FULLTEXT DEL 4 AV 5
Årsredovisning 2025
Scenarier för fysiska klimatrisker Bedömning av fysiska klimatrisker För att öka förståelsen för vår motståndskraft gentemot fysiska risker har vi analyserat fysiska klimatrisker för koncernens huvudsakliga verksamhetsorter baserat på olika scenarier och utvecklingsbanor (RCP1 och SSP2) enligt IPCC:s modeller. Genom att ta i beräkning den ekonomiska livslängden och utvecklingscykler har vi tittat närmare på nuvarande risker och utveckling i olika scenarier för 2030 och 2050. I detta arbete användes RCP 2.6, RCP 4.5 och RCP 8.5 för att bedöma potentiell framtida riskexponering. Den senaste analysen för fysiska klimatrisker utfördes 2025. Baserat på denna bedömning identifierades inte betydande risker på koncernnivå. Vissa av platserna kan bli exponerade för ökade risker från fysiska väderfenomen på längre sikt, bland annat beroende på hur klimatet utvecklas. Koncernen avser att löpande följa upp sådana risker och vidta åtgärder för att begränsa dem när detta anses lämpligt. Liknande riskbedömningar genomförs även för vissa kritiska leveransnätverk, men med kortare tidshorisonter, som en del av att stärka motståndskraften i leverantörsledet. 1 RCP-scenarier är en uppsättning olika scenarier utvecklade av FN:s mellanstatliga klimatpanel för att modellera möjlig utveckling av jordens klimat baserat på växthusgaskoncentrationer i atmosfären. RCP 2.6 är ett scenario med lägre utsläpp och RCP 8.5 det högre scenariot. 2 SSP (Shared Socioeconomic Pathways) ersätter de tidigare RCP-scenarierna för många, men inte alla, klimatriskparametrar. Scenarieanalysen för 2025 baseras därför på en blandning av resultat för RCP- och SSP-scenarier. Även om takten i övergången till lågutsläppslösningar i vår bransch fortfarande är osäker, tror vi att framtiden kommer att kräva olika framdrivningstekniker för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi för framdrivning och koncernen är väl positionerad för att accelerera lösningar med låga eller inga avgasutsläpp. Vi erbjuder redan batterielektriska lösningar och motorer som kan köras på biodiesel eller biogas, och vi investerar inom området vätgasdrift – för bränslecellsapplikationer och som bränsle för förbränningsmotorer. Vetenskapliga klimatmål och policyer År 2010 gick vi med i WWF Climate Savers Program för att delta i och driva på ett brett engagemang för att minska klimatavtrycket inom vår bransch. År 2020 tog vi nästa steg genom vårt åtagande till Business Ambition for 1.5°C inom Science Based Targets initiative (SBTi). År 2021 validerades våra mål som vetenskapligt baserade av SBTi. På grund av den stora delen av utsläppen som uppstår i produktens användningsfas har vi tagit fram fyra olika mål, ett per rörelsesegment, för denna kategori (scope 3.11) och ett gemensamt mål för egen verksamhet (scope 1 och 2). Framstegen mot målen sammanfattas också på sidan 25 i strategiavsnittet. Översikt klimatmål och uppfyllnad Volvokoncernens vetenskapliga klimatmål Utsläpp basår Utsläpp 2025 Utsläpps- utveckling Utsläpps- utveckling (%) Minskning per fordonskilometer, för relevanta mål (%) Interim 2030-mål (2034-mål) 2040-mål Scope 3.11 användningfasen (Kton) 331.200 228.400 -102.800 -31 Nettonoll Lastbilar (Kton) 228.000 155.000 -73.000 -32 -10 -40% per fordons-km Bussar (Kton) 13.700 9.400 -4.300 -31 -11 -40% per fordons-km Anläggningsmaskiner (Kton) 69.700 39.900 -29.800 -43 -30% absolut Volvo Penta (Kton) 19.800 24.100 4.300 +21 (-37.5% absolut) Scope 1&2 (Kton) 382 257 -125 -33 -50% absolut Nettonoll Målen för lastbils- och bussverksamheterna togs fram med SDA- metoden (Sectoral Decarbonization Approach), som fördelar den globala koldioxidbudgeten till sektorer och företag utifrån tillväxt och aktivitet i linje med klimatvetenskap. Eftersom det saknades exakta värden för 1,5-gradersambitionen för dessa segment, definierade Volvokoncernen en egen minskningsbana och satte målet till 40% minskning av växthusgaser per fordonskilometer för både lastbilar och bussar. Absoluta reduktionsmål har satts för Anläggningsmaskiner och för Volvo Penta, vilka har validerats av SBTi att vara i linje med ambitionen väl under 2°C. Absoluta mål har även satts för scope 1 och 2, vilka har validerats av SBTi att vara i linje med 1.5-gradsambitionen. Policyer Volvokoncernens miljöpolicy är det högsta styrande dokumentet för att minska klimatpåverkan. Policyn kompletteras ytterligare av mer detaljerade styrdokument relaterade till utsläpp av växthusgaser såsom beräkningar, minskning och redovisning av växthusgasutsläpp. Styrdokumenten inkluderar Volvokoncernens övergripande strategi för nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan senast 2040 och att denna ska stödjas av koncernens divisioner och affärsområden som sätter upp delmål för relevanta utsläppskategorier. Dessa delmål ska ses över minst vart femte år eller vid betydande förändringar. Följande prioriteringar gäller för minskningar av växthusgaser för att nå nettonoll utsläpp av växthusgaser i värdekedjan inom alla relevanta utsläpps- områden enligt definitionen i GHG-protokollet: 1 Eliminering av växthusgasutsläpp inom värdekedjan genom energieffektivitet och införande av nya koncept och teknologier 153 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 156 ===== 2 Ersätta fossila växthusgasutsläpp med biogena växthusgasutsläpp genom användning av hållbar och förnybar biobaserad energi och bränslekällor 3 Att motverka och balansera återstående utsläpp genom t.ex. insamling och lagring av koldioxid i atmosfären (endast som en sista utväg när alla andra alternativ är uttömda). Volvokoncernens högsta ledning är forumet där beslut om veten- skapliga klimatmål och andra koncernmålsättningar fattas. De första vetenskapliga klimatmålen som Volvokoncernen satte godkändes av initiativet Science-Based Targets (SBTi) i juni 2021. Vår ambition att begränsa klimatförändringarna är en integrerad del av Volvokoncernens övergripande strategi och investeringsplanering, och därför klassifi- cerar vi inte aktiviteter under en separat klimatomställningsplan. Styrning och incitament Volvokoncernen har inkluderat hållbarhetsmål i sitt incitamentsprogram sedan 2022. Försäljning av elektriska lastbilar, bussar, anläggnings- maskiner och drivlinor är nyckelaktiviteter för att Volvokoncernen ska nå sina hållbarhetsmål och åtagande gentemot ambitionen i Paris- avtalet. De totala volymerna av elfordon är fortfarande låga i jäm- förelse med andra fordonsvolymer, vilket gör det utmanande att fastställa intervall för uppfyllelse. Volvokoncernen fortsätter sina ansträngningar för att öka försäljningen av elfordon, till förmån för Volvokoncernens hållbarhetsprestation, och dessa incitamentsmål syftar till att främja sådan försäljning. Läs mer om Volvokoncernens incitamentsprogram i Not 27, som i sin tur även hänvisar till ersättnings- rapporten, tillgänglig på volvogroup.com. Handlingsplan och utveckling Utsläpp scope 3.11 – Klimatomställning i användningsfasen Huvudsakliga drivkrafter för att minska koldioxidutsläppen i användningsfasen mot målsättningar illustreras på höger sida och sammanfattas nedan. Introduktion av koldioxidsnål teknik Volym- och mixeffekterna från försäljning av fordon med noll eller mycket låga avgasutsläpp (ZEV) beräknas utgöra ungefär hälften av den totala utsläppsminskningen mot delmålen. Denna uppskattning är baserad på ett försäljningsscenario som kan komma att ändras på grund av förändringar i statliga policyer, förordningar, incitament, etc. Volvokoncernen avsätter en betydande andel av sina investeringar för detta ändamål, och vi strävar efter att öka andelen volymer av utsläppssnåla produkter på marknaden. Även om marknadsutvecklingen för helelektriska fordon och maskiner är långsammare än väntat när målen fastställdes 2021, har vi nått en betydande marknadsandel. När det gäller batteridrivna tunga lastbilar hade Volvokoncernen en marknadsandel på 39% i EU 2025. Den faktiska försäljningsmixen och dess effekter är starkt beroende av externa faktorer såsom incitament för lösningar med lägre koldioxidutsläpp, skatter och subventioner på fossila bränslen, tillgång till förnybar energi och stödjande infrastruktur. Inom detta område beaktar vi även andra mixeffekter, såsom försäljning av produkter med högre eller lägre slagvolym och effekt, vilka också kan skilja sig åt mellan marknader och regioner. Övergripande energi- och bränsleeffektivitet Ungefär en fjärdedel av målbilden förväntas komma från energi- effektivitet i nya produkter. Vi investerar i bränsleeffektivitets åtgärder där de främsta sätten att nå högre total verkningsgrad är i förbränningsmotorn och drivlinan, i aerodynamik och i energiåtervinning. Eftersom den största delen av Volvokoncernens sålda produkter är alternativ med förbränningsmotorer, har den totala verkningsgraden hos dessa produkter en betydande effekt på de totala utsläppen. Se andel av FoU-utgifter till bränsleeffektivitet och andra miljöförbättringsprojekt på sidan 159. CO 2-intensitet i energin som används för produkternas framdrift CO2-intensiteten (GHG) i energimixen beräknas bidra till cirka en fjärdedel av måluppfyllelsen. En väsentlig del av denna uppfyllelse är beroende av externt utvecklad infrastruktur för att leverera el, etablerade laddstationer för elektrifierade produkter och utvecklad vätgasinfrastruktur för bränslecellselektriska varianter och för förbränningsmotorer. En del av vår handlingsplan är att underlätta detta genom dialog med beslutsfattare och kunder. Volvokoncernen engagerar sig också i en rad partnerskap för att påskynda utveck- lingen. Exempel på sådana partnerskap är Milence (för laddning) och Cespira (för fossilfria bränslen). 154 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Utgångsvärde 2019 Koldioxidsnål teknik Övergripande energi- och bräsle- effektivitet GHG- intensitet i energin som används Interimmål (2030 och 2034) Huvudsakliga drivkrafter för klimatomställning i användningsfasenV äxthusgasutsläpp ===== SIDA 157 ===== Osäkerheter och externa beroenden för utsläppsminskning i kundens användningsfas De mest väsentliga konsekvenserna sker i användningsfasen och denna del av värdekedjan är också förknippad med de största osäkerheterna och externa beroendena för vår strategi och resa mot nettonollutsläpp. Den icke uttömmande tabellen nedan syftar till att beskriva externa beroenden tillsammans med koncernens huvudsakliga respons på sådana faktorer, som ligger utanför Volvokoncernens direkta inflytande eller kärnverksamhet. Osäkerhet Externt beroende Volvokoncernens huvudsakliga hantering Utveckling inom lagar och regler Utsläppspolitiken behöver vara harmoniserad och förutsägbar mellan olika jurisdiktioner och marknader. Bristande harmonisering, otydlig eller motstridig reglering kan leda till en långsammare omställning. Vi samarbetar med tillsynsmyndigheter gällande klimat- omställningen i syfte att stödja policyutveckling som fungerar i praktiken. Detta inkluderar att söka förtydlig- anden av regelverk när dessa motsäger varandra. Kostnaden för ny teknik Investeringar behövs i teknik utanför våra kärn- områden som kan möjliggöra lösningar med lägre utsläpp. En långsammare investeringstakt i sådan teknik kan leda till ökade kostnader för flera aktörer i värdekedjan, vilket i sin tur saktar ner omställningen. Vi investerar i teknik i den direkta verksamheten och i forskning och utveckling. Dessutom investerar vi i leveran- törers kapacitet och verktyg. Vi utvecklar även nya erbjud- anden som inkluderar tjänster för att minska den totala kostnaden för slutanvändare, vilket i sin tur ger möjligheter till ökat värdeskapande och affärstillväxt. Kapacitet i försörjningsledet Lösningar med lägre utsläpp kräver ny teknik från leverantörer såväl som nya leverantörspartners. Kapacitet att tillhandahålla de lösningar som behövs beror på flera ytterligare indirekta faktorer i komplexa värdekedjor. Vi samarbetar med partners för att investera i verktyg och volymåtaganden utifrån långsiktiga produktionsplaner. Som en konsekvens av att övergången till utsläppsfria fordon går långsammare än väntat, har koncernen under året haft en negativ påverkan på rörelseresultatet. För mer information se not 2. Laddinfrastruktur och förnybar energi Volvokoncernens kärnverksamhet är relaterad till transportlösningar, men ny utsläppssnål teknik kräver stödjande infrastruktur och förnybar energi för att fungera och för att slutanvändare ska välja utsläppssnål teknik. Vi samarbetar med beslutsfattare för att utveckla laddningsinfrastruktur och andra möjliggörande förutsättningar för el och annan lågutsläppsteknik. Dessutom engagerar sig koncernen i partnerskap och joint ventures i mindre skala för att initiera och stimulera utveckling av laddningsinfrastruktur. Incitament för investeringar och användning Utöver möjligheter att ladda eller tanka fordon och maskiner behöver slutanvändare marknads incitament för en fördelaktig totalkostnad. Vi förespråkar ett pris på fossil energi som skulle kunna möjliggöra en attraktiv totalkostnad för utsläppssnåla transportlösningar i paritet med traditionell teknik. Utveckling mot målsättning för scope 3.11 användningsfasen Beräknade växthusgasutsläpp från användning av sålda produkter var 228 miljoner ton 2025, jämfört med 331 miljoner ton 2019. Den beräknade minskningen på -31% för totala utsläpp är en komb- ination av effekter från energieffektivitetsåtgärder, förändringar i försäljningsvolymer, körda fordonskilometer och produktmix. Lastbilar Minskningen 2025 uppgick till -10% jämfört med utgångsvärdet 2019 för intensitetsmålet om -40 %. Minskningen är främst ett resultatet av förbättrad bränsleeffektivitet. Inom segmentet för tunga fordon är andelen fordon med noll eller mycket låga (ZEV) lägre år 2025 jämfört med 2024, men samtidigt har andra alternativa bränsleversioner ökat något. Andelen ZEV-versioner av lätta lastbilar har ökat avsevärt men detta har en relativt låg påverkan på de totala utsläppen. Bussar Resultatet för bussar 2025 var -11% jämfört med utgångsvärdet 2019 för intensitetsmålet om -40 %. Minskningen är främst resultatet av bränsleeffektivitet över flera undersegment men påverkas även av försäljningsmix. Under 2025 resulterade en mindre andel ZEV-versioner till en mindre minskning mot utgångsväder än föregående år. Anläggningsmaskiner För anläggningsmaskiner uppgick resultatet 2025 till -43% jämfört med utgångsvärdet 2019 för det absoluta målet. Energi- och bränsleeffektivitet uppskattas ha bidragit till en viss del av minsk- ningen,men huvuddelen av minskningen av absoluta utsläpp är relaterad till lägre försäljningsvolymer jämfört med 2019. År 2025 påverkade avyttringen av SDLG i Kina även de totala levererade volymerna under fjärde kvartalet. En omräkning av basåret kommer att göras under 2026. Volvo Penta Resultatet för Volvo Penta 2025 var +21% jämfört med basåret 2019 för det absoluta målet mot 2034. Resultatet över utgångs- värdet förklaras av effekter i produktmixen med en trend mot större motorer och stationära generatorer med högre växthusgasintensitet. Överlag påverkar lagstiftning, tillgång till energi med låg utsläpps- intensitet och därtill kopplad infrastruktur marknadsförutsättningar och kundefterfrågan. Detta leder i sin tur till varierande utsläppsintensitet i användningen av sålda produkter mellan olika marknader och regioner. Samtidigt, eftersom Volvokoncernen bedriver verksamhet i konjunktur- beroende branscher som är knutna till ekonomisk aktivitet och BNP- utveckling, varierar försäljningsvolymer och mix betydligt från år till år. Tillsammans kan dessa faktorer väsentligt påverka resultatet av beräknade utsläpp. 155 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 158 ===== Scope 1 och 2 – Klimatomställning i vår egen verksamhet Den egna verksamheten omfattar produktionsanläggningar, utvecklings- och logistikcenter, kontor och återförsäljare. Det finns tre huvudsakliga drivkrafter för att minska utsläppen av växthusgaser från denna kategori – energieffektivitet och användning av fler förnybara energikällor. Energieffektivitet uppskattas kunna bidra med upp till 10% av de minskade utsläppen, medan den återstående delen är beroende av ökad andel förnybar energi samt processanpassning för förnybara bränslen. Energieffektivitet i verksamheten Volvokoncernen arbetar med att minska energianvändningen med både större och mindre besparingsaktiviteter. Flera av Koncernens produktionsanläggningar med högre energiintensitet har även valt att certifiera sina ledningssystem enligt standarden för energiledning ISO 50001. År 2021 satte vi upp en ambition att genomföra årliga energibesparingar på upp till 150 GWh fram till 2025. I slutet av 2025 uppgick de ackumulerade genomförda besparingsaktiviteterna sedan 2021 till 107 GWh. Förnybar energi i verksamheten Vi fortsätter att använda mer förnybar energi, vilket är en viktig del av vårt noll-nettomål för scope 1 och 2. År 2025 kom 56% av den energi som Volvokoncernen anskaffade från förnybara källor. Vi har identifierat ett antal verksamheter som är svårare att ställa om, inklusive verksamheter som direkt använder fossila bränslen, samt verksamheter i regioner med mycket begränsad tillgång till el från koldioxidsnåla källor. Processanpassning för förnybara bränslen För de verksamheter som är svåra att ställa om pågår arbete med att hitta sätt att ersätta processer som är beroende av energianvändning baserad på koks och naturgas. Dessa tillgångar förväntas inte äventyra koncernens minskningsmål för utsläpp i scope 1 och 2 till 2030. Under 2025 tillkännagav koncernens fabrik i Skövde planer på att övergå från fossila bränslen som används i gjuteriet till el och vätgas. Detta kan minska utsläppen av växthusgaser från anläggningen med över 80%, eller cirka 12% av koncernens totala utsläpp i Scope 1 2025. Initiativet finansieras huvudsakligen av Volvokoncernen med stöd även från EU:s innovationsfond. Utveckling mot målsättning för scope 1 och 2 Utsläppen från egen verksamhet var 33% lägre 2025 jämfört med 2019 och betydande framsteg har därmed gjorts mot målet på att halvera utsläppen till 2030. Direkta utsläpp (scope 1) minskade med omkring 20% jämfört med 2019 varav det största bidraget kom från en större andel förnybara bränslen vid anläggningar. De indirekta utsläppen (marknadsbaserade scope 2) har minskat med mer än 50% 2025 jämfört med basåret 2019, varav det främsta bidraget kom från en större andel förnybara energikällor. Scope 3.1 – Klimatomställning i uppströms värdekedja I takt med att Volvokoncernen arbete med att ställa om till fordon och maskiner med noll eller mycket låga utsläpp av avgasrör, blir klimatpåverkan från våra inköpta varor och tjänster allt viktigare att hantera. Vi har satt tydliga mål för minskade koldioxidutsläpp och en utvecklingsplan för hela vårt leveransnätverk som kommer att vara avgörande för att vi ska uppnå vår ambition om en värdekedja med nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2040. För att minska koldioxidutsläppen i vårt leveransnätverk fokuserar Volvokoncernen på tre huvudsakliga insatser. Leverantörsengagemang för att minska växthusgaser Tillsammans med leverantörspartners har koncernen identifierat fem huvudsakliga råvarutyper – stål och järn, aluminium, batterier, poly- merer och elektronik – som står för majoriteten av det nuvarande fotavtrycket från inköpta varor och tjänster. Vart och ett av dessa material och varor har individuella drivkrafter som kan möjliggöra utsläppsminskningar, t.ex. ökad andel återvunnet insatsmaterial, ökad andel förnybar energi i produktions- och förädlingsled, samt introduktion av ny teknik och material. Dessa drivkrafter har sammanfattats i en verktygslåda för minskade koldioxidutsläpp med stegvis vägledning för att utveckla strategier för klimatomställning och planer för utsläppsminskning. Dessa planer utgör en viktig grund för dialog och bedömning som driver åtgärder. Vi följer kontinuerligt utvecklingen genom löpande dialoger och regelbundna granskningar med enskilda leverantörspartners för att driva ökad transparens och åtgärder som bidrar till minskade koldioxidutsläpp i vårt leverantörsnätverk. Direkt anskaffning av koldioxidsnåla och fossilfria material I strävan för att påskynda omställningen till koldioxidsnåla tekniker har Volvokoncernen åtagit sig att köpa in en större mängd koldioxidsnåla och fossilfria material. En viktig aspekt för att uppnå den önskade övergången i hela vår värdekedja är att skapa en tidig marknads- efterfrågan på dessa koldioxidsnåla eller fossilfria lösningar, inklusive material med högt cirkulärt innehåll, som ännu inte är tillgängliga i stor skala. Vi har identifierat de viktigaste sektorerna som är svåra att ställa om, där vi kan använda vår köpkraft, tillsammans med andra, för att bygga en kritisk tidig efterfrågan. Som en del av detta ökar vi vårt samarbete med råvaruleverantörer, inklusive kvarnar och gruvor, genom direkta inköp. Som en av grundarna av First Movers Coalition har vi satt en ambition om minst 10% stål och aluminium som köps in 2030 ska ha mycket låga utsläpp. Som en del av detta åtagande har ett antal produktlinjer börjat introducera koldioxidsnåla stålkomponenter sedan slutet av 2024 i form av återvunnet stål för rambalkarna på Volvo FH- och FM-modellerna i Europa och för utvalda stålkom- ponenter i Volvos ramstyrda dumprar. Ambitionen är att kontinu- erligt öka andelen koldioxidsnåla material i fler av Volvokoncernens produkter allt eftersom detta blir gångbart och möjligt. Design för koldioxidsnåla komponenter och produkter Samtidigt arbetar vi i vår produktutvecklingsfas med att implementera koldioxidsnåla tekniker och alternativ för delar, komponenter och kompletta system. Volvokoncernen integrerar miljökrav i produktprojekt, med specifika mål att arbeta mot i linje med vår ambition om nettonoll utsläpps. Våra ingenjörer arbetar tillsammans med våra inköpsteam för att identifiera komponenter som är lämpliga kandidater att tillverkas av material med lågt koldioxidavtryck. Utveckling inom Scope 3.1 utsläpp – inköpta varor och tjänster Beräknade utsläpp var omkring 24% lägre 2025 jämfört med 2019. Från 2024 till 2025 var minskningen 7%. Ungefär hälften av denna minskning är kommer från initiativ för utsläppsminskning som bekräftats av leverantörspartners, den återstående delen förklaras av volymeffekter. 156 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 159 ===== Data för energianvändning och utsläpp Denna datasektion innehåller detaljer om energianvändning och växthusgasutsläpp. Tabellerna innehåller årsvärden tillbaka till 2019 inom datapunkter där detta är relevant för att följa framsteg inom målsättningar satta mot utgångsvärdet med det året som utgångs- värde. Längre tidsserier finns även på sidan 227. Historiska data för energi och växthusgasutsläpp har räknats om för förvärv och avyttringar sedan 2019 enligt GHG-protokollet för att inkludera samma omfattning för åren 2019-2024. Basåret 2019 för energi- och utsläppsmål anges där så är relevant. Detta år valdes som ett lämpligt genomsnittsår under processen med att uppdatera målen som inleddes 2020. Metoder för att mäta och uppskatta utsläpp av växthusgaser finns på nästa sida. Energianvändning (Kopplat till utsläpp inom scope 1 och 2) Bränsleförbrukning, energianvändning och mix 2025 2024 2019 Bränsle från kolprodukter (GWh) 74 75 79 Bränsle från petroleumprodukter (GWh) 337 353 417 Bränsle från naturgas (GWh) 431 427 566 Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och från icke-förnybara källor (GWh) 139 143 269 Total energi från icke-förnybara¹ källor (GWh) 981 998 1.331 Andel icke-förnybar källor av total energianvändning (%) 44 44 55 Bränsle från förnybara energikällor, inbegripet biomassa (GWh) 73 72 22 Inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och från förnybara källor (GWh) 1.143 1.171 1.046 Egenproducerad förnybar icke-bränsleenergi (GWh) 27 9 7 Total användning förnybar energi (GWh) 1.243 1.252 1.075 Andel förnybara källor av total energianvändning (%) 56 56 45 Total energianvändning (GWh) 2.224 2.250 2.406 1 Volvokoncernen har under åren som presenteras i tabellen aktivt köpt in energi från förnybara källor men inte från kärnkraft. Energi från kärnkraft kan finnas med i energi som del av genomsnittet i energimixen på vissa marknader men anses inte vara väsentligt. Därför redovisas icke-förnybart som ett totalvärde. Energiintensitet Relativ energiförbrukning 2025 2024 2019 Nettoomsättning, Industriverksamheten Mdr kr 458 505 418 Energianvändning per nettoomsättning, GWh/Mdr kr 4,9 4,5 5,8 Nettoomsättning (nettoförsäljning) från industriverksamheten är andelen av omsättningen från verksamheter med hög klimatpåverkan (tillverkning). Den exkluderar nettoomsättningen från Volvo Financial Services, se sidan 36 i den finansiella rapporten. IFRS 15 används för att beräkna nettoomsättningen. Intensitetsmått i förhållande till nettoomsättning har inte omräknats på grund av förvärv och avyttringar eftersom intäkterna inte omräknas. Energibesparande initiativ En målsättning är att implementera energibesparande aktiviteter 2021 till 2025 som tillsammans sparar 150 GWh energi från 2025 Energibesparingar 2025 2024 2023 2022 2021 Årliga implementerade initiativ GWh 37 23 14 18 15 Ackumulerade implementerade initiativ GWh 107 70 47 33 15 Växthusgasutsläpp (CO₂e) Scope 1 2025 2024 2019 Scope 1 (Kton) 203 207 256 % från EU:s utsläppshandelssystem 16 – – Scope 2 2025 2024 2019 Scope 2, platsbaserade (Kton) 157 165 220 Scope 2, marknadsbaserade (Kton) 54 60 126 Scope 1 och 2, marknadsbaserade (Kton) 257 267 382 Betydande växhusgasutsläpp scope 3 (CO₂e)1 2025 2024 2019 3.11 Användning av sålda produkter (Kton) 228.400 249.000 331.300 3.1 Inköpta varor och tjänster (Kton) 9.200 9.900 12.100 Övriga utsläpp 2025 2024 2019 Biogena koldioxidutsläpp (Kton) 30 18 3 1 Utsläppen av växthusgaser i scope 3 har avrundats till närmaste hundratusentals ton för bättre läsbarhet. 157 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 160 ===== Utsläpp per nettoomsättning 2025 2024 2019 Scope 1 och 2 (platsbaserade) per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr) 0,79 0,74 1,14 Scope 1 och 2 (marknadsbaserade) per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr) 0,56 0,53 0,91 Scope 3.11 utsläpp per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr) 499 493 793 Scope 3.1 utsläpp per nettoomsättning (tCO₂e/Mdr kr) 20 20 29 Intensitetsmått i förhållande till nettoomsättning har inte omräknats på grund av förvärv och avyttringar eftersom intäkterna inte omräknas. Upptag och lagring av växthusgaser Som beskrivits i policyavsnittet i denna rapport är vårt sista alter- nativ för att hantera eventuella kvarvarande utsläpp av växthusgaser att använda upptag och lagring. Med tanke på begränsningarna i nuvarande teknik ser vi för närvarande inte upptag och lagring från atmosfären som en hållbar lösning. Istället ligger vårt fokus på att göra löpande investeringar som syftar till att uppnå kontinuerliga minskningar av utsläpp och därigenom bidra mer effektivt till att mildra klimatförändringarna. Beräkning av växthusgaser och metoder Miljöpåverkan och inventering av växthusgaser värderas enligt metoder som anges i GHG-protokollets tekniska vägledning för beräkning av Scope 3-utsläpp (Greenhouse Gas Protocolʼs Corporate Accounting and Reporting Standard Revised Edition). Detta är ett standardiserat ramverk som används för att kvantifiera och rapportera de sju växthusgaserna som ingår i Kyotoavtalet i koldioxidekvivalenter (CO₂e). Metodiken för att beräkna utsläpp från användning av sålda produkter har utformats för att uppfylla kraven i relevanta standarder i GHG-protokollet, nämligen GHG Protocol Corporate Standard, GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard och Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions. Scope 1 och scope 2 utsläpp, metoder och datainsamling Direkta och indirekta utsläpp beräknas med utsläppsfaktorer enligt den marknadsbaserade och platsbaserade metoden i enlighet med GHG-protokollet. Källor till utsläppsfaktorer kommer huvudsakligen från den brittiska regeringens Department for Energy Security and Net Zero (DESNZ) och Internationella energiorganet (IEA). Scope 3.11 användarfas, metoder och datainsamling Metodiken för att beräkna utsläpp från användning av sålda produkter har utformats för att uppfylla kraven i relevanta standarder i GHG- protokollet, nämligen GHG Protocol Corporate Standard, GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard och Technical Guidance for Calculating Scope 3 Emissions, som omfattar förväntade livstidsutsläpp från alla tillämpliga produkter som säljs under rapporteringsperioden. Beräkningar för scope 3 kategori 11 använder utsläppsfaktorer från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrums (JEC) Well-to-wheel report (källa till hjul) och Energimyndingheten, faktorer från IEA (International Energy Agency) och från LCA for Experts (f.d. GaBi). Metoden baseras på aktivitetsdata om årlig användning per produkt, förväntad livslängd, energianvändning och därtill kopplade utsläppsfaktorer från källa till hjul för de olika energislagen som används. Metodik och avgränsningar för målen följer vägledningen för att sätta upp vetenskapligt baserade mål för transporter och kraven för att sätta mål och verktyg utformade av SBTi. Metodiken bygger på aktivitetsdata om produktens årliga användning, antal år i drift, energiförbrukning och tillhörande faktorer för växthusgasutsläpp från källa till hjul för de olika använda energikällorna (diesel, el med mera). Data om användning av produkter förskjuts med sex månader för lastbilar och bussar för att säkerställa korrekt data. I brist på ett standardiserat testförfarande för lastbilar samt andra av Volvokoncernens produkter uppmanas tillverkarna att presentera och motivera sina egna uppskattningar eller simuleringar utifrån bränsleförbrukning och specifika aktivitetsdata. Tillämpade för- väntade aktivitetsdata och övriga parametrar förknippas med en viss osäkerhet och kan komma att ändras till följd av införandet av förordningar eller globala, regionala eller nationella politiska förändringar eller förbättrad datakvalitet. Från ett känslighets- perspektiv kan förändringar av någon av parametrarna påverka resultatet, men ändrade antaganden kring antal år produkten används har idag den största påverkan på det beräknade resultatet. Scope 3.1 inköpa varor och tjänster, metoder och datainsamling För att säkerställa fullständighet och noggrannhet beräknas utsläpp från inköpta varor och tjänster med hjälp av en kombination av medel- värdesdata-, utgiftsbaserade och leverantörsspecifika metoder som definieras i GHG-protokollets tekniska vägledning. För direkt material beräknas utsläppen primärt med hjälp av medelvärdes- metoden baserad på materialsammansättning på artikel- och del- nivå från materialdatablad och leverantörspartners geografiska plats, i kombination med sekundära utsläppsfaktorer från databaser som Ecoinvent. Med utgångspunkt i det leverantörsengagemang som beskrivs ovan tillämpar vi den leverantörsspecifika metoden genom att samla in leverantörsspecifika produktkoldioxidavtryck (PCF). I takt med att denna insamling utökas kommer kvaliteten och täckningen av våra klimatdata att fortsätta förbättras. Specifika utsläppsfaktorer från leverantörspartners produktion används där dessa är tillgängliga. I andra fall används standardiserade faktorer. Denna kombinerade metod möjliggör en mer fullständig Scope 3.1- rapportering och hjälper till att identifiera utsläppsrisker för väsentliga ändamål. För indirekt material och inköp tillämpas den utgiftsbaserade metoden med hjälp av historiska utgifter, multiplicerade med relevanta sekundära utsläppsfaktorer. Utgångs- och jämförelseårens utsläpp för Volvo Construction Equipment, som utgör en mindre andel av de totala utsläppen inom scopet, har extrapolerats. Extrapoleringen baseras på de beräknade utsläppen för 2025 och har skalats med baserat på inköpta volymer för 2024 och 2019. 158 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 161 ===== Investeringar i forskning och utveckling Våra huvudsakliga åtgärder för klimatomställning som innebär kapital- och driftsutgifter är kopplade till produkterbjudanden. Investeringsplanen baseras på en strategisk produktplan som utgör den tredelade ansatsen som beskrivs i koncernstrategin på sidan 21. Investeringsplanen omfattar både driftsutgifter inom forskning och utveckling såväl som kapitalutgifter till anläggningstillgångar och utrustning. Koncernens investeringsplan revideras löpande för att ta med marknadens utveckling i beräkningen. Ett nyckeltal av särskild betydelse kopplat till omställnings- aktiviteter är allokering av medel till forskning och utveckling, som innehåller både driftsutgifter och kapitalutgifter. Volvokoncernens totala investeringar i forskning och utveckling, exklusive effekterna från aktiverade och avskrivna forsknings- och utvecklingskostnader netto, uppgick 2025 till 30,3 miljarder kronor. Koncernens forsknings- och utvecklingsprojekt har delats in i fyra huvudkategorier för att kunna följa utvecklingen översiktligt. • Projekt för utsläppssnål och utsläppsfri teknik – direkt förknippade med produkter med låga eller inga avgasutsläpp enligt definitionerna för väsentligt bidrag till klimatnytta i EU:s taxonomiförordning. • Plattforms- och möjliggörande projekt – utveckling av teknik gemensam för både konventionella produkter samt koldioxidsnåla fordon baserade på koncernens modulära arkitektur (CAST). Detta inkluderar utveckling av gemensam teknik som t.ex. gemensam elektrisk arkitektur, lastbilshytter, aerodynamik, uppkopplade lösningar och säkerhetsfunktioner. • Projekt för bränsleeffektivitet och annan miljöförbättring – med syfte att betydligt förbättra miljöprestandan hos fordon med förbränningsmotorer, till exempel projekt för bränsleeffektivitet, utsläppsminskning, biogas och andra utsläppssnåla bränslen. Dessa investeringar är viktiga för omställningen till lägre växthus- gasutsläpp. • Neutrala projekt – alla övriga projekt. Vissa av dessa investeringar kan medföra miljöförbättringar, men de har inte bedömts som väsentliga, till exempel kvalitetsförbättringar av en befintlig tillgång eller produkt. 1 Exklusive effekter från aktivering och avskrivning. På kort sikt förväntas våra omställningsaktiviteter genomföras inom ramen för koncernens produktplan och därtill kopplade investeringar inom FoU och investeringar inom fasta anläggningstillgångar och utrustning. Ramen för investeringar i fasta anläggningstillgångar uppdateras årligen av AB Volvos styrelse. Planen för forskning och utveckling godkänns av koncernledningen. Sammantaget ger dessa investeringsplaner en översikt i förhållande till koncernens strategi, inklusive färdplanen för produkter och klimatomställning. Koppling till EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter Vår bild är att Koncernens nettonollmål i mångt och mycket är i linje med ambitionen med EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter (”taxonomin”). Däremot vi har inte tagit fram något koncernmål för att nå en särskild andel förenlighet. Vad gäller skillnader mellan Volvokoncernens åtgärder i strävan efter fossilfrihet och taxonomin så beaktar den senare inte omställnings- aktiviteter som bränsleeffektivitet, aerodynamik eller optimering av teknik för interna förbränningsmotorer för biobaserade eller syntetiska bränslen, vilka vi ser som viktiga i omställningsfasen. Läs mer Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning, sidan 164. 159 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Utsläppssnål/utsläppsfri, 26 Plattform/möjliggörande, 27 Bränsleeffektivitet/annan miljöförbättring, 10 Neutral, 37 Forsknings- och utvecklingskostnader¹, % ===== SIDA 162 ===== Andra miljöfrågor Detta avsnitt behandlar miljöfrågor som inte är direkt kopplade till klimatförändringar. Som en del av våra aktsamhetsbedömningar har vi granskat produktionsanläggningar, produkter och komponenter, delar av leveranskedjor och slutlig återvinning med avseende på miljöpåverkan. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Föroreningar till luften u En stor mängd sålda fordon och maskiner med förbränningsmotorer resulterar i betydande luftföro- reningar i användningsfasen med påverkan på hälsa och miljö. u Risker relaterade till kostnader för forskning och utveckling för att säkerställa efterlevnad av allt strängare utsläppsregler. Affärsmöjligheter kopplat till diversifiering inom lågutsläppssegment. Resursanvändning - avfall l Potentiella föroreningspåverkan från farligt avfall som genereras i vår industriverksamhet. l Ryktesrisker eller möjligheter kopplat till resultatet av vårt förbättringsarbete mot en deponifri verksamhet. Biologisk mångfald - kopplat till klimatförändringar u Den huvudsakliga effekten på biologisk mångfald på kort, medellång och lång sikt är den indirekta effekten på förlust av arter på grund av klimatförändringar. Detta motverkas genom åtgärder och mål som beskrivs i föregående kapitel i Klimat. — Indirekta risker och möjligheter relaterade till utsläppsregler för växthusgaser och intressenternas rykte. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Inom vår egen verksamhet mäter och bedömer vi föroreningar baserat på våra krav i miljöledningssystem, inklusive efterlevnad av Volvokoncernens minimikrav. Uppströms i värdekedjan baserar vi vår väsentlighetsbedömning på revisioner på plats hos leverantörs- partners avseende miljöledning och -tillstånd. För material och komponenter bedömer vi föroreningspåverkan genom att granska materialdatablad. Inom forskning och utveckling samt nedströms- användning av Volvokoncernens produkter bedömer vi förorenings- effekterna av de utsläpp som förväntas vara ett resultat av våra kunders användning och hantering då produkterna är uttjänta. Policyer och ledningssystem för miljö Styrning av miljöpolicyer följer det allmänna förfarandet för styr- dokument för Volvokoncernen, som förklaras på sidan 150. Volvos uppförandekod och Volvokoncernens miljöpolicy är de övergripande policyer som anger riktningen för arbetet, vilka kompletteras av ytterligare styrdokument för hantering av specifika frågor. Dessa fastställer syfte, principer, värderingar och mål för detaljerad hantering av miljöledning. Vårt ISO 14001 certifierade miljölednings- system täcker cirka 95% av produktionsanläggningarna och 90% av distributionscentra. Volvokoncernens verksamhet som kopplas till miljöpåverkan drivs under miljötillstånd. I Sverige verkar tolv anläggningar under sådana förhållanden. Luftföroreningar i användningsfasen Föroreningar från produktens användning innefattar en mängd olika föroreningar, till exempel kväveoxider, partiklar och buller, men det är främst utsläpp kväveoxider från förbränningsmotorer som vi ser som den allra mest väsentliga frågan. Trots att olika typer av applikationer för förhindrande av utsläpp och efterbehandlingssystem har lett till betydande minskningar av kväveoxider de senaste årtiondena är det omfattningen av utsläpp som gör detta till en väsentlig fråga. Här tas hänsyn till mängden fordon och maskiner som satts på marknaden i kombination med dess livslängd. Koncernens affärsområden är också exponerade till flera typer av regleringar och lagstiftningar inom de flesta marknader som koncernen är aktiv inom, som syftar till att ytterligare minska utsläpp. Volvokoncernen har strikta styr- dokument för att följa lagar och myndighetskrav, samt interna standarder, inklusive de som rör föroreningar och utsläpp, säkerhet, farliga material och buller. Handlingsplan och målsättning mot föroreningar Den högsta nivån i mitigeringshierarkin avseende utsläpp till luft är att undvika utsläppen. Detta har blivit möjligt genom utvecklingen av ny teknik som helelektriska fordon och maskiner. Koncernen strävar efter att öka marknadserbjudanden med helelektriska eller andra lösningar med mycket låga utsläpp. Dessutom lägger vi betydande resurser på att minska utsläpp från förbränningsmotorer i linje med lagstiftning och alla myndighetskrav. Volvokoncernen och dess dotterbolag samarbetar kontinuerligt med lagstiftare och tillsynsmyndigheter i syfte att stödja policyutveckling som fungerar i praktiken och som stöder koncernens strategi. Läs mer Politiskt engagemang sidan 183. 160 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 163 ===== Ansträngningar att leva upp till allt striktare krav och mål utgör en väsentlig del Koncernens aktiviteter inom forskning och utveckling. Vi fokuserar på att uppnå dessa mål och har kommit fram till att ytterligare frivilliga mål inte är nödvändiga. Under 2025 allokerade Volvokoncernen 7,9 miljarder i totala forsknings- och utvecklingskostnader till koldioxidsnål teknik, vilket har en förebyggande effekt på luftföroreningar. Dessutom allokerades 3,1 miljarder av kostnaderna till forskning och utveckling på andra aktiviteter för att minska föroreningar. Detta innefattade inte enbart minskning av kväveoxider utan även buller, partiklar och betydande bränsleeffektivitet. Insatserna för att förbygga och kontrollera utsläpp till luft i kundens användning har även viktiga synergieffekter med klimatomställning. Volvokoncernen engagerar sig även med kunder, transportköpare och myndigheter för att skynda på anpassningen till fordon utan avgasutsläpp. Vi har även engagerat oss i olika partnerskap och joint ventures för att utveckla skalbar infrastruktur inom EU och i USA. Våra målsättningar är att introducera teknologier och produkter med noll eller mycket låga avgasutsläpp, vilket bidrar både till att möjlig- göra klimatomställningen inom transportbranschen, samt att för- hindra utsläpp till luft. Som nämnts ovan arbetar Volvokoncernen med ett brett utbud av lösningar för att förhindra och minska utsläpp och föroreningar från produkter under deras användningsfas. Över tid har de lagliga gränsvärdena som föreskrivs av utsläppsregler lett till avsevärt minskade luftföroreningar. När det gäller kväveoxider i EU har utsläppen från en genomsnittlig dieselmotor för tunga lastbilar minskat med 90-95% sedan början av 2000-talet fram till nuvar- ande Euro VI. Med införandet av Euro VII och liknande bestämmelser i andra jurisdiktioner som i Kina och Nordamerika finns det en för- väntning om att minska ytterligare 50% från dagens nivåer. Tabellen nedan presenterar mätetal specifika för Volvokoncernen och fokuserar på den högsta nivån i begränsningshierarkin, vilket är att introducera produkter med noll eller mycket låga avgasutsläpp. Ytterligare standardiserade mätvärden förväntas utvecklas i takt med att regleringar som Euro 7 implementeras. Levererade produkter med noll eller mycket låga utsläpp¹ 2025 2024 2023 2022 2021 Lastbilar 4.006 3.717 3.523 1.211 371 % av volymer 2,0 1,7 1,4 0,5 0,2 Bussar 511 399 528 367 442 % av volymer 8,5 6,4 9,1 6,3 9,8 Anläggningsmaskiner 2.746 2.067 895 598 321 % av volymer 5,3 3,7 1,5 0,7 0,3 Totalt, fordon och maskiner 7.263 6.183 4.946 2.176 1.134 % av volymer 2,8 2,2 1,6 0,7 0,4 Volvo Penta och andra verksamheter² 345 305 104 24 39 1 Inklusive helelektriska fordon och maskiner samt andra tekniker som anses vara nollutsläpp enligt definitionen i EU:s förordning om utsläpp av tunga fordon (EU) 2019/1242. För bussar inkluderas i tabellen även elhybrider. 2 Levererade produkter från Volvo Penta är inte lämpligt samla ihop till en totalt procentsats på samma sätt som för andra rörelsesegment utan redovisas enbart som totalt antal levererade produkter. Resursanvändning och cirkulär ekonomi Volvokoncernens ambition är att använda material på bästa möjliga sätt och att minska miljöpåverkan över värdekedjan där vi kan påverka, från materialutvinning till avfallshantering. För att stödja detta driver vi en rad aktiviteter som hjälper till att minska miljö- påverkan genom att öka återvinningsbarheten och undvika avfall. Avfall från vår industriverksamhet har bedömts som ett väsentligt delområde och är därför fokus i denna rapport. I vårt arbete om tillbörlig aktsamhet inom resursanvändning genomför vi produktlivscykelanalyser (LCA) för att identifiera konsekvenser resursanvändning och cirkulär ekonomi för kon- cernens huvudsakliga produkttyper. Dessa LCA:er och vissa miljödeklarationer delas på volvogroup.com per respektive affärs- område för att delge kunder information som del av beslutsunderlag. Uppströms i värdekedjan tar detta hänsyn till exempelvis utvinning och förädling av råvaror och nedströms beaktar bedömningar till exempel konsekvenser från service, underhåll och reparationer och hantering av uttjänta produkter. I den egna verksamheten följer vi mängd och typer av avfall och restprodukter samt hanteringsmetod. Hittills har våra bedömningar identifierat hanteringen av avfall från den egna verksamheten som den främsta väsentliga delfrågan inom resursanvändning och cirkulär ekonomi. Läs mer om vårt miljöledningssystem i det tidigare kapitlet Föroreningar. Avseende resursinflöden har vi har bedömt att dess huvudsakliga väsentliga aspekt är knuten till begränsningar av klimatförändringar på grund av nedärvda växthusgasutsläpp i material som vi köper in. Handlingsplaner och målsättningar kopplade till denna frågan redovisas som en delfråga i kapitlet Klimat. Som beskrivs ovan har vi även bedömt andra sammankopplade miljöaspekter såsom vatten och biologisk mångfald kopplat till beslut om teknik som tas tidigt i utvecklingsprocessen. 161 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 164 ===== Avfall från egen verksamhet Avfall från verksamheten anses vara materiell eftersom koncernen äger och driver tillverknings- och monteringsanläggningar i flera delar av världen som alla hanterar restprodukter genom olika typer av hanteringsmetoder. Negativa konsekvenser begränsas eftersom återvinning och bortskaffande av avfall har genomförts på ett systematiskt sätt under många år. Vi inför dock förbättringar kontinuerligt för att ytterligare minska avfallet och riktar in oss på olika lager i avfallshierarkin för att göra det. Avfall från verksamheten har också identifierats som viktigt för vissa användare av rapporten. Utöver Volvokoncernens miljöpolicy som är vårt övergripande styrdokument relaterad till alla miljöfrågor, finns policyer för resursanvändning och avfall med målet att styra organisationen mot minskad miljöpåverkan. Koncernens policy för avfallshantering gäller för hela koncernens verksamhet inom operativ kontroll. Ytterligare policyer gäller även för affärspartners med Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners. Handlingsplan och mål relaterade till avfall Interna krav ställer minimikrav på produktionsplatser, verkstäder och ingenjörscentra i koncernen och fokuserar på att implementera åtgärder relaterade till alla nivåer i avfallshierarkin. Koncernens mål är att undvika att avfall deponeras för att dessa material ska kunna återanvändas eller återvinnas. Vårt delmål är att uppnå 55 deponifria anläggningar. Vid slutet av 2025 var 40 av verksamheterna certifierade som deponifria. Deponifri är en internt utvecklad indikator som gör det möjligt för alla anläggningar att fokusera på alla nivåer i avfallshierarkin för att mildra effekterna av avfall. Verksamheter som redan har nått detta mål och är certifierade fria från deponier, implementerar kontinuerligt åtgärder som vänder sig till andra lager i hierarkin, vilket hjälper till att upprätthålla sin certifiering som deponifri. Utöver den industriella verksamheten omfattar rapporteringen även delar av koncernens service- och återförsäljarplatser. Handlingsplaner för avfallshantering, att nå högre upp i avfallshierarkin och minska miljöpåverkan från avfall innefattar: • Miljöriskbedömning för avfallshantering. • Dokumentation av kvantifiering och kartläggning av avfallsfraktioner från produktionsplats till förvaring på anläggningen, transportörer och slutdestination utanför anläggningen. • Inköp i linje med förfarandet inom inköp av indirekta produkter och tjänster avseende avfallshantering. • Program för att identifiera kontinuerliga förbättringsaktiviteter i linje med avfallshierarkin. • Lämplig avfallsförvaring för att minska exponeringen för väder och vind och förhindra utsläpp i miljön. • Hantering av farligt avfall med hänsyn till utsläppskontroll, sekundär inneslutning, brandskydd och personalskydd. • Regelbunden utvärdering av avfallsentreprenörer för att säkerställa att de uppfyller lagkrav gällande avfallstransport, hantering, återvinning, behandling och bortskaffande. Klassificering av avfall styrs efter nationella bestämmelser. Mängden avfall mäts i regel i vikt av leverantörspartner och av Volvo- bolaget i fråga och är i vissa fall estimerat per volymer. De huvudsakliga avfallsströmmarna från Volvokoncernen är inom metaller som 2025 stod för omkring en tredjedel av vikten avfall och varav den allra största delen återvanns. Återvinning från produktion ligger på en relativt stabil nivå över tid. Avfall och återvinning, egen verksamhet Ton 2025 2024 Icke-farligt Farligt Totalt Icke-farligt Farligt Totalt Avfall som avletts från bortskaffande genom återvinning 221.317 14.224 235.541 240.658 19.843 260.501 Avfall som avletts från bortskaffande genom annat återvinningsförfarande (inkl kompostering) 3.312 – 3.312 3.038 – 3.038 Avfall som avletts från bortskaffande, totalt 224.629 14.224 238.853 243.696 19.843 263.539 % av total 87 41 81 88 49 83 Avfall bortskaffat genom förbränning med värmeåtervinning 25.607 5.134 30.741 26.150 4.849 30.999 Avfall bortskaffat genom förbränning utan värmeåtervinning 146 1.286 1.432 146 1.209 1.355 Avfall bortskaffat genom annat förfarande 3.076 9.079 12.155 2.627 10.226 12.853 Avfall till deponi 5.627 4.649 10.276 5.829 4.733 10.562 Icke-återvunnet avfall 34.456 20.148 54.604 34.752 21.017 55.769 % av total 13 59 19 12 51 17 Totalt 259.085 34.372 293.457 278.448 40.860 319.308 162 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 165 ===== Biodiversitet - kopplat till klimatförändringar Volvokoncernen strävar kontinuerligt efter att förstå och agera utifrån vår påverkan på människa och miljö. Under de senaste decennierna har förståelsen för naturrelaterade effekter och förväntningar från intressenter vuxit, från lokala verksamheters påverkan, till ett produktlivscykelperspektiv och på senare tid till ett värdekedjeperspektiv. Under 2024 och 2025 genomförde vi en studie med fokus på påverkan på biologisk mångfald med hjälp av en rad etablerade metoder, inklusive WWF:s riskfilter för biologisk mångfald, Encore, produktlivscykelanalyser med ReCiPe-metoden, SBTN:s ramverk, litteraturstudier och data från Koncernen verksamhetplatser. Som en övergripande referens sammanfattar WWF:s rapport Living Planet Report 2020 de viktigaste globala drivkrafterna för förlust av biologisk mångfald som förändrad markanvändning (50%), överexploatering (24%), invasiva arter (13%), föroreningar (7%) och klimatförändringar (6%). I Volvokoncernens bedömning har vi beaktat potentiella scenarier som kan resultera i olika effekter beroende på hur verksamheten utvecklas. Insikter från scenario- bedömningen kan sedan användas för att möjliggöra välgrundade affärsbeslut med hänsyn till miljöpåverkan. I bedömningen utgick vi huvudsakligen från aspekten biologisk mångfald, men eftersom miljöfrågor hänger samman tittade vi även på relaterade ämnen. Härnäst planerar vi att analysera hur vi använder resurser i olika scenarier för att vägleda våra beslut. Insikterna från scenarierna sammanfattas i tabellen till höger. För Volvokoncernen innebär detta att den viktigaste drivkraften för förlust av biologisk mångfald över en överskådlig tidshorisont kan mildras genom en snabb övergång till produkter med lägre utsläpp. För hållbarhetsrapportering, se klimatavsnittet: • Policyer för mildrande av klimatförändringar, sidan 153 • Klimat-relaterade mål, sidan 153 • Handlingsplan och utveckling, sidan 154 • Mätetal, sidan 157. Nature-related impact assessments Scenario med traditionellt produktportfölj Detta scenario bygger på en fortsatt långsam övergång till klimatbegränsning med en begränsad andel helt eldrivna fordon. I detta scenario är den främsta drivkraften för förlust av biologisk mångfald relaterad till utsläpp av växthusgaser från kundernas användning av produkter, vilket i sin tur påverkar den biologiska mångfalden på grund av ett förändrat klimat. Potentiella framtida scenarier I bedömningen av potentiella framtidsscenarier har vi tillämpat en mängd olika utvecklingsvägar för helt elektriska fordon och maskiner för att förstå potentiell utveckling av effekter. Som en delmängd av volymerna av helt elektriska produkter har vi även beaktat teknikval och batterikemi. En slutsats av studien är att de olika batterimaterialen, beroende på typ, ursprung och förädlingsprocesser, kan ha en betydande inverkan på biologisk mångfald, vatten- och resursutarmning och att det kan finnas möjligheter att undvika vissa negativa effekter genom val av använda material, ursprung och leveranskedja. Insikter från dessa framtidsscenarier matas in i utvecklings- och strategiarbetet tillsammans med andra risker och möjligheter kopplat till geo- politisk, mänskliga rättigheter och immateriella rättigheter. Annan miljöinformation Hållbarhetsrapporten omfattar de mest väsentliga delämnena för Volvokoncernen. Andra branschrelevanta frågor som bedömts som icke-väsentliga ur ett konsekvens-, risk- eller möjlighetsperspektiv finns tillgängliga på hemsidan. Detta inkluderar allmän information om hur Volvokoncernen arbetar med cirkulära affärsmodeller som begagnade fordon och återtillverkning. Läs mer på volvogroup.com 163 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 166 ===== Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning EU:s taxonomiförordning (EU) 2020/852 (”EU-taxonomin”) är ett klassificeringssystem för hållbara ekonomiska verksamheter i relation till Europeiska unionens miljömål. För att en ekonomisk verksamhet ska anses vara taxonomiförenlig behöver den bidra väsentligt till minst ett av EU:s sex miljömål och inte orsaka betydande skada för något av de övriga miljömålen. Samtidigt måste den utföras i överensstämmelse med vissa minimiskyddsåtgärder i fråga om sociala och styrningsrelaterade aspekter av hållbarhet. Volvokoncernens upplysningar om EU-taxonomin är upprättade med tillämpning av den förenklade akten under omnibus ((EU) 2026/73). Metodik för att identifiera verksamheter som omfattas av taxonomin Volvokoncernen har fastställt att vissa av dess ekonomiska verksam- heter uppfyller kriterierna för att omfattas av den s.k. delegerade klimatakten ((EU) 2021/2139) och den ändrade delegerade klimatakten ((EU 2023/2485) utfärdade enligt EU:s taxonomi. I denna rapport faller koncernens verksamheter inom följande taxonomiverksamheter: • 3.3 Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik (lastbilar och bussar) refereras nedan till som CCM 3.3 • 3.18 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter (delar och komponenter till lastbilar och bussar), refereras nedan till som CCM 3.18 Verksamheterna definieras som möjliggörande när det gäller målet begränsning av klimatförändringar och är av strategisk betydelse för Volvokoncernens omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan. Volvokoncernen bedriver även andra aktiviteter som kan omfattas av EU-taxonomin såsom såsom tillverkning av maskiner och annan koldioxidsnål teknik (CCM 3.6) och batterier (CCM 3.4), men de rapporteras inte eftersom nyckeltalen för aktiviteterna ligger under gränserna om vad som anses väsentligt. Verksamheter inom CCM 3.6 har en snävare definition av omfattning än CCM 3.3, vilket resulterar i att endast en mycket liten andel av koncernens verksamheter inom motor- och anläggnings- maskiner omfattas. En lastbil eller buss omfattas enligt CCM 3.3 oavsett om den har en förbränningsmotor eller om den är helt elektrisk, med en grävmaskin eller dumper omfattas endast om den redan är koldioxidsnål. Om reglerna för omfattning vore lika för CCM 3.6 som för 3.3, skulle andelen behörighet vara betydligt högre. Metodik för att identifiera taxonomiförenliga verksamheter Bedömningarna kring förenlighet 2025 har baserats på de delvis förenklade kriterierna i förenklade akten under omnibus. Väsentligt bidrag Inom omfattade aktiviteter har vi identifierat en andel som uppfyller de tekniska kriterierna för att väsentligt bidra till att begränsa klimatförändringar. Dessa kallas intern för “potentiellt taxonomi- förenliga” och består av lastbilar och bussar utan avgasutsläpp (CCM 3.3) samt reservdelar och komponenter till sådana fordon (CCM 3.18). Orsaka inte betydande skada Volvokoncernen har bedömt de potentiellt taxonomiförenliga verksamheter mot EU-taxonomins kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH). I avsaknad av regulatorisk vägledning i många avseenden ser vi att det finns ett stort tolkningsutrymme i förhållande till flera aspekter av EU-taxonomin. Därför har det varit nödvändigt att utveckla egen intern vägledning och överväganden baserat på vår nuvarande förståelse av reglerna, som kan komma att ändras i framtiden. Eftersom DNSH-kriterier till stor del är baserade på europeiska bestämmelser har verksamheter inom EU prioriterats i bedömningen. Sammanfattningsvis har ungefär hälften av de potentiellt förenliga verksamheterna sett till omsättning bedömts uppfylla samtliga relevanta DNSH-kriterier. Bedömningarna sammanfattas nedan. • Anpassning till klimatförändringar Volvokoncernens anläggningar utvärderar regelbundet klimat- risker genom fastighetsförvaltning, försäkringsprogram och lokala riskanalyser. En global inventering av klimatrisker har också genomförts med hjälp av FN:s klimatscenarier. Läs mer om scenarier på sidan 153. • Vatten och marina resurser Utsläpp av industriellt avloppsvatten eller exponering till vattenrisker berör endast ett fåtal anläggningar som bedriver omfattad verksamhet. För dessa granskas kontinuerligt miljö- konsekvensbedömningar och vattenvårdsplaner. • Omställningen till en cirkulär ekonomi Mål för avfallsminskning gäller för alla relevanta anläggningar inom koncernens mål, se sidan 162. Utöver detta integreras hållbarhet, livslängd och återvinningsbarhet i koncernens produktdesignaktiviteter, tillsammans med andra metoder som stöder principerna för cirkulär ekonomi. SAMMANFATTNING 2025 Kriterier för väsentligt bidrag KPI Total Andel verksam- heter som omfattas Taxonomi- förenliga verksam- heter Andel taxonomi- förenliga verksam- heter B egränsning av klimatförändringar A npassning till klimatförändringar V atten C irkulär ekonomi F öroreningar B iologisk mångfald A ndel möjlig- görande Andel omställnings- aktivitet Icke- bedömda verksam- heter, ej väsentliga Taxonomi- förenliga aktiviteter föregående år Andel taxonomi- förenliga aktiviteter föregående år Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr % Omsättning 479.183 76 7.865 2 2 – – – – – 2 – 1 – – Kapitalutgifter 47.297 89 8.581 18 18 – – – – – 18 – 1 – – Driftsutgifter 26.802 79 2.716 10 10 – – – – – 10 – 4 – – 164 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 167 ===== • Förebyggande och begränsning av miljöföroreningar Bedömningen omfattar utvärdering av både förekomst och användning av ämnen som inger särskilda betänkligheter (SOC) och ämne som inger mycket stora betänkligheter (SVHC) i verksamheter och komponenter, säker hantering, och möjlig- heten att ersätta SOC och SVHC i produkter och verksamheter. Både SOC- och SVHC-ämnen identifieras baserat på data från leverantörer för varje komponent och kemisk produkt. Före- komster av SOC och SVHC-ämnen jämförs sedan med definierade bedömningskriterier. I de fall där EU-förordningar redan har godkänt undantag för användning av begränsade ämnen har dessa undan- tag använts för att stödja slutsatsen om huruvida lämpliga alternativ finns tillgängliga eller inte. I de fall där ämnen används på ett liknande sätt för flera liknande tillämpningar har dessa grupperats i bedömningen. • Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem Potentiellt förenliga aktiviteter har bedömts för påverkan på biologisk mångfald. Våra tillverkningsanläggningar bedöms inte ha betydande direkta effekter på biologisk mångfald, skyddade områden eller arter. Ytterligare bedömningar har därför riktats mot nyetablering samt aktiviteter som utförs i närheten av skyddade områden. Minimiskyddsåtgärder Kriterierna för minimiskyddsåtgärder har bedömts på koncernnivå. Samtliga verksamheter inom Volvokoncern omfattas av koncern- övergripande policyer och rutiner som förklaras för mänskliga rättigheter på sidan 149, antikorruption på sidan 181 och konkurrens- lagstiftning på sidan 182. Avseende beskattning efterlever koncernen lokala skattelagar och regler, OECDs riktlinjer för internprissättning och betalar där värden skapas. Den genomsnittliga bolagsskattesatsen för koncernen de senaste fem åren är 24%. Mer detaljer finns på volvogroup.com. Volvokoncernen inte exponerad för eller involverad i tillverkning eller försäljning av kontroversiella vapen. Vår slutsats är att alla aktiviteter som identifierats som potentiellt taxonomiförenliga uppfyller kriterierna för minimiskyddsåtgärder. NYCKELTAL FÖR OMSÄTTNING Kriterier för väsentligt bidrag Ekonomiska verksamheter Kod Taxonomi- omfattad omsättning Taxonomi- förenlig omsättning Taxonomi- förenlig omsättning B egränsning av klimatförändringar A npassning till klimatförändringar V atten C irkulär ekonomi F öroreningar B iologisk mångfald M öjlig- görande aktivitet Övergång saktivitet Andel av taxonomi- förenligt inom taxonomi- berättigat % Mkr % % % % % % % E T % Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 63 7.865 2 2 – – – – – E 3 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 13 0 – 0 – – – – – E – Taxonomiförenlighet per miljöområde 2 – – – – – Total omsättning 76 7.865 2 2 – – – – – 2 2 Kvalitativ information om omsättning Den rapporterade totala omsättningen inkluderar intäkter som redovisats enligt förklaringen i Not 7 på sida 86, och inkluderar intäkter från Volvokoncernens industriverksamhet samt från finansiell och operationell leasing. Taxonomiupplysningar avseende omsättning som omfattas av taxonomin inom CCM 3.3 inkluderar intäkter från fordon och tjänster samt reparation och underhåll. Verksamheter som omfattas av CCM 3.18 inkluderar intäkter från reservdelar till fordon. NYCKELTAL FÖR KAPITALUTGIFTER Kriterier för väsentligt bidrag Ekonomiska verksamheter Kod Taxonomi- omfattade kapitalutgifter Taxonomi- förenliga kapitalutgifter Taxonomi- förenliga kapitalutgifter B egränsning av klimatförändringar A npassning till klimatförändringar V atten C irkulär ekonomi F öroreningar B iologisk mångfald M öjlig- görande aktivitet Övergångs- aktivitet Andel av taxonomi- förenligt inom taxonomi- berättigat % Mkr % % % % % % % E T % Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 88 8.581 18 18 – – – – – E 21 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 1 0 – 0 – – – – – E – Taxonomiförenlighet per miljöområde 18 – – – – – Totala kapitalutgifter 89 8.581 18 18 – – – – – 18 20 Kvalitativ information om kapitalutgifter Upplysningar om kapitalutgifter som omfattas av taxonomin inkluderar kapitalutgifter för produkt- och mjukvaruutveckling och övriga immateriella tillgångar, investeringar i materiella anläggningstillgångar, samt kapitalutgifter för tillgångar i operationell leasing. Se Not 12 och 13 på sida 93 och 96 för ytterligare upplysningar om kapitalutgifter för produkt- och mjukvaruutveckling och övriga immateriella tillgångar, och investeringar i materiella anläggningstillgångar. 165 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 168 ===== NYCKELTAL FÖR DRIFTSUTGIFTER Kriterier för väsentligt bidrag Ekonomiska verksamheter Kod Taxonomi- omfattade driftsutgifter Taxonomi- förenliga driftsutgifter Taxonomi- förenliga driftsutgifter B egränsning av klimatförändringar A npassning till klimatförändringar V atten C irkulär ekonomi F öroreningar B iologisk mångfald M öjlig- görande aktivitet Övergångs- aktivitet Andel av taxonomi- förenligt inom taxonomi- berättigat % Mkr % % % % % % % E T % Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik CCM 3.3 78 2.716 10 10 – – – – – E 13 Tillverkning av fordons- och rörlighetskomponenter CCM 3.18 1 0 – 0 – – – – – E – Taxonomiförenlighet per miljöområde 10 – – – – – Totala driftsutgifter 79 2.716 10 10 – – – – – 10 13 Kvalitativ information om driftsutgifter Upplysningarna avseende driftsutgifter som omfattas av taxonomin inkluderar i huvudsak ej kapitaliserade kostnader kopplade till FoU för ny produktutveckling, kostnader för reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar samt kortfristig leasing. I detta mätetalet är det FoU som är det väsentliga delen. Driftsutgifter kopplade till FoU uppgick 2025 till 22,7 miljarder kronor. Som ett komplement till denna rapport redovisar vi andelen av de totala FoU-utgifterna som är riktade mot koldioxidsnåla aktiviteter, baserad på kriterierna för väsentligt bidrag, se sidan 159. Information på sidan 159 inkluderar båda icke-kapitaliserad och kapitaliserad FoU, varav den senare inkluderas i KPI:n kring kapitalutgifter i taxonomirapporten. Den andra delen av driftsutgifter, reparation och underhåll relaterade till anläggningarnas funktion och kortsiktiga hyresavtal, uppgick till cirka 4,1 miljarder kronor. Investeringsplan (CapEx-plan) Volvokoncernen har en övergripande ambition att minska utsläppen av växthusgaser i sin värdekedja. Utveckling av fordon och maskiner med noll avgasutsläpp är en viktig drivkraft i denna övergripande strategi. En del av investeringarna är riktade mot teknik för noll avgasutsläpp. Denna del kommer ändras över tid beroende på bland annat marknadens efterfrågan av denna typ av produkter. Investerings- planerna revideras löpande, vilket kan påverka andelen investeringar som kommer att riktas enbart till fordon och maskiner med noll avgasutsläpp eller andra potentiellt förenliga verksamheter. I vår identifiering av potentiellt förenliga investeringar ingår alla investeringar i FoU och materiella anläggningstillgångar som görs för att möjliggöra och utveckla fordon och maskiner som uppfyller de tekniska kriterierna. Dessa avser fordon och maskiner med noll avgasutsläpp. Som kom- plement till denna redovisning upplyser vi även om koncernens totala FoU-investeringar som riktas till fordon och maskiner med noll avgas- utsläpp eller mycket låga utsläpp som baseras på kriterierna för väsentligt bidrag, se sidan 159. Den upplysningen innefattar både aktiverad FoU som allokeras till kapitalutgifter och ej aktiverad FoU som allokeras till driftsutgifter. Rapportering Aktiviteter och investeringar i joint ventures och intresseföretag är inte inkluderade i denna rapport. För mer information om joint ventures se Not 5 på sidan 81. Eftersom Volvokoncernen än så länge bedömer att företagets aktiviteter endast omfattas av målet begränsning av klimatförändringar och då verksamheter inom CCM 3.3 och CCM 3.18 rapporteras separat i koncernens finansiella konsolideringssystem, ska inga verksamheter ha dubbelräknats vid beräkningen av de redovisade taxonominyckeltalen. 166 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 169 ===== Den egna arbetskraften Volvokoncernen strävar efter att skapa en säker, inkluderande och engagerande arbetsmiljö för anställda och arbetskraft. Medarbetar- omsorg kommer praktiskt till uttryck genom att vi prioriterar säkerhet framför allt, i hur vi utvecklar talanger, investerar i människor och skapar en kultur där alla kan nå sin fulla potential. Denna strategi kommer att hjälpa koncernen att förverkliga sitt åtagande – att skapa säkra arbetsplatser, nyttja hela potentialen av våra kompetenser och vår mångfald samt driva engagemang, så att vår personal rekommenderar Volvokoncernen som en riktigt bra plats att arbeta på. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Hälsa och säkerhet u Vår verksamhet omfattar olika processer som kan leda till potentiellt allvarliga säkerhetsincidenter. Sådana inträffar inte ofta, men allvarlighetsgraden i potentiella incidenter prioriteras över sannolikheten och hur ofta de kan inträffa. l Att inte uppfylla medarbetarnas och andra intressenters förvänt- ningar inom detta område kan leda till väsentliga risker. Positivt är att proaktiva åtgärder för att främja hälsosamma och säkra arbetsplatser kan leda till möjligheter som prioriterad arbetsgivare. Mångfald, likabehandling och lika möjligheter l Att skapa en inkluderande kultur där människor kan känna tillhörighet, känna sig trygga och få sina bidrag värderade och se en fortsatt framtida karriär inom med koncernen. l Möjligheter för Volvokoncernen kommer från att använda den fulla potentialen hos medarbetarnas olika kompetenser, erfarenheter och egenskaper, samtidigt som vi främjar ökad innovation och kreativitet, förbättrar problemlösning och beslutsfattande samt stärker vår förmåga att attrahera och behålla talanger. Social dialog och kollektiva förhandlingar l Vi strävar efter att erbjuda positiva och engagerande arbetsplatser. Social dialog är ett arbetssätt som kan hjälpa till i en rad andra arbetsrelaterade frågor. — Brist på formell dialog kan leda till ostrukturerade och oönskade effekter. Rätten att strejka kan medföra risker för Volvokoncernen, men om den sker på ett organiserat sätt kan effekterna av sådana risker minskas något. Positiv dialog med valda representanter från arbetstagarna kan balansera ansvarsfull personalhantering med flexibilitet i organisationsutveckling. Diskriminerings- bekämpning u Trakasserier och diskriminering kan ha mycket negativa effekter på människors upplevda trygghet. Det händer att negativa konsekvenser rapporteras, dock inte i stor utsträckning. Oavsett så prioriteras allvaret av potentiella konsekvenser över sannolikhet och frekvensen. — Fall av trakasserier och diskriminering kan leda till ryktesrisker för Volvokoncernen. Att aktivt främja en säker och inkluderande arbets- miljö kan vara avgörande för våra medarbetares engagemang och fortsatta produktivitet. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Volvokoncernen har anställda i 55 länder. Väsentlighetsbedömningen omfattar alla anställda och konsulter inom koncernen. I bedömningen av väsentliga positiva och negativa effekter har detaljer granskats rörande frågor som ersättning, anställningspraxis, täckning av förmåner kopplade till socialt skydd, visselblåsarrapporter, mångfaldsmått, till- gången till utbildning och träning, olycksfallsstatistik och täckningsgrad av ledningssystem för hälsa och säkerhet. Arbetet har identifierat vissa medarbetare som kan påverkas både negativt och positivt. På vissa marknader bidrar arbetsrättsliga lagar, regler och standarder till att undvika negativa effekter. De konsekv- enser och effekter som vi identifierat som viktigast för egna anställda sammanfattas ovan. Utöver ovan nämnda delområden har ett antal frågor identifierats, som lokalt har viktig påverkan, så som ersättning, tillgång till familjerelaterad ledighet, socialt skydd och en rad andra förmåner, men inte i den utsträckning att det utgör en väsentlig påverkan på koncernnivå. Dessa områden kommuniceras på volvogroup.com. Bedömning för tillbörlig aktsamhet utvecklas kontinuerligt, vilket kan identifiera ytterligare ämnen som kan komma att inkluderas i koncernens rapportering. Koncernens verksamhet är beroende av närmare 99.000 anställda och konsulter för att utföra arbetet med att uppfylla koncernens kundlöfte varje dag. Risker relaterade till arbetskraften inkluderar strejker och relaterade stoppdagar, förlorad arbetstid på grund av olyckor och sjukdomar. Vi ser också en viktig möjlighet att attrahera och behålla en professionell och produktiv arbetsstyrka genom att erbjuda rätt förmåner, en engagerande och inkluderande arbetsmiljö, samt möjligheter till livslångt lärande och utveckling. Policyer, handlingsplaner och mål för den egna arbetsstyrkan Policyer relaterade till den egna arbetsstyrkan omfattar icke- diskriminering, hälsa och säkerhet samt olika mänskliga rättigheter för den egna arbetsstyrkan. Dessa förklaras mer detaljerat under varje underavsnitt i detta kapitel. Policyer relaterade till den egna arbetsstyrkan följer liknande styrning som förklaras på sidan 150 och godkänns av styrelsen och verkställande direktören. Ytterligare styrning sker sedan via koncernfunktioner, divisioner och affärs- områden samt lokal ledning på landsnivå. Vissa underämnen i denna rapport innehåller även målbilder eller koncernmål. När vi fastställer mål för personalfrågor görs detta vanligtvis i forum och arbetsgrupper med arbetstagarrepresentanter och godkänns på relevanta nivåer i organisationen på ett liknande sätt som policyer. AB Volvo har även valda arbetstagarrepresentanter på styrelsenivå, som deltar i den löpande uppföljningen. Även handlingsplaner för att arbeta mot målbilderna beskrivs under varje underämne. Aktiviteterna är en del av koncernens normala operativa arbete som är decentraliserat till division, affärs- områden och länder. För de ämnen som ingår i denna rapport finns en viss central tillsyn och uppföljning av resultat på koncernnivå. Resurser för utrullning är integrerade i det operativa arbetet och följs inte upp separat. 167 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 170 ===== Hälsa och säkerhet – policy, mål och handlingsplaner Volvokoncernens policy för hälsa och säkerhet ger direktiv om hur arbetsplatssäkerhet, hälsa och välbefinnande ska hanteras i koncernen. Policyn omfattar både direktanställda och konsulter, samt andra som utför arbete på koncernens område. Varje affärsområde, division och funktion har ansvar för att hantera hälsa, säkerhet och välbefinnande. Volvo Bussar och Volvo Construction Equipment har fortsatt med certifieringen av sina delar av lednings- systemet i enlighet med ISO 45001. I december 2025 hade omkring 80 anläggningar, vilka omfattar cirka 30% av koncernens anställda, valt att certifiera sin verksamhet i enlighet med ISO 45001. Andra affärsområden har utvecklat interna system för hantering av säkerhet i vilka regelbundna bedömningar och coachning finns integrerade som en del av Volvokoncernens ledningssystem. Ledningssystemet täcker samtliga anställda och är baserat på lagkrav och Volvokoncernens minimikrav. Det syftar till att det ska finnas skriftliga förfaranden, interna kontroller, tydligt ägarskap och förvaltningsrevision, samt att avvikelser avhjälps. Vi arbetar mot en säkerhetsvision om noll olyckor för både våra produkter och för vår verksamhet. Koncernmålet som vi i huvudsak följer upp mot denna målbild är att minska olycksfallsfrekvensen med 50% 2019-2030, se mätetal på nästa sida. Målet sattes i dialog med arbetstagarrepresentanter och följs upp i forumet People Board, där divisioner och affärsområden inom koncernen är representerade av sina högsta ledande befattningshavare. Arbetstagarrepresentanter i arbetsmiljökommittéer utses av de anställda. Arbetsmiljökommittéerna är verksamma på fabriks-, återförsäljar- eller enhetsnivå beroende på typ av affärsområde. Det övergripande målet för kommittéerna är att samla representanter för arbetstagarna och ledningen, att fastställa åtgärder och att gemensamt komma överens om vilka åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Kommittéerna möts regelbundet och fattade beslut ska kommuniceras till arbetsstyrkan, åtgärder ska vidtas och följas upp. Kommittéerna kan också vara delaktiga i utredningar om olyckor och incidenter samt stödja ytterligare korrigerande eller förebyggande åtgärder. Den fortsatta utvecklingen av koncernens system och kultur för ökad säkerhet, stöds av ett globalt nätverk med fler än 200 arbets- miljöexperter som omfattar läkare, sjuksköterskor, säkerhetsingen- jörer, psykologer och ergonomer som samarbetar för att hitta och dela bästa praxis. Identifiering av riskområden, riskbedömningar och incidentutredningar I Volvokoncernen baseras riskidentifiering på regelbundet genomförda riskbedömningar som involverar hälso- och säkerhetsexperter, chefer och arbetstagarrepresentanter. Dessa bedömningar identifierar potentiella risker som utvärderas under revisioner. Identifierade risker mildras eller elimineras genom åtgärder som tekniska kontroller, reviderade procedurer eller tillhandahållande av personlig skydds- utrustning, enligt en prioriteringsordning för riskhantering. Incidentrapportering uppmuntras aktivt, och koncernens uppförande- kod förbjuder repressalier mot dem som rapporterar problem i god tro. Registrerbara olyckor utreds och korrigerande åtgärder genomförs för att förhindra upprepning. Information om allvarliga incidenter delas inom organisationen och företagsövergripande direktiv kan utfärdas som förebyggande åtgärder. Utbildning spelar en avgörande roll, där medarbetarna får om- fattande instruktioner baserat på riskbedömningar av sina specifika arbetsområden. Detta säkerställer att de förstår riskerna och hur man hanterar dem effektivt. Policyn för hälsa och säkerhet är väl synlig, och regelbunden utbildning förstärker procedurer, roller och ansvar. Utnämnda hälso- och säkerhetssamordnare stödjer chefer och teamledare i att implementera riskhanteringsmetoder på ett konsekvent sätt. Ergonomi Ergonomi är ett prioriterat område och det finns ergonomiska riktlinjer för specifika roller. Operatörer, medarbetare och konsulter får utbildning i ergonomi på arbetsplatsen, vilken är skräddarsydd för olika områden, som exempelvis tillverkning eller administration. Inom exempelvis tillverkning tillhandahålls allmänna principer för ett ergonomiskt förhållningssätt till utformningen för arbetsstationer. Individuella arbetsstationer utvärderas regelbundet för att hitta förbättringspotential. Många av koncernens arbetsplatser har utbildningscenter som även erbjuder och främjar utbildning kring fokuserade teman inom ergonomi. Företagshälsovård På de flesta organisatoriska enheter erbjuds de anställda företags- hälsovård. Utbudet kan variera mellan olika länder beroende på enheternas särskilda behov, nivån på tillgänglig hälso- och sjukvård samt lokal lagstiftning. I många länder och anläggningar erbjuds hälso- och sjukvård med företagsläkare och sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster och ergonomer. I vissa länder kan den typen av tjänster levereras av tredje part. Om så är fallet måste de säkerställa skydd av persondata i enlighet med aktuella förordningar. Företagshälsovården spelar en stor roll i att främja hälsa. Psykisk hälsa Medarbetarnas psykiska hälsa är en av de högsta prioriteringarna i Volvokoncernens hälso- och säkerhetsvision för 2030, med en strävan mot ett proaktivt förhållningssätt på området. Koncernen har utvecklat en tydlig, standardiserad och evidensbaserad vetenskaplig process för att bedöma de psykosociala riskerna på arbetsplatserna och för att förbättra de anställdas psykiska hälsa. Målet är att: • Identifiera arbetsrelaterade psykosociala risker • Vidta nödvändiga förebyggande åtgärder • Skapa medvetenhet och en stöttande kultur • Främja dialog och skapa förtroende. 168 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Säkerhetskultur och goda exempel Varje år uppmärksammar Volvokoncernen bästa praxis inom hälsa och säkerhet. År 2025 var en av fem vinnare av priset Volvo i Kina för deras strävan att skapa en kultur kring psykisk hälsa som engagerar anställda på åtta platser i fem städer i Kina. Uppskattningsvis upplever 16% av Kinas befolkning någon form av problem relaterade till psykisk ohälsa, men precis som i många länder finns det ett socialt stigma kring frågan. Priset uppmärksammar de ansträngningar som gjorts för att öka medvetenheten, involvera viktiga aktörer i landet och skapa en trygg miljö för att ställa frågor. En av effekterna av kampanjen har varit en ökad användning av Volvokoncernens hälsohjälplinje i landet. ===== SIDA 171 ===== Arbetsolyckor och olycksfallsfrekvens Volvokoncernen följer olycksfall och olycksfallsfrekvensen på alla anläggningar, inklusive fabriker, verkstäder och kontor globalt. Under 2025 var olycksfallsfrekvensen 3,95 per 1.000.000 arbetade timmar. Många olika nyckeltal rapporteras för olika behov. Det är dock olyckor med förlorad arbetstid (LTA) och olycksfallsfrekvens per arbetade timmar (LTAR) de mätvärden som följs under en längre tidsperiod. På koncernnivå har vi satt ett förbättringsmål för LTAR på 50% för 2019–2030. Mätetalet Registrerbara olyckor har införts som en del av anpassningen till Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). I den löpande uppföljningen är LTAR en av flera indikatorer som används för att utvärdera effekten av hälso- och säkerhetsarbetet. Utöver detta följs även antalet registrerbara olyckor, allvarliga tillbud och kvalitativa aspekter upp. Arbetsmiljö direkt kopplade till affärsförbindelser Entreprenörer som utför arbete på koncernens anläggningar omfattas av koncernens vision att vara 100% säkra, vilket innebär att de måste skyddas och vårdas på precis samma sätt som kunder, leverantörspartners och kollegor. År 2024 togs ett direktiv om hälso- och säkerhetskrav för entreprenörer fram. Syftet är att säker- ställa gemensamma minimikrav vid hantering av entreprenörer och säkerställa ett starkt fokus på att kontrollera och minska riskerna på Volvokoncernens anläggningar. I detta arbete är fyra ämnen i fokus; entreprenörskvalifikationer, riskbedömningar, utbildningar och revisioner. Under året inträffade en tragisk olycka på en anläggning inom Volvokoncernen som resulterade i att en entreprenör omkom. Händelsen utreddes noggrant av både interna och externa parter. Detaljer om vad som hände dokumenterades och delades inom företaget och med leverantören för att förhindra liknande olyckor i framtiden. Mätetal, hälsa och säkerhet 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 Olyckor med dödlig utkomst, anställda 0 0 0 0 0 0 0 Olyckor med dödlig utkomst, konsulter 0 0 0 0 0 0 0 Olyckor med dödlig utkomst, entreprenörer 1 3 0 0 0 1 0 Registrerbara olyckor 2.064 2.260 – – – – – Frekvens, registrerbara olyckor per 1.000.000 arbetstimmar 11,1 12,1 – – – – – Förlorade dagar 21.338 – – – – – – Olyckor med förlorad arbetstid 743 845 879 786 732 675 1.004 Frekvensen, olyckor med förlorad tid per 1.000.000 arbetstimmar 3,95 4,50 5,40 5,00 5,15 4,50 6,05 I redovisningar till och med 2023 rapporterade Volvokoncernen olycksfallsfrekvens per 200.000 timmar. Från och med 2024 redovisas dessa istället per 1.000.000 timmar. Historisk data har multiplicerats med fem för jämförbarhet. 169 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 172 ===== Mångfald – policy, mål och handlingsplan Eftersom Volvokoncernen vill attrahera och utveckla ett brett spektrum av människor för att säkra den kompetens som behövs idag och i framtiden finns också betydande möjligheter med mångfald och likabehandling. Övergripande målbilder för mångfald och inkludering är formulerade i Volvokoncernens uppförandekod och stöds i andra relevanta styr- dokument. En nyckelprocess är rekrytering där det är fastställt att för att nå koncernens mål ska ansträngningar göras för att säkerställa en lista av kvalificerade kandidater, inklusive relevanta mångfaldsaspekter. • Alla anställningsbeslut ska baseras på en kandidats förmåga eller prestation, talang, färdigheter och erfarenhet. • Rekryteringsprocessen ska ske på ett rättvist och inkluderande sätt. • Intervjupanelen för rekrytering av chefsbefattningar ska bestå av minst en man och en kvinna, där båda ska delta i det slutliga beslutet om urval. Åtgärder för att bli mer inkluderande, och därigenom säkra den mest lämpade för rollen och på så sätt öka mångfalden, integreras i koncernens personalprocesser och system, till exempel inom rekryteringspolicyer och principer, successionsplanering och utbildningar för organisation och team över hela koncernens globala verksamhet. För att ytterligare utveckla inkluderingen i aspekter som kan vara mer lokalt eller regionalt viktiga, stödjer Koncernen interna nätverk för att öka medvetenhet, ge ömsesidig support och utbyte av goda exempel genom hela organisationen. Åtgärder för att minska diskrimineringsrisker är en del av våra övergripande åtgärder för mångfald, inkludering och engagemang. Chefer är ansvariga för att införliva mångfald och inkludering i sin dagliga verksamhet. Teammedlemmar är ansvariga för att värdesätta och uppskatta varandra som kollegor. Det finns ingen central konsolidering av utgifter relaterade till dessa åtgärder – de är inbäddade i nyckelprocesser relaterade till HR och företagskultur. Koncernens arbete med mångfald omfattar ett brett spektrum av aspekter, såsom kultur, ålder, kompetens, bakgrund, kön och sexualitet. Med tanke på att olika regioner och länder har individuella utmaningar är ambitionen att aktivt arbeta med lokalt relevanta och avgörande mångfaldsvektorer. Ur ett globalt perspektiv har könsmässig mångfald identifierats som den främsta strategiska aspekten. Koncernens verksamheter och de sektorer som koncernen verkar inom har traditionellt kännetecknats av en relativt låg representation av kvinnor. Denna utmaning har också uppmärksammats inom teknik- och ingenjörsyrken och utbildning. Volvokoncernen har som ambition att nå minst 35% kvinnor i arbetsstyrkan, både generellt och i chefs- befattningar år 2030. I den löpande uppföljningen är könsrepresentation en av flera indikatorer som används för att utvärdera insatsernas effektivitet. Vi beaktar även representation i utbildning och utveckling, personal- omsättning och attraktionskraft, resultat från undersökningar om en- gagemang och inkludering samt andra kvalitativa aspekter. I väsentlighetsbedömningen av lönegap mellan kvinnor och män har vi analyserat grundlönen för anställda i koncernen. Resultatet av analysen påvisar inga väsentliga skillnader i ersättning mellan män och kvinnor. Som en del av vårt övergripande arbete för rättvis och lika lön utvecklar vi löpande datainsamling för att möjliggöra ytterligare analyser på en total ersättningsnivå. Anställda på ledningsnivå 2025 2025 2024 2024 Anställda, vid årets slut Varav kvinnor % Anställda, vid årets slut Varav kvinnor % AB Volvo Styrelse 11 36 11 36 VD & koncernchef och andra ledande befattningshavare 11 27 13 31 Volvokoncernen Styrelse 511 25 514 26 Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 566 29 576 29 Chefer 8.619 27 8.419 26 Samtliga anställda 89.839 24 94.007 23 Antal anställda per ålder och kön 2025 Totalt Män Kvinnor <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla Europa 7.720 26.755 18.753 53.228 5.466 19.559 15.130 40.155 2.254 7.196 3.623 13.073 Nordamerika 2.823 8.951 7.369 19.143 2.144 6.935 5.802 14.881 679 2.016 1.567 4.262 Sydamerika 1.446 4.654 925 7.025 1.054 3.691 814 5.559 392 963 111 1.466 Asien 1.668 5.149 1.074 7.891 1.031 3.867 919 5.817 637 1.282 155 2.074 Afrika och Oceanien 311 1.557 684 2.552 248 1.209 573 2.030 63 348 111 522 Koncernen totalt 13.968 47.066 28.805 89.839 9.943 35.261 23.238 68.442 4.025 11.805 5.567 21.397 170 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 173 ===== Dialogprocessen Volvokoncernen baserar relationen med anställda, inklusive arbets- tagarrepresentanter, på principerna om uppriktighet, öppenhet, rättvisa och kreativitet. Dessa grundläggande principer utvecklades gemensamt med ledamöterna i Global Works Council och vägleder hur vi agerar tillsammans för att manövrera koncernen genom nöd- vändiga verksamhetsförändringar. Det är avgörande för Volvokoncernen att säkerställa en bra dialog med alla anställda. Volvokoncernen ser föreningsfriheten som en tydlig del av vår uppförandekod. Företagsråd Volvokoncernens europeiska företagsråd (EWC),som grundades 1996 består för närvarande av 23 medlemmar från 10 länder. Inför större organisationsförändringar informeras och konsulteras EWC och relevanta myndigheter i enlighet med lagstadgade och avtals- enliga krav. Under 2025 höll Koncernen tio möten med EWC om större förändringar som påverkar anställda i flera europeiska länder. Samråd genomförs närhelst förändringar påverkar minst två länder. Utöver formella samråd engageras EWC aktivt för att stötta i större omställningsfrågor, såsom förändringsresan inom AI. Utöver detta bjöds EWC, som globala medarbetarrepresentanter, även in till tre särskilda presentationer av Koncernens finansiella resultat under 2025. Dessa möten ger möjlighet till direkt dialog med finanschef och personalchef, för öppenhet och transparens kring företagets utveckling och underlättar förutseende av potenti- ella effekter. Volvo Global Dialogue En viktig del i Volvokoncernens sociala dialog är interaktionen med de 40 medarbetarrepresentanterna från 20 länder i vårt globala företagsråd (Global Works Council, GWC). Dessa träffas regelbundet för att diskutera den aktuella verksamhetssituationen och koncernens långsiktiga strategiska initiativ. Under 2025 var fokus på strategi, affärsresultat, investeringar, varumärkesutveckling, motståndskraft i leveranskedjan och effekterna av AI, med stark betoning på arbetskraften. Vid septembermötet tog medlemmarna upp frågor om kompetens- utveckling, omskolning, arbetsplatsprinciper samt hälsa och säkerhet. Ett centralt tema var att stärka den sociala dialogen som ett centralt ledarskapsansvar för att koppla samman vision med verklighet, att försöka förutse hinder och bygga delat ansvar. Diskussionerna behandlade också övergången till elektriska och koldioxidsnåla lösningar, framtida konkurrenskraft och lokala effekter på anställda. Effekten av arbetet bedömdes genom en undersökning av GWC- medlemmarnas engagemang i samband med dialogerna 2025. Medlemmarna uttryckte ett stort förtroende för de idéer och strategier som diskuterades under mötet och var positiva till att dela med sina lokala representanter. Lokala dialoger Landsbaserade enheter inom koncernen samarbetar även med lokala arbetstagarrepresentanter och fackföreningar för att diskutera föreslagna förändringar på landsnivå baserat på lokala bestämmelser och förväntade effekter av förändringar. I dialog med fackföreningar och arbetstagarrepresentanter eftersträvas lösningar som bidrar till att bibehålla och stärka den kompetens som koncernen behöver samt minska negativa sociala konsekvenser av omstruktureringar och omorganisationer. Detta kan omfatta att använda arbetstidsbanker för att minska arbetstiden, korttidspermittering, förtidspension, ekonomisk kompensation, interna mobilitetsprogram och omställ- ningsprogram via tredje part. Andra konsultationer and interaktioner Utöver formella dialoger med arbetstagarrepresentanter bjuds medarbetare in att ställa frågor via CEO Live – ett onlineevenemang som äger rum två till tre gånger per år. Vi följer även statusen från medarbetarnas perspektiv via enkäter där medarbetarna ombeds att bidra med sina åsikter arbetsrelaterade frågor kopplade till koncern- ens strategi, möjligheter till tillväxt och utveckling, förtroende för ledningen samt hälsa och säkerhet. Engagemang mäts genom att beakta medarbetarna uppfattning om koncernen som arbetsgivare. Utöver allt ovanstående ingår tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer i AB Volvos styrelse och är därmed involverade i koncernens strategiska inriktning. Globalt sett är andelen anställda som omfattas av kollektivavtal 74%. Se nedan uppdelat per region, och inom EES, per länder med betydande verksamhet. Kollektivavtal och social dialog Täckningsgrad Kollaktiva förhandlingar Social dialog Andel av anställda inom EEA per land med betydande antal anställda Andel av anställda utanför EEA per region Representation inom per land med betydande antal anställda 0-19% 20-39% Asien 40-59% Afrika och Oceanien, Nordamerika 60-79% 80-100% Sverige, Frankrike Sydamerika, Europa1 Sverige, Frankrike 1 Europa som region är med för fullständighet. 171 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 174 ===== Statistik kring personalstyrkan Anställda per kön Antal personer 2025 2024 Män 68.441 72.103 Kvinnor 21.396 21.902 Annat 2 2 Antal anställda totalt 89.839 94.007 Anställda per land eller region Antal personer 2025 2024 Sverige 26.712 26.162 Frankrike 9.735 9.755 Europa (exkl. Sverige och Frankrike) 16.781 16.937 USA 13.652 15.439 Nordamerika (exkl. USA) 5.491 5.106 Sydamerika 7.025 7.334 Asien 7.891 10.994 Afrika och Oceanien 2.552 2.280 Antal anställda totalt 89.839 94.007 Anställda och icke-anställda redovisas i antal personer vid slutet av rapporteringsperioden. I Not 27:2 till de finansiella rapporterna finns uppgifter om medelantal anställda under rapporteringsperioden. Det var inga större fluktuationer i antal anställda under året. Konsulter, inklusive bemanningsanställda, anlitas vanligtvis för att utföra liknande typer av arbete som direktanställda. Användningen av konsulter ger flexibilitet över tid när projekt ska slutföras eller under cykler med hög efterfrågan när hög produktion behövs i Volvokoncernens cykliska verksamhet. Det mest betydande bidraget till det lägre antalet anställda för koncernen totalt och i Asien under 2025 jämfört med 2024 förklaras huvudsakligen av avyttringen av SDLG i Kina. Anställda per typ av anställning, per kön (personer) 2025 Män Kvinnor Annat Totalt Tillsvidareanställda 67.230 20.766 2 87.998 Visstidsanställda 1.211 630 0 1.841 Heltidsanställda 65.862 19.466 2 85.330 Deltidsanställda 2.579 1.930 0 4.509 Totalt antal anställda 68.441 21.396 2 89.839 Arbetskraft per typ av anställning, per region 2025 Europa Nordamerika Sydamerika Asien Afrika och Oceanien Totalt Antal anställda 53.228 19.143 7.025 7.891 2.552 89.839 Tillsvidareanställda 52.013 19.085 6.951 7.452 2.497 87.998 Visstidsanställda 1.215 58 74 439 55 1.841 Heltidsanställda 49.567 18.601 6.974 7.808 2.380 85.330 Deltidsanställda 3.661 542 51 83 172 4.509 Bemanningsföretag/konsulter 7.559 498 170 619 159 9.005 Total arbetsstyrka 60.787 19.641 7.195 8.510 2.711 98.844 Personalomsättning 2025 Totalt Män Kvinnor <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla <30 30-50 >50 Alla Europa (%) 10 5 7 6 11 5 7 6 8 5 6 6 Antal 785 1.317 1.218 3.320 591 950 1.000 2.541 194 367 218 779 Nordamerika (%) 28 13 12 15 29 13 12 15 25 15 14 16 Antal 908 1.227 929 3.064 713 910 705 2.328 195 317 224 736 Sydamerika (%) 17 14 15 15 18 12 15 14 17 18 18 18 Antal 266 662 140 1.068 194 476 120 790 72 186 20 278 Asien (%) 16 14 14 14 18 6 15 10 19 10 7 13 Antal 315 369 144 828 193 244 136 573 122 125 8 255 Afrika & Oceanien (%) 10 6 8 7 10 5 8 7 10 6 8 7 Antal 28 78 48 154 23 58 41 122 5 20 7 32 Total (%) 16 8 9 9 17 8 9 9 14 9 9 10 Totalt antal 2.302 3.653 2.479 8.434 1.714 2.638 2.002 6.354 588 1.015 477 2.080 Ratio mellan den högst betalda och mediananställda (TSEK) 2025 Mediananställds totala ersättning 609 Total ersättning för VD och koncernchef 70.881 Ratio - VD mot mediananställds totala ersättning 116 Högst betald är VD och koncernchef, se mer detaljer i not 27, tabell 27:1 på sidan 123. Medianlönen för anställda har beräknats genom att identifiera median utifrån grundlön och sedan lagt till dennes rörliga ersättning och förmåner för att beräkna den totala ersättningen. 172 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 175 ===== Diskrimineringsbekämpning och andra frågor kring mänksliga rättigheter Volvokoncernen värdesätter en personalstyrka präglad av mångfald och förväntar sig att anställande chefer följer tillämpliga lagar mot diskriminering. Anställningsbeslut som anställning, lön, titel, befordran, disciplin, uppsägning eller arbetsvillkor ska baseras på en persons förmåga eller prestation, inte på irrelevanta personliga faktorer. I Volvokoncernens uppförandekod definieras diskriminering som händelser där kvalificerade personer missgynnas i sitt arbete på grund av irrelevanta personliga faktorer, till exempel: • kön, könsidentitet eller könsuttryck • ålder • etnisk tillhörighet • nationalitet, hudfärg eller kulturell bakgrund • religion eller trosuppfattning • funktionsnedsättning, genetisk eller hälsorelaterad information, inklusive graviditet • sexuell läggning eller sexuellt uttryck • fackföreningsanslutning. Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa, eller samarbeta kring avhjälpandet, av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra aktiviteter har orsakat eller bidragit till dem, samt ta en roll i avhjälpandet av de negativa konsekvenser på mänskliga rättigheter som kan vara direkt kopplad till vår verksamhet, våra produkter, tjänster eller affärs- relationer. Detta åtagande är formaliserat i vår policy för mänskliga rättigheter. Medarbetare uppmuntras att rapportera betänkligheter kring eventuella brott mot Uppförandekoden genom att kontakta sin närmaste chef, chefens överordnade eller den relevanta avdel- ningen som ansvarar för sådana frågor. Om dessa alternativ inte är genomförbara eller att föredra, finns även möjlighet att använda Volvokoncernens visselblåsarkanal för att rapportera ärenden relaterade till faktiska eller möjliga avvikelser mot vår uppförande- kod. Våra utredningar utförs i enlighet med Volvos standarder och bedöms enligt koncernens uppförandekod, Volvos värderingar och lokala arbetsrättsliga bestämmelser för att säkerställa rättvisa lösningar och avhjälpande. Under 2025 rapporterades 250 anklagelser under arbetsplats- ärenden till koncernens hjälplinje för visselblåsare. Av dessa var 45 relaterade till diskriminering eller trakasserier och är inkluderade i kategorin Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats i sammanställningen på sidan 182. Alla rapporter utreddes vidare, varav sex fortfarande pågick den 31 december 2025. Nio av de avslutade fallen kunde tillstyrkas, där de flesta rapporter ledde till korrigerande åtgärder såsom utbildning, vägledning, eller föränd- ringar i processer eller rutiner. Utöver detta fanns sex fall som kan relateras till sexuella trakasserier under 2025, som inkluderas i kategorin Överträdelser av privatliv eller integritet. Av dessa kunde tre tillstyrkas och medförde disciplinära åtgärder. Ingen av dessa incidenter ledde till böter, påföljder eller ersättning för skadestånd. Läs mer Visselblåsningar på sidan 182. Policyåtagande för mänskliga rättigheter Volvokoncernens policy för mänskliga rättigheter fastställer åtagandet att tillämpa tillbörlig aktsamhet för att hantera risker kopplat till arbetsrätt i värdekedjan. Volvokoncernens Uppförandekod innefattar ett flertal arbetsrättsliga frågor, exempelvis nolltolerans mot modernt slaveri, såsom tvångsarbete, skuldslaveri och människohandel. Policyn beskriver respekten för barns rätt till personlig utveckling och utbildning och förbjuder användning av barnarbete. Volvokoncernens policy för mänskliga rättigheter och Uppförandekod formaliserar tillsammans våra åtaganden och förväntningar på att respektera arbetstagarnas rättig- heter. Efterlevnaden av lokala arbetslagstiftningar hanteras på lokal nivå av personalfunktioner inom olika divisioner och affärsområden. Organisationen arbetar globalt med att utvärdera sin mognad när det gäller att hantera mänskliga rättigheter i enlighet med internationella standarder. Som en del av risk- och mognadsbedömningen för mänskliga rättigheter för 2025 har fem nyckelområden inom per- sonalledning och verksamhet identifierats för initialt fokus. Dessa områden inkluderar hälsa och säkerhet, trakasserier och icke- diskriminering, unga arbetstagare, levnadslöner och klagomåls- mekanismer. Organisationens värderingar återspeglas redan i hanteringen av dessa ämnen. Det finns dock ett åtagande att öka effektiviteten genom att anta ett mer robust tillvägagångssätt för aktsamhetsbedömningar gällande mänskliga rättigheter. Detta arbete, byggt på ständiga förbättringar, syftar till att stärka ansvarsfulla metoder och upprätthålla mänskliga rättigheter i hela verksamheten. Samråd och konsultation med arbetskraften sker genom formella dialogprocesser och gör det möjligt för anställda och icke-anställda att söka stöd från fackföreningar, arbetstagarrepresentanter och olika företagsfunktioner. Volvokoncernen är verksam på flera marknader med förhöjda risker kopplat till mänskliga rättigheter. Angående tvångsarbete och barnarbete anses dessa frågor inte vara väsentliga inom verksamheten, men redovisas i nästa not i rapporten om Medarbetare i värdekedjan. Principer för levnadslöner Som en del av våra ersättningsprinciper har Volvokoncernen åtagit sig att betala alla anställda rättvisa levnadslöner. Faktisk ersättnings- praxis ses över löpande mot riktmärken för levnadslöner. Testerna inkluderar lagstadgad minimilön, löner som fastställts genom kollektiv- avtal, samt jämförande tester mot data om rättvisa levnadslöner från WageIndicator Foundation. Under 2025 bedöms alla anställda haft en rimlig lön. 173 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 176 ===== Medarbetare i värdekedjan Volvokoncernen har en global värdekedja som innefattar många leverantörspartners, underleverantörer, distributörer och andra affärspartners. Detta omfattande nätverk är beroende av människor för att tillhandahålla högkvalitativa produkter och tjänster så att vi kan leverera på vårt kundlöfte. Vi strävar efter att värna om hälsa, säkerhet och andra mänskliga rättigheter för människor i samtliga delar av vår värdekedja. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Arbetsvillkor i värdekedjan l Bland leverantörer av direkta och indirekta material samt tjänster är de vanligaste avvikelserna mot våra standarder över tid kopplade till arbetsrättsliga frågor, exempelvis hälsa och säkerhet, löner, arbetstid och kollektiva förhandlingar. Det finns risker till flera av dessa rättigheter i olika delar av värdekedjan. l Om incidenter med mänskliga rättigheter inträffar i värdekedjan kan det också leda till ryktesrisker för Volvokoncernen. Kommande regulatoriska krav på aktsamhetsbedömning av mänskliga rättigheter och miljö kan även identifiera ytterligare potentiella risker. Riskerna för Volvokoncernen bedöms på liknande sätt för både arbetstagares rättigheter, tvångsarbete och barnarbete. Ett aktivt arbete för att förebygga eller mildra risker, i kombination med ökad medvetenhet om globala värdekedjor, kan resultera i möjligheter relaterade till rykte bland intressenter. Tvångsarbete och barnarbete l Vissa leverantörspartners verksamheter är belägna i områden med förhöjda risker för tvångsarbete. Vår bedömning av tillbörlig aktsamhet har ibland identifierat potentiella fall av tvångsarbete, vilket motverkas och kontinuerligt övervakas för att förhindra allvarliga incidenter. Barnarbete är en annan potentiell risk, främst i leden av vår leveranskedja längre uppströms. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Vi bedömer konsekvenser, risker och möjligheter genom värdekedjan, inklusive leverantörer, underleverantörer, entreprenörer, tjänste- leverantörer, distributörer, återförsäljare, importörer, affärspartners och kunder. Väsentlighetsbedömningen bygger på riskbedömningar med primärdata från leverantörers självskattningar, platsbesöksrevisioner, rapporterade ärenden via klagomålsmekanismer samt externa datakällor. Då Volvokoncernens värdekedja är stor och komplex, är tillgången på primärdata om konsekvenser utanför det första och andra ledet begränsad. Väsentlighetsbedömning för konsekvenser längre uppströms är därför huvudsakligen baserad på proxydata om potentiella människorätts- och miljörisker per geografi, råvaror och affärsverksamhet. De viktigaste riskerna kopplat till mänskliga rättigheter i värdekedjan är kopplade till tvångsarbete, barnarbete och ett flertal arbetsrättsliga frågor, såsom arbetsvillkor, rimlig levnadsstandard, säkerhet, frihet från diskriminering och trakasserier och rätten till avhjälpande. I arbetet skiljs faktiska konsekvenser, som vi arbetar för att undvika, begränsa eller korrigera, från potentiella konsekvenser, där vidare utvärderingar behövs för att förebygga. Policyer och engagemang med intressenter Volvokoncernen förlitar sig på en rad nyckelpolicyer när vi identifierar, förebygger, begränsar eller adresserar risker kring potentiella väsentliga negativa effekter på arbetare i värdekedjan. Vår policy för mänskliga rättigheter fastställer vårt åtagande att integrera aktsamhets- bedömningar kring mänskliga rättigheter i affärsverksamheten i linje med internationella ramverk som förklaras på sidan 149. Policyn uttrycker vårt åtagande att genomföra sådana bedömningar i relevanta delar av vår värdekedja, såsom vår egen verksamhet, vårt leverantörsnätverk och våra affärsrelationer i värdekedjan nedströms. Volvokoncernens Uppförandekod för leverantörspartners Volvokoncernens Uppförandekod för Leverantörspartners sätter standarden i samarbetet med våra partners för hållbara leverans- nätverk. Den baseras på våra åtaganden och ambitioner inom områdena människor, resurser, klimat, affärsetik och mänskliga rättigheter och ger även vägledning i hur dessa kan mötas. Nyckel- frågor som tas upp är hur vi uppnår nettonollutsläpp av växthus- gaser, verkar inom planetens begränsningar, främjar välbefinnande och bemyndigande, samt upprätthåller arbetsrättigheter. Policyn förbjuder strängt tvångsarbete, barnarbete och människohandel. Den stödjer medarbetare i värdekedjan att utöva sina rättigheter till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar och sätter krav på att utföra bedömningar för tillbörliga aktsamhet avseende mineraler och material. Den är framtagen i linje med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) riktlinjer för multi- nationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO, Responsible Trucking, och principerna som satts av DRIVE Sustainability. Policydokumentet är en del av kontraktet mellan oss och leverantörspartners och utvecklas regel- bundet för att upprätthålla en ledande global standard. Under 2025 förstärkte vi vårt policyramverk då vi tog fram Vår policy för tillbörlig aktsamhet avseende anskaffning av hållbara material. Denna policy syftar till att säkerställa att Volvokoncernens inköpsförfaranden överensstämmer med internationellt erkända mänskliga rättigheter och arbetsnormer samt följer gällande lagar. Den understryker vår kravställning på spårbarhet, ansvarsfulla inköp och robusta riskbedömningar i leveranskedjan som kompletterar uppförandekoden för leverantörspartners. Engagemang och eskalering med partners Bedömningar för tillbörlig aktsamhet inom leverantörsnätverket innefattar självskattningar av leverantörer och riktade revisioner på plats. Revisioner prioriteras baserat på hållbarhetsrisker per land, råvaror, processer eller arbetsområden och beaktar de tematiska risker som omfattas av uppförandekoden. Risker kan även flaggas vid andra typer av granskningar, utbildningar eller besök hos leverantörs- partners samt genom Volvokoncernens kanal för visselblåsning. De flesta revisioner utförs internt, där inköpspersonal och specialiserade 174 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 177 ===== revisorer gemensamt ansvarar för att åtgärda och stänga identi- fierade gap. För leverantörspartners självskattningar används ett standardiserat frågeformulär (SAQ) som utvecklats inom DRIVE Sustainability som omfattar mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden, miljömässig och ansvarsfull försörjningskedja. Svaren valideras av en tredje part och resultaten används i urvalsprocessen för leverantörspartners och i korrigerande åtgärder. Resultatet är giltigt i tre år och formuläret uppdateras regelbundet för att ta uppdaterade krav och säkerställa kontinuerlig förbättring. När det gäller partners nedströms i värdekedjan, såsom återförsäljare och importörer, utför respektive affärsområde genomlysningar i linje med Volvokoncernens krav och följer upp gällande regelefterlevnad och tillbörlig aktsamhet, läs mer på sidan 178. Engagemang och konsultation med intressenter Dialoger med arbetare i värdekedjan genomförs i intervjuformat vid revisioner på plats hos leverantörspartners. Dessa ingår i som en del av standardproceduren vid sådana revisioner. Effektiviteten i konsul- tationerna bedöms på en aggregerad nivå som en del av resultatet av revisionsrapporterna. Vi tar även del av branschrapporter och samarbetar med en rad organisationer vars syfte är att främja arbetstagares rättigheter. Som ett komplement förs dialoger med expertorganisationer som kan ge ytterligare insikter som represen- tanter för intressenter för att förstå potentiella konsekvenser. Vi har genom vårt arbete med att hitta risker fått bättre förståelse om vissa särskilt utsatta grupper, t.ex. tjänsteleverantörer som arbetar på våra egna eller våra partners anläggningar. Under 2025 har vi konsulterat med potentiellt utsatta grupper. Vi har exempelvis efterfrågat återkoppling från anställda hos entreprenörer och under- leverantörer vid etablering av vår nya fabrik i Mexiko, samt vid be- dömningar av arbetsförhållanden vid karosserier i Brasilien, Spanien och Thailand. Säg ifrån Oegentligheter kan rapporteras till koncernledningen på flera olika sätt. Visselblåsarkanalen Volvo Group Whistle är en extern plattform som är öppen för vem som helst inom eller utanför företaget. Kanalen hittas enkelt via volvogroup.com, och där finns även koncernens policy för skydd av visselblåsare, vilken förbjuder alla typer av repressalier mot någon som påtalar problem i god tro, eller som samarbetar i en utredning av en potentiell överträdelse av lagen eller uppförandekoden. Läs mer om Klagomålsmekanismer sidan 149, och Visselblåsning, sidan 182. Handlingsplan, mildrande och åtgärder Våra aktiviteter för tillbörlig aktsamhets fokuserar främst på att förebygga att väsentliga negativa konsekvenser uppstår. Kontroller och verifiering i leverantörsledet är nyckelaktiviteter i detta arbete. Tillbörlig aktsamhetsbedömning hos leverantörspartners Självskattningar av leverantörer är det första steget av bedömnings- processen och ger oss en värdefull översikt av efterlevnaden och ansvarstagande hos vår partners. Utöver självskattningar genomförs riskbedömningar av potentiella leverantörspartners av direktmaterial i högriskländer. Detta görs genom revisioner på plats i inköpsfasen när slutliga leverantörer ska väljas. Avseende indirekt material görs samma typ av granskning i högriskländer om inköpsvärdet över- stiger en viss nivå. Under 2025 genomfördes 254 revisioner på plats hos potentiella och befintliga leverantörspartners för direkt och indirekt material, för att bedöma, identifiera, samt mildra eller åtgärda risker och konsekvenser. Resultatet används vid inköpsbeslut och i utvecklingen av leverantörspartners. Avvikelser från kraven förväntas åtgärdas inom rimlig tid om det långsiktiga samarbetet ska fortgå. Ansvaret för förbätt- ringar och korrigerande åtgärder ligger hos leverantörspartnern. Avvikelser vid både nya och befintliga leverantörer hanteras av ansvarig inköpare tillsammans med revisor tills åtgärder är bekräftade. Om potentiella leverantörer misslyckas med att hantera kritiska frågor löper risk att de inte tilldelas kontrakt, eller om det gäller en befintlig leverantörspartner, att deras kontrakt sägs upp. Vi strävar dock alltid efter att samarbeta med partners för att möjliggöra förbättringar och ser avslut av kontrakt som en sista utväg. Som en del av tillbörlig aktsamhet investerar Volvo Group i initiativ för Träning och utbildning för vårt leverantörsnätverk. I syfte att nå en bred implementering i leverantörsnätverket görs detta i samarbete med DRIVE Sustainability. Volvokoncernen är också medlem i DRIVE Sustainability Kina för ännu mer fokus på lokala aktiviteter. Utöver denna typ av utbildning för vi även andra diskussioner och dialoger kring hållbarhet med leverantörspartners vid olika typer av event som exempelvis affärsuppföljningsmöten, dialoger om innovation och klimatställning. Leverantörspartners självskattningar (SAQ) 2025 2024 SAQ genomförda 2025, absolut antal 2.921 3.547 Leverantörspartners av direkt material med genomförd SAQ, (% av inköp) 93 94 Leverantörspartners av direkt material med godkänt SAQ-resultat, (% av inköp) 86 85 Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med genomförd SAQ, (% av inköp) 94 96 Leverantörspartners av direkt material i högriskländer med godkänt SAQ-resultat, (% av inköp) 87 85 Revisioner på plats hos leverantörspartners 2025 2024 Leverantörsrevisioner genomförda 254 481 Antal identifierade avvikelser hos leverantörspartners 190 439 175 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 178 ===== Självskattningar och platsrevisioner innefattar samtliga frågor som ingår i Volvokoncernens uppförandekod för leverantörspartners, inklusive social frågor, miljökonsekvenser samt affärsetik. De vanligaste avvikelserna som identifierats genom revisioner på plats hos leverantörspartner 2025 var relaterade till områdena hantering av leveranskedjan, mänskliga rättigheter och affärsetik, samt ledningens åtagande. Inom hantering av leveranskedjan gällde avvikelserna främst uteblivna eller otillräckliga sociala, miljömässiga eller affärsetiska krav som ställdes för, eller kommunicerades till, leverantörspartners egna leveransnätverk. När det gäller mänskliga rättigheter och affärsetik var de vanligaste avvikelserna kopplade till för mycket arbetad övertid. Inom ledningens åtagande handlade avvikelser oftast om avsaknad av uppförandekoder eller att de inte tillräckligt adresserade viktiga riskområden. Utöver de revisioner av leverantörspartners som sammanfattats ovan genomfördes djupare revisioner av leveranskedjan på kompo- nenter av strategisk betydelse för att öka transparensen i leverantörs- kedjan. I linje med vårt övergripande åtagande att tillhandahålla eller samarbeta för att åtgärda och avhjälpa (se sidan 149) har Volvo- koncernen samarbetat med en affärspartner för att stänga en mer allvarlig avvikelse under året. Ärendet gällde betalning av rekryt- eringsarvoden från arbetare till tredje parter kopplade till en affärs- partner i Sydostasien. Affärspartnern är i de sista stegen av att slutföra gottgörandet genom ekonomisk kompensation Tillbörlig aktsamhetsbedömning för hållbara material Avseende material med högre risker arbetar vi för att förhindra nega- tiva konsekvenser genom Volvokoncernens program för hållbara material. Programmet följer OECD:s Due Diligence-vägledning för ansvarsfulla försörjningskedjor, samt på verktygen från Responsible Minerals Initiative (RMI). Fokusmaterial 2025 var tenn, tantal, volfram, guld (3TG), kobolt och glimmer (internationellt känt som mica). Dessa material används i en mängd material och komponenter men där vi har begränsat inflytande över källan. Som en del av programmet identifierar vi leverantörspartners i första ledet vars komponenter innehåller ett eller flera av fokus- materialen. Dessa leverantörspartners rapporterar sina aktiviteter och åtgärder och upplyser om smältverk och raffinaderier (SOR) som används i sina respektive försörjningskedjor. Denna typ av samarbete är grundläggande för att möjliggöra identifiering, kartläggning och att minska potentiella risker. Genom RMI:s program granskas smältverk och raffinaderier av oberoende tredjepartsrevisorer för att validera dess förenlighet med standarderna i det så kallade Responsible Minerals Assurance Process (RMAP)-programmet. Granskade aktörer klassificeras som antingen förenliga eller ej förenliga. Resterande andel är i pågående utrednings- stadiet. Jämfört med 2024 var andelen av förenliga inom 3TG på samma nivå i år. För utökade material minskade andelen förenlig- heten något, främst på grund av att glimmer introducerades i programmet för första gången, och att det därmed tillkom nya aktörer med begränsad tidigare erfarenhet av revisionsprogrammet. Kritiska råvaror och mineraler som bör omfattas av programmet ses över kontinuerligt och vägleds av Volvokoncernens lista över de mest kritiska materialen. Denna regelbundna översyn gör det möjligt för Volvokoncernen att utöka programmets omfattning efter behov för att säkerställa hållbarhet och regelefterlevnad. Smältverk och raffinaderier som deltar och förenlighet med standard, 2025 Leverantörspartners som omfattas Leverantörspartners som medverkar Identifierade smältverk och raffinaderier (SOR) Förenliga SOR (%) Ej förenliga SOR (%) 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 3TG, tenn, tantal, tungsten och guld 556 654 485 543 601 602 63 63 9 8 Utökade material (kobolt och glimmer) 339 696 236 474 140 98 44 52 6 3 176 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Exempel på industrisamarbeten för hållbara leverantörsnätverk Responsible Minerals Initiative (RMI) är en samarbetsplattform för att hantera frågor kring ansvarsfulla inköp av mineraler i globala leverantörsnätverk. Genom RMI kan medlemmar utveckla och få tillgång till verktyg och resurser för att säkerställa regelefterlevnaden och att stötta ansvarsfulla inköp av mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. DRIVE Sustainability är ett nätverk med 18 ledande företag i fordonsbranschen, som arbetar för att förstärka hållbarheten i fordons- branschen. Detta görs genom att gemensamt agera som en hävstång och av att samarbeta med våra samarbetspartners i leverantörs- nätverk, intressenter och relaterade sektorer för aktiviteter med stor påverkan. Volvokoncernen medverkar aktivt i flera av initiativets arbetsgrupper för att främja en cirkulär och hållbar värdekedja i fordonsbranschen. Responsible Trucking är ett samarbete mellan nio ledande transportköpare och transportleverantörer, med syfte att förbättra lastbilschaufförers arbetsvillkor och främja rättvisa och säkra vägtransporter i hela Europa. Initiativet strävar efter att driva positiv förändring inom den europeiska åkerinäringen och bidra till mer socialt hållbara transportnätverk. ===== SIDA 179 ===== Berörda samhällen Inom Volvokoncernen ser vi att transport- och infrastrukturlösningar är nyckeln till att driva fram välstånd – varje dag levererar våra produkter mat och medicin, tar barn till skolor, driver bevattningssystem och bygger vägar och byggnader. I det här avsnittet försöker vi inte kvantifiera dessa fördelar, utan fokuserar mer på processerna för tillbörlig aktsamhet som tillämpas för att undvika eller mildra negativa effekter, och specifika affärsaktiviteter som syftar till att leverera mätbara positiva konsekvenser. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Konsekvenser för människor kopplat till användning av produkter l Risker för negativa effekter när produkter används i högrisksektorer eller vid felaktig användning. Potentiella konsekvenser kan exempelvis vara kopplat till bristfälliga arbetsförhållanden, barnarbete, tvångsarbete och rätten till liv och säkerhet. Som tillverkare har vi begränsad möjlighet att kontrollera användningen av sålda produkter, då äganderätten har överförts till slutanvändarna, men allvaret i potentiella konsekvenser prioriteras framför sannolikheten att de inträffar. l Om allvarliga incidenter inträffar i värdekedjan nedströms med koppling till Volvokoncernen kan detta också leda till ryktesrisker. Affärsaktiviteter för positiva samhällseffekter u Väsentliga faktiska positiva effekter från affärsverksamheter som involverar yrkesutbildning och därmed anställningsbarhet. l Flera affärsområden, särskilt på snabbt växande marknader, har identifierat yrkesutbildning för förare och mekaniker som en möjlighet och en förutsättning för affärstillväxt. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Vårt tillvägagångssätt för att bedöma och hantera konsekvenser för samhällen omkring oss utvecklas kontinuerligt. Vi har hittills identifierat ett antal prioriterade områden som vi beskriver nedan där vi fokuserar våra ansträngningar för att minska riskerna för människor i samhällen som berörs av vår verksamhet. Områden med potentiella risker har identifierats eller validerats genom en risk- och mognadsbedömning av mänskliga rättigheter som genomfördes 2024 och 2025. Policyer och engagemang med intressenter När vi identifierar, förebygger, mildrar och åtgärdar väsentliga potentiella konsekvenser använder vi flera styrdokument, såsom vår policy för mänskliga rättigheter, uppförandekod, uppförandekod för leverantörs- partners samt miljöpolicy med tillhörande direktiv och instruktioner. Vår policy för mänskliga rättigheter formaliserar vårt åtagande att genomföra bedömningar för tillbörlig aktsamhet i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt fokuserar våra ansträngningar på de prioriterade människorättsriskerna för Volvokoncernen. Avseende samhällspåverkan fokuserar detta arbete på konsekvenser från vår egen verksamhet, samt relevanta bedömningar om tillbörlig aktsamhet för mänskliga rättigheter kopplat till affärspartners aktiviteter och sålda produkter. Konsultationer med samhällen Vid expansion av vår industriella verksamhet inkluderar vårt arbets- sätt samråd med samhällsrepresentanter såsom miljömyndigheter, lokala myndigheter, fristående organisationer och samhällsmedlemmar – för att tillse att våra rutiner uppfyller både intressenternas förvänt- ningar och myndighetskrav. Dessa samråd syftar till att identifiera och förebygga potentiella risker för mänskliga rättigheter i samband med ny verksamhet. Vi söker även åter- koppling från relevanta ombud för rättighetsinnehavare som kan ligga till grund för projektbeslut. Hittills har samråd huvudsakligen fokuserat på specifika projekt inom Volvokoncernen, men vi arbetar med att utveckla en mer strukturerad och effektiv strategi som en del av vårt bredare program för mänskliga rättigheter. Vi strävar efter att särskilt beakta mänskliga rättigheter för grupper som kan vara särskilt utsatta eller riskerar marginalisering. Relaterat till vår typ av affärsverksamhet inkluderas särskilt utsatta grupper människor i konfliktområden, kvinnor, unga arbetstagare och migrantarbetare. I takt med att vi förbättrar vår aktsamhets- bedömning gällande mänskliga rättigheter fokuserar vi på dessa grupper för att säkerställa att lämpliga insatser anpassas för specifika risker. Under 2025 har vi prioriterat bedömning av tillbörlig aktsamhet nedströms med fokus på olämpligt användande av produkter och verksamheter i konfliktdrabbade och högriskområden (CAHRA). Vi arbetade för att bättre förstå människorättsrisker kopplade till Volvokoncernens försäljning i Israel och hur vi kan stärkta våra processer för tillbörlig aktsamhet. Samarbete med expertorganisa- tioner har varit avgörande i detta arbetet. Säg ifrån Alla externa intressenter, inklusive människor i potentiellt berörda samhällen, har möjligheter att lyfta problem till Volvokoncernens ledning. Alla tillgängliga kanaler är lätta att hitta på volvogroup.com, tillsammans med våra policyer för skydd mot repressalier. Som en del av den pågående utrullningen av vårt program för mänskliga rättigheter, strävar vi efter att utveckla ett mer robust tillvägagångssätt för samråd med rättighetsinnehavare, inklusive hur vi kan mäta effektiviteten i processer. Lär mer om Koncernens övergripande arbete med klagomålsmekanism kopplat till mänskliga rättigheter på sidan 149. 177 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 180 ===== Handlingsplan, mildrande och åtgärder När det gäller potentiella negativa konsekvenser på samhällen, strävar Volvokoncernen först och främst efter att förebygga eller mildra dessa. Vid etableringen av nya verksamheter har vi identifierat risker proaktivt tidigt i processen och kunnat minska dessa till- sammans med våra affärspartners. Hittills har den här typen av utredningar utförts efter behov beroende på det aktuella projektet, men den fortsatta implementeringen av vårt program för mänskliga rättigheter kommer att inkludera förstärkande av processer, samt vägledning och verktyg för åtgärder och avhjälpande. Vårt allmänna förhållningssätt till åtgärder och avhjälpande samt om klagomåls- mekanismer beskrivs på sidan 149. Användning av produkter – Aktsamhetsbedömning nedströms Nedströms i värdekedjan har vi bedömt potentiella konsekvenser på samhällen som ett särskilt viktigt område inom försäljning till militära slutanvändare, av militariserade produkter, till högrisksektorer och inom konfliktdrabbade och högriskområden. Våra processer som för att säkerställa efterlevnad av lagar, sanktioner och exportkontroller används även för att förebygga, mildra och åtgärda negativ påverkan av mänskliga rättigheter i samhällen. Vi utvärderar även vissa affärer för risker relaterade till mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik. Vid bedömningen av kommersiella försäljningsaffärer använder våra affärsområden externa riskdatabaser och verktyg som Verisk Maplecroft och RepRisk för att identifiera och bedöma risker. Resultaten utvärderas och eskaleras vid behov och vi för även dialoger med kunder för att motverka risker om så behövs. I vissa fall kan vi även samarbeta med andra externa parter, som ambassader eller fristående organisationer. Om riskerna anses vara för höga och inte är möjliga att mildra, kan vi besluta att inte gå vidare med försäljningen. I bedömningar tar vi hänsyn till landsrisknivåer, kundsegment, slut- användare samt avsedd användning av våra produkter, med stöd från koncernfunktioner vid behov. Exempel på arbetssätt och bedömningar finns på volvogroup.com Vid försäljning av militariserade produkter i högriskländer är Volvokoncernens affärsområden skyldiga att eskalera vissa affärer för bedömning av koncernfunktionerna innan ett erbjudande lämnas. Bedömningen omfattar faktorer såsom förekomsten av vapen- embargon, väpnade konflikter, politisk instabilitet och risker relaterade till mänskliga rättigheter. EU:s gemensamma regler för exportkontroll kräver även den att mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt beaktas. Beroende på land för slut- användning kräver affärer antingen ett beslut av Volvokoncernens kommitté för militär försäljning (som består av relevanta medlemmar av den verkställande ledningen) eller en rekommendation från koncern- funktionerna till affärsområdet för eget beslut. Yrkesutbildning – Affärsaktiviteter med positiva konsekvenser Volvokoncernen genomför en rad affärsaktiviteter som är utformade för att leverera positiva effekter för människor i samhällen runt vår verksamhet. Vi prioriterar projekt där vårt engagemang är avgörande för genomförandet och där både samhälleligt och affärsmässigt resultat är betydande. Yrkesutbildningsinsatser för förare och mekaniker på tillväxtmarknader anses vara särskilt viktiga, eftersom de skapar gemensamt värde för lokalsamhällen och Volvokoncernen. Vårt program för samhällsengagemang är strukturerat kring fyra huvudfokusområden: hälsa och välbefinnande, utbildning och kapacitetsuppbyggnad, katastrofinsatser samt trafiksäkerhet. Dessa områden är nära kopplade till vår hållbarhetsstrategi och stöder FN:s mål för hållbar utveckling. Genom både breda och riktade partner- skap strävar vi efter att bygga långsiktigt värde och förtroende med intressenter. Koncernens policyer relaterade till yrkesutbildningsprojekt inkluderar krav på genomlysning av alla inblandade partners. Projekten ska ha formella resultatrapporter och genomföras i samarbete med en statlig biståndsorganisation och en imple- menteringspartner. Inom Volvokoncernen refererar vi även till dessa engagemang som aktiviteter med delat värdeskapande. Projekten ska baseras på fördelar för människor i samhällena som är kopplade till kompetenshöjning och jobbmatchning. Det ska också finnas ett identifierat affärsvärde för både Volvokoncernen och slutanvändare av vårt erbjudande, t.ex. tillgång till utbildade förare och mekaniker för att driva verksamheten. Projekten etableras i samarbete med ett eller flera av koncernens affärsområden och deras privata importörer. Volvokoncernen samarbetar med ledande organisationer som SIDA, UNIDO och Helvetas i så kallade Public Private Development Partnership (PPDP). Dessa partnerskap gör det möjligt för oss att kombinera expertis och resurser för att leverera effektiva yrkes- utbildnings- och kapacitetsuppbyggande initiativ. Tillsammans arbetar vi för att skapa hållbara möjligheter för lokalsamhällen, förbättra kompetensutveckling och stödja långsiktig ekonomisk tillväxt. Projekt inom yrkesutbildning, och dess effekter Projekt, land (implementationstid) Individer som deltagit (aggregerat) Sysselsättning efter nio månader (%) ACCES, Marocko, (2018-2023) 870 80 AGEVEC, Marocko (2014-2019) 531 70 HDECOVA, Etiopien, (2012-2019) 278 82 MiSALE, Etiopien (2017-2025) 9.046 81 ZAMITA, Zambia, fas 1 och 2 (2015-2025) 1.382 38 Mätetal för anställning och sysselsättningsgrad tillhandahålls av implementerings- partners. Uppföljningar görs genom att enkäter som riktas till ett urval av enskilda deltagare efter examen. 178 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Delområden som förklaras i andra delar av redovisningen Utöver ovanstående har vi också identifierat frågor som är relevanta för berörda samhällen som förklaras i andra avsnitt av redovisningen. • Utvinning av råmaterial kan leda till potentiella konsekvenser uppströms i värdekedjan. Läs mer om Programmet för hållbara material sidan 176. • Vi arbetar för att mildra miljö- och klimatpåverkan på grund av dess faktiska eller potentiella effekter på människor och samhällen. Läs mer om Klimat sidan 151, Föroreningar sidan 160, Resursanvändning och cirkulär ekonomi sidan 161. ===== SIDA 181 ===== Konsumenter och slutanvändare Fler än en miljon människor dör årligen till följd av trafikolyckor runt om i världen. Även om tunga fordon endast är inblandade i en mindre del av sådana olyckor bedömer vi att detta är en väsentlig social fråga som vi aktivt fokuserar på. Säkerhet är även en del av vår produktstrategi där vi har för avsikt att vara i framkant och introducera nya lösningar till marknaden som gradvis förbättrar förutsättningar för säkerheten på väg, såväl som på kundernas produktionsplatser. Konsekvenser, risker och möjligheter Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Produkt- och trafiksäkerhet l Trafikolyckors konsekvens på individens säkerhet kan vara betydande, vilket gör förebyggande åtgärder till en prioritet. Att lägga till säkerhetsfunktioner och främja aktiv och passiv säkerhetsteknik i tunga fordon, såsom lastbilar och bussar, är särskilt viktigt eftersom de ofta körs i höga hastigheter eller delar vägar med oskyddade trafikanter. l Potentiella risker kan uppstå som följd av bristande efterlevnad av säkerhetsföreskrifter. Möjligheter till differentiering genom att erbjuda produkter och tjänster till kunderna som hjälper dem att förbättra säker drift på väg eller på sina anläggningsområden. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Produkt- och trafiksäkerhet är en företagsspecifik fråga kopplat till slutanvändare. Statistik visar att de flesta olyckor med dödlig utkomst där tunga fordon är inblandade drabbar trafikanter i personbilar och oskyddade trafikanter. Volvokoncernens definition av säkerhet går därför bortom de direkta slutanvändarna och strävar efter att omfatta alla som kommer i kontakt med våra produkter. Detta återspeglas i utvecklingsarbetet och i väsentlighetsbedömningen där vi beaktar effekter på direkta slutanvändare såsom förare och operatörer av våra fordon och maskiner, såväl som andra trafikanter, t.ex. passagerare i personbilar och oskyddade trafikanter såsom fotgängare och cyklister. Policyer och engagemang med intressenter Volvokoncernens säkerhetspolicy och korrigerande åtgärder grundar sig i vårt åtagande avseende mänskliga rättigheter. Detta åtagande beskrivs mer på sidan 149. Vår vision är noll olyckor med Volvokoncernens produkter och arbetet innefattar produkt- och trafiksäkerhet. I vår policy är produkt- säkerhet vår första leverans. Vi utvärderar systematiskt risker och agerar för att motverka dessa och genomför förbättringar. Våra ansträngningar grundar sig i våra kunders behov för att leverera verkliga säkerhetsfördelar med hänsyn till förare, operatörer, passagerare, andra fordon och trafikanter samt lokala marknads- förhållanden. Policyn inkluderar även hur Koncernens representanter ska agera som ambassadörer för säkerhet och föregå med gott exempel genom att praktisera säkerhet i alla aspekter av vår verk- samhet och externa samarbeten. Under användningsfasen arbetar vi med olycksstatistik och forskning inom trafikolyckor för att skapa kontinuerligt bättre förståelse kring kunders och användares utmaningar i deras verksamhet. Utöver vår egen forskning kring olyckor genomförs också riktade förfrågningar för ge återkoppling kring hur introducerade system och funktioner fungerar från ett användarperspektiv. Vi arbetar även med en mängd intressenter såsom tillsynsmyndigheter och beslutsfattare, ideella organisationer samt akademiska institutioner för att främja trafik- säkerhet och att säkrare lösningar tas emot av marknaden. Gällande skydd av personlig data används fordonsdata för att kontinuerligt utveckla säkrare lösningar. Volvokoncernen har strikta policyer för hur fordonsdata får användas och lagras. Till exempel kan data om fordonsanvändning samlas in för att få insikter om körmönster och utveckla effektivare och säkrare produkter, men övervakas inte i relation till olagligt beteende. Volvokoncernens system för efterlevnad av dataskydd omfattar utbildning, revisioner och tester. Handlingsplan, mildrande och åtgärder Vårt mål är att utveckla produkter som hjälper till att förhindra olyckor och när olyckor inträffar, försöka minimera eller minska konsekvenserna för förare, passagerare, operatörer och människor runt våra produkter. Produktsäkerhet Produktsäkerhet handlar om fordonets förmåga att inte orsaka skada på någon som använder eller exponeras för fordonet i dess avsedda användning och rimligen förutsebar felaktig användning, inklusive produktens cybersäkerhet och dataskydd. Våra huvud- sakliga processer – från utveckling, genom inköp, tillverkning och hela vägen till eftermarknad och service kräver systematisk kvalitets- hantering. Syftet är att säkerställa produktens säkerhet och kvalitet över dess livscykel. Produktlinjer bedöms proaktivt avseende påverkan vad gäller hälsa och säkerhet, i syfte att säkerställa att de utformas för att vara säkra och för att hitta kvalitetsförbättringar. Kvalitetskontroller finns i huvudsakliga utvecklingsprocesser enligt standardförfaranden inom fordonsbranschen. Leverantörer måste leva upp till de tekniska krav och säkerhetskrav som vi sätter för produkter och komponenter. Tekniska revisioner genomförs för att utvärdera leverantörspartners kvalitetsledningssystem. 179 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 182 ===== Aktiv säkerhet Aktiv säkerhet handlar om fordonets förmåga att stödja föraren för att undvika eller minimera olyckor. Som en del av detta tillhanda- håller vi avancerade förarstödsystem (ADAS) i alla våra produktlinjer och förespråkar ett brett införande i vår bransch. Aktiv användning av ADAS-systemen följs upp för att göra dessa system alltmer användarvänliga. Kollisionssäkerhet Kollisionssäkerhet och kollisionskompatibilitet fokuserar på fordonens förmåga att minska skador när kollisioner inte är möjliga att undvika, samt interaktionen mellan fordonen och andra trafikanter. I detta arbete utför vi kollisionstester och undersöker verkliga olyckor för att kontinuerligt göra fordon säkrare. Automatiserad körning Automatiserad körning handlar om utveckling och driftsättning av system som styr fordon med liten eller ingen mänsklig inblandning för att möjliggöra både säkrare och mer produktiv verksamhet. Volvokoncernen har etablerat Volvo Autonomous Solutions (VAS) som ett separat affärsområde för att utveckla och kommersialisera autonoma fordon för både framdrift på väg som vid andra tillämpningar, där säkerhet är en av de viktigaste utmaningarna. Resurser som sätts av för produkt- och trafiksäkerhetsinsatser är en del av koncernens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utöver ovanstående strategiska insatser görs insatser inom koncernens affärsområden som säljer fordon och transportlösningar för att främja säker användning av våra produkter genom förar- och operatörs- utbildningsprogram samt för att främja säker interaktion med våra produkter, till exempel genom informationsprogram Stop, Look Wave och See and Be Seen. Vi följer löpande upp interna mätetal såsom användning av aktiva säkerhetssystem och FoU-utgifter relaterade till säkerhet, för att få en överblick över säkerhetsprestanda. Hittills har vi inte ansett att strävan efter säkerhet bäst följs upp av något enskilt koncernöver- gripande mätetal, utan istället genom att följa aktiviteter samt respons från marknaden och slutanvändare. Exempel på en sådan marknadsindikator är Euro NCAP-betyg, se informationsrutan nedan. Om och när andra mätvärden antas för prestationsuppföljning kommer dessa att fasas in i hållbarhetsredovisningen. 180 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR Euro NCAP-riktmärke för fordonssäkerhet Euro NCAP är Europas riktmärke för fordonssäkerhet. År 2024 fick Volvo Lastvagnar femstjärniga utmärkelser och CitySafe-ackreditering från Euro NCAP för sina bästsäljande dragbilsmodeller FH Aero och FM, och år 2025 fick vi femstjärniga utmärkelser för de två motsvarande modellerna i konfigurationen jämnlastare. Fem stjärnor innebär bland annat högsta säkerhets- prestanda på kriterier som förarstöd och kollisions- undvikande, vilket ger trafiksäkerhet för föraren och omgivande trafikanter. Både jämnlastare- och dragbils- versionerna tilldelades också riktmärkets CitySafe- märkning, vilket utmärker de fordon som är bäst utrustade för stadskörning och för skydd av oskyddade trafikanter. Renault Trucks Renault Trucks modell T, som är byggd på samma plattform som Volvo FH och FM, fick fyra stjärnor både 2024 och 2025, men fick också riktmärkets CitySafe- märkning 2025. ===== SIDA 183 ===== Affärsetik Volvokoncernens ambition är att bedriva sin globala verksamhet på ett rättvist och lagenligt sätt. Vi är övertygade om att den bästa grunden för hållbar framgång och det bästa sättet att skydda vårt renommé är att bedriva vår verksamhet i enlighet med tillämpliga lagar och regler och i en transparent och konkurrenskraftig affärsmiljö. Volvokoncernen har därför tagit fram en uppförandekod som fastställer de grundläggande principerna för vårt sätt att bedriva affärer och olika risker kopplade till regelefterlevnad adresseras och hanteras över organisationen. Underämnen Konsekvenser Risker och möjligheter Antikorruption och konkurrenslagstiftning — Koncernens efterlevnadsprogram används i syfte att undvika negativa konsekvenser för intressenter och sannolikheten för att en större incidenter ska inträffa bedöms vara låg. u Trots att sannolikheten för allvarliga fall av bristande efterlevnad bedöms vara låg, rapporterar vi våra förebyggande aktiviteter för att säkerställa transparens. Politiskt engagemang u Den viktigaste aspekten inom detta område är lobbyverksamhet. Genom deltagande i policyutvecklingen kan effekter i strategiska frågor uppnås. — Det finns ett stort intresse i Volvokoncernens påverkansarbete och ställningstaganden gällande hållbarhetsrelaterade policyer, vilket kan leda till risker och möjligheter kopplat till anseende och rykte. Väsentlighet: Å Mycket hög u Hög l Medel — Låg Complianceprogram Styrning För definierade regelefterlevnadsområden, såsom konkurrens- och antikorruptionslagstiftning, exportkontrollregler, skydd av persondata, bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt efterlevnad av förordningen om artificiell intelligens övervakar en särskild Group Compliance-funktion genomförandet av ett ledningssystem för regelefterlevnad och rapporterar till relevanta ledningsforum, inklusive revisionskommittén. Volvo- koncernens ledningssystem för regelefterlevnad omfattar bland annat riskbedömningar, policyer, riktlinjer och rutiner, regelbunden kommunikation och utbildning om regelefterlevnad samt kontroll- aktiviteter, såsom kontroller av att åtgärderna är effektiva och revisioner. Dessutom har Volvokoncernen implementerat vissel- blåsarkanaler för hela koncernen som kan användas av interna och externa parter för alla områden inom regelefterlevnad. De olika affärsområdena har etablerat kommittéer för regelefterlevnad där högsta ledningen deltar samt funktioner för regelefterlevnad för att hantera implementering av ledningssystem inom respektive organisation. Dessa täcker även in andra regelefterlevnadsområden, såsom regler för penningtvätt eller utsläpp, i den utsträckning som behövs. Under 2025 identifierades inga fall av bristande efter- levnad av väsentliga effekter på Volvokoncernen. Utbildning och kommunikation inom efterlevnad Att bedriva verksamhet i enlighet med gällande lagar och regler är grunden för långsiktig framgång. Utöver detta kommunicerar Volvo- koncernens högsta ledning, Group Compliance och andra interna parter regelbundet vikten av att bedriva affärer på ett etiskt sätt. Volvokoncernen har utvecklat och implementerat en utbildnings- strategi för regelefterlevnad som anpassar efterlevnadsutbildningen till individuella utbildningsbehov på ett riskbaserat sätt. Utbildnings- strategin ses regelbundet över så att utbildningsinnehåll, målgrupper och utbildningsfrekvens justeras över tid. Utbildningsstrategin inne- håller för närvarande obligatoriska och grundläggande utbildningar för konkurrenslagstiftning, anti-korruption, exportkontroll och skydd av persondata för en bred målgrupp bland anställda på alla nivåer, samt en fördjupad och vanligtvis instruktörsledd utbildning för alla anställda som utför vissa aktiviteter med förhöjda risknivåer. I slutet av 2025 hade 69.444 anställda i Volvokoncernen genom- fört den årliga e-utbildningen om uppförandekoden. Utbildningscykler inom andra grundläggande och fördjupade utbildningar löper vanligt- vis över två till tre år. Utöver obligatoriska utbildningsprogram genomför Volvokoncernen även en mängd utbildningsaktiviteter efter behov. Sammanfattning av utbildningar inom lagefterlevnad Typ av utbildning Anställda som deltagit under utbildningscykeln (2023-2025) Antikorruption (introduktion) 40.703 Konkurrenslagstiftning (introduktion) 40.430 Exportkontroll och sanktioner (introduktion) 42.069 Skydd av personuppgifter (introduktion) 19.959 Antikorruption (fördjupad) 7.901 Konkurrenslagstiftning (fördjupad) 7.403 Exportkontroll och sanktioner (fördjupad) 1.069 Skydd av personuppgifter (fördjupad) 8.213 Antikorruption Volvokoncernen förbjuder och fördömer strikt alla former av korruption, däribland mutor. Inte enbart för att korruption är olagligt, utan även för att det snedvrider marknaden, påverkar den fria konkurrensen och undergräver den sociala utvecklingen. Volvokoncernens anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade i, någon form av korruption, däribland att erbjuda eller direkt eller indirekt ta emot mutor, olämpliga gåvor, representation eller indirekta betalningar. Volvokoncernen förväntar sig att alla dess affärspartners upprätthåller motsvarande standarder inom antikorruption. Baserat på sina antikorruptionsriskbedömningar har Volvokoncernen kodifierat specifika riskreducerande åtgärder i en koncernövergripande antikorruptionspolicy och tillhörande obligatoriska procedurer. Nyckelkomponenter är krav på korrekt bokföring och dokumentation, 181 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 184 ===== en obligatorisk riskbaserad genomlysning (due diligence) för tredje- parter, förbud mot indirekta betalningar och regler och rutiner för gåvor och representation, ersättning till tredjeparter, sponsring och donationer till välgörenhet. Implementeringen överses av koncern- funktionen Group Compliance och stöds av ett nätverk med ansvariga för regelefterlevnad inom affärsområdena och division- erna med vägledning, utbildningsprogram och interna kontroller. Under 2025 dömdes eller bötfälldes inte Volvokoncernen för några brott mot lagar mot korruption eller mutor. Konkurrenslagstiftning Volvokoncernen förbjuder strikt alla former av agerande som kan bryta mot konkurrenslagstiftningen. Volvokoncernen konkurrerar utifrån sina produkters och tjänsters meriter och litar på att dess produkter och tjänster når framgång på en rättvis och konkurrens- utsatt marknad. Anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller på annat vis vara inblandade i, något slags agerande som kan strida mot konkurrenslagstiftning, som till exempel konkurrensbegräns- ande överenskommelser med konkurrenter. Volvokoncernen förväntar sig också att dess affärspartners antar och genomför motsvarande konkurrensrättsliga principer och koncernen inkluderar dessa krav i avtalen. Baserat på interna riskbedömningar har Volvokoncernen komp- letterat principerna för rättvis konkurrens i uppförandekoden med en särskild konkurrensrättspolicy, samt detaljerade instruktioner och riktlinjer för bästa praxis. Här ingår riktlinjer för kommersiellt känslig information, branschorganisationer, benchmarking, upprättande och förvar av dokumentation, privata återförsäljare, leverantörer och påbyggare, anställningsinformation samt en omfattande handbok om samarbete med konkurrenter. Ramverket uppdaterades under 2025. Group Compliance har ansvar för att utforma och utveckla koncernens lagefterlevnads-program för konkurrensrätt och överser effektivitet i implementeringen i nära samarbete med utsedda ansvariga inom affärsområdena och divisionerna. Visselblåsning Inom Volvokoncernen är vi övertygade om att en stark kultur där vi inte är rädda för att säga ifrån är en avgörande faktor för företagets framgångar, och kan bidra till att upptäcka missförhållanden och förhindra lagöverträdelser. Vi inbjuder också externa parter, inklusive affärspartners, kunder, leverantörer, återförsäljare, konsulter, tidigare anställda eller blivande anställda, och andra som berörs, att rapportera saker som inte verkar stå rätt till. Vi informerar om vårt åtagande för utredningar och rapportering i vår externt tillgängliga policy för skyddande av visselblåsare och utredningar. Denna innefattar åtaganden kring anonym rapportering, konfidentialitet, oberoende och objektivitet i utredningar, återkopp- ling till den som rapporterat och tydlig vår policy för skydd mot repressalier för rapportering i god tro. Funktionen Whistleblowing and Global Investigations är en oberoende enhet inom Group Compliance som hanterar och överser rapporteringen och utredningsprocessen. Vi kommunicerar regel- bundet internt om våra visselblåsarkanaler och tillhandahåller detaljerad information om våra visselblåsarkanaler på vår offentliga webbplats. Medvetenhet om och förtroende för denna mekanism bedöms genom att beakta användningen, som stadigt ökar. Under 2025 fick Group Compliance in 479 fall genom flera olika rapporteringskanaler. Alla rapporter utreddes vidare. Av de 48 ärenden som förknippas med affärsetik kategoriseras 31 som misstänkt korruption eller intressekonflikt. Tio av dessa kunde styrkas och avslutades efter att lämpliga disciplinära och andra åtgärder vidtagits. Sex ärenden var fortfarande under utredning vid året slut. Ärenden förknippade med diskriminering och trakasserier återfinns i kategorierna Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats och Överträdelser av privatliv eller integritet. Dessa kommenteras separat på sidan 173. Visselblåsarrapporter som lyfts till Group Compliance 2025 2024 Typ av rapport Antal % Antal % Överträdelser av principerna om en rättvis arbetsplats 250 52 210 52 Brott mot bolagets tillgångar 53 11 64 16 Brott mot affärsetik 48 10 28 7 Brott som riskerar miljö, hälsa och säkerhet 25 5 15 4 Överträdelser av privatliv eller integritet 15 3 25 6 Brott mot finansiell integritet 3 < 1 1 < 1 Endast frågor 85 18 59 15 479 402 182 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 185 ===== Politiskt engagemang Volvokoncernen har en löpande dialog med myndigheter, lagstiftare och beslutsfattare kring relevanta frågeställningar för koncernen och våra kunder. Genom denna typ av engagemang kan koncernen ha en påverkan när den representerar, eller är en del av, ett bredare industri- engagemang i specifika ämnen som beskrivs i detta avsnitt. Policy Dialogen styrs av årliga prioriteringar som godkänns av koncern- ledningen. Volvokoncernen deltar i direkt och indirekt lobby- verksamhet kopplad till lagstiftning och regelverk, främst i EU och USA. Relaterade kostnader redovisas i publika lobbyregister. Volvokoncernen förhåller sig neutral i fråga om politiska partier och deras representanter. Volvokoncernens uppförandekod och relaterade föreskrifter utgör grunden för vår inställning när det gäller påverkan på lagstiftning och regelverk. Koncernens påverkansarbete bygger på nedan vägledande principer och årliga prioriteringar fastställda av koncernledningen. Vägledande principer: • I linje med Parisavtalet • Baserat på lika villkor genom rättvis och fri handel • Stödjande av teknikneutralitet och globala standarder • Långsiktiga förutsättningar för tydlighet och förutsägbarhet. Handlingsplan Årliga prioriteringar är indelade i tre huvudområden: geopolitiska konsekvenser, konkurrenskraft och klimatomställning. Inom det geopolitiska området var syftet 2025 att ge våra affärsområden och marknader vägledning inom bl.a. säkerhet och försvar, handel, energi och energiinfrastruktur, kritiska råmaterial och komponenter, samt digital infrastruktur och informationskontroll. När det gäller konkurrenskraft har ambitionen varit att skapa en rättvis och konkurrenskraftig företagsmiljö med mindre byråkrati samt tydligare och mer harmoniserade regler för innovation och företagsutveckling. Ambitionen har också varit att stärka den regionala konkurrenskraften genom att snabbt anpassa sig till geopolitiska förändringar och förbättra samarbetet mellan centrala institutioner och länder för ett mer effektivt genomförande. Inom klimatområdet har vi fokuserat på att främja företagsvänliga, datadrivna regler som påskyndar omställningen till nettonoll genom att stödja hållbara energisystem, trygg energitillgång, nödvändig infrastruktur och tydliga, samordnade styrmedel som ökar använd- ningen av utsläppsfria tekniker. Under 2025 fortsatte vi även att fokusera på regleringar som påverkar omställningen till nettonoll- utsläpp och förebyggande av luftföroreningar såsom EU CO 2, Euro 7 och US EPA GHG. Volvokoncernen är medlem i ett stort antal branschorganisationer, sammanslutningar och sponsorskap som ger möjligheter att utvärdera och lämna synpunkter på föreslagna förordningar och regleringar. Volvokoncernen anser inte att ett medlemskap innebär att instämma i alla åsikter, men är noga med att åsikterna inte strider mot Volvo- koncernens ambition eller förhindrar dess utveckling. Volvokoncernen utvärderar kontinuerligt sina medlemskap. En icke uttömmande lista över medlemskap finns på volvogroup.com/se/report2025. Volvokoncernen är registrerad i transparensregister i EU och USA under namn Volvo AB respektive Volvo Group North America, LLC. Under 2025 uppgick kostnaderna för lobbying i EU och USA till omkring 21 Mkr. 183 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 186 ===== Noter till hållbarhetsförklaringar Följande kompletterande noter innehåller administrativ information och särskilda detaljer om processer och metoder som hänvisas till från andra delar av Hållbarhetsförklaringar för förbättrad läsbarhet. Utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna Konsoliderade hållbarhetsförklaringar Hållbarhetsförklaringarna upprättas på koncernbasis och omfattningen motsvarar koncernens finansiella rapporter om inget annat anges. Omfattning av uppströms och nedströms värdekedja Klimat Omfattningen av klimatrapporteringen baseras på GHG-protokollets standarder för företag. Inventeringen omfattar scope 1 och 2 och alla 15 kategorier av scope 3. Rapporten över växthusgasutsläpp inkluderar individuell rapportering av scope 1, scope 2, scope 3.11 och scope 3.1 som tillsammans utgör över 99% av det totala inventeringen av växthusgasutsläpp. Föroreningar Väsentlighetsbedömningen har beaktat föroreningar från material, leverantörer och produkter, inklusive hantering av uttjänta produkter. Avfall Väsentlighetsbedömningen har beaktat de huvudsakliga avfalls- strömmarna relaterade till vår värdekedja där vi har inflytande. I de konsoliderade hållbarhetsredovisningarna ingår endast avfall från den egna verksamheten. Egen arbetskraft Vår personal består av direktanställda och konsulter som rapporterar till en chef i Volvokoncernens linjeorganisationen. Entreprenörer som arbetar på Volvokoncernens anläggningar ingår i hälso- och säkerhets- måtten som specificeras i avsnittet om olycksfall. Mänskliga rättigheter De huvudsakliga upplysningarna om mänskliga rättigheter finns i avsnittet om Medarbetare i värdekedjan och Berörda samhällen. I bedömning av sociala frågor i värdekedjan har vi identifierat delar med högre sannolikhet att negativa konsekvenser inträffar. Bedöm- ningar innefattar leverantörer närmare Volvokoncernen och hos sam- riskbolag, människor som arbetar inom logistik, hos importörer och exportörer, distributörer, samt privata återförsäljare och service- verkstäder. Bedömningar innefattar även de som arbetar längre uppströms i värdekedjan och i samhällen omkring verksamheten. Tidshorisonter Hållbarhetsförklaringarna använder de tidshorisonter som antagits i koncernens riskhanteringsprocess för företagsrisker (ERM). Kort sikt är upp till ett år, medellång är upp till tre år och lång sikt upp till tio år. I vissa fall använder koncernen ännu längre tidshorisonter, t.ex. utarbetande av färdplaner på längre sikt. Anledningen med att använda tre år som medellång sikt är relaterat till koncernens investeringsplan som har en tidshorisont på tre år. Mätetal som innehåller uppskattningar För flera mätvärden och datapunkter relaterade till konsekvenser i värdekedjans förlitar sig rapporten på proxydata för att utföra bedömningar om tillbörlig aktsamhet. Avseende utfallsmått används vissa uppskattningar vid beräkningen av växthusgasutsläpp. Under 2025 har vi arbetat för att förbättra noggrannheten i scope 3 kategori 1. Tidigare estimerades utsläpp från inköpta varor och tjänster med hjälp ekonomisk utgiftsallokering. Koncernen har arbetat med att implementera en mer förfinad metod och stödjande system för att ytterligare specificera data om växthus- gasutsläpp i uppströms värdekedjan. Detta baseras på inköpta volymer i kombination med specifika utsläppsfaktorer per material enligt vad som anges i varje materialdatablad. Se avsnitt Klimat, sidan 158 för detaljerade förklaringar om metod för att beräkna växthusgasutsläpp. Förändringar, korrigeringar och omräkningar Historiska data om växthusgasutsläpp på sidan 157 har räknats om för att återspegla ändrade utgångsvärden till följd av avyttringar. Standarder för hållbarhetsrapportering Hållbarhetsförklaringen upprättas i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS). Ämnen relaterade till rapporten Kompletterande information finns tillgänglig på volvogroup.com/se/report2025. Detta inkluderar: • Länder där organisation är verksam • Medlemskap i organisationer • Uppförandekod och aktuella policyer. Externt bestyrkande Volvokoncernens hållbarhetsförklaringar har varit föremål för ett begränsat bestyrkande enligt RevR19. Se Revisorns rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen på sidan 213. Uppgifter om organisationen Organisationens namn Namnet på bolaget som utfärdar denna rapport är AB Volvo (publ). Bolaget är moderbolag i Volvokoncernen. Ägarstruktur och juridisk form AB Volvo (publ) är ett börsnoterat bolag, och dess aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholms huvudmarknad Kontaktuppgifter Se sidan 229. Rapportperiod och frekvens Redovisningscykeln är årlig. Rapportperioden är från den 1 januari 2025 till den 31 december 2025. Datum för den senaste rapporten var den 27 februari 2025. 184 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 187 ===== Detaljerad information om väsentlighetsbedömningen Det här avsnittet återger information om metod och arbetssätt för att bedöma konsekvenser, risker och möjligheter i väsentlighets- bedömningen och kompletterar den illustrativa versionen på sidan 149. Risker och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har identifierats genom att analysera faktiska risker och överväga olika teorier om framtida utveckling. Analysen omfattar kort, medellång och lång sikt. För områden med hög osäkerhet har scenarier om potentiella utfall använts. Dessa teorierna om risker och möjligheter har utvecklats med hjälp av ett nätverk av hållbarhetsspecialister från olika områden inom Volvokoncernen. Detta arbete är en del av koncernens riskhanteringsprocess. I vissa fall, huvudsakligen relaterade till påverkan på mänskliga rättigheter i värdekedjan uppströms och nedströms, är sannolikheten för faktisk påverkan mycket osäker. I dessa fall prioriteras allvarlighets- graden av potentiella konsekvenser framför andra faktorer i väsentlig- hetsbedömningen. Ett konkret exempel är tvångsarbete och barnarbete i värdekedjan. Faktiska fall är är utmanande att identifiera men vi har bedömt att det finns en viss sannolikhet att de kan förekomma. Även om sannolikheten för en sådan händelse är osäker, gör ämnets allvar detta prioriterat. Ett annat exempel är negativa effekter på säkerhet för slutanvändare som har låg sannolikhet att inträffa, men kan leda till allvarliga konsekvenser om de skulle inträffa. Storleken på finansiella eller strategiska effekter har kategoriserats i en fyragradig skala av låg, medel, hög och mycket hög. Där kvanti- fiering inte varit möjlig eller lämplig har en kvalitativ utvärdering använts utifrån effekternas karaktär. Detta har gjort det möjligt att bedöma kvantitativa och kvalitativa effekter för flera olika frågor i en gemensam skala. Sannolikhet har bedömts för alla identifierade risker och möjligheter efter att ha bedömt en teoretisk storleksordning. Bedömningen av sannolikhet kan användas för att bekräfta eller diskvalificera risker och möjligheter från att vara väsentliga. I denna process kan konsekv- enser på människa eller miljö vara förknippade med flera risker och möjligheter med olika sannolikheter att inträffa. För att avgöra om en fråga är av väsentlig betydelse tillämpas generellt tröskelvärdena medelhög och hög. Dock kompletteras dessa kvantitativa bedömningar alltid med kvalitativa bedömningar av påverkan, relation till konsekvenser samt graden av risk och möjlighet som frågan innebär. Beslutsfattande och procedurer med intern kontroll Processen för att bedöma väsentlighet innehåller många kvalitativa och kvantitativa datapunkter och är inte en strikt matematisk process. Matematisk bedömning används dock för att undvika partiskhet i den övergripande väsentlighetsbedömningen. Som en del av bedömningen utför vi interna kontroller för att säkerställa att både kvantitativ och kvalitativ data är relevant och korrekt. Beslut om frågor som behandlas som väsentliga för koncernen tas sedan i en styrgrupp med representanter från koncernledningen. Processen överses av revisionskommittén vid AB Volvos styrelse. Integrering i den övergripande riskhanteringsprocessen Processen med att identifiera och bedöma risker och möjligheter är integrerad i koncernens övergripande riskhanteringsprocess. Bedömningen görs som en delprocess till koncernens riskhanterings- process (ERM-processen). Denna process stöds av ett tvärfunktionellt forum med representanter från koncernens lastbilsdivisioner och affärsområden som är ansvariga för att hantera risker och möjligheter för respektive område. Prioriterade risker och möjligheter sammanställs av strategiska funktioner i koncernen som rapporterar till koncern- ledningen om föreslagna prioriterade konsekvenser, risker och möjligheter. Parametrar som använts i bedömningen av konsekvenser Volvokoncernens arbete för tillbörlig aktsamhet är baserat på en rad olika processer. Vissa processer är etablerade på koncernnivå genom policyer och implementeras på ett koncerngemensamt sätt, medan andra andra är unika för delar av organisationen. En mängd bedömningsverktyg används för att identifiera risker och påverkan med avsikten att prioritera aktiviteter för att undvika och mildra, utbilda och upplysa, åtgärda och avhjälpa och redovisa utveckling. I processen för utvärdering av konsekvenser har vi beaktat faktiska uppmätta konsekvenser, såväl som potentiella effekter som sannolikt kan inträffa i vår verksamhet eller värdekedja. Klimatrelaterade frågor innefattar data från inventering av växt- husgaser, scenarioanalys av finansiella risker och exponering för väderrelaterade fysiska risker. Föroreningsrelaterade frågor inkluderar inventeringar och bedömningar av användning och risker för ämnen som inger betänkligheter, mätningar av faktiska utsläpp och tillhörande risker. Resursrelaterade frågor innefattar livscykelbedömningar som fokuserar på återvinningsbarhet, mätningar av avfallshantering och återvinning samt genomgångar av använda material. Alla miljörelaterade frågor inkluderar även input från leverantörs- revisioner och självbedömningar och vid behov kompletterade med vanligt förekommande risker från öppen data. Bedömning av vattenrelaterade konsekvenser inkluderade mätning av vattenanvändning och vattenförbrukning, bedömningar av vatten- risker kopplat till tillgång eller utsläpp och bedömningar om vatten- risker i produktens livscykel. Konsekvenser på frågor om biologisk mångfald har bedömts genom att se till landområden som direkt används, verksamhetens närhet till skyddade områden och koppling till olika drivkrafter för förlust av biologisk mångfald i de olika stadierna av produktens livscykel. För sociala konsekvenser relaterade till den egna arbetsstyrkan har vi som huvudsakliga parametrar använt statistik om personal- styrkan, täckning av kollektiva förhandlingar och tillgång till social dialog, olyckor och sjukdomar, ersättningsfrågor, rapporter om visselblåsning och utredningar. För effekter relaterade till medarbetare i värdekedjan har vi använt primärdata från granskningar på platsbesök. Vi har även inkluderat data från riskkartläggning i relation till mänskliga rättigheter i värdekedjan, vilket innehåller såväl geografiska som tematiska områden med förhöjda risker, uppströms i leverantörsnätverket såväl som nedströms hos importörer, serviceverkstäder och distributörer. Konsekvenser på samhällen har utvärderats från insamlad kunskap som erhållits i de senaste industrialiseringsprojekten, aktiviteter inom samhällsengagemang, NGO-rapporter och dialoger med företrädare för potentiellt påverkade människor. Konsekvenser för kunder och slutanvändare har utvärderats genom att se till primärdata från olycksforskning, effekter av med aktiva och passiva fordonssäkerhetsfunktioner och öppen data om fordons- och trafiksäkerhet. Bedömningar relaterade till affärsetik inkluderade utredning och riskbedömning om anti-korruption och andra efterlevnadsrelaterade ämnen, betalningsmetoder och antal sena betalningar till leverantörer, 185 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 188 ===== samt aktiviteter och konsekvenser kopplade till påverkansarbete rörande lagstiftning och regelutveckling. Sammantaget, för risker och möjligheter, har vi utvärderat pågående marknads- och regulatoriska färdplaner för att komma fram till om och när vår exponering för risker och möjligheter kan bli väsentlig. I denna process bedöms utvecklingen av regleringar med kortare tidshorisont ha högre sannolikhet att implementeras. Där det är utmanande att sätta ett monetärt värde på risker och möjligheter används intressenternas återkoppling och uttryck om förväntningar för att bedöma ryktesrisker och möjligheter på ett kvalitativt sätt. Förändringar jämfört med tidigare rapporteringsperiod Under 2025 uppdaterades väsentlighetsbedömningen genom att fokusera på koncernens sammanställning av riskhantering inom företagsrisker, händelser och incidenter som förutsatts kunnat leda till ny riskexponering, samt ny kunskap från uppdaterade bedömningar för tillbörlig aktsamhet. Dessutom, som beskrivs på sidan 148, har vi identifierat ett nytt underämne under berörda samhällen. Detta kommer från en mer detaljerad uppföljning av faktiska positiva effekter. Processen för väsentlighetsbedömning kommer fortsätta att utvecklas över tid, vilket kan leda till att ytterligare effekter, risker och möjligheter identifieras som väsentliga och inkluderas i hållbarhetsredovisningen. Intressenters roll i väsentlighetsbedömningen Vi har identifierat en mängd intressenter till Volvokoncernens håll- barhetsarbete och samlar in deras åsikter på olika sätt beroende på vilken typ av relation de har till koncernen. För vissa frågor har det varit lämpligt att söka direkt återkoppling från berörda parter. Viktiga intressenter inom denna kategori är anställda, personer som arbetar i värdekedjan, samt representanter från miljöorganisationer och andra organisationer. Medarbetarnas input har samlats in från revisioner på plats och formella dialoger med arbetstagarrepresentanter, samt utredningar från fall rapporterade till koncernens visselblåsarfunktion. Input från arbetare i värdekedjan samlas in under revisioner på plats hos leverantörer, såväl som genom externt tillgänglig data kring förhöjda människorättsrisker. Utöver sådana ämnesspecifika dialoger har vi också organiserat ett antal rundabordssamtal med experter från fristående organisationer för att fånga in synpunkter från intressenter som inte nödvändigtvis vänder sig direkt till Volvokoncernen för råd eller eskalering av klago- mål, men som kan beröras av konsekvenser. Dialoger organiseras på olika sätt beroende på ämne och förklaras även i de ämnesspecifika förklaringarna. Vissa konsultationer och dialoger är med formaliserade medan andra förs för ett särskilt ändamål eller vi ett särskilt tillfälle. Genom att följa och bidra till akademisk forskning inom miljö, mänskliga rättigheter och andra hållbarhetsfrågor, och genom användning av externa bedömningsverktyg och riskkartor har vi definierat kvalitativa och kvantitativa kategorier för att bedöma allvarlighetsgrad och prioriteringar. Tillsynsmyndigheter anses vara en viktig intressentgrupp vid bedömningen av risker och möjligheter. Koncernen för löpande dialoger med beslutsfattare och vill ta en aktiv roll i utvecklingen av policyer inom strategiska områden. Bedömningen av väsentlig information inkluderar nyanser från intressenter om förväntningar kopplade till Volvokoncernens inflytande och koppling till effekter, såväl som sannolikheten att konsekvenser uppstår eller exponering för risker och möjligheter. Finjustering av materiella ämnen och underämnen baseras på insikter som vi fått genom samråd med intressenter, dialoger, förfrågningar och betyg. Återkoppling från rapportanvändare har samlats in genom direkta dialoger med investerare och analytiker. Koncernen bevakar även förfrågningar och bedömningar från kunder och investerare som löpande utvärderar Volvokoncernens arbete som en del av sitt beslutsunderlag i inköps- och investeringsbeslut. Denna typ av återkoppling används i slutsatsen kring vilka upplysningar som ska prioriteras i den slutliga redovisningen (processen för att fastställa upplysningar inom ramen för ESRS). 186 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 189 ===== Index med innehåll för ESRS-efterlevnad BP1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen 184 BP2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 184 Gov 1 Styrelsens roll 193-194 Gov 2 Hållbarhetsfrågor som behandlas av styrelsen 194 Gov 3 Hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 123 Gov 4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 147 Gov 5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 206 SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 145 SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 149 SBM3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 186 IRO1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter 148 IRO2 ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 187 ESRS E1 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 152 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 153 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 154 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 153 E1-5 Energianvändning och energimix 157 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 157 ESRS E2 E2-1 Policyer relaterade till förorening 160 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till förorening 160 E2-4 Förorening av luft, vatten och mark 160 ESRS E5 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 162 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 162 E5-5 Resursutflöden 162 ESRS S1 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 167 S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående konsekvenser 171 S1- 3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem 173 S1-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 167 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas Page S1-5 Mål för hur väsentliga negativa konsekvenser ska hanteras 167 S1-6 Uppgifter om företagets anställda 172 S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda 172 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog 171 S1-9 Mångfaldsindikatorer 170 S1-14 Mått för arbetsmiljö 168 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga konsekvenser relaterade till mänskliga rättigheter 182 ESRS S2 S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan 174 S2-2 Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående konsekvenser 174 S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 175 S2-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för medarbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 175 ESRS S3 S3-1 Policyer för berörda samhällen 177 S3-2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående konsekvenser 177 S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem 177 S3-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller berörda samhällen och dessa åtgärders och strategiers ändamålsenlighet 178 ESRS S4 S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 179 S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående konsekvenser 179 S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa konsekvenser och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan uppmärksamma problem 179 S4-4 Åtgärder avseende väsentliga konsekvenser för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 179-180 ESRS G1 G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 181 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 181 G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 183 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas Page 187 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 190 ===== ESRS 2 GOV-1 21 (d) Jämnare könsfördelning i styrelserna 170 ESRS 2 GOV-1 21 (e) Procentandel oberoende styrelseledamöter 193 ESRS 2 GOV-4 30 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) 147 ESRS 2 SBM-1 40 (d) i Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen * ESRS 2 SBM-1 40 (d) ii Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalie- produktion * ESRS 2 SBM-1 40 (d) iii Inblandning i verksamheter anknytning till kontroversiella vapen * ESRS 2 SBM-1 40 (d) iv Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak * ESRS E1-1 14 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 151-154 ESRS E1-1 16 (g) Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet * ESRS E1-4 34 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser 153 ESRS E1-5 38 Energiförbrukning från fossila källor 156 ESRS E1-5 37 Energiförbrukning och energimix 157 ESRS E1-5 40-43 Energiintensitet 157 ESRS E1-6 44 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 157 ESRS E1-6 53-55 Intensitet för växthusgasutsläpp 158 ESRS E1-7 56 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter 158 ESRS E1-9 66 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker * ESRS E1-9 66 (a), 66 (c) Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk * ESRS E1-9 67 (c) Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighets- tillgångar efter energi- effektivitetsklasser * ESRS E1-9 69 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter * Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Datapunkt Sida ESRS E2-4 28 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till E-PRTR-förordningen som släpps ut i luft, vatten och mark * ESRS E3-1 9 Vattenresurser och marina resurser * ESRS E3-1 13 Särskild strategi * ESRS E3-1 14 Hållbara oceaner och hav * ESRS E3-4 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt vatten * ESRS E3-4 29 Total vattenförbrukning i m3 per nettoinkomst av egen verksamhet * ESRS 2 SBM-3 E4 16 (a) i Aktiviteter med negativ påverkan på känsliga områden avseende biologisk mångfald * ESRS 2 SBM-3 E4 16 (b) Markförstöring, ökenspridning eller hårdgörning av mark * ESRS 2 SBM-3 E4 16 (c) Verksamhet som påverkar hotade arter * ESRS E4-2 24 (b) Hållbara mark-/ jordbruksmetoder/-policyer * ESRS E4-2 24 (c) Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven * ESRS E4-2 24 (d) Policyer för att behandla avskogning * ESRS E5-5 37 (d) Icke-återvunnet avfall 162 ESRS E5-5 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall * ESRS 2-SBM 3 S1 14 (f) Risk att utsättas för tvångsarbete * ESRS 2-SBM 3 S1 14 (g) Risk att utsättas för barnarbete * ESRS S1-1 20 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter 149,173 ESRS S1-1 21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 149 ESRS S1-1 22 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel * ESRS S1-1 23 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana 168 *Icke väsentligt eller ej relevant Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Datapunkt Sida 188 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 191 ===== ESRS S1-3 32 (c) Mekanismer för klagomålshantering 173 ESRS S1-14 88 (b), 88 (c) Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor 169 ESRS S1-14 88 (e) Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom 169 ESRS S1-16 97 (a) Ojusterad löneklyfta mellan könen * ESRS S1-16 97 (b) Överdrivet hög VD-lön 172 ESRS S1-17 103 (a) Fall av diskriminering 173 ESRS S1-17 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer * ESRS 2-SBM 3 S2 11 (b) Risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan 174 ESRS S2-1 17 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter 149,174 ESRS S2-1 18 Policyer för medarbetare i värdekedjan 175 ESRS S2-1 19 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer * ESRS S2-1 19 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8 149 ESRS S2-4 36 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led 175-176 Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning Upplysningskrav Datapunkt Sida Datapunkter härrör från annan EU-lagstiftning Page ESRS S3-1 16 Människorättsåtaganden 149,177 ESRS S3-1 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer * ESRS S3-4 36 Människorättsfrågor och incidenter * ESRS S4-1 16 Policyer för konsumenter och slutanvändare 179-180 ESRS S4-1 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer * ESRS S4-4 35 Människorättsfrågor och incidenter * ESRS G1-1 10 (b) FN:s konvention mot korruption * ESRS G1-1 10 (d) Skydd för visselblåsare 182 ESRS G1-4 24 (a) Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor * ESRS G1-4 24 (b) Standarder för bekämpning av korruption och mutor 181-182 *Icke väsentligt eller ej relevant 189 VOLVOKONCERNEN 2025 HÅLLBARHETSFÖRKLARINGAR ===== SIDA 192 =====