FULLTEXT DEL 2 AV 4
Årsredovisning 2025
46
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Uppr ättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
S trategi, affärsmodell och värdekedja
I ntressenternas perspektiv och synpunkter
D ubbel väsentlighetsbedömning
G rön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
R edovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPR A sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Vårt arbete med grön finansiering
En grön finansiering skapar bättre villkor
och därigenom även lägre kostnader både
hos banker och på kapitalmarknaden, sam-
tidigt som den ger tillgång till ett bredare
utbud av finansieringsalternativ.
U nder 2025 uppgår andelen grön
finansiering till 77 procent. Catenas mål är
att 100 procent av Catenas finansiering ska
vara grön senast år 2030.
Catenas arbete kopplat till EU-taxonomin
Under 2025 har klimatriskanalyser fortsatt
varit ett kontinuerligt tema, ett arbete som
vi påbörjade 2021 i samband med vår första
klimatriskscreening. Genom detta arbete
bedöms framtida fysiska klimatrisker och
klimatanpassningar som bör göras för att
minska långsiktiga risker identifieras. En
viktig punkt inom taxonomin är energi-
effektiva fastigheter, ett område där vi ligger
långt fram och generellt ser goda resultat.
Hela 76 procent av den totalt uthyrnings-
bara ytan i Catenas fastighetsbestånd
ligger inom de nationella gränsvärdena i
Fastighetsägarnas topp 15 (definitionen
i Fastighetsägarnas utredning visar att
topp 15 procent inom lagerlokaler för övrig
handel motsvarar byggnader med ett
primärenergital under 67 kWh/kvm Atemp
och lagerlokaler för livsmedel 75 kWh/kvm
Atemp).
F ör mer information, se vår fullständiga
taxonomiredovisning på sidorna 62–66.
För fördjupande information om vårt
gröna ramverk, läs gärna vår investerar-
rapport som publiceras i samband med
bokslutskommunikén.
→ Ladda ner här!
Grön finansiering
Ett ambitiöst och strukturerat arbete med
hållbarhetsfrågor har lagt grunden för Catenas
gröna ramverk för finansiering. Ramverket
uppdaterades under 2024 med en tydligare
linjering mot EU:s taxonomiförordning och
de kriterier som beskriver verksamheterna
7.1 Uppförande av nya byggnader och 7.7
Förvärv och ägande.
Vårt ansvar
Catenas finansiering utgörs idag av både gröna
och icke-gröna banklån, gröna obligationer
samt gröna och icke-gröna företagscertifikat.
Catena upprätthåller löpande dialoger med
investerare, lämnar regelbunden rapportering
och deltar i diskussioner kopplat till utveckling
av gröna låneprodukter. Utöver Catenas ram-
verk for grön finansiering ligger även hållbar-
hetspolicy, finanspolicy och skattepolicy till
grund för Catenas arbete.
Catenas gröna ramverk
Catenas gröna ramverk för hållbar finansiering
utvecklas kontinuerligt liksom de mål Catena
sätter. Ramverket har granskats av det obero-
ende analysinstitutet S&P för att säkerställa att
det uppfyller de högt ställda hållbarhetskraven.
Ramverket har tilldelats betyget ”Medium
Green” för de gröna villkoren.
Under våren 2024 uppdaterade Catena krite-
rierna i ramverket för att tydligare linjera och
över tid förenkla rapportering av verksamheten
med taxonomiförordningens krav för nybygg-
nation (7.1) och förvärv och ägande (7.7). Att
notera är att Catenas investerarrapport och
nyckeltalen som redovisas under taxonomi-
rapporteringen inte går att jämföra då investerar-
rapportens kategori 1 baseras på tillgångarnas
värde.
Uppda teringen av ramverket baseras på
"the Green Bond Principles" (ICMA) med
anpassning till EU-taxonomin och till ramverket
hör Catenas strategi om att miljöcertifiera alla
fastigheter.
U nder 2025 har ramverket för företagscer -
tifikat uppdaterats vilket gör att Catena nu kan
emittera gröna företagscertifikat avsedda för
att finansiera tillgångar som är godkända enligt
ramverket.
C atena etablerade 2021 ett eget MTN-
program (Medium Term Notes) för att
möjliggöra emission av gröna obligationer.
MTN-programmet uppdaterades under 2025.
Utöver det egna programmet har Catena även
ett MTN-program genom Svensk Fastighets-
Finansiering (SFF) som etablerades 2015 och
uppdaterades under 2020.
Rapportering enligt EU:s taxonomiförordning
De ekonomiska aktiviteter som omfattas av
taxonomin är enligt vår analys våra nybygg-
nadsprojekt och fastigheter i vår förvaltning.
Eftersom vi bedriver både nybyggnation och
förvaltning av byggnader omfattas hela vår
verksamhet av taxonomin. Catena äger 45
procent av bolaget Origon Park AB som inte
omfattas av EU:taxonomins sektorstandard för
bygg och fastighet.
/ Allmänna upplysningar
Tillämplighet, 100%
Förenlighet, 64%
Tillämplighet, 100%
Förenlighet, 58%
Tillämplighet, 100%
Förenlighet, 77%
Driftsutgifter
64%
Förenlighet
120 Mkr2 987 Mkr2 651 Mkr
58%
Förenlighet
77%
Förenlighet
KapitalutgifterOmsättning
Omsättningen avser
totala hyresintäkter i
resultaträkningen.
Kapitalutgifter avser aktiverade
utgifter som höjer värdet på
våra fastigheter, inklusive
om-/tillbyggnader, förvärv
och nybyggnation.
Driftsutgifter avser direkta
utgifter för skötsel, repa-
ration och underhåll av
fastigheter.
===== SIDA 47 =====
47
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Klimatförändringar
med vetenskapligt baserade utsläppsminsk-
ningar i hela värdekedjan. Arbetet med mål-
sättning enligt SBTi fortsätter 2026.
Under hösten 2025 beslutade bolaget att
justera ett antal mål i affärsplanen inför 2026.
Målet om nettonollutsläpp av växthusgaser
till 2030 justerades till att omfatta nettonoll-
utsläpp av växthusgaser i samtliga scope till
2040, med ett delmål om minst 50 procents
utsläppsminskning till 2030. Justeringen mo-
tiveras av att flera bolag inom branschen ser
över sina klimatmål för att bättre linjera med
Sveriges övergripande klimatmål om netto-
nollutsläpp till 2045.
Catena arbetar med att ta fram en klimat-
färdplan som syftar till att formalisera och
vidareutveckla bolagets tidigare klimat- och
energieffektiviseringsarbete. Omställnings-
planen tydliggör mål, prioriteringar och ansvar
samt konkretiserar åtgärder och uppföljning
för att säkerställa en strukturerad och mätbar
framdrift mot målet om nettonollutsläpp av
växthusgaser i hela värdekedjan senast år
2040.
Klimatfärdplanen ska omfatta samtliga
utsläppskällor inom Catenas verksamhet och
värdekedja, med särskilt fokus på de mest
väsentliga utsläppen kopplade till nybyggna-
tion och fastighetsdrift. Planen ska även täcka
övriga utsläppskällor för att säkerställa ett
heltäckande och sammanhållet klimatarbete.
Klimatfärdplanen ska utformas för att säker-
ställa linjering med Parisavtalet.
I förvaltningen handlar det om att minska
direkta och indirekta utsläpp i fastigheternas
driftskede, framför allt i Scope 1 och 2. Fastig-
hetsplaner specifika för varje fastighet tas fram
i syfte att skapa direkta handlingsplaner för
/ Miljöansvar
Integration av hållbarhetsrelaterade resultat
i incitamentssystem
Catena tillämpar rörlig ersättning till ledning
och övriga anställda. För information om hur
klimatrelaterade mål är kopplade till bolagets
rörliga ersättningar, se sidan 40.
Omställningsplan för begränsning av
klimatförändringarna
Catenas klimatstrategi och omställningsplan
är integrerade i bolagets övergripande affärs-
strategi. Hösten 2020 godkände Science
Based Target initiative (SBTi) Catenas mål att
minska växthusgasutsläpp i Scope 1 och Scope
2 med 50 procent till 2030, jämfört med
basåret 2018. Under 2025 inleddes arbetet
med att uppdatera Catenas klimatmål, inklu-
sive ansökan om att omfatta utsläpp i Scope
3, i linje med Science Based Targets initiative
(SBTi) uppdaterade standarder för byggnader.
Arbetet syftar till att stärka bolagets klimat-
ambition och säkerställa att målen är förenliga
Catena har genom sitt fastighetsbestånd och projektportfölj negativ påverkan på
klimatet. För att minska sin negativa påverkan på klimatförändringarna och minska
koldioxidutsläpp fokuserar Catena på att bygga mer resurseffektivt vid ny- och till -
byggnationer och jobbar strukturerat med energianvändningen i driftskedet.
förvaltningen att arbeta efter.
I projektorganisationen sätts mål för att
minska indirekta utsläpp, fokuserat på Scope
3. Livscykelanalyser genomförs i tidigt skede i
samtliga nybyggnationsprojekt och utsläpps-
mål spetsas ytterligare. Läs mer om Catenas
utsläppsmål på sidan 59.
Catenas koncernledning och VD har det
övergripande ansvaret för att säkerställa en
strategi och styrning som möjliggör att klimat-
färdplanen kan genomföras och klimatmålen
uppnås. Operativt ansvar är delegerat till
chefsledet, där regionchefer, projektchef och
teknisk chef driver frågorna tillsammans med
förvaltningen. Hållbarhetschefen samverkar i
stor utsträckning med fastighetschefen som
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
2018
basår
2023 2024 2025 2030
mål
-50%
-90%
2040
mål
Scope 1–3 utsläpp (location based)
Ton CO2e
Scope 1
Scope 2
Scope 3
Väsentlig hållbarhetsfråga Typ
Klimatanpassning av fastigheter och hållbar förvaltning Påverkan (+)
Direkta och indirekta växthusgasutsläpp Påverkan (-)
Klimatrelaterade fysiska- och omställningsrisker Risk
Energianvändning Risk
Energieffektivitet och produktion av förnybar energi Möjlighet
===== SIDA 48 =====
48
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
driver frågorna gemensamt och rapporterar
löpande till koncernledning och styrelse om
resultatet av hållbarhetsarbetet.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Catenas klimatriskanalyser är en del av
bolagets TCFD-rapportering. Klimatrappor-
teringen utgår från två scenarioanalyser för
hur världen ser ut 2050, vilka har tagits fram
av FN:s klimatpanel (IPCC). Catena använder
dessa klimatscenarier för att identifiera och
operativa och finansiella risker och möjligheter
som påverkar bolaget på kort och lång sikt.
De två klimatscenarier som använts är att vi
uppnår Parisavtalet och det andra spåret är
att vi fortsätter i gamla fotspår.
Att vi uppnår Parisavtalet innebär ett scenario
där ökning i temperaturen begränsas till 2 °C.
För att nå Parisavtalets mål om att hålla den
globala temperaturökningen till under 2 °C
krävs att världens utsläpp av växthusgaser
minskar snabbt. Det betyder att företag måste
göra de förändringar som krävs för att kraftigt
reducera sina utsläpp och aktivt bidra till målet.
Att vi fortsätter i gamla fotspår innebär ett
”business as usual”-scenario där utsläppen av
växthusgaser fortsätter öka i nuvarande takt
och där världen inte lyckas ställa om. Båda
scenarier innefattar risker, men också möjlig-
heter för Catena. Överlag strävar bolaget
framför allt efter att vara resilient och mot-
ståndskraftigt och anpassa verksamheten
utifrån ändrade klimatförhållanden i de
områden vi verkar.
Initialt inleddes arbetet med klimatrisker
under 2021 vilket lagt grunden för olika
aktiviteter och åtgärder kopplade till bolagets
hållbarhetsarbete. Exempel på åtgärder som
implementerats och som vi kontinuerligt
arbetar vidare med är:
• Hållbarhetsprogram (för projekt >10 miljoner,
innehåller krav om koldioxidbudget och
säkerställer hänsyn till material, ekologi,
energi, avfall, transporter och vatten). Upp-
dateras årligen.
• Alltid krav på miljöcertifiering vid nybyggna-
tion (BREEAM-SE minimum Very Good).
• Analys av både fysiska och omställnings-
risker för portfölj, vilken uppdateras årligen.
• Integrering av klimatrisker i underhållsplaner,
med hjälp av systemstödet Planima.
• Justering av tillväxt- och hållbarhetsmål i
affärsplanen inför 2026 i syfte att tydliggöra
och effektivisera miljöarbetet.
Styrning
Uppföljning kring Catenas hållbarhetsmål sker
löpande till ledning och styrelse samt genom
kvartal- och årsrapportering. Catena tar årligen
fram en affärsplan som sedan fastställs av
styrelsen. I planen ingår också hållbarhets
strategin nedbruten till både kort- och lång-
siktiga mål. Målen följs upp kvartalsvis av ledning
och styrelse. Förvaltningsorganisationen ansvarar
för det dagliga arbetet kopplat till klimatrela -
terade frågor för befintliga fastigheter, medan
projektorganisationen ansvarar för klimatrelate-
rade frågor för projekt.
Strategi
Som långsiktig ägare av logistikfastigheter är
det självklart för Catena att klimatfrågan är en
del av affärsplanen och en integrerad fråga i
alla delar av organisationen. Bolaget ska drivas
på ett effektivt sätt och hållbarhet ska påverka
samtliga beslut som fattas. Sveriges klimatarbe-
te regleras i Klimatlagen (2018) och senast 2045
ska Sverige nå nettonoll gällande växthusgas-
utsläpp. Inför 2026 uppdaterade bolaget sin
affärsplan och tillhörande målsättningar, där
bolaget ska ha nettonoll växthusgasutsläpp i
samtliga scope till 2040.
En viktig del i arbetet mot klimatneutralitet
i värdekedjan är våra utsläpp kopplade till ny-
byggnation. Här är vårt arbete med materialval,
återbruk och koldioxidbudgetar väldigt viktiga
styrmedel. Hösten 2020 godkände Science
Based Target initiative (SBTi) Catenas mål att
minska växthusgasutsläpp i Scope 1 och Scope
2 med 50 procent till 2030, jämfört med basåret
2018. Under 2025 har ansökan om att även
godkänna minskning av växthusgasutsläpp i
Scope 3 enligt SBTi skickats in, ett arbete som
fortsätter in i 2026. Catena arbetar kontinuerligt
för att optimera och effektivisera energianvänd-
ning i det befintliga beståndet genom energi-
effektiviseringsprojekt och förnybar energi.
/ Miljöansvar
Arbetsprocess för
klimatanpassning
Skrivbordsanalys av fastighetsbeståndet
Identifiering av klimatrisker per fastighet
Prioritering av fastigheter utsatta för klimatrisk
Djupare risk- och sårbarhetsanalys av
prioriterade fastigheter
Framtagning av åtgärdsplaner
Genomförande av åtgärder
Uppföljning
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Fysiska klimatrisker
• Skyfallsrisk
• Värmerisk/värmeböljor
• Snöfall
• Skogsbrand
• Skred/sättning
Omställningsrisker
• Ökade koldioxidutsläpp
• Politiska beslut kopplade till ökade
energipriser eller hinder för utveckling
• Ökade lagkrav på fastighets- och
byggsektorn
• Ökade material- och råvarukostnader
• Förändrad kravbild från kunder,
kommuner och finansiärer
Klimatrelaterade möjligheter
• Minskade koldioxidutsläpp vid
nybyggnation och ombyggnation
• Ökad andel egenproducerad energi
• Ökad efterfrågan på certifierade
fastigheter
• Högre krav på hållbar samhälls-
utveckling
• Grön finansiering ger lägre
finansieringskostnader
===== SIDA 49 =====
49
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Riskhantering
Identifierade fysiska klimatrisker som bedöms
som mest relevanta för Catenas fastigheter
är skyfallsrisk och värmerisk, därefter kraftiga
snöfall, skogsbrand, skred och översvämning.
Skyfall är den enskilt största risken i både
scenario 1 (RCP4,5) och scenario 2 (RCP8,5).
En första inventering av Catenas befintliga
bestånd utifrån både fysiska- och omställnings-
risker genomfördes under hösten 2021 med
hjälp av MSCI:s verktyg ”Climate Value-at-Risk”.
Inventeringen kompletterades under 2022,
när en djupare klimatriskbedömning genom-
fördes på samtliga byggnader utifrån de
28 klimatrelaterade risker som listas i EU:s
taxonomiförordning. Identifierade risker har
vidare analyserats på fastighetsnivå. I möjli-
gaste mån har klimatscenarier RCP4,5 och
RCP8,5 analyserats. För de klimatrisker som
har en tvågradig exponeringsklassning har
fastigheterna bedömts utifrån klassningen ”låg
exponering” eller ”ökad exponering”. Låg ex-
ponering innebär att fastigheten ligger utanför
riskområdet. Fastigheten kan då vara placerad
precis utanför ett riskområde för exempelvis
översvämning från vattendrag och därmed går
det inte att säga att ingen risk föreligger och
fastigheten klassas som låg exponering.
Catena arbetar löpande med att identifiera
och värdera klimatrelaterade risker och möjlig-
heter på samtliga fastigheter. I processen för
miljöcertifiering av befintligt fastighetsbestånd
enligt BREEAM In-Use inkluderas indikator RSL
01 (indikator för översvämning) och RSL 03
(indikator för naturkatastrofer). Dessa indikato-
rer tas också vid nybyggnation vid certifiering,
enligt BREEAM-SE (indikator Wst 05). Därige-
nom samlas underlag in för att framåtriktat
kunna bedöma dess påverkan på bolaget. De
fastigheter som förvärvats och färdigställts
under året ingår också i den övergripande
kartläggningen som uppdateras årligen.
Enligt TCFD:s riktlinjer ska bolag lämna
upplysningar utifrån styrning, strategi, risk-
hantering, indikatorer och mål. Se samman-
fattande tabell på sidan 50 med hänvisningar
till bolagets klimatrelaterade rapportering.
Indikatorer och mål
Dagens klimatförändringar leder till att
extremväder fortsätter öka i intensitet och
frekvens. Hela Catenas fastighetsbestånd har
bedömts utifrån dess exponering för klimat-
relaterade risker, där åtta risker bedöms vara
relevanta för både de svenska och danska
fastigheterna. Båda länder bedöms ha snarlikt
klimat och snarlika väderförhållanden, och
fastigheterna bedöms vara utsatta för likartade
risker. Riskerna inkluderar bland annat skyfall,
skogsbrand, översvämning och skred. Genom
denna kunskap kan Catena arbeta långsiktigt
och förebyggande för att undvika klimatrelate-
rade skador på byggnaderna. Generellt sett är
skyfall och värmeböljor de vanligaste riskerna i
Catenas bestånd.
Fördelningen av klimatrisker visar att den
största delen av fastighetsportföljen är utsatt
för 1–4 klimatrisker och bedöms därmed ha en
låg eller medel utsatthet. 9 procent av fastig-
hetsbeståndet anses vara utsatt för hög risk,
det vill säga utsatt för 5–6 klimatrisker. Ingen
fastighet är utsatt för 7 eller fler risker.
/ Miljöansvar
Risker
Fastigheter som ej klassas
som hållbara tappar i
värde
Stora investeringar för
att ställa om fastigheter
att bli mer miljövänliga
Begränsad exploaterings-
grad av mark
Höga investeringskostna-
der för ny otestad teknik
med osäkert resultat
Fel strategi kan leda till
begränsade finansierings-
möjligheter
Möjligheter
Genom att omvandla
logistikanläggningar till
energieffektiva och miljö-
vänliga höjs fastigheternas
ekonomiska värde
Nya innovationer och
teknologi ökar effektivitet,
t. ex. inom energi, förvalt-
ning, byggprocess osv.
Bättre planering i bygg-
processen kan leda till
mer effektiv byggprocess
med stora möjligheter
att nyttja återbruk och
minskat spill
Risker
Ökade drifts- och underhållskostna-
der samt reparationer, ex varmare
klimat ger ökat kylbehov i byggnader
Ökade krav vid byggprojekt för
att byggnader ska klara ett tuffare
klimat, t. ex. dyrare byggmaterial
Ökat regn och behov av större dag-
vattendammar, risk för vattenskador
Vissa kundsegment kan drabbas
särskilt hårt av ökade väderorsakade
störningar i logistikflöden
Dyrare försäkringar i samband med
osäkerhet och påverkan från klimatet
Möjligheter
Ökade krav i byggprocessen leder till
bättre och mer hållbara byggnader
Catena hittar nya byggsätt t. ex. bygga på
höjden, bygga anpassat till kringliggande
natur och kommande fysiska klimatrisker
Stora takytor kan nyttjas för att återvinna
regnvatten i fastigheten
Minskad energikostnad genom att öka
andelen egenproducerad, förnyelsebar
energi (t. ex. solenergi), minskar även
beroende av externa leverantörer
Minskat uppvärmningsbehov på vintern
Lönsamt att genomföra åtgärder för
effektivisering av energi
Vi når Parisavtalet
Ökade investeringar
för att mitigera
fysiska och
omställningsrisker
Ökade drifts-
kostnader
Ökat värde på
klimatanpassade
fastigheter
Minskat värde på
fastigheter som inte
är klimatanpassade
(fysisk eller omställ-
ningsrisk)
Vi fortsätter i gamla fotspår
Kraftigt ökade kostnader
för nybyggnationsprojekt
på grund av hantering av
klimatförändringar
Kraftigt ökade kostnader för
klimatanpassningar av både
befintliga byggnader och
nyproduktion
Volatila eller minskade
hyresintäkter
Kraftig höjning av drifts-
kostnader
Minskat eller förlorat värde
på fastigheter med hög risk
(fysisk eller omställningsrisk)
Potentiell påverkan på Catenas
finansiella resultat:
Scenario 1
Vi når Parisavtalet
Sverige 2050
RCP4.5: En global uppvärmning med 2°C
Scenario 2
Vi fortsätter i gamla fotspår
Sverige 2050
RCP8.5: En global uppvärmning över 4°C
===== SIDA 50 =====
50
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Samtidigt innebär bedömd utsatthet inte att
fastigheten de facto är exponerad för en risk.
Resultatet från klimatriskanalysen visar att vi
generellt har en låg exponering för exempelvis
översvämning från hav eftersom majoriteten
av fastigheterna inte är havsnära. Fastigheten
klassas dock fortfarande som utsatt för risk, om
än exponeringen anses vara låg. Detsamma
gäller bland annat utsatthet för skogsbrand, där
fastigheter i anslutning till skog har en högre
exponering. Övriga fastigheter klassas också
vara utsatta, om än i låg utsträckning. Det är
därför viktigt att ta lokala aspekter i beaktning
när åtgärdsplaner för ökad resiliens ska upp-
rättas. Likväl är det viktigt att beakta vilken
klassificering som risken har.
Syftet med klimatriskanalysen är att skapa en
djupare kunskap om vilka fysiska klimatrisker
fastighetsbeståndet är exponerat för och
därigenom identifiera vilka fastigheter som är
mer utsatta än andra.
Catena arbetar strategiskt och operativt för
att nå sina hållbarhetsmål. Omställningen till att
bli mer resurseffektiva och minska klimatpåver-
kan sker i alla delar av vår värdekedja. I nybygg-
nationsprojekt är koldioxidbudgetar och en ökad
andel återbrukat material viktiga verktyg. I det
befintliga beståndet är smarta, energieffektiva
lösningar och egen produktion av förnyelsebar
energi särskilt viktiga hörnstenar.
/ Miljöansvar
Diagrammet visar fördelning av portföljens utsatthet för
klimatrisker. För låg risk anses fastigheten vara exponerad
för 1–2 risker, för medel 3–4 risker och hög risk är 5–6 risker.
Ingen fastighet är utsatt för fler än 7 risker.
Fördelning portföljens utsatthet för klimatrisker
Låg risk
Medel risk
Hög risk
32%
9%
59%
Styrning Strategi Riskhantering Indikatorer och mål
a) Styrelsens övervakning
av klimatrelaterade risker
och möjligheter, se sidorna
33–36, 39.
a) Catenas identifierade klimatrelaterade
risker och möjligheter, samt dess påver-
kan, se sidorna 33–36.
a) Catenas processer för att identifiera
klimatrelaterade risker, se sidorna
48–50.
a) Catenas indikatorer för att utvär-
dera klimatrelaterade risker och
möjligheter, se sidorna 48–50.
b) Ledningens roll avseende
bedömning och hantering
av klimatrelaterade risker
och möjligheter, se sidorna
33–36, 39.
b) Påverkan från risker och möjligheter på
organisationens verksamhet, strategi
och finansiell planering, se sidorna
33–36.
b) Catenas processer för hantering av
klimatrelaterade risker, se sidorna
33–36, 48–50.
b) Utsläpp av Scope 1, 2 och 3 enligt
Greenhouse Gas Protocol, se
tabell på sidan 54.
c) Beredskapen av Catenas strategi med
hänsyn till olika klimatrelaterade scena-
rier, se sidorna 33–36, 48–50.
c) Integration av ovanstående pro-
cesser i organisationens generella
riskhantering, se sidorna 33–36,
39–40.
c) Mål för att hantera klimatrelatera-
de risker, se Catenas hållbarhets-
mål sidan 41.
TCFD – sammanfattning och sidhänvisningar till upplysningar
→ Läs mer om hållbarhetsrelaterade risker i vårt riskavsnitt på sidorna 33–36.
Arbete under 2025
Förvaltningsorganisationen arbetar löpande
med att identifiera och åtgärda klimatrisker i
beståndet. Under året har ett omfattande arbete
pågått med digitalisering av fastighetsbeståndet
i systemstödet Planima. Samtliga fastigheter
har lyfts in i syfte att skapa en tydligare över-
blick över det befintliga fastighetsbeståndet
och möjliggöra en mer effektiv förvaltning där
planering och kontroll är viktiga fokusområden.
Identifierade klimatrisker från klimatriskanalysen
har lyfts in i systemet för att linjera med övriga
åtgärder i beståndet.
Vid certifiering av befintligt bestånd enligt
BREEAM In-Use inkluderas indikatorer som rör
klimatrisker (RSL 01, RSL 03).
===== SIDA 51 =====
51
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
Policyer för begränsning av och anpassning
till klimatförändringarna
I Catenas hållbarhetspolicy anges att Catena
ska arbeta för att minska miljöpåverkan genom
att utforma och förvalta fastigheter på ett
sätt som minimerar utsläpp och resursanvän-
dande samt ökar energieffektiviteten. Policyn
fastställer följande punkter med avseende på
klimatarbetet:
• Integrerat miljöarbete i hela verksamheten.
• Minimera utsläpp av växthusgaser.
• Uppfylla tillämpliga lagar och regler.
• Ökad energieffektivitet och andel förnybar
energi.
• Samarbete och dialog med kunder och
andra intressenter.
Catenas hållbarhetspolicy kommer uppdateras
under 2026 för att linjera med de nya antagna
hållbarhetsmålen.
Catenas riktlinjer för resor ger tydlig väg-
ledning till alla medarbetare om hur och när
resor ska ske. Resor ska ske hållbart ur alla
aspekter både miljömässigt, ekonomiskt och
socialt. Riktlinjerna vägleder medarbetarna att
välja hållbara transportalternativ och när det
är möjligt att prioritera digitala möten. Tåg ska
vara förstahandsval tillsammans med elbil och
flygresa ska användas i sista hand för att bidra
till vårt mål om att minska bolagets växthusga-
ser. Affärsresor kan ibland påverka de anställ-
das privatliv och riktlinjerna tar hänsyn till detta
genom att väga in sociala hållbarhetsaspekter.
Åtgärder och resurser med avseende på
klimatförändringspolicyer
Catena kartlägger och rapporterar bolagets
utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan i
enlighet med GHG-protokollet. Sedan 2022
följer bolaget Fastighetsägarnas vägledning för
rapportering av utsläpp i Scope 3. Under 2025
publicerade Fastighetsägarna en utökad väg-
ledning för rapportering av växthusgasutsläpp
i Scope 1–3, vilken ligger till grund för Catenas
fortsatta rapportering och bidrar till ökad
tydlighet, jämförbarhet och datakvalitet.
Catenas huvudsakliga växthusgasutsläpp
härrör främst från indirekta utsläpp i värde -
kedjan (Scope 3). Dessa utgörs dels av utsläpp
kopplade till hyresgästernas energianvändning
i fastigheterna, dels av utsläpp från bygg- och
utvecklingsprojekt, bland annat relaterade till
materialval, transporter och avfallshantering.
Dessa utsläppskällor är prioriterade inom
bolagets klimatarbete.
Mål för begränsning av och anpassning till
klimatförändringarna
Redan 2020 satte Catena utsläppsmål enligt
Science Based Targets initiative i syfte att
minska växthusgasutsläppen i Scope 1 och 2
med 50 procent till 2030, med basåret 2018.
Under 2021 uppdaterades och spetsades
Catenas egna hållbarhetsmål där bolaget ska
uppnå nettonoll koldioxidutsläpp till 2030.
Hösten 2025 justerades ett antal av bolagets
mål, där målet om nettonoll växthusgasutsläpp
i samtliga scope till 2030 flyttas till 2040. Den
nya målsättningen motiveras med att flera
bolag justerar sina klimatmål för att linjera
med Sveriges övergripande mål och strategi.
För kalenderåret 2025 rapporterar Catena
mot de hållbarhetsmål som sattes 2022.
En del i att minska Catenas miljöpåverkan
är arbetet med miljöcertifieringar. För befint-
liga byggnader arbetar vi med det brittiska
miljöcertifieringssystemet BREEAM In-Use,
som är det mest spridda certifieringssystemet
i Europa. För större nybyggnationsprojekt an-
vänder vi alltid BREEAM-SE samt NollCO2-cer-
tifiering där Catenas interna krav är att minst
nivån Very Good uppnås. För oss innebär miljö-
certifieringen en kvalitetssäkring av tredje part,
som säkerställer en hög hållbarhetsprestanda
som är transparent och etablerad. Under året
har vi tagit stora kliv framåt och certifierat
950 000 kvm, vilket innebär att 73 procent av
den totalt uthyrningsbara ytan nu är certifierad.
Drivkrafter framåt för att minska klimatpåverkan och kopplade nyckelåtgärder
Scope 1: Utfasning av fossila bränslen
• Minska användning av naturgas genom att byta till utsläppssnåla alternativ.
• Minska utsläpp från servicebilar genom att byta till utsläppsfria/elektriska alternativ.
Scope 2: Energieffektivitet och användning av förnybar energi
• Öka andelen förnybar energi genom utbyggnad av solceller och batterier.
• Minska energianvändning genom att energieffektivisera befintligt bestånd.
Scope 3, kapitalvaror: Minska klimatpåverkan vid nybyggnationsprojekt
• Hållbarhetsprogram för projekt >10 miljoner, bland annat med krav om koldioxidbudget.
• Klimatberäkning genomförs i tidigt skede för att säkerställa smarta och effektiva materialval.
• Öka andelen återbrukat material vid ny- och ombyggnationer.
Scope 3, nedströms hyrda tillgångar: Energieffektivitet och användning av förnybar energi
• Energieffektiva byggnader där energianvändning fortsätter minska.
• Utbyggnad av solceller genom dialog med hyresgäster.
• Dialog och samarbete med hyresgäster för smartare energianvändning.
Scope 3, affärsresor: Riktlinjer för resor
• Minska klimatpåverkan från affärsresor genom vägledning mot mer utsläppssnåla resealternativ.
Mål och ambitioner
Nettonoll
Koldioxidutsläpp
Scope 1 och 2 år 2025
Nettonoll
Koldioxidutsläpp
Scope 3 år 2030
50%/100%
Uthyrningsbar yta ska
vara miljöcertifierad
till 2025/2030
100%
Fossilfri energi-
användning 2028
Utfall
2 181
Ton CO2e
Scope 1 och 2
(location based)
34 526
Ton CO2e
Scope 3
(location based)
73%
Miljöcertifierad yta
99%
Fossilfri energi-
användning i
Scope 1 och 2
===== SIDA 52 =====
52
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
Energianvändning och energimix
Under rapporteringsåret uppdaterades emis-
sionsfaktorerna för nordisk elmix, vilka används
vid beräkning av bolagets klimatpåverkan i
Scope 2 och 3. De utsläpp som påverkas är
utsläppen från elanvändningen i Scope 2 samt
hyresgästers elförbrukning i Scope 3 kategori
13. Uppdateringen innebär att emissionsfakto-
rer kopplade till elanvändning avviker väsentligt
från de faktorer som användes föregående år,
vilket påverkar de redovisade utsläppsnivåerna.
Uppdateringen innebär en justering av
genomsnittlig klimatpåverkan för nordisk elmix
som justerats från 90 g CO 2e/kWh till 59 g
CO2e/kWh. För Scope 2 innebär uppdatering-
en en justering av emissionsfaktorn till 46 g
CO2e/kWh och Scope 3 justeras till 13 g CO2e/
kWh.
Förändringar i redovisad klimatpåverkan
förklaras därför i huvudsak av metod- och
datamässiga uppdateringar snarare än av
faktiska förändringar i verksamhetens utsläpp.
Uppdateringen har genomförts i syfte att
säkerställa högre datakvalitet och bättre
Scope 1
Scope 2 (location based)
0
1 000
2 000
3 000
4 000
2018
basår
2023 2024 2025 2030
mål
2040
mål
-50%
-90%
Scope 1 & 2 utsläpp
Ton CO2e
Kapitalvaror
Bränsle- och energirelaterade
aktiviteter
Anställdas pendling
Nedströmshyrda tillgångar
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
2018
basår
20242023 2025 2030
mål
2040
mål
-50%
-90%
Scope 3 utsläpp, per kategori
Ton CO2e
överensstämmelse med aktuella emissions-
faktorer och vedertagen branschpraxis.
Förändringen bedöms vara väsentlig i en-
lighet med tillämpliga rapporteringsprinciper.
Historiska jämförelsetal mellan år har därför
inte räknats om, om inget annat anges.
Växthusgasutsläpp inom Scope 1, 2 och 3
och totala växthusgasutsläpp
Catenas totala växthusgasutsläpp enligt
GHG-protokollet redovisas på sidan 54.
Under året har vi implementerat ny be-
räkningsmetod för klimatpåverkan i nybygg-
nationsprojekt. Koldioxidutsläpp redovisas i
förhållande till projektbudget och preliminär
LCA istället för övergripande projektschablon.
Metoden ger en jämnare CO2e-rapportering
över tid och skapar en mer transparent
rapportering. För att läsa mer om hur bolaget
redovisar klimatpåverkan från nybyggnations-
projekt, se sidorna 59–61.
Under 2025 har byte av resebyrå genom-
förts i bolaget vilket medför en förändring i
datainsamlingen för beräkning av växthusgas-
utsläpp från tågresor inom kategori 6. Affärs-
resor. I nuvarande rapporteringsprocess inklu-
deras enbart tågresor bokade via tågoperatö-
ren SJ. Mindre, regionala tågoperatörer ingår
därmed inte i underlaget. Då omfattningen av
sådana resor är begränsad bedöms avvikelsen i
de redovisade utsläppsnivåerna vara marginell
och utan väsentlig påverkan på totalresultatet.
Utfall och framsteg 2025
Under året har energieffektivisering och energi-
projekt varit viktiga fokusområden, vilket blir
tydligt vid årets utfall i klimatbokslutet. Energi-
intensiteten minskar med cirka 9 kWh/kvm
samtidigt som den uthyrningsbara ytan ökar
med drygt 200 000 kvm. Energianvändningen
i kWh har legat på liknande nivåer under både
2025 och 2024 vilket är en indikation på att vi
gör tydliga framsteg i att energieffektivisera
våra byggnader kopplat till både verksamhet-
och fastighetsenergi. För detaljerad informa-
tion om Catenas energianvändning, se sidorna
81–82 för rapportering i enlighet med EPRA:s
rekommendationer.
Sedan basåret 2018 har Catena minskat sin
energianvändning för klimatkorrigerad värme
med 45 procent (kWh/kvm) och elanvändning
med 16 procent (kWh/kvm). Under samma
period har den totala normalårskorrigerade
energiintensiteten minskat med 55 procent.
Bolaget ser också stora förflyttningar i ande-
len producerad och nyttjad solenergi där själv-
försörjningsgraden ökat från 4 procent under
2024 till 18 procent under 2025. Förflyttningen
kan framför allt härledas förvärvet av Mossvej
27–29 i Horsens, Danmark, med en installerad
effekt på 35 MWp, men också av att vi fortsät-
ter installera solceller på våra fastigheter. Under
året har drygt 4 MWp installerats på Catenas
fastigheter.
För året 2025 har Catenas klimatpåverkan i
Scope 2 och 3 sjunkit med omkring 45 procent
vardera jämfört med föregående år. Det är
viktigt att notera att årets utfall framför allt
påverkas av de uppdaterade emissionsfakto-
rerna gällande den nordiska elmixen.
===== SIDA 53 =====
53
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
1 Fördelning mellan Catena och hyresgäst styrs av abonnemangsinnehav.
2 Ökning beror på ny datatäckning för Mossvej 27–29, som producerat 27 MWh under året.
3 Fördelning mellan Catena och hyresgäst styrs av investering.
Energirelaterade nyckeltal
2025 2024 2023
Energiintensitet, kWh/kvm (normalårskorrigerad) 78 87 96
Fastigheter inkl kylda ytor, kWh/kvm 130 149 144
Fastigheter exkl kylda ytor, kWh/kvm 54 60 77
Energiintensitet, kWh/kvm (faktisk) 76 87 96
Egenproducerad solenergi totalt, MWh1, 2 42 195 9 810 7 934
– varav Catena 13 929 9 425 7 501
– varav hyresgäster 28 266 385 433
Solcellsanläggningar, antal3 53 42 34
– varav Catena 47 36 31
– varav hyresgäster 6 6 3
Totalt installerad effekt, kWp 75 031 68 533 12 863
– varav Catena 25 026 18 273 12 103
– varav hyresgäster 50 005 50 260 760
Andel fossilfri energi, scope 1–2, % 99 99 95
Fossilfria fordon, % 69 46 32
Laddpunkter för elbilar, antal 1 078 409 -
/ Miljöansvar
Nyckelåtgärder
Under 2025 har ett antal nyckelåtgärder
genomförts för att minska bolagets klimatpå-
verkan i såväl byggnation som fastighetsdrift:
• Ytterligare knappt 950 000 kvm har
miljöcertifierats under året. Arbetet med
miljöcertifieringar är ett viktigt verktyg för att
ta ett helhetsgrepp om klimatpåverkan och
bidra till minskade utsläpp i både byggpro-
cessen och den löpande driften. Beslut kring
certifiering tas alltid i samråd med hållbar-
hetsspecialist eller -samordnare, regionchef
och interna projektledare i ett tidigt skede.
• Energikartläggningar har genomförts på
30 stycken fastigheter i syfte att identifiera
energieffektiviseringsåtgärder och möjlig-
göra en förflyttning mot bättre energi-
klasser. Underlaget ligger till grund både
för de åtgärder som genomförts under
2025 och de som planeras genomföras
under 2026, vilka bland annat innebär byte
till LED-belysning, driftoptimering, ventila-
tionsåtgärder och konvertering från fossila
uppvärmningssystem till förnybara.
A B C D E F G
Energiklasser i fastighetsbeståndet
Kvm LOA Sverige Danmark
Energiklass A 1 210 148 422 173
Energiklass B 537 956
Energiklass C 322 320 73 840
Energiklass D 323 687
Energiklass E 117 886
Energiklass F 36 104
Energiklass G 54 446
Saknas 26 839 25 404
Summa 2 629 386 521 417
Sverige
Danmark
02 04 06 08 01 00
I jämförelse med andra EU-medlemsstater har Sverige rela-
tivt höga krav på energiklass A, B och C. Se bild nedan. Sveri-
ges gränsvärden för energiklasser ger en högre andel bygg-
nader i energiklasserna D, E och F samtidigt som Danmarks
gränsvärden innebär att de har en större andel av byggna-
derna i klass B, C och D.
• Energieffektiviseringsåtgärder har genom-
förts på flera fastigheter, bland annat genom
optimering av tekniska system och förbättrad
uppföljning av energianvändning. Arbetet
med att mäta och följa upp energieffektivitet
i Planima har vidareutvecklats för att stärka
styrning och uppföljning.
• Kravställning för återbruk i nybyggnation och
förvaltning har tagits fram och tillämpats
under året. Kraven har bland annat använts
i projekten på fastigheterna Mappen 4 i
Norrköping och Norra Varalöv 31:11 i Ängel-
holm och syftar till att minska klimatpåverkan
genom ökad cirkularitet och resurseffektivitet.
• Beräkningsanvisningar för klimatpåverkan
har vidareutvecklats och publicerats på
Catenas webbplats. Dels för att säkerställa
en enhetlig och kvalitetssäkrad beräkning av
utsläpp i projekt och förvaltning, dels för att
bidra till ökad transparens i byggbranschen.
Sammantaget bidrar dessa åtgärder till att
stärka Catenas systematiska klimatarbete och
skapa förutsättningar för minskade utsläpp i
linje med bolagets långsiktiga klimatmål.
===== SIDA 54 =====
54
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Totala växthusgasutsläpp enligt GHG
Protocol rapporteringskategorier Datakälla/systemstöd Källa Emissionsfaktor
Ton CO2e
2025
Ton CO2e
20242
Ton CO2e
Basår 2018
Andel
i %
Omfattas av
nettonoll mål
Scope 1
Naturgas Mestro Naturvårdsverket Sverige,
Energistyrelsen Danmark 0,205 kg CO2e/kWh 80 85 1 195 0 Ja
Sprinkleranläggningar Rillion Ecopar A 0,275 kg CO2e/kWh 38 29 - 0 Ja
Köldmedialäckage Köldmediarapporter med ett års eftersläpning Köldmediarapporter 242 176 257 1 Ja
Servicebilar Autoplan Transportstyrelsen 0,137 kg CO2e/km (bensinbil)
0,162 kg CO2e/km (dieselbil)
0,0 kg CO2e/km (elbil)
16 44 165 0 Ja
Totalt 376 334 1 617
Scope 2
Fjärrvärme (faktisk förbrukning) Mestro Miljövärden från fjv.-leverantör (ett års släp) 217 199 1 163 1 Ja
El (location based)
El (market based)
Mestro
Mestro
IVL, nordisk elmix
Vattenfalls emissionsfaktor för grönt elavtal
0,046 kg CO2e/kWh
0,00002 kg CO2e/kWh
1 5881
0
3 083
0
895
0 4 Ja
Totalt (location based) 1 805 3 282 2 058
Scope 3
1 Köpta gods och tjänster Saknar data Ja
2 Kapitalvaror Extern export inom klimatberäkning
Internt projektuppföljningssystem
Klimatberäkning enligt Level(s) (från 2025)
Catenas schablon för nybyggnation (före 2025)
Se tabell på sidan 61
311 kg CO2e/BTA
29 252 47 050 13 661 80 Ja
3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter Rillion Drivkraft Sverige
Energimyndigheten
0,273 kg CO2e/kWh (diesel)
0,233 kg CO2e/kWh (propan)
0,058 kg CO2e/kWh (HVO100)
97 57 - 0 Ja
4 Uppströms transport och distribution Transporter vid byggprojekt ingår i 2, kapitalvaror ingår i kapitalvaror 0 Ja
5 Avfall genererat från verksamheter Avfall vid byggprojekt ingår i 2, kapitalvaror
Collecct, för avfall i förvaltade fastigheter
UK Government GHG Conversion Factors for
Company Reporting
ingår i kapitalvaror 1 2 - 0 Ja
6 Affärsresor Fakturor, kontoplan, mm
Egencia för affärsresor
Respartner
Transportstyrelsen
- bensinbil
Department for Environment, Food and Rural
Affairs (DEFRA)
SJ
0,137 kg CO2e/km
Schablon från Egencia
0,00027 kg CO2e/km
13 22 46 0 Ja
7 Anställdas pendling Medarbetarenkät Transportstyrelsen
NTM
- moped/MC
- buss
- tåg
0,137 kg CO2e/km (bensinbil)
0,162 kg CO2e/km (dieselbil)
0,0 kg CO2e/km (elbil)
0,092 kg CO2e/km
0,085 kg CO2e/km
0,004 kg CO2e/km
49 40 42 0 Ja
13 Nedströms hyrda tillgångar Mestro IVL, nordisk elmix
Miljövärden från fjv.-leverantör (ett års släp)
0,013 kg CO2e/kWh 5 1141 15 508 6 601 14 Ja
15 Investeringar Ej relevant för Catenas verksamhet n/a
Totalt (location based) 34 526 62 679 20 350
TOTAL (location based) 36 707 66 295 24 025 100
/ Miljöansvar
1 Minskning beror på uppdatering av emissionsfaktorer för nordisk elmix. För mer information, se sidan 52.
===== SIDA 55 =====
55
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Biologisk mångfald
/ Miljöansvar
Omställningsplan och biologisk mångfald och
ekosystem i strategi och affärsmodell
Biologisk mångfald är en förutsättning för allt
liv på jorden och tillhandahåller viktiga tjänster
och funktioner för människan. Samtidigt är
förlusten av biologisk mångfald ett växande hot
mot mänskligheten och fler arter än någonsin
är på väg att försvinna. Både globalt och natio-
nellt är läget för den biologiska mångfalden all-
varligt. Som ett bolag som både förvaltar och
bygger nytt har Catena en negativ påverkan på
biologisk mångfald i hela värdekedjan. Catenas
verksamhet är relevant för två av de främsta
drivkrafterna till förlusten av biologisk mång-
fald, förändrad mark- och vattenanvändning
samt överutnyttjande av resurser.
Vid byggnation och uppförande av nya
byggnader tar Catena stora markarealer i
anspråk, vilket innebär negativ påverkan på
olika ekosystem och att många organismers
naturliga livsmiljöer krymper. Utveckling av
samhällen och infrastruktur skapar en frag-
mentering av landskapet som både försämrar
livsmiljöer och begränsar arters möjligheter
att sprida sig i naturen. Dessa faktorer innebär
fysiska risker som försämrad dagvattenhante-
ring, översvämningar, värmeöar samt förlust
av naturliga buffertfunktioner och andra
ekosystemtjänster.
Det innebär också omställningsrisker på
grund av förändrad lagstiftning och andra
regleringar. EU:s förordning av restaurering
av natur (EU) 2024/1991 kräver att fastighets-
ägare bevarar, restaurerar och ökar förutsätt-
ningarna för biologisk mångfald för målsätt-
ningen om restaurerade ekosystem till 2050.
Systemrisker kopplat till förlust av biologisk
mångfald på nationell och global nivå påverkar
därutöver tillgången på råmaterial, förmågan
till klimatanpassning och långsiktiga funktioner
i samhället.
Att säkerställa att naturvärden identifieras,
bevaras och utvecklas innan markexploate-
ring sker eller under fastigheternas livstid ökar
motståndskraften för biologisk mångfald. Vi
vill stoppa och vända förlusten av biologisk
mångfald och vår målsättning är att hela fastig-
hetsbeståndet ska vara nettopositivt kopplat till
biologisk mångfald år 2030. Genom strategiska
verktyg som naturvärdesinventeringar enligt
svensk standard, skadelindringshierarkin och
grönytefaktorsberäkningar (GYF) ser vi stora
möjligheter att minska bolagets påverkan på
biologisk mångfald både idag och över tid.
Strategin går i linje med globala och
nationella målsättningar och är en långsiktig
plan för att skydda och restaurera naturen på
Catenas fastigheter. Målet om nettopositivitet
kopplat till biologisk mångfald gör att Catenas
fastigheter kan spela en viktig roll både kopplat
till arters livsmiljöer och ekosystemtjänster.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Bland de största drivkrafterna bakom förlust
av biologisk mångfald är förändrat markut -
nyttjande, något fastighetsbranschen är starkt
bidragande till vid framför allt ny- och tillbygg-
nationer. Expansion av tätorter och utveckling
av infrastruktur bryter upp och styckar landska-
pet och försämrar ekosystem och livsmiljöer.
Fastighetsutveckling är en viktig del av Catenas
affärsmodell där fastighetsportföljen ska ex-
pandera på strategiska lägen i närhet till viktig
infrastruktur. Byggnation sker ofta på jord-
bruks- eller råmark vilket får en direkt negativ
påverkan på biologisk mångfald i området.
Fastighetsutveckling innebär också tillgång
till och produktion av råmaterial som trä, sten
och betong, som alla kommer från naturen.
Catena har ett direkt beroende av en trygg
och långsiktig tillgång till olika material som
används vid utveckling av nya logistikbyggna-
der. Utvinning av material har en direkt negativ
påverkan på biologisk mångfald högre upp i
värdekedjan genom att arters livsmiljöer redu-
ceras eller försämras genom bland annat utvin-
ning av stenmaterial, skövling av skog eller vid
Catena är ett bolag med både fastighetsförvaltning och projektutveckling.
Det innebär att Catena har en negativ påverkan vid framför allt omvandling
av naturmark och nyttjande av naturresurser vid nyproduktion och lokalan -
passningar.
Drivkrafter bakom förlusten av biologisk mångfald
Figuren till höger visar IPBES definierade drivkrafter
för förlust av biologisk mångfald och en indikation på
fördelningen mellan dem. IPBES är FN:s forskarpanel
för biologisk mångfald och ekosystemtjänster med syfte
att förse beslutsfattare, företag och civilsamhälle med
vetenskapligt grundad information.
Förändrad mark- och
vattenanvändning
Överutnyttjande
av resurser
Klimat-
förändringar Föroreningar Invasiva
arter Övrigt
Väsentlig hållbarhetsfråga Typ
Biologisk mångfald vid fastighetsförvaltning och byggnation Påverkan (-)
Förlust av biologisk mångfald vid materialproduktion Risk
Risker i projektgenomförande Risk
===== SIDA 56 =====
56
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
brytning av metaller. Materialutvinning bidrar
till stora ingrepp i mark och natur och skapar
homogena, livsfattiga miljöer där få arter kan
leva.
Catena har en potentiell markbank om cirka
4,5 miljoner kvm, se sidan 12. Det är i dessa
områden den största påverkan på biologisk
mångfald sker i form av förändrat markut-
nyttjande vid utveckling av nya logistiknav.
Det befintliga fastighetsbeståndet har
likväl identifierats ha en negativ påverkan på
naturvärden och ekosystem. En logistikfast-
ighet består generellt av en eller flera stora
byggnader som omgärdas av asfalt eller annan
hårdgjord yta. Gröna områden och annan na-
tur prioriteras i många fall bort för att ge plats
åt tung trafik som kräver stora ytor för naviga-
tion. Att gröna platser minskar i antal innebär
svårigheter för arter att sprida sig mellan olika
livsmiljöer vilket i förlängningen gör att fler
arter påverkas negativt.
Nationell hantering av påverkan på biolo-
gisk mångfald är ofta en del av olika typer av
miljötillståndsprocesser. Det kan därför uppstå
risker för Catena kopplat till nya projekt med
potentiella konsekvenser som förseningar,
stoppade projekt eller förändringar i drifts-
förutsättningar för befintliga fastigheter. Sam-
mantaget kan detta leda till förlorade möjlig-
heter och ökade kostnader om bygglov inte
godkänns och byggnationer skjuts upp eller
stoppas helt.
Policyer för biologisk mångfald
Arbetet med biologisk mångfald på och kring
våra fastigheter styrs av Catenas hållbarhets-
policy, interna hållbarhetsprogram samt vår
handbok för biodiversitet. Därutöver regleras
Catenas verksamhet av detaljplaner, lagar och
regleringar. Innan detaljplan antas och bygglov
tilldelas måste området vara kartlagt ur miljö-
synpunkt. Artskyddet är införlivat i svensk lag
och i kombination med Catenas interna krav
och arbetsverktyg jobbar vi hårt för att minska
vår verksamhets negativa påverkan på miljön.
Byggnation sker inte på mark som är livsmiljö
för hotade arter som listats på den europeiska
röda listan.
Catenas målsättning om nettopositivitet
kopplat till biologisk mångfald 2030 innebär
ett strukturerat och långsiktigt arbete i hela
verksamheten. Målet utgör en central del av
hållbarhetsstrategin och linjerar med ambitio-
nerna i Kunming-Montreal Global Biodiversity
Framework genom att prioritera restaurering,
förbättring av livsmiljöer och stärka ekologiska
funktioner i fastighetsbeståndet. Arbetet med
och målsättningen om biologisk mångfald
följer EU:s förordning av restaurering av natur
(EU) 2024/1991 som trädde i kraft 2024. Särskilt
vägledande är artikel 8 om restaurering av
urbana ekosystem, som betonar de urbana
grönområdenas betydelse av livsmiljöer för
växter och djur.
Catenas hållbarhetspolicy klargör åtagandet
om att utforma och förvalta fastigheter på ett
sätt som minimerar utsläpp och resursanvän-
dande. Policyn betonar vikten av miljöhänsyn
utifrån en cirkulär affärsmodell och från livs-
cykelperspektiv samt genom att ta aktiv del
av samhällsutvecklingen.
Åtgärder och resurser för biologisk mångfald
I samtliga nybyggnationsprojekt sker miljökart-
läggningar och naturvärdesinventeringar enligt
svensk standard (SS 199000) för att identifiera
miljövärden och planera för bevarande av träd,
naturmiljöer och vattenytor. Inventeringarna
utförs alltid av externa ekologer.
Vårt biodiversitetsarbete följer principen
om skadelindringshierarkin – vi vill bevara, mini-
mera skada, restaurera och i sista hand kom -
pensera. Genom naturvärdesinventeringarna
identifieras, klassificeras och dokumenteras
naturvärden inom fastigheten. Resultatet blir
underlag för vilka åtgärder som sedan genom-
förs på platsen. Vid nybyggnationer kan vissa
områden förbli orörda om de har klassats med
högre naturvärden. Samtidigt får byggnation
inte ske på mark som är livsmiljö för hotade
arter eller som klassificerats med de högsta
naturvärdesbedömningarna. Då beviljas inte
bygglov.
I de flesta fall förstärks befintliga natur -
miljöer på fastigheten för att utveckla och
fortsätta skapa förutsättningar för ett varierat
djur- och växtliv. Detta gäller både nybyggna-
tionsprojekt och för det befintliga fastighets-
beståndet. När beställning av naturvärdesin-
ventering görs inkluderas alltid platsspecifika
åtgärdsförslag samt skötselplaner för att få
information om vad som bör göras och
prioriteras på fastigheten. Insatser görs
aldrig utan att dessa först rekommen-
derats av ekolog eller annan sakkunnig.
Kompensation används inte av bolaget
i dagsläget men möjligheten
undersöks framåtriktat.
===== SIDA 57 =====
57
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
I samtliga fastigheter strävar Catena efter
att minska hårdgjorda ytor där det är möjligt.
Alternativa lösningar kan vara gröna tak, gröna
ytor och gräsarmerad betong – naturbaserade
lösningar som dessutom stärker fastigheternas
förmåga att hantera dagvatten på ett effektivt
sätt. Catena för också dialoger med hyresgäs-
ter om samverkan kring biodiversitetsprojekt
på fastigheten. En mångfald av arter skapar
inte bara ekologisk nytta, utan skänker också
trevnad och andra estetiska värden till platsen.
En uteplats eller gångstråk för utevistelse och
återhämtning kan vara attraktiva attribut för en
arbetsplats och genom att lyfta frågan skapas
möjligheter att tillsammans skapa gröna kvali-
teter på fastigheten.
I bygg- och förvaltningsfasen strävar bolaget
efter att minimera hårdgjorda ytor och skapa
fler ekologiska element och gröna korridorer
som ängsytor, diken eller dammar. Vanliga åt-
gärder är plantering av blommande växter och
buskar för pollinatörer och andra arter, eller
anläggning av dammar och våtmarker för
groddjur, insekter och dagvattenhantering.
Catena arbetar med externa ekologer för
att säkerställa att rätt åtgärder görs på våra
fastigheter och använder grönytefaktorsberäk-
ningar som planering- och uppföljningsmeto-
dik. Uppföljning görs löpande under året och
redovisning sker årligen.
Under 2025 har ytterligare knappt 700 000
kvm kartlagts med ekologirapport. Underlaget
i rapporterna kommer ligga till grund för de
biodiversitetshöjande åtgärder som planeras
under 2026.
Under året har vi undersökt möjligheten
att beräkna byggmaterials påverkan på bio-
diversitet utifrån en klimatberäkning. Arbetet
fortsätter under 2026.
Mål för biologisk mångfald
Catenas fastigheter i Sverige och Danmark
omfattar en total yta om drygt 10,6 miljoner
kvm. Både i nybyggnadsprojekt och i befintli-
ga fastigheter strävar vi efter att kontinuerligt
identifiera, bevara och skapa värdefulla natur-
miljöer genom att minska hårdgjorda ytor och
ersätta dem med ytor som är mer gynnsamma
för biologisk mångfald.
Redan år 2021 antog Catena målet om ett
nettopositivt fastighetsbestånd gällande biodi-
versitet till 2030 i affärsplanen. Målet innebär
utmaningar men har samtidigt hjälpt oss skapa
en systematik och transparens i sättet vi arbetar
med biologisk mångfald på våra fastigheter.
Delmålet om 100 procent yta kartlagd av
ekolog medför dels kartläggning över natur-
värden på en fastighet, dels förslag på åtgärder
och insatser för att höja och bevara dessa.
Ekologirapporten som beställs enligt svensk
standard säkerställer att de åtgärder som
genomförs är effektiva och platsspecifika.
Målsättningen om antal biodiversitetsprojekt
ska resultera i att andelen ekoeffektiva ytor
på en fastighet ökar och därmed ger positiv
förflyttning på Catenas GYF-värden.
Mått på påverkan relaterade till biologisk
mångfald
Catena använder grönytefaktorsberäkningar
(GYF) för att mäta och säkerställa att gröna
och blå kvaliteter uppnås och/eller bevaras vid
byggnation och i befintligt fastighetsbestånd.
GYF är ett vanligt verktyg inom stadsplanering
och används bland annat av Sveriges kommu-
ner. För beräkning har Catena hämtat inspira-
tion från Stockholms stad arbete med GYF och
deras modell gällande beskrivning och viktning
av faktorer.
GYF-modellen är uppbyggd av ett poäng-
system där olika typer av ytor ges olika många
poäng beroende på nytta. Gröna ytor (vegeta-
tionsyta), blåa ytor (vatten) och hårdgjord yta
(asfalt, takyta, betong) kategoriseras som del-
faktorer och utgör grunden i modellen. Deras
totala yta ska överensstämma med den totala
fastighetsarean.
Enskilda element eller viktiga funktioner
kategoriseras som tilläggsfaktorer och tilldelas
också olika mycket poäng beroende på nytta.
Det kan handla om olika typer av grönska,
dagvattenhantering eller ytor för social aktivitet
som uteplatser eller odlingsytor. I en GYF-be-
räkning ges högre poäng ju fler nyttor en grön-
eller blåyta kan ge. Om grönskan fyller flera
olika funktioner och ger flera positiva effekter -
till exempel både bidrar till pollinering, skänker
skugga, skapar gröna rum för vistelse, fördröjer
dagvatten och har vackra blommande växter -
tilldelas den högre poäng.
Poängviktningen görs efter olika principer.
Hårdgjorda ytor som asfalt och takytor värde-
ras lågt eftersom de saknar ekologisk nytta och
bidrar med få eller inga tjänster. Växtbäddar
med djup, träd och tillgängligt vatten ökar
chansen för en motståndskraftig biologisk
mångfald och värderas med högre poäng
De ytor som bedömts ha positiva effekter för
områdets ekosystem räknas som ekoeffektiva.
Grönytefaktorn mäts som en poängkvot
mellan mängden ekoeffektiv yta och den totala
ytan på en fastighet. Beräkningen av GYF sker
genom att alla grön- och blåytor summeras
och divideras med fastighetens totala yta och
resultatet blir en poängkvot som innebär det
slutliga GYF-värdet.
Mål och ambitioner
Nettopositiva,
befintligt/projekt
Nettopositiva gällande
biodiversitet med GYF-beräkningar
100%
Yta kartlagd av ekolog enligt
svensk standard för NVI
10
Biodiversitetsprojekt
i befintlig bestånd/år
Utfall
Nettopositiva,
0,36/2,21
Nettopositiva gällande
biodiversitet med GYF-beräkningar
44%
Yta kartlagd av ekolog enligt
svensk standard för NVI
6
Biodiversitetsprojekt
i befintligt bestånd/år
Biodiversitet på Catena
I slutet av året släppte vi en uppdate-
rad version av vår handbok för biolo-
gisk mångfald. Den innehåller bland
annat information om varför gröna ytor
är viktiga på en logistikfastighet, vad
man bör tänka på när man beställer en
naturvärdesinventering och konkreta
förslag på enkla åtgärder som gör stor
nytta för omgivande natur.
Vill du veta mer? Ta del av vår handbok
som finns tillgänglig på vår webbplats.
Där berättar vi mer om hur vi arbetar
med biodiversitet på Catena, vi djup-
dyker i metodiken Grönytefaktor och
ger andra tips
kring rapporte-
ring, planering,
utförande och
uppföljning.
→ Ladda ner här!
===== SIDA 58 =====
58
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
Biodiversitet i befintliga fastigheter exkl. projektområden
Region Syd Region Väst Region Öst Region Danmark Total
2025
GYF-faktor per kvm,
befintliga fastigheter 0,27 0,40 0,52 0,15 0,36
Markarea kvm,
befintliga fastigheter 2 020 093 1 871 456 2 552 393 1 292 968 7 736 910
2024
GYF-faktor per kvm,
befintliga fastigheter 0,24 0,39 0,52 0,15 0,35
Markarea kvm,
befintliga fastigheter 2 033 092 1 647 087 2 552 393 1 239 818 7 472 390
Jämförbart bestånd
GYF-faktor, befintliga
fastigheter jämförbart
bestånd 2025 0,28 0,44 0,52 0,16 0,38
GYF-faktor, befintliga
fastigheter jämförbart
bestånd 2024 0,26 0,39 0,52 0,15 0,36
Markarea kvm, befintliga
fastigheter jämförbart
bestånd 1 830 898 1 639 055 2 552 393 1 239 818 7 262 164
GYF-faktor jämförbart
bestånd befintliga fastig-
heter, % 10,76 12,76 0,87 0,22 5,48
Biodiversitet i projektområden
Region Syd Region Väst Region Öst Region Danmark Total
2025
GYF-faktor per kvm,
projektområden 1,57 2,08 4,65 0,00 2,21
Markarea kvm,
projektområden 1 804 859 568 904 501 797 0 2 875 560
2024
GYF-faktor per kvm,
projektområden 1,61 2,16 4,65 0,00 2,25
Markarea kvm,
projektområden 1 804 859 568 904 501 797 0 2 875 560
Jämförbart bestånd
GYF-faktor, projektområden
jämförbart bestånd 2025 1,57 2,08 4,65 0,00 2,21
GYF-faktor, projektområden
jämförbart bestånd 2024 1,61 2,16 4,65 0,00 2,25
Markarea kvm, projekt-
områden jämförbart
bestånd 1 804 859 568 904 501 797 0 2 875 560
GYF-faktor jämförbart
bestånd projekt-
områden, % -2,77 -3,69 0,00 - -1,95
GYF-värdet kan ses som en sammanvägning
av ett områdes gröna och blåa ytors kvalitet
och kvantitet.
Utfall 2025
Under året fortsätter samverkan kring biologisk
mångfald vara en viktig punkt. Catena är med-
lem i flera nätverk som fokuserar på biologisk
mångfald eftersom vi ser att vi kan göra mest
påverkan tillsammans med andra samhällsak-
törer och branschkollegor. Kunskapsdelning
kring beräkningmetodik, åtgärder och om -
världsbevakning bidrar till att Catenas arbete
kopplat till biodiversitet fortsätter att utvecklas.
Vi ser också att vi gör en positiv förflyttning
kopplat till GYF-beräkningar i befintligt fastig-
hetsbestånd, en indikation på att de insatser vi
gör skapar resultat. Biodiversitetsprojekt som
genomförts under året har bland annat handlat
om att omvandla gräsmattor till ängsmark,
plantering av träd och annan växtlighet samt
utveckling av nya och befintliga livsmiljöer för
olika arter.
I projektområden är förflyttningen negativ,
ett resultat av att vi tar naturmark i anspråk.
Vi fortsätter utvärdera de insatser som redan
görs samtidigt som vi under året undersökt
möjligheten att räkna med CLIMB i en av våra
större markfastigheter. Arbetet fortsätter in i
2026 och redovisas vid projektavslut.
Under året har historisk data kopplat till GYF
räknats om på grund av den förändrade regi-
onsindelning som genomfördes den 1 januari
2024. Tidigare redovisad data är uppdaterad
enligt den nya regionsindelningen vilket får en
påverkan på tidigare redovisat utfall.
Utveckling grönytefaktor
2025 2024 2023 2022 2021 (basår)
Befintliga fastigheter 0,36 0,35 0,39 0,39 0,43
Projektområden 2,21 2,25 2,39 2,47 1,48
===== SIDA 59 =====
59
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
/ Miljöansvar
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Catena nyttjar stora mängder material vid
ny- och ombyggnationer vilket medför en
betydande miljöpåverkan då produktion av
traditionella byggmaterial genererar stora växt-
husgasutsläpp. Bolaget är till stor del beroende
av tillgången till och produktion av nödvändiga
råmaterial, vilket innebär såväl klimatrelaterade
som resursmässiga risker. En ökad efterfrågan
på material med låga utsläpp kan samtidigt
leda till påverkan på både tillgång till nyckel-
material och prisökningar på dessa. I längden
kan detta leda till direkt påverkan på Catenas
projektplanering och riskera att Catenas för-
måga att nå sina klimatmål minskar. Materia-
lanvändning vid ny- och tillbyggnation utgör
därför en väsentlig risk för bolaget.
Väsentlig påverkan uppstår även genom de
stora avfallsmängder som genereras i ny- och
tillbyggnadsprojekt. Att minska påverkan från
avfall är en viktig fråga och avfallshantering
följs löpande upp i nybyggnationsprojekt. För
att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet
krävs en omfattande omställning där resurs-
effektiva materialval, cirkulära principer och
minimerat avfall blir en naturlig och integrerad
del av hela byggprocessen.
Att förlänga produkters livslängd och öka
användningen av återbrukade material är
exempel på åtgärder som minimerar miljöav-
trycket. Catena strävar efter att välja material
med låg klimatpåverkan i samtliga projekt och
undvika de materialen med negativ påverkan
på miljön. Arbetet med optimerad resurs-
användning och cirkulära byggprocesser
blir en allt tydligare del av Catenas strategi.
Genom att utveckla metoder för ökat återbruk,
utvärdera alternativa materialval och fortsätta
minimera klimatpåverkan i varje projektskede
skapas möjligheter att hantera väsentliga risker
kopplat till resurser och avfall samtidigt som
Catena fortsätter att utveckla resilienta och
framtidssäkra fastigheter.
Policyer för resursanvändning och cirkulär
ekonomi
Catenas hållbarhetspolicy anger att Catena
alltid ska arbeta för att minska miljöpåverkan
genom att utforma och förvalta fastigheter på
ett sätt som minimerar resursanvändandet. Det
inkluderar bland annat livscykelbaserade mate-
rialval, effektiv resurshantering och minskning
av avfall. Byggnader ska vara anpassningsbara
och långsiktigt hållbara även vid förändrade
omgivningsvillkor.
I alla byggprojekt ställs krav på entreprenö-
rer att följa Catenas hållbarhetsprogram, som
linjerar med Catenas interna krav, miljöcer -
tifieringskrav och krav från EU-taxonomin.
Programmet följs för Catenas ny- och tillbygg-
nadsprojekt med investering över 10 Mkr. Håll-
barhetsprogrammet styr materialval mot låga
utsläpp, prioriterar återvunna och återbrukade
material, fokuserar på hållbar anskaffning och
en effektiv avfallshantering. I alla nybyggnads-
projekt upprättas en avfallsplan som omfattar
både specifika mål för mängden avfall som ge-
nereras samt rutiner för att säkerställa korrekt
hantering och sortering.
Ett utdrag ur hållbarhetsprogrammet:
• Klimatberäkningar genomförs i alla projekt.
Beräkning görs dels i förstudieskede för att
säkerställa linjering med Catenas gränsvär-
den, dels i samband med slutbesiktning vid
färdig byggnad.
• Vid val av byggvaror bör produkter med
tredjepartscertifiering för ansvarsfull anskaff-
ning eftersträvas. Träbaserade produkter
som används i projekt kommer från FSC/
PEFC/Svanen-certifierade skogsbruk.
Materialanvändning och avfall ger upphov till betydande miljöpåverkan vilket
ställer höga krav på ett cirkulärt och resurseffektivt byggande. Genom smarta
materialval, cirkulära byggprocesser och minskade avfallsmängder strävar
Catena efter effektiv resurshantering och minskad negativ miljöpåverkan.
I alla nybyggnationsprojekt arbetar vi med specificerade hållbarhetskrav som säker -
ställer att vårt arbete linjerar med både våra egna mål och externa krav och regelverk.
Hållbarhetsprogram
Catenas interna gränsvärden (A1–A5)
Byggår
(inskickat bygglov)
Standardhall
(kg CO2e/kvm, BTA)
Kyl- och/eller fryshall
(kg CO2e/kvm, BTA)
2022 (basår) 285 300
2023 240 255
2024 204 217
2025 173 184
Väsentlig hållbarhetsfråga Typ
Materialanvändning vid ny- och tillbyggnation Påverkan (-)
Avfall från egen och kunders verksamhet Påverkan (-)
Materialpriser Risk
===== SIDA 60 =====
60
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
• Byggvaror som ingår i entreprenaden ska
dels ha en godkänd bedömning i Bygg-
varubedömningen, dels dokumenteras i
Byggvarubedömningens Loggbok med
placering och mängd samt eventuell av-
vikelsemotivering.
• Mängd, typ av avfall och behandlingsmetod
i byggfasen ska dokumenteras och rappor-
teras.
• Minst 80 procent av icke-farligt bygg- och
rivningsavfall ska materialåtervinnas i enlig-
het med avfallshierarkin och EU:s protokoll
för bygg- och rivningsavfall.
Åtgärder och resurser för resursanvändning
och cirkulär ekonomi
Livscykelanalyser genomförs i alla ny- och
tillbyggnationer med investering över 10 Mkr,
både i tidigt skede och vid färdigställande av
byggnaden. Den tidiga livscykelanalysen
fungerar som grund för eventuella material-
utbyten som ger koldioxidbesparingar, medan
den slutgiltiga livscykelanalysen ger en över-
blick av hela byggnadens livslängd och utgör
värdefull information för framtida nybyggnads-
projekt. Därutöver är de viktiga verktyg för att
minska utsläppen i byggfasen och för att skapa
transparens i byggbranschen.
Materialval- och användning är viktiga frågor
vid Catenas ny- och tillbyggnationsprojekt. I
samtliga projekt kontrolleras alla material ge-
nom noggrant definierade processer innan de
används. Alla material dokumenteras via logg-
boksverktyget Byggvarubedömningen, där
eventuella avvikelser mot Catenas miljökrav
motiveras. Endast material som är godkända
och fria från farliga ämnen används, vilket sä-
kerställer att inga skadliga ämnen sprids varken
inomhus i byggnader eller i omgivande natur.
Därigenom linjerar arbetet med Miljöbalkens
försiktighetsprincip och säkerställer ansvarsfull
materialanvändning.
Genom att prioritera cirkulära lösningar
och integrera återvunnet eller återbrukat
byggmaterial där det är möjligt kan resursnytt-
jandet avsevärt minskas. Genom att utveckla
byggnader för att vara anpassningsbara och
demonterbara, möjliggör vi framtida utbyten
av byggkomponenter utan att skada materialet
och skapar samtidigt förutsättningar för framti-
da återbruk.
Catena arbetar aktivt för att minska bygg-
avfall i byggprojekt och säkerställa en hållbar
avfallshantering. Avfallsstatistik loggas och
rapporteras löpande under byggtiden för att
säkerställa att både interna och externa håll-
barhetsmål efterlevs. Denna statistik används
som ett verktyg för att kontinuerligt förbättra
avfallshanteringen och öka materialåtervin-
ningsgraden. Byggavfall sorteras direkt på
byggarbetsplatsen, vilket minskar behovet av
deponi och brännbart avfall. Felbeställningar
och överblivet material identifieras och skickas
i möjligaste mån tillbaka till leverantör alter-
nativt används i andra projekt. Vid rivningar
genomförs en rivningsinventering för att
identifiera material och byggdelar som kan
demonteras och återbrukas i andra projekt i
enlighet med avfallshierarkin och EU:s proto-
koll för hantering av bygg- och rivningsavfall.
Detta bidrar till ökad resurseffektivitet och
minskad avfallsmängd.
Resursutflöden
Catena redovisar andel återvunnet byggavfall
per slutfört byggprojekt för första gången år
2025 för att bidra till ökad transparens inom
byggbranschen, se sidan 61. Vidare undersöker
vi möjligheten till en intern målsättning kopplat
till mängd avfall per kg/BTA i våra byggprojekt.
I merparten av våra befintliga fastigheter tar
våra hyresgäster själva ansvar för avfallshan-
teringen. I övriga ansvarar Catena för avfall.
Tillgängliga data för den mängd avfall som
Catena har hanterat i förvaltade fastigheter
under 2025 rapporteras i enlighet med EPRA:s
rekommendationer på sidan 84.
Materialval ger stor effekt på klimatpåverkan
Genom tidiga livscykelanalyser och medvetna val i projekteringsfasen kan klimatpåverkan
minskas väsentligt utan att kompromissa med funktion eller kvalitet. I nybyggnadsprojektet
på Mappen 4 i Linköping har vi för första gången inkluderat en kravställning att samtliga
entreprenörer ska inkludera minst ett återbrukat material i projektet. Detta krav har bidragit
till flera konkreta åtgärder som minskat byggnadens klimatpåverkan, exempelvis:
• Fem återbrukade stålpelare, en total besparing om cirka 26 000 kg CO2e vid jämförelse
med generiska data på konstruktionsstål från Boverket.
• Återbrukat pentry, en besparing om cirka 1 200 kg CO2e.
• Återbrukade textilmattor i kontorsdelen, bidrar till en besparing om cirka 2 000 kg CO2e.
Smarta materialval i projektet bidrar till ytterligare minskad klimatpåverkan. Exempelvis
användes återvunnet stål till takplåt, ytterväggar, pelare, balkar i stommen samt fackverk,
vilket gav en samlad besparing om cirka 797 000 kg CO2e. För betong och grundplatta
nyttjades klimatförbättrad betong nivå 3, det har resulterat i en besparing om cirka
279 000 kg CO2e. Totalt utfall redovisas vid projektavslut.
===== SIDA 61 =====
61
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi
I alla större ny- och tillbyggnationer arbetar
Catena med livscykelanalyser och gränsvärden
för att begränsa och minska påverkan på klima-
tet. Catenas interna gränsvärden vid uppfö-
rande av nya byggnader linjerar med bolagets
långsiktiga hållbarhetsmål. Gränsvärden ska
förbättras med 15 procent årligen, där datum
på inskickat bygglov ligger som utgångspunkt.
I dagsläget är gränsvärdena begränsade till
byggskedet, A1-A5. Det innebär att det finns
en naturlig fördröjning från målsatta värden till
färdigställda byggnaders klimatpåverkan kg
CO2e/kWh.
I och med uppdateringen av de hållbar -
hetsrelaterade målen i affärsplanen inför 2026
ska också Catenas övergripande gränsvärde
kopplat till nyproduktion uppdateras. Det nya
gränsvärdet ska linjera med SBTI-ansökans
Livscykelanalyser
Gränsvärde
vid bygglov
Utfall kg CO2e/
kvm BTA
Beräkning Fastighetsbeteckning Beräkningsmetodik Skede A1-A5 Skede A1-A5 Skede A-C
2025 Vipparmen 1, hus A BREEAM-SE Mat01 v6.0 240 210 234
2025* Vipparmen 1, hus B BREEAM-SE Mat01 v6.0 184 184 -
2025 Vevaxeln 1, hus C BREEAM-SE Mat01 v6.0 240 250 269
2025 Sockret 4, hus 2 BREEAM-SE Mat01 v6.0 204 230 368
2025 Dansered 1:69, hus A (kyl/frys) BREEAM-SE Mat01 2017 255 193 243
2024* Mappen 4, byggnad 3 BREEAM-SE Mat01 v6.0 204 204 -
2024* Norra Varalöv 31:11, tillbyggnad BREEAM-SE Mat01 v6.0 204 204 -
2024 Hyltena 1:102 BREEAM-SE Mat01 2017 240 253 316
2024 Klökan 1:25 (kyl/frys) BREEAM-SE Mat01 v6.0 255 214 329
2024 Sockret 4, hus 1 Klimatdeklaration 240 188 -
2024 Stigamo 1:49 BREEAM-SE Mat01 v6.0 240 212 264
2024 Dansered 1:70, hus B BREEAM-SE Mat01 2017 240 155 233
2023 Norra Varalöv 31:11, hus D BREEAM-SE Mat01 2017 285 225 491
2021 Broby 57:5 (kyl/frys) Klimatdeklaration - 311 -
2021 Lagret 4 Klimatdeklaration - 224 -
* Preliminär.
Mål och ambitioner
173 kg CO2e/kvm
Koldioxidbudget per kvm
15%
Förbättring årligen
80%
Bygg- och rivningsavfall ska
materialåtervinnas
Utfall
219 kg CO2e/kvm1
Utsläpp per kvm
89%
Bygg- och rivningsavfall som återvunnits
godkännande för utsläpp i Scope 3 och pre-
senteras vid godkänd ansökan.
Catenas målsättning är att i alla nyproduk-
tionsprojekt ska minst 80 procent av allt bygg-
och rivningsavfall materialåtervinnas. Detta
följs upp genom avfallsplaner i alla nybyggna-
tionsprojekt.
Utfall 2025
Catena har under 2025 tagit fram anvisningar
för klimatberäkningar för att säkerställa att all
nyproduktion klimatberäknas på ett standar-
diserat, systematiskt och enhetligt sätt. Olika
system har olika riktlinjer för klimatberäkning
och Catenas anvisningar syftar till att hantera
variationer mellan olika system för att säker-
ställa ett enhetligt arbetssätt. Klimatberäkning-
arna finns tillgängliga på Catenas webbplats.
Catenas anvisningar för klimatberäkningar
utgår från redovisningskrav för klimatberäk-
ningar enligt Level(s), vilket är EU:s ramverk för
beräkning av klimatpåverkan från nybyggna-
tion. Redovisning enligt Level(s) används för
att fastställa bevisning för att visa att kraven i
EU-taxonomin avseende väsentligt bidrag till
begränsning av klimatförändringar uppfylls.
Anvisningarna är i stor del också anpassade till
IVL:s anvisningar för LCA-beräkningar i bygg-
projekt, vilka linjerar Level(s) beräknings- och
rapporteringskrav till svenska marknadsförhål-
landen.
Avfallshantering och cirkulära processer är
ett fortsatt fokus i verksamheten, bland annat
Bygg- och rivningsavfall från byggprojekt
Togs i drift Fastighetsbeteckning
Andel återvunnet
byggavfall, %
Mängd avfall per BTA,
kg/kvm
2025 Vevaxeln 1, hus C 90,2 4,0
2025 Sockret 4 , hus 2 93,6 10,9
2025 Dansered 1:69, hus A (kyl/frys) 84,2 10,1
2024 Hyltena 1:102 83,4 5,4
2024 Vipparmen 1, hus A 90,2 4,4
2024 Klökan 1:24 (kyl/frys) 97,0 20,7
2024 Stigamo 1:49 90,8 8,2
2024 Dansered 1:70, hus B 91,7 6,5
1 Beräkning genom att räkna klimatpåverkan/BTA för sex senast slutförda projekt och dividera med sammanlagd BTA.
genom samarbeten och systemstöd. Samar-
betet med CC-build, ett branschöverskridande
nätverk för att dela kunskap och öka förutsätt-
ningar för återbruk som inleddes 2023 fortlöp-
te också under 2025. Inventering av material
på våra fastigheter pågår kontinuerligt och
laddas upp i portalen i syfte att säljas antingen
internt eller externt.
Under året har marknaden för livscykel-
beräkningsverktyg fortsatt utvärderats för att
hitta det lämpligaste verktyget för Catenas
behov. Utvärderingar omfattar både verktyg
för beräkningar i tidiga skeden och fullständiga
LCA-beräkningar.
===== SIDA 62 =====
62
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
EU:s Taxonomi
Nationella gränsvärden: Fastighetsägarnas topp 15 respektive topp 30*
Byggnadskategori
Primärenergital
topp 15 2025
Primärenergital
topp 30 2025
Butik och lagerlokaler för livsmedel 75 101
Butik och lagerlokaler för övrig handel 67 85
* Topp 15 och 30 procent (fastighetsagarna.se). Catenas danska fastigheter har också inkluderats i denna klassificering
eftersom det saknas danska gränsvärden. Fastigheter inom topp 15 ligger till grund för bolagets taxonomilinjering.
/ Miljöansvar
Catena redovisar taxonomilinjering mot
miljömål 1, begränsning av klimatförändringar,
vilket också är grunden i vår taxonomirap-
portering. Väsentligt bidrag till miljömål 1 är
tydligt definierat per verksamhet, (7.1 och 7.7),
för bygg- och fastighetsbranschen. Catenas
kärnverksamhet och huvudsakliga omsättning
avser hyresintäkter, vilka ingår i den ekonomis-
ka verksamheten 7.7 Förvärv och ägande av
byggnader. Utöver det rapporterar Catena på
7.1 där vi redovisar årets investeringar avseende
nyproduktion.
För varje verksamhet finns tekniska kriterier
som måste vara uppfyllda för att verksam-
heten ska anses vara hållbar. Verksamheten får
heller inte ha en negativ påverkan (eng. Do no
significant harm, DNSH) för något av de övriga
miljömålen för att redovisas som förenlig med
taxonomin. För 7.7 bedömer vi att DNSH kravet
för anpassning till klimatförändringar är upp-
fyllda genom den klimatriskanalys som gjorts
för alla våra fastigheter. Bolaget bedömer även
att övriga kriterier för 7.7 är uppfyllda, bland
annat genom verifiering av energiprestanda
genom energideklarationer samt efterlevnad
av tillämplig miljö- och bygglagstiftning. För
7.1 bedömer vi att kraven uppfylls genom vårt
interna hållbarhetsprogram och genom certi-
feringen BREEAM-SE som linjerar med kraven
i EU-taxonomin.
Följande ekonomiska aktiviteter berör
Catenas hela verksamhet:
• Uppförande av nya byggnader (CCM 7.1)
• Förvärv och ägande av byggnader (CCM 7.7)
Catenas bedömning av förenlighet presenteras
i tabellerna på sidorna 64–66. Där framkom-
mer också hur bolaget efterlever de tekniska
granskningskriterierna och inte orsakar någon
betydande skada på övriga miljömål. Catenas
hantering av minimiskyddsåtgärder beskrivs på
sidan 63.
Redovisningsprinciper
Catenas tolkning av EU:s taxonomiförordning
gäller den sjunde aktiviteten som avser bygg-
nation och fastigheter. Catena redovisar på
aktivitet 7.1, uppförande av nya byggnader, vid
initierande av nybyggnationer för egen förvalt-
ning, med andra ord nybyggnation i egen regi
och/eller i nybyggnation i joint ventures där
bolaget har operationell kontroll.
Vi gör detta för att vi ser en stor samhälls-
nytta i att kravställa de specifika kraven som
avser 7.1 för att ställa om byggsektorn. Catena
ser det som omöjligt för byggherrar att
exempelvis möta krav som 7.1 på eget bevåg.
För att accelerera omställningen mot ett mer
resurseffektivt samhälle måste alltså den part
som är beställare av tjänsten och betalare ställa
kraven – annars ser vi inte att en faktisk förflytt-
ning kommer ske.
Vid förvärv av nybyggnation tolkar Catena
att fastigheten är förenlig med taxonomiför-
ordningen om den uppfyller kriterier för 7.7.
Sammantaget, vid förvärv av nyproduktion
ser vi inte att vi själva har rådighet att möta
kriterierna för 7.1, vi ser samtidigt att praxis
börjar utvecklas mot att följa den här typen
av uppdelning.
Vidare tolkar vi att mark med översiktsplan
också kommer att detaljplaneläggas och
därmed vara förenlig med EU-taxonomin.
Taxonomirapporteringen har kontrollerats
för att undvika dubbelräkning.
EU:s taxonomiförordning bidrar till att styra kapital och investeringar
för att främja en hållbar samhällsutveckling. Catena rapporterar frivilligt
enligt EU:s taxonomiförordning (EU) 2026/73.
Tillämplighet, 100%
Förenlighet, 64%
Tillämplighet, 100%
Förenlighet, 58%
Tillämplighet, 100%
Förenlighet, 77%
Driftsutgifter
64%
Förenlighet
120 Mkr2 987 Mkr2 651 Mkr
58%
Förenlighet
77%
Förenlighet
KapitalutgifterOmsättning
Omsättningen avser
totala hyresintäkter i
resultaträkningen.
Kapitalutgifter avser aktiverade
utgifter som höjer värdet på
våra fastigheter, inklusive
om-/tillbyggnader, förvärv
och nybyggnation.
Driftsutgifter avser direkta
utgifter för skötsel, repara-
tion och underhåll av fastig-
heter.
===== SIDA 63 =====
63
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
DNSH (do not significant harm)
DNSH-kriteriet innebär att verksamheten klas-
sas som grön om aktiviteten gör ett väsentligt
bidrag till ett eller flera miljömål samtidigt
som ingen väsentlig skada påförs de övriga
miljömålen och minimiskyddsåtgärder upp-
rätthålls. Catena arbetar systematiskt för att
säkerställa att DNSH-kriteriet upprätthålls.
Mänskliga rättigheter, inkluderat
arbetstagares rättigheter
Catena arbetar för att skapa ett arbetsklimat
där mångfald, inkludering och jämställdhet är
självklara delar av verksamheten. Under 2023
togs en intern handlingsplan för mångfald och
inkludering fram som riktar sig till alla som
arbetar på Catena. Handlingsplanen utgår från
diskrimineringslagen (2008:567), arbetsmiljö-
lagen (1977:1160) samt Arbetsmiljöverkets före-
skrifter om organisatorisk och social arbets-
miljö, arbetsmiljöpolicy, riktlinjer för likabehand-
ling samt rutiner för hantering av kränkningar
och trakasserier.
Handlingsplanen är framtagen av HR tillsam-
mans med företagsledningen. Företagsled-
ningen ansvarar för att följa upp och säker-
ställa att de aktiviteter som finns beskrivna i
likabehandlingsplanen genomförs. Ledningen
ska också agera som föredöme i frågor som
rör likabehandling. HR ansvarar för att inklu-
dera likabehandlingsperspektivet i processer,
verktyg och strategier samt för att följa upp
likabehandlingsplanens mål och vid behov
vidta åtgärder för uppfyllelse.
Catenas uppförandekod är ett centralt
dokument i organisationen. Under 2025 har
vi tagit kliv framåt i riskhanteringsprocessen
i vår projektverksamhet. Under året har vi
initierat uppföljning och kontroller på plats i
form av arbetsplatskontroller som ett steg i att
kunna säkerställa att mänskliga rättigheter inte
riskeras i våra projekt. En ledande princip har
varit att kontroll av och samarbete med våra
leverantörer ska ske genom hela leverantörs-
processen (anbud, avtal, avslut), ett arbete som
fortsätter in i 2026. Tillsammans med kraven
i vår ISO-certifiering (14001) och kommande
lagkrav krävs ännu bättre förutsättningar för
uppföljning och kontroll av leverantörskedjan.
Utöver vår visselblåsarfunktion undersöks han-
tering och framtagande av en klagomålsme-
kanism för hela vår värdekedja. Under året har
Catena också varit aktiva i Fastighetsägarnas
hållbarhetsråd och arbetsgruppen Hållbarhet
i värdekedjan där vi i samverkan med andra
fastighetsägare syftar till att ta fram vägledning
i frågan.
Catena har inte några fällande domstolsbe-
slut mot sig i inom området mänskliga rättig-
heter eller brott mot arbetstagares rättigheter.
Antikorruption och mutor
Catena är skyldiga att förhålla sig till de lagar
och regler som handlar om givande och tagan-
de av muta. I vår uppförandekod ”Vårt Ansvar”
ges tydliga exempel på hur mutor kan se ut i
vår verksamhet. Vi har policyer och riktlinjer
som behandlar etiska frågor och förhållnings-
sätt som beaktar Näringslivskoden. Som ett led
i att underlätta för alla i bolaget att följa dessa
styrande dokument och för det fall att möjlig-
het inte funnits att rådgöra med närmsta chef,
finns vår visselblåsarkommitté som hanterar alla
inkomna ärenden från visselblåsarfunktionen.
Catena eller dess högsta ledning har inte
några fällande domstolsbeslut mot sig i inom
området mutbrott.
Skatt
Catena ska sträva efter att skatter och avgifter
betalas i tid och med rätt belopp. Bolaget
bevakar och följer löpande upp nya förändringar
i lagar och praxis för att säkra att skatt hanteras
i enlighet med gällande lagstiftning. Bolaget
har en publik skattepolicy som ett led i att vara
affärsmässig i sin skattehantering och inte föra
en aggressiv skatteplanering.
Catena har inte några fällande domstols-
beslut mot sig i inom området skatt.
Rättvis konkurrens
Catena är ett publikt bolag och ska vara resurs-
hållande vid upphandling av leverantörer.
Catena har rutiner och processer för att säker-
ställa konkurrensutsättning vid till exempel
upphandling av projekt eller längre uppdrag.
Catena ska beakta miljöhänsyn och sociala
och arbetsrättsliga hänsyn i upphandlingar.
Vi har högt ställda ambitioner i att minska vår
klimatpåverkan och öka graden av återbrukade
produkter och material i vår verksamhet. Vi
arbetar aktivt för att uppnå klimatneutralitet
i förvaltnings- och projektverksamheten. Vid
inköp och upphandling ska möjligheten till
minskad klimatpåverkan och resurseffektivitet
aktivt undersökas och i möjligaste mån prägla
val av leverantör.
Catena har inte några fällande domstols-
beslut mot sig i inom området konkurrenslag-
stiftningen.
===== SIDA 64 =====
64
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
Överblick taxonomins miljömål
Räkenskapsår (2025)
KPI Totalt (2) Andel av verk-
samhet som
omfattas av
taxonomin (3)
Taxonomi-
förenlig verk-
samhet (4)
Andel
taxonomi-
förenlig verk-
samhet (5)
Uppdelning efter miljömål för taxonomiförenlig verksamhet
Andel
möjliggörande
verksamhet (12)
Andel
omställnings-
verksamhet (13)
Ej utvärderad
verksamhet
som bedöms
som ej
väsentlig (14)
Taxonomi-
förenlig
verksamhet un-
der föregående
räkenskapsår
(2024) (15)
Andel taxo-
nomiförenlig
verksamhet un-
der föregående
räkenskapsår
(2024) (16)
Begränsning
av klimat-
förändringar (6)
Anpassning
till klimat-
förändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär
ekonomi (9)
Föroreningar
(10)
Biologisk
mångfald och
ekosystem (11)
Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr %
Omsättning 2 651 100 2 029 77 77 0 0 0 0 0 - - - 2 197 71
Kapitalutgifter 2 987 100 1 746 58 58 0 0 0 0 0 - - - 11 079 93
Driftsutgifter 120 100 77 64 64 0 0 0 0 0 - - - 105 61
Omsättning
Omfattar samtliga intäkter från ekonomiska ak-
tiviteter som är kopplade till de fastigheter som
Catena äger. Nyckeltal för omsättning totalt har
definierats som intäkter från fastighetsförvalt-
ningen i koncernens rapport över totalresultat.
Övriga koncernintäkter som ej är relaterade till
de fastigheter som bolaget äger omfattas inte.
Kapitalutgifter
Omfattar samtliga investeringar kopplat till
bolagets fastigheter, även investeringar som
enskilt är definierade i taxonomin. Omfattar ej
investeringar i koncernen utöver de som rela-
terar till fastigheterna, exempelvis inventarier
och programvaror. Se not 12 på sidan 108.
Driftsutgifter
Omfattar enligt EU-taxonomins regler endast de
fastighetskostnader kopplat till följande aktiviteter;
forskning och utveckling, byggnadsrenovering,
kortsiktiga leasingavtal, underhåll och reparation,
samt övriga utgifter kopplade till löpande under-
håll av den materiella anläggningstillgången som
krävs för att säkerställa tillgångens fortlöpande
och ändamålsenliga funktion, genomfört av bola-
get eller av underleverantör. Omfattar ej utgifter
för fjärrvärme, fastighetsel, biogas eller bio-olja
(för uppvärmning eller löpande drift), vatten/VA,
snöröjning, sophämtning, bredband, administra-
tion, försäkringar, tomträttsavgäld, avskrivningar
och fastighetsskatt. Fastighetskostnader för
delar av fastigheten som används internt ingår
ej. Se not 5 på sidan 104.
Definitioner av nyckeltal
===== SIDA 65 =====
65
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Miljöansvar
Omsättning
Räkenskapsår (2025)
Ekonomiska
verksamheter (1)
Kod (2) Omsättning som
omfattas av taxo-
nomikraven (3)
Taxonomiförenlig
omsättning (4)
Andel taxonomi-
förenlig
omsättning(5)
Miljömål för taxonomiförenlig verksamhet
Möjliggörande
verksamhet (12)
Omställnings-
verksamhet (13)
Andel taxonomi-
förenlig av den
andel som
omfattas av taxo-
nomikraven (14)
Begränsning
av klimatför-
ändringar (6)
Anpassning
till klimatför-
ändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär
ekonomi (9)
Föroreningar
(10)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(11)
% Mkr % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) %
Förvärv och ägan-
de av byggnader
CCM 7.7 100 2 029 77 77% % % % % % - - %
Summan av för-
enlighet per mål
% % % % % %
Total omsättning 100 2 651 77 77% % % % % % - - 77%
Kapitalutgifter
Räkenskapsår (2025)
Ekonomiska
verksamheter (1)
Kod (2) Kapitalutgifter
som omfattas av
taxonomikraven
(3)
Taxonomiförenliga
kapitalutgifter (4)
Andel taxonomi-
förenliga kapital-
utgifter (5)
Miljömål för taxonomiförenlig verksamhet
Möjliggörande
verksamhet (12)
Omställnings-
verksamhet (13)
Andel taxonomi-
förenlig av den
andel som
omfattas av taxo-
nomikraven (14)
Begränsning
av klimatför-
ändringar (6)
Anpassning
till klimatför-
ändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär
ekonomi (9)
Föroreningar
(10)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(11)
% Mkr % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) %
Uppförande av
nya byggnader
CCM 7.1 100 539 18 18% % % % % % - - %
Förvärv och ägan-
de av byggnader
CCM 7.7 100 1 207 40 40% % % % % % - - %
Summan av för-
enlighet per mål
% % % % % %
Totala kapital-
utgifter
100 2 987 58 58% % % % % % - - 58%
===== SIDA 66 =====
66
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Driftsutgifter
Räkenskapsår (2025)
Ekonomiska
verksamheter (1)
Kod (2) Driftsutgifter som
omfattas av
taxonomikraven
(3)
Taxonomiförenliga
driftsutgifter (4)
Andel taxonomi-
förenliga
driftsutgifter (5)
Miljömål för taxonomiförenlig verksamhet
Möjliggörande
verksamhet (12)
Omställnings-
verksamhet (13)
Andel taxonomi-
förenlig av den
andel som
omfattas av taxo-
nomikraven (14)
Begränsning
av klimatför-
ändringar (6)
Anpassning
till klimatför-
ändringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär
ekonomi (9)
Föroreningar
(10)
Biologisk
mångfald och
ekosystem
(11)
% Mkr % % % % % % % (E i tillämpliga fall) (T i tillämpliga fall) %
Förvärv och ägan-
de av byggnader
CCM 7.7 100 77 64 64% % % % % % - - %
Summan av för-
enlighet per mål
% % % % % %
Totala drifts-
utgifter
100 120 64 64% % % % % % - - 64%
/ Miljöansvar
===== SIDA 67 =====
67
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Den egna arbetskraften
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Catena har ett ansvar att tillhandahålla en säker
och inkluderande arbetsmiljö för sina medar-
betare. Catena är beroende av hälsosamma,
kompetenta och motiverade medarbetare för
att kunna leverera kvalitet och effektivitet i alla
delar av verksamheten. Ambitionen är alltid
en hälsosam och säker arbetsplats med god
arbetsmiljö utan olyckor. Catena svarar för att
ingen medarbetare ska drabbas av ohälsa eller
skada på grund av sitt arbete, varken fysiskt
eller psykosocialt.
En hållbar och trygg arbetsmiljö och
arbetsplatskultur där mångfald, inkludering
och jämställdhet är självklara delar av Catenas
verksamhet. Att sträva efter en bred samman-
sättning av medarbetare där alla ges samma
möjlighet till utveckling bidrar till att olika
perspektiv och synsätt tas till vara och hjälper
Catena att utvecklas och växa.
Catenas bedömning är att väsentlig på-
verkan på den egna arbetskraften i första
hand rör bolagets egna medarbetare. Egen
arbetskraft och egna medarbetare definieras i
detta sammanhang vara samma sak. Bolaget
har inga större inslag av inhyrd personal eller
beroenden av egenföretagare som utför
arbetsuppgifter inom kärnverksamheten.
I projektverksamheten ansvarar enligt avtal
totalentreprenören för arbetsmiljö, vilket inne-
bär att arbetsrelaterade risker huvudsakligen
är kopplade till externa entreprenörer snarare
än Catenas egen personal.
Arbetsvillkor är det område där Catena
bedöms ha störst påverkan kopplat till den
egna arbetskraften. Det gäller framför allt
faktisk negativ påverkan om Catena inte kan
säkerställa säkra arbetsvillkor för egna med-
arbetare och icke-anställda medarbetare av-
seende bland annat hälsa och säkerhet, trygg
anställning, geografisk spridning, arbetsmiljö-
frågor samt konkurrenskraftig lönesättning.
Catenas verksamhet innefattar vissa arbets-
moment som kräver särskild riskhantering,
främst inom förvaltningsorganisationen. Dessa
inkluderar ensamarbete, arbete på hög höjd,
heta arbete och moment där fall- och/eller
klämskador kan uppstå, liksom risker i samband
med resor. I kontorsmiljö kan risker främst
hänföras till arbetsbelastning, stress och resor
till och från arbetet. Genom ett systematiskt
arbetsmiljöarbete identifieras och förebyggs
dessa risker för att säkerställa en trygg och
hälsosam arbetsmiljö. Ett fokus på arbets-
miljö bidrar till medarbetarnas välbefinnande,
regelefterlevnad och långsiktig kompetensför-
sörjning vilket stärker bolagets konkurrenskraft.
Likabehandling och lika möjligheter är cen-
trala delar för Catena och utgör en grund för
bolagets framgång. Vi har etablerade policyer
och rutiner som förebygger diskriminering
och trakasserier och säkerställer att alla med-
arbetare ges samma möjlighet till utveckling.
Catena arbetar aktivt för att upprätthålla en
inkluderande kultur där mångfald och jäm -
ställdhet är självklara delar av verksamheten.
Frågor som rör rättvisa löner, rimliga arbets-
tider och föreningsrätt är väl förankrade i lokal
arbetsrätt och i våra processer. Genom konti-
nuerlig uppföljning och förebyggande insatser
minimerar vi risken för ojämlikhet, brister i
rekryteringsprocesser eller avvikelser från
principen om lika lön för lika/likvärdigt arbete.
Detta stärker både medarbetarnas förtroende
och bolagets långsiktiga konkurrenskraft.
Policyer för den egna arbetskraften
Catenas arbetsmiljöarbete utgår från arbets-
miljölagstiftningen och är beskrivet i styrande
dokument som arbetsmiljöhandbok, personal-
handbok och policy om krishantering. I dessa
dokument finns beskrivet hur arbetsmiljöarbe-
tet drivs och hur ansvarsfördelning ser ut. Som
stöd i arbetet med mångfald och inkludering
har Catena en mångfald- och jämställdhets-
policy, handlingsplan för mångfald och in-
kludering samt riktlinjer vid rekrytering som
innebär att vi tillämpar positiv särbehandling.
Vid nyanställning ingår vår arbetsmiljöhandbok
och arbetsmiljöpolicy som obligatoriska delar
för att från början sätta tonen av vikten av god
arbetsmiljö.
Catena ska i förebyggande syfte alltid mot-
verka direkt eller indirekt diskriminering och
trakasserier. Vi har nolltolerans mot mobbning,
utfrysning, oönskade närmanden och alla for-
mer av trakasserier. Fall av diskriminering kan
fångas upp via medarbetarenkäter, närmaste
chef, HR, fackliga parter eller via Catenas vissel-
blåsarfunktion.
Rutiner för kontakter med medarbetare
och deras företrädare
Genom att värna om rättigheter, bygga en
kultur som möjliggör vidareutveckling och
/ Samhällsansvar
Catenas medarbetare är kärnan i organisationen och avgörande för den fort-
satta utvecklingen. Catena ska vara ett bolag med en trygg, inkluderande och
utvecklande arbetsmiljö där medarbetarna är bolagets viktigaste resurs.
Pensioner, försäkringar och
förmåner för anställda inom Catena
• Tjänstepension
• Tjänstegrupplivförsäkring
• Olycksfallsförsäkring
• Föräldraförsäkring
• Sjukförsäkring
• Företagshälsovård
• Privat sjukvårdsförsäkring
• Pensions- och försäkringsrådgivning
Innehåll i försäkringar och förmåner i sin helhet
framgår av kollektivavtal och personalhandbok.
Väsentlig hållbarhetsfråga Typ
Bristande arbetsvillkor Påverkan (-), Risk
Likabehandling och lika möjligheter Påverkan (-), Risk
===== SIDA 68 =====
68
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
säkerställa lika villkor skapas en attraktiv arbets-
plats som kan hjälpa bolaget att leverera bättre
resultat. Utbildning och möjlighet till utveckling
är för Catena en prioriterad fråga. Medarbetare
och bolag har ett gemensamt ansvar i att hålla
kompetens uppdaterad och säkerställa rele-
vant kompetens inför framtiden. Catenas rutin
för hela organisationen är att årliga medarbe-
tarsamtal genomförs med samtliga medarbe-
tare där arbetsmiljö och utveckling följs upp.
Vid behov eller önskemål tas utbildningsplaner
fram, där viktiga områden är förvaltningsfrågor,
hållbarhet, ekonomi och olika områden inom
juridik. Detta arbete säkerställer kompetens-
försörjning och stärker bolagets förmåga att
leverera på strategiska mål.
Genom samtalen lyfts perspektiv från grup-
per som kan ha särskilda risker, som stress och
arbetsbörda hos kontorspersonal eller fysiska
risker som ensamarbete, fall- och klämskador
eller heta arbeten hos förvaltningen, och
beaktas i riskanalyser och utbildningsplaner.
För medarbetare på väg in i pension erbjuds
extra rådgivning via bolagets pensions- och
försäkringsrådgivare, vilket stödjer en trygg
övergång.
Catena säkerställer strukturerad dialog och
medarbetarinflytande genom lokala fackliga
representanter i samtliga regioner i Sverige.
Dessa har mandat att förhandla med bolagets
centrala ledning och företräder arbetstagare
i frågor som löneprocesser, organisationsför-
ändringar och gemensamma policyer. Detta
stärker transparens, delaktighet och förtroende
i relation mellan bolaget och medarbetarna.
Ansvaret om arbetsmiljö ligger hos VD och
fördelas vidare till ledning och chefer med
personalansvar, vilka behöver känna till arbets-
miljölagstiftning och de arbetsmiljöregler som
gäller för bolaget. Uppföljning och arbete kring
arbetsmiljö sker löpande och är alltid en punkt
på medarbetarsamtal. Vid fall av, eller risk för,
en otrygg arbetssituation tas diskussion med
ansvarig chef, HR-chef eller VD.
Catena genomför årligen en medarbetar-
undersökning via Great Place to Work, i syfte
att få en bild över hur medarbetarna upplever
Catena som arbetsplats. Frågorna rör dimen-
sionerna likvärdighet, gemenskap, omsorg,
tvåvägsdialog, rättvisa och kompetens. Resul-
tatet utvärderas på bolagsnivå och bryts ner
och målsätts på respektive avdelning. Under-
sökningen har genomförts sedan 2021 och ger
både en nulägesbild över organisationen samt
identifierar utvecklingsområden. Resultatet
stödjer kontinuerlig förbättring och bidrar till
bolagets förmåga att skapa en attraktiv och
hållbar arbetsmiljö.
Rutiner för att hantera negativ påverkan och
kanaler genom vilka medarbetare kan
uppmärksamma problem
Avvikelser från uppförandekod och andra poli-
cyer som rör medarbetarna ska rapporteras
till närmsta chef eller HR-avdelning, alternativt
till facklig representant eller skyddsombud.
Catena har därutöver en visselblåsarfunktion
som möjliggör att anonymt anmäla oegentlig -
heter och andra klagomål.
Catenas ledningssystem för hälsa och säker-
het gäller för alla anställda och är baserat på
identifierade risker och övergripande lagkrav.
I enlighet med Catenas miljöledningssystem
ISO 14001 rapporteras avvikelser och eventu-
ella brister i hälsa och säkerhet löpande under
året. För att avvikelserapportering ska ske kon-
sekvent krävs engagerat och synligt ledarskap
och fullt engagemang av Catenas anställda.
Rapporterade avvikelser följs upp i respektive
avdelning och vid behov inrättas rutiner för
att säkerställa att liknande händelser inte sker
igen. Rapportering inkluderar både avvikelser
i kontorsmiljö, i befintligt fastighetsbestånd och
i projektverksamheten.
Hälso- och säkerhetsfrågor behandlas lö -
pande vid ledningsmöten, personalkonferenser
och genom kontakt med företagshälsovården.
Ledningsgruppen ansvarar för årlig uppfölj -
ning av arbetsmiljö och samtliga medarbetare
har möjlighet att skicka in ärenden eller delta
vid specifika punkter under ledningsmöten.
Systematiska undersökningar av arbetsmiljön
genomförs en gång per år genom skyddsron-
der på regionkontor och huvudkontoret av
chefer med personalansvar. Både fysisk och
organisatorisk/social arbetsmiljö undersöks
och riskbedöms.
Åtgärder och strategier för egen arbetskraft
Catena arbetar kontinuerligt för att stärka
arbetsmiljö, hälsa och kompetensförsörjning.
Under året har flera insatser gjorts kopplat till
bolagets medarbetare.
För att främja en hållbar arbetsbelastning
och egen prioriteringsförmåga har samtliga
medarbetare utbildats i stresshantering och
självledarskap. Bolaget har även genomfört en
kompetenskartläggning med GAP-analys för
att identifiera framtida kompetensbehov och
påbörja planering av riktade utvecklingsinsats-
er. Samtliga chefer har deltagit i utbildning om
lönesättning och en lönekartläggning enligt
diskrimineringslagen har genomförts.
Därutöver har pulsmätning som komplement
till den årliga medarbetarundersökningen
genomförts, för att kunna följa upp resultatet
mer löpande under årets gång. Som en del av
/ Samhällsansvar
Mål och ambitioner
85
Trustindex om 85 till 2025
40/60
Fördelning kvinnor/män i
organisationen
75%
Nyttjande av
friskvård
Utfall
78
Trustindex om 85 till 2025
42/58
Fördelning kvinnor/män i
organisationen
76%
Nyttjande av
friskvård
bolagets säkerhetsarbete har också slumpmäs-
siga alkohol- och drogtester implementerats.
För att främja medarbetares hälsa har Cate-
nas medarbetare tillgång till företagshälsovård
och kontinuerliga hälsoundersökningar med
förebyggande åtgärder. Samtliga medarbetare
erbjuds möjlighet till privat sjukvårdsförsäkring
som ger tillgång till förebyggande hälsotjänster
och sjukvård. Alla medarbetare erbjuds frisk -
vårdsbidrag på 4 500 kr årligen samt massage
och träning på arbetstid.
Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska
hanteras, positiv påverkan stärkas och
väsentliga risker och möjligheter hanteras
Catena har mål på både kort och medellång
sikt kopplat till de egna medarbetarna.
Målsättningen om Trustindex kopplat till
Great Place to Work ska uppgå till 85 under
2025. Catena arbetar vidare med årets resultat
som analyseras på bolagsnivå och bryts ner
och målsätts på respektive avdelning.
Catena strävar efter jämställdhet i samtliga
yrkeskategorier och har målsatt en fördelning
om 40/60 kvinnor och män i organisationen.
Målet om nyttjandegrad kopplat till friskvård
ses som en indikator för en välmående och
hälsosam personalstyrka.
===== SIDA 69 =====
69
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Uppgifter om företagets anställda
All medarbetardata är baserad på faktisk data
och sammanställs av Catenas HR-funktion.
Bolaget rapporterar antal anställda som antal
personer per 31 december. Ingen geografisk
uppdelning görs då antalet medarbetare i
Danmark understiger 10 procent av bolagets
totala antal anställda.
Personalstyrka
2025 2024 2023
Total personalstyrka, st Antal
Varav
kvinnor Antal
Varav
kvinnor Antal
Varav
kvinnor
Antal anställda 73 31 72 30 65 23
Tillsvidareanställda 73 31 70 29 65 23
Varav heltid 73 31 70 29 65 23
Varav deltid 0 0 0 0 0 0
Visstidsanställda 0 0 2 1 0 0
Tabellen visar totala antalet medarbetare och antalet kvinnor fördelat på olika anställningstyper. Inga säsongsvariationer i
antalet anställda. All data hämtas ur HRM-systemet, Flex Employee.
Icke-anställda i egen arbetskraft
Catena anlitar konsulter vid behov. Den vanligaste
formen av icke-anställda är konsulter inom ekonomi,
byggprojekt och IT.
Sedan 2024 redovisar Catena även antalet regist-
rerade timmar för entreprenad och projektledare
genom ID06.
Inhyrd personal
2025 2024
Antal
Varav
kvinnor, % Antal
Varav
kvinnor, %
Totalt antal konsulter 7 43 6 33
Totalt antal inhyrda timmar 4 225 45 2 337 11
Inhyrd personal som arbetar på Catenas kontor där Catena har fullt eller delat arbetsmiljöansvar.
Personal i byggprojekt
2025 2024
Antal Antal
Totalt antal arbetade timmar för entreprenad
etc. 132 392 88 653
Totalt antal konsulter 67 45
Antal arbetade timmar är baserat på antalet registrerade ID06-timmar hos
Skatteverket. Det innebär samtliga som arbetar på vår byggarbetsplats inklusive
interna projektledare. Dessa timmar är dividerade med Catenas schemalagda
årsarbetstid om 1 984 för att få ett genomsnitt på antal konsulter.
Personer som anställts under året
2025 2024 2023
EPRA-code Antal % Antal % Antal %
Emp-
Turnover
Totalt antal anställda
under året 7 10 16 22 14 29
Antal kvinnor 3 4 8 11 6 9
Under 30 år 0 0 6 8 3 5
30–50 år 1 1 2 3 3 5
Över 50 år 2 3 0 0 0 0
Antal män 4 5 8 11 8 12
Under 30 år 2 3 2 3 1 2
30–50 år 2 3 6 8 7 11
Över 50 år 0 0 0 0 0 0
Tabellen visar antal och andel anställda som börjat under året fördelat på åldersgrupp och kön. Catena redovisas som en
region över hela Sverige.
Personer som slutat under året
2025 2024 2023
EPRA-code Antal % Antal % Antal %
Emp-
Turnover
Totalt antal som slutat 6 8 7 10 5 8
Antal kvinnor 2 3 1 1 1 2
Under 30 år 0 0 1 1 0 0
30–50 år 1 1 0 0 1 2
Över 50 år 1 1 0 0 0 0
Antal män 4 5 6 8 4 6
Under 30 år 0 0 0 0 2 3
30–50 år 3 4 5 7 0 0
Över 50 år 1 1 1 1 2 3
Tabellen visar antal och andel anställda som slutat under året fördelat på åldersgrupp och kön. Catena redovisas som en
region över hela Sverige.
/ Samhällsansvar
===== SIDA 70 =====
70
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Samhällsansvar
Mångfaldsindikatorer
Catena redovisar fördelning mellan ålder och
kön uppdelat på styrelse, företagsledning och
övriga medarbetare. Bolaget redovisar inte på
mångfald kopplat till internationell bakgrund.
Personalsammansättning
2025 2024 2023
EPRA-code Antal
%
kvinnor Antal
%
kvinnor Antal
%
kvinnor
Diversity-Emp Styrelse 7 43 7 43 8 38
Under 30 år 0 0 0 0 0 0
30–50 år 1 100 1 100 1 100
Över 50 år 6 33 6 33 7 29
Ledning 7 43 6 50 7 57
Under 30 år 0 0 0 0 0 0
30–50 år 5 40 4 50 4 50
Över 50 år 2 50 2 50 3 67
Övriga medarbetare 66 42 66 41 58 33
Under 30 år 12 67 11 82 7 86
30–50 år 37 43 40 40 37 32
Över 50 år 17 24 15 13 14 7
Tabellen visar sammansättning av företaget fördelat per kön och ålderskategori. All data hämtas ur HRM-systemet, Flex
Employee. Inga väsentliga årsvariationer.
Socialt skydd
Samtliga av Catenas anställda omfattas av det
sociala skydd som erbjuds genom samhället,
inklusive sjukpenning, föräldrapenning, allmän
pension, arbetslöshetsersättning och arbets-
skadeersättning. Catena kompletterar även
föräldraledigheten med en löneutfyllnad som
resulterar i cirka 90 procent av ordinarie lön.
För mer information om andra förmåner
som Catena erbjuder, se sidan 67.
Utbildningstimmar
2025 2024 2023
Genomsnitt samtliga 17 24 14
Kvinnor 19 20 13
Män 15 27 15
Ledning 30 62 24
Övriga medarbetare 15 22 13
Förvaltning 15 18 15
Projekt och affär 8 32 7
Administration 20 23 12
Tabellen visar genomsnittligt antal utbildningstimmar per
anställd och per kategori anställd.
Arbetsmiljö
Samtliga medarbetare omfattas av Catenas
systematiska arbetsmiljöarbete och miljöled-
ningssystem. För mer information om arbets-
miljöarbetet, se sidorna 67–68.
Mått för utbildning och kompetensutveckling
Arbetsrelaterade olyckor och olycksfallsfrekvens, egen arbetskraft
2025 2024 2023
Antal Frekvens Antal Frekvens Antal Frekvens
Arbetsrelaterade dödsolyckor 0 0 0 0 0 0
Arbetsrelaterade olyckor* 0 0 1 1,8 2 2,0
Allvarliga arbetsrelaterade olyckor 0 0 0 0 0 0
Antal dagar arbetsrelaterad frånvaro 0 0 0 0 0 0
Med egen personal avses egen personal och internt inhyrd personal. Beräkning för 2025 baseras på sammanlagd arbetstid om
116 971 timmar. Olycksfallsfrekvensen redovisas per 200 000 timmar.
*Skiljer från redovisningen från 2023 då vi från 2024 beräknar faktiskt arbetad tid (2023 beräknades enligt schablon).
Arbetsrelaterade olyckor och olycksfallsfrekvens, entreprenör i byggprojekt
2025 2024
Antal Frekvens Antal Frekvens
Arbetsrelaterade dödsolyckor 0 0 0 0
Arbetsrelaterade olyckor 4 6 0 0
Allvarliga arbetsrelaterade olyckor 0 0 2 4,5
Med byggprojekt avses Catenas nybyggnadsprojekt. Beräkning för 2025 baseras på sammanlagd arbetstid om 132 392
timmar som rapporterats via ID06 i nybyggnadsprojekt. Olycksfallsfrekvensen redovisas per 200 000 timmar. Allvarlig arbets-
platsolycka definieras utifrån Arbetsmiljöverkets beskrivning; fraktur, svår blödning, svår skada på nerver, muskler och senor.
Sjukfrånvaro
2025 2024 2023
Kvinnor, % 5,9 1,8 2,0
Män, % 1,9 1,4 2,5
Total frånvaro 3,6 1,6 2,3
Tabellen visar total sjukfrånvaro av totalt schemalagda
arbetstimmar.
Kollektivavtalstäckning och social dialog
90 procent av Catenas medarbetare omfattas
av kollektivavtal. Övriga 10 procent har avtal
likställda med kollektivavtal.
Catena säkerställer strukturerad dialog och
medarbetarinflytande genom lokala fackliga
representanter i bolagets svenska regioner, ett
arbetssätt som implementerades under 2025.
===== SIDA 71 =====
71
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Balans mellan arbete och fritid
Lönerelation män och kvinnor, %
2025 2024 2023
Styrelse 81 81 87
Koncernledning 56 50 58
Koncernledning exkl. VD 80 80 88
Förvaltning (samtliga regioner) 73 76 71
Region Syd 83 84 -
Region Väst 82 79 -
Region Öst 89 89 -
Region DK - - -
Administration (HR, marknad, ekonomi och hållbarhet) - - 57
Projekt och affär - - -
Catena arbetar strategiskt för ökad jämställdhet i samtliga medarbetarkategorier och tillämpar positiv särbehandling vid
rekrytering. Sedan 2024 redovisas för första gången förvaltning på respektive regionnivå. Procentuell fördelning redovisas
när det finns mer än en man respektive kvinna i gruppen. För administration redovisas ingen lönerelation sedan 2024 då det
vid utgången av året inte finns mer än en man på arbetsstället. Tabellen visar löneskillnader för ledningsgrupp, förvaltning, res-
pektive region exkl. personalansvarig chef, projekt och affär samt administration. Arbetslivserfarenhet och anställningstid är
en viktig förklaringsfaktor till löneskillnader. VD och styrelseordförande är män.
Social hållbarhet på Catenas fastigheter
EPRA-code Indikator 2025 2024 2023
H&S-Asset Andel fastigheter där utvärdering av hälsa
och säkerhet har utförts, %
100 100 100
H&S-Comp Tillfällen då hälsa och säkerhet har visat
brister i Catenas fastigheter
21 34 16
Comty-Eng Andel fastigheter där samhällsprojekt har
implementerats, %
100 100 100
Det genomförs minst en rondering per år och fastighet med hänsyn till hälsa och säkerhet. Brister avvikelserapporteras i
enlighet med ISO 14001.
Föräldraledighet
2025
Totalt
antal, st
varav antal
kvinnor, st
Andel
kvinnor, %
varav antal
män, st
Andel
män, %
Antal medarbetare som är berättigade
till föräldraledighet 1 73 31 42 42 58
Antal medarbetare som tagit ut
föräldraledighet under året 17 9 53 8 47
Antal medarbetare som återgått i arbete
under året efter föräldraledighet 15 7 47 8 53
Antal medarbetare som återgått i arbete
efter föräldraledighet och som fortfarande
är anställda 12 månader efter sin återgång 18 8 44 10 56
Frekvens för återgång till arbetet efter
föräldraledighet (Return to work rate) 2 15 7 100 8 100
1 Med medarbetare berättigade till föräldraledighet avses de anställda som omfattas av organisationens policyer, avtal eller
lagar som innehåller rätt till föräldraledighet.
2 Antal medarbetare som återgått i arbete efter föräldraledighet delat med totalt antal medarbetare som skulle ha återgått i
arbete efter föräldraledighet.
Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)
För mer information om ersättningsmått, se Catenas
ersättningsrapport.
Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan
på mänskliga rättigheter
Antal incidenter och anmälningar och allvarlig
påverkan på mänskliga rättigheter. Kopplat till
böter, sanktioner, skadestånd under perioden.
Antal anmälningar diskriminering, inkl trakasserier.
Diskriminering
2025 2024
Antal Frekvens Antal Frekvens
Antal rap-
porterade
fall av diskri-
minering 0 0 0 0
Diskriminering kan anmälas via visselblåsarfunktionen eller
enligt handlingsplan i personalhandboken. Inga fall har
rapporterats.
Korruptionsärenden
2025 2024
Antal Frekvens Antal Frekvens
Administration 0 0 0 0
Affärs-
utveckling 0 0 0 0
Ekonomi 0 0 0 0
Förvaltning 0 0 0 0
Projekt 0 0 0 0
Styrelse 0 0 0 0
Misstanke om oegentlighet/agerande som strider mot
Catenas riktlinjer om antikorruption med mera anmäls till
närmsta chef alternativt visselblåsarfunktionen.
/ Samhällsansvar
===== SIDA 72 =====
72
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Arbetare i värdekedjan
/ Samhällsansvar
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Catena strävar efter att dess verksamhet ska ha
en positiv påverkan på arbetare i värdekedjan.
Därigenom är hälsa, säkerhet och mänskliga
rättigheter för arbetare i värdekedjan viktiga
områden. Catena arbetar med många leveran-
törer i olika storlekar och i olika delar av landet
och det är av stor betydelse att dessa relatio-
ner hanteras med ansvar. Ouppmärksammade
brister hos en leverantör kopplat till arbetsvill-
kor innebär en risk att Catena indirekt bidrar till
negativ påverkan för arbetare i värdekedjan, till
exempel genom oskälig ersättning för arbete
eller osäkra arbetsförhållanden.
Arbetare i värdekedjan avser arbetare
utanför den egna verksamheten, både upp-
ströms och nedströms i värdekedjan. Här
inkluderas frågor som rör hälsa och säkerhet,
likabehandling, utbildning samt mänskliga
rättigheter som barnarbete och tvångsarbete.
I bygg- och fastighetsbranschen är brott mot
mänskliga rättigheter mer förekommande än i
andra branscher i både Sverige och Danmark.
Företag spelar en viktig roll i att bidra till eko-
nomisk, ekologisk och social utveckling, men
behöver samtidigt säkerställa att verksam -
heten inte sker på bekostnad av människors
hälsa och säkerhet. Catena kompromissar inte
mellan vinst och människors hälsa eller mellan
tillverkning och miljömässigt ansvar. För ett
bolag som inte bara förvaltar, utan som också
bygger nytt, är dessa frågor av största vikt vid
val av leverantörer och samarbetspartners.
Catena har ett ansvar att välja de leverantörer
som kan garantera att ingen som är inblandad
i våra processer skadas eller förnekas rätten till
sina mänskliga rättigheter.
Väsentlig påverkan handlar framför allt om
aspekter kopplat till hälsa och säkerhet för
arbetare i värdekedjan. I pågående nybyggna-
tionsprojekt ligger arbetsmiljöansvaret enligt
avtal hos totalentreprenör. I de fall där det
råder delad totalentreprenad ligger arbets -
miljöansvar hos Catena. Då utses BAS-P och
BAS-U, en arbetsmiljöplan upprättas och
samordning av arbetsmiljöarbetet mellan
inblandade entreprenörer säkerställs. Som
byggherre och beställare har Catena alltid ett
ansvar att arbeta proaktivt och riskförebyggan-
de. Genom arbetsplatskontroller och leveran -
törsgranskning arbetar Catena löpande efter
att förebygga risker och motverka eventuella
skador för de som vistas på våra byggarbets-
platser.
Policyer för arbetare i värdekedjan
Att våra leverantörer delar Catenas perspektiv
och att policyer och rutiner efterlevs är en
förutsättning. Utgångspunkten är alltid vår
värdegrund och vår uppförandekod – de ger
vägledning kring hur vi ska agera i vardagen
och hur vi ska interagera med våra kunder,
leverantörer och andra intressenter. Catenas
interna hållbarhetsprogram beskriver hur vi
arbetar med leverantörsbedömningar i ny -
byggnadsprojekt.
Catena åtar sig årligen att följa FN Global
Compacts tio principer och rapporterar årligen
i enlighet med Global Compacts Communi -
cation on Progress (COP). Catena stödjer FN:s
allmänna förklaring om de mänskliga rättighe-
terna, OECD:s riktlinjer för multinationella före-
tag samt ILO:s deklaration om grundläggande
principer och rättigheter i arbetslivet. Dessa
internationella ramverk utgör sammantaget
grunden för Catenas uppförandekod.
Rutiner för kontakter med arbetare
i värdekedjan angående påverkan
Catena har ingen specifik rutin eller process
för kontakt eller dialog med arbetare i värde -
kedjan. Dock finns det ett flertal processer som
inkluderar dialog med arbetare i värdekedjan
genom deras ombud eller företrädare. Detta
inkluderar visselblåsarfunktionen, kontroller
vid platsbesök, insamling av data gällande
incidenter och tillbud i våra byggprojekt samt
vårt deltagande i flerpartsforum.
Som fastighetsbolag som utför både nyproduktion och långsiktig förvaltning
har vi ett ansvar för arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.
Det omfattar såväl egna medarbetare som de som verkar hos entreprenörer,
leverantörer och samarbetspartners i våra bygg- och förvaltningsprojekt.
Majoriteten av kontakter med arbetare i
värdekedjan sker genom bolagets projekt -
funktion och affärsutvecklingsfunktion, vilka
regelbundet besöker nybyggnationsprojekt.
Rutiner för att hantera negativ påverkan och
kanaler genom vilka arbetare i värdekedjan kan
uppmärksamma problem
En via hemsidan tillgänglig tredjepartsfunktion
för visselblåsning möjliggör för Catenas an-
ställda, leverantörer och kunder att anonymt
anmäla allvarliga oegentligheter och andra
klagomål till Catena. Alla anmälningar tas emot
och utreds av en extern aktör som bedömer,
utreder och hjälper bolaget att hantera olika
typer av oegentligheter. En extern part, som
hanterar Catenas externa visselblåsarfunktion,
arbetar i samråd med Catenas visselblåsar-
kommitté som består av tre personer som
representerar styrelse, ledning och fastighets-
förvaltning. Visselblåsarfunktionen möjliggör
för både anställda och samarbetspartners att
rapportera missförhållanden som strider mot
gällande lagstiftning eller Catenas policyer
och samtidigt vara garanterade fullständig
anonymitet. Repressalier mot den som lyfter
avvikelser på arbetsplatsen är förbjudna. Cate-
na redovisar fall som efter utredning bedömts
som faktiska visselblåsarärenden.
Catena arbetar löpande med att öka med-
vetenheten hos våra intressenter gällande
visselblåsarfunktionen för att säkerställa att
samtliga har kännedom om möjligheten att
Väsentlig hållbarhetsfråga Typ
Bristande arbetsvillkor i värdekedjan Påverkan (-), Risk
Likabehandling och mångfald i värdekedjan Påverkan (-), Risk
Bristande mänskliga rättigheter i värdekedjan Påverkan (-), Risk
===== SIDA 73 =====
73
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Samhällsansvar
anmäla oegentligheter anonymt. Information
om hur man går till väga för att använda vissel-
blåsarfunktionen finns på Catenas webbplats.
Åtgärder och strategier för arbetare i
värdekedjan
Under 2025 etablerades en process för leve-
rantörsgranskning, platskontroller och alkohol-
och drogtester i nybyggnadsprojekt. Vidare
har Catena implementerat ett systemstöd för
leverantörsgranskning i projekt.
Under året har de första platskontrollerna på
Catenas nybyggnadsprojekt genomförts. Kon-
trollerna syftar till att följa upp efterlevnaden av
ställda krav avseende arbetsvillkor, arbetsmiljö
och affärsetik hos entreprenörer och underen-
treprenörer. Som en del av platskontrollerna
genomfördes även alkohol- och drogtester, i
enlighet med gällande rutiner, för att säker-
ställa en säker och trygg arbetsmiljö. Erfaren -
heterna från platskontrollerna utgör ett viktigt
underlag för fortsatt utveckling av Catenas
arbete med tillbörlig aktsamhet i värdekedjan.
Under kommande år kommer den nya pro-
cessen utvärderas för att säkerställa att vi hittat
en tillförlitlig process. Beroende av projektets
löptid så planeras kontrollerna in för att kont-
rollera kritiska moment som till exempel rivning
eller slutförande. Även frekvens av arbetsplats-
kontroller kommer utvärderas under 2026.
Kontinuerlig återrapportering av incidenter
och tillbud inom Catenas projektverksamhet
inleddes under 2024. Händelser rapporteras
i samma rapporteringssystem som används
för övriga delar av organisationen och följs
upp och hanteras löpande som en stående
punkt vid projektgruppens uppföljningsmöten.
Arbetssättet har fungerat väl och hittills har
identifierade avvikelser kunnat åtgärdas direkt
i projekten, utan att personskador har upp-
Mål och ambitioner
0
Allvarliga olyckor/dödsfall
0
Fall av brott mot mänskliga rättigheter
Utfall
0
Allvarliga olyckor/dödsfall
0
Fall av brott mot mänskliga rättigheter
kommit. Arbetet kommer att utvärderas mer
i detalj under 2026. Uppföljning sker löpande,
bland annat genom kvartalsvisa uppföljningar,
och resultat från platskontroller redovisas även
i kvartalsrapporteringen.
Det systematiska arbetet med uppdaterade
AF-delar, leverantörsgranskning och arbets-
platskontroller utgör huvudkomponenterna
i Catenas metodik för att säkerställa goda
arbetsvillkor för arbetare i värdekedjan. Ge-
nom tydlig kravställning i upphandlingsskedet,
löpande uppföljning av leverantörer samt kon-
troller på arbetsplatser skapas förutsättningar
för att identifiera, förebygga och hantera
risker kopplade till arbetsvillkor, arbetsmiljö
och efterlevnad av bolagets uppförandekod.
Metodiken är en integrerad del av Catenas
arbete med tillbörlig aktsamhet och tillämpas i
såväl nybyggnadsprojekt som i förvaltningen.
Därutöver deltar Catena i olika flerparts-
initiativ där vi samarbetar med andra
branschföretag, icke-statliga organisationer
samt civilsamhället för att samverka med
arbetare i olika delar av värdekedjan angåen -
de frågor som berör hälsa och säkerhet samt
arbetsvillkor.
Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska
hanteras, positiv påverkan stärkas och
väsentliga risker och möjligheter hanteras
Catenas mål för arbetare i värdekedjan
handlar framför allt om hälsa och säkerhet
och att säkerställa att inga brott mot mäns-
kliga rättigheter sker.
Framåtriktat undersöker vi möjligheten
att målsätta platskontroller i våra byggprojekt
för att fortsätta säkra efterlevnad av Catenas
uppförandekod hos entreprenörer och leve-
rantörer.
===== SIDA 74 =====
74
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Berörda samhällen
/ Samhällsansvar
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Catenas affärsmodell bygger på att utveckla,
äga och förvalta logistikfastigheter i strategiska
lägen med närhet till städer, infrastruktur och
tillväxtregioner. Det innebär att de samhällen
som framför allt påverkas av Catenas verksam-
het är lokalsamhällen i anslutning till bolagets
fastigheter och logistikområden. Catena har
identifierat väsentlig påverkan i anslutning till
berörda samhällen kopplat till ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter. Catenas verk-
samhet bedöms ha en faktisk positiv påverkan
på dessa genom skapande av arbetstillfällen,
tillgång till varor, förbättrad infrastruktur och
olika samhällsengagemang i form av spons -
ring, ideella samarbeten och miljöinitiativ.
För att hantera dessa intressen är samråd
och dialog en integrerad del av affärsmodellen.
Som svensk aktör och långsiktig fastighets-
ägare värdesätter Catena detaljplaneproces-
sen där ett syfte är att balansera och samordna
olika samhällsintressen. Processen omfattar
strukturerade samråd där berörda samhällen
och deras företrädare ges möjlighet att lämna
synpunkter och göra sina röster hörda. Kom-
pletterande insatser som miljökonsekvens-
bedömningar, sociala analyser och natur-
värdesinventeringar säkerställer att potentiella
risker hanteras och att kompensationsåtgärder
vidtas där så krävs.
Satsningar på hållbar infrastruktur, till exempel
elektrifierade transportlösningar och solenergi
stärker regioners attraktionskraft och bidrar
till kommuners långsiktiga tillväxt. Genom att
främja en hållbar stadsutveckling och aktivt
delta i forum för samhällsutveckling stärks
Catenas relationer till kommuner, kunder och
civilsamhälle. Att utöva ett positivt inflytande
på affärspartners, miljö och samhällsutveckling
är därmed centralt för Catena – en inriktning
som bidrar till både social hållbarhet och lång-
siktigt värdeskapande för bolaget och berörda
samhällen.
Policyer för berörda samhällen
Catena har ingen specifik policy som berör
området berörda samhällen. Verksamheten
regleras av detaljplaner, lagar och regleringar
vilket innebär att innan en detaljplan antas
och bygglov tilldelas måste området vara
kartlagt ur olika perspektiv. Byggnation sker
inte på mark som saknar beviljad detaljplan
eller bygglov.
I Catenas hållbarhetspolicy klargörs åtag-
andet att utforma och förvalta fastigheter
på ett sätt som minimerar utsläpp och resurs-
användande och där betonas även vikten av
att vara en aktiv del av samhällsutvecklingen.
Rutiner för kontakter med berörda samhällen
angående påverkan
Catena bedriver sin verksamhet i nära samspel
med lokalsamhällen, framför allt i samband
med etablering av nya logistikfastigheter.
Huvudsakligen sker kontakt via detaljplane-
processen, som involverar kommun, Catena
och berörda parter i närområdet. Processen
säkerställer att intressen och perspektiv från
samhällen och deras företrädare beaktas innan
byggnation påbörjas. Berörda samhällen ges
möjlighet att ta del av information, lämna syn-
punkter och påverka utformningen av plan-
förslaget. Kontakter sker främst via kommuner-
nas samråds- och granskningsprocesser.
Genom detaljplaneprocessen genomförs en
social påverkansanalys och naturvärdesanalys
av markområdet. Resultaten offentliggörs i en
samrådshandling i syfte att samla informatio-
nen och ge berörda parter möjlighet att lämna
synpunkter. Utifrån synpunkterna beslutar
kommunen om det finns skäl att ändra planför-
slaget. Efter denna process ställs planuppdra-
get ut för granskning, där berörda parter ges
ytterligare möjlighet att lämna kommentarer.
När granskningstiden löpt ut antas detaljpla-
nen, där möjlighet att överklaga beslutet finns.
Görs inte detta vinner detaljplanen laga kraft.
Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan
och kanaler genom vilka berörda samhällen
kan uppmärksamma problem
Catena utgår från principen att eventuell
negativ påverkan på berörda samhällen ska
hanteras inom ramen för de etablerings-
och planprocesser där de uppstår. I det fall
verksamheten orsakar eller bidrar till negativ
påverkan, exempelvis genom intrång på natur-
mark eller störningar under byggskedet, ska
dessa konsekvenser hanteras genom kompen-
sationsåtgärder eller anpassningar i projekt-
utformningen i samråd med berörda parter.
I samband med miljökonsekvensbedöm-
ningar och sociala påverkansanalyser identi-
fieras potentiella negativa effekter, och
Catena samarbetar med kommunen och
andra berörda aktörer för att säkerställa att
lämpliga skydds- och kompensationsåtgärder
Catenas verksamhet är sammankopplad med de lokalsamhällen där bolaget
utvecklar, äger och förvaltar logistikfastigheter. Genom olika samhällsengage-
mang och satsningar på hållbar infrastruktur bidrar Catena till lokal utveckling
och integrerar samhällsperspektiv i både projekt och långsiktig förvaltning.
Laga kraftAntagandeGranskningPlanuppdrag Samråd
Detaljplaneprocessen
Väsentlig hållbarhetsfråga Typ
Rättigheter i samhället Påverkan (-), Risk
===== SIDA 75 =====
75
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
/ Samhällsansvar
vidtas. Bolaget utvärderar gottgörelsen genom
att följa upp utfallet i samrådsprocesserna
och de ändringar som görs i planförslag och
projektdesign.
Det huvudsakliga forumet för att lämna
kommentarer är detaljplaneprocessens sam-
råds- och granskningsskeden. Här ges samhäll-
en, intresseorganisationer och privatpersoner
möjlighet att lämna synpunkter som doku-
menteras, utreds och kan leda till ändringar
i planförslaget.
sation och gottgörelse som förändringar i
projektdesign och återställning av naturmiljöer
genomförs i samråd med kommuner och
berörda aktörer.
Catena deltar även aktivt i en rad bransch-
och samhällsengagemang på de platser vi är
verksamma, i syfte att driva hållbar samhälls-
utveckling. Att vara engagerade lokalt ser vi
som en stor fördel då vi skapar möjligheter att
utbyta viktiga erfarenheter och lärdomar som
sedan kan nyttjas i alla delar av organisationen.
Nedan är ett urval av de olika samhällsenga-
gemang Catena är medlem i:
• Helsingborgs klimatavtal
• LFM30
• CC-build
• ReBygg
• Business & Biodiversity
• Bee-Go: Biodiversity and Ecosystem
Services in the Gothemburg Region
• Handslaget för biologisk mångfald
Genom olika samarbeten utvecklas lösningar
för klimatanpassning, resurseffektivt byggande
och biologisk mångfald som kan bidra till att
minska verksamhetens långsiktiga risker på
samhälle och miljö. Catena medverkar också
i mötesplatser såsom Almedalen, där vi 2025
bjöd in till ett seminarium för att diskutera hur
fastighetsbolag kan ta större ansvar för biolo-
gisk mångfald i sina bestånd.
Vid vårt årliga event Logistiktrender samlar vi
branschens aktörer för diskussion och lärande
om logistikens framtid. Årets tema var Bortom
horisonterna. Eventet är ett mycket uppskattat
tillfälle att omvärldsbevaka och djupdyka i
Mål och ambitioner
Utöva positivt inflytande genom att vara delaktiga i samhällsutvecklingen
År 2023 genomfördes för
första gången en kund-
undersökning med hjälp
av Fastighetsbarometern. Modellen
analyserar tio områden som i hög grad
påverkar nöjdhet och kundbeteenden.
För 2025 klättrar Catena +5 i NKI-
trappan och landar på 81, och får pris
för att vara bäst inom lager och industri.
Våra 10 största sponsorsamarbeten 2025
• Rögle BK
• Maskrosbarn
• Grunden BOIS
• Helsingborgs
Citysamverkan
• Team BRA för
Cancerfonden
• Barncancerfonden
• Olympic Viking HK
• Engelholm Volley
• Tågarps AIK
• Nyköpings Boll-
och Idrottssällskap
relevanta frågeställningar kopplade till logistik.
Det skapar också möjligheter till att träffa våra
kunder, potentiella kunder och andra intressen-
ter inom logistikbranschen.
Sponsorskap och partnerskap är andra
viktiga strategier för att stödja både lokala och
nationella samhällsinitiativ. Under 2025 inledde
Catena ett partnerskap med barnrättsorgani-
sationen Maskrosbarn, som stöttar barn och
unga som lever i svåra hemförhållanden. Orga-
nisationen arbetar för att ge barnen trygghet,
stöd och verktyg för att hantera sin vardag
och skapa en ljusare framtid. Under året har
Catena även bidragit med insatser i samband
med student- och julfirande som Maskrosbarn
arrangerar för ungdomar som av olika skäl inte
har möjlighet att fira i sin hemmiljö.
Vi har också valt att ge en gåva till Barncancer-
fonden för varje svar vi fått i årets kundunder-
sökning, sammantaget resulterade det i att
Barncancerfonden blev en av årets största
mottagare av sponsormedel från Catena.
Samarbeten med föreningslivet, bland annat
Rögle BK som är ett av Catenas mer omfattan-
de sponsorsamarbeten, är ett annat exempel
på sponsring som stärker social hållbarhet och
dessutom bidrar till fysisk hälsa – inte minst
bland barn och ungdomar.
Mål för hur negativ påverkan ska hanteras,
positiv påverkan stärkas och väsentliga risker
och möjligheter hanteras
I dagsläget har Catena inga specifika målsätt-
ningar kopplat till berörda samhällen. Vi ser
över möjligheten att målsätta åtgärder och
strategier för att löpande kunna följa upp våra
insatser relaterade till berörda samhällen.
Åtgärder och strategier för berörda samhällen
Catena arbetar med en rad åtgärder för att
hantera den påverkan som verksamheten har
på berörda samhällen. Dialog och samråd
genom detaljplaneprocessen är en viktig del
vid nybyggnation och markexploatering för att
skapa acceptans i lokalsamhällen. Kompen -
===== SIDA 76 =====
76
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Inom den svenska bygg- och fastighets -
branschen anses korruption vara både
omfattande och utbredd. Som ett ledande
logistikfastighetsbolag på den skandinaviska
marknaden är det därför viktigt att Catena
har en arbetsstruktur som motverkar risken
för korruption och andra oetiska förehavan-
den. Efterlevnad av tillämplig lagstiftning och
Catenas policyer och riktlinjer bidrar till att
minska risker relaterat till bland annat korrup-
tion, hälsa och säkerhet, mänskliga rättigheter,
datasäkerhet och konkurrens.
Catena har identifierat väsentlig påverkan
relaterat till ansvarsfullt företagande kopplat
till företagskultur som både bedöms ha en
potentiell positiv påverkan genom främjande
av goda företagsvärderingar och -kultur sam-
tidigt som det är en potentiell risk om inte
medarbetare eller partners efterlever de
styrdokument som finns. Även skydd för
visselblåsare bedöms ha en potentiell negativ
påverkan om inte visselblåsarens anonymitet
och integritet kan säkerställas och skyddas.
Därutöver har korruption och mutor bedömts
ha en potentiell negativ påverkan vid före -
komst samt anses vara en risk som kan leda
till merkostnader, böter och/eller skadat rykte.
Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens
ansvar
För mer information om styrelsen och koncern-
ledningens ansvarsområden, se sidan 39.
Policyer för ansvarsfullt företagande
Catenas uppförandekod sätter grunden för
hur medarbetarna ska integrera bolagets vär-
deringar med hur de förväntas uppträda och
agera i det dagliga arbetet. Uppförandekoden
beslutas och antas av styrelsen. Uppförande-
koden ska följas i hela organisationen, varhelst
den verkar och bedriver verksamhet. Den
klargör bland annat Catenas regler och rikt-
linjer gällande antikorruption, representation
och gåvor. För nya medarbetare är utbildning
om antikorruption och vår uppförandekod
en obligatorisk del av onboardingprocessen.
Tillsammans med visselblåspolicy, personal-
Ansvarsfullt företagande
/ Bolagsstyrning
Ett ansvarsfullt agerande och en stark företagskultur är grundläggande
för Catenas långsiktiga affärsmodell och förtroendet hos våra intressen -
ter. Genom tydliga styrdokument och höga etiska krav på medarbetare
och leverantörer arbetar Catena systematiskt mot att förebygga oetiska
beteenden och säkerställa lagefterlevnad.
Väsentlig hållbarhetsfråga Typ
God företagskultur Påverkan (+)
Skydd för visselblåsare Påverkan (-)
Korruption och mutor Påverkan (-)
Viktigt engagemang för allas
rätt till en trygg barndom
Under 2025 initierade Catena ett partnerskap med barnrättsorganisationen
Maskrosbarn som arbetar med att förbättra levnadsvillkoren för barn i Sverige
med föräldrar som har ett missbruk, en psykisk sjukdom eller som utsätter dem
för våld. Maskrosbarn ger dessa barn och ungdomar trygghet, stöd och verktyg
för att hantera sin vardag, bland annat genom ungdomsgårdar, digitala stöd,
coachprogram och föreläsningar.
Förutom att sponsra verksamheten har Catena även bidragit med konkreta
insatser av engagerade medarbetare som bakat till organisationens student-
firanden och ordnat julklappsinslagning till barn och ungdomar som firar julafton
på Maskrosbarns ungdomsgårdar i Stockholm, Göteborg och Malmö.
===== SIDA 77 =====
77
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Mål och ambitioner
Hålla god standard för att förhindra korruption eller snedvriden konkurrens
Utfall
0
Korruptionsärenden
0
Anmälningar i visselblåsarfunktionen
0
Rättsfall eller böter
handbok och arbetsmiljöhandbok beskriver
uppförandekoden hur medarbetare ska agera
med gott omdöme.
Catena följer ”Kod mot korruption i arbets-
livet” som ges ut av Institutet mot mutor (IMM).
Uppförandekoden styr arbetet för att motverka
korruption med tydliga riktlinjer för hur med-
arbetare på Catena förväntas agera i samarbe-
ten med varandra, med våra kunder, i samhället
och med övriga intressenter. God etik, hög inte-
gritet och god affärsmoral är utgångspunkter.
Hantering av förbindelser med leverantörer
Det finns ett starkt engagemang inom Catena
för att driva på utvecklingen för ett mer håll-
bart logistiskt nätverk och ta ett långsiktigt
miljö- och samhällsansvar. Catena har ett
ansvar att välja de leverantörer som kan
garantera att ingen som är inblandad i våra
processer skadas eller förnekas rätten till sina
mänskliga rättigheter.
Att våra leverantörer delar Catenas per-
spektiv och att policyer och rutiner efterlevs
är en förutsättning. Utgångspunkten är alltid
vår värdegrund och vår uppförandekod –
de ger vägledning kring hur vi ska agera i
vardagen och hur vi ska interagera med våra
kunder, leverantörer och andra intressenter.
Catenas interna hållbarhetsprogram beskriver
hur vi arbetar med leverantörsbedömningar i
nybyggnadsprojekt.
Catena arbetar med ett stort antal leve-
rantörer och det är viktigt att relationen med
dessa hanteras ansvarsfullt. Om Catena sam-
arbetar med leverantörer som inte erbjuder
sina anställda schyssta villkor finns det risk
att Catenas verksamhet indirekt bidrar till
negativ påverkan i värdekedjan. För att stärka
insynen hos Catenas leverantörer är leveran-
törsbedömningar är ett viktigt verktyg för att
säkerställa att dessa lever upp till våra krav.
Innan leverantörer godkänns ska de skriva
under vår Uppförandekod för leverantörer,
Hållbarhetspolicy, delar av Catenas uppfö-
randekod samt egendeklaration (för bolag
med fler än 20 anställda).
Under 2025 etablerades en process för
leverantörsgranskning, inkluderande plats-
kontroller och alkohol- och drogtester, i Ca-
tenas nybyggnadsprojekt. Arbetet är dels en
viktig del i att säkerställa en säker arbetsmiljö
för de som arbetar på platsen, dels är det ett
viktigt underlag för Catenas fortsatta arbete
med tillbörlig aktsamhet och hanteringen av
leverantörsförbindelser.
Förebyggande arbete mot, och upptäckt av,
korruption och mutor
Under året har samtliga medarbetare signerat
bolagets uppförandekod och tagit del av rikt -
linjer för hur medarbetare på Catena ska agera
med gott omdöme i olika situationer.
Fall av korruption eller mutor
Catena har inte haft några fall av korruption
eller mutor under 2025.
/ Bolagsstyrning
Insektshotell på Logistikposition Landvetter
===== SIDA 78 =====
78
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Diagrammet visar hur Catenas intäkter under 2025 har
fördelats på olika intressentgrupper. Totalt distribuerat
ekonomiskt värde uppgår till 1 672 Mkr.
Behållet ekonomiskt värde, 1 011
Räntekostnader, 563
Utdelning till aktieägare, 543
Rörelsekostnader, 330
Skatter, 129
Personalkostnader, 107
Skapat och distribuerat ekonomiskt värde, Mkr
4%
38%
4%
12%
20%
21%
Skatt – uppdelning per land
2025, Mkr Sverige Danmark
Antal anställda 72 1
Tillgångar exkl. likvida medel 37 736 8 618
Intäkter 2 175 476
Varav intäkter från
försäljning till tredje part 2 175 476
Varav intäkter från koncern-
interna transaktioner med
andra jurisdiktioner - -
Resultat före skatt 1 600 467
Betald skatt -17 -39
Uppskjuten skatt -299 -68
Årets resultat 1 284 360
Sammanfattning av skatt som betalas, Mkr
2025 2024
Inkomstskatt 56 53
Fastighetsskatt 73 46
Mervärdesskatt 333 -121
Stämpelskatt 0 8
Energiskatt 15 15
Sociala avgifter och löneskatt 23 22
Summa betald skatt 500 7
Ekonomisk utveckling och skatt
/ Bolagsstyrning
Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
Catena ser skattefrågor som en väsentlig fråga
och central del av vårt samhällsansvar och i
vårt åtagande att växa på ett ansvarsfullt, håll-
bart och socialt inkluderande sätt. Skatter
hanteras vid alla tillfällen utifrån gällande
lagstiftning och på ett sätt som balanserar
aktieägarintresset med samhällsintresset.
Catena strävar efter ökad skattetransparens
och arbetar kontinuerligt för att bidra till en
hållbar ekonomisk utveckling i de regioner
där vi är verksamma. En bristande hantering
av skattefrågor riskerar att leda till sanktioner i
form av böter och skadat rykte.
Policyer för ekonomisk utveckling och skatt
Catena ska alltid verka etiskt, legalt och affärs-
mässigt i sin skattehantering. Skattepolicyn
fastställs årligen av bolagets styrelse och VD
är ytterst ansvarig för att skattepolicyn följs.
Skattepolicyn finns i sin helhet på Catenas
webbplats och innebär bland annat:
• Catena ska eftersträva att rätt skatt betalas
i de länder där verksamhet bedrivs. Skatten
ska kontrolleras, redovisas och betalas
korrekt.
Hantering av skattefrågor är en viktig del av Catenas samhällsansvar och bidrar till att
skapa långsiktigt värde för både samhället och bolagets intressenter. Genom trans-
parent och etisk skattepraxis säkerställer Catena efterlevnad av gällande regelverk.
• Catena håller sig à jour och bevakar för-
ändringar i lagar och rättspraxis för att
hantera skatt enligt gällande lagar.
• Catena förvärvar inte verksamheter för att
få skattemässiga fördelar. Vid förvärv följs
lagar och regler.
• Catenas verksamhet kan generera olika
slags skatter, exempelvis inkomstskatt, fast-
ighetsskatt, mervärdesskatt, stämpelskatt,
energiskatt, sociala avgifter och löneskatt.
Mål och mått för ekonomisk utveckling
och skatt
Catenas affärsmodell om långsiktiga och
hållbara logistiklösningar ska skapa värde för
aktieägare och övriga intressenter. Skatte-
policyn är kopplad till bolagets övergripande
hållbarhetsmål och skattehantering ska
bidra positivt till de samhällen där vi verkar.
Aggressiv skatteplanering kan skada Catenas
varumärke och relationer med våra intres-
senter och ska inte ligga till grund för vårt
agerande.
Väsentliga affärstransaktioner granskas
alltid ur ett skatteperspektiv. För en säker
hantering finns definierade roller uppsatta i
bolaget med ansvar för skattehantering.
Catena strävar efter att alltid ha en öppen
dialog med skattemyndigheter.
För att kvantifiera bolagets direkta påverkan
på våra intressenter utgår vi ifrån hur våra
intäkter har fördelats mellan olika intressent-
grupper, medarbetare, leverantörer samt
samhället, genom skattebetalningar. Catena
upprättar också land för land-rapportering för
de länder där Catena har verksamhet.
Catenas verksamhet innebär att ett antal
olika områden beskattas. Förändringar i lag-
stiftningen kan innebära att Catenas skatte-
situation påverkas.
Väsentlig hållbarhetsfråga Typ
Skattefrågor Risk
===== SIDA 79 =====
79
Catena AB Årsredovisning med hållbarhetsrapport 2025
INLEDNING
Catena i korthet
VD-ord
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Affären
Verksamheten 2025
Finansiering
Intjäningsförmåga
Aktien och ägare
Marknadsutsikter
Riskhantering
HÅLLBARHETSRAPPORT
Allmänna upplysningar
Upprättande av hållbarhetsrapport
Hållbarhetsstyrning
Strategi, affärsmodell och värdekedja
Intressenternas perspektiv och synpunkter
Dubbel väsentlighetsbedömning
Grön finansiering
Miljöansvar
Klimatförändringar
Biologisk mångfald
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
EU:s Taxonomi
Samhällsansvar
Den egna arbetskraften
Arbetare i värdekedjan
Berörda samhällen
Bolagsstyrning
Ansvarsfullt företagande
Ekonomisk utveckling och skatt
Hållbarhetsnoter
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
EPRA-noter
EPRA sBPR: Performance Measures
GRI-index
Revisors rapport
FINANSIELL INFORMATION &
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Koncernen
Moderbolaget
Bolagsstyrning
Förslag till årsstämman
Årsredovisningens undertecknande
Revisionsberättelse
ÖVERSIKT & INFORMATION
Översikt
Information
Redovisningsprinciper inom
hållbarhetsrapporten
Redovisningsprinciper är ett verktyg för
Catena att säkerställa kvalitet gällande den in-
formation som redovisas. Kvalitativ information
tillåter läsaren att dra grundade slutsatser kring
bolagets påverkan och dess bidrag till hållbar
utveckling. Genom att följa GRI:s riktlinjer och
principer för hållbarhetsredovisning försäkrar
vi oss om att vår rapportering är trovärdig,
transparent, heltäckande och tydlig. Hållbar-
hetsupplysningar lämnas för Catenas väsentli-
ga hållbarhetsfrågor utifrån GRI-standarderna
och EPRA:s sBPR Performance Measures. Läs
mer på sidorna 47–78.
För att säkerställa att Catena redovisar med
högsta möjliga precision gällande kvantitativ
och kvalitativ data redogörs alltid för de anta-
ganden görs, både i text och tabeller. I Catenas
redovisning enligt GHG-protokollet inkluderas
omräkningsfaktorer och källor till emissionsfak-
torer, ett led i att redovisa med transparens.
En stor del av vårt hållbarhetsarbete handlar
om att redovisa data i olika processer för att
över tid kunna visa på dels en positiv förflytt-
ning, dels att vi minskar vår klimatpåverkan
genom våra åtaganden, och att vi därmed
stadigt jobbar mot våra hållbarhetsmål. Att
redovisa sanningsenligt och balanserat är en
förutsättning för att intressenter ska kunna
skapa en rättvis bild av Catenas åtaganden och
påverkan på klimatet.
Catena redogör för samtliga hållbarhetsaktivi-
teter som genomförts under året. Klimatpåver-
kan i byggprojekt följs upp under kapitlet om
Miljöansvar.
Catenas hållbarhetsrapport publiceras
tillsammans med årsredovisningen under
årets första kvartal. Catena rapporterar även
hållbarhetsdata löpande under året i bolagets
delårsrapporter.
På Catena arbetar vi med internkontroll av
hållbarhetsdata – dels för att förbereda oss
för kommande lagkrav, dels för att nå kravet
gällande GRI:s redovisningsprincip om verifier-
barhet. Catenas hållbarhetsrapport granskas
av tredje part (våra hållbarhetsrevisorer), som i
sin tur skriver ett bestyrkande, se sidan 94.
För att redovisa i enlighet med GRI 2021
standarden följer Catena GRI:s åtta rapporte-
ringsprinciper om precision, balans, tydlighet,
jämförbarhet, fullständighet, hållbarhetssam-
manhang, tid och verifierbarhet.
Samtliga hållbarhetsfrågor som Catena
bedömt som väsentliga har en positiv eller
negativ påverkan, antingen potentiell eller
faktisk, kortsiktig eller långsiktig. Under hösten
2023 påbörjades arbetet med att ta fram en
dubbel väsentlighetsanalys i linje med CSRD
och ESRS. Analysen slutfördes 2024 och ligger
till grund för 2025 års hållbarhetsrapportering.
De frågor som har bedömts som väsentliga
har utvärderats enligt GRI:s rekommenderade
process och metod. För mer information om
bedömning av påverkan, risker och möjlighe-
ter, se sidorna 44–45.
Bakgrundsdata och kompletterande
indikatorer
Nedan redogör vi för metoder och antaganden
samt omvandlingsfaktorer som används för att
ta fram Catenas EPRA-nyckeltal samt GRI-in-
dikatorer.
Sedan 2024 redovisar Catena energian-
vändning för en genomsnittsarea, bland annat
på grund av stora förvärv som sker under året.
Genomsnittsarea används också för räken-
skapsåret 2025. Den beräknas med hjälp av ett
medelvärde för Catenas totala uthyrningsbara
yta för att skapa en så rättvis bild av energian-
vändningen som möjligt.
Catena redovisar all energianvändning i an-
tingen MWh eller kWh. Sedan 2024 redovisar
Catena också på både normalårskorrigerad
och faktisk energiförbrukning. Rapporterad
energiförbrukning är normalårskorrigerad om
inte annat anges.
Catena äger huvudsakligen fastigheter i
Sverige och i begränsad omfattning i Danmark.
Hållbarhetsrelaterad statistik redovisas inte
geografiskt uppdelad. Klimatpåverkan kan
dock variera mellan olika geografiska lägen
beroende på lokala förutsättningar, som ener-
gimix hos fjärrvärmeleverantörer, vilket beaktas
i bolagets beräkningar av klimatpåverkan.
Under 2025 är den största förändringen
i rapporteringen enligt GHG-protokollet en
uppdatering av genomsnittlig klimatpåver-
kan för nordisk energimix, som justerats från
90 g CO2e/kWh till 59 g CO2e/kWh, enligt
rapporten Emissionsfaktor för Nordisk elmix år
2021–2023, Svenska Miljöinstitutet (IVL) (2025).
Uppdateringen får en påverkan på utsläpp
kopplade till elanvändning i Scope 2 och 3.
Catena beräknar utsläpp i CO2e genom
att använda emissionsfaktorer som redan
inkluderar samtliga relevanta växthusgaser, det
vill säga CO2, CH4, N2O, HFCs, PFCs, SF6 och
NF3. Det innebär att Global Warming Potential
(GWP) har tillämpats via källorna. Catena ge-
nomför inga egna omräkningar och tillämpar
därför inget separat internt GWP-värde.
Att kunna jämföra data, både historiskt och
med andra bolag, eftersträvas alltid. För att
över tid ha möjlighet att följa Catenas utveck-
ling arbetar vi med mätetalet Like for like (LFL).
Mätetalet används bland annat för att jämföra
energianvändning per kvm, där samma ytor
mäts över tid och jämförs för att kunna visa på
en trend.
Catena redovisar för 2025 sitt arbete och
påverkan avseende biologisk mångfald enligt
den nya GRI-standarden GRI 101: Biodiversity
2024, som ersätter den tidigare GRI 304:
Biodiversity 2016. Den uppdaterade standar-
den, framtagen av Global Reporting Initiative,
syftar till att förbättra transparens och ge en
helhetsbild över bolags påverkan på biologisk
/ Hållbarhetsnoter
Hållbarhetsnoter
Catenas hållbarhetsrapport har upprättats i enlighet med GRI-standard och
utgör bolagets lagstadgade hållbarhetsrapport för kalenderåret 2025. Rapporten
omfattar Catena AB och samtliga helägda dotterbolag, har översiktligt granskats
av våra revisorer och kompletteras av hållbarhetsnoter. Catena redovisar även
enligt EPRA:s Sustainability Best Practice Recommendations (sBPR).
===== SIDA 80 =====