FULLTEXT DEL 5 AV 7
Årsredovisning 2025
Andra risker kan Peab på olika sätt minska effekterna av eller helt eliminera. Det är framför allt olika risker i den operativa verksamheten som hanteras i linjeorganisationen inom respektive affärsområde med utgångspunkt i fastställda rutiner, processer och styrsystem. Koncernens risker delas in i fyra kategorier: operativa risker, finansiella risker, strategiska risker samt efterlevnadsrisker. Operativa risker innefattar risker avseende hur Peab bedriver den dagliga verksamheten och som kan påverka förmågan att fungera effektivt. Det finns alltid operativa risker i en projektbaserad verksamhet som Peab har. Hanteringen av dessa risker är ständigt pågående med tanke på verksamhetens stora antal projekt. Peabs projekt genomförs genom en rad olika kontraktsformer där risknivån varierar beroende på kontraktsform. Oklarheter kring avtalsvillkor kan i alla typer av kontrakt leda till gränsdragningsfrågor med risk för tvister med beställare. Finansiella risker är främst kopplade till verksamhetens kapitalbehov, kapitalbindning och tillgång till finansiering. De hanteras huvudsakligen på koncernnivå. Strategiska risker innebär risker avseende beslut som kan påverka Peabs framtida riktning, konkurrenskraft eller möjligheten att nå uppsatta mål. Europa står inför de största politiska utmaningarna sedan andra världskriget med krig i vår närhet och stor osäkerhet kring den amerikanska utrikes- och handelspolitiken. Konflikten i Mellanöstern påverkar tillgången till olja och naturgas och hela den geopolitiska osäkerheten driver upp energipriserna. Denna politiska oro i vår omvärld dämpar den makroekonomiska tillväxten. Byggbranschen påverkas av osäkerhet och försiktighet när det kommer till investeringar och fortsatt höga priser på material och energi. Peab kan komma att påverkas indirekt via materialleverantörer som drabbas av geopolitiska händelser. Vi följer utvecklingen noga för att kontinuerligt kunna bedöma eventuell påverkan på Peab. Ur ett mer lokalt perspektiv kan det konstateras att kundkraven förändras i snabb takt vilket ställer stora krav på Peabs organisation för att kunna möta och hantera dessa. Efterlevnadsrisker inbegriper risker som bristande efterlevnad av lagstiftning, avtal eller interna regler och riktlinjer. Andra exempel är risken för inblandning i korruption eller otillbörlig konkurrens. Efterlevnadsrisker finns inte bara i Peabs egen organisation utan även i våra leverantörskedjor. Konsekvenser av efterlevnadsrisker kan inkludera böter, skadat förtroende misslyckade projekt och uteslutning från upphandlingar. Peab Industri Oy samarbetar med konkurrens- och konsumentverket i Finland i pågående utredning Konkurrens- och konsumentverket i Finland har under maj 2025 inlett en så kallad konkurrensrättslig utredning av flera företag aktiva på asfaltsbeläggningsmarknaden i Finland, däribland Peabs dotterbolag Peab Industri Oy. Peab samarbetar fullt ut med myndigheten. Att myndigheten har inlett en utredning innebär i sig inte att Peab Industri Oy har gjort sig skyldigt till konkurrensbegränsande agerande eller att resultatet av utredningen kan föregripas. Inom Peabkoncernen råder nolltolerans mot alla former av oegentligheter. Framåtblickande risker och deras hantering Peabs olika risker kan separat eller i kombination ha en väsentlig negativ effekt på verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller anseende. Illustrationen nedan visualiserar de mest väsentliga riskerna för Peab. Risker närmare centrum av illustrationen har högre sannolikhet att påverka Peab negativt. Riskerna beskrivs mer i detalj i efterföljande textavsnitt. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N R I S K E R O C H R I S K H A N T E R I N G 149 Operativa risker Avser hot mot vår förmåga att fungera effektivt och genomföra affärsplan och nå uppsatta mål. Strategiska risker Avser vår mission, våra mål och vår strategi Finansiella risker Avser hot mot vår finansiella ställning och våra tillgångar Efterlevnadsrisker Avser efterlevnad av tillämplig lagstiftning, externa föreskrifter och interna regelverk Varumärkesrisk Miljö & Klimat Leverantörer & UE Informationssäkerhet Styrning Inflation Etik & compliance Strategiska insatsvaror Kompetens Kapital Marknad Arbetsmiljö Teknik ===== SIDA 150 ===== Strategiska risker Beskrivning Hantering Marknad och omvärld Kundbeteenden och kundkrav kan ändras i en takt som vi inte lyckas möta tillräckligt snabbt. Det politiska landskapet påverkar på hur vi agerar. Osäkert geopolitiskt läge kan hämma investeringar och minska tillväxten. Vi kan riskera att satsa på fel marknader eller marknadssegment. Det finns en risk att Peab inte kan konkurrera med andra aktörer på lika villkor. Peab har ett brett marknadserbjudande till såväl privat som offentlig sektor med hela produktionskedjan från tillverkning av byggmaterial till färdiga hus och vägar. Vi strävar alltid efter att erbjuda kunden en helhetslösning genom nära samarbete mellan de olika koncernbolagen. Genom omfördelning av resurser inom koncernen kan vi snabbt ställa om till marknadens behov. Vi arbetar hela tiden med att utveckla medarbetare, byggmetoder och nya klimatsmarta byggmaterial för att kunna möta framtidens marknad. Vi följer marknaden kontinuerligt för att förstå förändringar i politiken, nya regelverk och nya standarder som påverkar vår verksamhet. Vi är dessutom aktiva i samhällsdebatten och vill på olika sätt belysa de hinder som finns för att effektivisera samhällsbyggandet i de länder vi är verksamma. Varumärkesrisk Varumärkesrisken är en indirekt risk och uppstår som en effekt av andra risker som kan inträffa. En illa hanterad risk kan resultera i skada för varumärket och förtroendet på marknaden. Med dagens teknik sprids information snabbt, varvid en snabb, korrekt och effektiv kommunikation är viktig. Peab hanterar varumärkesrisken framför allt genom att aktivt arbeta med kulturen, som grundar sig i de starkt förankrade kärnvärdena. Vår uppförandekod ger medarbetarna konkret vägledning i sin arbetsvardag. Därtill har Peab en kommunikationsorganisation som finns nära verksamheten. På så sätt kan varumärkesrisker identifieras tidigt och hanteras utifrån situationen. Samtidigt säkerställer organisationsmodellen att Peabs övergripande kommunikationsplan följs. Peab har även ett varumärkesråd som hanterar frågor kopplade till koncernens varumärken. Operativa risker Beskrivning Hantering Arbetsmiljö Allvarliga händelser på Peabs arbetsplatser kan leda till att medarbetare eller leverantörer eller underleverantörer skadas eller i värsta fall förolyckas. Sådana händelser kan även leda till rättsliga påföljder och skada förtroendet för verksamheten. Ett annat riskområde är brister inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som bland annat innefattar ohälsosam stress och kränkande särbehandling som kan leda till psykisk ohälsa. Branschen har sett en ökning av hot och våld mot medarbetare, bland annat i trafikmiljöer. Peab har en nollvision avseende arbetsplatsolyckor och deltar som aktiv part i branschens nätverk för noll dödsolyckor. Olyckor förebyggs genom planering och riskbedömning i tidiga skeden. Därutöver sker kontinuerlig uppföljning av inrapporterade riskobservationer samt utredningar avseende tillbud och olyckor. Riskobservationer ligger till grund för organisatoriskt lärande. Peab utbildar medarbetarna i likabehandling och har rutiner för att förebygga diskriminering och förekomst av kränkande särbehandling. För att hantera hot och våld mot medarbetare arbetar vi med kompetensförstärkning, branschsamverkan och uppföljning av anmälda händelser. Teknik Den tekniska utvecklingen inom byggsektorn går snabbt med nya material och metoder. Peab är en del av denna utveckling och måste säkerställa att vi använder rätt material, resurser och metoder för att säkerställa såväl kvalitet som att vi når våra mål. Detta är viktiga moment i såväl kalkyl- som i produktionsfasen. Peab har egna forsknings- och teknikavdelningar som arbetar med produkt- och metodutveckling av framtidens byggprocess. I vår betongverksamhet handlar det exempelvis om att minska andelen cement som bindemedel, öka andelen återvinning i nyproduktion och optimera betongens hållfasthet för att möjliggöra konstruktioner som kräver mindre materialmängder. Peab arbetar också på olika sätt för att säkerställa tillgången på cirkulära byggmaterial. Vi strävar alltid efter att ha fokus på kalkyler, avstämningar och uppföljning för att förstå hur byggprocessen påverkas av ny teknik. Strategiska insatsvaror Tillgången på vissa råvaror är avgörande för Peab och antalet leverantörer är i vissa fall begränsat, vilket medför risker i verksamheten. Sanktionskrav eller störningar i leverantörskedjor kan på kort tid förändra etablerade råvaruförsörjningsvägar. Exempel på kritiska råvaror med få leverantörer är cement till vår betongverksamhet och bitumen till vår asfaltsverksamhet. Peab har en policy för strategiska insatsvaror som syftar till att proaktivt arbeta för att säkra tillgången till dessa material. Peab har arbetat länge med alternativa bindemedel till betongproduktionen samt möjlighet till egen import av cement och bitumen för att hantera risken. Peab har även en strategi med alternativa leverantörsvägar för att säkra tillgången på kritiska råvaror. Operativa risker Beskrivning Hantering Kompetens Det är konkurrens om vissa kompetenser på arbetsmarknaden. Risken finns å ena sidan att branschen inte uppfattas som attraktiv, särskilt med tanke på senare års nedgång i bostadsproduktionen, å andra sidan att Peab inte lyckas attrahera kompetens och nyckelkompetens när till exempel stora infrastrukturinvesteringar är att vänta de kommande åren i Norden. Peab måste attrahera och behålla kompetenta medarbetare för att nå sina mål. Peab arbetar strategiskt såväl med kompetensförsörjning som att utveckla sin attraktionskraft som arbetsgivare. Våra olika befattningar har tydliga karriärkartor och vi uppdaterar kontinuerligt successionsplanerna. Peab arbetar med mångfald och likabehandling och vi har mål för jämställd rekrytering. Som samhällsbyggare arbetar vi ständigt med att skapa nya kompetensförsörjningsvägar tillsammans med skolor och högskolor, intern kompetensutveckling och vår egen gymnasieutbildning Peabskolan. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N R I S K E R O C H R I S K H A N T E R I N G 150 ===== SIDA 151 ===== Operativa risker Beskrivning Hantering Styrning De styrningsrelaterade riskerna avser både den koncernövergripande styrningen och projektstyrningen. Eftersom Peabs verksamhet till stor del är projektrelaterad innebär det att många styrningsrisker är kopplade till själva projektgenomförandet. Många av dessa risker är relaterade till fel och brister i kalkylarbetet som exempelvis kan leda till felaktiga anbud eller projektförluster. Allt fler regulatoriska krav från lagstiftare och kunder innebär stort fokus på efterlevnad av interna och externa regelverk. Konsekvenserna av om dessa risker realiseras kan bli böter, viten, skadat förtroende, misslyckade projekt och uteslutning från upphandlingar. Peab hanterar styrningsrelaterade risker genom att fastställa och regelbundet följa upp beslutade mål och kontrollpunkter samt genom att använda ledningssystem i syfte att stärka koncern- och projektstyrningen. Vi arbetar aktivt med att främja effektiv styrning och kompetensutveckling, särskilt på strategiska nivåer. Vi anpassar dialog och rådgivning gentemot kunder för att möta förändrade projektbehov. Vi gör strukturerade riskbedömningar och har etablerade processer och rutiner såsom våra anbuds- och investeringsråd genom vilka vi säkerställer att riskerna är identifierade och hanterade innan vi lämnar anbud eller godkänner en investering. Dessutom arbetar vi med våra hållbarhetsmål i affärsstrategi och projektplanering, vilket säkerställer att miljömässiga och sociala aspekter vägs in i våra beslut. Leverantörer och underentreprenörer (UE) Brister i kontroll av leverantörskedjan utgör en risk. Fel val av leverantör eller UE kan leda till kvalitetsbrister och leveransstörningar. Leverantörer eller UE:n som agerar i strid med lag, avtal eller bryter mot Peabs leverantörskod innebär oacceptabla risker. Det finns också risker kopplade till beroendet av en eller ett fåtal leverantörer. Om leverantörer eller UE går i konkurs kan det påverka Peabs verksamhet negativt. Peabs leverantörskod ingår i de avtalsmallar som tillämpas vid upphandling av leverantör eller UE. Vi utvecklar hela tiden rutiner för uppföljning av arbetsmiljö, arbetsvillkor, säkra leverantörskedjor och miljö- och klimatkrav. Vi har fokus på att säkerställa att oseriösa leverantörer eller UE inte upphandlas. I Sverige genomför Peab tredjepartskontroller på sina arbetsplatser och reviderar utvalda leverantörer och UE. Vi tecknar ramavtal med större leverantörer och UE för att minimera risker i projekten. För att ytterligare minska sårbarheten arbetar vi aktivt med strategiska försörjningsplaner. Peabs inköpsfunktion har en viktig roll i att minimera risker i leverantörskedjorna genom att säkerställa ansvar, utföra riskbedömningar och kontroller samt revisioner. Vi agerar på olika sätt för att fånga upp tidiga signaler på sviktande betalningsförmåga hos leverantör eller UE för att vara förberedda vid eventuell konkurs. Informationssäkerhet Information är en viktig tillgång och tillgången till information är en förutsättning för att Peab ska kunna bedriva sin verksamhet. Omvärldsutvecklingen innebär en förhöjd risk att Peab ska utsättas för direkta cyberangrepp eller indirekta angrepp via digitala leveranskedjor, med konsekvenser för verksamheten. Detta område påverkas också av lagstiftning som ställer krav på dataskydd, personlig integritet och generell informationssäkerhet. Peab bedriver ett riskbaserat och systematiskt informationssäkerhetsarbete med fokus på förebyggande skydd och säkerhetsåtgärder i takt med vår verksamhetsutveckling. Medarbetarna utbildas regelbundet för att upprätthålla sin medvetenhet om risker som kan få påverkan på våra informationsresurser. Hantering av informationssäkerhetsrisker är dessutom en integrerad del i Peabs kontinuitetsplanering och krisledning. Miljö och klimat Klimatförändringar med fysiska klimatrisker såsom extremväder kan medföra allt från direkta konsekvenser med skador på våra entreprenader och anläggningar till mer indirekta konsekvenser i form av material-, råvaru- eller energibrist. Bristande kompetens eller för långsam omställningstakt hos oss eller våra leverantörer eller UE:n kan leda till att våra produkter och tjänster inte möter framtidens krav och förväntningar. Det riskförebyggande arbetet ryms inom våra fyra prioriterade miljöområden som också är mål: klimatneutralitet, resurseffektivitet, biologisk mångfald och utfasning av miljö- och hälsofarliga produkter. Vi har konkretiserat vår omställning i ett utvecklingsprogram, Klimatfärdplanen. Peab erbjuder marknaden ett brett utbud av produkter som är framtagna för en bygg- och anläggningsproduktion med lägre klimatavtryck. Återkommande extremväder kräver anpassning av produktionsmetoder och andra åtgärder för att begränsa riskerna för skador på till exempel entreprenader och fast egendom. Efterlevnadsrisker Beskrivning Hantering Etik och regelefterlevnad Peab ställs inför regelefterlevnadsrisker som innefattar att lagstiftning, avtal, Peabs uppförandekod och policyer inte efterlevs. Vidare innefattas risker avseende inblandning i korruption eller otillbörlig konkurrens samt överträdelser av mänskliga rättigheter, både i egen verksamhet och i våra leverantörskedjor. Konsekvenserna av dessa risker inkluderar böter, juridiska sanktioner, skadat förtroende, misslyckade projekt och uteslutning från upphandlingar. Regelefterlevnadsrisker hanteras genom ett styrningsramverk som innefattar uppförandekod, leverantörskod, policyer och riktlinjer. Dessa beskriver hur våra medarbetare ska agera. Ramverket inkluderar regelbunden utbildning och fastställda konsekvenser vid regelöverträdelser. Peabs ledningssystem är ett centralt verktyg för att stötta regelefterlevnad i den dagliga verksamheten. Frågor kring etik och regelefterlevnad hanteras av koncernfunktionen bolagsstyrning och regelefterlevnad, vilken även utgör en del av Peabs Etiska råd. Peabs visselblåsarsystem ger möjlighet för både interna och externa parter att rapportera misstankar om oegentligheter. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N R I S K E R O C H R I S K H A N T E R I N G 151 ===== SIDA 152 ===== Finansiella risker Beskrivning Hantering Kapital Det finansiella risktagandet är kopplat till verksamhetens kapital- och investeringsbehov, som ser olika ut i Peabs olika verksamheter. Entreprenadverksamheten har vanligtvis positivt rörelsekapital, vilket bidrar till finansiering av övriga verksamheter. Industriverksamheten binder mer kapital i anläggningstillgångar med ett löpande investeringsbehov. Projektutvecklingsverksamheten binder kapital från investeringar i mark och byggrätter. Peabs finansiella mål är det koncernövergripande styrmedlet för finansiellt risktagande. Entreprenadverksamheternas kapitalbindning styrs på krav på betalsaldo. Större anbud hanteras enligt en fastställd rutin där anbudsråd är beslutande. Industri- och projektutvecklingsverksamheternas kapitalbindning styrs utifrån fastställda ramar. Större investeringar i Peab hanteras enligt en fastställd investeringsrutin där ett koncernövergripande investeringsråd är beslutande. Inflation Kraftigt stigande inflation kan få centralbankerna att höja styrräntorna, vilket påverkar investeringsviljan hos kunderna. Det kan också få till följd att konjunkturen dämpas. Hög inflation innebär höga byggkostnader, vilket i sin tur hämmar efterfrågan på byggmarknaden. Hög inflation liksom höga räntor kan påverka Peabs lönsamhet till följd av ökade kostnader och dämpad efterfrågan. Peabs fyra affärsområden, god spridning mellan olika typer av projekt och produktområden, verksamheter i flera länder samt beställare inom både privata och offentliga sektorn har dock en dämpande effekt. Vår verksamhetsmix gör att vi är mindre känsliga för konjunktursvängningar. Andra finansiella risker Koncernen är exponerad för finansiella risker som ränterisker, likviditetsrisker, refinansieringsrisker, råvarurisker, valutarisker samt kreditrisker. Peabs finanspolicy bildar ett ramverk för riskmandat och limiter. Finansiella risker hanteras av finansavdelningen, vilken är centralt organiserad. För mer information om finansiella risker, se not 33. Finansiell rapportering Eftersom Peab tillämpar redovisning över tid i takt med att projekten färdigställs för merparten av projekten kan felaktiga projektprognoser innebära att redovisning och uppföljning blir missvisande. Ett antal balansposter, däribland projekt- och exploateringsfastigheter, värderas baserat på bedömningar och uppskattningar. Värdet kan påverkas av exempelvis marknadsläge, ränteläge och kundernas preferenser, vilket kan leda till nedskrivningsbehov. En förutsättning för korrekt redovisning över tid är att utfallet kan prognostiseras tillförlitligt. Avgörande för att begränsa risken för felaktig vinstavräkning är en väl utvecklad process och systemstöd för uppföljning. Redovisat värde för projekt- och exploateringsfastigheter har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Peab testar löpande värdena av projekt- och exploateringsfastigheter utifrån en intern värderingsmodell. Därutöver inhämtas externa marknadsvärderingar årligen för ett antal av objekten. Känslighetsanalys Peabs verksamhet är känslig för förändringar i bland annat volym och marginal. I känslighetsanalysen nedan beskrivs hur resultatet före skatt enligt segmentredovisning påverkas vid förändringar i några för koncernen viktiga variabler. Mkr Beräkningsbas Förändring Resultateffekt (före skatt) Segmentsredovisning Volym (rörelsemarginal konstant) 58 589 +/- 10% *+/- 264 Rörelsemarginal (volym konstant) 4,5% +/- 1 procentenhet *+/-586 Produktionskostnader 41 709 +/- 1% *+/- 417 Finansiellt Genomsnittlig effektivränta¹) 4,4% +/- 1 procentenhet *+/- 53 1) Känslighetsanalysen visar effekten av en ränteförändring på koncernens resultat före skatt utifrån ett antagande om en oförändrad nettoskuld. Beräkningen av nettoskuldsbeloppet 5 282 Mkr har gjorts utifrån nettoskuld enligt IFRS reducerat med skulder för svenska bostadsrättsföreningar och tillkommande leasingskulder enligt IFRS 16. Vidare antas att en ränteförändring omgående skulle påverka den ränta som Peab betalar respektive erhåller på skulder och fordringar som löper med kort räntebindning (rörlig ränta). I känslighetsanalysen beaktas inte aktivering av ränta. För mer information om nettoskulden, se not 33. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N R I S K E R O C H R I S K H A N T E R I N G 152 ===== SIDA 153 ===== Övriga upplysningar Forskning och utveckling Peab bedriver forskning och utveckling (FoU) med syftet att ge mervärde till samhället, kunderna och andra intressenter. Det gör vi genom samarbeten med universitet, högskolor, branschorganisationer och vi medverkar aktivt i olika branschgemensamma projekt. Vi deltar i strategiska, innovativa och operativa program för att kunna ta ansvar i såväl kort som långt perspektiv. Ny kunskap hjälper oss att förbättra eller ta fram nya produkter, tjänster och produktionsprocesser. Utvecklingen sker i huvudsak inom ramen för Peabs löpande verksamhet. Vår satsning på ECO- produkter är viktig där bland annat ECO-Betong utvecklats för att ytterligare kunna reducera klimatpåverkan och minska beroendet av cement. Under 2025 fortsatte vi att driva flera FoU-projekt om cirkulära material där vi till exempel tittar på hur jord och gammal riven betong kan återanvändas i nya material och projekt. Vi har också drivit FoU inom biologisk mångfald för bergmaterialindustrin och ekologisk ogräsbekämpning för vår drift och underhållsverksamhet. Tillsammans med SSAB har vi drivit ett FoU-projekt för minskad klimatpåverkan med hjälp av fossilfritt stål. Vi har fortsatt att arbeta med forskning kring alternativa bindemedel för både betong och asfalt. Vi har också arbetat vidare med långsiktiga projekt om koldioxidlagring i byggnadsmaterial. Under året fortsatte vi att utveckla vårt nätverk inom flera branschgemensamma program och samarbeten med universitet och högskolor. Tillsammans med Luleå Tekniska Universitet samarbetar vi inom hållbart byggande, digitalisering och resurseffektivitet. På Lunds Tekniska Högskola är vi aktiva i ”Center för byggrobotik”. Tillsammans med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg driver vi flera projekt inom vägteknik och geoteknik. Vi ingår även i andra former av lokala samarbeten, såsom LFM30 (Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030) och flera innovationsprogram för samhällsbyggnadssektorn som IQ-Samhällsbyggnad, InfraSweden och Smart Built Environment. Genom funktionen Produkter och Teknik har vi etablerat en systematik där produkter och metoder utvecklas genom stegvis validering innan de implementeras och används i projekten till våra kunder. Ett tekniskt råd ingår som en del i den systematiken för att säkerställa att utvärderingen sker utifrån förutbestämda kriterier. Tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet Tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter i vår nordiska verksamhet bedrivs i underkoncernerna Swerock, Byggelement, Peab Asfalt, Peab Anläggning samt Peab Bostad. Lagstiftningen skiljer sig åt något mellan länderna de nordiska länderna. De tillståndspliktiga verksamheterna avser åtgärder i förorenade områden, mellanlagring och återanvändning av massor, arbeten inom/vid skyddade områden/objekt, vattenverksamhet och -hantering, utvinning av berg- och grusmaterial samt tillverkning av polymermodifierad bitumen (PMB). Dessa verksamheter påverkar miljön i huvudsak genom uttag av ändliga markresurser, framtida markanvändning, påverkan på ekosystem, emissioner, lokal damning och buller. Anmälningsplikten avser betongtillverkning, tillverkning av prefabricerade betongelement, fasta och mobila asfaltverk, bitumendepåer, åtgärder i förorenade områden, mellanlagring av massor och avfall, återanvändning av massor (återvinning av bland annat betong, asfalt, tegel, park- och trädgårdsavfall (tillstånd krävs i vissa fall)), vattenverksamhet/vattenhantering samt transport av avfall och farligt avfall. Förnyelse och komplettering av tillstånd och anmälningar sker kontinuerligt. Väsentliga händelser under året Emission av gröna obligationer Peab emitterade en grön obligation den 11 mars 2025 till ett totalt värde om 500 Mkr. Obligationen har en löptid på 3 år, med en rörlig ränta om 3-månaders Stibor plus 1,50 procentenheter. Medlen från emissionen ska användas till att finansiera investeringar inom gröna byggnader, ECO- effektiva och cirkulära produkter och produktionsprocesser, hållbara transporter samt vattenhantering och åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Emissionen av den gröna obligationen gjordes inom ramen för Peabs svenska MTN-program och ramverket för grön finansiering. Peab Industri Oy samarbetar med konkurrens- och konsumentverket i pågående utredning Konkurrens- och konsumentverket i Finland har under maj 2025 inlett en så kallad konkurrensrättslig utredning av flera företag aktiva på asfaltsbeläggningsmarknaden i Finland, däribland Peabs dotterbolag Peab Industri Oy. Peab samarbetar fullt ut med myndigheten. Att myndigheten har inlett en utredning innebär i sig inte att Peab Industri Oy har gjort sig skyldigt till konkurrensbegränsande agerande eller att resultatet av utredningen kan föregripas. Inom Peabkoncernen råder nolltolerans mot alla former av oegentligheter. Förlikningsavtal avseende Mall of Scandinavia Peab och Unibail-Rodamco-Westfield (URW) har i ett förlikningsavtal enats om en slutlig reglering av mellanhavanden avseende entreprenaden Mall of Scandinavia i Solna. Uppgörelsen innebar att Peabs tillgängliga likviditet ökade med en miljard kronor i tredje kvartalet 2025, att finansnettot i andra kvartalet belastades med 611 miljoner kronor och att nettoskulden var oförändrad. Den 30 juni 2023 meddelades skiljedom i målet om entreprenaden Mall of Scandinavia. Skiljenämnden gav Peab rätt i sina krav på ersättning för de fördyringar som omfattande ändringar av projektet under produktionsfasen innebar och slog fast att Peab hade rätt till kompensation uppgående till cirka en miljard kronor för entreprenadkostnader samt dröjsmålsräntor uppgående till 390 miljoner kronor. URW klandrade därefter domen till Svea hovrätt som den 28 maj 2025 meddelade dom innebärande att Peabs krav avseende ändrings- och tilläggsarbeten samt rubbning och störning fastställdes. Skiljedomen avseende URW:s krav på lokalviten och Peabs krav på rättegångskostnader upphävdes. Då betalning inte erhölls i enlighet med domen så inledde Peab konkursförfarande mot projektbolaget Rodamco Projekt AB för att kunna utkräva betalning. URW meddelade den 3 juni 2025 att de avsåg att inleda nytt skiljeförfarande avseende krav på lokalviten. Peab avsåg att inleda skiljeförfarande avseende rättegångskostnader. Den 22 juni 2025 enades parterna om en förlikning innebärande betalning om en miljard kronor från URW till Peab, vilken var betald den 2 juli 2025. Förlikningen innebar vidare att respektive part återkallade samtliga processer, att entreprenaden anses slutligt reglerad och att parterna inte har några krav mot varandra, även innefattande garantiansvar. Förlikningen innebär därmed att det inte kvarstår några risker för Peab avseende entreprenaden Mall of Scandinavia. Utökad ram för MTN-program Peab har ett MTN-program med en ursprunglig ram om 5 miljarder kronor. Under juni 2025 har programmet utökats med 2,5 miljarder kronor till 7,5 miljarder kronor. Mer information om låneprogrammet finns på Peabs webbsida. Peab bildar gemensamt bolag med KB Gruppen på Vestlandet i Norge Peab och KB Gruppen har beslutat att samordna sina verksamheter i bolagen K. Nordang och Christie & Opsahl som båda är verksamma på Vestlandet i Norge. Bolagen är verksamma inom nybyggnation, renovering och betongarbeten. Samordningen bedöms leda till synergier då ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N Ö V R I G A U P P L Y S N I N G A R 153 ===== SIDA 154 ===== bolagen kompletterar varandra såväl produktmässigt som geografiskt. De båda bolagen beräknas tillsammans omsätta cirka 1,9 miljarder norska kronor 2025. Totalt antal anställda i de två bolagen uppgår till 350 medarbetare. Det nya gemensamma bolaget kommer att ägas av KB Gruppen till 62,5 procent och av Peab till 37,5 procent. Peab kommer framöver att redovisa bolaget som ett intressebolag inom affärsområde Bygg. K Nordang AS omsatte cirka 800 miljoner norska kronor 2025. Försäljningen av K. Nordang AS in i intressebolaget sker till marknadsvärde och beräknas ge en effekt på rörelseresultatet under första kvartalet 2026 uppgående till cirka 100 miljoner norska kronor. Transaktionen är godkänd av konkurrensmyndigheterna och tillträde har skett under första kvartalet 2026. Valberedning Valberedningen i Peab AB har konstituerats i enlighet med de av årsstämman fastställda principerna för valberedningens tillsättning. Valberedningen baseras på de största aktieägarna per den sista bankdagen i juni 2025 som önskat utse ledamot. Ulf Liljedahl, utsedd av AB Axel Granlund, har utträtt ur valberedningen inför årsstämman 2026. Cicero Fonder är ny representerad aktieägare i årets valberedning. Peabs valberedningen har därför inför årsstämman 2026 följande sammansättning: • Anders Sundström, Ekhaga Utveckling AB • Suzanne Sandler, Handelsbanken Fonder • Christer Sterndahlen, utsedd av Cicero Fonder • Anders Runevad, styrelseordförande i Peab AB Valberedningen har vid sitt konstituerande möte utsett Anders Sundström till ordförande. Valberedningen har påbörjat sitt arbete med förslag avseende, bland annat, styrelse, revisor och arvoden. Väsentliga händelser efter årets utgång Valberednings förslag till styrelseledamöter i Peab AB Peab AB har den 10 februari 2026 underrättats av bolagets valberedning om dess förslag till årsstämman 2026 avseende styrelsens sammansättning. Valberedningen avser att föreslå Carl Mellander som ny styrelseledamot samt omval av följande styrelseledamöter: Anders Runevad, Malin Persson, Magdalena Gerger, Liselott Kilaas, Kerstin Lindell, Fredrik Paulsson och Lars Sköld. Valberedningen avser vidare att föreslå omval av Anders Runevad som styrelsens ordförande. Carl Mellander har omfattande erfarenhet från ledande finansiella befattningar i globala börsnoterade bolag, bland annat som Group CFO för Ericsson. Han har en bred bakgrund inom finansiell styrning, kapitalmarknadsfrågor, M&A, risk och regelefterlevnad samt internationell verksamhetsstyrning. I dag är han verksam som styrelseledamot och rådgivare i flera bolag. Valberedningens förslag innebär att styrelsen, för tiden intill slutet av nästa årsstämma, ska bestå av åtta (8) styrelseledamöter. Valberedningen fortsätter sitt arbete och det fullständiga förslaget till årsstämman 2026 meddelas i samband med kallelsen till årsstämman. Överskridande av gränsvärde för flaggning med anledning av återköp av egna aktier I enlighet med 4 kap. 18 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, har Peab AB den 11 mars 2026 förvärvat 25 000 egna B-aktier, vilket innebar att Peabs innehav av egna aktier överskred gränsvärdet om fem procent av samtliga aktier i Peab. Peabs sammanlagda innehav av egna aktier per den 11 mars 2026 uppgick till 14 822 984 B-aktier, vilket motsvarar 5,01 procent av det totala antalet aktier. Peab har avslutat återköp av egna aktier Peab AB har återköpt totalt 6 237 280 B-aktier om cirka 500 miljoner kronor mellan den 25 juli 2025 och den 12 mars 2026. Återköpen har skett efter styrelsebeslut och med stöd av bemyndigandet från årsstämman den 6 maj 2025. Efter förvärven uppgår Peabs innehav av egna aktier till 14 835 264 B-aktier per den 12 mars 2026. Peabaktien Peabs aktiekapital uppgick vid utgången av 2025 till 1 583 866 056 kronor, fördelat på totalt 296 049 730 aktier, vilket ger ett kvotvärde på 5,35 kronor per aktie. Antalet A-aktier uppgår till 34 319 957 med ett röstvärde på tio röster per aktie, och antalet B-aktier uppgår till 261 729 773 med ett röstvärde om en röst per aktie. Samtliga aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar, resultat och utdelning. Inga begränsningar finns i bolagsordningen avseende möjlighet till överlåtelse av aktier eller förfoga över rösträtt på stämman. Per den 31 december 2025 fanns det cirka 58 000 aktieägare i Peab. Koncernen står under betydande inflytande från Mats Paulsson och Fredrik Paulsson tillsammans med familjer, barn och bolag. Merparten av familjerna Paulssons indirekta innehav är samlat i bolaget Ekhaga Utveckling AB som kontrolleras av Fredrik Paulsson. Ekhaga Utveckling AB har 23,0 procent av kapitalet och 48,7 procent av rösterna. Mats och Fredrik Paulsson med familjer har 5,6 procent av kapitalet och 11,3 procent av rösterna. Därutöver har Mats Paulssonstiftelserna 2,2 procent av kapitalet och 6,5 procent av rösterna vid utgången av 2025. Bolaget har ingen kännedom om avtal mellan aktieägare, som kan medföra begränsningar i rätten att överlåta aktierna. Peabs årsstämma beslöt den 6 maj 2025 att ge styrelsen bemyndigande att fram till nästa årsstämma att besluta om nyemission av aktier av serie B, med företrädesrätt för befintliga aktieägare att delta i emissionen eller utan företrädesrätt för befintliga aktieägare att delta i emissionen i samband med företagsförvärv. Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller flera tillfällen och får avse sammanlagt högst 10 procent av det registrerade aktiekapitalet vid tidpunkten för bemyndigandet. Under året har styrelsen inte tagit något beslut om nyemission av aktier. En vinstandelsstiftelse för anställda bildades av Peab 2007. Enligt stiftelsens placeringspolicy ska stiftelsens förmögenhet i huvudsak placeras i aktier i Peab. Per den 31 december 2025 hade stiftelsen ett innehav om 14 267 300 B- aktier i Peab, motsvarande 4,8 procent av antalet aktier. Innehav och återköp av egna aktier Peabs innehav av egna aktier uppgick vid ingången av 2025 till 8 597 984 B-aktier, motsvarande 2,9 procent av totalt antal aktier. Styrelsen i Peab AB fattade med stöd av bemyndigandet från årsstämman den 6 maj 2025 beslut om att återköpa egna aktier. Återköpen genomfördes löpande fram till den 12 mars 2026. Syftet med återköpen var att möjliggöra säkring av kostnader och leverans av bolagets långsiktiga prestationsaktieprogram samt att kunna användas vid finansiering av förvärv. Återköpen har skett med beaktande av bolagets finansiella ställning och kapitalstruktur. Återköpen har genomförts på Nasdaq Stockholm i enlighet med Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares – NASDAQ Stockholm (Supplement D) och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 om marknadsmissbruk (MAR). Enligt styrelsebeslutet fick återköp genomföras under perioden till ett belopp uppgående till maximalt 500 miljoner kronor och innehavet av egna aktier fick inte överstiga tio procent av totalt antal utestående aktier i bolaget. Återköp fick endast ske till ett pris per aktie inom det på Nasdaq Stockholm vid var tid gällande kursintervallet, varmed avsågs intervallet mellan gällande högsta köpkurs och lägsta säljkurs som publicerades löpande av Nasdaq Stockholm. Betalning för förvärvade aktier skulle erläggas kontant och under 2025 har egna B-aktier återköpts till ett sammanlagt belopp om 415 Mkr. Efter återköpet av 5 520 000 B-aktier innehar Peab per den 31 december 2025 14 117 984 egna B-aktier motsvarande 4,8 procent av totalt antal aktier. Fram till den 12 mars 2026 har 717 280 B-aktier återköpts för ett belopp om 85 miljoner kronor. Prestationsaktieprogram och överlåtelse av egna aktier På årsstämman den 6 maj 2025 beslutades att godkänna styrelsens förslag om Prestationsaktieprogram 2025 samt överlåtelse av maximalt 2 009 058 B-aktier. Prestationsaktieprogrammet syftar till att knyta nyckelpersoners belöningar närmare bolagets långsiktiga resultat- och värdeutveckling. För mer information, se not 9. Ersättningspolicy till ledande befattningshavare För information om den senaste beslutade Ersättningspolicyn innehållande riktlinjerna för bestämmande av lön och andra ersättningar till ledande befattningshavare, se not 9. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N Ö V R I G A U P P L Y S N I N G A R 154 ===== SIDA 155 ===== Styrelsen föreslår härmed att årsstämman beslutar anta följande ändringar i Ersättningspolicyn avseende riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare: Rörlig ersättning (STI) Koncernledningen kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning får högst uppgå till för vd 70 procent av fast lön och för de övriga i koncernledningen 60 procent av fast lön. Den rörliga ersättningen ska främst vara baserad på Peabkoncernens lönsamhet samt andra, vid var tid, väsentliga koncernmål. I nuvarande program är resultatmåtten kopplade till företagets strategi i form av lönsamhet, hållbarhet och arbetsmiljö. Rörlig ersättning fastställs for varje enskilt verksamhetsår och regleras året efter intjänandet. Pension Koncernledningen äger rätt till pensionslösningar enligt kollektivavtal och avtal med Peab. Samtliga pensionsåtaganden ska vara avgiftsbestämda. Gällande pensionsplan kan högst uppgå till 35 procent av fast årslön och avtalad pensionsålder 65 år. Tidigare pensionsplan om 47 procent av fast årslön och avtalad pensionsålder 62 år gäller endast för redan ingångna avtal. Övriga icke monetära förmåner Koncernledningen är berättigad till extra sjukvårdsförsäkring och extra sjukförsäkring upp till 30 inkomstbasbelopp, samt alla de förmåner som gäller Peabkoncernens övriga anställda. Förmånernas värde uppgår till i genomsnitt 5 procent av fast lön. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Sverige Trots fortsatta geopolitiska spänningar har det makroekonomiska läget stabiliserats. Hushållens förtroende har stärkts och flera konjunkturindikatorer har vänt uppåt. Ränteläget har förbättrats i takt med de gradvisa sänkningarna av styrräntan, som väntas ligga kvar under 2026 på nuvarande nivåer. Bostadsbyggandet väntas fortsätta sin gradvisa återhämtning under 2026, om än från låga nivåer. Lägre räntor, förväntade lättnader i bolåneregler samt stabiliserade priser på andrahandsmarknaden väntas öka efterfrågan. De höga byggkostnaderna och det höga utbudet av befintliga bostäder är dock två viktiga faktorer som håller tillbaka en starkare utveckling av nyproduktionen. Investeringar i lokalbyggnader väntas öka 2026 efter några år av nedgång. Framför allt kommer politiskt drivna investeringar i rättsväsendet och totalförsvaret att stödja utvecklingen, liksom satsningar på datacenter. Utvecklingen på renoveringsmarknaden uppskattas bli svagt positiv för bostäder och något försiktigare för lokaler, med renoveringsbehov inom skolor och vårdbyggnader samt växande efterfrågan på energirenoveringar. De totala anläggningsinvesteringarna förväntas fortsätta växa under 2026. Den nya nationella planen för transportinfrastrukturen åren 2026-2037 med ökade investeringar i järnvägar och vägunderhåll, elnätsutbyggnaden, investeringar i VA-systemet samt ökade försvarssatsningar ger en bred tillväxt på anläggningsmarknaden. Norge Aktiviteten i norsk ekonomi förväntas öka något och Norges centralbank räknar med en tillväxt på 1,5 procent 2026. Centralbanken sänkte räntan två gånger under hösten 2025, med målet att bidra till lägre inflation utan att dämpa tillväxtutsikterna. Reallönetillväxt och låg arbetslöshet väntas öka köpkraften och gynna utvecklingen på byggmarknaden. Men trots de senaste två räntesänkningarna är räntenivån fortfarande hög, vilket innebär att räntebördan dämpar hushållens efterfrågan på bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet väntas öka gradvis under 2026, även om byggkostnaderna och räntenivån bidrar till att återhämtningen tar längre tid. Renoveringar inom bostäder väntas visa på fortsatt stabil tillväxt. Byggstarter av lokaler ligger fortfarande på en låg nivå, men prognosen för investeringarna 2026 pekar uppåt. De fortsatt höga byggkostnaderna samt räntenivån påverkar även lokalbyggandet. Därtill väntas de ökade försvarssatsningarna bidra till utvecklingen inom lokalmarknaden, även om effekterna ännu inte är påtagliga. Det stora befintliga byggnadsbeståndet behöver dock underhållas och byggas om, vilket gradvis ökar behovet av renoveringar som väntas växa 2026. Anläggningsmarknaden väntas bli något starkare 2026, jämfört med 2025. Den främsta tillväxten för investeringar antas ske inom kraft- och energianläggningar, järnvägs- och spårvägsanläggningar samt kommunaltekniska anläggningar. Prognoserna för drift och underhåll är måttliga 2026, men tillväxten kommer att ta fart igen under 2027. Finland Inflationen i Finland väntas fortsätta ligga under två procent framöver, vilket tillsammans med löneökningar och fallande räntor förbättrar konsumenternas köpkraft de kommande åren. Samtidigt hålls tillväxten tillbaka av den globala osäkerheten och arbetslöshetsnivån i landet. Bostadsbyggandet förväntas återhämta sig under 2026 från låga nivåer, även om marknaden är fortsatt avvaktande och dämpas av överutbud och fortsatt trög bostadsförsäljning. Trots osäkerheten väntas även byggandet av lokaler öka framöver och driva nybyggnationen i byggbranschen. Drivkrafterna är framför allt kontors- och industribyggnader, datacenter och inte minst försvars- och infrastrukturprojekt. Renoveringarna har utvecklats svagt de senaste åren och under 2026 förväntas efterfrågan bli dämpad till följd av höga renoveringskostnader, även om det finns både behov och potential för tillväxt. Investeringarna inom anläggning väntas fortsätta öka försiktigt 2026, framför allt till följd av ökade infrastrukturinvesteringar. Drift och underhåll uppskattas visa nolltillväxt, även om behoven är stora. Utdelningsförslag För år 2025 föreslår styrelsen en kontant utdelning med 3,30 kr (2,75) per aktie uppdelat på två utbetalningstillfällen. Exkluderat de 14 117 984 aktier som innehas av Peab AB den 31 december 2025, som ej berättigar till utdelning, innebär den föreslagna utdelningen ett totalt utdelningsbelopp om 930 Mkr (788). Beräknat som andel av koncernens redovisade resultat efter skatt enligt segmentsredovisning uppgår föreslagen utdelning till 70 procent (38). Utdelningsförslaget motsvarar en direktavkastning på 3,9 procent baserat på slutkursen den 31 december 2025. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen uppgående till 1,80 kr per aktie föreslås bli den 4 maj 2026. Förslag till avstämningsdag för den andra utbetalningen uppgående till 1,50 kr per aktie föreslås bli den 30 oktober 2026. Utdelning Målet ska överstiga 50 procent av årets resultat. Mäts enligt segmentsredovisning. MÅL: >50 % UTFALL 2025: 70 % ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N Ö V R I G A U P P L Y S N I N G A R 155 ===== SIDA 156 ===== Finansiella rapporter och noter Koncernen Resultaträkning koncernen 157 Rapport över totalresultatet koncernen 157 Balansräkning koncernen 158 Rapport över förändringar i eget kapital - koncernen 159 Kassaflödesanalys koncernen 161 Noter Not 1 Redovisningsprinciper 162 Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar 163 Not 3 Intäkter 164 Not 4 Rörelsesegment 167 Not 5 Förvärv 169 Not 6 Övriga rörelseintäkter 170 Not 7 Övriga rörelsekostnader 170 Not 8 Statliga stöd 170 Not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar 170 Not 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 173 Not 11 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag 173 Not 12 Finansnetto 174 Not 13 Skatter 174 Not 14 Resultat per aktie 176 Not 15 Immateriella anläggningstillgångar 176 Not 16 Materiella anläggningstillgångar 178 Not 17 Förvaltningsfastigheter 180 Not 18 Andelar i joint ventures 180 Not 19 Gemensam verksamhet 183 Not 20 Räntebärande fordringar 183 Not 21 Övriga fordringar 183 Not 22 Projekt- och exploateringsfastigheter 183 Not 23 Varulager 184 Not 24 Kundfordringar 184 Not 25 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 184 Not 26 Eget kapital 184 Not 27 Räntebärande skulder 185 Not 28 Leasing 186 Not 29 Avsättningar 187 Not 30 Övriga skulder 188 Not 31 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 188 Not 32 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder 189 Not 33 Finansiella risker och finanspolicy 192 Not 34 Investeringsåtagande 197 Not 35 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar 197 Not 36 Närstående 198 Not 37 Kassaflödesanalys 199 Not 38 Väsentliga händelser efter balansdagen 199 Moderbolaget Förvaltningsberättelse moderbolaget 200 Resultaträkning moderbolaget 200 Balansräkning moderbolaget 201 Rapport över förändringar i eget kapital – moderbolaget 202 Kassaflödesanalys moderbolaget 203 Noter Not A1 Redovisningsprinciper 204 Not A2 Intäkter och närståendetransaktioner 204 Not A3 Anställda, personalkostnader och pensioner 205 Not A4 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer 205 Not A5 Finansnetto 206 Not A6 Bokslutsdispositioner 206 Not A7 Skatter 206 Not A8 Immateriella anläggningstillgångar 207 Not A9 Materiella anläggningstillgångar 207 Not A10 Övriga fordringar 207 Not A11 Avsättningar 207 Not A12 Övriga skulder 207 Not A13 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder 208 Not A14 Leasing 208 Not A15 Eventualförpliktelser 208 Not A16 Disposition av bolagets vinst 208 Not A17 Koncernföretag 209 Not A18 Obeskattade reserver 213 Not A19 Kassaflödesanalys 213 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R Ö V R I G I N F O R M A T I O NF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R 156 ===== SIDA 157 ===== Resultaträkning – Koncernen Nettoomsättning 3,4 58 581 61 283 Kostnader för produktion 11 -53 053 -55 402 Bruttoresultat 5 528 5 881 Försäljnings- och administrationskostnader 11 -3 237 -3 189 Övriga rörelseintäkter 6 436 482 Övriga rörelsekostnader 7 -34 -11 Rörelseresultat 4,8,9,10,18,28 2 693 3 163 Finansiella intäkter 146 259 Finansiella kostnader -1 144 -642 Finansnetto 12 -998 -383 Resultat före skatt 1 695 2 780 Skatt 13 -332 -392 Årets resultat 1 363 2 388 Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 1 357 2 392 Innehav utan bestämmande inflytande 6 -4 Årets resultat 1 363 2 388 Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 14 4,74 8,32 Mkr Not 2025 2024 Rapport över totalresultat – Koncernen Mkr Not 2025 2024 Årets resultat 1 363 2 388 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter -224 41 Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar -19 13 Andelar i joint ventures övrigt totalresultat -1 -8 Skatt hänförligt till poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat 13 4 -3 Årets övrigt totalresultat -240 43 Årets totalresultat 1 123 2 431 Årets totalresultat hänförligt till: Moderbolagets ägare 1 117 2 435 Innehav utan bestämmande inflytande 6 -4 Årets totalresultat 1 123 2 431 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 157 ===== SIDA 158 ===== Balansräkning - Koncernen Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 15 3 509 3 727 Materiella anläggningstillgångar 16,28 7 377 7 653 Förvaltningsfastigheter 17,28 59 59 Andelar i joint ventures 18 1 481 2 796 Långfristiga värdepappersinnehav 32,33 45 45 Räntebärande långfristiga fordringar 20,32,33 503 516 Uppskjutna skattefordringar 13 49 48 Övriga långfristiga fordringar 21 47 48 Summa anläggningstillgångar 13 070 14 892 Projekt- och exploateringsfastigheter 22,28 17 451 18 342 Varulager 23 1 520 1 612 Kundfordringar 24,32,33 6 835 6 981 Räntebärande kortfristiga fordringar 20,32,33 20 1 127 Skattefordringar 16 23 Upparbetade men ej fakturerade intäkter 3,33 1 646 2 015 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 25 357 902 Övriga kortfristiga fordringar 21 483 396 Likvida medel 32,33 3 145 1 478 Summa omsättningstillgångar 31 473 32 876 Summa tillgångar 44 543 47 768 Mkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024 Eget kapital 26 Aktiekapital 1 584 1 584 Övrigt tillskjutet kapital 2 576 2 576 Reserver -143 94 Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 12 438 12 228 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 16 455 16 482 Innehav utan bestämmande inflytande 24 22 Summa eget kapital 16 479 16 504 Skulder Räntebärande långfristiga skulder 27,32,33 5 853 6 094 Räntebärande långfristiga skulder, projektfinansiering 27,32,33 5 53 Övriga långfristiga skulder 30,32 196 164 Uppskjutna skatteskulder 13 394 544 Avsättningar 29 1 464 1 493 Summa långfristiga skulder 7 912 8 348 Räntebärande kortfristiga skulder 27,32,33 3 419 5 368 Räntebärande kortfristiga skulder, projektfinansiering 27,32,33 2 360 2 859 Leverantörsskulder 32,33 4 115 4 096 Skatteskulder 200 215 Fakturerade men ej upparbetade intäkter 3 3 850 4 097 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 3 571 3 624 Övriga kortfristiga skulder 30,33 2 162 2 272 Avsättningar 29 475 385 Summa kortfristiga skulder 20 152 22 916 Summa skulder 28 064 31 264 Summa eget kapital och skulder 44 543 47 768 Mkr Not 31 dec 2025 31 dec 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 158 ===== SIDA 159 ===== Rapport över förändringar i eget kapital – Koncernen Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Mkr Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv Säkringsreserv Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2024-01-01 1 584 2 576 42 10 10 241 14 453 17 14 470 Årets totalresultat Årets resultat — — — — 2 392 2 392 -4 2 388 Årets övrigt totalresultat — — 41 2 — 43 0 43 Årets totalresultat — — 41 2 2 392 2 435 -4 2 431 Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager — — — -1 — -1 — -1 Skatt på kassaflödessäkring — — — 0 — 0 — 0 Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Utdelning kontant — — — — -431 -431 — -431 Nyemission — — — — — — 9 9 Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument — — — — 26 26 — 26 Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare — — — — -405 -405 9 -396 Utgående eget kapital 2024-12-31 1 584 2 576 83 11 12 228 16 482 22 16 504 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 159 ===== SIDA 160 ===== Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare Mkr Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv Säkringsreserv Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Summa Innehav utan bestämmande inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2025-01-01 1 584 2 576 83 11 12 228 16 482 22 16 504 Årets totalresultat Årets resultat — — — — 1 357 1 357 6 1 363 Årets övrigt totalresultat — — -224 -16 — -240 0 -240 Årets totalresultat — — -224 -16 1 357 1 117 6 1 123 Kassaflödessäkring, överfört till anskaffningsvärde för varulager — — — 4 — 4 — 4 Skatt på kassaflödessäkring — — — -1 — -1 — -1 Tillskott från och värdeöverföringar till ägare Utdelning kontant — — — — -788 -788 -4 -792 Återköp av egna aktier — — — — -415 -415 — -415 Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital instrument — — — — 56 56 — 56 Summa tillskott från och värdeöverföringar till ägare — — — — -1 147 -1 147 -4 -1 151 Utgående eget kapital 2025-12-31 1 584 2 576 -141 -2 12 438 16 455 24 16 479 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 160 ===== SIDA 161 ===== Kassaflödesanalys - Koncernen Den löpande verksamheten 37 Resultat före skatt 1 695 2 780 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 2 321 1 117 Betald skatt -484 -234 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 3 532 3 663 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av projekt- och exploateringsfastigheter 309 1 184 Ökning (-)/Minskning (+) av varulager 38 114 Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar 234 8 Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder -189 530 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 392 1 836 Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 924 5 499 Investeringsverksamheten Avyttring av dotterföretag/rörelse, nettoeffekt på likvida medel 279 28 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -3 -17 Avyttring av immateriella anläggningstillgångar 2 — Förvärv av materiella anläggningstillgångar -897 -579 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 238 245 Förvärv av finansiella tillgångar -132 -336 Avyttring av finansiella tillgångar 1 484 1 904 Kassaflöde från investeringsverksamheten 971 1 245 Kassaflöde före finansiering 4 895 6 744 Mkr Not 2025 2024 Mkr Not 2025 2024 Finansieringsverksamheten Återköp av egna aktier -415 — Upptagna lån 1 135 3 393 Amortering av lån -1 926 -5 728 Upptagna obligationslån 1 223 1 500 Amortering obligationslån -778 -850 Amortering av leasingskuld -680 -721 Upptagna lån svenska bostadsrättsföreningar 2 361 1 766 Amortering av lån svenska bostadsrättsföreningar -2 837 -5 558 Förändring av emitterade företagscertifikat -522 109 Aktieägartillskott innehav utan bestämmande inflytande — 2 Utbetald utdelning till moderbolagets ägare -788 -431 Utbetald utdelning till innehav utan bestämmande inflytande -4 — Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3 231 -6 518 Årets kassaflöde 1 664 226 Likvida medel vid årets början 1 478 1 243 Valutakursdifferens i likvida medel 3 9 Likvida medel vid årets slut 3 145 1 478 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 161 ===== SIDA 162 ===== Not 1 Redovisningsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Peab AB, dotterbolag samt samarbetsarrangemang. Peab AB är ett svenskregistrerat aktiebolag med säte i Båstad. Peab ABs aktier är registrerade på Nasdaq Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Margretetorpsvägen 84, 269 73 Förslöv, Sverige. Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för hållbarhet- och finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören och daterats den 30 mars 2026. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 29 april 2026. Koncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna i anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive redovisnings- område. Koncernen fokuserar på att beskriva de redovisningsval som koncernen gjort inom ramen för gällande IFRS-standard och undviker att upprepa paragraftext från standarden, om det inte anses vara särskilt viktigt för förståelsen av notens innehåll. Se nedan tabell för att se i vilken not respektive redovisningsprincip återfinns samt tillämplig IFRS-standard som anses ha en väsentlig påverkan. Värderingsgrunder Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, villkorade köpeskillingar samt av aktier och andelar som inte utgör dotterbolag eller samarbetsarrangemang. Klassificering Anläggningstillgångar består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Långfristiga skulder består av belopp som förfaller till betalning först efter mer än tolv månader efter balansdagen samt andra belopp för vilka bolaget har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalningen till en tidpunkt som ligger mer än tolv månader efter balansdagen. Andra tillgångar och skulder redovisas som omsättningstillgång respektive kortfristig skuld. Som omsättningstillgång redovisas även lagertillgångar i form av projekt- och exploateringsfastigheter med en normal verksamhetscykel som är längre än tolv månader. Som kortfristig skuld redovisas skulder hänförliga till egenutvecklade fastighetsprojekt med en normal verksamhetscykel som är längre än tolv månader. Konsolideringsprinciper Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Peab AB, dotterbolag samt samarbetsarrangemang. Därutöver omfattar koncernredovisningen även svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag fram till de slutliga bostadsköparna tillträder sina lägenheter. Funktionell valuta och omräkning av utländsk valuta Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Valutakurs- differenser hänförliga till rörelsen redovisas netto som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Valutakursdifferenser hänförliga till fordringar och skulder redovisas netto som en finansiell intäkt eller finansiell kostnad. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlands- verksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Nettoinvestering i en utlandsverksamhet Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av en utländsk nettoinvestering redovisas via övrigt totalresultat i omräkningsreserven i eget kapital. Omräkningsdifferenserna omfattar även valutakursdifferenser från lån som utgör en del av moderbolagets investering i utländskt dotterbolag (s k utvidgad investering). Vid avyttring av en utlandsverksamhet omklassificeras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna från eget kapital till årets resultat. Fastigheter Koncernens fastighetsinnehav redovisas uppdelade på: • Driftsfastigheter bland anläggningstillgångar, se not 16. Detta avser fastigheter som används i den egna verksamheten och utgörs av kontors-, produktions- och övriga driftsfastigheter. • Förvaltningsfastigheter bland anläggningstillgångar, se not 17. • Projekt- och exploateringsfastigheter som varulager bland omsättningstillgångar, se not 22. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade IFRS med tillämpning från och med 2025 Koncernens redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med årsredovisningen för 2024. De ändringar av IFRS med tillämpning från och med år 2025 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. Kommande ändringar av redovisningsprinciper Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter Från och med den 1 januari 2027 träder IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter i kraft. Den nya standarden är antagen av EU och kommer att ersätta IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. IFRS 18 introducerar nya krav gällande presentationen i resultaträkningen, bland annat specificerade totalsummor och delsummor. Dessutom måste företag klassificera alla intäkter och kostnader i resultaträkningen i en av fem kategorier: rörelse, investering, finansiering, inkomstskatt och avvecklade verksamheter, av vilka de första tre är nya. Rörelsekategorin kommer, i all väsentlighet, inkludera de intäkter och kostnader som ingår i nuvarande rörelseresultat förutom resultat från innehav i joint venture och intressebolag. Investeringskategorin kommer att inkludera intäkter och kostnader som härrör från vissa tillgångar, såsom resultat från innehav i joint venture och intressebolag, utdelningar från eget kapitalinstrument och ränteintäkter från likvida medel. Finansieringskategorin kommer att omfatta intäkter och kostnader som härrör från skulder, såsom räntekostnader på lån och leasingskulder samt övriga kostnader. Således kommer de nya kraven att påverka koncernens nuvarande delsumma Rörelseresultat, främst på grund av att resultat från innehav i joint ventures och intressebolag kommer att inkluderas i investeringskategorin. Dessutom kommer ränteintäkter och räntekostnader att ingå i olika kategorier, vilket tar bort presentationen av finansnetto. Vidare har det genomförts ändringar av IAS 7 Rapport över kassaflöden, bland annat att utgångspunkten för avstämning av kassaflöden från löpande verksamheter enligt den indirekta metoden ändras från resultat före skatt till rörelseresultat, samt att möjliga alternativ för klassificering av kassaflöden från räntor och utdelningar tas bort. Erhållna utdelningar och räntor kommer att inkluderas i kassaflödet från investeringsverksamheten medan betalda utdelningar och räntor kommer att vara en del av kassaflödet från finansieringsverksamheten. Den nya standarden kräver också upplysningar om nyligen definierade ”management-defined performance measures”, delsummor av intäkter och kostnader samt innehåller nya krav gällande aggregering och disaggregering av finansiella rapporter baserade på de identifierade rollerna av de primära finansiella rapporterna och noterna. Koncernen kommer att slutföra analysen av effekterna från IFRS 18 under 2026. Övrigt Övriga nya eller ändrade IFRS inklusive uttalanden som hittills antagits av IASB bedöms inte få någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. Redovisningsprinciper Not IFRS- standard Intäkter 3 Intäkter IFRS 15, IFRS 16 Rörelsesegment 4 Rörelsesegment IFRS 8 Rörelseförvärv 5 Förvärv IFRS 3 Ersättningar till anställda 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar IAS 19 Aktierelaterade ersättningar 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar IFRS 2 Låneutgifter 12 Finansnetto IAS 23 Inkomstskatter 13 Skatter IAS 12 Immateriella anläggningstillgångar 15 Immateriella anläggningstillgångar IAS 38 Materiella anläggningstillgångar 16 Materiella anläggningstillgångar IAS 16 Förvaltningsfastigheter 17 Förvaltningsfastigheter IAS 40 Upplysningar om andelar i andra företag 18 Andelar i joint ventures IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag 19 Gemensam verksamhet IFRS 12 Varulager 22 Projekt- och exploateringsfastigheter IAS 2 Varulager 23 Varulager IAS 2 Leasingavtal 28 Leasing IFRS 16 Avsättningar 29 Avsättningar IAS 37 Finansiella instrument 32 Klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder IFRS 9 Finansiella instrument 33 Finansiella risker och finanspolicy IFRS 9 Eventualförpliktelser 35 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar IAS 37 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 162 ===== SIDA 163 ===== Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar Koncernledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer. De källor till osäkerheter i uppskattningar och kritiska bedömningar som identifierats och anses uppfylla dessa kriterier presenteras i anslutning till de poster som de bedöms kunna påverka. Nedan tabell visar var dessa beskrivningar återfinns i de finansiella noterna. Peabs operativa verksamhet är känslig för förändringar i bland annat volym och marginal. De finansiella riskerna är kopplade till verksamhetens kapitalbindning, kapitalbehov, ränterisk och valutarisk. För information hur förändringar i viktiga variabler påverkar koncernens resultat, se känslighetsanalysen i avsnitt Risker och riskhantering i Förvaltningsberättelsen. Viktiga uppskattningar och bedömningar Not Entreprenaduppdrag redovisade över tid 3 Intäkter Nedskrivningsprövning av goodwill 15 Immateriella anläggningstillgångar Klassificering av delägda bolag 18 Andelar i joint ventures Projekt- och exploateringfastigheter 22 Projekt- och exploateringsfastigheter Tvister 29 Avsättningar Bedömning av klimatrelaterade faktorers påverkan på de finansiella rapporterna Två av Peabs nio externa mål är klimatrelaterade. Fram till 2030 är målen att minska koldioxidintensiteten med minst 60 procent i den egen verksamhet (Scope 1 och 2) och för insatsvaror och inköpta tjänster (Scope 3) med minst 50 procent (jämfört med 2015). Det mest långsiktiga målet av Peabs tre övergripande miljömål är att vara klimatneutrala år 2045. Två koncernövergripande utvecklingsprogram har fastslagits som stöttar dessa förflyttningar: 1) ”Klimatfärdplan och strategiska insatsvaror” som, genom att bryta ner Peabs klimatmål i aktivitetsplaner med åtgärder, syftar till att nå klimatmål och säkra tillgången till kritiska insatsvaror och 2) ”Kvalitetssäkrad och spårbar värdekedja” som ska stötta det förstnämnda programmet och bidra till arbete och ansvarstagande med Peabs värdekedjor. Peabs verksamheter påverkas av fysiska risker och omställningsrisker men också av många möjligheter i samband med omställningar hos kunderna och oss själva. Verksamheten i Peab är till stor del projektrelaterad med en genomsnittlig projekttid på cirka ett till två år. Det innebär att vi tillsammans med kunderna följer utvecklingen och anpassar metoder, materialval och processer kontinuerligt utifrån lagkrav och andra regelverk samt Peabs egna och kundernas klimatmål. Anpassningar till att minska klimatpåverkan införs därför successivt i takt med att nya projekt startas. Peabs anläggningstillgångar består till stor del av maskiner, fordon och andra inventarier med relativt kort ekonomisk livslängd och som ersättningsinvesteras kontinuerligt till mer miljöanpassade alternativ. Per den 31 december 2025 har de finansiella effekterna avseende aktiviteter för ett bättre klimat inte haft någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Peab bedömer klimat- och hållbarhetsriskerna som låga på kort och medellång sikt och de bedöms ha en begränsad påverkan på Peabs finansiella ställning. För mer information, se Hållbarhetsrapporten sidorna 66-147. Finansiell post Not Typ av påverkan Hållbarhetsrapport, sidan Ersättningar till ledande befattningshavare 9 Peab har integrerat hållbarhetsrelaterade mål i bedömningen av prestation för medlemmar i sina styrande organ. Bedömningen sker inom ramen för både kortsiktiga och långsiktiga incitamentsprogram, i enlighet med bolagets ersättningspolicy som antogs av årsstämman 2025. 71 Rörelsens kostnader 11 De största utsläppen av växthusgaser har koppling till insatsvaror och material vi köper in och använder i vår produktion. Även våra egna produktionsprocesser är källor till växthusgaser, till exempel genom energianvändning och transporter. Koncernen bedriver därför utvecklingsarbete inom energi, material och byggtekniska lösningar. Omställning till att minska klimatpåverkan kan framöver innebära ökade kostnader för material samt högre driftskostnader. 84-93, 103-109, 110-112 Immateriella tillgångar och nedskrivningsprövning av goodwill 15 De kassaflödesprognoser som används vid prövningen av nedskrivning av goodwill baseras på bästa tillgängliga framåtblickande information och återspeglar de kostnads- och investeringsplaner som finns i varje kassagenererande enhet vid tidpunkten för att upprätthålla de kassagenererande enheternas operativa kapacitet. I kassaflödesprognoserna beaktas våra miljömål enligt bästa bedömning. 84-93, 103-109 Materiella anläggningstillgångar Vi investerar löpande i våra fabriker, maskiner, fordon och andra inventarier. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod och restvärde görs årligen. Eftersom vi löpande investerar i våra anläggningstillgångar ersätts tillgångarna successivt till mer miljöanpassade alternativ. 84-93, 103-109, 110-112 Projekt- och exploateringsfastigheter 22 Peab utvecklar hållbara och levande stadsmiljöer med såväl bostäder som kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter. Det innebär bland annat ett fokus på trygga boendemiljöer, klimat- och miljöanpassade fastigheter samt hållbara kommunikationer. Vidare bedriver koncernen utvecklingsarbete inom energi, byggmaterial och byggtekniska lösningar för att kunna erbjuda produkter och tjänster som minskar miljö- och klimatpåverkan. Om konstruktioner och installationer inte utformas energieffektivt ökar energiförbrukningen under drift, vilket ökar klimatpåverkan och driftskostnaderna för slutkunden. Detta kan i sin tur påverka värdet på fastigheterna. Redovisat värde för fastigheterna har bedömts till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde baserat på rådande prisnivå på respektive ort. Förändringar i utbud och efterfrågan kan ändra redovisade värden och nedskrivningsbehov kan uppstå. 84-93, 103-109 Avsättningar 29 Peab gör kontinuerligt avsättning för återställning av täkter inom Industriverksamheten. Beräkningen av avsättningsbeloppet bygger på bedömda framtida utbetalningar för återställning och avspeglar Peabs bästa bedömning i nuläget med beaktande av nuvarande miljökrav. 103-109 Banklån, finansiering 33 Peab har emitterat obligationer under ramverket för grön finansiering. Medlen ska användas för att finansiera eller refinansiera tillgångar och aktiviteter som ger tydliga miljöfördelar. Dessa kan delas in i fem kategorier som speglar Peabs övergripande verksamhet och de fyra affärsområdena: • Gröna och energieffektiva byggnader • Eko-effektiva och/eller cirkulärt anpassade produkter, produktionstekniker och processer • Ren transport • Förebyggande av föroreningar och kontroll • Hållbar vatten- och avloppshantering 84-93, 103-109 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 163 ===== SIDA 164 ===== Not 3 Intäkter Redovisningsprinciper Koncernen redovisar en intäkt när koncernen uppfyller ett prestations- åtagande, vilket inträffar då en utlovad vara eller tjänst levereras till kunden och kunden övertar kontrollen av varan eller tjänsten. Kontroll av ett prestationsåtagande kan överföras över tid eller vid en tidpunkt. Intäkten utgörs av det belopp som koncernen förväntar sig erhålla som ersättning för överförda varor eller tjänster. Koncernens intäkter utgörs huvudsakligen av följande intäktsströmmar: Entreprenaduppdrag, Försäljning av varor, Försäljning av fastighetsprojekt, Transporttjänster, Hyresintäkter, samt Övriga intäkter. Hyresintäkterna redovisas enligt IFRS 16 medan övriga intäktsströmmar redovisas enligt IFRS 15. Intäktsredovisning kräver bedömning av fakta och förhållanden i respektive avtal samtidigt som legala aspekter måste beaktas. Bedömningarna omfattar främst identifiering av ett eller flera separata prestationsåtaganden, bedömningar av eventuella förväntade rörliga ersättningar samt huruvida intäkt ska redovisas över tid eller vid en tidpunkt och vid vilken tidpunkt intäkten ska redovisas. Följande principer tillämpas för respektive intäktsström: Entreprenaduppdrag Intäkter från entreprenadavtal erhålls från affärsområdena Bygg, Anläggning och från delar av affärsområdet Industri. Ett avtal föreligger när verkställbara rättigheter och skyldigheter uppstår för koncernen samt för kunden. Dessa rättigheter och skyldigheter uppstår i normalfallet när båda parter undertecknar avtalet. I de fall ramavtal utan garanterad volym förekommer uppstår ett avtal med kund först när kunden placerar en order eller gör avrop utifrån ramavtalets villkor eftersom det är först vid denna tidpunkt som det uppstår verkställbara rättigheter och skyldigheter för koncernen och kunden. I vissa situationer kombineras två eller fler avtal till ett avtal om de är förhandlade som ett paket med ett enda kommersiellt syfte, om priset i det ena avtalet beror på priset eller prestationen i det andra avtalet eller om de varor och tjänster som utlovas i avtalen utgör ett enda prestationsåtagande. Redovisning av intäkter hänförliga till avtalsändringar, relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande påbörjas inte förrän verkställbara rättigheter och skyldigheter uppstår mellan koncernen och kunden. Detta sker i normalfallet när båda parter kommit överens om avtalsändringen och det föreligger en legal rätt till betalning. Avtalsändringar redovisas normalt som om de vore en del av det befintliga avtalet. I varje avtal eller kombinerade avtal utvärderas om det föreligger ett eller flera prestationsåtaganden. Vissa avtal inkluderar flera olika prestations- åtagande, såsom försäljning av entreprenad och avtal om drift och underhåll. Eftersom drift och underhåll inte är beroende av entreprenaden redovisas denna som ett separat prestationsåtagande. I de fall avtalen innehåller flera prestationsåtaganden, fördelas transaktionspriset till varje separat prestationsåtagande baserat på deras fristående försäljningspriser. I normalfallet utgör entreprenadavtal ett enda prestationsåtagande. I vissa transaktioner tecknas två avtal samtidigt mellan kunden och Peab, ett marköverlåtelseavtal och ett entreprenadavtal. Dessa båda avtal är villkorade av varandra och behandlas redovisningsmässigt som sammanslagna till ett enda avtal. Det sammanslagna avtalet innefattar ett enda prestationsåtagande där mark och utförande av entreprenad utgör input i processen att leverera en färdigställd ny byggnad. Transaktionspriset i respektive avtal med kund utgörs vanligtvis av fasta belopp, rörliga belopp eller en kombination av dessa. I den mån transaktionspriset inkluderar rörliga ersättningsbelopp utgörs transaktionspriset av ett bedömt förväntat värde. Rörlig ersättning redovisas endast i den utsträckning det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade intäkter inte kommer att ske när osäkerheten upphör och ersättningsbeloppet blir definitivt. Intäkten från entreprenadavtal redovisas över tid eftersom Peab utför entreprenad på kundens mark eller att tillgång eller tjänst inte skapar någon alternativ användning för Peab och där Peab har rätt till ersättning inklusive marginal för prestation som uppnåtts vid varje given tidpunkt. Detta innebär att kontrollen överförs över tid varför intäkten redovisas över tid. Det förekommer även vissa andra tjänsteuppdrag förutom entreprenaduppdrag såsom driftsavtal. Även i dessa avtal överförs kontrollen över tid eftersom kunden förbrukar tjänsten samtidigt som de erhåller den. Intäkterna redovisas i huvudsak enligt input-metoden baserat på upparbetningsgraden i respektive projekt. Detta innebär att utgifter redovisas som kostnader när de uppstår och upparbetningsgraden bestäms på basis av nedlagda projektkostnader i förhållande till uppskattade totala utgifter i projektet, vilket avspeglar hur kontrollen överförs till köparen och hur koncernens minsta rätt till ersättning inklusive marginal från kunden upparbetas. Detta utgör grunden för intäktsredovisningen. För del av affärsområde Industri redovisas intäkter från entreprenadavtal enligt output-metoden efter levererade enheter. Redovisning över tid innehåller en viss osäkerhet eftersom det ibland inträffar oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet kan bli både högre eller lägre än förväntat. Osäkerheten är högre i början av projekten, särskilt för projekt som löper över lång tid. Genomgång av projektets totala uppskattade intäkter och kostnader sker löpande under hela projekttiden. Befarade förluster kostnadsförs så snart dessa är kända, och dessa belopp belastar resultatet. I balansräkningen redovisas entreprenaduppdragen projekt för projekt antingen som Upparbetade men ej fakturerade intäkter bland omsättningstillgångar eller som Fakturerade men ej upparbetade intäkter bland kortfristiga skulder. De projekt som har högre upparbetade intäkter än vad som fakturerats redovisas som tillgång medan de projekt som har fakturerats mer än upparbetade intäkter redovisas som skuld. Ej upparbetad del av befarad förlust redovisas som avsättning. Ingen finansieringskomponent bedöms föreligga vid fakturerings- tidpunkten då kredittiden normalt är kort. Betalningsvillkoren utgörs vanligtvis av 30 dagar. Koncernens åtagande för att åtgärda fel och brister avseende avslutade projekt redovisas som avsättning. Garantitiden uppgår normalt till två till fem år. Försäljning av varor Intäkter från varuförsäljning erhålls främst från affärsområde Industri och redovisas vid en tidpunkt då varan överlämnas till kunden. Försäljning av fastighetsprojekt Bostadsprojekt i egen regi Bostadsprojekt i egen regi består av svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag, vilka konsolideras i Peabs koncernredovisning tills entreprenaden är slutförd, slutbesiktning skett och de slutliga bostads- köparna får tillträde till sina lägenheter. Konsolideringen innebär att nedlagda utgifter i bostadsprojekten redovisas som pågående arbeten i koncernens balansräkning under Projekt- och exploateringsfastigheter och upptagna lån för att finansiera bostadsprojekten redovisas som räntebärande skulder (projektfinansiering). När konsolidering upphör, redovisas därefter intäkt baserat på sålda och av slutkund tillträdda lägenheter. Genom tillträde övertar slutkunden kontrollen över förvärvad lägenhet från Peab. Intäktsredovisning sker således vid den tidpunkt då respektive slutkund tillträder sin lägenhet. Lägenheter som är osålda och lägenheter som är återköpta av Peab i enlighet med avtalade garantier om återköp, redovisas som Projekt och exploateringsfastigheter till koncernens anskaffningsvärde. Försäljning av fastigheter Intäkter i denna intäktsström består av intäkter från projekt- och exploateringsfastigheter, driftsfastigheter samt förvaltningsfastigheter i främst affärsområde Projektutveckling. Dessa försäljningar sker antingen som direkt försäljning av tillgången eller via aktieförsäljning. För fastigheter som redovisas som projekt- och exploateringsfastigheter och som säljs i bolagsform via aktier redovisas det underliggande försäljningsvärde på fastigheten som omsättning. Vid försäljning av fastigheter som redovisas som driftsfastigheter eller förvaltnings- fastigheter redovisas resultateffekten netto som Övriga rörelseintäkter eller Övriga rörelsekostnader. Intäkter från försäljning av fastigheter redovisas vid en tidpunkt och då normalt på frånträdesdagen då kontrollen övergår till kunden. Transaktions-priset utgörs av ett fast pris men även rörlig ersättning kan förekomma, till exempel löfte om hyresgarantier vid outhyrd yta och driftsgarantier. Transporttjänster Intäkter från transporttjänster erhålls framför allt inom affärsområde Industri och redovisas vid en tidpunkt när transporten/tjänsten är utförd. Hyresintäkter Hyresintäkter från förvaltning av fastigheter samt kran- och maskin- uthyrning redovisas linjärt över avtalsperioden. Hyresrabatter periodiseras linjärt som en minskning av hyresintäkterna över periodens löptid, utom i fråga om rabatter som lämnas på grund av faktorer som tillfälligt begränsar hyresgästens fulla utnyttjande av förhyrda lokaler (t ex försenad hyresgäst- anpassning), vilka redovisas över den period begränsningen föreligger. Övriga intäkter Övriga intäkter avser administrativa intäkter samt andra övriga intäkter. Dessa intäkter kan redovisas såväl över tid som vid en tidpunkt baserat på när kontrollen överförs från Peab till kund. Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS För information om skillnader i redovisningsprinciper se not 4 Rörelsesegment. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Det redovisade resultatet i pågående entreprenadprojekt tas fram över tid baserat på projektets färdigställandegrad. Detta kräver att projektintäkter och projektkostnader kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Förutsättningen är väl fungerande system för kalkylering, prognosrutiner och projektuppföljning. Prognos avseende projektets slutliga utfall är en kritisk bedömning som är väsentlig för resultatredovisningen under projektets gång. Projektprognoserna utvärderas regelbundet under respektive projekts löptid och justeras vid behov. Utvärdering görs minst en gång per kvartal. Risk kan finnas att slutligt resultat avseende projekt kan avvika, både positivt och negativt, från redovisat resultat över tid. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 164 ===== SIDA 165 ===== Jan-dec 2025, Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer 1) Koncernen IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 21 443 16 331 16 434 4 327 54 58 589 -8 58 581 Intern försäljning 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 — — Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Fördelning per land Sverige 18 165 15 622 12 029 3 692 1 133 -7 695 42 946 -96 42 850 Norge 2 780 1 985 1 215 364 142 -383 6 103 129 6 232 Finland 2 738 5 300 289 147 -426 8 048 -41 8 007 Danmark 1 467 6 -7 1 466 1 466 Övrigt 26 26 26 Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 13 051 12 967 6 294 53 43 32 408 32 408 Privata kunder 8 392 3 364 10 140 4 274 11 26 181 -8 26 173 Interna kunder 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 — — Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 78 10 6 115 1 519 55 -1 085 6 692 2 530 9 222 Över tid 23 589 17 580 11 930 2 655 1 145 -5 940 50 959 -2 538 48 421 Hyresintäkter 2) 16 17 1 992 171 228 -1 486 938 938 Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 23 589 17 580 11 930 2 655 23 -4 818 50 959 -2 538 48 421 Försäljning av varor 4 982 -569 4 413 4 413 Försäljning av fastighetsprojekt 1 480 1 480 2 530 4 010 Transporttjänster 1 011 -478 533 533 Administrativa tjänster 1 122 -1 122 — — Hyresintäkter 2) 16 17 1 992 171 228 -1 486 938 938 Övrigt 78 10 122 39 55 -38 266 266 Summa 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 1) Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid tillträdestidpunkten. 2) Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16. Jan-dec 2024, Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Eliminering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer 1) Koncernen IFRS Fördelning av intäkter – externt/internt Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283 Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 — — Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning per land Sverige 18 405 14 510 12 299 3 363 1 075 -7 975 41 677 2 166 43 843 Norge 2 872 2 028 1 549 372 131 -535 6 417 403 6 820 Finland 2 540 1 6 248 535 143 -314 9 153 17 9 170 Danmark 1 440 1 -3 1 438 1 438 Övrigt 12 12 12 Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning per kundtyp Offentliga kunder 12 884 12 222 7 045 382 45 32 578 32 578 Privata kunder 8 406 3 162 10 680 3 861 10 26 119 2 586 28 705 Interna kunder 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 — — Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning per tidpunkt Vid en tidpunkt 66 26 6 227 1 599 58 -1 141 6 835 5 127 11 962 Över tid 23 738 16 499 13 288 2 561 1 065 -6 124 51 027 -2 541 48 486 Hyresintäkter 2) 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835 Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Fördelning typ av intäkt Entreprenaduppdrag 23 738 16 499 13 288 2 561 38 -5 097 51 027 -2 541 48 486 Försäljning av varor 4 890 -817 4 073 4 073 Försäljning av fastighetsprojekt 1 573 1 573 5 127 6 700 Transporttjänster 1 218 -290 928 928 Administrativa tjänster 1 027 -1 027 — — Hyresintäkter 2) 13 14 2 033 110 227 -1 562 835 835 Övrigt 66 26 119 26 58 -34 261 261 Summa 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 1) Avser skillnaderna i redovisningsprinciper avseende egenutvecklade bostadsprojekt. I segmentsredovisningen redovisas intäkterna över tid medan i redovisning enligt IFRS vid tillträdestidpunkten. 2) Hyresintäkter redovisas enligt IFRS 16. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 165 ===== SIDA 166 ===== Återstående prestationsåtaganden 2025-12-31, Mkr Kommande räkenskapsår Nästkommande räkenskapsår Därefter Summa Bygg 16 380 7 556 1 198 25 134 Anläggning 12 235 6 128 3 838 22 201 Industri 3 385 1 710 295 5 390 Projektutveckling 1 175 483 44 1 702 Elimineringar -3 153 -2 374 -356 -5 883 Summa, segmentsredovisning 30 022 13 503 5 019 48 544 Justering bostäder -613 730 -10 107 Summa, IFRS 29 409 14 233 5 009 48 651 2024-12-31, Mkr Kommande räkenskapsår Nästkommande räkenskapsår Därefter Summa Bygg 15 723 5 688 1 777 23 188 Anläggning 11 065 5 610 3 178 19 853 Industri 3 145 1 137 0 4 282 Projektutveckling 1 082 429 25 1 536 Elimineringar -2 740 -1 000 -213 -3 953 Summa, segmentsredovisning 28 275 11 864 4 767 44 906 Justering bostäder 157 -273 379 263 Summa, IFRS 28 432 11 591 5 146 45 169 Upparbetade men ej fakturerade intäkter Mkr 2025 2024 Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader 32 299 32 824 Fakturering på ej avslutade entreprenader -30 653 -30 809 Summa 1 646 2 015 Fakturerade men ej upparbetade intäkter Mkr 2025 2024 Fakturering på ej avslutade entreprenader 57 453 53 082 Upparbetade intäkter på ej avslutade entreprenader -53 603 -48 985 Summa 3 850 4 097 Förändring av kontraktsbalanser 2025 2024 Mkr Upparbetade men ej fakturerade intäkter Fakturerade men ej upparbetade intäkter Upparbetade men ej fakturerade intäkter Fakturerade men ej upparbetade intäkter Intäkt redovisad i perioden som ingick i fakturerad men ej upparbetad intäkt vid periodens ingång 4 097 3 500 Fakturering under året, reducerad med belopp som redovisats som intäkt under året -3 850 -4 097 Överföring från upparbetad men ej fakturerad intäkt vid periodens början till kundfordringar -2 015 -2 062 Upparbetning under året, reducerad med belopp som fakturerats under året 1 646 2 015 Valutakursdifferenser -34 -49 -3 -1 Intäkter som redovisas under rapportperioden från uppfyllda prestationsåtaganden under tidigare perioder uppgick till -272 Mkr (-355). ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 166 ===== SIDA 167 ===== Not 4 Rörelsesegment Redovisningsprinciper Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på hur företagets högste verkställande beslutsfattare, dvs koncernledningen och styrelsen, följer verksamheten. Segmentsredovisningen är den modell som bäst beskriver Peabs interna styrning och riskprofil både för affärsområdena och koncernen som helhet. Koncernen rapporteras i de fyra affärsområdena Bygg, Anläggning, Industri och Projektutveckling. Affärsområdena motsvaras av rörelsesegment. Koncernens interna rapportering är uppbyggd så att koncernledningen följer varje affärsområde t o m rörelseresultatet och rörelsemarginalen. För affärsområdena Industri och Projektutveckling följer ledningen även upp utvecklingen på sysselsatt kapital och avkastning på sysselsatt kapital. I segmentens rörelseresultat har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. Ej fördelade poster består av finansiella intäkter och kostnader samt skatter. Internpris mellan koncernens olika segment är satta utifrån principen om ”armlängds avstånd” d v s mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och med ett intresse av att transaktionerna genomförs. I rörelsesegmentsrapporteringen tillämpas delvis andra redovisningsprinciper än IFRS, vilka beskrivs nedan. Skillnader i segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS För Peabs entreprenadverksamheter Bygg och Anläggning redovisas intäkter och resultat över tid i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS. För affärsområde Industri redovisas intäkter och resultat både över tid och vid en tidpunkt och redovisningen är densamma i både segmentsredovisning och redovisning enligt IFRS. För affärsområde Projektutveckling redovisas i segmentsredovisningen inom enheten Bostadsutveckling intäkter och resultat i takt med att bostadsprojekten successivt färdigställs. Detta för att skapa en tydlighet och möjlighet för marknaden att följa Peabs utveckling avseende bostadsprojekt i egen regi. Detta gäller svenska bostadsrättsföreningar och egna hem, norska ägarbostäder och andelslägenheter samt finska bostadsaktiebolag. I redovisningen enligt IFRS konsolideras projekt i egen regi och intäkter och resultat redovisas vid en tidpunkt när de slutliga bostadsrättsinnehavarna tillträtt sina lägenheter. I affärsområde Projektutveckling och enheten Fastighetsutveckling redovisas intäkter och resultat vid en tidpunkt i både segmentsredovisningen och redovisning enligt IFRS. I segmentsredovisningen redovisas leasingavgifter för leasetagare linjärt över leasingperioden för leasingavtal som av motparten (leasegivaren) klassificeras som operationella leasingavtal. I koncernredovisning enligt IFRS tillämpas IFRS 16 Leasingavtal som innebär att leasetagare redovisar avskrivning och ränta hänförliga till leasingtillgångar respektive leasingskuld. Leasingavtal som hos motparten (leasegivaren) klassificeras som finansiellt leasingavtal redovisas i Peabs segmentsredovisning enligt principer motsvarande vad som gäller för leasetagare enligt IFRS 16. Finansiella nyckeltal i segmentsredovisningen Finansiella nyckeltal som sysselsatt kapital, balansomslutning, eget kapital, soliditet, nettoskuld, nettoskuldsättningsgrad, kassaflöde före finansiering samt resultat per aktie redovisas i segmentsredovisningen med hänsyn tagen till ovanstående förutsättningar. Nettoskulden enligt segmentsredovisningen inkluderar osåld del av bostadsprojekten under pågående produktion. Detta då Peab har ett garantiåtagande att förvärva osålda bostäder sex månader efter färdigställande. Rörelsesegment Koncernen består av följande rörelsesegment: • Bygg: Affärsområde Bygg omfattar koncernens resurser avseende byggrelaterade tjänster. Bygg utför entreprenader åt både externa och interna kunder. De externa kunderna utgörs av både privata och offentliga beställare. Verksamheten bedrivs genom cirka 150 platskontor runt om i Norden, organiserade i regioner i Sverige, Norge och Finland. Specialiserade bostadsproducerande enheter finns i Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Byggserviceverksamheten är en rikstäckande organisation i Sverige med fokus på större städer. Övriga regioner bedriver alla typer av byggprojekt inom sitt geografiska område. • Anläggning: Affärsområde Anläggning utför uppdrag som byggnation av större infrastrukturprojekt och anläggningsarbeten, grundläggning samt mindre projekt på lokal marknad. Anläggning utför även drift och underhåll av vägar och kommunala anläggningar. Verksamheten bedrivs genom geografiskt indelade regioner i Sverige och Norge. Beställare är Trafikverket, kommuner och lokalt näringsliv. • Industri: Affärsområde Industri erbjuder allt från ballastmaterial, betong, beläggning och tillfällig el till prefabricerade betongelement och stommontage. Affärsområdet bistår även med uthyrning av kranar, bodar och maskiner, distribution av bindemedel till betongindustrin, transporter samt återvinning av överskott från bygg- och anläggningsbranschen. Verksamheten bedrivs i de två enheterna Swerock/Asfalt och Byggsystem. Inom Swerock/Asfalt ingår produktområdena ballast, beläggning, betong samt transport och maskin. Inom Byggsystem ingår produktområdena prefab och uthyrning. Samtliga har en inriktning mot den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden. Kunderna utgörs av offentliga beställare samt de nordiska bygg- och anläggningsbolagen. • Projektutveckling: Affärsområde Projektutveckling omfattar Peabs utveckling av såväl bostäder som kommersiella fastigheter och samhällsfastigheter i Sverige, Norge och Finland. Verksamheten bedrivs i två enheter, Bostadsutveckling och Fastighetsutveckling. Bostadsutveckling utvecklar alla typer av bostäder såsom flerfamiljshus i bostadsrätts-, äganderätts- och hyresrättsform samt småhus. Fastighetsutveckling bedriver verksamhet avseende förvärv, utveckling och avyttring av kommersiella fastigheter. Verksamheten omfattar projekt i helägda bolag och joint venture bolag. Joint venture bolagen består bland annat av Peabs ägande i Fastighets AB ML4, Skiab Invest AB samt Point Hyllie Holding AB. Projekt i helägda bolag består av ett större antal innehav av allt ifrån mark för utveckling där detaljplan är under utarbetande till färdigutvecklade projekt färdiga för avyttring. Omsättning och rörelseresultat från verksamheten härrör från drift av helägda fastigheter, resultatandelar från joint venture bolag samt realisationsresultat vid avyttring av färdiga fastigheter och andelar i joint venture bolag. Utöver affärsområdena redovisas som Koncerngemensamt centrala företag, vissa dotterföretag samt övriga innehav. Centrala företag består framför allt av moderbolaget Peab AB och Peab Finans AB. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 167 ===== SIDA 168 ===== 2025, Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern- gemensamt Elimi- nering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer 1) Koncernen IFRS Extern försäljning 21 443 16 331 16 434 4 327 54 58 589 -8 58 581 Intern försäljning 2 240 1 276 3 603 18 1 374 -8 511 — — Summa intäkter 23 683 17 607 20 037 4 345 1 428 -8 511 58 589 -8 58 581 Rörelsekostnader -23 179 -16 916 -18 769 -4 258 -1 791 8 548 -56 365 75 2) -56 290 Övriga rörelseintäkter 10 20 252 152 2 436 436 Övriga rörelsekostnader -2 -7 -35 -1 11 -34 -34 Rörelseresultat 512 704 1 485 238 -363 50 2 626 67 2 693 Rörelsemarginal, % 2,2 4,0 7,4 5,5 4,5 4,6 Finansiella intäkter 146 146 Finansiella kostnader -1 098 -46 3) -1 144 Resultat före skatt 1 674 21 1 695 Skatt -332 -332 Årets resultat 1 342 21 1 363 Avskrivningar -20 -66 -1 189 -5 -89 0 -1 369 -345 -1 714 Nedskrivningar inom rörelseresultatet -5 -12 -12 -63 — 0 -92 1 -91 Resultat från joint ventures 1 -22 146 -2 14 137 -4 133 Realisationsvinster/förluster 8 12 220 102 12 354 354 Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster -20 -45 -86 -198 -51 -611 -1 011 8 -1 003 Sysselsatt kapital (UB) -1 830 -568 9 198 18 220 1 763 4) 26 783 1 332 28 115 Balansomslutning 42 472 2 071 5) 44 543 Eget kapital 16 716 -237 16 479 Soliditet, % 39,4 37,0 Nettoskuld 6 400 1 569 7 969 Kassaflöde före finansiering 1 576 6) 900 6) 1 951 6) 552 6) -860 7) 4 119 776 4 895 1) För mer information om fördelning av intäkts- och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen. 2) Avser IFRS 16, tillkommande leasing 43 Mkr samt bostadsprojekt 32 Mkr. 3) Avser IFRS 16, tillkommande leasing -46 Mkr. 4) Ej fördelat till rörelsesegment. 5) Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 285 Mkr samt bostadsprojekt 786 Mkr. 6) Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner. 7) Ej fördelat kassaflöde. 2024, Mkr Bygg Anläggning Industri Projekt- utveckling Koncern– gemensamt Elimi- nering Koncernen Segment Skillnader i redovisnings- principer 1) Koncernen IFRS Extern försäljning 21 290 15 384 17 725 4 243 55 58 697 2 586 61 283 Intern försäljning 2 527 1 155 3 823 27 1 295 -8 827 — — Summa intäkter 23 817 16 539 21 548 4 270 1 350 -8 827 58 697 2 586 61 283 Rörelsekostnader -23 404 -16 052 -20 285 -3 840 -1 690 8 861 -56 410 -2 181 2) -58 591 Övriga rörelseintäkter 4 17 164 299 1 2 487 -5 482 Övriga rörelsekostnader -1 -5 -12 -1 -2 10 -11 -11 Rörelseresultat 416 499 1 415 728 -341 46 2 763 400 3 163 Rörelsemarginal, % 1,7 3,0 6,6 17,0 4,7 5,2 Finansiella intäkter 259 259 Finansiella kostnader -597 -45 3) -642 Resultat före skatt 2 425 355 2 780 Skatt -345 -47 -392 Årets resultat 2 080 308 2 388 Avskrivningar -24 -68 -1 219 -7 -87 0 -1 405 -358 -1 763 Nedskrivningar inom rörelseresultat -3 -22 -36 -34 1 — -94 -7 -101 Resultat från joint ventures 0 0 3 389 -4 48 436 -1 435 Realisationsvinster/förluster 3 12 115 298 0 13 441 -5 436 Övriga väsentliga icke kassa- flödespåverkande poster 111 -15 -253 -124 -159 280 4) -160 36 -124 Sysselsatt kapital (UB) -215 -370 9 920 19 767 -103 4) 28 999 1 879 30 878 Balansomslutning 45 226 2 542 5) 47 768 Eget kapital 16 760 -256 16 504 Soliditet, % 37,1 34,6 Nettoskuld 9 118 2 135 11 253 Kassaflöde före finansiering -3 6) 697 6) 2 324 6) 423 6) -840 7) 2 601 4 143 6 744 1) För mer information om fördelning av intäkts- och resultatposter se not 3 samt avsnitt Översikt affärsområden och koncerngemensamma funktioner i Förvaltningsberättelsen. 2) Avser IFRS 16, tillkommande leasing 41 Mkr samt bostadsprojekt -2 222 Mkr. 3) Avser IFRS 16, tillkommande leasing -45 Mkr. 4) Ej fördelat till rörelsesegment. 5) Fördelas på IFRS 16, tillkommande leasing 1 411 Mkr samt bostadsprojekt 1 131 Mkr. 6) Avser operativt kassaflöde. För definition, se avsnitt Alternativa nyckeltal och definitioner. 7) Ej fördelat kassaflöde. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 168 ===== SIDA 169 ===== Kommentarer till tabellerna Koncernens nettoomsättning enligt segmentsredovisning uppgick under 2025 till 58 589 Mkr (58 697). Rörelseresultatet för 2025 enligt segments- redovisning uppgick till 2 626 Mkr (2 763) och rörelsemarginalen uppgick till 4,5 procent (4,7). I affärsområde Bygg minskade nettoomsättningen något och uppgick till 23 683 Mkr (23 817). I nettoomsättningen är det en ökad andel avseende industriprojekt medan andelen för bostäder minskade. Rörelseresultatet uppgick till 512 Mkr (416) och rörelsemarginalen uppgick till 2,2 procent (1,7). Affärsområde Anläggning ökade nettoomsättningen till 17 607 Mkr (16 539) och rörelsemarginalen uppgick till 4,0 procent (3,0). En stor del av ökningen är relaterad till produktområdena gatu- och markområden samt hamn och sjö. I affärsområde Industri minskade nettoomsättningen med sju procent och uppgick till 20 037 Mkr (21 548). Minskningen är i huvudsak relaterad till Swerock/Asfalt med lägre volymer inom beläggning i Finland och Norge. Det har även varit en lägre aktivitet inom enheten Byggsystem till följd av den svaga marknaden för nyproduktion av bostäder. Rörelseresultatet uppgick till 1 485 Mkr (1 415) och rörelsemarginalen till 7,4 procent (6,6). I enheten Swerock/Asfalt förbättrades rörelsemarginalen till 8,6 procent (6,9) med ökad intjäning i flera av verksamheterna. För enheten Byggsystem minskade rörelsemarginalen till 1,2 procent (4,6), vilket förklaras av en fortsatt svag marknad för nyproduktion av bostäder. Sverige Norge Finland Danmark Övriga marknader Summa Mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Extern försäljning 42 850 43 843 6 232 6 820 8 007 9 170 1 466 1 438 26 12 58 581 61 283 Anläggningstillgångar 1) 8 548 9 784 1 004 1 322 2 589 2 848 285 281 0 0 12 426 14 235 1) Anläggningstillgångar inkluderar immateriella- och materiella anläggningstillgångar, förvaltningsfastigheter samt andelar i joint ventures Nettoomsättningen ökade med två procent i affärsområde Projektutveckling och uppgick till 4 345 Mkr (4 270). Bostadsutveckling hade en högre nettoomsättning, till följd av fler produktionsstarter av bostadsrättsprojekt och fler sålda bostäder, medan Fastighetsutveckling hade en lägre nettoomsättning. Rörelseresultatet uppgick till 238 Mkr (728) och rörelsemarginalen till 5,5 procent (17,0). Realisationsvinster från försäljningar av fastigheter och andelar i joint venture bolag inom Fastighetsutveckling bidrog med 117 Mkr (440). I jämförelseperioden ingick realisationsvinst från försäljning av andelarna i Tornet Bostadsproduktion med 220 Mkr och resultatbidrag från joint venture bolaget Fastighets AB Centur uppgick till 417 Mkr. I Bostadsutveckling har försäljning av bostäder och konverteringar av bostäder i egen balansräkning till bostadsrättsprojekt påverkat positivt under 2025. Rörelsemarginalen i Bostadsutveckling uppgick till 0,2 procent (-2,7). Geografiska områden Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter där kunderna är lokaliserade. Informationen avseende immateriella och materiella anläggningstillgångarnas fördelning är baserade på de länder där tillgångarna är lokaliserade. Nedanstående tabell visar belopp fördelade på geografiska områden enligt IFRS. Not 5 Förvärv Redovisningsprinciper Rörelseförvärv Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden tillämpas vid den tidpunkt koncernen får ett bestämmande inflytande över förvärvad verksamhet. Förvärvsmetoden innebär att förvärv betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder. Vid successiv ökning av ägande och inflytande sker en omvärdering av tidigare innehav till verkligt värde vid den tidpunkt koncernen får ett bestämmande inflytande över verksamheten och denna värdeförändring redovisas i resultatet. Goodwill beräknas som summan av vederlaget för andelarna eller rörelsen, vid stegvisa förvärv med tillägg för det verkliga värdet på andelar som innehas sedan tidigare, minus det verkliga värdet av dotterbolagets identifierbara tillgångar och övertagna skulder. När skillnaden är negativ, redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs vid förvärvstidpunkten. Villkorade köpeskillingar värderas till verkligt värde både vid förvärvstidpunkten och löpande därefter med värdeförändringar redovisade som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Nettotillgångar hänförliga till ägare utan bestämmande inflytande (minoritet) redovisas i koncernen antingen till verkligt värde av alla nettotillgångar utom goodwill, eller till verkligt värde av samtliga nettotillgångar inklusive goodwill. Principvalet görs individuellt för varje enskilt förvärv. Sedan bestämmande inflytande uppnåtts, redovisas förändringar av ägande som omföring inom eget kapital mellan moderbolagets ägare och innehavare utan bestämmande inflytande, utan att någon omvärdering görs av dotterbolagets nettotillgångar. Vid minskning av ägande i sådan omfattning att bestämmande inflytande går förlorat omvärderas eventuellt kvarvarande innehav till verkligt värde med värdeförändringen redovisad som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad. Tillgångsförvärv För transaktioner där i allt väsentligt det verkliga värdet på de förvärvade tillgångarna utgörs av en tillgång eller en grupp av likartade tillgångar redovisas dessa, genom en förenklad bedömning, som ett tillgångsförvärv. När förvärv av dotterbolag innebär förvärv av nettotillgångar utan betydande processer, fördelas anskaffningskostnaden på de enskilda identifierbara tillgångarna och skulderna baserat på deras verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Det verkliga värdet initialt inkluderar även villkorad köpeskilling. Transaktionsutgifter läggs till anskaffningsvärdet för förvärvade nettotillgångar vid tillgångsförvärv. Förändringar av bedömt värde av villkorade ersättningar efter förvärvet läggs till anskaffningsvärdet av förvärvade tillgångar. Vid successiva förvärv av dotterbolag som utgör tillgångsförvärv, sker ingen omvärdering av tidigare förvärv i samband med att bestämmande inflytande uppkommer. Vid minskning av ägande genom delavyttring av aktier i dotterbolag som utgör tillgångsavyttring sker, till skillnad från överlåtelse av rörelseverksamhet, ingen omvärdering av kvarvarande innehav till verkligt värde om det kvarvarande innehavet utgör joint venture eller intressebolag. Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolag redovisade som tillgångsförvärv redovisas enligt samma principer som för rörelseförvärv, men med den skillnaden att goodwill inte ingår. År 2025 Under 2025 har inga rörelseförvärv genomförts. Tillgångsförvärv Under året har förvärv skett av tillgångar via aktieförvärv (substansförvärv som inte innefattar någon rörelse) vilket medfört ett kassaflöde om -253 Mkr och avser projekt- och exploateringsfastigheter med byggrätter i Sverige. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 169 ===== SIDA 170 ===== År 2024 Under 2024 har inga rörelseförvärv genomförts. Tillgångsförvärv Den 12 januari 2024 tillträdde Peab 50 procent av aktierna i Sicklaön Bygg Invest AB som hel- och deläger byggrätter på Kvarnholmen i Nacka. Peab ökade därmed sin ägarandel från 50 procent till 100 procent. Sicklaön Bygg Invest AB har drygt 270 detaljplanelagda helägda byggrätter om 26 000 kvadratmeter bruttoarea. Dessutom äger bolaget 50 procent av aktierna i Kvarnholmen Utveckling AB som har pågående detaljplaneprocess om drygt 120 000 kvadratmeter bostadsbyggrätter. Peab förvärvade den 1 november 2024 fyra förvaltningsfastigheter i Varvstaden, Malmö, för 784 Mkr samt cirka 280 000 kvadratmeter planerade byggrätter för 1 239 Mkr. I transaktionen ingick också ett pågående utvecklingsprojekt Hall 259 med 11 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta samt 550 p-platser, som färdigställs 2027. Peab förvärvade dessutom en förvaltningsfastighet i området Kirseberg- Östervärn i Malmö för 68 Mkr. Sammantaget uppgick förvärven till 2 091 Mkr. Köpeskillingen för dessa två förvärv uppgick till 208 Mkr. Förvärv efter balansdagen Under 2026 har inga väsentliga rörelseförvärv gjorts fram till angivandet av dessa finansiella rapporter. Not 6 Övriga rörelseintäkter Mkr 2025 2024 Realisationsvinst vid försäljning av rörelse/joint ventures 155 309 Försäkringsersättning 14 9 Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar 207 131 Statliga bidrag 1 1 Andelar i joint ventures resultat — 3 Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 2 — Övrigt 57 29 Summa 436 482 Not 7 Övriga rörelsekostnader Mkr 2025 2024 Realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar -5 -4 Realisationsförlust vid försäljning av rörelse/joint ventures -3 — Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär — -6 Andelar i joint ventures resultat -22 — Övrigt -4 -1 Summa -34 -11 Not 8 Statliga stöd Statliga bidrag som erhållits under 2025 uppgick i koncernen till 16 Mkr (20). Av dessa har 15 Mkr (18) reducerat tillgångars redovisade värden i balansräkningen. I resultaträkningen har 0 Mkr (1) reducerat kostnaderna och 1 Mkr (1) redovisats som övriga rörelseintäkter Not 9 Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar Redovisningsprinciper Ersättningar till anställda och styrelse består av lön, styrelsearvode, rörlig ersättning, förmåner, pensioner samt aktierelaterade ersättningar. Aktierelaterade ersättningar Aktierelaterade incitamentsprogram möjliggör för de anställda att erhålla aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade aktier redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Den kostnad som redovisas motsvarar verkligt värde av en uppskattning av det antal aktier som förväntas bli intjänade, med hänsyn till prestationsvillkor. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att till slut återspegla det verkliga antalet intjänade aktier. Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för utförda tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället. Pensioner Avgiftsbestämda pensionsplaner Koncernens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt koncernen under en period. Förmånsbestämda pensionsplaner Pensionsplaner som inte är avgiftsbestämda är förmånsbestämda vilket innebär att arbetsgivaren förbinder sig att utbetala pension på viss förmånsnivå. De förmånsbestämda planerna inom koncernen består av ITP 2-planen för tjänstemän i Sverige som tryggas genom försäkring i Alecta. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom försäkring i Alecta utgör en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Planen redovisas dock som en avgiftsbestämd plan eftersom Alecta inte kan tillhandahålla information som möjliggör redovisning av respektive medlemsföretags proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader. I övrigt förekommer inte förmånsbestämda pensionsplaner. Pensionsavtal med kapitalförsäkring Pensionsavtal har ingåtts där koncernen förvärvat kapitalförsäkringar som säkrats till förmån för anställda genom pantsättning. De berörda anställda har endast rätt till ersättning motsvarande värdet av kapitalförsäkringen vid inlösen. Dessa pensionsavtal klassificeras och redovisas som avgiftsbestämda pensionsplaner. Avsättning för särskild löneskatt reserveras beräknat på kapitalförsäkringens verkliga värde, utom i de fall kapitalförsäkringen enligt avtal ska täcka särskild löneskatt. Kostnader för ersättning till anställda Mkr 2025 2024 Löner och ersättningar m.m. 8 322 8 481 Kostnader för aktierelaterade ersättningar 56 26 Pensionskostnader, avgiftsbaserade planer 981 984 Sociala avgifter 2 165 2 192 Summa 11 524 11 683 Medelantalet anställda 2025 2024 Antal anställda Varav kvinnor procent Antal anställda Varav kvinnor procent Sverige 9 112 16 9 465 15 Norge 1 238 12 1 426 11 Finland 1 691 13 1 689 13 Danmark 334 9 317 9 Polen 2 100 2 100 Koncernen 12 377 15 12 899 14 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 170 ===== SIDA 171 ===== Könsfördelning i styrelser och övriga befattningshavare Andel kvinnor procent 2025 Andel kvinnor procent 2024 Styrelser 1) 46 44 Övriga ledande befattningshavare 2) 26 27 1) Avser styrelsen i moderbolaget samt styrelser i koncernens dotterbolag. 2) Med övriga ledande befattningshavare i koncernen avses koncernledningen tillsammans med affärsområdesledningarna. Löner och andra ersättningar samt pensionskostnader för ledande befattningshavare Mkr Styrelse och ledande befattningshavare (15 personer) 2025 Styrelse och ledande befattningshavare (16 personer) 2024 Löner och andra ersättningar 70 55 – varav rörlig ersättning 26 12 Pensionskostnader 18 30 – varav pensionskostnader från rörlig ersättning — 13 Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2025 Kkr Grundlön/ styrelsearvode Rörlig ersättning LTI-program 1) Övriga förmåner/ ersättningar Pensionskostnad Summa Styrelsens ordförande, Anders Runevad 1 695 1 695 Övrig styrelse Lars Sköld 897 897 Fredrik Paulsson 810 810 Kerstin Lindell 728 728 Liselott Kilaas 810 810 Malin Persson 645 645 Magdalena Gerger 728 728 Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget 6 313 6 313 Verkställande direktör, Jesper Göransson 10 200 5 916 1 969 717 5 866 2) 24 668 Andra ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget 14 844 7 422 2 596 1 294 7 295 3) 33 451 Andra ledande befattningshavare, ersättning från dotterföretag 11 460 5 730 2 006 752 4 421 4) 24 369 Summa 42 817 19 068 6 571 2 763 17 582 88 801 Ersättning från moderbolaget 31 357 13 338 4 565 2 011 13 161 64 432 Ersättning från dotterföretag 11 460 5 730 2 006 752 4 421 24 369 1) Beräknad kostnad för 2025, vilken kommer att justeras fram till tilldelning av aktier. För mer information se avsnitt Prestationsaktieprogram. 2) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 943 kkr. 3) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 721 kkr. 4) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 212 kkr. Löner och andra ersättningar till ledande befattningshavare under 2024 Kkr Grundlön/ styrelsearvode Rörlig ersättning LTI-program 1) Övriga förmåner/ ersättningar Pensionskostnad Summa Styrelsens ordförande, Anders Runevad 1 415 1 415 Övrig styrelse Karl-Axel Granlund 790 790 Lars Sköld 795 795 Fredrik Paulsson 790 790 Kerstin Lindell 708 708 Liselott Kilaas 707 707 Malin Persson 625 625 Magdalena Gerger 708 708 Styrelsearvode, ersättning från moderbolaget 6 538 6 538 Verkställande direktör, Jesper Göransson 9 900 6 930 938 572 5 498 2) 23 838 Andra ledande befattningshavare, ersättning från moderbolaget 14 290 8 574 1 130 1 082 6 878 3) 31 954 Andra ledande befattningshavare, ersättning från dotterföretag 11 040 6 624 872 814 4 210 4) 23 560 Summa 41 768 22 128 2 940 2 468 16 586 85 890 Ersättning från moderbolaget 30 728 15 504 2 068 1 654 12 376 62 330 Ersättning från dotterföretag 11 040 6 624 872 814 4 210 23 560 1) Beräknad kostnad för år 2024, vilken kommer att justeras fram till tilldelning av aktier år 2027. För mer information se avsnitt Prestationsaktieprogram. 2) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 722 kkr. 3) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 543 kkr. 4) Inkluderar avgifter för kapitalförsäkringar med 164 kkr ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 171 ===== SIDA 172 ===== Kommentarer till tabellerna Rörlig ersättning kan, från tid till annan, erbjudas till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare. Övriga förmåner och ersättningar avser huvudsakligen tjänstebil och semesterersättning. Pensionskostnad avser den kostnad som belastat året. Både 2025 och 2024 omfattades gruppen ledande befattningshavare av åtta personer, varav fem personer i moderbolaget. Styrelsen På årsstämman 2025 beslutades att ersättningen till styrelsens ledamöter skulle uppgå till 6 313 kkr (6 538), varav 5 320 kkr (5 625) utgörs av styrelsearvode och 993 kkr (913) utgörs av arvode för utskottsarbete. Arvode för arbete som ordförande i styrelsen har utgått med 1 450 kkr (1 250) och arvode till övriga styrelseledamöter med 3 870 kkr (4 375). Arvode för arbete i ersättningsutskott har utgått med 288 kkr (248), finansutskott med 288 kkr (248) samt arvode för arbete i revisionsutskott med 417 kkr (417). Arvode utgår inte till de styrelseledamöter som är tillsvidareanställda i koncernen. Avtal om framtida pension/avgångsvederlag eller andra förmåner finns varken för styrelsens ordförande eller för övriga styrelseledamöter. Principer för ersättningar till ledande befattningshavare Gruppen ledande befattningshavare omfattar de åtta personer som ingår i koncernledningen. Principer för ersättningar till ledande befattningshavare beslutades på årsstämman 2025. Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, eventuell rörlig ersättning, extra sjuk- och sjukvårdsförsäkring och de förmåner vilka också gäller för Peabkoncernens övriga anställda samt pension. Samtliga pensionsåtaganden ska vara avgiftsbestämda. Den sammanlagda ersättningen för varje ledande befattningshavare ska vara marknadsmässig och baserad på befattningshavarens ansvar och kompetens. Ledande befattningshavare kan, från tid till annan, erbjudas rörlig ersättning. Sådan rörlig ersättning får högst uppgå till för verkställande direktör 70 procent av fast lön och för de övriga i koncernledningen 60 procent av fast lön och ska främst vara baserad på Peabkoncernens lönsamhet samt andra, vid var tid, väsentliga koncernmål. För 2025 var koncernmålen kopplade till Peabs externa finansiella och icke-finansiella mål. Rörlig ersättning ska fastställas för varje enskilt verksamhetsår. Rörlig ersättning för verksamhetsåret 2025 kunde maximalt uppgå till 7 140 kkr (6 930) för verkställande direktören och totalt till 15 782 kkr (15 198) för övriga ledande befattningshavare. Rörlig ersättning regleras året efter intjänandet och kan utbetalas antingen som lön eller placeras som pensionssparande i finansiellt instrument med koppling till Peabaktien. Vid utbetalning som engångsbetald pensionspremie sker uppräkning så att totalkostnaden för Peab blir neutral. För perioderna 2024-2026 och 2025-2027 finns långsiktiga incitamentsprogram riktat till verkställande direktören, övriga koncernledningen samt seniora chefs- eller specialistbefattningar inom Peabkoncernen. Incitamentsprogrammet är ett prestationsaktieprogram där deltagarna kan tilldelas Peabaktier under förutsättning att Peab uppnår förutbestämda prestationsmål vid programtidens slut. Vid programstarten tilldelades aktierätter till verkställande direktören motsvarande 50 procent av den fasta årslönen och de övriga i koncernledningen 45 procent av den fasta årslönen. För mer information se Prestationsaktieprogram nedan. Uppsägningstiden från Peabs sida skall vara högst 24 månader och från ledande befattningshavare högst sex månader. Om avgångsvederlag utgår, skall den sammanlagda ersättningen för uppsägningslön och avgångsvederlag högst uppgå till 24 månadslöner. Verkställande direktören Till verkställande direktören, Jesper Göransson, i Peab AB har för 2025 utgått lön och annan ersättning, inräknat förmåner med totalt 10 917 kkr (10 472). Därutöver har för 2025 rörlig ersättning utgått med 5 916 kkr (6 930) samt kostnadsförda ersättningar relaterade till LTI program om 1 969 kkr (938). Pensionspremier inklusive avgifter för kapitalförsäkringar har under året uppgått till 5 866 kkr (5 498). För verkställande direktören finns en utfästelse som medför pension från 62 års ålder. För denna utfästelse betalas årliga pensionspremier som uppgår till 47 procent av grundlönen. Dessa pensioner är avgiftsbestämda. Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med reducering för lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett avgångsvederlag om tolv månadslöner. Uppsägningstid för verkställande direktören är sex månader kombinerat med ett avgångsvederlag om sex månadslöner. Andra ledande befattningshavare Med andra ledande befattningshavare avses de sju personer förutom verkställande direktören som ingår i Peabs koncernledning. Lön och annan ersättning, inräknat förmåner till andra ledande befattningshavare uppgick till 28 350 kkr (27 226). Därutöver har för 2025 rörlig ersättning utgått med 13 152 kkr (15 198), vilka placerats som pensionssparande i kapitalförsäkringar med koppling till Peabaktien alternativt utbetalats kontant. För 2025 har det kostnadsförts ersättningar relaterade till LTI program om 4 602 kkr (2 002). Pensionspremier inklusive avgifter för kapitalförsäkringar har under året uppgått totalt till 11 716 kkr (11 088). Pensionspolicy för ledande befattningshavare innebär att pensionspremierna är avgiftsbestämda och innebär att total premie utgör 35-47 procent av den fasta lönen. Vissa ledande befattningshavare har överenskommelser med Peab att anställningen upphör den månaden då befattningshavaren fyller 62 år. Övriga ledande befattningshavare har en överenskommelse att anställningen upphör den månad då befattningshavaren fyller 65 år. Uppsägningstiden från Peabs sida är tolv månader med reducering för lön från ny arbetsgivare kombinerat med ett avgångsvederlag om sex- tolv månadslöner. Uppsägningstid för ledande befattningshavare är sex månader kombinerat med ett avgångsvederlag om sex månadslöner. Prestationsaktieprogram (LTI-program) Vid ordinarie årsstämma 2025 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om ett prestationsaktieprogram, LTI 2025, för perioden 2025-2027. Programmet omfattar cirka 600 personer bestående av koncernledningen och personer med seniora chefs- eller specialistbefattningar inom Peabkoncernen. Programmet syftar till att främja uppfyllelse av Peabs strategiska mål och långsiktiga värdeskapande. Vid start av LTI 2025 tilldelades varje nominerad deltagare ett antal aktierätter utifrån fast lön och deltagarkategori. Efter intjänandeperioden kommer deltagarna vederlagsfritt tilldelas aktier i Peab förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. För att vara berättigad till tilldelning av aktier krävs att deltagaren haft fortsatt anställning i Peabkoncernen under intjänandeperioden. Antalet aktier som berättigar till tilldelning förutsätter att de målnivåer som styrelsen fastställt för 2025-2027 uppnås avseende Peabs resultat per aktie enligt segmentsredovisningen samt minskande koldioxidutsläpp. Prestationsmålet resultat per aktie uppgår till 90 procent av prestationsmålen och mäts ackumulerat över perioden 2025-2027. Uppnås inte miniminivån för resultat per aktie berättigar inte aktierätterna till någon tilldelning av prestationsaktier. Uppnås maximinivån berättigar varje aktierätt en prestationsaktie. Mellan miniminivån och maximinivån sker tilldelning av prestationsaktier linjärt. Prestationsmål minskande koldioxidutsläpp uppgår till 10 procent av prestationsmålen och kräver för måluppfyllnad att en på förhand fastställd reducering uppnås. Peab har sedan tidigare ett liknande prestationsaktieprogram för 2024-2026, vilket fastställdes på årsstämman 2024. Peab har därmed under året haft två pågående långsiktiga prestationsaktieprogram för perioderna 2024-2026 och 2025-2027. På rekommendation av styrelsen och efter beslut av årsstämman är avsikten att årligen starta nya treåriga program. Prestationsaktieprogram 2024-2026 Intjänandeperiod Maj 2024-maj 2027 Prestationsmål: Formel för beräkning av utfall: 1. Resultat per aktie enligt segmentsredovisningen Utifrån utfall för perioden 2024-2026: 13,50 kr ger 0% utfall, 20 kr ger 100% utfall, linjär tillldelning däremellan. 2. Koldioxidutsläpp Mindre än 155 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG- protokollet Verkligt värd per aktierätt 1) 69,45 kronor Prestationsaktieprogram 2025-2027 Intjänandeperiod Maj 2025-maj 2028 Prestationsmål: Formel för beräkning av utfall: 1. Resultat per aktie enligt segmentsredovisningen Utifrån utfall för perioden 2025-2027: 15,00 kr ger 0% utfall, 22 kr ger 100% utfall, linjär tillldelning däremellan. 2. Koldioxidutsläpp Mindre än 137 000 ton koldioxidekvivalenter, beräknat på direkta (Scope 1) och indirekta utsläpp (Scope 2) utifrån beräkningsprinciper enligt GHG- protokollet Verkligt värd per aktierätt 1) 83,70 kronor 1) Verkligt värde är beräknat som aktiekursen per programmets tilldelningstidpunkt ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 172 ===== SIDA 173 ===== Förändringar i antalet utestående aktierätter är som följer: Antal aktierätter, prestationsprogram 2024-2026 2025 2024 Per 1 januari 2 172 688 — Tilldelade, under perioden 20 254 2 217 711 Förverkade -148 971 -45 023 Per 31 december 2 043 971 2 172 688 Antal aktierätter, prestationsprogram 2025-2027 2025 Tilldelade, under perioden 1 839 487 Förverkade -29 183 Per 31 december 1 810 304 Utestående aktierätter vid årets slut har följande förfallodatum och är inlösenbara först efter förfallodatum Förfallodag 2025 2024 Maj 2027 2 043 971 2 172 688 Maj 2028 1 810 304 — Kostnad för prestationsaktieprogram 2025 2024 Mkr Kostnad för aktieprogram Social kostnader Summa Kostnad för aktieprogram Social kostnader Summa Program 2024-2026 39 12 51 26 8 34 Program 2025-2027 17 4 21 — 56 16 72 26 8 34 För 2025 har det kostnadsförts ersättningar relaterade till LTI program om 56 Mkr (26). Avsättning för sociala avgifter per bokslutsdagen uppgår till 24 Mkr (8). Vinstdelningsprogram Peab bildade under 2007 en vinstandelsstiftelse vars syfte är att skapa ökad delaktighet genom medarbetarnas delägarskap samt skapa bättre ekonomiska förutsättningar för medarbetarna efter pensioneringen. Medarbetarens årliga vinstandel relateras till medarbetarens vinstandelsberättigade arbetstid under året. I samband med pensioneringen får andelsägaren skifta ut sin andel i vinstandelsstiftelsen. Stiftelsens förmögenhet ska, enligt stiftelsens placeringspolicy, i huvudsak placeras i Peabaktier. För 2025 avsatte Peab 103 Mkr (110) till vinstdelningsprogrammet. Beloppet, minskat med löneskatt, inbetalas för de medarbetare som ingår i stiftelsen under 2026. Ledande befattningshavare samt övriga medarbetare med annan rörlig ersättning ingår inte i den krets som omfattas av vinstandelsstiftelsen. Pensioner Förmånsbestämda planer För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2025 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgifter nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 135 Mkr (138). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,89 procent (0,87) respektive 0,64 procent (0,65). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 175 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 150 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 167 procent (162). Avgiftsbestämda planer Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner som helt bekostas av företagen. Betalning till dessa planer sker löpande enligt reglerna i respektive plan. Mkr 2025 2024 Kostnader för avgiftsbestämda planer 981 984 Varav ITP 2-plan finansierad i Alecta 144 143 Not 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Mkr 2025 2024 Ernst & Young AB Revisionsuppdrag 24 20 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 1 1 Övriga uppdrag 1 0 Summa 26 21 Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Övriga uppdrag utgörs huvudsakligen av konsulttjänster. Not 11 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag Mkr 2025 2024 Produktionskostnader 1) 41 511 43 613 Personalkostnader 12 311 12 493 Avskrivningar 1 714 1 763 Nedskrivningar 91 101 Andra rörelsekostnader 663 621 Summa 56 290 58 591 1) I produktionskostnader ingår bland annat inköpt material, underentreprenörer, kostnad för fastighetsprojekt samt övriga produktionskostnader ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 173 ===== SIDA 174 ===== Not 12 Finansnetto Redovisningsprinciper Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på skulder, utdelningsintäkter, förändringar i verkligt värde på finansiella placeringar samt förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som exakt diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under den förväntade löptiden för det finansiella instrumentet till det redovisade bruttovärdet för en finansiell tillgång eller det upplupna anskaffningsvärdet för en finansiell skuld. Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader samt eventuella rabatter eller premier. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Resultat från försäljning av finansiella placeringar redovisas på affärsdagen. Räntekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig utom till den del de ingår i en tillgångs anskaffningsvärde. En tillgång för vilken ränta inräknas i anskaffningsvärdet är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Mkr 2025 2024 Ränteintäkter 1) 139 257 Utdelningar på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet 3 1 Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: Onoterade aktier 4 — Värdeförändringar valutaswappar 0 1 Finansiella intäkter 146 259 Räntekostnader 2) -459 -612 Netto valutakursförändringar 0 -1 Förlikning Mall of Scandinavia 3) -611 — Ökning under året av diskonterade belopp på avsättning för återställningskostnader -1 -1 Värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet: Onoterade fastighets- och infrastrukturfonder -5 -1 Värdeförändring valutaswappar -3 0 Övriga poster -65 -27 Finansiella kostnader -1 144 -642 Finansnetto -998 -383 1) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde. För 2025 ingår 49 Mkr (130) relaterat till skiljedomen i Mall of Scandinavia. 2) Avser poster som värderas till upplupet anskaffningsvärde. Räntor har aktiverats med 159 Mkr (383), vilket har reducerat posten räntekostnader. 3) För mer information om förlikning avseende Mall of Scandinavia, se Övriga upplysningar. Not 13 SkatterRedovisningsprinciper Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat respektive i eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid redovisningen av koncernmässig goodwill och inte heller för temporär skillnad som uppkommer vid förvärv av dotterbolag som utgör så kallat tillgångsförvärv. När förvärv sker av andelar i dotterbolag utgör förvärvet antingen ett förvärv av rörelse eller förvärv av tillgångar. Ett förvärv av tillgångar föreligger om till exempel det förvärvade bolaget endast äger en eller flera fastigheter med hyreskontrakt, men förvärvet inte innefattar processer som erfordras för att bedriva rörelseverksamhet. Vid rörelseförvärv redovisas uppskjuten skatt till nominellt gällande skattesats utan diskontering enligt principerna ovan. Vid tillgångsförvärv redovisas ingen uppskjuten skatt vid anskaffningstidpunkten utan tillgången redovisas till ett anskaffningsvärde motsvarande tillgångens verkliga värde efter avdrag för i transaktionen erhållen rabatt för nuvärdet av skattevärdet av i framtiden utebliven skattemässig avdragsrätt avseende skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde. Efter förvärvet redovisas endast uppskjuten skatt på temporära skillnader som uppkommer efter förvärvet. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 174 ===== SIDA 175 ===== Redovisade i resultaträkningen Mkr 2025 2024 Aktuell skattekostnad/skatteintäkt Årets skattekostnad -470 -403 Justering av skatt hänförlig till tidigare år -2 2 -472 -401 Uppskjuten skattekostnad/skatteintäkt Temporära skillnader 150 -13 Under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag 1 22 Utnyttjande av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag -9 -2 Omvärdering av redovisade värden av uppskjutna skatter -2 2 140 9 Totalt redovisad skattekostnad i koncernen -332 -392 Skatt hänförligt till övrigt totalresultat Mkr Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt 2025 2024 Årets omräkningsdifferens utländska verksamheter -224 — -224 41 — 41 Joint ventures övrigt totalresultat -1 — -1 -8 — -8 Kassaflödessäkring -19 4 -15 13 -3 10 Övrigt totalresultat -244 4 -240 46 -3 43 Avstämning av effektiv skatt Mkr 2025 2024 Resultat före skatt 1 695 % 2 780 % Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget -349 20,6 -573 20,6 Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag 6 -0,4 9 -0,3 Ej avdragsgilla kostnader -85 5,0 -34 1,2 Ej skattepliktiga intäkter 74 -4,4 162 -5,8 Avdragsgilla/skattepliktiga, ej resultatpåverkande poster 2 -0,1 46 -1,6 Omvärdering av redovisade värden av uppskjutna skatter -2 0,1 2 -0,1 Utnyttjade ej aktiverade underskottsavdrag 12 -0,7 8 -0,3 Skatt hänförlig till tidigare år -2 0,1 2 -0,1 Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt -15 0,9 -103 3,7 Effekt nettoresultat joint ventures 27 -1,6 89 -3,2 Redovisad effektiv skatt -332 19,6 -392 14,1 Redovisade i balansräkningen, uppskjutna skattefordringar och skatteskulder Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto Förändringar redovisade i årets resultat Mkr 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Immateriella anläggningstillgångar -62 -68 -62 -68 4 23 Materiella anläggningstillgångar -800 -824 -800 -824 10 26 Varav nyttjanderätter -384 -402 -384 -402 9 33 Förvaltningsfastigheter -6 -6 -6 -6 0 0 Varav nyttjanderätter -4 -4 -4 -4 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 2 4 2 4 -2 0 Projekt- och exploateringsfastigheter -583 -682 -583 -682 85 562 Varav nyttjanderätter -56 -39 -56 -39 -18 -4 Varulager 1 0 1 0 1 0 Kundfordringar 8 16 8 16 -8 -11 Upparbetad ej fakturerad intäkt -59 -18 -59 -18 -44 -104 Övriga fordringar 16 33 16 33 -17 24 Räntebärande skulder 804 907 804 907 -92 -800 Varav nyttjanderätter 438 436 438 436 12 -34 Pensionsavsättningar 225 223 225 223 2 30 Avsättningar 205 169 205 169 40 -32 Fakturerad ej upparbetad intäkt -32 -37 -32 -37 5 90 Övriga skulder 311 231 311 231 80 121 Underskottsavdrag 121 142 121 142 -14 22 Periodiseringsfonder -498 -601 -498 -601 103 43 Aktivering av kvarstående negativa räntenetton 2 15 2 15 -13 15 Skattefordringar/-skulder 1 695 1 740 -2 040 -2 236 -345 -496 Kvittning -1 646 -1 692 1 646 1 692 — — Netto 49 48 -394 -544 -345 -496 140 9 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 175 ===== SIDA 176 ===== Ej redovisade uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag Vid värderingen av uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag har hänsyn tagits till bland annat skriftväxling med Skatteverket i Sverige samt bedömningar tillsammans med extern skatteexpertis om avdragsrätten för enskilda underskott. Per 2025-12-31 likt 2024-12-31 är bedömningen att det inte finns någon osäkerhet i avdragsrätten för underskotten i Sverige och den uppskjutna skatten är därför fullt ut redovisad som en tillgång. För den norska verksamheten kvarstår en osäkerhet kring det framtida utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 1 458 Mkr (1 437). Dessa har inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade underskottsavdragen uppgår till 321 Mkr (316). För den danska verksamheten finns en osäkerhet kring det framtida utnyttjandet av underskottsavdrag uppgående till 5 Mkr (30). Dessa har inte aktiverats. Skattevärdet av de ej aktiverade underskottsavdragen uppgår till 1 Mkr (7). Pillar Two Koncernen omfattas av OECD:s modellregler för Pillar Two. Lagstiftning om Pillar Two har antagits i Sverige 1 januari 2024, där Peab AB har sitt säte. Enligt lagstiftningen är koncernen skyldig att betala en tilläggsskatt för skillnaden mellan den effektiva skattesatsen beräknad enligt GloBe- reglerna för varje jurisdiktion och minimiskattesatsen på 15%. Peab är inte verksamt i lågbeskattade länder och samtliga länder där verksamhet bedrivs har en skattesats på minst 19%. Peab kan tillämpa de temporära lättnadsreglerna i regelverket. Koncernen förväntar sig ingen tilläggsskatt. Not 14 Resultat per aktie IFRS Segmentsredovisning 2025 2024 2025 2024 Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare, Mkr 1 357 2 392 1 336 2 084 Genomsnittligt antal aktier 286 390 289 287 451 746 286 390 289 287 451 746 Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 4,74 8,32 4,66 7,25 Genomsnittligt antal utestående aktier Antal aktier 2025 2024 Totalt antal utestående aktier 1 januari 287 451 746 287 451 746 Under året återköpta egna aktier 1) -5 374 000 — Totalt antal utestående aktier 31 december 282 077 746 287 451 746 Genomsnittligt antal utestående aktier under året 286 390 289 287 451 746 1) Därutöver har 146 000 aktier förvärvats under 2025 som likvidavräknats 2026. Not 15 Immateriella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Goodwill Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av joint ventures och intressebolag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i joint ventures och intressebolag. Balanserade utvecklingsutgifter Utgifter för utveckling förekommer främst avseende utveckling av IT- system och redovisas som en tillgång i balansräkningen, om applikationen är tekniskt eller kommersiellt användbar och koncernen bedöms kunna uppbringa erforderliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter; t ex för programvara, köpta tjänster, nedlagd tid av egen personal och, ifråga om projekt som löper mer än tolv månader, låneutgifter. Övriga utgifter för utveckling redovisas i årets resultat som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisas balanserade utvecklingsutgifter till anskaffningsvärde, med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Övriga immateriella tillgångar Övriga immateriella tillgångar avser förvärvade tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Dessa immateriella tillgångar består av: • Varumärken • Kundrelationer och kundkontrakt • Nyttjanderätter, främst grus- och bergtäkter • Övrigt, främst externt förvärvade IT-system Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över de immateriella tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder. Goodwill och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod skrivs inte av men prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Varumärken hänförliga till affärsområde Industri vid Peabs återköp av Peab Industri år 2008 20 år Varumärken, övriga 5-10 år Kundrelationer 3-5 år Kundkontrakt/orderstockar kontraktens kvarvarande löptid Balanserade utvecklingsutgifter 5-10 år Nyttjanderätter motsvarande avtalets löptid Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod görs årligen. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar kontrolleras vid varje balansdag för att bedöma om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella utvecklingstillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet dessutom årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som en kostnad i årets resultat. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet, eller en grupp av enheter, fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten eller gruppen av enheter. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. Vid beräkningen av nyttjandevärdet har leasingbetalningar hanterats som kassaflöden i rörelsen. Det innebär att leasingskulderna inte påverkar diskonteringsräntan. Den kassagenererande enhetens redovisade värde inkluderar nyttjanderättstillgångar. Leasingskulder avdras från den kassagenererande enhetens redovisade värde, eftersom nyttjandevärdet reduceras med framtida leasingbetalningar. En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Vid nedskrivningsprövning av goodwill sker antaganden om framtida förhållande för att beräkna återvinningsvärdet för de kassagenererade enheterna. En redogörelse av dessa återfinns nedan och som förstås av beskrivningen skulle förändringar utöver vad som rimligt kan förväntas under 2026 av dessa antaganden och uppskattningar kunna ha en effekt på värdet på goodwill. Analys har gjorts huruvida en negativ justering på gjorda antaganden för diskonteringsränta och rörelseresultat skulle resultera i väsentlig nedskrivning av goodwill. Utifrån den analysen föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 176 ===== SIDA 177 ===== Immateriella tillgångar, externt förvärvade Immateriella tillgångar, internt utvecklade 2025, Mkr Goodwill Varu- märken Kundrela- tioner och kundkontrakt Nyttjande- rätter grus- och bergtäkter Övriga immateriella tillgångar Balanserade utvecklingsutgifter Totalt Ingående anskaffningsvärde 3 225 213 7 351 303 270 4 369 Inköp 3 3 Försäljningar och utrangeringar -12 -6 -3 -6 -27 Valutakursdifferens -92 -5 -7 -2 -106 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 3 121 202 4 338 304 270 4 239 Ingående avskrivningar — -162 -6 -196 -144 -106 -614 Försäljningar och utrangeringar 6 2 3 11 Avskrivningar -14 -20 -34 -41 -109 Valutakursdifferens 4 3 2 9 Utgående ackumulerade avskrivningar — -166 -4 -210 -176 -147 -703 Ingående nedskrivningar -25 -2 -1 — — — -28 Försäljningar och utrangeringar 12 1 13 Årets nedskrivningar -12 -1 -13 Valutakursdifferens 1 1 Utgående ackumulerade nedskrivningar -24 -2 — — -1 — -27 Utgående redovisat värde 3 097 34 — 128 127 123 3 509 Immateriella tillgångar, externt förvärvade Immateriella tillgångar, internt utvecklade 2024, Mkr Goodwill Varu- märken Kundrela- tioner och kundkontrakt Nyttjande- rätter grus- och bergtäkter Övriga immateriella tillgångar Balanserade utvecklingsutgifter Totalt Ingående anskaffningsvärde 3 300 215 22 350 298 267 4 452 Inköp 6 11 17 Försäljningar och utrangeringar -123 -15 -5 -8 -151 Omklassificering 3 3 Valutakursdifferens 48 -2 1 1 48 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 3 225 213 7 351 303 270 4 369 Ingående avskrivningar — -146 -19 -176 -114 -70 -525 Försäljningar och utrangeringar 15 5 20 Avskrivningar -17 -2 -20 -33 -36 -108 Omklassificering -2 -2 Valutakursdifferens 1 1 Utgående ackumulerade avskrivningar — -162 -6 -196 -144 -106 -614 Ingående nedskrivningar -138 — — — — — -138 Försäljningar och utrangeringar 123 123 Årets nedskrivningar -10 -2 -1 -13 Utgående ackumulerade nedskrivningar -25 -2 -1 — — — -28 Utgående redovisat värde 3 200 49 — 155 159 164 3 727 Avskrivningar redovisas på följande rader i resultaträkningen: Mkr 2025 2024 Kostnader för produktion -38 -43 Försäljnings- och administrationskostnader -71 -65 Summa -109 -108 Nedskrivningar redovisas på följande rad i resultaträkningen: Mkr 2025 2024 Kostnader för produktion -13 -13 Summa -13 -13 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 177 ===== SIDA 178 ===== Nedskrivningsprövning av goodwill i kassagenererande enheter I Peabkoncernens balansräkning per 2025-12-31 ingår goodwill med totalt 3 097 Mkr (3 200). I nedanstående tabell redovisas goodwill per grupp av kassagenererande enheter för vilken goodwill nedskrivningsprövas. Mkr 2025 2024 Bygg Bygg Sverige 76 76 Bygg Finland 70 74 Bygg Norge 31 32 Anläggning Anläggning Sverige 121 121 Anläggning Norge 60 64 Industri Industri Sverige 1 416 1 416 Industri Finland 1 286 1 367 Industri Norge — 11 Industri Danmark 23 25 Projektutveckling Bostadsutveckling Sverige 14 14 Summa 3 097 3 200 Nedskrivningar av goodwill Koncernen har under 2025 gjort nedskrivning av goodwill med 12 Mkr (10). Årets nedskrivning är huvudsakligen hänförbar till affärsområde Industri, där en översyn av verksamheten har genomförts, och är en följd av låg lönsamhet i delar av verksamheten. För de kassagenererande enheter där beräkning av återvinningsvärdet genomförts och nedskrivningsbehov ej har identifierats, är det koncernledningens bedömning att det inte föreligger någon betydande risk för väsentlig nedskrivning av goodwill kommande räkenskapsår. Vid en förändring av -0,5 procent av rörelsemarginalen under prognosperioden 2026-2029 eller en förändring av +0,5 procent på WACC identifieras inget nedskrivningsbehov för de väsentliga kassagenererade enheterna. Metod för beräkning av återvinningsvärde För samtliga goodwillvärden har återvinningsvärdet framtagits genom en beräkning av nyttjandevärdet för den kassagenererande enheten. Beräkningsmodellen bygger på en diskontering av framtida prognostiserade kassaflöden som ställts mot enhetens redovisade värden. De framtida kassaflödena har baserats på 5-årsprognoser framtagna av ledningen för respektive grupp av kassagenererande enheter. Vid test av goodwill har en evig horisont antagits och extrapolering av kassaflöden för åren efter prognosperioden har baserats på tillväxttakt från och med år sex på cirka två procent. Viktiga variabler vid beräkning av nyttjandevärde Följande variabler är väsentliga och gemensamma för samtliga kassagenererande enheter vid beräkningar av nyttjandevärdet; Omsättning: Verksamhetens bedömda utveckling, förväntad konjunkturutveckling för bygg- och anläggningsbranschen samt fastighetsbranschen, allmän samhällsekonomisk utveckling, investeringsplaner för offentliga och kommunala beställare, ränteläge och lokala marknadsförutsättningar. Rörelsemarginal: Bedömd lönsamhetsnivå och effektivitet för verksamheten, tillgång till nyckelpersoner och kvalificerad arbetskraft, tillgång till interna resurser, kostnadsutveckling för löner, material och underentreprenörer. Rörelsekapitalbehov: Bedömning utifrån varje enskilt fall om nivån på rörelsekapitalet återspeglar verksamhetens behov eller behöver justeras för prognosperioderna. För utvecklingen framåt är ett rimligt eller försiktigt antagande att det följer omsättningstillväxten. Hög grad av egenutvecklade projekt kan innebära ett större behov av rörelsekapital. Investeringsbehov: Verksamheternas investeringsbehov bedöms utifrån de investeringar som krävs för att uppnå prognostiserade kassaflöden i utgångsläget, det vill säga utan expansionsinvesteringar. Vid bedömning av ersättningsinvesteringar har omställning till en klimatförbättrad verksamhet beaktats. Skattebelastning: Skattesatsen i prognoserna baseras på Peabs förväntade skattesituation i Sverige, Norge, Finland och Danmark avseende skattesats, underskottsavdrag m.m. Diskonteringsränta: Prognostiserade kassaflöden samt restvärde diskonteras till nuvärde med en vägd kapitalkostnad enligt WACC (Weighted- average cost of capital). Räntenivån på lånat kapital har marknadsanpassats till respektive land. Avkastningskravet på eget kapital är uppbyggt enligt Capital Asset Pricing Model. I genomförda beräkningar av nyttjandevärde har en vägd diskonteringsränta efter skatt använts. För kassagenererande enheter i Sverige har en diskonteringsränta efter skatt i snitt om 8,1 procent (8,0) använts, i Norge 8,8 procent (8,7), i Finland 8,4 procent (8,3) och i Danmark 8,4 procent (7,9). Dessa motsvaras av diskonteringsränta före skatt i snitt i Sverige om 8,4 procent (8,3), i Norge 9,2 procent (9,2), i Finland 8,7 procent (8,4) och i Danmark 8,7 procent (8,2). Not 16 Materiella anläggningstillgångar Redovisningsprinciper Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att nyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar förväntas. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbyte. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. För information om redovisningsprinciper för nedskrivningar se not 15, Immateriella anläggningstillgångar. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Tillkommande utgifter inkluderar utgifter för utbyte av hela eller delar av identifierade komponenter samt utgifter för tillskapande av ny komponent. Utgifter som inte uppfyller tillgångskriteriet redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Byggnader 25-100 år Markanläggningar 25-50 år Asfaltverk och betongfabriker 10-15 år Fordon och entreprenadmaskiner 5-10 år Övriga maskiner och inventarier 3-10 år Bedömning av en tillgångs nyttjandeperiod och restvärde görs årligen. Grus- och bergtäkter skrivs av baserat på substansminskning, det vill säga uttaget grus och sten i förhållande till grus-/bergtäktens bedömda totala mängd utvinningsbar substans. För information om redovisningsprinciper avseende låneutgifter se not 22, Projekt- och exploateringsfastigheter. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 178 ===== SIDA 179 ===== Materiella anläggningstillgångar består av ägda och leasade tillgångar. Mkr Not 2025 2024 Materiella anläggningstillgångar – ägda 5 514 5 705 Nyttjanderätter – leasade 28 1 863 1 948 Summa 7 377 7 653 2025, Mkr Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Totalt Ingående anskaffningsvärde 3 009 13 477 103 16 589 Inköp 38 620 239 897 Försäljningar och utrangeringar -17 -627 -1 -645 Försäljningar via sålda bolag -9 -24 -33 Omklassificering 1) 11 226 -109 128 Valutakursdifferens -47 -253 -3 -303 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 2 985 13 419 229 16 633 Ingående avskrivningar -1 391 -9 463 — -10 854 Försäljningar och utrangeringar 12 555 567 Försäljningar via sålda bolag 7 19 26 Avskrivningar -98 -868 -966 Omklassificering 1) 6 -88 -82 Valutakursdifferens 20 193 213 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 444 -9 652 — -11 096 Ingående nedskrivningar -11 -19 — -30 Försäljningar och utrangeringar 7 7 Årets nedskrivningar -1 -1 Omklassificering 1) 1 -1 — Valutakursdifferens 1 1 Utgående ackumulerade nedskrivningar -10 -13 — -23 Utgående redovisat värde 1 531 3 754 229 5 514 1) Inkluderar även lösta leasingkontrakt 2024, Mkr Byggnader och mark Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar Totalt Ingående anskaffningsvärde 2 810 13 120 488 16 418 Inköp 57 423 99 579 Försäljningar och utrangeringar -141 -479 -7 -627 Omklassificering 1) 260 333 -478 115 Valutakursdifferens 23 80 1 104 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 3 009 13 477 103 16 589 Ingående avskrivningar -1 311 -8 873 — -10 184 Försäljningar och utrangeringar 29 446 475 Avskrivningar -101 -897 -998 Omklassificering 1) 1 -85 -84 Valutakursdifferens -9 -54 -63 Utgående ackumulerade avskrivningar -1 391 -9 463 — -10 854 Ingående nedskrivningar -3 -20 — -23 Försäljningar och utrangeringar 1 1 2 Årets nedskrivningar -9 -9 Utgående ackumulerade nedskrivningar -11 -19 — -30 Utgående redovisat värde 1 607 3 995 103 5 705 1) Inkluderar även lösta leasingkontrakt Nedskrivningar redovisas på följande rad i resultaträkningen: Mkr 2025 2024 Kostnader för produktion -1 -9 Summa -1 -9 Inga låneutgifter har aktiverats varken 2025 eller 2024. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 179 ===== SIDA 180 ===== Not 17 Förvaltningsfastigheter Redovisningsprinciper Förvaltningsfastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. För information om redovisningsprinciper avseende nedskrivningar se not 15, Immateriella anläggningstillgångar samt ytterligare redovisningsprinciper avseende fastigheter se not 16, Materiella anläggningstillgångar. Upplysningar lämnas om verkligt värde av förvaltningsfastigheterna. Värderingen bygger på en intern värderingsmodell. Som ett komplement till denna värdering inhämtas även årliga externa marknadsvärderingar för ett antal av objekten. Extern värdering av fastigheterna sker vart tredje år. Avskrivningsprinciper Avskrivningar baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Byggnader 100 år Markanläggningar 20 år Förvaltningsfastigheter består av ägda och leasade tillgångar. Mkr Not 2025 2024 Förvaltningsfastigheter – ägda 35 36 Nyttjanderätter – leasade 28 24 23 Summa 59 59 Mkr 2025 2024 Ingående anskaffningsvärde 40 42 Omklassificering — -2 Valutakursdifferens -1 — Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 39 40 Ingående avskrivningar -4 -4 Avskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar -4 -4 Utgående redovisat värde 35 36 Ackumulerade verkliga värden Vid årets slut uppgick det verkliga värdet till 61 Mkr jämfört med redovisat värde om 59 Mkr inklusive nyttjanderätter. Vid utgången av 2024 uppgick det verkliga värdet till 94 Mkr jämfört med redovisat värde om 59 Mkr. Verkligt värde på nyttjanderätterna (tomträtter), utöver redovisat värde, är inte väsentligt. Värderingsteknik, hierarki och väsentliga icke observerbar indata Verkliga värden har fastställts med en kombination av tillämpning av ortsprismetod, utifrån redovisade jämförelseköp och avkastningsmetod. Värderingen bygger på en intern värderingsmodell men externa värderingar inhämtas vid behov. Värderingen av ovanstående verkliga värden är för samtliga förvaltningsfastigheter klassificerade i nivå 3 i verkligt värde hierarkin. Not 18 Andelar i joint ventures Redovisningsprinciper Joint ventures är redovisningsmässigt de bolag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande, där koncernen har indirekt rätt till nettotillgångarna. Joint ventures konsolideras enligt kapitalandelsmetoden. I övrigt totalresultat redovisas koncernens andel av den säkringsredovisning som tillämpas för kassaflödessäkring av ränterisk som sker via ränteswappar för joint ventures låneskulder. För information om redovisningsprinciper avseende nedskrivningar se not 15, Immateriella anläggningstillgångar. Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Samtliga delägda bolag analyseras om dessa ska klassificeras som dotterbolag, joint venture eller gemensam verksamhet. I de fall Peab har bestämmande inflytande, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning samt kan använda inflytande för att påverka avkastningen klassificeras det delägda bolaget som ett dotterbolag. Samtliga tre kriterier måste vara uppfyllda för att klassificeras som ett dotterbolag. I de fall Peab tillsammans med en eller flera delägare har ett gemensamt bestämmande inflytande som regleras av ett samarbetsavtal redovisas detta som ett samarbetsarrangemang, som joint venture eller gemensam verksamhet. Upplysning om väsentliga joint ventures i koncernen Fastighets AB ML4 ägs till 50 procent. Bolaget ska äga och förvalta forskningsanläggningen Max IV i Lund. Anläggningen hyrs ut till Lunds Universitet. Point Hyllie Holding AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta kontorsfastigheten The Point samt äga och förvalta hotellfastigheten Värdshuset 5. Skiab Invest AB ägs till 50 procent. Bolaget ska utveckla, äga och förvalta kommersiella bostäder i den skandinaviska fjällvärlden. Fastighets AB Centur ägs till 50 procent. Bolaget har ägt, förvaltat och utvecklat kommersiella fastigheter och bostäder. Under november 2024 har Peab och den andra ägaren, Fastighets AB Balder, förvärvat merparten av det befintliga fastighetsbeståndet från Centur. Kvar i Fastighets AB Centur efter detta är endast ett fåtal fastigheter. Efter transaktionen är inte Fastighets AB Centur klassificerat som ett väsentligt joint venture i Peab. ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 180 ===== SIDA 181 ===== Väsentliga joint ventures 2025-12-31 Väsentliga joint ventures 2024-12-31 Mkr Fastighets AB ML4 Point Hyllie Holding AB Skiab Invest AB Fastighets AB Centur Fastighets AB ML4 Point Hyllie Holding AB Skiab Invest AB Nettoomsättning 169 117 123 471 194 115 120 Rörelseresultat 1) 111 51 55 1 007 138 53 54 Räntekostnader och liknande resultatposter -66 -35 -37 -216 -88 -46 -38 Skatt -13 -5 -8 213 -17 -6 -8 Årets resultat 32 11 10 1 004 33 1 8 Övrigt totalresultat -2 -27 -4 -7 Årets totalresultat 32 9 -17 1 004 33 -3 1 Avgår innehav utan bestämmande inflytande -4 Summa totalresultat efter avdrag för innehav utan bestämmande in 32 9 -17 1 000 33 -3 1 1) Avskrivningar uppgår till 50 36 48 50 36 48 Väsentliga joint ventures 2025-12-31 Väsentliga joint ventures 2024-12-31 Mkr Fastighets AB ML4 Point Hyllie Holding AB Skiab Invest AB Fastighets AB Centur Fastighets AB ML4 Point Hyllie Holding AB Skiab Invest AB Anläggningstillgångar 274 21 261 25 Förvaltningsfastigheter 1 791 1 280 1 719 373 1 840 1 316 1 709 Kortfristiga placeringar och likvida medel 66 37 77 280 66 33 152 Övriga omsättningstillgångar 2 2 437 2 245 6 7 330 Summa tillgångar 2 133 1 319 2 254 2 898 2 173 1 356 2 216 Långfristiga finansiella skulder 1 687 926 966 313 1 759 952 931 Övriga långfristiga skulder 106 8 2 31 94 8 2 Kortfristiga finansiella skulder 72 13 9 69 9 Övriga kortfristiga skulder 10 35 46 36 27 28 26 Summa skulder 1 875 982 1 023 380 1 949 988 968 Nettotillgångar 258 337 1 231 2 518 224 368 1 248 Koncernens andel av nettotillgångar vid årets ingång 113 184 624 759 96 185 624 Andel av summa totalresultat 16 5 -8 500 17 -1 0 Erhållen utdelning -20 Koncernens andel av nettotillgångar vid årets utgång 129 169 616 1 259 113 184 624 Koncernens andel av orealiserad internvinst vid årets ingång -53 -120 -85 -48 -55 -121 -87 Omklassificering av internvinst vid omstrukturering av delägt bolag 89 Eliminering av orealiserad vinst 2 2 -1 -51 2 1 2 Koncernens andel av orealiserad internvinst vid årets utgång -51 -118 -86 -10 -53 -120 -85 Redovisat värde vid årets utgång 78 51 530 1 249 60 64 539 Totalresultatet redovisas på följande rader i resultaträkningen: Kostnader för produktion 18 8 5 449 19 2 6 Övrigt totalresultat -1 -14 -2 -4 Summa 18 7 -9 449 19 0 2 Redovisat värde fördelas på följande rad i balansräkningen: Andelar i joint venture 78 51 530 1 249 60 64 539 Summa 78 51 530 1 249 60 64 539 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 181 ===== SIDA 182 ===== Upplysning om övriga joint ventures värde i koncernen Mkr 2025 2024 Andel av totalresultat för övriga joint ventures 101 -41 Totalresultatet fördelas på följande rader i resultaträkningen: Kostnader för produktion 123 -44 Övriga rörelseintäkter — 3 Övriga rörelsekostnader -22 — Summa 101 -41 Redovisat värde av övriga joint ventures 801 871 Redovisat värde fördelas på följande rader i balansräkningen: Andelar i joint venture 822 884 Övriga avsättningar 1) -1 -1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2) -20 -12 Summa 801 871 1) Avser joint venture med negativt eget kapital. 2) Avser joint venture där nettot av eget kapital och internvinsteliminering är negativt. Blindheim Kran AS 918 329 293 Ålesund — 45,0 % Bondistranda Utvikling AS 992 512 741 Oslo 50,0 % 50,0 % Byggutveckling Svenska AB 556627-2117 Linköping 50,0 % 50,0 % Einerhagen Eiendom AS 915 167 241 Tromsö 50,0 % 50,0 % Eldslund Holding AB 559472-4089 Solna 50,0 % 50,0 % Fastighets AB Centur 556813-6369 Stockholm 50,0 % 50,0 % Fastighets AB ML 4 556786-2155 Malmö 50,0 % 50,0 % Fastighets AB Tornet 559008-2912 Göteborg — 50,0 % Fjällvärme i Sälen AB 556536-1895 Malung-Sälen 50,0 % 50,0 % Fløifjellet Eiendom AS 915 467 407 Tromsö 50,0 % 50,0 % Fløtningen Park AS 992 212 330 Skien 50,0 % 50,0 % Forsøket Boliger AS 919 440 694 Tromsö 50,0 % 50,0 % Fri Sikt Volsdalsberga AS 990 529 396 Ulstein 40,0 % 40,0 % Galtungveien Eiendom AS 927 660 407 Halden 50,0 % 50,0 % Hakametsän Kehitys Oy 3291839-3 Tampere 30,0 % — Hans Haslums Vei Utvikling AS 914 498 937 Lysaker 50,0 % 50,0 % Hälsostaden Ängelholm Holding AB 556790-5723 Ängelholm 33,3 % 33,3 % I Tolv AB 556513-2478 Eksjö 50,0 % 50,0 % JV Slättö Peab Finland AB 559363-1897 Stockholm 50,0 % 50,0 % Kaldslettneset AS 911 692 058 Tromsö 50,0 % 50,0 % KB Älvhögsborg 916899-2734 Trollhättan 50,0 % 50,0 % Klosterfoss Utvikling AS 991 043 829 Skien 50,0 % 50,0 % Kapitalandel 1) Företag Organisationsnummer Säte 2025 2024 Kungsörs Grusaktiebolag 556044-4134 Kungsör 50,0 % 50,0 % Lillegården Eiendom AS 886 804 512 Skien — 50,0 % Majorbygg AS 912 077 020 Skien 50,0 % 50,0 % Medkila Nord AS 998 565 545 Harstad 50,0 % 50,0 % Myren Parkering AS 912 024 733 Skien 26,4 % 26,4 % Nedre Holte AS 985 911 495 Harstad 50,0 % 50,0 % Nordasfalt AS 950 501 480 Bodö — 50,0 % PEKO Fastighets AB 559220-8911 Solna — 50,0 % PeKum AB 559041-7464 Kumla 50,0 % 50,0 % Point Hyllie Holding AB 559023-4034 Solna 50,0 % 50,0 % PPE Holding AB 559003-7304 Solna 50,0 % 50,0 % PPE Holding i Borgholm AB 559309-7768 Kalmar 50,0 % 50,0 % Runö Fastigheter Handelsbolag 969723-2107 Stockholm 30,0 % 30,0 % Scandinavian Mountains AB 556973-5631 Malung-Sälen 15,9 % 15,9 % Skanör Falsterbo Strandbad AB 559352-5602 Vellinge 50,0 % 50,0 % Skiab Invest AB 556848-5220 Malung-Sälen 50,0 % 50,0 % SLP JV AB 559387-1063 Solna 50,0 % 50,0 % Solligården Bolig DA 913 765 516 Lysaker 50,0 % 50,0 % Solligården Næring AS 913 764 862 Oslo 50,0 % 50,0 % Stadsliden Utveckling AB 556874-7413 Umeå 50,0 % 50,0 % Steindalen AS 914 738 091 Stjørdal 33,3 % 33,3 % Storsvingen Vest AS 999 210 953 Hammerfest 50,0 % 50,0 % Strömbrytaren Holding AB 559116-6391 Stockholm 50,0 % 50,0 % Sydpartner AB 556712-4952 Ängelholm 50,0 % 50,0 % Tunveien Eiendom AS 916 321 007 Oslo 50,0 % 50,0 % Umeå Mark & Exploatering AB 556660-7064 Umeå 50,0 % 50,0 % Villa Primus AB 559522-6860 Solna 50,0 % — Kapitalandel 1) Företag Organisationsnummer Säte 2025 2024 1) Kapitalandelen överensstämmer med rösträttsandelen ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2025 O M P E A B F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S EF I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E RÖ V R I G I N F O R M A T I O N F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R O C H N O T E R - K O N C E R N E N 182 ===== SIDA 183 =====