Årsredovisning 2025

Lindab Groups metod för dubbel 
väsentlighetsanalys
Lindab Group genomför årligen en översyn av den dubbla 
väsentlighets analysen för att säkerställa att den reflekterar 
förändringar i omvärlden, den egna verksamheten och värde-
kedjan. Lindab Group uppdaterar den dubbla väsentlighets-
analysen utifrån tre nivåer. Fullständig översyn görs vid större 
förändringar, som ny marknadsetablering, lansering av nya 
produktsegment eller omfattande omstrukturering. Bekräftelse 
av tidigare bedömning används när inga väsentliga förändring-
ar har skett, i dessa fall genomförs utvalda steg i analysproces-
sen för att säkerställa att tidigare resultat fortfarande är giltiga. 
Förenklad översyn sker vartannat år om tidigare bedömning 
bekräftats två år i följd. Syftet är att validera antaganden och 
identifiera	eventuella	nya	väsentliga	frågor.	För	2025	genom-
fördes en förenklad översyn. 
 Bedömningar baseras på objektiva utvärderingskriterier för 
att säkerställa en korrekt och oberoende riskutvärdering, se 
vidare kring due diligence och leverantörsutvärderingspro-
grammet	sidorna	194–195.	Bedömningarna	omfattar	faktisk	
eller potentiell positiv och negativ påverkan samt potentiella 
risker och möjligheter för både den egna verksamheten och 
värdekedjan, där det är relevant och möjligt. Bedömningarna 
av värdekedjan baseras på intern kunskap och externa infor-
mationskällor. Processen involverar interna ämnesexperter från 
olika marknader och områden samt koncernfunktioner. För att 
öka objektiviteten har externa experter inom miljö och mänsk-
liga rättigheter bistått med insikter inom respektive område. 
Intressentperspektivet är centralt, med kontinuerlig dialog med 
utvalda intressenter, vilket ger värdefulla insikter om viktiga 
hållbarhetsfrågor. Mer information om intressentdialogen finns 
på	sidorna	143–144.	Vilken	information	som	har	använts	för	att	
identifiera och bedöma påverkan, risker och möjligheter be-
skrivs i respektive avsnitt under rubriken Metod för att bedöma 
och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter per 
ämne samt under rubriken Källor som använts i väsentlighets-
bedömningen.
 Analysen fokuserar främst på det första leverantörsledet, där 
det finns större möjlighet att påverka. Risker i senare leveran-
törsled beaktas också, men om de uppstår oberoende av den 
egna verksamheten anses de ligga utanför Lindab Groups kon-
troll. All bedömd påverkan, risker och möjligheter kopplas till 
relevanta ESRS-standarder för respektive ämnesområde. Vid 
flera aspekter som är kopplade till en specifik ESRS-standard 
används ett genomsnitt för att avgöra graden av väsentlighet. 
Om en aspekt är väsentlig hamnar den inom väsentlighets-
området, även om genomsnittet skulle bli lägre.
Processteg för årlig uppdatering eller  
vid strukturella förändringar
Förberedelse och avgränsning: För att säkerställa en rele-
vant analys kartläggs och granskas affärsmodell, aktiviteter, 
produkter och tjänster, geografier, värdekedjan och intressen-
ter med fokus på att identifiera eventuella förändringar. Alla 
bedömningar görs utifrån bruttopåverkan. Tröskelvärden för 
väsentlighet och bedömnings kriterier för sannolikhet, finan-
siell påverkan och allvarlighetsgrad uppdateras vid behov och 
intressentdialogen planeras. Allvarlighetsgraden baseras på tre 
dimensioner: skala, omfattning och återställbarhet. 
1. Kartläggning av påverkan, risker och möjligheter: Alla 
identifierade aspekter granskas och kompletteras vid behov 
med nya. Det fastställs om påverkan, risker eller möjligheter 
är faktiska eller potentiella och var i värdekedjan de uppstår. 
Dessutom bedöms tidsaspekten, där kort sikt definieras som 
mindre än ett år, medellång sikt mellan ett och fem år, och 
lång sikt som mer än fem år.1) Lindab Groups koppling till 
respektive ämne analyseras och kategoriseras som direkt 
orsakad, bidragande eller kopplad.
2. Bedömning: Information samlas in från intressenter för 
att utgöra en del av grunden för bedömning av identifie-
rad påverkan, risk och möjlighet. Om intressenter framför 
nya aspekter inkluderas dessa i analysen. Varje ny aspekt 
bedöms enligt de fastställda bedömningsskalorna, medan 
tidigare bedömda aspekter ses över för att säkerställa att 
bedömningen förblir korrekt och aktuell.
3. Validering och rapportering: Resultaten från analysen pre-
senteras för utökad koncernledning och styrelsen. Slutligen 
godkänner styrelsen resultaten som en del av den formella 
processen.
4. Information som ska redovisas: Resultatet av den dubb-
la väsentlighetsanalysen ligger till grund för vilka ämnen 
Lindab Group rapporterar enligt ESRS. Endast upplysningar 
och datapunkter kopplade till väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter	(IRO:er)	inkluderas,	i	enlighet	med	kraven	i	ESRS.	
Rapporteringskraven	i	ESRS	2	redovisas	oavsett	analysens	
utfall.	För	2025	tillämpas	2024	års	lättnader	samt	vissa	 
infasningslättnader i enlighet med ESRS. 
5. Granskning: Processen för dubbel väsentlighet och dess  
resultat omfattas av översiktlig granskning av externa  
revisorer inom ramen för CSRD-rapporteringen.
Bedömningskriterier 
Lindab Group använder sjugradiga skalor för att möjliggöra en 
detaljerad analys och anpassning till övrigt riskarbete. Skalorna 
och tillhörande kriterier har utvecklats i enlighet med kraven 
i	ESRS	1.	Bedömningen	av	påverkan,	risker	och	möjligheter	är	
komplex och bygger på koncernens erfarenhet. För att öka ob-
jektiviteten har extern expertis och relevant extern information 
som marknads analyser och branschtrender beaktats.
• Sannolikhet: Hur sannolikt det är att den identifierade 
påverkan, risken eller möjligheten och dess effekt inträffar. 
Påverkan	kan	vara	potentiell	eller	faktisk.	Steg	1	motsvarar	
en	mycket	osannolik	händelse,	medan	steg	7	avser	något	
som med säkerhet kommer att inträffa. Om händelsen redan 
inträffat bedöms den som faktisk, och sannolikhet tillämpas 
inte.
• Skala: Hur stor påverkan effekten har på miljö eller 
människor.	Steg	1	innebär	ingen	betydande	påverkan,	 
medan	steg	7	motsvarar	en	stor	och	långsiktig	påverkan.
• Omfattning: Hur spridd effekten är, baserat på parametrar 
som andel berörda anläggningar, geografisk spridning eller 
andel	av	anställda	som	påverkas.	Steg	1	innebär	en	be-
gränsad spridning som påverkar ett fåtal individer eller en 
mycket	avgränsad	plats,	medan	steg	7	motsvarar	en	global	
spridning. 
1)  Tidshorisonterna följer ESRS och den finansiella redovisningen.
146  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 147 =====

• Återställbarhet: Hur svårt det är att åtgärda skadan, sett ur 
både kostnads- och tidsaspekt. Återställbarhet prioriteras 
framför sannolikhet vid bedömning av påverkan relaterad 
till	mänskliga	rättigheter.	Steg	1	innebär	en	påverkan	som	
kan återställas på kort sikt utan externa hjälpmedel, medan 
steg	7	avser	en	oåterställbar	påverkan.	Lindab	Group	har	inte	
identifierat någon potentiell eller faktisk negativ påverkan 
av en sådan allvarlighetsgrad att den väsentligt påverkar 
bedömningen.
• Finansiell effekt: Den finansiella betydelsen av identifiera-
de risker och möjligheter på koncernnivå. Den finansiella 
effekten bedöms i första hand i relation till rörelseresultatet. 
Steg	1	innebär	ingen	påverkan,	medan	steg	7	representerar	
en	betydande	påverkan	över	30	procent.
Väsentlighetsbedömning
Nivå fem och högre på den sjugradiga skalan bedöms som 
väsentliga. Bedömningen tar hänsyn till både sannolikhet och 
allvarlighetsgrad och/eller finansiell effekt, där en trappa avgör 
vad som anses vara väsentligt baserat på den sammanlagda 
effekten.
• Väsentlig positiv påverkan: Bedömningen grundas på 
sanno	likhet	(potentiell	eller	faktisk)	och	allvarlighetsgrad.	
Allvarlighetsgrad bedöms genom skala och omfattning, där 
dessa parametrar viktas lika. För potentiella positiva effekter 
viktas allvarlighet och sannolikhet lika.
• Väsentlig negativ påverkan: Bedömningen grundas på 
sannolikhet	(potentiell	eller	faktisk)	och	allvarlighetsgrad.	
Allvarlighetsgrad bedöms genom skala, omfattning och 
återställbarhet, där dessa parametrar viktas lika. För poten-
tiella negativa effekter viktas allvarlighet och sannolikhet 
lika, men om allvarligheten är mycket hög ges den företräde 
framför sannolikhet.
• Väsentlig risk eller möjlighet: Bedömningen utgår från 
potentiell sannolikhet och finansiell effekt, som viktas lika. 
Vid bedömningen beaktas den potentiella omfattningen av 
finansiella effekter baserat på olika utlösande faktorer som 
EBITDA, CapEx och OpEx. Då det kan vara svårt att kvantifiera 
exakt värde för risker och möjligheter, kompletteras den 
monetära kvantifieringen med kvalitativa bedömningar.
• Redovisning av information: För respektive väsentlig på -
verkan, risk och möjlighet genomförs en väsentlighets-
bedömning för att fastställa vilken information som anses 
vara väsentlig att redovisa. Varje redovisningskrav utvärderas 
mot varför området är väsentligt, och information som inte är 
relevant för väsentligheten exkluderas.
Metoder för att identifiera och bedöma 
väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
per ämne
Klimatförändringar
(E1.IRO-1)
Fysiska klimatrisker utvärderas som en del i försäkringsarbetet 
eller via extern riskrevision för de fastigheter där Lindab Group 
bedriver verksamhet. Hänsyn tas till ökade utsläpp, ökade tem-
peraturer, extrema väderhändelser och stigande havsnivåer 
enligt	EU:s	taxonomi,	baserat	på	IPCC:s	scenarier	SSP2-4.5	och	
SSP5-8.	Den	finansiella	påverkan	på	tillgångar	och	verksamhet	
bedöms, och resultaten konsolideras på koncernnivå för att 
identifiera materiella risker. I arbetet tas hänsyn till både akuta 
och kroniska risker. 
 GHG-protokollet används för att mäta och rapportera ut-
släpp	och	energianvändning	i	scope	1,	2	och	relevanta	scope	
3-kategorier.	Den	stora	majoriteten	av	GHG-utsläppen	sker	i	
Lindab	Groups	värdekedja,	cirka	99	procent.	Utsläppen	här-
stammar främst från inköp av varor och tjänster samt från el-
användning under användningsfasen av sålda produkter. Även 
om utsläppen från Lindab Groups direkta verksamheter (scope 
1	och	2)	utgör	mindre	än	1	procent	av	det	totala	koldioxidav-
trycket, anses de fortfarande vara väsentliga, då alla sektorer 
av ekonomin behöver minska sina egna utsläpp för att uppnå 
globala överenskommelser om klimatåtgärder.
 Inför varje företagsförvärv genomförs en due diligence-pro-
cess, som bland annat omfattar en granskning av miljöarbetet i 
det aktuella bolaget. Detta säkerställer att Lindab Group tidigt 
kan identifiera påverkan samt potentiella risker och möjlighe-
ter. 
 Övergångsrisker, inklusive regeländringar och marknads-
skiften mot hållbara produkter, bedöms kontinuerligt. Lindab 
Groups produkter bidrar till att minska utsläppen från byggna-
der genom energibesparingar. Klimatscenarioanalyser används 
för att bedöma och informera om fysiska risker samt över-
gångs risker och möjligheter. Scenarierna ger en bättre 
förståelse för klimatförändringarnas möjliga effekter på 
affärsmiljö, verksamhet och värdekedja och utgör ett underlag 
för strategiska beslut.
Föroreningar
(E2.IRO-1)
Koncernen har inte fastställt några mål avseende föroreningar 
och det föreligger därför inga därtill hörande processbeskriv-
ningar.	Se	sidan	145	för	ytterligare	information	om	de	IRO:er	
som	under	2025	har	omklassificerats	från	E2	till	E1.
Resursanvändning och cirkulär ekonomi 
(E5.IRO-1)
Användningen av jungfruligt material bidrar till höga utsläpp 
inom	scope	3,	medan	avfallet	står	för	en	mindre	del	eftersom	
merparten återvinns. Livscykelanalyser för produkter visar på 
områden med störst miljöpåverkan, där jungfruligt material är 
den största faktorn, men där även avfall bidrar. Effektiv 
avfalls hantering är viktig för att säkerställa att skrot återförs  
till ståltillverkning, vilket säkrar tillgången på återvunnet stål. 
Regelverk som EU-taxonomin och ekodesignförordningen för 
hållbara produkter, ESPR, främjar cirkulära produkter. Ingen 
extern utredning har beställts, utan interna experter på 
området har konsulterats.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  147
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 148 =====

Egen arbetskraft
(ESRS2.IRO-1)
Lindab Group kartlägger och analyserar påverkan, risker och 
möjligheter inom områden som arbetsmiljö, arbetsvillkor, 
hälsa och säkerhet, mångfald, etik och regelefterlevnad, samt 
externa faktorer såsom förändringar i lagstiftning och mark-
nadstrender.
 Alla medarbetare, inklusive de i bolag som förvärvats under 
året, erbjuds att delta i den koncerngemensamma medarbe-
tarundersökningen Lindab Pulse Survey. Resultaten från både 
medarbetarundersökningen och medarbetarsamtal används 
för att identifiera förbättringsområden och skapa en djupare 
förståelse för såväl positiv som negativ påverkan. Pulse Survey 
fungerar därmed som en viktig indikator på i vilken utsträck-
ning medarbetarnas synpunkter tas tillvara. Lindab Groups 
visselblåsarsystem, WhistleB, är också en viktig källa för att 
identifiera negativ påverkan. Incidenter och arbetsplatsolyckor 
rapporteras genom ett gemensamt system för hela koncernen, 
vilket möjliggör en systematisk uppföljning och analys.
 Inför varje företagsförvärv genomförs en due diligence-pro-
cess, som bland annat omfattar en granskning av arbetsmiljö 
och arbetsvillkor i det aktuella bolaget. Detta säkerställer att 
Lindab Group tidigt kan identifiera potentiella risker och möjlig-
heter samt vidta nödvändiga åtgärder för att harmonisera och 
stärka arbetsmiljöarbetet inom hela koncernen.
Arbetstagare i värdekedjan
(ESRS2.IRO-1)
Bedömningarna baseras på internationella standarder som 
OECD:s vägledning för due diligence och FN:s vägledande 
principer för mänskliga rättigheter. Lindab Groups leverantörs-
program hjälper till för att identifiera negativ och positiv påver-
kan. För att fastställa risker baserat på leverantörens geogra-
fiska	placering	används	Corruption	Perceptions	Index	(CPI)	och	
Human	Freedom	Index	(HFI).	Framåtriktat	planeras	även	typ	av	
bransch att beaktas i riskklassificeringen för att avgöra var dju-
pare analyser krävs. Koncernens visselblåsarsystem, WhistleB, 
är också en viktig källa för att identifiera negativ påverkan.
Affärsetik
(G1.IRO-1)
För att identifiera och bedöma påverkan, risker och möjligheter 
kopplade till affärsetik beaktas flera faktorer. Bedömning-
en omfattar geografiska risker där Lindab Group och dess 
leverantörer är verksamma, inklusive nivåer av korruption och 
affärsetiska förhållanden baserat på indikatorer som Corruption 
Perceptions	Index	(CPI).	Även	typen	av	transaktioner	och	karak-
tären på affärspartners analyseras i högriskområden. Regelverk 
och social kontext, såsom respekt för mänskliga rättigheter och 
demokratisk styrning, vägs också in.
Samarbete och uppföljning med kunder och leverantörer är 
avgörande för att säkerställa att Lindab Groups krav på affärs-
etik, hållbarhet och transparens genomsyrar hela värdekedjan. 
Intern due diligence, årliga riskbedömningar och granskning av 
verksamheternas karaktär utgör viktiga verktyg för att säker-
ställa att affärsmodeller, processer och produkter följer dessa 
riktlinjer. 
 En detaljerad sammanställning av Lindab Groups väsentliga 
områden, bedömningar, styrning och uppföljning finns på 
sidan	145	under	rubriken	Översikt	av	Lindab	Groups	väsentliga	
områden	2025.	
Källor som använts i 
väsentlighetsbedömningen
Externa 
• Rapporter från EU och andra myndigheter med fokus på 
energieffektivisering, inneklimat, cirkularitet samt bygg- och 
fastighetssektorn.
• Relevanta index, såsom Corruption Perceptions Index och 
Human Freedom Index.
• Nyhetsbevakning i relevanta branschkanaler och medier.
• Databaser för klimatrelaterad riskmodellering.
• Externa ranking- och utvärderingssystem för hållbarhet, 
exempelvis MSCI och CDP.
• Års- och hållbarhetsredovisningar från externa intressenter, 
såsom kunder och leverantörer.
• Resultat från externa intressentdialoger, såsom intervjuer, 
möten, workshops och enkäter.
Interna 
• Tidigare interna och externa hållbarhetsrapporter.
• Resultat från tidigare väsentlighetsbedömningar.
• Policydokument, exempelvis uppförandekod, antikorrup-
tionspolicy och konkurrensrättspolicy.
• Strategi- och affärsutvecklingsdokument.
• Resultat från interna intressentdialoger, såsom workshops 
och enkäter.
148  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 149 =====

Globala hållbarhetsrelaterade initiativ
(BP-2)
Lindab Group stödjer FN:s vägledande 
principer för företag och mänskliga 
rättigheter 	(UNGP)	och	är	medlemmar	i	
FN:s	Global		Compact	sedan	2009.	 
Rapportering sker årligen enligt rikt -
linjerna. Lindab Group arbetar också enligt OECD:s 
riktlinjer för multi nationella företag.
Lindab Group ställer sig bakom Parisavtalet och Agenda 
2030	med	FN:s	17	globala	mål	för	en	hållbar	och	rättvis	
värld. Målen utgör en grund för hållbarhetsstyrningen 
och har ingått i framtagandet av hållbarhetsplanen. 
Lindab Group bidrar på olika sätt till större eller mindre 
påverkan	på	11	av	de	17	målen.
Lindab Group har mål för 
minskade växthusgasutsläpp 
som är verifierade av Science 
Based	T argets	initiative	(SBTi).	
Läs	mer	på	sidan	159	under	
rubriken Mål. SBTi är ett samarbete mellan Carbon 
Disclosure	Project	(CDP),	World	Resources	Institute,	
WWF och FN:s Global Compact.
Carbon Disclosure Project 
(CDP)	är	en	global	ideell	
organisation som driver 
världens enda oberoende 
system för miljörapportering och bedömer företag 
inom transparens och klimatåtgärder. Företag mot-
svarande två tredjedelar av världens marknadsvärde, 
inklusive	85	procent	av	S&P	500	och	93	procent	av	
FTSE	100,	rapporterar	via	CDP.	
 Lindab Group rapporterar enligt CDP för att säker-
ställa transparens och kvalitet. 
2025	certifierades	Lindab	Group	som	
Nasdaq ESG Transparency  Partner. Ut-
märkelsen tilldelas företag med en hög 
grad av öppenhet mot sina investerare 
när det gäller frågor som rör miljö, soci -
ala	förhållanden	och	styrning	(ESG).
Lindab Group deltar aktivt i olika branschorganisatio-
ner och forum både på europeisk och lokal nivå med 
syfte att påskynda och förbättra hållbart byggande 
med krav på hälsosamt inneklimat. Frågor som Lindab 
Group	drivit	under	2025	är:	
• Standarder för beräkning av klimatpåverkan för 
ventilationsprodukter.
• Behovet av att se till hela byggnadens livscykel för 
att bygga hållbart.
• Ventilationssystemets roll i energiminskning för 
byggnader. 
Under	2025	var	koncernen	engagerad	i	bransch-
organisa tioner och forum och är medlem i bland annat 
följande:
• Eurovent.
• Svensk Ventilation samt andra lokala bransch-
organisationer för ventilation.
• Svenska	institutet	för	standarder	–	tekniska	 
kommittéer för ventilation och fästelement.
• Tightvent.
• Stålbyggnadsinstitutet och andra lokala bransch-
organisationer för stål.
• Passivhaus Trust i Storbritannien.
• LFM30,	Göteborgs	klimatplattform	och	andra	lokala	
initiativ kopplade till hållbart byggande.
Financial Times rapport 
“Europe’s Climate Leaders 
2025”,	är	en	årlig	ranking	
som lyfter fram företag som gör betydande framsteg i 
att minska sina koldioxidutsläpp. Lindab Group är stolta 
över att rankas som nummer två inom sektorn ”Bygg- 
och byggmaterial”, som är den näst största sektorn på 
listan. 
Direkt positiv
Indirekt positiv
Neutral
Indirekt negativ
Direkt negativ
/eight.lnum/one.lnum/zero.lnum
/one.lnum/two.lnum
/three.lnum/four.lnum/seven.lnum/nine.lnum /one.lnum/six.lnum
/six.lnum
/five.lnum/one.lnum /five.lnum
/one.lnum/one.lnum
/one.lnum/two.lnum/one.lnum/three.lnum
/one.lnum/four.lnum/one.lnum/seven.lnum
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  149
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 150 =====

Miljöinformation
Lindab Groups produkter ska vara kundernas förstahandsval i frågor som 
rör hållbarhet. Åtagandet speglar en proaktiv inställning till miljöansvar och 
leder till ansträngningar för att positivt bidra till miljöfrämjande åtgärder.
150  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025

===== SIDA 151 =====

EU:s taxonomi
Av Lindab Groups totala omsättning omfattas 64 procent (62) 
av taxonomin, varav 50 procent (50) klassas som taxonomiför-
enlig enligt kriterierna. 
Lindab Group fortsätter att använda rapporteringsmallar enligt 
det tidigare regelverket och har ännu inte implementerat de 
förenklade mallar som infördes i januari 2026.
 De
t eftersträvas att samtliga produkter som omfattas av tax-
onomin även klassas som taxonomiförenliga. Antalet taxono-
miförenliga produkter styrs av standarder och byggregler med 
ökade krav, där direktiv som energieffektiviseringsdirektivet 
(EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) 
skärper kraven. Lindab Group arbetar aktivt på nationell och 
europeisk nivå för att stärka dessa krav, särskilt för ventilations-
produkter. Koncernen har ett brett sortiment av energi
 e
ffektiva 
produkter som möter dessa ökade krav.
 F
ör närvarande är 78 procent (80) av omsättningen från 
taxonomiomfattande produkter klassad som förenlig enligt 
gällande kriterier. Verksamheten omfattas av kriterier för till-
verkning av energi
 e
ffektiv utrustning till byggnader.
Omsättning i enlighet med taxonomin
Ventilation
Lindab Group tillverkar produkter som ingår i energieffektiva 
ventilationssystem i byggnader. En stor del av ventilationssorti-
mentet ger ett väsentligt bidrag till att mildra klimatförändringar 
och uppfyller dessutom kriterierna för att inte göra någon 
väsentlig skada, Do No Significant Harm (DNSH). Läs mer om 
bedömningen på sidan 152 under rubriken Väsentligt bidrag 
samt under rubriken Kriterier för DNSH. Lindab Group upp-
fyller också de sociala minimiskyddsåtgärder som anges i de 
delegerade akterna, mer information finns på sidan 152 under 
motsvarande rubrik.
 79 pr
ocent (79) av omsättningen från ventilations
 sortimen
tet 
omfattas av taxonomin. Enligt Lindab Groups analys klassas 
62 
 pr
ocent (64) av denna omsättning som taxonomiförenlig. 
Det betyder att 79 
 pr
ocent (81) av de produkter som omfattas 
av taxonomin är taxonomi
 f
ören
 liga enligt krit
erierna. För defini-
tion av omsättning se redovisningsprinciper sidan 153. 
 Bak
grundsinformation med en uppdelning av omsättning 
per affärsområde och region finns i not 8 på sidan 98. Föränd-
ringar i nettoomsättningen beskrivs under rubriken Nettoom-
sättning och resultat på sidan 66 i de finansiella rapporterna.
 Lindab Gr
oup arbetar aktivt för att påverka utvecklingen 
av EU-taxonomin så att fler delar av ventilationssystem och 
produkter med stor påverkan på byggnaders energieffektivitet 
inkluderas. Under året har en arbetsgrupp inom den europe-
iska branschorganisationen Eurovent arbetat för att vidareut-
veckla Svensk Ventilations gemensamma tolkning av kriterierna 
för ventilation. Syftet är att ha en enhetlig europeisk tolkning 
samt utöka antalet omfattade produkter inom HVAC (Heating, 
Ventilation, Air Conditioning).
Profil
En stor del av byggprodukterna berörs inte av taxonomins 
kriterier. Därmed är det en mindre andel av sortimentet som 
ger ett väsentligt bidrag till att mildra klimatförändringar. Den 
del av produkterna som bidrar väsentligt uppfyller kriterierna 
för att inte göra någon väsentlig skada DNSH samt sociala 
minimi
 sky
dds
 å
tgärder som anges i de delegerade akterna.
 19 pr
ocent (22) av omsättningen från byggproduktsortimentet 
omfattas av taxonomin. Enligt Lindab Groups analys klassas 12 
 pr
ocent (16) av denna omsättning som taxonomiförenlig. Det 
betyder att 62 procent (71) av de produkter som omfattas enligt 
taxonomin är taxonomiförenliga enligt kriterierna. Förändringen 
från 71
 
procent till 62
 
procent taxonomiförenlig omsättning 
beror främst på förändringar i försäljningssammansättningen 
mellan åren.
Kapitalutgifter i enlighet med taxonomin
Lindab Groups redovisning av taxonomiförenliga kapitalutgifter1) 
inkluderar kapitaliserade immateriella tillgångar, materiella 
anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar samt tillägg 
genom förvärv. 77 procent (90) av kapitalutgifterna omfattas av 
taxonomin. Minskningen förklaras främst av förändrade 
alloke
 ringsn
ycklar mellan åren, förändringar i leasing av 
anläggningstillgångar till följd av flera förvärv samt ökade 
investeringar i IT. Enligt Lindab Groups analys klassas 16 
procent (17) av kapitalutgifterna som taxonomi
 f
ören
 liga. De
t 
betyder att 21 procent (19) av kapital
 ut
gift erna som om
fattas 
enligt taxonomin är hållbara enligt kriterierna. Bedömningen av 
vad som anses omfattas samt vara taxonomiförenligt baseras 
på analysen för omsättningen. För en detaljerad beskrivning av 
vilka kapitalutgifter som ingår i taxonomi
 r
edovis
 ningen sam
t 
hur allokeringen kopplad till omsättning är fördelad, se 
tabellen på sidan 154.
 Bak
grundsinformation om immateriella tillgångar och  
materiella anläggningstillgångar redovisas i not 17 på sidan 104 
respektive not 18 på sidan 107. Företagsförvärv och avyttringar 
redovisas i not 5 på sidan 92 och nyttjanderättstillgångar  
redovisas i not 19 på sidan 109.
Driftskostnader i enlighet med taxonomin
64 procent (66) av driftskostnaderna omfattas av taxonomin. 
Enligt Lindab Groups analys klassas 52 procent (57) av drifts-
kostnaderna som taxonomiförenliga. Det betyder att 81 procent 
(86) av driftskostnaderna som om
 f
attas enligt taxonomin är tax-
onomiförenliga enligt kriterierna. Minskningen förklaras främst
av förändrade allokeringsnycklar mellan åren. Bedömning av 
vad som anses omfattas samt vara taxonomiförenligt baseras
på analysen för omsättningen. Se tabellen över redovisnings-
principer på sidan 155 för vilka driftskostnader som ingår i
taxonomiredovisningen samt hur allokeringen kopplad till om-
sättningen har fördelats. Information om kostnader fördelade
per kostnads
 slag r
edovisas i not 10 på sidan 99. Förtydligande
kommentarer lämnas till resultatet 2025 i de finansiella rappor-
terna under rubriken Nettoomsättning på sidan 66.
1) I andr a delar av hållbarhetsrapporten än avsnittet EU:s taxonomi benämns mot-
svarande investeringar. 
Andel taxonomiförenlig omsättning
av omfattad omsättning enligt EU-taxonomin
Totalt Ventilation  
Systems
Profile  
Systems
79 %78 % 62 %
Omsättning som omfattas av EU-taxonomin men inte klassas som förenlig
Omsättning som omfattas av EU-taxonomin och som klassas som förenlig
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  151
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 152 =====

Väsentligt bidrag
För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som förenlig 
med taxonomin måste den bidra väsentligt till något av de 
sex miljömålen i taxonomin. Nedan följer en beskrivning av 
väsentliga bidrag till relevanta mål. Följande mål bedöms dock 
inte vara relevanta för Lindab Groups sortiment: 2: Anpassning 
till klimatförändringar; 3: Hållbar användning och skydd av 
vatten och marina resurser; 5: Förebyggande och begränsning 
av föroreningar, och 6: Skydd och återställande av biologisk 
mångfald och ekosystem.
Mål 1 – Begränsning av klimatförändringar
Lindab Groups ventilationssortiment omfattas av de produkter 
och komponenter som listas i följande punkter: i, m, n och q 
inom 3.5 Tillverkning av energieffektiv utrustning till byggnader.
 Lindab Group tillämpar Svensk Ventilations branschgemen-
samma tolkning för att avgöra väsentligt bidrag. Nedan pre-
senteras en enklare sammanfattning. För en tydligare definition 
per produkt slag hänvisas till Svensk Ventilations tolkning av 
EU-taxonomin, andra upplagan, utgiven 28 mars 2024.1) 
 Intelligenta produkter som används för att övervaka och 
styra ventilationssystem leder till väsentliga energibesparingar 
och berörs därför av taxonomin. Produkter som kan klassifi-
ceras avseende prestanda enligt europeiska standarder eller 
tredjepartscertifiering omfattas också. Kanalsystem, med syfte 
att transportera luften i ventilationssystemet, anses förenliga 
om de uppfyller täthetsklass C eller D. Tillbehör såsom upp-
hängning och stödsystem till produkter är också inkluderade 
om de anses vara del av en taxonomiförenlig produkt. Produkter 
som don, vattenburna lösningar och takhuvar omfattas inte 
av specifik prestanda klassi fice ring och omfattas därför inte av 
taxonomin. En del av det omfattade sortimentet anses inte bi-
dra väsentligt till kriterierna i taxonomin, exempelvis luftkanal-
system i täthetsklass A eller B, samt produkter med för låg 
energieffektivitetsklass. Produkter där det saknas information 
för att fastställa väsentligt bidrag eller överensstämmelse med 
DNSH uppfyller inte heller kraven.
 Lindab Groups byggproduktsortiment omfattas av de 
produkter och komponenter som listas i följande punkter: b, 
c, d och e inom 3.5 Tillverkning av energieffektiv utrustning till 
byggnader.
 Taxonomin omfattar endast byggprodukter som minskar  
energiförbrukningen genom isolering, såsom väggar och portar. 
Plåttak och plåtfasader där isoleringen tillförs vid montering 
samt produkter som takavvattning och taksäkerhet omfattas 
inte.
 Endast en liten del av byggproduktsortimentet omfattas 
av taxonomin, men uppfyller inte kraven för begränsning av 
klimatförändringar på grund av höga U-värden.
Mål 4 – Övergång till cirkulär ekonomi
Lindab Group tillhandahåller ett brett utbud av reservdelar som 
gör det möjligt för kunder att komplettera, uppgradera och för-
länga livslängden på produkterna. Dessa möjligheter bidrar till 
ökad resurseffektivitet och förlängd produktlivscykel och faller 
under aktivitet CE 5.2 (Försäljning av reservdelar). Kriterierna 
under mål 4 berör ventilationssortimentet1) och är även relevan-
ta för byggproduktsortimentet.
 De produkter som används som reservdelar är dock identiska 
med de produkter som säljs för nyinstallation. Det är därför inte 
möjligt att i dagsläget särskilja försäljningen av reservdelar från 
1)  Källa: se sidan 207.
övrig produktförsäljning i redovisningen och rapportera intäkter 
kopplade till CE 5.2 separat. Intäkter från dessa produkter 
ingår redan i rapporteringen kopplad till CCM 3.5, vilket är den 
huvudsakliga taxonomirelaterade anknytningen för Lindab 
Groups produkter, och därför påverkar detta inte koncernens 
nivåer för taxonomiberättigande eller taxonomianpassning.
Kriterier för Do No Significant Harm (DNSH) 
För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som förenlig 
med taxonomin måste den uppfylla kriterierna för att inte  
orsaka väsentlig skada inom de övriga miljömålen som ingår  
i taxonomin. 
DNSH 2 – Anpassning till klimatförändringar 
Lindab Group bedömer fysiska klimatrisker som låga på kort 
och mede llång sikt. Riskerna utvärderas genom försäkrings-
arbete och externa analyser för koncernens fastigheter. Utvär-
deringarna omfattar både akuta risker som extrema väderhän-
delser och kroniska risker som stigande havsnivåer och ökade 
tempera turer. Den poten tiella finansiella påverkan på tillgångar 
och verksamhet analyseras på koncernnivå för att identifiera 
materiella risker.
DNSH 3 – Hållbar användning och skydd av vatten och  
marina resurser 
Lindab Group bedriver inte vattenintensiv verksamhet. Den 
största förbrukningen av vatten sker på produktionsenheterna  
i Grevie och Förslöv, Sverige, samt Karlovarská, Tjeckien.  
Vattenanvändningen utgår från kommunalt levererat vatten, 
och återförs via kommunalt avloppssystem till huvudmannen. 
Det innebär att ingen påverkan på bruttovattentillgången sker. 
Ingen separat riskanalys har bedömts nödvändig att genom-
föra.
DNSH 4 – Övergång till cirkulär ekonomi 
Enheterna för tillverkning och produktutveckling utvärderar 
tillgängligheten av och, när det är möjligt, antar tekniker som 
stödjer kraven enligt de tre underkriterierna: återanvändning, 
design och avfallshantering. Lindab Groups huvudsakliga 
material är stål vilket är världens mest återvunna material .2) För 
att följa kriterierna om spårbarhet av ämnen arbetar koncer-
nen med leverantörerna för att minska förekomsten av farliga 
ämnen.
DNSH 5 – Förebyggande och begränsning av föroreningar 
Lindab Group följer lagar och tillhandahåller byggvarudeklara-
tioner för större delen av sortimentet för att redovisa produk-
ters materialinnehåll. Koncernen strävar efter säkra material 
med låg miljöpåverkan för att främja hållbara byggnader.  
Ingen väsentlig skada orsakas via någon av de fem underkrite-
rierna: persistenta organiska föroreningar, kvicksilver, ozonned-
brytande ämnen, ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning 
samt vissa farliga ämnen.
DNSH 6 – Skydd och återställande av biologisk mångfald 
och ekosystem 
Lindab Group har verksamhet i 19 länder och på mer än 180 
orter, varav 11 orter ligger nära skyddat område. Påverkan  
bedöms som låg, och för anläggningar med större produktion 
har miljökonsekvensanalyser genomförts. Nödvändiga åtgär-
der har vidtagits för att minimera risken för påverkan. 
2)  Källa: se sidan 207.
152  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 153 =====

Sociala minimiskyddsåtgärder 
För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som förenlig 
med taxonomin måste den ekonomiska aktiviteten även följa 
de sociala minimiskyddsåtgärder som specificeras i artikel 18. 
Lindab Groups verksamhet bedrivs i överenskommelse med 
dessa åtgärder.
Mänskliga rättigheter 
Ingen verksamhet bedrivs i högriskländer enligt risk bedöm­
ningen som beskrivs på sidan 135 under rubriken Styrning. 
Lindab Group stödjer de 10 princip erna för FN:s Global Compact 
om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och mot korruption. 
OECD:s riktlinjer för multinationella företag (MNE), FN:s riktlinjer 
för företag och mänskliga rättigheter och ILO:s åtta grund lägg­
ande konventioner ligger till grund för koncernens uppförande­
kod. Under kommande år kommer samtliga egna verksamheter 
utvärderas enligt kraven i Corporate Sustainability Due Diligence 
Directive (CSDDD), när direktivet börjar gälla i EU. 
Korruption 
Lindab Group har nolltolerans mot korruption oavsett form och är 
starkt engagerat i rättvis konkurrens. Läs mer om Lindab Groups 
arbete på sidan 199 under rubriken Korruption och konkurrens. 
Skatt
Lindab Group är en ansvarsfull skattebetalare och arbetar konti­
nuerligt med att säkerställa att tillämpliga skattelagar, regler och 
förordningar följs av bolagen i de jurisdiktioner där koncernen 
har verksamhet. OECD:s riktlinjer för gränsöverskridande inter­
na transaktioner i multinationella koncerner följs. Lindab Group 
strävar efter att betala rätt skatt i rätt land i enlighet med relevanta 
lagar och föreskrifter i det berörda landet. 
Konkurrensbegränsande åtgärder 
Lindab Group värdesätter upprätthållande av rättvis konkurrens 
och ska inte agera på ett sätt som kan påverka marknaden på ett 
olämpligt sätt. Läs mer om arbetet på sidan 199 under rubriken 
Korruption och konkurrens.
Omsättning 
Finansiellt år 2025 År Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte  
orsaka betydande skada (h)
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (a) (2)
Omsättning (3)
Andel av drifts­ 
utgifterna, år n (4)
Begränsning av kli­
matförändringar (5)
Anpassning till klimat­
förändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald 
(10)
Begränsning av  
klimatförändringar (11)
Anpassning till klimat­
förändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald 
(16)
Minimiskydds­ 
åtgärder (17)
Andel förenlig 
med taxonomi­ 
kraven (A.1) eller 
som omfattas av 
taxonomikraven 
(A.2) driftsutgifter, 
år 2024 (18)
Kategori 
möjlig­ 
görande 
verksamhet 
(19)
Kategori 
omställ­
ningsverk­
samhet 
(20)
Text MSEK %
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av energieffektiv utrustning för 
byggnader
CCM 3.5 6 409 50% J N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
J J J J J J J 50 % E
Elproduktion med hjälp av solcellsteknik CCM 4.1 1 0,01% J N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
J J J J J J J 0 % E
Omsättning för de miljömässigt hållbara  
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
6 410 49,9% 50% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 50 %
Varav möjliggörande verksamheter 6 410 49,9% 50 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % J J J J J J J 50 % E
Varav omställningsverksamheter 0 0 % 0 % J J J J J J J 0 % T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
Tillverkning av energieffektiv utrustning för 
byggnader
CCM 3.5 1 854 14 % EL N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
12 %
Elproduktion med hjälp av solcellsteknik CCM 4.1 0 0 % EL N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
0 %
Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin 
men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
(A.2)
1 854 14,4 % 14 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 12 %
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin 
(A.1 + A.2)
8 264 64 % 64 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 62 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 4 590 36 %
TOTALT 12 854 100 %
Andel omsättning/total omsättning
Taxonomiförenlighet  
per mål
Mål som omfattas  
av taxonomin
CCM 50 % 64 %
CCA 0 % 0 %
WTR 0 % 0 %
CE 0 % 0 %
PPC 0 % 0 %
BIO 0 % 0 %
Förkortningar som används i tabellen:
– Begränsning av klimatförändringar: CCM
– Anpassning till klimatförändringar: CCA
– Vattenresurser och marina resurser: WTR
– Den cirkulära ekonomin: CE
– Förebyggande och begränsning av föroreningar: PPC
– Biologisk mångfald och ekosystem: BIOT.
 
J: Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
N: Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet.
N/EL: Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet.
E: Möjliggörande (Enabler).
T: Omställning (Transitional).
Redovisningsprinciper 
Mätpunkt Beräkningsgrund
I enlighet 
med taxo­
nomin 
Förordning (EU) 2020/852, artikel 3, fastställer kriterier som 
en ekonomisk aktivitet måste uppfylla för att kvalificeras 
som miljömässigt hållbar (taxonomiförenlig):
• Bidra väsentligt till ett eller flera av de sex miljömålen ge­
nom att uppfylla de tekniska granskningskriterierna (TSC).
• Inte orsaka betydande skada (DNSH) på de övriga fem 
miljömålen.
• Uppfylla minimikraven avseende sociala och styrnings­
mässiga standarder.
TSC och DNSH för miljömålen har utvärderats per aktivitet, 
medan minimikraven har bedömts på koncernnivå. 
Omsätt­
ning
Rapporteringen avser den omsättning som redovisas i den 
finansiella rapporten under rubriken Nettoomsättning och 
resultat på sidan 66. Taxonomiförenlig omsättning avser 
intäkter från taxonomiförenliga verksamheter som andel  
av total omsättning.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  153
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 154 =====

Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
Taxonomi förenlighet  
per mål
Mål som omfattas  
av taxonomin
CCM 16 % 7 7 %
CCA 0 % 0 %
WTR 0 % 0 %
CE 0 % 0 %
PPC 0 % 0 %
BIO 0 % 0 %
Redovisningsprinciper 
Mätpunkt Beräkningsgrund 
Kapital- 
utgifter
Rapportering av kapitalutgifter visar satsningar på aktive-
rade och pågående immateriella tillgångar och materiella 
anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Good-
will exkluderas. 
Koncernens kapitalutgifter fördelas via en allokerings-
nyckel, vilket innebär att alla kapitalutgifter som är hänför-
bara till en taxonomiförenlig omsättningsverksamhet, kan 
klassificeras som taxonomiförenliga. Allokeringsnyckeln  
anpassas efter affärsområde eller på företagsnivå utifrån 
den omsättning som genereras av taxonomiförenlig  
verksamhet och ses över årligen. 
Kapitalutgifter 
Finansiellt år 2025 År Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte  
orsaka betydande skada (h)
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (a) (2)
Kapitalutgifter (3)
Andel av kapital- 
utgifterna, år n (4)
Begränsning av kli-
matförändringar (5)
Anpassning till klimat-
förändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald 
(10)
Begränsning av kli-
matförändringar (11)
Anpassning till klimat-
förändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald 
(16)
Minimiskydds- 
åtgärder (17)
Andel förenlig 
med taxonomi- 
kraven (A.1) eller 
som omfattas av 
taxonomikraven 
(A.2) kapital- 
utgifter, år n-1 (18)
Kategori 
möjliggöran-
de verksam-
het (19)
Kategori 
omställ-
ningsverk-
samhet 
(20)
Text MSEK %
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av energieffektiv utrustning  
för byggnader
CCM 3.5 122 16% J N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
J J J J J J J 17 % E
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara  
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
122 16 % 16 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % J J J J J J J 17 %
Varav möjliggörande verksamheter 122 16 % 16 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % J J J J J J J 17 % E
Varav omställningsverksamheter 0 0 % 0 % J J J J J J J T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
Tillverkning av energieffektiv utrustning  
för byggnader
CCM 3.5 479 61 % EL N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
74 %
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin 
men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
(A.2)
479 61 % 61 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 74 %
A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av  
taxonomin (A.1 + A.2)
601 77 % 77 % 0 % 0 % 0 % 0% 0 % 90 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av 
taxonomin
184 23 %
TOTALT 785 100 %
154  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 155 =====

Andel driftsutgifter/totala driftsutgifter
Taxonomi förenlighet  
per mål
Mål som omfattas 
av taxonomin
CCM 52 % 64 %
CCA 0 % 0 %
WTR 0 % 0 %
CE 0 % 0 %
PPC 0 % 0 %
BIO 0 % 0 %
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund 
Drifts- 
kostnader
Rapportering av driftskostnader avser direkta driftskost-
nader för forskning och utveckling (FoU), renovering av 
byggnader, kortsiktiga leasingavtal (<1 år) samt reparation 
och underhåll. Driftskostnaderna är förknippade med till-
gångens fortlöpande och ändamåls enliga funktion.
Koncernens driftskostnader fördelas via en allokerings-
nyckel, vilket innebär att alla drift skostnader som är hänför-
bara till en taxonomiförenlig omsättningsverksamhet, kan 
klassificeras som taxonomiförenliga. Allokeringsnyckeln  
anpassas efter affärsområde eller på företagsnivå utifrån 
den omsättning som genereras av taxonomiförenlig  
verksamhet och ses över årligen. 
Repara-
tion och 
underhåll: 
Kostnader för att återställa en tillgång till ett tidigare skick 
eller för att hålla tillgången i drift i sitt nuvarande skick (i 
motsats till att förbättra tillgången). Till exempel: lokaler, 
maskiner, andra tekniska anläggningar, utrustning, verktyg 
och lastbilar som används i verksamheten.
Driftskostnader 
Finansiellt år 2025 År Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte  
orsaka betydande skada (h)
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod (a) (2)
Driftskostnader (3)
Andel av drifts- 
utgifterna, år n (4)
Begränsning av  
klimatförändringar (5)
Anpassning till klimat-
förändringar (6)
Vatten (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald 
(10)
Begränsning av  
klimatförändringar (11)
Anpassning till klimat-
förändringar (12)
Vatten (13)
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi (15)
Biologisk mångfald 
(16)
Minimiskydds- 
åtgärder (17)
Andel förenlig 
med taxonomi- 
kraven (A.1) eller 
som omfattas av 
taxonomikraven 
(A.2) driftsutgifter, 
år n-1 (18)
Kategori 
möjlig- 
görande 
verksamhet 
(19)
Kategori 
omställ-
ningsverk-
samhet 
(20)
Text MSEK %
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J; N;  
N/EL; 
(b)(c)
J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Tillverkning av energieffektiv utrustning  
för byggnader
CCM 3.5 120 52% J N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
J J J J J J J 56 % E
Driftskostnader för de miljömässigt hållbara  
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1)
120 52 % 52 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % J J J J J J J 56 %
Varav möjliggörande verksamheter 120 52 % 51 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % J J J J J J J 56 % E
Varav omställningsverksamheter 0 0 % 0 % J J J J J J J T
A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (g)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
EL; N/
EL (f)
Tillverkning av energieffektiv utrustning  
för byggnader
CCM 3.5 27 12 % EL N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
N/
EL
10 %
Driftskostnader för verksamheter som omfattas av taxonomin 
men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
(A.2)
27 12 % 12 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 10 %
A. Driftskostnader för verksamheter som omfattas av taxono-
min (A.1 + A.2)
147 64 % 64 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 66 %
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftskostnader för verksamheter som inte omfattas av 
taxonomin 
82 36 %
TOTALT 229 100 %
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  155
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 156 =====

Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Kärnenergirelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktions-
anläggningar som producerar energi från kärn energiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln.
Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el 
eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgrade-
ringar av dessa med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller  
processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhets- 
uppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp 
av fossila gasformiga bränslen.
Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av 
värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som produ-
cerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
156  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 157 =====

(ESRS: E1)
I en värld där klimatförändringar utgör en av de mest påtagli-
ga globala utmaningarna, har koncernen åtagit sig att uppnå 
nettonollutsläpp av växthusgaser över hela värdekedjan till år 
2050. Lindab Groups produkter bidrar till ett bättre inneklimat 
samtidigt som energieffektivitet främjas, vilket leder till mer 
hållbara byggnader.
 Det arbetas aktivt med att ställa om både den egna fordons- 
flottan och externa transporter. Fokus ligger på att minska 
användning av fossila bränslen, där växthus gas utsläpp är den 
primära faktorn. 
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
(IRO-1)
Klimatförändringar är ett av de mest väsentliga områdena, 
utifrån både påverkan och finansiellt perspektiv. Detta arbete 
är nära kopplat till energieffektivisering och övergången till 
Klimatförändringar
fossilfri energi. Mer information om klimatrelaterade riskers 
påverkan på de finansiella rapporterna finns i not 4 på sidorna 
88–91. Lindab Group bedömer klimatrelaterad påverkan, risker 
och möjligheter inom verksamheten och värdekedjan genom 
en dubbel väsentlighetsanalys och en klimatscenarioanalys. 
Mer information finns på sidorna 45–48 samt 171–172. 
 Påverkan från transporter hanteras främst genom arbetet 
med att minska klimat påverkan genom övergång till ökad 
elektrifiering (vilket redovisas på sidorna 161–164 under rubri-
ken Omställningsplan), åtgärder och resurser för begränsning 
av klimatförändringarna. 
 Fysiska klimatrisker har, med stöd av extern expertis, 
bedömts ha en begränsad påverkan på verksamheten, då 
koncernens anläggningar är lokaliserade i områden med låg 
risk för extrema väderförhållanden, läs mer på sidan 165 under 
rubriken Begränsning av klimatförändringar.
Positiv påverkan Negativ påverkan Möjlighet Risk F Faktisk konsekvensP Potentiell konsekvens
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar  
Område Beskrivning Typ av konsekvens Var i värdekedjan Tids horisont1) Styrs av
Energieffektiva 
produkter med 
låg klimat- 
påverkan
 
Regelverk och kundkrav 
värdesätter produkter med låg 
klimatpåverkan och återvunnen 
råvara.
Den växande efterfrågan på energi- 
effektiva produkter med låg klimat- 
påverkan är en möjlighet för Lindab 
Group att öka sin omsättning där en 
övergång till koldioxidreducerat stål 
redan är påbörjad.
P  F
Egen verksamhet Medel 
Lång
Klimat- och  
miljöpolicy 
Leverantörskod 
Miljökrav för  
transportörer
Stålindustrins 
omställning
Utmaningar med införandet av 
nya teknologier och brist på me-
tallskrot kan begränsa tillgången 
på koldioxidreducerat stål. 
Ökad efterfrågan på energi i samband 
med den hållbara omställningen kan 
medföra risker för hela värdekedjan, 
såsom energibrist och högre kostnader. 
P
Hela värdekedjan Medel
Lång
Klimat- och  
miljöpolicy 
Leverantörskod
Beskattning på 
växthusgas-
utsläpp
 
Beskattning av tung industri 
eller högutsläppsmaterial som 
traditionellt stål kan leda till 
prisökningar men samtidigt 
minska skillnaden i pris mellan 
traditionellt och koldioxidredu-
cerat stål.  
Det kommande systemet, Emissions 
Trading System 2 (ETS 2), för utsläpps-
rätter för fossil energi i fastigheter, kan 
innebära ökade kostnader för Lindab 
Group, men framför allt utgör det en 
möjlighet då det driver på behovet av 
energieffektivisering i nya och befintli-
ga fastigheter. 
P
Hela värdekedjan Medel
Lång
Klimat- och  
miljöpolicy
Kunders  
betalningsvilja
 
Kunders vilja att betala för 
produkter med reducerad mil-
jöpåverkan är viktig. Incitament 
och regelverk planeras från EU 
för att stödja omställningen, där 
mer miljöbelastande produkter 
ska bära en högre kostnad.
Lindab Group strävar efter att använda 
styrkan i företagets storlek och spe-
cialistkunskap för att vara ledande på 
marknaden med att erbjuda lösningar 
som minskar beroendet av fossila 
bränslen och bidrar till ökad energi- 
effektivitet. 
P  
Nedströms Kort
Medel
Lång
Klimat- och  
miljöpolicy
Utsläpp av 
växthusgaser
I hela värdekedjan och inom 
egen verksamhet sker utsläpp  
av växthusgaser.
Utsläpp av växthusgaser som bidrar  
till den globala uppvärmningen.
F
Hela värdekedjan Kort
Medel
Lång
Klimat- och  
miljöpolicy 
Leverantörskod
Uppförandekod 
Miljökrav för  
transportörer
1)  Lindab Group följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  157
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 158 =====

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
och deras förhållande till strategi och 
affärsmodell
(E1.SBM-3)
Omställningen av byggbranschen innebär både utmaningar 
och affärsmöjligheter för Lindab Group. Bedömningen är att 
de identifierade klimatriskerna inte kommer att påverka den 
finansiella ställningen i betydande grad på kort och medellång 
sikt. Däremot bedöms affärsmöjligheterna vara betydande, 
särskilt inom energi effektivi se ring och erbjudande av produk-
ter i koldioxid reducerat stål. Strategin och hållbarhetsplanen 
hanterar klimatförändringarna för att säkra finansiell framgång 
på kort, medellång och lång sikt. De fysiska klimatriskerna har 
bedömts med ett tidsperspektiv fram till år 2050, medan om-
ställningsriskerna har analyserats utifrån Lindab Groups strate-
gi för år 2030. Detta överensstämmer med de klimatrelaterade 
antaganden som ligger till grund för den finansiella rapporte-
ringen. Genom medvetna överväganden i besluts processer 
och verksamhet navigerar Lindab Group genom de utmaningar 
som klimat för änd ringarna medför och strävar efter att öka sin 
marknads ledande position i ventilationsbranschen med fokus 
på framåt blickande och anpassningsbara affärs metoder. 
Även sociala effekter av åtgärderna beaktas i omställnings-
planen. Lindab Group stärker resiliensen genom investeringar 
i kompetens utveckling, trygg arbetsmiljö och samarbete med 
leverantörer och kunder. Se mer information om detta under 
respektive avsnitt. 
 Lindab Groups resiliensanalys genomförs årligen som en 
del av företagets strategiska planering och klimatriskhantering. 
Den är nära kopplad till arbetet med dubbel väsentlighetsana-
lys och grundas på insamling av data från verksamheten och 
värdekedjan, scenarioanalyser av framtida klimatutveckling 
samt vid behov externa konsultationer. Kritiska antaganden  
baseras på övergången till fossilfri energi, teknologiska fram-
steg och ökad efterfrågan på hållbara produkter. Osäkerheter 
finns kring politiska beslut, tillgång till koldioxidreducerat 
material och omställningstakten hos kunder och leverantörer. 
Resiliensanalysen omfattar både egen verksamhet och värde-
kedjan, där kritiska leverantörer och råvaror prioriteras. 
 Nedan presenteras resiliensen i Lindab Groups strategi för 
de identifierade faktorerna. Klimatscenarioanalysen och dess 
omfattning redovisas på sidorna 171–172. På sidorna 200–205 
beskrivs var i värdekedjan påverkan uppstår. Nedan identifiera-
de risker är omställningsrisker. Lindab Group har inte identifie-
rat några betydande fysiska klimat relaterade risker.
Område Beskrivning Typ av konsekvens Var i värdekedjan Tids horisont1) Styrs av
Oförmåga att 
nå utsläppsmål
Lindab Group är anslutet till 
Science Based Targets initiative 
(SBTi) där uppfyllelse av målen 
krävs för att undvika ekonomiska 
påföljder samt bevara företagets 
goda rykte inom hållbarhet.
Ekonomiska påföljder samt påver-
kan på företagets goda rykte inom 
hållbarhet. 
P  
Uppströms Medel
Lång
Klimat- och  
miljöpolicy
Ökat fokus på 
energieffek-
tivisering och 
renovering
 
Byggnader står för cirka 40 
procent av EU:s energiförbruk-
ning och 36 procent av dess 
energirelaterade växthusgasut-
släpp. Direktivet om byggnaders 
energiprestanda (EPBD) och 
Energieffektiviseringsdirektivet 
(EED) påskyndar omställningen 
till energieffektiva byggnader.
Lindab Groups produkter kan minska 
utsläppen genom energieffektivisering 
i nya och befintliga byggnader.
P  
Nedströms Kort
Medel
Lång
Klimat- och  
miljöpolicy 
Uppförandekod
Energieffek-
tivisering och 
fossilfri energi 
inom Lindab 
Group
Energi används i Lindab Groups 
dagliga verksamhet och en del 
härrör från fossila bränslen. 
Genom installation av solceller och 
partnerskap med Becour, en leverantör 
av certifierad förnybar el, går koncer-
nen över till fossilfri el samtidigt som 
utbyggnaden av det lokala energi- 
systemet stöttas.
F
Egen verksamhet Kort
Medel
Klimat- och  
miljöpolicy
Luftförore-
ningar från 
transporter
Transporter med förbrännings-
motorer genererar olika typer av 
luftföroreningar. Delar av Lindab 
Groups sortimentet försvårar 
optimeringen av lastkapacite-
ten, vilket påverkar behovet av 
transporter.
Transporter med förbränningsmotorer, 
särskilt med fossildrivna fordon, är en 
källa till luftföroreningar inklusive 
kväveoxider, flyktiga organiska för-
eningar (VOC) och partiklar, som kan 
påverka luftkvaliteten och bidra till 
hälsoproblem.
P  F
Hela värdekedjan Kort
Medel
Lång
Klimat- och 
miljöpolicy
Uppförandekod
Leverantörskod
Miljökrav för 
transportörer
On-site- 
produktion
On-site-produktion, där produk-
ter tillverkas direkt på plats hos 
kunden, minimerar transportbe-
hov och utsläpp, samt möjliggör 
snabbare leveranser och minskat 
spill. 
Lindab Group tillhandahåller en on- 
site-produktion, om än i liten skala men 
med betydande kundintresse, vilket 
ger en strategisk möjlighet att minska 
transportrelaterade utsläpp.
F
Egen verksamhet 
Nedströms
Kort
Medel
Lång
Klimat- och 
miljöpolicy  
Uppförandekod
1)  Lindab Group följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
Positiv påverkan Negativ påverkan Möjlighet Risk F Faktisk konsekvensP Potentiell konsekvens
158  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 159 =====

Påverkan, risker och möjligheter Hantering
Energieffektiva produkter  
med låg klimatpåverkan
Lindab Groups energieffektiva produkter bidrar till att optimera byggnaders energiprestanda, vilket minskar 
växthusgasutsläppen. Den ökande efterfrågan på energieffektiva lösningar, särskilt inom renovering av 
befintligt byggnadsbestånd som en del av Energy Performance of Buildings Directive (EPBD), öppnar nya 
affärsmöjligheter. Lindab Groups förvärvsstrategi syftar till att utöka det befintliga erbjudandet och bredda 
både kundbasen och marknaden.
    Lindab Group har påbörjat övergången till koldioxidreducerat stål och ska vara ledande inom energi- 
effektiva ventilationsprodukter med låg klimatpåverkan. Genom partner skap med stålleverantörer som driver 
omställningen har tillgången på koldioxid reducerat stål säkrats. Kunder blir alltmer medvetna om miljöpåver-
kan och genom att erbjuda hållbara produkter kan Lindab Group inte bara minska klimatpåverkan, utan även 
bygga långvariga relationer med kunder som prioriterar miljömedvetna val.
Stålindustrins omställning Lindab Group är beroende av att stålleverantörerna lyckas med sin planerade omställning. En misslyckad 
omställning inom stålindustrin skulle påverka koncernen negativt, men det finns kapacitet att hitta alternativa 
lösningar. Utvecklingen inom stålindustrin följs noggrant.
Beskattning av  
växthusgasutsläpp
Stål är det mest använda materialet i ventilationsprodukter, och ökad beskattning på traditionellt stål kan göra 
andra material mer attraktiva. Lindab Group har påbörjat övergången till koldioxidreducerat stål och är bland 
de första att erbjuda produkter i detta material. Högre skatt och ökade kostnader genom CBAM (Carbon 
Border Adjustment Mechanism) och ETS (Emissions Trading System) på traditionellt stål främjar övergången 
till koldioxidreducerat stål. Verksamheten påverkas av det kommande systemet för utsläppshandel inom 
byggnads- och transportsektorerna, ETS 2 (Emissions Trading System 2). Systemet kan innebära ökade 
energi kostnader men skapar även starka incitament för ökad energieffektivitet i befintligt byggnadsbestånd.
Betalningsvilja Koldioxidreducerat stål är för närvarande dyrare än traditionellt stål. Utvecklingen av utsläppshandelssystem 
och andra regulatoriska krav kommer att påverka prisläget för olika ståltyper framöver. Lindab Group arbetar 
med att intensifiera dialogen med fastighets ägare och beställare för att utbilda och ge råd, med syfte att öka 
efterfrågan på alternativ med lägre koldioxidutsläpp. Incitament som driver omställningen är mycket viktiga. 
Utsläpp av växthusgaser Lindab Groups omställningsplan beskriver strategin för hur utsläpp av växthusgaser ska minska. I takt med att 
fler aktörer i värdekedjan sätter vetenskapligt baserade utsläppsmål och tar fram omställningsplaner kommer 
påverkan att minska. 
Oförmåga att nå utsläppsmål Nära samarbete i hela värdekedjan med leverantörer och kunder är avgörande för att klara utsläppsmålen. 
Arbetet förklaras närmare under övriga punkter. 
Ökat fokus på energi- 
effektivisering och renovering
Lindab Group är väl positionerat för att möta det ökande fokuset på energieffektivisering inom byggsektorn. 
Den växande efterfrågan möts genom att fokusera på produkter för energi effektivisering både gällande 
nybyggnation och renovering samt genomföra förvärv som kompletterar erbjudandet.
Energieffektivisering och 
fossilfri energi inom Lindab Group
Lindab Groups omställningsplan beskriver strategin för hur utsläpp av växthusgaser ska minska, vilket  
inkluderar övergång till fossilfri energi samt energieffektivisering. Detta är avgörande för att kapitalisera på 
andra identifierade möjligheter. 
Styrning genom policyer och direktiv
(MDR-P, E1-2) 
Lindabs policyer för att hantera identifierade påverkan, 
risker och möjligheter består av uppförandekod, klimat- och 
miljöpolicy, leverantörskod samt miljökrav för transportörer. 
Uppförandekoden utgör grunden för hållbarhetsarbetet och 
definierar hur koncernen och dess medarbetare agerar internt 
och gentemot externa intressenter.
 Klimat- och miljöpolicyn adresserar centrala områden som 
klimatförändringsbegränsning, klimatanpassning, energieffek-
tivisering och främjande av förnybar energi. Lindab Group 
minskar utsläpp i hela värdekedjan i linje med Parisavtalet och 
vetenskapligt baserade mål. Koncernen fasar ut fossilenergi till 
förmån för fossilfri energi och optimerar resursutnyttjandet ge-
nom effektivare produktion. Klimatrisker hanteras genom årliga 
riskbedömningar och anpassningsstrategier. Policyn syftar till 
att skapa långsiktigt värde för koncernen och dess intressenter, 
med fokus på produkter som har låg klimatpåverkan och bidrar 
till energieffektiva byggnader med hälsosamt inomhusklimat. 
För påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan tillämpas ett 
leverantörsutvärderingsprogram, där leverantörskoden tydlig-
gör kraven på leverantörer.
 Läs mer om koncernens policyer och deras implementering 
på sidorna 135–137 och 196.
Mått 
(MDR-M, E1-4)
Lindab Group följer upp flera aktiviteter för att säkerställa 
framdrift mot uppsatta mål. Måtten för utsläpp av växthusgaser 
har validerats av SBTi. Metoder och antaganden för varje mått 
redovisas i de tillhörande tabellerna, benämnda redovisnings-
principer. 
• Begränsning av klimatförändringar: scope 1, 2 och 3. 
 Redovisas på sidorna 165–166. 
• Energianvändning i egen verksamhet. Redovisas på sidan 168. 
• Återvunnet material i metaller. Redovisas i avsnittet Resurs-
användning och cirkulär ekonomi på sidan 178 under rubri-
ken Resursinflöden, inklusive resursanvändning. 
• Ägda eller leasade företagsbilar, andel, fördelning per driv-
medel. Redovisas på sidan 169 under rubriken Omställning 
av transporter.
• Ägda eller leasade lastbilar, andel, fördelning per driv-
medel. Redovisas på sidan 169 under rubriken Omställning 
av transporter.
• Extern transport, andel, fördelning av transportsätt. Redovi-
sas på sidan 169 under rubriken Omställning av transporter.
• Utvärderade och godkända leverantörer, andel. Redovisas 
i avsnittet Arbetstagare i värdekedjan på sidan 193 under 
rubriken Lindab Groups leverantörsprogram.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  159
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 160 =====

Mål
(MDR-T, E1-4)
Lindab Groups mål för minskade växthusgasutsläpp antogs av 
styrelsen 2024 och har verifierats av Science Based Targets in-
itiative (SBTi). I linje med Parisavtalet och EU:s klimatmål syftar 
målen till att begränsa uppvärmningen och nå klimatneutralitet 
senast 2050. Målen omfattar dels 1,5°C-anpassade utsläpps-
mål för den egna verksamheten, dels väl under 2°C-anpassade 
mål för värdekedjans utsläpp. De inkluderar CO2, CH4 och 
N2O och är centrala för Lindab Groups hållbarhetsarbete och 
klimat- och miljöpolicy.
 Metodiken och antagandena bakom beräkningarna 
redovisas i tabellerna för redovisningsprinciper på sidorna 
167–168 samt 170. Målen är kopplade till tillväxtstrategin, vilket 
säkerställer att hållbarhet och finansiell tillväxt är integre rade. 
Basåret är 2022, då verksamheten återhämtade sig från pan-
demin och scope 3-data är tillgängligt.
 Intressenter har efterfrågat vetenskapligt baserade utsläpps-
mål enligt SBTi, men har inte varit involverade i att fastställa 
de specifika målen. Fokus ligger på att säkerställa att målen är 
ambitiösa, vetenskapligt grundade och i linje med globala och 
regionala klimatmål.
 För det kortsiktiga målet för scope 1 och 2 till år 2030 
förväntas huvuddelen av utsläppsminskningarna komma från 
scope 2. Lindab Groups omställningsplan redovisar både 
planerade åtgärder och förväntade resultat, samt företagets 
drivkraft att fasa ut fossila bränslen. Det långsiktiga målet om 
90 procents minskning till år 2050 kräver att utsläppen inom 
både scope 1 och 2 minskar med minst motsvarande andel.
 Scope 1 och 2 rör den egna verksamheten, medan scope 3 
gäller den globala värdekedjan. Läs mer på sidorna 200–201.
 Att minska mängden föroreningar till luft från transporter 
sker indirekt som en konsekvens av målen kopplade till en 
fossilfri fordonsflotta och tydliga miljökrav på transportörer. 
 Dessa mål omfattas för närvarande inte av specifika direktiv 
eller lagkrav.
Kortsiktiga vetenskapliga mål Delmål för uppfyllelse av kortsiktiga mål Långsiktiga vetenskapliga mål
• Lindab Group åtar sig att minska 
de abso  luta växthus gasutsläppen 
inom scope 1 och 2 med 56  procent  
till år 2030, från basåret 20221)
• Lindab Group åtar sig att minska 
de absoluta växthusgasutsläppen 
inom scope 3 från inköpta varor 
och tjänster, uppströms transpor-
ter, avfall genererat i verksamheten 
och användning av sålda produkter 
med 25 procent till år 2030 från 
basåret 20222) 
• Lindab Group ska använda 100 procent fossilfri 
el i egen verksamhet år 20303)
• Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym 
ska minska med 101 kton CO2e till år 2030 från 
basåret 2022. Det skulle innebära att 43 pro-
cent av det inköpta stålet är koldioxidreducerat
• 50 procent av alla godstransporter som finan-
sieras av Lindab Group, mellan egna anlägg-
ningar och till kund, ska drivas med förnybara 
bränslen eller el till år 2030 och 100 procent 
till 20403)
• 100 procent av Lindab Groups tjänstebilar ska 
drivas med förnybara drivmedel eller el år 
20303)
• Årligen ska 100 procent av Lindab Groups 
leveran törer i första led vara godkända4) 
• Lindab Group åtar sig att uppnå 
netto noll utsläpp av växthusgaser i 
hela värdekedjan till år 20503) 
• Lindab Group åtar sig att minska 
de absoluta växthusgas utsläppen 
inom scope 1, 2 och 3 med 90 pro-
cent till år 2050 från basåret 20225)
1) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och exkluderar biogena utsläpp.
2) Målet inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan egna anläggningar och transport till kund som Lindab Group betalar.
3) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
4) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR/år samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 KEUR/år 
omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska utvärderas och godkännas under sitt första år som del av koncernen.
5) Målgränsen omfattar markrelaterade utsläpp och exkluderar biogena utsläpp.
Integration av hållbarhetsrelaterade resultat 
i incitamentssystem och lånestruktur
(E1.GOV-3)
Från och med år 2024 är mål om absolut minskning av växt-
husgasutsläpp kopplat till koncernledningens ersättning. Läs 
mer om ersättning till ledande befattningshavare i not 6 på 
 sidorna 94–96. 
 Från januari 2025 har Lindab Group kopplat hållbarhetsmål 
till befintligt kreditavtal om 4 050 MSEK och 120 MEUR, vilket 
innebär att en del av finansieringsvillkoren nu är direkt bero-
ende av framsteg inom hållbarhetsområdet. Genom att knyta 
kredit avtalet till specifika hållbarhetsmål skapas ytterligare 
drivkraft att uppnå målen. Kreditavtalet är kopplat till målen om 
LTIF, scope 1 och 2 samt koldioxidreducerat stål. Upplysningar 
om hur Lindab Group uppfyllde målen under 2025 kan läsas 
på sidorna 165, 166 samt 189. För ytterligare information se 
not 4 på sidorna 88–91.
160  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 161 =====

Koldioxidborttagning
/two.lnum/zero.lnum/three.lnum/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum/five.lnum/zero.lnum
Netto-noll
Scope /one.lnum+/two.lnum –/five.lnum/six.lnum %
Scope /three.lnum –/two.lnum/five.lnum %
Scope /three.lnum
det som ingår
i kortsiktiga mål
Scope /three.lnum
totalt
Scope /one.lnum+/two.lnum
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/two.lnum
Basår
kton CO/two.lnume
/nine.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/five.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/seven.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum /two.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum /one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum /three.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/three.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/zero.lnum
Omställningsplan, åtgärder och resurser för begränsning av klimatförändringarna 
(MDR-A, E1-1, E1-3)
Lindab Groups omställningsplan stödjer strategin och affärs- 
modellen i arbetet för att begränsa den globala uppvärmning-
en till 1,5°C och uppnå klimatneutralitet till år 2050, i linje med 
Parisavtalet och EU:s klimatmål. Planen beskriver åtgärder för 
att nå kortsiktiga mål verifierade av SBTi. Omställningsplanen, 
som består av två delar, antogs av företagsledningen och 
styrelsen under 2024. Första delen om  fattar de utsläpp som 
Lindab Group har större kontroll över i scope 1 och 2 vilket 
motsvarar 1 procent av koncernens totala utsläpp. Den andra 
delen avser utsläpp i scope 3 vilket står för 99 procent av 
utsläppen. Omställnings planen är integrerad i strategin och 
finansieras genom den årliga finansiella budgetprocessen, 
som godkänns av koncernledningen och styrelsen. 
 Större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitets-
ledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 
14001. 23 bolag är certifierade enligt ISO 9001, vilket motsva-
rar 38 procent av omsättningen. 13 bolag är certifierade enligt 
ISO 14001, vilket motsvarar 41 procent av omsättningen. 
 Koncernens syn på en rättvis omställning betonar behovet 
av en hållbar klimat omställning som gynnar samhället och bio-
logisk mångfald. Lindab Group samarbetar med medarbetare, 
samhällen och partners i hela värdekedjan för att gemensamt 
förstå och hantera avvägningar. Tillvägagångssättet bidrar till 
att mildra negativa effekter och öka de positiva resultaten. 
Påverkan, risker och möjligheter som har identifierats för andra 
områden presenteras under respektive avsnitt. De åtgärder 
som anges är för närvarande under genomförande, och inga 
ytterligare åtgärder har identifierats.
 Resurser för att främja eldrivna transporter, användning av 
förnybara bränslen samt intermodala transporter redovisas 
som en del av omställningsplanen. Resultaten av transport-
åtgärderna, utöver minskade växt hus gas utsläpp, omfattar 
även positiva effekter på luftföroreningar, vilka redovisas med 
hänvisning till avsnitt E2, och presenteras på sidan 169 under 
rubriken Omställning av transporter.
 Nedan listas de insatser som förväntas ha störst effekt för  
att uppnå målen.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  161
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 162 =====

Åtgärd till år 2030 CapEx/OpEx1) Mål Status
Övergång till fossilfri el 
Användningen av fossilfri el förväntas sänka utsläppen 
i scope 1 och 2 med 56 procent jämfört med basåret 
2022. För att påskynda och förenkla övergången till 
fossilfri el ingicks ett partnerskap med Becour under 
2024. Genom detta partnerskap bidrar Lindab Group till 
utbyggnaden av förnybara energikällor i de markna-
der koncernen har verksamhet. Utöver samarbetet 
investerar Lindab Group i solcellspaneler på utvalda 
fastigheter. 
Kostnaden för fossilfri el varierar 
beroende på efterfrågan och tillgång. 
Certifikat för fossilfri el hanteras som 
en drift skostnad. För 2025 köptes 
certifikat för cirka 320 000 SEK som 
täcker de flesta länder. 
Lindab Group investerar i solcells-
paneler på egna eller hyrda fastighe-
ter om detta bedöms som attraktivt. 
Sedan 2022 har cirka 12 MSEK 
investerats i solcellsanläggningar. Fler 
projekt kan tillkomma till år 2030.
Lindab Group 
ska använda 
100 procent 
fossilfri el i egen 
verksamhet år 
2030.
År 2025 kom 95 procent av 
Lindab Groups elkonsumtion från 
fossilfri el. Under 2024 gick en 
av de största fabrikerna, belägen 
i Karlovarská, Tjeckien, över till 
förnybar el. Under 2025 har verk-
samheterna i Danmark, Italien och 
Irland övergått till förnybar el.
Se E1-5 för beskrivning av  
kapacitet, sidan 168.
Företagsbilar som drivs av el eller förnybart bränsle
Utsläpp från företagsbilar stod för 10 procent av scope 
1 och 2 basåret 2022. Övergången till andra drivmedel 
och elektrifiering är därför viktig för att ytterligare mins-
ka koldioxidutsläpp samt minska beroendet av fossila 
bränslen.  
Uppgraderingen till en utsläpps-
fri fordons flotta sker successivt i 
linje med pågående leasingavtal. 
Därför innebär inte åtgärden några 
ökade driftskostnader. Detta beaktar 
nuvarande bolag och inkluderar inte 
potentiella förvärv. 
100 procent av 
Lindab Groups 
tjänstebilar ska 
drivas med 
förnybara driv-
medel eller el år 
2030.
2025 bestod 67 procent av for-
donsflottan av företagsbilar som 
drivs av el eller förnybart bränsle.
Energieffektivisering 
Lindab Group arbetar för att minska energiförbrukning-
en genom att optimera produktionsprocesser och fast-
igheter med energieffektiv teknik. Detta inkluderar även 
uppgradering av belysningssystem, uppvärmnings- och 
kylsystem samt övergång till fossilfri energi. 
Förväntad utsläpps minskning samt 
investeringar till år 2030 behöver 
kvantifieras. Dessa aktiviteter spelar en 
viktig roll i arbetet mot Lindab Groups 
långsiktiga mål, men de utgör inte den 
avgörande komponenten i omställ-
ningsplanen fram till år 2030.
Lindab Group 
har ännu inte 
fastställt ett 
mål om energi-
effektivisering 
av egen verk-
samhet.
Lindab Groups energiförbrukning 
ökade med 8 procent mellan 
2024 och 2025. Detta motsva-
rar 7,5 MWh per MSEK år 2025 
jämfört med 6,7 MWh per MSEK 
år 2024. 
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring 
hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 104–106, not 18 sidorna 107–108, not 19 sidan 109 och not 
10 sidan 99.
/two.lnum/five.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
Basår /two.lnum/zero.lnum/two.lnum/two.lnum Må l /two.lnum/zero.lnum/three.lnum/zero.lnumTill vä xt /two.lnum/zero.lnum/three.lnum/zero.lnumF ossilfri el Fö re tagsbilar
/two.lnum/zero.lnum /eight.lnum/five.lnum/six.lnum
/two.lnum /zero.lnum/eight.lnum/six.lnum
/nine.lnum /one.lnum/seven.lnum /seven.lnum
 Å tagande: –/one.lnum/one.lnum /six.lnum/eight.lnum/four.lnum
 Ambition: –/one.lnum/two.lnum /nine.lnum/three.lnum/eight.lnum  Å tagande: –/two.lnum /zero.lnum/eight.lnum/one.lnum
 Ambition: –/two.lnum /six.lnum/zero.lnum/two.lnum
 Å tagande: –/five.lnum/six.lnum%
 Ambition: –/six.lnum /seven.lnum%
Åt gärd er
/two.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum/five.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum  /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/five.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/zero.lnum
to n C O 2 e
Öknin g Minsknin g Ambition Mål
Scope 1 och 2
162  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 163 =====

Åtgärd till år 2030 CapEx/OpEx1) Mål Status
Partnerskap med leverantörer och kunder
Lindab Group arbetar med att skapa starka partner-
skap med både leverantörer och kunder för att driva 
hållbarhetsarbetet framåt. Genom nära samarbete 
med leverantörer kan koncernen säkerställa tillgång-
en till material och innovativa lösningar som minskar    
miljöpåverkan. Genom att ta hänsyn till kundkrav under 
utvecklingsprocessen skapas produkter och lösningar 
som möter kundernas behov samtidigt som Lindab 
Group tillsammans med kunderna arbetar för att minska 
klimatpåverkan och öka energieffektiviteten. 
Aktiviteten är inte direkt kopplad till 
driftskostnader och investeringar.
Påverkar samtliga mål  
och åtgärder.
Lindab Group har ingått 
avtal och avsiktsförklaring-
ar med majoriteten av sina 
leverantörer, vilka ligger 
i linje med koncernens 
ambitioner inom ramen för 
SBTi-åtagandena. Koncer-
nen följer utvecklingen på 
stålmarknaden noggrant.
Koldioxidreducerat stål
Stål är ett optimalt material för ventilationsprodukter. 
Det ger robusta produkter som är brandsäkra och 
hygieniska med lång livslängd, vilket gör dem mer 
lämpliga att återbruka. Stål står dock för 7 procent av 
världens växthusgasutsläpp, och 52 procent av Lindab 
Groups totala växthusgasutsläpp. För att möta denna  
utmaning har övergången påbörjats till koldioxidreduce-
rat stål, vilket inkluderar återvunnet och fossilfritt stål.  
I december 2023 tog Lindab Group emot den första 
leveransen av fossilfritt stål från SSAB. Även om den or-
dinarie produktionen av detta stål planeras till 2029, har 
Lindab Group redan fått tillgång till pilotvolymer. Som 
en del av standardsortimentet, vilket kommer att utökas 
i framtiden, erbjuds också produkter i återvunnet stål. 
Genom partnerskap med leverantörer som SSAB, Stegra, 
Arcelor, Salzgitter och TATA Steel har Lindab Group 
säkrat tillgången till koldioxidreducerat stål. 
En högre andel koldioxidreducerat 
stål innebär ökade driftskostnader 
jämfört med traditionellt stål. Ett 
arbete pågår för närvarande för att 
fastställa hur stor del av kostnaderna 
som kan förmedlas till kundledet.
Lagstiftning förväntas införa skatter 
och ta bort subven tioner för traditio-
nellt stål till år 2035, vilket förväntas 
öka kostnaderna. Detta kan minska 
prisgapet mellan traditionellt stål och 
koldioxidreducerat stål, vilket gör 
övergången viktig för att nå Lindab 
Groups finansiella mål. 
Utsläppen för inköpt stål 
enligt förväntad volym 
ska minska med 101 kton 
CO2e till år 2030 från 
basåret 2022.    
År 2025 var 0,2 procent av 
koncernens totala inköp 
koldioxid reducerat stål. Ut-
släppen från inköp av stål 
minskade med 21 procent 
jämfört med 2022.
Under 2024 levererade 
Lindab Group världens 
första ventilationsproduk-
ter tillverkade av fossilfritt 
stål från SSAB. Under 2025 
har ytterligare en leverans 
skett med produkter av 
fossilfritt stål till Saabs 
verksamhet i Lund, 
Sverige. 
Förnybart bränsle och intermodala transportlösningar
För att minska utsläppen från transporter arbetar 
Lindab Group med att övergå till förnybart bränsle och 
implementera intermodala transportlösningar, som 
kombinerar olika transport medel för att minimera kol-
dioxidavtrycket. Den förväntade utsläppsminskningen 
är 5 kton CO2e. Koncernen samarbetar med transport-
partners för att optimera logistiklösningarna, vilket inte 
bara reducerar ut  släppen, utan också ökar effektiviteten 
i leveranskedjan.
Driftskostnaderna förväntas öka för 
den del av transporterna som 
använder HVO-bränsle. Baserat på 
transportdata och bränslekostnader 
för 2024 innebär åtgärden en 
kostnadsökning på cirka 55 MSEK  
per år. Potentiella förvärv och tillväxt 
från 2025 har inte beaktats. 
50 procent av alla gods-
transporter som finan-
sieras av Lindab Group, 
mellan Lindab Groups 
anläggningar och till kund, 
ska drivas med förnybara 
bränslen eller el till år 
2030 och 100 procent  
till 2040.
12 procent av Lindab 
Groups lastbilar och 13 
procent av transporter 
med externa lastbilar drivs 
med el eller förnybart 
bränsle. 
/one.lnum /two.lnum/zero.lnum/zero.lnum
Basår 
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/two.lnum
Mål 
/two.lnum/zero.lnum/three.lnum/zero.lnum
Tillväxt till 
/two.lnum/zero.lnum/three.lnum/zero.lnum
Fossilfri el Kylmedia Koldioxid-
reducerat stål
Transport
/nine.lnum/four.lnum/three.lnum
/nine.lnum/four.lnum
/seven.lnum/zero.lnum/seven.lnum
Åtagande:
–/two.lnum/five.lnum%
–/one.lnum/zero.lnum/one.lnum
–/five.lnum–/seven.lnum/five.lnum
–/one.lnum/four.lnum/nine.lnum
/one.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/zero.lnum
kton CO 2 e
MinskningÖkning Mål
Scope 3
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  163
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 164 =====

Omställning till år 2050 
Omställningsplanen för perioden 2030 till 2050 bygger på 
fortsatt utsläppsminskning. Att uppnå nettonollutsläpp till år 
2050 kräver framsteg inom hela värdekedjan och effektiva 
partnerskap. Avancerade ventilations lösningar, tillverkade 
av fossilfria material och stödda av utsläppsfri logistik och 
tillverkning, kommer att bidra till en utsläppsfri bygg sektor. 
Utsläpp som inte går att eliminera balanseras med lösningar 
som gynnar både människor och miljön. Koldioxidinfångning 
och -lagring visar potential för framtiden och Lindab Group 
förväntar sig framsteg inom dessa teknologier till år 2050.
Plan för att anpassa Lindab Groups 
ekonomiska aktiviteter till EU:s taxonomi
Lindab Groups omställningsplan syftar till att minska klimatpå-
verkan från produkter, men är inte direkt kopplad till taxonomi-
förenlig omsättning enligt EU-taxonomin eftersom detta främst 
avgörs av tekniska prestandakrav. Antalet taxonomiförenliga 
produkter styrs av höjda standarder och byggregler, där direk-
tiv som energi effektiviserings direktivet (EED) och direktivet om 
byggnaders energiprestanda (EPBD) skärper kraven. Lindab 
Group arbetar aktivt på nationell och europeisk nivå för att 
stärka dessa krav, särskilt för ventilationsprodukter. Lindab 
Group har ett brett sortiment av hög kvalitativa, energieffektiva 
produkter som möter dessa ökade krav. Läs mer om Lindab 
Groups EU-taxonomiredovisning på sidorna 151–156. 
 Lindab Group har inte identifierat några potentiella inlåsta 
växt hus    gas  utsläpp från väsentliga eller betydande tillgångar 
och produkter som äventyrar dess mål till år 2050. Lindab 
Group har inga investeringar kopplade till olja, gas eller kol. 
Den bransch som koncernen verkar inom är inte exkluderad 
från EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet.
Koldioxidkrediter och borttagning av 
växthusgaser
(E1-7)
Lindab Group använder för närvarande inte koldioxidkrediter 
och arbetar inte med koldioxidinfångning. Dess främsta fokus 
ligger på att minska direkta utsläpp. Koncernen följer utveck-
lingen och framtida möjligheter att använda tekno lo gier för 
koldioxidborttagning, såsom koldioxidinfångning och -lagring, 
för att neutralisera den ofrånkomliga delen av utsläppen i 
värdekedjan och nå målet om nettonollutsläpp till år 2050. När 
sådana tekno logier används måste de uppfylla höga standar-
der för att säkerställa trovärdighet och effektivitet.
Internt koldioxidpris
(E1-8)
För närvarande tillämpas inte interna koldioxid- 
prissättningssystem. Lindab Group har redovisat stora ut-
släppsminskningar de senaste åren. Bolagens aktiviteter och 
resultat följs upp på koncernnivå två gånger per år för att 
säkerställa framsteg i enlighet med drifts kostnader och inves-
teringar. Från och med 2024 är utsläppsminskningsmålen en 
del av incitamentsprogrammet till ledande befattningshavare, 
vilket har ökat fokus och ansvarstagande inom organisationen. 
Åtgärd till år 2030 CapEx/OpEx1) Mål Status
Byte av F-gaser med höga utsläppsvärden
F-gaser, som används i vissa kyl- och ventilationssystem, 
har en betydande påverkan på klimatet på grund av 
deras höga växthusgaspotential. Dessa produkter står för 
en mycket liten andel av försäljningen och är något som 
köps in och distribueras vidare. I enlighet med F-gasför-
ordningen EU/517/2014 kommer Lindab Group minska 
och eliminera användningen av F-gaser med höga 
utsläppsvärden i produkterna.
Driftskostnader och investeringar 
för övergång till F-gaser med 
lägre utsläpp eller alternativa 
lösningar beror inte på omställ-
ningsplanen, utan krävs oavsett. 
Därför betraktas detta inte som 
en kostnad kopplad till omställ-
ningsplanen.
Minska utsläppen 
från F-gaser med 75 
kton CO2e motsva-
rande 8 procent av 
scope 3.
År 2025 var utsläppen från  
F-gaser 30 kton CO2e. En minsk-
ning från 123 kton år 2024.
Samarbete med leverantörer
Lindab Groups miljökrav för transportörer publicerades 
2023 och förtydligar hur koncernen tillsammans med 
leverantören ska sänka utsläppen och specificerar  
tydligare vilken typ av data som behöver rapporteras  
för att mäta utvecklingen.
Flera av leverantörerna delar 
Lindab Groups hållbarhetsam-
bitioner, och ställda krav ligger  
i linje med deras planer. För 
några innebär kraven utmaningar 
som kan kräva investeringar hos 
leverantören.
Senast 2025 ska 
100 procent av 
transportavtalen 
mellan Lindab Group 
och leverantörer i 
första led inkludera 
miljökrav.
93 procent av transportkontrak-
ten innehåller Lindab Groups 
miljökrav för transportörer. En 
ökning jämfört med 90 procent 
2024. 
Lokal produktion
Lindab Groups strategi är att vara nära kunden, vilket 
innebär att produktion av skrymmande produkter flyttas 
från centrala till lokala enheter. Detta minskar transport-
behovet, ökar flexibiliteten, möjliggör snabbare leveran-
ser och reducerar spill. On-site-produktion av cirkulära 
ventilationskanaler är särskilt lämpliga för stora projekt 
och dimensioner.
Lindab Group tillämpar redan 
denna metodik genom att be-
driva mindre produktionsenhe-
ter för skrymmande produkter 
på platser där företaget redan 
har verksamhet. Dessa platser 
väljs utifrån både hållbarhets-
mässiga och finansiella fördelar. 
Åtgärden bedöms 
minska transport-
föroreningar och  
utsläpp inom  
scope 3.
Lindab Group har två mobila 
produktionsanläggningar i 
Sverige. Konceptet planeras att 
expandera till andra marknader 
och implementeras där det be-
döms vara relevant och värde-
skapande. I Norge genomfördes 
det första projektet under 2025.
1)   CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information 
kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 104–106, not 18 sidorna 107–108, not 19 sidan 109 
och not 10 sidan 99.
164  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 165 =====

Begränsning av klimatförändringar
(E1-6) 
Klimatberäkningar genomförs i enlighet med GHG-protokollets 
principer och tillämpar basåret 2022 kopplat till utsläppsmålen 
som verifierats av Science Based Targets initiative. Målen 
beskrivs på sidan 160. 
 Omräkning av basåret följer principerna och beskrivs i 
Lindab Groups klimat- och miljöpolicy. Omräkning sker vid 
identifierade fel som påverkar utfallet med mer än 5 procent 
för scope 1 och 2 eller scope 3. Utsläppsdata från förvärvade 
bolag adderas, medan data från avyttrade bolag dras bort för 
att möjliggöra jämförelse. Stängda enheter ingår fortfarande i 
målen och basåret för att säkerställa jämförbar rapportering. 
Mer information om förvärv och avyttringar finns i not 5 på 
sidan 92.  
 Utsläpp från värdekedjan medför betydande utmaningar i 
datainsamling från leverantörer och kunder. Bristande trans-
parens, varierande rapporteringsförmåga och osäkerheter i 
konsumtionsdata och emissionsfaktorer gör att rapporteringen 
får göras utifrån tillgängliga data och lämpliga uppskattningar, 
vilket innebär visst avkall på exakthet i rapporterade data. Sär-
skilt utmanande är områden som inköp av varor och tjänster, 
användning av sålda produkter samt transporter. Begränsning-
ar i interna system försvårar ytterligare möjligheten att samla 
och analysera den nödvändiga informationen. För att hantera 
dessa utmaningar investeras i ett förbättrat internt verktyg för 
intern hållbarhetsrapportering samt ett nytt  affärssystem som 
kommer frigöra mer tid för analys och uppföljning. 
 Andelen primärdata, som fungerar som ett mått på kvalitet, 
redovisas per mätpunkt i tabellen för redovisningsprinciper på 
sidorna 167–168, vilket ger en tydlig översikt över datakvaliteten 
och de områden som kräver ytterligare förbättring.
Scope 1 och 2
Utsläppen har minskat med 61 procent jämfört med 2022. 
Lindab Groups kortsiktiga mål är att minska dessa utsläpp med 
56 procent till år 2030. Läs mer om vetenskapligt baserade 
mål på sidan 160 under rubriken Mål. Minskningen i scope 1 
och 2 under 2025 kan tillskrivas en kombination av energief-
fektiviseringsåtgärder och en ökad andel förnybar el. Under 
2025 har anläggningarna i Danmark, Italien och Irland övergått 
till fossilfri el, vilket bidragit till fortsatta utsläppsminskningar. 
Fördelningen av olika typer av el samt andel som kommer från 
instrument med ursprungs garantier redovisas på sidan 168 
under rubriken Energianvändning i egen verksamhet.
CO2e-utsläpp Scope 1, 2 – absolut
Kortsiktigt SBT-mål
CO2e-utsläpp Scope 3 – absolut
Kortsiktigt SBT-mål
Lindab Groups absoluta CO2e-utsläpp 
i scope 1 och 2 minskade 52 procent 
till 9 918 ton från 2022 till 2025, 
främst tack vare fossilfri el.
Lindab Groups absoluta utsläpp inom 
scope 3 från inköpta varor och tjänster, 
uppströms transporter, avfall genererat i 
verksamheten och användning av sålda 
produkter minskade med 21 procent till 
747 032 ton CO2e från 2022 till 2025, 
främst till följd av minskad produktions-
volym.
 Scope 1   Scope 2
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/two.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum
/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/two.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum
/zero.lnum
/five.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum/five.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/two.lnum/five.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
Ton CO2e Ton CO2e
Scope 3
Utsläppen har minskat med 21 procent jämfört med 2022. 
Lindab Groups kortsiktiga mål är att minska dessa utsläpp med 
25 procent till år 2030. Läs mer om vetenskapligt baserade 
mål på sidan 159 under rubriken Mål. Lindab Group har störst 
påverkan på omvärlden via värdekedjan, där scope 3 står för 
99 procent av de totala utsläppen. Inköpta varor och tjäns-
ter, kategori 3.1, står för störst andel utsläpp, där råmaterialet 
stål i sin tur står för mest utsläpp inom kategorin och för 43 
procent av de totala scope 3 utsläppen. Utsläpps reduktionen i 
kategorin beror främst på minskad produktion samt minskade 
lagernivåer av råmaterial. Utmaningen är dock att produktio-
nen av stål står för en stor del av världens utsläpp. Läs mer om 
Lindab Groups initiativ inom koldioxidreducerat stål samt om 
samarbeten med stål leveran törer på sidan 163 samt i företags-
beskrivningen på sidan 13 under rubriken Minska kundernas 
klimatpåverkan. 
 Näst största påverkan på omvärlden kommer från kategori 
3.11, användning av sålda produkter. Fläktar, aggregat och 
luftkonditionering som köps in och säljs vidare står för störst 
andel av utsläppen i kategori 3.11. Ventilationsbranschen har, 
likt många andra branscher, påbörjat en digital resa med fler 
smarta och uppkopplade produkter för att förbättra energief-
fektiviteten och inneklimatet. Dessa produkter kräver energi för 
att fungera, men en väldigt liten mängd i förhållande till den 
energibesparing som uppnås. GHG-protokollet tar bara hänsyn 
till utsläppen från användningsfasen i scope 3 och inte den 
besparing av energi och utsläpp som produkterna ger. Lindab 
Group deltar i diskussioner inom Svensk Ventilation för att 
utveckla metoder för att beräkna scope 4, vilket skulle redovisa 
de utsläppsminskningar som uppnås genom koncernens 
produkter. Läs mer om hur produkterna bidrar till energieffek-
tivisering på sidorna 34–35 under rubriken Produkter för ett 
hållbart och hälsosamt inomhusklimat. 
 Kategorierna 8, 13, 14 och 15 i scope 3 är exkluderade från 
Lindab Groups redovisning. Utsläpp från verksamhet i hyrda 
lokaler inkluderas i scope 1 och scope 2. Därför finns inga 
utsläpp i kategori 8. Koncernen har inte heller några nedströms 
uthyrda tillgångar och är inte involverat i franchiseverksamhet, 
vilket gör att kategori 13 och 14 exkluderas. Kategori 15 exklu-
deras eftersom Lindab Group inte har relevanta investeringar 
som ger upphov till utsläpp enligt GHG-protokollet.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  165
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 166 =====

Scope 1, 2 och 3 – absolut
Retroaktivt År för delmål och mål
Absoluta utsläpp anges i ton CO2e
Basår 
2022 2024 2025
Förändring, % 
2025/2024 2030 2050
Årligt mål/
Basår
Totala indirekta bruttoutsläpp scope 1 och 2 9 1761) 2 0861) –3 %
Scope 1 – växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläppp scope 1 (tCO2e) 8 505 6 808 8 567 +26 %
Procentandel scope 1 – växthusgasutsläpp från reglerade 
utsläppshandelssystem 0 % 0 % 0 % 0 %
Scope 2 – växthusgasutsläpp
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 8 032 7 277 5 520 –24 %
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 12 351 5 351 1 351 –75 % 1 902 1 235 –3 %
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 1 237 919 1 120 885 994 222 –11 % 123 792 –4 %
 1. Inköpta varor och tjänster 813 738  682 356 631 491 –7 % 786 164
 2. Kapitalvaror 2 189  1 543 1 836 19 %
 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 2 016  1 8292) 3 722 103 %
 4. Uppströms transport och distribution 17 884 14 844 13 567 –9 % 13 202
 5. Avfall genererat i verksamheten 1 035 899 421 –53 % 1 035
 6. Tjänsteresor 1 114 989 998 1 %
 7. Anställdas pendling 5 265 5 139 5 021 –2 %
 8. Tillgångar som leasas i uppströms
 9. Nedströms transport och distribution 2 876  2 379 2 836 19 %
10. Bearbetning av sålda produkter 21 923  28 022 18 821 –33 %
11. Användning av sålda produkter 363 169  376 757 310 320 –18 % 159 753
12. Avfallshantering av sålda produkter 6 709  6 126 5 189 –15 %
13. Tillgångar som leasas i nedströms
14. Franchise 
15. Investeringar
T otala utsläpp av växthusgaser
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO2e) 1 254 457  1 134 969 1 008 309 –11 %
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO2e) 1 258 775 1 133 043 1 004 140 –11 % 125 878 –4 %
1)  Målet för scope 1 är 7 274 ton CO₂e och för det marknadsbaserade scope 2 är målet 1 902 ton CO₂e år 2030. För 2050 är målet 851 ton CO₂e för scope 1 och 1 235 ton CO₂e 
för scope 2.
2)  En mindre justering har gjorts för kategori 3.3 på grund av ett beräkningsfel under 2024.
Scope 1, 2 och 3 – intensitet 
Växthusgasintensitet per nettoomsättning1) (ton CO2e/MSEK)
Basår 
2022 2024 2025
Förändring, % 
2025/2024
Scope 1 och 2 – växthusgasutsläpp
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 1,3 1,0 1,1 +10 %
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 1,6 0,9 0,8 –11 %
Scope 1, 2 och 3 – växthusgasutsläpp
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 91,0 91,5 78,4 –14 %
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 91,3 91,4 78,1 –15 %
1)  Nettoomsättning framgår av not 8 på sidan 98. Beräkningen av intensitet sker utifrån valutarensad nettoomsättning, se nyckeltal Koncernen: Fem år i 
sammandrag.
Scope 1 – Biogena växthusgasutsläpp
Absoluta utsläpp anges i ton CO2e
Basår 
2022 2024 2025 2025/2024
Scope 1 – växthusgasutsläpp
Biogena utsläpp (tCO2e) 812 824 806 –2 %
CO2e-utsläpp Scope 1, 2, 3 – absolut
Långsiktigt SBT-mål
CO2e-utsläpp för stål – intensitet
Det totala CO2e-utsläppet i scope 1, 
2 och 3 minskade med 20 procent 
från 2022 till 2025. Reduktionen beror 
främst på minskad produktion och 
lägre lagernivåer för råmaterial. 
Utsläpp per vikt för Lindab Groups 
mest inköpta material, galvaniserat 
stål och zink- magnesium belagt stål, 
har minskat från 2,56 ton CO2e per 
ton 2022 till 2,46 ton CO2e per ton 
2025, vilket motsvarar en minskning 
med 4 procent.
 Scope 1   Scope 2   Scope 3
Ton CO2e Ton CO2e
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/two.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum
/zero.lnum
/three.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/nine.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum /two.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/one.lnum /five.lnum/zero.lnum/zero.lnum /zero.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/two.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum
/two.lnum,/four.lnum/zero.lnum
/two.lnum,/four.lnum/five.lnum
/two.lnum,/five.lnum/zero.lnum
/two.lnum,/five.lnum/five.lnum
/two.lnum,/six.lnum/zero.lnum
166  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 167 =====

Redovisningsprinciper 
Mätpunkt Beräkningsgrund Metod Aktivitetsdata Emissionsfaktorer
Primär-
data
Scope 1 Förbränning av energi 
såsom naturgas, biogas 
och olja i fastigheter och 
tillverkning. Påfyllnad av 
köldmedia. Tjänsteresor 
med företagsbilar samt 
förbränning av bränslen 
i ägda eller leasade last-
bilar samt andra fordon.
Bränsle-
baserad
Distans-
baserad
Förbrukningsdata per energislag hämtas direkt hos leverantören 
eller via avläsning från källan. Utsläpp från köldmedia hämtas 
från respektive fastighet och baseras på påfylld mängd som 
registreras i serviceprotokollen. Tankad mängd bränsle eller 
körd sträcka och medelförbrukning för varje bil och fordon. Vid 
avsaknad av primärdata görs antaganden om fördelning mellan 
företags- och privatkilometer, baserat på erfarenhet från bolag 
med verifierade primärdata.
Förbränning av en-
ergi: DEFRA 2024
Köldmedia: DEFRA 
2024. Bränslen för 
bilar och fordon: 
DEFRA 2024. 
Emissionsfaktorer 
tillämpas genom 
Position Greens 
centrala beräk-
ningsmodeller
98 procent
Scope 2 Förbrukning av el i fast-
igheter. Förbrukning av 
fjärrvärme och fjärrkyla i 
fastigheter. Tjänsteresor 
med företagsbilar som 
använder el samt för-
brukning av el från andra 
elektrifierade fordon som 
ägs eller leasas. 
Bränsle-
baserad
Distans-
baserad
Förbrukningsdata hämtas direkt hos energileverantörer eller via 
avläsning från källan. Tillryggalagd sträcka och genomsnittlig 
förbrukning tillämpas för elektrifierade fordon där så krävs. 
Laddstationer för elfordon kan användas för både privata och 
tjänsterelaterade resor, vilket kan medföra en viss dubbelrap-
portering av elanvändningen; påverkan bedöms dock vara 
marginell 
Utsläppsfaktorer tillämpade via Position Greens centrala  
beräkningsmodeller.
El: Ursprungs-
märkt förnybar el 
0 g CO2e/MWh 
för marketbased. 
Residualmix: Asso-
ciation of Issuing 
Bodies (AIB) 2024 
med IEA 2024 som 
reservdata där så 
krävs. Fjärrvärme 
eller fjärrkyla: 
DEFRA 2024 eller 
leverantörsspecifika 
lokala emissions-
faktorer
93 procent
Scope 3 
kategori 1 
Inköpta varor och tjänster Hybridmetod Rapportering av inköpt råmaterial och förpackningsmaterial görs 
i vikt. Beräkningarna för de största källorna, som stål, baseras 
på leverantörsspecifika data. Utsläpp från övriga material och 
produkter beräknas utifrån inköps statistik, där den största leve-
rantören per kategori används som representant. Inköpsstatis-
tiken omfattar perioden juli 2024 till juni 2025, vilket skapar viss 
osäkerhet i redovisningen. Lindab Group arbetar med att effekti-
visera och digitalisera processen för att minska osäkerheten. För 
tjänster beräknas växthusgasutsläppen baserat på utgiftsdata.
Leverantörsspecifi-
ka data från EPD
Generiska data 
från Ecoinvent 
3.8, World Steel 
Association 2021, 
World Stainless 
Steel 2020 eller 
ÖKOBAUDAT 2021
44 procent
Scope 3 
kategori 2
Kapitalvaror Hybridmetod
Genomsnittlig 
utgiftsbaserad
Inköp av kapitalvaror rapporteras per företag och kategori såsom 
fastigheter, maskiner och IT-utrustning. 
Exiobase 3
För maskiner och 
utrustning används 
en utsläppsfaktor 
beräknad av Lindab 
Group
100  
procent
Scope 3 
kategori 3 
Bränsle- och energi-
relaterade aktiviteter
Bränsle- 
baserad
Baseras på specifik rapportering från varje bolag och omfattar 
användningen av bränslen och elektricitet för både stationära 
och mobila källor.
Bränslen och  
energi: BEIS 2024
El: IEA 2024
 100  
procent
Scope 3 
kategori 4
Uppströms transport  
och distribution
Distans- 
baserad
Primärdata används för transport från inköp av stål samt för vissa 
maskiner. Data samlas in årligen och representerar den specifika 
transportmetoden och avståndet. För kapitalvaror och övriga 
inköpta varor beräknas utsläppen baserat på representativ 
transportmetod och avstånd per inköpskategori. Utsläpp från 
transporter inom Lindab Group och till kund beräknas utifrån 
data som samlats in från affärssystem, transportsystem eller 
från transportleverantörer. Vid dataluckor justeras resultatet uti-
från omsättningen per företag samt baserat på det totala antalet 
ton som satts på marknaden enligt scope 3.12.
Global Logistics 
Emissions Council 
(GLEC) 3.4
Network for 
Transport Measures 
(NTM) 2024
26 procent
Scope 3 
kategori 5
Avfallshantering Avfallsspecifik Mängden avfall och skrot rapporteras årligen per 
avfallshanterings metod per bolag. Om avfallsleverantören inte 
kan leverera primärdata görs antaganden om avfall baserat på 
avfallskärlets storlek, tömningsfrekvens och nationell statistik 
om avfallshantering. I enlighet med GHG-protokollet används 
cut-off-metoden för material som går till återvinning eller för-
bränning med energiåtervinning, vilket innebär att ingen belast-
ning eller lättnad från återvinningsprocessen tilldelas avfallet. 
BEIS 2024 100 pro-
cent
Scope 3 
kategori 6
Tjänsteresor Distans- 
baserad
Utgifts- 
baserad
Affärsresor, inklusive resor med anställdas privata bilar, hyrbilar, 
tåg, båtar och flygplan, rapporteras årligen av bolagen. 
BEIS 2024 60 procent
Scope 3 
kategori 7
Pendlingsresor Genom- 
snittliga data
Medelantalet anställda per dotterbolag samt antaganden  
baserade på europeisk statistik för pendling används för att  
uppskatta arbetsrelaterade utsläpp.
NTM 2024 0 procent
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  167
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 168 =====

Mätpunkt Beräkningsgrund Metod Aktivitetsdata Emissionsfaktorer
Primär-
data
Scope 3 
kategori 9
Nedströms transport  
och distribution
Distans- 
baserad
Se scope 3, kategori 4. Andelen transporter till kund som betalas 
av kund baseras på den finansiella redovisningen. 
GLEC 3.4 20 procent
Scope 3 
kategori 10
Bearbetning av såld 
produkt
Genom- 
snittliga data
Ett fåtal produkter, såsom stål för vidare tillverkning, kräver 
ytterligare bearbetning. Utsläppen baseras på såld mängd av 
berörda produkter. Den mest förekommande bearbetningen är 
manuell och kräver begränsad elektricitet (handverktyg), men 
inget bränsle eller liknande konsumtion. 
Ecoinvent 3.8 2 procent
Scope 3 
kategori 11
Användning av såld 
produkt
Direkta 
utsläpp under 
användnings-
fasen
Scenarier baserade på behovsstyrd ventilation har utvecklats för 
de berörda produktgrupperna, med användning i timmar, dagar, 
veckor och år. Elförbrukningen för utrustningen beräknas utifrån 
information från leverantörerna. Den faktiska elförbrukningen 
beror på den övergripande designen och installationen av hela 
ventilationssystemet.1) För produkter som använder köldmedier 
antas att 100 procent släpps ut. 
European Energy 
Agency (EEA) 2022
BEIS 2024
0 procent
Scope 3 
kategori 12
Avfallshantering av 
sålda produkter
Avfallsspecifik Försäljning i vikt per produktgrupp beräknas baserat på data 
från bolaget med störst försäljning. Materialfördelning per pro-
duktgrupp baseras på information från byggvarudeklarationer. 
Avfallsscenario tas fram per materialtyp baserat på europeisk 
statistik. 
BEIS 2024 49 procent
1) Eftersom beräkningen baseras på scenarier finns det inga primärdata om den faktiska användningen eller energiförbrukningen för de sålda produkterna.
Energianvändning i egen verksamhet
(E1-5)
Energieffektivitet är en viktig komponent i hållbarhetsarbetet 
för att minska klimatpåverkan och resursbehov. Ett koncern-
övergripande mål om energieffektivisering av egen verksam-
het är ännu inte fastställt. Mål finns idag lokalt hos bolagen. 
Som tillverkande bolag ingår Lindab Group i sektorer med hög 
klimat påver kan, även om koncernen har låg energianvändning 
sett till andra delar av värdekedjan. Samtliga aktiviteter 
klassi  ficeras som tillhörande sektorer med hög klimatpåverkan. 
Informationen i tabellen avser direkt och indirekt energi i egen 
verksamhet. En av Lindab Groups största fabriker, i Tjeckien, 
certifierades 2023 enligt ISO 50001, en internationell standard 
som fastställer krav och riktlinjer för ett energiledningssystem 
(EnMS). Syftet är att effektivisera energianvändningen, minska 
kostnaderna och förbättra den övergripande energi prestandan.  
 Lindab Group övergår till fossilfri el och satsar på egna 
sol cells anlägg ningar på flera platser. Under 2025 drifttogs 
solcellsanläggningar vid anläggningar i både Tjeckien, Italien 
och Irland, med en kapacitet på 1 MWp, 40 kWp respektive  
174 kWp. 
Under 2024 inleddes ett samarbete med Becour på koncern-
nivå avseende avtalsenligt köp av förnybar el som paket med 
instrument eller fristående instrument utan paket. Genom 
partnerskapet bidrar Lindab Group aktivt till utbyggnaden av 
förnybara energikällor på de marknader där Lindab Group 
har verksamhet, då instrumenten köps direkt av valda lo-
kala producenter. I diagrammet för elförbrukning redovisas 
andelen förnybar el som köpts som fristående instrument 
med ursprungs garantier, Energy Attribute Certificates, och 
avbok nings certi fikat. Läs mer i not 2 på sidorna 80–83, not 4 
på sidorna 88–91 och not 10 på sidan 99, där det framgår att 
kostnaderna för elcertifikaten redovisas löpande som övriga 
rörelsekostnader, utan ytterligare åtaganden för Lindab Group.  
 El från kärnkraft används i de länder där detta ingår i den 
nationella elmixen samt där bolagen ännu inte övergått till för-
nybar el via samarbetet med Becour. Lindab Groups mål avser 
fossilfri el, men prioriterar förnybar el när sådan finns tillgänglig 
och tillgången är stabil. 
 
Elanvändning Energiförbrukning
Användningen av förnybar el  
har ökat till 95 procent 2025 från 
45 procent 2022 sett till absoluta 
värden. 
Lindab Groups energiförbrukning har mins-
kat med 1 procent per omsatt MSEK från 
2022 till 2025. Trots investeringar i förnybar 
el är reduktionen minimal på grund av den 
minskade omsättningen.
 Förnybar el med EAC-c-certifikat
 Förnybar egenproducerad el
 Icke förnybar el
 Direkt energi
 Indirekt energi
% MWh per omsatt MSEK
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/two.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum
/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/two.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum
/zero.lnum
/two.lnum
/four.lnum
/six.lnum
/eight.lnum
/one.lnum/zero.lnum
168  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 169 =====

Omställning av transporter 
Nedan presenteras resultaten av åtgärder för att främja mer hållbara transporter och av skärpta miljökrav.
Företagsbilar, andel, % 2025 2024 2023
Företagsbilar som drivs med el, är hybrider 
eller använder förnybart bränsle 67 55 50
Avtal med miljökrav, andel, % 2025 2024 2023
Transportörer som har signerat  
Lindab Groups miljökrav 93 90 61
Ägda eller leasade lastbilar, andel, % 2025 2024 2023
Ägda eller leasade lastbilar som drivs med el 
eller förnybart bränsle 12 7 2
Extern transport, 
fördelning av transportsätt, % 2025 2024 2023
Väg 47 77 78
Järnväg 12 12 12
Vatten 26 11 10
Flyg 15 0 0
Truckar, andel, % 2025 2024 2023
Truckar som drivs med el eller  
förnybara bränslen 92 93 92
Extern transport: lastbilar, andel, % 2025 2024 2023
Externa lastbilar som går på el eller  
förnybart bränsle 13 3 9
Transportörer som har signerat Lindab Groups miljökrav, andel
Lindab Groups miljökrav för transportörer 
 lanserades under 2023 och hittills har 
93 procent av de berörda leverantörerna1) 
signerat kraven. 
1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som represen-
terar inköp för mer än 100 KEUR/år samt leverantörer 
i högriskländer som representerar inköp för minst 25 
KEUR/år omfattas.
%
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum
/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
Ägda eller leasade företagsbilar, andel
Andelen företagsbilar som drivs med el, är 
hybrider eller använder förnybart bränsle 
har ökat från 55 procent till 67 procent från 
2024 till 2025. 
%
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum
/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
 Diesel   Bensin   El   Hybrid
Ägda eller leasade lastbilar, andel
12 procent av de lastbilar som Lindab 
Group äger eller kontrollerar drivs av 
förnybart bränsle. Lindab Group har 
som mål att samtliga transporter ska 
ske med el eller förnybart bränsle 
2040.
%
 Diesel, bensin   El, hybrid, förnybart /two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum
/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
Truckar, andel
92 procent av de truckar som används 
inom Lindab Groups egen verksamhet 
drivs idag med förnybart bränsle eller el. 
%
 Diesel, bensin   El, hybrid, förnybart /two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum
/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
Extern transport, fördelning av transportsätt
Under 2025 genomfördes 47 procent av 
Lindab Groups transporter med lastbil, 
12 procent med tåg, 26 procent med båt och 
15 procent med flyg1). Lindab Group fokuserar 
på inter modala transportlösningar och 
strävar efter att välja de metoder med lägst 
miljöpåverkan.
%
 Väg   Järnväg   Vatten   Flyg /two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum
/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
Extern transport, lastbilar, andel
13 procent av externa lastbilstransporter 
genom fördes med förnybart drivmedel eller 
el under 2025, en ökning jämfört med 2024. 
Lindab Group siktar på att alla transporter ska 
drivas med förnybart bränsle senast 2040.
%
 Diesel, bensin   El, hybrid, förnybart /two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum
/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum
/four.lnum/zero.lnum
/six.lnum/zero.lnum
/eight.lnum/zero.lnum
/one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
1)  Data för externa transporter baseras delvis på antaganden, genomsnitt och 
varierande lokala metoder. Då rapporteringen inte är helt standardiserad mellan 
regioner kan uppgifterna skilja sig åt från år till år, särskilt för flygtransporter. Detta 
innebär att datapunkten bör tolkas med försiktighet.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  169
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 170 =====

Redovisningsprinciper 
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Andel transportleverantörer 
med avtal som innehåller 
Lindab Groups miljökrav för 
transportörer
Inköpsvolymen för de avtal som inkluderar Lindab 
Groups miljökrav för transportörer i förhållande till 
total inköpsvolym för transporter. Avser leverantörer 
i första led.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Ägda eller leasade företags-
bilar 
Antalet företagsbilar redovisas per bolag och  
fördelas efter typ av drivmedel.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Ägda eller leasade lastbilar Antalet lastbilar och övriga fordon, exklusive  
företagsbilar, redovisas per bolag och fördelas  
efter typ av drivmedel.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Ägda eller leasade truckar Antalet truckar redovisas per bolag och fördelas  
efter typ av drivmedel. 
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Extern transport:  
Fördelning av transportsätt
Transporttyp inom Lindab Group och till kund beräk-
nas baserat på data från affärs- och transportsystem 
eller direkt från transport  leverantörer. Vid dataluckor 
justeras resultatet utifrån omsättningen per företag.
Datainsamling för transporter är utmanande, och Lindab Group 
arbetar kontinuerligt för att få tillgång till relevant information 
och med förbättringar för att effektivisera processen genom att 
tydliggöra kriterier för datainsamling och beräkningar.
Extern transport:  
Bränsle lastbilar
Bränsletyp för lastbilar vid transporter inom Lindab 
Group och till kund beräknas utifrån data från affärs- 
och transportsystem eller transportleverantörer. Vid 
dataluckor justeras resultatet utifrån omsättningen 
per företag. 
Där primärdata saknas tillämpas försiktighetsprincipen, där 
icke-förnybara drivmedel antas som standard samt sämre 
utsläppsklass. Datainsamling för transporter är utmanande, 
och Lindab Group arbetar kontinuerligt för att få tillgång till 
relevant information och med förbättringar för att effektivisera 
processen genom att tydliggöra kriterier för datainsamling och 
beräkningar.
Direkt och indirekt energikonsumtion – absolut
Absoluta värden anges i MWh och intensitet i MWh per omsatt MSEK.  
Inkluderar energi förbrukning på Lindab Groups anläggningar. 2025 2024 2023 2022
Direkt energikonsumtion
Bensin 1 706 3 491 3 711 3 093
Biodiesel, HVO100 972 523 106 216
Biogas 2 707 2 507 2 737 2 899
Diesel 4 237 10 480 13 386 15 333
Eldningsolja 593 502 597 746
Gasol (LPG) 1 089 42 116 259
Kol och kolprodukter – – – –
Kärnenergi – – – –
Naturgas 17 233 18 554 18 718 21 237
Pellets – 280 522 0
Råolja och petroleum – – – –
Förnybart 3 679 3 310 3 365 3 114
Icke förnybart 24 857 33 069 36 528 40 669
Summa direkt energikonsumtion 28 536 36 379 39 893 43 783
Indirekt energi 
Elektricitet förnybar 57 129 34 274 20 670 20 231
Elektricitet icke förnybar 2 769 9 791 22 805 25 244
Fjärrvärme förnybar 1 017 6 595 6 231 6 349
Fjärrvärme icke förnybar 7 704 2 890 3 630 3 736
Förnybart 58 146 40 869 26 901 26 580
Icke förnybart 10 472 12 681 26 436 28 980
Summa indirekt energikonsumtion 68 618 53 550 53 337 55 560
T otal energikonsumtion (direkt + indirekt) 97 154 89 929 93 230 99 343
170  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 171 =====

Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Direkt energianvändning Inkluderar all energikonsumtion som leder till växthusgasutsläpp i scope 
1. Energi konsumtion omfattar alla bränslen som används i tillverkning, för 
uppvärmning samt i ägda och leasade fordon. För mer detaljer se redovis-
ningsprinciper för scope 2, sidan 167.
Osäkerheten bedöms inte vara 
betydande.
Indirekt energianvändning Inkluderar all energikonsumtion som leder till växthusgasutsläpp i scope 
2. Detta omfattar köpt och konsumerad el, värme och kyla för samtliga 
anläggningar. För mer detaljer se redovisningsprinciper för scope 2, sidan 
167. Kärnenergi ingår endast som en del av landsmixen och redovisas som 
icke förnybar el.
Osäkerheten bedöms inte vara 
betydande.
Förnybar andel av total direkt  
och indirekt energianvändning
Den förnybara andelen beräknas som förnybar energi som inhämtas  
(biomassa och certifierad el) för egen konsumtion dividerat med den  
totala energin som inhämtas för egen konsumtion.
Antagande om andel förnybar 
fjärrvärme baseras på tillgänglig 
statistik per land eller europeisk 
nivå.
Direkt och indirekt energikonsumtion – intensitet
Energiförbrukning per omsatt MSEK 2025 2024 2023 2022
Direkt energi 2.2 2,7 3,0 3,2
Indirekt energi 5.3 4,0 4,1 4,4
Klimatscenarier
(E1.SBM-3)
Utsläppsscenarier används för att identifiera ekonomiska samt 
operativa risker och möjligheter kopplade till klimatförändring-
ar som påverkar företaget både på kort, medellång och lång 
sikt. Risken för fysiska klimatrisker bedöms som låg på kort 
och medellång sikt. Omställningen av byggbranschen medför 
betydande utmaningar, men den erbjuder också många affärs-
möjligheter. 
 Lindab Group har valt klimatrelaterade scenarier basera-
de på de senaste vetenskapliga modellerna för att bedöma 
omställningsrelaterade risker. De två utsläppsscenarier som 
används är utvecklade av FN:s Intergovernmental Panel on 
Climate Change (IPCC). De fysiska klimatriskerna har bedömts 
med ett tidsperspektiv fram till år 2050, medan omställ-
ningsriskerna har analyserats utifrån Lindab Groups strategi 
för år 2030. Detta överensstämmer med de klimatrelaterade 
antaganden som ligger till grund för den finansiella rapporte-
ringen. Scenario 1 – RCP 2.6, anses vara den bästa nuvarande 
uppskattningen av vad som krävs. Scenarierna bygger på 
politiska, makroekonomiska, energirelaterade och tekniska 
drivkrafter som påverkar verksamheten. EU, Lindab Groups 
främsta marknad, påverkas av sociala, teknologiska, ekonomis-
ka, miljömässiga och politiska driv krafter. Förändrade kon-
sumtionsmönster och urbanisering formar samhället, medan 
koldioxidreducerat stål, elektrifiering och digitalisering driver 
omställningen. Ekonomin påverkas av inflation, handelspolitik 
och gröna investeringar, samtidigt som klimatrelaterade risker 
ökar och regelverk kring energi, avfall och cirkulär ekonomi 
skärps. EU:s klimatlagstiftning styr utvecklingen, men förändra-
de globala förutsättningar kan påverka riktningen. Osäkerheter 
relaterade till geografi, politik och ekonomi har beaktats för att 
säkerställa en realistisk och heltäckande bedömning. 
 Rapporteringen av fysiska risker kommer att utökas, om så-
dana risker skulle visa sig väsentliga ur koncernens perspektiv 
i fram tiden. Fysiska klimatrelaterade risker för produktionsverk-
samheter analyseras utifrån platsbaserade data samt nationel-
la och regionala nivåer. 
 Begränsningar finns i tillgången till detaljerade lokala 
klimat data samt osäkerheter kring framtida politiska beslut 
och teknik utveck ling. Bedömningen är att de identifierade 
klimat riskerna inte kommer att ha en betydande påverkan på 
Lindab Groups finansiella ställning på kort- och medellång sikt. 
Å andra sidan bedöms möjligheterna vara betydande, särskilt 
inom områden som energieffektivisering och genom att er-
bjuda produkter i koldioxid reducerat stål. Strategin tar hänsyn 
till klimat risker och implementerar aktivt åtgärder för att öka 
motståndskraften mot förändringar i lagar och marknadskrav.
 Genom medvetna klimatöverväganden i beslutsproces-
ser inom verksamheten navigerar Lindab Group genom de 
utmaningar som klimatförändringen medför och strävar efter 
att positionera sig inom ventilationsbranschen med fokus på 
framåtblickande och anpassningsbara system- och produkt-
lösningar. Finansiella risker redovisas i not 3 på sidorna 84–87, 
medan verksamhetsrisker redovisas i bolagsstyrningsrappor-
ten på sidorna 58–59 under rubriken Riskhantering.
 Enheter och affärsverksamheter i riskzonen har ännu inte 
identifierats. Detta arbete kommer att genomföras under 2026. 
 För beskrivning av resiliensanalys, se sidan 136.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  171
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 172 =====

Scenario 1 – Parisavtalet uppnås (RCP 2.6)
Parisavtalet uppnås och utsläppen av växthusgaser halveras till år 2030. Ny energieffektiv 
teknik införs i stor skala. Lagstiftning som påskyndar den hållbara omställningen införs. 
Samtidigt förändras marknadens krav på företag och produkter, och kunder väljer hållbara 
alternativ för att bidra till omställningen.
Risker och möjligheter Finansiell påverkan
Cirkulär ekonomi 
Krav på nollutsläpp i värdekedjan leder 
till förändrade affärsmodeller. Cirkulära 
modeller för ventilationssystem behöver 
utvecklas när ventilationssystem återbrukas 
istället för att nya produkter köps in. Med stål 
som huvud råvara i ventilationsprodukterna 
är möjligheten till återbruk hög. Produkter 
som kan tillverkas i återvunnet stål blir det 
nya normala. 
Tidshorisont: Medel, lång
Tullar och avgifter
Regleringar, skatter och avgifter för 
koldioxidutsläpp kommer att leda till högre 
kostnader för stål. Det skapar möjligheter 
för Lindab Group att positionera sig på 
marknaden med produkter tillverkade av 
koldioxidreducerat stål samtidigt som det 
ökar kostnaden för inköp av råvara samt 
övriga driftskostnader.
Tidshorisont: Kort, medel, lång
Energieffektiva lösningar
Volatila energipriser och ny lagstiftning 
påskyndar omställningen till energi-
effektiva lösningar. Det ökar efterfrågan 
på renovering och smarta ventilations-
lösningar, vilket gynnar Lindab Group. 
Det ökar samtidigt risken för att göra 
felsatsningar inom produkt utveckling. 
Om omställningen till produktion av 
koldioxidreducerat stål inte lyckas kan nya 
material behöva utvärderas. 
Tidshorisont: kort, medel, lång
Obeprövad teknik
Risken för olönsamma investeringar ökar 
när obeprövad teknik behöver användas 
för att klara klimatomställningen. 
Tidshorisont: Medel, lång
Finansiell påverkan
• Ökade investeringar till följd av klimat-
omställning.
• Ökade drifts- och underhållskostnader.
• Ökad beskattning.
• Mer investeringar i produktutveckling.
• Ökad försäljning av energieffektiva och 
smarta produkter.
• Ökad efterfrågan på produkter med lägre 
klimatpåverkan.
• Möjlighet att öka marknadsandel med 
nya affärsmodeller.
• Ökade tullar och avgifter.
Scenario 2 – Dagens takt (RCP 8.5)
Växthusgasutsläppen ökar i samma takt som i dag, samtidigt som kraven och beteende från kunder 
och investerare förblir oförändrade. Det leder till stigande havsnivåer, fler dagar med extremväder, ökat 
antal bränder, hög energiintensitet och stort beroende av fossila bränslen. Försämrat inomhusklimat 
påverkar dessutom människors hälsa negativt.
Risker och möjligheter Finansiell påverkan
Energibrist
Ökad risk för att el- och kraftförsörjningen 
inte räcker till, vilket även leder till höjda 
energi priser och högre driftskostnader. Det 
gör åtgärder för att öka energieffektiviteten 
mer lönsamma vilket förväntas ge höjd 
efter frågan på energieffektiv ventilation. Det 
ligger i linje med Lindab Groups satsning på 
produkter för renovering. 
Tidshorisont: Kort, medel, lång
Väderpåverkan
Med mer extremväder ökar fokus på 
inomhusmiljön, vilket gynnar lösningar för ett 
bättre inomhusklimat och god inomhusluft. 
Försämrat väder kommer även utsätta 
byggnader för mer slitage och öka behovet 
av underhåll. Det är en risk för Lindab Groups 
egna fastigheter men skapar möjligheter för 
ökad försäljning av  produkter.
Tidshorisont: Lång 
Konkurrens
Höjda energipriser leder till ökade 
kostnader för tillverkning av stål,  
där framställningen av det koldioxid-
reducerade stålet initialt använder 
mer energi än övrigt stål. Det försvårar 
omställningen och ökar risken för 
priskonkurrens från aktörer som inte 
prioriterar den hållbara omställningen. 
Tidshorisont: Medel, lång 
Anpassningsbara fastigheter 
Ökat krav på inomhusmiljön samt 
förändrade väderförhållanden ställer 
krav på mer anpassningsbara fastigheter. 
Det kan leda till ökad efterfrågan på 
behovsstyrd ventilation som förändrar 
sig med användningen av fastigheten. 
Ökad befolkning i Europa kräver mer 
byggnation. 
Tidshorisont: Medel, lång
Ökade investeringar för att hantera 
klimatförändringarnas effekter
• Ökade drifts- och underhålls kostnader.
• Volatila eller ökade energikostnader 
vilket påverkar priset på stål, den en-
skilt största råvaran för Lindab Group.
• Höjda försäkringskostnader.
• Ökad försäljning av energieffektiva och 
smarta ventilationsprodukter.
• Behovet av bättre inneklimat ökar 
fokuset på ventilation.
172  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 173 =====

Föroreningar
(ESRS: E2)
Lindab Group har åtagit sig att minska föroreningar och mi-
nimera skadliga utsläpp för att skydda både människor och 
miljö. Koncernen driver tillverkningsanläggningar, lager och 
distributionscentraler över hela Europa, verksamheter som 
kan medföra potentiella föroreningsrisker om de inte sköts 
noggrant. För att hantera detta följs strikta interna processer 
och lagstadgade krav, med stöd av kontinuerlig övervakning 
och förebyggande åtgärder. Vår strategi prioriterar säker ma-
terialhantering, ansvarsfull kemikalieanvändning, minimering 
av flyktiga organiska föreningar (VOC) och effektiv hantering av 
avloppsvatten och avfall. Vi arbetar också för att minska buller 
och partikelutsläpp från produktionsutrustning och ventila-
tionssystem, för att säkerställa en säker miljö för anställda och 
omgivande samhällen.
 Förhindrande av föroreningar är en integrerad del av vårt 
koncernövergripande miljöledningssystem, där lokala miljö-
kontroller kombineras med central styrning och regelbundna 
revisioner. Vi upprätthåller certifierade ledningssystem på vik-
tiga anläggningar, utvärderar systematiskt risker och genomför 
förbättringsåtgärder som minskar vår operativa miljöpåverkan.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
(IRO-1)
Luftföroreningar, inklusive partiklar, kväveoxider (NOx) och 
metaller, samt uppströms påverkan kopplad till tillverkning 
av råmaterial har identifierats som väsentliga ur ett påverkan-
sperspektiv i Lindab Groups dubbla väsentlighetsanalys. Mer 
information finns på sidorna 145–148.
 En kartläggning av verksamhetsställen och affärsaktiviteter 
har ännu inte genomförts.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar  
Område Beskrivning Typ av konsekvens Var i värdekedjan Tidshorisont1) Styrs av
Tillverkning av 
råmaterial
Vid tillverkning av råma-
terial, däribland stål, kan 
luftföroreningar inklusive 
partiklar och VOC frigöras.
Föroreningar i närheten av produk-
tionsanläggningar kan påverka både 
lokala ekosystem och människors 
hälsa.
P
Uppströms Kort
Medel
Lång
Klimat- och miljöpolicy
1)  Lindab Group följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
Styrning genom policyer och direktiv 
(MDR-P, E2-1)
Följande policy är styrande för arbetet med att minska utsläpp 
av luftföroreningar:
Klimat- och miljöpolicy
Policyn omfattar i dagsläget inte åtgärder för att begränsa 
nega tiv påverkan kopplad till föroreningar, inte heller substi-
tution och minimering av användningen av ämnen som inger 
betänkligheter, eller förebyggande av incidenter och nödsitu-
ationer. Ytterligare information om styrdokumentets innehåll 
återfinns på sidorna 135–137 samt 196.
 
Mått 
(MDR-M)
Den identifierade påverkan, risker och möjligheter (IRO) 
kopplade till föroreningar avser den uppströms värdekedjan. 
Eftersom mikroplaster och ämnen som inger mycket stora 
betänkligheter inte bedöms vara relevanta för Lindab Groups 
verksamhet redovisas inga mått.
Mål
(MDR-T, E2-3)
Lindab Group har för närvarande inga specifika mål kopplade till luftföroreningar.
Åtgärder och resurser 
(MDR-A, E2-2)
Eftersom koncernen inte har fastställda mål inom området har 
Lindab Group inte heller sådana specifika åtgärder som definieras 
enligt ESRS, men koncernen genomför följande aktiviteter för att 
hantera den identifierade IRO:n:
• Den publicerade materialguiden ställer miljökrav på leverantö-
rers produkter och på de ämnen som används i dessa.
• Materialinnehåll: Farliga ämnen hanteras i enlighet med gällande 
miljölagstiftning och branschstandarder för att säkerställa säker 
hantering och minimera risker. Val av lämpliga material är en  
central förutsättning för hållbara och långlivade produkter.
• Miljöövervakning: Luft-, vatten- och markpåverkan övervakas 
vid Lindab Groups anläggningar där detta bedöms vara relevant 
utifrån verksamhetens art.
• Säker verksamhet: Miljökonsekvensbedömningar genomförs för 
egna verksamheter i närheten av skyddade områden. För större 
anläggningar eftersträvas certifiering enligt ISO 14001 och ISO 
9001.
Tillverkningsverksamhet bedrivs inom ramen för lagstadgade miljö- 
tillstånd för respektive produktionsenhet. Verksamheten bedrivs i 
enlighet med de villkor som fastställs i dessa tillstånd, vilka utgör 
den primära åtgärden för att säkerställa ett effektivt förebyggande 
och kontroll av föroreningar inom koncernen.
Positiv påverkan Negativ påverkan Möjlighet Risk F Faktisk konsekvensP Potentiell konsekvens
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  173
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 174 =====

Resursanvändning och cirkulär ekonomi 
(ESRS: E5)
Cirkularitet och resurseffektivitet är en del av hållbarhetspla-
nen och kopplas direkt till de utsläppsminskningsmål som 
antogs 2024 och som är godkända av Science Based Targets 
initiative. Lindab Group arbetar för att integrera cirkulära 
principer, från design och produktion till återanvändning och 
återvinning. 
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
(IRO-1)
Resursinflöde, resursanvändning och avfall bedöms som 
väsentliga ur ett påverkansperspektiv enligt Lindab Groups 
dubbla väsentlighetsanalys, se ytterligare information på 
sidorna 145–148. Resursutflöde anses inte väsentligt i dag, 
men området följs noggrant och har potential att bli väsentligt 
fram över. 
Det finns flera möjligheter och omställningsrisker kopplade till 
resursanvändning och cirkularitet, vilka hanteras inom området 
Klimatförändringar och beskrivs under rubriken Väsentlig på-
verkan, risker och möjligheter på sidorna 157–158. Ett exempel 
är produkterna med lägre klimatpåverkan, där återvunnen 
råvara spelar en viktig roll, men där också risken för brist på 
metallskrot finns. Världens stålproduktion förväntas öka från 
1 950 miljoner ton år 2021 till 2 500 miljoner ton år 2050, där 
50 procent av stål behovet år 2050 beräknas komma från 
återvunnet stål1). Resterande 50 procent beräknas komma från 
jungfruligt stål, vilket innebär att en övergång till enbart åter-
vunnet stål inte är realistisk inom en överskådlig framtid.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi
Område Beskrivning Typ av konsekvens Var i värdekedjan Tidshorisont2) Styrs av
Användning 
av jungfruligt 
material
Merparten av Lindab Groups 
resursinflöde kommer från 
jungfruliga material och 
produkter. Kritiska mineraler 
förekommer men endast i 
begränsad omfattning.
Användning av jungfruliga material 
behöver begränsas till förmån för 
mer cirkulär resursanvändning. 
Brytning av malm innebär stor på-
verkan på miljö och klimat. Lindab 
Group strävar efter att öka mäng-
den återvunnet material i produkter 
och utveckla ett större produkt-
sortiment med återvunnet stål. 
F
Uppströms Kort
Medel
Lång
Klimat- och miljöpolicy
Uppförandekod
Leverantörskod
Avfall från 
tillverkning  
av produkter
Vid tillverkning och hantering 
av material uppstår avfall inom 
verksamheten och i uppströms 
värdekedja. Majoriteten av 
Lindab Groups avfall återvinns, 
exempelvis metallskrot från 
stålbearbetning, medan en 
mindre del deponeras. 
Lindab Group arbetar för att 
förebygga avfall. Felaktig hantering 
av avfall kan innebära ökade kost-
nader och miljörisker. Koncernens 
leverantörsutvärderingsprogram 
behandlar effektiv avfallshantering.
P  F
Uppströms
Egen verksamhet 
Kort
Medel
Klimat- och miljöpolicy
Uppförandekod
Leverantörskod
Standardisera-
de produkter
Lindab Groups produkter är 
designade enligt gällande 
standarder och är utformade på 
ett sätt som genererar minimalt 
med installationsspill.
Genom att ha standardiserade 
produkter minimeras metallspill. 
Ventilationsprodukter i stål kan 
återanvändas och materialåter- 
vinnas i mycket hög utsträckning.
F
Nedströms Kort
Medel
Lång
Klimat- och miljöpolicy
Uppförandekod
Leverantörskod
2)  Lindab Group följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år.
Styrning genom policyer och direktiv
(MDR-P, E5-1)
Lindab Groups policyer för att hantera identifierad påverkan, 
risker och möjligheter består av uppförandekoden, klimat- 
och miljöpolicyn samt leverantörskoden. Uppförandekoden 
anger de grundläggande principerna för hur koncernen ska 
bedriva sin verksamhet, vilket utgör grunden för hållbarhets-
arbetet. Leverantörer förväntas följa miljölagstiftning och bidra 
till global hållbarhet genom försiktighetsprincipen, initiativ 
för ökat miljöansvar och utveckling av hållbara teknologier. 
Självskattningsformuläret omfattar frågor om avfallshantering, 
och vid platsrevisioner granskas avfallssystem och hantering 
av farligt avfall för att minska risken för felaktig hantering. 
Lindab Groups materialguide kommer att tydliggöra krav och 
förväntningar kopplade till cirkularitet på produktnivå. Klimat- 
och miljöpolicyn adresserar behovet av att minimera avfall, 
maximera resurseffektivitet och övergå till hållbara material 
vilket uppnås genom cirkulär produktdesign där återvunnen 
råvara och effektivare tillverkning används. Lindab Group följer 
EU:s avfallshierarki och ser avfall som en resurs. Lindab Group 
hanterar värdekedjans väsentliga påverkan genom ett leveran-
törsutvärderingsprogram där leverantörskoden och utvärde-
ringen omfattar återvunnet material och avfallshantering. Se 
sidorna 135–137 samt 196 för ytterligare beskrivning av styrning 
av policyer och deras omfattning.
1)  Källa: se sidan 207.
Positiv påverkan Negativ påverkan Möjlighet Risk F Faktisk konsekvensP Potentiell konsekvens
174  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 175 =====

Mål
(MDR-T, E5-3)
Lindab Groups mål, som antagits av styrelsen, för resur-
sanvändning och cirkulär ekonomi är direkt kopplade till de 
utsläppsminskningsmål som antogs 2024 och som är god-
kända av Science Based Targets initiative. Målen syftar till att 
begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C och uppnå 
klimatneutralitet till år 2050, i enlighet med Parisavtalet och 
EU:s klimatmål. Målen är centrala för Lindab Groups hållbar-
hetsarbete och klimat- och miljö policy. Läs mer om vetenskap-
ligt baserade mål på sidan 159 under rubriken Mål.
Den cirkulära omställningen kräver ett nära samarbete inom 
branschen för att skapa cirkulära flöden och minska miljö-
påverkan. Även om dessa mål idag inte regleras av direktiv 
eller lagar, är kommande EU-lagstiftning direkt kopplad till 
flera av dem. Delmålen för Lindab Groups utsläppsminsk-
ningsmål grundar sig på vetenskaplig forskning, medan övriga 
mål sätts utifrån verksamheten. Metodiken och antagandena 
bakom målen redovisas i tabellerna för redovisningsprinciper 
på sidorna 178–179. 
Mål för hållbar resursanvändning och cirkulär ekonomi
• Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym ska minska 
med 101 kton CO2e till år 2030 från basåret 2022. Det skulle 
innebära att 43 procent av det inköpta stålet är koldioxid-
reducerat.
• Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med 
9 procent till år 2030, jämfört med 2023.
• Publicera Lindab Groups materialguide 2025. Målet är 
kopplat till resursinflöde men är avgörande för att förbättra 
koncernens cirkulära produktdesign och förebygga avfall i 
enlighet med steg 1 i EU:s avfallshierarki.
• Årligen ska 100 procent av Lindab Groups leverantörer i första 
led vara utvärderade och godkända.1), 2) Målet är kopplat till 
avfall i uppströms värdekedja och bidrar till alla steg i EU:s 
avfallshierarki .
• Publicera miljövarudeklarationer motsvarande 50 procent 
av försäljningen av egentillverkade produkter som är globalt 
tillgängliga till år 2025.3) 
1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR/år samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 KEUR/år 
omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska utvärderas och godkännas under sitt första år som del av koncernen.
2) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant.
3) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant.
Mått
(MDR-M)
Lindab Group följer upp flera aktiviteter för att säkerställa 
framdrift mot uppsatta mål. Måtten kopplade till utsläpp av 
växthusgaser har validerats av SBTi. Metoder och antaganden 
för varje mått redovisas i de tillhörande tabellerna, benämnda 
redovisningsprinciper. 
• Råmaterial, inköpt mängd per materialtyp. Redovisas på 
sidan 178 under rubriken Resursinflöden, inklusive resurs-
användning. 
• Förpackningsmaterial, inköpt mängd per materialtyp. Redo-
visas på sidan 178 under rubriken Resursinflöden, inklusive 
resurs användning.
• Återvunnet material i metaller. Redovisas på sidan 178 under 
rubriken Resursinflöden, inklusive resursanvändning. 
• Publicerade miljövarudeklarationer. Redovisas som en del i 
listan för åtgärder och resurser på sidan 177. 
• Avfall, typ och mängd per avfallshanteringsmetod. Redovi-
sas på sidan 179 under rubriken Metallskrot och avfall. 
• Begränsning av klimatförändringar: scope 1, 2 och 3. 
 Redovisas i avsnittet Klimatförändringar på sidorna 165–166. 
• Andel utvärderade och godkända leverantörer. Redovisas 
i avsnittet Arbets tagare i värdekedjan på sidan 193 under 
rubriken Lindab Groups leverantörsprogram.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  175
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 176 =====

Åtgärder och resurser
(MDR-A, E5-2)
Lindab Group har genomfört och planerar ytterligare åtgärder 
inom både egen verksamhet och värdekedjan för att minska 
negativ påverkan relaterad till resursanvändning och främja en 
cirkulär ekonomi, samtidigt som den positiva påverkan ska  
förstärkas. Nedan listas de insatser som förväntas ha störst 
effekt för att uppnå målen.
Åtgärd till år 2030 CapEx/OpEx1) Mål Status
Hantera avfall som en värdefull resurs
Lindab Group arbetar med att minska alla typer 
av avfall i verksamheten, med ett särskilt fokus på 
metallskrot, vilket står för den största andelen av av-
fallet. För att förbättra spårbarheten och effektivisera 
resursfördelningen införs mer detaljerad mätning 
av metallskrot i produktionen. Det investeras i ny 
teknik och förbättrade processer för att minska 
materialspill. Dessutom erbjuds regelbundna utbild-
ningar för att säkerställa att medarbetarna har rätt 
kompetens att hantera avfall effektivt och korrekt. 
Koncernen ska samarbeta med certifierade avfalls-
leverantörer för att förbättra avfalls hante ringen och 
säkerställa en hög nivå av återvinning. 
De förväntade investeringarna fram till år 
2030 behöver kvantifieras och sammanstäl-
las på koncernnivå. För närvarande redovisas 
inte investeringar som specifikt rör minskning 
av skrot. 
Minska andelen 
metallskrot från 
egen tillverkning 
med 9 procent 
till år 2030, jäm-
fört med 2023. 
Skrotandelen har ökat med 2 
procent jämfört med 2023 till 
följd av lägre volymer, vilket 
har påverkat produktionsef-
fektiviteten, särskilt vid Lindab 
Groups stålservicecenter. 
Samtidigt har den totala av-
fallsmängden minskat med 12 
procent jämfört med 2023.
Framtagning av Lindab Groups materialguide
En materialguide utvecklas för att främja hållbara 
materialval. Guiden fungerar som ett verktyg för att 
välja material med låg miljö påverkan som samtidigt 
uppfyller gällande lagstiftning och marknadskrav, 
inklusive regler om förbjudna och begränsade 
ämnen i produkter. Målet med material guiden är att 
optimera resurs användningen, öka andelen återvun-
na material, minska avfall och minska miljöpåverkan 
genom att fokusera på materialens livscykel och 
åter vinnings barhet.
Framtagandet av materialguiden medför inga 
direkta drifts kostnader eller investeringar. 
Extern specialist kompetens kan bli aktuell 
inom vissa områden, vilket skulle innebära en 
mindre driftskostnad. Vissa krav i guiden kan 
innebära material byten, vilket potentiellt kan 
påverka driftskostnaderna.
Publicera Lindab 
Groups material-
guide 2025.
Lindab Groups materialguide 
för globala produkter har 
publicerats under 2025.
Cirkulär produktdesign 
Arbetet med det cirkulära erbjudandet fortgår. 
Lindab Groups produkter är designade för att 
möta höga kvalitets- och prestandakrav samt ha 
en lång livslängd. Genom att integrera cirkulär 
produkt design minskar miljöpåverkan vilket främjar 
hållbarhet under hela produktens livscykel. Cirkulär 
produktdesign fokuserar på att optimera resurs-
användning och minska avfall, vilket inte bara  
minskar ekologiska fotavtryck, utan också  
skapar ett mer attraktivt och hållbart erbjudande  
för kunderna.
Cirkulär produktdesign främjar effektiv 
resurshantering och kan även bidra till lägre 
drifts kostnader.
Lindab Group är i början av sin resa att imple-
mentera fler principer för cirkulär produkt-
design, även om delar av metodiken alltid 
har funnits med i verksamheten. Merparten 
av produkterna lämpar sig för återvinning. 
Initialt fokuseras på att stärka kompetensen 
inom den befintliga organisationen. Därefter 
kommer behovet av investeringar i personal, 
verktyg, metoder eller andra resurser att 
analyseras och utvärderas.
Mål kommer  
definieras i 
2026.
Under 2024 och 2025 deltog 
Lindab Group i Nordic Circular 
Design Program för att  
fördjupa sin kunskap inom 
cirkulär produktdesign.
Efter omfattande tester tillver-
kar Lindab Group nu lättare 
cirkulära kanaler med bibe-
hållen kvalitet och prestanda. 
Implementeringen har rullats 
ut successivt under hela 2025 
och är ett pågående arbete 
som fortsätter under 2026 
och framåt. Hittills har cirka 
53 procent av de berörda di-
mensionerna övergått till det 
lättare utförandet. Sett till den 
totala försäljningen av cirku-
lära kanaler innebär detta att 
ungefär 38 procent nu har 
det lättare utförandet. Vid full 
implementering bedöms cirka 
72 procent av koncernens cir-
kulära kanaler kunna övergå 
till den lättare varianten, vilket 
ger betydande besparingar i 
såväl material som i CO₂-ut-
släpp. Återbruk av cirkulära 
ventilations kanaler har dess-
utom påbörjats i Sverige.
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring 
hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 104–106, not 18 sidorna 107–108, not 19 sidan 109 och not 
10 sidan 99.
176  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 177 =====

Åtgärd till år 2030 CapEx/OpEx1) Mål Status
Livscykelanalyser och miljövarudeklarationer för produkter 
Livscykelanalyser (LCA) är en bra metod för att 
få en helhetssyn på de miljömässiga effekterna 
av sina produkter – från råmaterialutvinning och 
produktion till användning och slutlig avfalls-
hantering. Detta hjälper till att identifiera var 
resurser kan användas mer effektivt och vilka 
steg som bidrar mest till en produkts totala 
miljö påverkan. Med stöd av LCA kan Lindab 
Group förbättra produktens miljöprestanda, upp-
fylla cirkularitetsmål och skapa värde för kunder 
som efterfrågar hållbara lösningar.
Lindab Group använder extern program-
vara för att genomföra LCA och skapa 
miljövarudeklarationer. Arbetet drivs av 
specialistpersonal och medarbetare med 
utökat ansvar. Driftskostnaderna uppgår 
till cirka 3 MSEK per år. För att möta 
ökade krav på LCA-data utvärderas möj-
ligheter att effektivisera arbetet genom 
integrationer mellan befintliga system-
stöd, vilket förväntas hålla kostnaderna 
stabila.
Publicera 
miljövaru- 
deklarationer 
motsvarande 
50 procent av 
försäljningen 
av egentillver-
kade produkter 
som är globalt 
tillgängliga till 
år 2025.
2025 hade Lindab Group miljövarude-
klarationer (EPD:er) som täckte 57 pro-
cent av försäljningen av egen till verkade 
produkter tillgängliga globalt. 
För produkter med EPD:er finns nu digi-
tala data om CO₂e-utsläpp tillgängliga 
på produktsidorna och i flera av Lindabs 
webbshoppar.
Partnerskap med leverantörer och kunder 
Lindab Group arbetar aktivt med att skapa starka 
partnerskap med både leverantörer och kunder 
för att driva hållbarhetsagendan framåt. Genom 
nära samarbete med leverantörer säkerställs 
tillgången till mer cirkulära material. 
Aktiviteten är inte direkt kopplad till drifts-
kostnader och investeringar.
N/A Lindab Group har ingått avtal och 
avsiktsförklaringar med majoriteten av 
sina leverantörer, vilka ligger i linje med 
koncernens ambitioner inom ramen för 
SBTi-åtagandena. Koncernen följer ut-
vecklingen på stålmarknaden noggrant 
och deltar i flera nätverk, såsom LFM30 
och Green Building Council på olika 
marknader, för att diskutera en mer 
cirkulär byggbransch. 
Övergång till koldioxidreducerat stål 
Stål är ett optimalt material för ventilations-
produkter då det ger robusta produkter som 
är brandsäkra och hygieniska med en lång 
livslängd. I dag används främst jungfruligt stål 
men Lindab Group har påbörjat övergången 
till koldioxidreducerat stål, vilket inkluderar 
återvunnet och fossilfritt stål. Som en del av 
standardsortimentet, vilket kommer att utökas 
i framtiden, erbjuds produkter i återvunnet stål. 
Lindab Group samarbetar med flera leverantörer 
av koldioxidreducerat stål och väljer det mest 
lämpliga materialet för varje produkt.
En högre andel koldioxidreducerat stål 
innebär ökade driftskostnader jämfört 
med traditionellt stål. Ett arbete pågår för 
närvarande för att fastställa hur stor del 
av kostnaderna som kan förmedlas till 
kundledet.   
Lagstiftning förväntas införa skatter och 
ta bort subventioner för traditionellt stål 
till år 2035, vilket förväntas öka kostna-
derna. Detta kan minska prisgapet mellan 
traditionellt stål och koldioxidreducerat 
stål, vilket gör övergången viktig för att nå 
Lindab Groups finansiella mål. 
Utsläppen 
för inköpt stål 
enligt förvän-
tad volym ska 
minska med 
101 kton CO2e 
till år 2030 från 
basåret 2022.    
År 2025 utgjorde 0,2 procent av kon-
cernens totala inköp koldioxidreducerat 
stål, varav 100 procent var återvunnet 
stål. Under 2026 planerar fler markna-
der att lansera produkter tillverkade av 
återvunnet stål. 
1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring 
hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 104–106, not 18 sidorna 107–108, not 19 sidan 109 och not 
10 sidan 99.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  177
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 178 =====

Resursinflöden, inklusive resursanvändning
(E5-4)
Effektiv resurshantering och ökad användning av återvunna 
material är avgörande för att bevara naturresurser, minska 
miljöpåverkan och hantera avfall hållbart, samtidigt som 
det ger ekonomiska fördelar. Lindab Group använder stora 
mängder råmaterial, där stål utgör den största andelen. För att 
göra största möjliga skillnad riktas resurser främst mot där den 
största effekten kan uppnås. Prioriteringen av råmaterial och 
komponenter baseras på deras relativa förbrukning, påverkan 
på utsläpp samt kundefterfrågan. Förbrukningen framgår i 
tabellen till höger.
 Förpackningsmaterial har en mindre påverkan än råmaterial, 
på grund av den lägre förbrukningen, där trä och kartong står 
för störst andel. Lindab Groups kartonger är antingen åter-
brukade eller tillverkade av återvunnet material och är FSC 
Mix-certifierade. Framöver kommer det att arbetas mer med 
förpackningsmaterial för att minska klimatpåverkan och upp-
fylla kommande regleringar kopplade till förpackningsmaterial.
 Inköpen av råmaterial har minskat något under 2025 jämfört 
med 2024. Detta gäller särskilt för metall. Lindab Group arbetar 
med att övergå till mer koldioxidreducerat stål de kommande 
åren. Se sidorna 163 och 177. Biobränsle köps enbart för energi-
produktion och transport.
 Rapporteringen av resursinflöden har i denna översikt be-
gränsats till de kategorier som är mest väsentliga för verksam-
heten. Materiella anläggningstillgångar har exkluderats från 
sammanställningen. Vidare redovisas inte andelen hållbart 
anskaffade biologiska material eller vikten av sekundära åter-
använda eller återvunna komponenter (förutom metaller). 
Råmaterial
Absoluta värden, anges i ton
Inköpt 
mängd
2025
Åter vunnen 
mängd
2024 
Inköpt 
mängd
Metall 123 199 1 131 150 326
Isolering 6 943 10 019
Gummi 936 810
Plast 1 418 277
Oljor 39 36
Färg 83 69
Lösningsmedel 22 17
Övrigt 213 1 379
Råmaterial 132 854 162 934
Förpackningsmaterial
Absoluta värden, anges i ton 2025 2024
Kartong, papper 2 694 3 246
Plast 655 808
Trä 11 323 11 034
Metall 177 197
Förpackningsmaterial 14 849 15 285
Återvunnet material i metall år 2025
Andel, %
Marknads snitt 
återvunnen 
råvara
 Inköpt 
material- 
mix
Stålplåt: färgbelagd, galvaniserad,  
zinkmagnesium, etc. 20 98
Aluminium >75 0,9
Rostfritt 75 0,6
Koppar 97 <0,1
Återvunnet stål >75 0,2
Redovisningsprinciper 
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Råmaterial 
– inköpt mängd
Inköpt mängd avser den totala mängden material som köpts in under 
en specifik period, oavsett om det är nytt eller återvunnet. Data baseras 
på antaganden och mätvärden, såsom årlig råmaterialrapportering och 
inköps statistik. Rapporteringen av övrigt råmaterial påbörjades under 
2024. Komponenter och färdiga produkter för vidare distribution ingår 
inte i tabellerna, då datainsamlingen på denna nivå är utmanande. Det 
nya affärssystemet förväntas underlätta detta framöver. 
Det är en utmaning att få fram fullständig 
information om förbrukad materialmängd, där 
antaganden om genomsnittlig vikt görs vid 
databrist. Osäkerheten, till följd av ofullständig 
information, förväntas minska i takt med att 
det nya affärssystemet implementeras inom 
koncernen.
Råmaterial 
– återvunnen mängd
Återvunnen mängd avser den mängd material som kommer från åter-
vunnen råvara som köpts in under en specifik period. För närvarande 
samlas data in om andelen återvunnet material i metaller, och Lindab 
Group undersöker möjligheter att effektivt samla in motsvarande data  
för fler materialtyper.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Förpackningsmaterial 
– inköpt mängd
Data baseras på en kombination av antaganden och direkta mätvärden. 
Antaganden utgår från medelvärden som tagits fram från mätningar,  
såsom årlig rapportering av förpackningsmaterial. Inköpt mängd avser 
den totala mängden material som Lindab Group har köpt in under en 
specifik period, oavsett om det är nytt eller återvunnet.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Återvunnet material 
i metall
Andelen återvunnet stål per metallslag baseras på uppgifter från 
miljövarudeklarationer (EPD:er), material certifikat från leverantörer samt 
information från branschorganisationer såsom Worldsteel och World- 
stainless. Den inköpta materialmixen visar fördelningen av stålsorter  
som Lindab Group har köpt in under 2025.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
178  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 179 =====

Metallskrot och avfall
(E5-5)
Lindab Group arbetar med att förebygga alla typer av avfall 
med extra fokus på metallskrot, vilket står för den största 
andelen av avfallet. Sortering av avfall sker enligt gällande 
lagstiftning och samarbeten med lokala avfallshanterare. Av-
fall ses som en värdefull resurs med hänsyn till naturresurser 
och biologisk mångfald.
 Nedan presenteras exempel på typ av material som ingår 
i respektive avfallskategori. Det varierar per land eftersom 
möjligheterna att återvinna vissa material varierar.
• Metallskrot: all metall som skickas för återvinning. 
• Återvinning övrigt: papper och kartong, vissa plaster, samt 
isolering där avtal för återvinning finns.
• Förbränning med energiåtervinning: träavfall och restavfall 
som inte är återvinningsbart men har ett energivärde.
• Deponi: isoleringsmaterial som inte kan återvinnas, gips, 
plast.
• Farligt avfall: kemikalier och lösningsmedel, batterier, lysrör, 
målarfärg och lackrester.
Avfall
Absoluta värden anges i ton 2025 2024
Återvinning övrigt 2 876 2 562
Förbränning (energiåtervinning) 2 239 2 415
Deponi 668  1 072
Farligt avfall 559 520
 varav återvinning 492 128
 varav elektronik 20 23
Metallskrot
 från egen verksamhet 13 437 15 505
Avfall från egen verksamhet 19 779 22 074
Redovisningsprinciper
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerheter
Avfall Lindab Group mäter avfall i kategorierna: återvinning (metallskrot), 
energi återvinning, deponi och farligt avfall. Data delas av de leverantörer 
som hanterar och tar hand om avfallet, vilket också intygar att hantering-
en av avfallet sker korrekt. Vid dataluckor uppskattas avfallsmängder 
utifrån kärlens storlek, hämtningar och nationell avfallsstatistik.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Skrotandel Bolagen rapporterar mängden metallskrot och använd mängd metaller 
under rappor te rings perioden, fördelat per metalltyp. Skrotandelen 
beräknas genom att ställa mängden skrot från egen produktion i relation 
till den totala mängden använda metaller.
Osäkerheten bedöms inte vara betydande.
Skrotandel – intensitet, % 2025 2024 2023
Andelen ton skrot per  använt ton metall 6,4 6,5 6,3
Skrotandel – intensitet
Skrot utgör den största delen av Lindab 
Groups avfall. Andelen skrot i relation till 
använda metaller har minskat med 2 pro-
cent jämfört med 2024 på grund av lägre 
volymer, vilket har påverkat produktions-
effektiviteten, särskilt vid Lindab Groups 
stålservicecenter.
Ton skrot per använt 
ton metall, %
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum
/zero.lnum
/one.lnum
/two.lnum
/three.lnum
/four.lnum
/five.lnum
/six.lnum
/seven.lnum
Fördelning återvunnet/icke återvunnet avfall
85 procent av Lindab Groups avfall 
återvinns. Återvunnet avfall inkluderar 
metallskrot, återvinning övrigt och farligt 
avfall som återvinns.
 Återvunnet avfall   Icke återvunnet avfall
Fördelning avfall
 Metallskrot 68 %
 Återvinning övrigt 15 %
 Förbränning/energiåtervinning 11 %  
 Deponi 3 %
 Farligt avfall 3 %
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  179
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 180 =====

Information om samhällsansvar
Lindab Group strävar efter att skapa långsiktigt värde för samhället genom att fokusera på de 
områden där Lindab Group har störst påverkan, såsom ansvarsfull arbetsmiljö och hållbara inköp.
180  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 181 =====

Den egna arbetskraften
(ESRS: S1)
Lindab Groups uppförandekod lägger grunden för ett ansvars-
fullt affärsbeteende och bygger förtroende bland intressenter 
på de marknader där koncernen är verksam. Chefer har ansvar 
för områden såsom anställnings
 f
örfarande, arbetsmiljö, arbets-
villkor, personlig utveckling och jämställdhet. För att hantera 
dessa frågor på ett effektivt sätt stöttas chefer av både lokal 
och central HR-organisation, samt av ledningen. 
 Den egna arbe
tskraften definieras som individer med an-
ställningsförhållande hos Lindab Group, vilket omfattar tillsvi-
dare- och visstidsanställda. Hädanefter omnämnt som anställ-
da. Rapporteringen inom områdena anställning,  jämställdhet 
och personalomsättning omfattar anställda. Rapporteringen av 
arbetsplatsrelaterade olyckor inkluderar även inhyrd produk-
tionspersonal. Samtliga medarbetardata baseras på faktiska 
uppgifter och geografisk nedbrytning görs för utvalda delar. 
 Upp
förandekoden är en grundläggande del av företagets 
kultur och syftar till att säkerställa ett ansvarsfullt affärsbe-
teende på alla nivåer. Det strävas ständigt efter att attrahera, 
utveckla och behålla kvalificerade medarbetare genom att er-
bjuda säkra anställningar, rättvisa löner och en god arbetsmiljö. 
En kultur av öppen och konstruktiv kommunikation mellan 
medarbetare och arbetsgivare främjas. Visionen är att erbjuda 
en arbetsplats som inte bara är modern och flexibel, utan även 
rättvis, säker och inkluderande. 
 F
ör att mäta hur attraktiv Lindab Group är som arbetsgivare 
genomförs regelbundna medarbetarundersökningar som 
täcker hela koncernen, även nyförvärvade bolag. Dessa under-
sökningar är frivilliga och anonyma för att säkerställa möjlig-
heten till uppriktiga svar. Lindab Group strävar efter att ha en 
svarsfrekvens om >75 procent för att få mer representativa svar. 
Under 2025 genomfördes med
 arbe
tar
 under
 sök
 ningen, Lindab 
Pulse Surv
ey, med den högsta svarsfrekvensen någonsin, 78 
procent, och för sjätte året i rad svarade fler än 90 procent av 
medarbetarna att de skulle rekommendera Lindab Group  
som arbetsgivare. 
Motiverade medarbetare, % 2025 2024 2023
Svarsfrekvens Lindab Pulse Survey 78 77 75
Motiverade medarbetare 91 90 90
Redovisningsprinciper 
Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet
Motiverade 
medarbetare 
Beräknas baserat på svaren från  
Lindab Pulse Survey, ett mätverktyg 
som används i samtliga koncernbolag 
och som säkerställer anonymitet för  
att främja ärliga och öppna svar.
Osäkerheten 
bedöms inte 
vara betydan-
de.
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
och deras förhållande till strategi och 
affärsmodell 
(ESRS2.IRO-1, SBM-3) 
Arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter för alla 
bedöms som väsentliga ur ett påverkansperspektiv enligt 
Lindab Groups dubbla väsentlighetsanalys, läs mer på sidorna 
145–148. Identifierad påverkan på grund av arbetsvillkor är till 
största del kopplad till anställd arbetskraft, medan hälsa och 
säkerhet berör hela arbetskraften. De identifierade negativa 
inverkningarna anses inte vara systematiska. 
 F
ör rapporteringen 2025 har Lindab Group valt att tillämpa 
de infasningslättnader som ges i 137§ ESRS 1 för egen arbets-
kraft, inom området arbetsvillkor samt likabehandling och lika 
möjligheter för alla. Infasningslättnader tillämpas på under-
områdena kollektivavtalsanslutna, socialt skydd för anställda, 
andel anställda med funktionsvariationer, åldersfördelning och 
genomförda utbildningar. Orsaken till att Lindab Group väljer 
att utelämna dessa upplysningar är att det fortfarande finns 
stora utmaningar i att säkerställa kvalitativa data från alla kon-
cernenheter innan ett gemensamt HR-system är på plats. Det 
genomförs ett omfattande arbete med att utveckla och imple-
mentera ett koncerngemensamt HR-system som planeras tas i 
drift under 2026. Här kommer även målen att revideras som en 
del i anpassningen till den dubbla väsentlighetsanalysen.
 I
dentifierad påverkan och målutveckling formar strategin 
genom satsningar på säker arbetsmiljö, kompetensutveckling 
och bättre arbetsvillkor. Efter en ökning av arbetsplatsolyckor 
2023 infördes tätare uppföljning, ökad ledningsinvolvering och 
mer utbildning, vilket halverade olyckorna under 2024. Den 
positiva trenden har fortsatt under 2025. 
 Den hållbar
a omställningen ses som en affärsmöjlighet som 
inte bara bidrar till långsiktig tillväxt, utan också skapar positiva 
möjligheter för anställda att utvecklas och växa inom före
 tage
t. 
Den hållbara omställningen och nya kompetenser innebär 
att Lindab Group, för att kunna lyckas med rekrytering och 
succes
 sion, 
ytterligare behöver stärka sin position som attraktiv 
arbetsgivare. Affärs- och hållbarhetsstrategin anses inte ha en 
negativ påverkan på den egna arbetsstyrkan.
 Under
 de kommande åren kommer samtliga egna verksam-
heter att utvärderas i enlighet med det kommande Corporate 
Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). 
Motiverade medarbetare
Under 2025 uppnåddes en nivå 
där 91 procent skulle rekommen-
dera Lindab Group som arbetsgi-
vare, vilket markerade det sjätte 
året i rad med måluppfyllelse.
%
/zero.lnum
/two.lnum/five.lnum
/five.lnum/zero.lnum
/seven.lnum/five.lnum
/one.lnum/zero.lnum/zero.lnum
/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/three.lnum /two.lnum/zero.lnum/two.lnum/four.lnum/two.lnum/zero.lnum/two.lnum/five.lnum
Mål
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  181
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 182 =====

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till egen arbetskraft
Område Beskrivning Typ av konsekvens Var i värdekedjan Tidshorisont1) Styrs av
Attraktiv  
arbetsgivare
Fokus är på medarbetarnas 
välmående och rättigheter. 
Regelbundna medarbetar-
samtal och Lindab Pulse 
Survey möjliggör kontinuerlig 
feedback.
För hållbar tillväxt krävs fortsatt driv 
och utveckling av Lindab Groups 
roll som attraktiv arbetsgivare. För-
värvsstrategin innebär att nya företag 
med olika arbetsmiljöer integreras i 
koncernen.
F
Egen verksamhet Kort
Medel
Lång
Uppförandekod 
Arbetsmiljöpolicy 
Ersättningspolicy 
Likabehandlingspolicy
Visselblåsningsdirektiv
Balans mellan 
arbete och fritid
Lindab Group följer aktivt 
upp faktorer som övertid och 
hybridarbete genom enga-
gerat ledarskap. Lokala ini-
tiativ stödjer välmående och 
medarbetarengagemang.
Överbelastning och bristande balans 
mellan arbete och fritid kan leda till 
fysiska och psykiska hälsoproblem, 
ökad stress och minskad produkti-
vitet.
P  
Egen verksamhet Kort
Medel
Lång
Arbetsmiljöpolicy
Uppförandekod
Jämställdhet Andel kvinnor i seniora chefs-
positioner varierar mellan 
dotterbolagen. För närva-
rande saknas mätningar för 
andra aspekter av mångfald. 
Anpassningar för personer 
med funktionsvariation inom 
produktionen är begränsade.
Lindab Group arbetar för att säker-
ställa lika lön för lika arbete, främja 
jämställdhet och garantera lika 
tillgång till resurser och möjligheter. 
Detta förbättrar sammanhållningen 
och välbefinnandet bland med-
arbetarna. Svårigheter att erbjuda 
arbetsträning och arbete till personer 
med funktionsnedsättning. 
P  
Egen verksamhet Kort
Medel
Lång
Uppförandekod
Arbetsmiljöpolicy
Likabehandlingspolicy
Ersättningspolicy
Visselblåsningsdirektiv
Säker  
arbetsmiljö
Majoriteten av medarbetarna 
arbetar i produktionsan-
läggningar där hantering 
av maskiner medför risk för 
olyckor. Lindab Group priori-
terar kontinuerlig förbättring 
av hälsa och säkerhet för att 
minimera risker och skydda 
medarbetare. Att främja 
välmående och erbjuda en 
säker arbetsmiljö är centralt 
för fortsatt positiv utveckling.
Arbetsplatsolyckor eller sjukdomar 
kan uppstå vid bristande säkerhets-
rutiner eller dålig arbetsmiljö, vilket 
kan leda till frånvaro.
F
Egen verksamhet Kort
Medel
Arbetsmiljöpolicy
Hälsa och 
välbefinnande i 
arbetslivet
Genom att erbjuda stödjande 
arbetsmiljöer, hälsoprogram 
och flexibilitet har Lindab 
möjlighet att stärka medar-
betarnas välbefinnande och 
engagemang.
Arbetsrelaterad stress och ohälsa 
kan negativt påverka både bolagets 
produktivitet och den enskilde med-
arbetarens välbefinnande. Förändra-
de arbetstider och skift kan påverka 
medarbetarnas balans mellan arbete 
och fritid.
F
Egen verksamhet Kort
Medel
Arbetsmiljöpolicy
Uppförandekod
Utbildning och 
utveckling
Lindab Group främjar lärande 
genom arbete och uppmunt-
rar medarbetare att utveckla 
sina färdigheter. Lindab 
Academys onlineplattform 
erbjuder utbildning, men är 
ännu inte tillgänglig för alla. 
Brist på utbildning kan hindra 
kompetensutveckling och 
minska effektiviteten.
Investeringar i utbildning stärker 
produktivitet, konkurrensfördelar och 
riskhantering, vilket kan ge långsiktig 
positiv påverkan. Genom lokala 
utvecklingsprogram stöds medar- 
betarnas potential och ambitioner.
F
Egen verksamhet Kort
Medel
Lång
Arbetsmiljöpolicy
Uppförandekod
1)	 Lindab	Group	följer 	de	tidshorisonter	som	specificeras	i	European	Sustainability	Reporting	Standards:	kort	sikt:	<1	år,	medellång	sikt:	>1	år	till	5	år	och	lång	sikt:	>5	år.
Positiv påverkan Negativ påverkan Möjlighet Risk F Faktisk konsekvensP Potentiell konsekvens
182  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 183 =====

Styrning genom policyer och direktiv
(MDR-P, S1-1)
Lindab Group tar ansvar för att förhindra eller mildra negativ 
påverkan på mänskliga rättigheter som kan kopplas till verk-
samheten och dess medarbetare. Området Egen arbetskraft, 
i hållbarhetsplanen omfattar målområden för att uppnå det 
övergripande målet motiverade medarbetare.
 Förmågan att attrahera, utveckla och behålla talang är starkt 
kopplad till den upplevelse företaget erbjuder sina med-
arbetare. Arbetet drivs centralt av koncernens HR-organisation, 
med lokalt ansvar på varje bolags HR-avdelning. 
 Planer, policyer och direktiv för medarbetare integreras  
operativt inom alla funktioner och affärsområden. Varje bolag 
inom koncernen ansvarar för att genomföra sina respektive 
planer och bryta ner mål till aktiviteter. 
 Koncernansvarig för hälsa och säkerhet leder arbetet för 
en säker arbetsmiljö i nära samarbete med ansvariga inom 
respektive dotterbolag. 
 Lindab Groups arbete med att hantera påverkan, risker och 
möjligheter styrs av flera centrala policyer som tillsammans 
utgör grunden för ansvarstagande och bidrar till en trygg och 
rättvis arbetsmiljö. 
 Policyer som likabehandlingspolicy och uppförandekod  
följer internationella standarder, såsom FN:s vägledande  
principer och ILO:s kärnkonventioner, och förbjuder människo-
handel, tvångsarbete och barnarbete.
 De policyer och direktiv som är styrande för området den 
egna arbetskraften är främst: 
• Uppförandekod 
• Arbetsmiljöpolicy
• Likabehandlingspolicy
• Ersättningspolicy 
• Visselblåsardirektiv
Beskrivning av vad respektive policy styr i detalj finns på  
sidorna 137 och 196 i hållbarhetsrapporten.
Mål för att stärka Lindab Groups position som attraktiv arbetsgivare
(MDR-T, S1-5) 
Lindab Groups mål är att främja medarbetarnas välbefinnande 
och utveckling samt stärka organisationen genom ett inklude-
rande och rättvist arbetsklimat. Målen är kopplade till policyer 
för jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och kompetensutveck-
ling. Genom att arbeta aktivt med dessa mål säkerställs att 
företaget förblir en attraktiv arbetsgivare, är väl rustat för att 
möta framtida utmaningar och fortsätter att växa på ett hållbart 
och ansvarsfullt sätt.
 Målen omfattar alla anställda inom koncernen och må-
len för hälsa och säkerhet inkluderar även inhyrd personal. 
Framtagandet av målen baseras på analys av interna behov 
och utmaningar, samt dialog med nyckelintressenter, inklusive 
medarbetare, fackliga represen tanter och ledningsgrupper. De 
två arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för Lindab Interna-
tional AB (publ) deltar i beslut om mål, vilket ytterligare säker-
ställer att medarbetarnas perspektiv tas i beaktande. Metoder 
och antaganden för varje mått som ligger till grund för målen 
redovisas i de till hör ande tabellerna, benämnda redovisnings-
principer.
 Uppföljning sker kontinuerligt via nyckeltal, och avvikelser 
hanteras genom uppdaterade åtgärdsplaner. Resultaten 
analyseras regelbundet och rapporteras till ledningen för att 
säkerställa att målen nås och att insatserna vidareutvecklas vid 
behov. Varje avdelning har ansvar för att analysera sina resultat, 
dra lär domar och föreslå förbättringsåtgärder. Detta är en del 
av Lindab Groups engagemang för att skapa en säker, 
inkluderande och ständigt förbättrad arbetsmiljö.
Mål
Hälsa och säkerhet
• Minska antal arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar 
(LTIF) till 4 eller lägre till år 20261)
• Samtliga maskiner ska vara riskbedömda 2026. Förvärvade 
bolag ska riskbedöma sina maskiner inom två år efter för- 
värvet
Hälsa och välbefinnande, arbetsvillkor
• Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst  
90 procent av medarbetarna1)
• Alla tjänstemän deltar årligen i processen för medarbetar- 
samtal, och samtliga medarbetare kommer att delta i  
processen från och med 20271) 
Jämställdhet
• Lindab Group ska ha samma procentandel kvinnor och män 
i seniora chefspositioner som i koncernen som helhet senast 
20301) 
Attraktiv arbetsgivare
• Lindab Group ska ha en årlig personalomsättning på 5–10 
procent1)
1)	 Då	målet	uteslutande	är 	kopplat	till	innevarande	år	är	mätning	mot	basår	ej	 
relevant.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  183
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 184 =====

Mått
(MDR-M) 
Lindab Group följer upp flera aktiviteter för att säkerställa 
framdrift mot uppsatta mål. För en del av målen har koncernen 
utmaningar med att få fram relevanta data. Lindab Group har 
därför valt att tillämpa infasningslättnaderna avseende arbets-
villkor samt likabehandling och lika möjligheter för alla. Detta 
eftersom förbättrad datakvalitet möjliggörs i samband med 
implementeringen av ett nytt HR-system som påbörjas under 
2026. Det pågår även ett koncernövergripande arbete för att 
säkerställa harmonisering av processer och arbetssätt relatera-
de till den egna arbetskraften. Det kommer att öka möjligheten 
att mäta fler parametrar på en mer regelbunden basis. En hel 
del mätningar sker lokalt ute i respektive bolag, men konso-
lideras ännu inte på koncernnivå. Metoder och antaganden 
för varje mått redovisas i de tillhörande tabellerna, benämnda 
redovisningsprinciper. 
• Antal anställda, uppdelat per land och kön. Redovisas på 
sidan 187 under rubriken Antal anställda. 
• Personalomsättning, antal avslutade anställningar samt 
andelen i procent. Redovisas på sidan 187 under rubriken 
Per sonalomsättning. 
• Motiverade medarbetare, medarbetarundersökning, Lindab 
Pulse Survey, med frågor om arbetssituation. Redovisas på 
sidan 185 under rubriken Åtgärder och resurser. 
• Jämställdhet, könsfördelning bland medarbetare på olika  
organisatoriska nivåer. Redovisas på sidan 187 under rubriken 
Jämställdhet. 
• Andel riskbedömda maskiner. Redovisas som en del i listan 
för Åtgärder och resurser på sidan 185. 
• Incidenter, antal genomförda incidentrapporter. Redovisas 
på sidan 189 under rubriken Olyckor och incidenter. 
• Olyckor, antal rapporterade olyckor med och utan frånvaro. 
Redovisas på sidan 189 under rubriken Olyckor och inciden-
ter. 
• Överträdelser kopplat till diskriminering. Redovisas på sidan 
188 under rubriken Åtgärder mot diskriminering och trakas-
serier på arbetsplatsen.
Måtten är inte verifierade av tredje part.
Rutiner för kontakter med medarbetare och 
deras företrädare angående påverkan 
(SBM-2.S1, S1-2, S1-3)
Lindab Group har flera etablerade kanaler för dialog med 
medarbetare och deras företrädare. Det yttersta ansvaret 
för arbetsmiljön ligger på VD:n i respektive dotterbolag, som 
ansvarar för att policyer och rutiner följs lokalt.
 Ett centralt verktyg för dialog är de årliga medarbetarsamta-
len, där medarbetare ges möjlighet att diskutera sin arbetssitu-
ation, utvecklingsmöjligheter och framtida mål. Samtal erbjuds 
årligen till tjänstemän i koncernens bolag, och ett löpande 
arbete pågår för att fullt ut integrera även förvärvade bolag i 
koncerngemensamma processer. Målet är att senast 2027 
erbjuda medarbetarsamtal till samtliga anställda. Flera bolag 
har redan infört detta för alla medarbetare. Alla medarbetare, 
inklusive dem i nyligen förvärvade bolag, bjuds in att delta i 
den återkommande medarbetarundersökningen Lindab Pulse 
Survey. Resultaten från både undersökningen och medarbe-
tarsamtalen används för att identifiera förbättringsområden 
och följa upp på koncernens mål. Därutöver har alla medar-
betare tillgång till en visselblåsarkanal, samt möjlighet till 
löpande dialog med närmaste chef, HR eller facklig represen-
tant där sådan finns. Dessa dialogkanaler följs systematiskt upp 
genom att mäta andelen genomförda medarbetarsamtal, 
svarsfrekvens i Pulse Survey och antalet inkomna ärenden i 
visselblåsningssystemet. Läs mer om visselblåsningssystemet 
och om hur kännedomen om systemet och tilliten till vissel-
blåsningskanalen följs upp på sidan 201.
 För att stärka dialogen ytterligare har ledarforum införts i 
flera länder, vilka ger chefer möjlighet att gemensamt lyfta 
frågor och utbyta erfarenheter. Det stärker deras förutsättning-
ar att agera i linje med Lindab Groups värderingar. Chefsstöd 
finns genom riktlinjer, system och verktyg för att underlätta 
dialog med medarbetarna. Interna klagomål omhändertas 
enligt nationell lagstiftning via upparbetade interna kanaler.
 Via internkommunikation och chefens roll som budbärare 
tydliggörs hur medarbetare kan dela sina åsikter och lämna 
feedback. Detta bidrar till att medarbetarnas engagemang i det 
löpande arbetsmiljöarbetet tas tillvara. Lindab Group ser idag 
ett behov av att utveckla ytterligare sätt att mäta effektiviteten 
av dialog och kommunikation. Arbetet med att bredda och 
stärka dessa kanaler pågår, med målet att initiativen ska vara 
implementerade under 2026.
184  LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 185 =====

Åtgärder och resurser
(MDR-A, S1-4)
Resultatet från de genomförda åtgärderna har haft en positiv 
effekt och bidragit till att målet om motiverade medarbetare 
uppfylls för sjätte året i rad. Att 91 procent av medarbetarna re-
kommenderar Lindab Group som arbetsgivare kräver ständiga 
förbättringar. Antalet olyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) 
har minskat till 2,6 för 2025 jämfört med 3,6 för 2024. Detta 
reflekterar effek terna av de åtgärder som har implementerats 
efter den negativa utvecklingen under 2023. Lindab Group har 
under flera år systematiskt arbetat för att förbättra arbetsmiljön, 
med initialt fokus på att minska allvarliga olyckor, vilket har 
visat sig framgångsrikt.
Lindab Group strävar efter att säkerställa att verksamheten och 
den hållbara omställningen inte orsakar negativ påverkan för 
med arbetarna genom att följa fastställda policyer och arbeta 
med dubbel väsentlighetsanalys. Vidare arbetas det för en nära 
och öppen dialog med medarbetare, fackliga representanter 
och andra intressenter för att bättre förstå deras behov och för-
väntningar. Genom medarbetarsamtal och medarbetarunder-
sökningar kan eventuella problem identifieras i ett tidigt skede. 
Åtgärd CapEx/OpEx1) Mål Status
Lindab Pulse Survey 
För att mäta hur attraktiv Lindab Group är som arbetsgi-
vare genomförs regelbundna medarbetarundersökning-
ar som täcker hela koncernen, även nyförvärvade bolag. 
Dessa undersökningar är frivilliga och anonyma för att 
säkerställa möjlighet till uppriktiga svar. Hög svarsfrek-
vens är viktig för att få ett representativt resultat. 
Kostnaden för mätverktyget  
uppgår till cirka 200 KSEK per år.
Varje år vara rekommen-
derad som arbets givare 
av minst 90 procent av 
medarbetarna.
91 procent av med arbet-
arna rekommenderar Lindab 
Group som arbets givare.
Svarsfrekvens i Lindab Pulse 
Survey 2025 var 78 procent, 
vilket är den högsta någonsin. 
Genomförs varje år under Q4.
Aktivitetsplaner 
Efter genomförd medarbetarundersökning, Lindab 
Pulse Survey, ska bolagen och de olika avdelningarna 
inom koncernen sammanställa aktiviteter i syfte att 
följa upp resultatet och ytterligare förbättra arbetsmiljö, 
arbetsvillkor och trivsel.
Arbetet genomförs i plattformen 
för medarbetarundersökningen, 
Lindab Pulse Survey.
Inga ytterligare kostnader för-
väntas.
Mål om aktiviteter är 
ännu inte fastställt. 
Lindab Group strävar 
efter att alla avdelningar 
i koncernen ska arbeta 
med aktivitetsplaner för 
att förbättra arbetsmiljön.
Efter 2025 års Pulse Survey 
har hittills 423 aktiviteter 
dokumenterats.
Innan årsskiftet ska aktivitets-
planerna finnas i systemet.
Medarbetarsamtal 
Genomförs kontinuerligt i syfte att förbättra varje med-
arbetares arbetssituation och främja utveckling. Lindab 
Group började 2024 ett projekt för att se över process 
och systemstöd för medarbetar samtalet i syfte att för-
bättra underlag, säkerställa bättre mätmetoder och öka 
tillgängligheten till materialet. 
Kostnaden för befintligt system 
uppgår till cirka 1,5 MSEK per år.
Det nya systemstödet är under 
implementering, men det är för 
tidigt att uppskatta de förväntade 
kostnaderna.
Alla tjänstemän deltar 
årligen i processen för 
medarbetarsamtal, och 
samtliga medarbetare 
kommer att delta i pro-
cessen från och  
med 2027.
89 procent av de inbjudna 
tjänste männen hade samtal 
under 2025.
Genomförs varje år under Q1.
LINDAB GROUP | ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 2025  185
HÅLLBARHETSRAPPORT

===== SIDA 186 =====