FULLTEXT DEL 2 AV 5

Årsredovisning 2025

Föregående del · Dokumentindex · Nästa del

PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
DUBBEL VÄSENTLIGHETSANAL YS 
Balders hållbarhetsarbete ska utgå från de frågor där 
företaget har störst påverkan, positiv såväl som nega-
tiv, och de risker eller möjligheter som i sin tur kan på-
verka bolaget. 
Under 2025 har bolaget uppdaterat sin dubbla väsent-
lighetsanalys som togs fram för första gången 2023. 
Utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen fastslogs 
av Balders ledning och styrelse i oktober 2025, och  
revideras årligen.
Den dubbla väsentlighetsanalysen syftar till att iden-
tifiera hållbarhetsfrågor som har väsentliga, faktiska 
eller potentiella samt positiva eller negativa konse-
kvenser för människor eller miljön på kort, medellång 
och lång sikt (påverkansväsentlighet). Konsekvenserna 
kan både kopplas till bolagets egen verksamhet och 
aktiviteter i tidigare och senare led i värdekedjan.
Den dubbla väsentlighetsanalysen syftar också till att 
identifiera hållbarhetsfrågor som medför, eller rimligen 
kan förväntas medföra, väsentliga finansiella effekter 
för bolaget och därigenom generera risker eller möjlig-
heter på kort, medellång och lång sikt (finansiell väsent-
lighet). Balder har för innevarande år inte utfört en ut-
värdering av nuvarande kortsiktiga finansiella effekter 
av de väsentliga risker och möjligheter som identifie-
rats i den dubbla väsentlighetsbedömningen kopplat 
till koncernens affärsmodell och strategi.
Övervakning, ansvarsfördelning och beslutsfattande 
kring hantering av bolagets faktiska och potentiella  
påverkan, risker och möjligheter sker löpande där pro-
cessen kan se olika ut beroende på hållbarhetsfråga. 
Balders hållbarhetsrisker ingår i bolagets övergripande 
riskarbete, läs mer på sida 37–41. Hållbarhetsrisker är 
direkt eller indirekt kopplade till finansiella risker och 
prioriteras därefter på liknande sätt. 
Någon koncernövergripande kvalitativ eller kvantita-
tiv resiliensanalys av bolagets strategi och affärsmodell 
har inte genomförts. Däremot har bolaget inom ramen 
för ESRS E1 Klimatförändringar genomfört en resiliens-
analys kopplat specifikt till klimatförändringar. För att 
läsa mer om bolagets resiliensanalys se sida 63–64. 
Metod och antaganden
Till grund för uppdateringen av den dubbla väsentlig-
hetsanalysen 2025 användes frågor från intressenter, 
tidigare genomförd väsentlighetsanalys, analys av vär-
dekedjan samt befintliga policyer och arbetsdokument. 
Balder har utvecklat en metod för genomförandet av 
den dubbla väsentlighetsanalysen i enlighet med ESRS 
och vägledning från EFRAG. 
Den dubbla väsentlighetsanalysen ser till aktiviteter i 
Balders egna verksamhet på samtliga geografiska 
marknader där Balder är verksamt, samt i tidigare och 
senare led. Värdekedjan omfattar inte enbart direkta 
avtalsförbindelser under Balders kontroll eller infly-
tande. Intressebolag, joint ventures och andra finan-
siella innehav har beaktats i den dubbla väsentlighets-
analysen om Balder har finansiell kontroll eller om de 
ingår i värdekedjan. Bolaget utgick från en bedöm-
ningsbaserad metod vid utvärdering av bolagets olika 
faktiska och potentiella påverkan, risker och möjlig-
heter i synnerhet kopplat till aktiviteter i värdekedjan. 
Process för genomförande
Processen för den dubbla väsentlighetsanalysen har 
behandlat Balders påverkan och finansiella väsentlig-
het parallellt utifrån nedan fyra faser som utvecklas i 
efterföljande text.
1) Analys av värdekedja och intressenter
2) Identifiering av väsentliga hållbarhetsfrågor
3) Bedömning av väsentlighet
4) Sammanställning av väsentliga hållbarhetsfrågor
1. Analys av värdekedja och intressenter
Som ett första steg genomfördes en mer detaljerad 
kartläggning och efterföljande analys av bolagets hela 
värdekedja, inkluderande olika typer av verksamheter, 
intressenter och geografiska områden där bolaget di-
rekt eller indirekt verkar eller har väsentliga affärsför-
bindelser. Under processen har påverkade intressen-
ters perspektiv och synpunkter fångats upp genom 
intervjuer och dialog med interna intressenter och ex-
terna intressenter. Dessutom har frågor från investe-
rare och andra intressenter som inkommit till Balder in-
kluderats i analysen. Läs mer om intressentdialogen på 
sida 50. 
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR
2. Identifiering av väsentliga hållbarhetsfrågor
Utifrån diskussionerna som förts med interna och ex-
terna intressenter samt de hållbarhetsämnen som defi-
nieras i ESRS skapades en bruttolista av hållbarhets-
frågor för Balder. Hållbarhetsfrågorna specificerades 
därefter mer i detalj för att fastställa var i värdekedjan 
påverkan, risken eller möjligheten uppstår, om den är 
positiv/negativ, faktisk/potentiell, geografisk omfatt-
ning samt dess tidshorisont. Balder använder sig av 
kort, medellång och lång sikt vilka definieras enligt 
ESRS som ett år, upp till fem år och mer än fem år. Tids-
horisonterna används både vid identifiering av påver-
kan, risker och möjligheter samt i Balders arbete med 
åtgärder kopplat till dessa. Genom processen för be-
dömning av väsentlighet kopplat till påverkan, risker 
och möjligheter har samtliga ämnen bedömts enligt 
samma metodik och resulterat i Balders väsentliga håll-
barhetsfrågor. 
3. Bedömning av väsentlighet 
Balders dubbla väsentlighetsanalys 2023 arbetades 
fram genom en workshop tillsammans med nyckelper-
soner inom koncernen där det genomfördes en be-
dömning av påverkan och finansiell väsentlighet för 
respektive hållbarhetsfråga. Bedömningen från 2023 
låg till grund för uppdateringen av den dubbla väsent-
lighetsanalysen som genomfördes under 2025. Likt 
2023 års analys genomfördes uppdateringen av den 
dubbla väsentlighetsanalysen av Balders hållbarhets-
avdelning i samverkan med nyckelpersoner inom kon-
cernen. Bedömningskriterierna har upprättats i enlig-
het med kraven i ESRS-standarden (ESRS 1). Den 
bedömningsbaserade metoden som använts vid utvär-
dering av påverkan, risker och möjligheter har influerats 
av FN:s vägledande principer för företag och mänsk-
liga rättigheter. Intressenternas perspektiv har vägts in 
i väsentlighetsbedömningen baserat på insikter från 
intressentdialogen. För specifika bedömningar av på-
verkan, risker och möjligheter avseende de tematiska 
standarderna, se sida 60 för E1 Anpassning till klimat-
förändringar, sida 75 för E3 Vatten, sida 77 för E5 Resurs-
användning och cirkulär ekonomi, samt sida 102 för G1 
Affärsetik.
Fokus för den dubbla väsentlighetsanalysen 2025 
har varit att använda internt insamlad data som tillkom-
mit sedan analysen gjordes 2023 för bedömningar av 
påverkan, risker och möjligheter, där detta har varit 
möjligt. Den interna datan användes som ett komple-
ment till information från externa datakällor för att 
skapa en mer datadriven bedömning. Ett exempel där 
detta har varit möjligt är för ämnen kopplat till E1 Klimat-
förändringar, där bolaget har data i form av klimatbok-
slut, klimatriskanalyser samt scenario- och resiliens-
analyser som underlag för bedömningen. Detta bidrar 
till transparens och jämförbarhet över tid i bolagets  
arbete med att bedöma väsentliga påverkan, risker och 
möjligheter. Bedömningar görs med en femgradig 
skala, se mer detaljerade beskrivningar avseende  
BEDÖMNINGSKRITERIER
PÅVERKANSVÄSENTLIGHET
Sannolikhet Sannolikhet
ALLVARLIGHETSGRAD
Skala
(Hur svår/fördelaktig påverkan  
är för människor eller miljön)
Omfattning
(Omfattning av potentiella 
finansiella effekter)
Omfattning
(Hur utbredd påverkan är)
Återställbarhet
(Svårighet att åtgärda/återställa)
FINANSIELL VÄSENTLIGHET
51 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 54 =====

bedömning för påverkan och finansiell väsentlighet. 
Bedömning av sannolikhet görs genom den förväntade 
sannolikheten att en händelse inträffar, där 1 bedöms 
som inte troligt och 5 har mer än 90% sannolikhet att 
inträffa, eller har redan skett.
Balder har en intern informationsväsentlighetsanalys 
som är baserad på EFRAGs lista med ESRS datapunkter 
som revideras årligen. Utöver att dokumentera bola-
gets bedömning av väsentlighet av hållbarhetsdata på 
datapunktsnivå, är syftet med analysen att identifiera 
gap i hållbarhetsdatan och säkerställa att nödvändiga 
upplysningar kompletteras med i enlighet med ESRS. 
Informationsväsentlighetsanalysen redogör bland 
annat vilka infasningsmöjligheter Balder nyttjar, när  
företagsspecifika upplysningar är tillämpliga samt var 
och varför bolaget väljer att redovisa frivilliga upplys-
ningar. Det slutliga utfallet på aggregerad nivå som kan 
ses på sida 53 baseras på den detaljerade analys som 
utförts i informationsväsentlighetsanalysen.
Påverkansväsentlighet
I bedömningen av påverkansväsentlighet sett till bola-
gets potentiella och faktiska påverkan beaktades be-
dömningskriterierna allvarlighetsgrad och sannolikhet, 
se matris på sida 53. Allvarlighetsgraden för positiva 
konsekvenser har beräknats som maxvärde av skala 
och omfattning. Allvarlighetsgraden för negativa kon-
sekvenser har beräknats som maxvärde av skala, om-
fattning och återställbarhet. Bedömningen av ämnets 
väsentlighet beräknas som medelvärdet av allvarlig-
hetsgrad multiplicerat med sannolikhet. Vid bedöm-
ning av negativ påverkan, exempelvis för underämnena 
som avser mänskliga rättigheter (primärt inom ESRS 
S1–S4) har allvarlighetsgraden bedömts före sannolik-
heten i enlighet med vad som framgår av ESRS. 
Finansiell väsentlighet
Vid bedömning av finansiell väsentlighet har bolaget 
utgått från omfattning respektive sannolikhet av faktiska 
och potentiella risker och möjligheter. Omfattningen 
inkluderar potentiell påverkan på förvaltningsresultat, 
totala tillgångar samt ryktesspridning. Finan s iell 
väsent l ighet bedöms bland annat utifrån positiva och 
negativa konsekvenser och beroenden som kan leda 
till potentiella finansiella risker och möjligheter. Detta 
kan man läsa mer om på sida 37–41 i Balders bedöm-
ningar om respektive ämne samt deras beskrivningar. 
Beaktande har tagits till hur risker generellt bedöms 
inom Balder. Bedömning av finansiell väsentlighet har 
upprättats baserat på materialitetstal som används 
inom den finansiella redovisningen, därmed har inget 
separat riskhanteringsramverk upprättats. Bedöm-
ningen av ämnets väsentlighet beräknas som medel-
värdet av omfattning/påverkan multiplicerat med  
sannolikhet.
Justering och beslut
Den första bedömningens utfall analyserades per håll-
barhetsfråga i förhållande till varandra av nyckelperso-
ner inom koncernen. Vid behov har rimlighetsbedöm-
ningar utförts som lett till justeringar som påverkat det 
slutliga utfallet. Uppdatering av Balders väsentliga 
ämnen presenterades av Balders hållbarhetschef och 
godkändes under hösten 2025 av ledning och styrelse.
Tröskelvärden
Bedömningen av påverkan och finansiell väsentlighet 
har tre olika tröskelvärden; hög, medel och låg. Gräns-
dragningen har använts för att identifiera vilka frågor 
som anses vara väsentliga och således prioriterade i 
Balders hållbarhetsarbete samt bolagets rapportering. 
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR / PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
4. Sammanställning av väsentliga hållbarhetsfrågor
Det slutliga resultatet av den dubbla väsentlighetsana-
lysen presenteras i efterföljande matris och summeras 
i nästkommande tabell på sida 53.
Mer information om bolagets hållbarhetsmål och 
dess utfall finns under respektive kapitel i hållbarhets-
redovisningen. Se sammanställning av Balders hållbar-
hetsmål i bolagets hållbarhetsramverk på sida 44. 
Icke-väsentliga hållbarhetsfrågor
Som en del av bolagets övergripande process för att 
identifiera och bedöma väsentliga faktiska och poten-
tiell påverkan, risker och möjligheter har områdena E2 
Föroreningar samt E4 Biologisk mångfald och ekosys-
tem analyserats.
Bedömningen genomfördes inom ramen för bolagets 
dubbla väsentlighetsanalys och omfattade den egna 
verksamheten samt tidigare och senare led i värdeked-
jan. Analysen baserades på bolagets art, omfattning 
och de geografiska marknader där Balder bedriver 
verk s amhet. Bedömningen inkluderar potentiella utsläpp 
till luft, vatten och mark, användning av kemikalier och 
material, samt eventuell påverkan på skyddade eller 
ekologiskt känsliga områden vid fastighetsförvaltning 
och nyproduktion.
Identifieringen av påverkan, risker och möjligheter 
följde bolagets process för genomförande av den 
dubbla väsentlighetsanalysen, vilket man kan läsa mer 
om på sida 51–56. 
Baserat på genomförd analys har bolaget bedömt  
att varken föroreningar eller biologisk mångfald och 
ekosystem utgör väsentliga hållbarhetsområden, då 
verksamheten inte medför betydande utsläpp eller på-
verkan på biologisk mångfald och inte bedrivs i eller i 
närheten av skyddade eller ekologiskt känsliga områ-
den. Inga väsentliga faktiska eller potentiella negativa 
påverkan, risker eller möjligheter har identifierats inom 
dessa områden. Se sida 53 för bolagets bedömning av 
respektive område. 
Balder har inte bedömt politisk involvering som ett 
väsentligt område enligt den dubbla väsentlighetsana-
lysen. Balder ska inte stödja politiska partier genom  
donationer, lobbying eller på annat sätt. Lokal samver-
kan kan ske via politiskt och religiöst oberoende organi-
sationer.
Bolaget följer utvecklingen inom respektive område 
och kan ompröva bedömningen vid förändringar i 
verksamheten, värdekedjan eller externa krav, i sam-
band med årlig översyn av den dubbla väsentlighets-
analysen.
52 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 55 =====

Väsentliga hållbarhetsfrågor
Utfallet av den dubbla väsentlighetsanalysen är sum-
merat i tabellen till vänster. Ordningsföljden i tabellen 
motsvarar den i ESRS och visar således inte någon  
specifik rangordning av väsentliga ämnen. Samma ord-
ningsföljd används för respektive ämne i hållbarhets-
redovisningen. Respektive hållbarhetsfråga i tabellen 
har en sammanställd bedömning av påverkan och finan-
siell väsentlighet utifrån tre nivåer; hög, medel och låg.
I ovan matris förklaras väsentligheten av varje håll-
barhetsfråga av låg, medel eller hög finansiell väsent-
lighet på y-axeln samt låg, medel eller hög påverkans-
väsentlighet på x-axeln. Hållbarhetsfrågor med hög 
väsentlighet är prioriterade. Hållbarhetsfrågor med låg 
respektive medel väsentlighet är noterade men inte 
prioriterade, dock är de under uppsikt utifall eventuella 
förändringar sker framgent. 
Förändringar i bedömning av väsentliga hållbarhets-
frågor och påverkan, risker och möjligheter har skett 
jämfört med föregående räkenskapsperiod i och med 
Balders uppdatering av den dubbla väsentlighetsana-
lysen. Detta har resulterat i att miljöcertifieringar har 
tillkommit som en möjlighet inom E1 Klimatföränd-
ringar, samt en reducering av identifierade påverkans-
områden i E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 
och G1 Ansvarsfullt företagande. E4 Biologisk mång-
fald har fasats ut 2025 som ett resultat av bolagets 
minskade nyproduktionsprojekt. S3 Påverkade sam-
hällen har bytts ut till S4 Kunder och områdesutveck-
ling som blivit väsentligt. Detta för att inkludera bola-
gets identifierade påverkan inom Informations- och 
datasäkerhet, utöver bolagets positiva påverkan på  
Lokalsamhälle och områdesutveckling. Balders håll-
barhetsmål beslutas i samband med bolagets hållbar-
hetspolicy av Balders styrelse årligen i februari och 
följs upp kontinuerligt. Arbetet med att anpassa de 
koncernövergripande målen utifrån den uppdaterade 
väsentlighetsanalys som genomfördes 2025 påbörja-
des under året och väntas fortlöpa under 2026.
ALLMÄNNA UPPLYSNIGNAR / PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
DUBBEL VÄSENTLIGHETSANALYS
Påverkansväsentlighet
Finansiell väsentlighet
Låg Medel Hög
Låg Medel Hög
Rapportera
Bevaka
Notera
VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR
#
ESRS 
standard Hållbarhetsfrågor 1) Bedömning väsentlighet 
ESRS E1 Anpassning till klimatförändringar Hög
ESRS E1 Begränsning av klimatförändringar Hög    
ESRS E1 Energi Hög
ESRS E2 Förorening av luft och vatten samt levande organismer och livsmedelsresurser 2) Låg
ESRS E2 Förorening av mark Medel    
ESRS E2 Ämnen som inger betänkligheter och mikroplast 2) Låg    
ESRS E2 Ämnen som inger mycket stora betänkligheter Medel    
ESRS E3 Vatten Hög
ESRS E3 Marina resurser Låg
ESRS E4 Biologisk mångfald Medel
ESRS E4 Konsekvenser för arters tillstånd, ekosystem och ekosystemtjänster 2) Låg
ESRS E5 Resursinflöden och resursanvändning Medel
ESRS E5 Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Låg
ESRS E5 Avfall Hög
ESRS S1 Arbetsvillkor i egen verksamhet Hög
ESRS S1 Likabehandling och lika möjligheter för alla i egen verksamhet Hög
ESRS S2 Arbetsvillkor i värdekedjan Hög
ESRS S2 Likabehandling och lika möjligheter för alla i värdekedjan Hög
ESRS S3 Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt urfolksrättigheter 2) Medel
ESRS S3 Samhällens civila och politiska rättigheter Låg
ESRS S4 Informations- och datasäkerhet Hög
ESRS S4 Personlig säkerhet för kunder Medel
ESRS S4 Lokalpåverkan och områdesutveckling Hög
ESRS G1 Företagskultur Medel    
ESRS G1 Skydd för visselblåsare och förvaltning av förbindelser med leverantörer 2) Låg
ESRS G1 Djurskydd Låg
ESRS G1 Politiskt engagemang Medel
ESRS G1 Korruption och mutor Hög
1)  B enämningar i tabellen är justerade för följande tematiska standarder: ESRS E5 Resursinflöden, inklusive resursanvändning; ESRS S1 Arbetsvill -
kor; ESRS S1 Likabehandling och lika möjligheter för alla; ESRS S2 Arbetsvillkor; ESRS S2 Likabehandling och lika möjligheter för alla; ESRS S2 
Andra arbetsrelaterade rättigheter; ESRS S3 Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter; ESRS S4 Informationsrelaterade konse-
kvenser för konsumenter och/eller slutanvändare; ESRS S4 Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare; ESRS S4 Social inklu-
dering för konsumenter och/eller slutanvändare; ESRS G1 Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner. 
2)  U nderämnen i ESRS E2, E4, S3 och G1 har slagits samman där bedömningen varit densamma.
53 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 56 =====

VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR
Resultatet av Balders dubbla väsentlighetsanalys inkluderar de frågor som överstiger bolagets tröskel-
värden för påverkansväsentlighet eller finansiell väsentlighet. Tabellen summerar de väsentliga  
hållbarhetsfrågor som anses vara prioriterade i bolagets hållbarhetsarbete och i hållbarhetsrapportering.
ENVIRONMENT
Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida
ESRS E1 ANPASSNING TILL KLIMAT F ÖRÄNDRINGAR
Potentiell risk Balder ser en potentiell risk för begränsad omställning av bolagets fastigheter relaterat till klimatförändringar, inklusive  
ökade kostnader för växthusgasutsläpp, rapporteringskrav, förändrade regelverk och kundbeteenden, felaktiga investeringar  
i ny teknik och ökade materialpriser, vilket kan leda till minskade intäkter, ökade kostnader, begränsad kapitaltillgång och  
skadat rykte.
Tidigare led,  
egen verksamhet, 
senare led
Medel och 
lång sikt
60–64ESRS E1 BEGRÄNSNING AV KLIMAT F ÖRÄNDRINGAR
Faktisk negativ påverkan Balders fastigheter har en faktisk negativ påverkan på människor och miljön genom direkta och indirekta växthusgasutsläpp 
från egen verksamhet, i leverantörskedjan och hos kunder. Exempelvis värmeproduktion, energianvändning, företagsfordon 
och företagsresor samt i värdekedjan vid nyproduktion, ombyggnation, inköp av material, varor, tjänster och transporter av 
gods och personal.
Tidigare led,  
egen verksamhet, 
senare led
Kort, medel 
och lång sikt
65–70
ESRS E1 ENERGI
Faktisk negativ påverkan  
och potentiell risk
Energiförbrukning motsvarar koncernens största klimatpåverkan. Den finns en faktisk negativ påverkan på miljön på grund av 
hög energianvändning genom fastigheternas och kundernas energiförbrukning samt vid nyproduktion, renovering och produk-
tion av byggnadsmaterial. Det finns även en potentiell risk för framtida energibrist, ökad energianvändning och begränsad till-
gång till förnybar energi, samt förändrad lagstiftning om energiprestanda och energideklaration, vilket kan leda till missade 
klimatmål, lägre kundnöjdhet, ökade kostnader för energieffektivisering och renovering och reducerat fastighetsvärde.
Tidigare led,  
egen verksamhet, 
senare led
Kort, medel 
och lång sikt
71–74
Potentiell möjlighet Miljöcertifierade fastigheter utgör en potentiell möjlighet för Balders verksamhet då de kan ha en positiv finansiell påverkan. 
Miljöcertifierade fastigheter skapar en möjlighet för Balder att minska räntekostnader genom gröna lån och obligationer.  
Fokus på miljöcertifiering av fastigheter har ökat från både interna och externa intressenter. 
Egen verksamhet Kort, medel 
och lång sikt
71–74
54 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 57 =====

Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida
ESRS E3 VATTEN
Faktiskt negativ påverkan Med ett diversifierat fastighetsbestånd ser Balder en faktisk negativ påverkan på miljön genom fastigheternas och kundernas 
vattenförbrukning. Detta inkluderar industrianvändning, vardagskonsumtion och bevattning. 
Egen verksamhet 
och senare led
Kort, medel 
och lång sikt
75–76
ESRS E5 AVFALL
Faktiskt negativ påverkan Balder bedömer att det finns faktiskt negativ påverkan relaterat till avfall som uppkommer nedströms från hyresgäster. Detta kan 
röra sig om hushållsavfall från bostäder samt avfall från kommersiella fastigheter i form av exempelvis restaurang, hotell, köpcen-
ter, butiker samt olika typer av industriverksamhet.
Senare led Kort, medel 
och lång sikt
77–78
SOCIAL
Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida
ESRS S1 ARBETSVILLKOR I EGEN VERKSAMHET
Potentiell negativ påverkan Med stark tillväxt, geografisk spridning och decentraliserad styrning finns en ökad risk för negativ påverkan på medarbetarna 
genom bristande arbetsvillkor. Negativ påverkan kan avse trygg anställning, konkurrenskraftig lönesättning, arbetstid, förenings-
frihet samt hälsa och säkerhet. 
Egen verksamhet Kort, medel 
och lång sikt
87–91
ESRS S1  LIKABEHANDLING OCH LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA I EGEN VERKSAMHET
Potentiell negativ påverkan Balder är en stor arbetsgivare med flera olika typer av yrkesroller över fyra nordiska länder, där det finns en potentiell negativ på-
verkan på medarbetarna avseende jämlikhet och mångfald. Påverkan varierar inom organisationen men fokuserar främst på att 
säkerställa inkludering, jämlik lön, lika möjligheter till kompetensutveckling samt nolltolerans mot diskriminering och trakasserier.
Egen verksamhet Kort, medel 
och lång sikt
87, 92–94
ESRS S2 ARBETSVILLKOR I VÄRDEKEDJAN
Potentiell negativ påverkan Som en stor aktör inom fastighetsbranschen kan Balder potentiellt påverka arbetskraften negativt genom otillräckliga arbetsvill-
kor längs värdekedjan, särskilt när det gäller totalentreprenörer och underentreprenörer vid nybyggnation, ombyggnation eller 
renovering. Detta inkluderar rättvisa arbetsvillkor, facklig frihet, kollektivavtal samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
Tidigare led och 
senare led
Kort, medel 
och lång sikt
95–96
Forts. Environment
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR / VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR
55 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 58 =====

Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida
ESRS S2 LIKABEHANDLING OCH LIKA MÖJLIGHETER FÖR ALLA I VÄRDEKEDJAN
Potentiell negativ påverkan Balder kan potentiellt ha en negativ påverkan genom bristande likabehandling och mångfald bland arbetskraften i värdekedjan, 
särskilt när det gäller totalentreprenörer och underentreprenörer vid nyproduktion, ombyggnation eller renovering. Detta  
omfattar rättvis ersättning, lika lön för lika arbete, mångfald, utbildning samt frågor om våld, diskriminering och trakasserier  
på arbetsplatsen.
Tidigare led och 
senare led
Kort, medel 
och lång sikt
95–96
ESRS S4 INFORMATIONS- OCH DATASÄKERHET
Faktisk negativ påverkan I en allt mer digitaliserad värld där många delar av samhället är uppkopplade blir data-och informationssäkerhetsfrågor allt  
viktigare. Balder bedömer att det finns faktisk negativ påverkan kopplat till data-och informationssäkerhet då bolaget historiskt 
har haft incidenter med läckage av kunddata.
Egen verksamhet 
och senare led
Kort, medel 
och lång sikt
99–100
ESRS S4 LOKALPÅVERKAN OCH OMRÅDESUTVECKLING
Faktisk positiv påverkan Genom Balders affärsmodell att äga, utveckla och förvalta fastigheter har bolaget en faktisk positiv påverkan på samhällens 
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i områden där bolaget verkar. Påverkan sker genom att bidra till fler bostäder 
och lokaler till samhällen i stort, och inom socioekonomiskt utsatta områden i synnerhet, genom sociala insatser, erbjuda  
utbildning och sysselsättning i förvaltningen. 
Egen verksamhet 
och senare led
Kort, medel 
och lång sikt
97–98
GOVERNANCE
Väsentlig påverkan, risk eller möjlighet Beskrivning Värdekedja Tidsram Sida
ESRS G1 KORRUPTION OCH MUTOR
Potentiell negativ påverkan och risk Balder verkar inom en bransch där det finns en potentiell risk för negativ påverkan på medarbetare och samarbetspartners vid  
incidenter som involverar oegentligheter, korruption, utpressning, mutor, givande av muta eller insiderhandel. Det finns även en 
risk för bristande affärsetik, inklusive bedrägeri, vilket kan leda till merkostnader, böter och/eller skadat rykte.
Tidigare led,  
egen verksamhet 
och senare led
Kort, medel 
och lång sikt
102–104
G
Forts. Social
ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR / VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR
56 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 59 =====

8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och 
främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla
Utifrån Balders jämlikhet- och mångfalds -
policy och uppförandekod för medarbetare 
strävar bolaget efter ökad mångfald och  
jämlikhet och en god arbetsmiljö, där alla  
anställda och icke-anställda har goda arbets-
villkor och likabehandling sker. Balders upp-
förandekod för samarbetspartners baseras 
på internationella riktlinjer som FN:s Global 
Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella 
företag, FN:s vägledande principer för företag 
och mänskliga rättigheter samt ILO:s kärn -
konventioner. I framtagandet av denna upp -
förandekod har Näringslivskoden från Instit -
utet Mot Mutor (IMM) beaktats.
7.2 Öka andelen förnybar energi i världen
81% av all energi som köps in till fastigheterna 
i koncernen är förnybar och Balder äger även 
flera vindkraftverk i Sverige. I allt fler fastig-
heter installeras också solceller och ladd-
stationer. På koncernnivå arbetar bolaget  
enligt Balders hållbarhetspolicy för att öka 
andelen förnybar energiproduktion.
11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad
Enligt Balders hållbarhetspolicy kan bolaget 
som stor fastighetsförvaltare bidra till områ-
desutveckling och positiv lokalpåverkan 
kring sina fastigheter. Genom att bygga nya 
bostäder med blandade upplåtelseformer  
bidrar Balder till att utveckla bostadsområden 
och öka tryggheten.
8.4 Förbättra resurseffektiviteten  
i konsumtion och produktion
Balder strävar efter ansvarsfulla inköp, att 
följa upp leverantörer och att handla lokalt 
där så är möjligt. Bolaget arbetar kontinuer-
ligt för att minska mängden avfall och öka 
återvinningen samt återbruk
Agenda 2030 är vägledande i arbetet för att den glo-
bala utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar. Närings-
livet har en viktig roll att spela, inte minst bygg- och 
fastighetssektorn. 
År 2019 signerade Balder Global Compact för att 
stödja och implementera de tio principerna om 
 mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö 
och antikorruption. 
Balder arbetar för att bidra till att FN:s globala håll -
barhetsmål ska nås och har valt ut sex av de 17 målen 
som bedömts vara mest relevanta för bolagets verk -
samhet och där bolaget har störst möjlighet att påverka. 
För att ytterligare koppla dessa till bolagets verksamhet 
har även de underliggande delmålen analyserats, för 
att identifiera de områden där bolaget har störst möj -
lighet att bidra till att målen ska uppfyllas. På följande 
sidor beskrivs hur bolagets hållbarhetsarbete bidrar 
till övergripande globala hållbarhetsmål.
Balders hållbarhetsredovisning är upprättad i enlig-
het med standarden ESRS. Balders mått och mål ska 
redovisas med tydliga kontextuella beskrivningar och 
ge förståelse för förväntade resultat hos människor, 
miljön och bolaget. De globala mål och delmål från  
FN som presenteras här syftar till att belysa Balders  
bidrag till det globala hållbarhetsarbetet och är därför 
inte direkt kopplade till resultatet av bolagets dubbla 
väsentlighetsanalys. Hur de globala målen kopplas 
ihop med Balders hållbarhetsmål och redovisas ytterli-
gare med ikoner under avsnitt mått och mål i respektive 
kapitel.
BALDERS BIDRAG TILL  
FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL
11. HÅLLBARA STÄDER  
OCH SAMHÄLLEN 7. HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA
8. ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR  
OCH EKONOMISK TILLVÄXT
11.3 Inkluderande och hållbar urbanisering
En blandning av arbetsplatser och bostäder 
ger fler arbetsmöjligheter lokalt och skapar 
nya mötesplatser. Som en del av Balders håll-
barhetspolicy arbetar bolaget sedan många 
år med särskilda insatser i bolagets bostads-
områden och har dedikerade områdesut-
vecklare på plats i flera socioekonomiskt ut-
satta fastighetsområden i Sverige. Balders 
målsättning inom social hållbarhet är att ge-
nomföra olika sociala insatser och aktiviteter 
som bidrar till utveckling av följande fem  
sociala pelare; sysselsättning, utbildning, 
meningsfull fritid, trygghet och trivsel eller 
delaktighet och inflytande.
11.6 Minska städers miljöpåverkan
Lösningar för ökad mobilitet med lägre  
klimatpåverkan, exempelvis elbilpooler och 
laddinfrastruktur, prioriteras i utvecklingen 
av fastigheter och områden, liksom grön-
områden och yta för hälsa och rekreation. 
Balder arbetar också för att främja en effektiv 
avfallshantering och minskad nedskräpning 
genom att hålla rent och fint i områdena.
7.3 Fördubbla ökningen  
av energi effektivitet
Balder har ett starkt fokus på effektiv energi-
användning och arbetar kontinuerligt med 
driftoptimering och effektivisering, bland 
annat genom injustering eller byte av ventila-
tionsaggregat, byte av värmesystem, till-
läggsisolering och liknande åtgärder.  
Balders målsättning är 2% energieffektivise-
ring per kvadratmeter årligen. Vidare arbetar 
Balder för att öka andelen miljöcertifierade 
byggnader med låg miljöpåverkan. 
8.6 Främja ungas anställning,  
utbildning och praktik
Koncernen har som målsättning att skapa 
olika arbetstillfällen för unga inom förvalt-
ningen och genom samverkan. Balder erbju-
der därför möjlighet till arbetslivserfarenhet 
och praktik till unga på fastighets r elaterade 
utbildningar och inom ramen för olika lokala 
initiativ.
57 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 60 =====

13.1 Stärka motståndskraften mot och 
 anpassningsförmågan till klimat relaterade 
katastrofer
Balder utvecklar kontinuerligt kartläggning 
av klimatrelaterade risker på byggnadsnivå i 
linje med EU-taxonomins riktlinjer. Inom  
Balders fastighetsutveckling och löpande 
förvaltning finns flera exempel på insatser 
som genomförs i syfte att bevara och stärka 
naturbaserade lösningar vid bolagets fastig -
heter för att bidra till klimatanpassning och 
hantering av extremväder såsom skyfall och 
värmeböljor.
12.4 Ansvarsfull hantering  
av kemikalier och avfall
Vid nyproduktion som byggs enligt Miljö-
byggnad i Sverige ställs krav på loggbok av 
material och produkter. I loggboken bedöms 
och sammanställs byggrelaterade produkter 
utifrån deras kemiska innehåll och miljöpå-
verkan under livscykeln. Balder strävar efter 
att minimera mängden kemikalier och avfall, 
att använda mindre skadliga material samt 
beakta försiktighetsprincipen vid materialval 
och kemikaliehantering, i enlighet med bola-
gets hållbarhetspolicy.
9.2 Främja inkluderande och  
hållbar  industrialisering
Balder stödjer hållbar industrialisering och 
innovation och arbetar kontinuerligt med  
effektivare resursanvändning, bland annat 
genom investeringar i fastighetsbeståndet 
med fokus på energieffektiviseringar och 
miljöcertifieringar. Under 2025 utvecklades 
nya riktlinjer för hållbart byggande inom  
Balder Sverige för att sätta tydliga indikators-
krav inom miljöcertifiering, med exempelvis 
mål för utsläpp av växthusgaser per kvadrat-
meter och skapare energikrav än vad nationell 
lag kräver.
9. HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVA-
TIONER OCH INFRASTRUKTUR 
12. HÅLLBAR KONSUMTION 
OCH PRODUKTION
13. BEKÄMPA  
KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
 BALDERS ARBETE MED FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL
9.4 Uppgradera all industri och  
infra s truktur för ökad hållbarhet
Balder strävar också efter att öka andelen 
återvunnet och återbrukat material både vid 
renovering och nybyggnation samt öka an-
vändandet av ny teknik bland annat genom 
ökad digitalisering av fastigheter. Såväl i för-
valtningen som vid nybyggnation är bolaget 
beroende av transporter, och det pågår ett 
ständigt arbete för att optimera dessa så 
mycket som möjligt för att minska miljöpå-
verkan ytterligare.
12.5 Minska mängden avfall markant
För att främja hållbar konsumtion och produk-
tion, strävar Balder i linje med bolagets håll-
barhetspolicy efter en varsam konsumtion av 
material, med fokus på ökad återvinning.  
Hyresgäster uppmuntras också att källsortera 
och på olika sätt öka återvinningen. 
13.3 Öka kunskap och kapacitet för  
att hantera klimatförändringar
Bolagets vetenskapsbaserade klimatmål vali-
derades av Science Based Target initiative i 
februari 2024. En färdplan togs fram under 
2024 för att tydliggöra vilka klimatutsläpps-
reducerande åtgärder verksamheten behöver 
genomföra samt aktiviteter som krävs för att 
utvecklas i linje med Parisavtalet. I den fort-
satta kartläggningen av klimatrelaterade  
risker och möjligheter har Balder som mål-
sättning att bland annat utarbeta fler hand-
lingsplaner på fastighetsnivå, i respektive 
bolag och utifrån regionala förutsättningar, 
samt att säkerställa att medarbetare har rele-
vanta kunskaper inom området.
58 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 61 =====

MILJÖMÄSSIG 
HÅLLBARHET
Genom sin verksamhet har Balder både faktisk samt 
potentiell påverkan och risk kopplat till klimat och miljö. 
Detta sker både i den egna verksamheten samt i tidigare 
och senare led i värdekedjan. I alla led ska bolagets 
hållbarhetsarbete begränsa den negativa påverkan 
och minimera risken. Störst möjlighet till kontroll finns 
inom den egna verksamheten. I syfte att skapa så stor 
effekt som möjligt fokuseras arbetet till de områden 
som bedömts som mest väsentliga. Dessa områden ut-
görs av klimatförändringar, energi, vatten, samt resurs-
användning och cirkulär ekonomi. 
För mer information om det övergripande förfarandet 
för den dubbla väsentlighetsanalysen, se sida 51–56. 
KAPITLET BESKRIVER BALDERS HÅLLBARHETS­
ARBETE KOPPLAT TILL: 
• E1 Klimatförändringar 
• Anpassning till klimatförändringar
• Begränsning av klimatförändringar 
• Energi 
• E3 Vatten
• E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
• EU-taxonomin
STYRDOKUMENT OCH POLICYER
• Hållbarhetspolicy
• Transport- och resepolicy
• Uppförandekod för medarbetare
• Uppförandekod för samarbetspartners
Samtliga policyer är koncernövergripande, föremål för 
årlig revision och antas av Balders styrelse.
Åbo, Finland
Oy Turun Huoleton 
Hyresrätter
59 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 62 =====

ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER 
Bolaget ser potentiell risk kopplat till klimatrelaterade 
omställningsrisker, på medellång och lång sikt, i den 
egna verksamheten samt i värdekedjan i tidigare och 
senare led. Risken härleds från begränsad omställning 
relaterat till klimatförändringar och inkluderar potenti-
ellt ökade kostnader för växthusgasutsläpp, ökade krav 
på rapportering, förändrade regelverk, förändrad efter-
frågan, beteenden och preferenser hos kunder, kost-
nader relaterade till investeringar i ny teknik och ökade 
priser på material. Allt detta skulle kunna leda till mins-
kade intäkter, ökade generella kostnader, begränsad 
tillgång till kapital och skadat rykte. 
Fysiska klimatrisker har inte bedömts vara väsentligt  
i den dubbla väsentlighetsanalysen. Det huvudsakliga 
arbetet med att identifiera klimatrelaterade fysiska  
risker på byggnads- och fastighetsnivå sker inom ramen 
för arbetet med EU-taxonomin. Detta härrör från krite-
riet för att inte orsaka betydande skada gentemot  
anpassning mot klimatförändringar. Vilket inkluderar, 
men är inte begränsat till, översvämningar, värme s tress, 
gräs- och skogsbrand samt erosion och skred. För mer 
information om påverkan, risker och möjlig h eter, se 
Balders dubbla väsentlig he ts a nalys på sida 51–56. 
Utöver den analys som gjorts i den dubbla väsentlig-
hetsanalysen redovisar bolaget också de rekommen-
dationer som föreslagits av Task Force on Climate- 
Related Financial Disclosure (TCFD), vilket inkluderar 
scenarioanalys och potentiella klimatrelaterade fysiska 
risker och omställningsrisker. För mer information om 
bolagets scenarioanalys kopplat till bedömningen av 
risker och möjligheter, samt den resiliensanalys som 
bygger på dess resultat, se sida 63–64.
STRATEGI
Balder utvärderar kontinuerligt risker som kan uppstå 
till följd av klimatförändringar och analyserar samtidigt 
organisationens motståndskraft och förmåga att han-
tera dessa risker. Fokus i arbetet ligger på att säkerställa 
KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Att kartlägga risker och möjligheter är en viktig del av Balders arbete för att anpassa och stärka fastighetsbeståndet 
mot effekterna av klimatförändringar. Balder följer metoden som fastställts i EU-taxonomin och inkluderar screening 
av klimatrisker, sårbarhetsanalyser samt åtgärdsplaner. 
fastighetsbeståndets motståndskraft mot effekterna 
av klimatförändringar på både kort, medel och lång 
sikt. Balder arbetar löpande med fysisk klimat a npass-
ning av fastigheter. Detta kan ske genom exempelvis 
att hårdytor konverteras till grönytor, öppen dagvatten-
hantering och etablering av gröna tak. Sådana åtgärder 
kan resultera i ökad kundnytta och trivsel. 
I bolagets hållbarhetspolicy tydliggörs arbetet och 
ambitionen kring klimatanpassning. Bolagets huvud-
sakliga målsättning är att genomföra klimatriskanalyser 
för fastighetsbeståndet. Klimatanpassning lyfts även i 
ett bredare perspektiv i policyns målsättningar kopplat 
till exempelvis miljöcertifieringar. Policyn omfattar alla 
dotterbolag i de länder där Balder är verksamt och in-
kluderar samtliga hyresgäster, både inom bostäder 
och kommersiella fastigheter.
För mer information om bolagets policyer, se sida 48. 
ÅTGÄRDER
Inom Balders fastighetsutveckling och löpande förvalt-
ning finns flera konkreta exempel på insatser som 
genomförs i syfte att dels minska och förhindra negativa 
effekter kopplade till klimatförändringar, dels stärka 
och möjliggöra bolagets anpassningsbarhet och mot-
ståndskraft gentemot klimatrisker.
Balder har ingen koncernövergripande åtgärdsplan 
kopplat till anpassning till klimatförändringar och har 
därmed inte identifierat några betydande drifts- eller 
kapitalutgifter. Utgifter kopplat till följande åtgärder är 
integrerade i bolagets löpande verksamhet.
Det finns en variation i de åtgärder som bolaget ge-
nomför utifrån dess verksamhetsländer, och åtgärder-
nas omfattning är ofta på lokal- eller fastighetsnivå.  
Åtgärderna genomförs vid behov eller är kontinuerligt 
pågående som en del av den dagliga verksamheten.
För mer information om åtgärder kopplat till omställ-
ningsrisker, se även sida 65–70 för Begränsning av  
klimatförändringar och sida 71–74 för Energi. Detta in-
kluderar uppföljning av växthusgasutsläpp och energi-
användning.
E1
Nedan följer en lista över bolagets löpande nyckel-
åtgärder inom anpassning till klimatförändringar som 
syftar till att långsiktigt bidra till bolagets hållbarhets-
strategi: 
• Klimatriskanalys av byggnader 
• Klimatanpassning inom fastighetsförvaltning
• Klimatanpassning genom ekosystemtjänster 
 
Klimatriskanalys av byggnader 
Balder arbetar aktivt med klimatriskanalyser av fastig-
hetsbeståndet. Genomförandet och arbetet med  
klimatriskanalyser genomförs av vardera konsoliderat 
bolag, i enlighet med Balders beslutade mål i hållbar-
hetspolicyn. Dessa klimatriskanalyser följer den metod 
som fastställts i EU-taxonomin och utförs i tre steg:  
klimatriskscreening (steg A), sårbarhetsanalys (steg B) 
och framtagande av åtgärdsplaner (steg C). Genom-
förande av klimatriskanalyser görs löpande och vid 
behov. Implementering av åtgärdsplaner ska ske inom 
fem år efter att de har tagits fram. De första fastig-
heterna planeras ha implementerade åtgärdsplaner  
till slutet av 2027. 
Under 2025 har Balder fortsatt arbetet med att upp-
rätta fullständiga klimatriskanalyser för byggnader i 
beståndet. I tabellen på sida 62 redogörs i vilken ut-
sträckning Balders fastighetsportfölj har genomgått 
klimatriskanalyser från 2022 fram till 2025, och antalet 
som genomgått respektive steg av klimat r iskanalysen. 
Balder har valt att prioritera en fullständig analys av ny-
producerade byggnader och de befintliga byggnader 
som också är förenliga med EU-taxonomin. Detta beror 
på att en fullständig klimatriskanalys (enligt steg A–C) 
är ett av de grundläggande kraven för att byggnader 
ska klassas som förenliga med EU-taxonomin. 
Klimatanpassning inom fastighetsförvaltning 
Bolaget arbetar med att minska sina växthusgasut-
släpp, men även med att hantera de risker som följer av 
klimatförändringar. Därför arbetar Balder med klimat-
anpassning för att stärka verksamhetens motstånds-
kraft. Exempel på åtgärder som genomförs inom  
verksamheten är installation av avstängningsbara golv-
brunnar och bakvattenstopp, men även förvaltnings -
arbete i form av ronderingar och skötsel av utemiljö. 
Åtgärder kopplade till allmän klimatanpassning inom 
verksamheten görs vid behov och sker främst inom 
lokal förvaltning. Typerna av åtgärder kan skilja sig åt 
beroende på verksamhetsland och bolag. 
 
Klimatanpassning genom ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är naturens förmåga att leverera 
nyttor till människor och samhälle. Det kan exempelvis 
vara hur träd och växtlighet bidrar till vatten- och luft-
rening, temperaturreglering samt skydd mot över-
svämning och erosion. Ekosystemtjänster är centralt 
för klimatanpassning och för att rusta samhället för  
klimatförändringar. Genom att bevara och stärka  
naturbaserade lösningar blir bolagets fastigheter, och 
städerna de ligger i, mer motståndskraftiga för hante-
ring av extremväder såsom skyfall och värmeböljor.
Balder har flera exempel på naturbaserade lösningar 
och åtgärder avseende ekosystemtjänster för att bidra 
till anpassning gentemot klimatförändringar, vilket går 
i linje med bolagets ambition, och är i enlighet med 
hållbarhetspolicyn, att aktivt bidra till att bevara och 
öka den biologiska mångfalden i förvaltningen av fast-
igheter och i samband med fastighetsutveckling.
På mindre byggnader, såsom miljörum och cykelpar-
keringar, i Sverige, Danmark och Finland, anlägger  
bolaget gröna tak med sedumväxter. I flera bostads-
fastig h eter skapas också ytor för fastighetsnära odling. 
Det pågår även pilotprojekt hos det finska bolaget 
SATO Oy, i Finland, där det anläggs ängsmark i närhet 
till fastigheter.
Dessa åtgärder ämnar bidra med flera värden, däri-
bland begränsa påverkan av värmestress, skapa natur-
lig vattenreglering vid skyfall och översvämning samt 
agera som naturliga kolsänkor. Utöver detta bidrar 
också åtgärderna till habitatskydd och att bevara art-
rikedom.
60 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 63 =====

MÅTT OCH MÅL
För att stödja syftet med Balders hållbarhetspolicy har 
bolaget fastställt ett kvantitativt, relativt och löpande 
mål kopplat till fysiska klimatrisker. Bolaget har som 
mål att genomföra klimatriskanalyser för fastighets-
beståndet och arbeta med klimatanpassning för att 
skapa en motståndskraftig verksamhet. Målet har inget 
basår eller baslinjevärde, men arbetet påbörjades 
2022 och har fortlöpt sedan dess. Mål och tillhörande 
mått är företagsspecifikt, inte vetenskapsbaserat, men 
kopplat till EU-reglering i form av EU-taxonomin. Det 
omfattar samtliga bolag i den konsoliderade koncernen 
och avser bolagets egen verksamhet.
Bolaget samlar årligen in information om antalet  
klimatriskanalyser som genomförts för respektive 
bolag i koncernen. Dessa analyser summeras, på fastig-
FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL  
BALDERS HÅLLBARHETSARBETE
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARE1
Köpenhamn 
Danmark
Fyrkanten
107 hyresrätter
hets- och byggnadsnivå. Avseende andel av fastig-
hetsbestånd som genomgått respektive steg av analy-
serna används antalet fastigheter i koncernen som 
presenteras på sida 45 i ESRS 2 Allmänna upplysningar. 
I tabellen på sida 62 presenteras antal klimatriskana-
lyser på både fastighets- och byggnadsnivå, uppdelat 
per land. Då de tre stegen följer på varandra innebär 
det att en byggnad som genomgått steg C eller steg B 
också genomgått steg A. En fastighet kan innehålla 
flera byggnader, varför analys har gjorts på både fastig-
hets- och byggnadsnivå. Totalt har 899 (723) fastigheter 
screenats för klimatrisker, 357 (283) har genomgått en 
sårbarhetsanalys och 338 (269) fastigheter har fått en 
preliminär åtgärdsplan upprättad. Av totalt 2 023 
(1 962) fastigheter i koncernen har 44% (37) genomgått 
klimatriskscreening. Antalet byggnader och fastigheter 
som genomgått klimatriskanalys i beståndet har ökat. 
Detta beror på att fler analyser har genomförts i Sverige, 
Finland och Norge. Storbritannien och Tyskland ingår 
inte i sammanställningen då inga klimatriskanalyser 
har genomförts. Det upptäcktes också att antalet ana-
lyser hade summerats felaktigt för 2024, vilket också 
förklarar ökningen.
Arbetet med att genomföra fullständiga klimatrisk-
analyser för återstående del av beståndet fortsätter 
framgent.
61 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 64 =====

KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR
KLIMATRISKANALYSER AV FASTIGHETER OCH BYGGNADER
Antal genomförda klimatriskanalyser 2022–2025 1) 
Sverige Danmark Finland Norge Totalt 2022–2025
Andel av fastig-
hetsbestånd, %
Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader
Steg A: Klimatriskscreening 638 1 814 29 119 187 312 45 186 899 2 431 44
Steg B: Sårbarhetsanalys 139 233 29 119 187 312 2 2 357 666 18
Steg C: Åtgärdsplan 133 216 29 119 174 299 2 2 338 636 17
1) Företagsspecifika upplysningar.
STEG A 
Screening och kategorisering av klimatrisker
En klimatriskscreening innebär att en fastighet, med tillhörande 
byggnader, utvärderas utifrån ett antal klimatrisker som den kan 
vara exponerad för. Klimatriskscreeningen genomförs med hjälp 
av geografiska data för en uppsättning av både kroniska och akuta 
klimatrisker, vilka definieras i EU-taxonomin. De risker som 
screenas är översvämning i samband med skyfall, översvämning 
från sjöar och vattendrag, översvämning vid havsnivåhöjning och 
högvattenhändelse i havet, värme, skred och ras, erosion samt 
mark- och skogsbrand. De vanligaste klimatriskerna för Balders 
fastighetsbestånd är  s kyfall, värmerelaterade risker, ras och skred. 
Två scenarier, representative concentration pathway (RCP), för 
utsläpp av växthusgaser används vid analysen: RCP 4,5 och RCP 
8,5. RCP 4,5 motsvarar att utsläppen av växthusgaser ökar något 
för att sedan kulminera runt år 2040. RCP 8,5 motsvarar att ut-
släpp fortsätter att öka. Klimatprojektionerna som används bör 
göras på minst 10–30 år för större investeringar, vilket efterlevs då 
beräknad livslängd hos byggnader överstiger 30 år.
Vid bedömning delas exponering mot klimatriskerna upp i olika 
skalor, vilket kan skilja sig beroende på datatillgång och geogra-
fisk plats. 
De byggnader som har tillräckligt hög risk utvärderas även i  
steg B, sårbarhetsanalys. Om en enskild byggnad på en fastighet 
anses vara exponerad mot en klimatrisk anses hela fastigheten 
vara exponerad för risken. 
STEG B
Sårbarhetsanalys
För de byggnader som har en tillräckligt hög riskklassning, gente-
mot någon av de utvärderade klimatriskerna, genomförs också 
sårbarhetsanalyser. En byggnad som inte har, eller har mycket låg, 
exponering mot de utvärderade klimatriskerna genomgår inte sår-
barhetsanalysen. 
En sårbarhetsanalys innefattar att utvärdera hur sårbar en bygg-
nad är gentemot de klimatrisker den är exponerad för. Sårbarheten 
resulterar i en samlad bild av vilka åtgärder som kan behövas för 
att göra en fastighet eller byggnad mer motståndskraftig mot  
klimatrelaterade risker. 
Ett exempel på sårbarhet kan vara en byggnad som ligger lågt 
placerad i anslutning till ett vattendrag. Då finns det en potentiell 
risk att byggnaden tar skada vid högvattenhändelse i det närlig-
gande vattendraget. Det kan då krävas omfattande reparationer 
för att återställa dess bruklighet. 
Fastigheternas sårbarhet utvärderas per klimatrisk de är expo-
nerade för och sårbarheten bedöms ofta på en tregradig skala: 
”låg sårbarhet”, ”medel sårbarhet” och ”hög sårbarhet”. För de 
fastigheter som bedöms ha en ”medel sårbarhet” eller ”hög sår-
barhet” behöver en åtgärdsplan tas fram. Graden av sårbarhet 
styr också vilka åtgärder som ska ingå i åtgärdsplanen. Byggnader 
med ”låg sårbarhet” kräver inte att en åtgärdsplan upprättas.
STEG C
Åtgärdsplan
Åtgärdsplaner upprättas för de fastigheter som klassats som ex-
ponerade för risk och som i nuläget bedöms vara sårbara gente-
mot dessa klimatrisker. Det strategiska arbetet bygger på plane-
ring och styrning, som sedan ligger till grund för att driva det 
operativa arbetet framåt. Det innebär bland annat planering av åt-
gärder som bolaget behöver vidta och hur dessa kan genomföras 
för att skapa större motståndskraft.
Åtgärdsplanerna innehåller åtgärder för att öka motståndskraften 
mot klimatförändringar på både lång, medellång och kort sikt. De 
innehåller åtgärdsförslag som kan inkluderas i daglig verksamhet 
som en del av ronderingar samt åtgärder som kräver större ingrepp 
i byggnaden eller dess närområde. Exempel på åtgärder som kan 
genomföras är att täta källarfönster och källardörrar, leda bort  
vatten som kan nå garage för att undvika skador vid översväm-
ningar och kraftig nederbörd, samt utöka mängden grönyta eller 
anlägga gröna tak. 
Arbetet är omfattande avseende tid och resurser och organisa-
tionen kommer påbörja implementering av åtgärder de kom-
mande åren. I dagsläget arbetar Balder med att utarbeta interna 
processer för dessa åtgärdsplaner. Under de kommande åren 
kommer Balder kontinuerligt implementera åtgärdsplaner för  
exponerade och sårbara byggnader för att möta kravet på imple-
mentering inom fem år efter planernas upprättande, i enlighet 
med EU-taxonomin.
E1
62 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 65 =====

SCENARIO- OCH RESILIENSANAL YS 
Balders scenario- och resiliensanalys uppdaterades 
under hösten 2025 och bygger på bolagets tidigare 
rapportering enligt TCFD:s rekommendationer. Analy-
sen har använts för att informera bedömningar avse-
ende ESRS E1 i den dubbla väsentlighetsanalysen.
I analysen definieras fysiska risker som klimatrelate-
rade risker som vilka kan orsaka skada på en tillgång, 
såsom översvämning eller skred. En omställningsrisk 
definieras som en risk som kan agera som ett hinder 
för att begränsa utsläpp, såsom prisökning på bygg-
material.
Scenario- och riskanalys 
Analysen är gjord internt hos bolaget och bygger på 
flera underlag, såsom utsläppsscenarier, bolagets  
klimatriskanalyser och klimatfärdplan, information från 
andra branschaktörer och publik information. Bolaget 
har därefter, utifrån den nuvarande verksamhetens 
styrning, konsoliderat informationen från samtliga  
källor för att identifiera riskerna och möjligheterna. 
Själva scenarioanalysen bygger på den tidigare 
TCFD-rapporteringen som presenterats i tidigare håll-
barhetsredovisning. Bolaget har utvärderat om de 
identifierade riskerna och möjligheterna från denna 
kan styrkas utifrån bolagets nuvarande struktur. De 
bolag och geografier som inkluderas i analysen mot-
svarar den avgränsning som görs för övrig hållbarhets-
redovisning. För mer information om bedömningar i 
den dubbla väsentlighetsanalysen, se sida 51–56, inbe-
gripet hur bedöming av konsekvens och sannolikhet 
gjorts.
Som lågutsläppsscenario används representative 
concentration pathways (RCP) 2,6. Detta scenario 
utgår från att de globala utsläppen kulminerar runt år 
2020, för att fram till 2100 vara negativa och är linje 
med Parisavtalets mål om att begränsa den globala 
temperaturökningen. Som högutsläppsscenario an-
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGARE1
vänds RCP 8,5. Detta scenario utgår från att de globala 
utsläppen är drygt tre gånger högre år 2100 än idag. 
Scenarierna som valts innehåller inneboende osäker-
heter då de också är baserade på antaganden om 
framtida ekonomiska trender och tekniska framsteg. 
Globala skeenden, såsom konflikter och förlust av bio-
logisk mångfald, inkluderas inte i scenarierna. 
De tidshorisonter som appliceras för klimat- och om-
ställningsrisker följer de tidshorisonter som används i 
den dubbla väsentlighetsanalysen. Enligt ESRS defi-
nieras dessa som ett år, upp till fem år och mer än fem 
år. För mer information om metoden för den dubbla  
väsentlighetsanalysen, se sida 51. Scenarier sträcker 
sig fram till 2100. Det specifika nedslag som görs är runt 
år 2050. Dessa tidshorisonter är applicerbara för bola-
gets fysiska tillgångar, då fastigheter bedöms ha långa 
livstider. De är längre än den planerade strategiska och 
finansiella planeringen. De enligt ESRS definierade 
tidshorisonterna är inte lika långa och i linje med de 
som används för strategisk och finansiell planering.
För mer information om bolagets övriga risker och 
möjligheter, se sida 37–41. De klimatrelaterade anta-
gandena som görs i den finansiella riskanalysen bygger 
på samma material som används i scenarioanalysen. 
Det finns osäkerheter gällande om och när omställ-
ningsriskerna kommer inträffa, samt deras omfattning. 
Därför kommer kontinuerlig översyn och revidering av 
analysen att ske.
De risker som har identifierats i scenarierna kopplar 
till de identifierade potentiella riskerna i ESRS E1. Detta 
avser risken för begränsad omställning, som beskrivs 
på sida 60, samt risken för energibrist, ökad energi-
användning och begränsad tillgång till förnybar energi, 
som beskrivs på sida 71. De möjligheter som beskrivs i 
bilden nedan är potentiella möjligheter som bolaget 
ser kopplat till de identifierade riskerna. Dessa möjlig-
heter är benämnda som potentiella, då den enda  
väsentliga möjlighet som identifierats i den dubbla  
väsentlighetsanalysen kopplar till miljöcertifieringar.
•  F astigheter påverkas av klimatrelaterade 
fysiska risker.
•  Ö kade försäkringskostnader för fastigheter 
i riskzoner.
•  O säker marknadsutveckling.
•  Ö kade krav från kunder.
•  R isk för obrukliga fastigheter.
•  Ö kade kostnader för återställande av  
skadade fastigheter.
•  Ö kade energikostnader för kyla.
•  Ö kad produktion av egen förnybar energi.
•  Lönsammare energieffektiviserings  åtgärder.
•  K limatanpassning gör bolaget mer attraktivt.
•  Ö kat kundintresse för fastigheter  
i områden med låg risk.
Risker
Potentiella risker för fastighetsbolag
Möjligheter
Potentiella möjligheter för fastighetsbolag
•  H årdare myndighetsbeslut och reglering 
avseende utsläppsbegränsningar och  
rapporteringskrav.
•  Ö kade fastighetskostnader kopplat till  
teknikutbyte.
•  Ö kade kostnader för omställning  
till förnybar energi.
•  H ögre vakans till följd av hårdare krav.
•  P risökning på byggmaterial.
•  Ö kad energieffektivitet, det vill säga lägre  
driftskostnader och minskade utsläpp.
•  Ö kad produktion av egen förnybar energi.
•  E ffektiva transporter.
•  Ö kad återvinning.
•  H ögre värdering och mer förmånlig finansiering.
•  M öta nya kund- och investerarpreferenser.
SCENARIO ­ O CH RESILIENSANALYS
 Lågutsläpps  -
scenario  
RCP 2,6
Högutsläpps   -
scenario  
RCP 8,5
Scenariobeskrivning
Hur det kan se ut år 2100
•  Global medeltemperatur har ökat med  
1,6 grader år 2100.
•  M er stringent klimatpolitik.
•   E nergiomställning till förnybart och låg intensitet.
•   L ägre sårbarhet från kroniska  
klimatrelaterade risker.
•   L ägre antal extremvädershändelser.
•   T eknikutveckling, exempelvis CCS och  
fossilfria transporter.
•  J ämnare befolkningsutveckling.
•  G lobala medeltemperaturen har ökat  
med 4,3 grader år 2100.
•  F ortsatt stort fossilberoende.
•  L ångsammare teknikutveckling.
•  E nergi fortsatt fossilbaserad.
•  S törre sårbarhet mot kroniska  
klimatrelaterade risker.
•  M er frekventa och omfattande  
extremvädershändelser.
•  K raftig befolkningsökning.
Resiliens
Hur motståndskraft skapas i bolaget:
• Lågt beroende av fossil inköpt energi.
• Vetenskapsbaserad klimatfärdplan med  
föreslagna åtgärder och tydliga mål.
• Proaktivt arbete med regelefterlevnad.
• Differentierat fastighetsbestånd  
i flera länder.
• Samverkan för teknikutveckling  
i värdekedjan.
63 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 66 =====

TCFD:S REKOMMENDATIONER
Styrning Sida Strategi Sida Riskhantering Sida Mål och mätetal Sida
Styrelsens överblick av klimatrelaterade risker  
och möjligheter. 
47–48 Identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter  
på kort, medellång och lång sikt. 
60–64 Process för att identifiera, bedöma och åtgärda  
klimatrelaterade risker. 
58, 60–64, 
80
Mätetal för att utvärdera klimatrelaterade risker  
och möjligheter. 
61–62, 41
Ledningens roll vid analys och hantering av  
klimatrelaterade risker och möjligheter. 
 
47–48 Påverkan av klimatrelaterade risker och möjligheter på  
organisationens verksamhet, strategi och finansiella 
planering. 
60–64, 
80
Organisationens process för att hantera  
klimatrelaterade risker. 
58, 60–64 Rapportering av Scope 1, Scope 2 och 
Scope 3, inklusive relaterade risker. 
67, 69
Organisationens motståndskraft i relation till olika  
klimatrelaterade scenarion. 
60–64 Integrering av hantering av klimatrelaterade risker  
i organisationens övergripande riskhantering. 
41 Mål och utfall för hantering av klimatrelaterade risker  
och möjligheter. 
61–62, 
80
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ANPASSNING TILL KLIMATFÖRÄNDRINGAR
E1
Fysiska risker
Bolaget kan se idag att fastighetsbeståndet är expone-
rat för ett fleratal fysiska klimatrisker, däribland över-
svämning, skred, gräs- och skogsbrand samt skyfall. 
Riskerna är identifierade på en scenariovid bas, då ana-
lysen av fysiska klimatrisker inom ramen för klimatrisk-
analyser också bygger på scenarioanalys. För 18% av 
bolagets fastigheter har sårbarhet bedömts. Expone-
ring mot en risk innebär oftast även sårbarhet. Få av 
bolagets analyserade fastigheter står helt utan potenti-
ell risk. Klimatriskanalyser har genomförts för delar av 
beståndet i Sverige, Danmark, Finland och Norge. 
Fastigheter i Storbritannien och Tyskland har inte ana-
lyserats, men motsvarar en liten del av bolagets totala 
bestånd. Utifrån den kännedom bolaget har om sitt 
fastighetsbestånd bedöms sannolikheten för fysiska 
klimatrisker måttlig, både till omfattning och var den 
inträffar. Det finns en spridning i typer fysiska klimat-
risker som beståndet kan utsättas för. Bolaget bedömer 
också att det inte finns någon större risk för störningar  
i leverantörsled.
För mer information om bedömning av fysiska  
klimatrisker, se sida 60–62. 
Omställningsrisker
Avseende omställningsrisker finns risker som kan 
påverka bolagets tillgångar, och därmed dess verk-
samheter då funktionalitet av fastigheterna är grund-
läggande för bolaget. Omställningsrisker är identifie-
rade på en scenariovid bas, då de bygger på antagan-
den som görs inom ramen för scenarierna. En risk är 
kopplad exempelvis till förändring i lagstiftning, vilket 
kan innebära ökade krav på energieffektivisering och 
utsläppsminskning. För att möta dessa förändringar 
kan bolaget behöva investera kapital i fastigheterna, 
både avseende förbättringar i drift och utrustning, 
men även i ny teknik. Kopplat till fastighetsutveckling 
och hårdare reglering kan bolaget komma att behöva 
investera i andra byggmaterial och tekniker, vilket  
kan leda till ökade kostnader och risk för olönsamma 
investeringar. Bolaget bedömer att det finns tydliga 
indikationer på förändringar i regelverk som kommer 
leda till omställningskostnader. Det finns även indika-
tion på förändrade förväntningar från hyresgäster. 
Slutligen finns det också en koppling mellan fysiska  
klimatrisker och omställningsrisker, där beståndet stor-
lek gör att det kan förekomma en finansiell risk för 
ökade kostnader.
Resiliensanalys
Resiliensanalysen bygger på den uppdaterade scenario-
analysen som beskrivs tidigare i detta avsnitt och 
använder samma grundläggande scenarion. Analysen 
är genomförd internt hos bolaget genom en kvalitativ 
desktopanalys av bolagets nuvarande affärsmodell, 
styrdokumentsportfolio, finansieringsmöjligheter och 
utfall av historiska hållbarhetsdata. Varje identifierade 
risk och möjlighet har utvärderats utifrån ovanstående 
underlag för att få en så tydlig helhetsbild av resiliensen 
som möjligt. Bland de antaganden som görs kan nämnas 
att den utveckling som respektive scenario beskriver 
antas komma ske. Bolaget antar också att de målsätt-
ningar som ställs upp i policyer genomförs, såsom att 
öka mängden förnybar energi och minska utsläpp i 
linje med klimatmålet. 
De tidshorisonter som används i resiliensanalysen 
följer samma tidshorisonter som används i den dubbla 
väsentlighetsanalysen. Omfattningen av resiliens-
analysen följer den avgränsning som tillämpas i övrig 
redovisning avseende inkluderade bolag, fastighets-
bestånd och geografier, vilket utgår från finansiell kon-
troll. Påverkan och beroenden i värdekedjan i tidigare 
och senare led har tagits hänsyn till i de fall då risker 
som bolaget har låg rådighet över har identifierats.
Bolagets resiliensanalys bygger på nuvarande kun-
skap. Samtliga fastigheter i beståndet har heller inte 
analyserats fullständigt. Avseende fysiska risker bygger 
analysen på prognoser, vilka i sin tur är baserade på 
scenarierna. Dessa prognoser beskriver risk för att 
exempelvis extremvädershändelser sker mer frekvent 
eller bibehålls på samma nivå som idag. Exempel på 
omställningsrisker som är osäkra inkluderar föränd-
ringar i reglering.
Bolagets motståndskraft
Utifrån de identifierade riskerna och möjligheterna 
bedöms bolaget ha relativt god motståndskraft. Balder 
har redan idag ett lågt fossilt inslag i i sin inköpta 
energi och har historiskt ökat sin egenproducerade 
förnybara energi. Detta resulterar i att omställningen 
från fossila källor bedöms drabba bolaget i relativt låg 
utsträckning, samtidigt som bolaget rustar för föränd-
ringar i energinäten genom att på egen hand producera 
den energin. Bolaget har satt ett ambitiöst, vetenskaps-
baserat nettonollmål med en tillhörande klimatfärd-
plan för hur utsläppen över tid ska begränsas. Genom 
årlig uppföljning av framsteg gentemot dessa klimat-
mål kan Balder över tid justera affärsmodell och strategi 
vid behov. Bolaget är beroende av förändringar i värde-
kedjan, och är därmed beroende av teknikutveckling 
och att andra aktörer också arbetar med utsläpps-
minskningar och anpassningsåtgärder.
Balder har ett differentierat fastighetsbestånd i flera 
länder, vilket innebär att riskerna är spridda över olika 
geografier. Ett fastighetsbestånd av ungefär lika delar 
bostäder och kommersiella fastigheter gör att bolaget 
blir mer resilient eftersom risker sprids. 
Bolaget har i dagsläget inte kvantifierat kostnaderna 
för att implementera åtgärder för att bemöta fysiska 
klimatrisker som fastighetsbeståndet kan utsättas för. 
För att implementera de föreslagna åtgärdsplanerna 
kopplade till klimatriskanalyserna har bolaget antagit 
riktningen att börja med mindre åtgärder som kan 
införlivas i den dagliga verksamheten. Implementering 
av större åtgärder, som kräver samarbete med externa 
parter, utvärderas framgent. 
TCFD
För att utvärdera risker och möjligheter kopplade till 
klimatförändringar har Balder officiellt tagit ställning 
att följa rekommendationerna i Taskforce on Climate-
related Financial Disclosures (TCFD), och arbetar för 
att implementera rekommendationerna inom de om-
råden som ingår. Balder kommer att fortsätta arbetet 
med risker och möjligheter i enlighet med TCFD:s  
senaste rekommendation. Detta innebär framför allt 
fortsatt arbete med att förfina analysen på fastighets-
nivå och identifiera konkreta åtgärder för varje byggnad. 
64 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 67 =====

BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor mängd av 
världens totala växthusgasutsläpp, bland annat på 
grund av energiintensiteten och användandet av koldi-
oxidintensiva material i byggandet. 
Balders verksamhet har faktisk negativ påverkan 
på kort, medellång och lång sikt, genom växthusgasut-
släpp i den egna verksamheten samt i värdekedjan i  
tidigare och senare led. Då bolaget ser påverkan i alla 
tidshorisonter har det tagits höjd för potentiella fram-
tida utsläpp i bedömningen av väsentlighet. I den egna 
verksamheten innefattas både direkta och indirekta  
utsläpp relaterat till exempelvis egen värmeproduktion, 
energianvändning och företagsfordon. I värdekedjan 
innefattas indirekta växthusgasutsläpp i leverantörsled 
och hos kunder, genom exempelvis nyproduktion samt 
ombyggnads- och renoveringsprojekt. 
Bolagets bedömning i väsentlighetsanalysen utgår 
från en kvalitativ granskning, men tar även avstamp i 
bolagets klimatbokslut från 2022, som är bolagets 
basår för utsläppsberäkningar.
För mer information om den dubbla väsentlighets-
analysen, se sida 51–56. 
STRATEGI 
Bolagets arbete med att begränsa klimatförändringar 
styrs av flera policyer i bolagets styrdokumentsport-
följ. Policyer omfattar alla dotterbolag i de länder där 
Balder är verksamt och inkluderar samtliga hyresgäster, 
både inom bostäder och kommersiella fastigheter.
 
Hållbarhetspolicy 
I bolagets hållbarhetspolicy tydliggörs arbetet och 
målsättningarna kring begränsning av klimatföränd-
ringar. Policyn hänvisar till bolagets vetenskapsbase-
rade klimatmål, men även till andra målsättningar som 
relaterar till utsläppsminskningar inom organisationen. 
Målsättningar är bland annat att fasa ut fossila bränslen 
i verksamheten, prioritera förnybara källor för energi 
och transporter, miljöcertifiera byggnader och skapa 
goda förutsättningar för fossilfria och miljövänliga 
transporter för kunder och medarbetare. Andra mål är 
att reducera energi- och vattenanvändning i bolaget, 
öka mängden förnybar energiproduktion, reducera av-
fallsmängder och öka sorterings- och återbruksgrad. 
 
Policy för transport och resor 
Balders policy för transport och resor förklarar bolagets 
hållning till hur tjänsteresor ska genomföras. Policyn 
syftar till att minska klimatutsläpp och miljöpåverkan 
och lyfter prioriteringsordning för olika färdmedel. 
 
Uppförandekod för samarbetspartners  
och för medarbetare 
I uppförandekoden för samarbetspartners tydliggörs 
det att bolagets samarbetspartners förväntas kontinu-
erligt förbättra sitt miljöarbete i syfte att minska verk-
samhetens negativa påverkan. Detta ska ske genom att 
arbeta mer resurseffektivt, beakta försiktighetsprinci-
pen vid materialval, minimera klimatpåverkan genom 
att fasa ut fossila bränslen samt minska verksamhetens 
energi- och vattenförbrukning. 
I uppförandekoden för medarbetare beskrivs hur  
bolagets egna medarbetare förväntas agera. Även i 
denna kod inkluderas ansvar för miljön och att samtliga 
medarbetare ska vara delaktiga och sträva efter att 
minska bolagets påverkan på miljön så långt det är 
möjligt. 
Mer information om bolagets policyer finns på  
sida 48. 
 
För att nå uppsatta mål och minska utsläpp av växthusgaser har Balder utarbetat en klimat-
färdplan. Med mål som inkluderar hela värdekedjan arbetar bolaget för att minska utsläppen 
på bred front. Klimatfärdplanen följer Parisavtalet och bolaget siktar på att halvera utsläppen 
till 2030 och nå nettonollutsläpp till 2045.
Klimatfärdplan 
Balders har som klimatmål att halvera utsläppen till 
2030 och att nå nettonollutsläpp 2045, vilket bygger 
på basårsberäkningar från 2022. Bolagets klimatmål 
godkändes av Science Based Targets initiative (SBTi)  
i februari 2024. Genom denna validering bedöms  
bolagets klimatmål ligga i linje med Parisavtalets 
1,5-graders m ål. Balder är inte exkluderat från EU:s refe-
rensvärden för anpassning till Parisavtalet. 
För att nå klimatmålen har Balder tagit fram en klimat-
ärdplan med potentiella åtgärder, uppdelat på olika 
områden, bolaget kan genomföra för att minska sina 
utsläpp. Klimatfärdplanen godkändes av bolagets kon-
cernledning och bolagets styrelse 2024. 
Klimatfärdplanen är baserad på lokalbaserad beräk-
ningsmetod. Färdplanen har även brutits ner på bolags-
nivå för att underlätta implementering i respektive 
bolag i den konsoliderade koncerngruppen. Klimat-
färdplanen tar hänsyn till organisk årlig tillväxt, avse-
ende total uthyrningsbar yta vilket inbegriper ökad  
energianvändning, till följd av fortsatt nyproduktion 
och förvärv av fastigheter. 
I grafen visas prognosen för bolagets utsläpp, inklu-
sive tillväxt och utsläppsminskningar, fram till 2045.  
En närmare beskrivning av åtgärder följer nedan. Med 
den nuvarande utformningen av klimatfärdplanen når 
bolaget inte klimatmålet för 2045 om inte marknaden 
förändras med fler klimatsmarta alternativ inom bygg-
FÄRDPLAN KLIMATMÅL 
Potentiella utsläppsminskningar (ton CO2e) fram till 2045, inklusive naturlig tillväxt
–8%
23%
10%
–59%
–55%
145%
100%
100
60
40
20
0
80
160
%
140
120
Nettonollmål 2045
  
Övriga åtgärder
Utsläpp efter åtgärder 2045
Utsläpp basår 2022
Utsläpp efter tillväxt 2045
Byggnationsåtgärder
Energiåtgärder
Basår 2022
KLIMATFÖRÄNDRINGARE1
65 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 68 =====

nation. Detta beror till stor del på att vissa åtgärder inte 
anses vara möjliga att implementera i någon större  
utsträckning fram till 2030. Det bedöms inte bero på 
inlåsta utsläpp. Dessutom är prognosen fram till 2045 
osäker och kommer sannolikt vara föremål för revide-
ring efter 2030. 
 
Implementering av klimatfärdplan 
Bedömningen av effekt på åtgärder och deras imple-
menteringsgrad bygger både på en kvalitativ bedöm-
ning gjord av intern expertis, samt aktuell forskning på 
området. Prioritering av införda åtgärder görs, där 
färdplanen i första hand prioriterar åtgärder för reduk-
tion och återanvändning, därefter åtgärder för substi-
tution och slutligen passiva åtgärder. Åtgärderna som 
inkluderas i färdplanen utvärderas inte från faktiskt 
kostnad utan utifrån möjlig implementeringsgrad fram 
till 2030 respektive 2045. Däremot har respektive före-
slagen åtgärd utvärderats kvalitativt om huruvida det 
är en besparing, kostnad eller ingetdera. Åtgärderna 
delas upp i tre områden: åtgärder kopplade till byggna-
tion och material, åtgärder kopplade till energi och  
övriga åtgärder. 
Fastighetsutveckling utgör en stor del av bolagets 
klimatavtryck. Det innebär att bolaget kommer behöva 
ha ett stort fokus på dessa utsläpp, med betoning på 
materialval och materialeffektivitet. Åtgärder kopplade 
till byggnation och material delas upp i åtgärder rörande 
produktfas och åtgärder rörande transporter och bygg-
verksamhet. I produktfasen inkluderas åtgärder rör-
ande att minska mängden utsläppsintensiva material, 
ökad återanvändning och återvinning och materialsub-
stitution. 
Åtgärder kopplade till energi inkluderar minskad  
energianvändning, återanvändning av energi samt  
ersättning av energi- och bränslekällor. Även investe-
ringar i bättre mät- och styrteknik inkluderas i färdpla-
nen. Som en del av åtgärder för energi inkluderas 
också en allmän förbättring av energisystemet. Bolaget 
är därmed beroende av aktörer i värdekedjan avse-
ende mer hållbara material samt omställning till förny-
bart i energinäten. Dessa utsläpp har bolaget relativt 
låg rådighet över. 
Slutligen, under övriga åtgärder inkluderas exempel-
vis åtgärder för tjänsteresor, avfall, investeringar samt 
åtgärder för servicebilar. 
Klimatfärdplanen är det första steget mot att nå bola-
gets klimatmål, och beskriver vilka övergripande åtgär-
der som kan genomföras i ett bredare perspektiv.  
Då arbetet med klimatfärdplanen fortfarande är i ett  
tidigt stadium har ingen kvantifiering ännu gjorts över  
betydande investeringar som kommer krävas för att 
genomföra denna. Åtgärderna som föreslagits i åt-
gärdsplanen har utvärderats kvalitativt om huruvida de 
kan anses vara en besparing, kostnad eller ingetdera. 
Bolaget har i dagsläget inte kopplat klimatfärdplanen 
till de nyckeltal eller aktiviteter som presenteras i sam-
band med EU-taxonomin.
Klimatfärdplanen är i huvudsak implementerad i bo-
lagets affärsstrategi genom hållbarhetspolicyn och de 
mål som bolaget har kopplat till utsläppsminskningar. 
Utöver nettonollmålet till 2045 har bolaget andra mål-
sättningar kopplat till klimatfärdplanen, däribland  
energieffektivisering av fastighetsbeståndet och utfas-
ning av fossila bränslen i fastigheter och egna fordon. 
Bolaget har i dagsläget inte några betydande kapital-
utgifter kopplade till kol, olja och gas, även om en min-
dre del av bolagets fastighetsbestånd använder egen 
fossil uppvärmning. Bolaget arbetar i dagsläget inte 
med någon form av växthusgasupptagning eller intern-
prissättning på koldioxid. 
På sida 69 presenteras en tabell med utsläpp av växt-
husgaser samt utsläppsreduktion som krävs för att  
arbeta gentemot klimatmålen för 2030 och 2045. 
Genom denna tabell mäter bolaget framsteg mot de 
föreslagna utsläppsminskningarna i klimatfärdplanen.
Bolaget har ett ramverk för grön och social finansie-
ring, där bland annat energieffektiva och miljöcertifie-
rade byggnader kan kvala in. Med Balders målsättning 
om att öka andelen grön finansiering, blir klimatarbetet 
en integrerad del av bolagets finansiering. För att läsa 
mer om bolagets gröna och sociala ramverk för hållbar 
finansiering, se sida 79.
ÅTGÄRDER
Inom Balders fastighetsutveckling och löpande för -
valtning finns flera konkreta exempel på insatser som 
genomförs i syfte att reducera utsläpp i både den 
egna verksamheten och i värdekedjan i tidigare och 
senare led.
De åtgärder som presenteras kopplade till begräns-
ningsåtgärderna bygger på de föreslagna åtgärderna i 
bolagets klimatfärdplan, men bolaget har inte identi-
fierat några betydande drifts- eller kapitalutgifter, in-
begripet CapEx-planer inom ramen för EU-taxonomin. 
Utgifter kopplat till följande åtgärder är i dagsläget 
inte g rerade i bolagets löpande verksamhet.
Det finns en variation i de åtgärder som bolaget ge-
nomför utifrån dess verksamhetsländer, och åtgärder-
nas omfattning är ofta på lokal- eller fastighetsnivå.  
Åtgärderna är kontinuerligt pågående, såvida inte ett 
definierat målår beskrivs under respektive åtgärden.
För de förväntade utsläppsminskningarna för respek-
tive beskriven åtgärd, se tabellen för klimatbokslutet 
på sida 69, specifikt den framåtblickande delen av  
tabellen. För utfasning av fossila bränslen, se Scope 1 
Egen uppvärmning och för transporter, se Scope 1  
Företagsfordon.
Nedan följer en lista över bolagets pågående och  
löpande nyckelåtgärder kopplade till begränsning 
av klimatförändringar: 
• Bolagsspecifik klimatfärdplan 
• Utfasning av fossila bränslen 
• Gröna bilagor för kommersiella hyreskontrakt 
• Hållbara och ansvarsfulla transporter 
 
Bolagsspecifika klimatfärdplaner 
Bolagets styrelse godkände under 2024 koncernens 
klimatfärdplan och arbetet med denna har fortlöpt. 
Som ett första steg har klimatfärdplanen brutits ner 
på bolagsnivå och kommunicerats till samtliga konso -
liderade bolag i koncernen. Denna nedbrytning har 
gjorts då de olika bolagen i koncernen har variationer 
i sina separata klimatbokslut beroende av typ och 
storlek på fastighetsbestånd, geografier och natio -
nella faktorer såsom tillgång till förnybar energi. 
Då bolagets klimatmål är uppdelat med ett delmål 
för 2030 och ett slutligt mål för 2045 har bolaget valt 
att börja fokusera på åtgärder som kan genomföras 
fram till 2030. Balder har valt att initialt ta ansatsen 
att varje konsoliderat bolag i koncernen har ansvar 
för att genomföra åtgärder inom ramen för den egna 
verksamheten. 
I Sverige har exempelvis bolaget valt att börja foku-
sera på utsläpp till följd av energianvändning och ut-
släpp kopplade till fastighetsutveckling. I Finland har 
två dotterbolag tagit fram egna klimatfärdplaner base-
rad på den koncerngemensamma med mer konkreta 
åtgärder för verksamheterna fram till 2030. Exempel 
på åtgärder i dessa färdplaner är att utöka mängden 
egenproducerad förnybar energi, öka mängden inköpt 
förnybar elektricitet och skapa förutsättningar för håll-
bara transporter. 
 
Utfasning av fossila bränslen 
Bolaget har en mindre mängd fastigheter som använ -
der fossil uppvärmning i form av olja eller gas, vilket 
står för en relativt liten den av de totala utsläppen. 
Samtidigt har Balder, i enlighet med hållbarhetspoli -
cyn, satt ett delmål om att fasa ut fossila bränslen i 
verksamheten. Bolaget arbetar löpande med att fasa 
ut fossil uppvärmning i sina fastigheter, vilket är en 
viktig åtgärd för att minska bolagets Scope 1-utsläpp.
Vid utfasning ställer bolaget om till det uppvärm-
ningssystem som bedöms mer klimatsmart, energi-
effektivt och finns tillgängligt på de lokala markna-
derna, exempelvis fjärrvärme och olika typer av 
värmepumpar.
Utfasning av fossila bränslen är en av de föreslagna 
aktiviteterna avseende energi i klimatfärdplanen.
Bolaget följer årligen upp denna åtgärd genom klimat-
bokslutet, se tabellen på sida 69, specifikt avseende 
utsläpp i Scope 1. Enligt klimatfärdplanen ska utsläpp 
från egen fossil värmeproduktion reduceras till 0 år 
2030.
 
Gröna bilagor i kommersiella hyreskontrakt 
Energianvändning från hyresgäster är en betydande 
källa till Balders indirekta utsläpp i Scope 3. Hur bola -
gen inom Balderkoncernen arbetar med program för 
att uppmuntra hyresgäster att göra hållbara val och 
aktiviteter skiljer sig åt. Ett företagsspecifikt mått som 
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1
66 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 69 =====

används är uppföljning av gröna bilagor som biläggs i 
hyreskontrakt i Sverige och Norge. Totalt har bolaget 
697 (477) gröna hyresavtal 2025. 
 I Sverige används gröna bilagor, även kallade gröna 
avtal. Detta är kommersiella hyresavtal där hyresgäster 
förbinder sig att bidra till vatten- och energibesparing, 
fossilfria transporter eller andra åtgärder som reduce-
rar klimatutsläpp. Sedan 2021 ska alla nya kommersiella 
hyresavtal i Sverige ha en grön bilaga. 
 
Hållbara och ansvarsfulla transporter 
Utöver Balders ambition att fasa ut fossila bränslen i 
den egna verksamheten, ska bolaget även verka för att 
hyresgäster som bor och arbetar i Balders fastigheter 
ges goda förutsättningar till miljövänliga och fossilfria 
transporter. Som fastighetsägare är det viktigt att 
skapa förutsättningar för att optimera resande och 
för hållbara transporter. Balder utvecklar såväl elbils-
pooler som cykelpooler och cykelverkstäder i nya fast-
igheter. Under året har Balder fortsatt att installera 
laddplatser för elbilar för att underlätta omställningen 
till fossilfria resor. Bolagets utsläpp i Scope 1 är i dags-
läget en relativt liten del av de totala utsläppen, och  
klimatfärdplanen utgår från fullständig utfasning av 
fossila bränslen. 
För att stödja syftet med Balders hållbarhetspolicy har 
bolaget fastställt ett antal koncernövergripande kvan-
titativa mål kopplat till begränsning av utsläpp i egen 
verksamhet och i värdekedjan i tidigare och senare led. 
Respektive mål är beskrivet under nedanstående rubri-
ker. Målen omfattar samtliga bolag i den konsoliderade 
gruppen.
 
Hållbarhetsmål hållbara transporter 
Bolaget har ett relativt, kvantitativt och löpande mål 
för att ge bättre förutsättningar till fossilfria transporter 
för kunder och medarbetare. Målet har ingen förväntad 
målnivå eller basår, utan jämförs mot föregående år för 
att mäta utvecklingen över tid. Målet är inte vetenskap-
ligt baserat utan är företagsspecifikt. Framsteg mot 
detta mål görs dels genom hänvisning till utsläpp i 
Scope 1 kopplat till ägda och leasade fordon i bolagets 
klimatbokslut, dels genom företagsspecifik uppfölj-
ning av antalet laddpunkter för el- och hybridbilsladd-
ning på eller i anslutning till bolagets fastigheter. Med 
laddpunkter avses uttag som möjliggör laddning av  
el- och hybridfordon. En laddplats kan därför ha flera 
laddpunkter. 
Bolaget har 3 985 (3 358) laddpunkter fördelat mellan 
Sverige, Danmark, Finland och Norge. Antalet och den 
installerade effekten har ökat till följd av fler installerade 
laddpunkter, men också på grund av att kartläggning 
av laddinfrastruktur genomförts under året. Delar av 
den installerade effekten beräknas med schablon där 
den faktiska effekten inte är tillgänglig.
 
MÅTT OCH MÅL
FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL  
BALDERS HÅLLBARHETSARBETE
Hållbarhetsmål minskade växthusgasutsläpp 
Balder har som ett absolut mål att halvera utsläppen i 
den egna verksamheten (Scope 1 och 2) till 2030, 
med 2022 som basår, vilket innebär 50% minskning 
av absoluta CO2e-utsläpp. Balder ska även mäta och 
minska utsläppen i värdekedjan (Scope 3) samt minska 
utsläppen med 55% per kvadratmeter till 2030. Bolaget 
ämnar uppnå nettonollutsläpp i hela värdekedjan 
(Scope 1, 2 och 3) till 2045, genom minskning med 
90% jämfört med basåret. De resterande 10% kan neu-
traliseras. Målet är godkänt av SBTi och är i linje med 
Parisavtalets målsättning om att hålla den globala upp-
värmningen under 1,5 grader. Någon sektoriell avkar-
boniseringsväg har inte använts. En sektoriell avkarbo-
niseringsväg avser en sektorsgemensam färdplan för 
att övergå till ett fossilfritt samhälle och för att nå Paris-
INTENSITET VÄXTHUSGASUTSLÄPP
2025 2024 Förändring, %
Intensitet per omsättning, kg CO 2e/SEK 
Totala växthusgasutsläpp per nettoomsättning 
(lokalbaserad metod) 0,008 0,013 -41
Totala växthusgasutsläpp per nettoomsättning
(marknadsbaserad metod) 0,008 0,013 -41
Intensitet per kvadratmeter, kg CO
2e/ kvm 1)
Scope 1 0,2 0,2 0
Scope 22) 5 73) –17
Scope 3 12 223) –46
Scope 3, exklusive nyproduktion 10 124) –13
Totalt, Scope 1, 2 och 3   17 285) –39
1)  F öretagsspecifika upplysningar.
2)  A vser lokalbaserad beräkningsmetod. Om marknadsbaserad beräkningsmetod används är utsläppen 4 kg CO 2e/kvm (5) i Scope 2, motsvarande 
15% minskning, och 16 kg CO2e/kvm totalt (27), motsvarande 39% minskning. 
3)  I ntensitet Scope 2 2024 har korrigerats till 7 (6), då nya uppgifter inkommit, och för Scope 3 2024 har korrigerats till 22 (20) till följd av felaktig 
rapportering. 
4)  E xkluderat Scope 3.2 Kapitalvaror – Nyproduktion. Intensitet i Scope 3, exklusive nyproduktion 2024 har korrigerats till 12 (11), till följd avkom -
plettering.
5) Intensitet för total 2024 har korrigerats till 28 (27) till följd av felaktig rapportering.
HÅLLBARHETSMÅL
Hållbara transporter 1)  Utfall 2025 Utfall 2024
Genomföra insatser för hållbart resande  
till och från fastigheterna
3 985 laddpunkter och  
31,5 MW installerad effekt
3 358 laddpunkter och  
22,2 MW installerad effekt
1) Företagsspecifik upplysning.
avtalets mål. Då målet ligger i linje med Parisavtalets 
målsättning följer att omvärlden förändras i enlighet 
med IPCC:s scenario RCP 2,6. För mer information om 
klimatscenarion, se sida 63.
Vid upprättande av klimatmålet och den tillhörande 
klimatfärdplanen gjordes antaganden om att verksam-
heten kommer fortsätta växa avseende bland annat  
uthyrbar yta, energianvändning och ekonomisk tillväxt. 
Utsläppen från Scope 2 som beräknas för uppföljning 
av klimatmål avser lokalbaserad metod. Basåret 2022 
har valts då det har bedömts motsvara ett genomsnitt-
ligt år för bolaget kopplat till de största utsläppskate-
gorierna, avseende bland annat utsläpp från Scope 2 
samt utsläpp i Scope 3 kopplat till nyproduktion och 
fastighetsförvärv. Inkluderade bolag samt utsläpps-
kategorier i Scope 3 har inte förändrats sedan baslinje-
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1
67 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 70 =====

KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1
Köpenhamn 
Danmark
Lavetten
241 hyresrätter
värdet bestämdes. Exempelvis ligger basåret innan 
bolaget såg stora förändringar i aktivitet inom bygg- 
och fastighetssektorn. För att läsa mer om förväntade 
drivkrafter för att reducera bolagets utsläpp, se av-
snitten om klimatfärdplanen samt om åtgärder i detta 
kapitel. Mer information om åtgärder kopplat specifikt 
till energi återfinns på sida 71–72. 
Omsättning motsvarar nettoomsättning från bolagets 
hyresintäkter, som presenteras i not 3 i den finansiella 
redovisningen på sida 122.
I tabell på sida 67 redovisas intensitetstal för bolagets 
växthusgasutsläpp. Samtliga intensitetsmått, förutom 
för Scope 1 avseende uthyrbar yta, har minskat under 
2025, till följd av att bolaget har minskat sina utsläpp i 
Scope 2 och Scope 3. Minskning eller ökning per 
Scope, samt vilka relevanta kategorier som styr denna 
förändring, beskrivs i nedan text.
I klimatbokslutet på sida 69 redovisas utsläpp enligt 
GHG-protokollet samt förväntade minskningar enligt 
bolagets klimatfärdplan, både procentuellt per år, och 
med förväntade totalutsläpp per kategori som tillåts 
för 2030 och 2045. 
Bolagets totala utsläpp av växthusgaser har minskat 
med 36% mellan år 2024 och 2025, vid beräkning med 
lokalbaserad metod. Detta beror i stort på marknads-
effekter, som lett till reducerad takt inom nyproduktion 
och projektutveckling. Energieffektivisering ligger 
också till grund för minskningen. I jämförelse med 
basåret 2022 har bolagets totala utsläpp minskat med 
51%. Nedan följer beskrivning av utsläppskategorier 
som förändrats mellan 2024 och 2025. 
Utsläpp i Scope 1 från egen värmeproduktion har 
minskat under året till följd av att anläggningar och 
uppvärmningslösningar har bytts från fossila källor till 
högre andel förnybara. Utsläpp från företagsfordon 
har ökat 2025 i jämförelse med 2024. Detta beror på 
att andelen HVO100 som tankats i bilar inom Balder 
Sverige har justerats ner, till följd av tydligare underlag 
från leverantör. 
Avseende Scope 2 har bolaget haft en minskning i 
både lokalbaserade och marknadsbaserade utsläpp. 
Minskningen i lokalbaserade utsläpp beror på energi-
effektiviseringar under året, där bolaget har minskat 
inköpt mängd värme. Dessutom har fler bolag i koncer-
nen redovisat inköpt el med leverantörsspecifika emis-
sionsfaktorer, vilka generellt är mer fördelaktigt jämfört 
med genomsnittsfaktorer. Avseende marknadsbase-
rade utsläpp har fler bolag i koncernen anskaffat ur-
sprungsgarantier för inköpt el, vilket resulterar i en 
total minskning. Ungefär 97% av utsläppen från inköpt 
el, med marknadsbaserad metod, i Scope 2 täcks av 
ursprungsgarantier avseende vattenkraft, vindkraft 
och förnybar mix. Dessa är en del av de elavtal bolaget 
har. Det finns en variation mellan verksamhetsländerna 
i var dessa garantier används. 
De totala utsläppen i Scope 3 har minskat i stor om-
fattning, vilket främst beror av utsläpp kopplade till  
Kategori 2: Kapitalvaror och Kategori 13: Hyresgästers 
energiförbrukning. Kategori 2 är utsläpp som härrör 
från nyproduktion, värdehöjande renoveringar samt 
fastighetsförvärv. Dessa utsläpp kan fluktuera mellan 
år beroende på antal avslutade nybyggnationsprojekt, 
då bolaget redovisar samtliga utsläpp från projektut-
veckling när byggnaden färdigställs. Under 2025 har 
färre byggnader färdigställts jämfört med föregående 
år. De förvärv som gjorts i koncernen har också varit 
sådana där Balder inte är första ägare. Utsläpp i Kate-
gori 13 har minskat främst till följd av att fler bolag i 
koncernen inte längre använder schablon baserat på 
uthyrbar yta, utan faktiskt verksamhetsenergi vid redo-
visning. 
I dagsläget är det ingen kategori i Scope 3 som be-
räknas helt med primärdata. Vissa kategorier beräknas 
dock delvis med primärdata, och avser de kategorier 
på sida 69 som använder hybridmetod. Detta inkluderar 
Kategori 2, där vissa nyproducerade fastigheter har  
klimatberäkningar, Kategori 5, där delar av datan kom-
mer från faktiska avfallsfraktioner, samt Kategori 6, som 
inkluderar data direkt från resebolagen.
Biogena utsläpp har ökat marginellt under 2025. Det 
beror på ökade utsläpp från fordon i scope 1 samt för-
bättrade beräkningsmetoder med leverantörsspecifik 
data inom Scope 3: Kategori 13: Hyresgästernas energi-
användning. 
68 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 71 =====

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER OCH KLIMATMÅL
Retrospektivt  (tillbakablickande) Milstolpar och målår (framåtblickande) 
Utsläppskategorier i GHG-protokollet,  
ton koldioxidekvivalenter (ton CO 2e) Utsläppskälla Basår  2022  20241) 20251)
Förändring 
2024–2025, %
Förändring 
2022–2025, % 2)  Beräkningsmetod   2030 2045 Årligt mål, %
Scope 1 Direkta utsläpp
Egen värmeproduktion 793 712 583 –18 –26 Genomsnittsmetod 0 0 –13
Företagsfordon 612 261 385 47 –37 Genomsnittsmetod 430 193 –4
Köldmedieläckage 79 257 320 25 304 Leverantörsspecifik 93 125 2
Totalt Scope 1 1 484 1 231 1 289 5 –13 136 64 –11
Scope 2 Indirekta utsläpp
El 8 482 11 6153) 8 644 –26 2 Hybrid 3 869 488 –7
Värme 50 103 31 1613) 27 039 –13 –46 Hybrid 17 664 5 455 –8
Kyla 16 0,16 0 –100 –100 Hybrid 18 25 2
Totalt Scope 2 – Lokalbaserat (LB) 58 601 42 7753) 36 426 –15 –38 21 899 5 767 –8
Totalt Scope 2 – Marknadsbaserat (MB) 77 037 33 7903) 30 045 –11 –61 Utvärderas ej i klimatfärdplanen
Scope 3 Övriga indirekta utsläpp
3.1 Inköpta varor och tjänster 2 298 2 8584) 3 107 9 35 Genomsnittsmetod 1 750 906 –3
3.2 Kapitalvaror 117 267 67 521 21 025 –69 –82 59 327 35 238 –6
Nyproduktion 58 679 51 966 8 692 –83 –85 Hybrid 28 966 16 441 –6
Ombyggnads- och renoveringsprojekt 13 056 6 910 10 186 47 –22 Kostnadsmetod 7 571 5 522 –5
Fastighetsförvärv – första ägare 45 532 8 644 2 146 –75 –95 Genomsnittsmetod 22 476 12 757 –6
3.3  B ränsle- och energirelaterade aktiviteter 4 725 14 1145) 12 307 –13 161 Genomsnittsmetod 1 637 488 –8
3.4 Uppströms transport och distribution 4 621 3 794 635 –83 –86 Genomsnittsmetod 2 103 1 285 –7
3.5 Avfallshantering i egen verksamhet 1 082 1 8335) 1 164 –12 49 Hybrid 824 341 –3
3.6 Tjänsteresor 225 240 325 36 45 Hybrid 162 74 –3
3.7 Pendlingsresor 1 617 1 502 1 614 7 0 Genomsnittsmetod 1 326 1 020 –2
3.8 Uppströms hyrda tillgångar 2 31 12 –61 679 Genomsnittsmetod 2 2 2
3.9 Nedströms transport och distribution ET ET ET ET ET ET ET ET
3.10 Bearbetning av såld produkt ET ET ET ET ET ET ET ET
3.11 Användning av såld produkt Framtida energianvändning i sålda fastigheter 5 484 0 14 1 400 –100 Genomsnittsmetod 2 790 1 176 –6
3.12 Avfallshantering av såld produkt Framtida rivning av sålda fastigheter 979 0 3 300 –100 Genomsnittsmetod 636 263 –4
3.13 Nedströms hyrda tillgångar Hyresgästernas energianvändning 35 703 44 396 5) 35 772 –19 0 Genomsnittsmetod 18 152 2 958 –6
3.14 Franchise ET ET ET ET ET ET ET ET
3.15 Investeringar 2 356 2 168 2 168 0 –8 Kostnadsmetod 1 794 1 114 –3
Totalt Scope 3 176 357 138 456 6) 78 597 –43 –55 91 801 45 741 –6
Växthusgasutsläpp, totalt (LB) 236 442 182 463 6) 116 311 –36 –51 115 468 53 519 –6
Växthusgasutsläpp, totalt (MB) 254 877 173 4786) 109 930 –37 –57 Utvärderas ej i klimatfärdplanen
1)  B iogena utsläpp (i ton CO 2e) har beräknats 2025 för Scope 1 till 491 (430), Scope 2 78 309 (83 992) och Scope 3 55 951 (44 981). Totala biogena utsläpp för samtliga Scope uppgår 2025 till 134 751 (129 404). Biogena utsläpp 2024 för samtliga Scope har korrigerats på grund av felaktig rapporte-
ring. Biogena utsläpp för 2024 har förändrats för Scope 2 till 83 992 (83 890), Scope 3 till 44 981 (16 541) och totalt till 129 404 (100 861).
2) Företagsspecifika upplysningar.
3) Utsläpp från Scope 2-kategorier 2024 har korrigerats på grund av felaktig rapportering. Utsläppen för el har förändras till 11 615 (11 452), för värme till 31 161 (31 150), totalt för Scope 2 lokalbaserad metod till 42 775 (42 602) och totalt för Scope 2 marknadsbaserad metod till 33 790 (33 791).
4) Utsläpp från inköpta varor och tjänster 2024 har korrigerats till 2 858 (2 618), då ett dotterbolag i Finland har förfinat sin metodik för framtagande av underlag. 
5)  U tsläpp i följande Scope 3-kategorier för 2024 har korrigerats på grund av felaktig rapportering: 3.3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 2024 har korrigerats till 14  114 (14 059) och 3.13 Hyresgästers energianvändning till 44  396 (36 142). För utsläpp från avfall 2024 har data korrigerats till 
1 833 (1 832) till följd av ett avrundningsfel. 
6) Totala utsläpp i Scope 3 2024 förändras till 138 456 (129 906), totala lokalbaserade utsläpp till 182 463 (173 739) respektive marknadsbaserade utsläpp till 173 478 (164 929), till följd av felaktig rapportering 2024.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1
69 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 72 =====

Redovisningsprinciper klimatberäkningar
Balder rapporterar utsläppsdata för Scope 1, 2 och 3. 
Utsläppen rapporteras enligt Greenhouse Gas Proto-
col (GHG-protokollet), metoden finansiell kontroll, 
samt med rekommendationer från Fastighets ä garna. 
Sedan 2022 inkluderas hela koncernen med fastig-
heter i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Tyskland  
och Storbritannien som konsolideras av Fastighets AB 
Balder. Inga väsentliga förändringar i gränsdragningar 
eller utsläppskategorier har skett under 2025. 
De fyra beräkningsmetoder som används i bolagets 
klimatberäkningar, utifrån prioriteringsordning är:  
leverantörsspecifik metod, hybrid, kostnadsmetod, 
genomsnittsmetod. Varje utsläppskategori har flera 
möjliga metodval kopplade till sig, för att möjliggöra en 
så fullständig rapportering som möjligt. Leverantörs-
specifik metod avser beräkning med data inhämtad  
direkt från leverantör. Hybrid avser att delar av den  
rapporterade data är leverantörsspecifik, men viss del 
utgör schablon. Kostnadsmetod avser rapportering 
genom ekonomiska data tagen antingen ur ekonomi-
system eller från faktura, vilket multipliceras med emis-
sionsfaktor. Vid behov av valutaomvandling används 
samma valutakurs som i den finansiella redovisningen. 
Genomsnittsmetod avser beräkning med schablon, 
främst baserat på uthyrbar yta och fastighetstyp. Exakt 
vilken typ av schablon kan variera mellan utsläppskate-
gori, men genomgående avser det att direkt indata 
saknas, varpå en uppskattning måste göras. Andelen 
metoder som kan tillämpas för beräkning av utsläpp 
per kategori kan variera, där framför allt Scope 3 erbju-
der flera olika metodval. För en överblick över vilken 
metod som används vid beräkning av respektive kate-
gori i klimatbokslutet, se tabellen på sida 69, specifikt 
kolumnen Beräkningsmetod. De metoder som beskrivs 
i tabellen är den huvudsakliga metod som används vid 
beräkning. Andra metoder kan också förekomma för 
kategorierna.
Emissionsfaktorer som används kommer från er-
kända källor, såsom statliga myndigheter, forsknings-
rapporter och internationella institutioner. I tillämpliga 
fall används leverantörsspecifika emissionsfaktorer, 
främst kopplat till utsläpp i Scope 2.
Omsättning motsvarar nettoomsättning från bola-
gets hyresintäkter, som presenteras i not 3 i den finan-
siella redovisningen på sida 122. Kvadratmeter avser 
total mängd uthyrbar yta i bolaget. 
Samtliga beräkningar för utsläpp görs i bolagets sys-
temstöd Position Green och följer Fastighetsägarnas 
rekommendationer, inbegripet de prioriteringsord-
ningar för beräkning och avsteg från GHG-protokollet 
som föreslås.
Biogena utsläpp redovisas enligt metodiken i GHG-
protokollet separat från övriga utsläpp, för att undvika 
dubbelräkning. De biogena utsläppen härstammar 
från Scope 1-utsläpp från egna och leasade fordon 
kopplade till användning av biobränslen, utsläpp i 
Scope 2 kopplade till inköpt el och fjärrvärme, samt i 
Scope 3 kopplat till kategorier avseende energirelate-
rade utsläpp från tillgångar som bolaget hyr av andra 
och tillgångar bolaget hyr ut till hyresgäster. Denna typ 
av utsläpp sker i värdekedjan och motsvarar utsläpp 
som till skillnad från fossila utsläpp redan är en del av 
den naturliga kolcykeln. De emissionsfaktorer som  
används vid beräkning av biogena utsläpp kommer 
främst från DEFRA eller från svenska myndigheter.
Scope 1 består till största delen av utsläpp från egen 
värmeproduktion. Detta avser fastigheter som använ-
der naturgas eller eldningsolja för uppvärmning. Här 
redovisas även direkta utsläpp från fordon som ägs 
eller leasas av bolaget samt utsläpp från köldmedie-
läckage. Avseende Scope 1-beräkningar används inga 
specifika schabloneringar, utan redovisning av data 
avser antingen rapportering av faktiskt bränsleförbruk-
ning, kostnad för inköp av bränslen eller avstånd för 
ägda och leasade fordon. Köldmedium redovisas med 
data från leverantör. Emissionsfaktorer för Scope 1-  
beräkningar är leverantörsspecifika eller baserade på 
erkända källor såsom DEFRA.
Transparent klimatredovisning
Balder fick sin första officiella rating C från 
CDP för räkenskapsåret 2025. Carbon Disclo-
sure Project (CDP) är en global organisation 
som driver en plattform för transparent miljö-
rapportering och klimatrelaterade styrning.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / BEGRÄNSNING AV KLIMATFÖRÄNDRINGARE1
Scope 2 består av utsläpp från köpt el, fjärrvärme 
och fjärrkyla. Utsläppen baseras till största delen på 
specifika emissionsdata för energiförbrukning, även 
om antaganden har gjorts baserat på kvadratmeter för 
vissa fastigheter. Avseende Scope 2-beräkningar redo-
visas faktisk inköpt energi (el, värme, kyla). Det enda 
exemplet på schablon avser inköpt el, där uppskatt-
ning baserat på genomsnittlig användning per kvadrat-
meter yta och fastighetstyp. Emissionsfaktorer för 
Scope 2-beräkningar är antingen leverantörsspecifika, 
baserade på nationella källor från myndigheter, 
branschorganisationer samt från DEFRA. 
Scope 3 redovisar indirekta utsläpp i värdekedjan. 
Beräkningar bygger till stor del på uppskattningar  
baserade på kostnadsanalys och branschspecifika data. 
Specifika emissionsdata har använts från exempelvis 
klimatberäkningar i nyproduktion, rese- samt energi-
data. Avseende Scope 3-beräkningar finns flera möj-
liga metodval, vilka följer den ovan beskrivna priorite-
ringsordning som finns beskriven i Fastighetsägarnas 
rekommendation för utsläppsberäkningar. Genom-
gående rapporteras dessa utsläpp utifrån leverantörs-
specifika data, baserat på kostnad, antal anställda eller 
uthyrbar yta. Emissionsfaktorer för Scope 3-beräk-
ningar kommer från flera källor, däribland DEFRA,  
nationella myndigheter eller branschpublikationer.
Bolaget använder principen om första ägare, vilket 
innebär att utsläpp endast inkluderas vid förvärv och 
avyttring om bolaget är den första ägaren av fastighe-
ten. Bolaget redovisar utsläpp från nyproduktion, fast-
ighetsförvärv och avyttringar där bolaget bedömts ha 
haft rådighet över byggnationen.
Balder följer Fastighetsägarnas rekommendationer 
för redovisning av Scope 3 och nedan nämnda katego-
rier i Scope 3 exkluderas då de inte anses väsentliga 
för fastighetsbolag: 
• Scope 3: Kategori 9: Nedströms transport och distri-
bution exkluderas då kategorin främst är relevant för 
företag som säljer produkter som transporteras i  
värdekedjan i senare led. Fastighetsägares utveck-
lade produkter, byggnader, transporteras i regel ej.
• Scope 3: Kategori 10: Bearbetning av såld produkt 
bedöms ej relevant för fastighetsägare då sålda  
produkter, byggnader, inte vidarebearbetas.
• Scope 3: Kategori 14: Franchise bedöms ej relevant 
då bolaget inte bedriver franchiseverksamhet.
 
Övriga kategorier i Scope 3 bedöms väsentliga och  
följer samma avgränsningar som övrig redovisning av 
klimatbokslutet. Undantag görs dock för bolag som 
inte har egna anställda då de inte inkluderas i utsläpp-
skategorier som rapporteras baserat på medarbetar-
data. Detta inkluderar Scope 3: Kategori 6: Tjänste-
resor och Scope 3: Kategori 7: Pendlingsresor. Utsläpp 
motsvarande Scope 1 och 2 för intressebolag och joint 
ventures inkluderas i klimatbokslutet i Scope 3: Kate-
gori 15: Investeringar. Intressebolag och joint ventures 
inkluderas inte i övrig redovisning i klimatbokslutet,  
då Balder inte bedöms ha operationell kontroll över 
dessa. För mer information om intressebolag och joint 
ventures, se not 14 på sida 136. 
70 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 73 =====

ENERGI
Som stor fastighetskoncern utgör energianvändning en av Balders största direkta klimatpåverkan. Därför är minskad 
energianvändning och ökad produktion av förnybar energi två av bolagets högst prioriterade frågor. Målet är att 
minska användningen av el, värme och kyla med 2% per kvadratmeter och år. 
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER
Inom EU står fastigheter för ungefär 40% av den totala 
energianvändningen. Energiförbrukning motsvarar 
en av koncernens största utsläppsposter i klimatbok-
slutet. 
Balders verksamhet har faktisk negativ påverkan och 
ser potentiell risk, på kort, medellång och lång sikt, 
från fastigheternas energianvändning i den egna verk-
samheten och i värdekedjan i tidigare och senare led. 
Verksamheten har också faktisk negativ påverkan av-
seende energianvändning i värdekedjan i tidigare led. 
Denna påverkan sker genom hög energianvändning 
vid nyproduktion, renovering och vid produktion av 
byggnadsmaterial. Bolagets potentiella risk kan kopplas 
till energibrist, ökad energianvändning och begränsad 
tillgång till förnybar energi. Dessa risker kan potentiellt 
leda till missat klimatmål, försämrad kundnöjdhet och 
generellt ökade kostnader för material, kunder och drift. 
Bolaget ser potentiell risk, på medellång och lång 
sikt, kopplat till energilagstiftning i den egna verksam-
heten, vilket kan leda till ökade kostnader för energi-
effektivisering och renovering, obrukliga fastigheter 
samt minskat fastighetsvärde. Slutligen ser bolaget en 
potentiell möjlighet i egen verksamhet på kort, medel-
lång och lång sikt kopplat till miljöcertifiering av fastig-
heter. Denna möjlighet relaterar till mer gynnsam  
finansiering och reducerade räntekostnader i sam-
band med gröna lån och obligationer. 
För mer information om bolagets dubbla väsentlig-
hetsanalys, se sida 51–56. 
STRATEGI 
I Balders hållbarhetspolicy nämns energi på flera sätt. 
Bland annat ska verksamheten prioritera förnybara  
källor inom el och värme, reducera koncernens energi-
användning varje år och öka mängden förnybar energi-
produktion. Balder ska även öka andelen miljöcertifie-
rade fastigheter i beståndet och certifiera alla nyprodu-
cerade byggnader. Policyn omfattar alla dotterbolag i 
de länder där Balder är verksamt och inkluderar samt-
liga hyresgäster, både inom bostäder och kommersiella 
fastigheter.
För mer information om bolagets hållbarhetspolicy, 
se sida 48.
ÅTGÄRDER
Inom Balders fastighetsutveckling och löpande förvalt-
ning finns flera konkreta exempel på insatser som  
genomförs i syfte att dels minska energianvändning, 
ge en överblick över hur förändrad lagstiftning kan på-
verka fastighetsbeståndet, samt skapa möjlighet för 
mer gynnsam finansiering.
Balder har ingen koncernövergripande åtgärdsplan 
kopplat till energi eller miljöcertifieringar och har där-
med inte identifierat några betydande drifts- eller kapi-
talutgifter. Utgifter kopplat till nedan åtgärder är inte-
grerade i bolagets löpande verksamhet.
Det finns en variation i de åtgärder som bolaget ge-
nomför utifrån dess verksamhetsländer, och åtgärder-
nas omfattning är ofta på lokal- eller fastighetsnivå.  
Åtgärderna genomförs vid behov eller är kontinuerligt 
pågående som en del av den dagliga verksamheten.
För mer information om de förväntade utsläpps-
minskningarna kopplade till bolagets klimatmål, se  
klimatbokslutet på sida 69, specifikt den framåtblick-
ande delen av tabellen. Dessa utsläpp hör till Scope 1 
Egen uppvärmning, Scope 2, samt främst Scope 3:  
Kategori 2 avseende nyproduktion.
Nedan följer en lista över bolagets löpande nyckel-
åtgärder inom energi som syftar till att långsiktigt bidra 
till bolagets hållbarhetsstrategi:
• Energieffektivisering 
• Sammanställning av energideklarationer 
• Övergång till förnybara energikällor 
• Miljöcertifiering av fastigheter 
 
Energieffektivisering 
Balder har som målsättning att reducera använd-
ningen av el, värme och kyla med 2% per kvadratmeter 
och år. Detta kopplar an till den identifierade påverkan 
och risk avseende energianvändning. För att minska 
energianvändningen genomförs exempelvis fönster-
byten, tilläggsisolering av fasader, injustering eller 
byte av ventilationsaggregat och byte av värmesys-
tem. Inom Balder pågår kontinuerligt installation av 
smarta tekniska styrsystem som både förbättrar kom-
fort och energianvändning. Ett aktuellt exempel är de 
kommersiella fastigheterna Grytan 4 och 9 i Malmö 
som genom åtgärder sedan 2019 har förbättrat sin  
energianvändning från 110 kWh/kvm till 66 kWh/kvm.  
I fastigheten har tak tilläggsisolerats och nya värme- 
och ventilationssystem har installerats. Ett annat exem-
pel är den kommersiella fastigheten Inom Vallgraven 
36:4 i Göteborg, som gjort energieffektiviseringar 
genom styr- och kylmaskinsbyte. Detta ledde till en  
besparing på 13% i energianvändning mellan 2024 och 
2025 vilket innebar att den genomsnittliga energian-
vändning minskade från 149 kWh/kvm till 129 kWh/kvm. 
Balder gör energieffektiviserande åtgärder löpande 
vid tillfälle och behov, främst inom ramen för planerade 
renoveringar eller ombyggnationer. Att energieffektivi-
sera byggnader är en viktig del av arbetet för att uppnå 
bolagets klimatmål och minska utsläppen i Scope 2 
kopplat till inköpt energi samt i Scope 3 kopplat till  
hyresgästernas energianvändning. 
 
Sammanställning av energideklarationer 
Balder gjorde 2023 för första gången en sammanställ-
ning av hur koncernens fastighetsbestånd är fördelat 
enligt energiklass utifrån information hämtad från  
energideklarationer. Systemet med energideklarationer 
styrs av nationell lagstiftning och en direkt jämförelse 
mellan länder är därför svår att göra. Det är emellertid 
viktigt för Balder att ha denna översikt för att kunna 
göra prioriteringar inom projekt- och fastighetsutveck-
ling. Bolaget förbereder sig också för det reviderade 
Energiprestandadirektivet för byggnader (EPBD), vilket 
är en åtgärd som kopplar an till den identifierade risken 
avseende förändringar i energilagstiftning.
Sammanställningen för 2025 innehåller fler byggna-
der än i sammanställningen för 2024. Detta beror på 
att bolaget har energideklarerat flertalet byggnader 
under året samt samlat in mer fullständig information. 
För mer information om bolagets fastighetsbestånd 
fördelat efter energiklass, se sida 74. 
 
Övergång till förnybara energikällor 
Balder äger och förvaltar fastigheter i sex länder med 
skilda förutsättningar avseende tillgång till förnybar el, 
värme och kyla. Samtidigt har Balder, i enlighet med 
hållbarhetspolicyn, satt en ambition om att prioritera 
förnybara källor inom energianvändningen. Det hand-
lar exempelvis om att utöka energiproduktionen från 
solceller. Detta kopplar an till den identifierade påver-
kan och risk avseende förändrad energianvändning, 
samt den potentiella risken avseende energilagstiftning.
Balder äger och förvaltar också fem vindkraftverk 
som årligen bidrar med förnybar energi. Att övergå till 
förnybara energikällor är också en viktig drivkraft för 
att minska bolagets utsläpp. 
 
Miljöcertifiering av byggnader 
Genom miljöcertifiering säkerställer Balder att fastig-
heterna uppfyller höga krav på energianvändning,  
inomhusmiljö och materialval. Det stärker samtidigt 
bolagets möjligheter till förmånlig finansiering, bland 
annat genom gröna lån.
Balder certifierar all nyproduktion enligt minst Miljö-
byggnad Silver, BREEAM Very Good, LEED Gold, DGNB 
Silver eller Svanen. Åtgärden tillämpas löpande i samt-
liga länder där bolaget är verksamt. Samtliga nypro-
duktionsprojekt som färdigställdes under 2025 miljö-
certifierades, se utfall på sida 73.
Under året implementerade Balder i Sverige riktlinjer 
för hållbart byggande som förtydligar bolagets hållbar-
hetsambitioner och ställer högre krav inom exempelvis 
KLIMATFÖRÄNDRINGAR E1
71 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 74 =====

För att stödja syftet med Balders hållbarhetspolicy har 
bolaget fastställt ett antal koncernövergripande mål 
kopplat till energi och miljöcertifieringar. Respektive 
mål beskrivs under vardera rubriken. Målen är före-
tagsspecifika, och inte vetenskapsbaserade eller 
kopplade till extern reglering eller EU-direktiv. Målen 
saknar basår och basvärde om inte annat anges. Inga 
bolag i den konsoliderade koncernen har exkluderats.
Balders energidata baseras främst på mätning med 
de huvudmätare som finns för respektive medieslag i 
fastigheterna. Dessa mätare redovisar faktisk energi 
som används i fastigheten. I de fall då hyresgästen själv 
står för samtliga fastighetstekniska installationer och 
inköp ingår detta inte i sammanställningen av energi-
konsumtionen. Endast energiuppföljning kopplat till 
bolagets energimål är normalårskorrigerad 2025, övrig 
energisammanställning är inte normalårskorrigerad. 
 
MÅTT OCH MÅL
FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL  
BALDERS HÅLLBARHETSARBETE
Energikonsumtion och energimix 
Balder har ett kvantitativt, relativt och löpande mål att 
öka mängden förnybar energi som används av bolaget 
vilket fastställs i bolagets hållbarhetspolicy och kopp-
lar till de för energi identifierade väsentliga områdena. 
Detta mål följs årligen upp och jämförs med föregående 
års data. Målet hör till den identifierade risken avseende 
fastigheters energianvändning.
Balders energimix är till 81% förnybar. Den totala 
mängden fossila bränslen har minskat sedan 2024 till 
följd minskning av egen fossil uppvärmning i fastig-
heter, vilket också kan ses i klimatbokslutet på sida 69. 
Bolaget ser också en ökning i mängden energi från 
kärnenergi, samtidigt som den förnybara andelen 
minskat. I tabellen för energimix till höger redovisas 
bolagets både direkta och indirekta energi- och bränsle-
användning relaterat till Scope 1 och Scope 2. Detta in-
begriper bränslen och el för fordon, egen produktion 
av förnybar energi, egen fossil uppvärmning i fastig-
heter och inköpt energi. Detta skiljer sig från tabellen 
avseende energikonsumtion, som endast inkluderar  
inköpt energi.
Bolaget är verksamt i två sektorer som anses ha hög 
klimatpåverkan: byggsektorn och fastighetssektorn. 
All energi som redovisas kommer från fastighetssek-
torn, då energianvändning från byggsektorn landar i  
tidigare led av värdekedjan. Även den nettoomsättning 
som används för beräkning av intensitet bedöms en-
bart härröra från sektorer med hög klimatpåverkan, 
fastighetssektorn.
 
Hållbarhetsmål energieffektivisering 
Balders har ett kvantitativt, relativt och löpande mål att 
kontinuerligt minska energiförbrukningen med 2% per 
kvadratmeter och år, vilket fastställts i bolagets hållbar-
hetspolicy och kopplar an till den identifierade risken 
avseende fastigheters energianvändning. Jämförelsen 
görs mellan år. 
Bolaget uppnår sitt årliga mål om 2% energieffektivi-
sering per kvm, då minskningen mellan 2024 och 2025 
uppgår till 6%. Detta beror på att en lägre andel fjärr-
värme köpts in under året, samt att den uthyrbara ytan 
har ökat till följd av fastighetsförvärv under året. Balder 
redovisar också för första gången 2025 klimatkorrige-
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ENERGIE1
HÅLLBARHETSMÅL
Energi 1) Utfall 2025 Utfall 2024
Energieffektivisering 2% per kvm/år 6% minskning 4% minskning
Energieffektivisering 2% per kvm/år,  
klimatkorrigerad energi 6% minskning —
1) Företagsspecifika upplysningar.
ENERGIINTENSITET
2025 2024
Inköpt energi per kvadratmeter, kWh/kvm 1) 92 98
Inköpt energi per omsättning, kWh/SEK 0,04 0,05
1) Företagsspecifik upplysning.
ENERGIMIX
2025 2024
MWh Andel, % MWh Andel, %
Energi och bränsle, totalt 628 228 635 852
Förnybar energi och bränsle, totalt 509 894 81 536 808 84
Förnybar inköpt energi 501 154 98,28 530 020 99
Förnybart bränsle 1 825 0,36 1 625 0
Egenproducerad förnybar energi 6 915 1,36 5 164 1
Kärnenergi, totalt 8 269 1 3 367 1
Fossil energi och bränsle, totalt 110 064 18 95 677 15
Fossil inköpt energi 106 046 96 91 574 96
Fossilt bränsle, totalt 4 019 4 4 103 4
– varav kol 0 0 0 0
– varav olja 2 390 59 2 097 51
– varav naturgas 1 629 41 2 006 49
– varav andra fossila källor 0 0 0 0
ENERGIKONSUMTION
2025 20241)
MWh Andel, % MWh Andel, %
Inköpt energi totalt 616 802 630 585
– varav förnybar 496 877 81 530 014 84
Inköpt el 178 567 157 969
– varav förnybar 164 491 92 147 860 94
Inköpt värme 427 877 462 181
– varav förnybar 322 030 75 371 778 80
Inköpt kyla 10 358 10 434
– varav förnybar 10 356 100 10 376 99
1)  2 024 års data har korrigerats då data rapporterats felaktigt för ett bolag i Norge. Total inköpt energi har justerats till 630  585 (630 188), total 
inköpt el har korrigerats till 157 969 (158 177), total inköpt fjärrvärme 462 181 (461 577) och den förnybara andelen inköpt värme till 94% (93).
energianvändning, klimatpåverkan och klimatrisker. 
Riktlinjer gäller samtlig nyproduktion i Sverige, både 
för fastigheter i egen förvaltning och fastigheter för  
avyttring. All nyproduktion i egen regi ska linjera med 
miljökraven inom EU-taxonomin kategori 7.7 och efter-
sträva energieffektivisering som är minst 20% bättre 
än NZEB (nära noll-energibyggnad).
Balder är medlem i Green Building Council i Sverige, 
Danmark och Finland och har miljöcertifierade  
byggnader i Sverige, Danmark, Finland, Norge och 
Storbritannien.
72 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 75 =====

FÖRNYBAR ENERGIPRODUKTION
Energiproduktion vindkraft 1) Utfall 2025 Utfall 2024
Total energiproduktion, MWh/år 15 757 16 719
Antal vindkraftverk  , st 5 5
Energiproduktion solceller 1)
Total installerad effekt  , MW 5 32)
Energiproduktion, MWh/år 4 534 2 6212)
1) Företagsspecifika upplysningar.
2) Total installerade effekt 2024 har justerats till 3 (28) MW och energiproduktion till 2 621 (3 413) MWh/år, på grund av felaktighet i rapportering.
HÅLLBARHETSMÅL
Nyproduktion 1) Utfall 2025 Utfall 2024
Antal färdigställda byggnader i nyproduktion 4 —
Andel miljöcertifierad nyproduktion, % 100 —
Befintligt fastighetsbestånd 1)
Antal miljöcertifierade byggnader 110 1062)
Total miljöcertifierad yta, kvm 495 805 486 1202)
Andel miljöcertifierad yta, % 7 8
1) Företagsspecifika upplysningar.
2)  A ntalet miljöcertifierade byggnader och den totala miljöcertifierade ytan för 2024 har reviderats till följd av korrigerade uppgifter.  
Antal miljöcertifierade fastigheter har ändrats till 106 (107) och den certifierade ytan till 486 120 (517 102) kvm.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ENERGIE1
rad energi kopplat till sitt energieffektiviseringsmål. 
Även när energin klimatkorrigeras ses en minskning 
om 6% mellan 2024 och 2025.
Energiintensitet avseende uthyrbar yta har minskat, 
och intensiteten per nettoomsättning minskar margi-
nellt mellan 2024 och 2025. Detta till följd av att den  
uthyrbara ytan ökar och att den totala mängden inköpt 
energi minskar.
Omsättning motsvarar nettoomsättning från bolagets 
hyresintäkter, som presenteras i not 3 i den finansiella 
redovisningen på sida 122.
För fastigheter som köps eller säljs under året redo-
visas energianvändningen enbart för den aktuella  
perioden. Antal kvadratmeter sammanställs vid redo-
visnings p eriodens slut. Viss verksamhetsel ingår i 
samman s tällningen av energikonsumtionen på grund 
av svårighet att urskilja denna från fastighetselen. Det 
innebär att hyresgästernas energikonsumtion till viss 
del kan finnas med i sammanställningen, när det inte 
går att särskilja. 
 
Förnybar energiproduktion 
Balder har ett kvantitativt, relativt och löpande mål att 
öka mängden förnybar energiproduktion, vilket fast-
ställts i bolagets hållbarhetspolicy och kopplar till de 
för energi identifierade väsentliga områdena. Detta 
görs, enligt beskrivna åtgärder, främst genom installa-
tion av solceller på byggnader, samt genom att äga 
och förvalta vindkraft. Ett sätt för bolaget att minska 
beroendet av inköpt energi och således minska ut-
släpp i Scope 2 är att installera mer egenproducerad 
energi. 
Balder har ingen egen icke-förnybar energiproduk-
tion, varpå detta inte presenteras i tabellen till höger. 
Den icke-förnybara energi som används i fastigheter 
bedöms vara konsumtion.
Den producerade energin från bolagets vindkraft 
minskade under 2025 i jämförelse med 2024, till följd 
av naturliga förhållanden. 
Den installerade effekten och totala produktionen 
från bolagets solcellsanläggningar har ökat under 
2025. Detta beror på att bolaget har utökat antalet sol-
cellsanläggningar samt att delar av bolagets solceller 
från 2024 producerade energi för helår först under 
2025. Ett stort antal nya anläggningar har installerats i 
Sverige, Finland och Norge. För mer information, se  
tabellen för förnybar energiproduktion till höger.
 
Hållbarhetsmål miljöcertifieringar 
Balder har ett kvantitativt, relativt och löpande mål att 
miljöcertifiera all nyproduktion i egen regi och att öka 
andel miljöcertifierade fastigheter i det befintliga be-
ståndet enligt minst Miljöbyggnad Silver, BREEAM Very 
Good, LEED Gold, DGNB Silver eller Svanen. Från och 
med 2025 redovisar Balder antal och andel miljöcerti-
fieringar i nyproduktion.
Samtlig nyproduktion som färdigställdes under 2025 
har miljöcertifierats. Det motsvarar 4 byggnader som 
har certifierats enligt LEED Platinum i dotterbolaget 
Joo Group i Finland. 
Antal miljöcertifierade byggnader har ökat till 110 
(106), där ökningen beror på nya certifikat från nypro-
duktion. Det innebär att 7% (8) av Balders befintliga 
fastighetsbestånd är miljöcertifierat. Bolaget har 2025 
miljöcertifierade byggnader i Sverige, Danmark,  
Finland, Norge och Storbritannien.
Data har samlats in från konsoliderade bolag i samt-
liga verksamhetsländer och per sista datum i räken-
skapsåret. Endast byggnader med giltiga certifikats-
bevis redovisas i tabellen. Den redovisade arean 
motsvarar den totala certifierade uthyrbara arean.  
Andelen beräknas genom att dividera certifierade 
arean med Balders totala uthyrbara area.
Helsingfors, Finland
Oy Kirkkonummen 
Ferdinand
Hyresrätter
73 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 76 =====

ENERGIKLASSER I FASTIGHETSBESTÅNDET 2025 1)
Land Sverige Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien
Energiklass
% av PET  och  
kWh/kvm  , år
Antal  
byggnader  
och % av kvm  kWh/kvm, år
Antal  
byggnader  
och % av kvm
E-nummer  2) 
kWh/kvm, år
Antal  
byggnader  
och % av kvm kWh/kvm, år
Antal  
byggnader  
och % av kvm kWh/kvm, år
Antal  
byggnader  
och % av kvm
SAP Assess -
ment-score  3) 
kWh/kvm, år
Antal  
byggnader  
och % av kvm
A2020
B: 20 
K: 25
79
57%
A2015
B: < 30 + 1000/kvm 
K: < 41 + 1000/kvm
9
9%
A2010
B: < 52,5 + 1650/kvm 
K: < 71,3 + 1650/kvm
12
23%
A
≤ 50%
B: ≤ 37
K: ≤ 35
2
0% E-nummer ≤ 75
118
14%
B: < 85 + 600/kvm 
K: < 95 + 800/kvm
3
2% < 50 92–100
1
24%
B
≤ 75%
B: 38–56
K: 36–52
28
3%
B: < 70 + 2200/kvm
K: < 95 + 2200/kvm
4
4%
76 ≤ E-nummer 
≤ 100
191
20%
B: < 95 + 1000/kvm 
K: < 120 + 1600/kvm
31
21% < 75 81–91
1
10%
C
≤ 100%
B: 57–75
K: 53–70
143
16%
B: < 110 + 3200/kvm
K: < 135 + 3200/kvm
6
4%
101 ≤ E-nummer  
≤ 130
131
14%
B: < 110 + 1500/kvm 
K: < 145 + 2500/kvm
31
32% < 100
69–80
1
12%
D
≤ 135%
B: 76–101
K: 71–94
453
38%
B: < 150 + 4200/kvm
K: < 175 + 4200/kvm
3
2%
131 ≤ E-nummer  
≤ 160
191
13%
B: < 135 + 2200/kvm 
K: < 175 + 4100/kvm
14
8% < 130 55–68
1
53%
E
≤ 180%
B: 102–135
K: 95–126
294
28%
B: < 190 + 5200/kvm
K: < 215 + 5200/kvm
2
1%
161 ≤ E-nummer  
≤ 190
344
34%
B: < 160 + 3000/kvm 
K: < 205 + 5800/kvm
20
15% < 160 39–54
F
≤ 235%
B: 136–176
K: 127–164
142
11%
B: < 240 + 6500/kvm
K: < 265 + 6500/kvm
191 ≤ E-nummer  
≤ 240
28
4%
B: < 200 + 4000/kvm 
K: < 250 + 8000/kvm
12
8% < 200 21–38
G
> 235%
B: 177 ≤
K: 165 ≤
108
4%
B: > 240 + 6500/kvm 
K: > 265 + 6500/kvm
1
0% 241 ≤ E-nummer
3
0% > F
27
14% < 250 1–20
H > 250
Deklaration under  
uppförande 17 0 4 4 7 0
Undantagna energi -
deklaration 24 12 0 61 0 0
% i (A–C) area 20 97 49 55 0 47
% i (F–G) area 15 0 4 21 0 0
Energiklasser i fastighetsbeståndet
Balder har sammanställt fördelning av energideklarationer inom bolagets byggnadsbestånd per energiklass och 
region, uppdelat på antal byggnader samt hur stor del av den uppvärmda ytan varje energiklass utgör. Denna upp-
följning relaterar till den identifierade risken avseende förändrad energilagstiftning.
1)  F öretagsspecifika upplysningar.
2) Beteckningen E-nummer för energiprestanda används i Finland istället för beteckningen primärenergital. 
3)  S AP Assessment Score (SAP = Standard Assessment Procedure) är ett mått som delvis skiljer sig från hur resten av Europa (och EU) bestämmer 
en byggnads energiklass. SAP inbegriper både ett mått på energianvändning och ett mått på växthusgasutsläpp. Skalan är från 0–100. 
Redovisningsprinciper 
Den presenterade informationen bygger på vad som har varit möjligt att utläsa från byggnadernas energideklara-
tioner och mängden tillgängliga energideklarationer. Avrundningar av procentsatser förekommer i tabellen. Ingen 
omräkning av energideklarationer till mest aktuell version har gjorts. Kvadratmeter i tabellen avser Atemp, vilket är 
uppvärmd yta, som anges på energideklarationer. 
B= Bostäder
K= Kommersiellt
KLIMATFÖRÄNDRINGAR / ENERGIE1
74 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 77 =====

VATTEN
Användningen av vatten sker i hela värdekedjan, från materialtillverkning och byggnation till 
förvaltning och hyresgästernas enskilda förbrukning. Balder arbetar systematiskt och före-
byggande för att minimera vattenförbrukningen inom den egna verksamheten liksom hos 
hyresgästerna. Målet är att minska vattenförbrukningen med 2% per kvadratmeter och år.
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER 
Balders verksamhet har faktisk negativ påverkan på 
vatten i den egna verksamheten och i värdekedjan i  
senare led genom ägande och förvaltning av fastigheter. 
Påverkan sker på kort, medellång och lång sikt genom 
fastigheternas vattenförbrukning, inbegripet bolagets 
egna och hyresgästernas vattenförbrukning, genom 
exempelvis vardagskonsumtion och bevattning.
Bolaget bedöms inte vara verksamt i områden med 
hög vattenrisk eller vattenstress. Som ett resultat av 
detta har bolaget inte genomfört något samråd. 
Bedömning för vattenstress i bolagets verksamhets-
länder genomförs årligen genom att använda källor 
från World Resources Institute (WRI). Bolagets bedöm-
ning utgår från om landet har hög eller extremt hög 
vattenstress. 
Marina resurser har bedömts inte vara väsentligt för 
bolaget, inbegripet i värdekedjan i tidigare och senare 
led, då dessa inte nyttjas av bolaget i någon större om-
fattning. För mer information om påverkan, risker och 
möjligheter, se Balders dubbla väsentlighetsanalys på 
sida 51–56.
STRATEGI
Arbetet med vatten styrs av bolagets koncernövergri-
pande hållbarhetspolicy. Balders strategi kopplat till 
vatten grundar sig främst i att minska sin vattenkon-
sumtion i den egna verksamheten avseende förvaltning 
av fastigheter. 
Bolaget har som målsättning att minska sin vatten-
konsumtion varje år, vilket syftar till att hantera negativ 
påverkan från verksamheten. Bolagets hållbarhets-
policy inkluderar även målsättningen om att miljöcerti-
fiera byggnader och att använda mer resurseffektiva 
material, vilka indirekt kopplar an till vattenanvändning 
i verksamheten och värdekedjan. För mer information 
om bolagets hållbarhetsarbete med policyer och mål, 
se sida 48.
ÅTGÄRDER
Inom Balders fastighetsutveckling och löpande förvalt-
ning finns flera konkreta exempel på insatser som  
genomförs i syfte att dels minska bolagets vattenkon-
sumtion. Balder har ingen koncernövergripande åt-
gärdsplan kopplat till vatten och har därmed inte iden-
tifierat några betydande drifts- eller kapitalutgifter. 
Utgifter kopplat till nedan åtgärder är integrerade i  
bolagets löpande verksamhet. 
Det finns en variation i de åtgärder som bolaget ge-
nomför utifrån dess verksamhetsländer, och åtgärder-
nas omfattning är ofta på lokal- eller fastighetsnivå.  
Åtgärderna genomförs vid behov eller är kontinuerligt 
pågående som en del av den dagliga verksamheten. 
Nedan följer en lista över bolagets löpande nyckel-
åtgärder som syftar till att långsiktigt bidra till bolagets 
hållbarhetsstrategi: 
• Smart mätning och uppföljning av vattenanvändning
• Stöd till hyresgäster för minskad vattenkonsumtion
Smart mätning och uppföljning av vattenanvändning
Balders arbete med att förbättra uppföljningen av  
vattenkonsumtionen innefattar bland annat montering 
av konstantflödesventiler på blandare och duschmun-
stycken. Ett proaktivt arbete för att kartlägga risk för 
läckor genomförs. Under året fortsatte även arbetet 
E3
med att digitalisera fastigheter, bland annat genom 
uppgradering och uppkoppling av vattenmätare för 
bättre uppföljning. 
I nya byggnader installeras anordningar för individu-
ell mätning av kall- och varmvatten, och detsamma 
görs löpande i befintligt bestånd. Mätning av vatten är 
viktigt ur flera aspekter, däribland för att bolaget ska 
kunna följa upp eventuella avvikelser. Genom att fånga 
upp avvikelser kan bolaget minska onödig vattenkon-
sumtion samt upptäcka läckage. I exempelvis Sverige 
har arbetet med att installera uppkopplade vatten-
mätare fortgått under året.
Stöd till hyresgäster för minskad vattenkonsumtion
För att underlätta och stödja hyresgäster till minskad 
vattenanvändning genomför bolaget olika projekt och 
åtgärder. I Sverige och Danmark kan det exempelvis 
handla om att installera vattensparande armaturer för 
att förbruka mindre vatten i nyproducerade eller reno-
verade byggnader samt förändra vanor och beteende 
hos hyresgäster. Det innefattar snålspolande toaletter 
och vattenbesparande tvättmaskiner, diskmaskiner 
och duschmunstycken.
För att stödja syftet i Balders hållbarhetspolicy har bola-
get fastställt ett kvantitativt, relativt och löpande mål 
kopplat till vatten. Målet är att minska bolagets vatten-
konsumtion med 2% per kvadratmeter och år. Målet är 
företagsspecifikt och är varken vetenskapsbaserat eller 
kopplat till extern reglering eller EU-direktiv. Det omfat-
tar samtliga bolag i den konsoliderade koncernen och 
avser bolagets egen verksamhet samt senare led i värde-
kedjan.
Under 2025 har 0 m
3 återvunnet eller återanvänt  
vatten rapporterats inom koncernen. Även vatten-
mängd som lagras samt förändring i lagrad vatten-
mängd uppgick till 0 m3. Återanvändning, återvinning 
och lagring av vatten ingår inte i Balders verksamhet 
som ägare och förvaltare av fastigheter. Mot denna 
bakgrund har bolaget inte bedömt det som nödvändigt 
att etablera särskilda processer för mätning av dessa 
flöden.
Se utfall av bolagets hållbarhetsmål, totala vatten-
konsumtion och intensitetsmått på sida 76.
FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL  
BALDERS HÅLLBARHETSARBETE
MÅTT OCH MÅL
75 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 78 =====

HÅLLBARHETSMÅL
Vatten Utfall 2025 Utfall 2024 2)
Reducerad vattenanvändning 2% per kvm/år 1) 2% minskning 11% minskning
1)  F öretagsspecifika upplysningar.
2)  U tfallet för hållbarhetsmålet för 2024 har korrigerats till följd av tidigare felaktig rapportering. Det reviderade utfallet har ändrats till 11% (5).
VATTENANVÄNDNING
Vattenkonsumtion 2025 20242)
Total vattenkonsumtion  , m³ 5 610 489 5 136 075
Intensitet vattenkonsumtion
Vattenkonsumtion per kvadratmeter, m³/kvm 1) 0,84 0,86
Vattenkonsumtion per omsättning m³/ SEK 0,00041 0,00042
1)  F öretagsspecifika upplysningar.
2)  S tatistik för 2024 har reviderats till följd av tidigare felaktig rapportering. Vattenkonsumtionen har justerats till 5 136 075 (5 848 620), vatten -
konsumtionen per kvm till 0,86 (0,98) och vattenkonsumtionen per nettoomsättning till 0,00042 (0,00048).
E3 VATTEN
Mått vattenkonsumtion
Balders totala vattenkonsumtion uppgick till 
5 610 489 m3 under året, vilket innebär en ökning jäm-
fört med 2024. Ökningen förklaras delvis av ett utökat 
fastighetsbestånd samt av att ytterligare ett dotter-
bolag har börjat rapportera vattenkonsumtion och från 
och med 2025 inkluderats i statistiken.
Den totala vattenkonsumtionen per kvm har minskat 
till 0,84 (0,86), vilket motsvarar en minskning om 2% 
och är i linje med Balders hållbarhetsmål. Vattenkon-
sumtionen per omsättning har minskat till 0,00041 
(0,00042).
Information om vattenanvändning inhämtas genom 
fjärravläsning eller manuell avläsning av mätare. I 
många kommersiella fastigheter ansvarar hyresgästen 
eller samfälligheten för hela eller delar av mediakost-
naderna. I dessa fall anses Balder inte vara inköpare av 
kallvatten, och vattenanvändningen i dessa fastigheter 
inkluderas därför inte i bolagets redovisade vattendata. 
Ett av koncernens mindre dotterbolag rapporterar  
utifrån ett brutet räkenskapsår, avseende perioden  
december 2024 till november 2025, istället för helt  
kalenderår för 2025. I de fall då information inte finns 
tillgänglig samlas data in från hyresgästsavier eller 
genom uppskattning baserade på fakturor avseende 
förväntad vattenanvändning. 
Intensitetsmåtten beräknas genom att vattenkon-
sumtionen fördelas på bolagens uthyrbara yta i kvm 
respektive omsättning. Omsättning avser nettoom-
sättning från hyresintäkter och presenteras i not 3 i 
den finansiella redovisningen på sida 122. 
Från och med 2025 inkluderas samtliga dotterbolag i 
redovisning av vattenanvändning till följd av förbättrad 
datatillgänglighet. 
76 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 79 =====

RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI
Balder har ett stort fastighetsbestånd med många hyresgäster som tillsammans genererar en stor mängd avfall. 
Genom att skapa förutsättningar för återvinning, återanvändning och tydlig källsortering i bolagets fastigheter 
 bidrar Balder till att minska hyresgästernas avfallsmängd och öka sorteringsgraden.
PÅVERKAN, RISKER OCH MÖJLIGHETER 
I samband med bolagets dubbla väsentlighetsanalys 
genomförde Balder en kvalitativ analys av sin verksam-
het och tillgångar för att identifiera faktiska och poten-
tiella påverkan, risker och möjligheter kopplade till  
resursinflöden, resursutflöden och avfall. Bedömningen 
omfattade fastighets- och projektverksamhet, den 
egna verksamheten i form av bolagets kontor samt  
senare led kopplat till hyresgästernas avfallsgenerering. 
Antaganden har gjorts utifrån verksamheternas om-
fattning, där den egna verksamhetens resursanvänd-
ning bedöms vara begränsad jämfört med entreprenö-
rers och leverantörers påverkan i värdekedjan. Tidigare 
led i värdekedjan bedöms ha lägre påverkan till följd av 
en period av ett begränsat antal uppstartade projekt. 
Den mest väsentliga resurs- och avfallspåverkan be-
döms uppstå i senare led genom hyresgästernas avfall. 
Balder har identifierat en faktisk negativ påverkan i 
senare led i värdekedjan på kort, medel och lång sikt. 
Påverkan uppstår via hyresgästernas hushålls- och 
verksamhetsavfall, både från bostäder och kommersi-
ella fastigheter. Det genererade avfallet orsakar klimat-
utsläpp vid avfallsbehandling, ineffektiv resursanvänd-
ning när avfall inte återvinns eller återanvänds, samt 
risk för föroreningar om avfallet inte sorteras eller han-
teras korrekt. Bolaget har inte genomfört samråd med 
externa intressenter eller berörda samhällen, utöver 
etablerad intressentdialog, i samband med identifie-
ringen av påverkan, risker och möjligheter kopplat till 
resursanvändning och cirkulär ekonomi.
För mer information om den övergripande processen 
för den dubbla väsentlighetsanalysen, se sida 51–56.
STRATEGI
Balder har ett stort fastighetsbestånd med många  
hyresgäster som tillsammans genererar en stor mängd 
avfall. Genom olika insatser och i samverkan med hyres-
gäster arbetar Balder för att reducera mängden gene-
rerat avfall, öka sorteringsgraden och återvinning samt 
främja återanvändning i bolagets fastigheter.
Hållbarhetspolicy
Enligt Balders hållbarhetspolicy ska bolaget verka för 
att öka medvetenhet samt uppmuntra och underlätta 
för hyresgäster att göra hållbara val. Bolaget ska arbeta 
för att reducera avfallsmängder, öka sorteringsgraden 
och främja ökat återbruk av material i fastigheter. Håll-
bar anskaffning och användning av förnybara resurser 
behandlas inte uttryckligen i policyn, men resurseffek-
tivitet och minskat avfall utgör centrala delar av bola-
gets övergripande strategi för resursanvändning och 
cirkulär ekonomi. Policyn omfattar alla dotterbolag i de 
länder där Balder är verksamt och inkluderar samtliga 
hyresgäster, både inom bostäder och kommersiella 
fastigheter. 
Uppförandekod med ansvar för miljö
Enligt Balders uppförandekod för medarbetare ska 
varje anställd vara delaktig i och sträva efter att minska 
bolagets miljöpåverkan och klimatutsläpp. Bolagets 
medarbetare förväntas att bidra till utveckling av fastig-
heter som bland annat leder till förbättrade möjligheter 
till avfallssortering och återvinning för hyresgäster.
Balders uppförandekod för samarbetspartners tyd-
liggör vilka förväntningar bolaget ställer på samarbets-
partners. Enligt uppförandekoden ska samtliga sam-
arbetspartners arbeta för att minska miljöpåverkan och 
klimatutsläpp och bidra till förbättring av avfallsåter-
vinning.
För mer information om uppförandekoder och bola-
gets policyer, se sida 48.
ÅTGÄRDER
Inom Balders fastighetsutveckling och löpande förvalt-
ning finns det flera exempel på insatser som genom-
förs i syfte att reducera avfallsmängder, öka sorterings-
graden och verka för ökat återbruk av material bland 
hyresgäster. Det finns en variation i de åtgärder som 
bolaget genomför utifrån dess verksamhetsländer, 
och åtgärdernas omfattning är ofta bolags- eller fastig-
hetsspecifika. Åtgärderna genomförs vid behov eller 
är löpande i fastighetsutveckling eller förvaltningen av 
fastigheterna. Balder har ingen koncernövergripande 
åtgärdsplan kopplat till hyresgästernas avfall och har 
därmed inte några betydande drifts- eller kapitalutgif-
ter. Utgifter kopplat till nämnda åtgärder är integrerade 
i bolagets löpande verksamhet. 
Nedan följer en lista över bolagets pågående nyckel-
åtgärder kopplade till hyresgästernas avfall:
• Miljöcertifiering av fastigheter
• Gröna bilagor i kommersiella hyreskontrakt
• Tydlig information och välvårdade avfallsrum
Miljöcertifiering av byggnader
Balder certifierar samtlig nyproduktion enligt Miljö-
byggnad Silver eller motsvarande, vilket innefattar 
BREAM Very Good, LEED Gold, DGNB Silver eller  
Svanen. I certifieringssystemen exempelvis DGNB, 
LEED och BREEAM premieras och ställs krav på att det 
finns tillräckligt med utrymme för avfallshantering i  
enlighet källsorteringsbehov och kommunala återvin-
ningskrav. Genom att certifiera fastigheter främjas att 
avfallshantering integreras redan i byggnadens ut-
formning och drift, med syfte att underlätta för hyres-
gäster att sortera återvinna och minska mängden rest-
avfall i den dagliga verksamheten.
Bolaget certifierar samtlig nyproduktion vilket omfat-
tar både kommersiella fastigheter och bostäder. Miljö-
certifierade fastigheter finns i Sverige, Danmark, 
Norge, Finland och Storbritannien.
Gröna bilagor i hyreskontrakt
För att öka medvetenhet och uppmuntra hyresgäster 
till att göra hållbara val använder Balder gröna bilagor i 
kommersiella hyreskontrakt. Gröna bilagor är ett till-
läggsavtal som reglerar miljö- och hållbarhetsfrågor 
mellan hyresvärd och hyresgäst. Syftet är att minska 
lokalens miljöpåverkan och tydliggöra parternas ansvar 
gällande energi, avfall, klimat och andra hållbarhets-
aspekter. Genom gröna bilagor förbinder sig Balders 
hyresgäster att arbeta för att minska avfallsmängder, 
öka sorteringsgrad och att främja återbruk och åter-
vinning i bolagets fastigheter.
Gröna bilagor läggs till i kommersiella hyresgästernas 
kontrakt och omfattar inte bostadskontrakt. I dagsläget 
är det bolag i Sverige och Norge som arbetar med 
gröna bilagor i kommersiella hyreskontrakt. Totalt hade 
Balder 697 (477) gröna bilagor i hyreskontrakt 2025. 
Måttet kopplat till åtgärden är företagsspecifikt.
Tydlig information och välvårdade avfallsrum
Under året fortsatte arbetet med att säkerställa att av-
fallsstationer är rena, ljusa och trygga. Därutöver fort-
satte även arbetet med att genom tydlig information 
uppmuntra och underlätta hyresgästernas avfallssor-
tering. Krav på källsortering anpassas utifrån olika  
nationella och lokala bestämmelser och ansvaret för 
detta ligger hos den lokala förvaltningsorganisationen. 
Exempelvis finns det krav i de nordiska länder på möj-
lighet till fastighetsnära avfallshantering.
E5
77 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 80 =====

MÅTT OCH MÅL 
FN:S GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL KOPPLAT TILL  
BALDERS HÅLLBARHETSARBETE
Balders koncernövergripande miljömål är att reducera 
avfallsmängder, öka sorteringsgraden och verka för 
ökat återbruk av material. Målet är relativt, löpande och 
omfattar Balders samtliga konsoliderade bolag. Det be-
möter flera nivåer av avfallshierarkin, däribland steget 
för att minimera uppkomst av avfall, förberedning för 
återanvändning och materialåtervinning. Avfallsmålet 
kopplar an till bedömningen i den dubbla väsentlighets-
analysen, med syftet att underlätta för hyresgäster att 
källsortera, ökad cirkulär materialanvändning och håll-
bar användning av resurser. Målet är företagsspecifikt, 
men påskyndas delvis av tillämplig nationell lagstiftning, 
speciellt med avseende på möjliggörande av fastighets
-
nära källsortering. Balder har inte antagit något mätbart 
och utfallsinriktat mål, i enlighet med ESRS, kopplat till 
resursanvändning och följer i dags lä get inte upp ända-
målsenligheten av policyer och åtgärder.
Balder följer upp mått kopplade till de åtgärder som 
redovisas ovan. För utfall av miljöcertifierade byggna-
der och gröna bilagor i hyreskontrakt, se sida 73 och 
77. Avfall redovisas även indirekt i klimatbokslutet i 
Scope 3: Kategori 5 Avfallshantering i egen verksam-
het och Kategori 12 Avfallshantering av såld produkt, 
se sida 69. 
Balder saknar i dagsläget en koncernövergripande 
struktur för datainsamling av hyresgästernas avfalls-
mängder, och uppföljningen sker därför endast på 
lokal nivå. Detta beror på att det för närvarande inte 
finns tillräckligt robust metod som passar samtliga 
verksamhetsländer. Bolaget har därför valt att nyttja  
infasningslättnader för insamling av data I värdekedjan 
och redovisar därmed inte utfall på hyresgästers avfalls-
mängder. Metod för att samla in, beräkna och redovisa 
hyresgästernas avfallsmängd på koncern n ivå kommer 
att utvecklas framgent.
RESURSANVÄNDNING OCH CIRKULÄR EKONOMI
Helsingör 
Danmark
Ofeliahaven
109 hyresrätter
E5
78 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 81 =====

RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN
EU-taxonomin är ett gemensamt klassificeringssystem framtaget av EU i syfte att styra  
finansmarknaden mot mer hållbara investeringar. Genom att öka andelen av verksamhetens 
aktiviteter som linjerar med EU-taxonomin tillgängliggörs fler gröna finansieringsmöjligheter.
Långsiktig finansiering är en förutsättning för bolagets 
lönsamhet och Balder har som mål att öka andelen 
grön finansiering. Under 2025 uppdaterades Balders 
ramverk för grön och social finansiering, vilket är tätt 
sammankopplat med bolagets förenlighet inom EU-
taxonomin. Byggnader kan kvalificeras till ramverket 
om de bedöms uppfylla det väsentliga bidraget för  
miljömål 1 avseende aktivitet 7.7. Dessa byggnader be-
höver också genomgå en klimatriskanalys, steg A, som 
ingår i kriterium om att inte orsaka betydande skada. 
Att öka andelen av verksamhetens aktiviteter som är 
förenliga med EU-taxonomin bidrar därmed dels till 
Balders arbete med hållbar utveckling, och samtidigt 
till en rad finansieringsmöjligheter.
Omfattning och bedömning av EU-taxonomin
Balder omfattas av upplysningskraven enligt taxonomi-
förordningen och rapporterar både andel av verksam-
heten som omfattas av EU-taxonomin (eligibility) och 
den andel som är förenlig med EU-taxonomin (align-
ment). 
De aktiviteter som Balder omfattas av avseende miljö-
mål 1 och miljömål 2 tillhör avsnitt 4 Energi och avsnitt 
7 Bygg- och fastighetsverksamhet: 
• 7.1 Uppförande av nya byggnader 
• 7.2 Renovering av befintliga byggnader 
• 7.3–7.6 Aktiviteter rörande installation, underhåll och 
reparation av energieffektiv utrustning, laddstationer 
för elfordon, mätanordningar och tekniker för förny-
bar energi 
• 7.7 Förvärv och ägande av byggnader 
• 4.1 Elproduktion från solcellsteknik 
• 4.3 Elproduktion från vindkraft 
Balders verksamhet omfattar framför allt kategorin 7.7 
Förvärv och ägande av byggnader, där störst andel av 
omsättning och utgifter genereras. 
Den uppskattade omfattningen av respektive miljö-
mål kan ses i tabellen på denna sida och bygger på till-
lämplig omsättning, CapEx och OpEx. Balder bibehåller 
för 2025 att bolaget omfattas av miljömål 1, miljömål 2, 
miljömål 4 och miljömål 6. 
HUR BALDER OMFATTAS (ELIGIBILITY) AV EU ­T AXONOMIN
Miljömål Omfattning (eligibility)
1. Begränsning av klimatförändringar 100%
2. Anpassning till klimatförändringar 100%
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser  
     ET
4. Omställning till en cirkulär ekonomi 30%
5. Förebyggande och bekämpning av föroreningar ET
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem < 1%
Under miljömål 4 omfattas bolaget av aktiviteter i av-
snitt 3 Bygg- och fastighetsverksamhet. Dessa aktivite-
ter är jämförliga med aktiviteter som finns beskrivna i 
punktlista för miljömål 1 och 2. 
Slutligen, under miljömål 6, omfattas bolaget av akti-
viteter i avsnitt 2 Logiverksamheter. Bolaget förvaltar 
ett fåtal hotell i egen regi, vilket gör aktivitet 2.1 Hotell, 
semesteranläggningar, campingplatser och liknande 
logi tillämpligt. Under 2025 tydliggjorde EU-kommissi-
onen att denna aktivitet inte enbart avser ekoturism, 
utan även går att tillämpa på hotell i stadsmiljö. 
Likt föregående år bedömer bolaget att det inte om-
fattas av aktiviteter under miljömål 3 samt miljömål 5. 
Denna bedömning bygger på de delegerade akternas 
nuvarande utformning och kan komma att förändras i 
samband med att regelverket utvecklas. 
Bolaget rapporterar endast förenlighet med aktivitet 
4.3 Elproduktion från vindkraft och aktivitet 7.7 Förvärv 
och ägande av byggnader i de tillhörande tabeller för 
omsättning, CapEx och OpEx. Detta beror på att bola-
get i sin genomlysning ännu inte har infrastrukturen på 
plats för att rapportera ekonomiska nyckeltal för övriga 
aktiviteter nämnda i detta avsnitt. Bolaget arbetar med 
att inkludera ekonomiska nyckeltal (omsättning, CapEx 
och OpEx) avseende förenlighet för fler aktiviteter, ex-
empelvis någon av de aktiviteter som nämns tidigare, 
men väljer att vidare bibehålla en försiktig hållning till 
regelverket. 
Bolaget har för rapporteringen 2025 valt att tillämpa 
den nya delegerade rättsakten (delegerad förordning 
2026/73) som fastställdes i EU Officiella tidning i januari 
2026. Det innebär för samtliga KPI:er att nya förenklade 
tabeller för rapporteringen tillämpas och att en del  
aktiviteter inte längre analyseras för tillämplighet och 
förenlighet då de är oväsentliga enligt de nya reglerna. 
Som ett resultat har tabeller för total förenlighet per 
KPI tillkommit och utformningen av tabellerna för res-
pektive KPI har förändrats jämfört med föregående år. 
Vidare är upplysningar avseende att inte orsaka bety-
dande skada och minimiskyddsåtgärder inte längre en 
del av tabellerna, utan presenteras under rubrikerna 
Klimatriskanalyser och Minimiskyddsåtgärder senare i 
detta avsnitt.
Väsentligt bidra  
till ett eller  
flera miljömål
Inte orsaka  
betydande skada 
till något av  
de resterande  
miljömålen
Efterleva minimi-
skyddsåtgärderna
Taxonomi -
förenlighet+ + =
79 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 82 =====

En förändring mot tidigare års rapportering är också 
att tabellen som är kopplad till kärn- och fossilgasenergi 
har tagits bort. Balder bedriver inte verksamhet inom 
kärnkraft eller fossil gas, och vidhåller därmed att dessa 
aktiviteter inte omfattar bolaget. 
Tekniska granskningskriterier till miljömål
För att en aktivitet ska anses vara taxonomiförenlig  
behöver väsentliga bidrag uppfyllas för ett eller flera 
miljö m ål. Det väsentliga bidraget skiljer sig åt mellan 
aktiviteter och miljömål. Nedan beskriver bolaget sin 
bedöm n ing av de väsentliga bidragen för de aktiviteter 
som utvärderas för förenlighet. 
 
Aktivitet 7.7 Förvärv och ägande av byggnader 
Även om det finns möjlighet till allokering mot miljömål 
2 har Balder valt att prioritera allokering mot miljömål 1 
även under 2025. 
För att vara förenlig med miljömål 2 krävs att en 
byggnad antingen befinner sig i minst energiklass C 
eller i topp 30% i det nationella eller regionala bestån-
det uttryckt i primärenergital. De ekonomiska nyckeltal 
som kan tillgodoräknas miljömål 2 inkluderar endast  
investeringar (CapEx och OpEx) kopplat till att byggna-
der anpassas för klimatförändringar. Detta gör att 
nyckeltalen är betydligt mer restriktiva i jämförelse med 
de ekonomiska nyckeltal som kopplas till miljömål 1. 
I redovisningen ska bolaget göra skillnad på byggna-
der som var uppförda före och efter den 31 december 
2020. Denna uppdelning görs då de krav som ställs på 
byggnader under aktivitet 7.7 skiljer sig åt beroende  
på när de är byggda. I de fall då byggnader är uppförda 
efter den 31 december 2020 tillkommer krav för väsent-
ligt bidrag. För att avgöra när en byggnad är uppförd 
har Balder valt att utgå från datum för godkänt bygglov.
De byggnader som är uppförda före den 31 december 
2020 bedöms klara kraven för miljömål 1 om de har en-
ergiklass A eller uppfyller de nationella kraven för topp 
15% mest energieffektiva byggnader. De byggnader 
som är uppförda efter den 31 december 2020 bedöms 
klara kraven för miljömål 1 om de har en energiprest-
anda som är minst 10% bättre än de nationella kraven 
för en nära-nollenergibyggnad (NZEB). Ytterligare krav 
för stora byggnader (> 5 000 kvm) tillkommer när de är 
uppförda efter den 31 december 2020, i form av klimat-
beräkningar och trycktäthetsprov. 
Kraven på att inte orsaka betydande skada (DNSH) 
för aktivitet 7.7 Förvärv och ägande av byggnader är 
att byggnaden ska ha genomgått en klimatriskanalys i 
enlighet med den metod som fastställts av taxonomi-
förordningens klimatdelegerade akt. 
 
Aktivitet 4.3 Elproduktion från vindkraft 
Balder äger fem vindkraftverk i Sverige som drivs i egen 
regi och rapporterar därför tillämplighet med aktivitet 
4.3. Vindkraftverkens aktivitet allokeras mot miljömål 1. 
De vindkraftverk som bedöms klara kraven för miljömål 
1 ska enligt det väsentliga bidraget generera el från 
vindkraft. 
Avseende kriterier om att inte orsaka betydande 
skada mot miljömål 2 ska vindkraftverket ha genomgått 
en klimatriskanalys. Denna klimatriskanalys behandlas 
på samma sätt som klimatriskanalyser för byggnader. 
Kriteriet om att inte orsaka betydande skada för miljö-
mål 3 avser endast havsbaserad vindkraft och anses 
därmed inte tillämpligt för bolagets vindkraftverk, vilka 
samtliga är belägna på land. Bolaget har inte någon 
hänförd CapEx till vindkraftverken, och har därmed 
inte gjort betydande investeringar i vindkraftverken. 
Därför blir även kriteriet om att inte orsaka betydande 
skada för miljömål 4 inte tillämpligt för år 2025. Slut-
ligen, avseende miljömål 6, ska det vid uppförande av 
anläggning genomföras en miljökonsekvensbeskriv-
ning. Detta görs i enlighet med svensk lagstiftning.  
Övrigt kriterium för miljömål 6 avser havsbaserad vind-
kraft, och är därmed likt ovan inte tillämpligt på bolagets 
vindkraftverk. 
Läs mer om energi på sida 71–74. 
Klimatriskanalyser 
För att uppfylla EU-taxonomins krav om att inte orsaka 
betydande skada mot miljömål 2 Anpassning till klimat-
förändringar krävs det att klimatriskanalyser genom-
förs på byggnadsnivå. Bolaget följer de kriterier som 
sätts upp i EU-taxonomins klimatdelegerade akt, och 
tillämpar den klassificering av klimatrelaterade risker 
som föreskrivs. Klimatriskanalyser genomförs i koncer-
nen på både fastighets- och byggnadsnivå. 
För att en byggnad eller ett vindkraftverk ska anses 
vara förenligt med taxonomin behöver en fullständig 
klimatriskanalys utföras. Det omfattar screening av ex-
ponering mot klimatrisker (steg A), sårbarhetsanalys 
avseende identifierad exponering (steg B) och upp-
förande och implementering av åtgärdsplan (steg C). 
Åtgärdsplanerna ska implementeras inom fem år efter 
det att de är upprättade. 
Sedan 2023 har Balderkoncernen utfört en större 
mängd klimatriskanalyser för byggnader i Sverige, 
Danmark och Finland, samt för delar av bolagets fastig-
heter i Norge. 
I Sverige har exempelvis en stor del av byggnadsbe-
ståndet genomgått steg A i klimatriskanalysen. Upp-
rättande av nya klimatriskanalyser görs vid nyförvärv,  
i de fall då en fastighet som tidigare år inte uppfyllt  
kraven inom EU-taxonomin nu gör det avseende energi-
prestanda eller vid behov. De byggnader som bedöms 
kunna uppfylla övriga krav i EU-taxonomin prioriteras 
och får vid behov även genomgå en sårbarhetsanalys 
och åtgärdsplaner har upprättats. Det är ett omfat-
tande arbete som påbörjats för att bedöma framtida 
klimatrisker och vilka klimatanpassningar som bör  
genomföras för att minska långsiktiga risker i verksam-
heten. Bolagets första helt implementerade åtgärds-
planer behöver vara på plats senast 2027, men den 
stora merparten behöver implementeras under 2028 
och framåt. Fram till dess anses de föreslagna åtgär-
derna vara preliminära och avseende exempelvis risker 
kopplade till fast massa måste vidare analys genom-
föras. 
Mer information om klimatrisker och anpassning  
till klimatförändringar (ESRS E1) presenteras på sida 
60–64. 
 
Minimiskyddsåtgärder 
För att en aktivitet ska kunna klassas som förenlig med 
EU-taxonomin behöver samtliga krav inom minimi-
skyddsåtgärder genomlysas och uppfyllas. Minimi-
skyddsåtgärderna innefattar socialt ansvarstagande 
och beskrivning av styrningen inom områdena: 
• Mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter 
• Korruption och mutor 
• Beskattning 
• Rättvis konkurrens 
 
För att efterleva minimiskyddsåtgärderna krävs att  
Balderkoncernen har processer avseende tillbörlig akt-
samhet och policyer på plats för respektive område, 
samt att inga lagöverträdelser inom områdena inträffat 
under året. För varje område har bolaget definierat ett 
eller flera processkriterier och överträdelsekriterier, 
RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN
baserat på Platform on Sustainable Finance (PSF) slut-
giltiga rapport om minimiskyddsåtgärderna från 2022. 
Under 2025 har Balder genomlyst process- och över-
trädelsekriterier hos alla konsoliderade dotterbolag. 
Denna genomlysning har utförts i bolagets systemstöd 
för hållbarhetsrapportering, till skillnad från tidigare år 
då uppföljningen skedde manuellt utanför bolagets 
hållbarhetsrapporteringssystem. Bolaget har gjort en 
utvärdering, med avstamp i PSF-rapporten, för att kart-
lägga vilka upplysningar inom CSRD och de tillhörande 
rapporteringsstandarderna som kan användas. Detta 
rör främst upplysningar inom de sociala- och styrnings-
relaterade tematiska standarderna, vilket i denna håll-
barhetsrapport motsvarar kapitel S och G. I fallen be-
skattning och rättvis konkurrens har bolaget använt 
samma typ av kontrollfrågor som använts i det formulär 
som använts tidigare år. 
Genomlysningen visade att Balder och dess konsoli-
derade dotterbolag efterlever EU-taxonomins minimi-
skyddsåtgärder. 0 (0) överträdelser har skett under 
året som lett till domstolsbeslut innefattande de fyra 
beskriva områdena och 0 (0) klagomål har inkommit  
till en av OECD:s nationella kontaktpunkter eller till  
Business and Human Rights Resource Centre (BHRRC). 
Processer och styrdokument finns på plats och bolaget 
arbetar kontinuerligt med att etablera en förbättrad 
process för tillbörlig aktsamhet.
 Arbetet med att etablera en process för tillbörlig akt-
samhet är ett långsiktigt arbete och översyn och för-
ändringar görs löpande. Hur bolaget genomfört be-
dömningen av minimiskyddsåtgärdernas ämnen 
redovisas nedan under respektive rubrik.
 
Mänskliga rättigheter och arbetares rättigheter 
På området mänskliga rättigheter och arbetares rättig-
heter gör bolaget en genomlysning med utgångspunkt 
i OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt FN:s 
vägledande principer för företag och mänskliga rättig-
heter. 
Process- och överträdelsekriterierna för mänskliga 
rättigheter och arbetares rättigheter genomlyses 
genom upplysningar inom ESRS 2 Allmänna upplys-
ningar, med fokus på tillbörlig aktsamhet, riskhante-
ring och policyer, samt i de sociala standarderna ESRS 
S1 och S2. För mer information om ESRS 2, se sida  
47–49. Beskrivningar av processer avseende arbetares 
rättigheter återfinns på sida 87–91 för arbetsvillkor, 
80 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 83 =====

sida 92–94 för likabehandling, samt sida 95–96 för  
arbetskraft i värdekedjan.
För att kunna rapportera misstänkta överträdelser av 
bolagets egna policyer eller tillämplig nationell lag 
hänvisar Balder till visselblåsarfunktionen. Läs mer om 
bolagets visselblåsningsfunktion på sida 102–104. 
Överträdelsekriteriet för mänskliga rättigheter är in-
delat i tre delar: om bolaget eller någon ur bolagets 
ledning eller styrelse har dömts i domstol avseende 
mänskliga rättigheter eller arbetsrätt, om bolaget har 
ett ärende hos en av OECD:s nationella kontaktpunkter 
men inte engagerat sig i detta ärende och om BHRRC 
har mottagit ett ärende rörande bolaget och bolaget 
inte har besvarat detta ärende. 
 
Korruption och mutor 
På området korruption och mutor utvärderar bolaget 
även sin policystruktur och tillhörande processer kring 
implementering, övervakning och uppföljning. Det 
innefattar processer avseende uppförandekod, vissel-
blåsarfunktion, inköps- eller leverantörspolicy, samt 
om bolagen har någon övrig struktur som styr arbetet 
mot korruption och mutor. Upplysningar inom styr-
ningsstandarden ESRS G1 Ansvarsfullt företagande  
används för att göra genomlysningen av efterlevnad. 
Bolaget har inköpsrutiner, vilka dock kan variera mellan 
koncernens konsoliderade bolag. Läs mer om bolagets 
inköpsrutiner på sida 95–96 och arbetet kring affärs-
etik på sida 102–104. 
Avseende överträdelsekriterier undersöks om bola-
get eller någon i koncernledningen eller ledningen i 
konsoliderade bolag har blivit dömda i ett korruptions-
mål. Även detta kriterium utvärderas utifrån informa-
tion i ESRS G1. För mer information, se tabellen avse-
ende korruption på sida 104. 
 
FÖRENLIGHET MED EU-TAXONOMIN 2025 
Sammanställningen för 2025 visar att Balder har 292 
(207) fastigheter, motsvarande 584 (381) byggnader, 
som kan klassas som helt förenliga med EU-taxonomin, 
då de uppfyller de tekniska granskningskriterierna för 
miljömål 1. Sammanställningen visar också att samtliga 
fem av Balders vindkraftverk är förenliga med EU-taxo-
nomin. 
I tabellen nedan redovisas ekonomiska andel av bola-
gets omsättning, CapEx (investeringar) och OpEx 
(driftskostnader) som är förenliga med EU-taxonomin. 
Under 2025 ökade den förenliga andelen för samtliga 
KPI:er (omsättning, CapEx och OpEx) i jämförelse med 
2024. Anledningen till en ökad andel förenlighet beror 
på flera faktorer. Dels förvärv av fastigheter som varit 
inom nationella kraven for topp 15% mest energieffek-
tiva byggnader. Dels att flera befintliga fastigheter har 
kunnat klassas som förenliga efter att omfattande en-
ergieffektiviseringsprojekt avslutats och nya energi-
deklarationer uppförts. För utfall kopplat till respektive 
ekonomiskt nyckeltal, se tillhörande tabeller på sida 
82–85. Bolaget har under 2025 inte inkluderat några 
exploateringsfastigheter i den förenliga omsättningen, 
då byggstart påbörjades innan bolaget implemente-
rade miljökrav i enlighet med EU-taxonomin. 
Balder är verksamt i sex olika länder med diversifierad 
lagstiftning. Det skiljer sig exempelvis åt när det gäller 
former för upprättande av energideklarationer och de 
nationella gränsvärden för vilka byggnader som kan 
klassas inom topp 15%. Vilka fastigheter som är förenliga 
med EU-taxonomin baseras på bolagets nuvarande 
tolkning av regelverket och kan komma att ändras i takt 
med att kriterier förtydligas. 
EU­T AXONOMIFÖRENLIGA BYGGNADER OCH FASTIGHETER 2025 1)
Energiklass A eller topp 15%
Totalt antal inkluderade fastigheter och byggnader  
i genomlysning av EU-taxonomin
Fastigheter Byggnader Fastigheter Byggnader
292 584 1 551 2 781
1) Företagsspecifika upplysningar.
BALDERS FÖRENLIGHET MED EU ­T AXONOMIN 
Total 2025, Mkr
Varav andel 
förenlig med  
EU-taxonomin 2025, % Total 2024, Mkr
Varav andel 
förenlig med  
EU-taxonomin 2024, % 
Omsättning 13 851 29 13 885 18
CapEx 12 097 15 9 656 4
OpEx 842 21 796 14
Beskattning 
På området beskattning genomlyses bolagets skatte-
policy med tillhörande processer. Utöver den koncern-
övergripande skattepolicyn har bolaget inrättat ett  
redovisningsråd som träffas månatligen för att se över 
rutiner och diskutera redovisningsfrågor. Bolaget har 
också utvecklat en handbok för hur bolaget ska hantera 
representation, speciellt avseende skatt och moms, 
som lanserades vid årsskiftet 2024/2025. 
Avseende överträdelsekriterier undersöks om bola-
get eller någon i koncernledning eller högsta ledning i 
konsoliderade bolag har blivit dömda i ett skattemål. 
Bolaget tillämpar avgränsning att om en eventuell 
överträdelse avseende skatt har skett relaterat till ett 
specifikt bolag, som i sin tur är kopplat till en eller flera 
fastigheter, så anses de specifika fastigheterna inte 
kunna vara förenliga med EU-taxonomin. Därmed 
skulle inte ekonomiska nyckeltal kopplade till dessa 
fastigheter räknas med som förenlig omsättning, 
CapEx och OpEx. 
 
Rättvis konkurrens 
På området rättvis konkurrens genomlyses bolagets 
allmänna antikorruptionsarbete, då Balder bedömer 
att rättvis konkurrens faller under det bredare korrup-
tionsbegreppet. Bolaget hänvisar i sin genomlysning 
till samma styrdokument och processer som presente-
ras under området korruption och mutor i kapitlet 
ESRS G1 Ansvarsfullt företagande, på sida 102–104.  
Utöver detta har bolaget gjort en genomlysning av hur 
koncernens medarbetare utbildas i tillämplig konkur-
renslagstiftning. Detta varierar mellan bolag i koncer-
nen, men genomgående har samtliga bolag någon 
sorts utbildning av nyanställda i bolagets uppförande-
kod samt om övriga styrdokument. Avseende över-
trädelsekriterier undersöker bolaget om det eller 
någon i koncernledningen eller ledningen i konsolide-
rade bolag har blivit dömda i ett konkurrensmål. 
RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN
81 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 84 =====

Redovisningsprinciper
Nedan följer en genomgång av bolagets redovisnings-
principer kopplat till EU-taxonomin. 
 
Övergripande principer 
Balder redovisar 2025 förenliga ekonomiska aktiviteter 
kopplade till 7.7 Förvärv och ägande av byggnader och 
4.3 Elproduktion från vindkraft. I redovisningen inklu-
deras endast konsoliderade bolag där Balder har finan-
siell kontroll. Finansiella data är framtaget på fastighets-
nivå och inte på byggnadsnivå, eftersom finansiella 
data i bolagets ekonomisystem är kopplat till fastig-
heter. Byggnader med energiklass A eller som är inom 
topp 15% bästa i beståndet avseende energiprestanda 
har sammanställts utifrån gällande energideklaration. 
Äldre energideklarationer är inte omräknade enligt den 
mest aktuella beräkningsmetoden för energideklara-
tionen. 
I de fall bolaget har en fastighet med flera byggnader, 
inkluderas fastigheten om hälften eller fler av byggna-
derna är förenliga med taxonomins krav på energi-
prestanda. Ingen viktning mellan antalet kvadratmeter 
med olika primärenergital har gjorts. 
 Finansiella data för samtliga vindkraftverk är fram-
taget som en total summa för omsättning, CapEx och 
OpEx. Ekonomiska aktiviteter redovisas inte för res-
pektive vindkraftverk, då de är kopplade till samma 
konto i bolagets ekonomisystem. 
 
Omsättning 
Redovisning av total omsättning motsvarar koncernens 
hyresintäkter samt intäkter från försäljning av exploa-
teringsfastigheter under året i resultaträkningen, se 
not 2 på sida 120. För vindkraft ingår även intäkter från 
försäljning av el. Intäkter från vindkraft redovisas 
under övriga intäkter i resultaträkningen, se not 7 på 
sida 124. Denna post är inte utskriven i rapporten men 
motsvarar försäljning av el från vindkraftverk.
 
RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN
CapEx 
I investeringar ingår aktiverade utgifter för förvärv av 
fastigheter och investeringar i befintliga fastigheter 
under året. Kapitalutgifter återfinns i not 12, på sida 
130, i Balders finansiella rapport och består av förvärv 
och investeringar i befintliga fastigheter och projekt. 
Vidare ingår tomträtter (nyttjanderättstillgångar), se 
not 8 på sida 126. Utöver det omfattas också inventarier 
och vindkraftverk som utgör en kapitalutgift, se not 13 
på sida 132. Kapitalutgifter från nyproduktion av fastig-
heter allokeras till aktivitet 7.7 Förvärv och ägande av 
byggnader då förtydliganden kring hur fastighetsför-
valtare får rapportera om nyligen uppförda byggnader 
tydliggjordes under 2023. 
 
OpEx 
I driftskostnader ingår utgifter som är direkt hänförliga 
till det löpande underhållet av fastigheterna och de ut-
gifter som är nödvändiga för att upprätthålla fastig-
heternas funktion. Detta inkluderar vissa driftskostna-
der, men endast kostnader för personal och tillbehör, 
exempelvis bilar, för att sköta fastigheterna. Bland de 
kostnader som inkluderas kan nämnas kostnader för 
portar och låsanordningar, golv-, fönster- och hissar-
beten, löner till anställda som kopplas till fastigheterna, 
samt kostnader för bilar (inklusive drivmedel och lea-
sing). Det inkluderar renoveringar som inte har aktive-
rats på koncernnivå såsom investeringar och kostnader 
för underhåll och reparationer. Energiförbruknings-
kostnader och fastighetsskatt ingår inte.
Vid framtagande av nämnare för OpEx använder  
bolaget en fördelningsnyckel. Denna fördelningsnyckel 
beräknas genom att utvärdera hur stor del av den totala 
omsättningen som bolag i koncernen står för. Det 
antas att samma fördelning är applicerbar på OpEx. Se 
not 3 på sida 122 för hyresintäkters fördelat på länder 
samt vissa delar av not 7 på sida 124 avseende fastighets-
skötsel och underhåll.
Finansiellt år 2025
KPI Total
Andel av  
aktiviteter som 
omfattas av  
taxonomin
Taxonomiförenliga 
aktiviteter
Andel av  
taxonomiförenliga 
aktiviteter
Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter
Andel av  
möjliggörande 
aktivitet
Andel av 
omställnings -
aktiviteter
Ej bedömda  
aktiviteter som 
anses vara ej 
väsentliga
Taxonomifören -
liga aktiviteter  
 i föregående 
finansiellt år 
(2024)
Andel taxonomi-
förenliga aktivi-
teter i föregående 
finansiellt år 
(2024)
Begränsning av  
klimatförändringar
Anpassning till 
klimatförändringar
Vatten
Cirkulär ekonomi
Föroreningar
Biologisk mångfald
Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr %
Omsättning 13 851 100 3 964 29 100 0 0 0 0 0 0 0 0 2 541 18
CapEx 12 097 100 1 821 15 100 0 0 0 0 0 0 0 0 352 4
OpEx 842 100 181 21 100 0 0 0 0 0 0 0 0 111 14
EU-TAXONOMIN 
82 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 85 =====

Utfall 2025
Balders taxonomiförenliga omsättning har ökat från 18% 2024 till 29% 2025. Balder har valt att prioritera allokering 
mot miljömål 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) under 2025.
Anledningen till en ökad andel förenlig omsättning beror på flera faktorer. Den huvudsakliga anledningen till 
denna ökning beror av att bolaget under 2025 har förvärvat fastigheter som varit inom nationella kraven för topp 
15% mest energieffektiva byggnader. Även flera befintliga fastigheter har kunnat klassas som förenliga efter att 
omfattande energieffektiviseringsprojekt avslutats och nya energideklarationer uppförts. Därmed har dessa gene-
rerat förenlig omsättning under året. De fastigheter som färdigställdes under 2024 har också under 2025 genere-
rat omsättning för hela året, till skillnad från föregående period. Bolag i koncernen har också färdigställt fler klimat-
riskanalyser för fastigheter som utöver detta tidigare varit taxonomiförenliga. Dessa fastigheter tas alltså för första 
gången upp i den förenliga andelen. Hyreshöjningar har också skett under 2025, vilket ökat förenlig omsättning.
Redovisad Omsättning
Finansiellt år 2025
Ekonomisk aktivitet Kod
Taxonomiomfattad 
Omsättning
Taxonomiförenlig 
Omsättning
Andel taxonomiförenlig 
Omsättning
Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter
Möjliggörande 
aktivitet
Omställnings -
aktivitet
Andel  
taxonomiförenliga 
aktiviteter
Begränsning av  
klimatförändringar
(CCM)
Anpassning till 
klimatförändringar
(CCA)
Vatten
(WTR)
Cirkulär ekonomi
(CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk mångfald
(BIO)
% Mkr % % % % % % % % % %
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 100 3 957,0 29 100 0 0 0 0 0 0 0 29
Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 100 6,8 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0
Summa av förenlighet per mål 100 0 0 0 0 0
Total Omsättning 100 3 963,8
OMSÄTTNING 
RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN
83 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 86 =====

Utfall 2025
Balders taxonomiförenliga CapEx har ökat under 2025 till 15% (4). Balder har valt att prioritera allokering mot miljö-
mål 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) under 2025.
Bolaget har under 2025 förvärvat fastigheter som också är taxonomiförenliga, varpå CapEx kopplat till förvärven 
räknas in i den förenliga andelen. Detta står för den huvudsakliga ökningen i förenlig CapEx jämfört med föregå-
ende period. CapEx genereras också av aktiverade utgifter för fastigheter, såsom investeringar i befintliga fastig-
heter. Bolaget redovisar inte någon förenlig CapEx som härrör från CapEx-planer. Då den förenliga andelen CapEx 
kan inkludera både fastighetsförvärv och slutförda nyproduktionsprojekt kan denna fluktuera kraftigt mellan år. 
Denna fluktuation beror också på att förenlig CapEx kopplat till nyproducerade fastigheter först inkluderas i redo-
visningen året de färdigställs. Under 2025 har få nyproduktionsprojekt färdigställs, vilket därmed påverkar den för-
enliga andelen förutsatt att nyproduktionsprojekt också är taxonomiförenliga vid färdigställande.
Redovisad CapEx
 Finansiellt år 2025
Ekonomisk aktivitet Kod
Taxonomiomfattad 
CapEx
Taxonomiförenlig 
CapEx
Andel taxonomiförenlig 
CapEx
Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter
Möjliggörande 
aktivitet
Omställnings -
aktivitet
Andel  
taxonomiförenliga 
aktiviteter
Begränsning av  
klimatförändringar
(CCM)
Anpassning till 
klimatförändringar
(CCA)
Vatten
(WTR)
Cirkulär ekonomi
(CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk mångfald
(BIO)
% Mkr % % % % % % % % % %
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 100 1 821,5 15 100 0 0 0 0 0 0 0 15
Summa av förenlighet per mål 100 0 0 0 0 0
Total CapEx 100 1 821,5
CAPEX 
RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN
84 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 87 =====

Utfall 2025
Balders taxonomiförenliga OpEx har ökat under 2025 till 21% (14). Balder har valt att prioritera allokering mot miljö-
mål 1 Begränsning av klimatförändringar (CCM) under 2025.
Den ökade andelen förenlig OpEx beror på flera faktorer, likt utfallet för omsättning. Bolaget har under 2025  
förvärvat fastigheter som är taxonomiförenliga, varpå dessa fastigheter har genererat förenlig OpEx under året. 
Det är även så att fastigheter som färdigställdes 2024 nu har genererat förenlig OpEx under hela 2025. Bolag i  
koncernen har också under räkenskapsperioden genomfört fler klimatriskanalyser för fastigheter som i övrigt varit 
taxonomiförenliga tidigare. Vid färdigställande av klimatriskanalys kan fastigheten tas upp inom ramen för EU- 
taxonomin. Även flera befintliga fastigheter har kunnat klassas som förenliga efter att omfattande energieffektivi-
seringsprojekt avslutats och nya energideklarationer har uppförts.
Redovisad OpEx
Finansiellt år 2025
Ekonomisk aktivitet Kod
Taxonomiomfattad 
OpEx
Taxonomiförenlig 
OpEx
Andel taxonomiförenlig 
OpEx
Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter
Möjliggörande 
aktivitet
Omställnings -
aktivitet
Andel  
taxonomiförenliga 
aktiviteter
Begränsning av  
klimatförändringar
(CCM)
Anpassning till 
klimatförändringar
(CCA)
Vatten
(WTR)
Cirkulär ekonomi
(CE)
Föroreningar
(PPC)
Biologisk mångfald
(BIO)
% Mkr % % % % % % % % % %
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 100 179,3 21 100 0 0 0 0 0 0 0 21
Elproduktion från vindkraft CCM 4.3 100 1,2 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0
Summa av förenlighet per mål 100 0 0 0 0 0
Total OpEx 100 180,5
OPEX
RAPPORTERING ENLIGT EU-TAXONOMIN
85 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025
ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION

===== SIDA 88 =====

ÖVERSIKT VERKSAMHET FINANSIERING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÅLLBARHET FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER BOLAGSSTYRNING ÖVRIG INFORMATION
SOCIAL  
HÅLLBARHET
Balder har genom sin verksamhet potentiell och faktisk 
påverkan på egna medarbetare, arbetstagare i värde-
kedjan, kunder och lokalsamhällen. 
I syfte att maximera effekten av hållbarhetsarbetet 
fokuserar bolaget på de sociala områden som be-
dömts vara mest väsentliga. Dessa områden utgörs av 
arbetsvillkor och likabehandling och lika möjligheter 
för alla egna medarbetare såväl som arbetstagare i vär-
dekedjan. Som stor fastighetsägare har Balder faktiska 
möjligheter att påverka kunder samt bidra med områ-
desutveckling och positiv lokalpåverkan i och kring de 
fastigheter som bolaget äger, utvecklar och förvaltar. 
För mer information om Balders dubbla väsentlig-
hetsanalys, se sida 51–56.
KAPITLET BESKRIVER BALDERS HÅLLBARHETS -
ARBETE KOPPLAT TILL: 
• S1 Egna medarbetare
• Arbetsvillkor 
• Likabehandling och lika möjligheter för alla
• S2 Arbetskraft i värdekedjan
• S4 Kunder och områdesutveckling
STYRDOKUMENT OCH POLICYER
• Uppförandekod för medarbetare
• Uppförandekod för samarbetspartners
• Hållbarhetspolicy
• Arbetsmiljöpolicy 
• Policy för jämlikhet och mångfald
• Policy för hälsa och säkerhet
• IT-policy
• Dataskyddspolicy för hantering av personuppgifter
Samtliga policyer är koncernövergripande, föremål för 
årlig revision och antas av Balders styrelse.
86 FASTIGHETS AB BALDER  ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025

===== SIDA 89 =====