FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2025
Våra intressenters synpunkter och intressen
Vi har åtagit oss att skapa värde för alla våra intressenter och genomför år
ligen dialoger med representanter från de viktigaste intressenterna. Dessa
dialoger sker både på global och lokal nivå längs hela vår värdekedja och har
som huvudsakligt syfte att bättre förstå vår påverkan samt att upprätthålla
förtroende hos intressenter, vilket är avgörande för vår kommersiella fram
gång. Vårt övergripande förhållningssätt beskrivs i vår process för intres
sentdialog, som säkerställer att vi fångar upp perspektiven från berörda
intressenter – antingen genom direktkontakt eller, vid behov, via represen
tanter eller ombud. Insikter från dessa dialoger dokumenteras kvartalsvis.
Vi integrerar resultaten från intressentdialogerna i vår dubbla väsentlighets
analys, som direkt påverkar utvecklingen av vår hållbarhetsstrategi. Styrelsen
hålls informerad om intressenternas synpunkter och intressen kopplade till
väsentliga hållbarhetsfrågor genom den årliga uppdateringen från chief
sustain ability officer samt genom det årliga godkännandet av hållbarhets
strategin. Mer information om hur vi engagerar oss i dialog med våra
nyckel intressenter och syftet med detta engagemang presenteras
i tabellen på sid 67.
Vår process för dubbel väsentlighetsanalys
För att effektivt hantera prioriterade hållbarhetsfrågor längs hela vår värde
kedja baserar vi våra insatser på resultaten från vår dubbla väsentlighets
analys. Väsentlighetsanalysen gör det möjligt för oss att förstå, identifiera,
bedöma, prioritera och följa upp både faktisk och potentiell påverkan samt
finansiella risker och möjligheter kopplade till vår affärsverksamhet. Syftet
med vår dubbla väsentlighetsanalys är att ta fram meningsfulla åtgärder
baserat på två centrala dimensioner:
• Påverkansväsentlighet: den faktiska eller potentiella positiva och negativa
påverkan på människor och miljö som orsakas av aktiviteter längs hela
vår värdekedja.
• Finansiell väsentlighet: de hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter
som kan ha effekt på vår finansiella ställning eller prestation på kort,
medellång eller lång sikt.
För att underbygga vår analys samlar vi in och utvärderar insikter från ett
brett spektrum av interna och externa källor och ramverk. Vår analys grundar
sig på en tydlig förståelse för berörda intressenters åsikter och intressen.
Detta ligger till grund för identifieringen av faktisk och potentiell påverkan
samt hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som uppstår ur vårt bero
ende av dessa intressenter. Viktiga externa källor och ramverk som används
inkluderar SASB Standards, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, de
europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS), samt Världs
naturfonden (WWF) och Europeiska miljöbyrån (EEA). Dessa källor och
ramverk hjälper oss att identifiera sektors och landspecifika risker för att
säkerställa att vi tar hänsyn till berörda intressenters perspektiv över olika
geografiska områden. Särskild uppmärksamhet ges till högriskregioner.
För att ytterligare förstå berörda intressenters synpunkter och perspektiv
integrerar vi resultaten från vår process för tillbörlig aktsamhet och vår
intressent dialog i den dubbla väsentlighetsanalysen.
Under 2025 fortsatte vi att integrera hållbarhetsrelaterad påverkan, risker
och möjligheter i vårt riskhanteringssystem för att säkerställa att de bedöms
på samma grund som andra finansiella och operativa risker. Syftet är att säker
ställa att hållbarhetsrelaterade finansiella effekter återspeglas i vår totala
riskprofil och att vår process för dubbel väsentlighetsanalys är i linje med vårt
riskhanteringsramverk. Denna integration kommer att fortsätta under 2026
för att säkerställa att förståelsen av hållbarhetsrelaterade frågor även stöd
jer strategiska beslutsprocesser som påverkar vår affärsmodell. Processen
för dubbel väsentlighetsanalys och riskhantering granskas av teamet för
hållbarhets styrning och teamet för bolagsstyrning vid slutet av varje räken
skapsår. Intern kontroll över processen för dubbel väsentlighetsanalys om
fattar dokumenterade arbetsmetoder, kvalitetsgranskning av underliggande
beslut och processer, samt validering av resultatet. Syftet är att säkerställa
att metodiken för dubbel väsentlighet tillämpas i enlighet med kraven i ESRS.
Under året har inga väsentliga nuvarande finansiella effekter från identifie
rade risker och möjligheter materialiserats. För aktuella betydande resurser
som allokerats till våra åtgärder, se ”Klimatförändringar”, ”Biologisk mångfald
och ekosystem” och ”Resursanvändning och cirkulär ekonomi”.
Steg 1: Förståelse
Processen för dubbel väsentlighetsanalys inleds med att utveckla en tydlig
förståelse för det sammanhang vi verkar i – med syfte att kartlägga relevanta
hållbarhetsområden. Detta inkluderar en analys av hur våra aktiviteter, pro
dukter, tjänster och affärsrelationer samverkar med miljömässiga, sociala och
styrningsrelaterade faktorer längs hela vår värdekedja, såsom beskrivs på sid
66. För att göra detta samlar vi insikter från ett brett spektrum av intressenter
genom kontinuerlig dialog under året. Detta inkluderar en genomgång av
resultaten från våra processer för tillbörlig aktsamhet och riskhantering, till
sammans med resultaten från intressentdialoger och insikter från externa
ramverk och experter.
Steg 2: Identifiering
När vi har skapat en tydlig förståelse för relevanta hållbarhetsområden längs
vår värdekedja går vi vidare med en systematisk identifiering av faktisk och
potentiell påverkan, samt finansiella risker och möjligheter. Denna identifie
ring genomförs av ämnesexperter som arbetar i våra olika affärsområden.
De bidrar med insikter baserade på sina respektive kompetensområden och
med förståelse för de geografiska och sektorspecifika förhållanden som
präglar vår verksamhet. Detta säkerställer att vi identifierar frågor som är
unika för vår affärskontext. Det här momentet resulterar i en lista över håll
barhets frågor som är relevanta för vår verksamhet på kort sikt (inom ett år),
medel lång sikt (inom ett till fem år) och lång sikt (inom fem till femton år).
Denna lista tas sedan vidare till bedömningsfasen. För mer information om
hur identifieringen av relevanta frågor har genomförts, se de tematiska
avsnitten i denna rapport.
Steg 3: Bedömning
För att utvärdera signifikansen av den påverkan samt de risker och möjlig
heter vi identifierat, genomför vi en strukturerad bedömning i enlighet med
prin cipen om dubbel väsentlighet. Denna bedömning görs med hjälp av H&M
koncernens ramverk för påverkansväsentlighet och risk. Vid bedömning av
påverkansväsentlighet beaktar vi den inneboende allvarlighetsgraden och
sannolikheten. Allvarlighetsgraden beräknas som ett genomsnitt av omfatt
ning, räckvidd och oåterkallelighet i enlighet med det bedömningssystem vi
tillämpar i processen för tillbörlig aktsamhet. För negativ påverkan på mänsk
liga rättigheter prioriteras allvarlighetsgraden framför sannolikheten, och all
påverkan som bedöms ha hög eller mycket hög allvarlighetsgrad betraktas
som väsentlig. Finansiell väsentlighet bedöms genom att utvärdera både den
inneboende och kvarstående sannolikheten och finansiella storleken av varje
risk eller möjlighet – med samma bedömningskriterier som används för alla
operativa och finansiella risker i vår verksamhet.
Steg 4: Prioritering
När bedömningsfasen är genomförd prioriterar vi relevant påverkan, risker
och möjligheter utifrån deras betydelse för vår verksamhet och våra viktigaste
intressentgrupper. Alla relevanta hållbarhetsfrågor tilldelas ett kvalitativt
värde och kategoriseras som kritiska, höga, medelhöga eller låga i betydelse,
i linje med vårt övergripande ramverk för riskhantering och tillbörlig aktsam
het. Ledningsgruppen för hållbarhetsfrågor ansvarar för att årligen fastställa
tröskelvärden för påverkansväsentlighet och finansiell väsentlighet med hjälp
av koncernens matriser för prioritering av påverkan och bolags risker. För
räkenskapsåret 2025 betraktades påverkan som bedömts som medelhög,
hög eller kritisk som väsentlig. Finansiella effekter som bedömts som höga
eller kritiska ansågs också vara väsentliga.
Steg 5: Bevakning
När tröskelvärden för väsentlighet har fastställts delas resultaten från den
dubbla väsentlighetsanalysen med bolagsledningen och styrelsen inför
starten av nästa räkenskapsår, för att ligga till grund för våra strategiska prio
riteringar. Påverkan, risker och möjligheter som har identifierats som väsent
liga bevakas av våra hållbarhetsexperter för att säkerställa att vi följer upp
vår ursprungliga bedömning och vidtar åtgärder för att hantera prioriterade
frågor. När en hållbarhetsfråga har bedömts som väsentlig tillämpar vi princi
perna för informationens väsentlighet för att avgöra vilka uppgifter och vilken
information som ska rapporteras, baserat på intressenternas förväntningar.
Vår bevakning och rapportering av hållbarhetsrelaterade frågor övervakas
av ledningsgruppen för hållbarhetsfrågor, bolagsledningen och styrelsens
revisionsutskott för att säkerställa att rapporterad data och information upp
fyller relevanta regulatoriska krav och intressenternas förväntningar. För mer
detaljerad information om åtgärder som vidtagits för att hantera väsentliga
hållbarhetsfrågor inom respektive område, se de tematiska avsnitten i denna
rapport. Se ESRS index över rapporterade ESRS upplysningar och enhets
specifika upplysningar, samt tabell över datapunkter härledda från annan
EUlagstiftning, på sidorna 123–128.
Våra väsentliga hållbarhetsfrågor och affärsresiliens
Under 2025 vidareutvecklade vi vår process för väsentlighetsanalys genom
att integrera principerna för dubbel väsentlighet. Även om inga betydande
förändringar har identifierats gällande vår väsentliga hållbarhetspåverkan
sedan föregående rapporteringsperiod, omfattar analysens resultat nu även
finansiella effekter. Detta bredare perspektiv gav nya insikter kring de finan
siella konsekvenserna av vårt beroende av ändliga och kritiska resurser som
mark, vatten och jungfruliga material. Det låg till grund för en bedömning av
resiliensen i vår strategi och affärsmodell på kort sikt (inom ett år), medellång
sikt (ett till fem år) och lång sikt (fem till femton år), baserat på resultatet från
vår klimatrelaterade scenarioanalys som genomförts i linje med rekommen
dationerna från Task Force on Climate related Financial Disclosures (TCFD).
Resiliensanalysen genomfördes genom att bedöma potentiella effekter på
vår verksamhet från externa händelser som följer av klimatförändringar, samt
genom att utvärdera vår kapacitet att hantera dessa effekter. Analysen
omfattade nyckelaktiviteter längs hela vår värdekedja, inklusive produktion
och transport av råmaterial och insatsvaror, samt användning och bortskaff
ning av våra produkter.
Resultaten visar att H&M koncernens planerade och pågående åtgärder
– inklusive övergången till återvunna och hållbart framställda material samt
investeringar i ökad resurseffektivitet – stärker organisationens förmåga
att agera proaktivt vid störningar i leveranskedjan och upprätthålla operativ
resiliens på kort till medellång sikt (inom ett till fem år). Flexibiliteten i vår
leverantörs kedja stärker vår resiliens ytterligare genom att göra det möjligt
för oss att anpassa inköps och tillverkningsstrategier när störningar uppstår.
Dessa resultat bygger på antagandet att vi når våra mål för 2030 relaterade till
klimat förändringar och resursanvändning samt att vi inte gör några betydande
förändringar i våra tillgångar. Resultatet visar att det inte finns något ytterligare
behov av att justera eller anpassa vår affärsstrategi avseende tillgång till
finansiering till en överkomlig kapitalkostnad, möjligheten att omallokera, upp
gradera eller avveckla befintliga tillgångar eller omskola arbetskraft.
Mer detaljerad information om våra planerade och pågående åtgärder för
att hantera väsentlig påverkan, risker och möjligheter samt deras koppling
till vår strategi och affärsmodell redovisas i de tematiska avsnitten i denna
rapport. Under 2026 planerar vi att vidareutveckla metoden för resiliens
analys för att inkludera fler hållbarhetsområden och frågor.
Process för väsentlighetsanalys
Förståelse Identifiering Bedömning Prioritering Bevakning
Identifiera relevant
påverkan
Bedöm relevant
påverkan
Sätt tröskelvärde
för påverkans
väsentlighet
Kartlägg
påverkans område
längs värdekedjan
Rapportera
och adressera
väsentliga frågor
Identifiera relevanta
risker/möjligheter
Bedöm relevanta
risker/möjligheter
Sätt tröskelvärde för
finansiell väsentlighet
STEG 1 STEG 2 STEG 3 STEG 4 STEG 5
68
Hållbarhetsrapport/Allmän information 69
===== SIDA 37 =====
Väsentliga hållbarhetsfrågor
Fråga Typ
Plats i
värdekedjan
Tids-
horisont
Klimatförändringar
Växthusgasutsläpp längs hela värdekedjan Negativ påverkan (F)
Energianvändning i leverantörskedjan Negativ påverkan (F)
Växthusgasutsläpp från den egna verksamheten Negativ påverkan (F)
Energianvändning i den egna verksamheten Negativ påverkan (F)
Risk för ökade inköpskostnader till följd av klimat förändringar Finansiell risk
Risk för störningar i leveranskedjan längs transport leder till följd av klimatförändringar Finansiell risk
Risk för störningar i leveranskedjan på nyckel produktionsmarknader till följd av klimatförändringar Finansiell risk
Risk för ökade inköpskostnader till följd av koldioxid skatter Finansiell risk
Vattenföroreningar
Förorening av vatten i leverantörskedjan Negativ påverkan (P)
Generering av mikrofibrer och mikroplaster Negativ påverkan (P)
Vattenanvändning
Vattenuttag och förbrukning i leverantörskedjan Negativ påverkan (F)
Biologisk mångfald och ekosystem
Förändrad markanvändning, avskogning och förlust av biologisk mångfald Negativ påverkan (F)
Markdegradering Negativ påverkan (F)
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Material- och resursanvändning (resursinflöden) Negativ påverkan (F)
Generering av avfall (resursutflöden) Negativ påverkan (F)
Produktdesign och tjänster (resursutflöden) Negativ påverkan (F)
Risk för minskad tillgång på råmaterial Finansiell risk
Risk för ökade kostnader för att hantera avfall Finansiell risk
Möjlighet att skapa nya intäktsströmmar genom second hand-försäljning Finansiell möjlighet
Möjlighet att förbättra verksamhetens resiliens Finansiell möjlighet
Egen arbetskraft
Arbetsvillkor och kollektivavtal Negativ påverkan (P)
Medarbetarnas välbefinnande, hälsa och säkerhet Negativ påverkan (P)
Mångfald och inkludering Negativ påverkan (P)
Medarbetarnas datasäkerhet och integritet Negativ påverkan (P)
Tvångsarbete i den egna verksamheten Negativ påverkan (P)
Arbetstid, löner och trygg anställning Negativ påverkan (P)
Balans mellan arbete och privatliv Negativ påverkan (P)
Risk för bristande informationssäkerhet och skydd av anställdas data Finansiell risk
Risk för att inte attrahera talanger och behålla medarbetare Finansiell risk
Fråga Typ
Plats i
värdekedjan
Tids-
horisont
Arbetstagare i värdekedjan
Hälsa och säkerhet för arbetstagare i värdekedjan (tredje och fjärde ledet) Negativ påverkan (P)
Hälsa och säkerhet för arbetstagare i värdekedjan (första och andra ledet) Negativ påverkan (P)
Hälsa och säkerhet för arbetstagare i logistikindustrin Negativ påverkan (P)
Tvångsarbete i värdekedjan Negativ påverkan (P)
Barnarbete i värdekedjan Negativ påverkan (P)
Arbetsvillkor och tillräckliga löner i värdekedjan Negativ påverkan (P)
Rätten till föreningsfrihet för arbetstagare i värdekedjan Negativ påverkan (P)
Trygg anställning för arbetstagare i värdekedjan Negativ påverkan (P)
Sexuella trakasserier och könsbaserat sexuellt våld i värdekedjan Negativ påverkan (P)
Risk för bristande regelefterlevnad och dåliga arbetsvillkor i värdekedjan Finansiell risk
Risk för leveransstörningar relaterade till kränkningar av mänskliga rättigheter i värdekedjan Finansiell risk
Berörda samhällen
Markanvändning, markrättigheter och försörjningsmöjligheter Negativ påverkan (P)
Samhällets tillgång till en ren och hälsosam miljö Negativ påverkan (P)
Risk för bristande regelefterlevnad och kränkningar av markrättigheter Finansiell risk
Konsumenter och slutanvändare
Kunddataskydd och integritet Negativ påverkan (P)
Ansvarsfull marknadsföring och social inkludering av konsumenter Negativ påverkan (P)
Produktsäkerhet och konsumenthälsa Negativ påverkan (P)
Risk för bristande informationssäkerhet och skydd av kunddata Finansiell risk
Affärsetik
Företagskultur och etiskt affärsbeteende Positiv påverkan (P)
Skydd av visselblåsare Positiv påverkan (P)
Djurskydd Negativ påverkan (P)
Leverantörs- och affärsrelationer Positiv påverkan (P)
Risk för bristande regelefterlevnad och dålig hantering av leverantörsrelationer Finansiell risk
Risk för korruption och oetiskt affärsbeteende Finansiell risk
Typ
Faktisk påverkan (F), Potentiell påverkan (P)
Plats i värdekedjan
Uppströms Egen verksamhet Nedströms
Tidshorisont
Kort sikt Medellång sikt Lång sikt
Se listan över de upplysningskrav som uppfyllts vid upprättandet av hållbarhetsrapporten på sid 123 baserat på resultaten av den dubbla väsentlighetsanalysen.
70
Hållbarhetsrapport/Allmän information 71
===== SIDA 38 =====
Miljö
För att undvika negativ påverkan på miljön vidtar
vi åtgärder för att öka vår resurseffektivitet och
minska våra växthusgasutsläpp. Detta inkluderar
investeringar i nya lösningar och teknik som
för bättrar vår affärs resiliens och minskar vårt
beroende av kritiska och ändliga resurser. Vi
samarbetar även med våra affärspartners för
att öka användningen av och tillgången till
certifierade, återvunna och hållbart
framställda material.
Klimatförändringar
Vår ambition, styrning och strategi
Vår ambition är att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till
1,5 °C i enlighet med Parisavtalet. För att uppnå detta fokuserar vi våra in -
satser på att minska våra växthusgasutsläpp i enlighet med våra klimat mål
genom att investera i ny teknik och optimera vår resursanvändning. Dessa
insatser är integrerade i vår affärsmodell och strategi – från hur vi designar
våra produkter till hur vi interagerar med våra leverantörer och kunder. Efter -
som en stor del av våra utsläpp sker utanför vår egen verksamhet är nära
samarbete med våra affärspartners avgörande för att nå våra klimat mål och
stärka vår affärsresiliens. Under 2024 genomförde vi en uppdaterad klimat -
relaterad scenarioanalys för att få djupare insikter om både fysiska risker
och omställningsrisker längs hela vår värdekedja samt om motståndskraften
i vår strategi och affärsmodell i förhållande till klimatförändringar. Resultaten
av analysen har påverkat våra strategiska prioriteringar under 2025 och
möjlig gjort åtgärder för att stärka vår affärs resiliens i linje med vår klimat -
omställningsplan.
Vår resiliensanalys visar att H&M-koncernen är väl positionerad för att
hantera risker relaterade till klimatförändringar. Även om extrema väder -
händelser och förändringar i klimatförhållanden kan störa vår leverans kedja,
och påverka exempelvis produktionsanläggningar och transportvägar, kom -
mer våra pågående och planerade insatser att öka vår resiliens på kort till
medellång sikt (inom ett till fem år). Detta möjliggörs av strategiska investe -
ringar i tjänster som förlänger produkters livslängd, ökad användning av
återvunna material, diversifiering av råvaruinköp samt övergång till förnybar
energi och energi effektiva produktionsteknologier. Våra vetenskapligt base -
rade mål, i kombination med proaktiv planering och flexibilitet i leverantörs -
kedjan, stärker ytterligare vår beredskap för både omställningsrisker och
fysiska klimatrelaterade risker. Detta stödjer inte bara våra klimatmål utan
förstärker också vår förmåga till långsiktigt värdeskapande under olika
klimat relaterade scenarier. Mer information om resultaten från den klimat -
relaterade scenarioanalysen finns på sid 74.
Hantering av väsentliga hållbarhetsfrågor
Beskrivning av fråga Åtgärder och initiativ Relaterade policies
Växthusgasutsläpp längs hela värde kedjan
Flera aktiviteter längs vår värdekedja bidrar till klimatförändringar
genom utsläpp av växthusgaser från förbränning av fossila bräns-
len. Detta inkluderar aktiviteter såsom utvinning av råmaterial,
tillverkning av insatsvaror, transporter och hantering av avfall.
För att hantera denna fråga har vi vidtagit åtgärder för att
minska växthusgasutsläppen från produktion och transporter
genom att fasa ut fossila bränslen, sam tidigt som vi övergår
till att använda återvunna och hållbart framställda material.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Energianvändning i leverantörskedjan
Produktion och bearbetning av insatsvaror såsom garn och
tyger kräver betydande mängder energi för att driva maskiner
och värma vatten som används vid tvätt och färgning av textilier.
För att hantera denna fråga har vi vidtagit åtgärder för att
förbättra energieffektiviteten genom att stödja leverantörer
med energikartläggningar och finansiera investeringar
i energi effektiva maskiner och produktionsprocesser.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Växthusgasutsläpp från den egna verksamheten
Vår användning av icke-förnybara energikällor för att värma
och driva butiker, lager och kontor bidrar till klimatförändringar
genom förbränningen av fossila bränslen som släpper ut
växthus gaser.
För att hantera denna fråga har vi vidtagit åtgärder för att
minska utsläppen i vår egen verksamhet genom att övergå till
förnybar energi och förbättra energieffektiviteten.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Energianvändning i den egna verksamheten
Merparten av vår energianvändning är kopplad till elkonsumtio -
nen i våra anläggningar, där betydande mängder energi krävs för
uppvärmning, belysning, klimatkontroll och drift av utrustning.
För att hantera denna fråga har vi vidtagit åtgärder för att
avkarbonisera vår egen verksamhet genom att förbättra
energieffektiviteten och minska elförbrukningen i våra butiker,
lager och kontor genom att övergå till LED-belysning och
rörelsesensorer.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Risk för ökade inköpskostnader till följd av klimat förändringar (F)
Det finns risk för leveransstörningar till följd av klimat föränd ringar
som orsakar extrema väder händelser såsom torka och översväm -
ningar. Dessa händelser, tillsammans med långsiktiga förändringar
i vädermönster och stigande globala temperaturer, kan öka
inköps- och produktionskostnaderna för viktiga insats material
såsom bomull.
För att minska denna risk genomför vi förändringar i vår material -
portfölj och investerar i nya satsningar och initiativ som syftar till
att öka tillgången på återvunna material och nästa generations
material. Dessutom övervakar och analyserar vi det föränderliga
klimatet och dess påverkan på inköpsområden och produktions -
kostnader.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Risk för störningar i leveranskedjan längs transportleder till följd av klimat förändringar (F)
Det finns risk för leveransstörningar nära viktiga hamnar och
längs transportleder till följd av extrema väderhändelser,
inklusive cykloner, översvämningar och stigande havsnivåer,
vilket orsakar förseningar i transporter. Dessa förseningar
kan leda till minskad produkttillgänglighet i våra omnikanaler
och minskad försäljning.
För att minska denna risk uppdaterar vi proaktivt våra
kontinuitets planer och undersöker alternativa försörjningskedjor
och transportlösningar. Dessutom över vakar och analyserar vi
det föränderliga klimatet och dess påverkan på vårt logistik -
nätverk för att säkerställa flexibilitet i leverantörskedjan, vilket
möjliggör inköp från alternativa regioner och leverantörer.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
72 73
===== SIDA 39 =====
Identifiering och bedömning av väsentliga frågor
För att identifiera både faktiska och potentiella utsläppskällor för växthus
gaser har vi genomfört en omfattande kartläggning av våra affärsaktiviteter
och strategiska planer längs hela vår värdekedja, i linje med GHG protokollet.
Denna kartläggning, som genomfördes med stöd av en extern expert, inte
grerade alla relevanta utsläppskällor i vår årliga kartläggning av växthusgaser
och granskades av Science Based Targets initiative (SBTi) under processen
för validering av våra klimatmål.
Dessutom har vi genomfört en kvantitativ och kvalitativ scenarioanalys
enligt rekommendationerna från Task Force on Climate Related Financial
Disclosures (TCFD) för att identifiera och bedöma klimatrelaterade fysiska
risker och omställningsrisker samt möjligheter längs hela vår värdekedja.
Som en del av scenarioanalysen har vi granskat våra nyckeltillgångar och
affärsaktiviteter längs hela värdekedjan för att utvärdera deras exponering
för identifierade fysiska risker och omställningsrisker. Analysen baserades
på faktiska data avseende geografisk plats, energi och vattenförbrukning,
ekonomisk betydelse (som försäljningsvolym för butiker eller produktions
värde för leverantörsanläggningar) samt platsspecifika växthusgasutsläpp.
Fysiska risker som översvämningar, extrema temperaturer, kraftiga regn,
torka, skogsbränder, cykloner och vattenstress har utvärderats tillsammans
med omställningshändelser som förändringar i lagstiftning, marknads
förskjutningar, anseenderisker och teknologiska förändringar.
Analysen genomfördes 2024 och omfattade scenarier på kort sikt (inom
ett år), medellång sikt (fram till 2030) och lång sikt (fram till 2040), vilket
harmoni serar med de tidshorisonter som används vid fastställandet av våra
klimat mål. I analysen användes tre klimatscenarier 1: ett lågt (1,5 °C), ett
måttligt (~3 °C) och ett högt (>3 °C) uppvärmningsscenario. För att stärka
bedömningen av omställningsrisker har vi även inkluderat scenariodata
från Network for Greening the Financial System (NGFS), inklusive NiGEM
NGFS v1.23.2 [GCAM 6.0 NGFS], som återspeglar centrala antaganden
om makro ekonomi, teknologiutveckling och energisystem. Viktiga antagan
den inklu derar den fortsatta utbyggnaden av förnybara energialternativ
i viktiga produktions regioner.
Scenarioanalysen baserades på en tvåstegsmetod. Först genomförde vi
en förenklad bedömning som omfattade alla identifierade risker. Därefter
utförde vi detaljerad modellering av de största riskerna och möjligheterna.
Dessa finansiella modeller undersökte effekten av fysiska risker och omställ
ningsrisker både på platsnivå och aggregerad nivå och inkluderade kostnader
och effektivitet för mildrande åtgärder. Även om ingen enskild tillgång gav
upphov till en finansiell risk som var tillräckligt stor för att betraktas som
väsentlig, identifierade vi flera väsentliga risker relaterade till våra aktiviteter
uppströms i värdekedjan såsom utvinning av råmaterial, textilproduktion
och transport. När dessa väsentliga risker hade identifierats utvärderade
vi hur väl vår affärsmodell kan anpassa sig till dessa risker på kort, medel
lång och lång sikt.
Resultaten från scenarioanalysen visar att förändrade klimatförhållanden
kan orsaka störningar i leverantörskedjan och förändrad efterfrågan från
konsumenter. En ökande frekvens och intensitet av extrema väderhändelser
i ett måttligt till högt uppvärmningsscenario kan påverka viktiga produktions
marknader och skapa risker kopplade till inköp, tillverkning och transport
av insatsvaror. Dessa händelser kan också leda till förändrade preferenser
hos konsumenter och ökad efterfrågan på återvunna produkter och mate
rial, vilket skapar möjligheter att öka intäkter genom att skala upp second
hand försäljning.
Policies relaterade till klimatförändringar
För att hantera frågor kopplade till klimatförändringar styrs vi av vår miljö
policy, som förbinder oss att minska vår klimatpåverkan i linje med 1,5 °C
målet och Parisavtalet. Policyn behandlar frågor relaterade till begränsning
av klimat förändringar, växthusgasutsläpp och energianvändning. Den om
fattar inte frågor relaterade till klimatanpassning. Utöver detta kräver vårt
håll barhets åtagande, som alla våra affärspartners måste underteckna, att
leve rantörer övervakar och rapporterar energianvändning och utsläpp
samt arbetar med kontinuerliga effektivitetsförbättringar. Läs mer om våra
policies och åtaganden på sid 120.
Vår klimatomställningsplan
Baserat på vår affärsidé och våra strategiska prioriteringar har vi antagit en
klimat omställningsplan och satt vetenskapligt baserade mål i linje med Paris
avtalet, för att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
Planen stödjer våra bredare policyåtaganden och långsiktiga affärsmål för
att säkerställa att vi arbetar mot nettonoll och vidtar åtgärder för att mildra
klimatförändringar. Som en del av denna plan har vi identifierat ett antal
mekanismer för minskade koldioxidutsläpp, inklusive avkarbonisering av
egna verksamheter, avkarbonisering av produktionsprocesser och trans
porter i vår leverantörskedja, samt övergång till återvunna och hållbart
framställda material för våra produkter och förpackningar. För att uppnå
våra klimatmål fokuserar vi på följande nyckelåtgärder:
• Förbättra energieffektiviteten i egen verksamhet
• Anskaffning av förnybar energi i egen verksamhet
• Förbättra energieffektiviteten vid tillverkning av plagg och tyg
• Nyttja förnybar energi vid tillverkning av plagg och tyg
• Driva på systemförändringar
• Optimera logistik och övergå till transporter med låga utsläpp
• Öka användningen av återvunna och hållbart framställda material
• Projekt för upptag och lagring av växthusgaser
Under 2025 avsatte vi totalt MSEK 2 484 i driftsutgifter och MSEK 347
i kapital utgifter till nyckelåtgärder kopplade till vår klimatomställningsplan.
Dessa redovisas per åtgärd i avsnitten ”Klimatförändringar”, ”Biologisk
mångfald och ekosystem”, samt ”Resursanvändning och cirkulär ekonomi”.
Utöver detta erbjuder vi långfristiga lån med förmånliga räntor direkt till
leverantörer genom vårt Green Fashion Initiative program, samt i samarbete
med andra varumärken via Apparel Impact Institute’s (Aii) Fashion Climate
Fund och Future Supplier Initiative. Syftet är att minska lånekostnaderna för
fabriker och möjliggöra tillgång till tekniskt stöd.
Som en del av vår rapportering enligt EU:s taxonomiförordning har vi
identifierat att vi omfattas av verksamheter avseende begränsning av klimat
förändringar relaterat till kapitalutgifter. Dessa aktiviteter avser installation,
underhåll och reparation av energieffektiv utrustning, instrument och enheter
för mätning, reglering och styrning av byggnaders energiprestanda, samt för
värv och ägande av byggnader. Ingen av dessa verksamheter bedöms vara
förenliga med EU taxonomin, se mer på sid 94. Dessa aktiviteter stödjer dock
vår omställningsplan avseende att förbättra energieffektiviteten i egen verk
samhet. Vi har inte investerat i några kol, olje eller gasrelaterade ekonomiska
aktiviteter under 2025. Vi har emitterat finansiering i form av gröna och håll
barhetslänkade obligationer för att anpassa våra hållbarhetsprioriteringar
till vår finansiella strategi och ge investerare insyn i våra investeringar och
prestationer mot centrala hållbarhetsmål. Koncernen är inte undantagen
från EU:s Paris anpassade referensvärden.
För att stödja vår omställning mot nettonoll har vi dessutom genomfört en
kvalitativ bedömning av potentiella inlåsta växthusgasutsläpp kopplade till
våra verksamheter, produkter eller tillgångar. Baserat på denna bedömning
drog vi slutsatsen att dessa utsläpp inte äventyrar vår förmåga att nå våra
klimat mål eller avsevärt ökar relevanta omställningsrisker. För vissa av våra
egna distributionscenter är vi beroende av naturgas för uppvärmning, men
dessa utgör ingen betydande inlåsningseffekt med avseende på komplexitet
eller kostnad för att ersätta dem, eller betydande andel av växthusgas
utsläpp. Vår klimatomställningsplan har godkänts av vd och styrelsen och är
fullt integrerad i vår affärsstrategi och finansiella planering, vilket stödjer
våra långsiktiga affärsmål:
• Uppnå långsiktig försäljningstillväxt på minst 10 procent per år
• Uppnå en rörelsemarginal som överstiger 10 procent
• Minska växthusgasutsläpp i vår leverantörskedja med 56 procent till 2030
(jämfört med 2019)
Framsteg mot våra klimatmål och långsiktiga affärsmål övervakas kvartalsvis
av bolagsledningen för att säkerställa att klimatåtgärder förblir centrala
i vår strategiska inriktning. Dessutom får styrelsen årsvisa uppdateringar om
våra framsteg mot klimatmålen och nyckelinvesteringar kopplade till klimat
omställningsplanen. Ansvaret för att genomföra åtgärderna är integrerat
i relevanta affärsfunktioner för att säkerställa samordning mellan affärs och
klimat mål och för att säkra nödvändig resursallokering. Bolagsledningens
och styrelsens ansvar inkluderar att godkänna åtgärder som ingår i vår håll
barhetsstrategi för att säkerställa att de är i linje med våra övergripande
affärsmål och långsiktiga finansiella planering.
Minskningen av våra växthusgasutsläpp har drivits av ökad användning av
förnybar energi, förbättringar av energieffektiviteten i våra verksamheter och
vår leverantörskedja, samt en ökad andel återvunna och hållbart framställda
material i vår materialportfölj. Minskning av den totala materialvikten på
grund av förändringar i vårt kunderbjudande och produktportfölj tillsammans
med förbättrad precision i vår utbudsplanering har också bidragit. Vi kommer
1. Tre klimatscenarier analyserades för att fånga ett spektrum av möjliga framtida utfall, inklusive ett optimistiskt scenario med låg temperaturökning och ett pessimistiskt med hög temp
eratur ökning: Nettonoll 2050, i linje med 1,5 °C (SSP1 2.6): Låga utsläpp, färre fysiska händelser men fler omställningsrisker såsom koldioxidskatter. Fördröjd omställning, mindre än 3 °C
(SSP24.5): Måttliga utsläpp med balanserade risker. Växthusvärld, mer än 3 °C (SSP5 8.5): Höga utsläpp, mer allvarliga fysiska risker men färre omedelbara omställningseffekter. Dessa
scenarier är förenliga med de avgörande klimatrelaterade antaganden som görs i boksluten. För mer information se not 1 Redovisningsprinciper till de finansiella rapporterna på sid 151.
Hantering av väsentliga hållbarhetsfrågor
Beskrivning av fråga Åtgärder och initiativ Relaterade policies
Risk för störningar i leveranskedjan på nyckelproduktionsmarknader till följd av klimatförändringar (F)
Det finns risk för leveransstörningar på viktiga produktions
marknader till följd av flera klimatrelaterade händelser som
inträffar samtidigt, vilket kan orsaka skador på fysiska platser
såsom mark, lager och produktionsanläggningar. Dessa stör
ningar kan påverka kontinuiteten i tillverkningen och stabiliteten
i lokala samhällen, vilket potentiellt kan leda till om lokalisering
av produktion till marknader med högre kostnader, minskad
operativ effektivitet, och för svagad resiliens i leverantörskedjan.
För att minska denna risk uppdaterar vi våra kontinuitetsplaner,
undersöker proaktivt alternativa produktions , distributions och
logistikcenter och förbereder reservflöden, samt säkerställer
adekvat försäkring för högriskregioner. Dessutom övervakar
och analyserar vi det föränderliga klimatet och dess påverkan
på våra produktionsmarknader och granskar tillgångar längs vår
leverantörskedja.
H&Mkoncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Risk för ökade inköpskostnader till följd av koldioxid skatter (O)
Det finns risk för ökade inköpskostnader på grund av den
gradvisa utvidgningen av koldioxidprissättning och import
relaterade avgifter inom EU och på andra marknader.
För att minska denna risk arbetar vi med att minska utsläppen av
växthusgaser från våra produktions anläggningar i linje med vår
avkarboniseringsstrategi, vilket kommer att minska vår expone
ring för eventuella skatter eller tullar. Dessutom engagerar vi
juridiska och regulatoriska experter för att hålla oss uppdaterade
om förändrad lagstiftning och arbetar proaktivt med att
anpassa våra affärsmetoder.
H&Mkoncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Fysisk risk (F), Omställningsrisk (O)
Våra åtgärder för att minska växthusgasutsläpp
Förbättra
energi
effektiviteten
Anskaffning
av förnybar
elektricitet
–35%
Aktivitetstillväxt
2019 –2030
Nyttja
förnybar
energi vid till
verkningen
av plagg
och tyg
–38%
Öka använd
ningen av
återvunna
och hållbart
framställda
material
–13%
Optimera
logistik och
övergå till
transporter
med låga
utsläpp
–3%
Förbättra
energi
effektiviteten
vid tillverk
ningen av
plagg och tyg
–2%
Basår
2019
Innevarande år
2025
Målår
2030
–56%
jämfört med
basåret 2019
Scope 3
Utläppsminskningar planerade i värdekedjan
– <1%
Scope 1 och 2
Utsläppsminskningar
planerade i egen
verksamhet
Hållbarhetsrapport/Miljö
74 75
===== SIDA 40 =====
att fortsätta allokera resurser till åtgärder kopplade till att minska våra
växthusgas utsläpp för att säkerställa att vi når våra långsiktiga mål och
ambitioner. Detta inkluderar övergång till återvunna och hållbart framställda
material, införande av energieffektiva teknologier och inköp av förnybar
energi. Dessa förändringar kan leda till att ökade varu kostnader om imple -
menteringskostnader överförs till oss. Parallellt justerar vi vår affärsmodell
genom att utveckla tjänster i linje med principerna för cirkulär ekonomi som
second hand-försäljning och insamling av plagg, med investeringar som
görs direkt av H&M- koncernen via vår investeringsarm eller våra varumärken.
Syftet med dessa planerade åtgärder är att anpassa vår strategi och affärs -
modell för att säkerställa att vi bidrar till att begränsa den globala uppvärm -
ningen till 1,5 °C. Läs mer om resultatet av våra åtgärder och våra framsteg
mot klimatmålen på sid 78.
Våra mål och åtgärder
För att säkerställa att vi uppnår vår ambition och bidrar till att begränsa den
globala uppvärmningen till 1,5 °C har vi satt mål kopplade till våra nyckel -
åtgärder och avkarboniseringsåtgärder i linje med vår klimatomställnings -
plan. Vi granskar regelbundet våra klimatmål och konsulterar externa intres -
senter som WWF, Stand.earth och UNFCCC för att säkerställa kontinuerlig
förbättring av våra mål, beräkningsmetoder och operativa strategier.
Mål för 2030
• Minska absoluta växthusgasutsläpp i Scope 1 och 2 med
56 procent jämfört med 2019
• Minska absoluta växthusgasutsläpp i Scope 3 (exklusive
indirekta utsläpp från användningsfasen) med 56 procent
jämfört med 2019
Mål för 2040
• Minska absoluta växthusgasutsläpp i Scope 1 och 2 med
90 procent jämfört med 2019
• Minska absoluta växthusgasutsläpp i Scope 3 (exklusive
indirekta utsläpp från användningsfasen) med 90 procent
jämfört med 2019
• Uppnå nettonoll absoluta växthusgasutsläpp
Dessa mål är frivilliga och inte lagstadgade. Basåret 2019 valdes eftersom det inte
påverkades av pandemin och var representativt för verksamheten i stort. Det ingick
i valideringen av SBTi. För underliggande antaganden och kommentarer om våra
framsteg mot dessa mål, se sid 78.
Avkarbonisering av vår egen verksamhet
För att möjliggöra avkarboniseringen av vår egen verksamhet har vi satt mål
för att minska absoluta växthusgasutsläpp i Scope 1 och 2 med 90 procent till
2040 och 56 procent till 2030, jämfört med basåret 2019. Dessa mål har vali -
derats mot SBTi:s nettonollstandard och godkändes formellt av SBTi under
2022 som förenliga med vad den senaste klimatvetenskapen anser nödvän -
digt för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriella
nivåer. För att nå dessa mål planerar vi att förbättra vår energieffektivitet och
öka andelen förnybar energi som används i våra butiker, kontor och lager.
Åtgärd: Förbättra energieffektiviteten i egen verksamhet
För att minska våra utsläpp i Scope 1 och 2 har vi under 2025 vidtagit åtgärder
för att förbättra energieffektiviteten i våra egna verksamheter. Detta inklude -
rar implementering av realtidsövervakningssystem för energi, installation av
LED-belysning och rörelsesensorer samt justering av inomhustemperaturer i
våra butiker. Målet med denna åtgärd är att uppnå en minskning av elförbruk -
ningen med 36 procent per kvadratmeter och öppettimme i alla våra butiker
till 2030, jämfört med basåret 2016. Under 2025 avsatte vi totalt MSEK 7,2 i
driftsutgifter och MSEK 296,9 i kapitalutgifter för dessa energieffektivitets -
förbättringar. Enligt våra prognoser förväntas denna åtgärd minska våra
utsläpp i Scope 1 och 2 (enligt den marknadsbaserade metoden) med cirka
1 procent till 2030, jämfört med våra totala utsläpp 2019. Detta motsvarar
en uppskattad minskning på cirka 389 ton CO₂e.
Åtgärd: Anskaffning av förnybar energi i egen verksamhet
Under 2025 har vi vidtagit åtgärder för att öka andelen förnybar energi som
matchas med förbrukningen i våra butiker, lager och kontor. Syftet med
denna åtgärd är att säkerställa att vi når en matchning med 100 procent för -
nybar el för vår egen verksamhet senast 2030, varav minst 50 procent ska
komma från elköpsavtal med förnybar elproduktion (VPPAs), vilket driver
utvecklingen av ny förnybar elproduktion. Detta kommer att ersätta förnybar
el som tidigare matchats med obundna EACs. Det innebär att VPPAs inte
kommer att minska våra marknadsbaserade växthusgasutsläpp i Scope 2 i
någon större utsträckning, men de kommer att bidra till att öka utbyggnaden
av förnybar el. Under 2025 avsatte vi totalt MSEK 59,2 i driftsutgifter och
MSEK 2,9 i kapitalutgifter till denna åtgärd, inklusive användning av VPPAs
för att stödja utvecklingen av ny förnybar el, installation av solceller vid våra
anläggningar samt inköp av certifikat för förnybar energi. Enligt våra prog -
noser förväntas denna åtgärd minska våra utsläpp i Scope 1 och 2 (enligt
den marknadsbaserade metoden) med cirka 55 procent till 2030, jämfört
med våra totala utsläpp 2019. Detta motsvarar en uppskattad minskning
på cirka 37 766 ton CO₂e.
Avkarbonisering av produktion
För att möjliggöra avkarboniseringen av produktionsprocesserna i vår
leverantörs kedja för kläder, från första till tredje ledet, har vi satt mål att
minska absoluta växthusgasutsläpp i Scope 3 (exklusive indirekta utsläpp
från användningsfasen) med 90 procent till 2040 och 56 procent till 2030,
jämfört med basåret 2019. Dessa mål har validerats mot SBTi:s nettonoll -
standard och godkändes formellt av SBTi 2022 som förenliga med den
senaste klimatvetenskapen för att begränsa den globala uppvärmningen
till 1,5 °C över förindustriella nivåer. För att nå dessa mål planerar vi att för -
bättra energi effektiviteten och öka andelen förnybar energi på leverantö -
rernas anläggningar samt engagera oss i policyarbete på nyckelmarknader
för att förbättra tillgången till förnybar energi.
Åtgärd: Förbättra energieffektiviteten vid tillverkningen av plagg och tyg
Under 2025 har vi vidtagit åtgärder för att stödja våra leverantörer inom plagg-
och tygproduktion i att förbättra energieffektiviteten i deras produktions -
processer. Detta inkluderar att erbjuda leverantörer kostnadsfria energi -
kartläggningar för att identifiera möjligheter till effektivisering, såsom upp -
gradering av utrustning, isolering och värmepumpar. Vi har även erbjudit
finansieringslösningar för införande av renare teknologier och utrustning,
såsom vattenfri färgning och värmelagring. Syftet med dessa åtgärder är
att generera ekonomiska besparingar för leverantörerna, minska energi -
användningen, öka möjligheten att elektrifiera processer och därigenom
göra det möjligt för oss att sänka våra utsläpp. Under 2025 avsatte vi totalt
MSEK 27,1 i driftsutgifter för dessa energieffektivitetsförbättringar. Enligt
våra prognoser förväntas dessa åtgärder minska våra utsläpp i Scope 3 med
cirka 2 procent till 2030, jämfört med våra totala utsläpp 2019. Detta mot -
svarar en uppskattad minskning på cirka 81 306 ton CO₂e.
Åtgärd: Nyttja förnybar energi vid tillverkningen av plagg och tyg
Tillverkningen av våra produkter är beroende av konsumtion av el och värme -
energi. För att minska växthusgasutsläpp från produktionsprocesser arbetar
vi därför tillsammans med våra leverantörer i första, andra och tredje ledet
med målet att fasa ut kol senast 2026. Parallellt uppmuntrar vi våra leveran -
törer att övergå till förnybara energikällor. Till 2030 strävar vi efter att alla
leverantörer i första till tredje ledet ska använda 100 procent förnybar el för
produktionen av våra plagg – från spinning till färdig produkt. För att nå detta
finns behov av finansiellt stöd till åtgärder kopplade till minskning av växthus -
gasutsläpp i vår leverantörskedja för kläder. Detta bidrar vi till som huvud -
partner i Apparel Impact Institute’s (Aii) Fashion Climate Fund och som en
drivande kraft bakom Future Supplier Initiative inom ramen för Fashion Pact.
Vi ger även direkt finansiellt stöd till våra leverantörer genom vårt Green
Fashion Initiative. Under 2025 investerade vi MSEK 24,6 i driftsutgifter för
aktiviteter kopplade till utfasning av fossila bränslen i tillverkning av plagg
och tyg. Enligt våra prognoser förväntas dessa åtgärder minska våra utsläpp
i Scope 3 med cirka 38 procent till 2030, jämfört med våra totala utsläpp
2019. Detta motsvarar en uppskattad minskning på cirka 1 565 387 ton CO₂e.
Åtgärd: Driva på systemförändringar
Vi engagerar oss i policyarbete direkt med beslutsfattare och genom platt -
formar på våra nyckelmarknader för att förbättra tillgången till förnybar el.
Vårt primära fokus är att främja elinköpsavtal för företag (CPPAs) för att
möjliggöra inköp av förnybar energi och påskynda avkarbonisering av elnätet.
Under 2025 inkluderade våra insatser ett utökat arbete i Vietnam, där lag -
stiftning om direkta elköpsavtal (DPPAs) infördes 2024, men otydligheter
återstår kring prissättning och industrizoners möjlighet att delta. I Bangladesh
har CPPA-ramverket godkänts och ett samförstånds avtal har undertecknats
för att pilottesta den första CPPA:n med nyckel leverantörer. I Indonesien har
två strategiska leverantörer undertecknat Green Electricity Tariff Agreements
(GEAS), medan en strategisk leverantör i Turkiet har undertecknat branschens
första CPPA i landet. Vi arbetar också för robusta, transparenta och inter -
nationellt erkända energi certifikatsystem. Dessutom har vi initierat policy -
strategier som syftar till att elektrifiera värmeberoende processer och han -
tera kritiska frågor som nätkapacitet, stabilitet, omställningsincitament,
leverantörernas effektuttag och prissättning. Även om vi aktivt genomför
åtgärder för att driva på systemförändring, redovisar vi inte specifika finan -
siella resurser för dessa åtgärder eftersom kostnader och investeringar är
integrerade i vår ordinarie verksamhet och inte kan särskiljas.
Avkarbonisering av transporter
För att möjliggöra avkarbonisering av transporter till och från våra butiker,
lager och kunder har vi satt mål att minska absoluta växthusgasutsläpp i
Scope 3 (exklusive indirekta utsläpp från användningsfasen) med 90 procent
till 2040 och 56 procent till 2030, jämfört med basåret 2019. Dessa mål har
validerats mot SBTi:s nettonollstandard och godkändes formellt av SBTi
2022 som förenliga med den senaste klimatvetenskapen för att begränsa den
globala uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer. För att nå dessa
mål planerar vi att optimera vårt logistiknätverk och expandera lösningar för
transporter med låga utsläpp.
Åtgärd: Optimera logistik och övergå till transporter med låga utsläpp
Under 2025 har vi vidtagit åtgärder för att optimera vårt logistiknätverk,
samtidigt som vi utökat användningen av nollutsläppsfordon (ZEV) för trans -
porter. Vi har även ökat användningen av biobränslen där laddinfrastruktur
för elfordon ännu inte är tillräcklig. Dessutom fortsätter vi att förbättra logistik -
effektiviteten genom att optimera lager- och transporthanteringen. Det om -
fattar bland annat att minska antalet transporter genom ökad användning av
paketutlämningsställen istället för hemleverans, förbättra lasteffektivitet,
konsolidera leveranser, optimera leveransscheman samt förfina hantering
av returer och påfyllning av butiker. Vi bedömer även klimatrisker relaterat
till vårt logistiknätverk, säkrar försäkringar för utsatta regioner och identi -
fierar alternativa leveransvägar för att minska klimatrelaterade finansiella
och operativa risker. Även om vi aktivt genomför åtgärder för att optimera
logistik, redovisar vi inte specifika finansiella resurser för dessa åtgärder
eftersom kostnader och investeringar är integrerade i vår ordinarie verk -
samhet och inte kan särskiljas. Enligt våra prognoser förväntas dessa åt -
gärder minska våra utsläpp i Scope 3 med cirka 3 procent till 2030, jämfört
med våra totala utsläpp 2019. Detta motsvarar en uppskattad minskning
på cirka 102 243 ton CO₂e.
Materialförändringar kopplade till vår resursanvändning
I linje med vår övergripande affärsidé och klimatomställningsplan har vi satt
mål att öka användningen av återvunna och hållbart framställda material
i våra produkter och förpackningar. Dessa mål och tillhörande åtgärder
presenteras mer detaljerat i avsnittet om ”Resursanvändning och cirkulär
ekonomi” på sid 89.
Åtgärd: Öka användningen av återvunna och hållbart framställda material
Utvinning och produktion av råmaterial såsom bomull och ull genererar växt -
husgasutsläpp, förbrukar vatten och påverkar ekosystem. Under 2025 har vi
därför vidtagit åtgärder för att öka användningen av återvunna och hållbart
framställda material i våra produkter och förpackningar. Syftet med denna
åtgärd är att minska negativ miljöpåverkan och påskynda framstegen mot
våra utsläppsmål genom att minska vår användning av jungfruliga material
och naturresurser. Åtgärden pågår och är planerad fram till 2030, då vi siktar
på att använda 100 procent återvunna eller hållbart framställda material i
våra produkter och förpackningar. Under 2025 avsatte vi totalt MSEK 1 244,5
i driftsutgifter för initiativ som syftar till att öka vår användning av återvunna
och hållbart framställda material. Dessa siffror presenteras mer detaljerat i
avsnittet om ”Resursanvändning och cirkulär ekonomi” på sidorna 88–93.
Enligt våra prognoser förväntas dessa åtgärder minska våra utsläpp i Scope
3 med cirka 13 procent till 2030, jämfört med våra totala utsläpp 2019. Detta
motsvarar en uppskattad minskning på cirka 536 472 ton CO₂e.
Uppnå nettonoll
För att driva förändring inom vår bransch och stödja den globala omställningen
har vi även satt ett långsiktigt klimatmål om att uppnå nettonoll utsläpp till
2040. Detta mål ska nås genom att balansera kvarvarande utsläpp i vår
värde kedja med koldioxidupptag i enlighet med SBTi:s nettonoll standard,
efter att våra utsläpp minskat med 90 procent jämfört med basåret 2019.
Projekt för upptag och lagring av växthusgaser
För att säkerställa tillgång till högkvalitativa permanenta koldioxidupptag och
bidra till utvecklingen av denna framväxande sektor har vi börjat förbereda
för nettonoll genom att tidigt vidta åtgärder inom området. Under 2022
tecknade vi vårt första avtal för användning av direkt avskiljning och lagring
(DACS) med Climeworks. Utöver detta är vi medlem i Frontier – ett förhands -
åtagande som möjliggör inköp av permanenta koldioxidupptag från en port -
följ av leverantörer. Dessa initiativ fokuserar på att hantera våra kvarvarande
utsläpp 2040, vilka förväntas uppgå till högst 10 procent av våra totala ut -
släpp under basåret 2019.
Hittills har vi ingått 23 avtal om framtida leveranser för permanenta
koldioxid upptag. Dessa avtal markerar ett viktigt steg framåt och syftar till
att stimulera marknadstillväxt genom att signalera tydlig efterfrågan och
uppmuntra fortsatta investeringar. Vi har för närvarande inte utvecklat några
projekt för koldioxidupptag inom vår värdekedja och gör inga anspråk på
sådana projekt. Vid slutet av 2025 hade vi inte annullerat några krediter för
permanenta koldioxidupptag, men mottagit 388 ton. Våra nuvarande avtal
om framtida leveranser är utformade för att leverera ytterligare krediter
fram till 2033. Krediterna verifieras antingen enligt PURO- eller ISOMETRIC-
standarder för permanenta koldioxidupptag. Inga ytterligare antaganden
eller metoder har tillämpats utöver de som används av dessa standarder.
Initiativ utanför värdekedjan
För att ytterligare bidra till den globala omställningen till nettonoll engagerar
vi oss i naturbaserade projekt som bidrar till klimatåtgärder utanför vår
värde kedja. Att förhindra avskogning och förstörelse av naturliga ekosystem
och livsmiljöer är avgörande för att mildra klimatförändringar och begränsa
den globala uppvärmningen till 1,5°C. Under 2022 gick vi därför med som
företagspartner i Lowering Emissions by Accelerating Forest Finance (LEAF)
Coalition för att stödja bevarandet av skogar. Koalitionen samlar offentliga
och privata aktörer för att köpa högkvalitativa koldioxidkrediter från reger -
ingar, både nationella och subnationella, som har implementerat jurisdiktio -
nella REDD+-program för att minska avskogning. Dessa initiativ erbjuder ett
ekonomiskt alternativ till skogsavverkning och ger ekonomiska incitament till
markägare för att bevara skogar och naturliga livsmiljöer. Vi var bland de för -
sta bolagen att stödja kampen mot avskogning i Amazonas regnskog genom
LEAF-koalitionen och avtalet med den brasilianska delstaten Pará. Enligt
detta avtal förväntar vi oss leverans av krediter 2027. För 2025 har vi inte
annullerat eller mottagit några koldioxidskrediter 1.
Intern prissättning av koldioxid
Vi tillämpar ett internt system för koldioxidprissättning för att stödja och
komplettera våra bredare insatser för att minska växthusgas utsläpp och nå
våra utsläppsminskningsmål. Detta interna pris fungerar som ett operativt
skuggpris och påverkar beslutsfattandet inom våra verksamheter genom att
återspegla kostnaden för koldioxid i vår interna produktresultaträkning, som
används av sortiments- och inköpsteamen. Genom att inkludera utsläpps -
kostnaden i produktbeslut styr vi val mot alternativ med lägre växthusga s-
utsläpp för material och produktionsanläggningar, vilket stödjer integreringen
av våra klimatrelaterade mål och policies i verksamheten. Under 2025 var det
interna koldioxidpriset satt till USD 20 per ton CO₂e. Eftersom det används
operativt och inte spåras manuellt på ordernivå har ett tak införts för att und -
vika störningar i affärsverksamheten.
Priset tillämpas på varje order och omfattar utsläpp kopplade till råmaterial -
utvinning, produktionsprocesser i första till tredje ledet och transporter
längs värdekedjan. Det interna priset täcker hela H&M-koncernens globala
leverantörskedja för plagg. Under 2025 motsvarade detta cirka 57 procent
av våra totala utsläpp i Scope 3. Utsläpp i Scope 1 och Scope 2 omfattas inte
av det interna priset. Det specifika priset fastställdes som en funktion av den
uppskattade kostnaden för att nå vårt Scope 3-mål för 2030 och basårs -
utsläppen från de inkluderade aktiviteterna.
1. Vi gör inga anspråk på växthusgasneutralitet baserat på köp av dessa koldioxidkrediter.
Hållbarhetsrapport/Miljö
76 77
===== SIDA 41 =====
Priset är dynamiskt och kommer att justeras över tid för att återspegla
faktiska utsläppsminskningar från dessa aktiviteter. När utsläppen minskar
förväntas priset öka, vilket stärker dess styrande effekt och stödjer mer
ambitiösa operativa beslut som kan behövas för att nå våra mål. Det interna
priset är inte vetenskapligt fastställt. Eftersom det är ett skuggpris och inte
involverar finansiella transaktioner stäms det inte av mot våra finansiella
rapporter. Det koldioxidpris som används i finansiella klimatrisk analyser
(TCFD) baseras på förväntade koldioxidskatter och gränsjusterings -
mekanismer och är inte detsamma som det interna pris som beskrivs här.
Våra framsteg och resultat
Under 2025 minskade våra absoluta växthusgasutsläpp i Scope 1 och 2 med
41 procent jämfört med 2019. Minskningen sedan förra året var framförallt ett
resultat av matchningen av förnybar el med förbrukningen i Australien, vilket
bidrog till lägre utsläpp. Detta uppnåddes trots en marginell minskning av vår
totala andel förnybar el från 96 procent 2024 till 95 procent 2025 på grund
av uppdaterade RE100-kriterier som förhindrar matchning i Rumänien och
Serbien. Andelen el som matchades via våra VPPAs ökade markant till 49,1
procent, jämfört med 19,6 procent 2024, som en följd av att alla VPPAs i
Sverige och USA togs i bruk. Andelen förnybar el som kommer från samman -
kopplade elcertifikat är 51,5 procent. Elintensiteten (kWh/m² per öppet -
timme) minskade med 32 procent jämfört med basåret 2016.
Våra absoluta utsläpp i Scope 3 för 2025 relaterade till våra vetenskapligt
baserade mål minskade med 34,6 procent jämfört med 2019 och 13,6 procent
jämfört med förra året, vilket ligger väl i linje med vårt mål om en minskning
med 56 procent till 2030. Utsläppsminskningarna drevs främst av en minsk -
ning av den totala materialvikten och en ökad andel återvunna och hållbart
framställda material för kommersiella produkter och förpackningsmaterial,
se ”Resursanvändning och cirkulär ekonomi” på sid 88. Minskningarna
berodde också på övergången till renare energi och ökad energieffektivitet
i vår textilförsörjningskedja, där 48 procent av den totala elförbrukningen
matchades med förnybar energi, av en total förbrukning på 1 127 954 MWh.
Vid slutet av 2025 rapporterade 10 leverantörer i första, andra och tredje
ledet användning av kolpannor i fabrik, en minskning från 118 år 2022, vilket
visar stora framsteg mot vårt mål om full utfasning till slutet av 2026. Genom
vårt Green Fashion Initiative-program har 24-projekt hittills finansierats, och
pågående projekt 2025 resulterade i en minskning av CO₂e med 146 939 ton,
varav 50 746 ton CO₂e kan tillskrivas H&M-koncernen.
Även om utsläppen fortfarande är kopplade till resursanvändning, minskade
totala utsläpp i Scope 3 per nettoomsättning (ton CO₂e/MSEK) med 33,4
procent jämfört med 2019 och 11,2 procent jämfört med förra året. Baserat
på våra planerade åtgärder uppgår den förväntade minskningen av våra
växthusgas utsläpp från 2019 till 2030 till 56 procent, vilket är i linje med
våra vetenskapligt baserade mål för Scope 1, 2 och 3.
Biogena utsläpp relaterade till aktiviteter rapporterade under Scope 1, 2
och 3 har inte beräknats för 2025.
När det gäller styrning var 10 procent av ersättningen i vårt långsiktigt
incitaments program (”LTIP 2025”) kopplad till klimat relaterade faktorer,
vilket stödjer ansvarstagande för klimatprestation.
Energiförbrukning och energimix i egen verksamhet
2025 2024 2023 2019
Total energiförbrukning från fossila källor (MWh) 147 347 153 899 177 540 227 826
Andel fossila källor av den totala energiförbrukningen (%) 13 13 15 13
Total förbrukning av fossila bränslen (MWh) 78 535 77 844 78 426 109 413
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter (MWh) 0 0 0 0
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter (MWh) 11 304 13 266 12 714 17 567
Bränsleförbrukning från naturgas (MWh) 67 231 64 578 65 712 91 846
Bränsleförbrukning från andra fossila källor (MWh) 0 0 0 0
Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor (MWh) 1 68 812 76 055 99 114 118 414
Förbrukning från kärnkraftskällor (MWh) 8 205 N/A N/A N/A
Andel förbrukning från kärnkraftskällor av den totala energiförbrukningen (%) 1 N/A N/A N/A
Total förnybar energiförbrukning (MWh) 991 316 1 019 965 1 041 762 1 593 835
Andel förnybara källor av den totala energiförbrukningen (%) 86 87 85 87
Bränsleförbrukning för förnybara källor, inklusive biomassa (inklusive industri- och kommunalt
avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas etc.) (MWh)
0 0 0 0
Förbrukning av egenproducerad icke-bränslebaserad förnybar energi (MWh) 6 187 5 823 4 771 0
Förbrukning av köpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara källor (MWh) 985 129 1 014 142 1 036 991 1 593 835
Produktion av förnybar energi (i MWh) 6 199 5 843 4 771 0
Total energiförbrukning (MWh) 1 146 868 1 173 864 1 219 302 1 821 661
Totala energiförbrukning för aktiviteter i sektorer med hög klimatpåverkan (MWh) 2 1 146 868 1 173 864 1 219 302 1 821 661
Total elförbrukning i egen verksamhet (MWh) 1 040 986 1 073 674 1 118 172 1 660 243
Andel förnybar el i egen verksamhet (%) 95 96 94 96
Andel el från kraftköpsavtal med ny förnybar elproduktion (%) 49,1 19,6 10,2 0
1. Före 2025 omfattar förbrukningen av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor (MWh) all icke-förnybar energi.
2. Alla aktiviteter klassificerade som European Union (NACE): SNI 47.5 Specialiserad butikshandel med övriga hushållsvaror.
Energiförbrukning per nettoomsättning 1 för egen verksamhet
2025 2024 2023 2019
Energiintensitet per nettoomsättning (MWh/MSEK) 5 5 5 8
1. Nettoomsättningen som användes för att beräkna intensitetsvärden var MSEK 228 285, vilket redovisas i koncernens resultaträkning.
Uppnådda minskningar av växthusgasutsläpp
Retrospektiv Mål
2025 2024 2023 Basår (2019)
Jämförelse
(2025/2024
%) 2030 2040
Årlig %
2030-mål
/basår
Jämförelse
(2025/2019
%)
Scope 1 växthusgasutsläpp
Brutto Scope 1 växthusgasutsläpp (tCO₂e) 17 039 17 002 17 050 22 738 0,2 –25,1
Andel av Scope 1 växthusgasutsläpp från reglerade
utsläppshandelssystem (%)
0 0 0 0 0 0
Scope 2 växthusgasutsläpp
Brutto platsbaserade Scope 2 växthusgasutsläpp (tCO₂e) 337 786 372 984 378 730 658 763 –9,4 –48,7
Brutto marknadsbaserade Scope 2 växthusgas utsläpp (tCO₂e) 25 131 28 492 40 554 48 735 –11,8 –48,4
Totala Scope 1 och 2
växthusgasutsläpp (tCO 2e)
42 170 45 493 57 604 71 473 –7,3 –56 –90 –41
Scope 3 växthusgasutsläpp
1. Inköpta varor och tjänster
Råmaterial 1 113 000 1 238 000 1 153 000 1 846 000 –10,1 –39,7
Tygproduktion 2 164 000 2 630 000 2 632 000 3 388 000 –17,7 –36.1
Klädtillverkning 212 000 253 000 225 000 224 000 –16,2 –5,4
Icke-klädesvaror 256 000 328 000 313 000 594 000 –22 –56,9
Förpackningar 103 000 110 000 145 000 235 000 –6 –56,1
Övriga utgifter 378 000 397 000 385 000 416 000 –4,7 –9,3
2. Kapitalvaror N/A N/A N/A N/A N/A N/A
3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
(ej inkluderade i Scope 1 och Scope 2)
39 000 32 000 29 000 39 000 20,2 –1,2
4. Uppströms transport och distribution 379 000 414 000 309 000 445 000 –8,5 –14,8
5. Avfall genererat i verksamheten 2 000 2 000 2 000 2 000 34,2 18,2
6. Affärsresor 40 000 38 000 35 000 52 000 5,6 –22,7
7. Pendling för anställda 30 000 25 000 28 000 44 000 20,3 –31,3
8. Uppströms leasade tillgångar N/A N/A N/A N/A N/A N/A
9. Nedströms transport N/A N/A N/A N/A N/A N/A
10. Bearbetning av sålda produkter N/A N/A N/A N/A N/A N/A
11. Användning av sålda produkter 1 948 000 2 158 000 2 052 000 2 713 000 –9,7 –28,2
12. Sluthantering av sålda produkter 87 000 95 000 87 000 101 000 –9,2 –13,9
13. Nedströms leasade tillgångar N/A N/A N/A N/A N/A N/A
14. Franchise 31 000 32 000 50 000 50 000 –3,8 –38,2
15. Investeringar 31 000 32 000 45 000 6 000 –4,1 389,9
Totala Scope 3-utsläpp under vårt vetenskapligt baserade
mål (exklusive utsläpp under användningsfasen) 1 (tCO₂e)
4 865 000 5 628 000 5 438 000 7 442 000 –13,6 –56 –90 –34,6
Totala brutto indirekta (Scope 3)
växthusgas utsläpp (tCO₂e) 2
6 813 000 7 786 000 7 491 000 10 156 000 –12,5 –32,9
Totala växthusgasutsläpp
Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade) (tCO₂e) 7 167 000 8 176 000 7 886 000 10 837 000 –12,3 –33,9
Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) (tCO₂e) 6 855 000 7 831 000 7 548 000 10 227 000 –12,5 –33
1. För Scope 3-utsläpp under vårt vetenskapligt baserade mål: Exklusive indirekta växthusgasutsläpp från användning av sålda produkter. Dessa utsläpp ingår inte i ”minimum boundary”
för kategori 11 (användning av sålda produkter) enligt GHG-protokollets Scope 3-standard. SBTi inkluderar inte sådana frivilliga utsläpp i målgränsen för vetenskapligt baserade mål.
2. Utsläppen av växthusgaser i Scope 3 beräknades med hjälp av 26 procent primärdata.
Intensitet av växthusgasutsläpp per nettoomsättning 1 (ton CO₂e/MSEK)
2025 2024 2023 2019
Jämförelse
(2025/2024 %)
Jämförelse
(2025/2019 %)
Totalt intensitetsvärde för Scope 1-utsläpp 0,07 0,07 0,07 0,10 2,9 –23,6
Totalt platsbaserat intensitetsvärde för Scope 2-utsläpp 1,48 1,59 1,60 2,83 –7 – 47,7
Totalt marknadsbaserat intensitetsvärde för Scope 2-utsläpp 0,11 0,12 0,17 0,21 –9,4 – 47,4
Totalt Scope 1- och Scope 2-utsläpp (marknadsbaserat) 0,18 0,19 0,24 0,31 –4,8 –39,8
Totalt intensitetsvärde för Scope 3-utsläpp 30 33 32 44 –10,1 –31,6
Totalt intensitetsvärde för Scope 3-utsläpp
exklusive utsläpp under användningsfasen
21 24 23 32 –11,2 –33,4
Totala växthusgasutsläpp (platsbaserat) per nettoomsättning 31 35 33 47 –10 –32,6
Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserat) per
nettoomsättning
30 33 32 44 –10,1 –31,7
1. Nettoomsättningen som användes för att beräkna intensitetsvärden var MSEK 228 285, vilket redovisas i koncernens resultaträkning.
Hållbarhetsrapport/Miljö
78 79
===== SIDA 42 =====
Antaganden och redovisningsprinciper
H&M-koncernens rapportering av klimat- och energidata sker i enlighet
med kraven som anges i ESRS. Se avsnittet ”Allmän grund för hållbarhets -
rapportering” och ”Upplysningar med avseende på särskilda omständig -
heter” på sid 63 för mer information.
Energiförbrukning och mix i egen verksamhet
Energiförbrukningen omfattar alla butiker, kontor, distributionscenter och
fordon under finansiell och operativ kontroll. Förbrukningen baseras främst
på uppmätt och fakturerad data, kompletterat med uppskattningar – med
hjälp av rimliga proxyvärden såsom genomsnittlig energianvändning per
kvadratmeter, historiska konsumtionsmönster och genomsnittlig körsträcka
per fordon – där faktisk data saknas. Förnybar energiförbrukning uppnås
främst genom el matchad med EACs (unbundled procurement) och VPPAs
(bundled procurement) alla i linje med RE100-kriterier. Förbrukningen av
egenproducerad förnybar energi som inte är bränslebaserad innehåller all
egenproducerad förnybar el som inte sålts vidare till elnätet. Fossila och kärn -
krafts baserade energikällor i elmix beräknas för länder utan täckning av för -
nybar el, med användning av kärnkrafts- eller fossilandel i respektive nätmix.
Energiintensitet per nettoomsättning för egen verksamhet
Energiintensitet beräknas som total förbrukad energi dividerat med netto -
omsättning enligt koncernens finansiella rapporter. Måttet omfattar samma
organisatoriska gräns, rapporteringsperiod, energikällor och förbrukning
som redovisas i Energiförbrukning och energimix i egen verksamhet.
Bokförda och uppnådda utsläppsminskningar av växthusgaser
Växthusgasutsläpp rapporteras enligt GHG-protokollet och ESRS E1 med
operativ kontroll som metod. Utsläppen uttrycks i ton koldioxidekvivalenter
(CO₂e) och inkluderar CO₂, CH₄, N₂O och relevanta F-gaser baserat på
100-åriga globala uppvärmningspotentialer (GWP) från IPCC AR5. Utsläpps -
faktorer som används motsvarar varje relevant år, om inte annat specifikt
anges. Biogena utsläpp relaterade till verksamheter som rapporterats under
Scope 1, 2 och 3 har inte beräknats för 2025.
Växthusgasutsläpp i Scope 1
Utsläpp i Scope 1 omfattar alla direkta växthusgasutsläpp från egen verk -
samhet under finansiell och operativ kontroll, inklusive bränsleförbrukning
på plats, företagsfordon och köldmedieläckage från kylsystem. Beräkningar
baseras på konsumtion och emissionsfaktorer från DESNZ (2025). För
tjänste bilar används ett utsläppsvärde per kilometer per bränsletyp från
DrivkraftSverige (2025). För köldmedier uppskattas läckaget och påverkan
beräknas med hjälp av GWP-faktorer från IPCC AR5. Där konsumtionsdata
saknas används rimliga proxyvärden för att säkerställa fullständighet.
Växthusgasutsläpp i Scope 2
Utsläpp i Scope 2 omfattar indirekta utsläpp från köpt el samt fjärrvärme
som används i butiker, kontor och distributionscenter. Utsläppen rapporteras
med både marknadsbaserad metod (som återspeglar certifikat köpta eller
genererade via VPPAs, i enlighet med aktuella RE100-tekniska kriterier, samt
residual mix faktorer där tillgängliga, eller IEA-nätfaktorer) och platsbaserad
metod (som återspeglar genomsnittlig nätmix i varje land baserat på IEA-
nätfaktorer). Beräkningar baseras på energiförbrukning och tillämpliga årliga
emissionsfaktorer från IEA (2025). Där konsumtionsdata saknas används
rimliga proxyvärden för att säkerställa fullständighet.
Växthusgasutsläpp i Scope 3
Utsläpp i Scope 3 omfattar indirekta växthusgasutsläpp som uppstår i
H&M-koncernens värdekedja, både uppströms och nedströms. Scope 3
beräknas i enlighet med Greenhouse Gas Protocol Value Chain Accounting
and Reporting Standard (2011). Som en del av SBTis validering av H&M-
koncernens nettonoll- och kortsiktiga mål genomfördes en screening av alla
kategorier inom Scope 3, där relevant proxydata samlades in när primärdata
inte fanns tillgänglig, för att identifiera alla relevanta utsläppskällor i koncer -
nens verksamheter. Relevans har identifierats baserat på frånvaro av aktivi -
teter inom vissa kategorier (såsom kategori 10) och uppskattade utsläpp
inom andra. Inga aktiviteter med relevant klimatpåverkan har identifierats för
kategorierna 2, 8, 9, 10 och 13 och är därför exkluderade från rapportering.
Vi rapporterar frivilliga utsläpp för indirekt användningsfas i kategori 11.
Kategori 1 – Inköpta varor och tjänster
• Produktion av råmaterial – Beräkningar baseras på materialvikter
kombinerat med erkända livscykelutsläppsfaktorer, främst från HIGG
MSI- databasen (2025). Där specifik data saknas används konservativa
antaganden för att säkerställa fullständighet.
• Tygproduktion och klädtillverkning – Utsläpp från tygproduktion (leveran -
törer i andra och tredje ledet) och klädtillverkning (leverantörer i första
ledet). Dessa inkluderar alla textilprodukter. Beräkningar baseras på pro -
duktvikter, energibehov i processer från Apparel Impact Institutes (Aii)
Energy and Carbon Benchmark V1.0 (2025), och energimix vid process -
enheter eller landets nätfaktorer där fabriksspecifik energimix inte är till -
gänglig. Justeringar görs för materialförluster, verifierad användning av
förnybar energi och energieffektiviseringar hos leverantörer. Primärdata
används där så är möjligt; i annat fall tillämpas standardiserade process -
energivärden i kombination med landsgränsvärden. Emissionsfaktorer
från IEA (2025) och US EPA (2025).
• Icke-klädesvaror – Inkluderar icke-textila accessoarer och icke-textila
varor. Beräkningar baseras på materialvikter och HIGG MSI-utsläppsfaktorer
(2025) samt genomsnittliga utsläpp per artikel baserat på primärdata eller
HIGG FEM-databasen (2025). Där exakta produktspecifikationer saknas
används konservativa antaganden.
• Förpackningar – Beräkningar baseras på materialvikter och HIGG MSI-
utsläppsfaktorer (2025). Där exakta materialspecifikationer saknas
används konservativa antaganden.
• Övriga utgifter – Beräkningarna baseras på finansiell utgiftsdata på
kategori nivå i kombination med erkända ekonomiska input-output-
emissionsfaktorer från DESNZ (2025).
Kategori 3 – Bränsle- och energirelaterade aktiviteter
Beräkningar baseras på energikonsumtion i egen verksamhet kombinerat
med utsläppsfaktorer från DESNZ (2025), NREL (2012) och DOE (2015 och
2016). Andelen förnybar energi från varje produktionstyp (sol, vind etc.) base -
ras på föregående års andelar, eftersom fördelningen av produktionstyper
för rapporteringsåret ännu inte är tillgänglig vid rapporteringstillfället.
Kategori 4 – Uppströms transport och distribution
Beräkningar baseras antingen på bränslen som rapporterats av transport -
leverantörer, eller på en kombination av transportsätt, avstånd och vikt,
med tillämpning av utsläppsfaktorer från NTM (2025). Där primärdata inte
är tillgänglig baseras uppskattningarna på standardrutter och historiska
transportfördelningar.
Kategori 5 – Avfall genererat i verksamheten
Produktavfall, förpackningsavfall och annat driftsavfall från distributions -
centraler och butiker. Icke-produktavfall som genereras i butiker och kontor
är undantaget, eftersom det mesta av detta avfall hanteras kollektivt genom
hyresvärdar och därför inte är möjligt att spåra. Beräkningar baseras på
avfallsvolymer per behandlingsmetod (exempelvis återvinning, deponi,
förbränning) och tillämpning av utsläppsfaktorer från DESNZ (2022).
Volymer och behandlingsmetoder uppskattas för att komplettera saknad
historisk data.
Kategori 6 – Affärsresor
Beräkningar baseras på resekostnader, vilka används för att uppskatta
utsläpp baserat på transportsätt. Utgiftsbaserade utsläppsfaktorer
från DESNZ (2025).
Kategori 7 – Anställdas pendling
Beräkningar baseras på antal anställda, transportavstånd och antaganden
om trafikfördelning, samt genomsnittliga utsläppsfaktorer från DESNZ (2017)
och Trafikverket (2025).
Kategori 11 – Användning av sålda produkter
Indirekta utsläpp under användningsfasen från energi som används vid kun -
dens vård av produkter, såsom tvättning, torkning och strykning. Beräkningar
baseras på produktgruppsspecifika antaganden om tvättfrekvens och energi -
användning från Cascale’s Product Module, kombinerat med elutsläpps -
faktorer på landsnivå från IEA (2025).
Kategori 12 – Sluthantering av sålda produkter
Beräkningar baseras på produktvikter, försäljningsdata och landsspecifik
avfallsstatistik för behandlingstyper. Dessa inkluderar exportstatistik och
avfallshantering i importländer. Utsläppsfaktorer från DESNZ (2022) tilläm -
pades för alla länder. Där avfallsstatistik eller export-/importdata inte är
tillgänglig tillämpades konservativa uppskattningar.
Kategori 14 – Franchise
Beräkningar baseras på franchisetagarens golvyta kombinerat med H&M-
koncernens globala butiksgenomsnitt för energiintensitet och nationella
utsläppsfaktorer från IEA (2025).
Kategori 15 – Investeringar
Utsläpp i Scope 1 och 2, såväl som väsentliga utsläpp i Scope 3 från företag
där H&M-koncernen har en kontrollerande majoritet, integreras i koncernens
rapportering i Scope 1, 2 och 3 och ingår inte i kategori 15. För investeringar
där koncernen inte har någon kontrollerande majoritet ingår utsläpp i Scope 1
och 2 i kategori 15. Beräkningarna baseras på en operativ kontrollmetod med
finansiell data, kombinerat med Exiobase (2018) utsläppsintensitetsfaktorer
per bransch, mappade med NACE-koder.
Växthusgasutsläppintensitet per nettoomsättning
Intensiteten beräknas som totala växthusgasutsläpp (Scope 1, Scope 2 plats -
baserat, Scope 2 marknadsbaserat och alla relevanta Scope 3-kategorier)
dividerat med nettoomsättning enligt koncernens finansiella rapporter. Måttet
omfattar samma organisatoriska gräns, rapporteringsperiod, energikällor
och förbrukning som redovisas i Uppnådda minskningar av växthusgasutsläpp.
Finansiella allokerade resurser
Finansiella resurser inkluderar kapitalutgifter och driftsutgifter för aktiviteter
som minskade koldioxidutsläpp, förnybar energi, tillägg för hållbart anskaffade
eller återvunna material och second hand-försäljning. Dessa utgifter har
kategoriserats under lager, kostnad för sålda varor, utrustning, verktyg,
inventarier och installationer, försäljningskostnader och administrativa
kostnader. Siffrorna baseras på både granskad finansiell data, samt tilläggs -
kostnader för återvunna och hållbart anskaffade material och förnybar el
som används i produktionen. Urvalet av kostnadsposter skiljer sig från det
som används i EU -taxonomin, vilket medför vissa skillnader i omfattning
mellan respektive rapportering. För mer information se not 1 Redovisnings -
principer till de finansiella rapporterna på sid 151.
Green Fashion Initiative
Antalet projekt som finansierats genom Green Fashion Initiative (GFI) om -
fattar det totala antalet projekt som finansierats per den sista dagen av
rapporteringsåret. Uppnådda utsläppsminskningar beräknas baserat på
en kombination av mätningar, leverantörers energidata, uppskattningar
baserade på konservativa antaganden och utsläppsfaktorer från IEA (2025)
och US EPA (2025).
Avkarbonisering av produktion
Elförbrukningen och andelen förnybar el inom vår leverantörskedja inkluderar
rapporterad el från leverantörer i första till tredje ledet. Beräkningar är enbart
baserade på primärdata och inga uppskattningar används för de här siffrorna.
Antalet leverantörer som rapporterar användning av kolpannor är baserat på
tredje kvartalet 2025.
Förväntade minskningar
Beräkningar baseras på en prognosmodell för att uppskatta utsläpp och
minskningar från planerade åtgärder. För att beräkna effekten av en specifik
åtgärd skapar vi ett ”business as usual” (BAU)-scenario genom att ta bort
den aktuella åtgärden från prognosen medan allt annat lämnas oförändrat.
Vi jämför sedan detta BAU-scenario med prognosen för 2030 för att fast -
ställa den förväntade minskningen från åtgärden.
Förbättring av datakvalitet och förändringar i beräkningar
Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår datatillgänglighet och kvalitet
för att beräkna våra växthusgasutsläpp så noggrant som möjligt. Se detaljer
om specifika förändringar och deras påverkan på tidigare rapporterade
siffror (specifikt 2024 års siffror och basåret 2019) nedan:
• Vi har förbättrat överensstämmelsen mellan vår finansiella redovisning och
utsläppsfaktorkategorier för Övriga utgifter (kategori 1). Ändringen har til l-
lämpats för 2025 såväl som för tidigare år. Denna förändring har lett till en
minskning av utsläppen från övriga utgifter med 29 procent eller 164 000
ton CO2e för 2024 och en minskning med 41 procent eller 290 000 ton CO2e
för 2019 jämfört med vad som rapporterades i vår års- och hållbarhets -
redovisning för 2024.
• För tygproduktion och klädtillverkning (kategori 1) har vi övergått från att
använda Higg MSI-utsläppsfaktorer till de som tillhandahålls av Aii’s
Energy and Carbon Benchmark V1.0. Energy and Carbon Benchmark V1.0
ger ett mer processpecifikt energikrav som gör att vi mer exakt kan fånga
både utsläpp och energiförbättringar vid våra leverantörers fabriker, och
inkluderar endast den energi som förbrukas på plats. Detta innebär att vi
ser en betydligt lägre total energianvändning, och som ett resultat lägre
utsläpp, över alla år. Vi anser att detta mer korrekt representerar energi -
användningen och motsvarande utsläpp. Denna förändring motsvarar en
minskning med 31 procent eller 1 269 000 ton CO 2e för 2024 och en minsk-
ning med 30 procent eller 1 574 000 ton CO 2e för 2019 jämfört med vad
som rapporterades i vår års- och hållbarhetsredovisning för 2024.
• Utsläpp från affärsresor (kategori 6) har omräknats med en utgiftsbaserad
metod för att säkerställa fullständighet. Vi planerar att utöka andelen
primär data och integrera den i våra beräkningar när den täcker de flesta
länder där vi är verksamma. Denna förändring har lett till en ökning med 46
procent eller 12 000 ton CO 2e för 2024 och en ökning med 126 procent eller
29 000 ton CO 2e för 2019 jämfört med vad som rapporterades i vår års-
och hållbarhetsredovisning för 2024.
• För sluthantering av sålda produkter (kategori 12) har uppskattningar för
icke-klädesvaror och förpackningsmaterial lagts till och metoden för sålda
plagg uppdaterats. Denna förändring har lett till en ökning med 46 procent
eller 30 000 ton CO 2e för 2024 och en ökning med 38 procent eller 28 000
ton CO2e för 2019 jämfört med vad som rapporterades i vår års- och håll -
barhetsredovisning för 2024.
• Utöver dessa sker några mindre förändringar i bränsle- och energirelaterade
aktiviteter (kategori 3), uppströmstransporter (kategori 4), avfall i egen
verksamhet (kategori 5) och investeringar (kategori 15). Tillsammans leder
dessa till en ökning med 2 procent eller 10 000 ton CO 2e för 2024, och en
minskning med 1 procent eller 10 000 ton CO 2e för 2019 jämfört med vad
som rapporterades i vår års- och hållbarhetsredovisning för 2024.
• För våra Scope 1-utsläpp har mindre justeringar gjorts. Dieselförbrukningen
i butiker har estimerats och förbrukningen av eldningsolja har korrigerats.
För våra Scope 2-utsläpp har egenproducerad konsumerad elektricitet
lagts till. För våra fullständiga utsläpp i Scope 1 och 2 motsvarar dessa
förändringar en ökning med 9 procent eller 3 838 ton CO 2e för 2024 och
en ökning med 2 procent eller 1 174 ton CO 2e för 2019 jämfört med vad som
rapporterades i vår års-och hållbarhetsredovisning för 2024.
För våra fullständiga utsläpp i Scope 3, inklusive användningsfasen, mot -
svarar alla dessa förändringar en minskning med 11 procent eller 984 000 ton
CO2e för 2024 och en minskning med 13 procent eller 1 528 000 ton CO 2e för
2019 jämfört med vad som rapporterades i vår års- och hållbarhetsredovis -
ning för 2024. Alla dessa förändringar har tillämpats på historiska resultat
för alla rapporteringsår.
Hållbarhetsrapport/Miljö
80 81
===== SIDA 43 =====
Vattenföroreningar
Vår ambition, styrning och strategi
Vår ambition är att förebygga, begränsa och kontrollera föroreningar genom
att eliminera farliga utsläpp till vatten. Eftersom de mest betydande effekterna
av föroreningar uppstår i vår uppströms värdekedja, särskilt i våt process -
anläggningar, är nära samarbete med våra leverantörer och affärspartners
avgörande för att vi ska uppnå denna ambition. Därför fokuserar vi våra
insatser på att minimera vattenföroreningar och förbättra hanteringen av
avloppsvatten genom att säkerställa kemikalieefterlevnad i vår leverantörs -
kedja via implementering av policies och standarder. Dessa insatser är
integrerade i vår affärsmodell och strategi – från hur vi ställer krav på
leverantörer till hur vi samarbetar inom branschen för att driva systemföränd -
ringar. Vi arbetar också nära våra leverantörer för att förebygga och kontroll -
era förekomsten av farliga ämnen samt säkerställa kvaliteten på utsläpp av
avloppsvatten, inklusive att begränsa utsläpp av mikrofibrer och mikroplaster
i miljön. För att stärka vår strategiska inriktning engagerar vi oss aktivt i
flerparts initiativ såsom Zero Discharge of Hazardous Chemicals (ZDHC)
Foundation och Microfibre 2030 Commitment. Dessa samarbeten hjälper oss
att ligga i framkant när det gäller innovation och tillämpning, samtidigt som
de säkerställer att vår strategi förblir motståndskraftig och anpassningsbar
till nya miljö utmaningar.
Hantering av väsentliga hållbarhetsfrågor
Beskrivning av fråga Åtgärder och initiativ Relaterade policies
Förorening av vatten i leverantörskedjan
Vi är beroende av konventionella metoder för textiltillverkning,
vilket inkluderar användning av kemikalier för att färga och
efterbehandla textilier och plagg. Användningen av kemikalier
under textiltillverkningsprocessen kan potentiellt förorena
lokala vattenresurser om de inte hanteras på ett korrekt sätt,
vilket påverkar den omgivande miljön.
För att hantera denna fråga utvärderar vi funktionaliteten
hos lokala reningsanläggningar för avloppsvatten och testar
regelbundet avloppsvattnet, samtidigt som vi övervakar
kemikalie användningen i hela vår leveranskedja för att säker -
ställa efterlevnad av ZDHC MRSL, med målet att minimera
vatten förorening och användning av farliga kemikalier.
H&M-koncernens
miljöpolicy,
hållbarhets åtagande
och lista över
kemikalie -
begränsningar
Generering av mikrofibrer och mikroplaster
Mikrofibrer och mikroplaster släpps ut från våra textilprodukter
under flera steg i värdekedjan, inklusive produktion, användning
och vid livscykelns slut, när våra kunder tvättar och torkar sina
kläder. Dessa partiklar kan hamna i vattendrag och förorena
ekosystem.
För att hantera denna fråga stödjer vi vetenskaplig forskning
om mikrofiberutsläpp och utvärderar tillgängliga renings -
teknologier. Vi samarbetar med branschorganisationer och
forsknings initiativ för att utforska skalbara lösningar och be -
döma deras tillämpbarhet inom konfektions- och textilsektorn.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Identifiering och bedömning av väsentliga frågor
Som en del av vår process för tillbörlig aktsamhet och dubbla väsentlighets -
analys har vi systematiskt analyserat påverkan, risker och möjligheter relate -
rade till föroreningar i hela vår värdekedja, med särskilt fokus på kemikalie -
användning och utsläpp av avloppsvatten uppströms i värdekedjan. Be döm-
ningen omfattar månatliga kemikalierapporter via Zero Discharge of
Hazardous Chemicals (ZDHC)-portalen och årlig testning av avloppsvatten
i enlighet med ZDHC:s riktlinjer för avloppsvatten. Dessa riktlinjer gäller för
våra leverantörer inom textil-, konfektions-, läder- och skobranschen som
har våtprocessanläggningar. För att stärka tillsynen genomför vi även
oanmälda tester hos leverantörer för att verifiera efterlevnad av riktlinjerna.
Dessa metoder hjälper oss att identifiera och bedöma både aktuella och
potentiella framtida effekter baserat på leverantörens kapacitet och
geo grafiska placering.
Parallellt engagerar vi oss aktivt i flerpartsinitiativ som ZDHC Foundation
för att stärka vår förståelse för utmaningar kopplade till kemikalier och vatten -
föroreningar samt för att anpassa vår bedömningsmetod till branschens bästa
praxis. Dessa samarbeten samlar företag, NGO:er och andra intressenter för
kunskapsutbyte och gemensam problemlösning. Vi är medvetna om vikten av
intressentdialoger och ser löpande över våra engagemangsmetoder – särskilt
i påverkade samhällen nära högriskregioner. Detta är en del av vår bredare
strategi som säkerställer att både faktiska och potentiella effekter av föro -
reningar hanteras proaktivt.
I vår nedströms värdekedja identifierar vi risker relaterade till föroreningar
främst genom riktad produkttestning baserat på materialtyp och bedömd
risk. Dessa tester följer H&M-koncernens kemikalierestriktioner och stöds av
vår lista över begränsade ämnen, som överensstämmer med AFIRM Group’s
Restricted Substances List (RSL). Vattenföroreningar i värdekedjan uppstår
främst under tillverkning, inte inom våra egna verksamheter. På grund av
begränsad branschdata och metodik kan vi för närvarande inte kvantifiera
dessa utsläpp, men vi arbetar för att förbättra datainsamlingen och planerar
att redovisa mer detaljerad information i framtida rapporter.
Vi ser också utsläpp av mikrofibrer och mikroplaster som en betydande
miljöutmaning kopplad till både produktion och användning av våra produkter.
På grund av avsaknaden av en standardiserad branschmetod för att bedöma
och minska fragmentering av mikrofibrer är det fortfarande svårt att kvanti -
fiera total påverkan på ekosystem och människors hälsa. För att hantera
detta är vi grundande undertecknare av Microfibre 2030 Commitment, som
leds av The Microfibre Consortium (TMC). Genom detta initiativ stödjer vi
samarbeten inom forskning och innovation för att minska fiberfragmentering.
Som en del av vårt åtagande arbetar vi också för att integrera tester av fiber -
fragmentering i vår materialval- och produktutvecklingsprocess.
Policies relaterade till vattenföroreningar
För att hantera frågor kopplade till föroreningar styrs vi av vår miljöpolicy och
vår lista över begränsade ämnen, vilka inkluderar åtaganden för att säkerställa
kemikalieefterlevnad och kvalitet på utsläpp av avloppsvatten. Dessa policies
omfattar förebyggande och kontroll av farliga kemikalier och ämnen, inklusive
ämnen som inger betänkligheter (SOC) och ämnen som inger mycket stora
betänkligheter (SVHC), samt mikrofibrer och mikroplaster. Dessutom inne -
håller vårt hållbarhetsåtagande, som alla affärspartners måste underteckna,
krav på leverantörer att säkerställa säker kemikalie hantering, behandling av
avloppsvatten och hantering av farligt avfall. Lokala miljö ledningssystem
och riktlinjen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ställer ytterligare
krav på beredskap och respons vid incidenter, inklusive krav på omedelbara
korrigerande åtgärder om incidenter inträffar. Läs mer om våra policies och
åtaganden på sid 120.
Våra mål och åtgärder
För att uppnå vår ambition att förebygga, begränsa och kontrollera föro -
reningar har vi satt mål kopplade till användning av farliga kemikalier och
utsläpp till vatten i vår leverantörskedja. Även om våra mål inte är formellt
validerade av en extern tredje part, utvecklas de i nära samarbete med
WWF och granskas regelbundet för att säkerställa att de är i linje med
vetenskapliga bevis och kontextuella risker samt för att stärka vår
beräknings metodik och våra rutiner för avloppsvattenhantering. ZDHC-
standarderna är i sig baserade på vetenskapliga bevis och är brett
antagna inom branschen.
Mål för 2025
• Bibehålla 100 procent andel produktionsenheter hos leveran -
törer i första och andra ledet med egna reningsanläggningar
som uppfyller ZDHC:s minimikrav på kvalitet för utsläppt vatten
(Foundation Level)
Mål för 2030
• Öka användningen av kemikalier som uppfyller kraven i ZDHC
MRSL i produktions enheter hos leverantörer i första och andra
ledet till 95 procent
Dessa mål är frivilliga och inte lagstadgade. För underliggande antaganden och
kommentarer om våra framsteg mot dessa mål, se ”Våra framsteg och resultat”.
Minimering av vattenföroreningar
Vi har satt som mål att uppnå 95 procents efterlevnad av ZDHC:s lista över
begränsade ämnen i tillverkning (MRSL) för alla processenheter i första och
andra ledet i vår leverantörskedja senast 2030. Dessutom har vi satt som
mål att uppnå 100 procent efterlevnad av ZDHC:s riktlinjer för avloppsvatten
(Foundation Level) senast 2025 för alla processenheter i första och andra
ledet i vår leverantörskedja som har egna reningsanläggningar (ETP), för att
säkerställa att kvaliteten på utsläppt vatten uppfyller ZDHC:s minimikrav för
miljön. Dessa mål har inte validerats av en extern part. För att säkerställa att
vi når dessa mål och uppfyller våra policyåtaganden kommer vi att fortsätta
övervaka utsläpp av avloppsvatten och samarbeta med branschpartners
för att främja produktsäkerhet genom delade insikter, bästa praxis och stöd
för globala standarder.
Åtgärd: Säkerställa kvaliteten på utsläpp av avloppsvatten
Under 2025 fortsatte vi våra insatser för att stärka efterlevnaden av vatten -
kvalitet genom att genomföra periodiska tester av utsläppt avloppsvatten
och bedöma den operativa effektiviteten hos reningsprocesser vid leverantörs-
anläggningar i första och andra ledet som har egna reningsanläggningar
(ETP). Dessa aktiviteter, som pågår sedan 2023, säkerställer att vatten -
kvaliteten regelbundet övervakas mot ZDHC:s riktlinjer för avloppsvatten,
med fokus på prioriterade föroreningar. Vid bristande efterlevnad måste
leverantörer genomföra korrigerande åtgärder, följt av omedelbar om -
testning. Månatliga uppföljningstester genomförs till dess att konsekvent
efterlevnad uppnås. Dessa åtgärder stödjer förbättrad utsläppskvalitet och
kemikaliehantering, vilket bidrar till säkrare produkter och ökat miljöskydd.
Även om vi aktivt genomför åtgärder för att säkerställa kvaliteten på utsläpp
av avloppsvatten, redovisar vi inte specifika finansiella resurser för dessa
åtgärder eftersom kostnader och investeringar är integrerade i vår ordinarie
verksamhet och inte kan särskiljas.
Åtgärd: Säkerställa kemikalieefterlevnad
Under 2025 fortsatte vi vårt åtagande om kemikalieefterlevnad genom att
tillämpa AFIRM Restricted Substances List (RSL) och ZDHC:s lista över
begränsade ämnen i tillverkning (MRSL) i vår leverantörskedja. Textil- och
läder leverantörer fick aktivt stöd i implementeringen av ZDHC:s riktlinjer för
avloppsvatten och kemikaliehanteringssystem för att stärka produktsäkerhet
och miljöprestanda. Under året genomgick alla relevanta leverantörsenheter
inom kemikalieområdet årlig testning av avloppsvatten, med resultat som
offentliggjordes via Detox.Live-plattformen. Dessutom skickade leverantörer
in månatliga data om kemikalieanvändning till ZDHC Gateway Chemical
Module, vilket genererade InCheck-prestandarapporter för att övervaka
kemikalieanvändning, bedöma MRSL -efterlevnad och vägleda övergången till
säkrare alternativ. Dessa åtgärder bidrog till förbättrad spårbarhet och efter -
levnad i hela vår leverantörskedja. Även om vi aktivt genomför åtgärder för
att säkerställa kemikalieefterlevnad, redovisar vi inte specifika finansiella
resurser för dessa åtgärder eftersom kostnader och investeringar är integre -
rade i vår ordinarie verksamhet och inte kan särskiljas.
Våra framsteg och resultat
Under 2025 har vi fortsatt göra framsteg mot vårt mål att säkerställa att
95 procent av kemikalierna i produktionsenheterna i första och andra ledet
uppfyller ZDHC:s MRSL-krav. Vi nådde också målet om att 100 procent av
produktionsenheterna hos leverantörer i första och andra ledet som har egna
reningsanläggningar uppnådde en kvalitet på utsläppt vatten som uppfyller
ZDHC:s minimikrav (Foundation Level). Denna utveckling speglar vårt lång -
siktiga fokus på att förbättra reningsanläggningarnas funktionalitet och
genomföra oannonserade avloppstester.
Vi fortsatte vårt arbete med att minimera mikrofiberföroreningar genom
att stödja The Microfibre Consortiums gemensamma forskning och innova -
tion för att minska fiberfragmentering. Vi började också integrera testning
av fiberfragmentering i våra materialvals- och produktutvecklingsprocesser.
Vattenföroreningar i leverantörskedjan
Mål (%)
2025 2025 2030
Andel produktionsenheter hos leverantörer i första och andra ledet som har egna reningsanläggningar
där kvalitet på utsläppt vatten uppfyller ZDHC:s minimikrav (Foundation Level) (%)
100 Bibehålla
100
Andelen kemikalier som är uppfyller kraven i ZDHC MRSL i produktionsenheter hos leverantörer i första
och andra ledet (%)
92,6 95
Antaganden och redovisningsprinciper
H&M-koncernens rapportering av föroreningsdata sker i enlighet med kraven
som anges i ESRS, se avsnittet ”Allmän grund för hållbarhetsrapportering”
och ”Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter” på sid 63
för mer information.
Utsläppsvattenkvalitet
Omfattar våtprocessenheter med egna reningsanläggningar (ETP) hos
leverantörer i första och andra ledet. Efterlevnad baseras på ZDHC:s rikt -
linjer för avloppsvatten (Foundation Level) för Chemical Oxygen Demand
(COD), Biological Oxygen Demand (BOD), Total Suspended Solids (TSS), pH
och temperatur, och verifieras genom halvårsvisa tester av ackrediterade
tredjeparts laboratorier mot ZDHC:s gränsvärden. Måttet beräknas som
andelen produktionsenheter som omfattas och uppfyller dessa krav. Ingen
uppskattning används, endast verifierade test resultat inkluderas.
ZDHC MRSL-krav
Omfattar produktionsenheter hos leverantörer i första och andra ledet som
använder kemikalier. Efterlevnad baseras på andelen kemikalieprodukter
godkända för att möta ZDHC:s lista över begränsade ämnen för tillverkning
(MRSL) och verifieras via ZDHC-godkända plattformar och Performance
InCheck-rapporter. Metodiken följer ZDHC:s Roadmap to Zero-program.
Ingen uppskattning används.
Hållbarhetsrapport/Miljö
82 83
===== SIDA 44 =====
V attenanvändning
Vår ambition, styrning och strategi
Vår ambition är att bidra till att skydda och bevara sötvattenresurser globalt.
För att uppnå detta fokuserar vi våra insatser på att minska den absoluta
användningen av sötvatten i vår leverantörskedja genom att använda
inno vativa teknologier som förbättrar vatteneffektiviteten och ökar vatten -
återvinningen. Målet med dessa insatser är att minska vårt beroende av
sötvatten uttag i uppströms produktionsprocesser. Under 2024 genom -
förde vi en klimatrelaterad scenarioanalys som omfattade vatten relaterade
risker, för att bedöma vår affärsmodells resiliens. Även om ingen enskild
risk bedömdes som finansiellt väsentlig på koncernnivå, användes resultaten
för att prioritera högriskanläggningar och styra utvecklingen av riktade åt -
gärder. Dessa åtgärder inkluderar initiativ för vatten förvaltning, investeringar
i vatten effektiva teknologier och leverantörs engagemang – med syfte att
direkt hantera risker kopplade till aktiviteter i vår leverantörskedja. Genom
att samarbeta med våra leverantörer arbetar vi för att adressera globala
vatten utmaningar, inklusive frågor relaterade till vattenbrist och vatten -
kvalitet, för att säkerställa att vår strategi förblir motståndskraftig och
anpassningsbar för vattenrisker.
Identifiering och bedömning av väsentliga frågor
För att identifiera och hantera vattenrelaterad påverkan, risker och möjlig -
heter har vi integrerat vattenaspekter i vår bredare process för miljömässig
tillbörlig aktsamhet, scenarioanalys och dubbla väsentlighetsanalys. Detta
omfattande tillvägagångssätt börjar med en analys av hela värdekedjan
för att kartlägga vattenberoenden och påverkan, med särskilt fokus på akti -
viteter uppströms som råvaruutvinning och produktionsprocesser, särskilt
de som involverar vattenintensiva processer. Analysen genomförs med hjälp
av WWF Water Risk Filter, som utvärderar vattenrisker både på avrinnings -
områdesnivå och operativ nivå över 12 riskkategorier. Dessa omfattar fysiska
risker som vattenbrist, översvämningar, torka och försämrad vattenkvalitet,
samt regulatoriska och ryktesrelaterade risker. Verktyget gör det möjligt
att kartlägga platsspecifik exponering genom att kombinera leverantörs-
och verksamhetsplatser med riskdata på avrinningsområdesnivå, vilket
ger tydliga insikter om aktuella och prognostiserade risker under olika
klimat förhållanden.
För att ytterligare stödja en proaktiv riskhantering genomförde vi en
kvalitativ klimatrelaterad scenarioanalys 2024, som omfattade en bedöm -
ning av fysiska vattenrelaterade risker i hela vår värdekedja. Analysen
visade exponering för vattenbrist i våra uppströms leverantörsregioner, även
om ingen enskild risk bedömdes som finansiellt väsentlig på koncernnivå.
Vidare undersökte vi resiliensen i vår affärsmodell och nyckelleverantörers
investeringar under framtida klimatrelaterade scenarier där vattenbrist är
verklighet. Resultaten integrerades i vår dubbla väsentlighetsanalys och
riskhanteringsprocess, vilket hjälpte oss att prioritera leverantörsanlägg -
ningar med hög risk för vattenstress och utforma åtgärder för riskreducering
och beredskaps planering.
Dessutom samlar vi insikter genom löpande intressentdialog och systema -
tisk datainsamling om vattenförbrukning och utsläpp vid nyckelleverantörs -
anläggningar. Detta inkluderar alla våra leverantörer i första och andra ledet
som är engagerade i våtprocesser. Insikterna är avgörande för att förfina vår
förståelse för lokala vattenutmaningar och potentiell påverkan, särskilt i
inköpsregioner med vattenstress. Vår intressentdialog omfattar intervjuer,
workshops med flera parter och samarbete med lokala aktörer, ofta i partner -
skap med expertorganisationer som WWF. Dessa konsultationer säkerställer
att vår process för att identifiera och bedöma vattenrelaterade risker tar
hänsyn till lokala förhållanden och att våra åtgärder bidrar till gemensamma
mål för vattenförvaltning.
I högriskregioner är vi engagerade i att fördjupa intressentdialogen
ytter ligare genom att integrera lokala perspektiv i vår anpassningsplanering,
resiliens byggande och målformulering. Det stärker vår förmåga att identifiera
vattenrelaterade risker och negativ påverkan i linje med såväl intressenters
förväntningar som regulatoriska krav. Även om aktiviteter nedströms i värde -
kedjan ännu inte systematiskt analyseras som en del av vår process för att
identifiera vattenrisker, utvärderar vi kontinuerligt deras relevans och väsent -
lighet genom våra bredare intressentdialoger.
Policies relaterade till vattenanvändning
För att hantera frågor kopplade till vatten styrs vi av vår miljöpolicy, som för -
binder oss att minska negativ miljöpåverkan och samarbeta med intressenter
för att hantera vatten på ett ansvarsfullt sätt. Policyn omfattar vattenanvänd -
ning, vattenbehandling och förebyggande av föroreningar. Dessutom stödjer
vår instruktion för vattenhantering våra insatser för att övervaka vattenför -
brukning, säkerställa kvalitetsstandarder för avloppsvatten och rapportera
vattenrelaterad data på ett konsekvent sätt. Även om vi inte har antagit sär -
skilda policies för hav och marina miljöer, stödjer H&M-koncernen skyddet av
arktiska ekosystem och lokalsamhällen genom att underteckna Arctic Corpo -
rate Shipping Pledge. Vårt hållbarhetsåtagande, som alla affärspartners
måste underteckna, innehåller bindande krav för ansvarsfull vattenhantering.
Det inkluderar mätning och kvartalsvis rapportering av vattenuttag, separat
spårning av vatten som används i våtprocesser samt behandling av industri -
ellt avloppsvatten, med en utsläppskvalitet som uppfyller ZDHC:s riktlinjer
för avloppsvatten eller strängare lagkrav. Leverantörer ska säkerställa
användning av vatteneffektiv utrustning, återvinna vatten via regn- eller grå -
vattensystem eller möjliggöra återvinning genom behandling på plats eller
utanför anläggningen. Läs mer om våra policies och åtaganden på sid 120.
Våra mål och åtgärder
För att säkerställa att vi uppnår vår ambition och bidrar till skydd och
bevarande av vattenresurser globalt och lokalt har vi satt mål kopplade
till absolut sötvattenanvändning. Dessa mål är baserade på vetenskapliga
bevis och använder WWF:s ramverk för kontextuell målformulering med
insikter på platsnivå och risker på avrinningsområdesnivå. Vi granskar
våra mål kvartalsvis och konsulterar WWF för att förbättra vatten -
förvaltningen längs vår värdekedja.
Mål för 2025
• Minska den absoluta användningen av sötvatten i våtprocess -
enheter med 10 procent jämfört med 2022
Mål för 2030
• Minska den absoluta användningen av sötvatten i våtprocess -
enheter med 30 procent jämfört med 2022
Dessa mål är frivilliga och inte lagstadgade. För underliggande antaganden och
kommentarer om våra framsteg mot dessa mål, se ”Våra framsteg och resultat”.
Minska absolut sötvattenanvändning
Vi har satt upp ett mål att minska den absoluta sötvattenanvändningen i
våtprocess enheter med 30 procent till år 2030, jämfört med basåret 2022.
Dessutom har vi satt ett delmål att minska den absoluta sötvattenanvänd -
ningen i våtprocessenheter med 10 procent till år 2025, jämfört med basåret
2022. Dessa mål har validerats av WWF. För att säkerställa att vi når målen
och uppfyller våra policyåtaganden planerar vi att vidta åtgärder för att
förbättra vatteneffektiviteten och öka användningen av återvunnet vatten
i vår leverantörskedja. Dessa åtgärder adresserar direkt risker relaterade
till vatten stress och vattenbrist i prioriterade regioner, vilka granskas regel -
bundet i samråd med WWF.
Åtgärd: Förbättra vatteneffektiviteten
För att nå vår ambition har vi under 2025 vidtagit åtgärder för att minska
vatten intensiteten i våra produkter och förbättra vatteneffektiviteten hos
våra leverantörer i första och andra ledet. Detta inkluderar pilotprojekt med
innovativa teknologier som minskar behovet av vatten, samt investeringar
i vatten fri färgningsteknik. Dessutom har vi stöttat leverantörer i första och
andra ledet som har våtprocesser i att utveckla vattenåtgärdsplaner anpas -
sade till deras verksamhet. Dessa åtgärdsplaner gör det möjligt för leverantö -
rerna att bedöma och implementera kontextspecifika förbättringsåtgärder,
i linje med lokala produktionsförhållanden och regionala vattenrelaterade
utmaningar. Målet med denna åtgärd är att uppnå en minskning av absolut
användning av sötvatten till år 2030, jämfört med basåret 2022, och stödja
våra insatser för att förbättra vatten effektiviteten. Även om vi aktivt genom -
för åtgärder för att förbättra vatten effektiviteten, redovisar vi inte specifika
finansiella resurser för dessa åtgärder eftersom kostnader och investeringar
är integrerade i vår ordinarie verksamhet och inte kan särskiljas.
Åtgärd: Öka användningen av återvunnet vatten
Under 2025 har vi också vidtagit åtgärder för att öka användningen av åter -
vunnet vatten i våra produktionsprocesser genom att stödja våra leveran -
törer i att anta nya teknologier för vattenåtervinning. Tillsammans med ett
konsortium av partners har vi inom ramen för Sustainable Manufacturing
and Environmental Pollution Programme (SMEP) implementerat ett projekt
för vattenåtervinning hos Fakir Knitwear Ltd. Detta initiativ kommer att ge
viktiga insikter i affärsnyttan med vattenåtervinning i regioner med högt
sötvatten uttag, såsom Bangladesh, vilket kommer att användas för att säker -
ställa att vi når våra bredare hållbarhetsambitioner och mål relaterade till
vatten användning. Målet med denna åtgärd är att öka andelen återvunnet
vatten som används i våra produktionsprocesser till år 2030, jämfört med
basåret 2022. Även om vi aktivt genomför åtgärder för att öka användningen
av återvunnet vatten, redovisar vi inte specifika finansiella resurser för dessa
åtgärder eftersom kostnader och investeringar är integrerade i vår ordinarie
verksamhet och inte kan särskiljas.
Våra framsteg och resultat
Under 2025 gjorde vi betydande framsteg mot vårt mål att minska använd -
ningen av sötvatten. H&M-koncernens sötvattenanvändning i leverantörs -
anläggningar i första och andra ledet minskade med 22,8 procent jämfört
med vårt basår och med 11 procent jämfört med 2024.
Denna positiva utveckling drevs främst av minskad materialvikt för kom -
mersiella produkter, förbättrade vatteneffektivitetsåtgärder samt ökad åter -
vinning och återanvändning av vatten under året. Andelen återvunnet vatten
som används i produktionsenheter i första och andra ledet fortsätter att öka
och nådde 20,3 procent jämfört med 18,4 procent förra året.
Sötvattenanvändning i leverantörskedjan
Mål (%)
2025 2024 Basår (2022) 2030
Total vattenanvändning (i m³) i leverantörskedjan 41 238 915 46 476 830 48 006 918
Vatten som återvunnits och återanvänts (i m³) i leverantörskedjan 8 357 642 8 546 346 5 399 807
Procentuell absolut minskning av färskvattenanvändning i våtprocessenheter hos
leverantörer i första och andra ledet jämfört med 2022 (%) 22,8 11 Basår –30
Procentandel återvunnet vatten som används i våtprocessenheter hos leverantörer
i första och andra ledet (%) 20,3 18,4 11,3
Antaganden och redovisningsprinciper
H&M-koncernens rapportering av vattenanvändningsdata sker i enlighet
med kraven som anges i ESRS, se avsnittet ”Allmän grund för hållbarhets -
rapportering” och ”Upplysningar med avseende på särskilda omständig -
heter” på sid 63 för mer information.
Vattenanvändning i leverantörskedjan
Omfattar våtprocessenheter hos leverantörer i första och andra ledet,
exklusive odling av råmaterial. Förbrukning av sötvatten definieras som den
volym sötvatten som används för produktion under rapporteringsperioden,
inklusive användning i försörjningssystem. Sötvattenkällor inkluderar grund -
vatten, ytvatten, kommunal vattenförsörjning, havsvatten, samt kondensat
från extern ångkälla. Beräkningar baseras på en kombination av faktiskt
rapporterade och tredjepartsvaliderade data för vattenprestanda från
process enheter, kompletterat med uppskattningar med hjälp av produk -
tens vatten intensitet och anläggningsspecifika vatteneffektivitetsfaktorer.
Där anläggningsspecifik data saknas används konservativa antaganden.
Vatten som återvunnits och återanvänts
Mäter totalt återvunnet eller återanvänt vatten i enheter hos leverantörer
i första och andra ledet. Måttet beräknas som summan av alla rapporterade
volymer av återvunnet och återanvänt vatten. Beräkningar baseras på kvartals-
vis rapportering från processenheter och granskas av tredjeparts verifierare.
Ingen uppskattning används, endast verifierade rapporterad data inkluderas.
Hantering av väsentliga hållbarhetsfrågor
Beskrivning av fråga Åtgärder och initiativ Relaterade policies
Vattenuttag och förbrukning i leverantörskedjan
Vår verksamhet är beroende av tillgång till vatten i produktions -
processen, särskilt under våtbehandlingssteg som utförs av
våra leverantörer i första och andra ledet. Denna intensiva
användning kan bidra till utarmning av sötvattenresurser,
särskilt i regioner med begränsad vattentillgång, vilket kan
påverka ekosystem och den omgivande miljön.
För att hantera denna fråga övervakar vi vattenintensiteten vid
våtbehandling hos våra leverantörer i första och andra ledet
med syfte att identifiera områden med stor påverkan och möjlig -
göra riktade strategier för att minska sötvattenanvändningen.
Dessutom stödjer vi våra leverantörer i att införa vatten åter-
vinning och vatten effektiva teknologier i sina produktions -
processer för att minska beroendet av sötvattenuttag.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Hållbarhetsrapport/Miljö
84 85
===== SIDA 45 =====
Biologisk mångfald och ekosystem
Vår ambition, styrning och strategi
Vår ambition är att bidra till att bevara biologisk mångfald och ekosystem,
och att respektera planetens gränser i samband med biosfärens integritet
och förändrad markanvändning. För att uppnå detta fokuserar vi våra insatser
på att eliminera arbetsmetoder som skadar ekosystem genom att öka använd -
ningen och tillgängligheten av certifierade, återvunna och hållbart framställda
material. Dessa insatser är i linje med vår långsiktiga ambition om att bygga
en värdekedja som fungerar i harmoni med naturen, vilket baseras på de
globala målen för biologisk mångfald som fastställts av konventionen om
biologisk mångfald inom Kunming-Montreal Global Biodiversity Frame work.
Även om vi inte har antagit en omställningsplan för att hantera frågor relate -
rade till biologisk mångfald och ekosystem, grundas alla våra åtgärder på
ARRRT-ramverket (Avoid, Reduce, Restore, Regenerate, Transform) för att
säkerställa ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Dessa åtgärder är
nära kopplade till våra insatser för att minska negativ miljöpåverkan relaterat
till våra växthusgasutsläpp och vår resursanvändning. Genom vår klimat -
relaterade scenarioanalys, samt kartläggning i enlighet med Science Based
Targets Network (SBTN) och analys via WWF Risk Filter har vi identifierat
risker för vår verksamhet kopplade till vårt beroende av mark, vatten, bio -
logisk mångfald och ekosystemtjänster för att producera viktiga råmaterial,
exempelvis bomull. Vår resiliensanalys visar att vårt beroende av ekosystem -
tjänster och ändliga resurser som mark och sötvatten kan utsätta oss för
klimat relaterade risker som påverkar tillgången på råmaterial. Denna analys
baseras på en utvärdering av hela vår värdekedja med hänsyn till klimat -
relaterade scenarier och vår förmåga att mildra operativa risker. Resultaten
visar att våra pågående insatser för att öka användningen av återvunna och
hållbart framställda material kommer att stödja affärsresiliens på kort till
medel lång sikt (inom ett till fem år). För att få en bättre förståelse för vår
affärs resiliens planerar vi att under 2026 vidareutveckla vår riskanalys för
biologisk mångfald och ekosystem i linje med ramverket Task Force on
Nature-related Financial Disclosures (TNFD).
Identifiering och bedömning av väsentliga frågor
Vi har genomfört en analys för att identifiera och bedöma vår faktiska och
potentiella påverkan och våra beroenden av biologisk mångfald och eko -
system. Analysen har styrts av Science Based Targets Network (SBTN) Initial
Guidance och stöds av WWF Risk Filter-verktyget, och omfattar vår egen
verksamhet och vår uppströms värdekedja med leverantörer i första till fjärde
ledet. Detta har gjort det möjligt att identifiera områden känsliga för påverkan
på biologisk mångfald, bedöma ekosystemtjänster och utvärdera viktiga
miljö risker såsom avskogning, förändrad markanvändning, vattenstress och
degradering av livsmiljöer. Resultatet av analysen visade att inga områden
känsliga för påverkan på biologisk mångfald finns inom vår egen verksamhet
eller på platser under direkt kontroll. Vi fortsätter att övervaka platser under
vår direkta kontroll för att upptäcka förändringar i riskbilden.
SBTN-analysen inkluderade även en utvärdering av fysiska och systemiska
risker kopplade till vår affärsmodell och uppströms värdekedja samt beroenden
av naturliga ekosystem. Den omfattar indikatorer för fysiska risker såsom för -
oreningar och markdegradering, vilka belyser sårbarheten för miljöförstöring
i produktionsregioner. Systemiska risker identifieras genom aggregerade
miljö påfrestningar över geografiska områden, vilka kan påverka tillgång till
råmaterial, operativ stabilitet och långsiktig affärskontinuitet. Även om ned -
ströms påverkan ännu inte har bedömts, följer vi utvecklingen av relevanta
metoder och avser att inkludera dessa i framtida bedömningar.
Eftersom nära samarbete med våra leverantörer är avgörande för att samla
in data och utvärdera risker uppströms i vår värdekedja, spelar intressent -
dialog en central roll i analysen. Vi har konsulterat NGO:er, vetenskapliga
experter, certifieringssystem och branschkollegor för att identifiera och
bedöma påverkan relaterad till biologisk mångfald och ekosystem. Parallellt
säkerställer vårt engagemang i landskapsinitiativ – exempelvis de som leds
av WWF – att lokalsamhällens perspektiv inkluderas i bedömningen. Dessa
initiativ omfattar strukturerade processer för att involvera berörda samhällen,
särskilt ursprungsbefolkning och lokala kunskapsbärare, i förvaltningen av
gemensamma ekosystem och naturresurser.
Resultaten från vår klimatrelaterade scenarioanalys har dessutom belyst
risker kopplade till vårt beroende av biologisk mångfald och ekosystem
– särskilt i aktiviteter i fjärde ledet som rör råmaterialutvinning. Analysen visar
att vårt beroende av biologisk mångfald och ekosystemtjänster kan utsätta
oss för finansiella och operativa risker 1 relaterade till resursanvändning och
inflöden på medellång till lång sikt (inom fem till femton år). Läs mer om våra
åtgärder för att hantera risker relaterade till resursanvändning på sid 88.
Policies relaterade till biologisk mångfald och ekosystem
För att hantera frågor relaterade till biologisk mångfald och ekosystem styrs
vi av vår miljöpolicy som förbinder oss att bidra till att vända förlusten av natur
och biologisk mångfald i linje med Kunming–Montreal Global Biodiversity
Framework. Vår miljöpolicy omfattar markanvändning och konvertering, bio -
logisk mångfald och ekosystem samt vårt beroende av kritiska och ändliga
resurser såsom jungfruliga material. Dessutom kräver vårt hållbarhets -
åtagande, som alla våra affärspartners måste underteckna, skydd av biolo -
gisk mångfald vid råmaterialutvinning, inklusive avskogningsfria leverantörs -
kedjor och inköpsstrategier som syftar till att minska negativ miljömässig och
social påverkan. Affärspartners måste prioritera råmaterial som verifierats
av trovärdiga tredje parter, vilket säkerställer hållbara jordbruks- och skogs -
bruksmetoder, djurvälfärd, ekosystemintegritet och respekt för mänskliga
rättigheter. Även om vi inte har antagit särskilda policies för marina resurser,
hållbara hav eller oceaner, stödjer H&M-koncernen skyddet av arktiska eko -
system och lokalsamhällen genom att underteckna Arctic Corporate Ship -
ping Pledge. Läs mer om våra policies och åtaganden på sid 120.
Våra mål och åtgärder
Under 2025 utvärderade vi möjligheten att sätta vetenskapligt baserade mål
relaterade till biologisk mångfald, styrda av Science Based Targets Network
(SBTN)-ramverket, och avser att anta mål för mark relaterat till biologisk
mångfald under 2026. Fokus kommer vara på vår uppströms värdekedja och
särskilt på att minska vårt markavtryck samt minska risken för förändrad
markanvändning, avskogning och förstörning av ekosystem. Även om vi ännu
inte har satt mål relaterade till biologisk mångfald för 2025, är våra befintliga
materialmål – som syftar till att öka andelen återvunna och hållbart framställda
material – kopplade till våra insatser för att minska trycket på eko system. Läs
mer om dessa mål på sid 89.
Minska negativ påverkan från förändrad markanvändning
För att uppnå vår ambition att minska påverkan på naturen och bidra till
skydd och återställning av biologisk mångfald och ekosystem har vi vidtagit
åtgärder för att minska risken för att de material vi köper bidrar till avskogning
eller annan konvertering av ekosystem. Dessutom planerar vi att minska stor -
leken på vårt avtryck på jordbruksmark och minimera degraderingen av den
mark vi fortsätter att använda, samt bygga resiliens i viktiga inköpsområden
genom bevarande, återställande och stärkande av jordhälsan. Våra åtgärder
har inte innefattat användning av kompensation för biologisk mångfald.
Åtgärd: Minska konvertering av mark och naturliga ekosystem
Under 2025 har vi arbetat för att undvika konvertering av naturliga ekosystem
genom att öka tillgången till och användningen av hållbart framställda material.
Vi har även fokuserat på att stärka interna riskhanteringsrutiner och förbättra
spårbarheten för att få tydligare insikter om råmaterialens ursprung och till -
hörande risker. Dessa insatser involverar leverantörer i fjärde ledet och om -
fattar planerade initiativ fram till 2030 för att stödja våra materialmål.
Som en del av denna åtgärd prioriterar vi inköp av certifierade material
genom ramverk som inte tillåter konvertering av ekosystem, såsom Forest
Stewardship Council (FSC) och Responsible Wool Standard (RWS). Certifie -
ringarna säkerställer att materialen kommer från leverantörer som uppfyller
standarder och kriterier för markförvaltning och förebyggande av konverte -
ring. Det förväntade resultatet av denna åtgärd är en minskning av risker för
förändrad markanvändning och avskogning, vilket stödjer anpassning till
Science Based Targets Network (SBTN) Land Target 1. Vi har avsatt resurser
för denna åtgärd i form av investeringar för att öka användningen av hållbart
framställda material. Läs mer om dessa investeringar och resurser för denna
åtgärd på sid 81.
Åtgärd: Minska vårt markavtryck
Under 2025 har vi vidtagit åtgärder för att minska vårt markavtryck från bomull,
ull och läder genom att öka användningen av återvunna material och investera
i jordbruksmetoder som förbättrar jordhälsa, markens vattenhållande förmåga
och skyddar biologisk mångfald. Dessa insatser syftar till att minimera den
mark som krävs för produktion samtidigt som ekosystemens funktionalitet
bibehålls och förbättras. För att bidra till detta köper vi material certifierade
av ROC samt fibrer från projekt som drivs tillsammans med Better Cotton
Initiative (BCI), IDH och Materra. Det bidrar till att minska trycket på mark och
stärka landskap, vilket stödjer våra leverantörer i fjärde ledet.
Parallellt ökar vi andelen återvunna material i våra produkter och för pack-
ningar. Genom att minska beroendet av jungfruliga material minskar vi behovet
av markintensiva produktionsmetoder. Denna åtgärd inkluderar planerade
initiativ fram till 2030 för att stödja våra materialmål. Det förväntade utfallet
av denna åtgärd är en kvantifierbar minskning av den markareal som krävs
för produktionen av våra produkter. Detta bidrar till ökad mark användnings -
effektivitet och stödjer bolagets anpassning till SBTN Land Target 2. Vi har
avsatt resurser för denna åtgärd i form av investeringar för att öka tillgången
på återvunna material samt genom insatser för att öka inköpen från leveran -
törer som tillämpar metoder som stärker jord- och betesmarksförvaltning.
Läs mer om dessa investeringar och resurser för denna åtgärd på sid 89.
Bevara naturliga ekosystem
Genom vårt partnerskap med WWF har vi fått värdefulla insikter om prio -
riterade landskapsprojekt för bevarande på våra inköpsmarknader. För att
minska negativ miljöpåverkan och stärka vår affärsresiliens fokuserar vi våra
insatser på landskapsprojekt i Indien, där vi köper majoriteten av vår bomull,
och Sydafrika, där vi köper majoriteten av vår ull. Dessa insatser är i linje med
prioriteringarna som fastställts i vårt SBTN-resultat.
Åtgärd: Återställning av landskap i Indien
För att stödja vårt mål att bidra till att vända naturförlusten och bidra till de
globala målen för biologisk mångfald implementerar vi landskapsprojekt
i Indien, varav ett har skickats in till SBTN som ett Land Target 3-projekt.
Dessa initiativ omfattar jordbruksmetoder som förbättrar markhälsan, sparar
vatten, ökar den biologiska mångfalden och stärker klimatresiliensen, åter -
ställande av degraderad mark, skydd av ekologiskt värdefulla områden och
förbättring av livsmiljöer för vilda djur. Projekten är utformade för att ge miljö -
mässiga och sociala fördelar, stärka ekosystemens resiliens och förbättra
lokala försörjningsmöjligheter. Vi är medvetna om projektens begränsade
geografiska omfattning, men ser det som ett värdefullt steg mot våra lång -
siktiga ambitioner för biologisk mångfald. Ett framträdande exempel är
Satpura-Pench-landskapsprojektet i samarbete med WWF, vilket fungerar
som en modell för integrerade metoder som kombinerar bevarande och
sam hälls utveckling produktion. Den nuvarande fasen pågår 2020–2025,
med en ny fas planerad för 2026–2030. Resultat rapporteras per projekt
med fokus på biologisk mångfald, återställning och försörjningsmöjligheter.
Under 2025 avsatte vi totalt MSEK 1,8 i driftsutgifter för vårt landskaps -
projekt i Indien. Läs mer om våra investeringar och resurser för åtgärder
på sid 81 eller i not 1 Redovisningsprinciper till de finansiella rapporterna
på sid 151.
Åtgärd: Återställande av landskap i Sydafrika
För att stödja vårt mål att vända naturförlusten och bidra till de globala målen
för biologisk mångfald implementerar vi landskapsprojekt i Sydafrika, varav
ett har skickats in till SBTN som ett Land Target 3-projekt. Dessa initiativ
fokuserar på att återställa naturen, skydda biologisk mångfald och bygga
resiliens genom omfattande planer för betesförvaltning. Aktiviteterna om -
fattar välplanerad betesförvaltning, återställande av degraderade ekosystem,
skydd av ekologiskt värdefulla områden och stöd för livsmiljöer för vilda djur.
Insatserna stärker även samhällens resiliens och försörjningsmöjligheter.
Även om projektet är utformat för att leverera miljömässiga och sociala för -
delar, är vi medvetna om begränsningar i effekttillskrivning. Ett nyckelinitiativ
är Regenerative Wool Production Project i Eastern Cape Drakensberg Grass -
lands, utvecklat i samarbete med WWF. Projektet integrerar bevarande pro -
duktion och samhällsutveckling i ett landskap med högt värde för biologisk
mångfald. Den nuvarande fasen pågår 2020–2025, med en ny fas planerad
för 2026–2030. Under 2025 avsatte vi totalt MSEK 1,3 i driftsutgifter för vårt
landskapsprojekt i Sydafrika. Läs mer om våra investeringar och resurser
för åtgärder på sid 81 eller i not 1 Redovisningsprinciper till de finansiella
rapporterna på sid 151.
Våra framsteg och resultat
Under 2025 gjorde vi framsteg mot att minska vår påverkan på naturen och
stödja skydd och restaurering av biologisk mångfald. Vi slutförde framgångs -
rikt den första fasen av våra två landskapsprojekt i Indien och Sydafrika.
Båda initiativen gav miljömässiga och sociala fördelar genom att stärka eko -
systemens motståndskraft och förbättra lokala försörjningsmöjligheter.
Nästa fas av dessa projekt kommer att börja 2026 som en del av vårt för -
nyade partnerskap med WWF.
Under året fortsatte vi vårt arbete med att undvika och minska föränd -
ringar i markanvändning och omvandling av naturliga ekosystem genom
att öka användningen av hållbart framställda material. Stärkt spårbarhet
har stöttat denna utveckling, och arbetet fortsatte enligt plan för att få
systemstöd för prioriterade material i drift i början av 2026. Parallellt ökade
vi användningen av återvunna material för att minimera behovet av mark
för produktion. För mer information om hållbart insamlade och återvunna
materialandelar, se avsnittet ”Resursanvändning och cirkulär ekonomi”
på sid 88.
Vårt engagemang för att öka andelen återvunna och hållbart fram -
ställda material, förbättra spårbarheten av råmaterial och vårt fortsatta
samarbete med WWF kommer att förbli centralt för att nå våra ambitioner
för biologisk mångfald.
1. Även om inga risker relaterade till biologisk mångfald har bedömts som väsentliga på
koncernnivå, har vi identifierat områden känsliga för påverkan på biologisk mångfald
och hotade arter i vår värdekedja, samt risker kopplade till resursutarmning. Nuva -
rande policy behandlar inte dessa områden.
Hantering av väsentliga hållbarhetsfrågor
Beskrivning av fråga Åtgärder och initiativ Relaterade policies
Förändrad mark användning, avskogning och förlust av biologisk mångfald
Konventionella produktionsmetoder för råmaterial och insats -
varor som bomull, ull och trä kan leda till jorderosion, avskogning,
föroreningar och överbetning, vilket bidrar till förändringar
i markanvändning och förlust av biologisk mångfald.
För att hantera denna fråga övergår vi till att använda hållbart
framställda material och att köpa material genom certifieringar
eller standarder som inte tillåter material från omvandlad
naturmark.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Markdegradering
Vi är beroende av ekosystemtjänster och användning av natur -
resurser såsom mark och vatten för att tillverka våra produkter.
Ohållbar användning av ändliga och naturliga resurser bidrar
till resursutarmning och markdegradering, vilket påverkar
ekosystemens hälsa.
För att hantera denna fråga ökar vi användningen av åter -
vunnet material och förbättrar resurseffektiviteten. Dessutom
investerar vi i övergången till jordbruksmetoder och mark -
bevarande initiativ som främjar vattenhållning, jord- och eko -
systemhälsa.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Hållbarhetsrapport/Miljö
86 87
===== SIDA 46 =====
Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Vår ambition, styrning och strategi
Vår ambition är att frånkoppla vår tillväxt från resursanvändning och utvinning
genom att minska vårt beroende av kritiska och ändliga resurser. Vi strävar
även efter att stödja cirkulering av produkter och material till deras högsta
värde, öka resurseffektiviteten, och öka andelen produkter och förpackningar
som återanvänds och återvinns. För att uppnå denna ambition foku serar vi
på att övergå till återvunna eller hållbart framställda material i våra produkter
och förpackningar, förbättra produkternas fysiska kvalitet och återvinnings -
barhet samt skala upp tjänster som förlänger produktens livslängd, såsom
second hand-försäljning. Dessa insatser är direkt kopplade till vår affärs -
strategi och centrala aktiviteter i värdekedjan – från produktdesign och
material inköp till kundanvändning och avfallshantering. Genom att stödja
utvecklingen av en cirkulär ekonomi för mode vill vi inte bara minska risker
och negativ miljöpåverkan kopplat till resursanvändning, utan även ta tillvara
på möjligheter till innovation och stärka vår affärs resiliens. Vårt arbete inom
detta område är nära kopplat till våra strategiska prioriteringar, med fokus på
att skapa tillväxt genom nya affärsmodeller, främja övergången till återvunna
eller hållbart framställda material, samt öka kundrelevans och bekvämlighet.
Identifiering och bedömning av väsentliga frågor
Som en del av vår dubbla väsentlighetsanalys och process för tillbörlig
akt samhet avseende miljö, har vi genomfört en systematisk granskning av
våra tillgångar och affärsaktiviteter för att identifiera faktisk och potentiell
påverkan, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär
ekonomi. Denna process omfattar alla våra aktiviteter i värdekedjan – från
rå material utvinning till slutanvändning av produkter. Vår granskning bedömer
både resursinflöden (material som används i produkter och förpackningar)
och resursutflöden (produkter, tjänster och avfall). Vi använder en riskbaserad
metodik för att granska aktiviteter och tillgångar som kombinerar intern
och extern expertis, databaser och branschspecifik vägledning. Syftet med
vår granskning är att identifiera de aktiviteter i värdekedjan som är mest
resurs intensiva och som har högst påverkan på resursanvändning, cirkulär
ekonomi och miljö.
För att identifiera påverkan, risker och möjligheter kopplade till våra aktivi -
teter uppströms använder vi WWF Risk Filters för att kartlägga miljöpåverkan
vid våra materialanskaffningsplatser. Dessutom använder vi Science Based
Targets Network (SBTN)-ramverket för att förstå påverkan på biologisk mång -
fald och ekosystem uppströms i vår värdekedja. Vi kompletterar detta med
Maplecroft-landriskindex för att bedöma miljöstyrning, sårbarhet för klimat -
förändringar och risker för mänskliga rättigheter på våra viktigaste anskaff -
ningsregioner och produktionsmarknader. Material som identifieras som hög
risk eller hög volym analyseras mer detaljerat för att prioritera åtgärder i linje
med principerna för cirkulär ekonomi.
För att identifiera påverkan, risker och möjligheter kopplade till våra akti -
viteter nedströms bedömer vi miljömässiga effekter kopplade till våra pro -
dukter, tjänster och avfall. Vi använder verktyg och data från Ellen MacArthur
Foundation, FN:s avfallsstatistik, Europeiska miljöbyrån och Eurostat för att
vägleda vår utvärdering av produkter, tjänster och avfall.
För att förstå påverkan, risker och möjligheter i vår verksamhet analys -
erar vi miljöeffekter och effekter kopplade till cirkulär ekonomi. I vår egen
verksamhet, som omfattar distributionscenter, kontor och butiker, gene -
rerar vi relativt låga absoluta volymer av avfall, men prioriterar specifika
avfallsströmmar baserat på påverkan och potential att bidra till den cirku -
lära eko nomin. Detta omfattar förpackningsavfall samt produktavfall,
inklu sive textilavfall.
Utöver tekniska bedömningar engagerar vi ett brett spektrum av intres -
senter, inklusive berörda samhällen i högriskregioner via lokala ombuds -
konsultationer, intervjuer och flerpartsdialoger. Detta gör det möjligt för oss
att förstå hur resursutvinning, markanvändning eller avfallshantering kan
påverka försörjningsmöjligheter, tillgång till resurser och miljöförhållanden.
Vi samarbetar även med expertorganisationer som Ellen MacArthur Founda -
tion, Circle Economy och Textile Exchange för identifiering och bedömning
av resursrelaterad påverkan, risker och möjligheter.
Policies relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi
För att hantera frågor relaterade till vår resursanvändning styrs vi av vår
miljöpolicy, som fastslår att vi vill frånkoppla vår tillväxt från användningen
av kritiska och ändliga resurser och cirkulera produkter och material till
deras högsta värde. Detta inkluderar ett åtagande att övergå från jungfruliga
material till ökad användning av återvunna eller hållbart framställda material.
Policyn omfattar frågor relaterade till resursinflöden och resursutflöden.
Dessutom innehåller vårt hållbarhetsåtagande, som alla affärspartners
måste underteckna, krav på ansvarsfull hantering av resurser och avfall.
Vi följer även EU:s avfallsdirektiv och avfallshierarki liksom Ellen MacArthur
Foundations principer om att eliminera avfall och föroreningar, cirkulera
produkter och material till deras högsta värde samt återställa naturen.
Läs mer om våra policies och åtaganden på sid 120.
Våra mål och åtgärder
För att säkerställa att vi uppnår vår ambition om att frånkoppla vår tillväxt
från resursanvändning har vi satt mål kopplade till våra insatser för att öka
användningen av återvunna och hållbart framställda material. Vi granskar
regelbundet våra materialrelaterade mål baserat på miljömässiga och veten -
skapliga bevis och konsulterar externa experter som Textile Exchange för
att säkerställa att målen är i linje med branschens ambitioner, standarder,
certifieringar, ramverk och beräkningsmetoder. Vi konsulterar också
interna experter för att säkerställa att målen stödjer vår klimatplan och
lång siktiga affärsmål.
Mål för 2025
• Öka andelen återvunna material i kommersiella produkter
till 30 procent
Mål för 2030
• Öka andelen återvunna eller hållbart framställda material
i kommersiella produkter till 100 procent
• Öka andelen återvunna eller hållbart framställda material
i förpackningar till 100 procent
Dessa mål är frivilliga och inte lagstadgade. För underliggande antaganden och kommen -
tarer om våra framsteg mot dessa mål, se sid 90. Dessa mål är kopplade till vår resurs -
användning och inflöden, men omfattar inte specifikt ökad cirkulär produktdesign, material -
användningsgrad, minimering av primära råmaterial eller avfallshantering. Vi har inte satt
några mål relaterade till resursutflöden och avfall.
Resursanvändning och inflöden
Vi har satt som mål att använda 100 procent återvunna eller hållbart fram -
ställda material i våra produkter till år 2030, med ambitionen att uppnå
50 procent återvunna material. Dessutom har vi satt ett delmål att använda
minst 30 procent återvunna material i våra produkter till år 2025. Dessa mål
har utvecklats baserat på input från Textile Exchange Fiber & Material Matrix
och deras mål att vägleda branschen mot att minska växthusgasutsläpp från
fiber- och råmaterialproduktion samt branschutmaningar, exempelvis kring
återvunnen polyester. Vi har även konsulterat andra intressenter såsom EMF,
Canopy och WWF. För att säkerställa att vi når dessa mål och uppfyller våra
policyåtaganden planerar vi att göra fortsatta förändringar i vår material -
portfölj och har satt stödjande mål för våra nyckelmaterial, inklusive bomull,
polyester, ull, regenererade cellulosafibrer (MMCF) och trä.
Åtgärd: Öka användning och tillgänglighet av återvunna material
Under 2025 har vi vidtagit åtgärder för att öka användningen av återvunna
material i våra produkter och förpackningar. För att hantera den begränsade
tillgången till återvunna alternativ fortsatte vi att stödja vår investering i Syre
för textil-till-textil-återvunnen polyester och tecknade ett flerårigt avtal för
att köpa CIRCULOSE® som ersättning för jungfrulig viskos. Vi samarbetade
med RE&UP, Recover och Loopamid för att skala upp återvunna råmaterial
från både för- och efterkonsumentledet, särskilt för bomull och polyester,
och lanserade vår första kollektion från UNIDO SWITCH2CE-piloten i Bangla -
desh. Vi fortsatte att inkludera Global Recycling Standard (GRS), Recycling
Claim Standard (RCS) och FSC-certifierade återvunna material i våra material -
planer och fasade ut jungfrulig polyester och dun. Dessa åtgärder stödjer
vårt mål för 2030 att uppnå 100 procent återvunna eller hållbart framställda
material och bidrar till våra mål för minskade växthusgasutsläpp. Under 2025
avsatte vi totalt MSEK 801 i driftsutgifter för initiativ som syftar till att öka vår
användning av återvunna och hållbart framställda material.
Åtgärd: Öka användning och tillgänglighet av hållbart framställda material
Under 2025 vidtog vi åtgärder för att öka användningen av hållbart fram -
ställda material i våra produkter och förpackningar. Detta inkluderar att
säker ställa att alla jungfruliga trämaterial kommer från FSC-certifierade
skogar, att alla jungfruliga animaliska fibrer är certifierade enligt standarder
såsom RWS (Responsible Wool Standard), RMS (Responsible Mohair Stan -
dard) eller GCS (Good Cashmere Standard), samt att vi fortsätter använda
ekologiska fibrer certifierade enligt GOTS (Global Organic Textile Standard)
eller OCS (Organic Content Standard). Vi investerade även i innovationer för
jungfruliga fibrer – såsom Magtech hydroponisk bomull – genom vårt Circular
Innovation Lab.
Dessutom har vi stöttat jordbruksmetoder inom bomulls- och ullproduktion
som syftar till att förbättra jordhälsa, bevara vatten, stärka biologisk mångfald,
öka klimatresiliens och förbättra bomulls- och ullproducenternas försörjning.
Läs mer om dessa landskapsprojekt på sid 87. Under 2025 investerade vi i två
nya projekt för att utveckla dessa metoder tillsammans med Better Cotton
Initiative, The sustainable trade initiative (IDH) och Regenerative Production
Landscape Collective (RPLC) med målet att nå 35 000 bönder. Denna åtgärd
Hantering av väsentliga hållbarhetsfrågor
Beskrivning av fråga Åtgärder och initiativ Relaterade policies
Material- och resurs användning (resurs inflöden)
Tillverkningen av våra produkter och förpackningar är
beroende av naturresurser och material som bomull, polyester,
regenererade cellulosafibrer (MMCF), ull, läder, papper och
plast. Framställning och bearbetning av dessa material
påskyndar uttömningen av ändliga naturresurser.
För att hantera denna fråga övervakar vi såväl materialens
miljöpåverkan som alternativa material som stödjer vår
om ställning, där vi fokuserar på att öka användningen och
till gänglig heten av återvunna och hållbart framställda
material inom vår värdekedja.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Generering av avfall (resurs utflöden)
Genereringen av avfall längs hela värdekedjan, från råmaterial -
utvinning till bortskaffning av produkter och förpackningar,
innebär betydande miljöutmaningar. Avfall som inte hanteras
och bortskaffas på ett korrekt sätt orsakar skada på miljön
och bidrar till ökad förlust av råmaterial.
För att hantera denna fråga fokuserar vi på att styra avfall från
vår egen verksamhet och värdekedja mot återanvändning och
återvinning, minska mängden avfall, skala upp cirkulära tjänster
och lösningar samt minimera deponi och annan bortskaffning
genom förbättrade strategier och korrekt hantering i linje med
EU:s avfallshierarki.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Produktdesign och tjänster (resursutflöden)
Brist på designprinciper som bygger på cirkulära principer
såsom livslängd, reparerbarhet, återvinningsbarhet och begrän -
sad tillgång till kundnära tjänster och affärsmodeller som främ -
jar reparation, återanvändning, och återvinning av produkter och
material vilket leder till att produkter kasseras i förtid.
För att hantera denna fråga arbetar vi för att öka tillämpningen
av designprinciper som möjliggör förlängd livslängd, reparer -
barhet, återvinningsbarhet samt utveckla tjänster som bidrar till
att förlänga produkters livslängd och håller produkter
i cirkulation till deras högsta värde.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Risk för minskad tillgång på råmaterial
Det finns risk för begränsad tillgång till råmaterial på grund av
miljömässiga och geopolitiska faktorer, inklusive resursut tömning,
förändrad handelsdynamik och striktare regulatoriska
standarder. Dessa utmaningar kan belasta leveranskedjor och
potentiellt öka upphandlings- och produktionskostnader.
För att minska denna risk investerar vi i nya satsningar och
initiativ som stödjer användning och tillgänglighet av återvunna
eller hållbart framställda material samt nya lösningar. Dess -
utom finansierar vi projekt som främjar specifika jordbruks -
metoder med fokus på resursåterställning inom ull- och
bomullsproduktion.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Risk för ökade kostnader för att hantera avfall
Det finns risk för implementering av striktare regler för att
hantera produkter och förpackningsavfall. Bristande efter -
levnad kan leda till ekonomiska påföljder, avgifter per produkt,
juridiska konsekvenser och ökade kostnader.
För att minska denna risk investerar vi i innovativa lösningar
och ny teknik för att förbättra avfallshanteringen, håller oss
upp daterade om förändrad lagstiftning och hanterar processer
för att säkerställa efterlevnad och operativ effektivitet.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Möjlighet att skapa nya intäktsströmmar genom second hand-försäljning
Det finns möjlighet till att skala upp nya affärsmodeller och
förlänga produkternas livscykel genom second hand-försäljning
och återanvändning av plagg, vilket potentiellt kan leda till nya
intäktsströmmar och ökad försäljning, samtidigt som varu -
märkets rykte och konsumenternas förtroende stärks.
För att realisera denna möjlighet testar och skalar vi upp nya
och innovativa lösningar i våra varumärken. Vi investerar även i
tjänster och lösningar som gynnar hela textil- och modeindustrin
genom att hålla produkter och material i cirkulation till deras
högsta värde.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Möjlighet att förbättra verksam hetens resiliens
Det finns möjlighet till att minska beroendet av jungfruliga och
konventionella material genom att skala upp lösningar för
återvunna och hållbart framställda material. Detta kan leda
till minskade kostnader för anskaffning av råmaterial och till
en ökad resiliens i verksamheten.
För att realisera denna möjlighet fokuserar vi på att övergå till
användning av återvunna eller hållbart framställda material för
våra produkter och förpackningar. Dessutom investerar vi i
affärsverksamheter och teknologier som ökar tillgängligheten
av återvunna eller hållbart framställda material.
H&M-koncernens
miljöpolicy och
hållbarhets åtagande
Hållbarhetsrapport/Miljö
88 89
===== SIDA 47 =====
omfattar aktiviteter från utvinning av råmaterial till produktion av textilier.
Under 2025 avsatte vi totalt MSEK 443,5 i drifts utgifter för initiativ som syftar
till att öka vår användning av återvunna och hållbart framställda material.
Resursutflöden och avfall
För 2025 har vi inte satt några tidsbundna eller åtgärdsorienterade mål rela -
terade till resursutflöden och avfall. För att uppfylla våra policyåtaganden
planerar vi att skala upp tjänster och lösningar genom att designa fysiskt
hållbara, återvinningsbara produkter, erbjuda tjänster som second hand-
försäljning och insamling av plagg samt implementera strategier för avfalls -
hantering. Dessa åtgärder hjälper till att förlänga produktlivs längden, minska
avfall och öka återanvändning och återvinning i linje med EU:s avfallshierarki.
Åtgärd: Öka produkters fysiska kvalitet och återvinningsbarhet
Under 2025 vidtog vi åtgärder för att förbättra produkternas fysiska kvalitet,
återvinningsbarhet och resurseffektivitet i hela vår verksamhet och upp -
ströms i värdekedjan. Fysisk kvalitet, reparerbarhet och återvinningsbarhet
är inte reglerade eller standardiserade och det finns en avsaknad av defini -
tioner och gemensam mätbarhet inom industrin. Trots detta testar och ut -
värderar vi aktivt produkter mot våra kvalitetsstandarder och krav. Fysisk
kvalitet främjas genom regelbundna tester i linje med våra interna kvalitets-
standarder, med ökad digitalisering för att förbättra spårbarhet och den
fysiska kvaliteten hos våra produkter.
För återvinningsbarhet uppdaterade vi interna definitioner, byggde rap -
porteringsverktyg och bedömde återvinningsbart innehåll för att identifiera
förbättringsområden. Reparerbarhet stöds genom att erbjuda tillbehör för
reparation och klädvård. Dessa insatser stöds av investeringar i planerings -
precision och AI- drivet beslutsfattande.
Vi samarbetar även med andra varumärken i Circular Design Consortium
för att främja designstrategier som bygger på principerna för en cirkulär
ekonomi, dela insikter och hantera gemensamma utmaningar. Vi bidrar också
till utvecklingen av obligatoriska ekodesignkriterier för textilkläder enligt EU:s
eko designförordning. Det förväntade resultatet av denna åtgärd är minskad
miljö påverkan, optimerad resursanvändning och förbättrad cirkularitet
genom mer fysiskt hållbara och återvinningsbara produkter. Även om vi
aktivt genomför åtgärder för att öka produkters fysiska kvalitet och åter -
vinningsbarhet, redovisar vi inte specifika finansiella resurser för dessa
åtgärder eftersom kostnader och investeringar är integrerade i vår ordinarie
verksamhet och inte kan särskiljas.
Åtgärd: Skala upp tjänster som bygger på principerna för
en cirkulär ekonomi
Under 2025 utvecklade vi tjänster och affärsmodeller som förlänger pro -
duktanvändning och möjliggör cirkulation av produkter till deras högsta
värde. Ett viktigt fokus är second hand- försäljning. Under 2025 expanderade
vi vår second hand-försäljning via Sellpy och våra varumärken H&M,
Weekday, ARKET och COS, och vi ämnar att fortsätta öka second hand-
försäljningens andel av den totala omsättningen. Viktiga initiativ relaterade
till Sellpy inkluderade öppning av en ny operationell enhet i Rumänien, ökad
lagerkapacitet i Sverige och lansering av tjänster i Tjeckien och Polen. Vi
bidrar även till Ellen MacArthur Foundations Re-model Initiative för att han -
tera hinder för att skala upp tjänster som förlänger produkters livslängd.
Vårt klädinsamlingsprogram expanderade under 2025 till nya försäljnings -
marknader. Vi har även stärkt styrningen med våra partners, och vi arbetar
tillsammans med vår huvudpartner Looper Textile för att förbättra effekti -
vitet och transparens.
Det förväntade resultatet av denna åtgärd är minskad miljö påverkan och
optimerad resursanvändning genom utökad användning av produkter. Under
2025 avsatte vi totalt MSEK 1 118,6 i driftsutgifter och MSEK 47,4 kapital -
utgifter till initiativ som syftar till att skala upp vår second hand-försäljning.
Åtgärd: Öka andelen avfall som går till återanvändning och återvinning
Under 2025 vidareutvecklade vi våra avfallsstrategier för att minska negativ
miljöpåverkan och säkerställa anpassning till EU:s avfallshierarki och prin -
ciper för cirkulär ekonomi. Detta inkluderar att öka andelen avfall som går
till återanvändning och återvinning, samtidigt som mängden avfall som går
till bortskaffning, särskilt deponi, minskas. Vi implementerade också upp -
daterade strategier för avfallshantering i vår egen verksamhet, vilka omfattar
produktavfall från våra butiker och distributionscenter (exempelvis plagg,
textilier, accessoarer, samt skönhets- och kemikalieprodukter), förpack -
ningar och annat operativt avfall, samt textilavfall i leverantörskedjan.
För att förbättra den operativa effektiviteten införde vi ett robust rapporte -
ringssystem för att följa upp resultat för interna funktioner och externa
partner. Dessutom fortsatte vi vårt samarbete med partners såsom Looper
Textile och deltog i flerpartsinitiativ, inklusive Global Circular Fashion Forum
och UNIDO SWITCH2CE.
Dessa insatser förväntas fortsätta fram till 2030 med målet att ytterligare
öka återanvändning och återvinning. Även om vi aktivt genomför åtgärder för
att öka andelen avfall som går till återanvändning och åter vinning redovisar
vi inte specifika finansiella resurser för dessa insatser, eftersom sådana
kostnader och investeringar är integrerade i vår ordinarie verksamhet och
inte kan särskiljas.
Branschavtal och samarbeten
För att hantera systemiska utmaningar kopplade till resursanvändning
och omställningen till en cirkulär ekonomi för mode engagerar vi oss aktivt
i branschpartnerskap och initiativ med flera intressenter.
Vi är sedan länge partner till Ellen MacArthur Foundation (EMF) och en
huvudpartner i dess Fashion-initiativ, där vi arbetar för att bidra till utveck -
lingen av en cirkulär ekonomi för mode. Genom projektet Fashion ReModel
samarbetar vi med andra varumärken för att skala upp tjänster som förlänger
produkters livslängd och frånkoppla intäkter från resursutvinning. Dessutom
stödjer vi EMF:s Global Commitment, som förenar företag, regeringar och
NGO:er i ett gemensamt initiativ för att skapa en cirkulär ekonomi för plast.
Som grundande medlem i Canopy Style och medlem i Pack4Good arbetar vi
för att omvandla leverantörskedjor för regenererade cellulosafibrer (MMCF)
och förpackningar, eliminera inköp från urskog eller annan sårbar eller hotad
skog samt skala upp användning av alternativa fibrer.
Vi har varit medlem i Textile Exchange sedan 2004 och bidrar till bransch -
övergripande insatser som förändrar hur material produceras, väljs och åter -
används för att gynna människor och platser. Vi är också en av de grundande
medlemmarna i Better Cotton Initiative (BCI) och Organic Cotton Accelerator
(OCA), som arbetar för att skapa en transparent, ansvarsfull och motstånds -
kraftig leveranskedja för ekologisk bomull. BCI stödjer bomullsproduktion
som minskar negativ miljöpåverkan samt förbättrar bomullsproducenters
försörjning. För att främja textil återvinning deltar vi i Global Circular Fashion
Forum (GCFF) – ett initiativ initierat av Global Fashion Agenda för att utöka
åter vinning av textilavfall från produktionsledet i nyckelregioner för produk -
tion. Vi bidrar även till UNIDO SWITCH2CE-programmet, ett pilotprojekt
i Bangladesh som fokuserar på sortering och återvinning av avfall från
blandmaterial, kapacitetsbyggande hos leverantörer och möjliggörande
av metoder som bidrar till en cirkulär ekonomi.
Vidare är vi en aktiv medlem i Circular Design Consortium, där vi sam arbetar
med branschkollegor för att enas om definitioner och certifiering av design -
metoder som bygger på principerna för en cirkulär ekonomi. Vi samarbetar
också med circular.fashion och bidrar till policykonsultationer, inklusive ut -
vecklingen av ESPR-kriterier (EU:s eko designförordning). Dessa samarbeten
speglar vår övertygelse om att utveckling mot ökad cirkularitet kräver gemen -
samma insatser, standardisering och innovation i hela värdekedjan.
Våra framsteg och resultat
Under 2025 var 91 procent av materialen i våra kommersiella produkter åter -
vunna eller hållbart framställda, och 32 procent var återvunna, i linje med
våra mål. Ökningen bestod främst av att vi uppfyllde våra stödjande mål för
nyckelmaterial, inklusive polyester, ull, regenererade cellulosafibrer och trä.
Ökningen av återvunna material drevs av en ökning av andelen åter vunnen
polyester, som nu uppgår till 100 procent.
Vi gjorde framsteg mot vårt mål att öka andelen återvunna eller hållbart
framställda material för förpackningar, och nådde 86 procent under 2025.
Denna utveckling speglar en ökad andel hållbart framställt jungfruligt papper
och kartong, i linje med vårt mål att inte köpa konventionellt jungfruligt
papper och kartong efter slutet av 2025. Andelen återvunnet förpacknings -
material nådde 51 procent, vilket avspeglar en gradvis minskning av plast-
och kartongförpackningar där andelen återvunnet innehåll är hög.
Minskningen av den totala materialvikten för kommersiella produkter är
kopplad till förändringar i vår sortimentsmix och vårt kundutbud, samt större
precision i planeringen av utbud och efterfrågan. Den totala vikten av för -
packningsmaterial minskade också jämfört med förra året, främst tack vare
effektivisering av detaljhandels- och transportförpackningar.
Vi fortsatte att öka andelen av den totala omsättningen som kommer från
second hand-försäljning. Second hand-försäljning erbjöds på 26 mark nader
via Sellpy, H&M, ARKET, COS och Weekday (inklusive Monki), och stod för
Biologiska och tekniska material
2025 2024
Total vikt av material i kommersiella produkter och förpackningar (biologiska och tekniska material) (ton) 595 179 652 012
Andel kommersiella material (%) 85 86
Andel förpackningsmaterial (%) 15 14
Andel biologiska material (%) 70 71
Andel biologiska material som är hållbart framställda (%) 78 79
Total vikt av återvunna material (ton) 209 070 215 828
Andel återvunna material (%) 35 33
Kommersiella material och produkter
2025 2024
Total vikt av material i kommersiella produkter
(ton)1
506 015 559 974
Total vikt av kommersiella produkter (ton) 2 364 093 403 067
1. Materialvikt = inklusive avfall som genereras under produktionen, exklusive foder,
trims och fyllningsmaterial.
2. Produktvikt = exklusive avfall som genereras under produktionen, inklusive foder,
trims och fyllningsmaterial
Andel material i kommersiella produkter
Bomull
(biologiskt), 56%
Läder (biologiskt), 0,1%
Ull (biologiskt), 1%
Polyamid (tekniskt), 4%
Trä och regenererade
cellulosafibrer
(biologiskt), 8%
Polyester (tekniskt), 23%
Övriga material
(biologiska eller tekniska) , 9%
0,8 procent av vår totala omsättning 2025. Denna andel har ökat med
31 procent sedan 2024, och vi siktar på att ytterligare öka både tillgänglig -
heten och försäljningen av second hand-produkter inom H&M-koncernen.
Genom vårt Garment Collect-program i butik samlade vi in 17 808 ton
kläder, där 60 procent gick till återanvändning, 29 procent till återvinning
och 11 procent till andra hanteringsmetoder, med energiåtervinning som
prioritet. Färre plagg skickades till återanvändning jämfört med 2024 på
grund av en lägre andel av de plagg som samlades in var återanvändbara,
vilket leder till en ökad andel som gick till återvinning. Vi erbjöd Garment
Collect på 54 försäljnings marknader, vilket motsvarar 67 procent av alla
våra försäljningsmarknader.
I våra egna verksamheter gick 91 procent av avfallet till återanvändning
och återvinning, 7 procent skickades för bortskaffande och 2 procent gick till
deponi. De 2 procent som skickas till deponi består huvudsakligen av blandat
avfall som fortfarande är svårt att separera och återvinna, såsom livsmedels -
förpackningar, blandade folier och fuktabsorberande påsar, på marknader
som saknar andra bortskaffningmetoder.
Återvunna eller hållbart framställda material i kommersiella produkter
Retrospektiv Mål
2025 2024 2025 2030
Återvunna eller hållbart framställda material (%) 91 90 100
Återvunna material (%) 32 30 30
Materialspecifik uppdelning av återvunna eller hållbart framställda material
(kommersiella produkter)
Bomull som är återvunnen, ekologisk eller hållbart framställd (%) 100 100 Bibehålla 100
Bomull som är återvunnen (%) 12 12
Bomull som är ekologisk (%) 10 11
Övrig hållbart framställd bomull (%) 78 76
Återvunnen polyester (%) 100 96 100
Mohair certifierad enligt Responsible Mohair Standard (RMS) eller återvunnen (%) 100 100 Bibehålla 100
Jungfrulig ull certifierad enligt Responsible Wool Standard (RWS) (%) 100 89 100
Jungfrulig kashmir certifierad enligt Good Cashmere Standard (GCS) (%) 100 100 100
Återvunnet dun (%) 1 100 100
100 från
dec 2025
Jungfrulig MMCF certifierad enligt FSC eller PEFC (%) 100 93 100
Jungfruligt träbaserat material certifierat enligt FSC (%) 100 93 100
1. Resultaten för 2025 representerar inköp gjorda under hela året medan målet på 100 procent gäller för produkter som anskaffas från slutet av 2025.
Hållbarhetsrapport/Miljö
90 91
===== SIDA 48 =====
Förpackningsmaterial
2025 2024
Total vikt av förpackningsmaterial (ton) 89 165 92 038
Andel material i förpackningar
Papper, 58%Övriga material, 1%
Plast, 12%
Kartong, 23%
Trä, 6%
Återvunna eller hållbart framställda förpackningsmaterial
Retrospektiv Mål (%)
2025 2024 2025 2030
Återvunna eller hållbart framställda material (%) 86 84 100
Återvunna material (%) 51 51
Materialspecifik uppdelning av återvunna eller hållbart framställda material (förpackningar)
Återvunnet papper och kartong (%) 52 51
Återvunnen plast (%) 74 76
FSC-certificerat jungfruligt papper och kartong (%) 1 88 83
100 från
dec 2025
1. Målet gäller från 1 december 2025 och framåt. De rapporterade sifforna för 2025 representerar hela året och inkluderar därför inköp före 1 december 2025.
Avfall genererat i egen verksamhet
2025
Totalt genererat avfall i egen verksamhet
(ton)
54 766
Produktavfall (%) 1 5
Förpackningsavfall (%) 2 85
Övrigt verksamhetsavfall (%) 2 10
Farligt och icke-farligt avfall
Farligt avfall Icke-farligt avfall
2025 Ton % Ton %
Avfall som avletts från bortskaffning 64 52 49 871 91,3
till återanvändning 0 0 2 594 4,7
till återvinning 56 46,2 47 240 86,4
till andra återvinningsförfaranden 7 5,9 37 0,1
Avfall som är avsedd för bortskaffande 1 59 48 4 773 8,7
för förbränning med energiåtervinning 29 24 2 681 4,9
för förbränning 24 19,4 582 1,1
för deponi 1 0 1 296 2,4
för annat bortskaffningsförfarande 5 3,7 214 0,4
Totalt 122 0,2 54 644 99,8
1. Avfall skickas endast till deponering när det betraktas som farligt avfall, är förorenat eller om det inte finns någon hållbar återvinnings- eller nedbrytningslösning.
Second hand-försäljning (resale)
2025 2024
Andel av H&M-koncernens omsättning från second hand-försäljning (%) 0,8 0,6
Total omsättning från second hand-försäljning (MSEK) 1 844 1 449
Andel försäljningsmarknader som erbjuder second hand-försäljning (%) 32 33
Antal försäljningsmarknader med second hand-försäljning 26 26
Antaganden och redovisningsprinciper
H&M-koncernens rapportering av resursanvändning och cirkulär ekonomi -
data sker i enlighet med kraven som anges i ESRS. Se avsnittet ”Allmän grund
för hållbarhetsrapportering” och ”Upplysningar med avseende på särskilda
omständigheter” på sid 63 för mer information.
Biologiska och tekniska material
Kombinerad vikt av biologiska och tekniska material som används i kommer -
siella produkter och förpackningar. Tekniska material är material som är
konstruerade, bearbetade eller utvunna, och är ofta icke-förnybara. Exempel
inkluderar plast och syntetiska fibrer. Biologiska material är vanligtvis förny -
bara. Exempel inkluderar naturfibrer, trä och animaliska fibrer. Definitionerna
är i linje med EMFs och ESRS definitioner. Beräkningarna baseras på faktiska
materialvikter för huvudtyget exklusive foder, trims och fyllningsmaterial i
produkter, och total förpackningsviktdata för förpackningar.
Kommersiella material och produkter
Totalvikt av yttre huvudmaterial i kommersiella produkter, exklusive foder,
trims och fyllningsmaterial. Vår interna materialkategorisering av återvunna
och hållbart framställda material styrs av hållbarhetskriterier och bransch -
ramverk som Textile Exchange och är i linje med ESRS. De flesta material
verifieras genom frivilliga standarder och certifieringar som GRS, RCS,
OCS, GOTS, RWS etc. I de fall där inga certifieringar finns tillgängliga har vi
pro cesser på plats för att bedöma och verifiera ur ett risk- och påverkans -
perspektiv. Beräkningar baseras på faktiska leveransvikter för det huvud -
sakliga yttre huvudmaterialet, exklusive foder, trims och fyllnings material.
Ingen upp skattning tillämpas för produktviktsdata.
Förpackningar
Total inköpt förpackningsvikt, inklusive produktförpackningar, transport -
förpackningar, galgar samt förpackningar i butik och e-handel. Förpackning -
arna för externa varumärken Sellpy, Singular Society, Creator Studio och
franchiseverksamheter anses inte vara väsentliga på grund av den begrän -
sade volymen och är därför exkluderade från årets rapportering. Vår interna
materialkategorisering av återvunna och hållbart framställda material är i
linje med EU:s förpackningsförordningar och verifieras genom frivilliga stan -
darder och certifieringar, såsom FSC, GRS och RCS. Beräkningar baseras på
faktiska inköpsregister och verifierad dokumentation, kompletterade med
uppskattningar – baserade på historiska data, upphandlingsregister eller rim -
liga antaganden dokumenterade av ansvarig funktion – där det är nödvändigt.
Second hand-försäljning
Försäljning av second hand-varor via Sellpy och försäljning via H&M-
varumärket och Weekday. Definitionen av second hand-försäljning är
anpassad till EU:s taxonomiförordning och varor med originaletikett
eller i nyskick är exkluderade. Andelen av omsättning från second hand-
försäljning beräknas som omsättning från second hand-försäljning divi -
derad med netto omsättningen som redovisas i koncernredovisningen.
Antal marknader inkluderar Sellpy och alla varumärken i koncernen.
Beräkningen baseras på antalet marknader där second hand-försäljning
erbjuds jämfört med de totala försäljningsmarknaderna.
Klädinsamling
Plagg som samlats in genom H&M-koncernens Garment Collect-program i
butik på utvalda varumärken och marknader. Plagg som samlats in via COS
och franchiseverksamhet är exkluderade. Den totala vikten av insamlade
plagg beräknas baserat på den faktiska vikten av varor från H&M-koncernens
Garment Collect-program. Andelen återanvändning, återvinning och bort -
skaffning beräknas baserat på genomsnittlig distribution för varje sorterings -
anläggning och förutsätter att varor som sorteras för H&M-koncernens räk -
ning omdirigeras i samma utsträckning och till samma slutaktivitet som alla
andra varor som bearbetas i anläggningen. På grund av utmaningar med att
extrahera data från den lokala partnern ingår inte Island i rapporteringen för
2025. Island representerar en mycket liten andel av de totala volymerna, och
dess exkludering påverkar inte de rapporterade resultaten väsentligt.
Avfall
Avfall från egen verksamhet inkluderar produktavfall, förpackningsavfall och
annat verksamhetsavfall från distributionscenter och butiker. Icke-produkt -
avfall som genereras i butiker och kontor är exkluderat, eftersom det mesta
av detta avfall hanteras kollektivt av hyresvärden och därför inte är möjligt att
spåra. Farligt avfall inkluderar produkt- och verksamhetsavfallsströmmar
som klassificeras som farligt.
Slutaktiviteten är i linje med EU:s avfallsdirektiv och avfallshierarki. Beräk -
ningar för produktavfall baseras på intern avskrivningsdata validerad mot
avfallspartners rapporter, medan volymerna av förpacknings- och verksam -
hetsavfall baseras på faktisk data som rapporterats av distributionscenters.
För slutaktiviteten tillämpas uppskattningar för produktavfall för det sista
kvartalet med hjälp av genomsnittliga andelar från tidigare kvartal. Där
detaljer om slutaktiviteten saknas tillämpas ett konservativt antagande
om förbränning utan energiåtervinning. För farligt avfall antas all volym gå
till förbränning utan energiåtervinning.
Finansiella allokerade resurser
Läs mer om våra investeringar och resurser för åtgärder på sid 81 eller not 1
Redovisningsprinciper till de finansiella rapporterna på sid 151.
Förbättring av datakvalitet och förändringar i beräkningar
Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vår datatillgänglighet och kvalitet
för att mäta vår materialanvändning så noggrant som möjligt. Se detaljer
om specifika förändringar och deras påverkan på tidigare rapporterade
siffror nedan:
• Vi har ändrat rapporteringsperioden för material för kommersiella pro -
dukter för att den ska överensstämma med räkenskapsåret. Denna föränd -
ring har lett till en ökning av total vikt av material i kommersiella produkter
med 7 procent eller 35 235 ton, samt en ökning av total vikt av kommersiella
produkter med 5 procent eller 18 325 ton för 2024 jämfört med vad som
rapporterades i vår års- och hållbarhetsredovisning för 2024. Den har även
lett till mindre förändringar av andel återvunna eller hållbart framställda
material för kommersiella produkter.
• Vi har exkluderat textiletiketter från den totala förpackningsvolymen på
grund av den nuvarande komplexiteten i att säkerställa dataintegritet för
textiletiketter. Denna förändring har lett till en minskning av total vikt av
förpackningsmaterial med 2 procent eller 2 227 ton för 2024 jämfört med
vad som rapporterades i vår års- och hållbarhetsredovisning för 2024.
Den har även lett till mindre förändringar av andel återvunna material
för förpackningar.
I vår egen verksamhet styrdes 91 procent av avfallet till återanvändning och återvinning, medan 7 procent skickades för bortskaffande och 2 procent till deponi.
Icke-återvunnet avfall uppgick till 7 470 ton, vilket motsvarar 14 procent av det totala verksamhetsavfallet.
1. Produktavfall inkluderar produkter som kasseras i vår egen verksamhet i butiker eller i distributions -
centraler. Majoriteten av dessa är skadade produkter som returneras i butik eller online, eller produkter
som skadats under transport eller med ett produktionsfel. Produktavfall består huvudsakligen av textilier
och plast från kläder och biomassa, samt metaller och icke-metalliska mineraler från hårdvaror.
2. Förpackningar och annat verksamhetsavfall inkluderar allt förpackningsavfall och annat verksamhet savfall
som genereras vid våra distributionscentraler. Detta inkluderar transportförpackningar, retur förpackningar
online, produktförpackningar och pallar samt förpackningar och annat verksamhetsavfall. Förpack nings-
och verksamhetsavfall består huvudsakligen av papper och kartong, plast och rengörings produkter.
Hållbarhetsrapport/Miljö
92 93
===== SIDA 49 =====
Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning
H&M-koncernen har gjort en översyn av sina ekonomiska verksamheter
enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning och har tillämpat de uppdateringar
som infördes genom kommissionens delegerad förordning (EU) 2026/73.
H&M-koncernens åtgärder för att mildra klimatförändringar och ställa om
till en cirkulär ekonomi har analyserats med avseende på om verksamheten
omfattas av taxonomin och är förenlig med denna, baserat på omsättning,
kapitalutgifter och driftsutgifter.
Redovisningsprinciper
Omsättning
Total omsättning motsvarar nettoomsättning i koncernens resultaträkning
i den finansiella rapporten. För mer information om omsättning, se H&M-
koncernens resultaträkning på sid 138.
Kapitalutgifter
Totala kapitalutgifter motsvarar tillskott till balansposter som materiella
anläggningstillgångar samt immateriella anläggningstillgångar, inkluderat
byggnader, mark och inventarier, före av- eller nedskrivningar och exklusive
omräkningseffekter, inkluderat effekt av rörelseförvärv samt exkluderat
potentiell goodwill, såsom det anges i not 14 och 15 till koncernens balans -
räkning. Dessa kostnader kompletteras av tillägg/ändringar i nyttjande -
rätttillgångar klassificerade enligt IFRS 16 såsom det anges i not 17 till
koncernens balansräkning. För mer information om kapitalutgifter, se
H&M-koncernens balansräkning på sid 140.
Driftsutgifter
Totala driftsutgifter inkluderar direkta icke-kapitaliserade kostnader relate -
rade till reparation och underhåll, kortfristig leasing samt FoU-kostnader.
Driftsutgifter enligt EU-taxonomins definition utgör en delmängd av den
information som rapporteras i resultaträkningen. För mer information om
driftsutgifter, se H&M-koncernens resultaträkning på sid 138.
Beräkning av omsättning, kapitalutgifter och driftskostnader
som omfattas av taxonomin
Kapitalutgifter och driftskostnader enligt de definitioner som anges ovan
och som kan kopplas till aktiviteter som omfattas av taxonomin (se nedan)
utgör grunden för beräkning av andel omsättning, kapitalutgifter och
drifts kostnader som omfattas av taxonomin. För att säkerställa korrekt
rapportering och undvika dubbelräkning har en avstämning utförts.
Bedömning om verksamheten omfattas av taxonomin
H&M-koncernen noterar den 10 -procentiga tröskel som infördes i den kom -
missionens delegerade förordningen (EU) 2026/73 men kommer för 2025 att
rapportera ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin baserat
på en internt fastställd väsentlighetströskel, om verksamheterna bedöms
vara väsentliga för H&M-gruppens verksamhet. Vår interna tröskel är satt till
MSEK 50 vilket är betydligt lägre än tröskeln som fastställts av kommissio -
nens delegerade förordningen (EU) 2026/73. Baserat på genomförd analys
bedömer H&M- gruppen att följande ekonomiska verk samheter omfattas av
EU:s taxonomiförordning under 2025:
Cirkulär ekonomi (CE) 5.4 Försäljning av begagnade varor
Sellpy är en digital plattform för försäljning av second hand-mode och andra
produkter och faller därmed under ekonomisk verksamhet 5.4. Beskrivning
av den ekonomiska verksamheten 5.4 i den delegerade akten för cirkulär
ekonomi anger att endast begagnade varor som tidigare har använts för
sitt avsedda ändamål av en kund ska ingå. Av den anledningen har enbart
produkter som betraktas som begagnade och endast tillhandahållits av
kund beaktats och inkluderats i H&M-koncernens rapportering enligt EU:s
taxonomi förordning. Omsättningsdata hämtas från försäljningstransaktioner
i Sellpys legala enheter. Driftsutgifter hämtas från fakturor bokförda i Sellpys
legala enheter (till exempel hyra, transporter, marknadsföring) samt löner och
sociala kostnader som bokförts för anställda i Sellpys legala enheter.
Begränsning av klimatförändringar (CCM) 7.3 Installation,
underhåll och reparation av energieffektiv utrustning
H&M-koncernen genomför olika projekt för energieffektivisering, varav
många är immateriella eller utgörs av ekonomiskt stöd snarare än av
investerings karaktär. H&M-koncernen har dock fortsatt att investera i att
byta till energi effektiva LED-ljuskällor i all butiksbelysning i bolagets samtliga
butiker. Detta projekt faller under EU-taxonomins ekonomiska verksamhet
7.3 Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning, enligt
den delegerade akten på klimatområdet, och ingår följaktligen i rapporte -
ringen enligt EU:s taxonomiförordning. Sedan 2020 har H&M-koncernen
genomfört ett omfattande initiativ för att ersätta belysning med LED i samt -
liga butiker. Givet den omfattande implementeringen under tidigare år har
investeringen i LED-belysning under 2025 understigit den interna tröskeln
om MSEK 50. Av denna anledning rapporteras den inte som förenlig utan som
omfattad, tillsammans med investeringar i utbyte av värme, ventilations-och
luftkonditioneringssystem (HVAC) i befintliga butiker. Dessa renoverings -
åtgärder omfattas liksom LED-belysning av den ekonomiska aktiviteten 7.3.
Data om kapitalutgifter hämtas från interna faktiska kostnadsregister, vilka
filtreras manuellt för att identifiera LED- och HVAC-relaterade utgifter.
Begränsning av klimatförändringar (CCM) 7.5 Installation, underhåll
och reparation av instrument och utrustning för mätning, reglering
och styrning av byggnaders energiprestanda
H&M-koncernen investerar i underhåll och reparation av system för byggnads -
energihantering (BEMS), belysningsstyrsystem samt energihanterings -
system (EMS) i befintliga butiker. Dessa investeringar omfattas av EU-
taxonomins ekonomiska aktivitet 7.5 Installation, underhåll och reparation av
instrument och utrustning för mätning, reglering och styrning av byggnaders
energiprestanda enligt delegerad akt om begränsning av klimatförändringar
och inkluderas därför i H&M-koncernens taxonomirapportering. Data om
kapitalutgifter hämtas från interna faktiska kostnadsregister, vilka filtreras
manuellt för att identifiera utgifter relaterade till energihantering i butiker.
Begränsning av klimatförändringar (CCM) 7.7 Förvärv och
ägande av byggnader
H&M-koncernen har en omfattande mängd nyttjanderättstillgångar, då alla
butikslokaler hyrs. Alla H&M-koncernens nya eller omförhandlade nyttjande -
rättstillgångar faller under EU-taxonomins ekonomiska verksamhet 7.7
Förvärv och ägande av byggnader, enligt den delegerade akten på klimat -
området, och ingår därmed i rapporteringen enligt EU:s taxonomiförordning.
Data källor för uppgifter som samlas in och rapporterats för nyttjanderätter
utgörs av hyresfakturor. Data för beräkning av kapitalutgifter kommer från
fakturor för utrustning, hyresrätter och projekt samt kostnader för anställda,
konsulter eller andra utgifter kopplade till ett utvecklingsarbete.
Icke-väsentliga ekonomiska verksamheter
H&M-koncernen bedriver ytterligare ekonomiska verksamheter än de som
listas ovan, vilkas totala värde understiger den interna väsentlighetströskel
om MSEK 50. Dessa verksamheter bedöms som icke -väsentliga för H&M -
koncernens verksamhet och därmed har H&M-koncernen bedömt att de inte
är relevanta att rapportera som vare sig omfattade eller förenliga aktiviteter,
eftersom de skulle uppgå till mindre än 1 procent av koncernens kapital -
utgifter, driftsutgifter eller omsättning. Exempel på sådana verksamheter är
installation, underhåll och reparation av förnybar energi teknik – solpaneler
(7.6 CCM/CCA) samt datadrivna lösningar för minskning av växthusgas -
utsläpp (8.2 CCM/CCA).
Bedömning om verksamheten är förenlig med EU-taxonomin
Baserat på genomförd analys har H&M- gruppen bedömt att ekonomisk
verksamhet CE 5.4 är förenlig med EU-taxonomin.
CE 5.4 Efterlevnad av de tekniska granskningskriterierna för
väsentligt bidrag till en cirkulär ekonomi
Den ekonomiska verksamheten består av att försäljning av en begagnad
produkt som har använts för sitt avsedda ändamål av en kund. I denna eko -
nomiska verksamhet inkluderar vi endast omsättning från produkter i second
hand-skick. Produkten säljs enligt ett försäljningsavtal i enlighet med bestäm -
melser om produktens överensstämmelse och säljarens ansvar. Ingen avfalls -
hanteringsplan krävs eftersom produkten inte repareras, renoveras eller åter -
tillverkas före åter försäljning. Sellpys förpackningar uppfyller kravet på minst
65 procent återvunnet material.
CE 5.4 Efterlevnad av de tekniska granskningskriterierna
för att inte orsaka betydande skada (DNSH)
Begränsning av klimatförändringar
I enlighet med kriterierna är de direkta växthusgasutsläppen från lokal
produk tion av värme/kyla eller kraftvärme på plats, inklusive el (från de lager
som hanterar Sellpys verksamhet) lägre än 270 g CO₂e/kWh. Som ett led
i arbetet med att minska utsläppen omfattar H&M-koncernens klimatstrategi
även Sellpys utsläpp inom Scope 1 och 2, medan Sellpy rapporterar egna
transportutsläpp.
Anpassning till klimatförändringar
H&M-koncernen genomförde 2024 en klimatrelaterad scenariobedömning
vars resultat rapporteras på sid 74. Scenariobedömningen omfattar även
de verksamheter som bedöms som förenliga med EU-taxonomin.
Vatten och marina resurser
Det föreligger ingen relevant användning av vatten och kemikalier i de
processer som ägs av Sellpy.
Förebyggande av föroreningar
Det föreligger ingen relevant användning av kemikalier i de processer
som ägs av Sellpy.
Efterlevnad av minimiskyddsåtgärder
För att en ekonomisk verksamhet ska anses förenlig med EU-taxonomin
måste den utföras i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinationella företag
och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. H&M-
koncernen genomförde 2023 en kartläggning av kraven, vilket resul terade
i anpassning till minimiskyddsåtgärderna i EU:s taxonomiförordning. Under
2025 har H&M-koncernen övervakat att varje krav är uppfyllt.
H&M- koncernen tillämpar robusta processer för tillbörlig aktsamhet i sin
verksamhet och sina affärsbeslut, vilket gör det möjligt att identifiera, före -
bygga, minska och – vid behov – åtgärda eventuell påverkan på ekonomi, miljö
och människor (inklusive påverkan på mänskliga rättigheter). I följande
avsnitt i års- och hållbarhetsredovisningen finns information om hur H&M-
koncernen hanterar respektive område enligt minimiskyddsåtgärderna i EU:s
taxonomiförordning:
• Policy för mänskliga rättigheter – se ”Våra policies och åtaganden”
på sid 120.
• Mänskliga rättigheter: tillbörlig aktsamhet och riskbedömning
– se ”Process för tillbörlig aktsamhet” på sid 65.
• Hantera konsekvenser för mänskliga rättigheter – se mål och
åtgärder i respektive kapitel under ”Samhällsansvar” på sid 98.
• Kommunikation kring mänskliga rättigheter – se ”Process för
engagemang och gottgörelse” under ”Samhällsansvar” på sid 98.
• Klagomålsmekanismer – se ”Våra policies och åtaganden” på sid 120.
• Konsumentintressen – se ”Konsumenter och slutanvändare” på sid 113.
• Antikorruption – se ”Ansvarsfullt företagande” på sid 117.
• Konkurrens och skattepolitik – för mer information se hmgroup.com .
Kommentarer och diskussion om resultat och förändringar
jämfört med föregående år
Årets redovisade driftsutgifter bygger på en uppdaterad urvalsmetod, vilket
medför att det redovisade beloppet är lägre än föregående år. För att möjlig -
göra en konsekvent jämförelse har även föregående års driftsutgifter räknats
om enligt den nya metoden. Andelen av omsättningen som härrör från försälj -
ning av second hand-varor fortsätter att öka, drivet av den fortsatta expan -
sionen av Sellpy. Läs mer om vårt arbete för att frånkoppla vår tillväxt från
beroendet av kritiska och ändliga resurser samt för att möjliggöra cirkulation
av produkter och material på deras högsta värde på sid 88.
Hållbarhetsrapport/Miljö
94 95
===== SIDA 50 =====