FULLTEXT DEL 6 AV 7
Årsredovisning 2023
Implementering av fast ersättning och pension för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör
I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning och pension för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör.
Fast lön Övriga förmåner Pension
Börje Ekholm
Vd och
koncernchef
Under den årliga granskningen av den totala ersättningen
beslutade styrelsen om en löneökning på 3% av den fasta lönen
från och med den första 1 januari 2023 för vd och koncern-
chefen. Ökningen avspeglar vd och koncernchefens prestation
fram till och med slutet av 2022.
Den fasta lönenivån för 2023 bedöms som lämplig i förhållande
till ansvaret att vara vd och koncernchef för en ledande global
leverantör av IKT-lösningar, jämfört med ersättningspaketen
för befattningen som vd och koncernchef för jämförbara
internationella bolag.
Enligt Bolagets svenska
förmånspolicy är Börje Ekholm
berättigad till en företagsbil
eller motsvarande kontanta
ersättning och andra förmåner
som övriga anställda i Sverige.
Eftersom Börje Ekholm är bosatt
i USA är han även berättigad
till sjukförsäkring i USA och
skatterådgivning beträffande sin
deklaration.
Börje Ekholm får en kontant utbetalning istället
för en avgiftsbaserad pension, eftersom det inte
är möjligt att registrera honom i den svenska
avgiftsbaserade pensionsplanen (ITP1) på
grund av att han är bosatt i USA. Den kontanta
utbetalningen behandlas som lön beträffande
skatt och sociala avgifter, och görs på ett sätt
som är kostnadsneutralt för Ericsson. Enligt
hans anställningsavtal ska pensionstillägget
innefatta ytterligare premie utöver den fasta
årslönen för att ta hänsyn till en antagen
uppnådd målnivå för STV.
Fredrik Jejdling
Vice verkstäl-
lande direktör
och chef för
affärsområde
Networks
Lönenivån avspeglar Fredrik Jejdlings ansvar som chef för
Ericssons största affärsområde, Networks. Lönenivån bedöms
som konkurrenskraftig på den externa marknaden både
för andra vice verkställande direktörer hos ledande globala
leverantörer av IKT-lösningar, samt för befattningen som vd
och koncernchef för mindre bolag.
Enligt Bolagets svenska
förmånspolicy är Fredrik Jejdling
berättigad till en företagsbil eller
motsvarande kontant ersättning
och andra förmåner som övriga
anställda i Sverige.
I enlighet med Ericssons pensionsriktlinjer
deltar Fredrik Jejdling i den avgiftsbestämda
planen ITP1. Han är även berättigad till
kompletterande pensionspremie på 30% av
den del av grundlönen som överstiger taket i
ITP1 (30/uni00A0inkomstbasbelopp).
Total ersättning till vd och koncernchef samt till
vice verkställande direktör
I tabellen nedan anges den totala ersättningen i SEK till Ericssons vd och koncernchef samt vice verkställande direktör mellan 2021 och 2023.
Fast ersättning Rörlig ersättning
Namn och befattning
Räken-
skapsår
Fast lön
(inklusive
semesterlön)
Övriga
förmåner 1)
Ettårig
rörlig
ersättning 2)
Flerårig
rörlig
ersättning 3)
Ytterligare
överens-
kommelser 4) Pension 5)
Total
ersättning 6)
Andel fast
ersättning 7)
Andel rörlig
ersättning 8)
Börje Ekholm
Vd och koncernchef
2023 19/uni00A0520/uni00A0568828 287 – 19/uni00A0371/uni00A0871 – 10/uni00A0151/uni00A080449/uni00A0872/uni00A0530 61% 39%
2022 19/uni00A0154/uni00A0852135/uni00A0743 – 24/uni00A0034/uni00A0229 – 9/uni00A0856/uni00A012153/uni00A0180/uni00A0945 55% 45%
2021 18/uni00A0208/uni00A0859555/uni00A0688 – 36/uni00A0630/uni00A0457 – 9/uni00A0569/uni00A004964/uni00A0964/uni00A0053 44% 56%
Fredrik Jejdling
Vice verkställande direktör och
chef för affärsområde Networks
2023 10/uni00A0154/uni00A023728/uni00A0600 – 2/uni00A0399/uni00A0101 – 2/uni00A0728/uni00A076115/uni00A0310/uni00A0698 84% 16%
2022 9/uni00A0515/uni00A0305151/uni00A04526/uni00A0251/uni00A01152/uni00A0746/uni00A0240 – 5/uni00A0061/uni00A084623/uni00A0725/uni00A0958 62% 38%
2021 9/uni00A0129/uni00A008714/uni00A09806/uni00A0671/uni00A05954/uni00A0092/uni00A0344 – 4/uni00A0314/uni00A018624/uni00A0222/uni00A0193 56% 44%
1) Mer information om övriga förmåner finns i tabellen om genomförande av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör.
2) Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalas ut under påföljande år, dvs. för 2023 representerar beloppen STV 2023, för 2022 representerar beloppen STV 2022 och för 2021
representerar beloppen STV 2021.
3) Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret. För 2023 representerar beloppen LTV 2021, för 2022 representerar beloppen LTV 2020 och för 2021 representerar
beloppen LTV 2019. För LTV 2019, LTV 2020 och LTV 2021 beräknas beloppen baserat på antalet Prestationsaktierätter som kommer att falla ut 2024 multiplicerat med det volymviktade medelvärdet av de fem
sista handelsdagarna av varje räkenskapsår.
4) Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret.
5) Beloppen representerar kontant betalning utbetalning istället för pension (för vd och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktör) som utbetalats under räkenskapsåret.
6) Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension.
7) Beloppen representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning.
8) Beloppen representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning.
Ersättningsrapport 2023 5
===== SIDA 181 =====
Rörlig ersättning
Ericsson anser, där det är möjligt att, rörlig ersättning bör uppmuntras
som en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet är att länka
samman prestation och ersättning genom att förena medarbetarnas
intressen med Ericssons strategiska affärsmål, hållbara långsiktiga
intressen och prestation av den egna enheten.
Alla program för rörlig ersättning har definierade maximala tilldel-
nings- och intjänandenivåer.
Den kortsiktiga rörliga ersättningen är beroende av en kombination
av Bolagets resultat på koncernnivå och den medarbetarens enhets
resultat, medan den/uni00A0långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av
Ericssons resultat på koncernnivå.
Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)
Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom kontantbaserade
program som bara beror på finansiella resultatmål. De konkreta
verksamhetsmålen beräknas utifrån den årliga affärsplanen som
godkänts av styrelsen och som i sin tur bygger på Bolagets långsiktiga
strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelsemarginaler och
avkastning på investeringar samt en god kassagenerering, och därför
är utgångspunkten att ha ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett
mått på operativ lönsamhet efter avdrag för kapitalkostnader.
Målen för ekonomisk lönsamhet definieras för koncernledningen:
– På koncernnivå för chefer för koncernfunktioner
– Som kombination av koncernnivå och affärsområdesnivå för affärs-
områdeschefer
– Som kombination av koncernnivå och marknadsområdesnivå för
marknadsområdeschefer.
I syfte att förstärka ansvarstagande i hela organisationen kan alla
anställda, som är berättigad till rörlig lön, nekas utbetalning helt eller
delvis om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod. Dessutom utvär-
deras ledandebefattningshavare enligt en uppsättning fördefinierade
integritetskriterier, relaterade till utbildning inom regelefterlevnad,
hantering av tredje part, hantering av misstänkta överträdelser och
andra faktorer knutna till bolagets program för etik och regelefterlev-
nad. Underprestation gentemot dessa i förväg definierade kriterier kan
minska utbetalningen enligt STV med upp till 100%, medan exceptio-
nell prestation kan berättiga till ett ytterligare incitament på upp till
10% av befattningshavarens årliga grundlön.
Ersättningen till vd och koncernchef under 2023 innehöll ingen STV-
komponent. Kompensationskommittén beslutar om och godkänner alla
mål som anges för koncernledningens övriga medlemmar. Dessa mål
bryts ned till enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta är tillämp-
ligt. Kompensationskommittén övervakar att målnivåerna för koncer-
nen, affärsområdena och marknadsområdena är ändamålsenliga och
rättvisa under hela prestationsåret och har befogenhet att revidera dem
om de inte längre skulle vara relevanta, eller om de inte längre bidrar till
ökat värde för aktieägarna. Viktningen för 2023 för vice verkställande
direktören är 40% ekonomiskt lönsamhetsmål för koncernen och 60%
ekonomiskt lönsamhetsmål för affärsområdet Networks.
I tabellerna nedan beskrivs utfallet för STV 2023 för vice verkställande direktör, vilket bestäms genom att man utvärderar prestationen gentemot
tillämpliga finansiella mått.
Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks – Fredrik Jejdling (STV 2023)
Tröskelnivå (i % av mål) Målnivå Maxnivå (i % av mål) Utfall (% av mål)
Prestationsmått Viktning
SEK utfall vid
tröskelprestation
SEK utfall vid
målprestation
SEK utfall vid
maxprestation
SEK utfall för
faktisk prestation
Koncernens ekonomiska lönsamhet 1) 40% 47% 100% 140% 0%
0 1/uni00A0856/uni00A0038 3/uni00A0712/uni00A0076 0
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks 1) 60% 77% 100% 115% 0%
0 2/uni00A0784/uni00A0057 5/uni00A0568/uni00A0113 0
Totalt 0 4/uni00A0640/uni00A0095 9/uni00A0280/uni00A0189 0
1) Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.
Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)
De nuvarande LTV-programmen har utformats för att uppmuntra
långvarigt engagemang och värdeskapande i linje med Ericssons
långsiktiga strategiska mål och aktieägarnas intressen. De utgör en
del av ett totalt ersättningspaket och sträcker sig normalt över minst
tre år. Eftersom detta är program för rörlig ersättning är det inte möjligt
att förutsäga utfallet när programmen påbörjas. Ersättningen beror på
långsiktigt personligt engagemang, Bolagets resultat, Ericsson-aktiens
kurs och Bolagets resultat enligt relevanta mått gällande miljö, sociala
faktorer och bolagsstyrning.
De LTV-program som lanserats på Ericsson består av aktiebaserad
ersättning för medlemmar i koncernledningen och högre chefer.
Målsättningen för LTV-programmen är att attrahera, behålla och
motivera koncernledningen och högre chefer på en konkurrensutsatt
marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament,
samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav,
för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen
och aktieägarna. Tilldelning under LTV 2018, 2019, 2020, 2021, 2022
och 2023 sker vederlagsfritt och berättigar, under förutsättning att
vissa prestationsmål nås, deltagarna att vederlagsfritt erhålla ett antal
aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut för varje program.
Tilldelning av aktier i enlighet med Prestationsaktierätterna sker efter
att utmanande prestationsvillkor uppnåtts, vilka definieras för varje
års program när det lanseras. Vilken del av Prestationsaktierätterna
för LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms i slutet av relevant
prestationsperiod baserat på om de fördefinierade kriterierna för årets
LTV-program uppfyllts, där prestationsperioden är ett till tre år. Det
krävs i allmänhet att deltagarna fortsätter att vara anställda under tre
år från det datum då tilldelning av Prestationsaktierätterna skedde
för att vara kvalificerade att få ta del av utfallet. Under förutsättning
att prestationsvillkoren har uppfyllts under prestationsperioden, och
att deltagaren har fortsatt vara anställd (förutom under exceptionella
omständigheter) under intjänandeperioden, tilldelas aktier så snart
som möjligt efter att intjänandeperioden löpt ut. Vid beslut om den slut-
liga utnyttjandenivån för Prestationsaktierätterna, tar styrelsen hänsyn
till om utnyttjandenivån är rimlig i förhållande till Bolagets finansiella
resultat och ställning, villkoren på aktiemarknaden och andra omstän-
digheter. Annars förbehåller sig styrelsen rätten att minska tilldelningen
till en lägre nivå som bedöms lämplig.
Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen av intjänande-
perioden minska (inklusive nollställa) det antal aktier som Prestations-
aktierätterna berättigar till, i den omfattning som anses lämplig med
hänsyn till:
– Bolagets finansiella resultat och ställning,
– Villkoren på aktiemarknaden och/eller
– Övriga omständigheter och skäl som styrelsen finner relevanta.
Ersättningsrapport 20236
===== SIDA 182 =====
Dessutom kan företaget, i syfte att förstärka ansvarstagande i hela
organisationen och att stödja etik och regelefterlevnad i alla delar av
verksamheten, ensidigt besluta om att hålla inne hela eller delar av
tilldelningen för en deltagare som avser det år då det år då deltagaren
har brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Bolaget har även rätt att
ensidigt besluta att kräva återbetalning, helt eller delvis, av tilldelning
som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons affärsetiska kod.
Detaljer angående vart och ett av de pågående programmen för
långsiktig rörlig ersättning på Ericsson, inklusive programmen för
övriga anställda, beskrivs i noterna till koncernens bokslut – not/uni00A0G3,
”Aktierelaterade ersättningar”, på sidorna 75–80 i den Finansiella
rapporten.
Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2023 (LTV 2023)
LTV 2023 godkändes på årsstämman 2023 och omfattar alla medlem-
mar i koncernledningen, sammanlagt 16 medlemmar i koncernled-
ningen 2023, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades
Prestationsaktierätter 18 maj 2023. De Prestationsaktierätter som
tilldelats vd och koncernchef samt vice verkställande direktör samman-
fattas i tabellen nedan.
Tilldelningsinformation, programmet för långsiktig rörlig ersättning 2023 (LTV 2023)
Deltagare
Tilldelnings-
värde 1)
Tilldelningsvärde
som procentandel
av årlig grundlön 2)
Antal tilldelade
prestationsaktierätter 3)
Andel av tilldelningen
för vilken
prestationsvillkor gäller 4)
Högsta antal
prestationsaktierätter
som kan tilldelas 5)
Börje Ekholm 35/uni00A0719/uni00A0309 190% 596/uni00A0216 100% 1/uni00A0192/uni00A0432
Fredrik Jejdling 4/uni00A0640/uni00A0094 50% 77/uni00A0451 100% 154/uni00A0902
1) Beloppet representerar grundbelopp i SEK.
2) Siffrorna representerar grundbelopp som procentandel av årlig grundlön på tilldelningsdatum.
3) Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B-aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen av Bolagets
kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2022.
4) Alla Prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts på definierade prestationsperioder som sträcker sig över ett till tre år. Prestationsvillkor för LTV 2023 är: (1) mål för koncernens
rörelseresultat (viktat till 45%) som mäts över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023, (2) absolut TSR-utveckling (vikt 25%) i intervallet 6%–14% årlig tillväxttakt, (3) relativt TSR-resultat (vikt 20%) för
Ericssons B-aktie, rankad 6-2 mot 11 jämförbara bolag, mätt över perioden 1 januari 2023 till 31 december 2023, (4) minskade CO2-utsläpp (vikt 5%) i Bolagets egna anläggningar samt (5) ökad andel kvinnor i
ledande befattning (vikt 5%) i Bolaget. Prestationsvillkor för LTV 2023 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2023 under punkt 16.
5) Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på ungefär 0,1% av det totala antalet utestående aktier. Effekten på nyckeltal är marginell.
Prestationsutfallet för LTV 2021 och målet för koncernens rörelseresultat för LTV 2023
LTV 2021 och LTV 2023 hade mål med prestationsperioder som gick ut 31 december 2023, som sammanfattas i tabellerna nedan. LTV 2021 kommer att löpa ut
under 2024 eftersom alla prestationsperioder under programmet nu har löpt ut. LTV 2023 kommer inte att löpa ut förrän 2026, men prestationsperioden för det
ettåriga målet för koncernens rörelseresultat (EBITA) samt för minskning av CO2 för LTV 2023 löpte ut 31 december 2023.
Prestationsvillkor för LTV 2023
Program Mål Villkor Vikt Prestationsperiod
Möjligt utfall
(linjär fördelning) Utfall
Måluppfyllnads -
nivå 1)
LTV 2023 Koncernens rörelse-
resultat (EBITA) 2023
Intervall (miljarder SEK)
26,4–40,4 45% 1 jan 2023–
31 dec 2023 0%–200% SEK 21,4 miljarder 2) 0%
LTV 2023 Absolut TSR Intervall 6%–14% 25% 1 jan 2023–
31 dec 2025 0%–200% – –
LTV 2023 Relativ TSR Ericssons
ranking 6–2 20% 1 jan 2023–
31 dec 2025 0%–200% – –
LTV 2023
Minskning av CO2e
2023
kiloton CO2e
142–121 1,66% 1 jan 2023–
31 dec 2023 0%–200% 121,9 kton CO2 193,72%
Minskning av CO2e
2024
kiloton CO2e
132–113 1,66% 1 jan 2024–
31 dec 2024 0%–200% – –
Minskning av CO2e
2025
kiloton CO2e
122–104 1,68% 1 jan 2025–
31 dec 2025 0%–200% – –
LTV 2023 Kvinnliga chefer
Procentandel
kvinnliga chefer
Intervall 23%–25%
5% 1 jan 2023–
31 dec 2025 0%–200% – –
Totalt 100% 0%–200%
1) Styrelsen beslutade att måluppfyllelsenivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2023 var 0% för den del av prestationsaktierätterna som är baserade på koncernens rörelseresultat 2023. Mål-
uppfyllelsenivån för prestationsvillkoret minskning av 2023 CO2 fastställdes till 193,72%. Ytterligare information gällande det intjänade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt
vice verkställande direktör finns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV)/uni00A0till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör. Prestationsaktierätterna faller ut i slutet av intjänandeperioden 2026.
2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret.
Prestationsvillkor för LTV 2021
Program Mål 1) Villkor Vikt Prestationsperiod
Möjligt utfall
(linjär fördelning) Utfall
Måluppfyllnads -
nivå 2)
LTV 2021
Koncernens rörelse-
resultat (EBIT) 2021
Intervall (miljarder SEK)
15,0 – 24,0 50%
1 jan 2021–
31 dec 2021 0%–200% SEK 27,4 miljarder 200,00% 1)
LTV 2021 Absolut TSR Intervall 6%–14% 30%
1 jan 2021–
31 dec 2023 0%–200% –16,17% 0% 2)
LTV 2021 Relativ TSR Ericssons ranking 6–2 20%
1 jan 2021–
31 dec 2023 0%–200%
Rangordning efter
samtliga i jämförel-
segruppen 0% 2)
Totalt 100% 0%–200% 100%
1) Som meddelades i årsredovisningen för 2021 beslutade styrelsen att måluppfyllelsenivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2021 var 200% för den del av Prestationsaktierätterna som tilldelas
baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2021.
2) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren absolut TSR och relativ TSR uppgick till 0% respektive 0% baserat på de uppnådda resultaten om -16,17% absolut TSR och rangordning 12
för relativ TSR, vilket resulterade i en övergripande målluppfyllnadsnivå om 100% för LTV 2021. Prestationsaktierätterna faller ut i slutet av intjänandeperioden 2024. Ytterligare information gällande det intjä-
nade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt vice verkställande direktör finns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV)/uni00A0till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör.
Ersättningsrapport 2023 7
===== SIDA 183 =====
Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt vice verkställande direktör
I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2019, 2020, 2021, 2022 och 2023 för vd och koncernchef samt vice verkställande direktör.
Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör
Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår
Namn och
befattning Program Mål (vikt) 1)
Tilldel-
nings-
datum 2)
Presta-
tions-
period 3)
Presta-
tions-
perio-
dens slut-
datum 4)
Intjänan-
deperio-
dens slut-
datum 5)
Tilldelade
Prestations
aktierätter
(värde i SEK) 6)
Högsta antal
Prestations-
aktierätter som
kan tilldelas
(värde i SEK) 7)
Ingående saldo
(värde i SEK) 8)
Prestations-
aktierätter
som tjänats in
under året
(värde i SEK) 9)
Prestations-
aktierätter som
fortfarande
omfattas av
prestations-
villkor
(värde i SEK) 10)
Prestations-
aktierätter som
förverkats och
betalats ut i
aktier under året
(värde i SEK) 11)
Saldo vid årets
slut, Prestations-
aktierätter som
tjänats in men
inte förverkats
(värde i SEK) 12)
Börje
Ekholm
Vd och
koncernchef
LTV 2023
Koncernens
rörelse resultat
(EBITA)
(45%)
18 maj
2023 1 år 31 dec
2023
18 maj
2026
268/uni00A0297
(16/uni00A0073/uni00A0673)
536/uni00A0594
(32/uni00A0147/uni00A0346)
0
(0)
0
(0)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45%)
18 maj
2023 3 år 31 dec
2025
18 maj
2026
268/uni00A0297
(16/uni00A0073/uni00A0673)
536/uni00A0594
(32/uni00A0147/uni00A0346)
536/uni00A0594
(33/uni00A0714/uni00A0201)
ESG-mål
(10%)
18 maj
2023 3 år 31 dec
2025
18 maj
2026
59/uni00A0622
(3/uni00A0571/uni00A0954)
119/uni00A0244
(7/uni00A0143/uni00A0908)
19 172
(1 204 577)
99 450
(6 248 444)
19 172
(1 204 577)
LTV 2022
Koncernens
rörelse resultat
(EBIT) (45/uni00A0%)
18 maj
2022 1 år 31 dec
2022
18 maj
2025
137/uni00A0994
(15/uni00A0605/uni00A0741)
275/uni00A0988
(31/uni00A0211/uni00A0483)
224/uni00A0599
(13/uni00A0853/uni00A0266)
224/uni00A0599
(14/uni00A0111/uni00A0555)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45%)
18 maj
2022 3 år 31 dec
2024
18 maj
2025
137/uni00A0991
(15/uni00A0605/uni00A0402)
275/uni00A0982
(31/uni00A0210/uni00A0804)
275/uni00A0982
(17/uni00A0339/uni00A0949)
ESG-mål
(10%)
18 maj
2022 3 år 31 dec
2024
18 maj
2025
30/uni00A0664
(3/uni00A0467/uni00A0792)
61/uni00A0328
(6/uni00A0935/uni00A0584)
61/uni00A0328
(3/uni00A0853/uni00A0238)
LTV 2021
Koncernens
rörelser esultat
(EBIT) (50%)
3 maj
2021 1 år 31 dec
2021
3 maj
2024
154/uni00A0161
(16/uni00A0834/uni00A0381)
308/uni00A0322
(33/uni00A0668/uni00A0762)
308/uni00A0322
(19/uni00A0017/uni00A0301)
308/uni00A0322
(19/uni00A0371/uni00A0871)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
3 maj
2021 3 år 31 dec
2023
3 maj
2024
154/uni00A0162
(16 834 490)
308/uni00A0324
(33/uni00A0668/uni00A0981)
LTV 202013)
Koncernens
rörelse resultat
(EBIT) (50%)
1 april
2020 1 år 31 dec
2020
1 april
2023
194/uni00A0830
(15/uni00A0188/uni00A0947)
389/uni00A0660
(30/uni00A0377/uni00A0894)
389/uni00A0660
(24/uni00A0034/uni00A0229)
389/uni00A0660
(24/uni00A0482/uni00A0338)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
1 april
2020 3 år 31 dec
2022
1 april
2023
194/uni00A0830
(15/uni00A0188/uni00A0947)
389/uni00A0660
(30/uni00A0377/uni00A0894)
LTV 2019 13)
Koncernens
rörelse resultat
(EBIT) (50%)
18 maj
2019 1 år 31 dec
2019
18 maj
2022
146/uni00A0087
(13/uni00A0808/uni00A0143)
292/uni00A0174
(27/uni00A0616/uni00A0286)
292/uni00A0174
(18/uni00A0021/uni00A0292)
292/uni00A0174
(18/uni00A0357/uni00A0292)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
18 maj
2019 3 år 31 dec
2021
18 maj
2022
146/uni00A0087
(13/uni00A0808/uni00A0143)
292/uni00A0174
(27/uni00A0616/uni00A0286)
76/uni00A0974
(4/uni00A0747/uni00A0756)
76/uni00A0974
(4/uni00A0836/uni00A0276)
Totalt
1/uni00A0291/uni00A0729
(79/uni00A0673/uni00A0845)
19 172
(1 204 577)
973 354
(61 155/uni00A0832)
1/uni00A0310 901
(82 363 910)
1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att få aktier.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatum. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter
multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i/uni00A0SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats
in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående Prestationsaktierätter
som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar
det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats.
Värden i/uni00A0SEK/uni00A0beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
13) Styrelsen har godkänt tilldelning för LTV 2019 och 2020 (som gick ut 2022 respektive 2023). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024.
Ersättningsrapport 20238
===== SIDA 184 =====
Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör, forts.
Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår
Namn och
befattning Program Mål (vikt) 1)
Tilldel-
nings-
datum 2)
Presta-
tions-
period 3)
Presta-
tions-
perio-
dens slut-
datum 4)
Intjänan-
deperio-
dens slut-
datum 5)
Tilldelade
Prestations
aktierätter
(värde i SEK) 6)
Högsta antal
Prestations-
aktierätter som
kan tilldelas
(värde i SEK) 7)
Ingående saldo
(värde i SEK) 8)
Prestations-
aktierätter
som tjänats in
under året
(värde i SEK) 9)
Prestations-
aktierätter som
fortfarande
omfattas av
prestations-
villkor
(värde i SEK) 10)
Prestations-
aktierätter som
förverkats och
betalats ut i
aktier under året
(värde i SEK) 11)
Saldo vid årets
slut, Prestations-
aktierätter som
tjänats in men
inte förverkats
(värde i SEK) 12)
Fredrik
Jejdling
Vice verk-
ställande
direktör och
chef
för affärs -
område
Networks
LTV 2023
Koncernens
rörelse resultat
(EBITA)
(45%)
18 maj
2023 1 år 31 dec
2023
18 maj
2026
34/uni00A0852
(2/uni00A0087/uni00A0983)
69/uni00A0704
(4/uni00A0175/uni00A0966)
0
(0)
0
(0)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45%)
18 maj
2023 3 år 31 dec
2025
18 maj
2026
34/uni00A0853
(2/uni00A0088/uni00A0043)
69/uni00A0706
(4/uni00A0176/uni00A0086)
69/uni00A0706
(4/uni00A0379/uni00A0628)
ESG-mål
(10%)
18 maj
2023 3 år 31 dec
2025
18 maj
2026
7/uni00A0746
(464/uni00A0062)
15/uni00A0492
(928/uni00A0125)
2 491
(156 510)
12 920
(811 764)
2 491
(156 510)
LTV 2022
Koncernens
rörelse resultat
(EBIT) (45%)
18 maj
2022 1 år 31 dec
2022
18 maj
2025
17/uni00A0257
(1/uni00A0951/uni00A0594)
34/uni00A0514
(3/uni00A0903/uni00A0188)
28/uni00A0087
(1/uni00A0732/uni00A0406)
28/uni00A0087
(1/uni00A0764/uni00A0706)
TSR-presta-
tionsvillkor
(45%)
18 maj
2022 3 år 31 dec
2024
18 maj
2025
17/uni00A0255
(1/uni00A0951/uni00A0368)
34/uni00A0510
(3/uni00A0902/uni00A0736)
34/uni00A0510
(2/uni00A0168/uni00A0263)
ESG-mål
(10%)
18 maj
2022 3 år 31 dec
2024
18 maj
2025
3/uni00A0834
(433/uni00A0587)
7/uni00A0668
(867/uni00A0174)
7/uni00A0668
(481/uni00A0780)
LTV 2021
Koncernens
rörelse resultat
(EBIT) (50%)
3 maj
2021 1 år 31 dec
2023
3 maj
2024
19/uni00A0092
(2/uni00A0084/uni00A0846)
38/uni00A0184
(4/uni00A0169/uni00A0693)
38/uni00A0184
(2/uni00A0355/uni00A0189)
38/uni00A0184
(2/uni00A0399/uni00A0101)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
3 maj
2021 3 år 31 dec
2023
3 maj
2024
19/uni00A0092
(2/uni00A0084/uni00A0846)
38/uni00A0184
(4/uni00A0169/uni00A0693)
LTV 202013)
Koncernens
rörelse resultat
(EBIT) (50%)
1 april
2020 1 år 31 dec
2020
1 april
2023
22/uni00A0262
(1/uni00A0735/uni00A0546)
44/uni00A0524
(3/uni00A0471/uni00A0091)
44/uni00A0524
(2/uni00A0746/uni00A0240)
44/uni00A0524
(2/uni00A0797/uni00A0443)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
1 april
2020 3 år 31 dec
2022
1 april
2023
22/uni00A0263
(1/uni00A0735/uni00A0623)
44/uni00A0526
(3/uni00A0471/uni00A0247)
LTV 2019 13)
Koncernens
rörelse resultat
(EBIT) (50%)
18 maj
2019 1 år 31 dec
2019
18 maj
2022
16/uni00A0321
(1/uni00A0542/uni00A0661)
32/uni00A0642
(3/uni00A0085/uni00A0322)
32/uni00A0642
(2/uni00A0013/uni00A0359)
32/uni00A0642
(2/uni00A0050/uni00A0897)
TSR-presta-
tionsvillkor
(50%)
18 maj
2019 3 år 31 dec
2021
18 maj
2022
16/uni00A0322
(1/uni00A0542/uni00A0755)
32/uni00A0644
(3/uni00A0085/uni00A0511)
8/uni00A0600
(530/uni00A0448)
8/uni00A0600
(540/uni00A0338)
Totalt
152/uni00A0037
(9/uni00A0377/uni00A0642)
2 491
(156 510)
124 804
(7 841 435)
154/uni00A0528
(9/uni00A0708 994)
1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att få aktier.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatum. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter
multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i/uni00A0SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats
in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående Prestationsaktierätter
som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar
det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats.
Värden i/uni00A0SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
13) Styrelsen har godkänt tilldelning för LTV 2019 och 2020 (som gick ut 2022 respektive 2023). Planerat tilldelningsdatum är under första kvartalet 2024.
Ersättningsrapport 2023 9
===== SIDA 185 =====
Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav
Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktieinnehav som ska gälla
för nuvarande och framtida medlemmar av koncernledningen från den
1 januari 2019 för att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla
ett aktieinnehav för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan
Bolagets aktieägare och medlemmarna i koncernledningen:
– Vd och koncernchef ska bygga och behålla ett aktieinnehav som
motsvarar minst 200% av den årliga fasta lönen
– Övriga medlemmar av koncernledningen ska bygga upp och behålla
ett aktieinnehav som motsvarar minst 75% av deras respektive
årliga fasta lön.
De nuvarande medlemmarna i koncernledningen ska ha möjlighet
att/uni00A0bygga upp detta innehav över en period av fem/uni00A0år från och med
1/uni00A0januari 2019. I det fall nya medlemmar av koncernledningen utses,
förväntas de uppfylla kravet på aktieinnehav på årsdagen fem år
efter att de tilldelas sina första prestationsaktierätter under LTV-pro-
grammen. För nuvarande medlemmar av koncernledningen förlängs
datumet för kravet med ett år som en del av de självpåtagna handels
begränsningar i Ericsson aktien för koncernledningen samt på grund
av Bolagets beslut att under samtliga år leverera LTV 2017–2020 som
netto. Styrelsen beaktar följande beträffande uppfyllelse av kravet på
aktieinnehav:
– Innehav av Ericssons B-aktier som innehas eller förvärvas av
koncernledningsmedlemmen
– Optioner som tilldelats men inte gått till inlösen (värdet beräknas
efter skatt och efter kostnader för utövandet)
– Aktierätter som innehas av medlemmen i koncernledningen, där
prestationsvillkor och/eller villkor anställning har uppnåtts, men
som måste innehas under en viss tidsperiod (värdet beräknas efter
skatt).
Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter som är föremål för presta-
tionsvillkor och fortsatt anställning, men som inte är intjänade, ska inte
medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav.
Kompensationskommittén ska övervaka efterlevnaden av rikt-
linjerna om aktieinnehav och regelbundet rapportera till styrelsen samt
informera medlemmarna av koncernledningen om i vilken utsträckning
riktlinjerna för aktieinnehav har efterlevts.
Innehavet för respektive medlem av koncernledningen redovisas på
sidan 20–24 i Bolagsstyrningsrapporten.
Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande
befattningshavare
De riktlinjer som beslutades av årsstämman i mars 2020, och som
gällde till 28 mars 2023, föreskrev en minimiviktning på 40% på
koncernnivå för mål för kortsiktig rörlig ersättning (”STV”). Vid års-
stämman 2023 kompletterades riktlinjerna, och de förväntas gälla till
årsstämman 2027.
Ett av syftena med de riktlinjer för ersättning som beslutades av
årsstämman 2023 var att klargöra vilket mandat styrelsen och Kom-
pensationskommittén hade att definiera meningsfulla STV-mål som
var länkade till Ericssons affärsplan. Detta för att göra det möjligt att
STV-målen definieras och viktas på olika sätt för olika delar av verk-
samheten beroende på den fas i verksamhetens livscykel de befinner
sig i enligt vad som krävs utifrån affärsstrategin. Därför har detaljerade
krav på obligatorisk viktning och definition av STV-mål tagits bort.
I linje med syftet för de nya riktlinjerna och på rekommendation
från Kompensationskommittén beslutade styrelsen 8 februari 2023
att STV-målen för 2023 på koncernnivå skulle viktas med 20% för
koncernledningsmedlemmen George Mulhern. Detta var en avvikelse
från de då gällande riktlinjerna under perioden från 1 januari 2023 till
28 mars 2023. Motiveringen till beslutet att avvika från riktlinjerna
var att ge högre prioritet till enhetens mål, och att driva tillväxt beträf-
fande försäljning och vinst, vilket var lämpligt för Cradlepoints aktuella
affärslivscykel. Det har inte skett någon avvikelse från de processer för
beslutsfattande som beskrivs i riktlinjerna.
Ersättningsrapport 202310
===== SIDA 186 =====
Jämförande information om ändringar
i ersättningen och Bolagets resultat
Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och Bolagets resultat över de tre senaste redovisade räkenskapsåren
Ericssons resultat
Ersättning till vd och koncernchef samt
till vice verkställande direktör
Börje Ekholm
Vd och koncernchef
Fredrik Jejdling
Vice verkställande direktör
och chef för
affärsområde Networks
Genomsnittlig ersättning
till/uni00A0anställda omräknat till
heltidsekvivalenter 3)
Koncernens
rörelseresultat
(EBIT)
SEK miljoner
Koncernens
netto-
omsättning
SEK miljoner
Aktiekurs per
31 december för
räkenskapsåret
2023
(% förändring) Fast ersättning 1) 20 348 855 (5%) 10/uni00A0182/uni00A0837 (5%) 1/uni00A0016/uni00A0295 (5%)
–20/uni00A0326
(–175,23%)
263/uni00A0351
(–3,02%)
63,11
(3,63%)
Rörlig ersättning 2) – 6/uni00A0251/uni00A0115 (–6%) 176/uni00A0279 (–24%)
2022
(% förändring)
Fast ersättning 1) 19/uni00A0290/uni00A0595 (3%) 9/uni00A0666/uni00A0757 (6%) 966/uni00A0031 (8,5%) 27/uni00A0020
(10%)
271/uni00A0546
(17/uni00A0%)
60,9
(–38,97%)
Rörlig ersättning 2) – 6/uni00A0671/uni00A0595 (–54%) 230/uni00A0928 (–22%)
2021
(% förändring)
Fast ersättning 1) 18/uni00A0764/uni00A0547 (1%) 9/uni00A0144/uni00A0067 (15%) 889/uni00A0538 (13%) 31/uni00A0780
(14%)
232/uni00A0314
(–0,03/uni00A0%)
99,79
(2,20%)
Rörlig ersättning 2) 88/uni00A0782/uni00A0271 (22%) 14/uni00A0626/uni00A0469 (122%) 295/uni00A0193 (–1%)
Kommentarer LTV 2018 löpte ut
och aktier överfördes
i maj 2021. LTV 2019 och
2020 löpte ut under 2022
och 2023 men leverans av
aktierna är uppskjuten.
LTV 2018 löpte ut
och aktier överfördes
i maj 2021. LTV 2019 och
2020 löpte ut under 2022
och 2023 men leverans av
aktierna är uppskjuten
Under 2021 ägde den
försenade lönerevisionen
för 2020 rum med
bolagssponsrad retroaktiv
effekt, vilket ökat
ersättningen till övriga
anställda. En majoritet av
de anställda har inte
rörlig ersättning.
1) Fast ersättning innefattar fast lön och andra förmåner.
2) Rörlig ersättning för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör innefattar tillämpliga STV och LTV. För Bolagets anställda innefattar den rörliga ersättningen kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning.
För jämförelsens skull representerar rörlig ersättning faktiskt betalad ersättning under räkenskapsåret. Detta beror på att prestationsutvärderingar och program för långsiktig rörlig ersättning för övriga anställda
med prestationsperioder som löpt ut under räkenskapsåret 2023 ännu inte slutförts.
3) Anställda på Telefonaktiebolaget LM Ericsson, exklusive vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen som är anställda inom Bolaget.
Styrelsen
Stockholm 5 mars 2024
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680
Ersättningsrapport 2023 11
===== SIDA 187 =====
Rapport –
Hållbarhet och
ansvarsfullt
företagande
ericsson.com
Årsredovisning 2023
Finansiell
rapport
Bolags-
styrnings-
rapport
Ersättnings-
rapport
Rapport –
Hållbarhet och
ansvarsfullt
företagande
Ingår i
Ericsson
Årsredovisning
2023
===== SIDA 188 =====
Rapport – Hållbarhet och
ansvarsfullt företagande 2023
Inledning 1
Strategi och mål 2
2023 i korthet 4
Miljö 4
Sociala faktorer 6
Styrning 8
Noter till Rapport – Hållbarhet och
ansvarsfullt företagande 10
Miljö 11
Sociala faktorer 25
Styrning 37
Övrigt 46
Bestyrkanderapport 50
Ordlista 51
Den här rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande
lämnas som en separat rapport bifogad till den finansiella rappor-
ten i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 6 kap.,
10 § och 11 §). En bestyrkanderapport från bolagets revisorer är
bifogad.
Innehåll
Framtidsriktade uttalanden
Denna hållbarhetsrapport innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden
som återspeglar Bolagets nuvarande syn på prestationsmål och mål, framtida trender,
händelser, åtaganden eller resultat, framtida marknad eller finansiell ställning samt
förväntad operativ och finansiell utveckling.
Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”,
”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”,
”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller, i förekommande fall,
deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att
identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets
strategi, framtida ekonomiska resultat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar
av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande anta-
ganden, utgör framtidsriktad information. Sådana uttalanden baseras på ledningens
förväntningar vid datumet för rapporten, såvida inte ett tidigare datum anges, inklusive
förväntningar baserad på information och prognoser från tredje part som ledningen
anser vara tillförlitliga.
Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och
osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket
kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt
från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade
informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka
om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar,
men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna hållbarhetsrapport,
inklusive i avsnittet Riskfaktorer. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra
uppskattningar, antaganden och förväntningar vid den tidpunkt när de gjordes, och i den
utsträckning de representerar data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende
bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det.
Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid
sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekommenderas att noga granska och
överväga de olika upplysningar som lämnas i denna hållbarhetsrapport och i andra
dokument som vi från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och
osäkerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar
framtidsriktade uttalanden i denna hållbarhetsrapport inte den potentiella påverkan
av avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra verksamhetskombinationer som inte
slutförts vid datumet för denna hållbarhetsrapport. Vi avsäger oss uttryckligen en skyl-
dighet att efter datumet för denna hållbarhetsrapport uppdatera dessa framtidsriktade
uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem,
för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av
förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny
information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt
tillämplig lagstiftning eller börsregler.
Denna hållbarhetsrapport innehåller webbplatser eller hänvisningar till ytterligare
företagsrapporter. Dessa är endast avsedda att ge inaktiva, textuella referenser. Infor-
mationen på webbplatserna och i dessa rapporter är inte en del av denna rapport och
införlivas inte genom hänvisning i denna rapport. Denna hållbarhetsrapport innehåller
uttalanden som baseras på hypotetiska scenarier och antaganden samt uppskattningar
som är föremål för en hög grad av osäkerhet, och dessa uttalanden ska inte nödvändigt-
vis ses som representativa för nuvarande eller faktiska risker eller resultat, eller prognoser
för förväntade risker eller resultat. Dessutom kan historiska, aktuella och framåtblickande
miljö- och socialt relaterade uttalanden baseras på standarder för att mäta framsteg som
fortfarande håller på att utvecklas och på interna kontroller och processer som fortsätter
att utvecklas. Även om vissa frågor som diskuteras i denna hållbarhetsrapport kan vara
väsentliga, ska inte någon betydelse uppfattas, eller på annat sätt antas, som att de
nödvändigtvis når upp till den väsentlighetsnivå som används för att uppfylla Ericssons
rapporteringsskyldigheter för publika bolag enligt USA:s federala värdepapperslagar och
bestämmelser, även om rapporten använder orden ”väsentlig” eller ”väsentlighet”.
===== SIDA 189 =====
Integritet och hållbarhet för långsiktigt
värdeskapande
Ericsson grundades på övertygelsen om att
kommunikation är ett grundläggande mänskligt
behov – och i över 145 år har bolaget bidragit till
att förändra liv, branscher och samhällen till det
bättre. Bolaget fokuserar på att integrera håll-
barhet i hela organisationen för att skapa positiv
påverkan för dess intressenter, och fortsätter
sin kulturella omvandling till en integritetsstyrd
verksamhet.
En integritetsstyrd verksamhet
Ericsson är med sin globala närvaro verksamt på
marknader med varierande grad av komplexitet
vad gäller affärskultur, geopolitisk stabilitet och
institutionell mognad. Inom alla dessa områden
ligger integritet till grund för Ericssons förmåga
att skapa värde och minska riskerna för bolaget
och dess intressenter. Ericsson driver en kulturell
omvandling i syfte att optimera verksamheten
och förbättra styrningen, för att säkerställa
ansvarsfullt beslutsfattande.
I all sin verksamhet upprätthåller Ericsson
samma höga krav på etiska affärsmetoder
– från lika möjligheter för alla och respekt för
mänskliga rättigheter, till antikorruption och
hälsa och säkerhet.
Ericsson har ett helhetsperspektiv på riskhan-
tering och är fast beslutet att agera med integri tet
i hela värdekedjan. Detta är en pågående föränd-
ringsresa och Ericsson lägger betydande kraft
på att förstärka policyer, tillvägagångssätt och
processer för att skapa tydlighet och säkerställa
en grund för ansvarsfullt företagande.
Göra skillnad
Ericssons vision om en värld där obegränsad
kommunikation förbättrar liv, omdefinierar
verksamheter och banar väg för en hållbar
framtid, bygger på den kraft som öppen mobil
uppkoppling har för att skapa positiv påverkan
för samhällen och företag.
Mobilteknik är redan i dag en av de mest
inkluderande teknikerna på planeten med
8,5/uni00A0miljarder abonnemang1). Nästa digitalise-
ringsvåg kommer att innebära att fördelarna
med uppkoppling storskaligt expanderar till
företag och till samhället i stort. Mobil uppkopp-
ling, artificiell intelligens (AI) och molnteknik
kommer i allt större utsträckning att ses som de
tekniker som möjliggör denna nästa våg, men
utan mobil uppkoppling kan inte de två andra
spridas i stor skala. En utbredd uppkoppling
är också avgörande för/uni00A0en framtid med låga
koldioxidutsläpp.
1) Ericsson Mobility Report (2023)
2) Measuring digital development: Facts and Figures 2023 (2023), ITU Publications
3) Mobile Net Zero: State of the Industry on Climate Action 2022 (2022), GSM Association
4) Malmodin et al. (2023) ICT sector electricity consumption and greenhouse gas emissions – 2020 outcome, SSRN Electronic Journal
5) Malmodin & Bergmark (2015) Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press
Driva digital inkludering
Omkring 2,6 miljarder människor – en tredjedel
av världens befolkning – saknar en snabb och
tillförlitlig bredbandsuppkoppling vilket beror
på brister i tillgång och priser som inte är över-
komliga2). Lösningar baserade på fast trådlös
uppkoppling (Fixed Wireless Access) till hushåll,
företag och institutioner i tillväxtmarknader är i
flera fall det enda alternativet för att tillhanda-
hålla bredband i områden där kommunikations-
tjänster saknas eller är begränsade.
Finansiell inkludering är viktigt för att också
uppnå social inkludering och möjliggöra tillväxt
för mikroföretag samt små och medelstora
företag. Ericsson Mobile Wallet Platform stödjer
mobila finansiella tjänster och har idag cirka
85 miljoner aktiva användare – varav många
tidigare saknade tillgång till banktjänster.
Utöver Ericssons kommersiella erbjudanden
verkar bolaget aktivt för att säkerställa att det
finns välfungerande uppkoppling som tillgodo-
ser väsentliga samhällsbehov, såsom tillgång till
utbildning. Unicefs och ITU:s offentligt-privata
partnerskap Giga har som målsättning att
koppla upp samtliga skolor i världen till internet
till 2030. Genom arbetet inom ramen för detta
initiativ, har Ericsson delat med sig av sin decen-
nium långa erfarenhet av att koppla upp skolor.
Ericsson är dessutom en ledande samarbets-
partner från den privata sektorn i samarbetet
för digital transformation som leds av UNESCO,
där man är rådgivare åt regeringar i frågor som
gäller digitaliseringen av utbildningsväsendet.
Katalysera nettonollutsläpp
Den digitala transformationen av samhälle och
industrier innebär också lägre koldioxidutsläpp.
Telekombranschen leder arbetet mot nettonoll-
utsläpp av växthusgaser både vad gäller
nettonoll-åtaganden och genom att vara en av
de branscher som köper mest förnybar energi3).
Ericsson har som ambition att nå nettonoll-
utsläpp i hela värdekedjan till 2040.
Ericssons viktigaste bidrag till att begränsa
klimatförändringarna, består i att leverera en
energieffektiv portfölj som bidrar till att minska
energianvändningen i mobila nät, och minska
kundernas energiförbrukning, energi kostnader
och koldioxidutsläpp. Ericsson arbetar också
med sina leverantörer för att tillhandahålla
relevanta verktyg och ramverk så att bolagets
affärspartners kan sätta och nå sina egna
1,5-gradersmål.
Möjliggöra transformation av näringslivet
Trots att Informations- och kommunikations-
teknik-branschen (IKT) enbart står för 1,4 % av
det globala koldioxidavtrycket4) har den poten-
tialen att möjliggöra en 15-procentig bransch-
överskridande minskning av utsläpp till 2030
genom uppkopplingslösningar som till exempel
smarta system för fastighetsautomation (BMS)
och uppkopplad laddnings infrastruktur för
elfordon5).
Exponentiell teknik som 5G, AI och sakernas
internet (IoT) har potentialen att avsevärt
öka produktivitet och effektivitet. 5G kommer,
som en öppen innovationsplattform, att ha en
direkt påverkan på ett stort antal samhällsin-
frastrukturer och sektorer, däribland transport,
tillverkning, energibolag och allmän säkerhet,
för att nämna några.
Sammanfattningsvis så bidrar näten,
mjukvaran och tjänsterna som Ericsson
tillhandahåller sina kunder, till den digitala
transformationen av näringsliv och samhälle.
Med 5G kommer öppna, högeffektiva och
programmerbara nät att fungera som en motor
för ekonomisk tillväxt, som en betydelsefull
hävstång i kampen mot klimatförändringarna
och som en kraftfull möjliggörare av social
inkludering.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 1Inledning
===== SIDA 190 =====
Strategi och mål
Genom att utöka sitt ledarskap inom mobilnät,
och genom en riktad expansion inom företags-
marknaden, avser Ericsson att skapa värde för
alla intressenter. Ericssons tillvägagångssätt
och program för hållbarhet och ansvarsfullt
företagande understödjer affärsstrategin.
Ledarskap inom mobilnät
5G är betydligt mer energieffektivt än tidigare
generationer av mobila nätverk, vilket
innebär såväl minskade kostnader som
minskade utsläpp. 5G-näten har dessutom en
hävstångseffekt när det kommer till utsläpps-
minskningar genom att inte bara minska
IKT-branschens utsläpp, utan även göra det
möjligt för andra branscher att övergå till en
mer koldioxidsnål samhällsekonomi. Ericsson
driver utvecklingen av energieffektiva nät
genom hårdvarumodernisering, nya mjukvaru-
funktioner, energioptimeringstjänster samt
genom att använda AI-stödd automatisering
och digitala tvillingar. Mobilt bredband är ett
av de mest kostnadseffektiva teknikalter-
nativen för att koppla upp samhällen, och fast
trådlös uppkoppling (FWA) är ett effektivt och
skalbart alternativ till fasta bredbandsanslut-
ningar för att skapa universell och välfunge-
rande uppkoppling, både på tillväxtmarknader
och i utvecklade ekonomier.
Fokuserad expansion i företagsmarknaden
Genom gemensamma standarder som möjlig-
gör global kompabilitet och skalfördelar,
bidrar 5G till en ny nivå av motståndskraft
och effektivitet för industriella verksamheter.
Dessa sammankopplade system skapar förut-
sättningar för bättre analys och insikter genom
att möjliggöra omfattande och distribuerad
datainsamling i kombination med AI, samt
även utökade automationsmöjligheter med
stöd av teknik för utökad verklighet (XR) och
sakernas internet (IoT). Tillsammans främjar
de omställningen av industriella tillämpningar
inom områden som logistik och tillverkning,
förnybara energisystem, koldioxidsnåla
transporter och flera andra sektorer. Mobil
infrastruktur, och i synnerhet 5G, är således en
betydelsefull möjliggörare för branschöver -
skridande minskningar av växthusgasutsläpp.
Integritetsstyrd verksamhet
Teknikledarskap i sig är inte tillräckligt för att
navigera i en osäker och utmanande global
miljö. Ericsson möter många globala och
komplexa utmaningar, såsom geopolitiska
skiften och konflikter, konkurrens och
makroekonomiska förhållanden. Bolagets
långsiktiga framgång kommer att bero på
bolagets förmåga att tillhandahålla världsle -
dande teknologi och innovation i kombination
med att attrahera och bibehålla de bästa
talangerna, en etisk företagskultur och
operationell excellens, med stöd av en stark
bolagsstyrning. Ericsson har åtagit sig att
följa de tio principerna i FN:s Global Compact,
och har gjort betydande investeringar för att
skapa en stark företagskultur baserad på etik
och integritet, såväl som hälsa och säkerhet,
som en grund för ansvarsfullt företagande
och värdeskapande. Ericsson strävar efter att
åstadkomma en positiv påverkan i och bortom
sin värdekedja, grundat i potentialen hos
bolagets teknik, när denna implementeras och
används på ett ansvarsfullt sätt.
Positiva effekter
GOD UTBILDNING
FÖR ALLA
2,4 miljoner barn och unga har fått tillgång
till internet genom Giga-inititativet
ANSTÄNDIGA
ARBETS VILLK OR
OCH EK ONOMISK
TILLVÄ XT 85 miljoner användare har åtkomst till finansiella
tjänster via Ericsson Mobile Wallet Platform
HÅLLBAR INDUSTRI,
INNOVATIONER OCH
INFRASTRUKTUR En ökning på minst 0,8 % av BNP för varje
10- procentig ökning i användandet av mobilt
bredband
BEKÄMP A KLIMA T-
FÖRÄNDRINGARNA
Potential att minska de globala växthusgas-
utsläppen med 15 % med stöd av IKT-lösningar
Ledarskap inom mobilnät
Genom investeringar i teknikledarskap för prestanda, säkerhet
och hållbarhet, och genom högpresterande, programmerbara,
automatiserade och Cloud Native-anpassde nätverk och
affärsverksamheter, samt avancerade nättjänster.
– Kontinuerligt förbättra produktportföljens energiprestanda
– Effektiv resursanvändning och övergång till cirkulär ekonomi
– Erbjuda skalbara uppkopplingslösningar i de fall där fast
bredbandsuppkoppling inte är ett möjligt alternativ.
Fokuserad expansion i företagsmarknaden
Genom sömlösa och säkra nätverkslösningar och genom att via
företagets Global Communication Platform förändra hur
nätfunktioner exponeras, konsumeras och betalas för.
– Erbjuda IKT-lösningar som möjliggör ökad effektivitet och
minskade koldioxidutsläpp
– Möjliggöra för teknik som stödjer omvandlingen av näringslivet
vilket också omfattar små och medelstora företag.
En affärsstrategi som skapar positiv påverkan
Företag Människor och planeten
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 20232 Strategi och mål
===== SIDA 191 =====
Bidra till att de globala målen för hållbar utveckling uppnås
Ericssons produkter och lösningar kan bidra
till att många av FN:s hållbarhetsmål uppnås.
Ericsson anser att det är av strategisk vikt att
uppfylla mål 9 (Hållbar industri, innovationer
och infrastruktur) och mål 17 (Genomförande
och globalt partnerskap) då målens kombine-
rade kraft bidrar till att skapa storskalig positiv
påverkan.
Att tillhandahålla öppna, motståndskraft-
iga och hållbara nät är centralt för Ericsson i
rollen som teknik- och branschledare. Genom
att skapa och driva ekosystem för digitala
lösningar och genom att arbeta i förtroen-
defulla partnerskap, åstadkommer Ericsson
storskalig positiv påverkan som möter både
dagens och morgondagens utmaningar. I
syfte att främja klimatåtgärder och digital
inkludering, samarbetar Ericsson med sina
kunder och affärspartner samt internationella
institutioner och civil samhället, i ett samman-
kopplat ekosystem.
Ericssons indirekta positiva påverkan sker
bland annat genom minskad fattigdom via
mobila finansiella tjänster och förbättrad
tillgång till utbildning genom uppkopplade
skolor och digitalt lärande. Ericsson bidrar
också till minskade växthusgasutsläpp i sin
leverantörskedja och portfölj, och genom att
tillhandahålla digitala databaserade lösningar
till olika industrier.
Utfall för mål och delmål
Nedan visas en sammanfattning av status och utfall för Ericssons mål och delmål kopplat till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommentarer till
viktiga resultat finns på sidorna 4–9, och specifikationer av mål och detaljerade resultatdata finns i noterna till den här rapporten på sidorna 11–49.
Mål och delmål Basår 1) Målår Resultat 2023
Miljö
BEKÄMP A KLIMA T-
FÖRÄNDRINGARNA Begränsning av klimatförändringar
Nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värde-
kedjan, vilket omfattar Scope 1, 2 och 32)
(SBTi3) -verifierat)
2020 2040
Totala utsläpp i värdekedjan: +24 %4)
Utsläpp inom Scope 1 och 2: -38 %4)
Utsläppsminskningar
Minska de totala växthusgasutsläppen i värdekedjan
med 50 % och utsläppen i Scope 1 och 22) med 90 %
(SBTi3) - verifierat)
2020 2030
Produktportföljens energiprestanda
Minska energianvändningen för typiska
radio basstationssiter med 40 %
(Nytt mål)
2021 2025 Minskning om 30 %4)
Samverkan i leverantörskedjan
Få 350 strategiskt viktiga direktleverantörer och
leverantörer med höga utsläpp att sätta sina egna
utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet
2020 2025 237 leverantörer med godtagna mål
Sociala faktorer
ANSTÄNDIGA
ARBETS VILLK OR
OCH EK ONOMISK
TILLVÄ XT Hälsa och säkerhet
Noll dödsfall och incidenter med sjukfrånvaro 2020 2025 Dödsfall: 10
Incidenter med sjukfrånvaro: 97
JÄMSTÄLLDHET
Mångfald och inkludering
30/uni00A0% kvinnor bland alla anställda, linjechefer och
högre chefer
2021 2030
Alla medarbetare: 26 %
Linjechefer: 23 %
Högre chefer: 31 %
Styrning
Etik och regelefterlevnad
Stärka och förbättra programmet för etik och
regelefterlevnad för att stödja säkerställandet av ett
effektivt och hållbart program för bekämpning av
mutor och korruption
2019 2024 Implementering pågår
1) Basåret visas för de mål som följs upp med ett relativt prestationsmått i jämförelse med en angiven baslinje. För de mål som inte följs upp med ett relativt mått visas det år som målet sattes (startåret).
2) Förklaringar kring avgränsningar mellan utsläpp i Scope 1, 2 och 3 finns i ordlistan på sidan 51. Detaljerade redovisningsprinciper för växthusgasutsläppsberäkningar finns i not E1.
3) Science Based Target Initiative
4) Jämfört med målets basår
HÅLLBAR INDUSTRI,
INNOVATIONER OCH
INFRASTRUKTUR
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 3Strategi och mål
===== SIDA 192 =====
Nettonollutsläpp till 2040
Ericssons långsiktiga mål är nettonollutsläpp
av växthusgaser (GHG) i hela värdekedjan
till 2040. Bolaget har på kort sikt som mål att
halvera värdekedjans totala utsläpp och minska
utsläppen i Scope 1 och 2 med 90 % till 2030
jämfört med 2020 års basnivå. Målen är i linje
med 1.5-gradersambitionen och har verifierats
av SBTi.
Värdekedjans totala växthusgasutsläpp
(GHG) uppgick under 2023 till cirka 37 (31)
miljoner ton. 94 (92) % av koldioxidavtrycket
uppstod nedströms1) i värdekedjan, främst
hänförligt till energianvändning av såld nät-
verksutrustning. 6 (8) % uppstod uppströms1)
i leverantörskedjan. Utsläppen från Ericssons
egen verksamhet (Scope 1 och 2) utgjorde min-
dre än 1 (<1) % av de totala utsläppen. Ericsson
vidtar åtgärder för utsläppsminskningar i alla
led i värdekedjan, men den största potentialen
är hänförlig till att kontinuerligt förbättra port-
följens energiprestanda, och sedan att minska
utsläppen uppströms genom leverantörssam-
arbeten, produktdesign och materialval.
De totala växthusgasutsläppen ökade
jämfört med 2022, vilket till stor del beror på
ökade utsläpp nedströms när sålda produkter
används. En geografisk förändring i försälj -
ningsmixen mot marknader såsom Indien, där
relativt sett en större andel el genereras med
fossila bränslen, har lett till en nettoökning
av de totala utsläppen nedströms. Detta trots
att energieffektiviteten i bolagets lösningar är
högre och trots att Ericssons kunder köper mer
förnybar el.
Bolaget redovisar nedströms utsläpp
från användningen av sålda produkter under
ett år som summan av de totala beräknade
utsläppen från den nätverksutrustning som
sålts det året mätt över hela dess livslängd.
Utsläppen är inte periodiserat över produk-
ternas uppskattade livslängd. Förändringar i
marknadsmixen, så som var fallet under 2023,
kan därför leda till att nedströms växthusgas-
utsläpp varierar stort från år till år.
Ericsson har fortsatt att implementera
sin nettonoll-strategi och satt upp delmål för
områden och aktiviteter med större påverkan,
såsom produktdesign och radiositernas
energianvändning. Som den del av detta
har arbetet med att beräkna och följa upp
koldioxidavtrycket fortsatt, med fokus på
att förbättra precisionen i redovisningen av
växthusgasutsläppen i hela bolaget. Detta
möjliggör faktabaserade beslut, vilket krävs
för att kunna leverera på bolagets klimatmål.
Portföljens energiprestanda
Nedströms utsläpp, primärt från produkternas
användningsfas, utgjorde 94 (92) % av värde-
kedjans totala utsläpp. Det är därför viktigt
att kontinuerligt förbättra produktportföljens
energiprestanda för att nå bolagets utsläpps-
minskningsmål. Högre effektivitet skapar
också ekonomiskt värde för kunderna efter-
som det bidrar till att minska energirelaterade
driftskostnader.
Ericsson har under 2023 fortsatt att för-
bättra portföljens energiprestanda, och ökat
kapaciteten i sina lösningar för mobilt bredband
i förhållande till deras energiförbrukning. 2022
uppnådde bolaget båda sina tidigare portfölj-
mål, och arbetar nu mot målet att minska den
genomsnittliga energianvändningen för typiska
nya radiobasstationssiter med 40 % till 2025
jämfört med basåret 2021. Vid årets slut hade
bolaget uppnått en minskning på 30 (7) % och
är på god väg att uppnå det nya målet.
Ericsson har fortsatt att implementera
AI och maskininlärningslösningar i sina nät.
Detta gör att tjänsteleverantörerna kan driva
sina nät på ett smartare sätt för att möta
datatrafikbehovet och leverera optimal
användarupplevelse med lägsta möjliga
energianvändning. Ett exempel är Ericssons
lösning Predictive Cell Energy Management,
som år 2023 tilldelades Network Sustaina-
bility Award av FutureNet World för bästa
intelligenta automationslösning för hållbarhet
och energieffektivitet i nätverk.
I november emitterade Ericsson en grön
obligation om 500 miljoner euro. Obligationen
emitterades inom ramen för bolagets ramverk
för grön finansiering, som upprättats för att
finansiera investeringar i energieffektivitet
och förnybar energi. Likviden från obligations-
emissionen kommer att allokeras till FoU
i syfte att förbättra energiprestandan hos
befintliga och framtida lösningar.
IKT-lösningar som en möjliggörare
Ericssons forskning2) visar att potentialen
som IKT-lösningar har för att stödja andra
branscher i deras arbete för att minska sina kol-
dioxidutsläpp är betydande, och mycket större
än branschens eget koldioxidavtryck. Teknik
som laddningsinfrastruktur, smarta elnät och
systemlösningar för fastighetsförvaltning är
alla beroende av uppkoppling och kommunika-
tionsnät för att kunna nå sin fulla potential.
Genom att dessutom utveckla teknik som
5G och plattformar för data och API-hantering
uppskattas det att potentialen att minska
utsläppen är än större 3).
Ericsson har fortsatt att utforska detta
område under 2023, vilket omfattat publi-
ceringen av en rapport baserad på ITU:s4)
digitaliserings- och nettonoll-standard för
2023 i korthet
Miljö
1) Förklaringar av vad som utgör ett företags upp- och nedströms värdekedja finns i ordlistan på sid. 51
2) Malmodin och Bergmark (2015) Exploring the effects of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press
3) The enablement effect: The impact of mobile communications technologies on carbon emission reductions. (2019), GSM Association
4) Internationella teleunionen (ITU) – Förenta nationernas fackorgan för informations- och kommunikationsteknik.
Värdekedjans koldioxidavtryck
Miljoner ton CO2e/%
0
5
10
15
20
25
30
35
40
202320222021
<1% <1% <1%
9% 8% 6%
90% 92% 94%
28
31
37
15
Scope 1 och 2
Scope 3 (uppströms)
Scope 3 (nedströms)
2030 års mål
Förklaringar till gränsdragningar mellan utsläpp
i Scope 1, 2 och 3 finns i ordlistan på sidan 51.
Detaljer kring reodvisningsprinciper för växthus-
gasutsläpp finns i not E1.
Energiförbrukning vid
radiobasstationer
%
–50
–40
–30
–20
–10
0
202320222021
–7
–30
–40
Uppnådd minskning
2025 års mål
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 20234 2023 i korthet – Miljö
===== SIDA 193 =====
industrin, som visade på att ITK-lösningar kan
möjliggöra energibesparingar och minskade
utsläpp från byggnader1).
Klimatåtgärder i leverantörskedjan
Utsläppen från leverantörskedjan utgjorde
6/uni00A0(8) % av värdekedjans totala koldioxidav-
tryck. Som en del av sitt nettonoll-mål arbetar
Ericsson för att minska dessa utsläpp genom
leverantörssamarbeten, designförbättringar
och transporteffektivitet. Bolaget har fortsatt
att utforska och implementera lösningar för
att minska produkternas vikt och storlek, samt
påbörjat initiativ inriktade på utsläppsinten -
siva material och processer som till exempel
aluminium. Klimatrelaterade kriterier har
införts i prestationsutvärderingar av leveran-
törer i syfte att visa på i vilken utsträckning
deras klimat åtaganden stödjer Ericssons
nettonoll-mål.
Till 2025 har Ericsson som mål att 350
strategiskt viktiga leverantörer och leveran-
törer med höga utsläpp ska sätta egna
utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-graders-
målet, vilket måste innefatta en halvering av
utsläppen till 2030. Dessa leverantörer står,
tillsammans med sina leverantörskedjor, för
en majoritet av koldioxidavtrycket i Ericssons
uppströms värdekedja. Vid årets slut hade
237/uni00A0(225) leverantörer satt godtagbara
mål, vilket gör att bolaget är på god väg att
uppnå sitt mål för 2025. I och med att ett
ökat antal leverantörer har satt godtagbara
mål har Ericsson infört strängare krav för att
målen ska godkännas, bland annat så måste
leverantören tillhandahålla en trovärdig hand-
lingsplan för att nå sina utsläppsminskningar.
Detta är en av förklaringarna till att den årliga
ökningen av leverantörer som satt upp god-
tagbara mål är mindre jämfört med tidigare år.
Klimatåtgärder i egen verksamhet
Utsläpp i Scope 1, i första hand relaterade till
servicefordonsflottan, minskade till 27 (38)
kiloton. En del av minskningen beror på ett
verksamhetsskifte som skedde under slutet
av 2023 i Nordamerika där verksamhet fördes
över till underleverantörer för nätverksutbygg-
nad och -service, vilket inneburit att utsläppen
flyttade från Scope 1 till Scope 3. Utsläppen
i Scope 2 minskade till 42 (45) kiloton, vilket
främst berodde på större volymer inköpt förny-
bar el. Andelen förnybar el ökade till 84 (82) %,
vilket motsvarade 70 (67) % av anläggningar-
nas totala energianvändning. Sedan 2016 års
baslinje för Ericssons första SBTi-verifierade
mål för utsläppsminskningar har de årliga
utsläppen i Scope 1 och 2 minskat med cirka
190 kiloton.
Trots att utsläppen från affärsresor ökade
till 53 (25) kiloton, förblev de lägre än nivå-
erna före pandemin. Ericsson har satt ett tak
på affärsresor för att begränsa dessa utsläpp
till högst 50 % av nivåerna som gällde 2019,
dvs. före pandemin.
Bolaget har fortsatt att integrera nyckeltal
för hållbarhet i den interna verksamhets-
rapporteringen för mer frekvent uppföljning.
Fokusområden för kommande år innefattar
automatisering av datahantering och att
utforska ytterligare möjligheter att fortsätta
öka andelen förnybar energi som används
i/uni00A0bolagets anläggningar.
Omställning till cirkulär ekonomi
Arbetet med att öka produktåtertagnings-
volymer och försäljningen av återanvänd
utrustning har fortsatt under året. Detta
innefattade bland annat framtagande av en
utbildning för utvalda medarbetare för att
öka deras kunskap och medvetenhet kring
elektroniskt avfall, återtagningsprogrammet
och producentansvaret. Återanvändning och
produktåtertagning lades också till ramverket
för kundsamarbeten i syfte att öka medveten-
heten kring dessa frågor både internt och
bland kunder. Ericsson har också arbetat för
att återvunna material ska läggas till i IEC:s2)
standard som används för att deklarera en
produkts materialsammansättning och som
används i hela elektronikindustrin. Detta
skulle göra det enklare att spåra hur stor andel
återvunnet insatsmaterial som används i
elektronisk utrustning.
Verksamheter som bidrar till omställningen
till en cirkulär ekonomi, inklusive tillverkning
av elektronisk utrustning, lades under 2023
till i EU:s taxonomi för hållbara verksamheter.
Detta innebär att Ericssons andel av omsätt-
ningen som omfattas av taxonomin har ökat
till 38 (0) %. Under 2024 kommer Ericsson att
utvärdera i vilken utsträckning de av bolagets
verksamheter som omfattas av taxonomin,
även uppfyller kriterierna för att anses vara
förenliga med taxonomin.
Mer information finns i noterna till rapporten
s. 11 E1 – Klimatförändringar
s. 17 E2 – Föroreningar
s. 18 E3 – Vatten
s. 18 E4 – Resursanvändning och cirkulär
ekonomi
s. 20 E5 – Rapportering enligt artikel 8 i EU:s
taxonomiförordning
s. 24 E6 – Miljöledning
1) Case Study on the Avoided Emissions from a Building Heating Management System Using an AI Steering Function (2023), The Carbon Trust
2 ) Internationella elektrotekniska kommissionen – en ideell organisation som publicerar standarder för infrastruktur och handel med
elektroniska varor.
Utsläpp inom Scope 1 och 2
kiloton CO2e
0
50
100
150
200
250
300
202320202016
260
112
69
11// //
Scope 1
Scope 2 (marknadsbaserade)
2030 års mål
Samverkan i leverantörskedjan
Antal
0
100
200
300
400
202320222021
350
121
225
237
Leverantörer med godkända mål
2025 års mål
Andel förnybar el och energi
vid/uni00A0egna anläggningar
%
0
20
40
60
80
100
202320222021
62
67 70
82 84
75
Andel förnybar elektricitet
Andel förnybar energi
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 52023 i korthet – Miljö
===== SIDA 194 =====
Hälsa, säkerhet och välbefinnande
Antalet dödsfall ökade under 2023 till 10 (8)
och involverade i första hand leverantörer av
anläggningstjänster och personer från tredje
part. En medarbetare från Ericsson förolyck-
ades. Orsaker till dödsfallen var trafikolyckor,
klättring och arbete på hög höjd samt arbete
med el. Samtidigt minskade antalet incidenter
med sjukfrånvaro för både leverantörer och
medarbetare jämfört med föregående år till
97/uni00A0(131) och berodde främst på halk- och
fallolyckor, olyckor i samband med instal-
lationer, klättring och arbete på hög höjd,
samt manuella lyft och manuell hantering.
Ericsson är fast övertygat om att alla dödsfall
och allvarliga incidenter går att förhindra, och
har som mål noll dödsfall och incidenter med
sjukfrånvaro.
I arbetet mot detta mål har Ericsson stärkt
processer och styrning och fortsatt befästa
säkerhet som en del i företagskulturen. En
viktig åtgärd under 2023 var att bedöma mog-
nadsgraden hos leverantörer av sitetjänster
utifrån Ericssons säkerhetskrav. Över 61%
av dessa leverantörer omfattades av denna
bedömning och de främsta förbättringsom-
råden som identifierades var kopplade till
att stärka arbetet kring projektrelaterade
riskbedömningar, kontroll av aktiviteter med
hög risk och hantering av underleverantörer.
Återstående leverantörer kommer att bedömas
under 2024. Förutom varningar i form av röda
och gula kort till de leverantörer av sitetjänster
som inte uppfyller kriterierna, och som en
konsekvens av några av olyckorna med dödlig
utgång, har bolaget även påfört böter till
berörda leverantörer samt avslutat kontrakt.
Orsaksanalyser av olyckorna med dödlig
utgång visar att bristande riskmedvetenhet,
bristfällig övervakning, otillräcklig riskbe-
dömning och riskbeteenden är bidragande
orsaker till dessa incidenter. För att komma till
rätta med dessa brister har Ericsson, utöver
att betona vikten av bolagets regler för säkra
arbetsrutiner, förbättrat kontrollen av säker-
heten vid siterna, betonat vikten av arbets-
ledarrollen samt implementerat standarden
om rätten att avbryta arbetet (Stop Work
Authority). Denna standard både kräver och
ger individer rätt att omedelbart avbryta sitt
arbete vid osäkra arbetsförhållanden. Detta
är en viktig åtgärd för att minimera risken för
incidenter direkt när risker upptäcks.
Mångfald och inkludering
Ericsson har en bred agenda för att främja
mångfald och inkludering som syftar till att
möjliggöra för alla medarbetare att uppnå
sin fulla potential. Ericsson har inom detta
område ett särskilt fokus på att uppnå en jämn
balans mellan könen med målet att uppnå en
andel om minst 30 % kvinnor på alla nivåer
inom bolaget till 2030.
För att stödja detta mål är delar av den
rörliga ersättningen till högre chefer och kon-
cernledningen kopplat till ett prestationskrite-
rium där andelen kvinnliga linjechefer ska öka
till 23 % till 2024. Under året ökade andelen
kvinnliga linjechefer till 22,7 (21,7) %. Bland
samtliga anställda ökade andelen kvinnor
något till 26,0 (25,5) % samtidigt som den
minskade till 31,4 (35,0) % bland högre chefer.
Som en del av strategin att attrahera kan-
didater med olika bakgrund har Ericsson en
målsättning om en 50 % könsfördelning bland
nyanställning av medarbetare som är tidigt i
karriären eller som är nyutexaminerade. Fram-
steg gjordes under 2023, då kvinnor utgjorde
31 (27) % av alla externa nyanställningar.
Arbetet med lika lön för lika arbete har
fortsatt och Ericsson har gjort ytterligare
ansträngningar för att mäta och bättre förstå
orsakerna bakom löneskillnader mellan
könen. Som en del i bolagets arbete för att
skapa en mer inkluderande kultur har också
inkluderande ledarskap lagts till som en kritisk
medarbetarkompetens. Detta understöds av
skräddarsydda utbildningar som kombinerar
de senaste akademiska rönen med online-
simuleringar. Ericsson stöder även ett nätverk
bestående av 42 resursgrupper för medarbe-
tare som täcker in ett brett spektrum av olika
identiteter och egenskaper. Bolaget erbjuder
även karriärprogram för att ta bort hinder för
underrepresenterade gruppers möjlighet att
avancera i karriären.
Attrahera, behålla och utveckla talanger
Ericssons strategi för rekrytering av talanger
bygger på tre viktiga fokusområden: planera
för efterfrågan och kapacitet, identifiera mark-
nader för nyckeltalanger samt attrahera och
behålla talanger med kritiska kompetenser.
Ericsson fortsätter att prioritera utvecklingen
av framtida kritiska kompetenser hos med-
arbetarna kopplade till bolagets strategi.
Vid årets slut hade över 50 000 personer
vidareutbildats eller omskolats inom kritiska
kompetensområden som Cloud Native, Power
Skills och AI, där 300 experter under 2018
fungerade som katalysatorer för att höja
kompetensen hos över 30 000 medarbetare i
dag. Nästan samtliga medarbetare använder
Degreed som huvudsaklig digital plattform
för lärande för att stärka sin kompetens och
genomföra kurser, och där många utformar sin
kompetensutveckling utifrån sina karriärmål.
Efter en mindre nedgång förra året ökade
antalet genomförda utbildningstillfällen i
Degreed med 59% under 2023, och uppgick
till över 4,8 (3,0) miljoner, vilket är det högsta
antalet hittills. De anställda uppmuntras
även att skaffa sig erfarenhet genom intern
arbetsrotation. Detta främjas genom en öppen
marknadsplats för talanger samt målinriktad
Sociala faktorer
Andel kvinnor per
personalkategori
%
0
10
20
30
40
202320222021
21,3
25,2 25,5
35,6 35,0
21,7
26,0
31,4
22,7
Högre chefer
Alla anställda
Linjechefer
2030 års mål
Incidenter med sjukfrånvaro
och dödsfall
Antal
0
25
50
75
100
125
150
202320222021
14 8 10
145
131
97
Incidenter med sjukfrånvaro
Dödsfall
Dödsfall per orsak
Antal
0
5
10
15
202320222021
5 4
8
14
6
3
1
4
5
10
4
Övrigt 1)
Fall från hög höjd
Bilkörning/trafikolycka
1) Detaljerad information finns i not S2.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 20236 2023 i korthet – Sociala faktorer
===== SIDA 195 =====
successionsplanering, med ökat fokus på att
sätta kritiska kompetenser i arbete.
Under 2023 har bolaget förbättrat sin
kapacitet att identifiera talanger, förbättrat
rekryterarnas kompetens och investerat i ny
teknik för att minska komplexiteten och ge en
bättre upplevelse av anställningsförfarandet.
Bolaget har skapat ett globalt belönings-
program för att främja engagemang och
uppmärksamma påverkan. Sedan 2021 har
Ericsson ett aktiesparprogram för de anställda
med syftet att uppmuntra till en individuell
insats för att nå bolagets mål. I slutet av 2023
hade bolaget implementerat aktiesparpro-
grammet i 79 länder och för cirka 88 000
anställda, med en deltagandegrad på 17,1
(18,9) %.
Medarbetarnöjdheten var fortsatt hög
på 80 (81) poäng och var fortsatt högre än
referensvärdet för jämförbara branschföretag
som var 74 (77).
Mänskliga rättigheter
Ericsson har stärkt sitt due diligence-arbete
i fråga om mänskliga rättigheter. Som en del
av en långsiktig utbildningsplan i mänskliga
rättigheter, lanserades en webbaserad kurs
tillgänglig för samtliga medarbetare och
workshoppar med Allegation Management
Office hölls för att öka medvetenheten kring
när rapporterade ärenden avseende bristande
regelefterlevnad bör hanteras som relaterade
till mänskliga rättigheter. De riskindikatorer
som används i processen för Sensitive Busi-
ness har uppdaterats och omfattar nu även
människorättsfrågor speciellt relevanta för
olika typer av affärsförbindelser, till exempel
publika nät för leverantörer av kommunika-
tionstjänster, samt privata nät för statliga
myndigheter och företag. Dessa kommer
att bli fullt integrerade under 2024. 895
(683) försäljningsmöjligheter granskades i
Sensitive Business-processen och 636 (435)
ärenden resulterade i antingen tekniska eller
avtalsenliga begränsningar för att reducera
identifierade risker. 7 (13) försäljningsmöj-
ligheter avslogs helt då det inte gick att vidta
tillräckliga åtgärder för att motverka riskerna.
Relevanta beslut meddelades till Business
Risk Committee som ett led i dess översyn av
den koncernomfattande strategin för att han-
tera risker kopplade till mänskliga rättigheter.
En väsentlig andel av de avvikelser som
identifierades vid leverantörsrevisioner utgjor-
des av avvikelser kopplade till rättvisa arbets-
villkor, och i synnerhet frågor relaterade till
arbetstid och skäliga löner. Alla identifierade
avvikelser måste adresseras och korrigeras
genom tidsspecificerade handlingsplaner.
Ericsson gjorde även betydande insatser för
att förbättra spårbarheten och transparensen i
leverantörskedjan med fokus på kategorier av
indirekta leverantörer med högre risk. Bolaget
etablerade även en styrningsmekanism för
att hantera identifierade fall av förhöjd risk för
nutida slaveri i leverantörskedjan.
Under 2023 har Ericsson via sina rapporte-
ringskanaler inte fått kännedom om att bolaget
ska ha varit inblandat i några fall med negativ
inverkan på de mänskliga rättigheterna.
Samhällsengagemang
Ericsson fortsatte att investera i uppkopplade
återbeskogningsprojekt och planterade
100/uni00A0000 mangroveträd och 20 000 frukt-
bärande växter genom ett projekt i Indien.
Detta projekt kompletterar de befintliga
projekten i Malaysia och Filippinerna. Ericsson
Response och Refugee Emergency Telecom
Cluster i Zimbabwe tillhandahöll uppkoppling
till RETS1) partnerkontor, som hjälper över
14/uni00A0000 flyktingar och asylsökande i flykting-
lägret Tongogara. Ericsson Response deltog
även i de WFP-ledda ETC2)-insatserna efter
den förödande jordbävningen i Turkiet i febru-
ari. Beredskap är centralt för att minska följ-
derna av naturkatastrofer, och under året har
Ericsson Response bidragit till WFP:s arbete
med att hjälpa den filippinska myndigheten
för IKT att stärka kommunikationssystemens
motståndskraft vid tyfoner.
Digital inkludering
Ericsson Mobile Wallet Platform stödde 457
(379) miljoner registrerade konton för mobila
plånböcker. Varje månad använder ungefär
85/uni00A0(80) miljoner aktiva konsumenter mobila
finansiella tjänster som levereras på plattfor-
men. Många av dessa saknade tidigare till-
gång till banktjänster. Plattformen har möjlig-
gjort för många företag och organisationer att
acceptera digitala betalningar, vilket har
påskyndat tillväxten av digitala ekonomier där
kontanter minskar i betydelse. Ericsson var den
första privata samarbetspartnern i Unicefs3)
och ITU:s Giga-initiativ, och har under de
senaste två åren stöttat Giga i att koppla upp
fler än 6 000 skolor och 2,5 miljoner barn och
unga till internet. Hittills har Ericsson haft en
positiv påverkan på 485 000 barn och unga i
43 länder, genom att ge dem tillgång till digi-
talt lärande och kompetensutvecklings-
program genom initiativet Connect To Learn.
Mer information finns i noterna till rapporten
s. 25 S1 – Humankapital
s. 29 S2 – Hälsa, säkerhet och välbefinnande
s. 31 S3 – Mänskliga rättigheter
s. 34 S4 – Samhällsengagemang
s. 35 S5 – Digital inkludering
1) Refugee Emergency Telecommunications Sector, som leds av FN:s flyktingorgan UNHCR
2) Världslivsmedelsprogrammet – Emergency Telecommunications Cluster.
3) FN:s barnrättsorganisation.
Medarbetarnöjdhet
eSAT-poäng
0
20
40
60
80
100
202320222021
73
77
81 81
74
80
Ericssons medarbetare
Referensvärde för jämförbara branschföretag
Digital utbildning - Connect to Learn
Tusental Antal
0
100
200
300
400
500
202320222021
400
485
43
296
30
36
0
10
20
30
40
50
Barn och unga som har påverkats (i tusental)
Länder med verksamhet (antal)
Ericsson Mobile Wallet-konton
och aktiva användare
Miljoner
0
100
200
300
400
500
202320222021
85
65
80
457
314
379
Konton
Aktiva användare varje månad
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 72023 i korthet – Sociala faktorer
===== SIDA 196 =====
Etik och regelefterlevnad
Ericsson har åtagit sig att upprätthålla högsta
standarde för bolagsstyrning, och prioriterar
en integritetsledd kultur och regelefterlevnad
i allt Bolaget gör, i syfte att ingjuta integritet
i hela organisationen. Bolaget har investerat
betydande resurser och lagt stor energi på att
stärka programmet för etik och regelefterlev-
nad, och har implementerat och upprätthåller
robusta system, kontroller och policyer för att
effektivt förebygga och upptäcka oegentlig-
heter, bland annat inom områdena etik,
antikorruption och mutor, intressekonflikter,
anti-penningtvätt och konkurrenslagstiftning.
Mer information om detta finns på sidorna
23–24 i den finansiella rapporten, i bolags-
styrningsrapporten och i not G2 i den här
rapporten.
För att integritet ska bli en del av det
dagliga beslutsfattandet krävs det, enligt
Ericsson, ett konstant fokus på att säkerställa
att regelefterlevnads processer och relaterade
kontroller är ändamålsenliga och att de kon-
tinuerligt testas och kalibreras. Ericsson har
genom initiativet Business Critical Transforma-
tion (affärskritisk verksamhetsomvandling),
som beskrivs mer i detalj i avsnittet om etik och
regelefterlevnad i bolagsstyrnings rapporten,
infört förbättrade kontroller för antikorrup-
tion i verksamheten och i chefsbeslut, och
Bolaget har fortsatt att åtgärda de brister
i affärsprocesserna som bidrog till tidigare
oegentligheter. Ericsson har i samband med
detta arbete även genomfört omfattande
tester av effektiviteten i programmet för etik
och regelefterlevnad, vilket in begriper tydliga
förväntningar på att ledningen ska förstå
och hantera testresultaten och säkerställa
efterlevnad av processer inom sina respektive
ansvarsområden. I och med detta är Ericsson
i en position som gör det möjligt att i juni 2024
slutföra tillsynen kopplad till överenskommel-
sen med amerikanska justitiedepartementet,
men framför allt skapar det en grund för ett
väletablerat och självgående program för etik
och regelefterlevnad.
För att ytterligare pådriva ansvarstagande
inom hela organisationen, kan alla medarbe-
tare som har rätt till kortsiktig rörlig ersättning
(STV) nekas hela eller en del av utbetalningen
om de bryter mot Ericssons affärsetiska kod
(CoBE). Dessutom är högre chefer föremål för
utvärdering utifrån i förväg definierade inte-
gritetsrelaterade kriterier, som rör utbildning
i regelefterlevnad, hantering av tredje part,
hantering av misstänkta regelöverträdelser
och andra faktorer kopplade till Bolagets
program för etik och regelefter levnad. Under-
prestation i förhållande till dessa kriterier kan
minska utbetalningen av STV med upp till
100/uni00A0%, medan exceptionell prestation kan
berättiga till ytterligare ett incitament på upp
till 10/uni00A0% av den årliga grundlönen.
Företagsdonationer är en viktig del av
ansvarsfullt företagande och hjälper till att
visa på Ericssons stöd till olika lokalsamhällen
och ändamål. De är också viktiga för dialogen
med intressenter, marknadsföring, forskning
och utveckling samt för att stärka varumär-
ket som arbetsgivare. Under 2023 ersatte
Ericsson den existerande processen för att
utvärdera, kontrollera och hantera sponsor-
skap och donationer, med ett omfattande nytt
tillvägagångssätt. Den nya processen bidrar
till att ytterligare säkerställa att sponsorskap
och donationer är i linje med bolagets värde-
ringar, fria från intressek onflikter och sker i
enlighet med alla tillämpliga lagar gällande
bekämpning av mutor och korruption, andra
regelverk och bolagets interna regler och
policyer.
Ericssons medarbetare är skyldiga
att agera snabbt och transparent för att
informera om förhållanden som kan utgöra
en intressekonflikt. Under 2023 inleddes en
global kampanj i syfte att hjälpa de anställda
att fullfölja denna skyldighet. I kampanjen
ombads samtliga medarbetare intyga att de
har rapporterat in samtliga förhållanden som
skulle kunna utgöra en intressekonflikt.
Tredjepartshantering och
leverantörsrevisioner
Processen för granskning och tillsyn av tredje
part har fortsatt att utvecklas så att Ericsson
ska kunna välja motparter som uppfyller bola-
gets förväntningar på nolltolerans för mutor
och korruption. Genom det globala program-
met för hantering av tredje part (Third-Party
Management) identifierar och begränsar
Ericsson korruptions- och integritetsrelaterade
risker i samband med interaktioner med
tredje part. Kommittéer för granskning av
affärspartners, bestående av seniora personer
från affärsverksamheten under vägledning
av chefer inom regelefterlevnad utvärderar
tredje parter med högre risk, godkänner eller
avslår samarbeten och övervakar riskbilden för
de geografiska platser där Ericsson bedriver
verksamhet. TPM-funktionen arbetar tillsam-
mans med verksamheterna för att säkerställa
korrekta transaktioner och att alla betalningar
uppfyller regelverket.
Leverantörsrevisioner har fortsatt som
en del av Ericssons program för ansvarsfulla
inköp. I arbetet utgör riskbedömningar grun-
den för urvalet av de leverantörer som ska
granskas under året. Under 2023 genomför-
des 123 (114) revisioner utifrån kraven i upp-
förandekoden för affärspartners, eller Code of
Conduct (CoC) for Business Partners. Kritiska
avvikelser identifierades hos 1 (6) % av de
reviderade leverantörerna och gällde han-
tering av hälso- och säkerhetskrav. Ericsson
genomförde även 19 (15) revisioner av
avtalsefterlevnad, eller contract compliance
Styrning
Utbildning i etik och regelefterlevnad
– slutförandegrader
%
0
20
40
60
80
100
202320222021
99
97
82
93
70
90
97
98
99
Grundläggande antikorruptionsutbildning
Utökad antikorruptionsutbildning
Etikutbildning för ledare
Korrigerande och disciplinära åtgärder
som vidtagits1)
0 25 50 75 100 125
Övrigt
Egen uppsägning
Muntlig varning
Skriftlig varning
Uppsägning/
avsked
2
1
28
58
112
Totalt: 201
Antal
1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträ -
delser av Ericssons affärsetiska kod. Varje korrigerande
åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att
summan av de åtgärder som visas här inte direkt kan
jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan,
eftersom varje fall kan omfatta flera individer. En indi-
vid kan vara föremål för flera korrigerande åtgärder men
räknas endast en gång i denna statistik klassificerat uti-
från den mest allvarliga korrigerande åtgärden.
Rapporterade och bekräftade
överträdelser av regelefterlevnad
Antal
0
250
500
750
1 000
1 250
Bekräftade2)Rapporterade1)
91
1 201
1) Alla rapporterade fall som togs emot under 2023.
2) Alla fall som avslutades och bedömdes som
bekräftade under 2023, varav några togs emot
under tidigare år.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 20238 2023 i korthet – Styrning
===== SIDA 197 =====
(CC). Inga kritiska avvikelser identifierades vid
dessa revisioner.
Varje revision ses som en förbättrings-
möjlighet och handlingsplaner upprättas
tillsammans med leverantörerna för att
åtgärda avvikelser. Andelen identifierade
avvikelser vid CoC-revisioner som åtgärdats
vid årets slut var 79 (73) % och motsvarande
siffra var 65 (69) % för avvikelser identifierade
vid CC-revisioner.
Utbildning och medvetandegörande
Ericsson har fortsatt att tillhandahålla obliga-
torisk utbildning inom områden som är avgö-
rande för att driva igenom beteendeföränd-
ringar och säkerställa integritet inom bolaget,
till exempel inom antikorruption, hälsa och
säkerhet samt säkerhetsmedvetenhet. Vid
årets slut hade den obligatoriska grundläg-
gande antikorruptionsutbildningen slutförts
av 99 (93) % av personalstyrkan. Den utökade
antikorruptionsutbildningen för anställda i
särskilt utsatta roller hade en slutförandegrad
på 98 (97) %, och 97 (90) % av högre chefer
hade slutfört utbildning i workshopformat
som omfattade ämnen såsom etiskt besluts-
fattande och hantering av etiska dilemman.
Rapporterade ärenden avseende bristande
regelefterlevnad
Antalet rapporterade ärenden avseende miss-
tänkt bristande regelefterlevnad 2023 uppgick
till 1/uni00A0201 (1 092). Bolaget anser att ökningen
är en indikator på att medarbetare och tredje
parter har ett fortsatt förtroende för Ericssons
processer för hantering och utredning av miss-
tänkta överträdelse, samt att Ericsson hanterar
potentiella överträdelser med största allvar.
Av de rapporterade ärendena gick 125 (215)
ärenden vidare till utredning.
1 076 (877) ärenden utreddes inte vidare
eftersom de antingen utgjorde förfrågningar
av allmän karaktär, inte bedömdes röra miss-
skötsel eller överträdelser av den affärsetiska
koden (Code of Business Ethics) eller bedöm-
des utgöra låg risk vilket inte motiverade
utredningsresurser. 582 av de rapporterade
ärendena som inte utreddes vidare överläm-
nades till andra avdelningar, såsom HR eller
Inköp, för hantering av dessa i enlighet med
deras egna processer. Under året avslutades
91 (118) utredningar där överträdelser kunnat
bekräftas. Vid årets slut pågick fortfarande
utredningar i 78 (209) ärenden. Denna siffra
innefattar ärenden som rapporterades under
både 2022 och 2023. Mer information, inklu-
sive inrapporterade ärenden uppdelade efter
kategori, finns i not G2.
Under året vidtogs 201 (178) korrigerande
och disciplinära åtgärder som involverade
personer som konstaterades ha överträtt
bolagets affärsetiska kod. 112 (39) av dessa
åtgärder resulterade i uppsägningar eller
avsked och 58 (74) i skriftliga varningar.
Interaktioner med statliga myndigheter
Ericsson är och har varit involverad i juridiska
tvister som involverar statliga myndigheter i
olika jurisdiktioner. Mer information om aktu-
ella tvister finns i den finansiella rapporten på
sidorna 25–26.
Säkerhet och dataintegritet
Ericsson har stärkt såväl sin operationella
motståndskraft som motståndskraften
i portföljen genom att verkställa på sina
säkerhets- och dataskyddsstrategier. Det finns
mer information om detta på sidorna 19–20 i
Bolagsstyrningsrapporten.
Opinionsbildning och politiskt inflytande
Ericsson har fortsatt att förespråka politik som
uppmuntrar och ger incitament till det digitala
ekosystemet att bygga ut och använda trans-
formativ uppkoppling. Ericsson agerar som en
betrodd samarbetspartner till beslutsfattare
och delar med sig av sin expertis och sin kun-
skap för att adressera politiska dilemman.
Bolaget är en aktiv medlem i bransch-
organisationer och partnersamarbeten där
man utvecklar politik och thought leadership,
eller tankeledarskap. Exempel på detta är
European CEO Alliance, där Ericsson bidrar
till projekt med fokus på digitalisering och
energiförsörjning, och Digital Europe, där
bolaget driver klimat- och miljöfrågor. Ericsson
har också bidragit till ett internationellt
utbildningsprogram ICT Regulation – Policy
and Practice på uppdrag av SIDA (Sveriges
biståndsmyndighet).
Ericsson har stått som värd för flera
regerings- och myndighetsbesök till Ericssons
Imagine Studio i Stockholm, där bolaget har
fått möjlighet att delta i diskussioner och visa
upp användningsområden för 5G. Alla väsent-
liga möten med offentliga tjänstemän där det
förekommer möjlighet till påverkan, dokumen-
teras för intern granskning och rapporteras i
enlighet med lokala regler och lokal praxis.
Mer information finns i noterna till rapporten
s. 37 G1 – Styrning av håll barhet och
ansvarsfullt företagande
s. 38 G2 – Regelefterlevnad och affärsetik
s. 41 G3 – Leverantörs kedja och ansvarsfulla
inköp
s. 44 G4 – Opinionsbildning och politiskt
inflytande
Styrelsen
Stockholm den 5 mars 2024
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0280
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 92023 i korthet – Styrning
===== SIDA 198 =====
Innehåll
Miljö
11 E1 Klimatförändringar
17 E2 Föroreningar
18 E3 Vatten
18 E4 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
20 E5 Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning
24 E6 Miljöledning
Sociala faktorer
25 S1 Humankapital
29 S2 Hälsa, säkerhet och välbefinnande
31 S3 Mänskliga rättigheter
34 S4 Samhällsengagemang
35 S5 Digital inkludering
Styrning
37 G1 Styrning av hållbarhet och ansvarsfullt företagande
38 G2 Regelefterlevnad och affärsetik
41 G3 Leverantörskedja och ansvarsfulla inköp
44 G4 Opinionsbildning och politiskt inflytande
Övrigt – Grund för rapportens upprättande
46 O1 Intressentdialog och väsentlighet
48 O2 Redovisningsprinciper, omfattning och externt bestyrkande
49 O3 Rättelser och omräkning av tidigare lämnad information
Noter till
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
1)
1) När "väsentlig", "väsentlighet" och liknande termer används i dessa noter avses väsentlighet i enlighet med kommande europeiska rapporteringsregler,
vilket inte nödvändigtvis är likställt med väsentlighet så som det är definerat i amerikanska regler om värdepapper eller andra regler.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 202310 Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 199 =====
Avsnitt E – Miljö
E1 Klimatförändringar
Påverkan, risker och möjligheter
Ericsson har identifierat väsentlig påverkan relaterad till klimatförändringar
både uppströms och nedströms i värdekedjan, samt i den egna verksamheten.
IKT-branschen står för en relativt liten andel1) av de globala växthusgas-
utsläppen, där utsläppen framför allt kommer ifrån branschens energianvänd-
ning. Merparten av växthusgasutsläppen i Ericssons värdekedja2), cirka 90/uni00A0%
under de senaste åren, sker nedströms i värdekedjan, och kommer från de
sålda produkternas energianvändning. Utsläpp uppströms i värdekedjan utgör
cirka 10 % av värdekedjans totala utsläpp, och kommer från både utvinning
och förädling av resurser, tillverkning samt transporter. Denna andel förväntas
dock öka i takt med att alltmer förnybar energi används nedströms i värde-
kedjan, vilket minskar utsläppen från den energi som de sålda produkterna
använder. Utsläpp från Ericssons direkta verksamhet (Scope 1 och 2) utgör
mindre än 1 % av Ericssons totala koldioxidavtryck, men anses ändå vara
väsentliga eftersom alla sektorer i ekonomin behöver minska sina utsläpp för
att de globala överenskommelserna gällande begränsning av klimatföränd-
ringarna skall kunna nås.
När nya generationer mobilnät (till exempel 2G, 3G och 4G) driftsattes,
installerades ny utrustning, vilket över tid har lett till att den totala energi-
förbrukningen för globala mobilnät har ökat. Ökningen har legat på samma
nivåer för respektive mobilnätsgeneration. Ericssons forskning3) visar att när
nya mobilnätsgenerationer har introducerats, är det snarare täckningsgraden
och addering av ny utrustning som har lett till den ökade energiförbrukningen
och inte den ökade datatrafiken.
Samtidigt som IKT-branschen måste hantera sitt egna koldioxidavtryck,
kan branschen också spela en viktig roll i att möjliggöra för andra branscher
att minska sina koldioxidutsläpp. Många av de lösningar som behövs inom
andra branscher för att minska utsläppen, som styrsystem och smarta mätare
i byggnader, smarta elnät, telematik samt lagrings- och lagerhanterings-
lösningar för företag, är alla beroende av IKT-lösningar och infrastruktur för
att fungera. Ericssons egen forskning4) som har expertgranskats indikerar att
IKT-lösningar har potential att möjliggöra en minskning av koldioxidutsläp-
pen med upp till 15 % i andra sektorer fram till 2030, och till och med mer om
man inkluderar potentialen hos 5G och sakernas internet (IoT).
Som en del av Ericssons övergripande klimatstrategi och bolagets åtag-
ande att anpassa sin rapportering till Task Force on Climate Related Financial
Disclosures (TCFD) -rekommendationerna, har Ericsson analyserat potentiella
klimatrelaterade risker och möjligheter utifrån två olika scenarier: ”Net Zero
2050” och ”Current Policies”. De viktigaste slutsatserna av denna analys
presenteras nedan. En sammanfattning av analysmetoden och antaganden
inom ramen för de två scenarierna som använts finns i slutet av denna not.
Resultaten av scenarioanalysen har använts i Ericssons väsentlighetsanalys
när väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter har identifierats.
Utvidgat erbjudande av energieffektiva nätlösningar
(möjlighet – produkter och tjänster)
I scenariot ”Net Zero 2050” driver mål för utsläppsminskningar såväl som
högre energipriser leverantörerna av kommunikationstjänster till att förbättra
mobilnätens energiprestanda ytterligare. Kombinationen av dessa två
faktorer ger Ericsson möjligheter att bredda sitt utbud av energieffektiva
mobilnätlösningar.
Möjliggöra utsläppsminskningar i företagssektorn
(möjlighet – marknader)
I takt med att mer utsläppsintensiva branscher – som kraftbolag, allmän-
nyttiga bolag inom vatten och avfallshantering, transporter och tillverkning
– påskyndar sitt arbete för att minska sina utsläpp i scenariot ”Net Zero 2050”,
görs betydande investeringar för att nå målen för utsläppsminskningar. Dessa
investeringar, såsom användningen av smarta elnät och privata nät, är alla
avhängiga av IKT-lösningar, vilket skapar stora möjligheter för Ericsson att
erbjuda sina kommunikationslösningar till dessa branscher.
Ökad efterfrågan på produkter med lägre inbäddade utsläpp
(möjlighet – produkter och tjänster)
Priset på koldioxidutsläpp stiger avsevärt i scenariot ”Net Zero 2050”.
Samtidigt ökar Ericssons kunder i snabb takt andelen förnybar energi som
används för att driva näten, vilket innebär att den relativa andelen av deras
uppströms utsläpp ökar. För att komma åt dessa "inbäddade" och allt dyrare
koldioxidutsläpp, förväntas kundernas efterfrågan på produkter med lägre
inbäddade utsläpp att öka. En ökad efterfrågan på produkter tillverkade med
mindre utsläppsintensiva material och processer kan innebära nya affärsmöj-
ligheter för Ericsson.
Ökade kostnader till följd av prissättningen på koldioxidutsläpp
(omställningsrisk – policy)
Priset på koldioxidutsläpp stiger avsevärt i scenariot ”Net Zero 2050”, vilket
leder till ökade kostnader för aktörer i Ericssons värdekedja. Även om de
direkta effekterna är begränsade, så är den indirekta påverkan uppströms
i/uni00A0värdekedjan mer betydande, förutsatt att utsläppen förblir desamma och
att/uni00A0kostnaderna överförs till Ericsson från de leverantörer som påverkas.
Störningar orsakade av extrema väderförhållanden
(akuta fysiska risker)
Enligt scenariot ”Current Policies”, ökar frekvensen av och intensiteten hos
extrema väderförhållanden, samtidigt som även förekomsten av över-
svämningar utmed kuster och floder ökar. Detta innebär förhöjda risker för
lång variga avbrott i verksamheten och för skador på lager och anläggnings-
tillgångar i leverantörskedjan, både vid anläggningar för outsourcad produk-
tion och vid Ericssons egna anläggningar, till exempe produktionsanlägg-
ningar och it-center.
Policyer
I Ericssons hållbarhetspolicy beskrivs och fastställs bolagets grundläggande
principer för miljömässig hållbarhet, vilket inkluderar minskning av klimat-
påverkande utsläpp. Ericsson använder livscykelanalyser (LCA) för att
identifiera sina viktigaste miljöaspekter, bedöma IKT:s miljöpåverkan, samt
minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten. Vidare tillämpar
bolaget försiktighetsprincipen gentemot miljöutmaningar och med ett livs-
cykelperspektiv använder Ericsson design för att säkerställa kontinuerliga
miljöförbättringar. Ericsson förespråkar även användningen av IKT för
begränsning och anpassning av klimatförändringar, och för att skapa framtida
ekonomier med låga utsläpp.
Ericssons uppförandekod för affärspartner (CoC) kräver att bolaget och
dess affärspartners, däribland leverantörer, utarbetar och inför planer och
mål för att minska sina växthusgasutsläpp . Affärspartners måste anpassa,
och offentliggöra, sina utsläppsminskningsmål i linje med det vetenskapligt
baserade 1,5-gradersmålet och aktivt arbeta för att uppnå dem, vilket innebär
att de på årsbasis måste rapportera vilka framsteg de har gjort mot dessa
mål. Uppförandekoden (CoC) är baserad på Responsible Business Alliances
uppförandekod och de tio principerna i FN:s Global Compact, men omfattar
även särskilda krav som Ericsson ställt. Uppförandekoden (CoC) ingår som
del av standardavtalet med bolagets leverantörer, och finns att tillgå på flera
språk på bolagets webbplats.
Ericsson har ytterligare miljökrav på leverantörer av hårdvarukomponenter
och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och
nätutbyggnad, samt på leverantörer med förhöjda miljörisker, där verksam-
heten i stor utsträckning påverkar miljön. I de fall där energiförbrukningen
och/eller växthusgasutsläppen anses utgöra viktiga miljöaspekter måste
leverantören beräkna sitt koldioxidavtryck enligt GHG-protokollet för sina
utsläpp inom Scope 1, Scope 2 och, i tillämpliga fall, Scope 3.
1) Malmodin et al. (2023) ICT Sector Electricity Consumption and Greenhouse Gas Emissions – 2020 Outcome, SSRN Electronic Journal
2) Se sidan 15 för en beskrivning av Ericssons redovisningsprinciper för växthusgasutsläpp
3) Ericsson Mobility Report (2015)
4) Malmodin & Bergmark (2015), Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, Atlantis Press
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 11Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 200 =====
Styrning och uppföljning
Koncernens klimatstrategi och klimatmål samordnas och drivs av den centrala
enheten för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. På operativ nivå integre-
ras strategier och policyer för klimatåtgärder i affärs- och marknadsområden
samt koncernfunktioner, där varje organisation ansvarar för att genomföra
sina respektive strategier och mål.
Rörlig ersättning till ledande befattningshavare
En del av den rörliga ersättningen till högrechefer och koncernledningen
fastställs utifrån utfallet för valda komponenter av företagets utsläppsminsk-
ningsmål. Se sidan 7 i ersättningsrapporten för mer information.
Plan för att nå nettonollutsläpp
Ericsson har ett SBTi-validerat mål att uppnå nettonollutsläpp1) i värdekedjan
till 2040 och ett delmål att, från 2020 års basnivå, halvera värdekedjans totala
utsläpp till 2030. Nedan beskrivs de viktigaste åtgärderna som bolaget plane-
rar att vidta för att nå detta mål.
ktCO2e
–5 000
40 000
2040 2030 2023202220212020
// //
50/uni00A0% minskning
över hela
värdekedjan
Nettonollutsläpp
över hela
värdekedjan
Rapporterade utsläpp från värdekedjan (omfattar scope 1, 2 och 3)
Delmål för 2030
Mål för 2040
Negativa utsläpp genom till exempel lagring och infångning av koldioxid (CCS)
De totala utsläppen i värdekedjan, som visas i diagrammet ovan, bör ses som ett illustrativt exempel på
Ericssons plan för övergång till nettonollutsläpp, eftersom de innefattar framåtblickande uppskattningar
av framtida utsläpp.
Scope 1 – direkta utsläpp
Ericsson strävar efter att ersätta sin servicefordonsflotta, bestående av bilar
med förbränningsmotorer, med en utsläppssnål bilflotta. Övergången kommer
att ske gradvis, men i vissa länder och marknader förväntas övergången gå
snabbare på grund av skillnader i marknadsförhållanden och i tillgången till
fordon med låga eller inga avgasutsläpp. Dessutom planerar bolaget att öka
täckningen och användningen av flottstyrningssystem samt telematik för att
optimera användningen av fordonsflottan och minska onödiga resor där detta
är möjligt. Reservgeneratorer och lokal uppvärmning med fossila bränslen på
egna anläggningar kommer att fasas ut eller ersättas med lågutsläppsalterna-
tiv där det är möjligt. Tekniska kravspecifikationer anger gränsvärden för den
potentiella uppvärmningseffekten (GWP) som köldmedier som används på
egna anläggningar får ha.
Scope 2 – indirekta utsläpp
Ericsson strävar efter att använda 100 % förnybar energi på egna anlägg-
ningar senast 2030. Dessutom arbetar Ericsson tillsammans med fastighets-
förvaltarna för att förbättra energieffektiviteten på anläggningarna. Ericsson
hyr mer parten av de fastigheter bolaget använder.
Not E1, forts.
1) Innebär utsläppsminskningar på minst 90/uni00A0% inom den fastställda tidsramen för valda scope.
2) Se not O2 på sidan 48 för en förklaring av begränsningar avseende rapportering om värdekedjan och informationslämning.
Scope 3 – utsläpp uppströms 2)
Ericsson uppmanar direkta leverantörer med höga utsläpp och strategiskt
viktiga leverantörer att sätta egna utsläppsminskningsmål i linje med
1,5- gradersmålet. För att Ericsson skall godta målen måste de omfatta
ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta Scope till 2030.
Leverantören måste offentliggöra målen samt åta sig att minst en gång per år
rapportera framsteg mot de mål som satts. Ericsson fortsätter att interagera
med de leverantörer som ännu inte satt mål i linje med kraven.
För att minska de inbäddade utsläppen i hårdvaruprodukter arbetar
Ericsson med ytterligare åtgärder, som produktdesign och materialval, utbyte
och återvinning.
För att förhindra att utsläppen från affärsresor återgår till de nivåer som
rådde före pandemin, har Ericsson satt ett tak på utsläppen från affärsresor
om 50 % av 2019 års nivå, och varje affärs- och marknadsområde, koncern-
funktion och underenhet tilldelas årliga utsläppsbudgetar för affärsresor.
Scope 3 – utsläpp nedströms2)
Ericsson tillvägagångssätt för att minska indirekta utsläpp nedströms från
användningen av produkter och tjänster, är genom att förbättra energieffek-
tiviteten i bolagets lösningar, vilket omfattar såväl hårdvara, mjukvara som
servicelösningar. Fokus ligger på att säkerställa att utrullningen av 5G inte
resulterar i att energianvändningen i kundernas mobilnät ökar, vilket har varit
fallet när tidigare mobilnätsgenerationer byggts ut. Detta omfattar:
– investeringar i forskning och utveckling för att öka energieffektiviteten i
produktportföljen
– nätplanering ur både ett prestanda- och ett energianvändningsperspektiv
– ge vägledning kring när och hur utrustning ska moderniseras och hur
nätdriften kan skötas på ett intelligent sätt, genom AI, maskininlärning
och andra funktioner, för att minska energianvändningen när trafiken i
mobilnäten är låg.
För att ytterligare minska utsläppen måste kunderna också övergå till koldi-
oxidsnåla och förnybara energikällor. Att minska energibehovet och därmed
förbrukningen är viktiga steg i att förenkla övergången till förnybara energi-
källor och göra denna övergång ekonomiskt genomförbar.
Förutom förbättrad energieffektivitet kan Ericsson stödja sina kunder
genom att integrera förnybar energi på plats, såsom sol- och vindkraft på
basstationssiter. Genom att använda sammastyrsystem för radioaccessnätet
som för de förnybara energikällorna kan energiförsörjningen och -behovet
optimeras utifrån förhållandena på den specifika siten. Mer information om
hur Ericsson arbetar för att minska energiförbrukningen i mobilnäten finns i
rapporten Breaking the Energy Curve på bolagets webbplats.
För utsläpp som härrör från produkttransporter använder Ericsson ökad
datavisualisering för att optimera transportplaneringen och därmed minska
utsläppen.
Koldioxidupptagning
Ericsson planerar att använda tekniker för koldioxidupptagning, till exempel
koldioxidinfångning och lagring, för att neutralisera den del av värdekedjans
utsläpp som inte går att undvika, i syfte att nå målet om nettonollutsläpp
till 2040. När denna typ av teknik används kommer den inte att utgöra mer
än cirka 10 % av basårets koldioxidavtryck, och måste uppfylla höga krav
för att säkerställa effektiviteten och trovärdigheten i potentiella anspråk på
nettonollutsläpp.
Internt pris på koldioxid
Ericsson har ett internt skuggpris på koldioxid om USD 100 per ton koldioxid-
ekvivalenter som appliceras på transporter av utrustning. Skuggpriset ingår
i den kostnadsmodell som används för att beräkna det totala priset på
utgående leveranser av vissa kategorier av hårdvaruprodukter. Syftet är att
visualisera kostnaden för koldioxid i samband med nedströms transporter och
vid beräkningar och beslut om transportvägar för utgående transporter som
Ericsson upphandlar.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 202312 Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 201 =====
Not E1, forts.
1) Minskningen av förväntade vinster från ny teknik som ökar effektiviteten i resursanvändningen, på grund av beteendeförändringar eller andra systemövergripande anpassningar.
Energicertifiering av produkter
Huvuddelen av produktportföljen, som består av hårdvara för kommunika-
tionsnät såsom radiobasstationer och antenner, täcks för närvarande inte
in av något certifieringssystem för energieffektivitet som hanteras av tredje
part. Produkter som kan certifieras, till exempel servrar, utgör en mindre del
av produktportföljen. Dessa är för närvarande inte certifierade enligt något
sådant system.
Strategi för möjliggörande
För många branscher har den mobila tekniken påskyndat digitaliserings-
processen och visat sig skapa värde genom förbättrad produktivitet, säkrare
arbetsplatser och mer miljömässigt hållbara verksamheter. Som ett exempel
kan en mobil uppkoppling bidra till att påskynda omställningen hos allmän-
nyttiga företag (inom exv. vatten, avfall och energi), i en miljö där energi-
kostnader samt efterfrågan på el ökar. Den mobila tekniken har dessutom
potential att förse företag inom branschen med data i realtid, automatisk
nätfelsdetektering, distributionsautomation, laddning av uppkopplade el -
fordon samt energihantering och energioptimering av byggnader.
Ericsson fortsätter att utvärdera användningen av IKT-lösningar för att
minska utsläppen av växthusgaser från andra branscher i enlighet med
Internationella teleunionens (ITU:s) standarder och metoder för sådana
bedömningar och kvantifieringar. Detta kräver att företagen bedömer alla
typer av effekter, inklusive den så kallade rekyleffekten1).
Forskning och bidrag till standardisering
Ericsson bedriver forskning om IKT-branschens direkta och indirekta miljö-
påverkan och har under flera år använt livscykelanalyser som en väg till
kunskap om portföljens koldioxid- och miljöavtryck. Dessutom bidrar bolaget
till utvecklingen av metoder för att bedöma denna påverkan, där ett exempel
är bidraget till ITU:s nettonoll-standard som vägleder företag inom branschen
att fastställa nettonollmål.
Utbildning och medvetandegörande
Ericsson har identifierat klimatåtgärder som en av nio kritiska kompetenser
för medarbetarna. Ett ramverk har tagits fram för att öka kompetensen
hos alla medarbetare beroende på behovsnivån i deras respektive roller.
Material på introduktions- och baskunskapsnivåer är redan tillgängligt för alla
medarbetare.
Samarbeten och partnerskap
Som en allmän princip måste klimatrelaterade åtaganden och samarbeten
baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt för att Ericsson ska kunna
överväga att stödja eller delta i dem. Nedan listas de viktigaste externa sam-
arbetena som rör begränsning av klimatförändringarna.
Organisation Beskrivning
1.5 °C Supply Chain
Leaders
Medlemmarna i 1,5 °C Supply Chain Leaders arbetar tillsammans
för att främja klimatåtgärder i globala leverantörskedjor och
stödja små och medelstora företag genom SME Climate Hub.
Partnerskapet syftar till att stödja leverantörer i arbetet med att
halvera utsläppen före 2030 och uppnå nettonoll utsläpp före
2050.
CEO Alliance for Europe CEO Alliance for Europe är ett branschöverskridande samarbete
mellan 12 företag med över 1,5 miljoner medarbetare och 500
miljarder euro i årliga intäkter som arbetar för ett mer hållbart
och/uni00A0motståndskraftigt Europa, med fokus på digitalisering och
minskade koldioxidutsläpp.
European Green Digital
Coalition
European Green Digital Coalition är ett initiativ av en grupp
IKT-företag, som stöds av EU-kommissionen och Europaparla-
mentet. Initiativet syftar till att främja och utnyttja den potential
för utsläppsminskningar som digitala lösningar kan ha inom
andra/uni00A0branscher.
Exponential Roadmap
Initiative
Exponential Roadmap Initiative samlar innovativa och föränd-
ringsbenägna företag som vidtar åtgärder för att begränsa den
globala uppvärmningen till 1,5 °C. Syftet är att påskynda expo -
nentiella klimatåtgärder och lösningar, integrera klimat i affärs-
strategier och främja klimatåtgärder i samhället, med målet att
halvera utsläppen före 2030. Initiativet är en ackrediterad partner
till FN:s kampanj Race to Zero som samlar ledare för att bekämpa
klimatförändringar.
Pathways Coalition Pathways Coalitions mål är att påskynda minskade koldioxid-
utsläpp från tunga transporter med medlemsföretag som tagit
ställning för koalitionens vision om att nå noll koldioxidutsläpp
senast 2050.
We Don’t Have Time We Don’t Have Time erbjuder en plattform för spridning av
kunskap, diskussion och utvärdering av företag och offentliga
personer ur ett klimatperspektiv. Tillsammans med Ericsson
sänder partnerskapet från mötesserien Exponential Climate
Action Summits för att öka medvetenheten om behovet av klimat-
åtgärder. We Don’t Have Time är medlem i den FN-stödda
ampanjen Race to Zero och i Exponential Roadmap Initiative.
Världsekonomiskt forum
– Alliance of CEO Climate
Leaders
Alliance of CEO Climate Leaders är en global sammanslutning av
verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom alla
branscher och samarbetar med beslutsfattare för att hjälpa till att
genomföra övergången till en netto noll-ekonomi.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 13Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 202 =====
Mätetal och mål
Mål
Utsläppsminskningar – långsiktigt
Nettonollutsläpp i värdekedjan till 2040. Detta innebär en minskning med minst 90 % av utsläppen i Scope 1, 2 och relevanta Scope 3-kategorier1) 2) 3) från 2020
års basnivå, och en potentiell användning av teknik för koldioxidupptagning och lagring för de resterande och oundvikliga utsläppen utsläppen, maximalt 10 %.
Detta mål har verifierats som förenligt med 1,5-gradersmålet av Science Based Targets initiative (SBTi).
Utsläppsminskningar – delmål
Halvera de totala utsläppen i värdekedjan till 2030, inklusive en minskning med 90 % inom Scope 1 och 2 och en halvering av utsläppen i relevanta Scope
3-kategorier1) 2) 3). Minskningen av utsläppen inom Scope 3 är fördelad enligt nedan.
Utsläpp som omfattas
Omfattning
Basår
(BÅ)
Utsläpp
under basår
(tCO2e)
Målår
(MÅ)
Förändring
mellan MÅ
och BÅ (%)
Utsläpp
under målår
(tCO2e)
Förändring
mellan 2023
och BÅ (%)
Utsläpp
under 2023
(tCO2e)
Använd-
ning av
CRT/CCS4) SBTi-statusOmfattning Kategori(er)
Scope 1 och 2 Marknadsbaserade
Hela bolaget 2020
111 889
2030
− 90 11/uni00A0200 −38 69 280
Potentiellt Verifierat
(1,5° C)
Scope 3 6 och 71) 65/uni00A0432 + 485) 97/uni00A0000/uni00A0+ 55 101 599
1–5, 9 och 122) 2/uni00A0576/uni00A0861 − 50 1/uni00A0288/uni00A0400−21 2 023 358
113) 27/uni00A0281/uni00A0138 − 50 13/uni00A0640/uni00A0600/uni00A0−29 35 057 200
Totalt 30/uni00A0035/uni00A03206) − 50 15/uni00A0037/uni00A0200+ 24 37 251 437
1) Affärsresor och anställdas pendlingsresor
2) Inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter, avfall från den egna verksamheten, nedströms transporter och hantering av uttjänta sålda produkter.
3) Användning av sålda produkter och tjänster
4) Teknik för koldioxidupptagning / Koldioxidlagring och -infångning
5) Eftersom basåret sammanfaller med COVID-19-pandemin förutser Ericsson en ökning av affärsresor och arbetspendling jämfört med de extremt låga nivåerna som rådde under basåret.
6) Nominella skillnader jämfört med tidigare rapporterade utsläpp för samma period till följd av anpassning till SBTi:s metod. Se not O3 för mer information.
Produktportföljens energiprestanda
Minska energiförbrukningen för radiobasstationssiter med 40/uni00A0%
Omfattning Basår Målår Mål för minskad energiförbrukning (%) Minskad energiförbrukning under 2023 (%) SBTi-status
Typisk ny radiobasstation 2020 2025 40 30 Ej verifierat
Detta mål understödjer netto noll-målet och adresserar nedströms växthusgasutsläpp genom att minska energiförbrukningen i kundernas mobilnät. Målet består i att minska energiförbrukningen för radiobassta-
tionssiter med 40 % till 2025 jämfört med 2021 års basnivå. Energiförbrukningen mäts i kWh och målvärdet uttrycks som genomsnittet av potentiella minskningar för typiska siter i landsbygdsområden, stadsnära
områden och städer för en leverantör av kommunikationstjänster i Europa. Målet används i syfte att mäta bolagets förmåga att tillhandahålla energieffektiva lösningar till sina kunder. Av denna anledning mäts
minskad energiförbrukning, jämfört med basåret, för den mjukvaru- och hårdvarulösning med bäst prestanda under målåret respektive rapporteringsåret. Dessa värden bör betraktas som den maximala potentialen
för möjliga energibesparingar för respektive år.
Samverkan i leverantörskedjan
Få 350 leverantörer att sätta utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet
Omfattning Basår Målår Målvärde (antal) Antal vid 2023-års slut SBTi-status
Direkta leverantörer 2021 2030 350 237 Ej verifierat
Detta mål understödjer netto noll-målet och riktar in sig på uppströms växthusgasutsläpp genom att få 350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer att sätta upp egna mål för att minska
utsläppen i linje med 1,5-gradersmålet, vilket även innefattar ett åtagande om att halvera utsläppen inom relevanta Scope till 2030. Målen måste offentliggöras, åtföljas av en trovärdig omställningsplan och leve-
rantörerna måste minst en gång per år rapportera om framstegen till Ericsson för att målen ska godtas som linjerade.
Not E1, forts.
Mätetal
Energianvändning i den egna verksamheten
Energianvändning och energimix1)
(MWh) 2023 2022 2021
Fossila källor
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter − − −
Bränsleförbrukning från olje- och petroleumprodukter2) 63 525 103 692 123 445
Bränsleförbrukning från naturgas 45 127 44 772 23 720
Bränsleförbrukning från andra fossila källor − − −
Inköpt eller förvärvad elektricitet 76 047 92 201 126 926
Inköpt eller förvärvad värme 19 090 24 188 25 693
Inköpt eller förvärvad ånga − − −
Inköpt eller förvärvad kylning 51 534 51 453 55 996
A. Total icke-förnybar energianvändning3) 255 323 316 306 355 780
Andelen fossila källor i den totala energianvändningen (%) 34 40 47
Andelen fossila källor i den totala elförbrukningen (%) 13 16 24
Kärnenergikällor
Bränsleförbrukning från kärnenergikällor − − −
Inköpt eller förvärvad elektricitet 13 906 10 788 6 260
B. Total energianvändning från kärnenergikällor 3) 13 906 10 788 6 260
Andelen kärnenergikällor i den totala energianvändningen (%) 2 1 1
Andelen kärnenergikällor i den totala elförbrukningen (%) 2 2 1
(MWh) 2023 2022 2021
Förnybara källor
Bränsleförbrukning från förnybara källor − − −
Inköpt eller förvärvad elektricitet 478 866 466 208 389 553
Inköpt eller förvärvad värme − − −
Inköpt eller förvärvad ånga − − −
Inköpt eller förvärvad kylning − − −
Förbrukning av egenproducerad icke bränslerelaterad
förnybar energi 1 621 1 001 1 000
C. Total användning av förnybar energi 480 487 467 209 390 553
Andelen förnybara källor i den totala energianvändningen (%) 64 59 52
Andelen förnybara källor i den totala elförbrukningen (%) 84 82 75
D. Total energianvändning (A+B+C) 749 716 794 303 752 593
1) Uppmätt energianvändning för anläggningar (kontor, produktionsanläggningar, lager, datacenter och
laboratorier) utgör cirka 81 (85) % av rapporterad energianvändning. För anläggningar där uppmätta
data saknas har extrapolering av energianvändning på liknande anläggningar använts för att upp-
skatta energianvändningen.
2) Bränsleförbrukningen avser främst servicefordonsflottan och beräknas delvis baserat på data från
fordonens telematik och delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har
telematik installerad.
3) Energidata för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 202314 Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 203 =====
Energiintensitet
(MWh/nettoomsättning MSEK) 2023 2022 2021
Energianvändning i egna anläggningar 2,62 2,55 2,71
Bränsle för servicefordon 0,23 0,37 0,53
Totalt 2,85 2,93 3,24
Produkttransporter
Produkttransporter efter transportsätt1)
(ktonkm) 2023 2022 2021
Flyg 94 536 136 027 153 956
Väg 169 090 155 086 179 790
Sjö 169 407 119 725 152 230
Järnväg 170 5 865 2 877
Totalt 433 203 416 703 488 853
1) Data avser utgående utsläpp för varor som transporterats från en produktionsanläggning till antingen
ett distributionsnav eller en kunds lager. Transportsträckor har uppskattats baserat på linjära färd-
vägar mellan platser.
Utsläpp av växthusgaser
Växthusgasutsläpp (GHG) per Scope och kategori
(ton CO2e) 2023 2022 2021
Scope 1 – direkta växthusgasutsläpp
Bränsle för servicefordon 16 039 27 689 32 176
Stationär förbränning samt köldmedier 10 990 10 713 6 066
Totala Scope/uni00A01-utsläpp (brutto) 27 029 38 402 38 242
Varav omfattas av reglerade ETS:er (%) 0 0 0
Scope 2 – indirekta växthusgasutsläpp
Inköpt energi (brutto, platsbaserade) 136 628 141 636 138 985
Inköpt energi (brutto, marknadsbaserade) 42 251 45 258 57 685
Scope 3 – övriga indirekta
växthusgasutsläpp
Uppströms
Inköpta varor och tjänster 1 751 600 2 199 900 2 313 000
Kapitalvaror 37 800 39 200 42 000
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter1) 19 700 36 600 23 200
Uppströms transporter1) 2) 164 800 206 200 215 300
Avfall från den egna verksamheten 1 000 1 200 800
Affärsresor2) 52 599 25 469 9 255
Pendling (inkl. distansarbete) 49 000 34 500 26 800
Nedströms
Nedströms transporter1) 2) 21 158 7 090 7 082
Användning av sålda produkter och tjänster1) 35 057 200 28 262 400 25 352 500
Hantering av uttjänta sålda produkter 27 300 31 800 33 000
Totala Scope 3-utsläpp (brutto) 37 182 157 30 844 359 28 022 937
Totala växthusgasutsläpp
(brutto, platsbaserade) 37 345 814 31 024 397 28 200 164
Totala växthusgasutsläpp
(brutto, marknadsbaserade) 37 251 437 30 928 019 28 118 864
1) Utsläppsdata för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information.
2) Rapporterade utsläpp inkluderar inte den så kallade höghöjdseffekten för utsläpp från flygresor och
flygtransporter då det fortfarande råder stor osäkerhet kring hur stor denna effekt är och hur den ska
beräknas. I referenssyfte uppskattas höghöjdseffekten för 2023 motsvara utsläpp om 108 000 ton
koldioxidekvivalenter.
Andel växthusgasutsläpp per Scope
(%) 2023 2022 2021
Scope 1 0,1 0,1 0,1
Scope 2 (marknadsbaserade) 0,1 0,1 0,2
Scope 3 – uppströms 5,6 8,2 9,4
Scope 3 – nedströms 94,2 91,5 90,3
Utsläppsintensitet per Scope
(ton CO2e/nettoomsättning i MSEK) 2023 2022 2021
Scope 1 0,10 0,14 0,16
Scope 2 (platsbaserade) 0,52 0,52 0,60
Scope 2 (marknadsbaserade) 0,16 0,17 0,25
Scope 3 –kategorier uppströms 7,88 9,37 11,32
Scope 3 – kategorier nedströms 133,30 104,22 109,30
Samtliga Scope (marknadsbaserad) 141,45 113,90 121,04
Samverkan i leverantörskedjan
Leverantörer med utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet
(antal) 2023 2022 2021
Leverantörer 237 225 121
Redovisningsmetod för växthusgasutsläpp (GHG)
Utsläpp redovisas enligt GHG-protokollet med finansiell kontroll som grund för
konsolideringen. Utsläppen rapporteras som koldioxidekvivalenter och omfat-
tar följande gaser och kemikalier: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväve-
oxid (N2O), fluorkolväten (HFC:er) och perfluorerade kemikalier (PFC:er).
Mätperioderna avser räkenskapsåret och baseras på senast tillgängliga data
vid bokslutsdatumet, vilket kompletteras med extrapolerade uppskattningar
för perioder där uppmätta data saknas.
Scope 1
Förbrukade bränslevolymer och köldmedier multipliceras med tillämpliga
utsläppsfaktorer för att få fram utsläppen. Bränsleförbrukningen för service-
fordonsflottan beräknas delvis baserat på data från fordonens telematik och
delvis baserat på kontrakterade årliga miltal för leasingfordon som inte har
telematik installerad.
Scope 2
Köpta energivolymer multipliceras med ländernas genomsnittliga utsläpps-
faktorer för platsbaserade utsläpp. För marknadsbaserade utsläpp ligger
residualmixen och inköpt förnybar energi till grund för de utsläppsfaktorer
som används i beräkningarna. En del av energianvändningen vid anläggning-
arna bygger på uppskattningar. Se fotnoten till energitabellen ovan för mer
information.
Scope 3
Utsläppsfaktorer som används för att beräkna utsläppen i kategorierna
inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade akti-
viteter, avfall från den egna verksamheten och hantering av uttjänta sålda
produkter baseras på interna studier och på Ericssons livscykelanalyser av
produkternas koldioxidavtryck multiplicerade med relevanta verksamhets-
mått, för att erhålla årliga utsläpp.
Utsläpp i kategorin uppströms transporter beräknas genom att kombinera
beräkningar baserade på försäljningsdata över leverantörsvolymer, och
beräkningar baserade på de transporterade produkternas vikt och transport-
sträckor för de utgående transporter som har betalats av Ericsson.
Den största delen av utsläppen i kategorin affärsresor baseras på data
rapporterad av resebyråer, och en mindre del, däribland hotellnätter, har
uppskattats utifrån resekostnader. Utsläppen i kategorin pendling är upp-
skattningar baserade på en undersökning av medarbetarnas vanor kring
pendling och distansarbete.
Utsläpp i kategorin användning av sålda produkter och tjänster beräknas
och redovisas i sin helhet under det år en produkt säljs och periodiseras inte
över dess förväntade livslängd. Vid beräkning av dessa utsläpp antas den
genomsnittliga förväntade livslängden för sålda produkter vara 10 år. De
utsläppsfaktorer som är relevanta för användningsfasen har uppskattats med
hjälp av den aktuella energimixen i näten på de marknader som betjänas, eller
baseras på senast tillgängliga kundspecifika data om energimixen där denna
har redovisats offentligt. Eventuella framtida förändringar i nätfaktorer eller
kundspecifika energimixar under produkternas förväntade livslängd beaktas
inte i beräkningarna.
Merparten av utsläppen i kategorin nedströms transporter beräknas utifrån
transporterade produkters vikt och transportsträckor, där transporten har
betalats av kunden.
Not E1, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 15Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 204 =====
Scope 3-kategorin Redovisningsmetod Osäkerhetsnivå (±/uni00A0%)
Inköpta varor och tjänster Genomsnittsdata 30
Kapitalvaror Genomsnittsdata 30
Bränsle- och energirelaterat Genomsnittsdata 30
Uppströms transporter Avstånds- och utgiftsbaserad 30
Affärsresor Avstånds- och utgiftsbaserad 10
Pendling Genomsnittsdata och avståndsbaserad 30
Nedströms transporter Avståndsbaserad 10
Användning av sålda produkter och tjänster Utsläpp relaterade till direkt användning genom en hybridmetod 10
Hantering av uttjänta sålda produkter Genomsnittsdata 30
Utsläppsfaktorer som har använts i konsolideringen
Källa GWP (kg CO2e) Måttenhet Källa
Inköpt energi
El från fossila källor 0,01 – 1,35 kWh IEA/US EIA/AIB/Leverantörsspecifika
El från kärnenergikällor 0,00 kWh IEA
El från förnybara källor 0,00 kWh Leverantörsspecifik
Fjärrkyla 0,00–0,41 kWh IEA
Fjärrvärme, Sverige 0,04 kWh Leverantörsspecifik
Fjärrvärme, övriga 0,04 – 0,26 kWh Genomsnitt per land
Bränslen och köldmedier
Naturgas (lokal uppvärmning) 0,20 kWh DEFRA
Diesel 0,26 kWh DEFRA
Bensin 0,25 kWh DEFRA
Köldmedier 466 – 14,800 kg IPCC:s 4:e rapport
Resor
Flyg 0,09 – 0,57 pkm DEFRA
Väg 0,00–0,40 pkm Genomsnitt per land
Transport
Flyg 0,78 – 1,19 tonkm DEFRA (justerat)
Väg 0,10 tonkm DEFRA (justerat)
Sjö 0,03 tonkm DEFRA (justerat)
Järnväg 0,04 tonkm DEFRA (justerat)
Utgiftsbaserade utsläpp 0,05 – 0,21 USD Internt framtagen
Scenarioanalys för klimatrelaterade risker och möjligheter
Analyserade scenarion
Net Zero 2050
– Ambitiösa begränsningsåtgärder införs inom kort
– Globala nettonollutsläpp av växthusgaser runt 2050
– 50 % chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 °C
vid/uni00A0slutet av århundradet
– Relativt låga fysiska risker men stor påverkan från omställningen.
Current Policies
– Begränsningsåtgärder inskränks till redan antagna eller kommunicerade
åtgärder
– Utsläppen ökar fram till 2080
– Global uppvärmning på omkring 3 °C i slutet av århundradet
– Stora fysiska risker men mindre påverkan från omställningen.
Bedömningsmetod
Inledningsvis beaktades över 30 potentiella klimatrelaterade risker och
möjligheter i analysen. Bruttolistan identifierades genom samråd med interna
experter från flera olika bolagsfunktioner och genom extern jämförelse/
benchmarking. Sannolikheten för och påverkan av alla faktorer analyserades
kvalitativt med hjälp av så kallade heatmaps, vilket följdes av en mer detal-
jerad analys av en kortare lista med ett mindre antal risker och möjligheter
som ansågs vara de av störst relevans för Ericsson. Risker och möjligheter
uppströms och nedströms i värdekedjan samt i den egna verksamheten har
beaktats. Fysiska risker bedömdes i huvudsak enligt antagandena i scenariot
Current Policies, medan omställningsrelaterade risker och möjligheter främst
analyserades utifrån scenariot Net Zero 2050. Båda scenarierna är framtagna
av Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial
System (NGFS).
Vad avser tidshorisonter så fokuserade den kvantitativa analysen av möj-
ligheter på perioden fram till 2025, medan den kvantitativa analysen av risker
fokuserade på perioden mellan 2025 och 2030. För denna analys definierade
Ericsson kortsiktiga, medellånga och långsiktiga tidshorisonter som; fram till
år 2025, 2025–2030, respektive efter 2030. De risker och möjligheter med
mer långsiktig påverkan, som sträcker sig bortom 2030, bedömdes främst på
ett kvalitativt sätt. Enligt scenariot Current Policies förväntas påverkan av de
fysiska riskerna bli allvarligare efter 2030.
Not E1, forts.
Utsläppen i resterande Scope 3-kategorier har inte bedömts vara väsentliga
och redovisas därför inte.
Uppskattningar av Scope 3-utsläpp är förenade med inneboende osäkerhet
på grund av begränsningar i tillgång till och riktigheten i primärdata, och
därför bör de rapporterade siffrorna inte betraktas som exakta mätetal. I
tabellen nedan sammanfattas Ericssons redovisningsmetoder för Scope 3 och
de uppskattade osäkerhetsnivåerna för redovisade siffror per kategori.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 202316 Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 205 =====
E2 Föroreningar
Påverkan, risker och möjligheter
Ericsson har identifierat potentiella väsentlig påverkan relaterad till förore-
ningar både uppströms och nedströms i bolagets värdekedja. All tillverkning
av elektronisk utrustning som sker uppströms i värdekedjan innefattar i dag
små mängder av ämnen som inger betänkligheter och ibland ämnen som
inger mycket stora betänkligheter. Negativ miljöpåverkan kan också uppstå
nedströms i värdekedjan om uttjänta produkter inte tas om hand eller åter-
vinns på ett lämpligt sätt. Ericssons egna tillverkningsprocesser består främst
av montering av produkter och komponenter som tillverkats av andra aktörer
uppströms i värdekedjan. Således används inga stora mängder av sådana
ämnen i Ericssons egen verksamhet.
Energiproduktion med fossila bränslen är en stor källa till luftföroreningar.
Det skapar en indirekt miljöpåverkan från elförbrukningen för nätutrustning,
vilket är särskilt relevant på marknader där fossila energikällor utgör en stor
del av energimixen.
Ökad reglering av användningen av vissa ämnen kan ge ökade kost nader
för regelefterlevnad samt ökade kostnader för forskning kring och utveckling
av alternativa lösningar och ämnen, som exempelvis det nya förslaget om
att begränsa användningen av PFAS1) inom EU. Dessutom kan tillgången till
alternativa material och ämnen vara begränsad, vilket innebär att de kan bli
dyrare än de som nu används.
Policyer
Ericssons uppförandekod för affärspartners kräver att leverantörer identifierar
väsentliga miljöaspekter och relaterad påverkan samt att de inom sin egna
verksamhet ska minimera skadliga effekter på samhället, miljön och naturre-
surser, samtidigt som de ser till att skydda allmänhetens hälsa och säkerhet.
Uppförandekoden (CoC) är baserad på Responsible Business Alliances
uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och ingår i
Ericssons standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera språk
på bolagets webbplats.
Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter
och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik fältunderhåll och
nätutbyggnad, samt leverantörer med förhöjda miljörisker, där verksamheten
i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa innebär bland annat att leveran törer
måste följa kraven i Ericssons lista över förbjudna ämnen och ämnen med
restriktioner i tillverkningsprocesserna. Kraven ska tillämpas vid utformning,
inköp och tillverkning av komponenter och produkter, inklusive batterier och
förpackningar. Det rekommenderas att ämnen som är under observation byts
ut i förebyggande syfte.
Styrning och uppföljning
Ericsson strävar efter att minimera miljöpåverkan från sina produkter under alla
faser i livscykeln. För information om portföljens energiprestanda, se not E1.
Materialdeklarationer
Ericsson samlar in materialdeklarationer från sina leverantörer. På begäran
förväntas leverantörerna kunna deklarera hela materielinnehållet i produkter
som levereras till Ericsson. Detta innefattar ämnen på REACHs2) kandidatför-
teckning och deklarationer om användningen av vissa kritiska råvaror (enligt
definitionen i EU:s förteckning över kritiska råvaror). Dessutom finns det en
rapporteringsprocess för SCIP (Substances of Concern In articles, as such or
in complex objects (Products)), eller ämnen som inger betänkligheter och som
förekommer i varor som sådana eller i komplexa föremål produkter, för att
uppfylla kraven i EU:s ramdirektiv om avfall. Alla elektroniska produkter kan
genom orenheter innehålla små spår av ämnen på listan över sådana som
ska deklareras. Dessa är praktiskt taget omöjliga att eliminera och faller under
gränsvärdena för vad som behöver deklareras. Ericsson arbetar kontinuerligt
med att undvika farliga ämnen i produkter och komponenter.
Återtagningsprogram för uttjänta produkter
Se not E4 för information om Ericssons återtagningsprogram för uttjänta
produkter, som ingår i bolagets utökade producentansvar.
Mätetal
Trots att de inte är kopplade till någon identifierad och väsentlig påverkan,
risk eller möjlighet redovisar Ericsson utsläpp av luftföroreningar från den
egna verksamheten, då denna information ofta efterfrågas av externa
intressenter.
Övriga utsläpp 1)
(ton) 2023 2022 2021
Kväveoxider 38 49 54
Svaveloxider 62 61 63
Luftpartiklar 11 12 13
1) Utsläppsdata för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer information.
1) Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp kemikalier som används för att framställa ytbeläggningar av fluorpolymerer och produkter som kan stå emot värme, olja, stänk, fett och vatten,
och som finns i en rad olika produkter, till exempel elektrisk utrustning och elektronik.
2) REACH (Registration, Evaluation, Authorization and Registration of Chemicals, dvs. registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) är det regelverk och det system som styr tillverkning
och import av kemikalier i EU.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 17Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 206 =====
E3 Vatten
Påverkan, risker och möjligheter
Väsentlig påverkan relaterade till vatten har identifierats uppströms i värde-
kedjan, främst med avseende på tillverkningen av halvledare och utvinningen
av naturresurser såsom mineraler som används i elektronisk hårdvara.
Tillverkningen av halvledare erfordrar vatten av hög kvalitet. Ofta används
färskvatten, vilket kan påverka vattentillgången i närområdet om det inte
hanteras på rätt sätt. Mineralbrytning kan påverka vattnet i flera delar av
brytningsprocessen, vilket kan påverka både tillgången till färskvatten samt
vattenkvaliteten.
Ericsson har inte identifierat någon väsentlig vattenrelaterad påverkan från
den egna verksamheter eller nedströms i värdekedjan. Ericsson använder inte
vatten i sina monteringsprocesser, vilket innebär att det vatten som förbrukas
på anläggningarna huvudsakligen används för sanitära ändamål och kommer
från kommunal vattenförsörjning. Färskvatten tas inte direkt från grund- eller
ytvattenkällor. Ericssons produkter och tjänster förbrukar inget vatten i deras
användningsfas.
Vatten är en viktig resurs i vissa delar av Ericssons uppströms värdekedja
och vattenbrist i dessa delar av värdekedjan skulle därför kunna leda till
störningar i leverantörskedjan. Enligt scenariot Current Policies, som ingår i
Ericssons klimatscenarioanalys (se mer information i not E1), riskerar flera
regioner där Ericssons leverantörer har sin verksamhet, inklusive tillverkare
av halvledare i Sydostasien, att drabbas av allvarlig vattenstress i framtiden,
vilket kan leda till brist på insatsvaror.
Policyer
Enligt Ericssons uppförandekod (CoC) för affärspartners måste leverantörer
minska användningen av naturresurser, inklusive vatten. Uppförandekoden är
baserad på Responsible Business Alliances uppförandekod, och omfattar även
Ericssons särskilda krav och ingår i bolagets standardavtal med leverantörer.
Den finns tillgänglig på flera språk på bolagets webbplats.
Ericsson har ytterligare miljökrav för leverantörer av hårdvarukomponenter
och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och
nätutbyggnad, samt leverantörer med höga miljörisker, där verksamheten
i stor utsträckning påverkar miljön. Dessa krav innebär bland annat att
leverantörer måste mäta och kontrollera utsläpp till vatten och säkerställa
lämplig avloppsvattenrening. Leverantörer måste också kontrollera och mäta
sin vattenanvändning. Om vattenförbrukningen anses utgöra en väsentlig
miljöaspekt måste affärspartnern ta fram en plan för vattenhantering i syfte
att minimera den totala vattenförbrukningen, återvinna avloppsvatten eller
på annat sätt minska sin påverkan.
Styrning och uppföljning
Ericsson genomför revisioner av direkta leverantörer för att kontrollera att de
följer uppförandekoden (CoC). Nuvarande fokus för dessa CoC-revisioner vad
avser vatten handlar om att bedöma leverantörernas rutiner för hantering av
avloppsvatten. Under 2023 identifierades inga väsentliga brister kopplade till
vattenhanteringen.
Mätetal
Trots att det inte är kopplat till någon identifierad väsentlig påverkan, risk eller
möjlighet redovisar Ericsson vattenförbrukningen i och vattenintensitetsmått
för den egna verksamheten, då denna information ofta efterfrågas av externa
intressenter.
Vattenförbrukning1)
(m3) 2023 2022 2021
Den egna verksamheten 906 800 1 053 200 1 150 000
1) Av den totala rapporterade vattenförbrukningen omfattas cirka 37 % av koncernens medarbetare
av/uni00A0uppmätta data, medan återstående del uppskattats baserat på extrapolering av de uppmätta-
volymerna.
Vattenförbrukningsintensitet
(m3/nettoomsättning i MSEK) 2023 2022 2021
Den egna verksamheten 3,44 3,88 4,95
E4 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Påverkan, risker och möjligheter
Väsentlig påverkan relaterad till resursanvändning och övergången till en
cirkulär ekonomi har identifierats uppströms i värdekedjan, främst med
avseende på tillverkningen av elektronisk utrustning, samt nedströms i
värdekedjan med avseende på återvinning och hantering av uttjänt elek-
tronisk utrustning. Nätutrustning tillverkas med ändliga naturresurser som
stål, aluminium, koppar och sällsynta jordartsmineraler, samt plast. Metaller
återvinns i allmänhet i stor utsträckning, medan sällsynta jordartsmineraler
och plast har lägre återvinningsgrad. I vilken omfattning nätutrustning åter-
används och återvinns nedströms i värdekedjan varierar mellan olika regioner.
Produktåtertagningsnivåerna är låga på grund av produkternas andrahands-
värde, och det faktum att det är Ericssons kunder som har ägande skap över
produkterna. En stor andel av nätutrustningen antas säljas vidare och åter-
användas genom informella andrahandsmarknader. En mindre andel antas
återvinnas genom icke vedertagna processer.
I den egna verksamheten monterar Ericsson huvudsakligen ihop delar och
komponenter från leverantörer, vilket medför jämförelsevis lite avfall. Ericsson
kan dock, genom produktdesign, styra över vilka material som används av
leverantörerna för att höja återvinningsgraden och användningen av åter-
vunna material samt förlänga produkternas livslängd.
Att utveckla produkter som uppfyller kund- eller regelkrav genom att
använda alternativa eller återvunna material kan innebära ökade FoU-
kostnader. Bristen på vissa råvaror, inklusive både jungfruliga och återvunna
mineraler, i kombination med ett ökat behov av samma material inom
flera olika branscher kan leda till stigande kostnader för insatsmaterial och
komponenter som används i elektroniska hårdvaruprodukter. Högre krav på
insamlingsnivåer för produktåtertagning kan leda till stigande kostnader för
sålda varor.
Policyer
Enligt Ericssons hållbarhetspolicy ska livscykelanalys användas för att fast-
ställa viktiga miljöaspekter, och bolaget ska minska negativ miljö påverkan
från den egna verksamheten och tillämpa försiktighetsprincipen i miljöfrågor.
Ericsson ska också använda design för att åstadkomma kontinuerliga miljö-
förbättringar sett till produkternas hela livscykel. I policyn anges dessutom att
Ericsson ska erbjuda produktåtertagning och bistå kunder i hanteringen av
uttjänta produkter och lösningar.
Ericssons uppförandekod för affärspartners (CoC) kräver att leverantörerna
identifierar väsentliga miljöaspekter och relaterad påverkan samt minimerar
negativa effekter på samhället, miljön och naturresurser inom den egna
verksamheten, samtidigt som man ser till att skydda allmänhetens hälsa
och säkerhet. Uppförandekoden (CoC) är baserad på Responsible Business
Alliances uppförandekod, och omfattar även Ericssons särskilda krav och
ingår i bolagets standardavtal med leverantörer. Den finns tillgänglig på flera
språk på bolagets webbplats.
Ericsson har ytterligare miljökrav på leverantörer av hårdvarukomponenter
och -produkter, byggnadsarbeten, transporter och logistik, fältunderhåll och
nätutbyggnad, samt leverantörer med höga miljörisker, där verksamheten i
stor utsträckning påverkar miljön. Dessa krav innebär bland annat att leveran-
tören måste minska, där så är möjligt, förekomsten av farligt gods, kemikalier,
farligt avfall och andra ämnen eller material som utgör en fara för människor
eller miljön, samt införa ett systematiskt arbetssätt för att identifiera, hantera,
minska och på ett ansvarsfullt sätt kassera, eller återvinna icke-farligt fast
avfall. Leverantören måste också begränsa användningen av naturresurser,
inklusive vatten, fossila bränslen, mineraler och skogsprodukter genom att till
exempel förändra produktions-, underhålls- och anläggningsprocesser, byta
ut material, återanvända, bevara och återvinna.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 202318 Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 207 =====
Styrning och uppföljning
Principer för produktdesign
Ericsson använder sig av principerna i designmetoden Design for the
Environment och har generiska produktkrav på detta område som gäller för
samtliga processer för produktdesign. Dessa omfattar bland annat specifika
krav på enkel demontering av produkter för att underlätta återvinning.
Dessutom är produkterna utformade för att vara slitstarka och ha en lång
livslängd, vilket ingår som en del i kvalitetsprocessen. Förteckningen över
förbjudna ämnen och ämnen med restriktioner samt materialdeklarationerna
(för mer information, se not E2) är också viktiga verktyg för att utforma
produkter med en hög grad av återvinningsbarhet. Återvinningsgraden för
produkter som tagits tillbaka har historiskt varit hög, i genomsnitt över 90 %
under de senaste åren.
Ericsson arbetar för att minska vikten och storleken på produkter, och för
att välja mer hållbara material. Detta är en del av initiativet för nettonoll-
utsläpp, men det kommer också att bidra till effektivare resursanvändning
och/uni00A0cirkularitet.
Tjänster för renovering, återanvändning och reparation
I portföljen för Support Services ingår en strukturerad metod för att renovera,
återanvända och återvinna begagnad utrustning. Gemensamma lager
och reservdelar minskar behovet av att producera och lagra reservdelar.
Automatisk felanalys av hårdvara utförs för att undvika onödiga byten av
utrustning.
Ericsson erbjuder reparationstjänster, och som ett komplement till nyförsälj-
ning erbjuds även återanvändning av begagnad utrustning.
Förpackningar
Traditionellt består förpackningar som utformats av Ericsson huvudsakligen
av fiberbaserade material och insatsmaterial av plast. Ericsson testar
alternativa förpackningar med återvinningsbart insatsmaterial som minskar
förpackningens totala plastinnehåll från 20% till mindre än 1%.
Återtagningsprogram
Ericsson erbjuder ett globalt program för produktåtertagning, genom sam-
arbeten med tredjepartsleverantörer, där uttjänta produkter kan samlas in
från kunder och därefter tas isär och återvinnas på ett sätt som minimerar
miljöpåverkan. Ett begränsat antal bolag inom koncernen deltar i andra kol-
lektiva produktåtertagningssystem. Eftersom utrustningen ägs av kunderna
är återtagandevolymerna beroende av att kunderna utnyttjar programmet.
Avfall från egen verksamheten
Avfallet som genereras inom Ericssons egen verksamhet består främst av
kontorsavfall. Avfall som genereras på produktionsanläggningar hanteras
enligt lokala bestämmelser av kontrakterade avfallshanteringsföretag.
Mätetal
Resursinflöden
Ericssons hårdvara tillverkas av naturresurser, och produkterna består främst
av metaller som aluminium, järn, koppar och kisel. Hårdvaran består även
av små mängder material som finns med på EU:s förteckning över kritiska
råvaror. Hårdvaran innehåller också polymerer (inklusive plast) som poly-
karbonater, och tillsatser.
En vanlig radio innehåller cirka 70% aluminium, 10% järn/stål, 5% koppar
och 5% kisel. Resterande 10% utgörs av mindre volymer av andra komposit-
material, inklusive mindre än 1% sällsynta jordartsmineraler. Externt inköpta
förpackningar innehåller kartong och plast.
Resursutflöden
Produkter och material
Fysiska resursutflöden från Ericssons produktionsprocesser, inklusive
outsourcad produktion, omfattar hårdvara för kommunikationsnät i form
av radioenheter, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, och
sitematerial (till exempel kablar och batterier) samt förpackningar i form av
plast och kartong.
Alla produkter utformas enligt generella produktkrav och enligt principerna
i designmetoden Design for the Environment som beskrivs ovan. Cradlepoint
(som numera är en del av affärsområdet Enterprise Wireless Solutions) har
egna produktkrav som bland annat bygger på principer liknande dem i design-
metoden Design for the Environment.
Återtagning av uttjänta produkter
Återtagningsvolymer av uttjänta produkter efter metod för avfallshantering
(ton) 2023 2022 2021
Återanvändning 36 25 2
Återvinning 3 581 4 636 5 211
Energiåtervinning (förbränning) 151 146 164
Deponi 101 18 12
Totalt 3 869 4 825 5 389
Avfall från den egna verksamheten
Trots att det inte är kopplat till någon identifierad väsentlig påverkan, risk eller
möjlighet redovisar Ericsson avfall som genererats i den egna verksamheten,
då denna information ofta efterfrågas av externa intressenter.
Genererat avfall efter metod för avfallshantering1) 2)
(ton) 2023 2022
Total vikt på genererat avfall (A+B) 7 182 8 130
Avfall som avletts från bortskaffande
Farligt avfall
Förberedelse för återanvändning − 3
Materialåtervinning 38 49
Andra återvinningsförfaranden 5 −
Icke-farligt avfall
Förberedelse för återanvändning 157 332
Materialåtervinning 3 435 3 831
Andra återvinningsförfaranden 344 −
A. Total vikt som avletts från bortskaffande 3 979 4 215
Andel som avletts från bortskaffande av totalvikten
avfall som genererats (%) 55 52
Avfall avsedd för bortskaffande
Farligt avfall
Förbränning 43 29
Deponi 19 32
Annat bortskaffningsförfarande 0 −
Icke-farligt avfall
Förbränning 1 613 2 089
Deponi 1 528 1 762
Annat bortskaffningsförfarande − 3
B. Total vikt som avletts från bortskaffande 3 203 3 915
Andel avsedd för bortskaffande av totalvikten avfall
som genererats (%) 45 48
Vikt på icke-återvunnet avfall 3 709 4 251
Andel icke-återvunnet avfall (%) 52 52
1) Avfallsvolymer från produktionsanläggningar baseras på uppmätta data. Avfallsvolymer från andra
anläggningar är uppskattningar baserade på extrapolering av avfall som genererats på bolagets
huvudkontor. Andra anläggningar innefattar kontor, lager, datacenter och laboratorier.
2) Avfallsrelaterade data för tidigare rapporteringsperioder har räknats om. Se not O3 för mer informa-
tion.
Not E4, forts.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 19Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 208 =====
E5 Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning
Redovisningsprinciper
Enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning (taxonomin) definieras omsättning,
kapitalutgifter och driftsutgifter enligt beskrivningen nedan. Definitionen av
kapitalutgifter och driftsutgifter är inte densamma som i Ericssons finansiella
rapportering. Bolagets årsredovisning upprättas i enlighet med internationella
redovisningsstandarder (IFRS) så som de utfärdats av International Accounting
Standards Board (IASB) och antagits av EU. Grunder för upprättandet av års-
redovisningen beskrivs i not A1 till koncernredovisningen.
Omsättning
Den totala omsättningen motsvarar nettoomsättningen i koncernens
resultaträkning.
Kapitalutgifter
De totala kapitalutgifterna motsvarar tillägg, inklusive balanserade kostnader för
forskning och utveckling, till balansposterna materiella anläggningstillgångar,
immateriella tillgångar före eventuella omvärderingar, avskrivningar eller
nedskrivningar, exklusive eventuella förändringar i verkligt värde, men inklusive
effekten av verksamhetskombinationer, såsom är specificerat i noterna C1
och C2 till koncernens balansräkning, kompletterade av tillägg till/ändringar i
nyttjande rättstillgångar klassificerade enligt IFRS 16, vilket är specificerat i not
C3 till koncernbalansräkningen såsom den presenteras i den finansiella rappor-
ten som ingår i årsredovisningen.
Driftsutgifter
De totala driftsutgifterna motsvarar ej balanserade kostnader för forskning
och utveckling, kostnader för byggnadsrenoveringar, korttidsleasing, underhåll
samt reparationskostnader såväl som andra indirekta kostnader för den dagliga
driften av materiella anläggningstillgångar.
Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin
Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter enligt ovanstående definitioner
och som förknippas med verksamheter som omfattas av taxonomin (se nedan)
utgör grunden för beräkningen av andelen omsättning, kapitalutgifter och drifts-
utgifter som omfattas av taxonomin. Belopp som registrerats på produktkoder
kopplade till verksamheter som omfattas av taxonomin ligger till grund för
beräkningarna av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av
taxonomin. En avstämning av belopp har gjorts för att undvika dubbelräkning.
Förändringar i redovisningsprinciper eller upplysningar jämfört med
föregående rapporteringsperiod
Antagandet av den delegerade förordningen på miljöområdet under 2023
kompletterar taxonomin med ytterligare ekonomiska verksamheter. Ericsson har
bedömt att flera av dessa är relevanta att ta med i sina upplysningar från och
med räkenskapsåret 2023. Jämförelsetal för 2022 avseende dessa verksamheter
har inte tagits med.
Ekonomisk verksamhet som omfattas av och är förenlig med taxonomin
För att kunna identifiera vilka ekonomiska verksamheter som är relevanta för
bolaget har det varit nödvändigt att tolka både taxonomin och de delegerade
förordningarna. Ericssons tolkning är att för att en ekonomisk verksamhet ska
anses omfattas av taxonomin ska verksamheten
– G enerera, eller vara avsedd att generera, extern omsättning,
– Överensstämma med beskrivningen av verksamheten i en av bilagorna till
den delegerade förordningen på klimatområdet eller den på miljöområdet och
– Ha praktiskt tillämpliga tekniska granskningskriterier kopplade till sig.
Med denna tolkning som utgångspunkt har omsättning, kapitalutgifter och
driftsutgifter som härleds från verksamhet som är förenlig och omfattas av
EU- taxonomin, inkluderats i de nyckeltal som anges nedan. Dessutom kan också
enskilda kapital- och driftsutgifter omfattas (se nedan) och adderas till andelen
kapital- och driftsutgifter som omfattas av och är förenliga med taxonomin. Det
kvarstår dock vissa osäkerheter kring hur taxonomin ska implementeras, och
tolkningar såväl som praxis kring rapportering förväntas utveckla sig med tiden.
Delegerad akt på klimatområdet
Verksamheter inom telekombranschen omfattas för närvarande inte av taxonomi-
förordningens delegerade akt på klimatområdet. Europeiska kommissionen
uppger i den delegerade akten att den kan komma att lägga till sådana verksam-
heter och ta fram ytterligare tekniska granskningskriterier i framtiden. I dagsläget
omfattas inte merparten av Ericssons kommersiella erbjudanden till kunder,
inklusive mobilnät, av taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet.
Datadrivna lösningar för att minska växthusgasutsläpp (GHG)
(Begränsning av klimatförändringar (CCM), 8.2)
Ericsson erbjuder AI-stödda och datadrivna driftslösningar med fokus på effektiv
hantering av energitillgångar genom intelligenta mätningar och kontroller av
siter. Detta gör att kunder kan förbättra energieffektiviteten i näten och därmed
minska energirelaterade utsläpp av växthusgaser (GHG). Denna verksamhet
uppfyller för närvarande inte de tillhörande tekniska granskningskriterierna, och
därmed redovisas inte relaterad omsättning samt kapital- och driftsutgifter som
förenliga med taxonomin.
Dataprogrammering och relaterade aktiviteter
(Anpassning till klimatförändringar (CCA), 8.2)
Mjukvaruutveckling är en del av Ericssons kommersiella erbjudande till kunder
inom bolagets alla affärsområden. Om utgifter för att göra denna verksamhet
mer motståndskraftig mot klimatförändringar skulle uppstå, redovisas dessa
antingen som kapital- eller driftsutgifter som omfattas av taxonomin. Relaterad
omsättning inkluderas inte i andelen omsättning som omfattas av taxonomin,
eftersom denna verksamhet inte klassificeras som en möjliggörande verksamhet
enligt definitionen i taxonomin.
Ericsson har inte haft några utgifter av detta slag under rapporteringsåret.
Delegerad förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar
Eftersom verksamheterna nedan har lagts till i taxonomin under 2023 rappor-
terar Ericsson huruvida relaterad omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter
omfattas av taxonomin, men inte om de är förenliga med den, för räkenskapsåret
2023, i enlighet med ändringarna till den delegerade förordningen om hållbar-
hetsrelaterade upplysningar (”disclosureförordningen”).
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning
(Den cirkulära ekonomin (CE), 1.2)
Ericsson säljer elektronisk utrustning i form av hårdvara för kommunikationsnät
såsom radioenheter, antenner, basband, kraftmoduler, routrar och modem, samt
sitematerial såsom kablar och batterier. Utrustningen tillverkas både på bolagets
egna produktionsanläggningar och av tredjepartstillverkare av elektronik.
Utrustning som säljs som en del av en lösning, men där Ericsson inte har deltagit
i designarbetet, såsom bärbara datorer som säljs som en del av ett nätverk (s.k.
tredjepartsutrustning), ingår inte i omsättningen som omfattas av taxonomin,
eftersom Ericsson inte kan vara med och påverka valet av insatsmaterial eller
egenskaper som hållbarhet och möjligheten att återanvända eller återvinna.
Reparation, renovering och återtillverkning
(Den cirkulära ekonomin (CE) 5.1)
Ericsson erbjuder supporttjänster för hårdvaruprodukter till sina kunder, vilket
omfattar reparation och renovering av nätverksutrustning.
Försäljning av reservdelar
(Den cirkulära ekonomin (CE), 5.2)
Ericsson säljer reservdelar, inklusive renoverade reservdelar, för nätutrustning
som har sålts till kunder.
Enskilda kapital- och driftsutgifter som omfattas
Det är tillåtet att inkludera utgifter för inköp av produkter och tjänster som
är kopplade till andra ekonomiska verksamheter än de som anges ovan som
förenliga kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin, om dessa ingår i
taxonomiförordningens delegerade akt på klimatområdet eller den på miljöom-
rådet, och om den berörda leverantörens ekonomiska verksamhet för produkten
eller tjänsten i fråga är förenlig med och omfattas av taxonomin. Ericsson inklu-
derar utgifter för motorfordon (CCM 6.5), infrastruktur för fordonsladdning (CCM
7.4) och åtgärder för energieffektivitet i byggnader (CCM 7.3) som omfattade,
samt i förekommande fall taxonomiförenliga kapital- och driftsutgifter. För att
bedöma om dessa verksamheter är förenliga med taxonomin krävs detaljerade
uppgifter om i vilken grad leverantörernas verksamhet är förenliga med taxo-
nomin, och därför kan Ericsson i dagsläget inte bedöma i vilken utsträckning
enskilda identifierade kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin kan
anses vara förenliga med taxonomin.
Minimiskyddsåtgärder
Minimiskyddsåtgärder har ännu inte analyserats i detalj. Ericssons policyer och
förfaranden för att förhindra mutor, korruption och konkurrensbegränsande
beteenden beskrivs i not G2 och bolagets policyer och förfaranden kopplade till
mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor beskrivs i not S1 till S3.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 202320 Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 209 =====
Nyckeltal
Omsättning Kriterier för väsentligt bidrag Orsakar inte betydande skada
Ekonomiska verksamheter Kod1)
Omsätt-
ning
Andel av
omsätt-
ningen,
2023
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
MinimiskyddsåtgärderAndel
förenliga med
taxonomi-
kraven (A.1)
eller som
omfattas av
taxonomi-
kraven (A.2)
kapitalutgifter,
2022
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
SEK
miljoner % Ja / Nej / Omfattas ej Ja/Nej %
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV
TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheter
− − − − − − − − − − − − − − − − − − − −
De miljömässigt hållbara verksamheternas
omsättning (A.1) − − − − − − − − − − − − − − − −
Varav möjliggörande verksamheter (%) − − − − − − − − − − − − − − − − E
Varav omställningsverksamheter (%) − − − − − − − − − − − T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga)
Mål som
verksamheten omfattas av2)
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp CCM 8.2 48 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 93 288 35 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL −
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 6 064 2 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL −
Försäljning av reservdelar CE 5.2 929 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL −
Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara (A.2) 100 329 38 0
Omsättning för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2) 100 329 38 0
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV
TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas
av taxonomin 163 022 62
Totalt 263 351 100
Andel av omsättningen/total omsättning
(%)
Taxonomiförenlighet
per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar 0 0
Anpassning till klimatförändringar − −
Vatten och marina resurser − −
Förebyggande och begränsning av
föroreningar − −
Den cirkulära ekonomin 0 37
Biologisk mångfald − −
1) Förkortade verksamhetskoder:
CCM: Begränsning av klimatförändringar
CCA: Anpassning till klimatförändringar
CE: Den cirkulära ekonomin
2) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL)
Not E5, forts.
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergi-
processer med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller
industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Nej
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella
processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.Nej
Bolaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 21Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 210 =====
Not E5, forts.
Kapitalutgifter Kriterier för väsentligt bidrag Orsakar inte betydande skada
Ekonomiska verksamheter Kod1)
Kapital-
utgifter
Andel av
kapital-
utgif-
terna,
2023
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
MinimiskyddsåtgärderAndel
förenliga med
taxonomi-
kraven (A.1)
eller som
omfattas av
taxonomi-
kraven (A.2)
kapitalutgifter,
2022
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
SEK
miljoner % Ja / Nej / Omfattas ej Ja/Nej %
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV
TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheter
− − − − − − − − − − − − − − − − − − − −
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara
verksamheterna (A.1) − − − − − − − − − − − − − − − −
Varav möjliggörande verksamheter (%) − − − − − − − − − − − − − − − − E
Varav omställningsverksamheter (%) − − − − − − − − − − − T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga)
Mål som
verksamheten omfattas av3)
Inköp och leasing av fordon2) CCM 6.5 257 5 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp CCM 8.2 0 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL −
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 2 006 37 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL −
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 65 1 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL −
Försäljning av reservdelar CE 5.2 0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL −
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2) 2 328 43 0
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2) 2 328 43 0
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV
TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas
av taxonomin 3 097 57
Totalt 5 425 100
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
(%)
Taxonomiförenlighet
per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar 0 5
Anpassning till klimatförändringar − −
Vatten och marina resurser − −
Förebyggande och begränsning av
föroreningar − −
Den cirkulära ekonomin 0 38
Biologisk mångfald − −
1) Förkortade verksamhetskoder:
CCM: Begränsning av klimatförändringar
CCA: Anpassning till klimatförändringar
CE: Den cirkulära ekonomin
2) Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon.
3) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL)
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 202322 Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 211 =====
Not E5, forts.
Driftsutgifter Kriterier för väsentligt bidrag Orsakar inte betydande skada
Ekonomiska verksamheter Kod1)
Drifts-
utgifter
Andel av
driftsut-
gifterna,
2023
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
Begränsning av
klimatförändringar
Anpassning till
klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Den cirkulära ekonomin
Biologisk mångfald
MinimiskyddsåtgärderAndel
förenliga med
taxonomi-
kraven (A.1)
eller som
omfattas av
taxonomi-
kraven (A.2)
kapitalutgifter,
2022
Kategori möjliggörande verksamhet
Kategori omställningsverksamhet
SEK
miljoner % Ja / Nej / Omfattas ej Ja/Nej %
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV
TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)
verksamheter
− − − − − − − − − − − − − − − − − − − −
Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara
verksamheterna (A.1) − − − − − − − − − − − − − − − −
Varav möjliggörande verksamheter (%) − − − − − − − − − − − − − − − − E
Varav omställningsverksamheter (%) − − − − − − − − − − − T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin
men som inte är miljömässigt hållbara
(ej taxonomiförenliga)
Mål som
verksamheten omfattas av3)
Inköp och leasing av fordon2) CCM 6.5 56 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Datadrivna lösningar för minskningar av
växthusgasutsläpp CCM 8.2 9 0 EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0
Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning CE 1.2 17 070 29 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL −
Reparation, renovering och återtillverkning CE 5.1 35 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL −
Försäljning av reservdelar CE 5.2 0 0 N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL −
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (A.2) 17 170 29 0
Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av
taxonomin (A.1 + A.2) 17 170 29 0
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV
TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas
av taxonomin 41 836 71
Totalt 59 006 100
Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter
(%)
Taxonomiförenlighet
per mål
Mål som omfattas
av taxonomin
Begränsning av klimatförändringar 0 0
Anpassning till klimatförändringar − −
Vatten och marina resurser − −
Förebyggande och begränsning av
föroreningar − −
Den cirkulära ekonomin 0 29
Biologisk mångfald − −
1) Förkortade verksamhetskoder:
CCM: Begränsning av klimatförändringar
CCA: Anpassning till klimatförändringar
CE: Den cirkulära ekonomin
2) Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon.
3) Omfattas av taxonomin (EL)/Omfattas ej av taxonomin (N/EL)
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2023 23Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 212 =====
E6 Miljöledning
Miljöledningssystem
Ericssons hållbarhetspolicy är grunden för bolagets miljöarbete. I policyn står
det bland annat att Ericsson ska använda livscykelanalyser för att identifiera
väsentliga miljöaspekter och bedöma miljöpåverkan från IKT, att bolaget
ska minska negativ miljöpåverkan från den egna verksamheten och tillämpa
försiktighetsprincipen i miljöfrågor. Vidare ska bolaget använda design för
att åstadkomma kontinuerliga miljöförbättringar sett till produkternas hela
livscykel.
I enlighet med hållbarhetspolicyn strävar Ericsson kontinuerligt efter
att minimera den negativa miljöpåverkan från sin verksamhet. Bolagets
miljöledningssystem (EMS) är certifierat enligt standarden ISO 14001:2015,
som omfattar styrning, forskning, produkthantering, utveckling och logistik,
försäljning och installation samt underhåll av hårdvara, mjukvara, tjänster och
lösningar inom IKT. EMS bygger – som en integrerad del av Ericssons globala
ledningssystem – på koncernöver gripande processer såsom revisioner,
bedömningar och ledningsgenomgångar.
Miljöaspekter bedöms för att kunna identifiera vilka frågor som är väsent-
liga och som sedan ligger till grund för att sätta mål. Miljölagstiftning på
nationell nivå övervakas och utvärderas regelbundet för att säkerställa att
Ericsson uppfyller sina miljöåtaganden.
Förutom Ericssons ramverk för riskhantering, Enterprise Risk Management
(ERM), finns ett specifikt ramverk på plats för hantering av miljörisker som
är harmoniserat med ERM. Bolaget har ett incidentrapporteringssystem där
medarbetare och leverantörer uppmuntras att rapportera miljöincidenter.
Incidentrapportering är en del av miljökraven för leverantörer och ingår i
Ericssons uppförandekod för affärspartners.
Mätetal
Rapporterade incidenter
(antal) 2023 2022 2021
Väsentliga miljöincidenter1) 0 0 0
1) En väsentlig miljöincident definieras som en oplanerad händelse som har resulterat i, eller kan
resultera i, allvarlig långsiktig negativ miljöpåverkan, inklusive påverkan på luft, vatten, mark,-
naturresurser samt flora och fauna.
Markanvändning och biologisk mångfald
Som en del av bolagets analys av väsentlig påverkan, risker och möjligheter
har Ericsson bedömt sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystem.
Slutsatserna av denna analys var att de främsta grundorsakerna till förlust
av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystem som Ericsson och dess
värdekedja har en påverkan på är klimatförändringar, användningen av
naturresurser och luftföroreningar. Denna påverkan, och Ericssons strategi för
att hantera den, beskrivs vidare i not E1 till E4.
Andra grundorsaker till förlust av biologisk mångfald och förstörelsen av
ekosystem är förändrad mark- och havsanvändning samt introduktion av
främmande invasiva arter. I sin väsentlighetsanalys identifierade inte Ericsson
någon väsentlig påverkan relaterad till dessa två grundorsaker, vare sig inom
IKT-branschen generellt eller i Ericssons värdekedja mer specifikt. Ericssons
anläggningar, såsom kontor, datacenter, testlaboratorier och produktionsan-
läggningar, är belägna i stads- eller tätortsområden med begränsad påverkan
på markanvändning och omgivande ekosystem. I vissa fall bistår Ericsson
kunderna vid uppförande av telekommunikationsanläggningar. I sådana fall
ingår det i Ericssons standardförfarande att överväga valet av plats som en del
i att minimera miljöpåverkan från markanvändning.
Ericsson hanterar följaktligen sin påverkan på biologisk mångfald genom
insatser för att begränsa klimatförändringar, sitt arbete för att minska föro-
reningar och bolagets övergång till en cirkulär ekonomi. Biologisk mångfald,
inklusive ekosystem, hanteras eller rapporteras därför inte som en separat
fråga.
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 202324 Koncernens hållbarhetsnoter
===== SIDA 213 =====