Årsredovisning 2025

Hållbarhetspolicy
NCC:s hållbarhetspolicy utgör grunden till koncernens hållbarhetsram-
verk som beskriver riktning och strategi för väsentliga fokusområden 
inom ESG (Environment, Social, Governance). Hållbarhetspolicyn finns 
tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät. Policyn är utfär-
dad av koncernens ekonomi- och finansdirektör. Cheferna för affärsom-
råden och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och 
hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som 
en del av respektive ledningssystem. Ansvaret inkluderar att säkerställa 
rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning 
av NCC:s anställda. Affärsområdena bör vara certifierade eller i linje 
med ISO 14001.
Direktiv för hantering av strategisk risk
NCC:s direktiv för hantering av strategisk risk syftar till att säkerställa att 
NCC hanterar strategisk risk för att förbättra beslutsfattande, minimera 
förluster och maximera vinster. Direktivet gäller för de anställda hos 
NCC som är involverade i processen för strategisk riskhantering och 
beskriver hur strategisk risk identifieras, analyseras och utvärderas, 
samt kontrolleras genom mitigerande åtgärder. Processen är inspirerad 
av ramverket COSO Enterprise Risk Management (ERM) och ISO 31000. 
Direktivet ägs av NCC:s chefsjurist och finns tillgängligt på NCC:s intranät.
Skattepolicy samt direktiv
NCC:s skattepolicy gäller koncernens alla enheter och medarbetare och 
syftar till att sätta ett ramverk för företagets inställning till skattefrågor 
samt definierar principer för regelefterlevnad, transparens och riskhan-
tering kopplat till skatt. Policyn har antagits av NCC:s styrelse och finns 
tillgänglig på NCC:s intranät. Skattepolicyn utgör ramen för skattehante-
ringen inom NCC-koncernen. Skattedirektivet reglerar NCC-koncernens 
gemensamma tillvägagångssätt för internprissättning samt interaktio-
ner med skattemyndigheter. Även denna finns tillgänglig på intranätet. 
Ansvarig för implementering av direktivet är Head of Statutory Financial 
Control & Tax.
Miljöpolicy
NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk och fastställer 
åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och 
begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten 
och värdekedjan. Policyn gäller för hela NCC-koncernen och för alla 
anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns till-
gänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät. Policyn är utfärdad 
av koncernens ekonomi- och finansdirektör. Cheferna för affärsområ-
den och koncernfunktioner ansvarar för att implementera policyn och 
hållbarhetsramverket med tillhörande processer, rutiner och mål, som 
en del av respektive ledningssystem. Ansvaret inkluderar att säkerställa 
rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning av 
NCC:s anställda. Affärsområdena bör vara certifierade eller i linje 
med ISO 14001.
Hälso- och säkerhetspolicy samt direktiv
Arbete med hälsa och säkerhet inom NCC styrs genom policy samt 
direktiv för hälsa och säkerhet, som är koncernövergripande och gäller 
för samtliga NCC:s medarbetare, inhyrd personal, konsulter och leveran-
törer. Policyn syftar till att vägleda beslut och åtgärder i önskad riktning 
mot NCC:s mål att minska vanligt förekommande olyckor och eliminera 
allvarliga incidenter och olyckor med potentiellt dödlig utgång. Policyn 
omfattar även systematiskt brandskyddsarbete. Policyn ägs av koncer-
nens HR-organisation och finns tillgänglig på intranätet samt på NCC:s 
webbplats. I tillägg till tillämpliga lagar och regelverk gäller även NCC:s 
direktiv för hälsa och säkerhet för samtliga NCC:s medarbetare, part-
ners och leverantörer som bidrar ytterligare till att säkerställa en säker 
arbetsmiljö samt att arbeta mot koncernens gemensamma mål. Direk-
tivet ägs av NCC:s Head of Health & Safety och finns tillgängligt på 
NCC:s intranät.
Ersättningspolicy
NCC:s ersättningspolicy syftar till att säkerställa att NCC attraherar, 
behåller och motiverar medarbetare genom att säkerställa att NCC till-
lämpar korrekt och rättvis ersättning och förmåner på individuell nivå. 
Ersättningspolicyn gäller alla NCC:s medarbetare och finns tillgänglig 
på NCC:s intranät. Lokala lagar och kollektivavtal har företräde. Kon-
cernens HR-direktör är ansvarig för innehållet i policyn.
Uppförandekod för leverantörer
NCC:s Uppförandekod för leverantörer ger leverantörerna riktlinjer för 
beslut och hur de ska agera. Uppförandekoden grundar sig på koncern-
ens värderingar och på initiativ som NCC har antagit, såsom World Eco-
nomic Forum Partnering Against Corruption Initiative (PACI) och FN:s 
Global Compact. I dessa initiativ anges principer för mänskliga rättighe-
ter, arbetsmetoder, miljö och korruption. NCC:s leverantörer måste göra 
innehållet i denna uppförandekod tillgängligt för alla personer och orga-
nisationer som tillhandahåller varor eller tjänster inom den egna värde-
kedjan. Uppförandekoden gäller för alla organisationer som förser NCC 
med produkter, personal eller tjänster, inklusive direkta och indirekta 
leverantörer, tjänsteleverantörer, underleverantörer, mellanhänder och 
agenter samt i förekommande fall även anställda hos leverantören och 
dess underleverantörer och agenter. Leverantörens utfärdande av faktu-
ror, tillhandahållande av varor, personal eller tjänster eller godkännande 
av NCC:s inköpsorder utgör leverantörens godkännande att följa riktlin-
jerna i uppförandekoden. Inköpsorganisationen ansvarar för uppfö-
randekoden, som finns tillgänglig på NCC:s webbplats.
Inköpspolicy samt direktiv
NCC:s inköpspolicy har till syfte att ständigt förbättra koncernens sätt 
att arbeta och bidra till ett positivt slutresultat för alla intressenter 
genom att göra enhetliga, effektiva och ansvarsfulla inköp som bygger 
på kompetens. Policyn gäller för alla medarbetare på NCC som gör 
inköp av något slag. I tillägg finns även NCC:s inköpsdirektiv som syftar 
till att uppnå en effektiv och samordnad styrning och beslutsfattande för 
inköp av material, underleverantörer och tjänster. Direktivet gäller alla 
NCC:s enheter och medarbetare och ägs av NCC:s inköpsdirektör. 
Inköpspolicy samt direktiv finns tillgängliga på NCC:s intranät.
Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    50Förvaltningsberättelse

===== SIDA 53 =====

GOV-3 
Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 
Hållbarhetsrelaterade resultat används som mål såväl i koncernens 
långsiktiga som kortsiktiga incitamentsprogram. Incitamentprogram-
mens övergripande struktur och villkor beslutas av årsstämman.
Långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram
Långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som är prestations-
baserade har inrättats i NCC. Programmen omfattar koncernledning och 
andra ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-kon-
cernen, för närvarande cirka 190 personer. Programmen är treåriga och 
har en tydlig koppling till affärsstrategin och därmed till bolagets lång-
siktiga värdeskapande, inklusive hållbarhet. Syftet med programmen är 
att skapa fortsatt fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och värdetill-
växt, skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner, 
tillhandahålla konkurrenskraftig ersättning samt att skapa ökat fokus på 
bolagets långsiktiga hållbarhetsmål gällande reduktion av arbetsrelate-
rade olyckor och utsläpp av koldioxid. Prestationsmål kopplade till håll-
barhet avser minskning av koncernens koldioxidutsläpp (”prestations-
mål 2”) samt minskning av antalet arbetsrelaterade olyckor (”presta-
tionsmål 3”). Av tilldelningen av prestationsaktier avser 5 procent presta-
tionsmål 2 och 5 procent prestationsmål 3. För mer information om 
programmen se not 4 i den finansiella rapporten på sidorna 115–118 
samt protokoll och bilagor från respektive års årsstämma. 
Kortsiktiga incitamentsprogram
I NCC är 20 procent av den kortsiktiga rörliga kontantersättningen för 
affärsområdeschefer baserad på det hållbarhetsrelaterade målet L TIF4 
som avser frekvensen av arbetsrelaterade olyckor som leder till från-
varo, beräknad per fyra miljoner arbetade timmar. Nyckeltalet används 
som indikator för hälsa och säkerhet inom koncernen. 
 GOV-4 
Förklaring om tillbörlig aktsamhet 
Tillbörlig aktsamhet handlar om hur företag systematiskt identifierar, 
förebygger och hanterar risker för negativ påverkan på människor och 
miljö i den egna verksamheten och i värdekedjan. Syftet är att tydliggöra 
hur NCC integrerar tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmo-
dell, samt hur detta kopplas till kraven i ESRS. Tabellen ger en överblick 
av var i hållbarhetsrapporten elementen av tillbörlig aktsamhet återfinns. 
Förteckning över tillbörlig aktsamhet i hållbarhetsrapporten
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Avsnitt i hållbarhetsrapporten
a) Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell GOV-1, GOV-2, GOV-3, SBM-1, SBM-3, G1
b) Att samarbeta med berörda intressenter i alla huvudstegen i tillbörlig aktsamhet SBM-2, S1-2, S2, G1
c) Att identifiera och bedöma negativ påverkan GOV-2, SBM-3, IRO-1, E1, E4, E5, S1, S2, G1
d) Att vidta åtgärder för att behandla denna negativa påverkan GOV-1, E1-3, E4, E5-2, S1-4, S2, G1
e) Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det E1, E5, S1, S2, G1 
 GOV-5 
Riskhantering och internkontroll över  hållbarhetsrapportering
Styrelsen och revisionsutskottet övervakar hållbarhetsrapporteringen 
minst tre gånger per år. Ekonomi- och finansdirektören ansvarar för ram-
verket för risk och kontroll. Riskutvärdering för hållbarhet integreras i 
NCC:s process för riskhantering, som baseras på en kvalitativ modell 
som bedömer påverkan och sannolikhet. Ansvar för riskreducerande 
åtgärder tilldelas relevanta roller och funktioner beroende på hållbar-
hetsområde.
Identifierade risker inom hållbarhetsrapportering omfattar brister i 
datakvalitet och fullständighet, osäkerhet i uppskattningar och begrän-
sad tillgång till värdekedjedata.
Kontrollaktiviteter inkluderar insamling och kvalitetssäkring av data, 
övervakande kontroller enligt fyraögonsprincip samt utveckling av 
IT-system för datahantering. Utveckling av system för insamling och 
hantering av hållbarhetsdata pågår och kommer fortsätta under 2026 
och framåt. För kvalitativa uppgifter används validering och avstämning 
mot styrande dokument.
Förebyggande åtgärder innefattar expertkonsultation, IT-initiativ och 
forum såsom Sustainability Reporting Board. Arbetet med robust intern 
kontroll bedrivs koncernövergripande och är en prioriterad fråga för NCC.
Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
NCC 2025    51Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 54 =====

SBM-1 
Strategi, affärsmodell och värdekedja 
NCC:s strategiska inriktning
NCC:s kärna är förmågan att ta kunderna genom den komplexa bygg-
processen. Verksamheten omfattar husbyggnation, infrastrukturprojekt, 
produktion av asfalt och stenmaterial samt utveckling av fastigheter. 
Genom att årligen förverkliga hundratals byggprojekt bidrar NCC till en 
positiv samhällsutveckling i de nordiska länderna.
NCC:s strategiska inriktning syftar till att dra nytta av att vara ett stort 
byggbolag och innebär bland annat att företaget ackumulerar kunskap, 
vilket är grunden till specialisering och fokusering på specifika segment. 
Fokus på utvalda segment skapar kundvärde och möjliggör lösningar 
som kombinerar affärsnytta och hållbarhet. Detta görs först och främst 
genom att tidigt i processen kunna föreslå bästa lösningar och design 
för utformningen. Under projektfasen skapas bättre förutsättningar för 
effektivitet, planering av tid och kvalitet. NCC agerar för att på bästa sätt 
dra nytta av det värde som ett stort nordiskt företag med stark lokal när-
varo skapar. 
För att skapa effektivitet i strategier följer NCC en process, Plan to 
Perform, utformad för att löpande övervaka både implementeringen och 
eventuella problem inom genomförandeprocessen som kräver åtgärder. 
Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för NCC att snabbt ta itu med 
eventuella avvikelser och upprätthålla vägen mot koncernens hållbar-
hetsmål. 
Styrningsrelaterade risker härrör till stor del från en distribuerad styr-
modell där lokala organisationer ges mandat i många beslutsprocesser. 
Detta hanteras av en beslutsfattande struktur, där högre ledningsnivåer 
behöver godkänna större projekt, vilket säkerställer att huvudparten av 
projektportfolion fortfarande styrs centralt.
NCC:s marknad 
NCC har verksamhet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Marknaden 
är fragmenterad med ett stort antal aktörer. Den samlade förståelsen 
ger NCC möjligheten att skräddarsy tjänster mer precist för varje pro-
jekts behov och att samarbeta effektivt med ett brett spektrum av intres-
senter i byggbranschen. För mer information om NCC:s marknad samt 
övergripande finansiell information såsom nettoomsättning, se avsnit-
tet Verksamhet – Utveckling under året, i förvaltningsberättelsen på sid-
orna 19–23. För information om antal medarbetare och fördelning per 
land, se avsnitt S1 på sidorna 82–91. 
NCC:s affärsmodell
NCC:s affärsmodell kombinerar tre affärsmodeller – bygg och anlägg-
ning, industriell produktion och fastighetsutveckling – där hållbarhet 
integreras som en drivkraft för värdeskapande i samtliga delar. Dessa 
affärsmodeller omsätts i sex affärsområden:
• Bygg- och anläggningsaffären, som bedrivs inom NCC Infrastructure, 
NCC Building Nordics, NCC Building Sweden och NCC Green Industry 
Transformation
• Industriaffären, som bedrivs inom NCC Industry, med processfokus 
och en inriktning på stenmaterial och asfaltsproduktion
• Utvecklingsaffären, som bedrivs inom NCC Property Development
NCC:s affärsmodell är beroende av immateriella nyckelresurser såsom 
medarbetares kompetens, verksamhetsprocesser och relationer med 
kunder och samarbetspartners, vilka tillsammans möjliggör ett långsik-
tigt och hållbart värdeskapande. För mer information se avsnitten Stra-
tegi och värdeskapande på sidan 8–16 samt S1 på sidan 82–91. 
För mer information om NCC:s affärsområden och uppdelning av 
netto omsättning samt segmentsredovisning se avsnitt Verksamheten 
– Våra affärsområden i förvaltningsberättelsen på sidorna 24–29 samt 
not 2 och 3 i den finansiella rapporten på sidorna 112–114.
Large and local 
NCC tror på värdet i att vara ett stort byggbolag. Denna övertygelse har 
sina rötter i de fördelar som storskalighet genererar, såsom förmågan 
att brett utnyttja resurser, omfattande expertis och ett brett nätverk av 
leverantörer och partners. NCC förstår samtidigt den kritiska betydelsen 
av att bevara en stark lokal närvaro. Genom att ge regionala organisatio-
ner möjligheten att ta ansvar för affärsutveckling och hantering av kund-
relationer möjliggör NCC lyhördhet för lokala behov och förhållanden. 
Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för NCC att kombinera styrkan i 
ett stort bolag med den närhet till kunden som associeras med mindre 
lokala aktörer. 
Nyckelaktiviteter
NCC:s nyckelaktiviteter centreras runt att vara ett byggföretag, vilket 
inkluderar alla faser i ett byggprojekts livscykel – från idé, via design, till 
produktion och driftsättning. NCC är också vertikalt integrerade i projek-
tutveckling och industriella affärsaktiviteter och tar på så sätt en ännu 
bredare roll i värdekedjan för vissa projekt.
Integrering av hållbarhet
Hållbarhet är en integrerad del av NCC:s kärnverksamhet och är en 
medveten parameter i både projekttaktik och dagligt operativt besluts-
fattande. NCC:s strukturerade arbete med hållbarhet vägleds av ett 
hållbarhetsramverk som beskriver målsättningar för att säkerställa 
ansvarsfulla och hållbara arbetssätt genom alla aspekter av verksam-
heten. NCC har koncerngemensamma mål inom klimat samt hälsa och 
säkerhet. Målen är inte knutna till specifika produkter, tjänster, marknader 
eller kundgrupper. Klimat är ett centralt område för NCC eftersom stora 
mängder växthusgaser genereras i hela värdekedjan, och eftersom 
bolaget både påverkar och påverkas av klimat omställningen. Hälsa  
och säkerhet är också ett fokusområde för NCC, där vissa aktiviteter  
på arbetsplatserna innehåller riskfyllda arbetsmoment. Läs mer om 
koncernens mål, och hur framsteg mäts mot dessa, i avsnitten E1 på 
sidorna 66–75 samt S1 på sidorna 82–91.
Strategi
Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    52Förvaltningsberättelse

===== SIDA 55 =====

Nedströms Uppströms 
Utvinning 
av  råmaterial, 
tillverkning 
av material
Transport Material  
och tjänster
Användning av 
byggnader och 
infrastruktur
Sluthantering 
– återbruk, återvinning 
och avfallshantering
E1 – Klimatförändringar
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S1 – Den egna arbetskraften
G1 – Ansvarsfullt företagande
E1 – Klimatförändringar
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi
S2 – Arbetstagare i värdekedjan
G1 – Ansvarsfullt företagande
E1 – Klimatförändringar
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi
G1 – Ansvarsfullt företagande
Egen verksamhet
Industri  
– asfalt och sten
Fastighets- 
utveckling
Entreprenad  
inom bygg och  
anläggning
NCC:s värdekedja
NCC:s värdekedja omfattar hela kedjan från råvaruutvinning och material-
produktion till bygg och anläggning, leverans av färdigställda projekt och 
slutlig hantering. Arbetet med hållbarhet styrs av koncernens policyer, 
direktiv, uppförandekod och strategiska mål. Värdekedjan är central för 
att förstå var påverkan, risker och möjligheter uppstår och hur dessa 
hanteras. Genom att integrera miljömässiga, sociala och styrnings-
aspekter, från leverantörsled till sluthantering, möjliggör NCC anpass-
ning till omvärldens krav och koncernens långsiktiga mål.
Uppströms – Leverantörsled och materialproduktion
Uppströms i värdekedjan ligger fokus på ansvarsfulla inköp och spår-
barhet. Miljömässigt arbetar NCC för att minska klimatpåverkan genom 
val av material och lösningar med lägre koldioxidavtryck, samt ökad 
andel återvunnet innehåll. Från ett socialt perspektiv ska leverantörer 
följa NCC:s uppförandekod med krav på goda arbetsvillkor, respekt för 
mänskliga rättigheter och icke-diskriminering. Arbetet omfattar risk-
bedömningar, revisioner och avtal som säkerställer efterlevnad av inter-
nationella riktlinjer såsom FN:s Global Compact och Internationella 
arbetsorganisationens (ILO:s) principer.
De främsta riskerna i detta led är bristande spårbarhet, leverans-
störningar och prisvolatilitet, samtidigt som möjligheterna ligger i den 
ökande efterfrågan på klimatförbättrade material och digitala lösningar 
som stärker transparens och förtroende.
Egen verksamhet – Projektering, bygg och anläggning
I NCC:s egen verksamhet är klimatpåverkan och resurseffektivitet 
 centrala frågor. NCC arbetar för att optimera konstruktioner, minska 
utsläpp från maskiner, transporter och energianvändning samt för att 
öka cirkularitet genom återbruk och minskat avfall. Socialt prioriteras 
hälsa och säkerhet på arbetsplatser, kompetensutveckling och lika 
 möjligheter för alla medarbetare. Styrningen omfattar interna policyer, 
systematiskt arbetsmiljöarbete och efterlevnad av nationella lagar och 
EU-direktiv. Riskerna i detta steg inkluderar arbetsplatsolyckor och 
kostnadsökningar kopplade till nya hållbarhetskrav, medan möjlig-
heterna ligger i effektivare byggmetoder, digitalisering och ett stärkt 
arbetsgivarvarumärke.
Nedströms – Slutanvändare och sluthantering
Efter överlämning av färdigställda projekt till kund ligger fokus på energi-
effektiv drift, lång livslängd och minskad miljöpåverkan under använd-
ningsfasen. NCC samarbetar med kunder för att integrera lösningar 
som stödjer klimatmål och cirkularitet, och vid sluthanteringen främjas 
återbruk och återvinning av material för att minimera avfall. Genom att 
främja säkra och hälsosamma miljöer för slutanvändare tar NCC ett 
socialt ansvar.
Utmaningarna ligger i varierande ambitionsnivå i hållbarhetskrav hos 
kunder och osäkerhet kring framtida regler för cirkularitet och återbruk, 
medan möjligheterna finns i den växande marknaden för byggnader 
med låg klimatpåverkan och partnerskap som främjar gemensamma 
klimatmål och innovation.
Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
NCC 2025    53Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 56 =====

NCC:s löpande dialoger med intressentgrupper
Intressegrupp Frågor i fokus Typ av dialog 
Kunder Minskad klimatpåverkan. Energieffektivitet. Cirkularitet. Återbruk. 
Biologisk mångfald. Kontroll över leverantörskedjan. Hälsa och 
säkerhet. Sunda arbetsvillkor.
Personliga möten. Samarbetsprojekt. Kundundersökningar. 
Kundseminarier och events. 
 Medarbetare Säkra och trygga arbetsplatser. Kompetensutveckling och karriärut-
veckling. Gott ledarskap. Mångfald, likabehandling och inkludering. 
Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvarsfullt företagande. 
Minskad klimatpåverkan.
Daglig dialog på arbetsplatserna. Medarbetarundersökning. 
Arbetsmiljömätning, arbetsmiljödialog, säkerhetsronder 
på arbetsplatserna, arbetsplatsmöten, interna utbildningar. 
Medarbetardialog. Dialog och aktiviteter med studenter. 
Strukturerade interna nätverk. Program för yngre talanger. 
Aktieägare, investerare, 
banker och övriga  
representanter för 
finansmarknaden
Långsiktig ekonomisk värdeutveckling. Ansvarsfullt företagande 
med fokus på sunda arbetsvillkor, arbete mot korruption och mutor 
och kontroll på leverantörskedjan. Minskad klimatpåverkan, ökad 
cirkularitet och effektiv materialanvändning. Biologisk mångfald. 
Hälsa och säkerhet. Löpande riskkartläggning och riskhantering. 
Årsstämma, möten i samband med kvartalsrapportering, 
deltagande i enkäter och dialoger med investerare, enskilda 
möten. Deltagande vid seminarier anordnade av aktörer på 
finansmarknaden. 
Leverantörer och  
underentreprenörer
Sunda arbetsvillkor med hänsyn till mänskliga rättigheter. Klimat-
påverkan. Cirkularitet. Långsiktig ekonomisk värdeutveckling.
Upphandlingar, leverantörsutvärderingar, leverantörsträffar, 
leverantörsdagar, samarbetsprojekt, leverantörsrevisioner.
Samhälle Samhälls- och stadsutveckling, materialval och lokala frågor. Närboendedialog vilket ofta sker i samverkan med NCC:s 
kunder. Samarbete med högskolor och universitet. Samtal 
och möten med politiker.
 SBM-2 
Intressenters synpunkter och intressen
NCC har regelbunden dialog med sina intressenter. Syftet med dialogen 
är att förstå intressenternas behov och förväntningar, vilket ger vägled-
ning för strategisk planering, riskidentifiering och beslutsfattande. Dialo-
gen skapar också möjlighet att identifiera affärsmöjligheter, väga in olika 
perspektiv och bemöta synpunkter. Insikter från intressentdialogen 
bidrar till ökad kunskap och input till affärsområdenas prioriteringar. 
NCC:s viktigaste intressentgrupper är kunder, medarbetare, leveran-
törer och underentreprenörer, aktieägare, investerare, banker och övriga 
representanter för finansmarknaden samt samhället i form av experter 
och representanter för olika grupper i samhället. Dessa är identifierade 
med utgångspunkt i vilken utsträckning de påverkar eller påverkas av 
koncernens arbete.
NCC har dialog med intressentgrupperna inom ramen för den 
löpande verksamheten, exempelvis i möten och vid olika typer av träffar 
som seminarier och events, men genomför också strukturerade under-
sökningar och dialoger, bland annat kundundersökningar och medarbe-
tarundersökningar. NCC skapar tillfällen för dialog med särskilda intres-
sentgrupper i form av leverantörsdagar, kapitalmarknadsdagar och 
möten i samband med finansiell rapportering. NCC deltar i intressenters 
initiativ, bland annat i dialoger med leverantörer, investerare och kunder. 
Vidare deltar NCC i branschsamarbeten och tar en aktiv roll i bransch-
föreningar, näringslivsorganisationers och handelskamrar på de mark-
nader där koncernen är verksam. För så kallade ”tysta intressenter”, 
som naturen och framtida generationer, använder NCC extern forskning, 
expertis och miljödata för att deras perspektiv ska beaktas i besluts-
fattande.
Vid genomförandet av den dubbla väsentlighetsbedömningen togs 
intressentgruppernas synpunkter och intressen i beaktande, och bidrog 
till identifiering av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Flertalet experter 
med god insikt om intressentgruppernas perspektiv var involverade i 
analysen. Intressentgruppernas synpunkter och intressen tas också i 
beaktande i affärsområdenas verksamhetsutveckling och i utvecklingen 
av frågor som rör till exempel hälsa och säkerhet. För mer information 
om processen för den dubbla väsentlighetsbedömningen, se avsnitt 
IRO-1 på sidan 58.
Styrelse och koncernledning hålls löpande informerade om olika 
nyckelfrågor inom hållbarhet där NCC har stor påverkan. Här är insikter 
från intressenternas förväntningar och intressen inkluderat. Fokusfrågor 
och dialogformer uppdateras regelbundet och kan variera mellan olika 
länder och affärsområden beroende på lokala förutsättningar. 
Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    54Förvaltningsberättelse

===== SIDA 57 =====

SBM-3 
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Genom NCC:s dubbla väsentlighetsbedömning, som bygger på intres-
sentperspektiv, expertbedömningar och analys av regulatoriska krav, har 
väsentlig påverkan på människor och miljö samt finansiella risker och 
möjligheter identifierats. Resultaten presenteras i detta avsnitt samt i 
anslutning till respektive ämnesavsnitt. Syftet är att visa hur de väsent-
liga ämnena påverkar NCC:s strategi, affärsmodell och långsiktiga 
 värdeskapande.
Väsentlig påverkan på affärsmodell, strategi,  
finansiell ställning samt beslutsfattande
Koncernen har sedan länge prioriterat hållbarhetsfrågor vilket beaktats 
inom ramen för det strategiska arbetet och i arbetet med att vidareut-
veckla koncernens olika affärsmodeller. Detta har bland annat manifes-
terats i arbete inom hälsa och säkerhet samt inom miljö. I samråd med 
våra kunder finns löpande möjligheter att över tid styra verksamheten 
mot en lägre miljöpåverkan.
Styrelsen och koncernledningen arbetar regelbundet med hållbarhets-
frågor som en integrerad del av styrning och strategiskt beslutsfattande. 
Ansvar för implementering och uppföljning är tydligt fördelat i linje-
organisationen, vilket säkerställer att hållbarhetsarbetet är en del av den 
operativa verksamheten. NCC:s finansiella rapportering är i dagsläget 
inte strukturerad för att separat visa påverkan från hållbarhetsfrågor på 
finansiell ställning, resultat och kassaflöde. Bedömningen är att den kort-
siktiga finansiella påverkan är begränsad. Däremot är hållbarhetsfaktorer 
integrerade i koncernens riskhantering. Riskhanteringsprocesserna är 
inbyggda i NCC:s lednings- och styrsystem, och projektens risk analyser 
omfattar faktorer som prisprognoser, resursanvändning, tekni ska föränd-
ringar och åtgärder för att begränsa klimatförändringar. Dessa antagan-
den kan förändras över tid och påverka redovisningsmässiga uppskatt-
ningar, exempelvis nyttjandeperioder, nedskrivningsbehov och värdering 
av uppskjutna skattefordringar. 
För 2025 bedöms hållbarhetsrelaterade risker inte ha någon väsentlig 
påverkan på de finansiella rapporterna eller på de antaganden som 
ligger till grund för årsredovisningen. För 2026 bedöms risken för bety-
dande justeringar fortsatt som låg. På längre sikt kan hållbarhetsfakto-
rer innebära risk för väsentliga förändringar, vilket följs upp genom att 
hållbarhetsrisker är integrerade i NCC:s riskramverk. Risker kopplade till 
sociala frågor är viktiga för NCC:s attraktionskraft som arbetsgivare. 
På kort sikt bedöms den finansiella påverkan som begränsad eftersom 
riskerna främst har långsiktig effekt och förebyggande åtgärder som 
säkerhetsprogram, utbildning och policyer redan är etablerade. Riskerna 
följs upp löpande för att möjliggöra snabba korrigerande åtgärder. 
Affärsetiska risker kan påverka NCC:s långsiktiga hållbarhet och förtro-
ende på marknaden. På kort sikt bedöms den finansiella påverkan som 
begränsad och förebyggande åtgärder är etablerade. Kontinuerlig upp-
följning säkerställer regelefterlevnad och minimerar risken för omedel-
bara ekonomiska konsekvenser.
Resiliens i strategi och affärsmodell
Genom att integrera hållbarhet i koncernens strategi säkerställer NCC 
att verksamhetens arbetssätt inkluderar miljömässiga, sociala och styr-
ningsrelaterade överväganden. Detta bidrar till förmågan att kunna 
anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och regulatoriska 
krav. Exempelvis innebär övergången till klimatanpassade material och 
ökad elektrifiering av byggarbetsplatser både risker (investeringar, leve-
rantörskrav) och möjligheter (konkurrensfördelar på en växande mark-
nad). NCC har förmåga att anpassa projektportföljen efter marknadens 
svängningar i efterfrågan inom olika segment. Sätten NCC levererar pro-
dukter och tjänster på är till sin natur flexibla och tidsbundna, där projek-
ten och deras innehåll grundar sig i kundernas krav och önskemål. Det 
innebär att koncernen över tid har en stor adresserbar marknad och, 
med god affärsplanering, förmåga att välja projekt som passar verk-
samhetens kompetenser. Detta bidrar ytterligare till att NCC:s affärs-
modell är motståndskraftig och anpassningsbar till den föränderliga 
omvärld koncernen verkar i.
Finansiellt väsentligt
E1 – Anpassning till klimatförändringar
G1 – Företagskultur
G1 – Förvaltning av förbindelser med  
 leverantörer
Ej väsentligt
E2 – Föroreningar 
E3 – Vattenresurser och marina resurser
S3 – Berörda samhällen
S4 – Konsumenter och slutanvändare
Dubbelt väsentligt
E1 – Begränsning av klimatförändringar
E1 – Energi
E4 –  Direkta påverkansfaktorer som leder  
till förlust av biologisk mångfald
E5 – Resursinflöde, inkl resursanvändning
S1 – Arbetsvillkor
S1 –  Likabehandling och lika möjligheter 
för alla
S2 –  Arbetsvillkor och andra arbetsrelaterade 
rättigheter
G1 – Korruption och mutor
Påverkansväsentligt
E5 – Avfall
Finansiellt 
väsentligt
Ej väsentligt
Dubbelt  
väsentligt
Påverkans- 
väsentligt
Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
NCC 2025    55Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 58 =====

Underämne
Under- 
underämne Beskrivning Påverkan Finansiell
Var i  
värdekedjan Tidshorisont
E1 – Klimatförändringar
Anpassning till 
klimatförändringar
Risk för finansiella konsekvenser om anpassning till 
klimatförändringar brister genom värdekedjan, både 
för egna lösningar samt hos leverantörer och kunder.
Risk Hela  
värdekedjan
Medel 
och lång
Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets 
anpassning till ett förändrat klimat.
Möjlighet Egen  
verksamhet
Medel
Begränsning av 
klimatförändringar
Utsläpp av växthusgaser genom hela värdekedjan, 
från utvinning av material till produktion och förvaltning.
Faktisk 
negativ
Hela  
värdekedjan
Medel
Beroende av material samt ökade krav på information 
om utsläpp innebär ökade kostnader och finansiella 
konsekvenser.
Risk Uppströms Medel
Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets 
begränsning av klimatförändringar.
Möjlighet Egen 
verksamhet
Medel
Energi Energianvändning genom hela värdekedjan, från 
 utvinning av material till produktion och användning. 
Faktisk 
negativ
Hela 
värdekedjan
Medel
Ökade kostnader kopplat till ökade krav på omställning 
mot förnybar och fossilfri energi.
Risk Uppströms,  
Egen 
verksamhet
Medel
E4 – Biologisk mångfald och ekosystem
Direkta påverkans-
faktorer som leder 
till förlust av bio- 
logisk mångfald
Direkt 
exploatering
Användning av jungfruliga råmaterial såsom jord,  
kalksten, sand och järn.
Faktisk 
negativ
Uppströms Medel
Ökat fokus på biologisk mångfald och relaterade 
 kontroller kan leda till ökade kostnader. 
Risk Uppströms Medel 
Förändrad 
markanvändning
Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är 
beroende av användningen av landyta, vilket kan orsaka 
förlust av biologisk mångfald beroende på geografisk 
placering och omfattning.
Faktisk 
negativ
Egen 
verksamhet
Lång
E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Resursinflöde, inkl. 
resursanvändning
Användande av stora mängder material i bygg- 
och infrastrukturprojekt, ofta från jungfruliga källor.
Faktisk 
negativ
Hela 
värdekedjan
Medel
NCC erbjuder produkter av återvunnet ursprung 
som ersätter användandet av jungfruliga material.
Faktisk 
positiv
Egen 
verksamhet
Lång
En omogen marknad för cirkulära material samt 
ökad efterfrågan på cirkularitet kan leda till finansiella 
konsekvenser.
Risk Uppströms Medel
Avfall Avfall genereras genom hela värdekedjan, från till-
verkning av material, till konstruktion och sluthantering 
av byggnader och infrastruktur. 
Faktisk 
negativ
Hela 
värdekedjan
Medel
NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen
E2 – Föroreningar
Utsläpp till luft sker främst uppströms i värdekedjan. NCC har föroreningar från 
buller och vibrationer i projekt, och följer interna processer och miljöplaner för 
att minimera påverkan. NCC har processer för att ersätta produkter med mindre 
skadliga ämnen där det är möjligt. Risken för utsläpp till mark eller vatten hanteras 
genom etablerade rutiner och beredskapsplaner. Sammantaget anses dessa 
effekter inte vara tillräckligt betydande för att klassas som väsentligt ämne för 
NCC enligt ESRS.
E3 – Vattenresurser och marina resurser
Vatten används vid exempelvis betongproduktion, främst uppströms, och vid 
dammbindning. Inom egen verksamhet är vattenförbrukning begränsad och sker 
tillfälligt under strikt reglerade former. Påverkan på marina resurser är också 
begränsad och hanteras genom miljölagstiftning. NCC verkar i Norden där 
förekomsten av vattenstressområden är låg och merparten av det vatten som 
används återförs till ursprungskällan. Sammantaget bedöms därför vatten- och 
marina resurser inte klassas som väsentligt ämne för NCC enligt ESRS.
Icke väsentliga frågor
Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    56Förvaltningsberättelse

===== SIDA 59 =====

Underämne
Under- 
underämne Beskrivning Påverkan Finansiell
Var i  
värdekedjan Tidshorisont
S1 – Den egna arbetskraften
Arbetsvillkor Hälsa och 
säkerhet
Riskfyllda arbetsmoment, främst inom de tre identifie-
rade högriskområdena tunga lyft med kranar, arbete på 
hög höjd samt arbete nära och runt tunga maskiner.
Faktisk 
negativ
Egen 
verksamhet
Kort
Risk för ökade kostnader, eventuella böter och skadat 
rykte kopplat till bristande hälsa och säkerhet för 
medarbetare.
Risk Egen 
verksamhet
Kort
Likabehandling  
och lika möjlig- 
heter för alla
Utbildning och 
kompetensut-
veckling
NCC erbjuder kompetensutveckling utifrån ambitionen 
att ha branschens bästa projektledning.
Potentiell 
positiv
Egen  
verksamhet
Kort och
medel
Om NCC inte lyckas attrahera, behålla och utveckla 
rätt kompetens riskerar det att leda till finansiella 
konsekvenser.
Risk Egen  
verksamhet
Kort och
medel
Jämställdhet 
och lika lön för 
likvärdigt arbete
NCC har tillfredsställande könsfördelning på lednings-
nivå, men totalt sett är den ojämn, vilket riskerar att 
minoritetsgrupper löper större risk att missgynnas på 
grund av omedveten partiskhet, fördomar och vanor.
Potentiell 
negativ
Egen  
verksamhet
Medel
S2 – Arbetstagare i värdekedjan
Arbetsvillkor Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan inte 
har arbetsvillkor som uppfyller lämplig standard.
Potentiell 
negativ
Uppströms Kort och 
medel
Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat 
rykte kopplat till bristande arbetsvillkor och ökade krav 
på transparens i värdekedjan.
Risk Uppströms Kort och 
medel
Andra  
arbets relaterade 
rättigheter
Negativ påverkan om arbetstagare i värdekedjan utsätts 
för barn- eller tvångsarbete.
Potentiell 
negativ
Uppströms Kort
Risk för ökade kostnader, potentiella böter och skadat 
rykte kopplat till barn- och tvångsarbete och ökade krav 
på transparens i värdekedjan.
Risk Uppströms Kort och 
medel
G1 – Ansvarsfullt företagande
Företagskultur Om NCC inte lyckas hålla en hög etisk standard 
i företagskulturen riskerar det att leda till böter, 
förlorade affärer och skadat rykte.
Risk Hela 
värdekedjan
Medel
Förvaltning av 
förbindelser  
med leverantörer
Om processer för hantering av relationer med leveran-
törer brister kan det innebära finansiella konsekvenser.
Risk Uppströms, 
Egen 
verksamhet
Medel
Korruption  
och mutor
En bransch med komplexa projekt, leverantörskedjor 
och både privata och offentliga kunder leder till ökad 
risk för korruption och annat oetiskt agerande.
Potentiell 
negativ
Hela  
värdekedjan
Kort och 
medel
Potentiellt skadat rykte och förlorade affärer samt kost-
nad för eventuella böter, utredningar och legalt stöd.
Risk Hela  
värdekedjan
Medel
NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen
S3 – Berörda samhällen
NCC kan uppströms påverka lokala samhällen vid utvinning av naturresurser i 
form av påverkan på exempelvis mat- och vattentillförsel. För egen verksamhet 
kan lokala samhällen påverkas genom exempelvis buller, transporter och tillfälliga 
störningar under byggtiden. Dessa effekter hanteras genom tydlig uppförandekod, 
dialog med berörda parter, interna rutiner, miljöplaner och krav i bygglov. Påverkan 
är begränsad och tidsbunden, och bedöms sammantaget inte klassas som 
väsentligt ämne för NCC enligt ESRS.
S4 – Konsumenter och slutanvändare
NCC:s påverkan på konsumenter och slutanvändare bedöms vara indirekt och sker 
främst genom val av byggmaterial och dess kemiska ämnen samt byggnaders och 
infrastrukturs funktion och kvalitet. Potentiella risker kopplade till hälsa och säker-
het för slutanvändare hanteras genom standarder, bygglagstiftning och certifie-
ringskrav. Sammantaget anses dessa effekter inte vara tillräckligt betydande för 
att klassas som väsentligt ämne för NCC enligt ESRS.
Icke väsentliga frågor
Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
NCC 2025    57Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 60 =====

IRO-2 
Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsrapport
I enlighet med ESRS redovisar NCC datapunkter som härrör från annan 
EU-lagstiftning samt de upplysningskrav som omfattas av hållbarhets-
rapporten. Dessa två indextabeller specificeras i appendix på sidorna 
98–101. På så sätt skapas möjligheten att enkelt kunna identifiera var 
respektive upplysningskrav återfinns.
Fastställande av påverkan, risker och möjligheter 
 IRO-1 
Beskrivning av arbetsgången för att fastställa  
och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter
Process och metod 
NCC har genomfört en dubbel väsentlighetsbedömning i enlighet med 
ESRS för att identifiera påverkans- och finansiell väsentlighet. Syftet är 
att säkerställa att de hållbarhetsämnen som är mest betydelsefulla för 
människor, miljö och NCC:s långsiktiga värdeskapande identifierats och 
tas i beaktande i strategi- och riskarbete. 
Urvalet av deltagare baserades på kartläggning av NCC:s värdekedja. 
Representanter från samtliga affärsområden deltog och konsulterades, 
liksom experter från koncernfunktioner såsom inköp, HR, juridik, finans 
och hållbarhet. På så sätt täcktes både operativ erfarenhet, strategiskt 
och berörda intressenters perspektiv. Underlaget inkluderade även 
NCC:s klimatscenarioanalys samt intern statistik.
Processen omfattade screening av potentiella hållbarhetsämnen följt 
av workshops och intervjuer med interna experter. Därefter gjordes 
poängsättning enligt definierade kriterier för påverkan respektive finan-
siell väsentlighet. Resultatet konsoliderades, validerades av styrgruppen 
och förankrades i NCC:s revisionsutskott. Befintliga riskramverk, skalor 
och arbetssätt gällande riskbedömning inom koncernen användes för 
att säkerställa kvalitet och jämförbarhet. 
Den dubbla väsentlighetsbedömningen genomförs ur två perspektiv:  
 
Påverkansväsentlighet:
• Faktiska och potentiella effekter på människor och miljö, bedömda 
utifrån skala, omfattning, återställbarhet och – för potentiell påverkan 
– sannolikhet. Vid risk för kränkningar av mänskliga rättigheter ges 
allvarlighetsgrad företräde framför sannolikhet.
• Kriterier för poängsättning var skala, omfattning, återställbarhet och 
sannolikhet för potentiell påverkan. Positiv påverkan bedömdes utan 
återställbarhet som kriterium. 
Finansiell väsentlighet:
• Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som har eller kan ha 
finansiella effekter på NCC. Den finansiella bedömningen synkronise-
rades med påverkansanalysen och beaktade samband och beroenden.
• Kriterier för poängsättning var finansiella risker och möjligheters 
sanno likhet och typ av finansiell effekt.
Den dubbla väsentlighetsbedömningen utgick från påverkan innan 
åtgärder och omfattade potentiella riskfaktorer i hela värdekedjan. 
 Processen beaktade faktorer som ger upphov till ökad risk för negativ 
påverkan. Exempelvis identifierades och analyserades materialkatego-
rier med särskilt hög påverkan närmare. Under bedömningen värd-
erades även tidshorisont (kort, medellång och lång sikt), där kort sikt 
definieras som mindre än ett år, medellång sikt som ett till fem år och 
lång sikt som mer än fem år. Poängsättningen av respektive parameter 
sammanvägdes till en totalpoäng. Detta användes sedan för att sätta 
en tröskel och bestämma väsentlighet.
NCC genomför årligen en översyn av den dubbla väsentlighetsbe-
dömningen och dess resultat, vid större förändringar kan uppdateringar 
göras oftare. Därigenom tas hänsyn till omvärld, förändrade omständig-
heter och sammanhang samt regulatoriska förändringar. Under årets 
översyn genomfördes en screening och analys av intressentperspektiv 
med syfte att validera NCC:s resultat från den dubbla väsentlighets-
bedömningen i den kontext koncernen verkar i. Översynen för 2025 
resulterade i finjusteringar av bedömningen, såsom förtydliganden i 
beskrivningar och andra detaljer.
Översikt över arbetsgången för samtliga ämnesstandarder
NCC tillämpar samma process för bedömning av påverkan, risker och 
möjligheter för samtliga av ESRS ämnesstandarder. I tillägg till den 
gemensamma processen genomfördes en klimatscenarioanalys inom 
området E1, se sidorna 66–67. För bedömning av E2 och E3 beaktades 
NCC:s bransch, typer av aktiviteter, geografisk placering, värdekedjan 
och gällande lagkrav. För E5 beaktades intern statistik och dokumenta-
tion, statistik från externa parter såsom avfallsleverantörer samt gäl-
lande lagkrav. För G1 togs hänsyn till aspekter såsom NCC:s vanliga 
typer av affärsförbindelser och hantering av transaktioner.
Beslutsprocess och internkontroll 
Processen och resultatet från den dubbla väsentlighetsbedömningen 
har godkänts av CSRD-styrgruppen samt Revisionsutskottet. Styrgrup-
pen består av medlemmar från NCC:s ledningsgrupp. Eftersom 2025 är 
NCC:s första rapporteringsår enligt ESRS rapporteras inga förändringar i 
processen för att identifiera, utvärdera och hantera påverkan, risker och 
möjligheter jämfört med tidigare rapporteringsperioder.
Hållbarhetsrapport – Allmänna upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    58Förvaltningsberättelse

===== SIDA 61 =====

Rapportering enligt EU-taxonomin
EU:s taxonomi för hållbara verksamheter är ett gemensamt europeiskt 
 ramverk som gör det möjligt att mäta, jämföra och tydliggöra om den egna 
verksamheten är miljö mässigt hållbar. 
Taxonomin fungerar som ett klassificeringssystem som hjälper investe­
rare, kunder och andra intressenter att bedöma hur hållbar en verksam­
het är, och därigenom styra investeringar mot lösningar med lägre miljö­
påverkan. Taxonomin utgår från ekonomiska aktiviteter och om en eko­
nomisk aktivitet ska klassificeras som miljömässigt hållbar (taxonomi­
förenlig), ska den uppfylla följande:
• Väsentligt bidra till minst ett av de sex miljömål  
som anges i förordningen
• Inte orsaka skada för något av de övriga målen 
• Efterleva angivna sociala minimikrav
NCC:s verksamhet omfattar bygg och anläggning, industri samt fastig­
hetsutveckling, vilket spänner över flera av taxonomins kategorier. Verk­
samheten drivs till stor del i projektform där det i många fall är beställaren 
som fastställer projektkraven, vilket kan begränsa NCC:s möjlighet att 
fullt ut påverka taxonomiförenligheten. Samtidigt arbetar NCC aktivt med 
att stödja kunder i att uppnå taxonomiförenliga lösningar. Inom fastig­
hets  utveckling har NCC större möjlighet att påverka utformningen och 
målsättningen är att de egna projekten ska uppnå taxonomiförenlighet.
Taxonomiförenliga verksamheter
Nedan redovisas NCC:s taxonomiförenliga verksamheter och hur 
NCC har säkerställt uppfyllande av väsentligt bidrag, kriterierna för att 
inte orsaka betydande skada (DNSH) och uppfyllande av de sociala 
minimikraven.
Samtliga av NCC:s taxonomiförenliga aktiviteter bidrar till miljömålet 
begränsning av klimatförändringar.
Väsentligt bidrag
I det följande avsnittet beskrivs de tre sektorerna och de ekonomiska 
verksamheter som väsentligt bidrar till att uppfylla de tekniska gransk­
ningskriterierna.
Sektor – Energi
NCC utför arbeten vid anläggningar som producerar el från vattenkraft 
och vindkraft, bygger elnät med högspänning samt distributionssystem 
som transporterar el i system med högspänningsnät. NCC bygger och 
renoverar även ledningar och tillhörande infrastruktur för distribution av 
värme och kyla. Taxonomiförenliga aktiviteter inom sektorn:
För elproduktion från vattenkraft (CCM 4.5) genereras el med utsläpp 
under 100 g CO2e per producerad kilowattimme. NCC:s insatser omfat­
tar modernisering, renovering och förstärkning av befintliga anlägg­
ningar för att höja effektiviteten och säkerställa långsiktigt hållbar drift. 
Inom överföring och distribution av el (CCM 4.9) bygger och förnyar 
NCC infrastruktur och utrustning i system som är sammanlänkade med 
det europeiska högspänningsnätet. Projekten bidrar till att förbättra 
elnätens kapacitet och tillförlitlighet samt möjliggör anslutning av för­
nybara  energikällor. 
För distribution av fjärrvärme och fjärrkyla (CCM 4.15) omfattar NCC:s 
arbete ledningsnät och stödsystem som uppfyller definitionen av ett 
effektivt system enligt artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU, eller som 
 anpassas till lågtempererade system med avancerad energiövervakning 
och styrning. 
Sektor – Transport
En stor andel av NCC:s verksamhet är kopplad till infrastruktur för trans­
port, exempelvis i form av järnvägar, vägar och cykellogistik. 
Taxonomi förenliga aktiviteter för sektorn:
Inom infrastruktur för enpersonsfordon med eller utan elmotor och 
cykellogistik (CCM 6.13) byggs väg för fotgängare och cyklister.
Till infrastruktur för järnvägstransport (CCM 6.14) som stödjer elektri­
fiering och förbättrad tillgänglighet bidrar NCC genom att bygga broar, 
tunnlar, stationer och bytespunkter mellan olika färdmedel. Dessa 
 åtgärder gör det möjligt för fler resor och transporter att ske med låg 
 klimatpåverkan. 
Sektor – Byggnader och fastigheter
En stor del av NCC:s verksamhet omfattar uppförande av nya byggnader 
samt renovering av befintligt bestånd. Projekten innefattar både bostads­
hus och andra typer av byggnader såsom skolor, sjukhus, industribygg­
nader och kontor. Inom sektorn ingår även asfaltsunderhåll av gator, 
vägar och motorvägar som utförs av affärsområde NCC Industry. 
Taxonomiförenliga aktiviteter inom sektorn:
Uppförande av nya byggnader (CCM 7.1) bedöms som taxonomi­
förenliga när de uppfyller energikravet i EU­taxonomin, att byggnadens 
primär energianvändning är minst tio procent lägre än gällande krav vid 
bygglovstillfället. Kravet verifieras genom energideklarationer, och större 
byggnader genomgår både lufttäthetprov och termografering i enlighet 
med nationella standarder. För dessa beräknas också klimatpåverkan 
för alla byggdelar och hela livscykeln enligt ramverket Level(s) eller mot­
svarande nationell metod. 
Renovering av befintliga byggnader (CCM 7.2) bedöms som taxo­
nomiförenlig när de leder till en betydande förbättring av byggnadens 
energiprestanda, där byggnadens energianvändning ska vara minst 30 
procent lägre än innan ombyggnationen alternativt understiga lagkrav 
för nybyggnation.
Förvärv och ägande av byggnader (CCM 7.7) omfattar en mindre del 
av NCC:s verksamhet och avser i huvudsak hyresintäkter från fastighe­
ter. Dessa byggnader bedöms som förenliga när de har ett primärenergi­
behov som är minst tio procent lägre än nationella krav och när energi­
användningen följs upp och utvärderas systematiskt för att säkerställa 
effektiv drift. 
Miljöupplysningar
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    59Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 62 =====

Kriterier för att inte orsaka betydande skada (DNSH) 
För att en aktivitet ska kunna klassificeras som taxonomiförenlig krävs 
inte bara att de tekniska granskningskriterierna för respektive sektor och 
det aktuella miljömålet uppfylls, utan också att aktiviteten inte orsakar 
betydande skada (Do No Significant Harm, DNSH) på något av de övriga 
fem miljömålen i EU­taxonomin. 
Begränsning av klimatförändringar
Eftersom samtliga taxonomiförenliga aktiviteter inom NCC bidrar till 
miljö målet Begränsning av klimatförändringar är kriteriet om att inte 
orsaka betydande skada inom samma mål inte tillämpligt.
Anpassning till klimatförändringar
En risk­ och sårbarhetsanalys har genomförts med avseende på akuta 
och kroniska klimatrelaterade risker. Hänsyn har tagits till lokala föränd­
ringar av temperatur, vind, vatten och fast massa. För objekt med hög 
utsatthet och hög sårbarhet identifieras förebyggande åtgärder i form 
av klimatanpassningsåtgärder. Anpassningslösningarna integreras och 
följs upp i projektplaneringen.
Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
För byggnader installeras vattenarmaturer som är snålspolande. För 
övriga ekonomiska aktiviteter efterlevs hållbar användning och skydd av 
vatten och marina resurser utifrån befintlig lagstiftning kring tillstånd, 
miljökonsekvensbeskrivning eller egenkontroll och vidtagande av åtgär­
der för att uppfylla dessa.
Omställning till cirkulär ekonomi
För projekt som omfattas av aktiviteten överföring och distribution av el 
tas en avfallshanteringsplan fram för att säkerställa högsta möjliga grad 
av återanvändning och återvinning vid demontering eller rivning, i enlig­
het med avfallshierarkin. Inom taxonomisektorerna Transport samt 
Bygg och fastigheter är minst 70 viktprocent av det icke­farliga bygg­ 
och rivningsavfall som genereras på byggarbetsplatsen förberett för 
återanvändning, återvinning eller annan form av materialåtervinning. 
För bygg­ och renoveringsprojekt stödjer dessutom byggnads­ och kon­
struktionstekniker cirkularitet. Byggnaden utformas för att vara resurs­
effektiv, anpassningsbar, flexibel och demonterbar enligt relevanta stan­
darder – för att möjliggöra återanvändning och återvinning under och 
efter byggnadens livslängd.
Förebyggande och bekämpning av föroreningar
NCC följer nationella lagstiftningar och etablerade riktlinjer för buller, 
damm och utsläpp, och säkerställer genom egenkontroller att dessa 
krav efterlevs inom ramen för varje projekts miljöplan.
NCC:s interna krav för byggproduktion innebär att i första hand välja 
produkter som är rekommenderade och accepterade i miljöbedöm­
ningssystem eller så sker manuell granskning av kemiskt innehåll. Syftet 
är att säkerställa frånvaro av reglerade farliga ämnen i produkter. 
Granskning sker också av att material och produkter har låga emis­
sioner av skadliga ämnen till inomhusmiljön. 
Vid projekt som bedrivs på tidigare industrimark genomförs markun­
dersökningar för att identifiera och hantera eventuella föroreningar innan 
byggstart. För aktiviteter inom distribution av fjärrvärme och fjärrkyla ska 
inköpta produkter och utrustning uppfylla ekodesigndirektivets krav, till­
höra bästa energiklass och motsvara bästa tillgängliga teknik (BAT).
Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
NCC säkerställer att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) finns eller 
att en naturvärdesinventering (NVI) eller liknande genomförs samt att 
erfordrade riskbegränsnings­ och kompensationsåtgärder genomförs 
för att skydda miljön. Nybyggnation kontrolleras genom att de byggs 
på detaljplanelagt område, annars ska krav kopplat till byggnation på 
obrukad mark följas.
Sociala minimåtgärder
För att aktiviteter ska kunna klassificeras som förenliga med EU­taxono­
min måste bolaget också uppfylla kraven på sociala minimiskyddsåtgär­
der (minimum safeguards). Dessa anger en grundläggande standard för 
social och etisk hållbarhet i enlighet med OECD:s riktlinjer för multinatio­
nella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig­
heter (UNGP) samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) kärnkon­
ventioner. Skyddsåtgärderna omfattar:
Beskattning
Efterlevnad av skatteregler är prioriterat på NCC, och ämnet behandlas 
i samma översynsprocesser som bolagsstyrning. NCC följer skatte­
reglerna i alla jurisdiktioner med aktiv verksamhet och ser till att reglerna 
följs. NCC:s processer och strategier för hantering av skatterisker 
beskrivs i NCC:s skattepolicy och direktiv. NCC har inte befunnits skyl­
digt till att bryta mot några skattelagar.
Sund konkurrens
NCC bedriver verksamhet i en bransch där det historiskt sett har före­
kommit konkurrenshämmande aktiviteter. Därför är sund konkurrens 
ett fokusområde för koncernen. NCC:s uppförandekod och direktiv för
regelefterlevnad definierar NCC:s hållning och policy i frågan om konkur­
rensbegränsande agerande. Ytterligare vägledning ges via utbildningar 
och kommunikation. Läs mer om detta i avsnitt G1 på sidorna 95–97.
Anti-korruption och bekämpning av mutor
NCC är medvetna om risken för korruption och mutor i den bransch som 
NCC verkar i och har utbildning, policyer och processer för att minska 
och hantera risken för korruption i och runt sin verksamhet. Läs mer om 
detta i avsnitt G1 på sidan 97.
Mänskliga rättigheter
NCC respekterar mänskliga rättigheter och ansvarar för att ingen inom 
den egna verksamheten utsätts för behandling som strider mot mänsk­
liga rättigheter. Läs mer om detta i avsnitt S1 på sidorna 82–91. NCC är 
medvetna om att brott mot mänskliga rättigheter kan förekomma i vär­
dekedjan och har diverse processer på plats för att minska denna risk. 
Läs mer om detta i avsnitt S2 på sidorna 92–93 och om de krav NCC 
ställer på sina leverantörer i avsnitt G1 på sidan 96.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    60Förvaltningsberättelse

===== SIDA 63 =====

Omsättning
 Taxonomiförenlig, 12,4 (14,4)% 
  Omfattas av taxonomin men ej taxonomiförenlig, 63,1 
(65,3)%
 Omfattas ej av taxonomin, 24,5 (20,3)%
Mätetal och utfall
Omsättning
Taxonomiförenlig omsättning uppgick under 2025 till 6 933 MSEK, mot­
svarande 12,4 procent av koncernens totala omsättning. Utfallet innebär 
en minskning med 1 955 MSEK jämfört med föregående år.
Den taxonomiförenliga omsättningen varierar över tid och påverkas 
huvudsakligen av projektportföljens sammansättning, inklusive vilka 
projekttyper som är aktuella, projektens omfattning, antal projekt samt 
i vilken fas respektive projekt befinner sig.
Det lägre utfallet för 2025 förklaras främst av minskad omsättning 
hänförlig till CCM 7.1 Uppförande av nya byggnader. Detta är en följd av 
att inga projekt inom Property Development resultatavräknats under 
året, till skillnad från föregående år. 
Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter
Rad Ja/Nej
Kärnenergirelaterade verksamheter
1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, 
utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elpro­
duktionsanläggningar som producerar energi från kärnenergi­
processer med minimalt avfall från bränslecykeln.
Nej
2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande 
och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion 
av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industri­
ella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsupp­
graderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik.
Nej
3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift 
av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el 
eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella 
processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt 
säkerhetsuppgraderingar av dessa.
Nej
Fossilgasrelaterade verksamheter
4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande 
eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med 
hjälp av fossila gasformiga bränslen.
Nej
5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, 
renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion 
av värme/kyla och el med hjälp av  fossila gasformiga bränslen.
Nej
6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, 
renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som 
producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga 
bränslen.
Nej
Finansiering genom gröna obligationer
NCC finansierar delar av sitt hållbarhetsarbete genom gröna 
obligationer. Syftet är att möjliggöra investeringar i bygg­ och 
fastighetsprojekt med tydliga miljöfördelar och därigenom 
bidra till omställningen mot ett klimatneutralt samhälle. Per 
2025­12­31 hade NCC marknadsfinansieringsprogram där 
2 350 (3 350) MSEK var gröna obligationer varav 1 250 (2 250) 
MSEK var noterade på Nasdaq Stockholm. För mer informa­
tion, se Green Finance Investor Report 2025. Under året har 
inga (0 MSEK) obligationer eller andra skuldförbindelser emit­
terats med avseende på att finansiera specifika taxonomi­
förenliga aktiviteter. Den absoluta majoriteten avser investe­
ringar i NCC Property Developments fastighetsprojekt vilka 
klassificeras som omsättningstillgångar i NCC:s balans­
räkning och därmed inte omfattas av kapitalutgifter enligt 
EU­taxonomin. 
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    61Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 64 =====

Redovisningsprinciper  
Utvärdering av taxonomiförenlighet
För att utvärdera verksamheten i förhållande till EU:s taxonomi har NCC 
etablerat en gemensam rapporteringsmetod som utgår ifrån NCC:s pro­
jekt, anläggningar och produkter. 
I ett första steg matchas NCC:s verksamheter mot de ekonomiska 
verksamheter som definieras i taxonomiförordningen. De projekt, 
anläggningar och produkter som överensstämmer med någon av dessa 
verksamheter bedöms som taxonomitillämpliga. Majoriteten av dessa 
utvärderas sedan med fokus på större projekt där möjlighet finns för 
taxonomiförenlighet.
Utvärdering görs utifrån de fastställda tekniska granskningskriterierna 
för att avgöra om det uppfyller kraven för att klassificeras som miljömäs­
sigt hållbart, det vill säga taxonomiförenligt.
Tillämpning av taxonomins tekniska kriterier sker utifrån NCC:s 
gemensamma tolkning som har tagits fram bland annat från bransch­
gemensamma tolkningar i Sverige. Undantag finns i det fall där taxono­
min hänvisar till tillämpning av respektive lands nationella lagstiftning,  
t.ex. det tekniska kriteriet för beräkning av byggnadens primärenergi­
användning för minst tio procent där beräkningen grundar sig i respektive 
lands nationella kalkyleringsmetodik. Ibland kan även kravet tillämpas 
på olika sätt i länderna, t.ex. har Sverige ett interna tionellt verktyg för att 
följa upp tillämpning av kriterier i bilaga Annex C för farliga kemikalier, 
medan övriga länder har andra sätt att utvärdera tillämpning. För 
beskrivning av undantag i de olika länderna, se väsentliga bidrag och 
DNSH kriterier.
Dubbelräkning förhindras genom att rapportering endast görs mot  
ett miljömål per projekt, anläggning eller produkt.
Omsättning
Total omsättning
För NCC är omsättning enligt taxonomin och nettoomsättning enligt 
IFRS samma nyckeltal. Rapportering av omsättning enligt taxonomin 
är endast baserad på externa intäkter. För mer information, se not 1 
Redovisningsprinciper samt not 2 Intäktsredovisning.
Omsättning som omfattas av taxonomi  
(ej miljömässigt hållbar/ taxonomiförenlig)
Omsättning som omfattas av taxonomin för NCC Infrastructure, NCC 
Building Sweden och NCC Building Nordics är intäkter från entreprenad­
verksamhet. För NCC Property Development är försäljningar av projekt 
samt hyresintäkter från fastigheter tillämplig omsättning. NCC Industrys 
omsättning som omfattas av taxonomin är de delar som berör 
återvinning och återanvändning av material samt beläggning och 
underhåll av allmänna vägar.
Miljömässigt hållbar omsättning (taxonomiförenlig)
Som en konsekvens vid tillämpning av intäktsredovisning successivt 
över tid, i takt med färdigställandegraden, görs bedömning om en eko­
nomisk aktivitet är förenlig med taxonomin baserat på förutbestämda 
antaganden för projektet. Om dessa antaganden senare ändras kan den 
redovisade taxonomiförenliga omsättningen också komma att föränd­
ras. I bedömningen av projekten utgår NCC ifrån att de utförs i enlighet 
med beställning. Om NCC vid slutförandet av ett projekt identifierar en 
förändring i bedömning av huruvida projektets omsättning är taxonomi­
förenlig, redovisas denna ändrade bedömning vid nästa rapporterings­
tillfälle. För den del av NCC:s verksamhet som redovisar omsättning vid 
en viss tidpunkt utvärderas huruvida omsättningen är taxonomiförenlig 
eller inte efter projektets färdigställande.
Kapitalutgifter 
Totala kapitalutgifter
För NCC är kapitalutgifter enligt taxonomin och IFRS samma nyckeltal. 
För mer information, se not 15 Immateriella anläggningstillgångar, 16 
Materiella anläggningstillgångar samt not 33 Leasing.
Kapitalutgifter som omfattas av taxonomi 
NCC har fastställt att investeringar hänförliga till rörelsefastigheter, 
maskiner och inventarier, nyttjanderättstillgångar byggnader samt nytt­
janderättstillgångar maskiner och inventarier avser tillämpliga kapital­
utgifter. Eftersom enskilda investeringar används i flertalet ekonomiska 
aktiviteter över dess livslängd har NCC fördelat investeringar i maskiner 
och inventarier som omfattas av taxonomin baserat på respektive 
affärsområdes fördelning av nyckeltalet nettoomsättning. Nyttjande­
rättstillgångar inkluderas inte i allokeringen utan hanteras separat. Nytt­
janderättstillgångar i form av tyngre maskiner som har direkt koppling 
till ett enskilt projekt har rapporterats på motsvarande ekonomisk aktivi­
tet som projektets omsättning rapporterats mot. Nyttjanderättstill­
gångar avseende kontorslokaler (del av rörelsefastigheter) och fordon 
av klass M1 och N1 (del av nyttjanderättstillgångar maskiner och inven­
tarier) rapporteras som Ägande och förvärv av fastigheter respektive 
Transport med motorcyklar, personbilar och lätta motorfordon.
Driftsutgifter
Totala driftsutgifter
Eftersom IFRS saknar en tydlig vägledning för vilka kostnader som ska 
betraktas som rörelserelaterade driftskostnader återfinns inte begrep­
pet driftsutgifter i NCC:s finansiella rapportering. NCC har definierat 
driftsutgifter enligt taxonomin som utgifter för kortfristiga leasingavtal 
samt reparation och underhåll av materiella anläggningstillgångar rela­
terade till anläggningstillgångar inom verksamheter som omfattas av 
taxonomin. 
Driftsutgifter som omfattas av taxonomi 
Driftsutgifter uppstår ofta gemensamt för flera projekt och kan därför 
inte härledas direkt till en enskild taxonomiklassificerad aktivitet. I likhet 
med redovisningsprinciperna för kapitalutgifter har NCC därför fördelat 
driftsutgifter som omfattas av taxonomin baserat på respektive affärs­
områdes andel av nyckeltalet nettoomsättning. Denna metod bedöms 
ge en konsekvent och rättvisande fördelning av kostnaderna i relation till 
hur verksamheten bedrivs. Detta utgör en förändring jämfört med 2024, 
då endast total driftsutgift rapporterades. Jämförelsetal har räknats om 
i enlighet med den uppdaterade principen.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    62Förvaltningsberättelse

===== SIDA 65 =====

Omsättning1)
Räkenskapsår 2025 2025 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka 
betydande skada (DNSH)
Minimiskyddsåtgärder
Andel  
förenlig med 
taxonomi­
kraven (A.1.) 
eller som 
omfattas 
av taxonomi­
kraven (A.2.) 
omsättning,  
2024
Kategori 
möjlig­ 
 görande  
verksamhet
Kategori 
omställnings­
verksamhetEkonomiska verksamheter Kod Omsättning
 Andel av  
omsätt­ 
ningen
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
 MSEK %
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5 113 0,2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J  – – J J 0,2% – – 
Överföring och distribution av el CCM 4.9 108 0,2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J  – J J J J 0,5% E –
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15 23 0,0% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J  – J J 0,1% – – 
Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13 72 0,1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 0,1% E – 
Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 4 768 8,6% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 7,9% E –
Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 1 479 2,7% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 5,0% – – 
Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 71 0,1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J – J 0,0% – T
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7 298 0,5% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J  –  –  – – J 0,6% – – 
De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) 
verksamheternas omsättning (A.1) 6 933 12,4% 100% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% – J J J J J J 14,4%
Varav möjliggörande verksamheter 4 949 8,9% 71,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% – J J J J J J 8,6% E
Varav omställningsverksamheter 71 0,1% 1,0% – J J J J – J 0,0% T
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
Elproduktion från vindkraft CCM 4.3/ CCA 4.3 148 0,3% 0,2%
Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5/ CCA 4.5 343 0,6% 0,6%
Överföring och distribution av el CCM 4.9/ CCA 4.9 190 0,3% 0,4%
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15/ CCA 4.15 835 1,5% 1,8%
Uppförande, utbyggnad och drift av system 
för uppsamling och rening av vatten samt 
vattenförsörjningssystem CCM 5.1/ CCA 5.1 1 348 2,4% 1,7%
Förnyelse av system för uppsamling  
och rening av vatten samt 
vattenförsörjningssystem CCM 5.2/ CCA 5.2 358 0,6% 0,5%
Uppförande, utbyggnad och drift av system 
för uppsamling och rening av vatten CCM 5.3/ CCA 5.3 1 112 2,0% 2,0%
Förnyelse av uppsamling och rening  
av vatten CCM 5.4/ CCA 5.4 586 1,1% 1,0%
Sortering och materialåtervinning  
av icke­farligt avfall CE 2.7 222 0,4% 0,4%
Infrastruktur enpersonsfordon, 
cykellogistik CCM 6.13/ CCA 6.13 134 0,2% 0,2%
Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14/ CCA 6.14 556 1,0% 1,6%
Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) 
vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15/ CCA 6.15 2 183 3,9% 3,1%
Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål 
sjöfart CCM 6.16 763 1,4% 0,9%
Koldioxidsnål flygplatsinfrastruktur CCM 6.17 91 0,2% 0,0%
Uppförande av nya byggnader CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 16 234 29,1% 34,0%
Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 4 329 7,8% 8,0%
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7/ CCA 7.7 14 0,0% 0,0%
Underhåll av vägar och motorvägar CE 3.4 5 464 9,8% 8,5%
Förebyggande av översvämningsrisker och 
skyddsinfrastruktur CCA 14.2 216 0,4% 0,4%
Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin  
men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 35 126 63,1% 65,3%
A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1 +A.2) 42 059 75,5% 79,7%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 13 658 24,5%
TOTALT 55 717 100%
1)  Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska 
verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025. Andel av omsättning/totala omsättning
Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin
CCM 12,4% 64,9%
CCA 0,0% 0,4%
WTR 0,0% 0,0%
CE 0,0% 10,2%
PPC 0,0% 0,0%
BIO 0,0% 0,0%
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    63Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 66 =====

Kapitalutgifter1)
Räkenskapsår 2025 2025 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka 
betydande skada (DNSH)
Minimiskyddsåtgärder
Andel  
förenliga med  
taxonomi­ 
kraven (A.1.)  
eller som  
omfattas 
av taxonomi­
kraven (A.2.) 
omsättning,  
2024
Kategori 
möjlig­
görande 
 verk samhet
Kategori 
omställnings­
verksamhetEkonomiska verksamheter Kod
Kapital­
utgifter 
Andel av 
kapital­
utgifterna
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald 
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonom
Biologisk mångfald
 MSEK %
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter 
Överföring och distribution av el CCM 4.9 0 0,0% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J  – J J J J 0,2% E –
Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13 1 0,0% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 0,1% E – 
Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 19 1,2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 2,6% E –
Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara 
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 20 1,2% 100% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% – J J J J J J 2,9%
Varav möjliggörande verksamheter 20 1,2% 100% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% – J J J J J J 2,7% E
Varav omställningsverksamheter 0 0,0% 0,0% – J J J J – J 0,0% T
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5/ CCA 4.5 1 0,0% 0,1%
Överföring och distribution av el CCM 4.9/ CCA 4.9 0 0,0% 0,1%
Lagring av vätgas CCM 4.12 / CCA 4.12 0 0,0% 0,5%
Uppförande, utbyggnad och drift av system 
för uppsamling och rening av vatten samt 
vattenförsörjningssystem CCM 5.1/ CCA 5.1 2 0,1% 0,4%
Förnyelse av system för uppsamling  
och rening av vatten samt 
vattenförsörjningssystem CCM 5.2/ CCA 5.2 0 0,0% 0,1%
Uppförande, utbyggnad och drift av system 
för uppsamling och rening av vatten CCM 5.3/ CCA 5.3 3 0,2% 0,5%
Förnyelse av uppsamling och rening  
av vatten CCM 5.4/ CCA 5.4 1 0,1% 0,2%
Sortering och materialåtervinning  
av icke­farligt avfall CE 2.7 77 4,8% 0,2%
Infrastruktur enpersonsfordon, 
cykellogistik CCM 6.13/ CCA 6.13 0 0,0% 0,1%
Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14/ CCA 6.14 1 0,1% 0,6%
Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) 
vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15/ CCA 6.15 34 2,1% 6,6%
Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål 
sjöfart CCM 6.16 3 0,2% 0,4%
Transport med motorcyklar, personbilar 
och lätta motorfordon CCM 6.5 / CCA 6.5 277 17,3% 17,7%
Uppförande av nya byggnader CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 45 2,8% 2,6%
Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 9 0,5% 0,0%
Förvärv och ägande av byggnader CCM 7.7/ CCA 7.7 126 7,8% 13,6%
Underhåll av vägar och motorvägar CE 3.4 49 3,0% 1,7%
Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin  
men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 627 39,1% 45,4%
A. Kapitalutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin 
(A.1+A.2) 647 40,4% 48,3% 
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Kapitalutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 955 59,6%
TOTALT 1 602 100%
Andel av kapitalutgifter/totala kapitalutgifter
Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin
CCM 1,2% 32,5%
CCA 0,0% 0,0%
WTR 0,0% 0,0%
CE 0,0% 7,8%
PPC 0,0% 0,0%
BIO 0,0% 0,0%
1)  Andel av kapitalutgifterna från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska 
verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    64Förvaltningsberättelse

===== SIDA 67 =====

Driftsutgifter1)
Räkenskapsår 2025 2025 Kriterier för väsentligt bidrag
Kriterier avseende att inte orsaka 
 betydande skada (DNSH)
Minimiskyddsåtgärder
Taxonomi­ 
förenlig  
andel av 
drifts­
utgifterna,  
2024
Kategori     
möjlig ­ 
görande  
verksamhet
Kategori 
omställnings­
verksamhetEkonomiska verksamheter Kod Drifts utgifter
Andel  
av drifts­ 
utgifter
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
Begränsning av klimatförändringar
Anpassning till klimatförändringar
Vatten och marina resurser
Föroreningar
Cirkulär ekonomi
Biologisk mångfald
 MSEK %
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL
J; N; 
N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN
A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter 
Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5 6 0,2% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J  – – J J 0,2% – – 
Överföring och distribution av el CCM 4.9 15 0,5% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J  – J J J J 0,9% E –
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15 1 0,0% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J  – J J 0,1% – – 
Infrastruktur enpersonsfordon, cykellogistik CCM 6.13 4 0,1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 0,1% E – 
Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14 241 7,6% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 7,8% E –
Uppförande av nya byggnader CCM 7.1 80 2,5% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J J J 2,4% – – 
Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2 2 0,1% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL – J J J J  – J 0,0% – T
Drifts utgifter för de miljömässigt hållbara 
(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 350 11,0% 100% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 11,6%
Varav möjliggörande verksamheter 261 8,2% 74,5% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% J J J J J J J 8,8% E
Varav omställningsverksamheter 2 0,1% 0,7% J J J J J – J 0,0% T
A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) 
Elproduktion från vindkraft CCM 4.3/ CCA 4.3 7 0,2% 0,1%
Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5/ CCA 4.5 17 0,5% 1,2%
Överföring och distribution av el CCM 4.9/ CCA 4.9 24 0,8% 0,9%
Lagring av vätgas CCM 4.12 / CCA 4.12 10 0,3% 0,0%
Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla CCM 4.15/ CCA 4.15 87 2,7% 1,1%
Uppförande, utbyggnad och drift av system 
för uppsamling och rening av vatten samt 
vattenförsörjningssystem CCM 5.1/ CCA 5.1 99 3,1% 3,0%
Förnyelse av system för uppsamling  
och rening av vatten samt 
vattenförsörjningssystem CCM 5.2/ CCA 5.2 33 1,0% 0,4%
Uppförande, utbyggnad och drift av system 
för uppsamling och rening av vatten CCM 5.3/ CCA 5.3 91 2,9% 1,4%
Förnyelse av uppsamling och rening  
av vatten CCM 5.4/ CCA 5.4 29 0,9% 0,5%
Sortering och materialåtervinning  
av icke­farligt avfall CE 2.7 20 0,6% 2,3%
Infrastruktur enpersonsfordon, 
cykellogistik CCM 6.13/ CCA 6.13 9 0,3% 0,1%
Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14/ CCA 6.14 24 0,8% 1,2%
Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) 
vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15/ CCA 6.15 104 3,3% 3,9%
Infrastruktur som möjliggör koldioxidsnål 
sjöfart CCM 6.16 46 1,4% 1,4%
Koldioxidsnål flygplatsinfrastruktur CCM 6.17 4 0,1% 0,0%
Uppförande av nya byggnader CCM 7.1/ CCA 7.1/ CE 3.1 790 24,9% 24,0%
Renovering av befintliga byggnader CCM 7.2/ CCA 7.2/ CE 3.2 263 8,3% 6,3%
Underhåll av vägar och motorvägar CE 3.4 185 5,8% 8,3%
Förebyggande av översvämningsrisker och 
skyddsinfrastruktur CCA 14.2 24 0,8% 0,2%
Drifts utgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin  
men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 1 867 58,9% 56,3%
A. Driftsutgifter för de verksamheter som omfattas av taxonomin 
(A.1+A.2) 2 217 70,0% 67,8%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Driftsutgifter för verksamheter som inte 
omfattas av taxonomin 952 30,0%
TOTALT 3 170 100%
Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter
Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin
CCM 11,0% 62,7%
CCA 0,0% 0,8%
WTR 0,0% 0,0%
CE 0,0% 6,5%
PPC 0,0% 0,0%
BIO 0,0% 0,0%
1)  Andel av omsättningen från produkter eller tjänster som är förknippade med ekonomiska 
verksamheter som är förenliga med taxonomikraven – upplysningar som omfattar 2025.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    65Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 68 =====

E1 – Klimatförändringar 
Klimatet är en prioriterad fråga för NCC och byggbranschen står för en 
betydande andel av de totala utsläppen av växthusgaser. NCC strävar efter 
att minska utsläpp från hela värdekedjan, öka energieffektiviteten, fasa ut 
fossila energikällor och möjliggöra anpassning till klimatförändringarna 
genom att utveckla lösningar som stödjer kundernas klimatomställning.
Underämne Beskrivning Påverkan Finansiell
Var i  
värdekedjan Tidshorisont
Anpassning till 
klimatförändringar
Risk för finansiella konsekvenser om anpassning till klimatförändringar 
brister genom värdekedjan, både för egna lösningar samt hos leverantörer 
och kunder.
Risk Hela  
värdekedjan
Medel  
och lång
Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets anpassning till ett 
förändrat klimat.
Möjlighet Egen  
verksamhet
Medel
Begränsning av 
klimatförändringar
Utsläpp av växthusgaser genom hela värdekedjan, från utvinning av 
material till produktion och förvaltning.
Faktisk 
negativ
Hela  
värdekedjan
Medel
Beroende av material samt ökade krav på information om utsläpp innebär 
ökade kostnader och finansiella konsekvenser.
Risk Uppströms Medel
Ökad efterfrågan på lösningar som bidrar till samhällets begränsning av 
klimatförändringar.
Möjlighet Egen 
verksamhet
Medel
Energi Energianvändning genom hela värdekedjan, från utvinning av material till 
produktion och användning. 
Faktisk 
negativ
Hela 
värdekedjan
Medel
Ökade kostnader kopplat till ökade krav på omställning mot förnybar och 
fossilfri energi.
Risk Uppströms,  
Egen 
verksamhet
Medel
Väsentlig påverkan, risker och  
möjligheter relaterade till klimatförändringar 
Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades klimatför­
ändringar som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Detta bekräf­
tar tidigare analyser och NCC:s långsiktiga fokus på att minska utsläpp 
av växthusgaser från den egna verksamheten och värdekedjan. Klimat­
förändringar förblir ett centralt fokusområde för NCC eftersom stora 
mängder växthusgaser genereras i hela värdekedjan, och eftersom före­
taget både påverkar och påverkas av klimatomställningen. NCC:s kli­
matpåverkan kommer framför allt från de material som köps in och 
används i byggprocessen och från energianvändning i verksamhetens 
olika delar. NCC använder en betydande mängd energi för bland annat 
maskiner, uppvärmning, elektricitet på byggplatser samt vid produktion 
av asfalt. Uppströms i värdekedjan uppstår utsläpp framförallt vid utvin­
ning av jungfruligt material, tillhörande tillverkningsprocesser och trans­
porter, medan utsläppen nedströms främst relaterar till kundernas 
användning under driftsfasen. 
Utöver påverkan finns även finansiella risker och möjligheter. En finan­
siell risk är bristande anpassning av klimatförändringar i hela värde­
kedjan på grund av extrema väderförändringar. Detta kan leda till över­
svämningar och jordskred där anpassningsåtgärder kan behöva sättas 
in. Klimatförändringar kan också medföra en finansiell risk när råvaror 
blir kostsammare eller svåra att få tag i och kraven på information för­
svårar och ökar kostnaderna i leverantörsleden. För den egna verksam­
heten finns en finansiell risk i form av ökade kostnader för omställning 
till förnybar och fossilfri energi för att kunna fasa ut fossilt.
De potentiella möjligheterna ligger i en ökad efterfrågan på lösningar 
som bidrar till omställningen i samhället och hjälper kunder att anpassa 
sig till ett förändrat klimat och ett minskat klimatavtryck.
Fördjupad klimatscenarioanalys för att  
fastställa väsentliga klimatrelaterade risker och möjligheter
NCC har genomfört en klimatscenarioanalys för att testa resiliensen i 
verksamheten. Analysen genomfördes 2024 och uppdaterades hösten 
2025. Analysen skapar förståelse förkoncernens exponering mot 
klimatrelaterade risker och möjligheter. Två scenarier användes: 
SSP5 8.5 för fysiska risker och NZE (IEA Net Zero) för övergångsrisker. 
De fysiska riskerna rör ökande frekvens av extrema väderhändelser 
samt långsiktiga förändringar som högre temperaturer och stigande 
havsnivåer. Övergångsriskerna rör striktare klimatrelaterade policyer, 
kunders förebyggande aktiviteter och energiomställning. Samtidigt finns 
affärsmöjligheter kopplade till klimatanpassning och utveckling av 
lösningar med reducerade utsläpp. Tabellen sammanfattar identifierade 
risker, sannolikhet, konsekvens och åtgärder. Inga tillgångar har 
identifierats som oförenliga med en klimatneutral ekonomi, men vissa 
asfaltanläggningar kräver fortsatt investering för att nå full fossilfrihet.
NCC utvärderar först bruttorisker innan åtgärder och därefter kvarva­
rande risker efter åtgärder. Bedömningen baseras på kostnaden av ris­
kens konsekvens och omfattar hela värdekedjan: uppströms, egen verk­
samhet och nedströms. Tidshorisonter som används är kort (mindre än 
ett år), medellång (1–5 år) och lång sikt (mer än 5 år), likt i den strate­
giska riskprocessen. Resultaten ger input till den dubbla väsentlighets­
bedömningen som koordineras med processen för strategiska risker, se 
Förvaltningsberättelsen sidan 30. Osäkerhet finns i konsolideringen av 
affärsområdenas bedömningar då verksamheternas olika karaktär kan 
göra att den samlade bilden inte helt speglar respektive affärsområdes 
specifika risker. Analysen visar att verksamheten är motståndskraftig 
mot fysiska och övergångsrelaterade klimatförändringar, vilket visar att 
nuvarande åtgärder är tillräckliga för att hantera risker och positionera 
NCC att tillvarata affärsmöjligheter kopplade till klimatomställningen.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    66Förvaltningsberättelse

===== SIDA 69 =====

Beskrivning av identifierade och utvärderade klimatrelaterade risker och möjligheter
Väsentliga bruttorisker Beskrivning/Effekt Sannolikhet Konsekvens Befintliga åtgärder
Förändring 
efter åtgärd
Övergångsrisk
Förändringar av externa 
klimatrelaterade policyer 
och/eller legala förutsätt­
ningar som påverkar NCC
Koldioxidprismekanismer till exempel 
högre priser på utsläpp av växthusga­
ser genom utsläppshandelssystem 
eller alla prismekanismer för koldi­
oxidutsläpp direkt eller indirekt via 
leverantörer.
Kan inträffa Betydande •  Optimera och minska användningen av material, 
bränsle och energi; använda förnybara och åter­
vunna material; samt substituera med material 
med lägre koldioxidintensitet
•  Hantera risker för högre priser genom anbud och 
kontrakt, samt uppföljning
•  Delta i projekt för att utveckla material med lägre 
klimatpåverkan
Övergångsrisk
Förändringar av externa 
klimatrelaterade policyer 
och/eller legala förutsätt­
ningar som påverkar NCC
Ökad administration och arbets­
belastning på grund av utökade 
klimatrelaterade rapporteringskrav.
Högst 
sannolik
Allvarlig •  Ökad digitalisering av datahantering, automation 
och kunskap
•  Optimerade processer för att minska 
arbetsbelastning
Övergångsrisk
NCC möter inte föränd­
rade klimatrelaterade 
behov eller krav från 
kunder snabbt nog
Kunder ersätter produkter, projekt 
och/eller tjänster med alternativ 
med lägre (livscykel­) utsläpp från 
konkurrenter.
Kan inträffa Betydande •  Strategier för att reducera utsläpp av växthus­
gaser i byggprojekt
•  Fortsatt utfasning av fossila bränslen i 
verksamheten 
•  Strategier för att utveckla kostnadseffektiva 
lösningar för klimatminskning för kunder.
 •  Framtagande av klimatguider för olika 
kundsegment
Övergångsrisk
Omställning till och 
tillgång på fossilfria 
energikällor
Hårdare krav från kunder på elektrifie­
ring i projekt. Brist på förnybara alter­
nativ till ett konkurrenskraftigt pris. 
Leverantörer måste anpassa sig till 
fossilfri produktion, vilket kan leda till 
ökade investeringar och kostnader.
Kan inträffa Betydande •  Verktyg och metoder för att stödja 
elektrifieringsprocessen
•  Fortsatt bevakning av utvecklingen och möjlig­
heter till extern finansiering via statliga initiativ
•  Hantering av risker för högre priser genom 
anbud och kontrakt, samt uppföljning
Akut fysisk risk
Ökad frekvens och allvar­
lighetsgrad av extrema 
väderhändelser, såsom 
värmeböljor, stormar, 
översvämningar
Förseningar i projektleverans (till 
exempel problem med material­ 
  flödet från leverantörer).
Akut skada på materiallager, siter eller  
byggnads­ och infrastrukturprojekt.
Kan inträffa Betydande •  Grundlig granskning av anbudsdokument och 
riskanalys för att bedöma och prissätta risker
•  Buffertaktiviteter och miljöriskbedömningar
•  Utvärdering av klimatrisker och sårbarhet, med 
beredskapsplaner för siter och byggarbetsplatser
Kronisk fysisk risk
Långsiktiga förändringar 
i klimatmönster såsom 
stigande medeltempera­
turer, stigande havsnivåer 
och variationer i vädret
Högre havsnivåer och kraftiga regn
kan påverka markens attraktivitet
och öka kravet på motståndskraft i
byggprojekt.
Kan inträffa Betydande •  Byggnormer säkerställer att konstruktioner 
klarar av klimatförändringar
•  Tillgång till teknisk expertis och standarder inom 
organisationen
Väsentliga möjligheter Beskrivning/Effekt Sannolikhet Konsekvens Strategier för att realisera möjligheter Förändring
Övergångsmöjlighet
Förändringar i klimatre­
laterade behov hos och 
krav från nuvarande och 
framtida kunder
Ökad efterfrågan på energieffektiva 
byggnader och affärsverksamhet 
relaterade till renovering och återan­
vändning i cirkulära modeller. Ökad 
efterfrågan på fossilfri energi och 
eldistribution.
Kan inträffa Betydande •  Design och konstruktion av spjutspetsprojekt 
ger kunskap om möjliga lösningar
•  Framtagande av klimatguider för olika 
kundsegment
Fysisk möjlighet
Ökad frekvens och allvar­
lighetsgrad av extrema 
väderhändelser samt 
långsiktiga förändringar 
i klimatmönster som 
stigande medeltempera­
turer och havsnivåer
Ökad efterfrågan på NCC:s produkter 
och/eller projekt som direkt stödjer 
kundernas och därigenom samhäl­
lets klimatanpassningsaktiviteter 
(till exempel invallning av städer, 
skyddsvallar, stormtunnlar).
Kan inträffa Betydande •  Specialisering inom segmentet
•  Följa utvecklingen i samhället och på marknaden
•  Framtagande av klimatguider för olika 
kundsegment
Definitioner
Sannolikhet: Konsekvens1):
Högst osannolik Mindre (>10 MSEK)
Osannolik Märkbar (>50 MSEK)
Kan inträffa Allvarlig (>100 MSEK)
Högst sannolik Betydande (>250 MSEK)
1)  Termen “konsekvens” avser effekten på resultat efter finansiella poster och innebär att de potentiella resultaten eller konsekvenserna vid en riskbedömning mäts utifrån sin ekonomiska påverkan.
Minskning av konsekvens 
eller sannolikhet efter åtgärd
Inga förändringar av konse­
kvens eller sannolikhet efter 
åtgärd
Ökning av konsekvens 
eller sannolikhet efter 
åtgärd
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    67Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 70 =====

0
20
40
60
80
100
 E1-1 
Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar
NCC har under 2025 utvecklat en koncerngemensam klimatomställ­
ningsplan utifrån bolagets identifierade påverkan, risker och möjligheter 
kopplade till klimatförändringar. Planen konkretiserar hur NCC ska nå 
sina mål och minska utsläppen av växthusgaser i linje med Parisavtalets 
1,5­gradersmål. Planen omfattar hela värdekedjan, från leverantörsled 
och materialproduktion till den egna verksamheten och kundernas 
användning av byggnader och infrastruktur. Den bygger dels på befint­
liga klimatstrategier och planer i NCC:s affärsområden, dels på erkänd 
forskning och färdplaner i branschen. Affärsområdenas affärsstrategier, 
investeringsplanering och styrning är integrerade i planen. I planen 
beskrivs också hur arbetet med att begränsa klimatförändringar ska 
omsättas i praktiken genom prioriterade åtgärdsområden, nyckel­
aktiviteter och tillhörande investeringar, samt hur processen ska följas 
upp och utvärderas över tid. 
I detta avsnitt redovisas planens övergripande inriktning och roll i 
NCC:s klimatarbete, inklusive hur de huvudsakliga åtgärdsområdena 
kopplas till koncernens mål samt hur genomförandet integreras i den 
löpande verksamheten. Klimatomställningsplanen finns publicerad på 
NCC:s webbplats.
NCC:s väg mot minskade utsläpp (% per åtgärdsområde)
2024 Tillväxt Material Transport Produktion Fordon  
och  
maskiner 
Använd­
ning av 
konstruk­
tioner
Gap till  
mål
2030 Fortsatta 
åtgärder
Upp­
skalning  
i värde­
kedjan
Teknisk 
innovation
Kompen­
sation
2045
 
Åtgärdsområden (Decarbonisation levers)
NCC:s klimatomställningsplan fokuserar på de åtgärder som har störst 
påverkan. Till grund ligger en heltäckande analys och datainsamling för 
det nya basåret 2024, som ger en helhetsbild av värdekedjans totala 
utsläpp. Den visar att materialtillverkning och transporter i uppströms 
utsläpp står för majoriteten av de totala utsläppen. Med utgångspunkt i 
NCC:s värdekedja och koncernens affärsmodeller har NCC identifierat 
fem åtgärdsområden (decarbonisation levers), som tillsammans står 
för de största utsläppen i scope 1, 2 och 3. Här redovisas kortfattat 
NCC:s åtgärdsområden och nyckelaktiviteter för att minska utsläppen i 
värdekedjan. I diagrammet visas hur mycket varje åtgärdsområde 
beräknas bidra med för att minska växthusgasutsläppen fram till 2030. 
NCC har valt att ha ett referensvärde baserat på 2024 men inkorporerat 
med data från 2020.
NCC:s prognos för tillväxt illustreras i diagrammet som en utsläpp­
sökning för de kommande åren, vilket skapar ett gap mot målet för 
2030. Ytterligare åtgärder behöver tas fram i samarbete med framtida 
kunder och leverantörer för att stänga detta gap. 
 
I diagrammet visas även en prognos för hur NCC ska nå nettonoll 2045. 
Det innebär ytterligare arbete med redan utvalda åtgärdsområden, upp­
skalning av aktiviteter i värdekedjan samt teknisk innovation. NCC 
kommer utvärdera behovet av kompensationsåtgärder.
Material 
Genom tidig planering och strategiska samarbeten med leverantörer 
och kunder säkerställs optimerade konstruktioner, material med lågt 
klimatavtryck och en ökad användning av återbrukade och återvunna 
material. Forskning och innovation är en viktig möjliggörare, både hos 
materialproducenter och i NCC:s egen organisation. Kompetens­
utveckling och tidig samverkan med kund är centrala för att nå 
framgång likväl som klimatkalkyler under projektens olika faser.
Transport 
Nyckelaktiviteter inkluderar strategiska leverantörssamarbeten, effekti­
visering av transporter samt utfasning av fossila bränslen. 
–42%
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    68Förvaltningsberättelse

===== SIDA 71 =====

E1-2 
Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar
Efter den övergripande klimatomställningsplanen som beskriver hur 
NCC arbetar för att nå uppsatta mål, följer de policyer som anger vilka 
principer och åtaganden som styr arbetet. NCC har en miljöpolicy som 
omfattar området klimatförändringar. NCC:s miljöpolicy är en del av 
NCC:s hållbarhetsramverk som visar riktningen för väsentliga fokusom­
råden inom Environment, Social och Governance (ESG). Policyn faststäl­
ler åtaganden för att skydda miljön, bidra till klimatanpassning och 
begränsa negativ påverkan på naturen som härrör från verksamheten 
och NCC:s värdekedja. Policyn gäller för hela NCC­koncernen och för 
alla anställda, underentreprenörer och leverantörer. Miljöpolicyn finns 
tillgänglig på NCC:s webbplats samt på NCC:s intranät.
Inom området för klimat och energi åtar sig NCC att:
• minska växthusgasutsläpp från värdekedjan för  
att uppfylla Parisavtalet
• minska energiförbrukningen och öka energieffektiviteten
• fasa ut fossila bränslen från den egna verksamheten
NCC följer FN:s Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, 
arbetsvillkor, miljö och anti­korruption samt OECD:s riktlinjer för multi­
nationella företag, samt relevant miljölagstiftning i de länder där NCC 
verkar. 
Cheferna för NCC:s affärsområden och koncernfunktioner ansvarar 
för att implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande 
processer, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem och 
uppfyllande av ISO 14001 miljöcertifieringskrav. Ansvaret inkluderar att 
säkerställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive 
utbildning av NCC­anställda.
Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direk­
tiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se 
avsnitt GOV­1 på sidan 50.
Produktion
Nyckelaktiviteter är energieffektivisering, anpassade produktionsmeto­
der och övergång till fossilfria energikällor i asfaltverk och produktions­
anläggningar. Detta kompletteras av utfasning av fossila bränslen på 
byggarbetsplatser i kombination med ökad elektrifiering.
Maskiner och fordon
Användningen av maskiner och fordon i projekt och på siter är omfat­
tande och sker genom både egna lösningar och genom underentrepre­
nörer. Detta ställer krav på cirkulära initiativ och digitalisering såväl som 
utfasning av fossila bränslen och logistikoptimering.
Användning av konstruktioner 
Energiprestanda för byggnader och anläggningar utformas för låg 
energi användning under drift och minskad klimatpåverkan under hela 
livscykeln. Kompetensutveckling och deltagande i innovationsprojekt 
möjliggör ständiga förbättringar.
Mål och inriktning
NCC:s långsiktiga mål är att uppnå nettonollutsläpp till 2045. Till 2030 
ska utsläppen i den egna verksamheten (scope 1 och 2), såväl som i 
värdekedjan (scope 3) minska med 42 procent. Detta motsvarar den 
minskningstakt som krävs för att hålla den globala uppvärmningen 
under 1,5°C i enlighet med Parisavtalet. Planen är uppbyggd för att 
både hantera risker, reducera projektens klimatpåverkan och skapa 
affärsmöjligheter genom att NCC utvecklar lösningar som minskar 
kundernas klimatavtryck och stärker NCC:s position på marknaden. 
Styrning och uppföljning 
Klimatomställningsplanen är formellt godkänd av NCC:s styrelse och 
resultaten rapporteras årsvis till styrelsen. Koncernledningen följer upp 
klimatomställningens resultat och utveckling minst halvårsvis. Klimat­
mål är även en del av incitamentsprogram för ledande befattningsha­
vare. Affärsområdeschefer är ansvariga för att implementera hållbar­
hetsstrategier och skapa framdrift i sina respektive verksamheter. 
NCC:s Common Environment Team, där affärsområdenas hållbarhets­
chefer samt NCC:s ekonomi- och finansdirektör ingår, ansvarar för upp­
följning och revidering av åtgärder och målsättningar för klimatomställ­
ningsplanen. I tillägg till den långsiktiga planen mot nettonoll utvecklas 
årliga handlingsplaner med kortsiktiga målsättningar och KPI:er för att 
driva kontinuerlig förbättring och framsteg genom hela koncernen. 
Inlåsta utsläpp, investeringar och finansiell påverkan 
De största potentiella inlåsta utsläppen finns i produktionsanläggningar 
som asfaltverk samt i den tunga maskinparken. NCC hanterar dessa 
genom planerad utfasning kommande år. På så sätt minimeras risken 
för framtida teknisk, strukturell eller finansiell inlåsning. Detsamma 
gäller investeringarna där den mest väsentliga avser konvertering till 
fossilfria bränslen inom NCC Industry. Dessa investeringar integreras i 
bolagets ordinarie kapitalplanering. 
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    69Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 72 =====

E1-3 
Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringar
Under 2025 har ett omfattande arbete genomförts för att ta fram NCC:s 
klimatomställningsplan. Den bygger dels på befintliga klimatstrategier 
och planer i NCC:s affärsområden, dels på erkänd forskning och färd­
planer i branschen. Arbetet har skett i samarbete med forskare vid 
Chalmers tekniska högskola, med expertis inom byggsektorns utsläpps­
utveckling, lagkrav och teknisk innovation.
Planen innehåller nyckelaktiviteter inom ett antal identifierade 
åtgärdsområden som ska möjliggöra NCC:s arbete med att minska 
utsläppen av växthusgaser mot nettonoll 2045. Varje affärsområde 
arbetar strategiskt med att omsätta nyckelåtgärder till praktiskt arbete 
där samarbete med kunden och tidig involvering i projektplanering är 
viktigt för att nå resultat. Resurser i form av kompetens, processer och 
arbetssätt säkerställs av ledningen i varje affärsområde.
NCC har under flera år arbetat med att genomföra åtgärder för att 
minska klimatutsläppen i den egna verksamheten (scope 1 och 2) vilket 
gett goda resultat. Med den nya klimatomställningsplanen förstärks 
arbetet med utsläppen i värdekedjan. Där fokus tidigare legat på ett urval 
av material, som färskbetong och armering, omfattar planen nu hela 
materialförsörjningen och fortsatt utfasning av fossila bränslen vid 
användning av maskiner, transporter och underentreprenörer.
Arbetet med klimatomställningsplanen förutsätter ett nära samar­
bete med kunder med tydliga krav och ambitioner på klimatreducerat 
byggande och produkter med låga CO2­utsläpp. NCC är också beroende 
av att leverantörer driver på sin egen omställning till cirkulära råvaror och 
lösningar med lägre klimatpåverkan då majoriteten av NCC:s utsläpp är 
kopplade uppströms till leverantörerna.
Andra åtgärder under året
I NCC:s affärsområden sker ett strukturerat arbete för att minska klima­
tavtrycket från scope 3 kopplat till betong som är NCC:s största post på 
materialsidan. Sedan flera år har NCC arbetat med en koncerngemen­
sam strategi för betong vilken innebär att tillsammans med kunden opti­
mera konstruktionerna så att man väljer rätt material på rätt plats, en 
kvalitet och hållfasthet som säkerställer funktionen och samtidigt mini­
merar klimatavtrycket från färskbetong. 
Armeringsstål är en annan post där NCC har kunnat minska utsläp­
pen väsentligt de senaste åren. Inköpsfunktionen har arbetat med att 
utvärdera leverantörer även på klimatprestanda och där medvetna inköp 
från producenter som tillhandahåller produkter med lägre klimatpåver­
kan har varit avgörande. 
EPD:er (miljövarudeklarationer för material) används i utvärdering av 
leverantörer för att bedöma om de uppfyller NCC:s och kundernas krav. 
Analys, samarbete och dialog med kunder, leverantörer och andra 
intressenter är viktigt för genomförande av åtgärder och förändrade 
arbetssätt. Internt satsar NCC på kompetensutveckling, datainsamling 
och analys av data, för att kunna bidra med rätt expertis.
Information om NCC:s åtgärder för att hantera väsentliga finansiella 
risker och möjligheter presenteras i tabellen över identifierade och utvär­
derade klimatrelaterade risker och möjligheter på sidan 67.
Tidigare genomförda åtgärder och resultat kopplat till scope 1 och 2  
Utsläppsintensitet
0
1
2
3
4
5
6
202520232021201920172015
Utsläppsintensitet är ett företagsspecifikt nyckeltal som baseras på utsläpp inom scope 1 och 2 
(marknadsbaserade), i relation till nettoomsättningen. 
NCC påverkar miljön och klimatet genom den egna verksamheten. När 
det gäller klimatutsläpp inom scope 1 och scope 2 kommer den största 
påverkan från NCC:s produktionsanläggningar för asfalt. Under året har 
arbetet med att minska utsläppen från den egna verksamheten fortsatt. 
NCC har lång erfarenhet av att ta fram metoder för att sänka klimatav­
trycket från asfaltens produktionsfas, vilket har resulterat i en sänkning 
på cirka 60 procent av utsläppen i scope 1 och 2 jämfört med 2015. 
Genom att jämföra utsläppen i ton CO2e från egen verksamhet med 
total omsättning får vi ett intensitetsmått som visar våra framsteg.
En ökning av intensiteten 2025 beror delvis på att 2024 års omsätt­
ning var jämförelsevis ovanligt hög. Bidragande orsaker 2025 är konti­
nuerliga förbättringar i datainsamlingsarbetet samt ökad asfaltsproduk­
tion i regioner som ännu inte ställt om till förnybara bränslen, som gene­
rerat högre utsläpp under 2025.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    70Förvaltningsberättelse

===== SIDA 73 =====

E1-4 
Mål för begränsning av klimatförändringar
Mål för klimat
NCC:s långsiktiga mål är att nå nettonollutsläpp till 2045 vilket ersätter 
det tidigare målet, klimatneutral 2045. Med detta avses en faktisk 
minskning av växthusgasutsläppen med minst 90 procent och reste­
rande reduktion genom relevanta kompensationsåtgärder. NCC:s arbete 
med att minska växthusgasutsläpp har pågått under flera år med sär­
skilt fokus på egna utsläpp i scope 1 och 2, och de material som har 
störst påverkan inom scope 3. 
NCC har under 2024 och 2025 arbetat med att kartlägga alla utsläpp i 
värdekedjan med särskilt fokus på att samla in och analysera leveran­
törsdata. Utsläppen från inköp av varor och tjänster utgör majoriteten av 
NCC:s utsläpp och datakvalitet och datatillgång i scope 3 är fortsatt en 
utmaning. Att kontinuerligt utveckla metoderna för datainsamling är 
därför viktigt för att minska beroendet av spendbaserade beräkningar.
NCC har beslutat om ett nytt basår 2024, vilket omfattar alla väsent­
liga utsläpp inom scope 1, 2 och 3. Basåret har beräknats enligt GHG­ 
protokollet, baserat på en kombination av specifika leverantörsdata, 
extrapolering och spendbaserade beräkningar genom ett etablerat 
externt verktyg. Samtliga affärsområden och länder inom koncernen har 
inkluderats i beräkningen. Basåret anses vara representativt för NCC:s 
verksamhet, som innefattar en varierad projektportfölj och där inga 
externa faktorer som påverkar basåret har identifierats.
För att inkludera redan genomförda utsläppsminskningar i arbetet 
med att fastställa målen för 2030 har NCC valt att ha ett referensvärde 
baserat på 2024 men inkorporerat med data från 2020. Data från 2020 
baseras på specifika leverantörsdata för bränsle, energi, färskbetong 
och armeringsstål. NCC:s referensmål för 2030 är vetenskapligt ut ­
formade i enlighet med den minskningstakt som krävs för att hålla den 
globala uppvärmningen begränsad till 1,5°C i linje med Parisavtalet. 
Mål i linje med Parisavtalet
•  Scope 1 och 2: 
42 procent minskning av egna utsläpp till 2030  
(referensvärde, mätt i ton CO2e)
• Scope 3: 
42 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 
(referensvärde, mätt i ton CO2e)
Mål från basår 2024
• Scope 1 och 2: 
8 procent minskning av egna utsläpp till 2030 
(mätt i ton CO2e)
• Scope 3: 
38 procent minskning av utsläpp i värdekedjan till 2030 
(mätt i ton CO2e)
Målet för scope 1 och 2 baseras på marknadsbaserad metod. Målet för 
scope 3 omfattar fyra utsläppskategorier, vilka utgör 97 procent av 
utsläppen i scope 3. Samma avgränsningar som används för rapporte­
ringen av utsläpp i avsnitt E1­6 har använts som underlag till målen.
Kommentar kring utfall 
Utsläppen i scope 1 och 2 har minskat med 38,6 procent, cirka 73 000 
ton CO2e, jämfört med referensvärdet vilket är i enlighet med NCC:s  
strategi för industriverksamheten. I scope 3 har utsläppen minskat med 
10,3 procent jämfört med referensvärdet, cirka 114 000 ton CO2e. Arbe­
tet med att minska utsläppen har fortsatt under året, med särskilt fokus 
på klimatintensiva material såsom betong och stål vilket ger resultat.
En översikt av utfallet gentemot basår 2024 i alla scope och katego­
rier kan ses i avsnitt E1­6 på sidan 73.
Koppling till styrning och uppföljning
Klimatmålen är integrerade i NCC:s affärsplaner och ledningssystem 
och följs upp kontinuerligt. Rapporteringen bygger på GHG­protokollets 
standarder för scope 1 och 2 (Corporate Standard) och scope 3 (Value 
Chain). För att nå målen har NCC tagit fram en omställningsplan som 
konkretiserar hur utsläppsminskningarna ska uppnås. Läs mer om 
omställningsplanen i avsnitt E1­1 på sidorna 68–69 och om åtgärder i 
avsnitt E1­3 på sidan 70. 
NCC:s klimatmål 2030 (Tusen ton CO2e)
0
300
600
900
1 200
1 500
Scope 3Scope 1 & 2
 Referensvärde   Basår 2024   Utfall 2025   Mål 2030
190
1 106 1 041 992
642
120 117 110
–8%–42%
–42% –38%
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    71Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 74 =====

Energianvändning och energimix (MWh)
2025
1 Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter –
2 Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter  368 239 
3 Bränsleförbrukning från naturgas  76 546 
4 Bränsleförbrukning från andra fossila källor –
5 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor  6 384 
6 Total användning av fossil energi  (beräknad som summan av raderna 1–5)  451 169 
Andel fossila källor i total energianvändning % 51,8
7 Användning från kärnenergikällor  3 771 
Andel från kärnenergikällor i total energianvändning % 0,4
8 Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och  
kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.)  269 657 
9 Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor  145 870 
10 Förbrukning av egenproducerad förnybar icke­bränsleenergi 0
11 Total användning av förnybar energi (beräknad som summan av raderna 8–10)     415 527 
Andel förnybara källor i total energianvändning % 47,7
Total energianvändning (beräknad som summan av raderna 6, 7 och 11)   870 467 
 E1-5 
Energianvändning och energimix
Hela NCC:s verksamhet faller inom en ekonomisk sektor som finns defi­
nierad i EU NACE Classification for High Climate Impact Sectors (HCIS). 
Detta innebär att NCC är en viktig aktör för att minska de totala utsläp­
pen av växthusgaser. I tabellen redovisas NCC:s totala energianvänd­
ning, fördelad på fossila, kärntekniska och förnybara källor.
Energianvändning (MWh)
  Total användning av fossil energi, 52%
  Användning från kärnenergikällor, 0%
  Total användning av förnybar energi, 48%
Redovisningsprinciper  
Uppgifter om inköp av drivmedel, el, värmeenergi och kylenergi samlas i 
möjligaste mån in direkt från NCC:s leverantörer. För att säkerställa full­
ständig täckningsgrad kompletteras dessa uppgifter med en utgiftsbase­
rad beräkning. Se redovisningsprinciper för datainsamling av scope 1 och 
2. All insamlad data räknas om till energi med hjälp av nettovärmevärde. 
För fjärrvärme används i första hand den nationella genomsnittliga 
bränslemixen för fjärrvärmeproduktion, i andra hand leverantörsspecifik 
mix för att dela upp energin i fossila och förnybara energikällor.
Vid fördelningen av el används marknadsbaserad metod. Detta inne­
bär att de avtal NCC har med elleverantörer har använts för att fastställa 
energimixen. För mindre leverantörer där inget certifikat erhållits har 
residualmixen för respektive land använts för att fördela elanvändningen 
i korrekt typ av energikälla. 
Bränsleblandningar fördelas utifrån andelen förnybara komponenter. 
Den förnybara andelen fastställs i första hand med leverantörsspecifik 
information och i andra hand med generella antaganden, såsom lag­
stadgade inblandningsnivåer. Förnybar andel allokeras till förnybara 
energikällor och resterande del till fossil råolja eller petroleumprodukter. 
Energiintensitet
Tabellen visar NCC:s energiintensitet vars mått används för att följa 
utvecklingen av energiprestanda i relation till koncernens affärsvolym 
och utgör en indikator på effektiviteten i energianvändningen över tid.
Energiintensitet per nettointäkt (MWh/MSEK)
2025
Total energianvändning per nettointäkt från verksamheter i 
sektorer med hög klimatpåverkan (MWh/MSEK) 15,6
Nettointäkt ovan korrelerar med nettoomsättning i den finansiella 
rapporten, se koncernens resultaträkning på sidan 103.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    72Förvaltningsberättelse

===== SIDA 75 =====

E1-6 
Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp
   Retroaktivt  År för delmål och mål1)
Växthusgasutsläpp scope 1 och scope 2 samt väsentliga scope 3 (ton CO2e)  2025 Basår 20242)
2025 
/ Basår % 2030 2045
Årligt mål i % 
/ Basår
Växthusgasutsläpp scope 1  114 225   116 526    
Växthusgasutsläpp (platsbaserade) scope 2  2 713   6 991    
Växthusgasutsläpp (marknadsbaserade) scope 2  2 747   3 593    
Totala marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 1 och scope 23)  116 972   120 118  –2,6 110 427 19 039 –1,3
Växthusgasutsläpp scope 3, kategori 1, 3, 4 & 114)  991 612   1 040 934  –4,7 641 519 –6,4
Totala indirekta växthusgasutsläpp scope 3  1 020 776   1 073 852  –4,9 113 899
1 Inköpta varor och tjänster     779 680   849 107 
2 Kapitalvaror  – –
3 Bränsle­ och energirelaterade verksamheter  38 050   48 062 
4 Transport och distribution i tidigare led   107 415   79 329 
5 Avfall genererat i verksamheter   889   691 
6 Tjänsteresor   3 167   3 532 
7 Anställdas pendling     14 090   15 026 
8 Tillgångar som leasas i tidigare led  – –
9 Transport i senare led  – –
10 Bearbetning av sålda produkter  – –
11 Användning av sålda produkter   66 467   64 436 
12 Slutbehandling av sålda produkter     11 018   13 669 
13 Tillgångar som leasas i senare led    – –         
14 Franchiseavtal  – –         
15 Investeringar  – –            
Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade)  1 137 714   1 197 369  –5,0         
Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade)  1 137 748   1 193 971  –4,7    132 938   
 
1) Målvärdena baseras på ett referensvärde baserat på 2024 men inkorporerat med data från 2020, och motsvarar en total reduktion på 42 procent. Läs mer i avsnitt E1­4 på sidan 71. 
2) Värdena i årets rapport skiljer sig från det som redovisades i hållbarhetsrapporten för 2024. Detta beror på uppdaterad leverantörsdata och ett heltäckande scope 3 för väsentliga kategorier. 
3) Intresseföretag, joint ventures och gemensamma verksamheter står för 496 ton CO2e av redovisade scope 1 utsläpp och 5 ton CO2e av redovisade scope 2 utsläpp. 
4) Rapporterad data avser de fyra kategorier som ingår i NCC:s mål för scope 3 till 2030.
Scope 1, 2 och 3 (ton CO2e)
  Scope 1, 10,1%
  Scope 2,  
marknadsbaserade, 0,2%
  Scope 3, 89,7%
Scope 3 (ton CO2e)
  Inköpta varor och tjänster, 76,4%
  Bränsle- och energirelaterade  
verksamheter, 3,7%
  Transport och distribution  
i tidigare led, 10,5%
  Avfall genererat i  
verksamheter, 0,1%
  Tjänsteresor, 0,3%
  Anställdas pendling, 1,4%
  Användning av sålda  
produkter, 6,5%
  Slutbehandling av sålda  
produkter, 1,1%
Kommentar kring utfall
Utsläppen från uppströms transporter och distribution har ökat jämfört 
med basåret på grund av bättre datakvalitet och varierande projekttyper. 
Utsläpp från avfall genererat i verksamheten har också stigit, främst 
på grund av en större andel farligt avfall som driver utsläppen. Även 
utsläppen från användning av sålda produkter har ökat, dessa varierar 
från år till år beroende på antal och typ av färdigställda projekt.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    73Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 76 =====

Redovisningsprinciper 
Klimatrapporteringen följer GHG Protocol Corporate Accounting and 
Reporting Standard för scope 1 och 2 samt Corporate Value Chain Stan­
dard för scope 3 om inte annat anges. NCC rapporterar på scope 1, 2 och 
väsentliga scope 3­kategorier. NCC inkluderar inte klimatkompensation 
vid beräkning av scope 1, 2 och 3. Tabellen visar NCC:s utsläppskatego­
rier och beskriver beräkningsmetoder och källor för emissionsfaktorer. 
Datainsamling Emissionsfaktorer
Scope 1
Inkluderar direkta utsläpp från förbrän­
ning av bränsle till fordonsflotta och 
produktionsprocesser
• Aktivitetsdata för drivmedel samlas i första hand 
in direkt från leverantörer och kompletteras vid 
behov med utgiftsbaserade beräkningar 
• All aktivitetsdata räknas om till energi med hjälp 
av nettovärmevärde
• Bränsleblandningar baseras på andel förnybara 
komponenter, fastställd i första hand med 
leverantörsspecifik information och i andra 
hand generella antaganden, såsom lagstadgade 
inblandningsnivåer
• DEFRA, Naturvårdsverket och faktorer från specifika leverantörer
• Tank­to­Wheel faktorer
• Inkluderar klimatgaserna CO2, CH4 och N2O
Scope 2
Inkluderar indirekta utsläpp från 
elektricitet, fjärrvärme och fjärrkyla
• Aktivitetsdata för inköp av el, fjärrvärme och 
fjärrkyla samlas i första hand in direkt från 
leverantörer och kompletteras vid behov med 
utgiftsbaserade beräkningar 
• All aktivitetsdata som inte fås i kWh räknas om till 
energi med hjälp av nettovärmevärde 
• El: Platsbaserade emissionsfaktorer kommer från AIB. För de 
marknadsbaserade beräkningarna prioriteras certifikat för 
ursprungsmärkt el som erhålls direkt från elhandelsleverantören. 
Andel el med certifikat är 91 procent. Den övriga elanvändningen 
som inte kan garantera ursprung beräknas genom residualmixen 
med emissionsfaktorer från AIB. 
• Fjärrvärme: Nationella emissionsfaktorer används, med undantag 
för Norge där en leverantörsspecifik emissionsfaktor tillämpas 
konsekvent för hela landet på grund av avsaknad av nationell 
faktor. Biogen CO2 är för tillfället inkluderat.
• Fjärrkyla: Leverantörsspecifik emissionsfaktor har använts, 
vilken anses representativ då den speglar genomsnittlig fjärrkyla 
produktion
Scope 3
1. Inköpta varor och tjänster
Inkluderar köpta varor och tjänster
Primär aktivitetsdata: 32 procent
• Aktivitetsdata samlas i första hand in från 
leverantörer. För full täckning extrapoleras övriga 
leverantörer baserat på representativ materialför­
delning, fastställd med stöd av finansiell data.
• Aktivitetsdatan samlas in genom förutbestämda 
mallar som skickas till leverantören
• Utgiftsbaserad data används där ingen aktivitets­
data kunnat erhållas. Beräkning baseras på vilken 
typ av bransch leverantörer verkar inom. I vissa 
fall används interna inköpskategoriseringar för 
att beräkna ett resultat.
• Emissionsfaktorerna som används inkluderar faserna A1­A3. 
Detta inkluderar råmaterial, transport till fabrik och tillverkning.
• I första hand används EPD:er från leverantören som varorna och 
tjänsterna kommer från, i andra hand används generiska emis­
sionsfaktorer, i tredje hand används spendfaktorer för branscher 
eller specifika transaktionstyper från Exiobase
Biogena utsläpp
Biogena utsläpp avser koldioxid som uppstår vid förbränning av bio­
bränslen (t.ex. HVO, bioolja), vilka ingår i det biologiska kolkretsloppet. 
Beräkning av biogena utsläpp inom scope 3 är för närvarande inte möjlig 
på grund av begränsad datatillgång. Scope 2­utsläpp från biogena källor 
redovisas inte separat då tillämpade emissionsfaktorer inte skiljer på 
biogena och fossila utsläpp. Arbete pågår för att kunna fördela biogena 
utsläpp till scope 2 och 3.
Biogena utsläpp scope 1 (ton CO2e) 
2025 2024
Scope 1  84 469  80 917 
Växthusgasintensitet
Växthusgasintensitet visar hur mycket växthusgaser som genereras 
per intäktsenhet och används som ett nyckelmått för att följa klimat-
prestanda över tid, oavsett förändringar i verksamhetens storlek eller 
marknadssammansättning.
Växthusgasintensitet (ton CO 2e/MSEK)
2025 2024
Totala utsläpp av växthusgaser 
(platsbaserade) per nettointäkt  20,4  19,4 
Totala utsläpp av växthusgaser 
(marknadsbaserade) per nettointäkt  20,4  19,4 
Nettointäkt ovan korrelerar med nettoomsättningen i den finansiella 
 rapporten, se koncernens resultaträkning på sidan 103.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    74Förvaltningsberättelse

===== SIDA 77 =====

Datainsamling Emissionsfaktorer
Scope 3, fortsättning
2. Kapitalvaror Ej väsentlig för NCC då kapitalvaror i huvudsak leasas. I de fall kapitalvaror köps inkluderas tillhörande utsläpp i scope 
3 kategori 1 (Inköpta varor och tjänster)
3. Bränsle- och energirelaterade 
aktiviteter
Utvinning, produktion och transport av 
bränsle och energi 
Primär aktivitetsdata: 98 procent
• Samma process och avgränsning som insamling 
av data för scope 1 och 2
• DEFRA och IEA
• Faktorerna inkluderar utsläpp från utvinning, produktion 
och  transport av bränsle, el, fjärrvärme och fjärrkyla, samt 
transport­och distributionsförluster i till exempel elnätet
4. Transport och distribution i tidigare led 
Inkluderar transporter i fordon som inte 
ägs av NCC utan köps som en tjänst av 
ett transportföretag, både direkt köpta 
transporter och indirekt köpta transporter 
inkluderas (det vill säga transport av mate­
rial där transporten ingår i kostnaden)
Primär aktivitetsdata: 55 procent
• Primär aktivitetsdata från transportleverantörer, 
extrapolering med hjälp av utgiftsdata för att 
täcka 100 procent
• Indirekta transporter beräknas baserat på 
materialtyp
• Drivkraft Sverige, energimyndigheten, leverantörsspecifika 
 Well­to­Wheel faktorer
• SÅ Klimatcalc
• Baseras på typ av bränsle som använts vid transport,  
inkluderar även el och rapporteras av transportleverantören
• Boverkets emissionsfaktorer för A4 per materialtyp används 
för att beräkna indirekta transporter
5. Avfall genererat i verksamheter
Inkluderar bygg­ och industriavfall från 
verksamheten, exklusive hushållsavfall, 
park­ och trädgårdsavfall, schaktmassor, 
slam och förorenat vatten
Primär aktivitetsdata: 98 procent
• Se redovisningsprinciper i avsnitt E5­5 
(Resursutflöden)
• DEFRA
• Inkluderar utsläpp från transport till avfallsanläggning samt 
avfallsbehandling. Vid återanvändning, materialåtervinning 
eller energiåtervinning inkluderas inte vidare hantering, eftersom 
utsläpp från dessa processer allokeras till nästa användare. 
6. Tjänsteresor
Inkluderar utsläpp från resor i tjänsten som 
utförs i fordon som ej kontrolleras av NCC. 
Endast flyg­ och tågresor är inkluderade.
Primär aktivitetsdata: 100 procent
• Data samlas från resetjänsten som används vid 
bokning av affärsresor för NCC anställda
• DEFRA
• Well­to­Wheel faktorer
7. Anställdas pendling
Inkluderar pendling till och från arbetsplat­
sen i fordon som ej kontrolleras av NCC
Primär aktivitetsdata: 0 procent
• Aktivitetsdata baseras på nationell resvaneunder­
sökning från Trafikanalys
• NTM (Network for Transport Measures)
• Well­to­Wheel faktorer
8. Tillgångar som leasas i tidigare led Ej väsentlig för NCC då relevanta utsläpp kopplade till energianvändning redan inkluderas i scope 1 och 2
9. Transport i senare led Ej väsentlig för NCC mot bakgrund av begränsad påverkansmöjlighet och tillgång till tillförlitlig data
10. Bearbetning av sålda produkter Ej väsentlig för NCC på grund av begränsad omfattning, påverkansmöjlighet och datatillgång
11. Användning av sålda produkter
Inkluderar utsläpp som uppstår under 
användandefasen för färdigställda byggna­
der under rapporteringsåret där NCC haft 
kontroll över design­ och byggfasen. Detta 
inkluderar alla projekt av NCC Property 
Development och alla design and build 
contracts för NCC Building Sverige och 
NCC Building Nordics.
Primär aktivitetsdata: 100 procent
• Data från byggnader där energi användningen 
mätts upp efter färdigställande
• Data från energicertifikat (beräknad data) för 
färdigställda byggnader
• Byggnader antas ha en livslängd på 50 år
• Baserat på land, typ av uppvärmning och energikälla appliceras 
en emissionsfaktor 
• Emissionsfaktorerna baseras på scenariobaserade antaganden 
som bygger på nationella och europeiska energi och klimat­
strategier under kommande 50 år. Metoden innebär betydande 
osäkerhet, men tillämpas konsekvent för att möjliggöra en 
långsiktig uppskattning.
12. Sluthantering av sålda produkter
Inkluderar emissioner från sluthanteringen 
av färdigställda projekt under rapporterings­
året. Detta inkluderar alla projekt av NCC 
Property Development och alla design and 
build contracts för NCC Building Sverige 
och NCC Building Nordics.
Primär aktivitetsdata: 65 procent
• För projekt eller materialflöden används scha­
blonbaserade estimat, baserade på inköpta 
mängder av olika materialslag under året och 
antaganden om avfallshantering vid slutet av 
livscykeln
• Emissionsfaktorer hämtade från Boverket,  
modul C3­C4, baserat på typ av material
13. Tillgångar som leasas i senare led Ej väsentlig för NCC då uthyrning till kunder inte sker i väsentlig omfattning
14. Franchiseavtal Ej tillämplig för NCC då koncernen inte bedriver verksamhet genom franchiseavtal
15. Investeringar Ej väsentlig för NCC då relevanta investeringar, såsom joint ventures eller joint operations,  
inkluderas fullt ut i rapportering av scope 1, 2 och 3
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    75Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 78 =====

E4 – Biologisk mångfald och ekosystem 
Att bevara biologisk mångfald och fungerande ekosystem är en förut-
sättning för långsiktig samhällsutveckling och därmed även för NCC:s 
affärsverksamhet. Mark och naturresurser utgör grunden för bygg- och 
anläggningssektorn och NCC arbetar aktivt för att förbättra biologisk 
 mångfald både inom den egna verksamheten och i samarbete med kunder.
Underämne
Under- 
underämne Beskrivning Påverkan Finansiell
Var i  
värdekedjan Tidshorisont
Direkta påverkans-
faktorer som leder 
till förlust av bio- 
logisk mångfald
Direkt 
exploatering
Användning av jungfruliga råmaterial såsom jord,  
kalksten, sand och järn.
Faktisk 
negativ
Uppströms Medel
Ökat fokus på biologisk mångfald och relaterade 
 kontroller kan leda till ökade kostnader.
Risk Uppströms Medel 
Förändrad 
markanvändning
Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är 
beroende av användningen av landyta, vilket kan orsaka 
förlust av biologisk mångfald beroende på geografisk 
placering och omfattning.
Faktisk 
negativ
Egen 
verksamhet
Lång
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter  
relaterat till biologisk mångfald och ekosystem
Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades biologisk 
mångfald och ekosystem som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsäm­
nen. Detta bekräftar även tidigare analyser och intressentdialoger. Arbe­
tet är nära kopplat till klimatfrågan och till utvinningen av naturresurser. 
Samtidigt kan bolagets aktiviteter, särskilt vid markexploatering, materi­
alutvinning och byggnation, påverka lokala ekosystem och naturvärden 
negativt. Konstruktion av byggnader och infrastrukturprojekt är bero­
ende av användningen av landyta, vilket kan medföra förlust av biologisk 
mångfald beroende på aktiviteternas omfattning och geografiska läge.
NCC:s verksamhet har påverkan lokalt där arbetet genomförs men 
också uppströms i värdekedjan. Uppströms i värdekedjan finns påver­
kan kopplat till råvaruutvinning, till exempel jord, kalksten, sand och järn, 
som kan förändra livsmiljöer och fragmentera landskap. Trä, som är ett 
förnybart material, kan också påverka den biologiska mångfalden bero­
ende på ursprung och avverkningsmetoder. Det finns också finansiella 
risker kopplade till området, då ett ökat fokus på biologisk mångfald och 
relaterade kontroller kan leda till ökade kostnader som följd av exempel­
vis ökade prisnivåer, investeringar och skadat rykte vid eventuell negativ 
naturpåverkan. 
Som en del av kundkontraktet utvärderas i relevanta fall placeringen 
av projekt, produktionsplatser och stenbrott för att minimera riskerna att 
etablera nära biologiskt känsliga områden. Interna rutiner finns inom 
NCC:s affärsområden för att identifiera och hantera lokala risker kopp­
lade till biologisk mångfald, vilket gör att frågan också är en integrerad 
del av NCC:s projekt­ och platsledning. 
Policyer för biologisk mångfald och ekosystem
NCC har en miljöpolicy som omfattar området naturresurser och eko­
system. NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk som 
visar riktningen för väsentliga fokusområden inom Environment, Social 
och Governance (ESG). Policyn fastställer åtaganden för att skydda 
miljön, bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på 
naturen som härrör från verksamheten och vår värdekedja. Policyn 
gäller för hela NCC­koncernen och för alla anställda, underentreprenörer 
och leverantörer. Miljöpolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt 
på NCC:s intranät.
Inom området för naturresurser och ekosystem åtar sig NCC att:
• begränsa påverkan från förändrad markanvändning och arbeta för  
att förbättra den biologiska mångfalden i projekt och på produktions­
anläggningar
• ansvarsfull hantering av mark för att förhindra förorening och sprid­
ning av främmande invasiva arter
• ansvarsfull hantering av vatten och andra naturresurser
NCC följer FN:s Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, 
arbetsvillkor, miljö och anti­korruption samt OECD:s riktlinjer för multina­
tionella företag, samt relevant miljölagstiftning i de länder där vi verkar. 
Cheferna för affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att 
implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande proces­
ser, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem och uppfy­
lande av ISO 14001 miljöcertifieringskrav. Ansvaret inkluderar att säker­
ställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning 
av NCC­anställda.
Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direk­
tiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se 
avsnitt GOV­1 på sidan 50.
 NCC tillämpar EU:s förenklingsregel och redovisar därför endast grundläggande information i detta avsnitt.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    76Förvaltningsberättelse

===== SIDA 79 =====

Åtgärder och resurser med avseende på  
biologisk mångfald och ekosystem 
Under 2025 har ett arbete påbörjats för att kartlägga var NCC:s aktivite­
ter påverkar biologiskt känsliga områden. Nya mätmetoder och metodi­
ker för insamling av data är under framtagande och är viktiga för att 
NCC ska kunna arbeta strategiskt med biologisk mångfald och eko­
system som väsentligt område. Befintliga IT-system kompletteras för 
att möta behovet av data inom detta område. Än så länge finns inga 
gemensamma aktiviteter eller fokusområden för NCC som helhet men 
det kommer att utvecklas framöver.
Specifika åtgärder för att möta risker och möjligheter inom biologisk 
mångfald görs i varje affärsområde, såväl i projekt som på siter, i sam­
arbete med kunder och relevanta intressenter. Resurser läggs också på 
arbete med byggnadscertifieringar som ofta innehåller krav kopplade 
till biologisk mångfald. Det finns också möjligheter till positiv påverkan 
genom projekt som bidrar till ökad biologisk mångfald, exempelvis 
restaurering av våtmarker, byggandet av fiskvägar och ekodukter.
Färdplan för Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI
Affärsområdet NCC Industry har under 2025 skrivit på en branschge­
mensam färdplan för att öka den biologiska mångfalden i stentäkter i 
Sverige vilken sätter visionen om att stärka biologisk mångfald i regioner 
med täktverksamhet. Färdplanen sätter också ett tydligt mål om att 
antalet bergtäkter med åtgärder för biologisk mångfald ska öka med 
50 procent till år 2030. Det handlar bland annat om att: 
• skapa livsmiljöer för rovfåglar, backsvalor, groddjur och insekter 
• anlägga småvatten och blomrika ytor för pollinatörer
• hantera risker med invasiva arter 
• dela goda exempel och kunskap inom hela branschen 
NCC Industrys egen modell för ökad biologisk mångfald i stentäkter, 
NCC Kielo, är ett etablerat arbetssätt som utökas varje år med nya 
anläggningar.
Mål för biologisk mångfald och ekosystem 
NCC har i nuläget inga övergripande mål fastställda inom biologisk 
mångfald och ekosystem. Det pågår ett arbete med att se över nuva­
rande arbetssätt och därigenom skapa möjligheter att etablera mätetal 
och mål inom området. NCC kommer löpande att rapportera framsteg i 
detta arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen.
Identifiering av koppling till biologiskt känsliga områden 
För att få en tydligare bild av hur NCC:s förändring av markanvändning 
påverkar den biologiska mångfalden görs en kartläggning av var NCC 
bedriver verksamhet i eller nära biologiskt känsliga områden. Ett arbete 
har påbörjats för att kartlägga geografiska koordinater för bygg- och 
anläggningsprojekt, aktiva bergtäkter och asfaltverk. 
Dessa sammanställs och matchas mot en databas över skyddade 
naturmiljöer, som innehåller uppgifter om internationella och nationella 
skyddsområden. Genom att koppla platskoordinater till en databas över 
skyddade områden så identifieras de projekt och anläggningar där verk­
samheten sammanfaller med biologiskt känsliga områden i Sverige, 
Norge, Danmark och Finland. 
Resultatet kommer vara en del av underlaget för det kommande 
utvecklingsarbetet inom biologisk mångfald. 
Regelverk och tillstånd
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken 
i de svenska dotterföretagen. Koncernens tillstånds­ och anmäl­
ningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen 
inom NCC Industry som bedriver asfalt­ och täktverksamhet men 
även genom bygg­ och anläggningsverksamhet inom NCC Buil­
ding Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Täkter 
och hamnar är tillståndspliktig verksamhet medan asfaltproduk­
tion som huvudregel är anmälningspliktig verksamhet. Tillstånd 
för täkter förnyas löpande. NCC Industry driver även tillståndsplik­
tiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, 
vilka också är tillståndspliktiga. Inga väsentliga förelägganden 
enligt miljöbalken förekommer.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    77Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 80 =====

E5 – Resursanvändning och cirkulär ekonomi 
Ett effektivt resursutnyttjande och ett ökat fokus på cirkularitet är centrala 
delar för NCC:s hållbarhetsarbete och bidrar till både minskad klimatpåver -
kan och stärkt konkurrenskraft. Området är nära kopplat till klimatpåverkan, 
biologisk mångfald och leverantörskedjor, eftersom den rör hur material 
tas fram, används och återförs till kretsloppet.
Underämne Beskrivning Påverkan Finansiell
Var i  
värdekedjan Tidshorisont
Resursinflöde, inkl 
resursanvändning
Användande av stora mängder material i bygg­ och infrastrukturprojekt, 
ofta från jungfruliga källor.
Faktisk 
negativ
Hela 
värdekedjan
Medel
NCC erbjuder produkter av återvunnet ursprung som ersätter användandet 
av jungfruliga material.
Faktisk 
positiv
Egen 
verksamhet
Lång
En omogen marknad för cirkulära material samt ökad efterfrågan på 
cirkularitet kan leda till finansiella konsekvenser.
Risk Uppströms Medel
Avfall Avfall genereras genom hela värdekedjan, från tillverkning av material, 
till konstruktion och sluthantering av byggnader och infrastruktur.
Faktisk 
negativ
Hela 
värdekedjan
Medel
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat  
till resursanvändning och cirkulär ekonomi 
Under den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierades resursan­
vändning och cirkulär ekonomi som ett av NCC:s väsentliga hållbarhets­
ämnen. Detta ligger i linje med tidigare analyser som lyft upp resursef­
fektivitet och avfallshantering som strategiska frågor för NCC. Berörda 
samhällen har inte konsulterats specifikt för identifiering av resursan­
vändning som väsentligt hållbarhetsämne.
NCC använder stora mängder material vilket har påverkan på resur­
sanvändningen i samhället i stort. För att möta utmaningarna kring jor­
dens ändliga resurser behöver NCC minska användningen av jungfruliga 
material och öka användningen av återbrukade eller återvunna material. 
De material som NCC främst använder sig av är betong, stål, trä, bitu­
men och stenmaterial, vilket skapar beroenden till jungfruliga råmaterial 
såsom kalksten, sand, järn, olja samt skogsråvara. Övriga varor som 
köps in består av olika byggvaror och prefabricerade produkter. Sam­ 
tidigt är påverkan betydande även vid användning av andra material, 
såsom berg- och jordmaterial, där slutna materialflöden är av stor  
betydelse. 
NCC:s affärsområde Industry erbjuder stenprodukter av återvunnet 
ursprung som ersätter användandet av jungfruliga material, vilket bidrar 
till en positiv påverkan. Ett exempel är maskinsand skapad av krossat 
bergmaterial som ersätter den jungfruliga natursanden vid byggarbeten.
Det faktum att marknaden är omogen vad gäller cirkulära material till­
sammans med ökad efterfrågan på cirkularitet utgör däremot en finan­
siell risk för NCC. 
 E5-1 
Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi
NCC har en miljöpolicy som omfattar området material och cirkularitet. 
NCC:s miljöpolicy är en del av NCC:s hållbarhetsramverk som visar rikt­
ningen för väsentliga fokusområden inom Environment, Social och 
Governance (ESG). Policyn fastställer åtaganden för att skydda miljön, 
bidra till klimatanpassning och begränsa negativ påverkan på naturen 
som härrör från verksamheten och NCC:s värdekedja. Policyn gäller 
för hela NCC-koncernen och för alla anställda, underentreprenörer och 
leverantörer. Miljöpolicyn finns tillgänglig på NCC:s webbplats samt på 
NCC:s intranät.
Inom området för material och cirkularitet åtar sig NCC att:
• Utveckla produkter med lång livslängd och som är utformade för 
återbruk och återvinning
• Öka användningen av återvunna och återbrukade material och 
produkter
• Fasa ut farliga ämnen
• Minimera avfall och optimera avfallshanteringen
NCC följer FN:s Global Compacts principer om mänskliga rättigheter, 
arbetsvillkor, miljö och anti­korruption samt OECD:s riktlinjer för multina­
tionella företag, samt relevant miljölagstiftning i de länder där vi verkar. 
Cheferna för affärsområden och koncernfunktioner ansvarar för att 
implementera policyn och hållbarhetsramverket med tillhörande proces­
ser, rutiner och mål, som en del av respektive ledningssystem och uppfy­
lande av ISO 14001 miljöcertifieringskrav. Ansvaret inkluderar att säker­
ställa rätt mandat och resurser i linjeorganisationen, inklusive utbildning 
av NCC­anställda. 
Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s direk­
tiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direktivet, se 
avsnitt GOV­1 på sidan 50.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    78Förvaltningsberättelse

===== SIDA 81 =====

E5-2 
Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi
NCC arbetar för ett effektivt resursutnyttjande, ökat återbruk och ökad 
användning av återvunnet material. Design­ och byggexpertis och att 
hjälpa kunder att göra välgrundade val stödjer ökad cirkularitet. NCC:s 
arbete rörande materialval, cirkularitet och avfall sker utifrån varje 
affärsområdes specifika förutsättningar och verksamhet, samt syftar 
till att minska användningen av material som har en negativ inverkan på 
miljö och människors hälsa. Centralt i detta arbete är ett effektivt resurs­
utnyttjande, inköp av material med lägre miljöpåverkan och ökad 
användning av återvunna material.
Resursinflöde
Inköp och resursanvändning
NCC arbetar för att minska användningen av jungfruliga material och 
där har inköpsfunktionen en viktig roll. Senaste åren har NCC ökat sitt 
strategiska arbete med leverantörshantering för hela bolaget. Detta är 
ett system som stöttar i arbetet med att öka den generella transparen­
sen i värdekedjan och att etablera en beredskap för att kunna hantera 
både affärs­ och hållbarhetsrisker.
Återvinning och återbruk
Cirkularitet och återbruk är en av nyckelåtgärderna i NCC:s klimatomställ­
ningsplan. Det innebär fokus på materialval och design tillsammans med 
kunder för att möta krav på lägre klimatbelastning, mindre materialåtgång 
och minskad resursanvändning av jungfruliga material. Detta finns när­
mare beskrivet i avsnitt E1 på sidorna 66–75.
För att minska resursanvändandet av jungfruligt material och behovet 
av att utvinna ändliga natursandreserver erbjuder affärsområde Indu­
stry maskinsand som alternativ till natursand. Maskinsanden skapas 
genom att krossa bergmaterial och är ett alternativ till natursand i 
betong, asfalt och för dränering. Affärsområdet Industry och divisionen 
Sten har en strategi som bygger på färdplanen för Sveriges Bergmateri­
alindustri, SBMI. Divisionen mäter andelen återvunna produkter i förhål­
lande till den totala försäljningen av stenmaterialprodukter. En ambition 
är att öka detta nyckeltal för att nå en betydande del av försäljningen, 
vilket i sin tur har en positiv effekt på den cirkulära ekonomin och resur­
sanvändningen.
Vid byggprojekt görs specifika materialval utifrån både projektets och 
kundens behov, där även olika certifieringssystem kan ställa krav på mate­
rialval. NCC har under året arbetat med flera projekt med höga krav på 
återbruk och resursminimering, exempelvis Projekt Återbruket i Göteborg. 
Det handlar bland annat om att använda en större andel återbrukat mate­
rial, applicera ett standardiserat byggande med måttbeställda och prefa­
bricerade produkter för att minska spill, samt att projektera byggnader på 
ett sådant sätt att materialet går att återanvända och återvinna.
Återbruk av hela byggdelar och material är fortfarande en omogen 
marknad för byggindustrin som helhet. NCC fokuserar främst på återbruk 
av stora byggnadsdelar såsom stommar av betong och stål då det ger det 
största bidraget kopplat till klimatpåverkan i husbyggnation, men även 
återbruk av mindre byggdelar testas och utvärderas. Det bedrivs forskning 
och utveckling inom området som nu skalas upp. NCC arbetar internt 
med att ta fram återbrukade produkter såsom spont och stenmaterial 
samt att återvinna asfalt (RAP) och använda den i egna asfaltsverk.
Resursutflöde – Avfall
Resursutflödet handlar dels om de byggnader och konstruktioner som 
NCC framställer, dels om det avfall och de restmaterial som uppstår i 
produktionen och hur dessa hanteras, återvinns eller återbrukas. Ambi­
tionen är att minimera mängden avfall som går till förbränning eller 
deponi och istället skapa cirkulära flöden där material kan användas på 
nytt i nya projekt. Arbetet omfattar både bygg­ och rivningsavfall samt 
interna processer för sortering, återvinning och samarbete med externa 
avfallsaktörer. De produkter som NCC framställer har lång livslängd, är 
reparerbara och återvinningsbara och huvuddelen av de inköpta materi­
alen hamnar i produkterna. Av det totala inflödet av material uppgår 
avfallet till endast en procent. 
NCC arbetar för att minimera och ansvarsfullt hantera avfall i enlighet 
med avfallshierarkins olika steg. De största avfallsströmmarna kommer 
från användningen av byggmaterial såsom betong, tegel, metall, gips, 
plast och trä. Arbetet med avfall på byggarbetsplatserna styrs genom 
löpande avstämningar av avfallsstatistik, uppföljning i produktionsmö­
ten och vid miljöronder. NCC har väl etablerade samarbeten med utvalda 
avfallsmottagare i respektive land som genom ramavtal tar hand om 
avfallet och förser NCC med specifik statistik för mottaget avfall. 
Det finns stor potential i det byggspill som genereras på byggarbets­
platserna eftersom det kan användas i andra projekt. NCC samarbetar 
internt mellan olika funktioner och affärsområden, men också med leve­
rantörer, för att utveckla nya sätt att minska byggspillet och återinföra 
det i produktionen samt att återvinna eller återanvända material. NCC 
deltar även i pilotprojekt kring avfall och cirkularitet, till exempel för 
planglas vilket innebär att NCC numera kan återvinna glasmaterial från 
kasserade fönster, dörrar och fasader i samarbete med avfallsentrepre­
nör och glastillverkare.
Cirkulär masshantering
Vid infrastrukturprojekt är NCC:s ambition att inte schakta mer jord­ och 
bergmaterial än nödvändigt och NCC strävar efter att öka återanvänd­
ningen av schaktmassor. Återanvändning sker antingen inom det speci­
fika projektet eller i ett närliggande projekt som har behov av utfyllnads­
massor. En systematisk provtagning och kemisk analys görs av berget 
för att hitta lämpliga projekt för mottagning av material. NCC samarbe­
tar i branschspecifika utvecklingsprojekt för att göra det enklare för pro­
jekten att hitta cirkulära lösningar för uppkomna överskottsmassor.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    79Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 82 =====

E5-4 
Resursinflöden
Tabellen redovisar koncernens totala inflöde av material och produkter 
som köpts in under 2025 för att användas i produktion av byggnader, 
infrastruktur och anläggningar.
Inflöde av produkter och material
2025
ton %
Certifierat biologiskt material  99 259 1,8
Återvunnet material  1 625 718 28,9
Övriga produkter och material  3 901 968 69,3
Totalt inflöde av produkter och material  5 626 944 100
Redovisningsprinciper 
Resursinflödet som redovisas omfattar direkt material som NCC köper 
in och använder i produktionen av produkter. Schaktmassor är exklude­
rat. För material samlas i första hand data in direkt från leverantörerna 
och i andra hand används en utgiftsbaserad beräkning. För mer informa­
tion se redovisningen av scope 3 i avsnitt E1­6 på sidan 73.
Andelen certifierat biologiskt material har estimerats med hjälp av 
utgiftsdata och innefattar löst trävirke med certifierat hållbart ursprung 
(FSC eller PEFC märkning) från NCC:s huvudleverantörer i Norden. 
Andelen återvunnet material är baserad på specifika uppgifter kring 
återvunnen asfalt och mängd armering med återvunnen andel. NCC 
kommer att utveckla metoden för att samla in data för fler material 
framöver. Återbrukat material är ej inkluderat, därmed finns ingen över­
lappning med återvunnet material.
Resursinflöde (ton)
 Övriga produkter och material, 69% 
 Certifierat biologiskt material, 2%
 Återvunnet material, 29%
Kommentar kring utfall 
NCC använder sig av stora mängder material där de viktigaste är betong, 
stål, trä, bitumen och stenmaterial. Övriga varor som köps in består av olika 
byggvaror och prefabricerade produkter. Totalt inflöde av material uppgick 
2025 till 5 626 944 ton i en sammanställning av specifika data och spend­
baserade beräkningar. Av detta inflöde är cirka 2 procent trä och cirka 29 
procent återvunnet material, där största andelen är återvunnen asfalt. 
Utfallet för totalt inflöde har osäkerheter då det baseras delvis på esti­
meringar. I och med att arbetet med datainsamling av inköpta material 
utvecklas kommer även datakvaliteten öka och resultatet stärkas. 
NCC har fokus på resurseffektivitet och att minimera spill. Det mate­
rial som köps in bygger upp de konstruktioner som lämnas vidare till 
kund. En mycket liten andel av inflödet blir till avfall, cirka 1 procent.
Ett exempel när det gäller cirkularitet är NCC:s arbete med återvunnen 
asfalt. Koncernen har internt länge arbetat med återvinning av asfalt 
vilken tas in och omarbetas i egna asfaltanläggningar för att minska 
beroendet av jungfruligt material. Grafen redovisar andelen återvunnen 
asfalt i förhållande till total produktion. 
Återvunnen asfalt (RAP), %
0
10
20
30
202520232021201920172015
Andelen återvunnen asfalt (RAP) är ett företagsspecifikt nyckeltal.
 E5-3 
Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Det pågår ett arbete med att se över nuvarande arbetssätt och därige­
nom skapa möjligheter att etablera mätetal och mål på koncernnivå 
inom området för resursanvändning och cirkulär ekonomi. I dagsläget 
har varje affärsområde egna KPI:er och mål som driver på en ökad sor­
teringsgrad för avfall vilket innebär att andelen återvunnet avfall ökat 
inom NCC från 50 procent 2018 till 80 procent 2025. Området resursan­
vändning och cirkularitet för inkommande varor är mer omoget och 
NCC arbetar därför med att hitta gemensamma lösningar kring återbruk 
och resursminimering för att minska användningen av jungfruliga råva­
ror till NCC:s verksamhet. NCC kommer löpande att rapportera framsteg 
i detta arbete inom ramen för hållbarhetsrapporteringen.
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    80Förvaltningsberättelse

===== SIDA 83 =====

E5-5 
Resursutflöden
Tabellerna redovisar NCC:s totala avfall från produktions­ och projekt­
verksamheten uppdelat i de fraktioner som föreskrivs av branschen och 
i enlighet med redovisningskraven i ESRS.
Avfall
 2025
Totalt avfall ton %
Total mängd avfall  59 891 100
Icke­återvunnet avfall  11 898 19,9
2025
Icke-farligt avfall ton %
Återbruk  6 0,0
Materialåtervinning  47 987 80,1
 Glas  129 0,2
 Plast  1 733 2,9
 Trä  13 048 21,8
 Gips  3 737 6,2
 Metall  8 904 14,9
 Mineraler – Betong, tegel, kakel  18 962 31,7
 Papper  980 1,6
Övriga återvunna material 494 0,8
Andra återvinningsförfaranden – –
Totalt som avletts från bortskaffning  47 993 80,1
Förbränning  4 348 7,3
Deponi  2 103 3,5
Annat bortskaffningsförfarande  4 389 7,3
Totalt till bortskaffning  10 840 18,1
Totalt icke-farligt avfall  58 834 98,2
 2025
Farligt avfall ton %
Återbruk – –
Materialåtervinning – –
Andra återvinningsförfaranden – –
Totalt som avletts från bortskaffning – –
Förbränning  1 057 1,8
Deponi – –
Annat bortskaffningsförfarande – –
Totalt till bortskaffning  1 057 1,8
Totalt farligt avfall  1 057 1,8
Total mängd radioaktivt avfall – –
Relationen mellan inflöde och avfall (%)
Relationen mellan inflöde och avfall är ett företagsspecifikt nyckeltal.
Kommentar kring utfall 
Den totala mängden avfall ökade något jämfört med föregående år. NCC 
har under 2025 utökat omfattningen av data för att nå full täckningsgrad 
samt gjort anpassningar till ESRS vilket innebär att 2025 års data inte är 
fullt ut jämförbar med tidigare år. 
Mängderna avfall varierar mellan åren beroende på aktuell projekt­
portfölj samt i vilket skede projekten befinner sig. Andelen återvunnet 
avfall ligger på samma nivå som tidigare år med 80 procent återvinning, 
vilket i tabellen syns som 20 procent icke­återvunnet avfall i enlighet 
med ESRS standard. NCC:s största fraktioner för återvunna material är 
metaller, mineraler och trä. 
Övrigt icke­farligt avfall som sänts för bortskaffning går till vidare 
sortering, till förbränning och en mindre andel till deponi. 
Andelen farligt avfall utav totalen är mindre än 2 procent vilket är på 
samma nivå som tidigare år. NCC:s avfall består huvudsakligen av bygg­ 
och rivningsavfall varför farligt avfall inte är en signifikant del av den 
totala mängden. 
Redovisningsprinciper
Data inkluderar avfall från hela NCC:s verksamhet, såväl bygg­ och infra­
strukturprojekt som industrianläggningar exklusive hushållsavfall, park­ 
och trädgårdsavfall, schaktmassor, slam och förorenat vatten.
Aktivitetsdata är i första hand insamlad från relevanta avfallsleveran­
törer, vilka utgörs av NCC:s avtalsanslutna leverantörer, kompletterat 
med övriga stora avfallsleverantörer. I begränsad omfattning används 
extrapolerad data baserad på aktivitetsdata. 
I dagsläget är data för avfall som återbrukas inte tillräckligt pålitlig 
eller tillgänglig. NCC har därför valt den konservativa vägen och redovi­
sar ingen siffra på återbrukat avfall för 2025.
NCC genererar inget radioaktivt avfall. Huvuddelen av det farliga avfall 
som NCC genererar hanteras genom förbränning. För övriga behand­
lingsmetoder, såsom återvinning av elektronik och oljor, saknas i dags­
läget tillräckligt transparent och verifierbar information. Mot denna bak­
grund tillämpas ett konservativt angreppssätt, varvid allt farligt avfall 
redovisas under kategorin förbränning.
Resursinflöde
100%
Varav använt material
98,9%
Varav avfall, 1,1%
Hållbarhetsrapport – Miljöupplysningar
NCC 2025    81Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 84 =====

S1 – Den egna arbetskraften
Medarbetarna är centrala i NCC:s erbjudande att ge kunden tillgång till  
vår samlade byggexpertis och tillsammans förverkliga deras byggprojekt. 
Arbetet drivs huvudsakligen i projektform, på tillfälliga byggarbetsplatser,  
i komplexa miljöer och med styrning av involverade entreprenörer. Det 
kräver en stark säkerhetskultur och tydligt ledarskap.
Underämne
Under- 
underämne Beskrivning Påverkan Finansiell
Var i  
värdekedjan Tidshorisont
Arbetsvillkor Hälsa och 
säkerhet
Riskfyllda arbetsmoment, främst inom de tre identifie­
rade högriskområdena tunga lyft med kranar, arbete på 
hög höjd samt arbete nära och runt tunga maskiner.
Faktisk 
negativ
Egen 
verksamhet
Kort
Risk för ökade kostnader, eventuella böter och skadat 
rykte kopplat till bristande hälsa och säkerhet för 
medarbetare.
Risk Egen 
verksamhet
Kort
Likabehandling  
och lika möjlig- 
heter för alla
Utbildning och 
kompetens­
utveckling
NCC erbjuder kompetensutveckling utifrån ambitionen 
att ha branschens bästa projektledning.
Potentiell 
positiv
Egen  
verksamhet
Kort  
och medel
Om NCC inte lyckas attrahera, behålla och utveckla 
rätt kompetens riskerar det att leda till finansiella 
konsekvenser.
Risk Egen  
verksamhet
Kort  
och medel
Jämställdhet 
och lika lön för 
likvärdigt arbete
NCC har tillfredsställande könsfördelning på lednings­
nivå, men totalt sett är den ojämn, vilket riskerar att 
minoritetsgrupper löper större risk att missgynnas på 
grund omedveten partiskhet, fördomar och vanor.
Potentiell 
negativ
Egen  
verksamhet
Medel
Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat  
till den egna arbetskraften
Den dubbla väsentlighetsbedömningen identifierade den egna arbets­
kraften som ett av NCC:s väsentliga hållbarhetsämnen. Detta är fören­
ligt med NCC:s långsiktiga inriktning för kompetensförsörjning samt en 
säker och hälsosam arbetsmiljö är avgörande för verksamheten. 
Hälsa och säkerhet är ett väsentligt ämne med faktisk negativ påver­
kan på medarbetare. Byggarbetsplatserna innehåller riskfyllda arbets­
moment som kräver rätt kompetens, adekvat skyddsutrustning och en 
stark säkerhetskultur med högt riskmedvetande. Allvarliga incidenter 
inträffar främst inom tre högriskområden: tunga lyft med kranar, arbete 
på hög höjd samt arbete i och runtomkring tunga maskiner. 
För att skapa säkra arbetsförhållanden utvecklar NCC rutiner, riktlinjer, 
utbildningar, verktyg och aktiviteter. Samtliga som arbetar på NCC:s 
arbetsplatser – både egna medarbetare och underentreprenörer – 
måste genomgå företagets introduktions­ och säkerhetsutbildning 
innan arbetet påbörjas. Bristande arbetsmiljö och säkerhet kan även 
innebära finansiella risker, bland annat i form av ökade kostnader, even­
tuella böter och negativ påverkan på NCC:s rykte. 
NCC är ett kunskapsbaserat företag som erbjuder ledande expertis 
inom byggbranschen genom hela den komplexa byggprocessen. Att ha 
kompetenta medarbetare är avgörande för NCC:s verksamhet och posi­
tion på marknaden. NCC har utvecklat en unik portfölj av program och 
utbildningar inom projektledning och ledarskap och erbjuder medarbe­
tarna kompetensutveckling utifrån ambitionen att ha branschens bästa 
projektledning.
Utbildning och kompetensutveckling har identifierats som en finan­
siell risk – om NCC inte kan leverera enligt kvalitet och lönsamhet eller 
inte kan utveckla, behålla eller rekrytera anställda med rätt kompetens. 
Samtidigt har NCC:s utbildningsutbud och övriga insatser inom kompe­
tensutveckling bedömts ha en potentiell positiv påverkan på den egna 
arbetskraften. En systematisk process för kompetensutveckling gör att 
medarbetarna har goda möjligheter att påverka sin egen utveckling och 
bygga attraktiv kompetens för ett varaktigt arbetsliv och en långsiktig 
karriär. Positiva effekter följs bland annat i ökad intern rörlighet till mer 
utmanande positioner och genom medarbetarnas skattning av sin egen 
utveckling i NCC:s medarbetarundersökning.
NCC har identifierat en potentiell negativ påverkan inom området jäm­
ställdhet och lika möjligheter för alla. NCC verkar i en bransch som histo­
riskt har varit, och fortfarande är, mansdominerad. NCC har idag en 
jämn könsfördelning i de högsta ledningsgrupperna, men en ojämn 
könsfördelning sett på totalen av antal medarbetare och i ledande nyck­
elroller inom projektverksamheten och i övriga chefsbefattningar. I orga­
nisationer med ojämn könsfördelning kan minoritetsgrupper löpa större 
risk att missgynnas på grund av exempelvis omedveten partiskhet, för­
domar och vanor.
Ännu har inte någon väsentlig påverkan identifierats på den egna 
arbetskraften kopplat till omställningsplaner för att minska negativ 
påverkan på miljön och skapa en grönare och klimatneutral verksamhet. 
NCC hade vid slutet av året 11 154 medarbetare, där medeltalet 
anställda under året var 11 440. Likt andra företag i branschen använder 
sig NCC av bemanning, underentreprenörer och konsulter vid behov. 
Bemanningspersonal och konsulter ingår i definitionen “egen personal” 
som “icke-anställda”. NCC har i huvudsak heltidsanställda och en mindre 
andel deltidsanställda, samt även säsongsanställda och praktikanter 
med förutbestämda arbetstider. 
NCC upphandlar projekt och tecknar avtal med underentreprenörer. 
För den del av arbetskraften som är anställda av de underentreprenörer 
som arbetar på NCC:s arbetsplatser ligger arbetsgivaransvaret hos det 
upphandlade företaget. Anställda hos underentreprenörer ingår därför 
inte i definitionen för den egna arbetskraften och redovisas i avsnittet S2 
på sidorna 92–93. 
Sociala upplysningar 
Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    82Förvaltningsberättelse

===== SIDA 85 =====

S1-1 
Policyer för den egna arbetskraften
NCC har en uppförandekod samt policyer, direktiv och procedurer som 
är relevanta för den egna arbetskraften, som inkluderar processer och 
mekanismer för att övervaka efterlevnaden av FN:s vägledande princi­
per för mänskliga rättigheter, ILO:s (Internationella arbetsorganisatio­
nen) deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbets­
platsen samt OECD:s (The Organisation for Economic Co­operation and 
Development) riktlinjer för multinationella företag. NCC har även under­
tecknat FN:s Global Compact och stödjer de tio principerna om mänsk­
liga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. ILO:s deklaration 
ligger även till grund för Europeiska unionens direktiv 89/391/EEG (inklu­
sive Norge) vilket är infört i nationella lagar och förordningar. Respektive 
lands styrning av arbetsmiljöarbetet bygger på samtliga nationella lagar 
och regleringar. Läs mer om NCC:s policyer i avsnitt GOV­1 på sidorna 
49–50. 
NCC:s uppförandekod (Code of Conduct) behandlar medarbetarnas 
ansvar att bidra till en arbetsmiljö som präglas av en hög etisk standard 
och att aldrig tolerera någon form av diskriminering. Hälsa och säkerhet, 
mångfald, jämlikhet och inkludering, rättvisa arbetsvillkor och kompe­
tensutveckling är alla exempel på områden som omfattas av uppfö­
randekoden. I uppförandekodens avsnitt dedikerat till lärande och 
utveckling uttrycks även bolagets strävan efter att utveckla den bästa 
projektledningen inom byggbranschen.
NCC:s önskvärda beteenden (Star behaviors) ligger till grund för 
NCC:s gemensamma kultur och vägleder medarbetarna i det dagliga 
arbetet. Dessa adresserar önskvärda beteenden och inte accepterade 
beteenden relaterade till en högpresterande, kunskapsbaserad, säker, 
inkluderande och ansvarsfull företagskultur med hög etisk standard. 
Arbetsmiljöarbetet styrs av NCC:s koncerngemensamma policy och 
direktiv för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som berör förebyg­
gande av arbetsplatsolyckor och gäller för alla som arbetar på NCC:s 
arbetsplatser. Styrdokumenten fungerar som en vägledning för hur vi 
ska fatta beslut och vidta åtgärder i önskad riktning mot koncernens 
mål att minska alla typer av olyckor och eliminera allvarliga tillbud och 
olyckor med potentiellt dödlig utgång. NCC:s arbetsmiljöpolicy och 
direktiv är integrerade i koncernens och affärsområdenas lednings­
system.
NCC:s direktiv för regelefterlevnad anger NCC:s åtagande att till­
handahålla en säker, hälsosam, respektfull och laglig arbetsplats med 
arbetsvillkor som främjar rättvisa och jämlikhet och som är fri från alla 
former av diskriminering, trakasserier eller kränkningar av mänskliga rät­
tigheter. Direktivet anger även att NCC inte tolererar några kränkningar 
av mänskliga rättigheter och berör områden som rättvisa arbetstider, 
löner, föreningsfrihet, att kunna gå med i en frivillig arbetstagarorganisa­
tion utan rädsla för repressalier, hot eller trakasserier och att förhandla 
kollektivt, samt en nolltoleranspolicy mot användning av barn­ eller 
tvångsarbete. Människohandel uttrycks inte specifikt i direktivet, men 
ingår i begreppet kränkningar mot mänskliga rättigheter. Som diskrimi­
neringsgrunder avses alla former av diskriminering som omfattas av 
unions lagstiftningen och nationell lagstiftning, inklusive etniskt ursprung, 
hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder, ålder,  
religion, politisk åskådning, nationell härkomst eller socialt ursprung. 
NCC har en koncerngemensam ersättningspolicy som ska säker­
ställa att NCC tillämpar korrekt och rättvis ersättning och förmåner på 
individuell nivå. 
I enlighet med FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter är 
NCC medvetna om koncernens åtagande att tillhandahålla åtgärder 
genom den egna verksamheten för att förhindra, mildra eller upphöra 
med potentiell eller faktisk negativ påverkan på mänskliga rättigheter. 
NCC strävar efter att säkerställa att de som potentiellt påverkas av nega­
tiva konsekvenser för mänskliga rättigheter, som NCC kan ha orsakat 
eller bidragit till, har tillgång till lämplig gottgörelse, oavsett var de före­
kommer. Läs mer om exempel på åtgärder i avsnitt S1-3 på sidorna 
84–85.
Samtliga av NCC:s styrdokument finns tillgängliga för medarbetare 
på intranätet och är en del av den allmänna interna kommunikationen. 
NCC:s Uppförandekod finns tillgänglig för alla intressenter på NCC:s 
externa webbsida. Information finns med i onboarding av nya medarbe­
tare samt sprids och fördjupas ytterligare genom ämnesspecifika utbild­
ningar. Policy, direktiv och procedurer för hälsa och säkerhet är inarbe­
tade i affärsområdenas verksamhetssystem. Frågor kring regelefterlev­
nad, hälsa och säkerhet, mångfald samt inkludering och diskriminering 
ingår i NCC:s medarbetarundersökning. 
NCC strävar efter att ingen individ ska diskrimineras eller exkluderas 
på orättvisa grunder och gör i koncernens policyer inga åtaganden vad 
gäller positiv särbehandling av specifika grupper. Mångfald och inklude­
ring främjas generellt, vilket anges i NCC:s uppförandekod. 
För att stödja en effektiv styrning arbetar NCC i enlighet med ISO 
45001 som kopplar till hälsa och säkerhet. Idag är väsentliga delar av 
verksamhetens enheter certifierade för ISO 45001 eller avser att bli certi­
fierade. Intern granskning sker löpande och de enheter som är certifie­
rade enligt ISO 45001 granskas även externt. 
Finansiella risker och möjligheter hanteras inom ramen för NCC:s 
direktiv för hantering av strategisk risk. För mer information om direkti­
vet, se avsnitt GOV­1 på sidan 50.
Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
NCC 2025    83Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 86 =====

S1-3 
Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler  
för att uppmärksamma problem
Rutiner för gottgörelse av negativ påverkan
I enlighet med FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter är 
NCC medvetna om koncernens åtagande att tillhandahålla åtgärder 
genom den egna verksamheten för att förhindra, mildra eller upphöra 
med potentiell eller faktisk negativ påverkan på mänskliga rättigheter. 
Merparten av NCC:s åtgärder är förebyggande eller avvärjande, genom 
exempelvis arbetsrutiner, verktyg, kontroller och kunskapshöjande insat­
ser. NCC strävar efter att säkerställa att de som potentiellt påverkas av 
negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter, som NCC kan ha orsa­
kat eller bidragit till, har tillgång till lämplig gottgörelse, oavsett var de 
förekommer. Detta är en del av NCC:s direktiv för regelefterlevnad. NCC 
kräver att alla leverantörer och underleverantörer håller samma stan­
dard. Om en överträdelse av dessa bestämmelser skulle uppdagas 
kräver NCC en åtgärdsplan och/eller avsluta affärsrelationen med den 
berörda parten i enlighet med kontraktet och NCC:s uppförandekod för 
leverantörer. 
NCC accepterar inte någon form av diskriminering. Ingen medarbe­
tare ska diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller 
uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, funk­
tionshinder, ålder eller av annan orsak. Skulle någon form av trakasse­
rier, diskriminering eller mobbning upptäckas har NCC handlingsplaner 
för att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas och erbjuder stöd vid behov. 
Kanaler för att uppmärksamma problem
Olyckor, tillbud samt negativa och positiva observationer rapporteras i 
NCC:s gemensamma rapporteringsverktyg Synergi. Detta kan göras 
online eller via en mobilapp. Synergi är tillgängligt för alla som befinner 
sig på någon av NCC:s arbetsplatser. Rapporteringen stödjer den ansva­
riga chefen i uppgiften att följa upp och driva förbättringsarbete. Rap­
portering av både positiva och negativa observationer främjar medarbe­
tarnas engagemang i säkerhetsarbetet och ger organisationen möjlig­
het att identifiera eventuella risker i ett tidigt skede och att lyfta fram 
goda exempel. Synergi används också för att från lokal till övergripande 
nivå identifiera risker och arbeta med förbättringsåtgärder. När en 
olycka inträffar och medarbetaren inte kan utföra sina ordinarie arbets­
uppgifter strävar NCC efter att erbjuda alternativa arbetsuppgifter så att 
medarbetaren kan återgå till arbete så snart som möjligt.
 S1-2 
Rutiner för kontakt med den egna arbetskraften  
och arbetstagarrepresentanter angående påverkan
Kollektivavtal och social dialog
NCC har ett väletablerat samarbete med fackliga organisationer, inklu­
sive skyddsombud. Kontakten sker i strukturerad dialog med arbetsta­
garrepresentanter och fackförbund enligt gällande lagar och kollektivav­
tal. Det inkluderar informationsdelning och möjlighet till samråd och 
arrangeras både planenligt i samarbetsforum enligt etablerad årsplan, 
vid exempelvis arbetsplatsmöten kopplat till den dagliga verksamheten 
samt dialog i samband med specifika händelser och processer enligt 
lag, avtal och etablerad praxis. 
NCC för social dialog i enlighet med lagkrav och kollektivavtal på de 
marknader där koncernen verkar, och samverkar i samrådsorgan såsom 
medbestämmanderåd och European Works Council. Dessa forum invol­
verar arbetstagarrepresentanter från de fackliga organisationer som 
finns representerade inom NCC. NCC deltar i ett antal externa forum och 
branschgemensamma initiativ, exempelvis för att verka för ökad säker­
het och en positiv inverkan på arbetsmiljön i byggbranschen. Bland er ­
farenhetsutbyten kan nämnas det europeiska nätverket ENCORD, Håll 
Nollan i Sverige och det danska samarbetet Business Panel vid det 
Nationella Forskningscentret för Arbetsmiljö. 
Medarbetardialog
NCC för en löpande dialog med den egna arbetskraften med utgångs­
punkten att ge medarbetarna möjlighet till att framföra synpunkter, för­
slag på förbättringar och påverka sin arbetssituation så nära det dagliga 
arbetet som möjligt. Därför förs dialogen med den egna arbetskraften i 
hög utsträckning inom ramen för den löpande verksamheten på arbets­
platsen. Det sker strukturerat, exempelvis vid den dagliga säkerhets­
genomgången, vid arbetsmiljöuppföljningar, säkerhetsronder och vid 
andra arbetsplatsmöten. 
NCC:s medarbetarundersökning genomförs kvartalsvis för att fånga 
upp åsikter om bland annat ledarskap, utveckling och trivsel på arbets­
platsen. NCC:s uppförandekod, mångfald, likabehandling och inklude­
ring är andra ämnen som följs upp. Medarbetarundersökningen är både 
en möjlighet för medarbetarna att involvera sig i utvecklingen av den 
egna arbetsmiljön och ett verktyg i chefens arbetsmiljöarbete. Chefer är 
ansvariga för att följa upp medarbetarundersökningen i sina team, invol­
vera medarbetare i dialog om resultaten samt formulera och initiera för­
bättringsåtgärder i de fall det är motiverat. På en aggregerad nivå analy­
seras medarbetarundersökningen för att uppmärksamma om det finns 
grupper av människor som kan vara mer utsatta för påverkan. Det kan 
exempelvis handla om skillnader mellan män och kvinnor, mellan olika 
roller, i olika länder. Segmentering av resultatet på olika grupperingar ger 
insikter om var och hur förbättringsarbete planeras mest effektivt.
NCC:s HR­direktör ansvarar övergripande för hur medarbetarfrågor 
och ­processer drivs och följs upp. Varje koncerngemensam medarbe­
tarprocess har en processägare som ansvarar för att driva utveckling, 
ständiga förbättringar och följa upp att processerna fungerar. Som 
exempel är det NCC:s chef för hälsa och säkerhet som ansvarar för 
NCC:s gemensamma arbetsmiljösystem. Det operativa medarbetar­
ansvaret för att följa interna styrdokument och processer samt externa 
regleringar ligger inom affärsområdenas verksamhet och är en del av 
chefsansvaret på NCC. Som exempel delegeras ansvar för hälsa och 
säkerhet från vd ner genom linjeorganisationen. 
Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    84Förvaltningsberättelse

===== SIDA 87 =====

S1-4 
Åtgärder avseende väsentlig påverkan på den egna arbetskraften 
De hållbarhetsämnen som har identifierats att ha väsentlig påverkan på 
den egna arbetskraften har en årsplan för gemensam utveckling och 
planerade insatser. Det finns en utsedd, ansvarig processägare för res­
pektive område och resurser tillsätts utifrån identifierade utvecklingsbe­
hov och uppskattat underhåll av process och redan lanserade aktiviteter. 
Under 2025 har inga större utvecklingsprojekt inom dessa områden 
medfört betydande kostnader, utöver de tillsatta resurserna i form av 
arbetsinsats från medarbetare inom respektive område. 
Hälsa och säkerhet
NCC:s strategiska inriktning inom hälsa och säkerhet är att minska alla 
typer av olyckor och eliminera allvarliga tillbud och olyckor med potentiell 
dödlig utgång. Allvarliga incidenter förebyggs genom att fokusera på akti­
viteter relaterade till de tre högriskområdena: tunga lyft med kranar, 
arbete på hög höjd samt arbete i och runtomkring tunga maskiner. Aktivi­
teterna hanterar de grundläggande orsakerna till att incidenter uppstår, 
som identifierats i planering, säkra beteenden och att det finns starka 
barriärer mellan människan och risken för olycka. Varje affärsområde har 
handlingsplaner inom dessa områden som nu implementeras. 
Företagskulturen har en stor inverkan på arbetsmiljöarbetet. NCC:s 
omfattande arbete med att stärka kulturen med önskade beteenden, Star 
behaviors, innebär också att säkra beteenden lyfts fram och förstärks. 
NCC arbetar för att alla medarbetare, inhyrd personal och anställda hos 
underentreprenörer ska ha en god riskmedvetenhet. 
En avgörande faktor för ett systematiskt säkerhetsarbete är att de 
som ska utföra arbete på arbetsplatsen har rätt kompetens. NCC 
erbjuder medarbetarna ett stort antal utbildningar inom hälsa och säker­
het och kontrollerar att medarbetare har genomgått de utbildningar som 
krävs för att utföra vissa arbetsmoment på arbetsplatsen, innan arbetet 
påbörjas. 
Det är obligatoriskt för alla medarbetare, inhyrd personal och underen­
treprenörer, att innan arbete påbörjas på en NCC­arbetsplats i produktio­
nen genomgå den digitala säkerhetsutbildning som NCC utvecklat, NCC 
Site Introduction. NCC Site Introduction följer upp generella och specifika 
behörigheter samt håller på att synkroniseras med passerkort på byggar­
betsplatserna för att tillse att de som arbetar på arbetsplatsen har rätt 
behörighet och kompetens. Verktyget rullas ut i de nordiska länderna.
Medarbetare förväntas rapportera misstänkta överträdelser av uppfö­
randekoden eller annan allvarlig oegentlighet. NCC:s kommunicerade 
process är att i första hand vända sig till chef eller till HR, men möjlighe­
ten att rapportera genom NCC:s visselblåsarlinje är alltid tillgänglig. Vis­
selblåsarlinjen är NCC:s egen kanal för visselblåsarärenden och inklude­
rar möjlighet att rapportera anonymt och är tillgänglig för både NCC:s 
medarbetare och externa intressenter. Visselblåsarlinjen hittas på 
intranätet MyNCC och på NCC:s externa webbplats. Head of Compli­
ance leder den interna utredningsprocessen och ansvarar för att säker­
ställa att alla misstänkta överträdelser av uppförandekoden eller annan 
bristande efterlevnad som anmäls via visselblåsarfunktionen blir 
bedömda, utredda och åtgärdade. För mer information om visselblåsar­
funktionen, se avsnitt G1 på sidorna 94–97. 
Frågor kring regelefterlevnad, hälsa och säkerhet, mångfald, likabe­
handling och inkludering samt icke­diskriminering är en del av NCC:s 
medarbetarundersökning. NCC följer upp resultaten från undersök­
ningen och övervakar kunskapen om, och tilltro till, de strukturer och 
processer som finns.
Exempel på rutiner och åtgärder är: 
• Riskhantering och förebyggande arbete är inbyggt i NCC:s arbetsme­
toder. Exempelvis ska en riskbedömning göras innan produktionen 
startar, inklusive en säkerhetsanalys av alla riskfyllda arbetsmoment. 
• Skyddsronder sker löpande under produktionen och är en generell 
kontroll av arbetsmiljön för att identifiera risker och säkerställa en 
säker arbetsplats
• Allvarliga incidenter som inrapporteras i Synergi analyseras för att 
identifiera var och hur risker uppstår och därmed kunna eliminera 
eller minimera arbetsmoment eller situationer som kan leda fram till 
olycksrisker. Denna analys är av grundläggande betydelse för arbets­
miljöarbetet och leder i de fall det behövs till uppdateringar av styrdo­
kument och arbetsrutiner.
• NCC:s Time Out­koncept ger alla på arbetsplatsen möjlighet att 
avbryta arbetet om en riskfylld eller ohälsosam situation uppstår 
och att få situationen adresserad så att arbetet kan återupptas på  
ett säkert sätt
• En daglig säkerhetsgenomgång genomförs för att göra medarbe­
tarna medvetna om potentiella risker i samband med dagens arbete 
och minimera riskerna innan arbetet påbörjas
• Som chef på NCC förväntas du genomföra minst sex arbetsmiljöupp­
följningar per år. Chefens arbetsmiljöuppföljning uppmanar chefer att 
se över arbetsmiljön och identifiera risker och förbättringsområden i 
produktion. Den innebär en genomgång av hur arbetsmiljörutiner och 
­processer fungerar och följs.
• För att uppmuntra till ytterligare engagemang, öka säkerhetsmedve­
tenheten och stärka den gemensamma säkerhetskulturen, arrangerar 
NCC varje år en Awareness Day. Hela organisationen pausar sitt 
arbete för att tillsammans i arbetsgruppen reflektera och fokusera på 
arbetsmiljöfrågor.
• NCC arrangerar årligen Health & Safety Week, då olika aktiviteter 
genomförs för att öka medvetenheten kring hälsa och säkerhet
Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
NCC 2025    85Om NCC Finansiell rapport ÖvrigtFörvaltningsberättelse

===== SIDA 88 =====

Mångfald, likabehandling och inkludering
NCC:s ambition är att rekrytera, utveckla och behålla de mest kompe­
tenta personerna i branschen, stödja utvecklingen av högpresterande 
arbetsgrupper och aktivt arbeta för att ingen ska uteslutas på orättvisa 
grunder eller på grund av omedvetna fördomar. Arbetet bidrar till att 
NCC är ett attraktivt val för alla målgrupper som har den kompetens 
som NCC efterfrågar. 
En betydelsefull del av arbetet med mångfald och inkludering fokuse­
rar på att trygga likabehandling och informerade beslut inom koncernge­
mensamma medarbetarprocesser. Exempelvis att rekrytering och urval 
av kandidater utgår från objektiva grunder och bedömningar av kompe­
tenser och förmågor. Koncerngemensamma rutiner för uppföljning av 
medarbetarundersökningen stödjer kontinuerlig grupputveckling utifrån 
övertygelsen att inkluderande, öppna och trygga team presterar bättre. 
NCC har nolltolerans mot all form av diskriminering och trakasserier. 
För att leva upp till den ambitionen arbetar vi proaktivt med att bygga 
kunskap och medvetenhet om diskriminering och fördomar och stärka 
en kultur där alla känner ett ansvar för att agera på observationer av 
eventuella överträdelser. Utöver det finns en rutin som styr att team med 
en negativ avvikelse i medarbetarundersökningen inom området mång­
fald och inkludering ska upprätta en handlingsplan för att förbättra situ­
ationen. 
NCC driver ett antal initiativ för att stärka mångfald, likabehandling 
och inkludering.
Utbildning och kompetensutveckling
NCC erbjuder sina medarbetare kontinuerlig kompetensutveckling uti­
från företagets och individens behov. NCC:s ledarskapsprogram omfat­
tar olika steg i en chefs utveckling. De olika utbildningsinsatserna kan 
omfatta fysiska träffar, e­learnings och andra kompetenshöjande aktivi­
teter samt längre utbildningsprogram. NCC främjar ett arbetssätt och en 
syn på utbildning och kompetensutveckling, där den största delen av 
utvecklingen är relaterad till lärande i det dagliga arbetet, nätverkande, 
mentorskap och genomförande av den individuella utvecklingsplan som 
ingår i medarbetarsamtalet.
Genom NCC Learning platform, en koncerngemensam, digital, läro­
plattform har medarbetare tillgång till ett stort utbud av utbildningar i 
digital form samt även i kombination med klassrumsundervisning. Utbu­
det innehåller både NCC specifika, generella utbildningar och ämnes­
specifika specialutbildningar. Det är i Learning platform NCC kan följa 
upp genomförda utbildningar, på individnivå och på övergripande nivå. 
Medarbetarsamtalet är det verktyg som NCC prioriterar för att stödja 
medarbetarens individuella utveckling. Det ingår i chefsansvaret att 
bjuda in medarbetare till ett årligt medarbetarsamtal. Medarbetarsamta­
let inkluderar flera delar såsom individens arbetssituation, individuella 
mål samt den individuella utvecklingsplanen. Medarbetare som börjar 
på NCC får en anpassad onboardingplan. Efter introduktionsperioden 
tar den ordinarie processen för medarbetarsamtal vid.
Exempel på pågående  
kompetensutvecklingsprogram är:
• NCC Mega Project Management Program riktar sig till NCC:s  
mest seniora och erfarna projektledare som ansvarar för 
företagets största och mest komplexa projekt. Genomförs 
bland annat tillsammans med Oxford Global Projects och 
Copenhagen Business School. 
• 2025 startade NCC Mid-size Project Management Program, 
riktat till seniora projektchefer och platschefer för stora och 
komplexa projekt. Över 70 deltagare har påbörjat kursen 
under hösten 2025. 
• Senior Executive Program tillsammans med IMD Business 
School i Lausanne, som riktar sig till divisions­ och 
 avdelnings   chefer 
• Strategic Leadership Program för de som bedöms kunna 
ta en mer senior chefsposition inom en snar framtid, 
 genomförs med Handelshögskolan i Stockholm 
• Arbetsledarskolan, där yrkesmedarbetare vidareutbildar sig 
till arbetsledare
• Samarbeten och kursverksamhet tillsammans med 
 Han delshögskolan i Stockholm, Kungliga Tekniska  Högskolan 
och Copenhagen Business School 
• Workshops med affärsområdes­, division­ samt avdelnings­
ledning har under 2025 genomförts i hela NCC kring Star 
behaviors, för att stärka ett tydligt ledarskap inom NCC 
Exempel på initiativ för att stärka mångfald,  
likabehandling och inkludering:
• Kunskapshöjande utbildningar och workshops för chefer och 
medarbetare, såsom omedvetna fördomar, generell träning i 
mångfald och inkludering för ledningsgrupper samt träning för 
hantering av diskriminering och trakasserier
• Samarbeten för öka intresset för vår bransch och för tekniska 
ämnen, ex. Science girls i Danmark där tjejer på högstadiet får 
möta kvinnliga förebilder samt samarbete med Mattecentrum 
och informationsutbyte med skolor och yrkesvalskonsulenter i 
Sverige
• Medlemskap i externa, relevanta nätverk för mångfalds­ och 
inkluderingsfrågor, såsom Diversity Charter Sweden i Sverige, 
Byggeriets Samfundsansvar i Danmark och Diversitas i Norge
• Aktivt stöd till interna nätverk, såsom NCC:s kvinnliga 
nätverk Stella samt ung@NCC i Norge och Sverige
• Inkluderande kommunikation och employer branding – lyfta 
fram förebilder och personer med olika bakgrund, ålder och 
erfarenheter i kommunikation och kompetensförsörjning
Hållbarhetsrapport – Sociala upplysningar
Om NCC Finansiell rapport Övrigt NCC 2025    86Förvaltningsberättelse

===== SIDA 89 =====