FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2025
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER DUBBEL VÄSENTLIGHETSANAL YS Balders hållbarhetsarbete ska utgå från de frågor där företaget har störst påverkan, positiv såväl som nega- tiv, och de risker eller möjligheter som i sin tur kan på- verka bolaget. Under 2025 har bolaget uppdaterat sin dubbla väsent- lighetsanalys som togs fram för första gången 2023. Utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen fastslogs av Balders ledning och styrelse i oktober 2025, och revideras årligen. Den dubbla väsentlighetsanalysen syftar till att iden- tifiera hållbarhetsfrågor som har väsentliga, faktiska eller potentiella samt positiva eller negativa konse- kvenser för människor eller miljön på kort, medellång och lång sikt (påverkansväsentlighet). Konsekvenserna kan både kopplas till bolagets egen verksamhet och aktiviteter i tidigare och senare led i värdekedjan. Den dubbla väsentlighetsanalysen syftar också till att identifiera hållbarhetsfrågor som medför, eller rimligen kan förväntas medföra, väsentliga finansiella effekter för bolaget och därigenom generera risker eller möjlig- heter på kort, medellång och lång sikt (finansiell väsent- lighet). Balder har för innevarande år inte utfört en ut- värdering av nuvarande kortsiktiga finansiella effekter av de väsentliga risker och möjligheter som identifie- rats i den dubbla väsentlighetsbedömningen kopplat till koncernens affärsmodell och strategi. Övervakning, ansvarsfördelning och beslutsfattande kring hantering av bolagets faktiska och potentiella påverkan, risker och möjligheter sker löpande där pro- cessen kan se olika ut beroende på hållbarhetsfråga. Balders hållbarhetsrisker ingår i bolagets övergripande riskarbete, läs mer på sida 37–41. Hållbarhetsrisker är direkt eller indirekt kopplade till finansiella risker och prioriteras därefter på liknande sätt. Någon koncernövergripande kvalitativ eller kvantita- tiv resiliensanalys av bolagets strategi och affärsmodell har inte genomförts. Däremot har bolaget inom ramen för ESRS E1 Klimatförändringar genomfört en resiliens- analys kopplat specifikt till klimatförändringar. För att läsa mer om bolagets resiliensanalys se sida 63–64. Metod och antaganden Till grund för uppdateringen av den dubbla väsentlig- hetsanalysen 2025 användes frågor från intressenter, tidigare genomförd väsentlighetsanalys, analys av vär- dekedjan samt befintliga policyer och arbetsdokument. Balder har utvecklat en metod för genomförandet av den dubbla väsentlighetsanalysen i enlighet med ESRS och vägledning från EFRAG. Den dubbla väsentlighetsanalysen ser till aktiviteter i Balders egna verksamhet på samtliga geografiska marknader där Balder är verksamt, samt i tidigare och senare led. Värdekedjan omfattar inte enbart direkta avtalsförbindelser under Balders kontroll eller infly- tande. Intressebolag, joint ventures och andra finan- siella innehav har beaktats i den dubbla väsentlighets- analysen om Balder har finansiell kontroll eller om de ingår i värdekedjan. Bolaget utgick från en bedöm- ningsbaserad metod vid utvärdering av bolagets olika faktiska och potentiella påverkan, risker och möjlig- heter i synnerhet kopplat till aktiviteter i värdekedjan. Process för genomförande Processen för den dubbla väsentlighetsanalysen har behandlat Balders påverkan och finansiella väsentlig- het parallellt utifrån nedan fyra faser som utvecklas i efterföljande text. 1) Analys av värdekedja och intressenter 2) Identifiering av väsentliga hållbarhetsfrågor 3) Bedömning av väsentlighet 4) Sammanställning av väsentliga hållbarhetsfrågor 1. Analys av värdekedja och intressenter Som ett första steg genomfördes en mer detaljerad kartläggning och efterföljande analys av bolagets hela värdekedja, inkluderande olika typer av verksamheter, intressenter och geografiska områden där bolaget di- rekt eller indirekt verkar eller har väsentliga affärsför- bindelser. Under processen har påverkade intressen- ters perspektiv och synpunkter fångats upp genom intervjuer och dialog med interna intressenter och ex- terna intressenter. Dessutom har frågor från investe- rare och andra intressenter som inkommit till Balder in- kluderats i analysen. Läs mer om intressentdialogen på sida 50. ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR 2. Identifiering av väsentliga hållbarhetsfrågor Utifrån diskussionerna som förts med interna och ex- terna intressenter samt de hållbarhetsämnen som defi- nieras i ESRS skapades en bruttolista av hållbarhets- frågor för Balder. Hållbarhetsfrågorna specificerades därefter mer i detalj för att fastställa var i värdekedjan påverkan, risken eller möjligheten uppstår, om den är positiv/negativ, faktisk/potentiell, geografisk omfatt- ning samt dess tidshorisont. Balder använder sig av kort, medellång och lång sikt vilka definieras enligt ESRS som ett år, upp till fem år och mer än fem år. Tids- horisonterna används både vid identifiering av påver- kan, risker och möjligheter samt i Balders arbete med åtgärder kopplat till dessa. Genom processen för be- dömning av väsentlighet kopplat till påverkan, risker och möjligheter har samtliga ämnen bedömts enligt samma metodik och resulterat i Balders väsentliga håll- barhetsfrågor. 3. Bedömning av väsentlighet Balders dubbla väsentlighetsanalys 2023 arbetades fram genom en workshop tillsammans med nyckelper- soner inom koncernen där det genomfördes en be- dömning av påverkan och finansiell väsentlighet för respektive hållbarhetsfråga. Bedömningen från 2023 låg till grund för uppdateringen av den dubbla väsent- lighetsanalysen som genomfördes under 2025. Likt 2023 års analys genomfördes uppdateringen av den dubbla väsentlighetsanalysen av Balders hållbarhets- avdelning i samverkan med nyckelpersoner inom kon- cernen. Bedömningskriterierna har upprättats i enlig- het med kraven i ESRS-standarden (ESRS 1). Den bedömningsbaserade metoden som använts vid utvär- dering av påverkan, risker och möjligheter har influerats av FN:s vägledande principer för företag och mänsk- liga rättigheter. Intressenternas perspektiv har vägts in i väsentlighetsbedömningen baserat på insikter från intressentdialogen. För specifika bedömningar av på- verkan, risker och möjligheter avseende de tematiska standarderna, se sida 60 för E1 Anpassning till klimat- förändringar, sida 75 för E3 Vatten, sida 77 för E5 Resurs- användning och cirkulär ekonomi, samt sida 102 för G1 Affärsetik. Fokus för den dubbla väsentlighetsanalysen 2025 har varit att använda internt insamlad data som tillkom- mit sedan analysen gjordes 2023 för bedömningar av påverkan, risker och möjligheter, där detta har varit möjligt. Den interna datan användes som ett komple- ment till information från externa datakällor för att skapa en mer datadriven bedömning. Ett exempel där detta har varit möjligt är för ämnen kopplat till E1 Klimat- förändringar, där bolaget har data i form av klimatbok- slut, klimatriskanalyser samt scenario- och resiliens- analyser som underlag för bedömningen. Detta bidrar till transparens och jämförbarhet över tid i bolagets arbete med att bedöma väsentliga påverkan, risker och möjligheter. Bedömningar görs med en femgradig skala, se mer detaljerade beskrivningar avseende BEDÖMNINGSKRITERIER PÅVERKANSVÄSENTLIGHET Sannolikhet Sannolikhet ALLVARLIGHETSGRAD Skala (Hur svår/fördelaktig påverkan är för människor eller miljön) Omfattning (Omfattning av potentiella finansiella effekter) Omfattning (Hur utbredd påverkan är) Återställbarhet (Svårighet att åtgärda/återställa) FINANSIELL VÄSENTLIGHET 51 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 54 ===== bedömning för påverkan och finansiell väsentlighet. Bedömning av sannolikhet görs genom den förväntade sannolikheten att en händelse inträffar, där 1 bedöms som inte troligt och 5 har mer än 90% sannolikhet att inträffa, eller har redan skett. Balder har en intern informationsväsentlighetsanalys som är baserad på EFRAGs lista med ESRS datapunkter som revideras årligen. Utöver att dokumentera bola- gets bedömning av väsentlighet av hållbarhetsdata på datapunktsnivå, är syftet med analysen att identifiera gap i hållbarhetsdatan och säkerställa att nödvändiga upplysningar kompletteras med i enlighet med ESRS. Informationsväsentlighetsanalysen redogör bland annat vilka infasningsmöjligheter Balder nyttjar, när företagsspecifika upplysningar är tillämpliga samt var och varför bolaget väljer att redovisa frivilliga upplys- ningar. Det slutliga utfallet på aggregerad nivå som kan ses på sida 53 baseras på den detaljerade analys som utförts i informationsväsentlighetsanalysen. Påverkansväsentlighet I bedömningen av påverkansväsentlighet sett till bola- gets potentiella och faktiska påverkan beaktades be- dömningskriterierna allvarlighetsgrad och sannolikhet, se matris på sida 53. Allvarlighetsgraden för positiva konsekvenser har beräknats som maxvärde av skala och omfattning. Allvarlighetsgraden för negativa kon- sekvenser har beräknats som maxvärde av skala, om- fattning och återställbarhet. Bedömningen av ämnets väsentlighet beräknas som medelvärdet av allvarlig- hetsgrad multiplicerat med sannolikhet. Vid bedöm- ning av negativ påverkan, exempelvis för underämnena som avser mänskliga rättigheter (primärt inom ESRS S1–S4) har allvarlighetsgraden bedömts före sannolik- heten i enlighet med vad som framgår av ESRS. Finansiell väsentlighet Vid bedömning av finansiell väsentlighet har bolaget utgått från omfattning respektive sannolikhet av faktiska och potentiella risker och möjligheter. Omfattningen inkluderar potentiell påverkan på förvaltningsresultat, totala tillgångar samt ryktesspridning. Finan s iell väsent l ighet bedöms bland annat utifrån positiva och negativa konsekvenser och beroenden som kan leda till potentiella finansiella risker och möjligheter. Detta kan man läsa mer om på sida 37–41 i Balders bedöm- ningar om respektive ämne samt deras beskrivningar. Beaktande har tagits till hur risker generellt bedöms inom Balder. Bedömning av finansiell väsentlighet har upprättats baserat på materialitetstal som används inom den finansiella redovisningen, därmed har inget separat riskhanteringsramverk upprättats. Bedöm- ningen av ämnets väsentlighet beräknas som medel- värdet av omfattning/påverkan multiplicerat med sannolikhet. Justering och beslut Den första bedömningens utfall analyserades per håll- barhetsfråga i förhållande till varandra av nyckelperso- ner inom koncernen. Vid behov har rimlighetsbedöm- ningar utförts som lett till justeringar som påverkat det slutliga utfallet. Uppdatering av Balders väsentliga ämnen presenterades av Balders hållbarhetschef och godkändes under hösten 2025 av ledning och styrelse. Tröskelvärden Bedömningen av påverkan och finansiell väsentlighet har tre olika tröskelvärden; hög, medel och låg. Gräns- dragningen har använts för att identifiera vilka frågor som anses vara väsentliga och således prioriterade i Balders hållbarhetsarbete samt bolagets rapportering. ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR / PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER 4. Sammanställning av väsentliga hållbarhetsfrågor Det slutliga resultatet av den dubbla väsentlighetsana- lysen presenteras i efterföljande matris och summeras i nästkommande tabell på sida 53. Mer information om bolagets hållbarhetsmål och dess utfall finns under respektive kapitel i hållbarhets- redovisningen. Se sammanställning av Balders hållbar- hetsmål i bolagets hållbarhetsramverk på sida 44. Icke-väsentliga hållbarhetsfrågor Som en del av bolagets övergripande process för att identifiera och bedöma väsentliga faktiska och poten- tiell påverkan, risker och möjligheter har områdena E2 Föroreningar samt E4 Biologisk mångfald och ekosys- tem analyserats. Bedömningen genomfördes inom ramen för bolagets dubbla väsentlighetsanalys och omfattade den egna verksamheten samt tidigare och senare led i värdeked- jan. Analysen baserades på bolagets art, omfattning och de geografiska marknader där Balder bedriver verk s amhet. Bedömningen inkluderar potentiella utsläpp till luft, vatten och mark, användning av kemikalier och material, samt eventuell påverkan på skyddade eller ekologiskt känsliga områden vid fastighetsförvaltning och nyproduktion. Identifieringen av påverkan, risker och möjligheter följde bolagets process för genomförande av den dubbla väsentlighetsanalysen, vilket man kan läsa mer om på sida 51–56. Baserat på genomförd analys har bolaget bedömt att varken föroreningar eller biologisk mångfald och ekosystem utgör väsentliga hållbarhetsområden, då verksamheten inte medför betydande utsläpp eller på- verkan på biologisk mångfald och inte bedrivs i eller i närheten av skyddade eller ekologiskt känsliga områ- den. Inga väsentliga faktiska eller potentiella negativa påverkan, risker eller möjligheter har identifierats inom dessa områden. Se sida 53 för bolagets bedömning av respektive område. Balder har inte bedömt politisk involvering som ett väsentligt område enligt den dubbla väsentlighetsana- lysen. Balder ska inte stödja politiska partier genom donationer, lobbying eller på annat sätt. Lokal samver- kan kan ske via politiskt och religiöst oberoende organi- sationer. Bolaget följer utvecklingen inom respektive område och kan ompröva bedömningen vid förändringar i verksamheten, värdekedjan eller externa krav, i sam- band med årlig översyn av den dubbla väsentlighets- analysen. 52 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 55 ===== Väsentliga hållbarhetsfrågor Utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen är sum- merat i tabellen till vänster. Ordningsföljden i tabellen motsvarar den i ESRS och visar således inte någon specifik rangordning av väsentliga ämnen. Samma ord- ningsföljd används för respektive ämne i hållbarhets- redovisningen. Respektive hållbarhetsfråga i tabellen har en sammanställd bedömning av påverkan och finan- siell väsentlighet utifrån tre nivåer; hög, medel och låg. I ovan matris förklaras väsentligheten av varje håll- barhetsfråga av låg, medel eller hög finansiell väsent- lighet på y-axeln samt låg, medel eller hög påverkans- väsentlighet på x-axeln. Hållbarhetsfrågor med hög väsentlighet är prioriterade. Hållbarhetsfrågor med låg respektive medel väsentlighet är noterade men inte prioriterade, dock är de under uppsikt utifall eventuella förändringar sker framgent. Förändringar i bedömning av väsentliga hållbarhets- frågor och påverkan, risker och möjligheter har skett jämfört med föregående räkenskapsperiod i och med Balders uppdatering av den dubbla väsentlighetsana- lysen. Detta har resulterat i att miljöcertifieringar har tillkommit som en möjlighet inom E1 Klimatföränd- ringar, samt en reducering av identifierade påverkans- områden i E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi och G1 Ansvarsfullt företagande. E4 Biologisk mång- fald har fasats ut 2025 som ett resultat av bolagets minskade nyproduktionsprojekt. S3 Påverkade sam- hällen har bytts ut till S4 Kunder och områdesutveck- ling som blivit väsentligt. Detta för att inkludera bola- gets identifierade påverkan inom Informations- och datasäkerhet, utöver bolagets positiva påverkan på Lokalsamhälle och områdesutveckling. Balders håll- barhetsmål beslutas i samband med bolagets hållbar- hetspolicy av Balders styrelse årligen i februari och följs upp kontinuerligt. Arbetet med att anpassa de koncernövergripande målen utifrån den uppdaterade väsentlighetsanalys som genomfördes 2025 påbörja- des under året och väntas fortlöpa under 2026. ALLMÄNNA UPPLYSNIGNAR / PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER DUBBEL VÄSENTLIGHETSANALYS Påverkansväsentlighet Finansiell väsentlighet Låg Medel Hög Låg Medel Hög Rapportera Bevaka Notera VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR # ESRS standard Hållbarhetsfrågor 1) Bedömning väsentlighet ESRS E1 Anpassning till klimatförändringar Hög ESRS E1 Begränsning av klimatförändringar Hög ESRS E1 Energi Hög ESRS E2 Förorening av luft och vatten samt levande organismer och livsmedelsresurser 2) Låg ESRS E2 Förorening av mark Medel ESRS E2 Ämnen som inger betänkligheter och mikroplast 2) Låg ESRS E2 Ämnen som inger mycket stora betänkligheter Medel ESRS E3 Vatten Hög ESRS E3 Marina resurser Låg ESRS E4 Biologisk mångfald Medel ESRS E4 Konsekvenser för arters tillstånd, ekosystem och ekosystemtjänster 2) Låg ESRS E5 Resursinflöden och resursanvändning Medel ESRS E5 Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Låg ESRS E5 Avfall Hög ESRS S1 Arbetsvillkor i egen verksamhet Hög ESRS S1 Likabehandling och lika möjligheter för alla i egen verksamhet Hög ESRS S2 Arbetsvillkor i värdekedjan Hög ESRS S2 Likabehandling och lika möjligheter för alla i värdekedjan Hög ESRS S3 Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt urfolksrättigheter 2) Medel ESRS S3 Samhällens civila och politiska rättigheter Låg ESRS S4 Informations- och datasäkerhet Hög ESRS S4 Personlig säkerhet för kunder Medel ESRS S4 Lokalpåverkan och områdesutveckling Hög ESRS G1 Företagskultur Medel ESRS G1 Skydd för visselblåsare och förvaltning av förbindelser med leverantörer 2) Låg ESRS G1 Djurskydd Låg ESRS G1 Politiskt engagemang Medel ESRS G1 Korruption och mutor Hög 1) B enämningar i tabellen är justerade för följande tematiska standarder: ESRS E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning; ESRS S1 Arbetsvill - kor; ESRS S1 Likabehandling och lika möjligheter för alla; ESRS S2 Arbetsvillkor; ESRS S2 Likabehandling och lika möjligheter för alla; ESRS S2 Andra arbetsrelaterade rättigheter; ESRS S3 Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter; ESRS S4 Informationsrelaterade konse- kvenser för konsumenter och/eller slutanvändare; ESRS S4 Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare; ESRS S4 Social inklu- dering för konsumenter och/eller slutanvändare; ESRS G1 Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner. 2) U nderämnen i ESRS E2, E4, S3 och G1 har slagits samman där bedömningen varit densamma. 53 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 56 ===== VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR Resultatet av Balders dubbla väsentlighetsanalys inkluderar de frågor som överstiger bolagets tröskel- värden för påverkansväsentlighet eller finansiell väsentlighet. Tabellen summerar de väsentliga hållbarhetsfrågor som anses vara prioriterade i bolagets hållbarhetsarbete och i hållbarhetsrapportering. ENVIRONMENT Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida ESRS E1 ANPASSNING TILL KLIMAT F ÖRÄNDRINGAR Potentiell risk Balder ser en potentiell risk för begränsad omställning av bolagets fastigheter relaterat till klimatförändringar, inklusive ökade kostnader för växthusgasutsläpp, rapporteringskrav, förändrade regelverk och kundbeteenden, felaktiga investeringar i ny teknik och ökade materialpriser, vilket kan leda till minskade intäkter, ökade kostnader, begränsad kapitaltillgång och skadat rykte. Tidigare led, egen verksamhet, senare led Medel och lång sikt 60–64ESRS E1 BEGRÄNSNING AV KLIMAT F ÖRÄNDRINGAR Faktisk negativ påverkan Balders fastigheter har en faktisk negativ påverkan på människor och miljön genom direkta och indirekta växthusgasutsläpp från egen verksamhet, i leverantörskedjan och hos kunder. Exempelvis värmeproduktion, energianvändning, företagsfordon och företagsresor samt i värdekedjan vid nyproduktion, ombyggnation, inköp av material, varor, tjänster och transporter av gods och personal. Tidigare led, egen verksamhet, senare led Kort, medel och lång sikt 65–70 ESRS E1 ENERGI Faktisk negativ påverkan och potentiell risk Energiförbrukning motsvarar koncernens största klimatpåverkan. Den finns en faktisk negativ påverkan på miljön på grund av hög energianvändning genom fastigheternas och kundernas energiförbrukning samt vid nyproduktion, renovering och produk- tion av byggnadsmaterial. Det finns även en potentiell risk för framtida energibrist, ökad energianvändning och begränsad till- gång till förnybar energi, samt förändrad lagstiftning om energiprestanda och energideklaration, vilket kan leda till missade klimatmål, lägre kundnöjdhet, ökade kostnader för energieffektivisering och renovering och reducerat fastighetsvärde. Tidigare led, egen verksamhet, senare led Kort, medel och lång sikt 71–74 Potentiell möjlighet Miljöcertifierade fastigheter utgör en potentiell möjlighet för Balders verksamhet då de kan ha en positiv finansiell påverkan. Miljöcertifierade fastigheter skapar en möjlighet för Balder att minska räntekostnader genom gröna lån och obligationer. Fokus på miljöcertifiering av fastigheter har ökat från både interna och externa intressenter. Egen verksamhet Kort, medel och lång sikt 71–74 54 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 57 ===== Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida ESRS E3 VATTEN Faktiskt negativ påverkan Med ett diversifierat fastighetsbestånd ser Balder en faktisk negativ påverkan på miljön genom fastigheternas och kundernas vattenförbrukning. Detta inkluderar industrianvändning, vardagskonsumtion och bevattning. Egen verksamhet och senare led Kort, medel och lång sikt 75–76 ESRS E5 AVFALL Faktiskt negativ påverkan Balder bedömer att det finns faktiskt negativ påverkan relaterat till avfall som uppkommer nedströms från hyresgäster. Detta kan röra sig om hushållsavfall från bostäder samt avfall från kommersiella fastigheter i form av exempelvis restaurang, hotell, köpcen- ter, butiker samt olika typer av industriverksamhet. Senare led Kort, medel och lång sikt 77–78 SOCIAL Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida ESRS S1 ARBETSVILLKOR I EGEN VERKSAMHET Potentiell negativ påverkan Med stark tillväxt, geografisk spridning och decentraliserad styrning finns en ökad risk för negativ påverkan på medarbetarna genom bristande arbetsvillkor. Negativ påverkan kan avse trygg anställning, konkurrenskraftig lönesättning, arbetstid, förenings- frihet samt hälsa och säkerhet. Egen verksamhet Kort, medel och lång sikt 87–91 ESRS S1 LIKABEHANDLING OCH LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA I EGEN VERKSAMHET Potentiell negativ påverkan Balder är en stor arbetsgivare med flera olika typer av yrkesroller över fyra nordiska länder, där det finns en potentiell negativ på- verkan på medarbetarna avseende jämlikhet och mångfald. Påverkan varierar inom organisationen men fokuserar främst på att säkerställa inkludering, jämlik lön, lika möjligheter till kompetensutveckling samt nolltolerans mot diskriminering och trakasserier. Egen verksamhet Kort, medel och lång sikt 87, 92–94 ESRS S2 ARBETSVILLKOR I VÄRDEKEDJAN Potentiell negativ påverkan Som en stor aktör inom fastighetsbranschen kan Balder potentiellt påverka arbetskraften negativt genom otillräckliga arbetsvill- kor längs värdekedjan, särskilt när det gäller totalentreprenörer och underentreprenörer vid nybyggnation, ombyggnation eller renovering. Detta inkluderar rättvisa arbetsvillkor, facklig frihet, kollektivavtal samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Tidigare led och senare led Kort, medel och lång sikt 95–96 Forts. Environment ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR / VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR 55 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 58 ===== Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida ESRS S2 LIKABEHANDLING OCH LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA I VÄRDEKEDJAN Potentiell negativ påverkan Balder kan potentiellt ha en negativ påverkan genom bristande likabehandling och mångfald bland arbetskraften i värdekedjan, särskilt när det gäller totalentreprenörer och underentreprenörer vid nyproduktion, ombyggnation eller renovering. Detta omfattar rättvis ersättning, lika lön för lika arbete, mångfald, utbildning samt frågor om våld, diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen. Tidigare led och senare led Kort, medel och lång sikt 95–96 ESRS S4 INFORMATIONS- OCH DATASÄKERHET Faktisk negativ påverkan I en allt mer digitaliserad värld där många delar av samhället är uppkopplade blir data-och informationssäkerhetsfrågor allt viktigare. Balder bedömer att det finns faktisk negativ påverkan kopplat till data-och informationssäkerhet då bolaget historiskt har haft incidenter med läckage av kunddata. Egen verksamhet och senare led Kort, medel och lång sikt 99–100 ESRS S4 LOKALPÅVERKAN OCH OMRÅDESUTVECKLING Faktisk positiv påverkan Genom Balders affärsmodell att äga, utveckla och förvalta fastigheter har bolaget en faktisk positiv påverkan på samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i områden där bolaget verkar. Påverkan sker genom att bidra till fler bostäder och lokaler till samhällen i stort, och inom socioekonomiskt utsatta områden i synnerhet, genom sociala insatser, erbjuda utbildning och sysselsättning i förvaltningen. Egen verksamhet och senare led Kort, medel och lång sikt 97–98 GOVERNANCE Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida ESRS G1 KORRUPTION OCH MUTOR Potentiell negativ påverkan och risk Balder verkar inom en bransch där det finns en potentiell risk för negativ påverkan på medarbetare och samarbetspartners vid incidenter som involverar oegentligheter, korruption, utpressning, mutor, givande av muta eller insiderhandel. Det finns även en risk för bristande affärsetik, inklusive bedrägeri, vilket kan leda till merkostnader, böter och/eller skadat rykte. Tidigare led, egen verksamhet och senare led Kort, medel och lång sikt 102–104 G Forts. Social ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR / VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR 56 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 59 ===== 8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla Utifrån Balders jämlikhet- och mångfalds - policy och uppförandekod för medarbetare strävar bolaget efter ökad mångfald och jämlikhet och en god arbetsmiljö, där alla anställda och icke-anställda har goda arbets- villkor och likabehandling sker. Balders upp- förandekod för samarbetspartners baseras på internationella riktlinjer som FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt ILO:s kärn - konventioner. I framtagandet av denna upp - förandekod har Näringslivskoden från Instit - utet Mot Mutor (IMM) beaktats. 7.2 Öka andelen förnybar energi i världen 81% av all energi som köps in till fastigheterna i koncernen är förnybar och Balder äger även flera vindkraftverk i Sverige. I allt fler fastig- heter installeras också solceller och ladd- stationer. På koncernnivå arbetar bolaget enligt Balders hållbarhetspolicy för att öka andelen förnybar energiproduktion. 11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad Enligt Balders hållbarhetspolicy kan bolaget som stor fastighetsförvaltare bidra till områ- desutveckling och positiv lokalpåverkan kring sina fastigheter. Genom att bygga nya bostäder med blandade upplåtelseformer bidrar Balder till att utveckla bostadsområden och öka tryggheten. 8.4 Förbättra resurseffektiviteten i konsumtion och produktion Balder strävar efter ansvarsfulla inköp, att följa upp leverantörer och att handla lokalt där så är möjligt. Bolaget arbetar kontinuer- ligt för att minska mängden avfall och öka återvinningen samt återbruk Agenda 2030 är vägledande i arbetet för att den glo- bala utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar. Närings- livet har en viktig roll att spela, inte minst bygg- och fastighetssektorn. År 2019 signerade Balder Global Compact för att stödja och implementera de tio principerna om mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och antikorruption. Balder arbetar för att bidra till att FN:s globala håll - barhetsmål ska nås och har valt ut sex av de 17 målen som bedömts vara mest relevanta för bolagets verk - samhet och där bolaget har störst möjlighet att påverka. För att ytterligare koppla dessa till bolagets verksamhet har även de underliggande delmålen analyserats, för att identifiera de områden där bolaget har störst möj - lighet att bidra till att målen ska uppfyllas. På följande sidor beskrivs hur bolagets hållbarhetsarbete bidrar till övergripande globala hållbarhetsmål. Balders hållbarhetsredovisning är upprättad i enlig- het med standarden ESRS. Balders mått och mål ska redovisas med tydliga kontextuella beskrivningar och ge förståelse för förväntade resultat hos människor, miljön och bolaget. De globala mål och delmål från FN som presenteras här syftar till att belysa Balders bidrag till det globala hållbarhetsarbetet och är därför inte direkt kopplade till resultatet av bolagets dubbla väsentlighetsanalys. Hur de globala målen kopplas ihop med Balders hållbarhetsmål och redovisas ytterli- gare med ikoner under avsnitt mått och mål i respektive kapitel. BALDERS BIDRAG TILL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 11. HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN 7. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA 8. ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT 11.3 Inkluderande och hållbar urbanisering En blandning av arbetsplatser och bostäder ger fler arbetsmöjligheter lokalt och skapar nya mötesplatser. Som en del av Balders håll- barhetspolicy arbetar bolaget sedan många år med särskilda insatser i bolagets bostads- områden och har dedikerade områdesut- vecklare på plats i flera socioekonomiskt ut- satta fastighetsområden i Sverige. Balders målsättning inom social hållbarhet är att ge- nomföra olika sociala insatser och aktiviteter som bidrar till utveckling av följande fem sociala pelare; sysselsättning, utbildning, meningsfull fritid, trygghet och trivsel eller delaktighet och inflytande. 11.6 Minska städers miljöpåverkan Lösningar för ökad mobilitet med lägre klimatpåverkan, exempelvis elbilpooler och laddinfrastruktur, prioriteras i utvecklingen av fastigheter och områden, liksom grön- områden och yta för hälsa och rekreation. Balder arbetar också för att främja en effektiv avfallshantering och minskad nedskräpning genom att hålla rent och fint i områdena. 7.3 Fördubbla ökningen av energi effektivitet Balder har ett starkt fokus på effektiv energi- användning och arbetar kontinuerligt med driftoptimering och effektivisering, bland annat genom injustering eller byte av ventila- tionsaggregat, byte av värmesystem, till- läggsisolering och liknande åtgärder. Balders målsättning är 2% energieffektivise- ring per kvadratmeter årligen. Vidare arbetar Balder för att öka andelen miljöcertifierade byggnader med låg miljöpåverkan. 8.6 Främja ungas anställning, utbildning och praktik Koncernen har som målsättning att skapa olika arbetstillfällen för unga inom förvalt- ningen och genom samverkan. Balder erbju- der därför möjlighet till arbetslivserfarenhet och praktik till unga på fastighets r elaterade utbildningar och inom ramen för olika lokala initiativ. 57 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 60 ===== 13.1 Stärka motståndskraften mot och anpassningsförmågan till klimat relaterade katastrofer Balder utvecklar kontinuerligt kartläggning av klimatrelaterade risker på byggnadsnivå i linje med EU-taxonomins riktlinjer. Inom Balders fastighetsutveckling och löpande förvaltning finns flera exempel på insatser som genomförs i syfte att bevara och stärka naturbaserade lösningar vid bolagets fastig - heter för att bidra till klimatanpassning och hantering av extremväder såsom skyfall och värmeböljor. 12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall Vid nyproduktion som byggs enligt Miljö- byggnad i Sverige ställs krav på loggbok av material och produkter. I loggboken bedöms och sammanställs byggrelaterade produkter utifrån deras kemiska innehåll och miljöpå- verkan under livscykeln. Balder strävar efter att minimera mängden kemikalier och avfall, att använda mindre skadliga material samt beakta försiktighetsprincipen vid materialval och kemikaliehantering, i enlighet med bola- gets hållbarhetspolicy. 9.2 Främja inkluderande och hållbar industrialisering Balder stödjer hållbar industrialisering och innovation och arbetar kontinuerligt med effektivare resursanvändning, bland annat genom investeringar i fastighetsbeståndet med fokus på energieffektiviseringar och miljöcertifieringar. Under 2025 utvecklades nya riktlinjer för hållbart byggande inom Balder Sverige för att sätta tydliga indikators- krav inom miljöcertifiering, med exempelvis mål för utsläpp av växthusgaser per kvadrat- meter och skapare energikrav än vad nationell lag kräver. 9. HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVA- TIONER OCH INFRASTRUKTUR 12. HÅLLBAR KONSUMTION OCH PRODUKTION 13. BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA BALDERS ARBETE MED FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 9.4 Uppgradera all industri och infra s truktur för ökad hållbarhet Balder strävar också efter att öka andelen återvunnet och återbrukat material både vid renovering och nybyggnation samt öka an- vändandet av ny teknik bland annat genom ökad digitalisering av fastigheter. Såväl i för- valtningen som vid nybyggnation är bolaget beroende av transporter, och det pågår ett ständigt arbete för att optimera dessa så mycket som möjligt för att minska miljöpå- verkan ytterligare. 12.5 Minska mängden avfall markant För att främja hållbar konsumtion och produk- tion, strävar Balder i linje med bolagets håll- barhetspolicy efter en varsam konsumtion av material, med fokus på ökad återvinning. Hyresgäster uppmuntras också att källsortera och på olika sätt öka återvinningen. 13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar Bolagets vetenskapsbaserade klimatmål vali- derades av Science Based Target initiative i februari 2024. En färdplan togs fram under 2024 för att tydliggöra vilka klimatutsläpps- reducerande åtgärder verksamheten behöver genomföra samt aktiviteter som krävs för att utvecklas i linje med Parisavtalet. I den fort- satta kartläggningen av klimatrelaterade risker och möjligheter har Balder som mål- sättning att bland annat utarbeta fler hand- lingsplaner på fastighetsnivå, i respektive bolag och utifrån regionala förutsättningar, samt att säkerställa att medarbetare har rele- vanta kunskaper inom området. 58 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 61 ===== MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET Genom sin verksamhet har Balder både faktisk samt potentiell påverkan och risk kopplat till klimat och miljö. Detta sker både i den egna verksamheten samt i tidigare och senare led i värdekedjan. I alla led ska bolagets hållbarhetsarbete begränsa den negativa påverkan och minimera risken. Störst möjlighet till kontroll finns inom den egna verksamheten. I syfte att skapa så stor effekt som möjligt fokuseras arbetet till de områden som bedömts som mest väsentliga. Dessa områden ut- görs av klimatförändringar, energi, vatten, samt resurs- användning och cirkulär ekonomi. För mer information om det övergripande förfarandet för den dubbla väsentlighetsanalysen, se sida 51–56. KAPITLET BESKRIVER BALDERS HÅLLBARHETS ARBETE KOPPLAT TILL: • E1 Klimatförändringar • Anpassning till klimatförändringar • Begränsning av klimatförändringar • Energi • E3 Vatten • E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi • EU-taxonomin STYRDOKUMENT OCH POLICYER • Hållbarhetspolicy • Transport- och resepolicy • Uppförandekod för medarbetare • Uppförandekod för samarbetspartners Samtliga policyer är koncernövergripande, föremål för årlig revision och antas av Balders styrelse. Åbo, Finland Oy Turun Huoleton Hyresrätter 59 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 62 ===== ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER Bolaget ser potentiell risk kopplat till klimatrelaterade omställningsrisker, på medellång och lång sikt, i den egna verksamheten samt i värdekedjan i tidigare och senare led. Risken härleds från begränsad omställning relaterat till klimatförändringar och inkluderar potenti- ellt ökade kostnader för växthusgasutsläpp, ökade krav på rapportering, förändrade regelverk, förändrad efter- frågan, beteenden och preferenser hos kunder, kost- nader relaterade till investeringar i ny teknik och ökade priser på material. Allt detta skulle kunna leda till mins- kade intäkter, ökade generella kostnader, begränsad tillgång till kapital och skadat rykte. Fysiska klimatrisker har inte bedömts vara väsentligt i den dubbla väsentlighetsanalysen. Det huvudsakliga arbetet med att identifiera klimatrelaterade fysiska risker på byggnads- och fastighetsnivå sker inom ramen för arbetet med EU-taxonomin. Detta härrör från krite- riet för att inte orsaka betydande skada gentemot anpassning mot klimatförändringar. Vilket inkluderar, men är inte begränsat till, översvämningar, värme s tress, gräs- och skogsbrand samt erosion och skred. För mer information om påverkan, risker och möjlig h eter, se Balders dubbla väsentlig he ts a nalys på sida 51–56. Utöver den analys som gjorts i den dubbla väsentlig- hetsanalysen redovisar bolaget också de rekommen- dationer som föreslagits av Task Force on Climate- Related Financial Disclosure (TCFD), vilket inkluderar scenarioanalys och potentiella klimatrelaterade fysiska risker och omställningsrisker. För mer information om bolagets scenarioanalys kopplat till bedömningen av risker och möjligheter, samt den resiliensanalys som bygger på dess resultat, se sida 63–64. STRATEGI Balder utvärderar kontinuerligt risker som kan uppstå till följd av klimatförändringar och analyserar samtidigt organisationens motståndskraft och förmåga att han- tera dessa risker. Fokus i arbetet ligger på att säkerställa KLIMATFÖRÄNDRINGAR Att kartlägga risker och möjligheter är en viktig del av Balders arbete för att anpassa och stärka fastighetsbeståndet mot effekterna av klimatförändringar. Balder följer metoden som fastställts i EU-taxonomin och inkluderar screening av klimatrisker, sårbarhetsanalyser samt åtgärdsplaner. fastighetsbeståndets motståndskraft mot effekterna av klimatförändringar på både kort, medel och lång sikt. Balder arbetar löpande med fysisk klimat a npass- ning av fastigheter. Detta kan ske genom exempelvis att hårdytor konverteras till grönytor, öppen dagvatten- hantering och etablering av gröna tak. Sådana åtgärder kan resultera i ökad kundnytta och trivsel. I bolagets hållbarhetspolicy tydliggörs arbetet och ambitionen kring klimatanpassning. Bolagets huvud- sakliga målsättning är att genomföra klimatriskanalyser för fastighetsbeståndet. Klimatanpassning lyfts även i ett bredare perspektiv i policyns målsättningar kopplat till exempelvis miljöcertifieringar. Policyn omfattar alla dotterbolag i de länder där Balder är verksamt och in- kluderar samtliga hyresgäster, både inom bostäder och kommersiella fastigheter. För mer information om bolagets policyer, se sida 48. ÅTGÄRDER Inom Balders fastighetsutveckling och löpande förvalt- ning finns flera konkreta exempel på insatser som genomförs i syfte att dels minska och förhindra negativa effekter kopplade till klimatförändringar, dels stärka och möjliggöra bolagets anpassningsbarhet och mot- ståndskraft gentemot klimatrisker. Balder har ingen koncernövergripande åtgärdsplan kopplat till anpassning till klimatförändringar och har därmed inte identifierat några betydande drifts- eller kapitalutgifter. Utgifter kopplat till följande åtgärder är integrerade i bolagets löpande verksamhet. Det finns en variation i de åtgärder som bolaget ge- nomför utifrån dess verksamhetsländer, och åtgärder- nas omfattning är ofta på lokal- eller fastighetsnivå. Åtgärderna genomförs vid behov eller är kontinuerligt pågående som en del av den dagliga verksamheten. För mer information om åtgärder kopplat till omställ- ningsrisker, se även sida 65–70 för Begränsning av klimatförändringar och sida 71–74 för Energi. Detta in- kluderar uppföljning av växthusgasutsläpp och energi- användning. E1 Nedan följer en lista över bolagets löpande nyckel- åtgärder inom anpassning till klimatförändringar som syftar till att långsiktigt bidra till bolagets hållbarhets- strategi: • Klimatriskanalys av byggnader • Klimatanpassning inom fastighetsförvaltning • Klimatanpassning genom ekosystemtjänster Klimatriskanalys av byggnader Balder arbetar aktivt med klimatriskanalyser av fastig- hetsbeståndet. Genomförandet och arbetet med klimatriskanalyser genomförs av vardera konsoliderat bolag, i enlighet med Balders beslutade mål i hållbar- hetspolicyn. Dessa klimatriskanalyser följer den metod som fastställts i EU-taxonomin och utförs i tre steg: klimatriskscreening (steg A), sårbarhetsanalys (steg B) och framtagande av åtgärdsplaner (steg C). Genom- förande av klimatriskanalyser görs löpande och vid behov. Implementering av åtgärdsplaner ska ske inom fem år efter att de har tagits fram. De första fastig- heterna planeras ha implementerade åtgärdsplaner till slutet av 2027. Under 2025 har Balder fortsatt arbetet med att upp- rätta fullständiga klimatriskanalyser för byggnader i beståndet. I tabellen på sida 62 redogörs i vilken ut- sträckning Balders fastighetsportfölj har genomgått klimatriskanalyser från 2022 fram till 2025, och antalet som genomgått respektive steg av klimat r iskanalysen. Balder har valt att prioritera en fullständig analys av ny- producerade byggnader och de befintliga byggnader som också är förenliga med EU-taxonomin. Detta beror på att en fullständig klimatriskanalys (enligt steg A–C) är ett av de grundläggande kraven för att byggnader ska klassas som förenliga med EU-taxonomin. Klimatanpassning inom fastighetsförvaltning Bolaget arbetar med att minska sina växthusgasut- släpp, men även med att hantera de risker som följer av klimatförändringar. Därför arbetar Balder med klimat- anpassning för att stärka verksamhetens motstånds- kraft. Exempel på åtgärder som genomförs inom verksamheten är installation av avstängningsbara golv- brunnar och bakvattenstopp, men även förvaltnings - arbete i form av ronderingar och skötsel av utemiljö. Åtgärder kopplade till allmän klimatanpassning inom verksamheten görs vid behov och sker främst inom lokal förvaltning. Typerna av åtgärder kan skilja sig åt beroende på verksamhetsland och bolag. Klimatanpassning genom ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är naturens förmåga att leverera nyttor till människor och samhälle. Det kan exempelvis vara hur träd och växtlighet bidrar till vatten- och luft- rening, temperaturreglering samt skydd mot över- svämning och erosion. Ekosystemtjänster är centralt för klimatanpassning och för att rusta samhället för klimatförändringar. Genom att bevara och stärka naturbaserade lösningar blir bolagets fastigheter, och städerna de ligger i, mer motståndskraftiga för hante- ring av extremväder såsom skyfall och värmeböljor. Balder har flera exempel på naturbaserade lösningar och åtgärder avseende ekosystemtjänster för att bidra till anpassning gentemot klimatförändringar, vilket går i linje med bolagets ambition, och är i enlighet med hållbarhetspolicyn, att aktivt bidra till att bevara och öka den biologiska mångfalden i förvaltningen av fast- igheter och i samband med fastighetsutveckling. På mindre byggnader, såsom miljörum och cykelpar- keringar, i Sverige, Danmark och Finland, anlägger bolaget gröna tak med sedumväxter. I flera bostads- fastig h eter skapas också ytor för fastighetsnära odling. Det pågår även pilotprojekt hos det finska bolaget SATO Oy, i Finland, där det anläggs ängsmark i närhet till fastigheter. Dessa åtgärder ämnar bidra med flera värden, däri- bland begränsa påverkan av värmestress, skapa natur- lig vattenreglering vid skyfall och översvämning samt agera som naturliga kolsänkor. Utöver detta bidrar också åtgärderna till habitatskydd och att bevara art- rikedom. 60 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 63 ===== MÅTT OCH MÅL För att stödja syftet med Balders hållbarhetspolicy har bolaget fastställt ett kvantitativt, relativt och löpande mål kopplat till fysiska klimatrisker. Bolaget har som mål att genomföra klimatriskanalyser för fastighets- beståndet och arbeta med klimatanpassning för att skapa en motståndskraftig verksamhet. Målet har inget basår eller baslinjevärde, men arbetet påbörjades 2022 och har fortlöpt sedan dess. Mål och tillhörande mått är företagsspecifikt, inte vetenskapsbaserat, men kopplat till EU-reglering i form av EU-taxonomin. Det omfattar samtliga bolag i den konsoliderade koncernen och avser bolagets egen verksamhet. Bolaget samlar årligen in information om antalet klimatriskanalyser som genomförts för respektive bolag i koncernen. Dessa analyser summeras, på fastig- FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL BALDERS HÅLLBARHETSARBETE KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARE1 Köpenhamn Danmark Fyrkanten 107 hyresrätter hets- och byggnadsnivå. Avseende andel av fastig- hetsbestånd som genomgått respektive steg av analy- serna används antalet fastigheter i koncernen som presenteras på sida 45 i ESRS 2 Allmänna upplysningar. I tabellen på sida 62 presenteras antal klimatriskana- lyser på både fastighets- och byggnadsnivå, uppdelat per land. Då de tre stegen följer på varandra innebär det att en byggnad som genomgått steg C eller steg B också genomgått steg A. En fastighet kan innehålla flera byggnader, varför analys har gjorts på både fastig- hets- och byggnadsnivå. Totalt har 899 (723) fastigheter screenats för klimatrisker, 357 (283) har genomgått en sårbarhetsanalys och 338 (269) fastigheter har fått en preliminär åtgärdsplan upprättad. Av totalt 2 023 (1 962) fastigheter i koncernen har 44% (37) genomgått klimatriskscreening. Antalet byggnader och fastigheter som genomgått klimatriskanalys i beståndet har ökat. Detta beror på att fler analyser har genomförts i Sverige, Finland och Norge. Storbritannien och Tyskland ingår inte i sammanställningen då inga klimatriskanalyser har genomförts. Det upptäcktes också att antalet ana- lyser hade summerats felaktigt för 2024, vilket också förklarar ökningen. Arbetet med att genomföra fullständiga klimatrisk- analyser för återstående del av beståndet fortsätter framgent. 61 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 64 ===== KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR KLIMATRISKANALYSER AV FASTIGHETER OCH BYGGNADER Antal genomförda klimatriskanalyser 2022–2025 1) Sverige Danmark Finland Norge Totalt 2022–2025 Andel av fastig- hetsbestånd, % Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader Steg A: Klimatriskscreening 638 1 814 29 119 187 312 45 186 899 2 431 44 Steg B: Sårbarhetsanalys 139 233 29 119 187 312 2 2 357 666 18 Steg C: Åtgärdsplan 133 216 29 119 174 299 2 2 338 636 17 1) Företagsspecifika upplysningar. STEG A Screening och kategorisering av klimatrisker En klimatriskscreening innebär att en fastighet, med tillhörande byggnader, utvärderas utifrån ett antal klimatrisker som den kan vara exponerad för. Klimatriskscreeningen genomförs med hjälp av geografiska data för en uppsättning av både kroniska och akuta klimatrisker, vilka definieras i EU-taxonomin. De risker som screenas är översvämning i samband med skyfall, översvämning från sjöar och vattendrag, översvämning vid havsnivåhöjning och högvattenhändelse i havet, värme, skred och ras, erosion samt mark- och skogsbrand. De vanligaste klimatriskerna för Balders fastighetsbestånd är s kyfall, värmerelaterade risker, ras och skred. Två scenarier, representative concentration pathway (RCP), för utsläpp av växthusgaser används vid analysen: RCP 4,5 och RCP 8,5. RCP 4,5 motsvarar att utsläppen av växthusgaser ökar något för att sedan kulminera runt år 2040. RCP 8,5 motsvarar att ut- släpp fortsätter att öka. Klimatprojektionerna som används bör göras på minst 10–30 år för större investeringar, vilket efterlevs då beräknad livslängd hos byggnader överstiger 30 år. Vid bedömning delas exponering mot klimatriskerna upp i olika skalor, vilket kan skilja sig beroende på datatillgång och geogra- fisk plats. De byggnader som har tillräckligt hög risk utvärderas även i steg B, sårbarhetsanalys. Om en enskild byggnad på en fastighet anses vara exponerad mot en klimatrisk anses hela fastigheten vara exponerad för risken. STEG B Sårbarhetsanalys För de byggnader som har en tillräckligt hög riskklassning, gente- mot någon av de utvärderade klimatriskerna, genomförs också sårbarhetsanalyser. En byggnad som inte har, eller har mycket låg, exponering mot de utvärderade klimatriskerna genomgår inte sår- barhetsanalysen. En sårbarhetsanalys innefattar att utvärdera hur sårbar en bygg- nad är gentemot de klimatrisker den är exponerad för. Sårbarheten resulterar i en samlad bild av vilka åtgärder som kan behövas för att göra en fastighet eller byggnad mer motståndskraftig mot klimatrelaterade risker. Ett exempel på sårbarhet kan vara en byggnad som ligger lågt placerad i anslutning till ett vattendrag. Då finns det en potentiell risk att byggnaden tar skada vid högvattenhändelse i det närlig- gande vattendraget. Det kan då krävas omfattande reparationer för att återställa dess bruklighet. Fastigheternas sårbarhet utvärderas per klimatrisk de är expo- nerade för och sårbarheten bedöms ofta på en tregradig skala: ”låg sårbarhet”, ”medel sårbarhet” och ”hög sårbarhet”. För de fastigheter som bedöms ha en ”medel sårbarhet” eller ”hög sår- barhet” behöver en åtgärdsplan tas fram. Graden av sårbarhet styr också vilka åtgärder som ska ingå i åtgärdsplanen. Byggnader med ”låg sårbarhet” kräver inte att en åtgärdsplan upprättas. STEG C Åtgärdsplan Åtgärdsplaner upprättas för de fastigheter som klassats som ex- ponerade för risk och som i nuläget bedöms vara sårbara gente- mot dessa klimatrisker. Det strategiska arbetet bygger på plane- ring och styrning, som sedan ligger till grund för att driva det operativa arbetet framåt. Det innebär bland annat planering av åt- gärder som bolaget behöver vidta och hur dessa kan genomföras för att skapa större motståndskraft. Åtgärdsplanerna innehåller åtgärder för att öka motståndskraften mot klimatförändringar på både lång, medellång och kort sikt. De innehåller åtgärdsförslag som kan inkluderas i daglig verksamhet som en del av ronderingar samt åtgärder som kräver större ingrepp i byggnaden eller dess närområde. Exempel på åtgärder som kan genomföras är att täta källarfönster och källardörrar, leda bort vatten som kan nå garage för att undvika skador vid översväm- ningar och kraftig nederbörd, samt utöka mängden grönyta eller anlägga gröna tak. Arbetet är omfattande avseende tid och resurser och organisa- tionen kommer påbörja implementering av åtgärder de kom- mande åren. I dagsläget arbetar Balder med att utarbeta interna processer för dessa åtgärdsplaner. Under de kommande åren kommer Balder kontinuerligt implementera åtgärdsplaner för exponerade och sårbara byggnader för att möta kravet på imple- mentering inom fem år efter planernas upprättande, i enlighet med EU-taxonomin. E1 62 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 65 ===== SCENARIO- OCH RESILIENSANAL YS Balders scenario- och resiliensanalys uppdaterades under hösten 2025 och bygger på bolagets tidigare rapportering enligt TCFD:s rekommendationer. Analy- sen har använts för att informera bedömningar avse- ende ESRS E1 i den dubbla väsentlighetsanalysen. I analysen definieras fysiska risker som klimatrelate- rade risker som vilka kan orsaka skada på en tillgång, såsom översvämning eller skred. En omställningsrisk definieras som en risk som kan agera som ett hinder för att begränsa utsläpp, såsom prisökning på bygg- material. Scenario- och riskanalys Analysen är gjord internt hos bolaget och bygger på flera underlag, såsom utsläppsscenarier, bolagets klimatriskanalyser och klimatfärdplan, information från andra branschaktörer och publik information. Bolaget har därefter, utifrån den nuvarande verksamhetens styrning, konsoliderat informationen från samtliga källor för att identifiera riskerna och möjligheterna. Själva scenarioanalysen bygger på den tidigare TCFD-rapporteringen som presenterats i tidigare håll- barhetsredovisning. Bolaget har utvärderat om de identifierade riskerna och möjligheterna från denna kan styrkas utifrån bolagets nuvarande struktur. De bolag och geografier som inkluderas i analysen mot- svarar den avgränsning som görs för övrig hållbarhets- redovisning. För mer information om bedömningar i den dubbla väsentlighetsanalysen, se sida 51–56, inbe- gripet hur bedöming av konsekvens och sannolikhet gjorts. Som lågutsläppsscenario används representative concentration pathways (RCP) 2,6. Detta scenario utgår från att de globala utsläppen kulminerar runt år 2020, för att fram till 2100 vara negativa och är linje med Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen. Som högutsläppsscenario an- KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARE1 vänds RCP 8,5. Detta scenario utgår från att de globala utsläppen är drygt tre gånger högre år 2100 än idag. Scenarierna som valts innehåller inneboende osäker- heter då de också är baserade på antaganden om framtida ekonomiska trender och tekniska framsteg. Globala skeenden, såsom konflikter och förlust av bio- logisk mångfald, inkluderas inte i scenarierna. De tidshorisonter som appliceras för klimat- och om- ställningsrisker följer de tidshorisonter som används i den dubbla väsentlighetsanalysen. Enligt ESRS defi- nieras dessa som ett år, upp till fem år och mer än fem år. För mer information om metoden för den dubbla väsentlighetsanalysen, se sida 51. Scenarier sträcker sig fram till 2100. Det specifika nedslag som görs är runt år 2050. Dessa tidshorisonter är applicerbara för bola- gets fysiska tillgångar, då fastigheter bedöms ha långa livstider. De är längre än den planerade strategiska och finansiella planeringen. De enligt ESRS definierade tidshorisonterna är inte lika långa och i linje med de som används för strategisk och finansiell planering. För mer information om bolagets övriga risker och möjligheter, se sida 37–41. De klimatrelaterade anta- gandena som görs i den finansiella riskanalysen bygger på samma material som används i scenarioanalysen. Det finns osäkerheter gällande om och när omställ- ningsriskerna kommer inträffa, samt deras omfattning. Därför kommer kontinuerlig översyn och revidering av analysen att ske. De risker som har identifierats i scenarierna kopplar till de identifierade potentiella riskerna i ESRS E1. Detta avser risken för begränsad omställning, som beskrivs på sida 60, samt risken för energibrist, ökad energi- användning och begränsad tillgång till förnybar energi, som beskrivs på sida 71. De möjligheter som beskrivs i bilden nedan är potentiella möjligheter som bolaget ser kopplat till de identifierade riskerna. Dessa möjlig- heter är benämnda som potentiella, då den enda väsentliga möjlighet som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen kopplar till miljöcertifieringar. • F astigheter påverkas av klimatrelaterade fysiska risker. • Ö kade försäkringskostnader för fastigheter i riskzoner. • O säker marknadsutveckling. • Ö kade krav från kunder. • R isk för obrukliga fastigheter. • Ö kade kostnader för återställande av skadade fastigheter. • Ö kade energikostnader för kyla. • Ö kad produktion av egen förnybar energi. • Lönsammare energieffektiviserings åtgärder. • K limatanpassning gör bolaget mer attraktivt. • Ö kat kundintresse för fastigheter i områden med låg risk. Risker Potentiella risker för fastighetsbolag Möjligheter Potentiella möjligheter för fastighetsbolag • H årdare myndighetsbeslut och reglering avseende utsläppsbegränsningar och rapporteringskrav. • Ö kade fastighetskostnader kopplat till teknikutbyte. • Ö kade kostnader för omställning till förnybar energi. • H ögre vakans till följd av hårdare krav. • P risökning på byggmaterial. • Ö kad energieffektivitet, det vill säga lägre driftskostnader och minskade utsläpp. • Ö kad produktion av egen förnybar energi. • E ffektiva transporter. • Ö kad återvinning. • H ögre värdering och mer förmånlig finansiering. • M öta nya kund- och investerarpreferenser. SCENARIO O CH RESILIENSANALYS Lågutsläpps - scenario RCP 2,6 Högutsläpps - scenario RCP 8,5 Scenariobeskrivning Hur det kan se ut år 2100 • Global medeltemperatur har ökat med 1,6 grader år 2100. • M er stringent klimatpolitik. • E nergiomställning till förnybart och låg intensitet. • L ägre sårbarhet från kroniska klimatrelaterade risker. • L ägre antal extremvädershändelser. • T eknikutveckling, exempelvis CCS och fossilfria transporter. • J ämnare befolkningsutveckling. • G lobala medeltemperaturen har ökat med 4,3 grader år 2100. • F ortsatt stort fossilberoende. • L ångsammare teknikutveckling. • E nergi fortsatt fossilbaserad. • S törre sårbarhet mot kroniska klimatrelaterade risker. • M er frekventa och omfattande extremvädershändelser. • K raftig befolkningsökning. Resiliens Hur motståndskraft skapas i bolaget: • Lågt beroende av fossil inköpt energi. • Vetenskapsbaserad klimatfärdplan med föreslagna åtgärder och tydliga mål. • Proaktivt arbete med regelefterlevnad. • Differentierat fastighetsbestånd i flera länder. • Samverkan för teknikutveckling i värdekedjan. 63 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 66 ===== TCFD:S REKOMMENDATIONER Styrning Sida Strategi Sida Riskhantering Sida Mål och mätetal Sida Styrelsens överblick av klimatrelaterade risker och möjligheter. 47–48 Identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter på kort, medellång och lång sikt. 60–64 Process för att identifiera, bedöma och åtgärda klimatrelaterade risker. 58, 60–64, 80 Mätetal för att utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter. 61–62, 41 Ledningens roll vid analys och hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter. 47–48 Påverkan av klimatrelaterade risker och möjligheter på organisationens verksamhet, strategi och finansiella planering. 60–64, 80 Organisationens process för att hantera klimatrelaterade risker. 58, 60–64 Rapportering av Scope 1, Scope 2 och Scope 3, inklusive relaterade risker. 67, 69 Organisationens motståndskraft i relation till olika klimatrelaterade scenarion. 60–64 Integrering av hantering av klimatrelaterade risker i organisationens övergripande riskhantering. 41 Mål och utfall för hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter. 61–62, 80 KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR E1 Fysiska risker Bolaget kan se idag att fastighetsbeståndet är expone- rat för ett fleratal fysiska klimatrisker, däribland över- svämning, skred, gräs- och skogsbrand samt skyfall. Riskerna är identifierade på en scenariovid bas, då ana- lysen av fysiska klimatrisker inom ramen för klimatrisk- analyser också bygger på scenarioanalys. För 18% av bolagets fastigheter har sårbarhet bedömts. Expone- ring mot en risk innebär oftast även sårbarhet. Få av bolagets analyserade fastigheter står helt utan potenti- ell risk. Klimatriskanalyser har genomförts för delar av beståndet i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Fastigheter i Storbritannien och Tyskland har inte ana- lyserats, men motsvarar en liten del av bolagets totala bestånd. Utifrån den kännedom bolaget har om sitt fastighetsbestånd bedöms sannolikheten för fysiska klimatrisker måttlig, både till omfattning och var den inträffar. Det finns en spridning i typer fysiska klimat- risker som beståndet kan utsättas för. Bolaget bedömer också att det inte finns någon större risk för störningar i leverantörsled. För mer information om bedömning av fysiska klimatrisker, se sida 60–62. Omställningsrisker Avseende omställningsrisker finns risker som kan påverka bolagets tillgångar, och därmed dess verk- samheter då funktionalitet av fastigheterna är grund- läggande för bolaget. Omställningsrisker är identifie- rade på en scenariovid bas, då de bygger på antagan- den som görs inom ramen för scenarierna. En risk är kopplad exempelvis till förändring i lagstiftning, vilket kan innebära ökade krav på energieffektivisering och utsläppsminskning. För att möta dessa förändringar kan bolaget behöva investera kapital i fastigheterna, både avseende förbättringar i drift och utrustning, men även i ny teknik. Kopplat till fastighetsutveckling och hårdare reglering kan bolaget komma att behöva investera i andra byggmaterial och tekniker, vilket kan leda till ökade kostnader och risk för olönsamma investeringar. Bolaget bedömer att det finns tydliga indikationer på förändringar i regelverk som kommer leda till omställningskostnader. Det finns även indika- tion på förändrade förväntningar från hyresgäster. Slutligen finns det också en koppling mellan fysiska klimatrisker och omställningsrisker, där beståndet stor- lek gör att det kan förekomma en finansiell risk för ökade kostnader. Resiliensanalys Resiliensanalysen bygger på den uppdaterade scenario- analysen som beskrivs tidigare i detta avsnitt och använder samma grundläggande scenarion. Analysen är genomförd internt hos bolaget genom en kvalitativ desktopanalys av bolagets nuvarande affärsmodell, styrdokumentsportfolio, finansieringsmöjligheter och utfall av historiska hållbarhetsdata. Varje identifierade risk och möjlighet har utvärderats utifrån ovanstående underlag för att få en så tydlig helhetsbild av resiliensen som möjligt. Bland de antaganden som görs kan nämnas att den utveckling som respektive scenario beskriver antas komma ske. Bolaget antar också att de målsätt- ningar som ställs upp i policyer genomförs, såsom att öka mängden förnybar energi och minska utsläpp i linje med klimatmålet. De tidshorisonter som används i resiliensanalysen följer samma tidshorisonter som används i den dubbla väsentlighetsanalysen. Omfattningen av resiliens- analysen följer den avgränsning som tillämpas i övrig redovisning avseende inkluderade bolag, fastighets- bestånd och geografier, vilket utgår från finansiell kon- troll. Påverkan och beroenden i värdekedjan i tidigare och senare led har tagits hänsyn till i de fall då risker som bolaget har låg rådighet över har identifierats. Bolagets resiliensanalys bygger på nuvarande kun- skap. Samtliga fastigheter i beståndet har heller inte analyserats fullständigt. Avseende fysiska risker bygger analysen på prognoser, vilka i sin tur är baserade på scenarierna. Dessa prognoser beskriver risk för att exempelvis extremvädershändelser sker mer frekvent eller bibehålls på samma nivå som idag. Exempel på omställningsrisker som är osäkra inkluderar föränd- ringar i reglering. Bolagets motståndskraft Utifrån de identifierade riskerna och möjligheterna bedöms bolaget ha relativt god motståndskraft. Balder har redan idag ett lågt fossilt inslag i i sin inköpta energi och har historiskt ökat sin egenproducerade förnybara energi. Detta resulterar i att omställningen från fossila källor bedöms drabba bolaget i relativt låg utsträckning, samtidigt som bolaget rustar för föränd- ringar i energinäten genom att på egen hand producera den energin. Bolaget har satt ett ambitiöst, vetenskaps- baserat nettonollmål med en tillhörande klimatfärd- plan för hur utsläppen över tid ska begränsas. Genom årlig uppföljning av framsteg gentemot dessa klimat- mål kan Balder över tid justera affärsmodell och strategi vid behov. Bolaget är beroende av förändringar i värde- kedjan, och är därmed beroende av teknikutveckling och att andra aktörer också arbetar med utsläpps- minskningar och anpassningsåtgärder. Balder har ett differentierat fastighetsbestånd i flera länder, vilket innebär att riskerna är spridda över olika geografier. Ett fastighetsbestånd av ungefär lika delar bostäder och kommersiella fastigheter gör att bolaget blir mer resilient eftersom risker sprids. Bolaget har i dagsläget inte kvantifierat kostnaderna för att implementera åtgärder för att bemöta fysiska klimatrisker som fastighetsbeståndet kan utsättas för. För att implementera de föreslagna åtgärdsplanerna kopplade till klimatriskanalyserna har bolaget antagit riktningen att börja med mindre åtgärder som kan införlivas i den dagliga verksamheten. Implementering av större åtgärder, som kräver samarbete med externa parter, utvärderas framgent. TCFD För att utvärdera risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar har Balder officiellt tagit ställning att följa rekommendationerna i Taskforce on Climate- related Financial Disclosures (TCFD), och arbetar för att implementera rekommendationerna inom de om- råden som ingår. Balder kommer att fortsätta arbetet med risker och möjligheter i enlighet med TCFD:s senaste rekommendation. Detta innebär framför allt fortsatt arbete med att förfina analysen på fastighets- nivå och identifiera konkreta åtgärder för varje byggnad. 64 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 67 ===== BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER Bygg- och fastighetssektorn står för en stor mängd av världens totala växthusgasutsläpp, bland annat på grund av energiintensiteten och användandet av koldi- oxidintensiva material i byggandet. Balders verksamhet har faktisk negativ påverkan på kort, medellång och lång sikt, genom växthusgasut- släpp i den egna verksamheten samt i värdekedjan i tidigare och senare led. Då bolaget ser påverkan i alla tidshorisonter har det tagits höjd för potentiella fram- tida utsläpp i bedömningen av väsentlighet. I den egna verksamheten innefattas både direkta och indirekta utsläpp relaterat till exempelvis egen värmeproduktion, energianvändning och företagsfordon. I värdekedjan innefattas indirekta växthusgasutsläpp i leverantörsled och hos kunder, genom exempelvis nyproduktion samt ombyggnads- och renoveringsprojekt. Bolagets bedömning i väsentlighetsanalysen utgår från en kvalitativ granskning, men tar även avstamp i bolagets klimatbokslut från 2022, som är bolagets basår för utsläppsberäkningar. För mer information om den dubbla väsentlighets- analysen, se sida 51–56. STRATEGI Bolagets arbete med att begränsa klimatförändringar styrs av flera policyer i bolagets styrdokumentsport- följ. Policyer omfattar alla dotterbolag i de länder där Balder är verksamt och inkluderar samtliga hyresgäster, både inom bostäder och kommersiella fastigheter. Hållbarhetspolicy I bolagets hållbarhetspolicy tydliggörs arbetet och målsättningarna kring begränsning av klimatföränd- ringar. Policyn hänvisar till bolagets vetenskapsbase- rade klimatmål, men även till andra målsättningar som relaterar till utsläppsminskningar inom organisationen. Målsättningar är bland annat att fasa ut fossila bränslen i verksamheten, prioritera förnybara källor för energi och transporter, miljöcertifiera byggnader och skapa goda förutsättningar för fossilfria och miljövänliga transporter för kunder och medarbetare. Andra mål är att reducera energi- och vattenanvändning i bolaget, öka mängden förnybar energiproduktion, reducera av- fallsmängder och öka sorterings- och återbruksgrad. Policy för transport och resor Balders policy för transport och resor förklarar bolagets hållning till hur tjänsteresor ska genomföras. Policyn syftar till att minska klimatutsläpp och miljöpåverkan och lyfter prioriteringsordning för olika färdmedel. Uppförandekod för samarbetspartners och för medarbetare I uppförandekoden för samarbetspartners tydliggörs det att bolagets samarbetspartners förväntas kontinu- erligt förbättra sitt miljöarbete i syfte att minska verk- samhetens negativa påverkan. Detta ska ske genom att arbeta mer resurseffektivt, beakta försiktighetsprinci- pen vid materialval, minimera klimatpåverkan genom att fasa ut fossila bränslen samt minska verksamhetens energi- och vattenförbrukning. I uppförandekoden för medarbetare beskrivs hur bolagets egna medarbetare förväntas agera. Även i denna kod inkluderas ansvar för miljön och att samtliga medarbetare ska vara delaktiga och sträva efter att minska bolagets påverkan på miljön så långt det är möjligt. Mer information om bolagets policyer finns på sida 48. För att nå uppsatta mål och minska utsläpp av växthusgaser har Balder utarbetat en klimat- färdplan. Med mål som inkluderar hela värdekedjan arbetar bolaget för att minska utsläppen på bred front. Klimatfärdplanen följer Parisavtalet och bolaget siktar på att halvera utsläppen till 2030 och nå nettonollutsläpp till 2045. Klimatfärdplan Balders har som klimatmål att halvera utsläppen till 2030 och att nå nettonollutsläpp 2045, vilket bygger på basårsberäkningar från 2022. Bolagets klimatmål godkändes av Science Based Targets initiative (SBTi) i februari 2024. Genom denna validering bedöms bolagets klimatmål ligga i linje med Parisavtalets 1,5-graders m ål. Balder är inte exkluderat från EU:s refe- rensvärden för anpassning till Parisavtalet. För att nå klimatmålen har Balder tagit fram en klimat- ärdplan med potentiella åtgärder, uppdelat på olika områden, bolaget kan genomföra för att minska sina utsläpp. Klimatfärdplanen godkändes av bolagets kon- cernledning och bolagets styrelse 2024. Klimatfärdplanen är baserad på lokalbaserad beräk- ningsmetod. Färdplanen har även brutits ner på bolags- nivå för att underlätta implementering i respektive bolag i den konsoliderade koncerngruppen. Klimat- färdplanen tar hänsyn till organisk årlig tillväxt, avse- ende total uthyrningsbar yta vilket inbegriper ökad energianvändning, till följd av fortsatt nyproduktion och förvärv av fastigheter. I grafen visas prognosen för bolagets utsläpp, inklu- sive tillväxt och utsläppsminskningar, fram till 2045. En närmare beskrivning av åtgärder följer nedan. Med den nuvarande utformningen av klimatfärdplanen når bolaget inte klimatmålet för 2045 om inte marknaden förändras med fler klimatsmarta alternativ inom bygg- FÄRDPLAN KLIMATMÅL Potentiella utsläppsminskningar (ton CO2e) fram till 2045, inklusive naturlig tillväxt –8% 23% 10% –59% –55% 145% 100% 100 60 40 20 0 80 160 % 140 120 Nettonollmål 2045 Övriga åtgärder Utsläpp efter åtgärder 2045 Utsläpp basår 2022 Utsläpp efter tillväxt 2045 Byggnationsåtgärder Energiåtgärder Basår 2022 KLIMATFÖRÄNDRINGARE1 65 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 68 ===== nation. Detta beror till stor del på att vissa åtgärder inte anses vara möjliga att implementera i någon större utsträckning fram till 2030. Det bedöms inte bero på inlåsta utsläpp. Dessutom är prognosen fram till 2045 osäker och kommer sannolikt vara föremål för revide- ring efter 2030. Implementering av klimatfärdplan Bedömningen av effekt på åtgärder och deras imple- menteringsgrad bygger både på en kvalitativ bedöm- ning gjord av intern expertis, samt aktuell forskning på området. Prioritering av införda åtgärder görs, där färdplanen i första hand prioriterar åtgärder för reduk- tion och återanvändning, därefter åtgärder för substi- tution och slutligen passiva åtgärder. Åtgärderna som inkluderas i färdplanen utvärderas inte från faktiskt kostnad utan utifrån möjlig implementeringsgrad fram till 2030 respektive 2045. Däremot har respektive före- slagen åtgärd utvärderats kvalitativt om huruvida det är en besparing, kostnad eller ingetdera. Åtgärderna delas upp i tre områden: åtgärder kopplade till byggna- tion och material, åtgärder kopplade till energi och övriga åtgärder. Fastighetsutveckling utgör en stor del av bolagets klimatavtryck. Det innebär att bolaget kommer behöva ha ett stort fokus på dessa utsläpp, med betoning på materialval och materialeffektivitet. Åtgärder kopplade till byggnation och material delas upp i åtgärder rörande produktfas och åtgärder rörande transporter och bygg- verksamhet. I produktfasen inkluderas åtgärder rör- ande att minska mängden utsläppsintensiva material, ökad återanvändning och återvinning och materialsub- stitution. Åtgärder kopplade till energi inkluderar minskad energianvändning, återanvändning av energi samt ersättning av energi- och bränslekällor. Även investe- ringar i bättre mät- och styrteknik inkluderas i färdpla- nen. Som en del av åtgärder för energi inkluderas också en allmän förbättring av energisystemet. Bolaget är därmed beroende av aktörer i värdekedjan avse- ende mer hållbara material samt omställning till förny- bart i energinäten. Dessa utsläpp har bolaget relativt låg rådighet över. Slutligen, under övriga åtgärder inkluderas exempel- vis åtgärder för tjänsteresor, avfall, investeringar samt åtgärder för servicebilar. Klimatfärdplanen är det första steget mot att nå bola- gets klimatmål, och beskriver vilka övergripande åtgär- der som kan genomföras i ett bredare perspektiv. Då arbetet med klimatfärdplanen fortfarande är i ett tidigt stadium har ingen kvantifiering ännu gjorts över betydande investeringar som kommer krävas för att genomföra denna. Åtgärderna som föreslagits i åt- gärdsplanen har utvärderats kvalitativt om huruvida de kan anses vara en besparing, kostnad eller ingetdera. Bolaget har i dagsläget inte kopplat klimatfärdplanen till de nyckeltal eller aktiviteter som presenteras i sam- band med EU-taxonomin. Klimatfärdplanen är i huvudsak implementerad i bo- lagets affärsstrategi genom hållbarhetspolicyn och de mål som bolaget har kopplat till utsläppsminskningar. Utöver nettonollmålet till 2045 har bolaget andra mål- sättningar kopplat till klimatfärdplanen, däribland energieffektivisering av fastighetsbeståndet och utfas- ning av fossila bränslen i fastigheter och egna fordon. Bolaget har i dagsläget inte några betydande kapital- utgifter kopplade till kol, olja och gas, även om en min- dre del av bolagets fastighetsbestånd använder egen fossil uppvärmning. Bolaget arbetar i dagsläget inte med någon form av växthusgasupptagning eller intern- prissättning på koldioxid. På sida 69 presenteras en tabell med utsläpp av växt- husgaser samt utsläppsreduktion som krävs för att arbeta gentemot klimatmålen för 2030 och 2045. Genom denna tabell mäter bolaget framsteg mot de föreslagna utsläppsminskningarna i klimatfärdplanen. Bolaget har ett ramverk för grön och social finansie- ring, där bland annat energieffektiva och miljöcertifie- rade byggnader kan kvala in. Med Balders målsättning om att öka andelen grön finansiering, blir klimatarbetet en integrerad del av bolagets finansiering. För att läsa mer om bolagets gröna och sociala ramverk för hållbar finansiering, se sida 79. ÅTGÄRDER Inom Balders fastighetsutveckling och löpande för - valtning finns flera konkreta exempel på insatser som genomförs i syfte att reducera utsläpp i både den egna verksamheten och i värdekedjan i tidigare och senare led. De åtgärder som presenteras kopplade till begräns- ningsåtgärderna bygger på de föreslagna åtgärderna i bolagets klimatfärdplan, men bolaget har inte identi- fierat några betydande drifts- eller kapitalutgifter, in- begripet CapEx-planer inom ramen för EU-taxonomin. Utgifter kopplat till följande åtgärder är i dagsläget inte g rerade i bolagets löpande verksamhet. Det finns en variation i de åtgärder som bolaget ge- nomför utifrån dess verksamhetsländer, och åtgärder- nas omfattning är ofta på lokal- eller fastighetsnivå. Åtgärderna är kontinuerligt pågående, såvida inte ett definierat målår beskrivs under respektive åtgärden. För de förväntade utsläppsminskningarna för respek- tive beskriven åtgärd, se tabellen för klimatbokslutet på sida 69, specifikt den framåtblickande delen av tabellen. För utfasning av fossila bränslen, se Scope 1 Egen uppvärmning och för transporter, se Scope 1 Företagsfordon. Nedan följer en lista över bolagets pågående och löpande nyckelåtgärder kopplade till begränsning av klimatförändringar: • Bolagsspecifik klimatfärdplan • Utfasning av fossila bränslen • Gröna bilagor för kommersiella hyreskontrakt • Hållbara och ansvarsfulla transporter Bolagsspecifika klimatfärdplaner Bolagets styrelse godkände under 2024 koncernens klimatfärdplan och arbetet med denna har fortlöpt. Som ett första steg har klimatfärdplanen brutits ner på bolagsnivå och kommunicerats till samtliga konso - liderade bolag i koncernen. Denna nedbrytning har gjorts då de olika bolagen i koncernen har variationer i sina separata klimatbokslut beroende av typ och storlek på fastighetsbestånd, geografier och natio - nella faktorer såsom tillgång till förnybar energi. Då bolagets klimatmål är uppdelat med ett delmål för 2030 och ett slutligt mål för 2045 har bolaget valt att börja fokusera på åtgärder som kan genomföras fram till 2030. Balder har valt att initialt ta ansatsen att varje konsoliderat bolag i koncernen har ansvar för att genomföra åtgärder inom ramen för den egna verksamheten. I Sverige har exempelvis bolaget valt att börja foku- sera på utsläpp till följd av energianvändning och ut- släpp kopplade till fastighetsutveckling. I Finland har två dotterbolag tagit fram egna klimatfärdplaner base- rad på den koncerngemensamma med mer konkreta åtgärder för verksamheterna fram till 2030. Exempel på åtgärder i dessa färdplaner är att utöka mängden egenproducerad förnybar energi, öka mängden inköpt förnybar elektricitet och skapa förutsättningar för håll- bara transporter. Utfasning av fossila bränslen Bolaget har en mindre mängd fastigheter som använ - der fossil uppvärmning i form av olja eller gas, vilket står för en relativt liten den av de totala utsläppen. Samtidigt har Balder, i enlighet med hållbarhetspoli - cyn, satt ett delmål om att fasa ut fossila bränslen i verksamheten. Bolaget arbetar löpande med att fasa ut fossil uppvärmning i sina fastigheter, vilket är en viktig åtgärd för att minska bolagets Scope 1-utsläpp. Vid utfasning ställer bolaget om till det uppvärm- ningssystem som bedöms mer klimatsmart, energi- effektivt och finns tillgängligt på de lokala markna- derna, exempelvis fjärrvärme och olika typer av värmepumpar. Utfasning av fossila bränslen är en av de föreslagna aktiviteterna avseende energi i klimatfärdplanen. Bolaget följer årligen upp denna åtgärd genom klimat- bokslutet, se tabellen på sida 69, specifikt avseende utsläpp i Scope 1. Enligt klimatfärdplanen ska utsläpp från egen fossil värmeproduktion reduceras till 0 år 2030. Gröna bilagor i kommersiella hyreskontrakt Energianvändning från hyresgäster är en betydande källa till Balders indirekta utsläpp i Scope 3. Hur bola - gen inom Balderkoncernen arbetar med program för att uppmuntra hyresgäster att göra hållbara val och aktiviteter skiljer sig åt. Ett företagsspecifikt mått som KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1 66 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 69 ===== används är uppföljning av gröna bilagor som biläggs i hyreskontrakt i Sverige och Norge. Totalt har bolaget 697 (477) gröna hyresavtal 2025. I Sverige används gröna bilagor, även kallade gröna avtal. Detta är kommersiella hyresavtal där hyresgäster förbinder sig att bidra till vatten- och energibesparing, fossilfria transporter eller andra åtgärder som reduce- rar klimatutsläpp. Sedan 2021 ska alla nya kommersiella hyresavtal i Sverige ha en grön bilaga. Hållbara och ansvarsfulla transporter Utöver Balders ambition att fasa ut fossila bränslen i den egna verksamheten, ska bolaget även verka för att hyresgäster som bor och arbetar i Balders fastigheter ges goda förutsättningar till miljövänliga och fossilfria transporter. Som fastighetsägare är det viktigt att skapa förutsättningar för att optimera resande och för hållbara transporter. Balder utvecklar såväl elbils- pooler som cykelpooler och cykelverkstäder i nya fast- igheter. Under året har Balder fortsatt att installera laddplatser för elbilar för att underlätta omställningen till fossilfria resor. Bolagets utsläpp i Scope 1 är i dags- läget en relativt liten del av de totala utsläppen, och klimatfärdplanen utgår från fullständig utfasning av fossila bränslen. För att stödja syftet med Balders hållbarhetspolicy har bolaget fastställt ett antal koncernövergripande kvan- titativa mål kopplat till begränsning av utsläpp i egen verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led. Respektive mål är beskrivet under nedanstående rubri- ker. Målen omfattar samtliga bolag i den konsoliderade gruppen. Hållbarhetsmål hållbara transporter Bolaget har ett relativt, kvantitativt och löpande mål för att ge bättre förutsättningar till fossilfria transporter för kunder och medarbetare. Målet har ingen förväntad målnivå eller basår, utan jämförs mot föregående år för att mäta utvecklingen över tid. Målet är inte vetenskap- ligt baserat utan är företagsspecifikt. Framsteg mot detta mål görs dels genom hänvisning till utsläpp i Scope 1 kopplat till ägda och leasade fordon i bolagets klimatbokslut, dels genom företagsspecifik uppfölj- ning av antalet laddpunkter för el- och hybridbilsladd- ning på eller i anslutning till bolagets fastigheter. Med laddpunkter avses uttag som möjliggör laddning av el- och hybridfordon. En laddplats kan därför ha flera laddpunkter. Bolaget har 3 985 (3 358) laddpunkter fördelat mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge. Antalet och den installerade effekten har ökat till följd av fler installerade laddpunkter, men också på grund av att kartläggning av laddinfrastruktur genomförts under året. Delar av den installerade effekten beräknas med schablon där den faktiska effekten inte är tillgänglig. MÅTT OCH MÅL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL BALDERS HÅLLBARHETSARBETE Hållbarhetsmål minskade växthusgasutsläpp Balder har som ett absolut mål att halvera utsläppen i den egna verksamheten (Scope 1 och 2) till 2030, med 2022 som basår, vilket innebär 50% minskning av absoluta CO2e-utsläpp. Balder ska även mäta och minska utsläppen i värdekedjan (Scope 3) samt minska utsläppen med 55% per kvadratmeter till 2030. Bolaget ämnar uppnå nettonollutsläpp i hela värdekedjan (Scope 1, 2 och 3) till 2045, genom minskning med 90% jämfört med basåret. De resterande 10% kan neu- traliseras. Målet är godkänt av SBTi och är i linje med Parisavtalets målsättning om att hålla den globala upp- värmningen under 1,5 grader. Någon sektoriell avkar- boniseringsväg har inte använts. En sektoriell avkarbo- niseringsväg avser en sektorsgemensam färdplan för att övergå till ett fossilfritt samhälle och för att nå Paris- INTENSITET VÄXTHUSGASUTSLÄPP 2025 2024 Förändring, % Intensitet per omsättning, kg CO 2e/SEK Totala växthusgasutsläpp per nettoomsättning (lokalbaserad metod) 0,008 0,013 -41 Totala växthusgasutsläpp per nettoomsättning (marknadsbaserad metod) 0,008 0,013 -41 Intensitet per kvadratmeter, kg CO 2e/ kvm 1) Scope 1 0,2 0,2 0 Scope 22) 5 73) –17 Scope 3 12 223) –46 Scope 3, exklusive nyproduktion 10 124) –13 Totalt, Scope 1, 2 och 3 17 285) –39 1) F öretagsspecifika upplysningar. 2) A vser lokalbaserad beräkningsmetod. Om marknadsbaserad beräkningsmetod används är utsläppen 4 kg CO 2e/kvm (5) i Scope 2, motsvarande 15% minskning, och 16 kg CO2e/kvm totalt (27), motsvarande 39% minskning. 3) I ntensitet Scope 2 2024 har korrigerats till 7 (6), då nya uppgifter inkommit, och för Scope 3 2024 har korrigerats till 22 (20) till följd av felaktig rapportering. 4) E xkluderat Scope 3.2 Kapitalvaror – Nyproduktion. Intensitet i Scope 3, exklusive nyproduktion 2024 har korrigerats till 12 (11), till följd avkom - plettering. 5) Intensitet för total 2024 har korrigerats till 28 (27) till följd av felaktig rapportering. HÅLLBARHETSMÅL Hållbara transporter 1) Utfall 2025 Utfall 2024 Genomföra insatser för hållbart resande till och från fastigheterna 3 985 laddpunkter och 31,5 MW installerad effekt 3 358 laddpunkter och 22,2 MW installerad effekt 1) Företagsspecifik upplysning. avtalets mål. Då målet ligger i linje med Parisavtalets målsättning följer att omvärlden förändras i enlighet med IPCC:s scenario RCP 2,6. För mer information om klimatscenarion, se sida 63. Vid upprättande av klimatmålet och den tillhörande klimatfärdplanen gjordes antaganden om att verksam- heten kommer fortsätta växa avseende bland annat uthyrbar yta, energianvändning och ekonomisk tillväxt. Utsläppen från Scope 2 som beräknas för uppföljning av klimatmål avser lokalbaserad metod. Basåret 2022 har valts då det har bedömts motsvara ett genomsnitt- ligt år för bolaget kopplat till de största utsläppskate- gorierna, avseende bland annat utsläpp från Scope 2 samt utsläpp i Scope 3 kopplat till nyproduktion och fastighetsförvärv. Inkluderade bolag samt utsläpps- kategorier i Scope 3 har inte förändrats sedan baslinje- KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1 67 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 70 ===== KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1 Köpenhamn Danmark Lavetten 241 hyresrätter värdet bestämdes. Exempelvis ligger basåret innan bolaget såg stora förändringar i aktivitet inom bygg- och fastighetssektorn. För att läsa mer om förväntade drivkrafter för att reducera bolagets utsläpp, se av- snitten om klimatfärdplanen samt om åtgärder i detta kapitel. Mer information om åtgärder kopplat specifikt till energi återfinns på sida 71–72. Omsättning motsvarar nettoomsättning från bolagets hyresintäkter, som presenteras i not 3 i den finansiella redovisningen på sida 122. I tabell på sida 67 redovisas intensitetstal för bolagets växthusgasutsläpp. Samtliga intensitetsmått, förutom för Scope 1 avseende uthyrbar yta, har minskat under 2025, till följd av att bolaget har minskat sina utsläpp i Scope 2 och Scope 3. Minskning eller ökning per Scope, samt vilka relevanta kategorier som styr denna förändring, beskrivs i nedan text. I klimatbokslutet på sida 69 redovisas utsläpp enligt GHG-protokollet samt förväntade minskningar enligt bolagets klimatfärdplan, både procentuellt per år, och med förväntade totalutsläpp per kategori som tillåts för 2030 och 2045. Bolagets totala utsläpp av växthusgaser har minskat med 36% mellan år 2024 och 2025, vid beräkning med lokalbaserad metod. Detta beror i stort på marknads- effekter, som lett till reducerad takt inom nyproduktion och projektutveckling. Energieffektivisering ligger också till grund för minskningen. I jämförelse med basåret 2022 har bolagets totala utsläpp minskat med 51%. Nedan följer beskrivning av utsläppskategorier som förändrats mellan 2024 och 2025. Utsläpp i Scope 1 från egen värmeproduktion har minskat under året till följd av att anläggningar och uppvärmningslösningar har bytts från fossila källor till högre andel förnybara. Utsläpp från företagsfordon har ökat 2025 i jämförelse med 2024. Detta beror på att andelen HVO100 som tankats i bilar inom Balder Sverige har justerats ner, till följd av tydligare underlag från leverantör. Avseende Scope 2 har bolaget haft en minskning i både lokalbaserade och marknadsbaserade utsläpp. Minskningen i lokalbaserade utsläpp beror på energi- effektiviseringar under året, där bolaget har minskat inköpt mängd värme. Dessutom har fler bolag i koncer- nen redovisat inköpt el med leverantörsspecifika emis- sionsfaktorer, vilka generellt är mer fördelaktigt jämfört med genomsnittsfaktorer. Avseende marknadsbase- rade utsläpp har fler bolag i koncernen anskaffat ur- sprungsgarantier för inköpt el, vilket resulterar i en total minskning. Ungefär 97% av utsläppen från inköpt el, med marknadsbaserad metod, i Scope 2 täcks av ursprungsgarantier avseende vattenkraft, vindkraft och förnybar mix. Dessa är en del av de elavtal bolaget har. Det finns en variation mellan verksamhetsländerna i var dessa garantier används. De totala utsläppen i Scope 3 har minskat i stor om- fattning, vilket främst beror av utsläpp kopplade till Kategori 2: Kapitalvaror och Kategori 13: Hyresgästers energiförbrukning. Kategori 2 är utsläpp som härrör från nyproduktion, värdehöjande renoveringar samt fastighetsförvärv. Dessa utsläpp kan fluktuera mellan år beroende på antal avslutade nybyggnationsprojekt, då bolaget redovisar samtliga utsläpp från projektut- veckling när byggnaden färdigställs. Under 2025 har färre byggnader färdigställts jämfört med föregående år. De förvärv som gjorts i koncernen har också varit sådana där Balder inte är första ägare. Utsläpp i Kate- gori 13 har minskat främst till följd av att fler bolag i koncernen inte längre använder schablon baserat på uthyrbar yta, utan faktiskt verksamhetsenergi vid redo- visning. I dagsläget är det ingen kategori i Scope 3 som be- räknas helt med primärdata. Vissa kategorier beräknas dock delvis med primärdata, och avser de kategorier på sida 69 som använder hybridmetod. Detta inkluderar Kategori 2, där vissa nyproducerade fastigheter har klimatberäkningar, Kategori 5, där delar av datan kom- mer från faktiska avfallsfraktioner, samt Kategori 6, som inkluderar data direkt från resebolagen. Biogena utsläpp har ökat marginellt under 2025. Det beror på ökade utsläpp från fordon i scope 1 samt för- bättrade beräkningsmetoder med leverantörsspecifik data inom Scope 3: Kategori 13: Hyresgästernas energi- användning. 68 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 71 ===== UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER OCH KLIMATMÅL Retrospektivt (tillbakablickande) Milstolpar och målår (framåtblickande) Utsläppskategorier i GHG-protokollet, ton koldioxidekvivalenter (ton CO 2e) Utsläppskälla Basår 2022 20241) 20251) Förändring 2024–2025, % Förändring 2022–2025, % 2) Beräkningsmetod 2030 2045 Årligt mål, % Scope 1 Direkta utsläpp Egen värmeproduktion 793 712 583 –18 –26 Genomsnittsmetod 0 0 –13 Företagsfordon 612 261 385 47 –37 Genomsnittsmetod 430 193 –4 Köldmedieläckage 79 257 320 25 304 Leverantörsspecifik 93 125 2 Totalt Scope 1 1 484 1 231 1 289 5 –13 136 64 –11 Scope 2 Indirekta utsläpp El 8 482 11 6153) 8 644 –26 2 Hybrid 3 869 488 –7 Värme 50 103 31 1613) 27 039 –13 –46 Hybrid 17 664 5 455 –8 Kyla 16 0,16 0 –100 –100 Hybrid 18 25 2 Totalt Scope 2 – Lokalbaserat (LB) 58 601 42 7753) 36 426 –15 –38 21 899 5 767 –8 Totalt Scope 2 – Marknadsbaserat (MB) 77 037 33 7903) 30 045 –11 –61 Utvärderas ej i klimatfärdplanen Scope 3 Övriga indirekta utsläpp 3.1 Inköpta varor och tjänster 2 298 2 8584) 3 107 9 35 Genomsnittsmetod 1 750 906 –3 3.2 Kapitalvaror 117 267 67 521 21 025 –69 –82 59 327 35 238 –6 Nyproduktion 58 679 51 966 8 692 –83 –85 Hybrid 28 966 16 441 –6 Ombyggnads- och renoveringsprojekt 13 056 6 910 10 186 47 –22 Kostnadsmetod 7 571 5 522 –5 Fastighetsförvärv – första ägare 45 532 8 644 2 146 –75 –95 Genomsnittsmetod 22 476 12 757 –6 3.3 B ränsle- och energirelaterade aktiviteter 4 725 14 1145) 12 307 –13 161 Genomsnittsmetod 1 637 488 –8 3.4 Uppströms transport och distribution 4 621 3 794 635 –83 –86 Genomsnittsmetod 2 103 1 285 –7 3.5 Avfallshantering i egen verksamhet 1 082 1 8335) 1 164 –12 49 Hybrid 824 341 –3 3.6 Tjänsteresor 225 240 325 36 45 Hybrid 162 74 –3 3.7 Pendlingsresor 1 617 1 502 1 614 7 0 Genomsnittsmetod 1 326 1 020 –2 3.8 Uppströms hyrda tillgångar 2 31 12 –61 679 Genomsnittsmetod 2 2 2 3.9 Nedströms transport och distribution ET ET ET ET ET ET ET ET 3.10 Bearbetning av såld produkt ET ET ET ET ET ET ET ET 3.11 Användning av såld produkt Framtida energianvändning i sålda fastigheter 5 484 0 14 1 400 –100 Genomsnittsmetod 2 790 1 176 –6 3.12 Avfallshantering av såld produkt Framtida rivning av sålda fastigheter 979 0 3 300 –100 Genomsnittsmetod 636 263 –4 3.13 Nedströms hyrda tillgångar Hyresgästernas energianvändning 35 703 44 396 5) 35 772 –19 0 Genomsnittsmetod 18 152 2 958 –6 3.14 Franchise ET ET ET ET ET ET ET ET 3.15 Investeringar 2 356 2 168 2 168 0 –8 Kostnadsmetod 1 794 1 114 –3 Totalt Scope 3 176 357 138 456 6) 78 597 –43 –55 91 801 45 741 –6 Växthusgasutsläpp, totalt (LB) 236 442 182 463 6) 116 311 –36 –51 115 468 53 519 –6 Växthusgasutsläpp, totalt (MB) 254 877 173 4786) 109 930 –37 –57 Utvärderas ej i klimatfärdplanen 1) B iogena utsläpp (i ton CO 2e) har beräknats 2025 för Scope 1 till 491 (430), Scope 2 78 309 (83 992) och Scope 3 55 951 (44 981). Totala biogena utsläpp för samtliga Scope uppgår 2025 till 134 751 (129 404). Biogena utsläpp 2024 för samtliga Scope har korrigerats på grund av felaktig rapporte- ring. Biogena utsläpp för 2024 har förändrats för Scope 2 till 83 992 (83 890), Scope 3 till 44 981 (16 541) och totalt till 129 404 (100 861). 2) Företagsspecifika upplysningar. 3) Utsläpp från Scope 2-kategorier 2024 har korrigerats på grund av felaktig rapportering. Utsläppen för el har förändras till 11 615 (11 452), för värme till 31 161 (31 150), totalt för Scope 2 lokalbaserad metod till 42 775 (42 602) och totalt för Scope 2 marknadsbaserad metod till 33 790 (33 791). 4) Utsläpp från inköpta varor och tjänster 2024 har korrigerats till 2 858 (2 618), då ett dotterbolag i Finland har förfinat sin metodik för framtagande av underlag. 5) U tsläpp i följande Scope 3-kategorier för 2024 har korrigerats på grund av felaktig rapportering: 3.3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 2024 har korrigerats till 14 114 (14 059) och 3.13 Hyresgästers energianvändning till 44 396 (36 142). För utsläpp från avfall 2024 har data korrigerats till 1 833 (1 832) till följd av ett avrundningsfel. 6) Totala utsläpp i Scope 3 2024 förändras till 138 456 (129 906), totala lokalbaserade utsläpp till 182 463 (173 739) respektive marknadsbaserade utsläpp till 173 478 (164 929), till följd av felaktig rapportering 2024. KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1 69 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 72 ===== Redovisningsprinciper klimatberäkningar Balder rapporterar utsläppsdata för Scope 1, 2 och 3. Utsläppen rapporteras enligt Greenhouse Gas Proto- col (GHG-protokollet), metoden finansiell kontroll, samt med rekommendationer från Fastighets ä garna. Sedan 2022 inkluderas hela koncernen med fastig- heter i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien som konsolideras av Fastighets AB Balder. Inga väsentliga förändringar i gränsdragningar eller utsläppskategorier har skett under 2025. De fyra beräkningsmetoder som används i bolagets klimatberäkningar, utifrån prioriteringsordning är: leverantörsspecifik metod, hybrid, kostnadsmetod, genomsnittsmetod. Varje utsläppskategori har flera möjliga metodval kopplade till sig, för att möjliggöra en så fullständig rapportering som möjligt. Leverantörs- specifik metod avser beräkning med data inhämtad direkt från leverantör. Hybrid avser att delar av den rapporterade data är leverantörsspecifik, men viss del utgör schablon. Kostnadsmetod avser rapportering genom ekonomiska data tagen antingen ur ekonomi- system eller från faktura, vilket multipliceras med emis- sionsfaktor. Vid behov av valutaomvandling används samma valutakurs som i den finansiella redovisningen. Genomsnittsmetod avser beräkning med schablon, främst baserat på uthyrbar yta och fastighetstyp. Exakt vilken typ av schablon kan variera mellan utsläppskate- gori, men genomgående avser det att direkt indata saknas, varpå en uppskattning måste göras. Andelen metoder som kan tillämpas för beräkning av utsläpp per kategori kan variera, där framför allt Scope 3 erbju- der flera olika metodval. För en överblick över vilken metod som används vid beräkning av respektive kate- gori i klimatbokslutet, se tabellen på sida 69, specifikt kolumnen Beräkningsmetod. De metoder som beskrivs i tabellen är den huvudsakliga metod som används vid beräkning. Andra metoder kan också förekomma för kategorierna. Emissionsfaktorer som används kommer från er- kända källor, såsom statliga myndigheter, forsknings- rapporter och internationella institutioner. I tillämpliga fall används leverantörsspecifika emissionsfaktorer, främst kopplat till utsläpp i Scope 2. Omsättning motsvarar nettoomsättning från bola- gets hyresintäkter, som presenteras i not 3 i den finan- siella redovisningen på sida 122. Kvadratmeter avser total mängd uthyrbar yta i bolaget. Samtliga beräkningar för utsläpp görs i bolagets sys- temstöd Position Green och följer Fastighetsägarnas rekommendationer, inbegripet de prioriteringsord- ningar för beräkning och avsteg från GHG-protokollet som föreslås. Biogena utsläpp redovisas enligt metodiken i GHG- protokollet separat från övriga utsläpp, för att undvika dubbelräkning. De biogena utsläppen härstammar från Scope 1-utsläpp från egna och leasade fordon kopplade till användning av biobränslen, utsläpp i Scope 2 kopplade till inköpt el och fjärrvärme, samt i Scope 3 kopplat till kategorier avseende energirelate- rade utsläpp från tillgångar som bolaget hyr av andra och tillgångar bolaget hyr ut till hyresgäster. Denna typ av utsläpp sker i värdekedjan och motsvarar utsläpp som till skillnad från fossila utsläpp redan är en del av den naturliga kolcykeln. De emissionsfaktorer som används vid beräkning av biogena utsläpp kommer främst från DEFRA eller från svenska myndigheter. Scope 1 består till största delen av utsläpp från egen värmeproduktion. Detta avser fastigheter som använ- der naturgas eller eldningsolja för uppvärmning. Här redovisas även direkta utsläpp från fordon som ägs eller leasas av bolaget samt utsläpp från köldmedie- läckage. Avseende Scope 1-beräkningar används inga specifika schabloneringar, utan redovisning av data avser antingen rapportering av faktiskt bränsleförbruk- ning, kostnad för inköp av bränslen eller avstånd för ägda och leasade fordon. Köldmedium redovisas med data från leverantör. Emissionsfaktorer för Scope 1- beräkningar är leverantörsspecifika eller baserade på erkända källor såsom DEFRA. Transparent klimatredovisning Balder fick sin första officiella rating C från CDP för räkenskapsåret 2025. Carbon Disclo- sure Project (CDP) är en global organisation som driver en plattform för transparent miljö- rapportering och klimatrelaterade styrning. KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1 Scope 2 består av utsläpp från köpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Utsläppen baseras till största delen på specifika emissionsdata för energiförbrukning, även om antaganden har gjorts baserat på kvadratmeter för vissa fastigheter. Avseende Scope 2-beräkningar redo- visas faktisk inköpt energi (el, värme, kyla). Det enda exemplet på schablon avser inköpt el, där uppskatt- ning baserat på genomsnittlig användning per kvadrat- meter yta och fastighetstyp. Emissionsfaktorer för Scope 2-beräkningar är antingen leverantörsspecifika, baserade på nationella källor från myndigheter, branschorganisationer samt från DEFRA. Scope 3 redovisar indirekta utsläpp i värdekedjan. Beräkningar bygger till stor del på uppskattningar baserade på kostnadsanalys och branschspecifika data. Specifika emissionsdata har använts från exempelvis klimatberäkningar i nyproduktion, rese- samt energi- data. Avseende Scope 3-beräkningar finns flera möj- liga metodval, vilka följer den ovan beskrivna priorite- ringsordning som finns beskriven i Fastighetsägarnas rekommendation för utsläppsberäkningar. Genom- gående rapporteras dessa utsläpp utifrån leverantörs- specifika data, baserat på kostnad, antal anställda eller uthyrbar yta. Emissionsfaktorer för Scope 3-beräk- ningar kommer från flera källor, däribland DEFRA, nationella myndigheter eller branschpublikationer. Bolaget använder principen om första ägare, vilket innebär att utsläpp endast inkluderas vid förvärv och avyttring om bolaget är den första ägaren av fastighe- ten. Bolaget redovisar utsläpp från nyproduktion, fast- ighetsförvärv och avyttringar där bolaget bedömts ha haft rådighet över byggnationen. Balder följer Fastighetsägarnas rekommendationer för redovisning av Scope 3 och nedan nämnda katego- rier i Scope 3 exkluderas då de inte anses väsentliga för fastighetsbolag: • Scope 3: Kategori 9: Nedströms transport och distri- bution exkluderas då kategorin främst är relevant för företag som säljer produkter som transporteras i värdekedjan i senare led. Fastighetsägares utveck- lade produkter, byggnader, transporteras i regel ej. • Scope 3: Kategori 10: Bearbetning av såld produkt bedöms ej relevant för fastighetsägare då sålda produkter, byggnader, inte vidarebearbetas. • Scope 3: Kategori 14: Franchise bedöms ej relevant då bolaget inte bedriver franchiseverksamhet. Övriga kategorier i Scope 3 bedöms väsentliga och följer samma avgränsningar som övrig redovisning av klimatbokslutet. Undantag görs dock för bolag som inte har egna anställda då de inte inkluderas i utsläpp- skategorier som rapporteras baserat på medarbetar- data. Detta inkluderar Scope 3: Kategori 6: Tjänste- resor och Scope 3: Kategori 7: Pendlingsresor. Utsläpp motsvarande Scope 1 och 2 för intressebolag och joint ventures inkluderas i klimatbokslutet i Scope 3: Kate- gori 15: Investeringar. Intressebolag och joint ventures inkluderas inte i övrig redovisning i klimatbokslutet, då Balder inte bedöms ha operationell kontroll över dessa. För mer information om intressebolag och joint ventures, se not 14 på sida 136. 70 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 73 ===== ENERGI Som stor fastighetskoncern utgör energianvändning en av Balders största direkta klimatpåverkan. Därför är minskad energianvändning och ökad produktion av förnybar energi två av bolagets högst prioriterade frågor. Målet är att minska användningen av el, värme och kyla med 2% per kvadratmeter och år. PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER Inom EU står fastigheter för ungefär 40% av den totala energianvändningen. Energiförbrukning motsvarar en av koncernens största utsläppsposter i klimatbok- slutet. Balders verksamhet har faktisk negativ påverkan och ser potentiell risk, på kort, medellång och lång sikt, från fastigheternas energianvändning i den egna verk- samheten och i värdekedjan i tidigare och senare led. Verksamheten har också faktisk negativ påverkan av- seende energianvändning i värdekedjan i tidigare led. Denna påverkan sker genom hög energianvändning vid nyproduktion, renovering och vid produktion av byggnadsmaterial. Bolagets potentiella risk kan kopplas till energibrist, ökad energianvändning och begränsad tillgång till förnybar energi. Dessa risker kan potentiellt leda till missat klimatmål, försämrad kundnöjdhet och generellt ökade kostnader för material, kunder och drift. Bolaget ser potentiell risk, på medellång och lång sikt, kopplat till energilagstiftning i den egna verksam- heten, vilket kan leda till ökade kostnader för energi- effektivisering och renovering, obrukliga fastigheter samt minskat fastighetsvärde. Slutligen ser bolaget en potentiell möjlighet i egen verksamhet på kort, medel- lång och lång sikt kopplat till miljöcertifiering av fastig- heter. Denna möjlighet relaterar till mer gynnsam finansiering och reducerade räntekostnader i sam- band med gröna lån och obligationer. För mer information om bolagets dubbla väsentlig- hetsanalys, se sida 51–56. STRATEGI I Balders hållbarhetspolicy nämns energi på flera sätt. Bland annat ska verksamheten prioritera förnybara källor inom el och värme, reducera koncernens energi- användning varje år och öka mängden förnybar energi- produktion. Balder ska även öka andelen miljöcertifie- rade fastigheter i beståndet och certifiera alla nyprodu- cerade byggnader. Policyn omfattar alla dotterbolag i de länder där Balder är verksamt och inkluderar samt- liga hyresgäster, både inom bostäder och kommersiella fastigheter. För mer information om bolagets hållbarhetspolicy, se sida 48. ÅTGÄRDER Inom Balders fastighetsutveckling och löpande förvalt- ning finns flera konkreta exempel på insatser som genomförs i syfte att dels minska energianvändning, ge en överblick över hur förändrad lagstiftning kan på- verka fastighetsbeståndet, samt skapa möjlighet för mer gynnsam finansiering. Balder har ingen koncernövergripande åtgärdsplan kopplat till energi eller miljöcertifieringar och har där- med inte identifierat några betydande drifts- eller kapi- talutgifter. Utgifter kopplat till nedan åtgärder är inte- grerade i bolagets löpande verksamhet. Det finns en variation i de åtgärder som bolaget ge- nomför utifrån dess verksamhetsländer, och åtgärder- nas omfattning är ofta på lokal- eller fastighetsnivå. Åtgärderna genomförs vid behov eller är kontinuerligt pågående som en del av den dagliga verksamheten. För mer information om de förväntade utsläpps- minskningarna kopplade till bolagets klimatmål, se klimatbokslutet på sida 69, specifikt den framåtblick- ande delen av tabellen. Dessa utsläpp hör till Scope 1 Egen uppvärmning, Scope 2, samt främst Scope 3: Kategori 2 avseende nyproduktion. Nedan följer en lista över bolagets löpande nyckel- åtgärder inom energi som syftar till att långsiktigt bidra till bolagets hållbarhetsstrategi: • Energieffektivisering • Sammanställning av energideklarationer • Övergång till förnybara energikällor • Miljöcertifiering av fastigheter Energieffektivisering Balder har som målsättning att reducera använd- ningen av el, värme och kyla med 2% per kvadratmeter och år. Detta kopplar an till den identifierade påverkan och risk avseende energianvändning. För att minska energianvändningen genomförs exempelvis fönster- byten, tilläggsisolering av fasader, injustering eller byte av ventilationsaggregat och byte av värmesys- tem. Inom Balder pågår kontinuerligt installation av smarta tekniska styrsystem som både förbättrar kom- fort och energianvändning. Ett aktuellt exempel är de kommersiella fastigheterna Grytan 4 och 9 i Malmö som genom åtgärder sedan 2019 har förbättrat sin energianvändning från 110 kWh/kvm till 66 kWh/kvm. I fastigheten har tak tilläggsisolerats och nya värme- och ventilationssystem har installerats. Ett annat exem- pel är den kommersiella fastigheten Inom Vallgraven 36:4 i Göteborg, som gjort energieffektiviseringar genom styr- och kylmaskinsbyte. Detta ledde till en besparing på 13% i energianvändning mellan 2024 och 2025 vilket innebar att den genomsnittliga energian- vändning minskade från 149 kWh/kvm till 129 kWh/kvm. Balder gör energieffektiviserande åtgärder löpande vid tillfälle och behov, främst inom ramen för planerade renoveringar eller ombyggnationer. Att energieffektivi- sera byggnader är en viktig del av arbetet för att uppnå bolagets klimatmål och minska utsläppen i Scope 2 kopplat till inköpt energi samt i Scope 3 kopplat till hyresgästernas energianvändning. Sammanställning av energideklarationer Balder gjorde 2023 för första gången en sammanställ- ning av hur koncernens fastighetsbestånd är fördelat enligt energiklass utifrån information hämtad från energideklarationer. Systemet med energideklarationer styrs av nationell lagstiftning och en direkt jämförelse mellan länder är därför svår att göra. Det är emellertid viktigt för Balder att ha denna översikt för att kunna göra prioriteringar inom projekt- och fastighetsutveck- ling. Bolaget förbereder sig också för det reviderade Energiprestandadirektivet för byggnader (EPBD), vilket är en åtgärd som kopplar an till den identifierade risken avseende förändringar i energilagstiftning. Sammanställningen för 2025 innehåller fler byggna- der än i sammanställningen för 2024. Detta beror på att bolaget har energideklarerat flertalet byggnader under året samt samlat in mer fullständig information. För mer information om bolagets fastighetsbestånd fördelat efter energiklass, se sida 74. Övergång till förnybara energikällor Balder äger och förvaltar fastigheter i sex länder med skilda förutsättningar avseende tillgång till förnybar el, värme och kyla. Samtidigt har Balder, i enlighet med hållbarhetspolicyn, satt en ambition om att prioritera förnybara källor inom energianvändningen. Det hand- lar exempelvis om att utöka energiproduktionen från solceller. Detta kopplar an till den identifierade påver- kan och risk avseende förändrad energianvändning, samt den potentiella risken avseende energilagstiftning. Balder äger och förvaltar också fem vindkraftverk som årligen bidrar med förnybar energi. Att övergå till förnybara energikällor är också en viktig drivkraft för att minska bolagets utsläpp. Miljöcertifiering av byggnader Genom miljöcertifiering säkerställer Balder att fastig- heterna uppfyller höga krav på energianvändning, inomhusmiljö och materialval. Det stärker samtidigt bolagets möjligheter till förmånlig finansiering, bland annat genom gröna lån. Balder certifierar all nyproduktion enligt minst Miljö- byggnad Silver, BREEAM Very Good, LEED Gold, DGNB Silver eller Svanen. Åtgärden tillämpas löpande i samt- liga länder där bolaget är verksamt. Samtliga nypro- duktionsprojekt som färdigställdes under 2025 miljö- certifierades, se utfall på sida 73. Under året implementerade Balder i Sverige riktlinjer för hållbart byggande som förtydligar bolagets hållbar- hetsambitioner och ställer högre krav inom exempelvis KLIMATFÖRÄNDRINGAR E1 71 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 74 ===== För att stödja syftet med Balders hållbarhetspolicy har bolaget fastställt ett antal koncernövergripande mål kopplat till energi och miljöcertifieringar. Respektive mål beskrivs under vardera rubriken. Målen är före- tagsspecifika, och inte vetenskapsbaserade eller kopplade till extern reglering eller EU-direktiv. Målen saknar basår och basvärde om inte annat anges. Inga bolag i den konsoliderade koncernen har exkluderats. Balders energidata baseras främst på mätning med de huvudmätare som finns för respektive medieslag i fastigheterna. Dessa mätare redovisar faktisk energi som används i fastigheten. I de fall då hyresgästen själv står för samtliga fastighetstekniska installationer och inköp ingår detta inte i sammanställningen av energi- konsumtionen. Endast energiuppföljning kopplat till bolagets energimål är normalårskorrigerad 2025, övrig energisammanställning är inte normalårskorrigerad. MÅTT OCH MÅL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL BALDERS HÅLLBARHETSARBETE Energikonsumtion och energimix Balder har ett kvantitativt, relativt och löpande mål att öka mängden förnybar energi som används av bolaget vilket fastställs i bolagets hållbarhetspolicy och kopp- lar till de för energi identifierade väsentliga områdena. Detta mål följs årligen upp och jämförs med föregående års data. Målet hör till den identifierade risken avseende fastigheters energianvändning. Balders energimix är till 81% förnybar. Den totala mängden fossila bränslen har minskat sedan 2024 till följd minskning av egen fossil uppvärmning i fastig- heter, vilket också kan ses i klimatbokslutet på sida 69. Bolaget ser också en ökning i mängden energi från kärnenergi, samtidigt som den förnybara andelen minskat. I tabellen för energimix till höger redovisas bolagets både direkta och indirekta energi- och bränsle- användning relaterat till Scope 1 och Scope 2. Detta in- begriper bränslen och el för fordon, egen produktion av förnybar energi, egen fossil uppvärmning i fastig- heter och inköpt energi. Detta skiljer sig från tabellen avseende energikonsumtion, som endast inkluderar inköpt energi. Bolaget är verksamt i två sektorer som anses ha hög klimatpåverkan: byggsektorn och fastighetssektorn. All energi som redovisas kommer från fastighetssek- torn, då energianvändning från byggsektorn landar i tidigare led av värdekedjan. Även den nettoomsättning som används för beräkning av intensitet bedöms en- bart härröra från sektorer med hög klimatpåverkan, fastighetssektorn. Hållbarhetsmål energieffektivisering Balders har ett kvantitativt, relativt och löpande mål att kontinuerligt minska energiförbrukningen med 2% per kvadratmeter och år, vilket fastställts i bolagets hållbar- hetspolicy och kopplar an till den identifierade risken avseende fastigheters energianvändning. Jämförelsen görs mellan år. Bolaget uppnår sitt årliga mål om 2% energieffektivi- sering per kvm, då minskningen mellan 2024 och 2025 uppgår till 6%. Detta beror på att en lägre andel fjärr- värme köpts in under året, samt att den uthyrbara ytan har ökat till följd av fastighetsförvärv under året. Balder redovisar också för första gången 2025 klimatkorrige- KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ENERGIE1 HÅLLBARHETSMÅL Energi 1) Utfall 2025 Utfall 2024 Energieffektivisering 2% per kvm/år 6% minskning 4% minskning Energieffektivisering 2% per kvm/år, klimatkorrigerad energi 6% minskning — 1) Företagsspecifika upplysningar. ENERGIINTENSITET 2025 2024 Inköpt energi per kvadratmeter, kWh/kvm 1) 92 98 Inköpt energi per omsättning, kWh/SEK 0,04 0,05 1) Företagsspecifik upplysning. ENERGIMIX 2025 2024 MWh Andel, % MWh Andel, % Energi och bränsle, totalt 628 228 635 852 Förnybar energi och bränsle, totalt 509 894 81 536 808 84 Förnybar inköpt energi 501 154 98,28 530 020 99 Förnybart bränsle 1 825 0,36 1 625 0 Egenproducerad förnybar energi 6 915 1,36 5 164 1 Kärnenergi, totalt 8 269 1 3 367 1 Fossil energi och bränsle, totalt 110 064 18 95 677 15 Fossil inköpt energi 106 046 96 91 574 96 Fossilt bränsle, totalt 4 019 4 4 103 4 – varav kol 0 0 0 0 – varav olja 2 390 59 2 097 51 – varav naturgas 1 629 41 2 006 49 – varav andra fossila källor 0 0 0 0 ENERGIKONSUMTION 2025 20241) MWh Andel, % MWh Andel, % Inköpt energi totalt 616 802 630 585 – varav förnybar 496 877 81 530 014 84 Inköpt el 178 567 157 969 – varav förnybar 164 491 92 147 860 94 Inköpt värme 427 877 462 181 – varav förnybar 322 030 75 371 778 80 Inköpt kyla 10 358 10 434 – varav förnybar 10 356 100 10 376 99 1) 2 024 års data har korrigerats då data rapporterats felaktigt för ett bolag i Norge. Total inköpt energi har justerats till 630 585 (630 188), total inköpt el har korrigerats till 157 969 (158 177), total inköpt fjärrvärme 462 181 (461 577) och den förnybara andelen inköpt värme till 94% (93). energianvändning, klimatpåverkan och klimatrisker. Riktlinjer gäller samtlig nyproduktion i Sverige, både för fastigheter i egen förvaltning och fastigheter för avyttring. All nyproduktion i egen regi ska linjera med miljökraven inom EU-taxonomin kategori 7.7 och efter- sträva energieffektivisering som är minst 20% bättre än NZEB (nära noll-energibyggnad). Balder är medlem i Green Building Council i Sverige, Danmark och Finland och har miljöcertifierade byggnader i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien. 72 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 75 ===== FÖRNYBAR ENERGIPRODUKTION Energiproduktion vindkraft 1) Utfall 2025 Utfall 2024 Total energiproduktion, MWh/år 15 757 16 719 Antal vindkraftverk , st 5 5 Energiproduktion solceller 1) Total installerad effekt , MW 5 32) Energiproduktion, MWh/år 4 534 2 6212) 1) Företagsspecifika upplysningar. 2) Total installerade effekt 2024 har justerats till 3 (28) MW och energiproduktion till 2 621 (3 413) MWh/år, på grund av felaktighet i rapportering. HÅLLBARHETSMÅL Nyproduktion 1) Utfall 2025 Utfall 2024 Antal färdigställda byggnader i nyproduktion 4 — Andel miljöcertifierad nyproduktion, % 100 — Befintligt fastighetsbestånd 1) Antal miljöcertifierade byggnader 110 1062) Total miljöcertifierad yta, kvm 495 805 486 1202) Andel miljöcertifierad yta, % 7 8 1) Företagsspecifika upplysningar. 2) A ntalet miljöcertifierade byggnader och den totala miljöcertifierade ytan för 2024 har reviderats till följd av korrigerade uppgifter. Antal miljöcertifierade fastigheter har ändrats till 106 (107) och den certifierade ytan till 486 120 (517 102) kvm. KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ENERGIE1 rad energi kopplat till sitt energieffektiviseringsmål. Även när energin klimatkorrigeras ses en minskning om 6% mellan 2024 och 2025. Energiintensitet avseende uthyrbar yta har minskat, och intensiteten per nettoomsättning minskar margi- nellt mellan 2024 och 2025. Detta till följd av att den uthyrbara ytan ökar och att den totala mängden inköpt energi minskar. Omsättning motsvarar nettoomsättning från bolagets hyresintäkter, som presenteras i not 3 i den finansiella redovisningen på sida 122. För fastigheter som köps eller säljs under året redo- visas energianvändningen enbart för den aktuella perioden. Antal kvadratmeter sammanställs vid redo- visnings p eriodens slut. Viss verksamhetsel ingår i samman s tällningen av energikonsumtionen på grund av svårighet att urskilja denna från fastighetselen. Det innebär att hyresgästernas energikonsumtion till viss del kan finnas med i sammanställningen, när det inte går att särskilja. Förnybar energiproduktion Balder har ett kvantitativt, relativt och löpande mål att öka mängden förnybar energiproduktion, vilket fast- ställts i bolagets hållbarhetspolicy och kopplar till de för energi identifierade väsentliga områdena. Detta görs, enligt beskrivna åtgärder, främst genom installa- tion av solceller på byggnader, samt genom att äga och förvalta vindkraft. Ett sätt för bolaget att minska beroendet av inköpt energi och således minska ut- släpp i Scope 2 är att installera mer egenproducerad energi. Balder har ingen egen icke-förnybar energiproduk- tion, varpå detta inte presenteras i tabellen till höger. Den icke-förnybara energi som används i fastigheter bedöms vara konsumtion. Den producerade energin från bolagets vindkraft minskade under 2025 i jämförelse med 2024, till följd av naturliga förhållanden. Den installerade effekten och totala produktionen från bolagets solcellsanläggningar har ökat under 2025. Detta beror på att bolaget har utökat antalet sol- cellsanläggningar samt att delar av bolagets solceller från 2024 producerade energi för helår först under 2025. Ett stort antal nya anläggningar har installerats i Sverige, Finland och Norge. För mer information, se tabellen för förnybar energiproduktion till höger. Hållbarhetsmål miljöcertifieringar Balder har ett kvantitativt, relativt och löpande mål att miljöcertifiera all nyproduktion i egen regi och att öka andel miljöcertifierade fastigheter i det befintliga be- ståndet enligt minst Miljöbyggnad Silver, BREEAM Very Good, LEED Gold, DGNB Silver eller Svanen. Från och med 2025 redovisar Balder antal och andel miljöcerti- fieringar i nyproduktion. Samtlig nyproduktion som färdigställdes under 2025 har miljöcertifierats. Det motsvarar 4 byggnader som har certifierats enligt LEED Platinum i dotterbolaget Joo Group i Finland. Antal miljöcertifierade byggnader har ökat till 110 (106), där ökningen beror på nya certifikat från nypro- duktion. Det innebär att 7% (8) av Balders befintliga fastighetsbestånd är miljöcertifierat. Bolaget har 2025 miljöcertifierade byggnader i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien. Data har samlats in från konsoliderade bolag i samt- liga verksamhetsländer och per sista datum i räken- skapsåret. Endast byggnader med giltiga certifikats- bevis redovisas i tabellen. Den redovisade arean motsvarar den totala certifierade uthyrbara arean. Andelen beräknas genom att dividera certifierade arean med Balders totala uthyrbara area. Helsingfors, Finland Oy Kirkkonummen Ferdinand Hyresrätter 73 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 76 ===== ENERGIKLASSER I FASTIGHETSBESTÅNDET 2025 1) Land Sverige Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Energiklass % av PET och kWh/kvm , år Antal byggnader och % av kvm kWh/kvm, år Antal byggnader och % av kvm E-nummer 2) kWh/kvm, år Antal byggnader och % av kvm kWh/kvm, år Antal byggnader och % av kvm kWh/kvm, år Antal byggnader och % av kvm SAP Assess - ment-score 3) kWh/kvm, år Antal byggnader och % av kvm A2020 B: 20 K: 25 79 57% A2015 B: < 30 + 1000/kvm K: < 41 + 1000/kvm 9 9% A2010 B: < 52,5 + 1650/kvm K: < 71,3 + 1650/kvm 12 23% A ≤ 50% B: ≤ 37 K: ≤ 35 2 0% E-nummer ≤ 75 118 14% B: < 85 + 600/kvm K: < 95 + 800/kvm 3 2% < 50 92–100 1 24% B ≤ 75% B: 38–56 K: 36–52 28 3% B: < 70 + 2200/kvm K: < 95 + 2200/kvm 4 4% 76 ≤ E-nummer ≤ 100 191 20% B: < 95 + 1000/kvm K: < 120 + 1600/kvm 31 21% < 75 81–91 1 10% C ≤ 100% B: 57–75 K: 53–70 143 16% B: < 110 + 3200/kvm K: < 135 + 3200/kvm 6 4% 101 ≤ E-nummer ≤ 130 131 14% B: < 110 + 1500/kvm K: < 145 + 2500/kvm 31 32% < 100 69–80 1 12% D ≤ 135% B: 76–101 K: 71–94 453 38% B: < 150 + 4200/kvm K: < 175 + 4200/kvm 3 2% 131 ≤ E-nummer ≤ 160 191 13% B: < 135 + 2200/kvm K: < 175 + 4100/kvm 14 8% < 130 55–68 1 53% E ≤ 180% B: 102–135 K: 95–126 294 28% B: < 190 + 5200/kvm K: < 215 + 5200/kvm 2 1% 161 ≤ E-nummer ≤ 190 344 34% B: < 160 + 3000/kvm K: < 205 + 5800/kvm 20 15% < 160 39–54 F ≤ 235% B: 136–176 K: 127–164 142 11% B: < 240 + 6500/kvm K: < 265 + 6500/kvm 191 ≤ E-nummer ≤ 240 28 4% B: < 200 + 4000/kvm K: < 250 + 8000/kvm 12 8% < 200 21–38 G > 235% B: 177 ≤ K: 165 ≤ 108 4% B: > 240 + 6500/kvm K: > 265 + 6500/kvm 1 0% 241 ≤ E-nummer 3 0% > F 27 14% < 250 1–20 H > 250 Deklaration under uppförande 17 0 4 4 7 0 Undantagna energi - deklaration 24 12 0 61 0 0 % i (A–C) area 20 97 49 55 0 47 % i (F–G) area 15 0 4 21 0 0 Energiklasser i fastighetsbeståndet Balder har sammanställt fördelning av energideklarationer inom bolagets byggnadsbestånd per energiklass och region, uppdelat på antal byggnader samt hur stor del av den uppvärmda ytan varje energiklass utgör. Denna upp- följning relaterar till den identifierade risken avseende förändrad energilagstiftning. 1) F öretagsspecifika upplysningar. 2) Beteckningen E-nummer för energiprestanda används i Finland istället för beteckningen primärenergital. 3) S AP Assessment Score (SAP = Standard Assessment Procedure) är ett mått som delvis skiljer sig från hur resten av Europa (och EU) bestämmer en byggnads energiklass. SAP inbegriper både ett mått på energianvändning och ett mått på växthusgasutsläpp. Skalan är från 0–100. Redovisningsprinciper Den presenterade informationen bygger på vad som har varit möjligt att utläsa från byggnadernas energideklara- tioner och mängden tillgängliga energideklarationer. Avrundningar av procentsatser förekommer i tabellen. Ingen omräkning av energideklarationer till mest aktuell version har gjorts. Kvadratmeter i tabellen avser Atemp, vilket är uppvärmd yta, som anges på energideklarationer. B= Bostäder K= Kommersiellt KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ENERGIE1 74 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 77 ===== VATTEN Användningen av vatten sker i hela värdekedjan, från materialtillverkning och byggnation till förvaltning och hyresgästernas enskilda förbrukning. Balder arbetar systematiskt och före- byggande för att minimera vattenförbrukningen inom den egna verksamheten liksom hos hyresgästerna. Målet är att minska vattenförbrukningen med 2% per kvadratmeter och år. PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER Balders verksamhet har faktisk negativ påverkan på vatten i den egna verksamheten och i värdekedjan i senare led genom ägande och förvaltning av fastigheter. Påverkan sker på kort, medellång och lång sikt genom fastigheternas vattenförbrukning, inbegripet bolagets egna och hyresgästernas vattenförbrukning, genom exempelvis vardagskonsumtion och bevattning. Bolaget bedöms inte vara verksamt i områden med hög vattenrisk eller vattenstress. Som ett resultat av detta har bolaget inte genomfört något samråd. Bedömning för vattenstress i bolagets verksamhets- länder genomförs årligen genom att använda källor från World Resources Institute (WRI). Bolagets bedöm- ning utgår från om landet har hög eller extremt hög vattenstress. Marina resurser har bedömts inte vara väsentligt för bolaget, inbegripet i värdekedjan i tidigare och senare led, då dessa inte nyttjas av bolaget i någon större om- fattning. För mer information om påverkan, risker och möjligheter, se Balders dubbla väsentlighetsanalys på sida 51–56. STRATEGI Arbetet med vatten styrs av bolagets koncernövergri- pande hållbarhetspolicy. Balders strategi kopplat till vatten grundar sig främst i att minska sin vattenkon- sumtion i den egna verksamheten avseende förvaltning av fastigheter. Bolaget har som målsättning att minska sin vatten- konsumtion varje år, vilket syftar till att hantera negativ påverkan från verksamheten. Bolagets hållbarhets- policy inkluderar även målsättningen om att miljöcerti- fiera byggnader och att använda mer resurseffektiva material, vilka indirekt kopplar an till vattenanvändning i verksamheten och värdekedjan. För mer information om bolagets hållbarhetsarbete med policyer och mål, se sida 48. ÅTGÄRDER Inom Balders fastighetsutveckling och löpande förvalt- ning finns flera konkreta exempel på insatser som genomförs i syfte att dels minska bolagets vattenkon- sumtion. Balder har ingen koncernövergripande åt- gärdsplan kopplat till vatten och har därmed inte iden- tifierat några betydande drifts- eller kapitalutgifter. Utgifter kopplat till nedan åtgärder är integrerade i bolagets löpande verksamhet. Det finns en variation i de åtgärder som bolaget ge- nomför utifrån dess verksamhetsländer, och åtgärder- nas omfattning är ofta på lokal- eller fastighetsnivå. Åtgärderna genomförs vid behov eller är kontinuerligt pågående som en del av den dagliga verksamheten. Nedan följer en lista över bolagets löpande nyckel- åtgärder som syftar till att långsiktigt bidra till bolagets hållbarhetsstrategi: • Smart mätning och uppföljning av vattenanvändning • Stöd till hyresgäster för minskad vattenkonsumtion Smart mätning och uppföljning av vattenanvändning Balders arbete med att förbättra uppföljningen av vattenkonsumtionen innefattar bland annat montering av konstantflödesventiler på blandare och duschmun- stycken. Ett proaktivt arbete för att kartlägga risk för läckor genomförs. Under året fortsatte även arbetet E3 med att digitalisera fastigheter, bland annat genom uppgradering och uppkoppling av vattenmätare för bättre uppföljning. I nya byggnader installeras anordningar för individu- ell mätning av kall- och varmvatten, och detsamma görs löpande i befintligt bestånd. Mätning av vatten är viktigt ur flera aspekter, däribland för att bolaget ska kunna följa upp eventuella avvikelser. Genom att fånga upp avvikelser kan bolaget minska onödig vattenkon- sumtion samt upptäcka läckage. I exempelvis Sverige har arbetet med att installera uppkopplade vatten- mätare fortgått under året. Stöd till hyresgäster för minskad vattenkonsumtion För att underlätta och stödja hyresgäster till minskad vattenanvändning genomför bolaget olika projekt och åtgärder. I Sverige och Danmark kan det exempelvis handla om att installera vattensparande armaturer för att förbruka mindre vatten i nyproducerade eller reno- verade byggnader samt förändra vanor och beteende hos hyresgäster. Det innefattar snålspolande toaletter och vattenbesparande tvättmaskiner, diskmaskiner och duschmunstycken. För att stödja syftet i Balders hållbarhetspolicy har bola- get fastställt ett kvantitativt, relativt och löpande mål kopplat till vatten. Målet är att minska bolagets vatten- konsumtion med 2% per kvadratmeter och år. Målet är företagsspecifikt och är varken vetenskapsbaserat eller kopplat till extern reglering eller EU-direktiv. Det omfat- tar samtliga bolag i den konsoliderade koncernen och avser bolagets egen verksamhet samt senare led i värde- kedjan. Under 2025 har 0 m 3 återvunnet eller återanvänt vatten rapporterats inom koncernen. Även vatten- mängd som lagras samt förändring i lagrad vatten- mängd uppgick till 0 m3. Återanvändning, återvinning och lagring av vatten ingår inte i Balders verksamhet som ägare och förvaltare av fastigheter. Mot denna bakgrund har bolaget inte bedömt det som nödvändigt att etablera särskilda processer för mätning av dessa flöden. Se utfall av bolagets hållbarhetsmål, totala vatten- konsumtion och intensitetsmått på sida 76. FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL BALDERS HÅLLBARHETSARBETE MÅTT OCH MÅL 75 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 78 ===== HÅLLBARHETSMÅL Vatten Utfall 2025 Utfall 2024 2) Reducerad vattenanvändning 2% per kvm/år 1) 2% minskning 11% minskning 1) F öretagsspecifika upplysningar. 2) U tfallet för hållbarhetsmålet för 2024 har korrigerats till följd av tidigare felaktig rapportering. Det reviderade utfallet har ändrats till 11% (5). VATTENANVÄNDNING Vattenkonsumtion 2025 20242) Total vattenkonsumtion , m³ 5 610 489 5 136 075 Intensitet vattenkonsumtion Vattenkonsumtion per kvadratmeter, m³/kvm 1) 0,84 0,86 Vattenkonsumtion per omsättning m³/ SEK 0,00041 0,00042 1) F öretagsspecifika upplysningar. 2) S tatistik för 2024 har reviderats till följd av tidigare felaktig rapportering. Vattenkonsumtionen har justerats till 5 136 075 (5 848 620), vatten - konsumtionen per kvm till 0,86 (0,98) och vattenkonsumtionen per nettoomsättning till 0,00042 (0,00048). E3 VATTEN Mått vattenkonsumtion Balders totala vattenkonsumtion uppgick till 5 610 489 m3 under året, vilket innebär en ökning jäm- fört med 2024. Ökningen förklaras delvis av ett utökat fastighetsbestånd samt av att ytterligare ett dotter- bolag har börjat rapportera vattenkonsumtion och från och med 2025 inkluderats i statistiken. Den totala vattenkonsumtionen per kvm har minskat till 0,84 (0,86), vilket motsvarar en minskning om 2% och är i linje med Balders hållbarhetsmål. Vattenkon- sumtionen per omsättning har minskat till 0,00041 (0,00042). Information om vattenanvändning inhämtas genom fjärravläsning eller manuell avläsning av mätare. I många kommersiella fastigheter ansvarar hyresgästen eller samfälligheten för hela eller delar av mediakost- naderna. I dessa fall anses Balder inte vara inköpare av kallvatten, och vattenanvändningen i dessa fastigheter inkluderas därför inte i bolagets redovisade vattendata. Ett av koncernens mindre dotterbolag rapporterar utifrån ett brutet räkenskapsår, avseende perioden december 2024 till november 2025, istället för helt kalenderår för 2025. I de fall då information inte finns tillgänglig samlas data in från hyresgästsavier eller genom uppskattning baserade på fakturor avseende förväntad vattenanvändning. Intensitetsmåtten beräknas genom att vattenkon- sumtionen fördelas på bolagens uthyrbara yta i kvm respektive omsättning. Omsättning avser nettoom- sättning från hyresintäkter och presenteras i not 3 i den finansiella redovisningen på sida 122. Från och med 2025 inkluderas samtliga dotterbolag i redovisning av vattenanvändning till följd av förbättrad datatillgänglighet. 76 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 79 ===== RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI Balder har ett stort fastighetsbestånd med många hyresgäster som tillsammans genererar en stor mängd avfall. Genom att skapa förutsättningar för återvinning, återanvändning och tydlig källsortering i bolagets fastigheter bidrar Balder till att minska hyresgästernas avfallsmängd och öka sorteringsgraden. PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER I samband med bolagets dubbla väsentlighetsanalys genomförde Balder en kvalitativ analys av sin verksam- het och tillgångar för att identifiera faktiska och poten- tiella påverkan, risker och möjligheter kopplade till resursinflöden, resursutflöden och avfall. Bedömningen omfattade fastighets- och projektverksamhet, den egna verksamheten i form av bolagets kontor samt senare led kopplat till hyresgästernas avfallsgenerering. Antaganden har gjorts utifrån verksamheternas om- fattning, där den egna verksamhetens resursanvänd- ning bedöms vara begränsad jämfört med entreprenö- rers och leverantörers påverkan i värdekedjan. Tidigare led i värdekedjan bedöms ha lägre påverkan till följd av en period av ett begränsat antal uppstartade projekt. Den mest väsentliga resurs- och avfallspåverkan be- döms uppstå i senare led genom hyresgästernas avfall. Balder har identifierat en faktisk negativ påverkan i senare led i värdekedjan på kort, medel och lång sikt. Påverkan uppstår via hyresgästernas hushålls- och verksamhetsavfall, både från bostäder och kommersi- ella fastigheter. Det genererade avfallet orsakar klimat- utsläpp vid avfallsbehandling, ineffektiv resursanvänd- ning när avfall inte återvinns eller återanvänds, samt risk för föroreningar om avfallet inte sorteras eller han- teras korrekt. Bolaget har inte genomfört samråd med externa intressenter eller berörda samhällen, utöver etablerad intressentdialog, i samband med identifie- ringen av påverkan, risker och möjligheter kopplat till resursanvändning och cirkulär ekonomi. För mer information om den övergripande processen för den dubbla väsentlighetsanalysen, se sida 51–56. STRATEGI Balder har ett stort fastighetsbestånd med många hyresgäster som tillsammans genererar en stor mängd avfall. Genom olika insatser och i samverkan med hyres- gäster arbetar Balder för att reducera mängden gene- rerat avfall, öka sorteringsgraden och återvinning samt främja återanvändning i bolagets fastigheter. Hållbarhetspolicy Enligt Balders hållbarhetspolicy ska bolaget verka för att öka medvetenhet samt uppmuntra och underlätta för hyresgäster att göra hållbara val. Bolaget ska arbeta för att reducera avfallsmängder, öka sorteringsgraden och främja ökat återbruk av material i fastigheter. Håll- bar anskaffning och användning av förnybara resurser behandlas inte uttryckligen i policyn, men resurseffek- tivitet och minskat avfall utgör centrala delar av bola- gets övergripande strategi för resursanvändning och cirkulär ekonomi. Policyn omfattar alla dotterbolag i de länder där Balder är verksamt och inkluderar samtliga hyresgäster, både inom bostäder och kommersiella fastigheter. Uppförandekod med ansvar för miljö Enligt Balders uppförandekod för medarbetare ska varje anställd vara delaktig i och sträva efter att minska bolagets miljöpåverkan och klimatutsläpp. Bolagets medarbetare förväntas att bidra till utveckling av fastig- heter som bland annat leder till förbättrade möjligheter till avfallssortering och återvinning för hyresgäster. Balders uppförandekod för samarbetspartners tyd- liggör vilka förväntningar bolaget ställer på samarbets- partners. Enligt uppförandekoden ska samtliga sam- arbetspartners arbeta för att minska miljöpåverkan och klimatutsläpp och bidra till förbättring av avfallsåter- vinning. För mer information om uppförandekoder och bola- gets policyer, se sida 48. ÅTGÄRDER Inom Balders fastighetsutveckling och löpande förvalt- ning finns det flera exempel på insatser som genom- förs i syfte att reducera avfallsmängder, öka sorterings- graden och verka för ökat återbruk av material bland hyresgäster. Det finns en variation i de åtgärder som bolaget genomför utifrån dess verksamhetsländer, och åtgärdernas omfattning är ofta bolags- eller fastig- hetsspecifika. Åtgärderna genomförs vid behov eller är löpande i fastighetsutveckling eller förvaltningen av fastigheterna. Balder har ingen koncernövergripande åtgärdsplan kopplat till hyresgästernas avfall och har därmed inte några betydande drifts- eller kapitalutgif- ter. Utgifter kopplat till nämnda åtgärder är integrerade i bolagets löpande verksamhet. Nedan följer en lista över bolagets pågående nyckel- åtgärder kopplade till hyresgästernas avfall: • Miljöcertifiering av fastigheter • Gröna bilagor i kommersiella hyreskontrakt • Tydlig information och välvårdade avfallsrum Miljöcertifiering av byggnader Balder certifierar samtlig nyproduktion enligt Miljö- byggnad Silver eller motsvarande, vilket innefattar BREAM Very Good, LEED Gold, DGNB Silver eller Svanen. I certifieringssystemen exempelvis DGNB, LEED och BREEAM premieras och ställs krav på att det finns tillräckligt med utrymme för avfallshantering i enlighet källsorteringsbehov och kommunala återvin- ningskrav. Genom att certifiera fastigheter främjas att avfallshantering integreras redan i byggnadens ut- formning och drift, med syfte att underlätta för hyres- gäster att sortera återvinna och minska mängden rest- avfall i den dagliga verksamheten. Bolaget certifierar samtlig nyproduktion vilket omfat- tar både kommersiella fastigheter och bostäder. Miljö- certifierade fastigheter finns i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Storbritannien. Gröna bilagor i hyreskontrakt För att öka medvetenhet och uppmuntra hyresgäster till att göra hållbara val använder Balder gröna bilagor i kommersiella hyreskontrakt. Gröna bilagor är ett till- läggsavtal som reglerar miljö- och hållbarhetsfrågor mellan hyresvärd och hyresgäst. Syftet är att minska lokalens miljöpåverkan och tydliggöra parternas ansvar gällande energi, avfall, klimat och andra hållbarhets- aspekter. Genom gröna bilagor förbinder sig Balders hyresgäster att arbeta för att minska avfallsmängder, öka sorteringsgrad och att främja återbruk och åter- vinning i bolagets fastigheter. Gröna bilagor läggs till i kommersiella hyresgästernas kontrakt och omfattar inte bostadskontrakt. I dagsläget är det bolag i Sverige och Norge som arbetar med gröna bilagor i kommersiella hyreskontrakt. Totalt hade Balder 697 (477) gröna bilagor i hyreskontrakt 2025. Måttet kopplat till åtgärden är företagsspecifikt. Tydlig information och välvårdade avfallsrum Under året fortsatte arbetet med att säkerställa att av- fallsstationer är rena, ljusa och trygga. Därutöver fort- satte även arbetet med att genom tydlig information uppmuntra och underlätta hyresgästernas avfallssor- tering. Krav på källsortering anpassas utifrån olika nationella och lokala bestämmelser och ansvaret för detta ligger hos den lokala förvaltningsorganisationen. Exempelvis finns det krav i de nordiska länder på möj- lighet till fastighetsnära avfallshantering. E5 77 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 80 ===== MÅTT OCH MÅL FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL BALDERS HÅLLBARHETSARBETE Balders koncernövergripande miljömål är att reducera avfallsmängder, öka sorteringsgraden och verka för ökat återbruk av material. Målet är relativt, löpande och omfattar Balders samtliga konsoliderade bolag. Det be- möter flera nivåer av avfallshierarkin, däribland steget för att minimera uppkomst av avfall, förberedning för återanvändning och materialåtervinning. Avfallsmålet kopplar an till bedömningen i den dubbla väsentlighets- analysen, med syftet att underlätta för hyresgäster att källsortera, ökad cirkulär materialanvändning och håll- bar användning av resurser. Målet är företagsspecifikt, men påskyndas delvis av tillämplig nationell lagstiftning, speciellt med avseende på möjliggörande av fastighets - nära källsortering. Balder har inte antagit något mätbart och utfallsinriktat mål, i enlighet med ESRS, kopplat till resursanvändning och följer i dags lä get inte upp ända- målsenligheten av policyer och åtgärder. Balder följer upp mått kopplade till de åtgärder som redovisas ovan. För utfall av miljöcertifierade byggna- der och gröna bilagor i hyreskontrakt, se sida 73 och 77. Avfall redovisas även indirekt i klimatbokslutet i Scope 3: Kategori 5 Avfallshantering i egen verksam- het och Kategori 12 Avfallshantering av såld produkt, se sida 69. Balder saknar i dagsläget en koncernövergripande struktur för datainsamling av hyresgästernas avfalls- mängder, och uppföljningen sker därför endast på lokal nivå. Detta beror på att det för närvarande inte finns tillräckligt robust metod som passar samtliga verksamhetsländer. Bolaget har därför valt att nyttja infasningslättnader för insamling av data I värdekedjan och redovisar därmed inte utfall på hyresgästers avfalls- mängder. Metod för att samla in, beräkna och redovisa hyresgästernas avfallsmängd på koncern n ivå kommer att utvecklas framgent. RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI Helsingör Danmark Ofeliahaven 109 hyresrätter E5 78 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 81 ===== RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN EU-taxonomin är ett gemensamt klassificeringssystem framtaget av EU i syfte att styra finansmarknaden mot mer hållbara investeringar. Genom att öka andelen av verksamhetens aktiviteter som linjerar med EU-taxonomin tillgängliggörs fler gröna finansieringsmöjligheter. Långsiktig finansiering är en förutsättning för bolagets lönsamhet och Balder har som mål att öka andelen grön finansiering. Under 2025 uppdaterades Balders ramverk för grön och social finansiering, vilket är tätt sammankopplat med bolagets förenlighet inom EU- taxonomin. Byggnader kan kvalificeras till ramverket om de bedöms uppfylla det väsentliga bidraget för miljömål 1 avseende aktivitet 7.7. Dessa byggnader be- höver också genomgå en klimatriskanalys, steg A, som ingår i kriterium om att inte orsaka betydande skada. Att öka andelen av verksamhetens aktiviteter som är förenliga med EU-taxonomin bidrar därmed dels till Balders arbete med hållbar utveckling, och samtidigt till en rad finansieringsmöjligheter. Omfattning och bedömning av EU-taxonomin Balder omfattas av upplysningskraven enligt taxonomi- förordningen och rapporterar både andel av verksam- heten som omfattas av EU-taxonomin (eligibility) och den andel som är förenlig med EU-taxonomin (align- ment). De aktiviteter som Balder omfattas av avseende miljö- mål 1 och miljömål 2 tillhör avsnitt 4 Energi och avsnitt 7 Bygg- och fastighetsverksamhet: • 7.1 Uppförande av nya byggnader • 7.2 Renovering av befintliga byggnader • 7.3–7.6 Aktiviteter rörande installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning, laddstationer för elfordon, mätanordningar och tekniker för förny- bar energi • 7.7 Förvärv och ägande av byggnader • 4.1 Elproduktion från solcellsteknik • 4.3 Elproduktion från vindkraft Balders verksamhet omfattar framför allt kategorin 7.7 Förvärv och ägande av byggnader, där störst andel av omsättning och utgifter genereras. Den uppskattade omfattningen av respektive miljö- mål kan ses i tabellen på denna sida och bygger på till- lämplig omsättning, CapEx och OpEx. Balder bibehåller för 2025 att bolaget omfattas av miljömål 1, miljömål 2, miljömål 4 och miljömål 6. HUR BALDER OMFATTAS (ELIGIBILITY) AV EU T AXONOMIN Miljömål Omfattning (eligibility) 1. Begränsning av klimatförändringar 100% 2. Anpassning till klimatförändringar 100% 3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser ET 4. Omställning till en cirkulär ekonomi 30% 5. Förebyggande och bekämpning av föroreningar ET 6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem < 1% Under miljömål 4 omfattas bolaget av aktiviteter i av- snitt 3 Bygg- och fastighetsverksamhet. Dessa aktivite- ter är jämförliga med aktiviteter som finns beskrivna i punktlista för miljömål 1 och 2. Slutligen, under miljömål 6, omfattas bolaget av akti- viteter i avsnitt 2 Logiverksamheter. Bolaget förvaltar ett fåtal hotell i egen regi, vilket gör aktivitet 2.1 Hotell, semesteranläggningar, campingplatser och liknande logi tillämpligt. Under 2025 tydliggjorde EU-kommissi- onen att denna aktivitet inte enbart avser ekoturism, utan även går att tillämpa på hotell i stadsmiljö. Likt föregående år bedömer bolaget att det inte om- fattas av aktiviteter under miljömål 3 samt miljömål 5. Denna bedömning bygger på de delegerade akternas nuvarande utformning och kan komma att förändras i samband med att regelverket utvecklas. Bolaget rapporterar endast förenlighet med aktivitet 4.3 Elproduktion från vindkraft och aktivitet 7.7 Förvärv och ägande av byggnader i de tillhörande tabeller för omsättning, CapEx och OpEx. Detta beror på att bola- get i sin genomlysning ännu inte har infrastrukturen på plats för att rapportera ekonomiska nyckeltal för övriga aktiviteter nämnda i detta avsnitt. Bolaget arbetar med att inkludera ekonomiska nyckeltal (omsättning, CapEx och OpEx) avseende förenlighet för fler aktiviteter, ex- empelvis någon av de aktiviteter som nämns tidigare, men väljer att vidare bibehålla en försiktig hållning till regelverket. Bolaget har för rapporteringen 2025 valt att tillämpa den nya delegerade rättsakten (delegerad förordning 2026/73) som fastställdes i EU Officiella tidning i januari 2026. Det innebär för samtliga KPI:er att nya förenklade tabeller för rapporteringen tillämpas och att en del aktiviteter inte längre analyseras för tillämplighet och förenlighet då de är oväsentliga enligt de nya reglerna. Som ett resultat har tabeller för total förenlighet per KPI tillkommit och utformningen av tabellerna för res- pektive KPI har förändrats jämfört med föregående år. Vidare är upplysningar avseende att inte orsaka bety- dande skada och minimiskyddsåtgärder inte längre en del av tabellerna, utan presenteras under rubrikerna Klimatriskanalyser och Minimiskyddsåtgärder senare i detta avsnitt. Väsentligt bidra till ett eller flera miljömål Inte orsaka betydande skada till något av de resterande miljömålen Efterleva minimi- skyddsåtgärderna Taxonomi - förenlighet+ + = 79 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 82 ===== En förändring mot tidigare års rapportering är också att tabellen som är kopplad till kärn- och fossilgasenergi har tagits bort. Balder bedriver inte verksamhet inom kärnkraft eller fossil gas, och vidhåller därmed att dessa aktiviteter inte omfattar bolaget. Tekniska granskningskriterier till miljömål För att en aktivitet ska anses vara taxonomiförenlig behöver väsentliga bidrag uppfyllas för ett eller flera miljö m ål. Det väsentliga bidraget skiljer sig åt mellan aktiviteter och miljömål. Nedan beskriver bolaget sin bedöm n ing av de väsentliga bidragen för de aktiviteter som utvärderas för förenlighet. Aktivitet 7.7 Förvärv och ägande av byggnader Även om det finns möjlighet till allokering mot miljömål 2 har Balder valt att prioritera allokering mot miljömål 1 även under 2025. För att vara förenlig med miljömål 2 krävs att en byggnad antingen befinner sig i minst energiklass C eller i topp 30% i det nationella eller regionala bestån- det uttryckt i primärenergital. De ekonomiska nyckeltal som kan tillgodoräknas miljömål 2 inkluderar endast investeringar (CapEx och OpEx) kopplat till att byggna- der anpassas för klimatförändringar. Detta gör att nyckeltalen är betydligt mer restriktiva i jämförelse med de ekonomiska nyckeltal som kopplas till miljömål 1. I redovisningen ska bolaget göra skillnad på byggna- der som var uppförda före och efter den 31 december 2020. Denna uppdelning görs då de krav som ställs på byggnader under aktivitet 7.7 skiljer sig åt beroende på när de är byggda. I de fall då byggnader är uppförda efter den 31 december 2020 tillkommer krav för väsent- ligt bidrag. För att avgöra när en byggnad är uppförd har Balder valt att utgå från datum för godkänt bygglov. De byggnader som är uppförda före den 31 december 2020 bedöms klara kraven för miljömål 1 om de har en- ergiklass A eller uppfyller de nationella kraven för topp 15% mest energieffektiva byggnader. De byggnader som är uppförda efter den 31 december 2020 bedöms klara kraven för miljömål 1 om de har en energiprest- anda som är minst 10% bättre än de nationella kraven för en nära-nollenergibyggnad (NZEB). Ytterligare krav för stora byggnader (> 5 000 kvm) tillkommer när de är uppförda efter den 31 december 2020, i form av klimat- beräkningar och trycktäthetsprov. Kraven på att inte orsaka betydande skada (DNSH) för aktivitet 7.7 Förvärv och ägande av byggnader är att byggnaden ska ha genomgått en klimatriskanalys i enlighet med den metod som fastställts av taxonomi- förordningens klimatdelegerade akt. Aktivitet 4.3 Elproduktion från vindkraft Balder äger fem vindkraftverk i Sverige som drivs i egen regi och rapporterar därför tillämplighet med aktivitet 4.3. Vindkraftverkens aktivitet allokeras mot miljömål 1. De vindkraftverk som bedöms klara kraven för miljömål 1 ska enligt det väsentliga bidraget generera el från vindkraft. Avseende kriterier om att inte orsaka betydande skada mot miljömål 2 ska vindkraftverket ha genomgått en klimatriskanalys. Denna klimatriskanalys behandlas på samma sätt som klimatriskanalyser för byggnader. Kriteriet om att inte orsaka betydande skada för miljö- mål 3 avser endast havsbaserad vindkraft och anses därmed inte tillämpligt för bolagets vindkraftverk, vilka samtliga är belägna på land. Bolaget har inte någon hänförd CapEx till vindkraftverken, och har därmed inte gjort betydande investeringar i vindkraftverken. Därför blir även kriteriet om att inte orsaka betydande skada för miljömål 4 inte tillämpligt för år 2025. Slut- ligen, avseende miljömål 6, ska det vid uppförande av anläggning genomföras en miljökonsekvensbeskriv- ning. Detta görs i enlighet med svensk lagstiftning. Övrigt kriterium för miljömål 6 avser havsbaserad vind- kraft, och är därmed likt ovan inte tillämpligt på bolagets vindkraftverk. Läs mer om energi på sida 71–74. Klimatriskanalyser För att uppfylla EU-taxonomins krav om att inte orsaka betydande skada mot miljömål 2 Anpassning till klimat- förändringar krävs det att klimatriskanalyser genom- förs på byggnadsnivå. Bolaget följer de kriterier som sätts upp i EU-taxonomins klimatdelegerade akt, och tillämpar den klassificering av klimatrelaterade risker som föreskrivs. Klimatriskanalyser genomförs i koncer- nen på både fastighets- och byggnadsnivå. För att en byggnad eller ett vindkraftverk ska anses vara förenligt med taxonomin behöver en fullständig klimatriskanalys utföras. Det omfattar screening av ex- ponering mot klimatrisker (steg A), sårbarhetsanalys avseende identifierad exponering (steg B) och upp- förande och implementering av åtgärdsplan (steg C). Åtgärdsplanerna ska implementeras inom fem år efter det att de är upprättade. Sedan 2023 har Balderkoncernen utfört en större mängd klimatriskanalyser för byggnader i Sverige, Danmark och Finland, samt för delar av bolagets fastig- heter i Norge. I Sverige har exempelvis en stor del av byggnadsbe- ståndet genomgått steg A i klimatriskanalysen. Upp- rättande av nya klimatriskanalyser görs vid nyförvärv, i de fall då en fastighet som tidigare år inte uppfyllt kraven inom EU-taxonomin nu gör det avseende energi- prestanda eller vid behov. De byggnader som bedöms kunna uppfylla övriga krav i EU-taxonomin prioriteras och får vid behov även genomgå en sårbarhetsanalys och åtgärdsplaner har upprättats. Det är ett omfat- tande arbete som påbörjats för att bedöma framtida klimatrisker och vilka klimatanpassningar som bör genomföras för att minska långsiktiga risker i verksam- heten. Bolagets första helt implementerade åtgärds- planer behöver vara på plats senast 2027, men den stora merparten behöver implementeras under 2028 och framåt. Fram till dess anses de föreslagna åtgär- derna vara preliminära och avseende exempelvis risker kopplade till fast massa måste vidare analys genom- föras. Mer information om klimatrisker och anpassning till klimatförändringar (ESRS E1) presenteras på sida 60–64. Minimiskyddsåtgärder För att en aktivitet ska kunna klassas som förenlig med EU-taxonomin behöver samtliga krav inom minimi- skyddsåtgärder genomlysas och uppfyllas. Minimi- skyddsåtgärderna innefattar socialt ansvarstagande och beskrivning av styrningen inom områdena: • Mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter • Korruption och mutor • Beskattning • Rättvis konkurrens För att efterleva minimiskyddsåtgärderna krävs att Balderkoncernen har processer avseende tillbörlig akt- samhet och policyer på plats för respektive område, samt att inga lagöverträdelser inom områdena inträffat under året. För varje område har bolaget definierat ett eller flera processkriterier och överträdelsekriterier, RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN baserat på Platform on Sustainable Finance (PSF) slut- giltiga rapport om minimiskyddsåtgärderna från 2022. Under 2025 har Balder genomlyst process- och över- trädelsekriterier hos alla konsoliderade dotterbolag. Denna genomlysning har utförts i bolagets systemstöd för hållbarhetsrapportering, till skillnad från tidigare år då uppföljningen skedde manuellt utanför bolagets hållbarhetsrapporteringssystem. Bolaget har gjort en utvärdering, med avstamp i PSF-rapporten, för att kart- lägga vilka upplysningar inom CSRD och de tillhörande rapporteringsstandarderna som kan användas. Detta rör främst upplysningar inom de sociala- och styrnings- relaterade tematiska standarderna, vilket i denna håll- barhetsrapport motsvarar kapitel S och G. I fallen be- skattning och rättvis konkurrens har bolaget använt samma typ av kontrollfrågor som använts i det formulär som använts tidigare år. Genomlysningen visade att Balder och dess konsoli- derade dotterbolag efterlever EU-taxonomins minimi- skyddsåtgärder. 0 (0) överträdelser har skett under året som lett till domstolsbeslut innefattande de fyra beskriva områdena och 0 (0) klagomål har inkommit till en av OECD:s nationella kontaktpunkter eller till Business and Human Rights Resource Centre (BHRRC). Processer och styrdokument finns på plats och bolaget arbetar kontinuerligt med att etablera en förbättrad process för tillbörlig aktsamhet. Arbetet med att etablera en process för tillbörlig akt- samhet är ett långsiktigt arbete och översyn och för- ändringar görs löpande. Hur bolaget genomfört be- dömningen av minimiskyddsåtgärdernas ämnen redovisas nedan under respektive rubrik. Mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter På området mänskliga rättigheter och arbetares rättig- heter gör bolaget en genomlysning med utgångspunkt i OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig- heter. Process- och överträdelsekriterierna för mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter genomlyses genom upplysningar inom ESRS 2 Allmänna upplys- ningar, med fokus på tillbörlig aktsamhet, riskhante- ring och policyer, samt i de sociala standarderna ESRS S1 och S2. För mer information om ESRS 2, se sida 47–49. Beskrivningar av processer avseende arbetares rättigheter återfinns på sida 87–91 för arbetsvillkor, 80 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 83 ===== sida 92–94 för likabehandling, samt sida 95–96 för arbetskraft i värdekedjan. För att kunna rapportera misstänkta överträdelser av bolagets egna policyer eller tillämplig nationell lag hänvisar Balder till visselblåsarfunktionen. Läs mer om bolagets visselblåsningsfunktion på sida 102–104. Överträdelsekriteriet för mänskliga rättigheter är in- delat i tre delar: om bolaget eller någon ur bolagets ledning eller styrelse har dömts i domstol avseende mänskliga rättigheter eller arbetsrätt, om bolaget har ett ärende hos en av OECD:s nationella kontaktpunkter men inte engagerat sig i detta ärende och om BHRRC har mottagit ett ärende rörande bolaget och bolaget inte har besvarat detta ärende. Korruption och mutor På området korruption och mutor utvärderar bolaget även sin policystruktur och tillhörande processer kring implementering, övervakning och uppföljning. Det innefattar processer avseende uppförandekod, vissel- blåsarfunktion, inköps- eller leverantörspolicy, samt om bolagen har någon övrig struktur som styr arbetet mot korruption och mutor. Upplysningar inom styr- ningsstandarden ESRS G1 Ansvarsfullt företagande används för att göra genomlysningen av efterlevnad. Bolaget har inköpsrutiner, vilka dock kan variera mellan koncernens konsoliderade bolag. Läs mer om bolagets inköpsrutiner på sida 95–96 och arbetet kring affärs- etik på sida 102–104. Avseende överträdelsekriterier undersöks om bola- get eller någon i koncernledningen eller ledningen i konsoliderade bolag har blivit dömda i ett korruptions- mål. Även detta kriterium utvärderas utifrån informa- tion i ESRS G1. För mer information, se tabellen avse- ende korruption på sida 104. FÖRENLIGHET MED EU-TAXONOMIN 2025 Sammanställningen för 2025 visar att Balder har 292 (207) fastigheter, motsvarande 584 (381) byggnader, som kan klassas som helt förenliga med EU-taxonomin, då de uppfyller de tekniska granskningskriterierna för miljömål 1. Sammanställningen visar också att samtliga fem av Balders vindkraftverk är förenliga med EU-taxo- nomin. I tabellen nedan redovisas ekonomiska andel av bola- gets omsättning, CapEx (investeringar) och OpEx (driftskostnader) som är förenliga med EU-taxonomin. Under 2025 ökade den förenliga andelen för samtliga KPI:er (omsättning, CapEx och OpEx) i jämförelse med 2024. Anledningen till en ökad andel förenlighet beror på flera faktorer. Dels förvärv av fastigheter som varit inom nationella kraven for topp 15% mest energieffek- tiva byggnader. Dels att flera befintliga fastigheter har kunnat klassas som förenliga efter att omfattande en- ergieffektiviseringsprojekt avslutats och nya energi- deklarationer uppförts. För utfall kopplat till respektive ekonomiskt nyckeltal, se tillhörande tabeller på sida 82–85. Bolaget har under 2025 inte inkluderat några exploateringsfastigheter i den förenliga omsättningen, då byggstart påbörjades innan bolaget implemente- rade miljökrav i enlighet med EU-taxonomin. Balder är verksamt i sex olika länder med diversifierad lagstiftning. Det skiljer sig exempelvis åt när det gäller former för upprättande av energideklarationer och de nationella gränsvärden för vilka byggnader som kan klassas inom topp 15%. Vilka fastigheter som är förenliga med EU-taxonomin baseras på bolagets nuvarande tolkning av regelverket och kan komma att ändras i takt med att kriterier förtydligas. EUT AXONOMIFÖRENLIGA BYGGNADER OCH FASTIGHETER 2025 1) Energiklass A eller topp 15% Totalt antal inkluderade fastigheter och byggnader i genomlysning av EU-taxonomin Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader 292 584 1 551 2 781 1) Företagsspecifika upplysningar. BALDERS FÖRENLIGHET MED EU T AXONOMIN Total 2025, Mkr Varav andel förenlig med EU-taxonomin 2025, % Total 2024, Mkr Varav andel förenlig med EU-taxonomin 2024, % Omsättning 13 851 29 13 885 18 CapEx 12 097 15 9 656 4 OpEx 842 21 796 14 Beskattning På området beskattning genomlyses bolagets skatte- policy med tillhörande processer. Utöver den koncern- övergripande skattepolicyn har bolaget inrättat ett redovisningsråd som träffas månatligen för att se över rutiner och diskutera redovisningsfrågor. Bolaget har också utvecklat en handbok för hur bolaget ska hantera representation, speciellt avseende skatt och moms, som lanserades vid årsskiftet 2024/2025. Avseende överträdelsekriterier undersöks om bola- get eller någon i koncernledning eller högsta ledning i konsoliderade bolag har blivit dömda i ett skattemål. Bolaget tillämpar avgränsning att om en eventuell överträdelse avseende skatt har skett relaterat till ett specifikt bolag, som i sin tur är kopplat till en eller flera fastigheter, så anses de specifika fastigheterna inte kunna vara förenliga med EU-taxonomin. Därmed skulle inte ekonomiska nyckeltal kopplade till dessa fastigheter räknas med som förenlig omsättning, CapEx och OpEx. Rättvis konkurrens På området rättvis konkurrens genomlyses bolagets allmänna antikorruptionsarbete, då Balder bedömer att rättvis konkurrens faller under det bredare korrup- tionsbegreppet. Bolaget hänvisar i sin genomlysning till samma styrdokument och processer som presente- ras under området korruption och mutor i kapitlet ESRS G1 Ansvarsfullt företagande, på sida 102–104. Utöver detta har bolaget gjort en genomlysning av hur koncernens medarbetare utbildas i tillämplig konkur- renslagstiftning. Detta varierar mellan bolag i koncer- nen, men genomgående har samtliga bolag någon sorts utbildning av nyanställda i bolagets uppförande- kod samt om övriga styrdokument. Avseende över- trädelsekriterier undersöker bolaget om det eller någon i koncernledningen eller ledningen i konsolide- rade bolag har blivit dömda i ett konkurrensmål. RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN 81 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 84 ===== Redovisningsprinciper Nedan följer en genomgång av bolagets redovisnings- principer kopplat till EU-taxonomin. Övergripande principer Balder redovisar 2025 förenliga ekonomiska aktiviteter kopplade till 7.7 Förvärv och ägande av byggnader och 4.3 Elproduktion från vindkraft. I redovisningen inklu- deras endast konsoliderade bolag där Balder har finan- siell kontroll. Finansiella data är framtaget på fastighets- nivå och inte på byggnadsnivå, eftersom finansiella data i bolagets ekonomisystem är kopplat till fastig- heter. Byggnader med energiklass A eller som är inom topp 15% bästa i beståndet avseende energiprestanda har sammanställts utifrån gällande energideklaration. Äldre energideklarationer är inte omräknade enligt den mest aktuella beräkningsmetoden för energideklara- tionen. I de fall bolaget har en fastighet med flera byggnader, inkluderas fastigheten om hälften eller fler av byggna- derna är förenliga med taxonomins krav på energi- prestanda. Ingen viktning mellan antalet kvadratmeter med olika primärenergital har gjorts. Finansiella data för samtliga vindkraftverk är fram- taget som en total summa för omsättning, CapEx och OpEx. Ekonomiska aktiviteter redovisas inte för res- pektive vindkraftverk, då de är kopplade till samma konto i bolagets ekonomisystem. Omsättning Redovisning av total omsättning motsvarar koncernens hyresintäkter samt intäkter från försäljning av exploa- teringsfastigheter under året i resultaträkningen, se not 2 på sida 120. För vindkraft ingår även intäkter från försäljning av el. Intäkter från vindkraft redovisas under övriga intäkter i resultaträkningen, se not 7 på sida 124. Denna post är inte utskriven i rapporten men motsvarar försäljning av el från vindkraftverk. RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN CapEx I investeringar ingår aktiverade utgifter för förvärv av fastigheter och investeringar i befintliga fastigheter under året. Kapitalutgifter återfinns i not 12, på sida 130, i Balders finansiella rapport och består av förvärv och investeringar i befintliga fastigheter och projekt. Vidare ingår tomträtter (nyttjanderättstillgångar), se not 8 på sida 126. Utöver det omfattas också inventarier och vindkraftverk som utgör en kapitalutgift, se not 13 på sida 132. Kapitalutgifter från nyproduktion av fastig- heter allokeras till aktivitet 7.7 Förvärv och ägande av byggnader då förtydliganden kring hur fastighetsför- valtare får rapportera om nyligen uppförda byggnader tydliggjordes under 2023. OpEx I driftskostnader ingår utgifter som är direkt hänförliga till det löpande underhållet av fastigheterna och de ut- gifter som är nödvändiga för att upprätthålla fastig- heternas funktion. Detta inkluderar vissa driftskostna- der, men endast kostnader för personal och tillbehör, exempelvis bilar, för att sköta fastigheterna. Bland de kostnader som inkluderas kan nämnas kostnader för portar och låsanordningar, golv-, fönster- och hissar- beten, löner till anställda som kopplas till fastigheterna, samt kostnader för bilar (inklusive drivmedel och lea- sing). Det inkluderar renoveringar som inte har aktive- rats på koncernnivå såsom investeringar och kostnader för underhåll och reparationer. Energiförbruknings- kostnader och fastighetsskatt ingår inte. Vid framtagande av nämnare för OpEx använder bolaget en fördelningsnyckel. Denna fördelningsnyckel beräknas genom att utvärdera hur stor del av den totala omsättningen som bolag i koncernen står för. Det antas att samma fördelning är applicerbar på OpEx. Se not 3 på sida 122 för hyresintäkters fördelat på länder samt vissa delar av not 7 på sida 124 avseende fastighets- skötsel och underhåll. Finansiellt år 2025 KPI Total Andel av aktiviteter som omfattas av taxonomin Taxonomiförenliga aktiviteter Andel av taxonomiförenliga aktiviteter Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter Andel av möjliggörande aktivitet Andel av omställnings - aktiviteter Ej bedömda aktiviteter som anses vara ej väsentliga Taxonomifören - liga aktiviteter i föregående finansiellt år (2024) Andel taxonomi- förenliga aktivi- teter i föregående finansiellt år (2024) Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr % Omsättning 13 851 100 3 964 29 100 0 0 0 0 0 0 0 0 2 541 18 CapEx 12 097 100 1 821 15 100 0 0 0 0 0 0 0 0 352 4 OpEx 842 100 181 21 100 0 0 0 0 0 0 0 0 111 14 EU-TAXONOMIN 82 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 85 ===== Utfall 2025 Balders taxonomiförenliga omsättning har ökat från 18% 2024 till 29% 2025. Balder har valt att prioritera allokering mot miljömål 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) under 2025. Anledningen till en ökad andel förenlig omsättning beror på flera faktorer. Den huvudsakliga anledningen till denna ökning beror av att bolaget under 2025 har förvärvat fastigheter som varit inom nationella kraven för topp 15% mest energieffektiva byggnader. Även flera befintliga fastigheter har kunnat klassas som förenliga efter att omfattande energieffektiviseringsprojekt avslutats och nya energideklarationer uppförts. Därmed har dessa gene- rerat förenlig omsättning under året. De fastigheter som färdigställdes under 2024 har också under 2025 genere- rat omsättning för hela året, till skillnad från föregående period. Bolag i koncernen har också färdigställt fler klimat- riskanalyser för fastigheter som utöver detta tidigare varit taxonomiförenliga. Dessa fastigheter tas alltså för första gången upp i den förenliga andelen. Hyreshöjningar har också skett under 2025, vilket ökat förenlig omsättning. Redovisad Omsättning Finansiellt år 2025 Ekonomisk aktivitet Kod Taxonomiomfattad Omsättning Taxonomiförenlig Omsättning Andel taxonomiförenlig Omsättning Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter Möjliggörande aktivitet Omställnings - aktivitet Andel taxonomiförenliga aktiviteter Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald (BIO) % Mkr % % % % % % % % % % Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 100 3 957,0 29 100 0 0 0 0 0 0 0 29 Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 100 6,8 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa av förenlighet per mål 100 0 0 0 0 0 Total Omsättning 100 3 963,8 OMSÄTTNING RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN 83 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 86 ===== Utfall 2025 Balders taxonomiförenliga CapEx har ökat under 2025 till 15% (4). Balder har valt att prioritera allokering mot miljö- mål 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) under 2025. Bolaget har under 2025 förvärvat fastigheter som också är taxonomiförenliga, varpå CapEx kopplat till förvärven räknas in i den förenliga andelen. Detta står för den huvudsakliga ökningen i förenlig CapEx jämfört med föregå- ende period. CapEx genereras också av aktiverade utgifter för fastigheter, såsom investeringar i befintliga fastig- heter. Bolaget redovisar inte någon förenlig CapEx som härrör från CapEx-planer. Då den förenliga andelen CapEx kan inkludera både fastighetsförvärv och slutförda nyproduktionsprojekt kan denna fluktuera kraftigt mellan år. Denna fluktuation beror också på att förenlig CapEx kopplat till nyproducerade fastigheter först inkluderas i redo- visningen året de färdigställs. Under 2025 har få nyproduktionsprojekt färdigställs, vilket därmed påverkar den för- enliga andelen förutsatt att nyproduktionsprojekt också är taxonomiförenliga vid färdigställande. Redovisad CapEx Finansiellt år 2025 Ekonomisk aktivitet Kod Taxonomiomfattad CapEx Taxonomiförenlig CapEx Andel taxonomiförenlig CapEx Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter Möjliggörande aktivitet Omställnings - aktivitet Andel taxonomiförenliga aktiviteter Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald (BIO) % Mkr % % % % % % % % % % Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 100 1 821,5 15 100 0 0 0 0 0 0 0 15 Summa av förenlighet per mål 100 0 0 0 0 0 Total CapEx 100 1 821,5 CAPEX RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN 84 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 87 ===== Utfall 2025 Balders taxonomiförenliga OpEx har ökat under 2025 till 21% (14). Balder har valt att prioritera allokering mot miljö- mål 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) under 2025. Den ökade andelen förenlig OpEx beror på flera faktorer, likt utfallet för omsättning. Bolaget har under 2025 förvärvat fastigheter som är taxonomiförenliga, varpå dessa fastigheter har genererat förenlig OpEx under året. Det är även så att fastigheter som färdigställdes 2024 nu har genererat förenlig OpEx under hela 2025. Bolag i koncernen har också under räkenskapsperioden genomfört fler klimatriskanalyser för fastigheter som i övrigt varit taxonomiförenliga tidigare. Vid färdigställande av klimatriskanalys kan fastigheten tas upp inom ramen för EU- taxonomin. Även flera befintliga fastigheter har kunnat klassas som förenliga efter att omfattande energieffektivi- seringsprojekt avslutats och nya energideklarationer har uppförts. Redovisad OpEx Finansiellt år 2025 Ekonomisk aktivitet Kod Taxonomiomfattad OpEx Taxonomiförenlig OpEx Andel taxonomiförenlig OpEx Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter Möjliggörande aktivitet Omställnings - aktivitet Andel taxonomiförenliga aktiviteter Begränsning av klimatförändringar (CCM) Anpassning till klimatförändringar (CCA) Vatten (WTR) Cirkulär ekonomi (CE) Föroreningar (PPC) Biologisk mångfald (BIO) % Mkr % % % % % % % % % % Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 100 179,3 21 100 0 0 0 0 0 0 0 21 Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 100 1,2 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa av förenlighet per mål 100 0 0 0 0 0 Total OpEx 100 180,5 OPEX RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN 85 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION ===== SIDA 88 ===== ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION SOCIAL HÅLLBARHET Balder har genom sin verksamhet potentiell och faktisk påverkan på egna medarbetare, arbetstagare i värde- kedjan, kunder och lokalsamhällen. I syfte att maximera effekten av hållbarhetsarbetet fokuserar bolaget på de sociala områden som be- dömts vara mest väsentliga. Dessa områden utgörs av arbetsvillkor och likabehandling och lika möjligheter för alla egna medarbetare såväl som arbetstagare i vär- dekedjan. Som stor fastighetsägare har Balder faktiska möjligheter att påverka kunder samt bidra med områ- desutveckling och positiv lokalpåverkan i och kring de fastigheter som bolaget äger, utvecklar och förvaltar. För mer information om Balders dubbla väsentlig- hetsanalys, se sida 51–56. KAPITLET BESKRIVER BALDERS HÅLLBARHETS - ARBETE KOPPLAT TILL: • S1 Egna medarbetare • Arbetsvillkor • Likabehandling och lika möjligheter för alla • S2 Arbetskraft i värdekedjan • S4 Kunder och områdesutveckling STYRDOKUMENT OCH POLICYER • Uppförandekod för medarbetare • Uppförandekod för samarbetspartners • Hållbarhetspolicy • Arbetsmiljöpolicy • Policy för jämlikhet och mångfald • Policy för hälsa och säkerhet • IT-policy • Dataskyddspolicy för hantering av personuppgifter Samtliga policyer är koncernövergripande, föremål för årlig revision och antas av Balders styrelse. 86 FASTIGHETS AB BALDER ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 ===== SIDA 89 =====