Årsredovisning 2024

Scenarioanalys för att identifiera risker och möjligheter
Vi har identifierat ett antal risker och möjligheter kopplat till vår strategi och affärsmodell i utvecklingen av våra aktiviteter för klimatomställningen. Inom 
arbetet har vi använt oss av scenarier för att identifiera potentiella klimatrelaterade omställningsrisker och -möjligheter, såväl som fysiska risker.
Bedömning av fysiska klimatrisker
För att skapa en bättre förståelse för motståndskraften gentemot 
fysiska risker har vi analyserat fysiska klimatrisker för koncernens 
huvudsakliga verksamhetsorter utifrån ett antal scenarier baserade 
på olika utvecklingsbanor (RCP)1 framtagna av IPCC. Genom att ta i 
beräkning den ekonomiska livslängden och utvecklingscykler har vi 
tittat närmare på nuvarande risker och utveckling i olika scenarier för 
2030 och 2050. I detta arbete användes RCP 2.6, RCP 4.5 och 
RCP 8.5 för att bedöma potentiell framtida riskexponering. Den 
senaste analysen för fysiska klimatrisker utfördes 2023. Baserat 
på denna bedömning identifierades inte betydande risker. Vissa av 
platserna kan bli exponerade för ökade risker från fysiska väderfenomen 
på längre sikt, bland annat beroende på hur klimatet utvecklas. 
Koncernen avser att löpande följa upp sådana risker och vidta 
åtgärder för att begränsa dem när detta anses lämpligt.
1 RCP-scenarier är en uppsättning olika scenarier utvecklade av FN:s 
mellanstatliga klimatpanel för att modellera möjlig utveckling av 
jordens klimat baserat på växthusgaskoncentrationer i atmosfären. 
RCP 2.6 är ett scenario med lägre utsläpp och RCP 8.5 det högre 
scenariot. I vårt arbete med att bedöma omställningsrisker och 
möjligheter, strävar vi efter att uppfylla de högsta ambitionerna i 
Parisavtalet om klimatet, vilket är ungefär i linje med RCP 1.9.
Bedömning av omställningsrisker och -möjligheter
Avseende omställningsrisker och -möjligheter har vi koncentrerat vår 
resiliensanalys på produkter och marknadserbjudanden. Volvokoncernen 
servar transport- och infrastruktursektorerna och levererar fordon 
och maskiner. Vår senaste resiliensanalys genomfördes 2024. I 
denna analys utgick vi från ett scenario i linje med vårt åtagande 
för Parisavtalet – att erbjuda lösningar för nettonoll till 2040 för 
att transportflottor ska vara nettonoll 2050 – vilket är i linje med 
våra vetenskapliga klimatmål.
Ett sådant scenario för 2030 karaktäriseras av:
• Klimatregleringar utvecklas på ett orkestrerat 
sätt över många jurisdiktioner 
• Investeringar i teknikutvecklingen görs inom 
supporterande industrier, såsom fossilfria bränslen
• Betydande offentliga investeringar riktas mot 
förnybar energi och nödvändig infrastruktur
• Priset på fossila energikällor ökar vilket skapar ett starkare 
investeringsincitament för produkter med lägre utsläpp.
För Volvokoncernen innebär ett sådant scenario att vi förväntas kunna 
utveckla och sälja en betydande andel fordon och maskiner med noll 
eller mycket låga avgasutsläpp (ZEV). I resiliensanalysen har vi använt 
ett scenario på 35% ZEV, vilket är de uppskattade nivåerna av ZEV som 
behövs för att nå den målsatta minskningen på 40% växthusgasutsläpp 
per fordonskilometer för lastbilar och bussar till 2030.
Klimat
Begränsningar av klimatförändringar har bedömts vara den miljöfråga 
där Volvokoncernen kan bidra med att driva och möjliggöra störst 
förbättringar. Vi stödjer Parisavtalets målsättningar – att begränsa 
ökningen av den globala medeltemperaturen till väl under 2 °C 
jämfört med förindustriella nivåer och att ytterligare eftersträva att 
begränsa temperaturökningen till 1,5 °C. 
År 2024 var första året då denna målsättning för globala 
temperaturer överskreds. Volvokoncernens ambitioner kvarstår 
alltjämt och vi anser att det mest meningsfulla vi kan göra för den 
globala klimatomställningen är att bidra till minskade koldioxid-
utsläpp inom transportsektorn och andra sektorer i samhället där 
koncernen är verksam.
Konsekvenser, risker och möjligheter
Huvudsakliga kopplingar till klimatrelaterade konsekvenser har 
identifierats genom inventering av utsläpp över värdekedjan. Denna 
inventering visar att omkring 95% av växthusgaserna utifrån bedömning 
av produktens livscykel uppstår i användningsfasen (scope 3.11), nära 
4% av växthusgaserna kommer från inköpt material och tjänster (scope 
3.1) och mindre än 0,5% härrör från egen verksamhet (scope 1 och 2 
tillsammans). Dessa kategorier är således i fokus i ambitionen mot 
nettonoll och inom vår redovisning. Både omställningsrisker och -
möjligheter samt fysiska risker har identifierats genom att beakta 
klimatscenarier, se textrutan nedan.
Möjligheter relaterade till klimatomställningen finns inom tillväxt-
möjligheter för transportlösningar, fordon och maskiner med noll eller 
mycket låga avgasutsläpp. Klimatrelaterade osäkerheter kan innefatta 
både risker och möjligheter som är nära kopplade till Volvokoncernens 
affärsmodell och strategi. Läs mer om möjligheter i vårt strategiavsnitt 
på sidan 18 i denna rapport, med exempel och höjdpunkter på sidorna 
26-33.
Ett antal klimatrelaterade omställningsrisker har identifierats, som är 
integrerade i koncernens process för bedömning av företagsrisker. 
Omställningsrisker kan vara väsentliga för koncernen på kort, medellång 
och lång sikt. Dessa risker, inklusive deras potentiella påverkan, beskrivs 
i mer detalj på sidorna 60–66 under följande riskkategorier:
• Transformation och teknik, sidan 62
• Nya affärsmodeller, sidan 62
• Leverantörer och material, sidan 63
• Produkt- och verksamhetsrelaterade regleringar, sidan 64
Slutsatsen från vår analys av omställningsscenariot som beskrivs i 
textrutan nedan är att Volvokoncernens strategi är motståndskraftig. 
Den kräver dock investeringar i både ny teknik och i utveckling av 
affärsmodeller. Vår scenarioanalys identifierade osäkerheter relaterade 
till regulatorisk utveckling, kostnad för ny teknik, leverantörsnätverkets 
beredskap och hur man utvecklar erbjudanden för ökade intäkter. 
149
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 152 =====

När det gäller teknikutveckling investerar vi i vår tredelade ansats för 
att minska koldioxidutsläppen i produktportföljen. Betydande ansträng-
ningar görs för att minska kostnaderna för koldioxidsnål teknik för att 
i slutändan göra dessa teknikområden gångbara ur ett totalkostnads-
perspektiv. 
Läs mer Strategi, sidan 18.
För utveckling i leveransnätverket investerar vi i verktyg hos leverantörs-
partners, i flera tekniker, samt eftersträvar att ha dubbla eller flera 
alternativ för att säkra nödvändiga leveranser. Vi deltar också i 
strategiska partnerskap för att säkra de mest kritiska materialen 
och komponenterna. 
Läs mer Partnerskap, sidan 19.
I området kring regleringar och lagstiftning strävar vi efter att vara en 
del av en policyutveckling som stödjer Volvokoncernens strategiska 
färdplan, främst i EU och USA. 
Läs mer Politiskt engagemang, sidan 179.
Inom nya affärsmodeller strävar Koncernens affärsområden efter att 
utveckla erbjudanden och lösningar för att hjälpa kunderna att nå 
lägre totalkostnad. Detta görs exempelvis genom att kombinera fordon 
och maskiner med laddnings- eller energilösningar, ruttoptimering 
för transporter, reparation och underhåll samt transporttjänster.
Läs mer Strategiska prioriteringar sidan 16, och Vår affär, sidan 22.
Vetenskapliga klimatmål och policyer
År 2010 gick vi med i WWF Climate Savers Program för att delta i 
och driva på ett brett engagemang för att minska klimatavtrycket  
inom vår bransch. År 2020 tog vi nästa steg genom vårt åtagande 
till Business Ambition for 1.5 °C inom Science Based Targets 
initiative (SBTi). År 2021 validerades våra mål som vetenskapligt 
baserade av SBTi .
På grund av den stora delen av utsläppen som uppstår i produktens 
användningsfas har vi tagit fram fyra olika mål, ett per rörelse-
segment, för denna kategori (scope 3.11) och ett gemensamt mål 
för egen verksamhet (scope 1 och 2).
Rörelsesegment och scope Mål Ambition inom Parisavtalet
Lastbilar (Scope 3) Minska utsläpp per fordonskilometer med 40% till 2030 1.5 °C (Volvokoncernens utsläppsbana)
Bussar (Scope 3) Minska utsläpp per fordonskilometer med 40% till 2030 1.5 °C (Volvokoncernens utsläppsbana)
Anläggningsmaskiner (Scope 3) Minska absoluta utsläpp med 30% till 2030 Väl inom 2 °C
Volvo Penta (Scope 3) Minska absoluta utsläpp med 37,5% till 2034 Väl inom 2 °C
Egen verksamhet (Scope 1 och 2) Minska absoluta utsläpp med 50% till 2030 1.5 °C
För segmenten Lastbilar och Bussar har målen tagits fram genom 
den så kallade SDA-metoden (Sectoral Decarbonization Approach, 
läs mer på volvogroup.com). När målen sattes fanns inga givna 
värden inom SDA-metoden för 1.5-gradsambitionen för lastbilar och 
bussar. Därför definierade vi egna uppskattade nivåer för hur stor 
minskningen borde vara för målsättningen att hålla sig inom 1.5 °C 
ökning av jordens medeltemperatur. Målen blev genom detta satta 
till 40% minskning av växthusgaser per fordonskilometer får Lastbilar 
såväl som för Bussar. Absoluta reduktionsmål har satts för Anläggnings-
maskiner och för Volvo Penta, vilka har validerats av SBTi att vara i linje 
med ambitionen väl under 2 °C. Absoluta mål har även satts för scope 
1 och 2, vilka har validerats av SBTi att vara i linje med 1.5-
gradsambitionen.
Utöver sammanfattningen på denna och nästa sida finns mer 
detaljerad information om drivkrafter för klimatomställningen längre 
bak i rapporten under rubriken Handlingsplan och utveckling.
Policyer
Volvokoncernens miljöpolicy är det högsta styrande dokumentet för 
att minska klimatpåverkan. Policyn kompletteras ytterligare av mer 
detaljerade styrdokument relaterade till utsläpp av växthusgaser. Detta 
inkluderar beräkningar, minskning och redovisning av växthusgas-
utsläpp. Styrdokumenten inkluderar Volvokoncernens övergripande 
strategi för nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan senast 
2040 och att denna ska stödjas av koncernens lastbilsdivisioner 
och affärsområden som sätter upp delmål för relevanta utsläpps-
kategorier. Dessa delmål ska ses över minst vart femte år eller vid 
betydande förändringar.
Följande prioriteringar gäller för minskningar av växthusgaser för 
att nå nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan inom alla 
relevanta utsläppsområden enligt definitionen i GHG-protokollet:
1 Eliminering av växthusgasutsläpp inom värdekedjan genom 
energieffektivitet och införande av nya koncept och teknologier
2 Ersätta fossila växthusgasutsläpp med biogena växthusgasutsläpp 
genom användning av hållbar och förnybar biobaserad energi och 
bränslekällor
3 Att motverka och balansera återstående utsläpp genom t.ex. 
insamling och lagring av koldioxid i atmosfären (endast som en 
sista utväg när alla andra alternativ är uttömda).
Volvokoncernens högsta ledning är forumet där beslut om veten-
skapliga klimatmål och andra koncernmålsättningar fattas. De första 
vetenskapliga klimatmålen som Volvokoncernen satte godkändes av 
initiativet Science-Based Targets (SBTi) i juni 2021.
150
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 153 =====

Styrning och incitament
Volvokoncernen har inkluderat hållbarhetsmål i sitt incitamentsprogram 
sedan 2022. Elektriska lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och 
drivlinor är nyckelaktiviteter för att Volvokoncernen ska nå hållbarhets-
mål och åtagande gentemot ambitionen i Parisavtalet. De totala 
volymerna av elfordon är fortfarande låga i jämförelse med andra 
fordonsvolymer, vilket gör det svårt att sätta upp intervall för upp-
fyllelse. Volvokoncernen fortsätter sina ansträngningar för att öka 
försäljningen av elfordon, till förmån för Volvokoncernens hållbarhets-
prestation, och dessa incitamentsmål syftar till att främja sådan 
försäljning. Läs mer om Volvokoncernens incitamentsprogram i Not 
27, som i sin tur även hänvisar till ersättningsrapporten, tillgänglig 
på volvogroup.com.
Nyckelaktiviteter för klimatomställning och externa beroenden
Vår ambition är att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 
2040. Detta möjliggör för våra kunder att nå flottor med nettonoll-
utsläpp vid mitten av århundradet då det tar omkring tio år att 
ersätta en hel fordonsflotta. Vi arbetar i tre huvudsakliga spår för 
utfasningen av fossila bränslen i produktutbudet och av kundernas 
fordon och maskiner:
• Batterielektriskt
• Bränslecellselektriskt
• Förbränningsmotorer som drivs med koldioxidsnåla bränslen 
såsom vätgas, biobaserad metan och HVO.
Externa beroenden
Transport- och infrastrukturbranscherna är beroende av en mängd 
externa faktorer för att lyckas med sin del i klimatomställningen. Vi 
ser att de främsta långsiktiga lösningarna för klimatomställning är 
elektrifiering och utveckling av annan koldioxidsnål teknik och vi 
har under se senaste åren introducerat sådana lösningar i samtliga 
rörelsesegment. Utöver tillgången till produkter och tjänster finns ett 
antal avgörande externa faktorer såsom en existerande och 
välfungerande infrastruktur för laddning och tillgång till förnybar 
energi. Efterfrågan på lösningar med lägre koldioxidutsläpp beror 
också på incitament för investeringar och användande. Dessa 
externa beroenden utvecklas vidare i sektionen Strategi i 
framvagnen i denna Årsredovisning.
Läs mer Formeln för övergången till elektriska lösningar, sidan 19.
151
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR
En schematisk illustration till Volvokoncernens färdplan.  Denna fattar tre teknikområden genom batterielektriskt, bränslecellselektriskt och förbränningsmotorteknik för 
bränslen utan fossila utsläpp. De svarta vertikala pilarna visar en osäkerhet kring framtida preferenser och möjligheter kring framdrivningsalternativ. Utöver teknikutvecklingen 
och Volvokoncernens erbjudande illustreras den nödvändiga minskningen av koldioxidutsläppen inom energisektorn i bakgrunden, som är en av de viktigare externa faktorerna 
för att våra industrisegment ska lyckas med omställningen. Transportindustrin är även beroende av ett flertal externa faktorer för att detta scenario ska realiseras.

===== SIDA 154 =====

Investeringar
Våra huvudsakliga åtgärder för klimatomställning som innebär 
kapital- och driftsutgifter är kopplade till produkterbjudanden. 
Investeringsplanen baseras på en strategisk produktplan som utgör 
den tredelade ansatsen som beskrivs ovan. Investeringsplanen omfattar 
både driftsutgifter inom forskning och utveckling såväl som kapital-
utgifter till anläggningstillgångar och utrustning. Koncernens invester-
ingsplan revideras löpande för att ta med marknadens utveckling i 
beräkningen.
Ett nyckeltal av särskild betydelse kopplat till omställnings-
aktiviteter är allokering av medel till forskning och utveckling, som 
innehåller både driftsutgifter och kapitalutgifter. Volvokoncernens 
totala investeringar i forskning och utveckling, exklusive effekterna 
från aktiverade och avskrivna forsknings- och utvecklingskostnader 
netto, uppgick 2024 till 31,9 miljarder kronor. Koncernens forsknings- 
och utvecklingsprojekt har delats in i fyra huvudkategorier för att 
kunna följa utvecklingen översiktligt.
På kort sikt förväntas våra omställningsaktiviteter genomföras 
inom ramen för koncernens produktplan och därtill kopplade 
investeringar inom FoU och investeringar inom fasta anläggnings-
tillgångar och utrustning. Investeringsplanen uppdateras årligen av 
AB Volvos styrelse som genom detta har översikt och godkänner 
Volvokoncernens strategiska plan som innefattar färdplanen för 
produkter och klimatomställning.
Koppling till EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter
Volvokoncernens nettonollmål är i mångt och mycket i linje med 
ambitionen med EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter (”taxonomin”). 
Men då vi valt att inte redovisa aktiviteter som förenliga med taxonomin 
har vi inte heller tagit fram något koncernmål för att nå en särskild 
andel förenlighet. 
Läs mer Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning, sidan 160.
Vad gäller skillnader mellan Volvokoncernens åtgärder i strävan efter 
fossilfrihet och taxonomin så beaktar den senare inte omställnings-
aktiviteter som bränsleeffektivitet, aerodynamik eller optimering av 
teknik för interna förbränningsmotorer för biobaserade eller syntetiska 
bränslen, vilka vi ser som viktiga i omställningsfasen. 
1 Exklusive effekter från aktivering och avskrivning.
• Projekt för utsläppssnål och utsläppsfri teknik – direkt 
förknippade med produkter med låga eller inga avgasutsläpp 
enligt definitionerna för väsentligt bidrag till klimatnytta i EU:s 
taxonomiförordning. 
• Plattforms- och möjliggörande projekt – utveckling av teknik 
gemensam för både konventionella produkter samt koldioxidsnåla 
fordon baserade på koncernens modulära arkitektur (CAST). Detta 
inkluderar utveckling av gemensam teknik som t.ex. gemensam 
elektrisk arkitektur, lastbilshytter, aerodynamik, uppkopplade 
lösningar och säkerhetsfunktioner.  
• Projekt för bränsleeffektivitet och annan miljöförbättring – med 
syfte att förbättra miljöprestandan hos fordon med förbrännings-
motorer, till exempel projekt för bränsleeffektivitet, utsläpps-
minskning, biogas och andra utsläppssnåla bränslen. Dessa 
investeringar är viktiga för omställningen till lägre växthusgasutsläpp.
• Neutrala projekt – alla övriga projekt. Vissa av dessa investeringar 
kan medföra miljöförbättringar, men de har inte bedömts som 
väsentliga, till exempel kvalitetsförbättringar av en befintlig tillgång 
eller produkt.
152
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR
Forsknings- och utvecklingskostnader¹, %
Utsläppssnål/utsläppsfri, 27
Plattform/möjliggörande, 31
Bränsleeffektivitet/annan
miljöförbättring, 12
Neutral, 30

===== SIDA 155 =====

Handlingsplan och uveckling
Översikt klimatmål och uppfyllnad
Volvokoncernens vetenskapliga klimatmål
Utsläpp 
basår Utsläpp 2024
Utsläpps-
utveckling
Utsläpps-
utveckling (%)
Minskning per 
fordonskilometer, för 
relevanta mål (%)
Interim 
2030 mål 
(2034 mål) 2040-mål
Scope 3.11 användningfasen  331  249  -82  -25  %    Nettonoll
   Lastbilar (Mton)  228  175  -53  -23  % -8% -40% per fordons-km   
   Bussar (Mton)  14  10  -4  -30  % -15% -40% per fordons-km   
   Anläggningsmaskiner (Mton)  70  43  -27  -38  %  -30% absolut   
   Volvo Penta (Mton)  20  21  1  5  %  (-37.5% absolut)   
Scope 1&2 (Mton)  0,387  0,269  -0,118  -30  %  -50% absolut Nettonoll
Utsläpp scope 3.11 – Klimatomställning i användningsfasen
Huvudsakliga drivkrafter för att minska koldioxidutsläppen i 
användningsfasen mot målsättningar för 2030 illustreras på 
höger sida och sammanfattas nedan.
Volym och produktmix
Introduktionen av fordon med noll eller mycket låga avgasutsläpp 
(ZEV) beräknas utgöra ungefär hälften av den totala utsläpps-
minskningen mot 2030-målet. Denna uppskattning är baserad 
på ett försäljningsscenario som kan komma att ändras på grund 
av förändringar i statliga policyer, förordningar, incitament, etc. 
Volvokoncernen gör betydande investeringar inom detta område. 
Den faktiska försäljningsmixen och dess effekter är starkt beroende 
av externa faktorer såsom incitament för lösningar med lägre 
koldioxidutsläpp, skatter och subventioner på fossila bränslen, 
tillgång till förnybar energi och stödjande infrastruktur. Se allokering 
av FoU-utgifter till teknik med noll avgasutsläpp på sidan152.
Övergripande energieffektiviseringar av produkter
Ungefär en fjärdedel av målet för 2030 förväntas komma 
från energieffektivitet i nya produkter. Vi investerar i bränsle-
effektivitetsåtgärder där de främsta sätten att nå högre total 
verkningsgrad är i förbränningsmotorn och drivlinan, och i 
aerodynamik. Se andel av FoU-utgifter till bränsleeffektivitet 
och andra miljöförbättringsprojekt på sidan152.
CO
2-intensitet i energin som används för produkternas framdrift
CO2-intensiteten (GHG) i energimixen beräknas bidra till cirka en 
fjärdedel av måluppfyllelsen 2030. En väsentlig del av denna uppfyllelse 
är beroende av externt utvecklad infrastruktur för att leverera el, 
etablerade laddstationer för elektrifierade produkter och utvecklad 
vätgasinfrastruktur för bränslecellselektriska varianter och för 
förbränningsmotorer. En del av vår handlingsplan är att underlätta detta 
genom dialog med myndigheter. Volvokoncernen engagerar sig också i 
en rad partnerskap för att påskynda utvecklingen. Exempel på 
sådana partnerskap är Milence (för laddning) och Cespira (för 
fossilfria bränslen), läs mer på sidan 19.
Utveckling i omställningsaktiviteter
Beräknade växthusgasutsläpp från användning av sålda produkter 
var 249 miljoner ton 2024, jämfört med 331 miljoner ton 2019. 
Den beräknade minskningen för totala utsläpp är en kombination av 
effekter från energieffektivitetsåtgärder, förändringar i försäljnings-
volymer och produktmix. 
Lastbilar
Minskningen 2024 uppgick till –8% jämfört med utgångsvärdet 
2019 för intensitetsmålet om –40%. Minskningen är främst ett 
resultatet av lägre växthusgasintensitet i bränslen som används för 
att driva fordonen och till viss del en ökad del elfordon. Andelen 
helelektriska lastbilar har ökat till 1,7% av total antalet levererade 
lastbilar. Men den mest betydande effekten beror på produktmixen.
Bussar
Resultatet för bussar 2024 var –15% jämfört med utgångsvärdet 
2019 för intensitetsmålet om –40%. Minskningen förklaras av en 
kombination av förbättrat utsläppsintensitet för stadsbussar och 
mix med högre andel stadsbussar jämfört med långfärdsbussar.
Anläggningsmaskiner
För anläggningsmaskiner uppgick resultatet 2024 till –38% jämfört 
med utgångsvärdet 2019 för det absoluta målet. Denna kraftiga 
minskning beror till största delen av låga försäljningsvolymer på flera 
marknader jämfört med basåret 2019 och särskilt i Kina. Totalt 
levererade koncernen precis över 56.000 maskiner 2024, jämfört 
med närmare 87.000 basåret 2019. 
Volvo Penta 
Resultatet för Volvo Penta 2024 var +5% jämfört med basåret 2019 
för detta absoluta mål. Resultat över utgångsvärdet förklaras av effekter 
i produktmixen med en trend mot större motorer och stationära gener-
atorer med högre växthusgasintensitet. Totala utsläpp för Volvo Penta 
var lägre än 2023, vilket förklaras av lägre försäljningsvolymer.
153
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR
Huvudsakliga drivkrafter för klimatomställning i användningsfasen
Utgångsvärde 
2019
Volym och 
produkt-
mixeffekter
Övergripande 
förbättringar i 
energi-
effektivitet
GHG-
intensitet i 
energin 
som 
används
2030 
interimmål
V
äxthusgasutsläpp

===== SIDA 156 =====

First Movers Coalition
Klimatomställningen kräver systemisk förändring av många aspekter utanför vårt direkta inflytande. En aspekt är att bygga upp en tidig 
efterfrågan på marknaden för teknik med låga koldioxidutsläpp som ännu inte är tillgänglig i stor skala. First Movers Coalition (FMC) är en 
koalition av företag som har bildats under World Economic Forum för att utnyttja sin gemensamma köpkraft för att skapa tidiga marknader 
för innovativ miljöteknik inom åtta sektorer där det är svårt att minska utsläppen: aluminium, flyg, kemikalier, koldioxidupptag, betong, sjöfart, 
stål och lastbilar. Dessa sektorer står för 30% av världens utsläpp, en andel som väntas stiga till över 50% i mitten av århundradet om det 
inte sker snabba framsteg inom innovation av miljöteknik. Vid slutet av 2024 bestod FMC av fler än 100 medlemsföretag. Volvokoncernens 
åtagande fokuserar på inköp av stål och aluminium. 
Överlag påverkar lagstiftning, tillgång till energi med låg utsläpps-
intensitet och därtill kopplad infrastruktur marknadsförutsättningar och 
kundefterfrågan. Detta leder i sin tur till varierande utsläppsintensitet i 
användningen av sålda produkter mellan olika marknader och regioner. 
Samtidigt, eftersom Volvokoncernen bedriver verksamhet i konjunktur-
beroende branscher som är knutna till ekonomisk aktivitet och BNP-
utveckling, varierar försäljningsvolymer och mix betydligt från år till 
år. Tillsammans kan dessa faktorer väsentligt påverka resultatet av 
beräknade utsläpp.
Scope 1 och 2 – Klimatomställning i vår egen verksamhet
Den egna verksamheten omfattar produktionsanläggningar, utvecklings- 
och logistikcenter, kontor och återförsäljare. Det finns två huvudsakliga 
drivkrafter för att minska utsläppen av växthusgaser från denna 
kategori – energieffektivitet och användning av fler förnybara 
energikällor.
Energieffektivitet i verksamheten
Initiativ för att minska energiförbrukningen med cirka 20 GWh 
årliga energibesparingar genomfördes under 2024 vilket gör att 
ackumulerade besparingar motsvarande 70 GWh per år har 
genomförts sedan 2021. Målet är att genomföra besparingar 
motsvarande 150 GWh mellan 2021 och 2025. 
Koncernens verksamheter i Lehigh Valley, Hagerstown och New 
River Valley i USA har erhållit certifiering för energiledning enligt ISO 
50001 och även certifierats Superior Energy Performance (SEP) av 
Amerikanska Energimyndigheten.
Förnybar energi i verksamheten
Vi fortsätter att köpa en ökande andel förnybar energi, vilket är en 
viktig del i vårt nettonollmål för scope 1 och 2. Vi har identifierat ett 
antal verksamheter som är svårare att avhjälpa, inklusive verksamheter 
som drivs av fossila energikällor, såväl som verksamheter i regioner 
med mycket begränsad tillgång till el från källor med låga koldioxid-
utsläpp. Arbete pågår för att hitta sätt att byta ut processer och energi-
källor som idag använder koks och naturgas. Dessa verksamheter 
förväntas dock inte äventyra koncernens reduktionsmål för scope 1 
och 2 utsläpp till 2030.  
Framsteg mot målsättning för  scope 1 och 2
Utsläppen från egen verksamhet var 30% lägre 2024 jämfört med 
2019. Direkta utsläpp (scope 1) minskade med omkring 20% 
jämfört med 2019 varav det största bidraget kom från en större 
andel förnybara bränslen vid anläggningar med direkt förbränning 
för testning och värme. De indirekta utsläppen (marknadsbaserade 
scope 2) var 2024 omkring hälften av basåret 2019, varav det 
främsta bidraget kom från en större andel förnybara energikällor.
Scope 3.1 – Klimatomställning i uppströms värdekedja
Växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster (scope 3.1) utgör 
knappt 4% av Volvokoncernens totala inventering av växthusgaser. 
Elektriskt framdrivna produkter har för närvarande en större andel 
av koldioxidavtrycket från denna kategori, på grund av växthusgas-
intensiteten i de använda materialen. Därför är detta ett område som 
förväntas öka i betydelse i takt med att volymerna av elektrifierade 
produkter växer. Volvokoncernen har identifierat fem huvudsakliga 
råvarutyper, stål och järn, aluminium, batterier, polymerer och 
elektronik, som utgör majoriteten av växthusgasavtrycket i nuvarande 
produktutbud. Vart och ett av dessa material och varor har individuella 
drivkrafter som kan möjliggöra utsläppsminskningar, t.ex. ökad andel 
återvunnet insatsmaterial, ökad andel förnybar energi i produktions- 
och förädlingsled, samt introduktion av ny teknik.
Under 2024 fortsatte vårt samarbete med leverantörspartners för 
att utveckla en guide och verktygslåda för klimatomställning. Guiden 
är främst avsedd att användas mindre små och medelstora leverantörer 
som kanske inte har intern expertis inom energihantering eller egna 
strategier för minskade koldioxidutsläpp. I allmänhet ser vi att större 
leveranspartners av råvaror med hög koldioxidintensitet oftare arbetar 
mer systematiskt med energiledningssystem och drivs även att minska 
växthusgasintensiteten från en rad olika intressenter, inklusive 
tillsynsorgan.
Under året har vi fortsatt engagerat leverantörspartners med att 
säkerställa anpassningen till Volvokoncernens nettonollmålsättning 
och följt upp implementeringen av färdplaner för klimatomställning i 
deras leverantörskedja.
En nyckelaspekt för att uppnå klimatomställning i vår värdekedja 
är att bygga upp en tidig efterfrågan på marknaden för koldioxidsnål 
teknik som ännu inte är tillgänglig i stor skala. Volvokoncernen har 
identifierat två huvudsektorer som är svåra att avhjälpa, stål och 
aluminium, där vi kan använda vår köpkraft tillsammans med andra 
för att bygga upp en kritisk efterfrågan. Som en av grundarna av 
First Movers Coalition (se informationsrutan nedan) har Volvo-
koncernen förbundit sig att minst 10% stål och aluminium som 
köps in 2030 ska ha mycket låga utsläpp. Vårt sätt att följa upp 
framsteg inom denna målsättning genom att följa andelen av 
beräknade volymer år 2030 som omfattas av s.k. offtake-avtal.1
1 Offtake-avtal är ett kontrakt där Volvokoncernen åtar sig att köpa en andel av 
leverantörspartnerns varor när de finns tillgängliga. Denna typ av överens-
kommelse är vanlig i utvecklingsprojekt som kräver betydande kapital-
investeringar.
154
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 157 =====

Detaljerade resultat för energi och utsläpp
Denna datasektion innehåller detaljer om energianvändning och 
växthusgasutsläpp. Tabellerna innehåller årsvärden tillbaka till 2019 
inom datapunkter där detta är relevant för att följa framsteg inom 
målsättningar satta mot utgångsvärdet med det året som 
utgångsvärde. Längre tidsserier finns även på sidan 215.
Historiska data för energi och växthusgasutsläpp har räknats om 
för förvärv och avyttringar sedan 2019 enligt GHG-protokollet för 
att inkludera samma omfattning för åren 2019-2024.
Utgångsvärdet för scope 1 och 2 har räknats om som ett led i 
förbättringar av rapportering och konsolidering. Utgångsvärdet för 
scope 3 kategori 11 har räknats om för att innefattad lätta lastbilar 
fordon som inte var med i det beräknade utgångsvärdet som gjordes 
2019. Metoder för mätning och beräkning av växthusgaser beskrivs 
på nästa sida.
Energianvändning 
(Kopplat till utsläpp inom scope 1 och 2)
Bränsleförbrukning, energianvändning och mix 2024 2023 2019
Bränsle från kolprodukter (GWh)  75  82  79 
Bränsle från petroleumprodukter (GWh)  353  381  417 
Bränsle från naturgas (GWh)  427  470  566 
Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, 
ånga och från icke-förnybara källor (GWh)  142  172  270 
Total energi från icke-förnybara¹ källor (GWh) 998  1.105  1.331 
Andel icke-förnybar källor av total 
energianvändning (%)  44  47  55 
Bränsle från förnybara energikällor, 
inbegripet biomassa (GWh)  72  51  22 
Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, 
ånga och från förnybara källor (GWh)  1.171  1.183  1.046 
Egenproducerad förnybar icke-
bränsleenergi (GWh)  10  6  7 
Total användning förnybar energi (GWh)  1.252  1.241  1.075 
Andel förnybara källor av total 
energianvändning (%)  56  53  45 
Total energianvändning (GWh)  2.250  2.345  2.406 
1 Volvokoncernen har under åren som presenteras i tabellen aktivt köpt in 
energi från förnybara källor men inte från kärnkraft. Energi från kärnkraft kan 
finnas med i energi som del av genomsnittet i energimixen på vissa 
marknader men anses inte vara väsentligt. Därför redovisas icke-förnybart 
som ett totalvärde.
Energiintensitet
Relativ energiförbrukning 2024 2023 2019
Nettoomsättning, 
Industriverksamheten SEK bn 505 533 418
Energianvändning per 
nettoomsättning, MWh/SEK M 4,5 4,4 5,8
Energibesparande initiativ
En målsättning är att implementera energibesparande aktiviteter 2021 till 2025 
som tillsammans sparar 150 GWh energi från 2025
Energibesparingar 2024 2023 2022 2021
Årliga implementerade 
initiativ GWh 23 14 18 15
Ackumulerade 
implementerade initiativ GWh 70 47 33 15
Scope 1 och 2 växthusgasutsläpp (CO₂e)
Scope 1 och 2 2024 2023 2019
Scope 1 (Kton)  209  228  261 
Scope 2, platsbaserade (Kton)  165  170  220 
Scope 2,  marknadsbaserade (Kton)  60  66  126 
Scope 1 och 2 (platsbaserade) 
per nettoomsättning (tCO₂e/SEK)  0,74  0,75  1,15 
Scope 1 och 2 (marknadsbaserade) 
per nettoomsättning (tCO₂e/SEK)  0,53  0,55  0,93 
Utsläpp av koldioxid utanför omfattning
2024 2023 2019
Biogena koldioxidutsläpp (Kton) 18 13  3 
Betydande2 växthusgasutsläpp scope 3 (CO2e)
2024 2023 2019
3.11 Användning av sålda produkter 
(Mton)  249  272  331 
Scope 3 utsläpp per nettoomsättning 
(tCO₂e/SEK)  0,49  0,51  0,79 
2 Den näst störst kategorin inom scope 3 kategori 1: utsläpp från inköp 
material och tjänster. Mätetal i denna kategori kommer tas med i framtida 
rapporter i takt med att metoder utvecklas och förfinas. I denna redovisning 
anges 3.1 som en uppskattad andel av den totala växthusgasinventeringen. 
Läs mer på nästa sida.
Intern koldioxidprissättning
I transportbranschen finns det vissa incitament att utveckla lösningar 
med lägre växthusgasutsläpp. På de flesta marknader är dessa 
relaterade till att sätta produkter på marknaden med noll eller mycket 
låga avgasutsläpp. Hittills har Volvokoncernen inte använt intern 
koldioxidprissättning som ett allmänt verktyg för att driva på 
förbättringar. När vi tar fram färdplaner för att nå nettonollutsläpp 
till 2040, tar vi hänsyn till faktiska och möjliga utsläppsregler inklusive 
kostnaden för koldioxidutsläpp. Vi inkluderar också ett skuggpris på 
växthusgasutsläpp i inköp av vissa godstransporter. Dessa utsläpp 
utgör mindre än 1% av koncernens totala inventeringen av växthus-
gaser utifrån ett livscykelperspektiv, men kan användas som styrmedel 
att öka efterfrågan på koldioxidsnåla transporter.
155
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 158 =====

Beräkning av växthusgaser och metoder
Växthusgasinventering
Koncernens växthusgasinventering uppdaterades 2024 och 
bekräftar i stort vår tidigare inventering från 2020. Omkring 95 
% av utsläppen ur produktlivscykelperspektiv beräknas uppkomma 
i användningsfasen (scope 3.11), nära 4% i inköpta material och 
tjänster (3.1) och mindre än <0,5% i den egna verksamheten. 
Alla andra GHG scope 3 utgör tillsammans mindre än 1% och 
anses därför ännu inte vara väsentliga i förhållande till vår klimat-
omställning och koncernrapportering. Emissions-faktorer som 
används för scope 1, 2 och 3 inhämtas från internationellt erkända 
och trovärdiga källor.
Basåret för Volvokoncernens mål för utsläppsreducering är 
2019, vilken ansågs vara ett lämpligt representativt medelår 
under processen med att uppdatera koncernens målen som 
påbörjades 2020.
Metod och data insamling för utsläpp inom Scope 1 and 2 
Miljöpåverkan och inventering av växthusgaser värderas enligt 
metoder som anges i Greenhouse Gas Protocolʼs Corporate 
Accounting and Reporting Standard Revised Edition. Detta är 
ett standardiserat ramverk som används för att kvantifiera och 
rapportera de sju växthusgaserna som ingår i Kyotoavtalet i 
koldioxidekvivalenter (CO₂e).
Metod och datainsamling för utsläpp under användningsfasen
Metodiken för att beräkna utsläpp från användning av sålda 
produkter har utformats för att uppfylla kraven i relevanta standarder i 
GHG-protokollet, nämligen GHG Protocol Corporate Standard, 
GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting 
and Reporting Standard och Technical Guidance for Calculating 
Scope 3 Emissions, som omfattar förväntade livstidsutsläpp från 
alla tillämpliga produkter som säljs under rapporteringsperioden.
Metodik och avgränsningar för målen följer vägledningen för att 
sätta upp vetenskapligt baserade mål för transporter och kraven 
för att sätta mål och verktyg utformade av SBTi. Metodiken bygger 
på aktivitetsdata om produktens årliga användning, antal år i drift, 
energiförbrukning och tillhörande faktorer för växthusgasutsläpp 
”från källa till hjul” för de olika använda energikällorna (diesel, el 
med mera). Data om användning av produkter förskjuts med sex 
månader för lastbilar och bussar för att säkerställa korrekt data.
I brist på ett standardiserat testförfarande för lastbilar samt 
andra av Volvokoncernens produkter uppmanas tillverkarna att 
presentera och motivera sina egna uppskattningar eller simuleringar 
utifrån bränsleförbrukning och specifika aktivitetsdata. Tillämpade 
förväntade aktivitetsdata och övriga parametrar förknippas med 
en viss osäkerhet och kan komma att ändras till följd av införandet 
av förordningar eller globala, regionala eller nationella politiska 
förändringar eller förbättrad datakvalitet. Från ett känslighets-
perspektiv kan förändringar av någon av parametrarna påverka 
resultatet, men ändrade antaganden kring antal år produkten 
används har idag den största påverkan på det beräknade resultatet.
Metod och datainsamling för utsläpp 
inom inköpa material och tjänster 
Metoden för att uppskatta utsläpp från köpta varor och tjänster 
baseras på materialsammansättning och tillhörande emissions-
faktorer för innehållet i köpta varor och delar. Beräkningen 
innefattar emissionsfaktorer för råvaror och deras ursprung. 
För växthusgasutsläpp som inträffar mellan råvaruutvinning och 
slutartikel eller komponent har ett standardiserat pålägg använts. 
Detta är samma andel som används för livscykelanalys. En utgifts-
baserad metod används för beräkningen av utsläpp relaterade till 
tjänster och indirekt material. 
Beräkningarna används kombinerat  för att upprätta ett utgångs-
värde, men även för att stödja uppföljning av de viktigaste driv-
krafterna för minskade koldioxidutsläpp i leverantörsledet. För 
2024 redovisar vi resultatet av vår inventering som en uppskattad 
andel av de totala växthusgasutsläppen. Under 2025 kommer vi 
att fortsätta att förfina precisionen med syftet att kunna följa handl-
ingsplaner och dess resultat i förhållande till klimatomställning.
156
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR
Inventering av växthusgaser , %
Scope 3.11
Användning sålda 
produkter, (~95%)
Scope 3.1
Inköpta material 
och tjänster, (~4%)
Scope 1&2
Den egna verksamheten (<0,5%)
Alla övriga scope 3
tillsammans, (<1%)
Avtrycket av 
växthusgaser för 
samtliga kategorier 
uppskattas till
 340 Mton för 
basåret 2019

===== SIDA 159 =====

Föroreningar
Volvokoncernen arbetar aktivt för att förebygga och mildra föroreningar 
som kan uppstå i värdekedjan. I vår bransch är ett av de viktigaste 
underämnena inom föroreningar relaterat till avgasutsläpp och andra 
utsläpp från användningen av sålda produkter. Minskning av sådana 
utsläpp görs genom applikationer för förhindrande av utsläpp, utveckling 
av efterbehandlingssystem och införande av ny teknik som möjliggör 
noll eller mycket låga utsläpp. 
Konsekvenser, risker och möjligheter
Vi har i vår väsentlighetsbedömning bedömt föroreningsrelaterade 
konsekvenser, risker och möjligheter i produktionsverksamheter, 
produkter och komponenter, samt delar leverantörskedjor.
Vårt ISO 14001 certifierade miljöledningssystem täcker cirka 
95% av produktionsanläggningarna och 90% av distributions-
centra. Volvokoncernens verksamhet som kopplas till miljöpåverkan 
drivs under miljötillstånd. I Sverige verkar tolv anläggningar under 
sådana förhållanden. 
När det gäller vår egen verksamhet mäter och 
bedömer vi föroreningar baserat på våra krav i miljöledningssystem, 
inklusive efterlevnad av Volvokoncernens minimikrav. Slutsatsen är 
att påverkan relaterade till denna typ av utsläpp inte är väsentliga.
Uppströms i värdekedjan baserar vi vår väsentlighetsbedömning 
på revisioner på plats hos leverantörspartners avseende miljöledning 
och -tillstånd. För material och komponenter bedömer vi förorenings-
påverkan genom att granska materialdatablad.
Inom forskning och utveckling samt nedströmsanvändning av 
Volvokoncernens produkter bedömer vi föroreningseffekterna av de 
utsläpp som förväntas vara ett resultat av våra kunders användning 
och hantering då produkterna är uttjänta. 
Vår bedömning har identifierat luftföroreningar i produktens 
användningsfas som det huvudsakliga väsentliga underämnet 
inom föroreningar. 
Luftföroreningar i användningsfasen
Föroreningar från produktens användning innefattar en mängd olika 
föroreningar till exempel kväveoxider, partiklar och buller. Men det är 
främst utsläpp kväveoxider från förbränningsmotorer som ser som 
den allra mest väsentliga frågan. Trots att olika typer av applikationer 
för förhindrande av utsläpp och efterbehandlingssystem har lett till 
betydande minskningar av kväveoxider de senaste årtiondena, så är 
det omfattningen av utsläpp som gör detta till en väsentlig fråga. 
Här tas hänsyn till  mängden fordon och maskiner som satts på 
marknaden i kombination med dess livslängd. Koncernens affärs-
områden är också exponerade till flera typer av regleringar och lag-
stiftning inom de flesta marknader som koncernen är aktiv inom, 
som syftar till att ytterligare minska utsläpp.
Policyer
Volvokoncernen har strikta kvar för att följa all lagstiftning och alla 
myndighetskrav och interna standarder, inklusive krav gällande 
utsläpp, säkerhet, skydd, farliga material och komponenter samt 
buller. Utöver detta sätter Volvokoncernens miljöpolicy riktningen för 
väsentliga miljöfrågor, innefattande luftföroreningar.
Handlingsplan och målsättning
Den högsta nivån i mitigeringshierarkin avseende utsläpp till luft är 
att undvika utsläppen. Detta har blivit möjligt genom utvecklingen av 
ny teknik som helelektriska fordon och maskiner. Koncernen strävar 
efter att öka marknadserbjudanden med helelektriska eller andra 
lösningar med mycket låga utsläpp.
Dessutom lägger vi betydande resurser på att minska utsläpp från 
förbränningsmotorer i linje med  lagstiftning och alla myndighetskrav. 
Fordon, maskiner och motorer måste samtliga leva upp till gradvis 
striktare krav och hanteringen av detta utgör en väsentlig del av 
Koncernens aktiviteter inom forskning och utveckling. Under året 
har Koncernen även engagerat sig inom policyutveckling för att 
balansera utsläppsregler med incitament teknik med noll avgasutsläpp. 
Läs mer Politiskt engagemang sidan 179.
Under 2024 allokerade Volvokoncernen 8,7 miljarder totala 
forsknings- och utvecklingskostnader brutto 1 till koldioxidsnål 
teknik, vilket har en förebyggande effekt på luftföroreningar.
Dessutom allokerades 3,8 miljarder av kostnader till  forskning 
och utveckling på andra aktiviteter för att minska föroreningar. 
Detta innefattade inte enbart minskning av kväveoxider utan även 
buller, partiklar och betydande bränsleeffektivitet.
Insatserna för att förbygga och kontrollera utsläpp till luft i kundens 
användning har även viktiga synergieffekter med klimatomställning. 
Volvokoncernen engagerar sig även med kunder, transportköpare 
och myndigheter för att skynda på anpassningen till fordon utan 
avgasutsläpp. Vi har även engagerat oss i olika partnerskap och joint 
ventures för att utveckla skalbar infrastruktur inom EU och i USA.
Volvokoncernens målsättningar för att introducera teknologier 
och produkter med noll eller mycket låga avgasutsläpp bidrar både 
till att möjliggöra klimatomställningen inom transportbranschen, 
samt att förhindra utsläpp till luft.
Avseende minskning av utsläpp från förbränningsmotorer finns 
krav på efterlevnad av lagstadgade utsläppsmål på en många 
marknader. Dessa mål gäller för koncernens huvudsakliga rörelse-
segment inom kommersiella fordon, maskiner som används utanför 
väg och motorer. Målnivåerna skiljer sig åt mellan marknader och 
segment och är strikta. Följaktligen har ytterligare frivilliga mål inte 
ansetts vara nödvändiga.
1 Exklusive effekter från aktivering och avskrivning.
157
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 160 =====

Som nämnts ovan arbetar Volvokoncernen med ett brett utbud av 
lösningar för att förhindra och minska utsläpp och föroreningar 
från produkter under deras användningsfas. Över tid har de lagliga 
gränsvärdena som föreskrivs av utsläppsregler lett till avsevärt 
minskade luftföroreningar. När det gäller kväveoxider i EU har 
utsläppen från en genomsnittlig dieselmotor minskat med 90-95% 
sedan början av 2000-talet fram till nuvarande Euro VI.
Med införandet av Euro VII och liknande bestämmelser i andra juris-
diktioner som i Kina och Nordamerika finns det en förväntning om att 
minska ytterligare 50% från dagens nivåer.
Mätvärden som presenteras nedan fokuserar på den högsta nivån 
i begränsningshierarkin, vilket är att introducera produkter med noll 
eller mycket låga avgasutsläpp.
Levererade produkter med noll eller mycket låga utsläpp¹
2020 2021 2022 2023 2024
Lastbilar  67  371  1.211  3.523  3.717 
% av volymer  –  0,2  0,5  1,4  1,7 
Bussar  306  442  367  528  399 
% av volymer  4,9  9,8  6,3  9,1  6,4 
Anläggningsmaskiner  12  321  598  895  2.067 
% av volymer  –  0,3  0,7  1,5  3,7 
Totalt, fordon och maskiner  385  1.134  2.176  4.946  6.183 
% av volymer  0,1  0,4  0,7  1,6  2,2 
Volvo Penta och andra verksamheter²  –  39  24  104  305 
% av volymer  –  –  –  –  – 
1 Inklusive helelektriska fordon och maskiner samt andra tekniker som anses vara nollutsläpp enligt definitionen 
i EU:s förordning om utsläpp av tunga fordon (EU) 2019/1242. För bussar inkluderas i tabellen även elhybrider.
2 Levererade produkter från Volvo Penta är inte lämpligt samla ihop till en totalt procentsats på samma sätt
som för andra rörelsesegment utan redovisas enbart som totalt antal levererade produkter.
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Volvokoncernens ambition är att använda material på bästa möjliga 
sätt och att minska miljöpåverkan över värdekedjan där vi kan påverka, 
från materialutvinning till avfallshantering. För att stödja detta driver 
vi en rad aktiviteter som hjälper till att minska miljöpåverkan genom 
att öka återvinningsbarheten och undvika avfall. Fokus i denna rapport 
kretsar kring avfallshantering i vår egen verksamhet.
Konsekvenser, risker och möjligheter
I vårt arbete om tillbörlig aktsamhet inom resursanvändning genomför vi 
produktlivscykelanalyser (LCA) för att identifiera konsekvenser resurs-
användning och cirkulär ekonomi för koncernens huvudsakliga 
produkttyper. Dessa LCA:er och vissa miljödeklarationer delas på 
volvogroup.com per respektive affärsområde för att delge kunder 
information som del av beslutsunderlag. Uppströms i värdekedjan 
tar detta hänsyn till exempelvis utvinning och förädling av råvaror 
och nedströms beaktar bedömningar till exempel konsekvenser från 
service, underhåll och reparationer och hantering av uttjänta produkter.
I den egna verksamheten följer vi mängd och typer av avfall och 
restprodukter samt hanteringsmetod. Hittills har våra bedömningar 
identifierat hanteringen av avfall från den egna verksamheten som 
den främsta väsentliga delfrågan inom resursanvändning och cirkulär 
ekonomi. Läs mer om vårt miljöledningssystem i det tidigare kapitlet 
Föroreningar.
Avseende resursinflöden så är Volvokoncernen en stor användare 
av en mängd material som ingår i komponenter. Vissa material är 
kopplade till klimatpåverkan eftersom de innehåller en väsentlig del 
nedärvda utsläpp. Handlingsplaner och målsättningar kopplade till 
denna frågan redovisas som en delfråga i kapitlet Klimat. I arbetet 
med att identifiera miljökonsekvenser har vi även bedömt flera 
sammankopplade miljöaspekter såsom vatten och biologisk 
mångfald kopplat till beslut om teknik som tas tidigt i utvecklings-
processen. 
Avfall från egen verksamhet
Avfall från verksamheten anses vara materiell eftersom koncernen 
äger och driver tillverknings- och monteringsanläggningar i flera 
delar av världen som alla hanterar restprodukter genom olika typer 
av hanteringsmetoder. Negativa konsekvenser begränsas eftersom 
återvinning och bortskaffande av avfall har genomförts på ett 
systematiskt sätt under många år. Vi inför dock förbättringar 
kontinuerligt för att ytterligare minska avfallet och riktar in oss på 
olika lager i avfallshierarkin för att göra det. Avfall från verksamheten 
har också identifierats som viktigt för vissa användare av rapporten.
Policyer
Volvokoncernens miljöpolicy är det huvudsakliga styrdokumentet 
relaterat till all miljöpåverkan, inklusive avfallshantering. Denna policy 
beskrivs ytterligare i Volvokoncernens direktiv om  minimikrav 
kopplat till miljö. Styrdokumenten är gällande för all verksamhet där 
Koncernen utövar operationell kontroll. Policyer inom området finns 
även för affärspartners genom Volvokoncernens Uppförandekod för 
leverantörspartners.
Volvokoncernens miljöpolicy och Uppförandekod för leverantörs-
partners finns publikt tillgängliga på volvogroup.com. Ytterligare 
styrande dokument görs tillgängliga för parter och intressenter som 
behöver implementera kraven.
158
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 161 =====

Handlingsplan och mål
Interna krav ställer minimikrav på produktionsplatser, verkstäder och 
ingenjörscentra i koncernen och fokuserar på att implementera åtgärder 
relaterade till alla nivåer i avfallshierarkin. 
Koncernens mål är att undvika att avfall deponeras. Vårt delmål är 
att uppnå 55 deponifria anläggningar. Vid slutet av 2024 var 31 av 
verksamheterna certifierade som deponifria. 
Verksamheter som redan har nått detta mål och är certifierade fria 
från deponier, implementera kontinuerligt åtgärder som vänder sig 
till andra lager i hierarkin, vilket hjälper till att upprätthålla sin certifiering 
som deponifri.
Handlingsplaner för avfallshantering, att nå högre upp i 
avfallshierarkin och minska miljöpåverkan från avfall innefattar:
• Miljöriskbedömning för avfallshantering.
• Dokumentation av kvantifiering och kartläggning av 
avfallsfraktioner från produktionsplats till förvaring på 
anläggningen, transportörer och slutdestination utanför 
anläggningen.
• Inköp i linje med förfarandet inom inköp av indirekta produkter och 
tjänster avseende avfallshantering.
• Program för att identifiera kontinuerliga förbättringsaktiviteter i 
linje med avfallshierarkin.
• Lämplig avfallsförvaring för att minska exponeringen för väder och 
vind och förhindra utsläpp i miljön.
• Hantering av farligt avfall med hänsyn till utsläppskontroll, 
sekundär inneslutning, brandskydd och personalskydd.
• Regelbunden utvärdering av avfallsentreprenörer för att säkerställa 
att de uppfyller lagkrav gällande avfallstransport, hantering, 
återvinning, behandling och bortskaffande.
Avfall och återvinning, egen verksamhet
Ton
2024 2023
Icke-farligt Farligt Totalt Icke-farligt Farligt Totalt
Avfall som avletts från bortskaffande genom återvinning  240.658  19.843  260.501  285.763  17.899  303.663 
Avfall som avletts från bortskaffande genom annat 
återvinningsförfarande (inkl kompostering)  3.038  –  3.038  3.006  –  3.006 
Avfall som avletts från bortskaffande, totalt  243.696  19.843  263.539  288.769  17.899  306.669 
  % av total  88  49  83  92  46  87 
Avfall bortskaffat genom förbränning med värmeåtervinning  26.150  4.849  30.998  20.828  4.841  25.668 
Avfall bortskaffat genom förbränning utan värmeåtervinning  146  1.209  1.355  497  1.183  1.680 
Avfall bortskaffat genom annat förfarande  2.627  10.227  12.853  332  10.548  10.880 
Avfall till deponi  5.636  4.732  10.368  4.202  4.604  8.806 
Avfall till deponi (endast inert material)  193  1  194  191  –  191 
Icke-återvunnet avfall  34.752  21.017  55.769  26.049  21.176  47.225 
  % av total  12  51  17  8  54  13 
Totalt  278.448  40.860  319.308  314.818  39.076  353.894 
De huvudsakliga avfallsströmmarna från Volvokoncernen är inom 
metaller som 2024 stod för omkring en tredjedel av vikten avfall och 
varav den allra största delen återvanns. Återvinning från produktion 
ligger på en relativt stabil och hög nivå över tid. 
Runt 4% av vikten var byggavfall och jordmassor av vilket 
omkring 80% gick till återvinning. Mängden avfall från återvinning 
och rivning kan variera över tid och beror på investeringstakt och 
antalet byggprojekt som pågår.
Klassificering av avfall styrs efter nationella bestämmelser. 
Mängden avfall mäts i regel i vikt av leverantörspartner och av Volvo-
bolaget i fråga och är i vissa fall estimerat per volymer. 
159
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 162 =====

Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning
EU:s taxonomiförordning EU 2020/852 (EU-taxonomin) är ett klassi-
ficeringssystem för hållbara ekonomiska aktiviteter i förhållande till EU:s 
miljömål. Volvokoncernens nettonollmålsättning är i stora drag i linje 
med EU-taxonomins ambition men Volvokoncernen har beslutat att 
inte redovisa förenlighet för 2024.
Metodik för att identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin
Volvokoncernen har fastställt att vissa av dess ekonomiska verksam-
heter uppfyller kriterierna för att omfattas av den delegerade klimatakten 
och den ändrade delegerade klimatakten. 
• 3.3 Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik 
(lastbilar och bussar) refereras nedan till som CCM 3.3.
• 3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter
(delar och komponenter till lastbilar och bussar), refereras 
nedan till som CCM 3.18
• 3.6 Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik (anläggningsmaskiner 
och motorer), refereras nedan till som CCM 3.3.
• 3.4 Tillverkning av batterier, som är en ny aktivitet 2024 efter 
förvärvet av Proterra Inc, refereras nedan till som CCM 3.4
Samtliga fyra verksamheter definieras som möjliggörande när det 
gäller målet begränsning av klimatförändringar och är av strategisk 
betydelse för Volvokoncernens omställning till nettonollutsläpp av 
växthusgaser i värdekedjan.
Metodik för att identifiera taxonomiförenliga verksamheter
För att en ekonomisk verksamhet ska anses vara taxonomiförenlig 
behöver den bidra väsentligt till minst ett av EU:s sex miljömål och 
inte orsaka betydande skada för något av de övriga miljömålen. 
Dessutom måste den utföras i överensstämmelse med vissa 
minimiskyddsåtgärder i fråga om sociala och styrningsrelaterade 
aspekter av hållbarhet.
Väsentligt bidrag
Vi har identifierat ett antal verksamheter, på produktnivå, som 
uppfyller de tekniska granskningskriterierna för väsentliga bidrag 
till begränsningen av klimatförändringar. Dessa kallas internt för 
”potentiellt taxonomiförenliga” och består av lastbilar och bussar 
med noll avgasutsläpp (CCM 3.3) samt maskiner och annan teknik 
med noll avgasutsläpp (CCM 3.6). Reservdelar och komponenter 
till fordon med noll avgasutsläpp (CCM 3.18) och tillverkning av 
batterier (CCM 3.4) har ännu inte bedömts för taxonomiförenlighet, 
utan endast för omfattning 2024.
Principen Orsaka inte betydande skada
Verksamheter som vi ser som potentiellt taxonomiförenliga och därtill 
förknippad tillverkning och utveckling har utvärderats gentemot varje 
enskilt kriterium för att inte orsaka betydande skada (DNSH-kriterier). 
Baserat på DNSH-kriterierna i EU-taxonomin har vi tagit fram detaljerad 
vägledning för alla relevanta bedömningskriterier. Rapporteringen av 
förenlighet med kriterier för att inte orsaka betydande skada bygger 
därför i viss mån på en antagen tolkning av dessa kriterier som är 
tillämpliga på Volvokoncernens verksamheter.
Övergripande finns det utmaningar förknippade med den globala 
omfattningen av koncernens verksamhet och variationer i den 
regulatoriska miljön i olika jurisdiktioner. Verksamheter inom EU 
har prioriterats för att säkerställa förenlighet med DNSH-kriterierna. 
Verksamheter utanför EU har prioriterats utifrån omsättningens storlek 
och komplexiteten i att överföra kraven till en lokal kontext. Metoden för 
att bedöma förenlighet kommer att utvärderas i takt med att regulatorisk 
vägledning och allmän rapporteringspraxis utvecklas.
Sammanfattningsvis har majoriteten av de aktiviteter som identi-
fierats som potentiellt förenliga bedömts uppfylla alla kriterier förutom 
det som kallas Förebyggande och begränsningar av miljöföroreningar. 
Således redovisas ingen omsättning eller några investeringar som 
taxonomiförenliga.
Anpassning till klimatförändringar 
Fysiska risker ses över regelbundet som en del av koncernens 
fastighetsförvaltning och försäkringsprogram. I vår bedömning 
av förenlighet med DNSH-kriteriet har lokala riskutvärderingar 
genomförts på relevanta fysiska klimatrisker. Utöver lokala 
bedömningar har en övergripande inventering av potentiella 
klimatrisker tagits fram baserad på geografisk placering och 
platsens möjliga utveckling i olika scenarier som tagits fram av 
FN:s klimatpanel.
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
När det gäller vattenkriteriet har Volvokoncernen identifierat ett 
begränsat antal verksamheter med direkta utsläpp av industriellt 
avloppsvatten eller som berörs av vattenrisker, vilka har bedömts 
relevanta för kriteriet. I dessa fall har miljökonsekvensbedömningar 
och vattenvårdsplaner granskats. 
Omställningen till en cirkulär ekonomi  
Avseende omställningen till cirkulär ekonomi har de utförda bedöm-
ningarna identifierat flera exempel på införd praxis, där så är möjligt. 
Här ingår tillämpning av avfallshierarkin och mål för att minska avfall 
inom tillverkningsprocesser, såväl som produktutvecklingsprocesser 
där hänsyn tagits till produktlivslängd, återvinningsbarhet, material-
val och andra strategier för att bidra till omställningen till en cirkulär 
ekonomi. 
Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar 
Volvokoncernen har en utfasningsplan för ämnen som inger 
betänkligheter och har lagt ett betydande arbete på att bedöma 
innehållet och användningen av sådana substanser och ämnen i 
verksamheten och i delar eller komponenter.
Kriterierna för förebyggande och kontroll av föroreningar är 
dock områden där vi har identifierat ett stort tolkningsutrymme i 
förhållande till EU-taxonomin. Vi arbetar med tillämpningen av dessa 
kriterier i vår verksamhet och inköp av material och komponenter, 
parallellt med ett bredare arbete med kontinuerlig utveckling av 
våra processer för hantering av ämnen och substanser som inger 
betänkligheter. Baserat på vår nuvarande bedömning har vi beslutat 
att inte redovisa aktiviteter som förenliga 2024.
160
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 163 =====

Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
Avseende kriteriet för biologisk mångfald har Volvokoncernen 
utvärderat påverkan från sina aktiviteter vid enskilda produktions-
anläggningar avseende såväl biologisk mångfald som skyddade 
områden och arter. Volvokoncernens verksamheter bedöms inte 
ha någon direkt väsentlig påverkan och den mer djupgående 
bedömningen av biologisk mångfald har därför begränsats till 
nyligen etablerade verksamheter under utredning eller verksam-
heter placerade på ett sådant avstånd att de skulle kunna påverka 
skyddade områden.
Minimiskyddsåtgärder
Kriterierna för minimiskyddsåtgärder har bedömts på koncernnivå 
med slutsatsen att alla koncernens helägda verksamheter och därmed 
alla ekonomiska verksamheter som identifierats som potentiellt 
taxonomiförenliga, omfattas av våra koncernövergripande policyer 
och rutiner. För mer information, se Mänskliga rättigheter på sidan 
148, Antikorruption på sidan 178 och Konkurrenslagstiftning på 
sidan 178.
Avseende beskattning så ska koncernen följa skattelagar och regler 
i samtliga länder där den bedriver verksamhet och eftersträvar att 
säkerställa att skatter betalas där värden skapas genom att följa 
gällande regler och riktlinjer för internprissättning såsom dessa 
utvecklas av OECD och andra normgivande och beslutande organ. 
Den genomsnittliga bolagsskattesatsen för koncernen har varit 25% 
de senaste fem åren. Mer information om Volvokoncernens skatte-
policy finns på volvogroup.com.
Vi har även dragit slutsatsen att Volvokoncernen inte tillverkar eller 
säljer några fordon eller tillbehör särskilt avsedda att bära eller på 
annat vis hantera kontroversiella vapen.
Rapportering
Aktiviteter och investeringar i joint ventures och intresseföretag 
är inte inkluderade i denna rapport. För mer information om joint 
ventures se Not 5 på sidan 80. 
Eftersom Volvokoncernen än så länge bedömer att företagets 
aktiviteter endast omfattas av målet  
begränsning av klimatförändringar och då verksamheter inom CCM 
3.3, CCM 3.4, CCM 3.6 och CCM 3.18 rapporteras separat i 
koncernens finansiella konsolideringssystem, ska inga verksam-
heter ha dubbelräknats vid beräkningen av de redovisade 
taxonominyckeltalen. 
Obligatoriska och frivilliga upplysningar
När det gäller verksamheter inom CCM 3.3 anges i Kommissionens 
tillkännagivande att ”låga koldioxidutsläpp” inte ska beaktas för att 
fastställa vad som omfattas av taxonomin. Denna tolkning innebär att 
de flesta av koncernens transportfordon omfattas av taxonomin. För 
verksamheter inom CCM 3.6 beror omfattningen på syftet med 
verksamheten, vilken måste ha som mål att avsevärt minska utsläpp 
av växthusgaser under livscykeln i andra ekonomiska sektorer. 
Innebörden av detta är att en lastbil eller buss (CCM 3.3) med en 
förbränningsmotor omfattas av taxonomin, men att en grävmaskin 
eller dumper (CCM 3.6) med samma typ av motor inte omfattas. För 
att kunna ge en transparent översikt över alla tillverkningsverksam-
heter i Volvokoncernen har vi inkluderat en frivillig upplysning om 
till vilken grad vår verksamhet skulle omfattas av EU-taxonomin om 
verksamheter inom CCM 3.6 och CCM 3.3 omfattades på liknande 
kriterier. Den frivilliga informationen påverkar inte förenlighet med 
EU-taxonomin, utan endast omfattningen.
Investeringsplan (CapEx-plan)
Volvokoncernen har en övergripande ambition att minska utsläppen 
av växthusgaser i sin värdekedja. Utveckling av fordon och maskiner 
med noll avgasutsläpp är en viktig drivkraft i denna övergripande 
strategi. En betydande del av investeringarna är riktade mot teknik 
för noll avgasutsläpp. Dessa kan med tiden öka men är även beroende 
av marknadens efterfrågan av denna typ av produkter. Investerings-
planerna revideras löpande, vilket kan påverka andelen investeringar 
som kommer att riktas enbart till fordon och maskiner med noll 
avgasutsläpp eller andra potentiellt förenliga verksamheter. I vår 
identifiering av potentiellt förenliga investeringar ingår alla investeringar 
i FoU och materiella anläggningstillgångar som görs för att möjliggöra 
och utveckla fordon och maskiner som uppfyller den tekniska gransk-
ningen. Dessa avser fordon och maskiner med noll avgasutsläpp. 
Som komplement till denna redovisning upplyser vi även om 
koncernens totala FoU-investeringar som riktas till fordon och 
maskiner med noll avgasutsläpp eller mycket låga utsläpp som 
baseras på kriterierna för väsentligt bidrag, se sidan 152. Den 
upplysningen innefattar både aktiverad FoU som allokeras till 
kapitalutgifter och ej aktiverad FoU som allokeras till driftsutgifter.
161
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 164 =====

NYCKELTAL FÖR OMSÄTTNING
Kriterier för
väsentligt bidrag
Kriterier avseende
att inte orsaka betydande 
skada DNSH
K
od
O
msättning
Mkr
A
ndel av omsättning 
2024, %
B
egränsning
av klimatförändringar
A
npassning
till klimatförändringar
V
atten
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald
B
egränsning
av klimatförändringar
A
npassning
till klimatförändringar
V
atten
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald
M
inimiskyddsåtgärd
er
A
ndel 
taxonomiförenlig eller 
omfatad omsättning 
2023, %
M
öjliggörande
O
mställning
E
konomiska verksamheter
A. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (Taxonomiförenliga)
Omsättning för taxonomiförenliga (A.1)  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  – 
Varav möjliggörande  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  – E
Varav omställning  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  – T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga)
Tillverkning av koldioxidsnål
transportteknik CCM 3.3  338.861  64 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  62 
Tillverkning av batterier CCM 3.4  1.296  – EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  – 
Tillverkning av annan
koldioxidsnål teknik* CCM 3.6  2.151  – EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  – 
Tillverkning av fordons- och
rörlighetskomponenter CCM 3.18  62.825  12 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  11 
Omsättning som omfattas av taxonomin 
(men inte är taxonomiförenliga) (A.2)  405.133  77  77  –  –  –  –  –  73 
A. Omsättning för verksamheter 
som omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)  405.133  77  77  –  –  –  –  –  73 
B. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM INTE
OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning ekonomiska 
verksamheter som inte 
omfattas av taxonomin (B)  121.683  23 
Kvalitativ information om omsättning
Den rapporterade totala omsättningen inkluderar intäkter som 
redovisats enligt förklaringen i not 7, och inkluderar intäkter från 
Volvokoncernens industriverksamhet samt från finansiell och 
operationell leasing. 
Taxonomiupplysningar avseende omsättning som omfattas av 
taxonomin inom CCM 3.3 och CCM 3.18 inkluderar intäkter från 
fordon och tjänster samt reparation, underhåll och reservdelar. 
Aktiviteter som är omfattade av taxonomin enligt CCM 3.6 
inkluderar nettoförsäljning från maskiner med låga koldioxid-
utsläpp, det vill säga endast maskiner som möjliggör användning 
utan avgasutsläpp. Aktiviteter som är omfattade av taxonomin 
enligt CCM 3.4 inkluderar nettoförsäljning av batterier till externa 
bolag.
* Frivillig information för jämförbarhet
Definitionerna för vilka verksamheter som omfattas skiljer 
sig avsevärt mellan CCM 3.3 och CCM 3.6. Se en utförligare 
beskrivning på sidan 161. Om 3.6 skulle ha motsvarande 
kriterier som 3.3 hade andelen av omsättningen som 
omfattas av taxonomin varit 97%.
Summa (A + B)  526.816  100 
Andel av omsättning/Total omsättning
Taxonomi-
förenlighet per 
miljömål,%
Taxonomi-
omfattning
per miljömål, %
CCM  –  77 
CCA  –  – 
WTR  –  – 
CE  –  – 
PPC  –  – 
BIO  –  – 
CCM: Begränsning av klimatförändringar – CCA: Anpassning till 
klimatförändringar – WTR: Vattenresurser och marina resurser – CE: 
Den cirkulära ekonomin – PPC: Förebyggande och begränsning av 
föroreningar – BIO: Biologisk mångfald och ekosystem
EL: Omfattas | N/EL: Omfattas ej
162
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 165 =====

NYCKELTAL FÖR KAPITALUTGIFTER
Kriterier för
väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte 
orsaka betydande skada
DNSH
K
od
K
apitalutgifter
Mkr
A
ndel av kapitalutgifter 
2024, %
B
egränsning
av klimatförändringar
A
npassning
till klimatförändringar
V
atten
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald
B
egränsning
av klimatförändringar
A
npassning
till klimatförändringar
V
atten
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald
M
inimiskyddsåtgärder
A
ndel taxonomiförenlig 
eller omfattade 
kapitalutgifter 2023, 
%
M
öjliggörande
O
mställning
E
konomiska verksamheter
A. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara verksamheter (Taxonomiförenliga)
Omsättning för taxonomiförenliga (A.1)  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  – 
Varav möjliggörande  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  – E
Varav omställning  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  – T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga)
Tillverkning av koldioxidsnål
transportteknik CCM 3.3  34.348  82 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  84 
Tillverkning av batterier CCM 3.4  1.418  2 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  – 
Tillverkning av annan
koldioxidsnål teknik* CCM 3.6  619  1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  1 
Tillverkning av fordons- och
rörlighetskomponenter CCM 3.18  205  4 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  1 
Omsättning som omfattas
av taxonomin (men inte är
taxonomiförenliga) (A.2)  36.590  88  88  –  –  –  –  –  86 
A. Omsättning för verksamheter som
omfattas av taxonomin (A.1 + A.2)  36.590  88  88  –  –  –  –  –  86 
B. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM INTE
OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning ekonomiska 
verksamheter som inte 
omfattas av taxonomin (B)  5.104  12 
Kvalitativ information om kapitalutgifter
Upplysningar om kapitalutgifter som omfattas av taxonomin 
inkluderar kapitalutgifter för produkt- och mjukvaruutveckling 
och övriga immateriella tillgångar, investeringar i materiella 
anläggningstillgångar, samt kapitalutgifter för tillgångar i 
operationell leasing. Gällande CCM 3.3 och CCM 3.18 ingår 
alla tillägg kopplat till fordon och komponenter. För  CCM 3.6 
inkluderas endast kapitalutgifter kopplat till maskiner med 
låga koldioxidutsläpp. För CCM 3.4 innefattas kapitalutgifter 
som kan hänföras till batterier som säljs externt. Upplysningar 
om aktiverad produkt- och programvaruutveckling, andra 
immateriella tillgångar och investeringar i materiella 
anläggningstillgångar är inkluderade, se Not 12 och 13 
(sidorna 92–97). 
* Frivillig information för jämförbarhet 
Definitionerna för vilka verksamheter som omfattas är avsevärt 
olika för CCM 3.3 och CCM 3.6. Se längre beskrivning på sidan 
161. Om 3.6 skulle ha motsvarande kriterier som för 3.3 hade 
kapitalutgifter som omfattas varit av taxonomin varit 98%.
Summa (A + B)  41.694  100 
Andel av omsättning/Total omsättning
Taxonomi-
förenlighet
per miljömål, %
Taxonomi-
omfattning
per miljömål, %
CCM  –  88 
CCA  –  – 
WTR  –  – 
CE  –  – 
PPC  –  – 
BIO  –  – 
CCM: Begränsning av klimatförändringar – CCA: Anpassning till 
klimatförändringar – WTR: Vattenresurser och marina resurser – CE: 
Den cirkulära ekonomin – PPC: Förebyggande och begränsning av 
föroreningar – BIO: Biologisk mångfald och ekosystem
EL: Omfattas | N/EL: Omfattas ej
163
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 166 =====

NYCKELTAL FÖR DRIFTSUTGIFTER
Kriterier för
väsentligt bidrag
Kriterier avseende
att inte orsaka betydande 
skada DNSH
K
od
D
riftsutgifter
Mkr
A
ndel av driftsutgifter 
2024, %
B
egränsning
av klimatförändringar
A
npassning
till klimatförändringar
V
atten
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald
B
egränsning
av klimatförändringar
A
npassning
till klimatförändringar
V
atten
C
irkulär ekonomi
F
öroreningar
B
iologisk mångfald
M
inimiskyddsåtgärder
A
ndel taxonomiförenlig 
eller omfattade 
driftsutgifter 2023, %
M
öjliggörande
O
mställning
E
konomiska verksamheter
A. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara verksamheter (Taxonomiförenliga)
Omsättning för taxonomiförenliga (A.1)  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  – 
Varav möjliggörande  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  – E
Varav omställning  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  – T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin (men inte är taxonomiförenliga)
Tillverkning av koldioxidsnål
transportteknik CCM 3.3  25.452  80 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  77 
Tillverkning av batterier CCM 3.4  213  1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  – 
Tillverkning av annan
koldioxidsnål teknik* CCM 3.6  1.054  3 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  4 
Tillverkning av fordons- och
rörlighetskomponenter CCM 3.18  154  1 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL  – 
Omsättning som omfattas
av taxonomin (men inte är
taxonomiförenliga) (A.2)  26.873  85  85  –  –  –  –  –  81 
A. Turnover of Taxonomy 
eligible activities (A.1+A.2)  26.873  85  85  –  –  –  –  –  81 
B. EKONOMISKA VERKSAMHETER SOM INTE
OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning ekonomiska 
verksamheter som inte 
omfattas av taxonomin (B)  4.861  15 
Kvalitativ information om driftsutgifter
Upplysningarna avseende driftsutgifter som omfattas av taxonomin 
inkluderar i huvudsak ej kapitaliserade kostnader kopplade till FoU 
för ny produktutveckling, kostnader för reparation och underhåll av 
materiella anläggningstillgångar samt kortfristig leasing. När det 
gäller verksamheter inom CCM 3.3 och CCM 3.18 ingår alla 
kostnader relaterade till transportfordon, medan det för CCM 3.6 
endast ingår kostnader som är relaterade till maskiner med låga 
koldioxidutsläpp. I detta nyckeltal är FoU den väsentliga delen av 
relevanta utgifter. Driftsutgifter kopplade till FoU uppgick 2024 till 
27,6 miljarder kronor. Som ett komplement till denna rapport 
redovisar vi andelen av de totala FoU-utgifterna som är riktade mot 
koldioxidsnåla aktiviteter, baserad på kriterierna för väsentligt bidrag, 
se sidan 152. Information på sidan 152 inkluderar båda icke-
kapitaliserad och kapitaliserad FoU, varav den senare inkluderas 
i KPI:n kring kapitalutgifter i taxonomirapporten. Den andra 
delen av driftsutgifter, reparation och underhåll relaterade till 
anläggningarnas funktion och kortsiktiga hyresavtal, uppgick 
till cirka 4,1 miljarder kronor.
* Frivillig information för jämförbarhet 
Definitionerna för vilka verksamheter som omfattas är avsevärt 
olika för CCM 3.3 och CCM 3.6. Se längre beskrivning på sidan 
161. Om 3.6 skulle ha motsvarande kriterier som för 3.3 hade 
kapitalutgifter som omfattas varit av taxonomin varit 99%.
Summa (A + B)  31.734  100 
Andel av omsättning/Total omsättning
Taxonomi-
förenlighet
per miljömål, %
Taxonomi-
omfattning
per miljömål, %
CCM  –  85 
CCA  –  – 
WTR  –  – 
CE  –  – 
PPC  –  – 
BIO  –  – 
CCM: Begränsning av klimatförändringar – CCA: Anpassning till 
klimatförändringar – WTR: Vattenresurser och marina resurser – CE: 
Den cirkulära ekonomin – PPC: Förebyggande och begränsning av 
föroreningar – BIO: Biologisk mångfald och ekosystem
EL: Omfattas | N/EL: Omfattas ej
Obligatorisk information om kärnkrafts- och fossilgasrelaterad verksamhet (Ja/Nej)
Kärnkraftsrelaterad verksamhet Fossilgasrelaterad verksamhet
Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot forskning, utveckling, 
demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som 
producerar energi från kärntekniska processer med minimalt avfall från 
bränslecykeln.
Nej Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot uppförande eller drift 
av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila 
gasformiga bränslen
Nej
Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot konstruktion och 
säker drift av nya kärntekniska anläggningar för att producera el eller 
processvärme, inklusive för fjärrvärme eller industriella processer såsom 
väteproduktion, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa, med bästa 
tillgängliga tekniker.
Nej Företaget utför, finansierar eller har exponeringar mot konstruktion, 
renovering och drift av kraftvärmeanläggningar som använder fossila 
gasformiga bränslen.
Nej
Företaget utför, finansierar eller har exponeringar för säker drift av befintliga 
kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inklusive 
för fjärrvärme eller industriella processer såsom väteproduktion från 
kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej Företaget genomför, finansierar eller har exponeringar mot konstruktion, 
renovering och drift av värmealstringsanläggningar som producerar värme/
kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
164
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 167 =====

Den egna arbetskraften
Volvokoncernen strävar efter att skapa en säker, inkluderande och 
engagerande arbetsmiljö för anställda och arbetskraft. Medarbetar-
omsorg kommer praktiskt till uttryck genom att vi prioriterar säkerhet 
framför allt, i hur vi utvecklar talanger, investerar i människor och 
skapar en kultur där alla kan nå sin fulla potential. Denna strategi 
kommer att hjälpa koncernen att förverkliga sitt åtagande– att skapa 
säkra arbetsplatser, nyttja hela potentialen av våra kompetenser och 
vår mångfald och driva engagemang, så att vår personal rekommenderar 
Volvokoncernen som en riktigt bra plats att arbeta på.
Konsekvenser, risker och möjligheter
Volvokoncernens väsentlighetsbedömning omfattar alla anställda och 
konsulter inom koncernen, anställda 55 länder. I bedömningen av 
väsentliga positiva och negativa effekter har detaljer kring frågor som 
ersättning, anställningspraxis, täckning av förmåner kopplade till socialt 
skydd, visselblåsarrapporter, mångfaldsmått, tillgången till utbildning 
och träning, olycksfallsstatistik och täckning av ledningssystem för 
hälsa och säkerhet, granskats
Arbetet har identifierat vissa medarbetare som kan påverkas både 
negativt och positivt. På vissa marknader bidrar arbetsrättsliga lagar, 
regler och standarder till att undvika negativa effekter. Konsekvenser 
och effekterna som vi identifierat som viktigast för egna anställda 
sammanfattas nedan. 
Hälsa och säkerhet
Vår verksamhet involverar olika processer som medför potentiella 
effekter kopplat till säkerhet. Koncernen agerar proaktivt för att främja 
en hälsosam arbetsmiljö, vilket kan leda till möjligheten att vara en 
eftertraktad arbetsgivare. Om koncernen inte lyckas leva upp till 
intressenternas förväntningar inom detta område kan det även leda 
till väsentliga risker.
Mångfald
Volvokoncernen  är verksam på  många olika marknader och samman-
hang vilket medför både utmaningar och möjligheter kopplat till 
mångfald. På den positiva sidan finns möjligheten att attrahera och 
behålla talang, en aspekt som bedöms mer väsentlig än risker inom 
detta område. Med utgångspunkt i de traditionellt mansdominerade 
sektorerna som Volvokoncernen är verksam inom har det satts 
ambitiösa mål för inkludering för att maximera värdet av vår mångfald, 
vilket i sin tur ökar ämnets väsentlighet för en rad intressenter.
Kollektiva förhandlingar och social dialog
Kollektiva förhandlingar och därtill kopplade frågor såsom möjlighet till 
social dialog bedöms vara väsentligt främst för positiva effekter. Detta 
kommer från uppfattningen att representation och dialog kan bidra till 
positiv utveckling kopplat till arbetsmiljö och kan bidra till att även 
minska risker för Volvokoncernen.
Diskrimineringsbekämpning
För frågor kopplade till diskriminering, inklusive trakasserier, har 
antalet rapporterade fall av diskriminering samt de potentiella 
effekterna och erfarenheterna för de drabbade i samband med 
sådana incidenter beaktats. Sådana fall kan innebära ryktesrisker 
för Volvokoncernen. Genom att aktivt bekämpa diskriminering kan 
koncernen också bidra till att skapa bättre arbetsmiljöer för ett stort 
antal individer.
Utöver ovan nämnda delområden har ett antal frågor identifierats, 
som lokalt har viktig påverkan, så som tillgång till familjerelaterad 
ledighet, socialt skydd och en rad andra förmåner, men inte i den 
utsträckning att det utgör en väsentlig påverkan på koncernnivå. 
Bedömning för tillbörlig aktsamhet utvecklas kontinuerligt, vilket 
kan identifiera ytterligare ämnen som kan inkluderas i koncernens 
rapportering.
Koncernens verksamhet är beroende av fler än 100.000 anställda 
och konsulter för att utföra arbetet med att uppfylla koncernens löfte 
till sina kunder varje dag. Risker relaterade till arbetskraften inkluderar 
strejker och relaterade stoppdagar, förlorad arbetstid på grund av 
olyckor och sjukdomar. Vi ser också en viktig möjlighet att attrahera 
och behålla en professionell och produktiv arbetsstyrka genom att 
erbjuda rätt förmåner en engagerande och inkluderande arbetsmiljö, 
samt möjligheter till livslångt lärande och utveckling.
Hälsa och säkerhet – policy, mål och handlingsplaner
Volvokoncernens policy för hälsa och säkerhet ger direktiv om 
hur arbetsplatssäkerhet, hälsa och välbefinnande ska hanteras i 
koncernen. Policyn omfattar både direktanställda och konsulter, 
samt andra som utför arbete på koncernens område. 
Varje affärsområde, division och funktion har ansvar för att hantera 
hälsa, säkerhet och välbefinnande. Volvo Bussar och Volvo Construction 
Equipment har fortsatt med certifieringen av sina delar av lednings-
systemet i enlighet med ISO 45001. I december 2024 hade omkring 
60 anläggningar, vilka omfattar omkring 30% av koncernens anställda, 
valt att certifiera sin verksamhet i enlighet med ISO 45001. Andra 
affärsområden har utvecklat interna system för hantering av säkerhet 
i vilka regelbundna bedömningar och coachning finns integrerade som 
en del av Volvo Group Management System (VGMS), ett koncern-
övergripande ledningssystem, och Volvo Performance System (VPS). 
VGMS täcker samtliga anställda och är baserat på lagkrav och 
Volvokoncernens minimikrav. Det säkerställer att det finns skriftliga 
förfaranden, interna kontroller, tydligt ägarskap och förvaltningsrevision, 
samt att avvikelser avhjälps. 
Vi arbetar mot en säkerhetsvision om noll olyckor för både våra 
produkter och för vår verksamhet. Koncernmålet som vi i huvudsak 
följer upp mot denna målbild är att minska olycksfallsfrekvensen 
med 50% 2019-2030, se mätetal på nästa sida. Målet sattes i 
dialog med arbetstagarrepresentanter och följs upp i forumet People 
Board, där samtliga lastbilsdivisioner och affärsområden inom 
koncernen representerad av sina högsta ledande befattningshavare. 
Arbetstagarrepresentanter i arbetsmiljökommittéer utses av 
de anställda. Arbetsmiljökommittéerna är verksamma på fabriks-, 
återförsäljar- eller enhetsnivå beroende på typ av affärsområde. Det 
övergripande målet för kommittéerna är att samla representanter för 
arbetstagarna och ledningen, att fastställa åtgärder och att gemensamt 
komma överens om vilka åtgärder som behövs för att förbättra 
arbetsmiljön. Kommittéerna möts regelbundet och fattade beslut 
165
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 168 =====

ska kommuniceras till arbetsstyrkan, åtgärder ska vidtas och följas 
upp. Kommittéerna kan också vara delaktiga i utredningar om 
olyckor och incidenter samt stödja ytterligare korrigerande eller 
förebyggande åtgärder. Den fortsatta utvecklingen av koncernens 
system och kultur för ökad säkerhet, stöds av ett globalt nätverk 
med fler än 200 arbetsmiljöexperter som omfattar läkare, sjuksköt-
erskor, säkerhetsingenjörer, psykologer och ergonomer som samarbetar 
för att hitta och dela bästa praxis.
Identifiering av riskområden, riskbedömningar och incidentutredningar
I Volvokoncernen baseras riskidentifiering på regelbundet genomförda 
riskbedömningar som involverar hälso- och säkerhetsexperter, chefer 
och arbetstagarrepresentanter. Dessa bedömningar identifierar 
potentiella risker som utvärderas under revisioner. Identifierade 
risker mildras eller elimineras genom åtgärder som tekniska kontroller, 
reviderade procedurer eller tillhandahållande av personlig skydds-
utrustning, enligt en prioriteringsordning för riskhantering.
Incidentrapportering uppmuntras aktivt, och koncernens uppförande-
kod förbjuder repressalier mot dem som rapporterar problem i god tro. 
Registrerbara olyckor utreds och korrigerande åtgärder genomförs 
för att förhindra upprepning. Information om allvarliga incidenter delas 
inom organisationen och företagsövergripande direktiv kan utfärdas som 
förebyggande åtgärder.
Utbildning spelar en avgörande roll, där medarbetarna får omfattande 
instruktioner baserat på riskbedömningar av sina specifika arbets-
områden. Detta säkerställer att de förstår riskerna och hur man hanterar 
dem effektivt. Policyn för hälsa och säkerhet är väl synlig, och regel-
bunden utbildning förstärker procedurer, roller och ansvar.
Utnämnda hälso- och säkerhetssamordnare stödjer chefer och 
teamledare i att implementera riskhanteringsmetoder på ett konsekvent 
sätt. Volvokoncernen ser hantering av hälso- och säkerhetsrisker som en 
pågående process som kräver ständiga förbättringar. Därför utvecklar 
företaget kontinuerligt systematiska arbetssätt för att hantera allvarliga 
incidenter och adressera betydande risker.
Ergonomi i fokus
Ergonomi är ett prioriterat område och det finns ergonomiska 
riktlinjer för specifika roller. Operatörer, medarbetare och konsulter 
får utbildning i ergonomi på arbetsplatsen, vilken är skräddarsydd 
för olika områden, som exempelvis tillverkning eller administration. 
Inom t.ex. tillverkning tillhandahålls allmänna principer för ett ergo-
nomiskt förhållningssätt till utformningen och planlösningen för 
arbetsstationer. Individuella arbetsstationer utvärderas regelbundet 
för att hitta förbättringspotential. Många av koncernens arbetsplatser 
har utbildningscenter som även erbjuder och främjar utbildning kring 
fokuserade teman inom ergonomi.
Företagshälsovård
På de flesta organisatoriska enheter erbjuds de anställda företags-
hälsovård. Utbudet kan variera mellan olika länder beroende på 
enheternas särskilda behov, nivån på tillgänglig hälso- och sjukvård 
samt lokal lagstiftning. I många länder och anläggningar erbjuds 
hälso- och sjukvård med företagsläkare och sjuksköterskor, psykologer, 
sjukgymnaster och ergonomer.
I vissa länder kan den typen av tjänster levereras av tredje part. 
Om så är fallet måste de säkerställa skydd av persondata i enlighet 
med aktuella förordningar. Företagshälsovården spelar en stor roll i 
att främja hälsa. Dessa tjänsteleverantörer har tillgång till sekretess-
belagda databaser och kan tillhandahålla anonymiserade rapporter 
om relevanta hälsoaspekter såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, 
stressnivåer, etc. vilka kan ligga till grund för relevanta förebyggande 
och korrigerande åtgärder.   
Utbildning i hälsa och säkerhet
Samtliga anställda och konsulter utbildas i hälsa och säkerhet och i 
uppförandekoden som en del av deras introduktionsprogram. Mer 
specialiserad utbildning erbjuds beroende på ansvarsområde. Särskild 
utbildning för potentiellt farliga arbeten, som att arbeta med elektricitet 
eller farliga ämnen, på hög höjd eller heta arbeten, är obligatorisk 
för medarbetare som arbetar i dessa miljöer och måste repeteras 
regelbundet. All utbildning sker på arbetstid. Utbildningarnas effekt 
utvärderas lokalt beroende på organisation och land.
Psykisk hälsa
Medarbetarnas psykiska hälsa är en av de högsta prioriteringarna i 
Volvokoncernens hälso- och säkerhetsvision för 2023, med en 
strävan mot ett proaktivt förhållningssätt på området. Koncernen har 
utvecklat en tydlig, standardiserad och evidensbaserad vetenskaplig 
process för att bedöma de psykosociala riskerna på arbetsplatserna 
och för att förbättra de anställdas psykiska hälsa. Målet är att:
• Mäta det mentala hälsotillståndet i organisationen
• Identifiera arbetsrelaterade psykosociala risker
• Vidta nödvändiga förebyggande åtgärder
• Skapa medvetenhet och en stöttande kultur
• Främja dialog och skapa förtroende.
Arbetsolyckor och olycksfallsfrekvens
Volvokoncernen följer olycksfall och olycksfallsfrekvensen på alla 
anläggningar, inklusive fabriker, verkstäder och kontor globalt. Under 
2024 var olycksfallsfrekvensen 4,50 per 1.000.000 arbetade timmar. 
Data kring hälsa och säkerhet rapporteras in på enhetsnivå och 
sammanställs på affärsområdes-, lastbilsdivisions- och koncernnivå.  
Data samlas in på kvartalsvis på koncernnivå. Många olika mätetal 
följs upp och för olika syften, men olycksfallsfrekvens för olyckor 
med förlorad tid är det mätetal som följts på koncernnivå över längre 
tid och där vi satt mål på 50% förbättring 2019-2023. 
Registrerbara olyckor har införts som en del av anpassningen till 
Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). Internt 
följs även andra mätetal upp, såsom som olyckor med allvarliga 
konsekvenser och total förlorad tid. 
Mätetal, hälsa och säkerhet
2019 2020 2021 2022 2023 2024
Olyckor med dödlig 
utkomst, anställda 0 0 0 0 0 0
Olyckor med dödlig 
utkomst, konsulter 0 0 0 0 0 0
Olyckor med dödlig 
utkomst, entreprenörer 0 1 0 0 0 3
Registrerbara olyckor –  –  –  –  – 
 2.260  SEK
Frekvens, registrerbara 
olyckor per 1.000.000 
arbetstimmar –  –  –  –  – 12,1
Olyckor med förlorad 
arbetstid
 1.004  SEK675 732 786 879 845
Frekvensen, olyckor 
med förlorad tid 
per 1.000.000 
arbetstimmar 6,05 4,50 5,15 5,00 5,40 4,50
1 I redovisningar till och med 2023 rapporterade Volvokoncernen olycksfalls-
frekvens per 200.000 timmar. Från och med 2024 redovisas dessa istället per 
1.000.000 timmar. Historisk data har multiplicerats med fem för jämförbarhet.
166
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 169 =====

Arbetsmiljö direkt kopplade till affärsförbindelser
Entreprenörer som utför arbete på koncernens anläggningar omfattas av 
koncernens vision att vara 100% säkra, vilket innebär att de måste 
skyddas och vårdas på precis samma sätt som kunder, leverantörs-
partners och kollegor. År 2024 togs ett direktiv om hälso- och 
säkerhetskrav för entreprenörer fram. Syftet är att säkerställa gemen-
samma minimikrav vid hantering av entreprenörer och säkerställa ett 
starkt fokus på att kontrollera och minska riskerna på Volvokoncernens 
anläggningar. I detta arbete är fyra ämnen i fokus; 
entreprenörskvalifikation, riskbedömning, utbildning och revision.
Granskningar genomförs hos leverantörer kring en mängd 
hållbarhetsfrågeställningar i enlighet med Volvokoncernens 
uppförandekod för leverantörer. Hälsa och säkerhet utgör 
centrala beståndsdelar i denna process.
Läs mer Medarbetare i värdekedjan, sidan 171.
Arbetsrelaterad säkerhet, liksom trafiksäkerhet, är viktiga delar 
i koncernens erbjudande till slutanvändare. Volvokoncernen 
tillhandahåller kundlösningar och utbildning för att öka säkert 
beteende och säker användning av produkterna.
Läs mer Konsumenter och slutanvändare, sidan 177.
Mångfald – policy, mål och handlingsplan
Eftersom Volvokoncernen vill attrahera och utveckla ett brett spektrum 
av människor för att säkra den kompetens som behövs idag och i 
framtiden finns också betydande möjligheter med mångfald och 
likabehandling.
Övergripande målbilder för mångfald och inkludering är formulerade 
i Volvokoncernens uppförandekod och stöds i andra relevanta styr-
dokument. En nyckelprocess är rekrytering där det är fastställt att för 
att nå koncernens mål ska ansträngningar göras för att säkerställa en 
lista av kvalificerade kandidater, inklusive relevanta mångfaldsaspekter.
• Alla anställningsbeslut ska baseras på en kandidats förmåga eller 
prestation, talang, färdigheter och erfarenhet, inte på personliga 
faktorer som inte är relaterade till jobbkvalifikationer.
• Rekryteringsprocessen ska ske på ett rättvist och inkluderande 
sätt som skapar mångfald och inkludering inom Volvokoncernen.
• Intervjupanelen för rekrytering av chefsbefattningar ska bestå av 
minst en man och en kvinna, där båda ska delta i det slutliga 
beslutet om urval.
Åtgärder för att bli mer inkluderande, och därigenom säkra den mest 
lämpade för rollen och på så sätt öka mångfalden, integreras i 
koncernens personalprocesser och system, till exempel inom 
rekryteringspolicyer och principer, successionsplanering och  
utbildningar för organisation och team över hela koncernens globala 
verksamhet.
För att ytterligare utveckla inkluderingen i aspekter som kan vara 
mer lokalt eller regionalt viktiga, stödjer koncernen interna nätverk 
för, och utbyte av goda exempel genom hela organisationen, på 
mångfaldsvektorer som kvinnor inom ingenjörsbranschen, HBTQI+, 
funktionsvariationer, mångkultur samt unga yrkesverksamma.
Åtgärder för att minska diskrimineringsrisker är en del av våra 
övergripande åtgärder för mångfald, inkludering och engagemang. 
Chefer är ansvariga för att införliva mångfald och inkludering i sin 
dagliga verksamhet. Teammedlemmar är ansvariga för att värdesätta 
och uppskatta varandra som kollegor. 
Det finns ingen central konsolidering av utgifter relaterade till 
dessa åtgärder – de är inbäddade i nyckelprocesser relaterade till 
HR och företagskultur. 
Koncernens arbete med mångfald omfattar ett brett spektrum av 
aspekter, såsom kultur, ålder, kompetens, bakgrund, kön och sexualitet. 
Med tanke på att olika regioner och länder har individuella utmaningar 
är ambitionen att aktivt arbeta med lokalt relevanta och avgörande 
mångfaldsvektorer. Ur ett globalt perspektiv har könsmässig 
mångfald identifierats som den främsta strategiska aspekten. 
Koncernens verksamheter och de sektorer som koncernen verkar 
inom har traditionellt kännetecknats av en relativt låg representation 
av kvinnor. Denna utmaning har också uppmärksammats inom teknik- 
och ingenjörsyrken och utbildning. Volvokoncernen har som mål att 
senast 2030 nå minst 35% kvinnor i arbetsstyrkan, både generellt 
och i chefsbefattningar.
Anställda på ledningsnivå
Anställda, vid 
årets slut
Varav 
kvinnor %
AB Volvo
Styrelse  11 36
Ledande befattningshavare och VD:ar  13 31
Volvokoncernen
Styrelse  514 26
Ledande befattningshavare och VD:ar  576 29
Chefer  8.419 26
Samtliga anställda  94.007 23
Antal anställda per ålder och kön
2024
Totalt Män Kvinnor
Under 30 30-50 Över 50 Alla Under 30 30-50 Över 50 Alla Under 30 30-50 Över 50 Alla
Europa  7.869  26.846  18.141  52.856  5.553  19.711  14.744  40.008  2.316  7.135  3.397  12.848 
Nordamerika  3.476  9.448  7.620  20.544  2.614  7.250  5.951  15.815  861  2.198  1.669  4.728 
Sydamerika  1.548  4.885  901  7.334  1.100  3.856  794  5.750  448  1.029  107  1.584 
Asien  2.683  7.066  1.244  10.993  1.897  5.677  1.136  8.710  786  1.389  108  2.283 
Afrika och Oceanien  282  1.395  603  2.280  229  1.075  516  1.820  52  320  87  459 
Koncernen totalt  15.858  49.640  28.509  94.007  11.393  37.569  23.141  72.103  4.463  12.071  5.368  21.902 
167
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 170 =====

Dialogprocessen
Volvokoncernen baserar relationen mellan företaget och dess 
anställda, inklusive arbetstagarrepresentanter, på uppriktighet, 
öppenhet, rättvisa och kreativitet. Dessa grundläggande principer 
utvecklades gemensamt med ledamöterna i Global Works Council 
och vägleder hur vi agerar tillsammans för att manövrera koncernen 
genom eventuella verksamhetsförändringar. Det är avgörande för 
Volvokoncernen att säkerställa en bra dialog med alla anställda. 
En viktig del i denna process är den årliga globala Volvodialogen 
(Volvo Global Dialogue), till vilken medarbetarrepresentanter från 
olika länder och marknader bjuds in till dialog med vd och koncern-
ledning för att diskutera den aktuella verksamhetssituationen och 
koncernens strategiska initiativ. Volvo Global Dialogue 2024 ägde 
rum i december, med ca 40 medarbetarrepresentanter från 20 länder. 
Frågor från Global Works Council till ledningen innefattade hur 
Volvokoncernens varumärke uppfattas på tillväxtmarknader, 
attrahera och behålla talang, hur vi kan värna om en kultur präglad av 
inkludering och hög prestation samt förberedelser för förändrade 
arbetsmiljöer. Diskussioner hölls även kring övergången till elektriska 
lösningar och andra lösningar med låga koldioxidutsläpp, samt 
utbyte av goda exempel för ökad flexibilitet i koncernens 
verksamhet. Dessa ämnen återspeglar det gemensamma fokus på 
att anpassa oss till förändringar och driva på företagets framgång på 
lång sikt. Vidare har AB Volvos styrelse tre ordinarie ledamöter och 
tre suppleanter som utsetts av arbetstagarorganisationerna och som 
därmed är involverade i koncernens strategiska inriktning.
Vid större förändringar inom organisationen informeras 
arbetstagarrepresentanter och berörda myndigheter, i enlighet med 
vad som krävs av lagar och avtal. Under 2024 genomfördes åtta 
informationsmöten med European Works Council (EWC) avseende 
större förändringar med påverkan på medarbetare i flera europeiska 
länder. Dessa diskussioner genomförds vid behov och inkluderar EWC 
vid större förändringar som påverkar medarbetare i minst två länder. 
Under utvecklingen av joint ventures projekt informerades även EWC 
inför de sista stegen. Utöver detta genomförs konsultationer med lokala 
arbetstagarrepresentanter och fackföreningar i olika länder kring 
föreslagna förändringar och deras specifika påverkan på lokal nivå.
Volvokoncernen arbetar i nära dialog med fackföreningar och arbets-
tagarrepresentanter för att hitta lösningar som både upprätthåller och 
stärker den kompetens koncernen behöver, samt minskar negativa 
sociala konsekvenser av omstruktureringar och omorganisationer. 
Detta kan omfatta att använda arbetstidsbanker för att minska arbets-
tiden, korttidspermittering, förtidspension, ekonomisk kompensation, 
interna mobilitetsprogram och omställningsprogram via tredje part.
Kollektivavtal och social dialog
I länder inom EEA med betydande 
antal anställda Täckningsgrad andel personer (%)
Frankrike  100 
Sverige  100 
Koncernen totalt  71 
Per region
Europa  89 
Nordamerika  51 
Sydamerika  89 
Asien  13 
Afrika och Oceanien  44 
Anställda som täcks av arbetstagarrepresentanter
I länder inom EEA med betydande 
antal anställda Täckningsgrad andel personer (%)
Sverige  100 
Frankrike  100 
168
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 171 =====

Uppgifter om personalstyrkan
Anställda per kön
Antal personer
Män  72.103 
Kvinnor  21.902 
Annat  2 
Antal anställda totalt  94.007 
Anställda per land eller region
Antal personer
Sverige  26.162 
Frankrike  9.755 
   Europa (exkl. Sverige och Frankrike)  16.937 
USA  15.439 
   Nordamerika (excl. USA)  5.106 
   Sydamerika  7.334 
   Asien  10.994 
   Afrika och Oceanien  2.280 
Antal anställda totalt  94.007 
Anställda per typ av anställning, per kön (personer)
Män Kvinnor Annat Totalt
Tillsvidareanställda  70.486  20.885  2  91.373 
Visstidsanställda  1.617  1.017  0  2.634 
Heltidsanställda  69.659  20.019  2  89.680 
Deltidsanställda  2.444  1.883  0  4.327 
Totalt antal anställda  72.103  21.902  2  94.007 
Arbetskraft per typ av anställning, per region
Europa Nordamerika Sydamerika Asien
Afrika och 
Oceanien Totalt
Antal anställda  52.854  20.545  7.334  10.994  2.280  94.007 
  Tillsvidareanställda  51.728  19.943  7.037  10.456  2.209  91.373 
  Visstidsanställda  1.126  602  297  538  71  2.634 
  Heltidsanställda  49.383  19.966  7.250  10.932  2.149  89.680 
  Deltidsanställda  3.471  579  84  62  131  4.327 
Bemannings- 
företag/konsulter  6.145  609  164  583  87  7.588 
Total arbetsstyrka  58.999  21.154  7.498  11.577  2.367  101.595 
Personalomsättning
2024
Totalt Män Kvinnor
<30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla
Europa (%)  13  6  8  8  14  7  8  8  10  6  7  7 
Antal  1.033  1.696  1.471  4.200  792  1.302  1.224  3.318  241  394  247  882 
Nordamerika (%)  18  10  9  11  18  10  9  11  17  11  9  11 
Antal  621  964  718  2.303  476  731  560  1.767  145  233  158  536 
Sydamerika (%)  9  4  8  6  9  4  7  5  7  6  15  7 
Antal  137  218  70  425  104  154  54  312  33  64  16  113 
Asien (%) 15 6 10 9 16 6 11 9 12 7 7 9
Antal 396 423 128 947 298 325 120 743 98 98 8 204
Afrika & Oceanien (%) 17 9 9 10 14 8 8 9 27 11 16 14
Antal 47 123 53 223 33 89 39 161 14 34 14 62
Total (%) 14 7 9 9 15 7 9 9 12 7 8 8
   Totalt antal  2.234  3.424  2.440  8.098  1.703  2.601  1.997  6.301  531  823  443  1.797 
169
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR
Antal anställda redovisas i antal 
personer vid slutet av rapporterings-
perioden. 
I Not 27:2 till det finansiella 
rapporterna finns uppgifter om 
medelantal anställda under 
rapporteringsperioden. Det var 
inga större förändringar i antal 
anställda under året.
Icke-anställda redovisas i antal 
personer vid slutet av rapporterings-
perioden.

===== SIDA 172 =====

Diskrimineringsbekämpning och andra frågor kring mänksliga rättigheter
Volvokoncernen värdesätter en personalstyrka präglad av mångfald 
och förväntar sig att anställande chefer följer tillämpliga lagar mot 
diskriminering. Anställningsbeslut som anställning, lön, titel, befordran, 
disciplin, uppsägning eller arbetsvillkor ska baseras på en persons 
förmåga eller prestation, inte på irrelevanta personliga faktorer. I 
Volvokoncernens uppförandekod definieras diskriminering som 
händelser där kvalificerade personer missgynnas i sitt arbete på grund av 
irrelevanta personliga faktorer, till exempel:
• kön, könsidentitet eller könsuttryck
• ålder
• etnisk tillhörighet
• nationalitet, hudfärg eller kulturell bakgrund
• religion eller trosuppfattning
• funktionsnedsättning, genetisk eller hälsorelaterad information, 
inklusive graviditet
• sexuell läggning eller sexuellt uttryck
• fackföreningsanslutning.
Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa eller samarbeta kring 
avhjälpandet av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra 
aktiviteter har orsakat eller bidragit till den, samt ta en roll i avhjälpandet 
av den negativa konsekvenser på mänskliga rättigheter som kan vara 
direkt kopplad till vår verksamhet, våra produkter, tjänster eller affärs-
relationer. Detta åtagande är formaliserat i vår policy för mänskliga 
rättigheter. 
Under 2024 rapporterades 210 anklagelser under arbetsplats-
ärenden till koncernens hjälplinje för visselblåsare. Av dessa var 112 
kopplade till diskriminering eller trakasserier, inkluderade i kategorin 
Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats i samman-
ställningen på sidan 179. Alla rapporter utreddes vidare, varav 27 
fortfarande pågick den 31 december 2024. 32 av de stängda fallen 
kunde tillstyrkas. De flesta rapporter ledde till korrigerande åtgärder 
som utbildning, vägledning, eller förändringar i processer eller rutiner. 
Utöver detta fanns 19 fall som kan kopplas till sexuella trakasserier 
under 2024, som finns med i kategorin Överträdelser av privatliv eller 
integritet. Av dessa kunde sju tillstyrkas och ledde till disciplinära 
åtgärder och två var fortfarande under utredning vid årets slut.
Policy för mänskliga rättigheter 
Volvokoncernens policy för mänskliga rättigheter fastställer åtagandet 
att tillämpa tillbörlig aktsamhet för att hantera risker kopplat till 
arbetsrätt i värdekedjan. Volvokoncernens Uppförandekod, som 
täcker koncernens medarbetare, innefattar ett flertal arbetsrättsliga 
frågor, exempelvis nolltolerans mot modernt slaveri, såsom tvångs-
arbete, skuldslaveri och människohandel. Policyn beskriver respekten 
för barns rätt till personlig utveckling och utbildning och förbjuder 
användning av barnarbete. Volvokoncernens policy för mänskliga 
rättigheter och Uppförandekod formaliserar tillsammans våra 
åtaganden och förväntningar på att respektera arbetstagarnas 
rättigheter. Efterlevnaden av arbetsrättsliga frågor hanteras lokalt 
av HR-funktioner i divisioner och affärsområden.
Dialog och konsultation med personer i arbetskraften genomförs 
på olika sätt, bland annat via de formella dialogprocesserna som 
beskrives på sidan 168. Anställda och andra medarbetare är fria 
att söka vägledning och stöd i alla anställningsrelaterade frågor 
från flera funktioner, inklusive från erkända fackföreningar och 
arbetstagarrepresentanter. Koncernens uppförandekod uppmuntrar 
också specifikt anställda att föra frågor till ledningen och andra 
nyckelfunktioner, exempelvis HR. 
Volvokoncernen är verksam på flera marknader med förhöjda 
risker kopplat till mänskliga rättigheter. Angående tvångsarbete och 
barnarbete anses dessa frågor inte vara väsentliga inom verksamheten, 
men redovisas i nästa not i rapporten om Medarbetare i värdekedjan.
Koncernen har också en mekanism för hantering av klagomål där 
alla intressenter kan be om råd eller rapportera problem. Koncern-
övergripande rapporteringskanaler erbjuds, inklusive Volvo Group 
Whistle, som tillhandahålls av en tredje part och är öppna för alla 
inom eller utanför företaget att ställa en fråga till eller rapportera 
saker som inte står rätt till i förhållande till Volvokoncernens 
uppförandekod. Utredningar genomförs internt och övervakas av 
funktionen Whistleblowing och Global Investigations, som är en 
oberoende enhet inom Group Compliance som övervakar inflödet av 
rapporter och utredningsprocessen. Vi kommunicerar regelbundet 
om våra visselblåsarkanaler internt och tillhandahåller detaljerad 
information om dessa på vår offentliga webbplats. Som en del av 
processen för visselblåsning och utredningar följer koncernen upp 
medvetenheten om och förtroendet för klagomålskanaler.
Läs mer Visselblåsningar på sidan 179.
170
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 173 =====

Medarbetare i värdekedjan
Volvokoncernen har en global värdekedja som innefattar många 
leverantörspartners, underleverantörer, distributörer och andra 
affärspartners. Detta omfattande nätverk ger oss möjlighet att driva 
positiv utveckling för många människor i vår värdekedja och det 
kräver ett pågående och robust förhållningssätt för att minska 
riskerna för negativa konsekvenser. Vi strävar efter att värna om 
mänskliga rättigheter och främja goda arbetsförhållanden för 
människor i samtliga delar av vår värdekedja.
Konsekvenser, risker och möjligheter
Vår bedömning av påverkan, risker och möjligheter omfattar personer 
som arbetar hos leverantörspartners och underleverantörer längre upp i 
försörjningsledet, entreprenörer och tjänsteleverantörer som arbetar på 
Volvokoncernens anläggningar, på våra partners anläggningar, såväl 
som de som arbetar i vår nedströms värdekedja hos distributörer, 
återförsäljare, importörer och kunder. Väsentlighetsbedömningen 
baseras på information från bedömningar för tillbörlig aktsamhet 
som inkluderar riskbedömningar med hjälp av primära data från 
självskattningar av potentiella leveranspartners, revisioner i samband 
med platsbesök och ärenden som rapporterats till Volvokoncernen via 
klagomålsmekanismer, samt data som finns att tillgå från externa 
källor. Under 2024 genomfördes en koncernövergripande bedömn-
ing av människorättsrisker för att identifiera potentiella risker. Detta 
har utgjort en viktig input till Volvokoncernens väsentlighetsbedömn-
ing i relation till både arbetare i värdekedjan och berörda samhällen.
På grund av komplexiteten och storleken på Volvokoncernens 
värdekedja är tillgången på primärdata om effekterna på arbetare 
utanför det första och andra ledet begränsad. Väsentlighets-
bedömning för konsekvenser i led längre uppströms är därför 
huvudsakligen baserad på proxydata om potentiella människorätts- 
och miljörisker per geografi, råvaror och affärsverksamhet. Vi har i 
riskbedömningen identifierat övergripande potentiella människo-
rättsrisker för arbetare i värdekedjan inom tvångsarbete, barnarbete 
och ett flertal arbetsrättsliga frågor, inklusive flera arbetsvillkor, 
rimlig levnadsstandard, rätt till liv och säkerhet, frihet från diskrimin-
ering och trakasserier och rätten till avhjälpande. I arbetet skiljer vi 
faktiska konsekvenser, som vi arbetar för att undvika, begränsa eller 
korrigera, från potentiella konsekvenser, där vi behöver utföra vidare 
utvärderingar för att förebygga. 
Arbetsvillkor i värdekedjan
För leverantörspartners av direkt och indirekt material samt tjänster, 
hänför sig konsekvenser som identifierats över tid främst till arbets-
rättsliga frågor, inklusive hälsa och säkerhet, löner, arbetstid och 
kollektiva förhandlingar. Flera av dessa rättigheter är i riskzonen i 
olika delar av värdekedjan. Volvokoncernens omfattande globala värde-
kedja, både uppströms och nedströms, kan också vara kopplade till 
andra potentiella konsekvenser, till exempel inom säkerhet och boende. 
Om dessa potentiella negativa konsekvenser i värdekedjan skulle 
inträffa, kan det även leda till ryktesrisk för Volvokoncernen. 
Kommande regulatoriska krav om tillbörlig aktsamhet kan även 
identifiera ytterligare potentiella risker.
Tvångsarbete och barnarbete
Tvångsarbete och tvångsarbete identifieras som en potentiell risk i 
vår försörjningskedja uppströms. En del av Volvokoncernens och 
affärspartners verksamhet är belägen i geografiska områden nära 
migrantkorridorer där det finns förhöjda risker för tvångsarbete. 
Våra processer för tillbörlig aktsamhet har ibland identifierat risker 
relaterade till potentiella fall av tvångsarbete. Dessa frågor har 
åtgärdats och övervakas kontinuerligt för att förhindra allvarliga 
incidenter. Barnarbete är en annan identifierad potentiell risk, främst 
i led längre upp i försörjningskedjor. Vår bedömningar att det är 
viktigt att utföra och utveckla aktiviteter för tillbörlig aktsamhet för 
att förhindra, mildra och korrigera sådana negativa konsekvenser.
Geografiska områden eller material med förhöjda risker
Volvokoncernen har fokus på kritiska mineraler genom sitt program 
för hållbara mineraler. Detta program strävar efter att förebygga eller 
mildra potentiella konsekvenser på mänskliga rättigheter för arbetare 
och för dem som bor i berörda samhällen. Utvinning av mineraler är 
ett område i försörjningsledet där vi har identifierat förhöjda risker 
kopplat till barnarbete, tvångsarbete och bristfälliga villkor, och 
andra mänskliga rättigheter. Trots policyer och kontrakt för att säker-
ställa arbetsvillkor i värdekedjan och förebygga förekomst av barn-
arbete och tvångsarbete, medför bristen på transparens i komplexa 
värdekedjor att företag, som är inblandade i högriskmaterial som 
tenn, tantal, volfram, guld och kobolt, måste fortsätta arbetet för 
tillbörlig aktsamhet för att förebygga förekomsten av negativa 
konsekvenser.
Kontinuerlig utveckling av tillbörlig aktsamhet
Som en del av att ytterligare stärka koncernens processer inom tillbörlig 
aktsamhet har vi under 2024 arbetat med att definiera känsliga och 
särskilt utsatta grupper. Detta för att kunna ta fram lämpliga insatser 
särskilt utvecklade för dessa grupper. Som en del av implementeringen 
av vårt program för mänskliga rättigheter kommer vi kontinuerligt att 
stärka våra riskidentifieringsmetoder för att öka vår förmåga att identi-
fiera områden i värdekedjan med förhöjda människorättsrisker, och 
stärka vår förmåga att förebygga, mildra och korrigera negativa konse-
kvenser. Utvecklingen av processer för tillbörlig aktsamhet i värdekedjan 
är byggt på ständiga förbättringar, och vi kommer att fortsätta att 
kommunicera utvecklingen. Volvokoncernens huvudsakliga aktiviteter 
för att förebygga, mildra och korrigera negativa konsekvenser för 
människor i värdekedjan kretsar kring:
• Tillbörlig aktsamhet i leverantörsnätverket – med fokus 
på leverantörspartners med vilka vi har affärskontrakt
• Aktiviteter för hållbara mineraler – med fokus på att skapa transparens 
och tillbörlig aktsamhet i led längre upp i leveranskedjan
• Tillbörlig aktsamhet nedströms – med fokus på distributions- och 
försäljningsled
Policyer och engagemang med intressenter
Volvokoncernen förlitar sig på en rad nyckelpolicyer när vi identifierar, 
förebygger, begränsar eller adresserar risker kring potentiella väsentliga 
negativa effekter på arbetare i värdekedjan.
Vår policy för mänskliga rättigheter fastställer vårt åtagande att 
integrera aktsamhetsbedömningar kring mänskliga rättigheter i 
affärsverksamheten i linje med internationella ramverk som förklaras 
på sidan 148. Policyn uttrycker vårt åtagande att genomföra sådana 
bedömningar i relevanta delar av vår värdekedja. Detta omfattar vår 
egen verksamhet, vårt leverantörsnätverk och våra affärsrelationer i 
värdekedjan nedströms. 
171
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 174 =====

Volvokoncernens Uppförandekod för leverantörspartners 
Volvokoncernens Uppförandekod för Leverantörspartners är den 
policy som etablerar grunden i samarbetet med våra partners för 
hållbara leveransnätverk och  är den relevanta policyn för med-
arbetare i värdekedjan. Den baseras på våra åtaganden och ambi-
tioner inom områdena människor, resurser, klimat, affärsetik och 
regelefterlevnad och ger även vägledning i hur dessa kan mötas. Den 
beskriver hur vi bedriver affärer inom koncernen och våra obliga-
toriska krav inom hållbarhet. Den beskriver även förväntningar som 
vägleder leverantörspartners i deras vidare utveckling av hållbarhets-
prestanda och påverkan inom alla delområden i uppförandekoden. 
Exempel på ämnen som berörs är hur vi tar oss mot nettonoll-
utsläpp av växthusgaser till 2040, uppfyller transportbehoven inom 
planens begränsningar, investeringar i välbefinnande, bemyndi-
gande, affärsetik och regelefterlevnad, samt respekt för av mänskliga 
rättigheter. Inom människorättsfrågor innehåller policyn en mängd 
arbetsrättsliga frågor såsom nolltolerans mot modernt slaveri, 
tvångsarbete, skuldslaveri och människohandel. Den understryker 
även vårt åtagande och respekt för barns rätt till personlig utveckling 
och utbildning och att vi förbjuder användning av barnarbete. 
Policyn omfattar krav på leverantörspartners att utföra bedöm-
ningar för tillbörliga aktsamhet avseende mineraler och material. 
Därutöver uttrycker policyn vår respekt för medarbetare i värde-
kedjan att utöva sina rättigheter till föreningsfrihet och kollektiva 
förhandlingar. Policyn vägleds av Automotive Industry Guiding 
Principles i Drive Sustainability samt ramverk som Organisationen 
för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för 
multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag 
och mänskliga rättigheter och andra internationella ramverk som 
förklaras i avsnittet om ansvarsfull företagande på sidan 148.
Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners är en 
del av kontraktet mellan oss och leverantörspartners. Vi utvärderar 
och förbättrar kontinuerligt uppförandekoden som den globala och 
övergripande standarden för vårt leverantörsnätverk.
Engagemang och eskalering med partners
Bedömningar för tillbörlig aktsamhet inom leverantörsnätverket 
innefattar självskattningar av leverantörer och riktade revisioner på 
plats. Revisioner prioriteras baserat på hållbarhetsrisker per land, 
inköp varor, processer eller arbetsområden. Risker bedöms med 
hjälp av externa verktyg för att ge en global översikt av risker 
kopplade till mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och affärsetik. 
Som ett komplement till dessa riskbedömningar kan risker även 
flaggas genom andra typer av granskningar, utbildningar eller besök 
hos leverantörspartners och genom Volvokoncernens anonyma 
åtgärdsmekanism och kanal för visselblåsning. 
Volvokoncernen genomför de flesta revisioner och granskningar 
med egna resurser och personal. Inköpspersonal och specialiserade 
revisorer delar ansvaret för att se till att korrigerande åtgärder vidtas 
och att identifierade gap stängs.
För leverantörspartners självskattningar använder vi ett 
standardiserat frågeformulär för fordonsindustrin med fokus på 
hållbarhet i leverantörsnätverket. Self-Assessment Questionnaire 
(SAQ), som utvecklats inom DRIVE Sustainability, tar hänsyn till 
hållbarhetsprestanda inom mänskliga rättigheter och arbets-
förhållanden, såväl som miljömässig och ansvarsfull försörjnings-
kedja. För att säkerställa trovärdigheten i självskattningen, valideras 
alla svar från potentiella leverantörspartners av en tredje part. 
Resultatet av SAQ används i urvalsprocessen för leverantörs-
partners. För en utvalda partners kommer resultatet av självskatt-
ningen att leda till en korrigerande handlingsplan om de faller under 
en riskgräns eller om ett urval av frågor inte uppfylls. För att driva 
kontinuerliga förbättringar gäller betyget i tre år och därefter krävs 
en ny bedömning. Kraven på godkännande av självutvärdering höjs 
regelbundet för att säkerställa kontinuerlig förbättring av praxis inom 
aktsamhetsbedömningar. 
När det gäller partners nedströms i värdekedjan, utför Volvo-
koncernen genomlysningar av utvalda aktörer i mellanled, inklusive vissa 
återförsäljare och andra nedströms affärspartners, i syfte att säkerställa 
att de följer uppförandekoden och andra relevanta policyer. Vår 
arbetssätt inom bedömningar för tillbörlig aktsamhet utgörs av en 
initial riskbedömning, följt av kontinuerlig uppföljning och återkoppling 
med våra partners. Vi genomför också bedömningar för tillbörlig 
aktsamhet inom hållbarhet på utvalda affärspartners nedströms i 
värdekedjan, även här med syftet att identifiera risker och konsekvenser 
för mänskliga rättigheter, och mildra och åtgärda resultat.
Engagemang och konsultation med intressenter
Dialoger med arbetare i värdekedjan genomförs vid revisioner på 
plats hos leverantörspartners. Dessa görs i intervjuformat som en 
del av standardproceduren vid revisioner. Dessutom granskar vi 
branschrapporter och samarbetar med en rad organisationer vars 
syfte är att främja arbetstagares rättigheter. Som en kompletterande 
mekanism har vi fört dialog med expertorganisationer för att förstå 
mer om potentiella konsekvenser. I dessa fall representerar experter 
berörda intressenter. 
Genom befintliga processer har vi fått insikt om vissa särskilt 
utsatta grupper av arbetstagare i värdekedjan, t.ex. tjänste-
leverantörer som arbetar på våra eller på våra partners anläggningar 
(städ- och serveringspersonal, vaktmästeri, säkerhetsvakter etc.) och 
migrantarbetare. Vi har genomfört mer detaljerade bedömningar på 
vissa marknader där dessa risker är förhöjda.
Under 2024 drev vi ett projekt för att ta fram ett konsekvent, 
skalbart arbetssätt att ha samråd med rättighetsbärare i civil-
samhället och fokusgrupper i samhällen, baserat på internationella 
standarder och framväxande bästa praxis. Syftet med initiativet är 
att anpassa sig till de nya kraven under EU-direktivet för tillbörlig 
aktsamhet (CSDDD). Konsultationer med medarbetare i värdekedjan 
och i samhället har noterats som ett av nyckelområdena för att 
stärka vårt program för mänskliga rättigheter.
Säg ifrån
Oegentligheter kan rapporteras till koncernledningen på flera olika 
sätt. Visselblåsarkanalen Volvo Group Whistle är en extern plattform 
som är öppen för vem som helst inom eller utanför företaget att 
ställa frågor eller rapportera problem kopplade till Uppförandekoden. 
Kanalen hittas enkelt via volvogroup.com, och där finns även koncernens 
policy för skydd av visselblåsare, vilken förbjuder alla typer av repress-
alier mot någon som påtalar problem i god tro, eller som samarbetar i 
en utredning av en potentiell överträdelse av lagen eller uppförande-
koden. 
Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners tydliggör 
att detta kan göras anonymt via visselblåsarkanalen där lokal lagstiftning 
så tillåter.
Läs mer Klagomålsmekanismer sidan 148. 
172
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 175 =====

Handlingsplan, mildrande och åtgärder 
Våra aktiviteter för tillbörlig aktsamhets fokuserar främst på att 
förebygga att väsentliga negativa konsekvenser uppstår. Kontroller 
och verifiering i leverantörsledet är nyckelaktiviteter i detta arbete.
Tillbörlig aktsamhetsbedömningar hos leverantörspartners
Självskattningar av leverantörer är det första steget av bedömnings-
processen. Under 2024 ökades antalet potentiella leverantörer och 
partners som genomförde självskattningar avsevärt, vilket gett oss 
en bättre översikt av efterlevnaden och hur vi på ett mer effektivt 
sätt kan följa upp avvikelser. Utöver självskattningar av leverantörs-
partners genomförs riskbedömningar av potentiella leverantörs-
partners av direktmaterial i högriskländer genom revisioner på plats 
i inköpsfasen när slutliga leverantörer väljs. Detta gäller även för 
indirekt material i högriskländer om inköpsvärdet överstiger en 
viss nivå. Ansvaret för förbättringar och korrigerande åtgärder läggs 
hos leverantörspartnern. Avvikelser hanteras av ansvarig inköpare 
tillsammans med revisor tills åtgärder är bekräftade. Revisioner av 
befintliga leverantörspartners följer samma process. 
Under 2024 genomfördes 481 revisioner på plats hos potentiella 
leverantörer och befintliga leverantörspartners för att bedöma, 
identifiera, och mildra eller åtgärda risker och konsekvenser. 
Resultatet används vid inköpsbeslut och i utvecklingen av 
leverantörspartners. Åtgärder ska genomföras inom en rimlig tid för att 
det långsiktiga samarbetet ska kunna fortsätta. De leverantörer som 
misslyckas med att hantera kritiska frågor löper risk att inte tilldelas 
kontrakt eller att deras kontrakt sägs upp. Vi strävar alltid efter att 
samarbeta med partners för att möjliggöra förbättringar och ser 
avslut av kontrakt som en sista utväg.
Träning och utbildning är en del av tillbörlig aktsamhet i leverantörs-
nätverket. I syfte att nå en bred implementering görs detta i samarbete 
med DRIVE Sustainability, och under 2024 sattes ett speciellt 
fokus på partners i Kina. Utöver denna typ av utbildning för vi även 
diskussioner och dialoger hållbarhet med leverantörspartners vid 
olika typer av event som till exempel Volvo Group Purchasing Summit, 
affärsuppföljningsmöten och strategiska innovationsdialoger.
Leverantörspartners självskattningar (SAQ)
2024 2023
SAQ genomförda 2024, absolut antal  3.547  2.020 
Leverantörspartners av direkt material med genomförd SAQ, (% av utgifter)  94 93
Leverantörspartners av direkt material med godkänt SAQ-resultat, (% av utgifter)  85 90
Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med genomförd SAQ, (% av utgifter)  96 89
Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med godkänt SAQ-resultat, (% av utgifter)  85 86
Revisioner på plats hos leverantörspartners
2024 2023
Leverantörsrevisioner genomförda 481  221 
Antal identifierade avvikelser hos leverantörspartners  439 119
Självskattningar och platsrevisioner innefattar samtliga frågor som 
ingår i Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners, 
inklusive social frågor, miljökonsekvenser såväl som affärsetik 
och styrning. De vanligaste avvikelserna som identifierats genom 
revisioner på plats hos leverantörspartner var relaterade till områdena 
ledningens engagemang, hantering av leveranskedjan, miljöledning, 
och mänskliga rättigheter och affärsetik.
Inom ledningens engagemang hänförde sig avvikelser främst 
till att leverantörspartners har uppförandekoder som inte på ett 
tillräckligt sätt behandlar riskområden. Avvikelser har också 
konstaterats när det gäller att förlänga kraven på sociala, miljö-
mässiga eller affärsetiska krav till deras respektive leverantörsnät.
Inom miljöhantering hänförde sig avvikelser till att miljöpolicy 
saknas och/eller avsaknad av ett dokumenterat och certifierat 
miljöledningssystem. 
Inom området mänskliga rättigheter och affärsetik var 
avvikelserna främst relaterade till alltför långa arbetstider för 
anställda och bristande policy eller rutiner för att förbjuda 
tvångsarbete.
173
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 176 =====

Tillbörlig aktsamhetsbedömningar för hållbara mineraler
Avseende inköp där kritiska mineraler är inblandade försöker vi förhindra 
negativa effekter genom Volvokoncernens program för hållbara 
mineraler. Aktiviteterna i programmet bygger på femstegsramverket 
i OECD:s Due Diligence-vägledning för ansvarsfulla försörjningskedjor 
av mineraler från konfliktdrabbade och högriskområden, samt på 
verktygen från Responsible Minerals Initiative (RMI). Det är framför allt 
tenn, tantal, volfram, guld (3TG) och kobolt som står i fokus i vårt 
program för hållbara mineraler. Dessa material är del av våra globala 
leverantörsnätverk och används i en mängd material och komponenter.
Som en del av programmet identifierar vi leverantörspartners i 
första ledet som ska omfattas, vars komponenter innehåller ett eller 
flera av fokusmaterialen. Dessa leverantörspartners rapporterar sina 
aktiviteter och åtgärder och upplyser om smältverk och raffinaderier 
(SOR) som används i sina respektive försörjningskedjor för 3TG- och 
kobolt. Att engagera våra leverantörspartners i programmet för 
hållbara mineraler är viktigt eftersom deras samarbete gör det 
möjligt för oss att identifiera, kartlägga och minska potentiella risker 
i försörjningsnätverket mer effektivt. Sedan programmet startade
 deltagande bland leverantörspartners ökat med 73% för 3TG och 
med 94% för kobolt. Volvokoncernen strävar kontinuerligt efter att 
öka deltagandegraden. 
Leverantörspartners deltagande gör det möjligt för oss att identifiera 
SOR kopplade till försörjningsledet uppströms. Genom bedömningar av 
RMI identifieras SOR som uppfyller kriterierna för inkludering i RMI:s 
Responsible Minerals Assurance Process (RMAP)-programmet. Dessa 
aktörer genomgår sedan bedömningar av oberoende tredjeparts-
revisorer, godkända av RMI, för att validera deras förenlighet med 
RMAP-standarder. Reviderade aktörer klassificeras som antingen 
förenliga eller ej-förenliga såsom rapporterats i tabellen nedan. Andelen 
som inte redovisas i tabellen är under utredningsstadiet i processen.
Ytterligare kritiska råvaror och mineraler som bör omfattas av 
programmet ses över kontinuerligt. För att vägleda denna process 
använder vi en lista med fler än 20 identifierade råvaror som ingår i 
Volvokoncernens lista över de mest kritiska materialen. För närvarande 
håller vi på att uppdatera programmet för att anpassas till kommande 
förordningar och branschpraxis. Läs mer om RMI i textrutan nedan.
Smältverk och raffinaderier som deltar och förenlighet med standard
Leverantörspartners 
som omfattas
Leverantörspartners 
som medverkar
Identifierade smältverk 
och raffinarerier (SOR)
Förenliga 
SOR (%)
Ej förenliga 
SOR (%)
Kobolt  696 474 (68%)  98  52  3 
3TG, tenn, tantal, tungsten och guld  654 543 (83%)  602  63  8 
Åtgärder och avhjälpande
Volvokoncernens generella ansats och åtagande till avhjälpande 
finns beskrivet på sidan 148. När det gäller händelser i värdekedjan 
där avhjälpande kan behövas, utreds dessa på lämpligt sätt från fall 
till fall. I takt med att implementeringen av vårt program för mänskliga 
rättigheter utvecklas, kommer utredningsprocesser att stärkas 
ytterligare med tillhörande vägledning och verktyg för att ge 
möjlighet till avhjälpande.
Huvudinsatserna för att förebygga, mildra och åtgärda negativa 
effekter i värdekedjan har primärt riktats uppströms i försörjnings-
ledet. Med tanke på komplexiteten, storleken och riskprofilen hos 
vårt leverantörsnätverk förväntar vi oss att detta kommer att förbli i 
fokus. Baserat på våra riskbedömningar ser vi att det också finns 
tematiska risker för människor i andra delar av vår värdekedja, inklusive 
nedströms affärspartners. Därför strävar vi efter att utveckla mer 
robusta processer för tillbörlig aktsamhet i 
värdekedjan som en del av implementeringen av vårt program för 
mänskliga rättigheter.
Under 2024 har vi drivit ett projekt för gemensamma definitioner 
kring allvarliga konsekvenser kring mänskliga rättigheter, och därtill 
strukturerade rapporteringssystem, som ska möjliggöra systematisk 
uppföljning av allvarliga incidenter i värdekedjan. Systemet kommer 
utvecklas vidare i takt med implementeringen av vårt program för 
mänskliga rättigheter. Som en del av programmet är avsikten att 
införa både aktivitetsbaserade och resultatorienterade mål. Hittills 
följer vi dessa huvudsakliga aktivitetsbaserade mål:
1 Att leverantörspartners av direkt material i högriskländer har 
granskats på plats.
2 Att nå full transparens och deltagande av försörjningsledet 
avseende högriskmineraler 3TG och kobolt.
174
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR
Exempel på industrisamarbeten för hållbara leverantörsnätverk
Responsible Minerals Initiative (RMI) är en samarbetsplattform för att hantera frågor kring ansvarsfulla inköp av mineraler i globala 
leverantörsnätverk. Volvokoncernen arbetar med RMI i syfte att garantera ansvarsfulla och hållbara inköp av tenn, tantal, volfram 
och guld (de så kallade konfliktmineralerna), liksom av kobolt. Genom RMI kan medlemmar utveckla och få tillgång till verktyg och 
resurser för att säkerställa regelefterlevnaden och att stötta ansvarsfulla inköp av mineraler från konfliktdrabbade områden och 
högriskområden. 
DRIVE Sustainability är ett nätverk med 16 ledande företag i fordonsbranschen, som arbetar för att förstärka hållbarheten i fordons-
branschen. Detta görs genom att gemensamt agera som en hävstång och av att samarbeta med våra samarbetspartners i leverantörs-
nätverk, intressenter och relaterade sektorer för aktiviteter med stor påverkan. Volvokoncernen medverkar aktivt i åtskilliga av 
initiativets arbetsgrupper för att främja en cirkulär och hållbar värdekedja i fordonsbranschen. I samarbete med DRIVE Sustain-
ability har Volvokoncernen under 2024 införskaffat mer djupgående kunskap om nickelutvinning i Indonesien.

===== SIDA 177 =====

Berörda samhällen
Volvokoncernens framgång är beroende av människor. När samhällen 
frodas och utvecklas, gör vår verksamhet det också. Inom Volvo-
koncernen ser vi att transport- och infrastrukturlösningar är nyckeln 
till att driva fram välstånd – varje dag levererar våra produkter mat 
och medicin, tar barn till skolor, driver bevattningssystem och bygger 
vägar och byggnader. I det här avsnittet försöker vi inte kvantifiera 
dessa fördelar, utan fokuserar mer på processerna för tillbörlig akt-
samhet som tillämpas för att undvika eller mildra negativa effekter.
Konsekvenser, risker och möjligheter
Vårt tillvägagångssätt för att bedöma och hantera konsekvenser för 
samhällen omkring oss utvecklas kontinuerligt. Vi har hittills identifierat 
ett antal prioriterade områden som vi beskriver nedan där vi fokuserar 
våra ansträngningar för att minska riskerna för människor i samhällen 
som berörs av vår verksamhet. Dessa områden med potentiella risker 
har identifierats eller validerats genom en risk- och mognadsbedömning 
av mänskliga rättigheter som genomfördes 2024. I takt med förstärk-
ningen av processer för bedömningar om tillbörlig aktsamhet för 
mänskliga rättigheter kommer vi att fördjupa förståelsen för dessa 
potentiella konsekvenser.
Konsekvenser för människor kopplat till produktanvändning
Vi har identifierat konsekvenser för människor kopplade till användning 
av sålda produkter som ett företagsspecifikt ämne relaterat till berörda 
samhällen. Faktiska negativa effekter är utmanande att identifiera 
eftersom det finns begränsningar för vad som är möjligt att kontrollera 
relaterat till distribution och användning av sålda produkter. Detta är ett 
exempel på hur allvarlighetsgraden i den potentiell påverkan prioriteras 
över sannolikheten i väsentlighetsbedömningen. 
Potentiella konsekvenser kan innefatta miljöpåverkan och människors 
rätt till en ren, hälsosam och hållbar miljö, rätt till liv och säkerhet, 
rättighetsrisker kopplat till ekonomisk brottslighet, arbetsförhållanden, 
tvångs- och barnarbete, rätt till mark och egendom och tillgång till 
gottgörelse. Vi har identifierat att potentiella konsekvenser för samhällen 
kan uppstå i relation till försäljning till militära slutanvändare och i 
kommersiella försäljningsavtal till sektorer och geografiska områden 
med förhöjda risker. Risker kan vara kopplade till dessa affärsaktiviteter, 
till exempel att människor som bor i ett land som drabbats av konflikt 
påverkas av användning av militariserade produkter eller andra produkter 
som säljs till militära slutanvändare. Konsekvenser kan också uppstå i 
samband med användningen av våra produkter i högrisksektorer med 
förhöjda risker för mänskliga rättigheter, till exempel i vissa aktiviteter 
inom gruvdrift eller bygg- och anläggning.
Policyer och engagemang med intressenter
När vi identifierar, förebygger, mildrar och åtgärdar väsentliga potentiella 
negativa konsekvenser använder vi flera styrdokument, detta innefattar 
vår policy för mänskliga rättigheter, uppförandekod, uppförandekod för 
leverantörspartners samt miljöpolicy med tillhörande direktiv och 
instruktioner. 
Vår policy för mänskliga rättigheter anger vårt åtagande att genom-
föra bedömningar för tillbörlig aktsamhet i linje med FN:s vägledande 
principer för företag och mänskliga rättigheter och fokusera våra 
ansträngningar på de mest framträdande riskerna för Volvokoncernen. 
När det gäller samhällspåverkan fokuserar detta arbete på 
konsekvenser från vår egen verksamhet, samt relevanta bedöm-
ningar om tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter kopplat 
till affärspartners aktiviteter.
Konsultationer med samhällen
I de fall där Volvokoncernen expanderar sin industriella verksamhet, 
genomförs konsultationer direkt med samhällsrepresentanter såsom 
miljömyndigheter, lokala myndigheter och individer i lokalsamhället för 
att tillse att procedurer är i linje med intressenternas förväntningar och 
regulatoriska krav. Det senaste exemplet är i Mariestad där koncernen 
har påbörjat etableringen av en ny fabrik. I detta arbete har koncernen 
fört dialoger med enskilda personer, samråd med lokala icke-statliga 
organisationer samt lokala myndigheter och regionala miljömyndigheter. 
På liknande sätt har vi under 2024 utvärderat potentiella människorätts-
risker i samband med planering och etablering av vår nya fabrik i Mexiko. 
Syftet med samrådsprocessen är att identifiera potentiella risker för 
mänskliga rättigheter relaterade till etableringen av anläggningen och att 
försöka förebygga negativa konsekvenser på människor kopplat till 
verksamheten. I denna bedömning ingår också samråd med relevanta 
ombud för rättighetsbärare. Resultatet från konsultationerna hjälper till 
att informera beslutsfattandet i projektorganisationen för etableringen. 
Samråd med lokalsamhällen har hittills huvudsakligen genomförts i 
relation till specifika projekt. Detta område är under utveckling och vi 
strävar efter att utveckla ett mer strukturerat förhållningssätt till samråd 
med rättighetsbärare, inklusive effekten av dessa dialoger, som en del i 
utrullningen av vårt program för mänskliga rättigheter.
Volvokoncernen vägleds av FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter, som uttrycker att företag bör beakta de mänskliga 
rättigheterna för grupper eller befolkningar som kan ha en ökad risk att 
vara särskilt utsatta eller marginaliserade. Hittills har vi identifierat 
särskild utsatthet inom vissa grupper, t.ex. människor som lever i 
konfliktdrabbade områden, ursprungsbefolkning, kvinnor och unga 
arbetare och migrantarbetare. I takt med att vi fortsätter att stärka 
processer inom tillbörlig aktsamhet för koncernen är vårt mål att göra 
det med särskilt fokus på utsatta grupper för att se till att lämpliga 
insatser anpassas för specifika risker.
När det gäller risker relaterade till olämpligt användande av fordon 
och maskiner i vissa högrisksektorer och konfliktdrabbade områden, 
har Volvokoncernen fört dialoger med experter och icke-statliga 
organisationer med ambition att bättre förstå arten av sådana risker 
och dess konsekvenser. Koncernens affärsområden genomför 
ytterligare riskbedömningar i vissa affärer med förhöjda risker för 
att undvika negativa konsekvenser för människa och miljö.
Säg ifrån 
Alla externa intressenter, inklusive människor i potentiellt berörda 
samhällen, har möjligheter att lyfta problem till Volvokoncernens ledning. 
Alla tillgängliga kanaler är lätta att hitta på volvogroup.com, tillsammans 
med våra policyer för skydd mot repressalier.
Som en del av den pågående utrullningen av vårt program för 
mänskliga rättigheter, strävar vi efter att utveckla ett mer robust 
tillvägagångssätt för samråd med rättighetsinnehavare, inklusive 
indikatorer som gör att vi kan mäta effektiviteten i processer. 
Läs mer Övergripande arbete med klagomålsmekanism kopplat till 
mänskliga rättigheter på sidan 148. 
175
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 178 =====

Handlingsplan, mildrande och åtgärder 
Volvokoncernen strävar efter att ha en positiv inverkan på samhällen 
där vi är närvarande. Förutom att skapa jobb, skattebetalningar 
och en rad bredare fördelar med våra transport- och infrastruktur-
lösningar, har vi också identifierat en rad lokala initiativ med det 
primära syftet att ge positiva effekter på samhällen omkring oss. 
De mest betydande är relaterade till utbildning och yrkeskompetens-
utveckling för att matcha kompetens med sysselsättnings-
möjligheter. I denna typ av aktiviteter samarbetar vi med bistånds-
organisationer i projekt och partnerskap, främst på tillväxt-
marknader, läs mer om detta på volvogroup.com. 
Denna typ av positiva effekter från lokala initiativ bedöms ännu 
inte vara väsentliga för konsolidering på koncernnivå, men det är ett 
område med potential att med tiden bli väsentligt för rapportering 
och uppföljning på koncernnivå.
När det gäller potentiella negativa konsekvenser på samhällen, 
strävar Volvokoncernen först och främst efter att förebygga eller 
mildra dessa. Ett exempel är etableringen av vår nya fabrik i Mexiko 
som nämnts på föregående sida där vi genomför riskbedömningar 
för att proaktivt identifiera och ta itu med risker kopplade till 
mänskliga rättigheter som skulle kunna vara förknippade med 
verksamheten. Hittills har den här typen av utredningar utförts 
efter behov beroende på det aktuella fallet, men i takt med att vi 
fortskrider med implementeringen av vårt program för mänskliga 
rättigheter kommer detta att inkludera stärkande processer samt 
tillhörande vägledning och verktyg för att tillhandahålla rättsmedel. 
Läs mer om Volvokoncernens allmänna arbetssätt om åtgärder och 
avhjälpande och om klagomålsmekanismer på sidan 148.
Ansvarsfull försäljning
Nedströms i värdekedjan har vi bedömt potentiella konsekvenser på 
samhällen som ett särskilt viktigt område inom försäljning till militära 
slutanvändare och försäljning till sektorer med förhöjda risker för fel-
användning. Våra processer som syftar till att säkerställa efterlevnad 
av lagar, sanktioner och exportkontroller används för att förebygga, 
mildra och åtgärda negativ påverkan av mänskliga rättigheter på 
människor i samhällen. Vi utvärderar även vissa affärer för risker 
relaterade till mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik.
Vid bedömning av kommersiella försäljningsaffärer använder 
affärsområdena i koncernen externa riskdatabaser och verktyg som 
Verisk Maplecroft och RepRisk för riskidentifiering. Resultaten 
utvärderas, beskrivs och eskaleras till relevanta forum inom våra 
affärsområden. Åtgärder för eventuellt identifierade risker innefattar 
vanligtvis dialog med kunder med syftet att hjälpa dem att minska 
dessa. I vissa fall kan vi också samarbeta med andra externa organis-
ationer som ambassader eller icke-statliga organisationer. Om riskerna 
anses vara för höga och potentiella risker inte är möjliga att mildra, 
kan vi besluta att inte fortsätta med försäljningen. I bedömningar tar 
vi hänsyn till landsrisknivåer, kundsegment, slutanvändare och avsedd 
slutanvändning av våra produkter. Styrningsmässigt har koncernens 
affärsområden ansvaret att utföra dessa bedömningar, med stöd från 
koncernfunktioner vid behov.
Exempel på arbetssätt och bedömningar finns på volvogroup.com
Militär försäljning
I försäljningsprocessen till militära slutanvändare är Volvokoncernens 
affärsområden skyldiga att eskalera potentiell försäljning i vissa länder 
för bedömning av koncernfunktionerna innan de lämnar ett erbjudande. 
Militära slutanvändare inkluderar väpnade styrkor och andra beväpnade 
brottsbekämpande myndigheter. Faktorer såsom förekomsten av 
vapenembargon, väpnade konflikter, politisk instabilitet och risker 
relaterade till mänskliga rättigheter beaktas i bedömningen. Processen 
styrs av ett internt direktiv om militär försäljning som är utöver eventuella 
exportlicenskrav från nationella myndigheter. EU:s gemensamma regler 
för kontroll av export av militär teknik och utrustning inkluderar flera 
kriterier avseende respekt för mänskliga rättigheter och internationell 
humanitär rätt, som medlemsstaterna förväntas beakta när de beviljar 
sådana exportlicenser.
Beroende på land för slutanvändning kräver affärer antingen ett beslut 
av Volvokoncernens kommitté för militär försäljning (som består av 
relevanta medlemmar av den verkställande ledningen) eller en rekom-
mendation från koncernfunktionerna till affärsområdet för eget beslut.
Delområden som förklaras i andra delar av redovisningen
Utöver ovanstående har vi också identifierat frågor som är relevanta 
för berörda samhällen som förklaras i andra avsnitt av redovisningen.
Miljökonsekvenser uppströms i värdekedjan
Längre uppströms i värdekedjan har vi bedömt miljö- och sociala 
konsekvenser som materiella frågor kopplade till mineral- och råvaru-
utvinning. Detta inkluderar miljöpåverkan och potentiella risker för 
lokala samhällen och människors rätt till en ren, hälsosam och hållbar 
miljö. Vid utvinning av råmaterial har vi identifierat potentiella 
konsekvenser kopplade till rätten till egendom, samt indirekta 
potentiella samhällseffekter via människor som arbetar med 
utvinning (t.ex. tvångsarbete och barnarbete). Huvudsakliga 
aktiviteter för hållbara mineraler och redovisas i föregående 
sektion av denna redovisning om Medarbetare i värdekedjan
Läs mer Tillbörlig aktsamhetsbedömningar 
för hållbara mineraler sidan 174.
Miljö- och klimatkonsekvenser för samhället
Potentiella konsekvenser kan uppstå i relation till vår egen verksamhet 
inklusive produktion, men även i relation till affärspartners uppströms 
och nedströms, samt kopplat till användningen av våra produkter. 
Huvuddelen av vår miljöredovisning finns i avsnitten Klimat, 
Föroreningar samt Resursanvändning och cirkulär ekonomi. 
Läs mer Klimat sidan 149, Föroreningar sidan 157, 
Resursanvändning och cirkulär ekonomi sidan 158.
Människorättsprogram
I flera avsnitt i denna rapport hänvisar vi till det pågående arbetet 
med att utveckla Volvokoncernens program för mänskliga rättigheter. 
I detta utvecklingsarbete har vi under 2024 genomfört ett koncern-
övergripande projekt för risk- och mognadsbedömning av mänskliga 
rättigheter med målen att göra det möjligt för oss att: 
• Fördjupa vår förståelse om människorättsrisker över 
Volvokoncernens värdekedja, 
• Fördjupa mognadsgraden av våra egna ledningssystem för 
tillbörlig aktsamhet, samt,
• Förbereda upplägget och den kontinuerliga integrationen av ett 
robust, systematiskt och sammanhängande tillvägagångssätt för 
identifiering och hantering av risker och konsekvenser för mänskliga 
rättigheter över Volvokoncernens värdekedja.
Mer information om framträdande risker och om vårt 
människorättsprogram finns på volvogroup.com
176
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 179 =====

Konsumenter och slutanvändare
Fler än en miljon människor dör årligen till följd av trafikolyckor runt 
om i världen. Även om tunga fordon endast är inblandade i en mindre 
del av sådana olyckor bedömer vi att detta är en väsentlig social 
fråga som vi aktivt fokuserar på. Statistik visar att de flesta olyckor 
med dödlig utkomst där tunga fordon är inblandade drabbar trafikanter 
i personbilar och oskyddade trafikanter som till exempel fotgängare 
och cyklister. Volvokoncernens definition av säkerhet går därför 
bortom de direkta slutanvändarna och strävar efter att omfatta alla 
som kommer i kontakt med våra produkter.  
Konsekvenser, risker och möjligheter
Produkt- och trafiksäkerhet är en företagsspecifik fråga kopplat till 
slutanvändare. Väsentliga konsekvenser kommer från prioriteringen av 
allvarlighetsgraden av möjliga händelser över sannolikheten att dessa 
ska inträffa. Positiva konsekvenser kan även uppstå genom säkerhets-
funktioner såväl som genom påverkansarbete för att införa aktiv och 
passiva säkerhetssystems för tunga fordon. Potentiella risker kan 
uppstå kopplat till efterlevnad kopplat till säkerhetsregler.
De mest betydande konsekvenser, risker och möjligheter som rör 
slutanvändare är kopplade till segmenten lastbilar och bussar då 
dessa produkter används i höga hastigheter och i områden där 
oskyddade trafikanter rör sig. Volvokoncernens direkta kunder 
bedriver ofta verksamheter med transporttjänster. Många stora 
kunder inom transportbranschen arbetar med trafiksäkerhet som 
en av sina främsta frågor inom arbetsrelaterad hälsa och säkerhet, 
vilket kan innebära möjligheter för Volvokoncernen att vara den 
affärspartner som kan bidra till kundens mål inom säkerhet. 
Säkerhet är även en del av vårs produktstrategi där vi har för avsikt 
att vara i framkant och introducera nya lösningar till marknaden som 
gradvis förbättrar förutsättningar för säkerheten på väg, såväl som 
på kundernas produktionsplatser. Ett exempel är kollisionsvarnaren 
med nödbroms för fotgängare och andra oskyddade trafikanter. 
Volvo Lastvagnar introducerade denna funktion under 2023 och 
kommer att förbättra systemet kontinuerligt enligt långsiktiga 
arbetssätt med ständiga förbättringar och strävan efter noll olyckor.
Policyer och engagemang med intressenter
Volvokoncernens säkerhetspolicy och korrigerande åtgärder grundar 
sig i vårt åtagande avseende mänskliga rättigheter. Detta åtagande 
beskrivs mer på sidan 148.
Vår vision är noll olyckor med Volvokoncernens produkter och 
arbetet innefattar produktsäkerhet där vi systematiskt utvärderar 
risker, agerar för att motverka dessa och genomför förbättringar. 
Volvokoncernen beaktar värdekedjan i detta arbetet som ser till 
konsekvenser för kunder, slutanvändare och indirekta intressenter. 
Koncernens verksamhet och de produkter vi erbjuder riktar sig till 
många applikationsområden och påverkar en mängd människor, 
såsom förare, passagerare och operatörer, pendlare, såväl som 
andra trafikanter som cyklister och fotgängare. Vår säkerhetspolicy 
definierar våra nyckelområden relaterade till säkerhet:
• Produktsäkerhet, som fokuserar på att undvika negativa 
konsekvenser från potentiella produktdefekter, och, 
• Trafiksäkerhet, för att öka positiva effekter från säkerhetssystem, 
påverkansarbete, bildning, kommunikation och utbildning.
Under användningsfasen arbetar vi med olycksstatistik och med 
forskning inom trafikolyckor för att skapa kontinuerligt bättre förståelse 
kring kunders och användares utmaningar i deras verksamhet. Utöver 
vår egen forskning kring olyckor genomförs också riktade förfrågningar 
för ge återkoppling kring hur introducerade system och funktioner 
fungerar från ett användarperspektiv. En exempel är enkäten om ADAS 
(avancerade förarstödsystem) till förare inom Europa under 2024 för 
att utreda användningen och effekterna av förarstöd och mildrande av 
konsekvenser vid kollisioner. Kunskapen används i produktutveckling 
för ständiga förbättringar. Insikterna delas även genom kommuni-
kation och utbildning på många av Koncernens marknader för att 
öka medvetenhet och för att främja säker körning. Volvokoncernen 
arbetar även med akademiska partners och lagstiftare för att främja 
trafiksäkerhet och att säkrare lösningar tas emot av marknaden.
Euro NCAP (European New Car Assessment Programme) 
meddelade under 2024 sin avsikt att bredda sina säkerhets-
bedömningar även till tunga fordon. Då säkerhet är ett av koncernens 
kärnvärden och med tanke på genomslaget som Euro NCAP haft 
på personbilar, har vi sett fram emot vad Euro NCAP kan bidra med 
inom säkerhet för lastbilar. I november 2024 erhöll Volvo Lastvagnar 
fem stjärnor och CitySafe-ackreditering från Euro NCAP för sina 
toppsäljande modeller FH Aero och FM. Fem stjärnor betyder bland 
annat högsta prestanda inom förarstöd och undvikande av kollisioner, 
vilket leder till ökad säkerhet för föraren och för medtrafikanter. Renault 
Trucks T, som byggs på samma plattform som Volvo FH och FM, blev 
tilldelad fyra stjärnor.
Handlingsplan, mildrande och åtgärder
Produktsäkerhet utgör grunden för koncernens säkerhetsarbete. 
Även om produktsäkerhet alltid måste ta hänsyn till sammanhang 
och variabler som inte kan reduceras till ett enskilt uttalande, ser vi 
generellt att en säker produkt är en som är fri från säkerhetsbrister, 
uppfyller tillämpliga säkerhetsstandarder och -regler och är säker att 
använda under sin normala livscykel, allt med tanke på användningar, 
fördelar, risker och alternativ. Våra nyckelprocesser – från utveckling, 
via inköp, tillverkning och hela vägen till detaljhandel och service kräver 
systematisk kvalitetsledning. Målet är att säkerställa säkerheten och 
kvaliteten på våra produkter under deras livscykel.
Alla produktlinjer bedöms proaktivt avseende påverkan vad gäller 
hälsa och säkerhet, i syfte att säkerställa att de utformas för att vara 
säkra och för att hitta kvalitetsförbättringar. Kvalitetskontroller finns i  
huvudsakliga utvecklingsprocesser enligt standardförfaranden inom 
fordonsbranschen. Leverantörer måste leva upp till de tekniska krav 
och säkerhetskrav som vi sätter för produkter och komponenter. 
Tekniska revisioner genomförs för att utvärdera leverantörspartners 
kvalitetsledningssystem. Målet är att utveckla produkter som hjälper 
till att förebygga olyckor och i de fall när olyckor ändå inträffar, minska 
konsekvenserna för förare, passagerare och människor som befinner sig 
i närheten. Vi försöker även främja säker användning förarutbildning 
och medvetenhet bland oskyddade trafikanter kopplade till produkter 
exempelvis med program som Stop, Look, Wave och See and Be Seen.
Vi arbetar med att ta fram mätetal för att följa effekten av handlings-
planer som leder mot vår målbild i säkerhetspolicyn. Detta arbete är 
ännu inte klart utan kommer fasas in i redovisningen under de 
kommande åren.
177
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 180 =====

Affärsetik
Complianceprogram
Volvokoncernens ambition är att bedriva sin globala verksamhet 
på ett rättvist och lagenligt sätt. Vi är övertygade om att den bästa 
grunden för hållbar framgång och det bästa sättet att skydda vårt 
renommé är att bedriva vår verksamhet i enlighet med tillämpliga 
lagar och regler och i en transparent och konkurrenskraftig affärsmiljö. 
Därför har Volvokoncernen tagit fram en uppförandekod som fastställer 
de grundläggande principerna för vårt sätt att bedriva affärer och olika 
risker kopplade till regelefterlevnad adresseras och hanteras på olika 
sätt och i olika former i hela organisationen. 
I vår väsentlighetsbedömning har vi bedömt att sannolikheten för 
att negativa effekter för berörda parter ska inträffa är liten. Men om 
bristande regelefterlevnad ändå skulle inträffa, eller om vi inte informerar 
om vårt förebyggande arbete, kan detta leda till ryktesrelaterade risker, 
vilket gör dessa ämnen till väsentliga.
Styrning
För definierade regelefterlevnadsområden, såsom konkurrens- 
och antikorruptionslagstiftning, exportkontrollregler och skydd 
av persondata, övervakar en särskild Group Compliance-funktion 
genomförandet av ett ledningssystem för regelefterlevnad och 
rapporterar till relevanta ledningsforum, inklusive revisions-
kommittén. Volvokoncernens ledningssystem för regelefterlevnad 
omfattar bland annat riskbedömningar, policyer, riktlinjer och rutiner, 
regelbunden kommunikation och utbildning om regelefterlevnad 
samt kontrollaktiviteter, såsom kontroller av att åtgärderna är 
effektiva och revisioner. Dessutom har Volvokoncernen implementerat 
visselblåsarkanaler för hela koncernen som kan användas av interna 
och externa parter för alla områden inom regelefterlevnad. De olika 
affärsområdena har etablerat kommittéer för regelefterlevnad där 
högsta ledningen deltar och funktioner för regelefterlevnad för 
att hantera implementering av ledningssystem inom respektive 
organisationer och för att täcka in ytterligare regelefterlevnadsområden, 
såsom regler för penningtvätt eller emissioner, i den utsträckning 
som behövs. Under 2024 identifierades inga fall av bristande efter-
levnad av väsentliga effekter på Volvokoncernen.
Utbildning och kommunikation inom efterlevnad
Att bedriva verksamhet i enlighet med gällande lagar och regler är 
grunden för långsiktig framgång. Utöver detta kommunicerar Volvo-
koncernens högsta ledning, Group Compliance och andra interna 
parter regelbundet vikten av att bedriva affärer på ett etiskt sätt. 
Volvokoncernen har utvecklat och implementerat en utbildnings-
strategi för regelefterlevnad som anpassar efterlevnadsutbildningen 
till individuella utbildningsbehov på ett riskbaserat sätt. Detta 
inkluderar för närvarande obligatoriska, grundläggande utbildningar 
för konkurrenslagstiftning, anti-korruption, exportkontroll och skydd 
av persondata för en bred målgrupp bland anställda på alla nivåer, 
samt fördjupad och vanligtvis instruktörsledd utbildning för alla 
anställda som utför vissa aktiviteter med förhöjda risknivåer.
E-utbildningen om uppförandekoden följs upp på årlig basis. 
Utbildningscykler inom andra grundläggande och fördjupade 
utbildningar löper vanligtvis över två år. Utöver obligatoriska 
utbildningsprogram genomför Volvokoncernen även en mängd 
utbildningsaktiviteter efter behov. 
Sammanfattning av utbildningar inom lagefterlevnad
Typ av utbildning
Anställda som deltagit under 
utbildningscykeln
E-utbildning om Uppförandekoden  66.367 
Antikorruption (introduktion)  38.408 
Konkurrenslagstiftning (introduktion)  38.003 
Exportkontroll och sanktioner (introduktion)  39.859 
Skydd av personuppgifter (introduktion)  16.517 
Antikorruption (fördjupad)  7.439 
Konkurrenslagstiftning (fördjupad)  7.319 
Exportkontroll och sanktioner (fördjupad)  112 
Skydd av personuppgifter (fördjupad)  7.539 
Antikorruption
Volvokoncernen förbjuder och fördömer strikt alla former av korruption, 
däribland mutor. Det är inte enbart för att korruption är olagligt, utan 
också för att det snedvrider marknaden, påverkar den fria konkurrensen 
och undergräver den sociala utvecklingen. Volvokoncernens anställda 
på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade 
i, någon form av korruption, däribland att erbjuda eller direkt eller 
indirekt ta emot mutor, olämpliga gåvor, representation eller indirekta 
betalningar. Volvokoncernen förväntar sig att alla dess affärspartners 
upprätthåller motsvarande standarder inom antikorruption.
Baserat på sina anti-korruptionsriskbedömningar har Volvokoncernen 
kodifierat specifika anti-korruptionsrelaterade riskreducerande åtgärder 
i en koncernövergripande anti-korruptionspolicy och tillhörande 
obligatoriska procedurer. Nyckelkomponenter är ett krav på korrekta 
och korrekt bokföring och dokumentation, en obligatorisk riskbaserad 
genomlysning (due diligence) för tredjeparter, förbud mot indirekta 
betalningar och regler och rutiner för gåvor och representation, 
ersättning till tredjeparter, sponsring och donationer till välgörenhet. 
Implementeringen överses av koncernfunktionen Group Compliance 
och stöds av ett nätverk med ansvariga för regelefterlevnad inom 
affärsområdena och divisionerna med vägledning, utbildnings-
program och interna kontroller.
Konkurrenslagstiftning
Volvokoncernen förbjuder strikt alla former av agerande som kan 
bryta mot konkurrenslagstiftningen. Volvokoncernen konkurrerar 
utifrån sina produkters och tjänsters meriter och litar på att dess 
produkter och tjänster når framgång på en rättvis och konkurrens-
utsatt marknad. Anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller 
på annat vis vara inblandade i, något slags agerande som kan strida 
mot konkurrenslagstiftning, som till exempel konkurrensbegräns-
ande överenskommelser med konkurrenter. Volvokoncernen förväntar 
sig också att dess affärspartners antar och genomför motsvarande 
konkurrensrättsliga principer och koncernen inkluderar dessa krav i 
avtalen. Baserat på interna riskbedömningar har Volvokoncernen 
kompletterat principerna för rättvis konkurrens i uppförandekoden 
med en särskild konkurrensrättspolicy, samt detaljerade instruktioner 
och riktlinjer för bästa praxis. Här ingår riktlinjer för kommersiellt 
känslig information, branschorganisationer, benchmarking, 
upprättande och förvar av dokumentation, privata återförsäljare, 
178
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 181 =====

leverantörer och påbyggare, anställningsinformation samt en 
omfattande handbok om samarbete med konkurrenter.
Group Compliance har ansvar för att utforma och utveckla 
koncernens lagefterlevnadsprogram för konkurrensrätt och 
överser effektivitet i implementeringen i nära samarbete med 
utsedda ansvariga inom affärsområdena och divisionerna. 
Visselblåsningar – rapporter
Inom Volvokoncernen är vi övertygade om att en stark kultur där vi 
inte är rädda för att säga ifrån är en avgörande faktor för företagets 
framgångar, och kan bidra till att upptäcka missförhållanden och 
förhindra lagöverträdelser. Vi inbjuder också externa parter, inklusive 
affärspartners, kunder, leverantörer, återförsäljare, konsulter och 
tidigare anställda, att rapportera saker som inte verkar stå rätt till.   
Vi informerar om vårt åtagande för utredningar och rapportering 
i vår externt tillgängliga policy för skyddande av visselblåsare och 
utredningar. Denna innefattar åtaganden kring anonym rapportering, 
konfidentialitet, oberoende och objektivitet i utredningar, återkoppling till 
den som rapporterat och tydlig vår policy för skydd mot repressalier 
för rapportering i god tro. Funktionen Whistleblowing and Global 
Investigations är en oberoende enhet inom Group Compliance som 
hanterar och överser rapporteringen och utredningsprocessen.  
Under 2024 fick Group Compliance in 402 fall genom flera olika 
rapporteringskanaler. Alla rapporter utreddes vidare. Av de 28 ärenden 
som förknippas med affärsetik kategoriseras 16 som misstänkt 
korruption eller intressekonflikt. Tre av dessa kunde styrkas och 
avslutades efter att lämpliga disciplinära och andra åtgärder 
vidtagits. Fem ärenden var fortfarande under utredning vid året slut.
Ärenden förknippade med diskriminering och trakasserier återfinns 
i kategorierna Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats 
och Överträdelser av privatliv eller integritet. Dessa kommenteras 
separat på sidan 170.
Visselblåsarrapporter som lyfts till Group Compliance
2024 2023
Typ av rapport No. % No. %
Överträdelser av principerna 
om en rättvis arbetsplats  210  52  168  50 
Brott mot bolagets tillgångar  64  16  42  13 
Brott mot affärsetik  28  7  36  11 
Brott som riskerar miljö, 
hälsa och säkerhet  15  4  20  6 
Överträdelser av privatliv 
eller integritet  25  6  16  5 
Brott mot finansiell integritet  1 <1  1  1 
Endast frågor  59  15  49  15 
 402  100  332  100 
Politiskt engagemang
Volvokoncernen har en löpande dialog med myndigheter, lagstiftare 
och beslutsfattare kring relevanta frågeställningar för koncernen och 
våra kunder. Genom denna typ av engagemang kan koncernen ha en 
påverkan när den representerar, eller är en del av, ett bredare industri-
engagemang i specifika ämnen som beskrivs i detta avsnitt.
Policy
Dialogen styrs av årliga prioriteringar som godkänns av koncern-
ledningen. Volvokoncernen deltar i direkt och indirekt lobby-
verksamhet kopplad till lagstiftning och regelverk, främst i EU 
och USA. Relaterade kostnader redovisas i publika lobbyregister.
Volvokoncernen förhåller sig neutral i fråga om politiska partier 
och deras representanter. Volvokoncernens uppförandekod och 
relaterade föreskrifter utgör grunden för vår inställning när det 
gäller påverkan på lagstiftning och regelverk. 
Koncernens påverkansarbete bygger på nedan vägledande 
principer och årliga prioriteringar antagna av koncernledningen.
Vägledande principer:
• I linje med Parisavtalet
• Lika villkor genom rättvis och fri handel
• Stöttande av teknikneutralitet och globala standarder
• Långsiktiga förutsättningar för tydlighet och förutsägbarhet.
Handlingsplan
Årliga prioriteringar är indelade i tre huvudområden: geopolitik, 
konkurrenskraft och klimatomställning.
Inom det geopolitiska området var syftet att ge våra 
affärsområden och marknader vägledning om bl.a. säkerhet, försvar, 
energi och energiinfrastruktur, kritiska råmaterial och komponenter, 
digital infrastruktur, informationskontroll och handelsfrågor.
När det gäller konkurrenskraft var ambitionen att främja lika villkor 
med harmoniserade regelverk och policyramverk i frågor som rör 
fordonsstandarder, förutsägbara regler för statligt stöd, innovation 
och affärsutveckling samt minskad byråkrati.
Inom klimatomställningsområdet fokuserade vi under året på 
att utforma regler som möjliggör en faktabaserad, datadriven och 
systemisk ansats för att accelerera omställningen till nettonoll-
utsläpp genom att förespråka hållbara energisystem, energi-
försörjning och utbyggnad av infrastruktur för bränslen och 
elektricitet och regler för marknadskrafter för nollutsläppsfordon. 
Under 2024 fortsatte vi även att fokusera på regleringar som 
påverkar omställningen till nettonollutsläpp och förebyggande 
av luftföroreningar såsom EU CO 2, Euro 7 och US EPA GHG.
Volvokoncernen är medlem i ett stort antal branschorganisationer, 
sammanslutningar och sponsorskap som ger möjligheter att utvärdera 
och lämna synpunkter på föreslagna förordningar och regleringar. 
Volvokoncernen anser inte att ett medlemskap innebär att instämma 
i alla åsikter, men är noga med att åsikterna inte strider mot Volvo-
koncernens ambition eller förhindrar dess utveckling. Volvokoncernen 
utvärderar kontinuerligt sina medlemskap. En icke uttömmande lista 
över medlemskap finns på volvogroup.com/se/report2024.
Volvokoncernen är registrerad i transparensregister i EU och USA 
under namn Volvo AB respektive Volvo Group North America, LLC. 
Under 2024 uppgick kostnaderna för lobbying i EU och USA till 
omkring 15 Mkr.
179
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 182 =====

Kompletterande allmänna upplysningar
Följande kompletterande noter innehåller administrativ information 
och särskilda detaljer om processer och metoder som hänvisas till 
från andra delar av Hållbarhetsförklaringar för förbättrad läsbarhet.
Utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna
Konsoliderade hållbarhetsförklaringar
Hållbarhetsförklaringarna upprättas på koncernbasis och omfattningen 
motsvarar koncernens finansiella rapporter om inget annat anges.
Omfattning av uppströms och nedströms värdekedja
Klimat
Omfattningen av klimatrapporteringen baseras på GHG-protokollets 
standarder för företag. Inventeringen omfattar scope 1 och 2 och 
alla 15 kategorier av scope 3. Rapporten över växthusgasutsläpp 
inkluderar individuell rapportering av scope 1, scope 2 och scope 
3.11 som tillsammans utgör över 95% av det totala inventeringen 
av växthusgasutsläpp. Scope 3.1 rapporteras som ett estimat, läs 
mer på sidan 156.
Föroreningar
Väsentlighetsbedömningen har beaktat föroreningar i material, från 
leverantörer och från produkter, inklusive hantering av uttjänta 
produkter.
Avfall
Väsentlighetsbedömningen har beaktat de huvudsakliga 
avfallsströmmarna relaterade till vår värdekedja där vi har inflytande. 
I de konsoliderade hållbarhetsredovisningarna ingår endast avfall 
från den egna verksamheten.
Egen arbetskraft
Vår personal består av direktanställda såväl som konsulter som 
rapporterar till en chef i Volvokoncernens linjeorganisationen. 
Entreprenörer som arbetar på Volvokoncernens anläggningar ingår 
i hälso- och säkerhetsmåtten som specificeras i avsnittet om olycksfall.
Mänskliga rättigheter
De huvudsakliga upplysningarna om mänskliga rättigheter finns i 
avsnittet om Medarbetar i värdekedjan och Berörda samhällen. I vår 
bedömning av sociala konsekvenser i värdekedjan har vi identifierat 
delar med högra sannolikhet att negativa konsekvenser inträffar. 
Bedömningar innefattar leverantörer närmare Volvokoncernen, 
människor som arbetar inom logistik, hos importörer och exportörer, 
distributörer och privata återförsäljare och serviceverkstäder. 
Bedömningar innefattar även de som arbetar längre uppströms i 
värdekedjan och i samhällen omkring verksamheten.
Tidshorisonter
Hållbarhetsförklaringarna använder de tidshorisonter som antagits i 
koncernens riskhanteringsprocess för företagsrisker (ERM). Kort sikt 
är upp till ett år, medellång är upp till tre år och lång sikt upp till tio 
år. I vissa fall använder koncernen ännu längre tidshorisonter, t.ex. 
utarbetande av färdplaner på längre sikt. Anledningen med att 
använda tre år som medellång sikt är relaterat till koncernens 
investeringsplan som har en tidshorisont på tre år.
Mätetal som innehåller uppskattningar
För flera mätvärden och datapunkter relaterade till konsekvenser 
i värdekedjans förlitar sig rapporten på proxydata för att utföra 
bedömningar om tillbörlig aktsamhet.
Avseende utfallsmått används vissa uppskattningar vid 
beräkningen av växthusgasutsläpp, se avsnittet Klimat för 
detaljerade förklaringar.
Förändringar, korrigeringar och omräkningar
Historiska data om växthusgasutsläpp på sidan 155 har räknats 
om för att ta hänsyn omräknade utgångsvärden sedan 2019. 
Externt bestyrkande
Volvokoncernens hållbarhetsförklaringar har varit föremål för ett 
begränsat bestyrkande enligt ISAE 3000. Se Revisorns rapport över 
översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen på sidan 205.
Koncernens revisorer har också gjort ett lagstadgat yttrande i 
enlighet med rekommendationen RevR 12.
Uppgifter om organisationen
Organisationens namn
Namnet på bolaget som utfärdar denna rapport är AB Volvo (publ). 
Bolaget är moderbolag i Volvokoncernen.
Ägarstruktur och juridisk form
AB Volvo (publ) är ett börsnoterat bolag, och dess aktier är upptagna 
till handel på Nasdaq Stockholms huvudmarknad
Kontaktuppgifter 
Se sidan 217.
Rapportperiod och frekvens
Redovisningscykeln är årlig. Rapportperioden är från den 1 januari 
2024 till den 31 december 2024. Datum för den senaste rapporten 
var den 29 februari 2024. 
Datainsamling och interna kontroller
AB Volvos styrelse och koncernledning är ytterst ansvariga för 
kontrollen av Volvokoncernens klimatrelaterade risker, möjligheter 
och upplysningar om hållbarhet, och är ansvariga för att fastställa 
den strategiska inriktningen för koncernen. Tvärfunktionella 
arbetsgrupper konsoliderar och förbereder information för 
övervägande i det strategiska beslutsfattandet på styrelse- och 
koncernledningsnivå. Grupper med deltagare från ledningen träffas 
regelbundet under året med fokus på koncernens klimatmål och 
hållbarhetsredovisning. 
Hållbarhetsrapportering är en aggregering av en mängd olika 
typer av kvantitativa och kvalitativa data. Kvalitetssäkring av data 
är en del av det dagliga arbetet för experter inom varje ämne på 
koncernnivå och i organisationen. Vissa uppgifter är föremål för 
uppskattningar, och i fall där resultatet kan variera avsevärt har 
känslighetsanalyser gjorts för att förstå effekterna av förändringar 
i uppskattningarna. 
180
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 183 =====

Viss data konsolideras per geografisk plats, per division eller 
affärsområde innan den konsolideras på koncernnivå. Annan data 
konsolideras per land innan den konsolideras på koncernnivå. 
I så stor utsträckning som möjligt hämtas information från 
finansiella rapporteringssystem (t.ex. fakturor och försäljningsdata) 
för att ta stöd i befintliga interna finansiella kontroller. Varje 
konsoliderad dataström är föremål för kvalitetssäkring i flera 
instanser. Analytisk granskning görs där data som täcker en viss 
period jämförs med tidigare rapporterade data för att identifiera 
potentiella avvikelser. 
Processen för att samla in kvantitativa miljödata inleds med 
rapportering på platsnivå med i enlighet med miljöledningssystemet. 
Uppgifterna kontrolleras internt av ett miljösamordningsnätverk och 
konsolideras på affärsområdes-, lastbilsdivisions- och koncernnivå.  
Kvantitativa data för hälsa och säkerhet rapporteras på operativ 
enhetsnivå och konsolideras på affärsområdes-, lastbilsdivisions- 
och koncernnivå. Övrig personalrelaterad data rapporteras och 
kvalitetssäkras per legal enhet, som konsolideras och kvalitetssäkras 
i ett gemensamt servicecenter samt kontrolleras och granskas på 
koncernnivå. 
Efterlevnadsrelaterad information samlas in med hjälp av ett 
ärendehanteringssystem inom Volvokoncernens rapporterings-
kanal för visselblåsning som tillhandahålls av en tredje part. 
Kvalitativa data samlas in från en rad funktioner som är ansvariga 
för att driva varje materiellt hållbarhetsämne. 
2024 påbörjade Volvo arbete med att identifiera risker relaterade 
till hållbarhetsrapporteringen tillsammans med gemensamma 
kontroller för att motverka riskerna. Dessa kommer att inkluderas i 
Volvos ramverk för intern kontroll, Volvo Internal Control Standard 
(VICS). Koncernen arbetar för närvarande med att harmonisera och 
standardisera processerna för intern kontroll över olika dataströmmar. 
Som framgår av avsnittet ”Intern kontroll över finansiell rapportering” 
har Volvo en funktion för intern kontroll med syfte att ge stöd till 
ledningen, vilket gör det möjligt att kontinuerligt tillhandahålla 
genomarbetade interna kontroller avseende finansiell rapportering. 
År 2024 förberedde denna funktion sig för att inkludera hållbarhets-
rapportering i sitt arbete, som en del av ledningens inkludering av risker 
och motverkande kontroller i VICS. Som en del av årsredovisnings-
processen, inklusive hållbarhetsutlåtandena, granskar revisions-
utskottet de viktigaste frågorna relaterade till hållbarhetsrapporteringen. 
Detta kan bland annat inkludera kritiska uppskattningar eller 
antaganden. 
Detaljerad information om väsentlighetsbedömningen
Det här avsnittet återger information om metod och arbetssätt för 
att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter i väsentlighets-
bedömningen och kompletterar den illustrativa versionen på sidan 
147.
Risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har 
identifierats genom att analysera faktiska risker och överväga olika 
teorier om framtida utveckling. Analysen omfattar kort, medellång 
och lång sikt. För områden med hög osäkerhet har scenarier om 
potentiella utfall använts. Dessa teorierna om risker och möjligheter 
har utvecklats med hjälp av ett nätverk av hållbarhetsspecialister 
från olika områden inom Volvokoncernen. Detta arbete är en del av 
koncernens riskhanteringsprocess.
I vissa fall, huvudsakligen relaterade till påverkan på mänskliga 
rättigheter i värdekedjan uppströms och nedströms, är sannolikheten 
för faktisk påverkan mycket osäker. I dessa fall prioriteras allvarlighets-
graden av potentiella konsekvenser framför andra faktorer i väsentlig-
hetsbedömningen. Ett konkret exempel är tvångsarbete och barnarbete 
i värdekedjan. Faktiska fall är är utmanande att identifiera men vi har 
bedömt att det finns en viss sannolikhet att de kan förekomma. Även 
om sannolikheten för en sådan händelse är osäker, gör ämnets allvar 
detta prioriterat. Ett annat exempel är negativa effekter på säkerhet 
för slutanvändare som har låg sannolikhet att inträffa, men kan leda 
till allvarliga konsekvenser om de skulle inträffa.
Storleken på finansiella eller strategiska effekter har kategoriserats 
i en fyragradig skala av låg, medel, hög och mycket hög. Där kvanti-
fiering inte varit möjlig eller lämplig har en kvalitativ utvärdering 
använts utifrån effekternas karaktär. Detta har gjort det möjligt att 
bedöma kvantitativa och kvalitativa effekter för flera olika frågor i en 
gemensam skala.
Sannolikhet har bedömts för alla identifierade risker och möjligheter 
efter att ha bedömt en teoretisk storleksordning. Bedömningen av 
sannolikhet kan användas för att bekräfta eller diskvalificera risker 
och möjligheter från att vara väsentliga. I denna process kan konsekv-
enser på människa eller miljö vara förknippade med flera risker och 
möjligheter med olika sannolikheter att inträffa.
Som ett övergripande tröskelvärde för att bedöma en fråga som 
väsentlig används medelhög. Men alla sådana bedömningar komplett-
eras av kvalitativa bedömningar av inflytande eller koppling till effekter, 
samt exponering för risker och möjligheter.
Beslutsfattande och procedurer med intern kontroll
Processen för att bedöma väsentlighet innehåller många kvalitativa 
och kvantitativa datapunkter, och är inte en strikt matematisk process. 
Matematisk bedömning används dock för att undvika partiskhet i 
den övergripande väsentlighetsbedömningen.
Som en del av bedömningen utför vi interna kontroller för att 
säkerställa att både kvantitativ och kvalitativ data är relevant och korrekt. 
Beslut om frågor som behandlas som väsentliga för koncernen tas 
sedan i en styrgrupp med representanter från koncernledningen. 
Processen överses av revisionskommittén vid AB Volvos styrelse.
Integrering i den övergripande riskhanteringsprocessen
Processen med att identifiera och bedöma risker och möjligheter 
är integrerad i koncernens övergripande riskhanteringsprocess. 
Bedömningen görs som en delprocess till koncernens riskhanterings-
process (ERM-processen). Denna process stöds av ett tvärfunktionellt 
forum med representanter från koncernens lastbilsdivisioner och 
affärsområden som är ansvariga för att hantera risker och möjligheter för 
respektive område. Prioriterade risker och möjligheter sammanställs 
av strategiska funktioner i koncernen som rapporterar till koncern-
ledningen om föreslagna prioriterade konsekvenser, risker och 
möjligheter.
Parametrar som använts i bedömningen av konsekvenser
Volvokoncernens arbete för tillbörlig aktsamhet är baserat på en rad 
olika processer. Vissa processer är etablerade på koncernnivå 
genom policyer och implementeras på ett koncerngemensamt sätt, 
medan andra andra är unika för delar av organisationen. En mängd 
bedömningsverktyg används för att identifiera risker och påverkan 
181
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 184 =====

med avsikten att prioritera aktiviteter för att undvika och mildra, 
utbilda och upplysa, åtgärda och avhjälpa och redovisa utveckling.
I processen för utvärdering av konsekvenser har vi beaktat faktiska 
uppmätta konsekvenser, såväl som potentiella effekter som sannolikt 
kan inträffa i vår verksamhet eller värdekedja.
Klimatrelaterade frågor innefattar data från inventering av växt-
husgaser, scenarioanalys av finansiella risker och exponering för 
väderrelaterade fysiska risker.
Föroreningsrelaterade frågor inkluderar inventeringar och 
bedömningar av användning och risker för ämnen som inger 
betänkligheter, mätningar av faktiska utsläpp och tillhörande risker.
Resursrelaterade frågor innefattar livscykelbedömningar som 
fokuserar på återvinningsbarhet, mätningar av avfallshantering 
och återvinning samt genomgångar av använda material.
Alla miljörelaterade frågor inkluderar även input från leverantörs-
revisioner och självbedömningar och vid behov kompletterade med 
vanligt förekommande risker från öppen data.
Bedömning av vattenrelaterade konsekvenser inkluderade mätning 
av vattenanvändning och vattenförbrukning, bedömningar av vatten-
risker kopplat till tillgång eller utsläpp och bedömningar om vatten-
risker i produktens livscykel.
Konsekvenser på frågor om biologisk mångfald har bedömts 
genom att se till landområden som direkt används, verksamhetens 
närhet till skyddade områden och koppling till olika drivkrafter för 
förlust av biologisk mångfald i de olika stadierna av produktens 
livscykel.
För sociala konsekvenser relaterade till den egna arbetsstyrkan 
har vi som huvudsakliga parametrar använt statistik om 
personalstyrkan, täckning av kollektiva förhandlingar och tillgång till 
social dialog, olyckor och sjukdomar, ersättningsfrågor, rapporter om 
visselblåsning och utredningar. 
För effekter relaterade till medarbetare i värdekedjan har vi använt 
primärdata från granskningar på platsbesök. Vi har även inkluderat 
data från riskkartläggning i relation till mänskliga rättigheter i 
värdekedjan, vilket innehåller såväl geografiska som tematiska 
områden med förhöjda risker, uppströms i leverantörsnätverket såväl 
som nedströms hos importörer, serviceverkstäder och distributörer.
Konsekvenser på samhällen har utvärderats från insamlad kunskap 
som erhållits i de senaste industrialiseringsprojekten, aktiviteter 
inom samhällsengagemang, NGO-rapporter och dialoger med 
företrädare för potentiellt påverkade människor.
Konsekvenser för kunder och slutanvändare har utvärderats 
genom att se till primärdata från olycksforskning, effekter av med 
aktiva och passiva fordonssäkerhetsfunktioner och öppen data om 
fordons- och trafiksäkerhet.
Bedömningar relaterade till affärsetik inkluderade utredning och 
riskbedömning om anti-korruption och andra efterlevnadsrelaterade 
ämnen, betalningsmetoder och antal sena betalningar till leverantörer, 
samt aktiviteter och konsekvenser kopplade till påverkansarbete 
rörande lagstiftning och regelutveckling.
Sammantaget, för risker och möjligheter, har vi utvärderat pågående 
marknads- och regulatoriska färdplaner för att komma fram till om 
och när vår exponering för risker och möjligheter kan bli väsentlig. 
I denna process bedöms regleringar som förväntas under kortsiktig 
utveckling med större sannolikhet. Där det är utmanande att sätta 
ett monetärt värde på risker och möjligheter används intressenternas 
återkoppling och uttryck om förväntningar för att bedöma ryktes-
risker och möjligheter på ett kvalitativt sätt.
Förändringar jämfört med tidigare rapporteringsperiod
Under 2024 har processen för att bedöma konsekvenser, risker och 
möjligheter till viss del gjorts mer detaljerad. Där processen tidigare 
byggde på mer kvalitativ data, har processen under 2024 förlitat sig 
mer på kvantitativ data och mer detaljer från processer för tillbörlig 
aktsamhet som håller på att utvecklas. Denna process kommer 
fortsätta att utvecklas över tid, vilket kan leda till att ytterligare risker 
och möjligheter identifieras som väsentliga och inkluderas i 
hållbarhetsförklaringarna.
Intressenters roll i väsentlighetsbedömningen
Vi har identifierat en mängd intressenter till Volvokoncernens håll-
barhetsarbete och samlar in deras åsikter på olika sätt beroende på 
vilken typ av relation de har till koncernen. 
För vissa frågor har det varit lämpligt att söka direkt återkoppling 
från berörda parter. Viktiga intressenter inom denna kategori är 
anställda, personer som arbetar i värdekedjan, samt representanter 
från miljöorganisationer och andra organisationer. 
Medarbetarnas input har samlats in från revisioner på plats och 
formella dialoger med arbetstagarrepresentanter, samt utredningar 
från fall rapporterade till koncernens visselblåsarfunktion. Input 
från arbetare i värdekedjan samlas in under revisioner på plats hos 
leverantörer, såväl som genom externt tillgänglig data kring förhöjda 
människorättsrisker.
Utöver sådana ämnesspecifika dialoger har vi också organiserat 
ett antal rundabordssamtal med experter från fristående organisationer 
och akademiska forskare för att fånga in synpunkter från intressenter 
som inte nödvändigtvis vänder sig direkt till Volvokoncernen för råd 
eller eskalering av klagomål, men som kan beröras av konsekvenser.
Dialoger organiseras på olika sätt beroende på ämne och förklaras 
även i de ämnesspecifika förklaringarna. Vissa konsultationer och 
dialoger är med formaliserade medan andra förs för ett särskilt 
ändamål eller vi ett särskilt tillfälle. I implementeringen av vårt 
program för mänskliga rättigheter har vi funnit att just konsultationer 
med berörda intressenter är ett område i processen som kan 
utvecklas.
Genom att följa och bidra till akademisk forskning inom miljö, 
mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsfrågor, och genom 
användning av externa bedömningsverktyg och riskkartor har vi 
definierat kvalitativa och kvantitativa kategorier för att bedöma 
allvarlighetsgrad och prioriteringar.
Tillsynsmyndigheter anses vara viktigt intressentgrupp vid 
bedömningen av risker och möjligheter. Koncernen för löpande 
dialoger med beslutsfattare och vill ta en aktiv roll i utvecklingen 
av policy inom strategiska områden. 
Bedömningen av väsentlig information inkluderar nyanser från 
intressenter om förväntningar kopplade till Volvokoncernens 
inflytande och koppling till effekter, såväl som sannolikheten att 
konsekvenser uppstår eller exponering för risker och möjligheter. 
Finjustering av materiella ämnen och underämnen baseras på 
insikter som vi fått genom samråd med intressenter, dialoger, 
förfrågningar och betyg.
Återkoppling från rapportanvändare har samlats in genom direkta 
dialoger med investerare och analytiker. Koncernen bevakar även 
förfrågningar och bedömningar från kunder och investerare som 
löpande utvärderar Volvokoncernens arbete som en del av sitt 
beslutsunderlag i inköps- och investeringsbeslut. Denna typ av 
återkoppling används i slutsatsen kring vilka upplysningar som ska 
prioriteras i den slutliga redovisningen (processen för att fastställa 
upplysningar inom ramen för ESRS).
182
VOLVOKONCERNEN 2024
HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR

===== SIDA 185 =====