Årsredovisning 2023

och ökade avskrivningskostnader för goodwill och andra immate-
riella tillgångar eller nedskrivning av goodwill, vilket kan medföra en 
väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, 
ekonomiska ställning och likviditet. Ericsson har tidigare redovisat 
nedskrivningar relaterat till förvärv, inklusive en nedskrivning som inte 
påverkade kassaflödet på SEK 31,9 miljarder under tredje kvartalet 
2023 relaterad till goodwill och andra immateriella tillgångar hänför-
liga till Vonage, och kan komma att redovisa ytterligare nedskrivningar 
i framtiden. Förvärv kan bland annat medföra följande ytterligare risker 
för Ericsson:
 – Oförmåga att genomföra förvärv som Bolaget anser vara viktiga för 
verksamhetens framtid 
 – Sämre resultat än förväntat från den förvärvade verksamheten, 
oförmåga att förverkliga förväntade fördelar och synergieffekter 
och/eller oförmåga att leverera enligt förväntade affärsplaner i den 
omfattning eller i det tidsperspektiv som förväntades
 – Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade 
kvalitetsproblem
 – Svårigheter att, helt eller delvis, integrera verksamhet, teknik, 
produkter och medarbetare från det förvärvade företaget, att för-
verkliga förväntade synergieffekter eller att upprätthålla oberoende 
verksamhet i dessa bolag på en lämplig risknivå 
 – Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begrän-
sad eller ingen tidigare erfarenhet, eller att skapa sådan marknad 
eller ekosystem som man föreställt sig, till exempel vad gäller 
Vonage och Cradlepoint 
 – Risk för att nyckelmedarbetare slutar 
 – Avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen 
 – Risker och utgifter för eventuella meddelade, icke meddelade eller 
potentiella juridiska skyldigheter eller andra negativa ekonomiska 
följder för det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att följa 
lagar eller förordningar eller andra krav eller villkor, till exempel från 
granskningar av utländska direktinvesteringar och beslut som till 
exempel Committee on Foreign Investment in the United States 
(CFIUS) granskningsprocess. Se Riskfaktor 3.3 för mer information 
avseende CFIUS granskningsprocess.
Ibland avyttrar Ericsson också delar av verksamheten för att optimera 
Bolagets produktportfölj eller verksamhet. Alla beslut om att avyttra 
eller på annat sätt avsluta ett verksamhetsområde kan medföra 
särskilda kostnader, till exempel kostnader för personalminskningar 
och/uni00A0bransch- och teknikrelaterade nedskrivningar. Avyttringar kan 
bland annat medföra följande risker för Ericsson:
 – Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och medarbe-
tare från den avyttrade verksamheten 
 – Risk för att nyckelmedarbetare slutar
 – Nedskrivningar av återvinningsvärdet för relevanta tillgångar 
 – Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden 
inom den avyttrade verksamheten.
De risker som är förknippade med förvärv och avyttringar kan ha en 
väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, 
ekonomiska ställning och likviditet. 
1.6 Ericsson ingår i joint ventures och samarbeten, och kan 
komma att/uni00A0ingå i nya joint ventures och samarbeten, som kanske 
inte blir framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader 
för Bolaget. 
Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med part-
ners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund 
av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och synergieffekter, på 
grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från 
Ericssons partners, Bolagets svårigheter att implementera sina affärs-
planer eller på grund av att Bolagets strategiska partners brister gäl-
lande förmågor eller finansiell stabilitet. Detta kan begränsa Ericssons 
förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla nya pro-
dukter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons 5G-portfölj, 
vilket i sin tur kan skada Bolagets konkurrensposition på marknaden. 
Dessutom kan ogynnsamma regulatoriska beslut, myndighetsbeslut 
eller regeringsbeslut mot en partner få negativa följder för Ericsson eller 
ett joint venture, och Ericssons varumärke eller anseende kan skadas 
om en partner inte skulle följa Ericssons uppförandekod för affärspart-
ners, inklusive regler för efterlevnad. Dessutom kan Ericssons andel av 
förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller lån till joint ventures 
och andra samarbeten ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, 
rörelseresultat, ekonomiska ställning och kassaflöde.
1.7 Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt 
på marknadstrender inom/uni00A0de branscher där bolaget bedriver 
verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner och 
varierande investeringsnivåer i telekommunikationsbranschen. 
Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där 
Bolaget bedriver verksamhet, till exempel konvergensen mellan IT- och 
telekombranscherna. Teknologisk utveckling driver konvergenser som 
möjliggör digitalisering och en förflyttning från dedikerad hårdvara till 
mjukvara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en uppdel-
ning av Radio Access Network, även om tidpunkten för och omfatt-
ningen av detta fortfarande är oklart. Detta förändrar konkurrensbilden 
såväl som värdekedjorna och affärsmodellerna, och påverkar Ericssons 
målformulering, riskbedömning och strategier. Den här förändringen 
gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklu-
sive konkurrenter som är nya i Ericssons bransch och kan komma att 
påverka Ericssons marknadsandel negativt inom vissa områden. Om 
Ericsson inte framgångsrikt kan tolka eller prognosticera trender och 
marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för 
att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är 
konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer Bolagets 
verksamhet, resultat och ekonomiska ställning att bli lidande. 
Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där opera-
törerna väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Osäkerhet 
kring den globala ekonomiska tillväxten och geopolitisk påverkan kan 
ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena, 
vilket kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet. 
Dessutom fluktuerar marknadsförhållandena i hög grad och de kan 
också variera inom olika geografiska områden och teknikområden. 
Osäkerheten kan påverka både den marknad som drivs av kapital-
utgifter och den marknad som drivs av driftskostnader, till exempel 
Managed Services. Ericssons strategi baseras på expansion inom 
företagssegmentet, vilket är en marknad som i större utsträckning 
påverkas av de övergripande ekonomiska villkoren än på operatörs-
marknadernas. Även om de globala förhållandena förbättras kan 
villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget har verksamhet 
vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter 
på Bolagets intäkter och rörelseresultat. Om operatörers och andra 
kunders investeringar är lägre än förväntat, kan detta påverka Bolagets 
intäkter, rörelseresultat och lönsamhet negativt. Nivån på efterfrågan 
från operatörer och andra kunder som köper Ericssons produkter och 
tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till 
en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation 
i telekom- och IKT-branscherna förblir det svårt att göra tillförlitliga 
prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde.
Finansiell rapport 2023108 Riskfaktorer

===== SIDA 113 =====

När 5G-volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G-marknader till 
marknader med högre volatilitet, och när Ericsson upprättar affärsre-
lationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer och fluktuationer öka 
framöver. Exempelvis kan både försäljning och lönsamhet påverkas på 
grund av betydande variationer i underliggande marknader och/eller 
mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan Ericsson misslyckas 
med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt, och det kan då uppstå 
över- eller underskott av komponenter, produktionskapacitet och 
utbyggnadsförmåga.
1.8 Ericsson är utsatta för hård konkurrens från befintliga 
konkurrenter och nya aktörer, inklusive konsolidering av leverantörer, 
vilket resulterar i starkare konkurrenter.
De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård konkurrens 
när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning, 
utveckling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster. 
Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav 
många är mycket stora bolag med omfattande tekniska och ekono-
miska resurser och väletablerade relationer med operatörer. Dessutom 
möter Ericsson konkurrens från mer diversifierade leverantörer, av vilka 
många är bättre på att korssubventionera. Ericssons operatörskunder, 
som utgör största delen av Ericssons affärer, är också stora och mycket 
sofistikerade, och utövar betydande inköpskraft bland annat genom 
den spridda användningen av anbudsförfaranden. Ericsson möter 
också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer och alternativ teknik 
när industristandarderna utvecklas. Om Ericsson dessutom väljer att ta 
sig in på nya marknadssegment kan Bolaget komma att underskatta 
relevanta konkurrenters skicklighet och processer. Bolagets konkur-
renter kan komma att införa ny teknik innan Ericsson gör det eller 
erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller andra 
incitament än Ericsson erbjuder. Vissa av Bolagets konkurrenter kan 
också ha större resurser än Ericsson inom vissa affärssegment eller 
geografiska områden. Ökad konkurrens, samt om någon av riskerna 
ovan skulle bli verklighet, kan leda till lägre vinstmarginaler, förlorade 
marknadsandelar, ökade kostnader för forskning och utveckling såväl 
som för försäljning och marknadsföring, vilket kan ha väsentlig negativ 
inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställ-
ning och marknadsandel. 
Dessutom har Ericsson verksamhet på marknader där teknik 
och dess marknadslansering förändras snabbt. Detta har resulterat 
i, och kan fortsätta resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons 
produkter och tjänster, speciellt i ljuset av makroekonomisk osäker-
het. Om Ericssons motåtgärder, inklusive förbättrade produkter och 
affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan 
genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Bolagets 
verksamhet, resultat, ekonomiska ställning och marknadsandel 
påverkas negativt. Sammanslagningar bland leverantörerna kan också 
leda till att det uppstår starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin 
integrerade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser, 
vilket kan öka konkurrensen på Ericssons marknad. Branschkonvergens 
och sammanslagningar av leverantörer av utrustning och tjänster 
kan leda till starkare konkurrenter som konkurrerar med helhetslös-
ningar samt konkurrenter som är mer specialiserade inom särskilda 
områden, vilket exempelvis kan påverka vissa av Ericssons segment, 
som Cloud Software and Services och Other. Om etablerade aktörer 
på angränsande marknader förvärvar verksamheter som har ny 
teknik inom Ericssons marknader kan nya starka konkurrenter uppstå. 
Sammanslagningar kan också leda till att det uppstår konkurrenter som 
har mer resurser och större marknadsandel än Ericsson har. Båda dessa 
typer av händelser kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons 
verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och marknadsandel.
1.9 Ericsson förlitar sig på ett begränsat antal tredjeparts-
leverantörer, vilket utsätter Bolaget för risker i leveranskedjan. 
Ericssons förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan 
och åtaganden i avtal är till stor del beroende av att Bolaget har 
tillräcklig tillgång till material, komponenter, produktionskapacitet, 
FoU-tjänster, IT-tjänster och andra viktiga tjänster i rätt tid och på 
konkurrenskraftiga villkor, inklusive i vissa fall från en enda leverantör. 
För utveckling och försörjning av nyckelkomponenter inom ASIC och 
FPGA, standardelektronik och halvledare (inklusive mikrochipsnoder) 
där Ericsson är beroende av ett mycket litet antal leverantörer. Vissa 
av dessa leverantörer har mycket begränsad geografisk redundans, 
vilket gör dem sårbara vid naturkatastrofer, makroekonomisk påverkan, 
konflikter eller andra potentiellt störande händelser. På grund av de 
rådande spänningarna mellan USA och Kina, samt mellan Kina och 
Taiwan, har denna risk ökat. För vissa leverantörer, står Ericsson dess-
utom inför risker relaterade till fortsatt koncentration av leverantörer. 
Därmed föreligger det en risk för att Bolaget inte kan få tag på 
de varor och tjänster som behövs för att kunna tillverka Ericssons 
produkter och erbjuda Ericssons tjänster på kommersiellt rimliga villkor 
eller över huvud taget. Detta är speciellt kritiskt i samband med stora 
projekt som den nuvarande 5G-utbyggnaden i Indien. Om Bolaget eller 
någon av Bolagets leverantörer inte lyckas leverera kan det innebära 
avbrott eller försening i Ericssons produkt- och tjänsteförsörjning 
eller verksamhet vilket kan begränsa Ericssons försäljning eller öka 
kostnaderna avsevärt, till exempel genom skadestånd. Vid en störning i 
leveranskedjan kan det ta avsevärd tid att hitta en alternativ leverantör 
eller designa om produkter för att ersätta komponenter, vilket kan 
orsaka betydande fördröjningar eller avbrott i leveransen av Ericssons 
produkter och tjänster och resultera i minskad försäljning. Ericsson har 
vid enskilda tillfällen drabbats av störningar i/uni00A0leveranskedjan, och det 
är inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden, 
som kan hindra Ericsson att skaffa lämpliga råvaror till kommersiellt 
gångbara priser eller över huvud taget. 
När Ericsson gör inköp måste Bolaget också förutsäga hur kunder-
nas efterfrågan kommer att utvecklas. Om Ericsson inte lyckas väl med 
att förutspå kundernas efterfrågan kan det uppstå över- eller under-
skott av komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder 
Ericssons konkurrenter samma tillverkare, och om de har köpt kapacitet 
före Ericsson kan detta medföra att Bolaget inte kan skaffa nödvändiga 
produkter. Denna faktor kan begränsa Ericssons möjligheter att leve-
rera till sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson 
förbundit sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och komponentkvantiteter 
som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet, 
ej återvinningsbara kostnader eller kassation av de kostnader som 
används för att köpa in sådana komponenter. I de fall Ericsson betalar 
sina leverantörer i förskott utsätts Bolaget också för en finansiell risk. 
Denna typ av/uni00A0störningar i leveranskedjan och kostnadsökningar kan 
ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, rörelseresultat och 
ekonomiska ställning.
1.10 En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från 
stora kontrakt som sträcker sig över flera år med ett begränsat antal 
nyckelkunder, och operatörskonsolideringar kan öka Ericssons 
beroende av nyckelkunder och nyckelmarknader. 
Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora 
fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder, där många är 
koncentrerade efter bransch eller produkt. I många av dessa avtal 
omförhandlas priserna för Ericssons produkter och tjänster årligen, och 
avtalen innefattar oftast inga åtaganden om inköpsvolymer. Däremot 
kan avtalen innehålla åtaganden om framtida prissänkningar, vilket 
gör det nödvändigt för Bolaget att löpande hantera och kontrollera 
Finansiell rapport 2023 109Riskfaktorer

===== SIDA 114 =====

sin kostnadsbas. Det finns emellertid inga garantier för att Ericssons 
kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara tillräckliga eller att de 
kan genomföras i tid för att bibehålla Bolagets bruttomarginal i denna 
typ av avtal, särskilt med anledning av ökad inflation och höjda räntor. 
Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, 
rörelseresultat och ekonomiska ställning. 2023 stod Ericssons största 
kund för cirka 8/uni00A0% av Bolagets nettoförsäljning, och de tio största 
kunderna stod för 43/uni00A0% av nettoförsäljningen. En förlust av eller en 
nedgång i försäljningen till en nyckelkund kan medföra en avsevärd 
negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel under lång 
tid. Koncentrationen utsätter också Ericsson för en ökad risk när det 
gäller kvaliteten på de avtal som Bolaget har med sina nyckelkunder. 
Dessutom kan Ericssons beroende av försäljningen av vissa av 
Ericssons produkter och tjänster medföra en avsevärd negativ effekt på 
försäljning, vinst och marknadsandel. 
Om Bolagets kunders ekonomiska förutsättningar försämras utsätts 
Ericsson/uni00A0för ökade kreditrisker och kommersiella risker. Utmanande 
ekonomiska förhållanden har påverkat några av Ericssons kunders 
förmåga att betala sina fakturor, och Bolaget kan få problem med att 
driva in kundfordringar, och kan därmed utsättas för risken att kund-
fordringar förblir utestående. Ericsson har även märkt av en efterfrågan 
på kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader eller på 
marknader med hård konkurrens för kunderna kan den efterfrågan 
komma att öka. Om en kund går i konkurs kan Bolaget drabbas av 
förluster på den beviljade krediten och eventuella lån till denna kund, 
förlust som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt 
förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva 
upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av mins-
kat kassaflöde och förluster som överskrider avsättningarna, vilket kan 
medföra avsevärda negativa effekter på rörelseresultat och ekonomisk 
ställning.
Under det senaste decenniet har också flera större sammanslag-
ningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av 
kommunikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend 
förväntas fortsätta, som resultat av konkurrenstryck. En marknad med 
färre och större operatörer kommer att göra Ericsson mer beroende av 
nyckelkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler 
kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verk-
samma inom samma geografiska områden kan de dessutom komma 
att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande 
tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsoliderings-
processen, vilket kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för 
samgående eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd 
inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Nätoperatörer har 
till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsavtal i stäl-
let för juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan på 
nätutrustning negativt. Operatörskonsolidering kan således medföra 
en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, 
marknadsandel och ekonomiska ställning. 
Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer 
villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva 
accessnäten. Ericsson riskerar att ha mer komplexa relationer inom 
vilka nya roller gentemot kunder eller konkurrenter kan uppstå. Till 
exempel kan Ericssons kunder även bli konkurrenter genom att sälja 
molnlösningar inom telekommunikation till operatörer, och Ericssons 
konkurrenter kan även bli partners eftersom Ericssons mjukvara poten-
tiellt kan köras i deras hårdvarumiljö. Leverantörer av kommunikations-
tjänster, inklusive Ericssons nyckelkunder, kan även påverkas negativt 
av nya konkurrenter, särskilt vad gäller tillväxt inom mobilt bredband 
i glesbygd som påverkas av nytillkommen konkurrens från aktörer 
som levererar bredband via satellit. Ericssons verksamhet kan således 
uppleva en väsentlig negativ inverkan, inklusive påverkan på Ericssons 
försäljning, rörelseresultat, marknadsandel och ekonomiska ställning.
Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster kan/uni00A0leda 
till minskade intäkter, försämrade bruttomarginaler och/uni00A0minskad 
försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten, juridiska anspråk 
och skadestånd. Försäljningskontrakt innehåller vanligtvis garantiåta-
ganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestäm-
melser om viten och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening 
av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller 
tillräckligt god kvalitet, möjligen även för skador som åsamkats kunder-
nas verksamheter. Ericssons kvalitetssäkringsåtgärder kanske inte kan 
förhindra vissa problem relaterade till tillförlitlighet, produkt- och tjäns-
tekvalitet, säkerhet, integritet eller problem med tjänsters prestanda 
vilket kan påverkar Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat 
och ekonomiska ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande 
kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i produkter från tredje part som 
ingår i Ericssons lösningar. Om omfattande garantiåtaganden uppstår 
på grund av tillförlitlighets-, säkerhets-, integritets- eller kvalitetspro-
blem med Ericssons produkter, lösningar eller tjänster kan det medföra 
negativa effekter på Ericssons resultat och ekonomiska ställning, på 
grund av kostnader för att korrigera problem med mjuk- eller hårdvara, 
inklusive utbyte av dessa, höga service- och garantiutgifter, höga utgif-
ter för föråldrade produkter i lager,/uni00A0anpassning eller skapande av en 
ersättningstjänst, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad 
försäljning till/uni00A0befintliga och nya kunder.
1.11 Ericsson kanske inte lyckas bibehålla sitt teknikledarskap, 
inklusive vad gäller utveckling av nya produkter och förbättringar 
av befintliga produkter. 
Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra befint-
liga produkter, och resultatet av Ericssons omfattande investeringar i 
forskning och utveckling går inte att förutsäga. De snabba tekniska och 
marknadsmässiga förändringarna i branschen innebär att Ericsson 
måste göra stora investeringar i FoU för att vara innovativt. Ericsson gör 
betydande investeringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, 
till exempel för 5G, maskininlärning och AI. För att investeringarna 
ska lyckas är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de 
lösningar Bolaget tar fram godtas av relevanta standardiseringsorgan 
och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Om Ericssons 
insatser inom FoU inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångsrika 
kan detta medföra negativa effekter på Ericssons verksamhet, rörelse-
resultat och ekonomiska ställning. Om Ericsson investerar i utveckling 
av teknik, produkter och lösningar som visar sig inte fungera som 
förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid 
eller inte är framgångsrika på marknaden kan det påverka Bolagets 
försäljning och resultat mycket negativt. Dessutom är det vanligt att 
forsknings- och utvecklingsprojekt drabbas av förseningar på grund av 
ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i produktionen och 
i forsknings- och utvecklingsarbetet kan öka kostnaderna för forskning 
och utveckling samt medföra att Ericsson hamnar i ett ofördelaktigt 
läge i förhållande till Bolagets konkurrenter. Detta kan ha en väsentlig 
negativ inverkan på Bolagets verksamhet, kundrelationer, rörelseresul-
tat och ekonomiska ställning.
Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software 
and Services, och det finns flera marknads-, teknik- och verksamhets-
risker som kan påverka planen. Utvecklingen av 5G-marknaden och 
ökningen av antalet abonnenter, införandet av molnbaserad teknik och 
motsvarande användning av Ericssons nya produkter samt tillväxten 
inom automatiserad leverans och livscykelhantering för produkterna 
Finansiell rapport 2023110 Riskfaktorer

===== SIDA 115 =====

kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya 
och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons marknadsposition. 
Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för 
AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad 
automatisering i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen till 
molnbaserade lösningar som 5G Core-standarder bygger på kan också 
medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat. Initiativ 
med öppen källkod får dessutom allt större betydelse. Det kan göra 
att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur 
kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter 
för Ericssons helhetserbjudande. Inom managed services omfattar 
de flesta kontrakt mer än ett år, med lång försäljningscykel för nya 
kontrakt. Det finns risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minskad 
omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på 
försäljning och intäkter. I den operativa dimensionen kan Ericsson 
misslyckas att genomföra fortsatta effektiviseringsåtgärder för att 
förenkla verksamhetsmodellen, samt misslyckas med att hantera risker 
i kundprojekt, vilket kan ha en avsevärd negativ effekt på Ericssons 
verksamhet.
Ericsson använder teknik för artificiell intelligens (”AI”) i vissa 
produkter och tjänster samt i affärsverksamheten. Forskning och 
utveckling av sådan teknik pågår fortlöpande. AI innebär risker, utma-
ningar och oavsiktliga konsekvenser som kan påverka Ericssons och 
kundernas införande och användning av denna teknik. AI-algoritmer 
och träningsmetodik för AI kan ha brister. Dessutom är AI-teknik kom-
plex och utvecklas snabbt, och Bolaget står inför betydande konkurrens 
på marknaden och från andra företag gällande dessa tekniker. Ericsson 
kan misslyckas med att identifiera eller lösa etiska och juridiska 
problem relaterade till AI innan de uppstår. Regleringen av AI-teknik 
är i sin linda och förändras snabbt, vilket komplicerar både regelef-
terlevnads- och utvecklingsinsatser. AI-relaterade frågor, svagheter 
och/eller misslyckanden kan medföra juridiska och/eller regulatoriska 
åtgärder, även gällande föreslagen lagstiftning som reglerar AI i vissa 
jurisdiktioner som till exempel Europeiska unionen, och som resultat 
av nya tillämpningar av befintlig dataskyddsreglering, vilket kan skada 
Ericssons anseende eller på annat sätt medföra betydande negativa 
effekter på verksamheten.
1.12 Ericssons möjligheter att dra fördel av immateriella rättigheter 
(IPR) som är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av 
förändringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra 
intrång, förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att 
konkurrenter eller/uni00A0andra aktörer väcker talan mot Ericsson om 
intrång i/uni00A0immateriella rättigheter eller om förutsättningarna 
för öppna standarder förändras gällande licensiering av 
grundläggande patent för öppna standarder.
Det finns alltid en risk att Bolagets patent kan komma att ifrågasättas, 
ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte heller säkert att de rättig-
heter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge Bolaget 
konkurrensfördelar. 
Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt 
ger/uni00A0använder Ericsson en kombination av affärshemligheter, regler om 
tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda Ericssons 
immateriella rättigheter. Dessa kan vara otillräckliga för att förhindra 
eller avvärja intrång eller annat missbruk. Utöver detta är Ericsson bero-
ende av många mjukvarupatent, och begränsningar av patenterbarhe-
ten för mjukvara kan ha en väsentlig inverkan på Ericssons verksamhet. 
Dessutom kanske Bolaget inte upptäcker otillåten användning 
eller kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda Ericssons 
rättigheter. I/uni00A0en del länder där Ericsson är verksamt ger lagstiftningen 
endast bara ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens 
något. Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras från 
tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller 
förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer 
att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om 
Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egen-
dom som omfattas av icke-exklusiva licenser som har beviljats av tredje 
part/uni00A0kan detta begränsa Bolagets möjligheter att skydda äganderätten 
till/uni00A0Ericssons produkter. 
Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och data-
nät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla 
på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir 
alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och 
oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet med 
lanseringen av 5G-teknik. Utöver de branschomfattande standarderna 
utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande mjukva-
rulösningar som tillhandahålls kostnadsfritt och med öppen källkod. 
Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri 
mjukvara med öppen källkod kan det begränsa Ericssons framtida 
möjligheter att hävda äganderätt till patent. Tredje part har hävdat och 
kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot Ericsson eller 
gentemot Ericssons kunder, att det sker intrång i deras immateriella 
rättigheter. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, 
tidsödande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens 
krafter i anspråk. Rättstvister kan leda till att Ericsson blir tvungna att 
betala skadestånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje 
part, eller för att hålla Ericssons kunder skadelösa för sådana skade-
stånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte 
gör intrång eller ingå royalty- eller licensavtal. Bolaget kan emellertid 
inte vara säkra på att sådana licenser kommer att vara tillgängliga på 
kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget, och sådana bedöm-
ningar kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, 
anseende, rörelseresultat och ekonomiska ställning. Användning av 
kostnadsfri mjukvara med öppen, källkod innebär att tredje part kan få 
mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara. Detta kan öka risken 
för att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran. 
Undersökningar som genomförs av antitrustmyndigheter, utslag 
i domstolar och förändringar i lagstiftning kan potentiellt påverka 
Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensiering av 
patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 4G- och 
5G-teknik), vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons 
verksamhet, anseende, rörelseresultat och finansiella ställning. 
Ericsson har en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och 
eventuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig 
inverkan på Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat och eko-
nomiska ställning.
Ericssons möjligheter att dra nytta av immateriella rättighe-
ter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje part. 
Patentlicensavtal gäller i allmänhet över flera år och är villkorsbase-
rade. Processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, 
speciellt i samband med teknikskiften och lanseringen av nya standar-
der, till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid, 
ibland innefatta stämningsförfaranden och kan ha betydande negativ 
påverkan på Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive 
tidpunkten för och nivån på intäkter från patent- och licensportföljen.
Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller 
osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäker-
heten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas, 
vilket kan ha omfattande negativa effekter på Ericssons patent- och 
licensintäkter samt möjlighet att förvärva licenser.
Finansiell rapport 2023 111Riskfaktorer

===== SIDA 116 =====

1.13 Ericsson kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla 
de högt kvalificerade medarbetare som är nödvändiga för bolagets 
konkurrenskraft. 
Ericsson tror att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende av 
Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla 
ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya 
framgångsrika produkter/lösningar, underhåller Ericssons befintliga 
produktutbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar 
bra kundupplevelser. 
Det råder fortfarande stark konkurrens om högt kvalificerade med-
arbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet. Konkurrensen 
ökar ytterligare på grund av att andra branscher letar efter liknande 
kvalifikationer. Bolagets förmåga att lyckas beror bland annat på om 
Ericsson kan upprätthålla ett gott anseende som företag vilket kan 
påverkas negativt av flertalet faktorer, såsom pågående tvister, utred-
ningar och negativ rapportering i media. Det finns inga garantier för att 
Ericsson i/uni00A0framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medar-
betare med rätt kompetens. Problem med att behålla och rekrytera rätt 
medarbetare kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericssons 
verksamhet och varumärke.
1.14 Oförutsedda risker och störningar, oavsett om de/uni00A0beror 
på händelser som orsakas av naturkrafter eller människor, kan 
medföra stora problem för Bolagets verksamhet. 
Ericssons verksamhet är komplex, och flera viktiga verksamhetsområden 
är/uni00A0samlade på en enda, central plats. Bolagets och dess leverantörers 
och kunders affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av brän-
der, jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer, 
strömavbrott, säkerhetsincidenter, havererade datorsystem, avbrott i 
telekommunikationer, pandemier som covid-19-pandemin, karantäner, 
nationella katastrofer, terroristaktiviteter, krig och andra omständig-
heter utanför Bolagets kontroll. Om någon katastrof skulle inträffa kan 
Bolagets eller Bolagets leverantörers och kunders möjlighet att bedriva 
verksamhet allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada 
på Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.
 En stor del av Ericssons verksamhet är utlagd på entreprenad, 
bland annat delar inom IT, ekonomi och HR, vilket medför att Ericsson 
är beroende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla 
säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar alla system 
och kommunikationsnät att utsättas för störningar som utrustningsfel, 
skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer, elavbrott och 
andra händelser. Ericsson har koncentrerat verksamheten till vissa 
platser för till exempel FoU, produktion, områden med koncentrerad 
arbetskraft, centra för nätdrift, IKT och logistik samt gemensamma ser-
vicecentra. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka 
avsevärda skador och kostnader. Dessutom kan sådana katastrofer 
leda till betydande störningar i Bolagets verksamhet genom att bland 
annat minska efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, störa dess 
kunders möjligheter att köpa eller betala för Bolagets produkter och 
tjänster, försena eller förhindra leverantörernas leveranser av kritiska 
komponenter, skada eller förstöra produkter i lager, hindra operatörerna 
från att uppgradera sina trådlösa nät för att uppfylla nya tekniska stan-
darder eller hindra ett betydande antal av dess anställda, inklusive de 
som utför kritiska funktioner, att utföra sitt arbete. Eventuella störningar 
i Ericssons system och kommunikationsnät kan medföra negativa 
effekter på Bolagets verksamhet och ekonomiska ställning.
Dessutom kan anställda och underleverantörer utsättas för risker i 
områden där Ericsson har verksamhet på grund av dessa oförutsedda 
risker och störningar. Ericssons åtagande att skapa kommunikation i 
världen innefattar verksamhet i områden med hög risknivå relaterad 
till lokala konflikter, krig, brottslighet, auktoritära makthavare, olyckor 
orsakade av människor eller kriser med naturlig orsak, till exempel 
översvämningar, jordbävningar, tsunamier eller andra naturkatastro -
fer. Sådana situationer kan medföra risk för liv eller välbefinnande för 
anställda, underleverantörernas anställda eller deras familjer, samt 
utlösa ansvar enligt internationell humanitär lag. Ericssons interna 
ramverk, kontraktsavtal, skyddsåtgärder och planer för nödinsatser 
kanske inte är tillräckliga för att skydda anställda eller underleveran -
törernas anställda från skada. Om det framkommer att Ericsson inte 
har gjort tillräckligt för att tillhandahålla skydd eller stöd i sådana 
situationer, kan detta ha betydande negativ påverkan på Bolagets 
verksamhet och anseende, och kan leda till stämningsansökningar och 
sanktioner.
2 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning
2.1 Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika 
negativa ekonomiska omständigheter och omständigheter i 
branschen, begränsar Ericssons möjlighet att ta upp ytterligare lån 
samt kan begränsa Bolagets flexibilitet beträffande planering för, 
eller reaktion på, förändringar i Ericssons verksamhet och bransch. 
Per 31 december 2023 var Ericssons utestående skuld SEK 46,9 mil-
jarder och är klassificerat som ett bolag med god kreditriskvärdering 
hos S&P Global (BBB-) och Fitch Ratings (BBB-), samt ett steg under 
god kreditriskvärdering hos Moody’s (Ba1). Denna skuldnivå och dessa 
kreditbetyg kan ha betydande negativa konsekvenser, inklusive att:
 – Öka Ericssons sårbarhet för allmänna ekonomiska och branschmäs -
siga omständigheter
 – En väsentlig del av kassaflödet från rörelsen måste användas för 
återbetalning av skuld och ränta på Bolagets skulder, vilket minskar 
Ericssons möjlighet att använda dess kassaflöde för att finansiera 
Bolagets verksamhet, investeringar och framtida affärsmöjligheter 
 – Begränsa Ericssons möjligheter att göra strategiska förvärv eller 
orsaka att Ericsson gör icke-strategiska avyttringar
 – Begränsa Ericssons möjligheter att erhålla ytterligare finansiering 
för justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och 
allmänna bolagsändamål eller andra ändamål
 – Begränsa Bolagets möjligheter att anpassa sig till ändrade mark-
nadsvillkor och ge Ericsson en konkurrensnackdel jämfört med 
Ericssons konkurrenter.
Ericsson kan välja att ta upp ytterligare betydande skuldsättning i 
framtiden. Ifall ny skuldsättning läggs till Bolagets aktuella skuldni-
våer, kan de relaterade risker som Ericsson nu står inför komma att 
öka. Om Ericssons ekonomiska resultat försämras, kan det resultera 
i att Bolaget inte kan generera tillräckligt med kontanta medel för att 
betala alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla 
Ericssons åtaganden relaterade till skuldsättning, vilket kanske inte blir 
framgångsrikt.
Ericssons förmåga att göra schemalagda betalningar på eller för 
att refinansiera Bolagets skuldförbindelser beror på dess finansiella 
ställning och rörelseresultat (EBIT), som är beroende av rådande 
ekonomiska och konkurrensmässiga förhållanden samt av vissa finan-
siella, affärsmässiga och andra faktorer utanför Ericssons kontroll. En 
avsevärd försämring av Ericssons finansiella resultat skulle kunna leda 
till att Bolaget inte kan behålla en nivå på kassaflöde från rörelsen som 
gör att Bolaget kan betala kapitalskuld, eventuell premie och ränta på 
Ericssons skuldsättning.
Finansiell rapport 2023112 Riskfaktorer

===== SIDA 117 =====

Om Bolagets kassaflöde och kapitalresurser inte skulle räcka till för 
att finansiera åtaganden relaterade till skuldsättning, på grund av en 
försämring av Bolagets finansiella resultat, kan Ericsson tvingas dra ner 
på eller fördröja investeringar eller sälja tillgångar, försöka skaffa ytter-
ligare kapital eller omstrukturera eller omfinansiera skuldsättningen. 
Dessa alternativa åtgärder kanske inte är framgångsrika och kanske 
inte tillåter att Ericsson uppfyller Bolagets betalningsåtaganden rela-
terade till skuldsättningen. Om Bolaget dessutom skulle vara tvungna 
att skaffa ytterligare kapital på de aktuella finansmarknaderna kan 
villkoren för sådan finansiering, om den är tillgänglig, medföra högre 
kostnader och ytterligare begränsningar för verksamheten.
Om Ericsson dessutom skulle behöva omfinansiera Bolagets 
befintliga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det 
tillfället göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen 
på godtagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa 
åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få allvar-
liga likviditetsproblem och skulle kunna bli tvungna att likvidera fasta 
tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden 
relaterade till skuldsättning och andra åtaganden.
Vidare förlitar sig Ericsson på olika kortsiktiga och långsiktiga kapi-
talkällor för att finansiera verksamheten. Om någon kapitalkälla blir 
otillgänglig, eller om Ericsson endast får tillgång till otillräckliga belopp 
i kapital eller kapital på orimliga villkor, kan det ha betydande negativ 
påverkan på Bolagets verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde. 
Ericssons verksamhet kräver tillgång till en omfattande kassa. Ifall 
Ericsson inte genererar tillräckligt mycket kapital för att finansiera 
Bolagets verksamhet, betala dess skulder och fortsätta Ericssons 
forskning och utveckling samt dess kundfinansieringsprogram, eller 
om Bolaget inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga 
villkor, kommer Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kas-
saflöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgång till finansiering kan 
försämras eller bli mer kostsamt till följd av Ericssons operationella och 
finansiella ställning, marknadsförhållanden eller på grund av försäm -
ring av Ericssons kreditvärdighet. Det finns inga garantier för att ytterli-
gare finansieringskällor som Ericsson vid varje given tidpunkt behöver, 
kommer att finnas tillgängliga till rimliga villkor eller över huvud taget. 
Ifall Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersiellt hållbara 
villkor, kan Ericssons verksamhet, finansiella ställning och kassaflöde 
påverkas väsentligt.
2.2 Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och 
intäkterna främst är i andra valutor, är Bolagets verksamhet 
exponerad för valutafluktuationer som kan påverka intäkter och 
rörelseresultat negativt.
Ericssons har en betydande del av Bolagets kostnader i SEK. Till följd 
av Ericssons internationella verksamhet, genereras en väsentlig del 
av Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och detta förväntas fort-
sätta. I den utsträckning Ericsson inte kan matcha intäkter mottagna 
i utländska valutor mot kostnader som betalas i samma valuta, kan 
det medföra att Ericssons resultaträkning, balansräkning och kas-
saflöden påverkas negativt av växelkursrörelser när utländska valutor 
växlas mot eller räknas om till svenska kronor, vilket ökar volatiliteten i 
Ericssons redovisade resultat. 
Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i US-dollar eller euro 
har Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, 
vilket innebär att en starkare kronkurs generellt medför en negativ 
inverkan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom 
olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska växelkurs-
rörelsernas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket 
kan ha en negativ påverkan på Ericssons resultat och ekonomiska 
ställning.
2.3 Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, 
materiella anläggningstillgångar (PP&E) och nyttjanderätter för 
tillgångar (RoU) som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt 
medföra negativa effekter på Ericssons ekonomiska/uni00A0ställning och 
rörelseresultat. 
Ericsson har en betydande goodwill och andra immateriella tillgångar, 
till exempel patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara, fastig-
heter, anläggningar och utrusning samt nyttjanderätter.
Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovisar 
med oändlig ekonomisk livslängd. Övriga immateriella tillgångar 
avskrivs huvudsakligen linjärt under hela den uppskattade ekonomiska 
livslängden, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid 
händelser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte 
kan återvinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller 
förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella 
tillgångar som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet 
årligen. 
Historiskt sett har Bolaget redovisat nedskrivningar främst till följd 
av omstruktureringar, som vanligtvis är begränsade men kan vara 
betydande. Ytterligare värdeminskning, som kan vara omfattande, 
kan uppstå i framtiden av olika skäl, till exempel ändrad strategi, 
omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsförhållanden 
som antingen gäller Bolaget specifikt eller de bredare branscher inom 
vilka Ericsson har verksamhet eller mer allmänt, och som kan medföra 
negativa effekter på Ericssons rörelseresultat och ekonomiska ställ-
ning. Under tredje kvartalet 2023 redovisade till exempel Ericsson en 
nedskrivning som inte påverkade kassaflödet om SEK 31,9 miljarder 
relaterad till goodwill och andra immateriella tillgångar hänförliga 
till Vonage, på grund av en betydande nedgång i marknadsvärde 
bland noterade referensbolag för Vonage, högre räntor och en allmän 
avmattning Vonages kärnmarknader.
Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade 
kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre fram-
tida kassaflöden, leda till redovisning av nedskrivningskostnader. Andra 
nedskrivningsindikatorer, till exempel påverkan av högre räntor, infla-
tion, makroekonomiska omständigheter och andra marknadshändelser 
kan också leda till nedskrivningar. Nedskrivningar som inte påverkar 
kassaflödet minskar Bolagets fria egna kapital. Den nedskrivning som 
refereras till ovan motsvarade 50 % av total goodwill och andra imma-
teriella tillgångar hänförliga till Vonage. Nedskrivningen redovisades i 
segmentet Enterprise som en jämförelsestörande post. Uppskattningar 
kräver ledningens bedömning samt definition av kassagenererande 
enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Andra bedömningar kan 
leda till väsentligt skilda resultat och kan avvika från Bolagets faktiska 
ekonomiska ställning i framtiden. 
Finansiell rapport 2023 113Riskfaktorer

===== SIDA 118 =====

3 Juridiska och regulatoriska risker
3.1 Ericsson kan påföras sanktioner och ogynnsamma utslag 
avseende verkställighet eller andra förfaranden, utsättas för 
anspråk på grund av avtalsbrott och/eller förlust av intäkter för 
bristande efterlevnad av lagar, regler och förordningar som är 
tillämpliga på Bolagets verksamhet. Efterlevnad av gällande 
eller ändrade lagar, regler eller förordningar kan medföra ökade 
kostnader eller minskad efterfrågan på produkter och tjänster för 
Ericsson, vilket kan påverka Ericssons utvecklingsarbete negativt. 
Ericsson omfattas av gällande lagar, regler och förordningar i flera 
jurisdiktioner. Bolaget kan bli föremål för sanktioner och negativa 
avgöranden avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund 
av bristande efterlevnad av lagar, regler och regelverk som är tillämp-
liga på Bolagets verksamhet. Detta kan medföra väsentliga negativa 
effekter på Ericsson och deras kunder, inkluderat både privata och 
statliga kunder, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska 
ställning, drift, forskning och utveckling, rörelseresultat, kassaflöden, 
framtids utsikter eller nuvarande eller framtida kundrelationer. Även om 
Ericsson strävar efter regelefterlevnad innebär det en betydande börda 
att övervaka och bibehålla efterlevnad i en global verksamhet i en värld 
i snabb förändring och en bransch som utvecklas. Bolaget har inte följt 
alla sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera 
att alla tidigare överträdelser har åtgärdats eller att ytterligare över-
trädelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Om Ericsson inte 
efterlever lagar, regler och regelverk kan detta även påverka kundernas 
krav på efterlevnad och/eller leda till faktiska eller uppfattade över-
trädelser av Ericssons avtalsförpliktelser gentemot sina kunder, vilket 
leder till avtalskrav och intäktsförluster. Det kan även påverka Ericssons 
möjligheter att få nya kunder.
Ytterligare förändringar i lagar, regler eller regelverk kan utsätta 
Ericsson för ansvar, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på 
Bolagets produkter och tjänster, marknadstillträdesrestriktioner, 
samt oförmåga att leverera produkter av visst ursprung, vilket kan ha 
avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, 
verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller 
framtidsutsikter.
Förändringar i lagar, regler och regelverk kan medföra negativa 
effekter på både Ericssons kunders och Bolagets verksamhet. Ändringar 
som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller mer kostsam 
planering eller lokalisering, eller tillstånd för uppförande av radiobas-
stationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel försena eller öka 
kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga nät, och till 
sist ha negativ inverkan på den kommersiella lanseringen och fram-
gången för dessa nät. Likväl kan prisregleringar eller tvingande lagar, 
regler och regelverk om att dela nät påverka möjligheter och/eller vilja 
för leverantörer av kommunikationstjänster att investera i nätinfrastruk-
tur, vilket i sin tur kan påverka försäljningen av Ericssons system och 
tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan 
olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för leveran-
törer av kommunikationstjänster eller tvinga Bolaget att utveckla nya 
produkter för att kunna konkurrera. Vidare har den snabba utvecklingen 
och lanseringen av verktyg som utnyttjar AI orsakat att regeringar över-
väger reglering av AI, även sådan AI som inte berör personuppgifter.
Dessutom utvecklar Ericsson många av sina produkter och tjänster 
utifrån befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om 
befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder ändras, 
eller om nya lagar, regler, restriktioner och regelverk och tekniska stan-
darder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har underställts 
reglering, kan Ericssons utvecklingsarbete eller leveranser försvåras 
avsevärt genom stigande kostnader för regelefterlevnad och förseningar 
eller avbrott. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också 
minska. Regeländringar för exempelvis licensavgifter, miljö, hälsa och 
säkerhet, datalokalisering, trygghet, integritetsskydd (inklusive för 
gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel 
EU och USA) och andra lagändringar kan leda till ökade kostnader 
och begränsa verksamheten för Ericsson eller för nätoperatörer. Även 
indirekta effekter av sådana ändringar och ändringar av lagar, regler 
och regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få 
negativa konsekvenser för Ericsson även om de specifika ändringarna 
av lagar, regler och regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets 
produkter.
3.2 Ericssons omfattande internationella verksamhet påverkas 
av osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget, inklusive dess 
anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, 
kassaflöden eller framtidsutsikter.
Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av de 
allmänna globala ekonomiska villkoren liksom av specifika villkor 
i/uni00A0vissa länder eller regioner. Bolaget har kunder i över 180 länder, och 
en betydande andel av Ericssons försäljning går till tillväxtmarknader i 
regionerna Asien och Oceanien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern 
och Afrika. Ericssons omfattande globala verksamhet utsätter Bolaget 
för ytterligare risker på många fronter, bland annat beträffande sociala 
oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, ekonomisk och geopolitisk 
instabilitet och konflikter, potentiellt missbruk av teknik som leder till 
brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, ekono-
mier som är utsatta för stora fluktuationer, nationalisering av privata 
tillgångar eller andra statliga åtgärder som påverkar flödet av varor och 
valutor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genomdriva 
avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system.
På vissa marknader där Ericsson har verksamhet finns det dessutom 
risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller etablerar lokala 
leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på sina respektive 
marknader på bekostnad av utländska konkurrenter. Genomförandet 
av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på Ericssons försälj-
ning, marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhets-
kritiska komponenter.
Det är av största vikt för Bolaget att följa tillämpliga exportkontroll-
regler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella 
handelsembargon. Den geopolitiska situationen i vissa delar av värl-
den, speciellt i Ryssland/Ukraina, delar av Mellanöstern och Kina, förblir 
osäker och nivån på exportkontroll och sanktioner är fortfarande rela-
tivt hög ur ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan även öka, vilket kan 
få en betydande effekt på Bolagets verksamhet där en sådan ökning 
inträffar, inklusive på dessa marknader. De senaste ökningarna av 
exportkontroll har speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter att utveckla 
avancerade superdatorer och artificiell intelligens, inklusive de halv-
ledare som behövs för dessa verksamheter. Ett genomgående element 
i sanktionerna är ekonomiska begränsningar för enskilda personer och/
eller juridiska personer, men det kan även förekomma sanktioner som 
begränsar vissa typer av export och som i slutändan leder till ett full-
ständigt handelsembargo mot ett land. Under de senaste åren har det 
globala frihandelssystemet varit under ihållande attack, vilket har ökat 
risken för att stater inför policyer och vidtar åtgärder som strider mot 
WTO-avtal. Dessutom finns det i många länder en risk för oförutsedda 
förändringar i lagar och regler, tullar och andra handelshinder, pris- och 
valutaregleringar, importbegränsningar eller andra statliga åtgärder 
som kan begränsa Ericssons verksamhet och försämra Ericssons 
lönsamhet. Dessutom kan exportkontrollregler, sanktioner eller andra 
typer av handelsrestriktioner som tillämpas för något av de länder där 
Ericsson har verksamhet, medföra ett minskat engagemang i dessa 
Finansiell rapport 2023114 Riskfaktorer

===== SIDA 119 =====

länder. Som ett exempel har ökade spänningar beträffande handel 
mellan USA och Kina resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och 
höjda tullar, vilket om den negativa utvecklingen fortsätter kan skada 
Bolagets möjligheter att konkurrera effektivt i Kina eller med kinesiska 
företag och ha negativ påverkan på Ericssons verksamhet i landet. 
Behovet att avsluta eller dra ned på verksamhet på grund av införda 
handelsrestriktioner kan också medföra risk för klagomål från Bolagets 
kunder och andra inneboende risker. Lagar, regler och regelverk beträf-
fande exportkontroll och sanktioner är komplexa, uppdateras ofta och 
ökar i antal och Bolaget har inte följt alla lagar, regler och regelverk 
beträffande exportkontroll och sanktioner tidigare, och kan inte garan-
tera att alla tidigare överträdelser har tagits itu med eller att ytterligare 
överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Sådana överträ-
delser kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive 
på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, 
kassaflöden eller framtidsutsikter och skulle kunna utgöra ett brott mot 
Plea Agreement (som definieras nedan) eller mot uppgörelsen med U.S. 
Securities and Exchange Commission (SEC).
Ericssons verksamhet är komplex och innefattar utveckling, produk-
tion och leverans av telekommunikationslösningar till kunder i ett stort 
antal olika jurisdiktioner. Varje jurisdiktion har dess egna skattelagstift-
ning och lagar, regler och regelverk, som kan uppdateras eller ändras 
gällande dess tolkning eller genomdrivande, och Bolaget måste efter-
leva relevanta lagar, regler och regelverk i varje land. Dessa lagar, regler 
och regelverk innefattar inkomstbeskattning och indirekta skatter som 
moms och försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöver-
skridande betalningar samt sociala avgifter för Ericssons medarbetare. 
Lagar, regler och regelverk, liksom dess tolkning, förändras ständigt, 
vilket exponerar Bolaget för skatterelaterade risker. Detta medför kom-
plicerade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att Bolaget 
blir skyldigt att betala ytterligare skatter. Eftersom Ericsson är ett 
globalt företag riskerar Bolaget dessutom att behöva betala skatt för 
samma intäkt i fler än en jurisdiktion (dubbelbeskattning). Detta kan ha 
negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, 
ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter.
I media och på annat håll har det rapporterats om oro för att 
vissa länder använder delar av sina telekommunikationssystem på 
sätt som kan leda till potentiella eller verkliga kränkningar av bland 
annat mänskliga rättigheter. Detta kan medföra negativa effekter på 
hela telekommunikationsbranschen och kan även påverka enskilda 
personer och Ericsson. Allt det ovanstående kan ha en betydande och 
potentiellt kvarstående negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess 
anseende, verksamhet, inklusive försäljning, marknadsandelar, tillgång 
till marknader, leverantörskedja och FoU-aktiviteter, ekonomiska ställ-
ning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter.
3.3 Ericsson är föremål för vissa lagar, regler och regelverk 
(amerikanska och i andra jurisdiktioner) beträffande 
antikorruption (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, 
sanktioner, terrorfinansiering och regler om antiterrorism samt 
andra krav eller villkor som införts som resultat av granskningar av 
utländska direktinvesteringar och beslut. Ericsson kan bli föremål 
för ytterligare negativa konsekvenser under Plea Agreement med 
United States Department of Justice (DOJ) och det föreläggande 
som utfärdades i samband med uppgörelsen med U.S. Securities 
and Exchange Commission (SEC) 2019, samt andra utredningar 
som görs av statliga myndigheter. 
Ericsson är från tid till annan inblandade i juridiska tvister och regu-
latoriska granskningar, och är föremål för vissa andra regulatoriska 
krav, villkor och avtal. Om någon av dessa stämningar eller juridiska 
tvister avgörs till Ericssons nackdel, eller om det beslutas att Bolaget 
inte efterlever något av dessa regulatoriska krav, villkor eller avtal, kan 
Bolaget tvingas betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten, 
utsättas för offentlig granskning, få negativa effekter på anseendet 
eller bli föremål för ytterligare verkställighetsåtgärder, regulatorisk 
granskning och/eller negativa beslut. Ericsson kan potentiellt utsättas 
för uteslutning från statliga myndigheter i USA och andra länder, anse-
enderisk samt potentiell ovilja från motparter att fortsätta affärsrela-
tioner. Dessutom kräver dessa pågående ärenden och undersökningar 
betydande resurser och kostnader för undersökningar, efterlevnad och 
avhjälpande som kan leda till allvarliga konsekvenser för ekonomin och 
anseendet. 
Till exempel, i samband med Ericssons förvärv av Vonage, och som 
villkor för CFIUS:s godkännande av förvärvet, ingick Vonage, Ericsson 
och DOJ och US Department of the Treasury, i deras egenskap av 
CFIUS Monitoring Agencies (CMA:er) ett nationellt säkerhetsavtal 
(NSA) i juli 2022 som inför restriktioner för åtkomst till vissa typer av 
känsliga data, känslig utrustning och känsliga system. Vonage och 
Ericsson är engagerade och samarbetar med CMA:erna gällande den 
pågående efterlevnaden av NSA:s begränsningar, relaterade insatser 
för att ta itu med de problem som CMA:erna tar upp angående sådan 
åtkomst samt med CMA:s förfrågningar om information. De pågående 
efterlevnadsinsatserna och den relaterade åtgärden kan påverka 
verksamheten inom Vonage negativt, inklusive nödvändiga ändringar 
av affärsstrukturen och ytterligare kostnader för efterlevnad. Dessutom 
kan överträdelser av ett CFIUS-begränsningsavtal, såsom NSA, leda till 
en verkställighetsåtgärd som utdömer monetära påföljder eller andra 
åtgärder.
I tillägg, som tidigare rapporterats, har Bolaget nått en överenskom-
melse med DOJ avseende de icke-brottsliga överträdelserna av DPA 
(Plea Agreement). Ericsson erkände sig skyldigt inom ramen för Plea 
Agreement till de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som avser förhål-
landen före 2017. Därutöver accepterade Ericsson att betala ett bötes-
belopp om USD 206,7 miljoner. Ingåendet av Plea Agreement innebär 
att DPA upphört att gälla. Enligt Plea Agreement har Ericsson vissa 
fortlöpande skyldigheter till och med juni 2024, inklusive samarbete, 
rapportering av bevis eller anklagelser om potentiella överträdelser av 
Foreign Corrupt Practices Act (FCPA), att fortsatt engagera en obero-
ende övervakare av regelefterlevnad och fortsatt förbättra sitt program 
för regelefterlevnad och interna kontroller.
Bolagets interna Irakutredning under 2019 drog inte slutsatsen att 
Ericsson gjort eller var ansvarig för någon betalning till någon terrorist-
organisation. Avseende ärendena som behandlats i internutrednings-
rapporten om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att utreda dessa 
ärenden och relaterade ärenden i fullt samarbete med DOJ och SEC. 
Eftersom ytterligare information fortsätter att identifieras och utvärde-
ras under den pågående utredningen, i fortsatt samarbetet med DOJ 
och SEC, förväntas det inte finnas något avgörande beslut om resulta-
tet av en sådan utredning förrän processen är avslutad. Omfattningen 
och varaktigheten av den återstående processen fortsätter att vara 
oviss.        
 Om Ericsson inte uppfyller sina fortsatta skyldigheter och anses 
ha brutit mot Plea Agreement, kan Bolaget utsättas för ytterligare 
negativa konsekvenser, inklusive ytterligare kostnader och skade-
ståndsansvar som resultat av pågående efterlevnadsskyldigheter inom 
Plea Agreement och förlängd övervakning, inklusive åtal för ytterligare 
lagbrott, samt andra granskningar av statliga myndigheter.
Mer information om vissa av de juridiska processer och utred-
ningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i 
förvaltningsberättelsen.
Finansiell rapport 2023 115Riskfaktorer

===== SIDA 120 =====

3.4 Ericsson är part i olika juridiska processer, tvister och 
regulatoriska utredningar som, i de fall slutresultatet blir negativt 
för Bolaget, kan/uni00A0medföra att Bolaget måste betala omfattande 
skadestånd, böter och/eller viten.
Ericsson är part i olika juridiska tvister som en följd av dess ordinarie 
affärsverksamheten. Dessa tvister inkluderar till exempel kommersiella 
tvister, tvister om immateriella rättigheter, arbetstvister och under-
sökningar och utredningar från regering eller myndighet exempelvis 
tvister om antitrustlagar och skattelagstiftning. Juridiska tvister kan 
vara kostsamma, utdragna och störa den normala verksamheten. Det 
är dessutom svårt att förutspå utgången av komplicerade rättsproces-
ser. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ 
inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställ-
ning och anseende. I och med att Ericsson är ett börsnoterat företag 
kan talan väckas mot/uni00A0Bolaget där den kärande parten hävdar att 
Bolaget eller dess anställda har underlåtit att följa säkerhetslagstift-
ning, bestämmelser på aktiemarknaden eller andra lagar, bestäm-
melser och krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan 
den tid och de kostnader som avsätts för att försvara Bolaget och dess 
anställda, liksom eventuell förlikning eller skadestånd till den kärande 
parten, ha en betydande inverkan på/uni00A0Ericssons redovisade resultat och 
anseende. 
Dessutom är Bolaget från tid till annan och kan i framtiden komma 
att bli föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar 
eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkom-
mer i relation till de ärenden som beskrivs ovan och relaterade eller 
andra stämningsansökningar och undersökningar. Ett ofördelaktigt 
utfall av sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller 
åtgärder kan ha en/uni00A0betydande negativ påverkan på Ericssons verksam-
het, finansiella ställning och rörelseresultat.
Mer information om vissa av de juridiska processer och utred-
ningar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i 
förvaltningsberättelsen.
3.5 Ericsson lyder under ett brett spektrum av snabbt föränderliga 
regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt 
motsvarande kontraktsmässiga skyldigheter, och kan bli föremål 
för regulatoriska påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande 
kontraktsbrott om Bolaget bedöms inte uppfylla dessa.
Ericsson och vissa av Bolagets tredjepartsleverantörer tar emot, lagrar, 
hanterar, överför, använder och på annat sätt behandlar information 
som tillhör Bolaget och dess verksamhet samt information om kunder 
och presumtiva kunder, slutanvändare, anställda och tjänsteleverantö-
rer, inklusive personuppgifter (tillsammans ”konfidentiell information”). 
Striktare regelverk beträffande integritet, säkerhet och datalokalisering 
är under snabb utveckling i många länder och på många marknader där 
Ericsson har verksamhet, inklusive den allmänna dataskyddsförordning 
(GDPR i EU/Storbritannien) och nationella integritetsregelverk i Indien, 
Kina och vissa delstater i USA (till exempel Consumer Privacy Act i 
Kalifornien och liknande lagar i andra delstater). Dessa regler kräver 
att de som hanterar dessa data bland annat ska avisera enskilda om 
hur personuppgifter används och ge enskilda vissa rättigheter gällande 
sådan information, bland annat rätten att komma åt, korrigera och 
radera sådan information samt att avstå ifrån viss användning och visst 
röjande av sådan information. Dessutom utvecklas regulatoriska krav 
för cybersäkerhet, inklusive regler och lagar relaterade till rapportering 
av cybersäkerhetsincidenter, säkerhet i leveranskedjan och grundläg-
gande cybersäkerhetskrav i EU, USA, Storbritannien och Indien, som 
kan vara tillämpliga på Ericssons interna verksamhet, portfölj och 
kunders verksamhet.
Ericsson har även avtalsmässiga åtaganden gentemot kunder och 
tredje part relaterade till integritet, säkerhet och användning av data i 
allmänhet, vilket bland annat kräver att Ericsson säkerställer lämplig 
säkerhet och begränsar användning av kunddata, inklusive personupp-
gifter. Även om Ericsson strävar efter att uppfylla tillämpliga regelverk 
gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt avtalsmässiga 
åtaganden, kan komplexitet, osäkerhet, tidsåtgång för implementering 
av nya lagar, utmaningar med att tillämpa koncepten på ny teknik 
samt motsägelser i lokala och regionala regelverk för integritet, säker-
het och datalokalisering betyda att Ericsson bedöms inte uppfylla 
dessa krav eller avtalsmässiga åtaganden, och därmed bli föremål för 
påföljder eller krav relaterade till överträdelser av avtal, med potentiell 
skada på Ericssons varumärke och anseende. Ericsson fortsätter att 
regelbundet granska sitt integritetsskydd och sin cybersäkerhet i den 
globala verksamheten för att efterleva dessa olika globala och ständigt 
föränderliga krav, vilket kräver och kan komma att kräva betydande 
investeringar och resurser. En del av denna cykel består exempelvis 
i att granska datahantering i samband med Ericssons kundsup-
portfunktion, och Bolaget håller på att identifiera och implementera 
vissa förändringar, till exempel ändringar i dataåtkomst och tillägg till 
kundavtal, policyer och hantering. På grund av/uni00A0att regelverk gällande 
integritet, säkerhet och datalokalisering ser olika ut i olika delar av 
världen kan ett/uni00A0enstaka fall där Ericsson konstaterats ha bristande 
efterlevnad, eller ett allvarligt brott mot konfidentialitet eller störning 
av säker drift, leda till att regulatoriska myndigheter i olika jurisdiktioner 
ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av 
hur Ericssons verksamhet är beskaffad, där telekommunikationer och 
kritisk infrastruktur ofta är inblandad, och den mängd personuppgifter 
som Ericsson handskas med eller behandlar kan en sådan händelse 
ha omfattande följdverkningar, till exempel order om att ändra verk-
samheten eller sluta behandla personuppgifter, även om detta varit 
ett olycksfall eller orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll. 
Konsekvenserna kan bland annat innefatta stora bötesbelopp samt 
betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från kunder, 
slutanvändare och anställda. Detta kan ha avsevärda negativa effekter 
på Ericssons anseende, finansiella ställning och rörelseresultat, och 
kan kräva ändrade affärsmetoder och potentiellt tjänster, funktioner, 
integreringar och andra egenskaper i Bolagets erbjudanden.
3.6 Ericsson kan bedömas inte uppfylla befintliga, nya 
och kommande regler för obligatorisk tillbörlig aktsamhet 
gällande mänskliga rättigheter och miljö, och kan bli föremål för 
administrativa bestraffningar och/eller skadeståndsansvar.
Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänskliga 
rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lagstift-
ning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel 
USA:s Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA), den norska 
Transparency Act, den brittiska Modern Slavery Act, den franska Duty of 
Vigilance Law och den tyska Supply Chain Due Diligence Law) är redan 
i kraft och kräver att Ericsson utvärderar risker i hela leverantörskedjan, 
inte bara gällande direkta leverantörer. Dessutom kommer framtida 
EU-lagstiftning (direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga 
om hållbarhet samt reglering om förbud mot tvångsarbete) att ställa 
ytterligare betydande krav på Ericsson vad gäller att införa och förfina 
ytterligare mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga och 
avhjälpa vissa risker beträffande mänskliga rättigheter och miljö inom 
verksamheten och affärsrelationer samt krav på styrelsen att ha tillsyn 
över dessa frågor. På grund av denna befintliga och framtida lagstift-
ning kan Ericsson komma att förväntas företa allt mer detaljerad due 
diligence beträffande tredje part, till exempel kunder, leverantörer och 
anställda, varav vissa kan sakna de kontroller och data som krävs för att 
Finansiell rapport 2023116 Riskfaktorer

===== SIDA 121 =====

hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På grund av dessa lagars globala 
räckvidd kan påverkan i alla länder där Ericsson har verksamhet eller 
samarbetar med leverantörer, kunder eller annan tredje part komma 
att leda till bristande efterlevnad och därigenom potentiella admi-
nistrativa bestraffningar, skadeståndsansvar eller annat ansvar samt 
skadat anseende. Dessutom är det enligt UFLPA och EU:s kommande 
reglering om förbud mot tvångsarbete möjligt för tullmyndigheter att 
beslagta och förstöra leveranser som innehåller komponenter som 
tillverkats genom tvångsarbete, om inte företaget ifråga kan lämna 
trovärdiga bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan 
som bevisar att inget tvångsarbete förekommit. Sådana åtgärder från 
brottsbekämpande myndigheter skulle ha en betydande inverkan på 
bolagets ekonomi och dess anseende för Ericssons verksamhet och 
affärsrelationer. För att efterleva relevant lagstiftning måste Ericsson 
sträva efter att öka transparensen i leverantörskedjan samt sin kän-
nedom om leverantörsbasen och materialinnehållet. Ericsson kan 
också behöva förändra leverantörskedjorna från högriskländer, vilket 
kan ha negativa ekonomiska konsekvenser, inklusive att öka de totala 
kostnaderna som hör till Bolagets verksamheter.
4 Cybersäkerhetsrisker
4.1 Sårbarheter (och hotaktörer som utnyttjar sårbarheter), 
bland annat i Ericssons produkter, tjänster och verksamhet, kan 
leda till röjande av identiteter, utsatta medarbetare, missbruk 
av konton, nätverkstörningar, cybersäkerhetsincidenter samt 
betydande skada för Ericsson eller Ericssons kunder, där var och en 
kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet, drift, 
ekonomiska resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende 
och varumärke, och kan leda till betydande skadestånd eller 
stämningar, eller till regulatoriska granskningar eller åtgärder.
Ericsson förlitar sig på tekniska system, hårdvara, mjukvara, teknisk 
infrastruktur och nätverk för både intern och extern verksamhet som 
är kritisk för Bolagets verksamhet (tillsammans ”IT-system”). Bolaget 
utvecklar, äger och driver vissa av dessa IT-system, men förlitar sig 
även på tredje part för många IT-system och relaterade produkter och 
tjänster, inklusive, men inte begränsat till, molntekniktjänster. Bolaget 
möter många föränderliga cybersäkerhetsrisker, bland annat från olika 
hotaktörer, till exempel statsunderstödda organisationer, opportu-
nistiska hackare och hacktivister, och även via olika angreppsytor, till 
exempel social ingenjörskonst/nätfiske, skadlig kod (inklusive utpress-
ningsprogram), skadlig verksamhet från insiders, mänskliga eller 
tekniska fel samt som resultat av programfel, felaktiga konfigurationer 
eller utnyttjade sårbarheter i mjukvara eller hårdvara. 
Cyberangrepp och säkerhetsincidenter förväntas bli allt vanligare 
och allvarligare i och med att angriparna blir allt mer sofistikerade och 
använder verktyg och tekniker som utformats för att kringgå kontroller, 
undvika upptäckt och radera eller dölja bevis och spår, vilket betyder 
att Ericsson kan vara oförmögna att upptäcka, undersöka, begränsa 
eller återställa efter framtida angrepp eller incidenter i tid eller på ett 
effektivt sätt. Det finns till exempel risk för att eventuella sårbarheter 
i Ericssons produkter eller tjänster inte upptäcks under utveckling 
eller pågående drift, vilket kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka 
betydande skador för Ericsson eller Ericssons kunder. Sårbarheter i 
Ericssons produkter, lösningar eller tjänster som inte upptäcks och 
korri geras under produkternas utveckling eller vid leverans kan 
utnyttjas av en hotaktör för att orsaka skada för Ericssons kunder, för 
slutanvändarna eller för Ericsson. Sårbarheter kan uppkomma i olika 
faser under produktens livscykel. I vissa situationer kan det vara svårt 
att identifiera sådana sårbarheter på grund av deras placering eller för 
att de är okända (så kallade ”zero day vulnerabilities”). Så gott som all 
modern mjukvara kan bestå av komponenter med öppen källkod eller 
som levereras av tredje part. Detta gäller även mjukvara i nätverk, och 
säkerhetsluckor som inte åtgärdats kan utsätta Ericssons kunder för 
olika grader av risk och exponera Ericsson för ersättningsansvar eller 
leda till förlust av kunder. 
Dessutom kan hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons 
IT-system, processer eller personal på grund av otillräcklig implemente-
ring av kontroller, till exempel brist på åtkomstkontroll eller användning 
av mer sofistikerad angreppsteknik, resultera i säkerhetsincidenter 
som kan påverka konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten 
för IT-system, konfidentiell information, personal, produkter, tjänster 
eller lösningar. Sådana incidenter kan innefatta dataintrång, andra 
intrång, spionage, störande angrepp som utnyttjar skadlig kod (till 
exempel utpressningsprogram eller annan utpressningsbaserad 
taktik), utnyttjande av sårbarheter gällande hårdvara eller mjukvara, 
programfel, felaktigt konfigurerar hårdvara eller mjukvara i IT-system, 
integritetsintrång, informationsläckor gällande konfidentiella data, 
obehöriga eller oavsiktliga ändringar av data eller konton samt allmänt 
missbruk. Under 2023 fick till exempel en anonym individ eller grupp 
individer olaglig tillgång till och utnyttjade ett system som Ericsson 
använder för att kommunicera externt med kunder, och kunde bortföra 
en liten mängd icke känsligt material från detta system. Även om detta 
inte ledde till någon betydande ekonomisk förlust, datastöld, kryptering 
eller betydande störning av den normala affärsverksamheten, ledde 
incidenten till att Bolaget ytterligare stärkte säkerhetsåtgärderna i det 
påverkade systemet som svar på intrånget. 
Ericsson använder sig av underleverantörer i stor omfattning, till 
vilka Bolaget har lagt ut betydande delar av sina IT-system, produkt-
utveckling, tjänster samt finans och andra interna och utåtriktade 
verksamheter. Händelser eller incidenter som uppstår på grund av 
sårbarheter i deras verksamhet eller i produkter som de tillhandahåller 
kan medföra en betydande negativ inverkan på Ericssons verksamhet. 
Sådana händelser eller angrepp kan medföra störningar i Ericssons 
verksamhet, läckage av värdefull eller känslig information eller 
personuppgifter, eller skador på Ericssons produkter som installerats i 
Bolagets kunders nätverk. Dessutom har Bolaget förvärvat och fortsät-
ter att förvärva företag som kan ha cyberssäkerhetssårbarheter och/
eller begränsade säkerhetsförmågorr, vilket kan exponera Bolaget för 
betydande risker gällande cybersäkerhet, drift och ekonomi. 
En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leveran-
törskedja kan ha negativ inverkan på integriteten för de lösningar eller 
tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter 
att uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan 
utgöras av avsiktliga eller oavsiktliga förehavanden som möjliggör 
manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller 
skadlig kod, införande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara 
eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden 
mot Ericsson. Under de senaste åren har omskrivna incidenter gällande 
tredje parter som SolarWinds och Apaches Log4j-mjukvara exempel på 
situationer där cyberangrepp på aktörer i leverantörskedjan påverkade 
företag som använde deras produkter och tjänster. 
Alla cybersäkerhetsincidenter (inklusive oavsiktlig användning, 
felaktig konfigurering eller oavsedda händelser) som rör Ericssons 
verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tred-
jepartsleverantörer eller installerade produkter kan medföra allvarlig 
skada för Ericsson. Till exempel ledde en incident med felaktig konfi-
guration 2023 till ett dataintrång som Bolaget rapporterade till vissa 
dataskyddsmyndigheter i EU samt till vissa kunder och anställda. 
Ericssons IT-system, lagringstjänster och övriga IT-system samt 
de den lagring och de IT-program som underhålls av Bolagets 
Finansiell rapport 2023 117Riskfaktorer

===== SIDA 122 =====

tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i framtiden 
komma att bli, utsatta för cybersäkerhetsincidenter. Bolaget förväntar 
sig fortsatta intrångsförsök att få otillåten tillgång till våra IT-system 
och/eller konfidentiell information, liksom andra former av missbruk 
och verksamhetsstörande angrepp. I vissa fall är det svårt att förutsäga 
eller omedelbart identifiera sådana incidenter och den skada som de 
kan orsaka. Ericsson kan inte heller garantera att ingen skadlig incident 
kommer att inträffa i framtiden. 
Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons 
nätverk eller i ett nätverk som tillhör en av Bolagets tredjepartsleveran-
törer, kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anse-
ende kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Bolagets 
interna infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos 
tredjeparts leverantörer för att minska dessa potentiella risker, bland 
annat genom säkerhetskrav och utbildning av Ericssons anställda, går 
det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga 
för att förhindra säkerhetsincidenter. Ericsson kan inte garantera att 
Bolagets program och processer för cybersäkerhet kommer att imple-
menteras fullt ut, efterlevas eller vara effektivt när det gäller att skydda 
IT-system och konfidentiell information. Alla försäkringar Bolaget 
tecknar kan vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka förluster eller 
kostnader associerade med att svara på och avhjälpa några eller alla 
cyber säkerhetsincidenter Bolaget kan komma att utsättas för. 
Vidare kan insiders stjäla eller övervaka konfidentiell information 
eller skada nätverk tillhörande Ericsson eller Ericssons kunder, med 
tekniska eller icke-tekniska metoder. För att få strategisk tillgång 
eller stjäla specifik information kan konkurrenter eller stater använda 
insiders alternativt rekrytera anställda som säljer information eller 
tjänster för personlig vinning. En insider-incident kan orsaka Ericsson 
betydande skada.
Om Ericsson-identiteter missbrukas eller utsätts för intrång kan det 
vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoakti-
viteter från hotaktörer som begår dataintrång eller missbrukar inlogg-
ningsinformation. Ericsson har obligatoriska rutiner för identitets- och 
åtkomsthantering för åtkomst till Ericssons kunders nät. Eventuella 
begränsningar i denna åtkomst riskerar att försämra Ericssons förmåga 
att leverera tjänster och produkter till sina kunder.
Dessutom kan hotaktörer kan inrikta sig mot anställda, eller andra 
med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke-tekniska metoder. 
Hotaktörer tenderar att rikta sig mot anställda för att få tillgång till ett 
företag. Detta har visat sig som en ökad förekomst av utpressnings-
program, nätfiske, riktat nätfiske, identitetsstölder och andra metoder. 
Med en personalstyrka på cirka 100 000 anställda föreligger det risk 
för störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga 
attacker mot Ericssons anställda eller mot samhället i stort. Dessutom 
kan fjärrarbete och hybridarbete på Ericsson (och hos många tredje-
partsleverantörer) också öka denna risk på grund av de utmaningar 
som följer av att hantera fjärrdatorresurser och säkerhetssårbarheter 
som finns i många icke-företagsnätverk och hemmanätverk. 
Dessa risker ökar och utvecklas snabbt, och allt det ovanstående 
kan resultera i betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, 
drift, ekonomiska resultat, kund- och leverantörsrelationer, anseende 
och varumärke, och resultera i ekonomiska påföljder, stämningsansök-
ningar, regulatoriska granskningar och andra myndighetsåtgärder. 
5 Risker beträffande uppträdande gällande miljö, sociala 
förhållanden och affärer
5.1 Bristande efterlevnad av bestämmelser och lagar om 
uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer kan 
i tillämpliga jurisdiktioner utsätta Ericsson för risk för betydande 
viten och andra sanktioner eller skadeståndsansvar.
Ericsson lyder under lagar, regler och regelverk samt relaterade krav 
avseende uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer 
som är applicerbara på Ericssons verksamhet, anläggningar, produkter 
och tjänster. Ericsson förväntar sig att dessa lagar, regler och regelverk, 
och de skyldigheter som kommer av att följa dessa kommer öka när 
regeringar inför nya lagar, regler, regelverk och andra krav. Ericssons 
åtgärder för att hantera regelefterlevnad med dessa lagar, regler 
och regelverk och andra krav kanske inte är effektiva för att undvika 
potentiellt ansvar som härrör från Bolagets nuvarande, historiska och 
framtida processer och handlingar.
Ericsson har tidigare misslyckats med att följa dessa lagar, regler, 
regelverk och andra krav, och om Bolaget inte följer dem i framtiden 
kan Bolaget utsättas för betydande viten och andra sanktioner eller 
skadeståndsansvar som kan ha betydande negativ effekt på Ericsson. 
Bolagets leverantörers efterlevnad av Ericssons uppförandekod för 
affärspartners och lagar avseende, miljö. sociala förhållanden och 
affärer är också utsatt för risk. Om leverantörerna inte följer uppfö-
randekoden för affärspartners och relaterade lagar kan detta också 
ha betydande negativ effekt på Ericsson. Det finns även en risk att 
Ericsson drabbas av kostnader avseende miljö-, arbetsmiljö- eller 
säkerhetsansvar, eller för att även i fortsättningen följa nu gällande 
och framtida tillämpliga lagar och föreskrifter eller för att åtgärda 
eventuella brister. Framtida regelverk eller juridiska beslut kan ha en 
betydande negativ inverkan på/uni00A0Ericsson. Dessa föränderliga regler, 
bestämmelser och förväntningar från intressenter har resulterat i, och 
kommer sannolikt att resultera i, ökade allmänna och administrativa 
kostnader samt ökade krav på ledningens tid och uppmärksamhet. Till 
exempel kan det vara kostsamt, svårt samt ta lång tid att utveckla och 
handla utifrån initiativ för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning 
(ESG) samt att samla in, mäta och redovisa information och mått för 
miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning, och redovisningsstandarder 
för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning fortsätter att utvecklas. 
Underlåtenhet att hantera ovanstående risker kan ha en negativ inver-
kan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning, 
anseende och varumärke
Dessutom ökar kraven från externa intressenter, till exempel NGO:er 
och investerare, på större transparens inom miljö, sociala förhållanden 
och affärer, inbegripet att bolag ska göra åtaganden på området och 
dessa krav kan vara svåra att uppfylla. Om inte Bolaget på ett adekvat 
sätt uppfyller dessa förväntningar, eller i tid uppfyller relaterade mål 
eller åtaganden, kan detta ha en negativ påverkan på verksamheten 
och anseendet. Dessutom kan Bolagets meddelanden gällande sådana 
ärenden göra Bolaget till måltavla för aktivister, lagstiftare och andra 
som vill att Bolaget ska ha en annan approach i sådana ärenden 
eller lämna ytterligare information eller göra åtaganden, och sådant 
engagemang kan leda till ökade kostnader eller skadat anseende. 
Vissa av Bolagets meddelanden och åtaganden gällande sådana 
ärenden kan delvis eller helt baseras på information eller prestationer 
från tredje part, och Ericsson kan inte garantera kvaliteten på informa-
tion från tredje part eller garantera prestationer från tredje part. I den 
Finansiell rapport 2023118 Riskfaktorer

===== SIDA 123 =====

utsträckning Ericssons obligatoriska och frivilliga meddelanden om 
hållbarhetsärenden ökar, kan Bolaget komma att kritiseras beträffande 
sådana meddelandens korrekthet, lämplighet eller fullständighet. 
Klimatförändringar och den därav potentiellt följande miljöpåverkan 
kan också leda till nya lagar, regler och regelverk beträffande miljö, 
hälsa och säkerhet som kan påverka Ericsson, Bolagets leverantörer 
och Bolagets kunder. Sådana lagar, regler och regelverk kan leda 
till ytterligare direkta kostnader för efterlevnad, inklusive kostnader 
rörande ändringar i tillverkningsprocesser eller kostnader relaterade till 
anskaffning av råmaterial och komponenter som används i Ericssons 
produkter, samt till ökade indirekta kostnader som resultat av att 
Bolagets kunder och leverantörer får ökade kostnader som förs vidare 
till Ericsson. Dessa kostnader kan inverka negativt på Bolaget, inklusive 
på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, 
kassaflöden eller framtidsutsikter. Dessutom kan klimatförändringar 
orsaka att allvarliga väderhändelser, till exempel torka, värmeböljor, 
skogsbränder, stormar och översvämningar, inträffar oftare eller med 
större intensitet, samt permanenta ändringar i temperaturer och höjda 
havsnivåer, vilket kan utgöra fysiska risker för Bolagets produktionsan-
läggningar eller leverantörernas anläggningar samt orsaka störningar 
i logistikflöden uppströms eller nedströms, vilket i sin tur kan öka drifts-
kostnaderna och orsaka avbrott i verksamheten. Det är svårt att göra 
en rimlig bedömning av miljöärendens framtida konsekvenser, såsom 
klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella 
skadestånd. 
5.2 Eventuella hälsorisker som är förenade med 
elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan medföra 
olika produktansvarsanspråk samt leda till lagändringar. 
Mobiltelekombranschen påverkas av påståenden om att mobiltelefo-
ner och annan utrustning som genererar elektromagnetiska fält inom 
radiofrekvensbandet kan utsätta individer för hälsorisker. I dagsläget 
finns ett stort antal vetenskapliga granskningar utförda av flera obero-
ende forskningsinstitutioner som har fastställt att elektromagnetiska 
fält inom radiofrekvensbandet som används inom de gränsvärden som 
föreskrivs i hälsomyndigheters säkerhetskrav och rekommendationer 
inte skadar människors hälsa. Upplevda risker eller nya vetenskapliga 
rön om skadliga hälsoeffekter av mobiltelefoner och mobiltelefon-
utrustning kan emellertid påverka Bolaget negativt genom minskad 
försäljning eller rättsliga processer. Även om Ericssons produkter har 
designats för att uppfylla gällande säkerhetsstandarder och säkerhets-
regler beträffande elektromagnetiska fält i radiofrekvensområdet, kan 
Bolaget inte garantera att Ericsson inte kommer att utsättas för krav 
på skadeståndsansvar beträffande produkter. Bolaget kan inte heller 
garantera att man inte kommer att hållas ansvarigt för sådana krav 
eller åläggas att uppfylla framtida, ändrade regulatoriska krav. Ericsson 
kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som 
åläggs Bolagets kunders användning av radioutrustning, vilket kan ha 
en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, 
finansiella ställning, anseende och varumärke. 
5.3 Regelverk kring så kallade ”konfliktmineraler” kan komma 
att/uni00A0medföra ytterligare kostnader för Ericsson och ställa mer 
komplexa krav på leverantörskedjan.
2012 antog SEC en ny regel som innebär att alla företag som avger 
regelbundna rapporter till SEC måste lämna information om vissa 
angivna mineraler (så kallade ”konfliktmineraler”) som är nödvändiga 
för funktionerna hos eller produktionen av produkter som tillverkas av 
företaget, eller som företaget låter tillverka på kontrakt, oavsett om 
de/uni00A0aktuella produkterna eller dess komponenter tillverkas av tredje part. 
Det kan medföra betydande kostnader för Ericsson att uppfylla kraven 
på informationsgivning och underliggande due diligence. Dessa krav 
kan inverka negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för 
mineraler som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter, 
vilket kan ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet. 
Eftersom Ericssons leverantörskedja är komplex kan det hända att 
Bolaget trots processerna för tillbörlig aktsamhet inte i tillräckligt stor 
utsträckning lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler 
som används i Bolagets produkter, vilket kan skada Bolagets anseende 
och verksamhet. Ericsson kan också stöta på utmaningar om kunderna 
begär att alla Ericssons produktkomponenter ska vara certifierade som 
”konfliktfria”. Ericsson är medvetna om att liknande utmaningar finns 
för andra mineraler och metaller som ligger utanför omfattningen för 
informationsreglerna från SEC.
I mars 2023 meddelade dessutom Europeiska Kommissionen ett 
förslag till förordning om kritiska och strategiska råmaterial, som avses 
förbättra EU:s tillgång till säkra och hållbara leveranser av vissa råma-
terial som ska klassas som kritiska eller strategiska. EU-parlamentet 
och Europeiska rådet nådde en politisk överenskommelse om förord-
ningen om kritiska och strategiska råmaterial i november 2023, och 
förordningen om kritiska och strategiska råmaterial förväntas träda i 
kraft tidigt 2024. Lagstiftningsinitiativen enligt förordningen om kri-
tiska och strategiska råmaterial kan påverka våra nuvarande leverans-
kedjor relaterat till anskaffning av vissa råmaterial, och sådan påverkan 
kan därmed ha negativ effekt på vår verksamhet.
Finansiell rapport 2023 119Riskfaktorer

===== SIDA 124 =====

Revisionsberättelse
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen 
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen 
för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret  
2023-01-01–2023-12-31. Bolagets årsredovisning och koncern -
redovisning ingår på sidorna 16–119 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet 
med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden 
rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 
31/uni00A0december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för 
året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprät-
tats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga 
avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 
31 december 2023 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för 
året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som 
de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen 
är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga 
delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen 
och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. 
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och kon-
cernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande 
r apport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i 
enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing 
(ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa stan-
darder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende 
i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed 
i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa 
krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över-
tygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens 
(537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget 
eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade 
företag inom EU. 
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och 
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som 
enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revi-
sionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella 
perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, 
och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredo-
visningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa 
områden.
Intäktsredovisning av betydande kontrakt
Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och 
tjänster till sina kunder. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade 
till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter 
och andra rörliga incitament. Inom dessa ramavtal lägger kunderna 
inköpsordrar som tillsammans utgör ett åtagande att köpa produkter 
och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal kan ge upphov till risk 
för väsentliga fel vid inkorrekt identifiering av prestationsåtaganden 
och tidpunkten för intäktsredovisning av respektive åtagande, och då 
särskilt för betydande kontrakt som kan ha en väsentlig påverkan på de 
finansiella rapporterna. 
Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra 
vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som 
därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Belopp och tidpunkt 
för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som framgår av 
kontraktet. Transaktionspriser inklusive rörliga ersättningar, rabatter, 
priseftergifter och incitamentsavtal uppskattas vid kontraktets början 
(och därefter regelbundet). Bedömningar görs i uppskattningsfasen 
baserat på historisk erfarenhet, typ av verksamhet och kund samt även 
vid fördelning av intäkter till respektive prestationsåtagande baserat 
på dessas fristående försäljningspriser. 
Intäktsredovisning av betydande kontrakt är ett särskilt betydel-
sefullt område i revisionen på grund av att tillämpningen av redovis-
ningsstandarder avseende intäktsredovisning är komplex och kräver 
att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar för att 
bestämma belopp och tidpunkt för redovisade intäkter i förhållande till 
avtalsvillkoren.
Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för intäkt-
redovisning kopplat till betydande kontrakt inkluderade, men var inte 
begränsade till följande: 
 – Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsre-
dovisning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering 
av prestationsåtaganden i betydande kontrakt och fastställande av 
tidpunkten för redovisning av varje åtagande.
 – Vi testade ett urval av betydande kontrakt för att utvärdera 
företagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende 
identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor 
och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande 
baserat på kontraktet.
 – Vi testade ett urval av de intäkttransaktioner som redovisats 
under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att 
leverans och mottganade skett samt utvärderade bedömningar 
och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden 
genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktions-
priser inklusive rörliga ersättningar, priseftergifter, rabatter och 
incitamentsavtal.
 – Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga 
kunder och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet 
för indikatorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under 
perioden
Värdering av Goodwill hänförbart till Vonage, Cradlepoint, och 
Cloud Software and Services
Goodwill är en betydande tillgång i balansräkningen för koncernen 
och bolagets utvärdering av redovisat värde för goodwill innefattar en 
jämförelse av återvinningsvärdet för varje kassagenererande enhet 
med dess redovisade värden. Bolagets utvärdering bygger på en 
diskonterad kassaflödesmodell som utgår från en femårsplan följt av 
Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680
Finansiell rapport 2023120

===== SIDA 125 =====

en evig tillväxttakt eller med en avtagande tillväxtsperiod innan evig 
tillväxttakt. Utvärderingen kräver att företagsledningen gör betydande 
uppskattningar och antaganden avseende prognoser för framtida 
försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringskrav 
samt antaganden om diskonteringsräntor. I tredje kvartalet 2023 redo-
visade bolaget en nedskrivning om 31.9 miljarder kronor hänförbart till 
den kassagenererande enheten Vonage till följd av sämre makroekono-
miska antaganden, inklusive högre ränteantaganden och förändrade 
trender i efterfrågan.
Vi identifierade värderingen av goodwill för Vonage, Cradlepoint, 
och Cloud Software and Services som ett särskilt betydelsefullt område 
i revisionen på grund av de uppskattningar och bedömningar som 
tillämpas vid fastställande av framtida intäktstillväxt, rörelseresultat, 
rörelsekapital, och investeringar, samt antaganden om diskonte-
ringsräntor och evig tillväxttakt. Förändringar i dessa antaganden 
kan väsentligt påverka antingen återvinningsvärdet, eventuellt 
nedskrivningsbelopp, eller båda. Utvärderingen av företagsledning-
ens uppskattning av återvinningsbart belopp kräver en hög grad av 
revisionsbedömningar, inklusive en hög av komplexitet och medför ett 
behov av att involvera våra värderingsspecialister.
Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till åter-
vinningsvärde inkluderade, men var inte begränsade till följande:
 – Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivnings-
prövning av goodwill och fastställande av återvinningsvärdet, med 
särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och 
granskning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörelse-
resultat, rörelsekapital, investeringskrav och metod för att fastställa 
de diskonteringsräntor som använts.
 – Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera 
framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och 
investeringar genom att jämföra faktiska resultat med företagsled-
ningens historiska prognoser, företagets historiska resultat, externa 
analytikerapporter, industrianalyser, jämförelsebolag och intern 
rapportering till företagsledning och styrelsen.
 – Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskon-
teringsräntorna, inklusive den underliggande informationen och 
den matematiska precisionen i beräkningarna, och utvecklade ett 
antal oberoende uppskattningar som vi jämfört med diskonterings-
räntorna som beräknats av företagsledningen.
 – Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi bolagets 
känslighetsanalys genom jämförelse mot egna beräknade känslig -
hetsanalyser för att bekräfta upplysningarna kring de antaganden 
som är känsligast för en rimligt möjlig förändring som skulle kunna 
leda till att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet för 
en kassagenererande enhet.
Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovis-
ningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–15 och 
124–139 i den Finansiella rapporten, 1–11 i Ersättningsrapporten, 
1–49 och 51–52 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande. 
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för 
denna andra information. 
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis-
ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med 
bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredo-
visningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras 
ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är 
oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna 
genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under 
revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla 
väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna 
information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en 
väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att 
rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att 
årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger 
en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller kon-
cernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och 
verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de 
bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern-
redovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig 
dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen 
ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av 
bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upp-
lyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan 
att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt 
drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen 
och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med 
verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra 
något av detta. 
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens 
ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella 
rapportering.
Revisorns ansvar
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida års-
redovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller 
några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter 
eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra 
uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen 
garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed 
i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en 
sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller 
misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans 
rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare 
fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme 
och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. 
Dessutom: 
 – identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i 
årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på 
oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgär-
der bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som 
är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra 
uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till 
följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som 
beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i 
maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information 
eller åsidosättande av intern kontroll.
 – skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll 
som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgär-
der som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för 
att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
 – utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används 
och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskatt-
ningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
Finansiell rapport 2023 121

===== SIDA 126 =====

– drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande 
direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet 
av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en 
slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida 
det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana 
händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om 
bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om 
vi/uni00A0drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste 
vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna 
i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga 
osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, 
modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovis-
ningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas 
fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida 
händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte 
längre kan fortsätta verksamheten.
 – utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och 
innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland 
upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovis-
ningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna 
på ett sätt som ger en rättvisande bild.
 – inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende 
den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna 
inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredo-
visningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av 
koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.
Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade 
omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också 
informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de 
eventuella betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.
Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt 
relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relatio-
ner och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, 
samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten 
eller motåtgärder som har vidtagits.
Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka 
av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av 
årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste 
bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör 
de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa 
områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ-
ningar förhindrar upplysning om frågan.
Rapport om andra krav enligt lagar och 
andra författningar
Uttalanden
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen 
har/uni00A0vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direk-
törens förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för år 
2023-01-01 – 2023-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträf-
fande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget 
i/uni00A0förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkstäl-
lande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. 
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar 
enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är 
oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god 
revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar 
enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och 
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträf-
fande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar 
detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med 
hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, 
omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer-
nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen 
av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlö-
pande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och 
att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, 
medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt 
kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta 
den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar 
och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets 
bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medels-
förvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Revisorns ansvar
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt 
uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med 
en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot 
eller verkställande direktören i något väsentligt avseende 
 – företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse 
som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
 – på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo-
visningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av 
bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att 
med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med 
aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti 
för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid 
kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda 
ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner 
av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder 
vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning 
under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget 
till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på 
revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder 
som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångs-
punkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen 
på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga 
för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild 
betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade 
beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som 
är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt 
uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets 
vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt 
ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är 
förenligt med aktiebolagslagen. 
Finansiell rapport 2023122

===== SIDA 127 =====

Revisorns uttalande om Esef-rapporten
Uttalande
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen 
har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande 
direk tören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen 
i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-
rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers -
marknaden för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskaps-
året 2023-01-01–2023-12-31.
Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade 
kravet.
Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format 
som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Grund för uttalandet
Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 
Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna 
rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är 
oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) 
enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska 
ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsen-
liga som grund för vårt uttalande.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för 
att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen 
(2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan 
intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer 
nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktighe-
ter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Revisorns ansvar
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten 
i/uni00A0allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i  
16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på 
grundval av vår granskning.
RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgär-
der för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett 
format som uppfyller dessa krav.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti 
för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed 
i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en 
sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller 
misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans 
rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare 
fattar med grund i Esef-rapporten.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality 
Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar 
och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller 
rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes-
utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om 
att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig 
elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. 
Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att 
bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig 
dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning 
beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta 
för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i 
syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med 
hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om 
effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en 
utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och 
verkställande direktörens antaganden.
Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att 
Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstäm-
ning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade 
årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida kon-
cernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys 
samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad 
som följer av Esef-förordningen.
Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s 
revisor av bolagsstämman 2023-03-29 och har varit bolagets revisor 
sedan 2020-03-31.
Stockholm den 5 mars 2024
Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor
Finansiell rapport 2023 123

===== SIDA 128 =====

Framtidsriktade uttalanden
Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive 
uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida 
marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt 
förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om:
 – Potentiella väsentliga tillkommande kostnader och ansvar med 
anledning av vår pågående framtida efterlevnad av villkoren i Plea 
Agreement med DOJ och den förlängda övervakningen 
 – Potentiellt bli ett mål för offentlig granskning till följd av ingåendet 
av Plea Agreement med DOJ, som kan skada vårt rykte och väsentligt 
negativt påverka vår verksamhet och framtidsutsikter 
 – Risker till följd av att ingå Plea Agreement, inklusive potentiell ute-
slutning från statliga myndigheter i USA och i övrigt, risk för dåligt anse-
ende samt potentiell ovilja från motparten att fortsätta affärsrelationer
 – Potentiellt ytterligare ansvar av väsentlig betydelse till följd av  tidigare 
uppförande, inklusive anklagelser om tidigare verksamhet som 
fortfarande är olösta eller okända i flera jurisdiktioner, inklusive Irak, 
som fortfarande är föremål för pågående utredningar av Ericsson och 
amerikanska myndigheter
 – Risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive risken att ådra 
sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller avseende betal-
ningar till tredje part utifrån historiskt agerande i flera jurisdiktioner, 
inklusive Irak, som fortfarande är föremål för pågående utredningar av 
Ericsson och amerikanska myndigheter
 – Risken att Ericssons och amerikanska myndigheters pågående 
utredningar leder till att Ericsson eller amerikanska myndigheter drar 
slutsatsen att Bolagets tidigare agerande innefattade att göra eller ha 
ansvar för att göra betalningar till en terroristorganisation eller andra 
otillbörliga betalningar, vilket kan leda till ytterligare betydande ansvar
 – Risker relaterade till vår löpande efterlevnad av skyldigheter enligt det 
nationella säkerhetsavtal som ingicks i samband med Ericssons förvärv 
av Vonage, vilket kan påverka verksamheten i Vonage negativt och 
utsätta Bolaget för ytterligare ansvar
 – Våra mål, strategier, planeringsantaganden och operationella och 
finansiella resultatförväntningar
 – Makroekonomiska förhållanden, inklusive inflationstryck och effekter 
på/uni00A0kundinvesteringar, marknadsåterhämtning och tillväxt
 – Pågående geopolitisk osäkerhet och handelsosäkerhet, inklusive 
utmanande globala ekonomiska förhållanden, marknadstrender och 
pandemier som Covid-19.
 – Risker relaterade till cybersäkerhet och integritet
 – Branschtrender, framtida kännetecken för och utveckling av marknader 
vi är verksamma inom
 – Vår förmåga att följa legala och regulatoriska krav internationellt
 – Vår framtida likviditet, finansiella resurser, investeringar, kostnads-
besparingar och lönsamhet
 – Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter 
och/uni00A0tjänster, liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster, 
inklusive forsknings- och utvecklingskostnader
 – Vår förmåga att leva upp till framtida planer och uppnåframtida tillväxt 
 – Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samarbets-
projekt och joint ventures
 – Risker i samband med förvärv och avyttringar, inklusive vår förmåga 
att framgångsrikt genomföra sådana transaktioner, skydda värdet av 
förvärv i integrationsfasen eller uppnå det värde som förväntas med ett 
förvärv
 – Trender relaterade till vår bransch, inklusive lagstiftning, konkurrens och 
kundstruktur
 – Andra faktorer som framgår av våra handlingar som lämnas till U.S. 
Securities and Exchange Commission (“SEC”), inklusive de faktorer som 
beskrivs i denna rapport och som ingår i avsnittet Riskfaktorer, som 
uppdaterats genom senare rapporter som inlämnats till SEC.
Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, 
”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, 
”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”poten-
tial”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommandefall, deras negativa 
versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att 
identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför 
sig till Bolagets strategi, framtida ekonomiska resultat, förvänt-
ningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller 
omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör 
framtidsriktad information. Sådana uttalanden baseras på ledningens 
förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum 
anges, inklusive förväntningar baserad på information och prognoser 
från tredje part som ledningen anser vara tillförlitliga.
Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade 
med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och 
generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska 
resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det 
uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den 
framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena. 
Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade 
uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade 
till, de faktorer som beskrivs i denna årsredovisning, inklusive i avsnit-
tet Riskfaktorer. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra 
uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de 
gjordes, och i den utsträckning de representerar data från tredje part 
har vi inte genomfört en oberoende bekräftelse av sådana data från 
tredje part, och avser inte heller att göra det. 
Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa 
överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekom-
menderas att noga granska och överväga de olika upplysningar som 
lämnas i denna årsredovisning och i andra dokument som vi från tid till 
annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osäkerheter 
som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges 
avspeglar framtidsriktade uttalanden i denna årsredovisning inte den 
Finansiell rapport 2023124

===== SIDA 129 =====

potentiella påverkan av avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra 
verksamhetskombinationer som inte slutförts vid datumet för denna 
årsredovisning. Vi avsäger oss uttryckligen en skyldighet att efter 
datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsriktade 
uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till 
grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade 
förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade 
händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, 
framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt 
tillämplig lagstiftning eller börsregler. Denna årsredovisning innehåller 
webbplatser eller hänvisningar till ytterligare företagsrapporter. Dessa 
är endast avsedda att ge inaktiva, textuella referenser. Informationen 
på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport 
och införlivas inte genom hänvisning i denna rapport.  Denna årsredo-
visning innehåller uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier 
och antaganden samt uppskattningar som är föremål för en hög grad 
av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigtvis ses som 
representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller 
prognoser för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, 
aktuella och framåtblickande miljö- och socialt relaterade uttalanden 
baseras på standarder för att mäta framsteg som fortfarande håller på 
att utvecklas och på interna kontroller och processer som fortsätter att 
utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna årsredovisning 
kan vara väsentliga, ska inte någon betydelse uppfattas, eller på annat 
sätt antas, som att de nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå 
som används för att uppfylla Ericssons rapporteringsskyldigheter 
för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och 
bestämmelser, även om rapporten använder orden “väsentlig” eller 
“väsentlighet”.
Finansiell rapport 2023 125

===== SIDA 130 =====

Femårsöversikt – Finansiell information
Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp. 
Femårsöversikt
2023 Förändring 2022 2021 2020 2019
Resultaträknings- och kassaflödesposter, SEK miljoner
Nettoomsättning 263 351 –3 % 271 546 232 314 232 390 227 216
Rörelseomkostnader –90 187 9 % –83 030 –69 071 –66 280 –64  215
EBIT –20 326 –175 % 27 020 31 780 27 808 10 564
Årets resultat –26 104 –237 % 19 112 22 980 17 623 1 840
Kassaflöde från rörelsen 7 177 –77 % 30 863 39 065 28 933 16 873
Ställning vid årets slut, SEK miljoner
Balansomslutning 297 036 –15 % 349 537 305 614 271 530 276 383
Materiella anläggningstillgångar 12 195 –14 % 14 236 13 580 13 383 13 850
Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare 98 673 –27 % 134 814 108 775 86 674 82 559
Innehav utan bestämmande inflytande –1 265 –16 % –1 510 –1 676 –1 497 –681
Nyckeltal per aktie
Resultat per aktie, SEK –7,94 –241 % 5,62 6,82 5,26 0,67
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK –7,94 –241 % 5,62 6,81 5,26 0,67
Utdelning per aktie, SEK 1) 2,70 0 % 2,70 2,50 2,00 1,50
Utdelning per aktie, USD 1) 0,25 0 % 0,25 0,23 0,16 0,16
Antal utestående aktier (miljoner)
vid årets slut, före utspädning 3 330 0 % 3 330 3 330 3 328 3 314
i medeltal, före utspädning 3 330 0 % 3 330 3 329 3 323 3 306
i medeltal, efter utspädning 3 337 0 % 3 334 3 332 3 326 3 320
Övrig information, SEK miljoner
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 3 297 –26 % 4 477 3 663 4 493 5 118
Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 4 934 12 % 4 388 3 872 4 114  3 947
Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar 2 924 –96 % 66 178 1 723 11 817 –13 692
Avskrivningar och nedskrivningar av immateriella tillgångar 36 374 900 % 3 638 2 820 2 126 2 593
Forsknings- och utvecklingskostnader 50 664 7 % 47 298 42 074 39 714 38 815
i procent av nettoomsättningen 19,2 % – 17,4 % 18,1 % 17,1 % 17,1 %
Omsättningshastighet i lager, dagar 92 –1 % 93 88 78 77
Alternativa nyckeltal (APM) 2)
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter –10 % – 3 % 4 % 5 % 4 %
Bruttomarginal 38,6 % – 41,7 % 43,4 % 40,3 % 37,3 %
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader 39,6 % – 41,8 % 43,5 % 40,6 % 37,5 %
EBIT-marginal –7,7 % – 10,0 % 13,7 % 12,0 % 4,6 %
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader –5,2 % – 10,1 % 13,9 % 12,5 % 5,0 %
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill 6.9 % – 10,1 % 14,0 % 12,5 % 5,0 %
EBITA-marginal 5,7 % – 10,7 % 14,3 % 12,5 % 5,1 %
EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader 8,1 % – 10,9 % 14,6 % 13,1 % 5,5 %
Omstruktureringskostnader, SEK miljoner 6 521 – 399 549 1 306 798
Fritt kassaflöde före M&A, SEK miljoner –1 084 –105 % 22 196 32 056 22 261 7 633
Fritt kassaflöde efter M&A, SEK miljoner –3 224 –89 % –29 492 32 115 12 663 6 128
Fritt kassafläde före M&A som procent av nettoomsättningen –0,4 % – 8,2 % 13,8 % 9,6 % 3,4 %
Sysselsatt kapital, SEK miljoner 177 965 –12 % 202 899 184 283 161 990 165 273
Avkastning på eget kapital –22,7 % – 15,4 % 23,2 % 20,7 % 2,6 %
Avkastning på sysselsatt kapital –10,7 % – 14,0 % 18,4 % 17,0 % 6,7 %
Soliditet 32,8 % – 38,1 % 35,0 % 31,4 % 29,6 %
Kapitalomsättningshastighet 1,4 0 % 1,4 1,3 1,4 1,4
Justerat rörelsekapital, SEK miljoner 45 479 25 % 36 653 59 667 45 613 48 821
Bruttokassa, SEK miljoner 54 705 –3 % 56 249 97 608 72 045 72 192
Nettokassa, SEK miljoner 7 832 –66 % 23 319 65 777 41 885 34 496
Statistiska uppgifter vid årets slut
Antal anställda 99 952 –5 % 105 529 101 322 100 824 99 417 
varav i Sverige 13 977 –3 % 14 481 14 183 13 173 12 730 
Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner 125 242 –19 % 153 833 140 898 132 269 120 822 
1) För 2023, enligt styrelsens förslag . 
2) En avstämning mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna för 2023 och fyra jämförelseår finns tillgänglig på sidorna 128-132. 
    
Finansiell rapport 2023126 Femårsöversikt – Finansiell information

===== SIDA 131 =====

Femårsöversikt – Icke-finansiell information
För ytterligare information och definitioner, se Koncernens hållbarhetsnoter i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 1), sidorna 10–49. 
Femårsöversikt 2)
2023 Förändring 2022 2021 2020 2019
Antal anställda
Anställda vid årets slut 99 952 –5 % 105 529 101 322 100 824 99 417
Medeltal anställda 101 644 0 % 101 741 100 757 98 589 94 503
Anställda som lämnat företaget 13 362 –7 % 14 381 11 631 7 839 11 078
Anställda som börjat på företaget 7 785 –55 % 17 235 12 129 9 246 15 136
Anställda per ålderskategori
Under 25 år 3 % – 4 % 3 % 3 % 3 %
25–35 år 29 % – 30 % 31 % 33 % 35 %
36–45 år 35 % – 34 % 34 % 34 % 32 %
46–55 år 23 % – 23 % 23 % 22 % 22 %
Över 55 år 10 % – 10 % 9 % 8 % 8 %
Andel kvinnor per medarbetarkategori
Alla anställda 26 % – 26 % 25 % 25 % 25 %
Linjechefer 23 % – 22 % 21 % 21 % 20 %
Högre chefer 31 % – 35 % 36 % 32 % 32 %
Företagsledning 25 % – 19 % 20 % 20 % 20 %
Styrelse 38 % – 36 % 23 % 23 % 23 %
Hälsa och säkerhet
Antal dödsfall – anställda 1 – 0 1 0 0
Antal dödsfall – leverantörer, underleverantörer och tredje part 9 13 % 8 13 7 11
Antal incidenter med sjukfrånvaro – anställda 53 –45 % 96 77 90 180
Antal incidenter med sjukfrånvaro – leverantörer, underleverantörer och tredje part 44 26 % 35 68 53 87
Energiförbrukning i egna anläggningar
Total energiförbrukning (GWh) 690 0 % 693 631 628 664
Andel förnybar energi i den egna verksamheten 70 % – 67 % 62 % 62 % 50 %
Energiintensitet (GWh/nettoomsättning SEK miljarder) 2,6 0 % 2,6 2,7 2,7 2,9
Avfall, produktåtertagande och vatten
Avfall genererat på Ericssons anläggningar (ton)3) 7 182 –12 % 8 130 6 777 6 916  11 013 
 Andel återvunnet 48 % – 47 % 67 % 49 % 44 %
Återtagna produkter (ton) 3 869 –20 % 4 825 5 389 6 079 –
 Andel återvunnet eller återanvänt 94 % – 97 % 96 % 95 % –
Vattenförbrukning (miljoner m3) 0,9 –14 % 1,1 1,2 1,5 1,5
Utsläpp av växthusgaser (kiloton CO2e)
Direkta utsläpp – Scope 1 27 –30 % 38 38 40 49
Indirekta utsläpp – Scope 2 (marknadsbaserad) 42 –7 % 45 58 74 124
Andra indirekta utsläpp – Scope 33) 4) 37 182 21 % 30 844 28 023 30 035 –
Utsläppsintensitet (kiloton CO2e / nettoomsättning SEK miljoner)
 Scope 1 0,10 –29 % 0,14 0,16 0,17 0,22
 Scope 2 (marknadsbaserad beräkning) 0,16 –6 % 0,17 0,25 0,32 0,55
1) Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande ska ej betraktas som införlivad genom hänvisning genom de hänvisningar som görs här.
2) Ericsson utvecklar kontinuerligt sina metoder för att mäta och rapportera resultatindikatorer för miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning (ESG). När metoderna utvecklas är det inte alltid möjligt att räkna om tidi-
gare års utfall. I sådana fall indikeras detta med ett ”-” i tabellen nedan.
3) Avgränsningar och/eller mätmetoder har ändrats under 2023 vilket innebär att data för tidigare år har räknats om. Se not O3 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande för mer information. 
4) Se not E1 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande för mer information om vilka scope 3-kategorier som omfattas samt Ericssons metoder och redovisningsprinciper för utsläppsredovisning.
Finansiell rapport 2023 127Femårsöversikt – Icke-finansiell information

===== SIDA 132 =====

Alternativa nyckeltal
I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM), 
vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS. 
Denna sektion innehåller en avstämning av de alternativa nyckeltalen 
till den mest direkt avstämbara posten i de finansiella rapporterna. 
Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analys-
hjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för 
finansiella mått som upprättats enligt IFRS.
APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av 
pågående rörelseresultat (EBIT), som hjälp vid prognos av kommande 
perioder och för att  möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat 
mellan  perioder. 
Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal för att utvärdera 
löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering 
och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelaterad ersätt-
ning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfattas som ersättningar för resul-
taträknings- eller kassaflödesposter beräknande i enlighet med IFRS.
Koncernen beslöt att inkludera EBIT och EBIT-marginal exklusive 
omstruktureringskostnader och nedskrivningar av goodwill för att 
bättre förklara det ekonomiska resultatet. Fritt kassaflöde före M&A som 
procent av nettoomsättningen lades till då det används av koncernen 
som ett av de långsiktiga målen. Justerad vinst per aktie togs bort som 
alternativt nyckeltal eftersom det inte längre används av koncernen.
De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från 
mått med liknande beteckningar som används av andra bolag.
Avkastning på sysselsatt kapital 
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
EBIT (förlust) –20 326 27 020 31 780 27 808 10 564
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början 202 899 184 283 161 990 165 273 149 615
Sysselsatt kapital vid periodens slut 177 965 202 899 184 283 161 990 165 273
Genomsnittligt sysselsatt kapital 190 432 193 591 173 137 163 632 157 444
Avkastning på sysselsatt kapital (%) –10,7 % 14,0 % 18,4 % 17,0 % 6,7 %
Definition
EBIT (förlust) som procent av genomsnittligt sysselsatt kapi-
tal (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).
Orsak till användning
Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts. 
En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt.
Avkastning på eget kapital 
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare –26 446 18 724 22 694 17 483 2 223
Genomsnittligt eget kapital 
Eget kapital vid periodens början 1) 134 814 108 775 86 674 82 559 86 729
Eget kapital vid periodens slut 98 673 134 814 108 775 86 674 82 559
Genomsnittligt eget kapital 116 744 121 795 97 725 84 617 84 644
Avkastning på eget kapital (%) –22,7 % 15,4 % 23,2 % 20,7 % 2,6 %
1) För 2019, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 16 “Leasing”. 
Definition
Årets resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget som 
procentandel av genomsnittligt eget kapital (baserat på 
beloppen per 1 januari och 31 december).
Orsak till användning
Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget 
kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter.
Bruttokassa
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Kassa och likvida medel 35 190 38 349 54 050 43 612 45 079
Kortfristiga räntebärande placeringar 9 584 8 736 12 932 6 820 6 759
Långfristiga räntebärande placeringar 9 931 9 164 30 626 21 613 20 354
Bruttokassa 54 705 56 249 97 608 72 045 72 192
Definition
Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar 
(kort- och långfristiga).
Orsak till användning
Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna 
nettokassan.
Finansiell rapport 2023128 Alternativa nyckeltal

===== SIDA 133 =====

Bruttomarginal och bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Bruttoresultat 101 602 113 295 100 749 93 724 84 824
Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216
Bruttomarginal (%) 38,6 % 41,7 % 43,4 % 40,3 % 37,3 %
Omstruktureringskostnader som ingår i kostnader för sålda varor och tjänster 2 802 195 273 725 337
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader 104 404 113 490 101 022 94 449 85 161
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader (%) 39,6 % 41,8 % 43,5 % 40,6 % 37,5 %
Definition
Bruttoresultat som procent av nettoomsättningen. 
Bruttoresultat exklusive omstrukturerings kostnader som 
procent av/uni00A0nettoomsättningen.
Orsak till användning
Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av 
nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, 
prisutveckling och kostnads minskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och denna siffra redovisas även 
i resultaträkningen, eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse 
av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader 
ger en rättvisande bild av pågående verksamhetens resultat.
EBIT och EBIT-marginal / EBIT och EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader /EBIT och EBIT-marginal exklusive omstrukturerings- 
 kostnader och nedskrivning av goodwill
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
EBIT (förlust) –20 326 27 020 31 780 27 808 10 564
Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216
EBIT-marginal (%) –7,7 % 10,0 % 13,7 % 12,0 % 4,6 %
Omstruktureringskostnader 6 521 399 549 1 306 798
EBIT (förlust) exklusive omstruktureringskostnader –13 805 27 419 32 329 29 114 11 362
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%) –5,2 % 10,1 % 13,9 % 12,5 % 5,0 %
Nedskrivning av goodwill 31 897 – 112 – –
EBIT exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill 18 092 27 419 32 441 29 114 11 362
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill (%) 6,9 % 10,1 % 14,0 % 12,5 % 5,0 %
Definition
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt. 
EBIT som procent av nettoomsättningen. 
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt exklusive 
omstruktureringskostnader.
EBIT exklusive omstrukturerings kostnader som procent 
av/uni00A0nettoomsättningen.
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt exklusive 
omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill.
EBIT exklusive omstruktureringskostnader och nedskrivning 
av goodwill som procent av nettoomsättningen.
Orsak till användning
EBIT-marginalen visar EBIT som procent av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett internt nyckeltal eftersom 
Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens 
finansiella resultat på både kort och lång sikt. Koncernen är av uppfattningen att EBIT-marginal exklusive 
omstruktureringskostnader och nedskrivning av goodwill ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående 
verksamheten.
Finansiell rapport 2023 129Alternativa nyckeltal

===== SIDA 134 =====

Fritt kassaflöde före M&A / Fritt kassaflöde efter M&A
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Kassaflöde från rörelsen 7 177 30 863 39 065 28 933 16 873
Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A)
Investeringar i materiella anläggningstillgångar –3 297 –4 477 –3 663 –4 493 –5  118
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 163 249 115 254 744
Balanserade utvecklingskostnader –2 173 –1 720 –962 –817 –1  545
Övriga investeringar 1) –97 –126 –131 801 –331
Återbetalning av leasingskulder –2 857 –2 593 –2 368 –2 417 –2  990
Fritt kassaflöde före M&A –1 084 22 196 32 056 22 261 7 633
Förvärv av dotterföretag och verksamheter –1 515 –51 995 –389 –9 657 –1  753
Avyttring av dotterföretag och verksamheter –625 307 448 59 248
Fritt kassaflöde efter M&A –3 224 –29 492 32 115 12 663 6 128
Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216
Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen (%) –0,4 % 8,2 % 13,8 % 9,6 % 3,4 %
1) Övriga investeringar ingår i posten Övriga investeringsaktiviteter i koncernens kassaflödesanalys. Skillnaderna avser förändringar i övriga räntebärande tillgångar, vilka inte ingår i definitionen av Fritt kassaflöde.
Definition
Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter 
kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och 
återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A).
Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter 
kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och 
återbetalning av leasingskulder. 
Fritt kassaflöde före M&A som procent av 
nettoomsättningen.
Orsak till användning
Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga 
investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett 
bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i 
dotterföretag, betala utdelningar och minska skulder.
 Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga 
investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/avyttringar av dotterföretag. Bolaget är av uppfattningen 
att fritt kassaflöde efter M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att 
expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder. 
Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen används av Bolaget som ett av de långsiktiga målen. 
Orsak till användning
Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassaflödespåverkande poster i periodens resultat-
räkning. EBITA-marginalen i procent ger en indikation på finansiellt resultat utan påverkan från förvärvade bolag.
Koncernen är av uppfattningen att EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av 
lönsamheten i den pågående verksamheten. 
EBITA och EBITA-marginal / EBITA och EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Periodens resultat –26 104 19 112 22 980 17 623 1 840
Inkomstskatt 2 785 5 497 6 270 9 589 6 922
Finansiella intäkter och kostnader, netto 2 993 2 411 2 530 596 1 802
Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar 35 238 2 051 1 477 1 220 1 038
EBITA 14 912 29 071 33 257 29 028 11 602
Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216
EBITA-marginal (%) 5,7 % 10,7 % 14,3 % 12,5 % 5,1 %
Omstruktureringskostnader 6 521 399 549 1 306 798
EBITA exklusive omstruktureringskostnader 21 433 29 470 33 806 30 334 12 400
EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%) 8,1 % 10,9 % 14,6 % 13,1 % 5,5 %
Definition
Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- och 
nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar.
EBITA som procent av nettoomsättningen.
EBITA exklusive omstrukturerings kostnader.
EBITA exklusive omstrukturerings kostnader som procent av 
nettoomsättning.
Dessutom lämnar Ericsson framåtblickande mål för EBITA-marginal, exklusive omstruktureringskostnader och fritt kassaflöde före M&A. EBITA-marginal är ett finansiellt mått som inte 
definieras enligt IFRS. Ericsson har inte lämnat några kvantitativa avstämningar av dessa mål, mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, eftersom viss 
information som behövs för att stämma av dessa finansiella mått som inte definieras enligt IFRS, med de mest jämförbara finansiella måtten som definieras enligt IFRS, är beroende av 
specifika poster eller påverkan som ännu inte har fastställts, omfattas av spärrar och föränderlighet vad gäller tidpunkt och belopp på grund av dess karaktär, som ligger utanför Ericssons 
kontroll eller inte kan förutses, inklusive poster och påverkan som förändringar i valutakurser, förvärv och avyttringar samt kostnader som nedskrivningar eller förvärvsrelaterade 
kostnader. Således kan avstämningar av dessa framåtblickande finansiella mått som inte definieras enligt IFRS mot de mest direkt jämförbara finansiella måtten som definieras enligt 
IFRS inte göras utan avsevärda ansträngningar. Sådana icke tillgängliga poster kan avsevärt påverka våra verksamhetsresultat och vår finansiella ställning.
Finansiell rapport 2023130 Alternativa nyckeltal

===== SIDA 135 =====

Nettokassa
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Kassa och likvida medel 35 190 38 349 54 050 43 612 45 079
+ Kortfristiga räntebärande placeringar 9 584 8 736 12 932 6 820 6 759
+ Långfristiga räntebärande placeringar 9 931 9 164 30 626 21 613 20 354
– Kortfristig upplåning 17 655 5 984 9 590 7 942 9 439
– Långfristig upplåning 29 218 26 946 22 241 22 218 28 257
Nettokassa 7 832 23 319 65 777 41 885 34 496
Definition
Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar 
(kort- och långfristiga) minus upplåning (kort- och 
långfristig). 
Orsak till användning
En positiv nettokassa är ett av Bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och 
oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i/uni00A0behovet av rörelsekapital.
Kapitalomsättningshastighet 
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början 202 899 184 283 161 990 165 273 149 615
Sysselsatt kapital vid periodens slut 177 965 202 899 184 283 161 990 165 273
Genomsnittligt sysselsatt kapital 190 432 193 591 173 137 163 632 157 444
Kapitalomsättningshastighet (gånger) 1,4 1,4 1.3 1,4 1,4
Definition
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt 
kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).
Orsak till användning
Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter.
Justerat rörelsekapital 
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Kortfristiga tillgångar 154 988 173 803 174 805 149 795 153 914
Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga
Kortfristiga avsättningar –6 779 –7 629 –5 782 –7 580 –8  244
Kontraktsskulder –34 416 –42 251 –32 834 –26 440 –29  041
Leverantörsskulder –27 768 –38 437 –35 684 –31 988 –30  403
Aktuella skatteskulder 1) –3 561 –2 640 –2 917 –4 486 –
Övriga kortfristiga skulder 1) –36 985 –46 193 –37 921 –33 688 –37  405
Justerat rörelsekapital 45 479 36 653 59 667 45 613 48 821
1) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga skulder. 
Definition
Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar 
och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontrakts-
skulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga 
kortfristiga skulder).
Orsak till användning
På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen 
på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan orderingång och erhållen betalning. 
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Nettoomsättning 263 351 271 546 232 314 232 390 227 216
Förvärv/avyttringar –9 048 –7 015 –1 201 –1 362 –96
Netto valutaeffekter –9 421 –25 968 11 607 7 796 –10  675
Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter 244 882 238 563 242 720 238 824 216 445
Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet 271 373 232 314 232 390 227 132 208 130
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter (%) –10 % 3 % 4 % 5 % 4 %
Definition
Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och 
avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk 
försäljning.
Orsak till användning
Ericssons redovisningsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad 
försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor flukturerar, och dessutom kan 
förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka nettoomsättningen. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter 
och valutaeffekter visar den underliggande försäljningsutvecklingen rensat för dessa parametrar.
Finansiell rapport 2023 131Alternativa nyckeltal

===== SIDA 136 =====

Sysselsatt kapital
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Balansomslutning 297 036 349 537 305 614 271 530 276 383
 Icke räntebärande avsättningar och skulder
Långfristiga avsättningar 4 927 3 959 3 722 2 886 2 679
Uppskjutna skatteskulder 3 880 4 784 884 1 089 1 224
Övriga långfristiga skulder 755 745 1 587 1 383 2 114
Kortfristiga avsättningar 6 779 7 629 5 782 7 580 8 244
Kontraktsskulder 34 416 42 251 32 834 26 440 29 041
Leverantörsskulder 27 768 38 437 35 684 31 988 30 403
Aktuella skatteskulder 1) 3 561 2 640 2 917 4 486 –
Övriga kortfristiga skulder 1) 36 985 46 193 37 921 33 688 37 405
Sysselsatt kapital 177 965 202 899 184 283 161 990 165 273
1) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga skulder. 
Definition
Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar 
och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, 
uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga 
långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar, 
leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga 
kortfristiga skulder).
Orsak till användning
Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används 
även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital.
Soliditet 
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Totalt eget kapital 97 408 133 304 107 099 85 177 81 878
Totala tillgångar 297 036 349 537 305 614 271 530 276 383
Soliditet (%) 32,8 % 38,1 % 35,0 % 31,4 % 29,6 %
Definition
Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.
Orsak till användning
Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera 
variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter.
Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader
MSEK 2023 2022 2021 2020 2019
Rörelseomkostnader –90 187 –83 030 –69 071 –66 280 –64  215
Omstruktureringskostnader som ingår i forsknings- och  utvecklingskostnader 2 431 54 137 411 344
Omstruktureringskostnader som ingår i försäljnings- och  administrationskostnader 1 288 150 139 170 117
Rörelseomkostnader, exklusive omstruktureringskostnader –86 468 –82 826 –68 795 –65 699 63 754
Definition
Rörelseomkostnader exklusive omstrukturerings kostnader.
Orsak till användning
Omstruktureringskostnader varierar från år till år och för att kunna analysera trender i rapporterade kostnader över tid 
exkluderas omstruktureringskostnader. 
Finansiell rapport 2023132 Alternativa nyckeltal

===== SIDA 137 =====

Ericssonaktien
Ericssonaktien
Aktie-/ADS-noteringar
Nasdaq Stockholm
Nasdaq New York
Aktiedata
Totalt antal utfärdade aktier 3 334 151 735
varav A-aktier, med en röst vardera 1) 261 755 983
varav B-aktier, med en tiondels  
röst vardera 1) 3 082 395 752
Ericssons egna B-aktier 14 009 306
Kvotvärde SEK 5,00
Marknadsvärde per den 31 december 2023 SEK 211 miljarder
ICB (Industry Classification Benchmark) 9 500
1) A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.
Namn
Nasdaq Stockholm ERIC A/ERIC B
Nasdaq New York ERIC
Bloomberg Nasdaq Stockholm ERICA SS/ERICB SS
Bloomberg Nasdaq ERIC US
Reuters Nasdaq Stockholm ERICa.ST/ERICb.ST
Reuters Nasdaq ERIC.O
Förändring i antal aktier och aktiekapital 2019–2023
Antal utestående aktier Aktiekapital (SEK) 
2019 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678
2020 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678
2021 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678
2022 31 december 3 334 151 735 16 670 758 678
2023 2 maj, nyemission (C-aktier, senare konverterade till B-aktier) 1) 10 000 000 50 000 000
2023 31 december 3 344 151 735 16 720 758 678
1) Årsstämman 2023 beslöt att emittera 10,000,000 C-aktier för de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen LTV II 2023, LTV 2022 och LTV 2021 för Bolagets koncernledning och andra ledande befattnings-
innehavare. Enligt ett bemyndigande från årsstämman, beslöt styrelsen att återköpa aktierna från nyemissionen, vilka sedan konverterades till B-aktier. Kvotvärdet på de återköpta aktierna var SEK 5, totalt 
50/uni00A0miljoner, vilket representerar mindre än 0,3% av aktiekapitalet. Inköpskostnaden var ungefär SEK 50,2 miljoner.
Aktiebaserade nyckeltal
2023 2022 2021 2020 2019
Resultat per aktie efter utspädning, SEK 1) –7,94 5,62 6,81 5,26 0,67
Utdelning per aktie, SEK 2) 2,70 2,70 2,50 2,00 1,50
Totalavkastning (%) 8 –36 4 22 6
P/E-tal –8 11 15 19 122
1) Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.
2) För 2023 enligt styrelsens förslag.
Definitioner av finansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal finns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp.
Börshandel
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moderbolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är 
noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna handlas i form av American Depositary 
Shares (ADS) på Nasdaq New York, bestyrkta av American Depositary Receipts 
(ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie. 
Under 2023 omsattes cirka 2,1 (2,0) miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm och 
cirka 2,5 (2,3) miljarder ADS i USA (inkl. Nasdaq New York). Totalt 4,6 (4,3) miljarder 
Ericsson B-aktier omsattes således på börserna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq 
ökade handeln i Ericssonaktier med cirka 6 % på Nasdaq Stockholm och ökade med 
cirka 6 % i USA jämfört med 2022. 
I och med implementeringen av Mifid-
direktivet inom EU har aktiehandeln blivit 
allt mer fragmenterad över ett flertal 
handels platser och handelskategorier. 
Handel på MTF:er (handelsplattformar) 
och andra handelsplatser har tagit mark-
nadsandelar från fondbörser som Nasdaq 
Stockholm. Under de senaste åren, efter 
ett/uni00A0antal förvärv och sammangåenden, 
har/uni00A0handeln blivit mer/uni00A0koncentrerad.
Den totala omsättningen av Ericsson 
B-aktien på samtliga handelsplatser har 
ökat under de senaste fem åren, från 
7,6/uni00A0miljarder aktier 2019 till 10,2 miljarder 
aktier 2023. Över samma period har 
 handeln av  Ericsson ADS i USA ökat från 
1,5 miljarder ADS 2019 till 2,5 miljarder 
ADS 2023.
Aktiehandel på olika marknads-
platser (B-aktier och ADS)
Antal aktier, miljoner
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
20232022202120202019
  Stockholm
 USA
 Övrigt  
Källa: Nasdaq
Finansiell rapport 2023 133Ericssonaktien

===== SIDA 138 =====

Aktie- och ADS-priser 
Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats  
– Nasdaq Stockholm
Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier 
för de angivna tidsperioderna enligt vad som  rapporterats av Nasdaq 
 Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar. 
Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen 
och/uni00A0på alternativa  handelsplatser under normala öppettider för handel, 
och/uni00A0även efter/uni00A0kl. 17.30.
Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med/uni00A0infor-
mation om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie 
tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan 
speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av 
börsmedlemmarna.
Aktiekurser på Nasdaq New York – ADS 
Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på Nasdaq 
New York för de angivna tidsperioderna.  Noteringarna på Nasdaq New York 
representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser 
samt courtage, och representerar inte  nödvändigtvis faktiska transaktioner.
Aktiekurser på Nasdaq Stockholm 
(SEK) 2023 2022 2021 2020 2019
A-aktien, sista handelsdag 63,80 66,00 100,20 105,40 85,40
A-aktien, högsta 
(12 januari 2023) 73,00 118,40 128,80 119,00 96,80
A-aktien, lägsta  
(17 oktober 2023) 50,00 63,50 91,90 64,10 74,70
B-aktien, sista handelsdag 63,11 60,90 99,79 99,98 81,56
B-aktien, högsta 
(12 januari 2023) 68,50 117,32 121,80 110,15 96,74
B-aktien, lägsta  
(30 oktober 2023) 48,53 58,81 91,00 59,54 74,02
Källa: Nasdaq Stockholm
Aktiekurser på Nasdaq New York
(USD) 2023 2022 2021 2020 2019
ADS, sista handelsdag 6,30 5,84 10,87 11,95 8,78
ADS, högsta (12 januari 2023) 6,43 12,78 15,32 12,20 10,46
ADS, lägsta (27 oktober 2023) 4,33 5,16 9,93 6,15 7,58
Källa: Nasdaq New York
Aktiekurser Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York
Nasdaq Stockholm Nasdaq New York
SEK per A-aktie SEK per B-aktie USD per ADS 1)
Period Högsta Lägsta Högsta Lägsta Högsta Lägsta
Högsta och lägsta aktiekurs per år
2019 96,80 74,70 96,74 74,02 10,45 7,58
2020 119,00 64,10 110,15 59,54 12,61 6,15
2021 128,80 91,90 121,80 91,00 15,32 9,93
2022 118,40 63,50 117,32 58,81 12,78 5,16
2023 73,00 50,00 68,50 48,53 6,43 4,33
Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal 
2022 Första kvartalet 118,40 78,50 117,32 72,56 12,78 5,16
2022 Andra kvartalet 97,00 76,00 94,77 72,60 9,80 7,26
2022 Tredje kvartalet 88,30 66,30 81,32 64,12 7,81 5,65
2022 Fjärde kvartalet 77,00 63,50 73,56 58,81 6,82 5,16
2023 Första kvartalet 73,00 60,40 68,50 54,96 6,43 5,22
2023 Andra kvartalet 70,00 56,40 62,66 53,36 6,04 5,01
2023 Tredje kvartalet 63,00 53,10 59,62 49,79 5,75 4,74
2023 Fjärde kvartalet 64,70 50,00 64,28 48,53 6,36 4,33
Högsta och lägsta aktiekurs per månad
Augusti 2023 58,70 55,10 57,29 52,39 5,24 4,83
September 2023 60,40 53,10 58,62 51,76 5,29 4,74
Oktober 2023 56,20 50,00 55,51 48,53 4,96 4,33
November 2023 55,90 52,00 53,92 49,86 5,07 4,39
December 2023 64,70 53,00 64,28 51,41 6,36 4,86
Januari 2024 67,00 59,70 65,33 58,72 6,28 5,62
1) En ADS = 1 B-aktie.   Källa: Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York.
Finansiell rapport 2023134 Ericssonaktien

===== SIDA 139 =====

Aktieägare
Den 31 december 2023 hade Moderbolaget 413 786 aktieägare regist rerade 
hos Euroclear Sweden AB (Sveriges värdepapperscentral), varav 744 med 
adress i USA. Enligt information från Bolagets depåbank,  Deutsche Bank, 
fanns det 299 256 666 ADS (American Depositary Shares) utestående per 
den/uni00A029 december 2023, och 2 756 registrerade innehavare av ADS. Ett stort 
antal ADS förvaltas av banker, mäklare och förvaltare för  kunders räkning. 
Den 31 januari 2024 fanns 188 834 sådana konton. 
Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2023 cirka 88,1 % av A-och 
B-aktierna av svenska och internationella institutioner. Bolagets stora 
aktie ägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som äger samma 
aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras Bolaget ej direkt 
eller/uni00A0indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några 
fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening. 
Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som ägdes 
av/uni00A0ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter) 
den 31 december 2023.
Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav
Antal A-aktier Antal B-aktier
Rösträtter,  
procent
Ledande befattningshavare 
och styrelseledamöter  
(31 personer) 0 2 464 565 0,4 %
För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten.
Antal aktier 1)
Innehav Antal aktieägare Antal A-aktier Antal B-aktier
Andel av 
 aktiekapital
Procentuellt 
 ägande (röster)
Marknadsvärde  
(MSEK)
1–500 326 620 1 424 814 41 017 663 1,27 % 0,97 % 2 682
501–1  000 38 509 968 303 28 288 228 0,87 % 0,67 % 1 849
1 001–5  000 39 367 2 800 106 83 213 686 2,57 % 1,95 % 5 436
5 001–10  000 5 301 1 151 118 37 095 706 1,14 % 0,85 % 2 417
10 001–15  000 1 398 378 550 16 863 538 0,52 % 0,36 % 1 089
15 001–20  000 733 344 628 12 793 236 0,39 % 0,28 % 830
20 001– 1 857 254 688 464 2 862 378 791 93,21 % 94,90 % 197 091
Totalt 31 december 2023 2) 413 786 261 755 983 3 082 395 752 100 % 100 % 211 441
1) Källa: Euroclear
2) Inkluderar en förvaltardifferens om 774 904 aktier.
Geografisk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare  
och Ericssons egna B-aktier
Procent av kapital
Aktieägare, fördelning typ av ägare
Procentuellt ägande (röster)
2023 2022
 Sverige 40,85 % 40,53 %
 USA 25,42 % 26,96 %
 Storbritannien 12,31 % 9,21 %
 Norge 5,50 % 4,68 %
 Danmark 1,20 % 1,55 %
 Övriga länder 14,72 % 17,07 %
Källa: Nasdaq
2023 2022
 Svenska institutioner 58,32 % 58,07 %
varav:
–  Investor AB
–  AB Industrivärden 
–   AMF Tjänstepension och AMF 
Fonder 
23,75 %
15,11 %
4,52 %
23,79 %
15,14 %
4,87 %
 Utländska institutioner 29,76 % 28,28 %
 Privata svenska investerare 5,52 % 5,41 %
 Övriga 6,4 % 8,24 %
Källa: Nasdaq
Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2023 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster 
i procent per den 31 december 2023, 2022 och 2021. 
De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2023 samt total andel röster i procent per den 31 december 2023, 2022 och 2021
Person eller organisation 1)
Antal 
 A-aktier
Procent av  
totalt antal 
A-aktier
Antal 
 B-aktier
Procent av  
totalt antal 
B-aktier
Procent av  
totalt antal 
A+B-aktier
2023  
Procent  
av totalt  
antal röster
2022  
Procent  
av totalt  
antal röster
2021  
Procent  
av totalt  
antal röster
Investor AB 120 762 803 46,14 145 982 932 4,74 7,98 23,75 23,79 23,79
AB Industrivärden 86 052 615 32,88 1 000 000 0,03 2,60 15,11 15,14 15,14
AMF Tjänstepension och AMF Fonder 20 650 000 7,89 50 892 267 1,65 2,14 4,52 4,87 4,36
Cevian Capital 339 228 0,13 152 218 174 4,94 4,56 2,73 2,72 2,72
BlackRock Institutional Trust Company, N.A. 0 0,00 137 894 228 4,47 4,12 2,42 2,41 2,41
Fidelity International 0 0,00 202 719 471 6,58 6,06 3,56 2,16 1,05
AFA Försäkring AB 11 555 100 4,41 3 805 747 0,12 0,46 2,09 2,14 2,05
Swedbank Robur Fonder AB (EX Folksam) 7 695 0,00 107 105 167 3,47 3,20 1,88 1,97 2,24
The Vanguard Group, Inc. 1 161 057 0,44 96 697 401 3,14 2,93 1,90 1,87 1,56
PRIMECAP Management Company 0 0,00 54 905 971 1,78 1,64 0,96 1,45 1,86
Norges Bank Investment Management (NBIM) 123 410 0,05 39 008 009 1,27 1,17 0,71 1,25 0,89
Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt 4 143 458 1,58 26 301 905 0,85 0,91 1,19 1,19 1,20
Tredje AP Fonden 4 250 736 1,62 16 580 931 0,54 0,62 1,04 1,08 1,02
Handelsbanken Asset Management 18 246 0,01 63 430 978 2,06 1,90 1,12 1,06 0,93
State Street Global Advisors (US) 1 143 0,00 53 443 698 1,73 1,60 0,94 0,95 0,95
Övriga 12 690 492 4,85 1 930 409 873 62,63 58,10 36,09 35,95 37,83
Totalt 261 755 983 100 3 082 395 752 100 100 100 100 100
1) Källa: Nasdaq 
Finansiell rapport 2023 135Ericssonaktien

===== SIDA 140 =====

Kursutveckling
Ericssons marknadsvärde ökade med 3,9 % under 2023 till SEK 211 miljarder, från SEK 204 miljarder 2022 (vilket 
motsvarar en minskning med 39,0 % jämfört med 2021). År 2023 ökade jämförelseindex, OMX Stockholm , på Nasdaq 
Stockholm med 15,4 %, Nasdaq-börsens kompositindex ökade med 41,1 % och S&P 500 Index ökade med 24,2 %. 
Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq New York
ADS, USD tusental omsatta aktier
 per månad
0
50 000
100 000
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
2019 2020 2021 2022 2023
0
4
8
12
16
20
24
28
  Omsatta ADS, tusental per månad  Ericsson ADS  S&P 500
Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm
A-aktier, SEK tusental omsatta aktier
 per månad
0
1 000
2 000
3 000
4 000
5 000
26 000
//
2019 2020 2021 2022 2023
0
25
50
75
100
125
150
B-aktier, SEK tusental omsatta aktier
 per månad
0
100 000
200 000
300 000
400 000
500 000
600 000
2019 2020 2021 2022 2023
0
25
50
75
100
125
150
 Omsatta aktier, tusental per månad  Ericssonaktien  Nasdaq Stockholm Index OMXS30
Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm.
Resultat per aktie, efter 
utspädning
SEK
−8
−7
−6
−5
−4
−3
−2
−1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
20232022202120202019
6,81
0,67
5,26 5,62
−7,94
   Resultat per aktie, efter utspädning.
Utdelning per aktie
SEK
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
20232022202120202019
2,70 2,70
1,50
2,00
2,50
1)
1) För 2023 enligt styrelsens förslag.
Finansiell rapport 2023136 Ericssonaktien

===== SIDA 141 =====

Aktieägarinformation
Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma 
2024 kommer att hållas onsdagen den 3 april 
2024 kl. 13:00 i Bolagets lokal ”Open Box”, 
Grönlandsgatan 8, Kista/Stockholm. 
Aktieägare har också möjlighet att utöva 
sin rösträtt genom poströstning före årsstäm -
man.
Information om anmälan och, med-
delande om deltagande, om hur aktieägarna 
kommer att kunna utöva sin rösträtt samt 
delta genom ombud och assistenter finns i 
kallelsen till årsstämman. Information finns 
också tillgängligt på Bolagets webbplats  
www.ericsson.com.
Utdelning
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till 
aktieinnehavare om SEK 2,70 (2,70) per aktie 
för räkenskapsåret 2023, motsvarande en 
total utdelning på cirka SEK 9,0 (9,0) miljarder. 
Utdelningen föreslås utbetalas i två delar, 
SEK/uni00A01,35 per aktie med 5 april 2024 som 
avstämningsdatum för utdelning och SEK/uni00A01,35 
per aktie med 2 oktober 2024 som avstämn-
ingsdatum för utdelning. Om årsstämman 
godkänner utdelningen förväntas utbetalnin-
garna göras 10 april 2024 och 7 oktober 2024. 
Finansiell information från Ericsson
2023 Form 20-F för USA-marknaden:
 – 12 mars 2024
Delårsrapporter 2024:
 – 16 april 2024 (Kv 1)
 – 12 juli 2024 (Kv 2)
 – 15 oktober 2024 (Kv 3)
 – 25 januari 2025 (Kv 4)
Årsredovisning 2024:
 – Mars 2025
Finansiell rapport 2023 137Aktieägarinformation

===== SIDA 142 =====

Finansiella begrepp 
1)
Avkastning på eget kapital
Periodens resultat hänförligt till aktie ägare i 
Moderbolaget som procentandel av genomsnitt-
ligt eget kapital (baserat på beloppen per 1/uni00A0januari 
och/uni00A031 december).
Avkastning på sysselsatt kapital
EBIT som procent av genomsnittligt sysselsatt 
kapital (baserat på beloppen per 1/uni00A0januari och 
31/uni00A0 december).
Bruttokassa
Kassa och likvida medel samt räntebärande 
 placeringar (kort- och långfristiga).
Bruttomarginal
Bruttoresultat som procent av  nettoomsättningen.
CAPEX (capital expenditures) 
Utgifter som kapitaliseras.
EBIT 
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt.
EBIT-marginal 
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt 
(EBIT) som procent av nettoomsättningen.
EBITA 
Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- 
och/uni00A0nedskrivningar av förvärvade immateriella 
tillgångar.
EBITA-marginal
Resultat före räntor, inkomstskatt samt av- 
och/uni00A0nedskrivningar av förvärvade immateriella 
tillgångar som procent av nettoomsättningen.
Finansiella intäkter och kostnader, netto
Finansiella intäkter, Finansiella kostnader och 
Valutaeffekter vinster/förluster, netto. Även kallad 
Finansnetto.
Fritt kassaflöde efter M&A
Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade 
 utgifter (netto), övriga investeringar och 
 åter betalning av leasingskulder.
Fritt kassaflöde före M&A 
Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade 
utgifter (netto), övriga investeringar och återbetal-
ning av leasingskulder (exklusive M&A).
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara 
enheter och valutaeffekter
Försäljningstillväxt justerad för påverkan av 
förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. 
Även/uni00A0kallad organisk försäljning.
Genomsnittlig kredittid för kundfordringar
Kundfordringar vid kvartalets slut dividerat med 
nettoomsättning under kvartalet multiplicerat 
med 90 dagar. Om kundfordringar är högre än 
kvartalets nettoomsättning divideras över-
skjutande belopp med nettoomsättning under 
föregående kvartal multiplicerat med 90 dagar. 
Total genomsnittlig kredittid blir då summan 
av/uni00A090 dagar från det senaste kvartalet plus 
till kommande kredit dagar från det föregående 
kvartalet. 
Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR)
Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss 
tidsperiod.
Justerat rörelsekapital
Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande 
avsättningar och skulder (vilket innefattar 
kort fristiga avsättningar, kontraktsskulder, 
leve rantörsskulder, aktuella skatteskulder och 
övriga/uni00A0kortfristiga skulder).
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt 
sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 
1/uni00A0januari och 31 december).
Kreditdagar, leverantörer
Genomsnittligt saldo för leverantörsskulder vid 
årets början och årets slut, dividerat med kostnad 
för sålda varor för året och multiplicerat med 
365/uni00A0dagar.
M&A 
Fusioner och förvärv (Mergers and Acquisitions).
Nettokassa
Kassa och likvida medel samt räntebärande 
 placeringar (kort- och långfristiga) minus 
 upplåning (kort- och långfristig).
OCI
Övrigt totalresultat (Other comprehensive 
income).
Omsättningshastighet i lager
365 dividerat med lageromsättningshastighet, 
beräknat som total kostnad för sålda varor 
 dividerat med genomsnittligt lager under året 
(netto efter förskott från kunder).
OPEX (operating expenses)
Rörelseomkostnader.
P/E-tal
P/E talet beräknas som B-aktiens pris sista 
 handelsdagen dividerat med resultat per aktie, 
före/uni00A0utspädning.
SG&A
Försäljnings- och administrationskostnader 
(Selling, general and administrative operating 
expenses).
Soliditet
Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning minus icke räntebärande 
 avsättningar och skulder (vilket inkluderar lång-
fristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, 
kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kort-
fristiga avsätt ningar, leverantörsskulder, aktuella 
skatteskulder och övriga kortfristiga skulder). 
Totalavkastning
Ökning eller minskning av kursen för B-aktien 
under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som 
en procentandel av aktiekursen vid periodens 
början.
Value at risk (VaR)
En statistisk metod för att beräkna den maximala 
potentiella förlust som kan uppkomma med en 
given konfidensgrad under en given tidshorisont.
Resultat per aktie
Resultat per aktie före utspädning; årets resultat 
hänförligt till Moderbolagets aktieägare dividerat 
med vägt medelantal utestående aktier under 
perioden. 
Resultat per aktie efter utspädning
Resultat per aktie, med utgångspunkt från vägt 
 medelantal utestående aktier justerat för utspäd-
ningseffekter av potentiella stamaktier.
Valutakurser
Valutakurser vid konsolideringen
Januari–december
2023 2022
SEK/EUR
Genomsnittskurs 1) 11,47 10,61
Slutkurs 11,09 11,08
SEK/USD
Genomsnittskurs 1) 10,62 10,04
Slutkurs 10,01 10,38
1) Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning.  
Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningarna 
omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden. 
1) För ytterligare information av vissa finansiella termer, se Alternativa nyckeltal på sidorna 128–132.
Finansiell rapport 2023138 Finansiella begrepp

===== SIDA 143 =====

Ordlista
4G/LTE
Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.
5G
Den femte generationens mobilsystem. En vidare-
utveckling av 4G/LTE.
5G Core
5G Core nätet ansvarar för hantering av 
 dataflödet i ett 5G nät och säkerställer att 
5G/uni00A0nätet kan möta behovet hos 5G-tjänsterna 
och applikationerna.
6G
Den sjätte generationens mobilsystem, en vidare 
utveckling av 5G.
AI
Artificiell Intelligens. En maskins förmåga att 
lösa uppgifter som vanligtvis utförs av intel-
ligenta varelser.
API
Application Programming Interface (API). Ett 
applikationsprogrammeringsgränssnitt består 
av protokoll och rutiner som gör det enklare att 
programmera nya mjukvaruapplikationer genom 
att tillhandahålla kommunikationsfunktionalitet 
och tillgång till tjänster och data från annan 
mjukvara. 
BSS
“Business Support Systems”, affärsstödssystem. 
De IT-system som en leverantör av kommuni-
kationstjänster använder för att driva sin kund-
tillvända affärsverksamhet. Tillsammans med 
driftstödssystem (Operations Support Systems, 
OSS) används de för att ge stöd/uni00A0både åt olika 
affärsprocesser och det  hel täckande nätet.
CCaaS
Contact Center as a Service. En molnbaserad 
lösning där företag kan sköta sina kundinterak-
tioner i en virtuell callcentermiljö. 
Cloud native
Cloud native är ett mjukvarubaserat tillväga-
gångssätt för att bygga, driva och hantera 
moderna applikationer i molnbaserade data-
miljöer.
CO2e, koldioxidekvivalent
Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som 
den mängd av koldioxid som har samma 
 växt huseffekt.
Covid-19
Sjukdomen som orsakas av coronaviruset 
 (SARS-CoV-2).
Covid-19-pandemi
Den globala spridningen av sjukdomen som 
orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).
CPaaS
Communications Platform as a Service är en 
molnbaserad plattform som ger företag verktyg 
och API:er för att kunna integrera realtidsfunk-
tioner, som tal, video och meddelandetjänster, i 
sina egna företagsapplikationer.
CSP
En leverantör av kommunikationstjänster (CSP) 
är ett företag eller en enhet som erbjuder olika 
kommunikationsrelaterade tjänster, såsom 
telekommunikation, internet och meddelande-
tjänster, till privatpersoner, företag eller andra 
organisationer.
FWA
Fixed Wireless Access är fast bredband via 
mobilnätet, eller en internetteknik med hög 
hastighet som använder mobilnätet i stället för 
kablar.
IKT
Informations- och kommunikationsteknik.
IoT 
Sakernas internet, “Internet of Things”, samman-
koppling av saker med inbyggd databehandling 
så/uni00A0att de kan skicka och ta emot data.
IP
Internet Protocol. Bestämmer hur information 
färdas mellan  Internets olika delar.
IPR
Immaterialrättigheter, “Intellectual Property 
Rights”, speciellt avseende patent.
Kärnnät
Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till 
slutanvändarna, som är sammankopplade i 
accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera 
röstsamtal och styra datatrafik.
LTE
Long-Term Evolution. 4G. Standarden för vidare-
utvecklingen av mobilteknik bortom HSPA-teknik, 
som tillåter datahastigheter på över 100 Mbps.
Managed services
Driften av en operatörs nät och/eller hosting 
av/uni00A0tjänster.
Mobilt bredband
Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med 
HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik.
Molnteknik
När data och program ligger i globalt åtkomliga 
datacenter. 
Network slicing
Network slicing (nätskivning) gör det möjligt att 
tillhandahålla olika tjänster i samma nät genom 
att logiskt separera och skiva upp datakommuni-
kationen i självständiga fristående delar med olika 
krav på kapacitet, fördröjning och tillförlitlighet.
OSS 
Driftstödssystem, “Operations Support Systems”, 
IT-system som används av leverantörer av 
 kommunikationstjänster för att hantera sina 
nät. De ger stöd åt kontrollfunktioner som 
nätinventering, tillhandahållande av tjänster, 
nätkonfiguration och felhantering. Tillsammans 
med affärsstödssystem (BSS) används de för att 
ge stöd åt olika tjänster för både/uni00A0affärsprocesser 
och det heltäckande nätet. 
RAN 
Radioaccesnät, “Radio Access Network”. Består av 
ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner 
och andra handhållna enheter kan ansluta till.
SASE
Secure Access Service Edge är en nätverksarkitek-
tur som kombinerar nätsäkerhetsfunktioner med 
WAN-funktioner för att stödja organisationers 
dynamiska och säkra åtkomstbehov, oftast levere-
rad som en molnbaserad tjänst.
Time-bound latency
Time-bound latency betyder deterministisk, även 
kallad förutsägbar, fördröjning och avser tiden 
mellan att en enhet skickar en signal och nätet 
svarar på signalen.
UCaaS
Unified Communications as a Service är en 
molnbaserad lösning där olika kommunikations-
verktyg som tal, video, meddelandetjänster och 
mjukvarubaserade samarbetsprogram integre-
rats i samma plattform.
WAN
Wide Area Network kopplar ihop lokala kom-
munikationsnätverk i ett större område.
XR
XR eller extended reality är en teknik som täcker 
virtuell eller virtual reality (VR), förstärkt eller 
augmented reality (AR) och blandad eller mixed 
reality (MR). Med dessa tekniker kan användare 
uppleva och interagera med datagenererade 
simuleringar.
Begreppen ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.
Finansiell rapport 2023 139Ordlista

===== SIDA 144 =====

Bolagsstyrningsrapport
Årsredovisning 2023
Finansiell  
rapport
Bolags-
styrnings- 
rapport
Ersättnings-
rapport
Rapport – 
Hållbarhet och 
ansvarsfullt 
företagande
Ingår i 
 Ericsson  
Årsredovisning  
2023
ericsson.com

===== SIDA 145 =====

Bolagsstyrningsrapport 2023
Inledning och viktiga uppdateringar  
avseende styrning under 2023 2
Regelverk 3
Bolagsstyrningsstruktur och kärnvärden 3
Etik och regelefterlevnad 5
Riskhantering 6
Bolagsstämmor 8
Valberedningen 8
Styrelsen 9
Styrelsens kommittéer 11
Ersättning till styrelsens ledamöter 13
Styrelseledamöter 14
Ledning 18
Cybersäkerhet 19
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team) 20
Revisor 25
Interna kontrollsystem för finansiell rapportering 25
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 28
Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport 
fogad till den finansiella rapporten, i enlighet med årsredovisnings-
lagen ((SFS 1995:1554) 6 kap. 6 och 8 §§) samt Svensk kod för 
 bolagsstyrning. 
Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med 
 årsredovisningslagen. 
En bestyrkanderapport från revisorn är bifogad.
Innehåll

===== SIDA 146 =====