FULLTEXT DEL 3 AV 5

Årsredovisning 2024

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

Strategi, forts.
Intressenternas inställning till och syn på SKFs hållbarhetsrelaterade aktiviteter och initiativ
Intressenter Hur dialogen organiseras och syftet med den Sammanfattning av slutsatser från dialogen
Exempel på hur resultaten av dialogerna
beaktas av SKF
Kunder SKF söker och tar emot återkoppling från sina kunder via aktiviteter som koncernens sälj och mark
nadsorganisation genomför. Det kan vara allt från diskussioner med kundansvariga på global nivå till
dagliga samtal mellan kunder och SKFs kundansvariga lokalt. SKF samlar också in viktig information
via kundenkäter och kundanalyser.
Kunderna förväntar sig att SKF ska vara en affärspartner med
höga etiska värderingar och teknisk expertis som tillhanda
håller innovativa och tillförlitliga produkter vilka bidrar till
kundernas klimatmål och energieffektivitet.
Utveckling av nya innovativa produkter och tjänster
samt förbättringar av den befintliga portföljen.
Investerare
och analytiker
SKF kommunicerar aktivt koncernens strategi och resultat till befintliga och potentiella investerare,
analytiker och media. Informationen lämnas via olika kanaler, såsom finansiella kvartalsrapporter,
möten med investerare, ESGbetyg, företagets webbplats och pressmeddelanden. Kapitalmarknads
dagar hålls för att presentera koncernens strategi, mål och verksamheter mer detaljerat. SKF får
återkoppling från investerare vid diskussioner i samband med investerarmöten.
För att SKF ska vara en långsiktigt lönsam investering för
väntar sig investerarna att koncernen levererar enligt sina
hållbarhetsmål, bidrar till klimatomställningen och framtids
säkrar sin verksamhet och produktportfölj.
Förbättringsplaner för ESGbetyg och integrering av
hållbarhetsaktiviteter och framsteg i den finansiella
kvartalsrapporteringen.
Medarbetare
och fackliga
organisationer
SKF håller årligen ett fackligt världsråd där arbetstagarrepresentanter träffar företagsledningen.
Detta är en form av social dialog för att se till att ramverket som bygger på SKFs etiska riktlinjer följs
i hela koncernen. Arbetstagarrepresentanter ingår också i SKFs styrelse, se Bolagsstyrningsrapporten
på sidorna 150–160. SKF genomför också återkommande medarbetarundersökningar för att skapa
ständiga förbättringar i arbetsklimatet.
Medarbetare och fackliga organisationer förväntar sig att
SKF ska vara ansvarsfullt som företag och arbetsgivare med
tydligt fokus på medarbetarnas hälsa och säkerhet, utbild
ning och utveckling samt mångfald och inkludering, och att
SKF ska vara branschledande inom hållbarhet.
Globala och lokala initiativ för utbildning och utveckling
samt allmänna förbättringar och handlingsplaner.
Civilsamhället De samhällen där SKF bedriver verksamhet är viktiga intressenter för företaget och denna samverkan
formar SKFs lokala verksamheter. Lokala SKForganisationer samverkar med samhället genom olika
aktiviteter och initiativ, med allt från affärsrelaterade frågor till volontärinsatser, välgörenhetsarbete
och sponsring samt samarbeten med olika lokala nätverk. Lokala medier anses också representera
civilsamhället. Formella och informella nätverk används för att utbyta erfarenheter och idéer med
andra företag, ämnesexperter och ickestatliga organisationer.
Civilsamhället förväntar sig att SKF är en ansvarsfull
samhällsmedborgare och att koncernen bidrar positivt
till de samhällen där den är verksam.
Anpassning av affärsmodell och strategi till lagkrav
och engagemang i lokala och globala initiativ.
Leverantörer Synpunkter från leverantörer i väsentliga frågor hanteras via SKFs program för ansvarsfulla inköp.
Tack vare lokala inköpskontor möjliggörs en tät kommunikation i den dagliga verksamheten. Utbild
ningar och revisioner på plats ger SKF återkoppling om leverantörernas kvalitets och hållbarhets
resultat och ingår i helhetsbedömningen av leverantörens utveckling. SKFs etiska riktlinjer för leve
rantörer och underleverantörer är den standard som används för revisioner och kontroller.
Leverantörerna förväntar sig att SKF ska vara en transparent
affärspartner som samarbetar kring hållbarhetsfrågor som att
minska växthusgasutsläppen i leveranskedjan och upprätt
hålla stränga rutiner för due diligence.
Samarbeten för att utveckla koldioxidsnåla produkter
och material samt uppdaterade hållbarhetsstandarder
för leverantörer.
88
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTERTILLBAKA

===== SIDA 89 =====

Strategi, forts.
Väsentliga konsekvenser
Finansiell väsentlighet
Utsläpp
Vatten och resurser i havet
Biologisk mångfald och ekosystem
Berörda samhällen
Konsumenter och slut-användare
Arbetstagare i värdekedjan Klimatförändringar
Cirkulär ekonomi
Egen arbetskraft
Affärsetik
Låg
Hög
Hög
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter samt
hur de påverkar företagets strategi och affärsmodell
SKF har under många år genomfört årliga väsentlighets
bedömningar för att identifiera konsekvenser för miljö och
samhälle samt hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter.
Under 2024 genomförde SKF en dubbel väsentlighets
analys som omfattade såväl konsekventiell som finansiell
väsentlighet. Resultatet sammanställs och presenteras
per ESRSfråga, vilket visar att Klimatförändringar, Cirkulär
ekonomi, Egen arbetskraft, Arbetstagare i värdekedjan och
Affärsetik är koncernens väsentliga hållbarhetsfrågor.
När det gäller miljöfrågor är koncernens väsentliga
negativa konsekvenser relaterade till användningen av
energi och material vid utveckling och tillverkning av pro
dukter. Både omställningsrisker och fysiska klimatrisker
är väsentliga för SKF. SKFs arbete med cirkularitet och
minskade växthusgasutsläpp syftar dock till att begränsa
negativa konsekvenser och utöver de begränsande aktivi
teterna även bidra med positiva konsekvenser. Här har SKF
väsentliga möjligheter genom att öka energieffektiviteten
för sina kunder och tillhandahålla produkter med förbätt
rad cirkulär prestanda, till exempel rekonditionerade lager
och återanvändning av olja (RecondOil).
För SKFs egen arbetskraft är de väsentliga konse
kvenserna främst relaterade till hälsa och säkerhet samt
mångfald och inkludering.
SKF är ett globalt företag med komplexa leveranskedjor
som tillhandahåller lösningar och bedriver verksamhet
inom alla industrier. Det innebär att SKF automatiskt är
utsatt för potentiella risker relaterade till ansvarsfullt före
tagande och för potentiella negativa konsekvenser för
arbetstagare i värdekedjan. För att minska potentiella
negativa konsekvenser och risker vidtar SKF kontinuerligt
åtgärder för att begränsa dem, exempelvis genom att vara
en ansvarsfull affärspartner gentemot leverantörer och
kunder. På så sätt kan SKF bidra med positiva konsekven
ter och ta vara på möjligheter. Dessutom finns en tydlig
koppling från de väsentliga konsekvenserna, riskerna och
möjligheterna till koncernens strategiska hållbarhets
arbete, mål och ambitioner för omsorg om människor
genom att säkerställa hälsa och säkerhet för den egna
arbetskraften och arbetstagare i värdekedjan, uppnå
nettonollutsläpp fram till 2050 för att begränsa klimat
förändringar, göra affärer på ett etiskt sätt för ansvarsfullt
företagande samt att sträva efter cirkularitet för en cirkulär
ekonomi.
För mer information om konsekvenser, risker och möjlig
heter (IROer) på underordnade nivåer samt hur SKF bemöter
dessa IROer, se nästa sida och de aktuella avsnitten.
I denna rapport presenteras endast de ämnen
som nådde tröskelvärdena beskrivna på sidan
95 fullständigt.
För en del av de ämnen som inte nådde
tröskelvärdena finns begränsad information
på sidorna 140–141.
Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen följer
tydligt SKFs syfte ”Together, we re imagine rotation for a
better tomorrow” och koncernens långsiktiga hållbarhets
ramverk SKF Care;
• Affärsomsorg – Ett tydligt fokus på kunder, finansiella
resultat och avkastning till aktie ägarna – kombinerat
med de högsta standarderna för hållbarhet och etiskt
beteende.
• Medarbetaromsorg – Upprätthålla en säker arbetsmiljö,
personlig utveckling, hälsa och välbefinnande för alla
anställda på SKF, men också för personer i leverans
kedjan.
• Miljöomsorg – Kontinuerligt minska miljö påverkan från
SKFs, leverantörers och kunders verksamhet.
• Samhällsomsorg – Bidra positivt till de lokalsamhällen
där SKF verkar.
89
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTERTILLBAKA

===== SIDA 90 =====

Klimatförändringar
IRO-nummer Beskrivning av väsentlig IRO Typ av väsentlig IRO Värdekedja Tidshorisont Beskrivning av IRO i förhållande till SKF
Begränsning av klimatförändringar
1 Innovationer och att tillhanda
hålla produkter för klimat
omställningen
Positiva
konsekvenser
Nedströms Kortsiktiga SKF har en portfölj av produkter och tjänster som minskar kundernas negativa konsekvenser, exempelvis utsläpp av växthusgaser eller
föroreningar men SKFs mest betydande positiva konsekvens ligger i förmågan att vara innovativ och tillhandahålla produkter som
möjliggör omställningen till en ekonomi med låga växthusgasutsläpp. SKF tillhandahåller lösningar som möjliggör tillväxt inom cleantech
industrin, elektrifiering och förnybar energi samt efterfrågan på produkter med förbättrad cirkulär prestanda.
2 Utsläpp av växthusgaser från
den egna verksamheten och
värdekedjan (scope 1, 2 och 3)
Negativa
konsekvenser
Hela värdekedjan Kortsiktiga SKFs verksamhet och värdekedja genererar utsläpp av växthusgaser. SKF har en lång historia av att bemöta sina negativa konsekvenser
genom aktiviteter som riktar sig både till den egna verksamheten och till värdekedjan uppströms och nedströms.
3 Kostnad för minimerade
växthusgasutsläpp
Risker Uppströms och
egen verksamhet
Medellång sikt För att motverka klimatförändringar krävs investeringar som minskar växthusgasutsläpp inom scope 1, 2 och 3. SKF bemöter denna risk
genom att exempelvis investera 3 miljarder kronor för att fasa ut fossila bränslen i den egna verksamheten fram till 2030. När det gäller
scope 3 kan omställningsrisker som ökade stålpriser på grund av begränsad tillgång till grönt stål utgöra en finansiell risk. SKF hanterar
denna risk genom nära samarbete med leverantörer och medverkan i branschöverskridande samarbeten som ResponsibleSteel och
SteelZero.
4 Vinna affärer genom att till
handahålla produkter och
tjänster som möjliggör
klimat omställningen
Möjligheter Nedströms Långsiktiga Med sitt tydliga fokus på innovativa och energieffektiva produkter och tjänster med låga växthusgasutsläpp har SKF möjligheten att vara
en affärspartner som kunderna föredrar. Begränsning av klimatförändringarna är en betydande finansiell möjlighet för SKF. Genom att till
handahålla innovativa produkter kommer SKF sannolikt att gynnas av tillväxten inom elektrifiering och förnybar energi samt andra nya
tekniker som energilagring, vätgas och koldioxidavskiljning.
Anpassning till klimatförändringar
5 Fysiska klimatrisker Risker Egen verksamhet
och uppströms
Långsiktiga I takt med att den globala uppvärmningen tilltar ökar sannolikheten för att fysiska klimatrelaterade risker ska störa både SKFs verksamhet
och leverantörskedja, vilket leder till ökade kostnader för både drift och material. Klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, torka
och extrema väderförhållanden blir redan nu allt vanligare. SKF bemöter potentiella risker genom att förbättra scenarioanalyser och införa
nödvändiga skyddsmekanismer.
Energi
6 Minska friktion och förbättra
energieffektiviteten
Positiva
konsekvenser
Nedströms Kortsiktiga SKFs produkter syftar till att minska friktionen, vilket leder till ökad energieffektivitet för kunderna och utgör därmed ett viktigt bidrag till
samhället och planeten.
7 Användning av fossil energi Negativa
konsekvenser
Hela värdekedjan Kortsiktiga SKF är fortfarande beroende av fossil energi i sin egen verksamhet och i värdekedjan uppströms och nedströms, men strävar efter att
mildra de faktiska negativa konsekvenserna genom energieffektivitet samt att fasa ut fossila bränslen i sin egen verksamhet.
8 Fluktuationer i energipriser Risker Egen verksamhet
och uppströms
Kortsiktiga Fluktuationer i energipriserna utgör en väsentlig finansiell risk för SKF. Geopolitik kan till exempel orsaka energikriser som kan påverka
energikostnaderna både i SKFs egen verksamhet och i leveranskedjan, särskilt när det handlar om energiintensiva material som stål.
SKF begränsar dessa risker bland annat genom att investera i energieffektivitet inom den egna verksamheten.
9 Vinna affärer genom att
tillhanda hålla energieffektiva
lösningar
Möjligheter Nedströms Kortsiktiga Energieffektivitet är en betydande finansiell möjlighet för SKF. SKF kan exempelvis möjliggöra energieffektiviseringar för sina kunder
inom olika sektorer, såsom kompressorer, kylare, värmepumpar, fordon och industriella drivsystem genom att tillhandahålla innovativa
produkter och lösningar som magnetlager, hybridlager och produkter med låga växthusgasutsläpp.
Strategi, forts.
90
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTERTILLBAKA

===== SIDA 91 =====

Cirkulär ekonomi
IRO-nummer Beskrivning av IRO Typ av väsentlig IRO Värdekedja Tidshorisont Beskrivning av IRO i förhållande till SKF
Resursinflöden
10 Ökad efterfrågan på produkter
och affärsmodeller med för
bättrad cirkulär prestanda
Positiva
konsekvenser
Hela värdekedjan Medellång sikt Genom att tillhandahålla mer cirkulära lösningar som ett system för återanvändning av olja (RecondOil), rekonditionerade lager och andra
tjänster minskar SKF efterfrågan på nya material och har därför en viktig positiv inverkan på planeten. Även om dessa produkter med
förbättrad cirkulär prestanda fortfarande utgör en mindre del av verksamheten, anser SKF att framtida potentiellt positiva konsekvenser
av detta är viktiga. SKF samarbetar dessutom med leverantörer och kunder samt deltar i branschöverskridande samarbeten som
ResponsibleSteel och SteelZero för att öka materialutnyttjandet, minska avfallet och främja hållbara resurscykler.
11 Användning och beroende av
råvaror, t.ex. stål
Negativa
konsekvenser
Uppströms Kortsiktiga SKFs inköp av råvaror har betydande negativa konsekvenser ur ett livscykelperspektiv. Den huvudsakliga miljöpåverkan uppströms kommer
från inköp av metallkomponenter och är kopplad till resursbrist, energi och utsläpp. Förutom stål köper SKF in material till smörjmedel
och tätningar som ofta kommer från ickeförnybara källor. SKF har infört ett cirkularitetsprogram som innebär ett strategiskt åtagande att
ställa om till en cirkulär verksamhet. I programmet ingår att öka cirkulariteten i leveranskedjan och förbättra driftsmetoder, exempelvis
optimera materialanvändningen, minska avfallet och främja hållbara resurscykler.
Resursutflöden
12 Utforma, utveckla och tillhanda
hålla lösningar för cirkularitet
Positiva
konsekvenser
Nedströms Medellång sikt SKF utvecklar produkter och tjänster som har viktiga positiva konsekvenser för omställningen till cirkularitet och för planeten. Under
produktutvecklingsfasen ligger ökat fokus på konstruktion som främjar cirkularitet för att möjliggöra återanvändning, återtillverkning och
rekonditionering. Produkterna är konstruerade för att kunna demonteras, byggas i moduler, repareras eller återvinnas. De ska konstrueras
med hög materialeffektivitet för att minska materialåtgången och med optimerade tillverknings och leveranskedjor som minskar avfalls
mängden.
13 Begränsade produktflöden
i slutna kretslopp för alla
SKFs produkter.
Negativa
konsekvenser
Hela värdekedjan Kortsiktiga Även om SKF strävar efter mer cirkulära produkter ingår merparten av de produkter och material som lämnar verksamheten inte i ett slutet
kretslopp. Även om stål vanligtvis återvinns när det är uttjänt, får det ofta en lägre kvalitet när det är nedsmält och kan inte användas som
lagerstål av SKF. Dessutom återvinns vanligtvis inte tätningar och smörjmedel. Därför anser SKF att de negativa konsekvenserna på detta
område är väsentliga. SKF bemöter dessa konsekvenser genom att samverka med kunder och leverantörer och har branschöverskridande
samarbeten som ResponsibleSteel och SteelZero för att öka materialutnyttjandet, minska avfallet och främja hållbara resurscykler.
14 Vinna affärer
i en cirkulär ekonomi
Möjligheter Nedströms Kortsiktiga SKF ökar sin beredskap för en cirkulär ekonomi som är nödvändig inte bara för att uppfylla Parisavtalet, utan också för att begränsa
riskerna relaterade till geopolitik och resursbrist. SKF kan tillhandahålla produkter och tjänster som uppfyller kundernas cirkularitets
och klimatmål. SKF anser därför att det finns betydande finansiella möjligheter i samband med resursutflöden.
Avfall
15 Avfall som genereras i den
egna verksamheten
Negativa
konsekvenser
Egen verksamhet Kortsiktiga SKF genererar avfall i sin egen verksamhet, vilket har väsentliga negativa konsekvenser för planeten. SKF bemöter dessa negativa
konsekvenser genom att öka återvinningsgraden och tillämpa andra cirkulära lösningar som att öka materialutnyttjandet och främja
hållbara resurscykler.
Strategi, forts.
91
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTERTILLBAKA

===== SIDA 92 =====

Egen arbetskraft
IRO-nummer Beskrivning av IRO Typ av väsentlig IRO Värdekedja Tidshorisont Beskrivning av IRO i förhållande till SKF
Arbetsförhållanden
16 Arbetsrelaterade skador
och ohälsa hos de egna
medarbetarna
Negativa
konsekvenser
Egen verksamhet Kortsiktiga SKF är medvetna om att arbetsrelaterade skador och ohälsa förekommer på arbetsplatserna, trots att hälsa och säkerhet för medarbetare,
entreprenörer, inhyrd personal och besökare har högsta prioritet. Säkerheten måste alltid komma i första hand och SKF är övertygat om att alla
arbetsrelaterade skador och ohälsa kan förebyggas genom att proaktivt bedöma hälso och säkerhetsrisker för att eliminera faror och minska
risker som i slutändan förbättrar arbetsmiljön. SKF har ett omfattande koncernledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet som stödjer detta
synsätt. Tillsammans med nollvisionen för olyckor och proaktiv rapportering av tillbud och riskfyllda förhållanden syftar ledningssystemet till
att förhindra alla arbetsplatsolyckor. SKFs åtgärder minskar sannolikheten för kritiska incidenter, men den potentiella allvarlighetsgraden gör
ändå att SKF anser att konsekvenserna är väsentliga.
17 Trygg anställning, kollektiv
avtal och föreningsfrihet
Positiva och
negativa
konsekvenser
Egen verksamhet Medellång sikt SKFs förhållningssätt till trygg anställning, kollektivavtal och föreningsfrihet förhindrar orättvis behandling på grund av kön, kultur, etnicitet
och andra faktorer. Detta kan ses som ett initiativ för att begränsa viktiga negativa konsekvenser. Genom att skapa en säkrare, mer attraktiv
och engagerande arbetsmiljö bidrar dessa åtgärder samtidigt till att skapa potentiellt viktiga positiva konsekvenser för medarbetarna, deras
familjer, lokalsamhällen och samhället i stort.
18 Oförmåga att attrahera och
behålla kompetenta och
kunniga medarbetare.
Risker Egen verksamhet Kortsiktiga Det råder hård konkurrens på arbetsmarknaden och företagens framgång bygger på deras förmåga att attrahera, utveckla och behålla viktig
kompetens och kunnande. Om SKF inte lyckas erbjuda goda arbetsvillkor kan det leda till hög personalomsättning, vilket kan medföra finan
siella risker på grund av försämrade resultat. SKF hanterar denna risk genom att ta ett helhetsgrepp för att stärka koncernen som en attraktiv
arbetsgivare genom att sätta medarbetarupplevelsen i centrum, bl.a. genom att erbjuda säkra och hälsosamma arbetsförhållanden. Viktiga
faktorer på detta område är syfte, kultur, medarbetarengagemang, ledarskap, hälsa och säkerhet, kompetens och arbetssätt.
Lika behandling och möjligheter för alla
19 Skapa en arbetsplats som
präglas av mångfald och
inkludering
Positiva
konsekvenser
Egen verksamhet Kortsiktiga SKF tar ett helhetsgrepp för att stärka mångfalden. SKF ska erbjuda lika möjligheter oavsett etnisk bakgrund, ras, religion, ålder, kön, funktions
hinder, sexuell läggning, livsåskådning eller social status. Koncernen vill att alla medarbetare ska känna sig välkomna som de är. Viktiga fak torer
på detta område är syfte, kultur, medarbetarengagemang, ledarskap, kompetens och arbetssätt. Genom att arbeta med detta syfte begränsar
SKF inte bara de negativa konsekvenserna ut bidrar också med faktiska positiva konsekvenser.
20 Diskriminering och ojämlik
behandling av den egna
arbetskraften
Negativa
konsekvenser
Egen verksamhet Medellång sikt Medarbetare som utsätts för diskriminering eller ojämlik behandling kan drabbas av stress, ångest och andra psykiska problem. Det kan ha
negativa konsekvenser för medarbetarens allmänna välbefinnande och livskvalitet. De potentiella negativa konsekvenserna bedöms vara
väsentliga eftersom de anses allvarliga för individens hälsa. SKF begränsar eventuella negativa konsekvenser, till exempel genom SKF Team
Pulseundersökningen som genomförs varje kvartal, där SKF kan utvärdera medarbetarnas upplevelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Med
arbetarna uppmanas också att rapportera avvikelser från SKFs etiska riktlinjer till sin chef, lokala People Experiencekanaler eller till andra
högre chefer. De har också möjlighet att rapportera till och söka råd via SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad, som hanteras
av en tredje part.
21 Mångfald och inkludering
ökar innovation och affärs
resultat
Möjligheter Egen verksamhet Medellång sikt Forskning visar att arbetsteam som präglas av mångfald och inkludering är mer produktiva, ökar sina marknadsandelar och är mer benägna
att expandera till nya marknader. Det är också viktigt för att attrahera och behålla talanger. Genom att uppmuntra mångfald i arbetsteamen
och ha ett inkluderande ledarskap kan SKF skapa en innovativ miljö som bidrar med viktiga ekonomiska möjligheter för koncernen. SKF tar ett
helhetsgrepp för att stärka mångfalden. Viktiga faktorer på detta område är syfte, kultur, medarbetarengagemang, ledarskap, kompetens och
arbetssätt.
Andra arbetsrelaterade rättigheter
22 Mänskliga rättigheter i
den egna arbetskraften
Negativa
konsekvenser
Egen verksamhet Kortsiktiga Andra arbetsrelaterade rättigheter är mänskliga rättigheter, där nolltolerans mot barnarbete och tvångsarbete ingår. Trots att sannolikheten är
låg gör allvarlighetsgraden i en sådan negativ konsekvens att SKF anser den väsentlig. SKF hanterar de potentiella negativa konsekvenserna
genom att följa internationella standarder och riktlinjer och implementera SKFs etiska riktlinjer i all verksamhet. Efterlevnaden av de etiska
riktlinjerna granskas regelbundet och en visselblåsarfunktion finns på lokal och global nivå.
Strategi, forts.
92
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTERTILLBAKA

===== SIDA 93 =====

Arbetstagare i värdekedjan
IRO-nummer Beskrivning av IRO Typ av väsentlig IRO Värdekedja Tidshorisont Beskrivning av IRO i förhållande till SKF
Arbetsförhållanden
23 Förbättra arbetsvillkoren till
sammans med leverantörerna
Positiva
konsekvenser
Uppströms Kortsiktiga I SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer föreskrivs rättvisa arbetsvillkor och standarder för hälsa och säkerhet.
Inom ramen för SKFs program för ansvarsfulla inköp samarbetar koncernen aktivt med leverantörer för att förbättra arbetsvillkoren
i riskregioner, vilket leder till positiva konsekvenser för arbetstagarna i värdekedjan.
24 Riskfyllda arbetsförhållanden för
arbetstagare i värdekedjan
Negativa
konsekvenser
Uppströms Medellång sikt SKFs värdekedja uppströms för både direkta och indirekta material är utbredd både geografiskt och över olika sektorer, där vissa regioner
och sektorer är förknippade med potentiella risker kopplade till arbetsförhållanden. SKF bemöter dessa potentiella negativa konsekvenser
genom att genomföra revisioner och aktivt förbättra arbetsförhållandena i riskregioner och sektorer. Dessa risker hanteras också av SKFs
program för ansvarsfulla inköp som omfattar alla SKFs leverantörer, där en riskbaserad metod används. SKF har också en uppföljnings
funktion för incidenter på leverantörernas anläggningar.
Lika behandling och möjligheter för alla
25 Programmet för ansvarsfulla
inköp förbättrar likabehandling
Positiva
konsekvenser
Uppströms Medellång sikt I SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer ställs krav på en arbetsplats fri från trakasserier. Inom ramen för SKFs
program för ansvarsfulla inköp samarbetar koncernen aktivt med leverantörer för att förbättra lika behandling och möjligheter för alla,
vilket har faktiska positiva konsekvenser för arbetstagarna i värdekedjan.
26 Trakasserier och
diskriminering
Negativa
konsekvenser
Uppströms Medellång sikt Likabehandling på arbetsplatsen omfattar diskriminering av personer med funktionsnedsättning och åtgärder mot våld och trakasse
rier. SKFs värdekedja uppströms för både direkta och indirekta material är utbredd både geografiskt och över olika sektorer, där vissa
regioner och sektorer är förknippade med potentiella risker relaterade till diskriminering. SKF inser sitt ansvar för att begränsa dessa
potentiellt viktiga negativa konsekvenser. SKFs etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer betonar vikten av en miljö fri från
trakasserier, och dessa frågor betraktas därför som viktiga kontrollpunkter vid revisionerna av de etiska riktlinjerna.
Andra arbetsrelaterade rättigheter
27 Kränkningar av mänskliga
rättigheter
Negativa
konsekvenser
Uppströms Medellång sikt SKFs värdekedja uppströms för både direkta och indirekta material är utbredd både geografiskt och över olika sektorer, där vissa regioner
och sektorer är förknippade med potentiella risker relaterade till mänskliga rättigheter, men också tvångsarbete och barnarbete. Även om
sannolikheten för vissa kränkningar mot rättigheter, till exempel barnarbete, kanske är låg, innebär allvarlighetsgraden i de potentiella
negativa konsekvenserna att frågan är väsentlig för SKF.
SKF bemöter dessa potentiella negativa konsekvenser genom att genomföra revisioner och arbetar aktivt för att förbättra arbets
förhållandena i riskregioner och sektorer. Dessa risker hanteras också av SKFs program för ansvarsfulla inköp som omfattar samtliga
av SKFs leverantörer. I programmet används en riskbaserad metod där revisioner främst inriktas på leverantörer i första ledet, men
i vissa fall även i andra eller tredje ledet. SKF har också en uppföljningsfunktion för incidenter på leverantörernas anläggningar.
Strategi, forts.
93
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTERTILLBAKA

===== SIDA 94 =====

Affärsetik
IRO-nummer Beskrivning av IRO Typ av väsentlig IRO Värdekedja Tidshorisont Beskrivning av IRO i förhållande till SKF
Företagskultur
28 Främja en stark företagskultur
för en bättre morgondag
Positiva
konsekvenser
Egen verksamhet Kortsiktiga SKFs företagskultur genomsyras av koncernens syfte, värderingar och policyer, vilka bygger på SKFs etiska riktlinjer. En stark företagskultur
leder till ökad effektivitet och ett mer positivt inflytande på omvärlden. SKFs företagskultur vägleder det ansvarsfulla företagandet och ser
till att alla beslut som fattas ligger i linje med koncernens kärnvärden och principer. Att följa ett starkt etiskt ramverk, däribland program
mot korruption och mutor, leder till bättre beslutsfattande i hela företaget och bidrar till positiva konsekvenser inte bara för den egna verk
samheten och värdekedjan, utan även för samhället i stort.
29 Överträdelser av SKFs
etiska riktlinjer
Negativa
konsekvenser
Egen verksamhet Kortsiktiga Överträdelser av SKFs etiska riktlinjer anses ha betydande negativa konsekvenser. Trots att denna konsekvens bedöms som osannolik med
hänsyn till SKFs arbete för att främja en stark företagskultur, anses den ändå vara väsentlig. SKF hanterar detta genom att fullt ut införliva
sina värderingar i företagskulturen i samtliga regioner genom utbildning och medvetenhet, riskbedömningar, utredningar, revisioner och
interna kontroller.
Skydd för visselblåsare
30 Skydd för visselblåsare Positiva
konsekvenser
Hela värdekedjan Kortsiktiga SKF tillhandahåller en globalt tillgänglig visselblåsartjänst, SKFs rapporteringskanal för etik och regelefterlevnad, som också är tillgänglig
externt för leverantörer och kunder. SKFs koncernpolicy för visselblåsning förbjuder alla repressalier mot personer som rapporterar miss
tänkta överträdelser i god tro. SKF går längre än vad lagstiftningen kräver, eftersom koncernen är övertygad om att skyddet av visselblåsare
är viktigt för att främja en kultur av öppenhet och tillit inom företaget. De positiva konsekvenserna anses därför vara väsentliga.
Korruption och mutor
31 Korruption och mutor
leder till böter och/eller
skadat anseende
Risker Egen verksamhet Kortsiktiga SKF är medvetet om den betydande finansiella risk som är förknippad med korruption och mutor. För att bemöta detta har SKF under
många år haft ett starkt fokus på affärsetik i sina företagsvärderingar och fortsätter att införliva dessa värderingar i företagskulturen
i alla regioner genom utbildning och medvetenhet, riskbedömningar, utredningar, revisioner och interna kontroller.

Strategi, forts.
94
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTERTILLBAKA

===== SIDA 95 =====

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och
bedöma väsentliga konse kvenser, risker och möjligheter
Dubbel väsentlighetsbedömning
SKFs dubbla väsentlighetsbedömning tar hänsyn till både
konsekventiell och finansiell väsentlighet. I bedömningen
tas därför hänsyn till både hur SKF påverkar samhället och
planeten och hur en hållbarhetsfråga påverkar SKF genom
finansiella risker eller möjligheter. Genom att utvärdera
väsentlighet ur båda perspektiven kan SKF identifiera och
rapportera om de mest relevanta hållbarhetsfrågorna och
även fördela resurser effektivt och utforma strategier därefter.

Metoder och antaganden
SKFs dubbla väsentlighetsbedömning följer kraven i euro
peiska standarden för hållbarhetsrapportering (ESRS) 1 som
regleras i EU direktivet om företagens hållbarhetsrapporte
ring (CSRD). Följande steg togs i processen för att identi
fiera hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjlig
heter. För mer information om intressenters synpunkter och
intressen, se Intressenters intressen och synpunkter på
sidan 87.
Kriterier för bedömning av konsekvenser, risker och
möjligheter
• Konsekvensens skala: Hur allvarlig den negativa konse
kvensen är eller hur fördelaktig den positiva konsekvensen
är för människor eller miljön. Skalan sträcker sig från
ingen till betydande.
• Konsekvensens omfattning: Hur utbredda de negativa
eller positiva konsekvenserna är. När det gäller miljö
konsekvenser kan omfattningen ses som omfattningen av
en miljöskada eller geografisk utbredning. När det gäller
konsekvenser för människor kan omfattningen ses som
antalet personer som påverkas negativt. Omfattningen
sträcker sig från minimal till global.
• Återställbarhet: Huruvida och i hur hög grad de negativa
konsekvenserna kan åtgärdas, dvs. att miljön eller de
påverkade personerna återgår till sitt föregående till
stånd. Återställbarhet sträcker sig från mycket enkla att
avhjälpa till oåterkalleliga.
• Sannolikhet: Konsekvenser, risker och möjligheter har
identifierats som faktiska eller potentiella. Sannolikheten
för potentiella konsekvenser sträcker sig från osannolik
till hög sannolikhet.
• Finansiella risker och möjligheter: Tar hänsyn till hur en
hållbarhetsfråga påverkar bland annat nuvarande och
framtida priser/kostnader, tillgänglighet, tillgång och
efterfrågan på resurser, hantering av resurser och policy /
regelverksbegränsningar, vilket kan påverka företagets
ekonomiska värde och marknadsandel. Bedömningen
omfattar även den framtida förmågan till fortsatta rela
tioner och ut byten med bland annat finansinstitut, leve
rantörer, entreprenörer, kunder och samhället i stort.
A. Förstå SKFs affärsmässiga sammanhang
Kunskapen om SKFs sammanhang bygger på koncernens
långa historia av att identifiera och hantera hållbarhets
relaterade konsekvenser, risker och möjligheter, samt på
forskning, referensvärden och interna projekt och program.
I detta steg analyserade SKF tidigare väsentlighetsbedöm
ningar, affärsplaner, strategi, finansiella rapporter och
annan information. I detta steg ingick även en kartläggning
av SKFs värdekedja i linje med koncernens due diligence
process, till exempel geografiska platser för den egna
verksamheten samt berörda intressenter. SKF har också
granskat lagstiftning och regelverk, medierapporter, sektor
specifika referensvärden, globala hållbarhetsrisker såsom
den tredubbla planetära krisen samt vetenskapliga artiklar.
B. Identifiera SKFs faktiska och potentiella
konse kvenser, risker och möjligheter
I detta steg använde SKF listan över ämnen som presen
teras i ESRS 1 punkt AR16 som en grund för att identifiera
sina faktiska och potentiella konsekvenser, risker och möj
ligheter i koncernens egen verksamhet och i värdekedjan
uppströms och nedströms. Genom att förstå kontexten har
SKF identifierat både faktiska och potentiella positiva och
negativa konsekvenser samt finansiella risker och möjlig
heter för miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning.
C. Bedömning av konsekvenser, risker och möjligheter
samt fastställande av tröskelvärden
Processen, kriterierna och tröskelvärdena för bedömningen
av konsekventiell väsentlighet skiljer sig åt från bedöm
ningen av finansiell väsentlighet.
Bedömning av konsekventiell väsentlighet och tröskelvärden
Varje identifierad faktisk eller potentiell konsekvens
bedömdes utifrån allvarlighetsgrad och sannolikhet.
De kriterier som används för att bedöma allvarlighets
graden i en faktisk negativ konsekvens är skala, omfattning
och återställbarhet. För faktiska positiva konsekvenser
utgörs kriterierna av skala och omfattning. Samtliga
bedömningskriterier kan göra en konsekvens väsentlig.
För potentiella positiva och negativa konsekvenser görs
även en bedömning av sannolikheten för att de ska inträffa
på kort, medellång och/eller lång sikt. SKF definierar kort
sikt som inom ett år, medellång sikt som mellan ett och
fem år och lång sikt som mer än fem år. När det gäller
en potentiell negativ konsekvens för de mänskliga rättig
heterna har konsekvensens allvarlighetsgrad företräde
framför sannolikheten.
Baserat på kriterierna kan en positiv eller negativ konse
kvens bedömas som minimal, informativ, viktig, betydande
eller avgörande. SKFs tröskelvärde för konsekventiell
väsent lighet ligger på ”viktig” och uppåt, vilket innebär
att en konsekvens anses vara väsentlig om den är viktig,
betydande eller avgörande.
Bedömning av finansiell väsentlighet och tröskelvärden
Varje identifierad faktisk eller potentiell hållbarhets
relaterad risk och möjlighet har bedömts utifrån dess
sannolikhet och dess konsekvenser för SKFs finansiella
resultat och utveckling.
Tröskelvärdet för finansiell väsentlighet följer SKFs
ERMprocess och tröskelvärdena för risker gällande kon
cernens finansiella resultat. Därmed kan en risk eller
negativ konsekvens bedömas som minimal, informativ,
viktig, betydande eller avgörande. Precis som för konse
kventiell väsentlighet ligger SKFs tröskelvärde för finansiell
väsentlighet på ”viktig” och uppåt, vilket innebär att en
risk eller möjlighet anses vara väsentlig om konsekvensen
är viktig, betydande eller avgörande.
D. Sammanfattning och validering av väsentliga
ESRS-underämnen
Resultaten av konsekventiell och finansiell väsentlighet
för underämnena i ESRS sammanställdes på koncernnivå
och granskades av hållbarhetsrepresentanter från SKFs
affärsområden, koncernfunktioner med koppling till håll
barhet och relevanta ämnesexperter. En utvärdering av
resultaten i för hållande till intressenternas synpunkter
och förväntningar genomfördes också. Valideringen av
den dubbla väsent lighetsbedömningen följer SKFs modell
för håll barhets styrning. De sammanfattade resultaten
för SKFs dubbla väsentlighetsbedömning återfinns under
Väsentliga kon sekvenser, risker och möjligheter och deras
förhållande till strategi och affärsmodell på sidan 89.
Väsentliga hållbarhetsfrågor
DA B C
B C
Samman-
fattning och
validering av
väsentliga
hållbarhets-
ämnen
Sammanhang,
affärsmodell,
värdekedja,
affärsrelationer
Konsekvensiell
väsentlighet
Identifiera SKFs
faktiska och potentiella
positiva och negativa
konsekvenser inom
hållbarhetsämnen
Bedömning av
konsekventiell
väsentlighet och
fastställande av
tröskelvärden
Finansiell
väsentlighet
Identifiera SKFs
faktiska och potentiella
hållbarhetsrisker och
-möjligheter
Bedömning av
risker och
möjligheter
och fastställande
av finansiella
tröskelvärden
Intressenters synpunkter och intressen
95
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTERTILLBAKA

===== SIDA 96 =====

Miljö
Bakgrundsinformation
EUtaxonomin är en del av EUs gröna giv och en viktig
förutsättning för att EU ska uppnå sina miljömål fram till
2050. Det är ett klassificeringssystem som definierar och
kvantifierar i vilken utsträckning som miljömässigt hållbara
ekonomiska verksamheter stöder omställningen till en eko
nomi som ligger i linje med EUs sex miljömål: begränsning
av klimatförändringar, klimatanpassning, hållbar använd
ning och skydd av vatten och marina resurser, omställning
till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av
föroreningar samt skydd och återställande av biologisk
mångfald och ekosystem.
SKF har sex ekonomiska verksamheter som omfattas av
taxonomin: tillverkning av komponenter för fordonsindustrin
och järnvägsindustrin, magnetlager, produkter och tjänster
för tillståndsövervakning, ägande och leasing av företags
bilar och byggnader.
Under 2024 har SKF analyserat taxonomiförenligheten
för de ekonomiska verksamheter som omfattas. Ekono
miska verksamheter anses som taxonomiförenliga om de:
1. bidrar väsentligt till ett eller flera av de sex miljömålen,
2. inte orsakar någon betydande skada (DNSH) för något
av de andra miljömålen, och
3. uppfyller kriterierna för minimiskyddsåtgärder som rör
mänskliga rättigheter och affärsetik.
Sammanfattning
SKF startade under 2024 ett tvärfunktionellt projekt för
att göra en uppdaterad granskning av verksamheter som
omfattas av taxonomin samt en utvärdering av de tekniska
granskningskriterierna för kravuppfyllnad. Slutsatserna
från detta projekt ligger till grund för årets rapportering och
de förbättringsinitiativ som planeras för att öka taxonomi
förenligheten.
Bedömningen av det första kravet visar att SKFs pro
dukter och tjänster för helt elektriska fordon och elektriska
järn vägar bidrar väsentligt till begränsning av klimat
förändringar. Dessutom bidrar SKFs tjänster för tillstånds
övervakning väsentligt till cirkulär ekonomi genom att
de hjälper kunderna att övervaka den roterande axelns
prestanda och möjliggör därigenom åtgärder för att för
länga komponenternas livslängd.
Bedömningen av det andra kravet visar att det inte är
möjligt att visa fullständig taxonomiförenlighet för alla
SKFprodukter som omfattas av taxonomin, främst på
grund av föroreningskraven när det gäller potentiellt
skadliga ämnen. Dessa krav sträcker sig längre än nuva
rande lagstiftning och kommer att kräva insatser i hela
leverans kedjan för att uppnå taxonomiförenlighet.
Bedömningen av det tredje kravet visar att SKF uppfyller
det och SKF kan därmed visa taxonomiförenlighet för
tjänster inom tillståndsövervakning och har identifierat
åtgärder som ytterligare kan anpassa koncernens produkter
till EUs taxonomi. Läs mer om minimiskyddsåtgärderna på
sidan 97.
Väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar
SKFs produkter som är tillverkade för fordonsindustrin
omfattas av taxonomin under CCM 3.18 Tillverkning av
fordons- och rörlighetskomponenter . Genom att tillverka
komponenter som är konstruerade för utsläppsfria fordon
i kategorierna M, N och L bidrar SKF på ett betydande sätt
till att begränsa klimatförändringarna.
SKFs produkter som är tillverkade för järnvägsindustrin
omfattas av taxonomin under CCM 3.19 Tillverkning av
komponenter till rullande järnvägsmateriel . De kompo
nenter som levereras till elektriska tåg och som uppfyller
de tekniska granskningskriterierna bidrar väsentligt till
att begränsa klimatförändringarna.
SKFs portfölj med magnetlager omfattas under CCM 3.6
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik . Magnetlagren är
konstruerade för att minimera friktion, vilket leder till mins
kade utsläpp och bidrar därmed väsentligt till att motverka
klimatförändringarna. Detta bidrag har dock ännu inte vali
derats genom en livscykelanalys som verifierats av tredje
part, men akademiska studier som har granskats av sak
kunniga medarbetare visar på lägre utsläpp jämfört med
konventionella lager.
Förutom tillverkningsverksamhet omfattas SKFs inköpta
och leasade tjänstebilar av taxonomin under CCM 6.5
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motor -
fordon. SKF uppfyller kriterier för väsentligt bidrag för alla
helt elektriska fordon. Det finns dock svårigheter med att
samla in data för att verifiera DNSH kriterierna, särskilt när
det gäller däck, vilket leder till att taxonomiförenlighet inte
kan visas.
SKFs förvärv och ägande av byggnader omfattas av taxo
nomin under CCM 7.7 Förvärv och ägande av byggnader.
SKF har en policy för hållbara byggnader som ställer krav
på att nya större byggnader, som skall ägas eller leasas av
SKF, minst har guldcertifiering inom LEED (Leadership in
Energy and Environmental Design). Detta inkluderar även
betydande renoveringar. Policyn anger också att taxonomi
förenlighet skall utvärderas. Taxonomiförenlighet är dock
inte obligatorisk men kan vara ett komplement till LEED
certifieringen.
Väsentligt bidrag till cirkulär ekonomi
SKFs lösningar för tillståndsövervakning, inklusive service
och hårdvara, redovisas under CE 4.1 Tillhandahållande
av datadrivna lösningar för IT/OT-tjänster . Lösningarna för
tillståndsövervakning möjliggör fjärrövervakning och före
byggande underhåll och används för att upptäcka och
diagnostisera potentiella problem eller avvikelser innan
de leder till fel på utrustningen, driftstopp eller säkerhets
risker, vilket i sin tur bidrar väsentligt till den cirkulära
ekonomin.
SKFs verksamhet som omfattas av EU-taxonomin och nyckeltal
Verksamhet som omfattas
av EU-taxonomin för SKF SKF-verksamhet Omsättning
Kapital-
utgifter
Drifts-
utgifter
CCM 3.6 Tillverkning av
annan koldioxidsnål teknik
Tillverkning av magnetlager Omfattas Omfattas Omfattas
CCM 3.18 Tillverkning av fordons
och rörlighetskomponenter
Tillverkning av komponenter till utvalda
fordonskategorier inom industrisegmentet
för fordon
Omfattas Omfattas Omfattas
CCM 3.19 Tillverkning av
komponenter till rullande
järnvägsmateriel
Tillverkning av komponenter till rullande
järnvägsmateriel ingår i industrisegmentet
för järnväg
Omfattas Omfattas Omfattas
CE 4.1 Tillhandahållande av data
drivna lösningar för IT/OTtjänster
Lösningar för tillståndsövervakning,
inklusive både hårdvara och tjänster
Omfattas Omfattas Omfattas
CCM 6.5 Transport med motorcyklar,
personbilar och lätta motorfordon
Leasade och anförskaffade tjänstebilar Omfattas
CCM 7.7 Förvärv och ägande av
byggnader
Leasade och förvärvade byggnader Omfattas
Upplysningar om EU-taxonomin
96
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 97 =====

Lösningarna för tillståndsövervakning övervakar med
olika metoder maskiner under drift. Tekniker som vibra
tionsanalys, akustisk emission, termografi och smörjanalys
används för att förutse underhållsbehov och upptäcka
avvikelser. Dessa tekniker säkerställer optimal prestanda
och förlänger utrustningens livslängd.
Lösningar för tillståndsövervakning består vanligtvis av
två komponenter: en hårdvarukomponent, t.ex. en data
insamlingsenhet med sensorer och en servicekomponent,
t.ex. dataanalys. Hårdvaran är konstruerad för att hålla
länge och uppfyller därmed kundernas krav på livslängd.
Förutom WEEEmärkningen finns också instruktioner om
hur hårdvaran ska avfallshanteras när den är uttjänt. Andra
åtgärder för att verifiera konstruktionsaspekter och avfalls
hantering har dock identifierats och ska genomföras för att
SKF fullt ut ska uppfylla kriterierna för väsentligt bidrag.
Minimiskyddsåtgärder
Minimiskyddsåtgärderna säkerställer att företag uppfyller
vissa standarder när det gäller mänskliga rättigheter inklu
sive arbetstagares rättigheter, beskattning, rättvis konkur
rens och förebyggande av mutor.
SKF har under året utvärderat kriterierna för minimi
skyddsåtgärder och dragit slutsatsen att SKF uppfyller
kriterierna. SKF har åtagit sig att bedriva sin verksamhet
enligt tillämpliga lagar och regler och följer internationella
standarder och riktlinjer, såsom OECDs riktlinjer för multi
nationella företag, FNs vägledande principer för företag
och mänskliga rättigheter, det internationella regelverket
för mänskliga rättigheter, Global Compacts tio principer,
ILOs deklaration om grundläggande principer och rättig
heter i arbetet och internationella handelskammarens
(ICC) stadga. De lagar och regler som rör mänskliga rättig
heter återspeglas i SKFs etiska riktlinjer, som finns till
gängliga på skf.se.
Inom ramen för due diligence processen har SKF under
sökt konsekvenser för mänskliga rättigheter genom en
konsekvensbedömning som genomfördes under 2023.
I analysen ingick utvärdering och fastställande av dessa
konsekvenser. Läs mer om identifierade konsekvenser på
sidan 89. En uppdatering av konsekvens bedömningen
avseende mänskliga rättigheter planeras under 2025 för
att säkerställa kontinuerlig förbättring och ytterligare
stärka due diligence arbetet.
När det gäller antikorruption har SKF robusta åtgärder
och processer för att bekämpa mutor och korruption, vilka
beskrivs närmare på sidan 137. SKFs affärsverksamhet
bedrivs enligt gällande konkurrenslagstiftning och utbild
ning i detta ämne är obligatorisk för alla anställda. När det
gäller beskattning tillämpar SKF alla relevanta skatteregler
och följer en offentligt tillgänglig skattepolicy enligt inter
nationellt erkända standarder, inklusive OECDs riktlinjer.
Genom att upprätthålla dessa skyddsåtgärder säker
ställer SKF transparens, ansvarstagande och etisk praxis
i all verksamhet, vilket stärker SKF’s åtagande för ett håll
bart och ansvarsfullt företagande.
DNSH Anpassning till klimatförändringar
Utifrån årets bedömning har SKF fastställt att tillverknings
anläggningar och fastigheter bara delvis uppfyller DNSH
kriterierna för anpassning till klimatförändringar. Det finns
en process på plats för att förebygga förluster som relate
rar till befintliga fysiska klimatrisker. SKF har också inves
terat i ett system som är utformat för att ta hänsyn till
framtida fysiska klimatrisker i olika scenarier som sträcker
sig fram till år 2100. Ett projekt pågår för att ytterligare
integrera fysiska klimatrisker i befintliga rutiner och ta fram
anpassningsplaner för anläggningar där betydande risker
har identifierats.
Mer utförlig information om SKFs nuvarande arbete
med anpassning till klimatförändringar finns på sidorna
102–119.
DNSH Vatten och marina resurser
Enligt detta års bedömning uppfyller SKFs tillverknings
anläggningar DNSH kriteriet för vatten och marina
resurser.
SKFs verksamhet anses inte vara vattenintensiv, men
vatten är relevant på vissa anläggningar. Vattnet kommer
främst från kommunala anläggningar och andra källor som
brunnar och ytvatten, och följer regionala bestämmelser.
Prestanda bevakas för anläggningar som ligger i områden
med faktisk och potentiell vattenstress.
SKF använder verktyget Aqueduct Water Risk Atlas
(World Resources Institute) för bedömningar av vat
tenstress och vattenbrist, och har identifierat 18 anlägg
ningar som ligger i områden med vattenstress. Dessa
anläggningar är skyldiga att upprätta planer för att mini
mera vattenanvändningen.
I SKFs MHSledningssystem ingår en process för
utsläpp av avloppsvatten och dagvatten för att undvika
utsläpp av förorenat vatten och för att minimera vatten
användningen. Efter användning renas vattnet och släpps
ut i ytvatten eller avloppssystem som uppfyller lokala
kvalitetsstandarder för att minska miljöpåverkan. Dessa
åtgärder förväntas också säkerställa att SKFs tillverknings
anläggningar inte påverkar havsvatten.
SKF arbetar också med vattenanvändare uppströms,
såsom stål och energileverantörer, för att minska vatten
användningen, till exempel genom att kräva att leveran
törerna tillämpar ISO 14001 standarden.
Eftersom SKFs verksamhet har låg vattenintensitet och
följer standarder för rening av avloppsvatten, är koncer
nens påverkan på tillgången och kvaliteten på vatten i
lokalsamhället låg.
DNSH Biologisk mångfald
Baserat på årets utvärdering har SKF dragit slutsatsen att
ytterligare undersökningar är nödvändiga för att verifiera
efterlevnaden av DNSH kriteriet för biologisk mångfald.
SKFs verksamhet bedöms inte utgöra någon betydande
risk för att påverka den biologiska mångfalden. Tillverk
ningsanläggningarna ligger i industriområden, som nor
malt sett har en låg nivå av biologisk mångfald. Alla SKFs
tillverkningsanläggningar är dessutom certifierade enligt
ISO 14001 för miljöledningssystem. MHS ledningssystemet
innehåller processer för att identifiera miljörisker och möj
ligheter, men någon specifik hantering av biologisk mång
fald förekommer inte. SKF planerar att införliva aspekter
som rör biologisk mångfald i dessa processer.
Under 2023 förbättrade SKF sina kunskaper om påver
kan på den biologiska mångfalden och initierade använ
dandet av ett verktyg för att bedöma hur nära tillverknings
anläggningarna ligger områden som är viktiga för biologisk
mångfald. SKF kommer att utvärdera möjligheten att utöka
användningen av verktyget i organisationen.
DNSH Cirkulär ekonomi
Baserat på årets utvärdering har SKF kommit fram till att
tillverkningsanläggningarna uppfyller DNSH kriterierna
för cirkulär ekonomi med undantag för vissa identifierade
förbättringsområden som gäller magnetlager (CCM 3.6)
där åtgärder krävs för att ytterligare förbättra nuvarande
insatser.
Kraven i DNSH kriterierna för cirkulär ekonomi är speci
fika för de ekonomiska verksamheterna CCM 3.6, CCM 3.18
och CCM 3.19. För att uppfylla dessa krav måste SKF ut
värdera, och om så är möjligt, införa tekniker som främjar
a) återanvändning av sekundära råvaror och komponenter,
b) design av produkter med lång livslängd, återvinnings
barhet, enkel demontering och anpassningsbarhet,
c) prioritering av återvinning framför bortskaffande i
avfalls hanteringen och d) säkerställande av information
och spårbarhet för särskilt farliga ämnen under hela pro
duktens livscykel. SKFs nuvarande riktlinjer för återvinning
och dokumentation för hållbara design aspekter (Sustaina
bility Design Aspects) hanterar punkterna a–c i DNSH
kriteriet för cirkulär ekonomi och är implementerade inom
affärsområdena fordon och järnväg (CCM 3.18 och CCM
3.19). För att fullt ut uppfylla kriteriet har SKF identifierat
förbättringsområden i nuvarande insatser som gäller kon
struktionsaspekter och processer för avfallshantering för
magnetlager (CCM 3.6).
När det gäller spårbarhet (punkt d) säkerställer SKF
spårbarhet av särskilt farliga ämnen fram till dess att pro
dukterna levereras till kunderna genom att tillhandahålla
information, till exempel via ett REACH/RoHS certifikat.
SKF har också en policy för farliga ämnen som omfattar
spårbarhet i värdekedjan och hållbarhetsstandarder för
leverantörer.
DNSH Föroreningar
Årets bedömning visade att SKF visserligen följer alla til l
lämpliga lagkrav för begränsade och deklarationspliktiga
ämnen i produkter, men att de inte fullt ut överensstämmer
med EUs taxonomikrav för SVHC ämnen (Substances of
Very High Concern) och andra ämnen med liknande faro
klasser som SVHC ämnen. Detta är en utmaning som
kräver omfattande insatser i hela leveranskedjan.
Upplysningar om EU-taxonomin forts.
97
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 98 =====

SKF har regelbunden dialog med leverantörer om före
komsten av SVHC och särskilt farliga ämnen. Data hante
ras systematiskt i en databas för regelefterlevnad och
verksamheten är certifierad enligt ISO 9001 och 14001,
vilket säkerställer validerade stödprocesser. SKF har också
en lista över ämnen som omfattas av begränsningar
( Restriced Substances List) som ska hjälpa till att bedöma
alternativ när nya begränsningar tillkommer i lagkraven.
När så är tekniskt möjligt försöker SKF undvika SVHC
ämnen och istället hitta alternativa ofarliga ämnen.
För att fullt ut uppfylla DNSH kriterier för föroreningar
måste SKF överträffa de lagstadgade kraven. SKF kommer
att fortsätta undersöka alternativ för att ersätta farliga
ämnen. Förutom dessa undersökningar kommer ett
leverantörs program införas för att titta på möjligheterna
att eliminera SVHC ur leveranskedjan.
Redovisningspolicyer
Den totala omsättningen motsvarar nettoförsäljningen i
koncernens bokslut. Omsättning som omfattas av taxo
nomin för CCM 3.6, CCM 3.18, CCM 3.19 och CE 4.1 mot
svarar nettoförsäljningen av specifika sålda produkter
och tjänster.
De totala kapitalutgifterna (Capex) inkluderar investe
ringar i materiella anläggningstillgångar, immateriella till
gångar och nyttjanderättstillgångar före avskrivningar och
alla slags omvärderingar och motsvarar tilläggen i not 10,
11 och 12. Kapitalutgifter som härrör från rörelseförvärv
och fusioner ingår också och är en del av det redovisade
beloppet för sålda/förvärvade verksamheter i not 10 och
not 11.
De totala driftsutgifterna (opex) motsvarar kostnader
för forskning och utveckling, kortsiktiga leasingavtal, under
håll och reparation samt byggnadsrenovering och allt
annat som rör dagligt underhåll av materiella anläggnings
tillgångar. Kapitalutgifter och driftsutgifter är fördelade
baserat på nettoförsäljningen för omsättningsgenererande
verksamheter, eftersom merparten av SKFs fabriker både
tillverkar produkter som omfattas av taxonomin och pro
dukter som inte omfattas av taxonomin.
Möjligheten att separera tjänster och produkter för till
ståndsövervakning påverkar rapporteringen av taxonomi
förenlig omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter.
Intäktsströmmar som innehåller både tjänster och hård
vara har exkluderats när det inte har gått att särskilja dem.
Upplysningar om EU-taxonomin forts.
Obligatorisk tabell relaterad till kärnkrafts- och fossilgasrelaterad verksamhet
Rad Kärnkraftsrelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad
av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt
avfall från bränslecykeln.
Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska
anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella
processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av
bästa tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar
som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom
vätgas produktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar
som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för
kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktions
anläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
98
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 99 =====

Räkenskapsåret 2024 År
Kriterier för
väsentligt bidrag
Kriterier för DNSH
(inte orsaka betydande skada)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder (a)
Omsättning
Mkr
Andel av
omsättningen, 2024
%
Begränsning av
klimatförändringar
J; N;
N/EL
Anpassning till
klimatförändringar
J; N;
N/EL
Vatten
J; N;
N/EL
Föroreningar
J; N;
N/EL
Cirkulär ekonomi
J; N;
N/EL
Biologisk mångfald
J; N;
N/EL
Begränsning av
klimatförändringar
J/N
Anpassning till
klimatförändringar
J/N
Vatten
J/N
Föroreningar
J/N
Cirkulär ekonomi
J/N
Biologisk mångfald
J/N
Minimiskydds-
åtgärder
J/N
Andel taxonomi-
förenlig (A1) eller ej
taxonomiförenlig
(A2) omsättning,
2023
%
Kategori
(möjliggörande
verksamhet)
E
Kategori
(omställnings-
verksamhet)
T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksam heternas omsättning (A.1)
varav möjliggörande verksamhet E
Tillhandahållande av datadrivna lösningar för
IT/OTtjänster CE 4.1 212 0 N/EL N/EL N/EL N/EL J N/EL J J J J J J J 0 E
varav omställningsverksamhet T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga)
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
Tillverkning av anda låga koldioxidteknologier CCM 3.6 1 145 1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillverkning av fordons och rörlighetskomponenter CCM 3.18 28 625 29 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 29
Tillverkning av komponenter till rullande järnvägsmateriel CCM 3.19 5 393 5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 5
Tillhandahållande av datadrivna lösningar för
IT/OTtjänster CE 4.1 2 239 2 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 2
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (A.2) 37 402 38 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 37
A. Omsättning hos verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1+A.2) 37 614 38 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 37
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av
taxonomin (B) 61 108 62
Totalt (A + B) 98 722 100
EL = Eligible (tillämpbara)
N/EL = Non eligable (ej tillämpbara)
Andel av omsättningen/total omsättning
%
Taxonomiförenlighet
per mål
Mål som omfattas av
taxonomin
CCM 36
CCA
WTR
CE 2
PPC
BIO
Upplysningar om EU-taxonomin forts.
99
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 100 =====

Upplysningar om EU-taxonomin forts.
Räkenskapsåret 2024 År
Kriterier för
väsentligt bidrag
Kriterier för DNSH
(inte orsaka betydande skada)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder (a)
Kapitalutgifter
Mkr
Andel av
kapitalutgifter, 2024
%
Begränsning av klimat-
förändringar
J; N;
N/EL
Anpassning till klimat-
förändringar
J; N;
N/EL
Vatten
J; N;
N/EL
Föroreningar
J; N;
N/EL
Cirkulär ekonomi
J; N;
N/EL
Biologisk mångfald
J; N;
N/EL
Begränsning av klimat-
förändringar
J/N
Anpassning till klimat-
förändringar
J/N
Vatten
J/N
Föroreningar
J/N
Cirkulär ekonomi
J/N
Biologisk mångfald
J/N
Minimiskydds-
åtgärder
J/N
Andel taxonomi-
förenliga (A1) eller
ej taxonomifören-
liga (A2) kapital-
utgifter, år 2023
%
Kategori
(möjliggörande
verksamhet)
E
Kategori
(omställnings-
verksamhet)
T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
varav möjliggörande verksamhet E
Tillhandahållande av datadrivna lösningar för
IT/OT-tjänster CE 4.1 14 0 N/EL N/EL N/EL N/EL J N/EL J J J J J J J 0 E
varav omställningsverksamhet T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga)
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
Tillverkning av anda låga koldioxidteknologier CCM 3.6 30 0 0
Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 1 743 27 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 34
Tillverkning av komponenter till rullande järnvägsmateriel CCM 3.19 389 6 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 4
Tillhandahållande av datadrivna lösningar för IT/OT-tjänster CE 4.1 99 2 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 2
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta
motorfordon CCM 6.5 24 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 304 5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 2
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (A.2) 2 588 40 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 41
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1+A.2)
2 602 40 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 41
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av
taxonomin (B) 3 933 60
Totalt (A + B) 6 535 100
EL = Eligible (tillämpbara)
N/EL = Non eligable (ej tillämpbara)
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
%
Taxonomiförenlighet
per mål
Mål som omfattas av
taxonomin
CCM 38
CCA
WTR
CE 2
PPC
BIO
100
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 101 =====

Räkenskapsåret 2024 År
Kriterier för
väsentligt bidrag
Kriterier för DNSH
(inte orsaka betydande skada)
Ekonomiska verksamheter
Kod/koder (a)
Driftsutgifter
Mkr
Andel av
driftsutgifter, 2024
%
Begränsning av
klimatförändringar
J; N;
N/EL
Anpassning till
klimatförändringar
J; N;
N/EL
Vatten
J; N;
N/EL
Föroreningar
J; N;
N/EL
Cirkulär ekonomi
J; N;
N/EL
Biologisk mångfald
J; N;
N/EL
Begränsning av
klimatförändringar
J/N
Anpassning till
klimatförändringar
J/N
Vatten
J/N
Föroreningar
J/N
Cirkulär ekonomi
J/N
Biologisk mångfald
J/N
Minimiskydds-
åtgärder
J/N
Andel taxonomi-
förenliga (A1) eller
ej taxonomifören-
liga (A2) drifts-
kostnader, år 2023
%
Kategori
(möjliggörande
verksamhet)
E
Kategori
(omställnings-
verksamhet)
T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksam heternas omsättning (A.1)
varav möjliggörande verksamhet E
Tillhandahållande av datadrivna lösningar för
IT/OTtjänster CE 4.1 9 0 N/EL N/EL N/EL N/EL J N/EL J J J J J J J 0 E
varav omställningsverksamhet T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga)
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
EL;
N/EL
Tillverkning av anda låga koldioxidteknologier CCM 3.6 139 3 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillverkning av fordons och rörlighetskomponenter CCM 3.18 1 315 25 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 23
Tillverkning av komponenter till rullande järnvägsmateriel CCM 3.19 299 6 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 5
Tillhandahållande av datadrivna lösningar
för IT/OTtjänster CE 4.1 235 4 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 5
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga) (A.2) 1 988 38 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 33
A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1+A.2) 1 997 38 EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 33
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av
taxonomin (B) 3 288 62
Totalt (A + B) 5 285 100
EL = Eligible (tillämpbara)
N/EL = Non eligable (ej tillämpbara)
Andel av driftskostnader/Totala driftskostnader
%
Taxonomiförenlighet
per mål
Mål som omfattas av
taxonomin
CCM 33
CCA
WTR
CE 5
PPC
BIO
Upplysningar om EU-taxonomin forts.
101
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 102 =====

SKFs klimatstrategi
SKF baserar sin klimatposition och klimatstrategi på
vetenskap och har åtagit sig att följa Parisavtalets mål
att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
Koncernens klimatmål för hela värdekedjan godkändes
2023 av Science Based Targets initiative (SBTi).
SKFs största bidrag inom omställningen till en framtid
med nettonollutsläpp av växthusgaser är det som kan
åstadkommas tillsammans med och för kunderna. Med ett
strategiskt fokus på cleantech industrier i alla industriali
seringsstadier utvecklar SKF produkter, lösningar och
tjänster som gör att dessa tekniker kan utvecklas, vilket
gör dem konkurrenskraftiga och stödjer behovet av snabb
tillväxt under de kommande åren. SKF kan medverka till
avsevärda energi och växthusgasbesparingar för kunder
i samtliga branscher genom att optimera konstruktionen av
företagets produkter. Det sker genom att göra dem lättare,
effektivare, mer slitstarka och möjliga att reparera, men
också bidra till förbättrad prestanda i kundernas produkter
genom att optimera systemdesignen med hjälp av avan
cerad modellering och simulering. Exempel: SKFs service
erbjudande, som tillståndsövervakning, driftsäkerhets
tjänster och anläggningsoptimering, är i grunden inriktat
på att eliminera avfall från kundernas processer och värde
kedjor. Dessa erbjudanden minskar slöseri med energi,
material och transporter och minskar därmed utsläppen.
Genom en kombination av dessa metoder har SKF potential
att på ett avgörande sätt bidra till omställningen till en värld
med nettonollutsläpp av växthusgaser och samtidigt driva
innovation och tillväxt för SKF och dess kunder.
Men SKFs moraliska och affärsmässiga skyldigheter går
längre än att bara skapa förändring tillsammans med kun
derna. SKF måste också arbeta med växthusgasutsläppen,
inte bara från sina egna verksamheter och aktiviteter, utan
också från leveranskedjan. Även om omfattningen av denna
påverkan är relativt liten jämfört med den i kundernas
p rodukter, processer och system är de ändå viktiga. Genom
att ta itu med dem föregår SKF med gott exempel för
zkunder, leverantörer och andra intressenter och skapar
långsiktiga konkurrensfördelar genom att minska kostna
der och risker.
SKF har mätt och vidtagit åtgärder för att minska växt
husgasutsläpp från sin egen produktionsverksamhet i
mer än 20 år och under den tiden haft en fortsatt ekono
misk tillväxt samtidigt som man i realiteten har minskat
utsläppen av växthusgaser. Koncernen har också under
flera år arbetat med att få en bild av och minska koldioxid
påverkan från sina leverantörer, men också från annan
verksamhet som logistik och affärsresor.
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och
deras förhållande till strategi och affärsmodell(er)
SKF genomför på olika sätt resiliensanalyser av sin egen
verksamhet, strategi, affärsmodell och värdekedja. Det
innefattar en analys av resiliens avseende risker och möj
ligheter till följd av begränsningar av klimatpåverkan som
genomförs i hela värdekedjan, inklusive leverantörskedjan
uppströms, SKFs direkta verksamhet och kunder ned
ströms. Resiliensanalysen av anpassning och fysiska
klimatrisker är främst inriktad på SKFs verksamhet och
i ökande grad även på leverantörskedjan uppströms.
Fysiska risker nedströms ingår ännu inte i resiliens
analysen, främst på grund av att SKFs kundbas är mycket
bred (både regionalt och branschmässigt) och global
– vilket i praktiken minskar många av de relevanta fysiska
riskerna. Resiliensen utvärderas baserat på scenarier på
kort (0–1 år), medellång (1–5 år) och lång sikt (5–30 år).
SKF genomför generellt resiliensanalyser av klimatfrågor
genom att använda externt publicerade scenarier. Bero
ende på ämne tillämpas ett eller flera scenarier, såsom
IEA SDS, IEA Net Zero, RCP 2.6, 6.0 och 8.5 och andra
branschspecifika scenarier.
Tvärfunktionella team använder scenarierna för att
identifiera och kvantifiera risker och möjligheter som är
specifika för SKF, vilka sedan hanteras inom relevanta
strategier, organisationer och processer. De tvärfunktio
nella teamens sammansättning beror på ämnet, men
kan till exempel omfatta Sales and Marketing, Business
Development, Manufacturing Operations, Loss Prevention
& Risk, Purchasing, Group Legal, Group Real Estate and
Facility Management och Group Sustainability.
Klimatrelaterade risker och möjligheter på kort sikt inte
greras i den årliga operativa verksamhetsplaneringen och
uppföljningen. Klimatrelaterade risker och möjligheter på
medellång sikt och lång sikt integreras i den strategiska
verksamhetsplaneringen. Koncernens klimatmål sträcker
sig vanligtvis över en längre tidsperiod, till exempel målet
att SKFs verksamhet ska minimera sina växthusgasutsläpp
till år 2030 och att värdekedjan ska ha nettonollutsläpp
fram till 2050. Syftet är att säkerställa att långsiktiga
klimatrelaterade risker och möjligheter identifieras på ett
proaktivt sätt.
I vissa fall genomförs enskilda strategiska initiativ för att
undersöka specifika risker, möjligheter och konsekvenser
och hitta sätt att hantera dem i befintliga strategier och
affärsmodeller.
Eftersom resiliensanalysen är framtidsinriktad innebär
det naturligtvis att osäkerhetsfaktorer föreligger. Till exem
pel så är hastigheten och omfattningen av genomförandet
av många aspekter i den industriella utfasningen av fossila
bränslen i de industrier och regioner som SKF verkar inom
starkt beroende av statliga ingripanden, såsom stimulans
åtgärder och skatter. Om sådan politik inte genomförs, eller
om den utvecklas långsammare eller snabbare än förutsett,
kan det påverka förutsättningarna för SKFs tillväxt.
Det råder också osäkerhet kring vilka tekniska utveck
lingsvägar som kommer att följas. Det är till exempel
osäkert hur snabbt och i vilken omfattning avskiljning
och lagring av koldioxid (CCS) kommer att bli en avgörande
teknik som ger förutsättningar för fortsatt användning
av fossila bränslen. SKF försöker hantera dessa typer
av osäker heter genom att använda en rad olika klimat
scenarier när koncernens strategi utarbetas.
I de processer som beskrivs ovan har de viktigaste
klimatrelaterade möjligheterna och riskerna identifierats
och dessa beskrivs nedan.
• Tillväxtmöjligheter till följd av klimatomställningen
( förnybar energi, energilagring, energieffektivitet,
elektrifiering, cirkulära affärsmodeller etc.)
• Nuvarande och kommande risker kopplade till regelverk
som rör ökade energi och råvarukostnader i SKFs
verksamhet och i leverantörskedjan uppströms, ökade
rapporteringskrav etc.
• Fysiska risker för kontinuiteten i produktion och
leve ranser till följd av ökad förekomst av extrema
väder förhållanden, översvämningar, vattenbrist etc.
Risker som visserligen förekommer men som inte når
upp till väsentlighetströskeln är bland annat:
• Risker för tillbakagång inom vissa industrier
(användning av kol, olja och gas utan grön teknik)
som leder till för lorade affärsmöjligheter för SKF.
• Risker och möjligheter som rör anseende.
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar
Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter (IRO)
IRO och värdekedja Beskrivning
Begränsning av klimatförändringar
Positiva
konsekvenser
Nedströms
Utveckla och tillhandahålla
produkter och tjänster för klimat
omställningen
Negativa
konsekvenser
Hela värdekedjan
Utsläpp av växthusgaser från
egen verksamhet och värdekedja
(scope 1, 2, 3)
Risker
Uppströms och
egen verksamhet
Kostnad för minimering
av växthusgasutsläpp
Möjligheter
Nedströms
Vinna affärer genom att tillhanda
hålla produkter och tjänster som
möjliggör klimatomställningen
Anpassning till klimatförändringar
Risker
Egen verksamhet
och uppströms
Fysiska klimatrisker
Energi
Positiva
konsekvenser
Nedströms
Minska friktion och förbättra
energieffektiviteten
Negativa
konsekvenser
Hela värdekedjan
Användning av fossil energi
Risker
Egen verksamhet
och uppströms
Fluktuationer i energipriser
Möjlighet
Nedströms
Vinna affärer genom att tillhanda
hålla energieffektiva lösningar
102
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 103 =====

Exempel på hur risker och möjligheter har fastställts
presenteras nedan:
Tillväxtmöjligheter till följd av klimatomställningen
SKF använder flera scenarier, såsom IEA SDS, IEA Net
Zero och andra branschspecifika scenarier, för att inhämta
information och kontrollera robustheten i viktiga aspekter
av koncernens strategi.
För ett antal år sedan var sådan input till hjälp för SKFs
fordonsverksamhet när det fastställdes att elektrifiering
var en viktig klimatrelaterad trend inom personbilsindu
strin. Fokus lades då på innovation och utveckling av kon
kurrenskraftiga lösningar som behövs för drivlinor till elfor
don. Flera samarbeten mellan SKF och viktiga
OEMtillverkare och leverantörer i första ledet inleddes, vil
ket ledde till att SKF nu kan erbjuda ett helhetspaket med
lager och tätningar med olika valmöjligheter för höga varv
tal, tunnsektionslager och elektrisk isolation. Energitäthet
och minskad friktion är några av de viktigaste faktorerna
för nuvarande och kommande fordon och SKF har blivit en
marknadsledare genom att utveckla hjullagerenheter med
låg friktion.
Liknande arbete pågår i SKFs industriverksamhet.
Under 2024 slutfördes till exempel en omfattande studie
av klimatrelaterad industriteknik, där synergierna mellan
SKFs erbjudande och prognoser för tillväxtpotential
baserat på IEA Net Zero och andra scenarier undersöktes.
I denna studie analyserades vissa befintliga aspekter av
SKFs tillväxtstrategi, till exempel att utveckla lösningar
för den framväxande vätgasindustrin. I studien identi
fierades också nya tillväxtmöjligheter inom andra snabbt
framväxande tekniker som är relaterade till minskade
växthusgasutsläpp.
Inom ramen för koncernens klimatmål och strategi redo
visar SKF årliga försäljningssiffror för kundlösningar där
det finns möjlighet att öka cleantech användningen. På
följande områden kan SKFs lösningar tydligt bidra till att
begränsa klimatförändringarna och främja cirkulär eko
nomi: förnybar energi, elbilar, elektrifierade järnvägar,
återvinningsindustrin, rekonditionering av lager, Recond
Oil och magnetlagerlösningar. De totala intäkterna från
kundlösningar som möjliggör cleantech uppgick 2024 till
10,2 miljarder kronor.
Mdkr 2024 20231) 20221)
Totala intäkter från kundlösningar
som möjliggör cleantech 10,2 10,6 10,1
1) Tidigare publicerade siffror har räknats om för att bättre åter
spegla och anpassas till sektorerna inom EU:s taxonomi.
Nuvarande och kommande risker kopplade till regelverk
som rör ökade energi- och råvarukostnader i SKFs
verksamhet och i leverantörskedjan uppströms, ökade
rapporteringskrav etc. – identifierade risker
Koldioxidskatter och ökande stålkostnader
Produktionen av stål är energi och växthusgasintensiv.
SKF har tillsammans med leverantörerna i många år arbe
tat aktivt för att minska växthusgasutsläppen i leverans
kedjan. När EUs gränsjusteringsmekanism för koldioxid
Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM), börjar
tillämpas kommer det leda till ökade kostnader för vissa
råvaror som SKF importerar till EU (huvudsakligen stål).
Liknande diskussioner pågår i USA men där är beskattning
kanske inte den metod som prioriteras. Effekten kommer
att vara större på stål med höga inbäddade växthusgas
utsläpp.
Under de senaste åren har SKF simulerat potentiella
följder av CBAM för koldioxid för att få en uppfattning
om effekterna. SKF har också påskyndat insamlingen av
energi och växthusgasdata från sina viktigaste stål och
smidesleverantörer som står för merparten av värdet,
vikten och miljöpåverkan uppströms i leveranskedjan.
Genom scenarioanalys och simulering av kostnads
ökningar vid olika nivåer av beskattning av växthusgas
utsläpp har SKF fått en bättre uppfattning om denna risk,
bland annat den potentiella ekonomiska effekten för
SKF och vilka åtgärder som koncernen kan vidta för att
minska den. SKF har förberett de processer och system
som krävs för att följa CBAM och hanterar konsekvenserna
av denna och andra potentiella lagstiftningar i sin globala
inköpsstrategi.
Ökande energikostnader
En strukturomvandling förväntas inom energisektorn och
massiva investeringar har planerats globalt för en effekti
vare och renare energiproduktion. En av de mest omedel
bara ekonomiska riskerna kopplade till klimatförändringar
för SKF och dess värdekedja är ökade energikostnader,
som bland annat beror på koldioxidskatter och ökat energi
behov i takt med att allt fler produkter drivs med elektrici
tet. Baserat på IEA SDS och nettonollscenarierna har SKF
analyserat effekterna av ökade energikostnader och vidta
git åtgärder för att minimera dem.
Det mest effektiva sättet att begränsa denna risk är att
minska energibehovet. Under 2024 fortsatte SKF fokusera
på energieffektivitet i verksamheten och förbättrade effek
tiviteten med 3,5%. Elektricitet står för den största delen
av energikostnaden, medan naturgas, värme, eldningsolja,
gasol och biomassa står för en mindre del. För att ge en
indikation om den potentiella ekonomiska effekten skulle
en kostnadsökning på 20% kopplad till energi som
används i SKFs verksamhet påverka koncernens resultat
med ca 320 miljoner kronor. SKF arbetar också med att
förbättra energi och koldioxideffektiviteten i sin leverans
kedja, vilket beskrivs senare i detta avsnitt.
Fysiska risker för kontinuiteten i produktion och
leveranser till följd av ökad förekomst av extrema
väderförhållanden, översvämningar, vattenbrist etc.
– identifierade risker
SKF har tagit fram en bottom up och topdownmetod för
analys av fysiska riskscenarier. Bottom upmetoden har
funnits länge och bygger på koncernens MHS lednings
system och Loss prevention processer. De operativa
enheterna ska identifiera fysiska risker, däribland risker
kopplade till klimatförändringar och vidta åtgärder för att
minska dem.
Topdownmetoden baseras på utsläppsscenariot
RCP 8.5 från IPCC. Ett tvärfunktionellt team genomförde
en kvantitativ och kvalitativ bedömning av potentiella
risker och effektivitet i de befintliga åtgärderna.
Ytterligare utveckling av både bottom up och top
downprocesserna pågår. I fortsättningen kommer RCP
8.5scenariot att användas genom att tillämpa försiktig
hetsprincipen när begränsande åtgärder fastställs. Verk
tyget tar hänsyn till de viktigaste klimatrelaterade riskerna
enligt definitionen i EUs delegerade förordning EU
2021/2139 och ger platsbaserade indikationer på risker
på kort, medellång och lång sikt.
Risker för att vissa industrier krymper, vilket kan leda
till förlust av affärer för SKF – identifierade risker
Försäljningen av produkter och lösningar för utvinning och
bearbetning av kol, olja och gas samt för användning inom
kraftproduktion mindre än 2% av SKFs totala intäkter, vilket
faller under tröskeln för väsentlighet. Enligt scenarier som
IEA Net Zero och IEA SDS gjort kan man förvänta sig en
kraftig minskning av efterfrågan på användning av kol, olja
och gas utan grön teknik, vilket skulle kunna leda till att
SKFs verksamhet minskar inom dessa sektorer. Dessa kon
sekvenser har vägts in när relevanta strategier utformas.
Risker och möjligheter som rör anseende
SKF identifierar och hanterar klimatrelaterade anseende
risker genom kontinuerlig övervakning av miljötrender och
intressenternas förväntningar. Genom att integrera klimat
aspekter i den strategiska planeringen ser SKF till att
verksamheten uppfyller globala hållbarhetsstandarder.
En öppen kommunikation med intressenterna hålls för att
visa SKFs åtagande när det gäller miljöansvar och proaktiv
riskhantering. Det bidrar till att skydda företagets anse
ende och stöder dess mål om en hållbar framtid.
Hantering av klimatrisker i strategi och verksamhet
Åtgärder har vidtagits för att minska de identifierade
riskerna som gäller tillgångar och affärsverksamhet. Dessa
är integrerade i relevanta strategier, processer och planer.
Nuvarande och kommande risker kopplade till regelverk
som rör ökade energi- och råvarukostnader i SKFs
verksamhet och i leverantörskedjan uppströms, ökade
rapporteringskrav etc. – riskhantering
Verksamheten
SKF har ett globalt certifierat energiledningssystem enligt
ISO 50001 som gäller de största tillverkningsenheterna och
en centraliserad funktion för att hantera strategiska beslut
om upphandling av energi. För att öka fokus och åstad
komma förbättringar inom både energi och utsläpp av
växthusgaser har SKF satt upp årliga energieffektivitets
mål för alla större tillverkningsenheter. Utvecklingen mot
dessa mål följs upp månadsvis för varje enhet. SKF har
också tagit fram policyer och skapat investeringsramar för
att minska växthusgasutsläppen från sin verksamhet till
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
103
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 104 =====

2030, vilket förklaras närmare i avsnittet SKFs egen
verksamhet– scope 1 och 2 på sidan 104 SKF inkluderar
reduktion av växthusgasutsläpp i både kort och lång
siktiga variabla lönesystem (bonus), se sidan 84.
Leveranskedja
De växthusgasutsläpp som härrör från utvinning och
förädling av råvaror och komponenter som SKF köper in
är betydligt större än de som härrör från SKFs direkta
tillverknings verksamhet. SKF har under flera år arbetat
med att påverka energiintensiva leverantörer att införa
energilednings system som är certifierade enligt ISO
50001.
SKF har påskyndat insamlingen av energi och växthus
gasutsläppsdata från sina viktigaste stål och smides
leverantörer vilka står för merparten av kostnaden, vikten
och miljöpåverkan uppströms i leverantörskedjan.
SKFs organisatoriska koldioxidavtryck visar att bland
alla råvaror som används är det stålproduktionen som har
de mest betydande konsekvenserna för växthusgaser, från
råvara till färdig SKF produkt. SKF agerar genom att mäta
och minska denna påverkan enligt sin nettonollstrategi.
I detta arbete ingår att arbeta direkt med stålleverantörer
samt att verka för nödvändiga förändringar genom aktivt
medlemskap i initiativ med flera intressenter, såsom Steel
Zero och ResponsibleSteel initiativen. SKF tillämpar
också intern skuggprissättning av koldioxid, vilket beskrivs
på sidan 119.
Koncernen arbetar också för att minska utsläppen från
transporter.
För att minska såväl miljöpåverkan som kostnader arbe
tar SKF med att utveckla nya affärsmodeller. Ett exempel
är att förutsäga underhållsbehov och möjliggöra kostnads
effektiva reparationer och servicelösningar inom kundens
processer. På så sätt undviks oplanerade driftstopp, som
ofta leder till omfattande slöseri med energi och material
och i sin tur till utsläpp av växthusgaser. SKF tar dessutom
tillbaka lager och enheter för renovering och rekonditione
ring, vilket jämfört med produktion av nya lager kan minska
energianvändning och utsläpp med upp till 90%.
Fysiska risker för kontinuiteten i produktion och
leve ranser till följd av ökad förekomst av extrema
väder förhållanden, översvämningar, vattenbrist etc.
– riskhantering
Som beskrivits ovan arbetar SKF för att minska de fysiska
klimatriskerna på två huvudsakliga sätt, bottom up och
topdown.
Enligt bottom upmetoden måste SKFs enheter bedöma
relevanta klimatrisker genom att använda ett verktyg från
tredje part som fastställer risknivån för olika långsiktiga
eller omedelbara fysiska klimataspekter, beroende på var
enheten är belägen. Bedömningen ska sedan integreras i
anläggningens övergripande planering för riskreducering,
exempelvis förbättrade åtgärder för att stå emot över
svämningar.
I topdownmetoden används samma verktyg i SKFs
program för tillverkningskapacitet, där en specifik anlägg
nings sårbarhet för klimatrelaterade kroniska och akuta
risker ingår i den övergripande utvärderingen av långsiktig
lönsamhet och investeringsplanering.
Risker för att vissa industrier krymper vilket kan leda
till förlust av affärer för SKF – riskhantering
Liksom många andra globala industriföretag med en
bred kundbas är SKF verksamt inom sektorer som är för
knippade med utvinning av fossila bränslen och energi
produktion, i synnerhet kol , olje och gassektorer. Koncer
nens verksamhet inom dessa sektorer utgör dock endast
en liten del av den totala verksamheten. Beroende på i
vilken utsträckning teknik för avskiljning och lagring av
koldioxid (CCS) införs förväntas dessa sektorer gradvis
förändras eller bli mindre relevanta under de kommande
åren.
SKF förväntar sig en betydande ökning av intäkterna
från cleantech områden som förnybar energi, elektrifiering
och vätgas. Denna ökning förväntas mer än väl kompen
sera för förlusten från branscher som använder fossila
bränslen.
Koncernens verksamhet inom transportsektorer som
fordon, järnväg, sjöfart och flyg är betydande och växer
samtidigt som många av dessa sektorer fortfarande
använder fossila bränslen. Men en stor del av SKFs
FoU arbete läggs på att förbättra energi och koldioxid
effektiviteten i dessa sektorer.
Beskrivning av arbetsgången för att fastställa
och bedöma väsentliga konsekvenser, risker
och möjligheter
SKF har genomfört livscykelanalyser sedan början av
2000talet och har under årens lopp genomfört ett stort
antal studier på ett brett representativt urval av produkter
och lösningar. Med hjälp av denna kunskap och en nyligen
genomförd studie av organisationens koldioxidavtryck kan
SKF uppskatta omfattningen av påverkan från växthus
gaser för all viktig verksamhet längs hela värdekedjan.
Dessa illustreras i grafen på denna sida.
För att få största möjliga effekt när det gäller att minska
de globala utsläppen är det nödvändigt att prioritera.
Därför ligger fokus på de aktiviteter som har den största
väsentliga påverkan. Mål som ligger i en relativt nära fram
tid (2030) tillämpas, och primärdata används för att följa
utvecklingen där det är möjligt. Relativt små bidrag, eller
bidrag som inte går att påverka direkt, redovisas i första
hand med hjälp av sekundärdata.
Med detta som utgångspunkt har följande delmål och
strategier fastställts.
Scope 1 och 2 (SKFs verksamheter)
Detta omfattar utsläpp inom scope 1 och 2 från el, gas,
fjärrvärme och andra energikällor som används vid SKFs
anläggningar samt andra utsläpp av växthusgaser som
är kopplade till processen, till exempel utsläpp relaterat
till användning av process gaser. Här ingår SKFs samtliga
fabriker, test och forskningscenter samt större lager och
kontor runt om i världen. Mer ingående information om
SKFs strategi för att hantera dessa utsläpp beskrivs i
avsnittet Omställningsplan för begränsning av klimat
förändringarna inklusive åtgärder och resurser i för
hållande till klimatpolicier som startar på sidan 108 .
Se tabellen på sidan 118 för en beskrivning av de olika
scope som nämns här. Beräkningar baseras på CO 2 och
andra växthusgaser, när tillgängliga. För Scope 1 och 2
utsläpp använder SKF den operativa kontrollmetoden.
Scope 3, kategori 1 (direkta och indirekta material)
Direkta material är den mest betydande orsaken till SKFs
scope 3utsläpp uppströms och omfattar inköpta material
och komponenter som används direkt i SKFs produkter.
Här ingår främst stål, men även andra material som köps in

Slutbehandling av sålda produkter
Avfall som genererats av verksamheter
Affärsresor
Användning av sålda produkter
Anställdas pendling
Nedströms transport och distribution
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
Uppströms transport och distribution
Köpta varor och tjänster
Kapitalvaror

Scope 1
Scope 2
Scope 3
Ton CO /uni2082 e
0
2 400 000
3 600 000
1 800 000
1 200 000
600 000
3 000 000
Beräknade utsläpp av växthusgaser (ton), basår 2019
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
104
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 105 =====

i stora volymer, såsom gummi, där de inbäddade utsläppen
är höga. Det omfattar konsekvenser i alla led av leverans
kedjan, från råvaruutvinning till inköp av skrot till stål
produktion och efterföljande processer. Mer detaljerad
information om hur SKF hanterar dessa utsläpp beskrivs
med start på sidan 112 i denna rapport.
SKF köper även in indirekta material som arbetskläder,
förbrukningsmaterial som hydraulolja och andra process
medier samt slipskivor. Genomförda livscykelanalyser och
studier av koldioxidavtryck har visat att utsläppen i sam
band med tillverkningen av dessa produkter är små i jäm
förelse med de andra aspekterna som tas upp ovan. Indi
rekt material ingår därför inte i utsläppsrapporteringen.
Men SKF kommunicerar ändå sina krav och ambitioner till
dessa leverantörer och kraven ingår i kriterierna för val av
leverantör.
SKF använder ITtjänster, till exempel servrar och moln
lagring, genom olika samarbeten. Utsläppen relaterade till
dessa tjänster beräknas uppgå till cirka 22 000 ton per år
vilket är obetydligt i jämförelse med andra scope 3 utsläpp.
Tillsammans med leverantörerna fortsätter SKF sitt
arbete med att hitta lösningar med låga och så småningom
inga växthusgasutsläpp.
Scope 3, kategori 3 (bränsle- och bränslerelaterad
energi)
Detta avser utsläpp av växthusgaser från verksamheter
som sker före energiproduktion och från distribution och
överföring av den energi som SKF använder i sin verksam
het, t.ex. utvinning, bearbetning och transport av bränslen
som används i kraftverk.
Scope 3, kategori 4 (uppströms transporter och
distribution)
Detta avser utsläpp från ca 80% av utgående varutran
sporter kontrakterade av SKF och ca 70% av inkommande
transporter kontrakterade av SKF.
Koncernen har för avsikt att ytterligare förbättra pro
cessen för att samla in data om utsläpp uppströms i
dessa kategorier under de kommande åren. Mer detaljerad
information om SKFs strategi för att hantera dessa utsläpp
beskrivs på sidan 113.
Scope 3, kategori 6 (affärsresor)
Här ingår utsläpp i samband med affärsresor, exempelvis
besök hos kunder och leverantörer, på SKFs anläggningar
och hos andra intressenter. SKF arbetar för att minska
denna påverkan på flera sätt, bland annat genom att
använda verktyg för virtuella möten, uppmuntra till resor
med lägre växthusgasutsläpp, till exempel tåg istället för
flyg och tillhandahålla företagsbilar med låga växthusgas
utsläpp.
Scope 3, kategori 7 (anställda på väg till och från arbetet)
Utsläppen från SKF anställdas resor till och från arbetet
uppgår för närvarande till cirka 48 000 ton per år. SKF
arbetar redan med att minska detta på olika sätt, till exem
pel genom att öka användningen av digitala arbetsplatser,
uppmuntra till resor med lägre växthusgasutsläpp och
tillhandahålla busservice för de anställda i vissa länder.
Arbetet kommer att intensifieras, och då i första hand via
nationella ledningsgrupper, eftersom varje land har olika
utmaningar och möjligheter.
Scope 3, kategori 11 (direkta utsläpp från kundernas
användningsfas)
Majoriteten av SKFs produkter har indirekta utsläpp från
användningsfasen, men ett fåtal produkter har direkta
utsläpp. Exempel på sådana produkter är magnetlager
inklusive motsvarande elmotorer när de levereras till
sammans med magnetlager, smörjsystem, system för att
återanvända olja och vissa lösningar för den marina verk
samheten. Vissa av dessa produkter klassificeras som
mellanprodukter, t.ex. magnetlager och elmotorer. Det kan
också handla om fristående produktsystem som systemet
för att återanvända olja.
Scenarioanalys
SKF använder scenarioanalys för att identifiera och kvanti
fiera klimatrelaterade risker i hela värdekedjan. Beroende
på vilken risk det gäller används ett eller flera scenarier, till
exempel IEA SDS, IEA Net Zero, RCP 2.6, 6.0 och 8.5 eller
andra branschspecifika scenarier.
Tvärfunktionella team använder sedan dessa scenarier
för att identifiera och kvantifiera specifika SKF konse
kvenser (risker eller möjligheter) och dessa hanteras sedan
inom relevanta strategier, organisationer och processer.
De tvärfunktionella teamens sammansättning beror på
ämnet men kan till exempel vara Sales and Marketing,
Business Development, Manufacturing Operations, Loss
Prevention & Risk; Purchasing; Group Legal, Group Real
Estate and Facility Management och Group Sustainability.
Klimatrelaterade risker och möjligheter på kort sikt
(mindre än ett år) integreras i den årliga operativa verk
samhetsplaneringen och uppföljningen.
Klimatrelaterade risker och möjligheter på medellång
sikt (ett till fem år) och lång sikt (> fem år) integreras i den
strategiska verksamhetsplaneringen. Koncernens klimat
mål sträcker sig vanligtvis över en längre tidsperiod, till
exempel målet att minska växthusgasutsläppen från SKFs
verksamhet fram till 2030 och uppnå nettonollutsläpp av
växthusgaser i värdekedjan fram till 2050, för att säker
ställa att långsiktiga klimatrelaterade risker och möjlig
heter hanteras på ett proaktivt sätt.
Klimatrelaterade faror Leveranskedja uppströms SKFs verksamheter Logistik Kundverksamhet
Kroniska Värmeböljor
Höga vattennivåer
Vattenstress
Kusterosion
Risk
Kan långsiktigt påverka fortlevnaden för viktiga
leverantörsanläggningar.
Begränsning
Arbetar med att kartlägga allvarliga leverantörs
risker i detta avseende.
Risk
Kan långsiktigt påverka fortlevnaden för
SKFs anläggningar på riskutsatta platser.
Begränsning
Identifiera riskutsatta platser, vidta lokala
begränsningsåtgärder
Risk
Begränsad på grund av en
mycket diversifierad kund
bas (geografiskt, bransch
mässigt).
Akuta Köldvågor
Skogsbränder
Cykloner
Orkaner
Tyfoner
Stormar
Tornador
Kraftig nederbörd
Översvämningar
Laviner
Risk
Störningar i leveranskedjan på grund
av extrema väderförhållanden.
Begränsning
Inköp från flera leverantörer av strategiska
material/komponenter. Övergripande riskhantering
i leveranskedjan.
Risk
Störningar i SKFs produktion på grund
av extrema väderförhållanden.
Begränsning
Olika produktionsorter, lokal planering
av nöd och begränsningsåtgärder.
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
Sammanfattning av fysiska klimatrisker i SKFs värdekedja
105
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 106 =====

I vissa fall har enskilda strategiska initiativ inletts för att
undersöka specifika risker, möjligheter och konsekvenser
och hitta sätt att hantera dessa i befintliga strategier,
affärsmodeller etc.
Beroende på ämne använder SKF flera olika scenarier
eller en kombination av dem, från optimistiska (IEA Net
Zero) till pessimistiska (RCP 8.5).
I regel kommer varje scenario att ha underliggande
antaganden om takten och omfattningen i olika begräns
ningstekniker och metoder, och dessa ligger till grund för
SKFs utvärdering av framtida möjligheter och risker. När
man exempelvis försöker förstå i vilken takt och omfattning
teknik för att minska klimatpåverkan ökar, fastställs ett
intervall för framtida tillväxt i näringslivet – baserat på
optimistiska (Net Zero) och mindre optimistiska (Published
Policy Scenario) scenarier. Detta intervall kan anpassas
ytterligare baserat på nya fakta från experter. Faktorer
som påverkar hastigheten och omfattningen som rör
införandet av specifika begränsningstekniker kan vara
regeringspolitik, stimulansåtgärder, tröskelvärden, teknik
beredskap, marknadsberedskap och regionala variationer.
När SKF försöker förstå och kvantifiera fysiska klimatris
ker tillämpas försiktighetsprincipen med utgångspunkt
från det värsta scenariot RCP 8.5. SKF har köpt ett verktyg
från en tredje part som utgår från specifika koordinater för
SKFs anläggningar och kritiska leverantörer och lämnar
information om relevanta fysiska risker i form av förväntad
allvarlighetsgrad, frekvens osv. Under 2024 utvärderades
alla SKFs viktiga produktionsanläggningar och lager med
hjälp av detta verktyg. Utvärderingen visade att ett antal
anläggningar ligger i högriskområden, och de kommer att
hanteras genom den top downstrategi för hantering av
fysiska klimatrisker som beskrivits tidigare.
Resultaten från dessa scenarier används vid behov för
att fastställa finansiella konsekvenser, t.ex. potentiell fram
tida intäktsökning, risk för störningar i leveranskedjan osv.
Risker och möjligheter som bygger på klimatrelaterade
omställningsprocesser behandlas i olika delar av koncern
och affärsområdesstrategin. De identifieras inom ramen
för den strategiska planeringsprocessen med hjälp av
verktyg som scenario och resiliensanalys, vilka beskrivs
på sidan 89. En rad olika scenarier tillämpas, bland annat
IEAs Net Zero scenario som är i linje med Parisavtalet.
På samma sätt som förklaras på sidan 89 överväger
möjligheterna mer än väl de risker som omställningsrelate
rade händelser medför.
Typ, omfattning och tidpunkt för klimatrelaterade
omställningshändelser beror normalt på vilket scenario
som är aktuellt. I IEAs Net Zero scenario kan man till exem
pel förvänta sig att specifika politiska åtgärder vidtas som
syftar till att stimulera energiproduktion med låga växthus
gasutsläpp, energieffektivitet och bestraffning av verksam
heter med höga växthusgasutsläpp. SKFs bemötande av
dessa åtgärder ingår i strategin. Andra förväntade klimat
relaterade omställningshändelser, t.ex. teknik och mark
nadsförändringar, extrapoleras också från scenarierna och
används i strategiutvecklingen. SKFs strategi för den glo
bala stålindustrin handlar exempelvis om att införa teknik
för att minska växthusgasutsläppen från järnmalm, och
SKFs strategi för energisektorn förutser en snabb ökning
av andelen förnybar elproduktion i de flesta regioner.
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
Sammanfattning av risker och möjligheter i samband med klimatomställningen
Kategori Beskrivning Potentiell risk Begränsningsåtgärder Möjligheter Kapitaliseringsåtgärder
Lagar och policyer Förändringar i lagar och förordningar
relaterade till klimatförändringar.
Ökade kostnader för energi och råvaror Fokus på energi och koldioxideffektivitet
i SKFs verksamhet och leveranskedja.
Ökad efterfrågan på lösningar,
förbättrad energieffektivitet, cirkularitet.
Fokus på utveckling av energieffektiva,
cirkulära erbjudanden.
Marknad Förändringar i marknadens efterfrågan
på produkter och tjänster med låga
växthusgasutsläpp .
Förlust av marknadsandelar, minskade
intäkter i sektorer med oförminskad
användning av fossila bränslen.
Liten del av den totala verksamheten.
Pågående arbete för att utveckla clean
techverksamheten.
Tillväxt inom cleantech, industrier med
låga växthusgasutsläpp – förnybar
energi, vätgas etc.
Fokus på cleantechindustrier.
Teknik Teknikutveckling som kan ersätta
nuvarande teknik, t.ex. förbrännings
motorer.
SKF missar möjligheter att växa genom att
möjliggöra ny grön teknik. SKF är bundet
till tekniker med inbäddad koldioxid.
Fokus på cleantechindustrier i hela TRL
intervallet. Proaktiv strategi, till exempel
utveckling av lösningar för eldrift inom
fordonsindustrin.
Tillväxt inom cleantech, industrier med
låga koldioxidutsläpp – elektrifiering,
förnybar energi, vätgas etc.
Strategiskt fokus på cleantech
industrier.
Anseende Negativ bild bland allmänheten på grund
av otillräckliga klimatåtgärder.
Förlust av varumärkesvärde och kund
förtroende.
Ökad öppenhet, proaktiva kommunika
tionsstrategier.
Förbättrad varumärkeslojalitet lockar
miljömedvetna kunder.
Tydligt fokus på att främja SKFs
klimatlösningar och strategi med
öppenhet och trovärdig kommunikation.
106
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 107 =====

Mot nettonollutsläpp
SKF har rapporterat och minskat utsläpp av växthusgaser sedan början av 2000 talet och
har under många år visat att intäktsökningen inte är kopplad till scope 1 och 2utsläppen.
Koncernens nuvarande nettonollmål och strategi har validerats och godkänts av initiativet
Science Based Targets och är i linje med Parisavtalets 1,5 gradersmål.
2019 Basår 2030 2050
Exempel på aktiviteter
• Spela en ledande roll i att förbättra
energi- och materialeffektiviteten,
möjliggöra cleantech och lösningar för
att minska växthusgasutsläpp hos våra
kunder.
• Driva på leverantörernas planer för
utsläppsminskningar.
• Minska inbäddade växthusgasutsläpp
från komponenter och material som
smide, ringar och rullkroppar som SKF
köper in, främst genom ökad användning
av förnybar energi hos leverantörerna.
• Optimera logistikeffektiviteten och
minska växthusgasutsläppen från
transporter.
2050
Nettonollutsläpp
av växthusgaser
i hela värdekedjan
Exempel på aktiviteter 2024
• Policy för skuggpris på koldioxid
publicerad.
• Policy för att undvika flygfrakt
publicerad.
• Laserytbehandling som ökar
cirkulariteten för lager.
• Signifikant ökning av energiköps
avtal i Indien och Kina.
• Accelererad utrullning av inves
teringsramen för minimerade växt
husgasutsläpp med MSEK 373
allokerat.
Exempel på verksamhet 2019–2023
• Förbättrad energi och material
effektivitet och ökad andel förnybar
energi.
• Arbetar för att främja och förespråka
utfasning av fossila bränslen i stål
produktionen tillsammans med andra
stålanvändare i industrin genom initi
ativen SteelZero och Responsible
Steel.
• Utvecklar och levererar lösningar för
att möjliggöra tillväxt inom cleantech
– t.ex. elfordon, vindkraft, vätgas.
• Optimerad produktdesign som
resulterar i betydande energi och
koldioxidbesparingar för kunderna.
• Klimatarbete och minskade utsläpp
av växthusgaser ingår i koncernens
kort och långsiktiga bonusprogram.
• Emitterade den första gröna obliga
tionen 2019 och den andra 2022 för
att säkerställa att vi investerar i pro
jekt som stöder förändringsresan.
• Utrullning av investeringsram för
minimerade växthusgasutsläpp.
2030
Minimerade växthusgas-
utsläpp från egen
verksamhet
= 95% minskning av scope 1- och
2-utsläpp 2030 jämfört med 2019
32%
minskning av utsläppen från
inköpta direkta material
35%
minskning av utsläpp från
inkommande och utgående logistik
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
107
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 108 =====

Omställningsplan för begränsning
av klimatförändringarna inklusive åtgärder och
resurser i förhållande till klimatpolicier
SKF har en relativt energiintensiv verksamhet där direkt
energi används, främst i form av el och gas, i anläggning
arna runt om i världen (scope 1 och 2). Dessutom använder
SKF material och tjänster som kan vara energi och
koldioxid intensiva, exempelvis transporter och råmaterial
i produktion och processer (scope 3 uppströms). Vissa
SKFprodukter genererar även indirekta utsläpp under
användningsfasen (scope 3 nedströms). Den kombinerade
effekten av direkt och indirekt energianvändning (scope 1,
2 och 3 uppströms och nedströms) resulterade i mer än tre
miljoner ton växthusgasutsläpp per år.
SKF har arbetat med att mäta, rapportera och minska
sina utsläpp av växthusgaser sedan början av 2000 talet
och fått goda resultat. Under SKFs mer än 20 åriga fokus
på klimat har före taget alltid sökt tillförlitliga och obero
ende synpunkter från tredje part på sin klimatstrategi och
sina klimatmål.
Under 2021 åtog sig SKF därför att få sina klimatmål
validerade och godkända av initiativet Science Based
Target (SBTi). Under valideringsprocessen fördes mellan
juli 2021 och mars 2023 ingående diskussioner och infor
mationsutbyten med SBTi. SBTi gjorde därefter en valide
ring av SKFs lång och kortsiktiga mål. De godkända målen
ligger i linje med det 1,5 gradersmål som man enades om
vid COP 21 i Paris 2015.
Drivkrafter och åtgärder
SKF har definierat flera strategiska drivkrafter och relate
rade åtgärder och mål som vid kombinerad tillämpning
syftar till att nå koncernens SBTi godkända klimatmål.
De är inriktade på de mest betydande konsekvenserna,
särskilt scope 1 och 2 samt scope 3, kategorierna 1, 3, 4
och 11.
Scope 1 och 2 (SKFs egen verksamhet)
SKFs mål att minimera koldioxidutsläppen i verksamheten
kräver en minskning med 95% av scope 1 och 2utsläppen
till 2030 jämfört med 2019, vilket också har verifierats av
SBTi. De viktigaste strategiska åtgärderna för att uppnå
målet är bland annat fokus på energieffektivitet, inköp och
produktion av förnybar energi samt utfasning av direkt
användning av fossila bränslen genom elektrifiering eller
biobränslen.
Under 2024 har betydande framsteg gjorts när det gäller
att utveckla, förstå och sammanställa planer för minskade
koldioxidutsläpp. Varje fabrik har tagit fram en färdplan för
utfasning av fossila bränslen som fastställer anläggning
ens väg mot utsläppsminskning och vilka investeringar
som krävs för att uppnå målen fram till 2030, genom att
ta hänsyn till de tre beskrivna strategiska åtgärderna. För
energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen definie
ras dessa planer ytterligare i en koncernomfattande data
bas där detaljerade åtgärder, investeringar och förväntade
förbättringar beskrivs.
Energieffektivitet – åtgärder för att minska scope 1- och
2-utsläppen
SKF har ett energiledningssystem som är globalt certifierat
enligt ISO 50001:2018. Energiledningssystemet omfattar
de 47 mest energiintensiva verksamheterna, vilka står
för mer än 80% av koncernens totala energianvändning.
SKF har ett koncernomfattande mål för förbättrad energi
effektivitet för alla enheter som omfattas av ISO 50001
standarden som ligger på 5% jämfört med fabrikens,
affärsområdets eller koncernens referensnivå för energi.
Referensnivån har beräknats med linjär regression av
de senaste två årens månatliga energianvändning i för
hållande till förädlingsvärde (ett mått på produktionsverk
samheten för vilket en stark koppling till energibehovet har
påvisats). Med detta nyckeltal kan sådant som påverkar
mer förenklade mätningar av energiprestanda (som varia
tioner i produktionsvolymen) minimeras, vilket gör det
möjligt att fokusera på den faktiska energiprestandan.
Resultatet för 2024 blev 3,5% jämfört med målet på 5,0%
vilket indikerar en underliggande energieffektiviserings
besparing på 33 GWh. Detta inkluderar alla typer av energi
utom energi som används för uppvärmning och kylning av
byggnader.
För att driva på utvecklingen och planeringen av energi
besparingsåtgärder används den koncerngemensamma
databasen som innehåller detaljerade uppgifter om åtgär
der för att visa om fabriker, affärsområden och koncernen
har vidtagit tillräckliga åtgärder för att uppfylla målen för
kommande perioder. Färdplanen för utfasning av fossila
bränslen kräver också, relaterat till tidshorisonten 2030,
att anläggningarna planerar för att kontinuerligt förbättra
energieffektiviteten.
Hur fabriker, affärsområden och koncernen presterar
relaterat till målet för energieffektivitet följs upp månads
vis med hjälp av nyckeltal för energieffektivitet och data
basen på koncernnivå. Chief Sustainability Officer går
igenom resultat och planer halvårsvis tillsammans med
varje affärsområdeschef.
Förnybar energi – åtgärder för att minska scope 2-utsläppen
SKF har en centraliserad funktion som ansvarar för inköps
strategi och upphandling av energi, i första hand elektricitet.
Denna funktion har tagit fram en färdplan för omställningen
till 100% förnybar el för alla SKF enheter och planen håller
nu på att implementeras och följas upp. Koncernen är
ansluten till RE100 initiativet och följer deras tekniska
kriterier vid inköp av förnybar el. I arbete med att fastställa
och implementera färdplanen för förnybar el tar SKF också
hjälp av en tredjepartsleverantör av energitjänster.
Olika metoder används för att köpa in förnybar el, bland
annat genom att använda energiköpsavtal, virtuella energi
köpsavtal, sammansatta eller fristående miljöcertifikat
samt långsiktiga avtal om certifikat för förnybar energi
(RECs).
Även om koncernens strategi för inköp av förnybar el
står för det mest väsentliga bidraget till reducerade scope
2utsläpp utökar SKF också användningen av solpaneler
på plats för egenproduktion av förnybar el.
Vissa SKF anläggningar använder fjärrvärme för att
värma upp byggnader. Eftersom fjärrvärmesystemen är
mycket specifika och skiljer sig åt lokalt sker arbetet med
att minska koldioxidutsläppen från fjärrvärmeförsörjningen
på anläggningsnivå. De förväntade resultaten, åtgärderna
och investeringarna ingår därför i den specifika anlägg
ningens färdplan för minskade koldioxidutsläpp.
Utfasning av fossila bränslen – åtgärder för att minska
scope 1-utsläpp
SKF har direkt användning av fossila bränslen på de flesta
av sina anläggningar runt om i världen, främst naturgas,
som används för uppvärmning av både byggnader och pro
cesser. Dessa utsläpp måste minskas från cirka 53 000
ton per år 2019 till uppskattningsvis 10 000 ton 2030 för
att SKF ska uppnå sina mål om minimerade scope 1 och
2utsläpp. De viktigaste strategiska åtgärderna är ett
förbud mot framtida investeringar i anläggningar eller
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
SKF Scope 1 och 2 – Minskningsaktiviteter
150 000
0
200 000
250 000
50 000
100 000
450 000 Ton CO /uni2082 e
400 000
350 000
300 000
Ökning i aktivitet
Rapporteringens omfattning
Effektivitet el
Minskningar till 2024
Baslinje 2019
Förnybar fjärrvärme
Processändringar i HT
(hög temperatur)
Elektrifiering av HT-ugnar och
förbättringar i användningElektrifiering av uppvärmning
Effektivitet VVS
(ventilation, värme och sanitet)
Förnybar el
Resterande utsläpp
SBTi-åtagande
Minskningar scope 1 flyktiga och diffusaFörnybara bränslen
108
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 109 =====

utrustning som drivs med fossila bränslen och att införa en
särskild investeringsram för att finansiera elektrifiering av
tillgångar som drivs med fossila bränslen eller övergå till
hållbara biobaserade alternativ, t.ex. biometan.
Koncernens policy för utfasning av fossila bränslen
omfattar förbud mot alla nya investeringar i utrustning som
ska användas av SKF och som kräver fossila bränslen samt
att all återstående användning av fossila bränslen ska
fasas ut före 2030.
En investeringsram på 3 miljarder kronor fastställdes
2023 och ska användas senast 2028 uteslutande för
investeringar som krävs för att genomföra planen för mins
kade växthusgasutsläpp i allmänhet, och utfasningen av
fossila bränslen i synnerhet. SKF har också en policy för
hållbara byggnader som ställer krav på att nya byggnader
ska ha minimerade växthusgasutsläpp och att USGBCs
LEED 4.1standarden ska tillämpas.
På samma sätt som för energieffektivitet görs varje
månad en uppföljning av hur koncernen närmar sig målet
att fasa ut fossila bränslen, och varje halvår går Chief
Sustainability Officer igenom utveckling och planer
tillsammans med varje affärsområdeschef.
För att driva på utvecklingen och planeringen av aktivi
teter för utfasning av fossila bränslen används den kon
cerngemensamma databasen som innehåller detaljerade
uppgifter som visar vilka åtgärder fabriker, affärsområden
och koncernen har fastställt och planerat och om de är till
räckliga för att uppfylla målen för kommande perioder.
I diagrammet på sidan 108 beskrivs de relativa bidragen
från dessa strategiska åtgärder för att nå målet om mini
merade växthusgasutsläpp fram till 2030.
Scope 3, kategori 1 (utsläpp uppströms från SKFs
leverantörer)
SKFs mål är att minska utsläppen uppströms, scope 3,
kategori 1, med 32% till 2030 jämfört med 2019 och att
uppnå nettonollutsläpp till 2050 eller tidigare, vilket kräver
90% minskning av scope 3 utsläppen fram till 2050.
SKF använder flera strategiska verktyg för att upp
nå dessa mål och fokus ligger på förbättrad material
effektivitet, ökad cirkularitet, ökad användning av sekun
dära material, ökad användning av förnybar energi
i leveranskedjan och användning av nya tekniker för att
tillverka produkter med mycket låga växthusgasutsläpp.
Under 2024 var SKFs inköpsstrategi fortsatt starkt in
riktad på stål och stålkomponenter som utgör den största
volymen av inköpt material, både vad gäller vikt och värde.
Under denna period köpte SKF in cirka 586 000 ton stål
och stålkomponenter. Som jämförelse kan nämnas att
koncernen köpte in cirka 4 727 ton gummi, vilket är ett av
de viktigaste materialen för SKF och som används i färdiga
tätningar eller som råvara vid tillverkning av tätningar.
Studier av produkters koldioxidavtryck för lager och dess
beståndsdelar har visat att den inbäddade koldioxiden i de
stålmaterial och komponenter som SKF köper in står för
cirka 70% av de totala utsläppen som genereras i hela värde
kedjan, från utvinning av råvaror till leverans av färdiga
produkter till kunderna.
SKF har prioriterat att minska växthusgasutsläppen från
stål i sin värdekedja uppströms och hittills har majoriteten
av åtgärderna fokuserats på detta område. Allteftersom
fram steg görs när det gäller att minska växthusgasutsläppen
från stål planerar SKF att utöka sina insatser till andra
viktiga inköpta material och komponenter.
En mer detaljerad beskrivning av var och en av de
strategiska åtgärderna presenteras nedan.
Förbättrad materialeffektivitet
SKF har under många år arbetat med olika aspekter av
materialeffektivitet i sin verksamhet och leveranskedja.
Arbetet bedrivs både av miljöskäl och av behovet av
kostnads effektivitet på en konkurrensutsatt marknad. Här
ingår aspekter som förbättrad processkontroll och kvalitet,
vilket leder till att skrot undviks. Det handlar också om att
optimera komponentdesign och toleranser för att minimera
mängden material som behöver avlägsnas innan den färdiga
produkten är klar. Även alternativa processer som ger möj
lighet att tillverka komponenter i nära slutlig form används
där så är möjligt.
Ökad cirkularitet
SKFs fokus på att utveckla lösningar för en cirkulär ekonomi
leder på flera sätt till en minskning av utsläppen från
direkta material uppströms.
Ett exempel är den ökade användningen av rekondi
tionerade, begagnade lager. Det innebär att lager som
potentiellt skulle ha skrotats och ersatts med nya kan
återanvändas, vilket gör att utsläpp undviks både i värde
kedjan uppströms och hos SKF som annars skulle ha
genererats vid tillverkningen av ett nytt lager.
Ökad användning av sekundära material
Att producera nytt stål, dvs. stål som huvudsakligen fram
ställs av reducerad järnmalm är mycket mer koldioxid
intensiv än att producera stål genom omsmältning av
skrot. Därför är ökad användning av skrotbaserad stål
produktion viktigt för att minska utsläppen från direkta
material (scope 3, kategori 1). SKFs affärsområden tar hän
syn till denna aspekt när de planerar stålinköpen. För när
varande kommer cirka 54% av den totala stålvolymen som
SKF köper in från skrotbaserat stål och man räknar med en
avsevärd ökning under de kommande åren. SKF inser att
ökad användning av skrot är nödvändigt för att åstadkomma
en övergripande global omställning till stål med låg halt av
inbäddad koldioxid, men också att fler åtgärder krävs efter
som tillgången på skrot i förhållande till efter frågan är
begränsad.
Ökad användning av förnybar energi i leveranskedjan
SKF uppmuntrar sina leverantörer att använda förnybar
energi för att minska koldioxidintensiteten i sina produk
tionsprocesser och i de produkter som de levererar. I SKFs
hållbarhetsstandard för leverantörer sammanfattas kon
cernens förväntningar på leverantörer när det gäller att
utvärdera och använda förnybar el. Genom utbildningar
och andra åtgärder hjälper SKF också sina leverantörer
att ta fram metoder för inköp av förnybar energi.
Användning av ny och framväxande teknik
Eftersom järn och stålproduktion spelar en dominerande
roll för SKFs totala utsläpp av växthusgaser uppströms
läggs fokus på ny teknik, ofta kallad grön stålteknik, som
leder till en drastisk minskning av dessa utsläpp. SKF
deltar aktivt i utvecklingen och utvärderingen av sådana
lösningar med utvalda partners som Voestalpine (vätgas
reducerat järn) och Ovako (elektrisk ljusbågsugn med 97%
återvunnet innehåll, som drivs med förnybar el).
Kommunikation av SKFs krav och förväntningar på
leverantörerna
SKFs hållbarhetsstandard för leverantörer uppdaterades
2024 och beskriver i detalj koncernens förväntningar och
krav i dessa avseenden.
Leverantörer måste förse SKF med utsläppsdata för
scope 1, 2 och 3 (uppströms) i CO 2e för de material och
produkter som levereras. Denna data måste rapporteras
enligt SKFs riktlinjer för rapportering av växthusgaser som
ska följa Greenhouse Gas (GHG) Protocol. Leverantörer
uppmuntras att köpa förnybar el och måste följa GHG
protokollet för sina scope 2 rapporteringskrav. SKF tillåter
inte köp av koldioxid eller klimatkompensation som ett
sätt att minska leverantörers scope 1 , 2 och 3utsläpp.
Dessutom måste leverantörer av stål och stålprodukter
till 2030 ha fått specifika certifieringar eller uppnått vissa
mål, till exempel Responsible Steel certifiering, SBTi
godkända mål eller leverans av koldioxideffektivt stål enligt
SteelZero definitionen. Alla leverantörer förväntas fast
ställa minskningsmål som är i linje med SKFs mål, priori
tera energi och materialeffektivitet och använda förnybar
energi eller energi med låga växthusgasutsläpp. De måste
också på SKFs begäran redovisa planerade och genom
förda åtgärder för att uppnå dessa mål. Energiledning är
ett annat viktigt krav, där leverantörerna måste övervaka
och hantera sin energiprestanda, sätta upp mål för för
bättrad energieffektivitet och på begäran lämna relevanta
uppgifter till SKF.
Det relativa bidraget från dessa strategiska åtgärder för
att uppnå målet om nettonollutsläpp på medellång sikt
fram till 2030 sammanfattas nedan .
Scope 3, kategori 3 (bränsle- och energirelaterade
aktiviteter uppströms)
Här avses utsläpp av växthusgaser från verksamhet som
sker före energiproduktion samt från distribution och
överföring av den energi som används i SKFs verksamhet.
I dessa aktiviteter ingår utvinning, förädling och transport
av bränslen som används i kraftverk, samt utsläpp från
överföring och distribution. Konsekvenserna av dessa
utsläpp är betydande och uppgår till 60 372 ton 2024.
SKF har som mål att minska dessa utsläpp genom tre
strategiska åtgärder.
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
109
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 110 =====

För det första, som en del i programmet för att minimera
växthusgasutsläpp i verksamheten minskar SKF energi
behovet genom att förbättra energieffektiviteten. Sam
tidigt ökar SKF inköpen av förnybar energi genom att fasa
ut fossila bränslen och därmed eliminera konsekvenser
uppströms i samband med utvinning, bearbetning och
transport, vilka utgör majoriteten av dessa utsläpp.
För det andra hanterar SKF utsläpp från utrustning för
kraftproduktion, distribution och överföring genom att
samarbeta med kunder i relevanta sektorer. SKF hjälper till
exempel cement och stålindustrin att minska växthusgas
utsläppen genom att erbjuda lösningar som bidrar till att
undvika avfall och utsläpp.
För det tredje deltar SKF aktivt i initiativ tillsammans
med flera intressenter, till exempel SteelZero och RE100.
Genom dessa initiativ främjar och förespråkar SKF de sys
temförändringar som krävs för att åstadkomma betydande
utsläppsminskningar från dessa industrier.
Scope 3, kategori 4 (logistik)
Baserat på SKFs kontrakterade logistikflöden, hanterar
SKF ca 80% av utgående varutransporter och 70% av
inkommande transporter. Koncernen fokuserar på att
minska utsläppen av växthusgaser från transporter på fyra
huvudområden:
Undvika flygfrakt: SKF implementerade 2024 en global
policy för att undvika flygfrakt med målet att minska
flygsändningar och att främja mindre växthusgasintensiva
transportslag. Koncernen har också ett nära samarbete
med kunder och leverantörer för att övergå från flygfrakt
till sjö och järnvägstransporter.
Minska transporter: SKF strävar efter att påskynda
interregional verksamhet och därmed minska behovet
av globala transporter.
Minska växthusgasutsläppen från transporter: SKF foku
serar på att minska flygfrakt genom att skifta till andra,
mindre växthusgasintensiva transportslag som t ex sjöfrakt
och tåg. SKF arbetar också med att introducera lösningar
för elektriska fordon i samarbete med leverantörer. En annan
ågärd är att använda mindre växthusgasintensiva bränsle
typer, t ex HVO100 istället för diesel.
Optimering av transporter: SKF kommer att minska
utsläppen ytterligare genom att förbättra fyllnadsgrader
och optimera transportslag.
Det relativa bidraget från dessa strategiska åtgärder
för att uppnå målet om nettonollutsläpp på medellång
sikt till 2030 sammanfattas nedan .
Scope 3, kategori 6 (affärsresor)
För att minska utsläppen från affärsresor tillämpar SKF
två huvudsakliga metoder. För det första uppmuntras virtu
ella möten som ett alternativ till fysiska möten. SKF har
gjort stora investeringar i den IT infrastruktur som krävs
för virtuella möten. För det andra uppmuntrar SKF, via
kon cernens resepolicy och lösningar för onlinebokning
av resor, de anställda att använda mer koldioxidsnåla
transportsätt där så är möjligt.
Scope 3, kategori 11 (användning av sålda produkter)
Inom ramen för koncernens SBTi godkända nettonollmål
rapporterar SKF nu växthusgaspåverkan nedströms från
användningen av produkter och tjänster (scope 11). Detta
avser endast de direktdrivna elektriska system som SKF
levererar till vissa kunder – främst magnetlager, elmotor
system och smörjsystem. Dessa system leder mycket ofta
till förbättrad energieffektivitet hos kunderna.
Som exempel kan nämnas att SKF i en fabrik i Kina
använde en lösning med magnetlager för kylmaskiner.
Jämfört med kylmaskiner med traditionella skruv
kompressorer som installerades i samma fabrik sparar
den nya lösningen 40% energi eller mer än 60 000 MWh
under sin livslängd. Sett till den nuvarande genomsnittliga
koldioxidintensiteten för elproduktion i Kina innebär det
att mer än 35 000 ton CO 2e undviks under maskinernas
livstid.
Även om det ännu inte finns något vedertaget ramverk
för redovisning av utsläpp som undvikits spelar lösningar
av detta slag en viktig roll för att minska kundernas utsläpp
och i förlängningen även de globala.
Eftersom dessa system förbrukar direkt elektricitet redo
visas därför de tillhörande utsläppen under scope 3, kate
gori 11. Med utgångspunkt från den globala genomsnittliga
utsläppsfaktorn för elektricitet och en allokeringsfaktor
för den energi som SKFs produkter förbrukar, uppskattas
koncernens verksamhet ge upphov till direkta utsläpp i
användningsfasen på totalt cirka 1 miljon ton CO 2e per år.
SKF arbetar kontinuerligt för att ytterligare förbättra
energieffektiviteten i dessa system, men den viktigaste
faktorn för att minska dessa utsläpp är att de kunder och
slutanvändare som köper och använder systemen använ
der förnybar el med låga växthusgasutsläpp. Detta ligger
utanför SKFs kontroll, även om SKF aktivt främjar en
övergång till energi med minimerade växthusgasutsläpp
genom medverkan i RE100 och We Mean Business
Coalition. I takt med att arbetet med att fasa ut fossila
bränslen fortsätter kan utsläppen förväntas minska i
motsvarande grad.
Investeringar för att stödja omställningsplanen
För att genomföra de olika strategiska åtgärder som
beskrivs ovan krävs olika former av investeringar, till
exempel kapitalutgifter, driftsutgifter och ytterligare orga
nisatoriska resurser och kompetens. Dessa investeringar
definieras och genomförs främst på följande två sätt:
SKFintern allokering av klimatspecifika investeringsramar
• Investeringsram för minimerade växthusgasutsläpp
Riktad finansiering av hållbarhetsfokuserade investeringar
• Grön finansiering (emission och användning av
• obligationer)
• Långfristig kreditfacilitet från EIB
Investeringsram för minimerade växthusgasutsläpp
Att nästintill eliminera den direkta användningen av fossila
bränslen inom SKF (scope 1 utsläpp) är en särskilt utma
nande del av den övergripande omställningsplanen. Scope
2utsläpp (som främst avser elanvändning) kan undvikas
relativt enkelt och kostnadseffektivt genom att köpa in för
nybar el, medan minskning av scope 1 utsläpp ofta kräver
betydande investeringar på anläggningarna. Exempel på
investeringar som krävs är elektrifiering av byggnadsvärme
med hjälp av värmepumpar eller processvärme, men också
tillhörande systemförbättringar som är nödvändiga för att
öka genomförbarheten.
I många fall tar det längre tid än normalt för dessa typer
av investeringar att återbetala sig och därför krävs insatser
från SKF för att se till att investeringarna genomförs.
Utifrån en detaljerad bild av situationen vid SKFs fabriker
runt om i världen gjordes bedömningen att det under peri
oden 2023 till och med 2028 kommer att behövas cirka
300 miljoner euro för att uppnå vårt mål om att minska
scope 1utsläppen fram till 2030. SKF fastställde därefter
en investeringsram och en process för fördelning och upp
följning av användningen av dessa medel. Under 2023 och
2024 har totalt 33 miljoner euro av denna investeringsram
utnyttjats, och resten planeras att utnyttjas under perio
den 2025 till och med 2028. Observera att en del av detta
finansieras på koncernnivå via de gröna obligationerna
(se tabellen på nästa sida).
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
–3100
68
–17
–10 –2
0
20
40
100 1)
80
60
Förväntat bidrag av strategiska hävstänger
till uppnåendet av S3, C1 2030-målet
Övergång till skrot
H2 DRI (vätebaserad direkt-
reduktion av järnmalm)
Inkl. användning av
förnybar energi
2030-mål
Leverantörs- effektivitet
2019 Scope 3, kategori 1
–15
100
65
–10
–7 –3
0
20
40
100 1)
80
60
Relativt bidrag av strategiska hävstänger
till uppnåendet av S3, C4 2030-målet
Undvikande av flygfrakt
Optimering
Bränslebyte och
elfordonslösningar
2030
Regionalisering
2019 scope 3, kategori 4
1) Basår 2019 =100
110
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 111 =====

Uppströms
Koncernens huvudsakliga påverkan på växthusgasutsläpp
uppströms är relaterad till produktion och bearbetning av
rå varor och komponenter, främst stål, som används för att
producera färdiga produkter. Stålproduktion är energi och
växthusgasintensiv, men SKFs strategi för scope 3, kate
gori 1 som beskrivs ovan minskar risken för att växthusgas
utsläpp låses in. I SKFs planer för inköp ingår till exempel
att övergå till mindre växthusgasintensiv stålproduktion
med ökat skrotinnehåll och elektriska ljusbågsugnar i
stället för betydligt mer energi och växthusgasintensiva
malm baserade syrgasprocesser. Här ingår också använd
ning av alternativa järnreduktionstekniker som vätgas när
det blir tillgängligt samt att förespråka förnybar energi i
hela värde kedjan uppströms. Eftersom SKF använder sig
av skuggprissättning av koldioxid vid beslut om betydande
inköp av stål och stålkomponenter får organisationen också
en uppfattning om den framtida kostnaden för koldioxid
och kan välja leveransalternativ med lägre växthusgas
intensitet.
SKFs verksamheter
I SKFs produktionsanläggningar används el som huvud
saklig energikälla (~70%), men fossila bränslen används
fortfarande i vissa fall för uppvärmning av byggnader och
processer. Såsom beskrivs i avsnittet ovan är framtida
investeringar och tillgångar som är konstruerade för att dri
vas med fossila bränslen förbjudna enligt policyn för utfas
ning av fossila bränslen. Enligt policyn ska även befintliga
tillgångar som drivs med fossila bränslen fasas ut före
2030 och en investeringsram på 300 miljoner euro har
avsatts för de investeringar som krävs för att genomföra
detta. Det innebär att risken för inbäddade utsläpp i SKFs
verksamhet är effektivt begränsad.
Nedströms – kunder
SKF har en mycket diversifierad kundbas både rent geo
grafiskt och i vilka industrier som produkterna används.
Koncernens verksamhet gentemot kol , olje och fossilgas
industrin uppgår till mindre än 2% av den totala omsätt
ningen. Enligt flera publicerade klimatscenarier, till exem
pel IEA Net Zero, kan man förvänta sig en betydligt lägre
efter frågan på tjänster och produkter där fossila bränslen
används oförminskat, vilket skulle leda till lägre efterfrågan
även på SKFs produkter och lösningar inom dessa sektorer.
SKFs strategi att fokusera på tillväxt inom verksamheter
som möjliggör cleantech, såsom förnybar energiproduk
tion, energilagring, biobränslen samt avskiljning och lag
ring av koldioxid, bör dock mer än väl kompensera för den
minskade efterfrågan från sektorer där fossila bränslen
används oförminskat.
Vissa SKF produkter som RecondOil, magnetlager och
smörjsystem använder direkt energi och genererar därför
utsläpp enligt scope 3, kategori 11. I de flesta fall är kraft
källan för dessa produkter elektricitet, vilket gör att utsläpp
från dem kommer att minska i takt med att produktionen
av el blir mer koldioxidsnål.
Strategi bakom omställningsplanen
I koncernens övergripande affärsstrategi ingår att identi
fiera, prioritera och hantera de olika möjligheter och risker
som är förknippade med klimatomställningen. Nedan följer
några exempel på hur detta ska uppnås.
Inköp av material och komponenter
Enligt den övergripande strategin ska en modell tas fram
som anger vilka konsekvenser som koldioxidprissättning
och kundernas krav på material med lägre koldioxidinne
håll har. Detta, tillsammans med annan viktig bakgrunds
information, ligger till grund för den övergripande strategin
för inköp av direkt material, men också för marknadsföring
av produkter med lägre växthusgasutsläpp till kunderna.
Med detta som utgångspunkt har varje affärsområde tagit
fram en plan för minskade växthusgasutsläpp från inköp
av direkt material. Resultatet och planeringen gås igenom
två gånger om året.
SKFs verksamheter
Enligt top downmetoden har de investeringar som krävs
för att finansiera utfasningen av fossila bränslen i SKFs
verksamhet enligt koncernens mål fastställts och specifika
investeringsramar har tilldelats. Enligt bottom upmetoden
har varje fabrik formulerat en plan för minskade växthus
gasutsläpp där de investeringar och resurser som krävs för
att uppnå fabrikens mål för minskade växthusgasutsläpp
har fastställts. Dessa bottom upplaner sammanställs på
affärsområdes och koncernnivå där de valideras för att
säkerställa att de övergripande målen kan uppnås inom
den utsatta tidsramen. Planerna integreras sedan i fabri
kernas och affärsområdenas affärsplaner och strategier.
Utvecklingen följs upp med en blandning av eftersläpande
nyckeltal som förbättrad energieffektivitet, minskning av
scope 1 och 2 och framåtblickande nyckeltal som utnytt
jandet av investeringsramen.
Logistik
En viktig förutsättning för att nå koncernens mål för minsk
ning av logistikrelaterade utsläpp är att genomföra SKFs
strategi för global tillverkningskapacitet. Här ingår konsoli
dering och rationalisering av SKFs fabriker, lager och andra
verksamheter samt av leveranskedjan uppströms. Det
övergripande målet är en geografisk anpassning där kon
cernens verksamhet flyttas närmare kunderna. Förutom
de finansiella och operativa förbättringarna kommer stra
tegin för tillverkningskapacitet att avsevärt minska logistik
behoven eftersom avstånd för inkommande och utgående
transporter förkortas. Varje affärsområde har utarbetat
en plan för tillverkningskapacitet. Det övergripande pro
grammet för tillverkningskapacitet samordnas på koncern
nivå, och de investeringar och resurser som krävs för att
genomföra programmet ingår i de årliga affärsplanerna och
strategierna på affärsområdes och koncernnivå.
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
Grön finansiering
SKFs gröna obligationer är viktiga finansiella instrument
som ligger i linje med företagets hållbarhetsåtagande och
klimatmål. Två sådana obligationer har emitterats, den för
sta på 300 miljoner euro i november 2019 och den andra
på 400 miljoner euro i september 2022. Dessa används för
att finansiera stödberättigade projekt enligt SKFs ramverk
för grön finansiering. Här ingår investeringar i anläggningar
och utrustning samt forskning och utveckling av produkter
inom cleantech området.
De gröna obligationerna spelar en avgörande roll i finan
sieringen av SKFs omställningsplan för att begränsa klimat
förändringarna. Vid utgången av 2024 hade SKF finan
sierat 220 projekt till ett värde av EUR 700 million. Dessa
projekt sträcker sig över olika regioner och sektorer.
Långfristig kreditfacilitet från EIB
Dessutom har SKF tecknat en långfristig kreditfacilitet på
430 miljoner euro med Europeiska investeringsbanken
(EIB), som vid årets slut var outnyttjad.
Finansieringen innebär att SKF kan påskynda utform
ning och utveckling av teknik som bidrar till hållbarhet och
grön omställning. EIB betraktas som Europeiska unionens
klimatbank och deras finansiering stöder den europeiska
gröna given, EUs plan för att uppnå nettonollutsläpp
senast 2050.
Inbäddade växthusgasutsläpp
Potentialen för inbäddade växthusgasutsläpp längs SKFs
värdekedja har utvärderats och kan sammanfattas enligt
följande.
Grön finansiering
Categories
Total fördel-
ning, miljoner
euro
Total
användning
2019–2023
Användning
2024
Planerad
användning
2025–2028
Finansiellt
instrument
Investeringsram
för minimerade
växthusgas
utsläpp
Elektrifiering och relaterade frågor 300 5 33 200 SKF intern
allokering
Gröna
obligationer
SKFs tillverkning i världsklass, investeringar och förvärv i produktionskapacitet, teknik, testning
och verktyg för cleantech, gröna byggnader, förnybar energi, förbättring av processers/anlägg
ningars energi eller resurseffektivitet, FoU i cleantech, produkt och processrelaterad FoU
700 633 67 TBD Användning
av avkast
ning
111
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 112 =====

Affärsutveckling, forskning och utveckling
SKF har definierat ett antal globala strategiska kundindu
strier och har etablerat motsvarande organisationer och
processer. Syftet är att identifiera viktiga trender samt tek
niska och kommersiella förutsättningar för dessa industrier
och se till att SKF har ett lämpligt utbud av produkter och
lösningar för att möta de befintliga och förväntade beho
ven i varje kundindustri. Klimatomställningen är en viktig
trend i de flesta kundindustrier, och konsekvenserna av
den i fråga om tillväxtmöjligheter och behovet av nya
erbjudanden integreras i de relaterade strategierna och
affärsplanerna och följs upp som en del av den övergri
pande affärsplanerings och granskningsprocessen.
En omställningsplan har tagits fram och den fortsätter
att utvecklas med en tvärfunktionell strategi. Arbetet sam
ordnas av Group Sustainability med målsättningen att
säkerställa ett effektivt ägarskap och integrering av rele
vanta aspekter i affärsområdena, regionerna och olika
koncernfunktioner.
Omställningsplanen har granskats och godkänts av
koncernledningen och styrelsen, och regelbundna upp
dateringar lämnas via olika styrningsforum, vilket beskrivs
i avsnittet Allmän information på sidan 83.
Implementering av omställningsplanen
Under 2024 fortsatte den framgångsrika implementeringen
av SKFs klimatomställningsplan. Framstegen kan samman
fattas och utvärderas utifrån faktiska resultat och åtgärder,
vilket gör att beslut kan fattas som stödjer framtida insat
ser och resultat. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att
vissa delar av omställningsplanen redan är relativt etable
rade eftersom SKF har arbetat med att minska utsläppen
i scope 1 och 2 i mer än 20 år, medan andra delar är relativt
nya. Möjligheten att mäta scope 3 utsläpp i kategori 1 har
exempelvis bara funnits i cirka tre år. Men även om det
finns skillnader i mognadsgrad är den övergripande
implementeringen positiv i så gott som samtliga fall.
Om man ser till värdekedjan kan utvecklingen samman
fattas på följande sätt:
Scope 1 och 2 (SKFs egen verksamhet)
Strategiska beslut och åtgärder 2024
I linje med SKFs mer än 20 åriga fokus på att minska
scope 1 och 2utsläppen fattades under 2024 ett antal
viktiga strategiska beslut och åtgärder vidtogs.
Bottomup och topdownplanerna för utfasning av
fossila bränslen på både anläggnings och affärsområdes
nivå har finslipats ytterligare. Projekt och åtgärder har
identifierats som ligger till grund för dessa planer. Genom
förandet av planerna har återigen följts upp på affärs
områdes och koncernnivå av styrningsforum med genom
gångar av MHS och nettonollmål varje halvår. Läs mer i
avsnittet Styrning på sidan 137.
Ett fortsatt fokus på energieffektivitet har lett till en
förbättring av resultatet med 3,5%. Investeringsramen
för energieffektivisering och minskade växthusgasutsläpp
(3 miljarder kronor som tillkännagavs 2023) mellan 2023
och 2028 användes fortsatt för att finansiera aktiviteter
som ska minska och eliminera utsläpp inom scope 1 och
fjärrvärme inom scope 2.
Omställningen till förnybar el gick framåt och viktiga
avtal tecknades i Europa och Asien. I juni 2024 tecknade
SKF exempelvis ett långsiktigt avtal om förnybar el i Indien.
Det handlar om så kallade långsiktiga avtal om certifikat
för förnybar el (RECs) som tecknas med projektutvecklare
som investerar i samt bygger solkraftverk.
Resultat för 2024
De kombinerade scope 1 och 2utsläppen för 2024 mins
kade med 82 382 ton jämfört med 2023. Bilden nedan till
vänster visar att SKF med detta resultat ligger före målet
att uppnå en minskning med 95% till 2030. De huvudsak
liga orsakerna till detta resultat är följande:
• 3,5% förbättring av energieffektiviteten.
• Andelen använd förnybar elektricitet ökade till 72%.
Förutom förbrukning av elektricitet som definieras i
tabellen Energikonsumtion och energimix på sidan 117,
kommer totalt 28 GWh från egenproducerade, icke
förnybara och bränslebaserade källor.
• En ökning av mängden inköpt förnybar energi från
64% 2023 till 72% 2024 (som är det största bidraget
till förbättringen).
• Produktionsaktiviteten har minskat något men det har
en låg påverkan på den minskade energiefterfrågan.
• 7% minskning av utsläpp relaterade till fossila bränslen
och fjärrvärme efter aktiviteter för minskade växthusgas
utsläpp.
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
Scope 3, kategori 1 (direkta materialleveranser)
Strategiska beslut och åtgärder 2024
Under 2024 fattades ett antal viktiga beslut relaterade till
utsläppsminskningar i scope 3, kategori 1.
Som beskrivs på sidan 119 införde SKF i juli 2024 en
obligatorisk skuggprissättning på koldioxid för vissa kate
gorier av stålinköp. Syftet är att göra SKFs medarbetare,
leverantörer och kunder medvetna om den potentiella
effekten av framtida koldioxidprissättning och att styra
valet av leverantörer och processer mot alternativ med lägre
koldioxidutsläpp.
SKFs affärsområden tar fram planer för att nå 2030 års
mål för scope 3, kategori 1 (en minskning med 32% jämfört
med 2019) med hjälp av de strategiska åtgärder som
beskrivs på sidan 112.
SKFs hållbarhetsstandard för leverantörer uppdaterades
i juli 2024 med mer detaljerade krav på leverantörsrappor
tering och minskning av växthusgasutsläpp . Exempel:
• En tydlig instruktion om att användningen av
växthusgas eller klimatkompensation inte godtas
av SKF som ett sätt att minska leverantörernas
utsläpp.
• Definitionen av grön el/el med låga växthusgas
utsläpp förtydligas.
• Ett förtydligande att leverantörerna måste identifiera
och minska relevanta fysiska klimatrisker.
16 18 20 22 24 26 28 2030
0
100 000
200 000
500 000
600 000
400 000
300 000
700 000
År
Scope 1 Scope 2 Mål Scope 1 och 2
Basår för 2030-målet
Scope 1 och 2 CO /uni2082e ton prestanda och utsikter
95% minskning
jmf. med 2019
20222021 2020 2023 20242019
Scope 3, kategori 1 utveckling
0
40 000
80 000
200 000
160 000
120 000
42 000
44 000
46 000
50 000
48 000
52 000
CO /uni2082e T
Inköpt metall i ton
112
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 113 =====

Resultat för 2024
Scope 3, kategori 1 utsläpp från SKF:s direkta materialin
köp 2024 var 1 410 542 ton, med en minskning på 177 939
ton jämfört med 2023. De huvudsakliga bidragande fakto
rerna till detta resultat var:
• På grund av marknadsförhållanden och minskad efter
frågan minskade den totala volymen av stål (efter vikt)
och ståldelar som köptes av SKF med 13%.
• Användningen av skrotbaserat stål ökade med 5% från
49% till 54%.
Grafen på föregående sida visar utvecklingen av dessa
utsläpp och den inköpta vikten av direkta material över tid
Scope 3, kategori 4 (logistik)
Strategiska beslut och åtgärder 2024
Under 2024 fortsatte SKF att genomföra strategin för till
verkningskapacitet och regionalisering, som ska säker
ställa att SKFs produktionsanläggningar ligger närmare
regionala kunder och leverantörer, vilket minskar behovet
av långväga transporter och tillhörande utsläpp
2024 infördes också en policy att undvika flygfrakt som
syftar till att minimera användningen av flygfrakt på grund
av de betydande miljömässiga och ekonomiska konse
kvenserna. Enligt SKF specifik data är utsläppen från flyg
frakt är cirka 40 gånger högre än från sjöfrakt, 35 gånger
högre än från järnvägsfrakt och 8 gånger högre än från
vägtransport. Policyn gäller för hela koncernen för både
inkommande och utgående transporter. Planerade flyg
frakter bör minskas genom att utvärdera och använda
alternativa transportsätt, och oplanerade flygfrakter bör
endast användas i brådskande situationer för att undvika
allvarliga leveransstörningar. För varje fall av oplanerad
flygfrakt krävs enligt de definierade arbetssätten att detta
måste rapporteras och analyseras med hjälp av tekniker
för problemlösning för att för hindra att liknande inträffar
i framtiden.
Under 2024 inledde SKF också ett samarbete med
externa experter för att kartlägga och prioritera de olika
typer av gröna transportlösningar som utvecklas på mark
naden, men också för att få information om framtida
användning av dessa lösningar.
Resultat för 2024
Transportutsläppens KPI ökade 2024 med 3% jämfört med
2023. Trots goda insatser för att minska transportutsläpp
för alla transportslag utom sjöfrakt, raderades dessa in
satser ut av ökat transportarbete i globala sjöfraktlinjer på
grund av geopolitiska omständigheter. Transportarbete
(ton/km) ökade med 20% på grund av ökade transport
sträckor på östgående linjer. Sjöfraktsvolymerna ökade
endast med 6–7%, så huvudorsaken till ökat ton/km
berodde på ökade avstånd. På grund av detta ökade
utsläppen för sjöfrakt med ca 30%.
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
Minskning av flygfrakt
Ett viktigt steg mot minimerade växthusgasut
släpp och kostnadseffektivitet togs av Anasta
siya Merkulova, projektledare för hållbarhet och
logistik inom EMEA, som ledde ett projekt för att
undvika flygfrakt för försäljningsenheten i
Kazakstan efter en lagerstängning. Genom att
ställa om leveranskedjan till lastbilstransporter
från Schweinfurt via Kaspiska havet resulterade
initiativet i betydande miljömässiga och ekono
miska fördelar. Projektet ledde till minskade
utsläpp av växthusgaser på cirka 350 ton per
månad, vilket motsvarar att 300 nya europeiska
bilar tas ur trafik under ett år, och till minskade
fraktkostnader på 2,6 miljoner euro per år. Trots
att leveranstiden ökade från 3–7 dagar till
24–35 dagar anpassade sig marknaden till det
nya schemat, vilket visar att hållbara logistik
lösningar går att genomföra.
Första rullagret tillverkat av grönt stål
Under 2024 tillkännagav SKF och Voestalpine
Wire Technology den framgångsrika tillverk
ningen av det första sfäriska rullagret tillverkat
av grönt stål som innehåller järn som direkt
reducerats med vätgas (H DRI). Lagren genom
går nu riggtester i syfte att visa den tekniska
genomförbarheten av den nya stålproduktions
processen med potentiellt mycket låga växthus
gasutsläpp.
20222021 2020 2023 20242019
Scope 3, kategori 4 utveckling
0
50 000
100 000
250 000 CO /uni2082 e, T ton
200 000
150 000
0
200 000
400 000
800 000
600 000
T ton transporterat 1 000 000
Flyg Express Sjöfart Järnväg Väg
Vikt
20222021 2020 2023 20242019
Scope 3, kategori 6 utveckling
0
3 000
6 000
15 000 Ton CO /uni2082e
12 000
9 000
Flyg
Scope 3, kategori 6 (affärsresor)
Resultat för 2024
Scope 3 kategori 6 utsläppen från 2024 ökade med 1 207
ton jämfört med 2023 på grund av en motsvarande ökning
av affärsresor.
Tabellen nedan visar utvecklingen av dessa utsläpp
över tid.
Under 2024 fortsatte SKF att kommunicera vikten av att
ifrågasätta behovet av affärsresor till alla medarbetare och
endast resa när virtuella mötesalternativ inte är möjliga.
Dessutom betonades vikten av att välja transportsätt med
lägre växthusgasutsläpp.
Under 2024 godkände koncernledningen även ett nytt
nyckeltal för mätning och uppföljning av affärsresor.
Nyckel talet definieras som ton CO 2e från affärsresor (flyg)
per antal anställda tjänstemän.
Fokus kommer att ligga på tjänstemän eftersom det är
den personalkategori som gör flest resor. För att förbättra
detta nyckeltal kommer SKF att införa ett årligt mål som
ligger på –5% per år.
Affärsresor (flygresor)
Ton 2024 2023 2022
CO2eutsläpp
från flygresor
(scope 3, kategori 6) 11 593 10 386 6 395
Policyer för begränsning av och anpassning
till klimatförändringarna
SKF har utarbetat och implementerat ett antal policyer,
ledningssystem, rutiner och instruktioner som syftar till att
hantera begränsning av och anpassning till klimatföränd
ringarna, men också till att öka energieffektiviteten. En
sammanfattning finns på sidorna 114–115.
113
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 114 =====

Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
Policy
Instruktion
Lednings-
system
Begränsning
Anpassning
Energi-
effektivitetHur policyn behandlar ämnet
Länk till IRO
Tidshorisont
Offentligt
tillgängliga
Policy för utfasning
av fossila bränslen
För att påskynda minimeringen av växthusgasutsläpp i SKFs verksamhet och för att nå koncernens mål till 2030
(95procentig minskning av växthusgasutsläppen i scope 1 och 2 fram till 2030 jämfört med 2019) och därigenom
bidra till målet för 2050 avseende hela värdekedjan gäller följande regler för alla SKFs tillverknings, lager, FoU
och större försäljningsanläggningar:
• Inga investeringar ska göras i nya tillgångar som använder fossila bränslen. Eventuella avvikelser från denna
policy måste granskas av SKFs NetZeroteam och godkännas av koncernens investeringskommitté.
• Användningen av fossila bränslen och fossilbaserad fjärrvärme (i befintliga anläggningar och tillgångar) måste
upphöra senast under 2029. Direkt användning av fossilgas kan ersättas med elektrifiering (användning av för
nybar el) eller godkända ickefossila bränslen. När processer läggs ut på underleverantörer skall en utvärdering
göras av om detta innebär en ökning av uppströms användning av fossila bränslen. För beslut där detta är fallet
bör dessa godkännas av marknadsområdets hållbarhets samt inköpsansvariga.
• En särskild investeringsram – ”Investeringsram för minimerade växthusgasutsläpp” – ska i tillämpliga fall
användas för att finansiera de investeringar som krävs för att uppnå målet.
Minskar beroendet av
fossila bränslen,
tillhörande miljöpåverkan
och framtida koldioxid
kostnader. Und viker
inlåsning av koldioxid.
2030 N
Koncernens MHS-policy SKF bör systematiskt arbeta för att förstå och hantera hållbarhetskonsekvenser från vår verksamhet och leve
rantörskedja samt från våra kunder, så att hållbarhet verkligen ingår i sättet att göra affärer. Genom policyn åtar
sig SKF att proaktivt bedöma hälso och säkerhetsrisker, miljö och energikonsekvenser samt att systematiskt
definiera, dokumentera och genomföra förbättringsplaner som syftar till att eliminera faror, minska risker och
undvika eller minska konsekvenser.
Energiprestandan bör kontinuerligt förbättras genom att tillämpa eller främja tekniska och organisatoriska
åtgärder längs hela värdekedjan.
Säkerställer att energi
och miljöprestandan
ständigt förbättras och
att regel efterlevnads
kraven uppfylls.
Pågående J
Koncernens kommitté
för inköp av energi
Kommittén för inköp av energi är ett forum som har den yttersta befogenheten att besluta om kommersiella
och miljömässiga frågor som rör energianskaffning inom SKF. Målet är att minska kostnaderna och växthusgas
intensiteten i SKFkoncernens energiförsörjning. Denna kommitté och relaterade anvisningar styr implemen
teringen av förnybar energi hos SKF.
Representanterna från relevanta SKFfunktioner träffas regelbundet (minst en gång per kvartal).
Miljöaspekterna relaterade till inköp av förnybar energi, för elektricitet, ska vara förenliga med RE100
kriterierna.
Minskar beroendet av
fossila bränslen, tillhörande
miljökonsekvenser och
framtida koldioxidkostnader.
2030 N
Policy om skuggpris
på koldioxid
Denna policy syftar till att internalisera miljökostnaden för stål och stålkomponenter inom SKFs leveranskedja
genom att införa ett skuggpris på koldioxid. Även om skuggpriset inte är en direkt kostnad bör den beräknas och
användas tillsammans med andra parametrar för att styra valet av leverantör vid alla större beslut om inköp av
direkt material som rör stänger, rör och tråd av stål. Stänger, rör och tråd av stål ingår i den initiala omfattningen
på grund av deras stora konsekvenser för växthusgasutsläppen och det är relativt enkelt att beräkna skuggpriset
på koldioxid. Andra komponenter och material kommer att läggas till senare.
Minskar beroendet av
kol dioxidintensiva material
och/eller leverantörer och
till hörande miljöpåverkan
och framtida koldioxid
kostnader.
Pågående N
114
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 115 =====

Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
Policy
Instruktion
Lednings-
system
Begränsning
Anpassning
Energi-
effektivitetHur policyn behandlar ämnet
Länk till IRO
Tidshorisont
Offentligt
tillgängliga
Policy för flygfrakt Planerad flygfrakt bör hållas på ett minimum. Leveranskedjorna bör som standard baseras på väg och
sjö transporter. Avvikelser måste godkännas av affärsområdeschefen.
Ledtider för kundleveranser bör inte baseras på flygfrakt. Flygfrakt bör endast övervägas i de fall det är
nöd vändigt för att kunna leverera i rätt tid. Om behov uppstår bör kvantiteten hållas på ett minimum (överväga
möjlighet att dela upp ordern).
Minska logistikens
konsekvenser på
växthusgas utsläpp och
relaterade transport
kostnader.
Pågående N
Policy för hållbara
byggnader
I policyn anges vilka hållbarhetskrav som ska tillämpas vid design och konstruktion av nya, större anläggningar
som ska skall ägas eller hyras av SKF.
Alla nybyggnationer (inklusive betydande renoveringar) med en total bruttoarea > 2500 m2 som ägs eller hyrs
av SKF, får ej använda fossila bränslen samt skall vara certifierade enligt LEED v4.1 (Building Design + Construc
tion) på guldnivå eller högre. Avvikelser från detta krav måste alltid godkännas av koncernens investerings
kommitté.
Undvika inbäddade
växthus gasutsläpp,
ökad robusthet inför
framtida energi och
koldioxid kostnader.
Pågående J
SKFs koncernpolicy
för affärsresor
I denna policy fastställs de krav som alla SKFs medarbetare ska följa vid affärsresor. Miljöpåverkan ska vara
begränsad. Virtuella möten bör vara förstahandsvalet för både externa och interna möten. Alla resenärer bör
sträva efter att välja det mest miljövänliga resealternativet när möjlighet ges.
Minska utsläppen av
växthusgaser från affärs
resor och relaterade
transportkostnader.
Pågående N
SKF-koncernens anvisning
om tillhandahållande av
hållbarhetsinformation
till kunder
Kunderna blir alltmer angelägna om att förstå sina leverantörers hållbarhetsarbete och hållbarhetsprestanda
och begär därför att leverantörerna ska förse dem med sådan information.
Informationen bör lämnas på ett konsekvent och öppet sätt. I denna koncernanvisning anges därför hur SKF
ska svara på sådana kundförfrågningar.
Skyddar mot
skadat anseende.
Pågående N
Energiledningssystem SKF har ett energiledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 50001:2018. Energiledningssystemet
om fattar de 47 mest energiintensiva verksamheterna, vilka står för mer än 80% av koncernens totala
energi användning och bidrar till kontinuerlig förbättring av energiprestandan genom att tillämpa cykeln
planera – utför – kontrollera–agera.
Ökad resiliens mot
framtida ökningar av
energi och koldioxid
kostnader.
Pågående N
Miljöledningssystem SKF har ett miljöledningssystem som är globalt certifierat enligt ISO 14001:2015. Certifieringen omfattar all
betydande SKFverksamhet inom tillverkning, lager samt forskning och utveckling och bidrar till en kontinuerlig
förbättring av miljöprestandan genom att tillämpa cykeln planera–utför–kontrollera–agera.
Säkerställer efterlevnad
av gällande lagstiftning.
N
SKFs hållbarhets-
standarder för
leverantörer
SKFs hållbarhetsstandard för leverantörer omfattar SKFs krav och förväntningar avseende samhällsansvar och
mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet, miljöskydd – däribland begränsning av och anpassning till klimat
förändringar samt etiskt och ansvarsfullt företagande.
Minskar beroendet av
kol dioxid intensiva material
och/eller leverantörer och
tillhörande miljöpåverkan
och framtida koldioxid
kostnader.
J
115
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 116 =====

Mål för begränsning och anpassning till
klimatförändringarna
SKF har satt upp mål för minskning av växthusgasutsläpp
för alla materialkonsekvenser och dessa har godkänts av
SBTi både på kort sikt (2030) och på lång sikt (2050) i linje
med 1,5 gradersmålet.
Målen för minskning av växthusgaser presenteras i
tabellen.
Läs mer i detalj om hur SKF följer upp den övergripande
utvecklingen mot de fastställda målen över tid med start
på sidan 108.
Målen fastställs genom dialoger med utvalda externa
intressenter, till exempel SBTi, i kombination med bidrag
från interna experter som representerar intressenternas
synpunkter genom befintliga kommunikationskanaler. Läs
mer om hur målen fastställdes i avsnittet ”Redovisnings
principer” på nästa sida.
Förutom dessa mål har SKF också fastställt ett antal
delmål som är till hjälp för att driva och följa upp strate
giska åtgärder som energieffektivitet och användning av
förnybar el, och dessa sammanfattas nedan.
Se policymatrisen på sidorna 114–115 för att förstå hur
målen är sammankopplade med respektive policy.
Sammanfattning av SKFs klimatmål, inklusive de som godkänts av SBTi
Inköpt direkt material Logistik Annan påverkan uppströms SKFs egna anläggningar Nedströms
Rapportering av
växthusgaser,
scope
Scope 3,
kategori 1
Scope 3,
kategori 4
Scope 3, övrigt Scope 1 & 2 Scope 3,
kategori 11
2025 15% absolut minskning av
utsläpp från leverantörer
av smide och ringar jämfört
med 2019.
40% minskning CO2e
utsläppen per ton
skeppat gods till slut
kunder, basår 2015.
TBD 40% absolut minskning
av CO2eutsläpp från
tillverkning av lager och
enheter per ton sålda
lager, basår 2015.
TBD
2030 32% absolut minskning av
utsläppen från direkt material
jämfört med 2019.
35% absolut minskning
jämfört med 2019.
TBD 95% absolut minskning
jämfört med 2019.
2035 43% absolut minskning av
utsläppen från direkt material
jämfört med 2019.
55% absolut minskning
jämfört med 2019.
TBD
2040 60% absolut minskning av
utsläppen från direkt material
jämfört med 2019.
77% absolut minskning
jämfört med 2019.
TBD
2050 Nettonollutsläpp genom 95% minskning av scope 1 och 2, och 90% minskning av scope 3 jämfört med 2019.
Återstående utsläpp hanteras via koldioxidupptag.
Beskrivning
% Mål Tidsram Syfte 2024 2023 2022 2021 2020
Förbättrad energieffektivitet
inom tillverkningsindustrin
5% förbättring Jämfört med
föregående år
Öka fokus på energieffektivitet på
enhets och affärsområdesnivå
3,5 4,7 3,8 1,7 2,3
100% förnybar elanvändning 100% 2030 Driva på ökningen av användningen
av förnybar el enligt RE 100kraven
72 64 54 49 39
Scope 1 och 2minskning 95% minskning 2030
(2019 basår)
Öka fokus på utfasning av fossila
bränslen kopplat till energi som
används SKFs verksamhet
59 39 26 12 9
Scope 1 och 2minskning
per ton sålda lager
40% minskning 2025
(2015 basår)
Tidigare mål (sattes före SBTimålen) 76 66 60 51 36
Logistik scope 3, C4utsläpp
per ton skeppat gods
40% minskning 2025
(2015 basår)
Tidigare mål (sattes före SBTimålen) 7 10 +6 +27 +2
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
Redovisningsprinciper
SKF följer GHG protokollets standard för företagsrapporte
ring. Gemensamt för alla omfattningar och kategorier är att
primära data föredras framför sekundära data, och att
massallokering föredras framför ekonomisk allokering.
SKFs rapporterade scope 2 utsläpp beräknas utifrån den
marknadsbaserade metoden. Basåret är 2019 för samtliga
SBTigodkända mål. Detta var ett relativt typiskt år när det
gäller efterfrågan, produktion etc. innan störningarna till
följd av pandemin. Uppvärmning av byggnader utgör en
relativt liten del (~20%) av den totala energianvändningen
relaterad till scope 1 och 2, och kommer främst från verk
samheterna i Europa och Nordamerika. 2019 var inte ett
särskilt avvikande år när det gäller antalet genomsnittliga
graddagar för dessa regioner.
I tabellen Energianvändning och energimix, har data för
förnybar energi endast redovisats där leverantörsspecifik
information är tillgänglig. Icke förnybara nätmixar redo
visas som fossil energi om inte data för kärnkraftsnätmix
(endast 2024) har kunnat erhållas.
116
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 117 =====

Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
SKF använder en sektorsövergripande utsläppsbana
enligt målet att begränsa den globala uppvärmningen
till 1,5 °C. Målen fastställs med hjälp av 1,5˚C förenliga
utsläppsbanor från SBTi. Det viktigaste scenariot är IEAs
NZEscenario (nettonollutsläpp).
Målen har fastställts utifrån en välgrundad bedömning
av potentiella framtida förändringar i försäljning och pro
duktionsvolym samt konsekvenserna av tekniska, opera
tiva och marknadsrelaterade förändringar. För att bedöma
möjligheten att uppnå 2030 målen för scope 3, kategori 1
(direkta material) har man till exempel räknat med konse
kvenserna av att övergå till stålproduktionstekniker med
lägre koldioxidintensitet (skrotbaserat stål i kombination
med användning av förnybar energi). På samma sätt utvär
derades möjligheten att uppnå 2030 målet för scope 3,
kategori 4 mot bakgrund av förväntade effekter av SKFs
planer för regionalisering och tillverkningskapacitet, som
går ut på att SKFs produktionsanläggningar flyttas när
mare kunder och leverantörer.
Målen är förenliga med rapporteringsgränser för växt
husgaser med följande undantag:
• Scope 3, kategorierna 2, 5, 8, 10, 12, 13, 14 och 15 anses
inte vara väsentliga och därför har för närvarande
endast mål för 2050 fastställts.
• Scope 3, kategori 3 och 7 har väsentliga konsekvenser,
men mål på medellång sikt har ännu inte fastställts.
När det gäller scope 3, kategori 3 beror detta på att
SKF har mycket små möjligheter att mäta de direkta
resultaten av sina insatser för att minska dessa konse
kvenser. När det gäller scope 3, kategori 7 har SKF ännu
inte fastställt något mål eller något direkt sätt att mäta
konsekvenserna.
Noter om scope 3, kategori 1 (inköpta varor och tjänster)
Att mäta, rapportera och minska utsläppen uppströms av
scope 3 kategori 1 från direkt materialproduktion är mycket
viktigt. Det är dock en relativt ny dimension för SKF och för
hela industrin, men också för majoriteten av koncernens
leverantörer och deras leverantörer. SKF och partners i
leveranskedjan skaffar därför kunskaper och utvecklar till
vägagångssätt så att fullständigheten, noggrannheten och
värdet av dessa uppgifter och verktyg förbättras varje år.
I SKFs rapportering används i möjligaste mån primärdata
(direkt från leverantörer) och om det inte är möjligt används
tillförlitliga sekundärdata.
Den huvudsakliga primärdatan som begärs från leveran
törerna är deras växthusgasintensitet (kg CO 2e per kg pro
dukt). Den multipliceras sedan med den totala vikten i kilo
av produkter som levererats till SKF för att visa de totala
utsläppen. Även om det är mer komplicerat att samla in
primärdata är det att föredra eftersom de visar specifika
leverantörers prestationer från år till år och effekterna av
leverantörsvalet, vilket inte är möjligt när man använder
sekundärdata.
Genom den ökade användningen av primärdata jäm
fört med den metod som användes i 2023 års rapport har
noggrannheten i rapporteringen förbättrats och de årliga
utsläppen från 2019 till 2023 har räknats om. Detta har
förändrat föregående års rapporterade värden med en
ökning på cirka 8% jämfört med basåret (2019). I ett fåtal
fall kunde stålleverantörerna inte lämna uppgifter om sina
scope 3utsläpp uppströms. SKF gör då en uppskattning
om konsekvenserna uppströms av scope 3 utsläpp med
hjälp av den erfarenhet som SKF samlat på sig vid insam
ling av primärdata från liknande leverantörer. I genomsnitt
ökar denna uppskattning den totala påverkan av scope 1
och 2 (för leverantörerna) med +65%. Under tiden strävar
SKF efter att deklarationerna om påverkan från scope
3utsläpp ska komma direkt från leverantörerna.
Vad som också är viktigt är att SKF fokuserar på de
huvudsakliga råvarorna i koncernen, nämligen det stål som
används i ringarna och rullarna i rullningslagren. Som
tidigare nämnts har fler kategorier, till exempel gummi och
lager, undersökts under 2024 och dessa ingår nu också
i rapporteringen.
Noter om scope 3, kategori 4 (logistik)
När det gäller scope 3, kategori 4, utsläpp från transporter
uppströms och nedströms, täcker SKF cirka 80% av utsläp
pen nedströms (där SKF kontrollerar transporten) och cirka
70% uppströms. SKF använder utsläppsfaktorer från NTM,
Nätverket för Transporter och Miljön. SKF har för avsikt
att ytterligare förbättra processen för datainsamling av ut
släpp i dessa kategorier under 2024 för en mer fullständig
täckning av denna aspekt.
Beroende på tillgången till data tillämpar SKF en av två
metoder för att beräkna och sammanställa dessa utsläpp.
Metod 1: Transportstatistik samlas in från transport
leverantörer och utsläppen beräknas med hjälp av ett
v erktyg som har utvecklats av SKF. Med verktyget beräknas
utsläppen baserat på en modell av SKFs transportnätverk
och utsläppsfaktorer per transportsätt i kombination med
avstånd och transporterad vikt.
Energianvändning och energimix
GWh 2024 2023 2022 2021
Bränslekonsumtion från kol och kolprodukter 0 0 0 0
Bränslekonsumtion från råolja och petroleumprodukter 5,1 5,5 6,1 7,6
Bränslekonsumtion från naturgas 222,7 241,0 268,6 274,8
Bränslekonsumtion från andra fossila källor 16,6 19,1 18,6 17,7
varav bränslekonsumtion från gasol 16,6 19,1 18,6 17,7
Konsumtion av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme,
ånga och kylning från ickeförnybara källor
278,2 491,0 703,2 814,0
varav inköpt elektricitet (fossila källor) 223,3 409,6 589,0 672,6
varav inköpt värme och kyla (fossila källor) 54,9 81,4 114,2 141,4
Total energikonsumtion från fossila källor 523 757 996 1 114
Andel fossila källor i total energikonsumtion, % 35 49 59 63
Konsumtion från kärnenergikällor 70 0 0 0
varav inköpt elektricitet (kärnenergi) 70 1) 1) 1)
Total konsumtion från kärnenergikällor 70 1) 1) 1)
Andel kärnenergikällor i total energikonsumtion, % 5 1) 1) 1)
Bränslekonsumtion för förnybara källor, inklusive biomassa 28,2 17,9 19,4 20,1
varav bränslekonsumtion från biometan och biogas (förnybara) 17,3 17,9 19,4 20,1
varav bränslekonsumtion från biomassa (förnybara) 10,9 1) 1) 1)
Användning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme,
ånga och kylning från förnybara källor
838,3 759,0 661,5 623,1
varav inköpt elektricitet (förnybar) 790,8 734,5 661,5 623,1
varav inköpt värme och kyla (förnybara) 47,4 24,5 1) 1)
Användning av egenproducerad förnybar energi som inte är bränsle 35,3 23,5 16,5 6,9
varav egenproducerad elektricitet (förnybar som inte är bränsle) 35,3 23,5 16,5 6,9
Total energianvändning från förnybar energi 902 800 697 650
Andel förnybara källor i total energianvändning, % 60 51 41 37
Total energianvändning 1 494 1 557 1 694 1 764
1) Data är ej tillgänglig eller kan ej styrkas historiskt.
Metod 2: Uppgifter om transportutsläpp samlas in direkt
från transportleverantörer och sammanställs.
Metod 1 används för alla SKF nyttjade transporter med
undantag för expressförsändelser, där metod 2 används.
I båda fallen sker de rapporterade utsläppen av växthus
gaser enligt från källa till hjul principen.
117
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 118 =====

Energi- och växthusgasintensitet baserad
på nettointäkter
Alla SKFverksamheter anses finnas i sektorer med
hög klimatpåverkan.
2024 2023 2022
Nettointäkt 98 722 103 881 96 933
GWh 1 494 1 557 1 694
Total CO2e, ton
(scope 1 och 2) 171 358 253 740 310 331
Växthusgas intensitet
ton/MSEK 1,74 2,44 3,20
Energiintensitet
MWh/MSEK 15,14 14,99 17,47
Koldioxidintensiteten fortsätter att minska, vilket åter speglar
ytterligare ökningar i förnybar energiförsörjning och förbätt
ringar i effektivitet. Energiintensiteten ökade något på grund
av minskad volym, men energ ieffektiviteten förbättrades.
Anpassning till och begränsning av klimatförändringar forts.
Kommentarer om utvecklingen (hänvisning i höger
kolumn i tabellen).
• 1 och 3 Se kommentarer under ’2024 prestation’ i rele
vant avsnitt av ’Implementering av omställningsplanen’.
• 2 Endast ett system med gaspannor vid SKFs fabrik
i Airasca, Italien ingår i EU ETS, med årliga utsläpp på
4 206 ton CO2e.
• 5 och 7 Scope 3 kategorier 3 och 7 har en väsentlig påver
kan, men mål på medellång sikt har ännu inte definierats.
I fallet scope 3, kategori 7, har SKF ännu inte definierat
ett mål eller ett direkt sätt att mäta denna påverkan.
• 10 Förändringen jämfört med 2023 återspeglar främst
förändringen i antalet sålda produkter som genererar
scope 3, kategori 11 utsläpp.
• 4, 6, 9 och 11 Ingen betydande påverkan, de uppskattade
växthusgasutsläppen är baserade på sekundära data.
Ytterligare kommentarer om beräkningen av
Scope 3-utsläpp.
Denna tabell visar växthusgasutsläpp aggregerade per
omfattning och kategori. De kan rapporteras direkt av leve
rantörer eller beräknas med data insamlade från leverantörer
eller SKFs verksamheter, eller en kombination av båda. När
emissionsfaktorer används, utvärderas och väljs de från
kommersiella datamängder eller SKFs LCA studier. Mass
allokering används utom för datakategorier där massdata
inte är tillgängliga, för dessa används ekonomisk allokering.
Uppskattningar kan användas för datakategorier med ett
litet bidrag och inflytande på det totala koldioxidavtrycket.
Mer specifikt;
Scope 3, kategori 2 – en emissionsfaktor baserad på ett urval av
representativa produktionsmaskiner härleds och används för att
beräkna utsläpp för alla capex investeringar.
Scope 3, kategorierna 3 och 5 – beräknas med hjälp av avfallsdata
och energidata publicerade på skf.se, kombinerat med emissions
faktorer valda från kommersiella datamängder.
Scope 3, kategori 6 – omfattar flygresor i de flesta regioner baserat
på data erhållna från resebyråer.
Scope 3, kategori 7 – baserat på antal anställda, region och typiska
pendlingsmönster.
Scope 3, kategorierna 10 och 12 – vikterna av sålda produkter
används och antaganden tillämpas relaterade till produktmontering
och slutbehandlingsmetod.
Scope 3, kategori 11 – baserat på uppskattning av den totala direkta
energianvändningen av relevanta SKF produkter multiplicerat med
en global genomsnittlig elutsläppsfaktor.
Rapporteringsmetodiken för andra scope 1, 2 och 3 kategorier
beskrivs på sidan 116.
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
Mål
Basår 2019 2024
Förändring i %
2024 jämfört
med 2023 2030 (2050)
Årlig %
mål/
basår
Kommentar om
utveckling
Scope 1
Brutto, scope 1 58 135 45 853 –7,8 8,6 1
% från ETS 9,17 2
Scope 2
Brutto platsbaserade 518 500 392 255 –12 1
Brutto marknadsbaserade 360 873 125 505 –38 8,6 3
Betydande växthusgasutsläpp
inom scope 3
1. Inköpta varor och tjänster 1 675 800 1,410,542 –11 2,9 1
2. Kapitalvaror 16 500 25 385 –12 4
3. Bränsle och energirelaterade
verksamheter (ingår inte i scope 1
eller scope 2) 97 527 60 372 –3,1 5
4. Transport och distribution
i tidigare led 171 802 167 448 2,1 3,2 1
5. Avfall genererat i verksamheter 37 019 34 433 –21 6
6. Tjänsteresor 12 954 11 593 12 1
7. Anställdas pendling 56 132 48 429 –4,8 7
8. Tillgångar som leasas i tidigare led 0 0 0 ej t.
9. Transport och distribution
i senare led ej t. ej t. ej t. ej t.
10. Bearbetning av sålda produkter 8 398 8 885 –11 9
11. Användning av sålda produkter 1 012 016 1 217 202 12 2,5 10
12. Slutbehandling av sålda produkter 21 713 22 119 –9,2 11
13. Tillgångar som leasas i senare led ej t. ej t. ej t. ej t.
14. Franchiseavtal ej t. ej t. ej t. ej t.
15. Investeringar ej t. ej t. ej t. ej t.
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala, platsbaserade 3 686 496 3 444 517
Totala, marknadsbaserade 3 528 869 3 177 767
Utsläppskällor
Ton, omräkningsfaktorer i ton
per enhet anges inom parentes 2024 2023 2022
Direkta (scope 1)
Gasol (LPG)
(3,0 per ton) 3 638 4 197 3 696
Eldningsolja
(3,0 per ton) 1 477 1 639 1 543
Naturgas
(0,002 per m2) 40 621 43 880 47 576
Biomassa (0,04 per ton) 117 – –
Levererad (scope 2),
marknadsbaserad
Elektricitet 117 817 195 978 239 866
Fjärrvärme och kyla 7 688 8 046 17 650
CO2e-utsläpp, totalt,
marknadsbaserade 171 358 253 740 310 331
Scope 1utsläppsfaktorer har samlats in med hjälp av DEFRA, utom
för Göteborg där den lokala RED Certstandarden har använts.
Scope 2utsläppsfaktorer har tillhandahållits av relevanta elleverantörer.
Platsbaserade scope 2 utsläppsfaktorer har tillhandahållits av IEA,
DEFRA och andra erkända datakällor.
Utsläppsfaktorer från DEFRA används för fjärrvärme utom för vissa
enheter i Tyskland, Sverige och Polen där särskilda utsläppsfaktorer
från leverantörer tillhandahålls av den lokala fjärrvärmeleverantören.
118
SKF ÅRSREDOVISNING 2024
DET HÄR
ÄR SKF
VD HAR
ORDET
STRATEGI OCH
VÄRDESKAPANDE
MARKNADEN
FÖR LAGER
RISKER OCH
AKTIEN
HÅLLBARHETS-
RAPPORT
BOLAGS-
STYRNING
ERSÄTTNINGS-
RAPPORT
KONCERN-
DATA
FINANSIELLA
RAPPORTER
TILLBAKA

===== SIDA 119 =====