FULLTEXT DEL 3 AV 4
Årsredovisning 2025
Revisionsberättelse96 Holmen Årsredovisning 2025 Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 3–5, 10–13, 16–41, 43, 98–134 samt 136–140, (”annan information”). Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberät- telse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovis- ningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrel- sen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhål- landen som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig- heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revi- sionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisning- en och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisors- inspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberät- telsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Holmen AB (publ) för år 2025 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings- berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bola- gets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets ange- lägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utfor- mad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägen- heter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisorns- ansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. ===== SIDA 97 ===== Revisionsberättelse Holmen Årsredovisning 2025 97 Revisorns uttalande om Esef-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Holmen AB för år 2025. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsent- ligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalande Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Holmen AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef- rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsent- ligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kom- mer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkese- tiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef- rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rappor- tering av årsredovisningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktig- heter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omstän- digheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resul- tat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rap- porten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen. Revisorns granskning om bolagsstyrningsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 44–48 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrnings- rapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen. PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Holmen ABs revisor av bolagsstämman den 31 mars 2025 och har varit bolagets revisor sedan årsstämman den 22 april 2021. Stockholm den 24 februari 2026 PricewaterhouseCoopers AB Magnus Svensson Henryson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor ===== SIDA 98 ===== Innehåll ESRS 2 AllmännA upplysnIngAr BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen Hållbarhetsrapporten utgör Holmens lagstadgade hållbarhetsrapport i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554 ) och utgörs av sida 98–132. De aspekter som är väsentliga för koncernen har identifierats genom dubbel väsentlighets bedömning och ligger till grund för de upplysningar som presenteras. Hållbarhets rapporten har varit föremål för en översiktlig granskning av Holmens revisorer i enlighet med krav i nationell lagstiftning, se separat bestyrkande rapport på sida 133. Holmens hållbarhetsrapport omfattar även rapportering i enlighet med EU:s Taxonomiförordning (EU2020/852). Mer information om grunden för EUtaxonomi rapporteringen finns på sidorna 116–118. Hållbarhetsrapporten har upprättats på samma konsoliderade grund som de finansiella rapporterna, vilket innebär att den konsoliderade hållbarhetsrapporten omfattar moderbolaget Holmen AB och samtliga dotterföretag som ingår i koncer nen. Företag där Holmen är minoritetsägare inkluderas inte, förutom den andel av producerad elkraft från vattenkraftverk som Holmen är minoritetsägare i. Uppgifter från samtliga delar samlas in, kvalitetssäkras och utvärderas. Holmens dubbla väsentlighetsbedömning och hållbarhetsrapport omfattar akti viteter som sker i hela värdekedjan inklusive tidigare och senare led. I hållbarhets rapporten lämnas relevant information för värdekedjan där det är nödvändigt för att förstå koncernens väsentliga inverkan, risker och möjligheter. Holmen har inte nyttjat möjligheten att utelämna information som har att göra med immateriella rättigheter, knowhow och resultat av innovation. BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Tidshorisonter I hållbarhetsrapporten har väsentliga hållbarhetsfrågor identifierats och bedömts om de uppkommer på kort, medel samt lång sikt. Definitioner av tidshorisont Kort sikt Den period Holmen antagit som rapporterings period i de finansiella rapporterna. Medellång sikt Från slutet av rapporteringsperioden (enligt ovan) till fem år. Lång sikt Mer än fem år. Uppskattning av värdekedjan och källor till osäkerhet i uppskattning och utfall Vissa av de rapporterade måtten för utsläpp av växthusgaser i scope 3, beräk ningar av Holmens klimatnytta samt Holmens indikatorer för biologisk mångfald bygger på indirekta källor eller uppskattningar och generella antaganden. Beräkningar av Holmens klimatnytta följer den globala standarden ISO 13391 som är ett ramverk för värdekedjeberäkningar för trä och träbaserade produkter. Information om beräkningen anges på sidan 116. För att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser i scope 1, 2 och 3, använder Holmen den globala standarden Greenhouse Gas Protocol (GHGprotokollet). Information om beräkningarna anges på sidan 115. Holmens indikatorer för biologisk mångfald bygger på inventeringsdata från Riksskogstaxeringen vid SLU och baseras på provytor inom Holmens egna innehav på produktiv skogsmark. Se sidan 123 för ytterligare information. Uppskattningar av värdekedjan samt osäkerhet i uppskattningar och utfall har kommenterats i samband med berörd information. Ändringar av hur hållbarhetsinformation utarbetas eller presenteras Holmens hållbarhetsrapport 2025 upprättas i enlighet med Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och ESRS. Föregående år presenterades informationen enligt Global Reporting Initiatives riktlinjer GRI Standards 2021 med inspiration från CSRD. Implementeringen av CSRD innebär att strukturen för hållbarhetsinformationen har omarbetats något mot föregående år för överensstämmelse med hållbarhetsinformationens struktur enligt ESRS. Under 2025 har metoden för beräkning av utsläpp inom scope 3 kategori 1 Inköpta varor och tjänster uppdaterats samt att en uppskattning av utsläpp från transporter till och från Holmens verksamhetsställen har lagts till i de fall de inte inkluderas i leverantörens rapporterade klimatdata. Ändringarna har gjorts för att bättre spegla de faktiska utsläppen kopplade till Holmens inköp och för att minska risken för att beräkningar av Holmens klimatpåverkan underskattas. Förändringarna innebär att Holmens scope 3utsläpp för denna kategori är mer heltäckande än tidigare, vilket kan påverka jämförbar heten med tidigare år. Tidigare års data har inte omräknats. Justeringen innebär en marginell påverkan på uppfyllandet av Holmens mål om minskade utsläpp från transporter. Se sida 115 för mer information. Holmen har under 2025 räknat om basåret för koncernens utsläppsmål. Justeringen speglar den uppdaterade metoden för beräkning av utsläpp inom scope 1–3, och medför en viss påverkan på måluppfyllnaden. Se sida 113 för ytterligare information. hållbArhets- rApport Allmänna upplysningar 98 Miljöinformation E1 Klimatförändringar 110 E2 Miljöföroreningar 119 E4 Biologisk Mångfald 121 E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 124 Social information S1 Den egna arbetskraften 126 S2 Arbetstagare i värdekedjan 128 S3 Berörda samhällen 130 Styrningsinformation Ansvarsfullt företagande 131 Allmänna upplysningar98 Holmen Årsredovisning 2025 ===== SIDA 99 ===== Rutiner för tillbörlig aktsamhet Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsförklaringen a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell ESRS 2 Gov2 Styrning (sida 99) ESRS 2 Gov3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem (99) ESRS 2 SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell (102) och i de tematiska standarderna: E1 (110), E2 (119), E4 (121), S1 (126), S2 (128), S3 (130). b) Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet ESRS 2 Gov2 (sida 99) ESRS 2 SBM2 (101) ESRS 2 IRO1 (103) c) Att identifiera och bedöma negativa inverkningar ESRS 2 IRO1 (sida 103) ESRS 2 SBM3 (103) och i de tematiska standarderna: E1 (110), E2 (119), E4 (121), S1 (126), S2 (128), S3 (130). d) Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa inverkningar ESRS 2 MDRA Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor i tematiska standarder: E1 (111), E2 (119), E4 (122), E5 (124), S1 (127), S2 (129), S3 (130) e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det ESRS 2 MDRM / ESRS 2 MDRT Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor samt uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål. I tematiska standarder: E1 (112), E2 (119), E4 (123), E5 (124), S1 (127), S2 (129), S3 (130), G1 (132) I samband med övergång till rapportering enligt ESRS har nyckeltalen relaterade till Holmens medarbetare omarbetats. Rapportering av fel under tidigare perioder Under rapporteringsperioden har inga rättelser av väsentlig karaktär genomförts. Införlivade genom hänvisning Tabellen Införlivning genom hänvisning på sida 109 visar information som införlivas genom hänvisning till andra delar av förvaltningsberättelsen. Infasade upplysningskrav framgår i tabellen Innehållsindex på sida 106. GOV-1 / GOV-2 Styrning Styrelse och koncernledning har under de senaste åren omformulerat Holmens affärsidé och strategi. Hållbarhetsfrågorna har i denna process blivit integrerad i verksamheten och styrningen av Holmen. Det innebär att styrning och uppfölj ning av dessa frågor följer samma struktur som övrig verksamhet inom Holmen. I Bolagsstyrningsrapporten beskrivs styrningen och uppföljningen av Holmens verksamhet. Styrelsens arbete syftar till att optimera bolagets lönsamhet genom att styra bolaget på ett långsiktigt sätt och säkerställa att bolagets mål och strategi bidrar till hållbar och uthållig värdetillväxt. Arbetet i styrelsen följer en plan som bland annat ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information och att styrelsen hålls uppdaterad i strategiskt viktiga frågor för bolaget. I Bolagsstyrningsrapporten, avsnitt Styrelsen sammanträden på sidan 44, beskrivs övergripande de frågor som behandlats under året. Styrningen av Holmens verksamhet, inklusive hållbarhetsarbetet, hanteras genom koncernens policyer, riktlinjer och koncerninstruktioner som ska bidra till att uppfylla Holmens strategi och mål samt klargöra hur medarbetare ska agera inom grundläggande och kritiska områden där väsentliga risker och möjligheter kan uppstå för verksamheten. Holmens riktlinje för hållbarhetsrapporteringen anger ramar för rapportering av hållbarhetsarbetet. Koncernens miljö och energi policy anger ramarna för miljö och energiarbetet. Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer fastställer principer för medarbetare och leveran törer avseende affärsetik inklusive antikorruption, mänskliga rättigheter och miljö. Uppförandekoderna kompletteras med Holmens interna styrdokument såsom HRpolicy, Arbetsmiljöpolicy, Inköpspolicy och Affärsetikpolicy som hanterar relevanta processer för den egna arbetskraften. Se Interna styrprocesser på sidorna 46–47 i Bolagsstyrningsrapporten, för ytterligare information kring policyarbetet. För upplysningskrav GOV1 samt GOV2 hänvisas vidare till relevanta avsnitt i Bolagsstyrningsrapporten: Styrelsens sammanträden på sidan 44, Valberedning på sidan 45, Styrelsens sammansättning på sidorna 45–46, Styrelsens arbete på sidan 46, Revisionsutskott på sidan 46, Koncernledning på sidorna 46–47, Interna styrprocesser på sidorna 47–48 samt Intern kontroll avseende rapportering på sidan 48. GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Holmens kort och långsiktiga incitamentsprogram för koncernledningen har koppling till hållbarhetsrelaterade frågor. Kriterierna för Holmens kortsiktiga incitamentsprogram för nyckelpersoner är till 10 % baserat på om olycksfrek vensen på Holmens arbetsplatser minskat mot föregående år. För Holmens lång siktiga incitamentsprogram för koncernledningen finns prestationsvillkor kopp lat till ökad klimatnytta mot jämförelseperiod. Som en del av klimatnyttan ingår utsläpp av växthusgaser, där en reduktion av dessa kan ge en ökad klimatnytta. Se Not 4 på sida 73 och E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimat- förändringarna på sida 112. GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Holmens process för tillbörlig aktsamhet, som innebär att systematiskt identi fiera, analysera och hantera negativ påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och antikorruption, är beskriven i Holmens styrande dokument. Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer fastställer principer för medarbetare och leverantörer avseende affärsetik inklusive antikorruption, mänskliga rättigheter och miljö. Uppförandekoderna kompletteras med Holmens interna styrdokument såsom HRpolicy, Arbetsmiljöpolicy, Inköpspolicy och Affärsetikpolicy samt Holmens visselblåsarfunktion. En grundprincip i Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer är att Holmen inte tolererar någon form av korruption eller brott mot mänskliga rättigheter. Holmen genomför riskbedömningar såväl i egen verksamhet som i leverantörs kedjan för att bedöma eventuell negativ inverkan på affärsetik, mänskliga rättig heter och miljö. Genom Holmens process för leverantörsutvärdering kan hållbar hetsrisker upptäckas och lämpliga åtgärder vidtas vid behov. Holmen håller återkommande utbildningar om uppförandekoden för medarbetare och arbetar löpande med information avseende kodens innehåll. Holmen har inga fällande domar rörande brott mot mänskliga rättigheter under 2025. Holmen har inte varit föremål för lagakraftvunna fällande domar avseende överträdelser av konkurrens lagstiftning eller korruptionsöverträdelser under 2025. En mer detaljerad beskrivning av hur processen för tillbörlig aktsamhet tillämpas i hela verksamheten och inom ramen för varje aktuellt område – miljöinformation och samhällsinformation samt styrning – ingår i de relevanta avsnitten i hållbar hetsrapporten. Referenser till detta finns i tabellen nedan. GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Holmen har under många år upprättat hållbarhetsrapporter i enlighet med GRI:s standarder och har utvecklat en organisation med definierade roller och ansvar samt processer och interna kontroller som bedöms nödvändiga för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter. Riskbedömning avseende risker i hållbarhetsrapporteringen samt uppföljning och utvärdering har inklu derats i Holmens arbete kring intern kontroll i den finansiella rapporteringen. Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 99 ===== SIDA 100 ===== Hållbarhetsrapport Produkter och marknad Affärsområde Produkter Kundsegment Primära marknader Konkurrenter (i urval) Skog Timmer, massaved och biobränsle. Sågverk, massabruk, kartong och pappersbruk. Sverige. SCA, Sveaskog samt ett antal större skogsägar föreningar. Trävaror Konstruktions och snickerivirke, KL och limträ samt virke för pallar och emballage. Bygg och snickeriindustri samt bygghandel och emballage industri. Europa, Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Moelven, SCA, Setra, Södra, Vida samt ett stort antal utländska aktörer. Kartong och Papper Premiumkartong för konsument förpackningar och pappersprodukter för böcker, magasin, reklam och transportförpackningar. Varumärkesägare, konverterare, grossister, förlag, tryckerier och detaljister. Europa, Asien och Nordamerika. Metsä Board, Stora Enso, MayrMelnhof, Norske Skog, Smurfit Westrock, UPM. Energi Förnybar energi från vatten och vindkraft. Nordiska elmarknaden. Fortum, Statkraft, Vattenfall, Uniper. Holmens största risker avseende hållbarhetsrapporteringen gäller främst defini tioner och personberoende i framtagandet av data. Under året har aktiviteter kring dessa områden utförts för att minska riskerna för fel i rapporteringen, bland annat genom översyn av rapporteringsinstruktioner och rutinbeskrivningar. För information kring koncernens arbete med intern kontroll och riskhantering, se Bolagsstyrningsrapporten på sida 44–48. SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Markinnehavet står i centrum för Holmens strategi. Holmens affärsidé är att äga och förädla skog. De växande träden förädlas i egen industri till allt från trä för klimatsmart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker samtidigt som vatten och vindkraft produceras på egen mark. Holmens strategi bidrar till en hållbar användning av energi och material för att begränsa den globala uppvärmningen. Med tillgång till en förnybar råvara, fossilfri el och resurseffektiv produktion kan Holmen erbjuda produkter med ett lågt klimatavtryck. Holmen har sedan länge kombinerat ett aktivt skogsbruk med bevarande av biologisk mångfald vilket resulterat i ett stadigt ökande virkesförråd och större skördar från livskraftiga ekosystem. Ett växande virkesförråd och hållbart bygg ande i trä bidrar till ett bättre klimat genom att binda in och lagra koldioxid, men den största nyttan skapas när produktionen av förnybar el, trävaror, kartong och papper ersätter fossila alternativ. Byggnader står för stora utsläpp av växthusgaser, både vid uppförandet och under dess livscykel, och byggindustrin arbetar för att minska sitt klimatavtryck. Trä som byggmaterial gynnas av den pågående omställningen som väntas bidra till ökad efterfrågan på trävaror. De senaste åren har Holmen genom förvärv och investe ringar expanderat trävaruaffären genom ökad kapacitet och ett bredare utbud av varor och tjänster. Med en stark position på virkesmarknaden och välinvesterade sågverk har Holmen goda möjligheter att fortsätta utveckla trävaruaffären. Holmen odlar hus. Det betyder att skogen brukas för att få ut så mycket timmer som möjligt. När virket sågas uppstår restprodukter som tas om hand i koncernens kartong och pappersbruk, där flis och sågspån från sågverken kompletteras med de träd som är för klena för att bli byggmaterial. Strävan efter att minska klimatpåverkan och undvika förpackningar av plast bidrar till ökad efterfrågan på träbaserade fiberprodukter samtidigt som produkternas låga koldioxidavtryck har blivit en allt större konkurrensfördel. De senaste 50 åren har världens energikonsumtion tredubblats och det ökande behovet har nästan uteslutande tillgodosetts av fossila bränslen. För att minska det fossila beroendet behöver Europa ställa om energiförsörjningen samtidigt som betydande delar av industriproduktion, uppvärmning och transporter måste elektrifieras. Holmens reglerbara vattenkraft bidrar med förnybar el när den behövs som bäst, samtidigt som den hjälper till att stabilisera ett alltmer väder beroende elsystem. Holmens stora markinnehav skapar också möjlighet att tillföra förnybar energi i form av vindkraft. Etablering av vindkraft är ett naturligt komplement till den reglerbara vattenkraften och är ett bra sätt att få ut mervärde från skogsägandet. Affärsmodell och värdekedja Skogens kretslopp ger verksamheten virke. Virket förädlas i egen industri till produkter som kunder i sin tur kan vidareförädla. När livscykeln närmar sig slutet kan produkterna återbrukas, materialåtervinnas eller göra nytta som bioenergi. Högsta möjliga förädlingsvärde styr vad som tillverkas av trädets olika delar. Restprodukter som uppstår tas tillvara i andra processer. Holmen använder även det stora markinnehavet till att producera förnybar energi från både vatten och vind. Holmenkoncernen har 3 851 medarbetare, varav 3 295 medarbetare i Sverige och cirka 412 medarbetare i England. Se avsnitt S1 Den egna arbetskraften på sida 127 för geografisk fördelning av Holmens medarbetare. Koncernen är uppdelad i fyra affärsområden som tillsammans skapar mervärden utifrån den skog och mark Holmen äger: Skog, Trävaror, Kartong och Papper samt Energi. Skog: Holmen bedriver ett aktivt och hållbart skogsbruk på drygt 1 miljon hektar egen produktiv skogsmark. Det stora markinnehavet och ett samarbete med cirka 15 000 privata skogsägare skapar stordriftsfördelar som ger Holmen en stark ställning på virkesmarknaden. Tillsammans med en omfattande virkes anskaffning förses Holmens industrier med råvara som distribueras i effektiva logistiklösningar. Utöver timmer och massaved tas även bark, toppar och grenar tillvara och säljs för produktion av bioenergi. Trävaror: Holmens fem sågverk har en nyckelroll i den cirkulära affären. Det är här virket delas och förädlingen av skogen som skördats tar sin början. Att utveckla trävaruaffären är en naturlig förlängning av skogsbruket och utgör en viktig dimension av Holmens strategi att äga och förädla skog. Med trävaruproduktion i anslutning till det egna skogsinnehavet kan Holmen förädla den egna skogen i egen industri. Holmen erbjuder ett brett sortiment av trävaror och virkes produkter för konstruktion och snickeri. Två av koncernens sågverk, Braviken och Iggesund, bildar energieffektiva enheter med intilliggande pappers respektive kartongbruk. Det betyder att alla delar av virkesråvaran tas tillvara i ett kretslopp där flis från sågverken fungerar som råvara i massaproduktionen och de slutliga restprodukterna används till biobränsle som ger energi och fjärrvärme. Ånga från bruken används dessutom vid torkningsprocesserna i sågverken. Kartong och Papper: Holmen utvecklar premiumkartong och innovativa pappers produkter för allt ifrån kosmetik, elektronik, läkemedel och livsmedel till böcker, magasin, reklam och transportförpackningar. Gemensamt för Holmens kartong och pappersprodukter är att de tillverkas uteslutande av färsk fiber. Med en förny bar råvara, i princip fossilfri el och resurseffektiv produktion vid totalt fyra produktions anläggningar i Sverige och England kan Holmen erbjuda produkter med ett lågt klimatavtryck. Energi: Holmen producerar förnybar energi från vatten och vindkraft. Den största delen av energiproduktionen utgörs av vattenkraft från 21 hel eller delägda kraftverk. Med ett stort markinnehav är etablering av storskalig vind kraft ett naturligt komplement till den reglerbara vattenkraften och Holmen har idag tre egna vindkraftsparker: Varsvik, Blåbergsliden och Blisterliden. Intäkter per sektor Sektor, Mkr 2025 2024 Skogsbruk (AFO) 3 188 2 991 Kraftproduktion och energi (EPU) 430 634 Papper och träprodukter (MPW) 18 438 19 132 Allmänna upplysningar100 Holmen Årsredovisning 2025 ===== SIDA 101 ===== Holmen bedriver verksamhet som kräver miljötillstånd. Tillstånden anger bland annat villkor för tillåten produktionsvolym, bullernivå samt tillåtna utsläpp till luft och vatten. Vid årsskiftet 2025/2026 bedrev Holmen industriproduktion vid nio anläggningar vilka kräver miljötillstånd. Åtta av anläggningarna är belägna i Sverige och en i Workington, England. Utöver dessa är förädlingsanläggningen i Strömsbruk en anmälningspliktig verksamhet. Holmen har även fyra miljötill stånd för vindkraft och 18 miljötillstånd för kommersiella bergtäkter. Därtill har de sex helägda och 15 delägda vattenkraftanläggningarna miljötillstånd för produktionsanläggningen, dammar och vattenregleringar. Se avsnitt E2 Miljöföroreningar på sida 119 för sammanställning av Holmens miljötillstånd och certifieringar per verksamhetsställe. Utöver den verksamhet som bedrivs inom koncernen omfattas Holmens värdekedja av följande aktiviteter uppströms och nedströms: De viktigaste råvarorna för Holmens verksamhet är ved och el. Omkring hälften av vedråvaran kommer från skörd från Holmens egna skogar. Resterande kvantiteter köps in, huvudsakligen från privata skogsägare i Sverige. Endast en liten andel importeras. Genom att Holmen hanterar skörd för virkesanskaffningen från egen skog och privata skogsägare skapas god kontroll över försörjningskedjan samtidigt som eventuella risker i leverantörsledet minskas. Utöver råvaror är de största inköpsområdena insatsprodukter, produktionsmaterial och transporter. Holmen är också en stor inköpare av entreprenörstjänster kopplade till skogsbruket. Holmens värdekedja nedströms består av utgående transporter av produkter till kunder från produktionsenheterna. Holmens trävaror säljs till kunder inom bygg och snickeriindustri samt bygghandel och emballageindustri. Kartong och pappersverksamheten säljer produkter till konverterare, grossister, förlag, tryckerier och detaljister. Holmens kunder, eller kunders kunder, säljer trävaror och förädlade produkter vidare till konsumenter och slutanvändare. El som pro duceras i Holmens vatten och vindkraftverk säljs på den nordiska elmarknaden. Holmens affär skapar värde, nuvarande och förväntat, för kunder som får tillgång till förnybara produkter med lågt klimatavtryck och ursprung från hållbart brukade skogar. För investerare skapas värde genom en disciplinerad kapitalanvändning och stabil vinst som möjliggör återkommande utdelning. För lokalsamhällen skapas värde genom att Holmens verksamhet bidrar till arbetstillfällen. SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Holmens intressenter har identifierats utifrån den verksamhet som bedrivs, hur den påverkar omvärlden samt vilka aktörer som påverkar Holmen. Vissa av intressenterna, såsom medarbetare, kunder, leverantörer, närboende, finansi ärer och myndigheter är väsentliga för den dagliga driften. Andra, såsom framtida medarbetare, ägare, analytiker, beslutsfattare, branschorganisationer och media, är viktiga för den långsiktiga utvecklingen. Holmen arbetar med att öka den interna förståelsen för intressenters perspektiv på verksamheten genom kontinuerlig och öppen dialog. Dialogen ger en värde full insikt som används för att identifiera affärsmöjligheter och prioritera åtgärder. Dialogen anpassas till varje intressentgrupp och sker genom olika forum, såsom möten, undersökningar, samråd och partnerskap. Intressenters intressen och synpunkter Intressentgrupp Prioriterade frågor Forum för hantering av frågorna Hur synpunkter tas om hand Investerare Finansiell utveckling, marknads utsikter, riskhantering, styrning, tillväxtområden, klimat, hållbart skogsbruk, förnybar energi, skogsvärdering. Investerarträffar, skogsexkursioner, engagemang med ESGspecialister, kvartalsrapporter, årsstämma, risk rapporter, ESGrankningar, enkäter. Dialogen inkluderar finansiell utveckling, riskhantering och styrning. Diskus sioner om klimat, hållbart skogsbruk, förnybar energi och tillväxtmöjligheter. Utveckling av strategi, styrning och rapportering. Kunder Ny lagstiftning, hållbart skogs bruk, klimat och miljöpåverkan, spårbarhet, resurseffektivitet, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter, affärsetik, produkt prestanda. Kundbesök, enkäter, branschmöten, intervjuer, seminarier och konferenser samt digitala kanaler såsom webb och sociala medier. Dialogen syftar till att utveckla produkter, tjänster och processer. Ämnen omfattar produktsäkerhet, klimat, ansvarsfullt skogsbruk och spårbarhet. Utveckling av strategi, produkter och erbjudande. Leverantörer Hälsa och säkerhet, affärsetik, mänskliga rättigheter, energi förbrukning, resurs effektivitet, klimatpåverkan. Leverantörsmöten, upphandlingar och åtaganden enligt Holmens leverantörskod. Revisioner, leverantörskon troller och uppföljningsmöten, kontinuerligt samarbete och utbildningar. Uppföljnings och kontroll processer (tillbörlig aktsamhet) samt klagomålshantering. Gemensam utveckling avseende produkter och erbjudande. Medarbetare Hälsa och säkerhet, kompetens utveckling, arbets förhållanden, affärsetik. Medarbetarundersökningar, utvecklingssamtal, kompetenshöjande insatser, verksamhetslednings system, facklig samverkan, visselblåsar kanaler, ledar skapsträning, praktik. Affärsområdesspecifika utvecklings områden utifrån behov. Arbetstagare i värdekedjan Hälsa och säkerhet, resurseffek tivitet, mänskliga rättigheter, naturvård, affärsetik. Leverantörskontroller med fokus på sociala frågor, inklusive arbetsförhåll anden. Fältbesök och utvärderingar genomförs för att säkerställa att krav följs och att eventu ella brister hanteras. Utveckling av styrning och, vid behov, framtagande av åtgärds planer med leverantören. Berörda samhällen Hållbart skogsbruk, klimat, cirku laritet, förnybar energi, spårbarhet, rennäring, hälsa och säkerhet, affärsetik, friluftsliv, jakt. Samråd, dialog med lokala företrädare, klagomåls hanteringskanaler. Utveckling inom ramen av till ståndsprövning samt utveckling av styrande dokument. Politik och samhälle Hållbart skogsbruk, klimat, cirku laritet, förnybar energi, spårbarhet, rennäring, hälsa och säkerhet, affärsetik, friluftsliv, jakt. Kunskapsutbyte, remisser, informationsdelning via årsredovisning och hållbarhetsrapport, deltagande i expertpaneler, workshops och rundabordssamtal. Utveckling av strategi, styrning och rapportering. Civilsamhälles organisationer (NGO) Hållbart skogsbruk, klimat, biologisk mångfald, spårbarhet, affärsetik. Kunskapsutbyte, informationsdelning via årsredovisning och hållbarhetsrapport, deltagande i expertpaneler, workshops och rundabordssamtal. Utveckling av strategi, styrning och rapportering. Naturen Genom tillståndsprövning och forskning tar Holmen hänsyn till naturens intresse. Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 101 ===== SIDA 102 ===== Hållbarhetsrapport I samarbete med branschorganisationer förs diskussioner med politiker och intresseorganisationer om hur framtidens spelregler kan komma att utformas med fokus på skogsbruk och energiförsörjning, där klimat och biologisk mång fald är de väsentliga parametrarna. Kunder och leverantörer involveras genom regelbundna utvärderingar och kvalitetsdialoger, medan investerare och analytiker möts för att diskutera Holmens utveckling. Tack vare goda fackliga relationer kan de anställdas synpunkter fångas upp på ett effektivt sätt vilket kompletteras med medarbetarundersökningar och individuella dialoger på alla nivåer i företaget. Via dialog med lokala beslutsfattare, närboende och andra näringsidkare fångas signaler upp om hur det lokala samhället påverkas och hur det kan komma att påverka Holmens verksamhet. Den tysta intressenten, naturen, tas hänsyn till genom tillståndsprövning samt forskningsprojekt. Holmen bedriver verksamhet som kräver miljötillstånd och skogsbruket regleras i skogsvårdslagen. Lagen sätter upp regler för hur skogen får brukas med hänsyn till olika intressen. Hela Holmens skogsbruk är även idag frivilligt certifierat. Information om den inverkan som Holmens verksamhet har på miljö inhämtas och följs kontinuerligt i verksamheten, bland annat genom de krav som miljötill stånd, skogsvårdslagen och frivilliga certifieringar ställer på verksamheten. Holmen genomför även egna forskningsprojekt och bidrar till skogsbrukets utveckling genom arbete i samverkansorgan, direkta forskningsanslag och markvärdskap för andra forskare. Via dialoger med kunder och leverantörer skapas en förståelse för hur de kan komma att agera för att möta en omvärld i förändring. Detta kompletteras med riktade studier med hjälp av externa konsulter för att förstå hur områden utanför den direkta industrin kan komma att utvecklas. Koncernledning och styrelsen informeras genom affärsområdeschefernas avrapportering av affärsläget som inkluderar intressenters perspektiv i en mängd frågor, inklusive klimat och andra ESGperspektiv. Inga väsentliga ändringar av strategi eller affärsmodell har skett som en direkt konsekvens av intressentdialogen. SBM-3 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Väsentlig inverkan, risker och möjligheter som har identifieras från ett miljö och samhällsperspektiv framgår övergripande av tabellen ovan. Inverkningar, risker och möjligheter beskrivs mer utförligt under respektive standard, se sidhänvis ning i slutet av denna datapunkt. De identifierade områdena har en nära koppling till Holmens strategi som utgår från Holmens stora markinnehav och de hållbara produkter som kan tillverkas med skogen som bas. För att kunna genomföra strategin behöver inverkan och risker som är kopplade till Holmens verksamhet beaktas, vilket framför allt görs genom styrdokument i form av policyer, riktlinjer och koncerninstruktioner vilka är en del av Holmens interna styrprocesser vilka beskrivs närmare i Bolagsstyrningsrapporten på sida 47–48. Sammantaget bedöms Holmens strategi vara robust och långsiktigt motstånds kraftig mot hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter. Holmens strategi är väl positionerad för att dra nytta av omställningen mot en koldioxid snål ekonomi, vilket stärker konkurrenskraften och ligger i linje med Holmens mål att öka klimatnyttan genom förnybara produkter från hållbart brukade skogar. Hållbarhet handlar om att balansera flera perspektiv – ekonomiska, miljö mässiga och sociala – och att lyckas med det långsiktigt. För Holmen går ett framgångsrikt företagande och en hållbar framtid hand i hand. Holmen bidrar till omställningen till ett hållbart och cirkulärt samhälle och fokuserar arbetet på de områden där verksamheten har störst möjlighet att göra skillnad. • Holmens klimatnytta ökar genom en växande affär. • Holmens skogsbruk skapar förutsättningar för biologisk mångfald. • Holmen utvecklar verksamheten inom ramen för miljötillstånd och certifieringar. • Holmens medarbetare utvecklas och mår bra. • Utifrån ett ansvarsfullt företagande bygger Holmen långsiktiga relationer. Till dessa fem väsentliga områden kopplas indikatorer för att mäta utveckling och framsteg. Se vidare respektive avsnitt för väsentliga hållbarhetsfrågor. Väsentliga hållbarhetsfrågor Hållbarhetsfråga Delämne Sida Inbindning och lagring av koldioxid i virkesförråd och produkter Begränsning av klimatförändringar 110 Utsläpp av växthusgaser i värdekedjan (i produktion och transport) Begränsning av klimatförändringar 110 Produktion av förnybar energi Energi 110 En elintensiv pappersproduktion Energi 110 Produktionen ger upphov till miljöföroreningar till vatten och luft Miljöförorening av luft, Miljöförorening av vatten, Miljöförorening av mark 119 Skogsbruket påverkar lokal miljö och vatten Inverkningar på arters tillstånd, Inverkningar på och beroenden av ekosystemtjänster 121 Vattenkraftsproduktionen påverkar landskap och vattenmiljöer Förändrad markanvändning och förändrad sötvattens och havsvattens användning, inverkningar på arters tillstånd 121 Produktion av förnybara produkter Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster, Resursinflöden, inklusive resursanvändning 124 Industriproduktionen ger upphov till avfall Avfall 124 Industriproduktionen innebär risk för olyckor Hälsa och säkerhet 126 Verksamhetens behov av kvalificerad arbetskraft Mångfald, Utbildning och kompetensutveckling 126 Skogsbruket är beroende av underleverantörer Trygg anställning, Arbetstid, Rimliga löner, Social dialog, Föreningsfrihet, förekomsten av företagsråd och arbetstagares rätt till information, samråd och deltagande, Kollektivförhandlingar, inbegripet andelen arbetstagare som omfattas av kollektivavtal, Arbetsmiljö, Tillräckliga bostäder 128 Verksamheten påverkar närboende och lokala näringsidkare Markrelaterade konsekvenser, Säkerhetsrelaterade konsekvenser, Fritt, på förhand inhämtat och välinformerat samtycke 130 Exponering för affärsetiska risker Företagskultur, Skydd för visselblåsare, Politiskt engagemang och lobbyverksamhet, Korruption och mutor 131 Allmänna upplysningar102 Holmen Årsredovisning 2025 ===== SIDA 103 ===== Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell beskrivs vidare under respektive relevant avsnitt, se avsnitt E1 Klimatförändringar på sida 110, E4 Biologisk mångfald på sida 121, S1 Den egna arbetskraften på sida 126, S2 Arbetstagare i värdekedjan på sida 128, S3 Berörda samhällen på sida 130 samt G1 Ansvarsfullt företagande på sida 131. IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig inverkan, risker och möjligheter Holmen har upprättat väsentlighetsbedömningen i linje med kraven i CSRD, baserat på principen om dubbel väsentlighet. Arbetet med Holmens väsentlighetsbedömning har letts av en central projektgrupp med kompetenser inom miljö, hållbarhet, ekonomi, juridik och kommunikation. Vid behov har projektgruppen knutit relevant kompetens inom sakområden till sig. Projektgruppen har regelbundet rapporterat till en styrgrupp bestående av representanter för koncernledningen. Utfallet av väsentlighetsbedömningen har förankrats och diskuterats med styrgruppen i syfte att säkerställa kalibrering av väsentliga frågor gentemot Holmens strategi. Holmens väsentlighetsbedömning har föredragits för koncernledning, revisionsutskott och styrelse. Arbetet med dubbel väsentlighetsbedömning har följt en strukturerad process som har införlivats i styrningsdokument på koncernnivå. I Holmens process för att fastställa och bedöma väsentlig inverkan, risker och möjligheter har en kart läggning av den egna verksamheten och värdekedjan utförts. Kartläggningen har fångat upp externa och interna aspekter som kan ha inverkan på miljö och människor. Arbetet med kartläggningen koordinerades centralt i Holmen och utfördes tillsammans med representanter för respektive affärsområde. I samband med kartläggningen av värdekedjan gjordes en inventering av faktisk och potentiell inverkan, risker och möjligheter beaktat var i värdekedjan de uppkommer samt om de uppkommer på kort, medel eller lång sikt. Utifrån detta har relevanta hållbarhetsfrågor för Holmen identifierats. Därefter har en bedömning av väsentlighet gjorts för respektive hållbarhetsfrågas inverkan, risk eller möjlighet. Väsentlighetsbedömningen tar sin utgångspunkt i Holmens strategi som utgår från Holmens stora markinnehav och de hållbara produkter som kan tillverkas med skogen som bas. Strategin ses kontinuerligt över med hjälp av omvärlds analyser och studier om hur världen kan utvecklas där affärsområdesledningarna involveras. Denna information ligger till grund för identifiering av koncernens hållbarhetsfrågor tillsammans med kunskap från Holmens löpande dialog med intressenter, miljötillstånd och tillståndsprövningar, certifieringar samt rappor tering från miljöarbetet. Utifrån detta genomförs även en bedömning av hållbar hetsfrågornas allvarlighetsgrad och finansiella konsekvens. Vidare har forskning och arbete kring skogsbrukets utveckling beaktats bland annat för att identifiera och bedöma skogsbrukets påverkan på den biologiska mångfalden. Även inom andra delar av Holmens verksamhet utgör forskning en viktig del av hur produktionsanläggningar påverkar omgivningen, vilket är kunskap som ligger till grund för väsentlighetsbedömningen. Därtill har annan riskbedömning som utförs inom koncernen beaktats, exempelvis har affärs områdenas kartläggning av risker i leverantörsledet använts för identifiering och bedömning av hållbarhetsfrågor kopplat till arbetstagare i värdekedjan och ansvarsfullt företagande. Externa intressenters intressen har tagits tillvara genom de forum för dialog som framgår av tabellen på sida 101. Tröskelvärden för bedömning av inverkan Holmens negativa inverkan på miljö och människor som identifierats har utvär derats utifrån en bedömning av skala, omfattning samt möjligheten att återställa inverkan. Sannolikheten för att potentiell negativ inverkan ska inträffa har också bedömts. Positiv inverkan har bedömts utifrån skala, omfattning och sannolikhe ten för att sådan positiv inverkan inträffar. För att bedöma allvarlighetsgraden av en inverkan har parametrarna skala, omfattning och återställande samt sannolikhet bedömts var för sig utifrån grade ringen låg, medelhög och hög. Därefter har bedömningen av dessa parametrar sammanvägts för att fastställa allvarlighetsgraden för respektive inverkan. Människorättsrelaterad inverkan (definierat enligt UN Universal Declaration of Human Rights) har beaktats med att ge företräde till parametern skala i bedömningen av allvarlighetsgrad. Tröskelvärden för bedömning av finansiella risker och möjligheter De risker och möjligheter kopplade till miljö och sociala krav som identifierats i värdekedjan har bedömts utifrån sannolikheten för att de inträffar och den potentiella finansiella effekten för Holmen, det vill säga hur Holmens utveckling, resultat och ställning kan komma att påverkas. För att bedöma den finansiella konsekvensen har finansiell väsentlighet och sannolikhet bedömts utifrån grade ringen låg, medelhög samt hög. Bedömningen för finansiell konsekvens och sannolikhet har därefter sammanvägts för att fastställa finansiella konsekvensen för Holmen. En kalibrering av bedömningen har skett tillsammans med styrgruppen för att säkerställa att hållbarhetsfrågorna har bedömts likvärdigt. Hållbarhetsfrågor med slutlig bedömning hög eller medel avseende inverkansperspektivet och/ eller finansiellt perspektiv har bedömts vara väsentliga hållbarhetsfrågor för Holmen. E1 Klimatförändringar Holmen arbetar systematiskt med att bedöma omställningsrelaterade risker och möjligheter kopplade till EU:s klimat och miljölagstiftning. I identifieringen av omställningshändelser har Holmen inte utgått från någon specifik klimat scenarioanalys utan i stället valt att utgå från de klimatmål och politiska ramar som fastställts av EU och Sverige. Det innebär att Holmen kontinuerligt bevakar och analyserar nya och förändrade regelverk, exempelvis LULUCF, avskognings förordningen (EUDR) och andra lagstiftningsinitiativ som syftar till att uppnå klimatneutralitet till 2050 och nettonollutsläpp i Sverige till 2045. Bedömningen av omställningsrelaterade risker och möjligheter sker på kort, medel och lång sikt. Holmen granskar hur dessa omställningshändelser påverkar tillgångar och affärsverksamheter, exempelvis genom krav på förändrade skogsbruksmetoder, investeringar i spårbarhetssystem, anpassning av produktionsprocesser och förändrade markförutsättningar för träbaserade produkter och energi. För varje regelverk och initiativ bedöms i vilken omfattning Holmens tillgångar och verk samheter är känsliga för omställningshändelser med hänsyn till sannolikhet, storlek och varaktighet. Exempelvis analyseras hur nya krav på kolsänkor, biodiversitet eller förpackningsåtervinning kan påverka skogstillgångar, produk tionsanläggningar och leverantörskedjor. Holmen deltar aktivt i branschdialoger och remissprocesser för att förstå och påverka utformningen av regelverken. Holmen har inte identifierat några aktiviteter som ej är förenliga med en klimat neutral ekonomi. Grunden för väsentlighetsbedömningens analys av fysiska klimatrelaterade risker är de klimatanpassningsplaner som varje affärsområde har arbetat fram. Klimatanpassningsplanerna följer en koncern gemensam instruktion för att på ett systematiskt sätt bedöma hur verksamheten, produkter och tjänster påverkas av ett förändrat klimat. Instruktionen omfattar krav på att varje affärsområde ska bedöma vilka klimatrelaterade händelser som har en påverkan på verksamhetens kritiska processer. Planerna beskriver relevanta klimat risker, dess möjliga konse kvenser på verksamheten och vilka aktiviteter som kan vidtas för att tillvarata möjligheter och minska risker. Affärsområdena bedömer hur verksamheten kan påverkas av klimatrelaterade risker, exempelvis genom skador på tillgångar, ändrade produktionskostnader, försämrad produktivitet i plantor, ändrad kostnad på kapital och störningar i leveranskedjor. Klimatanpassningsplanerna utgår inte från vad Holmen ska göra för att minska utsläppen. Däremot kan minskade utsläpp få betydelse till följd av förväntade omställningshändelser. Eventuella behov av klimatanpassning i värde kedjan, som ligger utanför Holmens direkta kontroll, har ännu inte analyserats. Klimatanpassningsplanerna bygger på scenarioanalyser där varje affärsområde har arbetat utifrån relevanta scenarion och referensperioder. Miljö och klimat faktorer tas även hänsyn till både vid upprättande av skötselprogram för skogen och framtagande av skördeplanen, vilket ligger till grund för prognosen om fram tida skördevolym. Se raderna biologiska tillgångar och skogsmark i balansräk- ningen på sida 61 samt Not 9 på sida 78 för mer information. • Inom skogsbruket har Holmen utgått från IPCC:s prognos om en global tempe raturökning på 2,7 grader till år 2050. Därefter har ett medelvärde av SMHI:s klimatscenarier enligt RCP 6 tillämpats. För att bedöma långsiktiga effekter har skogens omloppstid, antagen till 100 år, använts som referensperiod. • Inom industrin har Holmen tillämpat SMHI:s klimatscenario RCP 8.5. För att bedöma inverkan av klimatscenarier för industrin har referensperiod 1971–2000 valts. • För vind och vattenkraftsproduktionen har Holmen tillämpat IPCC:s prognos om 2,7 graders temperaturökning till 2050, i kombination med SMHI:s scena rier enligt RCP 2.6, RCP 4.5 och RCP 8.5. Referensperioden för analysen är 1971–2000, vilket möjliggör jämförelse med historiska klimatdata. Analysen av fysiska klimatrelaterade risker görs på anläggningsnivå, genom en platsbaserad riskbedömning, vilket innebär att scenarierna har tillämpats med hänsyn till varje anläggnings geografiska läge och lokala klimatförhållanden. Urvalet av scenarier har gjorts för att täcka in de mest relevanta och sannolika Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 103 ===== SIDA 104 ===== Hållbarhetsrapport klimatrelaterade riskerna och osäkerheterna för Holmens verksamhet. Genom att använda både IPCC:s globala scenarier och SMHI:s nationella klimatscenarier (RCP 2.6, 4.5, 6 och 8.5) säkerställs att analysen omfattar ett brett spektrum av möjliga framtida utfall för klimatförändringen, från scenarier med snabb utsläppsminskning till mer ogynnsam utveckling. Genom att inkludera flera RCPscenarier kan Holmen bedöma både lägre och högre risknivåer, vilket ger en bra grund för att identifiera och hantera såväl gradvisa förändringar som mer extrema utfall. I bedömningen har sannolikhet, storlek och varaktighet beaktats. Affärsområdena bedömer den potentiella ekonomiska konsekvensen av varje identifierad klimatrelaterad risk, mätt som miljoner kronor per år. Vidare identi fierar samt prioriterar affärsområdena potentiella aktiviteter för att reducera konsekvensen av de identifierade klimatrelaterade riskerna. Klimatanpass nings planerna ses regelbundet över inom respektive affärsområde. Ledningen för varje affärsområde är delaktiga i processen och prioriterar eventuella aktiviteter där åtgärdernas kostnader och risker samt verksamhetens övriga behov vägs in. E2 Miljöföroreningar Holmens verksamhet ger upphov till utsläpp till luft och vatten. För att kunna bedriva industriproduktion krävs miljötillstånd för varje verksamhetsställe. Miljötillstånden anger bland annat tillåtna utsläppsnivåer av olika ämnen samt buller och produktionsvolymer. Verk samhetens totala miljöpåverkan regleras i den individuella tillstånds prövningen enligt miljöbalken som gäller all drift, även vid produktionsstörningar, samt Industriutsläpps förordningen som anger att bästa tillgängliga teknik ska tillämpas vid normala driftförhållanden. Processen för miljötillstånd sker på liknande sätt i Sverige och i England. Fastställande och bedömning av Holmens påverkan på miljö och människors hälsa sker i en reglerad miljötillståndsprövning. I samband med att en verksam het ansöker om miljötillstånd måste verksamhetsstället identifiera sina faktiska och potentiella miljöföroreningsrelaterade effekter. Detta görs enligt en lagstadgad process med angiven tillsynsmyndighet, i Sverige åligger detta länsstyrelsen. Där verksamhet som kan ha negativ miljöpåverkan bedrivs, ska ett samråds underlag tas fram som på en övergripande nivå beskriver hur förändringar i verksamheten kan påverka berörda samhällen och miljön. Information i samråds underlaget ligger till grund för ett avgränsningssamråd där berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att ge synpunkter och ställa frågor till verksamheten. Efter genomfört samråd skrivs ett samrådsprotokoll och den tillstånds sökande verksamheten ges möjlighet att anpassa ansökan för att gå olika parter till mötes. Nästa steg i tillståndsprövningen är att den sökande tar fram en teknisk beskrivning samt en miljökonsekvens beskrivning. Dessa två dokument utgör basen för ansökan om miljötillstånd. Den tekniska beskrivningen ska innehålla en detaljerad beskrivning av den plane rade verksamheten vid ansökan om nytt miljötillstånd, alternativt redogöra för hur den sökande planerar att genomföra förändringar vid verksamhetsstället. Miljökonsekvensbeskrivningen är omfattande och kräver utredningar om förvän tad påverkan på luft, vatten och mark, bullerpåverkan, avfallshantering samt riskbedömningar. För att undersöka miljöföroreningsrelaterade effekter i vattenområden vid verksamhetsstället kan det även krävas biologiska studier och tillståndsvillkor kan innehålla krav på uppföljande studier. Tillståndsansökan skickas sedan till mark och miljödomstolen där den sökande yrkar på önskade villkor för verksamheten. När mark och miljödomstolen anser att ansökan är komplett går den ut på remiss till ett stort antal myndigheter, berörda kommuner och övriga intressenter. Yttranden på ansökan kan ske i flera omgångar då part erna kan ha olika uppfattningar om vilka villkor som ska gälla för verksamheten. Därefter sker förhandling i mark och miljödomstolen med alla parter närvarande, innan beslut i målet fattas. De parter som varit inblandade i processen har också möjlighet att överklaga beslutet till Mark och miljööverdomstolen. Holmens väsentliga risker för miljöföroreningar till luft, vatten och mark är kopplade till politiska åtgärder och lagstiftning. Störningar i produktion kan orsaka överskrid anden av de utsläppsvillkor som gäller för verksamhetsstället, vilket kan leda till påverkan på miljön. Överskridanden av villkoren kan, om det sker vid upprepade tillfällen, föranleda att tillsynsmyndigheten anser att miljötillståndet måste omprövas. Förändringar i bedömningen av vad som är bästa tillgängliga teknik, så kallade BATslutsatser (Best Available Technique) enligt Industri utsläpps förordningen, kan medföra nödvändiga investeringar. Enligt svensk lagstiftning har Holmen även potentiella åtaganden relaterat till nedlagda verksamhetsställen vars verksamhet orsakade föroreningar som eventuellt kan behöva åtgärdas. Närliggande samhällen berörs av Holmens verksamhet och vid synpunkter finns processer för varje verksamhetsställe att ta emot och hantera frågorna. För mer information om kontaktkanaler, se avsnittet S3 Berörda samhällen på sida 130. E3 Vatten och marina resurser Den ämnesspecifika ESRSstandarden E3 Vattenresurser och marina resurser har inte identifierats som väsentlig efter utförd väsentlighetsbedömning. Miljötillstånden föreskriver hur mycket vatten som får användas av respektive verksamhetsställe. Samråd sker i enlighet med tillståndprövningar. Holmen använder ytvatten från sjöar och vattendrag för att transportera och tvätta fibrer vid koncernens kartong och pappersbruk. Vatten används också för bland annat kylning och ångproduktion. Samma vatten används ofta flera gånger och renas i flera steg innan det återsläpps i havet. Holmens totala vatten användning uppgick 2025 till 67 miljoner m3. Av det vatten som används förbrukas cirka tre procent av intaget råvatten genom förångning eller upptag i produkter. Mängden vatten som används i produktionen har minskat stadigt till följd av allt effektivare metoder och utrustning. Användning av grundvatten är försumbar och havsvatten, producerat vatten eller vatten från stressade källor används inte alls. De så kallade vattendomarna föreskriver hur mycket vatten som får användas av respektive enhet. Risken för överskridande bedöms som låg. Nya direktiv, lagar och tillstånd skulle kunna försvåra Holmens möjlighet att tillgodose produktionens vattenbehov och medföra behov av investeringar men bedöms inte få väsentlig finansiell konsekvens på Holmen. Den ekonomiska konsekvensen av att behöva begränsa produktionen vid exempelvis torka beräknas vara liten. Tillgången på ytvatten vid Holmens produktionsanläggningar är god och nederbördsmängderna är i regel stora vilket ger höga flöden i vattendragen året om. Risker kopplade till produktionens användning av vatten och eventuella påverkan på vattenmiljöer beskrivs i avsnitten om föroreningar och biologisk mångfald. E4 Biologisk mångfald Bedömningen av inverkan, risker och möjligheter avseende biologisk mångfald och ekosystem utgår från Holmens intressentdialog och tar hänsyn till påverkade samhällen genom samråd med exempelvis rennäringen för att tidigt identifiera risker och anpassa skogsbruksåtgärder. Holmen samarbetar även med andra markägare och myndigheter kring åtgärder som stärker den biologiska mång falden, och för dialog med kunder om försörjningskedjor, ansvarsfullt skogsbruk och klimatfrågor kopplade till biologisk mångfald. Hela värdekedjan har syste matiskt kartlagts för att identifiera påverkan, risker, möjligheter och beroenden kopplade till biologisk mångfald. Bedömningen omfattar fysiska risker, omställ ningsrisker och systematiska risker kopplade till biologisk mångfald och ekosystem. Arbetet med biologisk mångfald sker i enlighet med relevant lagstiftning. Holmen arbetar löpande med att bevaka förslag till ny lagstiftning och förordningar för att kunna identifiera, bedöma och hantera potentiella risker kopplat till biologisk mångfald. Samtidigt integreras identifiering och utveckling av möjligheter i koncernens strategiarbete. Holmen bedriver verksamhet i anslutning till områden med känslig biologisk mångfald, vilka har identifierats som Natura 2000områden och utgör natur med särskilda skydds och bevarandevärden ur ett EUperspektiv. Områden i anslutning till känslig biologisk mångfald avgränsas till ett avstånd om 10 kilometer. På Holmens mark utgörs de flesta skyddade områden av vattendrag som skyddas vid skogsbruksåtgärder. För särskilt känslig biologisk mångfald har Holmen iden tifierat områden med höga bevarandevärden. Fem områden är riksintressen med hög täthet av rödlistade arter och sex med stora koncentrationer av nyckelbiotoper, huvudsakligen avsatta för fri utveckling. Därutöver finns fjällnära barrskogar med lång kontinuitet, höga naturvärden och starka kulturhistoriska kopplingar. På Holmens mark finns även omfattande vattenskyddsområden och områden med koncentrationer av hotade, sällsynta och fridlysta arter. Bedömningen tar även hänsyn till hur förändringar i ekosystem kan påverka eko systemtjänster kopplade till biologisk mångfald, såsom naturlig föryngring och pollinering. Flera av åtgärderna inom miljöhänsyn i brukad skog, naturvårdande skötsel och frivilliga avsättningar skyddar även de ekosystemtjänster som finns i skogslandskapet. Genom de skogsbilvägar som Holmen bygger och underhåller underlättas dessutom tillgången till andra ekosystemtjänster, såsom rekreation, friluftsliv, jakt och bärplockning. Ett biodiversitetsindex, som är utvecklat av oberoende forskare vid Storbritanniens Natural History Museum, utgår från världens största databas om hur ekologiska samhällen har påverkats av människan och används för att följa den biologiska mångfalden i olika regioner. Sveriges biodiversitetsindex ligger på drygt 95 procent, vilket kan jämföras med det globala genomsnittet på 77 procent och gränsvärdet på 90 procent som den biologiska mångfalden inte bör understiga. Indexet visar att förutsättningarna för biologisk mångfald i Sverige är god och har förbättrats under de senaste 50 åren. Allmänna upplysningar104 Holmen Årsredovisning 2025 ===== SIDA 105 ===== Skogsbrukets påverkan på och beroende av livskraftiga ekosystem fastställs framför allt genom ekologisk landskapsplanering och naturvärdesbedömningar. I arbetet med ekologisk landskapsplanering har Holmens skogsinnehav delats in i så kallade naturgeografiska regioner, som inom planeringen benämns som landskap. För varje landskap tas en strategisk plan fram, baserad på en analys och kartläggning av skogstyper, bristbiotoper, förekommande arter samt skogar med höga naturvärden. Planen beskriver landskapets viktigaste naturvärden, identifierade värdetrakter, andra geografiska fokusområden samt nuvarande brister ur ett ekologiskt perspektiv. Utifrån detta formuleras en strategi för hur frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel och naturhänsyn ska prioriteras i det aktuella landskapet. Landskapsplanerna har också förankring i länsstyrel sens utsedda värdetrakter, som kan ses som större ekologiskt sammanhängande system med ökad möjlighet till långsiktigt funktionellt bevarande av arter och livsmiljöer av prioriterad typ. Planen uppdateras kontinuerligt, vilket ger ett verktyg för att förstå skogsbrukets påverkan över tid. Naturvärdesbedömningar kompletterar landskapsplaneringen genom att ge en detaljerad bild av specifika skogsområdens förutsättningar. I naturvärdes bedömningar identifieras miljöer och strukturer som är viktiga för den biologiska mångfalden, såsom äldre skog och död ved. Bedömningskriterierna hjälper Holmen att fatta välgrundade beslut om hur skogarna ska skötas på lång sikt för att befintliga naturvärden ska bevaras och nya skapas. Artdatabanken är ett kunskapscentrum vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som samlar kunskap om Sveriges arter och natur. Rödlistan, som tas fram av Artdatabanken, visar vilka arter som riskerar att dö ut från Sverige och används som ett av flera underlag vid Holmens bedömning av naturvärden. För vägled ning och prioritering av miljöhänsyn använder Holmen skogssektorns gemen samma målbilder för god miljöhänsyn som är framtagna av Skogsstyrelsen i sam arbete med skogsnäringen, myndigheter, forskare och naturvårdsorganisationer. Målbilderna lyfter fram lämpliga tillvägagångssätt för hänsyn till olika hänsyns krävande biotoper, vatten drag och sjöar samt värdefulla träd och buskar. Dessa miljöer och substrat är hemvist för många rödlistade arter. För prioritering av frivilliga avsättningar ingår en bedömning på beståndsnivå, vilket är en samman vägd bedömning av historik, fysisk miljö, strukturer och arter. Forskning om ekosystemens dynamik och skogsbrukets effekter främjas genom Holmens Kunskapsskogar. Dessa skogar är noga utvalda utifrån sina unika bio logiska förutsättningar med syfte att samla in och sprida kunskap om skogen. Vattenkraftsproduktion är reglerad genom omfattande tillståndsprocesser där påverkan på biologisk mångfald fastställs. Miljökonsekvensbedömningar genomförs som en del av processen för att få tillstånd och innebär att utreda vattenkraftsproduktionens påverkan på akvatiska ekosystem, inklusive fiskars vandringsvägar och vattenkvalitet. Egenkontrollprogram beskriver processen för övervakning av vattenflöden och ekosystem. Holmens arbete med att undvika förlusten av biologisk mångfald sker i enlighet med relevanta EUdirektiv, såsom fågeldirektivet (2009/147/EG) samt art och habitatdirektivetet (92/43/EEG), och nationella krav vilket säkerställer att åtgär der som vidtas är förenliga med gällande lagstiftning och internationella standarder. E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi Inom ramen för Holmens certifierade miljöledningssystem ställs krav på analys av viktiga miljö aspekter kopplade till materialinflöde, resursanvändning och avfalls hantering. Analysen syftar till att avgöra vilka miljö aspekter som har betydande eller långsiktig påverkan och att identifiera risker och möjligheter. Analysen omfattar produkternas livscykel för att bedöma möjligheter till återanvändning, samt om och hur material kan återvinnas eller omarbetas i produktionen. Resursinflöden Holmens produkter produceras till stor del av förnybar råvara och biprodukter tas till vara inom den egna processen. Skogens kretslopp ger en förnybar råvara och hela skörden tas om hand där högsta möjliga förädlingsvärde styr användningen. Av träden som skördas sågas i första hand plankor och brädor. Restprodukter från sågverken i form av flis och de klenare delarna av trädet, samt virke från gallring, används för tillverkning av kartong och papper. Resterande andel utgörs av grenar, toppar och bark som används för produktion av bioenergi. Två av Holmens bruk är integrerade med intilliggande sågverk vilket skapar en cirkulär produktionsprocess. Flis från sågverken används som råvara i massa produktionen, bark och sågspån blir biobränsle, och överskottsvärmen från bruken används för torkning av trävarorna i sågverken. Kartongverksamheten producerar nästan all el som behövs vid de egna bruken. Holmen använder ickeförnybara resurser i sin produktion, till exempel i form av kemikalier och bränsle för transporter. Kemikalier är nödvändiga för att ge produk terna specifika egenskaper. Kontinuerligt arbete bedrivs för att övervaka miljö och hälsofarliga kemikalier. Kemikaliehanteringen granskas regelbundet av extern part genom periodiska besiktningar, tillsynsbesök och revisioner. Användningen av kemikalier rapporteras årligen till tillsynsmyndighet. Att påverka transporter till och från verksamhetsställen genom att minska användandet av ickeförnybara resurser är en utmaning som delas med andra tillverkande industrier. Resursutflöden Holmen producerar produkter som kan återanvändas och återvinnas vilket bidrar till en cirkulär ekonomi och ett fungerande returpappersystem. I de fall nedklassat material uppstår i produktionsprocessen identifieras andra möjliga användnings områden. Till exempel kan material som inte uppfyller kvalitetskraven för ytskikt vid kartongproduktion i stället användas i mittskiktet. Dessutom kan viss ned klassat material beläggas och används som insatsvara i andra produktionsflöden. Holmens väsentliga möjlighet för resursutflöden relaterade till produkter är kopplad till politiska åtgärder och lagstiftning. Ny lagstiftning och ett stort fokus på miljörelaterade frågor har skapat ett föränderligt samhälle och marknadens ambitioner att motverka klimatförändringar ökar efterfrågan på förnybara produkter för att ersätta fossilbaserade produkter. Efterfrågan på Holmens produkter, i synnerhet trävaror, kan öka när fossila alternativ som stål och betong börjar bära sin klimatkostnad. Avfall Kemikalier som efter användning är klassificerade som farligt avfall kan medföra miljömässiga risker. Hantering i produktion görs i ett slutet system och kemikalier återanvänds för att reducera resursinflödet. Efter användning blir kemikalier slutligen avfall som hanteras i enlighet med lagstiftning och miljöcertifiering. Även avfall som läggs på deponi kan ha potentiell påverkan på miljön. Biprodukter och avfall som inte kan tas om hand i egna processer säljs till externa parter där de får nytt liv i andra industriella tillämpningar. Till exempel blir sedimentfiber en fiberinsats råvara för kartongtillverkning och det avvattnade slammet från Holmens mekaniska massabruk omvandlas till fibermull som kan användas som jordförbättring. S4 Konsumenter och slutanvändare Den ämnesspecifika ESRSstandarden S4 Konsumenter och slutanvändare har inte bedömts relevant för koncernen, då Holmens produkter inte säljs direkt till slutkonsument och Holmens ansvar och möjlighet till påverkan är låg. G1 Ansvarsfullt företagande Holmen verkar på en global marknad och säljer produkter till flertalet länder med exponering för exempelvis politiska risker, korruptionsrisker och risker i värdekedjan. Nationellt och globalt ställer kunder och partners krav på Holmen att vara en stabil och pålitlig leverantör som står för god affärsetik och tydliga principer kring hållbarhet. Avsteg från principer och policyer kan påverka anseendet och affärsrelationer negativt. Ett gott anseende som ett ansvarsfullt och förtroendeingivande företag är en grundläggande förutsättning för Holmens verksamhet. Samarbeten Holmen ingår i ska ske enligt koncernens grundläggande värderingar kring ett sunt före tagande och följa interna styrande dokument i affärsetik. Omvärldens krav på Holmens ansvar över värdekedjan kan komma att ändras genom ny lagstiftning. Ändringar i lagar och regler kan komma att påverka förutsättningarna för Holmens verksamhet och leda till ökade kostnader för regelefterlevnad. IRO-2 Hållbarhetsfrågor som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring Tabellen Innehållsindex på sida 106–109 visar ett index över de upplysningskrav som ingår i hållbarhetsrapporten, inklusive datapunkter som härrör från annan EUlagstiftning. Den väsentliga informationen som presenteras i hållbarhets rapporten har fastställts baserat på väsentliga inverkningar, risker och möjlig heter utifrån Holmens dubbla väsentlighetsbedömning. Efter att ha identifierat väsentliga ämnesstandarder, bedömdes väsentligheten av respektive upplys ningskrav och datapunkt. Bedömningen av väsentlig information följer ESRS 1 avsnitt 3.2 Väsentliga frågor och informationens väsentlighet, Bilaga E, samt tillgänglig vägledning från EFRAG. Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 105 ===== SIDA 106 ===== Hållbarhetsrapport Innehållsindex Referens i Upplysningskrav och relaterad datapunkt Sida SFDR Tredje- pelaren Referens- värdesför- ordningen EU:s klimat- lag Allmän information ESRS 2 BP1 Allmän grund för upprättande av hållbarhetsförklaringen 98 ESRS 2 BP2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 98 ESRS 2 GOV1 Förvaltnings, lednings och tillsynsorganens roll 99 ESRS 2 GOV1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d 99 X X ESRS 2 GOV1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e 99 X ESRS 2 GOV2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings, lednings och tillsynsorgan 99 ESRS 2 GOV3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 99 ESRS 2 GOV4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 99 ESRS 2 GOV4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 X ESRS 2 GOV5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 99 ESRS 2 SBM1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 100 ESRS 2 SBM1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i Ej tillämplig X X X ESRS 2 SBM1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii Ej tillämplig X X ESRS 2 SBM1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii Ej tillämplig X X ESRS 2 SBM1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv Ej tillämplig X ESRS 2 SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 101 ESRS 2 SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 102 ESRS 2 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 103 ESRS 2 IRO2 Upplysningskrav i ESRSstandarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 105 Miljöinformation ESRS E1 SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 110 ESRS E1 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter 103 ESRS E1 GOV3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 99 ESRS E11 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 111 ESRS E11 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 111 X ESRS E11 Företag som är uteslutna från EUreferensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g Ej tillämplig X X ESRS E12 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 111 ESRS E13 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 111 ESRS E14 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 112 ESRS E14 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 112 X X X ESRS E15 Energianvändning och energimix 113 ESRS E15 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 113 X ESRS E15 Energi förbrukning och energimix punkt 37 113 X ESRS E15 Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 113 X ESRS E16 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 114 ESRS E16 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 114 X X X ESRS E16 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 114 X X X ESRS E17 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 114 ESRS E17 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 114 X ESRS E18 Intern koldioxidprissättning Ej väsentlig ESRS E19 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter Infasning ESRS E19 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 Infasning X ESRS E19 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a Infasning X ESRS E19 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c Infasning X Allmänna upplysningar106 Holmen Årsredovisning 2025 ===== SIDA 107 ===== Referens i Upplysningskrav och relaterad datapunkt Sida SFDR Tredje- pelaren Referens- värdesför- ordningen EU:s klimat- lag Miljöinformation ESRS E19 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt 67 c Infasning x ESRS E19 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 Infasning X ESRS E2 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med miljöföroreningar 104 ESRS E21 Policyer relaterade till miljöförorening 119 ESRS E22 Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening 119 ESRS E23 Mål relaterade till miljöförorening 119 ESRS E24 Miljöförorening av luft, vatten och mark 119 ESRS E24 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28 120 X ESRS E25 Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Ej väsentlig ESRS E26 Förväntade finansiella effekter av väsentliga miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter Infasning ESRS E26 Drifts och kapitalutgifter som inträffade under rapporteringsperioden i samband med större incidenter och deposition punkt 40 b 120 ESRS E3 Vatten och marina resurser Ej väsentlig ESRS E4 SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 121 ESRS E4 SBM3 punkt 16 a i Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I 121 X ESRS E4 SBM3 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig X ESRS E4 SBM3 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I 121 X ESRS E4 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker, beroenden och möjligheter för biologisk mångfald och ekosystem 104 ESRS E41 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell 121 ESRS E42 Policyer för biologisk mångfald och ekosystem 122 ESRS E42 Hållbara mark/jordbruksmetoder/policyer punkt 24 b Ej tillämplig X ESRS E42 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej tillämplig X ESRS E42 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d 122 X ESRS E43 Åtgärder och resurser för biologisk mångfald och ekosystem 122 ESRS E44 Mål för biologisk mångfald och ekosystem 123 ESRS E45 Mått på inverkningar relaterade till förändringar i biologisk mångfald och ekosystem 123 ESRS E45 Om företaget har fastställt att man direkt bidrar till påverkansfaktorer som leder till förändrad mark, sötvatten och/eller havsanvändning ska företaget redovisa relevanta mått, punkt 38 Infasning ESRS E46 Förväntade finansiella effekter av risker och möjligheter som har att göra med biologisk mångfald och ekosystem Infasning ESRS E5 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi 105 ESRS E51 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 124 ESRS E52 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 124 ESRS E53 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 124 ESRS E54 Resursinflöden 124 ESRS E55 Resursutflöden 125 ESRS E55 Ickeåtervunnet avfall punkt 37 d 125 X ESRS E55 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 125 X ESRS E56 Förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och möjligheter som har att göra med resursanvändning och cirkulär ekonomi Infasning Social information ESRS S1 SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 101 ESRS S1 SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 126 ESRS S1 SBM3 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f 126 X ESRS S1 SBM3 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g Ej väsentlig X ESRS S11 Policyer för den egna arbetskraften 126 ESRS S11 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 126 X Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 107 ===== SIDA 108 ===== Hållbarhetsrapport Referens i Upplysningskrav och relaterad datapunkt Sida SFDR Tredje- pelaren Referens- värdesför- ordningen EU:s klimat- lag Social information ESRS S11 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 126 X ESRS S11 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 Ej väsentlig X ESRS S11 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 126 X ESRS S12 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagar representanter angående inverkningar 126 ESRS S13 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan uppmärksamma problem 126 ESRS S13 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c 127 X ESRS S14 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 127 ESRS S15 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 127 ESRS S16 Uppgifter om företagets anställda 127 ESRS S17 Uppgifter om arbetstagare i den egna arbetskraften som inte är anställda Ej väsentlig ESRS S18 Kollektivavtalstäckning och social dialog Ej väsentlig ESRS S19 Mångfaldsindikatorer 128 ESRS S110 Tillräckliga löner Ej väsentlig ESRS S111 Socialt skydd Ej väsentlig ESRS S112 Personer med funktionsnedsättning Ej väsentlig ESRS S113 Mått för utbildning och kompetensutveckling 128 ESRS S114 Mått för arbetsmiljö 128 ESRS S114 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c 128 X X ESRS S114 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e 128 X ESRS S115 Mått för balans mellan arbete och fritid Ej väsentlig ESRS S116 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total ersättning) Ej väsentlig ESRS S116 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a Ej väsentlig X X ESRS S116 Överdrivet hög VDlön punkt 97 b Ej väsentlig X ESRS S117 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter Ej väsentlig ESRS S117 Fall av diskriminering, punkt 103 a Ej väsentlig X ESRS S117 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104a Ej väsentlig X X ESRS S2 SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 101 ESRS S2 SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 128 ESRS S2 SBM3 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b Ej väsentlig X ESRS S21 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 129 ESRS S21 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 129 X ESRS S21 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 129 X ESRS S21 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 X X ESRS S21 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 129 X ESRS S22 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar 129 ESRS S23 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan uppmärksamma problem 129 ESRS S24 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 129 ESRS S24 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 129 X ESRS S25 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 129 ESRS S3 SBM2 Intressenters intressen och synpunkter 101 ESRS S3 SBM3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 130 ESRS S31 Policyer för berörda samhällen 130 Allmänna upplysningar108 Holmen Årsredovisning 2025 ===== SIDA 109 ===== Referens i Upplysningskrav och relaterad datapunkt Sida SFDR Tredje- pelaren Referens- värdesför- ordningen EU:s klimat- lag Social information ESRS S31 Människorättsåtaganden punkt 16 X ESRS S31 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 Ej väsentlig X X ESRS S32 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående inverkningar 130 ESRS S33 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärksamma problem 130 ESRS S34 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på berörda samhällen, och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders ändamålsenlighet 130 ESRS S34 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 Ej väsentlig X ESRS S35 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras 130 ESRS S3 MDRM Företaget ska lämna upplysningar om alla mått det använder för att bedöma resultat och ändamålsenlighet, med avseende på en väsentlig inverkan, risk eller möjlighet. punkt 75 Infasning ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare Ej väsentlig Styrningsinformation ESRS G1 GOV1 Förvaltnings, lednings och tillsynsorganens ansvar 99 ESRS G1 IRO1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 105 ESRS G11 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 131 ESRS G11 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b 131 X ESRS G11 Skydd för visselblåsare punkt 10 d 131 X ESRS G12 Hantering av förbindelser med leverantörer 131 ESRS G13 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor 132 ESRS G14 Fall av korruption och mutor 132 ESRS G14 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a 132 X X ESRS G14 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b 132 X ESRS G15 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 132 ESRS G16 Betalningspraxis Ej väsentlig Införlivning genom hänvisning Upplysningskrav Krav Avsnitt i rapporten Sida GOV1/2 Förvaltnings, lednings, och tillsynsorganens roll Bolagsstyrningsrapport, avsnitt: Styrelsens samman träden, Valberedning, Styrelsens samman sättning, Styrelsens arbete, Revisionsutskott, Koncernledning, Interna styrprocesser, Intern kontroll avseende rapportering 44–48 GOV3 Hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 73–74 GOV5 Riskhantering och internkontroll över hållbarhets rapportering Bolagsstyrningsrapport, avsnitt: Intern kontroll avseende rapportering 48 ESRS S16 Personalkostnader Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 73 ESRS S19 Könsfördelning för högsta ledningsnivå Not 4 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 74 Allmänna upplysningar Holmen Årsredovisning 2025 109 ===== SIDA 110 ===== Hållbarhetsrapport E1 Klimatförändringar SBM-3 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Sammantaget bedöms Holmens strategi vara robust och långsiktigt motstånds kraftig mot fysiska klimatrelaterade risker och omställningsrisker. Holmens strategi är väl positionerad för att dra nytta av omställningen mot en koldioxidsnål ekonomi, vilket stärker konkurrenskraften och ligger i linje med Holmens mål att öka klimatnyttan genom förnybara produkter från hållbart brukade skogar. Inbindning och lagring av koldioxid i virkesförråd och produkter Genom åren har Holmen utvecklat en långsiktig rationell förvaltning av mark innehavet som bidragit till ett växande virkesförråd och ökad skörd. Växande skogar binder och lagrar koldioxid. Efter skörd fortsätter skogsråvaran att skapa nytta genom att lagra koldioxid i långlivade produkter. Dessutom kan Holmens produkter bidra till ett bättre klimat genom att ersätta fossilbaserade alternativ. Genom att producera produkter från skogsråvara, såsom trävaror, kartong och papper, minskar behovet av fossila material och råvaror såsom kol, olja och gas kan stanna under jord. Skogen spelar en nyckelroll i klimatomställningen och efterfrågan på skogsråvara väntas öka. Även om skog är en förnybar resurs och Holmens stora skogsinnehav ger en stark ställning på virkesmarknaden är råvarutillgången begränsad. Brukandet av skog och mark är strikt reglerat, både nationellt och på EUnivå. Krav på ökad användning av skogen som kolsänka eller krav på förändrade skogsbruksmetoder skulle därmed kunna leda till minskad tillväxt och skörd. Fastighetssektorn svarar för mer än en tredjedel av Europas koldioxidutsläpp. Det är både dyrt och svårt att göra tillverkningen av de dominerande byggmaterialen cement och stål hållbar. Trä är ett förnybart alternativ som till skillnad från cement och stål är energieffektivt att tillverka samtidigt som det lagrar koldioxid i bygg nader. Det gör att marknadsutsikterna för trävaror är goda på sikt. Inte minst när fossi lintensiva byggmaterial börjar bära sin verkliga klimatkostnad genom att den fria tilldelningen av utsläppsrätter fasas ut och EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) fasas in. Däremot kan en ökad konkurrens om timmer påverka Holmens möjligheter att växa i balans med tillgången på virkesråvara. Utsläpp av växthusgaser i värdekedjan Marknadens ambitioner att motverka klimatförändringar har införlivats i Holmens strategi sedan lång tid tillbaka. Holmen har därför länge arbetat för att minska de fossila utsläppen från den egna verksamheten. Holmen bedömer klimat påverkan från värdekedjan genom att årligen kartlägga och följa upp utsläpp av växthusgaser inom scope 1, 2 och 3. Utsläppen inom den egna verk samheten, scope 1, har minskat med 85 procent sedan 2005 och är idag låga till följd av åtgärder för energieffektivisering och investeringar i fossilfri teknik. Majoriteten av Holmens utsläpp uppstår i scope 3, framför allt inom kategorierna inköpta varor samt upp och nedströms transporter. Utfasning av systemet för handel med utsläppsrätter ger en finansiell påverkan på Holmen genom förlorad intäkt. Holmen erhåller idag fri tilldelning av utsläppsrätter under EU ETS samt UK ETS. Cirka 10 procent av dessa används för att täcka den egna verksamhetens utsläpp och resterande del säljs till externa parter. Holmen förlorar tilldelningen av utsläppsrätter till Iggesunds Bruk under 2026 till följd av en förändring i regelverket som innebär att anläggningar utesluts ifall mer än 95 procent av växthusgasutsläppen härstammar från biomassa. Produktion av förnybar energi Behovet av mer fossilfri el är stort och Holmen bidrar genom att producera förny bar energi i form av vattenkraft, vindkraft och bioenergi. Utbyggnad av befintlig vattenkraft bedöms inte som möjlig samtidigt som framtida miljötillstånds Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Omställnings- händelse Inbindning och lagring av koldioxid i virkesförråd och produkter Växande skog binder koldioxid som efter skörd finns lagrad i träprodukter. Holmens träbaserade produkter kan ersätta fossilbaserade och koldioxidintensiva produkter. Faktisk positiv inverkan Kort Lång Egen verksamhet, Nedströms N/A Krav om ökad kolsänka från skogen skulle få finansiella effekter på industri och skogsbruk. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Marknad för kolkrediter kan generera intäkter vid striktare reglering av skogsbruk. Möjlighet Medel – Lång Egen verksamhet Ja Efterfrågan och priset på trävaror kan öka om priset på koldioxidutsläpp ökar. Möjlighet Kort – Lång Egen verksamhet Ja Utsläpp av växthusgaser i värdekedjan (i produktion och transport) Majoriteten av utsläppen av växthusgaser härleds till insatsprodukter samt transporter. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms N/A Ändrade omvärldskrav kan leda till behov att adressera fossila utsläpp i värdekedjan (scope 3) vilket kan innebära större investe ringar/kostnader. Risk Kort – Lång Uppströms, Egen verksamhet, Nedströms Ja Utfasning av fri tilldelning inom EU:s utsläppshandel innebär förlorad intäkt. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Produktion av förnybar energi Holmen bidrar med fossilfri energi genom vatten och vindkraft, samt bioenergi som produceras av biprodukter från skogen. Faktisk positiv inverkan Kort – Lång Egen verksamhet, Nedströms N/A Ökad efterfrågan på förnybar energi ger god potential att utveckla vindkraft på egen mark. Bidraget med fossilfri energi kan öka. Potenitell positiv inverkan, Möjlighet Medel – Lång Egen verksamhet, Nedströms Ja Holmens elproduktion och utveckling av förnybar energi gör att företaget påverkas av regleringar inom energiområdet. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja En elintensiv pappersproduktion Produktion av papper och kartong har en betydande elkonsumtion. Holmen påverkas därför av regleringar på energiområdet. Faktisk negativ inverkan, Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Holmen bidrar till stabilitet av elnätet genom flexibilitet i den elintensiva produktionen. Möjlighet Kort – Lång Egen verksamhet Ja 110 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar ===== SIDA 111 ===== prövningar innebär en risk att befintlig produktion kan komma att begränsas. Däremot har Holmen en betydande potential att bygga vindkraft på egen mark. Utmaningen är att tillståndsprocesserna är långa och att det ofta finns ett lokalt motstånd mot att vindkraft byggs. Holmens elproduktion och utveckling av förnybar energi gör att koncernen påverkas av regleringar inom energiområdet, vilket kan påverka lönsamheten. Därmed krävs god produktionsplanering och förmåga till flexibilitet i elproduk tionen. Regleringar inom energiområdet som påverkar elpriser kan även få effekt på investeringsbeslut kring utveckling av vindkraft. Elintensiv produktion Den el som används i produktionen vid Holmens verksamhetsställen är fossilfri och kommer till stor del från egen förnybar energiproduktion. Genom att anpassa den elintensiva pappersproduktionen har Holmen även möjlighet att bidra till att stabilisera ett alltmer väderberoende elsystem. Holmens betydande elkonsumtion inom produktion av papper och kartong innebär att koncernen påverkas av regleringar inom energiområdet. Regleringar som påverkar energipriser och tillgången på fossilfri energi kan ha ekonomisk och operativ inverkan för verksamheten. Genom god flexibilitet i den elintensiva produktionen kan Holmen sänka de egna energikostnaderna. Klimatrelaterade fysiska risker och omställningshändelser Holmen har genomfört klimatanpassningsplaner för samtliga verksamheter samt analyserat omställningshändelser, se vidare IRO-1 Arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig inverkan, risker och möjligheter på sida 103. Holmen har inte genomfört en resiliensanalys i den specifika benämning som föreskrivs av ESRS. Bedömningen av bolagets motståndskraft mot klimatföränd ringar sker i stället inom ramen för klimatanpassningsplanerna. Klimatanpassningsplanerna visar att klimatförändringar kan påverka verksam heten, men konsekvenserna av fysiska risker bedöms inte som väsentliga. Skogsbruket är den del av verksamheten som har störst potentiell inverkan. Ett varmare klimat kan öka tillväxten i skogarna genom längre växt perioder, mer nederbörd och högre koldioxidhalter, vilket gynnar fotosyntesen. Samtidigt kan förändrade temperatur och nederbördsmönster skapa gynnsamma förhållanden för skadegörare som svampar och insekter, vilket riskerar att minska virkesvolym och kvalitet. Längre perioder av torka och höga temperaturer kan begränsa möjligheten att bruka skogen till följd av kortare perioder med tjälad mark eller stillestånd vid hög brandrisk. Holmens bruk och sågverk kan komma att behöva investera i ökad förmåga att hantera plötsliga, stora vattenmängder. Vid torka finns det en risk att produktionen vid en enhet skulle komma att begränsas för att inte orsaka negativ inverkan på miljön. Investeringarna eller påverkan på produktionen bedöms dock inte vara väsentliga. E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar Holmens strategi tar sin utgångspunkt i att världen har som ambition att ställa om till en hållbar användning av energi och material för att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet. Strategin utgår från att skogen levererar mest klimatnytta när den brukas aktivt. Holmen har en positiv inverkan på arbetet för att begränsa klimatförändringar i och med att Holmens skogsinne hav binder stora mängder koldioxid genom aktivt skogsbruk. Dessutom skapar Holmens förnybara produkter och produktion av förnybar energi möjligheter att fasa ut fossilbaserade alternativ. Holmens omställningsplan är således en integrerad del av koncernens strategi som fastställts av koncernledningen och fokuserar på att öka klimatnyttan genom hela värdekedjan. Holmen har redan gjort betydande framsteg i genomförandet av en omställning då koncernen tidigt såg att låga utsläpp av växthusgaser är en konkurrensfördel och länge har arbetat med att minska verksamhetens negativa klimatpåverkan. Redan 2005 sattes målet att användningen av fossila bränslen vid koncernens verksamhetsställen skulle minska med 90 procent till 2020. Genom åtgärder för energieffektivisering och investeringar i fossilfri teknik har de fossila utsläppen från produktionen minskat med 85 procent sedan 2005. Drivkrafterna bakom utfasningen av fossila bränslen har varit ett strategiskt fokus på långsiktig resiliens och kostnadseffektivitet. Utfasningen har också drivits på av ökade krav från kunder och investerare, som i allt högre grad efter frågar klimatneutral produktion, samt ökad lagstiftning på EUnivå. För att fortsätta minska de fossila utsläppen i linje med Parisavtalet har Holmen satt vetenskapligt baserade mål för scope 13 i linje med Science Based Targets initiative (SBTi) utifrån ambitionsnivån ”under 2°C”. För en detaljerad beskrivning av målen, se avsnitt E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatför- ändringar. Se även avsnitt E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimat- förändringspolicyer för en beskrivning av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Av Holmens totala fossila utsläpp uppstår 88 procent i scope 3, framför allt från kategorierna inköpta varor samt upp och nedströms transporter. Det innebär att den största delen av Holmens klimatpåverkan sker utanför den egna verksam heten, i leverantörsledet och transportkedjan. Utsläpp av växthusgaser från transporter bedöms som svåra att påverka på kort och medellång sikt eftersom de är beroende av befintlig infrastruktur, långsiktiga logistiklösningar och leverantörers tekniska kapacitet. De inlåsta utsläppen från transportsektorn utgör en utmaning för att nå Holmens mål om att minska utsläppen i scope 3. För att minska dessa utsläpp är Holmen beroende av teknikutveckling som ökar tillgången på konkurrenskraftiga fossilfria drivmedel och transporter. Transportsektorn behöver ställa om till eldrift, biodrivmedel eller andra fossilfria alternativ, vilket i sin tur förutsätter investeringar och samverkan i hela värdekedjan. Inga signifikanta resurser har allokerats för att bibehålla låga utsläppsnivåer utan sker inom ramen för verksamhetsställets ordinarie budgetprocess. Se avsnitt E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer för mer information. För inköpta varor, såsom kemikalier, förpackningsmaterial och maskinutrustning, för Holmen aktiv dialog med leverantörer för att öka transparensen kring deras klimatpåverkan. Holmen följer upp leverantörernas klimatmål och uppmuntrar dem att sätta vetenskapligt baserade mål i linje med Parisavtalet. Holmens verksamhet omfattas inte av artikel 12 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818. Därmed är verksamheten inte utesluten från EU:s referensvärden för anpassning till Parisavtalet. E1-2 / MDR-P Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Holmens miljö och energipolicy beskriver att Holmens skogsbruk ska bedrivas med sikte på hög och uthållig produktion av vedråvara så att den växande skogen och produkter bidrar till positiv klimatpåverkan. Markens långsiktiga produktions förmåga ska värnas, vattenmiljöer skyddas och historiskt värdefulla kultur miljöer bevaras. Holmens sågverk, kartong och pappersbruk ska följa tillämpliga standarder samt vara certifierade i syfte att identifiera, prioritera och hantera verksamhetens miljöpåverkan. Energi ska återvinnas och användas för interna eller externa ändamål i syfte att minimera miljöpåverkan samt för att minska behovet av inköpt energi. Inköpt el ska komma från fossilfri produktion. Vidare ska tillbörlig aktsamhet tillämpas för att säkerställa att Holmens råvaror och produkter är avskogningsfria, samt att allt virke går att spåra till sitt ursprung. Holmen ska även bidra till energisystemets omställning genom ökad produktion av förnybar energi. Vattenkraftens klimat och systemnytta ska värnas och anläggningarna miljöanpassas i enlighet med nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraftverk. Samtliga verksamhetsställen och den skogliga verksamheten ska upprätta en klimatanpassningsplan. Planen ska beskriva de relevanta klimatrelaterade riskerna, dess möjliga inverkan på verksamheten samt vilka aktiviteter som kan vidtas. Planen ska också omfatta förslag på åtgärder som tar till vara på möjlig heter. Genomförandet av planen ska integreras i verksamhetsställets lednings system och följa fastställd standard. Koncernchefen har det övergripande ansvaret för frågor som omfattas av miljö och energipolicyn. Ansvaret delegeras skriftligen i ett eller flera steg. Policyn gäller för hela koncernen och varje affärsområde har ansvar för att säkerställa att reglerna speglas i interna regelverk. Arbetet med att utveckla, implementera och följa upp koncernens policyer beskrivs närmare i Bolagsstyrningsrapporten på sida 44–48. E1-3 / MDR-A Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Varje enskilt verksamhetsställe har eget miljöansvar och ansvarar för sitt certi fierade energi och miljöledningssystem. Ledningssystemen sätter ramarna för ett ständigt förbättringsarbete och ställer krav på analys av viktiga miljöaspekter. Analysen ger upphov till ett miljöaspektregister som adresserar de viktigaste miljö frågorna. Utifrån detta register ska varje verksamhetsställe upprätta miljö mål som kan kräva åtgärder för att uppnås. Åtgärder ses som en del i den dagliga Holmen Årsredovisning 2025 111 Klimatförändringar ===== SIDA 112 ===== Hållbarhetsrapport driften utan slutdatum och betraktas i stället som kontinuerliga omställnings insatser. Finansieringen av verksamhetsställenas åtgärder ingår inom ramen för ordinarie investeringsprocess, vilket innebär att planerade klimatrelaterade åtgärder hanteras i den löpande budget och investeringsplanen. Resultat från större investeringar följs upp och rapporteras till styrelsen. Holmens förmåga att genomföra klimatrelaterade åtgärder är delvis beroende av tillgången till finansiella och operativa resurser, där konkurrenskraftig kapitalkostnad är avgörande för större investeringar och åtgärder. Klimatnytta I kombination med att bedriva ett aktivt och hållbart skogsbruk samt bevara bio logisk mångfald genomförs åtgärder för att skapa ett växande virkesförråd med livskraftiga ekosystem och större skördar. Genom skötsel av skogen och naturvård ser man till att plantorna får bra förutsättningar för att växa. Det växande virkes förrådet och hållbart byggande i trä bidrar till ett bättre klimat genom att binda och lagra koldioxid. Efter skörd återplanteras nya träd som kan binda koldioxid. Som ett led i utvecklingen av Holmens energiaffär har Holmen ett 30tal vindkrafts projekt i olika faser, från fördjupad analys till hantering av tillståndsansökan. Arbetet är i linje med strategin att skapa långsiktigt värde och samtidigt möjliggöra den gröna omställningen genom ökad elektrifiering. Under 2024 togs investerings beslut om uppförandet av Blisterlidens Vindkraftspark, en investering om 1,5 Mdkr. Anläggningen togs i full drift vid årsskiftet 2025/2026. Investeringen innebär att Holmens årliga leveranser av förnybar energi från vatten och vind ökar med cirka 20 procent till 2,2 TWh. Se avsnitt Taxonomi, sida 116, för information om kapitalutgiftsplanen. Reduktion av fossila utsläpp Holmen såg tidigt att låga utsläpp av växthusgaser är en konkurrensfördel och har länge arbetat med att minska verksamhetens negativa klimatpåverkan. Redan 2005 sattes målet att användningen av fossila bränslen vid koncernens verksam hetsställen skulle minska med 90 procent till 2020. Genom åtgärder för energi effektivisering och investeringar i fossilfri teknik har de fossila utsläppen från verk samhetsställena minskat med 85 procent sedan 2005 och är idag nästan fossilfria. Transporter är den största källan till fossila utsläpp i Holmens värdekedja och står för cirka 40 procent av de totala utsläppen. För att minska dessa utsläpp arbetar Holmen med att välja transportmedel med låg miljöpåverkan, optimera transportflöden och implementera tekniker som minskar bränsleförbrukningen. Åtgärder för att minska fossila utsläpp från transporter är en del av Holmens strategi att öka klimatnyttan och är drivet av behovet att minska fossila utsläpp. Under 2025 har Holmen tagit ytterligare steg mot utfasning av fossila bränslen genom att driftsätta sin första eldrivna lastbil för flistransporter. Fordonet är en del av det nationella forsknings och innovationsprojektet TREE, som syftar till att skapa förutsättningar för elektrifiering av tunga transporter inom skogsindu strin. Den eldrivna lastbilen beräknas minska utsläppen med cirka 50 ton CO2e per år jämfört med en dieseldriven lastbil. Till följd av investering i vattenrening i Workington, som syftar till att säkerställa att begränsningsvärden för utsläpp till vatten uppfylls, har Holmen även installerat en biogaspanna som producerar lågtrycksånga för att ta vara på den biogas som genereras i anoxreningen. Detta minskar behovet av att elda fossil naturgas. Vid optimal produktion innebär det en årlig utsläppsbesparing om cirka 1 000 ton CO2e per år. Investeringen för att installera biogaspannan uppgick till cirka 3,7 miljoner SEK. Investeringar som bidragit till besparingar av fossila koldioxidutsläpp under rapporteringsperioden redovisas under materiella anläggningstillgångar i kon cernens balansräkning. Merparten av årets investeringar ingår inte i taxonomi förenliga aktiviteter. Vid fullföljande av de utsläppsminskningsmål som anges under E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna förväntas den totala reduktionen av fossila växthusgasutsläpp uppgå till cirka 72 500 ton CO2e. Energieffektivisering Holmen arbetar aktivt med att öka energieffektiviteten i verksamheten och under rapporteringsåret har ett flertal investeringar genomförts som sammantaget har reducerat energibehovet. Åtgärderna omfattar bland annat nya tvättpressar i blekeri, införande av envägssotning samt optimering av vattentemperatur i produktionen. Genom dessa investeringar beräknas Holmen uppnå en total energibesparing om 136 GWh per år. De genomförda aktiviteterna har möjliggjorts genom investeringar om totalt omkring 32 miljoner kronor och redovisas under materiella anläggningstillgångar i koncernens balansräkning. Dessa insatser bidrar både till minskad energi förbrukning och till en mer stabil och resurseffektiv drift, vilket stärker Holmens långsiktiga arbete med att minska klimatpåverkan och optimera användningen av energi i hela verksamheten. E1-4 / MDR-T Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna Holmens mål är att klimatnyttan ska öka genom en växande affär. Det innebär att Holmen ska bidra till ett bättre klimat genom ökad tillväxt och skörd av skog samt ökad försäljning av förnybara produkter som lagrar koldioxid och ersätter fossilbaserade alternativ. Leveranserna av förnybar energi ska öka genom att komplettera befintlig vattenkraft med vindkraft på egen mark. Därtill ska de fossila utsläppen i Holmens värdekedja minska. Klimatnyttan beskriver Holmens totala klimateffekt och beräknas baserat på ISO 13391. Målen omfattar hela koncernens verksamhet samt betydande delar i Holmens värdekedja. Målet är relativt och inte kvantitativt. För att uppnå Holmens mål att öka klimatnyttan genom en växande affär har följande nyckelaktiviteter identifierats: • Ökad tillväxt och skörd i egen skog genom tillväxtfrämjande åtgärder. • Ökad produktion och förädling av virkesråvara till trävaror för hållbart byggande. • Ökad produktion av förnybar energi genom uppförandet av vindkraft på egen mark. • Resurs och energieffektivisering inom ramen för miljötillstånd och ledningssystem. • Minskade utsläpp i Holmens värdekedja. För att fortsätta minska de fossila utsläppen i linje med Parisavtalet har Holmen satt vetenskapligt baserade mål för scope 1–3 i linje med Science Based Targets initiative (SBTi) utifrån ambitionsnivån ”under 2°C”. Valideringen av målen av SBTi säkerställer att målen är konsekventa med gränserna för inventering av växthus gaser. Jämförelsen görs mot basåret 2019. Målen innebär att Holmen ska: • Minska utsläppen av CO2e från produktion per ton massa och papper med 15 procent till 2030 (scope 1 och marknadsbaserade scope 2). • Minska utsläppen av CO2e från transporter per tonkilometer med 22 procent till 2030 (scope 3). • Minska utsläppen av CO2e från skogsmaskiner per ton vedråvara med 22 procent till 2030 (scope 3). • Leverantörer motsvarande 35 procent av utsläppen från inköpta varor och tjänster ska ha vetenskapligt baserade klimatmål senast år 2025. Målet för minskade utsläpp från produktion avser alla utsläpp i scope 1 samt marknadsbaserade utsläpp i scope 2. Avgränsningen skiljer sig inte från rappor terade utsläpp under E1-6 Bruttoutsläpp av växthusgaser inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp. Vid uppnådda mål 2030 skulle den totala absoluta reduktionen av fossila utsläpp uppgå till 72 500 ton CO2e, varav 13 600 ton CO2e från scope 1 och cirka 58 900 ton CO2e från scope 3. För marknadsbaserade utsläpp i scope 2 kommer det inte ha skett någon reduktion då dessa utsläpp redan är så pass låga. Beräkningen av absoluta värden baseras på produktionsvolymer och transport arbete från basåret och förutsätter att dessa är oförändrade. Fastställandet av Holmens klimatrelaterade mål har huvudsakligen skett genom internt arbete inom koncernen, med utgångspunkt i koncernens övergripande strategi för ökad klimatnytta och minskade utsläpp. Koncernledningen har varit involverad i målformuleringen tillsammans med relevanta affärsområden och stödfunktioner. Målet är baserat på vetenskapligt förankrade metoder och har god känts av Science Based Targets initiative (SBTi). Även om externa intressenter inte direkt har deltagit i processen att fastställa målen, har Holmen tagit hänsyn till för väntningar från kunder, investerare, branschorganisationer och regulatoriska krav. Identifierade drivkrafter för att minska fossila utsläpp är framför allt bränsle skifte, där fossila bränslen successivt ersätts med förnybara alternativ, samt att transportsektorn ställer om till eldrift, biodrivmedel eller andra fossilfria lösningar. Denna omställning kräver betydande investeringar i fordon, infrastruktur och teknik samt nära samverkan i hela värdekedjan. Även energieffektivisering är en viktig drivkraft, genom att optimera processer och minska energiförbruk ningen kan utsläppen reduceras ytterligare. Holmen har inte utgått från ett lågutsläppsscenario när drivkrafter har identifierats. Utfall Klimatnytta Inlagringen i skogen har minskat eftersom nettoupptaget av koldioxid är lägre än tidigare år. Det beror dels på en lägre sänka, alltså lägre tillväxt och därmed min dre ny inlagring, och dels på en högre källa i form av större naturliga avgångar, exempelvis ökad mängd död ved, skador eller andra förluster som minskar 112 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar ===== SIDA 113 ===== nettobalansen. Sammantaget innebär detta att skogens klimatbidrag i form av koldioxidupptag blir lägre än föregående år. Klimatnytta, miljoner ton CO2e1) 2025 2024 Inlagring i Holmens skogar 1,86 2,13 Inlagring i trä och fiberprodukter 0,40 0,44 Trä och fiberprodukter som potentiellt undviker fossila utsläpp 4,36 4,44 Förnybar elproduktion som potentiellt undviker fossila utsläpp 1,09 1,24 Bioenergi som potentiellt undviker fossila utsläpp 0,88 0,84 Holmens fossila utsläpp i scope 13 0,72 0,77 1) För redovisningsprinciper, se sida 116. Utfall energiproduktion Under rapporteringsperioden har Holmen producerat mindre el från vindkraft då låga priser inte täckts upp av kostnaderna. Vattenkraften producerade något mer el i jämförelse med föregående år och Blisterlidens Vindkraftspark producerade el i samband med uppstart under fjärde kvartalet 2025. Leveranser, MWh 2025 2024 Vatten och vindkraft 1 634 113 1 728 217 Utfall utsläppsminskningsmål Sedan basåret 2019 har Holmen successivt minskat de fossila utsläppen inom scope 1 och 2. Genom minskad användning av fossil gas samt att inköpt el har lägre kolintensitet har Holmen sedan 2022 legat under den målsatta utsläppsnivån för 2030. Under 2025 avviker utvecklingen till följd av den brand som inträffade i Braviken under december 2024, vilket tillfälligt har ökat utsläppen. Branden medförde att den fastbränslepanna som normalt används i produktionen togs ur drift för reparation och ersattes av en oljepanna. Detta har resulterat i en ökning av koldioxidutsläpp i scope 1 med 42 procent jämfört mot ett normalår. Holmens ökade växthusgasutsläpp i scope 1 beror således på tillfälliga driftförhållanden och inte på strukturella förändringar i verksamheten eller avvikelse från Holmens strategi att öka klimatnyttan och minska de fossila utsläppen i värdekedjan. Arbetet med att köpa in från leverantörer med klimatmål har utvecklats väl och målet för 2025 är därmed uppnått. Utsläppen från transporter och skogsmaskiner har däremot inte minskat i förhållande till basåret. Den i Sverige slopade reduk tionsplikten som styr inblandningen av biodrivmedel har påverkat utvecklingen negativt. Därutöver påverkas skogsmaskinernas utsläpp av att arbete utförts i svåråtkomlig terräng vilket kräver tyngre och mer bränslekrävande maskiner för att säkerställa säker och effektiv skörd och transport av virke. Under 2024 uppdaterade Holmen beräkningsmetoden för marknadsbaserade växthusgasutsläpp. För att säkerställa enhetlighet har basåret för utsläppsmålen räknats om under 2025, vilket medför viss inverkan på måluppfyllnaden. Utfall utsläppsminskningsmål1) Basår 2019 2025 mål 2030 Utsläpp per ton massa och papper, kgCO2e/ton p&p 57 1% 15 % Utsläpp från transporter, gCO2e/tonkm 23,6 10% 22 % Utsläpp från skogsmaskiner, kgCO2e/ton vedråvara 3,5 68% 22 % Andel utsläpp från leverantörer med klimatmål2) N/A3) 42% 35% 1) För redovisningsprinciper, se sida 116. 2) Målet för andel utsläpp från leverantörer med klimatmål sträckte sig till 2025 och anses därmed vara uppnått. 3) Ett baslinjevärde är inte relevant för Holmens leverantörsmål i Scope 3 eftersom SBTi:s leverantörsmål inte baseras på utsläppsminskningar, utan på att en viss andel leve- rantörer ska ha vetenskapligt baserade klimatmål. Därför finns inget kvantitativt baslinjevärde, till skillnad från absoluta eller intensitetsbaserade utsläppsmål. E1-5 Energianvändning och energimix En stor del av den energi som används kommer från den egna värdekedjan. Holmen använder stora mängder energi och den absoluta majoriteten av den tillförda energin är fossilfri. Endast 5 procent är fossilbaserad, främst från använd ningen av olja och diesel, medan 95 procent kommer från fossilfria källor. Holmen använder inte kol eller kolprodukter som bränsle. Under rapporteringsperioden tillförde Holmen totalt 7 326 (7 600) GWh energi. Vid produktionen av kartong till verkas majoriteten av den energi som behövs vid de egna bruken. Tillverkningen av termomekanisk massa vid Holmens två pappersbruk är elintensiv och merparten av den elenergi som används köps externt. Under rapporteringsperioden uppgick den totala tillförda elen till 3 160 (3 200) GWh. Holmen köper knappt 200 GWh per år från en vindkraftspark på Holmens mark till ett fast pris till år 2032. Bränsleförbrukning, MWh 2025 2024 Bränsle från kol och kolprodukter Bränsle från råolja och petroleumprodukter 277 989 160 180 Bränsle från fossilgas 51 650 38 139 Bränsle från andra fossila källor1) 1 122 942 Bränsle från förnybara energikällor2) 3 835 454 4 259 113 Total förbrukning av bränsle 4 166 215 4 458 374 Inköpt el och värme, MWh El från fossila källor3) El från förnybara källor 1 106 812 1 219 838 El från kärnkraft 2 048 458 1 954 453 Värme från förnybara källor 4 161 4 776 Värme från fossila källor 131 90 Total förbrukning av inköpt el och värme 3 159 562 3 179 157 Total energianvändning, MWh Tillförd fossil energi 330 892 199 351 Tillförd förnybar energi4) 4 946 427 5 483 727 Tillförd kärnkraft 2 048 458 1 954 453 Total energianvändning 7 325 777 7 637 531 Andel av energi och energimix, % Fossila källor 5 3 Förnybara källor 68 72 Kärnenergi 28 26 Energiintensitet, MWh per MSEK5) Energiintensitet 307 308 1) Inkluderar tillfört bränsle från fossila källor för att framställa egenproducerad mottryckel. 2) Inkluderar tillfört bränsle från förnybara källor för att framställa egenproducerad mottryckel. 3) Holmen köper ej ånga eller kyla från fossila källor. 4) Av den totalt egenproducerade elen använder Holmen 443 GWh. För att säkerställa att all el som förbrukas är fossilfri har Holmen annullerat ursprungsgarantier motsvarande den egna elanvändningen. 5) Holmens samlade verksamhet är klassificerad som sektorer med hög klimatpåverkan i enlighet med de NACE-koder som fastställts i EU:s regelverk och föreskrivs av ESRS (Skogsbruk A02, Sågverk C16, Kartongbruk C17, Pappersbruk C17, Vind- och vatten- kraft D35). Energiintensiteten beräknas baserat på intäkter enligt IFRS 15 som presenteras i resultaträkningen (nettoomsättning och övriga rörelseintäkter), med korrigering av poster inom övriga rörelseintäkter som inte omfattas av IFRS 15. För mer information, se avsnittet Taxonomi på sida 116. Externt levererad energi Holmen producerar bioenergi i form av fasta biobränslen, främst bestående av sågspån, bark och grot (grenar och toppar). Under 2025 levererade Holmen totalt 2 225 (2 311) GWh fasta biobränslen. Utöver detta bidrog bruket i Workington med 116 (144 GWh) överskottsel till elnätet. Holmen levererade även 148 (138) GWh tallolja samt 27 (29) GWh fjärrvärme till närliggande samhällen, vilket stärker den lokala energiförsörjningen och bidrar till minskad användning av fossila bränslen. Vattenkraft ger trygg elförsörjning och bidrar med stor samhällsnytta i omställ ningen mot mer förnybara energikällor då produktionen av vattenkraft kan styras genom att reglera nivån i vattenmagasinen. Etablering av storskalig vindkraft är ett naturligt komplement till den reglerbara vattenkraften. Tabellen avser levererad energi. Fjärrvärme avser levererad värmeenergi från Hallsta Pappersbruk och Iggesunds Bruk. Externt levererad el avser levererad el från Workingtons Bruk. Holmen Årsredovisning 2025 113 Klimatförändringar ===== SIDA 114 ===== Hållbarhetsrapport Såld energi, MWh1) 2025 2024 Vatten och vindkraft 1 634 113 1 728 217 Fasta biobränslen 2 225 167 2 311 161 Tallolja 148 290 138 140 Fjärrvärme 27 216 28 879 Externt levererad el från bruk2) 115 864 143 836 1) Av den egenproducerade el som Holmen säljer är 629 MWh fossilbaserad. För redovisningsprinciper, se sida 115. 2) Minskningen beror på ett underhållsstopp under rapporteringsperioden. E1-6 Bruttoutsläpp av växthusgaser inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp Utsläppen från scope 1 ökade från 61 till 87 000 ton CO2e under 2025. Den huvudsakliga orsaken till ökningen är driften av oljepannan i Braviken, som har använts som en tillfällig lösning under året medan fastbränslepannan renovera des. Fastbränslepannan är sedan slutet av 2025 åter i drift. Utsläppsökningen är därmed främst kopplad till tillfälliga driftförhållanden, snarare än strukturella förändringar i verksamheten eller avvikelse från Holmens strategi att öka klimat nyttan och minska de fossila utsläppen i värdekedjan. Under 2025 har metoden för beräkning av utsläpp inom scope 3 kategori 1 Inköpta varor och tjänster uppdaterats i syfte att ge en mer heltäckande och transparent bild av Holmens indirekta utsläpp. Utöver detta har en uppskattning av utsläpp från transporter till och från Holmens verksamhetsställen lagts till i de fall de inte inkluderas i leverantörens rapporterade klimatdata. Tidigare års data har inte om räknats. Justeringen av beräkningen bidrar till att utsläppen i denna kategori ökar. Metoden för beräkning av scope 3 kategori 2 har även uppdaterats under rapporte ringsåret. Detta har medfört en omräkning av basåret samt föregående års rappor terade värden. Ökningen av utsläppen beror huvudsakligen på investeringar kopplade till utbyggnaden av vindkraft. Läs mer om beräkningsmetod under Redovisningsprinciper på sida 115. Vid större förändringar i förutsättningar, till exempel förvärv, avyttring eller förändrad verksamhet, eller vid betydande händelser, kommenteras detta i rapporteringen. E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Holmen finansierar inte några externa projekt för upptag eller lagring av koldioxid och använder inte heller några koldioxidkrediter. Samtliga upptag samt all lagring av växthusgaser sker inom den egna verksamheten och är ett resultat av den naturliga tillväxten i Holmens skogar samt av den kolinlagring som sker i trä och fiberprodukter. Holmen har således inte initierat eller finansierat något utformat upptagsprojekt utan upptaget samt lagringen är en effekt av skogens normala till växtprocess i ett långsiktigt och ansvarsfullt skogsbruk där tillväxten överstiger uttaget och skogens kolförråd ökat över tid. Under 2025 uppgick nettoupptaget i Holmens skogar till 1,86 (2,1) miljoner ton Retroaktivt År för delmål och mål Växthusgasutsläpp, tusen ton CO2e Basår 2019 2024 2025 2024/ 2025, % 2025 2030 2050 Årligt mål i %/basår Scope 1 Bruttoväxthusgasutsläpp scope 11) 90 61 87 42 - - - - Andel scope 1växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandels system (%) - 57 72 27 - - - - Scope 2 Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp 42 20 23 17 - - - - Marknadsbaserade bruttoväxthusgas utsläpp 0,53 0,46 0,48 4 - - - - Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp i scope 3 437 594 635 7 - - - - 1) Inköpta varor och tjänster 101 227 262 15 - - - - 2) Kapitalvaror 19 36 44 22 - - - - 3) Bränsle och energirelaterade verksam heter (ingår inte i scope 1 eller scope 2) 76 58 56 4 - - - - 4) Transport och distribution i tidigare led 57 72 67 7 - - - - 5) Avfall genererat i verksamheter - - - - 6) Tjänsteresor 1 1 1 0 - - - - 7) Anställdas pendling 3 3 3 0 - - - - 8) Tillgångar som leasas i tidigare led - - - - 9) Transport i senare led 180 197 189 4 - - - - 10) Bearbetning av sålda produkter - - - - 11) Användning av sålda proukter 12 - - - - 12) Slutbehandling av sålda produkter - - - - 13) Tillgångar som leasas i senare led - - - - 14) Franchiseavtal - - - - 15) Investeringar - - - - Totala utsläpp av växthusgaser Platsbaserade 569 675 745 10 - - - - Marknadsbaserade 527 655 722 6 4552) 1,4% Växthusgasintensitet3) Platsbaserad, ton CO2e per MSEK 27,3 31,3 15 - - - - Marknadsbaserad, ton CO2e per MSEK 26,5 30,3 2 - - - - 1) Utsläpp av metan och dikväveoxid (lustgas) vid anläggningarna uppgår under rapporteringsperioden till 10 kton koldioxidekvivalenter. 2) Beräkningen av absoluta värden baseras på produktionsvolymer och transport arbete från basåret och förutsätter att dessa är oförändrade. 3) Växthusgasintensiteten beräknas baserat på intäkter enligt IFRS 15. För mer information, se avsnittet Taxonomi på sida 116. 114 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar ===== SIDA 115 ===== CO2 och ytterligare 0,4 (0,4) miljoner ton CO2 lagrades i produkter. Beräkningarna för nettoupptag och lagring i träprodukter följer ISO 13391 och IPCC:s metodik, inklusive halveringstider för trä och fiberprodukter, vilket säkerställer att redovis ningen speglar faktiska livscykler och gradvisa kolförluster. Upptag och lagring klassificeras som en naturbaserad lösning eftersom de bygger på naturliga proces ser i hållbart skogsbruk. Ingen del av upptaget eller lagringen har överförts eller sålts till extern part. Holmen bedömer att risken för bristande varaktighet i koncernens koldioxidupptag och lagring är låg. Upptaget sker i koncernens egna skogar och lagring sker i trä och fiberprodukter som är i bruk. Skogsbeståndet följs upp genom regelbundna företagstaxeringar, vilket möjliggör övervakning av tillväxt och identifiering av eventuella reverseringshändelser såsom stormskador, bränder eller sjukdomar. För lagring i produkter tillämpas IPCC:s metodik med antagna halveringstider, vilket beaktar gradvis kolförlust över tid. Metoden inkluderar hänsyn till material återvinning. Under året har inga reverserings eller läckagehändelser identifierats. Redovisningsprinciper Energianvändning och energimix Vid beräkning av energianvändning och energimix finns vissa begränsningar. Återvunnen energi exkluderas för att undvika dubbelräkning, vilket innebär att delar av interna energiflöden inte ingår i den redovisade totalen. Energimixen baseras på uppgifter från el och värmeleverantörer, inklusive ursprungsgaran tier, vilket kan påverka precisionen då datakällorna varierar i aktualitet och metodik. Datainsamling sker från interna system och manuella underlag. Utsläpp av växthusgaser, tusen ton CO2e Holmens utsläpp av växthusgaser beräknas enligt scope 1, 2 och 3 i enlighet med den globala standarden Greenhouse Gas Protocol (GHGprotokollet). Utöver den lagstadgade revisionen som utförts av bolagets revisor har det ej skett någon extern granskning av redovisade mått. Metod för att beräkna scope 1-utsläpp Direkta växthusgasutsläpp (scope 1) beräknas baserat på utsläpp av koldioxid (CO2) från förbränning av fossila bränslen, utsläpp av metan (CH4), lustgas (N2O), köldmedia (HFC) samt utsläpp av fossil koldioxid i samband med förberedelse och hantering av biobränslen. Beräkningarna grundas på faktisk förbrukning av respektive bränsletyp, där mängden bränsle hämtas från anläggningarnas drift och inköpsdata. Alla rapporterade växthusgasutsläpp har omräknats till koldioxidekvivalenter (CO2e) enligt de GWPvärden (global warming potential) som Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) anger i sin sjätte utvärderingsrapport (AR6). För scope 1 har emissionsfaktorer för CO2 från förbränning av fossila bränslen hämtats från Naturvårdsverket. Emissionsfaktorer för metan (CH4) och lustgas (N₂O) baseras på IPCC AR6. För köldmedia (HFC) används emissionsdata av respektive leverantör. De biogena utsläppen uppgick till 1,5 miljoner ton CO2 under 2025. Holmen beräknar procentandelen av scope 1växthusgasutsläpp som omfattas av reglerade utsläppshandelssystem genom att jämföra de fossila koldioxidutsläpp som ingår i EU ETS eller UK ETS med våra totala scope 1utsläpp. I beräkningen inkluderas utsläpp från produktionsenheter som är reglerade av dessa system, medan den totala mängden omfattar alla direkta utsläpp från verksamheten. Metod för att beräkna scope 2-utsläpp Holmen beräknar scope 2växthusgasutsläpp enligt GHG Protocols marknads baserade samt platsbaserade metod och inkluderar all inköpt el och värme som används i verksamheten. Biogena koldioxidutsläpp från inköpt fjärrvärme som inte är redovisade i scope 2växthusgasutsläpp uppgick till 1 573 ton under 2025. Holmens elinköp sker uteslutande med leverantörsspecifika elavtal. För beräkning av de marknadsbaserade scope 2utsläppen omfattas 93 procent av den inköpta elen av avtal där ursprungsmärkningen ingår direkt i elavtalet. Motsvarande 7 procent av den inköpta elen är kopplade till ursprungsgarantier som köps separat från den fysiska elen. Platsbaserade scope 2utsläpp baseras på den genomsnittliga utsläppsintensiteten i det elnät där energin förbrukas, oberoende av vilka avtalsinstrument eller energiattribut som Holmen har köpt. För beräkningen används emissionsfaktorer från Association of Issuing Bodies (AIB), vilket säkerställer att utsläppsdata speglar den faktiska elmixen i respektive geografiskt område. Beräkningen har gjorts genom att multiplicera förbrukad energi med den genomsnittliga utsläppsfaktorn från AIB (7,52 kg CO2e/MWh för Sverige och 363,34 kg CO2e/MWh för UK). Metod för att beräkna scope 3-utsläpp Holmen har genomfört en screening av indirekta växthusgasutsläpp (scope 3) i enlighet med GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard. Syftet med screeningen är att identifiera de mest väsentliga utsläppskategorierna i värdekedjan och skapa ett underlag för målsättning och rapportering. För att bedöma väsentlighet har Holmen tillämpat ett tröskelvärde om 1 procent, vilket innebär att de utsläpp som inte inkluderas i scope 3 redovisningen sammantaget inte ska överstiga 1 procent av de totala utsläppen. Kategorierna avfall genererat i verksamheten samt avfallshantering av sålda produkter bedöms som icke väsentliga. Vidare har kategorierna uppströms hyrda tillgångar, nedströms hyrda tillgångar, franchise samt investeringar bedömts som ej tillämpliga för Holmens verksamhet. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer omfattar endast de fall där leverantörsspecifika emissionsfaktorer har använts. Holmen har i nuläget inte beräknat biogena utsläpp inom scope 3 eftersom tillför litliga data saknas och uppskattningar bedöms vara osäkra. Biogena utsläpp kan dock förekomma inom flera delar av scope 3kategorierna, framför allt i samband med transporter där biodrivmedel används samt i produktionen av inköpta varor, tjänster och kapitalvaror där biobränslen ingår i leverantörernas energianvändning. 3.1 Inköpta varor och tjänster omfattar samtliga direkt och indirekt inköpta material under året samt avverkning utförd av entreprenörer. Data samlas in från interna system eller tillhandahålls av externa parter. Utsläppen för inköpta direkt och indirekta material beräknas med emissionsfaktorer baserade på primärdata från leverantörer, schabloner framtagna av IVL Svenska Miljöinstitutet samt emissionsfaktorer baserade på kostnadsdata från Environmental Protection Agency. För skogsvårdstjänster beräknas utsläppen med en schablon baserad på mängden drivmedel per kubikmeter avverkad ved. Schablonen tas fram internt med underlag från egna avverkningsgrupper. Därefter appliceras en standardiserad emissionsfaktor för CO2utsläpp per liter diesel, hämtad från Naturvårdsverket. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 82 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts för att beräkna utsläppen. 3.2 Kapitalvaror avser förvärv av materiella anläggningstillgångar, såsom maskiner, byggnader och större produktionsutrustning. Under 2025 har Holmen uppdaterat beräkningsmetoden för utsläpp från kapitalvaror och gått från Scope 3 Evaluator Tool Quantis till att beräkna utsläpp med averagespend metoden i enlighet med GHGprotokollet. Emissionsfaktorer är hämtade från Environmental Protection Agency (EPA). Detta har medfört en omräkning av basåret samt föregående års rapporterade värde. Ökningen av utsläpp beror huvudsakligen på investeringar kopplade till utbyggnad av vindkraft. 3.3 Bränsle och energirelaterade aktiviteter omfattar utsläpp i värdekedjan kopplade till produktion av inköpt el. Data hämtas från interna system för energiförbrukning. Utsläppen beräknas med emissionsfaktorer baserade på miljövarudeklarationer (EPD) från Vattenfall. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts för att beräkna utsläppen. 3.4 För uppströms transporter beräknas utsläppen utifrån transportarbete, vilket definieras som tonkilometer (transporterad mängd multiplicerad med transportsträckan). Därefter appliceras emissionsfaktorer per transportslag, baserade på data från Network for Transport Measures (NTM). Data hämtas från interna system eller tillhandahålls av extern part. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts för att beräkna utsläppen. 3.6 och 3.7 Tjänste och pendlingsresor beräknas utifrån resultatet från en intern resvaneundersökning som genomfördes 2019. Undersökningen omfattade uppgifter om färdmedel, reslängd och frekvens för både tjänsteresor och dagliga pendlingsresor. Data används för att uppskatta den totala transport sträckan per person och färdmedel, varefter emissionsfaktorer appliceras för respektive transportslag enligt etablerade standarder. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har använts för att beräkna utsläppen. 3.9 Utsläpp från nedströms transporter beräknas med hjälp av extern part där beräkningar bygger på faktiska transportflöden, avstånd, transportslag samt tillhörande emissionsfaktorer. Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. 3.11 Utsläpp från användning av sålda produkter avser metan och lustgasutsläpp som uppstår vid förbränning av sålda biobränslen. Beräkningen baseras på emissionsfaktorer framtagna av Svenska Skogsindustriernas Vatten och Luftvårdsforskning (SSVL). Andelen utsläpp som beräknats med primärdata från leverantörer uppgår till 0 procent. Inget specifikt beräkningsverktyg har Holmen Årsredovisning 2025 115 Klimatförändringar ===== SIDA 116 ===== Hållbarhetsrapport taxonomi Taxonomiförordningen är en vägledning för finansiella aktörer att identifiera ekonomiska aktiviteter som väsentligt bidrar till att EU ska nå sina klimatmål och gröna tillväxtstrategi. Företag ska rapportera andelen av centrala resultatindikatorer (omsättning, kapitalutgifter samt driftsutgifter) för aktiviteter som omfattas av taxonomiför ordningen, samt andelen som klarar kraven för att kallas hållbara. Varje aktivitet prövas mot de tekniska kriterierna i förordningen för att väsentligt bidra till miljö målen och inte orsaka betydande skada. Hållbara aktiviteter måste även efter leva kraven för sociala minimiskyddsåtgärder. Vidare ska grundläggande mänsk liga rättigheter respekteras och regler för god affärssed följas. Holmen har för räkenskapsåret 2025 valt att tillämpa de nya delegerade akterna som antagits under året. De ekonomiska verksamheterna som har identifierats omfattas av taxonomiför ordningen avser skörd av egen skog samt elproduktion från vindkraft, vattenkraft och bioenergi. Samtliga aktiviteter har bedömts bidra till miljömål 1, Begränsning av klimatförändringar. För 2025 har inga aktiviteter identifierats som möjliggö rande verksamhet eller omställningsverksamhet. Nyckeltalen har beräknats i enlighet med definitionerna i taxonomiförordningens delegerade akt om upplysningsskyldighet. Taxonomiförenliga aktiviteter inom Holmen är separat identifierbara i den interna finansiella rapportering, vilket medför att eventuell dubbelräkning av omsättning, kapitalutgifter och drifts utgifter kan undvikas. För rapporteringsperioden 2025 var taxonomiförenlig andel av omsättningen oförändrad 9 (9) procent. Lägre omsättning för elproduktionen vägs upp av ökad omsättning från skörd av egen skog. Den taxonomiförenliga andelen av kapital utgifter ökade till 58 (34) procent, vilket främst avser investeringar i materiella anläggningstillgångar för uppbyggnad av Blisterlidens vindkraftspark. Andelen för drifts utgifter ökade till 31 (27) procent vilket beror på högre kostnader för skogs vård men även högre kostnader för reparation och underhåll avseende elproduk tion från vind och vatten. Redovisningsprinciper Nämnare Total omsättning enligt taxonomins definition ska definieras i enlighet med IFRS 15. Vilket motsvarar koncernens omsättning som framgår av resultaträkningen. Merparten av koncernens övriga rörelseintäkter som presenteras i Not 3, och avser extern försäljning av varor och tjänster, inkluderas i nämnaren enligt taxonomiförordningens definition. Omsättning i enlighet med IFRS 15 uppgick till 23 832 (24 759) Mkr. Intern omsättning för taxonomi förenliga aktiviteter är inte medräknade. Totala kapitalutgifter avser investeringar och förvärv under innevarande år enligt Not 9 Skogstillgångar, Not 10 Immateriella anläggningstillgångar, Not 11 Materiella anläggningstillgångar och Not 12 Nyttjanderättstillgångar (leasing). Totala driftsutgifter som är tillämpliga för Holmen enligt taxonomiförordningen avser reparationer och underhåll samt forskning och utveckling , vilket inkluderar personalkostnader kopplade till anläggningstillgångarna. För räkenskapsåret uppgår driftsutgifterna till 1 576 (1 747) Mkr. Täljare Omsättning från skörd av egen skog omfattar framför allt extern försäljning av timmer och massaved medan det som förädlas av Holmens egen industri har exkluderats. Kapitalutgifter inkluderar bland annat köp av skogsmaskiner, uppförande av skogsvägar samt förvärv av skogsfastigheter. Kapitalutgifter, så kallade cinvesteringar, ingår för Holmens taxonomiförenliga aktivitet. Kapitalutgiftsplanen för uppförandet av Blisterlidens Vindkraftspark har under räkenskapsåret aktiverats i balansräkning som materiella anläggningstillgångar. Vid årets slut togs vindkraftsparken i drift. Det slutliga aktiverade beloppet för 2025 uppgår till cirka 983 Mkr. Inga nya kapitalutgiftsplaner har antagits. Investeringen ökar Holmens möjlighet att bidra med fossilfri el. Aktivitet 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon, avser Holmens leasade bilar, och är tillämplig men ej taxonomiförenlig. Driftsutgifter inkluderar utveckling och underhåll av den egna skogen i form av gallring, underhåll av vägar, röjning och gödsling. Omsättning från elproduktion utgörs främst av extern försäljning av el, stödtjänster för att stabilisera elsystemet, ursprungsgarantier och gröna elcertifikatintäkter. Som kapitalutgifter ingår bland annat uppgraderingar, nyanläggningar och förvärv. Driftsutgifter utgörs av mindre renoveringar och underhåll av utrustning för elproduktion samt olika former av utvecklingsarbeten såsom projektering av nya vindkraftsparker. Utvärdering av uppfyllnad av kriterier Holmen utvärderar årligen de tekniska granskningskriterierna för att avgöra om de ekonomiska verksamheterna anses väsentligt bidra till begränsning av använts för att beräkna utsläppen. Eftersom kategori 11 tillkom först under 2025 finns ingen rapporterad data för 2024. Klimatnytta, miljoner ton CO 2e Beräkningar av klimatnytta följer den globala standarden ISO 13391 som är ett ramverk för värdekedjeberäkningar för trä och träbaserade produkter. Koldioxidinlagring i Holmens skogar baseras på virkesförrådsuppbyggnad enligt avverkningsberäkning. Nettoinlagringen i mark är beräknad i enlighet med Sveriges officiella klimatrapportering till FN som görs av Naturvårdsverket med IPCC:s metodik som bygger på en inventering av 30 000 provytor under en femårscykel. Nettoinlagringen i trä och fiberprodukter bygger på IPCC:s metodik. Fiberprodukter bedöms enligt IPCC ha en halveringstid på 2 år och trävaror på 30 år. Metodiken tar hänsyn till att en viss mängd gamla trä och fiberprodukter förmultnar eller eldas upp under året och därmed slutar binda in koldioxid. Beräkningsfaktorn för potentiellt förhindrade utsläpp från trä och fiberprodukter är hämtade från Skogforsks databas över beräkningsfaktorer. Detta värde är en uppskattning av de potentiellt förhindrade/undvikna utsläppen av växthusgaser som kan uppstå genom att träbaserade produkter släpps ut på marknaden och ersätter utsläpp från alternativa produkter. Det avser inte en uppmätt förändring av växthusgasutsläppen i atmosfären. Marknadsdynamiken som följer av att träbaserade produkter introduceras på marknaden bedöms inte inom ramen för beräkningar baserade på ISO 133913. Bioenergi från grot och biprodukter från Holmens verksamhet ersätter andra, fossila, bränslen. Beräkningsfaktorn är baserad på data i förnybarhetsdirektivet. Beräkning av förnybar elproduktion från vind och vattenkraft som ersätter fossil energi ingår inte i modellen för beräkning av klimatnytta enligt ISO 13391. Därför har en separat beräkning gjorts där vatten och vindkraft antas substituera kol och gaskraft genom elexport till Europa. Substitutionsfaktorn för vindkraft är baserad på data från Nätverket Vindkraftens klimatnytta och beräkningsfaktorn för vattenkraft bygger på data från AIB (Association of Issuing Bodies). Utfall utsläppsminskningsmål För att säkerställa att baslinjevärdet är representativt har Holmen följt Science Based Targets initiatives (SBTi) metodik och vägledning. Detta innebär att bas linjevärdet är fastställt utifrån ett år med normal verksamhetsnivå och utan avvikande externa faktorer som skulle kunna påverka energianvändning eller utsläpp, såsom extrema väderförhållanden eller tillfälliga produktionsstopp. Utsläpp per ton papper och massa beräknas enligt den totala mängden växthus gasutsläpp i scope 1 samt 2 (marknadsbaserade) delat med den totala mängden producerad kartong, papper och massa. För transportmålet ingår följande katego rier i scope 3: bränsle och energirelaterade aktiviteter, transport och distribution i tidigare led samt transport i senare led. Transportrelaterade utsläpp beräknas utifrån transportarbetet per transportslag, uttryckt i tonkilometer, multiplicerat med emissionsfaktorer och energiinnehåll för respektive transportslag och bränsletyp. Andel utsläpp från leverantörer med klimatmål beräknas baserat på mängd inköpta varor som kommer från leverantörer med klimatmål. Data bygger i första hand på kontakt med leverantörer. 116 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar ===== SIDA 117 ===== Räkenskapsår 2025 Andel av verksamheter som omfattas av taxonomin Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel av verksamheten som är förenlig med taxonomikraven Uppdelning efter miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Andel möjliggörande verksamhet Andel omställningsverksamhet Icke bedömda verksamheter som anses vara icke väsentliga Verksamheter som är förenliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (2024) Andel av verksamheter som är för- enliga med taxonomikraven under föregående räkenskapsår (2024) Central resultat- indikator Totalt Begränsning av klimat- förändringar Anpassning till klimat- förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) Mkr % Mkr % % % % % % % % % % Mkr % Omsättning 23 832 9 2 099 9 9 2 218 9 Kapitalutgifter 2 219 59 1 303 59 59 2 791 34 Driftsutgifter 1 576 31 494 31 31 469 27 Omsättning 2025 Omsättning som omfattas av taxono- mikraven (andelar av omsättning som omfattas av taxonomin) Omsättningen som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av omsättning) Omsättningen som är förenliga med taxonomikraven (andelar av taxonomi- förenlig omsättning) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställningsverksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikravenEkonomiska verksamheter Kod Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) % Mkr % % % % % % % % Skörd av egen skog CCM 1.3 4 966 4 4 100 Vindkraft CCM 4.3 1 115 1 1 100 Vattenkraft CCM 4.5 1 302 1 1 100 Bioenergi CCM 4.8 3 716 3 3 100 Summan förenligheten per mål 9 9 Omsättningen som uppfyller taxonomikraven 9 2 099 9 9 Taxonomiförenlig omsättning uppgår till 2 099 Mkr, merparten hänförlig till koncernens omsättning och framgår av resultaträkningen på sida 60. Taxonomiförenlig omsättning från övriga rörelseintäkter uppgår till 716 Mkr och avser bioenergi. klimat förändring och inte orsaka någon betydande skada för något av de andra miljö målen enligt den delegerade akten om begränsningar till klimat förändringar. Holmens skogsbruksplan tillsammans med tillväxthöjande åtgärder bidrar till en positiv balans mot de utsläpp som verksamheten ger upphov till. Nationell lagstiftning säkerställer fortsatt markanvändning för skogsbruk samt med en återbeskogningsplikt garanteras att marken kvarstår som skog. Därmed upp fylls kraven för väsentligt bidrag avseende skogsförvaltning. Skogsförvaltningen sker i enlighet med koncernens certifierade ledningssystem som säkerställer att lagstiftningens krav efterlevs. Föregående år genomförde tredje part en granskning att de tekniska granskningskriterierna var uppfyllda. För vind, vatten och bioenergi bedöms Holmens väsentliga bidrag till miljömålet genom att analysera respektive kraftanläggnings effekter för elproduktion. Hänsyn till att inte orsaka betydande skada tas genom miljökonsekvensbedömning för erhållet miljötillstånd. Processer för tillbörlig aktsamhetgällande mänskliga rättigheter och miljöhänsyn är integrerad i interna ordningar och styrdokument. Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer fastställer principer för medarbetare och leveran törer avseende affärsetik inklusive antikorruption, skatt och sund konkurrens, mänskliga rättigheter samt miljö. Som komplement till uppförandekoderna har Holmen interna ordningar och styrdokument såsom HRpolicy, Arbetsmiljöpolicy och Affärsetikpolicy samt en visselblåsarfunktion. En grundprincip i Holmens uppförandekod och uppförandekod för leverantörer är att Holmen inte tolererar någon form av brott mot mänskliga rättigheter, korruption eller bedrägeri samt att tillämplig konkurrenslagstiftning ska följas. Holmen Årsredovisning 2025 117 Klimatförändringar ===== SIDA 118 ===== Hållbarhetsrapport Kapitalutgifter 2025 Kapitalutgifter som omfattas av taxo- nomikraven (andelar av kapitalutgifter som omfattas av taxonomin) Kapitalutgifter som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av kapitalutgifter) Kapitalutgifter som är förenliga med taxonomikraven (andelar av taxonomi- förenliga kapitalutgifter) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställningsverksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikravenEkonomiska verksamheter Kod Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) % Mkr % % % % % % % % Skörd av egen skog CCM 1.3 11 249 11 11 100 Vindkraft CCM 4.3 45 989 45 45 100 Vattenkraft CCM 4.5 2 48 2 2 100 Bioenergi CCM 4.8 1 17 1 1 100 Summan förenligheten per mål 59 59 Kapitalutgifter som uppfyller taxonomikraven 59 1 303 59 59 Taxonomiförenliga kapitalutgifter uppgår till 1 303 Mkr. För skörd av egen skog avser 177 Mkr investeringar i skogstillgångar, 67 Mkr i materiella anläggningstillgångar och 5 Mkr i leasingavtal. För vindkraft ingår investeringar i materiella anläggningstillgångar om 989 Mkr där 983 Mkr avser kapitalutgiftsplanen för uppförande av Blisterlidens Vindkraftspark. För vattenkraft ingår 48 Mkr investeringar i materiella anläggningstillgångar. För bioenergi ingår investeringar i materiella anläggningstillgångar om 17 Mkr. Andelen som härrör från förvärv under räkenskapsåret avser köp av skogsfastigheter med 8 Mkr. Driftsutgifter 2025 Driftsutgifter som omfattas av taxono- mikraven (andelar av driftsutgifter som omfattas av taxonomin) Driftsutgifter som är förenliga med taxonomikraven (monetärt värde av driftsutgifter) Driftsutgifter som är förenliga med taxonomikraven (andelar av taxonomi- förenliga driftsutgifter) Miljömål för verksamheter som är förenliga med taxonomikraven Möjliggörande verksamheter Omställningsverksamhet Andel som är förenlig med taxonomikraven av den andel som omfattas av taxonomikravenEkonomiska verksamheter Kod Begränsning av klimat förändringar Anpassning till klimat förändringar Vatten Cirkulär ekonomi Föroreningar Biologisk mångfald (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) % Mkr % % % % % % % % Skörd av egen skog CCM 1.3 27 421 27 27 100 Vindkraft CCM 4.3 1 20 1 1 100 Vattenkraft CCM 4.5 2 31 2 2 100 Bioenergi CCM 4.8 1 22 1 1 100 Summan förenligheten per mål 31 31 Driftsutgifter som uppfyller taxonomikraven 31 494 31 31 Taxonomiförenliga driftsutgifter uppgår till 494 Mkr. Merparten hänförlig till underhåll och reparationer. 118 Holmen Årsredovisning 2025 Klimatförändringar ===== SIDA 119 ===== E2 miljöföroreningar E2-1 / MDR-P Policyer relaterade till miljöföroreningar EU:s handlingsplan för nollförorening 2050 syftar till att minska miljöförorening av luft, mark och vatten samt buller och plastföroreningar till nivåer som inte längre anses vara skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen. Holmen bidrar till handlingsplanen genom att inte överskrida tillåtna utsläppsnivåer enligt verksamhetsställets miljötillstånd och BATslutsatserna. Holmens industrianläggningar står under strikt miljökontroll. Utöver Holmens miljö och energipolicy regleras risker och miljöföroreningar av lagar och förord ningar som varje verksamhetsställe med miljöfarlig verksamhet måste förhålla sig till. Fullständig förteckning över de lagar och förordningar som påverkar verksamheten ska finnas på varje verksamhetsställe. Holmens miljö och energipolicy beskriver hur verksamhetsställen ska följa tillämpliga miljötillstånd och standarder samt vara certifierade i syfte att identi fiera, prioritera och hantera verksamhetens miljöpåverkan. Holmen ska i sin verksamhet arbeta enligt försiktighetsprincipen så att skador och olägenheter för människors hälsa och miljö förebyggs, hindras eller motverkas. Vid proces störningar ska miljö prioriteras framför produktion. Vid såväl pågående som avslutade verksamheter ska miljöpåverkan vara acceptabel för människor och miljö. Inför förändring av miljötillstånd ska investeringsbehov beaktas. Policyn beskriver även att användningen av vatten, kemikalier och andra insatsvaror ska vara resurseffektiv. Användningen av fossila bränslen ska minimeras. Kemikalier, fibrer och vatten ska återvinnas i syfte att minimera miljöpåverkan från produk tionen. Policyn omfattar hela koncernen. Koncernchefen har det övergripande ansvaret för de frågor som omfattas av miljö och energipolicyn och delegeras skriftligen, i ett eller flera steg. Holmens samtliga verksamhetsställen har certifierade miljölednings system. Syftet med certifieringen är att eftersträva ständiga förbättringar av miljösitua tionen vid verksamhetsstället. Certifieringen skiljer sig från miljö tillstånden genom att tillstånden syftar till att säkerställa en acceptabel nivå för hälsa och miljö, medan miljöledningssystemet syftar till att utveckla verksamhetsställets arbete med miljöfrågor. Certifieringen innebär att miljöarbetet ska vara en del i alla processer, från policys och rutiner för miljöarbete till ledningens ansvar samt riskanalyser. Certifieringen kräver interna revisioner som kontrollerar att standardens krav uppfylls. Revision med extern expertis görs regelbundet för att kontrollera att verksamhetsstället följer certifieringen. Tabellen på nästa sida visar Holmens verksamhetsställen som, förutom att bedriva tillståndspliktig verksamhet, även följer Industriutsläppsförordningen med dess tillhörande villkor. Det är även vid dessa anläggningar som utsläpp av miljöföroreningar till luft, vatten och mark förekommer. Årtalen i tabellen på nästa sida anger det år då senast miljötillstånd erhölls samt när certifikat för ledningssystem första gången utfärdades. Vid flera av Holmens verksamhetsställen används miljöfarliga processkemikalier. För att undvika incidenter och nödsituationer finns Sevesolagstiftningen som anger åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalie olyckor. Miljötillstånden för berörda verksamhetsställen innehåller villkor som omfattar hanteringen av sådana processkemikalier. För att säkerställa att verksamheten följer lagstiftningen genomförs regelbundna övningar. Policyn tar inte specifikt upp användning av ämnen som anger stor betänklighet. E2-2 / MDR-A Åtgärder och resurser relaterade till miljöföroreningar Miljöledningssystemet sätter ramarna för ett ständigt förbättringsarbete vid varje verksamhetsställe och ställer krav på analys av viktiga miljöaspekter. Analysen ger upphov till ett miljöaspektregister som adresserar de viktigaste miljöfrågorna. Utifrån detta register ska varje verksamhetsställe upprätta miljömål som kan kräva åtgärder för att uppnås. Under rapporteringsperioden har fortsatta åtgärder genomförts vid industrianläggningen i Workington avseende vattenrening. Åtgärder avseende stoftrening i Linghem har avslutats under rapporteringsperioden och mätningar visar att villkoren uppnås. Enligt svensk lagstiftning har Holmen även åtaganden relaterat till nedlagda verksamhetsställen vars verksamhet har orsakat föroreningar som kan behöva åtgärdas. I samråd med miljömyndigheter (länsstyrelse eller kommun) genomför Holmen utredningar av förorenade industriplatser där Holmen tidigare bedrivit industriell verksamhet. Saneringar kan innebära framtida kostnader och medel för bedömda kostnader avsätts. Under 2025 pågick utredningar i olika stadier gällande det före detta sågverket i Stocka, sulfitfabrikerna i Strömsbruk, Domsjö, Loddby och Mariannelund, pappersbruket Silverdalen samt träsliperiet i Bureå. Arbetet med att sluttäcka den före detta industrideponin i Strömsbruk fortgår enligt plan. Under rapporterings perioden slutfördes saneringen av det före detta såg verksområdet i Lännaholm. Ärendet har avslutats under året då myndigheterna är tillfreds med åtgärderna. Bullernivåer mäts i enlighet med verksamhetsställets program för egenkontroll och överskridanden rapporteras till ansvarig myndighet. Under rapporterings perioden har villkorade bullernivåer överskridits vid två verksamhetsställen. Åtgärder som genomförs och planerats avser bullerplank, isolering av väggar, installation av huvar på utblås samt fartbegränsningar och omledning av färdvägar för truckar. E2-3 / MDR-T Mål relaterade till miljöföroreningar Holmens mål beaktar det bredare sammanhanget för hållbar utveckling genom EU:s Industriutsläppsdirektiv. Tillåtna utsläppsnivåer sätter press på europeiska bolag att minska miljöföroreningarna i takt med att teknik förbättras. Holmens övergripande mål är att verksamheten ska bedrivas inom givna miljötillstånd och utvecklas inom ramen för ledningssystem. Detta kopplar an till miljö och energi policyns beskrivning om att följa tillämpliga tillstånd och standarder. Det gemen samma miljömålet för Holmens verksamhetsställen är att förebygga och begränsa luftföroreningar och utsläpp till vatten till villkorsgivna nivåer enligt miljötillstånd och bästa tillgängliga teknik (BAT). De bindande begränsningsvärdena har specifika nyckeltal för varje ämne. Målet omfattar verksamhetsställen som följer Industri utsläpps förordningen och övervakas genom verksamhetsställets egenkontroll program som beskrivs under rubriken E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark. Utifrån den analys varje verksamhetsställe genomför avseende viktiga miljöaspek ter inom verksamheten ska mål även sättas för prioriterade miljöfrågor. Inget basår finns noterat då målet att bedriva verksamhet inom givna miljötillstånd är konstant. Det finns inget lagstadgat krav av att sätta upp mål. E2-4 Miljöförorening av luft, vatten och mark Luften i Europa är i dag renare än för ett halvt sekel sedan då EU införde strängare krav för luftkvalitet genom förebyggande åtgärder och bekämpande av Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Omställnings- händelse Produktionen ger upphov till miljöföroreningar till vatten och luft Produktionen ger upphov till utsläpp av föroreningar till luft och vatten. Störningar i produktionen kan förorsaka överskridande av givna utsläppsvillkor. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet N/A Förändringar i framtida utsläppsvillkor kan medföra behov av investeringar. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Koncernen har åtagande för sanering vid nedlagda verksamhets ställen på grund av miljöföroreningar i mark och vatten. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet N/A Potentiella åtaganden relaterat till föroreningar vid nedlagda verksamhetsställen som behöver åtgärdas. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Holmen Årsredovisning 2025 119 Miljöföroreningar ===== SIDA 120 ===== Hållbarhetsrapport miljö föroreningar. Tillgång till rent vatten är avgörande för människors hälsa och välbefinnande. Åtgärder på både europeisk, nationell och lokal nivå har bidragit till att miljöföroreningar från transport, industri och energisektorn har minskat. Utredningar av realtidsmätningar visar dock att luftföroreningar fort farande utgör en fara för miljö och människors hälsa. Luftkvaliteten i Sverige är god, även på regional nivå vid Holmens verksamhetsställen, men miljöföroreningar till luft och vatten kan spridas långa vägar och utgör därför inte bara regional påverkan. För att påvisa framsteg av minskade utsläpp och ge allmänheten lättillgänglig information om miljöförhållanden och miljötrender inom Europa inrättades 2006 ett europeiskt register för utsläpp. Registret ger möjlighet att övervaka och analysera sociala, ekonomiska och hälsorelaterade trender i förhållande till utsläpp. Tröskelvärdet för olika miljöföroreningar uppdateras kontinuerligt för att fånga in minst 90 procent av utsläppen av varje miljöförorening från verksamheter med rapporteringsplikt. Holmens verksamheter omfattas av denna rapporteringsplikt vilket betyder att utsläpp till luft, vatten och mark som är större än miljöföroreningens tröskelvärde årligen ska rapporteras till registret. Tabellen nedan omfattar utsläpp från Holmens verksamhetsplatser där utsläppen i olika ämnen omfattas av rapporteringskravet under rapporteringsperioden. Rapportering utgår från förbrukning. Utsläpp till luft, ton 2025 2024 Kväveoxider 740 816 Dikväveoxid 23 24 Flyktiga organiska föroreningar, utom metan 3 819 3 692 Nickel 0,22 0,24 Zink 0,24 0,25 Dioxiner och Furaner 0,01 Utsläpp till vatten, ton 2025 2024 Klorerad organisk substans 29 34 Kväve 63 132 Fosfor 15 10 Organisk substans, 1000 ton 15 17 Arsenik 0,01 0,01 Kadmium 0,01 0,01 Koppar 0,26 0,24 Nickel 0,20 0,19 Bly 0,20 0,02 Zink 3,45 4,31 För utsläpp till vatten för ämnena kväve, fosfor och organisk substans har tillstånds villkorade begränsningsvärden överskridits. Detta är kopplat till vattenreningen i Workington, England. Holmen fortsätter ombyggnaden av vattenreningen i Workington med syfte att stabilisera utsläppsnivåerna och långsiktigt säkerställa att villkorade begränsningsvärden efterlevs. Av de sex föroreningar som överskrider tröskelvärdena för utsläpp till luft är det endast kväveoxider som mäts direkt vid anläggningarna. För övriga fem föroreningar används schablonvärden från SSVL. Miljötillstånden innehåller villkor som ställer krav på egenkontrollprogram vid anläggningarna som beskriver vad som ska mätas, vid vilka tidpunkter och med vilken metod. Egenkontrollprogrammet ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Vid Holmens verksamhetsställen där villkor är baserade på dygnsbasis finns ackrediterade laboratorier som genomför analyser. Dessutom finns automatiska mätsystem som kontinuerligt kalibreras samt externa ackrediterade laboratorier som nyttjas för vissa analyser. Gemensamt för alla analyser som ska utföras enligt egenkontrollprogrammet är att de utförs enligt internationellt vedertagna standar der. Därutöver finns miljöföroreningar som kräver periodiska mätningar. Slutligen finns mätmetoder som beräknas på grundval av offentliggjorda miljöförorenings faktorer, vilket avser utsläpp av metaller i luft från tillförd effekt i värmepanna. Att följa tillståndsgivna villkor kräver således stora insatser för att samla in och mäta data. För varje verksamhetsställe finns processer och rutiner för att mäta miljöföroreningar enligt angivet egenkontrollprogram. Insamlade data används både för intern och extern rapportering. Verksamhetsställen som har tillstånd att bedriva verksamhet som kan ha negativ miljöpåverkan kontrolleras regelbundet av tillsynsmyndigheten genom tillsyns besök. Vid tillsynsbe söken diskuteras eventuella inträffade incidenter som rapporterats till myndigheten. I de fall incidenter leder till att tillståndsvillkor inte följs kan det leda till en miljösanktionsavgift för verksamhetsutövaren. Holmens verksamhet omfattas av Industriutsläppsförordningen som syftar till att minska miljöföroreningar genom att tillämpa bästa tillgängliga teknik, så kallade BATslutsatser. Detta gäller för samtliga industrianläggningar inom EU samt i England som har implementerat lagstiftning för bästa tillgängliga teknik. I Sverige gäller bästa tillgängliga teknik parallellt med miljötillstånden. BATslutsatser med utsläppsvärden, BAT Associated Emission Level (BATAEL), avser utsläppsnivåer och är angivna i ett intervall där det övre värdet på utsläpp är bindande, om inte särskild dispens har medgetts, och det nedre intervallet visar utsläpp för de bästa anläggningarna i Europa. Under året identifierades totalt 21 överskridanden av gällande miljövillkor eller BAT AEL nivåer. Dessa omfattade två händelser kopplade till buller, en händelse avseende utsläpp av kväveoxider till luft samt arton överskridanden av utsläpp till vatten. Samtliga vattenrelaterade överskridanden inträffade vid bruket i Workington, England. För varje händelse har korrigerande åtgärder genomförts, och sammantaget bedöms överskridandena inte ha orsakat någon signifikant negativ inverkan på den lokala miljön eller recipienten. Vid Workingtons bruk pågår ett fortsatt arbete för att säkerställa att de bindande begränsningsvärdena för vatten reningsanläggningen kan uppnås. Kontinuerliga avstämningar sker med tillsynsmyndigheten. E2-6 Förväntade finansiella effekter av väsentliga miljöföroreningsrelaterade risker och möjligheter Under 2025 rapporterades 42 (46) miljörelaterade incidenter till tillsynsmyndig heterna. Alla incidenter omhändertogs med hjälp av korrigerande åtgärder inom verksamheternas miljöledningssystem. Det har inte skett någon incident som medfört långsiktiga konsekvenser på vare sig miljö, produktion eller människors hälsa. Miljöincidenter som skett under rapporteringsperioden är av mindre karaktär och har inte inneburit väsentliga drifts och kapitalutgifter. Miljötillstånd och certifieringar för ledningssystem Produktionsanläggning1) Miljötillstånd Miljö ISO 14001 Energi ISO 50001 Kvalitet ISO 90012) Arbetsmiljö ISO 45001 Iggesunds Bruk 2018 2001 2005 1990 2016 Workingtons Bruk 2022 2003 2015 1990 2005 Hallsta Pappersbruk 2000 2001 2005 1993 2012 Bravikens Pappersbruk 2023 1999 2006 1996 2015 Iggesunds Sågverk 2014 1999 2006 1997 2017 Bravikens Sågverk 2010 2011 2011 2011 2017 Linghems Sågverk 2025 2023 2023 2020 Bygdsiljums Sågverk 2018 1999 2022 2023 Kroksjöns Sågverk 2020 2005 2022 2023 1) Holmen Skog är certifierat enligt ISO 14001 och ISO 45001 och den skogliga verksamheten har skogsbruks- och spårbarhetscertifikat. Samtliga produktionsanläggningar som använder virkesråvara har spårbarhetscertifikat. 2) Holmen planerar att inkludera Linghem, Bygdsiljum och Kroksjön i affärsområdet Trävarors ISO 9001-certifikat. 120 Holmen Årsredovisning 2025 Miljöföroreningar ===== SIDA 121 ===== E4 BiologisK mångfald SBM-3 Väsentlig inverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Skogsbruket påverkar lokal miljö och vatten Brukande av skog har en potentiell inverkan på ekosystem och skogslevande arter som är beroende av olika livsmiljöer för sin överlevnad. Om hänsyn inte tas kan kortare omloppstider till exempel innebära en risk för minskad mängd gamla och döda träd, vilket i sin tur kan påverka livsmiljöer negativt. Därför vidtas åtgärder både i det aktiva skogsbruket och genom naturvårdande skötsel i frivilliga avsätt ningar. Skogsbruket kan även påverka skogslandskapets struktur genom att skapa ett mer fragmenterat landskap med homogena skogsbestånd. I vissa fall kan det innebära att arter som är beroende av större, sammanhängande och variationsrika skogar får svårare att sprida sig och hitta lämpliga livsmiljöer. Modern skogsförvaltning har också minskat naturliga bränder, vilket påverkar brandberoende arter. Därför genomförs naturvårdsbränningar för att gynna arter och miljöer knutna till bränd ved. Holmen bedriver verksamhet i anslutning till områden med känslig biologisk mångfald, vilka har identifierats som Natura 2000områden och utgör natur med särskilda skydds och bevarandevärden ur ett EUperspektiv. Områden i anslut ning till känslig biologisk mångfald avgränsas till ett avstånd om 10 kilometer. På Holmens mark utgörs de flesta skyddade områden av vattendrag som skyddas vid skogsbruksåtgärder. För särskilt känslig biologisk mångfald har Holmen iden tifierat områden med höga bevarandevärden. Fem områden är riksintressen med hög täthet av rödlistade arter och sex med stora koncentrationer av nyckelbioto per, huvudsakligen avsatta för fri utveckling. Därutöver finns fjällnära barrskogar med lång kontinuitet, höga naturvärden och starka kulturhistoriska kopplingar. På Holmens mark finns även omfattande vattenskyddsområden och områden med koncentrationer av hotade, sällsynta och fridlysta arter. I de utpekade områdena med koncentrationer av hotade, sällsynta eller fridlysta arter och koncentrationer av nyckelbiotoper ska områdets särskilda värden bevaras eller förstärkas. Holmens inverkan på biologisk mångfald i dessa områden bedöms som låg eftersom de till stor del består av vattendrag, fjällnära skogar och områden med höga bevarandevärden som är avsatta för fri utveckling. Områdena utgör ofta frivilliga avsättningar eller omfattas av särskild hänsyn, och beslut om åtgärder fattas individuellt utifrån skötselplaner. Vid skogsbruksåtgärder inom områden där vattenskyddsområden är beslutade ska de krav som respektive kommun, länsstyrelse eller mark och miljödomstol utfärdat för verksamhet efterlevas. Vattenkraftsproduktionen påverkar landskap och vattenmiljöer Holmens vattenkraftsproduktion påverkar vattenflöden vilket kan störa naturliga livsmiljöer för fiskar och andra vattenlevande organismer. Vattenreglering kan även påverka reproduktion och migration hos arter som är beroende av fria vandringsvägar i vattendrag. I de vattendomar som gett tillstånd till vattenkraftsutbyggnad har ibland vissa miljöfrämjande åtgärder föreskrivits. Åtgärder kan handla om utsättning av fisk, att minimitappningar alltid ska ske i torrfåror, anläggande av fiskvägar och att fiskeförbud gäller på vissa avstånd från en anläggning. Många av vattendomarna är gamla och miljöhänsynen har utvecklats. Sveriges regering beslutade därför under 2020 om en nationell plan för vattenkraften (NAP) som innebär att alla vattenkraftanläggningar ska förnya sina tillstånd under kommande 20 år. De första ansökningarna för Holmens helägda vattenkraftanläggningar ska lämnas in 2027. Kommande miljöprövningar kan komma att påverka produktionen och då medföra investeringskostnader, men det är osäkert hur myndigheterna kommer väga miljönytta mot kostnad för åtgärder. Sju vattenkrafts anläggningar har inom ett avstånd om 10 kilometers identifierats i närheten av områden med känslig biologisk mångfald. Natura 2000områdena utgörs av varierade och artrika naturmiljöer, såsom bergsbranter och rasmarker. Då inga av dessa områden är akvatiska bedöms inverkan från vattenkraftanlägg ningarna som begränsad och hanteras inom ramen för respektive anläggnings miljötillstånd. E4-1 Omställningsplan och beaktande av biologisk mångfald och ekosystem i strategi och affärsmodell Omställningsplan för skogsbruket Holmen äger 1,3 miljoner hektar mark i Sverige varav nästan 1,2 miljoner hektar är skogsmark. Det stora markinnehavet utgör basen för verksamheten där de växande träden förädlas i egen industri till allt från trä för klimatsmart byggande till förnybara förpackningar, magasin och böcker samtidigt som produktion av vattenkraft sker på egen mark. Cirka hälften av det virke som den egna industrin behöver kommer från Holmens egna skogar, medan övrigt virke köps in från privata skogsägare. Holmens affär är beroende av möjligheten till ett aktivt skogsbruk, vilket förut sätter friska ekosystem och biologisk mångfald. Som en del av Holmens affärs strategi finns därför en övergripande målsättning att skapa förutsättningar för naturliga arters överlevnad i skogslandskapet. Insatser för att främja friska ekosystem och biologisk mångfald integreras i skogsbruket genom Holmens naturvårdsstrategi. Strategin förhåller sig till svenska och europeiska regelverk, skogsbranschens gemensamma mål samt till de frivilliga skogscertifieringar som Holmen är anslutet till. Naturvårdsstrategin är utformad enligt den svenska naturvårdsmodellen som syftar till att balansera bevarandet av naturen med mänskliga aktiviteter och ekonomisk utveckling. För att prioritera miljöhänsyn på ett ändamåls enligt sätt används skogssektorns gemensamma målbilder som vägledning. De gemen samma målbilderna för god miljöhänsyn är framtagna i samarbete med Skogsstyrelsen utifrån rådande skogspolitik, branschkunskap samt Sveriges skogs och miljöpolitiska mål. Hänsyn tas på flera nivåer – från ekologisk landskapsplanering till hänsyn av enskilda bestånd och träd. Ekologisk landskapsplanering och naturvärdes bedömningar används för att identifiera och skydda områden med höga naturvärden och i den brukade skogen prioriteras hänsyn efter behov och varje bestånds förutsättningar. Holmens naturvårdsstrategi omfattar därmed både identifiering och skötsel av områden med höga naturvärden samt naturhänsyn som en del av det aktiva skogsbruket. Väsentlig inverkan, risker och möjligheter Beskrivning Inverkan, risk, möjlighet Tidshorisont Var i värdekedjan Omställnings- händelse Skogsbruket påverkar lokal miljö och vatten Skogsbruk påverkar ekosystem och skogslevande arter som är beroende av olika livsmiljöer. Inverkan sker främst i samband med skörd och vägbyggnad. Potentiell negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet N/A Ny lagstiftning kan öka kraven på att avsätta mark för andra ändamål än skogsbruk, vilket kan utgöra en affärsmässig risk. Risk Medel – Lång Egen verksamhet Ja Vattenkraftsproduktionen påverkar landskap och vattenmiljöer Vattenkraftsproduktion påverkar vattenflöden vilket kan störa fiskar och andra vattenlevande organismer. Vattenreglering kan även påverka reproduktion och migration hos arter som är beroende av fria vandringsvägar i vattendrag. Faktisk negativ inverkan Kort – Lång Egen verksamhet N/A Alla vattenkraftsstationer i Sverige ska förnya sina tillstånd under kommande 20 år vilket medför kostnader och kan komma att påverka produktionen. Risk Kort – Lång Egen verksamhet Ja Holmen Årsredovisning 2025 121 Biologisk mångfald ===== SIDA 122 =====