FULLTEXT DEL 2 AV 5
Årsredovisning 2023
Därefter hölls seminarier med deltagare från alla nivåer i organisationen för att ringa in högriskscenarierna. Praktiska åtgärder kommer att vidtas för att hantera eventuella nya, identifierade risker. Dessa ska sedan övervakas och följas upp regelbundet av respektive affärsenhet och granskas på koncernnivå under 2024. Komplexiteten i samband med stora projekt, långa värdekedjor och kombinationen av offentliga och privata kunder ökar risken för mutor och korruption. Vår antikorruptions- policy förtydligar vår nolltolerans mot alla former av mutor och specificerar de åtgärder vi måste vidta i högrisksituationer. Anti- korruption ingår som en del i vår utbildning i Uppförandekoden som är obligatorisk för alla medarbetare. Fördjupad utbildning ges till medarbetare i mer utsatta roller. Anmäla problem Den som vill anmäla ett problem om potentiella etiska övertramp kan göra detta direkt via en affärsenhets lokala rapporteringslinje eller etikkommitté. Alla som vill vara anonyma kan använda Skanskas Code of Conduct Hotline, som drivs av en tredje part och är öppen för såväl anställda som externa aktörer. Koncern- ledningen och styrelsen får en överblick över alla anmälda fall och deras resultat, och informeras om högriskfall. Utredningar görs oberoende av de chefer som ansvarar för områden som berörs av de påstådda tjänstefelen. Bekräftade brott mot Uppförandekoden kan leda till proportionella, disciplinära åtgärder, inklusive uppsägning. Under 2023 inkom totalt 128 anmälningar via Code of Conduct Hotline; 69 av dessa anmälningar gällde arbetsplatsproblem, inklusive mobbning, diskriminering, hälsa och säkerhet samt individuella anställningsfrågor. Överträdelser konstaterades i totalt 22 fall. Tio anmälningar klassificerades specifikt som relaterade till antikorruption. Det fanns inga belägg för mutor, men ett brott mot rutiner konstaterades i ett fall, vilket ledde till att en leverantör stängdes av från byggarbets- platsen. Vi strävar efter miljömässigt och socialt hållbara leverantörskedjor som säkerställer säkra och rättvisa villkor för alla. Vi sam- arbetar med våra leverantörer och underentreprenörer för att skapa ett gemensamt åtagande för miljö, mänskliga rättigheter och arbetsrättigheter, etik, mångfald och inkludering. Vi strävar efter att säkerställa rättvisa arbetsvillkor där vi är verksamma och vi har nolltolerans mot alla former av människohandel, tvångs- arbete och barnarbete. Vi fortsätter att förbereda oss för EU- direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD). Direktivet anger en skyldighet att identifiera och begränsa företagets negativa konse- kvenser för mänskliga rättigheter och miljön, i både den egna verksamheten och värdekedjan. En bedömning baserad på OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande har gjorts för att identifiera och bedöma negativa effekter i leverantörskedjan. Vi utför närmare 500 leverantörsgranskningar årligen. Dessa görs av både vår personal och oberoende tredje parter, på projekt och hos våra leverantörer. Under 2023 utförde vi en specialbedömning av två viktiga råvaror – aluminium och stål – för att förstå den geografiska spridningen i leverantörskedjan och tillhörande risker. Utifrån detta har vi arbetat för att hitta ett lämpligt riskbedömningsverktyg planerat att införas hos affärsenheterna under 2024. Vi har också fortsatt att dela med oss av bästa praxis inom verksamheten, bland annat för att öka medvetenheten om risken för tvångs- arbete i projekt. Hållbar leverantörskedja Vår industri påverkar lokalmiljön där vi är verksamma. Konstruktion av byggnader och infrastruktur förbrukar stora mängder resurser, inklusive material och energi. På Skanska är vi fast beslutna att skydda miljön för att minska vårt klimatavtryck och tillämpa en medveten material- användning. Våra affärsenheter är certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Vi övervakar och säkerställer en miljömässigt sund styrning av våra anläggningar. Det inkluderar att undvika kemikalier som anges i vår standard för ämnen för begränsad användning. Större miljöincidenter rapporteras till koncernledningen. Fokus på att skydda miljön Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 64 Års- och hållbarhetsredovisning 2023Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 65 ===== Vi vet att team som präglas av mångfald och inkludering är en viktig faktor för en framgångsrik verksamhet. Vi är fast beslutna att vara en arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter och som attraherar, rekryterar och befordrar talanger med olika bakgrund för att öka vår mångfald i en mansdominerad bransch. Vi tolererar inte diskriminering, oavsett social bakgrund, etnicitet, funktions- nedsättning, kön, könsidentitet eller -uttryck, ålder, religion, sexuell läggning eller någon annan skyddad egenskap. Vi strävar efter att vara en arbetsplats fri från trakasserier och mobbning. Tillvarata mångfald och inkludering Ökad mångfald i arbetsstyrkan Skanskas koncerninstruktion för mångfald och inkludering föreskriver att affärsen- heterna måste arbeta systematiskt med mångfald och inkludering. Alla affärsenheter måste inrätta egna styrgrupper, handlings- planer och mål för mångfald och inkludering samt bevaka nyckeltal för att mäta framstegen. Att öka antalet kvinnor på ledande befattningar och inom hela Skanska är ett långsiktigt åtagande. Vi ser en ökning av antalet kvinnliga medarbetare. I dagsläget är 20 procent av våra medarbetare kvinnor. Andelen kvinnor på ledande befattningar är 25 procent. Av de styrelseledamöter som valdes av årsstämman 2023 var tre av åtta kvinnor. Könsfördelningen skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper, verksamhetsgrenar och affärsenheter. Yrkesarbetarna står för den mest ojämna fördelningen, med 96 procent män och 4 procent kvinnor. Inom affärs- enheterna Kommersiell fastighetsutveckling och Bostadsutveckling är andelen kvinnor och män i stort sett lika. Andra aspekter av mångfald, exempelvis etnicitet, funktions- nedsättning eller ålder, mäts av affärs- enheterna i enlighet med olika lagkrav i olika länder. Lika lön för lika arbete Skanska förstår vikten av att erbjuda rättvis och objektiv ersättning fri från fördomar. Vi följer principen om lika lön för lika arbete. Personliga egenskaper eller bakgrund som könsidentitet eller -uttryck, ålder, folkgrupp, etnicitet, sexuell läggning och andra egenskaper som skyddas av lokala lagar där Skanska är verksamma ska aldrig påverka ersättningsbeslut. För att främja lika lön i hela Skanska fokuserar vi på koncernövergripande ersättningsrikt- linjer. Riktlinjerna kräver att affärsenheterna beskriver hur de arbetar för att uppnå lika lön och övervakar betalningsrutiner. Skapa en inkluderande kultur Enligt vår årliga medarbetarundersökning är den övergripande utvecklingen för inkludering positiv. 88 procent av respondenterna svarar att medarbetarna bryr sig om och behandlar varandra rättvist på vår arbetsplats, 9 procent- enheter över branschnormen. 79 procent av respondenterna svarar att deras närmaste chef tar tillvara mångfalden i teamet på bästa sätt så att de kan prestera bättre tillsammans. Kvinnor på ledande befattningar 25% Fyra mest seniora nivåerna under VD och Koncernchefen. Kvinnor i Skanskas styrelse 38% Kvinnor invalda i Skanskas styrelse av årsstämman 2023. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 65 Års- och hållbarhetsredovisning 2023Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 66 ===== Hållbarhetsinformation Hållbarhetsstyrning Styrelsen fastställer tillsammans med koncernledningen våra koncernomfattande policyer, strategier och mål samt följer upp affärsenheternas resultat och regelefter- levnad. Koncernens strategi har fokus på hållbarhet, innefattande klimat. Vi inkluderar ett antagit en hållbarhetspolicy för koncernen och andra koncernpolicyer, standarder, instruktioner och riktlinjer för att hantera och styra hållbarhet inom koncernen. Hållbarhetsstyrningen sker i enlighet med Skanskas ramverk för intern styrning och internkontroll som beskrivs i bolagsstyrnings- rapporten på sidorna 87–89. Koncernens ram- verk för intern styrning fastställs på koncern- nivå. Koncernledningen och koncernstaberna ansvarar för att följa upp implementering och tillämpning inom affärsenheterna. Ramverket för intern styrning består av tre kategorier av styrdokument: obligatoriska koncernpolicyer och koncerninstruktioner och standarder samt icke -bindande koncern riktlinjer. Ramverket för intern styrning ska tillämpas av Skanska och alla dessaffärsenheter och antällda. Affärsenheterna ska inrätta och upprätthålla ett pålitligt och välfungerande system för styrning inom sina verksamheter. Affärsenheternas styrsystem, till exempel policyer och ledningssystem, ska komplettera och tillföra lokala, praktiska aspekter till styr- dokumenten inom ramverket för intern styrning. Affärsenhetens verkställande direktör ansvarar för implementeringen av ramverket för intern styrning inom sin enhet. Koncernomfattande styrdokument för hållbarhet och innovation Koncernomfattande policyerna för hållbarhet, inklusive klimat, etik, hälsa och säkerhet samt innovation omfattar följande: • Hållbarhetspolicy – inklusive policyer för miljö samt hälsa och säkerhet • Innovationspolicy • Antikorruptionspolicy • Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer Policyerna stöds av följande koncern- standarder och instruktioner för hållbarhet, inklusive klimat, etik, hälsa och säkerhet samt innovation: • Redovisningsinstruktioner för hållbarhets- data • Arbetsmiljöstandard • Hälso- och säkerhetsroadmap • Standard för ämnen för begränsad användning • Sanktionsinstruktioner • Instruktion för Uppförandekodprogrammet • Standard för samhällsinvesteringar och sponsring • Instruktion för mångfald och inkludering Styrelsen och koncernledningen följer kvartalsvis upp Skanskas utveckling inom hållbarhet, inklusive klimat samt hälsa och säkerhet. Koncernledningen har kvartalsvisa genomgångar med affärsenheterna. Skanskas EVP Sustainability and Innovation är medlem i koncernledningen. Varje affärsenhet har en ansvarig chef för hållbarhetsfrågor som rapporterar till affärsenhetens verkställande direktör eller till en medlem i affärsenhetens ledningsgrupp. Varje affärsenhet säkerställer att den har lämpliga strukturer, resurser och organisation för att hantera hållbarhet, inklusive miljö, samt hälsa och säkerhet (EHS). Alla affärsenheter måste ha ledningssystem för miljö och hälsa och säkerhet certifierade enligt standarderna ISO 14001 och ISO 45001. Alla affärsenheter måste ha en innovationsportfölj som överens- stämmer med koncernens innovationsportfölj, baserad på affärsstrategi och marknadsvillkor. I alla affärsenheter bedriver de ansvariga för hållbarhetsfrågor ett nära samarbete med koncernstaben Sustainability and Innovation och de övriga affärsenheterna för att säkerställa överensstämmelse med koncernens strategi och mål. Förutsättningar för kunskapsdelning skapas genom interna forum som Sustainability and Innovation Group Network (SIGN). Skanskas årsstämma 2022 beslutade i enlighet med styrelsens förslag att inkludera ett mål för utsläppsminskning i vår egna verksamhet (scope 1 och 2) i Skanskas långsiktiga incitamentsprogram för räken- skapsåren 2023–2025 (Seop 6). För de 400 högsta ledarna kopplas upp till 15 procent av prestationsaktierna i Seop 6 till hur väl det årliga klimatmålet om en 7-procentig minskning av koldioxidutsläppen i vår egna verksamhet uppnås på koncernnivå. Dess- utom har koncernledningen för 2023 fastställt aktivitetsbaserade hållbarhetsrelaterade mål, innefattande klimat, som en del av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för alla affärsenheternas verkställande direktörer. Aktivitetsbaserade mål i det kortsiktiga incitamentsprogrammet för VD och Koncernchefen inkluderar för 2023 mål relaterade till Skanskas klimatmål. Läs mer om tillämpningen av prestations- kriterierna för den rörliga ersättningen till VD och koncernchef i styrelsens ersättnings- rapport för 2023 på sidan 97. Klimat- och hållbarhetsrelaterade risker integreras i processer för riskhantering och projektgranskning. Där det är relevant han- teras riskerna i anbudsprocesser av projekt, ledningsgrupper, Skanska Tender Board, som består av koncernledningen, samt styrelsens projektkommitté som består av styrelse- ledamöter. Detta följer kraven i EU-taxonomin och EU:s direktiv om företagens hållbarhets- rapportering. Styrningsstrukturen för Skanskas gröna obligationer fastställs inom Skanskas ramverk för gröna obligationer upprättad av Skanskas Green Bond Committee, som leds av EVP Sustainability and Innovation. Övriga kommittémedlemmar omfattar chefen för Treasury, direktören för koncernstaben Skanska Financial Services, verkställande direktören för affärsenheten Skanska Sverige samt EVP för affärsenheterna inom kommersiell fastighetsutveckling. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 66 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 67 ===== Under 2023 granskade koncernstaben Internrevision (Internal Audit and Compliance) alla affärsenheters samt koncernstaben Sustainability and Innovations ledning, processer och rapportering på klimatområdet. Medlemskap i organisationer • CEO Alliance • CDP Reporter Services • ENCORD • Exponential Roadmap Initiative • ICC • LeadIT • Nasdaq ESG Transparency Partner • Science Based Targets initiative • Transparency International • FN:s Global Compact • FN:s globala mål för hållbar utveckling • World Business Council for Sustainable Development • World Green Building Council Väsentlighetsanalys Vi har granskat väsentlighetsanalysen och intressentdialogen som genomfördes 2022 enligt GRI Standards från 2021. Under 2023 har vi dessutom analyserat påverkan på biologisk mångfald i en riskanalys av biologisk mångfald i värdekedjan samt påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i värdekedjan i en analys i linje med OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande. Vi har också samlat insikter genom intressentundersökningar. Vi analyserar och följer upp hållbarhetsrisker enligt beskrivningen i riskrapporten på sidorna 99–105. Detta ger en heltäckande bild av risker och möjligheter för Skanska. Det har inte skett några ändringar av de väsentliga hållbarhetsämnena sedan 2022. De väsentliga hållbarhetsämnena har grupperats i enlighet med våra hållbarhets- områden: Ansvar: Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, antikorruption och etiska affärer, mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, mångfald, jämställdhet och inkludering Klimat: Klimatförändringar: koldioxidutsläpp, energi, cirkularitet inklusive material, resurser och avfall Resiliens: Resiliens, vatten, biologisk mångfald och ekosystem, folkhälsa och säkerhet Process för väsentlighetsanalysen Vi identifierade den mest väsentliga påverkan på ekonomi, miljö och människor från Skanskas verksamhet. Vi kartlade vår faktiska och potentiella positiva och negativa påverkan, utifrån perspektiven hos olika intressenter i Skanskas värdekedja, vår egna verksamhet och våra affärsrelationer. Kvalitativa intervjuer genomfördes med intressenter, inklusive medlemmar i Skanskas styrelse och koncern- ledning, bransch- o ch arbetsgivarorganisationer samt externa hållbarhetsexperter. Påverkan har bedömts med hänsyn till hur allvarlig negativ påverkan är avseende skala, omfattning och återställbarhet. För positiv påverkan beaktades endast skala och omfattning. För potentiell påverkan har även sannolikheten för att den ska inträffa beaktats. Ämnena rangordnades från högsta till lägsta allvarlighetsgrad och ett tröskelvärde fastställdes för varje ämne för att definiera Skanskas väsentliga ämnen. De väsentliga ämnena har validerats av koncernledningen och har styrt innehållet i Skanskas hållbarhetsrapport. De väsentliga ämnena rangordnas inte eftersom samtliga är viktiga att bevaka. Skanskas klimatmål Skanska har som mål att nå netto noll- koldioxidutsläpp i sin egna verksamhet och i sin värdekedja (scope 1, 2 och 3) senast 2045. För våra utvecklingsenheter är delmålet en 70 - procentig minskning av koldioxidutsläpp från den egna verksamheten (scope 1 och 2) senast 2030 och en 50- pr ocentig minskning av koldioxidutsläppen i värdekedjan (scope 3) senast 2030. För vår Byggverksamhets projekt med externa kunder, är delmålet en 70-procentig minskning av koldioxidutsläpp från den egna verksamheten (scope 1 och 2) senast 2030. Basår är 2015 för scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3. Utsläppen definieras i scope enligt GHG- protokollet (Greenhouse Gas Protocol). • Scope 1 inkluderar direkta utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av Skanska, såsom pannor, ugnar och fordon • Scope 2 inkluderar indirekta utsläpp från produktion av el, värme och kyla inköpt och förbrukad av Skanska • Scope 3 inkluderar indirekta växthusgas- utsläpp från källor som inte ägs eller direkt kontrolleras av Skanska. För vidare information se Redovisnings- principer hållbarhet på sidan 78. Den fullständiga målbeskrivningen som godkänts av Science Based Targets initiative finns tillgänglig på deras webbplats: science- basedtargets.org/companies-taking-action. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 67 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 68 ===== Klimat Koldioxidutsläpp (CO2e)1) Utsläpp inom scope 1, 2 och 3 (CO2e) och biogena utsläpp (Utanför scope) genererade av Skanskas verksamhet. Ton CO2e 2023 2022 2021 2020 2015 Scope 1 146 000 164 000 194 000 193 000 322 000 Scope 22) Platsbaserat tillvägagångssätt 35 000 34 0003) 35 000 38 000 43 000 Marknadsbaserat tillvägagångssätt 16 000 18 000 22 000 72 000 80 000 Förändring jämfört med basår (scope 1 och 2), % -60 -55 -46 -34 – Koldioxidintensitet4) 1,03 1,13 1,46 1,67 2,60 Scope 3 1 014 000 1 652 0003) 1 706 000 1 945 000 Förändring jämfört med basår (scope 3), % -48 -153) -12 Utanför scope5) 49 000 33 000 22 000 17 000 Skanskas rapporteringskategorier inom scope 3 Koldioxidutsläpp (ton) Kategori enligt Greenhouse Gas Protocol 6) 2023 2022 2021 2020 1. Inköpta varor och tjänster (begränsade till cement, betong, stål, bitumen och asfalt) 709 000 864 000 950 000 987 000 2. Kapitalvaror 3. Bränsle- och energirelaterade åtgärder (som inte ingår i scope 1 eller scope 2) 41 000 42 000 45 000 45 000 4. Transporter och distribution (uppströms) 5. Avfall som genererats i verksamheten 3 000 3 000 12 000 20 000 6. Tjänsteresor (begränsat till flygresor) 15 000 9 000 5 000 4 000 7 . Medarbetares pendling till och från arbetet 8. Hyrda tillgångar (uppströms) 9. Transporter och distribution (nedströms) 10. Bearbetning av sålda produkter 11. Användning av sålda produkter7) 246 000 734 0003) 695 000 890 000 12. Utrangering av sålda produkter 13. Hyrda tillgångar (nedströms) 14. Franchise 15. Investeringar 1) Basår är 2015 för scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3. 2) Vid beräkning av scope 2 används marknadsbaserat tillvägagångssätt. 3) Värdet har justerats till följd av uppdaterade utsläppsfaktorer för 2022. 4) Scope 1 och 2 (marknadsbaserat)/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning. 5) Den direkta koldioxidpåverkan (CO 2) vid förbränning av biomassa och biobränslen rapporteras som Utanför scope och ingår i vårt vetenskapligt baserade mål. 6) Kategori 2, 4, 7-10 och 12-15 inkluderas inte i rapporteringen. 7) En förväntad livslängd på 50 år tillämpas vid beräkning av utsläpp under hela livscykeln för sålda byggnader. En livslängd på 100 år tillämpas för infrastruktur. Total energianvändning Total energianvändning genererad av Skanskas verksamhet. MWh 2023 2022 2021 2020 2019 Bränsleförbrukning 750 000 752 000 834 000 821 000 898 000 Icke förnybar 572 000 634 000 696 000 699 000 716 000 Förnybar 178 000 118 000 138 000 123 000 182 000 Förnybar, % 24 16 17 15 20 Elförbrukning 237 000 228 000 226 000 300 000 331 000 Icke förnybar 17 000 29 000 49 000 180 000 212 000 Förnybar 219 000 199 000 177 000 121 000 120 000 Förnybar, % 93 87 78 40 36 Fjärrvärme 56 000 42 000 25 000 24 000 12 000 Fjärrkyla 2 400 1 400 1 600 2 000 37 000 Total energianvändning 1 045 000 1 024 000 1 087 000 1 148 000 1 278 000 Icke förnybar 648 000 706 000 771 000 904 000 976 000 Förnybar 397 000 318 000 316 000 243 000 302 000 Förnybar energi (exklusive värme och kyla), % 38 31 29 21 24 Energiintensitet1) 6,66 6,33 7, 3 6 7, 24 7, 23 1) Total energi MWh/Mkr intäkter, enligt segmentsredovisning. Certifierade kommersiella fastigheters, andel av totala försäljningsvärdet Andel av det totala försäljningsvärdet, motsvarande 3,5 miljarder kronor, av sålda kontorsfastigheter inom verksamhetsgrenen Kommersiell fastighetsutveckling som är certifierade enligt LEED Platinum eller Gold, BREEAM Excellent eller WELL. Inkluderar fastigheter sålda till verksamhetgrenen Förvaltningsfastigheter. % 2023 2022 2021 2020 2019 Certifierade kommersiella fastigheter, andel av totala försäljningsvärdet 100 100 84 98 90 Egengenererat avfall till deponi Egengenererat avfall från projekt till deponi. % 2023 2022 2021 Mål Egengenererat avfall till deponi 5,4 6,8 4,3 5 Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 68 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 69 ===== Ansvar Antal olyckor med frånvaro Totalt antal olyckor med frånvaro. 2023 2022 2021 2020 2019 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro 365 430 452 504 566 Skanskas medarbetare 144 174 175 231 252 Underentreprenörer 221 256 277 273 314 Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro (L TAR) Antal olyckor med frånvaro för anställda och underentreprenörer multiplicerat med 1 000 000 timmar och dividerat med det totala antalet arbetade timmar. 2023 2022 2021 2020 2019 LTA R 2,6 2,9 3,2 3,1 3,1 Skanskas medarbetare 2,6 2,9 2,8 3,4 3,5 Underentreprenörer 2,6 3,0 3,5 3,0 3,0 Totalt antal olyckor Totalt antal olyckor som inträffar under eller i samband med arbetet. 2023 2022 2021 Totalt antal olyckor 1 076 1 159 1 235 Skanskas medarbetare 467 513 560 Underentreprenörer 609 646 675 Olyckor med dödlig utgång Antal olyckor med dödlig utgång på Skanskas arbetsplatser. 2023 2022 2021 2020 2019 Olyckor med dödlig utgång 0 5 3 2 4 Skanskas medarbetare 0 1 1 1 2 Underentreprenörer 0 4 2 1 2 Chefers säkerhetsbesök (Executive Site Safety Visits, ESSV) Högre chefers arbetsplatsbesök med fokus på säkerhet. 2023 2022 2021 2020 Mål 2023 Högre chefers arbetsplatsbesök med fokus på säkerhet 7 600 7 921 7 377 2 522 6 900 Förbättring av säkerheten på arbetsplatsen Procent positiva svar (”Instämmer helt” och ”Instämmer” på den femgradiga likertskalan). Procenttalen indikerar andelen respondenter som instämmer i ett uttalande. % Allmän branschnorm 2023 2022 2021 2020 2019 Min affärsenhet gör ett bra jobb med att följa upp och förbättra säkerheten på min arbetsplats 83 86 86 86 89 88 ISO 45001-certifiering Antal större avvikelser som rapporterats av externa granskare. 2023 2022 2021 2020 Större avvikelser 0 0 3 0 Utbildning i Uppförandekoden Andel anställda som har genomgått Skanskas Uppförandekodsutbildning. % 2023 2022 2021 2020 Mål Första anställningsmånaden 98 96 98 97 100 Uppdaterad utbildning vartannat år 99 99 99 99 100 Öppenhetsfrämjande kultur Procent positiva svar (”Instämmer helt” och ”Instämmer” på den femgradiga likertskalan). Procenttalen indikerar andelen respondenter som instämmer i ett uttalande. % Allmän branschnorm 2023 2022 2021 2020 2019 Jag känner mig trygg med att säga vad jag tycker utan rädsla för negativa konsekvenser (till exempel kring säkerhet, diskriminering, etiska frågor, med mera). 67 86 86 86 84 83 Code of Conduct Hotline Antal rapporter som inkommit till Code of Conduct Hotline. 2023 2022 2021 2020 2019 Antal rapporter 128 140 118 152 190 Allvarliga miljöincidenter Allvarliga miljöincidenter med möjlig påverkan. 2023 2022 2021 2020 2019 Allvarliga miljöincidenter 0 0 1 1 3 Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 69 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 70 ===== Ansvar, fortsättning ISO 14001-certifiering Antal större avvikelser som rapporterats av ackrediterade externa granskare. 2023 2022 2021 2020 2019 Större avvikelser 0 0 2 3 0 Anställda uppdelade på kön, vid årets slut Anställda uppdelade på kön och ledningsbefattning. % 2023 2022 2021 2020 2019 Kategori Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Skanska AB:s styrelse1) 62 38 62 38 57 43 57 43 57 43 Ledande befattningshavare (koncernledningen, nivå 7) 62 38 57 43 57 43 67 33 67 33 Verkställande direktörer, affärsenheter (nivå 6) 83 17 92 8 92 8 92 8 92 8 Direktörer, koncernstaber (nivå 6) 38 62 37 63 50 50 44 56 33 67 Ledande befattningar (nivå 3–6)2) 75 25 75 25 76 24 75 25 75 25 Samtliga anställda 80 20 80 20 81 19 82 18 82 18 1) Valda av årsstämman. 2) Nivå 6 är verkställande direktörer, affärsenheter samt direktörer, koncernstaber; nivå 5 är ledningsgrupper på affärsenheter. Nivå 3 och 4 är ledningsnivåer under ledningsgrupper på affärsenheter. Anställda per affärsenhet, 20231) Medeltal anställda Affärsenhet Totalt antal anställda Varav kvinnor % av totalt antal anställda Varav män % av totalt antal anställda Sverige 7 308 1 606 22 5 703 78 Norge 4 014 431 11 3 582 89 Finland 1 907 365 19 1 542 81 Centraleuropa 3 782 777 21 3 004 79 Storbritannien 3 414 912 27 2 503 73 USA Civil, USA Building och Skanska Inc. 6 493 1 113 17 5 381 83 Kommersiell Utveckling Europa 175 112 64 64 36 Kommersiell Utveckling Norden 132 62 47 69 53 Kommersiell Utveckling USA 80 41 51 40 49 BoKlok 310 112 36 198 64 Bostadsutveckling Europa 128 72 56 56 44 Huvudkontor 152 72 47 80 53 Summa 27 894 5 674 20 22 221 80 1) Definitionen återfinns under Redovisningsprinciper på sidan 78 och skiljer sig från definitionen i Not 36. Mångfalds- och inkluderingsindikatorer från den årliga medarbetarundersökningen Procent positiva svar (”Instämmer helt” och ”Instämmer” på den femgradiga likertskalan). Procenttalen indikerar andelen respondenter som instämmer i ett uttalande. % Allmän branschnorm 2023 2022 2021 2020 2019 Min närmaste chef tar tillvara mångfalden i vårt team på bästa sätt så att vi kan prestera bättre tillsammans 79 79 78 77 76 74 På min arbetsplats bryr vi oss om varandra och behandlar varandra med respekt 79 88 88 88 86 84 Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 70 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 71 ===== Rapportering enligt EU:s taxonomi Skanskas taxonomiresultat 2023 För 2023 redovisar Skanska enligt EU-taxonomin (förordning (EU) 2020/852) hur stor andel av omsättning, kapitalutgifter (CapEx) och driftsutgifter (OpEx) som omfattas av och är förenliga med taxonomin. 92 (92) procent av omsättningen bedöms omfattas av taxonomin, medan 7 (2) procent av omsättningen bedöms Väsentligt bidra till minst ett av de sex miljömålen Inte orsaka betydande skada för något av de övriga fem miljömålen Uppfylla minimiskydds - åtgärderna Social och miljökonsekvens- bedömning Uppförandekod Uppförandekod för leverantörer Beskattning 2. CCM eller CCA 3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser 4. Omställning till en cirkulär ekonomi 5. Förebyggande och bekämpning av föro- reningar 6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem 1. Begränsning av klimatföränd- ringar (CCM) eller Anpassning till klimatföränd- ringar (CCA) EU:s taxonomiram för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter Skanskas process 2023 som taxonomiförenlig. Att inarbeta taxonomins kriterier och bedömning av verksamheters förenlighet i pågående Skanskaprojekt innebär betydande förändring av befintliga hållbarhetsstrategier och redovisningsstrukturer. Implementering sker stegvis för att säkerställa korrekthet och långsiktig, strategisk utveckling mot ökad förenlighet. Upplysningar som åtföljer nyckeltalen Redovisningsprincip för omfattning Omsättning Hur stol andel av Skanskas verksamhet som omfattas av taxonomin bedöms med utgångspunkt i materialitet enligt en strukturerad process. 100 procent av omsättningen för verksamhetsgrenar Kommersiell fastighetsutveckling och Bostadsutveckling anses omfattas av taxonomin, i form av uppförande av nya byggnader (verksamhet 7.1). För verksamhetsgrenen Byggverksamhet utgår omfattningsbedömningen från materialitet ur ett intäktsperspektiv och baseras på Skanskas stora byggprojekt som täcker merparten av omsättningen inom Byggverksamhet. Den omsättning som omfattas gäller projekt inom energi (verksamheter 4.5, 4.9), vatten (verksamheter 5.1, 5.3), infrastruktur (verksamheter 6.14, 6.15, 6.16) och byggnation (verksamheter 7.1, 7.2). Andra verksamhetsgrenar som omfattas av taxonomin är Förvaltningsfastigheter (verksamhet 7.7) och andra intäkter kopplat till nybyggnation (verksamhet 7.1). Den största andelen av omsättningen som omfattas av taxonomin gäller nybyggnation (verksamhet 7.1), renovering (verksamhet 7.2) samt infrastruktur för väg- och järnvägstransport (verksamheter 6.14, 6.15). Kapitalutgifter Avseende kapitalutgifter (CapEx) omfattas bland annat investeringar i materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, förvaltningsfastigheter och vissa leasingavtal. Driftsutgifter Avseende driftsutgifter inkluderas för 2023 FoU och korttidsleasingavtal. Båda anses dock oväsentliga för den typ av projektbaserad verksamhet som Skanska bedriver. Bedömning av överensstämmelse med förordning (EU) 2020/852 Varje projekt behandlas som en ekonomisk verksamhet och delas inte upp i mindre delar. Vi rapporterar i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 10.3, 11.3, 12.2, 13.2, 14.2 och 15.2 i förordning (EU) 2020/852. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 71 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 72 ===== Bedömning av förenlighet För 2023 beaktas utöver Begränsning av klimatförändringar (CCM) även miljömålet Anpassning till klimatförändringar (CCA). En klar majoritet av Skanskas omsättning som omfattas av taxonomin rör bygg- och infrastrukturprojekt inom fyra verksamhets- kategorier, vilka utgör grunden för bedömningen av förenlighet. Två av dessa verksamheter är nytillkomna i bedömningen av förenlighet 2023: • 6.14 Infrastruktur för järnvägstransport (ny) • 6.15 Infrastruktur som möjliggör (koldioxid- snål) vägtransport och kollektivtrafik (ny) • 7.1 Uppförande av nya byggnader • 7.2 Renovering av befintliga byggnader Vi definierar taxonomiförenliga verksamheter inom Skanska som projekt inom kommersiell fastighetsutveckling, bostadsutveckling och byggverksamhet inom ovanstående verksamhetskategorier som uppfyller de tekniska granskningskriterierna (väsentligt bidrag och att inte orsaka betydande skada) enligt de delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 10.3 och artikel 11.3 i förordning (EU) 2020/852. Den taxonomiförenliga omsättningsandelen bedöms utifrån ett projektperspektiv, där projekt med hög omsättning, hög hållbarhetsprestanda och god datatillgång prioriteras. Förenliga kapitalutgifter beräknas som utgifter kopplade till tillgångar eller processer förknippade med taxonomi- förenliga verksamheter och investeringar i fastigheter som uppfyller de tekniska granskningskriterierna. Skanska har utvärderat möjligheten men inte identifierat några verksamheter för en kapitalutgiftsplan under 2023. Dubbelräkning undviks genom att vid fördelningen av beloppen för omsättning och kapitalutgifter följa den finansiella rapporteringsstrukturen. Rapportering sker i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Skanskas emittering av gröna obligationer finansierar inte specifika identifierade taxonomiförenliga projekt. Därmed krävs ingen justering av omsättningen för att undvika dubbelräkning. Minimiskyddsåtgärder Minimiskyddsåtgärder finns på plats för att säkerställa att verksamheter som anses hållbara också beaktar mänskliga rättigheter, korruption, beskattning och rättvisa arbetsvillkor. Vår bedömning är att många av minimiskyddsåtgärderna omfattas av internationell lagstiftning tillämplig för Skanska. De aspekter som inte direkt omfattas av lagstiftning bedöms uppfyllas genom Skanskas Uppförandekod, Skanskas Uppförandekod för leverantörer och bygger på principerna i FN:s Global Compact. Skanska fortsätter att utvärdera arbetet med minimiskyddsåtgärderna. 2022 är basåret för taxonomi- rapporteringen. Förenligheten ökade 2023 till följd av att ett nytt miljömål och två nya ekonomiska verksamheter adderades till rapporteringens omfattning. Under 2023 togs nya instruktioner fram som ytterligare vägledning för projektens bedömning av taxonomiförenlighet. En ny intern taxonomiplattform har även lanserats och kommer att vara central i framtida arbete med att informera och öka medvetenheten kring taxonomin inom organisationen. Vi inkluderar all verksamhet på samtliga marknader i vår taxonomibedömning. Omsättning Bedömningen av omsättningens förenlighet utökades 2023 till att inkludera ett nytt miljömål och två nya ekonomiska verksamheter. Det ledde till att 7 procent av omsättningen är taxonomiförenlig. Med nya tekniska granskningskriterier för miljömålen förväntas den taxonomiförenliga omsättningen öka under nästa år. Vi delar inte upp ekonomiska verksamheter. Ett projekt bedöms omfattas av taxonomin om den huvudsakliga delen av omsättningen omfattas av taxonomin. Förenlighet bedöms på samma sätt. Kapitalutgifter För 2023 har vi utökat omfattningen för kapitalutgifter till bland annat investeringar i materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar, förvaltningsfastigheter och vissa leasingavtal. Den utökade omfattningen har därmed lett till att 40 procent av kapitalutgifterna är taxonomiförenliga. Driftsutgifter Driftsutgifter ingick inte i rapporten 2022 eftersom de inte ansågs väsentliga för vår projektbaserade verksamhet. För 2023 inkluderas FoU och korttidsleadingavtal i driftutgifter. Båda anses dock oväsentliga för den typ av projektbaserad verksamhet som Skanska bedriver. Bakgrundsinformation Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 72 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 73 ===== Omsättning1) 2023 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Andel av omsättningen/ Total omsättning Ekonomiska verksamheter Kod/kod(er) Omsättning Andel av omsättningen 2023 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel förenlig med taxonomikraven (A.1) eller som omfattas av taxo- nomikraven (A.2) omsättning, 2022 Kategori möjliggörande verksamhet Kategori omställnings- verksamhet Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonominl MKR (IFRS) % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T % % A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN CCM 7% 92% A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter CCA 0% 92% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14./CCA 6.14. 7 528 5% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% E WTR 0% 0% Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15./CCA 6.15. 681 0% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% E CE 0% 0% Uppförande av nya byggnader CCM 7 .1./CCA 7 .1.3 303 2% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 2% PPC 0% 0% De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 11 512 7% 7% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 2% BIO 0% 0% Varav möjliggörande verksamheter 8 209 5% 5% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0% E Varav omställningsverksamheter 0 0% 0% J J J J J J J 0% T A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5./CCA 4.5. 625 0% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Överföring och distribution av el CCM 4.9./CCA 4.9. 730 0% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM 5.1./CCA 5.1. 3 045 2% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten CCM 5.3./CCA 5.3. 1 717 1% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14./CCA 6.14. 15 968 10% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 16% Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15./CCA 6.15. 25 489 15% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 14% Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart CCM 6.16./CCA 6.16. 1 854 1% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1% Uppförande av nya byggnader CCM 7 .1./CCA 7 .1.75 478 45% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 46% Renovering av befintliga byggnader CCM 7 .2./CCA 7 .2.17 545 10% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 11% Förvärv och ägande av byggnader CC M 7.7. /CCA 7.7.186 0% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 142 638 85% 93% 100% 0% 0% 0% 0% 90% A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 154 150 92% 100% 100% 0% 0% 0% 0% 92% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 13 019 8% Totalt 167 168 100% 1) Omsättning motsvarar intäkter i Skanskas rapportering. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 73 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 74 ===== Kapitalutgifter 2023 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Andel av kapitalutgifter/ Totala kapitalutgifter Ekonomiska verksamheter Kod(er) Kapitalutgifter Andel av kapitalutgifterna, 2023 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomik- raven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) omsättning, 2022 Kategori möjliggörande verksamhet Kategori omställnings- verksamhet Taxonomiförenlighet per måll Mål som omfattas av taxonominl MKR (IFRS) % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T % % A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN CCM 40% 100% A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter CCA 0% 100% Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5./CCA 4.5. 2 0% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% WTR 0% 0% Överföring och distribution av el CCM 4.9./CCA 4.9. 2 0% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% E CE 0% 0% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM 5.1/CCA 5.1. 9 0% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% PPC 0% 0% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten CCM 5.3./CCA 5.3. 5 0% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% BIO 0% 0% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14./CCA 6.14. 67 1% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% E Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15./CCA 6.15. 75 2% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% E Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart CCM 6.16./CCA 6.16. 5 0% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% E Uppförande av nya byggnader CCM 7 .1./CCA 7 .1.207 4% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% Renovering av befintliga byggnader CCM 7 .2./CCA 7 .2.50 1% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% T Förvärv och ägande av byggnader CC M 7.7. /CCA 7.7.1 549 32% J N N/EL N/EL N/EL N/EL J J J J J J J 0% Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 1 970 40% 40% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0% Varav möjliggörande verksamheter 149 3% 3% 0% 0% 0% 0% 0% J J J J J J J 0% E Varav omställningsverksamheter 50 1% 1% J J J J J J J 0% T A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL Elproduktion från vattenkraft CCM 4.5./CCA 4.5. 12 0% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Överföring och distribution av el CCM 4.9./CCA 4.9. 14 0% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten samt vattenförsörjningssystem CCM 5.1./CCA 5.1. 59 1% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1% Uppförande, utbyggnad och drift av system för uppsamling och rening av vatten CCM 5.3./CCA 5.3. 33 1% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Infrastruktur för järnvägstransport CCM 6.14./CCA 6.14. 457 9% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 18% Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) vägtransport och kollektivtrafik CCM 6.15./CCA 6.15. 509 10% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 15% Infrastruktur som möjliggör (koldioxidsnål) sjöfart CCM 6.16./CCA 6.16. 36 1% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1% Uppförande av nya byggnader CCM 7 .1./CCA 7 .1.1 409 29% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 49% Renovering av befintliga byggnader CCM 7 .2./CCA 7 .2.341 7% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 12% Förvärv och ägande av byggnader CC M 7.7. /CCA 7.7.26 1% EL EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 2 896 60% 60% 100% 0% 0% 0% 0% 97% A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 4 866 100% 100% 100% 0% 0% 0% 0% 97% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifterna hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin 0 0% Totalt 4 866 100% Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 74 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 75 ===== Driftsutgifter 2023 Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Andel av driftsutgifter/totala driftsutgifter Ekonomiska verksamheter Kod(er) Driftsutgifter Andel av driftsutgifterna, 2023 Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Begränsning av klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Vatten Föroreningar Cirkulär ekonomi Biologisk mångfald Minimiskyddsåtgärder Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) driftsutgifter, 2022 Kategori möjliggörande verksamhet Kategori omställnings- verksamhet Taxonomiförenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin MKR (IFRS) % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T % % A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN CCM 0% 0% A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter CCA 0% 0% 0 0% N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N N N N N N N 0% WTR 0% 0% Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% N N N N N N N 0% CE 0% 0% Varav möjliggörande verksamheter 0 0% % % % % % % N N N N N N N 0% E PPC 0% 0% Varav omställningsverksamheter 0 0% % N N N N N N N 0% T BIO 0% 0% A.2. Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL 0 0% N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0% Driftsutgifterna för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 0 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av taxonomin 0 0% Totalt 0 0% Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 75 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 76 ===== Styrning Styrelsen får uppdateringar kvartalsvis om Skanskas framsteg på vägen mot våra klimatmål. Styrelsen beaktar projektspecifika klimatrisker där det är relevant via sin projektkommitté. För att ytterligare integrera minskade koldioxidutsläpp i verksamheten beslutade Skanskas årsstämma 2022, i enlig- het med styrelsens förslag, att inkludera ett mål för minskade koldioxidutsläpp i Skanskas aktiesparprogram för räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 (Seop 6). Styrelsen och koncernledningen fastställer policyer, strategier och mål för koncernen samt följer upp affärsenheternas resultat och regelefterlevnad. Hållbarhet och innovation är integrerat i koncernstrategin. Koncernens håll- barhetspolicy och andra policyer, standarder och riktlinjer ger styrning avseende hållbarhet och klimatförändringar. EVP Sustainability and Innovation övervakar klimatrelaterade risker och möjligheter. Koncernledningen följer kvartalsvis upp Skanskas klimatarbete, inklu- sive uppföljning med samtliga affärsenheter. För 2023 har koncernledningen fastställt akti- vitetsbaserade klimatrelaterade mål som en del av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för affärsenheternas verkställande direktörer. Hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter enligt TCFD:s rekommendationer Slutligen hanteras klimatrelaterade risker på projektnivå i anbudsprocessen. Läs mer på sidan 105. Strategi Under 2022 har Skanska tillämpat klimat- baserad scenarioanalys för att identifiera och hantera klimatrelaterade risker och möjlig- heter.¹) Analysen har genomförts med representanter från hela organisationen och Skanskas samtliga affärsenheter, och omfattar därmed många olika perspektiv. Scenarioanalys har även varit avgörande för att forma vår syn på innovation – genom att bidra till att identifiera behov och affärsmöj- ligheter i samband med olika klimatscenarier. I vår innovationsportfölj är de flesta områdena kopplade till hållbarhet, främst klimat. Läs mer om detta på sidan 50. Tabellen på sidan 77 visar en översikt av de risker och möjligheter som vi har identifierat, samt våra åtgärder för att hantera dessa. Observera att denna tabell är en samman- fattning av identifierade risker och inte bör betraktas som uttömmande. 1) I vårt arbete med klimatbaserad scenarioanalys har vi tillämpat ett brett spektrum av scenarier, inklusive Net Zero 2050, Divergent Net Zero, Below 2°C och Current Policies från Network for Greening the Financial System (NGFS), samt Net Zero Energy 2050 och Sustainable Develop- ment från Internationella energiorganet (IEA). Riskhantering Klimatrisker är en integrerad del av vår strategi för hantering av verksamhetsrisker. Se sidorna 99–105 för en omfattande beskrivning av Skanskas hantering av risker och möjligheter. Slutligen är även klimatrisker en integrerad del av Skanskas strategi för riskhantering på projektnivå, eftersom projektteamen måste identifiera, bedöma och motverka potentiella klimatrisker som en del i investe- rings- och anbudsprocessen. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 76 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 77 ===== Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskhanteringsåtgärder Omställning Exempel på risker och möjligheter i samband med klimatomställningen Lagstiftning • Ökade krav på rapportering och offentliggörande, till exempel CSRD, EU:s taxonomi • Krav på energiprestanda (direktivet om byggnaders energiprestanda) • Kostnaden för koldioxid Befintliga och ökande krav gällande till exempel energiprestanda, offentliggöranden och koldioxidprissättning kan, beroende på riskreducerande åtgärder, få både positiva och negativa konsekvenser kopplat till faktorer som driftskostnader samt varumärke och anseende. • Skanska strävar efter att ha en ledande ställning inom hållbarhet. Efterfrågan på hållbara byggnader och infrastruktur förväntas öka även i klimatscenarier med fortsatt ökande utsläpp • Skanska strävar efter att positionera sig som ledande inom klimatomställningen och tillhandahåller transparenta, tredjepartsverifierade uppgifter och ESG -data. • Byggverksamhet och projektutveckling är en resurskrävande bransch. Skanskas fokus på operativ effektivitet minskar dock resursanvändningen och därmed även exponeringen för ökade kostnader för koldioxid Teknik • Ny teknik och innovationer som krävs för att nå klimatmålen. En framgångsrik klimatomställning kräver ny teknik och innovationer, vilket i sin tur skapar risker och möjligheter när företag konkurrerar om att utnyttja fördelar med att vara pionjär och erövra ledande positioner inom sina branscher. En ökad efterfrågan kan också orsaka flaskhalsar i leverantörskedjan för vissa produkter och material. Dessutom kan nya produkter och tjänster kräva uppdaterad lagstiftning. Alla dessa faktorer kan innebära både positiva och negativa konsekvenser för till exempel varumärke och anseende, kundattraktivitet, investeringar i innovation och FoU, leverantörskedja. • Skanska fokuserar målinriktat på innovation, vilket möjliggör identifiering, testning och uppskalning av riktade och kommersiellt attraktiva lösningar och innovationer som kan bidra till klimatomställningen. Se ett exempel på sidan 50 • Skanska kommunicerar aktivt med tillsynsmyndigheter och andra intressenter för att säkerställa en effektiv klimatomställning via branschorganisationer, läs mer på sidan 44 Marknad • Förändrade kundförväntningar • Förändrat konkurrentlandskap • Nya marknader och möjligheter Snabbt ökande kundförväntningar är redan märkbara och förväntas fortsätta, i synnerhet i klimatscenarier för 1,5°C och under 2°C. Detta leder också till ett förändrat konkurrentlandskap när för närvarande jämbördiga aktörer anpassar sig för att tillgodose nya förväntningar och potentiella nya konkurrenter gör entré på marknaden. Beroende på gensvaret kan dessa marknadsförändringar påverka intäkter och resultat, varumärke och anseende samt konkurrensmässig positionering. • Med dokumenterad historik inom koldioxidsnåla och hållbara lösningar är Skanska väl positionerade för att möta en förväntad ökande efterfrågan • Skanska spelar en aktiv roll i internationella samarbeten som WBCSD, WGBC och Envision för att säkra vår ledande position i klimatomställningen • Skanska undersöker potentiella nya möjligheter till följd av klimatomställningen. Exempelvis ökar efterfrågan på renovering av befintliga byggnader avsevärt i klimatscenarier för både 1,5 °C och 2 °C Anseende • Ökad granskning från intressenter, till exempel kunder, tillsynsmyndigheter, media, icke statliga organisationer, investerare • Ökade förväntningar från intressenter Ökad granskning från intressenter är redan en realitet och kan fortsätta öka. Ett företags varumärke och anseende kan ta skada om företaget upplevs försena klimatomställningen. Detta är särskilt relevant inom byggnation och fastighetsutveckling, eftersom den byggda miljön står för en stor del av de globala utsläppen. • Skanskas styrelse och koncernledning har fastställt höga ambitioner, inklusive mål för utsläppsminskning som har godkänts av Science Based Targets initiative, vilket ger trovärdighet och tillförlitlighet • Skanska ställer höga krav på rapportering, med starkt fokus på trovärdighet och med bevisat stöd för samtliga påståenden • Skanska har under många år offentliggjort hållbarhetsdata i sin års- och hållbarhetsredovisning, inklusive översiktlig extern granskning av koldioxiddata Fysiska Exempel på risker och möjligheter förknippade med klimatförändringarnas fysiska konsekvenser Akuta • Ökad förekomst av allt intensivare extremväder Extremväder förekommer redan allt oftare i många delar av världen och dess frekvens och intensitet förväntas öka i flera klimatscenarier, men särskilt i ”business as usual”-scenarier med fortsatt ökande utsläpp. Beroende på vilka riskreducerande åtgärder som vidtas kan extremväder orsaka störningar i projekt, med potentiella konsekvenser för exempelvis driftskostnader och tillgångarnas värde. • Skanska har rutiner för att hantera extremväder där det är relevant för att begränsa dess effekter på verksamheten, inklusive olika riskreducerande åtgärder som översvämningsskydd Bestående • Höga medeltemperaturer • Förändrade havsnivåer, vädermönster och ekosystem Medeltemperaturen förväntas öka, särskilt i ”business asusual”-scenarier med fortsatt ökande utsläpp. Högre temperaturer kan störa utomhusarbeten, medan andra bestående konsekvenser inkluderar höjda havsnivåer, vilket kan påverka attraktiviteten för mark och befintlig egendom, samt öka efterfrågan på infrastrukturprojekt som skapar ökad resiliens. • Höga temperaturer är redan en realitet på vissa av våra marknader, där vi har rutiner för att garantera säkra arbetsförhållanden. Denna erfarenhet delas inom hela koncernen i takt med att frågan blir aktuell på andra marknader och geografiska platser • Det finns en tydlig efterfrågan på klimatanpassad infrastruktur och byggnation på marknaden. Detta syns allt oftare i anbud, både i Europa och i USA. • Klimatriskanalyser är en del av Skanskas projekthanterings och designprocesser Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 77 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 78 ===== Skanska rapporterar i enlighet med GRI Standards för hållbarhetsredovisning. Skanska strävar efter att all information och data ska vara relevant, transparent, konsekvent, korrekt och fullständig, samt ge en objektiv bild av koncernens verksamhet. Rapportperiod är 1 januari 2023 till 31 december 2023. Hållbarhetsdata rapporteras kvartals eller månadsvis från affärsenheterna med hjälp av vårt system för hållbarhetsrapportering om inget annat anges. Som regel är 5 års data redovisade, om inte sådan data är otillgänglig eller om annat anges. På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna i tabeller avvika från totalsumman. Växthusgaser och energi Skanska beräknar och rapporterar växthusgasutsläppen i enlighet med GHG Protocol Corporate Standard. Scope 2-utsläppen beräknas i enlighet med GHG Protocol Scope 2 Guidance för marknads och platsbaserade siffror. Scope 3- utsläppen beräknas i enlighet med GHG Protocol Corporate Value Chain (scope 3) Accounting and Reporting Standard. Aktivitetsdata baseras på fakturauppgifter, mätningar i realtid, modeller, uppskattningar och beräkningar eller data som rapporterats av leverantörer. Rapporteringen av scope 3-utsläpp avser totala utsläpp i samtliga redovisade scope 3-kategorier utan inskränkning för de avgränsningar som följer av delmålet till 2030. Scope 3-rapporteringen utvecklas kontinuerligt för att bättre spegla rapporteringsgränserna i koncernens verksamhetsstruktur och för att förbättra uppföljning av scope 3 utsläpp från leverantörer. Energikonvertering görs med hjälp av offentligt tillgängliga konverteringsfaktorer, och utsläppsfaktorer kommer från databaser såsom IEA (2023), DEFRA (2023), ICE 3.0 och AIB:s European Residual Mixes 2022. De växthusgaser som ingår i rapporteringen är koldioxid (CO 2), metan (CH4) och kväveoxid (N2O). Biogena utsläpp av CO 2 från förbränning av biobränslen och biomassa redovisas separat från direkta (scope 1) växthusgasutsläpp som Utanför scope. Den globala uppvärmningspotentialen som används vid beräkningen av CO 2e baseras på IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5) över en period om hundra år, med undantag av de beräkningar för scope 2 som använder emissionsfaktorer från IEA, vilka baseras på AR4. Redovisningsprinciper hållbarhet Skanska tillämpar finansiell kontroll som konsolideringsmetod. I joint ventures tillämpas eget kapital-metoden. Utsläppsdata innehåller en viss inbyggd osäkerhet på grund av ofullständig vetenskaplig kunskap vid fastställandet av utsläppsfaktorer samt osäkerheter i mätmetoderna, med påföljande effekter på mätningar och uppskattningar. Basår för Skanskas klimatmål har fastställts baserat på datakvaliteten. Skanska har mätt och rapporterat växthusgasutsläpp sedan 2008. Det första året med översiktlig extern granskning av Skanskas växthusgasutsläpp var 2014. Basår är 2015 för utsläpp inom scope 1 och 2 samt 2020 för scope 3 utsläpp. Certifierat kontor och kommersiella certifieringar Siffran beräknas som andel av det totala värdet av sålda kontorsfastigheter, enligt IFRS-rapportering, inom verksamhetsgrenen Kommersiell fastighetsutveckling som är certifierade enligt LEED Platinum eller Gold eller BREEAM Excellent, eller WELL. Certifierade kontor och kommersiella byggnader rapporteras manuellt till Skanskas huvudkontor i Stockholm. Inkluderar fastigheter sålda till Skanska Förvaltningsfastigheter från 2023. Energibesparingar i nya kontorsfastigheter utvecklade av affärsenheter inom Kommersiell fastighetsutveckling Siffran beräknas baserat på alla sålda kontorsfastigheter, enligt IFRS-rapportering, utvecklade av affärsenheterna Kommersiell Utveckling Europa, Kommersiell Utveckling Norden och Kommersiell Utveckling USA, vilka alla var certifierade enligt LEED Platinum eller Gold eller BREEAM Excellent eller WELL. Beräkningen är gjord i enlighet med nationella NZEB-värden med undantag för amerikanska projekt där ASHRAE tillämpas. Inkluderar fastigheter sålda till Skanska Förvaltningsfastigheter från 2023. Avfall Indikatorn för avfall till deponi definieras som mängden egengenererat avfall till deponi. Med egengenererat avser Skanska material som tillförts projektet men som inte har använts i produktionen, utan istället betraktas som avfall. Utgrävt material ingår inte i denna definition. Metoden för avfallshantering baseras på de organisatoriska standarderna hos de lokala avfallsentreprenörerna. Olika avfallsentreprenörer används på olika marknader och affärsenheterna följer upp sina respektive kontrakt. Avfall som går till återanvändning bedöms vara underskattad, eftersom kategorin inte täcks in av avfallsentreprenörerna på många marknader. Avfallsindikatorn mäts genom vikten av det avfall som avskiljs för deponi, dividerat med den totala vikten av egengenererat avfall. Data baseras på fakturauppgifter, antaganden och beräkningar eller data som rapporterats av leverantören, och är därför förenade med viss osäkerhet. Uppfyllelse av kraven i ledningssystemen ISO 14001 och ISO 45001 Om en extern granskare identifierar en väsentlig avvikelse vid sin granskning ska den rapporteras via systemet för hållbarhetsrapportering. Hälsa och säkerhet Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro (LTAR) utgör antalet olyckor som resulterar i en personskada som förhindrar den anställde att utföra sina normala arbetsuppgifter under en period om en eller flera arbetsdagar, multiplicerat med en miljon timmar och dividerat med totalt antal arbetstimmar. Totalt antal olyckor utgör alla olyckor som kräver medicinsk behandling. Arbetsrelaterade olyckor med frånvaro utgör en del av de rapporterbara olyckorna och ingår därmed i denna siffra. Antal olyckor med dödlig utgång avser det år då olyckan inträffade. Rapporterade data omfattar både Skanskas anställda och underentreprenörers anställda på Skanskas arbetsplatser. Data baseras på rapportering från projekten. LTAR påverkas av nationella regelverk, normer och regionala definitioner, och är således förenad med viss osäkerhet. Årlig medarbetarundersökning (YVOS) Den årliga medarbetarundersökningen genomfördes hösten 2023. Samtliga anställda omfattas, med undantag för yrkesarbetare på Skanska USA Civil och Skanska USA Building på grund av lokala fackliga villkor. Andelen positiva svar avser ”Instämmer helt” och ”Instämmer” på den femgradiga likertskalan. Det indikerar andelen respondenter som instämmer i ett påstående. Utbildning i Uppförandekoden Statistik för utbildning i Uppförandekoden sammanställs av affärsenheternas HR- funktioner och registreras i Skanskas gemensamma rapporteringssystem. Som avvikelse rapporteras alla nyanställda som inte har deltagit i denna utbildning inom en månad från anställningens början. Det finns även ett krav på att tillfällig personal och konsulter som arbetar för Skanska under en medellång till lång tidsperiod ska genomgå utbildningen. Denna tids period är oftast inom tre månader men kan variera mellan affärsenheterna. Repetitionskurser är obligatoriska för alla anställda vartannat år. På grund av skillnaderna i rapporteringen kan procenttalet för medarbetare som genomför sin repetitionsutbildning inom två år i vissa fall sträcka sig över en period på upp till 27 månader. Human resources Personalstatistik rapporteras manuellt av affärsenheternas HR- funktioner via Skanskas dataportal Common Analytics. Rapportering sker kvartalsvis och data fördelas efter kön. Antalet anställda avspeglar det faktiska antalet anställda i Skanska vid kvartalets utgång. Varje medarbetare räknas som en anställd, oavsett tjänstgöringsgrad. Medeltal anställda beräknas som ett genomsnitt för de fyra senaste kvartalen. Förändringar i Hållbarhetsredovisningen mellan 2022 och 2023 • Norm ändrad från ASHRAE till NZEB för nyckeltalet ”Energiminskning i nya kontorsfastigheter”. Nya data som redovisas: • Scope 2 Platsbaserade utsläpp för 2022 har justerats till följd av uppdaterade utsläppsfaktorer. • Scope 3 Utsläpp från användning av sålda produkter för 2022 har justerats till följd av uppdaterade utsläppsfaktorer. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhetsredovisning Händelser 2023 Klimat Resiliens Ansvar Hållbarhetsinformation GRI-index Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 78 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 79 ===== Bolagsstyrning P180 Warsawa Polen Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 79 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 ===== SIDA 80 ===== Principer för bolagsstyrning Skanska är ett av världens största projektutvecklings- och byggföretag, med fokus på utvalda marknader i Norden, Europa och USA. Med stöd av starka trender inom urbanisering och demografi, och genom att sträva efter att vara i framkant inom hållbarhet, erbjuder vi konkurrenskraftiga lösningar. Med vårt syfte och våra värderingar, strategi, kompetenta medarbetare samt starka varumärke har vi en stabil grund för att fortsätta bidra till att skapa en hållbar framtid för kunder och samhället i stort samt skapa långsiktigt värde för aktieägare. Moderbolag i koncernen är Skanska AB (Bolaget) med säte i Stockholm. Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm är Skanska skyldigt att följa en mängd olika externa lagar, Bolagsstyrningsrapport regler och förordningar som påverkar vår styrning. Dessutom, för att styra koncernen och för att säkerställa efterlevnad av tillämpliga lagar och regulatoriska krav av alla affärsenheter och koncernstaber, har vi fastställt en rad interna regler och processer. Håll barhet och etik är integrerade delar i vår strategi och koncernens verksamhet. Skanska redovisar inte några avvikelser från Koden för räkenskapsåret 2023. Inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller brott mot god sed på aktiemarknaden har rapporterats gällande Skanska av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden under 2023. Mer information om vår bolagsstyrning finns tillgänglig på Skanskas webbplats: group. skanska.com/sv/koncernens-styrning/. Centrala externa styrdokument • Aktiebolagslagen • Nasdaqs regelverk för aktieemittenter på huvudmarknaden • Svensk kod för bolagsstyrning • Årsredovisningslagen • Lagen om värdepappersmarknaden • Tillämplig EU lagstiftning • IFRS (International Financial Reporting Standards) och övriga redovisningsregler • GRI-standarder (Global Reporting Initiative Standards) Centrala interna styrdokument • Bolagsordning, som finns tillgänglig på Skanskas webbplats • Styrelsens och styrelsekommittéernas arbetsordning • Instruktioner för VD och Koncernchef • Koncernomfattande styrdokument, inklusive koncernpolicyer, standarder och instruktioner, riktlinjer och affärsprocesser för godkännande, kontroll och risk hantering • Skanska Uppförandekod, som finns tillgänglig på Skanskas webbplats God bolagsstyrning säkerställer att Skanska sköts ansvarsfullt, effektivt och på ett hållbart sätt för alla våra intressenter inklusive men inte begränsat till aktieägare, kunder, leverantörer, samhället och medarbetare. Vidare stödjer god bolagsstyrning vår strategi och konkurrenskraft, säkerställer tillsyn över hela organisationen av styrelsen, Verkställande direktören (VD) och Koncernchefen och koncernledningen, vägleder våra medarbetare i gott affärsmässigt uppträdande samt säkerställer en sund riskkultur, robust riskhantering för att effektivt identifiera och kontrollera risker och effektivt beslutsfattande med tydligt ansvar på alla nivåer. Denna bolagsstyrningsrapport för 2023 ingår i förvaltningsberättelsen för Skanskas Års- och hållbarhetsredovisning 2023. Rapporten har upprättats i enlighet med 6 kap. 6 § årsredovisningslagen samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) och har granskats av bolagets externa revisorer. Styrningsstruktur Ersättningskommitté Projektkommitté Aktieägare, genom bolagsstämman Styrelse Koncernstaber VD och Koncernchef, Koncernledning Valberedning Externa revisorer Internrevision (Internal Audit and Compliance) Revisionskommitté Kommersiell fastighetsutvecklingBostadsutveckling FörvaltningsfastigheterByggverksamhet Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 80 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 81 ===== Aktier och aktieägare Skanskas B-aktier är noterade på Nasdaq Stockholm i segmentet Large Cap. Aktiekapitalet uppgick vid utgången av 2023 till 1 259 709 216 kronor bestående av totalt 419 903 072 aktier, varav 19 619 942 A-aktier och 400 283 130 B-aktier. A-aktier ger innehavaren rätt till tio röster per aktie och B-aktier ger innehavaren rätt till en röst per aktie. Det finns i övrigt inga begränsningar i bolagsordningen i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma. A-aktier och B-aktier berättigar innehavaren till samma utdelning. Vid utgången av 2023 hade Skanska totalt 117 706 aktieägare enligt statistik från Euroclear Sweden AB. De tio största ägarna innehade 58,5 procent av rösterna och 42,9 procent av kapitalet. AB Industrivärdens innehav uppgick till 24,5 procent av rösterna, Lundberggruppens innehav till 13,2 procent av rösterna och AMF Tjänstepension & AMF Fonders innehav till 5,6 procent av rösterna. Mer information om Skanska-aktien och aktieägare, inklusive Bolagets innehav av egna B-aktier, finns på sidorna 221–222. Bolagsstämma Bolagsstämman är Skanskas högsta beslutande organ och det är vid den som aktieägare utövar sin beslutanderätt. Vid årsstämman beslutar aktieägarna i centrala frågor såsom fastställande av resultat- och balansräkningar, utdelning, styrelsens sammansättning, ansvarsfrihet för styrelsen och VD och Koncernchefen, styrelsearvoden och revisors arvoden samt val av externa revisorer. Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare fastställs av årsstämman åtminstone vart fjärde år, medan styrelsens ersättningsrapport läggs fram för årsstämmans godkännande årligen. Skanskas räkenskapsår löper från och med den 1 januari till och med den 31 december och årsstämman ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets slut. Datum och ort för årsstämman kommuniceras på Skanskas webbplats senast i samband med publiceringen av delårsrapporten för det tredje kvartalet. Kallelsen till årsstämman publiceras i Post- och Inrikes Tidningar och på Skanskas webbplats. Att kallelse skett annonseras i Dagens Nyheter och i minst ytterligare en svensk dagstidning. Samtliga stämmo dokument publiceras på Skanskas webbplats på svenska och engelska. Aktieägare som är införda i aktieboken på avstämningsdagen och som anmäler sin avsikt att delta i stämman till Bolaget har rätt att delta i stämman, antingen personligen eller genom ombud med fullmakt. Enligt bolagsordningen får styrelsen besluta att aktieägare ska kunna utöva sin rösträtt per post före årsstämman. Aktieägare har rätt att få ärenden behandlade vid årsstämman om begäran har inkommit till styrelsen senast sju veckor före årsstämman. Årsstämma 2023 Årsstämman 2023 hölls den 29 mars 2023 i Stockholm. Vid årsstämman var totalt 1 051 aktie ägare företrädda, vilket representerade cirka 64,9 procent av det totala antalet röster. Aktieägarna hade även möjlighet att utöva sin rösträtt vid årsstämman genom att rösta på förhand, så kallad poströstning. Vid årsstämman beslutades bland annat om följande: • Utdelning om 7 ,50 kronor per aktie • Omval av Hans Biörck, Pär Boman, Jan Gurander, Mats Hederos, Fredrik Lundberg, Catherine Marcus, Ann E. Massey och Åsa Söderström Winberg till styrelseleda möter • Omval av Hans Biörck till styrelsens ordförande • Omval av Ernst & Young AB som extern revisor • God kännande av styrelsens ersättnings- rapport för 2022 • Fastställande av riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare • Bemyndiganden för styrelsen att, under perioden intill årsstämman 2024, (i) besluta om förvärv av högst 3 500 000 egna B-aktier på Nasdaq Stockholm för säkerställande av leverans av aktier till deltagare i Skanskas aktie sparprogram för räkenskapsåren 2023, 2024 och 2025 som beslutades av årsstämman 2022 (Seop 6), samt (ii) besluta om förvärv av högst så många egna B-aktier på Nasdaq Stockholm att Bolagets innehav av egna aktier efter varje förvärv uppgår till högst en tiondel av samtliga aktier i Bolaget för att ge styrelsen ökat handlingsutrymme att kunna anpassa Bolagets kapitalstruktur och därigenom bidra till ökat aktieägarvärde Fullständig information om årsstämman 2023 samt stämmoprotokoll finns på Skanskas webbplats: group.skanska.com/sv/koncernens-styrning/ bolagsstamma/arsstamma-2023/. Årsstämma 2024 Skanskas årsstämma 2024 kommer att äga rum onsdagen den 27 mars 2024 kl. 10.00 i Stockholm på Stockholm Waterfront Congress Centre, Nils Ericsons Plan 4. Aktieägare har även möjlighet att utöva sin rösträtt genom poströstning innan årsstämman. Mer information finns tillgänglig på sidan 223 och på Skanskas webbplats: group. skanska.com/sv/koncernens-styrning/ bolagsstamma/arsstamma-2024/. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 81 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 82 ===== Valberedningen Årsstämman 2018 gav styrelsens ordförande mandat att, inför varje årsstämma, tillfråga de fyra röstmässigt största aktieägarna, som önskar delta i valberedningen, om att utse varsin representant att tillsammans med ordföranden utgöra valberedningen. Vid bedömningen av vilka som är att anse som de röstmässigt största aktieägarna ska den av Euroclear Sweden AB registrerade och ägargrupperade förteckningen per den sista bankdagen i augusti varje år användas. Till ordförande i valberedningen ska utses den ledamot som företräder den röstmässigt störste aktieägaren. I valberedningens uppgifter ingår att: • Utvärdera styrelsens sammansättning och arbete • Utarbeta förslag till årsstämman avseende val av styrelseledamöter och styrelseordförande • I samarbete med styrelsens revisions- kommitté utarbeta förslag till årsstämman avseende val av revisor • Utarbeta förslag till årsstämman avseende arvode till styrelsens ordförande och till övriga bolagsstämmovalda styrelseledamöter för styrelsearbete och för arbete i styrelsens kommittéer, samt arvode till revisorerna • Utarbeta förslag till årsstämman avseende ordförande vid å rsstämman • I förekommande fall utarbeta förslag till ändring av principerna för tillsättande av kommande valberedning Den tillämpliga instruktionen för valberedningen finns tillgänglig på Skanskas webbplats: group.skanska.com/ sv/koncernens-styrning/bolagsstamma/ valberedning/. Valberedning inför årsstämman 2024 Inför årsstämman 2024 har valberedningen följande sammansättning: • Helena Stjernholm, AB Industrivärden (24,5 procent av rösterna1)), valberedningens ordförande • Katarina Martinson, Lundberggruppen (13,2 procent av rösterna1)) • Dick Bergqvist, AMF Tjänstepension & AMF Fonder (5,6 procent av rösterna 1)) • Malin Björkmo, Handelsbanken Fonder (1,9 procent av rösterna 1)) • Hans Biörck, styrelseordförande i Skanska AB Valberedningens sammansättning samt information om hur aktieägare kan lämna förslag till valberedningen inför årsstämman 2024 offentliggjordes den 25 september 2023 på Skanskas webbplats och i ett pressmeddelande. Enligt Koden ska majoriteten av valberedningens ledamöter vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare samt minst en av ledamöterna ska även vara oberoende i förhållande till de i Bolaget röstmässigt största aktieägarna. Av de utsedda ledamöterna är alla oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare och tre är oberoende i förhållande till de i Bolaget röstmässigt största aktieägarna. Valberedningen har inför årsstämman 2024 hållit fyra protokollförda möten. Inget arvode har utgått för arbetet i valberedningen. Valberedningen har i sitt arbete inför årsstämman 2024 bland annat tagit del av resultatet av utvärderingen av styrelse a rbetet samt styrelseordförandens redogörelse för styrelsearbetet. Valberedningen har även intervjuat två styrelse le damöter. Vidare har Skanskas VD och Koncernchef samt finans- direktör deltagit vid ett möte i valberedningen för presentation av Bolagets verksamhet. Mångfalds policy Valberedningen har i sitt arbete inför årsstämman 2024 bedömt såväl den nuvarande styrelsens sammansättning och storlek som Skanskas verksamhet. Valberedningens avsikt har varit att bibehålla styrelsens mångsidighet och bredd, särskilt med beaktande av Skanskas verksamhet inom projektutveckling och bygg i ett internationellt sammanhang samt Skanskas fokus på hållbarhetsfrågor. Därutöver har valberedningen beaktat att det vore värdefullt för styrelsen att få in dels en person med erfarenhet från den brittiska eller amerikanska byggsektorn, dels en person med operativ erfarenhet från ett stort svenskt börsbolag samt kompetens inom industriella processer, kvalitetsarbete och hållbarhetsfrågor. Vid sammansättningen av styrelsen har valberedningen tillämpat reglerna om styrel se ns sammansättning i Koden. Val b ered n ingen har tillämpat regel 4.1 i Koden som mångfalds p olicy. Målet med mångfalds p olicyn är att s tyrelsen ska ha en med hänsyn till B olagets verksamhet, utvecklingsskede och f örhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolags stämmo valda leda möternas kompetens, erfarenhet, b akgrund och behov av förnyelse samt att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Valberedningen anser att det bland de föreslagna styrelseledamöterna finns en sådan mångfald och bredd. Av de styrelseledamöter som föreslås väljas av b olagsstämman är tre av nio k vinnor. Könsfördelningen är därmed 33 procent kvinnor och 67 procent män. Valberedningen gör vidare bedömningen att de k ompetenser och erfarenheter som bedöms viktiga för Skanska är väl representerade i den föreslagna styrelsen och att den föreslagna styrelsen har en ändamålsenlig sammansättning och storlek för att kunna möta Skanskas behov. Valberedningen har också bedömt att de f öreslagna styrelseleda m öterna har möjlighet att avsätta er forderlig tid för styrelseuppdraget i Skanska. Val b ered n ingen har bedömt att den föreslagna styrelsen uppfyller kraven i Koden på styrelseledamöters oberoende. Valberedningens fullständiga förslag till årsstämman 2024, dess redogörelse för sitt arbete och motiverade yttrande inför årsstämman 2024 samt information om föreslagna styrelseleda m öter finns tillgängliga på Skanskas webbplats: group. skanska.com/sv/koncernens-styrning/ bolagsstamma/arsstamma-2024/. 1) Baserat på aktieinnehav den 31 augusti 2023. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 82 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 83 ===== Styrelsen Enligt bolagsordningen ska styrelsen, till den del den utses av bolagsstämman, bestå av minst fem och högst tio ledamöter. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för Skanskas organisationsstruktur och ledning och har som främsta uppgift att ta tillvara Bolagets och aktieägarnas intressen. Styrelsen beslutar i frågor som rör koncernens strategi, delårsrapporter och årsredovisning, större byggprojekt, investeringar och av yttringar, tillsättning av VD och Koncernchef samt frågor om koncernens organisationsstruktur. Ord föranden leder styrelse arbetet och har regelbunden kontakt med VD och Koncernchefen för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Nuvarande styrelse består av åtta ledamöter valda av aktieägarna på årsstämman 2023 för tiden intill slutet av årsstämman 2024, samt tre ledamöter och tre suppleanter utsedda av arbetstagar organisationerna. Enligt Koden ska majoriteten av styrelsens bolagsstämmovalda ledamöter vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare, och minst två av dessa ledamöter ska även vara oberoende i för hållande till Bolagets större aktieägare. Samtliga styrelseledamöter som valdes av årsstämman 2023 är oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare. Av dessa ledamöter är sex även oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare. Styrelsens sammansättning per den 31 december 2023 och en bedömning av varje styrelseledamots oberoende presenteras närmare i tabellen nedan samt på sidorna 90–91. Styrelsens arbete 2023 Styrelsens arbete följer en årlig agenda som är fastställd i styrelsens arbetsordning, vilken ses över och fastställs av styrelsen årligen på det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen innehåller bland annat regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, styrelsens kommittéer samt VD och Koncernchefen. Styrelsens arbete bedrivs i första hand inom ramen för formella styrelsemöten samt möten i styrelsens kommittéer. Rapporter och annan dokumentation, sammanställd enligt fastställda processer, tillhandahålls styrelsen inför varje styrelsemöte för att säkerställa att styrelsen har relevant information och dokumentation som underlag för beslut. Under 2023 höll styrelsen sju ordinarie möten, inklusive det konstituerande styrelsemötet, och ett extra möte per capsulam (genom enhälligt, skriftligt beslut). Leda möternas närvaro vid styrelse- och kommittémöten framgår av tabellen på sidan 84. Vik tiga frågor som styrelsen behandlade under året innefattade övervakning och kontroll av verksamheter, granskning och godkännande av delårsrapporter och årsredovisning, strategisk översyn av Skanska, samt cybersäkerhet, intern kontroll, riskhantering, regel efterlevnad, och hållbarhetsrelaterade frågor, inklusive klimat, etik och hälsa och säkerhet. Styrelsen fick regelbundna uppdateringar om inverkan av kriget i Ukraina och den makroekonomiska utvecklingen på koncernens verksamhet och de marknader där Skanska är verksamt. Styrelseledamöter och suppleanter per den 31 december 2023 Ledamot Befattning Invald, år Revisions- kommittén Ersättnings- kommittén Projekt- kommittén Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen Oberoende i förhållande till Bolagets större aktieägare Hans Biörck1) Styrelseordförande 2016 Ja Ja Pär Boman1) Ledamot 2015 Ja Nej Jan Gurander1) Ledamot 2019 Ja Ja Mats Hederos1) Ledamot 2022 Ja Ja Fredrik Lundberg1) Ledamot 2011 Ja Nej Catherine Marcus1) Ledamot 2017 Ja Ja Ann E. Massey1) Ledamot 2022 Ja Ja Åsa Söderström Winberg1) Ledamot 2020 Ja Ja Ola Fält2) Arbetstagarrepresentant 2018 – – Richard Hörstedt2)3) Arbetstagarrepresentant 2007 – – Yvonne Stenman2) Arbetstagarrepresentant 2018 – – Goran Pajnic2)4) Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2022 – – Hans Reinholdsson2) Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2020 – – Anders Rättgård2) Arbetstagarrepresentant (suppleant) 2017 – – = Ordförande = Ledamot 1) Nominerad av valberedningen inför årsstämman 2023 och vald av aktieägarna vid årsstämman 2023 för tiden intill slutet av årsstämman 2024. 2) Nominerad och utsedd av arbetstagarorganisationerna. 3) Suppleant i projektkommittén för Anders Rättgård. 4) Till och med den 31 januari 2024. Ersattes av Fredrik Norrman som suppleant (arbetstagarrepresentant) från och med den 1 februari 2024 i enlighet med beslut av arbetstagarorganisationen (se sida 91). Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 83 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 84 ===== Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsens arbete utvärderas årligen genom en strukturerad process som syftar till att förbättra arbetsprocesser, effektivitet och samlad kompetens samt att bedöma eventuella behov av förändring. Styrelsens ordförande ansvarar för utvärderingen och för att presentera den för styrelsen och valberedningen. Under 2023 genomfördes en utvärdering i form av ett frågeformulär och enskilda samtal mellan styrelseordföranden och varje styrelseledamot samt genom diskussion vid styrelsemöten. Ordföranden utvärderades också genom ett skriftligt frågeformulär och en diskussion i styrelsen utan närvaro av ordföranden. Vid detta tillfälle leddes styrelsemötet av en annan ledamot som utsetts för ändamålet. Av utvärderingen för 2023 framgår att styrelsearbetet bedömdes fungera väl. Styrelsearvode Årsstämman 2023 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om arvoden till styrelsens ordförande och till övriga bolagsstämmovalda styrelseledamöter som inte är anställda i Skanska enligt följande: 2 325 000 kronor till styrelsens ordförande; 775 000 kronor vardera till övriga styrelseledamöter; 280 000 kronor till ordförande i revisionskommittén och 195 000 kronor vardera till övriga ledamöter i kommittén; 115 000 kronor till ordförande i ersättningskommittén och 110 000 kronor vardera till övriga ledamöter i kommittén; 225 000 kronor vardera till ordförande i projektkommittén och övriga ledamöter i kommittén. För mer information se not 37 på sidorna 181–186. Styrelsens kommittéer Styrelsen har det yttersta ansvaret för organisationen och förvaltningen av Skanskas verksamhet. Styrelsens övergripande ansvar kan inte delegeras, men styrelsen kan inrätta kommittéer med uppgift att bereda och utvärdera frågor inför beslut i styrelsen. Styrelsen har inrättat tre kommittéer för att strukturera, effektivisera och kvalitetssäkra sitt arbete: (i) revisionskommittén, (ii) ersättningskommittén och (iii) projektkommittén. Ledamöterna i kommittéerna utses årligen vid det konstituerande styrelse mötet. Av styrelsens arbetsordning framgår vilka arbetsuppgifter och vilken beslutanderätt som har delegerats till kommittéerna. Ordföranden i respektive kommitté rapporterar muntligt till styrelsen vid varje styrelsemöte och samtliga protokoll från kommittémötena tillhandahålls styrelsen. Revisionskommittén Revisionskommitténs huvuduppgift är att biträda styrelsen med övervakning av koncernens bokföring och finansiella rapporteringsprocesser samt revisionen av koncernens bokslut samt övriga ärenden enligt gällande lagstiftning. Bland annat övervakar kommittén kvaliteten och integriteten hos koncernens finansiella rapporteringsprocess samt effektiviteten av koncernens interna kontroll, internrevision och riskhantering. Kommittén övervakar också koncernens efterlevnad av lagar och regulatoriska krav som kan ha en väsentlig inverkan på den finansiella rapporteringen samt rapporterna från och förhållandet till de externa revisorerna, inklusive skyddet av deras opartiskhet och självständighet. Vidare granskar kommittén och diskuterar med de externa revisorerna de årliga revisionsförfarandena och de viktigaste resultaten under revisionen samt fastställer riktlinjer avseende de ickerevisionstjänster som de externa revisorerna tillhandahåller. Minst en gång per år träffar revisionskommittén de externa revisorerna utan att ledande befattningshavare är närvarande. Revisionskommittén har under 2023 bestått av Pär Boman (ordförande), Hans Biörck, Jan Gurander och Åsa Söderström Winberg. Kommitténs sammansättning uppfyller kraven i Koden på revisionskommittéledamöters oberoende. Samtliga ledamöter har redovisnings- eller revisionskompetens. Under 2023 höll kommittén sex möten. Viktiga frågor som behandlades under året innefattade kapitalallokering, finansiering, pensionsrapportering, extern rapportering, prövning av nedskrivning behov, värdering av bygg- och projektutvecklingsprojekt, större tvister, granskning av delårsrapporter och årsredovisning, internkontroll, riskhantering samt regelefterlevnad. Ersättningskommittén Ersättningskommitténs huvuduppgifter innefattar att bereda rekommendationer för beslut av styrelsen om Skanskas aktiesparprogram, tillsättning eller entledigande av VD och Koncernchefen och av övriga medlemmar i koncernledningen, samt beträffande lön och annan ersättning till VD och Koncernchefen. Närvaro vid styrelse- och kommittémöten under 2023 Styrelsen Revisions- kommittén Ersättnings- kommittén Projekt- kommittén Antal möten 81) 6 61) 12 Ledamot Hans Biörck 8 6 6 12 Pär Boman 8 6 5 12 Jan Gurander 8 6 6 12 Mats Hederos 8 12 Fredrik Lundberg 7 10 Catherine Marcus 8 12 Ann E. Massey 8 12 Åsa Söderström Winberg 8 6 12 Ola Fält 8 Richard Hörstedt2) 8 Yvonne Stenman 8 Goran Pajnic 3 Hans Reinholdsson 7 Anders Rättgård 7 12 1) Varav ett möte var ett extra möte som hölls per capsulam (genom enhälligt, skriftligt beslut). 2) Suppleant i projektkommittén för Anders Rättgård. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 84 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 85 ===== Kommittén beslutar om lön och annan ersättning till övriga medlemmar i koncernledningen på förslag av VD och Koncernchefen. Kommittén utvärderar också utfallet av kriterier för rörlig ersättning. Ersättningskommittén har under 2023 bestått av Hans Biörck (ordförande), Pär Boman och Jan Gurander. Kodens krav på oberoende, innebärande att styrelsens ordförande kan vara ordförande i ersättningskommittén och övriga bolagsstämmovalda ledamöter ska vara oberoende i förhållande till Bolaget och dess ledande befattningshavare, är därmed uppfyllt. Under 2023 höll kommittén fem ordinarie möten och ett extra möte per capsulam. Viktiga frågor som behandlades under året innefattade granskning av Skanskas program för rörlig ersättning till ledande befattningshavare, granskning och Skanskas rapporteringsstruktur Verksamhetsgrenar Operativa enheter Byggverksamhet Bostadsutveckling Kommersiell fastighetsutveckling Förvaltningsfastigheter Operativ enhet Extern rapportering Operativ enhet Extern rapportering Operativ enhet Extern rapportering Operativ enhet Extern rapportering Sverige Norge Finland Kommersiell Utveckling Norden Centraleuropa Storbritannien Kommersiell Utveckling Europa Bostadsutveckling Europa USA Civil USA Building Kommersiell Utveckling USA BoKlok1) = Operativ enhet = Extern rapportering 1) BoKlok har verksamhet i Sverige och Storbritannien. I den externa rapporteringen är BoKlok fördelat och ingår i Norden, varav Sverige, och Europa. utvärdering av tillämpningen av riktlinjerna för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare antagna av årsstämman 2020 och reviderade av årsstämman 2023 liksom gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i Bolaget, samt granskning av ledande befattnings havares övriga uppdrag. Kommittén granskade och förberedde vidare, för beslut i styrelsen och framläggande på årsstämman 2024 för godkännande, en ersättningsrapport för 2023 över utbetald och innestående ersättning som omfattas av ersättningsriktlinjerna. Vidare diskuterade kommittén, beträffande granskningen av Seop 6, utfallet för 2023 av de för Seop 6 av styrelsen fastställda specifika prestationsmålen. Seop 6 är det första Skanska aktiesparprogram där målet för tillväxt i vinst per aktie på koncernnivå kompletteras med ett klimatmål på koncernnivå kopplat till koncernens minskning av koldioxid utsläpp inom scope 1 och scope 2. Mer information om Seop 6, innefattande de kriterier som utfallet är beroende av, finns tillgänglig på Skanskas webbplats: group.skanska.com/sv/koncernens-styrning/ ersattningar/incitamentsprogram/. Projektkommittén Projektkommittén fattar beslut om enskilda projekt inom verksamhetsgrenarna Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Förvaltningsfastigheter, som kräver styrelsens godkännande, samt om vissa projektfinansieringar. Projekt som medför särskilt stora eller ovanliga risker eller andra särskilda förhållanden kan kommittén hän visa till styrelsen för beslut, och sådana remisser ska innehålla en rekommendation från kommittén. Kommittén har under 2023 bestått av samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter och arbetstagarrepresentant Anders Rättgård. Under 2023 höll kommittén tolv möten. Externa revisorer Vid årsstämman 2023 omvaldes det registrerade revisionsbolaget Ernst & Young AB till extern revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2024. Auktoriserade revisorn Rickard Andersson är huvudansvarig för revisionen. De externa revisorerna har deltagit vid två styrels emöten för att redogöra för Ernst & Young AB:s revisionsprocess i Skanska samt för att ge styrelsens leda möter möjlighet att ställa frågor utan ledande be fatt ningshavares närvaro. Därutöver har de externa revisorerna deltagit vid fem möten med revisionskommittén. För information om arvoden och annan ersättning till externa revisorer avseende revisionsrelaterade och andra tjänster, se not 38 på sidan 186. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 85 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 86 ===== Operativ ledning och intern styrning Vi drivs enligt en decentraliserad styrningsmodell som stödjer bygg- och utvecklingsmarknadernas lokala karaktär, vilket ger affärsenheterna utrymme att utveckla sina verksamheter och leverera enligt plan med bibehållet resultatansvar. Vår strategi och våra mål fastställs på koncernnivå för att säkerställa en effektiv finansiell kapacitet och genomföra en korrekt uppföljning av affärsenheternas resultat och efterlevnad. Enligt principerna för Skanskas decentraliserade styrningsstruktur fastställs krav på koncernnivå medan affärsenheterna ansvarar för hur kraven uppfylls. Varje affärsenhet leds av en verkställande direktör och har egna staber och andra resurser för att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Utöver den löpande verksamheten att hantera projekt, ansvarar affärs enheterna bland annat för sin strategiska utveckling, affärsplaner, investeringar, avyttringar och organisation. Information om vår strategi, affärsmodell och våra verksamhetsgrenar finns på sidorna 15–16 och 22–38. VD och Koncernchef och koncernledning VD och Koncernchefen utses av styrelsen och leder Bolaget och koncernen i enlighet med de instruktioner som styrelsen har antagit. VD och Koncernchefen har ansvaret för den löpande förvaltningen av Bolagets och koncernens verksamhet med stöd av övriga medlemmar i koncernledningen. 1) Portfölj av OPS-tillgångar. Anders Danielsson, VD och Koncernchef Magnus Persson EVP, Finansdirektör Caroline Fellenius-Omnell EVP, Chefsjurist Richard Kennedy EVP Ståle Rød EVP Claes Larsson EVP Therese Tegner EVP Lena Hök EVP Finance Legal Human Resources Sustainability and Innovation Communications Reporting and Accounting Assurance and Control Skanska USA Building Skanska Centraleuropa Skanska Kommersiell Utveck- ling Norden Financial Support and Analysis Skanska USA Civil Skanska UK Skanska Kommersiell Utveck- ling Europa Skanska Finland Skanska Financial Services Skanska Norge Skanska Kommersiell Utveck- ling USA Skanska Sverige Investor Relations Skanska Bostadsutveckling Europa BoKlok Housing Information Technology Internal Audit and Compliance Asset Management1) Skanskas ledningsstruktur Koncernledning Koncernstab (Core corporate function) Affärsenhet/ Operativ enhet Koncernstab (Group function) Rapporterar direkt till styrelsen Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 86 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 87 ===== VD och Koncernchefens arbete utvärderas varje år vid ett styrelsemöte utan att ledande befattningshavare är närvarande. VD och Koncernchefen har inga affärsförbindelser av betydelse med Bolaget eller dess koncernföretag. Information om VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen finns på sidorna 92–93. Koncernstaber Koncernstaberna finns på Skanskas huvudkontor i Stockholm och biträder VD och Koncernchefen och koncernledningen i frågor som rör koncernövergripande funktioner, samordning, och kontroll och övervakning. De ger också stöd till affärsenheterna. Varje stabs chef rapporterar direkt till en medlem av koncernledningen. Chefen för koncernstaben Internrevision (Internal Audit and Compliance) rapporterar direkt till styrelsen via revisionskommittén. En presentation av koncernstaberna finns på sidan 86. Ersättning till ledande befattningshavare Riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattningshavare ska antas av årsstämman åtminstone vart fjärde år efter förslag från styrelsen. De tillämpliga ersättningsriktlinjerna antogs av årsstämman 2023. Riktlinjerna samt information om lön och annan ersättning till ledande befattningshavare och utestående aktie- och aktierelaterade incitamentsprogram finns i not 37 på sidorna 181–186. Med ledande befattningshavare avses VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen. Information om ersättning till VD och Koncernchefen finns vidare i styrelsens ersättningsrapport för 2023 på sidorna 94–98. Syfte och värderingar Tillsammans med våra kunder och partners bygger vi ett bättre samhälle och skapar innovativa och hållbara lösningar även för kommande generationer. Därigenom skapar vi långsiktigt värde för våra aktieägare och samhället i stort. Vår strategi och vår verksamhet är fast förankrad i våra värderingar: Värna om livet, Agera etiskt och öppet, Bli bättre tillsammans och Engagemang för kunderna. Vi omvandlar våra styrkor och tillgångar till långsiktiga, hållbara affärsmöjligheter som skapar tillväxt, framgång för kund samt aktieägarvärde. Mer information om våra värderingar finns tillgänglig på Skanskas webbplats: group.skanska.com/about-us/who-we-are/ our-purpose-and-values/. Uppförandekod Uppförandekoden bygger på våra värderingar och sätter standarden för medarbetares dagliga uppträdande och hur vi bedriver vår verksamhet. Den ses regelbundet över av koncernledningen och uppdateringar godkänns av styrelsen. Den beskriver våra åtaganden på arbetsplatsen, på marknaden och till samhället och innefattar ämnen som hälsa och säkerhet, mångfald och inkludering, dataskydd, miljö, sekretess, intressekonflikter, bedrägerier, konkurrens på lika villkor, antikorruption och mutor, samt insiderinformation och marknadsmissbruk. Medarbetare måste följa uppförandekodens principer och krav. Samtliga medarbetare måste genomgå utbildning i uppförandekoden vartannat år och nyanställda inom en månad från det att de börjar hos Skanska. Uppförandekoden kompletteras med en uppförandekod för leverantörer som ska följas av underentreprenörer, leverantörer, konsulter, mellanhänder och ombud. Den inkluderas i avtal med dessa parter och beskriver våra förväntningar på våra affärspartners. Uppförandekoden för leverantörer innefattar ämnen som miljö, hälsa och säkerhet, rättvisa arbetsvillkor, diskriminering och trakasserier, antikorruption och mutor samt konkurrens på lika villkor. Uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer finns tillgängliga på Skanskas webbplats: group.skanska.com/corporate- governance/our-code-of-conduct/. Code of Conduct Hotline är ett verktyg som medarbetare samt leverantörers personal och andra utomstående parter kan använda för att anonymt anmäla konstaterade eller misstänkta överträdelser av uppförandekoden. Verktyget administreras av en oberoende extern tjänsteleverantör och utgör ett komplement till de många olika rapporteringskanaler inom Skanska som medarbetare och tredje parter uppmuntras att använda. Ramverk för intern styrning Ramverket för intern styrning fastställs på koncernnivå. Koncernledningen och koncernstaberna ansvarar för att följa upp implementering och tillämpning inom affärsenheterna. Ramverket för intern styrning består av tre kategorier av styrdokument: koncernpolicyer och koncerninstruktioner och standarder, vilka är obligatoriska, samt icke-bindande koncernriktlinjer. Ett tydligt ramverk med policyer, instruktioner och standarder minskar riskerna och ökar effektiviteten. Det gör det också enklare att agera i enlighet med uppförandekoden och Skanskas värderingar. Koncernens styr- dokument beskriver hur våra verksamheter ska ledas, kontrolleras och organiseras, vilka standarder och processer som arbetet ska följa, hur risker hanteras, på vilka nivåer beslut fattas och vad som är obligatoriskt för affärsenheterna. Ramverket för intern styrning ska tillämpas av Bolaget, alla affärsenheter och alla anställda inom Skanska. Bristande efterlevnad kan leda till påföljder, och i allvarliga fall avsked. Koncernpolicyer Obligatoriska koncernövergripande regler för verksamheten med avseende på risker, mål och annat som kräver bolagsstyrning. Koncerninstruktioner och standarder Obligatoriska. Instruktioner är i regel detaljerade steg-för-steg-instruktioner för att uppnå ett visst mål, medan standarder anger förväntat beteende eller lägsta kvalitetsnivå eller lägsta standard. Koncernriktlinjer Ett icke-bindande dokument inne hållande rekommendationer till organisationen. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 87 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 88 ===== Affärsenheterna ska inrätta och upprätthålla ett pålitligt och välfungerande system för styrning inom sina verksamheter. Affärsenheternas styrsystem, till exempel policyer och ledningssystem, ska komplettera och tillföra lokala, praktiska aspekter till styrdokumenten inom ramverket för intern styrning. Affärsenhetens verkställande direktör ansvarar för implementeringen av ramverket för intern styrning inom sin enhet. I styrelsens arbetsordningen anges vilka ärenden som ska beslutas av styrelsen, av VD och Koncernchefen, av koncernledningen respektive på affärsen hets nivå. Utöver styrelsens arbetsordning, Skanskas uppförandekod och uppförande koden för leverantörer, innefattar Skanskas koncernpolicyer: • Antikorruptionspolicy • Dataskyddspolicy • Finanspolicy • Hållbarhetspolicy • Informationspolicy • Innovationspolicy • Insiderpolicy • IT-policy • Medarbetarpolicy • Policy för hantering av legala krav • Policy för hantering av verksamhetsrisker • Skattepolicy Hållbarhet Hållbarhet är en drivkraft för vår affärsstrategi, en nyckelkomponent för framgång för oss och våra kunder. Vår hållbarhetsstrategi fokuserar på hållbarhetsområdena Ansvar, Klimat och Resiliens. Styrelsen informeras kvartalsvis om vår utveckling inom hållbarhet avseende klimat samt hälsa och säkerhet. Vår riskbedömning på sidorna 99–105 och redovisning enligt Task force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) på sidorna 76–77 analyserar hållbarhetsrelaterade risker och ekonomisk påverkan för organisationen. Mer information om vårt hållbarhetsarbete finns tillgänglig i hållbarhetsredovisningen på sidorna 40–78. Information om våra klimatmål finns på sidan 11. För att ytterligare integrera minskade koldioxidutsläpp i verksamheten, beslutade årsstämman 2022, i enlighet med styrelsens förslag, att inkludera ett mål för utsläppsminskning i vår egna verksamhet (scope 1 och 2) i Seop 6. För de 400 högsta ledarna kopplas upp till 15 procent av prestationsaktierna i Seop 6 till hur väl det årliga klimatmålet om en 7-procentig minskning av koldioxidutsläppen i vår egna verksamhet uppnås på koncernnivå. Dessutom har koncernledningen för 2023 fastställt hållbarhetsrelaterade mål, innefattande klimat, som en del av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för alla affärsenheternas verkställande direktörer. Aktivitetsbaserade mål i det kortsiktiga incitamentsprogrammet för VD och Koncernchefen inkluderar för 2023 mål relaterade till Skanskas klimatmål. Mer information om tillämpningen av prestationskriterierna för den rörliga ersättningen till VD och Koncernchefen finns tillgänglig i styrelsens ersättningsrapport på sidan 97. Intern kontroll Denna beskrivning innehåller de viktigaste delarna i vårt system för intern kontroll och riskhantering i samband med finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering. En beskrivning av principerna för vår hållbarhets- rapportering finns på sidan 78. Kontrollmiljö Styrelsen har det övergripande ansvaret för att säkerställa att Skanska har en effektiv och ändamålsenlig riskhantering och intern kontroll. Syftet är att ge en rimlig försäkran att verksamheten drivs ändamålsenligt och effektivt, att den externa rapporteringen är tillförlitlig och att lagar och förordningar såväl som interna regler följs. I styrelsens arbetsordning säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen och koncernledningen har vidare fastställt ett antal grundläggande regler av betydelse för arbetet med den interna kontrollen, exempelvis koncernens policy för hantering av verksamhetsrisker samt koncernens instruktioner för den interna styrningen. Koncernledningen rapporterar regelbundet till styrelsen i enlighet med fastställda rutiner. Därutöver tillkommer rapporteringen från revisionskommitténs arbete. Koncernledningen ansvarar för de interna kontrollfunktioner som krävs för att hantera väsentliga risker i verksamheten. Det omfattar bland annat en tydlig struktur för beslutsfattande samt koncernens ramverk med policyer, standarder och instruktioner, och riktlinjer. Koncernstaben Assurance and Control biträder koncern- ledningen i att utforma och följa upp systemet för intern kontroll. Riskbedömning och kontrollaktiviteter Vi har på koncernnivå identifierat de mest väsentliga riskerna i vår verksamhet som kan, om de inte hanteras korrekt, leda till fel i den finansiella rapporteringen och/eller påverka Bolagets resultat. Vi har därefter på koncernnivå säkerställt att det finns regler på plats i koncernen för att kontrollera att dessa risker hanteras. Koncernledningen och koncernstaberna ansvarar för hantering av de övergripande riskerna som rör strategi, makroekonomi och regelverk, medan det huvudsakliga arbetet med operationella risker och möjligheter hanteras på lokal nivå inom affärsenheterna. En mer utförlig beskrivning av verksamhetsriskerna och hur dessa hanteras finns på sidorna 99–105. Vi använder ett koncernomfattande förfarande för att identifiera och hantera risker i samband med bygguppdrag och projektutveckling. Den specialiserade koncernstaben Skanska Risk Team granskar och analyserar anbudsförslag avseende bygg- och markinvesteringar, projektstarter samt avyttringar inom Projektutveckling som övergår en viss storlek. Baserat på identifierade risker och möjligheter upprättar Skanska Risk Team sedan en rekommendation om fortsatt hantering. Det slutgiltiga beslutet fattas av Skanska Tender Board, som består av koncernled ningen, och i vissa fall av projektkommittén, som består av styrelseledamöter. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 88 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 89 ===== Såväl risker som möjligheter till förbättringar är störst i själva genomförandefasen av projektet och arbetet fokuseras i första hand på denna fas. Eftersom i stort sett varje projekt är unikt måste risker och möjligheter analy seras med avseende på projekttyp, plats, genomförandefas, kontraktstyp och kund. Under utförandet måste projekt över ett fastställt tröskelvärde följa Skanskas Project Reporting and Review Procedure för att säkerställa konsekvent projektuppföljning. Detta omfattar bland annat en process för att kontrollera att avvikelser från planerat utförande upptäcks och åtgärdas i ett tidigt skede. Alla affärsenheter tillämpar samma värderingsprinciper och terminologi för att säkerställa en konservativ projektbedömning och en hög nivå av transparens i genomförandet. Information och kommunikation Väsentliga redovisningsprinciper, manualer och övrig dokumentation av betydelse för finansiell rapportering och hållbarhetsrapportering uppdateras och kommuniceras löpande. Det finns flera informationskanaler till koncernledningen och styrelsen för väsen tlig information. För vår externa kommunik a tionen har vi en koncernomfattande informations policy för att säkerställa att vi följer gällande regler för korrekt informationsgivning till marknaden. Övervakning Styrelsen utvärderar kontinuerligt den infor mation som koncernledningen och revisionskommittén lämnar. Av särskild betydelse är resultatet av revisions- kommitténs arbete med att granska effektiviteten i koncernledningens arbete med de interna kontrollprocesserna. Detta inkluderar att säkerställa att åtgärder vidtas för att åtgärda de brister som framkommit vid den interna och externa revisionen och för att genomföra de föreslagna åtgärderna. Internrevision Koncernstaben Internrevision (Internal Audit and Compliance) ansvarar för att övervaka och utvärdera hur riskhantering och interna kontrollprocesser har utförts. Arbetet planeras i samråd med revisionskommittén och rapportering sker direkt till styrelsen via kommittén. Frågor som rör internrevision kommuniceras också löpande till Skanskas externa revisorer. Under 2023 fokuserade Internrevision på att se över riskerna som identifierats avseende koncernens projekt, affärskritiska processer och centrala stabs funktioner. Totalt genomfördes 76 revisioner under året inom samt liga affärsenheter. Särskilt fokus var på verksamheterna inom kommersiell fastighets utveckling och de byggande en heternas beredskap och hantering av kost nadsökningar från under leverantörer och av insatsmaterial. Vidare granskades alla affärsenheters samt koncernstaben Sustainability and Innovations ledning, processer och rapportering på klimatområdet. Revisionerna genomfördes enligt en enhetlig revisions metodik. Seaport Office Boston USA Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 89 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 90 ===== Styrelse Hans Biörck Pär Boman Jan Gurander Mats Hederos Fredrik Lundberg Befattning Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Född Sverige, 1951 Sverige, 1961 Sverige, 1961 Sverige, 1957 Sverige, 1951 Invald 2016 2015 2019 2022 2011 Aktieinnehav i Skanska, 31 december 2023 25 000 B-aktier via privat företag 1 000 B-aktier 5 000 B-aktier 2 000 B-aktier 6 032 000 A-aktier och 16 350 000 B-aktier genom L E Lundbergföretagen AB, 1 150 000 B-aktier via privat företag, 5 376 A-aktier och 1 100 000 B-aktier privat Övriga styrelseuppdrag – Ledamot, Handelsbanken AB – Ordförande, Handelsbanken AB – Ordförande, Essity AB – Ordförande, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA – Vice ordförande, AB Industrivärden – Ledamot, Essity AB – Ordförande, Qarlbo Property AB – Ledamot, Antilooppi Oy – Ledamot, Cirkus Venues AB – Ledamot, Silver Life AB – Ordförande, AB Industrivärden – Ordförande, Holmen AB – Ordförande, Hufvudstaden AB – Vice ordförande, Handelsbanken AB – Ledamot, L E Lundbergföretagen AB Utbildning – Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm – Ingenjörs- och ekonomexamen, Ek dr hc – Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm – Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm – Executive Programme in Resilience Thinking, Stockholm Resilience Center, Stockholms Universitet – Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm – Civilekonom, Handelshögskolan, Stockholm – Ekonomie doktor h c, Handelshögskolan, Stockholm – Teknologie doktor h c, Linköpings Universitet – Medicinie doktor h c, Karolinska Institutet Arbetslivs- erfarenhet – Finans- och ekonomidirektör, Skanska AB – Finans- och ekonomidirektör, Autoliv AB – Finans- och ekonomidirektör, Esselte AB – Verkställande direktör och koncernchef, Handelsbanken AB – Vice VD, AB Volvo – Vice VD och CFO, AB Volvo – CFO och Senior Vice President Finance, Volvo Car Group – CFO, MAN Diesel & Turbo SE – Group Vice President och CFO, Scania AB – VD, AMF Fastigheter – Fastighetschef, AMF Kapitalförvaltning – Chef transaktion, AP Fastigheter (numera Vasakronan) – Investment Banker, Enskilda Securities, SEB – Verkställande direktör och koncernchef, L E Lundbergföretagen AB (sedan 1981) Beroendeförhållanden enligt Svensk kod för bolagsstyrning – Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen – Oberoende i förhållande till större aktieägare – Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen – Beroende i förhållande till större aktieägare – Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen – Oberoende i förhållande till större aktieägare – Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen – Oberoende i förhållande till större aktieägare – Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen – Beroende i förhållande till större aktieägare Styrelseledamöter valda av årsstämman 2023 Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 90 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 91 ===== Catherine Marcus Ann E. Massey Åsa Söderström Winberg Befattning Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Född USA, 1965 USA, 1954 Sverige, 1957 Invald 2017 2022 2020 Aktieinnehav i Skanska, 31 december 2023 0 aktier 0 aktier 2 500 B-aktier privat, 3 000 B-aktier via privat företag, 2 500 B-aktier via närstående Övriga styrelseuppdrag – Ledamot, PREA – Ledamot, Interface Inc. – Ledamot, Kleinfelder Inc. – Ledamot, Wood Programs – Ledamot, Gresham Smith – Ledamot, OEM International AB – Ledamot, Fibo AS – Ledamot, Currentum Group AB Utbildning – M.S., Real Estate Investment and Development, New York University – B.S.E. Real Estate Finance and Entrepreneurial Management, Wharton School, University of Pennsylvania – M.B.A., Business Administration, Tennessee Technological University – B.S., Geology, Tennessee Technological University – NACD Directorship Certified™ – Civilekonom, Stockholms Universitet Arbetslivs- erfarenhet – Co-CEO och Global COO, PGIM Real Estate (sedan 2023) – Global COO och Head of U.S. Equity, PGIM Real Estate – MBL Life Assurance Corporation – CEO och President, Environment & Infrastructure Solutions, Wood Group – President, Environment & Infrastructure Inc., AMEC Foster Wheeler – CEO och President, MACTEC Environmental Services, Inc. − VD, Sweco Theorells AB – VD, Ballast Väst AB, – Marknadschef, NCC Industri – Informationschef, NCC Bygg AB Beroendeförhållanden enligt Svensk kod för bolagsstyrning – Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen – Oberoende i förhållande till större aktieägare – Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen – Oberoende i förhållande till större aktieägare – Oberoende i förhållande till Bolaget och bolagsledningen – Oberoende i förhållande till större aktieägare Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer 1) 1) Aktieinnehav i Skanska, 31 december 2023. 2) Med verkan från den 1 februari 2024. Ola Fält Född: Sverige, 1966 Skanska Industrial Solutions; SEKO, utsedd 2018 Styrelseledamot Aktieinnehav i Skanska: 1 873 B-aktier Richard Hörstedt Född: Sverige, 1963 Region Hus Syd; Byggnads, utsedd 2007 Styrelseledamot Aktieinnehav i Skanska: 0 aktier Yvonne Stenman Född: Sverige, 1959 Region Hus Stockholm Nord; Ledarna, utsedd 2018 Styrelseledamot Aktieinnehav i Skanska: 0 aktier Fredrik Norrman Född: Sverige, 1967 Skanska Sweden AB; SACO/Sveriges Ingenjörers Akademikerförening, utsedd 20232) Styrelsesuppleant Aktieinnehav i Skanska: 1 113 B-aktier Hans Reinholdsson Född: Sverige, 1972 Region Hus Göteborg; Byggnads, utsedd 2020 Styrelsesuppleant Aktieinnehav i Skanska: 1 257 B-aktier Anders Rättgård Född: Sverige, 1961 Region Hus Göteborg; Unionen, utsedd 2017 Styrelsesuppleant Aktieinnehav i Skanska: 4 954 B-aktier Revisor Ernst & Young AB Huvudansvarig revisor sedan 2023: Rickard Andersson, Stockholm född 1973, auktoriserad revisor Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 91 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 92 ===== Koncernledning 1) Antalet aktier inkluderar närståendes innehav. 2) Aktierätter tilldelade under 2021–2023. För utskiftande av aktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring från respektive tilldelningsdatum. Aktierätter för 2023 är preliminära. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2023 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2024. Anders Danielsson Caroline Fellenius-Omnell Lena Hök Richard Kennedy Claes Larsson Befattning VD och Koncernchef (sedan 2018) Executive Vice President, Chefsjurist (sedan 2017) Executive Vice President (sedan 2021) Executive Vice President (sedan 2018) Executive Vice President (sedan 2006) Ansvar affärsenheter/koncernstab – Skanska Finland – Skanska Sverige – BoKlok Housing – Communications Ansvar koncernstaber – Legal – Assurance and Control Ansvar koncernstab – Sustainability and Innovation Ansvar affärsenheter – Skanska USA Building – Skanska USA Civil Ansvar affärsenheter – Skanska Kommersiell Utveckling Norden – Skanska Kommersiell Utveckling Europa – Skanska Kommersiell Utveckling USA Född 1966 1968 1972 1966 1965 Anställd i Skanska 1991 2017 2017 2004 1990 Aktieinnehav i Skanska 31 december 2023 246 166 B-aktier1) 45 692 B-aktier 16 953 B-aktier 113 003 B-aktier 262 541 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter under Skanskas långsiktiga aktiesparprogram (Seop), 31 december 20232) 87 339 B-aktier 28 926 B-aktier 17 705 B-aktier 69 907 B-aktier 43 926 B-aktier Styrelseuppdrag – – Ledamot, Aktiemarknadsbolagens förening (AMBF) – Ordförande för den svenska hållbarhetskommittén, Internationella Handelskammaren (ICC) – Ledamot, Built Environment på World Business Council for Sustainable Development – – Utbildning – Civilingenjör, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm – Advanced Management Program, Harvard, Boston MA – LL.M., Stockholms Universitet – LL.M., College of Europe, Brügge – Filosofie magisterexamen Företagsekonomi, Uppsala Universitet – GEM Management program, Handelshögskolan Executive Education, Stockholm – Bachelor of Arts, Rutgers College, Rutgers University – Juris Doctor, Seton Hall University School of Law – Master of Laws, London School of Economics and Political Science – Civilingenjör, Chalmers Tekniska Högskola – MBA, Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet Arbetslivserfarenhet – Executive Vice President, Skanska AB – VD, Skanska Sverige – VD, Skanska Norge – Chefsjurist, Tele2 AB – Chefsjurist, Sidel – Chefsjurist Europa, Tetra Pak AB – Bolagsjurist, AB Electrolux – Senior Vice President, Sustainability, Skanska AB – Hållbarhetschef, Skandia Group – Verksamhetschef för Skandias stiftelse Idéer för livet, Skandia Group – Kommunikationschef, Skandiabanken och Skandia – VD, Skanska USA Building – Chief Operating Officer, Skanska USA Building – Chefsjurist, Skanska USA Building – VD, Skanska Kommersiell Utveckling Norden – VD, Skanska Fastigheter Göteborg Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 92 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 93 ===== Magnus Persson Ståle Rød Therese Tegner Befattning Executive Vice President, Finansdirektör (sedan 2018) Executive Vice President (sedan 2023) Executive Vice President (sedan 2022) Ansvar koncernstaber/operativ enhet – Finance – Reporting and Accounting – Financial Support and Analysis – Skanska Financial Services – Investor Relations – Information Technology – Asset Management – Internal Audit and Compliance (Internrevision; rapporterar direkt till styrelsen via revisionskommittén) Ansvar affärsenheter – Skanska Norge – Skanska Centraleuropa – Skanska UK – Skanska Bostadsutveckling Europa Ansvar koncernstab – Human Resources Född 1976 1972 1968 Anställd i Skanska 2006 1997 2005 Aktieinnehav i Skanska 31 december 2023 62 736 B-aktier 33 207 B-aktier 35 926 B-aktier Tilldelade men ej utskiftade aktierätter under Skanskas långsiktiga aktiesparprogram (Seop), 31 december 20231) 35 319 B-aktier 19 169 B-aktier 18 478 B-aktier Styrelseuppdrag – Ledamot, Solar Power Accelerator – Ledamot, Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO) – Ledamot, Agne Sandberg Stiftelse Utbildning – Ph.D. in Business Economics, Uppsala Universitet – Master of Science in Business Economics, Uppsala Universitet – B.Sc. Civil Engineering, Høgskulen på Vestlandet – Officers School, Norwegian Army – Advanced Management Program, Harvard Business School – LL.M., Lunds Universitet Arbetslivserfarenhet – Finansdirektör, Skanska Sverige – Senior Vice President, Investor Relations, Skanska AB – Group Manager, Corporate Finance, Skanska AB – Head of Research and Analysis, Skanska Financial Services – VD, Skanska Norge – Executive Vice President, Skanska Norge – Regionchef, Skanska Norge – Projektchef, Skanska Norge – Senior Vice President, Skanska Financial Services – Head of Project Advisory, Skanska Financial Services – Head of Guarantees and Insurances, Skanska Financial Services – Biträdande jurist, Archibald Lawfirm Verkställande direktörer, affärsenheter Magnus Persson, Skanska Sverige Stein Ivar Hellestad1), Skanska Norge Tuomas Särkilahti, Skanska Finland Michal Jurka, Skanska Centraleuropa Greg Craig2), Skanska UK Katy Dowding3), Skanska UK Paul Hewins, Skanska USA Building Don Fusco, Skanska USA Civil Lars Jonson, BoKlok Housing Björn Mattsson, Skanska Bostadsutveckling Europa Jan Odelstam, Skanska Kommersiell Utveckling Norden Katarzyna Zawodna-Bijoch, Skanska Kommersiell Utveckling Europa Murphy McCullough, Skanska Kommersiell Utveckling USA Direktörer, koncernstaber Katarina Bylund , Reporting and Accounting Karolina Cederhage, Communications Anders Göransson, Internal Audit and Compliance Mark Lemon, Assurance and Control Antonia Junelind, Investor Relations Louise Hallqvist, Skanska Financial Services Anders Candell, Information Technology (IT) Sanna-Mari Pöyhtäri, Financial Support and Analysis 1) Från och med den 11 april 2023. Agerade som tillförordnad verkställande direktör för Skanska Norge under perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 10 april 2023. 2) Till och med den 1 maj 2023. 3) Från och med den 2 maj 2023. 1) Aktierätter tilldelade under 2021–2023. För utskiftande av aktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring från respektive tilldelningsdatum. Aktierätter för 2023 är preliminära. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2023 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2024. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Bolagsstyrningsrapport Styrelse Koncernledning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 93 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 94 ===== Introduktion Denna ersättningsrapport för 2023 beskriver hur Skanska AB:s (Bolaget) riktlinjer för lön och annan ersättning till ledande befattnings havare (Ersättningsriktlinjerna), antagna av årsstämman 2020 och reviderade av årsstämman 2023, har tillämpats under 2023. Rapporten innehåller även information om ersättning till Verkställande direktören (VD) och Koncernchefen samt en sammanfattning av Bolagets ute stående aktierelaterade incitamentsprogram. Rapporten har upprättats i enlighet med 8 kap. 53 a samt 53 b §§ aktiebolagslagen och Kollegiets för svensk bolagsstyrning Regler om ersättningar till ledande befatt nings havare och om incitamentsprogram, numera förvaltade av Aktiemarknadens Självregleringskommitté (ASK). Mer information om ersättningar till ledande befattningshavare och styrelseledamöter som krävs enligt 5 kap. 40–44 §§ årsredovisningslagen finns i not 37, Ersättning till ledande befattningshavare och styrelse leda möter, på sidorna 181–186 i Års och hållbarhets redovisningen 2023. Med ledande befattningshavare avses VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncern ledningen (Group Leadership Team). Styrelsen har inrättat en ersättningskommitté. Information om ersättningskommitténs arbete under 2023 finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 79–89 i Års och hållbarhets redovisningen 2023. Ersättningsrapport Styrelsearvode omfattas inte av denna ersättningsrapport. Sådant arvode beslutas årligen av årsstämman och redovisas i not 37 på sidan 183 i Års och hållbarhetsredovisningen 2023. Årsstämman 2023 beslutade att godkänna styrelsens ersättningsrapport för 2022. Inga synpunkter framfördes av aktieägarna på ersättningsrapporten. Utveckling under 2023 VD och Koncernchefen Anders Danielsson summerar Skanskas övergripande resultat under 2023 i sin redogörelse på sidorna 8–9 i Års och hållbarhetsredovisningen 2023. Ersättningsriktlinjerna: tillämpnings område, ändamål och avvikelser En framgångsrik implementering av Bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av Bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda, förutsätter att Bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att Bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Ersättningsriktlinjerna möjliggör att medlemmar i koncernledningen kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning. Enligt Ersättningsriktlinjerna ska den sammanlagda ersättningen för varje medlem i koncernledningen vara marknadsmässig och konkurrenskraftig på den arbetsmarknad där den ledande befattningshavaren är placerad, och framstående prestationer ska reflekteras i den totala ersättningen. Ersättningen får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pension och andra förmåner. Den rörliga kontantersättningen ska syfta till att främja Bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhetsagenda. Detta genomförs genom de finansiella och icke finansiella mål som avgör utfallet av den rörliga kontantersättningen och har en tydlig koppling till Bolagets affärsstrategi och hållbarhetsagenda. De tillämpliga Ersättningsriktlinjerna som antogs av årsstämman 2023 finns i not 37 på sidorna 181–182 i Års och hållbarhets redovisningen 2023. Ersättningsriktlinjerna som antogs av årsstämman 2020, som var tillämpliga under perioden 1 januari 2023 fram till slutet av årsstämman 2023, finns tillgängliga på Skanskas webbplats: group. skanska.com/sv/koncernensstyrning/ bolagsstamma/arkivbolagsstammor. Under perioden 1 januari 2023 fram till slutet av årsstämman 2023 har Bolaget följt Ersättningsriktlinjerna som antogs av årsstämman 2020. Under perioden från slutet av årsstämman 2023 till 31 december 2023 har Bolaget följt Ersättningsriktlinjerna som antogs av årsstämman 2023. Inga avsteg från respektive tillämpliga Ersättningsriktlinjer har gjorts under 2023 och inga avvikelser har gjorts från den beslutsprocess som enligt respektive riktlinjer ska tillämpas för att fastställa, se över och genomföra respektive riktlinjer. Revisorns yttrande över Bolagets efterlevnad av Ersättningsriktlinjerna antagna av årsstämman 2020 och av årsstämman 2023 finns tillgänglig på Skanskas webbplats: group.skanska.com/sv/koncernensstyrning/ ersattningar. Ingen ersättning har krävts tillbaka under 2023. Utöver den ersättning som omfattas av Ersättningsriktlinjerna har Bolagets års stämmor beslutat att införa långsiktiga aktie relaterade incitamentsprogram. Ersättningskommitténs utvärdering av ersättningar Såsom informerades i ersättningsrapporten för 2022 föreslog styrelsen för årsstämman 2023, enligt rekommendation från ersättningskommittén, ändringar i Ersättningsriktlinjerna antagna av årsstämman 2020, främst avseende pensionsförmåner i syfte att anpassa taket för pensionsförmåner för ledande befattningshavare till rådande svensk marknadspraxis. Årsstämman 2023 antog de reviderade Ersättningsriktlinjerna i enlighet med styrelsens förslag. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 94 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 ===== SIDA 95 ===== Tabell 1 – Total ersättning till VD och Koncernchefen under 2022 och 20231) Tkr Fast ersättning Rörlig ersättning Namn och position Räkenskapsår Grundlön2) Övriga ersättningar och förmåner3) Ettårig rörlig ersättning4) Flerårig rörlig ersättning5) Extraordinära ersättningar Pensions kostnad6) Total ersättning Andel fast respektive rörlig ersättning7) Anders Danielsson, VD och Koncernchef 2023 14 250 133 0 1 087 – 4 988 20 458 95/5 2022 13 750 126 10 313 7 756 – 4 812 36 757 51/49 1) Med undantag för flerårig rörlig ersättning redovisar tabellen ersättning som intjänats under 2022 och 2023. Detta gäller oavsett om utbetalning har, eller inte har, gjorts samma år. 2) Semesterersättning är inkluderat i grundlönen. 3) Övriga ersättningar och förmåner för 2023 inkluderar tjänstebil, drivmedel, sjukvårdsförsäkring, kostförmån och deklarationshjälp. 4) Ettårig rörlig kontantersättning avseende räkenskapsåret 2023 fastställs slutgiltigt efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2024. Den ettåriga rörliga kontantersättningen för VD och Koncernchefen kan högst uppgå till 75 procent av den fasta årliga kontantlönen. Beloppet som är inkluderat i tabellen avseende 2022 utgör faktisk utbetalning för räkenskapsåret 2022. 5) Angivet värde för 2023 avser preliminär tilldelning av prestationsaktier för 2023 års investerade sparaktier, beräknat med aktiekurs per 29 december 2023 (182,35 kr). VD och Koncernchefen beräknas preliminärt erhålla 5 963 prestationsaktier. Det uppskattade antalet prestationsaktier för 2023, beräknat baserat på utfallet av prestationsvillkoren, har reducerats som en konsekvens av aktiesparprogrammets kostnadstak. Angivet värde avser preliminärt antal prestationsaktier efter denna reduktion. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet för 2023 efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2024. För erhållande av prestationsaktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring. För 2023 har VD och Koncernchefen investerat i 8 560 sparaktier, motsvarande 1 561 Tkr, beräknat med aktiekurs per 29 december 2023 (182,35 kr). VD och Koncernchefen har erhållit ersättning relaterad till räkenskapsåret 2020. VD och Koncernchefen har, efter en treårig inlåsningsperiod, inom det tidigare aktiesparprogrammet Seop 5 erhållit 38 277 aktier motsvarande 6 980 Tkr, avseende tilldelade prestationsaktier för räkenskapsåret 2020. Värdet har beräknats med aktiekurs per 29 december 2023 (182,35 kr). 6) VD och Koncernchefen omfattas av en individuell tjänstepensionsförsäkring, inklusive sjukförsäkring. Tjänstepensionsförsäkringen är avgiftsbestämd och totala premier till tjänstepensionsförsäkringen, inklusive sjukförsäkring, ska uppgå till 35 procent av den fasta årliga kontantlönen. 7) Pensionskostnad, som i sin helhet är relaterad till grundlönen och är premiebestämd, har till fullo redovisats som fast ersättning. Ersättningskommittén anser att de Ersättningsriktlinjer som antogs av års stämman 2023 har fungerat väl under 2023, att ersättning till koncernledningen har betalats i enlighet med de av årsstämman 2020 antagna och av årsstämman 2023 reviderade riktlinjerna samt att syftet med respektive riktlinjer uppnåtts. Ersättningskommittén har kommit till slut satsen att Ersättningsriktlinjerna antagna av årsstämman 2023 inte behöver revideras. De Ersättningsriktlinjer som antogs av årsstämman 2023 är avsedda att gälla fram till årsstämman 2027. Inga förändringar av Ersättningsriktlinjerna föreslås, och därför behövs inget godkännande från aktieägarna gällande ersättningsriktlinjerna vid årsstämman 2024. Ersättningskommittén har vidare bedömt att Bolagets pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till koncern ledningen, liksom gällande ersättnings strukturer och ersättningsnivåer i Bolaget, är ändamålsenliga, marknadsmässiga och väl avvägda. Efter utvärdering av de pågående programmen för rörliga ersättningar till koncernledningen har ersättningskommittén kommit till slutsatsen att dessa program effektivt uppnått dess syfte att stödja att Bolaget når sina strategiska mål och hållbara långsiktiga intressen, såväl som att öka koncernledningens långsiktiga fokus och sammanlänka deras intressen med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 95 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 ===== SIDA 96 ===== Tabell 2 – Ersättning till VD och Koncernchefen i aktier De huvudsakliga villkoren för aktieprogrammen Information om det rapporterade räkenskapsåret 4) Ingående balans Under året Utgående balans Namn och position Programmets namn Prestations period1) Tilldelnings period2) Utskiftande period3) Utgång av inlåsnings period Innehavda aktierätter vid årets början Tilldelade Utskiftade Föremål för prestations villkor Tilldelade som ej utskiftats vid årets utgång Aktier föremål för inlåsnings period5) Anders Danielsson, VD och Koncernchef Seop 5 2020–2022 2020–2022 2023–2025 2023–2025 119 653 0 38 2777) – 81 376 – Seop 6 2023–2025 2023–2025 2026–2028 2026–2028 0 5 9636) 0 – 5 963 – Total 119 653 5 963 38 277 – 87 339 – 1) Vart och ett av Seop programmen är uppdelade i tre årsprogram med en årlig prestationsperiod. Seop 5 är uppdelat i årsprogram 2020 med prestationsperiod 2020, årsprogram 2021 med prestationsperiod 2021 och årsprogram 2022 med prestationsperiod 2022. Seop 6 är uppdelat i årsprogram 2023 med prestationsperiod 2023, årsprogram 2024 med prestationsperiod 2024 och årsprogram 2025 med prestationsperiod 2025. Utskiftande av prestationsaktier förutsätter att ett antal prestationsvillkor uppfylls under prestationsperioden för respektive årsprogram. 2) Investering i sparaktier genom Seop programmen sker normalt genom månatliga löneavdrag följt av månatliga investeringar i sparaktier, normalt månaden efter månaden då löneavdraget gjordes. Förvärvsperioden för Seop 5 innefattar räkenskapsåret 2020 för årsprogram 2020, räkenskapsåret 2021 för årsprogram 2021 och räkenskapsåret 2022 för årsprogram 2022. Förvärvsperioden för Seop 6 innefattar räkenskapsåret 2023 för årsprogram 2023, räkenskapsåret 2024 för årsprogram 2024 och räkenskapsåret 2025 för årsprogram 2025. I samband med varje månatligt förvärv av sparaktier, tilldelas framtida matchnings och/eller prestationsaktier. 3) Matchnings och/eller prestationsaktier utskiftas normalt först efter inlåsningsperioden för respektive årsprogram, vilken uppgår till tre år. Deltagarnas utskiftande av matchnings och/eller prestationsaktier inom ramen för respektive årsprogram beräknas ske månadsvis tre år efter investeringen i respektive sparaktie, vilket innebär att utskiftande av matchnings och prestationsaktier i Seop 5 beräknas ske månadsvis under räkenskapsåret 2023 för årsprogram 2020, under räkenskapsåret 2024 för årsprogram 2021 och under räkenskapsåret 2025 för årsprogram 2022. Utskiftande av prestationsaktier i Seop 6 beräknas ske månadsvis under räkenskapsåret 2026 för årsprogram 2023, under räkenskapsåret 2027 för årsprogram 2024 och under räkenskapsåret 2028 för årsprogram 2025. 4) Prestationsaktier avseende sparaktier investerade i Seop 5 för 2020 har utskiftats varpå 38 277 prestationsaktier har erhållits av VD och Koncernchefen. I Seop 6 beräknas VD och Koncernchefen preliminärt tilldelas 5 963 framtida prestationsaktier. Sparaktier som VD och Koncernchefen har investerat i för att få delta i programmen är inte inkluderade i tabellen. 5) Det finns inget krav att behålla spar , matchnings eller prestationsaktier efter förvärvet/utskiftandet. 6) Värde: 1 087 Tkr, beräknat baserat på aktiekursen per 29 december 2023 (182,35 kr) multiplicerat med antalet preliminärt tilldelade framtida prestationsaktier (5 963). 7) Värde: 6 980 Tkr, beräknat baserat på aktiekursen per 29 december 2023 (182,35 kr) multiplicerat med antalet utskiftade prestationsaktier (38 277). Aktiebaserad ersättning Utestående aktierelaterade incitaments program I Bolaget har inrättats långsiktiga aktie spar program, Skanska employee ownership programs (Seop 5 och Seop 6). Seop 5 och Seop 6 ger nuvarande och framtida anställda möjlighet att bli aktieägare i Skanska och omfattar fast anställda inom Skanska koncernen. VD och Koncernchefen deltar i Seop 5 och Seop 6. Förutsatt en egen investering i aktier i Bolaget (sparaktier), kan deltagaren erhålla tilldelning av matchnings och/eller prestations aktier. Matchnings och prestationsaktier tilldelas vederlagsfritt och är villkorat av en treårig inlåsningsperiod, under vilken sparaktierna måste behållas och anställningen fortlöpa. Tilldelning av prestationsaktier förutsätter vidare att ett antal prestationsvillkor uppfylls. De prestationsvillkor som tillämpas för att bedöma utfallet av Seop 5 och Seop 6 består av finansiella mål på koncern, affärsenhets och/eller affärs enhetsgruppnivå. Det finansiella mål som är tillämpligt på koncernnivå, vilket tillämpas för VD och Koncernchefen samt övriga medlemmar i koncernledningen, är tillväxt i vinst per aktie (EPSmålet). I Seop 6 innehåller de på koncernnivå tillämpliga prestationsvillkoren även ett klimatmål kopplat till koncernens minskning av koldioxidutsläpp inom scope 1 och scope 2 (Klimatmålet), vilket tillämpas för VD och Koncernchef och övriga medlemmar i koncernledningen i tillägg till EPSmålet. Viktningen av prestationsvillkoren och de preliminära utfallen av EPSmålet och Klimatmålet för 2023 finns i Tabell 3 (b). Information om startpunkt och outperform mål för EPSmålet 2023, tröskelnivå för Klimatmålet 2023 samt om de finansiella mål som är tillämpliga för deltagare i Seop 6 i de olika verksamhetsgrenarna finns i not 37 på sidan 186 i Års och hållbarhetsredovisningen 2023. Inga matchningsaktier tilldelas VD och Koncernchefen i Seop 5 eller Seop 6. Mer information om Seop 5 och Seop 6, inklusive de villkor som utfallet är beroende av, finns på Skanskas webbplats: group. skanska.com/sv/koncernensstyrning/ ersattningar/incitaments program. Information om kostnader för programmen, utspädnings effekter, etc. finns tillgänglig i not 37 på sidan 185 i Års och hållbarhets redovisningen 2023. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 96 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 ===== SIDA 97 ===== Tillämpning av prestationskriterier Prestationskriterierna för VD och Koncernchefens rörliga ersättning har valts för att främja Skanskas strategi och uppmuntra agerande som ligger i Bolagets och koncernens långsiktiga intresse. Vid valet av prestationskriterier har de strategiska målen samt kort och långsiktiga affärsprioriteringar för år 2023 beaktats. De icke finansiella prestationskriterierna bidrar vidare till anpassning till hållbarhetsagendan samt Skanskas löfte och värderingar. Utöver de finansiella målen i Tabell 3 (a) har VD och Koncern chefen icke finansiella mål som kan reducera utfallet av den rörliga kontantersättningen. Utfallet i relation till förutbestämda och mätbara finansiella mål ska bestämma den totala (finansiella) bonuspotentialen, det vill säga de finansiella målen utgör basen för den totala bonus potentialen. Detta utfall kan reduceras beroende på utfallet av de icke finansiella målen. De icke finansiella målen ska främja Bolagets affärsstrategi och långsiktiga värdeskapande, inklusive dess hållbarhetsagenda, och är för 2023 aktivitetsbaserade mål relaterade till bland annat Skanskas klimatmål. Utfallet reduceras i fall då de icke finansiella målen inte helt har uppnåtts. De icke finansiella målen ska sammanlagt motsvara 50 procent av den totala bonusen vilket innebär att det totala bonusutfallet kan reduceras med maxi malt 50 procent om de icke finansiella målen inte är uppfyllda. Information om Skanskas klimatmål finns på sidorna 46–53 och 68 i Års och hållbarhetsredovisningen 2023. Tabell 3 (a) – VD och Koncernchefens prestation under 2023: rörlig kontantersättning Namn och position Beskrivning av kriterier hänförliga till ersättningskomponenten Relativ viktning av prestationskriteriet a) Uppmätt prestation1) och b) faktisk tilldelning/ersättningsutfall Anders Danielsson, VD och Koncernchef Resultat efter finansiella poster 20232) 100% a) 2,6 Mdr kr b) 0 Tkr3) 1) Startpunkt och outperform målet finns i not 37 på sidan 183 i Års och hållbarhetsredovisningen 2023. 2) Resultatet exkluderar den operativa enheten Asset Management (portfölj av OPS tillgångar). 3) Utfallet avseende räkenskapsåret 2023 fastställs slutligt efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2024. Den ettåriga rörliga kontantersättningen för VD och Koncernchefen kan högst uppgå till 75 procent av den fasta årliga kontantlönen. Tabell 3 (b) – VD och Koncernchefens prestation under 2023: aktiebaserad ersättning Namn och position Beskrivning av kriterier hänförliga till ersättningskomponenten Relativ viktning av prestationskriteriet a) Uppmätt prestation1) och b) faktisk tilldelning/ersättningsutfall Anders Danielsson, VD och Koncernchef Resultat per aktie 20232) 85% a) 7 ,8 kr b) 0 Tkr4) Koldioxidutsläpp (CO₂e) 20233) 15% a) 161 000 ton b) 1 087 Tkr4) 1) Startpunkt och outperform målet för EPS målet och tröskelnivå för Klimatmålet finns i not 37 på sidan 186 i Års och hållbarhetsredovisningen 2023. 2) Periodens resultat hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under året. 3) Utsläpp inom scope 1 och scope 2 (marknadsbaserat). Mer information finns på sidan 68 i Års och hållbarhetsredovisningen 2023. 4) Angivet värde avser preliminär tilldelning av prestationsaktier för 2023 års investerade aktier, beräknat med aktiekurs per 29 december 2023 (182,35 kr). VD och Koncernchefen beräknas preliminärt erhålla 5 963 prestationsaktier totalt för båda prestationskriterierna. Det upp skattade antalet prestationsaktier för 2023, beräknat baserat på utfallet av prestationsvillkoren, har reducerats som en konsekvens av aktieprogrammets kostnadstak. Angivet värde avser preliminärt antal prestationsaktier efter denna reduktion. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2024. För erhållande av prestationsaktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 97 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 ===== SIDA 98 ===== Tabell 4 – Ersättning och bolagets resultat under de senaste rapporterade räkenskapsåren Årlig förändring1) 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Ersättning till ledande befattningshavare (Tkr) Ersättning till VD och Koncernchef (Anders Danielsson) 16 868 32 347 (+91,8%) 34 399 (+6,3%) 35 772 (+4,0%) 36 757 (+2,8%) 20 458 (44,3%)2) Skanskakoncernens prestation Resultat efter finansiella poster (Mdr kr)3) 4,9 7 ,7 (+58,9%) 11,6 (+50,5%) 9,7 (16,9%) 9,6 (0,8%) 3,8 (60,0%)4) Resultat per aktie (kr)5) 9,5 15,5 (+63,2%) 22,5 (+45,2%) 19,8 (12,0%) 18,6 (6,1%) 7 ,9 (57 ,5%)6) Koldioxidutsläpp (ton)7) 8) 332 000 291 000 265 000 216 000 182 000 161 000 Genomsnittlig ersättning baserat på antalet heltidsekvivalenter anställda9) i Bolaget (Tkr)10) Bolagets anställda9) – – 1 455 1 603 (+10,2%) 1 589 (0,9%) 1 231 (22,5%)11) 1) Tabellen redovisar faktiskt utfall samt årlig förändring i procent. 2) Totalersättning under 2023 i enlighet med vad som anges i Tabell 1. 3) Resultatet inkluderar elimineringar på koncernnivå. I ersättningsrapporterna för 2020 2022 har resultatet rapporterats exklusive elimineringar på koncernnivå då de finansiella målen för rörlig kontantersättning har satts baserat på resultat efter finansiella poster exklusive elimineringar på koncernnivå. Från 2023 exkluderas inte längre elimineringar på koncernnivå från resultatet vid målsättningen varför rapporteringen i denna tabell har ändrats på motsvarande sätt. 4) Tabellen redovisar resultatet inklusive den operativa enheten Asset Management (portfölj av OPS tillgångar). I Tabell 3 (a) anges resultat efter finansiella poster exklusive den operativa enheten Asset Management. Rörlig kontantersättning till VD och Koncernchefen för 2023 har varit relaterad till resultat efter finansiella poster exklusive den operativa enheten Asset Management, såsom anges i Tabell 3 (a). 5) Periodens resultat hänförligt till aktieägarna, dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier under året. 6) Tabellen redovisar resultat per aktie före utspädning. I Tabell 3 (b) anges resultat per aktie efter utspädning. Aktiebaserad ersättning till VD och Koncernchef för 2023 har varit relaterad till resultat per aktie efter utspädning, såsom anges i Tabell 3 (b). 7) Scope 1 (direkta) och scope 2 (indirekta – marknadsbaserat). Mer information finns på sidan 68 i Års och hållbarhetsredovisningen 2023 . 8) Koldioxidutsläpp redovisas i tabellen utan årlig förändring i procent i enlighet med den modell som används för rapportering av hållbarhetsinformation i års och hållbarhetsredovisningen som finns under rubriken Information om hållbarhet på sidorna 66–78 i Års och hållbarhetsredovisningen 2023 . 9) Exklusive medlemmar i koncernledningen (Group Leadership Team). 10) Information om förändringar i ersättning inkluderas inte i tabellen för 2018–2019. Eftersom 2020 är det första räkenskapsår som rapporteringsskyldigheten finns har Bolaget inte den aktuella informationen lättillgänglig för de tidigare räkenskapsåren 2018–2019. 11) Genomsnittlig ersättning för Bolagets övriga anställda inkluderar utbetalningar av ersättningar och förmåner som har gjorts under 2023. Vad gäller ettårig rörlig kontantersättning avser dock det belopp som har inkluderats i tabellen preliminär rörlig kontantersättning avseende räkenskapsåret 2023 som slutligt fastställs samt utbetalas efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2024. Beräkningen av den ettåriga rörliga kontantersättningen är vidare preliminär såtillvida att utfallet av de icke finansiella målen ännu inte beaktats. Vid beräkningen av den preliminära ettåriga rörliga kontantersättningen har därför fullt utfall av de icke finansiella målen beaktats. Inkluderat värde avseende flerårig rörlig ersättning (aktiesparprogrammet Seop 6) avser preliminär tilldelning av matchnings och prestationsaktier för 2023 års investerade aktier, beräknat med aktiekurs per 29 december 2023 (182,35 kr). Det uppskattade antalet prestationsaktier för 2023, beräknat baserat på utfallet av prestationsvillkoren, har reducerats som en konsekvens av aktiesparprogrammets kostnadstak. Det värde som inkluderats i den genomsnittliga ersättningen avser preliminärt antal prestationsaktier efter denna reduktion. Styrelsen beslutar om det slutliga utfallet av aktiesparprogrammet efter uppföljning av verksamheten under första kvartalet 2024. För erhållande av matchnings och prestationsaktierna förutsätts ytterligare tre års tjänstgöring. Den genomsnittliga ersättningen innefattar vidare pensioner intjänade under perioden i förmånsbestämda planer samt pensionskostnader för avgiftsbestämda planer. Det genomsnittliga antalet heltidsekvivalenter anställda under 2023 var 105 (2022: 74). Det högre antalet genomsnittliga heltidsekvivalenter anställda under 2023 har påverkat den genomsnittliga ersättningen. Vidare har den genomsnittliga ersättningen för 2023 påverkats av lägre utfall för den ettåriga rörliga kontantersättningen och aktiesparprogrammet 2023 jämfört med 2022. Jämförande information avseende förändringar i ersättning och bolagets resultat Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 98 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 ===== SIDA 99 ===== Proaktiv och strukturerad riskhantering på alla nivåer ger ökad resiliens mot risker och en större förmåga att tillvarata möjligheter. Koncernens Enterprise Risk Management Policy (ERMP), som är fastställd av styrelsen, sätter ramarna för riskhanteringen och hur ansvaret ska fördelas inom organisationen. Det övergripande syftet är att se till att risker hanteras systematiskt och så effektivt som möjligt samt att vi gör rätt prioriteringar för att uppnå våra mål och ambitioner. Hantering av verksamhetsrisker Vi tillämpar en ”top-down” och ”bottom- up”-modell med etablerade metoder för riskidentifiering och analys samt standarder från Committee of Sponsoring Organisations of the Treadway Commission (COSO) som referens. Detta är en integrerad och omfattande modell för hantering av verksamhetsrisker (Enterprise Risk Management, ERM). Koncernledningen har det yttersta ansvaret för riskhantering och implementering av ERMP. Affärsenheterna ansvarar för att hantera risker inom sina respektive verksamheter i enlighet med riktlinjerna i ERMP. De rapporterar också till koncernledningen i relevanta frågor som rör riskhantering. Från affärsenhet till koncernnivå Enligt ERMP ska affärsenheterna upprätta ett riskregister, Enterprise Risk Register (ERR). Varje affärsenhet identifierar, kategoriserar och bedömer sina risker och utarbetar därefter riskhanteringsplaner. Enheterna bär alltid ansvaret för sina risker. Deras riskregister jämförs, grupperas, granskas och sammanställs på koncernnivå för att skapa ett koncernomfattande riskregister, där toppriskerna identifieras och riskkontrollerna på koncernnivå ses över och justeras vid behov. Verksamhetsrisker delas in i strategiska, operationella, finansiella och regulatoriska risker. De flesta riskkontroller på koncernnivå regleras i koncernens policyer, processer och standarder, vilka i sin tur ingår i koncernens ramverk för intern styrning. En specifik risk kan omfattas av mer än en policy, standard eller process. För en förteckning över koncernpolicyer, se bolagsstyrningsrapporten på sidan 88. Alla risker i affärsenheternas riskregister kategoriseras med hjälp av Skanskas riskuniversum, vilket ger oss möjlighet att arbeta på ett mer enhetligt sätt med verksamhetsrisker. Vi kan snabbt och enkelt sammanställa, analysera och hantera de mest väsentliga riskerna på ett mer flexibelt och proaktivt sätt. Vi kan även bedöma om det är lämpligt att fastställa riskaptit och risktolerans för vissa väsentliga risker. Det främjar också Skanskas regelefterlevnad och bidrar till en mer effektiv utformning, implementering och säkerställande av interna kontroller. Detta är helt i linje med koncernens styrningsprocesser och möjliggör ett mer integrerat system för styrning, risk och kontroll. ERM-processen 2023 Cybersäkerhet är fortsatt en kritisk risk. Som en följd av den ökade förekomsten av cyberhot och i enlighet med en mer centraliserad syn på IT gjordes väsentliga justeringar av koncernens styrdokument under 2023. I förändringarna ingår en uppdatering av koncernens IT-policy som kräver att alla affärsenheterna inför en ”standard för godtagbart bruk”, som fastställer regler för ett korrekt användning av IT-utrustning och tjänster samt säker informationshantering. Koncernens informationssäkerhetsstandard sågs över för att ge ett tydligare och mer definitivt informationssäkerhetssystem. Geopolitiska risker stod också i fokus under året med det pågående kriget i Ukraina och dess påverkan på världsekonomin, svängningar i det politiska landskapet i Europa och på andra platser, ökade spänningar i Asien och den uppblossande konflikten mellan Israel och Palestina. Ytterligare förändringar av koncernens ramverk för intern styrning är bland annat införandet av koncernens innovationspolicy som föreskriver att affärsenheterna måste anpassa sina innovationsportföljer till koncernens. Hantering av risker och möjligheter Strategiska risker Operationella risker Finansiella risker Regulatoriska risker Avser vårt löfte, våra långsiktiga mål och vår strategi. Hot mot genomförandet av vår affärsplan och övriga kortsiktiga mål och ambitioner eller en effektiv resursanvändning. Hot mot vår finansiella ställning och våra tillgångar. Avser efterlevnad av tillämplig lagstiftning, externa föreskrifter och interna regelverk. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 99 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 100 ===== Riskuniversum och topprisker En årlig översyn av Skanskas verksamhetsrisker utförs baserat på samtliga affärsenheters riskregister. I detta ingår bland annat att se över befintliga risker, identifiera och hantera potentiella nya risker samt uppdatera status för riskhanteringsåtgärder. Översynen, som presenteras för styrelsen, rangordnar olika typer av verksamhetsrisker. För var och en av de mest väsentliga riskerna utvärderas hur ändamålsenliga och effektiva åtgärderna för riskhantering och riskreducering är, och vid behov korrigeras dessa. Tabellen som följer visar verksamhetsriskerna sammanvägda med risker som identifierats i dialog med intressenter och i väsentlighetsanalyser. Riskerna är exempel på väsentliga risker för Skanska indelade i avgränsade, men överlappande, riskkategorier eftersom en risk kan ingå i fler än en kategori. Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskreduceringsåtgärder Strategiska risker Makroekonomisk osäkerhet Ekonomisk nedgång eller makroekonomisk osäkerhet inklusive påverkan av förändringar i centrala ekonomiska faktorer såsom inflation och ränta eller händelser som påverkar den makroekonomiska stabiliteten såsom geopolitisk instabilitet och epidemier/ pandemier. • Finansiella och icke-finansiella konsekvenser för projekt • Färre projekt och/eller senareläggning av nya projekt, såväl i offentliga som privata sektorn • Minskad efterfrågan från nyckelkunder eller ett flertal kundkategorier • Fördel för företag med en stark finansiell position och/eller långvariga relationer • Ökade möjligheter till markanskaffning till följd av minskad konkurrens eller ökade likviditetsproblem hos säljarna Vår diversifierade och globala affärsportfölj – i fråga om kunder, marknadssektorer, projektstorlek, kontraktstyper, affärsmodeller och strategiska partnerskap – ger oss en stabilitet i tider med makroekonomisk osäkerhet. Dessutom hanterar vi varsamt vår balansräkning och totala riskexponering, inklusive bundet kapital i utvecklingsverksamhe - terna. Vi bevakar och utvärderar kontinuerligt marknadstrender för att kunna förutse förändringar i företagsklimatet, i form av politiska beslut och ändrade regelverk inom områden som är viktiga för vår verksamhet. På alla våra hemma - marknader spelar vi en aktiv roll i den offentliga debatten och för en dialog med beslutsfattare på lokal och nationell nivå, men även med kunder, samarbetspartners och andra intressenter, för att snabbare hitta lösningar som gynnar samhället på olika sätt och för att driva fram en mer ambitiös inställning till olika frågor, inklusive inom klimat. > Läs mer om de globala trendernas betydelse för Skanskas verksamhet på sidan 12. Klimatrisker Fysiska händelser orsakade av negativa klimatförändringar, till exempel extremväder. Oförmåga att anpassa sig till nya klimatregler och krav från investerare och kunder. • Ökade kostnader eller projektförseningar på grund av extremväder • Förlustprojekt och nedskrivningar i projekt • Ökade kostnader för koldioxid (såsom klimatskatter) • Skadat anseende och oförmåga att fullgöra projektåtaganden • Böter, straffavgifter, åtal Vår klimatomställningsplan och vårt klimatmål för att nå netto noll-koldioxidutsläpp senast 2045 är vägledande för vårt arbete med att minska klimatpåverkan från vår verksamhet. Vi tar fram och implementerar transformativa klimatlösningar. Genom att använda lösningar med lägre klimatpåverkan som är cirkulära, smarta och hållbara driver vi vår verksamhet framåt och stödjer våra kunder att uppfylla sina hållbarhetsmål. Vi samarbetar för att dela kunskap samt för att utveckla och ta fram transformativa lösningar. Vi bedömer klimatrisker som en del av vår riskbedömnings - process för större projekt, vilket gör att vi kan motverka potentiella risker i ett tidigt skede. > Läs mer om Skanskas hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter på sidorna 46–52 och om TCFD:s (Task force on Climate-related Financial Diclosures) rekommendationer på sidorna 76–77. Risker relaterade till mångfald och inkludering Diskriminering i arbetslivet på grund av social bakgrund, etnicitet, funktionsnedsättning, kön, ålder, religion, sexuell läggning eller någon annan skyddad egenskap. En icke- inkluderande arbetskultur som ger upphov till utanförskap, diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen. • Svårare att attrahera, rekrytera och/eller behålla medarbetare med nödvändig kompetens och erfarenhet • Lägre produktivitet och engagemang hos medarbetarna på grund av icke-inkluderande handlingar och beteenden • Skadat anseende och oförmåga att fullgöra projektåtaganden • Böter, straffavgifter, åtal Att främja en mångsidig och inkluderande kultur hjälper oss att rekrytera och behålla talanger med olika bakgrund. Det är nödvändigt för att bygga upp exceptionella team som kan bättre förstå vår allt mer mångsidiga kundbas och leverera enastående resultat. En mångsidig personalstyrka och en inkluderande arbetsplats är dessutom nödvändigt för att hitta innovativa lösningar, driva ständiga förbättringar och säkerställa bättre beslutsfattande för att nå våra koncernenmål, inklusive våra koncernklimatmål. Vår instruktion för mångfald och inkludering (Group Diversity and Inclusion Procedure) föreskriver att alla affärsenheterna måste arbeta systematiskt med mångfald och inkludering. Alla affärsenheter måste inrätta egna styrgrupper, handlingsplaner och mål för mångfald och inkludering samt bevaka nyckeltal för att mäta framstegen. > Läs mer om Skanskas arbete för ökad mångfald och inkludering på sidan 65. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 100 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 101 ===== Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskreduceringsåtgärder Strategiska risker Nyckelpersoner som saknas/lämnar företaget Oförmåga att attrahera, rekrytera och behålla en kvalificerad, mångsidig och engagerad arbetsstyrka. Förlust av eller oförmåga att identifiera behovet av eller rekrytera nyckelpersoner eller team med kritisk kompetens. • Svårare att attrahera, rekrytera och/eller behålla medarbetare med nödvändig kompetens • Lägre medarbetarengagemang och produktivitet • Skadat anseende och oförmåga att fullgöra projektåtaganden • Finansiella och icke-finansiella konsekvenser för projekt Vi har en etablerad och gedigen process för utvärdering och utveckling av medarbetare, innefattande robust och faktabaserad successionsplanering, strukturerad resursplanering och transparent utvärdering baserad på mångfald och inkludering. Aktiesparprogrammet Seop erbjuder medarbetarna möjlighet att investera i bolaget och skapar incitament att bidra till vårt resultat i form av matchningsaktier och prestationsaktier baserade på affärsenhetens resultat. > Läs intervjun med Therese Tegner, Executive Vice President Human Resources, om hur vi upprätthåller en kultur av lärande och utveckling för att locka talanger på sidan 17. Ledningens oförmåga att genomföra strategin Bristande kontroll av resultat och bristfällig implementering av åtgärder, eller om ledningen misslyckas med att genomföra eller anpassa strategin till förändrade förhållanden. • Operationell ineffektivitet, kostnadsökningar och resultatförsämringar • Förlustprojekt och nedskrivningar i projekt • Minskad förmåga att leverera till kunder och oförmåga att uppfylla projektåtaganden • Fel val av anbud och projekt • Skadat anseende Koncernramverket för intern styrning förtydligar affärsenheternas beslutsfattande och ansvar. Ökat fokus på hanteringen av projektutformning, affärsvillkor och förändringar i projektspecifikationer. Vidare satsas på utbildning av medarbetarna för att skapa team med rätt kompetens för att fatta rätt beslut vid projektplanering, upphandling, design och genomförande. IT-system och information Brott mot cybersäkerheten eller större fel i IT-system eller förlust av kritisk IT-infrastruktur. • Cyberbedrägerier • Förlust av tillgång till IT-system (eller projektkritiska system) • Brott mot datasekretess • Förlust av datatillgänglighet och integritet • Ekonomisk förlust • Skadat anseende • Böter, straffavgifter, åtal Vår standard för informationsklassificering och vår standard för säkerhet syftar båda till att skydda oss från cyberris - ker och upprätta en gemensam lägstanivå för säkerheten i affärskritiska processer och/eller affärskritisk information, som finns i ett IT-system. Förutom Microsoft Office 365-plattformens regelbundna penetrationstester, e-postfiltrering och säkerhetsfunktioner arbetar vi även med att övervaka, följa upp och undersöka alla incidenter regelbundet. Vi tillhandahåller även relevant utbildning och uppdateringar i säkerhetsfrågor för alla användare. Vårt Security Operations Center övervakar cyberhot dygnet runt och kan vidta åtgärder för att motverka, åtgärda och isolera vid behov. Dessutom säkerställer och kontrollerar vi att leverantörer som hanterar Skanskas information minskar sina risker för cyberbrott enligt våra minimikrav. En ny gemensam organisation för IT-infrastruktur och informationssäkerhet lanserades den 1 januari 2023 för att stärka vår informationssäkerhet och förmåga att på ett effektivt sätt leverera IT-tjänster i hela koncernen. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 101 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 102 ===== Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskreduceringsåtgärder Operationella risker Förlustgenererande projekt/investeringar Systematisk underskattning av kostnad, tidplan, omfattning, mängder och/eller val av fel projekt eller kunder, inklusive val av volym framför vinst eller bara för att skapa sysselsättning för en enhet. • Sjunkande marginaler, operationell ineffektivitet, kostnadsökningar och resultatförsämringar • Förlustprojekt och nedskrivningar i projekt • Minskad förmåga att leverera till kunder och oförmåga att uppfylla projektåtaganden • Skadat anseende • Böter, straffavgifter, åtal Vi har en etablerad process för att säkerställa att risker bedöms och förstås innan några projekt godkänns. Förbättrad projektrapportering och förbättrade granskningsprocesser med ytterligare riskhanteringsåtgärder innefattar kontinuerlig riskbedömning under hela projektet för att kunna lösa problem, göra förbättringar i ett tidigare skede och sänka projektkostnader. Utökad utbildning av medarbetare och en inkluderande arbetsmiljö för att bilda team med mångsidig kompetens för att fullt ut ta tillvara expertkunskaper, innovation och framgångsrika lösningar inom hela företaget. Proaktiva åtgärder kopplade till kapitalbindning, krav på förhandsuthyrning och förhands - försäljning samt ökat fokus på hantering av legala krav och rättstvister; faktorer som alla bidrar till ett förbättrat projektgenomförande. > Läs mer om vår operationella riskhantering på sidan 105. Risker i leverantörskedjan Kontrakt med motparter som är (eller blir) oförmögna att uppfylla finansiella förpliktelser eller kontraktsenliga åtaganden. Störningar i leverantörskedjan och brist på material och arbetskraft som resulterar i finansiella och icke- finansiella konsekvenser för projekt. • Sjunkande marginaler eller finansiella förluster till följd av ökade projektkostnader eller minskad produktivitet • Miljö- eller säkerhetsincidenter, eller brott mot mänskliga rättigheter i leverantörskedjan • Minskad förmåga att leverera till kund och oförmåga att uppfylla projektåtaganden • Skadat anseende om leverantörer och underentreprenörer uppträder på ett sätt som är oförenligt med våra värderingar • Böter, straffavgifter, åtal Strategiska upphandlingar och tidig involvering av viktiga underentreprenörer samt förhandskvalificering eller kvalificering före en kontraktstilldelning minskar resultatrisken i projekt. Vår Uppförandekod för leverantörer är en del av alla kontrakt som ingås med leverantörer och underentreprenörer. Vi tillämpar en riskbaserad syn på due diligence-granskningar av tredje parter. För representanter och joint venture-partners samt för säljare eller köpare är etisk due diligence-granskning obligatorisk. Automatiska sanktionskontroller genomförs av alla aktiva leverantörer en gång per dygn mot en global databas. Produktrelaterade sanktionsrisker minskas genom extra due diligence-granskningar, där högriskleverantörer ägnas särskild uppmärksamhet. Våra rutiner har skärpts till följd av de ökade riskerna genom kriget i Ukraina och övriga globala spänningar. > Läs mer om vårt arbete för en ansvarsfull leverantörskedja på sidorna 63–64. Hälso- och säkerhetsrisker Arbetsskador, olyckor, dödsolyckor och ohälsa som drabbar människor på våra arbetsplatser eller människor som påverkas av vår verksamhet. • Dödsfall, allvarliga personskador och andra skador samt kronisk ohälsa som förkortar livslängden eller försämrar livskvaliteten • Böter, straffavgifter, åtal • Skadat anseende och förlorat förtroende För att arbeta proaktivt och uppnå ständiga förbättringar granskas säkerhetsdata regelbundet av koncernledningen och styrelsen. Vår koncernomfattande hållbarhetspolicy och koncernomfattande arbetsmiljöstandard innehåller föreskrifter om hur medarbetare förväntas bete sig på våra arbetsplatser. De omfattar utbildning, incidenthantering, riskbedömning och instruktioner för korrekt säkerhetshantering på arbetsplatsen. Alla affärsenheter måste vara certifierade enligt ledningssystemet ISO 45001 för arbetsmiljö, vilket ökar vår förmåga att främja ständiga förbättringar. Vi samarbetar för att utveckla och förnya tekniska lösningar, utformar byggprocesser och arbetssätt för att minska hälso- och säkerhetsrisker i våra verksamheter. Alla affärsenheter upprättar en obligatorisk hälso- och säkerhetsroadmap som granskas och uppdateras årligen. Den består av fyra fokusområden: Säkerhetskultur, Åtgärdstrappan, Analys och Underentreprenörer. Den styr hur vi utvecklar och implementerar säkerhetslösningar med betydande effekt. > Läs mer om vårt säkerhetsarbete på sidorna 61–62. Resurseffektivitet Ineffektiv energi-, material- och vattenanvändning samt avfallshantering. • Negativ miljöpåverkan • Sjunkande marginaler, ineffektivitet, kostnadsökningar och resultatförsämringar • Oförmåga att hålla projekttidplaner • Skadat anseende och förlorade verksamhetstillstånd • Böter, straffavgifter, åtal Cirkularitet och resurseffektivitet är beroende av och kopplat till operationell effektivitet och minskad miljöpåverkan. Ett nära samarbete med leverantörer och kunder liksom förbättrade digitala verktyg blir allt viktigare för att främja innovation, öka produktiviteten och minska utsläppen och avfallet samt skapa nya affärsmöjligheter. Skanskas hållbarhetspolicy, våra klimatmål och vår klimatomställningsplan driver utveckling, innovation och förbättringar av cirkularitet och resurseffektivitet. Alla affärsenheter har definierat sina klimatplaner med nyckelåtgärder för att minska utsläppen och vi har sedan länge ett mål för att begränsa det avfall som går till deponi. Resultat och utsläpp kopplade till avfall, energi, bränsle och material följs upp kvartalsvis på affärsenhets- och koncernnivå. > Läs mer om vårt arbete med cirkularitet och resurseffektivitet på sidorna 48 och 55–57. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 102 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 103 ===== Riskområde och beskrivning Potentiell påverkan Riskreduceringsåtgärder Operationella risker Konkurrensutsatt marknad Extra konkurrensutsatta marknader (till exempel nya konkurrenter som gör inträde på marknaden, mycket aggressiva anbud, utvecklare av kommersiella fastigheter som säljer till mycket låga priser eller urvalskriterier som inte passar Skanska). • Förlorade affärsmöjligheter • Förlustprojekt och nedskrivningar i projekt • Skadat anseende och oförmåga att fullgöra projektåtaganden • Fel val av anbud och projekt Inom varje verksamhetsgren har vi en tydligt definierad kommersiell inriktning för att maximera värdeskapandet. Enligt vår Project Scrutiny and Approval Procedure, Tender Approval Procedure och Investment Approval Procedure samt Limits of Authorization bilagda till styrelsens arbetsordningens, ska ordningsföljden för granskning och godkännande av bygg- och utvecklingsprojekt överstigande vissa tröskelnivåer vara affärsenhetens projektstyrelse, Skanska Tender Board på koncernnivå och styrelsens projektkommitté. > Läs mer om vår strategi och våra verksamhetsgrenar på sidorna 15 och 22–38. Miljörisker Större miljöincidenter i verksamheten eller leverantörskedjan eller föroreningar eller annan negativ påverkan på miljön. • Skador på människor och ekosystem • Negativ miljöpåverkan • Sjunkande marginaler, ineffektivitet, kostnadsökningar och resultatförsämringar • Oförmåga att hålla projekttidplaner • Skadat anseende och förlorade verksamhetstillstånd • Böter, straffavgifter, åtal Obligatorisk ISO 14001-certifiering säkrar systematisk hantering av miljörisker och miljöfrågor, inklusive utredning av incidenter. Experter på koncern- och affärsenhetsnivå säkerställer efterlevnad av vår koncernomfattande hållbarhets policy och relaterade standarder, som på de flesta marknader är striktare än lokala bestämmelser och innefattar att bibehålla nuvarande ISO 14001-certifiering. Vi samarbetar med våra leverantörer för att minimera risken för miljöbrott i leverantörskedjan och utbildar våra medarbetare i miljöskyddsrutiner. Finansiella risker Finansiering och andra finansiella risker Risk att inte erhålla finansiering. Vidare är vi genom vår verksamhet exponerade för andra finansiella risker såsom kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk. • Svårigheter att erhålla finansiering med gynnsamma villkor • Brott mot finansiella avtal • Högre finansieringskostnader • Försämrat kreditbetyg eller bankkonkurs I vår finanspolicy har styrelsen fastställt riktlinjer, mål och begränsningar för finansiell styrning och hantering av finansiella risker. Vår limit för justerad nettoskuld på maximalt tio miljarder kronor, samt limit för kapitalbindning och sysselsatt kapital i utvecklingsverksamheterna, hjälper oss att bibehålla en stark finansiell ställning. Vi säkerställer att koncernen är välfinansierad och bevakar likviditet och finansiella tillgångar och skulder genom en aktiv hantering av finansieringen. > Läs mer om våra finansiella risker i not 6, på sidorna 134–142. Innehåll Ladda ner PDF för utskrift Koncernöversikt Verksamhet Hållbarhet Bolagsstyrning Ersättningsrapport Hantering av risker och möjligheter Hantering av risker och möjligheter Finansiell information 103 Års- och hållbarhetsredovisning 2023 Del av förvaltningsberättelsen ===== SIDA 104 =====