FULLTEXT DEL 4 AV 5
Årsredovisning 2023
HÅLLBARHETSNOTER VOLVOKONCERNEN 2023 SIDA Påverkan, intressenter och väsentliga fråpor 164 Affärssammanhang 164 Redovisningens innehåll 165 Klimat 166 Strategi och styrning 166 Riskhantering 168 FoU-upplysningar 169 Växthusgasutsläpp och energi 170 Vetenskapliga klimatmål 171 Miljöhantering 173 Policy, ledningsystem 173 Resursanvändning, Ämnen med särskilda risker 173 Regelefterlevnad, Vatten, Biologisk mångfald 174 Upplysningar enligt EU:s taxonomiförordning 175 Medarbetare och arbetskraft 179 Policy – Uppförandekod 179 Relationer och dialog mellan arbetstagare och ledning 179 Statistik 180 Mångfald och lika möjligheter 181 Arbetsmiljö 183 SIDA Säkerhet för kunder och slutanvändare 184 Produktsäkerhet 184 Trafiksäkerhet 184 Mänskliga rättigheter i värdekedjan 185 Styrning och Policyåtagande 185 Värdekedjeperspektiv 186 Medvetenhet, Intressenter 186 Åtgärdsmekanismer 186 Specifika rapporter om framstående risker 187 Ansvarsfull försäljning 188 Ansvarsfullt inköp och social påverkan 189 Affärsetik och lagefterlevnad 191 Efterlevnad, Antikorruption, Konkurrens- lagstiftning 191 Visselblåsning, Samhällsdialog 192 Kompletterande generella upplysningar 193 Om rapporten Dessa hållbarhetsnoter innefattar Volvokoncernens sam - lade hållbarhetsupplysningar. Eftersom många hållbar - hetsfrågor är högst strategiska frågor och integrerade i affärsmodellen och verksamheten finns hållbarhetsupp - lysningar även i andra delar av rapporten och inkluderas med hänvisning. Tillämpade redovisningsstandarder Denna hållbarhetsrapport har upprättats i enlighet med GRI Standards 2021. GRI kompletteras med andra relevanta ramverk när så anges, däribland rekommendationerna från Task Force on Climate- related Financial Disclosures (TCFD). Information relaterad till årsrapporten Kompletterande upplysningar finns på volvogroup.com/se/report2023. Här ingår: • GRI Index 2023 • TCFD index • SASB index, Industrial Goods and Machinery • Länder där organisation är verksam • Medlemskap i organisationer • Uppförandekod och aktuella policyer 163 ===== SIDA 166 ===== Påverkan, intressenter och väsentliga frågor Affärssammanhang Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg, 104.000 medarbetare och kunder på nästan 190 marknader. År 2023 uppgick nettoomsätt - ningen till 553 miljarder kronor. Kunder och slutanvändare Volvokoncernens affärsområden stödjer kunder inom huvudsegmenten lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina drivsystem och industri - motorer. Kunder och slutanvändare finns i många olika branscher. Direkt - kunder finns i de huvudsakliga branscherna: • Godstransporter på väg: Kör vanligtvis mindre eller större flottor av transportfordon. Huvudkunder är transportköpare och fraktföretag. • Anläggnings- och infrastrukturbranscherna: Ansvariga för t.ex. drift av byggarbetsplatser, stenbrott och gruvor. • Kollektivtrafik: Kommuner och persontransportföretag och drift av fordonsflottor, kollektivtrafik eller enskilda fordon. Produkter, service och marknader Vi tillhandahåller en rad produkter och tjänster till kunder på nästan 190 marknader. Vårt produktutbud omfattar nya lastbilar, bussar, maskiner och motorer samt försäljning av begagnade lastbilar, bussar, maskiner, släp, påbyggnader och specialfordon. Tjänsterna inkluderar försäljning av reservdelar, underhållsservice, reparationer, utökad garanti, lösningar för uppkopplad teknik och andra eftermarknadsprodukter. Tjänster inklude - rar även försäljning inom Financial Services relaterad till finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing. En översikt över produkter levererade under 11 års finns på sidan 226. Volvokoncernens större varumärken är Volvo, Volvo Penta, Rokbak, Renault Trucks, Prevost, Nova Bus, Mack och Arquus. Vi är även verk - samma inom joint ventures och partnerskap. Våra främsta joint ventures är SDLG, Milence, Eicher, Dongfeng och cellcentric. Koncernens huvudsakliga rörelsesegment presenteras på sidan 7 och 68-79. Mer detaljer om dessa rörelsesegment och uppdelningen av försäljning på olika marknader finns på följande sidor: • Lastbilar, sidan 68 • Anläggningsmaskiner, sidan 72 • Bussar, sidan 74 • Volvo Penta, sidan 76 • Financial Services, sidan 78 Koncernens affärsmodell finns vidare förklarad på sidan 32. Industriverksamhet och leveranskedja Volvokoncernen driver tillverkning, monteringsfabriker i 18 länder på 5 kontinenter. Den mest betydande tillverkningsverksamheten finns i Sve - rige, USA, Brasilien, Indien, Frankrike och Kina. Vår egen verksamhet består av cirka 60 större tillverkningsanläggningar över hela världen, se ytterligare information på volvogroup.com. Utöver det driver vi logistik - center, forsknings- och utvecklingsenheter och distributionscenter. Totalt spänner Volvokoncernens anläggningar över 500 individuella adresser över hela världen. Koncernen är också beroende av globala och lokala leveranskedjor för att leverera komponenter, delar och kompletta tjänster och system. Omkring 12.000 leverantörer stödjer Volvokoncernens serieproduktion och totalt består koncernens leverantörsnät av fler än 50.000 leveran - törsplatser globalt. Viktiga leveranskedjor relaterade till hållbarhet inne - fattar material som stål, aluminium och polymerer, samt komponenter som batterier och elektronik. Tillverkningsverksamheten använder även monteringspartners och leverantörer för delmontering av komponenter och system. Volvokoncer - nen använder lastbilsmonteringspartners, karosserier och påbyggare för bussar för att utföra vissa monteringsprocesser för slutprodukten. Strategiskt ramverk för hållbar utveckling Volvokoncernens strategiska ramverk för att driva hållbarhet och resultat kretsar kring människor, klimat och resurser och är knutna till mål och del - mål i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Hållbarhetsprioriteringarna är ett resultat av dialogen med ett nätverk av hållbarhetsspecialister och ledningsgrupper inom alla lastbilsdivisioner, affärsområden liksom Volvo - koncernens högsta ledning och bolagsstyrelse. Enligt vad som beskrivs i vd-ordet på sidorna 8–11, i närmare detalj i koncernens strategiavsnitt och dessa hållbarhetsupplysningar är Volvo - koncernen fast besluten att driva omställningen till hållbara transporter och infrastrukturlösningar. Väsentlighet Volvokoncernens strategi svarar mot en rad olika hållbarhetsrelaterade frågor. Här ingår att se påverkan på vår omvärld som en integrerad del i vårt företags långsiktiga framgång. Vi utvärderar kontinuerligt konse - kvenser och tillhörande risker och möjligheter för varje hållbarhetsämne i enna rapport. Som en del av detta har vi bedömt omfattningen i skala och tillämpningsområde för relevanta hållbarhetskonsekvenser samt möj - lighet att åtgärda negativa effekter. Det övergripande resultatet i väsent - lighetsbedömningen har använts för att fastställa innehållet i rapporten. Innehållsmässigt finns inga betydande skillnader 2023 jämfört med 2022. Risker och riskbegränsande åtgärder Risker beaktas i koncernens process för bedömning av företagsrisker. Resultaten används som en över gripande indikator på väsentlighet. Volvokoncernens process för bedömning av företagsrisker omfattar hållbarhetsrelaterade risker. Huvudsakliga risker, varav många är hållbar - hetsrelaterade, rapporteras i det övergripande avsnittet Risker och osä - kerhetsfaktorer, sidorna 82–88. Dessa hållbarhetsnoter innehåller mer detaljer kring riskbegränsande åtgärder, samt kompletterande informa - tion i de fall där en specifik fråga ännu inte kvalificerats som en huvudsak - lig risk från ett koncernövergripande perspektiv, men som anses vara väsentlig från andra perspektiv. Återkoppling från intressenter Som ingångsvärden i denna övergripande bedömning har vi använt befint - lig intern och extern kunskap och erfarenhet från t.ex. livscykelanalys och inventering av växthusgasutsläpp, externa riskbedömningar om miljö- och sociala faktorer, granskningar kring mänskliga rättigheter, bedömningar av leverantörer via självskattningar och revisioner. Intressenternas synpunkter har samlats in från berörda intressenter såväl som från användare av Volvokoncernens rapport. De främsta berörda intressenterna som identifierats är anställda, leve - rantörer och personer som arbetar i värdekedjan. Medarbetarnas input har samlats in från revisioner på plats och formella dialoger med arbetstagar - representanter. En öppen undersökning med fokus på hållbarhetsfrågor gjordes också tillgänglig för några anställda under året för att spåra ano - nymiserad feedback om väsentliga frågor. Input från arbetare i värdeked - jan samlas in under revisioner på plats hos leverantörer. Intressentperspektiven beaktas i regel vid uppdateringar av strategier och större beslut. Ansatsen är att ha en öppen dialog med relevanta intressenter vid exempelvis större organisationsförändringar eller etable - ring av nya verksamheter, för att säkerställa att relevanta frågeställningar tas med i beräkningen. 164 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 167 ===== Vi för även en dialog med intressenter som använder informationen i Volvokoncernens hållbarhetsredovisning som underlag för sina beslut, såsom kunder, investerare och tillsynsmyndigheter. Kundernas perspektiv har tagits in via Volvokoncernens affärsområden som är inblandade i kunddialoger kring en mängd hållbarhetsfrågor. Affärs- områdena följer också upp specifika hållbarhetsfrågor hos utvalda kunder. Dessutom har frågeformulär från kunder till Volvokoncernen via tredje par - ter blivit allt vanligare. Denna typ av återkoppling används som en relevant representation av kundkrav inom de sektorer vi är aktiva (proxy). Återkoppling från ägare och investerare har beaktats genom direkta samtal och evenemang som koordinerats av koncernens IR-funktion. Under året har ett flertal dialoger fokuserat direkt på hållbarhetsfrågor. Vi tar även del av rapporter som jämför koncernens hållbarhetsarbete med branschkollegor och konkurrenter. Dessa rapporter innehåller riskbedöm - ningar, jämförelser och sammanfattningar över väsentliga frågor och används som representation för förväntningar från intressenternas håll. Leverantörspartners återkoppling inhämtas via Volvokoncernens inköps- personal och kan omfatta bedömningar av hållbarhetsrisker som genom - förs av Volvokoncernen, eller leverantörernas förväntningar på Volvokon - cernen. Konferenser och större möten med leverantörspartners anordnas också för att utforma gemensamma strategier och arbetssätt. Andra rapportanvändare och intressenter från civilsamhället represente - ras ofta av myndigheter, fristående organisationer och i viss mån media. Ämnesspecifik återkoppling från sådana intressenter och individer inhäm - tas också av funktioner inom koncernen, divisioner och affärsområden som underlag för hantering av våra väsentliga hållbarhetsfrågor, som beskrivs under ämnesspecifika upplysningar på sidorna 166-192. Detta kan ske genom projekt, samarbeten eller medlemskap i branschorganisationer. De flesta områden redovisas enligt GRI:s Standarder medan andra beskrivs mera övergripande. Se GRI-index på volvogroup.com/se/report2023 för mer information. Redovisningens innehåll Vid fastställandet av redovisningens innehåll tillämpar Volvokoncernen GRI:s redovisningsprinciper när det gäller inkludering av intressenter, hållbar - hetssammanhang, väsentlighet och fullständighet, och strävar också efter att tillämpa TCFD:s rekommendationer. Hållbarhetsfrågor har samlats i sex övergripande områden och ett antal delområden i denna rapport – Klimat, Miljö, Medarbetare och arbetskraft, Mänskliga rättigheter, Säkerhet för kunder och slutanvändare, samt Affärsetik och lagefterlevnad, vilka reflekterar våra prioriteringar och arbetssätt. Områden Kommentarer på innehåll, avgränsningar och påverkan Klimat Klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter bedöms vara den mest väsentliga miljöfrågan. Omställningen till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp är beroende av minskad miljöpåverkan från kundernas användningsfas, i vår produktion och värdekedja. Miljö Vi eftersträvar hög miljömässig prestanda inom ett flertal områden. Detta innefattar mindre väsentliga eller indirekta konsekvenser kopplade till föroreningar, resursanvändning, vatten och bio - logisk mångfald. Medarbetare och arbetskraft Det finns ett flertal ämnen knutna till medarbetare och anställning som är viktiga för att leverera på koncernens strategi, mission och vision och för att skapa engagerande arbetsmiljöer. Dessa inklu - derar hälsa och säkerhet, mångfald, social dialog för bättre arbetsplatser och kompetensutveckling. Säkerhet för kunder och slutanvändare Säkerhet är även en nyckelfråga för kunder och slutanvändare. I vårt arbete fokuserar vi på kvalitetsför- bättringar för produkter i sig och trafiksäkerhet för att vidare öka säkerheten när produkterna används. Mänskliga rättigheter Vi har ett åtagande att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter. Inverkan på mänskliga rättigheter kan uppstå inte bara i vår egen organisation utan också genom våra affärs relationer och i vär- dekedjan. Detta innefattar människor i leveranskedjan såväl som i användarfasen av våra produkter. Affärsetik och lagefterlevnad Vi tror på att behandla andra på ett respektfullt sätt och med sund konkurrens, för på öppna marknader fri från korruption vinner de bästa lösningarna och företag vågar investera för framtiden. Detta inklude- rar efterlevnad av lagar och regler, men även standarder och ambitioner som vi sätter för vårt arbete. 165 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 168 ===== Klimat STYRNING OCH STRATEGI Volvokoncernen stödjer implementeringen av rekommendationerna från Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD). Denna rapport beskriver koncernens övergripande styrning, strategi och hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter, inklusive relevanta klimatrelaterade nyckeltal och mål. Volvokoncernen ser att det fortfarande finns mer arbete att göra med att utveckla upplysningarna så att de följer rekommendationerna från TCFD och internationella standarder för hållbarhetsrapportering som utvecklas. Gradvis införs aktiviteter för att vidareutveckla upplysningarna. Strategi Volvokoncernen stödjer Parisavtalets målsättningar – att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och att ytterligare eftersträva att begränsa tem - peraturökningen till 1,5 °C. För att uppnå detta anser koncernen att det mest meningsfulla vi kan göra för den globala klimatomställningen är att bidra till minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn och andra sek - torer av samhället där koncernen är verksam. Koncernens mål på längre sikt är att hjälpa kunderna att uppnå netto - nollutsläpp av växthusgaser till år 2050. Givet att den genomsnittliga livs - längden på koncernens produkter är cirka tio år siktar koncernen på att uppnå nettonollutsläpp över värdekedjan till 2040. Koncernen har åtagit sig att arbeta för högst 1,5 °C, i enlighet med SBTi Business Ambition for 1.5 °C, och satt upp ambitiösa vetenskapliga mål i strävan att nå netto- nollutsläpp. Koncernen har också satt upp delmål längs vägen. Ambitionen att bidra till minskade koldioxidutsläpp påverkar alla delar av koncernens verksamhet, däribland inköp, logistik, forskning och utveckling, produktion, försäljning och samarbeten. En viktig faktor för att nå delmålen är att använda eldrivna lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och drivlinor, men koncernen anser att omställningen även kommer att omfatta annan teknik som kan drivas med förnybar energi. Dessa lös - ningar kan vara batteridrivna, bränslecellsdrivna eller fordon som drivs av förbränningsmotorer med låga växthusgasutsläpp. Bilden på nästa sida visar en möjlig omställningsbana för dessa drivlinetekniker. Koncernen förväntar sig att elektrifiering och annan omställning som minskar koldioxidutsläppen kommer att ske segment för segment, mark - nad för marknad och region för region. Möjligheten att framgångsrikt introducera produkter och tjänster för denna omställning kommer att vara beroende av hur konkurrenskraftigt koncernens erbjudande är, men även av flera externa faktorer som kundernas klimatambitioner, utvecklingen av olika regelverk, offentligt stöd till olika sektorer av ekonomin samt tillgång på energi med låga koldioxidutsläpp. Det går för närvarande inte att för - utse hur snabbt omställningen kommer att ske eller några preferenser för en viss teknologi på längre sikt på en viss marknad eller region. Däremot verkar koncernen för att vara drivande i omställningen av de branscher där den är aktiv, oavsett om detta kommer att ske snabbare eller långsam - mare än förväntat. Rent allmänt förväntas mer betydande effekter på växthusgasutsläppen från helelektriska fordon under andra hälften av detta årtionde. Som en del av koncernens vetenskapligt baserade mål och affärsplan förespråkar vi en omställning i linje med Parisavtalet. Läs mer i avsnittet Samhällsdialog på sidan 192. Styrning Styrelsen för Volvo AB och bolagsledningen är ytterst ansvariga för över - sikten över Volvokoncernens klimatrelaterade risker och möjligheter och ansvarar för att sätta den strategiska inriktningen för koncernen, vilket beskrivs i mer detalj på sidan 197 i bolags styrnings rapporten. Ett antal tvärfunktionella arbetsgrupper samlar och tar fram information som ska beaktas i det strategiska beslutsfattandet på styrelse- och lednings- nivå. Grupper med representanter från bolagsledningen träffas regelbundet under året med fokus på koncernens klimatmål och hållbarhetsupplysningar. Volvokoncernen följer upp intäkter och investeringar avseende helelektriska fordon månadsvis och varje kvartal granskar bolagsledningen koncernens framsteg mot de vetenskapligt baserade målen. Bolagsledningen rapporte- rar löpande framstegen till AB Volvos styrelse. Ersättning En viktig faktor för att nå våra vetenskapligt baserade mål är att använda eldrivna lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och drivlinor. Försäljnings - volymen av helelektriska fordon och maskiner har därför inkluderats i Volvo- koncernens kortsiktiga incitamentsprogram för att främja en snabb klimat - omställning. Mer information återfinns i Ersättningsrapporten som görs tillgänglig på volvogroup.com/sv inför Årsstämman varje år. Klimatrelaterade risker Omställningen av transportsektorn ställer Volvokoncernen inför bety - dande utmaningar. Klimatrelaterade risker kan delas in i två kategorier, klimatrelaterade omställningsrisker och fysiska klimatrisker. Klimatrelate - rade omställningsrisker innefattar till exempel teknikrelaterade risker, reg - lering och legala risker, marknadsrisker och risker kopplat till anseende och rykte. Bedömningar av fysiska klimatrisker omfattar både akuta fysiska risker som extremväder, samt kroniska fysiska risker, till exempel sådana som uppstår genom förändrade vädermönster, stigande genom - snittstemperaturer och havsnivåer. Volvokoncernen är exponerad för ett antal klimatrelaterade risker enligt vad som beskrivs nedan. En normativ scenarioanalys genomfördes vid fastställandet av koncer - nens vetenskapligt baserade mål. Som en del i att fastställa strategier och planer i linje med koncernens åtagande om nettonollutsläpp har det gjorts analyser för att förstå hur stora utsläppsminskningar som krävs för att tillämpa reduktionsplaner enligt Parisavtalets målsättningar. Analyserna ger indata kring viktiga faktorer såsom modellering av kundbehov, lag - stadgade krav, utrullning av infrastruktur, tillgång till förnybar energi och statliga stimulansåtgärder för ren teknik, vilka i sin tur är nödvändiga indata för respektive affärsområdes planer. Omställningsrisker Ett antal klimatrelaterade omställningsrisker har identifierats, vilka är inte - grerade i koncernens process för bedömning av företagsrisker. Omställ - ningsrisker kan vara väsentliga för koncernen på kort, medellång och lång sikt. Dessa risker, inklusive deras potentiella påverkan, beskrivs i mer detalj på sidorna 82–88 under följande riskkategorier: • Lagstiftning, sidan 83 • Transformation och teknik, sidan 84 • Nya affärsmodeller, sidan 84 • Leverantörer och material, sidan 85 166 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 169 ===== 100% 0% 2030 2040 20502020 Fossilbaserad energi Fossilfri energi Andel nya fordon Bränslecellselektrisk Flytande biogas HVO, elektrobränslen, vätgas m.m. Batterielektrisk Förbrännings- motor Elektrisk Minst 35% helelektiska fordon 2030 Volvokoncernen nettonoll i värdekedjan Kunders rullande flottor nettonoll Vår ansats för att minska växhusgasutsläpp enligt ambitionen med Parisavtalet innefattar kundens användarfas. Det är här vi beräknar att 95% av produkternas livscykelutsläpp uppkommer. Vår färdplan innehåller teknikom- rådena batterielektriskt, bränslecellselektriskt och förbränningsmotorer som används med koldioxidsnåla bränslen. De svarta vertikala pilarna visar en osäkerhet kring framtida prefe- renser och möjligheter kring framdrivnings- alternativ. Utöver teknikutvecklingen och Volvokoncernens erbjudande illustreras den nödvändiga minskningen av koldioxidutsläp- pen inom energi sektorn i bakgrunden, som är en av de viktigare externa faktorerna för att våra industrisegment ska lyckas med omställ- ningen. Volvokoncernens färdplan för fossilfria drivlinor Mätetal och mål I detta avsnitt sammanfattas Volvokoncernens viktigaste relevanta klimatrelaterade mätetal och mål. Ytterligare sammanhang och detaljer finns i andra delar av rapporten där de redovisas enligt GRI Standards och EU:s Taxonomiförordning. Utsläpp av växthusgaser, scope 3 En viktig faktor för att nå målet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040 är att ta fram produkter som hjälper kunderna att minska sina utsläpp – eftersom över 95% av utsläppen under produktens livscykeln sker när de sålda produkterna används. Att utveckla produkter och lös - ningar som minskar kundernas utsläpp av växthusgaser är därför en priori - tering i Volvokoncernens klimatstrategi, och vetenskapligt baserade mål har satts upp per segment. Mål (jämfört med basåret 2019) • Lastbilar: minska utsläppen per fordonskilometer med 40% till 2030 • Bussar: minska utsläppen per fordonskilometer med 40% till 2030 • Anläggningsmaskiner: minska de absoluta utsläppen med 30% till 2030 • Volvo Penta: minska de absoluta utsläppen med 37,5% till 2034 Läs mer Mål och resultat 2023, sidan 171 Utsläpp av växthusgaser, scope 1 och 2 Utsläpp från egen verksamhet och från inköpt energi utgör en relativt låg andel av de totala utsläppen under livscykeln, mindre än 0,5%. De är ändå viktiga eftersom det finns möjligheter att kontrollera dem i den egna verk - samheten. Mål är satta för att öka energieffektiviteten i verksamheten och att minska koldioxidintensiteten i den använda energin. Mål (jämfört med basåret 2019) • Egen verksamhet: minska de absoluta växthusgasutsläppen med 50% till 2030 Läs mer Mål och resultat 2023, sidan 171 Försäljning av elfordon Volvokoncernen tar fram elektriska och andra lösningar som hjälper kunderna att minska sina koldioxidutsläpp. Ambitionen illustreras ovan. Mål • Öka försäljningen av helelektriska fordon till minst 35% till 2030 Läs mer Volvokoncernens strategi, sidan 24 Övriga klimat- och miljömål En rad miljö- och effektivitetsmått följs upp som en del av koncernens operativa resultat. De omfattar energibesparingar, vatten och avfall. Läs mer Detaljerade miljömätetal, sidorna 172-174 Kapitalanvändning Andel av forskning och utveckling till produkter och tjänster med låga koldioxidutsläpp. Läs mer FoU mätetal, sidan 169 Intern koldioxidprissättning Volvokoncernen undersöker olika applikationsområden och metoder för intern koldioxidprissättning med att antal pilotprojekt för att bedöma hur ett internt pris på koldioxid kan användas på ett lämpligt sätt. 167 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 170 ===== Fysiska risker Fysiska risker, inklusive klimatrisker, i relation till de huvudsakliga anlägg - ningar där koncernen bedriver verksamhet, granskas regelbundet som en del av koncernens fastighetsförvaltning och försäkringsprogram. Utöver detta har vi analyserat fysiska klimatrisker för koncernens huvudsakliga verksamhetsorter utifrån ett antal scenarier baserade på olika utveck - lingsbanor (RCP)* framtagna av IPCC. I detta arbete användes RCP 2.6, RCP 4.5 och RCP 8.5. Olika fysiska risker är en integrerad del av verksamheten vid alla kon - cernens anläggningar. Vissa av platserna kan också bli exponerade för ökade risker från fysiska väderfenomen på längre sikt, bland annat bero - ende på hur klimatet utvecklas. Koncernen avser att löpande följa upp sådana risker och vidta åtgärder för att begränsa dem när detta anses lämpligt. Rapporteringen av fysiska risker kommer också att utökas, om sådana risker skulle visa sig väsentliga ur koncernens perspektiv i framtiden. * RCP-scenarier är en uppsättning olika scenarier utvecklade av FN:s mellanstat - liga klimatpanel för att modellera möjlig utveckling av jordens klimat baserat på växthusgaskoncentrationer i atmosfären. RCP 2.6 är ett scenario med lägre utsläpp och RCP 8.5 det högre scenariot. I vårt arbete med att bedöma omställ - ningsrisker och möjligheter, strävar vi efter att uppfylla de högsta ambitionerna i Parisavtalet om klimatet, vilket är ungefär i linje med RCP 1.9. Klimatrelaterade möjligheter Koncernen strävar efter att leda utvecklingen av ny teknik och utvecklar fortsatt en bred portfölj av produkter och tjänster som använder sig av ny teknik. Ambitionen är att fortsätta att erbjuda produkter och tjänster av hög kvalitet till våra kunder, och samtidigt ge dem möjlighet att minska sin miljöpåverkan. Volvokoncernen breddar därför sitt utbud av produkter som kan drivas med förnybar energi genom introduktionen av elektriska fordon som beskrivs på sidan 24. Koncernen investerar också i bränsle - cellsteknik med målsättningen att ha ett erbjudande med tunga vätgas - drivna fordon tillgängligt under andra hälften av detta årtionde. Parallellt med detta fortsätter Volvokoncernen att erbjuda produkter som kan dri - vas av förnybara bränslen i vätske- och gasform som HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) och biogas. Utöver produkter med ny teknik, har Volvokoncernen även utvecklat ett utbud av tjänstelösningar som hjälper till att minska antalet transporter genom att optimera fyllnadsgraden, konsolidera transporter och välja de mest effektiva rutterna. Kundernas efterfrågan på produkter och lösningar med lägre miljöpå - verkan ökar, även om omställningstakten varierar mellan olika affärsområ - den och regioner. När el används som främsta kraftkälla inom transporter minskar ofta driftskostnaden. Samtidigt ökar anskaffningskostnaden. Denna ombalansering kan leda till alltmer attraktiva användningsområden för helelektriska fordon inom flera segment. Eftersom utsläpp från trans - porter utgör en betydande del av de totala växthusgasutsläppen gör allt fler företag åtaganden om nettonollutsläpp och vetenskapligt baserade mål. Detta medför möjligheter för Volvokoncernen att tillhandahålla lös - ningar som gör det möjligt att minska sådana utsläpp (läs mer på sidan 23). Volvokoncernen bedömer att det finns potential att öka intäkterna med över 50% under livscykeln i en jämförelse mellan ett elfordon och ett konventionellt fordon. Denna möjlighet baseras främst på elfordonets högre försäljningsvärde, men också på ökade intäkter från autonoma lösningar, nya digitala tjänster och tjänster kopplade till energilösningar. Andra faktorer som väntas driva tillväxt är en ökad förekomst av service - avtal och en ökning av avtalens längd. Dessa möjligheter är förknippade med investeringskostnader, både för forskning och utveckling samt för materiella anläggningstillgångar på kort till medellång sikt. Volvokoncernen deltar också i partnerskap och samar - beten med andra företag vilkas kärnkompetens behövs för att utveckla ny miljöteknik för transport- och infrastrukturlösningar. Avseende leverantörer och nya material är Volvokoncernens ansats att samarbeta i strategiska partnerskap för att säkra leveranser och att kunna använda olika typer av material och olika tekniska. Vi har också engagerat oss i joint ventures och tagit steg för skalbar tillverkning av komponenter och lösningar som behövs för omställningen, framför allt inom batteri - montering och -tillverkning. Externa beroenden och samarbeten Omställningen till nettonollutsläpp inom transportsektorn är beroende av en rad faktorer, men de främsta långsiktiga lösningarna är elektrifiering och utveckling av annan utsläppsfri teknik. Elektrifieringen är inte bara beroende av produkt- och tjänsteutbudet, utan även av externa faktorer som att det finns en fungerande infrastruktur och förnybara energikällor för att driva batterielektriska och bränslecellselektriska produkter. Kundernas efterfrågan på olika marknader beror även den på olika faktorer såsom tillgång till nödvändig infrastruktur och energi, statliga stimulansåtgärder till grön teknik och priset på fossila bränslen. Eftersom Volvokoncernen inser behovet av samarbete på systemnivå deltar koncernen i en rad initiativ med flera intressenter. Ett sådant initia - tiv är First Movers’ Coalition, som till exempel samlar branschöverskrid - ande inköpsåtaganden för att främja utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp. Volvokoncernen investerar också i samriskbolag och strategiska partnerskap i närliggande sektorer, såsom energi, stål, ladd - ningsinfrastruktur och energilagring, som syftar till att utveckla eller underlätta användningen av omställningsrelaterade tekniker och produk - ter. Läs mer om sådana partnerskap på sidan 27. Riskhantering I enlighet med koncernens decentraliserade styrningsmodell har varje affärsområde och lastbilsdivision ansvar för sin egen riskhantering. När riskerna har identifierats rapporterar lastbilsdivisioner, affärsområden och koncernfunktioner risker i ERM-processen utifrån en integrerad tvärfunk - tionell metod. ERM-processen omfattar alla typer av risker för Volvokon - cernen, inklusive klimat risker och andra hållbarhetsrelaterade risker. De risker som identifieras i ERM-processen genomgår en väsentlig - hetsanalys. Koncernen är medveten om att vissa externa faktorer påver - kar verksamheten på flera sätt och klimatförändringar är ett bra exempel på det, eftersom de medför både långsiktiga strategiska risker, exempel - vis till följd av teknologiskiften och fler statliga förordningar, och risker på kort till medellång sikt, exempelvis när det gäller kundnöjdhet, fysiska störningar i produktionssystemet och krav i miljölagstiftning. Väsentlig - hetsanalysen genomförs med interna och externa intressenter och de ris - ker som klassificeras som väsentliga är risker som, enskilt eller samman - taget, kan få en väsentlig negativ påverkan på koncernens verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. Se sidorna 82–88 för mer information. Utöver ERM-processen beaktas och hanteras även klimatrisker i övriga koncernprocesser, såsom arbetet med scenarioanalyser (se ovan) och i planeringen för riskbegränsning vid koncernens operativa enheter. Finansiell planering Volvokoncernens investeringsplan omfattar en teknikutvecklingsplan för att öka fordonen med nollutsläpp eller låga utsläpp som kan möjliggöra transportlösningar med nettonollutsläpp. Investeringar i materiella anläggningstillgångar kommer att öka i sam - band med att koncernen bygger upp kapacitet för de ovan nämnda aktivi - teterna. Tack vare koncernens modulära produktarkitektur kan emellertid både eldrivna lastbilar och lastbilar med förbränningsmotorer tillverkas i samma monteringslinjer (läs mer på sidan 26), vilket till viss del begränsar investeringsbehoven för omställningen av industrisystemet. En del av investeringarna i forskning och utveckling samt i materiella anläggningstillgångar sker direkt i koncernens nuvarande industrisystem och maskiner hos leverantörerna. Utöver detta samarbetar Volvokoncer - nen inom samriskbolag och strategiska partnerskap där det görs ytterli - gare betydande investeringar. 168 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 171 ===== UPPLYSNINGAR OM INVESTERINGAR I FORSKNING OCH UTVECKLING Volvokoncernens totala investeringar i forskning och utveckling, exklusive effekterna från aktiverade och avskrivna forsknings- och utvecklingskost - nader netto, uppgick till 28,7 miljarder kronor. Koncernens portfölj av forsk- nings- och utvecklingsprojekt har delats in i fyra huvudkategorier för att ge en mer överskådlig översikt. Klassificeringen av forskning och utveckling nedan är baserad på en intern metod. Den är därför inte direkt jämförbar med EU:s taxonomi eller annan extern standard. • Projekt för utsläppssnål och utsläppsfri teknik – direkt förknippade med produkter med låga eller inga avgasutsläpp enligt definitionerna för väsentligt bidrag till klimatnytta i EU:s taxonomiförordning. • Plattforms- och möjliggörande projekt – utveckling av teknik gemensam för både konventionella produkter samt koldioxidsnåla fordon baserade på koncernens modulära arkitektur (CAST). Detta inkluderar utveckling av teknik som till exempel gemensam elektrisk arkitektur, lastbilshytter, aerodynamik, uppkopplade lösningar och säkerhetsfunktioner. • Projekt för bränsleeffektivitet och annan miljöförbättring – med syfte att förbättra miljöprestandan hos fordon med förbränningsmoto - rer, till exempel projekt för bränsleeffektivitet, utsläppsminskning, biogas och andra utsläppssnåla bränslen. Dessa investeringar är vik - tiga för omställningen till lägre växthusgasutsläpp. • Neutrala projekt – alla övriga projekt. Vissa av dessa investeringar kan medföra miljöförbättringar, men de har inte bedömts som väsent - liga, till exempel en kvalitetsförbättringar av en befintlig tillgång eller produkt. Forsknings- och utvecklingskostnader Utsläppssnål/utsläppsfri, 28 Plattform/möjliggörande, 27 Bränsleeffektivitet/annan miljöförbättring, 11 Neutral, 34 Under 2023 bedömdes omkring 28% av Volvokoncernens forsknings- och utvecklingskostnader brutto¹ som hänförliga till utsläppssnål och utsläpps- fri teknik och ytterligare 38% avsåg bränsleeffektivitet och förebyggande av föroreningar eller projekt inom gemensam teknik. 1 Exklusive effekter från aktivering och avskrivning. 169 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 172 ===== VÄXTHUSGASUTSLÄPP OCH ENERGI Volvokoncernens mätmetoder för utsläpp, mål och upplysningar är base - rade på GHG-protokollets standard för företagens utsläpp av växthusga - ser. Utsläpp från användning av sålda produkter – scope 3.11 i GHG-pro - tokollet – identifieras för närvarande som den huvudsakliga väsentliga kategorin i inventeringen av växthusgaser. Denna kategori utgör över 95% av de totala utsläppen i inventeringen. När inget annat nämns är växthusgasutsläppen justerade för förvärv och avyttringar i enlighet med GHG-protokollets redovisningsprinciper. Volvokoncernen har redovisat klimatrelaterade upplysningar, mål och resultat sedan början på 2000- talet. Metoden för att hantera klimatrelaterade risker har varit till stor nytta för koncernen, både när det gäller att minska utsläpp i linje med satta mål och när det gäller att utveckla nya tekniker och affärsplaner för att klara omställningen till fossilfria transporter. Utöver produktplaner och teknikutveckling som är kompatibla med en lågutsläppsekonomi har ett antal externa nyckelfaktorer identifierats, som beskrivs på sidan 168. Dessa är nödvändiga för uppfyllandet av våra klimatmål. Vetenskapligt baserade mål för utsläpp i scope 1, 2 och 3 Volvokoncernen åtog sig 2020 att sträva efter högst 1,5 °C, i enlighet med ”Business Ambition for 1.5 °C” inom ramen för Science-Based Targets initiative (SBTi) och fick sina mål validerade i juni 2021. Volvokoncernen strävar efter ett erbjudande med nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Givet att den genomsnittliga livslängden på koncernens produkter är cirka tio år skulle detta innebära att koncernens kunder uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i deras livscykel till 2050. Delmålen är satta på olika sätt för koncernens olika segment. Vad de har gemensamt är att de alla bidrar till Parisavtalets målsättningar. Metoder och datainsamling Metod och datainsamling för utsläpp i scope 1 och 2 Miljöpåverkan och inventering av växthusgaser fastställs enligt GHG- protokollets Corporate Accounting and Reporting Standard, som är ett standardiserat ramverk för mätning och rapportering av växthusgasut - släpp i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Mindre än 0,5% av de totala utsläppen är knutna till scope 1 och 2, däri- bland produktionsanläggningar, teknikcenter, kontor och återförsäljare. Dessa ligger under Volvokoncernens direkta ledning och högre kontrollnivå. Metod och datainsamling för utsläpp under användningsfasen i scope 3 Resultaten av scope 3-utsläppen rapporteras för att visa framstegen mot SBTi-målen om nettonollutsläpp för Volvokoncernens produkter. Metodiken för att beräkna utsläpp från användning av sålda produkter har utformats för att uppfylla kraven i relevanta standarder i GHG-protokollet, nämligen GHG Protocol Corporate Standard, GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard och Technical Guidance for Calcula- ting Scope 3 Emissions, som omfattar förväntade livstidsutsläpp från alla tillämpliga produkter som säljs under rapporteringsperioden. Metodik och avgränsningar för målen följer vägledningen för att sätta upp vetenskapligt baserade mål för transporter samt krav för att sätta mål och verktyg utformade av SBTi. Metodiken bygger på aktivitetsdata om produktens årliga användning, antal år i drift, energiförbrukning och tillhö - rande faktorer för växthusgasutsläpp ”från källa till hjul” för de olika använda energikällorna (diesel, el med mera). Data om användning av pro - dukter förskjuts med sex månader för lastbilar och bussar för att säker - ställa korrekt data. I brist på ett standardiserat testförfarande för lastbilar samt andra av Volvokoncernens produkter uppmanas tillverkarna att presentera och motivera sina egna uppskattningar eller simuleringar utifrån bränsleför - brukning och specifika aktivitetsdata. Tillämpade förväntade aktivitets - data och övriga parametrar förknippas med en viss osäkerhet och kan komma att ändras till följd av införandet av förordningar eller globala, regi - onala eller nationella politiska förändringar eller förbättrad datakvalitet. Från ett känslighetsperspektiv kan förändringar av någon av paramet - rarna påverka resultatet, men ändrade antaganden kring antal år produk - ten används har idag den största påverkan på det beräknade resultatet. Del av värdekedja Scope 1, 2 eller 3 Uppskattad andel baserad på utsläppsinventering 2019 utgångsvärde 2023 Mton Volvokoncernens vetenskapligt baserade mål är avsedda att nå nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan senast vid mitten av århundradet. Målsättningen är att uppnå detta redan till 2040. Produktion, teknikcenter, lager och återförsäljare Scope 1 Direkta utsläpp <0,5% 0,255 0,228 Scope 2 Indirekta utsläpp från inköpt energi <0,5% 0,126 0,066 Användning av sålda produkter Scope 3.11 användarfas Indirekta utsläpp från användning av sålda produkter ~95% 323 266 Övriga indirekta utsläpp Övriga scope 3 Omkring 4% av utsläppen i senaste inventeringen är relaterade till inköpta varor, transporter och distribution, avfall genererat i verksamheten, affärsresor, anställdas pendling med mera. Dessa övriga indirekta utsläpp är inte med i redovisningen. Dock finns interna mål för vissa områden som exempelvis godstransporter. 170 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 173 ===== Dessutom tar beräkningarna inte hänsyn till alla aspekter av exempelvis effektiviseringar i form av ökad last i ton per fordonskilometer, som är ett viktigt mått för att öka effektiviteten inom transportsektorn och minska utsläppen av växthusgaser. Eftersom beräkningsmetodiken håller på att utvecklas och exempelvis olika källor till utsläppsfaktorer och metoder kan användas för att fastställa aktivitetsdata (årlig användning, körsträcka med mera) kommer Volvokoncernens utsläppsdata inte vara helt jämför - bara med dem från andra bolag. Vi förväntar oss också att koncernens metod för att beräkna sina utsläpp kommer att utvecklas i framtiden och att detta mycket väl kan leda till ändrade resultat och, för att säkerställa korrekt jämförelse, även utgångsnivåerna. Om beräkningsmetoden utvecklas eller tillämpade antaganden ändras på något väsentligt vis avser vi att rapportera detta på ett öppet sätt. Som läget är nu är dessa data användbara som vägledning, men är föremål för de begränsningar som beskrivs ovan. Andra scope 3-utsläpp Återstående del av indirekta utsläpp baserade på utgångsnivåerna i inven - teringen 2019 svarar för cirka 4% av utsläppen i inventeringen. De ingår i arbetet för nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan, men de omfat - tas ännu inte av de validerade vetenskapligt baserade målen. Läs mer om aktiviteter för att minska växthusgasintensitet i inköp material och tjäns - ter på sidan 172. Mål och resultat 2022 Egen verksamhet scope 1 och 2 De huvudsakliga sätten att minska dessa utsläpp är att fortlöpande arbeta med energieffektiviseringar och köpa in mer förnybar energi där så är möj - ligt. Initiativ för att minska energiförbrukningen med 14 GWh infördes under 2023 och målet är att genomföra besparingar motsvarande 150 GWh mellan 2021 och 2025. Mellan åren 2021 och 2023 har åtgärder som tillsammans sparar 47 GWh genomförts. Koncernens verksamheter i Lehigh Valley, Hagerstown och New River Valley i USA har erhållit certi - fiering för energiledning enligt ISO 50001 och även certifierats Superior Energy Performance (SEP) av Amerikanska Energimyndigheten. Utsläppen från egen verksamhet var 23% lägre 2022 jämfört med 2019. Direkta utsläpp (scope 1) har minskat med omkring 10% jämfört med 2019 varav det största bidraget kommer från en större andel förny - bara bränslen vid anläggningar med direkt förbränning för testning och värme. De indirekta utsläppen (scope 2) har minskat med närmare 50% jämfört med basåret 2019 varav det främsta bidraget kommer från en större andel förnybara energikällor. Användarfasen, scope 3 Beräknade växthusgasutsläpp från användning av sålda produkter var 266 miljoner ton 2023, jämfört med 323 miljoner ton 2019. Den beräk - nade minskningen för totala utsläpp är en kombination av effekter från energieffektivitetsåtgärder, förändringar i försäljningsvolymer och pro - duktmix. Dessutom har lägre intensitet av växthusgaser från bränslen och energi på flera marknader bidragit till positiva effekter. För anläggnings - maskiner är låga försäljningsvolymer i Kina den avsevärt viktigaste faktorn till den kraftiga minskningen. Lastbilar Minskningen 2023 uppgick till –6% jämfört med utgångsvärdet 2019 för intensitetsmålet om –40%. Utöver den lägre intensiteten av växthus- gaser i bränslen på olika marknader förklaras även minskningen av ökad energieffektivitet för flera lastbilsmodeller. Bussar Resultatet för bussar 2022 var –5% jämfört med utgångsvärdet 2019 för intensitetsmålet om –40%. Minskningen beror främst på produktmixen av sålda produkter med relativt lägre utsläppsintensitet. Anläggningsmaskiner Minskningen 2023 uppgick till –40% jämfört med utgångsvärdet 2019 för det absoluta målet. Denna kraftig minskning förklaras till allra största del av lägre försäljningsvolymer i Kina. Totalt levererade koncernen precis över 60.000 maskiner 2023, jämfört med närmare 87.000 utgångsåret 2019. Utsläppen kan komma att öka med ökade försäljningsvolymer innan en synbar hållbar minskning kan uppnås. Volvo Penta Resultatet för Volvo Penta 2022 var +11% jämfört med utgångsåret 2019 för detta absoluta mål. Resultatet är huvudsakligen beroende på produkt - mix och volymer med ökad efterfrågan på motorer och lösningar med högre kapacitet och effekt. Överlag påverkar lagstiftning, tillgång till energi med låg utsläppsintensi - tet och därtill kopplad infrastruktur marknadsförutsättningar och kundef - terfrågan. Detta leder i sin tur till varierande utsläppsintensitet i använd - ningen av sålda produkter mellan olika marknader och regioner. Samtidigt, eftersom Volvokoncernen bedriver verksamhet i konjunkturberoende branscher som är knutna till ekonomisk aktivitet och BNP-utveckling, varierar försäljningsvolymer och mix betydligt från år till år. Tillsammans kan dessa faktorer väsentligt påverka resultatet av beräknade utsläpp. Godkända mål enligt SBTi, jämfört med utgångsnivåerna 2019 Scope 3 användarfas LASTBILAR Mål 2030 –40% utsläpp per fordonskilometer Scope 3 användarfas BUSSAR Mål 2030 –40% utsläpp per fordonskilometer Scope 3 användarfas ANLÄGGNINGS- MASKINER Mål 2030 –30% absoluta utsläpp Scope 3 användarfas VOLVO PENTA Mål 2034 –37,5% absoluta utsläpp Scope 1–2 OWN OPERATIONS Mål 2030 –50% absoluta utsläpp Status 2023 –6% Status 2023 –5% Status 2023 –40% Status 2023 +11% Status 2023 –23% 171 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 174 ===== Beräknade scope 3-utsläpp, kategori 11, användning av sålda produkter Ton x1.000.000 CO₂e 2023 2022 2019 Lastbilar 194 198 219 Bussar 8 6 14 Anläggningsmaskiner 42 62 70 Volvo Penta 22 21 20 Totalt, användning av sålda produkter 266 287 323 Scope 1 och 2 växthusgasutsläpp och utsläppskällor Ton x1.000 CO₂e 2023 2022* 2019* Naturgas Scope 1 95 104 116 Diesel Scope 1 73 79 86 Övrigt Scope 1 60 61 52 Totala scope 1 Scope 1 228 244 255 Elektricitet Scope 2 57 70 108 Fjärrvärme Scope 2 9 12 18 Totala scope 2, marknadsbaserade Scope 2 66 79 126 Totala scope 2, platsbaserade Scope 2 170 180 220 Totala scope 1 och 2 294 323 381 Utsläppsintensitet av växthusgaser, scope 1 och 2 Scope 1 och 2 2023 2022 2019 Nettoomsättning, industriverksamheten, Mkr 533 460 418 Levererade produkter, (x1.000) 312 319 329 Koldioxid (scope 1 och 2) i relation till nettoomsättning 0,55 0,70 0,90 Koldioxid (scope 1 och 2) i relation till antalet levererade produkter 0,94 1,02 1,14 Utsläpp av koldioxid utanför omfattning Ton x1.000 2023 2022 2019 Biogena koldioxidutsläpp 13 9 3 Energianvändning inom organisationen (Som är kopplat till utsläpp inom scope 1 och 2) Energi GWh 2023 2022* 2019* Naturgas Scope 1 469 515 566 Diesel Scope 1 277 309 328 Övrigt Scope 1 244 223 197 Elektricitet Scope 2 1.103 1.098 1.100 Fjärrvärme Scope 2 252 234 216 Summa 2.345 2.379 2.406 Varav förnybar energi % 53% 48% 35% Relativ energiförbrukning 2023 2022 2019 Nettoomsättning, industriverksamheten Mdr kr 533 460 418 Energi/nettoomsättning MWh/ Mkr 4,4 5,1 5,7 Genomförda energibesparingsinitiativ Målet är att genomföra energibesparingsinitiativ 2022–2025 som tillsammans sparar 150 GWh/år från 2025. Energibesparingar 2023 2022 2021 Årliga genomförda initiativ GWh 14 18 15 Detaljerat resultat för energi och utsläpp Historisk data för energi och växthusgasutsläpp har räknats om för förvärv och avyttringar enligt GHG protokollet för att inkludera samma omfattning för åren 2019-2023. Dessa omräkningar markeras med en asterisk (*) för de tabeller och år där det är relevant. Utgångsåret 2019 är inkluderat i de tabeller som är relevanta för att följa utvecklingen av satta koncernmål. Längre tidsserier finns även på sidan 226. Växthusgaser från inköpt material och tjänster Volvokoncernen har en tydlig ambition om nettonollutsläpp över värdekedjan till 2040. Växthusgasutsläpp från varor och tjänster (scope 3.1) är relativt låga i vårt nuvarande inventering av växthusgaslager jämfört användningsfasen. Med tiden förväntas dock denna andel bli allt viktigare och hanteras som en del av vårt nettonoll-åtagande. Mätvärden och mål är ännu inte konsoliderade för hela Volvokoncernens utsläpp inom scope 3.1. Vi har däremot identifierat komponenter och material som utgör majoriteten av 3.1-utsläpp i stål, alumi - nium, batterier, polymerer och elektronik. De viktigaste sätten att minska kol - dioxidutsläppen i dessa försörjningskedjor har också identifierats i bland annat övergång till fossilfria material, att arbeta med cirkulära affärsmodeller, öka återvunnet insatsmaterial, samt att öka andelen förnybar energi i processer och produktionen av material. Under 2023 har vi träffat leveranspartners till vår lastbilsverksamhet, Volvo Bussar, Volvo Penta, Volvo Construction Equipment och Volvo Merchandise, för att skapa samsyn och handlingsplaner. Som en del av detta har vi uppdate - rat och utökat vår uppförandekod för leverantörspartners, genom att hålla leverantörsmöten och nära kontakt för att dela och förklara koncernens mål - bild för få ner växthusgasutsläpp, framtagandet av handledning för att minska utsläpp och utbildat våra team i koldioxidberäkningar. The First Movers Coalition Klimatomställningen kräver systemisk förändring av många aspekter utanför vårt direkta inflytande. En aspekt är att bygga upp en tidig efterfrågan på mark - naden för teknik med låga koldioxidutsläpp som ännu inte är tillgänglig i stor skala. First Movers Coalition (FMC) är en koalition av företag som har bildats under World Economic Forum för att utnyttja sin gemensamma köpkraft för att skapa tidiga marknader för innovativ miljöteknik inom åtta sektorer där det är svårt att minska utsläppen: aluminium, flyg, kemikalier, koldioxidupptag, betong, sjöfart, stål och lastbilar. Dessa sektorer står för 30% av världens utsläpp, en andel som väntas stiga till över 50% i mitten av århundradet om det inte sker snabba framsteg inom innovation av miljöteknik. Volvokoncernen är ett av de grundande företagen i koalitionen som i slutet av 2023 hade 90 medlemsföretag. Volvokoncernen har som medlem exempelvis lovat att minst 10% av inköpen av primärt aluminium ska ha nära noll utsläpp av koldioxid till 2030. Ett motsvarande mål har satts upp för stål. Dessa löften kan bara nås genom att köpa in avancerad teknik som i många fall ännu inte är tillgänglig på marknaden. Åtaganden som dessa kommer att skapa en brytpunkt på markna - den som påskyndar prissänkningar av miljöteknik och främjar en långsiktig omställning. 172 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 175 ===== Miljöhantering Volvokoncernens miljöpolicy är dess övergripande styrdokument för risk - hantering kring utsläpp, resursanvändning, kemikalier och restmaterial. Miljöpolicyn är baserad på principerna för livscykelhantering och ständiga förbättringar. Koncernens ISO 14001-certifierade miljöledningssystem omfattar uppskattningsvis 95% av produktionsanläggningarna och 90% av distri - butionscentren. Ledningssystemet används på ett hierarkiskt sätt för att sprida effektivt miljöarbete inom koncernens divisioner och affärsområ - den. Detta innebär att affärsområden och lastbilsdivisioner är ansvariga för sitt resultat på miljöområdet precis på samma sätt som gäller för finan - siella och övriga resultat. Livscykelbedömningar använts för att identifiera konsekvenser över pro - duktens livscykel. Detta sätter prägeln på koncernens strategiska priorite - ringar. Vi har i detta arbete bedömt klimatpåverkan kopplade till växthusga- sutsläpp som den mest väsentliga miljöaspekten för Volvokoncernen. Koncernens strävan att hantera klimatrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter redovisas i föregående kapitel på sidorna 166–172. Utöver detta har antal andra områden identifierats som viktiga att hantera och kontrollera baserat på våra miljöaspektsbedömningar, som beskrivs i detta avsnitt. Inom vår egen verksamhet arbetar enskilda anläggningar, lastbilsdivisio- ner och affärsområden sina individuella prioriteringar baserat på sina specifika typer av verksamheter. En årlig bedömning görs för att granska uppfyllelsen gentemot Volvokoncernens interna minimikrav för miljöhante - ring, vilket kan leda till förbättringsaktiviteter. Prioriteringar i leverantörs- ledet baseras på leverantörsbedömningar och användning av tredjeparts - data om material och råvaror med högre miljöpåverkan. Resursanvändning Cirkularitet innefattar en mängd frågor kopplade till produktdesign, till - verkning och sätt att driva affärer. Utmaningarna med cirkularitet och för - flyttningen uppåt i avfallshierarkin är väl erkända. Där det är relevant använder koncernen verktyg för miljöförbättringar inom produktutveck - ling vilket kontinuerligt bidrar till omställning till en mer cirkulär ekonomi. Detta innefattar utvärderingar av designkriterier för ökad livslängd, åter - vinningsbarhet och återtillverkning såväl som att undvika vissa ämnen som skulle hindra återanvändning och återvinning efter produktens användningsfas. Dessa designverktyg för produktutveckling är en för - längning av Volvokoncernens miljöpolicy. Den beräknade återvinningsbarheten och återvinningsgraden har utvärderats för våra senaste batterielektriska medeltunga och tunga last - bilar baserat på ISO-standarden 22628 som används för att beräkna återvinningsbarheten och återvinningsgraden för vägfordon. Andelen som presenteras nedan är teoretisk baserad på innehållet i fordonen och den faktiska andelen som återvinns beror på lokala förutsättningar. Volvo lastbilsmodell VNR Electric FE Electric FMX Electric FM Electric FL Electric FH Electric Återvinningsbarhet 95% 92% 95% 95% 92% 93% Återvinningsgrad inkl. energiåtervinning 99% 97% 99% 99% 96% 98% Trots att återvinningsbarheten är relativt hög och att produkttyperna har ett stort inneboende värde som underlättar återvinning och återanvänd - ning av komponenter vid slutet av sin första livslängd, ser vi möjligheter att öka livslängden, service- och uppgraderingsbarhet och andra åtgärder för att stödja omställningen till en mer cirkulär ekonomi. Avfall och återvinning Volvokoncernen äger och driver omkring 60 större produktions- och sam - mansättningsfabriker och vi har satt upp arbetssätt för att minska avfall med en långsiktig målbild att uppnå noll avfall till deponi. Volvokoncer - nens anläggningar har antingen redan mål för att bli deponifria eller är på väg att utveckla sådana. Detta arbete stöttas av ett direktiv och riktlinjer som sätter upp kriterier för när koncernens anläggningar kan anses vara deponifria. Som del av detta arbete använder sig produktionsanläggning - arna avfallshierarkin och prioriterar återanvändning och återvinning fram - för deponi, men eftersträvar även att minimera och förebygga avfall. Avfall per typ och hanteringsmetod Ton 2023 2022 2021 Återvinning, metallskrot från verksamheten 113.663 113.781 111.260 Återvinning, övrigt metallskrot 18.482 23.877 16.865 Återvinning, icke-metall 171.517 153.932 158.776 % återvinning av total 86% 84% 86% Kompostering 3.006 2.624 2.433 Förbränning med energiutvinning 25.668 27.398* 23.269 % återvunnet, komposterat eller energiutvunnet 94% 93% 94% Förbränning utan energiutvinning 1.680 1.774 2.027 Hantering av professionell avfallsentreprenör 10.880 11.493 11.116 Deponi 8.806 6.705 5.858 Deponi, endast inert material 191 4.827 470 Totalt restavfall 353.894 332.075* 332.075 Varav farligt avfall 39.076 36.800 53.314 * Förbränning med energiutvinning och Totalt restavfall är omräknade på grund av dubbelräkning av 1.880 ton 2022. Miljöbedömningar hos leverantörspartners Volvokoncernen genomför miljöriskbedömningar vid revisioner på plats hos befintliga och potentiella leveranspartners. Under 2023 genomfördes 221 sådana platsrevisioner. Vissa revisioner identifierade risker och avvi - kelser relaterade till miljöledning, varav de största riskerna var relaterade till hantering av farligt avfall och avsaknad av ett dokumenterat miljöled - ningssystem. Läs mer om revisionsrutiner och åtgärdande i avsnittet om Ansvarsfulla inköp på sidan 189–190. Material med särskilda risker Volvokoncernen arbetar aktivt med att fasa ut ämnen som inger betänk - ligheter från material, komponenter och tillverkningsprocesser. I vår bedömning av konsekvenser har vi dragit slutsatsen att användnings- volymerna av sådana ämnen har låg eller begränsad påverkan. Dock expo - neras vi för en rad befintliga och utvecklande regelverk relaterade till material och ämnen som ingår i komponenterna i de fordon och maskiner vi tillverkar och säljer. Generellt sett har vissa ämnen som inger betänklig - heter använts för att säkerställa produkternas tekniska krav, kvalitet eller säkerhet och är därför ibland svåra att fasa ut. Volvokoncernen arbetar för att minska sitt beroende av sådana råvaror och substanser med målsättningen att skydda både människor och miljön. Vi utvärderar proaktivt alternativ i konstruktionsfasen och i inköpsproces - ser med samarbetspartners för att begränsa eller säkra användningen av vissa råmaterial och substanser med sådana särskilda risker. 173 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 176 ===== Miljömässig lagefterlevnad Inga väsentliga miljöincidenter eller miljöutsläpp registrerades under 2023. År 2023 hade Volvokoncernen tolv miljötillståndspliktiga anlägg - ningar i Sverige. Några av anläggningarnas miljötillstånd håller på att ses över till följd av planerade förändringar. Vatten Volvokoncernen använder vissa mängder vatten i tillverkningsprocesser även om våra processer generellt sett inte anses vattenintensiva. Vattnet som används kommer oftast från kommunala system (eller motsvarande typer av system) och släpps även tillbaka till samma system. Vid några anläggningar använder vi ytvatten eller grundvatten för processer och kylning. I sådana fall konsumeras inte vattnet utan släpps tillbaka i samma vattenområde. Volvokoncernens miljöledningssystem sätter särskilda minimikrav kopplade till vatten och utsläpp. Riskerna kopplade till föroreningar till vatten begränsas genom aktiv miljöledning och kontroll i koncernens verksamheter. Vattenanvändningen har inte bedömts som en väsentligt påverkansfaktor för koncernen men inkluderas i denna rapport på grund av särskilt intresse och uppföljning hos vissa intressenter. Vattenförbrukning i produktionen 2023 2022 2021 Total vattenuttag, miljon liter 5.034 4.566 4.628 Relativ vattenuttag, Kubikmeter/Mkr nettoomsättning 9,4 9,9 12,8 På koncernnivå finns endast total vattenuttag tillgänglig, ej per källa. Biologisk mångfald Volvokoncernen strävar efter att ta hänsyn till och hantera både direkt och indirekt miljöpåverkan. När det gäller biologisk mångfald kan värdeked - jans perspektiv delas in i tre huvudområden: den egna verksamheten, inköpt material och påverkan under användning av sålda produkter. Inom den egna verksamheten beaktas riskerna både för etablering av ny verksamhet och för pågående verksamhet. Koncernen har infört mini - mimiljökrav för att hjälpa till att förhindra negativ miljöpåverkan från väsentliga miljöaspekter, inklusive biologisk mångfald där det är relevant. Kraven gäller för all verksamhet i brist på strängare lagkrav. Volvokoncer - nens produktionsenheter är vanligtvis placerade i sedan länge etablerade industriområden. Vid nyetablering följs procedurer för att minska negativ påverkan på skyddade områden och arter. Uppströms i värdekedjan utvärderas koncernens leverantörer utifrån liknande krav. Det finns även viktiga kopplingar mellan biologisk mångfald och andra miljöaspekter, som innebär risker längre uppströms i värdekedjan kopp - lade till exempel till råmaterialutvinning. Nedströms har vi även identifierat ett antal indirekta kopplingar till kon - sekvenser. Ett sådant är utsläpp av växthusgaser från produkter och verk - samheter och relaterade konsekvenser på klimatförändringar, som i sin tur kan påverka biologisk mångfald. Begränsning av klimatförändringar berörs i andra delar av redovisningen. En annan aspekt av biologisk mångfald är kopplingen till energibehovet för att köra fordon och maskiner i användningsfasen. Detta kan leda till både risker och möjligheter kopplat till gångbara tekniker i Volvokoncer - nens tekniska färdplan som illustreras på sidan 167. Ytterligare en aspekt som kan ha kopplingar till biologisk mångfald är kopplingen till användandet av produkter som Volvokoncernens sålt i verksamheter som kan ha potentiellt negativa konsekvenser på biologisk mångfald. Detta beaktas i utvärderingen av vissa försäljningsaffärer. Läs mer Ansvarsfull försäljning, sidan 188 174 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 177 ===== UPPLYSNINGAR ENLIGT EU:S TAXONOMIFÖRORDNING EU:s taxonomiförordning EU 2020/852 (EU-taxonomin) är ett klassifice - ringssystem för hållbara ekonomiska aktiviteter i förhållande till Europe - iska unionens sex miljömål: 1. Begränsning av klimatförändringar (CCM) 2. Anpassning till klimatförändringar (CCA) 3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (WTR) 4. Omställning till en cirkulär ekonomi (CE) 5. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar (PPC) 6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem (BIO). En verksamhet ses som hållbar enligt EU-taxonomin om den bidrar väsentligt till ett eller flera av miljömålen utan att orsaka betydande skada för något av de övriga målen och samtidigt uppfyller vissa fastställda minimiskyddsåtgärder. I brist på regulatorisk vägledning i många avseenden har Volvokoncer - nen funnit att det finns ett brett tolkningsutrymme i flera delar av taxono - min. Vi har därför ansett det nödvändigt att göra egna interna avväg - ningar. Våra upplysningar för 2023 bygger på vår aktuella tolkning av reglerna och kan i framtiden komma att ändras utifrån ny regulatorisk vägledning, i takt med att marknadspraxis utvecklas och de allmänna kun - skaperna om taxonomins krav ökar. Till skillnad från Volvokoncernens taxonomiredovisning 2022, redovisar koncernen inte någon omsättning, eller några kapital- eller driftsutgifter som förenliga med EU-taxonomin för 2023. Detta beror på ändringar som gjorts i EU-taxonomins kriterier under 2023, särskilt inom området före - byggande av föroreningar, läs mer på sidorna 177-178. Metodik för att identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin Volvokoncernen har fastställt att vissa av dess ekonomiska verksamheter uppfyller kriterierna för att omfattas av den s.k. ”delegerade klimatakten” och den s.k. ”ändrade delegerade klimatakten”. • Koncernen utvecklar och tillverkar lastbilar och bussar, vilka omfattas enligt avsnitt 3.3 Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik i den delegerade klimatakten (CCM 3.3). • Koncernen utvecklar och tillverkar anläggningsmaskiner och motorer, vilka delvis omfattas enligt avsnitt 3.6 Tillverkning av annan koldioxid- snål transportteknik i den delegerade klimatakten (CCM 3.6). • Under 2023 har Volvokoncernen även allokerat en del av sin verksam - het till den nya kategorin 3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighets - komponenter i den ändrade delegerade klimatakten (CCM 3.18). Dessa innefattades inom 3.3 i tidigare års redovisning. NYCKELTAL FÖR OMSÄTTNING Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada DNSH Andel taxonomi- förenlig eller omfat- tad omsättning 2022, % Möjliggörande Kod Omsättning Mkr Andel av omsättning 2023, % Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonom Föroreningar Biologisk mångfald Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonom Föroreningar Biologisk mångfald Minimi- skydds - åtgärder Omställning Ekonomiska verksamheter A. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (Taxonomiförenliga) Omsättning för taxonomiförenliga (A.1) 0 0% - - - - - - - - - - - - - 1% Varav möjliggörande - - - - - - - - - - - - - - - 1% E Varav omställning - - - - - - - - - - - - - - - T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga) Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 342.447 62% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 70% Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik* CCM 3.6 1.240 0% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 62.573 11% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - Omsättning som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomi förenliga) (A.2) 406.224 73% 73% 0% 0% 0% 0% 0% 70% A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 406.224 73% 73% 0% 0% 0% 0% 0% 71% B. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättning ekonomiska verksam heter som inte omfattas av taxonomin (B) 146.540 27% Kvalitativ information om omsättning Den rapporterade totala omsättningen inkluderar intäkter som redovisats enligt förkla - ringen i not 7 (sidan 108), och inkluderar intäkter från Volvokoncernens industriverksam - het samt från finansiell och operationell leasing. Taxonomiupplysningar avseende omsätt - ning som omfattas av taxonomin inkluderar intäkter från fordon och tjänster samt reparation, underhåll och reservdelar. För 2023 har det tillkommit en ny verksamhet som omfattas av taxonomin i CCM 3.18. Denna rapporterades tidigare under 3.3. Aktiviteter som är omfattade av taxonomin enligt CCM 3.6 inkluderar nettoförsäljning från maskiner med låga koldioxidutsläpp, det vill säga endast maskiner som möjliggör användning utan avgasutsläpp. * Frivillig information för jämförbarhet Definitionerna för vilka verksamheter som omfattas skiljer sig avsevärt mellan CCM 3.3 och CCM 3.6. Se en utförligare beskrivning på sidan 178. Om 3.6 skulle ha motsvarande kriterier som 3.3 hade andelen av omsättningen som omfattas av taxonomin varit 96%. Summa (A + B) 552.764 100% Andel av omsättning/Total omsättning Taxonomiförenlighet per miljömål, % Taxonomiomfattning per miljömål, % CCM 0 73% CCA 0 0 WTR 0 0 CE 0 0 PPC 0 0 BIO 0 0 CCM: Begränsning av klimatförändringar – CCA: Anpassning till klimatföränd - ringar – WTR: Vattenresurser och marina resurser – CE: Den cirkulära ekono - min – PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar – BIO: Biologisk mångfald och ekosystem 175 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 178 ===== Samtliga tre verksamheter definieras som möjliggörande när det gäller målet begränsning av klimatförändringar och är av strategisk betydelse för Volvokoncernens omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan. Metodik för att identifiera taxonomiförenliga verksamheter För att en ekonomisk verksamhet ska anses vara taxonomiförenlig, och där- med miljömässigt hållbar, måste den bidra väsentligt till minst ett av EU:s sex miljömål och inte orsaka betydande skada för något av de övriga miljömålen. Dessutom måste den utföras i överensstämmelse med vissa minimiskydds- åtgärder i fråga om sociala och styrningsrelaterade aspekter av hållbarhet. Väsentligt bidrag Volvokoncernen har identifierat ett antal verksamheter, per produkt, som uppfyller de tekniska granskningskriterierna för väsentliga bidrag till begränsningen av klimatförändringar. Dessa kallas internt i koncernen för ”potentiellt taxonomiförenliga” och består av lastbilar och bussar med noll avgasutsläpp (CCM 3.3), maskiner och annan teknik med noll avgasut - släpp (CCM 3.6). Reservdelar och komponenter till fordon med noll avgas - utsläpp (CCM 3.18) har ännu inte bedömts för taxonomiförenlighet, utan endast för omfattning av taxonomin. Principen Orsaka inte betydande skada Potentiellt taxonomiförenliga produkter och därtill förknippade fabriker har utvärderats gentemot varje enskilt kriterium för att inte orsaka betydande skada, som beskrivs i mer detalj nedan. Som noterats ovan har vi, i brist på regulatorisk vägledning och marknadspraxis, funnit att det finns ett stort utrymme för tolkning av kriterierna ’Orsaka inte betydande skada’ (DNSH-kri- terier) och har därför ansett det nödvändigt att göra egna interna tolkningar samt vidare konkretisera vad dessa kriterier innebär i det sammanhang där koncernen verkar och har därefter tagit fram kompletterande intern vägled- ning. Rapporteringen av förenlighet med kriterier för att inte orsaka bety - dande skada bygger därför i viss mån på en antagen tolkning av DNSH-kri- terierna som är tillämpliga på Volvokoncernens omfattade verksamheter. Övergripande finns det utmaningar förknippade med den globala omfatt- ningen av koncernens verksamhet och variationer i den regulatoriska miljön i olika jurisdiktioner. Verksamheter inom EU har prioriterats för att säker - ställa förenlighet med DNSH-kriterierna. Verksamheter utanför EU har pri - oriterats utifrån omsättningens storlek och komplexiteten i att överföra kraven till en lokal kontext. Metoden för att bedöma förenlighet kommer att utvärderas i takt med att regulatorisk vägledning och allmän rapporterings- praxis utvecklas. NYCKELTAL FÖR KAPITALUTGIFTER Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada DNSH Andel taxonomi- förenlig eller omfat- tad omsättning 2022, % Möjliggörande Kod Omsättning Mkr Andel av omsättning 2023, % Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonom Föroreningar Biologisk mångfald Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonom Föroreningar Biologisk mångfald Minimi- skydds - åtgärder Omställning Ekonomiska verksamheter A. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (Taxonomiförenliga) Kapitalutgifter av Taxonomiförenliga (A.1) 0 0% - - - - - - - - - - - - - 7%¹ Varav möjliggörande - - - - - - - - - - - - - - - 7%¹ E Varav omställning - - - - - - - - - - - - - - - T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga) Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 32.415 84% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 79% Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik* CCM 3.6 357 1% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 323 1% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Kapitalutgifter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomi förenliga) (A.2) 33.095 86% 86% 0% 0% 0% 0% 0% 79% A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 33.095 86% 86% 0% 0% 0% 0% 0% 86% B. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifter för ekonomiska verksam heter som inte omfattas av taxonomin (B) 5.490 14% Kvalitativ information hänförlig till kapitalutgifter Upplysningar om kapitalutgifter som omfattas av taxonomin avseende verksamheter inom CCM 3.3 och CCM 3.18 inkluderar kapitalutgifter för produkt- och mjukvaruutveck - ling och övriga immateriella tillgångar, investeringar i materiella anläggningstillgångar, samt kapitalutgifter för tillgångar i operationell leasing. Gällande CCM 3.6 inkluderar de omfattade kapitalutgifterna endast maskiner med låga koldioxidutsläpp. Upplysningar om aktiverad produkt- och programvaruutveckling, andra immateriella tillgångar och investeringar i materiella anläggningstillgångar är inkluderade, se Not 12 och 13 (sidorna 114–118). Som komplement till denna redovisning upplyser vi även om koncernens totala FoU-inves- teringar på sidan 169. En väsentlig andel riktas till fordon och maskiner med noll avgasutsläpp eller mycket låga utsläpp som baseras på kriterierna för väsentligt bidrag. Upplysningen på sidan 169 inkluderar både kapitaliserad och icke-kapitaliserad FoU, varav den senare är allokerad till driftsutgifter i taxonomirapporten. * Frivillig information för jämförbarhet Definitionerna för vilka verksamheter som omfattas skiljer sig avsevärt mellan CCM 3.3 och CCM 3.6. Se en utförligare beskrivning på sidan 178. Om 3.6 skulle ha motsvarande kriterier som 3.3 hade kapitalutgifter som omfattas varit av taxonomin varit 96%. 1. Omräknat. Andelen förenliga kapitalutgifter för 2022 har räknats om från 14% to 7% efter justering i nämnaren i uträkningen. 2022 års redovisade nämnare och andel som omfattas av taxonomin innehöll inte alla anskaffningar till operationell leasing, vilka nu är tillagda. Summa (A + B) 38.584 100% Andel av kapitalutgifter /Totala kapitalutgifter Taxonomiförenlig per miljömål, % Taxonomiomfattning per miljömål, % CCM 0 86% CCA 0 0 WTR 0 0 CE 0 0 PPC 0 0 BIO 0 0 CCM: Begränsning av klimatförändringar – CCA: Anpassning till klimatföränd - ringar – WTR: Vattenresurser och marina resurser – CE: Den cirkulära ekono - min – PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar – BIO: Biologisk mångfald och ekosystem 176 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 179 ===== Sammanfattningsvis har de aktiviteter som identifierats som potentiellt förenliga bedöms uppfylla alla kriterier förutom föroreningskriteriet. Således redovisas ingen omsättning eller några investeringar som taxonomiförenliga. Anpassning till klimatförändringar Fysiska risker ses över regelbundet som en del av koncernens fastighetsför- valtning och försäkringsprogram. I vår bedömning av förenlighet med DNSH-kriteriet har lokala riskutvärderingar genomförts på relevanta kli - matrisker. Utöver lokala bedömningar har en övergripande inventering av potentiella klimatrisker tagits fram baserad på geografisk placering och plat- sens möjliga utveckling i olika scenarier som tagits fram av FN:s klimatpanel. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser När det gäller vattenkriteriet har Volvokoncernen identifierat ett begränsat antal verksamheter med direkta utsläpp av industriellt avloppsvatten eller som berörs av vattenrisker, vilka har bedömts relevanta för kriteriet. I dessa fall har miljökonsekvensbedömningar och vattenvårdsplaner granskats. Omställningen till en cirkulär ekonomi Avseende omställningen till cirkulär ekonomi har de utförda bedömning - arna identifierat flera exempel på införd praxis, där så är möjligt. Här ingår tillämpning av avfallshierarkin och mål för att minska avfall inom tillverk - ningsprocesser, såväl som produktutvecklingsprocesser där hänsyn tagits till produktlivslängd, återvinningsbarhet, materialval och andra strategier för att bidra till omställningen till en cirkulär ekonomi. Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar Kriterierna för förebyggande och begränsning av miljöföroreningar både bygger på och hänvisar till EU:s befintliga kemikalielagstiftning. Utöver referenser till redan existerande förbud och begränsningar av vissa substan- ser, föreskriver även taxonomin ett antal ytterligare substanser (substanser på EU:s kandidatförteckning inom Reach-förordningen samt substanser med liknande egenskaper), som ännu inte är reglerade inom EU, som upp - ges vara godtagbara enbart där det inte finns några lämpliga alternativ. Under året har kraven under förebyggande och begränsning av miljöförore- ningar utvecklats (med introduktionen av den ändrade delegerade klima - takten) vilket har adderat ett lager av komplexitet till EU-taxonomin. Volvokoncernen har en utfasningsplan för ämnen som inger betänklig - heter och har lagt betydande arbete på att bedöma användningen av sådan substanser och ämnen inom verksamheten eller som finns med i delar och komponenter. NYCKELTAL FÖR DRIFTSUTGIFTER Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada DNSH Andel taxonomi- förenlig eller omfat- tad omsättning 2022, % Möjliggörande Kod Omsättning Mkr Andel av omsättning 2023, % Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonom Föroreningar Biologisk mångfald Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonom Föroreningar Biologisk mångfald Minimi- skydds - åtgärder Omställning Ekonomiska verksamheter A. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (Taxonomiförenliga) Driftsutgifter av Taxonomiförenliga (A.1) 0 0% - - - - - - - - - - - - - 21% Varav möjliggörande - - - - - - - - - - - - - - - 21% E Varav omställning - - - - - - - - - - - - - - - T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga) Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 21.683 77% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 59% Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik* CCM 3.6 1.175 4% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 133 0% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – Driftsutgifter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomi förenliga) (A.2) 22.992 81% 81% 0% 0% 0% 0% 0% 59% A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2) 22.992 81% 81% 0% 0% 0% 0% 0% 80% B. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter för ekonomiska verksam heter som inte omfattas av taxonomin (B) 5.224 19% Kvalitativ information om driftsutgifter Upplysningarna avseende driftsutgifter som omfattas av taxonomin inkluderar i huvudsak ej kapitaliserade kostnader kopplade till FoU för ny produktutveckling, kostnader för repa - ration och underhåll av materiella anläggningstillgångar samt kortfristig leasing. När det gäller verksamheter inom CCM 3.3 och CCM 3.18 ingår alla kostnader relaterade till transportfordon, medan det för CCM 3.6 endast ingår kostnader som är relaterade till maskiner med låga koldioxidutsläpp. I detta nyckeltal är FoU den väsentliga delen av relevanta utgifter. Driftsutgifter kopp - lade till FoU uppgick 2023 till nästan 24 miljarder kronor. Som ett komplement till denna rapport redovisar vi andelen av de totala FoU-utgifterna som är riktade mot koldioxid- snåla aktiviteter, baserad på kriterierna för väsentligt bidrag, se sidan 169. Information på sidan 169 inkluderar båda icke-kapitaliserad och kapitaliserad FoU, varav den senare inkluderas i KPI:n kring kapitalutgifter i taxonomirapporten. Den andra delen av driftsut - gifter, reparation och underhåll relaterade till anläggningarnas funktion och kortsiktiga hyresavtal, uppgick till cirka 4 miljarder kronor. * Frivillig information för jämförbarhet Definitionerna för vilka verksamheter som omfattas är avsevärt olika för CCM 3.3 och CCM 3.6. Se längre beskrivning på sidan 178. Om 3.6 skulle ha motsvarande kriterier som för 3.3 hade kapitalutgifter som omfattas varit av taxonomin varit 96%. Summa (A + B) 28.216 100% Andel av Driftsutgifter/Totala Driftsutgifter Taxonomiförenlig per miljömål, % Taxonomiomfattning per miljömål, % CCM 0 81 CCA 0 0 WTR 0 0 CE 0 0 PPC 0 0 BIO 0 0 CCM: Begränsning av klimatförändringar – CCA: Anpassning till klimatföränd - ringar – WTR: Vattenresurser och marina resurser – CE: Den cirkulära ekono - min – PPC: Förebyggande och begränsning av föroreningar – BIO: Biologisk mångfald och ekosystem 177 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 180 ===== Baserat på vår nuvarande tolkning av kriterierna inom Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar, användningar i alla delar och kom - ponenter och om lämpliga alternativ existerar, drar vi inte slutsaten att vi är förenliga 2023. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem Avseende kriteriet för biologisk mångfald har Volvokoncernen utvärderat påverkan från sina aktiviteter vid enskilda produktionsanläggningar avseende såväl biologisk mångfald som skyddade områden och arter. Volvokoncernens verksamheter bedöms inte ha någon direkt väsentlig påverkan och den mer djupgående bedömningen av biologisk mångfald har därför begränsats till nyligen etablerade verksamheter under utredning eller verksamheter place- rade på ett sådant avstånd att de skulle kunna påverka skyddade områden. Minimiskyddsåtgärder Vi förstår det så att kriterierna för minimiskyddsåtgärder innebär att det måste finnas rutiner på plats när det gäller antikorruption, rättvis konkurrens, beskattning och mänskliga rättigheter, samt att koncernen inte befattar sig med ”kontroversiella vapen” , vilket syftar på personminor, kluster-ammunition samt kemiska och biologiska vapen. Kriterierna för minimiskyddsåtgärder har bedömts på koncernnivå med slutsatsen att alla koncernens helägda verksamheter och därmed alla eko - nomiska verksamheter som identifierats som potentiellt taxonomiförenliga, omfattas av våra koncernövergripande policyer och rutiner. För mer infor - mation, se Mänskliga rättigheter på sidan 185, Antikorruption på sidan 191 och Konkurrenslagstiftning på sidan 191. Avseende beskattning så ska koncernen följa skattelagar och regler i samtliga länder där den bedriver verksamhet och eftersträvar att säkerställa att skatter betalas där värden skapas genom att följa gällande regler och riktlinjer för internprissättning såsom dessa utvecklas av OECD och andra normgivande och beslutande organ. Den genomsnittliga bolagsskattesat - sen för koncernen har varit 24% (23) de senaste fem åren. Mer information om Volvokoncernens skattepolicy finns på volvogroup.com/se. Vi har dessutom dragit slutsatsen att Volvokoncernen inte tillverkar eller säljer några fordon eller tillbehör särskilt avsedda att bära eller på annat vis hantera kontroversiella vapen (enligt definition ovan). Rapportering Aktiviteter och investeringar i joint ventures och intresseföretag är inte inkluderade i denna rapport. För mer information om joint ventures se Not 5 på sidan 102. Eftersom Volvokoncernen än så länge bedömer att företagets aktiviteter endast omfattas av målet begränsning av klimatförändringar och då verksam- heter inom CCM 3.3, CCM 3.6 och CCM 3.18 rapporteras in separat i koncer- nens finansiella konsolideringssystem, ska inga verksamheter ha dubbelräk- nats vid beräkningen av de redovisade taxonominyckeltalen. Obligatoriska och frivilliga upplysningar När det gäller verksamheter inom 3.3 anges i Kommissionens tillkännagiv - ande om tolkningen av vissa rättsliga bestämmelser i den delegerade rättsakten om upplysningar inom ramen för artikel 8 i EU:s taxonomiför - ordning om rapportering om ekonomiska verksamheter och tillgångar som omfattas av taxonomin, daterad den 6 oktober 2022, att ”låga koldioxidut- släpp” inte ska beaktas för att fastställa vad som omfattas av taxonomin. Denna tolkning innebär att de flesta av koncernens transportfordon omfat - tas av taxonomin. För verksamheter inom 3.6 beror omfattningen på syftet med verksamheten, vilken måste ha som mål att avsevärt minska utsläpp av växthusgaser under livscykeln i andra ekonomiska sektorer. Innebörden av detta är att en lastbil eller buss (3.3) med en förbränningsmotor omfat - tas av taxonomin, men att en grävmaskin eller dumper (3.6) med samma typ av motor inte omfattas. För att kunna ge en transparent översikt över alla tillverkningsverksamheter i Volvokoncernen har vi inkluderat en frivillig upplysning om till vilken grad vår verksamhet skulle omfattas av EU-taxo - nomin om verksamheter inom 3.6 och 3.3 omfattades på liknande krite - rier. Den frivilliga informationen påverkar inte förenlighet med EU-taxono - min, utan endast omfattningen. Investeringsplan (CapEx-plan) Volvokoncernen har en övergripande ambition att minska utsläppen av växthusgaser i sin värdekedja. Utveckling av fordon och maskiner med noll avgasutsläpp är en viktig drivkraft i denna övergripande strategi (läs mer på sidorna 166–169). En betydande del av investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp, vilken förväntas öka med tiden. Investerings - planerna revideras löpande vilket kan påverka andelen investeringar som kommer riktas enbart till fordon och maskiner med noll avgasutsläpp eller andra potentiellt förenliga verksamheter i framtiden. I vår identifiering av potentiellt förenliga investeringar ingår alla investeringar i FoU och materi - ella anläggningstillgångar som görs för att möjliggöra och utveckla fordon och maskiner som uppfyller den tekniska granskningen. Dessa avser for - don och maskiner med noll avgasutsläpp. DNSH-kriterierna bedöms på produktnivå enligt de tekniska granskningskriterierna. Som komplement till denna redovisning upplyser vi även om koncer - nens totala FoU-investeringar på sidan 169. En väsentlig andel riktas till fordon och maskiner med noll avgasutsläpp eller mycket låga utsläpp som baseras på kriterierna för väsentligt bidrag. Den upplysningen innefattar både aktiverad FoU som allokeras till kapitalutgifter och ej aktiverad FoU som allokeras till driftsutgifter. Kärnkraftsrelaterad verksamhet Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot forskning, utveck - ling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanlägg - ningar som producerar energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot konstruktion och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för att producera el eller pro - cessvärme, inklusive för fjärrvärme eller industriella processer såsom väteproduktion, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa, med bästa till - gängliga tekniker. Nej Företaget utför, finansierar eller har exponeringar för säker drift av befint - liga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inklusive för fjärrvärme eller industriella processer såsom väteproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej Fossilgasrelaterad verksamhet Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot konstruktion, reno - vering och drift av kraftvärmeanläggningar som använder fossila gasfor - miga bränslen. Nej Företaget genomför, finansierar eller har exponeringar mot konstruktion, renovering och drift av värmealstringsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej Obligatorisk information om kärnkrafts- och fossilgasrelaterad verksamhet 178 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 181 ===== Medarbetare och arbetskraft Volvokoncernens uppförandekod lägger grunden för ett ansvarsfullt affärsbeteende som bygger förtroende bland intressenter i de samhällen där koncernen verkar. Uppförandekoden innefattar målbilder inom hälsa och säkerhet, ömsesidig respekt, icke-diskriminering, mångfald, samt respekt för mänskliga rättigheter. Inom människorättsfrågor innehåller policyn en mängd arbetsrättsliga frågor såsom nolltolerans mot modernt slaveri, såsom tvångsarbete, skuldslaveri och människohandel. Policyn beskriver vår respekt för barns rätt till personlig utveckling och utbildning och att vi förbjuder användning av barnarbete, samt att vi respekterar alla medarbetares rättighet att vara medlem i en fackförening och förhandla kollektivt. Vi respekterar också alla medarbetares rättighet att avstå från att gå med i ett fackförbund. Vårt åtagande för mänskliga rättigheter förklaras vidare i redovisningen på sidan 185. Medarbetare har rätt att söka vägledning och stöd i alla anställningsre - laterade frågor via ett flertal kanaler, inklusive via erkända fackförbund och organ för arbetstagarrepresentation. Koncernen har även en rappor - teringskanal och mekanism för att eskalera felaktigheter där intressenter kan söka råd eller rapportera saker som inte verkar stå rätt till på ett ano - nymiserat sätt. Vår Policy för visselblåsande och utredningar finns externt tillgänglig och beskriver vem som kan rapportera, vilken typ av betänklig - heter som ska rapporteras och hur dessa ska rapporteras. Läs mer volvogroup.com/se/code Chefer inom affärsområden, divisioner och koncernfunktioner har som en del av den löpande verksamheten ansvar för områden som anställnings - förfarande, arbetstagarrelationer, personlig utveckling och mångfald. För att hantera dessa på ett effektivt sätt stöttas de av HR- kollegor både lokalt och centralt, samt av experter och ledningen. Utöver de frågeställ - ningar som listas nedan kan olika länder, regioner och enheter hantera särskilda områden i enlighet med lokala förhållanden och behov. Inom vårt arbete med personalfrågor har vi utvecklat och satt mål i kon - sultation med arbetstagarrepresentanter i de områden som vi kan bidra till att öka positiv inverkan och minska negativa konsekvenser över vår globala verksamhet. De främsta är: • Hälsa och säkerhet – att minska frekvensen för olyckor med frånvaro med 50% 2030 jämfört med 2019, se detaljer på sidan 182. • Mångfald – att ha minst 35% kvinnliga medarbetare totalt och i ledningsroller år 2030, se detaljer på sidan 181. RELATIONER OCH DIALOG MELLAN ARBETSTAGARE OCH LEDNING Volvokoncernen baserar relationen mellan företaget och dess anställda, inklusive arbetstagarrepresentanter, på uppriktighet, öppenhet, rättvisa och kreativitet. Dessa grundläggande principer utvecklades gemensamt med ledamöterna i Global Works Council och vägleder hur vi agerar till - sammans för att manövrera koncernen genom alla nödvändiga verksam - hetsförändringar. För Volvokoncernen är det avgörande att säkerställa en bra dialog med alla anställda. En viktig del i denna processen är den årliga globala Volvodialogen (Volvo Global Dialogue), i vilken runt 50 medarbe - tarrepresentanter från fler än 20 länder träffas tillsammans med vd och ledamöter från Volvokoncernens högsta ledning för att diskutera den aktuella verksamhetssituationen och koncernens strategiska initiativ, men också särskilda framtida möjligheter avseende nya affärsområden, digitalisering och efterfrågade kompetensskiften. Under 2023 genomfördes den globala Volvodialogen som ett fysiskt möte i Belgien med huvudsakligt fokus på koncernens pågående omställ - ningsarbete och om dess effekter på verksamheten och personalen. Vidare har AB Volvos styrelse tre ordinarie ledamöter och tre supplean - ter som utsetts av arbetstagarorganisationerna och som alltså är involve - rade i koncernens strategiska inriktning. Vid större förändringar inom organisationen informeras arbetstagarre - presentanter och berörda myndigheter, i enlighet med vad som krävs av lagar och avtal. Under 2023 genomförde koncernen tio informations- möten med European Works Council avseende förändringar som påverkar anställda i minst två europeiska länder. Dessa kompletterades av konsulta- tioner med lokala arbetstagarrepresentanter och fackföreningar i olika län - der kring föreslagna förändringar och deras specifika påverkan på lokal nivå. Koncernen har över tid utvecklat pragmatiska lösningar och arbetssätt för att anpassa sig till förändringar i efterfrågan. Volvokoncernen arbetar i nära dialog med fackföreningar och arbetstagarrepresentanter för att hitta lösningar som både upprätthåller och stärker den kompetens koncernen behöver, samt minskar negativa sociala konsekvenser av omstrukture - ringar och omorganisationer. Detta kan omfatta att använda arbetstids - banker för att minska arbetstiden, korttidspermittering, förtidspension, ekonomisk kompensation, interna mobilitetsprogram och omställnings - program via tredje part. Människorättsupplysningar kring anställning och arbetsvillkor Volvokoncernen bedömer potentiella avvikelser i anställnings- och arbetsvillkor genom granskningsförfaranden i vår egen verksamhet och i värdekedjan. I vår egen verksamhet fortsätter arbetet med rättvisa levnadslöner och bedömningen av vår nuvarande nivå inom Volvokoncernen. I detta arbete beaktas även hur de nya europeiska standarderna för hållbarhetsrappor- tering kommer att påverka det påbörjade arbetet. Volvokoncernen respekterar alla medarbetares rätt att bilda och ansluta sig till en fackförening för att representera sina intressen som anställda, att organisera sig samt att kollektivt eller individuellt förhandla, liksom rätten att avstå från att gå med i en fackförening. Olikheter i lag - stiftningar mellan olika länder om fackligt oberoende innebär att hante - ringen av föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar kan skilja sig från ett land till ett annat. I våra granskningsförfaranden om mänskliga rättig - heter har vi identifierat potentiella risker inom detta område för ett begränsat antal länder. Exempel på åtgärder för att mildra risker inklude - rar medvetandehöjande aktiviteter och framtagning av alternativa former av representation om det är i linje med lokal lagstiftning. Uppskattningsvis 41% av samtliga anställda runt om i världen är med - lemmar i en oberoende fackförening. Omkring 72% av samtliga anställda globalt omfattas av kollektivavtal. Detta visar på en avsevärt högre grad av medlemskap i fackföreningar och täckningsgrad vad gäller kollektiva förhandlingar än genomsnittet jämfört med statistik från Internationella arbetsorganisationen (ILO), framförallt för koncernens större marknader som Sverige, USA, Polen och Brasilien. Lär mer. Mänskliga rättigheter över värdekedjan, sidan 185 179 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 182 ===== STATISTIK KRING PERSONAL Information om anställda och andra medarbetare Totalt antal anställda per anställningskontrakt, per kön och region Tillsvidareanställda Visstidsanställda Bemannings - företag/konsulter Total arbetsstyrka Antal Varav kvinnor Antal Varav kvinnor Europa 52.714 23% 1.630 36% 8,610 62.954 Nordamerika 18.624 22% 662 41% 773 20.059 Sydamerika 6.964 20% 58 34% 153 7175 Asien/Stillahavs. 11.496 18% 686 33% 805 12.987 Afrika 935 23% 30 40% 7 972 Koncernen totalt 90.733 22% 3,066 36% 10.348 104.147 Totalt antal anställda per anställningstyp, uppdelat efter kön Heltidsanställda Deltidsanställda Bemannings - företag/konsulter Total arbetsstyrka Antal Varav kvinnor Antal Varav kvinnor Koncernen totalt 89.715 21% 4.084 44% 10.348 104.147 Personalomsättning och nyanställningar Personal - omsättning 1, % Per ålder, kön och total 2023 2022 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män <40 | 40+ | Totalt <40 | 40+ | Totalt <40 | 40+ | Totalt <40 | 40+ | Totalt <40 | 40+ | Totalt <40 | 40+ | Totalt Europa 8 | 5 | 6 7 | 5 | 6 9 | 5 | 7 11 | 7 | 8 10 | 7 | 8 11 | 7 | 6 Nordamerika 16 | 8 | 11 16 | 8 | 11 16 | 8 | 11 20 | 11 | 14 20 | 12 | 15 20 | 10 | 14 Sydamerika 12 | 10 | 11 11 | 12 | 11 13 | 9 | 11 8 | 5 | 6 9 | 5 | 8 7 | 5 | 6 Asien/Stillahavs. 10 | 7 | 6 10 | 8 | 8 9 | 7 | 5 14 | 8 | 8 16 | 8 | 11 13 | 8 | 7 Afrika 11 | 7 | 9 6 | 10 | 7 13 | 7 | 10 9 | 6 | 8 4 | 8 | 6 10 | 6 | 8 Koncernen totalt 10 | 6 | 8 9 | 6 | 8 11 | 6 | 8 13 | 8 | 9 13 | 8 | 9 12 | 8 | 10 1 Den totala personalomsättningen anger andelen av anställda som lämnade koncernen frivilligt (exempelvis genom pensioner eller frivilliga uppsägningar) och ofrivilligt (inklusive uppsägningar kopplade till arbetsbrist). Nyanställda Per ålder, kön och total 2023 Ålder och totalt 2022 Ålder och totalt <40 40+ Totalt <40 40+ Totalt Europa 3.829 1.368 5,197 4.513 1.735 6.248 Varav kvinnor 32% 26% 30% 30% 28% 30% Nordamerika 2.085 999 3.084 2.413 1.218 3.631 Varav kvinnor 26% 27% 26% 25% 28% 26% Sydamerika 509 104 613 689 166 855 Varav kvinnor 25% 27% 25% 27% 25% 27% Asien/Stillahavsområdet 1.094 205 1.299 1,651 212 1.863 Varav kvinnor 31% 20% 30% 30% 22% 29% Afrika 85 23 108 33 20 53 Varav kvinnor 22% 22% 22% 36% 30% 34% Koncernen totalt 7.602 2.699 10.301 9.299 3.351 12.650 Varav kvinnor 29% 26% 28% 29% 27% 28% 180 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 183 ===== MÅNGFALD OCH LIKA MÖJLIGHETER Volvokoncernen ser mångfald och inkludering som avgörande för sin för - måga att prestera inom den nuvarande verksamheten och att omvandlas till ett långsiktigt hållbart företag. Koncernens mångfaldsarbete omfattar en lång rad aspekter såsom kultur, ålder, kompetens, bakgrund, kön och sexualitet. Eftersom vi är medvetna om att olika regioner och länder har sina egna utmaningar är vår ambition att aktivt arbeta med lokalt rele - vanta och konkreta mångfaldsfrågor. Globalt har jämställdhet mellan kvinnor och män identifierats som den viktigaste strategiska mångfaldsfrågan. Koncernens verksamheter och de största kundbranscherna har traditionellt präglats av en relativt låg andel kvinnor. Denna utmaning går också igen inom teknik- och ingenjörs - yrken och -utbildningar. Volvokoncernen har som ambition att ha minst 35% kvinnor i personalen år 2030, både som ett genomsnitt totalt och i ledningspositioner. Handlingsplaner för att bli mer inkluderande och därigenom öka mång - falden är integrerade i personalprocesser och system, exempelvis men inte begränsat till rekryteringspolicys och -principer, successionsplane - ring, samt som del av utbildningar för organisationen och team över vår globala verksamhet. I strävan efter inkludering ur aspekter som kan vara viktiga lokalt och regionalt stödjer koncernen interna nätverk för mångfald, och spridning av bästa praxis i hela organisationen, inom frågor som kvinnor inom teknik - branschen, HBTQI+, funktionsvariationer, mångkultur och unga yrkes - verksamma. Icke-diskriminering och rättvis behandling Inom Volvokoncernen tolererar vi inte trakasserier eller diskriminering och vi har för avsikt att motverka omedveten partiskhet. Under 2023 rapporterades 106 anklagelser med koppling till trakasserier eller diskriminering till koncernens hjälplinje för visselblåsare, inkluderad i kategorin ”Arbetsplatsärenden” på sidan 192. Alla rapporter utreddes vidare, varav 26 fortfarande pågick den 31 december 2023. 28 av de stängda fallen kunde tillstyrkas. De flesta rapporter ledde till korrigerande åtgärder som utbildning, vägledning, eller förändringar i processer eller ruti- ner. Utöver detta rapporterades 15 fall som kan kopplas till sexuella trakas - serier under 2023 som finns med i kategorin Överträdelser av privatliv eller integritet. Av dessa kunde fem tillstyrkas och ledde till disciplinär åtgärder, ett kunde inte tillstyrkas med vidare påföljd och sex var fortfarande under utredning vid årets slut. Volvokoncernen tillhandahåller utbildning för att öka medvetenhet och förebygga trakasserier och diskriminering. Volvokoncernens uppfö - randekod utgör grunden för detta. Utöver detta erbjuds särskilda kurser kring att förebygga trakasserier och diskriminering för chefer i vissa juris - diktioner, till exempel utbildningen Civil Treatment for Leaders i USA. Mångfald i ledningar och bland anställda Åldersfördelning i koncer - nens arbetsstyrka, % 2023 <40/40+ 2022 <40/40+ 2021 <40/40+ Europa 38/62 37/63 36/64 Nordamerika 39/61 38/62 36/64 Sydamerika 57/43 60/40 61/39 Asien/Stillahavsområdet 58/42 58/42 57/43 Afrika 52/48 53/47 54/46 Koncerngenomsnitt 42/58 41/59 40/60 Könsfördelning i koncer - nens arbetsstyrka, % 2023 Kvinnor/ Män 2022 Kvinnor/ Män 2021 Kvinnor/ Män Europa 23/77 23/77 22/78 Nordamerika 22/78 22/78 21/79 Sydamerika 20/80 19/81 18/82 Asien/Stillahavsområdet 19/81 22/78 17/83 Afrika 24/76 24/76 26/74 Koncerngenomsnitt 22/78 22/78 21/79 Könsfördelning över tid, andel kvinnor, % 2023 2022 2021 2020 2019 Samtliga anställda 22 22 21 19 19 Chefer (samtliga nivåer) 25 24 23 20 20 Ledande befattnings - havare och VD:ar 29 28 27 26 26 AB Volvos styrelse (Valda av årsstämman) 36 45 45 36 40 TRÄNING OCH UTBILDNING Ledarskap, lärande och utveckling är av största vikt för koncernens omställning och för medarbetarnas anställningsbarhet. Ökad medveten - het om livslångt lärande i teamen och organisationen bidrar till att lyfta fram både behov och konkreta framsteg. Volvo Group University fokuse - rar på att erbjuda utbildningar av hög kvalitet för affärsområden, divisio - ner och funktioner. Ambitionen är att erbjuda utbildning och utvecklings - möjligheter för alla anställda på alla orter, med ett konsekvent och kvalitetssäkrat utbildningsutbud. Dessutom driver affärsverksamheten utvecklingen av de kompetenser som är specifika för deras behov och lärandemöjligheter görs tillgängliga på plats. Volvokoncernens ansats till kompetensutveckling bygger på att det mesta av lärandet är en del av praktiken på jobbet. En viktig, men mindre tidskrävande del, fångas informellt genom andra människor – i samtal, nätverkande och nyfikenhet att lära. Den sista biten av lärandet kommer från formell utbildning och kurser. Som en tumregel kallas detta tillväga - gångssätt 70:20:10 – 70% på jobbet, 20% genom samtal och 10% genom formell utbildning. För att säkerställa tillgången på utbildning är en stor del av de lärar - ledda programmen tillgängliga virtuellt. Det gör det möjligt för medarbe - tare utanför de större arbetsplatserna att delta i utbildningsaktiviteter och att bygga nätverk inom hela koncernen. 181 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 184 ===== ARBETSMILJÖ – HÄLSA OCH SÄKERHET Volvokoncernens framgångar är beroende av sina medarbetare för att driva bolaget framåt. Därför strävar vi efter en arbetsplats där alla anställda kommer hem tryggt – varje dag. Volvokoncernens hälso- och säkerhetspolicy ger direktiv om hur arbetsplatssäkerhet, hälsa och välbe - finnande ska hanteras inom koncernen. Policyn omfattar både direktan - ställda och konsulter. Vi fortsätter vårt arbete med att utveckla en säkerhetskultur som tar oss mot koncernens målbild med både fysisk och psykosocial hälsa och säkerhet. Traditionellt har Volvokoncernens globala hälso- och säkerhetsarbete fokuserat på fysiska säkerhetsrisker i vår organisation, att hantera de största riskerna och öka den övergripande säkerhetsmedvetenheten. På senare år har vi sett ett behov av ökade insatser inom psykosociala risker på våra arbetsplatser. Dessa ansträngningar innefattar etablering av gemensamma och vetenskapligt grundade arbetssätt genom vår globala organisation men att samtidigt anpassa åtgärder till lokala och unika behov och sammanhang. Volvokoncernens tillvägagångssätt för att han - tera mental hälsa och välbefinnande bygger på utbildning och medveten - het för chefer och anställda, undersökningar för att förstå nuvarande till - stånd i teamen och dialoger kring åtgärder som ska vidtas för att komma vidare med ytterligare åtgärder. Inför utrullningen i den globala verksam - heten har tillvägagångssättet testats i koncernens forsknings- och utvecklingsorganisation med lokala team i Sverige, USA och Indien. Vi fortsätter samtidigt våra satsningar på fysisk hälsa och säkerhet. Som en del av detta arbete fortsätter vi att rulla ut gemensamma mätetal för att öka intern och extern transparens kring de viktigaste säkerhetsas - pekterna i koncernen. Under året har vi börjat implementera global upp - följning och förebyggande av högriskincidenter. Vi arbetar även med att definiera rätt mätetal och mål för att stärka hälso- och säkerhetskulturen. En nyckelfaktor är att ta itu med risker så tidigt som möjligt. Detta arbete omfattar både fysisk och psykisk hälsa och säkerhet. I detta arbetet anpassas även mätetal för att överens - stämma med internationell och europeisk standardisering av mätetal. Rätt ledarskap inom säkerhet är allmänt erkänt som en avgörande fak - tor i en framgångsrik säkerhetskultur. Ledarskap inom säkerhet handlar om lärdomar och ständiga förbättringar, att tillbringa tid ute på arbets - platserna och om dialog. Cheferna är utrustade för att kunna hantera arbetsmiljöfrågor på ett bra sätt i sina team. Den fortsatta utvecklingen av vårt system och kultur för ökad säkerhet stöds av ett globalt nätverk med fler än 200 arbetsmiljöexperter som omfattar läkare, sjuksköterskor, säkerhetsingenjörer, psykologer och ergonomer som samarbetar för att hitta och dela bästa praxis Ledningssystem för arbetsmiljö Varje affärsområde, division och funktion har ansvar för att hantera hälsa, säkerhet och välbefinnande. Volvo Bussar och Volvo Construction Equip - ment har fortsatt med certifieringen av sina delar av ledningssystemet i enlighet med ISO 45001. I december 2023 hade omkring 60 anlägg - ningar, vilka omfattar omkring 30% av koncernens anställda, valt att cer - tifiera sin verksamhet i enlighet med ISO 45001. Volvo Bussar och Volvo Construction Equipment är två affärsområden som valt att certifiera res - pektive verksamhet i sin helhet. Andra affärsområden har utvecklat interna system för hantering av säkerhet i vilka regelbundna bedömningar och coachning finns integre - rade som en del av Volvo Group Management System, ett koncernövergri - pande ledningssystem, och Volvo Performance System (VPS). Det säker - ställer att det finns skriftliga förfaranden, interna kontroller, tydligt ägarskap och förvaltningsrevision, samt att avvikelser avhjälps. Omfatt - ningen på det förebyggande arbetet omfattar både fysisk och psykisk hälsa, samt säkerhet på arbetsplatsen. Den täcker samtliga av Volvokon - cernens medarbetare, på arbetsplatsen eller utanför, samt under pend - lingen till och från arbetet. Volvokoncernens övergripande ledningssystem, Volvo Group Manage - ment System, omfattar ett ledningssystem för hälsa och säkerhet som är baserat på lagstadgade krav och som täcker in samtliga anställda och konsulter, vilka alla är inkluderade i säkerhetsredovisningen i dessa noter. Identifiering av riskområden, riskbedömningar och incidentutredningar Volvokoncernen och dess dotterbolag tillämpar verktyg och processer för att hantera risk och skapa produktiva arbetsmiljöer. Riskbedömningar genomförs på regelbunden basis på alla nivåer, från verkstadsgolvet till kontoret. Experter på hälsa och säkerhet säkerställer kvaliteten på dessa riskbedömningar och involverar linjechefer samt fackliga representanter i arbetet. Fokus vid interna bedömningar och externa granskningar ligger på potentiella risker och vanligen görs en utvärdering av ett stickprov på riskbedömningar samt av vidtagna och förebyggande åtgärder. Chefer och medarbetare utvärderas i kunskap om för dem relevanta risker. Åtgärder för att minska eller eliminera identifierade risker utformas och implementeras, och riskbedömningar utvärderas och uppdateras regelbundet eller efter att det har inträffat en incident. Koncernen håller att utveckla en mer systematisk metod för allvarliga incidenter med inrikt - ning på de mest framstående riskerna. Registrerade olyckor rapporteras och följs på enhetsnivå, samt högre upp i organisationen ända upp till koncernnivå. Utredningar som leder till att korrigerande eller förebyggande åtgärder vidtas måste göras efter varje registrerad olycka. Om incidenten är kopplad till risker som kan vara relevanta för andra enheter delas orsaken samt korrigerande och förebyg - gande åtgärder som vidtagits med andra enheter för att undvika att dessa upprepas genom det globala nätverket för hälsa och säkerhet. I vissa fall tas det fram direktiv som sprids över hela koncernen som en del av en förebyggande åtgärd. Anställda utbildas utifrån riskbedömningen för en särskild maskin, pro - cess eller arbetsplats i syfte att förstå riskerna och hur de ska hanteras – genom att till exempel följa vissa rutiner eller använda personlig skydds- utrustning. Volvokoncernens policy för hälsa och säkerhet kräver att kontrollhierarkin för riskåtgärder tillämpas vid fastställandet av korrige - rande eller förebyggande åtgärder som en reaktion på en utvald risk. Det första alternativet är riskeliminering. Om det inte är möjligt att eliminera faror ska risksubstitution, tekniska kontrollåtgärder, administrativa kon - trollåtgärder och personlig skyddsutrustning tillämpas. Policyn distribue - ras och synliggörs på väggarna i både fabriker och kontor inom företaget. Medarbetare uppmanas att rapportera olyckor, incidenter och osäkra förhållanden, då de är en viktig källa till förbättringar och kan lyfta fram möjligheter att på ett bättre sätt kontrollera de tillhörande riskerna. Volvo - koncernens uppförandekod och därtill kopplade processer tydliggör att repressalier från ledningen mot individer som har avlagt sådana rapporter i god tro inte tolereras. Om en chef eller kollega agerar i strid med uppfö - randekoden finns en visselblåsarprocess som kan användas för att eska - lera detta. 182 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 185 ===== Hälso- och säkerhetskoordinatörer är anställda för att stötta grupp - ledare och chefer i organisationen. Fortbildning erbjuds också när det gäl - ler rutiner för hälsa och säkerhet, såväl som för roller och ansvarsområden för chefer samt hälso- och säkerhetskoordinatörer. Ergonomi i fokus Ergonomi är ett prioriterat område i Volvokoncernen och individuella arbetsstationer bedöms regelbundet för att göra förbättringar. Operatö - rer, medarbetare och konsulter får också utbildning kring ergonomi på arbetsplatsen som är skräddarsydd för olika områden, beroende på om det är tillverkning, administration eller arbete från hemmet. Många av koncernens arbetsplatser har utbildningscenter som även erbjuder och främjar utbildning kring fokuserade teman inom ergonomi. Det finns ergonomisk vägledning för särskilda roller. Vägledningen summerar de huvudsakliga ergonomiska specifikationerna inom t.ex. till - verkning och tillhandahåller allmänna principer för ett ergonomiskt förhåll - ningssätt till utformningen och planlösningen för arbetsstationer. Företagshälsovård På de flesta enheter erbjuds de anställda företagshälsovård. Utbudet kan variera mellan olika länder beroende på enheternas särskilda behov, nivån på tillgänglig hälso- och sjukvård och lokal lagstiftning. I många länder och anläggningar erbjuds hälso- och sjukvård med företagsläkare och sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster och ergonomer. I vissa länder kan den typen av tjänster tillhandahållas av tredje part. Om så är fallet måste de säkerställa skydd av persondata i enlighet med aktu - ella förordningar. Företagshälsovården spelar en stor roll i att främja hälsa. Dessa tjänsteleverantörer har tillgång till sekretessbelagda databaser och kan tillhandahålla anonymiserade rapporter om relevanta hälsoaspekter såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, stressnivåer, etc. vilka kan ligga till grund för relevanta förebyggande och korrigerande åtgärder. Samverkan, samråd och kommunikation Arbetstagarrepresentanter i arbetsmiljökommittéer utses av de anställda. Arbetsmiljökommittéerna är verksamma på fabriks-, återförsäljar- eller enhetsnivå beroende på typ av affärsområde. Det övergripande målet för kommittéerna är att samla representanter för arbetstagarna och led - ningen, att fastställa åtgärder och att gemensamt komma överens om vilka åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Kommittéerna möts regelbundet och fattade beslut ska kommuniceras till arbetsstyrkan, åtgärder ska vidtas och följas upp. Kommittéerna kan också vara delak - tiga i utredningar om olyckor och incidenter samt stödja ytterligare korri - gerande eller förebyggande åtgärder. Utbildning i hälsa och säkerhet Samtliga anställda och konsulter utbildas i hälsa och säkerhet och i uppfö - randekoden som en del av deras introduktionsprogram. Mer specialiserad utbildning erbjuds beroende på ansvarsområdet i rollen. Särskild utbild - ning för potentiellt farliga arbeten – som att arbeta med elektricitet eller farliga ämnen, på hög höjd eller heta arbeten – är obligatorisk för medar - betare som arbetar i dessa miljöer och måste repeteras regelbundet. All utbildning sker på arbetstid. Utbildningarnas effekt utvärderas lokalt beroende på organisation och land. Hälsofrämjande Volvokoncernen har under lång tid tillhandahållit olika hälsofrämjande akti - viteter utöver arbetssäkerhet. Dessa program tillhandahålls ofta av externa samarbetspartners. Hälsofrämjande program kan omfatta frågeställningar kring förhindrad smittspridning, missbruk, övervikt, hälsosam livsstil, trä - ning, näring, sömn och stresshantering. Den psykiska arbetsmiljön växer i betydelse och det finns många verktyg tillgängliga för att ge stöd och före - bygga problem, samt för att främja en god psykisk hälsa. Det finns olika verktyg som kan användas beroende på särskilda och individuella behov. Individernas integritet är skyddad i enlighet med allmänna dataskydds - lagar. Många länder har under året använt sig av enkäten Pulse och andra verktyg för att skapa engagemang. Syftet har varit att förstå medarbetar - nas attityder och känslor i allmänhet och i synnerhet till det sätt som arbetslivet förändrats på, av distansarbete och fysisk distansering. Denna strategi har visat sig användbar och åtgärder har vidtagits utifrån den. Arbetsskador Volvokoncernen följer olycksfallsfrekvensen på alla platser, inklusive fabri - ker, verkstäder och kontor i alla länder med verksamhet. Under 2023 var olycksfallsfrekvensen 1,08 per 200.000 arbetade timmar. Data kring hälsa och säkerhet rapporteras in på enhetsnivå och sam - manställs på affärsområdes-, lastbilsdivisions- och koncernnivå. Data samlas in kvartalsvis på koncernnivå och på månadsbasis när det gäller flera affärsområden och lastbilsdivisioner. Arbete pågår för att underlätta konsolideringen av data inom koncernen. Många olika nyckeltal rapporte - ras för olika behov, men antal olyckor med förlorad arbetstid och att minska nivån på olyckor med frånvaro är de utfallsbaserade nyckeltal som används på koncernnivå. Arbete pågår för att identifiera andra globala nyckeltal. Mätningar av arbetsskador med stora följder eller av allvarlig karaktär och därtill kopplade faror görs i många delar av koncernen, men hittills utan gemensamma och sammanställningssystem. De sammanställs alltså inte på koncernnivå men delas i hälso- och säkerhetsnätverk för att sprida lärande och bästa praxis. Arbetsmiljö direkt kopplade till affärsförbindelser Granskningar genomförs hos leverantörer kring en bred palett av hållbarhets- frågeställningar i enlighet med Volvokoncernens uppförandekod för leveran- törer. Hälsa och säkerhet utgör centrala beståndsdelar i denna process. Läs mer Ansvarsfulla inköp och social påverkan, sidan 189 Arbetsrelaterad säkerhet, liksom trafiksäkerhet, är viktiga delar i koncer - nens erbjudande till slutanvändare. Volvokoncernen tillhandahåller kund - lösningar och utbildning för att öka säkert beteende och säker användning av produkterna. Läs mer om kundens hälsa och säkerhet nedan. Läs mer Kundens hälsa och säkerhet, sidan 184. Olycksfallsfrekvensen och antal arbetsrelaterade dödsfall 2018–2023 Olycksfallsfrekvensen med förlorad tid (LTAR) per 200.000 arbetade timmar. Antal olyckor med för- lorad arbetstid 789 972 1.004 656 735 879 Antal dödsfall Anställda 3 1 0 0 0 0 Antal dödsfall Entre - prenörer 0 2 0 0 0 0 2022 20232018 2019 2020 2021 1,08 1,00 1,22 1,22 0,87 1,03 183 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 186 ===== Säkerhet för kunder och slutanvändare Volvokoncernen utgår från värdekedjan när det gäller kundens hälsa och säkerhet, vilket tar hänsyn till effekterna på kunder, slutanvändare och andra intressenter. Koncernens verksamhet och dess produkter erbjuder en stor spännvidd när det gäller tillämpningsområden och kan påverka olika individer såsom förare och operatörer, eller andra användare av tra - fiksystemen som cyklister och fotgängare. Vår säkerhetspolicy definierar våra nyckelområden relaterade till slutanvändarsäkerhet – produktsäker - het som fokuserar på att undvika negativ påverkan från potentiella felak - tigheter med produkter och trafiksäkerhet för att öka vår positiva påverkan från säkerhetssystem, opinionsbildning, kommunikation och utbildning. Vår vision är noll olyckor med Volvokoncernens produkter och arbetet innefattar produktsäkerhet där vi systematiskt utvärderar risker, agerar för att motverka dessa och genomför förbättringar. De mest framstående påverkansfaktorerna, riskerna och möjligheterna är relaterade till de operativa segmenten lastbilar och bussar, eftersom de används i hög fart eller i områden som används av oskyddade trafikanter. Utöver dessa finns risker i arbetsmiljön i och runt fordon och maskiner, på både vägar och byggarbetsplatser. Vår definition av säkerhet beaktar inte bara säkerheten för den omedel - bara användaren av våra produkter, utan också helhetsperspektivet och omfattningen av potentiella effekter av våra produkter när de används. Det primära målet är att utveckla produkter som hjälper till att förhindra olyckor från att inträffa eller, om olyckor inträffar, att minimera konse - kvenserna för förare, operatörer och människor runt våra fordon och maskiner. Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Produktsäkerhet är grunden för koncernens säkerhetsarbete. En säker pro- dukt är fri från säkerhetsbrister, uppfyller tillämpliga säkerhetsstandarder och -regler och är säker att använda under sin normala livscykel. Våra huvudsakliga processer – från utveckling, via inköp, tillverkning och hela vägen till distribution och service kräver systematisk kvalitetsledning. Målet är att säkerställa säkerheten och kvaliteten på våra produkter under dess livscykel. Alla produktlinjer bedöms proaktivt avseende påverkan vad gäller hälsa och säkerhet, i syfte att säkerställa att de utformas för att vara säkra och för att hitta kvalitetsförbättringar. Kvalitetskontroller finns i alla huvud - sakliga utvecklingsprocesser enligt standardförfaranden inom fordons - branschen. Leverantörer måste leva upp till de tekniska krav och säker - hetskrav som vi sätter för produkter och komponenter. Koncernen använder tekniska revisioner för att utvärdera leverantörspartners kvali - tetsledningssystem. Säkerhetsbedömningar fortsätter även efter att produkter har släppts på marknaden och omfattar både löpande revisioner av produktionen och utredningar av faktiska olyckor. Problem som identifieras under bedöm - ningarna utreds vidare. Problem som efter utredningen bedöms vara säkerhetsbrister leder till att produkten återkallas så att problemet kan åtgärdas. Trafiksäkerhet I användningsfasen arbetar Volvokoncernen med djupgående olycks - forskning för att förstå sammanhanget och utmaningarna som kunderna står inför i sin verksamhet. Denna kunskap används sedan i produktut - vecklingen för att uppnå ständiga förbättringar. Volvokoncernen samarbetar också med partners inom den akademiska världen och beslutsfattare för att främja framsteg inom vägtrafiksäkerhe - ten och möjliggöra att säkrare lösningar lanseras på marknaden. Ett exempel är kollisionsvarnaren med nödbroms för fotgängare och andra oskyddade trafikanter. Denna typ av system kommer att vara ett lagkrav i Europa mot slutet av årtiondet och Volvo Lastvagnar introducerade denna funktion under 2023. Kunskapen om säkerhet delas via kommunikations- och utbildningsprogram på många marknader där koncernen verkar för att öka medvetenheten och främja ett säkert körbeteende. 184 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 187 ===== Mänskliga rättigheter i värdekedjan Volvokoncernen åtar sig att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter. Negativ påverkan på mänskliga rättigheter kan potentiellt uppstå, inte bara inom vår egen organisation, utan även genom våra affärsrelationer och i värdekedjan. Vi försöker även hantera negativ påver - kan på mänskliga rättigheter i de fall då Volvokoncernen är inblandad. Vi fortsätter att stärka och se till att vårt arbete med mänskliga rättigheter är i linje med följande internationella ramverk: • FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna • Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner • FN:s Global Compact • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter • OECD:s riktlinjer för multinationella företag • Barnrättsprinciperna för företag. Detta är ett pågående arbete och Volvokoncernen har anammat en risk - baserad ansats där vi prioriterar och fokuserar på de områden där vi anser att vi löper störst risk att påverka mänskliga rättigheter negativt. Vi är också medvetna om att själva kärnan för många av dessa ramverk är att spåra och följa upp resultatet för att främja ständiga förbättringar och använda erfarenheterna som en källa till ständigt lärande. Denna rapport redovisar våra framsteg hittills, men vi är väl medvetna om att mer återstår att göra. Volvokoncernen rapporterar om sitt arbete med mänskliga rättigheter enligt lagkrav, inklusive nationell lagstiftning inom ramen för EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering samt lagstiftning avseende modernt sla - veri i Australien och Storbritannien. Under 2023 publicerade vi yttranden om hur vi hanterar frågor kopplat till modernt slaveri (Modern Slavery Sta - tements) för relevanta företag inom Volvokoncernen i linje med dessa lag - stadgade upplysningskrav. Policyåtagande för mänskliga rättigheter Volvokoncernen lanserade en separat policy för mänskliga rättigheter 2021. Denna policy beskriver det gemensamma gränsvärdet för vårt åtagande om att respektera mänskliga rättigheter och tillämpas inom alla Volvokoncernens bolag, för alla medarbetare och övriga som arbetar på våra anläggningar. Policyn för mänskliga rättigheter kompletteras av Volvokoncernens uppförandekod, program för mänskliga rättigheter och specifika policyer, direktiv och vägledningar som har tagits fram av våra lastbilsdivisioner och affärsområden inom flera områden som rör mänskliga rättigheter. Dessa omfattar hälsa och säkerhet, ansvarsfulla inköp enligt vår uppfö - randekod för leverantörer (uppdaterad 2023), personalfrågor, ansvarsfull försäljning och visselblåsning. Styrning och tillsyn av mänskliga rättigheter Volvokoncernens styrning av mänskliga rättigheter följer vår allokering av verksamhetsansvar och omfattar flera tvärfunktionella styrningsforum i bolaget. På koncernnivå övervakas den strategiska inriktningen av Volvo - koncernens styrgrupp för mänskliga rättigheter, vilken består av relevanta medlemmar från bolagsledningen. Implementeringen av agendan för mänskliga rättigheter stöds av en tvärfunktionell referensgrupp och en arbetsgrupp med medlemmar från relevanta koncernfunktioner, lastbilsdivisionerna och affärsområdena. Program för mänskliga rättigheter År 2022 antog Volvokoncernens bolagsledning ett koncernövergripande program för mänskliga rättigheter. Volvokoncernens program för mänsk - liga rättigheter beskriver hur vi implementerar vårt åtagande att respektera mänskliga rättigheter i enlighet med vår policy för mänskliga rättigheter. Syftet med programmet är att göra koncernens arbete med mänskliga rät - tigheter mer systematiskt och se till att vi identifierar och hanterar förbätt - ringsområden. Programmet klargör Volvokoncernens ambitioner, tillämp - liga standarder, framträdande risker, strategin kring granskningsförfarande (due diligence) och styrning av mänskliga rättigheter på olika nivåer inom Volvokoncernen. I processen med att implementera programmet för mänskliga rättighe - ter har vi under 2023 initierat ett koncernövergripande projekt för att utvärdera vår risk- och mognadsbedömning inom människorättsfrågor. Syftet med projektet är (i) att fördjupa vår förståelse om människorättsris - ker över Volvokoncernens värdekedja, (ii) att fördjupa mognadsgraden av våra egna ledningssystem för due diligence, samt (iii) att förbereda upp - lägget och den kontinuerliga integrationen av ett robust, systematiskt och sammanhängande tillvägagångssätt för identifiering och hantering av ris - ker och konsekvenser för mänskliga rättigheter över Volvokoncernens vär - dekedja. Projektet löper även under 2024. Framträdande risker avseende mänskliga rättigheter Policyn för mänskliga rättigheter är baserad på koncernens hållbarhetsprio- riteringar och belyser risker kopplade till människor, klimat och resurser. Ris- ker avseende mänskliga rättigheter kan kopplas till våra aktiviteter och affärsrelationer inom alla dessa tre områden. Policyn för mänskliga rättighe- ter beskriver Volvokoncernens tio mest framträdande risker avseende mänskliga rättigheter inom dessa tre områden. Beskrivningar kring dessa risker och hänvisningar till specifika upplysningar finns på sidan 187. Klagomåls- och åtgärdsmekanismer Policy, standarder och styrning Redovisning och uppföljning Utbildning och medvetenhet Förebyggande och åtgärder Risksanalys och konsekvensbedömning Meningsfull dialog med intressenter VOLVOKONCERNENS PROGRAM FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER – HUVUDSAKLIGA ELEMENT 185 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 188 ===== Arbetet med riskbedömning och granskningsförfarande, due diligence, görs med en riskbaserad ansats och inkluderar faktorer som risknivåer för mänskliga rättigheter i olika länder och vår verksamhet i det aktuella landet, segmentsrelaterade risker vid vissa inköp och försäljning samt andra risker som anställda eller externa intressenter har gjort oss uppmärksamma på. De viktigaste riskerna för våra divisioner och affärsområden utgör koncernens mest framträdande frågor. Granskning av mänskliga rättigheter över värdekedjan Vårt arbete för mänskliga rättigheter syftar till att identifiera, förebygga och motverka potentiella eller faktiska negativa risker och påverkan på mänskliga rättigheter. Volvokoncernens grad av ansvar, inflytande och påverkan varierar mellan olika delar av värdekedjan och operativa sam - manhang. Därför bör våra processer och aktiviteter kopplade till mänsk - liga rättigheter spegla sammanhanget för vår roll inom de respektive delarna av vår värdekedja, inklusive vår egen verksamhet, leverantörs- kedjan, affärspartners och affärer. Vår egen verksamhet Ett av verktygen som Volvokoncernen använder för att genomföra due diligence på koncernnivå är landsbaserade granskningar av mänskliga rättigheter omfattar hela verksamheten, alla anställda och övrig personal på våra anläggningar i det granskade landet. Granskningarna genomförs med hjälp av en metodik som tagits fram i enlighet med internationellt erkända rutiner och inkluderar följande huvuddelar: • Analyser baserade på intern data så som personaldata, lokala policyer, interna expertintervjuer, svar i medarbetarenkäter och kollektivavtal, externa källor som rapporter om mänskliga rättigheter samt människorätts- och arbetsrättslagar, • Självutvärderingar av lokala ledningar och HR-avdelningar, • Platsbesök med den lokala ledningen och HR-personal och lokala interna sakkunniga, medarbetare och extern personal på plats, samt externa expertorganisationer vid behov, • Korrigerande åtgärder och uppföljning efter varje granskning med överenskomna handlingsplaner och ansvarsutkrävande hos den lokala ledningen och information till relevanta medlemmar i bolagsledningen. Granskningar av mänskliga rättigheter överlappar ofta flera andra interna processer, exempelvis gällande icke-diskriminering, hälsa och säkerhet, medarbetarrelationer, kvalitet och miljöledning. Resultaten från gransk - ningarna inom respektive områden kan belysa förbättringsområden inom andra processer, däribland arbetet med mänskliga rättigheter. Granskningar i den egna verksamheten har genomförts i Indien (2017), Sydafrika (2018) och Mexiko (2019). Under 2020 och 2021 blev vi tvungna att göra uppehåll med denna typ av granskningar på grund av covid-19-pandemin. Efter en översyn av process och metodik återupp - togs granskningarna 2022, och genomförde granskningar i Förenade Ara - bemiraten och Algeriet 2023. Inom projektet som ser över vår risk- och mognadsbedömning som nämns ovan, utvärderas denna typ av gransk - ningar och land-för-land prioritering. Leverantörsnätverket Vårt leverantörsnätverk är vidsträckt, med omkring 50.000 unika leveran - törspartners i den första ledet och det utvecklas och förändras kontinuer - ligt. Primärdata är därför begränsad till leverantörer närmare Volvokoncer - nen. Due diligence-aktiviteter stöds också av proxydata, forskning och sekundär information från leverantörspartners för att identifiera potentiella effekter i värdekedjan uppströms. Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners beskriver minimikrav och förväntningar på våra leve - rantörer på områdena klimat, resurser och människor, inklusive mänskliga rättigheter och arbetsrätt, hälsa och säkerhet, ansvarsfulla inköp av råmate- rial, miljöpåverkan och affärsetik. Visserligen varierar de enskilda frågorna i leverantörsnätverket mellan olika länder och processer, men ett antal risker avseende mänskliga rättigheter har identifierats, och de hanteras genom koncernens program för ansvarsfulla inköp, läs mer på sidan 189. Volvokoncernen samarbetar även med privata affärspartners som mon - terar lastbilar och som bygger buss karosser på våra chassin i enlighet med kundernas specifika krav. Vissa av dessa partners finns i länder med för - höjda risker avseende mänskliga rättigheter. Pågående aktiviteter för att säkerställa att våra affärspartners bedriver verksamhet i linje med koncer - nens krav inkluderar sociala och miljömässiga krav i kontraktsmässiga över- enskommelser, självutvärderingar, granskningar på plats och utbildning. Våra försäljningskanaler och användningen av produkter Vissa affärer granskas med avseende på risker som rör mänskliga rättighe - ter, främst i samband med direkta affärer som omfattar kundfinansiering och stöd från exportkreditgarantier samt försäljning till vissa slutanvändare med hög risk såsom militären eller brottsbekämpande organ. Vissa affärer bedöms också i särskilda kundsegment, såsom sektorer för fossila bräns - len, gruvdrift och försäljning till konfliktdrabbade områden med särskilda risker avseende mänskliga rättigheter. Denna del av bedömningen av mänskliga rättigheter och tillhörande hållbarhet beskrivs närmare i ett sepa- rat avsnitt om Ansvarsfull försäljning på sidan 188. Risker nedströms värdekedjan Risker har även identifierats avseende anställningsförhållanden för last - bilschaufförer i vägtransportsektorn i Europa. Minimikrav i uppförande - koden för leverantörer gäller även för leverantörer av logistiktjänster, men den skiftande lagstiftningen i Europa gällande chaufförernas anställ - ningsförhållanden kräver ett bredare samarbete i branschen. Därför ingår Volvokoncernen i CSR Europes Responsible Trucking Initiative, som har som mål att förbättra anställnings- och arbetsförhållanden för lastbils - chaufförer i vägtransportsektorn i hela Europa. Initiativet har publicerat sociala vägledningar för gemensamma förväntningar i förhållande till leve - rantörer och underleverantörer kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik, läs mer på www.csreurope.org/. Medvetenhet och utbildning om mänskliga rättigheter Att utbilda och att höja medvetenheten bland våra kollegor och relevanta affärspartners är en central del i vårt arbete med mänskliga rättigheter och ett område där det är känt att det krävs ständiga förbättringar. Utöver kon - cernens övergripande träning i kring Uppförandekoden som innefattar vissa frågor om mänskliga rättigheter har flera delar av organisationen under året genomfört insatser för att öka medvetenhet inom området. Total har drygt 2.000 personer, varav många i chefsroller inom sälj och marknad deltagit i denna typ av utbildning. Detta innefattade specifika sessioner med AB Volvos styrelse, koncernledning, samt ledningsgrupper i affärsområden och divisioner. I slutet av 2023 tillgängliggjordes även en webbaserad intro- duktionsutbildning med fokus på företagande och mänskliga rättigheter på tolv språk till anställda och konsulter. Dessa övergripande initiativ för att skapa medvetenhet om mänskliga rättigheter kompletterar andra specifika utbildningar kring relaterade ämnen såsom mångfald och inkludering, hälsa och säkerhet, bekämpning av diskriminering och trakasserier, lika lön och levnadslön, ansvarsfulla inköp och ansvarsfull försäljning. Intressenters engagemang och konsultationer Vårt arbete för mänskliga rättigheter inkluderar pågående dialoger med fack- föreningar och kontakter med anställda, kunder och investerare samt ideella föreningar och andra samhällsaktörer kring vår ansats och vårt resultat när det gäller mänskliga rättigheter. Under 2023 handlade våra samtal med externa intressenter huvudsakligen om vår övergripande styrning kring mänskliga rättigheter och policy, samt due diligence i värdekedjor kopplade till materialinköp. Vi har även konsulterat berörda individer som del av gransk- ningar i vår egen verksamhet och due diligence hos leverantörspartners. 186 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 189 ===== Visselblåsarkanaler och åtgärdsmekanismer Medarbetare, representanter för Volvokoncernen och externa intressenter kan rapportera alla överträdelser av vår uppförandekod och andra policyer, inklusive brott mot mänskliga rättigheter, i de fall koncernen eller någon av dess representanter tros vara inblandad. Klagomål kan rapporteras genom interna samt offentligt tillgängliga visselblåsarkanaler som beskrivs i vår uppförandekod, inklusive Volvokoncernens visselblåsarfunktion. Rappor - ter kan göras anonymt varhelst så är tillåtet enligt lokal lag. Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa eller samarbeta kring avhjälpan- det av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra aktiviteter har orsa- kat eller bidragit till den, samt ta en roll i avhjälpandet av den negativa påver- kan på mänskliga rättigheter som kan vara direkt kopplad till vår verksamhet, våra produkter, tjänster eller affärsrelationer. Se sidan 192 för mer information om våra visselblåsarkanaler och vilka typer av frågor som rapporterades under 2023. Specifika upplysningar om framstående risker avseende mänskliga rättigheter Klimat- och miljökonsekvenser Vi är medvetna om vikten av att ställa om till en ekonomi som präglas av låga koldioxidutsläpp i enlighet med Parisavtalet, samt att en säker och ren miljö är central för att fullt ut komma i åtnjutande av mänskliga rättigheter. Vi arbetar aktivt med att minska klimat- och negativ miljöpåverkan i vår verksamhet och vår värdekedja. Läs mer Klimat och Miljö, sidorna 166–174 Farliga material och ämnen Vi har som mål att fasa ut potentiellt farliga material och ämnen när så är möjligt, och där det inte finns några gångbara alternativ, att säkerställa en säker och ansvarsfull hantering av dessa genom värdekedjan. Läs mer Miljöhantering – Ämnen som inger särskilda betänkligheter, sidan 173 Mineraler och metaller från konfliktdrabbade och högriskområden Vi är medvetna om ökad total risk relaterad till materialutvinning. Ett särskilt program för hållbara mineraler stödjer vårt arbete för att fortsatt granska leverantörskedjans för ökad transparens och främja ansvarsfulla inköp, utvinning och hantering av dylika material. Läs mer Program för hållbara mineraler, sidan 190 Hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet har identifierats som prioriterade områden hos leverantörer, i vår egen verksamhet och för slutanvändare. Läs mer i detalj om arbetet med att minska hälso- och säkerhetsrisker i följande avsnitt: Läs mer Medarbetare och arbetskraft sidan 182 Läs mer Kunder och slutanvändare, sidan 184 Läs mer Ansvarsfulla inköp och social påverkan, sidorna 189-190 Rättvisa anställnings- och arbetsvillkor Vi har identifierat några nyckelområden med potentiella ökade risker där vi gör djupare due diligence för att förhindra överträdelser, till exempel iden - tifierade problem som rör arbetare uppströms i värdekedjan på platser nära migrationskorridorer och inköpta tjänster, särskilt i länder där dessa jobb generellt är lågavlönade och utförs av arbetare inom utsatta grupper och/eller arbetare med begränsad medvetenhet om grundläggande arbetsrätt och mänskliga rättigheter. Vi utvärderar också kontinuerligt potentiella luckor i vår policy för mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet. Läs mer Anställda och arbetskraft, sidan 179 Läs mer Ansvarsfulla inköp och social påverkan, sidan 189 Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar Rättigheter kopplat till representation anses av många intressenter vara en grund för en rad andra sociala konsekvenser. Vi är verksamma i länder där det finns begränsningar för dessa rättigheter, men vår Uppförandekod och Uppförandekoden för Leveranspartners anger anställdas rättigheter att hitta sätt för alternativ representation för att undvika negativa konsekvenser inom detta område och andra relaterade ämnen. Läs mer Anställda och arbetskraft, sidan 179 Detta är även del av vår due diligence hos leverantörer och upplysningar kopplat till arbetsförhållanden. Läs mer Ansvarsfulla inköp och social påverkan, sidan 189 Ytterligare information på volvogroup.com/se/code Icke-diskriminering och rättvis behandling Rättvis behandling är ett nyckelområde för att känna sig trygg på jobbet och vårt arbete relaterat till mångfald och inkludering. Volvokoncernen har nolltolerans mot trakasserier och diskriminering. Negativa effekter på människor i detta område identifieras huvudsakligen genom våra rapportings - kanaler för visselblåsningar. Läs mer Medarbetare och arbetskraft – Mångfald och lika möjligheter, sidan 181 Tvångsarbete och modernt slaveri Volvokoncernen bedömer risker för tvångsarbete som en del av vår övergripande granskning av mänskliga rättigheter i vår verksamhet och i relevanta delar av leverantörskedjan. Förhöjda risker identifieras för utsatta grupper i försörjningskedjan såsom migrantarbetare. Läs mer Ansvarsfulla inköp och social påverkan, sidan 190 Barnarbete och barns rättigheter Volvokoncernen bedömer risker som är relaterade till barnarbete och barns rättigheter som en del av vår övergripande granskning av mänskliga rättigheter i vår verksamhet och i relevanta delar av leverantörskedjan. Risker inom detta område identifieras som potentiella baserat på riskkartor där vi identifierar högre exponering för potentiella risker för vissa marknader och komponenter med komplexa leveranskedjor där spårbarhet är prak - tiskt taget omöjlig. De mest framstående riskerna inom områden är koncentrerat till kopplat till mineralutvinning. Läs mer Program för hållbara mineraler, sidan 190 Försäljning till konfliktdrabbade områden och högriskområden Försäljning och användning av våra produkter i konflikt- och andra högrisksammanhang kan leda till negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Av denna anledning granskar vi vissa affärer – sådana som omfattar kundfinansiering och stöd från exportkreditgarantier, försäljning till vissa slutanvändare med hög risk såsom militären eller brottsbekämpande organ, samt försäljning till konfliktdrabbade områden. Läs mer Ansvarsfull försäljning, nästa sida. 187 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 190 ===== ANSVARSFULL FÖRSÄLJNING Volvokoncernen har processer och policyer som syftar till att säkerställa att våra affärer bedrivs i överensstämmelse med gällande lagar och regler, inklusive sanktioner och exportkontroll. Dessutom granskar vi vissa affä - rer med avseende på risker kopplade till mänskliga rättigheter, miljöfakto - rer och affärsetik som del av kännedomen om kunden eller slutanvända - ren. Dessa bedömningar görs främst i samband med direktförsäljning som omfattar kundfinansiering och stöd från exportkreditgarantier, för - säljning till vissa slutanvändare med hög risk såsom militären, samt för - säljning till konfliktdrabbade områden. Bedömning av försäljningsaffärer Vid bedömning av affärer använder externa riskdatabaser och verktyg som Verisk Maplecroft och RepRisk för riskidentifiering. Resultaten bedöms, beskrivs och eskaleras till relevanta forum inom affärsområden eller koncernfunktioner. Åtgärder för identifierade resultat omfattar vanligtvis kontakt med våra kunder för att hjälpa dem att begränsa de identifierade riskerna. I vissa fall kan vi också anlita andra externa organi - sationer såsom ambassader eller icke-statliga organisationer. Om ris - kerna bedöms vara för höga eller omöjliga att begränsa, kan vi besluta att inte gå vidare med enskilda affärer. Vid våra bedömningar överväger vi risknivåer för länder, kundsegment, slutanvändare och avsedd slutan - vändning för våra produkter. Våra affärsområden har ansvar för att utföra förhandsgranskningarna, med stöd från koncernfunktioner vid behov. Under 2023 utfördes 265 sådana granskningar av koncernens affärs - områden, huvudsakligen i samband med kundfinansiering och försälj - ningar till vissa högriskmarknader. Vissa av dessa bedömningar identifie - rade frågeställningar kopplade till negativ påverkan på miljö och lokalsamhällen, otillräcklig respekt för mänskliga rättigheter och arbets - rätt, dåliga arbetsvillkor, arbetsmiljö samt oetiska affärsmetoder. Försäljning till militära slutanvändare Volvokoncernens affärsområden måste eskalera potentiell försäljning till militära slutanvändare i vissa länder för bedömning av koncernfunktioner innan de skickar en offert. Militära slutanvändare omfattar försvaret och andra väpnade styrkor och risknivån för länder tar hänsyn till faktorer som vapenembargo, väpnade konflikter, politisk instabilitet och risker relate - rade till mänskliga rättigheter. Denna process styrs av ett internt direktiv om militärförsäljning och gäller i tillägg till krav på exportlicens från natio - nella myndigheter. Europeiska Unionens gemensamma regler som styr kontroll av export av militärteknik och utrustning omfattar ett flertal krite - rier kring respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär lag som medlemsstater förväntas beakta när de beviljar dylika exportli - censer. Mänskliga rättigheter och internationell humanitär lag beaktas i tillägg till efterlevnad, lobbying och anseendeaspekter. Under 2023 bedömde Volvokoncernen 26 potentiella transaktioner till utvalda militära och stat - liga slutanvändare i olika länder. Beroende på vilket land som är slutanvän - dare, kräver affären antingen ett beslut från Volvokoncernens kommitté för militär försäljning (som omfattar relevanta medlemmar ur vår bolags - ledning) eller en rekommendation från koncernfunktion till affärsområdet som underlag för deras eget beslut. Styrning och medvetenhet Som en del av arbetet med ständiga förbättringar har Volvokoncernens affärsområden fortsatt att förstärka sin strategi för ansvarsfull försäljning, däribland sina styrningsprocesser, granskningsprocedurer, samt utbild - ning och medvetenhet. Under 2023 deltog omkring 250 personer i nät - baserad utbildning och andra kunskapshöjande aktiviteter med fokus på ansvarsfull försäljning. 188 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 191 ===== ANSVARSFULLA INKÖP OCH SOCIAL PÅVERKAN Volvokoncernens leverantörspartners spelar en avgörande roll i att förverk - liga vår hållbarhetsstrategi i hela värdekedjan. Vår leverantörsbas är upp - byggd av fler än 50.000 leverantörspartners i första ledet, varav cirka 12.000 levererar varor och tjänster för att stödja Volvokoncernens seriepro- duktion. Att arbeta med ett globalt leverantörsnätverk innebär en rad kon - sekvenser, risker och möjligheter. Utöver koncernens direkta leverantörs - partners ser vi också möjligheter till gemensamma insatser för att påverka omställningen till hållbarhet i hela vårt utökade leverantörsnätverk. För att säkerställa att våra leverantörspartners följer Volvokoncernens förväntningar och värderingar, driver vi due diligence-procedurer genom vår uppförandekod för leverantörspartners och våra egna riskbedöm - ningar, som innefattar internationella standarder som OECD:s Due Dili - gence vägledning för ansvarsfullt företagande och FN:s vägledande prin - ciper för företag och mänskliga rättigheter. Policy Volvokoncernens Uppförandekod för Leverantörspartners ligger till grund för samarbetet för att utveckla hållbara leverantörsnätverk. Den uppdate - rades 2023 och kretsar kring aspekterna människa, klimat och resurser, samt affärsetik och lagefterlevnad. Den beskriver hur vi gör affärer inom Volvokoncernen och våra obligatoriska hållbarhetskrav inom varje område. Den innehåller också förväntningar på att vägleda leverantörspartners när de utvecklas för att ytterligare främja hög nivå inom hållbarhet och påver - kan inom de områden som omfattas av uppförandekoden. Uppförandekoden för Leverantörspartners definierar Volvokoncernens hållbarhetsåtaganden och ger vägledning till Volvokoncernens leverantörs - partner om hur de uppfyller dessa åtaganden. Bland de ämnen som tas upp är att uppnå en värdekedja med nettonoll utsläpp av växthusgaser till 2040, att uppfylla behoven för transporter och infrastruktur inom planetens gränser och att investera i välbefinnande, bemyndigande, affärsetik och efterlevnad samt respekt för människors rättigheter. Koden vägleds av Automotive Indu- stry Guiding Principles i Drive Sustainability samt ramverk som Organisatio- nen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för multina- tionella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och andra internationella ramverk som förklaras i avsnittet om mänskliga rättigheter på sidan 185. Den här delen av rapporten fokuserar på de sociala effekterna, riskerna och möjligheterna relaterade till Volvokoncernens leverantörsnätverk. Läs mer på sidorna 172 och 173 om klimat och miljöfrågor Bedömning Volvokoncernens hållbarhetsbedömningar omfattar främst leverantörer i första ledet och genomförs i form av leverantörspartnernas självutvärde - ringar samt riktade, detaljerade revisioner på plats. Vi prioriterar revi - sioner baserade på hållbarhetsrisker per land, processer och arbetsområ - den. Riskbedömningen är baserad på externa verktyg som ger en översikt på riskerna för mänskliga rättigheter och arbetsrätt, miljörisker och affärsetiska risker runt om i världen. Som ett komplement kan risker flag - gas under alla typer av leverantörsrevisioner, -utbildning eller -besök eller via vår klagomålsmekanism. Volvokoncernens utför de flesta revisioner och granskningar med interna resurser. Inköpspersonal och specialiserade revisorer delar ansva - ret för att säkerställa att korrekta åtgärder vidtas för att lösa identifierade avvikelser. Leverantörspartners och andra externa intressenter uppmunt - ras att omedelbart rapportera misstänkta felaktigheter, lagöverträdelser och andra oetiska beteenden via Volvokoncernens klagomålsmekanism. Självskattningar Volvokoncernen använder ett standardiserat frågeformulär till fordons- branschen med fokus på hållbarhet i leverantörsnätverket. Frågeformuläret för självutvärdering (SAQ), som utvecklats i partnerskap med Drive Sustainability, speglar hållbarhetsprestanda inom mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden samt miljöaspekter och andra frågor kring ansvarsfulla inköp. Potentiella leverantörspartners uppmanas att fylla i SAQ och resultatet används i urvalsprocessen av leverantörspartners. För en utvald partner kan självutvärderingen leda till en plan för korrigerande åtgärder, om leverantören faller under en risktröskel. För att driva ständiga förbättringar gäller resultatet i tre år, därefter krävs det en ny utvärdering. Kraven för att få ett godkänt resultat ökar kontinuerligt för att uppnå ständiga förbättringar. Revisioner på plats I inköpsfasen genomför vi ytterligare riskanalyser av potentiella leveran- törspartners av direktmaterial i högriskländer i form av revisioner på plats. Vi granskar även leverantörspartners av indirekt material när dessa är lokaliserade i högriskländer och när det årliga inköpsvärdet hamnar över ett fördefinierat gränsvärde. Ansvaret för förbättringar och korrigerande åtgärder vilar alltid på den potentiella leverantörspartnern själv. Fall av bristande efterlevnad hanteras av den ansvariga inköparen tillsammans med revisorn tills dess de är lösta. Revisioner av befintliga leverantörer följer samma procedur. Först och främst fokuserar hållbarhetsbedömningen av leverantörs - partners på att utveckla en hållbar leverantörsbas och bygga ett starkt samarbete. Resultaten används vid inköpsbesluten och överträdelser eller avvikelser förväntas bli åtgärdade inom en rimlig tid. De som misslyckas med att hantera kritiska frågor löper risk att inte tilldelas ett kontrakt eller att deras kontrakt avslutas. Som en del av due diligence-programmet investerar Volvokoncernen även i kapacitetsuppbyggnad i form av utbildning. För bred implemente - ring sker detta i samarbete med Drive Sustainability. Under 2023 riktades särskilt fokus på Kina och Brasilien. Mätetal på social påverkan i leverantörsnätverket Volvokoncernen har identifierat vissa mätetal som följs upp löpande och årligen för att utvärdera det arbete som lagts ned. Hittills har vi inte satt upp några resultatorienterade mätetal på koncernnivå. Resultat av självskattningar Efter en uppdatering av självskattningen 2022, som inkluderar striktare krav i takt med förändrade förväntan, gjordes 2.020 självskattningar på hållbarhet under 2023. Av Volvokoncernens totala utgifter för direktmate - rial hade 93% av koncernens leverantörspartners genomfört utvärde - ringen, varav över 90% hade ett registrerat godkänt resultat. I högrisk - områden var motsvarande resultat 89%, varav 86% hade ett registrerat godkänt resultat. Resultat av revisioner på plats Under 2023 genomfördes 221 revisioner på plats med totalt 119 avvikel - ser. De vanligaste avvikelserna återfanns inom områdena ledningens enga- gemang, arbetstid, hantering av försörjningskedjan och miljöhantering. Inom området för ledningens engagemang hänförde sig avvikelser främst till att leverantörspartner har uppförandekoder som inte på ett adekvat sätt tar upp riskområden. På arbetstidsområdet var fynden relaterade till 189 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 192 ===== överdriven arbetstid för anställda. Inom området för leveranskedjehante - ring upptäcktes avvikelser när leveranspartners antingen inte satt upp tillräckliga sociala, miljömässiga eller affärsmässiga krav för sitt leveran - törsnätverk eller inte fört vidare sina krav till sina leverantörer. Inom miljö - ledningsområdet avsåg avvikelserna främst hantering av farligt avfall samt avsaknaden av ett dokumenterat miljöledningssystem. Resultaten från revisionerna kommuniceras till leverantörspartners, som förväntas upprätta och implementera en korrigerande handlingsplan i tid. Sådana korrigerande åtgärder övervakas sedan av den ansvariga köparen i samar - bete med revisorn. Outsourcade processer Utöver vår egen tillverkningsverksamhet samarbetar Volvokoncernen med privata affärspartners som monterar lastbilar och som bygger buss - karosser på våra chassin i enlighet med kundernas specifika krav. Vissa av dessa partners finns i länder med förhöjda risker avseende mänskliga rät - tigheter. Pågående aktiviteter för att säkerställa att våra affärspartners bedriver verksamhet i linje med koncernens krav inkluderar sociala och miljömässiga krav i kontraktsmässiga överenskommelser, självutvärde - ringar, granskningar på plats och utbildningsaktiviteter. På flera marknader köper vi även in tjänster som säkerhet, anläggnings - förvaltning och catering som stödjer vår verksamhet. Även om vi har en transparent syn på den dagliga arbetsmiljön för de personer som utför dessa tjänster, har vi identifierat potentiella risker relaterade till rättvisa anställnings- och levnadsvillkor på vissa marknader. Baserat på våra bedömningar har dessa risker blivit mer relevanta för vissa arbetstagare med begränsad medvetenhet om grundläggande arbetsrätt och mänskliga rättigheter, i kombination med marknader med högre risker relaterade till rimliga löner. Migrerande arbetstagare har iden - tifierats som en sådan sårbar grupp som även riskerar att drabbas av olika former av betvingande arbete och godtyckliga rekryteringsavgifter. När vi köper in aktiviteter från externa partners i samband med outsourcade pro - cesser, strävar vi därför efter att ytterligare bedöma anställningsvillkor och rekryteringsmetoder för arbetare i värdekedjan. Värdekedjan längre uppströms När det gäller gemensamma utmaningar i leverantörsnätverket inom den sektor där koncernen är verksam har vi identifierat några viktiga områden att hantera utöver ovanstående där vi kan stötta leverantörspartners att skapa hållbara leveransnätverk. Det är särskilt relevant för vissa mineraler som kopplas till förhöjda risker kring barnarbete, tvångsarbete och andra människorättsfrågor. Program för hållbara mineraler Som en del av granskningsaktiviteterna i leverantörsnätverket har Volvo - koncernen ett särskilt fokus på en rad utvalda mineraler och material. Pro - grammet för hållbara mineraler bygger på femstegsramverket i OECD:s Due Diligence-vägledning för ansvarsfulla försörjningskedjor av mineraler från konfliktdrabbade och högriskområden, samt på verktygen från Responsible Minerals Initiative (RMI). Det är framför allt tenn, tantal, vol - fram, guld (3TG) och kobolt som står i fokus i vårt program för hållbara mineraler. Dessa material är del av våra globala leverantörsnätverk och används i en mängd material och komponenter. Som en del i detta arbete är koncernen medlem i Responsible Minerals Initiative (RMI), se informa - tion nedan. Under 2023 inkluderades 1.043 leverantörer i första ledet i koncernens program för hållbara mineraler. Inom dessa identifierades 925 relevanta för 3TG mineraler och 802 för kobolt. Majoriteten av de identifierade före - tagen är samarbetsvilliga i frågorna och samtliga har bedömts baserat på följande kriterier: a) styrka i due diligence-program gällande genomlys - ning av de mänskliga rättigheterna och b) koppling till smältverk och raffi - naderier med särskilda risker i sin leverantörskedja. Som en följd kunde 345 smältverk och raffinaderier inkluderas i Volvokoncernens leveran - törsnätverk. Omkring 59% av dem har certifierats som förenliga av Responsible Minerals Assurance Process (RMAP), för den globala organi - sationen RMI:s räkning. Volvokoncernen medfinansierar oberoende tred - jepartsrevisioner av due diligence-rutinerna hos smältverk och raffinade - rier genom samarbete med RMI och finansierar RMAP. För 2023 justerades och förbättrades RMI-revisionsprogrammet. På grund av kriget i Ukraina och europeiska och brittiska restriktiva åtgärder med avseende på Rysslands agerande mot Ukraina, har alla RMAP-revi - sioner i Ryssland pausats och alla ryska smältverk har automatiskt klassi - ficerats som icke-överensstämmande jämfört med tidigare år. Dessutom har RMI för första gången börjat genomföra revisioner av smältverk och raffinaderier inom kobolt. Ambitionen med Volvokoncernens program är att driva full spårbarhet senast till 2025 där samtliga leverantörer är god - kända enligt vår standard för ansvarsfulla inköp. Exempel på samarbeten för hållbara leverantörsnätverk Responsible Minerals Initiative (RMI Responsible Minerals Initiative (RMI) är en samarbetsplattform för att hantera frågor kring ansvarsfulla inköp av mineraler i globala leveran - törsnätverk. Volvokoncernen arbetar med RMI i syfte att garantera ansvarsfulla och hållbara inköp av tenn, tantal, volfram och guld (de så kallade konfliktmineralerna), liksom av kobolt. Genom RMI kan medlem - mar utveckla och få tillgång till verktyg och resurser för att säkerställa regelefterlevnaden och att stötta ansvarsfulla inköp av mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. DRIVE Sustainability DRIVE Sustainability är ett nätverk som består av 16 ledande fordons - företag, vilka arbetar för att förstärka hållbarheten i fordonsbranschen genom att gemensamt agera som en hävstång och av att samarbeta med våra samarbetspartners i leverantörskedjan, intressenter och relaterade sektorer för aktiviteter med stor påverkan. Volvokoncernen medverkar aktivt i åtskilliga av initiativets arbetsgrupper för att främja en cirkulär och hållbar värdekedja i fordonsbranschen. Global Battery Allicance Global Battery Alliance är en offentlig-privat samarbetsplattform inom ramen för World Economic Forum. Vår vision är att skapa en cirkulär och hållbar värdekedja för batterier utifrån de tio vägledande principer som täcker cirkulär återvinning av batterimaterial, att säkerställa transparens kring utsläpp av växthusgaser och den gradvisa minskningen av dessa, samt att utrota barn- och tvångsarbete. 190 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 193 ===== Affärsetik och lagefterlevnad COMPLIANCEPROGRAM Vår uppförandekod föreskriver att vi ska bedriva vår verksamhet på ett rättvist och lagenligt sätt. Att bedriva verksamheten i enlighet med til l- lämpliga lagar och regler är den bästa förutsättningen för hållbara fram - gångar och det bästa sättet att skydda vårt anseende. En särskild koncern- funktion för lagefterlevnad övervakar implementeringen av ett ledningssystem för lagefterlevnad inom vissa centrala områden, såsom konkurrens- och antikorruptionslagstiftning, exportkontrollregler samt skydd av personuppgifter. De olika affärsområdena har satt upp egna funktioner för lagefterlevnad för att hantera införandet av ledningssyste - met för lagefterlevnad inom sina områden och täcka in ytterligare lagefter - levnadsområden, såsom bekämpning av penningtvätt och efterlevnad av utsläppsregler, i den mån det behövs. Volvokoncernens ledningssystem för lagefterlevnad omfattar bland annat policyer, riktlinjer och rutiner, regelbunden kommunikation och utbildning om lagefterlevnad samt kon - trollaktiviteter, såsom kontroller av att åtgärderna är effektiva och revi - sioner. Dessutom har Volvokoncernen implementerat visselblåsarkanaler för hela koncernen som kan användas av interna och externa parter för alla frågor om lagefterlevnad. Under 2023 identifierades inga fall av brister i lagefterlevnad med väsentlig påverkan på Volvokoncernen. ANTIKORRUPTION Volvokoncernen förbjuder och fördömer strikt alla former av korruption, däribland mutor. Det är inte enbart för att korruption är olagligt, utan också för att det snedvrider marknaden, påverkar den fria konkurrensen och undergräver den sociala utvecklingen. Volvokoncernens anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade i, någon form av korruption, däribland att erbjuda eller direkt eller indirekt ta emot mutor, olämpliga gåvor, representation eller indirekta betalningar. Volvokoncernen förväntar sig att alla dess affärspartners upprätthåller motsvarande standarder inom antikorruption. Exponeringen för Volvo - koncernen och dess anställda för korruptionsrisker beror på olika riskfak - torer. Exempelvis har bolaget en global närvaro med affärsverksamhet i många länder, däribland länder som utgör högriskländer ur ett korrup - tionsperspektiv. Vår verksamhet ingår i kontrakt av höga värden samt del - tar direkt och indirekt i privata och offentliga upphandlingar. Dessutom utsätter vår interaktion med ett brett spektrum av affärspartners och andra tredje parter, såsom tjänstemän eller representanter för statliga organ eller institutioner, oss för tredje parts risker. För att stärka vårt interna och publika åtagande mot korruption har kon - cernen kompletterat antikorruptionsprinciperna i uppförandekoden med en specifik antikorruptionspolicy och detaljerade anvisningar och riktlinjer kring antikorruption. Dessa omfattar bland annat krav på bokföring och dokumentation, en obligatorisk riskbaserad process för genomlysningar (due diligence) gällande antikorruption för nya och befintliga affärspart - ners, förbud mot indirekta betalningar, och regler och rutiner för gåvor och representation, ersättning till tredjeparter, sponsring och donationer till välgörenhet. Där det bedöms som nödvändigt använder vi ytterligare dokument för närliggande områden som penningtvätt och rapportering av bedrägerier. Koncernfunktionen Group Compliance utformar och utvecklar koncer - nens lagefterlevnadsprogram för antikorruption och övervakar implemen - teringen i hela koncernen. Funktionen arbetar nära ett nätverk med ansva - riga för regelefterlevnad inom affärsområdena och divisionerna för att säkerställa implementering inom respektive område. KONKURRENSRÄTT Volvokoncernen förbjuder strikt alla former av agerande som kan bryta mot konkurrenslagstiftningen. Volvokoncernen konkurrerar utifrån sina produkters och tjänsters meriter och litar på att dess produkter och tjäns - ter når framgång på en rättvis och konkurrensutsatt marknad. Anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade i, något slags agerande som kan strida mot konkurrenslagstiftning, som till exempel konkurrensbegränsande överenskommelser med konkurrenter. Volvokoncernen förväntar sig också att dess affärspartners antar och genomför motsvarande konkurrensrättsliga principer och koncernen inkluderar dessa krav i avtalen. Koncernens exponering mot konkurrensrättsliga risker härrör från olika faktorer. För det första har Volvokoncernen en global närvaro med olika former av affärsverksamhet i många länder, varav de flesta har infört kon - kurrenslagstiftning. För det andra interagerar Volvokoncernens anställda med konkurrenter i många olika sammanhang, däribland via branschorga - nisationer, mässor, branschsammankomster, offentligt finansierade pro - jekt, benchmarkingaktiviteter, förvärvsprojekt med mera. Varje interak - tion medför en inbyggd konkurrensrättslig risk i form av samverkan med konkurrenter, exempelvis genom utbyte av kommersiellt känslig informa - tion. För det tredje kan relationer med externa affärspartners exponera Volvokoncernen för konkurrensrättsliga risker, till exempel i form av kon - kurrensbegränsande överenskommelser med kunder eller leverantörer (vertikala och horisontella begränsningar). Volvokoncernen har kompletterat principerna om rättvis konkurrens i uppförandekoden med en specifik konkurrensrättspolicy och detaljerade anvisningar och riktlinjer kring bästa praxis. Här ingår riktlinjer för kom - mersiellt känslig information, branschorganisationer, benchmarking, upp - rättande och förvar av dokumentation, privata återförsäljare, leverantörer och karossbyggare, anställningsinformation samt en omfattande hand - bok om samarbete med konkurrenter. Group Compliance har ansvar för att utforma och utveckla koncernens lagefterlevnadsprogram för konkurrensrätt och övervakar implemente - ringen i hela koncernen. Ett nätverk med efterlevnadsansvariga inom affärsområdena och divisionerna arbetar nära Group Compliance för att säkerställa implementering inom respektive område. Kommunikation och utbildning om lagefterlevnad Volvokoncernens högsta ledning, Group Compliance och andra interna parter kommunicerar regelbundet i olika former kring vikten av efterlev - nad av alla tillämpliga lagar. För att säkerställa att alla anställda har de kunskaper som krävs har Volvokoncernen tagit fram en utbildnings - strategi för regelefterlevnad så att utbildningen anpassas till de enskilda individernas utbildningsbehov utifrån ett riskperspektiv. Här ingår e-ut - bildningar i konkurrensrätt, antikorruption, exportkontroll och skydd av personuppgifter för ett brett spektrum av anställda samt riktad lärarledd utbildning inom dessa lagefterlevnadsområden för anställda som arbetar i roller med förhöjda risknivåer. Fram till slutet av 2023 har 59.951 anställda inom koncernen slutfört den årliga e-utbildningen om uppförandekoden och mer än 30.000 tjäns - temän har slutfört kursplanen för medvetenhet om efterlevnad som består av e-utbildning inom antikorruption, konkurrenslagstiftning, exportkontroll och sanktioner och datasekretess. Dessutom tillhandahölls ytterligare djupgående instruktörsledd utbildning till tjänstemän baserat på identifierad riskexponering. I slutet av 2023 har 5.639 anställda genomgått den senaste djupgående utbildningen mot korruption och 4.726 anställda har genomgått den senaste djupgående utbildningen i konkurrensrätt. 191 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 194 ===== VISSELBLÅSNINGAR – RAPPORTER Inom Volvokoncernen tror vi att en stark kultur där vi inte är rädda för att säga ifrån är en avgörande faktor för företagets framgångar, och kan bidra till att upptäcka missförhållanden och förhindra lagöverträdelser. Vi tror också på en kultur med öppna dörrar och uppmuntrar de anställda att rapportera eventuella klagomål i första hand direkt till sin lokala organisa - tion. Vi erbjuder koncernövergripande rapporteringskanaler, däribland Volvo Group Whistle, som hanteras av en tredje part och är tillgänglig för vem som helst inom och utom bolaget för att ställa frågor eller rapportera klagomål kopplade till Volvokoncernens uppförandekod. Vi kommunicerar regelbundet kring våra visselblåsarkanaler internt och lämnar detaljerad information om våra visselblåsarkanaler på vår offentliga webbplats. Funktionen Whistleblowing and Global Investigation är en oberoende enhet inom Group Compliance. Under 2023 fick Group Compliance in 332 fall genom dess olika rapporteringskanaler. Alla rapporter utreddes vidare. Av de 36 ärenden som förknippas med affärsetik kategoriseras 24 som misstänkt korruption eller intressekonflikt. Åtta av dessa kunde styr - kas och avslutades efter att lämpliga disciplinära och andra åtgärder vid - tagits. Sex ärenden var fortfarande under utredning vid året slut. Ärenden förknippade diskriminering och trakasserier återfinns i katego - rierna Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats och Överträdel - ser av privatliv eller integritet . Dessa kommenteras separat på sidan 181. Visselblåsarrapporter som lyfts till Group Compliance 2023 2022 Typ av rapport Antal % Antal % Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats 168 50 79 46 Brott mot bolagets tillgångar 42 13 31 18 Brott mot affärsetik 36 11 24 14 Brott som riskerar miljö, hälsa och säkerhet 20 6 11 7 Överträdelser av privatliv eller integritet 16 5 9 5 Brott mot finansiell integritet 1 <1 1 1 Endast frågor 49 15 16 9 332 100 171 100 SAMHÄLLSDIALOG Volvokoncernen har en löpande dialog med myndigheter, lagstiftare och beslutsfattare kring relevanta frågeställningar för koncernens och våra kun- ders verksamhet. Volvokoncernen deltar i direkt och indirekt lobbyverk - samhet kopplad till lagstiftning och regelverk, främst i EU och USA. Relate- rade kostnader redovisas i lobbyregister. Under 2023 uppgick kostnaderna för lobbying i EU och USA till omkring 15 Mkr. Volvokoncernen förhåller sig neutral i fråga om politiska partier och deras representanter. Volvokoncernens uppförandekod och relaterade föreskrifter utgör grunden för vår inställning när det gäller påverkan på lagstiftning och regelverk. Koncernens påverkansarbete bygger på nedan vägledande principer och årliga prioriteringar antagna av koncernledningen. Vägledande principer: • I linje med Parisavtalet • Lika villkor genom rättvis och fri handel • Stöttande av teknikneutralitet och globala standarder • Långsiktiga förutsättningar för tydlighet och förutsägbarhet Årliga prioriteringar är indelade i tre huvudsakliga områden – geopolitik, konkurrenskraft och klimatomställning. Inom det geopolitiska området var syftet att ge våra affärsområden och marknader vägledning om bl.a. säkerhet, försvar, energi och energiinfra - struktur, kritiska råmaterial och komponenter. När det gäller konkurrenskraft har ambitionen varit att främja lika villkor med harmoniserade regelverk och policyramverk i frågor som rör fordons - standarder, innovation och affärsutveckling samt förutsägbara regler för statligt stöd. Inom klimatomställningsområdet, har vi främjat policies kopplade till Volvokoncernens strategi genom att förespråka hållbara energisystem, ener- giförsörjning och utbyggnad av infrastruktur för bränslen och elektricitet. Volvokoncernen är medlem i ett antal branschorganisationer, sammanslut- ningar och sponsorskap som ger möjligheter att utvärdera och lämna synpunk- ter på föreslagna förordningar och regleringar. Volvokoncernen anser inte att ett medlemskap innebär att instämma i alla åsikter, men är noga med att åsik- terna inte strider mot Volvokoncernens ambition eller förhindrar dess utveck- ling. Volvokoncernen utvärderar kontinuerligt sina medlemskap. En icke uttöm- mande lista över medlemskap finns på volvogroup.com/se/report2023. 192 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 195 ===== Kompletterande upplysningar Uppgifter om organisationen Organisationens namn Namnet på bolaget som utfärdar denna rapport är AB Volvo (publ). Bola - get är moderbolag i Volvokoncernen. Ägarstruktur och juridisk form AB Volvo (publ) är ett börsnoterat bolag, och dess aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholms huvudmarknad. Rapportering Enheter inkluderade i rapporten Se sidan 160 i de finansiella rapporterna. Volvokoncernen har använt samma omfattning för hållbarhetsrapporteringen som för den reviderade koncernredovisningen. Inga specifika enheter har kategoriskt uteslutits. Vissa mindre anläggningar kan ha uteslutits ur utsläppsrapporteringen av väsentlighetsskäl. Rapportperiod och frekvens Redovisningscykeln är årlig. Inga väsentliga omräkningar har gjorts. Rap - portperioden är från den 1 januari 2022 till den 31 december 2023. Datum för den senaste rapporten var den 28 februari 2023. Kontaktpersoner Se sidan 229. Omräkningar På sidan 172 har mätetalen för växthusgaser scope 1 och 2 och för energi räknats om för 2019-2022 på grund av ändrad omfattning av enheter. På sidan 173 har mätetalen för Förbränning med energiutvinning och Totalt restavfall 2022 räknats om. På sidan 176 i taxonomirapporten har KPI för förenlig CapEx för 2022 omräknats från 14% till 7%. Anledningen är att nämnaren i uträkningen 2022 inte omfattade alla investeringar i tillgångar för operationell leasing. Externt bestyrkande Volvokoncernens hållbarhetsupplysningar har varit föremål för ett begrän - sat bestyrkande enligt ISAE 3000. Se Revisorns rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen på sidan 217. Koncernens reviso - rer har också gjort ett lagstadgat yttrande i enlighet med rekommendatio - nen RevR 12. Väsentliga förändringar i organisationen och dess leverantörskedja Under 2023 skedde inga väsentliga förändringar. Försiktighetsprincipens tillämpning Försiktighetsprincipen har tillämpats. Detta exemplifieras av en livscykelstra- tegi vid utvecklingen av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner samt andra fordon och maskiner. Genom att tillämpa en livscykelstrategi skapas underlag för beslutsfattande kring miljövinster och möjliga kompromisser. Denna stra- tegi ligger till grund för koncernens miljöpolicy. Datainsamling Kvantitativa data som ligger till underlag för hållbarhetsupplysningar samlas in från olika system. Miljödata redovisas på anläggningsnivå när ett miljöledningssystem har införts. Data kontrolleras internt av ett nätverk för hållbarhetskoordi - nation och sammanställs på affärsområdes-, lastbilsdivisions- och kon - cernnivå. Data kring hälsa och säkerhet rapporteras in på enhetsnivå och sam - manställs på affärsområdes-, lastbilsdivisions- och koncernnivå. Övriga anställningsrelaterade data redovisas och kvalitetssäkras för varje legalt bolag, vilken sammanställs och kvalitetssäkras på ett delat servicecenter samt kontrolleras och granskas på koncernnivå. Information om lagefterlevnad samlas i ett ärendehanteringssystem från hjälp- och visselblåsarlinjen för uppförandekoden, vilket tillhandahålls av en tredje part. Kvalitativa data samlas in från olika funktioner, var och en ansvarig för att samordna sina respektive hållbarhetsfrågor. Styrning Policyer och åtaganden Volvokoncernens Uppförandekod är en koncernövergripande policy som sätter standarden för hur vi bedriver vår affärsverksamhet etiskt och i enlighet med gällande lagar och förordningar. Den gäller överallt där vi är verksamma och för alla våra anställda och andra som arbetar på vårt upp - drag. Uppförandekoden kompletteras av Volvokoncernens policyer om konkurrens, mänskliga rättigheter, dataskydd, anti-korruption, export - kontroll, skatt och miljö samt efterlevnadsprogram och ledningssystem för effektiv policyspridning. Policyerna får ytterligare stöd från program som exempelvis due diligence-granskningar. I enlighet med vår decentra - liserade styrningsmodell är varje affärsområde ansvarigt för att säker - ställa att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med Volvokoncer - nens minimikrav och standarder för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Det står också affärsområdena fritt att komplettera befint - liga policyer och lag efterlevnads program med strängare krav. Upplysningar om bolagsstyrning Volvokoncernens ansats kring redovisning av styrning är att inkludera relevant information i Bolagsstyrningsrapporten, som är baserad på upplysningskraven i Svensk kod för bolagsstyrning. Upplysningar om styrning kopplade till hållbarhet återfinns främst på sidan 197 och 207. Årliga totala ersättningsförhållandet Denna upplysning kan inte redovisas helt enligt definitionen i GRI-stan - darden. Koncernen håller på att uppdatera systemen för att samla in data på ett mer effektivt sätt och måttet kommer att ingå i framtida rapporter. Tills dess används genomsnittlig årlig ersättning som en indikator på ersättningsförhållandet. 2023 2022 2021 Löner och övriga ersättningar, Mkr 62.473 54.798 47.518 Genomsnittligt antal anställda 89.282 86.316 83.958 Genomsnittlig kostnad per anställd, kr 699.727 634.853 565.968 Totalkostnad vd, Mkr 68,5 58,1 49,3 Förhållande vd till genomsnittlig anställd 98 92 87 193 VOLVOKONCERNEN 2023 HÅLLBARHETSNOTER ===== SIDA 196 ===== BOLAGSSTYRNINGS RAPPORT Volvokoncernen värdesätter sund bolagsstyrning som en viktig grund för att uppnå sina långsiktiga strategiska mål och uppnå en förtroendefull relation till aktieägarna och andra viktiga parter. En hög standard när det gäller öppen - het, tillförlitlighet och etiska värderingar är vägledande principer för Volvokoncernens verksamhet. AB Volvo, moderbolaget i Volvokoncernen, är ett svenskt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm, och tilläm- par svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Koden publiceras på www.bolagsstyrning.se, där en beskrivning av den svenska bolags - styrningsmodellen återfinns. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med års - redovisningslagen och Koden, som en separat rapport som är skild från årsredovisningen. Bolagsstyrningsrapporten har granskats av Volvos revisorer. 194 VOLVOKONCERNEN 2023 ===== SIDA 197 ===== Bereder delar av styrelsens arbete Aktieägare 1 Revisionskommitté Valberedning Revisor AB VOLVOAffärsområden/ Lastbilsdivisioner Röstar på bolagsstämma Väljer styrelse Väljer revisor Utser valberedning Revisorerna genom - för en översiktlig granskning av halv - årsrapporten samt reviderar årsredo vis- ningen och koncern - redo visningen Utser VD/koncernchef Bolagsstämma 2 5 Ersättningskommitté6 3 8 VD/Koncernchef Löpande verksamheten Styrelse Föreslår styrelse, revisor och valberedning för nästkommande årsstämma 4 10 11 Koncernledning 11 Internrevision Intern kontroll avseende finansiell rapportering 9 12 Volvo CE Transformation Committee 7 195 VOLVOKONCERNEN 2023 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ===== SIDA 198 ===== Volvo har gett ut aktier av två slag: A-aktier och B-aktier. En A-aktie med - för rätt till en röst och en B-aktie medför rätt till en tiondels röst vid röst - ning på bolagsstämma. De två aktieslagen medför samma rätt till bola - gets tillgångar och vinst. Ägare av A-aktier har enligt ett särskilt omvandlingsförbehåll i bolagsordningen rätt att begära omvandling av sina A-aktier till B-aktier. Genomförande av sådana omvandlingar sker regelbundet och innebär att det totala antalet röster i AB Volvo minskar. Vid utgången av 2023 hade Volvo 381.666 aktieägare enligt den av Euroclear förda aktieboken. Aktieinnehav i Volvo som representerar minst en tiondel av rösterna av samtliga aktier i bolaget är AB Industrivärden med 27,9 procent av rösterna och Geely Holding med 15,5 procent av rösterna. Mer information om Volvos aktie och dess aktieägare återfinns i årsredo- visningens förvaltningsberättelse på sidorna 80–81. AKTIER OCH AKTIEÄGARE1 BOLAGSSTÄMMA2 Aktieägarna får utöva sin rösträtt vid bolagsstämmor i AB Volvo. Bolags - stämman är Volvos högsta beslutande organ. Volvos årsstämma kommer att hållas den 27 mars 2024 i Konserthuset, Göteborg, Sverige med möjlighet för aktieägare att även utöva sin rösträtt genom att rösta på förhand, så kallad poströstning. Utöver tillämpliga lagar om aktieägares rätt att delta vid bolagsstämmor föreskriver AB Volvos bolagsordning att aktieägare ska (i) anmäla sig (inom viss i kallelsen angiven tid) och (ii) anmäla om aktieägaren avser att ha med sig biträde. Dokumenten från bolagsstämmorna publiceras på Volvos hemsida. VALBEREDNING3 Valberedningen utses av bolagsstämman. Valberedningen ska fullgöra de uppgifter som åligger valberedningen enligt dess instruktioner från bolags - stämman samt Koden. I enlighet med instruktionen för Volvos valberedning (antagen av års - stämman 2019) ska årsstämman välja fem ledamöter till valberedningen, varav fyra ska representera de röstmässigt största aktieägarna i bolaget som uttalat sin vilja att delta i valberedningen. Därutöver ska en av ledamö- terna vara styrelseordföranden i AB Volvo. Följande personer ingår i valberedningen som lägger fram förslag till års - stämman 2024: • Fredrik Persson, AB Industrivärden 1 • Anders Oscarsson, AMF och AMF Fonder • Carina Silberg, Alecta 2 • Anders Algotsson, AFA Försäkring • Carl-Henric Svanberg, styrelsens ordförande Valberedningen utsåg Fredrik Persson 1 till valberedningens ordförande. 1 Vid årsstämman 2023 valdes Pär Boman till ledamot i valberedningen. Sedan Pär Boman meddelat att han lämnar detta uppdrag har AB Industrivärden utsett Fredrik Persson till ny ledamot. 2 Vid årsstämman 2023 valdes Magnus Billing till ledamot i valberedningen. Sedan Magnus Billings anställning i Alecta upphört har Alecta utsett Carina Silberg till ny ledamot. 196 VOLVOKONCERNEN 2023 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT ===== SIDA 199 =====