Årsredovisning 2025

att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig. Styrelsen har 
tagit del av och utvärderat rutinerna för redovisning och ekono-
misk rapportering samt följt upp och utvärderat de externa reviso-
rernas arbete, kvalifikationer och oberoende. Styrelsen bistår 
vidare koncernledningen med identifiering och utvärdering av de 
främsta riskerna i verksamheten och tillser att ledningen inriktar 
arbetet på att hantera dessa. Styrelsen har två gånger under 2025 
haft genomgångar med och fått rapporter från bolagets externa 
revisorer, varvid en gång utan närvaro av verkställande direktören 
eller andra i bolagsledningen. Revisorernas rapporter har inte för-
anlett någon särskild åtgärd från styrelsen.
Ersättningsutskott
Frågor om ersättning och andra anställningsvillkor avseende 
verkställande direktören, bereds av styrelsens ordförande. Beslut  
i dessa frågor fattas av styrelsen, varvid verkställande direktören 
inte deltar. Ersättning och andra anställningsvillkor för övriga 
ledande befattningshavare förhandlas och avtalas med verkstäl-
lande direktören. Vidare följer och utvärderar styrelsen samtliga 
program för rörliga ersättningar till bolagsledningen. Styrelsen 
följer och utvärderar även tillämpningen av de riktlinjer för ersätt-
ningar till ledande befattningshavare som årsstämman fattar 
beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättnings-
nivåer i bolaget. Styrelsen har prövat frågan om inrättande av ett 
ersättningsutskott men har ansett att den beredning och kompe-
tensfördelning som tillämpas avseende ersättningar är ändamåls-
enlig och bra. Styrelsen har därför inte funnit anledning till att 
ändra detta även om det innebär en avvikelse från Kodens regler,  
i den bemärkelsen att en styrelseledamot som ingår i bolagsled-
ningen deltar i arbetet.
Bolagsledning
Verkställande direktören leder och kontrollerar att verksamheten 
bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen, andra lagar och förord-
ningar, gällande regler för aktiemarknadsbolag, bolagsordningen 
och styrelsens interna styrinstrument samt i enlighet med av sty-
relsen fastställda mål och strategier. Verkställande direktören tar  
i samråd med styrelsens ordförande fram nödvändigt informa-
tions- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, föredrar ärendena 
och motiverar förslag till beslut. Verkställande direktören Fredrik  
Lundberg är född 1951, civilingenjör, civilekonom och dr h c mult. 
Fredrik Lundberg är styrelseordförande i Holmen, Hufvudstaden 
och Industrivärden, vice ord för ande i Handelsbanken samt sty-
relseledamot i Lundbergs Fastigheter. 
Per den 31 december 2025 innehar Fredrik Lundberg och maka 
direkt och via bolag 76 000 000 A-aktier och 25 360 000 B-aktier,  
totalt 101 360 000 aktier i bolaget.
Ersättning till verkställande direktör  
och övriga ledande befattningshavare
Årsstämman 2024 beslutade om riktlinjer för ersättning till 
ledande befattningshavare. Riktlinjerna beskrivs närmare på 
sidorna 48-49. Bolaget har inga utestående aktie- eller aktie-
kursrelaterade incitamentsprogram.
Aktivt ägande
L E Lundbergföretagen AB är aktiv ägare i innehavsbolagen. I var 
och en av dessa bolags styrelser representeras bolaget av någon 
eller några av ledande befattningshavare inom Lundbergkoncer-
nen eller styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB. Det aktiva 
ägandet utövas dessutom via deltagande i innehavsbolagens val-
beredningar.
Internrevision
Bolaget har en enkel juridisk och operativ struktur och utarbetade 
styr- och internkontrollsystem. Styrelsen följer upp bolagets 
bedömning av den interna kontrollen bland annat genom kon-
takter med bolagets revisorer. Styrelsen har mot bakgrund av  
ovan stående valt att inte ha en särskild funktion för internrevision.
Revisorer
Enligt bolagsordningen ska bolaget ha två revisorer med eller utan 
suppleanter, alternativt ett registrerat revisionsbolag. Vid årsstäm-
man 2025 valdes Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som revi-
sionsbolag för en mandat period om ett år. Auktoriserade revisorn 
Magnus Svensson Henryson är huvudansvarig för revisionen.  
Bland Magnus Svensson Henrysons större uppdrag kan nämnas 
Handelsbanken, Holmen, Hufvudstaden, Alleima, Asmodee Group 
och Bure Equity. 
Revisionen avrapporteras till aktieägarna i form av revisions-
berättelse som utgör en rekommendation till aktieägarna inför 
beslutspunkterna på årsstämman om fastställande av resultat-
räkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncer-
nen, disposition av vinsten i moderbolaget samt ansvarsfrihet för  
styrelsens ledamöter och verkställande direktören. Arbetsinsat-
serna omfattar bland annat kontroll av efterlevnaden av bolags-
ordningen, Aktiebolagslagen och Årsredovisningslagen samt  
Inter national Finan cial Reporting Standards (IFRS), frågor 
rörande värdering av poster i balansräkningen, uppföljningar av 
väsentliga processer för finansiell rapportering samt av styrning 
och ekonomisk kontroll.
Koncernen har utöver revisionsuppdraget konsulterat revi-
sionsbolaget även i andra frågor. Storleken av till revisionsbolaget 
betalda ersättningar framgår i Not 6 på sidan 89. Som revisor i L E 
Lundbergföretagen AB med dotter bolag är Öhr lings Pricewater-
houseCoopers AB skyldigt att pröva sitt oberoende inför beslut att 
genomföra även andra uppdrag.
Bolagsordning
I bolagsordningen är bland annat fastslaget bolagets verksamhet, 
antalet styrelseledamöter och revisorer, hur kallelse ska ske till 
bolagsstämma, ärendebehandling under årsstämma och var 
stämma ska hållas. För nu gällande bolagsordning som antogs  
av årsstämman 2021, se www.lundberg for etagen.se under 
Bolagsstyrning/Bolagsordning.
Information
Bolagets information till aktieägarna och andra intressenter ges  
via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporterna, pressmed-
delanden och på www.lundbergforetagen.se. På webbplatsen 
finns också information om bolagsstyrning. Informationsgivning i 
bolaget följer en av styrelsen fastställd informationspolicy.
52
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

===== SIDA 53 =====

Intern kontroll och riskhantering avseende finansiell 
rapportering för räkenskapsåret 2025
Enligt Årsredovisningslagen ska styrelsen årligen lämna en beskriv-
ning av de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll 
och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen.
Kontrollmiljö
Kontrollmiljön är grunden för den interna kontrollen avseende 
den finansiella rapporteringen. Bolagets interna kontrollstruktur 
bygger bland annat på en tydlig ansvars- och arbetsfördelning 
såväl mellan styrelse och verkställande direktör som inom den 
operativa verksamheten. Policy och riktlinjer dokumenteras och 
utvärderas kontinuerligt av ledning och styrelse. Dessa styrande 
dokument samt genomarbetade processbeskrivningar kommu-
niceras via fastställda informations- och kommunikationsvägar 
och har därmed gjorts tillgängliga och kända för berörd personal.
Riskbedömning
Bolaget identifierar, analyserar och beslutar om hantering av risker 
för fel i den finansiella rapporteringen. Styrelsen behandlar utfallet 
av bolagets process för riskbedömning och riskhantering för att 
säkerställa att den omfattar alla väsentliga områden och identi-
fierar vid behov nödvändiga åtgärder. Bolagets största verksam-
hetsrisker kopplas till fastighetsvärdering och finansiella trans   ak-
tioner (framför allt avseende innehav av börsnoterade aktier). 
Kontrollåtgärder
Bolaget har, baserat på gjorda riskbedömningar, fastställt ett 
antal kontrollåtgärder. Dessa är både av förebyggande natur, det 
vill säga åtgärder som syftar till att undvika förluster eller felaktig-
heter i rapporteringen, och av upptäckande natur. Kontrollerna 
ska även säkerställa att felaktigheter blir rättade. Som exempel på 
processer med väl genomarbetade kontrollåtgärder kan nämnas 
ny- och ombyggnad, underhåll och uthyrning i fastighetsförvalt-
ningen samt värdepappershantering i aktieförvaltningen.
Information och kommunikation
Den interna informationen och externa kommunikationen regle-
ras på övergripande nivå bland annat av en informationspolicy. 
Den interna kommunikationen till och från styrelse och ledning 
sker bland annat genom att ledningen håller regelbundna infor-
mationsmöten. En annan viktig kommunikationskanal är bola-
gets intranät.
Genom detta har samtliga medarbetare tillgång till aktuell 
information. På intranätet publiceras interna policys, riktlinjer, 
instruktioner och motsvarande dokument som styr och stöder 
verksamheten.
Uppföljning
Bolaget utvärderar löpande den interna kontrollen avseende den 
finansiella rapporteringen och att rapporteringen till styrelsen 
fungerar. Detta sker framför allt genom att ställa frågor och ta del 
av controllerfunktionens arbete. Styrelsen erhåller kvartalsrappor-
ter med ekonomiskt utfall inklusive ledningens kommentarer till 
verksamheten. Vid varje ordinarie styrelsesammanträde behand-
las den ekonomiska situationen. Bolagets revisor medverkar vid 
styrelsemöten vid två tillfällen per år och informerar om sina iakt-
tagelser om bolagets interna rutiner och kontrollsystem. Styrel-
sens ledamöter har då tillfälle att ställa frågor. Styrelsen tar år ligen 
ställning till väsentliga riskområden och utvärderar den interna 
kontrollen.
Förslag till utdelning och  
vinstdisposition
Styrelsen har föreslagit en utdelning om 4,90 kronor per aktie eller 
totalt 1 215 mnkr. Styrelsens förslag till vinstdisposition redo visas i 
sin helhet på sidan 115. 
Definitioner
Justerat resultat efter finansiella poster
Resultat efter finansiella poster exklusive nedskrivningar  
och orealiserade värdeförändringar.
Likvida medel
Kassa och bank samt kortfristiga placeringar  
(maximalt tre månader).
Resultat per aktie
Årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt  
antal  utestående aktier. 
Räntebärande tillgångar
Räntebärande fordringar, kortfristiga placeringar samt  
kassa och bank.
Räntebärande nettoskuld
Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar 
reducerat med räntebärande tillgångar.
Skatter
Aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Skuldsättningsgrad
Räntebärande nettoskuld dividerad med summan av  
eget kapital.
Soliditet
Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen.
Vakansgrad
Bortfall av hyresintäkter i procent av totalt möjliga hyres-
intäkter.
53
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

===== SIDA 54 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
54
Hållbarhetsrapport
Allmänna upplysningar 
Grund för utarbetande av  
hållbarhetsrapporten
BP-1 Om hållbarhetsrapporten
Hållbarhetsrapporten har upprättats på samma konsoliderad 
grund som de finansiella rapporterna, vilket omfattar moderbola-
get L E Lundbergföretagen AB (Lundbergs) och samtliga dotter-
bolag (koncern). Intresseföretagen inkluderas inte om detta inte 
tydligt anges. Lundbergs dotterbolag, intressebolag och betydan-
de aktieinnehav benämns sammantaget som innehavsbolag.  
Hållbarhetsrapporten är upprättad enligt Årsredovisningsla-
gen (1995:1554) efter ändringar den 1 juli 2024. Den utgår från ett 
ägandeperspektiv och hur Lundbergs ser på långsiktigt värdeska-
pande. Alla ställningstaganden är gjorda utifrån Lundbergs som 
ett ägarbolag, medan varje innehavsbolag an sv arar för sitt eget 
hållbarhetsarbete. Detta medför att inga målsättningar, ambitio-
ner, policys eller andra styrande dokument avser något innehavs-
bolag utan endast Lundbergs.  
Bolaget har inte nyttjat möjligheten att utelämna information 
som har att göra med immateriella rättigheter, know-how och 
resultat av innovation. 
Hållbarhetsrapporten görs enligt ESRS och EU Taxonomiför-
ordningen, där den nya delegerade rättsakten som publicerades  
i juli 2025 och trädde ikraft 28 januari 2026 tillämpas för första 
gången för 2025. 
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda 
omständigheter 
Källor till osäkerheter i uppskattningar och utfall
Lundbergs har identifierat osäkerheter i uppskattning av data vad 
gäller upplysning om växthusgasutsläpp i scope 3 (E1-6, sidan 62) 
och resursutflöden kopplat till avfall (E5-5, sidan 68). För dessa här-
rör osäkerheterna från svårigheterna att samla in kvalitativ infor-
mation från aktörer uppströms och nedströms i värdekedjan, där 
sekundärdata i viss mån används när primärdata saknas. 
Tidshorisonter 
Tidshorisont för väsentliga hållbarhetsfrågor har definierats som:  
 ■ Kort sikt: Period som antagits som rapporteringsperiod i den 
finansiella rapporteringen
 ■ Medellång sikt: Från slutet av rapporteringsperioden (enligt 
ovan) till fem år.  
 ■ Lång sikt: Mer än fem år.  
Rapportering av fel under tidigare perioder 
Hållbarhetsrapporten görs enligt ESRS och EU Taxonomiförord-
ningen, där den nya delegerade rättsakten som publicerades i juli 
2025 och trädde ikraft 28 januari 2026 tillämpas för första gången 
för 2025, varför inga rättelser från tidigare period finns att beakta.  
Infasning av upplysningskrav
Följande infasningar av upplysningskrav tillämpas: 
 ■ E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska 
risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade 
möjligheter
 ■ E5-6 Förväntade finansiella effekter av väsentliga risker och 
möjligheter kopplade till resursanvändning och cirkulär 
ekonomi
 ■ S1-14 Arbetsrelaterad ohälsa
 ■ S2 Mått från IRO:er i värdekedjan
Hållbarhetsstyrning
GOV-1 Styrning av hållbarhetsarbetet 
Hållbarhetsperspektivet är en viktig och integrerad del i Lund-
bergs affärsmodell, där långsiktighet och hållbarhet är varandras 
förutsättningar. Ett engagerat och aktivt ägande syftar till att 
skapa långsiktig värdeutveckling.
 I innehavsbolagen påverkar Lundbergs genom sitt aktiva 
ägande. Beslut och ansvar för hållbarhetsstrategier, genomföran-
de och rapportering ligger hos styrelser och ledningar i respektive 
bolag. Lundbergs hållbarhetspåverkan sker således indirekt 
genom arbetet i bolagens styrelser. Våra representanter i styrel-
serna ska agera utifrån Lundbergs principer och vara en tydlig 
kravställare avseende hållbarhetsarbetet. En god förmåga att 
hantera risker och möjligheter relaterade till miljö, socialt ansvar 
och affärsetik ska bidra till bolagens framgång. Det långsiktiga 
ägandet Lundbergs representerar ger innehavsbolagen möjlig-
het att satsa på innovation och vidareutveckling, bygga uthålligt 
starka marknadspositioner och bättre konkurrenskraft. Lund-
bergs, som aktiv ägare, ger innehavsbolagen stöd i utvecklingen 
mot en mer hållbar verksamhet.
Lundbergs har tillsett att både ledande befattningshavare och 
styrelsemedlemmar har erforderlig kunskap om väsentliga håll-
barhetsfrågor. Detta har skett genom både avrapportering samt 
utbildning. Ansvaret är delat mellan ledande befattnings hav are i 
den dagliga verksamheten och styrelseledamöter avseende sty-
relsearbetet. Beträffande innehavsbolagen är det respektive 
bolags ansvar att tillse att även de har denna kompetens säker-
ställd. 
De ledande befattningshavarnas och styrelseledamöternas 
erfarenhet inom styrningsfrågor är hög och särskilt höga kunska-
per finns inom internationella bolag, bolagsstyrning, strategi och 
affärsutveckling. De har alla lång erfarenhet av ledande positioner 
inom eller ägande av stora bolag. God analytisk förmåga för att se 
risker och tillvarata möjligheter samt förstå bolagets påverkan och 
dess affärsetiska frågor, är en grundläggande egenskap för dessa 
uppdrag. Men då Lundbergs är litet till antalet anställda och den 
egna verksamheten begränsad ansvarar innehavsbolagen för att 
ha rätt kompetens inom respektive område. Moderbolagets VD är 
verkställande ledamot och i styrelsen finns åtta icke-verkställande 
ledamöter inklusive styrelsens ordförande. 
Styrelsens sammansättning
Styrelsen utses av aktieägarna vid årsstämman med en mandat-
period från årsstämman fram till och med slutet av nästa års-
stämma. Styrelsen förvaltar för ägarnas räkning företaget genom 
att fastställa mål och strategi, utvärdera den operativa ledningen 
samt säkerställa uppföljning och kontroll av verksamheterna.
Lundbergs har dock inte några enskilda personer eller organ som 
ansvarar för påverkan och möjligheter utan detta hanteras av sty-

===== SIDA 55 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
55
HÅLLBARHETSRAPPORT
relsen som helhet. Styrelsens medlemmar har alla en bred och 
djup kunskap om att äga och leda stora bolag men det finns inte 
några individuella ansvarsområden eller roller. De har olika profes-
sionell bakgrund med stor erfarenhet av affärsetiska frågor och 
sammansättningen är blandad både utifrån ålder och kön. Fem av 
ledamöterna är oberoende till moderbolagets större aktieägare.
GOV-2 Avrapportering av hållbarhetsfrågor
Lundbergs hållbarhetschef ansvarar för avrapporteringen av håll-
barhetsfrågor. Gentemot ledande befattningshavare sker detta 
löpande genom avrapporteringsmöten. Varje år avrapporteras 
hållbarhetsfrågorna vid minst ett styrelsemöte. Avrapporteringen 
utgår från väsentliga risker, möjligheter och påverkan i verksam-
heten vilka fastställts av både ledning och styrelse. Dessa frågor 
finns endast i respektive dotterbolag vilket innebär att huvud-
fokus i avrapporteringen är vilka av dessa bolags risker, möjlighe-
ter och påverkan som Lundbergs bör känna till och hur de kan 
hanteras i respektive styrelse. Lundbergs har inga övergripande 
hållbarhetsmål för verksamheten utan dessa fastställs i respektive 
dotterbolag.
Hänsyn tas till väsentliga hållbarhetsrelaterade risker och möj-
ligheter vid Lundbergs investeringsbeslut, men inte enligt någon 
formell process. 
GOV-3 Incitamentssystem
Lundbergs har inga hållbarhetsrelaterade resultat integrerade i 
incitamentssystem.
GOV-4 Tillbörlig aktsamhet
Tillbörlig aktsamhet är en integrerad del av Lundbergs verksam-
het och syftar till att identifiera, förebygga och hantera faktiska 
och potentiella negativa konsekvenser för människor, miljö och 
samhälle kopplade till investeringar och affärsrelationer. Detta 
sker bland annat genom att hållbarhetsrisker och möjligheter 
vägs in i affärsbeslut, men också genom styrelsens ansvar för 
dessa frågor. Arbetet utgår från internationella riktlinjer såsom 
OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s vägledande 
principer för företag och mänskliga rättigheter.
Lundbergs integrerar hållbarhetsrisker och ESG-aspekter i 
investeringsprocessen och arbetar aktivt med dessa frågor i res-
pektive styrelse där bolaget är representerat. Lundbergs har en 
liten organisation där inköpen främst är relaterade till kontorsnära 
verksamhet och stor noggrannhet läggs vid valet av vilka samar-
betspartners bolaget använder.  
Genom styrelsearbetet försöker Lundbergs främja efterlevnad 
och förbättringar samt bidra till korrigerande åtgärder om negativ 
påverkan identifieras. 
GOV-5 Riskhantering och intern kontroll 
Lundbergs har etablerat processer för riskhantering och intern 
kontroll i syfte att säkerställa kvaliteten i rapporteringen. Det första 
året med rapportering enligt nya Årsredovisningslagen innebär 
en förhöjd risk för rapporteringsfel, bristande datakvalitet samt 
utmaningar kopplade till informationsinhämtning, tolkning och 
konsolidering. Dessa risker beaktas utan inbördes prioritering.  
För att säkerställa efterlevnad av de nya kraven avseende rap-
portens omfattning och innehåll har Lundbergs inrättat en intern 
rapporteringskommitté bestående av finansdirektör, hållbarhets-
chef, ansvarig för hållbarhetsrapportering samt bolagsansvarig. 
Ansvarsområden och kontrollfunktioner är fördelade inom kom-
mittén. 
Arbetet bedrivs i nära samverkan med dotterbolagen med 
fokus på att minimera risker och fel i rapporteringsprocessen var-
för deras aktiva deltagande i rapporteringsarbetet är avgörande 
för att Lundbergs ska kunna återge en rättvisande bild av deras 
hållbarhetsarbete. 
Rapporteringskommittén återkopplar till Lundbergs ledning 
och styrelse om det uppdagas frågor, risker eller information av 
viktig karaktär som ledning och styrelse bör ha kännedom om.
Affärsmodell och strategi
SBM-1 En affärsmodell för ansvarsfullt och hållbart ägande
Lundbergs är ett ägarbolag som genom aktivt och långsiktigt 
ägarskap förvaltar och utvecklar ett antal företag. Lundbergs mål 
är att skapa en avkastning för aktieägarna som väl möter markna-
dens avkastningskrav. Detta ska ske genom utdelnings- och sub-
stansvärdetillväxt. God avkastning och värdetillväxt ska uppnås 
genom att Lundbergs
 ■ är aktiva ägare i innehavsbolagen
 ■ investerar enligt tydliga kriterier
 ■ har en stark finansiell ställning som skapar handlingsfrihet
Aktivt ägande för långsiktigt värdeskapande
Lundbergs investerar för att utveckla företag och värden över lång 
tid. Med långsiktigt, stabilt ägande ges innehavsbolagen och dess 
ledningar möjlighet att arbeta för stärkta marknadspositioner, 
ökad konkurrenskraft och ett hållbart värdeskapande. På så sätt 
har Lundbergs också möjlighet att bidra till en hållbar utveckling 
och värdeskapande utanför det egna företagets gränser. Lund-
bergs ägande tar sin utgångspunkt i god kunskap om innehavs-
bolagen och deras förutsättningar. Styrelserna i innehavsbolagen 
har en viktig roll i bolagens utveckling och beslutar om övergri-
pande strategier.
Lundbergs aktiva ägande sker genom ett engagerat arbete i 
bolagens styrelser. En styrelse med bred kompetens har större 
potential att se helheten och samtidigt identifiera väsentliga  
risker och möjligheter. Att vara engagerade i valberedningarnas 
arbete med att tillsätta bolagsstyrelser är därmed ett av Lund-
bergs prioriterade områden för att främja ett hållbart värde-
skapande. Lundbergs lägger särskild vikt vid valet av styrelse-
ordförande i respektive bolag.
Ägandet präglas även av en stark tro på ledarskapets betydelse 
för framgång och av att kompetenta ledare ges och tar ansvar. 
Decentralisering är avgörande för att företagen ska utvecklas på 
ett framgångsrikt sätt.

===== SIDA 56 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
56
HållbarHetsrapport
En modell för ansvarsfullt och hållbart ägande
lundbergs investerar långsiktigt med utgångspunkt i finansiell styrka och god kunskap om innehavsbolagen. Det skapar 
stabilitet och handlingsfrihet för bolagen att utveckla och investera i hållbar och lönsam verksamhet. ett aktivt ägande med 
sikte på att utveckla företagen över lång tid bidrar till att skapa värden för aktieägare, innehavsbolagen och samhället.
God och jämn utdelnings-  
och värdetillväxt 
Kassaflöde som återinvesteras 
i verksamheten
stärkta marknadspositioner, 
 innovation och utveckling
arbetstillfällen och samhälls-
utveckling
aktivt ägande 
långsiktig utveckling av  
innehaven
Investeringar enligt tydliga kriterier
Finansiell handlingsfrihet och 
 beredskap
organisation
Kunskap om innehavsbolagen 
och hållbarhetsfrågor
långsiktighet och engagemang 
Finansiell styrka 
VÄRDE VERKSAMHETEN SKAPARFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR  
VERKSAMHETEN
betydande del av värdeskapandet återinvesteras i verksamheten.
VERKSAMHET
Organisation
lundbergs investeringsarbete bedrivs i en liten organisation med 
lång samlad erfarenhet och god kompetens. organisationen 
består av ett tiotal personer inklusive medarbetarna i l e lund-
berg Kapitalförvaltning ab. 
Investeringskriterier
Investeringar görs i dotterbolag samt i svenska börsnoterade före-
tag som har goda marknadspositioner, stabilt starka kassaflöden 
samt egna produkter och varumärken. lundbergs har god kun-
skap om de företag och branscher man investerar i. Den kunska-
pen i kombination med organisationens samlade erfarenhet och 
en djupgående analys ligger till grund för investeringsbesluten.
Finansiell handlingsfrihet och beredskap
lundbergs arbete med att säkra den finansiella förmågan för att 
kunna ta tillvara möjligheter och hantera utmaningar är högt pri-
oriterad. Den finansiella risken hålls på en låg nivå genom låg 
skuldsättning och god likvid beredskap. lundbergs Fastigheters 
bestånd belånas till maximalt 50 procent av marknadsvärdet och 
börsnoterade aktieinnehav ska vara obelånade. Förutom banklån 
finansieras verksamheten med företagsobligationer och företags-
certifikat. 
SBM-2 Intressentdialog
För att ta del av synpunkter och förväntningar som finns på lund-
bergs, navigera i omvärldsklimatet och identifiera intressenters 
behov förs kontinuerliga dialoger med dess nyckelintressenter. De är 
intressenter vars påverkan på bolaget respektive bolagets påverkan 
på intressenten är bedömd medelhög till hög. lundbergs nyckelin-
tressenter är ägare, styrelseledamöter och ledningsgrupper i inne-
havsbolagen, medarbetare (befintliga så väl som potentiella), sam-
hälle samt kreditgivare, investerare och finansmarknaden. Övriga 
identifierade relevanta intressenter med lägre påverkan är myndig-
heter, leverantörer och media. Dialogen sker löpande och formerna 
varierar beroende på intressent. Intressenternas viktiga hållbarhets-
frågor beaktas regelbundet i bolagets förvaltning och utveckling av 
bolaget. Intressentdialogen revideras vid betydande förändringar 
och ledning och styrelse delges dessa vid behov. Utöver dessa beak-
tas medarbetare i värdekedjan, berörda samhällen samt kunder och 
slutanvändare genom konsolidering av koncernbolagens intres-
sentanalyser och dubbla väsentlighetsbedömningar.
Nedan ses lundbergs nyckelintressenter inklusive dialog-
former och viktiga frågor. 
Intressenter Viktiga frågor Dialogformer
Ägare1, 2  ■ God affärsetik och  
styrning 
 ■ ekonomiskt resultat 
 ■ Hållbara affärsmodeller 
 ■ Klimat och resurs-
effektivitet 
 ■ Mångfald och inkludering
 ■ årsredovisning och  
kvartalsrapporter
 ■ Hemsida och  
pressmeddelanden
 ■ bolagsstämma
 ■ Hållbarhetsratingar och 
undersökningar
Styrelseleda-
möter och led-
ningsgrupper 
i innehavsbo-
lag1, 2
 ■ affärsetik och styrning
 ■ ekonomiskt resultat
 ■ Hållbara affärsmodeller
 ■ Klimat och resurs-
effektivitet
 ■ Mångfald och inkludering
 ■ löpande kommunikation 
och möten
 ■ styrelsemöten
 ■ ledningsgruppsmöten
Medarbetare1
(befintliga och 
potentiella)
 ■ God arbetsmiljö och goda 
arbetsvillkor 
 ■ Gott ledarskap och kom-
petensutveckling 
 ■ aktivt hållbarhetsarbete 
 ■ stabil och långsiktig 
arbetsgivare 
 ■ Mångfald och inkludering
 ■ balans i arbetslivet 
 ■ Medarbetarsamtal 
 ■ Individuella samtal utifrån 
behov 
 ■ extern dialog och  
engagemang
Samhälle1  ■ samhällspåverkan i stort
 ■ Hållbara affärsmodeller
 ■ Mångfald och inkludering 
 ■ Klimat och resurs-
effektivitet 
 ■ affärsetik och styrning 
 ■ samverkan och  
sponsorskap 
 ■ Media 
 ■ årsredovisning 
 ■ Hemsida och  
pressmeddelanden 
Kreditgivare, 
investerare och 
finansmark-
nad 1, 2 
 ■ affärsetik och styrning
 ■ ekonomiskt resultat
 ■ Hållbara affärsmodeller
 ■ Klimat och resurs-
effektivitet
 ■ Mångfald och inkludering
 ■ årsredovisning och kvar-
talsrapporter
 ■ Hemsida och pressmed-
delanden
 ■ Hållbarhetsratingar och 
undersökningar
1) påverkad intressent     
2)  användande intressent

===== SIDA 57 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
57
HÅLLBARHETSRAPPORT
Lundbergs värdekedja
NYCKELINTRESSENTER
Egen verksamhet
Egen verksamhet
Resurser och förutsättningar
 ■ Inköp av skogsråvara
 ■ El
 ■ Insatsprodukter och  
produktionsmaterial
 ■ Transporter
Resurser och förutsättningar
 ■  El, vatten och värme
 ■ Entreprenörer – underhåll  
och bygg
 ■ Material
Värdeskapande processer
 ■ Aktivt och hållbart skogsbruk samt skörd
 ■ Fem sågverk för förädling av trävaror
 ■ Försäljning av kartong och papper för för-
packningar och grafiska produkter
 ■ Produktion av förnybar energi från  
vatten- och vindkraft
Värdeskapande processer
 ■ Uthyrning av bostäder och  
kommersiella lokaler
 ■ Fastighetsförvaltning
 ■ Reparation och underhåll av  
befintliga fastigheter
 ■ Nybyggnation av fastigheter
Värde till intressenter 
 ■ Försäljning av trävaror
 ■ Två bruk för produktion av kartong
 ■ Två bruk för produktion av papper
 ■ Försäljning av el på nordisk  
elmarknad
 ■ Transport av produkter till kunder
Värde till intressenter 
 ■ Kvalitativa bostäder, attraktiva 
kontor, trygga och levande handel 
och mötesplatser
 ■ Hållbar lokal stadsutveckling
Ägarutövande i innehavsbolag
Som dotterbolag ingår Lundbergs Fastigheter, Holmen och Hufvudstaden. Styrningen av dotterbolagen sker enligt samma prin-
ciper som övriga innehavsbolag genom styrelserepresentation, vilket innebär att Lundbergs inte har utarbetat några målsätt-
ningar, strategier eller policyer för dotterbolagen. De viktigaste beståndsdelarna av koncernens värdekedjor består av: 
NYCKELINTRESSENTER
NYCKELINTRESSENTER
FASTIGHETSRÖRELSE
SKOGSRÖRELSE
Uppströms
Uppströms
Uppströms
Nedströms
Nedströms
Nedströms
Kreditgivare, investerare  
och finansmarknad
Leverantörer, branschorganisationer, 
samarbetspartners samt kommun 
och myndigheter
Berörda samhällen, leveran tör er samt 
politik och samhälle
Styrelseledamöter och lednings-
grupper i innehavsbolag samt egna 
medarbetare
Medarbetare och ägare
Medarbetare
Aktieägare, finansmarknad  
och investerare, samhälle
Hyresgäster, lokalsamhället, 
branschorganisationer, samarbets-
parterns samt kommun och  
myndigheter
Kunder, investerare samt politik 
och samhälle
Egen verksamhet
Ägarutövande i innehavsbolag,  
se nedan
Resurser och förutsättningar
■ Kapitalanskaffning. 
■ Energi (el, värme, kyla) 
■ Tjänster (IT, säkerhet, revision,  
finans, rekrytering)
■ Transport och logistik  
(tåg, flyg, taxi, egna tjänstebilar)
■ Kontor, kontorsutrustning och service
■   Logi, konferens och catering
 ■ Medarbetare i värdekedjan
Värdeskapande processer
■   Styrning och ledning 
■   Omvärldsbevakning och  
marknadsanalys
■   Riskhantering
■   Investor relations 
■   Internkontroll och finansiell hantering
■   ESG-hantering
■   Humankapital
■   Representation i innehavsbolag
Värde till intressenter 
■   
Utdelning och substansvärde-
tillväxt
■ Investeringar
■ Kvartals- och årsrapporter

===== SIDA 58 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
58
HÅLLBARHETSRAPPORT
Intäkter per ESRS-sektor
mnkr 2025 2024
Skogsbruk 3 188 2 991
Kraftproduktion och energi 430 634
Papper- och träprodukter 18 438 19 132
Fastighetsrörelse 4 286 4 119
Väsentlig inverkan, risker och möjligheter
För att kunna utveckla innehavsbolagen och deras värden över tid 
är det viktigt för Lundbergs att ha god förståelse för hur omvärl-
den utvecklas och förändras. Frågor som globalisering, urbanise-
ring, digitalisering liksom möjligheter och risker till följd av klimat-
förändringar ingår alla i den kontinuerliga omvärlds analysen.
Det sker bland annat genom branschanalys, analys av hållbar-
het i värdekedjan samt diskussioner i Lundbergs ledning. Inne-
havsbolagen är av olika slag och spänner över varierande verk-
samheter och geografier.
Lundbergs har identifierat och bedömt väsentliga hållbarhets-
frågor genom en dubbel väsentlighetsbedömning. Bolagets 
påverkan på omvärlden har analyserats så väl som omvärldens 
finansiella påverkan på bolaget.  
IRO-1 Metod för dubbel väsentlighetsbedömning
Lundbergs process för att identifiera och bedöma väsentliga kon-
sekvenser, risker och möjligheter är anpassad för att tillämpas på 
den konsoliderade verksamheten. Lundbergs och dotterbolagen 
har gjort egna väsentlighets bedömningar vilk a sedan har konsoli-
derats till ett resultat. Övriga innehavsbolag har hanterats som en 
del av moderbolagets värdekedja. 
Bedömningen av skogs- och fastighetsrörelsens värdekedjor 
har ett större fokus uppströms där det finns stora råvaruuttag och 
betydande utsläpp av växthusgaser. Vidare ökar de komplexa och 
ofta icke-transparenta värdekedjorna risken för oskäliga arbetsvill-
kor samt brott mot mänskliga rättigheter bortom dotterbolagens 
direkta affärsförbindelser. Värdekedjan nedströms har också 
tagits i beaktande.
För Lundbergs väsentlighetsbedömning har fokus legat på 
investeringar och ägarfrågor. 
Dotterbolagen har analyserat sina verksamheter med avseen-
de på klimatförändringar, miljöföroreningar, vatten och marina 
resurser, biologisk mångfald, resursanvändning och cirkulär eko-
nomi samt ansvarsfullt företagande. Värdekedja, affärsmodell, 
beroenden, intressenter och information av ämnesspecifik  
karaktär har legat till grund för identifiering och bedömning av 
på verkansområden liksom finansiella risker och möjligheter. 
Bedömningen har skett i samråd med intressenter och särskilt 
berörda samhällen när det har behövts.  
Dotterbolagen har gjort sina respektive analyser av klimat-
relaterade risker baserat på sina verksamheter. Holmens analys 
utgörs av de klimatanpassningsplaner som varje affärsområde 
har arbetat fram. Urvalet av scenarier har gjorts för att täcka in  
de mest relevanta och sannolika klimatrelaterade riskerna och 
osäkerheterna för Holmens verksamhet. Genom att använda 
både IPCC:s globala scenarier och SMHI:s nationella klimatscena-
rier (RCP 2.6, 4.5, 6 och 8.5) säkerställs att analysen omfattar ett 
brett spektrum av möjliga framtida utfall för klimatförändringen, 
från scenarier med snabb utsläppsminskning till mer ogynnsam 
utveckling.
Lundbergs Fastigheter och Hufvudstaden har arbetat enligt en 
gemensam metod vad gäller bedömning av fysiska klimatrelate-
rade risker. Risk- och sårbarhetsanalyser med avseende på fysiska 
klimatrisker som översvämning från skyfall och höjda havsnivåer, 
intensiv värme samt skred och erosion har gjorts på alla fastighe-
ter. Det klimatförändringsscenario som legat till grund för analy-
sen är RCP 8.5 som i dagsläget är det med störst konsekvenser. 
Bolagen arbetar systematiskt med att bedöma omställningsrela-
terade risker och möjligheter kopplade till EU:s klimat- och miljö-
lagstiftning. I identifieringen av omställningshändelser tillämpas 
inte någon specifik klimatscenarioanalys, såsom modellering av 
olika globala utsläppsscenarier, utan utgångspunkt är de klimat-
mål och politiska ramar som fastställts av EU och Sverige. 
Process
Processen för dubbel väsentlighetsbedömning har för koncernen 
genomförts enligt följande metod, med utgångspunkt i ESRS 1. 
Analys av affärsmodell och värdekedja 
Bolagen analyserar sina affärsmodeller och värdekedjor för att för-
stå hur verksamheterna skapar värde samt vilka beroenden och 
påverkansområden som finns på miljö, människor och samhälle. 
Analysen omfattar både uppströms- och nedströmsled samt 
interna processer. 
Identifiering av hållbarhetsområden
Utifrån analysen identifierar bolagen relevanta hållbarhetsområ-
den enligt ESRS-teman (miljö, sociala frågor och styrning) och vid 
tillämpliga fall adderas företagsspecifika områden. Arbetet baseras 
på interna data, branschstandarder, intressentdialoger och externa 
referenser såsom OECD och FN:s vägledande principer. Dessa 
områden utgör grunden för den fortsatta väsentlighetsbedöm-
ningen.
Väsentlighetsbedömning
Bolagen genomför en dubbel väsentlighetsbedömning som 
omfattar två dimensioner:
Påverkan: Bedömning av hur verksamheterna påverkar miljö, 
människor och samhälle, både positivt och negativt, direkt och 
indirekt genom värdekedjan. Positiv påverkan beaktar omfatt-
ning, skala, sannolikhet, placering i värdekedjan och tidshorisont 
för respektive aspekt. Negativ påverkan beaktar även grad av åter-
ställbarhet. 
Finansiella risker och möjligheter: Bedömning av hur hållbar-
hetsrelaterade faktorer kan påverka finansiell ställning, resultat 
och tillgång till kapital på kort, medellång och lång sikt. Bedöm-
ningen baseras på finansiell magnitud och sannolikhet. Tröskel-
värden är anpassade till respektive bolag. Risker och möjligheter 
med koppling till identifierade påverkansområden har identifie-
rats. Därutöver har risker och möjligheter kopplat till beroende av 
kritiska resurser, vilket är resurser som behövs för att upprätthålla 
adekvata nivåer av produktion och affärsfunktioner, bedömts.

===== SIDA 59 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
59
HÅLLBARHETSRAPPORT
Resultatvalidering
Resultaten valideras genom dialog med nyckelfunktioner samt 
externa och/eller interna ämnesexperter för att säkerställa rele-
vans och fullständighet. Väsentlighetsbedömningarna granskas 
och godkänns av respektive bolags företagsledning och styrelse.
Koncernkonsolidering 
Inrapportering
Koncernbolagen rapporterar resultaten från sina dubbla väsent-
lighetsbedömningar enligt en särskilt framtagen mall. Informa-
tionen sammanställs och omfattar identifierad påverkan (faktiskt 
eller potentiell positiv/negativ påverkan) samt finansiella risker 
och möjligheter, liksom relevant kontextuell information per 
inrapporterad IRO (inverkan, risker, möjligheter). Ett ämne blir 
koncernväsentligt om det är antingen påverkansmässigt eller 
finansiellt väsentligt.
Bedömning av väsentlig påverkan
Bedömningen inleds med en kvantitativ screening av hur många 
bolag som bedömt ett hållbarhetsområde som väsentligt. Om tre 
eller fler bolag gör samma bedömning blir en fråga koncernvä-
sentlig. Har två bolag identifierat en påverkan föranleder det en 
kvalitativ bedömning. Den kvalitativa analysen beaktar omfatt-
ning, tidshorisont, värdekedja samt faktisk eller potentiell påver-
kan, inklusive påverkan på mänskliga rättigheter. En påverkan 
som endast ett bolag bedömt som väsentlig är bolagsspecifik  
och lyfts inte till koncernnivå.   
Bedömning av finansiella risker och möjligheter
Koncernbolagen har i sina dubbla väsentlighetsbedömningar tagit 
fram finansiella tröskelvärden som bäst speglar det egna bolagets 
finansiella ställning. I konsolideringen har viktning skett utifrån 
dotterbolagens andel av deras sammantagna substansvärde, 
beräknat som ett medelvärde av de senaste 12 kvartalen. Genom 
detta har Holmen viktats till 38 procent, Hufvudstaden 21, Lund-
bergs Fastigheter 39 och Lundbergs aktieförvaltning 2. 
En risk eller möjlighet anses koncernväsentligt om det motsva-
rar minst 50 procent av det viktade värdet och om risken eller möj-
ligheten är av samma natur. Vid bedömning av finansiell väsentlig-
het har hänsyn tagits till enskilt viktiga finansiella risker och möjlig-
heter som lyfts upp från dotterbolagen. Detta för att säkerställa att 
viktningen av bolagens relativa värde baserat på substansen inte 
sorterar ut viktiga finansiella risker eller möjligheter.  
Validering av resultat
Resultatet kontrolleras mot bolagens indata och det görs en kvali-
tativ utvärdering för att säkerställa att resultatet speglar koncer-
nens verksamhet och att viktiga frågor är inkluderade. Enskilt vik-
tiga finansiella risker och möjligheter som lyfts av dotterbolag 
granskas för att säkerställa att viktningen inte sorterat ut viktiga 
risker eller möjligheter. Resultatet granskas av Lundbergs hållbar-
hetschef och finansdirektör, därefter konsulteras koncernbolagen 
för att säkerställa samsyn. Lundbergs intressenters viktiga frågor 
ses över för att se till att deras intressen överensstämmer med 
resultatet. Skulle så inte vara fallet ses både resultat och intres-
sentanalys över för att inte missa viktiga områden.  
Rapporteringskommittén har ansvar för att dokumentera pro-
cesser, metoder och resultat för att möjliggöra granskning samt 
upprepning av analys och revidering av resultatet kommande år. 
Kommitténs ansvar är en del av den interna kontrollmiljön som 
verkar för ett resultat med kvalitet, som är jämförbart över tid, ger 
värde till intressenter med en metod som integreras i Lundbergs 
befintliga styrningsmodell. Lundbergs ledande befattningshava-
re godkänner resultatet innan det godkänns av bolagets styrelse. 
Rapportering av utvecklingen av väsentliga hållbarhetsfrågor 
sker årsvis till styrelsen och löpande under året till bolagets ledan-
de befattningshavare. 
IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som finns i 
hållbarhetsrapporten
Tabell med en fullständig lista av upplysningarna enligt ESRS som 
upptas i rapporten finns på sidan 73.
SBM-3 Väsentliga hållbarhetsfrågor
Det är första gången som Lundbergs gör en hållbarhetsrapport 
enligt nya krav i Årsredovisningslagen. Den utgår ut ifr ån ett ägar-
perspektiv och hur Lundbergs ser på långsiktigt värdeskapande. 
Alla ställningstaganden är gjorda utifrån Lundbergs som ett ägar-
bolag, medan varje innehavsbolag an sv arar för sitt eget hållbar-
hetsarbete. Detta medför att inga målsättningar, ambitioner,  
policys eller andra styrande dokument avser något innehavsbolag 
utan endast Lundbergs. 
Koncernens väsentliga inverkansområden återfinns i tabellen 
nedan. Dessa är identifierade enligt den metod för dubbel väsent-
lighetsbedömning som beskrivits i föregående avsnitt. De iden-
tifierade frågorna är alla relaterade till dotterbolagens verksam-
heter. Rapportering av utvecklingen av väsentliga hållbarhets-
frågor sker årsvis till styrelsen och löpande till bolagets ledande 
befattningshavare. Dessa är engagerade i att frågorna hanteras 
på erforderligt sätt i den löpande verksamheten. Genom aktivt 
styrelsearbete verkar Lundbergs för att dessa frågor adresseras  
på ett relevant och affärsnära sätt inom respektive koncernbolag. 
Inga väsentliga finansiella risker eller möjligheter har identifierats. 
Koncernbolagen har väsentliga frågor som ej har upptagits på 
koncernnivå. Dessa beskrivs nedan för att ge en helhetsbild av 
deras väsentliga resultat kopplat till  affärsmodeller och värde-
kedjor. Lundbergs har inte gjort en resiliensanalys på koncernen 
utan det har gjorts av respektive dotterbolag. 
Holmen har identifierat områden med känslig biologisk mång-
fald, främst Natura 2000-områden och vattendrag, där särskilda 
skyddsvärden ska bevaras vid skogsbruksåtgärder. Fem områden 
på Holmens mark är klassade som riksintresse för naturvård med 
hög täthet av rödlistade arter. Sex områden är klassade som riks-
intresse för naturvård med höga tätheter av nyckelbiotoper vilka 
lämnas för fri utveckling, med undantag för ett område där brän-
ning sker. Fjällnära skogar med höga naturvärden omfattas av 
särskilda rutiner för att bevara natur- och kulturvärden samt hän-
syn till rennäring. I samtliga dessa områden ska värden förstärkas 
och hotade arter skyddas.

===== SIDA 60 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
60
HållbarHetsrapport
KONCERNVÄSENTLIGA FRÅGOR1
ESRS-standard Område Påverkanstyp Värdekedja Beskrivning
e1 Klimat begränsning av 
klimat förändringar 
Faktiskt negativ Uppströms, egen 
verksamhet, nedströms
skogsindustrins produktion av papper och kartong är energiin-
tensiv och utsläpp genereras vid transporter och tillverkning av 
insatsvaror. Fastighetsrörelsen genererar utsläpp genom 
inköpt energi till fastighetsdrift och byggmaterial. Den globala 
uppvärmningen påverkar kraftigt jordens planetära system 
negativt. Människor, samhällen och industrier påverkas till följd 
av bland annat ökade och allvarligare extremväder, förhöjda 
havsnivåer, torka och ekosystem i obalans.  
energi Faktiskt negativ Uppströms, egen 
verksamhet, nedströms
e5 Cirkulär ekonomi resursinflöden Faktiskt negativ Uppströms, egen 
verksamhet  
papper- och kartongproduktion baseras på förnybar skogsrå-
vara, men vissa insatsvaror generar farligt avfall. Fastighetsrö-
relsen präglas av linjära byggmaterialflöden baserat på jung-
frulig råvara som utarmar jordens resurser. stora mängder 
avfall genereras när byggnader rivs och produkter slängs innan 
den tekniska livslängden är slut. 
avfall Faktiskt negativ Uppströms, egen 
verksamhet  
s1 egna medarbetare Hälsa och säkerhet potentiellt negativ egen verksamhet skogsrörelsen ställer höga krav på säker arbetsmiljö, särskilt 
inom sågverk, bruk, kraftstationer och skogsarbete. Även fast-
ighetsskötsel innebär arbetsmiljörisker för egna medarbetare. 
Följs inte upprättade rutiner eller om rutiner brister finns det 
risk för allvarliga olyckor som drabbar arbetstagare.  
s2 Medarbetare  
i värdekedjan
arbetsvillkor potentiellt negativ Uppströms risk för negativ påverkan genom oskäliga arbetsvillkor i skogs-
bruket, som svart arbetskraft, låga löner och säkerhetsrisker i 
arbetet. Detta är särskilt för migrerande och säsongsanställd 
personal. liknande risk finns i fastighetsrörelsens entreprenörs-
led.
andra arbetsrelate-
rade rättigheter 
potentiellt negativ Uppströms I fastighetsrörelsens uppströms värdekedja finns en potentiellt 
negativ påverkan på människor. Det rör framför allt tvångs- och 
barnarbete högt upp i värdekedjan vid råvaruutvinning och 
produktion av byggmaterial. Komplexa leverantörskedjor gör 
att tillsyn är bristfällig och risken för kränkning av mänskliga 
rättigheter föreligger. 
G1 ansvarsfullt  
företagande
Korruption och 
mutor
potentiellt negativ Uppströms, nedströms, 
egen verksamhet
ett strukturerat antikorruptionsarbete och efterlevnad av upp-
förandekod är avgörande för att motverka oegentligheter och 
främja en ansvarsfull värdekedja. 
1) alla områden i tabellen är gällande på tidshorisonten kort, medel och lång sikt.
Holmen har även stora arealer med vattenskyddsområden där 
kommunala och statliga krav följs vid skogsbruk. Vattenkraftspro-
duktionen påverkar vattenflöden och livsmiljöer för fisk och andra 
arter, vilket kan störa reproduktion och migration. Miljöfrämjande 
åtgärder som fiskutsättning, minimitappningar och fiskvägar 
föreskrivs i vattendomar. en nationell plan (Nap) kräver att alla 
vattenkraftsanläggningar omprövas och Holmens första ansök-
ningar lämnas 2027. Kommande prövningar kan påverka produk-
tionen och medföra kostnader. Holmen har inga vattenkraftsan-
läggningar i direkt anslutning till områden med känslig biologisk 
mångfald. Inom fastighetsrörelsen har det inte identifierats 
om råden med känslig biotop. 
Holmen är beroende av samtycke från samebyar för skogs-
brukets genomförande i de områden som överlappar med same-
byarnas renbetesmarker. Vindkraftsproduktionen på Holmens 
mark är en viktig del i klimatomställningen men processen för  
att få tillstånd är ofta lång och är beroende av kommuners och 
närboendes stöd, vilket kan leda till ersättningskrav och påverka 
projektens lönsamhet. produktionen av trävaror, kartong och 
papper kan orsaka lukt och buller i närliggande samhällen som 
kan påverka framtida prövningar av miljötillstånd.
Övriga väsentliga frågor på dotterbolagsnivå
Skogsrörelsen 
Holmen har identifierad positiv påverkan på klimat och energi. 
Denna påverkan uppkommer genom befintlig och framtida 
potentiell produktion av förnybar el från vind- och vattenkraft, 
skog som binder koldioxid samt virkesförrådet och träprodukter 
som lagrar koldioxid. produkter av förnybar råvara designade för 
att återanvändas och återvinnas bidrar positivt till omställningen 
till en cirkulär ekonomi. Markföroreningar kan förekomma på 
nedlagda verksamhetsområden och störningar i produktionen av 
kartong och papper kan bidra till att utsläpp till luft och vatten till-
fälligt överstiger gränsvärden, som kan påverka miljön negativt. 
Vattenkraftsproduktion har en negativ påverkan på det marina 
livet i sjöar och vattendrag. aktivt skogsbruk med fokus på hög  
tillväxt riskerar att försämra ekosystemets funktion och negativt 
påverka den biologiska mångfalden. 
Förändringar av reglering av skogsbruket, till exempel mot en 
ökad användning av skogen som kolsänka, skulle få finansiella 
effekter på Holmens industri och skogsbruk. Marknad för kol-
krediter kan generera intäkter vid striktare reglering av brukandet 
av skogen, vilket skulle vara en möjlighet för Holmen att upprätt-

===== SIDA 61 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
61
HÅLLBARHETSRAPPORT
hålla intäkter från egen skog vid förändring i regleringen för bru-
kandet av skogen. Ökad efterfrågan på förnybar energi är en möj-
lighet då Holmen har god potential att utveckla vindkraft på egen 
mark. Ny lagstiftning (LULUCF, Deforestation, Nature restoration) 
kan påverka skogsbruket och beroende på hur lagstiftningen 
implementeras kan det begränsa och/eller fördyra skörden. Mark-
nadens ambitioner att motverka klimatförändringen ökar efter-
frågan på Holmens förnybara produkter.  
Fastighetsrörelsen 
Fastighetsrörelsen har en positiv faktisk påverkan på de hyres-
gäster och samhällsinvånare som bor, arbetar och rör sig i och 
runt fastigheterna. Detta genom att skapa trygga, inkluderande 
och levande miljöer där företag, boende och besökare kan trivas 
och verka långsiktigt. Inga väsentliga finansiella risker eller möj-
ligheter har identifierats. Finansiella risker kopplat till extrema 
väderhändelser som skyfall och översvämningar bevakas. 
Miljö och klimat
E1 Klimatförändringar
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell
Koncernbolagen verkar i utsläppsintensiva branscher med bety-
dande utsläpp av växthusgaser, vilka uppkommer i olika delar av 
bolagens värdekedjor och har en faktisk negativ påverkan. Alla 
dotterbolag kartlägger och beräknar sina växthusgasutsläpp, i 
scope 1 (direkta utsläpp), scope 2 (indirekta utsläpp från inköpt  
el, värme och kyla) och scope 3 (övriga indirekta utsläpp). 
  Holmens direkta utsläpp från verksamheten är låga. Utsläp-
pen från scope 1 har minskat med 91 procent sedan 2005 genom 
investeringar i fossilfri teknik och energieffektiviseringar, men det 
kvarstår en utmaning kring utsläpp relaterat till inköpta insats-
produkter samt transporter upp- och nedströms. Pappers- och 
kartongproduktionen är elintensiv. Den el som används i produk-
tionen vid Holmens verksamhetsställen är fossilfri och kommer  
till stor del från egen produktion av förnybar el. 
Majoriteten av fastighetsrörelsens utsläpp kommer uppströms 
i värdekedjan. Produkter som stål, cement och tegel har stor kli-
matpåverkan vid tillverkning, varför användning av byggmaterial 
och produkter i verksamheten genererar utsläpp. Utsläpp från 
inköpt energi har stor klimatpåverkan, primärt hänförligt till  
produktion av fjärrvärme. Historiskt har klimatpåverkan från 
el användning stått för en större andel av utsläppen, denna andel 
har minskat tack vare systematiskt arbete med energieffektivise-
ring och en elmix med mer förnybar energi. 
Omställningsplan, policyer, åtgärder och resurser  
samt mål för begränsning av klimatförändringar  
(E1-1, E1-2, E1-3, E1-4)
Lundbergs bedriver ett långsiktigt och aktivt ägande med fokus 
på att stödja koncernbolagens strategiska utveckling och värde-
skapande. Ägandet utövas genom ett engagerat arbete i bola-
gens styrelser och valberedningar. Genom det aktiva styrelse-
arbetet verkar Lundbergs för att bolagsfrågor kopplat till klimat 
adresseras på ett relevant och affärsnära sätt i respektive koncern-
bolag. Givet detta finns det ingen koncernövergripande omställ-
ningsplan liksom åtgärder, policys eller målsättningar vad avser 
begränsning av klimatförändringarna.  
E1-5 Energianvändning och energimix
Skogsrörelsen 
En stor del av den energi som används kommer från den egna 
värdekedjan. Holmen använder stora mängder energi och 95 pro-
cent är fossilfri. 5 procent är fossilbaserad, främst från använd-
ningen av olja och diesel i den egna verksamheten. Kol eller  
kolprodukter används inte som bränsle. Tillverkningen av ter-
momekanisk massa vid Holmens två pappersbruk är elintensiv 
och merparten av den elenergi som används köps externt.  
Holmen köper 200 GWh per år från en vindkraftspark på Holmens 
mark till ett fast pris till år 2032. Under året uppgick den totala 
energianvändningen till 7 326 GWh (7 638).
Fastighetsrörelsen
Den huvudsakliga energianvändningen kommer från fjärrvärme, 
fjärrkyla och fastighetsel. Fastighetselen är ursprungsmärkt för-
nybar el från vatten- och vindkraft. Fastighetsrörelsens fastighets-
drift är fossilfri, reservkraft undantaget. Den totala energianvänd-
ningen under 2025 uppgick till 128 GWh (143) med 98 procent 
hänförligt till förnybara eller återvunna energi källor . Lundbergs 
Fastigheters normalårskorrigerade energianvändning uppgick till 
85 kWh/m² (90) uttryckt i Atemp, 88 (94) och 80 (85) för bostäder 
respektive kommersiella fastigheter. Mot sv arande för Hufvudsta-
dens bestånd av kommersiella fastigheter var 76 kWh/m² (85). 
Bolagen arbetar aktivt och långsiktigt med energieffektiviserings-
åtgärder samt installerar solceller och  
laddinfrastruktur för elbilar. 
 Skogs- och fastighetsrörelsens verksamheter är i sektorer med 
hög klimatpåverkan: skogsbruk, kraftproduktion och energi, pap-
per- och träprodukter och byggnader. Dessa är klassificerade som 
sektorer med hög klimatpåverkan i enlighet med de NACE-koder 
som fastställts i EU:s regelverk och föreskrivs av ESRS. Nettointäkt 
hämtas från not 3 och 4.

===== SIDA 62 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
62
HÅLLBARHETSRAPPORT
2025 2024
Bränsleförbrukning (Mwh)
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter 0 0
Bränsleförbrukning från råolja och petroleum-
produkter 277 990 160 181
Bränsleförbrukning från naturgas 51 656 38 145
Bränsleförbrukning från andra icke-förnybara 
källor 1 122 942
Bränsleförbrukning från förnybara källor (inkl 
biomassa, biogas, avfall från icke-fossila bräns-
len, förnybar vätgas m m)
3 835 758 4 259 458
Total bränsleförbrukning 4 166 526 4 458 726
Inköpt el, värme och kyla (Mwh)
Förbrukning från fossila källor 2 541 2 967
Förbrukning från förnybara källor 1 178 410 1 299 117
Förbrukning från återvunna källor 57 597 65 540
Förbrukning från kärnkraft 2 048 458 1 954 453
Total förbrukning av el, värme och kyla 3 287 007 3 322 077
Total energianvändning (Mwh)
Fossil energi
333 309 202 235
Förnybar energi 5 014 168 5 558 575 
Kärnkraft 2 048 458 1 954 453
Återvunnen energi 57 597 65 540
Total energiförbrukning 7 453 533 7 780 803
Energianvändning per energislag (%)
Fossila källor
4 3
Kärnenergikällor 27 25
Förnybara källor 67 71
Återvunnen energi 1 1
Energiintensitet1 (MWh/mnkr) 273 279
1) Energiintensitet beräknas som total energianvändning dividerat med nettointäkt. 
För nettointäkt se not 3.
E1-6 Bruttoutsläpp av växthusgaser
Analys av resultatet 
Koncernens totala utsläpp uppgick 2025 till 1 004 tusen ton (932), 
varav majoriteten av utsläppen är hänförligt till scope 3. Holmen 
står för 72 procent, Lundbergs Fastigheter för 1 procent och Huf-
vudstaden 1 procent. Utsläppen från övriga innehavsbolag upp-
går till 26 procent av totalen och återfinns i scope 3, kategori 15.  
De biogena utsläppen uppgick till totalt 1 547 tusen ton. 
Utsläppen från scope 1 (direkta utsläpp) ökade med 26 tusen 
ton under 2025, vilket är kopplat till ökad drift av en oljepanna 
inom skogsrörelsen. De biogena utsläppen uppgick till totalt  
1 547 tusen ton. Detta är dock en tillfällig påverkan då fastbränsle-
pannan renoverats under året. 
Utsläppen i scope 2 härrör från inköpt värme, kyla och el och 
beräknas med plats- och marknadsbaserad metod.  Av den totala 
volymen inköpt el omfattas 100 procent av ursprungscertifikat för 
förnyelsebar energi. De biogena utsläppen från fjärrvärme som 
inte redovisas i scope 2-växthusgasutsläpp uppgick 2025 till  
15 tusen ton. Platsbaserade scope 2-utsläpp baseras på den 
genomsnittliga utsläppsintensiteten i det el-, fjärrvärme- och fjärr-
kylanät där energin förbrukas, oberoende av avtalsinstrument. 
Utsläppen i scope 3 har minskat med 47 tusen ton. 0,3 procent 
av utsläppen har beräknats med primärdata. Koncernen har inte 
beräknat biogena utsläpp inom Scope 3 eftersom tillförlitliga data 
saknas och uppskattningar bedöms vara osäkra. 
Redovisningsprinciper 
Redovisningsstandarden Greenhouse Gas Protocol används för 
att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser. För året kon-
solideras koncernens totala utsläpp i scope 1, 2 och 3. Väsentliga 
scope 3-kategorier återfinns i tabellen på sidan 63. De kategorier 
som inte redovisas i tabellen har antingen bedömts ha försumba-
ra utsläpp (baserad på uppskattning) eller så är kategorin inte till-
lämplig i koncernverksamheterna1.    
1) Ej väsentliga scope-3 kategorier: 8 (tillgångar som leasas uppströms), 10, 11, 12 (bear-
betning, användning respektive slutbehandling av sålda produkter), 14 (franchise).
Förändring i beräkningsmetod eller redovisningsprincip 
2025 är första gången utsläpp redovisas enligt ESRS. 
Tidigare år har endast koncernbolagens totala utsläpp fördelat 
på scope 1, 2 och 3 redovisats (med marknadsallokering). 2025 
redovisas platsbaserade utsläpp, utsläpp i scope 3 fördelat på 
underliggande kategorier och utsläpp från övriga innehavsbolag 
(scope 3 kategori 15). 
Skogsrörelsen
Direkta utsläpp (scope 1) omfattar koldioxid från fossila bränslen, 
metan, lustgas, köldmedia samt fossil koldioxid vid förberedelse 
och hantering av biobränslen. Alla utsläpp omräknas till koldioxi-
dekvivalenter och effekten hos de olika gaserna beräknas enligt 
de GWP-värden (global warming potential) som IPCC:s femte 
utvärderingsrapport (AR 5) anger. Indirekta utsläpp (scope 2) 
baseras på Holmens elanvändning och inkluderar utsläpp från 
inköpt el. Rapportering sker enligt både platsbaserad metod  
(AIB-faktorer) och marknadsbaserad metod (EPD-faktorer från 
Vattenfall). Scope 3-kategorier specifika för skogsrörelsen är  
transport i senare led. De beräknas av extern part som bygger på 
faktiska transportflöden och transportslag med tillhörande emis-
sionsfaktorer. 
Fastighetsrörelsen
Direkta utsläpp innefattar koldioxid från drift- och servicebilar och 
köldmedialäckage i fastigheters kyl- och värmesystem, emissions-
faktorer hämtas från Trafikverket respektive Svenska kyl- och  
värmepumpföreningen. Indirekta utsläpp från fjärrvärme, kyla 
och elanvändning beräknas med data om faktisk energianvänd-
ning. Miljövärden för fjärrvärme hämtas från Energiföretagen och 
emissionsfaktorer för el är från ursprungscertifikat om förnybar el 
(marknadsbaserad metod) och nordisk medelmix (platsbaserad 
metod). Scope 3-kategorier specifika för fastighetsrörelsen är 
avfall (bygg- och rivningsavfall) och tillgångar som leasas ned-
ströms (hyresgästers elanvändning). Vid beräkning av utsläpp 
från inköpta byggmaterial och produkter (kapitalvaror, inköpta 
varor och tjänster) används genomsnittsdata eller projektspeci-
fika data och emissionsfaktorer är produktspecifika EPD:er eller 
skandinavisk, generisk data i största möjligaste mån.

===== SIDA 63 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
63
HÅLLBARHETSRAPPORT
Övriga innehavsbolag 
Husqvarna Group, Industrivärden, Indutrade, Alleima, Handels-
banken, Sandvik och Skanska är övriga innehavsbolag vars 
utsläpp i scope 1 och 2 (platsbaserad metod) inkluderas i koncer-
nens scope 3 kategori 15 – finansiella investeringar. Lundbergs del 
av utsläppen beräknas på kapitalandel. På grund av redovisnings-
tekniska anledningar uppskattas storleken på dessa utsläpp till 
samma som de för det närmast redovisade räkenskapsåret,  
i detta fall 2024 och informationen hämtas från bolagens egna 
årsredovisningar.
Växthusgasutsläpp, tusen ton CO2e 2025 2024
2025/ 
2024, %
Scope 1
Utsläpp, totalt 87 61 42
varav från reglerade utsläppshandels-
system 63 35 80
Andel i % från reglerade  
utsläppshandelssystem 72 57
Scope 2
Platsbaserade utsläpp
30 29 6
Marknadsbaserade utsläpp 6 7 -16
Scope 3, betydande utsläpp
1) Inköpta varor och tjänster
268 232 15
2) Kapitalvaror 47 41 16
3) Bränsle och energirelaterade verksam- 
     heter (som inte ingår i scope 1 och 2) 57 59 -4
4) Transport och distribution i tidigare led 67 72 -7
5) Avfall som genereras i verksamheten 0 0 -44
6) Tjänsteresor 1 1 -1
7) Anställdas pendling 3 3 -1
9) Transport i senare led 189 197 -4
11) Användning av sålda produkter 12 0
13) Tillgångar som leasas nedströms 7 9 -23
15) Finansiella investeringar 260 249 5
Totala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp - platsbaserade
1 028 953 8
Totala utsläpp - marknadsbaserade 1 004 932 8
Växthusgasintensitet1, ton CO2e per mnkr
Platsbaserad 38 34
Marknadsbaserad 37 33
1) Växthusgasintensitet beräknas som totala utsläpp dividerat med nettointäkt.  
För nettointäkt se not 3.
E1-8 Intern koldioxidprissättning
Intern koldioxidprissättning tillämpas inte. 
Taxonomi
Taxonomiförordningen är ett klassificeringssystem för finansiella 
aktörer att identifiera ekonomiska aktiviteter som väsentligt 
bidrar till att EU ska nå sina klimatmål och gröna tillväxtstrategi.
Rapportering ska ske av andelen av centrala resultatindikatorer 
(omsättning, kapitalutgifter samt driftutgifter) för aktiviteter som 
omfattas av taxonomiförordningen, samt andelen som klarar kra-
ven för att kallas hållbara. Varje aktivitet prövas mot de tekniska 
kriterierna i förordningen för att väsentligt bidra till miljömålen 
och inte orsaka betydande skada. Hållbara aktiviteter måste även 
efterleva kraven för sociala minimiskyddsåtgärder. Vidare ska 
grundläggande mänskliga rättigheter respekteras och regler för 
god affärssed följas.
De ekonomiska verksamheter som har identifierats omfattas 
av taxonomiförordningen avser skörd av egen skog, elproduktion 
från vindkraft, vattenkraft och bioenergi samt fastighetsförvalt-
ning. Samtliga aktiviteter har bedömts bidra till miljömål 1, 
Begränsning av klimatförändringar. 
Investeringar (kapitalutgifter) görs även i andra verksamheter 
och i förekommande fall allokeras dessa till den taxonomiverk-
samhet som är tillämplig. Bidrag till en cirkulär ekonomi (miljö-
mål fyra) är tillämplig vid uppförande av nya byggnader och reno-
vering av befintliga byggnader. Granskning av taxonomiförenlig-
het görs primärt på fastighetsnivå. 
Nyckeltalen har beräknats i enlighet med definitionerna i taxo-
nomiförordningens delegerade akt om upplysningsskyldighet. 
Taxonomiförenliga aktiviteter är separat identifierbara i den inter-
na finansiella rapportering, vilket medför att eventuell dubbelräk-
ning av omsättning, kapitalutgifter och driftutgifter kan undvikas.
Koncernen har valt att tillämpa de nya delegerade akterna som 
antagits under året.
Taxonomiförenlig andel av omsättning uppgick till 13 procent 
(13) vilket var i linje med föregående år.
Taxonomiförenlig andel för kapitalutgifter ökade till 44 procent 
(31) främst till följd av uppbyggnad av vindkraftproduktion.
Taxonomiförenlig andel för driftutgifter ökade till 34 procent 
(29) främst till följd av högre kostnader för skogsvård. 
Redovisningsprinciper
Nämnare
Total omsättning enligt taxonomins definition ska definieras i 
enlighet med IFRS 15. Omsättning i enlighet med IFRS 15 uppgick 
till 29 042 mnkr. Taxonomitillämplig omsättning i skogsrörelsen 
består av Holmens delar av not 3 samt delar av övriga intäkter i 
not 4 (försäljning av biprodukter, certifikat för förnybar energi, 
utsläppsrätter och skogsvårdsuppdrag samt delar av hyres-  
och arrendeintäkter och övrigt) vilka tillsammans uppgår till  
1 776 mnkr. Fastighetsrörelsen tillämpliga omsättning uppgår till 
4 247 mnkr innefattar hyres- och serviceintäkter samt Hufvud-
stadens intäkter från övrig verksamhet.

===== SIDA 64 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
64
HÅLLBARHETSRAPPORT
Taxonomitillämpliga kapitalutgifter uppgår till 3 728 mnkr och 
avser investeringar i inventarier, immateriella tillgångar och nytt-
janderättstillgångar (exklusive tomträtter) (not 14, 15 och 18), inves-
teringar i skogstillgångar (not 16) samt investeringar i värdehöjan-
de åtgärder och förvärv i förvaltningsfastigheter (not 17). 
Taxonomitillämpliga driftutgifter uppgår till 1 871 mnkr och 
avser i skogsrörelsen främst reparationer och underhåll samt 
forskning och utveckling. Motsvarande i fastighetsrörelsen är 
kostnader som krävs för att upprätthålla en fastighets grund-
standard och funktionalitet, vilket omfattar renovering, fastighets-
skötsel, fastighetsstyrning, dagligt och planerat underhåll och 
reparationer. 
Täljare
Taxonomiförenlig omsättning i skogsrörelsen kommer främst 
från skörd av egen skog och omfattar framför allt extern försälj-
ning av timmer och massaved (det som förädlas av Holmens 
egen industri exkluderas) samt från elproduktion som främst 
utgörs av extern försäljning av el, stödtjänster för att stabilisera 
elsystemet, ursprungsgarantier och gröna elcertifikatintäkter. 
Motsvarande i fastighetsrörelsen består av omsättning från de 
fastigheter som uppnår kriteriet för att vara förenliga.
Taxonomiförenliga kapitalutgifter i skogsrörelsen omfattar 
bland annat köp av skogsmaskiner, uppförande av skogsvägar 
samt förvärv av skogsfastigheter. Kapitalutgifter (så kallade 
c-investeringar) ingår. Som kapitalutgifter ingår bland annat  
uppgraderingar, nyanläggningar och förvärv. 
Taxonomiförenliga kapitalutgifter i fastighetsrörelsen Gransk-
ning av taxonomiförenlighet görs primärt på fastighetsnivå. För 
fastighet som är förenlig (enligt verksamhet ägande och förvärv) 
blir investering i den fastigheten tillämplig. Investeringar i en fast-
ighet som inte är förenlig bedöms på projektnivå genom att de 
prövas mot tekniska granskningskriterier för väsentligt bidrag och 
för att inte orsaka betydande skada för den ekonomiska verksam-
het som är tillämplig för den enskilda investeringen. Vid bedöm-
ning av taxonomiförenlighet tillämpas försiktighetsprincipen,  
vilket innebär att i de fall det saknas underlag för att bedöma 
efterlevnad anses investeringen icke-förenlig. 
Taxonomiförenliga driftutgifter i skogsrörelsen inkluderar 
utveckling och underhåll av den egna skogen i form av gallring, 
underhåll av vägar, röjning och gödsling. Driftutgifter utgörs även 
av mindre renoveringar och underhåll av utrustning för elproduk-
tion samt olika former av utvecklingsarbeten såsom projektering 
av nya vindkraftsparker.
Taxonomiförenliga driftutgifter i fastighetsrörelsen För fastig-
het som är förenlig (enligt verksamhet ägande och förvärv) blir 
driftutgiften i den fastigheten tillämplig. Driftutgifter prövas inte 
på projektnivå vilket innebär att driftutgifter i en fastighet som 
inte är förenlig klassas som icke-förenliga. 
Utvärdering av uppfyllnad av kriterier
Skogsrörelsen
Analys av klimatnyttan för 2025 visar på ökad kolinlagring där  
Holmens skogsbruksplan tillsammans med tillväxthöjande åtgär-
der bidrar till en positiv balans mot de utsläpp som verksamheten 
ger upphov till. Nationell lagstiftning säkerställer fortsatt mark-
användning för skogsbruk samt med en återbeskogningsplikt 
garanteras att marken kvarstår som skog. Därmed uppfylls kraven 
för väsentligt bidrag avseende skogsförvaltning. Skogsförvalt-
ningen sker i enlighet med Holmens certifierade ledningssystem 
som säkerställer att lagstiftningens krav efterlevs. Föregående år 
genomförde tredje part en granskning att de tekniska gransk-
ningskriterierna var uppfyllda. För vind-, vatten- och bioenergi 
bedöms Holmens väsentliga bidrag till miljömålet genom att 
analysera respektive kraftanläggnings effekter för elproduktion. 
Hänsyn till att inte orsaka betydande skada tas genom miljökon-
sekvensbedömning för erhållet miljötillstånd.
Fastighetsrörelsen
Väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar 
Fastigheter med energideklaration klass A uppfyller kravet avse-
ende väsentligt bidrag. Uppförda fastigheter
1 uppfyller kravet om 
de har en energiprestanda som understiger de tröskelvärden som 
tagits fram av branschorganisationen Fastighetsägarna Sverige², 
vad avser bedömningen av vilka byggnader som tillhör topp  
15 procent av det nationella beståndet sett till energieffektivitet. 
Att inte orsaka betydande skada/Do no significant harm (DNSH)
Klimatrisk- och sårbarhetsanalyser har utförts för samtliga förvalt-
ningsfastigheter (i enlighet med Taxonomiförordningen Bilaga A). 
Baserat på resultatet har en bedömning gjorts om den enskilda 
fastigheten löper väsentlig risk att skadas ekonomiskt. Det är 
främst översvämningar på grund av kraftig nederbörd eller sti-
gande vattennivåer som är de största potentiella klimatriskerna. 
Fastigheter med ingen eller låg riskbild bedöms uppfylla DNSH-
kravet om en klimatanpassad fastighet. Fastigheter med väsent-
lig riskbild uppfyller DNSH-kravet om det för den riskutsatta fast-
igheten finns en handlingsplan för klimatanpassningsarbetet.
1)  Med uppförd avses datum för inskickad bygglovsansökan senast 2020-12-31.  
Per den 31 december 2025 finns inga uppförda fastigheter efter 2020-12-31, vilka 
omfattas av andra kriterier för uppfyllandet av väsentligt bidrag.
2)  2025 användes tröskelvärden publicerade 2022-12-14 av CIT Energy Management 
på uppdrag av Fastighetsägarna.

===== SIDA 65 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
65
HÅLLBARHETSRAPPORT
Taxonomitabeller
Koncernen
Taxonomiförenlig andel av omsättning uppgick till 13 procent (13) 
vilket var i linje med föregående år.
Taxonomiförenlig andel för kapitalutgifter ökade till 44 procent 
(31) främst till följd av uppbyggnad av vindkraftproduktion.
Taxonomiförenlig andel för driftutgifter ökade till 34 procent 
(29) främst till följd av högre kostnader för skogsvård. 
Skogsrörelse
För 2025 var taxonomiförenlig andel av omsättningen oförändrad 
7 procent (7). Lägre omsättning för elproduktionen vägs upp av 
ökad omsättning från skörd av egen skog. 
Den taxonomiförenliga andelen av kapitalutgifter ökade till  
35 procent (20) , vilket främst avser investeringar i materiella 
anläggningstillgångar för uppbyggnad av Blisterlidens vind-
kraftspark. 
Andelen för driftutgifter ökade till 26 procent (23) vilket beror  
på högre kostnader för skogsvård men även högre kostnader för 
reparation och underhåll avseende elproduktion från vind och 
vatten. 
Fastighetsrörelse
För 2025 var taxonomiförenlig andel av omsättningen 6 procent (5). 
Den taxonomiförenliga andelen av kapitalutgifter minskade till 
9 procent (11) , hänförligt till mindre taxonomiförenliga investe-
ringar i fastigheter. 
Andelen för driftutgifter ökade till 7 procent (6) vilket beror på 
högre driftkostnader. 
RÄKENSKAPSÅR 2025
Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter
Nyckeltal (1)
Totalt (2)
Andel av verksamheter som 
omfattas av taxonomin (3)
Verksamheter som är fören­
liga med taxonomikraven  (4) 
Andel av verksamheten som 
är förenlig med taxonomik­
raven  (5) 
Begränsning av  
klimatförändringar (6)
Anpassning till klimat­
förändringar (7)
 Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Föroreningar (10)
Biologisk mångfald (11) 
Andel möjlig göran de   
verk  sam h et (12) 
Andel omställ nings v erk­ 
sam het (13)
Icke bedömda aktiviteter 
som anses vara icke­ 
väsentliga (14) 
Taxonomi förenliga aktivite­
ter under före gåen de räken­
skaps år, 2024  (15) 
Andel taxonomi förenliga 
aktivi te ter under föregående 
räken skaps år, 2024 (16) 
mnkr % mnkr % % % % % % % % % % mnkr %
Omsättning 29 042 22 3 854 13 13 - - - - - - - - 3 764 13
Kapitalutgifter 3 728 75 1 638 44 44 - - - - - 0 - 1 1 200 31
Driftutgifter 1 871 42 631 34 34 - - - - - - - - 599 29
Tabellförklaringar
Kolumn 2
Ekonomiska verksamheters miljömål och index 
Miljömål
CCM = Begränsnin g av klimatförändringar
CCA  = Anpassnin g till klimatförändringar
CE  = Den cirk ulära ekonomin
Kolumn 12–13
E:  Möjliggöran de verksamhet
T:  Omställnings verksamhet
Allmänt
Streck”-”: Ej tillämpligt
Nyckeltalen för omsättning, kapitalutgifter (investeringar)  
och driftutgifter beräknas enligt följande 
Andel taxonomitillämplig verksamhet
 
=
 Tillämplig verksamhet 
  Total v erksamhet1
Andel taxonomiförenlig verksamhet =
 Förenlig verksamhet 
  Total verksamhet1
1) Avser total enligt taxonomins definition, ej att likställa  
med total enligt finansiell redovisning.

===== SIDA 66 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
66
HÅLLBARHETSRAPPORT
OMSÄTTNING 2025
Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (2)
Andel av verksamheter 
som omfattas av taxo­
nomin (3)
Taxonomi förenliga  
aktiviteter (4) 
Andel taxonomi ­ 
 förenliga aktiviteter (5)
Begräns ning av  
klimat föränd ringar (6)
Anpass ning till  
klimat  föränd ringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
För or eningar (10)
Biologisk mångfald (11)
Möjlig görande  
verk samh et (12)
Om ställ nings  ­ 
verk sam h et (13)
Andel taxonomi ­ 
förenligt av  
taxonomi berättigat (14)
% mnkr % % % % % % % %
Skörd av egen skog CCM 1.3 3 966 3 3  - - - - - - - 100
Vindkraft CCM 4.3 0 115 0 0 - - - - - - - 100
Vattenkraft CCM 4.5 1 302 1 1 - - - - - - - 100
Bioenergi CCM 4.8 2 716 2 2 - - - - - - - 100
Ägande och förvärv av byggnader CCM 7.7 15 1 755 6 6 - - - - - - - 41
Summa förenlighet per mål 13 13 - - - - -
TOTAL OMSÄTTNING 22 3 854 13 13 - - - - - 61
Förenlig omsättning i respektive bolag
Lundbergs Fastighetsrörelses förenliga omsättning uppgår till 1 275 mnkr vilket motsvarar 66 procent av fastighetsrörelsens totala omsättning.  
Holmens förenliga omsättning uppgår till 2 099 mnkr vilket motsvarar 9 procent av Holmens totala omsättning. 
Hufvudstadens förenliga omsättning uppgår till 480 mnkr vilket motsvarar 15 procent av Hufvudstadens totala omsättning. KAPITALUTGIFTER 2025
Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (2)
Andel av verksamheter 
som omfattas av taxo­
nomin (3)
Taxonomi förenliga  
aktiviteter (4) 
Andel taxonomi ­ 
 förenliga aktiviteter (5)
Begräns ning av  
klimat föränd ringar (6)
Anpass ning till  
klimat  föränd ringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
För or eningar (10)
Biologisk mångfald (11)
Möjlig görande  
verk samh et (12)
Om ställ nings  ­ 
verk sam h et (13)
Andel taxonomi ­ 
förenligt av  
taxonomi berättigat (14)
% mnkr % % % % % % % %
Skörd av egen skog CCM 1.3 7 249 7 7  - - - - - - - 100
Vindkraft CCM 4.3 27 989 27 27 - - - - - - - 100
Vattenkraft CCM 4.5 1 48 1 1 - - - - - - - 100
Bioenergi CCM 4.8 0 17 0 0  - - - - - - - 100 
Renovering av befintliga byggnader CCM & CCA 7.2 / CE 3.2 19 0 0 0  - - - - - - -  0
Energieffektiv utrustning CCM 7.3 / CCA 7.3 1 0 0 0  - - - - - - -  0
Laddstationer för elfordon i byggnader CCM 7.4 / CCA 7.4 0 10 0 0  - - - - - E - 100
Instrument för byggnaders  
energiprestanda CCM 7.5 / CCA 7.5 0 4 0
 
0
  
-
 
-
 
-
 
- - E - 0
Ägande och förvärv av byggnader CCM 7.7 / CCA 7.7 19 321 9 9 - - - - - - - 46 
Summa förenlighet per mål 44 44 - - - - -
TOTALA KAPITALUTGIFTER 75 1 638 44 44 - - - - - 59
Förenlig kapitalutgift i respektive bolag (enligt taxonomin)
Lundbergs Fastighetsrörelses kapitalutgifter uppgår till 245 mnkr vilket motsvarar 74 procent av fastighetsrörelsens totala investeringar.  
Holmens kapitalutgifter uppgår till 1 303 mnkr vilket motsvarar 59 procent av Holmens totala investeringar.  
Hufvudstadens kapitalutgifter uppgår till 90 mnkr vilket motsvarar 8 procent av Hufvudstadens totala investeringar. 
Information om förenliga kapitalutgifter (investeringar)
Samtliga redovisade kapitalutgifter inom verksamheter 7.2 - 7.7 är hänförbara till förvaltningsfastigheter. Av de 249 mnkr avseende skörd av egen 
skog avser 177 mnkr skogstillgångar, 67 mnkr materiella anläggningstillgångar och 5 mnkr leasingavtal. Av de 989 mnkr avseende vindkraft avser 
983 mnkr uppförandet av Blisterlidens vindkraftspark. De 48 mnkr avseende vattenkraft liksom de 17 mnkr avseende bioenergi avser investeringar 
i mate riella anläggningstillgångar. Andelen som härrör från förvärv avser köp av skogsfastigheter med 8 mnkr.

===== SIDA 67 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
67
HÅLLBARHETSRAPPORT
DRIFTUTGIFTER 2025
Miljömål för taxonomiförenliga aktiviteter
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (2)
Andel av verksamheter 
som omfattas av taxo­
nomin (3)
Taxonomi förenliga  
aktiviteter (4) 
Andel taxonomi ­ 
 förenliga aktiviteter (5)
Begräns ning av  
klimat föränd ringar (6)
Anpass ning till  
klimat  föränd ringar (7)
Vatten (8)
Cirkulär ekonomi (9)
För or eningar (10)
Biologisk mångfald (11)
Möjlig görande  
verk samh et (12)
Om ställ nings  ­ 
verk sam h et (13)
Andel taxonomi ­ 
förenligt av  
taxonomi berättigat (14)
% mnkr % % % % % % % %
Skörd av egen skog CCM 1.3 22 421 22 22 - - - - - - - 100
Vindkraft CCM 4.3 1 20 1 1 - - - - - - - 100
Vattenkraft CCM 4.5 2 31 2 2 - - - - - - - 100
Bioenergi CCM 4.8 1 22 1 1 - - - - - - - 100
Ägande och förvärv av byggnader CCM 7.7 / CCA 7.7 16 137 7 7 - - - - - - - 47
Summa förenlighet per mål 34 34 - - - - -
TOTALA DRIFTUTGIFTER 42 631 34 34 - - - - - 80
Förenliga driftutgifter i respektive bolag (enligt taxonomin)
Lundbergs Fastighetsrörelses förenliga driftutgifter uppgår till 125 mnkr vilket motsvarar 55 procent av fastighetsrörelsens totala driftutgifter. Hol-
mens förenliga driftutgifter uppgår till 494 mnkr vilket motsvarar 31 procent av Holmens totala driftutgifter. Hufvudstadens förenliga driftutgifter 
uppgår till 12 mnkr vilket motsvarar 18 procent av Hufvud stadens t otala driftutgifter.

===== SIDA 68 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
68
HÅLLBARHETSRAPPORT
E5 Resursanvändning och  
cirkulär ekonomi
Policyer, åtgärder och resurser samt mål för 
resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5-1, E5-2, E5-3)
Lundbergs bedriver ett långsiktigt och aktivt ägande med fokus 
på att stödja koncernbolagens strategiska utveckling och värde-
skapande. Ägandet utövas genom ett engagerat arbete i bola-
gens styrelser och valberedningar. Genom det aktiva styrelsearbe-
tet verkar Lundbergs för att frågor kopplat till resursanvändning 
och cirkulär ekonomi adresseras på ett relevant och affärsnära sätt 
i respektive koncernbolag. 
Givet detta finns det inte koncernövergripande policys, 
åt gärder eller målsättningar inom detta område. 
E5-4 Resursinflöden 
Skogsrörelsen 
Holmens produkter bygger till stor del på förnybar råvara, och 
biprodukter tas till vara i den egna processen. Skogens kretslopp 
ger en förnybar resurs där hela skörden används med fokus på 
högsta förädlingsvärde. Av skördade träd sågas främst plankor 
och brädor. Restprodukter som flis, klenare delar och virke från 
gallring blir råvara för kartong och papper, medan grenar, toppar 
och bark används för bioenergi. Två bruk är integrerade med 
in tilliggande sågverk, vilket skapar en cirkulär process: flis an-
vänds i massaproduktion, bark och spån blir biobränsle och över-
skottsvärme torkar trävaror. Kartongverksamheten producerar 
nästan all el som behövs vid bruken. 
Icke-förnybara resurser används också, främst kemikalier och 
bränsle för transporter. Kemikalier ger produkterna specifika 
egenskaper och hanteras under strikt kontroll med regelbundna 
externa granskningar och årlig rapportering till tillsynsmyndighet. 
Att minska användningen av fossila bränslen i transporter är en 
gemensam utmaning för industrin. 
Fastighetsrörelsen 
Inom fastighetsrörelsen används vid ny-, till- och ombyggnation 
stora mängder byggmaterial med jungfrulig råvara vilket riskerar 
alltför hög nivå av resursintensitet. Branschen står inför en 
gemensam utmaning med linjära flöden av resurser. Vanligt före-
kommande grundläggande byggmaterial är olika typer av glas, 
stål, plåt och aluminium, betong, sten, tegel och plast. Därutöver 
tillkommer bland annat sanitetsporslin, isolering, väggskivor, 
kakel, klinker och lättbetong. Råvaruuttagen till dessa produkter 
är global men europeisk produktion eftersträvas i möjligaste mån. 
För att öka resurseffektiviteten arbetar Lundbergs Fastigheter och 
Hufvudstaden för ett ökat bevarande och återbruk och samverkar 
med branschkollegor för en cirkulär bygg- och fastighetsbransch.
Resursinflöden, 1000 ton 2025 2024
Virke 5 040 5 490
Inköpt massa 73 84
Externt inköpta plantor 7 20
Kemikalier (angivet som torrsubstans) 135 131
Fyllmedel (angivet som torrsubstans)  
och pigment 181 199
Förpackningar 31 15
Byggmaterial 2 11
Övrigt 0 0
Total vikt material 5 469 5 951
   varav biologiskt 5 120 5 594
   varav tekniska 349 357
Biologiskt material med hållbart ursprung av det 
totala resursinflödet1, % 96 92
Sekundära återanvända eller återvunna material 718 798
Sekundära återanvända eller återvunna material, % 13 13
1) För att säkerställa att materialet har ett hållbart ursprung används certifierings-
systemen FSC®, PEFC samt Controlled Wood.
Beräkningsmetod  
Holmen följer resursinflöden genom interna miljöledningssystem 
och rapporterar årligen nyckeltal för material-, energi- och vatten-
användning. Insamlingen av data sammanställs centralt. Under-
laget baseras huvudsakligen på fakturerade mängder och voly-
mer. Dubbelräkning undviks genom att inte redovisa intern  
virkesförbrukning, som avser rundved och flis från sågverken. 
Fastighetsbolagen har inte samma nivå av uppföljning på 
ingående material. Lundbergs Fastigheter har uppskattat vikten 
på byggmaterial i lokal- och lägenhetsrenoveringar samt stam-
bytesprojekt genom användning av viktkonverteringsfaktorer för 
att omvandla enhet (styck, löpmeter, kubik) till vikt, med bolagets 
klimatkalkyler som grund. Hufvudstaden har mätt vikten i stora 
projekt baserat på livscykelkalkyler från byggentreprenörer.  
Hufvudstadens lokalanpassningar och underhållsprojekt ingår 
inte. Förpackningar är verkligt utfall, vikt för saluförda produkter är 
uppskattad med hjälp av schabloner (gäller NK Retail).     
E5-5 Resursutflöden (avfall)
Skogsrörelsen  
Holmen strävar efter att minimera mängden avfall och nyttiggöra 
så stor andel som möjligt genom återanvändning, materialåtervin-
ning eller energiutvinning. Det fasta avfallet består huvudsakligen 
av processavfall, emballage, metallskrot och elektroniskt avfall, där 
processavfallet utgör den största volymen. Processavfallet inklude-
rar bland annat grönlutslam, kemslam, mesa och flygaska. 
En betydande del av detta avfall återvinns genom att användas 
som råvara i andra industriella processer, exempelvis som kon-
struktionsmaterial eller genom energiåtervinning. En mindre del 
av det totala avfallet är farligt avfall och utgörs bland annat av olja, 
färg, fetter, lösningsmedel och elektronik. Det farliga avfallet tas om 
hand av auktoriserade återvinningsföretag. Vissa fraktioner av 
avfallet återvinns och andra destrueras under kontrollerade former.

===== SIDA 69 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
69
HÅLLBARHETSRAPPORT
Den enskilt största mängden avfall utgörs av avfall som går till 
energi- och materialåtervinning. Endast en liten del går till depo-
ni. Återvinning upphandlas årligen genom kontrakt med kom-
mersiella återvinningsbolag. Holmen arbetar kontinuerligt med 
att separera olika avfallsfraktioner för att säkerställa att de kan 
återvinnas och användas för meningsfulla mate rial ändamål. 
Uppgifter om mängden avfall samlas in från produktionsenhe-
ternas avfallsrapportering som görs i enlighet med Naturvårdsver-
kets föreskrifter om miljörapport. Avfallet mäts i uppvägd vikt och 
data erhålls till största del av leverantören som tar hand om avfallet. 
Fastighetsrörelsen 
Bygg- och rivningsavfall uppstår i byggnation och förvaltning lik-
som verksamhets- och hushållsavfall från hyresgäster. Den senare 
restströmmen är rådighetsmässigt längre bort än det byggavfall 
som uppstår i den egna verksamheten eller uppströms hos entre-
prenörer på beställning av fastighetsbolagen, och är inte bedömt 
som en väsentlig avfallskategori. Sortering av avfall ska ske på 
byggarbetsplatsen där det uppstått och som minimum omfatta 
följande fraktioner: el-avfall, trä, plast, farligt avfall, wellpapp, 
brännbart avfall, gips, skrot och metall, glas samt mineral (betong, 
tegel, klinker, keramik eller sten). Det farliga avfallet kan bestå av 
asbest, tryckimpregnerat trä, kemikalier samt elektronik och 
belysning innehållande tungmetaller.  
Förutom att försöka minimera avfall strävar bolagen efter att 
avfall, i så stor utsträckning som möjligt ska gå till material- eller 
energiåtervinning. Samarbete med avfallsentreprenörer och 
materialleverantörer är kritiskt för att öka avfallets resursutnytt-
jande.   
Uppgifter om avfallsfraktioner och mängder i vikt erhålls från 
bygg- eller avfallsentreprenör. I dagsläget erhålls inte information 
om efterhantering mer än för deponi och farligt avfall, varför fast-
ighetsbolagen uppskattar andelen av det totala avfallet som går 
till energi- respektive materialåtervinning. Denna uppskattning 
baseras på information om fraktioners hanteringsmetoder från 
avfallsföretag.
Avfall, tusen ton 2025 2024
Farligt avfall
Förberedelse för återanvändning 0,0 0,1
Material- och energiåtervinning 0,9 1,5
Deponi och förbränning 0,2 0,2
1,2 1,9
Icke-farligt avfall
Förberedelse för återanvändning
23,2 19,5
Material- och energiåtervinning 56,2 85,8
Deponi och förbränning 1,3 2,5
80,6 107,7
Totalt 81,8 109,6
Icke-återvunnet avfall, totalt 1,5 2,7
Andel icke-återvunnet avfall av totalt avfall 2% 2%
Avfallshantering utgör en betydande miljöutmaning, då bristan-
de sortering och hantering försvårar återvinning och motverkar 
cirkulära materialflöden.
Socialt
S1 Egna medarbetare
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell
Skogsrörelsen  
Arbete i produktion och skoglig verksamhet har en risk för enskil-
da incidenter relaterat till personskador. Tillbud och olyckor på 
arbetsplatsen innebär en inverkan på människors liv och hälsa, vil-
ket kan leda till störning i produktion och svårigheter att attrahera 
arbetskraft. Medarbetare som främst kan påverkas negativt av ris-
ker för olyckor är de som arbetar inom produktion. Traversarbete 
och fordon med personer i rörelse utgör de viktigaste riskområde-
na. Verksamheten anpassas för att ta bort riskfyllda moment. 
Medarbetare som inte är anställda, men som påverkas åter-
finns i hela verksamheten. Vid arbete på Holmens verksamhets-
ställen ansvarar Holmen för arbetsledning och en säker arbetsmil-
jö även för dessa personer. Entreprenörer som arbetar med skörd, 
skogsvård och plantering i skogen, markarbete för Holmens 
vägar, transportörer, entreprenörer vid planerade driftstopp och 
hamnpersonal vid Holmens hamnar utgör medarbetare i värde-
kedjan. 
Fastighetsrörelsen 
Medarbetare som löper störst risk att påverkas negativt är de som 
arbetar inom fastighetsskötsel och teknisk drift. Arbeten i, runt 
och på fastigheterna innebär risk för enskilda incidenter – olyckor 
och tillbud som kan påverka medarbetares hälsa. Arbetsuppgifter 
som har förhöjd riskbild är arbeten på hög höjd, hantering av 
kemikalier, reparations- och underhållsarbeten som kan ge  
skär- och splitterskador samt arbeten över axelhöjd och i trånga 
utrymmen som kan medföra överbelastningsskador. 
Fastighetsbolagen arbetar systematiskt för att minska riskbil-
den i verksamheten. Entreprenörer som utför jobb på beställning, 
som snöröjning och sotning, utgör medarbetare i bolagens upp-
ströms värdekedja. 
Utöver medarbetare beskrivna ovan omfattas Lundbergs  
medarbetare av upplysningarna i detta avsnitt. 
Policyer, rutiner och åtgärder samt mål för den egna 
arbetskraften (S1-1, S1-2, S1-3, S1-4 och S1-5)
Lundbergs bedriver ett långsiktigt och aktivt ägande med fokus 
på att stödja koncernbolagens strategiska utveckling och värde-
skapande. Ägandet utövas genom ett engagerat arbete i bola-
gens styrelser och valberedningar. Det finns inte koncernöver-
gripande policyer, rutiner, åtgärder samt mål för den egna arbets-
kraften. Genom sitt aktiva styrelsearbete verkar Lundbergs för att 
dessa frågor adresseras på ett relevant och affärsnära sätt inom 
respektive koncernbolag.

===== SIDA 70 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
70
HÅLLBARHETSRAPPORT
S1-6 Uppgifter om anställda
Antalet anställda uppgick för 2025 till 4 498 (4 738), varav 16 (15) för 
Lundbergs, 165 (173) Lundbergs Fastig het er, 3 690 (3 868) för Hol-
men och 627 (682) för Hufvudstaden. Endast Holmen har med-
arbetare i fler länder än Sverige. 
Uppgifter om anställda har beräknats som antalet vid utgång-
en av året. Personalomsättningen var 10, 8 och 15 procent för 
Lundbergs Fastigheter, Holmen respektive Hufvudstaden.   
Se även not 5 sidan 88. 
Antal anställda 2025 2024
Kvinnor, tillsvidareanställda 1 331 1 360
Kvinnor, tillfälligt anställda 108 166
Män, tillsvidareanställda 2 939 3 030
Män, tillfälligt anställda 120 182
Totalt antal anställda 4 498 4 738
Antal anställda per land
Sverige 3 942 4 211
England 412 386
Nederländerna 63 67
Övriga länder 81 74
Totalt antal anställda 4 498 4 738
Varav tillsvidareanställda 4 106 4 218
Antalet anställda som lämnade under  
rapporteringsperioden 380 352
Personalomsättning1 9% 8%
1) Antal som lämnat som andel av tillsvidareanställda.
Inga behovsanställda finns. 
S1-9 Mångfaldsindikatorer
Åldersfördelningen för anställda beräknas på tillsvidareanställda.
Anställda per åldersgrupp 2025 2024
Under 30 år 553 669
30-50 år 2 158 2 218
Över 50 år 1 559 1 599
I gruppen styrelse och ledande befattningshavare återfinns i 
åldersspannet 30-50 år 7 personer (8) och övriga är över 50 år.
S1-14 Mått för arbetsmiljö
För skogsrörelsen var de vanligaste typerna av olyckor som inrap-
porterats under året halk-, snubbel- och klämskador medan det 
för fastighetsrörelsen främst var lindriga kroppsskador relaterat 
till fastighetsskötsel. 
2025 2024
Totalt antal medarbetare, individer
Medarbetare som omfattas av lagstiftat krav om 
arbetsmiljö 4 498 4 738
Andel medarbetare som omfattas av lagstiftat krav 
om arbetsmiljö
100% 100%
Arbetsplatsrelaterade olyckor 42 38
-varav allvarliga (> 7 dagars frånvaro) 21 20
-varav medarbetare i egen arbetskraft 30 31
Olyckor per 1 miljon arbetade timmar, egna med-
arbetare 4 4
Totala antalet förlorade dagar på grund av arbets-
relaterade skador 273 1 217
Arbetsrelaterade olyckor med dödlig utgång 0 0
S2 Medarbetare i värdekedjan 
Lundbergs har valt att tillämpa infasningsreglerna i ESRS och 
redovisar därför inte mått från IRO:er i värdekedjan.
SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell
Skogsrörelsen 
Holmens skogsbruk är i stor utsträckning beroende av entrepre-
nörstjänster inom skörd och skogsvård (röjning, markberedning 
och plantering). Inom skogsvård används en hög andel migreran-
de arbetskraft och säsongsanställd personal. Migrerande arbets-
tagare kan ha särskilt svårt att känna till arbetsrättsliga villkor och 
rättigheter i Sverige. Det kan röra sig om enskilda incidenter och i 
enskilda fall utbredd risk för negativ påverkan. 
Holmen samarbetar med många leverantörer av varor och 
tjänster, men det är från leverantörer i skogsbruket som påverkan 
på medarbetare i värdekedjan bedöms vara väsentlig. Skogs-
vårdsarbete i Holmens skogar sysselsätter cirka 1 000 säsongs-
arbetare varje år och det är av vikt att Holmen anlitar och sam-
arbetar med ansvarsfulla entreprenörer. 
Fastighetsrörelsen  
Fastighetsrörelsen är i stor utsträckning beroende av entrepre-
nörstjänster inom bygg, renovering och underhåll. Dessa arbeten 
utförs ofta av underentreprenörer som i sin tur anlitar migrerande 
arbetskraft eller säsongsanställda. Denna grupp kan ha begrän-
sad kunskap om svenska arbetsrättsliga villkor och rättigheter,  
vilket ökar risken för osunda arbetsförhållanden, svart arbetskraft 
och osäkra byggarbetsplatser. Bolagen har fler leverantörer av 
varor och tjänster men det är inom byggentreprenörer som 
potentiell inverkan har bedömts väsentlig.
Byggbranschen har låg transparens och spårbarhet i leveran-
törskedjor, vilket gör att fastighetsbolag riskerar att indirekt bidra 
till kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetsmiljöproblem.

===== SIDA 71 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
71
HÅLLBARHETSRAPPORT
Spårbarheten för byggmaterial är ofta bristfällig och komplexa 
kedjor gör det svårt att säkerställa att alla aktörer följer grundläg-
gande villkor. Studier visar på att det föreligger stor risk för att 
barn- och tvångsarbete kan förekomma, särskilt vid utvinning och 
bearbetning av råvaror i regioner med svag arbetsrätt. Det kan 
leda till hälsoproblem och utebliven skolgång. Bristande arbets-
miljö vid tillverkning kan orsaka olyckor och långsiktiga skador.  
Riskerna varierar beroende på material och geografisk plats 
och kan drabba en enskild individ eller vara mer utbredd, och den 
är särskilt stor för natursten, metaller och mineraler. Den begrän-
sade spårbarheten gör att även bolag med goda rutiner kan bli en 
del av en kedja som orsakar skada. Därför är krav på transparens, 
riskanalys och uppföljning avgörande för att minska dessa risker.
Policyer, rutiner, åtgärder eller mål för medarbetare i 
värdekedjan (S2-1, S2-2, S2-3, S2-4 och S2-5)
Lundbergs bedriver ett långsiktigt och aktivt ägande med fokus 
på att stödja koncernbolagens strategiska utveckling och värde-
skapande. Ägandet utövas genom ett engagerat arbete i bola-
gens styrelser. Det finns inte koncernövergripande policyer, ruti-
ner, åtgärder eller mål för medarbetare i värdekedjan. Genom sitt 
aktiva styrelsearbete verkar Lundbergs för att dessa frågor adres-
seras på ett relevant och affärsnära sätt inom respektive koncern-
bolag.
Bolagsstyrning
G1 Ansvarsfullt företagande
Ett företags framgång bygger på en ansvarsfull affärsverksamhet. 
För Lundbergs har detta varit en hörnsten i verksamheten sedan 
start och det är en tydlig del av företagskulturen. Eventuell före-
komst av mutor eller korruption, exempelvis vid upphandlingar 
eller affärsuppgörelser, skulle underminera verksamheten och 
innebära stor skada. Det finns inte koncernövergripande policyer, 
rutiner, åtgärder eller mål för bolagsstyrning.
G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur 
Verksamheten baseras på ett öppet affärsklimat där hög etik och 
affärsmoral ska vara ledstjärnor. Hållbarhetsarbetet sker inom 
ramen för Lundbergs modell för aktivt ägande. 
Utgångspunkt i arbetet är Lundbergs uppförandekod vilken 
endast gäller för moderbolagets representanter och den är inte 
koncernövergripande. Bolaget avser inte heller att införa en sådan 
koncernövergripande uppförandekod. Policyer för att hantera 
IRO:s hanteras i respektive dotterbolag. Någon koncernövergri-
pande policy avseende anti-korruption finns inte.
Genom styrelserna i innehavsbolagen ska dock Lundbergs 
verka för att kodens förhållningssätt genomsyrar samtliga inne-
havsbolag.  Uppförandekoden, som representanter tar del av vid 
introduktion till bolaget, innebär att representanter för Lundbergs 
förväntas:
 ■ Agera i linje med de juridiska krav som gäller där företaget är 
verksamt
 ■ Agera i linje med FN:s Global Compact genom att följa gällande 
lagar, föreskrifter och internationella riktlinjer och principer 
inom miljö, antikorruption, arbetsrätt och mänskliga rättigheter
 ■ Göra investeringar med hänsyn tagen till dess långsiktiga  
ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan
 ■ Ha relationer som präglas av hög affärsmoral
 ■ Ha arbetsplatser som präglas av öppenhet, lyhördhet och 
ömsesidig respekt samt avståndstagande från all diskrimi-
nering
 ■ Eftersträva öppenhet, tydlighet och tillförlitlighet i kommunika-
tion med omvärlden
Uppförandekoden baseras på FN:s Global Compacts tio interna-
tionella principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljöhän-
syn och antikorruption. Lundbergs är sedan 2016 ansluten till och 
stödjer FN:s Global Compact och förbinder sig därmed att i sin 
verksamhet förverkliga och integrera dess principer. 
Lundbergs arbetar med de av FN:s Globala mål för hållbar 
utveckling som ligger närmast affärsverksamheten och arbetet 
sker integrerat i verksamheten.
Följande mål har identifierats som de mest väsentliga för både 
investeringsverksamheten och Lundbergs fastigheter:
 ■ Mål 3: God hälsa och välbefinnande
 ■ Mål 5: Jämställdhet
 ■ Mål 7: Hållbar energi för alla
 ■ Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
 ■ Mål 9: Hållbar industri, innovationer, infrastruktur
 ■ Mål 11: Hållbara städer och samhällen
 ■ Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
 ■ Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
 
Lundbergs har inga policyer för att hantera väsentliga hållbar-
hetsfrågor och avser inte heller att införa några sådana. Inte heller 
har Lundbergs någon formell information om hur bolaget etable-
rar, främjar eller utvärderar företagskulturen.  
EFTERLEVNAD AFFÄRSETIK OCH STYRNING 
Innehavsbolag, % 2025 2024
Företag som har skrivit under  
FN:s Global Compact
 
100
 
100
Företag som har en visselblåsningsfunktion 100 100
Företag som har en antikorruptionspolicy 100 100
Företag som har en uppförandekod 100 100
Företag som har en arbetsmiljöpolicy 100 100
Företag som har en uppförandekod  
för leverantörer
 
100
 
100

===== SIDA 72 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
72
HÅLLBARHETSRAPPORT
Visselblåsning
För att förenkla för den som vill lämna information om missför  -
hållanden som strider mot gällande lagstiftning, etik, moral eller 
Lundbergs policyer finns en visselblåsarfunktion inrättad, som 
avser Lundbergs och helägda dotterbolag. På detta sätt kan med-
arbetare, kunder, leverantörer och samarbetspartners lämna 
information och samtidigt vara garanterade anonymitet. Alla 
anmälningar tas emot och utreds av en extern aktör. Inga anmäl-
ningar har inkommit under 2025. I moderbolaget finns inga  
särskilda policyer för skydd av visselblåsare eller utbildningar inom 
affärsetik, vilket inkluderar mutor och korruption. Bolaget plane-
rar inte heller att införa några sådana. En formell process för infor-
mation till ledning och styrelse avseende visselblåsarfall finns ej.
Holmen och Hufvudstaden har egna visselblåsningsfunktio-
ner.   
G1-3 Förebyggande arbete mot mutor och korruption
Lundbergs är emot alla former av korruption och det är samtliga 
medarbetares skyldighet att försöka förhindra alla former av 
bedrägliga aktiviteter. Korruption är inte bara olagligt utan det får 
allvarliga negativa effekter på samhället och Lundbergs har ett väl 
utvecklat antikorruptionsarbete. Vi ställer höga krav på våra sam-
arbetspartners och arbetar inte med några som är inblandade i 
korrupta aktiviteter. Genom uppförandekoden, uppförandekoden 
för leverantörer och noggranna rutiner kring upphandling mins-
kas korruptionsriskerna för moderbolaget.  
Lundbergs fastigheter
Lundbergs fastigheter verkar för sund konkurrens och iakttar all-
tid god marknadsföringssed. Samarbeten med affärspartners ska 
präglas av korrekta affärsrelationer, tydliga avtal och ömsesidig 
respekt. Agerandet ska alltid ligga väl i linje med svenska rätts-
principer och det är en självklarhet att såväl Lundbergs Fastig-
heter som leverantörer, hyresgäster och kunder alltid följer till-
lämpliga lagar och regler. Lundbergs Fastigheter anlitar eller 
samarbetar inte med oseriösa aktörer och accepterar inte att 
hyresgäster eller affärspartners ägnar sig åt verksamhet som stri-
der mot uppsatta etiska regler. Lundbergs Fastigheter intar en 
strikt hållning mot otillbörliga gåvor eller resor och deltar endast  
i representation inom ramen för normal affärsverksamhet. Inga 
engagemang i aktiviteter som kan leda till intressekonflikter eller 
utnyttjande av relationer med affärspartners för egen vinning ska 
förekomma. För nya medarbetare är våra etiska riktlinjer tillsam-
mans med övriga styrdokument en del av onboarding-processen. 
För att förenkla för den som vill lämna information om missförhål-
landen som strider mot gällande lagstiftning, etik, moral eller våra 
policyer gällande till exempel arbetsvillkor och antikorruption 
finns en inrättad visselblåsarfunktion. På detta sätt kan medarbe-
tare, kunder, leverantörer och samarbetspartners lämna informa-
tion och samtidigt vara garanterade anonymitet. Alla anmälning-
ar tas emot och utreds av en extern aktör.
Holmen
Holmens funktion för internkontroll finns för att upptäcka och 
förebygga bedrägerier och korruption genom kontrollkrav som 
besvaras av varje enhet.
Resultatet följs upp löpande och avvikelser rapporteras halvårs-
vis till Holmens CFO. Holmens revisorer rapporterar under året 
sina iakttagelser av granskningen av den interna kontrollen till 
revisionsutskottet och styrelsen. Samtliga riskutsatta funktioner, 
inklusive Holmens företagsledning, omfattas av koncernens åter-
kommande övergripande utbildningsprogram för uppförande-
koden, som finns tillgänglig på 11 olika språk. Utbildningen inklu-
derar områdena affärsetik, informationshantering, mänskliga rät-
tigheter, arbetstagares villkor samt miljö. Utbildningen avslutas 
med ett kunskapstest som säkerställer att den anställda tagit del 
av och förstår informationen i uppförandekoden. Utöver återkom-
mande utbildningar hålls även temautbildningar för avdelningar 
där risker för korruption och mutor är större, såsom säljare, inkö-
pare och chefer. Holmens uppförandekod för leverantörer, som 
finns tillgänglig på två språk, ska finnas med i alla nya leverantörs-
avtal med krav på efterlevnad. För leverantörer är det ett avtals-
brott om principerna i koden inte efterlevs. Även i merparten av 
avtal med kunder återfinns krav på efterlevnad av antikorruption. 
Förutom att kunna komma i kontakt med sin chef, HR och fack-
liga representanter eller ta upp frågor vid de återkommande 
medarbetarsamtalen, finns visselblåsarfunktionen som ett  
komplement till övriga kanaler för rapportering av oegentligheter 
avseende korruption och mutor. Granskarna som utreder korrup-
tion och mutor är oberoende från de som är inblandade i fallet. 
Holmens revisionsutskott får information om eventuella fall av 
korruption och mutor.
Hufvudstaden
Hufvudstaden tolererar aldrig mutor, korruption och andra oetis-
ka affärsmetoder. Hufvudstaden har etablerade rutiner för att 
förebygga, upptäcka och hantera korruption och mutor, inklusive 
interna riktlinjer, riskbedömningar, rapporteringskanaler och krav 
på leverantörer att följa bolagets uppförandekod. Visselblåsarfall 
rapporteras till en extern oberoende part. Efter initial granskning 
förs ärendet vidare till Hufvudstaden där utredningen hanteras av 
en oberoende funktion inom bolaget som inte är involverad i de 
berörda affärsenheterna. Resultaten från utredningar och uppföl-
jande åtgärder rapporteras till ledningsgruppen och styrelsen. 
Samtliga medarbetare genomgår årligen en utbildning i upp-
förandekoden för medarbetare där antikorruption, mutor och 
affärsetik ingår. Detta inkluderas även i introduktionsutbildning-
en för nyanställda. NK Retail har hittills inte omfattats av dessa 
utbildningar, något som ses över inför nästkommande år.
G1-4 Fall av mutor och korruption
Under 2025 finns inga fällande domar eller bötesbelopp för brott 
mot lagar om mutor och korruption inom koncernen.

===== SIDA 73 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
73
HÅLLBARHETSRAPPORT
ESRS-index
Upplysningskrav Sida
Allmän information
ESRS 2 BP-1 Allmän grund för upprättande av  
hållbarhetsförklaringen
54
ESRS 2 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda  
omständigheter
54
ESRS 2 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 54
ESRS 2 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor 
som behandlas av företagets förvaltnings-, led-
nings- och tillsynsorgan
55
ESRS 2 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i  
incitamentssystem 
55
ESRS 2 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 55
ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över  
hållbarhetsrapportering 
55
ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 55
ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 56
ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell
59
ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa  
och bedöma väsentliga inverkningar, risker och  
möjligheter
58
ESRS 2 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas 
av företagets hållbarhetsrapport
59
Miljöinformation 
E1 Klimatförändringar
E1-1 Omställningsplan för begränsning av  
klimatförändringarna
61
E1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell
61
E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till  
klimatförändringarna
61
E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på  
klimatförändringspolicyer
61
E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till  
klimatförändringarna
61
E1-5 Energianvändning och energimix 61
E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3  
och totala växthusgasutsläpp
62
E1-8 Intern koldioxidprissättning 63
Taxonomi Taxonomiupplysningar 63
E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi
E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär  
ekonomi
68
E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning  
och cirkulär ekonomi
68
E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 68
E5-4 Resursinflöden 68
E5-5 Resursutflöden 68
Upplysningskrav Sida
Social information
S1 Egna medarbetare
S1 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell
69
S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 69
S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften 
och arbetstagarrepresentanter angående inverk-
ningar
69
S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar 
och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna  
kan uppmärksamma problem
69
S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den 
egna arbetskraften och strategier för att minska  
de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga 
möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, 
och dessa åtgärders ändamålsenlighet
69
S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar  
ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och 
väsentliga risker och möjligheter hanteras
69
S1-6 Uppgifter om företagets anställda 70
S1-9 Mångfaldsindikatorer 70
S1-14 Mått för arbetsmiljö 70
S2 Medarbetare i värdekedjan
SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och 
deras förhållande till strategi och affärsmodell
70
S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan 71
S2-2
Rutiner för kontakter med arbetstagare i värde-
kedjan angående inverkningar
71
S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar 
och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan 
kan uppmärksamma problem
71
S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på 
arbetstagare i värdekedjan och strategier för att 
hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de 
väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i 
värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlig-
het
71
S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska 
hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsent-
liga risker och möjligheter hanteras
71
Styrningsinformation
G1 Ansvarsfullt företagande
G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företags-
kultur
71
G1-3 Förebyggande arbete mot mutor och korruption 72
G1-4 Fall av korruption och mutor 72

===== SIDA 74 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
74
HÅLLBARHETSRAPPORT
Tabellen nedan presenterar datapunkter från annan EU-lagstiftning och anger var dessa finns i hållbarhetsrapporten  
samt visar vilka som bedömts  som icke-väsentliga.
Upplysningskrav och relaterad 
datapunkt
Referens i förordningen om håll-
barhetsupplysningar Referens i  tredje pelaren
Referens i  
referensvärdes-
förordningen
Referens  
i  EU:s  
klimatlag Sida
ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördel-
ning i styrelserna punkt 21 d
Indikator nr 13 tabell 1 i bilaga I I Kommissio-
nens delege-
rade förordning 
(EU) 2020/1816, 
bilaga II
50, 54
ESRS 2 GOV-1 Procentandel obero-
ende styrelseledamöter punkt 21 e
Bilaga II till dele-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1816
50, 54
ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due 
diligence (tillbörlig aktsamhet) 
punkt 30 
Indikator nr 10 tabell 3 i bilaga I  55
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verk-
samheter  kopplade till fossila 
bränslen punkt 40 d i
Indikator nr 4 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 
575/2013 Kommissionen s genom-
förandeförordning (EU) 2022/2453, 
tabell 1:  Kvalitativ information om 
miljörisker och tabell 2: Kvalitativ 
information om sociala risker
Bilaga II till dele-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verk-
samheter  kopplade till kemikalie-
produktion punkt 40 d ii
Indikator nr 9 tabell 2 i bilaga I  Bilaga II till dele-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verk-
samhet med anknytning till  kontro-
versiella vapen punkt 40 d iii
Indikator nr 14 tabell 1 i bilaga I  Artikel 12.1 i dele-
gerad förord-
ning (EU) 
2020/1818, bilaga 
II till delegerad 
för ordning (EU) 
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verk-
samheter  kopplade till odling och 
produktion av tobak punkt 40 d iv
Artikel 12.1 i dele-
gerad förord-
ning (EU) 
2020/1818, bilaga 
II till delegerad 
för ordning (EU) 
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS E1-1 Omställningsplan för att 
uppnå klimatneutralitet senast 
2050 punkt 14
Förordning 
(EU) 
2021/1119, 
artikel 2.1. 
61
ESRS E1-1 Företag som är uteslutna 
från EU- referensvärdena för an-
passning till Parisavtalet punkt 16 g
Artikel 449a förordning (EU) nr 
575/2013, kommissionens genom-
förandeförordning (EU) 2022/2453, 
mall 1: Verksamhet utanför handels-
lagret – klimatförändringsrelaterad 
omställningsrisk: Exponeringarnas 
kreditkvalitet efter sektor, utsläpp 
och återstående löptid
Delegerad för-
ordning (EU) 
2020/1818, artik-
larna 12.1 d-g och 
artikel 12.2 
61
ESRS E1-4 Minskningsmål för 
utsläpp av växthusgaser punkt 34
Indikator nr 4 tabell 2 i bilaga I  Artikel 449a förordning (EU) nr 
575/2013, kommissionens genom-
förandeförordning (EU) 2022/2453, 
mall 3: Verksamhet utanför handels-
lagret – klimatförändringsrelaterad 
omställningsrisk: anpassningsmått 
Delegerad för-
ordning (EU) 
2020/1818,  arti-
kel 6
61
ESRS E1-5 Energiförbrukning från 
fossila källor uppdelad efter källor 
(endast sektorer med hög klimatpå-
verkan) punkt 38
Indikator nr 5 tabell 1 och indikator 
nr 5 tabell 2 i bilaga I
61
ESRS E1-5 Energiförbrukning och 
energimix punkt 37 
Indikator nr 5 tabell 1 i bilaga I 61
ESRS E1-5 Energiintensitet förknip-
pad med verksamheter i sektorer 
med hög klimatpåverkan, punk-
terna 40–43
Indikator nr 6 tabell 1 i bilaga I 61

===== SIDA 75 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
75
HÅLLBARHETSRAPPORT
Upplysningskrav och relaterad 
datapunkt
Referens i förordningen om håll-
barhetsupplysningar Referens i  tredje pelaren
Referens i  
referensvärdes-
förordningen
Referens  
i  EU:s  
klimatlag Sida
ESRS E1-6 Brutto och totala växt-
husgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 
Indikator nr 1 och indikator nr 2 
tabell 1 i bilaga I
Artikel 449a, förordning (EU) nr 
575/2013, Kommissionens genom-
förandeförordning (EU) 2022/2453, 
mall 1: Verksamhet utanför handels-
lagret – klimatförändringsrelaterad 
omställningsrisk: Exponeringarnas 
kreditkvalitet efter sektor, utsläpp 
och återstående löptid
Delegerad för-
ordning (EU) 
2020/1818, artik-
larna 5.1, 6 och 
8.1 
62
ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet 
för växthusgasutsläpp punkterna 
53–55 
Indikator nr 3 tabell 1 i bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 
575/2013 Kommissionens genomför-
andeförordning (EU) 2022/2453, 
mall 3: Verksamhet utanför handels-
lagret – klimatförändringsrelaterad 
omställningsrisk: anpassnings mått
Delegerad för-
ordning (EU) 
2020/1818,  arti-
kel 8.1
62
ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser 
och koldioxid krediter punkt 56 
Förordning 
(EU) 
2021/1119, 
artikel 2.1.
Ej väsentlig
ESRS E1-9 Referensportföljens expo-
nering mot klimatrelaterade fysiska 
risker punkt 66
Bilaga II till dele-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1818, bilaga 
II till delegerad 
för ordning (EU) 
2020/1816
Ej väsentlig
ESRS E1-9 Uppdelning av monetära 
belopp efter akut och kronisk fysisk 
risk, punkt 66 a ESRS E1-9 Plats för 
betydande tillgångar utsatta för 
väsentlig fysisk risk, punkt 66 c
Artikel 449a i förordning (EU) nr 
575/2013 Kommissionens genomför-
andeförordning (EU) 2022/2453, 
punkterna 46 och 47: Mall 5: Utanför 
handels lagret – Klimatförändrings-
relaterad fysisk risk: Exponeringar 
utsatta för fysisk risk
Ej väsentlig
ESRS E1-9 Uppdelning av det redo-
visade värdet på sina fastighetstill-
gångar efter energieffektivitetsklas-
ser punkt 67 c
Artikel 449a i förordning (EU) nr 
575/2013, kommissionens genom-
förandeförordning (EU) 2022/2453, 
punkt 34, Mall 2 – Klimatomställ-
ningsrisk utanför handels lagret: Lån 
mot säkerhet i fast egendom – 
Säkerhetens energieffektivitet
Ej väsentlig
ESRS E1-9 Portföljens grad av expo-
nering mot klimatrelaterade möjlig-
heter punkt 69 
Bilaga II till dele-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1818
Ej väsentlig
ESRS E2-4 Mängden av varje förore-
ning som förtecknas i bilaga II till 
förordningen om ett europeiskt 
register över utsläpp och överfö-
ringar som släpps ut i luft, vatten 
och mark, punkt 28
Indikator nr 8 tabell 1 i bilaga I 
indikator nr 2 tabell 2 i bilaga I 
indikator nr 1 tabell 2 i bilaga I 
indikator nr 3 tabell 2 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS E3-1 Vattenresurser och 
marina resurser punkt 9
Indikator nr 7 tabell 2 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS E3-1 Särskild  strategi punkt 13 Indikator nr 8 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E3-1 Hållbara  oceaner och hav 
punkt 14 
Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E3-4 Totalt återvunnet och 
återanvänt vatten punkt 28 c
Indikator nr 6,2 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E3-4 Total vattenförbrukning 
i m3 per netto inkomst av egen verk-
samhet punkt 29
Indikator nr 6,1 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 a i  Indikator nr 7 tabell 1 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 b Indikator nr 10 tabell 2 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS 2 – IRO 1 – E4 punkt 16 c Indikator nr 14 tabell 2 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS E4-2 Hållbara mark- /jord-
bruksmetoder/-  policyer punkt 24 b
Indikator nr 11 tabell 2 i bilaga I  Ej väsentlig

===== SIDA 76 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
76
HÅLLBARHETSRAPPORT
Upplysningskrav och relaterad 
datapunkt
Referens i förordningen om håll-
barhetsupplysningar Referens i  tredje pelaren
Referens i  
referensvärdes-
förordningen
Referens  
i  EU:s  
klimatlag Sida
ESRS E4-2 Hållbara  metoder/poli-
cyer för hållbarhet i haven punkt 24 c
Indikator nr 12 tabell 2 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS E4-2 Policyer för att behandla 
avskogning punkt 24 d 
Indikator nr 15 tabell 2 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall 
punkt 37 d
Indikator nr 13 tabell 2 i bilaga I  68
ESRS E5-5 Farligt avfall och  
radioaktivt avfall punkt 39
Indikator nr 9 tabell 1 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas 
för tvångs arbete punkt 14 f 
Indikator nr 13 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas 
för barn arbete punkt 14 g 
Indikator nr 12 tabell 3 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS S1-1 Åtaganden i policy för 
mänskliga rättig heter punkt 20
Indikator nr 9 tabell 3 och indikator 
nr 11 tabell 1 i bilaga I 
Ej väsentlig
ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig akt-
samhet i frågor som behandlas 
i Internationella arbetsorganisatio-
nens (ILO) grundläggande konven-
tioner 1–8, punkt 21
ESRS S1-1 Strate-
gier för tillbörlig 
aktsamhet i frå-
gor som 
behandlas 
i Internationella 
arbetsorganisa-
tionens (ILO) 
grundläggande 
konventioner 
1–8, punkt 21
Ej väsentlig
ESRS S1-1 processer och åtgärder 
 för att förhindra människohandel 
punkt 22 
Indikator nr 11 tabell 3 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS S1-1 Strategi för förebyggande 
av arbetsplatsolyckor eller ett sys-
tem för att hantera sådana punkt 23
Indikator nr 1 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S1-3 mekanismer för klago-
målshantering i samband med per-
sonalfrågor punkt 32 c 
Indikator nr 5 tabell 3 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal 
och andel arbetsrelaterade olyckor 
punkt 88 b och c
Indikator nr 2 tabell 3 i bilaga I  Bilaga II till dele-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1816
70
ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på 
grund av skador, olyckor, dödsfall 
eller sjukdom punkt 88 e
Indikator nr 3 tabell 3 i bilaga I  70
ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mel-
lan könen punkt 97 a
Indikator nr 12 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till dele-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1816 
Ej väsentlig
ESRS S1-16 Överdrivet hög vd-lön 
punkt 97 b
Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S1-17 Fall av diskriminering, 
punkt 103 a
Indikator nr 8 tabell 3 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta 
FN:s vägledande principer för före-
tag och mänskliga rättigheter och 
OECD:s riktlinjer punkt 104 a 
Indikator nr 10 tabell 1 och indika-
tor nr 14 tabell 3 i bilaga I 
Bilaga II till dele
-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1816, artikel 
12.1 i delegerad 
för ordning (EU) 
2020/1818 
Ej väsentlig
ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk 
för barnarbete eller tvångsarbete 
i värdekedjan punkt 11 b
Indikator nr 12 och indikator nr 13 
tabell 3 i bilaga I 
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Åtaganden i policy för 
mänskliga rättig heter punkt 17
Indikator nr 9 tabell 3 och indikator 
nr 11 tabell 1 i bilaga I
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Policyer för medarbetare 
i värdekedjan punkt 18
Indikator nr 11 och indikator nr 4 
tabell 3 i bilaga I
Ej väsentlig

===== SIDA 77 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
77
HÅLLBARHETSRAPPORT
Upplysningskrav och relaterad 
datapunkt
Referens i förordningen om håll-
barhetsupplysningar Referens i  tredje pelaren
Referens i  
referensvärdes-
förordningen
Referens  
i  EU:s  
klimatlag Sida
ESRS S2-1 respekterar inte FN:s väg-
ledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter och OECD:s 
riktlinjer punkt 19 
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Bilaga II till dele-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1816, artikel 
12.1 i delegerad 
för ordning (EU) 
2020/1818
Ej väsentlig
ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig 
aktsamhet i frågor som behandlas 
i Internationella arbetsorganisatio-
nen s (ILO) grundläggande konven-
tioner 1–8, punkt 19
Bilaga II till dele-
gerad för ord-
ning (EU) 
2020/1816 
Ej väsentlig
ESRS S2-4 Människorättsfrågor och 
människorättsfall kopplade till före-
tagets värdekedja i tidigare och 
senare led punkt 36 
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS S3-1 Människorättsåtaganden 
punkt 16
Indikator nr 9 tabell 3 i bilaga I och 
indikator nr 11 tabell 1 i bilaga I 
Ej väsentlig
ESRS S3-1 underlåtenhet att iaktta 
FN:s vägledande principer för före-
tag och mänskliga rättigheter, ILO:s 
principer eller OECD:s riktlinjer 
punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS S3-4 Människorättsfrågor och 
människorättsincidenter punkt 36 
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS S4-1 Policyer för konsumenter 
och slutanvändare punkt 16
Indikator nr 9 tabell 3 och indikator 
nr 11 tabell 1 i bilaga I 
Ej väsentlig
ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta 
FN:s vägledande principer för före-
tag och mänskliga rättigheter och 
OECD:s riktlinjer punkt 17
Indikator nr 10 tabell 1 i bilaga I Ej väsentlig
ESRS S4-4 Människorättsfrågor och 
människorättsincidenter punkt 35
Indikator nr 14 tabell 3 i bilaga I  Ej väsentlig
ESRS G1-1 FN:s konvention mot kor-
ruption punkt 10 b 
Indikator nr 15 tabell 3 i bilaga I  71
ESRS G1-1 Skydd för vissel blåsare 
punkt 10 d
Indikator nr 6 tabell 3 i bilaga I  72
ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar 
mot  korruption och mutor punkt 
24 a
Indikator nr 17 tabell 3 i bilaga I  72
ESRS G1-4 Standarder för bekämp-
ning av  korruption och mutor 
punkt 24 b 
Indikator nr 16 tabell 3 i bilaga I  72

===== SIDA 78 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
78
Revisorns granskningsberättelse
Till bolagsstämman i L E Lundbergföretagen AB (publ), org nr 556056-8817
Granskningsberättelse  
lagstadgad hållbarhetsrapport
Slutsats
Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten  
för L E Lundbergföretagen AB (publ) för räkenskapsåret 2025. 
Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 54-77 i detta dokument. 
Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet 
Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter 
som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt 
väsentligt, är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen  
vilket inbegriper 
 ■ om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS, 
 ■ om den process som företaget har genomfört för att identifiera 
rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den 
beskrivs i hållbarhetsrapporten och
 ■ efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi-
förordning artikel 8.
Grund för slutsats
Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 19 
Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbar-
hetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation 
beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. 
Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända-
målsenliga som grund för vår slutsats.
Övriga upplysningar
Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit 
föremål för översiktlig granskning och någon granskning av jäm-
förelsetalen i hållbarhetsrapporten för år 2025 har därmed inte 
utförts.
Annan information än hållbarhetsrapporten
Detta dokument innehåller även annan information än hållbar-
hetsrapporten och återfinns på sidorna 1-53 och 80-126. Det är sty-
relsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna 
andra information. 
Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte 
denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande 
avseende denna andra information. 
I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhetsrap-
porten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras 
ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är 
oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång 
beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den över-
siktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt 
verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna 
information, drar slutsatsen att den andra informationen inne-
håller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. 
Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Styrelsens och verkställande direktörens 
ansvar
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för 
att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 
12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan 
intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedö-
mer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan 
väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter 
eller misstag.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet om 
hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredo-
visningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har 
utförts enligt FAR:s rekommendation RevR 19 Revisorns översikt­
liga granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten. 
Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra 
granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säkerhet att håll-
barhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav.
De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis 
är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med 
rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre 
än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det 
innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säker-
het att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som  
skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet 
görs med rimlig säkerhet utförts.
Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard on 
Quality Management), som kräver att företaget utformar, imple-
menterar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive 
riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, 
standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och 
andra författningar.
Vi är oberoende i förhållande till L E Lundbergföretagen AB 
(publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt 
yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta 
underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder 
som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för 
väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa 
beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning 
beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är rele-
vanta för hur styrelsen och verkställande direktören upprättar 
hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder 
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men 
inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna 
kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första 
hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbar-
hetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra 
översiktliga granskningsåtgärder.

===== SIDA 79 =====

LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
79
REVISORNS  G RANSKNINGSBERÄTTELSE
Våra granskningsåtgärder avseende den process som företa-
get har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att 
rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande:
 ■ Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i 
företaget för att förstå källorna till den information som använts.
 ■ Granskat företagets interna dokumentation i urval.
 ■ Utvärderat om den information som erhållits överensstämmer 
med beskrivningen av processen i hållbarhetsrapporten.
Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inklu-
derade, men var inte begränsade till följande:
 ■ Gjort förfrågningar till företagsledningen och andra personer i 
företaget för att erhålla en förståelse för den interna kontroll-
miljön, rapporteringsprocessen och de informationssystem 
som är relevanta för upprättandet av hållbarhetsrapporten.
 ■ Utvärderat om den information som identifierats som väsentlig 
av bolaget ingår i hållbarhetsrapporten.
 ■ Genomfört förfrågningar, analytiska granskningsåtgärder samt 
stickprovsvis testning avseende utvalda upplysningar i hållbar-
hetsrapporten.
 ■ Bedömt om presentationen av hållbarhetsrapporten är förenlig 
med ESRS.
Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna 
inkluderade men var inte begränsade till följande:
 ■ Genomfört förfrågningar till företagsledningen och andra per-
soner i företaget för att erhålla en förståelse för processen och 
källorna till den information som använts i taxonomiupplys-
ningarna.
 ■ Genomfört analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda 
taxonomiupplysningar.
 ■ Utvärderat om presentationen av taxonomiupplysningarna är 
förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning.
Begränsningar
Rapportering av framåtblickande information i enlighet med 
ESRS innebär att L E Lundbergföretagen AB (publ) måste bereda 
sådan information utifrån antaganden om framtida händelser 
och aktiviteter som till sin natur är osäkra. Det är sannolikt att  
faktiska framtida utfall kommer att skilja sig mot det nu rappor-
terade.
Stockholm den 25 februari 2026
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Magnus Svensson Henryson
Auktoriserad revisor

===== SIDA 80 =====

Finansiella rapporter – Koncernen
80
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
Resultaträkning
KONCERNEN, mnkr Not 2025 2024
nettoomsättning m m 3 28 781 29 311
Övriga intäkter m m 4 1 834 2 385
30 615 31 696
råvaror, förnödenheter samt kostnad sålda lageraktier -12 455 -13 494
personalkostnader 5 -4 038 -3 996
Övriga externa kostnader 6 -6 074 -6 040
avskrivningar 7 -1 528 -1 456
resultat från andelar i intresseföretag 8 8 372 3 392
-15 723 -21 595
Värdeförändringar förvaltningsfastigheter och derivat 9 290 -674
Värdeförändringar biologiska tillgångar 10 895 907
Rörelseresultat 11 16 077 10 334
Finansiella intäkter 12 58 79
Finansiella kostnader 12 -669 -605
Resultat efter finansiella poster 15 465 9 808
skatt 13 -1 044 -1 425
Årets resultat 14 421 8 383
Hänförligt till
Moderbolagets aktieägare 12 079 6 302
innehav utan bestämmande inflytande 2 342 2 081
14 421 8 383
resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare, kr  
(någon utspädning föreligger inte)
48,70 25,41
Rapport över totalresultat
KONCERNEN, mnkr Not 2025 2024
Årets resultat 14 421 8 383
Övrigt totalresultat
Poster som inte omförs till årets resultat
omvärdering av skogsmark -2 204 454
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde 6 153 669
omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner 223 -29
skatt hänförlig till poster som inte återförs till årets resultat 13 -743 182
andel i intresseföretags övrigt totalresultat 11 12
3 440 1 288
Poster som omförs till årets resultat
Kassaflödessäkringar
omvärdering av derivat 497 -95
Överfört till resultaträkningen 27 -406
omräkningsdifferens på utländsk verksamhet -238 181
säkring av valutarisk i utlandsverksamhet 142 -127
skatt hänförlig till poster som omförs till årets resultat 13 -137 129
andel i intresseföretags övrigt totalresultat -451 192
-160 -126
Övrigt totalresultat efter skatt 3 279 1 162
Årets totalresultat 17 700 9 545
Hänförligt till
 Moderbolagets aktieägare 16 221 7 438
    innehav utan bestämmande inflytande 1 479 2 107
17 700 9 545

===== SIDA 81 =====

Finansiella rapporter – Koncernen
81
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
Balansräkning
KONCERNEN, mnkr Not 2025-12-31 2024-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
immateriella anläggningstillgångar 14 602 645
Materiella anläggningstillgångar 15 11 715 11 343
Biologiska tillgångar 16 32 663 31 600
skogsmark 16 24 049 26 243
Förvaltningsfastigheter 17 77 064 75 289
nyttjanderättstillgångar 18 1 244 934
andelar i intresseföretag 2, 19 52 282 43 613
Finansiella placeringar 20, 35 29 068 22 014
Övriga aktier och andelar 6 6
pensionstillgångar, netto 29 207
långfristiga finansiella fordringar 21, 35 55 66
Uppskjutna skattefordringar 13 3 3
Summa anläggningstillgångar 228 957 211 756
Omsättningstillgångar
omsättningsfastigheter 22 246 210
Varulager 23 6 717 6 872
Kundfordringar  24 2 456 2 874
skattefordringar 13 224 144
Övriga rörelsefordringar 24 1 382 1 248
Kortfristiga finansiella fordringar 21, 35 37 21
likvida medel 21 1 534 1 271
Summa omsättningstillgångar 12 597 12 641
SUMMA TILLGÅNGAR 241 553 224 397
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
26
aktiekapital 2 480 2 480
reserver 27 20 467 16 398
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 104 839 94 855
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 127 786 113 733
innehav utan bestämmande inflytande 2, 28 51 280 52 972
Summa eget kapital 179 067 166 705
Skulder
Långfristiga skulder
långfristiga finansiella skulder 21, 35 16 302 14 051
långfristiga skulder nyttjanderättstillgångar 21 1 130 844
Övriga långfristiga skulder 131 111
pensionsåtaganden 29 142 165
långfristiga avsättningar 30 420 406
Uppskjutna skatteskulder 13 30 353 28 893
Summa långfristiga skulder 48 477 44 470
Kortfristiga skulder
Kortfristiga finansiella skulder
21, 35 7 339 5 873
Kortfristiga skulder nyttjanderättstillgångar 21 124 99
leverantörsskulder 31 4 099 4 119
aktuell skatteskuld 13 167 217
Kortfristiga avsättningar 30 40 45
Övriga rörelseskulder 31 2 240 2 870
Summa kortfristiga skulder 14 010 13 223
Summa skulder 62 487 57 692
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 241 553 224 397

===== SIDA 82 =====

Finansiella rapporter – Koncernen
82
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
Rapport över förändring i eget kapital 
KONCERNEN, mnkr Aktiekapital Reserver  
Balanserade vinst-
medel inklusive  
årets resultat Summa
Innehav utan 
 bestämmande 
 inflytande
Totalt  
eget kapital
Ingående eget kapital 2024-01-01 2 480 15 240 89 838 107 558 52 773 160 332
Årets resultat 6 302 6 302 2 081 8 383
Övrigt totalresultat 1 152 -16 1 136 26 1 162
1 152 6 286 7 438 2 107 9 545
Utdelningar -1 066 -1 066 -1 484 -2 551
aktieåterköp Holmen -220 -220 -427 -647
aktiesparprogram Holmen 4 4 7 11
Förändringar i koncernens sammansättning 5 13 19 -4 15
UTGÅENDE EGET KAPITAL 2024-12-31 2 480 16 398 94 855 113 733 52 972 166 705
Årets resultat 12 079 12 079 2 342 14 421
Övrigt totalresultat 4 072 70 4 142 -863 3 279
4 072 12 149 16 221 1 479 17 700
Utdelningar -1 141 -1 141 -1 525 -2 665
aktieåterköp Holmen och Hufvudstaden -1 041 -1 041 -1 626 -2 667
aktiesparprogram Holmen 3 3 6 10
Förändringar i koncernens sammansättning -4 15 11 -27 -16
UTGÅENDE EGET KAPITAL 2025-12-31 2 480 20 467 104 839 127 786 51 280 179 067
Kassaflödesanalys
KONCERNEN, mnkr Not 2025 2024 
Den löpande verksamheten
resultat före skatt 15 465 9 808
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 
orealiserade värdeförändringar -1 185 -233
av- och nedskrivningar 1 528 1 456
resultat från andelar i intresseföretag -7 307 -2 322
Övriga förändringar 254 1
Betalda skatter -531 -763
8 224 7 946
Förändring av varulager -166 -739
Förändring av rörelsefordringar 227 -0
Förändring av rörelseskulder -39 458
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 8 247 7 665
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar 15 -1 968 -1 956
avyttring av materiella anläggningstillgångar 15 14 38
investering i förvaltningsfastigheter 17 -1 484 -1 509
investeringar och förvärv av biologiska tillgångar 16 -167 -158
avyttring av biologiska tillgångar 16 20
Förvärv av finansiella tillgångar 19, 20 -2 720 -2 290
avyttring av aktier och andelar 10 0
Förvärv övriga anläggningstillgångar -30 -19
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -6 344 -5 876
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån 25
9 880 7 600
amortering av lån 25 -6 160 -6 700
Förändring av kortfristiga finansiella skulder 126 -115
Förändring av kortfristiga finansiella fordringar -3 -3
amortering leasingskuld -146 -133
aktieåterköp Holmen -1 649 -647
aktieåterköp Hufvudstaden -1 018
Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare -1 141 -1 066
Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -1 525 -1 484
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -1 635 -2 549
ÅRETS KASSAFLÖDE 267 -760
likvida medel vid årets början 1 271 2 030
Valutaeffekter -4 2
Likvida medel vid årets slut 1 534 1 271

===== SIDA 83 =====

83
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
Noter - koncernen
NOT 1 – REDOVISNINGSPRINCIPER
Nedan angivna redovisningsprinciper för koncernen har tillämpats konse­
kvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om 
inte annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konse­
kvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag och 
intresseföretag.
Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS Redovisnings­
standarder (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board 
(IASB) såsom de antagits av EU. Därutöver tillämpas uttalanden från IFRS 
Interpretation Committee (IFRS IC). Vidare har Rådet för finansiell rapporte­
rings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för kon­
cerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen 
utom i de fall som anges i Moderbolagets redovisningsprinciper. De avvikelser 
som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds 
av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av 
Årsredovisningslagen (ÅRL), Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
Värderingsgrunder vid upprättande av de finansiella rapporterna
Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom vissa 
finansiella tillgångar och skulder, förvaltningsfastigheter, biologiska till­
gångar och skogsmark som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar 
och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, 
finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade 
till verkligt värde via resultatet eller som finansiella tillgångar värderade till 
verkligt värde via övrigt totalresultat.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
De finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor, vilket är moderbo­
lagets funktionella valuta, och utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget 
och koncernen. 
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att före­
tagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden 
som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade 
beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan 
avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar 
av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen 
endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och fram­
tida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida peri­
oder. Se även not 34 Väsentliga bedömningar och uppskattningar.
Ändrade redovisningsprinciper
Nya och ändrade redovisningsprinciper som är tillämpliga från 2025
Nya och ändrade IFRS med tillämpning från 1 januari 2025 har inte någon 
väsentlig effekt på företagets finansiella rapporter.
Nya och ändrade redovisningsprinciper som ännu ej börjat tillämpas
Nya och ändrade IFRS med framtida tillämpning förväntas inte komma att 
ha någon väsentlig effekt på företagets finansiella rapporter. De exakta kon­
sekvenserna av implementeringen av IFRS 18 Presentation and Disclosure 
in Financial Statements har ännu inte fastställts.
Konsolideringsprinciper
Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande och 
redovisas enligt förvärvsmetoden. I de fall ägandet understiger 100 procent 
av dotterbolaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. 
Intresseföretag
Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte 
ett bestämmande, inflytande. Andelar i intresseföretag redovisas enligt 
kapitalandelsmetoden. 
Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orea­
liserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna trans­
aktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av 
koncernredovisningen (undantaget hyror mellan moderbolaget och dess 
helägda bolag samt hyror mellan den helägda fastighetsrörelsen och börs­
noterade dotterbolag vilka redovisas i sin helhet där de uppstår). Orealise­
rade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag elimi­
neras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. 
Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, 
men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov.  
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till 
den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar 
och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den 
valuta kurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som upp­
står vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke­m onetära tillgångar 
och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till 
valutakurs vid transaktionstillfället.
Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra 
koncernmässiga över­ oc h undervärden, omräknas från utlandsverksam­
hetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta till den 
valuta kurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlands­
verksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som 
utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. 
Omräknings differ enser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverk­
samheter samt vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna 
redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i 
eget kapital, benämnd omräkningsreserv.
Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten 
hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för even­
tuell valutasäkring i årets resultat.
Kommissionärsbolagsförhållanden
Dotterbolaget Holmens verksamhet bedrivs huvudsakligen genom kom­
missionärsbolagen Holmen Skog AB, Holmen Wood Products AB, Holmen 
Board and Paper AB och Holmen Energi AB. Från 2025 bedrivs hela verk­
samheten för affärsområdet Kartong och Papper genom kommissionärs­
bolaget Holmen Board and Paper AB, tidigare Holmen Iggesund Paper­
board AB, genom upptagande av kommissionärsbolaget Holmen Paper AB 
genom fusion.
Intäkter
Nettoomsättning
Koncernens nettoomsättning, som redovisas exklusive moms, består av 
in täkter från fastighetsrörelser samt försäljning av produkter, virke och 
energi. Nettoomsättningen har i förekommande fall reducerats med rabat­
ter och liknande intäktsreduktioner. Intäkten redovisas då koncernen upp­
fyller sina åtaganden genom att överföra kontrollen av de utlovade varorna, 
samt i förekommande fall tjänsterna, till kunden. 
Hyresintäkter periodiseras och förskottshyror redovisas därmed som för­
utbetalda. I hyresintäkter ingår poster avseende vidaredebiterade kostnader.
Dotterbolaget Holmens försäljning avser till största del varor, som säljs till 
kund, vilka specificeras i not 3. De tjänster som Holmen levererar är begrän­
sade och avser i allt väsentligt skogsvårdstjänster och tjänster inom bygg­
verksamhet såsom montagearbeten. Holmen agerar i princip uteslutande 
som huvudman och försäljningstransaktionerna stöds av avtal. De allra 
flesta kontrakten är separata åtaganden och utgörs av ett åtagande per 
kontrakt. Holmens garantier i samband med försäljning är inte att betrakta 
som separerbara och redovisas därmed i enlighet med IAS 37. 
Transaktionspriset utgörs av priset för varan eller tjänsten. Rörlig ersätt­
ning förekommer främst i form av returrätt, volym­ och kassarabatter.  
Volym rabatter ger kunden ett rabatterat pris förutsatt att en viss mängd 
varor köps under en period. En kassarabatt ger kunden rätt till ett lägre pris 
i de fall betalning sker inom en viss tidpunkt. Rabatter redovisas som en 
reduktion av nettoomsättningen. 
Intäkten redovisas då Holmen uppfyller sina åtaganden genom att över­
föra kontrollen av de utlovade varorna, samt i förekommande fall tjänsterna, 
till kunden. Tidpunkten för överföring av kontroll, och riskens övergång är  
kritisk för när en intäkt redovisas. Riskens övergång ser olika ut beroende på 
vilka fraktvillkor som tillämpas. 
Försäljning av energi skiljer sig från övrig försäljning då leverans sker i  
samband med produktion då den också intäktsförs. 
Holmens verksamhet omfattar även konstruktionslösningar i trä. Intäk­
terna från denna verksamhet hanteras som entreprenadavtal och redovisas 
över tid på basis av nedlagda kostnader i förhållande till uppdragets totala 
beräknade kostnader. Projekt sträcker sig normalt inte längre än tolv måna­
der. Holmen tillämpar därmed lättnadsregeln att ej upplysa om återstående 
prestationsåtaganden. Upparbetade intäkter relaterat till entreprenadavtal

===== SIDA 84 =====

NOTER – KONCERNEN
84
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
NOT 1 – forts.
redovisas initialt som avtalstillgångar, eftersom rätt till betalning är villkorat  
av kundens godkännande. När kunden accepterat varorna bokas beloppet 
för avtalstillgången om till fordran. Erhållna förskott ingår i avtalsskulden.
Betalningsvillkor varierar mellan olika marknader och Holmen följer  
normalt gällande praxis på respektive marknad.
Koncernens nettoomsättning specificeras i not 3. I denna not redovisas 
även intäkter från försäljning av värdepapper och utdelningar inom aktie­
förvaltningen, vilka ej är att betrakta som nettoomsättning. 
Övriga intäkter
Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför den huvud­
sakliga verksamheten samt förändring av lager.
I posten ingår huvudsakligen försäljning av biprodukter, certifikat och 
ursprungsgarantier för förnybar energi, hyres­ och arrendeintäkter (som ej 
kommer från förvaltnings­ eller omsättningsfastigheter), utsläppsrätter, för­
säkringsersättningar samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.
Certifikat och ursprungsgarantier för förnybar energi tilldelas i förhållande 
till produktion av förnybar energi enligt ett kvotsystem som införts i syfte att 
främja elproduktion med användning av förnybara energikällor. I syfte att 
slutkunden av el ska få kunskap om elens ursprung på ett tydligt sätt erhål­
ler elproducenter ursprungsgarantier för sin elproduktion. Intäkter från till­
delade certifikat och ursprungsgarantier relaterat till vatten­ och vindkrafts­
produktion redovisas som intäkt i omsättningen i samma period som pro­
duktionen sker. Intäkter från tilldelade certifikat och ursprungsgarantier 
relaterat till övrig förnybar elproduktion redovisas som övrig rörelseintäkt i 
samma period som produktionen sker. 
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det 
föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att villko­
ren som är förknippade med bidraget kommer att uppfyllas. Statliga bidrag 
knutna till en anläggningstillgång reducerar anläggningens redovisade 
anskaffningsvärde. Statliga bidrag, såsom vägbidrag, som avser att täcka  
kostnader redovisas som övrig rörelseintäkt. Dessa periodiseras systematiskt  
i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kost­
nader bidragen är avsedda att kompensera för.  
Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostna­
der, utdelningar som inte ingår i rörelsegrenen Aktieförvaltning (vilka redo­
visas som nettoomsättning), orealiserade och realiserade vinster på finan­
siella placeringar, omvärderingar avseende finansiella instrument värderade 
till verkligt värde via resultatet samt orealiserade och realiserade kursförlus­
ter och kursvinster.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas 
med tillämpning av effektivräntemetoden.
Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla utdelning fastställts.
Resultatet från avyttring av ett finansiellt instrument redovisas då risker 
och fördelar som är förknippade med ägandet av instrumentet överförts till 
köparen och koncernen inte längre har kontroll över instrumentet.
Ränteintäkter och räntekostnader redovisas normalt i årets resultat i den 
period till vilken de hänför sig.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskat­
ter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktioner redovisas 
i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redo­
visas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt 
år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken 
be slutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell 
skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångs­
punkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden 
på tillgångar och skulder, med tillämpning av de skattesatser och skattereg­
ler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.  
Temporära skillnader beaktas inte avseende koncernmässig goodwill eller 
temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter­ oc h intresseföretag som 
inte för väntas bli beskattade inom överskådlig framtid. Uppskjutna skatte­
fordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskotts­
avdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att 
kunna utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder 
i samma land nettoredovisas i den mån kvittningsrätt föreligger.
Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen  
hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga 
antalet aktier utestående under året.
Finansiella instrument 
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när 
bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell till­
gång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, för­
faller eller företaget inte längre har kontrollen över den. En finansiell skuld 
tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på 
annat sätt utsläcks.
Avistaaffärer redovisas i enlighet med affärsdagsprincipen.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett 
nettobelopp endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt 
att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att 
samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Finansiella tillgångar, exklusive aktier, och finansiella skulder har klassifi­
cerats som kortfristiga om beloppen förväntas återvinnas eller betalas inom 
tolv månader räknat från balansdagen. 
Klassificering och värdering av finansiella instrument
Finansiella instrument klassificeras och värderas utifrån koncernens affärs­
modell samt hur karaktären på de kontraktsenliga kassaflödena ser ut.  
Se not 21 för klassificeringar av finansiella instrument.
Finansiella tillgångar – värderas initialt till verkligt värde med tillägg för 
eventuella transaktionskostnader förutom tillgångar värderade till verkligt 
värde via resultatet som initialt värderas utan tillägg för transaktionskostna­
der. Löpande värderas normalt tillgångarna till upplupet anskaffningsvärde 
enligt effektivräntemetoden. I de fall utgivna medel avviker från återbetal­
ningsbeloppet periodiseras denna skillnad över lånets löptid med tillämp­
ning av  effektivräntemetoden. Derivat redovisas löpande till verkligt värde. 
Förändringar i värde för derivat som inte säkringsredovisas redovisas i resul­
taträkningen. Finansiella placeringar värderas till verkligt värde.
Finansiella skulder – värderas initialt till mottagna medel med avdrag för 
eventuella transaktionskostnader förutom sådana finansiella skulder som  
värderas till verkligt värde via resultaträkningen i vilket fall något avdrag för 
transaktionskostnader inte görs. Löpande värderas normalt skulderna till 
upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. I de fall mottagna 
medel avviker från återbetalningsbeloppet periodiseras denna skillnad över 
lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. Derivat redovisas 
löpande till verkligt värde. Förändringar i värde för derivat som inte säkrings­
redovisas redovisas i resultaträkningen.
Beräkning av verkligt värde. Verkligt värde på finansiella instrument som 
handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser och till­
hör värderingsnivå ett enligt IFRS 13. I de fall noterade marknadspriser sak­
nas har verkligt värde beräknats genom diskonterade kassaflöden. När 
beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variabler 
såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar hämtats från 
marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Vid beräkningar av diskonterade 
kassaflöden används medelkurs för valutakurser och diskonteringsräntor. 
Dessa värderingar tillhör värderingsnivå två. Värdering av valutaoptioner 
görs med tillämpning av Black & Scholes formel när det är aktuellt. Vid inne­
hav av aktier i noterade bolag med flera aktieserier (i de fall samtliga serier 
ej är noterade) beräknas de ej noterade aktierna utifrån värdet på motsva­
rande börsnoterad aktieserie. Denna värdering tillhör värderingsnivå tre.
Nedskrivning av finansiella tillgångar. Vid bedömning av förväntade kredit­
förluster tillämpas förenklingsregeln enligt IFRS 9. För finansiella tillgångar 
där inträffad händelse visar på ökad kreditrisk och hela det redovisade vär­
det eventuellt inte kommer kunna återvinnas görs en individuell bedöm­
ning av respektive instrument. Normalt utgör uteblivna betalningar från 
motpart sådan in dikation. Baser at på den individuella bedömningen redo­
visas eventuell ned skr ivning. För finansiella instrument där det inte finns 
några indikationer på att kreditkvalitén är låg görs en avsättning för kredit­
förluster baserat på historiskt utfall. 
Säkringsredovisning. Samtliga derivat, till exempel valutaterminer, elderi­
vat och ränteswappar, värderas till verkligt värde och redovisas i balansräk­
ningen. I stort sett samtliga derivat innehas i säkringssyfte. Den effektiva 
delen av värde för ändringar från kassaflödessäkringar redovisas i övrigt total­
resultat och ackumuleras i eget kapital (säkringsreserv) fram tills det säk­
rade flödet träffar resultaträkningen. De ackumulerade värdeförändring­
arna flyttas från eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen för 
att möta och matcha den säkrade transaktionen. För säkringar av investe­
ringar justeras istället anskaffningsvärdet på den säkrade posten när den 
inträffar. Säkringars ineffektiva del redovisas direkt i resultaträkningen. För 
räntor används ränte sw appar som kassaflödessäkring.
Värdeförändringar för säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk 
verksamhet redovisas i övrigt totalresultat. Ackumulerad värdeförändring 
redovisas som en komponent i eget kapital (omräkningsreserv) fram tills 
dess att verksamheten avyttras då de ackumulerade värdeförändringarna 
redo visas i resul taträkningen.

===== SIDA 85 =====

NOTER – KONCERNEN
85
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
NOT 1 – forts.
Kassaflödessäkringar avser främst säkring av försäljning i utländsk 
valuta, framtida räntebetalningar, inköp av el samt inköp i utländsk valuta i 
samband med investeringar. Säkringsinstrument utgörs av valutaterminer, 
elterminer samt ränteswappar. De säkrade posterna utgörs av prognoser 
för framtida försäljning, räntebetalningar, elinköp och investeringsutbetal­
ningar. Säkringskvoten fastställs löpande för att reflektera den ekonomiska 
relationen mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet.   
Ekonomisk säkring. Ränteswappar används även som ränteriskreducering för 
att växla rörlig ränta till fast. Dessa redovisas till verkligt värde via resultatet.
Koncernens riskhantering av finansiella instrument beskrivs i not 35.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter 
avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. 
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjande­
perioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggnings­
tillgångar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt utgifter direkt hän­
förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas 
i enlighet med syftet med anskaffningen. Tillkommande utgifter aktiveras 
endast om de bedöms generera ekonomiska fördelar för företaget. Avgö­
rande för bedömningen när en tillkommande utgift aktiveras är om utgif­
ten avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid 
sådana ut gifter aktiv eras. Även i de fall ny komponent tillskapats aktiveras 
utgiften. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, 
eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med 
utbytet.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod.  
Följande nyttjandeperioder (år) används:
Maskiner för vatten­ och vindkraftsproduktion 10-40
Förvaltnings­ och lagerbyggnader, bostäder (Holmen) 10-33
Driftsbyggnader, markanläggningar samt maskiner 
       för sågverk, massa­, papper s­ oc h kartongtillverkning 10-20
Övriga maskiner 10
Skogsbilvägar 20
Inventarier 3-10
Mark är inte föremål för avskrivning. Bedömningen av en tillgångs restvärde 
och nyttjandeperiod sker löpande.
Nedskrivningar
Koncernens redovisade tillgångar bedöms vid varje balansdag för att avgöra 
om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Undantag görs för biolo­
giska tillgångar, förvaltningsfastigheter, finansiella tillgångar, uppskjutna 
skattefordringar och varulager. Om indikation på nedskrivningsbehov finns 
beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt 
ovan prövas värdet enligt respektive standard.
Materiella anläggningstillgångar. Finns det indikation på att det bokförda 
värdet är för högt görs en analys där enskilda eller naturligt sammanhäng­
ande typer av tillgångars återvinningsvärde fastställs som det högsta av 
netto försäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet mäts som för­
väntat framtida diskonterat kassaflöde. Den tillämpade diskonteringsräntan 
beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med tillgången. En ned­
skrivning utgörs av skillnaden mellan bokfört värde och återvinningsvärde. 
En nedskrivning återförs om det har skett en positiv förändring av förutsätt­
ningarna som används för att bestämma återvinningsvärdet. En återföring 
görs som mest upp till det bokförda värde som skulle ha redovisats, med 
avdrag för avskrivning, om nedskrivningen inte skulle ha gjorts.
Biologiska tillgångar och skogsmark
Biologiska tillgångar
Dotterbolaget Holmens rotstående träd redovisas till verkligt värde som bio­
logisk tillgång enligt ”IAS 41 Biologiska tillgångar”. Värdet av de biologiska 
tillgångarna fastställs genom att beräkna nuvärdet av förväntade kassaflö­
den, efter avdrag för försäljningskostnader men före skatt, från skörd av de 
nu rotstående träden. Värdering till verkligt värde görs utifrån värderings­
nivå tre. Förändringar i verkligt värde på biologiska tillgångar redovisas i 
resultaträkningen.
Skogsmark 
Dotterbolaget Holmens skogsmark redovisas till verkligt värde enligt 
om värderingsmetoden i ”IAS 16 Materiella anläggningstillgångar”. Verkligt 
värde beräknas utifrån transaktionspriser för skogsfastigheter i de län där 
Holmen äger skogsmark med avdrag för verkligt värde av rotstående träd 
som redovisas som biologisk tillgång enligt IAS 41 Biologiska tillgångar.  
Värdering till verkligt värde görs utifrån värderingsnivå tre. Förändringar i 
verkligt värde på skogsmark redovisas i övrigt totalresultat och ackumule­
ras i en separat komponent i eget kapital benämnd omvärderingsreserv. 
Om det verkliga värdet på skogsmark skulle understiga anskaffningsvärdet 
kommer skillnaden att redovisas i resultaträkningen.
Förvaltningsfastigheter
Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyres­
intäkter och/eller värdestegring. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till 
anskaffningsvärde, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbara utgifter. 
Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen i enlighet med verkligt 
värdemetoden.
Verkligt värde baseras på interna värderingar vilka kvalitetskontrolleras 
genom att ett urval av fastigheter externvärderas. Löpande undersöks om 
det finns indikationer på förändringar i fastigheternas verkliga värde. Om 
det under löpande år föreligger indikationer på väsentliga värdeföränd­
ringar sker omvärdering i samband med nästkommande kvartalsrappor­
tering. Se även not 17. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar 
redovisas i resultaträkningen. Värdeförändringar redovisas netto och upp­
delning på orealiserade och realiserade värdeförändringar återfinns i not 9.
Tillkommande utgifter läggs till det redovisade värdet endast om det är 
sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med till­
gången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan 
beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas 
som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen 
när en tillkommande utgift läggs till det redovisade värdet är om utgiften 
avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana 
ut gift er aktiveras.
Även i de fall en ny komponent tillskapats läggs utgiften till det redo­
visade värdet. Reparationer kostnadsförs i samband med att utgiften upp­
kommer.
Realiserade värdeförändringar redovisas på köparens tillträdesdag.  
Där utöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka 
ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.
Varulager
Varulager värderas till den lägsta av anskaffnings­ och tillverkningskostnad 
efter avdrag för erforderlig inkurans, eller nettoförsäljningsvärde. Anskaff­
ningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut­
metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspri­
set i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för  
färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För egentillverkade 
färdigvaror består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader 
samt andel av indirekta kostnader. Inköpta avverkningsrätter redovisas som 
varulager. Dessa har förvärvats med syfte att genom skörd säkerställa dot­
terbolaget Holmens behov av råvara. Någon mätbar biologisk omvandling 
sker inte från förvärvstidpunkten.
Erhållna utsläppsrätter redovisas initialt till marknadspris vid tilldelning 
som varulager och förutbetald intäkt. Under året intäktsförs tilldelningen 
samtidigt som en interimsskuld, motsvarande gjorda utsläpp, kostnads­
förs. För osålda rätter sker värdering till det lägsta av  anskaff ningsvärde och 
marknadsvärde. Erhållna certifikat för förnybar energi samt ursprungs­
garantier värderas initialt till marknadspris vid tilldelning som varulager. 
För osålda certifikat sker värdering till det lägsta av  anskaff ningsvärde och 
marknadsvärde. 
Leasing
Vid ett avtals ingång bedöms om avtalet är, eller innehåller, ett leasingav­
tal. Ett avtal är, eller innehåller, ett leasingavtal om avtalet överlåter rätten 
att under en viss period bestämma över användningen av en identifierad 
tillgång i utbyte mot ersättning. Koncernen redovisar en nyttjanderättstill­
gång och tillhörande skuld vid leasingavtalets ingång. Skulderna värderas 
initialt till nuvärdet av återstående leasingavgifter under den bedömda lea­
singperioden. Leasingavgifterna diskonteras med koncernens marginella 
upplåningsränta, vilken utöver koncernens kreditrisk återspeglar respek­
tive avtals leasingperiod och valuta. Nyttjanderättstillgångar värderas initialt 
till skuldens värde med tillägg för leasingavgifter som betalats vid eller före 
inlednings datumet plus e ventuella initiala direkta utgifter. Nyttjanderätts­
tillgången skrivs av linjärt under leasingperiodens löptid. 
Leasingperioden utgörs av den ej uppsägbara perioden med tillägg för 
ytterligare perioder i avtalet om det vid inledningsdatumet bedöms som  
rimligt säkert att dessa kommer att nyttjas.
Koncernen har i egenskap av leasetagare tomträttsavtal. Tomträtter 
betraktas enligt IFRS 16 som eviga hyresavtal och kommer därmed inte att 
skrivas av. Värdet på nyttjanderättstillgången kvarstår till nästa omförhand­
ling av respektive tomträttsavgäld. Leasingskulden amorteras inte utan 
är oförändrad fram till omförhandling. Kostnaderna för tomträttsavgälder 
redovisas i sin helhet som en finansiell kostnad.
För leasingavtal som har en leasingperiod på 12 månader eller mindre 
eller med en underliggande tillgång av lågt värde redovisas inte någon  
nyttjanderättstillgång och leasingskuld. Leasingavgifter för dessa leasing­
avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

===== SIDA 86 =====

NOTER – KONCERNEN
86
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
NOT 1 – forts.
Låneutgifter
Låneutgifter hänförliga till inköp eller produktion av så kallade kvalificerade 
tillgångar aktiveras som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvali­
ficerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdig­
ställa. I första hand aktiveras låneutgifter som uppkommit på lån som är 
specifika för den kvalificerade tillgången. I andra hand aktiveras låneutgif­
ter som uppkommit på generella lån, som inte är specifika för någon annan 
kvalificerad tillgång. Aktivering av låneutgifter är för koncernen aktuellt vid 
betydande investeringsprojekt.
Ersättningar till anställda
Avgiftsbestämda pensionsplaner
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företa­
gets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. 
I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på de avgifter som 
företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapital­
avkastning som avgifterna ger. Följaktligen är det den anställde som bär den 
aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investerings­
risken (att de investerade tillgångarna kommer att vara otillräckliga för att 
ge de förväntade ersättningarna). Förpliktelser avseende avgifter till avgifts­
bestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat under den period 
de anställda utfört de tjänster avgiften avser.
Förmånsbestämda pensionsplaner
I koncernen anställda tjänstemän i Sverige omfattas av ITP­plan en.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sve­
rige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet 
för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmånsbestämd plan som 
om fattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har bolaget inte haft  
tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan 
som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas 
genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. 
Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en 
kostnad i årets resultat när de uppstår.  
Utöver nämnda åtaganden finns förmånsbestämda förpliktelser för:
Lundbergs    ­ Förpliktelser enligt FPG/PRI­systemet
Holmen         ­ Åta ganden utöver ITP­plan en för koncernledningen i Sverige  
  vilka tr yggas via stiftelse
   ­ Pensionsplan er i England vilka ligger i så kallade trusts 
Pensionsskulden beräknas genom en uppskattning av den framtida ersätt­
ning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande 
och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det 
verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonterings­
räntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med 
en löptid som motsvarar respektive plans pensionsförpliktelse. När det inte 
finns en aktiv marknad för företagsobligationer används istället marknads­
räntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs 
av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade ”projected 
unit credit method”. Om förmånen är fullt intjänad redovisas en kostnad i 
årets resultat.
Vid fastställande av förpliktelsen avseende förmånsbestämda planer kan 
det uppstå omvärderingseffekter vilka utgörs av aktuariella vinster och för­
luster. Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat. Räntekostna­
den/intäkten netto på den förmånsbestämda förpliktelsen redovisas i årets 
resultat under finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresulta­
tet.
Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena 
och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen. Den del av särskild 
löneskatt som är beräknad utifrån tryggandelagen i juridisk person redo­
visas av förenklingsskäl som upplupen kostnad istället för som del av netto  ­
för plikt el  sen/­tillgången.
Avkastningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten 
avser och ingår därmed inte i skuldberäkningen.
Aktierelaterade ersättningar i Holmen
Utestående aktieprogram redovisas enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar 
och regleras med egetkapitalinstrument. Redovisning av aktierelaterade 
ersättningsprogram reglerade med egetkapitalinstrument innebär att instru­
mentens verkliga värde vid tilldelningstidpunkten ska redovisas i resultaträk­
ningen som en kostnad över intjänandeperioden, med motsvarande juste­
ring av eget kapital. Vid varje bokslut under intjänandeperioden uppskattas 
det förväntade antalet tilldelade aktier och effekten av en eventuell föränd­
ring av tidigare bedömning redovisas i resultaträkningen med motsvarande 
justering av eget kapital. Därutöver görs avsättning för beräknade sociala 
kostnader relaterade till aktieprogrammet. Beräkningar baseras på aktiernas 
värde vid till delningstidpunkt en, vilket definieras som den tidrymd när avtal 
sluts mellan parterna. Den genomsnittliga aktiekursen under denna period 
används som bas för värdering av aktierna vid tilldelningstidpunkten.
Optioner utställda till anställda i intresseföretag
Aktierelaterade instrument som utfärdas till anställda i bolag som inte ingår 
i koncernen ingår för utfärdaren inte i tillämpningsområdet för IFRS 2. Erhål­
len premie för optionerna, som uppgår till marknadsmässigt pris (verkligt 
värde), skuldförs. Optionsskulden redovisas i efterföljande redovisning till 
verkligt värde via resultatet.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redo­
visas endast om koncernen är bevisligen förpliktigad, utan realistisk möjlig­
het till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställ­
ning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbju­
dande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är 
sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som 
kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redo­
visas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.
Övrigt
Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste miljontal 
vilket innebär att tabeller och beräkningar inte alltid summerar. I texter och 
tabeller redovisas siffror mellan 0 och 0,5 med 0.
NOT 2 – FÖRETAGSINFORMATION
L E Lundbergföretagen AB (publ) är ett svenskregistrerat aktiebolag med 
säte i Stockholm vars aktier av serie B är noterade på Nasdaq Stockholm, 
Large Cap. Postadressen till huvudkontoret är Box 14048, 104 40 Stockholm.
L E Lundbergföretagen AB äger två dotterföretag som ej är helägda,  
Holmen AB och Hufvud staden AB , varför det i koncernredovisningen 
 redo visas inneha v utan bestämmande inflytande med betydande belopp. 
Klassificering av företagen baseras på innehavda aktiers röstandel. Företa­
gen är noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap och för information om 
 verksamhet hänvisas till respektive företags hemsida.  
Andel i procent av kapital (röster)1
Företag Land 2025 2024
Holmen AB Sverige 36,0 (63,2) 35,0 (62,7)
Hufvudstaden AB Sverige 49,1 (88,9) 47,2 (88,6)
1) Andel beräknas efter avdrag av återköpta aktier. 
Holmen Hufvudstaden
Dotterföretag, mnkr 2025 2024 2025 2024
Intäkter 22 056 22 759 3 292 3 179
Resultat 2 879 2 861 837 365
Övrigt totalresultat -1 308 39
Summa totalresultat 1 572 2 900 837 365
Anläggningstillgångar 70 967 71 549 49 234 47 992
Omsättningstillgångar 9 896 9 999 951 882
Långfristiga skulder -18 266 -17 285 -18 156 -16 606
Kortfristiga skulder -7 192 -6 893 -4 170 -3 661
Nettotillgångar 55 405 57 370 27 859 28 607
Kassaflöde från
– den löpande verksamheten 3 851 3 317 1 321 1 235
– investeringsverksamheten -2 115 -2 066 -1 179 -991
– finansierings verksamheten -1 576 -2 221 -42 -154
Årets kassaflöde 161 -970 100 90
Hänförligt till innehav utan 
bestämmande  in flytande, mnkr
Holmen Hufvudstaden
2025 2024 2025 2024
Del av resultatet 1 901 1 889 425 193
Del av totalresultatet 1 038 1 914 425 193
Del av nettotillgångar 36 571 37 868 14 168 15 104
Utdelning -1 225 -1 196 -299 -288
Väsentliga intresseföretag
L E Lundbergföretagen AB äger aktier i Husqvarna AB, AB Industrivärden 
och Indutrade AB i sådan omfattning att de utgör intresseföretag och de

===== SIDA 87 =====

NOTER – KONCERNEN
87
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
NOT 2 – forts.
redo visas enligt kapitalan delsmetoden i koncernredovisningen. Klassifice­
ring av före tagen b aseras på innehavda aktiers röstandel. Företagen är note­
rade på Nasdaq Stockholm och för information om verksamhet hänvisas till 
respektive företags hemsida. 
Andel i procent av kapital (röster)1
Företag Land 2025 2024
Husqvarna AB Sverige 7,8 (25,9) 7,6 (25,8)
AB Industrivärden Sverige 21,6 (26,2) 20,5 (26,0)
Indutrade AB Sverige 26,6 (26,6) 26,6 (26,6)
1) Andel beräknas efter avdrag av återköpta aktier. 
2025, mnkr Husqvarna Industrivärden Indutrade
Intresseföretag
Intäkter 46 613 9 532 32 229
Resultat 1 769 35 401 2 562
Övrigt totalresultat -2 287 10 -978
Summa totalresultat -517 35 411 1 584
Anläggningstillgångar 28 869 197 487 19 594
Omsättningstillgångar 23 224 1 413 13 635
Långfristiga skulder -15 169 -5 395 -9 222
Kortfristiga skulder -13 385 -2 487 -6 888
Nettotillgångar 23 540 191 018 17 119
Koncernens andel av 
intresse företag, mnkr
Del av nettotillgångar  
vid årets ingång 1 850 32 635 4 424
Del av  totalresultat -39 7 483 416
Erhållen utdelning -44 -731 -291
Förvärvat eget kapital1 45 1 787 7
Andel av nettotillgångar  
vid årets slut 1 813 41 176 4 557
Goodwill 1 130 1 910
Redovisat värde  
vid årets slut 2 944 41 176 6 467
2024, mnkr Husqvarna Industrivärden Indutrade
Intresseföretag
Intäkter
48 352 8 585 32 544
Resultat 1 326 12 654 2 750
Övrigt totalresultat 1 220 -5 452
Summa totalresultat 2 545 12 649 3 202
Anläggningstillgångar 31 942 166 523 19 642
Omsättningstillgångar 24 861 921 14 779
Långfristiga skulder -16 750 -5 301 -10 279
Kortfristiga skulder -15 432 -2 965 -7 489
Nettotillgångar 24 622 159 178 16 653
Koncernens andel av 
intresse företag, mnkr
Del av nettotillgångar  
vid årets ingång 1 796 29 515 3 848
Del av  totalresultat 194 2 481 852
Erhållen utdelning -130 -663 -276
Förvärvat eget kapital1 -9 1 303
Andel av nettotillgångar  
vid årets slut 1 850 32 635 4 424
Goodwill 1 127 1 876
Redovisat värde  
vid årets slut 2 977 32 635 6 299
1) Inklusive substansrabatt.
Information om övriga dotter­ oc h intresseföretag återfinns i not 19 och 37.
NOT 3 – NETTOOMSÄTTNING M M
mnkr 2025 2024
Lundbergs Fastighetsrörelse 
Hyresintäkter1 1 811 1 768
Serviceintäkter 87 86
Försäljning omsättningsfastigheter 21 62
Hufvudstaden
Hyresintäkter1 2 051 1 985
Serviceintäkter 189 135
NK­Retail 904 916
Övrig verksamhet2 149 143
Holmen
Konsumentkartong 6 894 7 072
Massa 435 384
Papper 7 099 7 782
Trävaror 3 698 3 593
Konstruktionslösningar i trä 312 302
Virke 3 188 2 991
El 419 623
Övrigt 11 12
Nettoomsättning 27 267 27 855
Lundbergs Aktieförvaltning
Försäljning värdepapper m m 95 273
Utdelningar 1 419 1 183
28 781 29 311
1) Av hyresintäkter totalt består 16 mnkr (12) av omsättningshyrestillägg.
2) Består av Cecil Coworking, NK e­han del och parkeringsrörelsen i Parkaden AB.
NOT 4 – ÖVRIGA INTÄKTER M M
mnkr 2025 2024
Aktiviteter utanför huvudsaklig  verksamhet
Försäljning biprodukter 748 950
Certifikat, förnybar energi1 606 646
Hyres­ och arrendeintäkter 55 57
Utsläppsrätter2 168 103
Skogsvårdsuppdrag 129 109
Försäljning anläggningstillgångar 11 21
Försäkringsersättning3 102 3
Övrigt 184 194
2 003 2 083
Förändring i aktieportfölj 50 69
Förändring varulager -219 233
1 834 2 385
Av försäljning biprodukter avser 428 mnkr (450) spån, bark och flis, 247 mnkr 
(263) extern försäljning av energi samt 73 mnkr (237) utskott från produktion. 
1) Avser i huvudsak tilldelning för produktion vid Holmens kartongbruk i Workington, 
England. 
2) Tilldelning av utsläppsrätter vilka delvis använts i Holmens produktion.  
Överskottet har medfört ett redovisat resultat på 168 mnkr (103).
3) Avser framförallt ersättning för fastbränslepannan i Bravikens pappersbruk efter 
brand i december 2024.

===== SIDA 88 =====

NOTER – KONCERNEN
88
LUNDBERGS ÅRSREDOVISNING 2025
NOT 5 – ANSTÄLLDA OCH PERSONALKOSTNADER 
Medelantalet anställda 2025
Varav 
män, % 2024
Varav 
män, %
Moderbolaget –  Sverige 11 72 11 69
Totalt i moderbolaget 11 72 11 69
Helägda dotterföretag – Sverige 168 64 167 65
Holmen 
– Sverige 2 894 77 2 960 77
– Frankrike 12 58 13 62
– Nederländerna 59 46 69 42
– Storbritannien 400 89 387 90
– Tyskland 20 75 21 71
­ USA 8 63 8 63
– Övriga länder 42 62 40 63
Hufvudstaden – Sverige 483 27 494 27
Totalt i dotterföretag 4 086 71 4 159 71
Totalt i koncernen 4 097 71 4 170 71
Redovisning av könsfördelning i företagsledningar
Andel kvinnor i procent 2025 2024
Moderbolaget
Styrelse 33 33
Ledande  befattningshavare - -
Koncernen totalt
Styrelse 33 33
Ledande  befattningshavare 24 26
Årsstämmans riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till 
ledande befattningshavare
Årsstämman 2024 fattade beslut om riktlinjer för bestämmande av lön och 
annan ersättning till ledande befattningshavare enligt vad som framgår av  
förvaltningsberättelsen sidorna 48­49.
I nedanstående tabeller framgår ersättningar till styrelse och ledande 
befattningshavare.
Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget 1
2025, mnkr
Grundlön, 
 styrelse- 
arvode
Rörlig  
 ersättning
Pensions- 
 kostnad Totalt
Styrelsens ordförande Bo Selling 1,1 1,1
Styrelseledamot Carl Bennet 0,4 0,4
Styrelseledamot Sofia Frändberg 0,4 0,4
Styrelseledamot Louise Lindh
Ersättning från moderbolaget 0,4 0,4
Ersättning från dotterföretag 1,4 1,4
Styrelseledamot Katarina Martinson
Ersättning från moderbolaget 0,4 0,4
Ersättning från dotterföretag 0,2 0,2
Styrelseledamot Krister Mattsson 0,4 0,4
Styrelseledamot Sten Peterson
Ersättning från moderbolaget 0,4 0,4
Ersättning från dotterföretag 0,6 0,6
Styrelseledamot Lars Pettersson 0,4 0,4
VD Fredrik Lundberg
Ersättning från moderbolaget 1,5 1,5
Ersättning från dotterföretag 1,5 1,5
Andra ledande befattningshavare2, 3
Ersättning från moderbolaget 2,3 0,1 0,7 3,1
Ersättning från dotterföretag 5,8 14,0 0,7 20,5
17,1 14,1 1,4 32,6
2024, mnkr
Grundlön, 
 styrelse- 
arvode
Rörlig  
 ersättning
Pensions- 
 kostnad Totalt
Styrelsens ordförande Bo Selling 1,1 1,1
Styrelseledamot Carl Bennet 0,4 0,4
Styrelseledamot Sofia Frändberg 0,4 0,4
Styrelseledamot Louise Lindh
Ersättning från moderbolaget 0,4 0,4
Ersättning från dotterföretag 1,5 0,2 1,7
Styrelseledamot Katarina Martinson
Ersättning från moderbolaget 0,4 0,4
Ersättning från dotterföretag 0,2 0,2
Styrelseledamot Krister Mattsson 0,4 0,4
Styrelseledamot Sten Peterson
Ersättning från moderbolaget 0,4 0,4
Ersättning från dotterföretag 0,5 0,5
Styrelseledamot Lars Pettersson 0,4 0,4
VD Fredrik Lundberg
Ersättning från moderbolaget 1,5 1,5
Ersättning från dotterföretag 1,4 1,4
Andra ledande befattningshavare2, 3
Ersättning från moderbolaget 2,4 0,1 0,7 3,1
Ersättning från dotterföretag 5,7 13,8 0,7 20,1
16,8 13,9 1,6 32,3
1) Pensionsförpliktelse finns ej för VD och styrelseledamöter.  
Pensionsförpliktelser för ledande befattningshavare uppgår till 1,8 mnkr (1,7).
2) Ledande befattningshavare som rapporterar direkt till VD är Claes Boustedt och  
Lars Johansson.
3) Utöver bonus har 0,1 mnkr (0,1) erhållits i övriga förmåner (ingår i rörlig ersättning).
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2025, mnkr
Löner och
ersättningar
Varav styrelse, 
 ledande
befattnings-
havare och VD1
Sociala  
kostnader
Varav  
pensions- 
kostnader
Moderbolaget2 16 7 7 2
Helägda dotterföretag 133 31 60 16
149 38 67 18
Holmen 2 372 58 992 215
Hufvudstaden 293 25 139 38
Totalt i övriga 
 dotterföretag 2 665 84 1 131 253
Totalt i koncernen3 2 814 122 1 198 271
2024, mnkr
Löner och
ersättningar
Varav styrelse, 
 ledande
befattnings-
havare och VD1
Sociala  
kostnader
Varav  
pensions- 
kostnader
Moderbolaget2 15 8 7 2
Helägda dotterföretag 132 27 64 20
 147 35 71 23
Holmen 2 356 53 958 204
Hufvudstaden 287 23 132 35
Totalt i övriga 
 dotterföretag 2 643 76 1 090 239
Totalt i koncernen3 2 790 111 1 162 262
1) I moderbolaget består styrelse (exkl. VD) av 8 personer (8) och ledande befattnings­
havare av 3 personer (3) (varav en erhåller lön från helägda dotterföretag).  
Vid årets utgång ingår i helägda dotterföretag 8 personer (10), i Holmen 21 personer 
(22) och i Hufvudstaden 16 personer (15).
2) Av moderbolagets pensionskostnader avser 0,7 mnkr (0,7) VD och ledande 
befattnings havare.
3) Av koncernens pensionskostnader avser 32,8 mnkr (27,9) VD:ar och ledande befattnings­
havare. Koncernens utestående pensionsförpliktelser för dessa uppgår per den 31 
december 2025 till 121,9 mnkr (121,4). Förpliktelserna täcks huvudsakligen av förvaltnings­
tillgångar i fristående pensionsstiftelse och genom återförsäkring i FPG.

===== SIDA 89 =====