarbete under gransknings­
processen av en potentiell ny leverantör i Indien. SKF 
avbröt genast alla affärsförhandlingar med denna leveran­
tör och avslutade det potentiella samarbetet.
SKF använder regional riskkategorisering från verktyg 
som Maplecroft för att identifiera länder med risker 
beskrivna i (407
­
1, 408­
1, 409­
1).
Företagens skyldighet
Policyåtagande
Due diligence av mänskliga rättigheter
•
  
Utvärdera påverkan
•
  A
gera utifrån resultat
•
   
Följa upp effektiviteten
•
  
Kommunicera
Intressentdialog
Åtgärder 
Staters 
 
skyldighet att 
ge skydd
Möjligheten  
att få sin sak 
prövad
Företags 
 
skyldighet att 
respektera
Skydd av mänskliga 
 
rättigheter
412-1   
 V
erksamheter och leverantörer som har 
 g
ranskats avseende efterlevnad av mänskliga 
rättigheter
SKFs tillverkningsenheter genomgår med riskbaserad 
 p
eriodicitet etiska granskningar som omfattar relevanta 
aspekter av de etiska riktlinjerna. Under 2023 genom­
fördes 14 sådana granskningar. Enheter kan dessutom bli 
granskade på specifika områden och de flesta av gransk­
ningarna relaterade till mänskliga rättigheter har fokus på 
hälsa och säkerhet. SKF genomför också revisioner på 
plats hos leverantörer. Se nästa sida för mer information.
Mänskliga rättigheter och icke-diskriminering, forts
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
123
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 124 =====

SKF anser att efterlevnaden av internationella deklarationer, 
konventioner, fördrag och lokala lagar och förordningar är 
en förutsättning för hållbar utveckling. SKF arbetar pro­
aktivt för att förbereda sig för och leva upp till kraven på 
styrning och regelefterlevnad. 
SKF har infört ett koncernövergripande program för regel­
efterlevnad för att förebygga, upptäcka och korrigera bris­
tande efterlevnad. Programmet följer internationella rikt­
linjer från myndigheter i EU, USA och Storbritannien (t.ex. 
Department of Justice, UK Bribery Act och EU ICP) och 
omfattar följande: ledningens engagemang, risk
 b
edömning, 
utbildning och medvetenhet, policyer och rutiner samt 
vissel  b låsning, utredningar och revisioner. Programmet för 
regelefterlevnad leds av Chief Compliance Officer, som 
rapporterar till SVP Legal & Compliance och eskalerar 
väsentliga frågor som rör regelefterlevnad till styrelsens 
kommitté för hållbarhet och etik och revisionskommittén. 
SKFs Compliance Core team består av representanter 
från ledningen från alla affärsområden och leds av Chief 
Compliance Officer. Teamet ska säkerställa att priorite­
ringar och aktiviteter anpassas mellan affärsområdena, 
genomföra riskbedömningar, delta i utredningar och säker ­
ställa ett operativt ansvarstagande för regelefterlevnad 
i
 
verksamheten. 
SKF har ett koncernomfattande program med webb­
baserade kurser som är obligatoriska för alla anställda som 
har en e
­p
ostadress hos SKF. I kurserna behandlas viktiga 
ämnen som rör etik och regelefterlevnad, t.ex. antitrust­
risker i förhållande till konkurrenter (83%), korruption på 
SKF (88%), medvetenhet om bedrägerier (85%), hur man 
undviker antitrustrisker i försäljningskanalen (94%), trakas­
serier på arbetsplatsen (85%), etiskt ledarskap (86%) och 
rapportering av etiska betänkligheter (95%). Siffrorna inom 
parentes visar andelen i procent av det totala antalet an
 ­
s
tällda som har genomgått kurserna fram till januari 2024.
GRI 2-27  Efterlevnad av lagar och förordningar 
Hållbarhetsstyrning 
Efterlevnad av lagar och förordningar har hög prioritet för 
koncernen. SKF arbetar aktivt för att säkerställa efterlevnad 
Styrning
Mekanismer för att söka råd och rapportera misstänkta överträdelser
SKFs
ramverk för
regelefter-
levnad
VARFÖR
Syfte
HUR
Strukturella
områden
Policyer och 
riktlinjer
Ledningens
engagemang 
och styrning
Risk-
bedömning
Revision,
utredning
Intern-
kontroll
Utbildning,
kunskap,
erkännande
Rapportering
VAD
Regelefterlevnads-
områden
r e g e l e f t e r l e v n a d
T r e d j e p a r t e r s  
a r b e t s r ät t
M än s k l i g a  r ät t i g h e t e r ,
r a p p o r t e r i n g
F i n a n s i e l l  
lag a r o c h  r e g l e r
Efte r le v n a d  a v  
skydd
P e rsondata- 
Antikorru p t io n
r ät t
K o n k u r r e n s - a r b e t s p l a t s e n
E t i k  p å 
s a n k tio n er
E x p o r t k o n troll,
Åtgärd a            U p p t äc k a         F ör e bygga
Regelefterlevnad
av lokala lagar och internationella bestämmelser, inklu­
derande mutor och korruption, antitrust, bekämpning av 
 p
enningtvätt, exportkontroll, arbetsrätt och mänskliga 
 r
ättigheter. SKF övervakar den framväxande lagstiftningen 
inom ESG och mänskliga rättigheter och förbereder sig för 
att integrera nya regler och förordningar i sitt program för 
regelefterlevnad. 
De respektive juridiska enheterna ansvarar för efter­
levnaden av lokala lagar. SKFs större anläggningar har 
egna jurister som bevakar och ser till att lokala bestäm­
melser följs, medan koncernfunktionerna ger stöd när det 
gäller internationella bestämmelser och standarder, 
exempel
 v
is exportkontroll, sanktioner, dataskydd samt 
arbets­
 och skatteregler. 
Inga betydande eller väsentliga fall av bristande efter ­
levnad har fastställts på dessa områden.
SKFs medarbetare uppmanas att rapportera avvikelser 
från SKFs etiska riktlinjer till sin chef eller lokala People 
Experience
­f
unktion, men kan också föra ärendet vidare 
till andra högre chefer. Medarbetare kan även rapportera 
till en koncernomfattande rapporteringskanal (SKF Ethics 
and Compliance Reporting Line). Rapporteringskanalen 
hanteras av tredje part och rapporter kan göras anonymt 
så länge det är tillåtet enligt lokal lagstiftning.
SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad är 
också tillgänglig för externa parter, såsom leverantörer och 
distributörer, på skf.com. SKF
­a
nställda och utomstående 
kan rapportera betänkligheter på sitt eget språk via en sär­
skild webbportal eller genom att ringa ett lokalsamtal (tele­
fonmöjligheten finns bara i Brasilien och Mexiko). SKF har 
en koncernpolicy för visselblåsning, som bygger på EU:s 
visselblåsardirektiv och förbjuder repressalier gentemot 
personer som rapporterar misstänkta överträdelser i god tro. 
Under 2023 rapporterades 390 misstänkta överträdelser 
till centrala funktioner via SKFs rapporteringskanaler eller 
andra kanaler. 
Rapporterade misstankar om överträdelser gällde i 
huvudsak arbetskraftshantering (21 %), ledarskapsfrågor 
(19 %), diskriminering eller trakasserier (17 %), korruption 
(8%) och intressekonflikter (7 %). Förutom de rapporter som 
har lämnats till centrala funktioner har även klagomål som 
gäller etik och regelefterlevnad rapporterats och hanterats 
på lokal nivå. Alla rapporterade betänkligheter granskas 
och bedöms av Group Ethics & Compliance och lämnas 
sedan till lämplig utredare. De betänkligheter som anses 
särskilt allvarliga lämnas från fall till fall till General Counsel, 
Ethics & Sustainability Committee och/eller revisions­
kommittén.
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
124
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 125 =====

Direkt påverkan på
FNs mål
för hållbar utveckling
Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentliga frågor – GRI 205: Antikorruption 2016 och 
GRI 206: Konkurrensbegränsande beteende
Hållbarhetsstyrning
SKFs arbete mot korruption och otillåtna konkurrens­
begränsningar (konkurrenslagstiftning) ingår i koncernens 
program för etik och regelefterlevnad. Koncernen har 
sedan länge ett starkt fokus på affärsetik som en integre­
rad del av sina värderingar. Öppenhet och transparens är 
avgörande för ett framgångsrikt program för antikorruption 
och regelefterlevnad. SKF fortsätter sitt arbete med att 
införliva dessa värderingar i företagskulturen i samtliga 
regioner genom utbildning och medvetenhet, riskbedöm ­
ning, utredningar, revisioner och interna kontroller. SKF 
anser att ett effektivt program för antikorruption och regel­
efterlevnad har en positiv inverkan på det ekonomiska 
resultatet, men också att det minskar risker och över­
trädelser som kan påverka miljön, mänskliga rättigheter 
och lokalsamhällen.
Förutom de etiska riktlinjerna har SKF andra koncern­
policyer och anvisningar, såsom koncernens antikorruptions­
policy som anger hur anställda och affärspartner förväntas 
agera enligt SKFs riktlinjer. I programmet ingår processer, 
kontroller, riktlinjer, utbildning och verktyg som är tillgäng­
liga för medarbetarna på koncernens interna webbplatser. 
De erbjuds regelbundet, antingen som obligatoriska utbild ­
ningar för samtliga medarbetare eller för specifika funktio­
ner beroende på risk.
I SKFs program för regelefterlevnad som syftar till att 
förebygga eller begränsa risker ligger fokus på de huvud ­
sakliga risker som har fastställts i koncernens årliga risk­
bedömning av regelefterlevnad. Under 2023 intensifierade 
SKF sin riskbedömning av regelefterlevnad och lät nära 
400 chefer från samtliga affärsområden, regioner och 
koncern
 f
unktioner göra en självbedömning av fram­
trädande risker relaterade till regelefterlevnad. Antalet 
 d
eltagande enheter är ett nyckeltal för riskbedömningens 
kvalitet. 
 S
lutsatserna av riskbedömningen ligger till grund 
för 
 r
iskreducerande planer för varje affärsområde och för   
 
koncernen.
SKF har särskilda jurister och Compliance Officers inom 
alla sina affärsområden. Tillsammans med Chief Ethics 
&
  Compliance Officer tar affärsområdena fram en plan 
baserad på risker samt identifierade risker och incidenter. 
Planen godkänns sedan av SKFs Etik
­
 och hållbarhets­
kommitté på årlig basis.
Inom koncernens arbetsgrupp för regelefterlevnad delas 
goda exempel på aktiviteter för att få anställda och affärs­
partners engagerade i regelefterlevnad.
Under 2023 tog SKF fram och införde obligatoriska 
e
­u
tbildningar i ämnen som intressekonflikter (97%), 
exportkontroll (89%) och SKFs etiska riktlinjer (95%). SKF 
införde också en obligatorisk utbildning för att öka med­
vetenheten om att följa koncernens policy om miljö, hälsa 
och säkerhet (76%) Siffrorna inom parentes anger den 
andel som har slutfört utbildningen. Andelen personer som 
genomgår utbildningar följs upp regelbundet, vilket ger en 
uppfattning om hur stort engagemanget för och effektivi­
teten av programmet för regelefterlevnad är. Antalet miss ­
tänkta överträdelser som rapporteras och utreds är ett vik­
tigt nyckeltal för att få veta hur effektivt SKFs program för 
regelefterlevnad är. Målet är att öka medvetenheten om att 
följa de etiska riktlinjerna, t.ex. genom fler e
­u
tbildningar, 
för att gradvis minska antalet allvarliga misstänkta över­
trädelser som rapporteras och utreds. Ärenden inom intern 
kontroll, hur många som slutfört utbildningen och antalet 
rapporterade och bekräftade etiska misstänkta över­
trädelser ger SKF indikationer om behovet att förbättra 
programmet för regelefterlevnad. 
Under 2023 har SKF vidtagit åtgärder för att uppfylla 
kommande ESG
­k
rav och förväntningar från intressenter, 
däribland EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD). 
SKF har också börjat förbereda sig för EU:s kommande 
direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag (Corporate Due 
Diligence, CSDD) i fråga om hållbarhet och strävar efter att 
integrera ESG
­k
raven med det ramverk för riskhantering 
från tredje part som är under utveckling. För att säkerställa 
en långsiktig och hållbar utveckling av ESG
­e
fterlevnad 
och riskhantering för tredje part fattades beslutet under 
2023 att inrätta en ny befattning (ESG Compliance and 
Human Rights Officer) som rapporterar till Chief Compli­
ance Officer. Denna roll har som uppgift att utveckla 
SKFs
 f
örmåga att hantera ESG ­r
isker och risker från tredje 
part, samt att se till att bestämmelser om mänskliga rättig ­
heter följs. 
205-1 
 V
erksamhet bedömd utifrån riskerna för 
 
korruption
Riskbedömningen som rör regelefterlevnad visar att risken 
för korruption i allmänhet är låg, men är något högre i
 
regi­
oner och sektorer med hög korruptionsnivå. Den främsta 
korruptionsrisken uppstår i regioner med hög korruptions ­
risk när återförsäljare och agenter representerar SKF i 
 k
ontakter med myndigheter eller statsägda enheter.
Varje affärsområde sammanställer tillsammans med 
Group Ethics & Compliance resultaten och fastställer 
sedan en handlingsplan. På SKFs tillverkningsenheter görs 
riskbaserade granskningar av etik och regelefterlevnad 
i
 
samband med koncernens miljö ­,
 hälso­ o
ch säkerhets­
revisioner. Syftet är att bistå enheterna i deras arbete med 
att identifiera och hantera risker relaterade till etik, regel­
efterlevnad och korruption. Under 2023 rapporterades 
14
 
sådana granskningar.  
205-3  
 A
ntal bekräftade fall av korruption och vidtagna 
åtgärder
Under 2023 bekräftade SKF 9 fall av korruption (däribland 
mutor, bedrägerier, intressekonflikter), vilka ledde till att 
5
 
anställda fick lämna SKF.
206-1  
 J
uridiska åtgärder som vidtagits för konkurrens-
hämmande aktiviteter, överträdelse av 
konkurrens
 l
agstiftning och monopolbeteende
Information om pågående utredningar finns i not 19 på 
sidan 72.
Antikorruption och konkurrenslagstiftning
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
125
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 126 =====

Utvärdering av leverantörer
En kartläggning av externa risker kopplade till 
SKFs verksamhet och kostnader har lett till 
ett större fokus på regions
­
 eller landnivå när 
det gäller riskbedömningar och uppföljningar. 
Direkt påverkan på
FNs mål
för hållbar utveckling
Hållbarhetsstyrning – GRI 3: Väsentliga frågor 2021
Väsentliga frågor – GRI 414: Social bedömning av 
 l
everantörer 2016 och GRI 308: Miljömässig bedömning 
av leverantörer 2016
Hållbarhetsstyrning
SKF hanterar leverantörernas påverkan på miljön, mänsk ­
liga rättigheter, arbetsrätt och samhälle inom ramen för 
programmet för ansvarsfulla inköp. Programmet omfattar 
samtliga av SKFs leverantörer, men har en riskbaserad 
metod där revisioner främst inriktas på leverantörer i första 
ledet, men även till viss del även i andra ledet. 
SKFs program för ansvarsfulla inköp är till för att säker­
ställa att SKFs etiska riktlinjer följs av leverantörer och 
underleverantörer. Programmet utgör en del av leverantörs ­
utvecklingen och täcker områden som leverans, kvalitet, 
produktlagstiftning och etiska riktlinjer. Samtliga potenti­
ella leverantörer granskas inledningsvis gentemot ett antal 
minimikrav som rör de etiska riktlinjerna och kvalitetskrav. 
Dessa krav måste uppfyllas för att komma i fråga som leve ­
rantör till SKF. 
SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleveran ­
törer sågs över under 2022. Den nya versionen som publi ­
cerades i mars 2023, täcker fler områden och fler detaljer 
med nya kapitel, bland annat om etik och regelefterlevnad, 
minskning av växthusgaser och certifiering enligt inter­
nationella standarder.
I SKFs strategi för ansvarsfulla inköp används en risk­
baserad metod där leverantörer av direkta material som 
utgör 90% av kostnaderna automatiskt får genomgå revi ­
sioner om de finns i högriskregioner. Det kan gälla leveran ­
törer i
 
både första och andra ledet. Dessutom får leveran­
törer i 
högre grad genomgå revisioner om det under besök 
eller analyser framkommer att det finns risker för människor, 
miljö eller affärsetik. Det kan handla om alla typer av 
leveran
 t
örer, t.ex. av professionella tjänster eller andra 
Utvärdering av leverantörer
4237
Genomförda
revisioner
Funna
avvikelser
Nord- och 
Sydamerika
6 1
Europa, Mellanöstern 
och Afrika
Genomförda
revisioner
Funna
avvikelser
17450
Genomförda
revisioner
Funna
avvikelser
Indien och 
Sydostasien
11050
Genomförda
revisioner
Funna
avvikelser
Kina och 
Nordostasien
 indirekta material. Analyser av leverantörer görs med hjälp 
av SKFs eget riskverktyg och revisioner genomförs alltid 
på
 
plats hos leverantören av SKFs specialister eller tredje­
partsrevisorer. Brister kan också uppmärksammas av 
annan SKF
­p
ersonal som besöker leverantörer, exempelvis 
under en kvalitetsgranskning. Revisionsproceduren för de 
etiska riktlinjerna bygger på en checklista med 62 speci­
fika frågor som rör en mängd aspekter, till exempel miljö, 
arbetsrätt, mänskliga rättigheter, mutor, bedrägeri och 
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
126
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 127 =====

andra aspekter kopplat till etiska riktlinjer. Denna check­
lista kommer att revideras under 2024 för att helt överens­
stämma med SKFs nya etiska riktlinjer för leverantörer.
De flesta fallen av bristande efterlevnad hanteras av 
SKFs regionala inköpsavdelningar. Vid väsentliga avvikel­
ser överlämnas ärendet till SKF
­k
oncernens kommitté  
för ansvarsfulla inköp. I första hand läggs då fokus på  
att 
 e
tablera ett strategiskt partnerskap och att utveckla 
utvalda leverantörer. Leverantörer som inte åtgärdar av  ­
v
ikelser under en viss tid riskerar att få sina avtal med 
SKF 
uppsagda.
Under 2023 upptäcktes allvarliga avvikelser hos tre 
leverantörer i Indien och Kina. Dessa fall eskalerades till 
kommittén för ansvarsfulla inköp, som beslutade att ge 
dessa leverantörer specifikt stöd för att hjälpa dem att för ­
bättras. I slutet av året var majoriteten av de allvarligaste 
problemen lösta och en av de tre leverantörerna blev vill­
korligt godkänd (med oanmälda revisioner). Avtalen med 
de andra två leverantörerna i Kina och Indien sades upp 
(eller kommer snart att sägas upp) och inköpen från dem 
har redan upphört eller kommer att upphöra under första 
halvåret 2024.
Under 2023 arbetade SKF med att i högre utsträckning 
slå ihop kvalitetsrevision och revision av de etiska rikt­
linjerna samt att förenkla processen att få till stånd en 
 f
ullständig revision av de etiska riktlinjerna efter varnings­
signaler om missförhållanden. De vanligast förekommande 
avvikelserna är kopplade till kompensation, arbetstid, 
hälsa och säkerhet, föroreningar och avfallshantering samt 
tillstånd från brandmyndigheter och miljötillstånd. Data 
som redovisas i dessa upplysningar har konsoliderats 
enligt GRIs upplysningsbeteckningar.
 
414-1, 308-1 
 N
ya leverantörer som analyserades med 
hjälp av sociala och miljömässiga kriterier
Hos alla nya leverantörer av direkt material i högriskområ­
den görs revisioner på plats. I andra länder får alla nya 
leverantörer av direkt material genomgå en moduluppbyggd 
kvalitetsrevision, som antingen redan omfattar eller ger 
upphov till en revision av de etiska riktlinjerna. Nyckel­
leverantörer i högriskområden får genomgå en uppföljnings­
revision. Leverantörer av indirekt material revideras om 
de
 
har fått statusen strategiskt inköp. 
Utvärdering av leverantörer, forts.
Under 2023 genomfördes 138 revisioner på plats hos 
leverantörer. Hos 38 av de 138 reviderade leverantörerna 
upptäcktes inga negativa effekter (inga allvarliga av
 ­
v
ikelser). När det gäller de övriga 100 leverantörerna har 
alla bekräftat att förbättringar har skett, men SKF har ändå 
 f
attat beslutet att avsluta samarbetet med två av dem. 
67
 
nya leverantörer reviderades på plats utifrån miljö­
mässiga och sociala kriterier och en av dem blev inte 
 g
odkänd som SKF ­l
everantör.
414-2  
 N
egativ påverkan på arbetsförhållandena  
i leverantörskedjan samt vidtagna åtgärder
Under 2023 identifierades inom denna kategori 292 över ­
trädelser av SKFs etiska riktlinjer och dessa hanteras inom 
verksamheten. De vanligaste avvikelserna gäller hälsa och 
säkerhet i arbetet, arbetstider, löner och anställnings­
kontrakt. Tre leverantörer med allvarliga avvikelser har 
eskalerats till kommittén för ansvarsfulla inköp. Samtliga 
fall prioriteras och hanteras utifrån allvarlighetsgrad. I två 
fall har SKF beslutat att stoppa samarbetet.
308-2 
 N
egativ miljöpåverkan i leverantörskedjan  
samt vidtagna åtgärder
Under 2023 konstaterades 40 miljörelaterade avvikelser 
som rörde kontroll av förorening och avfallshantering och 
åtgärder har vidtagits mot dessa leverantörer. SKF har 
lednings
 s
ystem, kompetens och erfarenhet inom miljö­
ledning för att kunna ge stöd, vilket är en konkurrensfördel 
i
 
den lokala leverantörsutvecklingen. Specifika utbildnings ­
program i de etiska riktlinjerna och sociala och miljö­
mässiga frågor har genomförts i Indien och Kina med sär­
skilt fokus på leverantörer som inte uppfyller sociala och 
miljömässiga kriterier, däribland leverantörer av direkta 
och indirekta material, underleverantörer och tjänste­
leverantörer. I
 
Indien och Kina deltog cirka 67 leverantörer 
i
 
utbildningen. För att förbättra uppföljningen av dessa 
leverantörer har även lokala inköpare fått genomgå 
ut
 
bildningar.
För att öka fokus på revisioner av de etiska riktlinjerna 
hos leverantörer har sex nya revisorer utbildats i Indien.
Andra utbildningar planeras i olika regioner under 2024.
Ledande i hållbar upphandling inom 
järnvägsindustrin
Railsponsible, en branschorganisation med 17 
medlemmar, bestående av både operatörer och till­
verkare, verkar för hållbar upphandling inom järn ­
vägssektorn. Medlemmarna, däribland SKF, under ­
tecknade ett banbrytande klimatlöfte i Wien där 
de
 
åtog sig att minimera koldioxidutsläppen i linje 
med Parisavtalet. Detta initiativ återspeglar ett 
kollektivt engagemang för ansvarsfull upphand ­
ling och klimatåtgärder inom järnvägsindustrin, 
samtidigt som det visar SKFs engagemang för 
hållbarhet och bidrar till en positiv förändring 
på
 
marknaden. 
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
127
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 128 =====

Övrig information
Hållbarhetsstyrning
SKF:s verksamhet anses inte vara vattenintensiv, men 
 v
atten är relevant på specifika platser. Prestandan över­
vakas för anläggningar som befinner sig i områden med 
faktisk och potentiell vattenbrist.
303-1, Interaktioner med vatten som en gemensam 
resurs och 303-2, Hantering av påverkan relaterad till 
vattenutsläpp
Vatten används på SKFs anläggningar för processer och 
sanitära ändamål (toaletter, duschar, matlagningsfacilite­
ter etc.). Fokus på effektiv vattenanvändning tillämpas på 
olika sätt, till exempel vid fabriksbyggnationer där senaste 
teknik används för att se till att påverkan på lokala resurser 
blir så liten möjligt. Metoder som slutna kretslopp för industri­
vatten används och insamling av regnvatten är vanligt på 
många SKF
­
anläggningar.
Vattenanvändningen mäts på anläggningsnivå för  
”vatten från kommunal försörjning” (den vanligaste källan) 
och ”vatten från andra källor”. Den första är vattenlednings ­
försörjning och den andra är försörjning från brunnar eller 
andra ytvattenkällor (t.ex. floder, bäckar) som sker enligt 
regionala regler. Det finns inga fall av uttag av havsvatten 
eller lokal vattenproduktion. Vatten släpps ut i ytvatten 
eller avloppssystem efter behandling enligt lokala kvalitets ­
föreskrifter, vilket innebär att vattenrelaterad påverkan 
hanteras.
Flera livscykelanalyser (enligt ISO 14044:2006) har 
genomförts både på produkt
­
 och processnivåer och 
påverkan på vatten har identifierats. De viktigaste slut­
satserna från dessa studier är att SKFs direkta vatten­
användning är relativt obetydlig jämfört med användning 
uppströms i exempelvis energi
­ o
ch stålproduktionen. 
SKF 
är dock medvetet om den ökade betydelsen av 
 v
atteneffektivitet och andra åtgärder på sina anläggningar 
i områden med vattenbrist. SKF använder verktyg från 
World Resources Institute för att identifiera anläggningar 
i
 
områden med vattenbrist eller förväntad framtida vatten­
brist. Dessa anläggningar måste därefter fastställa för­
bättringsplaner för att med olika metoder minska vatten­
användningen (se tabellen nedan). På andra anläggningar 
är 
 p
rocesserna av sådan typ (de flesta system där vatten 
används är slutna kretslopp) att SKF oftast inte utgör någon 
större vattenförbrukare i lokala industrisammanhang.
Tack vare den låga vattenintensiteten i SKFs direkta 
verksamhet och de åtgärder som har vidtagits för att 
 u
ppfylla kraven på rening av avloppsvatten är risken för 
att
 
SKFs vattenanvändning påverkar tillgängligheten/
 
k
valiteten i lokalsamhällena mycket låg. 
Som en del av den övergripande miljöstrategin arbetar 
SKF med att minska vattenanvändningen bland användare 
uppströms, såsom stål
­ o
ch energileverantörer. Genom att 
exempelvis byta till förnybar el kan det vatten som behövs 
per kilowattimme minskas drastiskt jämfört mot att fram­
ställa elen med andra alternativ. SKFs krav på leveran
 t
örer 
att införa ISO 14001 ­s
tandarden kommer också att bidra till 
att öka fokus på vatten hos leverantörer av direkta material 
(t.ex. stål).
Vatteneffektivitet för anläggningar  
i områden med vattenbrist
Anläggning
Nyckeltal 2023  
jämfört med 2022, %
Ahmedabad +2
Bangalore: spårkullager –14
Bangalore: Lincoln –17
Bari –14
Cajamar & Jordanésia –11
Chakan1) –55
Dalian +15
Haridwar –5
Jakarta –3
Jinan –38
La Silla +16
Monterrey: Solution Factory1) –42
Mysore +14
Nairobi2) —
Nankou –10
Puebla +16
Pune –10
Shanghai ATC –4
Nyckeltalet för tillverkningsanläggningar är vatteninsitet beräknat 
som vattenanvändning / tillverkningsvolym. Anläggningar med 
annan verksamhet, markerade med:
1) 
 A
nvänder ett nyckeltal för vattenintensitet som beräknas som 
 v
attenanvändning / genomsnittligt antal heltidsanställda.
2) 
 I
nkluderad 2023, historisk data ej tillgänglig för att beräkna 
 
nyckeltal.
303-3   Vattenanvändning per källa
Eftersom SKFs fabriker till största delen är belägna i 
 i
ndustriområden sker vattenförsörjningen mestadels från 
kommunala vattenledningssystem. Andra källor har inte 
ansetts vara väsentliga. Därför mäter SKF den totala 
 v
attenförbrukningen vid sina anläggningar och inte per 
källa. Eftersom redovisningen är baserad på faktiska 
 m
ätningar från leverantören eller på SKFs anläggningar, 
refereras det inte  till specifika antaganden. 
Vatten 
1 000 kubikmeter 2023 2022 2) 20212)
Vatten från kommunala 
system 1 666 1 881 1
 
963
Vatten från annan källa1) 1 007 1 307 1  117
Totalt vattenuttag 2 673 3 188 3
 
081
1) Annan källa är främst brunnar ur vilka vatten utvinns.
2) 
 T
idigare data har räknats om till följd av avyttrade enheter och 
rättelse av data.
303-4 Vattenutsläpp
Vattenutsläpp följer regionala bestämmelser. Vattnet 
släpps ut i lokala avloppssystem eller till ytvattenflödet 
enligt nämnda regler för kvaliteten på utsläppt vatten  
(suspension, temperatur etc.). Uppmätta utsläppsflöden 
rapporteras därmed inte.
Vatten
Direkt påverkan på
FNs mål
för hållbar utveckling
SKF ÅRSREDOVISNING 2023
128
DET HÄR  
ÄR SKF
VD HAR  
ORDET
VÄRDESKAPANDE  
OCH STRATEGI
MARKNADEN  
FÖR LAGER
RISKER OCH  
AKTIEN
HÅLLBARHETS-  
RAPPORT
BOLAGS-  
STYRNING
ERSÄTTNINGS-  
RAPPORT
KONCERN-  
DATA
FINANSIELLA  
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 129 =====