Årsredovisning 2024

Koncernledning
Micael Johansson
VD och koncernchef
Nuvarande befattning sedan:  2019
Koncernledning sedan:  2010
Anställd på Saab sedan: 1985
Utbildning: Kandidatexamen i matematik och 
datavetenskap, Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Vice VD 
Saab. Senior Vice President och chef för 
affärsområde Surveillance. Andra ledande 
befattningar inom Saab inklusive President 
Saab Avitronics.
Född: 1960
Egna och närståendes aktieinnehav: 296 854
Anders Carp
Vice VD
Nuvarande befattning sedan: 2020
Koncernledning sedan: 2017
Anställd på Saab sedan: 2001
Utbildning: Officersutbildning och executive 
program-studier. 
Relevant arbetslivserfarenhet: Senior 
Vice President och chef för affärsområde 
Surveillance. Flera andra ledande befattningar 
inom Saab. Tjänster inom Försvarsmakten och 
Framfab.  
Född: 1971
Egna och närståendes aktieinnehav: 86 702
Annika Bäremo
Senior Vice President och chefsjurist, chef 
för Group Legal Affairs och sekreterare i 
Saabs styrelse
Nuvarande befattning sedan: 2012
Koncernledning sedan: 2012
Anställd på Saab sedan:  2012
Utbildning: Jur.kand., Uppsala universitet. 
Relevant arbetslivserfarenhet: 
Styrelseordförande engcon AB. Ordförande 
Teknikföretagens Juridikstyrelse. 
Styrelseledamot Saab Dynamics AB. Tidigare 
chefsjurist Sandvik Materials Technology.
Född: 1964
Egna och närståendes aktieinnehav: 43 392
Anna Wijkander
Finansdirektör
Nuvarande befattning sedan:  2024
Koncernledning sedan:  2024
Anställd på Saab sedan: 2015
Utbildning: Kandidatexamen i Ekonomi, 
Stockholms Universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: Vice CFO 
och Head of Corporate Control på Saab. Flera 
ledande befattningar inom Ericsson.
Född: 1970
Egna och närståendes aktieinnehav:  5 063
Charlotta Björklund
Senior Vice President och chef för 
Operational Excellence
Nuvarande befattning sedan: 2021
Koncernledning sedan: 2021
Anställd på Saab sedan:  2018
Utbildning: Civilingenjör, Kungliga Tekniska 
Högskolan (KTH).
Relevant arbetslivserfarenhet: Chef för inköp 
och produktion, Saab Järfälla. Flera ledande 
befattningar inom Ericsson inklusive Vice 
President och chef för produktutveckling.
Född: 1965
Egna och närståendes aktieinnehav: 13 483
Lena Eliasson
Senior Vice President och HR-chef
Nuvarande befattning sedan: 2012
Koncernledning sedan: 2012
Anställd på Saab sedan:  2012
Utbildning:  Civilingenjör, Chalmers tekniska 
högskola. 
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande 
befattningar inom ABB inklusive Senior Vice 
President HR Norra Europa och Senior Vice 
President HR Sverige. 
Född: 1967
Egna och närståendes aktieinnehav: 69 241
6 1  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender 
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande 
Risker och osäkerheter 
 
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Ersättning och långsiktiga 
incitamentsprogram
  
Hållbarhetsrapport 
Finansiella rapporter 
Övrig information

===== SIDA 62 =====

Koncernledning
Förändringar i koncernledningen
Den 18 juni 2024 meddelade Saab att Anna Wijkander blir 
bolagets nya CFO och medlem av Saabs koncernledning. Hon 
ersätter Saabs tidigare CFO Christian Luiga. Den 29 januari 
2025 meddelade Saab att Jonas Hjelm, före detta chef för 
Government Affairs, lämnar sin roll och Saabs koncernledning. 
Den 31 januari 2025 meddelade Saab ett antal förändringar som 
påverkar bolagets koncernledning. Eva Karlsson har utsetts 
till Chief Operating Officer (COO) och kommer att ingå i Saabs 
koncernledning. Till följd av detta kommer Charlotta Björklund, 
idag chef för Operational Excellence, att lämna koncernledningen 
den 1 mars 2025. Vidare minskar Saab på ansvarsområdet för 
den centrala strategifunktionen, som nu kommer att fokusera på 
koncernövergripande strategifrågor. Christian Hedelin, Saabs 
strategichef, lämnar till följd av detta koncernledningen.
Christian Hedelin
Senior Vice President och strategichef
Nuvarande befattning sedan: 2018
Koncernledning sedan: 2018
Anställd på Saab sedan: 2018
Utbildning:  Civilingenjör elektroteknik, 
Chalmers tekniska högskola.
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera 
ledande befattningar inom Ericsson, inklusive 
strategichef för Network-divisionen.
Född: 1969
Egna och närståendes aktieinnehav: 34 415
Viktor Wallström
Senior Vice President och kommunikations- 
och hållbarhetschef
Nuvarande befattning sedan: 2022
Koncernledning sedan: 2022
Anställd på Saab sedan: 2022
Utbildning: Masterexamen i statsvetenskap, 
Uppsala universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: 
Kommunikations- och hållbarhetschef på Tele2, 
pressekreterare för Svenska kraftnät och 
senior konsult på Diplomat Communications. 
Född: 1985
Egna och närståendes aktieinnehav: 12 526
Görgen Johansson
Senior Vice President och chef för 
affärsområde Dynamics
Nuvarande befattning sedan: 2013
Koncernledning sedan: 2013
Anställd på Saab sedan: 2004
Utbildning:  MBA
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera 
ledande befattningar inom Saab, inklusive 
ställföreträdande CFO. 
Född: 1964
Egna och närståendes aktieinnehav: 62 338
Jonas Hjelm
Senior Vice President och chef för 
Government Affairs
Nuvarande befattning sedan:  2023
Koncernledning sedan: 2007–2012, 2015–nu
Anställd på Saab sedan: 2006
Utbildning:  Senior ledarskapskurs vid 
Försvarshögskolan, och executive program-
studier vid Handelshögskolan i Stockholm. 
Relevant arbetslivserfarenhet:  Flera 
ledande befattningar inom Saab, inklusive 
Senior Vice President och chef för 
affärsområde Aeronautics. Statssekreterare 
på försvarsdepartementet och sakkunnig i 
statsrådsberedningen. 
Född: 1971
Egna och närståendes aktieinnehav: 59 000
Carl-Johan Bergholm
Senior Vice President och chef för 
affärsområde Surveillance
Nuvarande befattning sedan: 2021
Koncernledning sedan:  2021
Anställd på Saab sedan: 1992
Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik, Uppsala 
universitet.
Relevant arbetslivserfarenhet: COO och vice 
chef för affärsområde Surveillance. Flera andra 
ledande befattningar inom Saab inklusive chef 
för affärsenhet Electronic Warfare Systems 
och marknads- och försäljningschef för 
affärsområde Electronic Defence Systems. 
Född: 1967
Egna och närståendes aktieinnehav: 17 410
Lars Tossman
Senior Vice President och chef för 
affärsområde Aeronautics
Nuvarande befattning sedan: 2023
Koncernledning sedan: 2020
Anställd på Saab sedan: 1986
Relevant arbetslivserfarenhet: Flera ledande 
befattningar inom Saab, inklusive Senior 
Vice President och chef för affärsområde 
Kockums, chef för affärsenhet Radar Solutions, 
deputy CMO och managing director på Saab 
Underwater Systems. 
Född: 1962
Egna och närståendes aktieinnehav: 103 018
Mats Wicksell
Senior Vice President och chef för 
affärsområde Kockums
Nuvarande befattning sedan: 2023
Koncernledning sedan: 2023
Anställd på Saab sedan: 1998
Relevant arbetslivserfarenhet:  Chef för 
affärsenhet Combat Systems. Flera andra 
ledande befattningar inom Saab inklusive 
ansvarig för GlobalEye-produkt och program. 
Född: 1973
Egna och närståendes aktieinnehav: 12 183
Mikael Adelsberg
Chief Digital Officer
Nuvarande befattning sedan: 2024
Koncernledning sedan:  2024
Anställd på Saab sedan: 2024
Utbildning: Civilingenjör och MBA
Relevant arbetslivserfarenhet: Head of R&D 
EE/SW/Autonomous på Traton Group, Senior 
Vice President, Connected, Autonomous 
and Embedded Systems på Scania samt flera 
befattningar inom Scania och Volkswagen.
Född: 1979
Egna och närståendes aktieinnehav:  345
6 2  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender 
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande 
Risker och osäkerheter 
 
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Ersättning och långsiktiga 
incitamentsprogram
  
Hållbarhetsrapport 
Finansiella rapporter 
Övrig information

===== SIDA 63 =====

Ersättning och långsiktiga 
incitamentsprogram
Riktlinjer för ersättning och andra 
anställningsvillkor för ledande 
befattningshavare 2024
Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen minst 
vart fjärde år upprätta förslag till riktlinjer för 
ersättning till ledande befattningshavare 
i bolaget för beslut av årsstämman. På 
årsstämman 2021 antogs styrelsens 
förslag till ersättningsriktlinjer för ledande 
befattningshavare enligt nedan.
Riktlinjer
Med ledande befattningshavare avses 
verkställande direktören (VD) och övriga 
medlemmar av koncernledningen. Denna 
krets framgår av bolagets webbplats. 
Styrelseledamöter i Saab AB omfattas i 
vissa särskilda fall av dessa riktlinjer, se 
nedan. Inga styrelsearvoden skall utgå för 
koncernledningens deltagande i styrelser 
för affärsområden eller Saabs dotterbolag. 
Riktlinjerna omfattar inte ersättning som 
beslutas av bolagsstämman.
Dessa riktlinjer gäller från årsstämman 
2021 fram till och med årsstämman 2025 
och tillämpas på ersättningar som avtalas, 
och förändringar som görs i redan avtalade 
ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av 
årsstämman. 
Riktlinjernas främjande av Saabs 
strategi, långsiktiga intressen och 
hållbarhet  
Ett framgångsrikt genomförande av Saabs 
affärsstrategi och främjande av bolagets 
långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, 
förutsätter att bolaget kan rekrytera och 
behålla ledande befattningshavare. För detta 
krävs att Saab kan erbjuda marknadsmässiga 
och konkurrenskraftiga totalersättningar 
anpassade efter bolagets utveckling och 
situation, vilket dessa riktlinjer möjliggör. 
Ersättningsstrukturerna skall så långt som 
möjligt präglas av förutsägbarhet, såväl 
beträffande kostnaden för företaget som 
förmånen för den anställde, och vara baserade 
på faktorer som befattning, kompetens, 
erfarenhet och prestation. Avstämningar skall 
göras kontinuerligt med relevanta branscher 
och marknader. 
Fast ersättning
Den fasta ersättningen skall bestå av kontant 
lön. Den fasta lönen revideras varje år per 
den 1 januari för hela koncernledningen. Den 
fasta lönen skall vara marknadsmässig och 
baseras på faktorer som befattning, kompetens, 
erfarenhet och prestation. 
Rörlig ersättning
Saabs verksamhet kännetecknas i huvudsak av 
utveckling av komplexa produkter och system. 
Produkterna marknadsförs, vidareutvecklas, 
produceras och underhålls under lång tid, 
i vissa fall tre till fyra decennier, med som 
regel betydande investeringar och långa 
kundrelationer över hela världen. Det är därför 
viktigt att de ledande befattningshavarna har en 
långsiktig syn på och engagemang i bolagets 
verksamhet och vinst. Därmed är långsiktig 
rörlig ersättning särskilt väl lämpad för Saab och 
dess aktieägare. Saab betalar därför normalt 
inga kortsiktiga rörliga kontantersättningar 
till VD eller övriga ledande befattningshavare. 
Den rörliga ersättningen består istället av 
långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram 
som beslutas av bolagsstämman och därmed 
inte omfattas av dessa riktlinjer. VD och 
ledande befattningshavare är berättigade 
att delta i dessa program. Styrelsen föreslår 
att årsstämman 2025 fattar beslut om ett 
långsiktigt incitamentsprogram (LTI 2026). 
Styrelsens avsikt är att även inför kommande 
årsstämmor föreslå årsstämman långsiktiga 
incitamentsprogram. Villkoren och kostnaden 
för bolagets långsiktiga incitamentsprogram 
redovisas i styrelsens fullständiga förslag till 
respektive årsstämma. 
 
Vid extraordinära omständigheter kan 
överenskommelser av engångskaraktär träffas 
om kontant rörlig ersättning, förutsatt att 
sådana arrangemang endast görs på individnivå 
i syfte att rekrytera eller behålla personal, eller 
som ersättning för extraordinära arbetsinsatser 
utöver personens ordinarie arbetsuppgifter, och 
att sådan ersättning aldrig överstiger ett belopp 
motsvarande den fasta årslönen samt ej utges 
mer än en gång per år och per individ. Sådan 
ersättning skall inte vara pensionsgrundande 
såvida inte annat följer av tvingande 
kollektivavtalsbestämmelser. Beslut om sådan 
ersättning skall fattas av styrelsen på förslag av 
ersättningsutskottet. 
 
I övrigt skall rörlig kontant ersättning inte utgå. 
Övriga förmåner
Samtliga befattningshavare i koncernledningen 
kan ges rätt till övriga förmåner i enlighet med 
lokal praxis. Förmånerna skall bidra till att 
underlätta befattningshavarens möjligheter att 
fullgöra sina arbetsuppgifter. Övriga förmåner 
kan vara till exempel tjänstebil, resor, bostad och 
sjukvårdsförsäkring. 
Värdet av förmåner skall motsvara vad som 
kan anses vara rimligt i förhållande till praxis 
på marknaden. För förmåner som till exempel 
tjänstebil och sjukvårdsförsäkring får värdet 
uppgå till högst 5 procent av den fasta årslönen. 
Vidare kan befattningshavare på individnivå ges 
rätt till bostad och resor, varvid värdet av sådana 
förmåner får uppgå till högst 25 procent av den 
fasta årslönen. 
 
För befattningshavare vilka är stationerade 
i annat land än sitt hemland får ytterligare 
ersättning och andra förmåner utgå i skälig 
omfattning med beaktande av de särskilda 
omständigheter som är förknippade med sådan 
utlandsstationering, varvid dessa riktlinjers 
övergripande ändamål så långt som möjligt skall 
tillgodoses. Sådana förmåner får sammanlagt 
uppgå till högst 30 procent av den fasta 
årslönen. 
Pension
Pensionsåldern skall vara 65 år. Ledande 
befattningshavare skall ha rätt till 
pensionsförmåner enligt ITP-avtalet och 
kan även omfattas av Nya Saab-planen. 
Pensionsförmåner enligt den Nya Saab-planen 
skall vara premiebaserade och avsättningar 
sker månadsvis. Enligt den Nya Saab-planen 
sker avsättningar för ålderspension från 65 år 
på lönedelar över 30 inkomstbasbelopp per 
år. Nya Saab-planen innebär avsättningar om 
30 procent på den del av årslönen som inte 
försäkras enligt ITP-avtalet. Årliga avsättningar 
för pensionsförmånerna för en enskild ledande 
befattningshavare får sammantaget inte 
överstiga 40 procent av den fasta årslönen. 
Enligt den Nya Saab-planen har samtliga 
ledande befattningshavare, inklusive VD, 
vidare rätt till förstärkt sjukpension och 
efterlevandepension. Förstärkt sjukpension 
erhålls utöver allmän sjukförsäkring och 
6 3  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender 
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande 
Risker och osäkerheter 
 
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Ersättning och långsiktiga 
incitamentsprogram
  
Hållbarhetsrapport 
Finansiella rapporter 
Övrig information

===== SIDA 64 =====

ITP-avtalets sjukpension, och beräknas enligt 
procentsatser av pensionsgrundande lön, 10–65 
procent i olika löneintervall. Den förstärkta 
sjukpensionen erhålls som längst till 65 år. Saab 
upprätthåller avsättningar för ålderspension vid 
sjukpension. Efterlevandepension för ledande 
befattningshavare, inklusive VD, grundas på det 
högsta värdet av antingen 12 månadslöner eller 
det uppsamlade kapitalet i försäkringen. 
Anpassning till lokala regler 
Beträffande anställningsförhållanden som lyder 
under andra regler än svenska får vederbörliga 
anpassningar ske för att följa tvingande sådana 
regler eller fast lokal praxis, varvid dessa 
riktlinjers övergripande ändamål så långt som 
möjligt skall tillgodoses. 
Övriga villkor
Samtliga befattningshavare i koncernledningen, 
inklusive VD, kan avsluta sin anställning med 
högst sex månaders uppsägningstid. Om 
anställningen upphör på Saabs initiativ kan, 
utöver en uppsägningstid på normalt sex 
månader, ett maximalt avgångsvederlag 
om 18 månader tillämpas. Fast lön under 
uppsägningstid och avgångsvederlag 
får sammanlagt inte överstiga ett belopp 
motsvarande den fasta lönen för 24 månader. 
 
Ersättning för eventuellt åtagande om 
konkurrensbegränsning kan utbetalas. 
Sådan ersättning skall kompensera för 
eventuellt inkomstbortfall och skall endast 
utbetalas i den utsträckning som den 
tidigare befattningshavaren saknar rätt till 
avgångsvederlag. Ersättningen skall baseras 
på fast kontant månadslön vid tidpunkten 
för uppsägningen och skall avse den tid 
som åtagandet om konkurrensbegränsning 
gäller, vilket kan vara högst 18 månader efter 
anställningens upphörande. 
Avräkning skall normalt göras från 
avgångsvederlag mot inkomst av annan 
anställning under motsvarande tid.
Konsultarvode till styrelseledamöter
Saab AB:s stämmovalda styrelseledamöter skall 
i särskilda fall kunna arvoderas för tjänster inom 
deras respektive kompetensområde, som ej 
utgör styrelsearbete, under en begränsad tid. 
För dessa tjänster (inklusive tjänster som utförs 
genom av styrelseledamot helägt bolag) skall 
utgå ett marknadsmässigt arvode förutsatt 
att sådana tjänster bidrar till genomförandet 
av Saabs affärsstrategi och främjar Saabs 
långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet. 
Lön och anställningsvillkor för anställda
Vid beredningen av styrelsens förslag till 
dessa ersättningsriktlinjer har lön och 
anställningsvillkor för bolagets anställda 
beaktats. Detta har skett genom att 
uppgifter om anställdas totalersättning, 
ersättningens komponenter samt 
ersättningens utveckling över tid har utgjort 
en del av ersättningsutskottets och styrelsens 
beslutsunderlag vid utvärderingen av 
skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar 
som följer av dessa. Ersättningsprinciperna 
för att fastställa lön, långsiktiga incitaments-
program, pension och förmåner tillämpas på ett 
likartat sätt för såväl ledande befattningshavare 
som för övriga anställda inom Saabkoncernen.
Beslutsprocessen för att fastställa, se 
över och genomföra riktlinjerna
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. 
I utskottets uppgifter ingår att på styrelsens 
uppdrag upprätta förslag till riktlinjer för 
ersättning till ledande befattningshavare, som 
efter beslut av styrelsen föreläggs årsstämman. 
Styrelsen skall upprätta förslag till nya riktlinjer 
åtminstone vart fjärde år och lägga fram 
förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna 
skall gälla till dess att nya riktlinjer antagits av 
bolagsstämman. 
Ersättningsutskottet skall även 
bereda styrelsens beslut i fråga om 
ersättningsprinciper, ersättningar och andra 
anställningsvillkor för bolagsledningen, följa 
och utvärdera program för rörliga ersättningar 
för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer 
för ersättning till ledande befattningshavare 
samt gällande ersättningsstrukturer och 
ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens 
behandling av och beslut i ersättningsrelaterade 
frågor närvarar inte verkställande direktören 
eller andra personer i bolagsledningen, i den 
mån de berörs av frågorna.
 
 
 
Styrelsen skall äga rätt att tillfälligt frångå 
riktlinjerna, helt eller delvis, om det i ett 
enskilt fall finns särskilda skäl för det och 
ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose 
bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess 
hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets 
ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår 
det i ersättningsutskottets uppgifter att bereda 
styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket även 
innefattar beslut om avsteg från riktlinjerna. 
Styrelsens förslag till riktlinjer för 
ersättning och andra anställningsvillkor 
för ledande befattningshavare att gälla 
från årsstämman 2025
Under året har ersättningsutskottet utvärderat 
tillämpningen av ersättningsriktlinjerna, 
nuvarande ersättningsprogram, gällande 
ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer 
i bolaget. Ersättningsutskottet anser att 
ersättningsriktlinjerna som antogs 2021 
uppnår sitt syfte att underlätta rekrytering 
och att behålla ledande befattningshavare. 
Ersättningsutskottet har därför rekommenderat 
styrelsen att föreslå årsstämman 2025 
att godkänna ersättningsriktlinjer med i 
princip samma innehåll som de riktlinjer som 
beslutades vid årsstämman 2021. Vad gäller 
pension föreslår dock ersättningsutskottet 
att angivandet av pensionsålder tas bort samt 
vissa övriga redaktionella justeringar. Mot 
ovanstående bakgrund föreslår styrelsen att 
årsstämman beslutar om riktlinjer för ersättning 
och andra anställningsvillkor för ledande 
befattningshavare med samma innehåll som 
2021 (se ovan), förutom att riktlinjerna avseende 
pension föreslås ha följande lydelse.
Pension
Ledande befattningshavare kan ha rätt till 
pensionsförmåner enligt ITP-avtalet eller 
motsvarande och kan även omfattas av Nya 
Saab-planen. Pensionsförmåner enligt den 
Nya Saab-planen skall vara premiebaserade 
och avsättningar sker månadsvis. Enligt 
den Nya Saab-planen görs avsättningar för 
ålderspension på lönedelar som överstiger 
30 inkomstbasbelopp per år, om så inte redan 
sker enligt ITP1. Nya Saab-planen innebär 
avsättningar om 30 procent på den del av 
årslönen som överstiger inkomsttaket enligt 
ITP-avtalet (30 inkomstbasbelopp per år). 
Årliga avsättningar för pensionsförmånerna 
för en enskild ledande befattningshavare får 
sammantaget inte överstiga 40 procent av den 
fasta årslönen.
Enligt den Nya Saab-planen har samtliga 
ledande befattningshavare, inklusive VD, 
vidare rätt till förstärkt sjukpension och 
efterlevandepension. Förstärkt sjukpension 
erhålls utöver allmän sjukförsäkring och ITP-
avtalets sjukpension och beräknas enligt 
procentsatser av pensionsgrundande lön, 
10–65 procent i olika löneintervall. Saab 
upprätthåller avsättningar för ålderspension vid 
sjukpension. Efterlevandepension för ledande 
befattningshavare, inklusive VD, grundas på det 
högsta värdet av antingen 12 månadslöner eller 
på det uppsamlade kapitalet i försäkringen.
Information i årsredovisningen not 8
Not 8 i årsredovisningen innehåller en 
beskrivning av gällande ersättningar till ledande 
befattningshavare, inklusive fast och rörlig 
ersättning, långsiktiga incitamentsprogram och 
övriga förmåner.
Incitamentsprogram som föreslogs 
årsstämman 2024
Styrelsen föreslog att årsstämman 2024 
skulle fatta beslut om ett långsiktigt 
incitamentsprogram 2025 (LTI 2025), 
bestående av ett Aktiesparprogram 2025, 
Prestationsrelaterat Aktieprogram 2025 och 
Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025, med 
en ökning av antalet deltagare och införande av 
ett prestationsmål kopplat till andelen anställda 
kvinnor i Prestationsrelaterat Aktieprogram 
2025 samt en ökning av antalet deltagare och en 
utökning av antalet prestationsmål till max femton 
i Prestationsprogram Särskilda Projekt 2025. 
Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag.
Saabs långsiktiga incitamentsprogram 
och bemyndigande om återköp av egna 
aktier
Bolagsstämman i Saab har under ett antal år 
beslutat om ett långsiktigt incitamentsprogram 
som består av tre delar; ett Aktiesparprogram, 
ett Prestationsrelaterat Aktieprogram och 
ett Prestationsprogram Särskilda Projekt. 
6 4  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender 
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande 
Risker och osäkerheter 
 
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Ersättning och långsiktiga 
incitamentsprogram
  
Hållbarhetsrapport 
Finansiella rapporter 
Övrig information

===== SIDA 65 =====

Bakgrunden är att styrelsen finner det angeläget 
att Saabs medarbetare har ett långsiktigt 
intresse av en god värdeutveckling på aktien i 
bolaget.
Aktiesparprogram
Sedan 2007 har Saab erbjudit tillsvidareanställda 
att delta i Aktiesparprogrammet. Anställda 
som deltar i programmet kan välja att avsätta 
högst 5 procent av den fasta bruttolönen för 
köp av B-aktier på Nasdaq Stockholm under 
en tolvmånadersperiod. Under förutsättning 
att deltagaren behåller de inköpta aktierna 
i tre år efter investeringstidpunkten och är 
fortsatt anställd i Saabkoncernen kommer 
deltagaren tilldelas motsvarande antal 
B-aktier vederlagsfritt. För närvarande pågår 
Aktiesparprogram 2021–2025.
 
Enligt 2024 års 
stämmobeslut omfattar programmet maximalt 
640 000 aktier (motsvarande 2 560 000 aktier 
efter aktiesplit).
Prestationsrelaterat Aktieprogram
Sedan 2008 har Saab ett Prestationsrelaterat 
Aktieprogram för ledande befattningshavare 
och nyckelpersoner. Det Prestationsrelaterade 
Aktieprogrammet riktas till ett begränsat 
antal nyckelpersoner, inklusive verkställande 
direktören. Deltagarna kan spara ett belopp om 
max 7,5 procent av baslönen för köp av B-aktier 
under tolv månader, förutsatt att de även deltar 
i Aktiesparprogrammet med ett belopp om max 
5 procent av baslönen. Fram till och med 2023, 
beroende på vilken kategori deltagaren tillhör, är 
deltagaren berättigad till 2–7 prestationsaktier 
för varje inköpt aktie. Från och med 2024, 
beroende på vilken kategori deltagaren tillhör är 
deltagaren berättigad till 4–7 prestationsaktier 
för varje inköpt aktie. 
 
Deltagaren har rätt till vederlagsfri matchning 
av prestationsaktier om prestationsmålen har 
uppnåtts, under förutsättning att deltagaren 
behåller de inköpta aktierna i tre år efter 
investeringstidpunkten samt är fortsatt anställd i 
Saabkoncernen. 
Antalet prestationsaktier kopplas till av 
styrelsen fastställda prestationsmål. Villkoren 
för prestationsmatchning baseras fram till 2022 
på tre av varandra oberoende mål för en ettårig 
prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, 
rörelsemarginal efter avskrivningar samt fritt 
kassaflöde. Den relativa viktningen mellan 
målen fram till 2022 är att 30 procent av 
maximal tilldelning är hänförlig till organisk 
försäljningstillväxt, 30 procent till rörelsemarginal 
efter avskrivningar och 40 procent till fritt 
kassaflöde. Villkoren för prestationsmatchning 
baseras 2023 på fyra av varandra oberoende 
mål för en ettårig prestationsperiod: organisk 
försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter 
avskrivningar, fritt kassaflöde samt CO2 -
minskning. Den relativa viktningen mellan målen 
är för 2023 att 30 procent av maximal tilldelning 
är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 
procent till rörelsemarginal efter avskrivningar, 30 
procent till fritt kassaflöde och 10 procent till CO2 -
minskning. Villkoren för prestationsmatchning 
baseras 2024 på fyra av varandra oberoende 
mål för en ettårig prestationsperiod: organisk 
försäljningstillväxt, rörelsemarginal efter 
avskrivningar, fritt kassaflöde samt CO2 -
minskning. Den relativa viktningen mellan målen 
är för 2024 att 20 procent av maximal tilldelning 
är hänförlig till organisk försäljningstillväxt, 30 
procent till rörelsemarginal efter avskrivningar, 40 
procent till fritt kassaflöde och 10 procent till CO2 -
minskning. Villkoren för prestationsmatchning 
baseras från och med 2025 på fem av varandra 
oberoende mål för en ettårig respektive treårig 
prestationsperiod: organisk försäljningstillväxt, 
rörelsemarginal efter avskrivningar, operationellt 
kassaflöde, CO2 -minskning samt andel kvinnliga 
anställda. Den relativa viktningen mellan de 
finansiella målen är för 2025 upp till mellan 20 och 
40 procent, 5 procent till CO2 -minskning och 5 
procent till andel kvinnliga anställda. Före början 
av perioden för prestationsmätning beslutar 
styrelsen om den exakta relativa viktningen 
mellan de finansiella prestationsmålen inom 
ramen för intervallet upp till mellan 20 och 40 
procent. De finansiella prestationsmålen fastställs 
av styrelsen med en miniminivå och en maximinivå 
för respektive prestationsmål.
Styrelsen kommer att besluta om utfallet 
av prestationsmatchningen efter utgången 
av den ettåriga prestationsperioden för 
finansiella prestationsmålen och efter 
utgången av den treåriga prestationsperioden 
för hållbarhetsmålen.
 
 
Mål och viktning 
för prestations-
matchning 2025 2024 2023
2020–
2022
Organisk 
försäljningstillväxt 20–40%
1) 20% 30% 30%
Rörelsemarginal 
(efter avskrivningar) 20–40%
1) 30% 30% 30%
Fritt kassaflöde 20–40% 1) 2) 40% 30% 40%
CO₂-minskning 5% 10% 10% -
Andel kvinnliga 
anställda 5% - - -
1)  f astställs av styrelsen före början av perioden för 
prestationsmätning
2) 
 målet f
ör 2025 är baserat på det operationella kassaflödet
Om prestationsutfallet understiger maximinivån 
men överstiger miniminivån, kommer en linjär 
proportionerad prestationsmatchning att ske. 
Ingen prestationsmatchning kommer att ske om 
prestationsutfallet uppgår till eller understiger 
miniminivån. Innan prestationsmatchningen 
slutligen bestäms, skall styrelsen pröva om 
detta är rimligt i förhållande till bolagets 
finansiella resultat och ställning, förhållanden 
på aktiemarknaden och andra omständigheter. 
Om styrelsen bedömer att så inte är fallet, skall 
styrelsen reducera antalet prestationsaktier 
som skall matchas till det lägre antal aktier som 
styrelsen bedömer lämpligt. Prestationsaktier 
tilldelas tre år efter investeringen. För närvarande 
pågår Prestationsrelaterat Aktieprogram 
2021–2025.
 
E
nligt 2024 års stämmobeslut omfattar 
programmet maximalt 290 000 aktier 
(motsvarande 1 160 000 aktier efter aktiesplit).  
Prestationsprogram Särskilda Projekt
Sedan 2017 har Saab även ett Prestations-
program Särskilda Projekt som ett komplement 
till Prestationsrelaterat Aktieprogram. 
Programmet riktas till ett begränsat antal 
nyckelpersoner, inklusive verkställande 
direktören. Deltagande i programmet förutsätter 
deltagande i Prestationsrelaterat Aktieprogram 
eller Aktiesparprogram. Programmet ger den 
anställde rätt till prestationsaktier motsvarande 
15–52,5 procent av kontant baslön för aktuellt 
räkenskapsår beroende på grupptillhörighet, 
förutsatt att anställningen kvarstår under tre 
år och att prestationsmålen uppnås. För VD 
och övriga medlemmar i koncernledningen 
kan tilldelning av aktier i detta program och 
Prestationsrelaterat Aktieprogram tillsammans 
totalt uppgå till högst 75 procent av baslön 
för VD och 60 procent av baslön för övriga i 
koncernledningen. 
 
Eventuell tilldelning av prestationsaktier sker 
tre år senare och baseras på tio likaviktade 
prestationsmål under aktuellt räkenskapsår för 
SPI 2021–2024. Från och med SPI 2025 baseras 
tilldelningen utifrån tio till femton likaviktade 
prestationsmål under aktuellt räkenskapsår. 
Enligt 2024 års stämmobeslut omfattar 
programmet maximalt 170 000 aktier 
(motsvarande 680 000 aktier efter aktiesplit).
Återköp av egna aktier
Årsstämman 2024 beslutade att bemyndiga 
styrelsen att besluta om återköp av högst 
1 100 000 aktier (motsvarande 4 400 000 aktier 
efter aktiesplit) av serie B för säkerställande 
av leverans av aktier till deltagande i Saabs 
långsiktiga incitamentsprogram. Årsstämman 
2024 beslutade även att bemyndiga styrelsen, 
före nästa årsstämma, att besluta om förvärv 
av egna aktier av serie B upp till max 10 
procent av samtliga aktier i bolaget. Syftet med 
bemyndigandet är att kunna anpassa bolagets 
kapitalstruktur och därmed bidra till ökat 
aktieägarvärde samt att även fortsättningsvis 
kunna använda återköpta aktier i samband med 
eventuella företagsförvärv och för bolagets 
tidigare aktierelaterade incitamentsprogram.
 
S
tyrelsen har under 2024 inte fattat 
beslut om att utnyttja återköpsmandatet. 
Återköpsmandatet gäller fram till årsstämman 
2025. 
Incitamentsprogram som föreslås 
årsstämman 2025
Styrelsen föreslår att årsstämman fattar beslut 
om ett långsiktigt incitamentsprogram 2026 (LTI 
2026), som utgörs av tre delar, Aktiesparprogram 
2026, Prestationsrelaterat Aktieprogram 2026 
och Prestationsprogram Särskilda Projekt 
2026. Villkoren och kostnaden för ovan nämnda 
program kommer att redovisas i styrelsens 
fullständiga förslag till årsstämman. 
6 5  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender 
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande 
Risker och osäkerheter 
 
Bolagsstyrning
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse
Koncernledning
Ersättning och långsiktiga 
incitamentsprogram
  
Hållbarhetsrapport 
Finansiella rapporter 
Övrig information

===== SIDA 66 =====

Hållbarhets- 
rapport
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
6 6  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

===== SIDA 67 =====

Hållbarhetsrapport
Introduktion  68
Allmän information  69
Grund för utarbetande
 70
S
tyrning av hållbarhet
 71
A
ffärsmodell och strategi
 75
Väs
entliga hållbarhetsfrågor
 79
Miljö 83
Klimatförändringar
 84
Miljöf
öroreningar, ämnen som inger 
betänkligheter och mycket stora 
betänkligheter
 94
R
esursanvändning och cirkulär ekonomi
 96
E
U T axonomi
 100
Innehålls-
f
örteckning
Samhällsansvar  107
Den egna arbetskraften
 108
Arbetstagar
e i värdekedjan – 
Responsible Sourcing
 117
Ber
örda samhällen – 
Responsible Sales
 120
Enhetsspecifika ämnen
 124
 Inf
ormationssäkerhet
 124
 Hållbar inno
vation
 125
 Industriellt samarbet
e och partnerskap
 126
Bolagsstyrning  128
Ansvarsfullt företagande
 129
Enhetsspecifik
t ämne
 136
 E
xportkontroll
 136
Bilaga 137
ESRS innehållsförteckning
 138
D
atapunkter som härrör från annan 
EU-lagstiftning 
 140
Sc
ope 3 - Växthusgasutsläpp per kategori
 145
6 7  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information

===== SIDA 68 =====

Introduktion
År 2024 var ett år med både framsteg och kvarstående utmaningar för Saabs hållbarhetsstrategi. Vi 
kan se tillbaka på ett år med en majoritet av uppnådda mål mot våra kort-, medellång- och långsiktiga 
hållbarhetsmål. Det finns dock fortsatt utveckling och möjligheter att arbeta vidare med hållbarhet 
som en av fem grundpelare i vår affärsstrategi. 
Saab har fortsatt att driva arbetet med kvartalsvisa hållbarhetsrapporter, som en del av delårs-
rapporterna och intern uppföljning av mål enligt årskalender som omfattar både företagsfunktioner 
och affärsområden. Genom att upprätta regelbunden uppföljning och transparent rapportering 
strävar vi efter att visa vårt engagemang för att vara ett ansvarstagande företag och visa på ständiga 
förbättringar.
I samband med att regelverket för hållbarhetsredovisning utvecklas har Saab påbörjat sin 
resa mot att uppfylla kraven i direktivet om företags hållbarhetsredovisning (Corporate 
Sustainability Reporting Directive, CSRD). Årets rapport har därför inspirerats av de europeiska 
hållbarhetsredovisningsstandarderna (ESRS) och införlivat deras struktur med ambitionen att 
uppfylla kraven 2025.
Saabs hållbarhetsstrategi 2024 visar företagets engagemang och ambition att vara en 
hållbarhetsledare inom försvarsindustrin. Genom att prioritera miljö-, sociala och styrningsfrågor 
(ESG) siktar Saab på att sätta en hög ribba för ansvarsfulla affärsmetoder och inspirera andra att följa 
efter.
Det här året har varit ett år av framsteg för Saabs hållbarhetsutveckling. Eftersom företaget fortsätter 
att bygga på vad som åstadkommits är vi väl positionerade för att navigera i komplexiteten i en 
föränderlig värld samtidigt som vi upprätthåller åtagandet för att skapa en mer hållbar framtid. 
Eva Axelsson  
Chief Sustainability Officer and 
Head of Group Sustainability
“År 2024 var ett år 
med både framsteg 
och kvarstående 
utmaningar för Saabs 
hållbarhetsstrategi.”
6 8  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information

===== SIDA 69 =====

6 9  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information
Allmän 
information
Allmän information
Grund för utarbetande [BP-1-BP-2] 70
S
tyrning av hållbarhet [GOV1-GOV5]
 71
A
ffärsmodell och strategi [SBM-1-SBM-2]
 75
Väs
entliga hållbarhetsfrågor [SBM-3, IRO-1 - IRO-2]
 79
6 9  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

===== SIDA 70 =====

Grund för utarbetande
Saab redovisar varje år sina framsteg inom hållbarhet i bolagets års- och hållbarhetsrapportering. 
Årets rapport omfattar räkenskapsåret 2024 och är upprättad på koncernbasis med samma 
omfattning som årsredovisningen, om inte annat anges. Hållbarhetsrapporten är upprättad 
i enlighet med årsredovisningslagen och är inspirerad av de europeiska standarderna för 
hållbarhetsredovisning (ESRS). Saab rapporterar även i enlighet med EU:s taxonomiförordning. På 
grund av taxonomins fokus på sektorer utanför säkerhet och försvar, omfattas Saabs kärnverksamhet 
ännu inte av taxonomin, vilket resulterar i låga procentandelar avseende omfattning och förenlighet 
med taxonomin.
Strukturen i Saabs hållbarhetsrapport är baserad på riktlinjerna och rapporteringsprinciperna i 
ESRS. Eftersom detta är Saabs första rapport inspirerad av ESRS finns det ändringar i omfattning, 
jämfört med föregående år, till följd av den dubbla västenlighetsbedömningen (DMA). För ytterligare 
information om DMA, se [IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter, sidan 81 . Hållbarhetsrapporten 2025 kommer att vara i enlighet 
med ESRS.
Den hållbarhetsinformation som Saab lämnar i denna rapport uppfyller de krav som framgår av 
årsredovisningslagen. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten, inklusive hållbarhetsrapporten, 
presenteras på sidorna sidorna 66-145 . ESRS innehållsförteckning finns i slutet av 
hållbarhetsrapporten.
PricewaterhouseCoopers (PwC) har genomfört en översiktlig granskning avseende specifika 
kvantitativa data, samt en granskning med rimlig säkerhet avseende Scope 1 och 2 utsläpp 
av växthusgaser. Uppgifter som är föremål för PwC:s granskning är markerade med en 
förstoringsglassymbol i rapporten samt i ESRS innehållsförteckning. För ytterligare information om 
revisorns uttalande om Saabs hållbarhetsrapport, se sidan 223. 
Rapporten beskriver Saabs väsentliga påverkan, risker och möjligheter (IRO) över hela vår verksamhet 
och värdekedja. I denna rapport analyserar vi dessa IRO:er och beskriver våra policyer, åtgärder och 
mål för att hantera dem. Med tanke på komplexiteten i vår globala leveranskedja, som omfattar flera 
led och upphandling av avancerade delsystem och komponenter, kan det vara en utmaning att samla 
in omfattande primärdata om materialinnehåll.
Saab är verksam inom den militära försvarsindustrin samt på marknaden för kommersiella flygplan 
och civil säkerhet. År 2024 stod försäljningen av försvarsmateriel för 92% av Saabs försäljning. Flyg- 
och försvarsindustrin har i många fall undantag i lagstiftningen, där ett exempel på detta gäller ämnen 
som inger betänkligheter för att säkerställa driftsäkerheten i tuffa miljöer.
Om inte annat anges använder Saab följande definitioner av tidshorisonter:
•
 K
ort sikt: 
 1 å
r
•
 M
edellång sikt: 
 2
-5 år 
•
 L
ång sikt: 
 M
er än 5 år
Information om beräkningsmetoderna finns vid respektive siffra. Eventuell osäkerhet i beräkningarna 
anges också i samband med de rapporterade siffrorna. Saab har valt att inte redovisa penningvärden 
med hög osäkerhet i årets rapport.
Jämförbara siffror för föregående år, och basår i förekommande fall, presenteras i samband med 
årets siffror. För koldioxidutsläpp i Scope 3 utökas rapporteringen till att omfatta fler kategorier. För 
de tillagda kategorierna har jämförelsetalen för 2023 inte genomgått granskning tidigare år. Övriga 
siffror som presenteras i rapporten ingick i granskningen av hållbarhetsrapporten för 2023. Beslut 
om omräkning av tidigare rapporterade siffror baseras på Saabs interna processer för justering 
och kvalitetssäkring av data, på felets väsentlighet och om omräkning är genomförbar. Eventuella 
omvärderingar av information som tidigare publicerats i årsredovisningar presenteras i samband 
med årets siffror. Detta gäller även för de mått där övergången till det nya ramverket har inneburit en 
förändring i beräkningsmetodik.
Infasningskraven utelämnas i allmänhet tills de träder i kraft.  
 
Läs mer om information som inkluderats i hållbarhetsrapporten, ESRS innehållsförteckning 
”Införlivande genom hänvisning”, sidorna 138-139 .
[BP-1] Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna
[BP-2] Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter
7 0  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 71 =====

Styrning av hållbarhet
Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
[GOV-1] Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll
Bolagsstyrningen av hållbarhetsfrågor följer Saabs övergripande bolagsstyrningsstruktur. Läs mer 
om beskrivningen av denna struktur, samt styrelsens och dess utskotts sammansättning, roller och 
ansvarsområden i Bolagsstyrningsrapporten, sidorna 52-62 .
Styrelsens ledamöter väljs årligen av bolagsstämman där valberedningen (som representerar de 
större aktieägarna) lägger fram ett förslag till val av styrelseledamöter. För att bedöma de krav som 
ställs på styrelsen med anledning av bolagets verksamhet, strategi och framtida inriktning har 
valberedningen beaktat styrelsens storlek och sammansättning samt egenskaper som kompetens, 
erfarenhet, hållbarhetsexpertis och mångfald.
Valberedningen anser att styrelsen med hänsyn till Saabs verksamhet bör ha kompetens inom 
affärs- och samhällsfrågor, teknik, forskning och utveckling (FoU), hållbarhet samt innovation, 
samt en strategisk förmåga att hantera global anpassning till en föränderlig värld. Valberedningen 
anser att styrelsens sammansättning är ändamålsenlig och uppvisar en tillfredsställande 
mångfald och bredd i fråga om kompetens, ålder, erfarenhet och bakgrund. Läs mer om styrelsen i 
Bolagsstyrningsrapporten, sidan 54, 58-60.
Saabs Senior Vice President, tillika Chef för Group Communication and Sustainability, samt Saabs 
Chief Sustainability Officer presenterar årligen en uppdatering och framsteg avseende Saabs 
hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter, implementering av due diligence och resultat mot 
hållbarhetsrelaterade mål för revisionsutskott och styrelse. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter 
presenterades för styrelsen 2024. För ytterligare information, se tabell Väsentlig påverkan, risker och 
möjligheter på sidan 80. 
I samband med att styrelsen informerats om väsentlig hållbarhetspåverkan, risker och möjligheter, 
beslutade styrelsen om bolagets affärsplan och strategi, inklusive en uppdaterad hållbarhetsstrategi 
med tillhörande mål.
Saabs Sustainability Board hanterar och löser hållbarhetsfrågor som berör bolaget och förbereder 
vissa frågor för beslut av koncernledningen. Saabs koncernövergripande Sustainability Council 
består av representanter från affärsområdena och valda koncernfunktioner. Sustainability Council 
har därmed kompetens inom samtliga av Saabs identifierade väsentliga hållbarhetsämnen för att 
stödja Sustainability Board, koncernledningen och styrelsen i hållbarhetsrelaterade beslut. För mer 
information se sektion [GOV-2] Information och hållbarhetsfrågor, sidan 73 .
Ansvarsfullt företagande
[Ansvarsfullt företagande - GOV-1] Förvaltnings-, 
lednings- och tillsynsorganens roll]
Styrelsen antar Uppförandekoden som innehåller de vägledande principerna för affärsetiskt 
agerande på Saab. Revisionsutskottet följer upp utvecklingen av Uppförandekoden och utvärderar 
utformningen av Saabs Antikorruptionsprogram (ABC-program), inklusive bolagets ABC-policy. 
Group Ethics & Compliance hanterar och utvecklar ABC-programmet, genomför due diligence-
utredningar av affärspartners och driver processen för on-boarding av Business Intermediaries. 
Arbetet utförs under tillsyn av Ethics & Compliance Board, som leds av chefsjuristen och som träffas 
åtta gånger per år. Lokala Ethics & Compliance Officers arbetar med implementeringen av ABC-
programmet i affärsområden och strategiska länder, och ger vägledning och råd i första hand. Group 
Ethics & Compliance håller regelbundna möten genom Ethics & Compliance Council för att koordinera 
programutveckling och för att dela kunskap och erfarenheter inom organisationen.
Se illustrationen avseende Organisation, rapportering och styrningsstruktur på nästa sida.
Styrning hållbarhet
Affärs- 
områden
Group 
Functions
Koncernledning Intern revisionSustainability Board
Sustainability Council
VD och koncernchef
Styrelse Revisionsutskott
7 1  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 72 =====

Organisation, rapportering och styrningsstruktur
RiktlinjerHantering och verkställande Styrning
Uppföljning
Ethics and Compliance
Styrelsen
•
  
Antar uppförandekoden
Revisionsutskottet
•
 U
tvärderar ABC-programmet
Ethics and Compliance Board sammansättning
•
 C
hefsjurist
•
 V
ice VD
•
 F
inanschef
•
 C
hef för Kommunikation & hållbarhet
ECB håller åtta ordinarie möten per år
Ethics and Compliance Board
•
 F
öljer upp och godkänner ABC-programmet
•
 F
öljer upp visselblåsarfrågor
Beslutar om:
•
 A
nlitande av affärspartners
•
 S
törre sponsoråtaganden (>0.2 MSEK)
•
 R
esponsible Sales
Intern revision
•
 F
öljer upp och granskar 
efterlevnaden av 
ABC-programmet
•
 G
enomför revisioner av 
Business Intermediaries
Ethics and Compliance inom affärsområden
•
 I
mplementerar policyer och instruktioner
•
 G
enomför ABC-utbildning
•
 H
anterar korruptionsriksbedömningar och 
affärspartners
•
 V
ägleder och ger råd
Ethics and Compliance inom strategiska länder
•
 I
mplementerar policyer och instruktioner
•
 G
enomför ABC-utbildning
•
 H
anterar korruptionsriksbedömningar och 
affärspartners
•
 V
ägleder och ger råd
Group Ethics and Compliance
•
 H
anterar och leder koncernövergripande 
ABC-program
•
 K
oncernövergripande 
korruptionsriskbedömningar
•
 O
nboarding av Business Intermediaries
•
 U
tför due diligence av affärspartners
•
 G
enomför ABC-utbildning
•
 F
öljer upp och rapporterar mätvärden
Ethics & Compliance Council
•
 K
oordinerar utveckling av ABC-programmet
Beslutar om:
•
 L
okala ABC instruktioner
•
 K
rav på rapportering
•
 V
erktyg för samarbete och rapportering
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information
7 2  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

===== SIDA 73 =====

Information och hållbarhetsfrågor
[GOV-2] Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av 
företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan
Enligt styrelsens arbetsordning ska den löpande verksamheten skötas av verkställande direktören 
(VD) i enlighet med styrelsens riktlinjer och instruktioner. Verkställande direktören ska genom ett 
tillfredsställande kontrollsystem säkerställa att bolaget följer de lagar och förordningar, inklusive 
bolagsstyrningskoden, som gäller för bolagets verksamhet. I styrelsens arbetsordning finns en 
förteckning över ärenden som verkställande direktören ska förelägga styrelsen för beslut såsom den 
övergripande strategin, företagsförvärv, FoU samt andra större investeringar.
Väsentliga påverkan, risker och möjligheter inom hållbarhet utgör grunden för Saabs 
hållbarhetsstrategi, som är en del av den övergripande affärsplanen och strategin. Väsentliga 
påverkan, risker och möjligheter hanteras ytterligare genom relaterade policyer och processer. 
Styrelsen, VD och koncernledningen beaktar strategier, policyer och processer vid beslut om 
t.ex. fusioner och förvärv, FoU och andra investeringar, affärsmöjligheter och samarbeten med 
affärspartners.
Revisionsutskottet följer upp bolagets finansiella rapportering och hållbarhetsredovisning samt 
lämnar förslag för att säkerställa integriteten i rapporteringen. Revisionsutskottet följer vidare 
upp effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende 
på den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Revisionsutskottet håller sig 
informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen samt om granskningen 
av hållbarhetsredovisningen. Utskottet informerar vidare styrelsen om resultatet av revisionen och 
revisorernas granskning avseende hållbarhetsredovisningen samt hur revisionen och granskningen 
bidrog till integriteten i den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen samt om 
utskottets roll i denna process.
Saabs Sustainability Board hanterar och löser hållbarhetsfrågor som berör bolaget och förbereder 
vissa frågor för beslut av koncernledningen. Under 2024 har Sustainability Boards huvudsakliga 
fokus legat på nya/uppdaterade hållbarhetsmål, som förberedelse inför kommande regelverk såsom 
CSRD och CSDDD, samt uppföljning av mål och åtgärder inom klimat och ansvarsfull försäljning. 
Sustainability Board består av representanter från Saabs koncernledning och leds av Saabs 
hållbarhetschef.
Ordförande för Sustainability Board rapporterar om hållbarhetsfrågor, såsom påverkan, risker 
och möjligheter samt resultat mot mål, minst en gång per kvartal till koncernledningen. Större 
uppdateringar av hållbarhetsstrategin, inklusive mål, förbereds av koncernledningen innan beslut 
fattas av styrelsen. Senior Vice President & Head of Group Communication and Sustainability ingår i 
koncernledningen.
Saabs koncernövergripande Sustainability Council sammanträder kvartalsvis och består av 
representanter från affärsområdena och valda koncernfunktioner. Sustainability Council har 
därmed kompetens inom samtliga av Saabs identifierade väsentliga hållbarhetsämnen för att stödja 
Sustainability Board, koncernledningen och styrelsen i hållbarhetsrelaterade beslut. Medlemmarna i 
Sustainability Council samarbetar med Saabs intressentgrupper och Sustainability Council fungerar 
som en viktig plattform för att dela hållbarhetsinformation i företaget. Sustainability Council utvecklar 
och föreslår mål och mätvärden i samverkan med övriga koncernråd och stödjer Sustainability Board 
med analyser och rekommendationer för beslut.
Vart och ett av Saabs väsentliga hållbarhetsämnen styrs av ett ”Hållbarhetsdirektiv”.  
Direktivet inkluderar:
•
 I
nformation om påverkan, risker och möjligheter 
•
 Å
tgärder och mål för hantering av påverkan, risker och möjligheter på kort-, medellång- och lång sikt 
•
 S
tyrning av ämnet för övervakning och operativ hantering av åtgärder och mål
Integration i incitamentssystemet
[GOV-3] Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
Årsstämman 2023 beslutade om ett långsiktigt incitamentsprogram 2024 för 200 nyckelpersoner. 
Det långsiktiga incitamentsprogrammet 2024 innehåller ett hållbarhetsmål om 10% av den totala 
tilldelningen. Resultatmålet för koldioxidminskning avser minskningar av växthusgaser inom följande 
områden: (i) Scope 1 och (ii) Scope 2, i enlighet med Greenhouse Gas (GHG) Protocol. Tröskeln 
för att generera prestationsmatchning i förhållande till CO
2-reduktionsmålet kommer att vara en 
reduktionsnivå på minst 4,2% årligen, i linje med Science Based Targets-initiativet (SBTi) som Saab 
har åtagit sig.
År 2024 beslutade årsstämman om ett långsiktigt incitamentsprogram 2025 för 300 nyckelpersoner. 
Det långsiktiga incitamentsprogram 2025 innehåller två hållbarhetsmål om 10% av den totala 
tilldelningen. 5% ska hänföras till den årliga genomsnittliga CO
2-minskningen under räkenskapsåren 
2025–2027. Målet avser utsläppsminskningar inom följande områden: fjärrvärme och fjärrkyla, ånga, 
el, stationär förbränning, tjänstebilar, oavsiktliga utsläpp, tjänsteflyg och specialflyg (exklusive testflyg 
med Gripen och GlobalEye). De återstående 5% är hänförliga till att andelen medarbetare som är 
kvinnor i Saab-koncernen ökar till slutet av räkenskapsåret 2027.
Den högsta nivån för hållbarhetsmålet för årlig genomsnittlig koldioxidminskning ska motsvara 
en årlig genomsnittlig koldioxidminskning på 4,2% och den lägsta nivån ska motsvara en 
årlig genomsnittlig koldioxidminskning på 0% under räkenskapsåren 2025–2027. Den årliga 
genomsnittliga koldioxidminskningen under räkenskapsåren 2025–2027 ska, efter räkenskapsåret 
2027, fastställas genom att dividera summan av den årliga koldioxidminskningen i procent för vart och 
ett av räkenskapsåren 2025–2027 med tre.
7 3  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 74 =====

Miniminivån för hållbarhetsmålet för ökning av andelen medarbetare som är kvinnor i Saab-koncernen 
ska motsvara 25% medarbetare som är kvinnor i Saab-koncernen vid utgången av räkenskapsåret 
2027 och maximinivån ska motsvara 28% medarbetare som är kvinnor i Saab-koncernen vid 
utgången av räkenskapsåret 2027. Läs mer om Ersättning och långsiktiga incitamentsprogram i 
Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 63-65.
Förklaring om tillbörlig aktsamhet
[GOV-4] Förklaring om tillbörlig aktsamhet
Följande tabell ger en översikt över hur Saab tillämpar kärnelementen i due diligence och var de 
presenteras i denna hållbarhetsrapport.
Centrala delar i tillbörlig aktsamhet Punkter i hållbarhetsrapporten Sida
Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, 
strategi och affärsmodell
[SBM-1] Strategi, affärsmodell och värdekedja 75
Att samarbeta med berörda intressenter i alla 
huvudstegen i tillbörlig aktsamhet
[S2] Arbetstagare i värdekedjan
[S3] Berörda samhällen
117
120
Att identifiera och bedöma negativa inverkningar [S2] Arbetstagare i värdekedjan
[S3] Berörda samhällen
117
120
Att vidta åtgärder för att behandla dessa negati
 v
a
inverkningar
[S2] Arbetstagare i värdekedjan
[S3] Berörda samhällen
117
120
Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser 
är och kommunicera det
[S2] Arbetstagare i värdekedjan
[S3] Berörda samhällen
117
120
Riskhantering och internkontroll
[GOV-5] Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering
All affärsverksamhet innebär risker. Proaktiv och effektiv riskhantering är därför nödvändig för att 
kunna leverera på Saabs strategiska hållbarhetsmål. Varje affärsområde, strategisk marknad och 
koncernfunktion ansvarar inom sin respektive organisation för att identifiera och hantera risker i 
enlighet med koncernens gemensamma riskprocess och gällande policys, riktlinjer och instruktioner. 
Läs mer om beskrivningen av riskhantering i Risker och osäkerheter på sidorna 46-47 . 
Internkontrollen över hållbarhetsredovisningen är integrerad med Saabs interna kontrollstruktur, vilket 
innebär generiska kontrollprocesser och ett gemensamt rapporteringssystem. Ramverket stödjer 
verksamheten i att uppnå sina hållbarhetsmål genom att följa upp riskexponeringen på ett strukturerat 
sätt. Saab beaktar risker såsom fullständigheten och integriteten hos hållbarhetsdata, riktigheten 
i uppskattade resultat, tillgängligheten av data uppströms och/eller nedströms i värdekedjan samt 
tidpunkten för tillgängligheten av informationen. Läs mer om Internkontroll på sidan 57 , avsnitt 
Internkontroll avseende finansiell- och hållbarhetsrapportering.
Nyckelkontroller har utformats och implementerats under 2024 inom:
•
 A
llmänna rapporteringskrav och dubbel väsentlighetsbedömning
•
 Mil
jö
•
 Sam
hällsansvar
•
 B
olagsstyrning
 
Resultaten av de utförda nyckelkontrollerna rapporteras kvartalsvis till koncernledningen och årligen 
till revisionsutskottet. 
I Saabs interna kontrollprocess ingår en halvårsvis självutvärdering av genomförda nyckelkontroller. I 
självutvärderingen ingår även att bedöma om de väsentliga riskerna inom varje område hanteras med 
befintliga nyckelkontroller. Läs mer om den interna kontrollprocessen i Bolagsstyrningsrapporten på 
sidan 57 avsnitt Kontrollaktiviteter.
7 4  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 75 =====

Affärsmodell och strategi
Strategi, affärsmodell och värdekedja
[SBM-1] Strategi, affärsmodell och värdekedja
Saab är ett flyg- och försvarsföretag som grundades 1937, som en följd av säkerhetssituationen och 
som ett sätt för Sverige att värna sin frihet. Sedan dess har syftet varit att bidra till säkra samhällen 
och trygga människor, vilket anses vara grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling.
Saab levererar världsledande produkter, tjänster och lösningar till den globala marknaden, från 
militärt försvar inom alla domäner till civil säkerhet. Saabs marknadserbjudande är brett och består 
av komplexa system baserade på omfattande forskning och utveckling, samt tjänster med hög 
repetitionsgrad. Saab har verksamhet på alla kontinenter och utvecklar, anpassar och förbättrar 
ständigt ny teknik för att möta kundernas föränderliga behov.
Saab köper in delsystem, komponenter och utrustning samt i mindre utsträckning råvaror som 
insatsvaror för tillverkning och integration av produkter och system. För vissa delsystem är Saab 
beroende av leveranser från en eller ett fåtal leverantörer. Saab förväntar sig att dess leverantörer har 
kontinuitetsplaner på plats för att hantera störningar effektivt.
För mer kritiska leverantörer granskas kontinuitetsplanerna och diskuteras i leverantörsrevisioner 
och möten. Läs mer om Saabs strategi för att säkra insatserna i avsnittet Risker och osäkerheter 
på sidorna 46-50. För mer information om hanteringen av leverantörskedjan, se [S2] Arbetstagare i 
värdekedjan, si d o r n a 117-119.
Saabs strategi bygger på fem pelare där hållbar verksamhet är en av pelarna. Att skydda människor 
och samhällen mot hot ses som en grundläggande förutsättning för en hållbar utveckling. Endast 
trygga samhällen har kraft att fokusera på frågor som klimatförändringar, mänskliga rättigheter, 
mångfald och finansiell stabilitet. Saab strävar efter en hållbar verksamhet i alla aspekter av sin 
verksamhet och påverkan på samhället genom att utveckla och tillhandahålla lösningar som gör det 
möjligt för kunderna att uppnå sina ambitioner inom hållbarhet.
Hållbarhetsstrategin bygger på en uppdatering av den dubbla väsentlighetsbedömningen och 
speglar ökade förväntningar från intressenter på den finansiella marknaden, medarbetare, kunder och 
lagstiftare. Saabs hållbarhetsstrategi bygger på tre pelare: 1) Motståndskraftiga och säkra samhällen, 
2) Grön och social omställning samt 3) Innovation och partnerskap, med elva väsentliga ämnen. 
Hållbarhetsstrategin innehåller mål på kort-, medellång- och lång sikt för varje väsentligt ämne. 
Hållbarhetsstrategin är en del av Saabs affärsstrategi. Saabs affärsstrategi träder i kraft efter att den 
godkänts av styrelsen, på årsbasis i december.
I Saab-koncernen uppstår försäljningen främst från tre typer av kategorier; 1. Långsiktiga 
kundkontrakt (63% av den totala försäljningen), 2. Produkter (21% av den totala försäljningen) och 3. 
Serviceuppdrag (16% av den totala omsättningen). Saabs verksamhet kännetecknas av komplexa, 
fleråriga utvecklingsuppdrag och omfattar en betydande kundanpassning. Tillverkning i långa serier 
är sällsynt. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen i förhållande till hur långt kontraktet 
är upparbetat. I vissa långtidskontrakt erhåller Saab förskottsbetalningar eller uppbyggnadsmaterial 
till kontraktstillgångar. Därför är utsläppen och mängden resursinflöden under ett kalenderår inte 
linjärt relaterade till resursutflöden och försäljning. Läs mer om Saabs totala försäljning i not 4, avsnitt 
Försäljningsintäkter, sidan 165 .
All export av försvarsmateriel från länder där Saab har verksamhet omfattas av gällande 
exportlagstiftning. Den nationella exportkontrollmyndigheten beslutar om exporttillstånd från fall till 
fall, baserat på typ av produkt och en helhetsbedömning av situationen i det avsedda mottagarlandet, 
inklusive demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. 81% av Saabs 
totala försäljning 2024 kom från Sverige, andra europeiska länder, Nordamerika och Australien. 
Inget annat land eller region stod för mer än 8% av Saabs totala försäljning. Läs mer om Saabs totala 
försäljning i not 3, avsnitt Segmentrapportering, sidan 163 .
År 2024 har Saab totalt 25 456 anställda. För mer information om geografisk fördelning, se [S1-6] 
Uppgifter om företagets anställda, si d a n 110.
Saab följer all tillämplig nationell lagstiftning gällande utveckling och försäljning av militär utrustning. 
Saab tillverkar inte militär utrustning som är förbjuden enligt internationell rätt, såsom truppminor, 
klustervapen, kemiska vapen och biologiska vapen (dvs. kontroversiella vapen). Saab har inga intäkter 
från fossila bränslen( dvs. prospektering, gruvdrift, utvinning, produktion, bearbetning, lagring, 
raffinering eller distribution, inbegripet transport, lagring och handel.)
Saabs strategiska fokus på hållbar verksamhet kräver att miljö- och sociala risker i Saabs verksamhet 
och värdekedja är väl underbyggda och synliga. Detta uppnås genom kontinuerlig due diligence. 
Saab följer en riskbaserad strategi för due diligence, vilket innebär att due diligence utförs som en 
del av viktiga processer, för att identifiera och hantera risker för negativa miljömässiga och mänskliga 
rättigheter, efter behov.
Due diligence-processen bygger på vägledningen i FN:s vägledande principer för företag och 
mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Viktiga processer där due 
diligence är integrerad är bland annat upphandling, arbetsmiljö, miljöledning och försäljning. Varje 
process är föremål för tydliga ansvarsfördelningar och due diligence-krav.
7 5  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 76 =====

Som exempel kan nämnas att Saab har en egen Responsible Sales Policy och processer 
för att hantera risker kopplat till mänskliga rättigheter, utöver befintliga exportkontrollregler. 
Försäljningsmöjligheter under en viss tröskel (Saabs Responsible Sales Index) och produkter 
som klassificeras som militär utrustning flaggas i Saabs CRM-system (Customer Relationship 
Management) och bedöms därefter för risker för mänskliga rättigheter. För mer information om Saabs 
Responsible Sales, se [S3] Berörda samhällen - Responsible Sales på sidorna 120 -123 .
Eftersom Saab främst betjänar stater och verkar globalt i samarbete med andra företag finns 
det en inneboende risk för korruption och mutor. Saab identifierar, bedömer och hanterar dessa 
risker systematiskt och strävar efter att upprätthålla ett branschledande antimutbrotts- och 
anti-korruptionsprogram.
Vissa av Saabs större produkter är fortfarande beroende av fossila bränslen. Produkter i användning 
står för cirka 39% av Saabs totala utsläpp av växthusgaser. Saabs vetenskapsbaserade mål omfattar 
produkter som bidrar väsentligt till Saabs Scope 3-utsläpp. Hållbar innovation kommer att vara 
nyckeln till att uppnå noll utsläpp från användningsfasen av Saabs produkter, i linje med Saabs mål om 
noll utsläpp till år 2050.
Saab har eller kan ha en påverkan på människor, ekonomi och miljö i olika faser av värdekedjan, 
antingen direkt eller indirekt. Se illustrationen på nästa sida som ger en grundläggande överblick över 
Saabs värdekedja med dess påverkan. Saab hanterar påverkan, risker och möjligheter genom sin 
hållbarhetsstrategi och tillhörande policyer, åtgärder, mål och processer, inklusive riskhantering.
Eftersom flyg- och försvarsutrustning måste tåla extrema förhållanden och uppfylla stränga 
flygsäkerhetsstandarder får industrin ofta undantag från lagstiftningen om ämnen som inger 
betänkligheter, åtminstone tillfälligt. För att minska inköpsriskerna och förutse förändringar i 
regelverket har Saab fastställt mål och åtgärder för att på ett ansvarsfullt sätt fasa ut ämnen som inger 
betänkligheter. För mer information om ämnen som inger betänkligheter se [E2] Miljöföroreningar, 
ämnen som inger betänkligheter och mycket stora betänkligheter på sidorna 94-95 .
7 6  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 77 =====

Uppströms
Saabs värdekedja
Egen verksamhet Nedströms
Värdekedja
Prioriterade 
hållbarhets-
ämn
en
Industriell 
kontext
Geografisk 
spridning
Indirekta 
leverantörer
Direkta
leverantörer Saab
Försäljning, 
marknadsföring 
och industriellt 
samarbete
Slutanvändning
Service,
support och 
slutet av 
livscykeln
Ansvarsfullt inköp
Klimatpåverkan
Hållbar innovation
Ämnen som inger betänkligheter
Exportkontroll
Industriellt samarbete och partnerskap
Klimatpåverkan
Ämnen som inger 
betänkligheter
Cirkulär ekonomi
Arbetsmiljö
Mångfald & 
inkludering
Hållbar innovation
Exportkontroll
Informationssäkerhet
Antikorruption
Responsible Sales
Hållbar innovation
Industriellt samarbete 
och partnerskap
Exportkontroll
Klimatpåverkan
Ämnen som inger 
betänkligheter
Arbetsmiljö
Exportkontroll
Industriellt samarbete 
och partnerskap
En försörjnings-
kedja som bygger 
på den europeiska 
försvarstekniska och 
försvarsindustriella 
basen
Utveckling och produktion av produkter, 
tjänster och lösningar för militär utrust-
ning inom alla domäner och civila 
säkerhetslösningar 
Produkterna används 
av statliga myndigheter
Långsiktiga service-
åtaganden på kontrakt. 
Renovering, uppgrade-
ringar och livstidsför-
längningar av befintliga 
produkter
Stora kontrakt med 
statliga myndigheter. 
Starkt reglerad 
marknad med långa 
ledtider 
I första hand upp-
handling av avance-
rade delsystems-
komponenter och 
utrustning 
Globalt fotavtryck, 
men leveranskedjan 
är primärt i Europa 
och Nordamerika 
Stor andel av verksamheten i Sverige. Saab 
har även fyra andra strategiska marknader: 
Australien, Tyskland, Storbritannien och USA.
Cirka 80 länder med verksamhet. 
Majoriteten av försäljning sker i 
Sverige, USA och Europa
Säljkontor i cirka 30 
länder
Stor majoritet av 
leverantörerna i 
första led finns i 
Sverige 
7 7  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information
7 7  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024

===== SIDA 78 =====

Intressenter
[SBM-2] Intressenters intressen och synpunkter
Förväntningar från intressenter och deras informationsbehov är avgörande för Saabs 
pågående väsentlighetsbedömning. Information från dem bidrar till att prioritera de viktigaste 
hållbarhetsaspekterna i Saabs hållbarhetsstrategi och styr innehållet i denna rapport. Vi får 
återkoppling från intressenter via olika kanaler, vilket illustreras i tabellen nedan. Intressenterna 
Primära intressentgrupper Primär form av dialog Väsentliga ämnen Exempel på resultat från dialoger
Ägare och investerare •
 Dir
ekta investerardialoger och kapitalmarknadsdagar
•
 Bolagsstämma
 
•
 Hållbarhetsunder
sökningar från investerare och analytiker 
•
 K
ontinuerlig dialog med investerare och analytiker
•
 R
esponsible Sales
•
 Antik
orruption
•
 Klimatpå
verkan
•
 F
ördjupat samarbete om ägande av företag 
•
 S
var på frågor från investerare
Den egna arbetskraften •
 K
ontinuerlig dialog
•
 Individuella pr
estationsutvärderingar
•
 Medarbetar
engagemangsundersökningar 
•
 Utbildning och medv
etandehöjande åtgärder
•
 F
öretagande och mänskliga rättigheter
•
 Antik
orruption
•
 Klimatpå
verkan
•
 Arbetsmiljö
•
 Ämnen s
om inger betänkligheter
•
 Mångf
ald och inkludering
•
 Inf
ormationssäkerhet
•
 P
roduktsäkerhet
•
 K
ommunikation med ledningen 
•
 P
olicyuppdateringar 
•
 F
örbättringar och handlingsplaner
Studenter och kandidater •
 Arbetsmarknads
dagar och liknande evenemang
•
 Univ
ersitetssamarbeten
•
 E
xterna undersökningar om studenternas förväntningar på 
framtida arbetsgivare 
•
 Klimatpå
verkan
•
 Hållbar inno
vation
•
 Mångf
ald och inkludering
•
 P
olicyuppdateringar
•
 S
tändiga förbättringar och handlingsplaner
Kunder •
 Individuella möt
en, mässor och konferenser 
•
 Ut
värderingar och feedback om hållbarhet från kunder
•
 Kr
av från kunder
•
 Hållbarhetsf
orum inom industrin
•
 Hållbar inno
vation
•
 Industriellt samarbet
e och partnerskap
•
 Ämnen s
om inger betänkligheter
•
 Inf
ormationssäkerhet
•
 E
xportkontroll
•
 P
roduktsäkerhet
•
 Samarbet
e inom hållbar innovation
•
 P
rodukt- och serviceförbättringar
Berörda samhällen, beslutsfattare 
och intressentorganisationer
•
 Deltagande i f
örsvarsforum och debatter 
(Almedalen, Folk och Försvar i Sälen)
•
 Deltagande i f
örsvarsforum och debatter 
(ASD, Europeiska Union, SOFF och Förenade Nationerna 
COP16)
•
 V
olontärarbete och samarbeten med ideella organisationer
•
 F
öretagande och mänskliga rättigheter
•
 Antik
orruption
•
 Klimatpå
verkan
•
 Ämnen s
om inger betänkligheter
•
 Industriellt samarbet
e och partnerskap
•
 Samor
dning i hållbarhetsfrågor i ASD-forumet 
•
 S
töd till lokala projekt
Leverantörer, arbetstagare i 
värdekedjan och partners
•
 SB
Ti:s samverkansaktiviteter 
•
 Saabs le
verantörsdagar 
•
 L
öpande kontakt med leverantörer och partners
•
 F
öretagande och mänskliga rättigheter
•
 Hållbar inno
vation
•
 Ämnen s
om inger betänkligheter
•
 Cirk
ulär ekonomi
•
 Arbetsmiljö
•
 Antik
orruption
•
 Optimering a
v leverantörernas hållbarhetsprestanda i EcoVadis
•
 Å
tgärdsplaner för strategiska leverantörer
betonar vikten av Saabs nolltolerans mot korruption och fokus på ansvarsfull försäljning, inklusive 
upprätthållandet av mänskliga rättigheter. Många intressenter söker även mer information om våra 
hållbara innovationer och insatser för att minska koldioxidutsläppen. Varje intressentgrupp har unika 
förväntningar baserade på deras specifika intressen.
7 8  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 79 =====

Väsentliga hållbarhetsfrågor
Väsentlig påverkan, risk och möjligheter
[SBM-3] Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till 
strategi och affärsmodell
Saabs hållbarhetsredovisning bygger på dubbel väsentlighetsbedömning (DMA). Tabellen på 
nästa sida visar de väsentliga ämnen som identifierats och bedömts som väsentliga baserat på 
deras påverkan, risker och/eller möjligheter, enligt definitionen i de europeiska standarderna för 
hållbarhetsredovisning (ESRS). Varje väsentligt ämne behandlas i rapporten med angivelse av de 
specifika påverkan, risker och möjligheter som är relaterade till Saabs verksamhet och värdekedja. 
2024 rapporteras negativ och positiv påverkan tillsammans. Fullständig rapportering i enighet med 
ESRS, inkluderat detaljerad information kring negativ/positiv påverkan för varje påverkan, risk och 
möjlighet (IRO), kommer rapporteras 2025.
Detaljerad information om hanteringen av effekterna av dessa IRO:s finns i respektive avsnitt som 
täcker miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning.
2024 gjordes en dubbel väsentlighetsbedömning där två nya väsentliga ämnen lades till; Politiskt 
engagemang och Säkra anställningar. De nya väsentliga ämnena kommer att integreras i 
hållbarhetsstrategin samt rapporteras i sin helhet 2025.
De väsentliga ämnena lyfts i beskrivningen av Saabs värdekedja med prioriterade påverkan, risker 
och möjligheter kopplade till den mest relevanta delen av värdekedjan. Se illustration av Saabs 
identifierade och prioriterade påverkan i värdekedjan på sidan 77 . Informationen om geografisk 
påverkan och branschkontext i värdekedjan ger en bredare förståelse för Saabs hållbarhetsresultat.
För information om tillämpliga ESRS-upplysningskrav, baserat på Saabs väsentliga påverkan, risker 
och möjligheter, se Bilaga - ESRS Innehållsförteckning, sidorna 138-139 .
Saab Hållbarhetsstrategi
Grön och 
social omställning 
Mångfald och 
inkludering
Hållbar 
innovation
Klimatpåverkan
Cirkulär 
ekonomi 
Ämnen som inger 
betänkligheter
Arbetsmiljö
Industriellt 
samarbete och 
partnerskap
Företagande 
och mänskliga 
rättigheter
Antikorruption
Informations-
säkerhet
Exportkontroll
Motståndskraftiga 
och säkra samhällen
Innovation och
partnerskap
Skydda samhällen och människor
7 9  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 80 =====

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter
 
Tabellen visar Saabs väsentliga ämnen som identifierats i den dubbla väsentlighetsbedömningen 2024, sorterade enligt Saabs hållbarhetsstrategi. Ytterligare information beskrivs under varje ämnesområde i 
följande avsnitt; Miljö, Samhällsansvar och Bolagsstyrning. 
Område i hållbarhetsstrategin ESRS upplysningskrav ESRS väsentligt ämne Påverkan Risker Möjligheter
Motståndskraftiga och säkra samhällen
Företagande och mänskliga rättigheter - Responsible Sourcing S2 Arbetstagare i värdekedjan – Responsible Sourcing  
Företagande och mänskliga rättigheter - Responsible Sales S3 Berörda samhällen - Responsible Sales  
Antikorruption G1 Korruption och mutor  
G1 Skydd för visselblåsare 
Informationssäkerhet S - Eget ämne Informationssäkerhet  
Exportkontroll G - Eget ämne Exportkontroll  
Grön och social omställning
Klimatpåverkan E1 Anpassning till klimatförändringar  
E1 Begränsning av klimatförändring
 ar   
E1 Ener
gi   
Ämnen som inger betänkligheter E2 Ämnen som inger betänkligheter  
E2 Ämnen som inger mycket stora be
 tänklighet
er  
Cirkulär ekonomi E5 Resursinflöden, inklusive resur san vändning  
E5 Resursutflöden relaterade till pro
 duk
ter och tjänster  
E5 Avfall 
Arbetsmiljö S1 Arbetsmiljö  
Innovation och partnerskap
Mångfald och inkludering S1 Mångfald  
Hållbar Innovation S - Eget ämne Hållbar innovation  
Industriellt samarbete och partnerskap S - Eget ämne Industriellt samarbete och partnerskap  
Att integreras i Saabs hållbarhetsstrategi1)
Arbetsvillkor S1 Säkra anställningar 
Likabehandling och lika möjligheter för alla S1 Jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete 
Likabehandling och lika möjligheter för alla S1 Utbildning och kompetensutveckling 
Politiskt engagemang G1 Politiskt engagemang och lobbyverksamhet 
1) De väsentliga ämnena i detta avsnitt kommer att rapporteras fullt ut 2025 i enlighet med ESRS.
8 0  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 81 =====

Dubbel väsentlighetsbedömning
[IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga 
inverkningar, risker och möjligheter
Utgångspunkten för den första dubbla väsentlighetsbedömningen (DMA) enligt ESRS som gjordes 
2023 var listan över väsentliga ämnen från hållbarhetsrapporten i enlighet med GRI (Global 
Reporting Initiative). Den tidigare hållbarhetsrapporteringen och hållbarhetsstrategin baserades 
på en omfattande väsentlighetsanalys som genomfördes 2021. Saab, som ett bolag inom flyg- och 
försvarsindustrin, har ytterligare sektorspecifika väsentliga ämnen som har inkluderats, såsom 
Exportkontroll, Hållbar innovation, Industriellt samarbete och partnerskap, och Informationssäkerhet.
I och med införandet av ESRS har Saab inkluderat listan över hållbarhetsfrågor i ESRS 1 AR 16. 
Alla ämnen, delämnen och deldelämnen i ESRS 1 AR 16 omfattades, men vissa av delämnena och 
deldelämnena aggregerades för bedömning på en högre nivå.
Förteckningen över hållbarhetsämnen, delämnen och deldelämnen i ESRS, tillsammans med 
enhetsspecifika hållbarhetsämnen, som identifierats i intressentdialoger, användes för att strukturera 
DMA och för att säkerställa att alla ämnen i ESRS täcktes. Ett projekt för hållbarhetsrapportering ledde 
arbetet med att planera och genomföra DMA. DMA involverade flera intressenter i organisationen. 
Själva utvärderingen genomfördes i ett antal workshops med ämnesexperter inom miljö, etik och 
regelefterlevnad, personal, mänskliga rättigheter, ekonomi, upphandling, riskhantering och strategi.
Under workshops identifierade och bedömde deltagarna hållbarhetsrelaterade påverkan, risker 
och möjligheter utifrån Saabs värdekedja, affärsrelationer, produkter och tjänster. Hänsyn togs även 
till den egna verksamhetens, leverantörernas och kundernas geografiska läge. I bedömningen har 
hänsyn tagits till kort-, medellång- och långsiktiga perspektiv.
Saab utvärderade den faktiska påverkan av verksamheten på varje område med hjälp av 
förutbestämda skalor för att mäta parametrarna ”Skala”, ”Omfattning” och möjligheten att återställa 
effekten till dess tidigare tillstånd.
•
 ”
Skala” utvärderades från 1 till 7 och representerar hur allvarlig eller gynnsam påverkan är eller 
kan vara för människor, samhälle och/eller miljö (1 = ”Obetydande påverkan” och 7 = ”Katastrofal 
påverkan”/”Extremt fördelaktigt”)
•
 ”
Omfattning” utvärderades från 1 till 7 och representerar omfattningen eller hur utbredd påverkan 
är eller kan vara. (1 = ”Ingen spridning av påverkan utanför företagets lokaler och/eller mycket få 
personer som påverkas” och 7 = ”Global miljömässig/samhällsmässig påverkan och/eller ett mycket 
stort antal personer som påverkas”)
•
 F
ör negativa effekter har Saab utvärderat möjligheten att återställa effekten till dess tidigare 
tillstånd. Parametern ”Oåterkallelig karaktär” utvärderades från 1 till 7 (1 = ”Mycket lätt att återställa” 
och 7 = ”Omöjligt att återställa”)
För potentiella effekter har även ”Sannolikhet” beaktats på en skala från 1 till 7 (1 = ”Osannolik” och 7 = 
”Mycket hög sannolikhet”). 
För att avgöra vilka ämnen som är väsentliga inom hållbarhet:
•
 M
edelvärdet beräknades av poängen för ”Skala” och ”Omfattning” för varje faktisk positiv och 
negativ påverkan 
•
 F
ör faktiska negativa effekter har även ”Irremedierbar karaktär” beaktats 
•
 F
ör potentiella effekter har sannolikheten tagits med i beräkningen av medelvärdet 
Utifrån beräkningen sattes tröskeln till 5,0 och ämnen med en påverkan över tröskelvärdet ansågs 
väsentliga. 
Finansiella risker och möjligheter har bedömts utifrån Saabs Enterprise Risk Management (ERM)-
process med parametrarna ”Magnitude” och ”Likelihood”. Resultatet från tidigare TCFD-analyser 
användes som input vid bedömning av klimatfinansiella risker och möjligheter. För finansiella risker 
och möjligheter användes de fördefinierade nivåerna i ERM-processen och alla risker och möjligheter 
med värden orange och rött ansågs väsentliga.
Alla ämnen över tröskelvärdena utgör Saabs väsentliga hållbarhetsämnen. Saabs dialog med våra 
viktigaste intressenter, såsom aktieägare, finansiella institutioner, medarbetare, kunder, leverantörer, 
industri och civila samhällsaktörer, har dessutom påverkat bedömningen.
Saabs styrelse informerades om resultatet av bedömningen i december 2023 som en del av 
styrelsens godkännande av Saabs uppdaterade hållbarhetsstrategi, inklusive åtgärder, mål och 
mätetal.
En uppdatering av DMA, med samma metodik, genomfördes under hösten 2024 med samma 
intressentgrupper. Saabs styrelse informerades om resultatet av den uppdaterade DMA i 
december 2024 som en del av styrelsens godkännande av hållbarhetsstrategin. Saab har försett 
arbetstagarrepresentanterna med information om hållbarhet och diskuterat informationen med dem. 
Ledningen informerades om arbetstagarrepresentanternas åsikter.
Planen framöver är att genomföra en mer omfattande dubbel väsentlighetsbedömning vart tredje år, 
med en årlig översyn varje höst. För 2025 kommer DMA att ses över och verifieras under våren för att 
förbereda den första fullständiga hållbarhetsrapporteringen i enligt med ESRS.
Ansvarsfullt företagande
Identifieringen av väsentliga påverkan, risker och möjligheter, i relation till affärsetikfrågor, följde den 
allmänna processen för DMA som beskrivits tidigare i detta avsnitt.
8 1  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 82 =====

Klimatrelaterad bedömningsprocess
[E-1 IRO-1] Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma 
väsentliga klimatrelaterade inverkningar, risker och möjligheter
Processbeskrivning
Klimatrelaterade risker och möjligheter identifieras och bedöms i enlighet med Saabs riskprocess. 
På så sätt blir den relativa betydelsen av klimatrelaterade risker synlig. Metoden för att bedöma 
möjligheter är en NABC-modell (Need, Approach, Benefit and Competition) och Innovationsmatrix. 
Matrisen ger en förståelse för om innovationen är progressiv eller radikal, om den kommer att gynna 
vår egen verksamhet eller om den kommer att ge en positiv påverkan på våra kunder. På lång sikt 
förväntas detta öka produktionen av koldioxidminskande innovationer som kan användas för att 
minska företagens påverkan och risk, eller ge nya möjligheter till låga koldioxidutsläpp.
Vi hanterar effekterna av finansiella och fysiska klimatrisker genom Saabs omfattande globala 
försäkringsprogram, som är utformat för att mildra egendomsskador och affärsstörningar. På 
tillgångsnivå använder vi Saabs Blue Risk Management Program, som utvecklats i samarbete med 
WTW, för att identifiera och bedöma fysiska risker. I programmet ingår ”blåa undersökningar” som 
genomförs av riskingenjörer som inspekterar Saabs anläggningar och utvärderar olika fysiska risker 
och rekommenderar åtgärder för att minska dem.
Identifiering av klimatrelaterade risker
Risker och möjligheter kopplade till klimatförändringar har också analyserats i enlighet med det 
globala ramverket Taskforce on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). Saab har initierat 
ett antal åtgärder och aktiviteter för att säkerställa att bolaget kontrollerar dessa klimatrisker och 
realiserade möjligheter. Vi använder vår befintliga plattform för riskhantering (ERM), som möjliggör en 
helhetssyn på både finansiella och strategiska effekter av klimatrelaterade risker.
Granskning
Som en del av Saabs vetenskapsbaserade mål och åtagande att uppnå nettonoll utsläpp har vi 
etablerat ett projekt som arbetar över vår värdekedja för att uppnå våra mål. Projektet har även 
påverkat vår övergripande strategi. Produkterna och tjänsterna i vår verksamhet har påverkats genom 
att vi identifierat möjligheter att erbjuda hållbara produkter med minimerad miljö- och klimatpåverkan.
Klimatförändringarna innebär en stor möjlighet för Saab att utveckla innovativa produkter och tjänster 
med låga utsläpp. Detta har lett till ökade investeringar i FoU, inklusive fler forsknings- och pilotprojekt 
med fokus på att minska koldioxidutsläppen. Vi är engagerade i att tillhandahålla lösningar som stöder 
flygsektorns insatser för minskade koldioxidutsläpp. Detta innebär ett stort strategiskt skifte gällande 
prioriteringar inom forskning och utveckling, som direkt påverkas av klimatrisker och möjligheter.
En klimatfond har inrättats med en särskild process för att identifiera, finansiera och utveckla tidiga 
innovationer med potential för positiv klimatpåverkan, både inom vår verksamhet och i de produkter 
och tjänster vi erbjuder.
Exponering av tillgångar och affärsverksamhet
Det finns både risker med användningen av energi och möjligheter i att generera vår egen energi. 
Vartannat år publicerar Energimyndigheten en långsiktig prognos för framtida energipriser och 
energiförbrukning. Prognosen har förutsagt att elpriserna kommer att stiga på kort sikt (1-5 år), dock 
från en historiskt låg nivå 2020, vilket är den tidshorisont som Saab beaktar inom vår nuvarande 
strategi för klimatrelaterade risker. Prishöjningen från Saabs elleverantörer kommer att påverka 
energikostnaderna.
En ännu större risk är att Saab, sett över en tidshorisont på 10-20 år, inte kan köpa all energi som 
behövs för vår verksamhet, vilket kan leda till negativa effekter på Saabs produktivitet. Det är en av 
anledningarna till att Saab har tagit ett strategiskt beslut att samarbeta med externa energiexperter, 
både i Sverige och utomlands. 
Saab prioriterar de största anläggningarna där energieffektiviseringsprogram har genomförts för att 
minska energianvändningen och hitta alternativa energikällor utomlands. Som ett resultat av detta har 
ett strategiskt beslut fattats om att installera solpaneler på Saabs anläggning i Sydafrika. Liknande 
möjligheter har identifierats på andra anläggningar.
Upplysningskrav som omfattas
[IRO-2] Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets 
hållbarhetsförklaring
För en fullständig förteckning över upplysningskrav som omfattas av hållbarhetsrapporten hänvisas 
till innehållsförteckningen i bilaga ESRS innehållsförteckning och datapunkterna i SFDR från annan 
EU-lagstiftning, sidorna 138-144 . I bilagan anges var i hållbarhetsrapporten som upplysningskraven 
finns. I ESRS innehållsförteckning ingår listar ämnen som inte har bedömts som väsentliga.
8 2  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Allmän information

===== SIDA 83 =====

8 3  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö
8 3  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Miljö
Miljö
Klimatförändringar [E-1] 84
Miljöf
öroreningar, ämnen som inger betänkligheter och 
ämnen som inger mycket stora betänkligheter [E-2]
 94
R
esursanvändning och cirkulär ekonomi [E-5]
 96
E
U T axonomi
 100

===== SIDA 84 =====

Vår klimatomställningsplan 
[E1-1] Omställningsplan för begränsning av 
klimatförändringarna
Arbetet med att färdigställa klimatomställningsplanen pågår och den kommer att publiceras under 
2025. Den kommer att läggas fram inför styrelsen för slutligt godkännande. Klimatomställningsplanen 
är en ytterligare utvidgning av den tidigare, publicerade klimatreduktionsplanen.
Klimatomställningsplanen fastställer strategi och väg framåt för att leverera Saabs mål om nettonoll 
utsläpp. Den beskriver tidigare, nuvarande och framtida insatser för att begränsa klimatförändringar 
och att säkerställa att Saabs strategi och affärsmodell är förenlig med övergången till en hållbar 
ekonomi. Detta i syfte att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C i enlighet med Parisavtalet 
samt med målet att uppnå klimatneutralitet till år 2050. Klimatomställningsplanen lägger grunden och 
ambitionen samt verkställandet för att nå Saabs mål.
I klimatomställningsplanen beskrivs i detalj de nyckelåtgärder och nyckelindikatorer för att mäta 
en klimatomställning, bringa insikt om styrnings- och ansvarsmekanismerna för att kunna stödja 
omställning, finansieringen som krävs, de samarbeten som behövs för att realisera transitionen, 
inlåsningseffekter av växthusgasutsläpp (GHG) samt adressera väsentliga risker och möjligheter.
För mer information om intäkter, investeringar och rörelsekostnader för de aktiviteter som stöder vår 
klimatomställningsplan under innevarande räkenskapsår, se [EU Taxonomi], sidorna 100 -106.
För mer information om minskning av växthusgasutsläpp (GHG) och Saabs mål avseende Science 
Based Targets (SBTi), se [E1-4] Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, 
sidorna 88 -89.
Vår inriktning för att begränsa den globala uppvärmningen
Saabs ambition är att vara hållbarhetsledande inom försvarssektorn, vilket bevisas genom att vi är 
det första, större försvarsföretaget som har fått mål för utsläppsminskning godkända i enlighet med 
Science Based Targets initiative (SBTi). Dessa mål, som utarbetades under 2021, godkändes under 
2022 avseende kortsiktiga mål samt under 2023 avseende långsiktiga mål för nettonoll utsläpp, vilka  
utarbetades i enlighet med den senaste forskningen inom klimat och med målsättning att begränsa 
den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
Klimatförändringar
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen
Saabs klimatomställningsplan utgår från ett grundläge (basår) avseende utsläpp av växthusgaser. 
Särskilt utsedda arbetsgrupper arbetar med utsläppen genom hela värdekedjan inkluderande 
vår egen verksamhet, vår leveranskedja, påverkan på våra kunder samt egen produktutveckling. 
Nyckelåtgärderna som identifieras av arbetsgrupperna kopplas till specifika milstolpar i syfte att 
driva fram påtagliga resultat avseende målet om nettonoll utsläpp till år 2050. Utvecklingen följs 
kontinuerligt upp och rapporteras. 
För mer information om drivkrafter för utfasning av fossila bränslen inom Saab, se [E1-3] Åtgärder 
och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer, sida 87 avsnitt Drivkrafter för utfasning av 
fossila bränslen och kopplade nyckelåtgärder.
Vår klimatomställningsplan och strategiska affärsplan
Saab prioriterar engagemang hos våra intressenter och söker därför aktivt feedback på vår 
klimatstrategi genom dialoger och möten. Denna input formar strategi och säkerställer anpassning till 
våra intressenters behov och förväntningar.
Även om klimatförändringarna hittills inte har påverkat Saabs verksamhet i någon större utsträckning, 
ser företaget potentiella risker och möjligheter. Dessa inkluderar utmaningar som uppstår vid 
anpassning till minskade koldioxidutsläpp, de fysiska effekterna av klimatförändring samt de nya 
affärsmöjligheterna som kan uppstå därav.
Stigande energipriser, särskilt i Sverige, utgör en påtaglig risk. Saab minskar denna risk genom olika 
energibesparande åtgärder i våra anläggningar och vår verksamhet, i linje med företagets strategiska 
affärsplan som betonar effektivitet och minimering av miljöpåverkan.
Ett viktigt beslut som drivs av klimatrelaterade risker är att sätta upp ambitiösa klimatmål för år 2030. 
Denna långsiktiga vision styr aktiviteter såsom installation av solpaneler i Sydafrika, Australien och 
Sverige samt genomförande av energieffektiviseringsåtgärder på större anläggningar. Dessa initiativ 
minskar beroendet av elnätet och bidrar till lägre utsläpp.
Klimatrelaterade risker påverkar investeringsbeslut, vilket gör långsiktiga investeringar i 
energieffektivitet mer lönsamma. Alternativ utvärderas utifrån kWh-besparingar, lägre kostnader samt 
CO
2-reduktion, där lösningar med störst energibesparing och kortast återbetalningstid prioriteras. 
Dessa investeringar minskar våra driftskostnader och stöder vår klimatomställningsplan.
[E1] Klimatförändringar
8 4  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 85 =====

Väsentlig påverkan, risker  
och möjligheter
[E1 - SBM-3] Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter  
och deras förhållande till strategi och affärsmodell
Resiliensanalys
Saab har analyserat hur klimatförändringar kan påverka verksamheten och värdekedjan. Vi har 
analyserat fysiska och övergångsrisker/-möjligheter med hjälp av offentliga IPCC- och IEA-scenarier 
och andra relevanta källor. Vi har använt två alternativ, väl under 2,0°C och 4,0°C. Scenariot väl under 
2,0°C förutsätter att målen i Parisavtalet uppnås med begränsning av klimatförändringarna genom 
politiska förändringar, medan scenariot 4,0°C anses vara ett ”business-as-usual”-scenario utan 
ambitiösa klimatpolitiska förändringar. Scenarierna och andra relevanta källor användes även för att 
testa Saabs möjlighet till strategisk flexibilitet samt bättre förstå framtida strategisk och finansiell 
påverkan i både gynnsamma och ogynnsamma scenarier.
Resiliensanalysen (senast uppdaterad 2021-12-15) planeras att ses över och uppdateras under 2025. 
För resiliensanalysen bedöms tidshorisont utifrån kort (0-1 år), medellång (1-5 år) och lång (5-30 år) 
sikt. Eftersom klimatrelaterade frågor ofta manifesterar sig över en längre period, är den långsiktiga 
tidshorisonten utvidgad till mer än 30 år i vår fysiska klimatriskbedömning. De analyserade riskerna 
och möjligheterna i resiliensanalysen har låg till medelhög påverkan på Saab på kort, medellång eller 
lång sikt. Låg påverkan betyder att det finns en viss effekt på resultatet eller att strategin tillfälligt 
påverkas eller försenas. Medelstor påverkan innebär att resultat och strategi påverkas måttligt.
Omfattningen av den resiliensanalys som genomfördes år 2021 omfattade Saab-koncernens hela 
operativa verksamhet.
Påverkan, risker och möjligheter
I ett scenario med en global  uppvärmning under 2°C är våra primära klimatrisker, övergångsrisker 
inbegripande varumärkes-, policy-, lagstiftnings- och marknadsfaktorer. För att minska dessa risker 
har vi åtagit oss att uppnå utsläppsminskningsmålen inom Scope 1 och 2. Detta scenario bidrar till 
möjligheter att utveckla klimatsmarta produkter och tjänster med hjälp av vår arbetskraft och ett 
strategiskt fokus på koldioxidsnåla lösningar.  
Saab är medvetet om den varumärkesrisk som är förknippad med bristande transparens om utsläpp 
i värdekedjan, ouppfyllda klimatåtaganden eller att inte leva upp till intressenternas förväntningar. 
Detta kan negativt påverka vårt politiska inflytande och öka kostnader för finansiering. Genom ökat 
samarbete med leverantörer och samarbetspartners vill Saab kunna förbättra beräkningar samt 
reducera utsläppen i leverantörskedjan.
Vi samarbetar aktivt med intressenter såsom investerare, beslutsfattare och icke-statliga 
organisationer (s.k. NGOs) genom dedikerade planer för hållbarhets- och miljökommunikation, vilket 
säkerställer transparens både internt och externt. Vårt engagemang för utsläppsminskning, CDP-
rapportering och TCFD-anpassad rapportering bidrar till att skydda Saabs rykte.
För att attrahera finansiering investerar vi i koldioxidsnåla produkter och processer med minimal 
klimatpåverkan. Detta möjliggör tillgång till innovationsfonder, riskkapital, lånefinansiering samt 
statliga subventioner avsedda för koldioxidsnål teknik. Att visa proaktiv anpassning i syfte att 
möjliggöra låga koldioxidutsläpp är vägen till att säkerställa finansieringsmöjligheter.
Saab ser ett potentiellt hot för störningar från nya, mer flexibla aktörer om traditionella försvarsföretag 
agerar för långsamt för att anpassa sig till koldioxidsnåla krav. Ingångströskeln för nya aktörer 
till försvarsmarknaden är hög men sådan störning skulle påverka vår strategi, marginaler och 
marknadsposition.
Saab är väl positionerat för ökade hållbarhetskrav. Saabs produkter, såsom Gripen, har redan låg 
bränsleförbrukning jämfört med konkurrenterna. Vi har i flera år förutsett en ökad efterfrågan från 
kunderna på energieffektiva lösningar med låga koldioxidutsläpp. Initiativ som Destination 2050 ger 
möjligheter att leverera hållbara lösningar för flygindustrin.
Ökande klimatrelaterade krav begränsar redan tillgången på leverantörer. Svårigheten att 
hitta leverantörer som uppfyller kraven kan leda till flaskhalsar i produktionen eller nödvändiga 
förändringar i produkter. För att minska denna risk implementerar Saab förbättrade processer 
för leverantörsuppföljning, utbildning och kontraktsstöd för att bättre förstå utsläppen i hela vår 
värdekedja och undvika regulatoriska straffavgifter. Detta är en viktig del i vår plan att för att kunna 
uppnå våra ambitiösa SBT-mål avseende Scope 3-utsläpp.
För att hålla uppvärmningen väl under 2°C krävs en ökad utsläppsminskning genom teknologier 
såsom elektrifiering, vätgas, biobaserade råvaror, produktsubstitution och koldioxidavskiljning. Vi 
förutser tidig utveckling inom såväl innovation och infrastruktur inom flyg och sjöfart. Saab förväntar 
sig betydande miljömässiga förändringar inom de närmaste fem åren, vilket ger möjligheter att 
erbjuda mer hållbara lösningar.
Övergång från fossila bränslen driver på införande av bio- och syntetiska alternativ. Politiska åtgärder 
såsom inblandningsmandat och punktskatter på petroleumprodukter påskyndar denna övergång 
genom att öka utbudet. Saab ser potential i alternativa bränslen och förväntar sig framsteg inom detta 
område inom de närmaste fem åren.
Saab ser dock möjligheter att förbättra energieffektiviteten inom våra verksamheter och byggnader, 
särskilt inom våra mindre effektiva anläggningar, vilket möjliggör kostnadsminskningar. Ny teknik 
kommer att möjliggöra mer digital, effektiv och koldioxidsnål verksamhet.
8 5  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 86 =====

Vi genomför kommunikation, utbildning och procesförbättringar för att driva engagemang runt 
energieffektivitet inom hela organisationen. Tvärfunktionella nätverk med fokus på cirkulär ekonomi 
och klimatåtgärder kommer stödja dessa insatser ytterligare.
Saabs finansiella påverkan från fysiska klimatrisker är för närvarande låg på medellång sikt, men 
förväntas öka på lång sikt utifrån ett högutsläppsscenario. De stigande temperaturerna kommer att 
intensifiera extrema väderhändelser och händelser som tidigare inträffade var 50:e år kommer nu 
potentiellt kunna inträffa var 3–4:e år vid en uppvärmning på 2 °C. IPCC förutspår också fler samtidiga, 
sammankopplade händelser till följd av detta.
Saab har upplevt effekter av väderrelaterade elavbrott i Brasilien, Australien, Sydafrika, Indien 
och USA och dessa förväntas förvärras. Sådana effekter orsakade av stormar, översvämningar, 
skogsbränder och värmeböljor kan skada kraftverk och infrastruktur, vilket skapar driftstopp och 
skador på utrustning.
Även om vår nuvarande exponering är begränsad till platser med lägre produktion ökar risken för 
elavbrott i Sverige, vilket kan påverka den långsiktiga elförsörjningen. Sådana avbrott kan skada 
Saabs varumärke, leda till avtalsbrott och medföra straffavgifter. Vi avser minska denna risk genom 
att säkerställa en robust infrastruktur, en säkerställd omgivning och potentiella samarbeten med 
elleverantörer för att öka energiproduktionen. Avtal är strukturerade för att undvika ansvar för 
störningar utanför vår kontroll.
Policyer
[E1-2] Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Miljöpolicy
I Saabs miljöpolicy anges att Saab ska arbeta för att minimera miljöpåverkan från anläggningar, 
produkter och tjänster. I samma policy framhävs följande som viktiga för att uppfylla denna policy:
•
 I
dentifiering och minimering av miljörisker i produkter och inom verksamheten
•
 M
inimera användning och utsläpp av farliga ämnen och material 
•
 M
inimera utsläpp av växthusgaser
•
 E
ffektivare användning av energi och naturresurser 
•
 U
ppfylla tillämpliga lagar och regler
•
 Ö
ppen attityd i kommunikationen av vårt miljöarbete 
Samtliga Saabs större anläggningar är certifierade enligt ISO 14001:2015, vilket innebär att 
ledningssystemen uppfyller kraven i standarden. Genom Saabs uppförandekod för leverantörer 
förväntar vi oss att även våra leverantörer har ett miljöledningssystem som följer ISO14001.
Uppförandekoden för leverantörer, uppdaterad under 2024, anger att leverantörer ska följa alla 
tillämpliga lagar och regler, och uppmuntrar dem att sätta sina egna hållbarhetsmål, eller anpassa 
sig till Saabs hållbarhetsmål. Dessutom är våra leverantörer genom uppförandekoden skyldiga att 
aktivt arbeta för att minska sin miljö- och klimatpåverkan. De förväntas utveckla en plan för att uppnå 
nettonoll utsläpp av växthusgaser i sin verksamhet samt leveranskedja senast 2050, eller sätta 
vetenskapsbaserade klimatmål.
Resedirektivet
Resedirektivet ger tydlig vägledning till alla medarbetare i Saab-koncernen, inklusive konsulter, om 
policy för tjänsteresor. Policyn vägleder medarbetarna att välja de mest hållbara transportalternativen 
som finns tillgängliga och, när det är möjligt, att prioritera virtuella möten.
Vi inser att affärsresor ibland kan påverka de anställdas privatliv, och direktivet tar hänsyn till dessa 
överväganden. Dessutom efterlevs gällande regler, som till exempel svensk lag om viloperioder vid 
tjänsteresor.
I linje med Saabs åtagande för SBTi och FN:s Race to Zero stödjer vårt resedirektiv insatserna för att 
minska koldioxidutsläppen, särskilt inom områdena bränsleskifte och användning av förnybar energi. 
Detta direktiv bidrar till vårt mål om minskning av utsläpp av växthusgaser inom kategori 6, Scope 3, 
tjänsteresor.
Energistrategi
Energistrategin ger tydlig vägledning om hur centrala områden inom Saab-koncernen kan uppnå 
utsläppsminskningar utifrån energianvändning, i linje med våra godkända SBTi-mål och samtidigt 
säkerställa ett motståndskraftigt energisystem som kan anpassas till en föränderlig värld.
Strategin innehåller en tydlig rangordning av åtgärder, där begränsningsåtgärder och investeringar 
prioriteras. Den inbegriper också att anläggningar i olika regioner har olika förutsättningar för 
energiproduktion och anpassar därmed rekommendationer i enlighet med detta. I linje med Saabs 
åtagande till SBTi och FN:s Race to Zero stödjer vår energistrategi direkt våra ansatser för att minska 
koldioxidutsläppen, med särskilt fokus på energieffektivitet och användning av förnybar energi. Denna 
strategi bidrar direkt till våra mål avseende minskning av utsläpp av växthusgaser inom Scope 1 och 2 
för inköpt och tillverkad energi.
Dessutom är energistrategin integrerad med vår analys av påverkan, risker och möjligheter, vilket 
återspeglar vårt åtagande att utnyttja förbättringar avseende energieffektivitet för att minska 
kostnaderna, särskilt på mindre energieffektiva anläggningar.
8 6  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 87 =====

Åtgärder
[E1-3] Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer
Våra framsteg med att genomföra vår klimatomställningsplan
Som en del av Saabs engagemang i SBTi och FN:s Race to Zero genomförs ett projekt, med särskilt 
tilldelade resurser, vilket spänner över hela vår värdekedja. Projektet har haft en betydande inverkan 
på vår övergripande strategi, vilket bl.a. lett till utvecklingen av vår fastighetsenergiplan.
Vi har bl.a. integrerat klimatpåverkan i vår investeringsprocess och säkerställer att alla 
verksamhetsrelaterade investeringar och affärsutvecklingsinitiativ tar hänsyn till klimatrelaterade 
risker och möjligheter. Denna uppdaterade process prioriterar investeringar med potential att minska 
klimatrisker och utnyttja nya möjligheter. Klimatprojektets framsteg följs noga upp och rapporteras 
regelbundet till koncernledningen utifrån definierade milstolpar.
Under 2024 uppnådde Saab en minskning av utsläppen inom Scope 1 och Scope 2 med 6,4% jämfört 
med föregående år, vilket överträffade SBTi-kravet på 4,2% för rapporteringsåret. Minskningen 
motsvarar 1 382 tCO
2e.
Nyckelåtgärder under året: 
•
 E
nergieffektiviseringsåtgärder vid Saabs anläggningar, såsom isolering för att minska 
värmeanvändningen och investeringar i solpaneler 
•
 S
aabs klimatfond har bidragit till fyra innovativa projekt som valts ut genom årets Innovation Call 
”Climate”. Dessa projekt adresserar nyckelåtgärder avseende drivkrafter för utfasning av fossila 
bränslen: energieffektivitet, bränsleskifte och användning av förnybar energi. För mer information, 
se [Samhällsansvar - enhetsspecifika upplysningar] Hållbar innovation, sidan 125
•
 F
rån och med mitten av 2023 tillåter Saab endast utsläppsfria/elektriska alternativ för nya 
beställningar av tjänstebilar i Sverige. Med hänsyn till genomsnittliga ledtider för leasing och 
leverans räknar vi med att alla Saabs fordon i denna kategori kommer att vara utsläppsfria 2026. 
Den ökade andelen utsläppsfria fordon resulterade i en minskning med 1% under 2024
•
 F
ör att utforska potentialen med hållbart flygbränsle (SAF) har Saab genomfört grundliga 
utvärderingar av sin flygverksamhet, inklusive luftburen brandbekämpning och testflygning
Vår väg framåt i genomförandet av vår klimatomställningsplan 
Saab har analyserat hela värdekedjan för att identifiera nyckelåtgärder avseende drivkrafter för 
utfasning av fossila bränslen i syfte att nå våra mål för 2050. För att säkerställa att utfasningen 
implementeras framgångsrikt, delas dessa upp i flera nyckelåtgärder såsom energieffektivitet, 
övergång till elkraft, byte av bränsle, användning av förnybar energi, produktuppdateringar och 
minskning av koldioxidutsläppen i leveranskedjan. Denna pågående process hjälper också till att 
identifiera potentiella teknikgap där innovation och samarbete med partners och kunder kommer att 
vara avgörande. 
Drivkrafter för utfasning av fossila bränslen och kopplade nyckelåtgärder
Bränsleskifte och produktuppdateringar (Scope 1) 
•
 M
inska utsläpp från flygverksamhet 
•
 I
nköp av SAF för egen flygverksamhet 
•
 Sam
arbeta med kunder för att säkerställa SAF i våra leveranskedjor  
Energieffektivitet och användning av förnybar energi  (Scope 1 & 2)
•
 Ö
ka andelen förnybar energi och förbättra energiresiliensen
•
 F
örbättringar av byggnaders energieffektivitet 
Minska koldioxidutsläppen i leveranskedjan (Scope 3 - Inköpta varor och tjänster)
•
 E
ngagera våra leverantörer i att uppfylla mål enligt SBTi
Bränsleskifte och produktuppdateringar (Scope 3 – Användning av sålda produkter)
•
 M
öjliggöra minskade utsläpp från användningsfasen för våra produkter 
•
 Säk
erställa att designkriterierna är i linje med vårt åtagande
Energieffektivitet, Bränsleskifte och användning av förnybar energi  
(Scope 3 – Affärsresor/transporter)
•
 M
inska utsläpp från våra affärsresor genom ändrade resvanor, förändrat tankesätt samt tillämpning 
av ny teknologi
•
 Sam
arbeta med leverantörer av godstransporter för att säkerställa övergång till transportmetoder 
med låga koldioxidutsläpp
Finansiella och andra resurser
Vår klimatövergångsplan kommer att integreras med vår finansiella plan, i enlighet med EU:s 
taxonomiförordning. Denna integration tar sig flera uttryck, bland annat genom inrättandet av 
en klimatfond och en koldioxidbudget. Saab har cirka 100 heltids- och deltidsanställda i våra 
klimatgrupper som fokuserar på att driva på utsläppsminskningar. För att effektivt kunna följa upp 
framstegen är utsläppsminskningar kopplade till finansiella kostnader. En viktig del i detta är att 
utveckla en intern metod för koldioxidprissättning. Detta kommer att göra det möjligt för oss att 
jämföra kostnaderna mellan olika minskningsinsatser, förstå den årliga kostnaden för att uppnå 
våra mål samt fatta välgrundade beslut om klimatrelaterade investeringar. När vi har slutfört den 
detaljerade färdplanen för vår väg mot 2050  så kommer vår interna koldioxidprissättning att hjälpa 
oss att identifiera eventuella återstående finansieringsbehov och se till att vi kan täppa till luckor på 
vår resa mot koldioxidreduktion.
8 7  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 88 =====

Mål
[E1-4] Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna
Saabs engagemang för klimatåtgärder har varit en resa under flera år. Det började med ett 
projekt inom ramen för Task Force on Climate Related Financial Disclosures(TCFD) vilka 
identifierade klimatrelaterade risker och möjligheter. Därefter följde beräkning av Saabs utsläpp av 
växthusgaser 2020, vilket utgör basåret. Under 2021 nådde vi en viktig milstolpe genom att sätta 
vetenskapsbaserade klimatmål enligt SBTi och gå med i FN:s Race to Zero-kampanj, där vi åtagit oss 
att uppnå nettonoll utsläpp senast år 2050.
Saab har nu godkända utsläppsminskningsmål som validerats och godkänts av Science Based 
Targets-initiativet (SBTi) för kort- och långsiktiga mål samt nettonoll utsläppsmål, vilket säkerställer 
Saabs bidrag till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.
Övergripande målsättning nettonoll:  
Saab har åtagit sig att uppnå nettonoll utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast 2050. 
Kortsiktiga mål:
•
 S
aab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser inom Scope 1 och Scope 2  
med 42% till 2030 från basåret 2020*
•
 S
aab har åtagit sig att 50% av Saabs leverantörer (inköpta varor, tjänster och kapitalvaror) ska sätta 
egna godkända SBTi-mål till 2027 
•
 S
aab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser inom Scope 3, som omfattar transport och 
distribution, affärsresor och användning av sålda produkter, med 25% till 2030 (basår 2020)
 
Långsiktiga mål:
•
 S
aab har åtagit sig att minska utsläpp av växthusgaser (Scope 1 och 2) med 90% till 2050 (basår 
2020) 
•
 S
aab har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser inom Scope 3 med 90% inom samma 
tidsram
Saab har integrerat sin miljöstrategi och sina klimatmål i hela organisationen genom ett omfattande 
program. Programmet innehåller övergripande klimatmål, delmål på koncern- och affärsenhetsnivå 
samt detaljerade handlingsplaner för att uppnå målen. Framstegen följs upp och granskas fyra 
gånger per år.  
* Målgränsen omfattar utsläpp och upptag från mark som används som råvara för bioenergi.
Scope 1 & 2 utsläpp,  
ton CO2 ekvivalenter
 Scope 1
 Scope 2 marknadsbaserat
 Scope 1 + Scope 2 total
Saab har genomgått en granskning med rimlig säkerhet av utsläpp av växthusgaser inom Scope 1 & 2. Se revisorns utta-
lande på sida 223. Förklaring till förändringen i totala utsläpp av växthusgaser, se [E1-6] sidorna 87-89. 
Scope 3 utsläpp,  
per kategori
 Inköpta varor och tjänster
 Kapitalvaror
 Användning av sålda produkter
 Andra kategorier
2020 2022 2023 2024 2050
2020 2022 2023 2024 2030 2050
Basår SBTi T arget
Basår Mål
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Utsläpp växthusgaser
-24% -26%
-31%
-42%
-90%
8 8  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 89 =====

Utsläppsförändring (GHG)
För klimatrelaterade mål använder Saab följande tidshorisonter; kortsiktigt mål till år 2030 och 
långsiktigt mål till år 2050. Målet att minska utsläppen av växthusgaser inom Scope 3 omfattar 
inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, transport och distribution uppströms, affärsresor och 
användning av sålda produkter.
Tabellen nedan visar våra utsläpp av växthusgaser per scope och år i linje med våra SBTi-åtaganden. 
Utsläppsförändringarna är beräknade utifrån basåret 2020.
Utsläppsförändring (%)
Basår 2020 
(tCO2e) 2023 2024
Mål
 2030
Mål
 2050
Totalt utsläpp, växthusgaser 674 692 2% 38%
Scope 1 & 2 29 397 -26% -31% -42% -90%
Scope 3 645 295 4% 41% -25% 1) -90%
1)  Målet att minska utsläppen a v växthusgaser inom Scope 3, uppströms transport och distribution, affärsresor 
och användning av sålda produkter med 25% till 2030 jämfört med basåret 2020.
Redovisningsprinciper: 
Samstämmigheten mellan de kortsiktiga och långsiktiga målen säkerställs genom regelbundna omprövningar 
av organisationens GHG-inventeringsgräns. Den valda konsolideringsmetoden är den operativa kontrollme-
toden, med hänsyn till vad som anges i GHG-protokollet, och genom ESRS som den optimala konsoliderings-
metoden att använda. Vid rapportering av dessa utsläpp är den valda metoden för Scope 2 den marknadsba-
serade metoden. Detta beror på de  stora variationerna i tillgänglig förnybar energi inom de länder där Saab är 
verksamt. Användningen av den marknadsbaserade metoden bidrar till ökad jämförbarhet i beräkningarna av 
växthusgasutsläpp. I denna tabell representerar siffrorna för perioden 2020-2024  totala Scope 3 GHG utsläpp, 
medan målet till 2030 täcker följande kategorier: 
4 T ransport och distribution i tidigare led 
6 Tjänsteresor
11 Användning av sålda produkter 
Målet till 2050 avser alla utsläpp av växthusgaser.
Omfattning: [E1-4] 34a,b
8 9  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 90 =====

Energianvändning och energimix 
[E1-5] Energianvändning och energimix
Trots Saabs starka tillväxt har energiförbrukningen inte ökat i samma  
utsträckning tack vare prioriterade aktiviteter. Dessa inkluderar förbättringar av byggnader både  
vid ombyggnation  av lokaler och vid underhåll, ventilationsåtervinning av värme samt tidsoptimering 
av värmeanvändning. Saab har påbörjat prioriterade aktiviteter för att förbättra återvinningen av ånga 
som används för uppvärmning.
Energianvändning och produktion
Energianvändning och energimix (MWh) 2024 2023
Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter - -
Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 52 559 45 658
Bränsleförbrukning från naturgas 6 153 3 598
Bränsleförbrukning från andra fossila källor - -
Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från fossila källor 85 368 138 114
T otal energianvändning från fossila källor 144 080 187 370
Andel fossila källor av total energianvändning 38% 51%
T otal energianvändning från kärnkraft 5 759
Andel av energianvändning från kärnkraft i total energianvändning 0% 0%
Bränsleförbrukning från förnybara energikällor 3 190 3 305
Förbrukning av inköpt eller förvärvad el, värme, ånga och kyla från förnybara energikällor 236 135 173 343
Förbrukning av egenproducerad icke-bränsleförbrukande förnybar energi 446 649
T otal förnybar energiförbrukning (MWh) 239 771 177 297
Andel förnybara energikällor i total energianvändning 62% 49%
T otal energianvändning relaterad till egen verksamhet 383 856 365 427
Icke-förnybar energiproduktion 9 487 6 602
Förnybar energiproduktion 2 754 2 958
Energiintensitet från verksamheter med hög klimatpåverkan 
(total energianvändning per nettointäkt) MWh/MSEK 
 6,02  7,08 
Redovisningsprinciper: 
Energisiffrorna som rapporteras för energimix baseras på beräkning utifrån  energiförbrukningen och statistisk informa-
tion om energimixen på platserna där energin förbrukas. När uppskattningar används i beräkning används ett konservativt 
angreppssätt.
För el- och värme/ånga/kylningsberäkningar anses endast de mängder som omfattas av REC vara från förnybara källor. Den 
återstående andelen energi kommer att anses vara fossil bränslebaserad, oavsett den lokala elmixen av förnybar energi.
Bränsleberäkningarna bestämmer bränsletyp baserat på den utsläppsfaktor som används och fördelar energiförbrukningen 
mellan energityperna. All icke-förnybar bränsleförbrukning i Scope 1-kategorin ”stationär förbränning” ingår (vilket innebär 
att biomassa är undantagen, eftersom den räknas som förnybar). 
All förnybar energiproduktion ingår, vilket inkluderar egen produktion av energi med hjälp av förbränning av biomassa (från 
Scope 1 stationär förbränning) och solpaneler (Scope 2). 
T otal energiförbrukning, 365 427MWh, har uppdaterats för jämförelseåret 2023, som en del av Saabs process för justering 
och säkring av datakvalitet. Tidigare rapporterad total förbrukning uppgick till 365 237MWh. Skillnaden innebär en ökning av 
tidigare rapporterade siffor med 190MWh. 
Eftersom alla verksamheter anses vara inom sektorer med hög klimatpåverkan är de finansiella uppgifterna i överensstäm-
melse med redovisade försäljningsintäkter i bokslutet, se sidan 149.
Översiktlig granskning: [E1-5] 37;37 a, c, ci, cii, ciii; 38a,b,c,d,e; 39; 40
9 0  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 91 =====

Totala växthusgasutsläpp scope 1, 2,3 
[E1-6] Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2,3 och totala växthusgasutsläpp
Växthusgasutsläpp (tCO2eq)
Basår 
2020 2023 2024
Förändr. 
(2024)
Förändr. 
% (2024) 2030 2050
Årets mål/ 
Basår
Scope 1 växthusgasutsläpp
Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1 (tCO2eq) 14 064 13 504 15 988 2 484 18% 8 157 1 406 -4,2%
Procentandel av växthusgasutsläpp inom Scope 1 från reglerade  
utsläppshandelssystem (%)
- - - - - - -
Scope 2 växthusgasutsläpp 
Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (tCO2eq) 17 2781) 16 609 14 419 -2 190 -13% 10 021 1 728 -
Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 2 (tCO2eq) 15 3331) 8 220 4 354 -3 866 -47% 8 893 1 533 -4,2%
Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3
T otala indirekta bruttoutsläpp Scope 3 (tCO2eq) 645 295 669 610 910 583 240 973 36% - - -
1 Inköpta varor och tjänster 343 451 401 363 446 753 45 390 11% - 34 345 -
2 Kapitalvaror 21 538 32 635 49 141 16 506 51% - 2 154 -
3 Bränsle- och energirelaterade aktiviteter (ej inkluderade i Scope1 eller Scope 2) 7 732 8 115 8 832 717 9% - - -
4 Transport och distribution i tidigare led 5 2622) 3 7083) 4 295 587 16% 3 947 526 -
5 Avfall genererat i verksamheten - - - - - - - -
6 Tjänsteresor 15 9712) 23 2603) 21 077 -2 183 -9% 11 978 1 597 -
7 Anställdas pendling - - - - - - - -
8 Tillgångar som leasas i tidigare led - - - - - - - -
9 T ransport i senare led - - - - - - - -
10 Bearbetning av sålda produkter - - - - - - - -
11 Användning av sålda produkter 237 600 191 600 4) 370 200 178 600 93% 178 200 23 760 -
12 Slutbehandling av sålda produkter - - - - - - - -
13 Tillgångar som leasas i senare led - - - - - - - -
14 Franchiseavtal - - - - - - - -
15 Investeringar 13 741 8 929 10 285 1 356 15% - - -
T otala växthusgasutsläpp platsbaserat 676 637 699 723 940 990 241 267 34% - - -
T otala växthusgasutsläpp marknadsbaserat 674 692 691 334 930 925 239 591 35% - - -
1)  F ör scope 2 har basår 2020 räknats om med mer lokal emissionsfaktor för en anläggning. Tidigare rapporterade basårssiffror var 15 379 marknadsbaserat och 17 324 platsbaserat
2) 
 Basår
ssiffrorna har uppdaterats, eftersom utsläpp tidigare i värdekedjan(Well-to-tank) har lagts till.  Därmed ökade utsläppen med 7 101 tCO2e för kategori 4 och 6 tillsammans. Tidigare rapporte-
rade siffran var 14,132 för kategorierna.
3) 
 Siffr
orna för 2023 är ändrade jämfört med förra årets rapport, på grund av backtrackingprocessen och tillägg av WTT-utsläpp. Nettoförändringen för 2023 är 6 562tCO2e.
4) 
 Siffr
or för 2023 uppdaterade jämfört med förra årets rapport, avrundningsfel. Tidigare rapporterad siffra var 191 500.
Omfattning: [E1-6] 44; 48a,b; 49a,b; 51;52 
Översiktlig granskning: [E1-6] 44; 48a,b; 49a,b; 51 
9 1  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 92 =====

Förändring mot föregående år
Saab har fortsatt att expandera, med ökad produktion och försäljning. Detta har lett till en ökning av 
utsläppen jämfört med tidigare år. Eftersom vissa produkter med höga utsläpp har oregelbundna 
leveranser varierar utsläppen från år till år vilket föranleder den stora ökningen i utsläpp från kategorin 
användning av sålda produkter jämfört med föregående år.
Saab har köpt ursprungsgarantier (i vissa länder kallade förnyelsebara energicertifikat, REC) för el 
och fjärrvärme. Inköpen gäller våra anläggningar i Sverige, Australien, USA, Förenade Arabemiraten, 
Tjeckien, Brasilien, Tyskland, Storbritannien och Sydafrika.
 Scope 3-utsläppen utgör majoriteten av Saabs utsläpp, i synnerhet kategorierna; Inköp av varor och 
tjänster (kategori 1) och Användning av sålda produkter (kategori 11).  Utsläppen från Inköpta varor 
och tjänster och Kapitalvaror  ökade under året i takt med ökade utgifter.  För kategorin Användning 
av sålda produkter arbetar Saab med att möjliggöra minskning av utsläpp under kundernas 
användningsfas av produkterna. En viktig del är att möjliggöra användningen av biobränsle. Tillgången 
på hållbara bränslen, särskilt hållbart flygbränsle (SAF), är dock fortfarande ojämn. Dessutom är den 
infrastruktur som krävs för tillförlitlig leverans av SAF ännu inte fullt utvecklad. Detta gäller även Saabs 
egen verksamhet för Scope 1-utsläpp.
I årets rapportering har Well-to-Tank utsläpp inkluderats i beräkning av utsläpp i tidigare led. Detta har 
även lagts till för tidigare år, se tabell sidan 91 .
Redogörelse för metoder, väsentliga antaganden och utsläppsfaktorer som använts 
för att beräkna eller mäta utsläpp av växthusgaser 
Saab beräknar utsläppsdata enligt Greenhouse Gas Protocol och tar hänsyn till följande växthusgaser, 
alla omräknade till CO 2-ekvivalenter: CO 2, CH4 (metan), N2O (lustgas), SF6, HFCs och NF2. De flesta 
emissionsfaktorer kommer från dessa årligen uppdaterade källor: IEA ( www.IEA.org ), DEFRA ( www.
gov.uk) och Lokala miljövärden ( www.energiföretagen.se ). Saab tillämpar operativ kontrollmetod för 
rapportering av utsläpp av växthusgaser. Då Saab inte har operationell kontroll över intressebolagen 
finns inga utsläpp att rapportera för dessa under scope 1 och 2.
Eftersom Saab inte kan rapportera biogena utsläpp i scope 2 och 3 uppfylls inte tillämpningskraven i 
ESRS för rapportering av utsläpp av växthusgaser.
För att upprätthålla datakvaliteten använder Saab en backtracking-process för rapporterade utsläpp. 
Detta innebär att identifiera och korrigera eventuella brister eller fel från tidigare år. Miljöfunktionen 
ansvarar för att säkerställa kvalitetskontroll och konsekvensbedömning av inrapporterade 
avvikelser. Alla korrigeringar dokumenteras för att stödja korrekt rapportering, granskning och 
internt beslutsfattande. Även om denna process syftar till högsta datakvalitet, ändras inte basåret 
automatiskt. För förändringar som skulle påverka basåret tillämpas en tröskel för omräkning på 5%, 
vilket rekommenderas av Science Based Targets-initiativet (SBTi). 
Justeringar av tidigare rapportering utifrån backtrackingprocessen, resulterade i en nettominskning 
på ca 250 tCO
2e jämfört med baslinjen 2020. Justeringarna omfattade både minskningar och 
ökningar. Utsläppen inom Scope 2, samt Scope 3-utsläppen relaterade till affärsresor, var de 
huvudområden som påverkades av dessa åtgärder. Förändringen innebär för perioden 2020-2024 att 
Scope 1 utsläppen Scope 2 minskar med 340 tCO
2e och tjänsteresor i Scope 3 ökar med  90tCO 2e.
Scope 1 omfattar alla direkta utsläppskällor. Detta inkluderar all användning av bränslen för stationär 
förbränning eller transport, i ägda och, beroende på konsolideringsmetoden, leasade eller hyrda 
tillgångar. Det inkluderar även eventuella processutsläpp, från t.ex. kemiska processer, industrigaser, 
direkta metanutsläpp etc., samt läckage av köldmedier. 
Scope 2 omfattar indirekta utsläpp relaterade till inköpt energi, inklusive el och värme/kyla i tillgångar 
som ägs/kontrolleras av organisationen. 
Den platsbaserade metoden: Den platsbaserade metoden bygger på statistisk information om 
utsläpp och elproduktion som aggregerats och genomsnittsberäknats inom en definierad geografisk 
gräns och under en definierad tidsperiod. Inom denna gräns använder de olika energiproducenterna 
en mix av energiresurser, där användningen av fossila bränslen (kol, olja och gas) resulterar i direkta 
växthusgasutsläpp. Dessa utsläpp återspeglas i den platsbaserade utsläppsfaktorn. De flesta 
platsbaserade faktorer för el-utsläpp som används baseras på nationella bruttoelproduktionsmixar 
och publiceras av Internationella energiorganets statistik (IEA Stat). Utsläppsfaktorer per bränsletyp 
baseras i dessa beräkningar på antaganden i IEA:s ramverk. Utsläppsfaktorerna för fjärrvärme/
fjärrkyla baseras antingen på faktiska (lokala) produktionsmixer eller på genomsnittlig nationell 
statistik. 
Marknadsbaserad metod: Valet av emissionsfaktorer vid användning av denna metod bestäms av 
om organisationen förvärvar GoOs/RECs eller inte. Vid försäljning av GoOs för förnybar el eller REC 
garanterar leverantören att samma mängd el har producerats uteslutande från förnybara källor, 
som antas ha en utsläppsfaktor på 0 gram CO
2e per kWh. För el utan REC eller GoO bör emellertid 
utsläppsfaktorn i stället baseras på den återstående elförsörjningen efter det att alla REC och/eller 
GoO för förnybar el har sålts och annullerats. 
De kategorier inom scope 3  som relaterar till aktiviteter inom Saabs uppströms- och nedströms 
verksamheter är: uppströms transport och distribution på väg, sjö och flyg som en del av 
uppströmsverksamheten, avfall, tjänsteresor och användning av sålda produkter. Kategori 5 Avfall 
rapporteras inte på grund av avsaknad av verifierade emissionsfaktorer. Kategori 7, anställdas 
pendling, rapporteras inte då tillförlitlig data saknas.Saab uppskattar att 43% av Scope 3-utsläppen 
beräknas med primärdata, en ökning från 33% 2023. För att beräkna denna siffra baseras 
uppskattningarna på en majoritet av uppgifterna i varje scope 3-kategori. För mer information om 
inkluderade Scope 3-kategorier (beräkningsmetoder, referenser), se sida 145.
9 2  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 93 =====

Bruttoutsläppsintensitet  
[E1-6] Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp baserat på intäkter
Växthusgasintensitet per nettointäkt 2024 2023 Change %
T otala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 14,76 13,56 9%
T otala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 14,60 13,40 9%
Redovisningsprinciper:
Utsläppsintensiteten beräknas genom att Saabs totala utsläpp av växthusgaser (tCO2eq, plats- och marknadsbaserat) divideras 
med Saabs nettoomsättning (rapporteringsvaluta MSEK). I denna beräkning använder Saab totala försäljningsintäkter, se sidan 
149, används för att beräkna energieffektivitet, som tillverkande företag. 
Omfattning :[E1-6] 53; 55
Översiktlig granskning: [E1-6] 53
Biogena utsläpp från CO 2
 
[E1-6]  Biogena utsläpp av koldioxid från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa
Biogeniska utsläpp av CO 2 från förbränning eller biologisk nedbrytning av biomassa som inte ingår i 
Scope 1  är 1028,3 tCO 2e. Saab kan för närvarande inte rapportera biogeniska utsläpp som omfattas 
av Scope 2 och Scope 3.
Redovisningsprinciper: 
Beräknade utsläpp av biogen CO
2 från egen förbränning av bränslen baseras på utsläppsfaktorer från DEFRA (2024). 
Översiktlig granskning: [E1-6] 48
Användande av avtalsinstrument  
[E1-6] Användande av avtalsinstrument
De avtalsinstrument som används för Scope 2-utsläpp av växthusgaser avser energicertifikat  
(REC och GoO) och direkta avtal för förnybar energi. Saab har köpt energicertifikat för motsvarande 
73% av utsläppen i Scope 2.
Redovisningsprinciper: 
Saab förutsätter att alla avtal som köps in 2024 är likvärdiga med de som undersöktes och listades i CDP 2023. Inga REC och 
GoO har ändrats, inköp av nya har gjorts enligt samma strategi. De finansiella instrumenten är därmed obundna.
Översiktlig granskning [E1-6] 49
Intern koldioxidprissättning
[E1-8] Intern koldioxidprissättning
Ett internt system för koldioxidprissättning, som för närvarande tillämpas på resande med flyg 
(Scope 3 kategori 6) för alla svenska anställda, hjälper till att spåra framsteg genom att korrelera 
utsläppsminskningar med kostnader. Detta omfattar cirka 3% av de totala Scope 3-utsläppen, med 
differentierade prisstrukturer för kontinentala och interkontinentala flygningar (351 kronor per ton 
CO
2). Intern koldioxidprissättning redovisas inte i företagets bokslut.
Som en del av klimatplanen utvecklar Saab en intern koldioxidprissättningsmekanism för att 
underlätta kostnadsjämförelser för minskade utsläpp, fastställa årliga kostnad för att nå uppsatta mål 
samt informera berörda beslutsfattare. Den interna koldioxidprissättningen avser att fungera som 
vägledning för att bedöms den monetära insatsen för att stänga kvarvarande gap.
9 3  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 94 =====

Påverkan, risker och möjligheter 
[SBM-3] Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till 
strategi och affärsmodell
Saab har identifierat, bedömt och utvärderat påverkan, risker och möjligheter relaterade till 
föroreningar genom hela värdekedjan, den egna verksamheten samt uppströms och nedströms. 
Våra huvudsakliga fokusområden inom föroreningar är ämnen som inger betänkligheter och ämnen 
som inger mycket stora betänkligheter. Utsläppen till luft, mark och vatten från våra anläggningar är 
generellt sett låga och begränsade samt ofta föremål för tillstånd från myndigheter.
Saabs breda produktportfölj och tillverkningsprocesser, som inkluderar montering av produkter 
och artiklar, kräver ofta användning av ämnen som inger betänkligheter och i vissa fall ämnen som 
inger mycket stora betänkligheter. Dessa ämnen kan ha allvarliga och ofta oåterkalleliga effekter på 
människors hälsa och miljö. Medan vissa ämnen som inger betänkligheter endast används under 
tillverkning, införlivas andra i slutprodukterna.
Ämnen som är avsedda att fasas ut på grund av deras miljö- och hälsoeffekter innebär både 
en utmaning och en möjlighet för Saab. Vårt mål är att minimera hälso- och miljörisker utan att 
kompromissa med produkternas prestanda och säkerhet. Även om det kan vara komplicerat 
att ta bort dessa ämnen kommer det i slutändan att hjälpa oss att minska vårt beroende av 
ämnen, processer och artiklar som kan komma att omfattas av framtida restriktioner, störningar i 
leveranskedjan eller kostnadsökningar.
Det föränderliga regelverket för kemikalier och ämnen i material och produkter kan leda till förbud 
och begränsningar på kort och lång sikt. Detta innebär en potentiell risk för driftsstörningar i Saabs 
värdekedja om lämpliga alternativ inte finns tillgängliga. För vissa ämnen saknas idag tillgängliga 
substitut på grund av långa ledtider för kvalificering av nya produkter och processer, samt avsaknad 
av tekniska alternativ som uppfyller våra kunders förväntningar och krav på prestanda och hållbarhet.
Att fasa ut och undvika skadliga ämnen är en strategisk prioritering för Saab. Genom att proaktivt 
hantera dessa ämnen i våra produkter och tillverkningsprocesser strävar vi efter att minimera de 
regulatoriska riskerna, skydda våra anställda, kunder och miljön samt förbättra återvinningsbarheten 
hos våra produkter.
Miljöföroreningar, ämnen som inger 
betänkligheter och ämnen som inger 
mycket stora betänkligheter
[E2] Miljöföroreningar
Saab arbetar kontinuerligt med att förbättra hanteringen av ämnen som inger betänkligheter, både 
i vår interna verksamhet och i våra produkter, i enlighet med kundernas och lagens krav. Saab är 
medvetna om att dessa utmaningar är gemensamma för hela branschen och det förs en nära dialog 
med leverantörer och aktivt deltagande i branschforum för att samarbeta med andra företag som står 
inför liknande utmaningar.
Föroreningar är en stor utmaning för Saab och den främsta negativa påverkan och riskerna är: 
•
 F
öroreningar skadar miljön, påverkar luft- och vattenkvaliteten och den biologiska mångfalden 
•
 F
öroreningar kan orsaka allvarliga hälsoproblem, från andningsproblem till långvariga sjukdomar. Vi 
är engagerade i att minimera hälsoriskerna i samband med vår verksamhet och våra produkter
Att ta itu med föroreningar leder ofta till innovation, vilket leder till utveckling av ny teknik och nya 
processer. Det gynnar inte bara miljön utan stärker också vår konkurrenskraft och öppnar för nya 
tillväxtmöjligheter.
Regeringar över hela världen inför strängare miljöregler. Efterlevnad är avgörande för att Saab ska 
kunna säkerställa produktion och därmed undvika att utsätta sig för finansiella risker.
Policyer
[E2-1] Policyer relaterade till miljöförorening
I Saabs miljöpolicy anges att Saab ska arbeta för att minimera miljöpåverkan från anläggningar, 
produkter och tjänster.
Ett utdrag ur policyn: 
•
 I
dentifiering och minimering av produkters och verksamheters miljörisker
•
 M
inimera användning och utsläpp av ämnen och material som inger betänkligheter 
•
 U
ppfylla tillämpliga lagar och regler  
För mer information om miljöpolicyn, se [E1-2] Policyer för begränsning av och anpassning till 
klimatförändringar, sida 86. 
9 4  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 95 =====

Miljölagar och -regler är integrerade i Saabs Global Management System (GMS) och tillämpas i 
alla faser av en produkts livscykel, från utveckling till bortskaffande. Våra tekniska processer inom 
GMS säkerställer att de produkter Saab levererar till kunderna uppfyller alla relevanta legala och 
regulatoriska krav.
För att säkerställa efterlevnad av nuvarande och framtida miljölagar, kundernas behov och vår 
miljöpolicy upprätthåller Saab en lista över farliga kemiska ämnen. I listan finns krav för design, 
inköp och tillverkning av Saabs produkter. Saab kräver också att leverantörerna tillhandahåller 
materialdeklarationer, inklusive rapportering av efterlevnad mot listan över farliga kemiska ämnen, för 
alla produkter som levereras till Saab.
Enligt EU:s ramdirektiv om avfall måste företag registrera produkter som innehåller ämnen som inger 
mycket stora betänkligheter (SVHC) i databasen för information om ämnen som inger mycket stora 
betänkligheter i varor som sådana eller i komplexa produkter (SCIP), som förvaltas av europeiska 
kemikaliemyndigheten (ECHA). Saab har etablerat rapporteringsprocesser och kontroller för att 
säkerställa efterlevnad av detta direktiv. Vi skickar notifieringar till SCIP-databasen om inte ett 
nationellt militärt undantag gäller.
Saab använder digitala lösningar för att effektivt hantera data relaterade till ämnen som inger 
betänkligheter (SoC). Dessa lösningar omfattar säkerhetsdatablad, materialstandarder och 
deklarationer för material, artiklar och kemiska produkter, både genererade internt och mottagna 
från leverantörer. Våra digitala verktyg stöder också riskbedömningar vid användning av kemiska 
produkter.
Åtgärder
[E2-2] Åtgärder och resurser relaterade till miljöförorening
Saab har åtagit sig att fasa ut ämnen som inger betänkligheter enligt fastställda planer. Varje 
affärsområde har utvecklat sin egen plan och sina egna mål för att prioritera elimineringen av ämnen 
som står inför kommande begränsningar eller som utgör oacceptabla risker. Denna proaktiva strategi 
säkerställer att vi kan uppfylla framtida krav samtidigt som vi bibehåller teknisk prestanda och leverans 
i tid för våra kunder. Eftersom varje affärsområde har unika produkter och tjänster varierar deras planer 
i enlighet med detta. Saab har till exempel lyckats minska användningen av kadmium och sexvärda 
kromater genom att införa nya ytbehandlingslinjer och kvalificerade alternativ i produktportföljen.
Saab undviker aktivt ämnen som inger mycket stora betänkligheter under godkännandeprocessen 
för nya kemiska produkter, både i våra egna konstruktioner och när vi utför underhåll åt kunder. 
Flera ansökningar om nya kemiska produkter har avslagits till förmån för mindre farliga alternativ. 
Våra produktdatasystem, som spårar ämnen i artiklar och produkter, förbättras och uppdateras 
kontinuerligt för att säkerställa effektiv spårbarhet. Saab deltar aktivt i IAEG:s (International 
Aerospace Environmental Group) arbetsgrupp för att finna ersättare och för att utbyta kunskap om 
forsknings- och utvecklingsprojekt som fokuserar på att hitta alternativ till skadliga ämnen, särskilt 
ytbehandlingar och färgsystem.
Ytterligare viktiga åtgärder som vidtagits under året:
•
 G
enomfört en förstudie och analys för att förstå luckor i förhållande till ESPR-krav (ESPR - 
Ecodesign for Sustainable Product Regulation). Förstudien av ESPR kommer att påverka hur våra 
IT-system bör uppdateras i framtiden för att hantera miljödata på ett mer omfattande sätt
•
 G
enomfört en analys och bedömning för att definiera ämnen som inger betänkligheter för Saab 
och även ett ramverk för hur dessa ska integreras i vårt sätt att arbeta framöver. Effekten av denna 
nyckelåtgärd kommer att bli en mer transparent styrning, uppföljning av färdplaner och identifiering 
av potentiellt skadliga ämnen i produkter inom Saab. Dessutom kommer nya och uppdaterade krav 
på ämnen för distributionskedjan att införas under de kommande åren
•
 S
aab arbetar aktivt med intern miljöutbildning. En ny kurs har tagits fram relaterat till produktansvar 
för att utbilda exempelvis produktägare och produktledare
Mål
[E2-3] Mål relaterade till miljöförorening
Eftersom regelverket för ämnen som inger betänkligheter hela tiden förändras finns det en växande 
risk för att vissa produkter och system kan behöva tas ur produktion, inte längre underhållas eller 
genomgå omfattande omkonstruktioner. Saab planerar aktivt för att begränsa dessa risker genom 
att införa substitutionsplaner baserade på alternativ som uppfyller våra standarder för prestanda och 
miljömässig robusthet, och genom att fasa ut specifika ämnen från våra produkter där det är möjligt. 
För att minska användningen och minska risken för störningar i vår verksamhet och leveranskedja 
har våra affärsområden krav på att upprätta planer för utfasning, inklusive ersättningsplaner i ett 
kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Dessa planer är det första steget för att fastställa en mer 
detaljerad handlingsplan och mål för de kommande åren.
Mätetal
Ämnen som inger betänkligheter och ämnen  
som inger mycket stora betänkligheter
[E2-5] Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora 
betänkligheter
Saab kan för närvarande inte rapportera mätetal för ämnen som inger betänkligheter och ämnen som 
inger mycket stora betänkligheter, men har som mål att rapportera detta ämne i framtiden.
9 5  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 96 =====

Påverkan, risker och möjligheter 
[SBM-3] Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande  
till strategi och affärsmodell
Saab ser resurseffektivitet och cirkulär ekonomi som fundamentala för att adressera globala 
utmaningar som klimatförändringar, resursbrist och avfallshantering. Dessa principer är inte 
bara avgörande för miljömässig hållbarhet, utan bidrar också till långsiktig lönsamhet och ökad 
företagsmotståndskraft. Den skiftande geopolitiska situationen har tydliggjort riskerna med 
beroende av specifika material i leveranskedjorna, vilket ytterligare styrker behovet av en tydlig 
strategi för cirkularitet.
Att förlänga produkters livslängd, använda återvunna material och maximera resursutnyttjandet är 
exempel på nycklar till ett minimerat miljöavtryck. Saab har sedan länge utvecklat sina produkter 
med lång livslängd i åtanke, och försvarsindustrin präglas av en stark tradition av uppdatering och 
uppgradering av den utrustning man redan förvärvat, vilket ligger i linje med de cirkulära principerna. 
Dessa principer säkerställer effektiv resursanvändning och minskat avfall.
Positiva effekter Saab kan leverera till sina kunder och värdekedjan: 
•
 S
änkta långsiktiga kostnader för anskaffning, underhåll och bortskaffande för kunder genom 
medveten resursanvändning
•
 M
inska störningar i leveranskedjan genom att minska beroendet av begränsade resurser och främja 
mer motståndskraftiga inköpsmetoder, vilket säkerställer större produkttillgänglighet för kunder
 
Negativa effekter som kan påverka Saabs kunder och värdekedjan: 
•
 I
ntegrering av cirkulära principer kan innebära vissa inledande negativa effekter. Exempelvis kan nya 
metoder kräva investeringar i ny teknik, processer eller infrastruktur, vilket kan leda till en inledande 
påverkan på produktprissättningen
•
 A
tt spåra produkter under hela deras livscykel för cirkulära syften kan innebära att känsliga 
uppgifter om produktanvändning och bortskaffande samlas in och hanteras. Saab måste 
säkerställa robusta datasäkerhetsrutiner för att skydda kundinformation 
 
Identifierade möjligheter: 
•
 E
fterfrågan på hållbara lösningar ökar bland Saabs kunder. Genom att integrera cirkulära principer 
i våra produkter och tjänster uppfyller vi kundernas efterfrågan på hållbara lösningar, stärker 
kundrelationer och öppnar nya marknadsmöjligheter
Resursanvändning och 
cirkulär ekonomi
[E5] Cirkulär ekonomi
• C irkulära principer kan leda till ökad effektivitet genom avfallsminskning, optimerad 
resursanvändning och en med motståndskraftig leveranskedja. Detta kan leda till mer långsiktiga 
kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar och möjligheter för nya, innovativa lösningar
•
 K
under och andra intressenter lägger allt mer vikt på miljöarbete hos företag. Genom att visa  
engagemang för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi bygger Saab förtroende, stärker vårt 
varumärke och attraherar arbetskraft
•
 A
tt anamma cirkularitet minimerar vår miljöpåverkan, bevarar resurser och bidrar till en 
hälsosammare planet  
Identifierade risker:
•
 Ut
an cirkulära lösningar riskerar Saab att förlora kunder till konkurrenter som redan möter den 
växande efterfrågan på hållbara alternativ
•
 Y
tliga cirkulära initiativ riskerar att skada Saabs varumärke och kundernas förtroende
•
 C
irkulära mål är beroende av fungerande logistik, infrastruktur för återvinning och innovativa 
teknologier i de regioner där produkterna används. Svagheter i dessa system kan påverka Saabs 
förmåga att nå uppsatta mål inom cirkularitet i utsatt tid
Policyer
[E5-1] Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi
I Saabs miljöpolicy anges att Saab ska arbeta för att minimera miljöpåverkan från anläggningar, 
produkter och tjänster.
Ett utdrag ur policyn: 
•
 I
dentifiering och minimering av produkters och verksamheters miljörisker 
•
 M
inimera användning och utsläpp av farliga ämnen och material 
•
 E
ffektivare användning av energi och naturresurser 
•
 U
ppfylla tillämpliga lagar och regler
För mer information om miljöpolicyn, se [E1-2] Policyer för begränsning av och anpassning till 
klimatförändringar, se sida 86. 
9 6  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 97 =====

Åtgärder
[E5-2] Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Saab har en aktiv arbetsgrupp för livscykelanalys (LCA) som arbetar med att definiera, utveckla och 
implementera en företagsspecifik metod för LCA. Under 2024 har gruppen utvärderat marknaden 
för LCA-verktyg och genomfört en förstudie för att hitta det lämpligaste verktyget för Saabs behov. 
Ledamöter från arbetsgruppen deltog också i International Aerospace Environmental Groups 
(IAEG) arbetsgrupp för livscykelanalys. Genom att bidra till IAEG:s frivilliga branschstandard för 
LCA säkerställer Saab att dess egna LCA-metoder och resultat är i linje med andra företag inom 
flygindustrin.
Saab arbetar aktivt med att minska miljöpåverkan från sina produkter. Under året har en arbetsgrupp 
utvecklat en intern metod baserad på bästa praxis och standarder inom branschen. Denna metod, 
som kallas ”Environmentally Concious Design”, kommer bidra till implementeringen av miljöparametrar 
i den befintliga produktutvecklingsmetodiken. Det kommer att göra det möjligt för utvecklingsprojekt 
att identifiera och minimera en produkts miljöpåverkan. Metoden tar även hänsyn till avvägningar 
mellan viktiga produktaspekter som hållbarhet, kostnad och säkerhet. Syftet är att identifiera 
möjligheter att förbättra produktens prestanda i flera dimensioner. En första iteration av metoden 
kommer att implementeras i hela företaget under 2025.
Saab arbetar med en helhetssyn på avfallshantering. Vi inser vikten av att minska deponeringen av 
avfall och maximera återvinningen, vilket lett till att flera initiativ genomfördes på våra anläggningar 
under året. Dessa inkluderar att utöka sorteringsalternativen för olika avfallstyper, ge medarbetarna 
kompetens genom utbildning i avfallshantering och genomföra noggranna kartläggningar av 
avfallsflöden för att identifiera områden som kan förbättras.
Saab håller på att genomföra en detaljerad analys för att kunna vidta riktade åtgärder med syfte att 
minska vattenuttaget och nå 2030-målet.
Exempel på konkreta åtgärder för att minimera vattenförbrukningen under 2024:
•
 I
nstallera kranar med lågt vattenflöde 
•
 U
ndersöka vattenförbrukning i specifika verksamheter, såsom verksamheten för testflyg
•
 B
yta ut ineffektiva vattenmunstycken mot mer hållbara alternativ
För att flygindustrin ska bli mer hållbar behöver vi nya lösningar. I det arbetet är en avgörande del 
kompositmaterial, vilket minskar bränsleförbrukning genom sin låga vikt och är en viktig del i arbetet 
mot nettonoll utsläpp senast 2050. Saab arbetar bland annat med att implementera kompositer på 
ett effektivt sätt och i hög takt. Dessutom samarbetar Saab med ett brett ekosystem av aktörer, 
inklusive universitets- och doktorandstudenter, forskningsinstitut, nystartade företag och små och 
medelstora företag (SME), för att hitta hållbara och cirkulära lösningar för kompositer. Under 2024 
startades flera initiativ som fokuserar på biobaserade kompositer från återvunnet material. Målet är 
att demonstrera en produkt år 2025 som visar hur digitala verktyg kan integreras för att skapa en mer 
hållbar produktion och livscykel. En viktig drivkraft för resurseffektivitet är utvecklingen av additiv 
tillverkning (AM) även kallat 3D-printing. Denna teknik gör det möjligt för Saab att använda mindre 
material, generera mindre avfall och producera delar som är 30-75% lättare än traditionellt tillverkade 
delar, vilket resulterar i minskad bränsleförbrukning och ett mindre miljöavtryck för Saabs kunder.
Ett exempel på implementering av AM under 2024 är Saabs samarbete med BAE Systems Hägglunds. 
Tillsammans utvecklar Saab och BAE en generisk AM-kapacitet för att optimera reservdelsproduktion. 
Detta samarbete utnyttjar AM:s fördelar för att minimera avfall och maximera resursutnyttjandet. 
Denna ”on-demand”-produktion minskar behovet av stora lager, vilket sparar såväl lagerkostnader 
som minskad risk för föråldrade delar. AM:s mångsidighet möjliggör också användning av ett brett 
utbud av material, inklusive återvunna och hållbara alternativ. Genom att placera kapaciteten 
närmare där reservdelar behövs minskar transportsträckor och utsläpp. Genom detta partnerskap 
och fortsatta investeringar i AM, främjar Saab en mer hållbar och cirkulär tillverkning inom 
försvarsindustrin.
Mål
[E5-3] Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi
Saab har fokuserat på att uppnå mer cirkulära flöden där resurser har en längre livslängd och 
används flera gånger genom förbättrad och optimerad avfallshantering. Detta har inneburit ett 
fokus på att samla in förslag på mål från alla delar av organisationen, vilka har sammanfattats till 
företagsövergripande mål. Dessa kommer att översättas till handlings- och strategiska planer under 
det kommande året. Vårt primära mål är därför att samla in mer historiska data och kunskaper inom 
Saab för att bättre förstå och därmed kunna sätta välgrundade mål under de kommande åren.
Företagets övergripande ambition är att väsentligt öka andelen avfall som förbereds för återvinning 
till 2030, och därmed gå mot cirkulära flöden. Vattenuttag är viktigt för flera av Saabs intressenter och 
investerare, vilket gör att Saab spårar och rapporterar vattenuttag vid alla större anläggningar. Saab 
har som mål att minska sitt vattenavtryck med 20% till 2030 jämfört med 2022.
En grundläggande väsentlighetsanalys och kartläggning av företagets resursflöden har genomförts. 
Dessa bedömningar ligger till grund för framtida mål, som bland annat omfattar målet att innan 2030 
arbeta med cirkulära industriprocesser och utveckla cirkulära produkter i linje med definitioner 
från EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi (EU CEAP). För att göra detta kommer en risk- och 
möjlighetsanalys inom resursanvändning och cirkularitet att slutföras under 2025, och en 
koncernövergripande strategi för cirkularitet kommer att skapas och etableras. 
9 7  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 98 =====

Totalt genererat avfall
Avfall, ton 2024 2023
Avfall för återvinning
Farligt avfall 762 1 989
-Förberedelse för återanvändning - -
-Materialåtervinning 70 1 788
-Andra återvinningsåtgärder 692 201
Icke-farligt avfall 5 320 5 087
-Förberedelse för återanvändning - -
-Materialåtervinning 2 227 3 071
-Andra återvinningsåtgärder 3 093 2 016
T otal vikt avfall för återvinning 6 082 7 076
Mätetal
Resursinflöden 
[E5-4] Resursinflöden
Saab kan för närvarande inte rapportera mätetal för resursinflöden men har som mål att dela 
kvantitativa data om detta ämne i framtiden.
Resursutflöden 
[E5-5] Resursutflöden
Saab kan för närvarande inte rapportera alla mätetal för resursutflöden men har som mål att dela 
kvantitativa data om detta ämne i framtiden.
Avfall, ton 2024 2023
Avfall till destruktion
Farligt avfall 1 408 126
- Förbränning utan energiåtervinning 435 23
- Deponering 77 103
-Andra bortföringsförfaranden 896 -
Icke-farligt avfall 478 255
- Förbränning utan energiåtervinning 196 22
- Deponering 281 233
-Andra bortföringsförfaranden 1 -
T otal vikt avfall till destruktion 1 886 381
Andel avfall till destruktion av totalt genererat avfall (%) 24% 5%
T otal mängd farligt avfall  2 170  2 115
T otal mängd radioaktivt avfall 0 0
T otalt genererat avfall 7 968 7 457
Översiktlig granskning E5-5 37a,b,c,d; 39
Redovisningsprinciper: 
Saab genererar endast avfall på Saab-anläggningar. Avfallet består av flera fraktioner och hanteras enligt avfallshierarkin. Det 
totala rapporterade avfallet som genereras från våra egna produktionsanläggningar och kontor omfattar följande fraktioner:
- Förpackningsmaterial från upphandlade komponenter och delsystem (papper, plast, trä etc.)
- Tvättvätskor från ytbehandling, avfettningsavfall, processkemiskt avfall etc.
- Metall- och kolfiberavfall från skärning/trimning
- Rester av flygbränsle från flygtester, felsökning och underhåll av flygplan 
- Elektronikutrustning, metallskrot och kemikalieavfall från underhåll av kunders produkter och system.
- Elektronik, papper m.m. från kontorsrelaterade aktiviteter
- Avfall från sand-/stålblästring som uppstår vid fartygsunderhåll m.m. 
Avfallet hämtas av godkända avfallsföretag som i sin tur rapporterar in de faktiska avfallsuppgifterna. Saab samlar in avfallsdata 
centralt i relevanta kategorier per rapporterande operativ enhet. Förstärkt systemlogik som ersatt individuella bedömningar 
vid kategorisering av avfallskoder samt ändrad mappning av avfallkoder i övergången från GRI- till ESRS-rapportering försvårar 
jämförelse på kategorinivå mellan 2024 och jämförelseår.
9 8  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 99 =====

Verksamheter som är tillstånds- eller 
anmälningspliktiga enligt Miljöbalken 
Tillståndspliktiga verksamheter i moderbolaget 
Moderbolaget Saab AB:s produktion av flygplan och flygplanskomponenter i Tannefors 
industriområde i Linköpings kommun är tillståndsskyldig enligt miljöbalken på grund av 
flygverksamhet, ytbehandlingsprocesser, tillverkning av kompositmaterial, hantering av kemiska 
ämnen, avfyrning av storkalibriga vapen och storleken på tillverkningsanläggningarna. I Järfälla 
har Saab AB verksamhet som bland annat omfattar tillverkning av avancerade lednings- och 
kontrollsystem samt elektroniska krigföringssystem, vilka också är tillståndspliktiga enligt miljöbalken.
Tillståndspliktiga verksamheter i dotterbolag 
Saab Airport AB:s verksamhet är tillståndsskyldig enligt miljöbalken och omfattas av det tillstånd 
som utfärdats av Mark- och miljödomstolen och som vann laga kraft i början av 2019 för Saabs 
samlade verksamhet i Tannefors industriområde i Linköpings kommun. Tillståndet omfattar 
även Saab Dynamics AB:s verksamhet i området, trots att den inte omfattas av tillstånds- och 
anmälningsskyldighet enligt miljöbalken. Saab Dynamics AB och Saab Bofors Test Center AB 
bedriver tillståndsskyldig verksamhet i Karlskoga enligt miljöbalken och Saab Barracuda AB bedriver 
tillståndsskyldig verksamhet i Gamleby. Saab Dynamics AB i Karlskoga har år 2024 beviljats ett nytt 
miljötillstånd av länsstyrelsen i Örebro. Det nya tillståndet träder i kraft 2024. Tillståndsprocesser 
pågår avseende uppdatering av miljötillstånd för verksamheten inom Saab Bofors Test Center AB 
i Karlskoga. Saab Bofors Test Center AB bedriver även tillståndsskyldig verksamhet i Härjedalens 
kommun. Saab Dynamics AB bedriver tillståndsskyldig verksamhet i Linköpings kommun (Malmslätt). 
Dessutom bedriver Saab Kockums AB tillståndsskyldig verksamhet i Karlskrona och på Muskö söder 
om Stockholm.
Anmälningspliktiga verksamheter 
Saab AB har verksamhet i Arboga, Frösön, Huskvarna, Ljungbyhed, Linköping (Malmslätt) 
och Nyköping som omfattas av anmälningsskyldighet enligt miljöbalken. Koncernen har även 
anmälningsskyldig verksamhet i dotterbolaget Saab Dynamics AB i Motala kommun, där tillståndet 
fortfarande gäller. Två andra dotterbolag har anmälningspliktig verksamhet: N. Sundin Dockstavarvet 
AB i Kramfors kommun och Muskövarvet AB på Muskö i Haninge kommun.
Vattenuttag 
[E5 - Egen redovisning] Vattenuttag
Vattenuttag är inte en väsentlig hållbarhetsfråga baserat på dubbla väsentlighetsbedömningen, men 
Saab lämnar denna ytterligare information på begäran av intressenter.
Mål 
2030 2024 2023
 2022
(Basår)
Vattenuttag (megaliter) 353 356 359
Vattenuttag förändring från basåret -20% -2% -1% -
Redovisningsprinciper: 
Vattenuttag redovisas kvartalsvis för Saabs anläggningar med produktion, service eller drift (exklusive kontor) som har över 50 
anställda. Anläggningar med tillgång till vattenuttagsdata, genom mätare eller fakturor, ingår också. Vattenuttag vid mindre kon-
torsanläggningar spåras, men den rapporteras inte eftersom den anses vara minimal jämfört med de större driftsanläggning-
arna. Uppskattningarna av vattenanvändningen baserar sig på föregående års rapporterade uppgifter. Merparten av allt vatten 
som tas ut vid Saabs anläggningar kommer från kommunala leverantörer. I undantagsfall kan vattnet komma från grundvatten 
eller vattendrag.
År 2023 gjordes ett mätfel av en leverantör och siffrorna för total volym av vattenuttag  justerades därefter genom Saabs  
processjustering och kvalitetssäkring av data. Den tidigare rapporterade siffran för 2023 var 433 Ml. Även siffran för 2022 har 
uppdaterats i enlighet med samma process. Tidigare var totalt uttag 357 Ml.
Översiktlig granskning: [E5] Egen redovisning - Vattenförbrukning 
9 9  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 100 =====

EU:s Taxonomi  
EU:s taxonomi (EU 2020/852) listar miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter inom sex 
miljömål. Under perioden har Saab genomfört en koncernövergripande genomgång för att 
identifiera verksamheter inom koncernen som omfattas av taxonomin. Samtliga sex miljömål i EU:s 
taxonomiförordning beaktades i processen.
Bedömning av verksamhet som omfattas av taxonomin
EU-kommissionen har uttryckt att all verksamhet som väsentligt kan bidra till miljömålen ännu inte är 
en del av EU:s taxonomi, fler verksamheter kommer att läggas till med tiden. Saab är engagerade i att 
bidra till en hållbar utveckling, men kärnverksamheten inom försvarssektorn omfatta inte fullt ut av 
EU:s taxonomi, vilket påverkar procentsatserna för omfattning och förenlighet. 
Omsättning: 
Ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin inom målet ”Begränsning av klimatförändringar”: 
•
 3
.6 ”Tillverkning av annan teknik med låga koldioxidutsläpp”: (i) Kommunikationssystem för 
sjöfart AIS/VDES – basstation R6 Supreme/R 60 – stöd för effektiv, optimerad ruttplanering till 
sjöss och i hamn, viket bidrar till minskade utsläpp av CO
2 (ii)  Sabertooth, autonom elektrisk 
undervattensfarkost med förmåga att utföra  olika uppdrag på ner till 3 000 meters djup 
utan CO
2-utsläpp(iii) Saab Seaeye, elektrisk autonom robotik, som stödjer olika uppgifter 
i komplexa undervattensmiljöer utan CO 2-utsläpp. (iv) Saabs AUV62-familj är autonoma, 
elektriska undervattensfarkoster som kan konfigureras för många typer av uppdrag, inklusive 
antiubåtskrigsutbildning, och som stödjer låga koldioxidutsläpp och miljövänliga teknologikrav. (v) 
C-Leanship erbjuder rengöring av skrov och propellrar, vilket möjliggör minskad bränsleförbrukning 
för fartyg. 
•
 3
.21 ”Tillverkning av flygplan”: Blockstrukturkomponenter och reservdelar för leverans till civil 
flygplanstillverkningsindustri, samt reservdelar till Saab 2000 och Saab 340 flygplan.
Taxonomiomfattande ekonomisk verksamhet som berör omsättning inom mål ”Anpassning till 
klimatförändringar”:
•
 1
4.1 ”Nödtjänster”: Flygburen brandbekämpning och brandförebyggande tjänster för Myndigheten 
för samhälllsskydd och  beredskap (MSB).
Taxonomiomfattande ekonomisk verksamhet som berör omsättning inom målsättningen ”Övergång 
till cirkulär ekonomi”: 
•
 2
.6 ”Sanering och demontering av uttjänta produkter”: Verksamheten avser metallåtervinning av 
Saabs produkter, aluminium och järn.
Kapitalutgifter 
Ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin inom målet ”Begränsning av klimatförändringar”: 
•
 3
.6 ”Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik”: Investeringar i marina ledningssystemet AIS/VDES-
R6 Supreme/R60 basstation som stödjer effektiv, optimerad ruttplanering till havs och i hamn och 
C-Leanship som gör rent skrov och propellrar vilket minskar CO
2-utsläpp.
•
 3
.21 ”Tillverkning av flygplan”: Investering i struktur- och reservdelstillverkning till den civila 
flygtillverkningsindustrin. 
•
 6
.5 ”Transport med motorcykel, personbil och lätta nyttofordon”: Investeringar i företagsbilar
•
 7
.1 ”Uppförande av nya byggnader”: Pågående projekt med huvudsakligt fokus på energieffektiv 
konstruktion och design.
•
 7
.2 ”Renovering av befintliga byggnader”: Förbättrad isolering av tak, väggar, fönster och dörrar i 
fastigheter.
•
 7
.3 ”Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning”: Investeringar i installation 
och ersättning av mer energieffektiva ljuskällor och system för uppvärmning och kylning. 
Taxonomiomfattande ekonomisk verksamhet som berör kapitalutgifter inom målsättningen 
”Övergång till cirkulär ekonomi”: 
•
 3
.1 “Uppförande av nya byggnader”: Byggprojekt i Kallebäck som stödjer cirkulär ekonomi genom 
återanvändning av material, avfallshantering och design/konstruktion. Aktivitet 3.1 (Cirkulär 
ekonomi) har rapporterats inom aktivitet 7.1 (Begränsning av klimatförändringar).
•
 3
.2 “Renovering av befintliga byggnader”: Förbättringar i fastigheter som stöder cirkulär 
återanvändning av material, avfallshantering och design/konstruktion. Ekonomisk verksamhet 3.2 
(Cirkulär ekonomi) har inkluderats i rapporteringen för ekonomisk verksamhet 7.2 (Begränsning av 
klimatförändringar).
•
 3
.3 “Rivning av byggnader och övriga anläggningar”: Markarbeten kopplat till fastighetsutveckling i 
Arboga.
•
 3
.4 ”Underhåll av vägar och motorvägar”: Kapitalutgifter för underhåll av flygplats och 
landningsbanor.
Driftsutgifter 
Driftsutgifter inom ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin inom målet ”Begränsning av 
klimatförändringar”: 
•
 3
.6 “Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik”: Driftskostnader kopplade till marina 
ledningssystemet AIS/VDES-R6 Supreme/R60 basstation som stödjer effektiv, optimerad 
ruttplanering till havs och i hamn.
•
 3
.21”Tillverkning av flygplan”: Driftskostnader i struktur- och reservdelstillverkning till den civila 
flygtillverkningsindustrin.
•
 6
.5 ”Transport med motorcykel, personbil och lätta nyttofordon”: Driftskostnader för företagsbilar
•
 8
.2 ”Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp”: Investeringar i Aerobahn CDM Suite 
(för effektivare trafikflöden på flygplatser).
•
 9
.1 ”Forskning, utveckling och innovation nära marknaden”: R&D-projekt där Technology Readiness 
Level “TRL ” har nått nivå 6. Kostnaderna härrör från utvecklingsprojekt avseende teknik för 
autonoma undervattensfarkoster.
1 0 0  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 101 =====

Taxonomiomfattande ekonomisk verksamhet som berör driftsutgifter inom målsättningen ”Övergång 
till cirkulär ekonomi”: 
•
 3
.4 “Underhåll av vägar och motorvägar”: Driftsutgifter kopplade till underhåll av flygplats och 
landningsbanor.
Bedömning av taxonomiförenlig verksamhet
Saab har utvärderat ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin mot de tekniska 
granskningskriterierna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 och har 
bedömt att fem verksamheter är förenliga med taxonomin.
Fem av aktiviteterna har bedömts vara förenliga med taxonomiförordningen.
•
 6
.5 “Transport med motorcykel, personbil och lätta nyttofordon”: Förenlighet genom användande 
av elbilar och andra lågutsläppande fordon (Drifts- och Kapitalutgifter).
•
 7
.4 ”Installation, underhåll och reparation av laddningsstationer för elfordon i byggnader och på 
parkeringsplatser” vilket bidrar till lägre utsläpp av växthusgaser (Kapitalutgifter).
•
 7
.5 ”Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för mätning, reglering och 
kontroll av byggnaders energiprestanda” (Kapitalutgifter).
•
 7
.6 “Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi”, installation av solpaneler i 
Australien och Sydafrika (Kapitalutgifter).
•
 8
.2 ”Datadrivna lösningar för minskning av växthusgasutsläpp” relaterar till Aerobahn CDM Suite 
som möjliggör lägre bränsleförbrukning på flygplatser och därmed lägre växthusgasutsläpp 
(Omsättning och Driftskostnader).
För de återstående finansiella aktiviteterna har Saab inte tillräcklig information för att säkerställa 
förenlighet eller kan inte uppfylla kriterierna för väsentligt bidrag och DNSH. Arbetet med att 
säkerställa anpassningen fortsätter 2025.
Saabs leasing av tjänstebilar har bedömts mot de tekniska screeningkriterierna i aktivitet 6.5, 660 
av 700 nya tjänstebilsleasingavtal 2024 uppfyller kriteriet om CO
2-utsläpp lägre än 50 g/km. Varje 
tjänstebil har bedömts mot anpassningskriterier. När det gäller DNSH-kriterierna har Saab antagit att 
däcken inte byts ut till någon annan dimension än godkänd dimension för att uppfylla bullerkraven.
Saabs investeringar i installation av laddningsstationer för elfordon vid Saabs anläggningar uppfyller 
kriterierna för miljömålet ”Minskning av klimatförändringar” i aktivitet 7.4, Installation, underhåll eller 
reparation av laddningsstationer för elfordon. Det enda DNHS-kriterier i aktivitet 7.4 ”Anpassning 
till klimatförändringar” som rör fysiska klimatrisker och sårbarhetsbedömningar (bilaga A) har 
utvärderats och uppfyllts.
Under året har Saab investerat i installation, underhåll och reparation av fastighetsautomation 
och styrsystem, energihanteringssystem och smarta system för värme, kyla och belysning, vilket 
uppfyller målet för 7.5 ”Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för 
mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda . klimatförändringar” Investeringen 
uppfyller även det enda DNSH-kriteriet för ekonomisk verksamhet 7.5 i miljömål ”Anpassning till 
klimatförändringar”. Slutsats om att klimatanpassningskriteriet uppnås är gjord utifrån Saabs 
företagsövergripande klimatscenarioanalys eftersom aktivitetens risker relaterar till Saabs egna 
anläggningar.
I Sydafrika och Australien har solceller installerats på Saabs byggnader, vilket omfattas av aktiviteten 
7.6 “Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi”. I Sydafrika har anläggningen 
tidigare varit beroende av dieselgeneratorer för att tillhandahålla nödkraftförsörjning under 
strömavbrott. Investeringen kommer att resultera i både en minskad klimatpåverkan av produktionen 
men också en tryggad elförsörjning, vilket minskar risken för betydande påverkan på verksamheten. I 
Australien installeras ca 100 solpaneler samband med nybyggnation, vilket bedöms generera ca 100 
kW. Det enda DNSH-kriteriet som är applicerbart för ”anpassning till klimatförändringar” rör fysiska 
klimatrisker och sårbarhetsbedömningar (bilaga A). Det har utvärderats och bedöms uppfyllas.
Aerobahn CDM Suite har bedömts mot de tekniska granskningskriterierna i ekonomisk verksamhet 
8.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 och Saab har funnit att den ekonomiska 
aktiviteten bidrar till miljömål ”Begränsning av klimatförändringar”. Aerobahn  CDM Suite är 
ett verktyg för hantering av trafikflöden som används av flygplatsoperatörer, leverantörer av 
flygtrafiktjänster och av flygbolag för att minska taxitider och maximera flygbanans genomströmning. 
De reduktioner i starttid som möjliggörs av Aerobahn CDM Suite korrelerar direkt till en minskning 
av bränsleförbränning och koldioxidutsläpp. Verksamheten uppfyller väsentligt bidrag till  
begränsningen av klimatförändringar i ekonomisk verksamhet 8.2 genom att vara en informations-
och kommunikationsteknologi ”ICT” som möjliggör betydande minskningar av växthusgasutsläppen 
genom tillhandahållande av data och analyser. Ekonomisk verksamhet 8.2 innefattar kriterier för 
att inte orsaka betydande skada (DNSH) på miljömålen klimatanpassning och cirkulär ekonomi.  
Aerobahn orsakar inte betydande skada för anpassning till klimatförändringar, baserat på vår TCFD-
analys. Eftersom Aerobahn CDM Suite huvudsakligen är ett mjukvaruverktyg orsakar det heller inte 
betydande skada vid övergången till cirkulär ekonomi. I de fall där hårdvara är en del av leveransen 
från Aerobahn CDM Suite, kan den avvecklas och återvinnas som elektronikavfall. 
Minimiskyddsåtgärder
Bedömningen av efterlevnaden av de minimiskyddsåtgärder som anges i artikel 18 i förordning 
(EU) 2020/852, baseras på den slutliga rapporten om minimikrav som publiceras av plattformen för 
hållbar finansiering i oktober 2022. Fyra områden behandlas i utvärderingen, mänskliga rättigheter, 
korruption, beskattning och rättvis konkurrens. Saab har policyer och processer på plats som följer 
OECD:s riktlinjer för multinationella företag gällande mänskliga rättigheter. Saab har ett pågående 
klagomål hos den australiensiska OECD National Contact Point for Responsible Business Conduct 
(NCP), vilket sannolikt kommer att lösas under 2025. Saab har samarbetat fullt ut med NCP angående 
klagomålet och har inte fått några begäranden om svar från Business and Human Rights Resource 
Centre under året. Saab har inte dömts i domstol under 2024.
1 0 1  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 102 =====

Förändringar mot föregående år
Omsättning: 
Total omsättning för året uppgick till 63 751 MSEK (51 609) motsvarande en tillväxt om 23,5%, varav 
23,4% var organisk tillväxt och 92% (90%) av omsättningen var relaterad till försvarsverksamheten. 
Omsättning från miljömässigt hållbara verksamheter och verksamheter som omfattas av taxonomin 
men som inte är miljömässigt hållbara motsvarar 3,2% (3,9%) av den totala omsättningen. 
Minskningen beror på avyttringen av Maritime Traffic Management-verksamheten i mars 2023 och 
tillväxten i andelen försvarsverksamhet, som inte omfattas av taxonomin.
Kapitalutgifter:
Totala investeringar ökade med 1 853 MSEK främst drivet av investeringar för ökad produktions- 
och leveranskapacitet, inklusive byggprojekt. Den högre andelen kapitalutgifter som allokeras till 
anpassade verksamheter är helt kopplad till att samtliga DNSH-kriterier för ny verksamhet (7.6) 
uppfyllts under rapportperioden.
Driftsutgifter: 
Totala driftsutgifter ökade med 802 MSEK relaterat till ökade kostnader för forskning och utveckling. 
Driftsutgifter som är förenliga med taxonomiförordningen är i linje med föregående år, minskningen i 
andel beror på ökningen av driftsutgifter som inte omfattas av taxonomin.
Redovisningsprinciper EU:s taxonomi
Nyckeltal
Saab rapporterar på ekonomiska verksamheter som omfattas av eller är förenliga med 
taxonomin genom att använda tre nyckeltal (KPI:er): Omsättning, kapitalutgifter och 
driftsutgifter enligt taxonomins definition.
Nyckeltalet Omsättning
Vid beräkning av nyckeltalet Omsättning inkluderar Saab i täljaren den andel av nettoomsättningen 
som härrör från långsiktiga kundkontrakt, samt produkter eller tjänster som är hänförliga till 
taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter. För ekonomiska verksamheter som omfattas 
men inte är förenliga, rapporterar Saab som täljare andelen av nettoomsättning härrörande från 
långsiktiga kundkontrakt, produkter eller tjänster, associerade med verksamheter som omfattas 
men inte är förenliga med taxonomiförordningen. I nämnaren både för verksamheter som omfattas 
och är förenliga och för de som inte omfattas inkluderas Saabs totala nettoomsättning under 
räkenskapsåret (Se ”Försäljningsintäkter” i koncernens resultaträkning).
Nyckeltalet Kapitalutgifter: 
Vid beräkning av nyckeltalet Kapitalutgifter som är taxonomiförenliga har Saab i täljaren inkluderat 
andelen totala kapitalutgifter hänförliga till de av Saab identifierade ekonomiska verksamheter 
som är förenliga. Vid redovisningen av nyckeltalet Kapitalutgifter för omfattade, men inte förenliga 
ekonomiska verksamheter, rapporterar Saab som täljare andelen kapitalutgifter hänförliga till 
ekonomisk verksamhet som Saab har definierat vara omfattade av men inte förenliga med taxonomin. 
Nämnaren för både förenliga och omfattade/ej förenliga kapitalutgifter utgörs av investeringar 
i immateriella anläggningstillgångar, materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar och 
nyttjanderättstillgångar. För hänvisning till belopp som ingår i nämnaren, se raden ”Internt  utvecklade 
tillgångar” i tabellen ”Aktiverade utvecklingsutgifter” och raden ”Investeringar” i tabellen ”Andra 
immateriella tillgångar” i not 15 ; raden ”Investeringar” i tabellerna för ”Rörelsefastigheter/Byggnader 
och mark”, ”Maskiner och andra tekniska anläggningar”, ”Inventarier, verktyg och installationer” samt 
”Pågående nyanläggningar” i not 16 ; raden ”Nya avtal” i tabellen ”Nyttjanderättstillgångar” i not 17 .
6.18 Leasing of Aircraft: Jämförelsetal har exkluderats till följd av förnyad bedömning av omfattade 
belopp varmed inga kapitalutgifter redovisats för varken 2023 eller 2024
Nyckeltalet Driftsutgifter:  
Vid redovisning av nyckeltalet för Driftsutgifter för förenlighet med taxonomin redovisar Saab som 
täljare den andel av Saabs driftsutgifter som är relaterad till de ekonomiska verksamheter som Saab 
har definierat som förenliga. Vid redovisning av nyckeltalet för taxonomiomfattade men ej förenliga 
driftsutgifter, redovisar Saab som täljare den andel av Saabs driftsutgifter som är relaterad till den 
ekonomiska verksamhet som Saab har definierat som taxonomiomfattade men ej förenliga.  
 
I nämnaren för både förenlighet och omfattade/ej förenliga ingår forsknings- och utvecklings-
kostnader, renovering av lokaler, korttidshyror, underhåll och reparationer av materiella anläggnings-
tillgångar. Driftsutgifter för dagligt underhåll av materiella anläggningstillgångar är inkluderat i såväl 
nämnare som täljare.
1 0 2  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 103 =====

Redovisningsår 2024 2024 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka
betydande skada (DNSH)
Ekonomiska verksamheter (1)
Kod/koder (2)
Omsättning (3) 
Andel av Omsätt-
ning (4) 
Begränsning av 
klimatförändring-
ar (5)
Anpassning till kli-
matförändringar (6)
Vatten och
marina resurser (7)
Föroreningar (8)
Cirkulär ekonomi (9)
Biologisk mångfald 
och eko
 s
ystem (10)
Begränsning av 
klimatförändringar 
(11)
Anpassning till 
klimatförändringar 
(12)
Vatten och marina
resurser (13) 
Föroreningar (14)
Cirkulär ekonomi 
(15)
Biologisk mångfald 
och ekosystem (16)
Minimiskydds
-
åt
gärder (17)Taxonomi
förenlig
andel av
omsättning,
år 2023(18)
Kategori 
Möjlig-
görande 
verksamhet 
(19)
Kategori 
Omställ-
nings-
verksamhet 
(20)
MSEK % J; J; N; N/EL J/N J/N % E T
A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV
TAXONOMIN
A1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter
Datadrivna lösningar för minskning av
växthusgasutsläpp 8.2 267,2 0,4% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 0,4% E
Omsättning av miljömässigt hållbara
verksamheter (A.1) 267,2 0,4% 0,4% 0,4%
Varav möjliggörande verksamheter 267,2 0,4% 0,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% - J - - J - J 0,4% E
Varav omställningsverksamheter - 0,0% 0,0% - - - - - - J 0,0% T
A2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)
EL; N/EL
Sanering och demontering av uttjänta
produkter 2.6 1,8 0,0% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,0%
Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik 3.6 794,5 1,2% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,5%
Tillverkning av flygplan 3.21 896,5 1,4% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,7%
Datadrivna lösningar för minskning av
växthusgasutsläpp 8.2 - - - - - - - - 0,1%
Nödtjänster 14.1 79,3 0,1% N/EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,1%
Omsättningen av de verksamheter som omfattas
av taxonomin men som inte är miljömässigt
hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 1 772,1 2,8% 3,5%
A. T otalt (A1.+A.2) 2 093,3 3,2% 3,9%
B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN
Omsättning hos verksamheter som inte
omfattas av taxonomin (B) 61 711,6 96,8%
TOTAL T (A+B) 63 750,9 100,0%
Omsättning 
1 0 3  SAAB ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2024
Året i sammandrag
Marknad och trender
Vår strategi
Affärsområden 
Värdeskapande
Risker och osäkerheter
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Allmän information 
Miljö
Samhällsansvar
Bolagsstyrning
Bilaga
 
Finansiella rapporter 
Övrig information 
Miljö

===== SIDA 104 =====